Mot. 1981/82
2358-2363

Motion

1981/82:2358

Eva Winther

Program för regional utveckling och resurshushållning (prop.
1981/82 113)

I proposition 1981/82:113 sägs i avsnittet om trafikpolitiken att ”transportstödet
till Norrland m. m. är ett viktigt medel för att etablera och
upprätthålla en mer differentierad arbetsmarknad i regionalpolitiskt prioriterade
områden. Stödet kompletterar de regionalpolitiska investeringsstöden.
De ofrånkomliga nackdelar som stora transportavstånd kan innebära
för företag som ligger inom stödområdet lindras med hjälp av transportstödet.”
Det är bra att detta slås fast.

Riksdagens beslut i enlighet med trafikutskottets betänkande 1981/82:5
har nämligen inneburit en försvagning av transportstödet.

Riksdagsbeslutet om slopandet av transportstöd till sågade trävaror i
kustregionen och vissa inlandskommuner innebar en möjlighet för regeringen
eller den myndighet som regeringen utser att avgränsa de områden
för vilka stödet till sågade trävaror skall slopas och göra det på ett sådant
sätt att problem inte uppstår för vissa sågverk i Norrbottens kustland.
Resultatet har blivit en möjlighet för sågverken att söka dispens. Detta
innebär enligt min mening alltför stor osäkerhet för företagen.

Riksdagsbeslutet innebar också att uttransportstödet för järn- och stålprodukter
togs bort med motiveringen att fraktbidraget till järn- och stålverk
torde sakna betydelse från lokaliseringssynpunkt. Och det kan kanske
vara riktigt, men för att kompensera merkostnad för långa avstånd till
kunderna torde det fortfarande ha sitt berättigande. Resultatet av riksdagsbeslutet
har blivit att också dotterbolag till järn- och stålverk drabbats av
borttagandet. Plannja AB i Luleå, dotterbolag till LKAB, har således fått
vidkännas en avsevärd fördyring av sina produkter, vilket kommer att
innebära försämrad konkurrensförmåga.

Företagets fraktkostnader kommer att öka med 4—5 milj. kr. Slopandet
av fraktbidraget till järn- och stålverken har beräknats ge en besparing på
5 milj. kr. Denna förändring av transportstödet drabbar den mest högförädlade
delen av SSAB :s verksamhet i Luleå. Detta kan inte vara riksdagens
mening.

Av ovan redovisade skäl bör transportstödet återigen ses över och konsekvenserna
av de senaste ändringarna granskas, varefter ett nytt förslag
läggs fram för riksdagen.

I proposition 1981/82:113, särskilda sysselsättningsåtgärder i Norrbottens
län, tas frågan om förhöjt investeringsbidrag till turistnäringen i
Norrbottens län upp. I folkpartiregeringens s. k. Norrbottensproposition

1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2358-2363

Mot. 1981/82:2358

2

ingick medel för att stimulera en utbyggnad av turistnäringen i länet.
Investeringsbidrag med 75 % av kostnaderna har därefter lämnats till fem
anläggningar i Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner.

Nu föreslås att detta stöd inte längre skall kunna utgå och att, om det
finns marknadsmässiga förutsättningar för fortsatt utbyggnad av turistanläggningar
i övrigt, det reguljära regionalpolitiska stödet bör kunna användas.

Mot bakgrund av behovet att snabbt få till stånd en breddning av
näringslivet i Kiruna kommun och svenska folkets intresse för Torne
träsk-området som turist- och semesterområde finns det anledning att
ompröva beslutet. Kiruna kommun ligger nu i startgroparna för en omoch
utbyggnad av Lapplandia. Hotellet ligger i ett turistområde som torde
bli attraktivt också för norrmännen, som inte har någon liknande anläggning
på sin sida av gränsen.

Med hänsyn till den svåra arbetsmarknadssituationen borde det vara
möjligt att också till det s. k. Torne träsk-projektet ge förhöjt investeringsbidrag.

Investeringar i turism är numera likställda med investeringar i andra
branscher. Det regionalpolitiska stödet till turism bör dock ses över.

Enligt AMS anvisningar är lokaliseringsstödet bundet till sysselsättningsförändringen.
Eftersom turistprojekt i regel är kapitalintensiva i förhållande
till antalet arbetstillfällen innebär nuvarande ordning att turistprojekt
sällan kan få en finansiering så att de blir lönsamma. Hänsyn borde
också tas till att varje sysselsättningstillfälle i turistnäringen ger mer indirekta
effekter i form av arbetstillfällen utanför själva turistprojektet än
varuproducerande näringar gör.

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen granskar konsekvenserna av
nuvarande avgränsningsregler för transportstödet, varefter nytt
förslag föreläggs riksdagen,

2. att riksdagen ger regeringen till känna att efter särskild prövning
75-procentigt bidrag skall kunna utgå till Torne träsk-projektet,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av det regionalpolitiska
stödet till turistprojekt.

Stockholm den 25 mars 1982

EVA WINTHER (fp)