Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:14

av Karl Leuchovius m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder, m. m.

I det följande vill vi föreslå åtgärder som har till syfte att något begränsa
socialförsäkringsavgifterna - i varje fall tills vidare. I ett fall hänvisar vi till
förslag som tidigare framlagts från vår sida, men som inte färdigbehandlats av
riksdagen vid tiden för denna motions framläggande.

Vår målsättning är att med de här framlagda och åberopade förslagen
sänka den allmänna försäkringens - inklusive arbetsskadeförsäkringen utgifter
med åtminstone 300 mkr är 1982.

Vi vill emellertid understryka att förslagen inte inkräktar på tillgodoseendet
av angelägna sociala behov, utan fastmer dels rör sig om sådana utgifter
där administrationen står i orimlig proportion till förmånernas värde, dels om
förmåner vilka med tiden kommit att framstå som allt mindre befogade.

Vi kommer här att föreslå förlängd samordningstid inom arbetsskadeförsäkringen,
ändrade regler för hustrutillägg, självrisk inom tandvårdsförsäkringen
samt ändrade regler inom föräldraförsäkringen i vad avser tillfällig
vård av barn.

Förlängd samordningstid inom arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen kompenserar till 100 % inkomstbortfall på
grund av arbetsskada. Sjukförsäkringen kompenserar till 90 % motsvarande
bortfall om det orsakats av sjukdom. Motivet till olika kompensationsnivå
kan ifrågasättas. Den socialpolitiska samordningsutredningen förordar
principiellt att stödet vid inkomstbortfall skall vara oberoende av orsaken
(SOU 1979:94). I avvaktan på förslag till de ändringar i socialförsäkringssystemet
som nämnda utredning syftar till anser vi att den s. k. samordningstiden,
dvs. den tid som ersättningen för arbetsskada är densamma som vid
sjukdom, förlängs från nu gällande 90 dagar till ett år. Denna förlängda
samordningstid bör gälla för arbetsskadefall inträffade fr. o. m. den 1 januari
1982. Härigenom vinner man inte bara enhetlighet, logik och rättvisa utan
också en betydande lindring av den arbetsbörda som arbetsskadeutredningarna
innebär för försäkringskassorna.

Dessa frågor är tidigare i år aktualiserade i moderata motioner, som f. n. är
under behandling i socialförsäkringsutskottet. De moderata representanterna
har där ställt yrkande i enlighet med vad här anförts.

Mot. 1981/82:14

Ändrade regler för hustrutillägg

Hustrutillägg utbetalas till folkpensionärs hustru efter inkomstprövning
enligt samma regler som gäller för kommunalt bostadstillägg. Makarna skall
ha varit gifta i minst fem år och hustrun skall ha fyllt 60 år. Vissa undantag kan
göras från detta. Tillägget kan utbetalas t. o. m. den månad då hustrun fyller
65 år. Oreducerat hustrutillägg utgör skillnaden mellan hel ålderspension och
pensionstillskott till makar och motsvarande pensionsförmåner till ensamstående.

Mot hustrutillägget kan bl. a. göras den invändningen att det är
könsdiskriminerande. Motsvarande tillägg kan inte utbetalas till en man.
Förmånen gäller bara kvinnor. Hustrutillägget är en kvarleva från den tid då
kvinnor ansågs mer eller mindre predestinerade att efter giftermål bli och
förbli hemmafruar. När hustrutillägget infördes var det vidare fråga om
ganska låga pensionsnivåer jämfört med vad som gäller i dag inom den
allmänna försäkringen. Att i praktiken tidigarelägga utbetalningen av
folkpensionen upp till fem år genom hustrutillägg, som faktiskt - om än
reducerat - kan utgå trots att familjeinkomsten kan överstiga 150 000 kr. och
kanske t. o. m. närma sig 175 000 kr., förefaller föga motiverat.

Socialpolitiska samordningsutredningen gjorde i sitt tidigare i denna
motion nämnda betänkande den bedömningen beträffande hustrutillägg att
det inte längre behövs som en särskild bidragsform.

I avvaktan på den mera genomgripande ändring av socialförsäkringssystemet
i riktning mot en allmän socialförsäkring som socialpolitiska samordningsutredningen
förordar, föreslår vi att hustrutillägg fr. o. ml år 1982 inte
skall utbetalas med mindre beloppet överstiger 1 000 kr. per år. På det viset
kommer förmånen inte att utbetalas i de fall där det inte föreligger sociala
behov, dvs. då familjeinkomsten redan är förhållandevis hög. Samtidigt
medför detta administrativa vinster genom att utbetalning av månatliga
småbelopp undviks.

Självrisk inom tandvårdsförsäkringen

Tandvårdsförsäkringens regler innebär bl. a. att patienten betalar halva
kostnaden för en och samma behandlingsserie i den mån kostnaden inte
överstiger 2 500 kr. och 25 % av eventuella kostnader därutöver.

I åtskilliga fall stannar kostnaden för en behandlingsserie vid någon
hundralapp. Något bärande motiv för reduktion av patientarvodet kan under
sådana omständigheter knappast företes. De nuvarande försäkringsreglerna
bör därför kompletteras med en bestämmelse om självrisk om ett relativt lågt
belopp att ersättas av patienterna. Vi föreslår nivån 150 kr. Det skulle
innebära att kostnader t. o. m. 150 kr. för en behandlingsserie inte skulle
ersättas till någon del av försäkringen, medan kostnader mellan 150 kr. och
2 500 kr. ersättas med 50 %. Den del av kostnaden som eventuellt går över

Mot. 1981/82:14

2 500 skall liksom nu ersättas med 75 %. De härföreslagna reglerna bör träda
i kraft redan under instundande årsskifte, dvs. den 1 januari 1982. Reglerna
bör betraktas som provisoriska i avvaktan på tandvårdsutredningens (TU 78)
förslag.

Ändrade regler för föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Fr. o. m. den 1 januari 1980 gäller att föräldrapenning vid tillfällig vård av
barn som inte fyllt tolv år kan utgå under 60 dagar per barn och år.

Detta innebär en kraftig vidgning av denna rätt jämfört med tidigare. Då
regeringen våren 1979 föreslog de nu gällande reglerna (proposition
1978/79:168) yrkades från moderat sida avslag med följande motivering:

Det finns utan tvivel familjer för vilka den nuvarande rätten till ersättning
för tillfällig vård av barn är helt otillräcklig. Det gäller framför allt familjer
med handikappade barn och med långtidssjuka barn. Här behöver både
åldersgränsen höjas - väsentligt mer än som i propositionen föreslås för alla
barn - och antalet ersättningsberättigade dagar ökas. Från moderat håll har
också i motion till innevarande riksmöte föreslagits att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag till förbättrad föräldraförsäkring för dessa
fall. Vi instämmer i det förslaget, som kommer att behandlas av riksdagen
tillsammans med proposition 1978/79:168. Men vi anser det inte motiverat att
för den skull införa en i det närmaste obegränsad rätt till ledighet och
föräldrapenning för alla föräldrar med barn i ersättningsberättigade åldrar.
De nu gällande reglerna bör inte ändras förrän ytterligare erfarenheter
vunnits av försäkringens effekter. (Motion 1978/79:2483 av Gösta Bohman
m. fl.)

Ingenting har sedan dess inträffat som föranlett oss att ändra uppfattning.
Tvärtom visade det sig. såsom förutskickades i motionen, att kostnaden för
den så avsevärt vidgade rätten till föräldrapenning väsentligt överskred den i
propositionen presenterade kostnadsberäkningen.

Vi vill nu föreslå att antalet ersättningsdagar per barn begränsas till 30
fr. o. m. 1982, med undantag för de fall där barnen är handikappade,
långtidssjuka eller ofta återkommande sjuka. I nämnda undantagsfall bör
60-dagarsregeln kvarstå. Det bör, vad gäller styrkandet av rätten till
ersättning enligt undantagsregeln, vara tillräckligt med ett särskilt läkarintyg
att inges till försäkringskassan.

Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig
författningstext.

Mot. 1981/82:14

Hemställan

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen anförts
fr. o. m. den 1 januari 1982 förlänga tiden för samordning
mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen till ett

år,

2. riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen anförts
fr. o. m. den 1 januari 1982 att hustrutillägg inte skall utbetalas
om inte beloppet överstiger 1 000 kr. per år,

3. riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen anförts
fr. o. m. den 1 januari 1982 att en självrisk på 150 kr. skall
införas i tandvårdsförsäkringen,

4. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad i motionen anfört
fr. o. m. den 1 januari 1982 föräldrapenning skall utgå under
högst 30 dagar per barn och år med undantag för de fall där
barnen är handikappade, långtidssjuka eller ofta återkommande
sjuka.

Stockholm den 20 oktober 1981
KARL LEUCHOVIUS (m)

BLENDA LITTMARCK (m) ANITA BRÅKENHIELM (m)

ANN-CATHRINE HAGLUND (m)

GOTAB 69679 Stockholm 1981