2

Motion
1981/82:144

av Hilding Johansson m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:37 om offentlighetsprincipen
och ADB

I propositionen föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) och
sekretesslagen. Förslagen syftar till att förstärka offentlighetsprincipen och
förhindra att den fortgående datoriseringen inom den offentliga förvaltningen
leder till att bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet
urholkas. Propositionen bygger i allt väsentligt på förslag från datalagskommittén
även om de lagtekniska lösningarna är andra än de som kommittén
förordade.

Vi delar den grundläggande målsättning som föranlett regeringsförslaget.
Offentlighetsprincipen har lång hävd i vårt land. Alltsedan 1766 har
huvudregeln varit att de handlingar som förvaras hos myndigheterna skall
vara allmänt tillgängliga. Under senare år har den tekniska utvecklingen
främst på ADB-området tvingat fram ett omfattande utredningsarbete för att
anpassa bestämmelserna efter nya förutsättningar.

Efter förslag från offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
beslutades åren 1973-1974 ändringar i TF rörande offentlighetsprincipens
tillämpning på ADB-upptagningar. Grundlagsändringarna innebar i princip
att samma regler skall gälla för ADB-upptagningar som för handlingar av
traditionell typ.

Den moderna tekniken, som innebär att uppgifter i stor utsträckning lagras
i databaser med möjlighet till direktåtkomst via terminaler, ställer nya och
andra krav på lagstiftningen än de som gäller då datauppgifterna arkiveras på
magnetband för satsvis bearbetning. Om man vill upprätthålla målsättningen
att allmänheten liksom tidigare skall ha tillgång till handlingarna så långt
möjligt i samma utsträckning som myndigheten blir det nödvändigt att pröva
frågan om allmänhetens tillgång till de dataterminaler av olika typ som
används inom myndigheten.

En sådan möjlighet, som också föreslås i princip genom de ändringar i
sekretesslagen som presenteras i propositionen, ställer självfallet krav på
datasystemens uppbyggnad. Av hänsyn till säkerhetsfrågor, sekretessbestämmelser
och arbetets behöriga gång är det nödvändigt att kunna göra
avsteg från huvudregeln att allmänheten skall kunna få tillgång till
terminal.

Enligt vår mening är det en väsentlig betydelse att utvecklingen mot allt
fler databasorienterade system med åtkomst via terminal inte i praktiken får
leda till sådana svårigheter för allmänheten att rätten att ta del av icke
sekretessbelagt material förhindras på grund av tekniska svårigheter. Det är

Mot. 1981/82:144

3

svårt att bedöma i vilken utsträckning som propositionens förslag verkligen
kan medverka till att förhindra en sådan för allmänhetens insyn negativ
utveckling.

Det finns flera skäl för en sådan tveksamhet. I den föreslagna 10 § i
sekretesslagen görs sådana inskränkningar i myndighetens skyldighet att
bereda enskild tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt
hjälpmedel som motiveras av bestämmelser om sekretess, risk för förstöring
eller förvanskning eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Någon egentlig
redovisning av vilken praktisk betydelse dessa undantag kan komma att få
finns inte i propositionen. Det kan dock enligt vår mening på allmänna
grunder förutsättas att flertalet av de system som nu är i drift på ett eller annat
sätt måste anpassas till dessa nya förutsättningar om inte undantagsbestämmelserna
i realiteten måste komma att tillämpas som huvudregler. Vid
uppbyggnaden av dagens datasystem har andra förhållanden än allmänhetens
insynsmöjligheter varit vägledande i första hand.

Ett annat skäl till tveksamhet i vad gäller den praktiska betydelsen av
propositionens förslag är att myndigheterna förutsätts konstruera om sina
datorsystem och utarbeta beskrivningar över dessa utan att några särskilda
medel anvisas för ändamålet. Avsaknaden av resurser motiveras i propositionen
med att myndigheterna kan omfördela medel från övrig verksamhet.

Med dessa förutsättningar är det knappast sannolikt att enskilda myndigheter
anser sig ha råd att på bekostnad av andra för myndigheten mer
centrala arbetsuppgifter prioritera en anpassning av datasystemen till de krav
som offentlighetsprincipen ställer. Detta gäller så mycket mera som de
nödvändiga undantagsmöjligheterna finns att hänvisa till.

Man kan enligt vår mening inte utesluta risken för att de tekniska
svårigheterna och bristen på ekonomiska resurser kommer att motverka den
utveckling mot ökad offentlighet och bättre insyn i myndigheternas
dataregister som propositionens förslag syftar till. Det är därför väsentligt att
tillämpningen av de nya bestämmelserna följs med uppmärksamhet och att
kravet på att allmänheten skall ha tillgång till terminal verkligen beaktas i det
fortsatta utvecklingsarbetet när det gäller datasystem inom den statliga
förvaltningen.

Uppgiften att följa utvecklingen på detta område och att bistå myndigheterna
med råd och hjälp i detta avseende bör uppdras åt ett särskilt organ eller
åt någon för uppgiften lämpad myndighet som statskontoret eller datainspektionen.
Det bör ankomma på regeringen att ta ställning till hur arbetet
bäst kan bedrivas. Vad som anförts i motionen i denna del bör ges regeringen
till känna.

De förslag till förändringar i tryckfrihetsförordningen som redovisas i
propositionen bör genomföras. I propositionen anförs också att det kan
finnas skäl att ytterligare belysa hur TF:s begreppsapparat fungerar i relation

Mot. 1981/82:144

4

till ADB. Föredraganden avser att i första hand låta studera dessa problem
inom departementet.

Tryckfrihetsförordningen är sedan flera år tillbaka föremål för en översyn
som syftar till att åstadkomma en helt ny yttrandefrihetsgrundlag. Det
arbetet bedrivs inom den parlamentariskt sammansatta yttrandefrihetsutredningen.
Enligt vår mening kan det inte vara en lämplig ordning att
tryckfrihetsförordningens bestämmelser samtidigt övervägs i olika ordning
av olika organ. Även om uppgifterna berör skilda frågor måste det vara mer
rationellt att arbetet i sin helhet får ombesörjas av yttrandefrihetsutredningen.
Därigenom garanteras också den parlamentariska insyn i utredningsarbetet
som enligt vår mening är nödvändig när det gäller grundlagsfrågor.

Vad som anförs i motionen i vad gäller en fortsatt prövning av TF:s
begreppsapparat i relation till ADB bör ges regeringen till känna.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående den fortsatta utvecklingen av
datasystemen inom den statliga förvaltningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående en fortsatt prövning av tryckfrihetsförordningens
begreppsapparat i relation till ADB.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s) MARIANNE STÅLBERG (s)

' KURT OVE JOHANSSON (s) HANS GUSTAFSSON (s)

Stockholm den 2 december 1981

HILDING JOHANSSON (s)

STEN ANDERSSON (s)
OLLE SVENSSON (s)
YNGVE NYQUIST (s)

STURE THUN (s)
LAHJA EXNER (s)
BO SÖDERSTEN (s)

KERSTIN NILSSON (s)
ÅKE WICTORSSON (s)

LARS-INGVAR SÖRENSON (s)