10

Motion
1981/82:2295
Arne Nygren m. fl.

Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/
82:113)

De åtgärder för att åstadkomma en bättre regional jämlikhet när det
gäller sysselsättning och befolkning som riksdagen beslutade 1964, och
kompletterade med åtgärder fram till i böljan på 1970-talet, kom att få stor
betydelse för utvecklingen i skogslänen.

Det statliga lokaliseringsstödet kompletterades med fraktstöd, utlokalisering
av statlig verksamhet, lagerstöd, skatteutjämning och en rad övriga
åtgärder och instrument som gjorde villkoren i skogslänen mera jämlika
med övriga Sverige.

Även om instrumenten funnits också under senare delen av 1970-talet,
har resultaten inte blivit så goda som under årtiondents böljan. Alltjämt är
det stor oblans när det gäller sysselsättningsgrad, befolkningsutveckling,
skattetryck m. m. mellan den dryga halva av Sverige som benämns skogslänen
och övriga riket.

Om skogslänen skulle nå upp till ett riksgenomsnitt i sysselsättningsgrad
skulle det behövas drygt 40000 nya arbetstillfällen, därav 33000 för kvinnor.

Störst är behoven av nya arbetstillfällen i Norrbotten, men samtliga sju
skogslänen har en sysselsättningsgrad som ligger under riksgenomsnittet.
För att nå detta genomsnitt skulle de sju länen behöva följande tillskott:

	Behov av nya arbetstillfällen	Därav för kvinnor
Norrbotten	11487	9008
Västernorrland	8557	6440
Gävleborg	6331	6235
Västerbotten	4 878	2612
Kopparberg	4165	56281
Värmland	2573	2 256
Jämtland	2333	322

1 Uppgiften beroende på att Kopparberg har en sysselsättning för män över riksgenomsnittet.

Särskilt allvarlig är den fortgående avvecklingen av jord- och skogsbrukssysselsättning
och den starkt minskade befolkningen i den norrländska
glesbygden.

Inom jord- och skogsbruket har avvecklingen i Norrland varit mera
markant än i riket i övrigt. Här är nedgången störst i Västerbotten, men

Mot. 1981/82:2295

11

samtliga skogslän redovisar minussiffror för senare delar av 1970-talet och
böljan av 1980-talet. Ca 7500 arbetstillfällen har försvunnit inom dessa
näringar under den tiden.

Antalet mjölkleverantörer till skogslänens mejerier har under samma tid
minskat med drygt én fjärdedel.

Framför allt har denna förändring drabbat glesbygden, som också fatt
vidkännas en starkt minskad folkmängd. Under åren 1975-1980 minskade
glesbygdsbefolkningen med drygt 11000 i de sju nordligaste länen. Endast i
ett län har utvecklingen varit positiv. Så här har glesbygdsbefolkningen i
skogslänen förändrats under ovan nämnda period:

Län	Glesbygdsbefölkning
Norrbotten	-3138
Värmland	-3 067
Jämtland	-2853
Västerbotten	-1836
Västernorrland	- 645
Kopparberg	- 154
Gävleborg	+ 411

Den mycket höga arbetslösheten de senaste åren i skogslänen har varit
särskilt påfrestande i inlandsdelarna och då särskilt bland ungdomen. 1
slutet på år 1981 var mer än 15000 ungdomar under 25 år utan arbete.
Drygt 7000 hade ett tillfälligt beredskapsarbete. Ungefär var tredje arbetslös
var ungdom. Utbudet av lediga arbetstillfällen är mycket lågt. Det
betyder att det i skogslänen går drygt 15 arbetslösa eller i beredskapsarbete
på varje ledigt jobb.

Den positiva utveckling skogslänen noterade i industrisysselsättningen
under början av 1970-talet har förbytts i en nedgång under senare delen av
årtiondet. Från mitten av 1970-talet har antalet industrisysselsatta i de sju
nordligaste länen minskat med nära 12000. Under samma tid har antalet
sysselsatta i byggnadsverksamheten minskat med nära 6000.

Om samhället skall kunna medverka till en bättre regional balans i
sysselsättning och befolkning mellan skogslänen och övriga delar av riket
måste alla befintliga instrument samverka och nya instrument tillskapas.
Under åren 1965 — 1975 gav det statliga lokaliseringsstödet mycket god
utdelning - genomsnittligt 2700 nya arbetstillfällen årligen. Till detta
medverkade alla instrumenten: skatteutjämningen, fraktstödet, utlokaliseringarna
m. m.

De senaste åren har visserligen bidragsbeloppen för lokaliseringsstödet
varit relativt höga, men utdelningen i ny sysselsättning har varit bedrövligt
dålig. Några åtgärder från regeringens sida för att styra t. ex. industrisysselsättning
norrut har inte förekommit. Sådan styrning var ett verksamt
medel under slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet. De försök som
gjorts med frivilligt lokaliseringssamråd har inte givit resultat. De löften

Mot. 1981/82:2295

12

om medverkan i utlokaliseringar av privat och konsumentkooperativ verksamhet
som lämnades under 1970-talet har inte infriats. Försämringen av
fraktstödet som riksdagens majoritet beslutade om 1981 är exempel på hur
instrumenten också försämrats.

Om det skall bli möjligt att på nytt utveckla bl. a. industriverksamhet i
skogslänen och lokalisera verksamhet till de norra delarna av riket måste
en målmedveten styrning ske från statens sida. Det frivilla lokaliseringssamrådet
måste ersättas med ett statligt styrinstrument.

Regeringen måste med bl. a. investeringsfondsmedlen försöka åstadkomma
filialverksamhet i norrlänen av sydsvenska storföretag. Ny statlig
verksamhet måste utlokaliseras till skogslänen, där behoven av ny verksamhet
och ökad sysselsättning är störts.

Riksdagen bör hemställa till regeringen om förslag på statliga styrinstrument
för att samhället bättre än nu skall kunna åstadkomma en aktiv
lokaliseringspolitik. Riksdagen bör också ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om behoven av extra regionalpolitiska insatser i skogslänen
för att åstadkomma en bättre regional balans i sysselsättningen
mellan de sju nordligaste länen och riket i övrigt.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen hemställer att regeringen arbetar fram de statliga
styrinstrument för en aktiv lokaliseringspolitik som närmare utvecklats
i motionen,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad vi i motionen anförts
om behov av särskilda åtgärder i skogslänen för att återställa den
utvecklingstrend som de sju nordligaste länen upplevde i början
av 1970-talet.

Stockholm den 24 mars 1982

ARNE NYGREN (s)

BENGT WIKLUND (s)

HAGAR NORMARK (s)

STIG OLSSON (s)
MARGARETA WINBERG (s)
OLLE ÖSTRAND (s)

GUDRUN SUNDSTRÖM (s)
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)

BO FORSLUND (s)
GEORG ANDERSSON (s)

LILLY HANSSON (s)
GUNNAR OLSSON (s)

STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)
YNGVE NYQUIST (s)