Motion

1981/82:142

av Erik Wärnberg m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:73 om godkännande av
tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge om handräckning i skatteärenden, m. m.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal till det
nordiska avtalet om handräckning i skatteärenden. Vidare föreslås vissa
ändringar i betalningssäkringslagen och uppbördslagen, som föranleds bl. a.
av tilläggsavtalets regler om säkerställande av betalning för fordran på
skatt.

Vi har ingen erinran mot propositionen i dessa delar.

Kontroll av räntor

I socialdemokratiska motioner under riksmötena 1977/78 och 1978/79
föreslogs att bankerna skall åläggas obligatorisk skyldighet att årligen per
den 31 december lämna uppgift till taxeringsmyndigheterna om kapitalbehållning
och ränteinkomster på bankkonton.

Riksdagen uppdrog år 1978 åt regeringen att pröva möjligheterna att
snarast införa en sådan uppgiftsskyldighet. Regeringen uppdrog i sin tur åt
riksskatteverket (RSV) att utföra utredningsarbetet.

I november 1980 redovisade RSV resultatet av sitt arbete i betänkandet
Kontroll av räntor. RSV föreslår att banker och andra kreditinstitut årligen
skall lämna kontrolluppgifter på ränteinkomster och kapitalbehållning till
ledning för insättarens beskattning.

Kontrolluppgifter på småbelopp bedöms som ointressanta från fiskal
synpunkt. Vissa beloppsgränser föreslås därför. I de fall kontohavarens
person- eller organisationsnummer finns tillgängliga föreslås att uppgift skall
lämnas om räntan uppgår till minst 500 kr. per år eller kapitalbehållningen
vid årets utgång överstiger 5 000 kr. Kontohavarens olika konton hos ett och
samma kreditinstitut skall därvid läggas samman.

Om kreditinstitutet inte har tillgång till uppgift om kontohavarens personeller
organisationsnummer föreslås att beloppsgränserna bestäms till 100 kr.
resp. 1 000 kr. per konto.

Övergången till det föreslagna kontrollsystemet kräver enligt RSV stora
arbetsinsatser från såväl kreditinstitutens som skattemyndigheternas sida.
Ändringarna föreslås därför tillämpas tidigast fr. o. m. 1984 års taxering.

I proposition 1981/82:73 behandlas RSV:s förslag. Föredraganden är f. n.
inte beredd att ta ställning till förslaget. Som skäl anges att frågan kräver
fortsatta överväganden med hänsyn till bl. a. möjligheterna att genomföra

Mot. 1981/82:142

9

stickprovskontroller. Föredraganden hänvisar också till att det inom bl. a.
RSV pågår ett arbete för att klarlägga hur kontrollresurserna skall användas
för att totalt sett få bästa möjliga resultat. När detta arbete har resulterat i ett
förslag till en kontrollplan för skatteområdet finns det enligt föredraganden
anledning att återkomma till frågan om ett kontrollsystem för bankräntor.

Kontrolluppgifter till ledning för inkomsttaxeringen skall enligt gällande
regler lämnas i en rad olika situationer. Bl. a. skall en arbetsgivare lämna
uppgifter till taxeringsmyndigheterna om lön och andra förmåner till de
anställda. Motsvarande skyldighet finns inte för banker och andra kreditinstitut
när det gäller ränteinkomster och kapitaltillgodohavanden. Enligt vår
mening bör uppgiftsskyldigheten i det senare fallet inte vara snävare än i
fråga om arbetsinkomster.

Underdeklarationen av bankmedel är betydande. RSV beräknar det totala
bortfallet av inkomst- och förmögenhetsskatt till ca 400 milj. kr. per år i
ränteläget november 1980.

Mot denna bakgrund föreslår vi att banker och andra kreditinstitut åläggs
skyldighet att till ledning för inkomsttaxeringen självmant lämna kontrolluppgifter
om kontohavarnas ränteinkomster och kapitaltillgodohavanden.
Kontrollsystemet bör utformas i enlighet med RSV:s förslag och, om möjligt,
tillämpas fr. o. m. 1985 års taxering.

I propositionen föreslås vidare att skyldighet införs att i deklarationen
specificera utgiftsräntor och skulder i inkomstslagen annan fastighet
(begränsat till s. k. schablonvillor) och kapital. Vi har i och för sig ingen
erinran mot detta förslag. Men man bör enligt vår mening gå ett steg
längre.

Den överenskommelse som träffats mellan socialdemokraterna, centerpartiet
och folkpartiet om en reformering av inkomstbeskattningen syftar
bl. a. till att begränsa det skattemässiga värdet av underskott i förvärvskällor.

Med de nya avdragsreglerna får alla fysiska personer som befinner sig på
en viss inkomstnivå ett intresse av att hänföra avdragsposter - i första hand
räntekostnader - till en förvärvskälla som ger överskott. Möjligheterna att
göra sådana dispositioner är små för löntagare eftersom avdrag för ränta
sällan medges i inkomstslaget tjänst. I jordbruk, rörelse och (konventionellt
beskattad) annan fastighet är ränteavdrag vanliga. I den mån de privata
räntorna hänförs till näringsverksamheten kan näringsidkaren undgå att
träffas av avdragsbegränsningen.

Det är ett självklart krav att de privata räntorna och näringsräntorna bör
kunna hållas isär i det nya systemet. Förutsättningarna för detta ökar om den
föreslagna skyldigheten att specificera utgiftsräntor och skulder utsträcks till
att gälla generellt för alla inkomstslag. Specificeringen bör ske för varje
förvärvskälla för sig.

Mot. 1981/82:142

10

Det torde få ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att banker och andra kreditinstitut skall
åläggas skyldighet att till ledning för inkomsttaxeringen självmant
lämna kontrolluppgifter om kontohavarens ränteinkomster
och kapitaltillgodohavanden i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen beslutar om generell skyldighet att i deklarationen
specificera utgiftsräntor och skulder i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 30 november 1981

ERIK WÄRNBERG (s)

VALTER KRISTENSON (s)

RUNE CARLSTEIN (s)

ARNE GADD (s)

HAGAR NORMARK (s)

CURT BOSTRÖM (s)

BO FORSLUND (s)

OLLE WESTBERG
i Hofors (s)

EGON JACOBSSON (s)
ANITA JOHANSSON (s)

BO SÖDERSTEN (s)

MAJ-LIS LÖÖW (s)
LENNART PETTERSSON (s)
CATARINA RÖNNUNG (s)

.

GOTAB 69985 Stockholm 1981