Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1981/82:160

av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag
m. m.

1974 års anställningsskyddslag är på gott och ont. Anställningsskyddet och
de längre uppsägningstiderna, turordningen vid permittering och avsked
tillhör något av det positiva i lagen. Bristerna återfinns i arbetsgivarnas fria
anställningsrätt och avsaknaden av en obligatorisk arbetsförmedling, arbetsgivarnas
möjligheter till permittering, avsked och nedläggningar, permittering
utan lön, den slappa tillämpningen av främjandelagen och möjligheterna
till avsked vid strejk.

Regeringens proposition om anställningsskyddslagen innebär klara försämringar.
Förändringarna tillgodoser i stort Svenska arbetsgivareföreningens
önskemål. Lagreglerna om provanställning och tillfällig anställning vid
arbetsanhopning förstärker utslagnings- och utsorteringsmekanismerna. De
inbjuder till konjunkturanställning. Ungdomar och främst kvinnor blir
reservarbetskraft som skall stå till arbetsmarknadens förfogande vid behov
av arbetskraft. Därmed kommer att skapas en arbetsmarknad av tillfällighetsarbetare
som står utanför den gemenskap som finns inom arbetslivet och
som kommer att hamna utanför den fackliga verksamheten.

Provanställningarna ger möjligheter att välja och vraka bland de
arbetssökande. Utifrån tesen ”utbilda dig så har du en chans till ett jobb”,
kommer konkurrensen om jobben att hårdna. De som från början inte kan
hävda sig slås obönhörligen ut ur arbetslivet. Arbetsgivarnas ansvar för
arbetskraften kommer ytterligare att försvagas.

Vid provanställningar och tillfällig anställning vid arbetsanhopning skall
arbetsgivaren bara anmäla till fackföreningen att han vidtar dessa åtgärder.
Regelrätta förhandlingar, än mindre verkligt fackligt inflytande över
anställningarna, kommer inte att kunna ske. Förslagen riktar sig både mot
hela fackföreningskollektivet och mot ungdomarna.

Provanställningar ger inga fler jobb. Behövs provanställningar eller
anställning för kortare tid, finns det redan möjligheter till detta genom
avtal.

Det verkliga problemet för att sysselsätta ungdomen är inte anställningsskyddslagens
regler. Bristen på en målmedveten industri- och sysselsättningspolitik
är det avgörande. Vpk har i flera sammanhang föreslagit ett
konkret program för 100 000 nya jobb under de närmaste åren, främst för att
sysselsätta ungdomen. Vpk har även föreslagit ett program för ytterligare
100 000 nya industrijobb under åttiotalet. Det är sådana politiska åtgärder

Mot. 1981/82:160

som minskar problemen på arbetsmarknaden och då främst ungdomsarbetslösheten.

Regeringens proposition är en utmaning mot hela arbetarrörelsen och
måste därför avvisas i sin helhet. Det måste vara en självklarhet för
arbetarrörelsen, i det fall regeringen driver igenom propositionen i
riksdagen, att vid en arbetarseger i valet 1982 snarast upphäva detta
beslut.

En förändring av anställningsskyddslagen - vilket vpk kommer att
utveckla under den allmänna motionstiden 1982, i särskilda motioner-skall i
stället ha till syfte att stärka de arbetandes och deras fackliga organisationers
rättigheter. Regeringen bör därför i stället för propositionens förslag lägga
fram förslag som stärker de arbetandes ställning genom att:

1. Obligatorisk arbetsförmedling införs.

2. Rätt till full lön vid permittering från första dagen införs.

3. Deltagande i strejk aldrig skall kunna utgöra saklig grund för
avsked.

4. Vetorätt för de lokala fackliga organisationerna mot arbetsgivares
åtgärder såsom permittering, avsked, nedläggning av företag eller del därav
införs.

5. Regler för ett effektivt utnyttjande av främjandelagen utarbetas.

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:71,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:71 hem

> ställer hos regeringen om förslag till förändringar i anställningsskyddslagen
som innebär:

a) att obligatorisk arbetsförmedling införs,

b) att rätt till full lön vid permittering från första dagen
införs,

c) att deltagande i strejk aldrig skall kunna utgöra saklig grund
för avsked,

d) att vetorätt för de lokala fackliga organisationerna mot
arbetsgivarens åtgärder i vad gäller permittering, avsked, och
nedläggning av företag eller del av företag,

e) att nya regler för ett effektivt utnyttjande av främjandelagen
utarbetas.

Stockholm den 7 december 1981

LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
LARS-OVE HAGBERG (vpk)

GOTAB 70032 Slockholm 1981