3
Motion
1981/82:153
av Johan Olsson och Sven Andersson
med anledning av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag
m. m.
I propositionen föreslås en lagstadgad rätt till provanställning och
arbetstoppsanställning. Detta ser vi mycket positivt och förslagen tillstyrks.
Den utformning ikraftträdandet och övergångsreglerna fått kommer
emellertid att medföra problem. Innebörden av förslaget är på denna punkt
oklar och kommer i praktiken att försena ikraftträdandet av den lagstadgade
provanställningen och arbetstoppsanställningen på en stor del av arbetsmarknaden.
Svårigheterna beror på förhållandet mellan nuvarande kollektivavtalsreglering
och kollektivavtalens giltighet efter den nya lagens
ikraftträdande.
Förhållandena beskrivs i propositionen på s. 110-111 på följande sätt:
På arbetsplatser där det inte finns något kollektivavtal över huvud eller där
det saknas kollektivavtal med avvikelser från 1974 års lag, medför den nya
lagens ikraftträdande att även de nya dispositiva lagreglerna träder i
tillämpning. Från och med den 1 april 1982 blir det således tillåtet att t. ex.
provanställa eller anställa för tillfällig arbetsanhopning på dessa arbetsplatser.
På de delar av arbetsmarknaden som täcks av kollektivavtal om avvikelser
eller tillägg till 1974 års anställningsskyddslag är frågan om de nya
lagreglernas förhållande till äldre kollektivavtalsföreskrifter betydligt mera
komplicerad. Beträffande dessa avtal gäller nämligen att de normalt ingår
som ett led i avtalen om allmänna anställningsvillkor, vilka i likhet med
löneavtalen löper ut först vid årsskiftet 1982/83.
Det är en fråga på vilken man inte kan lämna ett och samma svar för alla
situationer i vad mån dessa avtalsföreskrifter om anställningsskydd förfaller
eller består i och med de nya dispositiva lagreglernas ikraftträdande. Avtalen
visar till att börja med upp en sinsemellan helt olika reglering av
anställningsskyddsfrågorna. Gäller det t. ex. de nya lagreglerna om tidsbegränsade
anställningar finns det exempel, å ena sidan, på avtal som inte alls
tillåter eller endast i mycket begränsad omfattning tillåter anställning för
tillfällig arbetsanhopning eller på prov och, å andra sidan, avtal som går
längre med att tillåta tidsbegränsningar än de nya lagreglerna. Genomgående
gäller emellertid i fråga om dessa kollektivavtalsföreskrifter att de har
tillkommit i ett läge när statsmakterna tog ställning mot uttryckliga lagregler i
detta ämne och hänvisade frågan till arbetsmarknadsparterna för att lösas i
kollektivavtal. Nu gäller andra förutsättningar genom att statsmakterna i
samma principfråga har intagit den motsatta ståndpunkten. Gäller det å
andra sidan samma kollektivavtals föreskrifter om t. ex. turordningar är
situationen nu i stort sett densamma som på den äldre lagens tid.
Mot. 1981/82:153
4
Hur det rättsligt förhåller sig med giltigheten av de inte utlöpta
kollektivavtalen i de olika hänseenden som här har berörts är en tolkningsfråga
som får avgöras från fall till fall med utgångspunkt inte bara i de
förutsättningar som gällde vid avtalets tillkomst och den förändring av dessa
förutsättningar som de nya lagreglerna utgör, utan även i en rad andra
omständigheter som brukar läggas till grund för domstolarnas avtalstolkning.
Och det är en sak som det inte ankommer på statsmakterna att ge närmare
anvisningar om.
Här kan följande tre förhållanden särskilt noteras:
- Möjligheterna till prov- och arbetstoppsanställning är alltför begrän
inom flertalet kollektivavtalsområden där kollektivavtal om avvikelse från
lagen i detta avseende finns.
- Lagförslaget innebär en helt förändrad bild av den rättsliga bakgrunden
till kollektivavtalsregleringen beträffande prov- och arbetstoppsanställning.
Förutsättningarna för kollektivavtalen kommer att vara helt förändrade när
den nya lagen trätt i kraft.
- Rättsläget är tydligen oklart när det gäller kollektivavtalens giltighet i
dessa fall. Detta är särskilt otillfredsställande när det berör en av
huvudpunkterna i den nya lagen.
Motivet för den valda lagstiftningstekniken när det gäller den nya lagens
förhållande till kollektivavtal slutna med anledning av gällande lag beskrivs i
specialmotiveringen på s. 158 enligt följande:
Vid de större arbetsrättsliga reformerna under 1970-talet tillämpades det
synsättet, att kollektivavtal som hade träffats före reformernas ikraftträdande
inte tillerkändes giltighet efter ikraftträdandet, om avtalen inte hade
träffats i syfte att utnyttja det utrymme för avtal som medgavs i den nya lagen
(seprop. 1973:129s. 288,1974:88s. 216,1974:148s. 94och 1975/76:105 bil. 1
s. 520 ff, 540 f: jfr prop. 1978/79:175 s. 106 f). Den i andra sammanhang
tillämpade regeln att äldre avtal fortsatte att gälla utan hinder av att en ny
dispositiv lag hade genomförts ansågs inte böra tillämpas. Det avgörande
skälet till detta var att man eftersträvade ett så snabbt och fullständigt
genomförande av den nya lagstiftningen som möjligt. Det här beskrivna
synsättet torde inte utan vidare vara på samma sätt tillämpligt vid ett
genomförande av de förslag som nu framläggs.
Det är riktigt att det synsätt som tillämpades vid bl. a. anställningsskyddslagens
och medbestämmandelagens tillkomst inte utan vidare är tillämpligt i
detta fall. Förslaget till ny anställningsskyddslag bygger nämligen i mångt och
mycket på gällande lag. Den nya lagen innebär i flertalet fall att det
materiella innehållet är oförändrat eller i det närmaste oförändrat. För dessa
delar av lagen är det naturligt att gällande kollektivavtal får fortsatt giltighet.
Lagförslaget innehåller emellertid på några punkter förändringar i förhållande
till gällande lag som är av stor materiell och även principiell betydelse.
Det gäller förutom reglerna i 5-6 §§ med bl. a. förslagen om lagstadgad rätt
till provanställning och arbetstoppsanställning även reglerna om förhandling
m. m. i 28-32 §§. För dessa delar av förslaget bör man enligt vår mening
Mot. 1981/82:153
5
tillämpa det synsätt som användes vid anställningsskyddslagens och medbestämmandelagens
tillkomst. Det är angeläget att få ett snabbt och fullständigt
genomförande av den nya lagen i dessa avseenden.
Tekniskt sett kan dessa båda krav enkelt tillgodoses genom bifogade
förslag till ny punkt i övergångsreglerna. Innebörden är att kollektivavtal
som ingåtts före lagens ikraftträdande är utan verkan i den mån avtalen avser
5, 6, 28 och 32 §§ om det inte särskilt anges att avtalet tillkommit för att
utgöra avvikelse från dessa regler i den nya lagen.
Sammanfattningsvis innebär vårt förslag
att man får ett snabbare faktiskt ikraftträdande, bl. a. när det gäller
förslagen om lagstadgad rätt till prov- och arbetstoppsanställning med de
positiva effekter dessa förslag medför,
att vissa viktiga oklarheter i rättsläget vid den nya lagens ikraftträdande
elimineras,
att kollektivavtalen får fortsatt giltighet i den mån förutsättningarna för
kollektivavtalen inte helt förändrats medan kollektivavtalen i de delar där
förutsättningarna helt ändrats inte längre blir giltiga.
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen beslutar att anta följande tillägg till övergångsreglerna
till förslaget till lag om anställningsskydd:
9. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande och som gäller
5, 6, 28 och 32 §§, är utan verkan i denna del om det inte särskilt angivits att
avvikelsen gäller i förhållande till den nya lagen.
Stockholm den 3 december 1981
JOHAN A. OLSSON (c)
SVEN G. ANDERSSON (fp)