Motion

1981/82:158
av Gösta Bohman m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag
m. m.

Erfarenheter från senare år visar att arbetsmarknadslagstiftningen snarast
bör reformeras. Moderata samlingspartiet har sedan länge verkat för
förbättringar på detta område. Den enskilde arbetstagarens anställningsskydd
bör bestå, men det är angeläget att lagstiftningen görs smidigare och
förändras på sådant sätt att den som är utan arbete ges ökade möjligheter att
genom provanställning etc. slussas in på den reguljära arbetsmarknaden. Det
är med tillfredsställelse vi nu konstaterar att den framlagda propositionen
innebär att vi i långa stycken får gehör för en uppmjukning av anställningsskyddslagarna,
de s. k. ”Åman-lagarna”. Enligt vår uppfattning har dessa
lagregler medfört att medan de som redan har fasta anställningar har fått en
ökad trygghet, har trösklarna in på arbetsmarknaden för dem som står
utanför blivit allt högre.

I propositionen framläggs ett förslag till ny anställningsskyddslag som skall
ersätta 1974 års lag. Lagförslaget ger nya möjligheter att inom vissa tidsramar
träffa avtal om provanställning liksom om tidsbegränsad anställning vid
tillfällig arbetsanhopning. Det är tillfredsställande att provanställningens
längd bestäms till sex månader. En kortare tid skulle enligt vår mening inte ha
givit önskvärd effekt. Den tillåtna tiden måste korrespondera mot det utbud
av vikariat m. m. som finns på marknaden. Likaså måste arbetsgivarna ges
tillräckligt rådrum för lämplighetsbedömningar etc.

Med hänsyn till den omfattande ungdomsarbetslösheten är det angeläget
att föreslagna förändringar kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är
beklagligt att propositionsarbetet har dragit ut på tiden. Propositionen har
under en längre tid varit aviserad till den 6 november 1981. Inte förrän den
20 november blev den lagd på riksdagens bord. Detta förhållande innebär att
lagen inte kan - som det ursprungligen var utlovat av regeringen - träda i
kraft från kommande årsskifte. Regeringen har i propositionen föreslagit att
de nya lagreglerna skall träda i kraft den 1 april 1982. Denna försening är
olycklig och innebär att den önskvärda positiva effekten i sysselsättningshänseende
redan under innevarande vinterhalvår begränsas eller uteblir.

För att det skall bli någon större effekt av de föreslagna ändringarna måste
rätten till provanställning bli generellt verkande. Vid genomgång av
regeringsförslaget finner vi dess värre att sådana villkor och restriktioner har

1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 158-160

Mot. 1981/82:158

2

tillfogats, vilka menligt kommer att försena och inskränka möjligheterna att
omsätta intentionerna i praktiskt handlande. Vi skall i det följande närmare
precisera våra synpunkter samt redovisa motiv för våra ändringskrav.

Övergångsreglerna

De viktigaste förslagen i propositionen går ut på att prov- och arbetstoppsanställning
blir möjlig under sex månader. Det är mycket angeläget att
förändringen genomförs så snart som möjligt och samtidigt inom heta
arbetsmarknaden. Av lagens övergångsbestämmelser bör därför klart
framgå att reglerna skall träda i kraft vid samma tidpunkt som lagen börjar
gälla också inom de områden som i ett eller annat avseende har kollektivavtalsreglerat
frågor om prov- och arbetstoppsanställning.

Vi konstaterar att flertalet fackförbund, främst inom SAF-området, har
kollektivavtal som i någon form reglerar prov- eller arbetstoppsanställning.
Flertalet av dessa avtal har fått sitt innehåll bestämt av det nuvarande
anställningsskyddets utformning. Många avtal erbjuder emellertid sämre - i
många fall mycket sämre - möjligheter än det nu föreslagna lagförslaget.
Dessa kollektivavtal löper ut först den 1 januari 1983. I de föreslagna
övergångsbestämmelserna sägs att det är en tolkningsfråga om och hur de
nya lagreglerna skall gälla i förhållande till kollektivavtalen. Sannolikt
innebär övergångsbestämmelserna att gällande kollektivavtal fortsätter att
gälla t. o. m. utgången av december 1982 och att det sedan blir en
förhandlingsfråga mellan avtalsparterna i vilken utsträckning de nya
lagreglerna skall tillämpas.

Läget skulle kort kunna beskrivas på följande sätt. Företag utan
kollektivavtal har hittills inte kunnat prov- eller arbetstoppsanställa.
Företagen på SAF:s avtalsområde har i kollektivavtal fått till stånd vissa
möjligheter härtill. Fr. o. m. ikraftträdandet av den nya anställningsskyddslagen
kan alla avtalslösa företag utnyttja den nya lagens möjligheter.
Avtalsbundna företag måste däremot fortsätta att tillämpa i förhandlingar
uppnådda avtalsregler trots att dessa kan ligga på en lägre nivå än lagens. När
avtalet upphör måste nya förhandlingar komma till stånd, vid vilka även
andra kontroversiella avtalsbestämmelser kan komma att beröras och vägas
emot de nu aktuella. Men det ankommer självfallet på parterna att inom
ramen för lagens dispositionsregler förhandla sig fram till den lösning varom
de kan enas. Resultatet kan bli en lösning enligt lagens regler eller fortsatt
tillämpning av de tidigare gällande.

Alla parter synes vara eniga om att lagen bör mjukas upp i de aktuella
hänseendena. Allt talar för att nya arbetstillfällen härigenom kommer att
skapas till gagn för alla - inte minst yngre arbetssökande. De föreslagna
övergångsreglerna innebär emellertid att en del av den åsyftade effekten inte
kommer att uppnås. Alldeles oberoende härav måste dock särskild hänsyn
tas till det förhållandet att medbestämmandelagen på sin tid behandlades

Mot. 1981/82:158

3

som så viktig att den ansågs böra ta över då gällande kollektivavtal och träda i
kraft samtidigt på hela arbetsmarknaden. De nu aktuella förslagen är minst
lika viktiga. Samma princip bör därför gälla beträffande det nu aktuella
ikraftträdandet. Vi föreslår att riksdagen fattar ett beslut av denna innebörd.
Det får ankomma på vederbörande utskott att närmare utforma erforderliga
bestämmelser härom i samband med utskottets tekniska granskning av
propositionens lagförslag.

Turordningsreglerna

Lagens turordningsregler bör ändras så att arbetsgivaren ges möjlighet
dels att i vissa situationer få behålla arbetstagare med särskilt yrkeskunnande
eller annan lämplighet, dels att upprätta särskild turordning för arbetstagare
med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter.

Med en sådan ändring i lagen blir det möjigt att behålla viktiga
nyckelpersoner på arbetsplatsen och i övrigt få en sammansättning av
arbetsstyrkan som kan göra det möjligt att upprätthålla produktionen. Det är
uppenbart att även de anställda har ett intresse av en sådan ordning. I det
nuvarande systemet är det möjligt att uppnå samma resultat men först efter
överenskommelse i varje särskilt fall. Att uppnå sådana överenskommelser
kan vara svårt med hänsyn till att en facklig organisation i regel är hårt
pressad i en situation då arbetsstyrkan skall dras ned. Det är därför mer
ändamålsenligt att lagen erbjuder ett lämpligt instrument för en smidig
lösning än att de fackliga organisationerna i varje särskilt fall får ta ansvaret
med de besvärliga interna påfrestningar detta medför.

Dessa frågor har under senare år uppmärksammats vid strukturförändringar
på arbetsmarknaden i samband med varsel om permitteringar, då
företag i en driftinskränkningssituation måste sörja för att företaget i fråga
även fortsättningsvis kan fungera på ett effektivt sätt. Även vid remissbehandlingen
har detta påvisats, varvid så tungt vägande skäl framförts att
lagstiftaren inte rimligen bör kunna bortse från dem.

Skolelevers arbetsrättsliga ställning

Inom ramen för utbildningen i grundskolan eller gymnasieskolan - och
med skolmyndighet som huvudman - utför vissa skolelever arbete hos
företag (t. ex. anpassad studiegång och företagsförlagd utbildning). Mot
bakgrund av vissa rättsfall i arbetsdomstolen, där dessa elever i utbildning
betraktats som arbetstagare och givits rätt till kollektivavtalsenlig lön bör
lagtexten direkt utsäga att elever i utbildning är undantagna från lagens
tillämpningsområde. Det måste klarläggas att ett företag normalt inte ikläder
sig arbetsgivaransvar när det under angivna förutsättningar tar emot
skolelever. En ändring i lagen om anställningsskydd skulle visa lagstiftarens
klara intentioner i detta avseende. Vi föreslår därför att riksdagen fattar

Mot. 1981/82:158

4

beslut om sådan ändring av regeringens lagförslag. Enligt vår mening, och
med hänvisning till vad vi anfört i samband med riksdagens beslut med
anledning av den s. k. ungdomspropositionen, skall den nya anställningsskyddslagen
ge anvisning om att elever i här berörd utbildning inte skall
betraktas som anställda.

Det kan även i andra arbetsrättsliga sammanhang uppstå komplikationer
med elever, vilka som ett led i utbildning under en tid vistas på en arbetsplats.
I princip bör sådana elever enligt vår uppfattning inte betraktas såsom
arbetstagare. Vi vill därför föreslå att regeringen låter föranstalta om en
översyn av elevers arbetsrättsliga ställning och därefter lägga fram förslag i
enlighet med de riktlinjer som ovan angivits.

Arbetstoppsanställning

Enligt regeringens förslag skall arbetstoppsanställning för en och samma
arbetstagare vara möjlig under sammanlagt högst sex månader under två år.
Tvåårsgränsen bör emellertid tas bort, eftersom den måste bli svårhanterlig.
Tidsgränsen förefaller ha tillkommit för att begränsa möjligheterna till
missbruk. Detta är i sig vällovligt. Men bestämmelsen blir alltför generellt
verkande. Den försvårar för t. ex. studerande att återkomma till samma
arbete påföljande år och är ägnad att motverka det avsedda trygghetssyftet.

Det ter sig helt omotiverat att en arbetsgivare skulle vara förhindrad att
under två sommarperioder om vardera fyra månader anställa en och samma
arbetstagare, om anställningarna helt klart är motiverade utifrån tillfälliga
arbetstoppar. Allt talar ju för att den arbetstagare som tidigare varit anställd i
alla avseenden är bäst lämpad också vid det nästkommande tillfället. Den
aktuella situationen uppkommer ofta i samband med vikariat.

Vi föreslår därför att lagförslaget ändras så att tvåårsgränsen tas bort.

Begreppet saklig grund

Lagens regler om ”saklig grund” för uppsägning bör bli föremål för
särskild översyn. I lagförslaget uttalas visserligen några allmänna anvisningar
på den framtida uttolkningen, men begreppet saklig grund har fått en så
ensidig rättstillämpning att förutsättningarna för uppsägning behöver
utredas närmare. Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam
översyn av reglerna i fråga.

Avslutande kommentarer

Frågan om att återinföra rätten till provanställning har varit aktuell under
lång tid. Många förväntningar har därför knutits till den lagändring som
utlovats i regeringsförklaringen. Med de restriktioner och villkor som vi ovan

Mot. 1981/82:158

5

har pekat på finns det risk för att den väntade effekten av lagändringarna inte
ger sig till känna på arbetsmarknaden. Detta vore olyckligt och skulle främst
drabba den ungdom som nu går arbetslös men också andra utsatta grupper på
arbetsmarknaden såsom handikappade. Ett ökat utbud genom provanställning
och arbetstoppsanställning etc. kan också förbättra kvinnornas situation
på arbetsmarknaden.

Vi vill därför understryka vikten av att rätten till provanställning införs så
snabbt som möjligt och att den blir generellt verkande. Det är också viktigt
att de fackliga organisationerna intar en positiv attityd till de nya
anställningsformerna, som bl. a. har till syfte att bereda ungdomen arbete.
Om osäkerhet rörande tillämpning och tolkning uppkommer liksom risk för
sanktioner mot arbetsgivarna kan uppstå, blir den som vill anställa lika
återhållsam som förut. Man tar det säkra före det osäkra - och i detta fall
finns det risk för att det säkra blir att inte göra någonting alls. Ungdomsarbetslösheten
är nu så allvarlig att man inte får tveka när det gäller att fullt ut
skapa alla tänkbara förutsättningar för introduktionen i det reguljära
arbetslivet. Enligt moderata samligspartiets bestämda mening tjänar de i
motionen föreslagna förändringarna av regeringens förslag det syftet att
detta mål blir lättare att uppnå.

Hemställan

Med åberopande av vad som ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att lagen om anställningsskydd vid
ikraftträdandet skall gälla samtidigt för hela arbetsmarknaden
oavsett vad som stadgas i andra lagar eller i ingångna
kollektivavtal på arbetsmarknaden,

2. att riksdagen beslutar att med godkännande av propositionens
lagförslag i övrigt anta nedan angivna såsom Motionärernas
förslag beteckande förslag i vad avser

a) Inledande bestämmelser

Regeringens förslag

:

Denna lag gäller arbetstagare i
allmän och enskild tjänst. Från
lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn
till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande
eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens
familj,

Motionärernas förslag

§

Denna lag gäller arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Från
lagens tillämpning undantas dock

1. arbetstagare som med hänsyn
till arbetsuppgifter och anställningsvillkor
får anses ha företagsledande
eller därmed jämförlig ställning,

2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens
familj,

Mot. 1981/82:158

6

Regeringens förslag

3. arbetstagare som är anställda
för arbete i arbetsgivarens hushåll.

4. arbetstagare som har anvisats
beredskapsarbete eller skyddat arbete.

b) Anställningsavtalet

Regeringens förslag
5 §

3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt
högst sex månader under två år,
om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.

c) Turordning vid uppsägning och permittering

Regeringens förslag Motionärernanas förslag

22 §

29 §

Inom driftsenheten och avtalsområdet
får vidare fastställas särskild
turordning för de arbetstagare som
har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter.

Om det finns särskilda skäl att
tillgodose behovet av att viss arbetstagare
med särskilt yrkeskunnande
eller särskild lämplighet får stanna
kvar i arbetet får arbetsgivaren vid
bestämmande av turordningen lämna
företräde åt sådan arbetstagare.

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av
elevers arbetsrättsliga ställning i enlighet med vad som anförs i
motionen,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en
skyndsam översyn av begreppet saklig grund i lagen om
anställningsskydd.

22 §

Vid uppsägning

Motionärernas förslag

3. arbetstagare som är anställda
för arbete i arbetsgivarens hushåll.

4. arbetstagare som har anvisats
beredskapsarbete eller skyddat arbete,

5. som i samråd med skolmyndigheterna
anvisats arbete som ett led i
utbildning eller introduktion i arbetslivet.

Motionärernas förslag
5 §

3. Avtal för viss tid, dock högst sex
månader, om det föranleds av tillfällig
arbetsanhopning.

Mot. 1981/82:158

7

Stockholm den 3 december 1981

GÖSTA BOHMAN (m)

NILS CARLSHAMRE (m)

ALLAN HERNELIUS (m)

ERIK HOVHAMMAR (m)

PER PETERSSON (m)

ANDERS BJÖRCK (m)

L. ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung

LARS TOBISSON (m)

BERTIL LIDGÅRD (m)
INGEGERD TROEDSSON (m)
INGRID SUNDBERG (m)

ALF WENNERFORS (m)