13

Motion

1981/82:2143

av Hans Nyhage m. fl.

Kommunal högskoleutbildning m. m. (prop. 1981/82:89)

Riksdagen beslöt år 1975 om reformering av högskoleutbildningen. Detta
beslut innebar att vissa vårdutbildningar inom och vid sidan av gymnasieskolan
skulle föras till högskolan.

Reformeringen av högskoleutbildningen ägde rum utan att huvudmannaskapsförhållandena
ändrades.

Frågan om huvudmannaskapet för högskoleutbildningen har debatterats
alltsedan 1968 års utbildningsutredning i sitt betänkande, Högskolan,
anförde att starka skäl talade för en organisatorisk samordning av all
högskoleutbildning.

En särskild kommitté, huvudmannaskapskommittén, tillsattes den 1 juli
1978. Kommittén avgav sitt betänkande i januari 1981.

Kommittén har därvid framfört att möjligheterna för en samordnad och
enhetlig högskoleutbildning ökar, om huvudmannaskapet är enhetligt för
hela högskolan. Kommittén föreslår att huvudmannaskapet för vårdutbildningarna
inom kommunal högskoleutbildning bör föras över till staten.
Kommittén är dock inte enig.

TCO, SACO/SR, SFS och SSEF har uttalat sig för ett statligt huvudmannaskap.
Svenska kommunförbundet har också i princip uttalat sig för
detta.

Kommittén hävdar också att en huvudmannaskapsförändring torde bli
samhällsekonomiskt neutral. Däremot skulle ett genomförande av förslaget
innebära en kostnadsövervältring från kommunerna till staten.

Föredragande statsråd anför i propositionen att det av statsfinansiella skäl
är omöjligt att genomföra kommitténs förslag om att överföra de kommunala
högskoleutbildningarna till staten. Han påtalar att den ekonomiska situationen
väsentligt förändrats, sedan kommittén framlade sitt förslag. Propositionen
redovisar dock inga som helst ekonomiska beräkningar.

Skälen för ett enhetligt, statligt huvudmannaskap för högskolan är enligt
vår mening så tunga att en förändring av huvudmannaskapet allvarligt bör
övervägas.

Ett enhetligt huvudmannaskap för högskolan innebär en ökad samordning
mellan olika utbildningsvägar och ett effektivare utnyttjande av befintliga
resurser.

Vårdyrkesutbildningarna skulle få en starkare anknytning till forskning
och forskningsresultat.

Studerande inom vårdyrkeslinjerna skulle jämställas med övriga studerande
inom högskolan i enlighet med intentionerna i högskolereformen.

Mot. 1981/82:2143

14

I ett allt kärvare ekonomiskt klimat bör landstingen koncentrera sina
resurser på sitt främsta ansvarsområde, hälso- och sjukvården.

För ett bevarat kommunalt huvudmannaskap talar främst kopplingen till
gymnasieskolan och till landstingskommunernas hälso- och sjukvård. Som
kommittén påpekar blir detta emellertid med den pågående utvecklingen allt
mindre relevant.

Då vi finner det vara särskilt angeläget med klara ekonomiska beräkningar
över konsekvenserna av ett byte av huvudmannaskap, förordar vi att frågan
blir föremål för ytterligare prövning innan beslut fattas. Denna prövning bör
ske genom förhandlingar från regeringen med landstings- och kommunförbunden.

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen med avslag på regeringens förslag om huvudmannaskapsfrågan
hos regeringen begär förnyad prövning av denna
fråga i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 28 januari 1982

HANS NYHAGE (m)

SIRI HÄGGMARK (m)
LARS AHLMARK (m)
GUNNEL LILJEGREN (m)
INGRID SUNDBERG (m)
TORE NILSSON (m)

RUNE RYDÉN (m)

GULLAN LINDBLAD (m)

GÖRAN ALLMÉR (m)
BRITT MOGÅRD (m)

PER-OLOF STRINDBERG (m)
BIRGITTA RYDLE (m)
ANN-CATHRINE HAGLUND (m)

ELISABETH FLEETWOOD (m) OLLE AULIN (m)

PER STENMARCK (m)
G. BIÖRCK (m)

GÖREL BOHLIN (m)

STEN STURE PATERSON (m)

i Värmdö