2
Motion
1981/82:16
av Hans Nyhage
nied anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder, m. m.
I partimotion 1981/82:8 angående inriktningen av den ekonomiska
politiken redovisas dels partiets förslag till besparingsåtgärder som kan träda
i kraft fr. o. m. budgetåret 1982/83 dels de som kan genomföras redan från 1
januari 1982. Nedan följer en precisering av de sparmål som innefattas under
rubriken Restriktivare regler för utbetalning av studiemedel m. m. och som
avser att genomföras från 1 januari 1982. Argument för dessa besparingsåtgärder
återfinns i centrala studiestödsnämndens (CNS) anslagsframställning
för budgetåret 1982/83. Dessa motiv återges helt eller delvis i det
följande.
1. Prövning av hur återbetalningen skötts före ny beviljning av studiemedel
Under de senaste åren har när det gäller återbetalningen CSN:s
uppmärksamhet särskilt riktats mot de personer som inte betalar sina studiemedelsavgifter.
Därvid har noterats att många som under några år vistats
utomlands eller av andra skäl inte betalat sina avgifter på nytt söker och
beviljas studiemedel trots att betalningen av de tidigare beviljade studiemedlen
misskötts under flera år. Någon regel som hindrar ny beviljning av
studiemedel på grund av att återbetalningen av tidigare studiemedel inte
fullgjorts finns inte f. n. Det missbruk som föreligger har närmare
undersökts. Den undersökta gruppen, som uppburit studiemedel 1980 och
som haft obetalda avgifter för 1978 och/eller 1979, har ganska konsekvent
misskött återbetalningen under lång tid. I den mån betalningar gjorts har
detta i stor utsträckning skett genom kronofogdemyndigheten.
Åtgärder bör därför vidtas för att förhindra det påvisade missbruket av
studiemedelssystemets nuvarande regler. Åtgärderna bör leda till uppskov
med studiemedelsavgiften i de fall detta är befogat enligt reglerna. I övriga
fall bör återbetalning ske innan nya studiemedel beviljas.
Ett annat problem är att vissa personer ofta gör upprepade studieavbrott
och därigenom erhåller stora studiemedelsbelopp utan att ha presterat några
nämnvärda studier. Det förekommer enstaka fall med 4-5 återkrav avseende
lika många terminer. Någon regel som hindrar ny beviljning av studiemedel
till den som vid upprepade tillfällen avbrutit sina studier finns f. n. inte. En
regel som innebär att obetalda återkrav för mer än en termin inte godtas vid
Mot. 1981/82:16
3
beviljningen av nya studiemedel bör därför införas. Denna regel blir ett
viktigt komplement till meritprövningsreglerna vid övergång från gymnasiala
till eftergymnasiala studier, där ingen meritprövning görs enligt nuvarande
regler i 4 kap. 6 § studiestödslagen.
De nya regler som föreslås medför inte att någon för all framtid utestängs
från möjligheten att få nya studiemedel. Avsikten är i första hand att
obetalda avgifter och återkrav skall betalas så snart som möjligt. När detta
skett bör nya studiemedel kunna beviljas då studiemeriterna är tillräckliga.
De ändrade reglerna bör inte gälla vid beviljning av särskilt vuxenstudiestöd
eller studiehjälp eftersom det inte bedöms föreligga något behov
härav.
Vi föreslår att en regel införs i 4 kap. studiestödslagen som innebär att nya
studiemedel inte beviljas så länge obetalda avgifter som förfallit till betalning
under tidigare år kvarstår eller om återkrav för mer än en termin är obetalt.
Det bör vara möjligt att bevilja studiemedel trots att dessa villkor inte är
uppfyllda om synnerliga skäl föreligger.
Besparingseffekten av förslaget kan beräknas bli följande. Av ca 600
sökande som inte betalt sina förfallna avgifter kan ca 200 beräknas göra detta
för att få studiemedel. Inflödet av avgifter beräknas öka med 400 000 kr.
Ungefär 200 beräknas få uppskov med betalningen. Ca 100 000 kr. beräknas
därigenom inte bli indrivet genom kronofogdemyndighet. Ca 200 sökande
beräknas få sina studiemedelsansökningar avslagna eftersom avgifterna inte
betalas. Besparingen för dessa blir ca 5 milj. kr. Den totala besparingen blir
ca 5,3 milj. kr. årligen.
Av ca 700 personer med mer än ett återkrav beräknas ca 300 vara aktuella
för ansökan om nya studiemedel. Ca 100 beräknas betala sitt återkrav.
Därigenom beräknas ca 500 000 kr. bli inbetalt. Resterande 200 får avslag på
studiemedelsansökan. Därigenom sparas ca 5 milj. kr. Besparingen blir
totalt ca 5,5 milj. kr.
De båda föreslagna kontrollåtgärderna beräknas alltså ge en sammanlagd
besparing på ca 10,8 milj. kr. varav 10 miljoner utgör minskade utbetalningar
och 0,8 milj. kr utgör ökade inbetalningar till CSN.
2. Barntillägg till den som är underhållsskyldig
Enligt gällande regler utgår barntillägg även till den som har underhållsskyldighet
för barn. Söker båda föräldrarna studiemedel för samma tid utgår
endast ett barntillägg. Om föräldrarna inte sammanbor utgår tillägget alltid
till den som har underhållsskyldighet. Det förutsätts i dessa fall att den
underhållsskyldige överlämnar barntillägget till barnets vårdnadshavare. För
att kunna få fortsatt barntillägg måste den underhållsskyldige styrka att det
tidigare uppburna barntillägget överlämnats till vårdnadshavaren. Reglerna
medför tidsödande kontrollmoment.
Mot. 1981/82:16
4
Med nu gällande regler inträffar att studerande i domstol döms att söka
barntillägg för att fullgöra underhållsskyldigheten. Detta är enligt vår
mening inte rimligt. Om möjligheten att erhålla barntillägg p. g. a. underhållsskyldighet
tas bort försämras inte de ekonomiska förhållandena för
aktuella studerande/vårdnadshavare eftersom dessa i stället kan uppbära
bidragsförskott.
Vi föreslår att studerande som är skyldiga att utge underhållsbidrag för
barn skall ha rätt till barntillägg endast om han sammanbor med barnets
vårdnadshavare. Genom denna förändring beräknas utflödet av studiemedel
minska med 6,0 milj. kr.
3. Studiestöd för brevundervisning
Studiestöd utgår f. n. till studerande som deltar i korrespondensundervisning
vid statens skola för vuxna i Norrköping och vid Hermods skola. Vi
anser att starka skäl talar för att i fortsättningen inte bevilja studiestöd till
studerande som deltar i enbart brevundervisning vid de nämnda skolorna.
Studerande som genomgår s. k. varvad utbildning (brevstudier med vissa
studieperioder vid skolan) bör dock även i fortsättningen kunna erhålla
studiestöd. Följande skäl motiverar enligt vår mening att rätten till studiestöd
för de aktuella studerande dras in.
o Brevundervisningen är i många fall att betrakta som självstudier vilka i
andra sammanhang inte berättigar till studiestöd,
o I många fall torde brevstudierna i själva verket ha karaktären av
fritidsstudier. Även bland dem som formellt har ett studieprogram som
berättigar till studiestöd kan man på goda grunder anta, att det finns en
stor andel som egentligen bedriver studierna på fritid och på mindre
omfattning än halvtid. Av den lilla andel verkliga hel- och halvtidstuderande
som återstår borde många i stället kunna bedriva sina studier i andra
skolformer, t. ex. KOMVUX eller folkhögskola. Dessa studieformer
torde också i de flesta fall vara lämpligare för studieovana personer än
korrespondensstudier. Under vårterminen 1980 har exempelvis en
fjärdedel av de korrespondensstuderande vid statens skola för vuxna i
Norrköping som sökt studiemedel för fortsatta studier redovisat ett
studieresultat som understeg 25 poäng (normal studietakt är minst 90-100
poäng per termin). Studiemedelsnämnden tvingas därför avslå många
ansökningar på grund av bristfälliga studieresultat,
o Den bristfälliga studiekontrollen vid ren brevundervisning möjliggör
missbruk av studiestödet. Rapporter från bl. a. polis- och kriminalvårdsmyndigheter
tyder på att missbruk av studiemedel när det gäller statens
skola för vuxna förekommer i en inte obetydlig omfattning. Det förefaller
också vara uppenbart att missbruket har ökat i omfattning under de
senaste åren. Under budgetåret 1980/81 har flera fall där missbruket har
Mot. 1981/82:16
5
satts i system uppmärksammats. Bl. a. kan nämnas ett fall där en person
under flera års tid har ”värvat” studiemedelsdeltagare. Personen har
hjälpt till att upprätta studiemedelsansökningar och anmälningar till
statens skola för vuxna samt sålt lösningar till breven etc. För denna hjälp
har personen erhållit en god del av studiemedlen. På detta sätt har
studiemedel betalats ut i flera år till personer som inte har bedrivit några
studier.
Andra fall har visat på det allt starkare sambandet mellan narkotikamissbruk
och studiemedel. En utredning av polisen i Kalmar visar t. ex. att
studiemedel är den främsta finansieringskällan för inköp av narkotika.
Ofta rör det sig här om studiemedel som har erhållits för studier vid statens
skola för vuxna i Norrköping. Dessa och andra exempel tyder på att
missbruket nu nått en sådan omfattning att snara åtgärder måste
vidtas.
Vi föreslår att studiestöd inte får utgå för korrespondensstudier vid statens
skola för vuxna i Norrköping eller Hermods skola. Undantag bör emellertid
göras om det kan konstateras att sökanden har behov av stödet och att han
inte kan få sitt utbildningsbehov tillgodosett på annat sätt.
Om förslaget genomförs beräknas ca 700 studerande förlora rätten till
studiemedel. Besparingen blir då 700 studerande x 20 000 kr. = 14,0 milj.
kr.
4. Extra studiemedel
I CNS:s reviderade långtidsbedömning för de studiesociala myndigheterna
budgetåret 1981/82-1985/86 anmälde CSN bl. a. att nuvarande praxis för
beviljande av extra studiemedel är jämförelsevis generös. CSN har under
våren 1981 gjort en genomgång av denna praxis och beslutat om skärpta
regler för beviljning av extra studiemedel fr. o. m. budgetåret 1981/82. 1
huvudsak rör regelskärpningarna extra studiemedel för studieresor och
vintersportutrustning för de studerande i gymnastiklärarutbildning. Vi
bedömer att en sådan skärpt praxis medför en besparing på minst 1,0 milj.
kr.
Besparingsförslag enligt ovan:
1. Prövning av hur återbetalningen skötts före ny
beviljning av studiemedel
2. Barntillägg till den som är underhållsskyldig
3. Studiestöd för brevundervisning
4. Extra studiemedel
10,8 milj. kr.
6.0 milj. kr.
14,0 milj. kr.
1.0 milj. kr.
31,8 milj. kr.
Mot. 1981/82:16
6
Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga
författningsändringar.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts beslutar
att fr. o. m. den 1 januari 1982 en regel införs i 4 kap.
Studiestödslagen som innebär att nya medel inte beviljas så
länge obetalda avgifter som förfallit till betalning under tidigare
år kvarstår eller om återkrav för mer än en termin är
obetalt,
2. att riksdagen i enlighet med vad som ovan anförts i motionen
beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1982 möjligheter att erhålla
barntillägg p. g. a. underhållsskyldighet tas bort för de studerande
som är skyldiga att utge underhållsbidrag för barn och
som inte sammanbor med barnets vårdnadshavare, samt
3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar
att fr. o. m. den 1 januari 1982 studiestöd inte får utgå till
korrespondensstudier vid statens skola för vuxna i Norrköping
eller Hermods skola.
Stockholm den 20 oktober 1981
HANS NYHAGE (m)
BRITT MOGÅRD (m) LARS AHLMARK (m)
GÖRAN ALLMÉR (m) OLLE AULIN (m)
ANN-CATHRINE HAGLUND (m) ELISABETH FLEETWOOD (m)
STEN STURE PATERSON (m) GUNNEL LILJEGREN (m)
BIRGITTA RYDLE (m) RUNE RYDÉN (m)
INGRID SUNDBERG (m) PER-OLOF STRINDBERG (m)
G. BIÖRCK
i Värmdö (m)