Onsdagen den 8 oktober
Kl. 10.00
1 S Upplästes följande inkomna skrivelse;
Till riksdagen
Jag anhåller härmed om entledigande från mitt uppdrag som ordinarie ledamot i näringsutskottet och hänvisar till skrivelse frän gruppkansliet om en suppleantplats i samma utskott. Stockholm 1980-10-01 Ingvar Carlsson
Kammaren biföll denna anhållan.
2 § Anmälan om kompletteringsval till utskott
Anf. 1 TALMANNEN;
Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som ny ledamot i näringsutskottet anmält nuvarande suppleanten Rune Jonsson och som suppleant i samma utskott Ingvar Carlsson.
Socialdemokratiska riksdagsgruppen har vidare som suppleant i utrikesutskottet under Mats Hellströms ledighet anmält hans ersättare Anita Modin.
Moderata samlingspartiets partigrupp har som suppleant i trafikutskottet under Rolf Clarksons ledighet anmält hans ersättare Berit Mohlin-Erbeus samt som suppleant i utrikes-och arbetsmarknadsutskotten under Carl Bildts ledighet anmält hans ersättare Filip Fridolfsson.
Centerpartiets partigrupp har som suppleant i utrikesutskottet under Torsten Bengtsons ledighet anmält hans ersättare Anders Ljunggren.
Folkpartiets partigrupp har som ledamot i konstitutionsutskottet anmält Daniel Tarschys.
Folkpartiets partigrupp har vidare som suppleant i finansutskottet under Eric Enlunds ledighet anmält hans ersättare Kerstin Heinemann samt som
Nr 4
Onsdagen den 8 oktober 1980
Anmälan om kompletteringsval till utskott
37
Nr 4 suppleant i utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten under Marianne
Onsdanen den Wahlbergs ledighet anmält hennes ersättare Ylva Annerstedt.
|
8 oktober 1980 |
Talmannen förklarade valda till
|
ledamot i konstitutionsutskottet |
Anmälan om kompletteringsval
till utskott °"'' ''''■'y (fp
ledamot i näringsutskoitei Rune Jonsson (s)
suppleant i finansutskottet Kerstin Heinemann (fp)
suppleanter i utrikesutskottet Anita Modin (s) Filip Fridolfsson (m) Anders Ljunggren (c) •
suppleant i utbildningsutskottet Ylva Annerstedt (fp)
suppleant i trafikutskottet Berit Mohlin-Erbeus (m)
suppleant i näringsuiskottet Ingvar Carlsson (s)
suppleanter i arbetsmarknadsutskottet Filip Fridolfsson (m) Ylva Annerstedt (fp)
38
|
1979/80 1979/80 1980/81 1980/81 1980/81 1980/81 1980/81 1980/81 1980/81 1980/81 1980/81 1980/81 |
3 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna och skrivelserna
176 och 179 till justitieutskottet 182 fill utbildningsutskottet
1 till justitieutskottet
2 till kulturutskottet
3 till näringsutskottet
4 till försvarsutskottet
5 till socialutskottet
6 till trafikutskottet
7 fill utrikesutskottet
8 till lagutskottet
9 till socialutskottet 10-12 till näringsutskottet
1980/81:13 till justitieutskottet 1980/81:16 till socialförsäkringsutskottet 1980/81:18 till konstitutionsutskottet 1980/81:19 till jordbruksutskottet
4 i) Föredrogs och hänvisades
Redogörelse
1980/81:1 till konstitutionsutskottet
Nr 4
Onsdagen den 8 oktober 1980
Anmälan av interpellationer
5 § Föredrogs
och hänvisades
Förslagen
1980/81:4 till trafikutskottet 1980/81:5 till konstitutionsutskottet
6 S Föredrogs och bifölls
Interpellationsframställningarna 1980/81:1-8
7 § Anmälan av interpellationer
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kammarkansliet
den 7 oktober
1980/81:9 av Pär Granstedt (c) till budgetministern om det statliga stödet till Södertälje kommun för omhändertagande av assyriska och syrianska invandrare:
Den omfattande assyrisk/syrianska invandringen till Södertälje kommun ställer extraordinära ekonomiska och organisatoriska krav på kommunen. Detta beror dels på invandringens omfattning, dels på att invandrarna som regel saknar uppehålls- och arbetstillstånd när de anländer, med ibland årslånga perioder utan tillstånd att arbeta som följd, dels på de betydande kulturella skillnader som råder mellan invandrarnas ursprungsmiljöer och det svenska samhället. Statsmakterna har mot denna bakgrund gått in och täckt kommunens merkostnader för denna invandring. Riksdagens ställningstagande med anledning av socialutskottets betänkande i anledning av proposition 1979/80:38 måste uppfattas som ett stöd föratt denna politik bör fortsätta.
Skillnaden för 1981 mellan de särskilda statsbidrag som f. n. utgår och reguljära statsbidrag framgår av följande tabell;
39
|
Nr 4 Onsdagen den 8 oktober 1980 |
|
Verksamhet |
|
Socialhjälp |
|
Anmälan av inter- Barnomsorg ,, Administration pellationer Tolkservice |
|
40 |
|
Statsbidrag |
Vanligt |
Differens |
|
|
enl. TUiv. |
regler |
statsbidraa |
(tkrl |
|
dkr) |
|
(tkr) |
|
|
14 47.-? |
|
5 616 |
8 857 |
|
635 |
|
|
6.35 |
|
1 740 |
|
14(14 |
- |
|
660 |
|
|
660 |
|
.5 (100 |
|
- |
5 (1011 |
Utbildning
Totalt: 22 .SOS 7(120 15 152
Kommunen har naturligtvis andra kostnader som är förknippade med den assyriska invandringen. Totalt kan de kommunala kostnader för vilka kommunen ej gjort anspråk på statsbidrag beräknas uppgå till storleksordningen 10 milj. kr. per år.
Av denna summa på 15 miljoner har regeringen nu utlovat en täckning med 3 miljoner genom ett särskilt skatteutjämningsbidrag. I Stockholms läns landsting föreligger ett förslag om att andelen invandrare skall påverka den inomregionala skatteutjämningen. För Södertäljes del skulle den assyrisk/ syrianska invandringen enligt detta förslag motivera 2 miljoner i extra bidrag. Även om man räknar med den inomregionala skatteutjämningen återstår således 10 miljoner av de särskilda kostnaderna att täcka.
Om kommunen själv skall bära dessa kostnader är tre utvägar tänkbara. En är att drastiskt skära ner insatserna för den berörda gruppen - i den mån det är lagligt möjligt. En är att höja kommunalskatten 65-70 öre. En tredje utväg är att pruta bort annan kommunal verksamhet i en redan hårt bantad budget. Det säger sig självt att alla tre alternativen skulle få ytterst allvarliga konsekvenser för strävandena att på ett harmoniskt sätt inlemma assyrierna och syrianerna i det svenska samhället. Ytterligare statliga insatser krävs således om inte en redan bekymmersam situation i Södertälje ytterligare skall förvärras.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att få ställa följande fråga till budgetministern;
Ärstatsrådet beredd medverka till att Södertälje kommuns förutsättningar att ta hand om de assyriska/syrianska invandrarna inte försämras?
1980/81:10 av Karl-Gustaf Mathsson (s) till industriministern om stålindustripolitiken;
Vid en interpellationsdebatt med industriministern den 18 april detta år, föranledd av det hot om en nedläggning av Spännarhyttan i Norberg och stålverket i Surahammar som Surahammars företagsledning då aktualiserat, uttryckte industriministern goda förhoppningar om att Spännarhyttan genom lanserande av en ny råjärnsmetod torde ha goda utsikter till en fortsatt framtid som råjärnsproducent.
En sommar har nu gått och besked har lämnats från företagsledningen om att en nedläggning av Spännarhyttan är ett faktum.
MBL-förhandlingar om en nedläggning har redan påbörjats. Nr 4
En nedläggning av Spännarhyttan medför att svensk specialstålsindustri i Onsd'i!ien den
framtiden blir helt beroende av möjligheterna att importera en betydande del oktober 19S()
av sitt behov av skrot, tackjärn och ämnen.
En nedläggning får stora konsekvenser för de berörda konnnunerna. dit Anmälan av inter-
|
pellationer |
inte bara Norberg och Surahannnar hör utan även gruvorterna Strå.ssa och Guldsmedshyttan.
För Norbergs kommun innebär en nedläggning rena dråpslaget.
En nedläggning av Spännarhyttan medför stora mänskliga tragedier för de anställda och deras familjer.
Att en nedläggning som medför sådana genomgripande samhälleliga konsekvenser skall kunna ske utan att en allsidig utredning gjorts är högst anmärkningsvärt.
Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga industriministern:
1. Vilket innehåll har regeringens stålindustripolitik?
2. Vilka resultat har förhandlingarna med SKF gett angående möjligheterna att konvertera Spännarhyttan till en ny råjärnsnietod?
3. Varför vill industriministern inte medverka till ätten allsidig utredning i enlighet med de krav som framställts från de berörda fackförbunden tillsätts?
4. Vart tog den plan vägen för ersättningssysselsättning till bruksorterna som regeringen tidigare utlovat?
den 8 oktober
1980/81:11 av Raul Bliicher (vpk) till industriministern om industriutvecklingen i Värmlands län:
Under september besökte Marcus Wallenberg Uddeholms AB i Värmland, enligt officiella uppgifter för att "bekanta sig med företaget". Spekulationer har dock gjorts i massmedia om samband mellan besöket och förestående, ännu icke offentliggjorda strukturförändringar inom de två stora industriföretagen i Värmland, Uddeholm och Billerud. Senare har också framställningar gjorts från ledningen inom Billerud-Uddeholni AB om ytterligare driftsinskränkningar utöver vad som hittills varit föremål för förhandlingar med de anställdas organisationer inom Skoghallsverkeii. Dä uppgifter i massmedia bl. a. har rört eventuella försäljningar av aktier, som skulle medföra sammanslagningar inom pappersindustrin och/eller specialstålsindustrin, är det angeläget att klarhet snarast skapas om de konsekvenser som sådana framtidsperspektiv innebär för industrisysselsättningen i Värmland.
Med hänvisning till det anförda vill jag till industriministern ställa följande frågor:
1. Är industriministern informerad om nära förestående ägarföriindringar inom skogsindustrin, som berör Billerud-Uddeholni AB?
2. Är industriministern informerad om nära förestående ägarförändringar
Nr 4
Onsdagen den 8 oktober 1980
Meddelande om fråga
inom den mellansvenska stålindustrin?
3. Har regeringen vidtagit åtgärder för att i samråd med länsmyndigheter, berörda kommuner och utvecklingsfonden i Värmlands län skaffa fram eventuellt erforderliga ersättningsarbeten till de orter i Värmlands län som kan tänkas bli berörda av ytterligare strukturförändringar inom basindustrierna?
42
8 § Meddelande om fråga
Meddelades att följande fråga framställts
den 8 oktober
1980/81:23 av Sten-Ove Sundström (s) till kommunikationsministern om torvtransporter på järnväg:
Under senare är har sambandet mellan trafikpolitiken och energipolitiken uppmärksammats alltmer. En begränsad oljetillgång har medfört ett behov av åtgärder som leder till en effektivare energihushållning och ett minskat oljeberoende inom transportsektorn.
I anslutning till torvbrytningen i Saltmyran i Norrbottens inland och transporterna av torv till ASSI i Piteå har järnvägens fördelar som transportör förts fram i den allmänna debatten. F. n. beräknas torvtranspor-terna ske med lastbilar, ca 75 000-90 000 ton/år. Enligt uppgifter i massmedia har statsrådet uttalat sig positivt för att dessa transporter kan ske via järnvägen.
Jag ber därför att till kommunikationsministern få ställa följande fråga:
Är statsrådet beredd att pröva möjligheterna att styra över nämnda torvtransporter från landsvägen till järnvägen?
9§ Kammaren åtskildes kl. 10.05.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Solveig Gemert