Motion

9

1981/82: 2313

Arne Andersson i Ljung m.fl.

Organisation och finansiering av djurens hälso- och sjukvård, m.tn.
(prop. 1981/82:122)

I propositionen föreslås vissa ändringar i organisationen och finansieringen
av djurens hälso- och sjukvård samt en omorganisation av statens veterinärmedicinska
anstalt. Likaså behandlas vissa frågor angående veterinärutbildningen
m. m.

Propositionens förslag bygger på djurhälsoutredningens (SOU 1981:57)
betänkande. I likhet med propositionen anser vi inom moderata samlingspartiet
att den statliga distriktsveterinärorganisationen är en värdefull resurs
som samhället inte bör avhända sig. Denna organisation garanterar djurägarna
en tillräcklig service i alla delar av landet — vilket är ett viktigt rättvise- och
djurskyddskrav.

Propositionen föreslår i förhållande till nu gällande ordning vissa förändringar
beträffande bl. a. organisationen och finansieringen av en enligt förslaget
utökad veterinärkår. Vi ställer oss bakom huvudlinjerna i propositionens
förslag. På tre punkter föreslår vi dock smärre förändringar. Det gäller valet
av finansieringssystem, tjänsteplaceringar i den regionala organisationen
samt utbildningen, där de studerande genom den delade studiegången på Koch
L-linjen kommer att få olika behörighet för utövande av veterinäryrket.

Beträffande val av finansieringsform förordar propositionen alternativ II.
Detta alternativ innebär att en särskild djursjukvårdsavgift skall upptas.
Avgiften förutsätts utgöra 30% på veterinärens behandlingsarvode. Moderata
samlingspartiet har inte någon avgörande invändning mot detta system.
Likväl har vi tagit intryck av den relativt starka kritik som framkommit från
såväl enskilda veterinärer som veterinärernas organisationer mot detta alternativ.
Veterinärsförbundet har i remissvar förordat alternativ IV, som innebär
kollektivt betalningsansvar. Enligt vår mening är såväl alternativen I som
IV av principiella skäl mindre lämpliga. Ett bättre förslag är alternativ II,
som innebär att förhållandet mellan veterinärens fasta lönedel och arvodesdel
förskjuts så att arvodesdelen utgör en större andel än i nuvarande system.
Vid en sådan förskjutning mellan arvodesdel och lönedel erhålls också
ekonomiskt utrymme för de i propositionen föreslagna tjänsterna. 1 likhet
med bl. a. LRF anser vi att alternativet innebär en enkel lösning som inte
heller utgör något avsteg från nuvarande avlöningsprincip. Systemet bibehåller
eller t. o. m. förstärker distriktsveterinärens relativt fria och oberoende
ställning som yrkesutövare. Dock medför systemet ett inte helt obetydligt
ingrepp i nu gällande avtal. Förhandlingar måste för den skull upptas mellan
berörda parter.

Mot. 1981/82:2313

10

Beträffande organisationsfrågan på regional nivå föreslår jordbruksministern
i likhet med utredningen att länsveterinärorganisationen avskaffas.
Propositionsförslaget har i fråga om placering av tjänsterna fått en icke
ändamålsenlig utformning. Organisationsformen kommer nämligen länsvis
att bli olika och beroende av huruvida den tidigare länsveterinärorganisationen
haft en eller två tjänster. Förslaget innebär att i län med en tjänst skall
denna placeras på länsstyrelsen men med uppgift att t. v. biträda lantbruksnämnderna
i djurhälso- och sjukvårdsfrågor.

I län med två tjänster har en tjänst placerats på länsstyrelsen och en på
lantbruksnämnden. Detta innebär dock i praktiken att län med två tjänster i
den gamla organisationen får var sin huvudman i den nya organisationen.
Detta kommer att medföra färre möjligheter till flexibilitet i arbetet de två
befattningshavarna emellan. För att åstadkomma största möjliga effektivitet
i län med två länsveterinärtjänster och oberoende av tillfällig arbetsbelastning
för den ena eller andra tjänsten är det mest ändamålsenligt med samma
huvudmän för båda tjänsterna. Följaktligen föreslår vi att båda tjänsterna
tilldelas länsstyrelsen. Naturligtvis bör på samma sätt som föreslagits i län
med en tjänst uppgiften även innefatta att biträda lantbruksnämnden med
veterinär sakkunskap i djurhälsofrågor.

I likhet med vad jordbruksministern anfört i propositionen anser vi att
AT-tjänstgöring inte bör införas som villkor för legitimation. Vi frångår
således på den punkten vad som föreslagits i djurhälsoutredningen. Den
olika utbildning som i VU 77 förutsatts genom de två olika utbildningslinjerna,
K och L, tillgodoser då inte samma intressen som tidigare avsetts. Som en
följd av den ändring som föreslås i propositionen, liksom den minskning från
75—60 elever som förutsätts, är det rimligt att kräva att all utbildning skapar
möjlighet till legitimation för utövande av veterinäryrket.

De elever som genomgått L-linjen kommer med den nu föreslagna ändringen
att ha en i viss utsträckning annan utbildning än elever som lämnat
högskolan såväl före 1979 som efter 1982. De elever som genomgått utbildning
under denna period på L-linjen bör jämställas med övriga elever och
erbjudas sådan kompletterande utbildning som leder till legitimering som
veterinär. Härigenom erhåller alla elever som utbildats under samma tid
likvärdiga framtida möjligheter att verka som veterinärer.

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att finansieringen av veterinära kostnader
skall ske i enlighet med alternativ III i djurhälsoutredningens
betänkande (SOU 1981:57),

2. att riksdagen beslutar att i de län där det f. n. förekommer dubblering
av länsveterinärtjänsterna dessa även i fortsättningen skall
tillhöra länsstyrelsen.

3. att riksdagen beslutar att de elever som undergått utbildning till
veterinär på L-linjen under åren 1979—1982 skall erbjudas kom

Mot. 1981/82:2313

11

pletterande utbildning i syfte att erhålla behörighet för legitima

tion som veterinär.

Stockholm den 24 mars 1982

L. ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung

HANS WACHTMEISTER (m)
ANDERS G. HÖGMARK (m)
MONA S:t CYR (m)

BERTIL DANIELSSON (m)
KARL LEUCHOVIUS (m)
ARNE SVENSSON (m)

INGVAR ERIKSSON (m)

SVEN ERIC LORENTZON (m)
BENGT WITTBOM (m)

JENS ERIKSSON (m)

SVEN MUNKE (m)