Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1980/81:84

med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m.m.

beslutad den 15 januari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

HAKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 5 juni 1980 beslöl regeringen att genom proposition lill riksdagen föreslå en ny utsökningsbalk (prop. 1980/81:8).

I förevarande proposition föresläs en lag om införande av utsökningsbal­ken (promulgationslag). Den innehåller, ulöver föreskrifter om ikraftträ­dande och om de lagar som skall upphävas genom utsökningsbalken. eu flertal beslämmelser som reglerar övergängen från gammal lill ny lag.

Vidare föresläs följdändringar i ett 70-tal lagar. Ändringarna föranleds bl.a. av all överexekulorsinstiluiionen avskaffas. De uppgifter som åvilar överexekutor och som är av exekutiv nalur föreslås i fortsättningen an­komma på kronofogdemyndigheterna. Andra uppgifter hos överexekutor föreslås bli överflyttade till länsstyrelsen eller tingsrätten. Tingsrätten föresläs fä befogenhel alt förordna om kvarstad och andra säkerhetsåt­gärder även innan lalan har väckts i saken. Av andra viktigare ändringar kan nämnas all kvarstad och skingringsförbud föreslås bli sammanförda till en åtgärd, benämnd kvarstad, och alt rättsverkan av kvarstad regleras på flera områden, bl. a. i jordabalken i fräga om fasl egendom.

Den nya lagstiftningen föreslås iräda i kraft den 1 januari 1982.

I    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 8-4


Prop. 1980/81:84


 


Prop. 1980/81:84                                              LagförsUigen    2

1    Förslag till

Lag om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1   S    Utsökningsbalken och denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982

2   § Genom utsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

förordningen (1877:31 s. 51)om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall.

lagen (1921: 244) om ulmälningsed.

lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan, tredskodom eller utslag i lagsökningsmäl enligl 77 a § utsökningslagen medfört.

införsellagen (1968:621),

lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom.

lagen (1971: 500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.,

lagen (1973: 1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m, m..

förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domsto­lar,

förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräk­ningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslul, som förioral sin exekutiva krafl i främmande stat.

3 S Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning till en före­
skrift som har ersatts genom en beslämmelse i utsökningsbalken eller i
denna lag. lillämpas i slällel den nya bestämmelsen.

Gemen.samma övergångsbestämmelser

4   S Beslämmelserna i I % utsökningslagen 11877: 31 s. 1) om vem som är överexekutor skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överexekutor efler ikraftträdandet av balken.

5   § Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftlrädande skall även därefter handläggas av överexekutor, om ej annat följer av andra slyckel. Belräffande sådana mål gäller äldre lag i fråga om förtaran-del men de nya beslämmelserna i utsökningsbalken, rättegångsbalken och handräckningslagen (1981:000) i fråga om målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över utmätnings­mannens förfarande upphör senast vid utgången av är 1982. Mäl som ej avser handräckning eller klagan över utmätningsmannens förfarande fär även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om det är lämpligt.

6 § Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndighelen vid
balkens ikraftträdande gäller balkens bestämmelser i fråga om säväl förfa­
randet som målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.


 


Prop. 1980/81:84                                             Lagforslogen    3

Detsamma gäller mål som enligl 5 S andra stycket överlämnas till krono­fogdemyndigheten för handläggning.

7 S Vad som föreskrivs i balken öm förulsätlningar för verkställighet
inverkar ej på giltigheten av åtgärder som har vidtagits eller beslut om
verkslällighel som har meddelats före balkens ikrafllrädande.

Vad som. efler upphävandet av utsökningslagen (1877:31 s. I). gäller enligl rätlegångsbalken eller handräckningslagen (1981:000) i fråga om förulsällningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd eller för handräckning inverkar ej på giltigheten av handräckning som har beviljats enligl utsökningslagen, om ej annat föreskrivs i denna lag.

Övergångsbestämmelser (ill 1 kap. utsökningsbalken

8   S Belräffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndighelen vid balkens ikrafllrädande skall äldre beslämmelser tillämpas i frägan huruvi­da de skall anses som enskilda eller allmänna mål.

9   § Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även vatienfallsrätl som har upplåtits enligl lagen (1907: 36 s. 1) om nytljanderätl lill fasl egendom.

Övergångsbestämmelser till 3 kap. utsökningsbalken

10 § Har en domstol efler balkens ikrafllrädande med slöd av annan lag
än rättegångsbalken förordnal alt en dom eller ett beslul får verkställas
innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft, får kronofogdemyndighe­
ten vid tillämpning av 3 kap. 9 S i balken föreskriva all säkerhet skall
ställas för skadestånd som sökanden kan bli skyldig all utge om domen
eller beslutet ändras.

11  § Har en domstol före balkens ikraftlrädande förordnal all en dom
eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnii laga
krafl, skall 42 § 2 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) fortfarande tilläm­
pas.

12   § Annan skiljedom som enligl lag skall lända lill efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 S i balken får verkställas, om del ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig, även om lalan ej förs mol domen. 1 fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 §§ i balken.

13   § En förvaltningsmyndighets beslul. som har meddelats enligl en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande, får ulan hinder av 3 kap. 1 § första slyckel 6 i balken verkställas, om ell sådanl beslul före ikraftträdandet har fåll verkställas ulan slöd av särskild före­skrifl. 1 fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20 § första stycket i balken.

14   § Beträffande verkslällighel av sädana beslul av överexekutor som avses 1515 4 mom. och 52 S 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877; 31 s. 1) gäller vad som sägs i balken om en underrätts dom. 1 fråga om andra beslut av överexekutor lillämpas 46 S 3 och 4 mom. saml 53 och 210 §§ utsökningslagen.

15   § För en fordran pä grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion, som har ägl rum före balkens ikraftträdande, får ulmälning fortfa­rande ske enligl 55 § utsökningslagen (1877:31 s. 1).


 


Prop. 1980/81:84                                               Lagforslagen    4

Övergångsbestämmelser till 4—6 kap. utsökningsbalken

16    S Vid lillämpning av 4 kap. 10 S Iredje stycket i balken skall hånsyn ej tas lill anstånd som har löpt ul före ikraftträdandet.

17    S 1 fråga om verkan av föreläggande, som har meddelats enligl 69 eller 91 a S utsökningslagen (1877:31 s. 1) eller 5 S lagen (1971:494) om exeku­tiv försäljning av fast egendom, gäller äldre bestämmelser.

18    S Beslämmelserna i 4 kap. 27 § i balken gäller ej, när en fordran före balkens ikrafllrädande har fastställts lill betalning i annat fall än som avses i 77 a § utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

19    § Om utmätning har beslutals före balkens ikrafllrädande. gäller äldre bestämmelser i fråga om inträdet av förmånsrätt eller i fräga om företräde i fall som avses i 4 kap. 30 § tredje stycket i balken. Har enligl dessa bestämmelser förmånsrätt ej inträtt när balken träder i krafl, medför ut­mätningen förmånsrätt i och med ikraftträdandet eller, vid utmätning av lön som förfaller till betalning efter ikraftträdandet, när förfallotiden har inträtt.

20    § Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra slyckel i balken tillämpas även i fråga om andelsrält i en förening, som ej är bostadsrättsförening, eller i ett handelsbolag eller ell aktiebolag, om del med andelsrällen följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

Beslämmelsen i 5 kap. 13 § första slyckel i balken är ej tillämplig i fall dä en hyresvärd eller jordägare enligt 34 8 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rält att kvarhålla egendom tili säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Övergångsbestämmelser till 8—12 kap. utsökningsbalken

21 § Bestämmelserna i 8 kap. 12 !) i balken och 13 S i samma kapitel
säviti avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligl 5 8 första
slyckel 1 förmånsrättslagen (1970:979) är ej tillämpliga, när utmätning har
skett före balkens ikraftlrädande. Detsamma gäller 8 kap. 15 § andra
stycket, om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 § 4
mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Har vid en försäljning före balkens ikrafllrädande av egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen, gäller äldre bestämmelser i fräga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

22    § Har utmätning skell av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren och är lagen (1915:219) om avbelalningsköp lillämplig på avtalet, skall vid lillämpning av 9 kap. 10 § i balken kreditgivarens fordran bestämmas enligt 6 S iredje stycket nämnda lag.

23    § Om ett skuldebrev som enligt äldre beslämmelser är inlecknal i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 § i balken, upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

24    § Om en gäldenärs rätt lill andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående av­skrivning av del belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före balkens ikrafllrädande. skall 9 kap.  16 § i balken


 


Prop. 1980/81:84                               ;■:.-,>    Logförslagen    5

lillämpas beträffande den handling på grund av vilken inteckning har meddelats för del avskrivna beloppet.

När en gäldenärs räll lill inteckning i hans luftfartyg éllef därtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftlrädande, skall den lid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 9 kap. 16 § första slyckel jämfört med 14 § första stycket räknas från ikraftträ­dandet.

25 § Om ett skepp, som enligl punkt 2 övergångsbestämmelserna till
lagen (1973: 1067) om ändring i lagen (1966:454) om företagsinleckning
omfaltas av en sädan inteckning, skall säljas exekuiivi enligl 10 kap. i
balken, skall borgenären underrättas och fordran som anmäls las upp i
sakägarförteckningen.

Beslämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 264 § sjölagen (1891:35 s. 1) lillämpas belräffande ränla, som enligt punkt 14 eller 15 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall i stället för sådanl tillägg beräknas pä kapitalbeloppet av en inteckning enligl äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om bål som enligl punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. I) är upptagen i skeppsregistret.

26   § Bestämmelserna i 12 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken tillämpas beträffande ränta, som enligl 26 eller 27 8 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall i slällel för sädanl tillägg beräknas pä kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

27   § Ränta som är inlecknad enligl äldre beslämmelser eller en annan sädan fordran som ej är bestämd till kapitalel tas upp i sakägarförteckning­en enligt balkens regler om fordringar med panträtt och beräknas därvid lill det belopp som efter fem proceni årlig ränla ulgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en livränta, skall dock beräkningen ske med ledning av 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

28   § Bestämmelserna i 12 kap. i balken om nyltjanderäll, servitut och räll till elektrisk krafl gäller ocksä annan sådan särskild räliighel som besvärar fast egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre beslämmel­ser.

29   § Skall ersättning utgå till en innehavare av rält till avkomst eller annan förmån, som enligl äldre beslämmelser besvärar fasl egendom och ej bibehålls vid försäljning av egendomen, beräknas utdelning för del kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen 1 fråga om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 8.

Övergångsbestämmelser till 13 och 14 kap. utsökningsbalken

30 § När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har
drivits in före balkens ikraftträdande, gäller äldre lag i de avseenden som
regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinning i 153 8 utsökningslagen (1877:31 s. I) gäller fortfarande, när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.


 


Prop. 1980/81:84                                              Lagförslagen    6

Övergångsbestämmel.se till 15 kap. utsökningsbalken

31 8 När medel före ikraftträdandet av balken har innehållits enligt ett
beslut om införsel, gäller 24 5 införsellagen (1968:621) i fräga om befrielse
för gäldenären frän betalningsskyldighet.

Övergångsbestämmelser till 16 kap. utsökningsbalken

32   8 När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandet av balken. skall vid tillämpning av 16 kap. 5 8 i balken den lid om sex månader som anges där räknas frän ikraftträdandet.

33   8 I fräga om skingringsförbud som har meddelats enligt utsökningsla­gen (1877:31 s. 1) eller annan lag lillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

Övergångsbestämmelser till 17 kap. utsökningsbalken

34 8 När utmätning eller annan verkslällighel har ägl rum före balkens
ikrafllrädande, lillämpas äldre lag i fråga om koslnader i målel. Bestäm­
melserna i 17 kap. 12 8 i balken gäller dock. när en tvist vid en fördelning
av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 8 iredje
stycket.

I mål som efler ikraftträdandet handläggs av överexekutor tillämpas äldre lag i fråga om koslnader även i andra fall än som anges i första slyckel.

Övergångsbestämmelser till 18 kap. utsökningsbalken

35 § I fräga om lalan mol beslul som har meddelats av utmätningsman­
nen före balkens ikrafllrädande och förfarandet hos överexekutor i målet
lillämpas äldre lag. Beslämmelsen i 201 8 4 mom. utsökningslagen
(1877: 31 s.
I) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före
balkens ikraftträdande.

Beträffande talan mol beslul av överexekutor och förfarandet i hovräl­ten i målet lillämpas äldre lag.

1 fråga om lalan mot hovrättens beslul i mål som har fullföljts från överexekutor och förfarandet i högsla domstolen i målet lillämpas också äldre lag.

Andra bestämmelser

36 § Reseförbud som har meddelats enligl utsökningslagen (1877: 31 s. 1)
upphör att gälla, när balken Iräder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats enligt utsök­ningslagen prövas av domstol eller, om lalan ej har väckts i saken, av överexekutor.

37 § Vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om
skingringsförbud skall i stället avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan lag än utsök­ningslagen (1877:31 s. 1), tillämpas 36 §.

38 § Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings­
mannen skall i stället avse kronofogdemyndighelen.


 


Prop. 1980/81:84                                              LagförsUiucn    1

Talan mol beslul. som efler balkens ikraftträdande meddelas av krono­fogdemyndigheten enligl särskild lag eller annan författning, skall föras i hovrätten i slällel för hos överexekutor.

39 8 Mål. som enligt särskild lag eller annan författning skall prövas av
twerexekulor oeh ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslul.
skall i stället handläggas av kronofogdemyndigheten.

Mäl enligt särskild lag eller annan förtättning som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftlrädande skall även därefter handläggas av överexekutor. om ej annat följer av iredje stycket.

Överexekutors befallning med mäl som ej avser klagan över beslut av kronofogdemyndighelen upphör senast vid utgången av år 1982. Mäl av sådan arl som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono­fogdemyndighet får även dessförinnan överlämnas lill en behörig krono­fogdemyndighet, om del är lämpligl.

40    S Bestämmelserna i 35 § gäller i tillämpliga delar även i läll som avses i 38 och 39 88.

41    8 Lagen (1921: 244) om ulmälningsed lillämpas fortfarande i fräga om ansökningar enligt lagen som har kommit in lill konkursdomaren före balkens ikraftlrädande.

Förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräk­ningar lillämpas fortfarande belräffande handelsräkningar som har ulfär­dals medan förordningen var gällande.

42 8 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet ålagt nägon
betalningsskyldighet och har så läng lid förflutit efter åläggandel all hinder
möter för verkslällighel i en främmande stat, vars lag annars medger
verkställighet, skall hovrälten på ansökan av borgenären förnya belal-
ningsåläggandel. såvida ej hinder föreligger mol verkslällighet enligl
svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. Innan ett sådant beslut
meddelas, skall gäldenären beredas tillfälle all yttra sig.

Förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut, som förioral sin exekutiva krafl i främmande slal, gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förordning­en gällde.

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Härigenom föreskrivs all i 2 och 3 88 lagen (1899:12 s. 9) om verksläl­lighel i visst fall av utländsk domstols beslut' ordet "överexekutor" skall bytas ul mot "kronofogdemyndigheten".

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

' Senaste lydelse av 2S 1909:21 s. 2 3S 1927:70.


 


Prop. 1980/81:84


Lagtorsl(ii;cit    8


Ett mäl som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982, Mälet fär även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndighe­len. om del är lämpligt.

3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

Härigenom föreskrivs alt 7 8 lagen (1936:79) om erkännande och verk­ställighet av dom som meddelats i Schweiz skall ha nedan angivna lydelse.


Niiviiriiiide lyddse

Anhängiggöres hos domstol eller övercxekiiior talan i sak, vilken ve­terligen redan är anhängig vid schweizisk domstol som enligt den­na lag är behörig, skall den svenska domstolen eller överexekiilar visa mälet ifrån sig.


7 8


Föreslagen Ivdelse

Anhängiggöres hos domstol talan i sak. vilken veterligen redan är an­hängig vid schweizisk domstol som enligl denna lag är behörig, skall den svenska domstolen visa målel ifrån sig.


Denna lag Iräder i kraft den I januari 1982

4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

Härigenom föreskrivs all 11 oeh 14 88 lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privalräiiens område skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

1

Verkställighet, som sökes hos kronofogdemyndighet, sker enligt vad som är föreskrivet i fräga om svensk domstols lagakraftägande dom. I fall som avses i 4 8 sker verkställigheten med iakttagande av 39 och 40§§ utsökningslagen (1877:31 s. 1). Föreskrift om tvångsmedel i den utländska exeku-lionslileln skall ej vinna till­lämpning.


Föreslagen lyddse

8

Verkställighet, som sökes hos kronologdemyndighet. sker enligl vad som är föreskrivet i fråga om svensk domstols lagakraftägande dom. I fall som avses i 4 8 sker dock verkställigheten eidigi vad som gäl­ler om sådan dom som avses i 3 kap. 6§ utsökningsbalken. Före­skrift om tvångsmedel i den ut­ländska exekuiionsiiieln skall ej vinna lillämpning.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    9

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lyddse

14                                                                                             8
Har handräckning beviljats enligt
Har kvarstad eller annan säker-
8 kap. utsökningslagen (1877:31 s.
hetsåigärd beviljats enligt 15 kap.
I). skall med avseende på giltighe- l-3S§ rätlegångsbalken. skall med
ten av sådanl beslut vid tillämpning
avseende på giltigheten av sådan
av I88§ i lagen med talans an-
åtgärd vid tillämpning a\ 7§ i sani-
hängiggörande vid svensk domstol
ma kapitel med talans anhängig-
jämställas talans väckande vid
görande vid svensk domstol jäm-
dansk, finsk, isländsk eller norsk
ställas talans väckande vid dansk,
domstol, om domen i den utländska
finsk, isländsk eller norsk domsiol,
rättegången kan bli gällande här i
om domen i den utländska rätte-
riket enligl denna lag.
           gången kan bli gällande här i riket

enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

5   Förslag tili

Lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och sking­ringsförbud för vissa luftfartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939:6) om frihet frän kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg dels alt 3 8 skall upphöra att gälla,

dels alt i 2§ orden "pant eller borgen" skall bytas ut mot "säkerhet", dels att i 48 ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels alt rubriken till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

Lag om frihet från kvarstad och     Lag om frihet från kvarstad för vissa skingringsförbud för vissa luftfartyg     luftfartyg

Denna lag iräder i kraft den I januari 1982.

6    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

Härigenom föreskrivs alt 1 § lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

I                                               8

Har arbetsgivare  hos  domstol. Har arbetsgivare hos domstol el-

överexekutor eller skiljemän fram- ler skiljemän framställt yrkande om

slälll yrkande om vräkning av ar- vräkning av  arbetstagare från lä-


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

belslagare från lägenhet som upplå­tits ål honom pä grund av hans ar­belsanställning. och upplyses all arbetstagaren dellager i strejk vid arbetsgivarens företag eller alt han är föremål för lockout frän arbetsgi­varens sida, må yrkandet, ändå all arbetstagaren befinnes skyldig all avflytta från lägenheten, i avbidan på konfliktens avveckling icke bi­fallas förrän Ire månader förtluiii från det han i anledning av konflik­ten upphörde med arbetel.


Lagförslagen    10 Föreslagen lyddse

genhet, som upplåtits ål honom på grund av hans arbelsanställning. och upplyses alt arbetstagaren del­tager i strejk vid arbetsgivarens fö­retag eller all han är föremål för lockout från arbetsgivarens sida. får yrkandet, ändå alt arbetslaga­ren befinnes skyldig alt avflytta frän lägenheten, i avbidan pä kon­fliktens avveckling icke bifallas fön än Ire månader förtluiii från det han i anledning av konflikten upp­hörde med arbelel.


Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

När ell mål om vräkning handläggs av överexekutor efter ikraftträdan­det, tillämpas 1 8 i dess äldre lydelse.

7    Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs all 21 kap. 11 8 föräldrabalken' skall ha nedan angivna lydelse.


Föreslagen lydelse

kap.

1  8-

Länsrätten Jår. enligt vad som är skäligt, förordna att den ena parten skall ersätta motpartens kostnader i ell ärende enligt della kapitel.

Ntiviiraiide lydelse

Beträffande parts skyldighel all ersätta motparts kostnader i ärende enligl detla kapitel äga iit-säkitingslagens bestäininelser om koslnader i utsökningsmål hos överexekutor motsvarande till­lämpning.

Kosinad för utförande av uppdrag enligt 2 8 första slyckel andra punk­ten, hämtning eller omhänderiagande av barn och läkarundersökning bela­las av allmänna medel.

Den som har hand om barnet får tillerkännas ersällning och förskott i anledning av kosinad för resa och uppehälle i samband med inställelse vid läkarundersökning enligt 10 8. Härvid äger 15 8 förvallningsprocesslagen (1971: 291) molsvarande lillämpning.

Fråga om ersättning enligl andra och tredje styckena prövas av länsrät­ten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

' Balken omtryckt 1978:853. - Senastelydeise 1979:241.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagför.slagen    11

8    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924:322) öm vård av oinyndigs värdehand­lingar

Härigenom föreskrivs alt i 2 8 lagen (1924:322) om värd av omyndigs värdehandlingar' ordet "överexekutor" skall bytas ul mol '"kronofogde­myndigheten".

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

9    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållan­den rörande dödsbo

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. 14 8 lagen (1937:81) om internationella rätlsförhällanden rörande dödsbo skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

2 kap.
14
                                              8
Har genom ulrikesdepartemen- Har genom utrikesdeparlemen­
lels försorg till riket överförts egen-
     tets försorg till riket överförts egen­
dom som vid bodelning eller arv-
         dom som vid bodelning eller arv­
skifte ulom riket tillagts någon som
     skifte utom riket tillagts nägon som
här vistas, må egendomen ej lagas i
   här vistas, /iir egendomen ej lagas i
mät eller därå läggas kvarstad eller
    mät eller därå läggas kvarstad, me-
skttigring.sförbud. medan den
   dan den finnes i förvar hos deparle-
finnes i förvar hos departementet
       mentet eller myndighet genom vars
eller myndighet genom vars försorg
    försorg den skall tillställas den en-
den skall tillställas den enligl bödel-
    ligl bodelningen eller skiftet berätli-
ningen eller skiftet berättigade.
gade.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

10    Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fräga om jordabalken'

dds alt i 6 kap. 12 § ordet "överexekutor" skall bytas ul mol "krono­fogdemyndigheten",

dels alt i 7 kap. 17 och 19 88 orden "lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom" skall bytas ul mot "12 kap. utsökningsbal­ken".

' l.,agen omtryckt 1976:616.

' Balken omtryckt 1971: 1209. 12 kap. omtryckt 1979: 252. Senasle lydelse av 7 kap. 19 § 1975: 1085.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    12


dds alt i 12 kap. 21, 22 och 44 88 ordet ""överexekutor"" skall bytas ut mot ""länsstyrelsen"',

dds all 3 kap. 3 och 5 88. 6 kap. 10 8, 7 kap. 16 8. 8 kap. 4 8. 13 kap. 26 8, 19 kap. 21 8, 20 kap. 6 8.21 kap. 2. 5 och 6 88. 22 kap. 3 8 och 23 kap. 2 8 skall ha nedan angivna lydelse,

dds alt i balken skall införas en ny paragraf. 12 kap. 67 a 8. av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lyddse


F öreslagen lyddse


3 kap.

3 8

Den som ämnar ulföra grävning eller liknande arbele på sin mark skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för alt förebygga skada pä angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer lill följd av all han eller nägon som han anlitat underlåtit att vidtaga sädan åtgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande.


jar.

Är byggnad eller annan anläggning som hör lill angränsande mark. lill följd av vårdslöshet vid uppförandel eller brist i underhållel, av sådan beskaffenhet au särskild skyddsåtgärd är nödvändig för alt förebygga skada med anledning av arbele som icke slräckes nedanför vanligt källar-djup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.


Medför skyddsåtgärd uppenbarii­gen högre kosinad än den skada som åtgärden avser att förebygga, fär åigärden underlåtas. Skadan skall dock ersällas. Om del be­gäres. skall pant eller bargen enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) stäl­las hos länsstyrelsen tdl säkerhet för ersättningen innan arbetel bör-


Medför skyddsåtgärd uppenbarli­gen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga, får åigärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det be­gäres. skall säkerhet enligl vad som sägs 12 kap. iilsökningsbalken stäl­las hos länsstyrelsen för ersällning­en innan arbetel börjar.


5 8


Älgärd för all förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete fär vidtagas på annans mark. om det är nödvändigt för all undvi­ka oskälig kosinad eller annan syn­neriig olägenhet. Skada och inträng skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbelel. Om del begäres, skall pant eller borgen enligl utsökningslagen (1877:31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen lill sä­kerhet för ersällningen innan arbe­lel börjar.


Älgärd för att förebygga skada lill följd av grävning eller liknande arbele fär vidtagas pä annans mark. om det är nödvändigl för att undvi­ka oskälig kosinad eller annan syn­nerlig olägenhet. Skada och inträng skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetel. Om det begäres. skall säkerhet enligl vad som sägs i 2 kap. utsöknings­balken ställas hos länsstyrelsen för ersällningen innan arbetet börjar.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen     13


 


Nuvarande lydelse


F(>reslagcn lyddse


6 kap. 10 8


Ansvarel för inteckning som be­viljats i flera fastigheier vilar på var och en av fastigheterna till det be­lopp som faller pä fasligheten efler förhällandel mellan dennas särskil­da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som faslig­hels värde gäller därvid taxerings­värdet för året innan inteckningen söktes eller, om särskill laxerings-värde då ej fanns för fasligheten, del taxeringsvärde som därefter först faslslälles. Om någon av fas­tigheterna skall säljas utmätnings-vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas­tigheterna, gäller de värden som åsätts fastigheterna enligt 12 kap. utsökningsbalken.

Ansvaret för inteckning som be­viljats i flera fasligheler vilar på var och en av fastigheterna lill del be­lopp som faller på fastigheten efler förhållandet mellan dennas särskil­da värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som faslig­hels värde gäller därvid taxerings­värdet för året innan inteckningen söktes eller, om särskill laxerings-värde då ej fanns för fastigheten, del taxeringsvärde som därefter försl faslslälles. Om nägon av fas­tigheterna skall säljas utmätnings-vis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fas­tigheterna, gäller de värden som överexekutor låter åsätla fastighe­terna enligl lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egen­dom.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för inlecknad faslig­het med del belopp för vilkel fastigheten svarar enligl första styckei, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fasligheler betalning ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas brislen pä samma säll mellan de återstående fastigheterna.


7 kap 16 8

Efler exekutiv försäljning av fas­lighel gäller upplåtelse av nyttjan­derätt, servitut eller rätt lill elek­trisk krafl mot den nye ägaren en­dasl om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligl 12 kap. utsökningsbalken el­ler räuigheten enligt samma kapitel år skyddad utan förbehåll.

Beslämmelser om verkan av un­derlåtenhet alt uppsäga arrende- el­ler hyresavtal som enligl första styckei ej gäller mot ny ägare finns i 12 kap. utsökningsbalken.

Efter exekutiv försäljning av fas­lighel gäller upplåtelse av nyltjan­deräll, servitut eller rätt lill elek­trisk kraft mol den nye ägaren en­dasl om försäljningen skell under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller räuigheten enligt samma lag är skyddad ulan förbehåll.

Beslämmelser om verkan av un­derlåtenhet alt uppsäga arrende- el­ler hyresavtal som enligt första styckei ej gäller mol ny ägare finns i lagen (1971:494) om exekutiv för­säljning av fast egendom.


 


Prop. 1980/81:84


Lagfdrsliigen    14


 


Nuvarande lyddse


Föreslagen lydelse


Uppsäges arrendeavtal med an­ledning av att arrenderätten är för­verkad, upphör avtalet all gälla på den fardag som inträffar närmast ef­ler uppsägningen, om ej rätlen fin­ner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta lidigare eller annat följer av 25 8.

8 kap 48 Uppsäges arrendeavtal med an­ledning av att arrenderätten är för­verkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast ef­ler uppsägningen, om ej rätlen eller överexckutm' finner skäligt ålägga arrendatorn all avflytta lidigare el­ler annat följer av 25 8.

Om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller arren­dator rält att frånträda avlalel, upphör avlalel att gälla på den fardag som inträffar närmast efter sex månader frän uppsägningen. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avlalel dock genast all gälla.

Fardag är den 14 mars.

12 kap.

67 a § Talan mot beslul av länsstyrelsen med anledning av nedsättning en­ligt 21 § förs i hovrälten genom be­svär.

13 kap. 26 8


Beslämmelserna i utsökningsbal­ken. lagsökningslagen (1946:808) och konkurslagen (1921:225) an­gående fasl egendom och rättighet däri tillämpas också i fråga om tomiräll.

Bestämmelserna i utsökningsla­
gen (1877:31 s.
I). Ingen (1971:494)
om exekutiv försäUning av Jäst
egendom.
         lagsökningslagen

(1946:808) och konkursiagen (1921:225) angående fasl egendom och rättighet däri åger molsvaran­de tillämpning i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser tomiräll är denna likställd med fast egendom.

19 kap. 218=


Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller tagils i anspråk ge­nom betalningssäkring eller har be­träffande fasl egendom eller tomi­räll som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan


Har fasl egendom eller tomträtt utmätts eller har belräffande fast egendom eller tomträtt som ingär i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller for utmätl sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendo­mens försäljning av annat skäl för-


Senaste lydelse 1978:884.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagjorslagen     15

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

om egendomens försäljning av an- fallit, skall anteckning därom göras
nat skäl förfallit eller har betal- i fastighelsboken eller tomtrattsbo-
ningssäkringen upphört all gälla. ken. Anteckning all egendomen
skall anteckning därom göras i fas- försålts utmätningsvis skall ske när
tighelsboken eller lomlrällsboken. handling som visar köpeskillingens
Anteckning all egendomen försålls fördelning inkommit. Ilar fast
utmätningsvis skall ske när hand- egendom eller tomträtt helagis med
ling som visar köpeskillingens för- kvarstad eller tagits i anspråk '('-
delning inkommit.
                        nom betalningssäkring eller har cn

sådan åtgärd upp/iävis eller åter-gåtl, skall anteckning därom också göras i fäsllghelshoken eller laml-rällshaken.

Om inverkan på inteckning eller inskriven räliighel av exekutiv försälj­ning eller av expropriation eller liknande ivångsförvärv eller av myndig­hels fördelning av medel skall anteckning göras i fastighelsboken eller lomlrällsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som ulvisar för­hällandel inkommit.

Förekommer i övrigl i lag eller annan författning bestämmelse om alt visst förhållande skall antecknas i faslighelsbok eller lomlrättsbok. gäller beslämmelsen.

20 kap. 6 8' Lagfartsansökan skall avslås, om

1.    fångeshandlingen ej ingivils,

2.    fängeshandlingen ej är upprättad säsom föreskrives i lag,

3.    förvärvei avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller vill­kor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 8 medför all förvärvei är ogiltigt,

4.    förvärvei avser del av fastighet och i 4 kap. 7-9. 28 eller 29 8 eller eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt.

5.    överiålelsen slår i strid med en möt överlåtaren gällande inskränkning i hans räll alt förfoga över egendomen och. när överlåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad för överlålaren eller, om sä var fallet, ärende om anteckning i fastighelsboken av inskränkningen var upptaget pä inskrivningsdag,

6.    fastigheten lidigare överlåtits till nägon vars förvärv enligl 17 kap. 1 eller 4 8 äger förelräde framför sökandens förvärv,

7.    fastigheten sålts exekuiivi lill     7. fasligheten sålts exekuiivi lill annan än sökanden och försäljning- annan än sökanden och försäljning­en enligl 213 a § I mom. tilsök- en enligt 14 kap. utsökningsbalken ningslagen (1877:31 s. 1) åger före- äger förelräde framför dennes för-iräde framför dennes förvärv.               värv.

8.    för sökandens rätt all förvärva fasligheten fordras myndighels till­stånd och i lag föreskriven lid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom avslagils,

9.    det är uppenbari all förvärvei av annan grund är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

' Senaste lydelse 1973: 1133.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen     16


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


21 kap. 2 8 .Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1.   upplåtelsehandlingen ej ingivits,

2.   föreskrifierna i 13 kap. 1-4 och 6 88 ej iakttagits.

3.   lagfart ej är sökt för upplåiaren.

4.   inskrivning i fastigheten är beviljad eller sökt.

5.   fastighetenär utmätl,                5. fastigheten  har utmätts,   be-

lagts med kvarstad eller lagits i an­språk genoin betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senasi på den inskrivningsdag då inskriv­ning söks.

6.    det är uppenbari all upplålelsen pä annan grund är ogiltig eller ej kan
göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits lill senare in­skrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning av tomträt­ten uppskjutas till samma dag.

5 8" Ansökan om inskrivning av avlal om sådan ändring i tomträttens inne­håll som avses i 13 kap. 21 8 får göras av fastighetsägaren eller lomlrältsha-varen sedan tomlrällen inskrivils. Om sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar 2-4 88 med följande avvikelser.


Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskriv­ning av nylljanderäll, servitut eller räll lill elekirisk kraft fömt beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansö­kan om inskrivning av avlal som avses i första slyckel bifallas endasl om rättighetshavaren medgivit in­skrivning av ändringsavtalel eller della är väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten ut­mätts eller lagils i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inskrivning sökes. gäller vad som sagls nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den bor­genär för vars fordran betalnings­säkring ägl rum.


Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomlrällen eller är inskriv­ning av nytljanderätl, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansö­kan om inskrivning av avtal som avses i första slyckel bifallas endast om rättighetshavaren medgivit in­skrivning av ändringsavtalel eller delta är väsentligen ulan belydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten har utmalts, belagts med kvarstad eller lagils i anspråk genom betalnings­säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senasi på den inskrivningsdag då inskrivning sökes, gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad eller be­talningssäkring ägt rum.


'Sena.ste lydelse 1978:884.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse


Lagjorslagen    17 Föreslagen lydelse


Är avlal som avses i första stycket beroende av all fastighetsbildning äger rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till slånd.

1 avvaktan pä all hinder som anges i andra eller tredje slyckel undan­röjes skall ansökan förklaras vilande.

68 Framgår av anteckning i tomträttsboken eller upplyses eljest alt tomträt­ten upphört enligl 13 kap. 19 §, skall anteckning om lomlrällens upphöran­de göras i boken.


Ansökan om dödning av toml-rällsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 8 får ej bifallas, om inskriv­ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt.


Ansökan om dödning av toml-rältsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 § får ej bifallas, om inskriv­ning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten har ut­mätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalnings­säkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.


22 kap. 3 8' Ansökan om inteckning skall avslås, om

1.  föreskrifterna i 2 8 icke iakttagits,

2.  pä grund av särskild föreskrifl eller enligl anteckning i fastighelsboken inteckning ej fär beviljas i fastigheten,

3.  inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller söki.

4.  fastigheten frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande ivångsförvärv,

5.  sökanden är i konkurs eller försattes i konkurs den dag då inteck­ningen sökes saml fastigheten hör lill konkursboel.

6.    del av fastigheten är utmätt     6. en dd av jåstigheten har ul-
eller ulmäles den dag då inteck-     mätts eller lagils i anspråk genom

ningen sökes,

7. del av fastigheten har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller läges i anspråk den dag då inteckningen sökes.

8. ärende angående anteckning enligt 7 8 förköpslagen (1967:868) alt kommun beslutat utöva förköps­rätt i fräga om egendomen upptagils

betalningssäkring eller fastigheten eller en del av fasligheten har be­lagts med kvarstad och ell ärende angående anteckning om åtgärden har tagils upp senasi på den in­skrivningsdag då inteckningen söks, såvida ej ansökningen har medgetts av kronofogdemyndighe­ten.

7. ärende angående anteckning enligl 7 8 förköpslagen (1967:868) att kommun beslutat utöva förköps­rätt i fråga om egendomen upptagits

'Senaste lydelse 1978:884.

2    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 84


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    18

Nuvarande lydelse                        Föreslagen Ivdelse

på inskrivningsdag och ansökning- pä inskrivningsdag och ansökning­
en göres av den som överlåtit egen- en göres av den som överlåtit egen­
domen,
                                        domen.

Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutils lill senare inskriv­ningsdag, skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas lill sainma dag.

23 kap. 28 Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1.  den handling på vilken rättigheten grundas ej ingivils.

2.  föreskrift i lag belräffande sådan upplåtelse som ansökan angår icke iakttagits och föreskriften ej avser giltigheten av endasl visst förbehåll.

3.  upplåtelsen står i strid med en mol upplåiaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och, när upplåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad för upplåiaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i fastighelsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,

4.  inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller söki,

5.  fastigheten före upplåtelsen överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 8 äger företräde framför upplåtelsen,

6.  fasligheten före upplåtelsen frångått upplåiaren pä grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande Ivångsförvärv,

7. fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om kvarstaden har la­gits upp senasi på den inskrivnings­dag då inskrivning söks.

7.  upplålelsen avser arrende eller 8. upplålelsen avser arrende eller hyra som enligl förbehåll i upplä- hyra som enligl förbehåll i upplå­lelsehandlingen icke fär inskrivas.       lelsehandlingen icke fär inskrivas.

8.  upplåtelsen avser räll till elek-    9. upplåtelsen avser rält till elek­trisk kraft och skriftligt medgivande trisk krafl och skriftligt medgivande lill inskrivning icke föreligger,              till inskrivning icke föreligger,

9.    del är uppenbari all upplåtel- 10. del är uppenbari alt upplålel­
sen av annan grund är ogiltig eller
sen av annan grund är ogiltig eller
all rättigheten upphörl eller av an-
alt rättigheten upphört eller av an­
nat skäl ej kan göras gällande.
  nal skäl ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåiaren uppskjutits lill senare in­skrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning uppskjutas lill samma dag.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982

Om fördelningssammanträde efter exekutiv auktion hälls av överexeku­tor efter ikraftträdandet avde nya bestämmelserna, gäller 6 kap. 12 § idess äldre lydelse.

När ell mål angående avhysning av en arrendator handläggs av överexe­kutor efler ikraftträdandel, lillämpas 8 kap. 4 8 i dess äldre lydelse.

Ell ärende om nedsällning av hyresbelopp enligl 12 kap. 21 8, som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet, skall även därefter hand­läggas av överexekutor, dock längst till utgången av år 1982.

R")


 


Prop. 1980/81:84


Lagjorslagen    19


Vad som sägs om kvarstad i 19 kap. 21 8.21 kap. 2. 5 och 6 88. 22 kap. 3 8 oeh 23 kap. 2 8 i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftlrädande

11    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres­nämnder

Härigenom föreskrivs alt 7 8 lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelsi

Arrende-, hyres- eller bostads­rällslvisl får för ändamål som avses i 1 8 första styckei I eller 2 eller 4 8 första styckei 1-3 av part hänskju­tas till nämnd, om tvisten ej är an­hängig vid domstol eller hos över­exekutor eller skiljemän.


1 8


Föreslagen lydelse

Arrende-, hyres- eller bostads­rällslvisl fär för ändamål som avses i 1 8 första styckei 1 eller 2 eller 4 8 första stycket 1-3 av pari hänskju-las lill nämnd, om tvisten ej är an­hängig vid domstol eller hos skilje­män.


1 tvist, som är anhängig vid domstol, kan domstolen förordna all tvisten före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del hänskjutas lill nämnd för medling.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Om en tvist är anhängig hos överexekutor efter ikraftträdandet, tilläm­pas 7 8 i dess äldre lydelse.

12    Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)

Härigenom föreskrivs all 16 och 17 88 jordförvärvslagen (1979: 230) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


16 8


Egendom som har förvärvals ge­nom inrop på exekutiv auktion un­der sådana förhållanden att för­värvstiUstånd skulle ha krävts vid vanligt köp skall äter avyttras inom två är efler del all auktionen vunnii laga krafl, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphörl eller inroparen har fäll tillstånd all


Egendom som har förvärvats ge­nom inrop på exekutiv auktion un­der sädana förhållanden all för­värvstiUstånd skulle ha krävts vid vanligl köp skall äter avyttras inom två år efler del all auktionen vunnit laga kraft, om inle dessförinnan nämnda förhållanden har upphörl eller inroparen har fåll tillstånd alt


Lagen omtryckt 1980:97.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

behälla egendomen. Har inropet sketl för all skydda fordran, för vil­ken inroparen har panträtt i egen­domen, eller någon hans rättighet som är inskriven i den. får länssty­relsen på ansökan medge skäligt an­stånd med avyttrandet, om del är sannolikt all förlust annars skulle uppkomma för inroparen. Avyttras inle egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på framställ­ning av lantbruksnämnden förordna all egendomen skall säljas pä of­fentlig auktion enligl I7§.

Lagförslagen    20 Föreslagen lydelse

behålla egendomen. Har inropet sketl för all skydda fordran, för vil­ken inroparen har panträtt i egen­domen, eller någon hans rättighet som är inskriven i den, får länssty­relsen på ansökan medge skäligt an­stånd med avyttrandet, om del är sannolikt att föriust annars skulle uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven lid, skall länsstyrelsen på framställ­ning av lantbruksnämnden förordna all egendomen skall säljas av kro­nofogdemyndigheten på offenllig auktion enligl 17 8.

Anteckning om bestämmelserna i första slyckel skall göras i del köpe­brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när lagfart söks, införas i fastighelsboken. om inle sökanden visar alt av-ytiringsskyldighelen har upphört.

1 fråga om tillstånd att behålla egendom gäller i tillämpliga delar bestäm­melserna om förvärvstiUstånd i 3-888 med undantag av 48 första slyckel 1 samt i 10 och 11 88.

17 8 Har länsstyrelsen förordnat om auktion enligl 168 och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen, skall förordnandet trots detla gå i verkställighet, om inte lantbruksnämnden återkallar sin fram­ställning i ärendet.


1 övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för­faras som om egendomen hade bli­vit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla be­fintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skydds­beloppet läcks, får försäljning inte ske, om ej den bjudna köpeskilling­en läcker även det värde som i ärendel har åsatts egendomen en­ligl lagen (1971:494) om e.xekutiv försäljning av fast egendom eller, om ägaren eller innehavare av ford­ran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före aukfionen har påkallat särskild värdering, det värde vartill egendomen kan upp­skaltas    av    värderingsmän    som


1 övrigl skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så för­faras som om egendomen hade bli­vit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sädana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla be­fintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skydds­beloppet täcks, får försäljning inle ske, om ej den bjudna köpeskilling­en täcker även det värde som i ärendel har åsalls egendomen en­ligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av ford­ran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat särskild värdering, det värde vartill egendomen kan upp­skaltas av värderingsmän som läns­styrelsen utser. Egendomen får säl-


 


Lagförslagen    21 Föreslagen lyddse

jas endasl lill den söm har fått för­värvstillstånd eller enligl 2 8 I, 2, 4 eller 9 får förvärva egendomen ulan sådant tillstånd. Avges vid auk­tionen bud som sålunda fär antas, skall försäljning ske, även om inne­havare av fordran bestrider del.

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

överexekutor utser. Egendomen får säljas endasl till den som har fått förvärvslillslånd eller enligl 2 8 1,2, 4 eller 9 får förvärva egendomen utan sädant lillslånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får an­tas, skall försäljning ske, även om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen (1877:31 s.l) i fråga om fördelning av köpe­skilling föreskriver beträffande gäl­denären skall i ärende som avses här tillämpas på ägaren.

Kommer försäljning inte till stånd vid auktionen får lantbmksnämnden inom tvä år efter del att auktionen har vunnii laga kraft hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställs inte sådan begäran inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den senare auktionen bud som får antas, är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till försäljning betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Ett ärende om försäljning enligt 17 § som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor, dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt.

13   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet

Härigenom föreskrivs att 6 och 7 S§ lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfaslighet m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.


6§

Nuvarande Ivdelse

Egendom, som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under så­dana förhållanden att förvärvstiU­stånd skulle ha krävts vid vanligt köp, skall åter avyttras inom två ar efter del att auktionen vunnit laga kraft, om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro­paren   antingen   fått   besked  från


Föreslagen lydelse

Egendom, som förvärvats genom inrop på exekutiv aukfion under så­dana förhållanden att förvärvstill­stånd skulle ha krävts vid vanligt köp, skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft, om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inro­paren   antingen   fått   besked   från


Lagen omlryckl 1979:307.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

kommunen all prövning ej påkallas eller erhållit hyresnämndens lill­slånd att behålla egendomen. Har inropet skell för all skydda någon inroparens fordran, för vilken han har panträtt i egendomen, eller nå­gon hans räliighel, som är inskriven däri, får länsstyrelsen på ansökan medge skäligt anstånd med egendo­mens avyttrande, om sannolika skäl visas alt i annat fall föriust skulle uppkomma för inroparen. Avyitras ej egendomen inom före­skriven lid. skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna all egendo­men skall säljas pä offentlig auktion enligt beslämmelserna i 7 8.

Lagförslagen    22 Föreslagen lydelse

kommunen att prövning ej påkallas eller erhållit hyresnämndens till­stånd all behälla egendomen. Har inropet skell för all skydda nägon inroparens fordran, för vilken han har panträtt i egendomen, eller nå­gon hans rättighet, som är inskriven däri. får länsstyrelsen pä ansökan medge skäligt anstånd med egendo­mens avyttrande, om sannolika skäl visas att i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen. Avyttras ej egendomen inom före­skriven lid, skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna alt egendo­men skall säljas av kronofogdemyn­digheten på offenllig aukfion enligt bestämmelserna 17 8.

Anteckning om bestämmelserna i första slyckel skall göras i del köpe­brev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när lagfart sökes. införas i fastighelsboken. om sökanden icke visar att avyti-ringsskyldighelen upphört.

Beslämmelserna i 4 8 gäller i fråga om lillslånd att behålla egendom.

7 8

Har förordnande meddelats enligt 6 8 och har inroparen dessförinnan eller senare avyttrat egendomen, skall förordnandet trots detla gå i verk­slällighel, om kommunen eller hyresnämnden icke återkallar sin framställ­ning i ärendet.

1 övrigl skall så anses och med ärendel i tillämpliga delar så för­faras, som om egendomen blivit ut­mätt för fordran med bästa för­månsrätt däri efter, i förekomman­de fall. sådana rättigheter som be­svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före­träde framför alla befintliga ford­ringar. Även om del i enlighel här­med bestämda skyddsbeloppet täckes, får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendel har åsatts egendomen enligl 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär­skild  värdering,  del  värde  vartill

1 övrigt skall så anses och med ärendel i tillämpliga delar så för­faras, som om egendomen blivit ut­mätt för fordran med bäsla för­mänsrätt däri efter, i förekomman­de fall, sådana rättigheter som be­svärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och har före­lräde framför alla befintliga ford­ringar. Även om del i enlighel här­med bestämda skyddsbeloppet täckes, får försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär-


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

skild värdering, del värde vartill egendomen uppskaltas av värde­ringsmän som överexekutor utser. Egendomen fär säljas endasl till den som fåll besked frän kom­munen att prövning ej påkallas, er-

LagförsUigen    23 Föreslagen lydelse

egendomen uppskaltas av värde­ringsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säljas endasl lill den som fåll besked från kom­munen all prövning ej påkallas, er­hållil   förvärvstillstånd  eller enligl

hållit  förvärvstillstånd  eller enligl     2 8 2. 3. 4 eller 9 får förvärva egen-

domen utan sådant lillslånd. Avges vid aukfionen bud som sälunda får aniagas, skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det.

2 8 2.3.4 eller 9 får förvärva egen­domen ulan sädanl lillslånd. Avges vid auktionen bud som sålunda fär aniagas, skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen (1877:31 s. 1) i Jråga om fördelning av kö­peskUling föreskriver belräjfande gäldenären skall i ärende som avses här lillämpas på ägaren.

Kommer försäljning ej lill slånd vid auktionen, lår kommunen eller hyresnämnden inom två är efler del alt auktionen vunnit laga krafl hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej sådan begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare auktionen bud som fär aniagas. är frägan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion, som ej lell lill försäljning, betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Ett ärende om försäljning enligl 7 8 som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst lill utgången av år 1982. Ärendel fär även dessförinnan överlämnas lill kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt.

14    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.

Härigenom föreskrivs all 7 och 8 88 lagen (1916: 156) om vissa inskränk­ningar i rätlen all förvärva fast egendom m.m.' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelsi


Föreslagen lyddse


7 8-

Fasl egendom, som förvärvals genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhällanden. att tillstånd enligl I eller 2 8 skulle ha krävts vid vanligl köp, skall åter avyttras inom två år efler del all auktionen vunnii

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1973: 307. - Senasle lydelse 1975: 366.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande Ivdelse


Lagförslagen    24 Föreslagen lyddse


laga krafl. om ej dessförinnan nämnda förhällanden upphörl eller inro­paren erhållit tillständ all behälla egendomen. Har inropet skell för alt skydda nägon inroparens fordran, för vilken han har panlräll i egendomen, eller nägon hans räliighel, som är inskriven däri, äger länsstyrelsen på ansökan medgiva skäligt anstånd med egendomens avyttrande, om sanno­lika skäl visas alt i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen.


Avyttras ej egendomen inom fö­reskriven tid. skall lånsstyrelsen förordna all egendomen skall säljas pä offentlig auktion enligt besläm­melserna i 8 8 eller, om särskilda skäl tala däremol, hänskjula frägan lill regeringens prövning.

Avyttras ej egendomen inom fö­reskriven lid. skall länsstyrelsen förordna all egendomen skall säljas a\' kronofogdemyndigheten på of­fenllig auktion enligt beslämmelser­na i 8 8 eller, om särskilda skäl ta­lar däremot, hänskjula frägan till regeringens prövning.

Anteckning om beslämmelserna i första och andra siyckena skall göras i det köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och. når lagfart sökes. införas i fastighelsboken, om sökanden icke visar all avyiiringsskyldigheten upphörl.

I fräga om tillstånd alt behålla fast egendom äga bestämmelserna om lillslånd till förvärv av sådan egendom i 1 och 2 §§ motsvarande till­lämpning. Äger länsstyrelsen icke själv avgöra ärendet, skall länsstyrelsen med egel ullålande överlämna ansökningen lill regeringen. Med förord­nande enligl andra slyckel skall i sädanl fall anslå lill dess ansökningen prövats.

8 8'


Finnes, sedan förordnande meddel nan eller senare avyttrat egendomen nandel ej skall gä i verkslällighel.

1 övrigt skall så anses och med ärendel i tillämpliga delar så för­faras, som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efler. i förekommande fall. så­dana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exeku­tiva auktionen och hava företräde framför alla befintliga fordringar. Egendomen må ej säljas lill den som är skyldig alt söka tillstånd därtill enligt 1 eller 2 8 eller enligt jordförvärvslagen (1979:230) eller enligl lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfaslighet m. m. men icke erhållil sådanl tillstånd eller, i fråga om sistnämnda lag, fäll besked från kommunen all prövning enligl la­gen ej påkallas. Avgives vid auk-


ats enligl 7 8. att inroparen dessförin-äger länsstyrelsen besluta alt förord-

1 övrigt skall så anses och med ärendel i tillämpliga delar så för­faras, som om egendomen utmätts för fordran med bäsla förmånsrätt däri efler. i förekommande fall, så­dana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exeku­tiva auktionen och har förelräde framför alla befintliga fordringar. Egendomen får ej säljas till den som är skyldig att söka tillstånd därtill enligt I eller 2 8 eller enligl jordförvärvslagen (1979:230) eller enligl lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfaslighet m. m. men icke erhållil sådanl tillstånd eller, i fråga om sistnämnda lag, fåll besked frän kommunen all prövning enligl la­gen ej påkallas. Avgives vid auk-


' Senaste Ivdelse 1979:310.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

tionen bud som sålunda må anta­gas, skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen (1877:31 s. 1) i fråga om köpeskillingens för­delning stadgar beträffande gäl­denären skall i ärende som nu avses gälla egendomens ägare. Be­stämmelsen i 40 § första stycket andra meningen lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom äger icke tillämpning i frå­ga om egendomens försäljning.


Lagförslagen    25 Föreslagen lydelse

tionen bud som sälunda jår anta­gas, skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider del. Beslämmelsen i 12 kap. 40 § Jörsta stycket andra meningen ut­sökningsbalken äger icke till­lämpning i fråga om egendomens försäljning.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Ett ärende om försäljning enligt 8 8 som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor, dock längst till utgången av år 1982. Ärendel får även dessförinnan överlämnas lill kronofogdemyndigheten, om del är lämpligt.

15    Förslag tili

Lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom'

dels all i I och 13 88 ordet "överexekutor" skall bytas ul mol "krono­fogdemyndigheten",

dels att 2, 6, II och I2§§ skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Finnes, sedan förordnande med­delats enligt 1 § andra stycket, att egendomen dessförinnan eller sena­re avyttrats, äger överexekutor be­slula att förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigl skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendo­men utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i förekom­mande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet    inträdde    och


Föreslagen lyddse

2§

Finnes, sedan förordnande med­delats enligl I 8 andra slyckel, att egendomen dessförinnan eller sena­re avyttrats, får kronofogdemyn­digheten beslula att förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigl skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt däri efler. i förekommande fall, sådana rättig­heter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet in-


' Senaste lydelse av 13 § 1946:832. - Senaste lydelse 1967:267.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

hava förmånsrätt framför alla be­fintliga fordringar. Egendomen må ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhållandel in­gåtts. Avgives vid auktionen bud som sälunda mä aniagas skall för­säljning ske även om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsök­ningslagen i fråga om Just egen­doms försiiljning och köpeskilling­ens fördelning i övrigt stadgar he­träffande gäldenären skall i ärende som nu avses gälla bulvanen. Den­ne skall även vara pliktig all betala kosinad som ej kan gäldas ur den försålda egendomen i enlighel med 198fi uisöknliigslagen. Beslämmel­sen i I26§ 3 mom. samma lag äger icke tillämpning i fråga om egendo­mens försäljning.


Lagfinslagen    26 Föreslagen lydelse

trädde och har förmänsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendo­men /(ir ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhäl­landet ingåtts. Avgives vid auk­tionen bud som sålunda f7ir antagas skall försäljning ske även om inne­havare av fordran bestrider det. Bulvanen är pliktig all betala kost­nad som ej kan gäldas ur den för­sålda egendomen i enlighel med 17 kap. 7 § Iilsökningsbalken. Besläm­melsen i 12 kap. 40S förslå slyckel andra meningen utsökningsbalken äger icke tillämpning i fråga om egendomens försäljning.


6 8'


Virke och slräfoder. som enligl denna lag dömas förbruina. skola av åklagaren säljas i den ordning, sont om utmätta lösören stadgas. Begär, innan frägan om förver­kande slutligen prövats, ägaren av virke eller slräfoder. som lagits i beslag, att försäljning därav skall äga rum. dier Jinner. på anmälan av åklagare, överexekutor, att fara är för virkets eller siråjadrels för-srörelse eller all kosinaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, förordne överexekutor. alt godset skall säljas i den tndning nyss sagts: och skall i ty fall god­sets ägare, am han är känd och inom riket boende, eller, där han bor ulom riket men inom riket har känt ombud, som äger att för ho­nom mottaga stämning och avgiva svaromål, ombudet genom åklaga­rens försivg delgivas underrättelse om auktionen minsl åtta dagar in­nan den hålles. Anmälan, varom här ovan sägs. skall vara åtföljd av JiUlsländig. av två trovärdiga per-


Virke eller slräfoder. som har
förklarats förverkat enligl denna
lag. skall säljas av kronofogdemyn­
dighelen. Innan frågan om förver­
kande av virke eller slräfoder. som
hur lagils i beslag, har prövats slnl­
ligl. skall egendomen säljas av
kronojögdemyndighelen.
       om

ägaren begär del eller fara förelig­ger alt egendmncn förstörs eller kosinaden för dess förvarande skul­le bli slörre än som är skäligt. Åkla­garen skall hos kronofogdemyn­dighelen anmäla, när en Jråga om försäljning har uppkommit. För­säljningen äger rum i den ordning som gäller för utmätt Uis egendom i allmänhet.


 Senaste lydelse 1970:431.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

söner .styrkt förteckning, ulvisande godsets mängd och beskaffenhet.

Säljes i beslag taget virke eller slräfoder. innan del dömts förbru-let. skall. IiU dess frågan därom bli­vit slufiigen avgjord, försäljnings­summan nedsättas i riksbanken på satt särskilt är sladgal; och skall vad i I60fi utsökningslagen sägs om sådana medels insällning i bankinrällning   äga   molsvarande

lillämpning.


Lagförslagen    27 Föreslagen lydelse

Säljes i beslag taget virke eller slräfoder innan del har förklarats förverkat, får influtna medel inte belalas ul innan frägan om förver­kande har avgjorts slulligl.


118


Har domstolen utlåtit sig an­gående sädant förbud, varom i 3 8 .Vi;;,!:;,?, gälle om klagan över domsto­lens beslul vad i rättegångsbalken är stadgat om handräckning.


Har domstolen utlåtit sig an­gående sådant förbud som avses i 3 8, gäller om klagan över domsto­lens beslul vad i rättegångsbalken är sladgal om kvarstad.


128


Talan mol kronofogdemyndighe­tens beslut enligt denna lag förs i den ordning som föreskrivs i utsök­ningsbalken.

Klagan över överexekutors be­slut / ärende, som omförmäles i 1 §, föres i den ordning, som / uisök-ningslagen siadgas angående kla­gan över överexekutors utslag i ut­sökningsmål.

Över länsslyrelsens beslut i ärende, varom i 3 8 sägs, må ej klagan föras

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ell förordnande som avses i I 8 första slyckel. skall ärendel även därefter handläggas av överexeku­tor. dock längst lill utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndighelen, om del är lämpligt. Delsamma gäller, om ell ärende som avses i 6 8 första slyckel andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet.

Kronofogdemyndighelen fär före de nya bestämmelsernas ikrafllrä­dande vidla åtgärder för en försäljning enligl 68. som skall äga rum efler ikraftträdandel.

I fräga om lalan mot överexekutors beslul lillämpas 12 8 i dess äldre Ivdelse.

■•Senastelydeise 1946:832. ' Senaste lydelse 1967:267.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagför.slagen    28

16    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut

Härigenom föreskrivs att 5 och 7 88 lagen (1959: 517) om föriängning av liden för vissa servilut skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

5 8
Sedan tre månader förflutit från
Sedan tre månader förflutit från

det nämnden meddelat beslut, .v/:fl// det nämnden meddelat beslut. ,/i:/r
efter överexekutors förordnande heslutet verkställas enligt vad som
beslutet gå i verkslällighel Uka som gäller om en sådan skiljedom som
domstols lagakraftägande dom.
    avses i 3 kap. 16 >i utsökningsbal-

ken.

7                                                                                               8
Då servitutstid förlängts i enlig-
   Dä servilulslid förlängts i enlig­
hel med vad i denna lag sägs. skall
hel med vad i denna lag sägs, skall
servitulel gälla som om inteckning
serviiulel gälla som om inskrivning
till säkerhet därför beviljats den
lill säkerhet därför beviljats den
dag, frän vilken föriängningen är all
dag, frän vilken föriängningen är att
räkna. Skall den faslighel som be-
räkna. Skall den faslighel som be­
sväras av serviiulel säljas i den ord-
sväras av servitulel säljas i den ord­
ning utsökningslagen bestämmer,
ning utsökningsbalken bestämmer,
skall servitulel upplagas i den i
skall servitulel upplagas i sakägar-
107 § samma lag omnämnda för-
förteckningen, om del blivit anmäll
teckningen, däresi del blivit anmäll
lill kronofogdemyndigheten eller el-
lill auktionsförrättaren eller eljest
jesl är för myndigheten känt.
är för honom känt.

Denna lag träder i krafl den I januari 1982.

Har överexekutor förordnat om verkslällighel, gäller 5 8 i dess äldre lydelse.

17    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av rält till gruva m.m.'

dels alt i 1,2 och 4§8 ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "regeringen" i molsvarande form.

dels all 6 8 skall ha nedan angivna lydelse.

'Senaste lydelse av 4 8 1971:538.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    29

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

6 8 Har någon till säkerhet för fordran panträtt i lös egendom, som avstås enligl denna lag, äger han, ändå att fordringen ej är förtallen till betalning, framför ägaren rält all utfå sin fordran ur löseskillingen för denna egen­dom. Samma skall ock gälla i fräga om den som har rält alt kvarhålla egendomen lill säkerhet för förfallen fordran.

Löseskilling   för   lös   egendom,      Löseskilling   för   lös   egendom,

som är ulmätt,  skall,  om  borge-     som är utmalt, belagd med kvar-nären det yrkar, utgivas till utmät-     stad eller tagen i anspråk genom ningsmannen. Avser löseskillingen     betalningssäkring,   skall  utges lill egendom, som satts i kvarstad eUer     kronojögdemyndighelen,    om   nå-under skingringsförbud, skall löse-     gon part begär det. skillingen, där part del äskar, utgi­vas till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på säll i 186 § utsökningslagen ärför där av­sett fall stadgat.

Vad i denna paragraf är stadgat gäller icke tomträtt eller vatienfallsrätl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 6 8 i dess nya lydelse gäller även skingrings­förbud som har meddelats före ikraftträdandet.

18    Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 14§ expropriationslagen (1972:719) orden "utsökningslagen (1877:31 s. 1)" skall bytas ut mot "'utsökningsbal­ken".

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

19   Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fräga om faslighetsbildningslagen (1970:988)' dels att i 9 kap. 4 8 ordet "utsökningslagens" skall bytas ul mot "utsök­ningsbalkens", dels att 12 kap. 4 8 skall ha nedan angivna lydelse.

' Lagen omtryckt 1971: 1035.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    30

Nuvarande lyddse                         Föreslagen lydelse

12 kap.

4 8

För alt fastighet skall fä ingå i sammanläggning krävs alt ägaren har

lagfart på fastigheten eller alt ansökan om lagfart förklarats vilande och

hinder mot bifall lill ansökningen icke föreligger om fastighetsbildningen

genomföres.

Är talan väckt om bättre rätt eller    Är lalan väckt om bällre räll eller

om lösningsrätt till fastigheten eller om lösningsrätt lill fasligheten eller
är rällen lill fastigheten i annat fall är rällen lill fasligheten i annat fall
ivistig, får fastigheten ej ingå i sam- ivistig. får fastigheten ej ingå i sam­
manläggning. Detsamma gäller, om manläggning. Detsamma gäller, om
fastigheten är utmätt eller eljest fastigheten är utmätt eller eljest
skall säljas i den ordning som fö- skall säljas i den ordning som fö­
reskrives för utmätt fast egendom. reskrives för utmätt fast egendom
Ulmälning som återgår, om sam- eller om den är belagd ined kvar-
manläggning kommer till stånd, - stad eller tagen i anspråk genom
skall dock ej beaklas.
                  betalningssäkring.   Utmätning,

kvarstad eller betalningssäkring som återgår, om sammanläggning kommer lill sländ, skall dock ej be­aklas.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 12 kap. 4 8 i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

20    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att i 468 lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter orden "utsökningslagen (1877:31 s. 1)" skall bytas ul mol "utsökningsbalken".

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

21    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att 32 och 55 §8 lagen (1933:269) om ägofred skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse                        Föreslagen lydelse

32 8
Klandras ej förrättning såsom i
   Klandras ej förrättning såsom i

318 sägs, gånge därvid meddelat     318 sägs, går ett därvid meddelat


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

ullätande. / vad del avser annan Jråga än i 49 eller 62 H omförmäles. i verkställighet såsom laga kraft ägande dom.

Ändå all talan föres mol förräll-ningen. ma förordnande mn verk­slällighel å utlåtandet. / vad därige­nom nägon förpliktats alt uppföra stängsel, meddelas av överexeku­tor, däresi sökanden ställer säker­het såsom i 48 § utsökningslagen sågs för skadestånd, vartill han kan kännas skyldig, om ullålandel varder av domstol ändrat. Dom­stol, varesi talan mot förrättningen är anhängig, må. när skäl därtUI äro. förordna, alt verkställighet, varom nu är sagt, ej må äga rum.


Laglörslagen    31 Föreslagen lydelse

utlåtande i verkställighet säsom laga kraft ägande dom. .V(;i//; utlu-tandet avser en annan fragu än som nämns i 49 eller 62 .

Åven om talan //>/-.v mot förrätt­ningen, får utlåtandet, såvitt där­igenom någon förpliktats att uppfö­ra stängsel, verksiällas. om sökan­den ställer säkerhet enligl vad sam sägs i 2 kap. utsökningsbalken för skadesländ. som han kan bli skyl­dig alt utge. om utlåtandet ändras av domstol. Domstol, där talan mol förrättningen är anhängig. får. när det finns skäl //// del. förordna, alt verkslällighel ej får äga rum.


55 8


Bjuder ägaren lill intaget hemdjur lösen efter vad i 53 8 eller 54 8 första slyckel sägs. men vill inlagaren ej utlämna djuret, nedsatte ägaren det belopp i penningar, vartill lösen uppgår, eller ställe full pant eller borgen därför hos utmätningsman­nen i orlen eller annan i orlen boende pålitlig person; vägras ho­nom ändå all utfå djuret, eller vill inlagaren ej utgiva del utan lösen i fall, som i 54 8 andra stycket sägs, vare ägaren berättigad all av ut-rnäiningsinannen på den tred-skandes bekostnad erhålla hand­räckning för djurels utbekom­mande. Inlagaren vare ock pliktig ersätta all den skada och kosinad, som vållats ägaren genom hans väg­ran.


Bjuder ägaren till intaget hemdjur lösen enUgi 53 8 eller 54 8 första styckei, men vill inlagaren ej utläm­na djuret, skaU ägaren nedsäiia det belopp i pengar, vartill lösen upp­går, eller stäUa full pant eller bor­gen däiför hos kronofogdemyn­dighelen i orten eller någon i orlen boende pålitlig person. Om han ändå inle får ul djuret eller om inla­garen ej vill utgiva del ulan lösen i fall. som i 54 8 andra stycket sägs, har ägaren räll alt av kronofogde­myndighelen på den iredskandes bekostnad erhålla handräckning för all få Ul djuret. Inlagaren är också skyldig all ersätta all den skada och kostnad, som vållats ägaren genom hans vägran.


Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

Har överexekutor förordnat om verkställighet enligt 32 8. gäller äldre beslämmelser.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    32

22    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs all 12 8 lagen (1952: 166) om häradsallmänningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

12 8' Införlivning av mark med häradsallmänning må äga rum under villkor:

1)   all marken i sin helhel eller lill huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd saml så belägen, all den lämpligen kan förvallas gemensamt med allmänningen. eller ock all den är behövlig för allmänning-ens bevakning eller skötsel;

2)   alt marken genom rågäng eller genom faslighelsbildningsförrätlning är skild från annan mark;

3)   att marken såsom särskild fastighet upptagils i faslighetsregistret;

4)   att lagfart meddelats å delägarnas fång till marken;

5)   att klander ej instämts å fång- 5) all klander ej instämts å fång­et, all delägarnas rätt lill marken ej      et, alt delägarnas räll lill marken ej heller eljest finnes ivistig saml alt heller eljest finnes tvistig saml alt marken ej utmätts;          marken ej är utmätt, belagd tned

kvarstad eller lagen i anspråk ge­nom betalningssäkring;

6)   att marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt in­teckning; saml

7)   alt marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servituts­rätt som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen avsedda syftet.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 12 8 i dess nya lydelse gäller även sking­ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

23    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs all 118 lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norriand och Dalarna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

11  8' Införlivning av mark med allmänningsskog må äga rum under villkor: 1) alt marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller

tjänlig till skogsbörd saml så belägen, all den lämpligen kan förvaltas

'Senaste lydelse 1971: 1056. ' Senaste lydelse 1971: 1057,


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    33

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

gemensaml med allmänningsskogen, eller ock all den är behövlig för allmånningsskogens bevakning eller skötsel;

2)   alt marken genom rågäng eller genom faslighelsbildningsförrätlning är skild från annan mark;

3)   all marken såsom särskild faslighel upplagils i faslighetsregistret;

4)   au lagfart meddelats å delägarnas fång till marken;

5)   att klander ej instämts ä fång- 5) all klander ej instämts å fäng­el. all delägarnas räll lill marken ej       et, all delägarnas rält till marken ej heller eljest finnes tvistig saml alt heller eljest finnes Ivistig saml att marken ej utmätts;        marken ej är utmätt, belagd med

kvarstad eller tagen i anspråk ge­nom betalningssäkring:

6)   all marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt in­teckning; saml

7)   aft m.arken ej heller är belastad med sädan nyttjande- eller servituts-rält som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot del med införlivningen avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 11 8 i dess nya lydelse gäller åven sking­ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

24    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled

Härigenom föreskrivs aU i 12 8 lagen (1919:426) om flottning i allmän floltled ordet "överexekutor" skall bytas ut mol "kronofogdemyndighe­len".

Denna lag iräder i kraft den I januari 1982.

25    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandling­ ar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs all i 17 8 lagen (1915:218) om avlal och andra rättshandlingar pä förmögenhetsrättens område' ordet "överexekutor" skall bytas ul mol ""lingsrälien"'.

Denna lag Iräder i krafl den I januari 1982.

Ell ärende som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter h.ndläggas av överexekutor, dock längst lill utgången av år 1982.

' Senaste lydelse av 17 § 1977:672. 3    Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 84


 


Prop. 1980/81:84                                            Logförslagen    34

26    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att 3 8 lagen (1845:50 s. 1) om handel med lös­ören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva', skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lyddse


3 8


Är köpeavhandling sä upprättad och behandlad, som i 1 8 sägs, men inträffar utmätning inom trettio da­gar efter det avhandlingen inför rät­ten företeddes, eller försattes säl­jaren i konkurs efler ansökning, som gjorts inom sagda tid, vare den sålda egendomen ej fredad frän att utmätas eller all till konkursboel räknas. Delsamma gäller, när ansö­kan om förordnande av god man enligl ackordslagen (1970:847) gjorts inom nämnda tid och kon­kurs följt på ansökan, som gjorts inom tre veckor från det all verkan av godmansförordnandel förföll el­ler, när förhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrågan avgjor­des. Oöres efler utgången av den i första punkten angivna tid jåv mol köpeavhandling, vilken befinnes så upprättad och behandlad, som nyss sagls, vare, där yåvet göres vid ut-mälningsiillfälle, fordringsägaren skyldig att. om han vill fullfölja jä­vel, inom en månad därefter väcka lalan mol såväl säljaren som köpa­ren vid den domstol, till vUken ut-mätiungsmannens tjänstgörings-område hör, eller vare aU talan i ty mål kvitt: och siande godset i kvar­stad, däresi sökanden inom fjorton dagar efter uimälningsförrätlningen hos överexekutor ställer full borgen för den kosinad och skada, som av kvarstaden följa kan; var säljarens egendom avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös egendom


Är köpeavhandling så upprättad och behandlad, som i I 8 sägs. men inträffar utmätning inom trettio da­gar efler del avhandlingen inför räl­len företeddes, eller försätts säl­jaren i konkurs efler ansökning, som gjorts inom sagda lid, är den sålda egendomen ej fredad från att utmätas eller att räknas lill kon­kursboel. Detsamma gäller, när an­sökan om förordnande av god man enligl ackordslagen (1970:847) gjorts inom nämnda lid och kon­kurs följt på ansökan, som gjorts inom tre veckor från det all verkan av godmansförordnandel förföll el­ler, när förhandling om ofTenlligl ackord följt, ackordsfrågan avgjor­des. Giirs efter utgången av den i första punkten angivna liden jäv mol köpeavhandling, vilken är så upprättad och behandlad, som nyss sagls, är, om jävel görs vid ulmät-ningstillfälle, fordringsägaren skyl­dig all, om han vill fullfölja jävet, inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid tingsrätten i den ort där kronofog­demyndigheten finns. Gör han inte det. har han förlorat sin talan. Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden skall, om han vill att åtgärden skall bestå. inom fjorton dagar efler utmäl­ningsförrätlningen hos kronofogde­myndigheten ställa full borgen för den kostnad och skada, som kan orsakas av kvarstaden.  Var sälja-


Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:673. ■ Senaste lydelse 1970:853.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    35

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

lill konkursbo är stadgat i 39 kurslagen äga molsvarande till- skall vad om återvinning av lös
lämpning.
                                    egendom lill konkursbo är stadgat i

40 b § konkurslagen (1921:225) äga motsvarande lillämpning.

Vad som nu sagls om konkurs äger molsvarande lillämpning om i stället offentligt ackord faslslälles. 1 fråga om lalan med anledning av ackordsför­handling äga 17 och 18 88 ackordslagen (1970:847) motsvarande tillämp­ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Har jäv mot en köpeavhandling framställts vid ett uimälningstillfälle före ikraftträdandet men har liden för väckande av talan ej gått lill ända före ikraftträdandet, får lalan därefter väckas anlingen vid den domstol som anges i den äldre bestämmelsen eller vid den domstol som anges i den nya bestämmelsen.

27    Förslag till

Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen (1977:981)' dels all i 20 8 ordet "utmätningsman"" skall bytas ul mol "kronofogde­myndigheten'", dds all 18 och 21 88 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

18                                                                                           8-
Om köparen vid avräkningen till-
  Om köparen vid avräkningen till­
godoräknas ett större belopp än
    godoräknas ell slörre belopp än
kreditgivaren, får varan återtagas
kreditgivaren, får varan återtagas
endasl om kreditgivaren betalar
   endasl om kreditgivaren betalar
mellanskillnaden lill köparen eller,
mellanskillnaden till köparen eller,
när varan värderats av utmätnings-
när varan värderats av kronofogde-
man. nedsätter mellanskillnaden
myndigheten, nedsätter mellan-
hos denne.
                                      skillnaden hos myndigheten.

Har kreditgivaren för att kunna återtaga varan eller för all denna efter återtagande skall kunna brukas på avsett säll måst betala skuld som åvilar köparen, får kreditgivaren vid lillämpning av första styckei avräkna sädan betalning mot mellanskillnad köparen lill godo.

Tillgodoräknas kreditgivaren ell slörre belopp än köparen, får kreditgi­varen ej kräva Ut mellanskillnaden (reslskulden) i annat fall än dä varan har utsatts för betydande värdeminskning genom all köparen vanvårdat varan.

' Senaste lydelse av 20 § 1978; 598. - Senastelydeise 1978:598.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse


Lagjorslagen    36 Fareslagen tydels e


!l   8

Handräckning fär beviljas endast om det är uppenbari att de förutsätt­ningar som anges i 15 8 andra stycket föreligger.

Har förbehåll om äterlaganderäll använts i strid mol förbud enligt 15 8 iredje styckei. får handräckning ej beviljas.


Handräckning eller verkställighet av dom. varigenom köparen har förpliktats all lämna tillbaka vara som sålts med förbehåll om åleria-ganderäli. får ej beviljas beträffan­de vara som enligt 65 § utsöknings­lagen 11877:31 s. I) undantages från ulmälning.


Handräckning eller verkställighet av dom, varigenom köparen har förpliktats att lämna tillhaka v;iia som sålts med förbeh:\ll om iiieila-ganderäll. fär ej beviljas betrafftm-de vara som enligl 5 kap. 1-3 •)!


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982

28    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nä­ringsidkare m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbelalningsköp mellan näringsidkare m. fl.

dds att i 11. 14 och 15 88 ordet ""utmätningsman" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten"",

dels all 10, 12 och 16-18 SS samt övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Om köparen vid avräkningen till­godoräknas ett slörre belopp än säl­jaren, fär varan äierlagas endasl om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller, när varan har vär­derats av ulmälningsman. nedsät­ter mellanskillnaden hos denne.

Föreslagen lydelsi


10 8


Om köparen vid avräkningen till­godoräknas eu slörre belopp an säl­jaren, fär varan återtagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till köparen eller, när varan har v;ii-derats av knmofögdemyndighetcn. nedsätter mellanskillnaden hos myndigheien.

Har säljaren för all kunna återtaga varan eller för all denna efter återta­gande skall kunna brukas pä avsett sätt mäsl betala skuld som åvilar köparen, får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna sådan betalning mot mellanskillnad köparen lill godo.

Tillgodoräknas säljaren ett slörre belopp än köparen, får säljaren inle kräva ul mer än mellanskillnaden (reslskulden).

12 8 Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur slor del av kreditfordringen som utestär obetald. Om


 


Prop. 1980/81:84


Laglörslagen    37


 


Nuvarande Ivdelsi


Föreslagen lydelse


säljaren gör anspråk pä dröjsmälsränta eller, i läll då avtalet innehåller förbehåll st)m avses i 6 8 andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträftände varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ;insiikningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 8,


Exekutionsavgift skall förskol­leras av sökanden, om ittmätnings-miinnen begär del, Belalas inte för­skoll inom förelagd lid. fär hand­räckningen inställas,

I fråga om handräckning enligt denna lag lillämpas bestämmelser­na om utmätning i 5ö. 59. 60 och 60 a §§ iilsökiiingslagen (1877:31 s. I).


Exekutionsavgift skall förskol­leras av sökanden, om kronofogde­myndigheten begär del. Belalas inle förskolt inom förelagd tid, fär handräckningen instiillas.

1 fräga om handräckning enligl denna lag lillämpas bestämmelser­na om verkslällighel i 16 kap. 10-12 §


16 8


Beslut i fiåga orn handräckning överklagas hos överexekutor. Mal örverexekiilors beslut får talan ej föras.

Talan mol beslut i fråga om hand­räckning /i-i/.v / hovrätten genom be­svär. Besvär skall anjöras Inom Ire veckar från del alt beslutet delgavs klaganden. Mot hovrättens beslut får talan ej föras.

Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid handräckningen, är han oförhindrad all väcka lalan mol den andre vid domstol.


Visar inle säljaren att han har väckt lalan vid domstol inom en månad efter det all handräckningen genomfördes eller, om förrältiiing-en inom den tiden har överklagats, inom en månad efter del all över­exekutors heslut meddelades, fär köparen hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts enligl 10 8 första stvcket.


Visar inle säljaren all han har väckt lalan vid domstol inom en månad efter det all beslutet om handräckning vann laga kraft mol honom, fär köparen hos kronofog­demyndigheten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 8 första slyckel.


17 8


I fråga om handräckning gäller i övrigl utsökningslagen (1877:31 s. I) i tillämpliga delar.


I fräga om handräckning gäller i övrigt utsökningsbalken i tillämp­liga delar.


8

Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har sålts genom avbelalningsköp görs skriftligen eller muntligen. varvid domen skall ges in.


1 fråga om verkställigheten till­lämpas 12 § tredje stycket. 14 8 och. om ej annat följer av domen. 15 8, Beträffande lalan mot inmät-


1 fråga om verkställigheten till­lämpas 14 8 och, om ej annat följer av domen, 15 8. Belräffande lalan mot  kronofogdemyndighetens vär-


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    38

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

ningsmannens värdering tillämpas dering lillämpas 16 8 andra och 16 8 andra och iredje siyckena. Iredje siyckena. Den tid av cn månad som anges i sisinämnda siycke räknas dock i Jäll då förrättningen har överkla­gats från den dag då beslul av hög­re instans vann laga kraft.

Denna lag' iräder i kraft den  1 juli  1979. Samlidigl upphävs lagen (1915:219) om avbelalningsköp.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill eller avses annars däri lagrum som har ersatts genom föreskrifl i den nya lagen skall i. slällel denna lillämpas.

Äldre lag gäller fortfarande i frå- Äldre lag gäller fortfarande i frå-

ga om köp som har ingåtts före den     ga om köp som har ingåtts före den
nya lagens ikrafllrädande.
             nya lagens ikraftträdande. / stället

Jör 10 § fjärde slyckel och 14 § la­gen (1915:219) om avbelalningsköp gäller dock 12 § tredje stycket och 16 § nya lagen. Vad som sägs am utsökningslagen i 16 § lagen om av­belalningsköp skall i stället avse ut­sökningsbalken.

Denna lag- träder i krafl den I januari 1982.

När utmätningsmannen före ikraftträdandet har meddelat beslul i fräga om handräckning eller verkslällighel, lillämpas äldre bestämmelser.

29    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:77) om försäkringsavtal' dels att 1118 8 ordet "utsökningslagen" skall bytas ut mot "utsöknings­balken", dels all 58 och 123 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

58 8-Gäller försäkring å gods lill förmån för någon, som till säkerhet för fordran har panträtt i godset, äge han, ändå att fordringen ej är till betal­ning förfallen, framför ägaren rält att ur utfallande ersättningsbelopp utfå sin fordran, såvida icke ägaren genom att avhjälpa skadan eller på annat

' 1978: 599, Senasle lydelse av öveigångsbeslämmelserna 1978:869.

- 1981:000.

' Senaste Ivdelse av 118 § 1968:622.

- Senaste lydelse 1978:899.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    39

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

sätt bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt före försäkringsfal­lel. Lag samma vare. där försäkringen gäller lill förmän för någon, som har räll all kvarhålla godset lill säkerhet för förtallen fordran.

Eisällningsbelopp för gods. som  Ersällningsbelopp för gods. som

är utmätl eller har tagits i anspråk     är utmätt, belagt med kvarstad eller genom betalningssäkring, skall, om     tagel i anspråk genom betalnings-hargenären del vrkar,  utgivas lill     säkring, skall ulges till kronofogde-iilmälnlngsmaiinen.   Avser  ersätt-     myndigheten, om någon pari begär ningsbdoppei  gods,   som  satts  i     del. kvarstad eller under skingringsför­bud.  skall beloppet,  där part det äskar,   utgivas   till   överexekutor: och har denne att med beloppet för­fara på säll i 160 a utsökningslagen ärför där avsett fäll sladgal.

I fråga om rält för borgenär, som har panlräll i faslighel eller i tomiräll. att njuta betalning ur brandskadeersällning gäller, i stället för föreskrifter­na i 56 och 57 88 saml första och andra siyckena i förevarande paragraf, vad som finnes sladgal i 86-88 88 samt i särskild lag.

123 8- Fordran, som på grund av olycksfalls- eller sjukförsäkring inneslär hos försäkringsgivaren, må ej för gäld tagas i mäl.

Beslämmelsen   i   första   slyckel Beslämmelsen   i   första   stycket

hindrar ej ulmälning enligl vad som hindrar ej utmätning enligl vad som

föreskrives i 67 d § uisökningsla- föreskrives i 7 kap. ulsökningsbal-

gen (1877:31 s. I).                                                               ken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 58 8 i dess nya lydelse gäller även sking-rincsförbiid som har meddelats före ikraftträdandet.

30    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet

dds att i 1, 2. 5, 6 och 8 88 ordet "överexekutor" skall bytas ut mol "länsstyrelsen",

dels all i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a 5, av nedan angivna lydelse.

' Senastelydeise 1976: 177.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    40

Nuvarande lydelse                        Föreslagen Ivdelse

9 a .«•

Talan mol beslut av länsstyrelsen förs i hovrällen genoin besvär.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

Ell ärende om nedsällning som är anhängigt hos överexekutor vid ikraft­trädandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst lill utgången av år 1982.

31    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen hand­ling

Härigenom föreskrivs au i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling skall införas en ny paragraf, 12 a 8. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

12 a §

Vad som sägs i t —11  om dö­dande av en förkommen handling gäller i tillämpliga delar även när en handling ej har kunnat anträffas vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs, om del kan antas alt handUngen un­danhålls. Ansökan om dödande görs i sådant Jäll av kronofogde­myndigheten eller konkursboet.

Om det anses behövligt, .skall tingsrätten som villkorför dödande föreskriva alt utmätnings.sökanden eller konkursboet ställer säkerhet enligl vad som sägs i 2 kap. utsök­ningsbalken Jör den skada som räll innehavare av handlingen kan lida. FöreUgger enligl 2 kap. 27 § tiisök-ningsbalken ej skyldighet att slälla säkerhet, skall tingsrätten i slällel som villkor föreskriva att utmät­ningssökanden utfäsler sig att er­sätta en sådan skada. Säkerheten eller utfästelsen får ej åberopas, om talan väcks senare än tre år från den dag då beslut om hand­lingens dödande vann laga krafl.

Ny handling skall ej utfärdas med anledning av dödande enligl denna paragraf.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse


Lagförslagen    41 Föreslagen lydelse

Om ett överskott uppkommer vid utmätning, får del ej belalas ul lill utmätningsgäldenären ulan att den dödade handUngen företes eller att utmätningsgäldenären gör sanno­likt att han ej har handUngen i be-håU.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

32    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordring­ar till helt krontal, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till hell krontal, m. m. dds all i 3 § ordet "Konungen" skall bytas ul mot "regeringen", dels all 1 8 skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

1 den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan författning, skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran, som vid bristande betalning eller eljest indrives av ut­mätningsman såsom fordran i all­mänt mål, bestämma kapitalbelop­pet lill hell krontal så, att överskju­tande öretal bortfaller. Ränta på fordringen skall avmndas tili när­masl högre hela krontal.

Med allmänt mål avses i denna lag mål hos kronofogdemyndighet om uttagande av skatt eller tull, slalen tillkommande avgift eller lik­nande medel som får utlagas ge­nom utmätning utan föregående dom, böter eller annat som indrives i samma ordning som böter, avgift IiU statsverket enligt vattenlagen (1918:523) eller belopp som eriagts av allmänna medel och enligl dom­stols beslut skall återbetalas till statsverket.


Föreslagen lydelse

§

I den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan författning, skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran, som vid bristande betalning eller eljest indrives av kronofogdemyndighet såsom ford­ran i allmänt mål, bestämma kapi­talbeloppet till helt krontal så, all överskjutande öretal bortfaller. Ränta på fordringen skall avrundas till närmasl högre hela krontal.

/ / kap. 6 § utsökningsbalken finns bestämmelser om vad som avses med aUmänt mål.


Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.


 


Prop. 1980/81:84

33    Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)


Lagförslagen    42


Härigenom föreskrivs all 9 8 förmänsräitslagen (1970:979)'  skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen Ivdelse


9 8-

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4-7 88 angivna numreringen.

Förmänsrätt enligt 4 8 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligl 4 8 2 på grund av annan relentionsräll än som avses i 247 8 sjölagen (1891:35 s! 1).


Förmånsrätt på grund av utmät­ning har löieträde framför förmåns­rätt på grund av inteckning, vilken sökts samma dag som uimätiilngen verksiälldes eller senare.

Utmätning ger förelräde framför senare utmätning av samma egen­dom. Utmätning för flera fordringar pä en gäng ger lika räll. Om del inbördes företrädel i övrigl mellan fordringar med samma slag av för­månsrätt finns för vissa fall särskil­da bestämmelser.


Förmänsrätt på grund av utmät­ning har förelräde framför förmåns­rätt på grund av förelagsinteck­ning, vilken har sökts samma dag som beslulet om ulmälning medde­lades eller senare, och framför för-månsräll på grund av annan in­teckning, vilken har sökts samma Inskrivningsdag som ett ärende an­gående anteckning om utmätning­en har lagits upp eller senare.

Ulmälning ger förelräde framför senare utmätning av samma egen­dom, om ej annat följer av 4 kap. 30 § andra styckei eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om del inbördes företrädet i övrigl mellan fordringar med sam­ma slag av förmänsrätt finns för vis­sa fall särskilda beslämmelser.


Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund av utmätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betalningssäkring.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Om utmätning har beslulals före ikraftträdandet, gäller äldre beslämmel­ser. Var utmätningen inle fullbordad vid ikraftträdandet, skall utmätningen anses ha verkställts i och med ikraftträdandet eller, vid utmätning av lön som fölfaller lill betalning efter ikraftträdandel, när förfallotiden inträtt.

Lagen omlryckl 1975: 1248. Senaste lydelse 1978:883.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    43

34    Fiirslag till

Lagom ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

Härigenom föreskrivs alt 4 8 lagen (1966:454) om förelagsinteckning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

4 8' Företagsinleckning gäller i näringsidkarens lösa egendom, i den män denna hör lill den inlecknade verksamheien och utgöres av

1.    inventarier, varor eller andra lösören, dock ej skepp och skepps­bygge, ej heller luftfartyg och sådan reservdel därtill som kan omfattas av inteckning i luftfartyg,

2.    byggnad eller annan anläggning som icke hör lill lomlrätl,

3.    arrenderätt, hyresrätt, rättighet som avses i 7 kap. 3 8 jordabalken, bostadsrätt eller rätt lill gruva eller annan gruvegendom, om rättigheten kan utmätas,

4.    nyltjanderäll lill invenlarier eller andra lösören, om rättigheten kan utmätas,

5.    palenl. upphovsrätt eller annan räliighel av immaleriell arl. om rät­tigheten kan utmätas,

6.    fordran pä vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sådanl slag. som avses under 1 -5, eller på ersättning med anledning av alt sådan egendom skadats eller gäll förlorad eller lagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,

7.    fordran på vederlag för arbete.

Företagsinleckning,    som    söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad för fordran eller se­nare, gäller ej I den kvarstadsbe­lagda egendomen. Överlätes verksamheten, gäller inteckningen i överlålarens fordran på vederlag, i vad della avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av inteckningen.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 4 8 i dess nya lydelse gäller även skingrings­förbud som har meddelats före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1973: 1067.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    44

35    Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. I)

Härigenom föreskrivs att 33. 38, 237, 238. 249. 253. 254 och 283 SS sjölagen (1891; 35 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen Ivdelse

33 8-Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås, om

1.   bestämmelsen i 30 8 första stycket ej iakttagits;

2.   egendomen ej kan registreras enligt 118;

3.   sökanden ej styrker sill förvärv;

4.   fångesmannens rätt ej är inskriven i registret, ehuru den hade kunnal inskrivas där, och sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning;

5.   åberopad överlåtelse slår i strid med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förtoga över egendo­men och överiåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som ansökningen göres;

6.   egendomen av överlålaren lidigare överlåtits till annan och överiåta­rens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvär­vet;

7.   före utgången av den inskriv- 7. egendomen har blivit föremål ningsdag då anmälningen eller an-        för kvarstad eller betalningssäkring sökningen göres egendomen blivit lill säkerhet Jör ett anspråk mol föremål för kvarstad, skingrings-       överlåtaren och ett ärende an­förbud eller betalningssäkring till        gående anteckning om åigärden säkerhet för anspråk mot överlä- har lagits upp senasi på den in­talen eller denne försalts i konkurs:  skrivningsdag då anmälningen eller

ansökningen görs eller i/verlålaren har försatts i konkurs före utgång­en av nämnda inskrivningsdag:

8.   egendomen sålts exekuiivi lill annan än sökanden; eller

9.   del är uppenbari all förvärvei av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

Första stycket 5-7 ulgör ej hinder mol inskrivning av förvärv, om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv.

38 8-1 skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas, när 1. lalan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp

eller skeppsbygge eller om bällre räll lill sädan egendom eller eljesl i fräga.

som angår inskrivning;

' Lagen omtryckt 197.5:1289, - Senastelydeise 1978:886, ' Senaste lydelse 1978:886.


 


Prop. 1980/81:84


Laglörslagen    45


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


2.  mäl som avses under 1 avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga krafl;

3.  ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs;


4.   registrerat skepp eller skepps­bygge eller inskriven rätt till sädan egendom blivit föremål för kvar­stad, skingringsförbud. betalnings­säkring eller ulmälning, konkurs­förvaltare begärt all registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, ägaren enligl 108 andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekuiivi eller egendo­men sålts exekutivt;

5.   beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, sking­ringsförbud, betalningssäkring eller utmätning upphävts eller ålergålt eller fräga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skepps­bygge eller inskriven räll lill sådan egendom eljesl förfallit;


4,    registrerat skepp eller skepps­
bygge eller inskriven rätt lill sädan
egendom blivit föremål för kvar­
stad, betalningssäkring eller ul­
mälning. konkursförvaltare begärt
alt registrerat skepp eller skepps­
bygge skall säljas exekutivt, ägaren
enligl 10 8 andra stycket begärt alt
registrerat skepp skall säljas exeku­
tivt eller egendomen sålts exeku­
tivt;

5.    beslul som avses under 3 eller
4 om konkurs, kvarstad, betal­
ningssäkring eller utmätning upp­
hävts eller återgåll eller fråga om
exekutiv försäljning av registrerat
skepp eller skeppsbygge eller in­
skriven rält till sådan egendom el­
jesl förfallit;


6.  skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligl någon i 16 8 angiven grund men hinder mot avregislreringen möter enligl 17 8;

7.  enligt 35 8 beslul meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands.

Är eljesl i lag eller annan författning föreskrivet all vissl förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras lill skeppsregist­ret, om bygget överföres dit säsom skepp. Registeranteckning skall av­föras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

237 8


Kvarstad eller annan handräck­ning för fordran, beträffande vilken ansvarigheten är begränsad, skall vägras och beviljad sädan ätgärd skall hävas, om redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer säkerhet för fulla ansvarighetsbe­loppet enligl 235 8 jämle ell av myn­digheten besläml tillägg för •ränta och koslnader i saken. Säkerheten må åberopas genlemol alla borge­närer, för vilkas fordringar gäller begränsning lill samma ansvarig­hetsbelopp, och skall anses vara ställd lill förmån för alla sädana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett


Kvarstad för fordran, beträffan­de vilken ansvarigheten är begrän­sad, skall vägras och beviljad sädan åtgärd skall hävas, om redaren inom riket hos rätlen ställer säker­het för fulla ansvarighetsbeloppet enligl 235 8 jämle ett av rällen be­släml tillägg för ränla och koslna­der i saken. Säkerheten får åbero­pas gentemol alla borgenärer, för vilkas fordringar gäller begränsning lill samma ansvarighetsbelopp, och skall anses vara ställd lill förmän för alla sådana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    46


Nuvarande lydelse

mindre belopp än i första stycket avses och ställer han därefter hos samma niyndighei säkerhet för återstoden, skall ock vad i första stycket stadgas äga lillämpning.

Föreslagen lydelse

mindre belopp än i första stycket avses och ställer han därefter hos samma domstol säkerhet för åter­stoden, skall ock vad i första slyckel stadgas äga lillämpning.

Om redaren ställt full säkerhet efter vad i första eller andra stycket sägs, skull pä hans yrkande lidigare ställd säkerhet för fordran som avses med den fulla säkerhelen frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgal skall äga molsvarande lillämpning. om säkerhelen ställts hos vederbörlig myndighet i Danmark, Finland eller Norge.

238 8


Kvarstad eller annan handräck­ning för fordran, beträffande vilken ansvarighelen är begränsad, skall vägras och beviljad sädan ätgärd hävas, om redaren visar att han, innan åigärden genomförls, ulom rikel slälll betryggande och för bor­genären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligl 235 8 i någon av följande hamnar:


Kvarstad för fordran, belräffan­de vilken ansvarighelen är begrän­sad, skall vägras och beviljad sådan åtgärd hävas, om redaren visar all han, innan åtgärden genomförls, utom riket slälll betryggande och för borgenären tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet en­ligl 235 8 i någon av följande ham­nar:


1.    den hamn där den händelse inträffat vara fordringen grundas eller, om
händelsen ej ägt rum i hamn, den första hamn som fartyget anlöpl efter
händelsen;

2.  landsältningshamnen, om fordringen avser skada ä person;

3.  lossningshamnen, om fordringen avser skada ä last.


Har i fall som avses i första styckei säkerheten ställts i annan ort än där angives, prövar rällen eller överexekutor med hänsyn lill omsländighelerna. huruvida hand­räckningsåtgärd, som nu sagts, skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även om den ulom rikel ställda säkerheten icke mol­svarar det fulla ansvarighetsbelop­pet enligl 235 8 men redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer betryggande säkerhet för ålersloden jämte ett av rätlen eUer överexekutor bestämt tillägg för ränla och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av handråckningsåt-gärd skall äga molsvarande till­lämpning i fräga om frigivande av


Har i fall som avses i första styckei säkerhelen ställts i annan ort än där angives, prövar rällen med hänsyn till omsländighelerna, huruvida kvarstad skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra siyckena är stadgat gäller även om den utom rikel ställda säkerheten icke mol­svarar det fulla ansvarighetsbelop­pet enligt 235 8 men redaren inom rikel hos rätten ställer betryggande säkerhet för ålersloden jämle ell av rätten bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är sladgal om hävande av kvarstad skall äga molsvarande tillämpning i fråga om frigivande av säkerhet, som ställts


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    47

Nuvarande lydelse                       Föreslagen Ivdelse

säkerhet, som ställts inom riket lill     inom riket lill befrielse från kvar-

befrielse     från     handräckningsåt-     stad.

gärd.

249 8
Säljes farlyg exekutivt i Sverige.
Säljes fartyg exekutivt i Sverige,

upphör sjöpanlräll och relenlions- upphör sjöpanträtt och relentions­
räll i farlygel sedan köpeskillingen rätt i fartyget sedan försäljningen
erlagts, jörutsalt att försäljningen har vunnit laga kraft och köpeskil-
bUr bestående.
                           lingen erlagts.

Borgenärerna ha rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning som gäller för ulmätt egendom. Fordran, som är förenad med sjöpanlräll. fär därvid bevakas lill fullt belopp utan hinder av beslämmelserna i 10 kap. om begränsning av redares ansvarighet men ger ej utdelning över det belopp som högst skall ulgå enligl nämnda bestämmelser.

Exekutiv försäljning av farlyg i främmande stat skall erkännas med den verkan som angives i första slyckel, om fartyget fanns inom den statens jurisdiktionsomräde samt försäljningen verkställts i enlighet med den sta­tens lag och i överensslämmelse med beslämmelserna i 1967 års inlernalio­nella konvention om sjöpanlrätt och fartygshypotek.

253     8

Utlämnas gods, som häftar för fordran, eller säljes gods för fartygets eller lastens behov, upphör sjöpanlrätt i godset.

Säljes   gods   exekutivt,   upphör Säljes   gods   exekuiivi.   upphör

sjöpanlräll däri sedan köpeskilling- sjöpanträtt däri sedan försäljningen

en erlagts. förutsatt all försåljning- har vunnit laga kraft och köpeskil-

eii blir beslående.                                                lingen erlagts.

Den som ulan borgenärens tillstånd lämnal ul gods. som enligt vad han insett eller bort inse häftade för fordran, svarar för vad som lill följd därav ej kan utgå ur godset. Sådan ansvarighet har även mollagaren för fordran, för vilken han eljesl icke skolat svara personligen, om han hade kännedom om fordringen när godset lämnades ut.

254      8

Sjöpanlrätt i inlastat gods upphör när ell år förflutit frän del all fordring­en uppkom, om ej före utgången av denna tid anlingen talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning, som sedermera åtföljes av exekutiv försäljning av godset, blivit säkerställd. Preskriptionstiden skall ej löpa medan laga hinder möter mot all godset belägges med kvarstad eller ulmäles för borgenärens fordran.

Har fordran kommil under dispaschörs behandling, anses lalan om ford­ringen väckt.

Vad i forsla stycket sägs om ver- Vad i första stycket sägs om ver­
kan av säkerställd utmätning gäller
kan av säkerställd utmätning gäller
ocksä när gods skall säljas exeku-
också när gods skall säljas exeku­
tivt under konkurs, om försäljning
tivi under konkurs, om försäljning
begärts och godset omhändertagils
begärts och godset omhändertagits
av utmätningsmannen eller eljesl
av kronofogdemyndighelen eller el­
salts under hans insegel.
   jesl salts under myndighetens inse­
gel.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    48

Nuvarande lyddse                         Föreslagen lydelse

283 S"* Ansökan om inteckning skall avslås, om

1.  beslämmelserna i 282 8 första styckei ej iakttagits;

2.  ansökningen strider mol 261 8;

3.  ansökningen strider mot sådan pä grund av förvärvsvillkor mol sökan­den gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen, som införts i skepps- eller skeppsbyggnadsregistrel eller införes däri samma inskrivningsdag som inteckningen sökes. och ansökningen icke medgivits av den till vars förmän inskränkningen gäller;

4.  skeppet eller skeppsbyggel skall avregislreras;

 

5.   sökanden eller, om skeppel eller bygget äges av flera, någon av sökandena är i konkurs eller försattes i konkurs samma inskrivningsdag som inteckningen sökes och det icke visas, all skeppel, byggei eller ande­len ej hör lill konkursboel:

6.   skeppel, byggei eller andel 6. skeppet, byggei eller andel däri eller villkoriig äganderätt där-       däri eller villkorlig äganderätt där­till är föremål för kvarstad, sking- lill har blivit föremål för kvarstad, ring.sförbud, betalningssäkring eller       betalningssäkring eller ulmälning utmätning eller blir föremål för så-           och ell ärende angående anteck-dan åtgärd samma inskrivningsdag ning om åigärden har lagits upp .som inteckningen sökes; eller  senast på den inskrivningsdag då

inteckningen söks. såvida ej i jråga om kvarstad ansökningen har med­getts av kronofogdemyndighelen; eller

7.    skeppel, byggei eller andel däri eller villkoriig äganderätt därtill från­
gått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv uppskjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 33, 38, 237, 238 och 283 88 i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdan­det.

När ett mål angående kvarstad handläggs av överexekutor efler ikraft­trädandet, lillämpas 237 och 238 88 i deras äldre lydelse.

Senaste lydelse 1978:886.


 


Prop. 1980/81:84 36    Förslag till


Lagförslagen    49


Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av fatt till luftfar­tyg

Härigenom föreskrivs all 12, 30 och 41 88 lagen (1955:227) om inskriv­ning av rält till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

12 Upplyses alt före den dag in­teckning sökes eller ock samma dag ansökningen göres den egen­dom som ansökningen avser tagits i mäl eller tagils i anspråk genom betalningssäkring, och visas ej alt utmätningen eller betalningssäk­ringen upphörl alt gälla, skall an­sökningen avslås.


Föreslagen lydelse 8'

Ansökan om inteckning skall av­slås, om den egendom som ansök­ningen avser har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring och ell ärende angående anteckning om åtgärden har tagils upp senasi på den inskrivningsdag då Inieckning-en söks. såvida ej I fråga om kvar­stad ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.


30 8


Ulmäles ägaren tillkommande rått lill andel i itUeckning eller varder ägare, vilken sådan rätt till­kommer, försatt i konkurs, vare in­teckningshavaren, ändå att han be­tingat sig annat, pliktig all på begä­ran av .utmätningsmannen eller konkursförvallaren uppvisa in­teckningshandlingen för avskriv­ning, såsom i 298 sägs, av del ägaren fillkommande beloppet. Se­dan avskrivning sålunda skell, må inleckning å del avskrivna beloppet med ränla meddelas pä ansökan av utmätningsmannen eller konkurs­förvallaren, ändå att intecknings-medgivandet icke är tecknat å sä­dan handling som i 5 8 sägs. Hand­ling, på grund varav inteckning så­lunda meddelas, skall innehålla all beloppet förfaller lill betalning sex månader efter uppsägning.


Försätts ägare, som har rätt till an­del i inleckning. i konkurs, är in­teckningshavaren, ändå all han be­tingat sig annat, pliktig att på begä­ran av konkursförvallaren uppvisa inteckningshandlingen för avskriv­ning, såsom i 29 8 sägs, av det ägaren tillkommande beloppet. Se­dan avskrivning sålunda skell, får inteckning på det avskrivna belop-pel med ränla meddelas pä ansökan av konkursförvallaren. även om in-leckningsmedgivandel icke är leck-nat på sådan handling som i 5 8 sägs. Handling, på grund varav in­leckning sålunda meddelas, skall innehålla all beloppet förfaller lill beialning sex månader efter upp­sägning.


' Senaste lydelse 1978:885.

4    Riksdagen 1980/81. I .saml Nr84


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    50


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


41  8'


Har ett luftfartyg, en lott däri el­ler inlecknade reservdelar iilmälls eller har enligl 71 § konkurslagen (1921:225) begärts att ett luftfartyg eller inlecknade reservdelar skall säljas i den ordning som gäller för utmätl sådan egendom eller har ut­mätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av an­nat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i inskrivningsboken. Anteckning att egendomen har sålts uimätningsvis skall ske, när handling som visar köpeskillingens fördelning har inkommit. Hur ett luftfartyg, cn lott däri eller inteck­nade reservdelar belagts med kvar­stad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring eller har cn så­dan åtgärd upphävts eller återgått, skall anteckning därom också gö­ras i inskrivningsboken.

Om inverkan på inleckning av en exekutiv försäljning eller av en myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i inskriv­ningsboken när anmälan, bevis el­ler förddningslängd som utvisar förhållandel har inkommit.

Då ulmälning skell av liiflfiirlyg eller lott däri eller lill sädanl fartyg hörande, intecknade reservdelar el­ler då sådan egendom har lagils i anspråk genoin betalningssäkring eller då jämliki 71 § konkurslagen äskats alt liiftfariyg eller inleck­nade reservdelar lill sådant fartyg må utmätningsvis säljas, skall, se­dan bevis härom inkommit till in­skrivningsdomaren, å nästa in­skrivningsdag göras anteckning om förhållandet i inskrivningsboken. Visas att utmätningen upphävts el­ler att frågan om egendomens för­säljning eljesl förfalUl eller all be­talningssäkringen upphörl all gäl­la, varde ock det I boken antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffan­de försäljning av utmätl luftfartyg och av ittmäita, intecknade reserv­delar, varde anteckning därom ef­ler vad i första slyckel sägs införd i inskrivningsboken, när handUng som visar köpeskillingens Jördel-ning inkommer lill inskrivningsdo­maren. Var egendomen inlecknad, skall i inskrivningsboken tillika an­tecknas den verkan som försälj­ningen enligt vad i 25 § stadgas medjör beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock enligl vad därom är särskill stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen, skall mot­svarande anteckning göras när för­delningslängden inkommer.

Har domstol heträffande inleckning i luftfartyg meddelat förklaring som i 26 8 sägs. äligger del domstolen all därom översända bevis till inskriv­ningsdomaren, som har att ä nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhällandet i inskrivningsboken.

Senasle lydelse 1978:885.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    51


Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 12 och 41 88 i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Om ett ärende angående avskrivning pä en inleckningshandling med anledning av utmätning har tagils upp på en inskrivningsdag före ikraftträ­dandet, gäller 308 i dess äldre lydelse.

37 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrivs alt 3 8 lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde lil! 1948 års konvention rörande internationelll erkännande av räll lill luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


3 8


Verkan i förhållande till tredje man av inskrivning, varom för­mäles i 2 8, bedömes enligt lagen i den stat där rätlen är inskriven. Där luftfartyg här i rikel utmätts eller belagts med kvarstad eUer sking­ringsförbud eller luftfartyg omfat­tas av konkurs, som inlräffat här i rikel. och gäldenären med vetskap därom träffat det avtal, som ligger till grund för inskrivningen, mä denna dock ej lill förfång för ulsök-ningsborgenären eller konkursbor­genärerna eller för köparen vid exe­kutiv försäljning åberopas i vidare män än som följer av svensk lag.


Verkan i förhållande lill iredje man av inskrivning, varom för­mäles i 2 8, bedömes enligt lagen i den stat där rätten är inskriven. Där luftfartyg här i rikel utmätts eller belagts med kvarstad eller luftfar­tyg omfattas av konkurs, som in­träffat här i rikel, och gäldenären med vetskap därom träffat del av­lal. som ligger lill grund för inskriv­ningen, må denna dock ej till för­fång för utsökningsborgenären eller konkursborgenärerna eller för kö­paren vid exekutiv försäljning åbe­ropas i vidare mån än som följer av svensk lag.


Denna lag iräder i kraft den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 3 8 i dess nya lydelse gälleräven skingrings­förbud som har meddelats före ikraftträdandet.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    52

38    Förslag till

Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 8 luftfartslagen (1957:297)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen Ivdelse

12 kap.
3 8
Angående   frihet   från   kvarstad
    Angående   frihet   frän   kvarstad

och skingringsförbud för vissa luft-     för vissa luftfartyg är särskill stad-
fartyg är särskill sladgal.
             gal.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

39    Förslag till

Lag om ändring i växellagen (1932:130)

Härigenom föreskrivs i fråga om växellagen (1932: 130)' dels all 95 8 skall upphöra all gälla,

dels att i 88 8 ordet "utmälningsmannen" skall bytas ut mot ""kronofog­demyndigheten"".

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

40    Förslag till

Lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs i fråga om checklagen (1932: 131)' dels all 73 8 skall upphöra all gälla.

dels all i 66 8 ordet "utmätningsmannen" skall bytas ul mol "kronofog­demyndigheten"".

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

41    Förslag till

Lagom ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975: 1385)' dds all i 6 kap. 6 8 ordet ""utmätningsmannen" skall bylas ul mot "kronofogdemyndigheten",

' Lagen omtryckt 1979:643. ' Senaste lydelse av 88 8 1964: 666. ' Senasle lydelse av 66 8 1964:667. ' Senaste Ivdelse av

6 kap. 6 8 1977:709

14 kap. 10 8 1977:709.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    53


dels att i 14 kap. 10 8 orden "överexekutor i nämnda ort"" skall bylas ul mol ""samma rätt ",

dels alt i 14 kap. 13 8 ordet ""överexekutor"" skall bytas ut mot "'länssty­relsen'",

dels all 3 kap. 12 8 skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


3 kap. 12 8


1 avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han lill följd av uppdrag eller panlsäll­ning eller pä grund av villkor i lesta­menle eller gåvobrev har rätt alt i slällel för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild för­teckning. Delsamma gäller förmyn­dare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförval­laren eller vid utmätning av eller kvarstad på aktier utmätningsman­nen.

1 förteckningen skall för sådan person som avses i första slyckel antecknas samma uppgifter som en­ligt 10 § första slyckel skall införas i aktieboken om aktieägare. Av för­teckningen skall även framgå den rält som tillkommer honom. Sådan anteckning skall avföras, när det vi­sas att rätten upphört.

I avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar alt han lill följd av uppdrag eller panlsäll­ning eller pä grund av villkor i testa­mente eller gåvobrev har rätt all i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission, brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild för­teckning. Delsamma gäller förmyn­dare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförval­laren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndighelen.

1 förteckningen skall för den som avses i första slyckel antecknas samma uppgifler som enligl 10 8 första styckei skall införas i aktie­boken om aktieägare. Av förteck­ningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som avses i forsla styckei. Sådan anteckning skall avföras, när det visas all räl­len upphört.

Uppgifi ur förteckningen fär ej lämnas till annan ulan samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag Iräder i krafl den I januari 1982.


 


Prop. 1980/81:84                                            LagfÖrshiiien    54

42    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering

Härigenom föreskrivs alt 12 8 lagen (1970:596) om förenklad aktiehan­tering skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


12 8


Den som med skriftlig handling visar all han lill följd av uppdrag eller panlsällning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktiebo­ken införde aktieägaren lyfta utdel­ning och mottaga emissionsbevis och, vid fondemission, brev pä ny aktie, skall pä begäran upptagas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs kon­kursförvaltaren eller vid ulmälning av eller kvarstad på aktier utmäl­ningsmannen.

I förteckningen skall för sådan person som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som en­ligl 8 8 andra slyckel skall införas i aktieboken om aktieägare. Av för­teckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. Sådan anteckning skall avföras, när del vi­sas att rätten upphört.

Den som med skriftlig handling visar all han lill följd av uppdrag eller panlsällning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rält all i slällel för den i aktiebo­ken införde aktieägaren lyfta utdel­ning och mottaga emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie skall på begäran upptagas i en särskild förteckning. Delsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs kon­kursförvallaren eller vid ulmälning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyn­digheten.

I förteckningen skall för den som avses i första styckei antecknas samma uppgifler som enligt 8 8 andra styckei skall införas i aktie­boken om aktieägare. Av förteck­ningen skal! även framgå den rätt som tillkommer den som avses i första Slyckel. Sådan anteckning skall avföras, när det visas au räl­len upphörl.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas ul till annan ulan samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

43    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

dels att i 2 och 9 8§ ordet "överexekutor" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "kronofogdemyndigheten" i molsvarande form,

dels att 3, 4 och 10 8§ skall ha nedan angivna lydelse.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    55


 


Niiviirunde Ivdelse


Föreslagen lyddse


3 8'


Dä aktier skida säljas efter vad i 2 8 sägs. skall försäljningen ske å offenllig auktion i den ordning varom stadgas I förordningen den 23 oktober 1914 om vad vid försälj­ning av värdepapper I vissa Jäll skall iakttagas: dock ma överexe­kutor pä begäran av bulvanen med­giva försäljning i annan ordning, så­framt skäl därtill visas.

Försäljning av aktierna å offent­lig auktion skall efter överexekutors beslämmande äga rum i Stockholm eller annan stad där särskild av sta­dens handels- och sjöfarlsnämnd antagen mäklare finnes. På auk­tionen får bulvanen ej själv inropa aktierna. Inflytande medel skola uppbäras av utmätningsmannen i den stad där försäljningen äger rum. I Övrigl skall i ärendet i tillämpliga delar så anses, som om aktiema utmätts lill gäldande av fordran hos bulvanen. Bestämmel­serna i 93 § 2 och 3 mom. utsök­ningslagen äga dock ej tillämpning i fräga om försäljningen. Åro ak­tierna pantsatta av bulvanen, skall försäljning ske med bibehållande av panthavarens rält, när ej denne niijes med all för sin betalning hål­la sig till köpeskillingen. Bulvanen är pliktig alt betala kosinad som ej kan gäldas ur den försålda egendo­men i enlighel med 198 fi utsök­ningslagen.

Har överexekutor medgivit för­säljning i annan ordning än .som siadgas i förordningen den 23 okto­ber 1914, skola aktierna ställas un­der värd och förvaltning av god man varom förmäles i lagen omJÖr-mynderskap. Gode mannen vare pliktig att i samråd med bulvanen. inom lid som med hänsyn lill om­ständigheterna kan anses skälig, föranstalta om försäljning av ak-


Dä aktier skall säljas efter vad i 2 8 sägs, skall försäljningen ske ge­nom fondkommissionär. Kronofog­demyndigheten får dock på begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan ordning, såframt skäl därtill visas.

Vid försäljning av aktierna ge­nom fondkommissionär gäller föl­jande. Bulvanen får ej själv köpa aktierna. Inflytande medel skall uppbäras av kronofogdemyndighe­ten. 1 övrigl skall i ärendel i tillämp­liga delar så anses, som om aktierna utmätts lill gäldande av fordran hos bulvanen. Bestämmelsen i 9 kap. 4 i) första stycket utsökningsbalken lillämpas dock ej i fråga om försälj­ningen. Bulvanen är pliktig atf beta­la kosinad som ej kan gäldas ur den försålda egendomen i enlighel med 17 kap. 7 § ut.sökningshalken.

Har kronofogdemyndighelen medgivit försäljning i annan ord­ning än genom jondkonunissionär, skall aktierna ställas under vård och förvaltning av god man som avses i 18 kap. föräldrabalken. Gode mannen är pliktig alt i samråd med bulvanen, inom lid som med hänsyn till omsländighelerna kan anses skälig, föranstalta om försälj­ning av aktierna. Gode mannen har


Sena,ste lydelse 1967: 145.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

lierna. Gode mannen har alt. dä ärsräkning eller sluträkning av­gives, insända en avskrift av räk­ningen lill övercxekiiior.


Lagförslagen    56

Föreslagen lydelse

att. då ärsräkning eller sluträkning ■avgives. insända cn avskrift av räk­ningen lill kronofogdemyndigheten.


4 8-


Under rättegången mal bulvanen mä domstolen, när skäl därtill äro, förordna, alt de aktier bulvanför­hällandet avser skala beläggas med kvarstad, därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bul­vanen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för bulvanens el­ler panthavarens räkning. Åklaga­ren må ock hos överexekutor begä­ra förordnande om kvarstad, som nyss sagls.

Förordnas om aktiernas försälj­ning efler vad i 2 8 sägs, skall lillika i utslaget meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller, där sädant förordnande redan givits, förklaring all della skall äga be-slånd. Vinner utslaget laga krafl, skola sedan sex månader därefter förflufit aktierna, om ä dem kvar­stad blivit lagd, pä begäran av över­exekutor utlämnas till denne, där de ej innehavas såsom pant. Om för­säljningsförordnande ej meddelas eller meddelat försäljningsförord­nande varder i högre rätt upphävt, pröve domstolen i utslaget, huruvi­da förut meddelat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd lill dess utslaget vunnii laga krafl.

Kvarstad varom nu är sagl ut­göre ej hinder för bulvanen alt, in­till dess sex månader förflutit från del förordnande om försäljning en­ligl 2 8 vunnii laga kraft, avyttra aktierna lill någon som enligl lag äger förvärva dem; dock /nå ak­tierna ej utlämnas med mindre överexekutor därom förordnat.


Domstolen kan när det finns skäl därtill, förordna, all de aklier bul­vanförhällandet avser skall beläg­gas med kvarstad, om de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för bulva­nens eller panthavarens räkning.

Förordnas om aktiernas försälj­ning efter vad i 2 8 sägs, skall lillika i domen meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller, där sådanl förordnande redan givits, förklaring all detla skall äga beständ. Vinner domen laga krafl, skall sedan sex månader därefter förflutit aktierna, om å dem kvarstad blivit lagd, på begäran av den kronofogdemyn­dighet som avses i 2 och 3 Si) utläm­nas lill denna. Om försäljningsför­ordnande ej meddelas eller medde­lat försäljningsförordnande upp­hävs i högre rält. skall domstolen i domen pröva, huruvida förut med­delat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga bestånd lill dess domen vunnii laga krafl.

Kvarstad varom nu är sagt utgör ej hinder för bulvanen au. intill dess sex månader förflutit från del förordnande om försäljning enligl

2   8 vunnii laga krafl. avyttra ak­tierna lill någon som enligt lag äger förvärva dem; dock/« aktierna ej utlämnas med mindre den krono­fogdemyndighet som avses i 2 och

3   §§ därom förordnal.


■ Senastelydeise 1946:833,


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagför.slagen    57

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

10 8

Klagan  över överexekutors  be-    Talan mol kronofogdemyndighe-

slui / ärende som omförmäles i 3 §     lens beslul enligl denna tag förs i Jörsta slyckel föres i den ordning     den ordnmg som föreskrivs i utsök-som / utsökningslagen stadgas an-     ning.sbalken. gående klagan över överexekutors utslag I utsökningsmål.

Mol överexekutors beslut ifråga om kvarstad må talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i 2 8, skall ärendet även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överiämnas lill kronofogdemyndighelen, om del är lämpligl. När ärendel handläggs av överexekutor, tillämpas i fråga om uppbärande av medel som inflyter vid en försäljning pä offentlig auktion 3 8 andra styckei iredje meningen i paragrafens äldre lydelse.

Har en åklagare före ikraftträdandet yrkat kvarstad hos överexekutor. skall målel även därefter prövas av överexekutor.

I fråga om lalan mol överexekutors beslut lillämpas 10 8 i dess äldre lydelse.

44    Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrivs all 54 8 patentlagen (1967:837)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

54 8 Avstår palenthavaren skriftligen hos palenlmyndighelen frän patentet, skall myndigheten förklara patentet upphört.

Är patent ulmätt eller är tvist om  Är  palenl   utmäU,   belagt  med

överföring av patent anhängig, må kvarstad eller taget i anspråk ge-
paienlel icke förklaras upphört så nom betalningssäkring eller är tvist
länge utmätningen beslår eller tvis- om överföring av patent anhängig,
len icke blivit slutligt avgjord.
     får patentet icke förklaras upphört

så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består el­ler tvisten icke blivit slulligl av­gjord.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 54 8 i dess nya lydelse gäller även sking­ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1937:456, ' Lagen omtryckt 1978: 149,


 


Prop. 1980/81:84

45    Förslag till

Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)


LagförsUigen    58


Härigenom föreskrivs alt 33 8 mönsterskyddslagen (1970:485) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


33 8


Om mönslerhavare skriftligen hos regislreringsmyndighelen avslår frän mönsierrätlen, skall myndigheten avföra mönstret ur registret.

Ar mönsierrätl utmätt, belagd med kvarstad eller lagen i anspråk genom betalningssäkring eller är tvist om överföring av registrering anhängig, får mönstret icke på be­gäran av mönslerhavaren avföras ur registret sä länge utmätningen. kvarstaden eller betalningssäkring­en består eller ivisten icke blivit slulligl avgjord.

.Är mönsterrält utmätl eller är ivist om överföring av registrering anhängig. fär mönstret icke pä be­gäran av  mönslerhavaren avföras

ur registret sa länge utmätningen består eller tvisten icke blivit slul­ligl avgjord.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 33 8 i dess nya lydelse gäller även sking­ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

46    Förslag till

Lagom ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom föreskrivs all 34 8 växtförädlarrättslagen (1971:392) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lyddse


34 8

Om sorlinnehavaren skriftligen hos växlsorlnämnden avstår från växl-förädlarrällen, skall nämnden avföra växlsorten ur registret.


Är växtförädlarräll ulmäll eller är tvist om överföring av registre­ring anhängig, får sorten icke på be­gäran av sorlinnehavaren avföras ur registret sä länge utmätningen beslår eller ivisten icke blivit slut­ligt avgjord.


Är växlförädlarrätt utmätt, be­lagd med kvarstad eller tagen i an­språk genom betalningssäkring el­ler är tvist om överföring av regist­rering anhängig, får sorlen icke på begäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkring­en beslår eller tvisten icke blivit slutligt avgjord.


Denna lag träder i krafl den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 34 8 i dess nya lydelse gäller även sking­ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.


 


Prop. 1980/81:84

47    Förslag till

Lag om ändring i broltsskadelagen (1978:413)


Lagförslagen    59


Härigenom föreskrivs all 16 8 brotlsskadelagen (1978:413) skall ha ne­dan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


16 8

Anspråk pä brollsskadeersällning fär inle överlälas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.


Anspråk pä broltsskadeersäll-ning med anledning av personskada får inte lagas i mäl för den skadeli­dandes skuld. Ulmälning av livrän­tebelopp kan dock ske enligt vad som föreskrivs i utsökningslagen (1877:31 s. 1).


Anspråk pä brollsskadeersäll­ning med anledning av personskada får inte lagas i mät för den skadeli­dandes skuld. Ulmälning av livrän­tebelopp kan dock ske enligt vad som föreskrivs i 7 kap. ulsöknings-balken. I fråga am förbud mol ul­mälning sedan ersättning har beta­lats ul lillämpas 5 kap. 7 ,4 andra styckei utsökningsbalken.


Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

48    Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs all 29 8 trafikskadelagen (1975:1410)'  skall  ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


29 8


Fordran på Irafikskadeersätlning med anledning av personskada får ej tagas i mäl för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad som före­skrives i utsökningslagen 11877:31 s. 1).


Fordran på Irafikskadeersätlning med anledning av personskada får ej lagas i mäl för den skadelidandes skuld. Ulmälning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad som före­skrives i 7 kap. utsökningsbalken. I fråga (nn förbud mot utmätning se­dan ersättning har betalats ut gäl­ler 5 kap. 7 § andra stycket utsök­ningsbalken.


Lagen omtryckt 1977:949.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagjorslagen    60

Försäkringsanslalt fär kvitta fordran pä självriskbelopp enligt 21 8 mot försäkringstagarens fordran hos anstalten. Fordran pä ersättning som avses i 24 8 andra stycket får kvittas mol fordran som innehas av den försäkringspliklige.

Fordran pä Irafikskadeersätlning med anledning av personskada fär ej i vidare mån än som följer av 19 8 överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

49    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa traHklivräntor

Härigenom föreskrivs all  16 8 lagen (1967:663) om lillägg lill vissa Irafiklivränlor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

16 8' Fordran hos försäkringsinrältning på lillägg enligl denna lag får ej utmä­tas.

Beslämmelsen   i   första   slyckel     Beslämmelsen   i   första   styckei

hindrar ej ulmälning av livränlebe- hindrar ej utmätning av livräntebe­
lopp enligl vad som föreskrives i lopp enligl vad som föreskrives i 7
utsökningslagen (1877:31 s. /).
   kap. utsfikningsbalken.

I fiåga om förbud mm utmätning sedan tillägg har betalats ul gäller 5 kap. 7 § andra .stycket iilsök­ningsbalken.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

50    Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till vissa trafik­livräntor, som utgår av statsmedel, m.m.

Härigenom föreskrivs all 6 8 förordningen (1967:666) om lillägg lill vissa trafiklivräntor, som utgär av statsmedel, m.m., skall ha nedan angivna lydelse.

Senaste lydelse 1973:216.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse


Lagförslagen    61

Föreslagen lydelse


6 8'

Fordran hos staten eller försäkringsinrältning pä tillägg enligl denna förordning får ej utmätas.


Bestämmelsen i första slyckel hindrar ej utmätning av livräntebe­lopp enligt vad som föreskrives i utsökningslagen (1877:31 s. 1).


Bestämmelsen i första styckei hindrar ej utmätning av livräntebe­lopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken.

I .fråga omförbud mot ulmälning sedan lillägg har belalals ul gäller 5 kap. 7 § andra slyckel utsök­ningsbalken.


Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

51    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivrän­tor

Härigenom föreskrivs all  118 lagen (1973:214) om lillägg lill vissa ansvarslivränlor skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


II 8

Fordran hos försäkringsinrältning på lillägg enligt denna lag får ej utmä-

tas.


Beslämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebe­lopp enligl vad som föreskrives i utsökningslagen (1877:31 s. 1).


Beslämmelsen i första styckei hindrar ej utmätning av livräntebe­lopp enligl vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken.

Ifråga omförbud mol utmätning sedan lillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra stycket utsök­ningsbalken.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

52    Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m. m.

Härigenom föreskrivs att 9 8 kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa slalliga skadelivränlor, m. m., skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse 1973:217.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    62


 


Nuvarande lydelse.


Foreslagen tv del se


9 8

Fordran hos staten eller försäkringsinrällning pä tillägg enligt denna kungörelse får ej utmätas.


Bestämmelsen i första slyckel hindrar ej ulmälning av livräntebe­lopp enligl vad som föreskrives i utsökningslagen.


Bestämmelsen i första styckei hindrar ej utmätning av livräntebe­lopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. ittsökningsbalken.

I fråga om förbud mol ulmälning sedan lillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra stycket utsök­ningsbalken.


Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

53    Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

:225)' skall bylas ul mot

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1921

dels all i 24 8 orden "utsökningslagen (1877:31 s. I)' "utsökningsbalken",

delsatt 11, 14 a, 14 b, 27, 38, 54, 71. 73, 74, 76, 81. 97 och 208 88 skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


11  8=


Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligl lagsökningslagen (1946:808) med­delat bevis all utmätning för ford­ringen får äga rum. skall denna god­tagas som stöd för behörighet all söka gäldenären i konkurs utan hinder av all beslutet ej vunnii laga krafl, om det ej förordnals att be­slutet icke får verkställas. Det­samma gäller, när överexekutor meddelat föreskrifl om verkstäl­lighet av skiljedom och ej annorlun­da förordnals av högre myndighet eller av domstol, där lalan mot skil­jedomen är anhängig.

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligl lagsökningslagen (1946:808) med­delat bevis all utmätning för ford­ringen får äga rum, skall denna god­tagas som stöd för behörighet alt söka gäldenären i konkurs utan hinder av alt beslutet ej vunnit laga kraft, om det ej förordnats all be-slulel icke får verkställas. En jörd-ran som har fastställts genom skU-jedom skall också godias. om skil­jedomen får verkställas enligt 3 kap. 15 eller 16 § utsökningsbalken och en domstol inle har meddelat ett sådant förordnande som avses i 18 § i samma kapitel.

1 andra fall än som avses i första slyckel skall borgenären styrka ford­ringen.

' Senaste lydelse av 24 § 1975: 244. ' Senaste lydelse 1975:244.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    63


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


14 a 8'


Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäligen befaras all gäldenären un­dandrager egendom, fär konkurs­domaren eller rällen, om särskild anledning förekommer, förordna om kvarstad eller skingringsförbud på gäldenärens egendom i avvaktan pä prövning av ansökningen. Där­vid skall vad som enligt 15 kap. rät­tegångsbalken gäller om kvarstad och skingringsförbud äga molsva­rande lillämpning. om ej annat följer av denna lag. Konkursdo­maren eller rätten får medgiva un­dantag frän beviljad säkerhetsåt­gärd.


Föreligga sannolika skäl för bifall lill konkursansökan och kan det skäligen befaras att gäldenären un­dandrager egendom, får konkurs­domaren eller rätten, om särskild anledning förekommer, förordna om kvarstad på gäldenärens egen­dom i avvaktan på prövning av an­sökningen. Därvid skall vad som gäller om kvarstad för fordran sam beviljas enligl 15 kap. rättegångs­balken äga molsvarande tillämp­ning, om ej annat följer av denna lag. Detta gäller dock ej bestäm­melsen I 16 kap. 15 § andra styckei utsökningsbalken. Konkursdoma­ren eller rällen fär medgiva undan­lag från beviljad kvarstad.


14 b 8'

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan del skäli­gen befaras all gäldenären genom att begiva sig från rikel undandrager sig skyldighet eller överträder förbud som enligl denna lag gäller i konkurs, fär konkursdomaren eller rätten, om särskild anledning förekommer, förbjuda gäldenären all i avvaktan på prövning av ansökningen begiva sig från riket. Meddelas sådant reseförbud, får i samband därmed eller senare gäldenären åläggas all lämna ifrån sig sill pass till kronofogdemyndighet som konkurs­domaren eller rätten bestämmer. Är reseförbud uppenbari otillräckligt, får gäldenären häktas.

Om gäldenären är juridisk person, äger första styckei tillämpning även på styrelseledamot, verkställande direktör och likvidator som avgått eller entledigats senare än ell år före dagen då konkursansökan kom in till konkursdomaren.


Belräffande säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga besläm­melserna om reseförbud i 15 kap. rättegångsbalken motsvarande till­lämpning, om ej annat följer av den­na lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hind­ras av all pant eller borgen ställes. Ej heller kan beviljad säkerhetsåt­gärd hävas av sådan anledning. Kostnaden för häktning skall beta­las av allmänna medel.


Beträffande säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga bestäm­melserna i 15 kap. 5. 6 och 8 §S rätlegångsbalken molsvarande till­lämpning, om ej annat följer av den­na lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hind­ras av alt säkerhet ställes. Ej heller kan beviljad säkerhetsåtgärd hävas av sådan anledning. Kosinaden för häktning skall belalas av allmänna medel.


' Senaste lydelse 1979:340. -* Senastelydeise 1979:340.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    64

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

27 8-

Till konkursbo räknas, i den män ej annat följer av 21 8. all egendom, som tillhörde gäldenären när konkursbeslulet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är av beskaffenhet all kunna utmätas. Till konkursbo räknas även den egendom som kan tillföras boel genom återvinning.

Avlöning eller därmed vid utmätning jämställd arbetsinkomst som inne­står vid konkursens början och arbetsinkomst som gäldenären därefter förvärvar fär doek behållas av honom, i den män den ej. sedan skalleav­drag skett enligl vad därom är föreskrivet, uppenbari överstiger vad som åtgår för hans och hans familjs försörjning samt till fullgörande av under­hållsskyldighet som i övrigl åvilar honom. Vad som sagts om avlöning äger molsvarande lillämpning i fråga om periodiskt utgående vederlag för ut­nylljande av rätt till lilierärl eller konstnärligt verk eller annat sådanl och belräffande belopp vilka ulgå som pension eller livränta. Om rättigheten till pension eller livränta är av beskaffenhet att kunna utmätas, fär dock konkursboel förfoga över den.

Gäldenären är skyldig att underrätta förvaltaren om inkomsl som avses i andra slyckel. Vill förvaltaren göra anspråk på inkomslen. skall han därom underrätta arbetsgivare eller annan som skall utgiva förmånen. Innan sådan underrättelse lämnats fär förfallet belopp betalas ul lill gäldenären.

Tvist huruvida nägon del av inkomslen skall tillkomma konkursboet prövas av lillsynsmyndighelen på ansökan av förvaltaren, borgenär, gäl­denären eller underhållsberätiigad. Myndigbeten skall därvid inhämta ytt­randen i den omfallning som behövs för prövningen. Myndighetens beslul länder lill eflerrätlelse, även om lalan föres däremot. Beslulet skall på ansökan ändras, om senare upplysta omständigheter eller ändrade förhål­landen föranleder del.

Mot tillsynsmyndighetens beslul Mot tillsynsmyndighetens beslul
i ärende som avses i fjärde stycket
i ärende som avses i fjärde styckei
får den vars rält beröres av beslutet
får den vars rält beröres av beslutet
föra lalan genom besvär. 1 fräga om
föra lalan genom besvär. 1 fråga om
sådan besvärsialan äga bestämmel-
sådan besvärsialan äga beslämmel­
serna i utsökningslagen (1877:31 s.
serna i utsökningsbalken om besvär
1) om klagan över ulmälning av av-
över utmätning av lön motsvarande
lätting motsvarande lillämpning.
                               lillämpning.

38                                                                                         8*"
Förmånsräil eller betalning som
Förmånsrätt eller betalning som
borgenär vunnit genom ulmälning
borgenär vunnit genom ulmälning
går åter, om egendomen tagits i
går åter, om förmånsrätten har in­
mät senare än tre månader före
trätt senare än tre månader före
frisldagen. Har utmätningen sketl
frisldagen. Har utmätningen skett
till förmän för gäldenären när-
      lill förmän för gäldenären när­
stående, går förmånsrätten eller be-
stående, går förmånsrätten eller be­
talningen också åter. om egendo-
lalningen också åter, om förmåns­
men lagils i mäl dessförinnan men
rätlen har inträtt dessförinnan men
senare än tvä är före frisldagen och
senare än tvä år före frisldagen och

' Senasle lydelse 1979: 340. "Senaste lydelse 1978:892.


 


Prop. 1980/81:84


Lagför.slagen    65


 


Nuvarande lydelse

det icke visas all gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insol­vent.

Förmånsrätt på grund av betal­ningssäkring gär äter om egendo­men lagils i anspråk senare än tre månader före fristdagen.


Föreslagen lydelse

del icke visas alt gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insol­vent.

Förmånsrätt på grund av betal­ningssäkring går äter. om förmåns­rätten har inträtt senare än tre må­nader före frisldagen.


54 8' Förvaltaren får, om det behövs, påkalla handräckning av kronofogde­myndigheten för alt kunna omhändertaga eller annars få tillgäng till gälde­närens bo med de böcker och andra handlingar som röra boet, Kronofog­demyndighelen fär härvid genomsöka hus, rum eller förvaringsställe och. om tillträde behövs till uirymme som är lillslulel. läla öppna lås eller bereda sig tillträde pä annat säll. Kronofogdemyndigheten får även i övrigl använda tvång i den mån del behövs för det avsedda ändamålet och det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person fär dock brukas endast om kronofogdemyndighelen möter molsiånd och i den män del med hänsyn till ändamålet med ingripandel kan anses försvarligt,

I fräga om klagan över kronofog-     I fräga om klagan över kronofog-

enligl första stycket äga bestäm­melserna i utsökningsbalken om la­lan mol utmätning i allmänhet mot­svarande lillämpning.

demyndighets beslul eller åtgärd demyndighels beslul eller älgärd enligl första stycket äga bestäm­melserna i utsökningslagen (1877:31 s. 1) om klagan över ut­mätning i allmänhel molsvarande lillämpning.

71 8"

Försäljning av lös egendom, som icke sker genom fortsättande av gäl­denärens rörelse, skall äga rum på auktion eller i annan ordning efler vad förvaltaren finner vara mest fördelaktigt för boel.

Lös egendom, vari borgenär har panlräll eller annan särskild förmäns-rätt, må ej i något fall utan hans samtycke säljas annorledes än ä auktion, sä framl hans rält är av försäljningen beroende.

Samtycke som avses i andra styckei fordras icke. när förvaltaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper till gällan­de börspris eller när fråga är om försäljning av lös egendom genom forlsäl-lande av gäldenärens rörelse.


Skall farlyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i molsvarande utländska register, gods i fartyg el­ler gods i luftfartyg säljas, äge för­valtaren, där egendomen finnes inom riket, begära försäljning i den ordning som gäller för utmätl sådan egendom.


Skall farlyg. som ej är infört i skeppsregislret eller i molsvarande utländska register, luftfartyg som ej är registrerat, gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas, äge förval­taren, där egendomen finnes inom rikel. begära försäljning i den ord­ning som gäller för ulmäll sådan egendom.


' Senaste lydelse 1979: 340. " Senaste lydelse 1979:340.

5    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    66


Föreslagen lydelse

Är fräga om försäljning av regi­strerat skepp, regislreritt luftfartyg eller inlecknade reservdelar lill luft­fartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 8 första och andra siyckena sägs äga molsva­rande lillämpning.

Nuvarande lydelse

Är fråga om försäljning av regi­strerat skepp, av luftfartyg eller av intecknade reservdelar lill luftfar­tyg oeh finnes egendomen inom ri­ket, skall vad i 70 8 första och and­ra styckena sägs äga molsvarande lillämpning.

Skall gäldenären tillkommande rält lill andel i inleckning som belastar hans luftfartyg eller till sådanl farlyg hörande reservdelar säljas, läte för­valtaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling ä det gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder däremot icke möter. Skall försäljning ske av inleckningshandling, som innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig all. där ej gäldenären medgiver, alt handlingen må försäljas med bibehållande av hans ansvarighet, förse handlingen med påskrift, varigenom gäldenären frikallas frän ansvarighet.

Bestämmelserna i 70 8 sista slyckel äga molsvarande tillämpning, när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. 1 sådanl fall skall förvaltaren dessul­om. i den mån del är påkallat, i ärendet föra talan för borgenärer som ha förmånsrätt enligl 10 8 förmånsrättslagen (1970:979) samt genom brev underrätta borgenär om yrkande som han framställer pä dennes vägnar.

73 8"


Har borgenär lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom, äge han besörja, alt egen­domen varder såld ä auktion eller, då fråga är om å fondbörs noterat värdepapper, genom fondkommis­sionär lill gällande börspris; dock må sådan försäljning ej utan förval­tarens samtycke äga rum lidigare än fyra veckor efler första borge­närssammanträdel. Försäljning ge­nom borgenärens försorg må ej hel­ler ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboels räk­ning; åliggande del borgenären all minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egendomens försäljning hembjuda den ål förvaltaren till in­lösen. Utgöres egendomen av far­lyg, som ej är infört i skeppsregist­ret eller i motsvarande utländska register, eller av gods i farlyg eller i luftfartyg eller av inlecknade re­servdelar till luftfartyg, skall för­säljningen ske i den ordning, som


Har borgenär lös egendom säsom pant eller eljesl under panträtt i handom. äge han besörja, alt egen­domen varder såld ä auktion eller, då fråga är om å fondbörs noterat värdepapper, genom fondkommis­sionär lill gällande börspris; dock må sådan försäljning ej ulan förval­tarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efler forsla borge­närssammanträdel. Försäljning ge­nom borgenärens försorg mä ej hel­ler ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboets räk­ning; åliggande det borgenären alt minsl en vecka innan lian vidtager åtgärd för egendomens försäljning hembjuda den ät förvaltaren lill in­lösen. Utgöres egendomen av far­lyg eller av gods i farlyg eller i luft­fartyg eller av inlecknade reservde­lar till luftfartyg, skall försäljningen ske i den ordning, som om dylik egendom, den där blivit utmätl. sär­skill är stadgad. Skall egendomen


Senaste lydelse 1973: 1132,


 


Prop. 1980./81:«4                                           Lagfitislageii    67

Nuvarande lydelse                        Foreslagen lydelse

om dylik egendom, den där blivit         säljas annorledes än utmätningsvis

utmätt,  särskilt  är stadgad.   Skall     och är ej fräga om sådan försäljning

egendomen säljas annorledes än ut-  av   värdepapper,   som   enligt   vad

mäiningsvis och är ej fiäga om så-       nyss sagls mä ske ulan auktion, må

dan   försäljning   av   värdepappet.    försiiljningen ej äga rum å annan ort

som enligl vad nyss sagls m;i ske        än den. där e.gendomen finnes, med

utan auktion,  niä försäljningen ej       mindre förvaltaren samlycker där-

äga rum ä annan oil än den. där         lill: och läte borgenären förvaltaren

egeni.lomen finnes, med mindre för-   minst Ire veckor förut veta. näroch

vaitaien samtycker därtill; och läte      viir försäljningen skall ske. Har för-

boigenären   förvaltaren   minsl   tre   säljning skell  i annan än den för

veckor förut veta. när och var för-       utmätt egendom stadgade ordning,

säljniiigen skall ske. Har försäljning     vare borgenären pliktig all för för-

skeit  i  nnnan  än  den  för uimätl       valtaren redovisa för vad som influ-

egendom   stadgade   ordning,   vare til.
borgenären  pliktig  att  för  förval­
taren redovisa för vad som influtit.

Vill ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom besörja. Dock mä inleckning i luftfartyg eller reservdelar lill sådanl fartyg, vilken blivit av ägaren lill den intecknade egendomen lämnad säsom pant, icke av förvaltaren säljas, utan äge han allenast låta sälja den räll lill andel i inteckningen, som efler ty särskill är stadgat må tillkomma gäldenären.

74                                                                                          8'"
Skall konkursbos egendom sä|jas
Skall konkursbos egendom säljas
ä auktion genom ftirvallarens för
å auklion genom förvallarens för­
sorg, läte han kungöra auktionen på
sorg. läte han kungöra auktionen på
sätt oeh inom lid. som //(«öA/H/i,e.s-
sätt och inom lid som gäller för
/((,;,'('/; siadgas för kungörande av
kungörande av exekutiv auklion å
auklion å egendom av del slag.
egendom av del slag. varom fråga
varom fräga är; dock vare kungö-
är: dock vare kungörelsens införan-
lelsens införande i Post- och In-
de i Post- och Inrikes Tidningar
rikes Tidningar icke i något fall er-
   icke i nägot fall eiforderligt.
forderligt.

Vad sälunda stadgats skall äga molsvarande lillämpning beträffande auktion, som enligl 73 8 besörjes av borgenär.

76                                             8"

Förvaltaren   fär.   när   egendom Förvaltaren   får.   när   egendom

skall säljas pä auktion genom hans skall säljas på auktion genom hans

försorg, läla kungöra auktionen i försorg,  läla kungöra auktionen i

mindre ulslräckning än som följer mindre ulslräckning än som följer

av 74 8 första styckei. om han anser av 74 8 första stycket, om han anser

det tillfyllest. Inskränkning i fråga del tillfyllest. Inskränkning i fräga

om kungörande av auklion å fast om kungörande av auklion ä fasl

egendom, registrerat skepp, lufifar- egendom,  registrerat  skepp,  i-egi-

tyg eller inlecknade reservdelar till strerat  luftfartyg  eller intecknade

luftfartyg mä dock icke  äga rum reservdelar till luftfartyg mä dock

'" Senasle Ivdelse 1977:675. " Senastelydeise 1979:340.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    68


 


Nuvarande lydelse

ulan gäldenärens samtycke: ej hel­ler må sädan inskränkning ske be­träffande kungörande av auklion å annan lös egendom, vari borgenär har panlräll eller annan särskild förmånsrätt, som avses i förmåns­rättslagen (1970:979). med mindre den borgenär samtycker därtill.


Föreslagen lydelse

icke äga rum ulan gäldenärens sam­tycke: ej heller mä sädan inskränk­ning ske belräffande kungörande av auklion ä annan lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som avses i förmånsrättslagen (1970:979). med mindre den borgenär samtycker därtill.


 


81 8'-Finnes i boet egendom, vari särskild förmånsrätt äger rum, skall, sä vitl del inverkar pä de borgenärers räll. som icke i den egendom hava sådan förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling gäldas kostnaden för egendomens värd och försäljning ävensom det arvode som enligl 50 a 8 femte stycket samt 82 och 83 88 skall ulgå för egendomen.

Dä särskild förmänsrätt äger rum     Då särskild förmånsrätt äger mm

i boel tillhörig egendom, mä ej till förfång för någon, som äger sådan förmånsrätt eller förmånsrätt, som skall beaklas framför den särskilda, av egendomens avkastning och kö­peskilling gäldas annan konkurs-kostnad än ovan sagls; dock alt, där den särskilda förmänsrätten grundar sig på förelagsinteckning. av egendomen må bestridas jämväl övriga konkurskoslnader. i den mån boel eljesl ej lämnar tillgång därtill.


i boet tillhörig egendom, må ej till förfång för nägon. som äger sädan förmånsrätt eller förmänsräll. som skall beaklas framför den särskilda, av egendomens avkastning och kö­peskilling gäldas annan konkurs-kostnad än ovan sagls: dock att, där den särskilda förmånsrätten är sådan som anges i 5  förmåns­rättslagen (1970:979). av egendo­men må bestridas jämväl övriga konkurskoslnader. i den män boel eljest ej lämnar tillgäng därtill.


97 8'


Gäldenär äger av konkursboet fä ul egendom som enligt 65  utsök­ningslagen undantages från ut­mätning.

1 stället för 65 S I mom. 7 utsök­ningslagen skall dock gälla att. om annan utväg till försörjning saknas, nödigt underhåll fär utgä av kon­kursboel lill gäldenären och hans familj eller annan underhållsberätii­gad under en månad från den dag, då beslutet om konkurs medde­lades, eller, om synnerliga skäl äro, under längre tid.


Gäldenären äger av konkursboet fä ut egendom som enligt 5 kap. 1. 2 och 4  utsökningsbalken undan­tages frän utmätning.

I stället för 5 kap. I H 7 utsök­ningsbalken skall dock gälla alt. om annan utväg lill försörjning saknas, nödigt underhåll får utgä av kon­kursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhållsberätii­gad under en månad från den dag. då beslutet om konkurs medde­lades, eller, om synnerliga skäl äro. under längre tid.


'= Senaste lydelse 1979:340, "Senastelydeise 1975:244.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    69

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

I dödsbos konkurs tillkommer förmån som avses i första stycket den dödes efterlevande familj. 1 stället förändra stycket gäller 18 kap. 5 8 andra slyckel ärvdabalken.

208 S'-*
I fräga om jäv mol tjänsteman vid
    1 fräga om jäv mot tjänsteman vid

lillsynsmyndighelen   gäller   ulöver     lillsynsmyndighelen   gäller   ulöver vad som följer av 4 8 förvallningsla-     vad som följer av 4 8 förvaltningsla­gen (1971:290) att den som i mål     gen (1971:290) att den som i all­om uttagande av skatter, böter el-     mänt mål har tagit befallning med ler andra på indrivning beroende     indrivning  av  fordran   som  göres medel har tagit befallning med in-     gällande i konkursen ej fär fullgöra drivning av fordran som göres gäl-     lillsynsuppgifi i konkursen, lande i konkursen eller vidlagil exe­kutiv åtgärd för uttagande av så­dan fordran ej får fullgöra tillsyns-uppgift i konkursen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

En fordran, som har fastställts genom skiljedom som avses i 12 8 lagen (1981:000) om införande av utsökningsbalken, skall godtas som slöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs, om skiljedomen fär verkställas enligt första meningen i nämnda paragraf och en domstol inte har meddelat ell sädanl förordnande som avses i 3 kap. 18 8 utsökningsbalken. När överexekutor har förordnal om verkställighet av en skiljedom, lillämpas 11 8 i denna lag i dess äldre lydelse.

Vad som sägs om kvarstad i 14 a 8 i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Beträffande lalan mol tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i 27 8 fjärde slyckel. vilket har meddelats före de nya bestämmelsernas ikrafllrädande. och beträffande klagan över kronofogdemyndighetens be­slut eller älgärd enligl 54 § första stycket, som har meddelats eller vidtagits före ikraftträdandet, lillämpas nämnda paragrafer i deras äldre lydelse.

När gäldenären har försatts i konkurs på grund av en ansökan, som har gjorts före ikraftträdandel, lillämpas 81 8 i dess äldre lydelse,

'■* Senaste lydelse 1979: 340,


 


Prop. 1980/81:84                                             L.agjÖrsldgen    70

54    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid kon­kurs

Härigenom föreskrivs all 9 8 lagen (1970: 741) om statlig löiiegaranli vid konkurs skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Fiircslugen Ivdelse

98'
Finner kronofogdemyndighet alt
Finner kronofogdemyndighet att
arbetstagarens fordran icke omlät-
arbetstagarens fordran icke omfal­
tas av garantin, fär arbetslagaren
tas av garantin, lär arbetstagaren
eller den lill vilken fordran övergäll
eller den lill vilken fordran övergäll
enligt 11 8 föra talan mol bestulet
enligt I I 8 föra talan mot beslutet
genom besvär. 1 fräga om sådan
.genom besvär, I fräga om sädan
besvärsialan har bestämmelserna i
besvärstalan har bestämmelserna i
utsökningslagen (1877:31 s.
I) om ulsökningshaikcn om besvär över
klagan över utmätning i allmänhet
utmätning i allmänhel molsvarande
motsvarande tillämpning. Mot hov-
lillämpning. Mol hovrätts beslut fär
rälls beslul får dock talan icke
                    dock lalan icke föras,
föras.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

I fråga om lalan mol beslul som har meddelats av kronofogdemyndighe­ten före ikraftträdandet fillämpas 9 8 i dess äldre lydelse.

55    Förslag till '

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs all 11 kap. I och 3 88. 17 kap. 13 8 oeh 36 kap. 4 8 brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

11 kap. IS' Gäldenär, som förstör eller genom gäva elier annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig pä obe­stånd eller förvärrar sill obestånd, dömes för oredlighet mot borge­närer lill fängelse i högst tvä år. Detsamma skall gälla, om gäldenär genom sådanl förfarande framkallar allvarlig fara för att han skall komma på obestånd.

Gäldenär, som vid konkurs eller Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord el- förhandling om offentligt ackord ler i förteckning lill ulmälningsed     förtiger tillgång, uppgiver obefintlig

'Senastelydeise 1975: 1261. ' Senasle lydelse 1978:894.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslit.gen    71


Föreslagen lydelse

skuld eller lämnar annan sädan oriklig uppgift, skall ock. om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljesl lägges lill grund för för­farandet, dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla, om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar orik­tig handling eller skenavtal och där­igenom hindrar att eriorderlig egen­dom genom förrättningen tages i anspråk för aft bereda borgenär be talning eller säkerhel.

Nuvarande lydelse

eller lill hclalnlngssäkringsed för­tiger lillgäng, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sädan oriktig uppgift, skall ock, om ej uppgiften lättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för för­farandet, dömas för oredlighet mol borgenärer. Detsamma skall gälla, om gäldenär i samband med annan exekutiv förrältning åberopar orik­tig handling eller skenavtal och där­igenom hindf ar att erforderlig egen­dom genom förrällningen tages i anspråk för att bereda borgenär be­talning eller säkerhel.

Gäldenär som. dä konkurs är förestående, ur rikel bortför tillgäng av betydenhet med uppsåt all hälla den undan konkursen, sä ock gäldenär, som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen lill­gäng. dömes likaledes för oredlighet mol borgenärer,

3 8= Gäldenär. som forlsäller rörelse under förbrukande av avsevärda medel ulan molsvarande nylla för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig pä äventyrligt förelag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidlager annan sådan ätgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mot bor­genärer lill fängelse i högst tvä år.


Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord el­ler i förteckning lift ulmälningsed eller lill betalningssäkringsed av grov oaktsamhet förtiger lillgäng. uppgiver obefintlig skuld eller läm­nar annan sädan oriklig uppgifi. dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el­jesl lägges lill grund för förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.


Gäldenär. som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord av grov oaktsamhet förtiger lillgäng. uppgiver obefinllig skuld eller läm­nar annan sädan oriktig uppgift, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller el­jesl lägges lill grund för förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.


17 kap. 13 8'


Den som biyier nwi förbud alt sälja eller skingra gods eller alt ut­giva annans gods, rubbar gods som blivit satt i kvarstad, laget i an­språk genom betalningssäkring, ut­mätt eller beslagtaget, skadar eller borttager myndighels anslag eller


Den som olovligen rubbar, ska­dar eller annars förfogar över egen­dom som är föremål för ulmälning. kvarstad, betalningssäkring, be­slag eller annan liknande åtgärd. skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljesl


-Senasle Ivdelse 1978:894. 'Senastelydeise 1978:894,


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagjorslagen    72

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

försegling eller eljest olovligen öpp-    olovligen öppnar vad myndighet
nar vad myndighet tillslulit eller
lillsluiil eller ock överträder annat
ock överträder annat dylikt av
   dylikl av myndighet meddelat för­
myndighet meddelat förbud, dömes
    bud. dömes för överträdelse
för överliädelse av myndig-
        av myndighets bud lill böter
hels bud till böter eller fängelse i
         eller fängelse i högsl ell år,
högsl ett är.

Vägrar någon inträde som förrätlningsman äger fordra, dömes för hin d-rande a v förrät t ni ng lill böter,

36 kap, 4 8-' Förverkande pä grund av brott av egendom eller dess värde må. om ej annat har föreskrivits, ske hos

a)    gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet.

b)   den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var.

c)    den som genom brottet beretts vinning.

d)    den som efler brottet förvärvat egendomen pä grund av giftorätt, arv
eller testamente eller genom gåva eller som efler brottet förvärvat egendo­
men pä annat säll och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till
anlagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brollel ej någon av dem som anges i första slyckel a)-c). må den ej förklaras förverkad.

Särskild rält till egendom som förklaras förverkad beslår, om ej även den särskilda rällen förklaras förverkad.

Sådan räll som har vunnits ge­nom ulmälning eller betalnings­säkring upphör. (7m egendomen förklaras förverkad, såvida ej av särskild anledning förordnas all rätten skall bestå.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

11 kap. 1 och 3 88 i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fräga om orikliga uppgifler som en gäldenär före ikraftträdandet har lämnat eller därefter lämnar i en förteckning till ulmälningsed eller lill betalningssäkringsed.

Bestämmelsen i 36 kap. 4 8 fjärde slyckel gäller inle. när fräga är om broll som har begåtls före ikraftträdandel.

■* Senasle lydelse 1968: 165,


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagför.slagen    73

56    Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken'

dels all i 8 kap, 2 8 och 12 kap. 3 8 ordet "ulmälningsman" skall bytas ul mol "kronofogde".

dds alt i 38 kap. 5 8 ordet "utmätningsmannens"" skall bylas ul mol ""kronofogdemyndighetens".

dels all i 49 kap, 4 8. 50 kap. 8 8. 52 kap. 7 8 och 55 kap. 8 8 orden ""kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckning"" skall bylas ut mol "kvarstad eller annan ätgärd enligl 15 kap.",

dels att i 50 kap. 5 8 och 55 kap. 5 8 orden "kvarstad eller skingringsför­bud" skall bytas ul mol "kvarstad".

(/e/,v att 9 kap. 88, 10 kap. 178, 15 kap., 16 kap. 68. 17 kap. 148, 25 kap. 1 och 3 88, 26 kap., 27 kap. 10 8, 30 kap. 12 8 och 33 kap. 5 8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

9            kap.
8 f-

Då enligt denna balk vite förelägges part eller annan, bestämme rätlen viiel lill belopp, som med hänsyn lill hans ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigl kan aniagas förmå honom alt iakttaga föreläg­gandet. Vite må ej bestämmas under tio kronor eller över femlusen kronor. Har vite utdömts och förelägger rätlen nyll vite. mä vitet besiämmas lill högre belopp, dock ej över tiotusen kronor. Vitesföreläggande skall delgi­vas den som föreläggandel avser.

Bestämmelserna i första stycket om högsta viiesbelopp gäller ej i fråga om föreläggande enligl 15 kap. 3 §.

Vite mä ej föreläggas, dä slraff är utsatt. Ej heller mä vite föreläggas kronan.

Finnes, dä fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet med vitet hava förfallit, må vitet ej utdömas.

10        kap.

17 S

Ej vare på grund av vad i della kapitel siadgas rätten behörig all upp­laga:

1. tvist, som skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol eller enligt lag eller föri"atlning skall omedelbart prövas av skiljemän;

' Senaste lydelse av

g kap. 2 8 1972:430

13 kap, 3 8 1975: 1288

49 kap. 4 8 1979:242

55 kap. 5 8 1947:616.

- Senaste lydelse 1964: 166.

' Senaste lydelse 1970: 1002.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    74


 


Niivaruiide Ivdelsi


Föreslagen lydelse


1. Ivisl. som skall väckas vid viss domstol, om denna enligl lag eller förtallning är ensam behörig all upptaga sädan tvist;

3.    tvist, som enligt lag mä upplagas allenast av vissa särskilda lingsrät-ler, om Ivisten väckes vid annan domstol;

4.    tvist, som avses i 9 eller 10 8 eller eljesl enligl lag skall upplagas av domstol, som där sägs. om tvisten väckes vid annan domstol;

5.    iiktenskapsmäl;


6, tvist, som angår utmätt lös egendom eller giltigheten av lösöre-köpsavliandling och för vilken be­hörig domstol är särskill stadgad; eller


6. tvist, som angår ulmäll egen­dom eller giltigheten av lösöreköps-avhandling och för vilken behörig domstol är särskill stadgad; eller


7. tvist, som är av beskaffenhet alt kunna utan stämning upptagas av domstol.

Ej heller mä pä grund av vad i della kapitel stadgas lalan väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upplagande är i lag föreskriven; vad nu sagls gälle dock ej tvist, som avses i 13 8.

Yrkande om kvittning för fordran mä icke upplagas av domstol, som enligl föisia styckei ej ägl upplaga tvist angående samma fordran.

15 kap. Om kvarstad, skingringsförbud och     Om kvarstad m. m. annan handräckning


Har pari. som i rättegång yrkat beialning för fordran, visal sannoli­ka skäl för sin lalan och kan skäli­gen befaras, all motparten genom alt avvika eller genom att undan­skaffa egendom eller annorledes undandrager sig all gälda vad ge­nom domen kan aniagas komma att åläggas honom, må kvarstad läggas å sä myckel av hans lösa egendom, som svarar mot skulden, eller ock. om del är tiUfyllesl, egen­domen ställas under förbud all säl­jas eller skingras. Skingringsförbud må ock meddelas å fäst egendom, som tillhör motparten.


1 §

Om någon visar sannolika skäl för att han har en fordran, som är dier kan antas bli föremål för rätte­gång eller prövning i annan Uknan­de ordning, och del skäligen kan befaras alt molparlen genom all av­vika, skaffa undan egendom eller förfära på annat säll undandrar sig att betala skulden, Jår domstol för­ordna om kvarstad på så myckel av motpartens egendom all fordringen kan antas bli täckt vid uimäliting.


 


Kvarstad eller skingringsförbud må även läggas å egendom, till vU­ken part i räiiegång påstått bättre räll, om han visal sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan befaras, all molparlen undanskaf-


2 ,*

Om någon visar sannolika skäl för att han har bättre räll till viss egendom, som ur eller kan antas bil föremål för rättegång eller pröv­ning i annan Uknande ordning, och del skäligen kan befaras alt motpar-


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    75


Föreslagen lydelse

len skaffar undan, väsentligt för­sämrar eller på annat sätt förfogar (iver egendomen till skada för sö­kanden, får domstol förordna om kvarstad på egendomen.


Om någon, i annat fäll än som avses i I eller 2§. visar sannolika skäl för all han mol någon annan har ell anspråk, sivn är eller kan antas bU föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan befaras all motparten genom all ulöva viss verksamhei eller företa eller under­låta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar iitiiv-ningen av sökandens rält eller vä­sentligt förringar dess värde, får domstol förordna om lämplig åt-


Nuvarande lydelse

Jar, förstör eller väsenlligl försäm­rar egendomen.

Finnes lös egendom, som ställes iindei skingringsjörhiid. hos Iredje man. må denne förbjudas att utgiva egendomen.

2

Har part. som i räiiegång yrkat helaliiing för fordran, visal sannoli­ka skäl jör sin lalan och kan skäli­gen befaras, att motparten begiver sig från rikel ulan all efterlämna känd egendom, som svarar mot hans gäld. må förbud meddelas ho­nom att avresa från orlen, med mindre han ställer pant eller hor­gen för skulden. Reseförbud vare ej gällande utöver tre månader efler delgivningen. Har meddelat rese-Jörbiid före nämnda lids ulgång hävts eller eljest upphört all gälla, mä nylt reseförbiid avse allenast ålersloden av sagda tid.

I beslut om reseförbud skall angi­vas den ort. där den, mot vilken Jörhiidel gäller, skall uppehålla sig, samt erinras om puJÖljden för över-Iräddse av förbudet. Överträdes reseförbud. äge rätlen på yrkande UV parlen förordna, att motparten skull ålei-häintas och under den tid Jörbudet gäller hållas i häkte.

3 8

Har part i rättegång visal sanno­lika skäl för sin lalan och kan skäli­gen befaras, all motparten genom alt ulöva viss verksamhet eller företaga eller underlåta viss hand­ling eller genoin annat sitl förhål­lande hindrar eller försvårar do­mens veiksiäUande eller väsentligt förringar dess värde för parten, må vid vite förbud eller unnat föreläg­gande meddelas motparten eller förordnas om egendoms Jörvalt-iiing av god man eller om annan åtgärd, som Jlnnes erforderlig för


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

säkerställande uv partens rält. Fö­reläggande eller förordnande, som nu sagls. må ock meddelas, om del i annat Jäll är för parlen av synner­lig vikl och del ej länder molparlen lill väsenlligl Jörfång.


Lagför.slagen    76 Föreslagen lydelse

gärd för att säkerslälla sökandens räll.

En älgiird enligt forsla stvcket får innebära förbud vid vtte all ut­öva viss verksamhet eller företa viss handling eller annnt forelug­gande vid vite alt beakta sökandens anspråk eller förordnande av .syss­loman eller meddelande av en före­skrift som är ägnad att på annat säll förebygga intrång i sökandens rält.


4 8


Finnes i rättegång om bättre räll lill egendom purt hava egenmäktigt skilt motparten från egendomen el­ler eljest själv tagit sig räll. må för­ordnas, all besinning eller annai förhållande. s(}in rubbats, genasl skall ålerslällas.

5 §

Beslul om åtgärd, som avses i delta kapitel, meddelas av den rätt. där rättegången är.

Fråga om sådan åtgärd må upp­tagas allenast på yrkande av part.

Yrkande må ej bifallas, med mindre tillfälle lämnats molparlen alt yltra sig däröver. Är fara i dröjs­mål, må dock rätten omedelbart be­vilja åigärden alt gälla, lill dess an­norlunda förordnas.


Framgår del i en räiiegång om bättre rätt lill viss egendom all den ena parten har olovligen rubbat motpartens besittning eller vidlagil någon (innan olovlig åtgärd beträf­fande egendomen, får domstolen lörordna att besittningen genasl skall återställas eller annan rättelse genast ske.

5 §

Beslul om älgärd som avses i del­ta kapitel meddelas av den domstol där rättegången är anhängig. År rättegång ej anhängig. gäller i frå­ga om behörig domstol vad sam är föreskrivet om tvistemål. Vad som sägs om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som skall las upp i annan ordning än inför domstol skall dock ej tilläm­pas.

Fråga om åtgärd enligl detta ka­pitel får tas upp endast pä yrkande. Är rättegång ej anhängig. skall yr­kandet framställas skriftligen.

Ett yrkande får ej bifallas ulan all molparlen har berells tillfälle all yttra sig. Är det fara i dröjsmål. får dock rätten omedelbart bevilja åigärden all gälla till dess annat för­ordnas.

Belräffande behandlingen i öv­rigt av fråga angående en åtgärd sinn avses i 1. 2 eller 3 H då rätte­gång ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan fråga upp-


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Älgärd. som avses i 1, 2 eller 3 8, må ej beviljas, med mindre part. sinn begärt åtgärden, hos rätten ställer pant eller borgen för skada, som kan tillskyndas motparten. Finnes parlen ur slånd all slälla så­dan säkerhet och har han visal syn­nerliga skäl för sin lalan, må rällen befria honom därifrån. Från stäl­lande av säkerhel vare kronan fri. Om pant och bingen gälle vad i utsökningslagen är stadgat.

6 §

Återkallas eller förfaller talan, för vars säkerställande åtgärd en­ligl I, 2 eller 3 8 meddelats, eller har, då talan avser fordran, ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för åtgärden, skall den av rätten omedelbart hä­vas. Då målet avgöres, pröve rät­len, om åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband


Lagförslagen    77

Föreslagen lydelse

kominer i räiiegång. Yrkande av sökandens moiparl om ersättning föir kostnad får dock prövas i sam­band med avgörandet av frågan am åtgärden.

6 §

En åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 8 får beviljas endasl om sökanden hos rällen ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten. För­mår sökanden ej ställa säkerhet och har han visal synnerliga skäl för sin anspråk, får rätten befria honom därifrån. Staten, kommuner, lands­tingskommuner och kommunalför­bund behöver ej slälla säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av sä­kerhel gäller 2 kap. 25 § utsök­ningsbalken. Säkerheten skall prö­vas av rätten, om den ej har god­känts av motparten.

7 S

När en åtgärd som avses 11.2 eller 3 § har beviljats, skall sökan­den, mn ej lalan redan har väckls, inom en månad från beslutet väcka lalan i saken vid domstol eller, om anspråket skall prövas i annan ord­ning, enligl vad som gäller därom. Talan som ej skall prövas av dom­stol eller annan myndighet anses väckt när prövning har påkallats hos motparten eller förfarandet har inletts i annan ordning.

Väcks ej lalan enligl vad som sägs i jörsta stycket, skall åtgärden omedelbart återgå.

8 §

En åtgärd som har beviljats enligl 1, 2 eller 3 8 skall omedelbart hä­vas, om säkerhel. som tillgod<7ser ändamålet med åtgärden, ställs el­ler del annars ej längre finns skäl för åtgärden. Återkallas eller för­faller talan som har väckls i saken, skall åtgärden också omedelbart hävas.

Frågan om hävande prövas av


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

med  domen  förordna om älgärd, som nu sagts.

Rätlen äge. när skäl äro därtill, pä yrkande av part förordna, all ål-gärd enligl 4 8 skall gå äter.

7 ,

Finnes kvarstad böra läggas å arrende, hyra eller annat dylikl, som utgår av fasl egendom, för­ordne rätten god man att uppbära medlen: rällen meddele ock den be­lalningsskyldige förbud alt utgiva något till annan än gode mannen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är .synnerlig jara att egendomen genom vanvård el­ler annorledes väsentligen försäm­ras, äge rällen på yrkande av part. som begärt åigärden. förordna god man all förvalta egendomen; par­ten åligge all till bestridande av nö­dig kostnad för egendomens för­valtning erlägga förskott med be­lopp, som bestämmes av rätten.

I övrigt gälle om verkställande av älgärd. som avses I detta kapitel, vad i utsökningslagen är stadgal.


Lagförslagen    78 Föreslagen lyddse

den domsud där rättegången är an­hängig eller, am räiiegång ej är iiii-hängig. av den domsud som först har prövat frågan om åtgärden.

Dä saken är föremål för rätte­gång och målel avgörs, skall rätten pröva, om åtgärden fortfarande skall beslå. Rätten får även i sam­band med domen förordna om en älgärd som nu har angetts.

9 §

Rällen får. när det finns skä! till det. på yrkande av någon av par­terna förordna all en åtgärd enligt 4 8 skall gä äter.

10       §

I fråga om verkställandet av en åtgärd som nvses i delta kapitel finns bestämmelser i utsöknings­balken. Rällen får meddela närma­re föreskrifler om verkställandet, om del behövs.


Ar svar, utdömande av vite, reseför­bud eller någons hällande i häkte, gälle   om   omröstning   därutinnan vad i 29 kap. är sladgal.

16 kap. 6 8 Ivislemål fråga även om an- Är i tvistemål fråga även om an­svar, utdömande av vite eller nå­gons hållande i häkte, gäller om omröstning i frågan vad som före­skrivs i 29 kap.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    79


 


Nuvarande Ivdels


Föreslagen lydelse


17 kap. 14 S"*


Rätten äge. när skäl ära därtill, i dom förordna, all den må verkstäl­las utan hinder av all den icke äger laga kraft.

Rätten /(•(/■. när det finns skäl //// del. i dom förordna att den får verkställas ulan hinder av all den icke äger laga kraft. När del finns anledning, skall rätten därvid före­skriva alt säkerhet skall ställas for skadestånd sam piirien kan bli skyl­dig all utge om domen ändras.

Beslul under rättegången, mol vilkel lalan ej må föras särskilt, skall genast gå i verkslällighel. Delsamma gäller beslul, varigenom rätten

1, avvisat ombud eller biträde,

2,   ogillat Iredje mans yrkande all få som intervenient deltaga i rätte­gången,

3,   utlåtit sig angående ersättning eller förskoll till biträde, vittne, sak­kunnig eller annan, som ej är pari eller intervenient,

4.    förordnat om någons hållande 4. förordnat om någons hällande
i häkte eller om kvarstad, sking-
i häkte eller om kvarstad eller an-
ringsfiirbiid eller annan hand-
nan åtgärd enligl 15 kap. eller om
räckning eller om hävande av sädan
hävande av sådan åtgärd,

älgärd,

5.   lill biträde utsett annan än part föreslagil. eller

6.   ullälii sig i annat fall än som avses i 3 eller 5 i fråga som gäller allmän rätlshjälp, dock ej beslul om ersätlningsskyldighel enligl 31 8 rätlshjälpsla­gen (1972:429).


I fråga om beslut, varigenom fö­reläggande meddelats part eller an­nan all förete skriftligt bevis eller all fillhandahålla föremål för syn el­ler besiktning, gäller vad som sägs i första Slyckel.

Rätten äge, när skäl äro därtill, i beslut, varigenom föreläggande meddelats part eller annan alt före­te skriftligt bevis eller att tillhanda­hålla föremål för syn eller besikt­ning,.//>/YJr

Är särskild föreskrifl meddelad därom, att dom eller beslul. som icke äger laga krafl, må verkställas, vare den gällande.

25 kap.

1 8


Är någon skäligen misslänkl för brott, vara fängelse kan följa, och kan med hänsyn till brottets beskaf­fenhet, den misstänktes förhållande eller annan omständighet skäligen befaras, att han avviker eller annor­ledes undandrager sig lagföring el-


Är nägon skäligen misstänkt för broll. på vilket fängelse kan följa. och kan med hänsyn lill brottets be­skaffenhet, den misstänktes förhål­lande eller annan omständighet skä­ligen befaras, all han avviker eller annorledes undandrager sig lagfö-


' Senaste lydelse 1979:242. ' Senaste lydelse 1964: 166.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

ler sirafl'. men förekommer eljesl ej anledning att anhålla eller häkta ho­nom, må, om det finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffenhet må ock förbud, som nu sagls. meddelas, om skäligen kan befaras, alt den misstänkte ge­nom all begiva sig frän rikel undan­drager sig lagföring eller slraff eUer gäldande uv skadestånd eller an­nan ersiittning lill målsägande, sinn kan aniagas komnia all på grund av brottet ådömas honom.


Lagfiirsltigeit    80 Föreslagen lyddse

ring eller straff, men förekommer eljest ej anledning att anhålla eller häkta honom. får. om del finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom att utan tillstånd lämna ho­nom anvisad vistelseort, (oberoen­de av brottets beskaffenhet //ic oi k-så förbud, som nu sagts, meddelas, om del skäligen kan befaras, att den misslänkie genom att begiva sig frän rikel undandrager sig lagföring eller straff


3 8 Reseförbud meddelas av undersökningsledaien. åklagaren eller rällen. Fråga om reseförbud mä av rällen upplagas på yrkande av undersök­ningsledaren eller åklagaren eller då rätten har all besluta om den miss­tänktes häktning eller hans kvarhållande i häkte. Efter åtalet äge rätten även på yrkande av målsäganden så ock självmant upplaga fråga därom.

/ anledning av målsägandens an­språk på skadestånd eller annan er­sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej meddela reseför­bud eller has rällen yrka sådant förbud, med mindre anspråket an­mälts hos honom: rällen äge alle­nast på yrkande upplaga fråga inn sådanl förbud.

Väckes vid rätlen fråga om reseförbud, skall, så snarl ske kan, förhand­ling därom äga rum inför rätten. Om sädan förhandling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 17 8 är sladgal. Är fara i dröjsmål, må rätten omedelbart meddela reseförbud all gälla, lill dess annorlunda förordnas.

26 kap. Om kvarstad och skingringsförbud       Om kvarstad

1 S


Är nägon skäligen misstänkt för brott och kan skäligen befaras, all han genom alt avvika eller genom all undanskaffa egendom eller an­norledes undandrager sig all gälda böter, värdel av förverkad egen­dom eller annan ersällning till det allmänna eller skadestånd eller an­nan ersällning till målsägande, som


Är nägon skäligen misstänkt för broll och kan del skäligen befaras, all han genom all avvika eller ge­nom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig all be­tala böter, värdel av förverkad egendom eller annan ersättning lill del allmänna elier skadeständ eller annan   ersättning  lill   målsägande.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    81


 


Nuvarande lydelse

kan antagas komma all pä grund av brollel ådömas honom, må kvar­stad läggas å sä mycket av hans lösa egendom, som svarar mot skulden, eller ock, om det är tUlfyl­lest, egendomen ställas under för­bud att säljas eller skingras. Sking­ringsförbud må ock meddelas åfast egendom, som tillhör den misslänk-te.

Finnes lös egendom, som ställes under skingringsförbud, hos tredje man, må denne förbjudas alt utgiva egendomen.


Föreslagen lydelse

som kan aniagas komma att pä grund av brottet ådömas honom, får JÖrordnas om kvarstad på så myckel av hans egendom alt ford­ringen kan antas bli täckt vid ut­mätning.


28


Beslul om kvarstad eller sking­ringsförbud meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad eller sking­ringsförbud må upplagas på yr­kande av undersökningsledaren el­ler åklagaren. Efler åtalet äge rät­ten även på yrkande av målsägan­den så ock självmant upptaga fråga därom.

I anledning av målsägandens an­språk på skadestånd eller annan er­sättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad el­ler skingringsförbud. med mindre anspråket anmälts hos honom; räl­len äge allenast på yrkande för­ordna därom.

Väckes fräga om kvarstad eller skingringsförbud, skall, så snarl ske kan, förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan för­handling gälle i tillämpliga delar vad i 24 kap. 17 8 ör stadgat. Är fara i dröjsmål, må rätten omedel­bart bevilja åigärden att gälla, lill dess annorlunda förordnas.


Beslul om kvarstad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad jår upplagas på yrkande av undersökningsle­daren, åklagaren eller målsägan­den. Efler åtalet får rällen även självmant upplaga fråga därom.

I anledning av målsägandens an­språk på skadeständ eller annan er­sättning får undersökningsledaren eller åklagaren yrka kvarstad en­dast om anspråket anmälts hos ho­nom. Rätten/o/- endasl på yrkande förordna därom.

Väcks fråga om kvarstad, skall, så snart del kan ske. förhandling därom äga rum inför rällen. Om sä­dan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 24 kap. 17 8. Är del fara i dröjsmål, får rätten omedelbart bevilja åigärden all gäl­la lill dess annorlunda förordnas.


3 8
I avbidan på rätlens beslut om        1 avbidan på rättens beslul om
kvarstad eller skingringsförbud må     kvarstad får undersökningsledaren
undersökningsledaren eller åklaga-     eller åklagaren laga lös egendom i
ren laga lös egendom i förvar.
    förvar.

Är fara i dröjsmål, må åtgärd, som nu sagts, vidtagas även av polisman; anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren eller åklagaren, som har att omedelbart pröva, om egendomen skall kvar­bliva i förvar. 6    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 84


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    82


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


4 8


Har undersökningsledaren eller åklagaren lagii lös egendom i förvar eller beslulal, all sädan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han. så snarl ske kan, och .v;.s7 å femte dagen därefter lill rätten avläta framställning om kvarstad eller skingring.sförhud. Göres ej fram­ställning, som nu sagts, skall egen­domen omedelbart ålerslällas.


Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslulal. all sådan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han. så snart det kan ske. och senasi fem dagar därefter till rätlen avlåla framställning om kvarstad. Görs ej sådan framställning, skall egendo­men omedelbart ålerslällas.


Dä framställning inkommit, skall rätten, sä snarl ske kan, och. om synneriigl hinder ej möter, sist ä fjärde dagen därefter hålla förhandling, som avses i 2 8. Utsattes huvudförhandling alt hällas inom en vecka, sedan framställningen inkom, mä dock. om ej rätlen finner särskild förhandling böra äga rum. med förhandlingen anslå till huvudförhandlingen.

Beslutas   kvarstad   eller   sking-    Beslutas kvarstad, skall, om ej

rätlen bestämmer annat, egendo­men kvarbliva i myndighetens vård, lill dess beslulet verkställts.

ringsjörbiid. skall, om ej rällen be­stämmer annat, egendomen kvar­bliva i myndighetens vård, lill dess beslutet verkställts.

5 8


Då rätten förordnar om kvarstad, skall, om ej åtal redan väckts, räl­len utsätta den tid, inom vilken åtal skall väckas. Denna./nr ej bestäm­mas längre än som är oundgängli­gen erforderiigt.

Då rätlen förordnar om kvarstad eller skingringsförbud. skall, om ej ätal redan väckls. rätlen utsätta den lid, inom vilken åtal skall väckas. Denna må ej bestämmas längre, än som finnes oundgängligen ertorder­ligl.

Finnes den utsatta liden otillräcklig, mä rätlen. om framställning därom göres före tidens utgång, medgiva förlängning av tiden.

68


Har ej inom lid, som avses i 5 8, åtal väckls eller lill rätten inkommit framställning om förlängning av ti­den eller har för skulden ställts sä­kerhel eller jörekoinmer eljesl ej längre skäl för kvarstad, skall räl­len omedelbart häva åtgärden.

Har ej inom lid. som avses i 5 8. åtal väckls eller lill rätten inkommit framställning om föriängning av li­den eller har för skulden ställts pant eller borgen eller Jörekomma eljest ej längre skäl för kvarstad eUer skingringsförbud, skall åtgärden uv rätten omedelbart hävas.

Då målet avgöres. pröve rätlen. om åigärden fortfarande skall beslå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd, som nu sagls.

78


Vad i 25 kap. 8 8 är stadgat om reseförbud äge molsvarande till­lämpning belräffande kvarstad och skingringsförbud.


Bestämmelserna i 25 kap. 8 8 om reseförbud gäller också belräffande kvarstad.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse


Lagförslagen    83 Fareslagen lydelse


8 8


Finnes kvarstad höra läggas å arrende, hyra eller annat dylikt, som utgår av jäst egendom, för­ordne rullen god man alt uppbära medlen: rätten meddele ock den be­lalningsskyldige förbud att utgiva någol lill annan än gade mannen.

Meddelas skingring.sförbiid ä fäst egendom och är synnerlig fara all egendomen genom van vård el­ler annorledes väsentligen försäm­ras, äge rällen förordna god man all Jörvalla egendomen. Avser ål-gärden målsägandens anspråk på skadestånd eller annan ersättning, åligge målsäganden att till bestri­dande av nödig kosinad för egen­domens förvaltning erlägga för­skott med belopp, som bestämmes av rätten: i annai .fall skall sådan kostnad utgå uv allmänna medel.

I övrigt gälle om verkställande av kvarstad och skingring.sförbiid vad i utsökningslagen är stadgal: vad där är föreskrivet am pant eller bor­gen skall dock ej äga lillämpning.


I fråga om verkställandet av kvarstad finns beslämmelser i ut­sökningsbalken. Rätten får medde­la närmare föreskrifter om verkstäl­landet, ant del behövs.


 


27

Beslagtaget föremål skall omhän­dertagas av den som verkställt be­slaget eller sällas i förvar under för­segling: om det kan ske utan fara och eljest finnes lämpligl. må dock föremålet kvarlämnas i innehava­rens besittning.

Kvarlämnas föremål i innehava­rens hesiiining. skall förbud med­delas honom att sälja eller skingra föremålet och. om det linnes erfor­deriigt. della genom anslag eller på annat säll så utmärkas, ati del är uppenbari. all del tagits i beslag. Föremålet må av innehavaren nyll­jas. om ej förbud däremol finnes böra meddelas.


kap. 08

Beslaglaget föremål skall las i förvar av den som verkställt besla­get. Om del kan ske ulan fara och eljesl är lämpligt../"Å;- dock föremå­let lämnas kvar i innehavarens be­sittning. Ell föremål som lämnas kvar i innehavarens besinning skall förseglas eller märkas som beslag­taget, såvida det ej jramsiår som obehövligt.

Den från vilken beslag har skett får ej överlåta föremålet eller i strid mot ändamålet med beslaget föifo-ga över föremålet på annat sätt. Ett föremål som ej las i förvar eller Jör-seglas får nylljas av innehavaren, om ej annat beslutas.


 


Prop. 1980/81:84

Nuvarande Ivdelse


Lagförslagen    84 Föreslagen lydelse


Föremål, som lagits i beslag, skall väl värdas, och noggrann tillsyn skall hällas däröver, alt det icke förbyles eller föriindras eller annat missbruk sker därmed.

.■?0 kap. 12 8" Beslul under rättegången, mol vilket lalan ej må föras särskill. skall genasl gå i verkslällighel. Delsamma gäller beslut varigenom rätten

1.    avvisat ombud, biträde eller försvarare.

2.    utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel lill målsägande eller angående ersättning eller förskott lill biträde, försvarare, viltne. sakkunnig eller annan, som ej är pari,

3.    utlålil sig angående häktning eller ätgärd. som avses i 25-28 kap.,

4.    lill försvarare utsett annan än part föreslagit, eller

5.    utlålil sig i annat fall än som avses i 2 eller 4 i fråga som gäller rätlshjälp enligt rätlshjälpslagen (1972:429), dock ej beslul om skyldighet all lill statsverket återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten äge. när skäl ära därtill, i Rätlen /i;/-, när det finns skäl ////

beslul,    varigenom    föreläggande     <:/c/. i beslul. varigenom föreläggan-

meddelals part eller annan att före­te skriftligt bevis eller att tillhanda­hälla föremål för syn eller besikt­ning, förordna all beslutet må verk­ställas utan hinder av att del icke äger laga kraft.

de meddelats part eller annan all förete skriftligt bevis eller all till­handahälla föremål för syn eller be­siktning, förordna all beslutet får verkställas utan hinder av all del icke äger laga kraft. När del finns anledning, skall rätlen därvid före­skriva att säkerhet skall ställas för skadesländ som parten kan bli skyl­dig all utge om beslutet ändras.

Är särskild föreskrift meddelad därom, all dom eller beslul, som icke äger laga krafl, må verkställas, vare den gällande.


33 kap. 5 8

Tredskodom delgives genom rät­tens försorg endast

om den innebär all fordran i:/.?;-siälles alt ulgå med särskild för­månsrätt i fast egendom eller loint-räti.

om den pari som yrkat tredsko­domen begär det, eller

om part beviljats allmän rätts­hjälp.

Tredskodom delges genom rät­tens försorg endast

om den innebär alt fordran ./i:;.v?-slälls alt ulgå med särskild för­månsrätt i lös eller fast egendom.

om den pari som yrkat tredsko­domen begär del. eller

om part beviljats allmän rätts­hjälp.


1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2.    Reseförbud, som har meddelats enligl 15 kap. eller enligl 25 kap. med

' Senaste lydelse 1979: 242. Senasle lydelse 1979: 242.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    85

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

anledning av en målsägandes anspråk pä skadeständ eller annan ersätt­ning, upphör all gälla när de nya beslämmelserna träder i krafl.

3.    1 fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

4.    Vad som föreskrivs i de nya bestämmelserna om förulsätlningar lör kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd inverkar ej på giltigheten av en säkerhetsåtgärd som har beviljats före ikraftträdandel,

5.    Vad som föreskrivs i 27 kap. 10 8 andra stycket i dess nya lydelse gäller även i fråga om beslag som har ägt rum före ikraftträdandel.

57    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1929: 145) om skiljemän'

dels all i 8-10, 12 och 18 88 ordet ""överexekutor" skall bylas ut mot ■'lingsrälien",

dds all i 22 8 ordet "överexekutor" skall bylas ut mot "kronofogde­myndighelen",

dels alt 26 8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

26                                             8-

Räll domstol vare i mål, som     Räll domstol är i mål, som avses
avses 1218, den allmänna under-
1218, den lingsräll. varunder sva­
rar/, varunder svaranden lyder i
randen lyder i tvistemål, som rör
tvistemål, som rör hans person, och
hans person, och i mål. varom för-
i mäl, varom förmäles i 25 8. dimi-
mäles i 25 8, lingsrälien i den ort,
stolen i den ort, där skiljedomen
där skiljedomen meddelats. Finnes
meddelats. Finnes ej behörig dom-
ej behörig domstol efler vad nu är
stol efler vad nu är sagl, upplages
sagl, upplages målet av Stockholms
målel av Stockholms tingsrätt.
                                     tingsrätt.

Ansökningsärenden enligl 8. 9, Ansökningsärenden  enligt  8,  9,

10 och 18 88 upplagas av överexe- 10 och 18 SS upptages av tingsräi-

kulor i den ort, där endera parten ten i den ort, där endera parten har

har sill hemvist. Har enahanda an- sitt hemvisl.  Har enahanda ansö-

sökan gjorts hos merän en överexe- kan gjorts hos mer än en tingsrätt,

kulor, vare den överexekutor behö- är den lingsräll behörig, hos vilken

rig.    hos    vilken    ansökan    försl ansökan försl gjordes, och beslut,

gjordes, och beslul, som av annan som av annan tingsrätt meddelas,

överexekutor meddelas, ogillt. Har ogillt. Har ingendera parlen hem-

ingendera parten hemvist i Sverige, vist i Sverige, upplages ärendet av

upplages ärendel av överexekutor i Stockholms tingsrätt. Ansökan får

5fo(A7jc'//«. Ansökan wfl ej bifallas, ej bifallas, med mindre sökandens

med   mindre   sökandens   motpart motpart lämnats tillfälle all yttra

lämnats tillfälle alt yttra sig. Avser sig. Avser ansökan skiljemans skil-

' Senasle lydelse av 9 § 1976: 122 18 S 1976:122. - Senasle Ivdelse 1976: 122,


 


Prop. 1980/81:84


Laglörslagen    iSfi


 


Nuvarande lyddse

ansökan skiljemans skiljande frän uppdragel, bör jämväl skiljeman­nen höras.

Mol överexekutins beslul. var­igenom skiljeman blivit utsedd eller skild från uppdragel eller skiljeavtal förklarats ha förfallit eller fräga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts, må klagan ej föras.


Föreslagen lydelse

bör jämväl

jande  frän  uppdragel. skiljemannen höras.

Mol tingsrättens beslut, varige­nom skiljeman blivit utsedd eller skild frän uppdraget eller skiljeavtal förklarats ha fortallii eller fråga om förlängning av liden för skiljedoms meddelande avgjorts, får talan ej föras.


Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

Ell ärende som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandel skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst till utgången av år 1982.

58    Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs i fråga om rätlshjälpslagen (1972:429)' dels att i 33 S orden "utsökningslagen (1877: 31 s. 1)"" skall bytas ut mot " "utsökningsbalken"', dels att 5 b och 10 88 skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Fineslagen Ivdelse


5 b 8


Med domstol förstås i denna lag allmän domstol, allmän förvalt­ningsdomstol, bostadsdomslolen, försäkringsöverdomstolen. försäk­ringsrätt, marknadsdomstolen, pa-tenlbesvärsrällen, arbetsdomsto­len, mellankommunala skalterälten och krigsrätt. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla arrende­nämnd, hyresnämnd, statens va-nämnd och överexekutor.


Med domstol förslås i denna lag allmän domstol, allmän förvalt­ningsdomstol, bostadsdomslolen. försäkringsöverdomstolen, försäk­ringsrätt, marknadsdomstolen, pa-lenlbesvärsrällen. arbetsdomsto­len, mellankommunala skallerällen och krigsräll. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla arrende­nämnd, hyresnämnd och statens va-nämnd.


10 8-


Skall den som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för att få till slånd kvarstad, skingringsför­bud eller annan handräckning en­ligl rätlegångsbalken, utsökningsla­gen (1877:31 s. I) eller konkursla­gen    (1921:225),    får   rättshjälps-


Skall den som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för alt få lill ständ kvarstad eller annan lik­nande åtgärd enligl rättegångsbal­ken eller konkurslagen (1921:225). får rätlshjälpsnämnden utfärda an­svarsförbindelse på slatens vägnar.


' Lagen omtryckt 1979:240. - Senastelydeise 1979:347.


 


Prop. 1980/81:84                                         Lagför.slagen    87

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lydelse

nämnden    utfärda    ansvarsförbin­delse pä slatens vägnar.

Forsla stycket äger molsvarande Första stycket äger molsvarande
lillämpning i fråga om verksläl-
    lillämpning i fräga om verkstäl­
lighet enligt 41 eller 42 § iitsök-
lighet enligt 3 kap. 8 eller 9  utsök­
ningslagen. om allmän rättshjälp
ningsbalken. om allmän rättshjälp
beviljats i verkställighetsärendet,
beviljats i verkslällighelsärendet.

Föranleder ansvarsförbindelsen ulgift för slalen, anses ulgiften säsom kosinad för rältshjälpen.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

När ett mäl handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet, tillämpas 5 b 8 i dess äldre lydelse.

Vad som sägs i 10 8 andra slyckel i paragrafens nya lydelse gäller även när säkerhel skall ställas enligl 10 eller 11 8 lagen (1981:000) om införande av ulsökningsbalken.

59    Förslag till

Lagom ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs alt 3 kap. 7 8 lagen (1974:371) om rättegången i arbelslvisler' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lyddse

3 kap.

78

Ordförande får ensam på arbetsdomstolens vägnar förelaga förberedan­de åtgärd saml meddela beslul om avskrivning av mål.

Under förberedelse som avses i 4 kap. 9 8 får ordföranden även

1.    pröva  yrkande  om  kvarstad       1. pröva yrkande om kvarstad, eller skingring.sförbiid.

2.    meddela beslul om avvisande av mäl, om del är uppenbari att rälle-gångshinder föreligger.

3.    meddela tredskodom,

4.    meddela dom över yrkande som har medgivits eller eftergivits,

5.    stadfästa förlikning.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982

' Lagen omtryckt 1977: 530.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    88

60    Förslag till

Lagom ändring i förvaltningslagen (1971:290)

Härigenom föreskrivs att 2 8 förvaltningslagen (1971:290) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

28' Lagen gäller icke ärende hos

1.    regeringen.

2.    kommunal myndighet, om ärendel avgöres genom beslul som över­klagas genom kommunalbesvär eller besvär hos kommunal besvärsnämnd,

3.    överexekutor eller utmät-           3. knmofogdemyndighei. om ningsman, om ärendet avser myn- ärendet avser myndighetens exeku-digheiens   exekutiva   verksamhei,     liva verksamhet, eller

eller

4.    polis-, åklagar- eller lullmyndighel, om ärendel avser myndighetens
verksamhei lill förekommande eller beivrande av broll.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

När ell mål handläggs av överexekutor efler ikraftträdandet, tillämpas 2 8 i dess äldre lydelse.

61    Förslag till

Lagom ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs all 5-7 88 lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse                       Föreslagen lydelse

58 Skatteavdrag samt införsel, som beslulals innan lönefordringen förfallit lill beialning, har förelräde framför kvittning enligl denna lag.

Är arbetsgivarens fordran sådan Är arbetsgivarens fordran sädan
alt räll lill kvittning föreligger enligt
all räll till kvittning föreligger enligl
3 8 och vill arbetsgivaren kvitta mol
3 8 och vill arbetsgivaren kvitta mot
belopp som han ålagts alt innehålla
belopp som han ålagts att innehålla
genom beslut om ulmälning av lön,
genom beslut om utmätning av lön,
beslular utmälningstnannen om be-
beslular kronofogdemyndigheten
loppets fördelning mellan arbetsgi-
om beloppets fördelning mellan ar­
varen och utmätningssökanden ef-
belsgivaren och ulmätningssökan-
ter fordringarnas storlek.
         den efter fordringarnas storiek.

1 övrigl får kvittning ej åberopas mol beslul om utmätning av lön.

' Senaste lydelse 1975:672,


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    89


 


Nuvarande lydelse

Talan mol utmätningsmans be­slul enligl andra stycket föres hos överexekutor genom besvär. Kla­gan är ej inskränkt lill viss lid.


Föreslagen lydelse

Talan mol kronofogdemyndighe­tens beslut enligl andra slyckel föres i hovrätten genom besvär. Ta­lan är ej inskränkt lill viss lid.


68


Innan kvittning får ske enligt 3 8 första styckei eller med slöd av kol­lektivavtal, skall arbetsgivaren från utmätningsman inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som enligl 4 S skall vara skyddad mol kvittning. Upphör arbetstagarens anställning utan föregående upp­sägningslid, får arbetsgivaren hålla inne lönebelopp lill dess utmät­ningsmannens besked föreligger. Del åligger i sådanl fall arbetsgiva­ren all ofördröjligen begära sådanl besked.


Innan kvittning får ske enligl 3 8 första stycket eller med slöd av kol­lektivavtal, skall arbetsgivaren från knmofogdemyndighelen inhämta besked om hur stor del av löneford­ringen som enligl 4 8 skall vara skyddad mol kvittning, Upphör ar­betslagarens anställning ulan före­gående uppsägningstid, får arbets­givaren hålla inne lönebelopp lill dess kronofogdemyndighetens be­sked föreligger. Del åligger i sådanl fall arbetsgivaren all ofördröjligen begära sädant besked.


78


Framställning om besked enligl 6 8 göres hos utmälningsmannen i den ort där arbetstagaren är bosatt. Är han icke bosatt här i landel, gö­res framställningen i den ort där ar­betsgivaren finnes. Innan utmät­ningsmannen meddelar beslut, skall han bereda arbetstagaren till­fälle att yttra sig, om del kan ske ulan avsevärd tidsutdräkt.

Mol utmätningsmannens beslul fär lalan ej föras. Utmätningsman­nen kan ändra beslutet, om anled­ning därtill förekommer.


Framställning om besked enligt 6 8 göres hos kronofogdemyndighe­ten i den ort där arbetstagaren är bosatt. Är han icke bosall här i lan­del, göres framställningen i den ort där arbetsgivaren finnes. Innan kronofogdemyndigheten meddelar beslut, skall myndigheien bereda arbetstagaren tillfälle all yttra sig, om del kan ske ulan avsevärd tids­utdräkt.

Mol kronofogdemyndighetens beslut får talan ej föras. Kronofog­demyndigheten kan ändra beslutet, om anledning därtill förekommer.


Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

1 fråga om lalan mol beslul enligt 5 8 andra styckei som har meddelats av utmätningsmannen före ikraftträdandet tillämpas paragrafen i dess äldre lydelse.

62    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 20 kap. 6 8 lagen (1962: 381) om allmän försäk­ring' skall ha nedan angivna lydelse.

' Lagen omlryckl 1977:630.


 


Prop. 1980/81:84                                             Lagförslagen    90

Nuvarande lydelse                        Föreslagen Ivdelse

20 kap. 68 Försäkrads fordran ä ersättning enligt denna lag. som innestår hos riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, mä ej utmätas. För­säkrads rätt lill ersällning mä ej heller överlälas. innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Beslämmelserna i första styckei  Beslämmelserna i första styckei

hindra ej ulmälning enligt vad som      hindrar ej utmätning enligl vad som

föreskrives i 67 d § utsökningslagen     föreskrives i 7 kap. utsökningsbal-

(1877:31 s. I).                            ken.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

63    Förslag till

Lagom ändring i rennäringslagen (1971:437)

Härigenom föreskrivs alt i 45 8 rennäringslagen (1971:437) orden "ut­sökningslagen (1877: 31 s. D" skall bytas ul mot "utsökningsbalken".

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

64    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs all 82 8 lagen (1972: 262) om understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

82 8 Fordran som pä grund av moderskapsförsäkring innestår hos under­stödsförening får ej utmätas.

Om ulmätningsfrihet för kapilal-     Om utmätningsfrihel för kapilal­
försäkring, sjukhjälp och pension
försäkring, sjukhjälp och pension
finns bestämmelser i lagen
                  finns beslämmelser i lagen
(1927: 77) om försäkringsavtal och i
(1927; 77) om försäkringsavtal och i
utsökningslagen (1877:31 s.l).
              5 kap. utsökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    91

65    Förslag till

Lagom ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs i frågaom lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift dds all i 9 8 ordet "utmätningsman" skall bylas ul mol ""kronofogde­myndigheten"'. dels alt 13 8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

13                                                                                            S'
Om ej annat följer av denna lag
    Om ej annat följer av denna lag
gäller uppbördslagen (1953:272)
gäller uppbördslagen (1953:272) i
och InJörscllagen (1968:621) i lill-
tillämpliga delar i fräga om felpar-
lämpliga delar i fräga om felparke-
keringsavgift. Reglerna om restav-
ringsavgifl. Reglerna / uppbördsla-
gift skall dock inle tillämpas. Rege-
gen om restavgift skall dock inle
    ringen fär föreskriva avvikelser
lillämpas. Regeringen får föreskri-
frän uppbördslagen, när del gäller
va avvikelser från de nämnda la-
avkorlning, avskrivning och det ad-
garna. när del gäller avkortning.
ministrativa förfarandel i fråga om
avskrivning och del administrativa
felparkeringsavgift. Införsel enligt
förtärandet i fråga om felparke-
  15 kap. utsökningsbalken får äga
ringsavgifl.
                          rum         vid         indrivning         av

felparkeringsavgift.

Äläggande enligl 6 8 andra slyckel får ej utfärdas senare än ell är efter den dag då överträdelsen skedde.

Åtgärd för indrivning av felparkeringsavgift fär ej vidtagas senare än fem år eftei den dag överträdelsen skedde.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

66    Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978: 262)

Härigenom föreskrivs att 43 och 44 85 förfogandelagen (1978: 262) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

43 8 I fråga om nedsättning, fördelning och utbetalning av ersättning, som fastställts all ulgå för skada på eller avsevärd försämring av faslighel, samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar expropriationslagen (1972:719).

Kan flera göra anspråk på betal- Kan flera göra anspråk pä betal­
ning ur ersättning, som i annat läll
ning ur ersättning, som i annat fall
än som avses i första slyckel fasl-
än som avses i första slyckel fasl­
slällls enligt denna lag, och enas de
ställts enligl denna lag, och enas de

' Senaste lydelse 1979:562.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    92


 


Nuvarande lyddse

ej om hur ersättningen skall förde­las mellan dem, skall ersällningen nedsättas hos övercxekiiior. 1 fräga om nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttagas lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsällaiide i allmänt förvar.


Föreslagen lydelse

ej om hur ersättningen skall förde­las mellan dem, skall ersällningen nedsättas hos läiissiyrdseii. 1 fråga om nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttagas lagen (1927:56) om nedsällning uv pengar hos mviulig-het.


44 8'


Ersättning för egendom som är utmätt eller har lagils i anspråk ge­nom betalningssäkring skall utges lill utmälningsmannen. Avser er­sättningen egendom som är belagd med kvarstad eller ställd tinder skingring.sförhiid. skall ersättning­en ulges lill överexekutor.


Ersällning för egendom som är utmätt, belagd med kvarstad eller lagen i anspråk genom betalnings­säkring skall ulges lill kronofogde­myndighelen.


Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Ell ärende om nedsällning enligt 43 5 andra stycket, som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandel, skall även därefter handläggas av överexekuior, dock längsi till ulgången av år 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 44 8 i dess nya lydelse gäller även sking­ringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

67    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)'

dels all i 45 8 3 mom.. 61-64, 74 och 76 88 ordet "ulmälningsman" i olika böjningsformer skall bytas ul mol "kronofogdemyndighet"" i molsva­rande form,

dels alt i 62 8 orden "lagen om ackordsförhandling ulan konkurs" skall bytas ut mol "ackordslagen (1970: 847)"".

dds all i 65 och 66 SS ordel '"införsellagen"" skall bylas ut mol ""15 kap. utsökningsbalken",

dels alt i 68 8 6 mom. orden "65 S utsökningslagen" skall bytas ut mol "5 kap. 1-3 88 utsökningsbalken"",

dds all 59, 60 och 87 88 skall ha nedan angivna lydelse.

Senastelydeise 1978:900, Lagen omlryckt 1972:75. Senasle lydelse av

62  § 1974:771

63  8 1974:771

64  § 1974:853

65  § 1974:771

66  8 1974:853

68 8 6 mom. 1974:771

74 8 1974:771

lagens rubrik 1974:771.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    93


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse 59 S-


 


Del äligger utmätningsman alt verkställa indrivning av skall. Där­vid fär utmätning och införsel äga rum enligt vad som siigs i 60 .■?.


Det äligger kronofogdemyndig­heten all verkställa indrivning av skall. Därvid får verkställighet en­ligt ulsökningsbalken äga ruin.


Beslämmelserna om indrivning av skall skall ocksä tillämpas på indriv­ning av kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift, förseningsavgift eller ränla enligt denna lag.

60 8' / mom. Vad i 6 § utsökningsla­gen siadgas om jäv mot utmät­ningsman gälle ock med avseende å den. scmi förrättar utmätning för skatt.

2   mom. Vid utmätning för skall skota, med de förbehåll som i 3 mom. sägs, lända lill efterrättelse utsökningslagens Jöreskrifier om verkställighet av ulmälning och vad därvid må undantagas, om ut­mätl egendoms försäljning, omför­delning av medel, som IiU följd av ulmälning infiulil, saml om klagan över utmätningsmans förfärande.

3   mom. Beslämmelserna i 88 c § och 198 § 3 mom. utsökningslagen, II § lagen (1971:494) om exekutiv

försäljning av fasl egendom, 3 § la­gen (1973:1130) om exekutiv för­säljning av registrerat skepp m.m. saml 3 § lagen (1971:500) om exe­kutiv försäljning av luftfartyg m. m. skola icke äga tUlämpning vid utmätning för skalt.

4    mom. Införsel enligl införseUa- Införsel   enligl   15   kap.   uisök-
gen får äga rum vid indrivning av     ningsbalken  får äga  rum  vid  in-
restförd skall och avgift som anges     drivning av restförd skall och avgift
i 1 8 första slyckel denna lag.              som anges i 1 8 första slyckel den­
na lag.

För skall eller avgift, som på grund av föreskrift i annan författning skall indrivas i samma ordning sdm skatt enligt denna lag, fär införsel äga rum endasl om del är särskill föreskrivet.

- Senastelydeise 1979:489.  Senasle lydelse av

3  mom. 1973: 1135

4  mom. 1974:771.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    94


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

87 S"* Besvär över beslut enligt denna lag eller över laxering inverkar icke på skyldigheten all erlägga den skall, som besvären rör.

Åtgärd enligl denna lag skall verkställas oavselt att del beslut el­ler utslag som föranleder åtgärden icke vunnii laga krafl. Motsvarande gäller vid verkslällighet enligl ut­sökningsbalken. Beslut eller utslag i laxeringsmål. där laxeringen fasl­slällls till lägre belopp än taxerings-inlendenlen yrkal eller medgivii, får dock icke föranleda restitution om laxeringsintendenten anmäll hinder härför. 1 sisinämnda fall får länsstyrelsen på ansökan medgiva restitution, varvid beslämmelserna i 49 8 2 mom. sisla stycket om stäl­lande av säkerhel lillämpas.

melserna   1

49 8

Ätgärd enligl denna lag skall verkställas oavsett alt del beslul el­ler utslag som föranleder åtgärden icke vunnii laga krafl. Beslul eller utslag i laxeringsmål. där taxering­en faslslällls till lägre belopp än taxeringsintendenten yrkat eller medgivit, får dock icke föranleda restitution om laxeringsintendenten anmäll hinder härför. I sisinämnda fall må länsstyrelsen på ansökan medgiva restitution, varvid besläm-

mom,   sista

styckei om ställande av säkerhet tillämpas.

Beslämmelserna i andra styckei om reslilulion äga molsvarande till­lämpning i mål där allmänt ombud har besvärsrält samt i mål om skatle­lillägg eller förseningsavgift enligl laxeringslagen.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

68    Förslag tiil

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, lullar och avgifter dels att 13-15 88 skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 13 och 15 88 skall utgå. dels alt 10-12 88 skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


10 8


I fråga om verkstålligheien gäller vad som är föreskrivet om utmät­ning för fordringen. Verkställighet får dock ej äga rum i avlöning eller annan Jörmån som avses I 67 a och 67 d §§ utsökningslagen 11877:31 s. 1} förrän dagen efter del att den har utbetalats. Vid verkstäUigheten


/ .fråga om verkslällighel av be­slut om betalningssäkring tUlämpas I och 2 kap. utsökningsbalken saml vad som föreskrivs om ulmälning i 4 kap. 2-9 §§. II § första stycket, I2 — I9§§. 22 § första oeh iredje siyckena, 24. 25 och 33-35 §§, 5 och 6 kap. och 12 kap. 3—5 §§ sam-


" Senastelydeise 1978:201.


 


Prop. 1980/81:84


Lagförslagen    95


 


Nuvarande lydelse

tillåmpas ej bestämmelserna i 91 a § 3-5 mom. eller 91 b i utsök­ningslagen och ej heller vad 69 H sainma lag och 5 1} lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom innehåller om la­lan vid domstol.


Föreslagen lydelse

ma balk. Mål.om verkslällighel uv beslut om beliilningssäkring hand­läggs som allmänt mål.

Lön eller annim förmån som avses i 7 kap. ulsökningsbalken får ej las I anspråk genom beliilnings­säkring innan den har belalals ul och kan inmätas.


II  8


VerksiiiUigheien får ej omfatta försiiljning av egendom eller betal­ning av fordringen. Beslämmelsen i 183 § 3 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) om försäljning av lös egendom, som är föremål för kvar­stad, lillämpas dock i Jråga om lös egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring.


Gäldenären får inte överlåta egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring, eller till skada för borgenären förfoga äver egendomen på annat sätt. om inte knmofogdemyndighelen medger del av särskilda skäl.

I .fråga om verkan i övrigt av verkställd betalningssäkring gäller vad som föreskrivs om ulmälning i 4 kap. 29 § andra slyckel, 30 och 31 §§ och 12 kap. 6-10 H utsök­ningsbalken. Att betalningssäkring ger förmånsrätt föreskrivs i för­månsrättslagen (1970:979).

Om lös egendom, som har lagiis i anspråk genoin beialningssäk-ring. hastigt fäller i värde eller krä­ver alltför kostsam vård. får den på begäran av någon av parterna säl­jas i den ordning som gäller för ul­mäll egendom.


12 5


I fräga om lalan mot beslul som rör verkställigheten gäller i tillämp­liga delar bestämmelserna i utsök­ningslagen (1877:31 s. I) om kla­gan över utmätningsmans förfaran­de och över utslag i utsökningsmål. Talan mot kronofogdemyndighets beslut är ej inskränkt till viss tid.


I fräga om talan mol beslul som rör verkställigheten tillämpas vad som enligt ulsökningsbalken gäller belräffande kvarstad Jör fordran.


Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

I fräga om lalan mot beslut som har meddelats av kronofogdemyndig­heten före ikraftträdandet och beträffande lalan mol beslut av över­exekutor tillämpas 12 8 i dess äldre lydelse.

När en ansökan om avläggande av beialningssäkringsed har kommit in till konkursdomaren före ikraftlrädandel, lillämpas 15 8 fortfarande.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagför.slagen    96

69    lörslag till

Lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skaltefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs all 1 8 lagen (1978:882) om säkerhel för skalte­fordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1  8 Vid indrivning av fordran i allmänt mål får kronofogdemyndighet i samband med alt uppskov beviljas med betalning eller med viss indriv­ningsåtgärd ta emot säkerhel som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge del. annan erbjuder sig alt ställa.

Med allmänt mål avses i denna     I   1   kap.   6 §   ulsökningsbalken

lag mål hos kronofogdemyndighet finns bestämmelser om vad som om intagande av skall eller liill, avses med allmänt mål. slalen lillkommande avgift eller lik­nande medel som får tas ul genom utmätning ulan JÖregående dom, böter eller annat som indrivs i sam­ma ordning som böter, avgift lill siatsverket enligt vattenlagen (1918:523) eller belopp som har er­lagts av allmänna medel och enligt domstols beslut skall återbetalas lill slatsverkel.

Denna lag träder i krafl den I januari 1982.

70    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskall' dels all i   17 b S ordet "införsellagen" skall bylas ul mol ""15 kap.

ulsökningsbalken", dels alt i 18 8 ordel "ulmälningsman" i olika böjningsformer skall bylas

ul mol "kronofogdemyndighet" i molsvarande form.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Lagen omtryckt 1970:933.

Senasle lydelse av

18 § 1971:814

lagens rubrik 1974: 777.


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    97

71    Förslag till

Lagom ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs alt 48 8 lagen (1968:430) om mervärdeskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

48 8 Betalas icke skatt i behörig lid och ordning indrives skall och restavgift.

Beslämmelserna i uppbördslagen Beslämmelserna i uppbördslagen
om indrivning, avkortning och av-
(1953:272) om indrivning, avkort-
skrivning saml efterkrav och pre-
ning och avskrivning samt efler-
skription gäller i tillämpliga delar i
krav och preskription gäller i till­
fråga om mervärdeskati. Införsel
lämpliga delar i fråga om mervärde-
enligt införsellagen den 6 december
skall. Införsel enligt 15 kap. uisök-
1968 (nr 621) får äga rum vid in-
ningsbalken får äga mm vid in­
drivning av mervärdeskatt och rest-
drivning av mervärdeskall och rest­
avgift på skatten.
                                            avgift på skallen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

72   Förslag till

Lagom ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs all i 30 8 vägirafikskallelagen (1973:601)' orden "införsellagen (1968:621)" skall bylas ul mol "15 kap. utsökningsbal­ken".

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

73    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs all i 6 8 lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt orden "införsellagen (1968:621)" skall bylas ul mol ""15 kap. utsökningsbal­ken".

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

' Lagen omlryckt 1979:304.'

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885, ' Lagen omtryckt 1979:280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

7    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84


 


Prop. 1980/81:84                                            Lagförslagen    98

74    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs all i 30 8 lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, mm,', orden "införsellagen (1968:621)" skall bylas ul mol "15 kap, utsökningsbalken".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982

Lagen omtryckt 1974:938.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938,

Senaste lydelse av 30 S 1980: 314,


 


Prop. 1980/81:84                                                 Inledning    99

Utdrag JUSTniEDEPARTEMENTET     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-06-05

Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell. Petri

Föredragande: stalsrådel Winberg

Lagrådsremiss med förslag till lag om införande av utsökningsbalken m.m.

1    Inledning

Den 16 mars 1978 beslöl regeringen att lagrådels yttrande skulle inhämtas över ett inom jusfitiedepartementet upprättat förslag till en utsökningsbalk (UB). I en den 28 juni 1979 beslutad remiss till lagrådet föreslogs vissa ändringar i del tidigare remitterade förslaget, vilka hade samband med ny lagstiftning som hade ägl rum efler den fidigare remissen. Sedan lagrådet numera har avgett det begärda yttrandet, har regeringen tidigare denna dag beslulal att genom proposilion lill riksdagen (prop. 1980/81: 8) föreslå en ny UB.

Förslagel till UB innehåller inle övergångsbestämmelser eller följd­ändringar i annan lagstiftning. Bestämmelser härom har avsetts bli upplagna i ell särskill förslag.

I belänkandet (SOU 1974:55) Utsökningsrätt XllP har lagberedningen lagt fram förslag lill promulgationslag till UB och lill annan följdlagstift­ning. Lagförslagen bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1.

Belänkandet innehåller också ett i huvudsak självständigt avsnitt rörande förslag om upphävande av lagen (1845:50 s. 1) om handel med

' Betänkandet är underlecknal av f.d. justitierådet Gösta Walin. ordförande, numera hovrättsrådet Torkel Gregow, ledamot, och hovrättsassessorn Peter Löfmarck, sekreterare. Vid utarbetandet av belänkandet har som sakkunniga medverkat numera avlidne kronofogden Nils Frykholm, kronodirektören Ragnar Jungkvist, justitierådet Henrik Hessler, direktören Pontus Modigh och justitierådet Lars Welamson.


 


Prop. 1980/81:84                                 Nuvarande ordning    100

lösören, som köparen låter i säljarens värd kvarbliva - lösöreköpslagen - och om ny lagsliflning i den lagens ställe. Den frägan las emellertid inte upp i della sammanhang.

Beredningens förslag har remissbehandlats.'' Yttranden har avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, hovrällen för Övre Norrland, domstolsväsendets organisalionsnämnd (DON), riksåklagaren (Rk). slals­konlorel, bankinspektionen, försäkringsinspeklionen. riksskatteverket (RSV), länsslyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Krono­bergs, Malmöhus, Göleborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands. Koppar­bergs, Jämllands och Norrbotlens län, köplagsuiredningen (Ju 1963:51). offentlighets- och sekrelesslagsiiftningskommillén (Ju 1970:49), kredit­köpkommiiién (Ju 1971:05), konkurslagskommittén (Ju 1971:06), ulred­ningen (Ju 1972:05) angående inskrivning av rätt till luftfartyg m.m.. utred­ningen (Ju 1972:12) angående företagsinleckning, försäkringsrältskom­mittén (Ju 1974:09), utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m, i skalleprocessen. Svenska handelskammaiförbundel. Svenska bankför­eningen, Sveriges föreningsbankers förbund. Post- och Kreditbanken, Svenska försäkringsbolags riksförbund. Tjänstemännens eenlralorganisa-tion (TCO), Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund. För­eningen Sveriges kronofogdar. Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks- och induslriorganisation (SHIO).

Post- och Kreditbanken har anslutit sig lill bankföreningens yttrande. RÄ har bifogat yttranden från överåklagarna i Stockholms. Göteborgs och Malmö åklagardistrikt och från vissa länsåklagarmyndigheter. RSV och några länsstyrelser har bifogat yttranden från vissa kronofogdemyndig­heter.

En del remissinstanser har begränsai sina yllranden lill alt avse några särskilda frågor.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2    Nuvarande ordning beträffande exekutiva myndigheter

Handläggningen av utsökningsmål i första instans är f n. delad mellan två myndigheter, överexekutor oeh utmätningsmannen. Överexekuior utgörs av länsstyrelsen. Denna kan dock förordna annan alt vara över­exekutor för en särskild förrättning. Kronofogde är utmätningsman men kan, enligt beslämmelser som regeringen meddelar, sälla annan tjänste­man vid kronofogdemyndighelen i sill ställe.

1 fråga om uppgifter enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) - UL - och

   Här redovisas inle yttranden som endasl avser avsnittet rörande lösöreköpslagens avskaffande m.m.


 


Prop. 1980/81:84                                 Nuvarande ordning     101

därtill anslutande lagar ankommer det pä överexekuior dels alt förordna om verkställighet av dom m,m, i vissa särskilt kvalificerade fall. dels att ombesörja exekutiv försäljning av fast egendom, registrerat skepp eller skeppsbygge och luftfartyg m.m, och i samband därmed fördela köpeskil­lingen, dels ock alt förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder samt om avhysning och ann.iu handräckning. Därutöver har överexekutor all pröva klagan över utmätningsmannens beslul och åigärder. Handlägg­ningen av övriga exekutiva uppgifter åvilar utmätningsmannen, dvs i reali­teten kronofogdemyndighelen.

Överexekuior har emellertid uppgifler även enligl andra lagar än UL och de som direkt ansluter lill denna. Det ankommer sälunda enligt vissa lagar på överexekuior all förordna om verkställighet, t.ex. enligl lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslul och 5 8 lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servilut. Enligl flera lagar åvilar del överexekutor alt förordna om handräckning. Som exempel på sådana beslämmelser kan nämnas 13 kap. 8 § vattenlagen (1918:523), 39 § naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1974:1025) och 47 8 miljöskyddslagen (1969:387, omtryckt 1972:782).

Överexekutor har också en del uppgifter som inle är av rent exekutiv nalur. Hit hör bl.a. uppgiften alt la emot deposition av pengar enligl lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar och av hyra enligt 12 kap. 21 och 44 8§ jordabalken (JB). Andra exempel är befogenheten enligl lagen (1929:145) om skiljemän att i vissa fall utse eller entlediga skiljeman och all medge uppskov med skiljedom samt uppgiften enligl 17 § lagen (1915:218) om avlal och andra rättshand­lingar på förmögenhetsrättens område all förklara skriftlig fullmakt kraftlös.

Det ankommer också i allmänhet på överexekuior att pröva klagan över beslul som utmätningsmannen (kronofogdemyndigheten) meddelar enligt särskilda lagar. Bestämmelser härom finns l.ex. i 54 8 konkurslagen (1921:225) och 5 § fjärde slyckel lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt­ningsrätt. Samma ordning torde gälla utan särskild beslämmelse när uppgifler annars åvilar utmälningsmannen eller kronofogdemyndigheten, om inte annat föreskrivs.

Enligl vissa lagar skall medel betalas till länsstyrelsen, vilken har all fördela dem i princip enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för fasl egendom som har sålts på exekutiv auklion. Se t.ex. 6 kap. 1 och 18 §8 expropriationslagen (1972:719) och 9 kap. 11 och 24 S§ vattenlagen. Dessa uppgifler ankommer på länsstyrelsen som sådan men brukar hand­läggas på länsslyrelsens överexekutorsavdelning.

Antalel mål enligl särskilda förfaltningar som överexekutorerna slutligt handlade under år 1978 kan med ledning av tillgänglig statistik beräknas till omkring 1.000. 1 detta antal ingår inte ärenden som ankommer på läns­styrelsen som sådan men handläggs på överexekutorsavdelningen, dvs.


 


Prop. 1980/81:84                             Förslaget lift UB     102

ärenden angående fördelning av medel enligl expropriationslagen, vallen­lagen m.fl. lagar samt ansökningar från övriga nordiska länder om in­drivning av underhållsbidrag m.m.

3    Innebörden av förslaget till utsökningsbalk i vissa hänseenden

Den i propositionen föreslagna UB avses ersätta, förutom UL och förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall (Up), bl.a. införsellagen (1968:621), lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom, lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.. lagen (1973:1130) om exekutiv för­säljning av registrerat skepp m.m. samt lagen (1921:244) om ulmälningsed.

1 propositionen föreslås att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas. De uppgifter som åvilar överexekutor enligt UL och därtill anslutande lagar skall i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. Detla gäller dock inte förordnande om säkerhetsåtgärder eller handräckning. Uppgiften att förordna om såväl kvarstad och andra säkerhetsåtgärder som handräckning av det slag som avses i 191 och 192 §§ UL (återställande av rubbad besittning m.m. och avhysning) förutsätts i stället skola ankomma på tingsrätten. Besvär över kronofogdemyndighetens beslul skall enligt förslaget föras direkt i hovrätten.

Den nuvarande ordningen att den exekutiva verksamheten åvilar utmät­ningsmannen, dvs. kronofogden, som enligt särskilda föreskrifter kan sätta annan i sitt ställe, har övergetts. Enligl förslaget skall handläggningen av utsökningsmål ankomma på kronofogdemyndighelen.

I motsats till vad som är fallet med UL föreslås UB bli direkt lillämplig inte endast på verkställighet av domar och andra exekutionstitlar som rör civilrältsliga förhållanden utan även i fråga om uttagande av böter och viten samt skatter och allmänna avgifter m.m. (allmänna mål).

Av andra nyheter i UB som är av särskild betydelse för frågan om följd­ ändringar i andra lagar kan nämnas följande. Inträdel av förmånsrätt på gmnd av utmätning regleras på ett annat sätt i UB än f.n. Detta gäller bl.a. i fråga om fast egendom, registrerat skepp och registrerat luftfartyg. Den nuvarande utmätningsfriheten för fordran på vissa slags skadestånd vidgas lill att i viss utsträckning gälla även efter utbetalning av skadeståndet. Enligt förslaget får en fordran eller rätfighet, som grundas på ett löpande skuldebrev eller annat presentationspapper, utmätas utan hinder av att handlingen inte kan anträffas, om det kan antas att handlingen undanhålls eller har förkommit. Enligt UB;s regler om avhysning kan kronofogde­myndigheten träffa avtal om deposition av egendom, som är föremål för avhysning. 1 UB meddelas närmare bestämmelser om verkställighet av beslut om kvarstad och om rättsverkan av sådan åtgärd. Förslaget utgår


 


Prop. 1980/81:84                         Lagberedningens förslag     103

därvid från att de nuvarande säkerhetsåtgärderna kvarstad och skingrings­förbud skall föras samman till ett institut, benämnt kvarstad.

4    Lagberedningens förslag till följdlagstiftning

I betänkandet (SOU 1974:55) Utsökningsrätt XIII föreslår beredningen lill en början en lag om införande av utsökningsbalken (promulgationslag). Denna innehåller, förutom bestämmelser om ikraftträdande och om upp­hävande av UL och andra lagar som ersätts av LIB, övergångsbestäm­melser av sedvanlig karaktär.

Beredningen föreslår vidare följdändringar i andra lagar. Betänkandet innehåller dock endast förslag i fråga om den viktigaste följdlagstiftningen. Beredningen har förutsatt alt återstoden av arbetel på följdändringar skall utföras inom justitiedepartementet.

Det råder enligt beredningen inte någon tvekan om att kronofogde­myndighelen även ulanför UB:s direkta tillämpningsområde bör träda i överexekutors ställe såvitt angår exekutiva uppgifter. Beredningen nämner därvid bl.a. överexekutors uppgifi enligt särskilda lagar att pröva huruvida verkslällighet får äga rum samt uppgiften att förordna om säkerhets­åtgärder och handräckning. 1 sisinämnda hänseende bör förslaget ses mot bakgrund av att beredningen i betänkandet (SOU 1973:22) Utsöknings­balk, Utsökningsrätt XII, hade föreslagil att överexekutors uppgifler enligt UL att förordna om hithörande åtgärder skulle ankomma på kronofogde­myndighelen.

Utanför del renl exekutiva områdel finns det enligt beredningen skäl att välja mellan olika myndigheier. I vissa fall föreslår beredningen att en uppgift som f n. ankommer på överexekuior skall flyttas över till krono­fogdemyndighelen, t.ex. uppgiften att la emot hyra som nedsätts enligt JB eller andra medel som nedsätts enligl lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar samt uppgiften att sälja fast egendom enligt lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom oeh att pröva vissa frågor i samband därmed. Enligt förslaget skall en del andra uppgifter föras över från överexekutor till tingsrätten. Som exempel kan nämnas uppgiften enligl skiljemannalagen alt i vissa fall utse och entlediga skiljeman och att medge uppskov med skiljedom samt befogenheten enligt avtalslagen att förklara en skriftlig fullmakt kraftlös.

Beträffande lalan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt särskilda lagar går beredningens förslag ul på att sådan talan skall föras direkt i hov­rällen.

Beredningen berör också den uppgifi som åvilar länsstyrelsen att, med tillämpning av reglerna om fördelning av köpeskilling for exekutivt såld fast egendom, fördela medel enligl expropriationslagen, vattenlagen m.fl. lagar. Enligt beredningen kan det synas rationellt att dessa fördelnings-


 


Prop. 1980/81:84                                       Föredraganden     104

ärenden flyttas lill kronofogdemyndigheten. Någol förslag härom läggs dock inte fram. Beredningen framhåller all några svårigheter inle torde möta att länsstyrelsen, om ärendena inte flyttas, vid behov anlitar expert pä hithörande frågor hos kronofogdemyndighelen eller på annat håll.

Av andra ändringar som föreslås i belänkandel kan nämnas följande. 1 bl.a. förmånsrättslagen (1970:979), JB och sjölagen (1891:35 s. 1) föreslås ändringar som har samband med att lidpunkten för inträdet av förmånsrätt på grund av ulmälning förutsätts bli reglerad på ett annat sätt än f.n. Till följd av möjlighelen alt utmäta ett löpande skuldebrev eller annat presenla­tionspapper som undanhålls föreslås alt del i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling förs in beslämmelser som medger alt handlingen dödas i sådant fall. Beredningen föreslår vidare en ny bestämmelse i 12 kap. handelsbalken (HB), som skall ge en depositarie rätt att under vissa fömtsättningar sälja deponerad egendom. Förslaget har samband med reglerna om avhysning, som medger kronofogdemyndigheten att låta deponera en avhysl persons egendom. 1 samband med sistnämnda ändring föreslås all bestämmelserna i 10 kap. 2 § HB om en panthavares försälj­ningsrätt moderniseras. Säkerhetsätgärderna kvarstad och skingrings­förbud föreslås i RB bli sammanslagna till ett institut, benämnt kvarstad. Verkan av kvarstad föreslås bli reglerad i bl.a. JB. Enligl förslaget skall också reseförbud avskaffas som säkerhetsåtgärd med anledning av vanliga fordringsanspråk.

Beredningens förslag har mottagits positivt av remissinstanserna. På enskilda punkter har emellertid vissa remissinslanser förordat andra lös­ningar. Detta gäller även frågan vilken myndighet som skall överta över­exekutors befogenheter.

5    Föredragandens överväganden

Jag vill först underslryka att införandet av UB kräver både ett flertal bestämmelser av övergångskaraktär och åtskilliga följdändringar i annan lagstiftning. Följdlagstiftningen spänner över flera olika lagstiftnings­områden. Sammanlagl är det ett 90-tal lagar som behöver ändras.

Beredningens förslag till promulgationslag innehåller dels bestämmelser om ikraftträdande av UB och upphävande av UL och därtill anslutande lagar, dels rena övergångsbeslämmelser. Jag kan i princip ansluta mig till förslaget. Den i propositionen föreslagna UB avviker emellertid på en del punkter från beredningens förslag lill UB. Redan härav följer att vissa av­vikelser bör göras från beredningens förslag till promulgationslag. Även i en del andra avseenden finns det skäl att välja andra lösningar än bered­ningen har föreslagil. Jag återkommer härtill i specialmotiveringen.

Enligt propositionen beträffande UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. En av de viktigaste frågorna vid följdlagstiftningen till UB är


 


Prop. 1980/81:84                                       Föredraganden     105

därför vilken eller vilka myndigheter som bör överta de uppgifler som f.n, åvilar överexekuior enligl andra lagar än UL och därtill anslutande författ­ningar. 1 denna fråga vill jag, i samråd med chefen för kommundeparte­mentet. framhålla följande.

Eftersom överexekutors uppgifter enligt UL och därtill anslutande lagar i princip skall övertas av kronofogdemyndigheten, bör kronofogdemyndig­heten i allmänhet träda i överexekutors ställe oekså i fråga om uppgifter av exekutiv beskaffenhet enligt annan lagstiftning. När del gäller befogen­heten att förordna om handräckning villjag dock erinra om att regeringen i en den 28 juni 1979 beslutad remiss lill lagrådet har föreslagil en handräck ningslag. Den summariska process som regleras i denna lag gäller disposi­tiva förpliktelser som inle avser betalningsskyldighet och molsvarar närmasl handräckning enligl 191 och 192 8§ UL. Frågorom handräckning skall enligl förslaget prövas av tingsrätten. I remissen föreslås också all överexekutors uppgift alt förordna om handräckning enligt särskilda lagar, l.ex. vattenlagen (1918:523), naturvårdslagen (1964:822, omlryckt 1974:1025) och miljöskyddslagen (1969:387, omtryckt 1972:782), skall flyttas till tingsrätten.

1 likhei med vad sålunda har föreslagits i fråga om avhysning och annan liknande handräckning bör befogenheten all förordna om kvarstad och andra liknande säkerhetsåtgärder över lag ankomma på tingsrätten. En sådan ordning har också förutsatts i UB.

Uppgifter utanför del renl exekutiva områdel som åvilar överexekutor bör enligt min mening i princip inte flyttas lill kronofogdemyndigheten. En sådan överflyttning bör ske endasl då uppgiften har nära samband med den exekutiva verksamheten. Kronofogdemyndigheternas resurser bör nämligen i första hand utnyttjas för indrivning och andra exekutiva upp­gifter. De bästa fömtsättningarna för en effektiv handläggning torde också erhållas om de ifrågavarande uppgifterna anförtros en myndighet som redan handlägger liknande uppgifter. I enlighet härmed föreslås att vissa uppgifter av nu aktuellt slag som åvilar överexekutor förs över till krono­fogdemyndighelen och andra till tingsrätten eller länsstyrelsen. Jag åter­kommer närmare till dessa frågor i speeialmotiveringen.

När del gäller talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt särskilda lagar bör efter överexekutors avskaffande, i likhet med vad som har före­slagils i UB, lalan föras direki i hovrätten.

En särskild fräga är om den uppgift att fördela medel enligl expropria­tionslagen (1972:719), vattenlagen m.fl. lagar som åligger länsstyrelsen som sådan bör föras över lill kronofogdemyndigheterna. Att en sådan överflyttning kan övervägas har sin grund i att fördelningen skall ske enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för en faslighet som har sålts på exekutiv auktion. Antalet fördelningsärenden har under senare år uppgåll lill omkring 250 om året i hela landel. År 1978 handlades dock närmare 500 sådana ärenden.


 


Prop. 1980/81:84                                       Föredraganden     106

Beredningen har framhållit att det kan synas rationellt att dessa uppgifter flyttas över till kronofogdemyndighetema men har inte för sin del lagt fram förslag om en sådan överflyttning. En del remissinstanser, däribland några länsslyrelser. har ansett all ärendena bör flyttas lill kronofogdemyndig­heterna. Som skäl anges alt ärendena utgör en mindre arbetsbelastning, om de handläggs av samma myndighet som handhar exekutiv försäljning av fasl egendom. Några andra remissinslanser, bl.a. ett par länsslyrelser, har däremol förordat att ärendena även i fortsättningen får handläggas av länsstyrelsen.

För egen del vill jag framhålla all man sannolikt skulle uppnå en viss arbetsbesparing, om nämnda fördelningsärenden flyttas till kronofogde­myndigheterna och handläggs av tjänstemän som har vana vid att syssla med mäl om exekutiv försäljning av fast egendom däri inräknat fördelning av köpeskillingen. Med hänsyn till del begränsade antalet fördelnings­ärenden skulle emellertid denna vinst troligen bli ganska blygsam. Härtill kommer all uppgiften att la emot och fördela nedsatta medel har ett mer eller mindre nära samband med andra uppgifter som åvilar länsstyrelsen enligl de ifrågavarande lagama, t.ex. att ta emot och pröva säkerhet, att la emot underrättelser och all förordna om uttagande av vissa belopp. Fördelningsuppgiften kan inte flyttas till kronofogdemyndigheten utan att ståndpunkt tas till i vad mån även dessa andra uppgifter bör föras över. En sådan översyn kan inle lämpligen ske inom ramen för förevarande lagstift­ningsärende. Det kan tilläggas att länsstyrelsen även efter överexekutors avskaffande torde kunna bemästra uppgiften. Om länsstyrelsen någon gång skulle anse sig behöva anlita expert på området, bör biträde från en kronofogdemyndighet i länet kunna påräknas. På grund av det anförda föreslås inte f.n. någon överflyttning av uppgiften att fördela medel enligt nu aktuella lagar.

Jag har inte heller funnit anledning föreslå att andra uppgifter som åvilar länsstyrelsen skall föras över lill kronofogdemyndigheten, även om det i vissa fall kan anses föreligga en anknytning till uppgifter av exekutiv natur.

Förslaget till UB påkallar också åtskilliga följdändringar i annan lag­stiftning när det gäller annat än organisatoriska frågor. Av viktigare sådana ändringar kan här nämnas följande. Det förhållandet att UB föreslås vara direki lillämplig även beträffade uttagande av böter, skatter m.m. (allmänna mål) påkallar ändringar i bl.a. uppbördslagen (1953:272, omtryckt 1972:75). Vad UB innehåller om tidpunkten for förmånsrättens inträde vid utmätning av fast egendom, registrerat skepp och luftfartyg m.m. föranleder ändringar bl.a. i förmånsrättslagen (1970:979), jorda­balken (JB) och sjölagen (1891;35 s. 1). Den utvidgning av utmätnings­friheten för vissa slags skadestånd som har föreslagits i 5 kap. UB bör medföra liknande ändringar i trafikskadelagen (1975:1410) och vissa andra skadeståndsrättsliga lagar. Den i UB föreslagna möjligheten till utmätning av en fordran eller rättighet som grundas på ett presentationspapper, utan


 


Prop. 1980/81:84                                       Föredraganden     107

hinder av all handlingen undanhålls och alltså inle kan las i förvar, bör föranleda ell sådanl lillägg i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling all handlingen kan dödas i sådanl fall. UB ulgår från alt säker­hetsätgärderna kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett institut, kallal kvarstad. Delta kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. bl.a. i rätle­gångsbalken (RB), Vidare bör rättsverkan av kvarstad regleras, bl,a. i JB såvitt avser fasl egendom. I UB förutsätts också all reseförbud avskaffas som säkerhetsåtgärd för vanliga fordringsanspråk. Även della påkallar ändring i RB.

Till följd av UB:s regler om möjlighel för kronofogdemyndigheten all träffa deposiiionsavtal i fråga om egendom, som är föremål för avhysning, bör möjlighel införas för en depositarie att sälja deponerad egendom. Den frågan tas emellertid upp försl senare, i samband med planerade ändringar av bestämmelserna i lagen (1950:104) om räll för hantverkare all sälja gods som ej avhämlats. Frågan om en eventuell reformering av reglema om panthavares realisationsrätl (jfr 10 kap. 2 8 handelsbalken, HB) kommer all las upp samlidigl.

UB påkallar också följdändringar av mera formell natur, l.ex. i fråga om beslämmelser som hänvisar till föreskrifler i nuvarande exekulions­rättsliga lagar. Del kan dock knappasl anses nödvändigl att ändra alla sådana beslämmelser. I promulgationslagen tas upp föreskrifler som reglerar sådana fall.

Vissa av beredningens förslag lill följdändringar avser beslämmelser som numera har upphävts eller ändrats. Sålunda har l.ex. lagen (1915:219) om avbetalningsköp numera ersatts av konsumentkreditlagen (1977:981) och lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 1915 års lag gäller dock övergångsvis. Allmänna förfogandelagen (1954:279) har ersatts av förfogandelagen (1978:262). I samband med tillkomsten av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, lullar och avgifter har ändring skell av ett flertal bestämmelser som omfattas av beredningens förslag, bl.a. i JB och sjölagen. Nyligen har också sketl omfattande ändringar i konkurslagen (1921:225) - KL - rörande förvaltning och tillsyn i konkurs m.m. Flera av dessa ändringar avser bestämmelser som också berörs av beredningens förslag.

Med anledning av beredningens förslag till ändring i lagsökningslagen (1946:808) vill jag erinra om alt i den lidigare nämnda lagrådsremissen med förslag lill handräckningslag också har föreslagils de ändringar i lagsök­ningslagen som påkallas av UB. Beredningen har också föreslagil att i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) skall föras in en ny paragraf, som medger att handlingar i mål hos en kronofogdemyndighet under vissa fömtsättningar inle får lämnas ut. Nyligen har emellertid antagits en ny sekretesslag (1980:100). I denna har tagits upp bestämmelser om sekretess inom exekutionsväsendet (9 kap. 19 8). Det finns därför inte anledning all nu lägga fram något förslag i ämnet.


 


Prop. 1980/81:84                                              Lagförslag     108

Vid utarbetandet av förslag lill promulgationslag och andra följd­ändringar bör utgångspunkten vara den lydelse som U B har enligl den i dag beslutade propositionen. När UB nämns i det följande, avses propositions­förslaget om inle annat anges eller framgår av sammanhanget. Förslagen utgår från all balken skall träda i kraft den 1 januari 1982.

6    Upprättade lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom justitiedepartemenlel upprällals förslag lill

1.  lag om införande av ulsökningsbalken.

2.  lag om ändring i lagen (1899:12 s.9) om verkslällighet i vissl fall av utländsk domstols beslut,

3.  lag om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkslällighel av dom som meddelats i Schweiz,

4.  lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,

 

5.     lag   om   ändring   i   lagen   (1939:6)  om  frihet  från   kvarstad   och skingringsförbud för vissa luftfartyg,

6.     lag om  ändring i lagen (1936:320) om  skydd  mol vräkning vid arbetskonflikter.

7.     lag om ändring i föräldrabalken,

8.     lag   om   ändring   i   lagen   (1924:322)   om   vård   av   omyndigs
värdehandlingar,

9.    lag om ändring i lagen (1937:81) om intemationella rättsförhållanden
rörande dödsbo,

10.   lag om ändring i jordabalken,

11.    lag   om   ändring  i   lagen   (1973:188)   om   arrendenämnder  och
hyresnämnder,

12.  lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),

13.  lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

14.  lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fasl egendom m.m.,

15.  lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fasl egendom,

16.  lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut,

17.  lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gmva m.m.,

18.  lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),

19.  lag om ändring i faslighetsbildningslagen (1970:988),

20.  lag om ändring i lagen (1973; 1150) om förvaltning av samfälligheter.


 


Prop. 1980/81:84                                             Lagförslag     109

21.  lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

22.  lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar.

23.  lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norriand oeh Dalarna,

24.  lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän floltled,

25.  lag om ändring i lagen (1915:218) om avlal och andra rättshandlingar på förmögenhetsräliens område,

26.  lag om åndring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

27.  lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),

28.    lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.,

29.    lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

30.    lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet,

31.    lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av fbrkommen handling.

 

32.  lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa fordringar till hell krontal, m.m.,

33.  lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

34.  lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinleckning,

35.  lagom åndring i sjölagen (1891:35 s.l),

36.  lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg,

37.  lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

38.  lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

39.  lagom ändring i växellagen (1932:130),

40.  lagom ändringi checklagen (1932:131),

41.  lagom ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

42.  lag om ändring i lagen (1970:5%) om förenklad akliehanlering,

43.  lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag,

44.  lag om ändring i patentlagen (1967:837),

45.  lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),

46.  lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392),

47.  lag om ändring i brotlsskadelagen (1978:413),

48.  lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

49.  lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg lill vissa Irafiklivränlor,

50.    lag om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg fill vissa
irafiklivränlor, som ulgår av statsmedel, m.m.,

51.     lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvarslivräntor,

52.   lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga
skadelivräntor, m.m..


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     III)

53.  lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

54.  lagom ändringi lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs.

55.  lag om ändring i brottsbalken,

56.  lag om ändring i rällegängsbalken,

57.  lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän,

58.  lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

59.  lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

60.  lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290),

61.  lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,

62.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

63.  lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),

64.  lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

65.  lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

66.  lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

67.  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

68.  lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, lullar och avgifter,

69.  lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhel för skallefordringar m.m.,

70.  lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskall,

71.  lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

72.  lag om ändring i vägirafikskallelagen (1973:601),

73.  lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

74.  lag om ändiing i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Förslagen-bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga J.'

7   Motivering till de särskilda förslagen

7.1 Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

Förslagel lill promulgationslag (UBp) inleds med bestämmelser om ikraftträdandet av UB och om upphävande av ett antal lagar m.m. (1-3 §§). Därefter tas upp vissa gemensamma övergångsbestämmelser om över­exekutor och om mål som är anhängiga vid balkens ikraftträdande (4-7 §§). Under särskilda rubriker meddelas härefter övergångsbestämmelser till de kapitel i UB som har ansetls påkalla sådana föreskrifter (8-35 §§). Förslaget innehåller avslutningsvis en del andra bestämmelser som bl.a. gäller uppgifter, vilka åvilar utmätningsmannen eller överexekutor enligt särskilda lagar eller andra förfaltningar (36-42 §§).

Innan jag går in på de enskilda bestämmelserna villjag ta upp en särskild

fråga av lagteknisk natur. Ett par remissinstanser har vänt sig mot att vissa

föreskrifter i beredningens förslag lill promulgationslag inte är av ren över-

' Av bilagan har här endast medtagits förslagen under 1, 10. 15, 26, 28, 31, 33, 36, 43, 55, 56 och 68. Övriga förslag överensstämmer. frånseU vissa redaktionella jämkningar, med dem som är fogade till propositionen.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     111

gångskaraklär, t.ex. beslämmelsen om valtenfallsrätt i 9 8. och ansett all sådana beslämmelser i stället bör tas upp i UB. Med anledning härav vill jag framhålla all det i och för sig skulle vara en fördel om promulgations­lagen kunde begränsas lill bestämmelser, som endasl syfiar lill all över­brygga övergången från äldre till ny lag och däiför har spelat ul sin roll efler en kortare lid från den nya lagstiftningens ikraftlrädande. Vid sidan härav måsle emellertid i samband med införandel av UB även regleras l.ex. förhållanden som har samband med lidigare ändringar i annan lagsliflning. Del kan vara fråga om företeelser som inte längre kan uppkomma men som finns kvar övergångsvis. Del har ansetts mindre lämpligl all beslämmelser i saken meddelas i UB. Särskill då det rör sig om mindre vanliga förhål­landen, vilkas anlal minskar efter hand, synes del lämpligl att bestäm­melserna las upp i promulgationslagen. Jag kan därför godta beredningens förslag om all även bestämmelser av nu aktuellt slag skall las upp i UBp. Belräffande vatienfallsrätl förtjänar det påpekas att behövliga besläm­melser angående lidigare upplåtna valtenfallsrätter har meddelats i lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (JP). Den här förordade lagstiftningstekniken överensstämmer också med vad som har tillämpats, förutom i JP, även i t.ex. lagen (1946:804) om införande av nya rätlegångs­balken (Rp) och lagen (1964:163) om införande av brottsbalken (BrP).

Allmänna bestiimmelser

1 §    Utsökningsbalken och denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Paragrafen, som molsvarar 1 8 i beredningens förslag, innehåller en bestämmelse om balkens och promulgationslagens ikraftträdande.

Vid beslämmande av tidpunkten för UB:s ikrafllrädande bör hänsyn las till att åtskilliga nya uppgifter läggs på kronofogdemyndigheterna genom UB. Berörd personal bör i god tid före ikraftträdandet ges behövlig ut­bildning på området. Omkring ett år bör därför förflyta från det att UB har beslutats av riksdagen lill dess att den träder i krafl. Mot bakgrund härav föreslås att UB skall träda i kraft den 1 januari 1982. UBp skall givelvis träda i kraft samlidigl.

2 § Genom ulsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1),

förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall,

lagen (1921:244) om ulmälningsed,

lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan, tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligl 77 a § utsökningslagen medfört,

införsellagen (1968:621),

lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom,

lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m..


 


Prop. 1980/81: 84                               Promulgariim.slagen     1 12

lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m..

förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar.

förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräk­ningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angåeniie förnyande av svensk myndighels beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

1 denna paragraf anges vilka lagar som upphävs genom UB. Paragrafen molsvarar 2 8 i beredningens förslag.

Genom UB bör i första hand upphävas UL saml de övriga lagar som direki ansluter lill UL, nämligen förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall (Up). införsellagen (1968:621). lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom (FfL). lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m. (LfL) oeh lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m. (Stl). Beträffande upphävandet av Up bör påpekas all rena övergångsbeslämmelser behäller sin giltighet för de förhållanden som de har avsetls all reglera, även om bestämmelserna upphävs för framliden. I fråga om de beslämmelser som förlorar sin giltighet vid upphävande av Up villjag framhålla följande,

1 9 8 Up finns en bestämmelse om del fallet att någol rättsförhållande enligl allmän civillag har gjorts beroende av all hos länsstyrelsen borgen ställs, fordran anges eller utsöks eller klander anmäls mot annans anspråk. Bestämmelsen innebär alt åigärden i sådanl fall i slällel skall ske hos över­exekutor. Den lorde numera ha belydelse endasl i fråga om 22 8 förord­ningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar. Om den som anser alt en handelsräkning är oriktig inte kan anträffa utställaren, har han enligt denna paragraf alt anmäla klander lill länsstyrelsen inom tre månader från mottagandet av räkningen. På grund av 9 8 Up skall anmälan i slällel ske hos överexekutor. Som jag senare skall återkomma till bör de beslämmelser i nämnda förordning som fortfarande gäller upphävas. 9 § Up lorde därt'ör också kunna upphävas.

110 8 4 LJp finns en ålderdomlig bestämmelse om "invisning". Därmed lorde avses en handling, vari någon uppmanas att betala en penningsumma (eventuellt viss varukvantitet) till mottagaren av handlingen, dvs, en betal­ningsanvisning. Bestämmelsen innehåller alt mottagaren av handlingen vid bristande betalning har rätt alt utfå beloppet med sex procent ränla av utställaren, såvida det inte styrks all mottagaren själv har varit vållande till alt betalning ime skedde i rätt tid.

Bestämmelsen är inle lillämplig på check och inte heller på växel. Även i fråga om andra förekommande anvisningar lorde den sakna självständig betydelse. Ulan särskild beslämmelse lorde gälla all utställaren av en anvisning inte befrias från en skuld som ligger bakom anvisningen förrän den verkligen betalas. En benefik beialningsanvisning kan troligen inte ge någon regressrätt, vare sig den skall anses innebära en överlåtelse av en


 


Prop. 1980/81:84                        Promulgationslagen     113

fordran eller inle. Del kan erinras om all enligl 9 8 lagen (1936:81) om skuldebrev den som överlåter skuldebrev inle svarar för fordringens giltighet vid gåva och all överlåtaren aldrig svarar för gäldenärens veder­häftighet ulan särskilt åtagande. Bestämmelsen i 10 8 4 Up lorde sålunda numera vara missvisande och bör upphävas. Efter upphävandet bör i fråga om rånteberäkningen då regressrätt föreligger räntelagen (1975:635) tilläm­pas.

Up innehåller vidare i 10 § 5 en regel som anger att "missräkning är ingen betalning". Härtill fogas en föreskrift om att missräkningen bör, var helst den har ägt mm, försl råttas och betalning därefter ske. Den rätta innebörden av bestämmelsen har varit omtvistad. Numera anses den ha en mycket begränsad innebörd och närmasl avse rena räknefel i en uppställd räkning o.d. Huruvida regeln ens inom delta område numera kan anses så ovillkorlig som ordalagen anger är tveksamt. 1 närliggande fall, t.ex. när för mycket lön har betalats ut, har i praxis återbetalningsskyldigheten be­gränsats efter skälighet. Med hänsyn till del sagda bör bestämmelsen upphävas. Felräkningar får rättas ulan att någon särskild föreskrift därom behövs, om inte alldeles särskilda skäl föranleder annat, l.ex. att del framstår som obilligt att efter lång tid kräva ut det aktuella beloppet.

1118 Up finns en bestämmelse om värdering av fast pant enligt äldre JB i fall då panten skulle lagfaras för borgenären. Möjligheten att lagfara sådan pant upphävdes i samband med förordningen (1875:42 s. 12) angående in­teckning i fast egendom men kunde ske övergångsvis (se förordningen 1875:42 s. 10 angående ändring av gällande stadganden om lagfart å fast pant). Värdering av fast pant torde inte kunna aktualiseras numera.

Det har emellertid ifrågasatts om inte 11 § Up var tillämplig även i andra fall, bl.a. vid värdering i samband med lösen av fast egendom enligt 12 kap.

7 § äldre ärvdabalken. 1 sistnämnda beslämmelse föreskrevs all når flera
hade fåll del i sätesgård eller annan jord och jorden inte lämpligen kunde
delas eller klyvas, den som ägde den slörre delen hade rätt att lösa ut de
andra efter laga värdering. Hade alla lika del och kunde de inle komma
överens om vem som skulle få begagna utlösningsrätten, skulle de dra lott.
Bestämmelsen upphävdes genom lagen (1933:314) om boutredning och
arvskifte men kan möjligen få tillämpning vid arvskifte efter någon som har
avlidit före den I januari 1934, då boutredningslagen trädde i krafl.
Möjligen finns del även någon annan äldre bestämmelse som hänvisar till
11 8 Up. Det kan emellertid inte komma i fråga att behålla en så ålder­
domlig regel. Eventuella värderingsfrågor bör kunna klaras ut på annat
säll.

Enligt 13 § Up (jfr 2 §) skulle en del äldre bestämmelser som hade samband med utsökningslagstiftningen fortfarande gälla. Av dessa bestäm­melser har senare vissa upphävts. Beträffande dem som alltjämt gäller kan framhållas följande.

1 4 8 förordningen 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti lag-

8   Riksdagen 1980/81. I saml Nr 84


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     114

söknings- och ulmälningsmäl finns en bestämmelse om borgenspreskrip­tion (se även lagen 1946:843 om lid för framställande av anspråk mol löftesman enligt nämnda förordning), 5 8 i 1798 års förordning innehåller en bestämmelse om all hustrun i ett äldre äktenskap i visst fall får lagsökas för gäld som hon har ådragit sig i näringsverksamhet. Dessa beslämmelser, som inle har direki anknytning till UB, föreslås emellertid upphävda i prop, 1979/80; 119 med förslag lill en ny preskriplionslag m.m.

Vidare gäller enligt 13 § Up fortfarande vad 4 8 förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar innehåller om verk­ställande av utmätning eller kvarstad på egendom, befintlig inom kungliga slott. Nämnda paragraf innehåller en föreskrifl om att anmälan skall ske hos riksmarskalken eller, i hans frånvaro, chefen för hovstaten, innan ulmälning sker eller kvarstad läggs på egendom som finns inom kungliga slott där konungen eller medlem av den kungliga familjen bor eller för till­fället vistas. Bestämmelsen är otidsenlig och bör upphävas.

Slutligen skall enligt 13 S Up förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighels beslul, som förioral sin exekutiva krafl i främmande stat, inte anses upphävd genom UL. Förordningen avser fall då utmätning skall sökas i en främmande stal, t.ex. på grund av med­givande i en konvention, men verkslällighet inle kan äga rum därför att exekutionstiteln enligl den främmande statens lag är för gammal för all berättiga till verkställighet. Länsstyrelsen kan då på nyll ålägga gäldenären att utge vad som har ålagts honom i del tidigare beslutet. Sådana förord­nanden torde numera förekomma ytterst sällan. Det kan dock inte uteslutas all behov därav kan uppstå någon gång. Jag föreslår att 1863 års förordning upphävs men att en ny bestämmelse i ämnet meddelas. En sådan bestämmelse har lagits upp i 42 8 av förevarande lagförslag. Befogenheten att meddela ett nytt åläggande har där anförtrotts hovrätten.

Giltigheten av de nu anmärkta bestämmelserna, vilka nämns i 13 8 Up, påverkas inte av alt Up upphävs. Eftersom emellertid 1844 och 1863 års förordningar nu bör upphävas, har uttryckliga föreskrifler härom tagits upp i förevarande paragraf.

Enligt 14 § 1 mom. Up skedde inle genom UL någon ändring i vad som var föreskrivet i allmän civillag angående rätt lill utmätning i vissa fall utan dom eller utslag. Bestämmelsen motsvaras av vissa föreskrifter i 3 kap. UB, närmast 1 § första stycket 4-7 och 20 §. 14 § Up innehåller vidare i 2 mom. en bestämmelse om att UL inte är tillämplig i fall då utmätning utan dom eller utslag äger rum för utskylder, allmänna avgifter, expeditionslösen, hantlangning vid laga skifte eller annat sådant saml all härom gäller vad som redan är eller framdeles blir föreskrivet. UB föreslås däremot bli direki tillämplig även i fråga om uttagande av fordringar som har nämnts nu (se I kap. I och 6 §8). 1 vad mån verkställighet får ske ulan att saken behöver prövas av domstol framgår i allmänhel av särskilda bestämmelser (jfr 3 kap. I § första slyckel 6 och 7 UB saml 13 8 i förevarande lagförslag).


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     115

Enligl 15 8 första meningen Up får kvarstad i vissa fall beviljas enligl beslämmelser i några särskill angivna lagar. Dessa lagar är numera upphävda. Även andra meningen i samma paragraf, som anger ail om fast egendom enligl någon lagbestämmelse skall beläggas med kvarstad, i stället skingringsförbud skall tillämpas, lorde numera sakna betydelse. UB utgår från all kvarstad och skingringsförbud förs samman lill ell för såväl lös som fast egendom gemensaml institut, benämnl kvarstad.

UL år direkt tillämplig i huvudsak endasl på del civilrältsliga området. UL:s reglerom verkställighet skall emellertid på grund av 22 8 Up i princip tillämpas också på domar i brottmål, varigenom har dömts lill böter eller vite eller till sådan "påföljd" som innefattar betalningsskyldighet eller till annan "påföljd" av sådan beskaffenhet att domen kan verkställas genom utsökning. UB år däremot direkt lillämplig även på uttagande av sådana anspråk.

Utöver de lagar som jag hittills har nämnt bör även lagen (1921:244) om utmätningsed och lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan, tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligl 77 a 8 utsöknings­lagen medfört, upphävas. Förfarandel enligl lagen om ulmälningsed ersätts av bestämmelser i UB om utmälningsgäldenärens skyldighel alt i målel lämna uppgifler om sina tillgångar och att inställa sig till förhör m.m. (2 kap. 10, 12, 15 och 16 §8 och 4 kap. 14 8). Gäldenären kan åläggas att inge förteckning över sina tillgångar och all på heder och samvete skrift­ligen bekräfta sina uppgifler. Vad nu har sagts skall också tillämpas be­lräffande kvarstad för fordran (jfr 16 kap. 13 8). I fråga om de närmare skälen till att lagen om utmätningsed bör upphävas kan hänvisas till vad som har anförts i propositionen angående UB i anslulning lill 4 kap. 14 8.

1949 års lag om upphörande i vissa fall av den verkan, tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a 8 utsökningslagen medfört, har samband med alt enligt bestämmelser som hade gällt från ingången av år 1948 del­givning av tredskodom eller lagsökningsulslag skulle ske genom rättens försorg endasl om borgenären begärde del. Frågan huruvida exekutiv för­säljning fick ske och när utmälningsverkan förföll vid betalningsfast­ställelse var emellertid beroende av att domen eller utslaget vann laga kraft.

År 1949 gjordes vissa ändringar i RB och lagsökningslagen, som innebar all tredskodom och lagsökningsutslag, varigenom intecknad fordran hade fastställts lill betalning ur fasl egendom, lomlrätl eller valtenfallsrätt, alllid skulle delges genom rättens försorg, såvida inle borgenären begärde all få ombesörja delgivningen. 1 fråga om tredskodomar och lagsökningsutslag, varigenom intecknad fordran hade fastställts till betalning ur fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt och som hade meddelats under liden den 1 januari 1948 — den 30 juni 1949, föreskrevs i nyssnämnda lag av år 1949 alt utmätningsverkan enligl 77 a 8 UL förföll, om inle borgenären före ulgången av år 1949 hade begärt ivångsförvaltning eller exekutiv för-


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen     116

säljning av egendomen eller visal all domen eller ulslagel hade delgetts gäldenären. 1949 års lag har sålunda spelat ul sin roll för länge sedan.

Beredningen har också föreslagil att förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar skall upphävas. Förslagel har i allmänhel lämnats utan erinran i remissyttrandena. Köplagsuired­ningen har uttryckligen tillstyrkt förslagel. Endasl en remissinstans, Svea hovrätt, har ifrågasatt om inle förordningen fortfarande kan ha någon praktisk betydelse. Föregen del villjag försl framhålla all anledningen lill all frågan om förordningens upphävande bör tas upp i detla sammanhang är att en uppgifi enligl förordningen åvilar överexekutor och att förord­ningen innehåller en ålderdomlig föreskrifl om verkställbarhel. De flesta bestämmelserna i förordningen har upphävts tidigare. Numera gäller endasl 21-24 och 28 §8.

Enligt 21 8 bör handelsräkning som utfärdas av en köpman noggrant överensstämma med hans handelsböcker. Denna bestämmelse kan uppen­barligen utan olägenhet upphävas.

I 22 § ges vissa beslämmelser om kredit mellan köpmän. Där anges att om öppen kredit är avtalad, i allmänhel eller för ett visst handelsförelag, den som har gett kredit är pliktig all tillställa den andre räkning inom den tid som vanligt handelsbruk bestämmer, om inte annat är avtalat. Finner den som mottog räkningen all denna är oriklig, åligger del honom att ulan dröjsmål bevisligen underrätta den som gav räkningen eller, om denne inte kan anträffas, anmäla klander hos länsstyrelsen inom tre månader sedan han mottog räkningen. Om han försummar det och inte heller inom nämnda tid bevisligen har tillställt den som gav räkningen en annan på sina egna böcker grundad räkning, som strider mot den som han mottog, skall han anses ha godkänt räkningen. Vad som i paragrafen sägs om läns­styrelsen skall enligl 9 8 Up avse överexekutor.

Bestämmelserna i 22 8 måste numera anses föråldrade. Det starkt formaliserade reklamationssyslemel enligl paragrafen stämmer inte väl med nutida fria bevisprövning. Vid köp av lös egendom inträder enligt lagen (1905:38 s. 1) om köp och byte av lös egendom materiella rättsverk­ningar av försummad reklamafion mol priset i översänd räkning (6 §) eller mot skedd leverans (52 8). Reglema därom bör vara tillräckliga även om öppen kredit har avtalats. 1 övrigt får fritt prövas huruvida underlåtenhet alt utan dröjsmål göra invändningar mot en handelsräkning bör anses utgöra fillräckligt bevis för att räkningen är riktig eller skall anses godkänd.

1 23 § i förordningen meddelas en bestämmelse för del fallet att varor har sålts till en köpman utan avtal om öppen kredit. För sådanl fall föreskrivs alt räkning skall bevisligen tillställas gäldenären inom tre månader efter utgången av del år, under vilket det sålda skrevs in i handelsboken, om inte annat är uttryckligen avtalat. Om räkningen har vederbörligen till­ställts sådan gäldenär som nämns i 23 § och denne inle inom tre månader har bevisligen meddelat fordringsägaren att räkningen inte godkänns eller


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen    117

instämt klander i saken till den domstol under vilken gäldenären lyder, är enligl 24 8 räkningen lika utmätningsgill som ell förfallet skuldebrev. Detsamma gäller, om gäldenären genom påskrift på räkningen har godkänt denna.

Det synes inte klart vad som skall förslås med all en räkning skall anses godkänd enligl 22 § resp. utmätningsgill som förfallet skuldebrev enligt 24 8- Bestämmelserna bör ses mot bakgrund av de utsökningsrättsliga regler som gällde vid förordningens tillkomst. Del kan erinras om att en fordran enligt UL inte får föranleda verkställighet utan all en dom eller annan exekutionstitel finns, även om fordringen är godkänd av gäldenären. Mol­svarande skall gälla enligl UB. Vad frågan närmasl gäller är, om räkningen kan anses som ett skriftligt fordringsbevis och därför ligga lill grund för lagsökning. Olika meningar i denna fråga har uttalats i litteraturen. Att bestämmelserna eventuellt ger borgenären möjlighel aU använda sig av lagsökning ulgör dock knappasl någol skäl alt behålla bestämmelserna.

Slutligen anges i 28 8 i 1855 års förordning att vad som är föreskrivet i förordningen om köpman i alla hänseenden skall gälla även beträffande andra som enligt 1 och 2 §§ bör hålla handelsböcker. Hänvisningen till I och 2 §§ torde numera avse bestämmelser i bokföringslagen (1976:125). Eftersom 21-24 §§ i förordningen bör upphävas, gäller givetvis delsamma 28 §.

1 enlighet med det anförda föreslås i förevarande paragraf att 1855 års förordning skall upphävas.

3 § Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning lill en före­skrift som har ersatts genom en bestämmelse i utsökningsbalken eller i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

1 paragrafen, som motsvarar 40 8 i beredningens förslag, har på brukligt sätt tagils upp en bestämmelse att om del i en lag eller annan författning förekommer hänvisning till en föreskrifl som har ersatts genom en besläm­melse i UB eller i UBp, den nya bestämmelsen i stället skall tillämpas. Det kan påpekas att departementsförslaget innehåller förslag till ändringar av åtskilliga lagar i vilka hänvisas fill UL eller annan lag som upphävs tili följd avUB.

Gemensamma övergångsbeslämmelser

I denna underavdelning har tagits upp övergångsbestämmelser som inte hänför sig till något bestämt kapitel i UB utan har en mera generell be­tydelse.

Enligt en allmänt erkänd gmndsals bör processuella bestämmelser i ny lagstiftning i princip tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet, även om de bakomliggande förhållandena härrör från liden dessförinnan. Däremot anses att nya bestämmelser av materiell innebörd som regel bör lillämpas


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen     118

endasl i fråga om förhållanden som har inträtt efler den nya lagstiftningens ikrafllrädande.

Utsökningsrätten kan sägas vara till övervägande del av processuell nalur, men den innehåller också åtskilliga beslämmelser av materiell be­tydelse. Vad som bör hänföras lill den ena eller den andra kategorin kan ibland vara tveksamt. En särskild svårighet ligger i all vissa beslämmelser om förfarandet har nära samband med andra regler och därför inte ulan vidare kan ersällas med nya beslämmelser som bygger på en annan systemalik. Den angivna principen är inte heller alhid tillräcklig, l.ex. när äldre förfaranderegler inle har fått någon motsvarighet i den nya lagstift­ningen. De övergångsbestämmelser som föreslås i del följande skall ses mot bakgmnd av del nu sagda.

Beredningen har föreslagil alt överexekuior skall finnas kvar under en övergångstid, bl.a. föratt handlägga mål som är anhängiga vid UB:s ikraft­lrädande. Med undanlag för sådana mål som avser klagan över utmät­ningsmannens förfarande skall överexekuior dock kunna överiämna mål till kronofogdemyndigheten. 1 fråga om vem som övergångsvis skall vara överexekutor föreslår beredningen som huvudregel alt de nuvarande beslämmelserna därom fortfarande skall gälla, men alt regeringen skall kunna förordna annat.

Remissinstanserna har i allmänhel godtagit förslaget att överexekutor skall behållas under en övergångstid. Endast en remissinstans har ifråga­sall om inle alla mål som vid balkens ikraftträdande är anhängiga hos över­exekutor bör överlämnas till kronofogdemyndigheterna. Å andra sidan har en annan remissinstans ansett att mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikrafllrädande över huvud inte bör kunna flyttas till krono­fogdemyndigheterna. 1 några remissyttranden har också förordats att närmare anvisningar meddelas rörande den föreslagna befogenheten för överexekutor all överlämna mål till kronofogdemyndigheten. För egen del vill jag anföra följande.

Enligt UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. Del torde dock inte vara lämpligl att överexekutor ulan vidare upphör att fungera i och med att UB träder i kraft. En sådan ordning skulle nämligen kunna medföra dröjsmål med målens handläggning och även andra olägenheter. För att övergången lill den nya ordningen skall bli så smidig som möjligl bör över­exekutor finnas kvar under en övergångstid, i första hand för att slutföra mål som är anhängiga vid balkens ikraftträdande.

Jag godtar förslaget att mål som vid ikraftträdandet är anhängiga hos överexekutor skall kunna överlämnas lill en kronofogdemyndighet som är behörig enligl UB. Som beredningen har föreslagit bör detta givelvis inte gälla mål om klagan över utmätningsmannens beslul. Men inle heller mål som rör handräckning, som ju i fortsättningen skall prövas av tingsrätten, bör kunna överlämnas. Sådana mål torde i allmänhel inte kräva någon längre handläggningstid och det föreligger därför knappast något behov av


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     119

alt kunna överlämna målen. Genom en ordning med möjlighel till över­lämnande av övriga lyper av mål synes man kunna uppnå en smidig an­passning lill de nya förhållandena. Några särskilda problem synes inle behöva uppkomma härigenom. Vissa anvisningar i fråga om befogenheten aU överiämna mål kan meddelas av RSV.

Den av beredningen föreslagna befogenheten för regeringen all förordna annan än som nämns i 1 8 UL all vara överexekuior synes syfta lill all de nuvarande överexekutorerna efler viss tid från balkens ikraftlrädande skulle kunna helt avskaffas. Jag delar i princip uppfallningen all över­exekuior inle bör få finnas kvar under alllför lång tid. DeUa torde emeller­tid lämpligen kunna tillgodoses genom en beslämmelse i UBp, i vilken det anges en tid efler vilken överexekutors befallning med mål som var anhängiga vid balkens ikrafllrädande - frånsett mål om klagan - senast skall upphöra. Denna tid synes lämpligen kunna besiämmas lill ell år efter UB:s ikraftlrädande, dvs. lill ulgången av år 1982.

4 8 Beslämmelserna i 1 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1) om vem som är
överexekuior skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas
av överexekutor efter ikraftlrädandel av balken.

I denna paragraf regleras vem som skall vara överexekutor under över­gångsskedet. Den motsvarar 5 8 i beredningens förslag.

Enligl 1 § 2 mom. UL är länsstyrelsen överexekutor. Regeringen kan dock förordna särskild överexekutor för viss del av ett län. Någon sådan särskild överexekutor finns dock inle numera. Vidare gäller enligt 1 8 3 mom. all länsstyrelsen kan för en särskild förrättning förordna en därtill lämpad person all vara överexekutor.

Vid UL;s upphävande bör den nuvarande organisationen av överexe­kutorsinstitutionen rubbas så litet som möjligl. I förevarande paragraf anges därför alt beslämmelserna i 1 8 UL om vem som är överexekuior fortfarande skall gälla i fråga om mål som skall handläggas av över­exekutor efler ikraftträdandel av UB. Beslämmelsen medger bl.a. att en lämplig person förordnas som överexekutor för en särskild förrältning. Åven ulan särskild föreskrift är det tydligt alt ett sådanl förordnande kan återkallas (jfr 5 S UL).

5 § Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande
skall även därefter handläggas av överexekuior, om ej annat följer av
andra stycket. Beträffande sådana mål gäller äldre lag i fråga om för­
farandel men de nya bestämmelserna i fråga om målens prövning i sak, om
ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befallning med mål som ej avser klagan över utmätnings­mannens förfarande upphör senast vid ulgången av år 1982. Mål som ej avser handräckning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om del är lämpligl.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen    120

1 denna paragraf, som molsvarar 6 8 i beredningens förslag, regleras behandlingen av mål enligl UL och därtill anslutande lagar som är anhängiga hos överexekuior vid UB:s ikraftlrädande.

Som har nämnis i del föregående bör mål som är anhängiga hos över­exekutor vid balkens ikraftträdande i princip också slutföras av över­exekutor. I enlighel härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekutor, om inte annat följer av andra slyckel.

I fråga om målens behandling hos överexekutor har beredningen före­slagit all äldre beslämmelser skall tillämpas beträffande den formella handläggningen men all de nya reglerna i UB i princip skall lillämpas när del gäller den sakliga prövningen. Förslaget har i allmänhet godtagils i remissyttrandena. Ett par remissinslanser har emellertid ansett att äldre bestämmelser bör tillämpas även i materiellt hänseende.

För egen del vill jag först framhålla att när det gäller själva förfarandel hos överexekutor, del knappasl är möjligt att tillämpa annat än de äldre bestämmelsema. I fråga om den sakliga prövningen talar enligt min mening flera skäl för alt de nya bestämmelserna bör tillämpas även i mål som handläggs av överexekutor. Del är sålunda önskvärt att samma regler i materiellt hänseende tillämpas vare sig ett mål handläggs av överexekutor eller av kronofogdemyndigheten. Den materiella bedömningen skulle i annat fall påverkas av att ett mål flyttas över från överexekutor till en kronofogdemyndighet. Del lorde i allmänhet inte medföra några särskilda problem för överexekuior alt tillämpa den nya lagstiftningen. Jag vill erinra om all de nya reglerna om bl.a. exekutiv försäljning av fast egendom i huvudsak överensstämmer micd vad som gäller f.n. Enligt min mening behöver man inle, som en remissinstans har ansett, befara att större svårigheter skall uppstå vid bedömandet huruvida olika frågor är att hänföra till den formella handläggningen eller till prövningen i sak.

I enlighet med det sagda anges i andra meningen av första styckei att be­träffande mål som handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet gäller äldre lag i fråga om förfarandet men de nya bestämmelsema i fråga om målens prövning i sak, såvida inte annat föreskrivs i UBp. Det kan påpekas att de nya bestämmelser som skall tillämpas av överexekutor i materiellt hänseende finns inte endast i UB. 1 frågaom förordnande om handräckning meddelas sådana nya föreskrifter i RB (15 kap.) resp. i den föreslagna nya handräckningslagen.

Till närmare belysning av det fömt sagda om förfaranderegler resp. materiella bestämmelser vill jag anföra följande. Till bestämmelser i UL som avser den formella handläggningen hos överexekutor hör 86 § 2 mom. (infordrande av vissa handlingar från den som har begärt exekutiv för­säljning av fast egendom efter betalningsfastställelse), 195 och 195 a §§ (kommunicering av ansökan om handräckning,  interimistiskt beslut  i


 


Prop. 1980/81:84                        Promulgationslagen     121

sådant mål, delgivning m.m.) saml 205, 206 och 209 8§ (vissa åtgärder i mål som har överklagats lill överexekuior). 1 SfL, LfL och FfL finns vidare åt­skilliga beslämmelser som rör åtgärder av överexekutor under för­farandets gång. I den mån åtgärdema inte innefattar ett avgörande i sak skall dessa äldre beslämmelser tillämpas. Till de äldre regler som fort­farande skall lillämpas får också hänföras 6 § UL såvitt avser jäv mol över­exekutor och föreskrifterna i 8 8 UL om dagbok hos överexekutor. Däremot blir 11 8 UL, som ger överexekutor befogenhet att la upp frågan om ansvar för missfirmelse m.m., inte tillämplig. Den bestämmelsen kan inte anses hänföriig till den formella handläggningen och någon mot­svarande föreskrifl finns inte i UB.

När det i förslagel sägs att ifrågavarande mål skall prövas i sak enligt de nya bestämmelserna, avses inte endasl beslul eller åtgärder, varigenom överexekutor skiljer sig från målet, utan även avgöranden av delfrågor.

Enligt LfL skall ulmätt luftfartyg säljas av överexekutor enligt de särskilda bestämmelser som anges där, oavsett om luftfartyget är registre­rat eller inte. LfL motsvaras i UB av 11 kap., som dock endast avser registrerat luftfartyg (och intecknade reservdelar). Oregistrerat luftfartyg skall säljas enligt de vanliga reglerna för utmätl lös egendom. Om mål angående försäljning av oregistrerat luftfartyg är anhängigt hos över­exekutor vid balkens ikraftträdande, skall vid överexekutors fortsatta handläggning äldre lag tillämpas i fråga om själva förfarandet, medan den prövning som skall äga mm i sak skall ske enligl ny lag. Detta innebär bl.a. att något skyddsbelopp inte skall fastställas. Även i övrigt skall över­exekutor tillämpa UB:s materiella regler om försäljning av oregistrerat luft­fartyg.

Enligt flera bestämmelser i UL kan överexekutor förelägga vite (se 38 8 2 mom., 73 8 1 mom., 187 a 8 och 195 8 2 och 3 mom.). "Vidare har i praxis utan stöd av uttrycklig lagbestämmelse ansetts att överexekutor får förelägga vite vid handräckning enligt 191 och 192 88 UL. I ett par av nyss­nämnda paragrafer anges uttryckligen att överexekutor också får döma ut vitet. 1 övriga fall är det mera tveksamt om en sådan befogenhet till­kommer överexekutor.

Beredningen har föreslagit att överexekutor i mål som handläggs efter ikraftträdandet av UB skall över lag kunna döma ut vite som han har förelagt. Enligt beredningen talar praktiska skäl för en sådan ordning. Förslaget har kritiserats av Svea hovrätt, som har ifrågasatt lämpligheten av att överexekutor övergångsvis får vidgad befogenhet. För egen del anser jag att det knappast finns något praktiskt behov av den föreslagna utvidgningen. I fall då överexekutor f.n. kan döma ut förelagt vite kan han också göra det i mål som handläggs efler UB:s ikraftträdande, i den mån frågan kan hänföras till det formella förfarandet i målet. Hit får anses höra vite enligt 73 § 1 mom. eller 195 § 2 eller 3 mom. UL. I övriga fall, då vitet rör själva saken, skall frågan om utdömande av förelagt vite enligt UB prövas av domstol (2 kap. 15 8 UB).


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     122

Den övergångslid under vilken överexekuior i princip bör slutföra mål som är anhängiga vid ikraftträdandet bör som lidigare har sagls besiämmas till ell år. 1 enlighel härmed anges i andra stycket av förevarande paragraf all överexekutors befattning med mål som avser annat än klagan över utmätningsmannens förfarande upphör senasi vid ulgången av år 1982. Beslämmelsen innebär all i den mån mål om klagan inte skulle vara avgjorda vid nämnda tidpunkt, överexekutor kommer att finnas kvar även därefter till dess alt klagomålen har prövats. Alt överexekuiorsinslitu­tionen sålunda inle helt och hållet upphör med ulgången av år 1982 torde knappast kunna undvikas. Nämnda ordning ligger också i linje med all klagan kan ske hos överexekuior efter UB;s ikraftlrädande och i vissa fall förhållandevis lång lid därefter (se 35 8 i förevarande lagförslag).

Som har nämnis i det föregående bör överexekutor även under nämnda övergångslid kunna överlämna ett anhängigt mål till kronofogdemyndig­heten, med undantag för mål om handräckning eller klagan. En besläm­melse härom har tagils upp som en andra mening i paragrafens andra siycke.

Enligl förslagel får överlämnande ske, om del är lämpligt. Av betydelse är härvid särskill hur långt handläggningen hos överexekuior har fort­skridit. Om l.ex. i ett mål om exekutiv försäljning auktion inle har satts ut före balkens ikraftträdande, bör målet regelmässigt överlämnas. Det bör emellertid beaktas huruvida handläggningen kan väntas bli försenad, om målel överiämnas. Därvid bör också arbetssituationen hos kronofogde­myndighelen beaklas. UB:s ikrafllrädande kommer alt medföra vissa påfrestningar för kronofogdemyndigheterna. Innan överlämnande sker bör överexekutor diskutera saken med vederbörande kronofogdemyndighet. Som har nämnts i det föregående kan RSV meddela behövliga anvisningar för tillämpningen av befogenheten att överlämna mål.

Överlämnande skall ske lill den kronofogdemyndighet som enligl UB är behörig alt la upp saken. År mer än en kronofogdemyndighet behörig, är del lämpligl att sökanden hörs. öm en viss kronofogdemyndighet som är behörig alt överta målet tidigare har haft befallning med saken, l.ex. när del gäller exekutiv försäljning, bör målet i allmänhel överlämnas lill denna. De flesta mål hos överexekuior som inte överiämnas till en kronofogde­myndighet bör kunna avgöras lämligen snarl efter ikraftträdandet av den nya lagstiftningen. I den mån mål (frånsett mål om klagan) fortfarande är anhängiga hos överexekutor vid utgången av år 1982, framgår av före­varande paragraf att överexekutors befattning med målen skall upphöra. Målen skall då övertas av behörig kronofogdemyndighet eller, i fråga om handräckning, av behörig tingsrätt. Om mer än en kronofogdemyndighet eller tingsrätt kan komma i fråga, bör saken bedömas med ledning av vad som har sagts i det föregående, varvid överexekutor och den kronofogde­myndighet eller tingsrätt som övertar målet bör beslula i samråd. Några närmare föreskrifter härom i UBp kan inle anses behövliga. Vad nu har


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen    123

sagls synes närmast få tillåmpning på mål, i vilka överexekutor har mottagit säkerhet m.m. som skall förvaras av myndigheten.

6 § Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndighelen vid
balkens ikraftträdande gäller balkens beslämmelser i fråga om såväl för­
farandet som målens prövning i sak, om ej annat föreskrivs i denna lag.
Delsamma gäller mål som enligl 5 8 andra stycket överlämnas lill krono­
fogdemyndighelen för handläggning.

I paragrafen ges bestämmelser om behandlingen bl.a. av mål som är anhängiga hos kronofogdemyndighelen vid UB:s ikraftträdande. Para­grafen molsvarar 7 8 i beredningens förslag.

Beträffande mål som år anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande bör uppenbarligen inte endasl UB:s bestämmelser av materiell innebörd utan också de nya förfarandereglerna i UB i princip tillämpas. Vissa undanlag anges dock i följande paragrafer. Delsamma bör givelvis gälla i fråga om mål som med stöd av 5 8 andra styckei överlämnas lill en kronofogdemyndighet för handläggning. Häri innefattas också mål som övertas från överexekuior i och med utgången av år 1982.

Förevarande paragraf har avfattats i enlighet med del sagda.

7 § Vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för verkställighet
inverkar ej på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraft­
trädande.

Denna paragraf, som molsvarar 8 8 i beredningens förslag, innehåller en beslämmelse om del fallet all möjlighelen lill verkslällighet enligl äldre lag saknar motsvarighet i UB.

Att UB i princip skall lillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftlrädandel medför inle all balken får retroaktiv verkan i dessa mål. Åtgärder som har vidtagits med slöd av äldre lag bör i princip behålla sin giltighet, även om UB föreskriver andra förulsällningar för motsvarande åtgärd eller motsvarighet lill åigärden saknas.

I förevarande paragraf ges en allmänt hållen regel med tanke på all UB i vissa fall inskränker möjligheten att få verkställighet jämfört med gällande rätt. I paragrafen anges att vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för verkställighet inte inverkar på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraftträdande. Uttrycket verkställighet avser alla stadier. I fråga om mål om utmätning inbegrips l.ex. även försäljning och fördelning eller utbetalning av influtna medel. Som exempel på fall då bestämmelsen blir tillämplig kan nämnas följande.

Enligl 22 § 1 mom. andra meningen Up 041 8 UL) fåren hovrättsdom, i vilken har förordnats om sakförverkande som särskild rättsverkan av brott, verkställas utan hinder av att domen inle har vunnit laga kraft. Enligl UB får däremol en dom i fråga om ett sådanl förordnande över


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     124

huvud inle verkställas förrän domen har vunnii laga krafl (3 kap. 8 8 andra meningen). I 8 kap. 4 S andra styckei UB föreskrivs principiellt förbud mol exekutiv försäljning, innan exekutionstiteln har vunnit laga kraft, av bl.a. lös egendom som har belydande värde. Någon molsvarande beslämmelse finns inte f n. Beträffande utbetalning av medel i mål om utmätning anges i 13 kap. 14 8 3 UB all utbetalning inte får ske annat än mol säkerhel bl.a. i fall då rätten lill medlen är beroende av besvär, som har anförts över utmätningen eller över den utmätta egendomens försäljning. Enligl 156 8 UL, 23 § SfL och 24 § LfL krävs däremot i gällande rält säkerhet endasl när försäljning av fast egendom, registrerat skepp (resp. skeppsbygge), luftfartyg eller inlecknade reservdelar inte har vunnit laga krafl. Till de beslämmelser i UB som inskränker möjligheten alt få verkslällighel hör också 5 kap. 7 8 andra slyckel, varigenom del nuvarande förbudei mot utmätning av vissa skadestånd har vidgats till att i viss utsträckning gälla även sedan skadeståndet har betalats ul.

Den i förevarande paragraf angivna principen har begränsats lill verkställighet. Det är emellertid ulan vidare tydligt att beslul om hand­räckning som har meddelats av överexekuior med stöd av UL behåller sin giltighet även sedan UL har upphävts, om inte annat föreskrivs.

Det kan särskill påpekas att enligt 184 § UL kan överexekuior förordna om särskild kvarstad på arrendeavgift, hyra eller annan avkastning av fasl egendom. Därvid skall en syssloman förordnas att uppbära avkastningen. Någon möjlighel all förordna om särskild kvarstad på framtida avkastning ges inte i de nya beslämmelser i ämnet som föreslås i 15 kap. RB. Däremol kan sökanden, när kvarstad har lagts på fast egendom, hos kronofogde­myndigheten begära att avkastningen skall uppbäras av myndigheten eller en särskilt förordnad syssloman (16 kap. 14 och 16 88 saml 12 kap. 8 8). Om före balkens ikraftträdande särskild kvarstad har lagts på avkastning, skall kvarstaden och ett eventuellt förordnande av syssloman fortfarande gälla. När det gäller beståndet av reseförbud som har meddelats av över­exekutor föreslås däremot att ett sådanl förbud upphör all gälla när balken träder i kraft (36 8 i förevarande lagförslag).

Det bör understrykas att principen all UB inle skall ha retroaktiv verkan har. även bortseft från vad som i det föregående har sagts om hand­räckning, giltighet utöver vad som anges i förevarande paragraf. Som exempel kan nämnas alt skyldigheten enligl 2 kap. 29 § UB alt betala ränla på belopp som skall betalas tillbaka inte bör avse tid före ikraftträdandet, när sådan skyldighet inte förelåg enligt äldre lag.

Övergångsbestämmelser tiU I kap. UB

8 § Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas i frågan huruvida de skall anses som enskilda eller allmänna mål.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen     125

I denna paragraf, som saknar motsvarighet i beredningens förslag, meddelas en övergångsbeslärrimelse som rör uppdelningen av mål i enskilda och allmänna mål.

Enligt 1 kap. 6 8 UB skall utsökningsmål hos kronofogdemyndighelen handläggas som enskilt eller allm.änt mål. I paragrafen meddelas en beslämmelse om vilka lyper av fordringar som skall drivas in i den ordning som gäller för allmänna mål, varvid det förutsätts all beslämmelserna kompletteras med närmare föreskrifler av regeringen. Enligl paragrafen är annat mål än som avses i beslämmelsen enskilt mål.

Skillnaden mellan enskilda och allmänna mål hänför sig främst lill att borgenären i ell allmänt mål företräds av kronofogdemyndighelen. Vidare gäller olika regler om måls anhängiggörande och redovisning av influtna medel och i viss mån om kostnader. Av belydelse är också all tidsfrister för utmätning och för exekutiv försäljning inte gäller i allmänna mål.

Indelningen av utsökningsmål i enskilda och allmänna mål förekommer även f n. I 1 § utsökningskungörelsen (1971:1098) - USK - föreskrivs att med allmänt mål avses i kungörelsen mål om uttagande av skatter, böter eller andra på indrivning beroende medel och mål om betalningssäkring samt att annat mål kallas enskilt mål (jfr 14 och 22 §8 Up).

Innebörden enligt UB av begreppen enskilt och allmänt mål torde inte komma att hell överensstämma med uppdelningen enligl nuvarande ordning. Framför allt får man räkna med att vissa mindre vanliga medels­slag, som f.n. drivs in i den ordning som gäller för allmänna mål, i fortsåll-ningen kommer alt drivas in inom ramen för ett enskilt mål. Det är å andra sidan inte uteslutet att vissa fordringar, som f.n. tas ul i den ordning som gäller för enskilda mål, efter ikraftträdandet av UB skall drivas in enligt ordningen för allmänna mål.

Det torde inte vara lämpligt alt mål som har anhängiggjorts före balkens ikraftträdande och då har lagils upp som enskilt resp. allmänt mål enligt vad som då gällde skall behöva föras över lill den andra gruppen. En sådan ordning skulle medföra praktiska olägenheter, samtidigt som inte mycket skulle slå att vinna. Vad som före UB:s ikraftträdande gällde i frågan huruvida ett mål utgör enskilt eller allmänt mål bör därför även efter ikraft­trädandet lillämpas beträffande mål som har anhängiggjorts dessförinnan. En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf

9 §    Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även vattenfallsrätt som har upplåtils enligt lagen (1907:36 s. I) om nyttjanderätt till fasl egendom.

Paragrafen innehåller en bestämmelse belräffande valtenfallsrätt. Den motsvarar 9 § i beredningens förslag.

Vattenfallsrätt får inte längre upplåtas men finns kvar på grund av upp­låtelser före ikraftträdandet av JB. Beträffande sådana upplåtelser skallJB:s bestämmelser om tomträtt i viss utsträckning gälla (12 och 52 §8 JP).


 


Prop. 1980/81:84                                 Promulgationslagen    126

Genom hänvisning i 52 S JP blir bl.a. 13 kap. 26 8 JB lillämplig även i fråga om vatienfallsrätl. Där sägs all beslämmelserna i bl.a. UL och FfL angående fasl egendom och rättighet däri har molsvarande lillämpning i fråga om tomträtt. Enligl förslagel lill ändring i JB skall föreskriften i slällel avse UB. En liknande hånvisning lill bestämmelserna om fasl egendom har beträffande lomlrätl tagits upp i 1 kap. 11 8 andra stycket UB.

Förevarande paragraf innehåller en beslämmelse om all vad som sägs i UB om lomlrätt även skall gälla valtenfallsrätt som har upplåtits enligt lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätl lill fasl egendom (jfr punkt 8 över­gångsbestämmelserna lill FfL). Utan uttrycklig föreskrift får anses följa all vad som sägs i UBp om fasl egendom blir tillämpligt, fömtom på lomtråtl, även på vattenfallsrålt.

Övergångsbestämmelser till 3 kap. UB

10   § Har en domstol efler balkens ikraftträdande med slöd av annan lag än rättegångsbalken förordnat att en dom eller ell beslul får verkställas innan domen eller beslulet har vunnii laga kraft, får kronofogdemyndig­heten vid lillämpning av 3 kap. 9 8 i balken föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras.

11   § Har en domstol före balkens ikraftlrädande förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnii laga kraft, skall 42 § 2 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) fortfarande lilläm­pas.

I dessa paragrafer, som molsvarar 11 och 12 88 i beredningens förslag, ges vissa övergångsbeslämmelser med avseende på fall då en dom eller ett beslul enligt domstolens förordnande får verkställas före laga kraft.

Enligt 42 § 2 mom. UL gäller alt när en domstol har förordnat att en dom får verkställas utan hinder av att den inte äger laga kraft, domen går i verkslällighet såsom lagakraftägande, om den vinnande ställer säkerhel för det skadestånd som han kan bli skyldig alt utge i fall domen ändras. Avser förordnandet verkställighet av en hovrätts dom eller av ell beslut, varigenom föreläggande har meddelats någon att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, behöver säkerhel dock inle ställas, såvida inte annat har förordnats i domen eller beslulet.

Nämnda bestämmelser ersätts av 3 kap. 9 8 UB. Av skäl som närmare har utvecklats i motiven till den bestämmelsen har inte för verkställigheten behållits något ovillkorligt krav på att säkerhel skall ställas. Om säkerhet kan anses behövlig, förutsätts det i stället ankomma på domstolen att förordna därom. I 3 kap. 9 8 UB föreskrivs sålunda alt en dom, som enligt ett förordnande av domstolen får verkställas innan den har vunnit laga kraft, verkställs såsom lagakraftägande dom, om inte annat följer av förordnandet. På grund av 3 kap. I 8 andra stycket UB är beslämmelsen tillämplig även på en domstols utslag eller beslul.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     127

Till följd av nämnda regler i UB föreslås nu vissa ändringar i 17 kap. 14 8 och 30 kap. 12 8 RB, vilka ger domstolen befogenhel alt i samband med ett förordnande om förtida verkställighet av en dom eller ett beslul föreskriva alt säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras. Andra lagar än RB som ger domstolen möjlighet att förordna om omedelbar verkslällighel har emellertid lämnats oförändrade. 1 stället föreslås i 10 8 i det nu föreliggande förslaget all kronofogdemyndighelen i dessa fall skall vid lillämpning av 3 kap. 9 8 UB kunna föreskriva alt säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras. Bestämmelsen är begränsad lill domar och beslut som meddelas efler UB:s ikraftträdande. 1 fråga om avgöranden som har meddelats dessförinnan skall 11 8 lillämpas. Del har inle ansetls behövligt all i paragrafen särskill nämna utslag. Ett utslag är lill sin innebörd alt jämställa med en dom.

Del kan nämnas all interimistiska förordnanden om underhållsbidrag enligl 15 kap. 11 8 giftermålsbalken och 7 kap. 15 8 föräldrabalken inte omfatlas av den nu föreslagna bestämmelsen. Sådana beslul verkställs på grund av uttryckliga beslämmelser i nämnda lagrum lika med lagakraft­ägande dom. Några särskilda villkor för verkställigheten är inte före­skrivna.

Når en domstol före balkens ikraftträdande har förordnal att en dom eller ett beslut får verkställas innan avgörandet har vunnit laga kraft, har domstolen inle prövat huruvida del för verkställighet behöver ställas säkerhet, frånsett när förordnandet har meddelats av en hovräll eller avser ett editionsföreläggande m.m. Äldre beslämmelser bör därför lillämpas, om verkslällighel av ell sådanl förordnande blir aktuell efter ikraftträdan­det. En beslämmelse härom har tagits upp i 11 8. I fråga om en hovrätts dom eller beslut saml ett edilionsföreläggande o.d. får bestämmelsen inte någon självständig belydelse.

12 8 Annan skiljedom som enligl lag skall lända till eflerrätlelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 8 i balken får verkställas, om del ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig, även om lalan ej förs mot domen. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 88 i balken.

Denna paragraf behandlar verkställighet av vissa legala skiljedomar. Den saknar motsvarighet i beredningens förslag.

1 3 kap. 15-18 88 UB meddelas beslämmelser om verkställighet av skiljedomar. 15 8 avser en skiljedom som grundas på skiljeavtal och 16 § sådan s.k. legal skiljedom som, ulan att skiljeavtal föreligger, med stöd av en bestämmelse i lag har meddelats enligt lagen (1929:145) om skiljemän. 1 17 och 18 88 ges vissa gemensamma föreskrifter, bl.a. om hörande av svaranden och om befogenhel för domstolen, när lalan har väckls mol en skiljedom, alt förordna om inhibition.

I det förslag till UB som remitterades till lagrådet hade även tagits upp en bestämmelse angående annan legal skiljedom än sådan som har nämnts


 


Prop. 1980/81:84                         Promulgatiimslagen     128

i det föregående. Enligl förslagel skulle en sådan skiljedom få verkställas, såvida det inte förelåg någon omständighet som gjorde skiljedomen ogiltig, även om lalan inle fördes mol skiljedomen. Lagrådet har emellertid förordat alt föreskrifter om verkslällighet av en sådan legal skiljedom inle skall las upp i UB ulan i övergångslagslifiningen, eftersom de bestäm­melser som föreskriver sådan skiljedom numera torde vara mycket få och småningom torde komma alt mönstras ut. 1 enlighet härmed har bestäm­melsen uteslutits i propositionen.

På grund av del anförda föreslås alt en bestämmelse i saken tas upp i UBp. I förevarande paragraf anges sålunda att annan skiljedom som enligt lag skall lända lill efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 8 UB får verkställas, om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig, även om talan inte förs mot domen. Vidare föreslås alt 3 kap. 17 och 18 8§ UB skall gälla i fråga om verkställigheten.

13 § En förvaltningsmyndighets beslut, som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande, lår ulan hinder av 3 kap. 1 8 första stycket 6 i balken verkställas, om ett sådant beslul före ikraftträdandel har fäll verkställas utan slöd av särskild före­skrifl. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20 8 första stycket i balken.

1 paragrafen, som saknar motsvarighet i beredningens förslag, meddelas en övergångsbestämmelse som rör verkställighet av en förvaltnings­myndighets beslut.

Som har behandlats närmare i motiven till 3 kap. UB lorde en förvalt­ningsmyndighets beslut, som innefattar ett betalningsåläggande eller en annan förpliktelse, kunna ligga till gmnd för verkslällighet inle endast när del finns en uttrycklig föreskrift därom utan även i vissa andra fall. I vilken omfattning sådana fall förekommer år emellertid oklart.

Enligt UB skall en förvaltningsmyndighets beslut kunna föranleda verkställighet endast när en uttrycklig föreskrift därom kan åberopas (3 kap. I 8 första stycket 6). Detla bör leda till att i ny lagstiftning på det förvallningsrättsliga områdel uttryckliga bestämmelser meddelas om att beslut av viss beskaffenhet får verkställas, när anledning föreligger därtill. UB:s ståndpunkt bör emellertid inte rubba den möjlighet till verkställighet utan stöd av en sårskild bestämmelse som fn. föreligger. .Det torde inte vara praktiskt möjligt att ta upp bestämmelser i saken i de olika lagar som kan beröras. 1 stället bör en generell regel meddelas i UBp.

1 enlighet härmed anges i förevarande paragraf alt en förvaltnings­myndighets beslut, som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens ikraftträdande, får utan hinder av 3 kap. 1 § första stycket 6 UB verkställas, om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av en särskild föreskrift. Vidare föreslås att bestäm­melsen i 3 kap. 20 8 första stycket om villkor för verkställighet av en förvaltningsmyndighets beslut skall gälla även i sådant fall.


 


Prop. 1980/81:84                         Promulgationslagen     129

14 § Belräffande verkslällighel av sådana beslul av överexekuior som avses 1518 4 mom. och 52 8 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller vad som sägs i balken om en underrätts dom. I fråga om andra beslut av överexekutor tillämpas 46 8 3 och 4 mom. saml 53 och 210 8§ utsökningslagen.

Denna paragraf, som motsvarar 13 8 i beredningens förslag, innehåller beslämmelser om verkställighet av beslut som har meddelats av över­exekutor.

Beträffande verkställighet av ett beslut varigenom överexekuior har ålagt betalningsskyldighet hänvisas 1518 4 mom. ULlill bestämmelserna i 37, 39 och 40 §§ UL i vad de avser underrätts dom. Detta innebär bl.a. att utmätning får ske även om beslulet inte har vunnit laga krafl men att gälde­nären då kan avvärja utmätningen genom att ställa säkerhet eller nedsätta beloppet. Försäljning får i allmänhet inte ske förrän beslutet har vunnit laga krafl. I fråga om överexekutors utslag varigenom någon har fällts till böter eller vite gäller enligt 52 § 1 mom. andra meningen att beslutet inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

1 fråga om verkställighet av en underrätts dom skall enligt det nu föreliggande lagförslaget balkens bestämmelser bli omedelbart tillämpliga vid ikraftträdandet. Detta innebär inte några större ändringar i sak. Del synes lämpligl att de nya bestämmelsema får tillämpas även beträffande sådana beslut av överexekutor som avses i 51 § 4 mom. och 52 8 I mom. andra meningen UL, om verkslällighet av beslutet skall äga rum efter ikraftträdandel. Detta bör givetvis gälla oavsett om beslutet har meddelats före eller efter ikraftträdandet. En bestämmelse i enlighel härmed har lagits upp i förevarande paragraf Förslagel innebär all vad som i särskilda fall är föreskrivet belräffande en underrätts dom också skall iakttas (se t.ex. 3 kap. 23 8 andra slyckel UB).

Enligt 46 § UL ankommer det på överexekutor att förordna om verksläl­lighet av en skiljedom. När överexekutor har meddelat ett sådant för­ordnande, skall enligt 3 mom. skiljedomen verkställas som en domstols lagakraftägande dom, om inte högre myndighet eller domstol, där talan mot skiljedomen är anhängig, förordnar annat. Skall eljesl enligt lag eller annan särskild författning en skiljedom lända till efterrättelse, skall den enligt 4 mom. efter överexekutors förordnande verkställas som en domstols lagakraftägande dom, om inte högre myndighet förordnar annat.

Enligl UB skall ansökan om verkställighet av skiljedom göras hos krono­fogdemyndigheten, som enligt bestämmelserna i 3 kap. 15-18 §8 prövar om skiljedomen får verkställas. Balken saknar sålunda direkt molsvarighel till förordnande av överexekuior enligt 46 § UL, men kronofogdemyndig­heten skall meddela ett särskilt beslut i verkställighetsfrågan som kan överklagas för sig (se 3 kap. 17 8). Har överexekutor meddelat för­ordnande om verkställighet av en skiljedom, finns det inte någon anledning

att kronofogdemyndigheten på nytt skall pröva saken, om målel kommer 9    Riksdagen 1980181. I samt. Nr 84


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen    130

in lill kronofogdemyndigheten efler balkens ikraftträdande. Skiljedomen bör således på grund av förordnandet få verkställas enligl vad som f.n. gäller enligl 46 8 3 och 4 mom. UL.

Annat av överexekutor meddelat beslut i utsökningsmål än som har nämnis i del föregående går enligl 53 § UL i verkställighet även om del överklagas, såvida inle annat har förordnals eller är särskill föreskrivet. Principen gäller även när överexekutor föreskriver ändring av utmätnings­mannens beslut, oavsell i vilken riklning beslutet ändras (210 8 2 mom. första meningen UL). Överexekutor kan dock förordna annat. I 210 8 2 mom. finns vidare som en andra mening en särskild föreskrifl, enligl vilken en redan verkställd åtgärd i ell mål om utmätning inte skall gå åter innan utslaget har vunnit laga kraft, såvida inle överexekutor har förordnat därom.

I fråga om de beslut av överexekuior som inle faller under 46, 51 eller 52 8 UL torde det i och för sig vara länkbart att tillämpa UB:s beslämmelser om motsvarande beslut av hovrätten. Regleringen är i huvudsak densamma (jfr 18 kap. 16 § UB). Undantaget i 210 § 2 mom. andra meningen UL i fråga om mål om utmätning har dock i UB vidgats lill att gälla även införsel. Bl.a. med hänsyn härtill synes del lämpligare alt fort­farande låta 53 och 210 88 UL vara tillämpliga beträffande sådana beslul av överexekuior som avses där. En bestämmelse härom har tagits upp som en andra mening i förevarande paragraf.

15 § För en fordran på gmnd av inrop av lös egendom vid en offenllig auktion, som har ägl rum före balkens ikraftträdande, får utmätning fort­farande ske enligl 55 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1).

I paragrafen meddelas en bestämmelse om verkslällighet på gmnd av auklionsprolokoU. Den motsvarar 14 8 i beredningens förslag.

Enligl 55 8 UL får utmätning ulan föregående dom eller beslul ske för en fordran, som enligt protokoll över offenllig auktion härleder sig från ett inrop av lös egendoin och är förfallen till betalning. En förutsättning för utmätning är att gäldenären är närvarande vid utmätningstillfället och utan invändning erkänner skulden. Utmätning torde fortfarande ibland sökas med stöd av ett auktionsprotokoll.

UB innehåller inte någon motsvarighet till 55 8 UL. Det synes emellertid lämpligt att en övergångsbestämmelse meddelas med tanke på redan hållna auktioner. 1 förevarande paragraf sägs därför att verkställighet enligt 55 § UL fortfarande skall få äga rum för en fordran på grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion som har ägl rum före balkens ikraft­trädande. .\v lydelsen framgår att det inte är nödvändigl att ansökan om verkslällighet görs före ikraftlrädandel, ulan verkställighet enligt 55 8 UL får äga rum sä snarl auktionen har hållits dessförinnan.


 


Prop. 1980/81:84                                Promidgationslagen     131

Övergångsbeslämmelser lill 4-6 kap. UB

I fråga om övergångsförhållanden beträffande ell par beslämmelser i 4 kap. villjag framhålla följande.

1 4 kap. 10 8 iredje slyckel UB föreskrivs alt en ansökan om ulmälning är förfallen, om sökanden ger anstånd fler än ivå gånger. Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i gällande rält, bör i fråga om mål som har anhängig­gjorts före balkens ikrafllrädande inte tillämpas på anstånd som har löpt ul före ikraftträdandel. Någon särskild övergångsbestämmelse härom kan inle anses behövlig.

UB innehåller nya bestämmelser om tidpunkten för förmånsrättens inträde vid utmätning (4 kap. 30 8). Beträffande lös egendom i allmänhet gäller f n. enligl 77 8 I mom. UL all utmätningen medför förmånsrätt först när den har säkerställts genom egendomens omhändertagande, med­delande av förbud för en sekundogäldenär att betala sin skuld eller annan liknande åtgärd. Delsamma gäller enligl 91 a § 2 mom. beträffande utmät­ning av pantbrev. Utmätning av ett hår i rikel registrerat skepp eller luft­fartyg eller inlecknade reservdelar lill ett sådanl luftfartyg eller av fast egendom medför enligt 77 8 2 mom. och 83 8 1 mom. UL förmånsrätt när beslutet om utmätning har meddelats.

Enligl 4 kap. 30 8 första stycket UB skall ulmälning som regel medföra förmånsrätt i och med beslutet om utmätning. Utmätning av här i riket registrerade skepp och luftfartyg, intecknade reservdelar till sådana luftfartyg eller fast egendom skall dock enligl andra styckei inte medföra förmånsrätt förrän ett ärende om anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag.

Om utmätning av lös egendom i allmänhet har ägl rum före balkens ikraftträdande men inte hunnil säkerställas, bör de nya bestämmelserna i UB medföra alt förmånsrätten inträder i och med ikraftträdandet. Det kan påpekas all det för utmätning av bl.a. lösöre f.n. krävs att egendomen är omedelbart tillgänglig för förrättningsmannen för säkerställande. När ett här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till ett sådant luftfartyg eller fasl egendom har ulmätts före ikraftträdandel, har förmånsrätten inträtt omedelbart. UB:s nya regler i frågan rubbar inte en sådan förmånsrätt (jfr 7 8 i föievarande lagförslag). Några särskilda över­gångsbestämmelser om det nu sagda torde inle behövas.

16 § I frågaom verkan av föreläggande, som har meddelats enligt 69 eller 91 a S utsökningslagen (1877:31 s. 1) eller 5 S lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom, gäller äldre bestämmelser.

Paragrafen, som motsvarar 16 8 i beredningens förslag, tar upp en beslämmelse angående föreläggande att väcka talan som har meddelats före balkens ikraftträdande.

I 4 kap. 17-26 8§ UB finns regler om förhållandet till tredje man vid ul-


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     132

mätning. Bl.a. ges där beslämmelser om föreläggande i olika fall, när del råder tvist angående utmätt egendom. Bestämmelserna ersätter 69 8 och 91 a 8 4 och 5 mom. UL saml 5 8 FfL. Möjlighelerna all ge föreläggande har emellertid vidgats.

4 kap. 20 8 UB rör del fallet att en Iredje man före eller efter ulmälning av lös egendom har påslåll sig ha bällre rätt lill egendomen. Kronofogde­myndighelen kan då förelägga iredje mannen all väcka lalan mot sökanden och gäldenären inom en månad från del att han delgavs föreläggandet. 1 fråga om verkan av sådant föreläggande medför UB vissa ändringar i för­hållande lill vad som nu gäller enligl 69 8 UL.

Om en tredje man har gjort gällande sill anspråk före utmätningen, får enligt 69 8 UL egendomen inte säljas förrän tvisten har blivit slutligt prövad eller liden för väckande av lalan har gått ut. Har han framslälll anspråket försl efter del alt ulmälning har skett, får egendomen säljas såvida inle överexekuior förordnar annat. Om överexekuior hänvisar honom att väcka lalan, gäller om verkan därav detsamma som när före­läggande har meddelats vid utmätningen.

Föreläggande som har meddelats med lillämpning av 4 kap. 20 8 UB innebär enligt 8 kap. 5 8 hinder mol försäljning om inte tredje mannen har samtyckt till all egendomen säljs. Försäljning får dock ske om del kan antas att tvisten inle påverkar köpeskillingen i väsentlig mån. Vidare får lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alllför kostsam vård säljas, i likhei med vad som f.n. antas gälla ulan uttryckligt lagstöd.

Påföljden av att ett föreläggande inle efterkommes är såväl enligt UL som enligl UB all tredje mannen förlorar sin räll mol sökanden. Om denne själv väcker talan, är dock tredje mannen bevarad vid sin rätt. F.n. är det tveksamt huruvida sökanden i sådanl fall enligl 69 § UL skall ha väckt lalan mol såväl iredje mannen som gäldenären eller om del är lillräckligl all han har väckt lalan mol Iredje mannen. Enligt 4 kap. 20 8 andra styckei UB är det tillräckligl alt sökanden inom den angivna tiden har väckt lalan mot iredje mannen.

De angivna skillnaderna i fråga om verkan av föreläggande enligl 69 8 UL och dess närmaste motsvarighet i UB motiverar alt äldre bestämmelser fortfarande skall lillämpas beträffande dessa verkningar, när föreläggandel har getts före ikraftträdandet.

Om det vid utmätning av pantbrev i fast egendom eller i skepp hos den intecknade egendomens ägare råder tvist huruvida någol finns alt utmäta, kan enligt 91 a § 4 mom. UL utmätningsmannen förelägga sökanden att inom en månad väcka talan mot gäldenären och den som bestrider att något finns att utmäta. Föreläggandel medför förbud mol all den in­lecknade egendomen tas i anspråk eller pantbrevet pantförskrivs, om inte domstolen förklarar att hinder inle möter. Om sökanden inle efterkommer föreläggandel och lalan inte heller har väckts av annan part, skall enligl 5 mom. utmätningen gå åter.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgarionslagen     133

Föreläggande enligl 91 a 8 UL motsvaras i balken av föreläggande enligl 4 kap. 23 8 andra stycket. Enligl denna bestämmelse behöver sökanden dock endasl väcka lalan mol iredje mannen. Rättsverkningarna av före­läggande enligt sistnämnda bestämmelse skiljer sig i övrigl från vad som f n. gäller så lill vida all, om sökanden inte efterkommer föreläggande enligl UB. utmätningen slår sig endast under förutsättning all i stället tredje mannen har väckt lalan mol sökanden inom den angivna tiden.

Beträffande föreläggande när någon påstår sig ha bättre rätt lill en utmätl faslighet eller till vad som framstår som tillbehör till en faslighel finns f n. beslämmelser i 5 8 FfL. Dessa innebär att tredje mannen skall inom en månad väcka talan mot sökanden och den som i ärendet har antagits vara ägare. Efterkommes inle föreläggandet, har iredje mannen förioral sin lalan mol sökanden, om inte sökanden själv inom den angivna tiden har väckt lalan mol tredje mannen och den som i ärendet har antagits vara ägare. Om tvisten är av väsentlig betydelse, får fasligheten inte säljas förrän tvisten har slutiigl avgjorts eller liden för väckande av lalan har gått ut.

5 8 FfL motsvaras i balken av 4 kap. 26 §, som hänvisar lill 20 8 i samma kapitel. Skillnaden mellan de äldre och de nya bestämmelserna i fråga om verkan av föreläggandet är att. om tredje mannen inle efterkommer föreläggandet, det enligt UB är tillräckligl för att tredje mannen skall vara bibehållen vid sin rätt att sökanden har väckt talan mot tredje mannen inom den angivna tiden. Förutsällningarna för att egendomen skall få säljas innan tvisten har blivit slulligl avgjord eller fiden för väckande av talan har gått ut anges också på ett annat sätt i UB (8 kap. 5 8), vilket möjligen även innebär en saklig ändring.

De äldre beslämmelserna bör lillämpas även i fråga om verkan av ett föreläggande enligl 91 a 8 UL eller 5 § FfL. I förevarande paragraf har sålunda tagits upp en bestämmelse om att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om verkan av föreläggande som har meddelats enligt 69 eller 91 a 8 UL eller 5 8 FfL.

Av 5 8 UBp följer att om t.ex. en tredje man före balkens ikraftlrädande har överklagat en utmätning och överexekuior finner saken tvistig, UB:s beslämmelser skall lillämpas i fråga om ell föreläggande som meddelas efter ikraftträdandet. Detsamma gäller givetvis, om överexekutor efter ikraftträdandet ger ett föreläggande i ett försäljningsärende som har inkommit före ikraftträdandet.

När makars förmögenhetsförhållanden är aft bedöma enligt äldre GB, skall enligt nuvarande regler i stället för 69 § UL tillämpas 70 8 I mom. UL i dess lydelse före år 1921 (se övergångsbestämmelse till lagen 1920:418 om ändring i UL). Om vid utmätning i sådana makars bo någon av makarna vill ta undan viss egendom därför alt den enligt 11 kap. 7 § äldre GB eller lagen (1898:64 s. 10) om boskillnad inte bör gå i betalning för den gäld som utsöks och det inte med avseende på egendomens och gäldens beskaf-


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     134

fenhel är uppenbart all ulmälning inte får ske, skall vad som är föreskrivet i 69 8 UL för där avsedda fall lända till efterrättelse. Därvid skall dock föreskriften om gäldenärens instämmande inte lillämpas på den andra maken. Del sagda skall även lillämpas, när en make efler vunnen bo­skillnad vill freda egendom vid utmätning i den andra makens bo.

Det synes inte påkallat alt behålla särskilda regler i fråga om utmätning hos makar i äldre äktenskap. UB:s bestämmelser om föreläggande skall sålunda lillämpas efler ikraftträdandet. De särskilda reglerna om gälds­ansvarel i äldre äktenskap skall dock givelvis beaktas. Om föreläggande har gells före balkens ikrafllrädande med stöd av 70 8 1 mom. UL i dess äldre lydelse, skall de äldre bestämmelsema fortfarande lillämpas.

17 § Beslämmelserna i 4 kap. 27 8 i balken gäller ej, när en fordran före
balkens ikraftträdande har fastställts till betalning i annat fall än som avses
i 77 a 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Denna paragraf, som motsvarar 15 8 i beredningens förslag, innehåller en bestämmelse rörande en domstols beslut om betalningsfastställelse.

När en domstol har faslslälll alt en förfallen fordran skall ulgå med särskild förmånsrätt i fasl egendom, skall enligt 77 a § UL egendomen anses utmätt. Med fasl egendom likställs tomträtt samt valtenfallsrätt som har upplåtils med slöd av äldre lag (jfr 13 kap. 26 § JB saml 12 och 52 §8 JP).

I UB ges beslämmelser om utmätningsverkan av betalningsfastställelse i 4 kap. 27 6. Utmälningsverkan skall enligl denna bestämmelse inträda även när belalningsfastställelsen avser en fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i registrerat skepp (inkl. skeppsbygge), registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg. Utmätningsverkan be­träffande sådan egendom bör inte inträda i fall då betalningsfaslslällelsen har skett före balkens ikraftträdande. En bestämmelse härom har lagits upp i förevarande paragraf.

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 33-35 88 i balken gäller åven när
utmätning har skett före balkens ikraftträdande.

I denna paragraf, som motsvarar 18 8 i beredningens förslag, ges en bestämmelse rörande självrättelse.

I 77 § 3 och 4 mom. UL finns bestämmelser om utmätningsmannens befogenhet att själv vidta rättelse av en verkställd utmätning. En sådan befogenhet föreligger efter utmätning av lös egendom, om utmätnings­mannen på grund av anspråk som anges i 69 8 eller annars finner att egendomen eller del därav inte borde ha utmätts. Rättelse får dock inle vidtas senare ån två veckor från del alt förrättningen ägde rum.

Bestämmelserna i 77 8 3 och 4 mom. UL motsvaras av 4 kap. 33-35 §8 UB. Möjligheten för kronofogdemyndigheten att vidta självrättelse har


 


Prop. 1980/81:84                                Proinulgauonslagen     135

emellertid vidgats i UB. Den föreslås gälla även fasl egendom och någon lidsgräns skall inle gälla, när rälielse kommer i fråga därför all den utmätta egendomen visas tillhöra en tredje man. Rättelse skall då kunna ske så länge det är praktiskt möjligl. Vidare skall en ulmälning hävas, om för­säljning av egendomen eller indrivning av en utmätt fordran inle kan antas ge ett överskott som gör åigärden försvarlig. Den värdering av egendomen som har skett kan t.ex. i efterhand visa sig alllför optimistisk eller egendomen kan vara belastad med en från början okänd förmånsrätt.

Bestämmelserna i 4 kap. 33-35 8§ UB bör kunna lillämpas även i fall då utmätningen har ägl rum före balkens ikraftträdande. I 7 8 UBp föreslås en bestämmelse om att vad som föreskrivs i balken om förulsällningar för verkställighet inle inverkar på giltigheten av en åtgärd som har vidtagits före balkens ikiaftirädande. Eftersom del särskill mol bakgrund härav kan råda någon tvekan huruvida 4 kap. 33-35 88 UB får lillämpas, när utmät­ningen har sketl före ikraftträdandet, har i förevarande paragraf lagils upp en uttrycklig bestämmelse om all de är tillämpliga. Självrättelse får givetvis inte ske enbart av den anledningen att ulmälning inte hade kunnat äga rum enligt UB.

19   8 Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 8 6 och 6 kap. 3 § andra stycket i balken lillämpas även i fråga om andelsrält i en förening, som ej är bostadsrättsförening, eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag, om del med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

20   § Bestämmelsen i 5 kap. 13 8 första slyckel i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 8 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Dessa paragrafer innehåller övergångsbestämmelser beträffande viss äldre andelsrält i en förening m.m. resp. viss äldre retentionsrätt. De molsvarar 19 och 20 88 i beredningens förslag.

Till 19 8 har överförts en övergångsbestämmelse till den lag (1971:481) om ändring i UL, varigenom det i 65 8 I mom. 6 UL infördes förbud i vissa fall mot utmätning av en bostadsrätt. Enligt nämnda övergångsbestäm­melse har bestämmelsen om utmätningsfrihel motsvarande lillämpning på "sådan andelsrält i förening, som ej är bostadsrättsförening, handelsbolag eller aktiebolag med vilken följer rätt att besitta eller hyra lägenhet" (jfr 79 8 bosladsrättslagen 1971:479 och punkt 16 i övergångsbestämmelsema till samma lag). 65 8 I mom. 6 UL motsvaras i UB av 5 kap. I 8 6.

Enligt 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen UB skall bostadsrättsför­eningen underrättas om utmätning av en bostadsrätt. Motsvarande bör gälla vid utmätning av sådana andelsrätter som avses i nyssnämnda över­gångsbestämmelse. 19 8 i förevarande lagförslag har utformats i enlighel med det sagda.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen    136

Till 20 8 har med en redaktionell jämkning överförts en övergångs­bestämmelse lill lagen (1970:981) om ändring i UL. Ändringen avsåg 67 8 I mom. UL. Där föreskrivs nu all bestämmelserna i 65 och 66 88 UL (om undantag från ulmälning) inle hindrar att en pant utmäts för pantfordringen eller all egendom, som borgenären av annan anledning får hålla inne lill säkerhel för sin fordran, utmäts för denna. Enligt den tidigare lydelsen av 67 8 1 mom. var bestämmelsen inte tillämplig i fråga om egendom som en hyresvärd eller jordägare hade räll alt kvarhålla till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator. Detla undantag från tillämpningen utgick i samband med all reientionsrätten för en hyresvärd och en jordägare avskaffades. Sådan räll kan emellertid övergångsvis finnas kvar på grund av äldre nyttjanderättsavtal (jfr 34 8 JP). 1 nyssnämnda över­gångsbestämmelse lill 1970 års ändring av 67 § UL sägs därför att 67 8 i sin äldre lydelse fortfarande gäller, när en hyresvärd eller jordägare enligt JP har rätt all kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator. 67 8 I mom. UL motsvaras i UB av 5 kap. 13 8 första stycket.

1 den mån egendom, som enligt nämnda äldre bestämmelser omfattas av en hyresvärds eller jordägares retentionsrätt, är ulmälningsfri får den enligl 183 8 2 mom. UL inte heller beläggas med kvarstad för fordran. Detsamma bör gälla även efter balkens ikraftträdande och torde följa av den lydelse som 20 8 i del föreliggande lagförslaget har erhållit jämfört med 16 kap. 13 8 första stycket UB.

Övergångsbestämmelser lill 8-12 kap. UB

21 § Bestämmelserna i 8 kap. 12 8 i balken ochl3 § i samma kapitel såvitt avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligl 5 8 första stycket I förmånsrättslagen (1970:979) är ej tillämpliga, när utmätning har skett före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller 8 kap. 15 8 andra styckei, om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 8 4 mom. utsök­ningslagen (1877:31 s. 1).

Har vid en försäljning före balkens ikraftträdande av egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen, gäller äldre bestämmelser i fråga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa förmånsrättshavares rätt till betalning ur utmätt egendom och om ianspråktagande av lämnad hand­penning. Första stycket motsvaras delvis av 22 8 första styckei i bered­ningens förslag.

Enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott kan den som har beställt en bål - dvs. ett fartyg som inte utgör skepp— och har lämnat eller utfäst sig att lämna fillverkaren förskott av pengar eller byggnadsämnen låta registrera eti därom upprättat skriftligt avtal hos Stockholms tingsrätt. Därefter har beställaren förmånsrätt i byggnads-


 


Prop. 1980/81:84                               Promulgationslagen     137

ämnena och vad som har tillverkats för hans räkning med förskottet. Förmånsrätten ulgår enligl 4 8 4 förmånsrättslagen (1970:979). Enligl nuvarande regler kan förmånsrätten inte utan vidare göras gällande, när utmätning av egendomen har skett för en annan borgenärs fordran. Båt­beställaren måsle därför, för att få sin rätt beaktad, själv söka utmätning i egendomen och få till stånd utmätning innan egendomen säljs.

Det sist sagda gäller f.n. också den förmånsrätt som enligt 5 § första stycket 1 förmånsrättslagen tillkommer en hyresvärd eller jordägare i lös egendom, vilken hör till näringsverksamhet som en hyresgäst resp. arrendator driver och i vilken företagsinteckning kan meddelas. Förmåns­rätten avser en fordran på grund av hyres- eller arrendeavtalet, dock inte för större belopp än som svarar mol tre månaders hyra eller ell års arrendeavgift. Inle heller denna förmånsrätt kan f n, — i motsats till bl.a. förmånsrätt enligt 5 8 första stycket 2 förmånsrättslagen på grund av företagsinteckning— åberopas när utmätning av berörd egendom har sketl för en annan borgenärs fordran.

1 UB har även sådana förmånsberättigade borgenärer som har nämnts nu tillerkänts rätt att få betalning, när egendom som omfattas av förmåns­rätten har blivit utmätt för en annan borgenärs fordran (8 kap. 12 och 13 88). En hyresvärds eller jordägares förmånsrätt har därvid jämställts med förmånsrätt på gmnd av förelagsinteckning. De nya bestämmelserna bör emellertid inle gälla, när utmätningen har ägt mm före balkens ikraft­trädande. En bestämmelse härom har lagils upp i första styckei av före­varande paragraf.

I fråga om beaktande av en fordran med allmän förmånsrätt, när egendom skall säljas exekutivt under konkurs, gäller f n. alt en borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen, har rätt till betalning — förutom vid försäljning av egendom som avses i SfL och LfL — endast när försäljningen avser fartyg, som inte är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register, eller gods i fartyg eller i luftfartyg (139 8 4 mom. UL). Enligt 8 kap. 15 8 andra stycket UB skall däremot en sådan fordran över lag kunna åberopas vid exekutiv för­säljning under konkurs av lös egendom (frånsett tomträtt). Detsamma föreslås gälla när en utmätl fordran drivs in under konkurs. Inte heller den nya bestämmelsen om beaktande av en fordran med allmän förmånsrätt bör emellertid gälla, när utmätning före ikraftträdandet av balken har skett av annan egendom än som avses i 139 8 4 mom. UL. Förevarande paragraf innehåller en föreskrifl även härom.

Det kan påpekas att 139 8 4 mom. UL och 8 kap. 15 § andra stycket UB även avser del fallet att den exekutiva försäljningen äger rum efter begäran av konkursförvaltaren enligt 71 8 fjärde stycket KL. Eftersom en fordran som är förenad med allmän förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen även enligt nuvarande ordning kan åberopas vid exekutiv försäljning av sådan egendom som avses i 71 § fjärde stycket KL, har förevarande övergångs-


 


Prop. 1980/81:84                                Pnmmlgation.slagen     138

bestämmelse begränsats till det fallet att försäljningen har föranletts av ut­mätning.

I 96 8 3 mom. UL meddelas beslämmelser om ianspråktagande av hand­penningen, när vanlig lös egendom har sålts på auktion och anstånd har lämnats med betalningen av köpeskillingen. En förutsättning för ianspråk­lagande är alt köpet blir ogiltigt lill följd av alt full betalning inte erläggs inom föreskriven tid. Bestämmelserna skall på grund av hänvisning i 96 a 8 lillämpas även vid försäljning under hand.

I UB har beslämmelser om ianspråktagande av handpenning för mol­svarande fall lagils upp i 9 kap. 7 8 (jfr 9 8 iredje stycket). De innebär viss ändring av vad som gäller f n. Enligt 96 8 3 mom. UL skall sålunda, när ny försäljning äger mm, handpenningen användas till betalning bl.a. av kost­naderna för vård och förvaltning av egendomen under tiden mellan försälj­ningarna. Sådan kosinad får däremot enligl 9 kap. 7 8 UB tas ut ur hand­penningen endast för tiden från del att inropet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen ägde rum. 9 kap. 7 8 UB innehåller vidare bestämmelser om handpenningens ianspråktagande i fall då egendomen inte blir såld vid den nya auktionen och då någon ny auktion inte hålls. Dessa bestämmelser, .som saknar motsvarighet i UL, innebär möjligen ändring i vad som får anses gälla f n.

De nya beslämmelserna bör inle tillämpas, när den försäljning då hand­penning har lämnats har ägt rum före balkens ikraftträdande, vare sig tiden för erläggande av återstoden av köpeskillingen har gått ut före eller efter ikraftträdandel av UB. En föreskrifl härom har tagits upp i andra stycket av förevarande paragraf.

22 § Om ett skuldebrev som enligl äldre bestämmelser är intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 § i balken, upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

I paragrafen, som molsvarar 24 8 i beredningens förslag, ges en bestäm­melse rörande äldre inteckningar i fartyg och fast egendom.

I samband med all de nuvarande bestämmelserna om utmätning av pantbrev i fastighet och om åtgärder efter sådan utmätning infördes genom lagen (1971:495) om ändring i UL togs i övergångsbestämmelserna till samma lag upp en särskild föreskrift angående det personliga betalnings­ansvaret enligt äldre intecknade skuldebrev. I punkt 3 i nämnda över­gångsbestämmelser anges sålunda att om skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fast egendom pantförskrivs enligt 91 b § UL, personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet upphör. I punkt 4 andra meningen i övergångsbestämmelsema till lagen (1973:1131) om ändring i UL har meddelats en liknande föreskrift beträffande skuldebrev som enligl äldre bestämmelser är inlecknal i fartyg.

Nämnda övergångsbeslämmelser bör föras över lill UBp och har tagits


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     139

upp i lörevarande paragraf. Beträffande molsvarande fråga när pantför­skrivning sker av ett utmätt skuldebrev, som är inlecknal i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg, kan hänvisas till 9 kap. 16 8 andra stycket UB.

23 § Om en gäldenärs räft till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående avskrivning av det belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före balkens ikraftlrädande, skall 9 kap. 16 8 i balken tillämpas belräffande den handling på grund av vilken inteckning har meddelats för del avskrivna beloppet.

När en gäldenärs rält lill inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftlrädande, skall den lid inom vilken sökanden har att framställa yrkande enligt 9 kap. 16 8 första stycket jämfört med 14 8 första styckei räknas från ikraftträdan­det.

Paragrafen, som molsvarar 23 8 i beredningens förslag, innehåller över­gångsbeslämmelser med anledning av UB:s regler om åtgärder efter utmätning av ett skuldebrev som är inlecknal i luftfartyg eller därtill hörande reservdelar.

Enligl 30 8 lagen (1955:227) om inskrivning av räU lill luftfartyg gäller aft om den rält till andel i inleckning som tillkommer ägaren av ett intecknat luftfartyg eller inlecknade reservdelar, dvs. överhypotek. har blivit utmätt, inteckningshavaren är skyldig all på begäran av utmätnings­mannen visa upp inteckningshandlingen för inskrivningsdomaren för avskrivning av det ägaren tillkommande beloppet. Därefter får på ansökan av utmätningsmannen inleckning meddelas på det avskrivna beloppet jämle ränla. En sådan inteckningshandling kan därefter säljas exekutivt. Bestämmelser om utmätningsmannens åligganden och om försäljningen finns 1918 2 mom. UL.

Bestämmelser om åtgärder efter utmätning av pantbrev i skepp eller faslighel har lagils upp i 9 kap. 14 och 15 88 UB. Beslämmelserna, som molsvarar 91 a § 3 mom. och 4 mom. andra meningen och 91 b 8 UL, innebär att antingen den inlecknade egendomen skall direkt tas i anspråk genom försäljning eller det utmätta pantbrevet pantförskrivas till sökanden. Enligt 9 kap. 16 § UB skall dessa bestämmelser tillämpas även i fråga om ägarhypotek i luftfartyg eller reservdelar därtill. Förfarandet med utbrytning av ägarhypotek efter utmätning av ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar skall alltså inte tillämpas efler ikraft­trädandet av UB.

Om en ny inteckningshandling på det belopp som tillkommer gäldenären redan har hunnit anskaffas före ikraftträdandet av UB, bör 9 kap. 16 § i balken tillämpas med avseende på den nya handlingen. Delsamma bör gälla, om ett ärende angående avskrivning på inteckningshandlingen annars har tagits upp på en inskrivningsdag före ikraftträdandet (jfr över­gångsbestämmelserna till förslaget till ändring i 1955 års inskrivningslag).


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen    140

Första styckei i förevarande paragraf innehåller en föreskrifl härom. Den innebär alt försäljning av handlingen inle får ske. Sökanden kan i stället begära all själva egendomen tas i anspråk. 1 annat fall pantförskrivs hand­lingen till honom.

En begäran om all den intecknade egendomen skall las i anspråk skall enligl 9 kap. 14 8 första stycket och 16 8 UB framställas inom en månad från utmätningen. Såvitt avser pantbrev i skepp eller fastighet överens­stämmer delta med gällande räll. 1 fråga om ell skuldebrev som är iniecknat i luftfartyg eller reservdelar därtill bör, när utmätningen har ägl mm före UB:s ikraftlrädande, tiden för en sådan framställning räknas från ikraftlrädandel (jfr punkl 2 i övergångsbestämmelserna lill lagen 1971:495 om ändring i UL samt övergångsbestämmelserna till lagen 1971:1211 om ändring i UL). En föreskrifl härom har tagits upp i andra stycket av före­varande paragraf

24 § Om ett skepp, som enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1067) om ändring i lagen (1966:454) om förelagsinteckning omfattas av en sådan inleckning. skall säljas exekutivt enligl 10 kap. i balken, skall borgenären underrättas och fordran som anmäls las upp i sakägarförteckningen.

Paragrafen, som molsvarar 22 8 tredje stycket i beredningens förslag, innehåller en bestämmelse för det fallet alt en förelagsinteckning över­gångsvis gäller i registrerat skepp.

Enligt 4 8 första styckei 1 lagen (1966:454) om förelagsinteckning gäller en sådan inteckning inte i bl.a. skepp eller skeppsbygge. Paragrafen erhöll sin nuvarande lydelse genom lag 1973:1067, som trädde i kraft den 1 januari 1976. En företagsinleckning kan emellertid tidigare ha kommit att gälla i egendom som numera är all anse som skepp eller skeppsbygge. För sådana fall föreskrivs i punkl 2 i övergångsbestämmelserna till nämnda lag­ändring att äldre beslämmelser fortfarande gäller belräffande den egen­domen, i fråga om ell skeppsbygge dock inte sedan del har registrerats.

På gmnd härav behövs i fråga om skepp som omfatlas av en förelags­inteckning en bestämmelse hur företagsinteckningen skall beaktas vid exekutiv försäljning enligt 10 kap. UB. En sådan föreskrift har tagils upp i förevarande paragraf.

Jag vill nämna alt det inte har ansetts föreligga anledning aft ta upp någon övergångsbestämmelse med lanke på äldre föriagsinteckningar, som enligt punkt 3 b i övergångsbestämmelserna lill lagen om företagsinteck­ning övergångsvis gäller i skepp, luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg (jfr 22 § andra stycket i beredningens förslag till UBp; se vidare fjärde stycket i övergångsbestämmelserna lill lagen 1967:140 om ändring i UL. övergångsbestämmelserna till lagen 1967:143 ang. ändrad lydelse av 4 och 7 §8 lagen den 12 maj 1955 (nr 235) med särskilda bestämmelser om för­säljning av ulmäll luftfartyg m.m. och punkt 4 i övergångsbestämmelserna


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen     141

till LfL; belräffande skepp se prop. 1973:167 s, 222 f). Med hänsyn lill all en förlagsinteckning inte får göras gällande beträffande egendom som avses i nyssnämnda punkt vid utmätning och inle heller i konkurs, som inlräder på grund av en ansökan som görs efter den 30juni 1977, lorde man inle behöva räkna med alt den situation som avses i nyssnämnda punkl 3 b skall uppkomma efler balkens ikraftträdande.

25 8 Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 264 8 sjölagen (1891:35 s. 1) tillämpas belräffande ränta, som enligt punkt Heller 15 över­gångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall i stället för sådanl tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om bål som enligl punkl 5 övergångsbestämmelserna lill lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) är upptagen i skeppsregislret.

I denna paragraf, som motsvarar 25 8 i beredningens förslag, ges vissa ytterligare övergångsbeslämmelser beträffande exekutiv försäljning av registrerat skepp.

Enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna fill lagen (1973:1064) om åndring i sjölagen skall den i 264 8 sjölagen angivna ordningen med ett tillägg till pantbrevs belopp inte alllid tillämpas beträffande en inleckning som har beviljats enligt äldre lag. 1 mål som aktualiseras inom viss över­gångstid skall sålunda på yrkande av en sakägare äldre beslämmelser tillämpas i fråga om borgenärens rätt till betalning ur medel som skall fördelas. I punkt 15 meddelas en kompletterande föreskrift beträffande äldre inteckningar. På grund av dessa bestämmelser skall övergångsvis i vissa fall ränta beräknas på en äldre inteckning i stället för tillägg. I enlighet härmed anges f.n. i punkl 3 i övergångsbestämmelserna till SfL att denna lags beslämmelser om lillägg skall lillämpas belräffande ränla, som enligt nyssnämnda övergångsbestämmelser i slällel för sådanl tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligl äldre lag. En mot­svarande regel har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf.

I punkl 5 i övergångsbestämmelsema lill lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen föreskrivs alt om en inteckning har sökts eller beviljats i en båt före ikraftträdandel av sjölagsändringarna, båten och inteckningen skall las upp i skeppsregislret. Till följd härav bör dessa båtar i exekutivt hänseende jämställas med regislrere skepp. Punkl 6 i övergångsbestäm­melserna till SfL och punkt 4 första meningen i övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1131) om ändring i UL innehåller också föreskrifterom aft de nya bestämmelserna om registrerat skepp skall gälla i fråga om en båt, som är upplagen i skeppsregislret enligt punkt 5 i övergångsbestäm­melserna till 1973 års ändringar i sjölagen. En motsvarande föreskrift bör meddelas även nu och har tagils upp i andra styckei av förevarande para­graf.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     142

26  § Beslämmelserna i 12 kap. i balken om lillägg enligl 6 kap. 3 8 jorda­balken tillämpas belräffande ränta, som enligt 26 eller 27 8 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligl äldre lag.

27  § Ränla som är inlecknad enligl äldre bestämmelser eller en annan sådan fordran som ej är bestämd lill kapitalel las upp i sakägarförteck­ningen enligl balkens regler om fordringar med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efler fem proceni årlig ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är del fråga om en livränta, skall dock beräk­ningen ske med ledning av 3 8 lagen (1967:531) om tryggande av pensions­utfästelse m.m.

28  § Beslämmelserna i 12 kap. i balken om nytljanderätl, servilut och rätt lill elektrisk kraft gäller också annan sådan särskild rättighet som besvärar fast egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre bestämmelser.

29       § Skall ersättning utgå till en innehavare av rätt till avkomst eller
annan förmån, som enligl äldre bestämmelser besvärar fast egendom och
ej bibehålls vid försäljning av egendomen, beräknas utdelning för det
kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor etter ortens pris
beräknas uppgå på tillträdesdagen. 1 fråga om kapitalvärdets beräkning
tillämpas därvid 27 8.

1 dessa paragrafer meddelas vissa övergångsbeslämmelser fill reglerna i 12 kap. UB om exekutiv försäljning av fast egendom. Paragraferna molsvarar 26 § första styckei och 27-29 §§ i beredningens förslag.

26 8 innehåller bestämmelser om ränta i stället för tillägg på äldre inteck­ningar. 1 27-29 8§ har tagits upp beslämmelser som avser äldre rättigheter i fasl egendom, vflka har utmönstrats genom nya JB men som på grund av äldre upplåtelser finns kvar övergångsvis. De sålunda föreslagna bestäm­melserna i 26-29 §8 UBp molsvarar utan sakliga ändringar punkt 3 och 5-7 i övergångsbestämmelserna till FfL. Med hänsyn härtill torde någon närmare redogörelse för bestämmelserna inte vara påkallad. Det kan på­pekas att någon motsvarighet inle behövs till punkt 4 i nämnda övergångs­bestämmelser om en ointecknad fordran på ogulden köpeskilling. En sådan fordran kan inte göras gällande vid en fastighetsförsäljning efter balkens ikraftträdande (jfr 5 8 JP).

Beträffande motiven till nyssnämnda övergångsbestämmelser i FfL kan hänvisas till prop. 1971:20 s. 283 ff och 558.

Övergångsbestämmelser tiU 13 och 14 kap. UB

30 § När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande, gäller äldre lag i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinning i 153 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller fortfarande, när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen    143

Paragrafen, som molsvarar 30 8 i beredningens förslag, innehåller över­gångsbeslämmelser som avser redovisning av influtna medel och verkan av en exekutiv försäljning m.m.

I 13 kap. UB meddelas beslämmelser om redovisning, däri inräknat för­delning och utbetalning, av medel som har influtit i mål om utmätning. Bestämmelserna innebär inte några större sakliga ändringar i vad som gäller f n., men en del olikheter föreligger. Av dessa kan här nämnas följande.

Sammanlräde för fördelning av köpeskillingen m.m. skall vara obliga­toriskt endast efter försäljning av egendom som avses i 10-12 kap. I övrigt skall fördelningssammanlräde hållas när del är oklart hur medlen skall földelas (4 8). Befogenheten för överexekuior enligt 151 8 3 mom. UL all i vissa fall själv pröva en tvist har i UB ersatts av en molsvarande befogen­hel för kronofogdemyndigheten och därvid vidgats lill alt gälla efler ulmälning av all slags egendom (7 8 tredje slyckel). En s.k. sekundärför­delning behöver inte ske annat än i ett vissl angivet fall (8 8). En generell beslämmelse ges om avräkningsordningen i enskilda mål (13 8). För ut­betalning av medel innan ett fördelningsbeslut har vunnit laga kraft krävs enligt UB säkerhet i princip bara när fördelningen har skett vid ett för­delningssammanträde (14 8 4). Motsvarighet saknas till beslämmelsen i 153 8 UL om räll för gäldenären att vid domstol väcka talan om återvinning mol en borgenär, som utan gäldenärens medgivande har tillerkänts betalning ur utmätt egendom, trots alt egendomen inle hade utmätts för hans fordran och denna inle heller var fastställd av en domstol.

Åven om 13 kap. UB inte innehåller så slora nyheter, synes det inte lämpligt att kapitiel tillämpas i mål, i vilka exekutiv försäljning eller in­drivning av en ulmätt fordran har ägl rum före ikraftträdandet av UB. Redovisning (däri inräknat fördelning och utbetalning) av influtna medel har ett nära samband med försäljningen resp. indrivningen. Dessutom kan de olika åigärder som innefattas i redovisning ofta inte genomföras i ett sammanhang. Svårigheter kan lätt uppstå, om äldre och nya bestämmelser skall tillämpas på olika led efter en exekutiv försäljning eller efter in­drivning av en utmätl fordran. På grund härav föreslås att äldre besläm­melser om redovisning skall gälla, när exekutiv försäljning eller indrivning har ägt rum före ikraftträdandet.

1 14 kap. UB ges bestämmelser om verkan av en exekutiv försäljning m.m., vilka även är av betydelse i fråga om rättsverkningarna av en för­delning och utbetalning av medel. Kapitlet reglerar verkan av en för­säljning och en indrivning i förhållande till bl.a. en tredje man. Bestäm­melserna saknar till stor del motsvarighet i gällande rätt. Den för rätts-tbljderna avgörande åtgärden är försäljningen resp. indrivningen. De nya bestämmelsema bör inle tillämpas när försäljningen eller indrivningen har ägl rum före balkens ikraftträdande.

I enlighel med det anförda föreskrivs i första styckei av förevarande


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen    144

paragraf all när en exekutiv försäljning har ägt rum eller en ulmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande, äldre lag gäller i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap, i balken. I fråga om prövning av en tvist i samband med en fördelning innebär beslämmelsen all vad som sägs i 13 kap. 7 8 tredje slyckel UB inte kan lillämpas. när utmätl egendom har sålts eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikrafllrädande. Däremol får i sådanl fall 151 8 3 mom. UL lillämpas, om fördelningsfrågan är anhängig hos överexekuior.

Som har nämnis i del föregående innehåller inle UB någon motsvarighet lill beslämmelsen i 153 8 UL om rätt för gäldenären att väcka talan om återvinning i vissa fall. Möjligheten all väcka sådan lalan bör slå öppen för gäldenären, när ett fördelningsbeslut har meddelats enligl äldre lag, vare sig före eller efler UB:s ikrafllrädande. En beslämmelse härom har lagits upp som ell andra siycke i förevarande paragraf.

Övergångsbestämmelse till 15 kap. UB

31 § När medel före ikraftlrädandel av balken har innehållils enligl ett beslul om införsel, gäller 24 8 införsellagen (1968:621) i fråga om befrielse för gäldenären från betalningsskyldighet.

Denna paragraf innehåller en övergångsbestämmelse rörande en införselgäldenärs betalningsskyldighet sedan medel har innehållils av arbetsgivaren. Paragrafen saknar motsvarighet i beredningens förslag.

Enligt 24 8 införsellagen gäller över lag att sedan medel har innehållils av en arbetsgivare på grund av ett beslut om införsel, gäldenären inle längre är betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av del inne­hållna beloppet, även om della inle kan tas ut hos arbetsgivaren. 1 mot­svarande bestämmelse i UB (15 kap. 21 8) har befrielsen från betalnings­skyldighet när införsel sker för underhållsbidrag begränsats lill det fallet att införselfordringen tillkommer en allmän försäkringskassa enligl 15 8 lagen (1964:143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277). 1 andra fall av införsel för underhållsbidrag skall gäldenären befrias från sin betalnings­skyldighet för innehållet belopp först i och med att införselborgenären får betalt.

När medel före balkens ikraftträdande har innehållits enligt ett beslul om införsel för underhållsbidrag, som tillkommer den underhållsberättigade själv, har gäldenären enligt nuvarande regler befriats från sitl betalnings­ansvar. Den nya regleringen bör inte tillämpas i sådana fall. En föreskrift härom har tagils upp i förevarande paragraf

Övergångsbestämmelser till 16 kap. UB

I fräga om verkslällighel av kvarstad för fordran skall enligt 16 kap. 13 8 UB flera föreskrifter angående utmätning tillämpas. I  18-20 88 UBp


 


Prop. 1980/81:84                         Promulgationslagen    145

meddelas övergångsbetämmelser lill vissa av dessa föreskrifter. Hänvis­ningen i 16 kap. 13 8 UB till riu ifrågavarande föreskrifter i UB får anses omfatta även övergångsbestämmelserna lill dessa. Några särskilda över­gångsbestämmelser till 16 kap. 13 8 UB utöver en som avser skingringsför­bud torde därför inte behövas.

32      § När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandel av
balken, skall vid tillämpning av 16 kap. 5 8 i balken den lid om sex månader
som anges där räknas från ikraftträdandet.

I 16 kap, 5 8 UB föreskrivs alt om den som har ansökt om avhysning lämnar anstånd med avhysningen och anståndet varar över sex månader från dagen för ansökningen, denna skall förklaras förfallen, om inte särskilda skäl föranleder all ytterligare anstånd godias. UL innehåller däremot inte någon bestämmelse om anstånd med avhysning som lämnas av sökanden. 1 praktiken lämnar emellertid en sökande ofta anstånd, vilket bmkar godtas av kronofogdemyndigheten. Det är dock tveksamt vad som närmare gäller beträffande ett sådant anstånd.

Del synes inte lämpligl att den nya bestämmelsen i 16 kap. 5 8 UB utan vidare blir tillämplig på mål, i vilka ansökningen har gjorts före UB:s ikraft­trädande. 1 så fall skulle vissa ansökningar kunna förklaras förfallna kort tid efter ikraftträdandet eller t.o.m. i och med ikraftträdandet. En över­gångsbestämmelse bör därför meddelas i saken. För enkelhetens skull föreslås för alla fall, när en ansökan om avhysning har gjorts före ikraft­trädandet av UB, att sexmånaderstiden i 16 kap. 5 8 skall räknas från ikraft­trädandet.

33      § 1 fråga om skingringsförbud som har meddelats enligl utsöknings­
lagen (1877:31 s.l) eller annan lag tillämpas vad som sägs i balken om
kvarstad.

I denna paragraf meddelas en bestämmelse om skingringsförbud som har beviljats före balkens ikrafllrädande. Den molsvarar bl.a. 31 8 andra stycket i beredningens förslag.

UB utgår från att de nuvarande säkerhetsåtgärdema kvarstad och sking­ringsförbud skall föras samman till ett institut, benämnl kvarstad. Denna avsikt fullföljs nu i förslaget till ändring i RB.

Enligt UL beslutas kvarstad och skingringsförbud av överexekuior. Ål-gärderna kan meddelas lill säkerhet antingen för en fordran eller för bättre rätt lill viss egendom. När skingringsförbud har meddelats enligl UL, bör efler UB:s ikraftträdande balkens bestämmelser om kvarstad tillämpas i den mån det låter sig göra. Delsamma gäller skingringsförbud enligt annan lag. En beslämmelse härom har lagits upp i förevarande paragraf

Bestämmelsen innebär att även vad UB innehåller om säkerställande av en kvarstad i princip skall tillåmpas. Det kan därför bli aktuellt för krono-10   Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 84


 


Prop. 1980/81:84                                Promiilgation.slagen     146

fogdemyndigheten alt vidta kompletterande åigärder. Bestämmelserna i 6 kap. UB ger därvid kronofogdemyndigheten viss frihet all förfara efler omsländighelerna. För all aktuell egendom skall tas i förvar, förseglas eller märkas som kvarstadsbelagd bör krävas att en särskild begäran därom framställs. I fråga om bl.a. fast egendom kan del bli aktuellt att ta i förvar pantbrev som ägaren innehar. Anmälan till inskrivningsmyndig­heten bör ske på samma säll som belräffande en kvarstad, vilken har beviljats före balkens ikraftträdande.

Jag vill påpeka all balkens beslämmelser om kvarstad utan vidare är tillämpliga i fråga om kvarstad som har meddelats före ikraftträdandet, vare sig den har beslulals av en domstol eller av överexekutor. Även när beslutet har verkstälUs före ikraftlrädandel, gäller UB:s beslämmelser i tillämpliga delar, l.ex. beträffande rättsverkan av åigärden.

1 UB har fömtsätts att kvarstad på inteckningsbar egendom skall medföra inteckningsförbud (frånsett företagsinleckning) och aft en anteck­ning om kvarstaden görs i vederbörligt register (jfr f n. belräffande skepp och skeppsbygge 38 § första stycket 4 och 283 8 första slyckel 6 sjölagen). Även kvarstad (och skingringsförbud) som gäller vid balkens ikrafl­lrädande bör om möjligt antecknas. Föreskrifter om underrättelse lill registermyndigheten kan meddelas av regeringen. Därvid får övervägas om det i sådana fall bör krävas en särskild begäran av den soni har sökt åigärden.

Övergångsbestämmelser liU 17 kap. UB

34 § När ulmälning eller annan verkslällighet har ägt rum före balkens ikraftlrädande, lillämpas äldre lag i fråga om kostnader i målet. Bestäm­melserna i 17 kap. 12 § i balken gäller dock, när en tvist vid en fördelning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 8 tredje stycket.

I mål som efter ikraftträdandel handläggs av överexekutor lillämpas äldre lag i fråga om koslnader även i andra fall än som anges i första stycket.

Denna paragraf, som molsvarar 34 8 i beredningens förslag, reglerar kostnadsfrågan i övergångsförhållanden.

I 17 kap. UB meddelas beslämmelser om förrällningskostnader i utsök­ningsmål, som skall ersätla 198 och 199 88 UL. Förräuningskostnader motsvaras fn. av exekutionsavgifier — utsökningsavgift, försäljnings­avgift och tilläggsavgift — enligt exekutionsavgiftskungörelsen (1971:1027). Liksom hitlills skall någon kostnadsersättning inle tas ul i mål om införsel. Gentemol slalen skall sökanden i princip liksom f n. svara för förrätlningskoslnaderna, men UB innehåller beslämmelser som i vissa fall begränsar kostnadsansvaret (17 kap. 3 och 4 §8). Enligt UB skall som rege! kostnaderna las ut av svaranden.  Beträffande annan verkställighet än


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     147

utmätning får kostnaderna f.n. las ut hos svaranden endast om exekutions­titeln innehåller en föreskrift därom (199 8 I mom. UL). Enligt UB får däremol kostnaderna vid sådan verkslällighel utsökas hos svaranden, om inle annat följer av exekutionstiteln (17 kap. 8 S första styckei). 17 kap. UB innehåller även ett par andra nyheter i fråga om koslnader hos kronofogde­myndighelen, bl.a. rörande kosinaden för verkslällighel av en säkerhets­åtgärd (9 8 första stycket).

Del torde inle vara lämpligt att göra de nya beslämmelserna tillämpliga i redan anhängiga mål, i vilka utmätning eller annan verkslällighel redan har sketl vid balkens ikraftträdande. De nya bestämmelserna bör inte heller i annat fall gälla i mål som handläggs av överexekutor efler ikraftträdandet. I UB saknas molsvarighel till den befogenhel som överexekutor har enligl 197 8 UL alt ålägga den förlorande parten skyldighet att ersätta motpartens kostnader i mälet.

I 17 kap. 12 8 UB meddelas beslämmelser om koslnader i en fördelnings-tvist som kronofogdemyndigheten själv prövar enligt 13 kap. 7 8 tredje styckei. Enligl första slyckel i paragrafen skall 18 kap. RB lillämpas i fråga om sädana koslnader. 1 en fördelningstvisl som enligl 151 8 3 mom. UL prövas av överexekuior gäller däremot f n. den allmänna bestämmelsen i 197 8 ULom koslnader i utsökningsmål. 1 andra styckei av 17 kap. 12 8 UB ges en bestämmelse om verkställighet av kronofogdemyndighetens beslut om ersällningsskyldighet enligt första stycket. Bestämmelserna i 17 kap. 12 8 bör lillämpas så snart en fördelningstvist prövas av kronofogdemyndig­helen enligt balkens beslämmelser (jfr 30 8 UBp).

1 enlighel med del anförda föreskrivs i första slyckel av förevarande paragraf all när ulmälning eller annan verkslällighet har ägt rum före balkens ikraftträdande, äldre lag skall tillämpas i fråga om koslnader i u.ålet. Beslämmelserna i 17 kap, 12 8 UB gäller dock nären tvist vid en för­delning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligl 13 kap. 7 8 tredje stycket. 1 andra slyckel anges all i mål som efter ikraftlrädandel handläggs av överexekutor äldre lag lillämpas i fråga om koslnader även i andra fall än som anges i första styckei.

Övergångsbestämmelser IiU 18 kap. UB

35 8 I fråga om talan mot beslul som har meddelats av utmätnings­mannen före balkens ikraftlrädande och förfarandel hos överexekutor i målet tillämpas äldre lag. Beslämmelsen i 201 8 4 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller dock endasl om egendom som avses där har sålts före balkens ikraftlrädande.

Belräffande lalan mol beslul av överexekutor och förfarandel i hovrätten i målet tillämpas äldre lag.

I fråga om lalan mot hovrättens beslut i mål som har fullföljts från över­exekutor och förfarandel i högsla domstolen i målet tillämpas också äldre lag.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgarionslagen     148

I paragrafen ges beslämmelser om klagan över beslul av utmätnings­mannen, som har meddelats före balkens ikrafllrädande. saml mol över­exekutors beslut och mol hovrättens beslut i mål som har fullföljts frän överexekuior. Paragrafen motsvarar 35 och 36 88 i beredningens förslag.

Enligt 18 kap. UB skall lalan mot kronofogdemyndighetens beslut föras i hovrällen. De nya beslämmelserna bör i princip inle lillämpas, när beslutet har meddelats före balkens ikrafllrädande. Belräffande sådanl beslut bör i stället äldre lag lillämpas och lalan ske hos överexekuior. En annan ordning är knappasl möjlig i praktiken. Även i fråga om den formella handläggningen hos överexekuior bör äldre lag lillämpas (jfr 5 8 UBp).

1 enlighel härmed anges i första styckei första meningen av förevarande paragraf att äldre lag skall tillämpas i fråga om lalan mol beslut, som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraftlrädande, och i fråga om förfarandet i målel hos överexekuior. Belräffande målets avgörande i sak skall överexekuior däremot tillämpa UB:s beslämmelser med de av­vikelser som följer av UBp. Med anledning av vad en remissinstans har anfört vill jag påpeka att med uttrycket ""i fråga om talan"' avses hos vilken myndighet lalan skall ske (överexekuior), förbud mol lalan, säll och lid för talans förande samt vad som har samband härmed. Målets behandling hos överexekutor omfattas däremol inle av nämnda uttryck.

F.n. gäller i allmänhet inte någon bestämd klagolid för en tredje man som vill överklaga en utmätning. Beträffande fasl egendom eller ett skepp, en andel däri eller en villkorlig äganderätt till ett skepp eller en andel däri föreskrivs emellertid i 201 8 4 mom. UL att sedan sådan egendom har sålts exekutivt, utmätningen inte får överklagas annat än i samband med klagan över försäljningen. För exekutiv försäljning som har ombesörjts av över­exekutor gäller enligt 213 8 2 mom. UL en besvärslid av tre veckor från försäljningsdagen.

Bestämmelsen i 201 8 4 mom. UL saknar molsvarighel i UB och bör inle lillämpas, när egendom av angivet slag säljs först efter balkens ikraft­trädande. En bestämmelse i enlighel härmed har lagits upp som en andra mening i första slyckel.

Enligt nuvarande ordning gäller inte heller någon bestämd klagotid i vissa andra fall än som har angetts i det föregående. Som exempel kan nämnas att klagan över utmätningsmannens beslut enligt införsellagen inle är inskränkt lill viss tid (25 § införsellagen). Detsamma gäller enligt 201 8 3 mom. UL, när utmätning har skett av lön o.d. i den ordning som föreskrivs i 67 a-67 d 8§ eller av annan egendom i fall som sägs i 67 c 8 2 mom. En försäljning som har verkställts av utmätningsmannen kan också överklagas utan tidsbegränsning.

Det är knappast troligt att någon, i fall då klagotiden inte är tidsbe­gränsad, först efter ulgången av år 1982 (jfr 5 8 UBp) önskar överklaga ell beslut, som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraft­trädande. Det torde därför saknas anledning alt meddela någon särskild


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgatiimslagen     149

beslämmelse för sådana fall. Skulle det likväl någon gång inträffa att klagan anförs efler nämnda tidpunkt, skall pä grund av förevarande paragraf i departementsförslaget äldre bestämmelser lillämpas. Del innebär bl.a. au vederbörande länsstyrelse i egenskap av överexekutor skall pröva klagan. En sådan ordning kan inle väntas medföra några olägenheter. Vid behov kan någon utanför länsstyrelsen förordnas att tjänstgöra som överexekuior (jfr 1 8 3 mom. UL).

Det är tydligt all äldre bestämmelser bör lillämpas i fråga om klagan över överexekutors beslut (däri inräknat vad som i UL benämns utslag), vare sig beslutet har meddelats före UB;s ikraftträdande eller meddelas först därefter.

Beträffande förfarandet i hovrätten innehåller UB vissa avvikelser i för­hållande lill vad som gäller f n. Det bör också beaktas all UB inle är tillämplig pä frägan om förordnande om säkerhetsåtgärder eller hand­räckning. Förfarandel i hovrällen bör därför följa äldre lag när talan har ägt rum enligt äldre bestämmelser.

Även balkens bestämmelser om fullföljd av lalan till högsla domstolen avviker något frän vad som gäller nu. Äldre bestämmelser härom bör fort­farande tillämpas i mål som har fullföljts till hovrätten från överexekuior. Ock.så i fråga om förfarandel i högsta domstolen innebär UB vissa mindre ändringar av vad som gäller nu. Dessa ändringar, som har samband med övriga bestämmelser om besvär i utsökningsmål, bör inte tillämpas i mål som härrör från överexekutor.

Andra och tredje styckena i förevarande paragraf har avfattats i enlighet med det sagda. Beträffande prövningen i sak av ett från överexekutor över­klagat mål skall hovrätten och högsla domstolen tillämpa UB, med de av­vikelser som följer av UBp.

Andra bestämmelser

36 §     Reseförbud som har meddelats enligl utsökningslagen (1877:31 s.l) upphör all gälla, när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats enligt utsökningslagen prövas av domstol eller, om lalan ej har väckts i saken, av överexekuior.

Enligt 187 § UL kan överexekutor under vissa förutsättningar meddela en gäldenär reseförbud till säkerhet för borgenärens fordran. I det nu framlagda förslaget tiil ändring av 15 kap. RB ges domstol befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärder även innan talan har väckts i saken. Därvid har inle tagils upp någon motsvarighet till nämnda bestämmelse om rese­förbud. Samtidigt föreslås att den möjlighet att meddela sådanl förbud i anhängiga mål som finns f n. avskaffas.

Till följd härav bör ett re.seförbud, som har ålagts av överexekutor enligl


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgarionslagen     150

UL. upphöra all gälla i och med all UB iräder i krafl. En föreskrift härom har lagits upp i första stycket av förevarande paragraf (jfr punkl 2 i över­gångsbestämmelserna till förslagel om ändring i RB). Av bestämmelsen följer att även ett evenluelll häktningsbeslut, som kan ha meddelats vid överträdelse av ett reseförbud (187 8 2 mom. andra meningen Ul). upphör att gälla vid balkens ikraftträdande.

Här kan påpekas alt ett beslul av överexekutor enligl 184 8 UL om särskild kvarstad på blivande avkastning av fasl egendom består även efler balkens ikraftträdande, trots att någon molsvarighel lill denna möjlighel inle har lagits upp i de föreslagna nya bestämmelserna om kvarstad yfr 7 § UBp och motiven därtill).

Mål angående kvarstad eller skingringsförbud som är anhängigt hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall enligl 5 8 första stycket UBp fortfarande handläggas av denne. Vid målels avgörande skall de nya bestämmelserna i 15 kap. RB tillämpas. Har sökanden yrkal skingrings­förbud, bör överexekutor behandla målet som om kvarstad hade begärts.

En säkerhetsåtgärd som har beviljats av överexekutor förulsätler för sin bestånd att talan väcks inom viss lid vid domstol eller i annan ordning (188 8 UL). Åtgärden kan emellertid hävas, om gäldenären i fråga om kvarstad eller skingringsförbud som har beviljats till säkerhel för en fordran ställer säkerhet eller om skäl för åtgärden annars inle längre föreligger. Frågan om åtgärdens hävande prövas av överexekuior eller av domstolen, om talan har väckls i saken (189 och 190 88 UL). Domstolen prövar också frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som den själv har beslulal (15 kap. 6 8 och 26 kap. 6 8 RB).

Efler balkens ikraftträdande bör frågan om hävande av en säkerhets­åtgärd som överexekutor har beslutat prövas av domstol. Så länge lalan inte har väckts i saken bör dock prövningen lämpligen ankomma på över­exekutor.

Eftersom det med hänsyn till bestämmelsen i 5 8 första styckei kan föreligga någon tvekan vem behörigheten skall tillkomma, har en ut­trycklig föreskrift i saken tagits upp i andra slyckel av förevarande para­graf Bestämmelsen avser även beslut som har meddelats enligt UL av hov­rällen eller högsta domstolen. Om rättegång pågår i saken, tillkommer befogenheten att pröva frågan om hävande av säkerhetsåtgärden den domstol där rättegången är anhängig (jfr 15 kap. 8 § andra stycket i förslaget till ändring av RB). Har talan väckts i annan ordning ån i rättegång, bör den domstol, som enligl 15 kap. RB är behörig att förordna om en säkerhetsåtgärd när rättegång inte är anhängig, också anses behörig att pröva frågan om hävande (jfr 15 kap. 5 § första styckei i nämnda förslag). Några praktiska olägenheter av en sådan ordning torde inte behöva befaras. Den part som vill ha åtgärden upphävd får framställa en begäran härom.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgalion.slagen     151

37        §      Vad som i särskild lag eller annan förtättning är föreskrivet om
skingringsförbud skall i slällel avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligl annan lag än utsök­ningslagen (1877:31 s. I). tillämpas 36 8.

Denna paragraf, som motsvarar 32 8 i beredningens förslag, ger vissa föreskrifter om säkerhetsåtgärder som meddelas enligt annan lag än UL.

I flera lagar finns del bestämmelser om kvarstad och skingringsförbud som anknyter lill reglerna därom i UL eller RB. I del följande föreslås ändringar i flera sådana lagar. Med tanke på författningar som inle ändras sägs i första stycket av förevarande paragraf all vad som i särskild lag eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud i slällel skall avse kvarstad.

Andra stycket i paragrafen innehåller beträffande säkerhetsåtgärder, som överexekuior har beviljat enligl annan lag än UL, en hänvisning till 36 S. Hänvisningen innebär bl.a. all frågan om hävande av en säkerhelsåigärd när lalan i saken är väckl skall prövas av domstol. Ett meddelat reseförbud skall omedelbart upphöra all gälla vid ikraftlrädandel.

38        §     Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings­
mannen skall i stället avse kronofogdemyndighelen.

Talan mol beslul, som efter balkens ikraftträdande meddelas av krono­fogdemyndighelen enligl särskild lag eller annan författning, skall föras i hovrätten i slällel för hos överexekutor.

I paragrafen, som molsvarar 37 8 i beredningens förslag, meddelas vissa föreskrifler om mål som enligt särskilda förfaltningar skall prövas av utmätningsmannen.

Termen utmätningsman förekommer i åtskilliga lagar och andra författ­ningar vid sidan av UL och därtill anslutande författningar. I de lagar som nu föreslås ändrade föreslås all termen utmätningsman byts ul mol termen kronofogdemyndighet. På molsvarande sätt avses ordet kronofogde­myndighet användas i stället för utmätningsman i de nya verkställighets­föreskrifter som förutsälls meddelas senare. Man får likväl räkna med all termen ulmälningsman kommer alt finnas kvar i en del lagar och andra förtattningar. För all del skall bli fullt klart vad som i fortsättningen avses därmed föreslås i första stycket av förevarande paragraf en generell beslämmelse om all vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätningsmannen i stället skall avse kronofogdemyndigheten.

Beträffande lalan mot beslul eller åtgärder av utmälningsmannen anges i vissa förfaltningar uttryckligen all talan skall föras hos överexekutor. 1 andra författningar förutsätts samma ordning gälla utan slöd av någon uttrycklig föreskrift. Som hai framhållits i det föregående bör vid UB:s ikrafllrädande hovrälten över lag bli besvärsinstans i stället för över­exekutor. Aktuella författningar bör i allmänhet ändras i enlighel härmed.


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     152

Vissa förfaltningar kan dock bli oförändrade. På grund härav har en före­skrifl i saken lagits upp som ell andra stycke i förevarande paragraf. Beslämmelsen blir tillämplig vare sig författningen innehåller en uttrycklig föreskrift om all talan skall föras hos överexekutor eller della endast är förutsalt. Den sälunda ändrade inslansordningen har emellertid avseende endast på beslut som meddelas efler balkens ikrafllrädande (jfr 35 8 första slyckel och 40 8).

39 § Mål, som enligl särskild lag eller annan författning skall prövas av överexekuior och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslut, skall i slällel handläggas av kronofogdemyndighelen.

Mål enligl särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos över­exekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter handläggas av överexekuior, om ej annat följer av iredje stycket.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över beslul av kronofogdemyndighelen upphör senasi vid utgången av år 1982. Mål av sådan art som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono­ fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om det är lämpligt.

Denna paragraf innehåller föreskrifler angående mål, som enligl särskilda förfaltningar skall prövas av överexekuior. Den motsvarar 38 8 i beredningens förslag.

Förutom i den lagsliflning som ersätts av UB flnns i åtskilliga andra förfaltningar bestämmelser som ålägger överexekuior uppgifter av skilda slag. 1 allmänhet har dessa uppgifter anknytning till överexekutors exekutiva verksamhet, såsom all förordna om verkställighet eller hand­räckning eller all sälja fasl eller lös egendom. 1 andra fall är det exekutions-räitsliga sambandet mera lösligt eller saknas sådant samband. Som exempel kan nämnas att överexekutor tar emot nedsättning av pengar enligl lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar eller enligt 12 kap. 21 eller 44 § JB och aU överexekutor i vissa fall utser skiljeman m.m. enligl lagen (1929:145) om skiljemän. Ett annat fall är att överexekutor enligt 17 8 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område kan förklara en fullmakt som har förkommit kraftlös.

I det föregående (avsnitt 5) har jag anfört vissa synpunkler på frågan vilka myndigheter som bör överta överexekutors uppgifter enligt särskilda förfaltningar. Vad som sägs där innebär att uppgifter som har direkt anknytning till den exekutiva verksamheten, frånseft uppgiften aU förordna om säkerhetsåtgärder och handräckning, bör tillkomma krono­fogdemyndighelen, medan övriga uppgifler i allmänhet bör flyttas till andra myndigheter (tingsrätten resp. länsstyrelsen). De nu aktuella lagförslagen och det tidigare remitterade förslaget till handräckningslag m.m. innehåller förslag lill överflyttning av de flesta uppgifter som f.n. ankommer på överexekutor. Förslag framläggs sålunda bl.a. beträffande


 


Prop. 1980/81:84                        Promulgationslagen     153

alla de uppgifter som har ansetts böra föras till andra myndigheier än kronofogdemyndigheten.

Med lanke på lagar och andra författningar, som inle föreslås ändrade och beträtTande vilka överexekutors uppgifler bör flyttas till kronofogde­myndigheten, har i första stycket av förevarande paragraf tagils upp en bestämmelse, enligt vilken målen i fortsättningen skall handläggas av kronofogdemyndighelen.

1 paragrafens andra siycke föreslås att mål enligl särskild lag eller annan författning som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även efter ikraftträdandet handläggas av överexekutor, om inte annat följer av tredje styckei (jfr 5 8 första stycket). I tredje stycket föreskrivs att överexekutors befattning med mål som inte avser klagan över beslul av kronofogdemyndigheten upphör senast vid utgången av år 1982. Mål av sådan arl som enligt de nya bestämmelsema skall handläggas av en krono­fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas av överexekutor lill en behörig kronofogdemyndighet, om det är lämpligl (jfr 5 8 andra slyckel).

Vad som sägs i tredje styckei första meningen om klagan över beslut av kronofogdemyndighelen innefattar även fall då ett beslut, enligt lydelsen i den äldre författningen, har meddelats av utmätningsmannen. Det kan vidare påpekas att i fall då en lag, som ålägger överexekutor en viss uppgifi, föreslås ändrad, övergångsbestämmelser har tagits upp i förslaget till ändring av den aktuella lagen.

40 § Bestämmelserna i 35 8 gäller i tillämpliga delar även i fall som avses i 38 och 39 88.

Paragrafen, som motsvarar 39 8 i beredningens förslag, innehåller bestämmelser bl.a. om klagan över utmätningsmannens och över­exekutors beslut som har meddelats enligt särskild lag eller annan för­fattning.

1 paragrafen har beträffande mål som enligl särskild lag eller annan för­fattning skall prövas av utmätningsmannen eller överexekutor tagits upp en hänvisning till 35 8 UBp i tillämpliga delar. Härav följer att äldre bestäm­melser fortfarande skall gälla i fråga om talan mot utmätningsmannens beslut som har meddelats före balkens ikraftlrädande. Talan skall föras hos överexekutor, såvida inte annan ordning för klagan är föreskriven i den akluella författningen. För många fall gäller f.n. inte någon bestämd klagolid.

Vidare skall talan mol beslut som har meddelats av överexekutor enligt en särskild lag eller annan författning föras med tillämpning av äldre bestämmelser, vare sig beslutet har meddelats före eller efter ikraftträdan­det. Förekommer ett fullföljdsförbud, skall det givetvis respekteras. Äldre bestämmelser skall också tillämpas i fråga om förfarandet i hovrätten samt


 


Prop. 1980/81:84                                Promulgationslagen     154

beträffande talan lill högsta domstolen och förfarandel där i fall som avses nu.

41        § Lagen (1921:244) om ulmälningsed lillämpas fortfarande i fråga om
ansökningar enligl lagen som har kommit in till konkursdomaren före
balkens ikraftträdande.

Förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handels­räkningar lillämpas fortfarande belräffande handelsräkningar som har ut­färdals medan förordningen var gällande.

Denna paragraf, som molsvarar 3 8 i beredningens förslag, innehåller övergångsbestämmelser med anledning av att lagen om utmätningsed och förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar föreslås upphävda.

Enligt lagen om ulmälningsed är det en förutsättning för det där före­skrivna förfarandet med edgång inför konkursdomaren att ett försök till ulmälning inle har lell lill åsyftat resultat. Molsvarande förfarande enligt UB äger rum hos kronofogdemyndigheten i målet om utmätning. Lagen om ulmälningsed bör även efter UB:s ikraftträdande tillämpas, när en ansökan om avläggande av ulmälningsed har gjorts före ikraftträdandet. Det synes däremot inte påkallat all utsträcka lagens fortsatta tillämplighet lill andra fall. En beslämmelse i enlighel med del sagda har tagits upp i första stycket av förevarande paragraf.

1 fråga om förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar föreslås i paragrafens andra siycke att förordningen fortfarande skall lillämpas belräffande handelsräkningar som har utfärdals medan förord­ningen gällde.

42 6 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet ålagt någon
betalningsskyldighet och har så lång lid förflutit efter åläggandet att hinder
möter för verkställighet i en främmande stat, vars lag annars medger verk­
slällighet, skall hovrällen på ansökan av borgenären fömya betalningsåläg­
gande!, såvida ej hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller
annat särskilt skäl förekommer. Innan ett sådanl beslut meddelas, skall
gäldenären beredas tillfälle att yttra sig.

Förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut, som förioral sin exekutiva kraft i främmande stat, gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förord­ningen gällde.

Paragrafen, som motsvarar 4 § i beredningens förslag, innehåller bestämmelser om förnyande av en svensk exekutionstitels verkställbarhel i främmande stal.

Beredningen har föreslagit all bestämmelser, motsvarande 1863 års för­ordning angående förnyande av svensk myndighets beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat, tas upp i UBp och därvid vidgas till att avse verkställighet av betalningsskyldighet över lag. Befogenheten att


 


Prop. 1980/81:84                                                         7.2     155

förordna om verkställbarhel (exigibilitet) föreslås åvila hovrätten. Förslagel har i allmänhel godtagits i remissyttrandena. En remissinstans har emellertid ifrågasatt om inte uppgiften att beslula bör ankomma på kronofogdemyndighelen. En annan remissinstans haranselt all endast den hovräll, inom vars domkrets den först beslutande myndigheten är belägen, bör vara behörig att pröva frågan.

För egen del vill jag försl erinra om all del i 2 8 föreslås att de ålder­domliga bestämmelserna i 1863 års förordning upphävs. Nya bestäm­melser i saken bör därför meddelas. Den prövning som skall ske innan för­ordnande meddelas är närmast av judicieU beskaffenhet. Uppgiften bör redan därför anförtros domstol. Bl.a. för att befogenheten inle skall fördelas mellan alllför många domstolar synes del lämpligl att den förläggs lill hovrätten. Några olägenheter av att samtliga hovrätter blir behöriga kan inle befaras.

En borgenär torde endasl undantagsvis ha anledning att begära ell nyll betalningsåläggande för att kunna få verkslällighet i ullandet. Del bör därför kunna godtas alt frågan regleras i UBp. De av beredningen före­slagna beslämmelserna bör emellertid kompletteras med en föreskrift om sättet för frågans anhängiggörande.

1 enlighel härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att om en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet har ålagt någon betalnings­skyldighet och så lång lid har förflutit efter åläggandet all hinder möter för verkställighet i en främmande stat, vars lag annars medger verkställighet, hovrätten skall på ansökan av borgenären förnya betalningsålåggandel, såvida inle hinder föreligger mot verkställighet enligl svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. Vidare anges att gäldenären skall beredas tillfälle att yttra sig, innan ell beslut meddelas om betalningsåläggande. Vad som sägs om annat särskill skäl mot betalningsåläggande än all hinder föreligger mol verkslällighet enligt svensk lag avser i första hand del fallet all borgenären saknar anledning alt söka verkställighet i annat land.

I andra slyckel har lagits upp en övergångsbestämmelse för det fallet att en ansökan enligt 1863 års förordning har gjorts hos länsstyrelsen medan förordningen gällde. Beslämmelsen innebär att vad som sägs i förordningen då skall tillämpas.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Enligt 1899 års lag om verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslut (jfr kungörelsen 1935:134 ang. tillämpning av nämnda lag) får vissa utländska beslut i vilka en kärande eller en mellankommande part har ålagts alt betala rättegångskostnader verkställas här i riket. Framställning om verkslällighel skall göras hos överexekutor.

Beredningen har föreslagit alt uppgiften att pröva frågan om verkstäl-


 


Prop. 1980/81:84                                                          7.3    1.56

lighet enligl 1899 års lag skull föras lill kronofogdemyndighelen. Förslaget har i allmänhet godtagils av remissinstanserna. En remissinstans har emellertid, med hänsyn lill det ringa antalel ärenden, ifrågasatt om inle prövningen bör åvila endast en kronofogdemyndighet eller eventuellt Svea hovrätt. En annan remissinstans har förordat att prövningen även i fortsäliningen skall ankomma på länssiyrelsen.

Föregen del villjag försl nämna alt medan frågorom verkställighet här i riket av nordiska domar och beslut som regel skall prövas av en exekutiv myndighet, det i flertalet fall ankommer pä Svea hovrätt alt pröva ansök­ningar om verkställighet av utomnordiska domar och beslul. Se å ena sidan t.ex. 2 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fast­ställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, och 9 8 lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privatråilens område samt å andra sidan t.ex. 7 8 lagen (1965:723) om erkännande och verksläl­lighet av vissa uiländska domar och beslul angående underhåll lill barn och 9 8 lagen (1976:108) om erkännande och verkslällighel av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.

Trols del nu sagda anserjag alt del inte finns skäl all frångå den i 1899 års lag föreskrivna ordningen, enligl vilken prövningen av verkslällighel som avses i lagen ankommer på en exekutiv myndighet. Vid över­exekutors avskaffande bör prövningen anförtros kronofogdemyndighelen. Någon anledning att endasl en viss kronofogdemyndighet skulle vara behörig föreligger inte. Kvalificerade tjänstemän hos kronofogdemyndig­helen är skickade att handha uppgiften.

Lagen i sin nya lydelse innehåller inte — lika litet som den nu gällande lydelsen i fråga om överexekuior— någon bestämmelse om vilken krono­fogdemyndighet som är behörig all pröva en ansökan om verkställighet. UB:s regler om kronofogdemyndighetens lokala kompetens beträffande utmätning får tillämpas analogt (jfr 4 kap. 8 § UB, se även 2 kap. 4 8).

Om ett mål enligl 1899 års lag är anhängigt hos överexekutor vid ikraft­trädandet av de nya beslämmelserna, bör handläggningen av målet i princip fortgå hos överexekuior, dock längsi till utgången av år 1982. Överexekuior bör emellertid även dessförinnan kunna överlämna ett sådant mål till kronofogdemyndigheten, om del är lämpligl. Övergångs­bestämmelserna har utformats i enlighet med vad nu har sagts (jfr 39 § andra och tredje siyckena UBp). Ell överlämnande bör ske till kronofogde­myndigheten i det distrikt där verkställigheten lämpligen bör äga rum (jfr vad som har sagts i del föregående om tillämpning av 4 kap. 8 § UB).

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

Enligt  1936 års lag om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz kan en dom som i Schweiz har meddelats i ett


 


Prop. 1980/81:84                                                         7.4     157

uistemål eller, i fråga om annat än straff eller förverkande av egendom, i ett brottmål under vissa förutsättningar verkställas här i rikel.

1 7 8 i 1936 års lag föreskrivs all om lalan anhängiggörs hos en domstol eller överexekutor i en sak. vilken veterligen redan är anhängig vid en schweizisk domstol som enligl 1936 års lag år behörig, den svenska domstolen eller överexekutor skall visa målet ifrån sig. Vad som sägs om talan hos överexekuior lorde avse en ansökan om handräckning. Enligl vad jag tidigare har föreslagil skall överexekutorsinstitutionen avskaffas, och frågan om handräckning skall enligl förslagel till handräckningslag prövas av tingsrätten. På gmnd härav föreslås all vad paragrafen inne­håller om lalan hos överexekuior ulgår.

7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

Enligt 11 8 nordiska verkställighetslagen sker verkslällighel hos krono­fogdemyndighelen av exekutionstitlar som avses i lagen enligt vad som är föreskrivet i fråga om en svensk domstols lagakraftägande dom. I fall som avses i 4 8. dvs. beträffande en dom på betalningsskyldighet som inle har vunnit laga krafl, skall dock verkställigheten ske med iakttagande av 39 och 40 88 UL. Del innebär att utmätning får äga rum, såvida inte gälde­nären ställer säkerhet eller nedsätter beloppet, men alt utmätt egendom i princip inle får säljas.

Hänvisningen till 39 och 40 88 UL har ändrats lill all avse vad som gäller i fråga om en dom som avses i 3 kap. 6 8 UB. Del innebär i huvudsak samma begränsningar i verkställigheten som föreskrivs f.n. och därutöver alt influtna medel inte får belalas ul utan alt säkerhel ställs så länge domen inle har vunnii laga krafl (se 3 kap. 6 8, 8 kap. 4 8 första stycket första meningen och iredje slyckel och 13 kap. 14 8 I UB).

148

I 14 8 nordiska verkställighetslagen anges f.n. all om handräckning har beviljats enligt 8 kap. UL, talans väckande vid en dansk, finsk, isländsk eller norsk domstol skall med>avseende på giltigheten av ell sådant beslut vid lillämpning av 188 8 UL jämställas med talans anhängiggörande vid en svensk domstol, såvida domen i den utländska rättegången kan bli gällande i Sverige enligt samma lag.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall befogenheten att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder ankomma på tingsrätten och regleras i 15 kap. RB. Paragrafen föreslås ändrad i enlighel härmed.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inle behövas.


 


Prop. 1980/81:84                                                     7.5-7     158

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

I 1 8 lagen om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luft­fartyg finns beslämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa slag av luftfartyg, bl.a. sådana som används för statsändamål. 2 8 innehåller vissa föreskrifter om säkerhel som ställs till undvikande av kvarstad. Enligl 3 8 har vad som sägs i 1 och 2 88 molsvarande lillämpning belräffande sking­ringsförbud.

Uttrycket "pant eller borgen" i 2 8 bör ersällas av termen säkerhel (jfr 2 kap. 25 8 UB). Det kan påpekas att della inle strider mol den konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg, på vilken 1939 års lag grundas.

Vidare föreslås all bestämmelsen om skingringsförbud i 3 8 ulgår. Lagens rubrik föreslås också jämkad.

7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

1 1 8 lagen om skydd mol vräkning vid arbetskonflikter föreskrivs att om en arbetsgivare har yrkat vräkning av en arbetstagare från en lägenhet, som har upplåtits åt honom på grund av hans arbetsanställning, och det upplyses att arbetstagaren deltar i en strejk vid arbetsgivarens företag eller all han är föremål för en lockout från arbetsgivarens sida, yrkandet inte får bifallas förrän tre månader har förflutit från det att arbetstagaren upphörde med arbetel i anledning av konflikten. Bestämmelsen är tillämplig när yrkandet om vräkning har framställts hos en domstol, överexekutor eller skiljemän. Eftersom överexekutorsinstitutionen skall avskaffas och över­exekutors uppgifi all förordna om handräckning föras över till tingsrätten, föreslås all vad som sägs i paragrafen om överexekuior utgår.

När en ansökan om vräkning har gjorts hos överexekutor före ikraft­trädandel av UB, skall överexekuior även därefter pröva frågan (se 5 8 UBp). En övergångsbestämmelse har lagits upp med lanke på sådana fall.

7.7 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Frågan om verkslällighet rörande vårdnaden om barn eller umgängesrätt och frågan om överflyttning av barn i vissa andra fall prövas av länsrätten och förfarandet regleras i 21 kap. föräldrabalken (FB). Beträffande en parts skyldighet att ersätta motpartens kostnader i ett sådant ärende gäller enligt 11 § första styckei i nämnda kapitel att UL:s bestämmelser om kostnader i utsökningsmål hos överexekuior har motsvarande tillämpning. Hän­visningen åsyftar 197 § UL, där det föreskrivs att överexekutor i ett utsök­ningsmål bestämmer efter vad som är skäligt om och till vilket belopp den


 


Prop. 1980/81:84                                                     7.8-9     159

förlorande parten bör betala ersättning till den andre för hans koslnader i målet.

Beslämmelsen i 197 8 UL har inte fåll någon motsvarighet i UB. Del kan erinras om alt förfarandet i mål som avses i 21 kap. FB även regleras av förvallningsprocesslagen (1971:291). Sistnämnda lag innehåller inte någon regel om kostnadsersättning mellan parter.

Hänvisningen i 21 kap. 11 8 FB till UL:s regler om koslnader i mål hos överexekuior bör ersättas av en beslämmelse som direki reglerar ersätt­ningsfrågan. I enlighet härmed anges i paragrafen all länsrätten får. enligt vad som är skäligt, förordna att den ena parten skall ersätta motpartens kostnader i ett ärende enligl 21 kap. Del lorde inte vara behövligt all, som en remissinstans har förordat, meddela mera detaljerade föreskrifter i saken.

Till sitl innehåll överensstämmer förslaget i huvudsak med den nuvarande bestämmelsen. Förslaget ger dock länsrätten större möjligheter aft beakta en försumlig processföring på den vinnande partens sida. Den vinnande bör som regel få ersättning för kostnader som har varit påkallade i målel. För att ersättning skall utgå bör del krävas att parten har yrkat er­sällning. Ersättning bör dock ulan yrkande kunna ulgå för kostnaden för utskrift av slutligt beslut i målet (jfr 18 kap. 14 8 RB). Det är tydligt att den föreslagna regeln bör tillämpas även i fråga om kostnaderna i högre instans.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

7.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar

1 2 8 första stycket i förevarande lag finns under punkl 13 en föreskrifl om skyldighet för en bank, hos vilken en omyndigs värdehandlingar har nedsatts i öppet förvar, att underrätta förmyndaren, bl.a. då banken har fått en underrättelse från överexekutor om alt exekufiv auklion har blivit utlyst på inlecknad egendom. Vad som sägs om överexekuior föreslås ändrat till att avse kronofogdemyndigheten. Någon särskild övergångs­bestämmelse torde inte krävas.

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1937:81) om internationella rättsfiirhållanden rörande dödsbo

1 2 kap. 14 § i förevarande lag finns en bestämmelse om all egendom i ett vissl fall inle får utmätas eller beläggas med kvarstad eller skingrings­förbud. Vad som sägs om skingringsförbud föreslås utgå.


 


Prop. 1980/81:84                                                        7.10    160

7.10 Förslaget till lag »m ändring i jordabalken

1 UB har tagils upp bestämmelser om rättsverkan av kvarstad. På mol­svarande säll bör i JB meddelas föreskrifter om förhållandel mellan kvarstad och en ansökan om lagfart eller inleckning m.m. UB föranleder även en del andra jämkningar i JB. Del kan erinras om all i del lidigare remillerade förslagel lill handräckningslag m.m. har lagits upp de änd­ringar i JB som föranleds av handräckningslagen.

3 kap. 3 och 5 88

Enligt 3 kap. 3 8 andra stycket och 5 8 JB är den som ämnar utföra grävning eller annat liknande arbele på sin mark i vissa fall skyldig all hos länsstyrelsen ställa pant eller borgen enligl UL till säkerhel för skyldig­heten all ersätla skada som kan uppkomma på någon annans mark. Hän­visningen lill UL avser bestämmelserna om pant och borgen i 48 8-

Beslämmelserna i 48 8 UL ersätts av de regler om säkerhel som har lagits upp i 2 kap. 25-27 88 UB. I nu förevarande paragrafer bör därför i stället hänvisas lill 2 kap. UB. Av hänvisningen följer bl.a. alt om en bank eller jämförbar penninginrättning skall ställa säkerhel, en utfästelse av penninginrättningen all infria ersättningsskyldigheten får godias. Staten, en kommun, en landstingskommun eller ett kommunalförbund behöver inte ställa säkerhel. Prövningen av en säkerhel, som inte har godkänts av den lill vars förmån säkerheten skall gälla, ankommer på länsstyrelsen.

6 kap. 10 och 12 88

Enligl första slyckel i 6 kap. 10 8 skall ansvarel för en gemensam inleck­ning fördelas mellan fastigheterna i första hand efter deras laxerings-värden. Om taxeringsvärde inte finns för var och en av fastigheterna när någon av dem skall säljas exekutivt, gäller de värden som överexekutor låter åsätla fastigheterna enligt FfL. Att varje fastighet skall värderas av överexekutor i ett sådant fall framgår av 3 8 FfL.

FfL ersätts av 12 kap. UB. Värdering av en utmätt fastighet skall ankomma på kronofogdemyndigheten (12 kap. 3 8, jfr 8 kap. 1 8 första stycket). Första stycket i 6 kap. 10 § JB föreslås ändrat till överens­slämmelse härmed. Del synes inle behövligt all särskilt ange alt värde­ringen sker genom kronofogdemyndighetens försorg.

Enligl 6 kap. 12 8 blir en inleckning under vissa fömtsättningar ulan verkan, sedan fasligheten har sålts exekutivt. Della gäller dock inte, om överexekuior har förordnat om fortsalt inteckningsansvar. Närmare bestämmelser om ett sådant förordnande finns i 56 § FfL.

1 UB har förutsatts att ett förordnande om fortsatt inteckningsansvar skall meddelas av kronofogdemyndigheten i egenskap av auklionsför-rättare (12 kap. 56 8). Ordet överexekutor i 6 kap. 12 8 bör därför bylas ul mol kronofogdemyndighelen.


 


Prop. 1980/81:84                                                       7.10    161

7          kap. 16, 17 och 19 §§

1 7 kap. 16 8, 17 8 tredje stycket och 19 8 första stycket hänvisas i fråga om en exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter i fastigheten lill FfL. Dessa hänvisningar föreslås ändrade till att gälla 12 kap. UB.

8          kap. 4 8

Enligl första styckei i denna paragraf skall ell arrendeavtal, som sägs upp med anledning av all arrenderätten är förverkad, upphöra all gälla nästa fardag, om inte rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga arren­datorn att avflytta tidigare eller annat följer av 8 kap. 25 8- Eftersom över­exekutors befogenhel att förordna om avhysning genom handräckning skall upphöra och motsvarande befogenhet skall tillkomma tingsrätten, föreslås att vad som sägs i bestämmelsen om överexekutor utgår.

I2kap. 21,22, 44 och 67 a §§

En hyresgäst, som anser att han har rätt till nedsättning i hyran eller att han har en molfordran hos hyresvärden och vill dra av motsvarande belopp på hyran, får enligt 12 kap. 21 8 nedsätta beloppet hos över­exekutor. Detsamma gäller, när det råder en tvist om storleken av hyra som inte är bestämd till beloppet i avtalet.

Beredningen har föreslagit alt uppgiften att la emot nedsättning av ett hyresbelopp skall vid överexekutors avskaffande flyttas lill kronofogde­myndigheten. Detla har kritiserats av några remissinstanser, som anser att nedsättning i fortsättningen bör ske hos länsstyrelsen. För egen del villjag framhålla att frågan om behörig myndighet vid nedsättning av hyresbelopp bör regleras på samma sätt som motsvarande fråga vid nedsättning enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Som närmare behandlas i motiven till ändringen av den lagen (avsnitt 7.30) föreslår jag att uppgiften alt ta emot en sådan nedsättning skall tillkomma länsstyrelsen. I enlighet härmed föreslås all nedsättning enligt 12 kap. 21 § JB också skall ske hos länsstyrelsen. 12 kap. 22 och 44 SS, som ansluter till 218, föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Förslaget innehåller inle, lika litet som gällande lag i fråga om över­exekutor, någon bestämmelse om vilken länsstyrelse som är behörig att ta emot en deposition av hyra ulan fömtsätter all nedsättning kan ske hos vilken länsstyrelse som helst. Del äremellertid lämpligt att hyran nedsätts hos länsstyrelsen i hyresvärdens hemvist eller där den annars skulle ha betalats (jfr 12 kap. 20 § andra styckei) eller hos länsstyrelsen där fastig­heten ligger.

I förslaget till ändring i 1927 års lag har tagits upp en bestämmelse om talan mot länsstyrelsens beslut med anledning av nedsättning. Bestäm­melsen innebär att talan skall föras i hovrätten genom besvär. En mot­svarande bestämmelse föreslås i 12 kap. JB. Beträffande skälen för denna föreskrift (67 a 8) får jag hänvisa till vad som anförs vid 1927 års lag. 11    Riksdagen 1980/81. t saml. Nr 84


 


Prop. 1980/81:84                                                        7.10    162

13 kap. 26 8

Enligl första stycket i denna paragraf har bl.a. UL:s och FfL:s bestäm­melser om fasl egendom och rättighet däri molsvarande tillämpning i fråga om tomträtt. Denna hänvisning föreslås ändrad till att avse UB (jfr 1 kap. 11 8 andra stycket UB).

19 kap. 21 8

Trots all skingringsförbud på fasl egendom eller tomträtt inverkar på rådigheten över egendomen, finns det f n. inle någon föreskrift om att förbudet skall antecknas i fastighetsboken eller tomträttsboken. Härav följer all en sådan anteckning inte får göras (jfr 19 kap. 1 § andra stycket och 21 8 tredje stycket JB; se även NJA 1976 s. 76). I samband med till­komsten av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter har däremot i 19 kap. 21 § första stycket förts in en bestämmelse om alt ett ianspråktagande av fast egendom eller tomträtt genom betal­ningssäkring eller ett upphävande därav skall antecknas i fastighetsboken resp. lomträltsboken.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall säkerhetsåtgärdema kvarstad och skingringsförbud föras samman till ett gemensamt institut, benämnt kvarstad. Beslul om kvarstad skall medföra förbud för svaranden att överlåta egendomen eller alt till skada för sökanden förfoga över den på något annat sätt, om inte kronofogdemyndigheten medger det (16 kap. 14 8 UB, jfr 16 § andra stycket). 1 det följande föreslås bl.a. att inteckning inte skall få beviljas i en fastighet som är belagd med kvarstad (22 kap. 3 §). Kvarstad på fasl egendom bör därför antecknas i fastighetsboken (jfr 38 8 första stycket 4 och 5 sjölagen 1891:35 s. 1). Motsvarande gäller tomträtt. Bestämmelser om all kvarstad i fråga om fast egendom eller tomträtt skall antecknas i fastighets- resp. tomlrättsboken föreslås införda i första stycket av 19 kap. 21 § JB. En anteckning bör göras även när kvarstaden har upphävts.

Förslaget avser såväl kvarstad för en fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt till fast egendom eller tomträtt. 1 verkställighetsföreskrifter bör föreskrivas skyldighet för en domstol som har beviljat kvarstad på fast egendom eller tomträtt och för en kronofogdemyndighet som har belagt sådan egendom med kvarstad att göra anmälan till vederbörande inskriv­ningsmyndighet.

20 kap. 6 8

Paragrafen anger under olika punkter i vilka fall en ansökan om lagfart skall avslås. Enligt punkt 7 skall en lagfartsansökan avslås, om fasfigheten har sålts exekufivt till någon annan än sökanden och försäljningen har företräde framför dennes förvärv enligt 213 a 8 1 mom. UL. Hänvisningen till nämnda lagrum föreslås ändrad till att avse 14 kap. UB.

När egendom har belagts med kvarstad för en fordran, får enligt 16 kap.


 


Prop. 1980/81:84                                           7.10    163

14 8 UB gäldenären inle överiåta egendomen, såvida inte kronofogde­myndighelen medger det av särskilda skäl. Överlåtélseförbudel riktar sig i första hand mot gäldenären men får anses gälla även en tredje man, lill vilken en överlåtelse sker i strid med förbudet. En sådan överiålelse är alltså i princip ogiltig. Beträffande frågan humvida den lill vilken över­låtelsen har sketl kan åberopa förvärvet, om han var i god tro, vill jag framhålla följande.

I propositionen beträffande UB har ingående behandlats frågan om före­trädet mellan en utmätning av viss egendom och en överlåtelse av egendomen från utmätningsgäldenären (motiven fill 4 kap. 30 8). 1 fråga om fast egendom har på skäl som anges i propositionen förordats att en utmätning skall i och med utmätningsbeslutet gälla mol den som därefter förvärvar egendomen, även om denne är i god tro. Frågan om företrädel mellan kvarstad för fordran på fast egendom och en överlåtelse av egendomen bör uppenbarligen bedömas på samma säll. Det innebär att sedan kvarstad har lagts på fasl egendom, kvarstaden gäller mol den som därefter förvärvar egendomen, även om kvarstaden inle har hunnit antecknas i fastighelsboken och förvärvaren är i god tro. Kvarstad på fast egendom till säkerhel för bättre räll bör ha samma verkan som kvarstad för fordran.

En särskild fråga är om JB behöver ändras med hänsyn till vad jag nu har sagt. Jag vill med anledning därav påpeka att bestämmelserna i 17 kap. om företräde på grund av inskrivning inte gäller i sådana fall som nu avses och att de inte heller kan anses analogt tillämpliga. Bestämmelserna om godtrosförvärv på grund av inskrivning i 18 kap. (se särskilt 1 8 första styckei) är inle, vare sig enligt sin ordalydelse elier med stöd av motiv­uttalandena (se prop. 1970:20 del A s. 280), tillämpliga på frågan om före­trädet mellan kvarstad (f.n. skingringsförbud) på fast egendom och förvärv av egendomen. Inte heller torde del finnas stöd för en analogisk tillämp­ning av dessa bestämmelser. Vad nu har sagts överensstämmer också med den ståndpunkt som har intagits i motsvarande fråga, när överlåtelse sker av fast egendom som har lagils i anspråk genom betalningssäkring (prop. 1978/79:28 s. 161 f, 215 och 220). Med hänsyn till del anförda anserjag inte all JB behöver ändras. Jag anser inte heller att det behövs någon uttrycklig föreskrift i saken.

Frågan om lagfart på fast egendom som har belagts med kvarstad bör omfattas av punkl 9 i 20 kap. 6 8. Där föreskrivs att en lagfarlsansökan skall avslås, om del är uppenbart att förvärvet av annan grund - dvs. annan grund än dem som anges i föregående punkter - är ogiltigt eller inte kan göras gällande. Det kan påpekas att det hinder mol lagfart som anges under punkt 5 - att en överlåtelse står i strid med en mol överlålaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen - endast åsyftar sådana inskränkningar i förfoganderätten som avses i 20 kap. 14 8 (se prop. 1970:20 del B s. 576).


 


Prop. 1980/81:84                                            7.10    164

I enlighet med del sagda bör en ansökan om lagfart på en kvarstads­belagd faslighel avslås, om överlåtelsen har skell efler kvarstaden. Om sökanden åberopar en överiålelse som har ägt rum före kvarstaden, bör däremol kvarstaden inte i och för sig utgöra hinder mot att lagfart beviljas. Detla bör gälla vare sig kvarstaden har beviljats lill säkerhel för en fordran eller till säkerhel för bällre räll. Särskilt i det förra fallet kan det bli aktuellt att kvarstaden hävs (se 16 kap. 13 8 jfrd med 4 kap. 33 8 UB). öm kvar­staden i det senare fallet har följts av en rättegång om bättre räll lill fastig­heten, skall ansökningen förklaras vilande (se 20 kap. 7 8 3 JB). Del kan påpekas att om ett köpebrev har föregåtts av ett köpekontrakt eller en annan liknande köpehandling vari avlal har träffats om överlåtelse av egendomen, del i allmänhel är dagen för upprättandet av denna handling som är avgörande för när egendomen skall anses ha överlåtits.

Det sagda skall också tillämpas belräffande lomlrätl (jfr 21 kap. 7 8 JB).

21 kap. 28

I 21 kap. 2 5 anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av en upplåtelse av lomlrätl skall avslås. Enligl punkt 5 skall en sådan ansökan avslås om fastigheten är utmätt.

Även kvarstad bör nämnas som grund för avslag på en inskrivnings­ansökan (jfr punkt 6). I samband härmed bör även betalningssäkring las upp. Förbudei mol inskrivning bör iaktlas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag, då ell ärende angående anteckning om kvar­staden eller betalningssäkringen tas upp. Den nuvarande bestämmelsen om inskrivningsförbud vid utmätning bör jämkas på motsvarande säll (jfr 4 kap. 30 § andra stycket UB samt vad som sägs i del följande vid 22 kap. 3 § JB).

Punkl 5 121 kap. 2 5 har utformats i enlighel med det sagda.

58

I denna paragraf ges bestämmelser om inskrivning av ett avlal om en sådan ändring i en inskriven tomträtts innehåll som avses i 13 kap. 21 8, dvs. om en utvidgning eller inskränkning av del område som tomlråtten avser eller om en ändring av ändamålet med tomlrällen m.m. I fråga om en sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om inskrivning av en upplåtelse av tomträn i 21 kap. 2-4 §8. Från denna hänvisning görs emellertid i 5 S vissa avvikelser.

1 andra stycket av 5 S anges sålunda att om en inteckning förut är beviljad eller sökt i tomträtten eller om inskrivning av en nyttjanderäft, eft servitut eller en rätt till elekirisk krafl förut är beviljad eller sökt i denna eller om en sådan inskrivning söks samma dag, en ansökan om inskrivning av ett ändringsavtal får bifallas endasl om rättighetshavaren har medgett inskrivning av avtalet eller della är väsentligen ulan belydelse för rättig­hetshavarens säkerhet. Vidare föreskrivs att om fastigheten eller tomt-


 


Prop. 1980/81:84                                            7.10    165

rällen har ulmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då inskrivning söks, vad nu har sagts om rättighetshavaren även gäller utmätningssökanden eller den borgenär för vars fordran betalningssäkring har ägl rum.

Beslämmelserna i andra stycket bör vidgas lill all avse även del fallet att fastigheten eller tomträtten har belagts med kvarstad. Förbudet mot in­skrivning av ändringsavtal vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring bör iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om åigärden tas upp. Paragrafen föreslås ändrad i enlighel med det sagda.

68

Enligt andra stycket i denna paragraf får en ansökan om dödning av en tomlrällsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 8 - dvs. när faslighets-ägaren och lomlräitshavaren har kommil överens om tomträttens upp­hörande eller när fastigheten och tomträtten har kommit i samma ägares hand - inle bifallas, om en inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om tomträtten är utmätt. Anledningen lill att en utmätning utgör hinder mol alt tomträttsinskrivningen dödas är att ulmälningsborgenären i annat fall skulle förlora den rält som han har erhållit genom utmätningen.

Av liknande skäl bör en tomträttsinskrivning inte få dödas, om lomt-rällen är belagd med kvarstad. Delsamma gäller betalningssäkring. I enlighel härmed har paragrafen vidgats till att gälla även kvarstad och betalningssäkring. Vidare föreslås att det skall krävas att ett ärende angående anteckning om den exekutiva åtgärden har tagits upp senasi på den inskrivningsdag då dödning söks.

22 kap. 3 8

1 paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inteckning i fast egendom skall avslås. Enligt punkt 6 skall en sådan ansökan avslås, om en del av fastigheten är utmätt eller utmäts den dag då inteckningen söks. Bestäm­melsen sammanhänger bl.a. med all en utmätt del av en fasfighet kan säljas i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av en utmätt rättighet (64 och 69 88 FfL) och alt utmätningssökanden då skulle kunna lida skada av en ny inteckning.

F.n. medför ulmälning av fast egendom förmånsrätt i och med utmäl­ningsbeslutet (83 8 1 mom. UL). Enligt UB skall en sådan utmätning inle medföra förmånsrätt förrän ett ärende angående anteckning om utmät­ningen tas upp på en inskrivningsdag (4 kap. 30 8 andra stycket). På mot­svarande sätt bör en utmätning av en del av en fastighet beaklas av inskriv­ningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående an­teckning därom tas upp. Bestämmelsen under punkt 6 föreslås jämkad i enlighet härmed. Bestämmelsen avser även utmätning av en villkorlig äganderätt till del av en fastighet. Beträffande det fallet att en inteckning


 


Prop. 1980/81:84                                            7.10    166

hinner sökas på en tidigare inskrivningsdag än den då utmätningen antecknas kan hänvisas till vad som sägs i det följande om förhållandet mellan en inteckning och kvarstad.

Enligl punkl 7 i 22 kap. 3 8 gäller all om en del av en faslighel har lagits i anspråk genom betalningssäkring eller tas i anspråk den dag då inteckning i fastigheten söks, ansökningen skall avslås. Bestämmelsen har sin grund i samma förhållande som har föranlett förbudet mot inteckning när en del av en fastighet är utmätt. Den bör ändras på samma sätt som bestämmelsen i punkl 6. Samtidigt föreslås att punkterna 6 och 7 förs samman till en bestämmelse.

Bland de omständigheter som enligl 22 kap. 3 8 JB skall medföra att en ansökan om inteckning i fasl egendom avslås nämns inte skingringsförbud. Föreligger inle någol hinder mol inteckning enligt 3 8 och skall inle heller en ansökan förklaras vilande enligt 4 §, skall enligt 5 § inteckning beviljas. Skingringsförbud synes sålunda inte utgöra hinder mot att en inleckning beviljas i fastigheten. Som förut har nämnts finns det inte heller någon föreskrift om att skingringsförbud skall antecknas i fastighetsboken. Del är emellertid något tveksamt vilken rätt som följer av en inteckning, som har meddelats medan fastigheten är föremål för skingringsförbud.

Del kan erinras om all betalningssäkring medför förmånsrätt i den ianspråktagna egendomen. En sådan åtgärd utgör därför inte något hinder mot att en inteckning beviljas i fastigheten.

Enligt UB ersätts skingringsförbud av kvarstad. Kvarstad för en fordran skall inte i och för sig medföra förmånsrätt. En ny inteckning i en kvar­stadsbelagd fastighet skulle därför kunna göra kvarstaden värdelös. Även när kvarstaden avser ett anspråk på bättre rätt fill fastigheten kan en ny in­teckning vara till skada för sökanden. Kvarstad bör därför utgöra hinder mol en ny inteckning Ofr 283 8 första stycket 6 sjölagen). I departements­förslaget har en bestämmelse härom tagits upp i förevarande paragraf under punkt 6.

I förslagel nämns kvarstad på fastigheten eller en del därav. Bestäm­melsen avses gälla även när kvarstaden endasl gäller någons villkorliga äganderätt till fastigheten eller en del därav. Förbudet mot inteckning skall iakttas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp.

Enligt 16 kap. 14 8 Ofr 16 8 andra stycket) UB kan kronofogdemyndig­heten, om särskilda skäl föreligger, medge att svaranden i kvarstadsmålet får förfoga över egendomen, t.ex. för att kunna betala sin skuld till kvar­stadssökanden. 1 enlighet härmed bör kronofogdemyndigheten kunna medge att en inteckning meddelas för att pantbrevet skall användas för ett sådant ändamål. 1 förslaget har tagits upp en uttrycklig bestämmelse om att kvarstaden inte skall hindra att en inteckning beviljas i ett sådant fall. Ett motsvarande undantag föreslås belräffande utmätning Ofr 4 kap. 29 § UB) och betalningssäkring Ofr förslaget lill ändring av betalningssäkrings­lagen).


 


Prop. 1980/81:84                                            7.10    167

Om en inteckning någon gång skulle hinna sökas efter det all ell beslut har meddelats om kvarstad för en fordran på en fastighet men före den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp, bör belräffande rätten till pantbrevet gälla delsamma som när fastigheten har utmätts och en inleckning söks på en tidigare inskrivningsdag än den då utmätningen antecknas (se vad som sägs i motiven till 4 kap. 30 8 UB). Fastighetens ägare bör sålunda inte själv kunna åberopa pantbrevet till stöd för ägarhypotek. Har pantbrevet pantsatts till en tredje man, torde denne vara skyddad om han var i god tro. Vad nu har sagls gäller natur­ligtvis även vid betalningssäkring. Beträffande det fallet att kvarstad har meddelats till säkerhet för bättre rält lill fastigheten se 6 kap. 8 8 och 18 kap. 2 8JB.

På grund av hänvisningen i 22 kap. 15 8 JB till de föregående para­grafema i kapitlet blir de föreslagna ändringama i 3 8 tillämpliga även be­lräffande inteckning i en tomträtt.

23 kap. 2 §

I paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av någon annan nylOanderätt än tomträtt samt av ett servitut och en rätt till elektrisk kraft skall avslås. Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om del fallet att egendomen är belagd med kvarstad. En sådan bestämmelse har tagils upp som punkt 7. Där anges alt en ansökan om inskrivning skall avslås, om fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om kvarstaden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning söks Ofr 16 kap. 14 8 UB).

Bestämmelsen gäller såväl kvarstad för en fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt Ofr 23 kap. 3 § första stycket 2 JB).

Övergångsbestämmelserna

Överexekutor kan övergångsvis handlägga mål efler ikraftträdandet av den nya utsökningslagstiftningen (5 8 UBp). När överexekutor säljer en fastighet exekutivt, bör befogenheten enligl 6 kap. 12 8 att förordna om fortsall inteckningsansvar givelvis fortfarande tillkomma överexekutor. När frågan gäller avhysning av en arrendator, bör 8 kap. 4 8 tillämpas i dess äldre lydelse. Föreskrifter härom har tagits upp i övergångsbestäm­melserna.

1 det föregående har jag föreslagit att nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap. 21 8 i fortsättningen skall ske hos länsstyrelsen, öm ett sådant ärende är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, bör det även därefter handläggas av överexekutor, dock längst till utgången av år 1982 Ofr 5 § och 39 § andra och tredje styckena UBp). I övergångsbestämmelserna har tagits upp en föreskrift härom.

Enligt förslagel till ändring av 19 kap. 21 8 skall kvarstad på fast egendom eller tomträtt antecknas i fastighetsboken resp. tomträttsboken.


 


Prop. 1980/81:84                                                  7.11-12    168

Kvarstad skall enligl förslaget ulgöra hinder mol inskrivning av en tomträtt och vissa andra åtgärder belräffande en tomträtt (21 kap. 2, 5 och 6 §8), mot ny inleckning i egendomen (22 kap. 3 8, jfr 15 8) och mol inskrivning av annan nyftjanderätt än tomiräll m.m. (23 kap. 2 8). Detsamma bör gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftlrädandel av ändringarna. Eu sådant förbud skall i princip anses som kvarstad, vilken har beviljats enligt de nya bestämmelserna Ofr 33 8 UBp och punkl 3 i övergångsbestäm­melserna lill ändringama i RB). I tydlighetens iniresse föreslås en ut­trycklig beslämmelse i saken.

Del är utan någon särskild föreskrift tydligt att vad som sägs om kvarstad i nyssnämnda bestämmelser även avser kvarstad som har meddelats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

I verkslällighetsbestämmelser bör föreskrivas skyldighet för myndighet som har meddelat skingringsförbud på fast egendom eller tomträtt att underrätta inskrivningsmyndigheten. Del får övervägas om del för en sådan underrättelse bör krävas en begäran av sökanden.

7.11    Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder

Enligl 7 § första styckei lagen om arrendenämnder och hyresnämnder får en arrendetvist, en hyrestvist eller en bostadsrättstvist för vissa angivna ändamål hänskjutas av en part till arrendenämnden resp. hyres­nämnden, såvida Ivisten inle är anhängig vid en domstol eller hos över­exekutor eller skiljemän. Vad som sägs om en tvist hos överexekuior torde avse ett mål om handräckning Ofr 192 8 UL). Eftersom överexekutors­institutionen föreslås bli avskaffad, föreslås att vad som sägs om över­exekuior i paragrafen ulgår.

Övergångsvis kan handräckningsmål prövas av överexekutor efler UB:s ikrafllrädande (se 5 8 UBp). På grund härav föreslås en övergångsbestäm­melse, som innebär att 7 8 i dess äldre lydelse skall lillämpas i sådana fall.

7.12    Förslaget till lag om ändring i jordfiirvärvslagen (1979:230)

Enligl jordförvärvslagen krävs i princip särskilt tillstånd för förvärv av fast egendom som är taxerad som en jordbruksfastighet. FörvärvstiUstånd behövs dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en exekutiv aukfion (2 § 10). Egendom, som har förvärvats genom inrop på en exekutiv auklion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp, skall avyttras inom viss tid, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla egendomen (16 8). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på framställning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall säljas på offenllig auktion.


 


Prop. 1980/81:84                                            7.12    169

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelsema i 17 8. Enligt 17 8 andra stycket skall samma regler lillämpas som om egendomen hade blivit ulmäll för en fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det skyddsbelopp som bestäms i enlighet härmed täcks, får försäljning inte ske, såvida inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligl FfL eller, om ägaren eller en innehavare av en fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat en särskild värdering, det värde till vilket egendomen uppskattas av värderingsmän som överexekutor utser. Vidare anges bl.a. att vad UL i fråga om fördelning av köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende som avses här tillämpas på ägaren.

Försäljning av fasl egendom enligt 17 § jordförvärvslagen bör i likhet med exekutiv försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. I tydlighetens intresse föreslås en uttrycklig bestämmelse härom i 16 §.

Vad som i 17 § sägs om FfL bör ändras till att avse 12 kap. UB. Enligt UB ankommer det på kronofogdemyndigheten att ombesörja värderingen vid exekutiv försäljning av fast egendom, varvid kronofogdemyndigheten får anlita en särskild värderingsman (12 kap. 3 8).

Bestämmelsen om rätt för ägaren och panthavare att påkalla en särskild värdering har sin motsvarighet i tidigare jordförvärvslagar. Med hänsyn till den vikt som har tillmätts denna värdering (se prop. 1951:24 s. 24, 50ffoch 75 f och prop. 1955:165 s. 109 f och 113) bör befogenheten au utse värde­ringsmän ankomma på en annan myndighet än den som skall ombesörja värderingen enligt UB (dvs. kronofogdemyndigheten). Uppgiften bör anförtros länsstyrelsen.

Någon motsvarighet till bestämmelsen om att vad UL i fråga om för­delning av köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären skall i ärende som avses i 17 § jordförvärvslagen tillämpas på ägaren torde inte behövas. 1 13 kap. UB, som behandlar redovisning (däri inräknat fördelning) av influtna medel, används f.ö. i allmänhet inte beteckningen gäldenären. Någon oklarhet i tillämpningen torde inte kunna uppstå.

Om ett ärende om försäljning enligt 17 § är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, bör det även därefter i princip handläggas av överexekutor. Överexekutors handläggning bör dock upphöra senast vid utgången av år 1982 och överexekutor bör även dessförinnan kunna överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten, om del är lämpligt Ofr 39 8 UBp). En övergångsbestämmelse härom har tagits upp.


 


Prop. 1980/81:84                                       7.13-14    170

7.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyres­fastighet m.m.

Enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. får fast egendom, som är taxerad som annan faslighet och som vid taxeringen har betecknats som en hyresfastighet, i princip inte förvärvas utan tillstånd av hyresnämnden (1 8). FörvärvstiUstånd fordras dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en exekutiv auktion (2 8 8). Egendom, som har förvärvats genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp, skall avyttras inom viss tid, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller imoparen antingen har fått besked från kommunen att någon prövning inte påkallas eller har erhållit hyresnämndens tillstånd att behålla egendomen (6 8). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelserna i 7 §. Dessa överensstämmer i huvudsak med reglema i 17 § jordförvärvslagen och bör ändras på motsvarande sätt. Samtidigt bör 6 § första stycket sista meningen förtydligas Ofr 16 § jordförvärvslagen). Beträffande den närmare motiveringen för ändringama får hänvisas till vad som har sagls i fråga om jordförvärvslagen.

7.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränk­ningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.

Enligl 1 och 2 8§ lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m. får utländska medborgare m.fl. inte utan ett särskilt tillstånd förvärva fast egendom (däri inräknat tomträtt) här i rikel. Nämnda bestämmelser utgör dock inte någol hinder mot att förvärva fast egendom genom inrop på en exekutiv auktion (6 8). Fast egendom, som har för­värvals genom inrop på en exekutiv auktion under sådana förhållanden att tillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp, skall avyttras inom viss tid, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har erhållit tillstånd att behålla egendomen (7 8). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen i allmänhet förordna att egendomen skall säljas på offentUg auktion.

Beträffande en sådan auktion gäller bestämmelsema i 8 8. Enligt 8 8 andra stycket skall samma regler tillämpas som om egendomen hade utmätts för en fordran med bäsla förmånsrätt efter, i förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Vidare anges bl.a. att vad UL i fråga om köpeskillingens fördelning föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende som nu avses gälla egendomens


 


Prop. 1980/81:84                                                        7./5    171

ägare samt all bestämmelsen i 40 8 första styckei andra meningen FfL inle skall tillämpas i fråga om egendomens försäljning. Enligl denna bestäm­melse får ett inrop inte godtas, om det är sannolikt alt en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Försäljning av fast egendom enligt 8 8 i 1916 års lag bör i likhet med exekutiv försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. I tydlighetens iniresse föreslås en uttrycklig beslämmelse härom 17 8.

Bestämmelsen i 8 8 om att vad UL i fråga om köpeskillingsfördelningen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett sådanl ärende som avses i paragrafen gälla egendomens ägare bör ulgå. 1 fråga om skälen för denna ändring kan hänvisas till vad som har anförts i motiven lill molsvarande ändring i jordförvärvslagen. Vidare föreslås att hänvisningen till 40 8 första stycket andra meningen FfL ändras till att avse motsvarande beslämmelse i UB (12 kap. 40 § första stycket andra meningen).

En övergångsbestämmelse bör meddelas beträffande försäljnings­ärenden som är anhängiga hos överexekutor vid ikraftträdandet av lag­ändringama Ofr förslaget ti