10

Motion

1981/82:124

av Bertil Zachrisson m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82

1. Underskottstäckning vid statensjärnvägar

Under perioden 1972/73-1975/76 hade SJ en relativt stabil ekonomi, vilket
innebar kostnadstäckning och att i genomsnitt ca tre fjärdedelar av
förräntningskravet kunde uppfyllas. Efter 1975/76 har SJ:s resultat försämrats
kraftigt och under de senaste budgetåren har SJ redovisat betydande
underskott, som för den senaste femårsperioden uppgår till ca 2 miljarder
kronor Underskottet för budgetåret 1980/81 (inkl. förräntningskravet) var ca
614 milj. kr. Regeringen föreslår nu att riksdagen skall bevilja ett särskilt
anslag på 437,4 milj. kr. för att täcka underskottet (exkl. förräntningskravet).

Riktlinjerna för SJ:s verksamhet har lagts fast i 1979 års trafikpolitiska
beslut och i 1980 års strukturplan för statens järnvägar. Järnvägsnätet skall
enligt det trafikpolitiska beslutet utgöra stommen i person- och godstrafiken.
Enligt beslutet är det väsentligt att satsningen på järnvägen sker så att dess
förutsättningar att göra sig gällande på ett samhällsekonomiskt sätt ökar.

Det trafikpolitiska beslutet innebär att SJ inom av samhället uppdragna
ramar och med av riksdagen beslutade ersättningar för avgränsade tjänster
skall drivas efter företagsekonomiska principer. Det ekonomiska målet för
SJ innebär att intäkterna från verksamheten inkl. driftersättningen för
trafiken på det ersättningsberättigade bannätet varje år skall täcka verksamhetens
kostnader inkl. avskrivningar samt därutöver ge förräntning på det
nedlagda statskapitalet. Med tanke på de kraftiga konjunkturvariationer
som normalt präglar SJ:s trafik gäller förräntningskravet som ett genomsnitt
för en konjunkturcykel.

Om SJ, som har skett under den senaste femårsperioden, under en alltför
lång tid tillåts driva sin verksamhet med stora underskott blir de negativa
konsekvenserna påtagliga. Enligt vår mening måste statsmakterna därför
skärpa sina krav på SJ när det gäller att uppfylla det uppsatta resultatkravet.
Samtidigt måste statsmakterna å sin sida ge SJ förutsättningar att klara detta
mål.

Regeringen bör i budgetpropositionen lämna riksdagen en redogörelse för
vilka åtgärder regeringen har vidtagit i detta syfte. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

I det fortsatta rationaliseringsarbetet bör ges ökad tyngd åt införandet av
ny och bättre teknik och organisatoriska och administrativa förändringar.
SJ:s organisation bör ges en sådan utformning att man når en ökad

Mot. 1981/82:124

11

effektivitet, smidigare och mindre byråkratiskt arbetssätt och en delegering
av ansvaret.

Investeringsfrågorna måste drivas effektivare och utbildningsverksamheten
ges en långsiktig inriktning. Bl. a. måste SJ få tillräckliga investeringsmedel
för att bygga ut sin kapacitet och förbättra sin service. Investeringarna
bör vidare ges en sådan inriktning att de utgör en stimulans för industrin och
att de på sikt leder till lägre transportkostnader för näringslivet.

Godstrafiken svarar f. n. för ca 60% av SJ:s totala trafikintäkter. En
förutsättning för att SJ skall kunna förbättra resultatet inom godstrafiken är
att investeringsmedel ställs till förfogande, bl. a. för nya godsvagnar och för
att bygga upp funktionella terminalsystem. SJ-koncernens resurser måste i
ökad utsträckning tas i anspråk för utveckling av en bättre transportteknik
med inriktning på kombinerade transporter.

Men det är också viktigt att SJ:s prispolitik på godstrafikområdet leder till
ett förbättrat resultat. SJ bör därför ges förutsättningar att genomföra
marknadsmässigt motiverade taxehöjningar. Fraktavtal måste tecknas på
företagsekonomiska grunder så att någon osund konkurrenssituation gentemot
andra transportsystem inte uppstår.

Vi anser, som vi tidigare framhållit, att riksdagen bör ställa hårdare krav på
SJ att minska det totala underskottet. Riksdagen bör därför uttala att SJ kan
påräkna ett anslag för underskottstäckning (exkl. förräntningskravet) för
budgetåret 1981/82 på högst 200 milj. kr. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

2. Transportstöd för Gotland

I propositionen föreslås en omläggning av taxan för godstransporterna till
och från Gotland. Vidare redovisas den försämrade resultatutvecklingen för
Rederiaktiebolaget Gotlands färjetrafik. Resultatutvecklingen för trafiken
har under senare år varit sådan att anspråken på transportstöd har blivit allt
högre. År 1979 uppgick stödet til 32.5 milj. kr. I bolagets budget för
innevarande år har stödbehovet beräknats till mer än det dubbla, eller drygt
75 milj. kr. Till en del kan det ökade transportstödet förklaras av statliga
beslut, såsom anpassning till SJ.s lågpriser och införande av genomgående
taxor för godstrafiken.

Utöver det kraftigt ökade transportstödet har indirekta statliga stödåtgärder
kommit företaget till del genom statligt stöd till färjebeställningar och för
ombyggnad av Visby hamn.

Olika åtgärder bör vidtas för att minska anspråken på statsbidrag till
trafiken. Den nu föreslagna taxeomläggningen kan ses som ett led i ett sådant
åtgärdsprogram. Vi accepterar det framlagda förslaget, men kan konstatera
att det innebär en diskriminering av den södra linjen genom den taxehöjning
som där sker.

Vidare vill vi erinra om att regeringen år 1981 gav tillfälligt trafiktillstånd

Mot. 1981/82:124

12

för ett annat företag till sommartrafik mellan Öland och Gotland. Det
innebar visst bortfall för Gotlandsbolagets trafik på andra linjer och bidrog
till den försämrade resultatutvecklingen för Gotlandsbolagets färjetrafik
som i sin tur ledde till anspråk på högre statsbidrag. Enligt vad vi erfarit
föreligger nu även ansökan hos staten om bidrag från det företag som 1981
bedrev sommartrafiken mellan Öland och Gotland. Om denna trafik bedöms
som önskvärd, bl. a. med hänsyn till turisttrafiken, är det enligt vår mening
naturligt att den sköts av Gotlandsbolaget.

Vi vill mot bakgrund av bl. a. resultatutvecklingen och frågan om
trafiktillstånd för Gotlandstrafiken ånyo ta upp frågan om i vilka former
staten skall ta ansvar för Gotlandstrafiken. Den socialdemokratiska regeringen
tillsatte på sin tid en särskild utredning för att överväga huvudmannaskaps-
och ägarförhållandena i vad avser färjetrafiken mellan Gotland och
fastlandet. Bakgrunden till detta var bl. a. den kraftiga ökningen av
statsbidragen som skedde 1974 och som innebär att en mycket betydande del
av företagets totala inkomster kommer från staten. Innan utredningen hann
få fram några resultat återkallades den av den första borgerliga regeringen.

Ett särskilt skäl till varför vi nu åter aktualiserar denna fråga är att
bolagsstyrelsen på nytt har beslutat en höjd utdelning på Gotlandsbolagets
aktier - denna gång från 13 till 16 kr. En sådan höjning måste bedömas som
helt orimlig med hänsyn till de företagsekonomiska realiteterna i företaget,
landets ekonomiska situation och det allmänna pris- och löneläget. Det
statliga bidraget uppgår till omkring 40 % av bolagets omsättning. Den höjda
utdelningen får helt betalas av statliga medel. Enligt vår uppfattning kan det
knappast vara rimligt att ett företag som i så stor utsträckning är beoende av
statliga bidrag driver en utdelningspolitik av detta slag. Vi kräver således en
samlad översyn av statens ansvar för Gotlandstrafiken varvid särskilt skall
belysas huvudmannaskaps- och ägarförhållandena för Gotlandsbolaget.
Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.

3. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen beslutar beträffande Underskottstäckning vid
statens järnvägar uttala att SJ skall inrikta sin verksamhet ptå att
minska sitt underskott på sätt som anges i motionen,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen i budgetpropositionen
lämnar en redogörelse för de åtgärder som regeringen
har vidtagit för att SJ skall kunna klara det av statsmakterna
uppsatta resultatkravet,

3. att riksdagen beslutar beträffande Transportstöd för Gotland
hos regeringen begära en samlad översyn av statens ansvar för
Gotlandstrafiken.

Mot. 1981/82:124

13

Stockholm den 23 november 1981

BERTIL ZACHRISSON (s)
NILS HJORTH (s)

ESSEN LINDAHL (s)

KURT HUGOSSON (s)
BIRGER ROSQVIST (s)

OLLE ÖSTRAND (s)

OVE KARLSSON (s)

ELVY NILSSON (s)

RUNE JOHANSSON (s)
MARGIT SANDÉHN (s)
RUNE JONSSON (s)
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)
LARS HEDFORS (s)
SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)