Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1981/82

116-121

Motion

1981/82:116

av Hans Alsén m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82

I proposition 1981/82:25, om bl. a. medelsram för Akademiska sjukhuset i
Uppsala, har regeringen föreslagit 531,3 milj. kr., i löneläget november 1980,
som ram för lönekostnaderna för annan personal än läkare samt för
omkostnader. Jämfört med ramen i budgetpropositionen 1981 föreslås en
höjning med 15,5 milj. kr. Av denna summa avser 10,5 milj. kr. det generella
sparkravet på 2 % som gäller all statlig verksamhet. Resterande 5 miljoner
föreslås täckas genom omfördelning från läkarlöneanslaget med motsvarande
summa.

Direktionen för Akademiska sjukhuset har beräknat medelsbehovet för
oförändrad verksamhet under budgetåret 1981/82 till 568 milj. kr. Omräknat
till löneläget i november 1980 motsvarar detta 562,3 milj. kr. Skillnaden
mellan direktionens förslag och det som regeringen nu föreslår uppgår
således till 31 milj. kr.

1 propositionen har regeringen accepterat direktionens förslag att kostnaderna
för den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken övergångsvis får
läggas utanför totalramen för omkostnader och andra löner än läkarlöner.
Nedskärningsbehovet under budgetåret 1981/82 begränsas därigenom till 24
milj. kr.

Direktionen har för att hålla kostnaderna inom de av regeringen angivna
ramarna, tvingats genomföra verksamhetsbegränsningar som direkt påverkar
sjukvården och den medicinska servicen vid sjukhuset. Ambitionen från
direktionens sida har varit att begränsa effekterna för vården genom att vidta
andra rationaliserings- och effektiviseringsåtgärder. Storleken av nedskärningskraven
har dock varit av sådan omfattning att vitala delar av sjukhuset
kommit att drabbas av direkta vårdplatsindragningar. Fram till i dag har
därför mer än 125 vårdplatser försvunnit, inräknat de stängningar som
gjordes föregående budgetår.

Direktionen för Akademiska sjukhuset, landstinget i Uppsala län,
regionvårdsnämnden och enskilda landsting i Uppsalaregionen samt personalorganisationerna
vid sjukhuset har, sedan budgetpropositionen lades
fram på olika sätt försökt göra regeringen uppmärksam på de allvarliga
konsekvenser för sjukvården i Uppsala län och i sjukvårdsregionen som blir
följden av regeringens budgethantering. För länssjukvården i Uppsala län
har väntetiderna och köerna till Akademiska sjukhuset ökat avsevärt.
Trycket på övriga sjukvårdsinrättningar inom landstingsområdet har också
blivit större utan att landstinget i Uppsala län har haft möjlighet att på så kort
1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 116-121

Mot. 1981/82:116

2

tid som regeringen kräver göra nödvändiga omstruktureringar och förstärkningar
av de befintliga resurserna. Regionsjukvården har på motsvarande
sätt kommit att påverkas av de begränsningar som blivit nödvändiga inom
den högspecialiserade vården.

De verksamhetsbegränsningar som hittills genomförts beräknas reducera
det återstående nedskärningsbehovet för att uppfylla regeringens sparmål till
ca 6 milj. kr., räknat i löneläget november 1980. Mot bakgrund av de
omfattande stängningar som redan genomförts och med hänsyn till att
omstruktureringar måste ske planerat och i takt med möjligheterna att klara
vårdbehovet på annat sätt. anser vi att Akademiska sjukhuset bör få en
ytterligare höjd totalram motsvarande det återstående nedskärningsbehovet.

Genom en sådan åtgärd är det möjligt för direktionen och sjukhuset att
begränsa de negativa konsekvenserna av de stängningar man tvingats till
tidigare. En stängning som. sett både från läns- och regionsjukvårdssynpunkt
är särskilt allvarlig, är den vårdplatsindragning som skett inom den kirurgiska
kliniken. Genom att minska resurserna för kirurgin har förutsättningarna för
att behandla stora, breda sjukdomsgrupper minskat avsevärt.

De betydande stängningar som direktionen har tvingats till innebär i ett
längre tidsperspektiv risker för sjukhusets möjligheter att fullgöra sina
uppgifter inom region- och länssjukvården.

Stängningarna av vårdplatser och nedskärningarna på de medicinska
serviceenheterna, tillsammans med de ytterligare minskningar som blir
nödvändiga om regeringens totalram skall hållas, innebär väsentliga ingrepp
i sjukhusets basresurser. De regionspecialiteter som planeras tillkomma på
Akademiska sjukhuset är beroende av dels en fullgod medicinsk service på
t. ex. röntgen- och laboratoriesidan, dels möjligheter till samarbete med
andra kliniker och specialiteter.

Den yrkesmedicinska verksamheten är under uppbyggnad vid Akademiska
sjukhuset. Enligt planerna skall landstingen i Uppsala. Gävleborgs och
Kopparbergs län betjänas av denna enhet. Även om de berörda landstingen
beslutat att betala nettokostnaden för denna verksamhet, kan ytterligare
nedskärningar av sjukhusets basresurser komma att försvåra uppbyggnaden
av en väl fungerande yrkesmedicinsk klinik.

På samma sätt kan förutsättningarna för en reumatologisk verksamhet vid
sjukhuset komma att ändras om direktionen tvingas besluta om ytterligare
nedskärningar. Akademiska sjukhuset är f. n. det enda regionsjukhus som
inte har en reumatologisk klinik. Med hänsyn till det stora behov av
behandling av reumatiska sjukdomar som finns, måste vi värna sjukhusets
möjligheter att bygga upp en väl fungerande verksamhet inom detta
område.

Det har under de senaste åren skett en satsning på thoraxkirurgin vid
Akademiska sjukhuset. Direktionen har hittills i nedskärningsdiskussionerna
värnat thoraxkirurgin på grund av dess centrala ställning för läns- och

Mot. 1981/82:116

3

regionsjukvården. Fortsatta krav på nedskärningar inom sjukhuset kommer
att leda till betydande risker för thoraxkirurgins fortsatta verksamhet. Dels
påverkas kliniken genom den allmänna försämringen av basresurserna vid
sjukhuset, dels kan det inte uteslutas att direkta vårdplatsindragningar kan
aktualiseras. Det stora och ökande behovet av thoraxkirurgioperationer
finns dokumenterat i en aktuell expertrapport från socialstyrelsen.

Reduceringen av vårdplatser vid Folke Bernadottehemmet är också en
mycket allvarlig åtgärd. För barnrehabiliteringen i regionen får detta svåra
konsekvenser då landstingen ännu inte hunnit bygga ut denna så att det
möjliggör en minskning av vårdplatsantalet vid Folke Bernadottehemmet.
Där bedrivs dessutom en omfattande och för landstingen betydelsefull
utbildning av personal.

Med hänsyn till omfattningen av de tidigare nedskärningarna och
nödvändigheten av att företa ytterligare nedskärningar om regeringens
budgetförslag skall genomföras, anser vi att totalramen för Akademiska
sjukhuset för budgetåret 1981/82 bör höjas utöver regeringens förslag.
Härigenom bör det vara möjligt för sjukhuset att begränsa de negativa
effekterna av besparingskraven, både när det gäller den befintliga verksamheten
och de planerade nya verksamhetsgrenarna.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen beslutar höja totalramen för Akademiska sjukhuset i
Uppsala budgetåret 1981/82 med ytterligare 6 milj. kr. utöver
regeringens förslag i propositionen, till 537.3 milj. kr.

Stockholm den 19 november 1981
HANS ALSÉN (s)

NILS HJORTH (s) STIG ALFTIN (s)

ARNE GADD (s) THURE JADESTIG (s)

INGRID ANDERSSON (s) YNGVE NYQUIST (s)

BENGT WIKLUND (s)