5

Motion
1981/82:145

av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:37 om offentlighetsprincipen
och ADB

Vpk har vid en rad tillfällen - bl. a. i motioner till årets riksdag - tagit upp
frågan om offentlighetsprincipen och ADB. Den offentliga debatt, varav
dessa motioner är en spegling, har nu föranlett regeringen att framlägga en
proposition i saken.

Bakgrundsläget är följande.

Uppbyggnaden av datasystem i den offentliga förvaltningen har introducerat
en praktiskt sett annorlunda typ av offentliga uppgifter. Det har
däremot inte i sig skapat något nytt rättsläge. Alla offentliga data, som ej
uttryckligen faller under sekretess, skall enligt grundlag och andra bestämmelser
behandlas lika. Riksdagen har dessutom klart uttalat att datorisering
inte får leda till begränsningar i insyn och offentlighet.

Problemet är alltså varken konstitutionellt eller legalt. Det är bara så, att
datasystemens uppbyggnad och förvaltningens egen praxis har minskat
offentligheten och offentlighetsprincipens räckvidd. Felkonstruerade system
och felaktiga beslut av myndigheter har befäst denna praxis. Dessa
inskränkningar i offentligheten har hela tiden varit grundlagsstridiga.

Rättsläget har varit fullständigt klart - hela tiden. Det behövs i princip
ingen särskild lagstiftning för detta. Grundlag, verksstadga, sekretesslag,
riksdagsbeslut etc. gäller redan allt offentligt material. Databaserade
uppgifter skiljer sig rättsligt inte alls från icke databaserade.

Genom att urholka grundlagen har myndigheterna tillskapat ett ”behov”
av ny lagstiftning. De ger därvid allmänheten sken av att ADB-material
ursprungligen varit av annan art, rättsligt sett, än övrigt offentligt material.
Denna bild är falsk. Den är avsedd att dölja felaktiga myndighetsbeslut samt
det faktum att förvaltningen byggt upp ADB-system utan att ta hänsyn till
grundlagens krav på offentlighet och tillgänglighet.

Det är därför av vikt att man i den nu föreslagna lagstiftningen inte
knäsätter den felaktiga tanken att ADB-uppgifter inte varit rättsligt helt
likställda med alla andra offentliga uppgifter. Det är likaledes av största vikt
att ADB-uppgifter inte särskiljs och läggs under något slags försvagad variant
av offentlighetsprincipen.

I detta stycke väcker förslagen till kompletteringar i sekretesslagen tvivel.
Vpk har tidigare - i samband med behandlingen av ny sekretesslag - påtalat
problemen med ADB-uppgifterna. Vi finner det därför anmärkningsvärt att
de nu föreslagna bestämmelserna fått en ur offentlighetsrättslig synvinkel
något egenartad utformning.

Mot. 1981/82:145

6

I § 9 sägs att myndighet skall ordna sitt databaserade material med
beaktande av tryckfrihetsförordningens krav. Vidare skall beaktas medborgares
intresse av att utnyttja terminal för sökning i offentliga handlingar.

Dessa formuleringar är olämpliga. Offentlighetsprincipen skall inte
beaktas, den skall följas. Den är en överordnad princip. En överordnad
princip skall inte följas så långt det är möjligt eller lämpligt, enligt
myndigheternas åsikt. Den skall följas ovillkorligt. Datasystem skall byggas
upp så att principen kan följas. Har detta inte skett, skall de ändras snarast.
Alla nya system skall byggas upp för att tjäna offentlighetsprincipens krav
fullt ut.

§ 10 säger, att myndighet inte är skyldig att låta medborgare fritt söka i
materialet via terminal, om risk finns att hemliga uppgifter blottas eller
uppgifter förvanskas eller förstörs. Också detta är en olämplig formulering.

Den skyddar ju i själva verket sådana datasystem, som byggts upp i strid
med offentlighetsprincipens krav. Dessa beläggs nu med lägre krav än andra
system. Något sådant lagligt godkännande bör inte förekomma. Om
systemen inte är anpassade till offentlighetsprincipens krav, skall de snarast
ändras.

Vidare anser vi det vara onödigt eller skadligt, att på två ställen i lagtexten
betona, att myndighets skyldighet att lämna upplysningar inte behöver
fullgöras om begäran stör arbetets behöriga gång. Denna bestämmelse finns
redan i allmän form och upprepningarna kan bara skapa intryck av en mer
restriktiv hållning från lagstiftaren, som kan missbrukas i praxis. Det är f. ö.
märkligt, att man inte samtidigt upprepar en annan princip - nämligen att
begäran från allmänheten skall efterkommas skyndsamt. Betoningen i
attityden ligger på restriktivitet, inte på öppenhet.

Slutligen hade det bort fastslås, att alla uppgiftslämnande myndigheter är
skyldiga att tillhandahålla de handböcker, vilka är nödvändiga för att
använda registret. Nu kan man eventuellt få intrycket att detta bara gäller
registeransvarig myndighet.

Redan med dessa påpekanden torde intrycket vara klart. Den nya delen av
sekretesslagstiftningen är otillfredsställande. Den är ägnad att befästa ett
lägre skydd för offentlighetsprincipen i fråga om ADB-material. Den täcker
över rådande brister. Detta kan inte godtas.

Mot. 1981/82:145

7

Mot bakgrund av det ovan sagda föreslås

1. att riksdagen avslår proposition 1981/82:37 i vad avser förslaget
till förändringar i sekretesslagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med
motionens synpunkter.

Stockholm den 2 december 1981

LARS WERNER (s)

EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK(vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)