Mot. 1981/82
2169-2171
Motion
1981/82:2169
Roland Sundgren m. fl.
Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98)
Av proposition 1981/82:98 framgår att regeringen inte är beredd att
inplacera Västerås flygplats i det interregionala flygplatssystemet. Detta
visar enligt vår mening att regeringen fortsätter att bortse från berättigade
krav från länet beträffande de luftfartspolitiska frågorna som har framförts i
yttranden och vid uppvaktningar.
Vad gäller inplacering av flygplatser i det interregionala flygplatssystemet
under 1980-talet har regeringen uppenbarligen endast utgått från nuvarande
anknytning till det interregionala flyglinjenätet. Flyglinjen Västerås-Norrköping-Köpenhamn
klassificeras därvid enligt lufttransportutredningen som
utrikes matartrafik. Regeringen har däremot inte tagit hänsyn till de
långtgående planerna på utökning av flyglinjer/flygverksamhet vid Västerås
flygplats. Vi vill därvid understryka att Swedair inte ännu har utnyttjat sin
koncession på linjen Västerås-Göteborg på grund av osäkerhet om
inrikestrafikens framtida utformning och det väntade beslutet om ny
koncession med utgångspunkt från Västerås. Vi anser därvid att en effektiv
flygtrafik på det sekundära och tertiära flygnätet endast kan upprätthållas av
flygtrafik av sådan storlek som har möjlighet att samordna olika trafikuppgifter
samt att få ett högt utnyttjande av flygplansmaterial.
I mitten av 1980-talet väntas nya flygplanstyper, bl. a. Saab Fairchild, som
underlättar företagsekonomiskt lönsam trafik på sekundärlinjerna, bl. a. på
Västerås flygplats. Därigenom blir det möjligt att höja attraktiviteten på
flyglinjerna Västerås-Norrköping-Köpenhamn genom ökad turtäthet (i
dagsläget en morgon- och en kvällstur). Vi vill därvid understryka att
Västerås flygplats ligger mycket strategiskt i Bergslagen-Mälardalen med ett
näringsliv som domineras av företag som ASEA, ASEA-Atom, Volvo
Bergslagsverken, Metallverken, Bulten-Kanthal m. fl. med såväl omfattande
inrikes- som utlandskontakter. I ett område med en radie på 5 mil runt
Västerås bor i storleksordningen 250 000-300 000 personer. Inom upptagningsområdet
bor ca 600 000 invånare.
Underlaget i regionen bör därför, under förutsättning av ett attraktivt
flygutbud, anses som fullt tillräckligt för en flygplats i det interregionala och
internationella flyglinjenätet. Riksdagens beslut får därför inte innebära att
utvecklingen av flygverksamheten vid Västerås flygplats förhindras genom
att en framtida utrikes- eller inrikestrafik med utgångspunkt från Västerås
förändras eller försvåras.
Ett bibehållande av Västerås flygplats behöver inte innebära att luftfartsverket
skall behöva stå som huvudman för flygplatsen. I likhet med andra
1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2169-2171
Mot. 1981/82:2169
2
kommunala flygplatser bör även fortsättningsvis en företagsekonomiskt
lönsam uppläggning kunna organiseras och drivas i Västerås kommuns regi
men med delat ansvar för täckning av investeringar och driftkostnader. En
sådan uppläggning bör kunna bidra till ökad effektivitet genom samordningsvinster
vad gäller brand- och räddningstjänst, flygfältshållning m. m.
Med hänsyn till det som har anförts ovan bör det stå klart att flygtrafiken på
Västerås flygplats under 1980-talet kan uppfylla det företagsekonomiska
lönsamhetskriteriet för att innefattas i det interregionala flygplatssystemet.
Vi finner det lämpligt att i detta sammanhang återkomma till tidigare
framförda krav (motion 1980/81:760) om att Västerås flygplats prövas som
alternativ flygplats till Stockholm/Arlanda. Vi vill därvid särskilt understryka
fördelarna för Västerås flygplats vad gäller
- det centrala geografiska läget i Bergslagen-Mälardalen på ett avstånd av
endast 11 mil från Stockholms centrum,
- det relativt måttliga investeringsbehovet jämfört med andra tänkbara
alternativa flygplatser. Redan nu finns möjliget att ta emot de flygplanstyper
som vanligen används i inomeuropeisk trafik (DC-9, Boeing 727,
Caravelle osv.). Landningsbanans bärighet är tillräcklig även för enstaka
plan av typ DC-8. Begränsningen på Hässlöfältet ligger främst i
parkeringsplatta för flygplan och kapaciteten i stationsbyggnaden. Dessa
investeringar ligger i storleksordningen 2-4 milj. kr.
- Gynnsamma väderleksförhållanden. I anslutning till utredningen om
pilotutbildningen gjordes under 1979 en utredning om väderleksförhållandena
vid de närmast berörda flygplatserna (Fl, F5, Fil, F12, F13,
Borlänge). Denna utredning visar att Västerås flygplats (Fl) hade de klart
bästa väderleksförhållandena (tillsammans med Borlänge).
- Närhet till kringservice. Flygfältet ligger ca 5 km från Västerås centrum
med bl. a. flera storkök, stora hotell och flera bussbolag. Detta innebär att
det finns förutsättningar att på kort tid ta emot, utspisa, förlägga och
transportera passagerare.
- Bullerskyddat läge. Landningsbanan ligger i nord-sydlig riktning öster om
staden. Omedelbart väster om landningsbanan ligger Badelundaåsen som
utgör ett effektivt bullerskydd för de närmaste omgivningarna. Genom
landningsbanans placering kan flygplanen både landa och starta utan att
passera över tätbebyggelse.
Mot bakgrund av vad som har anförts hemställer vi
1. att riksdagen som sin mening uttalar att Västerås flygplats skall
inplaceras i det interregionala flygplatssystemet och behållas i
det internationella flygplatssystemet,
Mot. 1981/82:2169
3
2. att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen uppdrar till
luftfartsverket att skyndsamt pröva frågan om Västerås flygplats
som alternativ till Stockholm/Arlanda.
Stockholm den 17 februari 1982
ROLAND SUNDGREN (s)
OLLE GÖRANSSON (s) ANDERS GERNANDT (c)
THURE JADESTIG (s)
LENA HJELM-WALLÉN (s)
TAGE ADOLFSSON (m)
HANS PETERSSON (vpk)
i Hallstahammar
KERSTIN GÖTHBERG (c)
KARL-GUSTAF MATHSSON (s)
KARL BJÖRZÉN (m)
ERIC ENLUND (fp)