5

Motion
1981/82:2292
Olle Göransson m. fl.

Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/
82:113)

Den regionalpolitiska propositionens förslag innebär begränsningar av
stödområdet i Västmanland. F. n. ingår Fagerstaregionen (Fagersta, Norberg,
Skinnskattebergs kommuner) i stödområde 2 liksom Salaregionen
med Sala och Heby kommuner. Möjligheter till lokaliseringsstöd finns
även i Surahammar och Hallstahammar eftersom dessa kommuner i likhet
med Fagerstaregionen omfattas av de temporära bestämmelserna för
Bergslagen. Propositionens förslag innebär att endast Fagerstaregionen
blir kvar i stödområdet och inplaceras i stödområde C. För detta ställningstagande
åberopar regeringen länsstyrelsens begäran i länsprogram 1980 att
Fagerstaregionen skall placeras i stödområde 4 samt att Sala, Heby, Surahammar
och Hallstahammar skall placeras i stödområde 2. Den hemställan
som länsstyrelsen gjorde i december 1981 angående stödområdesfrågan
har inte beaktats mer än i mycket begränsad omfattning.

Sedan länsprogram 1980 utarbetades för snart två år sedan har en
”akutisering” skett av omstruktureringen i den västmanländska industrin.
Ett förhållande som påverkat Fagerstaregionen men även i mycket stor
utsträckning Hallstahammars och Surahammars kommuner.

I Hallstahammar svarade år 1975 Bulten-Kanthal och Hallstahammars
bruk för 75% av den industrisysselsättning som utgjorde ca 60% av kommunens
arbetsmarknad på totalt ca 8700 arbetstillfällen. Sedan 1975 har
1 100 arbetstillfällen försvunnit vid de två företagen varav drygt 600 under
1981 och ytterligare ett par hundra kommer att försvinna under 1982.
Konsekvenserna av arbetsmarknadsutvecklingen har blivit att kommunen
har förlorat drygt 1100 personer sedan början av 1970-talet och vid årsskiftet
1981-1982 uppgick befolkningen till 17900 personer. Konsekvenserna
av den negativa befolkningsutvecklingen har inneburit stora påkänningar
på den kommunala ekonomin.

Surahammars kommun som befolkningsmässigt endast är drygt hälften
så stor som Hallstahammars kommun hade 1975 en industrisektor som till
95% bestod av de tre bruksföretagen Surahammars Bruk, Ramnäs Bruk
och Wirsbo Bruk. Industrisektorn svarade i likhet med Hallstahammar för
ca 60% av arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden i sin helhet uppgick vid
denna tidpunkt till ca 4600 arbetstillfällen. Sedan 1975 har det skett en
nettoförlust på 500 industrijobb vid de tre bruksföretagen i Surahammar
varav ungefär hälften under 1981.

Mot. 1981/82:2292

6

Med hänsyn till vad som ovan sagts och under åberopande av den
hemställan som gjorts av länsstyrelsen i december 1981 bör Hallstahammar
och Surahammar utses av regeringen till s. k. kriskommuner under en
treårsperiod, vilket innebär möjligheter till lokaliseringsstöd för större
investeringar även efter den 1 juli. Ett sådant beslut förutses även innebära
en utökning av de medel som länsstyrelsen enligt propositionen skall
erhålla för regionala utvecklingsinsatser.

Fördelningen av medel mellan länsstyrelserna för regionala utvecklingsinsatser
berörs inte i propositionen. För landet i sin helhet uppgår dessa
medel till 275 milj. kr., vilket kan ifrågasättas om det är en tillräcklig volym
på medel för dessa åtgärder.

Förutom vad som ovan sagts om behovet av medel för regionala utvecklingsinsatser
i Västmanland bör för Västmanlands del även invägas att
Salaregionen försvinner ur stödområdet. Salaregionen med Sala och Heby
kommuner tillhör de kommuner som har en stor andel arbetstillfällen inom
jord- (och skogs-) bruket och har förhållandevis många glesbygdsbor.
Industrisektorn svarar endast för ca 19% av arbetsmarknaden i Sala.
Resurser för regionala utvecklingsinsatser i Salaregionen är ytterst angelägna.

Ytterligare ett skäl för mera åtgärdsmedel till Västmanland är de planeringstal
som åberopas i propositionen. Västmanland är det län som näst
Norrbotten och Gävleborgs län enligt prognosen för 1990 kommer att ha
den största negativa skillnaden i förhållande till planeringstalet om inte
kraftfulla åtgärder vidtas.

Med hänsyn till vad som ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen hos regeringen begär att Hallstahammars och Surahammars
kommuner utses till s. k. kriskommuner för en treårsperiod,
vilket innebär möjligheter till lokaliseringsstöd för investeringar
över 7 milj. kr.,

2. att medel för regionala utvecklingsinsatser tillställs länet med
hänsyn till utvecklingen i Hallstahammars och Surahammars
kommuner liksom förlusten av befintliga stödmöjligheter till Salaregionen.

Stockholm den 24 mars 1982

OLLE GÖRANSSON (s)
THURE JADESTIG (s)
ROLAND SUNDGREN (s)

LENA HJELM-WALLÉN (s)
KARL-GUSTAF MATHSSON (s)