Motion
1981/82:2178
Bertil Zachrisson m. fl.
Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98)
I propositionen föreslås att luftfarten anpassas till 1979 års trafikpolitiska
riktlinjer. En rad väsentliga frågor skjuts på framtiden. Det gäller bl. a. hur
sekundärtrafiken på sikt skall utvecklas och vilken ställning Bromma
flygplats skall ha. Vi beklagar att så stora och viktiga frågor på det
luftfartspolitiska området har lämnats öppna. Det är angeläget att de olika
utredningar och överläggningar som aviseras i propositionen bedrivs
skyndsamt så att frågorna får en lösning.
Vi tar i den här motionen upp några specialfrågor kring sekundärtrafiken,
kommunikationerna till Arlanda och investeringar i Norrbotten.
Kommunikationerna till Arlanda m. m.
När riksdagen fattade sitt beslut att jetflyget skulle flytta från Bromma till
Arlanda uppmärksammades särskilt marktransporterna till och från flygplatsen.
Riksdagen uttalade, på förslag av socialdemokraterna (motion 1979/
80:1351), att en absolut förutsättning för att linjetrafiken skulle kunna flyttas
över från Bromma flygplats till Arlanda var att kollektivtrafikförbindelserna
mellan Stockhoms city och Arlanda förbättrades.
På kort sikt förutsattes detta ske med snabbare bussförbindelser. På längre
sikt skulle en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda studeras.
Regeringen anger i propositionen olika vägar att lösa kollektivtransporterna
till Arlanda både på kort och lång sikt. Men regeringen är inte beredd
att ta ansvar för att frågan verkligen får en tillfredsställande lösning. Det
hoppas man att berörda parter - kommun, landsting, flygbolag, luftfartsverk
- skall klara av.
Det är enligt vår mening ytterst angeläget att kollektivtransporterna till
Arlanda snabbt förbättras. Frågan om en cityterminal måste få sin lösning.
Den nuvarande busstrafiken till Arlanda måste få en standardhöjning med en
betydligt bättre service än i dag.
Vi anser att regeringen måste engagera sig för att kollektivtrafikförbindelserna
mellan Stockholms city och Arlanda - inkl. terminalfrågan - kan
ordnas så att de resandes berättigade krav på service, komfort och snabbhet
tillgodoses. Staten har ett särskilt ansvar för att denna fråga löses.
Regeringen bör därför ta initiativ till överläggningar med berörda intressenter.
Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.
När det gäller frågan om järnvägsförbindelse till Arlanda anser kommu1
Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2178-2179
Mot. 1981/82
2178-2179
Mot. 1981/82:2178
2
nikationsministern att det finns skäl att beakta behovet av snabba järnvägstransporter
till Arlanda när en allmän utbyggnad av SJ:s bansystem från
Stockholm och norr ut aktualiseras. Kostnaderna för en sådan spårutbyggnad
inkl. en särskild järnvägsförbindelse till Arlanda skulle i så fall enligt
propositionen kunna fördelas mellan olika intressenter. När det gemensamma
intresset är tillräckligt stort hos berörda parter är det enligt kommunikationsministern
naturligt att ta upp diskussioner och fördjupa hittills
utförda utredningar.
Vi har tagit upp frågan om spårbunden trafik till Arlanda i vår motion om
insatser för ökat byggande m. m. inom kommunikationsområdet (motion
1981/82:1894). Vi föreslår där att regeringen snarast skall ta fram ett sådant
underlag att riksdagen i år kan fatta beslut om spårutbyggnaden till Arlanda.
Vi menar - i likhet med kommunikationsministern - att det är viktigt att där
klargöra hur kostnaderna skall fördelas mellan intressenterna.
I propositionen behandlas också frågan om terminalarrangemangen på
Arlanda och möjligheterna att uppnå besparingar genom bl. a. driftmässig
samordning mellan LIN och SAS. Vi vill understryka vikten av att alla
möjligheter till rationell samverkan på Arlanda tas till vara och att vinsterna
härav kan tillgodoföras det svenska inrikesflyget.
Flygplatsinvesteringar i Norrbotten
I propositionen redovisas vissa flygplatsinvesteringar i Norrbotten.
Riksdagen beslutade våren 1979 om en rad åtgärder för att främja
sysselsättningen i Norrbotten (det s. k. Norrbottenpaketet). Däri ingick
bl. a. tidigareläggning av ett nytt stationsområde på Luleå flygplats.
Planerings- och projekteringsarbetet har nu drivits så långt att ett ram- och
byggnadsprogram för ett nytt stationsområde har redovisats av luftfartsverket.
Kostnaden för en ny terminal beräknas till 95,5 milj. kr. Luftfartsverket
och SAS bedömer dock att flygtrafiken inom överskådlig tid kan tillgodoses
inom nuvarande stationsområde.
Vi anser att det från arbetsmarknadssynpunkt är ytterst angeläget att
planerna på en nybyggnad av flygterminalen i Luleå kan fullföljas och att
projektet kan påbörjas snarast möjligt. Regeringen bör återkomma till
frågan om medelsanvisning för arbetenas genomförande. Kostnaderna för
projektet bör dock inte belasta luftfarten. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.
Länsstyrelsen i Norrbotten har utrett de närmare förutsättningarna för en
flygplats i Arvidsjaurregionen. I propositionen avförs frågan om en ny
flygplats i Arvidsjaur med hänvisning till att projektet är föga angeläget ur
transportförsörjningssynpunkt.
I samband med att ett nytt fredsförband har förlagts till Arvidsjaur behövs
enligt vår mening en ny flygplats i detta område. Arbetsmarknadsstyrelsen,
som har tillstyrkt att en ny flygplats anläggs i Arvidsjaurregionen, beräknar
Mot. 1981/82:2178
3
den totala anläggningskostnaden för flygplatsen till ca 130 milj. kr. i prisläge
oktober 1979. Den föreslagna investeringen skulle med en byggnadstid av
fyra år ge en sysselsättning på i genomsnitt ca 50 årsarbetare. Vi anser att
projekteringen av Arvidsjaurs flygplats snarast bör påbörjas. Detta bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
Vissa frågor kring sekundärtrafiken
Luftfartens utveckling är av primär betydelse för regioners näringsliv och
service. Vi anser därför att det finns skäl att starkare understryka och
konkretisera de krav som regionalpolitiken ställer på luftfartens fortsatta
utveckling. Om de regionalpolitiska målen skall kunna uppfyllas måste ett
flertal åtgärder vidtas för att stärka utvecklingsmöjligheterna för flyglinjer
med svagt passagerarunderlag, i propositionen angivna som s. k. sekundärlinjer.
Målsättningen bör vara att skapa sådana betingelser för luftfartens
sekundärlinjenät att alla regioner i landet skall ges rimlig jämställd tillgång
till en god trafikförsörjning.
Vi anser det mot denna bakgrund nödvändigt att en samlad strukturlösning
för den s. k. sekundärtrafiken utvecklas. Vidare krävs att prissättningssystemet
och luftfartsverkets taxesättning anpassas till de ekonomiska realiteter
som gäller för denna trafik.
Sekundärnätets struktur
Sekundärtrafiken bedrivs i dag av ett flertal flygföretag men domineras av
Swedair AB som opererar dels på uppdrag av Linjeflyg, dels på egna
koncessioner. Enligt lufttransportutredningen är lönsamheten inom sekundärtrafiken
f. n. otillfredsställande. Bland de faktorer som enligt utredningen
gett upphov till den dåliga lönsamheten nämns lågt kapacitetsutnyttjande,
svagt trafikunderlag och irrationell flygmateriel. Lufttransportutredningen
föreslår därför att det halvstatliga Swedair utvecklas för att driva trafiken på
det linjenät som utredningen betecknar tertiärnätet och på vissa flyglinjer
mellan städer i södra och mellersta Sverige och Köpenhamn. Swedair har
under 1981 beställt tio flygplan av typ Saab-Fairchild SF-340 för att kunna
svara för denna trafik.
I propositionen föreslås att luftfartsverket ges i uppdrag att utreda det
framtida sekundärnätet. Utredningsarbetet bör enligt vår uppfattning
bedrivas i nära samarbete med de flygbolag som svarar för den dominerande
delen av reguljär trafik. Utredningsarbetet bör vidare utgå från lufttransportutredningens
skiss till lösning av sekundärtrafiken. Det är därvid
väsentligt att finna sådana lösningar som gör det möjligt att utveckla ett
sammanhängande sekundärlinjenät. Först därigenom finns förutsättningar
att utveckla ett så vittförgrenat sekundärlinjenät att alla regioner kan ges en
tillfredsställande trafikservice. Det bör också undersökas vilka vinster som
Mot. 1981/82:2178
4
kan uppnås genom en ökad samordning mellan SAS och Linjeflyg. Den
väsentliga industripolitiska satsning som Saab-Scania AB genomfört vid
utvecklingen av det nya turbopropflygplanet Saab-Fairchild 340 bör avgjort
bidra till möjligheten att bygga upp ett ekonomiskt rationellt sekundärnät.
Det är enligt vår mening angeläget att utveckla sekundärtrafiken inom ett
flertal regioner. Länsstyrelserna i Norrlandslänen har i olika sammanhang
krävt att flygförbindelserna mellan Norrlandslänen skall förbättras. Invånarna
i Norrlandslänen har i samband med att Linjeflyg införde direkttrafik med
Fokker F 28 fått uppleva väsentliga försämringar av trafikförsörjningen.
Förutsättningarna för att etablera direkta flygförbindelser mellan de större
städerna i Norrlandslänen bör belysas särskilt i utredningsarbetet.
Av propositionen framgår att ett kommunalt medengagemang i statliga
flygplatser är önskvärt. Sedan 1960-talet har kommunerna svarat för 37,5 %
av kapitalkostnaderna vid investeringar. För att vidmakthålla det kommunala
engagemanget samt möjliggöra kommunal påverkan vid de statliga
flygplatserna föreslår regeringen att kommunerna i stället medverkar i
flygplatsdriften. Skulle däremot en investering på en flygplats inte anses
föranledd av luftfartens behov t. ex. standardhöjningar i terminalbyggnader
etc. bör anspråken på kommunal investeringsmedverkan bibehållas. Kommunens
andel skall då uppgå till 50 % eller mer.
I LTU:s betänkande berördes inte kommunala bidrag till driften av
luftfartsverkets flygplatser. Man föreslog i stället att de statliga flygplatserna
skulle få en driftform liknande den på de kommunala flygplatserna. Detta
har även föreslagits i propositionen.
De i propositionen föreslagna finansieringslösningarna kan medföra att
kommuner och landsting drabbas av höga driftkostnader samt högre andel av
investeringskostnad än tidigare om luftfartsverket finner det vara en
angelägenhet enbart för kommun och landsting. Risken för kostnadsövervältring
från staten på kommuner och landsting är uppenbar.
Prissättningssystemet
I propositionen behandlas inte den av lufttransportutredningen aktualiserade
frågan om avsteg från kravet på enhetligt prissättningssystem för att
sekundärtrafiken skall kunna bli företagsekonomiskt lönsam. Det nuvarande
systemet för att beräkna priserna för sekundärtrafiken innebär att resenärer
som flyger på genomgående biljetter (transferpassagerare) dvs. sådana som
byter mellan sekundär- och primärlinjer betalar hela biljettpriset för den
längre sträckan samt 70 % av biljettpriset för den kortare sträckan. Vid en
fortsatt tillämpning av detta prissättningssystem begränsas väsentligt möjligheterna
att få lönsamhet på det s. k. sekundärnätet, då andelen transferpassagerare
på sekundärnätet är mycket stor. Riksdagen bör därför uttala sitt
stöd för tillämpningen av ett flexiblare prissättningssystem på sekundärnätet.
Mot. 1981/82:2178
5
Luftfartsavgifterna m. m.
En annan för sekundärtrafiken väsentlig ekonomisk fråga är luftfartsavgifterna.
Den nuvarande taxestrukturen på korthållstrafiken jämfört med
annan flygtrafik innebär en stor belastning på en ekonomiskt svag
verksamhet. Såväl SAS som Linjeflyg och Swedair har framhållit detta
förhållande i sina remissyttranden och understrukit behovet av en översyn av
taxestrukturen. Luftfartstaxan bör enligt vår mening bli föremål för
omprövning och möjligheterna till ökad marknadsanpassning av luftfartstaxan
tillvaratas. Det kan ske bl. a. genom att det nu påbörjade försöket med
tvådelade taxor fullföljs. Som ytterligare exempel kan nämnas att luftfartstaxorna
i USA tas ut som en procentuell avgift på biljettpriset. Tillämpningen
av en sådan taxestruktur skulle väsentligt underlätta bibehållande och
utveckling av regionalpolitisk! betydelsefulla sekundärlinjer.
Hemställan
Med hänvisning till vad vi har anfört i motionen hemställer vi
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen om kollektivtrafikförbindelserna
mellan Stockholms city och Arlanda,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som har anförts i motionen om Luleå flygplats,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som har anförts i motionen om projektering av
Arvidsjaurs flygplats,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som har anförts i motionen om det framtida
sekundärnätets struktur,
5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna att kommunala bidrag till drift av statliga flygplatser ej
skall kunna krävas,
6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna att den kommunala andelen av en investering i en statlig
flygplats bör följa de regler som hittills gällt,
7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som har anförts i motionen om prissättningssystem
på sekundärnätet,
8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som har anförts i motionen om luftfartsavgifterna
m. m.
Mot. 1981/82:2178
Stockholm den 17 februari 1982
BERTIL ZACHRISSON (s)
NILS HJORTH (s)
ESSEN LINDAHL (s)
KURT HUGOSSON (s)
BIRGER ROSQVIST (s)
OLLE ÖSTRAND (s)
OVE KARLSSON (s)
ELVY NILSSON (s)
RUNE JOHANSSON (s)
MARGIT SANDÉHN (s)
RUNE JONSSON (s)
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)
LARS HEDFORS (s)
SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)