9

Motion
1981/82:2281
Evert Svensson m. fl.

Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1981/82:102)

Från socialdemokratiskt håll har vi hävdat att de totala kostnaderna för
försvaret måste minska samtidigt som civilförsvar och ekonomiskt försvar
skall tilldelas en större andel av de totala försvarskostnadema. Dett har
också hävdats i försvarskommittén och genom gruppmotioner i riksdagen.
En sådan minskning och omstrukturering har också skett i regeringens
försvarsproposition om än inte så långt som socialdemokraterna begärt. I
en gruppmotion kommer också en ytterligare minskning att begäras. Vi
ställer oss bakom detta krav.

I försvarspropositionen ingår en hemställan att riksdagen skall sägaja till
ett nytt flygplansprojekt, det s.k. JAS. När försvarsbeslutet i övrigt kommer
att gälla den närmaste femårsperioden innebär detta förslag en bindning
av kostnaderna långt in på nästa sekel. Pågående kontraktsförhandlingar
gäller 30 plan. Regeringens förslag innebär emellertid att riksdagen
skall binda sig för inköp av 140 plan fram till år 2000 till en beräknad
kostnad av 24,9 miljarder kronor.

Beslutet innebär vidare att riksdagen binder sig för ungefär dubbelt så
lång serie, det har talats om upp till 350 plan för att Viggensystemet helt
skall ersättas, till en beräknad kostnad av 50 miljarder fram till ca år 2020
då JAS beräknas tas ur drift.

Om ett svensktbyggt JAS skall vara ekonomiskt lönsamt i jämförelse
med utländska alternativ eller licenstillverkade krävs en viss serielängd om
ca 300 plan. JAS-projektet ger således inte möjlighet att minska antalet
plan under 300 för att förbilliga. I ett läge där man redan låst sig för
alternativet ett svensktillverkat JAS och kostnaderna visar sig överstiga
ramen återstår troligen, som vi ser det, endast två lösningar. Att ge upp
den allmänna värnplikten och lägga ner förband eller att öka försvarsutgiftema
på bekostnad av välfärdspolitiken; detta kan vi inte acceptera.

Vår ekonomi är ytterst ansträngd med ett budgetunderskott som nästan
är ofattbart. Sverige kommer därför att ställas inför ytterst svåra ekonomiska
problem i framtiden. Den borgerliga regeringen driver ständigt igenom
försämringar på det sociala området, och klyftorna mellan människor
växer.

Vi motionärer ställer oss bakom de ekonomiska ramar som socialdemokraterna
i övrigt i riksdagen föreslår på det försvarspolitiska området.
Detta kräver emellertid att beslut om ett nytt militärt flygplan måste vara
ytterst noga förberett och att tillräckliga garantier finns att kostnadsra

Mot. 1981/82:2281

10

marna håller i framtiden. Vi anser icke att detta är förhållandet. Av den
anledningen yrkar vi att frågan blir föremål för ytterligare prövning innan
beslut fattas.

Vår första kritik riktar sig mot att riksdagen på bristfälligt och helt
otillräckligt beslutsunderlag i realiteten skall ta ställning för ett 50-miljardersprojekt.
Varken ekonomiskt eller tekniskt har framlagts tillräckligt
beslutsunderlag beträffande ett svenskproducerat JAS. Regeringen begär
att riksdagen ska ge klarsignal till ett alternativ utan att andra alternativ har
fått jämföras. Ingen utredning, ingen offert har tagits på alternativ. Alternativa
resonemang beträffande licenstillverkade eller direktinköpta plan
när det gäller kostnader och prestanda har inte fullföljts. Också alternativa
svenskbyggda JAS, exempelvis beträffande motor och styrsystem, saknas.
Någon oberoende granskning av kalkylunderlag har inte fått göras. Över
huvud taget gäller att det beslutsunderlag som anses bristfälligt också är
hemligt. Riksdagen skall i praktiken tvingas säga ja eller nej till ett alternativ
utan att andra alternativ redovisats. När väl detta beslut är taget tvingas
riksdagen att ta de ekonomiska konsekvenserna.

Stor tyngd har lagts vid symbolfrågan ”svenskt”. Men JAS blir lika lite
som Viggen svenskt. Viggen är till över 40% utlandsberoende; motor,
elektronik och beväpning. Ingen nu teknisk kompetens från Sverige tillförs
JAS. Mätt i antalet komponenter kommer JAS att vara minst lika utlandsberoende
som Viggen. Mer än hälften av komponenterna kommer utifrån.
Hur mycket av ett licenstillverkat plan som skall tillverkas i Sverige beror
på avtal om licenstillverkning.

Trots att regeringen nu lägger ut ett slutligt förslag har man underlåtit att
redovisa vilka sysselsättningseffekter som kan åstadkommas genom kompensationsaffärer
såväl för ett svenskbyggt JAS med många utländska
komponenter som licenstillverkat eller köpt plan. Bara detta faktum borde
tala för att inte fatta något beslut.

Vår andra kritik riktar sig mot ekonomin och det dåliga beslutsunderlaget.
Här finns erfarenheter att hämta dels från Viggen, dels från utländska
flygplan. Viggen kostade 18 miljoner styck när politikerna 1962 fattade
beslut för att nu kosta betydligt över 100 miljoner styck. Detta beror dels
pä ett minskat antal plan att fördela utvecklingskostnaderna på, till en del
på inflationen, men till stor del på kostnadsfördyringar. Alla erfarenheter
utomlands visar att planen under sin livstid flerdubblas i kostnader. Inget
flygplansprojekt i världen har hållit kostnadsramarna.

Ett så långvarigt projekt som JAS måste ha ordentliga marginaler för den
modifiering och utveckling som kommer under projektets gång. Sådana
marginaler finns inte inräknade. Framtida prestandaökningar har redan
nämnts, men i en bibehållen ram finns inga sådana inräknade. Även om
riksdagen beslutar sig 1982 för en ram om 24,9 miljarder sitter statsmakterna
fast när problemen uppstår. Ingen regering kan ta på sitt ansvar när
många miljarder är satsade att säga nej till ökade kostnader för uppkomna
problem med exempelvis styrsystem. Man låser sig in blanco.

Mot. 1981/82:2281

II

Men också i fråga om JAS prestanda och tekniska utförande är osäkerheten
stor. Vad regeringen vill är att riksdagen skall fatta ett principbeslut
om tillverkning av JAS innan man ens vet om detta plan kan flyga.
Dessutom pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att de tre funktionerna
skall fyllas i ett enda plan, nämligen jakt, attack och spaning. Attackversionen
blir inte aktuell på länge och kan kräva en helt ny motor. När
Viggen utvecklades till ett jaktflygplan innebar detta att en ny motor måste
anskaffas till en utvecklingskostnad av minst en miljard kronor. I de nu
angivna ekonomiska ramarna är marginalerna ytterst smala för sådana
utvecklingsbehov.

Vi vet av erfarenhet att riksdagen i ett sådant läge har svårt att säga nej.

Ett beslut nu binder riksdagen för framtiden. Någon reell handlingsfrihet
kommer inte att föreligga.

Vi är naturligtvis medvetna om att det är omöjligt att för så lång tid helt
överblicka utvecklingen. Vi hoppas t. ex. alla på att nedrustningsförhandlingarna
skall lyckas. Vi bör då vara beredda att avveckla stora delar av
vår militära apparat. Sverige kommer då, liksom alla andra länder, att
ställas inför svårigheter att övergå till civil produktion. Detta måste förberedas.
Om beslut om nedrustning skulle komma, måste Sverige under alla
omständigheter vara berett att avbryta tillverkning eller inköp av nya
militärflygplan.

Det kan i framtiden bli nödvändigt att kombinera militära flygplan med
andra vapen inom flygvapnet. Detta bör tas med i beräkningarna. Det
förslag som regeringen nu begär att riksdagen skall fatta innebär att det
svenska försvaret låser sig i allt för hög grad till endast flygplan.

Det finns alltså flera outredda frågor, något som också påpekas i en
socialdemokratisk gruppmotion. Vi menar att detta måste leda till att
förslaget förkastas och att regeringen får återkomma när man har förutsättningar
att inför riksdagen redovisa ordentligt underlag för JAS och tänkbara
alternativa lösningar. Ur militär synpunkt och säkerhetspolitisk är det
inte heller nödvändigt att fatta beslut nu eftersom Viggensystemet inte
behöver ersättas förrän i slutet av 1990-talet, vilket innebär att tidsfristen
skulle kunna utsträckas til! nästa försvarsbeslut.

Med hänvisning till det anförda anhåller vi

att riksdagen avslår proposition 1981/82:102 i den del som avser
anskaffning av nytt flygplan, hemställan 1.5.5.

Stockholm den 24 mars 1982

EVERT SVENSSON (s)

MAJ BRITT THEORIN (s)
ANITA GRADIN (s)
MARGARETA WINBERG (s)

MAJ LIS LÖÖW (s)
MARGOT WALLSTRÖM (s)
ULLA JOHANSSON (s)