Mot. 1981/82
2273-2275
Motion
1981/82:2273
Ralf Lindström m. fl.
Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta
utveckling (prop. 1981/82:102)
1. Försvarets betydelse för Karlskrona kommun
I propositionen föreslås förändring av marinens organisation som i hög
grad påverkar sysselsättningsläget i Karlskrona.
Överbefälhavaren föreslog i sin fredsorganisationsplan för det militära
försvaret 1982—1992 reducering inom marinens fredsorganisation som
skulle medföra i stora drag följande:
Gotland — ej ändringar.
Efter dessa förändringar skulle dock 50 % av marinens personal fortfarande
vara sysselsatt i Mellansverige.
I Karlskrona utgör försvarets och försvarsmaterielindustrins sysselsättning
omkring 14 % av den totala sysselsättningen i kommunen. Försvarskommittén
har konstaterat att Karlskrona är den kommun i landet som
näst efter Karlsborg är mest beroende av sysselsättningen inom försvaret.
Det kan här konstateras
— att sedan 1940 har antalet anställda vid marinen och Karlskronavarvet
minskat med över 5 000. Minskningen sedan 1950 är 2 300 och sedan
1960 1 500,
— de senaste 30 åren har staten inom den militära sektorn i Karlskrona
dragit in arbetstillfällen motsvarande ett infanteriregemente eller en
flygflottilj vart femte år,
— inom statens affärsdrivande verksamhet har antalet anställda minskat
med mer än en tredjedel sedan 1975,
— sannolikt har ingen annan ort i landet utsatts för så omfattande sysselsättningsminskningar
av den statliga verksamheten som just Karlskrona,
— trots detta förbigicks Karlskrona helt vid utlokaliseringen av statliga
verk i början på 1970-talet,
— Karlskrona har ej heller kommit i fråga då det gäller den statliga
högskoleutbyggnaden.
Personår
Ostkusten
Norrlandskusten
- 71
-205
-225
-270
Sydkusten
Västkusten
1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2273- 2275
Mot. 1981/82:2273
2
Statens minskade engagemang i Karlskrona är en starkt bidragande
orsak till att Karlskrona kommun är det enda primära centrum i landet
som haft en vikande folkmängd ända sedan 1950.
2. Konsekvenser av försvarspropositionen
De viktigaste förändringarna för Karlskronas del till följd av försvarspropositionen
blir
— minskning med 225 årsarbeten under 1982—1992,
— förluster genom de fast anställdas och värnpliktigas minskade konsumtion
till följd av ökad förläggning ombord på fartygen,
— eventuellt minskat antal värnpliktiga vid KA 2 till förmån för KA 5.
Därtill kommer om U 80:s förslag genomförs omkring 200 jobb att
förloras vid Karlskronavarvet och 60—70 vid örlogsbasens tekniska förvaltningar.
I syfte att mildra verkningarna har flottans officershögskola redan förlagts
till Karlskrona. Kustartilleriets officershögskola i Göteborg samt viss
sjukvårdsutbildning jämte viss annan värnpliktsutbildning skall också
flyttas till Karlskrona enligt propositionen. Totalt innebär detta att omkring
50 arbetstillfällen tillförs kommunen.
Chefen för marinen har uppgett att tillgången till arbetstillfällen skall
förbättras i Karlskrona genom att fler fartyg än tidigare förläggs dit.
Någon förflyttning av personal från Stockholm kommer emellertid ej att
ske. Ytterligare värnpliktskurser till Karlskrona har ej heller tillkommit.
Den planerade nedläggningen av etablissemang Sparre har gjort att möjligheter
att lägga ytterligare kurser till Karlskrona ej längre föreligger
enligt uppgift från lokala militära myndigheter.
De lokala militära myndigheternas bedömning av utvecklingen av elevantalet
vid Karlskrona örlogsskolor framgår av bil. 1.
En överenskommelse mellan statens arbetsgivarverk och vederbörande
personalorganisationer har lett till att flertalet befälselever vid flottan inte
kommer att som tidigare vara mantalsskrivna i Karlskrona kommun. År
1978 var 566 befälselever mantalsskrivna i Karlskrona. Under 1981 hade
antalet elever gått ner till 93 och väntas under 1982 gå ner till något tiotal.
I skatteintäkter innebär detta ett bortfall av kommunalskatt för Karlskrona
kommun på ca 3,1 milj. kr. årligen. Om skattebortfallet omräknas till
helårstjänster innebär detta ett bortfall av 550 sysselsättningstillfällen för
kommunen. Detta har varken försvarskommittén eller regeringen förutsett.
För Karlskrona kommun kommer detta som en obehaglig överraskning.
En summering av de arbetstillfällen Karlskrona förlorar ger följande
resultat:
Mot. 1981/82:2273 3
1. personalminskningar genom minskad militär organisation
— 225
2. skattebortfall motsvarande helårstjänster genom utebliven
mantalsskrivning i Karlskrona —550
-775
Om dessutom U 80:s förslag genomförs förlorar kommunen ytterligare:
3. minskad personal vid örlogsbasens tekniska förvaltning —70
4. minskad sysselsättning vid Karlskronavarvet —200
-270
5. ökade arbetstillfällen genom officershögskolor m. m. +50
Totalt blir detta —995
3. Behov av statliga åtgärder
Av sysselsättningsmässiga och regionalpolitiska skäl frångår regeringen
överbefälhavarens förslag om avveckling av KA 5 i Härnösand. Nedskärningarna
sker i stället på västkusten. På Gotland sker i huvudsak inga
förändringar.
Det måste betraktas som positivt vad som i propositionen föreslås beträffande
Härnösand och Gotland. Däremot kan ej sägas att regeringen
har tagit tillräckliga hänsyn till de negativa följderna för Karlskrona som
blir följden av de ytterligare betydande nedskärningar som föreslås i
propositionen. Om man jämför med Härnösand må framhållas att denna
kommun 1950 hade ett invånarantal om 27 599 personer och 1981 27 732.
Karlskrona hade 1950 63 668 invånare och 1981 59 678. Härnösand hade
alltså under nämnda period ökat sitt invånarantal med ca 130 personer
medan Karlskrona minskat med omkring 4 000. Marinens minskade sysselsättning
i Härnösand kommer om förslagen i propositionen genomförs
att bli omkring 30 årsarbeten. Om sysselsättningsminskningen i Karlskrona
skulle blivit i proportion härtill skulle antalet minskade arbetstillfällen
endast ha uppgått till 60 stycken medan som visats ovan minskningarna
blir mångdubbelt större. Med hänsyn till Karlskronas starka beroende av
utvecklingen inom försvaret och de omfattande neddragningar som tidigare
skett i den statliga sysselsättningen där borde regeringen ansträngt sig
för att försöka minska de negativa följdverkningarna för Karlskronas del.
Vid bedömningen av konsekvenserna för de olika kommuner som kan
drabbas av sysselsättningsbortfall till följd av omstruktureringarna inom
försvaret måste hänsyn tas till om ett bortfall är av ”engångsstruktur”
eller om kommunen redan tidigare varit föremål för omfattande förluster
1* Riksdagen 1981/82.3 sami. Nr
Mot. 1981/82:2273
4
i den militära sysselsättningen. Karlskrona framstår därvidlag som en av
de mest drabbade kommunerna i landet — om inte rent av den mest
drabbade. Det kan därför inte stå i överenskommelse med bl. a. de regionalpolitiska
målsättningarna att ytterligare nedskärningar skall gå ut över
Karlskrona. De förändringar som måste göras måste ersättas med att
annan verksamhet flyttas till Karlskrona.
I proposition 1981/82:100 bil. 3 anges att förslag angående decentralisering
inom den offentliga förvaltningen förbereds av decentraliseringsdelegationen
och inom budgetdepartementet. Förslagen avses presenteras
för regeringen i samlad form för att kunna föreläggas riksdagen under
våren 1982. Därvid kommer bl. a. de nya energimyndigheternas lokalisering
att behandlas liksom den fortsatta inriktningen av decentraliseringsdelegationens
arbete. Vidare sägs i proposition 1981/82:113 att decentraliseringsdelegationen
arbetar med ett förslag att finna verksamheter som
kan lokaliseras utanför Stockholmsregionen.
Det framstår som i hög grad befogat att regeringen i kommande förslag
till riksdagen tar upp förslag som syftar till att i möjligaste mån kompensera
Karlskrona för de ytterligare neddragningar i den statliga sysselsättningen
som försvarsbeslutet oundvikligen kommer att medföra.
4. Hemställan
Med åberopande av vad ovan anförts hemställs
att riksdagen uppdrar åt regeringen att i den aviserade propositionen
om decentralisering av offentlig förvaltning särskilt beakta
att Karlskrona bör kompenseras för de neddragningar som skett
och som planeras av statliga sysselsättningstillfällen.
Stockholm den 24 mars 1982
RALF LINDSTRÖM (s)
HANS GUSTAVSSON (s) HELGE KARLSSON (s)
Mot. 1981/82:2273
5
Bilaga 1
Elevantalet vid Karlskrona örlogsskolor
STAMUTBILDNING
Plutonofficersutbildning
Kom panioffcersutbildning
Reservofficersutbildning
Mariningenjörsutbildning
Officershögskola
Vapenkurser
Specialkurser
VÄRN PLIKTS UTBILDNING
Rekrytkurser
Yrkeskurser
Grundläggande Krigsförbandsutbildning
Förberedande officersutbildning
1981 1983 1986
(enl. plan) (bedömt)
361 |
— |
— |
34 |
— |
— |
48 |
40 |
40 |
8 |
8 |
8 |
30 |
137 |
140 |
109 |
114 |
— |
30 |
30 |
50 |
620 |
329 |
238 |
504 |
2 865 |
1 850 |
355 |
1 001 |
855 |
440 |
363 |
100 |
20 32 30
5 319
4 261
2 835-3 035