Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:198

Regeringens proposition

1980/81:198

om reglering av priserna på fisk, m. m.;

beslutad den 30 april 1981.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS DAHLGREN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1981/82. Vidare lämnas en redogörelse för regleringen under andra hälften av budgetåret 1980/81. Dessulom läggs fram förslag om fraklslöd för foderfisk från Östersjön.

I    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 198

 

Prop. 1980/81:198                                                    2

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-04-30

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krön­mark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om reglering av priserna på fisk, m. m.

1    Inledning

Enligt riksdagens bemyndigande beslöt regeringen den 18 december 1980 om prisregleringen på fisk under första halvåret 1981. Statens jord­bmksnämnd hade dessförinnan i skrivelse den 19 november 1980 inkommil med förslag angående regleringen. Nämndens skrivelse bör fogas lill prolo­kollel i detla ärende som bilaga 1.

Regeringen uppdrog den 23 december 1980 ål jordbruksnämnden alt, efter överläggningar med fiskels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk un­der budgetåret 1981/82. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslulade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som lagts fram av Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m. i rapporten (Ds Jo 1979:14) Prisregleringen på fisk - normprissystemets tekniska utformning. Nämnden borde även avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för all bestrida kostnader för utsätt­ning av laxfisk och ål.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 8 april 1981 inkommil med sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som bilagu 2.

Sveriges fiskares riksförbund har i skrivelse den 29 juni 1979 anhållit om alt etl fraklslöd införs för foderfisk från Östersjön. Efler remiss har yttran­de över förbundets skrivelse avgelts av slalens jordbruksnämnd efter samråd med fiskeristyrelsen. Förbundet har därefter inkommit med ytterli­gare en skrivelse.

 

Prop. 1980/81:198                                                    3

I prop. 1980/81; 100 (bil. 13 s. 72) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1981/82 beräkna till Prisreglerande åtgärder på fiskels område elt förslagsanslag av I 000 kr. Jag anhåller all nu få la upp denna fråga.

2   Föredragandens överväganden

2.1 Reglering av priserna på fisk m. m.

2.1.1 Reglering av priserna på fisk t.o.m. den 30 juni 1981

De nuvarande formerna för prisregleringen på fisk innebär att reglerings­föreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, fastställer minimipriser på viktigare fiskslag. Den fisk som inte kan säljas till lägst minimipris övertas av föreningen. För fisk som övertagils betalar föreningen elt garanlipris som normall är någol lägre än minimiprisel.

Förutom genom minimi- och garanlipriser kan prisstöd lämnas i form av pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionalt fraklslöd.

Prisregleringen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs prisreglerings- samt införsel- och ulförselav-gifter på fisk m. m. Prisregleringsavgifl tas ul på svenskfångad saltvattens-fisk och på imporlfisk av molsvarande slag med slöd av lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets omräde. Avgiften är fr.o.m. år 1981 högst 6% av inköpspriset resp. av importvärdet.

Vidare utgår f. n. särskilda pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen bekostas under innevarande budgetår med medel ur prisregleringskassan. Dessulom får under budgetåret medel ur Svensk fisks konjunktumljäm-ningsfond användas för all bekosta de särskilda pristilläggen.

Riksdagen beslöt år 1978 om nya rikllinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Enligt riksdagens beslut skulle de nya riktlinjerna för prisregleringen kunna lillämpas tidigast fr.o.m. budgetåret 1979/80. På förslag från Sveriges fiskares riksförbund uppsköts dock införandet. En särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m., avgav i december 1979 förslag till den lekniska utformningen av det nya prisregleringssystemet. I prop. 1979/80; 169 om reglering av priserna på fisk m. m. redovisades arbetsgruppens förslag och de ställningstaganden som då kunde göras med ulgångspunkt i riksdagens principbeslut år 1978.

För första hälften av budgetåret 1980/81 föreslog jordbmksnämnden efter överläggningar med parterna all de dittills tillämpade gmndema för prisreglering övergångsvis skulle få lillämpas. Riksdagen beslulade i enlig­hel härmed (prop. 1979/80:169, JoU 1979/80:46, rskr 1979/80:365). Samli­digl bemyndigades regeringen atl beslula om prisregleringen på fisk under andra hälften av budgetåret 1980/81 sedan jordbruksnämnden avgivit för­slag härom efter överläggningar hösten 1980.

 

Prop. 1980/81:198                                                                  4

Överläggningarna ledde inte till sådant resultat atl del nya prisreglerings­systemet (normprissyslemel) kunde träda i kraft den I januari 1981. Rege­ringen beslöt därför den 18 december 1980 om en ytterligare förlängning av gällande prisregleringssystem.

Regeringens beslut, som avser perioden den I januari - den 30 juni 1981, innebär att Svensk fisk från prisregleringskassan för fisk tillförs 17 milj. kr. för atl bestrida kostnaderna för prisregleringen på fisk m. m. Vad gäller särskilda pristillägg har regeringen beslutat alt sammanlagt 20 milj. kr. får användas för delta ändamål. Härav skall 15,5 milj. kr. avse medel ur prisregleringskassan för fisk och högst 4,5 milj. kr. medel ur stiftelsen Svensk fisks konjunklumljämningsfond. Jordbruksnämnden har att fast­ställa storleken av de särskilda pristilläggen.

Det ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämnden fastställa minimi- och garantipriser på fisk liksom atl beslula om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamhe­ten.

2.1.2 Reglering av priserna på fisk regleringsårel 1981/82

Statens jordbruksnämnd har efter överiäggningar med fiskels förhand­lingsdelegation och konsumentdelegationen nått en överenskommelse om prisregleringen på fisk under perioden den I juli 1981-den 30 juni 1982. Regleringen föreslås ske i enlighet med det nya system för prisreglering på fisk, det s.k. normprissystemet, som antagits genom 1978 och 1980 ärs riksdagsbeslut.

Jag vill erinra om vissa huvuddrag i riksdagens beslut år 1978 om allmänna rikllinjer för fiskeripolitiken och för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). I beslutel anges som målsättning bl.a. alt de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkes­fiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social Slandard liksom trygghet i arbelel samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser.

Riksdagsbeslutet innebär också alt fiskets organisationer ges möjlighet all överlägga med slalens jordbruksnämnd och konsumentdelegationen om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för ökade kostnader och fiskarna en rimlig ersättning för sill arbete. Härige­nom fär fisket ocksä en i princip molsvarande ställning som jordbruket har haft sedan lång lid.

Formerna för det nya prisregleringssystemel innebär i huvudsak atl normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av statsmak­terna efler förslag av jordbruksnämnden. Nämndens förslag föregås av de överläggningar som jag nyss har berört.

 

Prop. 1980/81:198                                                    5

Regleringen sker bl. a. genom utbetalande av pristillägg och överskotts-priser.

Riksdagen beslulade är 1980 om de allmänna riktlinjerna rörande den tekniska utformningen av normprissystemet i huvudsaklig överensstäm­melse med den tidigare nämnda arbetsgmppens förslag (prop. 1979/80: 169, JoU 1979/80:46, rskr 1979/80: 365). Jag vill också erinra om huvuddragen i detla beslul.

Prisregleringen läggs på avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens egen försäljning sker. För atl ett korrekt pristillägg skall kunna beräknas måsle bl.a. förslahandsmoltagarna av fisk tillämpa avräkningspriser som är jämförbara sinsemellan och dessutom med normprisel. Detla medför att förslahandsmoltagarna av fisk måsle ändra nu tillämpade avräkningsru-liner. Arbete har pågått med atl ändra avräkningsrutinerna och man kan räkna med all samlliga berörda förslahandsmollagare kommer all ha fun­gerande avräkningssyslem när normprissystemet börjar tillämpas.

Pristilläggets storlek beslutas av jordbruksnämnden för en regleringspe­riod om fyra lill fem veckor. Vid sill beslul har nämnden all la hänsyn till uppnått avräkningspris (s. k. jämförelsepris), som utgör ett genomsnitt för hela landet, saml prisrörelser kring normpriset och de pristillägg som ulgåll under tidigare regleringsperioder.

Pristillägget skall inte motsvara hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som bör utgå i pristillägg las upp i överlägg­ningar mellan parterna. Beräkningen av jämförelsepris och utbetalning av pristillägg görs av Svensk fisk.

Uppgifter om avräkningspriser samlas in från större förslahandsmolla­gare och för varje regleringsperiod beräknas etl vägt genomsnittligt avräk­ningspris för varje normprisregleral fiskslag eller grupp av fiskslag. Pristill-lägg fastställs efter varje regleringsperiod och utbetalas direkt till fiskaren/ fiskelaget för prislilläggsberättigade kvantiteter under regleringsperioden.

En lägsta prisnivå skall som hittills upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Fisk som inle kan säljas till lägstapris skall överläs av Svensk fisk. För dessa överskott betalar föreningen ett s.k. överskotts­pris.

För all lillgodose konsumentintresset skall prisdämpande ätgärder kun­na vidlas om priserna överstiger fastställt normpris. Uttag av exporlavgifi samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är därvid de meloder som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantita­tiv reglering av exporten.

När del gäller dispositionen av de medel som ställs lill Svensk fisks förfogande innebär riksdagens beslul följande. Statsmaklerna fastställer på förslag av jordbruksnämnden en medelsram för prisregleringen under bud­getåret. Jordbruksnämndens förslag till medelsram skall utöver ramens lotala storlek innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgift samt till-

 

Prop. 1980/81:198                                                                  6

delning av medel ur prisregleringskassan och konjunklumtjämningsfon-den. Inom medelsramen får Svensk fisk täcka de tolala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg, inlösen av överskott samt för administra­tion och upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen får föreningen för all täcka de lolala kostnaderna för prisregleringen även använda de ränlor som flyter in på föreningens och konjunkturuljämnings-fondens medel. I den mån de medel som på angivet sätt slällls till förening­ens förfogande inle förslår för alt täcka kostnaderna för prisregleringen under etl regleringsår får föreningen vid oförutsedda behov la i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden intill högst en fjärdedel av fondens behållning. Jordbruksnämnden får medge att mer än en fjärdedel förbru­kas.

Fisk som överläs av Svensk fisk som överskott försäljs av föreningen. Vissa medel utöver marknadsinläkterna kan disponeras av föreningen för inlösen av överskotten frän fiskaren/fiskelaget. Ifrågavarande medel anges som en delram inom den lolala medelsramen och skall utgöra grund för föreningens överväganden om överskottspriser under det kommande reg­leringsåret.

Jag övergår nu lill att behandla jordbmksnämndens förslag till prisregle­ring för budgetåret 1981/82.

Sillpriserna har under senare år påverkals framför allt av den bristsitua­tion som uppstod utomlands i och med all sillfisket i Nordsjön först starkt begränsades och sedan i det närmaste upphörde. De höga sillpriserna tillsammans med brist på sill har medfört att konsumtionen i Västeuropa delvis inriktats mot andra fiskslag, vilket i sin tur har medfört fallande sillpriser. En annan orsak lill prisnedgången på sill är att Canada har exporterat mycket belydande kvantiteter sill lill den europeiska markna­den. Genom all sillfisket har stor betydelse inom det svenska fisket och f. n. över två tredjedelar av den svenska sillfångslen exporteras, besläm­mer den internalionella marknaden i hög grad priserna till svenska fiskare.

Marknadsbilden våren 1981 för sill är osäker. Priserna på exportmarkna­derna är låga och någon prishöjning kan knappast förväntas innevarande budgetär. I sin prognos för marknadspriserna för budgetåret 1981/82 har jordbmksnämnden antagit att marknadslägel kommer alt förbättras och att marknadspriserna sannolikt kommer all vara högre än genomsnittet för år 1980. Etl belydande fiske i Nordsjön av sill och/eller ökad expori från Canada skulle dock enligl nämnden sannolikl medföra lägre marknads­priser än de prognostiserade.

Även avräkningspriserna på torsk ökade under senare delen av 1970-lalet. Torskpriserna är beroende av bl. a. priserna för frysta torskfiléer på den internationella marknaden. Härvid har USA-marknaden slor belydel­se för prisbildningen. Liksom för sill har fillgången på torsk minskal i Nordsjön och Allanlen. Denna bristsituation har pressat priserna uppåt, men samlidigl har del kanadensiska torskfisket ökal och förser numera

 

Prop. 1980/81:198                                                    7

USA med en betydande del av dess behov. Della har fåll en prissänkande effekt på den europeiska marknaden. I jordbruksnämndens prisprognos anlas atl marknadspriset 1981/82 kommer atl ligga någol högre än säväl år 1979 som år 1980.

En viss ökning av avsättningen av fisk på den inhemska marknaden kan antas uppstå som en följd av minskade livsmedelssubventioner. För sill där exporten är hell dominerande för avsättningen torde dock en ökad in­hemsk konsumtion endast få marginell betydelse för den tolala avsättning­en.

Regleringsekonomin är f. n. god. Behållningen i prisregleringskassan för fisk kan beräknas uppgå till ca 39 milj. kr. vid utgången av innevarande regleringsär. Konjunklumtjämningsfondens behållning kan vid samma tid­punkt beräknas uppgå lill ca 47 milj. kr. Sistnämnda prognos är dock osäker och kan behöva justeras om marknadsläget för sill och torsk ytterli­gare skulle försämras.

Jordbruksnämnden föreslår att normprissystemet börjar tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1981. Med hänsyn bl.a. till atl normprissystemet inle prövats i praktiken kan enligl nämnden oförutsedda problem uppslå. Nämnden har därför utgått från alt det förslag som lagts fram får ses som ell försök som inte behöver vara bindande för framliden. Nämnden anför vidare atl parterna har enats om en kontrollstation i slutet av är 1981. Vid denna bör dock inga principiella ändringar av uppgörelsens innebörd gö­ras.

Jordbruksnämnden föreslår att följande normpriser fastställs.

Fiskslag/normprisgrupp                     Normpris (kr./kg)

2

70

1

95

3

51

27

00

4

65

5

75

II

55

2

35

Sill/strömming, stor Sill/strömming, liten Torsk Kokräka (Dvriggrupp l' Övriggrupp 11' Övriggrupp IlF Övriggrupp IV*

' I övriggrupp 1 ingår gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj, ~ I övriggrupp II ingår kolja, rödspotta, havskatt och lyrtorsk.  1 övriggrupp 111 ingår kummel, rödtunga och bergtunga. "' I övriggrupp IV ingår lubb. skrubba och horngadda.

För det fall etl svenskl storbackefiske efter långa kommer lill stånd under säsongen 1981 innebär överenskommelsen all normpriserna för öv­riggrupperna sänks med belopp i kr. per kg molsvarande ell totalbelopp på 0,3 milj. kr.

För sill/strömming föreslås alt normkvanliteten sätts lill 88000 lon för regleringsåret. Någon normkvanlitet föreslås inte för andra fiskslag. Pris­tillägg bör utgå med belopp molsvarande 75% av skillnaden mellan norm­pris och jämförelsepris. Tillägg bör ulgå endasi för de kvantiteter som sålts

 

Prop. 1980/81:198                                                                  8

lill minst lägstapris. Övriga kvantiteter övertas av Svensk fisk till över­skottspris. Della pris föreslås utgöra för sill/strömming högst 60% och för torsk högsl 70% av resp. lägstapris i den s.k. lägre serien. För övriga fiskslag föreslås överskoltsprisel på motsvarande sätt utgöra högst 80% av lägstaprisel.

För fiskslag för vilka normpris nu inte fastställs föreslås särskilda stödåt­gärder i likhet med vad som nu gäller. För råräka, makrill, slorbackdånga och viss sötvallensfisk föreslås således elt system med fasta pristillägg. För makrill bör dessutom gälla etl minimi- och garanliprissystem. 1 fråga om sötvallensfisk innebär förslaget en kraftig uppräkning av stödel. Nämnden föreslår vidare att det regionala fraklstödet på ostkusten bibe­hålls och ökas. För alt klara ej förutsebara tillfälliga problem bör Svensk fisk efter nämndens bemyndigande få genomföra lämpliga åtgärder.

För den löpande verksamheten föreslås Svensk fisk tillföras 60,9 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, varav beräknas för pristillägg 50,5 milj. kr., för överskoltshantering 6 milj. kr. och för övriga åtgärder 4,4 milj. kr. Kostnaderna för Svensk fisks administration inkl. marknadsfrämjande åt­gärder och upplysningsverksamhet bör få täckas genom de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunklumtjämningsfonden. I den mån dessa medel inle räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas genom särskill uttag ur fonden.

Jag bitiäder de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under budget­året 1981/82 och den tekniska tillämpningen av systemet som jordbruks­nämnden har lagl fram efler överiäggningar med parterna. Detta innebär således atl normprissystemet kan börja tillämpas fr.o.m. den I juli 1981 och alt de föreslagna normpriserna fastställs att gälla regleringsåret 1981/ 82. Vad gäller den kontrollstation i slutet av år 1981 som parterna enats om bör inga principiella ändringar av uppgörelsens innebörd få göras.

Vid särskilda behov bör Svensk fisk liksom hittills få disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten. Liksom hittills bör jordbruksnämnden få medge atl mer än en tjärdedel av fonden får förbrukas. Fondens behållning bör dock inle utan regeringens särskilda medgivande få undersliga 20 milj. kr.

Del ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämnden fastställa lägstapriser och överskotlspriser för norm-prissatla fiskslag liksom att beslula om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamhelen. Jordbruksnämnden bör fä meddela närmare bestämmelser om pristilläggen och om hur utbetalning av pristilläggen skall ske.

Medel som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till prisregleringen och som inle tas i anspråk under perioden bör få tillföras Svensk fisks konjunkluruljämningsfond.  .

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högsl 1 milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ul vid härdning av

 

Prop. 1980/81:198                                                    9

sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas reslilueras vid export.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål än som fömt angetts, om regeringen anser det påkallat vid akula svårigheter inom fisket.

Jordbmksnämnden föreslår atl 2,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, i likhet med vad som skett under tidigare budgetår, anslås för utsätt­ning av laxfisk och ål imder budgetåret 1981/82. Jag biträder förslaget. Den närmare användningen av medlen bör få beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.

De förslag som jag här fört fram innebär all 60,9 milj. kr. las i anspråk ur prisregleringskassan för prisreglering under budgetåret 1981/82 saml 2,5 milj. kr. för utsättning av laxfisk och ål. Med den höjning av prisreglerings-avgiften som regeringen beslutade den 18 december 1980 kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor på kassans medel beräknas uppgå till ca 55 milj. kr. under elt hell budgetår. Delta skulle innebära all ca 9 milj. kr. av fonderade medel får tas i anspråk ur prisregleringskassan för fisk.

2.2 Fraktstöd för foderfisk från Östersjön

Vid möte i Warszawa hösten 1979 med fiskerikommissionen för Öster­sjön föreslog Sverige etl förbud mol dumpning av sill/strömming i Öster­sjön. Bakgmnden till förslaget var att en hel del kvantiteter sill/strömming kastas överbord i samband med det ökade fisket i Östersjön. Detla innebär etl slöseri med en naturresurs. Dumpningen genomförs huvudsakligen av fiskare som inriktar sig på att tillvarata främsl fångster av slörre storlekar, som betingar etl högt pris.

Förslagel om dumpningsförbud antogs i kommissionen. För Sveriges del avser fiskeristyrelsen all sälla förbudei i krafl den 1 juli 1981.

I skrivelse lill regeringen den 29 juni 1979 har Sveriges fiskares riksför­bund tagit upp frågan om ett fraktstöd för foderfisk från Östersjön. För­bundel anför atl bl. a. den mindre sill som fångats inte har gett önskvärd lönsamhel. Ulöver avsättning fill konsumfion kan avsättning också ske för produktion av fiskmjöl och olja. Inte heller denna avsättning har enligl förbundel varit lönsam under senare år.

En stor del av vårt behov av fiskmjöl och olja täcks genom import. I Sverige finns endasi en fabrik för framslällning av dessa produkter. Denna är belägen på Ängholmen i Tjörns kommun och ägs av Svenska västkust-fiskarnas centralförbund. I fråga om marknadssituationen har förbundet anfört alt liten fillförsel av råvaror och låga försäljningspriser på produk­terna har lett lill en bekymmersam ekonomisk silualion för förelagel. En nedläggning skulle innebära atl det svenska fisket blir helt beroende av dansk industri när dumpningsförbudet införs samt atl hela behovet av fiskmjöl och olja måste importeras. Det belyder även sysselsättningspro­blem i en bygd, där det är svårt alt finna ersättningsindustri.

 

Prop. 1980/81:198                                                                 10

Förbundel föreslår därför alt etl fraklslöd för foderfisk från Östersjön införs. Fraklstödet bör enligl förbundel ulgå med minsl 15 öre per kg. Förbundel har i en senare skrivelse föreslagil 17 öre per kg, dvs. hela den beräknade fraktkostnaden. Man kan förvänta all avsättningen lill konsum­tion av de mindre storlekarna som fiskas i Östersjön minskar och all en större del av framlida kvoter måsle användas för foder och oljeframsläll-ning. Enligl förbundel finns anledning förmoda all marknadslägel för fo­derfisk kan förbättras och atl fraklstödet så småningom kan avvecklas.

Jordbmksnämnden har efler samråd nied fiskeristyrelsen avgetl yttran­de över skrivelsen saml bifogat en skrivelse från regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening.

Jordbruksnämnden finner det moliverat all införa ell dumpningsförbud eftersom del måsle anses vara angelägel atl de resurser som las upp ur havet las tillvara. Jordbruksnämnden anser ocksä all del är angeläget all fiskmjölsfabriken pä Ängholmen kan fortsätta sin verksamhel, inle minst med tanke på fiskets framtida avsätlningsbehov, då marknadssituationen för konsumlionssill kan bli besvärlig. Fiskmjölsfabriken baserar sin rå-vamtillförsel praktiskt taget helt på leveranser av skrapfisk från västkust-fartyg. Skrapfiskfångsler från fartyg hemmahörande pä ost- och sydkusten avsälts i allt väsenfiigt lill djurföda m. m. på resp. kuslslräcka.

Enligl nämnden är del svårt all bedöma hur stora kvantiteter som skulle kunna bli akluella för ell evenluelll fraklslöd vid införandel av ett dump­ningsförbud. Nämnden uppskattar all inslaget av sill/strömming av de minsta storlekarna ulgör upp emol ca 35 % av de fångster som las i berörda delar av Östersjön. Det torde emellertid enligt nämnden inte vara realis­tiskt alt räkna med alt all fångst av dessa storlekar som förs iland av västkuslbålar på ostkusten kommer all gå som råvara till Ängholmsfabri-ken.

Om stöd införs bör del enligl jordbruksnämndens mening tidsbegränsas. Stödet bör enligl nämnden endasi omfalla de fångster som har en direkt anknytning lill etl dumpningsförbud i Östersjön. Ell riktat fiske efter foderfisk bör således undantas. Förbud mot riktal fiske efter industrifisk råder för övrigt i Östersjön. Slöd bör ulgå endasi för den sill/strömming som fångals i och förts iland vid kusten av Östersjön och som levererats lill fiskmjölsfabriken på Ängholmen. Systemels tillämpning underiällas av atl endast en fångslmotlagare är aktuell. Denna skulle lämna de fångslupp-gifter som Svensk fisk behöver för alt belala ut prisstödet direkt lill stödberätligade fiskare. Föreningen har under hand accepterat en sådan uppläggning.

Jordbruksnämnden har inte tagil ställning fill frågan om storleken av ell evenluellt stödbelopp i öre per kg.

I fråga om finansieringen av ell fraklslöd erinrar nämnden om all enligl de nuvarande av statsmakterna fastställda riktlinjerna är fiskprisregle­ringen begränsad till all avse konsumlionsfisk. Därvid har också i princip

 

Prop. 1980/81:198                                                            11

gällt alt stödåtgärder ansetts kunna omfatta endasi sådana fiskslag som belagts med prisregleringsavgift. För foderfisk utgår ej någon regleringsav­gift.

Svensk fisk är i princip positiv lill all någon form av slöd lämnas lill fiskare för vissa råvaror som bearbelas av den svenska fiskmjölsfabriken. Fömtsättningar för elt sådanl stöd bör enligt Svensk fisk vara dels alt slödel maximeras genom elt tidsbegränsat totalbelopp och genom en maxi­merad ersättning i öre per kg, dels atl slödel ges för sill, strömming och skarpsill som erhålls som bifångsler, dels slulligen att stödel inle sätts så atl handelns och industrins möjligheter alt erhålla råvara hindras, försvå­ras eller fördyras.

För egen del anser jag atl elt fraklslöd för foderfisk från Östersjön i nuvarande läge är moliveral. Del dumpningsförbud som fiskeristyrelsen avser all införa fr.o.m. den 1 juli 1981, och som har sin grund i en inlernationell överenskommelse, syflar lill alt ta tillvara en naturresurs. Det bör dock undvikas atl yrkesfiskel genom förbudei åsamkas pålagliga ekonomiska förluster.

Jag anser liksom jordbmksnämnden all slödel endast bör omfalta fångs-ler som har en direkt anknytning lill dumpningsförbudet av sill/strömming i Östersjön. Stöd bör således utgå endast för fodersill som ulgör bifängsl vid konsumtionsfiske och som fångats i och förls iland vid den svenska öster­sjökusten saml levererats lill fiskmjölsfabrik på västkusien. Stödel bör lämnas i öre per kg och ulbelalas av Svensk fisk direkl lill stödberätligade fiskare på samma sätl som föreningen nu utbetalar de särskilda pristilläg­gen.

Bidraget bör enligl min mening ulgå med högst tolv öre per kg. Av jordbmksnämndens yttrande framgår att den fångslmängd som kan bli aktuell för fraktstöd är svår att beräkna. Av yttrandet liksom av riksför­bundels framställning framgår också atl det finns skäl atl anta alt behovel av bidrag är temporärt.

Linder bugdelårel 1981/82 bör bidrag enligt min mening utgå med sam­manlagl högsl 1 milj. kr. från förslagsanslaget Bidrag till fiskels rationalise­ring m. m. under tionde huvudtiteln. Anslagel bör därför räknas upp med motsvarande belopp.

Del ankommer på regeringen eller, efler regeringens bemyndigande, på statens jordbmksnämnd alt meddela de särskilda föreskrifter som behövs för bidragel. Fråga om bidrag vid frakt av foderfisk från Östersjön bör prövas av Svensk fisk.

 

Prop. 1980/81:198                                                   12

3   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att för liden intill den I juli 1982 reglering av prisema på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligl de gmnder som jag har förordat i det föregående,

2.   godkänna de av mig förordade gmndema för bidrag vid frakt av foderfisk från Östersjön.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4   Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82

TIONDE HUVUDTITELN E. Fiske

E 8. Bidrag till Fiskets rationalisering m. m.

Riksdagen har under förevarande mbrik för budgetåret 1981/82 anvisat elt förslagsanslag av 6 milj. kr. (prop. 1980/81:100 bil. 13 s. 67, JoU 1980/ 81:18, rskr 1980/81:207).

Mol bakgmnd av vad jag lidigare har anfört om ett fraklslöd för foder­fisk från Östersjön bör under detta anslag tillföras I milj. kr. för detta stöd.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.   medge alt under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas till fis­kets rafionalisering med sammanlagl högst 6000000 kr.,

2.   till Bidrug tiU fiskels rationalisering m. m. för budgetåret 1981/82 utöver redan anvisat förslagsanslag anvisa ytteriigare I 000000 kr.

E 16. Prisreglerande åtgärder på Fiskets område

 

1979/80 Utgift

23951769

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden lill prisregle­ringen på fisk under budgetåret 1981/82. Dessa innebär a« regleringen i sin helhet finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur

 

Prop. 1980/81:198                                                   13

Svensk fisks konjutiktumtjämningsfond. Anslaget bör föras upp med 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

5   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

 

 

 

Prop. 1980/81:198                                                            15

Bilagu I

STATFNS JORDBRUKSNÄMND        1980-11-19    Dnr 301-1795/80

FÖRSLAG TILL PRISRFhLERANDE ATGÄPDFR PA FISKETS 0,iRADE 1 JANUARI - 30 JUNI 1981, M M

 

Prop. 1980/81:198                                            16

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1                      Förhandlingsuppdraget

2                      Fångstutvecklingen under 1970-talet

3                      Nämndens utgångspunkter

li           Inkoirstmål  och inkomstutveckling

5              Marknadsbedömning

6              Finansieringsläget

7              Delegationernas förslag

6      Förslag till normpriser m rr, för perioden " januari - 30 juni 1981

8.1          Normpriser

e.2           Normkvantitet

8.3          Pristillägg

8.A          Särskilda medel för överskott

8.5          Särskilda stödåtgärder

B.D          Kostnaderna för regleringen

9             Be.i:yndi gande

IC      Prisreglsrinoen under regleringsåret 1981/82

Bilaga 1 Fiskarnas inkomstförhållanden samt jämförelser med andra grupper

Bilaga 2 Tabeller utvisande inkomstspridningen

Bilags 3 KonsuTientdelsgationen angående fiskpris- regleringen under första halvåret 1981

Bilaga A Sveriges fiskares riskförbund ang pris­regleringar på fisk under första halv­året 19B1

Bilaga 5 Försiag till normpriser för första halvåret 1981

Bilaca 6 Reservation av ledamoten J Eriksson

 

Prop. 1980/81:198                                                             17

STATENS JORDBRUKSNÄMND

1980-11-19                        Dnr 301-1796/80

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna på
fisk m m under perioden 1 januari - 30 ,iuni 1981_________________

6 bilagor

Förhandli nqsuppdraget

Regeringen har i beslut den 13 december 1979 uppdragit ål statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlings­delegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetårE*: 1980/81. För­slaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som framlagts av arbetsgruppen för prisreglering på fisk m m. Enligt uppdraget kunde nämnden föreslå - om så befanns lämpligt - att de hittills tillämpade formerna för prisregleringen övergångsvas fick tillämpas längst tom den 31 decemoer 19S0. 1 enlighet med beslutet lämnade nämnden i skrivelse till regeringen den 27 februari 1980 förslag till prisreglerande åtgärder på fiskets område för perioden 1 juli - 31 december 1980. Förslaget innebar en förlängning av dittills tillämpade former för regleringen och att tillämpningen av normprissystemet fick anstå i avvaktan på ytterligare över­läggningar mellan parterna avseende tiden efter den 31 December 1980.

Överläggningarna har pågått vid fem tillfällen under tiden 2 september - 7 november 1980. Underlag för överläggningarna har tagits fvatv  i en särskild förhandlingsberedning med experter från jordbruksnämnden, konsumentdelegationen, fiskets förhandlingsdelegation och reqleririgs-fbreningen Svensk fisk. Parterna har under överläggningarna framlagt olika bud som för tiden 1,''1 - 30/6 1980 beräknades kosta ca 20 milj kr enligt konsumentdelegationens bud resp 75 milj kr enliqt budet från fiskets förhandlinqsoelegation. Då det konstaterades vid över­läggningarna att parterna ej var beredda att väsentligt modifiera nämnda bud beslöt nämnden lägga ett eget forslag kostnadsberäknat till ca 37 milj kr. Detta förslag förkastades senare av de båda delegationerna. Nämnden och delegationerna konstaterade i detta läqe att möjligheten till en uppgörelse ej förelåg och att fortsatta överläggningar inte var meningsfyllda,

Dot förslag beträffande normpriser och normkvantiteter m m för perioden 1 janjari - 30 juni 1981 som nämnden härmed överlämnar har säledes inte biträtts vare sig av fiskets förhandlingsdele­gation eller nämndens konsumentdelegation.

Här uteslutna.

2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 198

 

Prop. 1980/81:198                                                             18

2.  Fånqstutvecklinqen under 197D-talet

Sillfisket

I början av 1970-talet befann sig sillfisket på västkusten i en strukturkris. De nyetableringar som skedde under 1950- och 1960-talen, med sikte på framför allt direktlandningar av sill i ut­landet, hade dock till stor del avvecklats på grund av sviktande lönsamhet. Linder åren 1973 - IU  steg sillpriserna och fiskets ekonomi förbättrades. Beroendet av export av sill genom direkt­landningar hade minskat men var ännu 1974 betvdande med en andei på l"i>.   Mot slutet av år 1974 sjönk priserna på flertalet fiskslag och en ny fiskekris uppkom. Särskilda statliga stödåtgärder in­fördes därför bl a i form av pristillägg. Krisen blev dock tämligen kortvarig och förbyttes redan mot slutet av 1976 i en utpräglac högkonjunktur som fortsatte innemot decenniets slut.

På de övriga kuststräckorns synes etableringarna inom fisket under 1930- och 196C-talen inte ha ökat nämnvärt utan snarare minskat. Fångsterna förblev nämligen relativt oförändrade år från år. Framför allt försörjde man hemmamarknaden med färsk och i viss mån beredd fisk. Den konjunkturella påverkan, styrd av utbuds- och efterfråge-förhållandena utomlands, var därför begränsad. Linder 1970-talet har dock denna bild ändrats genom att sillfisket har ökat. Pa såväl ost- som sydkusten var man vid utgången av 1970-talet betydligt mer beroende av att kunna avsätta sillen'strömmingen utomlands än man var vid början av decenniet.

Minskningen av västkustfiskarnas sillfångster fortsatte fram till 1974-75 då ca 35 000 ton per år fångades. Linder påverkan av den starka prisuppgången ökade härefter fångsterna. Hot slutet av decenniet uppgick västkust fiskarnas fångstmängd till 65 000 ton (år 1979vilket översteg 1970 års fångst med 5 QQQ ton.

De ökade fångsterna av sill på samtliga kuststräckor har delvis kunnat ske genom att fiskeinriktningen ändrats samr att fisket fortgående har rationaliserats genom bl a förbättrad fångstteknik hos etablerade fiskeföretag. Även nyetableringar har kommit till stånd.

Att sillfisket i Sverige på nytt ökade starkt mot slutet av 1970-talet beror främst på att prisutvecklingen internationellt var gynnsam till följd av först starka begränsningar och senare formellt stopp för sillfiske i Mordsjön.

Ett ökat utbud av sill på europamarknaden från bl a Canada till­sammans med ökat intresse för andra fiskslag som ersätter sill har under senaste året medfört fallande sillpriser. Med det ökade utlandsberoende som skett inom svenskt fiske under 1970-talet kan den lägre internationella prisnivån för sill bedömas leda till svårxgheter för svenskt sillfiske. Sill fångsterna uopgick åren 1975-76 till ca 80 000 ton och ökade till 122 000 ton år 1979. Värdet av sill fångsterna upogick år 1979 till 230 Mkr, vilket mot­svarar 53?ö av hela fångstvärdet nämnda år. Fångstkvantiteten sill motsvarar 64?i av den totala fångstmängden fisk på 191 000 ton.

 

Prop. 1980/81:198                                                            19

övrigt fiske

Andra viktigare fisken är fiske efter torskfisk, räka och foder­fisk. Fångstutvecklingen för särskilt torskfisk och foderfisk har visst samband med utvecklingen av sillfisket, eftersom samma fartygs-bestånd i viss mån används.

Foderfiskfångsterna uppgick till mer än 100 000 ton i början av decenniet men sjönk sedan kraftigt. Ar 1979 fiskades endast 27 000 ton foderfisk. En uppgång kan noteras under 19BQ.

Fisket efter torskfisk har varierat under 1970-talet. Den lägsta fångsten noteras för år 1978 dä mindre än 20 000 ton fångades. Under 1979 och 1980 har dock skett kraftiga ökningar av fångsterna som dock till betydande del fick exporteras. Enligt planer skall i framtiden en betydligt större del av torskfångsterna än hittills kunna tas omhand inom landet för beredning till fryst torskfilé.

Fisket efter räka uppgick i början av decenniet till 2 500 ä 3 000 ton per år. De sista åren på 1970-taiet hade fångsterna sjunkit till under 2 000 ton per år.

3.  Nämndens utgångspunkter

Nämnden har vid utformningen av aitt förslag som utgångspunkt haft de allmänna fiskeripolitiska mål som riksdanen uppställt (prop 1977/7fi:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Dessa omfattar ett inkomstmål, ett konsumentpolitiskt mål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål.

Inkomstmålet, som i propositionen inte närmare preciserats, innebär att med statliga insatser skall eftersträvas sådana villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkes­fiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard. Enligt propositionen innebär inkomstmålet själv­fallet inte någon inkomstgaranti för enskilda fiskare eiler fiske­företag.

Det konsumentpolitiska målet innebär att konsumenterna har en självklar rätt att ställa krav på tillgång till fisk av god kvali­tet till rimliga priser.

Produktionsmålet innebar att inom de fångstkvoter som svenska fiskare har tillgäng till - och vilka ytterst begränsar fångstens storlek - skall en lönsam och stabil avsättning vara avgörande för fångstens omfattning. Fiskets inriktning skall så långt som möjligt anpassas till efterfrågan på fisk mom landet så att god balans uppnås mellan tillgång och efterfrågan.

Vad gäller effektivitetskravet förutsätter propositionen att fiskerinäringen arbetar så effektivt och rationellt som möjligt. Endast genom en fortlöpande effektivisering av näringen är det möjligt att förena inkomstmålet med de krav som konsumenterna och samhället kan ställa.

 

Prop. 1980/81:198                                                            20

Vad slutligen gäller det regionalpolitiska målet påpekas i propositionen att vid avvägningen av fiskets omfattning och in­riktning hänsyn också måste tas till kravet på sysselsättning innm fisket i de kust- och skärgårdsområden där detta fiske har stor regionalpolitisk betydelse. Genom ett lämpligt utformat statligt stod bör den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna få rimliga möjligheter till arbete i sin hemort.

Utöver de nyssnämnda allmänna fiskeripolitiska målen måste hänsyn tas till kostnaderna för regleringen. Dessa blir en konsekvens av föreslagna normpriser och bedömningen av marknadsutvecklingen.

Nämnden har vidare utgått från att den tekniska utformningen av prisregleringen på fisk under första halvåret 1961 skall ske i enlighet med de grunder som godkänts av statsmaKterne och i övrigt närmare redovisats av arbetsgruppen för normprissystemets tekniska utformning (DsJo 1979:14).

Som framgår av det följande är det inkomst- och prismaterial som framtagits inför överläggningarna behäftat med brister. Normpris­systemet har vidare inte prövats i praktiken varför del inte är möjligi att förutse eventuella svagheter i systemet. Nämnoen har därför utgått från alt det förslag som nu framläggs får ses soft: elt provisorium son; inte är bindande för framtiden.

Inkomstmål och inkcmstutvecklino

I riksdaosbeslutet om n\a riktlinjer för fiskeripolitiken (proo 1977/7e:'l12, JoU 1977/76:23, rskr 1977/78:272) finns bland mål­sättningarna ett inkomstmål för fisket. Innebörden av oetta mäl är som tidigare redovisats att man med statliga insatser sk-all eftersträva sådana villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesiiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard.

Vid sina bedömningar av inkomstläget inom fisket har nämnden haft tillgång till dels deklarationsundersökningar om fiskares inkomster, dels speciella lönsamhetsundersökningar för fiskelag. Vad gäller inkomstmaterial för andra orupper hänvisas till bilaga 1. Nåora precisa jämförelser mellan fiskarnas inkomsler och inkomsterna inorri andra näringar har dock inte kunnal göras eftersom dels tilloänglig inkomststatistik endast ger en orov bild av inkomslerna inom fisket, dels atl jämförelser med inkomster för andra företagargrupper eller anställda är svåra att göra med föreliggande material.

Inkomsterna inom fisket efter år 1975 har enligt jordbruksnämnden utvecklats myckel gynnsamt. För år 1979 synes dock en uppbromsning ha skett och for vissa fiskare en viss nedgång i inkomsterna. I stort sett torde fiskets inkomster under 1979 varit desamma som under 1976. Priserna har visserligen sjunkit men delis har kompen­serats genom ökade volymer. Huruvida fångstanslrängningarna därvid ökat kan ej statistiskt verifieras.

 

Prop. 1980/81:198                                                            21

Allt inkomstmaterial visar att inkomstspridningen inom fisket är betydande såväl inom som mellan kuststräckorna. Som exempel kan nämnas att den taxerade nettointäkten för samtliga kategorier fiskare år 1978 för "södra" ostkusten vid den nedre kvartilen var 15 000 kr och vid den övre 43 700 kr. Motsvarande siffror fbr Göteborgs och Bohus län var 34 800 kr respektive 73 300 kr. Nämnda olikheter kan förklaras av skillnader i bl a fiskets struktur.

Jordbruksnämnden har ansett att helårsdrivet trålfiske bör kunna betraktas som rationellt bedrivet yrkesfiske enligt propositionens anda. Trålfisket svarar för den helt dominerande delen av de fångster som ingår i den nuvarande prisregleringen. Av hela fiskar­kåren utgjorde år 1976 trålfiskarna dock knappt hälften. Den grova bild som inkomstmaterialet ger tyder enligt nämndens uDpfattning på att trålfiskarnas inkomsler nivåmässigl hävdar sig i förhållande till andra gruppers. Inom fisket redovisas i regel de högsta in­komsterna av trålfiskare. Även inom trålfisket förekommer emeller­tid betydande inkomstskillnader, vilket framgår av bilaga 2.

Jordbruksnämnden anser att inkomstmaterialet för fisket ovillkorligen måste förbättras. Särskilt angeläget är att den s k lönsamhets­enkäten som genomförs av jordtiruksnämnden i samarbete med Sveriges fiskares riksförbund kommande år kan få en betydligt högre svars­frekvens än vad som gällt för de tidigare undersökningarna. Vidare bör om möjligt levnadsstandarden hos fiskarna belysas även med andra mått och medel än med inkomstdeklarationer och lönsamhets­kalkyler.

I bilaga 1 till denna skrivelse framgår närmare vilket inkomst-material som använts av jordbruksnämnden.

b.     Marknadsbedömning

I Normprissystemet bestäms pristilläggen och därmed kostnaderna för prisregleringen av skillnaden mellan normpris och marknadspris (avräkningspris). Vid en beräkning av kostnaderna för normpris­systemet för en viss period spelar sålunda marknadsbedömningen'en väsentlig roll.

Som underlag för bedömning av kostnaderna har framtagits prisstatistik genom bearbetning av avräkningsnotor frän större förslahandsmollagare fram tom juni månad 1980. Då emellertid avräkningssyslemet därefter färändrats föreligger viss osäkerhet om hur det nya systemet kommer att återspeglas i avräkningspriset till fiskaren.

Sillpriserna påverkades framför allt av den bristsituation som upp­stod utomlands i och med att fisket i Nordsjön först starkt be­gränsades och sedan i det närmaste upphört. De höga sillpriserna och bristen på sill medförde att konsumtionen inriktades mot andra fiskslaa. Denna utveckling som fortfarande pågår, har i sin tur medfört fallande sillpriser. En annan förklaring till prisned­gången på sill är alt Canada har exporterat mycket betydande kvanti­teter sill till den europeiska marknaden. Genom att över två tredje­delar av den svenskfångade sillen exporteras bestämmer i hög grad den internationella marknaden priserna även till svenska fiskare.

Torskpriserna har ökat under senare delen av 1970-talet. De är bl a beroende av priserna for frysta torskfiléer på den internationella marknaden. Härvid har USA mycket stor betydelse för prisbildningen. Liksom för sill har tillgången på torsk minskat i Nordsjön och Atlanten. Denna bristsituation har pressat priserna uppåt men samtidigt har under de senaste åren en lageruppbyggnad skett i USA som verkar dämpande på priserna.

 

Prop. 1980/81:198                                                            22

Vad gäller utvecklingen under första halvåret 1981 torde man åtminstone för svenskt vidkommande kunna räkna med något ökat fångstutrymme för sill. Samtidigt kan ett sillfiske i Nordsjön komma att tillåtas om än i begränsad utsträckning. Den billiga kanadensiska sillen kommer att finnas kvar på den europeiska marknaden samtidigt som konkurrensen frän andra fiskslag kvarstår. Mot denna bakgrund har nämnden jedömt det som föga troligt att sillpriserna kommer att återhämtas under första halvåret 1931. Snarast kan en mindre sänkning förväntas.

Lägel på torskmarknaden bedöms däremJt som mera stabilt. Visserligen finns en viss press på marknaden eftersom lagren anses vara välfyllda men knappast någon producent bedöms kunna producera lill lägre priser än de nuvarande. Dm marknaderna i Västeuropa fortsätter att vara goda och det viktiga vinterfisket efter torsk bl a i Norge åter blir dåligt, kan möjligen en viss uppjustering av priset bli aktuellt.

6.   Finansierinqsläqet

Fbr att bestrida kostnaderna fbr minimi- och garantiprisregleringen m m under perioden 1 juli - 31 december 198Q tillförs föreningen Svensk fisk enligt riksdagens beslut 8,5 milj kr ur prisreglerings­kassan för fisk. Härav fär högsl en milj kr lämnas som bidrag till förslahandsmollagare av fisk för att bestrida engångskostnader son: uppkommer i samband med övergängen till del nya prisreglerings-systemet. För särskilda pristillägg under perioden får föreningen använda ett totalbelopp av 13,5 milj kr. Härav utgår 10,5 milj kr ur prisregleringskassan fbr fisk och högst tre milj kr ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. För utsättning av lax och äl under innevarande budgetår har dessutom anslagits 2,5 miij kr ur pris­regi eri ngskassan.

Prisregleringsavgift uttas f n i princip med K  eller motsvarande belopp i öre per kg, vilket beräknas ge en inkomst av ca 32 milj kr per regleringsär. Ränteintäkterna i prisregleringskassan under andra halvåret 1980 kan beräknas till ca 2,5 milj kr. Kassans be­hållning per den 1 januari 1981 beräknas till ca 42 milj kr.

Behållningen i Svensk fisks konjunkturutjämningsfond uppgick per den 1 juli 1980 till ca 45 milj kr. Ränteintäkterna på medel innestående i fonden beräknas till ca två milj kr under andra halvåret 1980. Föreningens nettoutgifter för pristilläggen kan beräknas till tre milj kr. Kostnaderna för minimi- och garantiprisregleringen m m under andra halvåret 1980 beräknas uppgå till ca 6,5 milj kr vari­genom två milj kr skulle komma att överföras till konjunkturut­jämningsfonden. Behållningen i fonden per den 1 januari 1981 skulle därmed komma att uppgå till ca 46 milj kr.

Den sammanlagda behållningen i jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk och Svensk fisks konjunkturutjämningsfond kan därmed beräknas till omkring 88 milj kr per den 1 januari 1981.

 

Prop. 1980/81:198                                                            23

Delegntionern.ns förslag

Jordl)ruksn.!jmndcnG konsumentdelegation och fiskets förhandlinqjdcle-gation har under överläggningarna inför jordt)ruki;näranden var  fur  sin lagt from förslag till prisregleringens genomförande under förr-ta halvåret 1981. Forslagen skiljer sig starkt ät såväl beträffande av­vägningen av normpriser som i fräga om normprissystemets tekniska utformni.ng m m.

En sammanfattning av delegationernas slutliga förslag vid över­läggningarna redovisas i det följande. Delegationernas detaljerade förslog framgår av bilagorna 3 och 4.

Konsumentdelegationen  har för sin del ansett att det tillgängliga inkcmstnaterialet inle ger en tillfredsställands grund för till­lämpning av det nya normprissystemet. Delegationen har bl a pekat på de strukturella obalanser som råder inom näringen och som yttci'-ligare har förstärkts under 1978 och 1979. Konsumentdelegationen har ansett att de genomsnittsoriser som qällde under första halvåret 1980 inkl de statliga pristilJJiggen per den 1.7.19R0, efter upp­räkning for kastnadsutvecklinqcn under den senast kända Eeymån;:clors-perioden, bör kunna gälla som normpriser första halvåret 19B1.

För EJ ll/strä~niin,-j h::r delc.grtioncn g.-idtagit normkvantiteter. ~2  500 ton. vilket på helår:!,liis motsvarar ca 85 000 tor,. For tor;.;; :-j:=;-slf.E e-! ncr-Kv-f t::t av i6 "IO ten, :;.ctEv-,5r--:& l2 25 OC;: trr •>- hel = r. ■.■orniKvar.ctc-ter, oor fördelas procanluellt liko oxanc fiske­fartygen.

Pristillägg föresläs utgå med 75fi av skillnaden mellan nornris och jä.TiförsisEDris. Cncast kv;;ntiteter s?.jd= t;.ll pinct "iCstE:. y; e £i;ail kur.nö erhålla pr.stilläjg löpEncE unoi:.- aret. ."rLsqEr: r::' :.;'!."■ tilläga för överskott incm nor;nkvantitelen skall kunna tas uEp :.e överläggningar efter årets slut. Överskott får inle ingå vic Li-räkni.ng av jamförelsepris.

För övriga stödåtgärder föreslås ett totalbelopp på ca 1.9 milj kr. Inom nämnda belopp skail stödåtgärder för sötvnttensfisk, .-ijkrill-fiskct och överskottskvanliteter finansieras. För överskotl?.;va.>ti-teter får därvid disponeras högst 1,5 milj kr. Kostnaderna för Sventik fisks administration och marknodsfrä.Tijande åtgärder tillkoncier.

Enligt delegationens beräkningar bedörris kostnaden för förslaget uppgå till 23,4 milj kr, varav kostnarion för pristillägg skulle med ut­gångspunkt i jordbruksnämndens marknadsbedcTining utgöra 21,5 milj kr. 1 beloppet ingär inte kostnad för Sven.ök fisks administration (2,5 milj). Finansieringen av regleringen kan enligt delegatio.-iEn ske utan ytterligare höjning av prisregleringsavgiften på f is!c Enner budgetåret 1960/81. Eri sådan höjning anser delegationen olämplig ur konsument- och handelspolitisk synpunkt. Förlsaget innebär att fonderade medel behöver tas i anspråk i storleksordningen 5-(; milj kr. Härtill kommer att ränteintäker på omkring 2 milj kr tas i anspråk.

Delegationen har förutsatt att normprissystemets detaljer skail kun.-ii omprövas allt eftersom erfarenhet av systemet vinns.

1) Det bud som här redovisas framlades efter det att jordbruk3nri'nriden lagt sitt bud men under överläggningarnas gäng. Det bud konsurierit-delegationen framförde innan nämnden lämnnde sitt kompromissförslag kan kostnaCöbcräknas till ca 20 milj kr (inkl kostnad for SvenElc Fisks administration o dyl).

 

Prop. 1980/81:198                                                            24

Fiskets förhandlinosdeleqation  har med hjälp av kalkylmodeller räknat fram de priser som man framlagt i sitt bud. De framräknade priserna ansågs ge fiskarna en inkomstnivå jämförbar med den genom­snittliga industriarbetarens. Sorr utgångsnivå för priser och in­komster har delegationen valt  är 1976. Nämnda är ansågs sillfisk­arnas inkomster vara acceptabla medan för andra grupper av fiskare en inkomsteftersläpning med omkring 20°; ansågs föreligga. För nämnda grupper har därför elt inkomstlyft med ca 20?o gjorts. Härefter har inkomsterna skrivits fram t o m år 1980 med samma inkomstökning som skett för den genomsnittliga industriarbetaren 1978-1980. Eftersom kostnaderna i fisket samtidigt har ökat, har fiskpriserna justerats upp även med hänsyn härtill.

Normkvantileten för sill har föreslagits till 45 000 ton, motsvarande ca 90 000 lon för etl helt år. Ö»'erskott som uppstår och som ryms inom normkvanliteten skall löpande under året kunna erhålla pris­tillägg. Vid beräkningarna av jämförelsepris skall även överskott inom normkvantiteten vägas in. Som pristillägg föreslås 75?ö av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Fördelningen av norm­kvantiteten skall ske enligt principen kvantitet per man och vecka.

För övriga stödåtgärder föreslås ett totalbelopp på 3,1 milj kr. Desssi stödåtgärder är pristillägg pa sötvallensfisk och råräka, pris-utjämningsEidrag för frvst torskfilé, regionalt frakt=;tod, fraklbi-drac tili foderfisk samt bidrag till Sveriges fiskares riksförbund för att täcka förbundets kostnader for prisöverläggningarna. Härtill kommer kostnad för Svensk fisks administration m m. Enligt fiskels marknadsoedömning anses kostnaden fbr oristillägg bli 64 milj kr. Totalkostnaden enligt fiskets säll alt räkna uppgår lill ca 70 milj kr.

Eftersom delegationernas sätt att beräkna förslaoens koslnader grundar sig pä bl a olika marknadsbedömningar gör nämnden följande förtydliganden.

Konsumentdelegationens bud har beräknats på grundval av den marknads­bedömning soni nämnden står for medan fiskets bud utgår från en något mer optimistisk marknadsbedömning an nämndens. Enligt nämndens be­räkningar kostar därför fiskets bud totalt ca 75 milj kr varav för pristillägg 69 milj kr. Vid nämndens kostnadsberäkningar av fiskels bud hat- det emellertid varit nödvändigt all bortse från den kostnads­ökning som fiskels förslag att beräkna jämförelsepriset innebär. Som nyss nämnts anser fisket att även överskott skall ingå vid beräkning av jämförelsepris.

1) Det bud som här redovisas förelåg när jordbruksnämnden hade att ta ställning till delegationernas bud. Det har på några punkter modifierats i bilaga 4.

 

Prop. 1980/81:198                                                            25

B.  Förslag till normnriscr m m för perioden 1 janunri - 30 juni 1981

8.1   Normpriser

Som inledningsvis anförts har jordbruksnämnden vid utformninqen av förslaget till normpriser som utgångspunkt haft statsmakternas be­slut rörande de allmänna målen för fiskeripolitiken. Det inkomst­material som gått att få fram inför överläggningorna är som tidigare påpekats av den beskaffenheten att det inte tillåter att några preciserade slutsatser dras beträffande inkomstläget för fiskarna jämfört med andra grupper. Vid sidan av inkomstmälel måste vidare beaktas de övriga målen för fiskeripolitiken. Moi bakgrund nv den inkoriistnivå som förelegat under 1979 och med hänsynstagande till övriga mål har nämnden ansett att soni utgångspunkt för normpiiser för första halvåret 1961 kan tas de genomsnittliga avräkninqspriSErn: på fisk som qällde för ianuari - oktober 1979". lill dessa priser hnr lagts då utgående särskilda pristillägg för annan fisk än sill modDri vad gäller sill, ett påslag gjorts med ett något mindre tielopn. De så framtagna priserna har därefter beräknats i;pp med hänsyn till k.nd kostnadsutveckling (december 1979 - juni 1980).

Av irikamstmnttrialet frymgår att J nkuirElspri dningen bl;;na f:skn,"-.ri är mycket st.or. Nämnoen har därför i sitt r~rEJag till ncrriErjser särEkjlt r.Tkn,'jl, unp n.ErrvipriEet på den ;y.iT,:iTC  siileri .E.-:r-.t :.å kck-räkn f.jr alt därmic mcjiiggöra en viSE inkomctrcr=.t.-:rK-n;ncj fiir berordp fiskararupper. ämnasn förklarade sin i detlE sa-rir.anii-r g beredd att med parterna diskutera vissa omdisponeringar i si ut bud till förmån för särskilda grupper inom fisket.

De av nä;"naen föresjriana norinnriserns samt e- j'-i "öre'el' -;le j? .""■-■... deieEationernas förslag och qenon-sr-ittl.-.-t otöEtElEr, svr-iK;-.:' ;.-■ .-; . till fiskare under 1979 återfinns i bilaga 5.

8.2   Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall norn,kvantitet faststEliss i syfte atl hindra att prisstödet leder till en allför stor öknii;-; hi fisket efter vissa fiskslag nch därmed till icks önsKvarria ovpESkott av konsumtionsfl sk som inte kan tas till var? som männiEKofcdn. Noriiikvantitet skall dock inte fastställas så snävt att don inle täcker de norn'nla variationerna i fir.ket. Det unocrstrvks även atl norriki.'£i.ntiteten inte innebar nägori begränsning i fisket utan cnd:-:.-:_ anger för vilken kvantitet priEscöd kan utgå.

De fiskslag för vir.;a norrnkvnti teter i första hand är aktuall,' ar sill/st roiTimj.ng och torsk. Vad först gäller sill/strö.Timinn t\zT fångsterna ökat myckel kraftigt c.-e se.'-.;(Ete äran. Prelirnin.irt u,..;..u; k fångsten 1979 till drygl 122 000 lon varav dock ca 16 DuO ton d.iiEKi landades i utlandel och knappt 7 000 ton utgjorde överskott s;):n,

1) Det slatistiska prismaterial som fanns tillgänaligt vid d:-:l ur-spru.-igliga utform.onrjet av näi.indens oud, vilket legal till grunj fn det nu framlagaa förslaget, omfattade endast perioden januari -oktober 1979.

 

Prop. 1980/81:198                                                            26

övertagits av Svensk fisk. Av i Sverige ilandförd sill kunde säledes på den svenska marknaden samt på exportmarknaden avsättas till lägst gällande minimipris sammanlagt knappt 100 000 ton sill/ strömming. Enligt fiskeristyrelsens långsiktsplan för yrkesfisket räknar man med att vid nuvarande totala fångstuttag (ca  120 000 ton) storleken av de olönsamma fångstuttagen skulle komma att uppqå till ca 40 - 50 OQO ton i mitten av 1980-talet, dvs fångsterna av sill/strömming skulle behöva begränsas till ca 70 ä 80 000 ton (inkl utlandslandningar).

Även fångsterna av torsk har ökat relativt kraftigt de senaste åren. 1979 ärs fångst uppgick till drygt 23 000 ton medan fångsten enbarl under första halvåret 1980 uppgick till knappt 22 000 lon. Härav utgjorde dock ca 4 800 ton överskott som övertagils av Svensk fisk medan ungefär 5 000 ton exporterades. På den svenska marknaden kunde således avsättas endast drygt 12 000 ton.

Nämnden föreslår att normkvantiteter för första halvåret 19E1 fastställs endasi för sill/strömming och torsk. Normkvantiteten för sill/strömming bör sättas till 42 500 lon, vilkel per helår motsvarar B5 000 ton och för torsk till 20 000 ton, vilket per helår motsvarar en normkvanlitet på ca 30 000 ton.

Fördelningen av normkvanliteten bor t \' ske enligl principen man cch vecka. Denna fördelningsmetodik bör dock kunna omprovas senare.

8.3    pristillägg

Normprissystemet innebär alt on. marknadspriset till fiskaren under­stiger normnriset ett pristillägg skall utgå. Delta skall dock inte motsvara hela skillnaden mellan marknadspris (jämförelsepris) och normpris. Storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som skall utgä i pristillägg skall enligt stats­makternas beslut tas upp vid överläggningarna mellan parterna.

Nämnden föreslår att pristillägg utgår i princip med 75%  av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Jämförelsepriset utgör en sammanvägning av priser för hela landet för resp normoris-grupp. Underlaget för jämförelsepris skall normalt utgöras av av­räkningspriserna för de kvantiteter som sålts till minst lägstapris.

I enlighet med statsmakternas beslut (prop 1979/80:169) skall pris­tillägg löpande utgå endast för de kvantiteter som sålts till minsl lägstapris. Frågan om prisstöd för sådant överskott som kan före­ligga inom den totala normkvanliteten liksom i fråga om fiskslag utan normkvantitet får tas upp vid överläggningarna mellan parterna efter reglenngsårets utgång.

8.4    Särskilda medel_för överskott

I normprissystemet ges stödet till fisket genom fastställandet av normpriser och normkvantiteter. De kvantiteter som inte kan säljas till minst lägstapris skall övertas av Svensk fisk till ett av föreningen fastställt överskottspris. Nivån för detta avgörs ytterst

 

Prop. 1980/81:198                                                            27

av de medel som Svensk fisk disponerar för denna verksamhet, dvs i första hand de marknadsintäkter som inflyter från försäljningen av till föreningen överlämnade kvantiteter. Hed hänsyn till att överskottspriset, när föreningens koslnader för transport etc från­dragits, sannolikt blir ganska lågt, föreslär nämnden att Svensk fisk får disponera ytterligare 2,5 milj kr för detta ändamål.

.5 Särskilda_stödåtgärder

Enligt statsmakternas beslut skall prisregleringen enligt normpris­systemet i princip omfatta viktigare slag av saltvattcnsfisk som förs i land i Sverige och säljs till svensk förslahandsmollagare för konsumtioosändamäl. Jordbruksnämndens förslag till normpriser omfattar samtliga fiskslag utom makrill som f n är minimiprisreglerad samt därutöver kokräka. Det innebär att, förutom fisk som av svenska fiskare direktlandas utomlands, även sötvallensfisk och olika slag av makrill, ligger utanför systemet. Nämnden föreslår att nuvarande stöd för dessa fiskslag i form av särskilt pristillägg fär utgå även från den 1 januari 1981. De pristillägg som gällde den 1 januari 1980 bör därvid räknas upp med 70?i. För makrill förutsätts att Svensk fisk skall kunna fastställa lägsta- och överskottspriser. De särskilda reqler som tijlämpats för övertagande av s k ringnotsmakrill bör likaledes gälla.

Enligt nu gällande prisreglering tillämpas vid sidan av minimi- och garanliprissystemet och utöver de särskilda pristilläggen olika former av stöd, nämligen prisutjämningsbidrag för frysta fiskfiléer, regionalt fraktstöd på ostkusten samt ett särskilt stöd till råräka.

Vad först gäller stödet till råräka, som per den 1 juli 1960 utgick med 1:35 kr per kg, har nämnden vid utformningen av sitt förslaq till normpris för kokräka tagit hänsyn till detta stöd. Således har till det enligt ovan nämnda principen uträknade normpriset för kok-räka lagts 1:35 kr per kg. I det föreslagna normpriset för kokräka ingår således även stödet för råräka.

Vad gäller de två övriga stödformerna - prisutjämningsbidrag för djupfrysta torskfiléer och regionalt fraktstöd på ostkusten - är normprissystemet så utformat att dessa stödformer ersätts av pris­tilläggen. Något särskilt belopp skulle således inte behövs anslås för dessa stödåtgärder.

Nämnden är medveten om att i normprissystemet problem kan uppstå under igångsätlningsskedet, som inte kunnat förutses vid över­läggningarna. För att systemet inte skall drabbas av oförutsedda svårigheter synes det ändamålsenligt att Svensk fisk vid behov och efter bemyndigande av jordbruksnämnden skall kunna genomföra till­fälliga stödåtgärder.

Svensk fisk bör för fortsatta pristillägg för sötvattensfisk och makrill samt för eventuella övriga stödåtgärder under första halv­ året 1981 få disponera högst en milj kr.

 

Prop. 1980/81:198                                                            28

8.6 Kostnaderna för regleringen

Mot bakgrund av den av jordbruksnämnden gjorda marknadsbedömningen (se avsnitt 5) och de av nämnden föreslagna normpriserna och norm-kvantiteterna kan kostnaderna för pristilläggen under första halvåret 1981 beräknas uppgå till ca 31 milj kr. Härtill kommer de medel som föresläs ställas till förfogande för Svensk fisk för att slödja över­skottspriserna - 2,5 milj kr - och för särskilda stödåtgärder - en milj kr - samt vidare kostnader för Svensk fisks administration m m - 2,5 milj kr. Den sammanlagda koslnaden för prisregleringsverksamheten under första halvåret 1981 beräknas sålunda till ca 37 milj kr.

Nämnden föreslår att kostnaderna för Svensk fisks administration m m 1 huvudsak får täckas ganom de ränteintäkter som uppkommer hos för­eningen eller konjunklurutjämninnsfcnden. 1 den män dessa medel inle räcker till bör erforderligt medelsbehov täckas genom uttag ur fonden.

Som framgår av avsnitt 6 beräknas med nuvarande storlek av pris­regleringsavgiften intäkterna uppgå lill ca 16 milj kr per halvår medan ränteintäkterna på medel innestående i prisregleringskassan beräknas till 2,5 milj kr per halvår. Hot bakgrund härav föreslår nämnden atl prisreqleringsavgiflen på fisk höjs med 2 procentenheter till i°i!  eller motsvsrande belopp i öre per kg från oen 1 Januari 1961. Intäkterna skulle härmed öka med åtta milj kr till 24 milj kr för första halvåret 1931. För atl bestrida de beräknade kostnaderna för prisregleringen bör dessutom kunna disponeras sex milj kr från pr;'s-reqleringskassan för fisk och två milj kr från Svensk fisks konjunktur-utjämningsfona.

Finansieringen av pristilläggen och de meoel son föreslås tillföras Svensk fisk för olika stödåtgärder, o v s sammanlagt 34,5 milj kr, skulle därmed ske på följande sätt:

Prisregleringsavgifter                           24,0 milj kr

Räntor till prisregleringskassan  2,5    "

Medel ur prisregleringskassan    6,0    "

Medel ur konjunkturutjämnings­
fonden                                                     2,0    '■

34,5 milj kr

I den mån de medel som på angivet sätt kommer att stå till föreningens förfogande för att täcka kostnaderna för prisregleringen under peri­oden 1 januari - 30 juni 1981 inte räcker lill bör föreningen vid oförutsedda behov få ta i anspråk medel ur konjunkturutjämnings­fonden intill högst en fjärdedel av fondens behållning. Nämnden bör få medge att mer än en fjärdedel förbrukas. I likhet med vad som redan gäller bör fondens behållning inle ulan regeringens särskilda medgi-vande få understiga 20 milj kr.

 

Prop. 1980/81:198                                                            29

9.  Bemvndiganden

Under hänvisning till vad som nu anförts anhåller nämnden att få handlägga prisregleringen på fisk under första halvåret 1981 i enlighet med vad ovan föreslagits. Detta innebär således att norm­prissystemet skall börja tillämpas fr o m den 1 januari 1981. Nämnden anhåller vidare om att regeringen fastställer de av nämnden före­slagna normpriserna och normkvantitelerna.

Mot bakgrund av det av nämnden redovisade behovet av inkomst­förstärkning av regleringsmedel i samband med införandel av norm­prissystemet föreslås en höjning av prisregleringsavgiften frän fyra till sex procent vilket kan beräknas medföra en inkomstför­stärkning av ca 16 milj kr per år. Prisregleringsavgift pä svensk­fångad och importerad fisk bör således få uttas med i princip högst sex procent av inköpspriset eller importvärdet eller till belopp som i stort sett svarar mot procentavgiften.

Nämnden anhåller om bemyndigande att pä de grunder som ovan före­slagits besluta om att utbetala medel ur prisregleringskassan för fisk samt medge att högst två milj kr ur Svensk fisks konjunktur-utjämningsfond får användas för alt bestrida kostnaderna för fisk-prisreqleringen under första halvåret 1981. Nämnden bör även få meddela närmare bestämmelser om pristilläggen och hur utbetalning av pristilläggen skall ske.

10.  Prisregleringen under regleringsäret 1981/82

överläggningar rörande prisregleringen oé   fisk för regleringsäret 1981/82 bords normalt ha inletts under januari månad 1981 och vara avslutade före februari månads utgång. Överläggningarna skulle så­lunda inledas om ca tvä månader. Emellertid skulle då föreligga mycket litet nytt statistiskt material i förhållande till de nu av­slutade överläggningarna. Något nytt inkomstmaterial skulle sälunda knappast föreligga. Statistiska centralbyråns deklaralionsunder-sökningar belräffande yrkesfiskarnas inkomster avseende inkomståret 1979 torde enligt vad nämnden inhämtat från SCB sannolikt inte publiceras förrän tidigast i februari månad 1981. En av nämnden och SFR gemensamt planerad lönsamhetsundersökning avseende inkomst­året 1980 torde inte kunna redovisas förrän tidigast i april månad 1981. Tillräckliga erfarenheter av tillämpningen av normprissystemet kan ej heller föreligga redan i början av 1981.

Mot bakgrund härav synes det mest ändamålsenligt att avvakta med överläggningarna avseende normpriser, normkvantiteter och dyligl under regleringsåret 1981/82 till april - maj 1981. Nämnden skulle då med utgångspunkt i de principer som gäller för första halvåret 1981 inkomma med förslag till normpriser och normkvantiteter m m samt till finansiering av regleringen för det kommande regleringsåret. Det skulle då erfordras att regeringen bemyndigas besluta i fråga om prisregleringen pä fisk för regleringsåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:198                                                            30

Detta ärende har, på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg, avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Eriksson, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och Tiberg. Därvid har även av­delningschefen Wenker närvarit. Mot nämndens beslut reserverade sig Icriamnten Eriksson (se bilaga é).

Ingv Lindström

Lars Holmberg

 

Prop. 1980/81:198                                                            31

Bilaga 2

STATENS JORDBRUKSNÄMND

1981-04-08                       Dnr   301-112/81     KlD

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna pä
fisk m m under budgetåret 1981/82____________________________

3 bilagor

1.  Förhandlinqsuppdraqet

Regeringen har i beslut den 23 december 1980 uppdragit åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med Fiskets förhandlings­delegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1981/82. För­slaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna for prisregleringen på fisk saml med beaktande av det förslag som fram­lagts av arbetsgruppen för prisreglering på fisk m m. Enligt uppdraget borde nämnden även avge förslag till disposition av medel ur prisreg­leringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av laxfisk och ål. Regeringen har dessulom genom beslut den 17 mars 1981 till jordbruksnämnden överlämnat en skrivelse från Sveriges fiskares riksföround angående räntan pä fiskerilånen för behandling i samband med de pågående överläggningarna.

Jordbruksnämnden har nu överlagt med Fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under perioden 1 juli 1981 - 30 juni 1982. Överläggningarna har lett till en uppgörelse och i samförstånd med delegationerna lägger nämnden fram följande förslag till stödåtgärder inom fisket för nämnda perioden.

2.  Utgångspunkter

Vid utformningen av sitt förslag har nämnden och delegationerna som utgångspunkt haft de allmänna fiskeripolitiska mål som riksdagen fast­ställt (prop 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Dess3 omfattar ell inkomslmål, ett konsumentpolitiskt mäl, ett produktions­mål, ett effektivitetskrav och elt regionalpolitiskt mål.

Inkomstmålet innebär enligt riksdagsbeslutet atl med statliga in­satser skall eftersträvas sådana villkor för fisket atl de som ar sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard. Inkomst­målet innebär emellertid inle någon inkomstgaranti för enskilda fiskare eller fiskeföretag.

Det konsumentpolitiska mälet innebär att konsumenterna bör ha till­gång till fisk av god kvalitet till rimliga priser.

 

Prop. 1980/81:198                                                            32

Produktionsmålet innebär att inom de gränser som ges av en ansvars­full hushållning med fisktillgångarna en lönsam och stabil avsättning skall vara avgörande för fångstens omfattning. Fiskets inriktning skall så längt som möjligt anpassas till efterfrågan på fisk inom landet sä att ood balans uppnås mellan tillgäng och efterfrågan.

Vad gäller effektivitetskravet förutsätter propositionen att fiskeri­näringen arbetar sä effektivt och rationellt som möjligt. Endast genom en fortlöpande effektivisering av näringen är det möjligt att förena inkomstmålet med de krav som konsumenterna och samhällel kan ställa.

Vad slutligen gäller det regionalpolitiska målet påpekas att vid avvägningen av fiskets omfattning och inriktning hänsyn också måste tas till kravet pä sysselsättning inom fisket i de kust- och skär­gårdsområden där fisket har stor regionalpolitisk betydelse. Genom etl lämpligt utformat statligt stöd bör den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna få rimliga möjligheter till arbete i sin hemort.

Kostnaderna för regleringen blir beroende på föreslagna normpriser och bedömningen av marknadsutvecklingen.

Jordbruksnämnden har vidare enligt sina direktiv utgått frän all den tekniska utformningen av prisregleringen pä fisk regleringsåret 1981/82 skall ske i enlighet med dt grunder som godkänts av statsmalövrigl närmare redovisats av arbetsgruppen för normprissystemets lekniska utformning (DsJo 1979:14).

Med hänsyn bl a till att normprissystemet inte prövats i praktiken är det inte möjligt att förutse alla de problem som kan uppstå. Nämnden och delegationerna har därför utgått från alt det förslag som nu framläggs fär ses som ett försök som inte behöver vara bindande för framtiden.

3. Inkomstmål och inkomstutveckling

I riksdagsbeslutet om nya riktlinjer för fiskeripolitiken finns som nämnts ett inkomstmål för fisket. Innebörden av detta niål är att man med slatliga insatser skall eftersträva sådana villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard.

För bedömning av inkomstläget har vid överläggningarna beaktats dels deklarationsundersökningar om fiskares inkomster, dels speciella lön­samhetsundersökningar för fiskelag. Tyngdpunkten i inkomstmaterialet har vid de nu avslutade överläggningarna legat vid deklaratignsunder-sökningar. Några precisa jämförelser mellan fiskares inkomster och inkomsterna for andra yrkesgrupper har dock inte kunnat göras efter­som tillgänglig inkomststatistik endast ger en grov bild av inkomslerna inom fisket. Vidare är jämförelser med inkomster för andra företagar­grupper eller anställda svåra att göra.

De deklarerade inkomsterna inom fisket efter är 1975 har enligt nämndens uppfattning i allmänhet utvecklats gynnsamt. För är 1979 har dock inkomst­ökningen stagnerat och för vissa fiskare redovisas en viss nedgång i in­komsterna. 1 stort sett har dock fiskets inkomster under 1979 varit de­samma som under 1978. Priserna har visserligen sjunkit frän den höga nivån under 1978 men detta har kompenserats genom ökade fångster. I vilken grad fångstansträngningarna därvid ökat kan inte statistiskt veri­fieras.

 

Prop. 1980/81:198                                                             33

Allt inkomstmaterial visar att inkomstspridningen bland fiskarna är betydande såväl inom som mellan kuststräckorna. Som exempel kan nämnas att den taxerade nettointäkten av fiske för samtliga kategorier fiskare år 1979 för "södra" ostkusten vid den nedre kvartilen' var 15 300 kr och vid den övre' 43 200 kr. Motsvarande siffror för Göteborgs och Bohus län var 37 OOD kr resp 73 000 kr. Nämnda olikheter kan förklaras av skillnader i bl a fiskets struktur.

Trålfisket svarar för den helt dominerande delen (ca 70-80?ö) av fångsterna av de fiskslag som ingär i den nuvarande prisregleringen. Av hela fiskarkären i saltsjöfisket utgjorde år 1979 trålfiskarna dock mindre än hälften (ca 4Dfi). Den grova bild som inkomstmaterialet ger tyder enligt nämndens uppfattning på att trålfiskarnas inkomster nivå­mässigt hävdar sig i förhållande till andra jämförbara gruppers. Inom fisket redovisas i regel de högsta inkomsterna av trålfiskare. Även inom trålfisket förekommer emellertid betydande inkomstskillnader.

4. Prognos för fångster och avsättning 1981/82

Fiskeristyrelsen genomför i samråd med jordbruksnämnden och i samarbete med Sveriges fiskares riksförbund en fortlöpande planering av fiskets om­fattning och inriktning pä kortare och längre sikt. Senast framlagda plan avser det förväntade fångst- och avsättningsulrymmel budgetåret 1981/82.

Fångstutrymmesproqnosen utgär dels från Förutsebara biologiska faktorer, dels från fångslkvoter som svenskt fiske förväntas komma att bli till­försäkrat.

För sill/strömming förväntas det reella fångstutrymmet 1981/62 uppgå till ca 120 OOD ton. Osäkerheten i prognosen är dock stor eftersom överenskommelse ännu ej nåtts mellan Sverige och EG avseende bl a fördelningen av fångsterna i Skagerrak och Kattegatt. Fångstutlaget av sill år 1980 var enligt preliminära uppgifter 128 000 ton, varav inemot 90 000 ton fångades i Östersjön. Ett ökat fångstuttag förutses för 1981/82 i Östersjön, medan fångstuttaget i Skagerrak och Kattegatt förutses minska kraftigt. Fångstutrymmet för torsk förutses för budget­året 1981/82 öka till ca 49 000 ton. Jämförl med fångsten är 1980 innebär detta en ökning med ca 17 000 ton. Liksom förhållandet är belräffande sill, kommer huvuddelen av fångsten av torsk att tas i Östersjön. Fångstkvoten i västerhaven 1981/82 uppgår enligt planen endast till ca 9 000 ton. Utvecklingen efter 1981/82 anses komma att medföra minskade torskfångster i Östersjön.

För övriga arter förutses endast mindre ändringar i fångstutrymmet från år 1980 till 1981/62. Ett undantag ulgör dock ål där kustfångslerna förutses minska med 200 ton eller med ca 20?.

När det gäller avsättningsulrymmel för sill/strömming bedöms atl ungefär samma kvantitet bör kunna avsättas 1961/82 som under närmast föregående år, d v s ca 110 000 ton. I planen understryks dock att de antaganden som ligger till grund för prognosen lätt kan förändras.

Utrymmet för avsättning inom landet av torskfisk, dvs förutom'torsk även kolja, kummel, gråsej m fl närbesläktade arter, förutses vara

1)   Nedre .fjärdedelens högsta inkomst

2)   Övre fjärdedelens lägsta inkomst

3   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 198

 

Prop. 1980/81:198                                                            34

uppåt 25 000 ton 1961/82. I prognosen har hänsyn tagits till att ganska omfattande investeringar i torskberedningsindustrin har skett, vilket förutses innebära att ytterligare 7 ä 10 000 ton torskråvara kommer att bearbetas till frysta filéer jämfört med lidigare är. lill följd av att flera betydelsefulla fiskerinationer förlorat traditionella fiskevatten pä grund av att exklusiva fiskezoner har upprättats, görs vidare i fiskeplanen bedömningen att förutom pä hemmamarknaden stora kvantiteter hel torsk bör kunna avsättas pä exportmarknaden.

5. Marknadsbedömning

I normprissystemet bestäms pristilläggen och därmed huvuddelen av kostnaderna för prisregleringen av skillnaden mellan normpris och marknadspris (avräkningspris). Vid en uppskattning av kostnaderna för norniprisregleringen under ett regleringsår är sälunda bedömningar av marknadspriserna väsentliga. Storleken av prislilläggsberättigade kvantiteter är också av stor betydelse för regleringskostnaderna.

Sillpriserna påverkades i slutet av 1970-talet framför allt av den bristsituation som uppstod utomlands i och med att fisket i Nordsjön först starkt begränsades och sedan i det närmaste upphörde. De höga sillpriserna tillsammans med brist på sill medförde att konsumtionen i Västeuropa delvis inriktades mot andra fiskslag. Denna kunsomtions-utveckling, som delvis fortfarande pågår, har i sin lur medfört fallande silipriser. tn annan orsak till prisnedgången på sill är att Canada har exporterat mycket betydanoe kvantiteter sill lill Europa. Genom att f n över två tredjedelar av den svenska sillfångsten exporteras, bestämmer den internationella marknaden i hög grad priserna till svenska fiskare.

Marknadsbilden våren 1981 för  sill är osäker. Priserna pä exportmarknaderna

är låga och någon prishöjning      kan knappast förväntas innevarande budgetår.

Man räknar emellertid med atl     marknacsläget kommer atl förbättras under
1981/62 och att marknadspriserna sannolikt kommer att vara högre än

genomsnittet för år 1980. Ett      betydande fiske i Nordsjön av sill och/

eller ökad export frän Canada      skulle dock sannolikt medföra lägre marknads­
priser än de prognostiserade.

Även priserna på torsk ökade under senare delen av 1970-talet. Torsk­priserna är beroende av bl a priserna för frysta torskfiléer på den internationella marknaden. Härvid har USA-marknaden stor belydelse for prisbildningen. Liksom för sill har tillgången pä torsk minskat i Nordsjön och Atlanten. Denna bristsituation har pressat priserna uppåt men samtidigt har det kanadensiska torskfisket ökat och förser numera USA med en betydande del av dess behov. Denna ökning har fått en pris-sänknade effekt på den europeiska marknaden. Emellertid räknar man med att marknadspriset på torsk 1981/82 kommer att ligga något högre än såväl 1979 som 1980.

En viss ökning av avsättningen av fisk på den inhemska marknaden kan antas som en följd av minskade livsmedelssubventioner. För sill där exporten är helt dominerande för avsättningen torde dock en ökad in­hemsk konsumtion endast få marginell betydelse.

 

Prop. 1980/81:198                                                            35

6.  Finansieringsläqet

För att täcka kostnaderna för minimi- och garantiprisregleringen m m under perioden 1 januari - 30 juni 1981 tillförs föreningen Svensk Fisk enligt regeringens beslut 17 milj kr ur prisregleringskassan för fisk. För särskilda pristillägg under perioden får föreningen använda ett totalbelopp av högst 20 milj kr. Härav utgår 15,5 milj kr ur pris­regleringskassan för fisk och högst 4,5 milj kr ur Svensk Fisks konjunktur­utjämningsfond. För utsättning av lax och ål under innevarande budgetår har dessutom anslagits 2,5 milj kr ur prisregleringskassan.

Prisregleringsavgifl uttas f n i princip med 6%  eller motsvarande belopp i öre per kg, vilket beräknas ge en inkomst av ca 50 milj kr per regleringsår. Ränteintäkterna i prisregleringskassan kan under budget­året 1981/82 beräknas till ca 5 milj kr. Kassans behållning per den 1 juli 1961 beräknas till ca 39 milj kr.

Behållningen i Svensk Fisks konjunkluruljämningsfond den 1 januari 1981 kan beräknas ha uppgått till ca 45 milj kr. Ränteintäkterna på medel innestående i fonden beräknas till ca 2 milj kr under första halvåret 1981. För pristilläggen under första halvåret 1961 kan beräknas behöva tas i anspråk 4,5 milj kr. Kostnaderna för minimi- och garantiprisregleringen m m under första halvåret 1981 beräknas f n uppgå till ca 12 milj kr varigenom 5 milj kr skulle komma att överföras lill konjunkturuljämnings-fonden. Behållningen i fonden den 1 juli 1961 skulle därmed komm;. alt upp­qå lill ca 47 milj kr. Det bör påpekas att den prognos som gjnrts vad beträffar behovet av medel för minimi- och garantiprisregleringen är mycket osäker och kan behöva justeras om marknadsläget skulle förändras så att betydande överskott av t ex sill och torsk hastigt skulle uppstå.

Den sammanlagda behållningen i jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk och Svensk Fisks konjunkturutjämning.=;fond kan enligt vad som sagts ovan beräknas till omkring 86 milj kr den 1 juli 1981.

7.  Förslag till normpriser m m för rcqlerinqsäret 1981/82

7.1   Normpriser

Som inledningsvis anförts har jordbruksnämnden vid utformningen av för­slaget till normpriser som utgångspunkt haft statsmakternas beslut rörande de allmänna målen för fiskeripolitiken.

Jordbruksnämnden har tidigare i skrivelse till regeringen 1980-11-19 ang förslag till prisreglerande ätgärder på fiskets område 1 januari - 30 juni 1981 m m redovisat fiskarnas inkomstförhållanden samt vissa jäm­förelser med andra grupper. Vid de nu avslutade överläggningarna har visst ytterligare material bearbetats, vilket redovisas i bilaga 1. Nämndens slutsatser rörande inkomstläget i fisket redovisas i avsnitt 3. Nämnden har som utgångspunkt för forslaget till normpriser haft 1979 års avräknings­priser, vilka räknats upp med hänsyn till känd kostnadsutveckling under tiden december 1979 - december 1980. Härutöver har gjorts vissa påslaq med hänsyn till bl a inkomstutvecklingen inom andra jämförbara grupper. Förslaget till normpriser samt en jämförelse med nuvarande marknadspriser redovisas i bilaga 3.

7.2   Normkvanlitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastställas i syfte att hindra att prisstödet leder till alltför stor ökning av fisket efter vissa

 

Prop. 1980/81:198                                                            36

fiskslag och därmed till inte önskvärda överskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna tas till vara som människoföda. Däremol bör enligt beslutet normkvantitet inte fastslällas sä snävt att den inte täcker normala variationer inoiri fisket. Det påpekas att normkvantiteten i sig inte innebär någon begränsning i fisket utan endast anger för vilken kvantitet prisstöd kan utgå.

De fiskslag for vilka normkvantitet i första hand är aktuell är sill/ strömming och torsk. Fångsterna av båda dessa fiskslag har ökat kraftigt under de senaste åren.

Fångsten av sill uppgick under år 1980 preliminärt lill 128 000 ton, varav ca 26 000 ton landades i utlandet och 6 000 ton utgjorde ö»'erskott som övertogs av Svensk Fisk. Av i Sverige ilandförd sill såldes för konsunition och beredning på den svenska marknaden och för export således sammanlagt ca 96 OOD ton. Enligt fiskeristyrelsens fiskeplan for 1981/82 räknar man md atl marknadsläget för sill/strömming vad gäller såväl Sverige sorri utomlands inte förändras under komm.ande regieringsår jämförl med 1980. Det understryks dock all marknadsläget kan änoras snabbt, t ex genom att sillfisket i Nordsjön kommer igång i mer väsenllig omfattning.

Den inhemska fångsten av torsk uppgick 1980 till 32 000 ton varav 9 000 lon exporterades och 5 000 ton utgjorde överskott. Enligt fiskeolanen bör man under 1981/82 kunna räkna med ökad avsättning på såväl den svenska soni den internationella marknaden. Utvecklingen hittills i år visar att avsättnings-förhållandensa varil ovanligt goda, inte minst pä exportmarknaden.

Mol bakgrund av den förväntade utbuds- och erierfrågesitualionen under 1981/82 föreslår nämnden att normkvanliteten för sill/strömminq sätts till 88 000 ton. Någon normkvantitet för torsk föreslås inte.

Föroelninoen av normkvanlitet bör t v ske enligt princioen man och vecka. Denna fördelningsmetodik sker på försök och bör kunna ornprövas senare.

7.3 Pristillägg

Om avräkningspriset fjämförelsepriset) till fiskaren understiger norm­priset kan pristillägg utgå. Pristillägget skall dock inte utgöra hela skillnaden mellan de båda priserna. Storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som skall utgå i pristillägg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid överläggningar. Parterna har enats om att pristillägg bör utgå med i princip 75K av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Jämförelsepriset utgör en sammanvägning f.Tr hela landet av avräkningspriser till fiskare för ett fiskslag eller grupp av fiskslag. Underlaget för beräkning av jämförelsepriset skall normalt utgöras av avräkningspriserna för de kvantiteter som sålts lill minst lägstapris. Pristillägg skall utgä endasi för de kvantiteter som sålts till minsl lägstapris.

 

Prop. 1980/81:198                                                            37

7.4   Överskottspris

De kvantiteter som inte kan säljas till minst lägstapris skall övertas av Svensk Fisk till ett av föreningen fastställt över­skottspris. Nivån för överskottspriserna skall enligt tidigare beslut av statsmakterna ytterst avgöras av de medel som Svensk Fisk disponerar för denna verksamhet d v s i första hand de marknads­intäkter som flyter in från försäljningen av till föreningen överlämnade kvantiteter. Sannolikt skulle överskottspriserna enligt denna konstruktion bli relativt låga och bli avhängiga av i första hand priset på foderfisk. Parlerna har därför enasl om all föreslå att överskottspriset kopplas till lägstaprisel. För sill/strömming föreslås således alt överskottspriset fär ulgöra högst 60?i och för torsk högst 70?i av resp lägstapris i den lägre serien. För övriga fiskslag bör överskottspriset ut­göra högst 80?» av lägstaprisel i den lägre serien.

7.5   Särskill låginkomststöd

Som framgår av bilagda inkomstmaterial är inkomstspridningen bland fiskarna stor. En kategori som upovisar lägre inkomster än flertalet övriga gruoper ar vissa strömmingsfiskare på ost­kusten. Denna kategori har därför ansetts böra ha elt extra inkomstslöd. Parterna har därför enats om all föreslå att det regionala fraktbidragel pä ostkusten bibehålls och räknas upp. Det föreslås i fortsättningen utgä direkt till fiskarna i stället för som nu till förslahandsmoltagarna.

Även insjöfiskarna utgör en låginkomstgrupp. Prisstöd utgår f n för de viktigare slagen av sötvattensfisk i form av särskilda pristillägg vilka f n uppgår till 0:78 resp 0:52 kr per kg. Dessa pristillägg har under det senaste året räknats upp betydligt mer än pristilläggen för saltvattensfisk. Parterna har nu enats om att föreslå att åter kraftigt höja pristilläggen for sötvattensfisk. De föreslås under regleringsåret 1981/82 utgä med 1:55 kr per kg för gädda, gös och sik samt 1:10 kr per kg för abborre, lake och siklöja.

4 Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 198

 

Prop. 1980/81:198                                                             38

7.6.  Särskilda stödåtgärder

7.6.1.   Råräka

För råräka utgår f n särskilt pristillägg med 0:69 kr per kg. Inom ramen för den ordinarie prisregleringen utgår vidare prisstöd med 0:75 kr per kg, dvs sammanlagt 1:44 kr per kg. Parterna har enats om att föreslå att pristillägg för råräka skall utgå med sammanlagt 1:50 kr per kg under 1981/82.

7.6.2.   Makrill

Fisket efter makrill är av olika skäl speciellt. Under framfor allt våren förekommer ett relativt stort fiske efter garnmakrill medan vanligtvis stora fångster s k ringnotsmakrill landas under hösten. Omfattningen av de senare är helt beroende av vilka fångstkvoter Sverige kan erhålla i andra länders ekonomiska zoner. Med hänsyn till makrillfiskets speciella natur har parterna enats om att t v låta makrill ligga utanför normprissystemet. Det innebär således att minimi- och garantiprissystemet föreslås bibehållas för detta fiskslag. Även det särskilda pristillägget bibehålls och föreslås uppräknat till 0:50 kr per kg. Även de speciella regler som reg­leringsföreningen tillämpar för ringnotsmakrillen behälls t v. Parterna har vidare varit eniga om att under 1981 utreda frågan om möjligheterna att inkludera den s k garnmakrillen i normpris­systemet.

7.6.3 Storbackelånga

Även fisket efter storbaEkeiånca har ansetts vara av sådan karaktär att det svårligen kunnat inpassas i normprissystemet. Systemet med fasta pristillägg för langa föreslås därför gälla även i fortsätt­ningen. Parterna har enats om en uppräkning av nu utgående pris­tillägg till 1:39 kr per kg (långa med huvud) och 1:63 kr per kg (långa utan huvud). Kostnaden för dessa pristillägg har beräknats till 0,3 mkr. Emellertid är det för dagen osäkert om det kommer att bli nägot svenskt långafiske under förestående säsong. Långafisket sker i EG:s fiskevatten och något definitivt avtal med EG för 1981 har ännu inte träffats. Det ovan angivna beloppet, 0,3 mkr, har så­ledes preliminärt använts för att höja normpriserna för de s k övriggrupperna. Parterna är eniga om att om svenskt längafiske kom­mer till stånd skall de överenskomna normpriserna för övriggrupperna minskas med belopp i öre per kg motsvarande 0,3 mkr i pristillägg.

7.6.4. Tillfälliga stödåtgärder

Övergången till ett nytt prisregleringssystem kan medföra att till­fälliga stödåtgärder måste sättas in för att klara ej förutsebara problem. Sådana åtgärder bör få genomföras av Svensk fisk efter bemyndigande av jordbruksnämnden. Något särskilt belopp har dock inte reserverats för detta ändamål.

 

Prop. 1980/81:198                                                            39

7.7 Kostnader för regleringen

7.7.1.   Kostnader för den löpande regleringen

Mot bakgrund av den gjorda marknadsbedömningen och föreslagna norm­priser samt normkvantitet för sill kan kostnaderna för pristilläggen under regleringsåret 1961/82 beräknas uppgå till mellan 41,5 och 59,5 milj kr (50,5 1 9 milj kr). För täckande av kostnaderna för det förslag till överskottspriser som redovisas i punkt 7.4 beräknas åtgå 6 milj kr. Av de föreslagna formerna för låginkomststöd har kostnaderna för det regionala fraktbidraget på ostkusten beräknats till 1,2 milj kr och pristilläggen på sötvattensfisk till 1,5 milj kr. Kostnaden fcr de ovan föreslagna särskilda stödåtgärderna har beräk­nats till sammanlagt 1,7 milj kr under förutsättning all något fiske efter storbackelånga inte blir aktuellt. Skulle ett sådant fiske trots allt komma till stånd torde 0,3 mkr från det ovan angivna beloppet för pristillägg få överföras till särskilda stödåtgärder med molsvarande minskning av det totala pristillägget.

Den sam-ncnlagda kostnaden fnr den löpande prisregleringen beräknas säledes komma att uppgå till ca 61 3 9 milj kr.

7.7.2.   Utsättning av ål och lax

Enligt förhandlingsuppdraget bör nämnoen avge förslaq även till disposition av medel ur orisreglerinoskassan för fisk för all be­strida kostnader för utsättnig av laxfisk och ål. Parterna har nu enats om att föreslå att ett anslag av 2,5 milj kr ur prisrenlerinns-kassan for fisk utgår for finansiering av ovannämnda koslnader unaer budgetåret 1931/82.

7.7.3.   Jordbruksnämndens uppbördskostnader

Jordbruksnämndens kostnad för uppbörd och kontroll av avgifter beräknas uppgå till ca 0,6 milj kr för det kommande regleringsåret. Dessa kostnader täcks med medel ur prisregleringskassan.

7.7.4.   Svensk Fisks kostnader

Parterna har enats om alt föreslå att kostnaderna för Svensk Fisks administration elc fär läckas genom de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden. I den män dessa medel inte räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas genom uttag ur fonden.

1) Med hänsyn till svårigheten att göra en marknadsbedömning för hela 1981/82 har nämnden valt att för de fiskslag som inoår i systemet ange ett övre och ett lägre pris mellan vilka marknadspriset san­nolikt kommer att ligga. Kostnaden för pristilläggen beräknas så­ledes bli 59,5 milj kr om marknadspriserna hamnar vid det lägre pri­set i nämndens marknadsbedömning och 41,5 milj kr vid det höore priset.

 

Prop. 1980/81:198                                                            40

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under 1981/82 exkl Svensk Fisks administrationskostnader beräknas således komma att uppgå till ca 64 milj kr 1 9 milj kr.

7.8. Finansiering

Med nuvarande storlek av prisregleringsavgiften på fisk, d v s 6 X av förstahandsvärdet eller motsvarande belopp i öre per kg resp importvärdet beräknas inkomsterna i prisregleringskassan under kom­mande regleringsär uppgå till ca 50 milj kr. Därtill kommer räntor på medel innestående i kassan med ca 5 milj kr, dvs sammanlagt ca 55 milj kr.

Svensk Fisk föreslås för den löpande prisregleringsverksamheten för 1981/82 tillföras 60,9 milj kr ur prisregleringskassan. Vidare har föreningen i enlighet med gällande direktiv rätt att vid särskilda behov använda en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämnings-fonden. Till den del de anvisade medlen inte behöver tas i anspråk överförs överskottet till fonden. Fondens behållning beräknas uppgå till ca  48 milj kr per den 1 juli 1931.

Kostni'derna för utsättning av äl och lax samt jordbruksnämndens uppbiTEBverksamnet föreslås likaledes läckas med medel ur pris-reqleringskassan. Ur orisregleringskassan fbr fisk skulle således användas sammanlagt 64 milj kr. Del innebär att av kassans fonde­rade medel skulle användas ca 9 milj kr. Kassans behållning per den 1 juli 1981 har beräknats lill ca 38,5 milj kr.

a. Kontrollstation

Den överenskommelse om normpriser m m som nu träffats för regle­ringsåret 1931/82 har måst grundas på ett antal ovissa faktorer eftersom systemet ännu inte prövats i praktiken. Vidare sträcker sig den kända kostnads- cch marknadsutvecklingen som påverkat de överenskomna normpriserna endast framt till årsskiftet 1980/61 medan överenskom;nelsen omfattar tiden fram till den 30 juni 1962. Parterna har därför enats om en kontrollstation i slutet av 1981. Vid denna bör några principiella ändringar av uppgörelsens inne­börd inte göras.

 

Prop. 1980/81:198                                                            41

9.  Bemyndiganden

Under hänvisning till vad som nu anförts anhåller nämnden att få hand­lägga prisregleringen på fisk under budgetåret 1981/62 i enlighet med vad tidigare Föreslagits. Detta innebär således att normprissystemet skall börja tillämpas fr o m den 1 juli 1981. Nämnden anhåller vidare om att regeringen fastställer de av nämnden föreslagna normpriserna och normkvantiteterna.

Nämnden anhåller även om bemyndigande att på de grunder som ovan före­slagils beslula om atl utbetala 60,9 milj kr till Svensk Fisk för att bestrida kostnaderna fbr fiskprisreglerinoen under perioden 1 juli 1981 -30 juni 1982. Nämnden förutsätter alt Svensk Fisk ulöver tillförda medel och årets ränteinkomster därutöver liksom hittills vid oförutsedda behov får disponera högst en fjäroedel av behållningen i konjunkturutjämnings­fonden även för den löpande prisregleringsverksamheten i normprissystemet. Vidare bör gälla de allmänna riktlinjerna rörande den praktiska till-lämpningen av normprissystemet som beslutades av riksdagen 1980. Nämnden bör bemyndigas medge att prisstöd får utgå förutom genom normpris-regleringen (pristillägg och överskottspriser) även genom fasla pris­tillägg på vissa fiskslag - sötvattensfisk, råräka, s k storbackelånga och makrill - samt regionalt fraktstöd. Nämnden bör även få meddela närmare bestämmelser om pristilläggen och hur utbetalning av pristilläggen skall ske. Nämnden anhåller vidare om bemyndigande atl under budget­året 1961/82 ta ut prisregleringsavgift på fisk enligt samma grunder som oäller under första halvåret 1981.

Jordbruksnämnden föreslär att regleringen av importen och exporten under budgetåret 1981/62 får ske i huvudsak på samma sätf som under innevarande budgetår.

Nämnden föreslår vidare att i likhet med vad som lidigare faslställls högst en milj kr av de fettvaruavgifter sora tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag för vad som kan beräkans åter­betalas vid export skall överföas till prisregleringsakssan för fisk.

10.  Framställning från Sveriges fiskares riksförbund (SFR) ang räntan
på fiskerilån_____________________________________________________

Som inledningsvis nämnts har den skrivelse som SFR avgett till jord­bruksdepartementet den 17 mars 1981 angående räntan på fiskerilånen i samband med den senasle tväprocentiga höjningen av diskontot över­lämnats till jordbruksnämnden att tas upp under förhandlingarna om prisregleringen på fisk. Från Fiskets förhandlingsdelegation har under överläggningarna i anledning härav anförts att r.an svårligen kunde se att denna fråga kunde lösas i prisregleringsammanhang. Delegationen har upplyst om att den avser i stället att ånyo ta upp denna fräga vid direkta kontakter med jordbruksdepartementet. Mot bakgrund härav har nämnden ej funnit anledning att i förevarande sammanhang ta upp frågan.

Detta ärende har, på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg, avgjort av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Eriksson, Hillbom, Kristianssor Lindfors och Tiberg. Därvid har även avdelningschefen Wenker närvarit.

Ingvar Lindström

Lars Holmberg

 

Prop. 1980/81:198

42

Bilaoa 1

Fiskarnas inkomster och jämförelser med andra grupper

Vid de nu avslutade överläggningarna har för bedömning av fiskarnas inkomster använts i huvudsak taxeringsstatistik sammanställd ;iv statistiska centralbyrån. Av nedanstående sammanställning framgår utvecklingen av samtliga taxerade nettoinkomster för trålfiskare på resp kuststräcka för åren 1976-1979. En allmän svaghet med taxerings­statistiken är att även fiskare som inte kan betraktas som heltids-fiskare kan ingå i materialet.

inkl egenavg inkl egenavg inkl egenavg inkl egenavg

1976 1976

1977 1977

1978 1978

,1)

1979 1979'

Ostkusten   Sydkusten

34 000 39 200

34 600

44 200

46 700 56 500

45 9Q0
58 500

46 600 55 200

57 600 69 400

80 900 93 200

79 100 95 200

Sill

47 900 56 200

65 300 79 000

73 100 91 OQO

73 300 86 800

Västkusten

Räka

44 500 51 900

46 600 55 600

51 400 62 800

64 000 77 000

Övriga

38 100 44 600

52 700 62 700

57 000 69 500

61 200 72 900

1) Beloppen inkluderar avsättning till allmän investeringsreserv.

Av diagram 1-3 framgår inkomstutvecklingen för de olika fiskare-kategorierna för tiden 1970-1979.

För jämförelse mellan fiskares inkomster och andra gruppers in­komster har tagits fram material som belyser dels genomsnittlig inkomst för industriarbetare dels genomsnittlig inkomst för vissa jordbru\öreligger endast uppgifter över individinkomsten varför jämförelse med andra gruppers familje­inkomster inte kan göras. För jordbrukare är individinkomst ett mycket osäkert inkomstmått. Makarna bidrar oftast gemensamt till jordbrukets inkomster och tidigare har möjligheten atl dela upp inkomsten mellan makarna varit begränsad, medan möjligheten till en tämligen fri uppdelning nu föreligger. För industriarbetare finns uppgifter för såväl mannen som familjen. Att jämföra löntagares taxerade inkomster med egna företagares är alltid vanskligt med hänsyn bl a till olika skatteregler. I nedanstående tabeller anges inkomsten för industriarbetare och jordbrukare avseende åren 1976-1979. I diagram 4-6 redovisas motsvarande inkomster för per­ioden 1970-1979.

Beräkningar av sammanräknad inkomst för industriarbetare

Ar        Mannen     Familjen

1976

51 200

71 900

1977

55 300

76 000

1978

58 900

84 100

1979

65 500

94 200

1980 prel

70 700

101 700

 

Prop. 1980/81:198                                                            43

Sammanräknad inkomst För jordbrukare i slättbygdsområdet

 

 

 

 

 

Per företag

 

 

 

 

20-30 ha

 

30-50 ha

 

50-100 ha

 

 

Inkl egen­avgifter

Inkl egen­avgifter och sär­skilt inv. avdrag

Inkl egen­avgifter

Inkl egen­avgifter och sär­skilt inv. avdrag

Inkl egen­avgifter

Inkl egen­avgifter och sär­skilt inv avdrag

1976 1977 1976 1979

55 600 62 400 66 000 72 900

Per företag.

58 500 66 000 68 600 75 300

exkl eqena

20-30 ha

65 700 69 500

78     000

79     300

ivqifter 30-50 ha

71 300 76 600

82   800

83   000

50-100 ha

74 400 82 800 95 900 92 500

84 300

94 600

103 600

98 700

 

1976 1977 1975 1979

50 300 56 500 59 700 66 500

58 OOD 61 700 68 800 70 100

65 500 72 700 84 500 81 000

 

 

 

Per brukare,

, inkl make/maka exkl egenavgifter

 

 

 

 

20-30 ha

30-50 ha

50-100 ha

 

 

1977 1978 f979

51 000 54 100 60 400

56 100 60 300 62 500

63 200 70 000 69 400

 

 

 

Per> brukare

exkl make/maka exkl egenavgifter

 

 

 

 

20-30 ha

30-50 ha

50-100 ha

 

 

1977 1978 1979

38    200

39        800
43 300

39 600 ■42 300 42 700

45 000 48 600 47 500

 

 

Inkomstbegreppet skiljer sig något mellan här redovisat siffer­material for fiskarens inkomster och inkomster for industriarbetare och jordbrukare. För fiskarna har exempelvis till skillnad frän industriarbetare underskottsavdrag för fastighet beaktats. Nämnda skillnader har dock bedömts i praktiken vara relativt små varför jämförbarheten bara på grund av detta inte störs i någon högre grad.

 

Prop. 1980/81:198

44

Diagram 1 .Samtliga taxerade nettoinkomster fbr trålfisicaT» på syd-resp.ostkusten-

Tr

100 ■'

A=Sydi'.usl°.i inkl egenavgft B=   "     exkl     "

7Z       73      7       ir      7i       7?   7lr      »   l">

 

Prop. 1980/81:198

45

DiagrEtm 2.Samtliga taxerade inkomster för trålfiskare på västkusten.

7.kr

 

lOö

 

 

A=Sillfi

P-                    II

ske

inkl   e; exkl

en-avji It

ft

 

 

 

:.=R=ikfi;

ke

inkl

"

 

 

 

 

D=       ."

 

exkl

Ii

A

90'

 

 

E=Lvrii:t trål fiske

inkl

II

A

 

 

 

F=         "

 

exkl

"

/

8o-

 

 

 

 

 

 

/

70 • to.

■

 

 

 

,„-A

 

ill/       '

fil   '       

s-O'

 

 

 

 

"\

V

Ht>-

■

 

 

/

/

> 

/

3o.

 

 

 

/

 

 

 

zo-

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

7

 

7/

7Z

73

IH

?«■

76      7?       ?      7f

 

Prop. 1980/81:198

46

Eiagraa  J.Iniiomst  för  industriarbetare .Fraaskrivning  f rå.-i_E'aB=IO-resp.   Fo3-75."Sasmanräknad  inkomst"

Zkr

iljen

7X)      7/       72.     75       7      7S-      Ji,      77      7$      7f     BO

 

Prop. 1980/81:198

47

Diagram 4.Inkomst för jordbrukare enligt deklarationsundersökningar. "Sammanräknad inkomst",20-30 ha åkerareal.

7/r'

A Per företag, inkl särsk invest.avdrag och egenavgift

3 Som A men exkl särsk invest.avdrag

C Som E men exkl egenavgift

D Per brukare inkl maka/make exKl egenavgift

E Som D men exkl .maka/make

lo ko

so\

ho\

30+

io+

W

?'

?1   J   ?W

I

IT

IL       >?  >8   f

 

Prop. 1980/81:198

48

Diagram 5 .Inkomst för jordbrukare enligt dekl,undersökningar. "Sanmanräknad Inkomst",30-50 ha åkerareal.

7.kr

m

."ör betydelsen av A,B,C,D och E hänvisas till 20-JO ha åkerareal

 


7{J  7/  72.      7J      7     7S-     7i      7?     7>       ?f

 

Prop. 1980/81:198

49

Diagram  S.Inkomst  för  jordbriikare  enligt  deklarationsundersökningar. "Sammanräloiad  inkoost" ,50-100  ha  åkerareal.

7-kr

{00

fö-

rör betydelsen av A,B,C,D och E hänvisas       'A till diagram 4.

?i      11      71      73     7      7S     ?(,      7?     7Q     }

 

Prop. 1980/81:198                                                   50

Bilaga 2

Prisbetingad kostnadsutveckling inom fisket

I samband med prisöverläggningarna har inom jordbruksnämnden konst­ruerats ett produktionsmedelsprisindex för fiskerinäringen. Fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen är i stort sett ense om metoden för att mäta kostnadsutvecklingen inom fisket.

Uppgifter om prisförändringar för fiskets produktionsmedel inhämtas dels från företag som handlar med de aktuella varorna dels genom officiell prisstatistik från i första hand SCB. Arbete pågår med att dels utvidga källmaterialet dels förbättra indexarnas kvalitet.

De i index använda vikterna för olika produktionsmedel har tagits frän typkalkyler för olika fartygsgrupper (fiskeinriktning, kust­sträcka). Typkalkylerna bygger på en av jordbruksnämnden och Sveri­ges fiskares riksförbund genomförd lönsamhetsundersökning för fiske­lag. De största viktandelarna har kostnadsslagen underhäll av fartyg och drivmedel (ca 30 %  vardera). Av ett fiskefartygs totala intäkt åtgår ca 50 %  för att täcka kostnaderna och återstående ca 50 'i  för inkomster och avskrivning.

Produktionsmedelsorisutveckling, procent

 

dec 1979

juni 1980

Koslnadsslag

-iuni 1980

-dec 1980

Driv- och smörjmedel

+19,5

+6,4

Is

+16,6

to,o

Emballage

+9,6

+5,6

Hamnavgifter

+0,0

to,o

Övr lossningskostnader

+6,3

+4,7

bvr driftskostnader

+6,3

+4,7

Redskap, sillfiske

+6,6

+2,2

Redskap, fiskfiske

+3,0

+6,4

Underhäll m m

+7,1

+2,9

Försäkring

±0,0

to,o

Panta för lånat kapital

-5,4

113,0

Tyofartyg

Silltrålare. västkusten               +10,6                        +3,9

Fiskträlare,    "                            +10,3                        +4,4

Räktrålare                                   +10,7                        +4,6

Komb. tråiare, sydkusten           +11,1                        +4,4

Strömmingstrålare                     +10,6                        +3,9

 

Prop, 1980/81:198

51

Bilaqa 3

Fiskslag/ normprisqrupp

Sill/strömming, stor

Sill/strömming, liten

Torsk

Kokräka

1)

2)

Övriggrupp I '' Övriggrupp II

3)

Övriggrupp 111

4) Övriggrupp IV

 

Normpris (kr/kq)

Avräkningspris inkl pristillägg mars 1981 (kr/ko)

2:70

2:35

1:95

1:62

3:51

3:06

27:00

-

4:65

-

5:75

-

11:55

-

2:35

_

1)1  övriggrupp 1 ingär gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj

2) I  övriggrupp II ingår kolja, rödspotta, havskatt och lyrtorsk

3} I övriggrupp III ingär kummel, rödtunga och bergtunga

4) I  övriggrupp IV ingår lubb, skrubba och horngädda

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981