12

Motion

1981/82:2120

Hans Petersson i Röstånga m. fl.

Sysselsättningsläget i Malmöhus län

Utvecklingen för arbetsmarknaden i Malmöhus län är dyster. En summering
av 1981 visar en fortsättning på de negativa trender som för länets del inleddes
redan för flera år sedan. En läsning av bl. a. länsarbetsnämndens prognoser
för innevarande år visar att ingen ljusning kan skönjas. Snarare en förvärring
av rådande läge med inte bara en ytterligare fortsatt bekymmersam
ungdomsarbetslöshet utan också en ökad arbetslöshet bland samtliga arbetslöshetskategorier
i länet. I slutet av 1981 var 15 350 personer i länet öppet arbetslösa.
Redan i slutet av januari i år beräknas den siffran ha stigit till 17 000.

Den stigande arbetslösheten är ett problem som Malmöhus län delar med
andra län. Men det är inte orimligt att påstå att Malmöhus län är ett av de absolut
hårdast drabbade länen i hela landet, Norrlandslänen inräknade. Osedvanligt
hårt har t. ex. strukturproblemen inom så väsentliga grenar av svensk
industri som t. ex.teko-, byggmaterial och varvsbranscherna drabbat länet.
Men även inom de för Skåne stora basnäringarna inom trädgårds- och livsmedelsindustriområdet
dras man nu med stora problem. Till detta kommer att
den redan tidigare restriktiva rekryteringspolitiken inom stat och kommun
ytterligare kommer att skärpas under 1982. Under 1981 har till viss del arbetslösheten,
främst bland ungdomen, kunnat hejdas genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Sådana insatser kan dock inte bli mer än tillräckliga
då det för Malmöhus län inte handlar om konjunkturmässiga problem utan
fastmer strukturella sådana.

Vad som nu måste till för Malmöhus län är statliga stödåtgärder för dels
kortsiktiga mål, för att klara den akuta arbetslöshetskrisen, dels mer långsiktiga
mål där efter en väl genomarbetad plan förutsättningar skapas för ett rikt
förgrenat näringsliv anpassat efter de för länet specifika möjligheterna för att
utveckla näringslivet och därmed också trygga den framtida sysselsättningen.
Till kortsiktiga men i dagens läge ändå betydelsefulla bidrag till ökad sysselsättning
hör t. ex. tidigareläggning av planerade statliga byggobjekt och upprustning
av vägar och järnvägar.

Under våren skall en översyn av hela Skånes järnvägsnät göras. Vi förutsätter
att några ytterligare indragningar av bandelar eller försämringar av den
tågbundna trafiken inte kommer att accepteras. Tvärtom menar vi att en satsning
på en rejäl upprustning av befintliga bandelar och en satsning på att öppna
vilande delar görs, då detta dels ger sysselsättning, dels är en förutsättning
för att företag skall kunna lokaliseras till de olika kommunerna och pendlingen
som är utbredd mellan de olika skånska kommunerna skall kunna underlättas.

Mot. 1981/82:2120

13

En fast förbindelse över Öresund har diskuterats under flera årtionden.
Diskussionen tycks fortsätta, och turerna har varit många i denna för regionen
så viktiga fråga. För kommunernas fortsatta planering är det angeläget
med ett snabbt beslut om hur förbindelserna skall lösas.

En viktig resurs för näringslivet i regionen är Lunds universitet. Industrier
med stark anknytning till forskning har visat sig vara framgångsrika i Skåne,
vilket gäller inte minst för framtiden så viktiga områden som energiteknologi,
växtförädling samt jordbruksteknik. Ett utvecklat forskningsarbete mellan
universitet och näringsliv i regionen har kommit igång och bör uppmuntras
och stödjas. UHÄ föreslår i sina anslagsäskande för 1982/83 inrättande av en
grafisk högskoleutbildning fr. o. m. den 1 juli 1982 i form av en allmän linje
med benämningen grafisk industrilinje, omfattande 60 poäng och förlagd till
KTH i Stockholm.

Redan under våren 1977 gjorde skolstyrelsen i Helsingborg på uppdrag av
kommunfullmäktige en framställning till UHÄ om lokalisering fr. o. m. läsåret
1978/79 till Helsingborg av yrkesteknisk högskoleutbildning i första hand
med grafisk inriktning. I skrivelse till UHÄ den 20 januari 1978 säger styrelsen
för Lund/Malmö högskoleregion bl. a. följande.

Inom gymnasieskolan i Helsingborg finns en tvåårig specialkurs med inriktning
mot grafisk verksamhet. Denna utbildning finns bara i Helsingborg
och Stockholm. Skolan anges också vara landets modernaste för grafisk utbildning.
Utbildningen i Helsingborg förutsätts knytas till universitetet i
Lund. Av ovanstående redovisning framgår att regionstyrelsen stöder en förläggning
av grafisk högskoleutbildning till Helsingborg. På Rönnovska skolan
i Helsingborg finns utrustning för grafisk utbildning till ett värde av 8 milj.
kr. Såväl denna utrustning som lokaler vari den finns placerad skulle på ett utmärkt
sätt kunna användas för grafisk högskoleutbildning utan att den nu där
bedrivna utbildningen skulle behöva inskränkas. Ur samhällsekonomisk synpunkt
skulle det vara klokt att utnyttja de möjligheter som här finns att ordna
denna utbildning. I Helsingborg finns också en väl utvecklad och differentierad
grafisk industri och genom närheten till Köpenhamn ges möjligheter till
ett givande samarbete med Grafisk Höj skole.

Vi föreslår att dessa synpunkter beaktas och att en grafisk högskoleutbildning
i första hand måtte förläggas till Helsingborg.

Skåne har alltid haft en relativt stor trädgårdsnäring. I dag brottas också
denna bransch med väsentliga lönsamhetsbekymmer bl. a. beroende på den
allt dyrare oljan. Förutsättningarna för denna bransch måste noga undersökas.
Den torde t. ex. vara både tekniskt och ekonomiskt möjligt att för uppvärmning
av skilda trädgårdsanläggningar kunna utnyttja den spillvärme från
kärnkraftverket i Barsebäck som i dag går ut i Öresund.

Nylokalisering av statlig verksamhet till regionen måste övervägas. Om
man i enlighet med den av riksdagen ofta uttalade meningen vill ge människor
i olika delar av landet den möjlighet till yrkesval och trygghet som ett allsidigt
näringsliv kan erbjuda är det nödvändigt att sprida anhopningen av

Mot. 1981/82:2120

14

statlig verksamhet inom Stockholmsregionen även till andra delar av landet.
Detta bör beaktas vid den förestående lokaliseringen av statens energiverk.
Bland de orter som därvid bör prövas som förläggningsort för energiverket
eller delar därav är Landskrona. Ett annat önskvärt projekt är ett energitekniskt
centrum. Detta skulle ge möjlighet till sysselsättning för en del friställd
personal. Landskrona har hårdare än någon annan kommun drabbats av industrinedläggningar,
först inom tekoindustrin och nu genom avvecklingen av
Öresundsvarvet som är den helt dominerande arbetsplatsen i Landskrona
kommun.

Denna redogörelse för arbetsmarknadssituationen och framtidsutsikterna
i Malmöhus län kan synas dyster. Rent allmänt kan sägas att det finns fler län
än Malmöhus län som i dag har svårigheter. Tendensen är likartad i flera andra
län. Men samtidigt vill vi påpeka att såväl strukturomvandlingar som en
allmän lågkonjunktur har slagit osedvanligt hårt på länet.

Men visst finns det utan tvivel ljuspunkter i denna mörka bild. Vi har ett
bra geografiskt läge, yrkeskunnig arbetskraft, goda utbildningsmöjligheter,
utvecklingsbara kommunikationer m. m. Rent konkret har vi också ovan pekat
på en del områden där det finns stora utvecklingsmöjligheter. Men för att
dessa möjligheter skall kunna bära frukt i framtiden måste statsmakterna inse
regionens nuvarande svårigheter samt på ett aktivt sätt understödja kommuner
och regionala organ i deras strävan att skapa förutsättningar för ett livskraftigt
näringsliv.

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs*

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad sorn i motionen
anförts beträffande åtgärder för att minska verkningen av
den höga arbetslösheten i regionen.

Stockholm den 26 januari 1982

HANS PETERSSON (fp)
i Röstånga

ÅKE PERSSON (fp) MARIE NORDSTRÖM (fp)

ERIK BÖRJESSON (fp)

* Se även motionerna 1981/82:2121-2123.