Mot. 1981/82
2162-2165

Motion

1981/82:2162

förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
Hälso- och sjukvårdslag, m. m. (prop. 1981/82:97)

Tillsvidareförordnande för avdelningsläkare och biträdande överläkare vid
undervisningssjukhus

I det förslag till lag om vissa läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande
utbildning av läkare m. m., som framläggs i regeringens proposition
1981/82:97, stadgas i 4 § att vissa specialistutbildade läkare skall anställas
”med förordnande för 6 år om inte särskilda skäl föranleder förordnande för
kortare tid”. Paragrafen ersätter 11 § kungörelsen (1970:704) om kommunala
undervisningssjukhus men får inte samma innebörd som denna,
eftersom den nya lagen kommer att gälla framför lagen om anställningsskydd
(LAS). Ifrågavarande läkare är i dag - på grund av LAS - anställda t. v.

Behörighetskrav för de läkartjänster som det här är fråga om - avdelningsoch
biträdande överläkartjänster - är specialistkompetens, vilken ernås
tidigast 6,5 år efter läkarexamen. En avdelningsläkare är således som regel ca
35 år gammal, då han tillträder sin tjänst och 40 år fyllda då sexårsförordnandet
upphör. En biträdande överläkare är 45 år eller äldre då förordnandet
löper ut.

Den vanligaste anställningsformen på den svenska arbetsmarknaden är
tillsvidareanställning. Avtal om att anställning skall avse viss tid, viss säsong
eller visst arbete får enligt 5 § LAS träffas endast om det föranleds av
arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet. Arbetsuppgifterna måste till sin
natur vara på något sätt tidsbegränsade. Som regel bör arbetsuppgifterna
också på ett markant sätt skilja sig från de arbetsuppgifter som utförs av
tillsvidareanställd personal hos arbetsgivaren. De arbetsuppgifter som
avdelningsläkare och biträdande överläkare utför skiljer sig inte till sin natur
från de uppgifter en överläkare utför vid samma sjukhus. Inte heller är
arbetsuppgifterna på något sätt tidsbegränsade.

Det vore enligt vår mening stötande att ge befattningshavare på den
kvalifikationsnivå, varom det här är fråga, så dålig anställningstrygghet. Det
är helt orimligt att en läkare med 20 års läkartjänstgöring bakom sig skall
behöva riskera att bli ställd på bar backe då hans biträdande överläkarförordnande
löper ut. Den föreslagna ordningen är inte acceptabel för den
enskilde läkaren och kan inte leda till en rekrytering som gagnar verksamheten.
De ifrågavarande anställningarna bör - liksom de nu gör på grund av
LAS - gälla t. v. En förändring, som innebär att anställningarna tidsbegränsas,
skulle på ett flagrant sätt strida mot de värderingar som varit vägledande

1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2162-2165

Mot. 1981/82:2162

2

för utvecklingen inom arbetslagstiftningen under senare år. Den innebär ett
åsidosättande av normala regler för anställningsskydd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att 4 § skall utgå ur den föreslagna lagen om
vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala
hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande
utbildning av läkare m. m.

Stockholm den 15 februari 1982

INGEGERD TROEDSSON (m)