13

Motion

1981/82:2221

Siri Häggmark och Gullan Lindblad
Forskning m. m. (prop. 1981/82:106)

Ang. omvårdnadsforskning

Propositionen redogör bl. a. för vissa forskningsförsök inom primärvården
och socialtjänsten. Föredraganden anför bl. a. ”att forskning och
utbildning av detta slag bör utgå från de villkor, som gäller i det praktiska
arbetet inom hälso- och sjukvården".

Hälso- och sjukvårdsutredningen underströk också behovet av forskningsinsatser
med anknytning till patienternas personliga och den vardagliga
hälso- och sjukvårdens problem.

Forskningsanknytningen av de medellånga vårdutbildningarna bör
öppna nya möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete inom detta
område, säger utredningen vidare.

Hälso- och sjukvårdsforskningen upptar en stor andel av samhällets
ekonomi. De samlade statliga resurserna för hälso- och sjukvårdsforskning
under 1981 /82 uppgår totalt till ca I 100 milj. kr., vilket motsvarar ungefär
16,8 % av de totala FoU-anslagen. Som enskilt ändamål överträffar detta
numera försvarsforskningen. Den överväldigande delen av FoU-resurserna
inom området gäller forskning kring den medicinska delen av hälsooch
sjukvården. FoU-satsningen på bl. a. omvårdnadsforskning har hittills
varit mycket begränsad.

Den svaga satsningen på omvårdnadsforskning är otillfredsställande av
flera skäl. Det Finns ännu mycket litet av systematisk analys av omvårdnaden.
Man vet t. ex. inte, om de metoder man använder är de bästa och
mest ändamålsenliga. Detta är otillfredsställande rent mänskligt och från
samhällsekonomisk utgångspunkt.

Bristande balans

Den bristande balansen inom hälso- och sjukvårdsforskningen har uppmärksammats
av bl. a. forskningsrådsnämnden (FRN)som i sin rapport nr
39-F "Svensk Forskning 1982-86" anför:

"Det syns uppenbart att den nuvarande strukturen för finansiering och
utförande av Foll inom områdena hälsa och social välfärd leder till att
stora och angelägna delar förblir svagt tillgodosedda medan de traditionella
bio-medicinska aspekterna får en fortsatt dominerande plats".

Forskningsrådsnämnden förordar en omprioritering, som bl. a. innebär
ökad satsning på omvårdnadsforskning. FRN talar också för en synkro

Mot. 1981/82: 2221

14

nisering av forskningsresurserna och för att medlen i en knapp resurssituation
skall användas i samklang med redan fattade vårdpolitiska beslut.

Ökad satsning på om vårdnadsforskning

Mot den bakgrunden är det nödvändigt med en ökad satsning på omvårdnadsforskningen
i landet. Vissa högprioriterade vårdområden som
t. ex. primärvård och psykiatri har fått ökade resurser för medicinsk forskning.
Det är samhällsekonomiskt sett väl motiverat att en uppbyggnad av
omvårdnadsforskningen sker parallellt inom bl. a. dessa områden.

I och med att vårdutbildningen inlemmats i den nya högskolan har
sambandet mellan utbildning, forskning och utvecklingsarbete på vårdområdet
tryggats och behovet av forskarutbildning inom de medellånga
vårdutbildningarna aktualiserats, uttalade vi i motion 1979/80:1707.

En fast organiserad omvårdnadsforskning finns i dag emellertid endast
på två orter. Uppsala och Umeå. Genom omprioriteringar bör en sådan
efter hand byggas upp på övriga högskoleorter. Under uppbyggnadsskedet
bör fasta resurser avsättas för inrättande av rekryteringstjänster på docentoch
lektorsnivå.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande utbyggnad av omvårdnadsforskningen.

Stockholm den 23 mars 1982

SIRI HÄGGMARK (m)

GULLAN LINDBLAD (m)