Torsdagen den 9 oktober
Kl. 14.00
1 § Anmälan om val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen
Anf. 1 TALMANNEN;
Med stöd av I kap. 7 S och 7 kap. 12 § riksdagsordningen har partigrupperna till mig anmält följande personer att utgöra partiernas företrädare i talmanskonferensen:
Anna-Greta Skantz (s) Nils Carlshamre (m) Claes Elmstedt (c) Björn Molin (fp) Nils Berndtson (vpk)
Till suppleanter har nominerats
Valter Kristenson (s) Ingrid Sundberg (m) Elvy Olsson (c) Jörgen Ullenhag (fp) Bertil Måbrink (vpk)
Talmannen förklarade de anmälda personerna valda till partigruppsföreträdare och suppleanter i talmanskonferensen för tiden till dess nästa lagtima riksmöte började.
43
Nr 5 2 8 Val till Nordiska rådet och Statsföretag AB
Torsdagen den
Q Lt 1 IQ'(l Företogs val av 18 medlemmar och 18 suppleainer i Nordiska rådet sanU 18
_____________ ledamöter vilka skulle få delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.
Val till Nordiska
„ , , , ,. Anf. 2 SVEN ANDERSSON (fp):
rådet och Stats- ''
f . . Af) Herr talman! Valberedningen har enhälligt godkänV gemensamma listor
för valen av medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet samt ledamöter
vilka får delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.
I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag att till herr talmannen få
överlämna de gemensamma listorna.
Sedan de av Sven Andersson för dessa val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagils på resp, listor, valda;
Nordiska rådet
(för tiden intill dess val nästa gång ägde rum)
medlemmar
Allan Hernelius (m) Olof Palme (s) Bertil Jonasson (c) Sture Palm (s) Rolf Sellgren (fp) Paul Jansson (s) Ingrid Sundberg (m) Essen Lindahl (s) Rune Gustavsson (c) Doris Håvik (s) Per Petersson (m) Grethe Lundblad (s) Gunnel Jonäng (c) Svante Lundkvist (s) Gabriel Romanus (fp) Lars Werner (vpk) Nils Carlshamre (m) Lennart Andersson (s)
suppleanter
förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)
Thage Peterson (s)
Olle Eriksson (c)
Arne Gadd (s)
44 Elver Jonsson (fp)
Karl-Erik Häll (s) Nr 5
Rolf Clarkson (m) , ,
1 orsdagen den
Bengt Wiklund (s) ,, , , , kuui
' 9 oktober 1980
Ulla Ekelund (c)
7'yra Johansson (s) ,, , ■„ ., ,. ,
■' Val till Nordiska
Margaretha af Ugglas (m) , , , , c-, .
&=> v ' ,-(,(l(,[ Qii Stats-
Georg Andersson (s) c- , , l>
*= ' foretag A B
Gunnar Björk i Gävle (c) Karin Flodström (s) Kersti Swartz (fp) Eivor Marklund (vpk) Tage Adolfsson (m) Nils Hjorth (s)
Ledamöter vilka skulle få delta I bolagsstämmor med Statsfiirelag AB
Rolf Clarkson (m) Hugo Bengtsson (s) Kjell Mattsson (c) Hans Gustafsson (s) Sven Andersson (fp) Lilly Hansson (s) Tage Adolfsson (m) Nils Erik Wäåg (s) Johan Olsson (c) Rune Jonsson (s) Sven Eric Lorentzon (m) Anna-Greta Leijon (s) Arne Fransson (c) Birgitta Johansson (s) Eva Winther (fp) Sven Henricsson (vpk) Lennart Blom (m) Sivert Andersson (s)
3§ Upplästes följande inkomna ansökan:
Till riksdagen
Härmed anhåller jag om tjänstledighet från mitt uppdrag som riksdagsledamot under tiden 1980-10-20-1980-11-21 för fullgörande av uppdrag som delegerad vid Förenta Nationernas generalförsamling. Stockholm 1980-10-01 Birgitta Dahl
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Ingrid
Andersson (s) under denna tid skulle
tjänstgöra som ersättare för Birgitta Dahl. 45
Nr 5 4 8 Föredrogs och bifölls
.-r . 1 Interpellationsframställningarna 1980/81:9-11
Torsdagen den
9 oktober 1980
_____________ 5 § Anmäldes och bordlades
. ..; ■ , Proposition
Anmälan av mter-
|
pellationer |
1980/81:14 om fortsatt giltighet av lagen (1979:103) om försöksverksamhet med användning av telefon vid rättegång
6 § Anmäldes och bordlades
Motionerna
1980/81:1 av Allan Ekström och Inger Lindquist
1980/81:2 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad
1980/81:3 av Daniel Tarschys
med anledning av proposition 1979/80:178 om fortsatt körkortsreform
1980/81:4 av Lars Werner in. fl.
med anledning av proposition 1979/80:180 med förslag till lag om jaktvårdsområden, m. m.
1980/81:5 av Gunnar Biörck i Värmdö
med anledning av proposition 1980/81:9 om regionsjukvården
7 § Anmälan av interpellationer
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet
den 8 oktober
1980/81:12 av Arne Nygren (s) till kommunikationsministern om inrikesflygets utveckling;
Det svenska inrikesflygets utveckling under senare år har betecknats som positiv. Resandeantalet har ökat. tillkomsten av det s. k. lågprisflyget har möjliggjort ett billigare flyg för vissa resenärer, och den s. k. hundralappen har flitigt utnyttjats av unga resande.
Men bakom denna utveckling döljer sig förändringar i flygkommunikationerna och skilda möjligheter när det gäller att nyttja inrikesflygets förmånspriser som mera sällan redovisats.
Sedan mitten pä 1970-talet har inrikesflyget kommit att bli ett förbindelseflyg till och från Stockholm, mera ån ett inrikesflyg mellan olika centra i landet. Enbart inom de fyra nordligaste länen har ett 40-tal förbindelser mellan länscentraflygplatserna successivt upphört vid tidtabellförändringarna. Nu är det mycket svårt, i vissa fall helt omöjligt, att nyttja inrikesflyget för
resor inom den övre halva av vårt land som landsdelen Norrland är. 46
Ett annat exempel pä hur inrikesflyget inte längre kan anses ge en jiimlik Nr 5 service mellan olika delar av landet utgör det s. k. lågpriset. Tillkomsten av Torsduuen den lågprislinjerna har inneburit en lockelse för många att resa med flyg. Men för n oktober 1980
resenärer från Norrland är det närmast omöjligt att nyttja lågprisflyget utan _
övernattning
i Stockholm, medan lågprislinjerna är väl anpassade för Anmälan av
inter-
resande från Stockholm till Norrland och åter över en dag. nellationer
Med hänvisning till dessa exempel pä inrikesflygets utveckling de senaste åren anhåller jag att till kommunikationsministern fa ställa följande frågor;
1. Anser statsrådet att det svenska inrikesflyget har ett ansvar för en regionalpolitiskt väl fungerande flygtrafik?
2. Anser statsrådet att inrikesflygets avveckling under senare år av flygförbindelser mellan t. ex. de fyra nordligaste länens flygplatser iir acceptabel?
3. Överväger statsrådet vidta åtgärder för att åstadkomma ett lågprisflyg som också kan nyttjas av norrlänningar?
den 9 oktober
1980/81:13 av Jörn Svensson (vpk) till industriministern om Öresundsvarvets framtid;
Läget vid Öresundsvarvet i Landskrona är i yttre måtto känt, och det krävs inga särskilda argument för att hävda att det måste utgöra en akut regerings-och riksdagsfråga. Man måste från en regerings sida ta ställning till fyra skilda frågor i sammanhanget.
Den ena är hur regeringen utifrån majoritetsbeslutet i riksdagen i varvsfrågan skall förhålla sig till läget vid Öresundsvarvet.
Den andra frågan gäller i vad män detta beslut av riksdagen verkligen följts upp och ifall regering och koncernledning gjort vad som kunnat göras för att fullfölja de riktlinjer riksdagen beslutat.
Den tredje gäller vad som egentligen ligger bakom det redovisade resultatet från Öresundsvarvet, dvs. vad kalkylerna grundar sig på och hur resultatet skall tolkas. Till denna fråga hör också hur de medel använts som varvet och koncernen kunnat disponera.
Den fjärde frågan, slutligen, gäller den framtida sysselsättningsplaneringen i händelse av en stark och snabb minskning av antalet sysselsatta inom Skånes varvsnäring. Denna fråga sammanhänger automatiskt med synen på den skånska industrins framtida inriktning och struktur - i den mån nu regeringen gjort sig några tankar därom.
Mot den nu skisserade bakgrunden får jag ställa följande frågor till industriministern;
1. Ämnar regeringen stödja Svenska Varvs koncernledning ifall denna tar situationen till intäkt för att vilja liigga ner Öresundsvarvet?
2. Anser regeringen sig lojalt ha följt upp riksdagens beslut rörande Landskronavarvet? 4y
Nr 5
Torsdagen den 9 oktober 1980
Meddelande om frågor
3. Hur tolkar industriministern rapporterna från Öresundsvarvet ekonomiskt sett?
4. Vilka eventuella perspektiv har regeringen på Skånes industri och industriutveckling?
8 8 Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts
48
den 8 oktober
1980/81:24 av Nils-Olof Grönhagen (s) till industriministern om åtgärder för att bevara sysselsättningen i Sollefteå kommun:
Sollefteå kommun har under en följd av år drabbats av en negativ befolkningsutveckling. Det beror delvis på skogsbrukets mekanisering samt avslutning av vattenkraftens utbyggnad i Fjällsjöälven och Ångermanälven. I dagarna har styrelsen för det statliga Eiserföretaget meddelat att fabriken i Sollefteå med 80 anställda kvinnor kommer att läggas ner. Lättmetallverken i Långsele. också i Sollefteå kommun, med 65 anställda har helt nyligen försatts i konkurs. Till detta kommer att någon ny verksamhet efter Polarvagnen ännu icke synes få någon lösning. F. n. utreds frågan om nedläggning av ett av de tvä regementena i Sollefteå, alternativt sammanslagning av de båda regementena. Detta skulle innebära ytterligare en stor minskning av sysselsättningen i Sollefteå kommun.
Jag vill därför fråga industriministern:
Vilka åtgärder ur regionalpolitisk synpunkt avser statsrådet att vidta för att rädda berörda företag i Sollefteå konnnun. eller hur snabbt kan ny sysselsättning i samma omfattning skapas?
1980/81:25 av PaulJansson (s) till försvarsministern om förutsättningarna för ett nytt skjutfält för Skövde garnison:
På hösten 1978 beslöt riksdagen att anskaffa ett nytt skjutfält för Skövde garnison. Beslutet innebar att skjutfält skulle anskaffas enligt alternativ Vreten mindre, i direkt anslutning till P 4;s nuvarande övningsfält i Skövde kommun.
Mina frågor till försvarsministern är följande;
1. Har förutsättningarna för skjutfältets utbyggnad på
något sätt föränd
rats sedan beslutet fattades, exempelvis av ekonomiska skäl eller på grund av
ett kommande nytt försvarsbeslut?
2, Vilka åtgärder anser statsrådet bör vidtas för att så
långt möjligt skydda
den kringboende befolkningen från störningar i samband med den komman
de verksamheten på det nya skjutfältet?
1980/81:26 av Göran Persson (s) till statsrådet Britt Mogård om kursplanerna Nr 5
för skolundervisningen: Torsdagen den
Enligt pressuppgifter pågår ett
omfattande arbete i regeringskansliet med 9 oktober 1980
att utarbeta kursplaner som avsevärt skiljer sig från skolöverstyrelsens
förslag, vilket var förankrat i en vid krets av skolintressenter. Meddelande om
Mot denna bakgrund vill jag till statsrådet Britt Mogård ställa följande j''('8or fråga;
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att förankra regeringens kursplaner i bredare skolkretsar?
1980/81:27 av Inga Lantz (vpk) till statsrådet Britt Mogård om ökad tillgång på behöriga lärare i grundskolan:
Pä många håll i landet fattas det behöriga lärare inom grundskolan. Särskilt stor är bristen på utbildade lärare i vissa kommuner i Stockholms län. 11, ex. Botkyrka kommun är nästan varannan lärare obehörig. Detta innebär ofta täta lärarbyten för eleverna och en försämrad undervisningssituation. Som i alla andra sammanhang är det de sämst ställda eleverna som drabbas hårdast.
Mot bakgrund av den oroande situationen vill jag fråga skolministern;
Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att trygga tillgången på behöriga lärare för alla elever?
1980/81:28 av Wiggo Komstedt (m) till försvarsministern om reglerna för tillstånd till utländska flottbesök;
I likhet med tidigare är har under 1980 ett antal utländska flottbesök ägt rum i svenska hamnar. Detta är positivt för det internationella samarbetet. Vad man däremot ställer sig undrande inför är den markanta övervikten för ett öststatsland när det gäller antalet besök. Under tiden januari-augusti 1980 har vi haft 60 officiella flottbesök. Inte mindre än 34 var under denna tid besök av sovjetiska fartyg, således mer än hälften. Som exempel kan nämnas att en liten hamn som Åhus haft sju besök, alla av sovjetiska fartyg.
Med anledning av det anförda vill jag till statsrådet Krönmark ställa följande fråga:
Vilka regler gäller för regeringen beträffande lämnandet av tillstånd för utländska flottbesök?
1980/81:29 av Rune Torwald (c) till arbetsmarknadsministern om en liberaliserad lagstiftning för skrivbyråer:
I november 1979 beslöt riksdagen att uppdra åt regeringen att göra en positiv översyn av hela skrivbyråproblemet. 1 maj 1980 hörsammade regeringen riksdagens hemställan och tillsatte en enmansutredning i syfte att bl. a. åstadkomma en liberalisering av gällande arbetsförmedlingslag till den del denna berör skrivbyråernas uteservice.
Sedan utredningen tillsattes har AMS anmält fem stora skrivbyråer för åtal
4 Rikfdagens protokoll 1980/81:1-6
49
Nr 5
Torsdagen den 9 oktober 1980
Meddelande om frågor
hos åklagare för olaga arbetsförmedling. Ägarna till dessa byråer har mer än 30-årig erfarenhet av branschen. Denna drastiska åtgärd har AVIS vidtagit, riksdags-och regeringsbeslutet till trots. Åtgärden har skapat både förvirring och osäkerhet i denna bransch, som under loppet av ett år sysselsätter minst 5 000 personer.
Mot bakgrund av det inträffade vill jag till arbetsmarknadsministern ställa följande fråga;
När kommer enmansutredningen att förelägga sitt förslag till liberaliserad lagstiftning för skrivbyråernas uteservice till fromma för arbetsmarknaden i allmänhet och de svsselsatta i denna bransch i svnnerhet?
den 9 oktober
1980/81:30 av Tore Nilsson (m) till kommunikationsministern om lämpligheten av viss reklam av postverket:
Postverket har i höst en kampanj som direkt riktar sig mot glesbygdshandeln.
Med färgglada affischer uppmanar posten kunderna att handla på postorder.
Glesbygdshandlarna anser i dag att var fjärde butik inte kommer att finnas kvar om fem år. vilket innebär ytterligare försänn-ad service.
Postverkets affischering nu torde ytterligare bidra till dålig lönsamhet för glesbygdshandlarna.
Anser statsrådet det tillfredsställande att postverket bedriver reklam i syfte att bredda den egna verksainheten och därigenom kan skapa svårigheter för den etablerade handeln i glesbygd?
1980/81:31 av Lars Gustafsson (s) till statsrådet Britt Mogård om behandlingen av kursplaneförslag i skoldelegationen:
På initiativ av bl. a. socialdemokraterna beslöt riksdagen våren 1979 att uppföljningen av såväl tidigare SlA-beslut som läroplansbeslutet skulle ske underparlamentarisk medverkan. Sedermera tillkalladesen parlamentariskt sammansatt skoldelegation. Den har våren 1980 behandlat SÖ;s kursplaneförslag till regeringen. - Enligt tidningsuppgifter tänker regeringen nu göra betydande ändringar i SÖ;s förslag.
Mot bakgrund av vad som här anförts hemställer jag att till statsrådet Mogård få ställa följande fråga:
Varför har den socialdemokratiska begäran om att få behandla de ändrade kursplaneförslagen i skoldelegationen avslagits?
50
1980/81:32 av Karl-Eric Norrby (c) till handelsministern om organisationernas lotterier:
Efter tillkomsten av Lotto har flera organisationer redovisat svårigheter att sälja sina lotter.
Med anledning av denna situation vill jag fråga statsrådet och chefen för handelsdepartementet:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att organisationerna inte skall lida ekonomisk skada?
1980/81:33 av Jörn Svensson (vpk) till utrikesministern om regeringens bedömning av finsk lagstiftning om homosexualitet;
I Finland råder - till skillnad från i övriga nordiska länder - s. k. uppmaningsförbud i fråga om homosexualitet. I praktiken betyder detta en vidsträckt och till sina former och gränser svävande diskriminering mot landets homosexuella. Denna lagstiftning och dess följder har nu dragits inför internationellt forum.
Med anledning härav vill jag fråga utrikesministern;
Vilken hållning kommer Sverige att inta vid bedömningen av den finska lagstiftningen rörande homosexualitet?
Nr 5
Torsdagen den 9 oktober 1980
Meddelande om frågor
1980/81:34 av Holger Bergman (s) till justitieministern om uppförande av nytt polishus m. m. i Nyköping;
I mars 1980 informerade byggnadsstyrelsen länsstyrelsen i Södermanlands län om preliminär dispositionsplan rörande lokaler för tingsrätt, länsrätt, polisdistrikt och äklagardistrikt.
Projektering för tingsrätt och länsrätt, etapp 1, angavs ske sommaren 1980. Tidpunkt för etapp 2 - polishus och äklagardistrikt - angavs inte.
Polishuset har i flera år varit för litet och infunktionellt. Trångboddheten har medfört förhyrningar och utflyttning som påverkar verksamheten negativt.
Till detta kommer att arbetsmiljö och arbetarskydd i Nyköpings nuvarande polishus är mycket otillfredsställande. Dessa brister har också påpekats av yrkesinspektionen, som anser att byggande av polishus bör ges högsta prioritet.
Mot bakgrund av vad jag anfört vill jag ställa följande fråga:
Vill statsrådet medverka till att det byggprojekt i Nyköping som omfattar tingsrätt, länsrätt och polishus genomförs i ett sammanhang och utan etappindelning?
9§ Kammaren åtskildes kl. 14.05.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert