2
Motion
1981/82:2201
Bernt Ekinge
Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets
fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102)
I proposition 1981/82:102, bil. 11 (kommundepartementet) erinrar föredragande
statsrådet om att utredningen om civilbefälhavamas planläggningsuppgifter
i sitt betänkande framhöll att nuvarande ordning och system för
den civila totalförsvarsplanläggningen i fred bör ändras. Skälen för detta är
ett ökat behov av samordning inom det civila försvaret samt att civilbefälhavamas
samverkan med militärbefälhavarna fordrar ökade insatser från
civilbefälhavarnas sida. Utredningen framhöll vidare att personalresurserna
vid civilbefälhavamas kanslier inte räcker till utan att det fordras ett
personaltillskott för att de skall kunna fullgöra de nya arbetsuppgifterna.
1978 års försvarskommitté underströk också i sitt betänkande civilbefälhavarnas
ökade betydelse för ledningen av det civila totalförsvaret och för
samordningen mellan civil och militär verksamhet på den högre regionala
nivån (Ds Fö 1981:14). Denna ökade betydelse innebär också högre krav
både i fred och i krig på en nära samordning av den civila och militära
planläggningen.
Föredragande statsrådet instämmer i den bedömning som de båda
utredningarna gjort. Han framhåller att utredningarna om civilbefälhavarnas
ansvar och befogenheter tydligt visat att nuvarande bestämmelser inte är
tillräckliga. Såväl det civila totalförsvaret som samordningen mellan civil och
militär verksamhet har fått ökad betydelse.
I propositionen framhålls vidare att resultatet av kartläggningen visar att
personalen vid militärbefälhavarnas kanslier är för knapp, och därför
föreslås att civilbefälhavarkanslierna förstärks med sammanlagt tolv tjänster,
varav tre inom Östra civilområdet. Därtill bör beaktas att de tjänster
som finns vid Bergslagens civilområde bör få tillföras civilbefälhavarorganisationen
i dess helhet i samband med nedläggningen av detta civilområde.
Civilbefälhavare för Östra civilområdet är landshövdingen i Södermanlands
län. Östra milostaben är placerad i Strängnäs medan civilbefälhavarens
kansli finns i Stockholm.
Några egentliga skäl har inte redovisats för att civilbefälhavarens kansli
skall vara placerat i Stockholm. Däremot har starka skäl anförts för en
lokalisering till samma ort av civilbefälhavarens kansli och resp. militärområdes
milostab. Försvarsmaktens ledningsutrednings enhälliga betänkande
Högre regional ledning (SOU 1978:77) anförde följande:
Mot. 1981/82:2201
3
Vår uppfattning är att behovet av samarbete mellan milostab och
CB-kansli är omfattande och att samarbetet är av avgörande betydelse för
totalförsvarsplaneringen på högre regional nivå. Motiven för att lokalisera
CB-kansli och milostab till samma ort är bl. a. följande.
□ Milostab och CB-kansli är inte bara samgrupperade i krig utan kan också
betraktas som integrerade delar i en totalförsvarsstab. En gemensam
lokaliseringsort i fred underlättar krigsplanläggning, mobiliseringsförberedelser,
övergång till krigsorganisation och verksamheten i krig. Vid
lokalisering till samma ort kommer också personkännedomen att förbättras.
□ MB och CB förbereder och genomför gemensamt ledningsövningar dels
för milostab och CB-kansli, dels med fostaber/länsstyrelser. Förberedelser
för dessa övningar underlättas.
□ Möjligheterna för CB-kansliet att tidigt kunna medverka i den militära
planeringen och påverka denna förbättras. Förutsättningarna för att den
militära och den civila krigsplanläggningen skall kunna samordnas ökar
härigenom. Detta underlättar också för CB att inrikta och samordna den
civila totalförsvarsplaneringen inom civilområdet. Den sistnämnda faktorns
betydelse ökar om CB ges de ökade uppgifter som vi föreslår.
□ MB:s samarbete med de civila totalförsvarsmyndigheterna underlättas,
vilket ökar i betydelse i takt med försvarsmaktens ökande beroende av
samhällets civila resurser.
CB-kansliet har givetvis ett stort behov av att samarbeta även med övriga
civila totalförsvarsmyndigheter. Planeringsgrunden för verksamheten inom
milo/civo tas dock fram av MB och CB gemensamt. Jämvägsbefälhavare
m. fl. regionala chefer kan därför i detta avseende betraktas som verkställande.
Vi anser således att behovet av samverkan är störst mellan MB och CB och
att denna samverkan också är av grundläggande betydelse. Mot den
bakgrunden anser vi att principen bör vara att milostab och CB-kansli
lokaliseras till samma ort.
Ett ytterligare motiv som talar för en flyttning till Strängnäs är att det synes
ofrånkomligt att civilbefälhavarkansliet i Stockholm inom en nära framtid
måste söka sig nya lokaler. Den omständigheten bör givetvis också tas med i
bedömningen.
Då en förstärkning av civilbefälhavarens kansli kommer att ske under de
närmaste åren är det rimligt att detta sker på den ort, där kansliet kan
beräknas bli kvar under lång tid. Därför bör beslut redan nu fattas om att
förlägga Östra civilområdets kansli till Strängnäs.
Med anledning av det ovan anfcrda hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokaliseringen av civilbefälhavarkansliet inom Östra civilområdet.
Stockholm den 17 mars 1982
BERNT EKINGE (fp)
1* Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2200-2205