Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

14

Motion

1981/82:125

av Erik Wärnberg m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:59 om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt

Inledning

Den ekonomiska brottsligheten, och då främst skatte- och avgiftsfusket,
innebär ett betydande inkomstbortfall för samhället. Uppskattningarna
varierar från några till tiotals miljarder kronor. Även från konkurrenssynpunkt
är fusket allvarligt. Seriösa näringsidkare har små möjligheter att
hävda sig i konkurrensen med företagare som fuskar med skatter och
avgifter. Ytterst finns en risk för en successiv urholkning av samhällets
rättvise- och moralbegrepp. En sådan utveckling innebär ett hot mot själva
grundvalen för vårt solidariska välfärdssamhälle.

Fusket på mervärdeskatteområdet växer av allt att döma kraftigt sedan en
tid tillbaka. Denna utveckling måste snarast brytas.

Mervärdeskaltekontrollen

I proposition 1981/82:59 behandlas mervärdeskattekontrollen. Vi kan i allt
väsentligt ställa oss bakom den uppfattning som redovisas i propositionen om
vad som bör innefattas i begreppet skattekontroll och om inriktningen av den
framtida mervärdeskattekontrollen.

Med hänsyn till den organisationsutredning som RSV bedriver och det
arbete med en generell kontrollplan som också görs inom RSV och med
beaktande av den försöksverksamhet inom området som RSV driver, kan
enligt propositionen slutlig ställning inte nu tas till den modell för
mervärdeskattekontrollen som skisseras i propositionen. Vi delar denna
uppfattning men vill med skärpa framhålla vikten av att det pågående
utredningsarbetet bedrivs med stor skyndsamhet. Vi lägger alltså inte nu
något yrkande på denna punkt men förutsätter att regeringen i avvaktan på
resultatet av det pågående utredningsarbetet senast i budgetpropositionen
1982 kommer med förslag till effektiva åtgärder för att skärpa kontrollen.

Två frågor vill vi beröra särskilt.

De restförda skatterna och avgifterna har ökat dramatiskt sedan 1976. Då
var beloppet drygt 2 miljarder kronor Nu är det drygt 8 miljarder kronor
Möjligheterna att driva in dessa skatter och avgifter är begränsade.
Gäldenären saknar i allmänhet förmåga eller vilja, eller bådadera, att betala
skulderna. I vissa fall har det aldrig varit hans avsikt att betala några skatter
eller avgifter. Utgångspunkten för samhällets strävan att se till att skatter och

Mot. 1981/82:125

15

avgifter verkligen betalas måste därför vara att angripa problemet i ett långt
tidigare skede. När det gäller mervärdeskatten bör sålunda kontrollen av den
löpande skatteredovisningen och uppföljningen av denna skärpas särskilt.
Härigenom kan man undvika att de skattskyldiga successivt bygger upp stora
mervärdeskatteskulder som de sedermera inte kan betala även om de vill.
Kontrollen bör alltså i framtiden i större utsträckning än hittills inriktas på att
förebygga felaktigheter och fusk och på att i ett tidigt skede få rättelse till
stånd. Propositionens förslag i fråga om registreringar till mervärdeskatt
innebär ett steg i denna riktning. Men det behövs ytterligare åtgärder. Den
närmare utformningen av dessa utgår vi från att regeringen återkommer till
när RSV redovisat resultatet av sitt utredningsarbete.

Reglerna om avdragsrätt för fiktiv mervärdeskatt utnyttjas i betydande
utsträckning för att lura staten på skatt. Under senare tid har ingående
beskrivningar lämnats i massmedia hur detta går till. Vi skall här bara ta ett
exempel.

En mervärdeskatteskyldig guldsmed köper guld av privatpersoner för
sammanlagt t. ex. 1 milj. kr. Guldet exporteras och länsstyrelsen betalar
tillbaka den fiktiva mervärdeskatten på köpeskillingen, 190 000 kr., till
guldsmeden. Guldet kan därefter på olika vägar åter hamna hos guldsmeden.
Transaktionen upprepas och länsstyrelsen betalar ut 190 000 kr. en gång till.
Och så kan det fortsätta. Länsstyrelsens kontrollmöjligheter är av olika skäl
små.

Det nu beskrivna förfarandet är illa nog. Men det kan mycket väl vara ännu
värre. Guldet som guldsmeden köper upp är ofta stulet. Vidare sker i
praktiken inte någon kontroll av att det kolli som lämnar Sverige verkligen
innehåller guld. Det kan lika väl innehålla t. ex. sand utan att detta upptäcks.
Det är inte ens nödvändigt att ett kolli faktiskt lämnat landet. Återbetalning
av fiktiv mervärdeskatt kan ske i alla fall om bara alla papper verkar riktiga.
Självfallet måste denna möjlighet till fusk med mervärdeskatten täppas
till.

Skatteutskottet har uppmärksammat problemet och förordat att regeringen
uppdrar åt mervärdeskatteutredningen att med förtur pröva frågan om
avdrag för fiktiv mervärdeskatt (SkU 1980/81:50). Riksdagen följde utskottet
och mervärdeskatteutredningen har fått uppdraget. Enligt vad vi erfarit
kommer utredningen inom kort att lämna ett förslag i frågan. Vi förutsätter
att regeringen bereder detta förslag på ett sådant sätt att det kan bli föremål
för riksdagens prövning senast under våren 1982.

Karantänsverksamhet

I propositionen föreslås att mervärdeskatteplikten för karantänsverksamhet
slopas. Genom ändringen kan kostnaderna för karantänsförvaringen
hållas på en lägre nivå än annars. Detta antas minska frestelsen att illegalt
föra in djur i landet.

Mot. 1981/82:125

16

Vi delar självfallet uppfattningen att det är angeläget att förhindra att
rabies införs till Sverige. Smuggling av bl. a. hundar och katter bör därför
förhindras på ett effektivt sätt. Men vi ifrågasätter starkt om den föreslagna
åtgärden kan få någon mer påtagliga smugglingsavhällande effekt. Kostnaderna
för karantänsförvaringen är ju mervärdeskatten förutan betydande,
för hund ca 5 000 kr. och för katt 2 500 kr.

Vår huvudinvändning mot förslaget är emellertid en annan. Skattelagstiftningen
bör i princip inte utnyttjas för andra syften än det lagstiftningen i
första hand skall tillgodose. Åtgärder för att komma till rätta med smuggling
bör därför vidtas inom ramen för annan lagstiftning än skattelagstiftningen.
Vi motsätter oss alltså förslaget att slopa mervärdeskatten för karantänsverksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om skärpning av mervärdeskattekontrollen,

2. att riksdagen avslår de i proposition 1981/82:59 framlagda
förslagen om ändring i 2 och 11 §§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.

Stockholm den 23 november 1981

ERIK WÄRNBERG (s)

VALTER KRISTENSON (s)

RUNE CARLSTEIN (s)

ARNE GADD (s)

HAGAR NORMARK (s)

CURT BOSTRÖM (s)

BO FORSLUND (s)

OLLE WESTBERG
i Hofors (s)

EGON JACOBSSON (s)
ANITA JOHANSSON (s)

BO SÖDERSTEN (s)

MAJ LIS LÖÖW (s)
LENNART PETTERSSON (s)
CATARINA RÖNNUNG (s)

GOTAB 69916 Stockholm 1981