Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:100

Regeringens proposition

1980/81:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82;

beslutad den 23 december 1980.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1981 års budgetproposition framlagda förslaget lill statsbudget för budgetåret 1981/82 visar en omslutning av 225696 milj. kr. Delta innebär en höjning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 13225 milj. kr. Budgetförslaget utvisar etl underskott på 67571 milj. kr. Detta innebär en ökning av underskottet med 12092 milj. kr. i förhål­lande till vad som numera beräknas för inrievarande budgetår.

I bilagorna 1-22 till budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. Bilaga 1 innehåller en finansplan, vari den ekonomiska politiken behandlas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, och en preliminär nationalbudget för år 1981.

1 bilaga 2 ges en närmare presentation av budgetpolitiken och budgetför­slaget.

1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100

 

Prop. 1980/81:100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1981/82

Inkomster:

SkaUer                                                                                               134838151000

Inkomster av statens verksamhet                                                       15 109267000

Inkomster av försåld egendom                                                                   70864000

Återbetalning av lån                                                                            2 323 633 000

Kalkylmässiga inkomster                                                                     5 783440000

Summa kr.             158125 355000

Underskott                                                                                                 67.70543000

Summa kr.            225695 898000

 

Prop. 1980/81:100

Utgijisnnslag

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementel

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda utgifter

17 60 10

14

30

6

1

II

15

4

2

26

23 173000 872933000 489019000 976705 000 698 332000 850857 000 409 194000 406854000 343 154000 531405 000 387889000 680836000 361406000 721579000 707694000 433868000 300000000 1000000

17 195 898000

 

Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ändrad disposition av rörliga krediter

3000000000 500000000

3.500000000

 

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

5000000000

 

Summa kr.

225 695898000

 

Prop. 1980/81:100

Statsinkomster

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1981/82 1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

26 167 000 000    26167000 000

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141        Kupongskatt

1142        Utskiftningsskatl    och    ersätt­ningsskatt

1143        Bevillningsskatt

1144        Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadetörsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbelarskyddsslyrelsens och   yrkesinspektionens   verk­samhet

1404000000      1404000000

500000000

500000000

48000000

15 000000

3000000 770000000

836000000    28907000000

22335 000000

525000000

5 811000000

635000000

-447000000

50800000

69000000 28978800000    28978800000

 

Prop. 1980/81:100

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt:

1321       Fysiska   personers   förmögen­hetsskatt

1322       Juridiska personers  förmögen­hetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331       ArvsskaU

1332       Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskall

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421       BensinskaU

1422       Särskilda varuskatter

1423       Försäljningsskatt  på  motorfor­don

1424       Tob*sskatt

1425       Skatt på spritdrycker

1426       Skatt på vin

1427       Skatt på malt- och läskedrycker

1428       Energiskatt

1429       Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild beredskapsavgift för ol­jeprodukter

1440 Överskott  vid försäljning  av   varor med statsmonopol:

1441       AB Vin- & Sprilcentralens inle­vererade överskott

1442       Systembolaget   AB:s   inlevere­rade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451       Reseskatt

1452       Skatt på annonser och reklam

1453       Tolalisatormedel

1454       Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461       Fordonsskatt

1462       Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster

55 200000

55200000

644000000
15000000          659000000

475000000 70000000        545000000

1 400 000 000      / 400 000 000      2 659 200 000

44900000000    44900000000

5253000000 729000000

548000000 3 250000000 4810000000 1 100000000 1076000000 6399000000

2000000

1000    23167001000

100000000 70000000        170000000

168000000

249000000

260000000

79000000

756000000

2360000000

1640000000      4000000000

1300000000      1300000000

150000

150000    74293151000

Summa Skatter   134838151000

Prop. 1980/81:100

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111        Postverkets  inlevererade över­skott

2112  Televerkets inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115  Förenade   fabriksverkens   inle­vererade överskott

2116  Statens valtenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121         Statens   vägverks   inlevererade överskott

2122   Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott   av   statens   fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvalt­ning:

2211        Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2212  Överskott av karolinska sjukhu­sets fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning

2214  Överskott   av   byggnadsstyrel­sens fastigshetsförvaltning

2215  Överskott av generaltullstyrel­sens fastighetsförvaltning

2220 Överskott av försvarets fastighetsför­valtning:

2221 Överskott av förrådsanläggning­ar för ekonomiskt försvar

67000000

178500000

1000

78900000

52 500000

1469000000

72000000      1917901000

32000000 70500000 32800000        135300000

750000000        750000000

100000           88100000

754000000

411 100 000  1165100 000      4 056 401 000

1500000

48 163000

12256000

168552000

466000

230937000

230937000

Prop. 1980/81:100

300745000

39525000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslän:

2311         Räntor på lokaliseringslån                         270000000

2312   Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån         1000

2313   Ränteinkomster pä statens av-dikningslån      700000

2314   Ränteinkomster på fiskerilån                        I 600000

2315   Ränteinkomster   på   fiskbered-

ningslån                                                            330000

2316   Ränteinkomster på vattenkrafts­lån                 235000

2317   Ränteinkomster på luftfartslån                     2 156000

2318   Ränteinkomster pä statens lån

för den mindre skeppsfarten                        9309000

2319  Ränteinkomster på kraftled­
ningslån                                                               4000

2321        Ränteinkomster på skogsväglån                        70000

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet    13719000

2323  Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen                                2621000

2330 Räntor på bostadslån:

350000

270000      6500635000

2331  Ränteinkomster på egnahems­lån                        15000

2332  Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande       6500000000

2333  Ränteinkomster pä /ån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334  Räntor pä övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341   Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier                                       45000

2342  Ränteinkomster    på    allmänna

studielän                                                      39480000

2343  Räntor på övriga studielån.
Kammarkollegiet                                                      

2350 Räntor på energisparlån:

265000000        265000000

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på  medel  avsatta   till pen­sioner:

2361  Ränteinkomster på medel avsat­ta till folkpensionering       93700000

2362  Ränteinkomster på medel avsat­ta till civila tjänstepensioner            3 221000

2363  Ränteinkomster på medel avsat­ta till militära pensioner     369000

2364  Ränteinkomster på medel avsat­ta lill allmänna familjepensioner         9994000

 

Prop. 1980/81:100

2365  Ränteinkomster på medel avsat­ta vid statens pensionsanstalt

2366  Ränteinkomster på medel avsat­ta till pensioner för vissa av riks­dagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381         Ränteinkomster på lån till per­sonal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382   Ränteinkomster på lån till per­sonal inom biståndsförvallning-en m.m.

2383   Ränteinkomster på statens bo­sättningslån

2384   Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385   Ränteinkomster på lån för stu­dentkårlokaler

2386   Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2387   Ränteinkomster på krediter lill utlandet

2389 Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

Kam-Riks-

Riks-

2391        Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

2392   Räntor på intressemedel

2393  Övriga   ränteinkomster, markollegiet

2394  Övriga   ränteinkomster, banken

2395  Övriga   ränteinkomster, gäldskontoret

2396  Ränteinkomster på del av Bygg­nadsstyrelsen förvaltade kapita­let

22640000

70000        129994000

394796000        394 796000

600000

4980000

20000000

96000000

160000

8300000

380000

1 150000

7000000 16000000

39392000

4500000

425 000

926000000      1124887000      8755582000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

 

2411 Inkomster av statens aktier

 

83 533000

83533000

83533000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

 

 

 

 

2511 Expeditionsavgifter

 

278426000

 

 

2512 Vattendomstolsavgifter

 

1000000

 

 

2513 Avgift för statlig kontroll av

lä-

 

 

 

kemedel

 

40148000

 

 

2514 Elevavgifter  vid   styrelsen

för

 

 

 

vårdartjänst

 

32000

 

 

2516 Körkortsavgifter

 

25600000

 

 

 

Prop. 1980/81:100

2517  Avgifter vid registrering av mo­torfordon

2518  Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519  Skeppsmätningsavgifter

 

2521        Fartygsinpektionsavgifter

2522  Avgifter för granskning av bio­graffilm

2523  Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol­väsendet

2524  Avgifter vid statens jordbruks­nämnd

2525  Avgifter för växtskyddsinspek-tion

2526  Avgifter vid köttbesiktning

2527  Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill verkning

2528  Avgifter vid bergsstaten

2529  Avgifter vid patent- och regi­streringsväsendet

 

2531        Avgifter för registrering i för­enings m.fl. register

2532  Exekulionsavgifler

2533  Avgifter vid statens planverk

2600 Försäljningsinkomster:

2611         Inkomster vid kriminalvården

2612  Inkomster vid statens rätlske-miska laboratorium

2613  Inkomster vid karolinska sjuk­huset

2614  Inkomster vid statens vårdan­stalter för alkoholmissbrukare

2615  Inkomster vid arbelarskydds­styrelsen

2616   Försäljning av sjökort

2617   Lotsavgifter

2618  Inkomster vid Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska in-sfitut

2619  Inkomster vid riksantikvarieäm­betet

 

2621         Inkomster vid lantbruksnämn­derna

2622   Inkomster vid statens livsme­delsverk

2623   Inkomster vid statens veterinär­medicinska anstalt '

2624   Inkomster av uppbörd av par­keringsavgifter

2625   Utförsäljning av beredskaps­lager

117200000

257000000

2400000

5810000

1526000

 

725 000

 

 

2419000

 

 

6900000

 

 

27000000

 

 

470000

 

 

5200000

 

 

95 500000

 

 

16500000

 

 

63191000

 

 

420000

947467000

947467000

112000000

 

 

7200000

 

 

284650000

 

 

750000

 

 

5 800000

 

 

7900000

 

 

37000000

 

 

57 348000

 

 

13000000

 

 

7100000

 

 

1400000

 

 

11 130000

 

 

29400000

 

 

1000

574679000

574679000

 

Prop. 1980/81:100

10

 

2700 Böter m. m.:

2711        Restavgifler

2712  Bötesmedel

122010000 106075000

228085000

228085000

 

2800 Övriga inkomster av statens verksam-

het:

281

Övriga   inkomster   av   statens verksamhet

232583000

232583000

232583000

Summa inkomster av statens verksamhet   15 109267000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111        Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3112  Televerkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Förenade fabriksverkens in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens vattenfalls verks in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3117  Domänverkels inkomster av försålda fasfigheter och maski­ner

1000 1000 000

20000000

1000

500000

10000000

1000           31503000

3120 Civila myndigheters inkomster av för­sålda byggnader och maskiner:

3121   Kriminalvårdsstyrelsens in­
komster av försålda byggnader

och maskiner                                                 3150000

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner              1000000

3123  Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner                50000

3124  Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m. m.  200000

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner        1700000

 

Prop. 1980/81:100

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

5130 Försvarets  myndigheters   inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarels    myndigheters    in­komster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­dom

1000

15 260000

18000000

6101000

15260000

18000000

52864000

18000000

Summa inkomster av försåld egendom   70864000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings­lån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121   Återbetalning av jordbrukets la­gerhuslån

4122   Återbetalning av statens avdik-ningslån

4123   Återbetalning av fiskerilån

4124   Återbetalning    av    fiskbered-ningslån

230000000

22000

1750000 10000000

840000

230000000

12612000

 

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning av vattenkraftslån                      193000

4132   Återbetalning av luftfartslån                         1974000

4133  Återbetalning av statens lån för

den mindre skeppsfarten                             15212000

4134   Återbetalning av kraftlednings-lån                     18000

4135   Återbetalning av skogsväglån                           100000

4136   Återbetalning   av   övriga    nä­ringslån. Kammarkollegiet   3510000

4137   Återbetalning   av   övriga   nä­ringslån, Lantbruksslyrelsen                1 800000

22807000

265419000

 

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län fill egna­hem

200000

 

Prop. 1980/81:100

12

 

4212   Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213   Återbetalning   av   lån   för   bo­stadsförsörjning för mindre be- , medlade barnrika familjer

4214   Återbetalning av övriga bo­stadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311         Återbetalning av statens län för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511         Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m. m.

4512   Återbetalning av lån till perso­nal inom biståndsförvallningen m. m.

4513   Återbetalning av län för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av lån för student-kåriokaler

4515   Återbetalning av län för all­männa samlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4517   Återbetalning av u-landslån

4518   Återbetalning av krediter till ut­landet

4519   Återbetalning av bosättningslån

 

4521         Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4522   Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523   Återbetalning av övriga lån, Riksbanken

4524   Återbetalning av övriga lån. Riksgäldskontoret

4525   Återbetalningar av lån för svenska FN-styrkor

1040000000

1795000

8000      1042003000      1042003000

650000

39500000 543400000        583550000        583550000

95000000            95000000            95000000

4600000

963 000

126000000

90000

4 750000

10000000 7000000

6955 000 60000000

2035000

22 563000

5000

67 700000

25000000

337661000

337661000

Summa Återbetalning av lån    2323633000

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 13

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111        Postverkets avskrivningar                           38000000

5112  Televerkets avskrivningar                       1 367 000 000

5113  Statens järnvägars avskrivning­ar               813 600000

5114  Luftfartsverkets avskrivningar                    72500000

5115  Förenade    fabriksverkens    av­skrivningar 47000000

5116  Statens    valtenfallsverks    av­skrivningar                1730000000      4068100000

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:
5121 Avskrivningar på civila fastighe­
ter                                                                       202 543000        202543000

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader: 5131 Uppdragsmyndighelers komple-

menlkostnader                                            51 135000           51135000

5140 Övriga avskrivningar:

5141        Statens vägverks avskrivningar                  116100000

5142  Sjöfartsverkets avskrivningar                      73 500000

5143  Avskrivningar  på ADB-utrust­ ning          106000000

5144  Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar        1062000        296662000      4618440000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kost­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendet m.m.) 5211 Statliga pensionsavgifter,  netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till

kostnader för polis-, domstols-

och uppbördsväsendet m. m.)               1 165 000000      / /65000000      1 165000000

Summa Kalkylmässiga inkomster   5783440000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    158125355 000

 

Prop. 1980/81:100                                                                      14

Statsutgifter

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A     Kungl. hovstaten
1    Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov­
hållning                                                                                             ______ 8950000

8950000

B     Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader,yorv/«,sY/H.?/i                                             11 188000

2      Kungl. husgerådskammaren,/ör.9/rt,s(/«5'/fl                                          ______ 3035000

14223000

Summa kr.     23173000

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 15

II.  Justitiedepartementet

A   Justitiedepartementet m. m.

1      Statsrådsberedningen, förslagsanslag                                                                                           8881000

2      Justitiedepartementet,/dn'/ttg.?««.y/a                                                                                       27 341000

3      Kommittéer m.m., reservationsanslag                                                                                        20000000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                1 200000

5      Information om lagsfiftning m.m., ré'ien'a//o«ifln.?/ag                                                               1000000

58422000

B    Polisväsendet

1      Rikspolisstyrelsen,/ör.Wa,s««,?/rtg                                                                                        204797000

2      Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av brott mol rikets säkerhet m. m., förslagsanslag                                                                   108500000

3    Statens kriminaltekniska iaboratorium.jörstagsanslag                                                               14237000
Lokala polisorganisationen:

4            Förvaltningskostnader,/öri/ag,yfl«5/flg                                                                             3 305631000

5            Utrustning, reservationsanslag                                                                    10478000      3316109000

 

6      Inköp av motorfordon m.m., reservationsanslag                                                                      43 315000

7      Underhåll och drift av motorfordon m.m.,/öri/fljj.sö/ii/fl                                                      .  144582000

8      Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag                                                                                                                                     1000

9     Di\erse utgifter, förslagsanslag                                                                                                     5000000
10    Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag                                                         .32 000000

3868541000

C    Åklagarväsendet

1      Riksåklagaren,/ö/-5/a.?a/i.y/og                                                                                                     7732000

2      Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, förslagsanslag                                                          189 271 000

197003000

D     Domstolsväsendet m. m.

1       Domstolsverket,/örs/flgifl/ii/rti                                                                                                 42500000

2       AWmänna domstolarna, förslagsanslag                                                                                  745200000

3       Allmänna förvaltningsdomstolarna,/ör.T/agso/7.v/o                                                              242 100000

4       Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m-.

förslagsanslag                                                                                                                            30 340000

5       Utrustning till domstolar m.m., rMÉ'rv«r/o/i«(n,y/ag                                                                5000000

6       Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag                                        ______ 6500000

1071640000

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                                                          16

E     Kriminalvården

1       Kriminalvårdsstyrelsen,/ö/*/flgiörti/ag                                                                                      64616000

2       Kriminalvårdsanstalterna,/ör,j/flgj«ni/ag                                                                                  990989000

3       Frivården, förslagsanslag                                                                                                        174 241000

4       Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag                                                     11 500000

5       Engångsanskaffning av inventarier m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                      3 400 000

6       Utbildning av personal m.fl., reiervrtf/onäfl/ji/ag                                                                        5 441000

7       Vårdutbildningsnämnden, reservationsanslag                                                                              4400000

8       Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag                                                        30000000

1284587000

F     Rättshjälp m. m.

1      Rätlshjälpskostnader,/ör,j/«g,jo/7i/ag                                                                                     210000000

2      Rättshjälpsnämnderna,/öri/agiflni/ag                                                                                          8300000 Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet,/ör5/flg5ä«5/flg                                                               1000

4            Driftbidrag, förslagsanslag                                                                         23.50000             2 351000

5    Ersättning åt vittnen m.m.,/ör,y/agMnj/ög                                                                               34000000

254651000

G                                                                                                                                    Övriga myndigheter

1      Justitiekanslern,/(?rj/öia/iä/ag                                                                                                      2 454000

2      Fideikommissnämnden,/ö;i/agifl«s/flg                                                                                            386000

3      Centralnämnden för fastighetsdata,/öri/agiflrti/flg                                                                     28700000

4      Datainspektionen, förslagsanslag                                                            1000 Brottsförebyggande rådet:

 

5            Förvaltningskostnader,/(Jrv/flioni/ag                                                                                      4965 000

6            Utvecklingskostnader, reservationsanslag                                                 3 663 000            8628 000

7    Bokföringsnämnden,/ö/-.?/f/.gia/w/fl                                                                                           1280000
Brottsskadenämnden:

8            Förvaltningskostnader,/(>;-5/flgsanj/ag                                                      1900000

9            Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag   ____________ 5000000_______ 6900000

48349000

H    Diverse

1      Svensk författningssamling,/ör.5/agM/w/ai'                                                                                 6000000

2      Bidrag till utgivande av litteratur på förvalt­ningsrättens område, reservationsanslag                      60000

3      Bidrag lill vissa internationella sammanslutningar m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                                1350000

4      Stöd till politiska partier,/ciw/flgM/ji/og                                                                                   69100000

5      AWmänna val, förslagsanslag                                                                                                    13 230000

89740000

Summa kr.      6872933000

 

Prop. 1980/81:100

17

III. Utrikesdepartementet

A     Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2      Utlandstjänstemännens representation, reservations­anslag

3      Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­heter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4      Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reserva tionsanslag

5      Kursdifferenser, förslagsanslag

6      Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag

1   Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internafionell organisation, förslagsanslag

8       Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

9       Kommittéer m.m., reservationsanslag

 

10            Extra utgifter, reservationsanslag

11  Kostnader för officiella besök m. m., förslagsanslag

12            Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., reservationsanslag

559856000

7800000

23000000

12 590000

1000

4750000

23 325000

200000

I 100000

380000

3840000

7000000 643842000

 

B     Bidrag till vissa internationella organisationer

1     Förenta Nationerna, förslagsanslag

2     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

3     Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

4     Europarådet, förslagsanslag

5     Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag

43 500000

21300000

7 700000

10826000

440000

83766000

 

C     Internationellt utvecklingssamarbete

1     Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2     Bilateralt utvecklingssamarbete, reservationsanslag

3     Information, reservationsanslag

4     Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5     Biståndsutbildningsnämnden {B\J}), förslagsanslag

6    Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag
1   Nordiska afrikainstitutet, förslagsanslag

8   Lån till personal inom biståndsförvallningen m. m., reservationsanslag

1707000000

3667007000

22000000

114488000 12500000

138700000 2105000

4000000 5667800000

2   Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 18

D    Information om Sverige i utlandet

1      Svenska institutet, reservationsanslag                                                                                       31500000

2      Sveriges Radios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag                                                                                                                      26767000

3    Övrig information om Sverige i utlandet,

reservationsanslag                                                                                                          ______ 8530000

66797000

E   Diverse

1    Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i uflandet m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                              3 312000

2    Bestridande av resekostnader för inom Förenta

Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag                                                        60000

3      Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes­politiska frågor                                        4794000

4      Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut,

reservationsanslag                                                                                                                     10213 000

5    Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll,

förslagsanslag                                                                                                                 ______ 8 435 000

26814000

Summa kr.    6489019000

 

Prop. 1980/81:100

IV. Försvarsdepartementet

A    Försvarsdepartementet m. m.

1      Försvarsdepartementet, förslagsanslag                                                                                    25 600000

2      Vissa nämnder m. m.,/ö/'j/fl.?fl/i.s7«g                                                                                      15 100000

3      Kommittéer m.n)., förslagsanslag                                                                                              5 100000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                  750000

5      Reglering av prisstegringar för det militära försvaret,

förslagsanslag                                                                                                                        1900000000

1946550000

B     Arméförband

Arméförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet,/ö/-,s/«.vrt/i.s/r;g                                                          3971000000

2            Materielanskaffning,/ö/-,j/fl.vflni/flg                                                                                 I 170000000

3            Anskaffning av anläggningar,/or.v/rtgifl«.v/ag                                                                     460000000

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag                                                                            148200000

5749200000

C     Marinförband

Marinförband:

1            Ledning och förbands verksamhet,/örv/«gi««,s/fl                                                              1283900000

2            Materielanskaffning,/ö/-5/fl.?fl«.?/fl                                                                                    657000000

3            Anskaffning av anläggningar,/ö/-.s7rt;?,vrt/!i/rtg                                                                 120400000

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag                                                                  _____ 75 000000

2136300000

D    Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet./o/-.v/«.?fl/i.v/ng                                                           2306200000

2            Materielanskaffning, förslagsanslag                                                                              *2 455 200 000

3            Anskaffning av anläggningar,/öri/flgirt/;,s/fl,g                                                                      236600000

4            Forskning och utveckling,/ö«/«g,vrt/i.v/(7                                                                          407 984000

5405 984000

E    Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1            Ledning och förbandsverksamhet,yo/i/rtg.sa/;.v/flg                                                            512540000

2            Materielanskaffning,/ö/-,v/«iJ,vrtrt,v/«;t?                                                                            77 800000

3            Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag                                                                        79700000

670040000

Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

20

 

F    Gemensamma myndigheter och funktioner

1      Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag

2      Försvarets sjukvårdsstyrelse,/or.v/rtg,jfl/).?/a

3      Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag

4      Försvarets materielverk, förslagsanslag

5      Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag

6      Försvarets radioanstalt,/öri/flgifl«5/«g

7      Värnpliktsverket, yor.?/fl,.v(7«5/fl

8      Försvarets rationaliseringsinstitut,/örv/fl,g,vrt/ji/flg

9      Försvarshögskolan, yow/fl;ia/;.?/«

 

10             Militärhögskolan, förslagsanslag

11  Försvarets gymnasieskola, förslagsanslag

12             Försvarets förvaltningsskola,/öri/osa/is/og

13             Försvarets läromedelscentral.yöri/rt.voni/fl

14             Krigsarkivet, förslagsanslag

15             Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16             Frivilliga försvarsorganisationer m.m., förslagsanslag

17             Försvarets datacentral, förslagsanslag

18             Anskaffning av anläggningar för försvarets forsknings­anstalt, förslagsanslag

92 650000

21865000

142 590000

520300000

267.300000

140850000

74000000

21440000

2560000

27000000

2400000

4900000

3 360000

4 840000 7600000

53 700000 8651000

»8 000 000 1404006000

 

Civilförsvar

Civilförsvar, förslagsanslag Civilförsvar:

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

Skyddsrum, förslagsanslag Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, förslagsanslag

271980000

11 000000

*200000000

68000000

550980000

 

H

Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslags­anslag

Beredskapsstyrka för PN-tjänst, förslagsanslag Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål, reservationsanslag

Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag Signalskydd, förslagsanslag Vissa teleanordningar, förslagsanslag Vissa skyddsrumsanläggningar, förslagsanslag Identitetsbrickor, förslagsanslag

 

2 725000

19730000

58000000

2260000

1050000

27 160000

1915000

805000

113645000

 

Beräknat belopp.

Summa kr.     17976705000

 

Prop. 1980/81:100

21

 

V. Socialdepartementet

A     Socialdepartementet m. m.

1      Socialdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte­mentets verksamhetsområde, reservationsanslag

16631000 27 500000

23000000 1520000

8700000

77351000

B    Allmän försäkring m. m.

1      Försäkringsöverdomstolen,/Örs/flg,yfl/ii/fl                                                                                7 108000

2      Försäkringsrätter, förslagsanslag                                                                                               31174000

3      Riksförsäkringsverket,/ö/-,v/rtg5ön5/fl                                                                                    129403000

4      Bidrag till försäkringskassornas förvaltningskostnader, förslagsanslag                                   330000000

5      Folkpensioner, förslagsanslag                                                                                              34630000000

6      Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,/öri/ogw/ni/og                                    1390000000

7      Ersättning lill postverket för pensionsutbetalningar,/öw/flg.vflAj.f/o                                       40000000

8      Bidrag till sjukförsäkringen,/öri/flgäfln.v/«g                                                                           3850000000

9      Vissa yrkesskadeersättningar m. m.,/örj/(7g.?(7«,v/flg                                                              2200000

40409885000

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m. förslagsanslag

Bidrag till föräldraförsäkringen,/ö/-5/«i'5o/7i/o Bidragsförskott, förslagsanslag Bosättningslån, reservationsanslag

5 145000000

17700000 670000000 895000000

50000000

6777700000

 

D    Sociala serviceåtgärder

1     Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag

2     Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

3     Bidrag till driften av förskolor och fritidshem, förslagsanslag

4     Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag

5     Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag

6     Barnmiljörådet, förslagsanslag

1   Nämnden för internationella adoptionsfrågor,/öri/«i-fl/ii/rtg

I 330000000 275000000

4140000000 29000000

1 240000000 2423000 2415000

7018838000

 

Prop. 1980/81:100

22

 

E     Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

1      Socialslyrelsen, förslagsanslag

2      Statlig kontroll av läkemedel m.m., förslagsanslag

3      Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förslagsanslag

4      Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut,/öri/rtg.yani/ag

124626000

37203000

2968000

13400000

 

Slalens bakteriologiska laboratorium:

5            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6            Driftbidrag, reservationsanslag

1       Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

8            Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

9            Utrustning, reservationsanslag

 

10          Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag

11  Statens institut för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag

12          Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag

13          Statens rättsläkarstationer/d/-,j/flg,yan,y/ag

14          Bidrag lill driften av en WHO-enhel för rapportering av läkemedelsbiverkningar,/öri/agäfl/ii/flg

1000

1000

17004000

3 266000

1495000

21767000 15 557000

2086000 16715000 16258000

1200000

251780000

F     Förebyggande hälso- och sjukvård

1      Allmän hälsokontroll,/örx/agsans/ag

2      Hälsoupplysning, reservationsanslag

3      Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

4      Åtgärder för atl förbällra kontinuiteten i hälso- och sjukvården, reservationsanslag

3251000

6250000

11 107000

5600000 26208000

 

G     Undervisningssjukhus m. m.

Karolinska sjukhuset:

1            Avlöningar till läkare, förslagsanslag

2            Driftkostnader, förslagsanslag

3            Utrustning, reservationsanslag

4            Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

5            Avlöningar till läkare, förslagsanslag

6            Driftkostnader, förslagsanslag

7            Utrustning, reservationsanslag

8            Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag

9   Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag

*134 175000

*691 177000

*22 000000

* 13000000

133520000

,   36091000

2746000

15000000

860352000

187 357000 *530OO00OO

* Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100

Vårdcentralen i Dalby:

10                        Förvaltningskostnader, förslagsanslag

11   Forsknings- och utbildningsverksamhet, reservationsan­slag

 

12          Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag

13          Lån till utländska läkare för viss eflerutbildning, reservationsanslag

14          Eflerutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., förslagsanslag

15          Vidareutbildning av tandläkare m. m., förslagsanslag

23

2234000 2400000

4634000 25688000

1000

2 582000 2410000

1613024000

H     Övrig sjukvård m. m.

1     Rättspsykiatriska stafioner och kliniker, förslagsanslag

2     Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag

3     Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag

4     Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m., reserva­tionsanslag

5     Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

6     Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig

m.m., förslagsanslag 1    Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare,/dr,Wfl,?5an-slag

64639000

220000000

*2 827 000000

34591000 29810000

5425 000

15025000 3196490000

 

177000000

I      Ungdomsvård m. m.

Ungdomsvårdsskolorna:

1            Driftkostnader, förslagsanslag

2            Engångsanskaffning av inventarier m.m., reservations­anslag

3            Personalutbildning, reservationsanslag

4    Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska med­
borgare, flyktingar m.m., förslagsanslag

202030000

460000 1309000        203799000

177000000

380799000

i     Alkoholpolitik och missbrukarvård

Statens vårdanstalter för alkohoimissbrukare:

1            Driftkostnader, förslagsanslag

2            Utrustning m.m., reservationsanslag

 

3      Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderings­hem m. m., reservationsanslag

4      Lån lill byggnadsarbeten vid vårdanstalter m.m., reservationsanslag

5      Bidrag till driften av värdanstalter och inackorderingshem m.m., förslagsanslag

50672000 1000

50673000

1760000

5500000

285 150000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

24

 

Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m.m.

förslagsanslag

Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,

reservationsanslag

Bidrag till organisationer m. m.

Upplysning och information på alkoholområdet,

reservationsanslag

96650000

1 100000 15 300000

20850000

476983000

K

Vissa åtgärder för handikappade

Kostnader för viss utbildning av handikappade, förslags­anslag

Statens handikappråd, förslagsanslag Statens hundskola, förslagsanslag Bidrag till driften av särskolor m.m., förslagsanslag Bidrag lill handikapporganisationer, reservationsanslag Kostnader för viss verksamhet för synskadade,/örs/agi-anslag

Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför­sändelser, förslagsanslag Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

16616000

1691000

1 890000

377800000

27250000

10517000

11992000 7700000

455456000

 

Internationell samverkan

Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internatio­nellt socialpolitiskt samarbete m.m., förslagsanslag

Vissa internationella resor, reservationsanslag Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag

13 491000 127000

200000

13818000

Summa kr.     60698332000

 

Prop. 1980/81:100

25

 

VI. Kommunikationsdepartementet

A    Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

15 290000

3800000

680000

19770000

B     Vägväsende

1      Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter,/ö/-i/ag.?(7/i.s/«g

2      Drift av statliga vägar, reservationsanslag

3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4      Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

5      Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6      Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag

7      Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

8      Tjänster lill utomstående, förslagsanslag

9      Statens vägverk: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

5950000

2814000000

900000000

374 300000

320000000

242000000

30000000

22800000

12 500000

4721550000

 

C     Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

3            Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag

 

4     Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, reservationsanslag

5     Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

33238000

1000

116306000

149545000

11989000 5 750000

 

D    Järnvägar

1     Statens järnvägar, reservationsanslag

2     Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.

167284000

1586500000

864500000 2451000000

 

E    Sjöfart

Sjöfartsverket

1      Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning, förslagsanslag

2      Isbrytning, förslagsanslag

3      Fartygsverksamhet, förslagsanslag

4      Sjöfartsmateriel m.m., reservationsanslag

5      Övrig verksamhet, förslagsanslag

311995000

154000000

27654000

34000000

3928000

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                                                         26

Övriga sjöfartsändamål

6      Handelsflottans pensionsanstalt                                                                                                        1 000

7      Bidrag lill vissa resor av sjöfolk,/dr.?/flg,sa/(i/flg                                                                         9000000

8      Handelsflottans kultur-och fritidsråd,/ör.9/ngsfl/K/(ig                                                                      1000

9      Ersättning till viss kanaltrafik,/örv/(7gifl/(.s7flg______________________________ 1000
10    Lån till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag                                     ____________ 40000000

580580000

F     Luftfart

1      Flygplatser m.m.. reservationsanslag                                                                                         79900000

2      Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag                                                                           5 500000

3      Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flyg­trafik på Gotland, förslagsanslag   13 300000

4      Statens haverikommission,/ör.s/£ig.'iaiis/ag                                                                                  1720000

5      Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten,

förslag.sanslag                                                                                                                               1000000

101420000

G    Postväsende

1      Posthus m.m., reservationsanslag                                                                                            222600000

2      Ersättning till postverket för befordran av tjänsteför­sändelser,/örv/«g,v«/i5/flg                     582 100000

3      Ersättning lill postverket för tidningsdistribution                                                                    60000000

864700000

H    Telekommunikationer

I    Teleanläggningar m.m., reservationsanslag                                                                 1295 100000

I       Institut m. m.

1      Transportrådet, förslagsanslag                                                                                                 11267000

2      Transportstöd för Norrland m. m.,/örj/c/g5(;/;.v/«g                                                                158000000

3      Transportstöd för Gotland, förslagsanslag                                                                              70000000

4      Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik,

förslagsanslag                                                                                                                            79000000

5    Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik,

förslagsanslag                                                                                                                           132 345000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

6             Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                                     69125000

7             Utrustning m. m., re.vervYifioni«n.s/flg                                                    4200000

8             Uppdragsverksamhet,/r;/'.v/«g.sY;//.v/«g                                                 19744000

9             Vädertjänst för luftfarten,/d«/rtgia/i,v/«g                                                 26565000           119634000

10   Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på

Grönland m.m., förslagsanslag                                                                                                   3 100000

II     Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag                                                                                   t 000

12            Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag                                                   24646000

13     Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservations­anslag                                                    500 OtX)

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                                                        27

14             Statens geotekniska institut,/(7/-,?/ogjf/«,?/flg                                                                                  1000

15             Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag                                                        6963000

16             Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag                                                       215000

17             Transportforskningsdelegalionen rÉ'.S('rv(7//o/7.V(r;«,y/ag,                                                   19328000

18             Kostnader för visst värderingsförfarande, förslagsanslag                                                                 1000

19             Kostnader för försök med riksfärdtjänst, reservationsanslag                                                   20000000

20      Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                 ______ 4452000

649453000

Summa kr.     10850857000

 

Prop. 1980/81:100

28

 

VII. Ekonomidepartementet

A

Ekonomidepartementet m. m.

Ekonomidepartementet, förslagsanslag Ekonomiska attachéer, förslagsanslag Kommittéer m.m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag

11482 000

1952 000

6700000

160000

20294000

1

2

3 4

5 6

7

8 9 10

Centrala myndigheter m. m.

Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, förslagsanslag Uppdragsverksamhet, jörslagsanslag

Folk- och bostadsräkning 19S0, förslagsanslag Konjunkturinstitutet, förslagsanslag Myntverket:

Förvaltningskostnader, /('>r.v/flg,T«/;5/«g

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag

Bankinspektionen, reservationsanslag Försäkringsinspektionen, reservationsanslag Statens krigsförsäkringsnämnd m.m., förslagsanslag

 

241870000

 

1000

241871000

 

20000000

 

11505000

7161000

 

1000

 

396000

7558000

1000

400000

65 000

281400000

C     Diverse

I    Lönsparande m. m., förslagsanslag

107500000

 

Summa kr.

409194000

 

Prop. 1980/81:100

29

 

VIII. Budgetdepartementet

A     Budgetdepartementet m. m.

1     Budgetdepartementet, förslagsanslag

2     Gemensamma ändamål för departementen, förslagsanslag

3     Kommittéer m. m., reservationsanslag

4     Extra utgifter, reservationsanslag

32605000

110334000

13 500000

625000

157064000

 

B     Statlig rationalisering och revision, m. m.

1     Statskontoret, förslagsanslag

2     Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag

3     Datamaskincentralen för administrativ databehandling, förslagsanslag

4     Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

5     Riksrevisionsverket, förslagsanslag

62753000 115000000

1000

4000000 56331000

238085000

 

C    Skatte- och kontrollväsen

1      Riksskatteverket, förslagsanslag

2      Stämpelomkostnader, förslagsanslag

3      Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

4      Kostnader för 1981 års allmänna fastighets­taxering, förslagsanslag

5      Ersättning fill postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag

214170000

1 770000

110000000

5000000

28200000 359140000

 

D    Bidrag och ersättningar till kommunerna

1     Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag, förslagsanslag

2     Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag

3     Skatlebortfallsbidrag lill kommuner m.fl.,/öw/agj-anslag

4     Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform, förslagsanslag

580000

*9 334000000

70000000

1455000000 10859580000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

30

 

Statlig lokalförsörjning

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

Inredning av byggnader för statlig förvaltning,

reservationsanslag

Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag

1000 275000000

30000000 55000000

360001000

 

F     Statlig personalpolitik m.m.

1     Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag

2     Statens löne- och pensionsverk, förslagsanslag

3     Statlig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

4     Avlöningar till personal på indragningsstat m.m., förslag.sänslag

5     Statens personalbostadsdelegation,ydr.v/rtgi'fl/ii/ag Personaladministration och personalutbildning:

 

6            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

 

8     Statens arbetsmarknadsnämnd, förslagsanslag

9     Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

 

10            Jämställdhet inom statsförvaltningen, förslagsanslag

11  Statens förhandlingsråd, förslagsanslag

12            Bidrag till stiftelsen Statshälsan, förslagsanslag

13            Viss förslagsverksamhet m.m., förslagsanslag

14            Vissa skadeersättningar m.m., förslagsanslag

15040000 1000

26849000 42 337000

1000

50000 962000

15041000 17483000

107000000

1000000

2152000

96575000

350000

100000

309900000

9 10 II 12

13

Övriga ändamål

Kammarkollegiet, förslagsanslag Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement, förslagsanslag

Viss informationsverksamhet, reservationsanslag Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering Bidrag till vissa internationella byråer och organisa­tioner m. m., förslagsanslag

Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

Bidrag till vissa investeringar, förslagsanslag Esportkreditbidrag, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m., förslagsanslag Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet, förslagsanslag

16812000 3 300000

1388000

1668000

1000000

595000

170000

10400000

85000000

1000

800000

2000000000

1950000 2123084000

Summa kr.     14406854000

Prop. 1980/81:100

31

 

IX. Utbildningsdepartementet

A    Utbildningsdepartementet m. m.

1      Utbildningsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommilléer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

26586000

18458000

609000

45653000

B     Kulturändamål

Allmänna kulturändamål Statens kulturråd:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet, reservationsanslag

 

3      Bidrag till kulturverksamhet inom organisafioner, reservationsanslag

4      Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

5      Bidrag till samisk kultur

6    Bidrag till konstnärer m.m., reservationsanslag
1   Inkomstgaranlier för konstnärer, förslagsanslag

8    Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag

Teater, dans och musik

9    Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

10             Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservationsanslag

11  Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

12             Regionmusiken, förslagsanslag

13             Regionmusiken: Inköp av instrument, reservationsanslag

14             Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag

15             Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag

16             Bidrag fill Musikaliska akademien. Statens musiksamlingar:

17             Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18             Bokinköp, utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag

19             Vissa bidrag lill teater-, dans- och musikverksamhet, reservationsanslag

Film

20      Statens biografbyrå, förslagsanslag

21             Filmslöd, reservationsanslag

10322000

4467000

10004000

11226000 1696000

25 387000 5 586000

34 279000

81 790000

161660000

35527000

81388000

840000

163143000

18 385000 1454000

8439000

720000

7814000

2295 000 24229000

 

Prop. 1980/81:100

32

 

Dagspress och tidskrifter

22            Presstödsnämnden, förslagsanslag

23            Stöd till dagspressen, förslagsanslag

24     Lån till dagspressen, reservationsanslag

25            Stöd till organisationstidskrifter,/örs/agä-fl/js/flg

26     Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

27     Stöd till tidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

Litteratur och folkbibliotek

28            Litteraturstöd, reservationsanslag

29     Bokhandelsstöd, förslagsanslag

30     Kreditgarantier till förlag och bokhandel, förslagsanslag

31            Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag

32            Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag

33            Bidrag lill regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Talboks- och punklskriftsbiblioteket:

34            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

35                          Produktionskostnader, reservationsanslag

36    Bidrag till Svenska språknämnden, förslagsanslag

Bildkonst 31   Statens konstråd, förslagsanslag

38              Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

39              Bidrag lill Akademien för de fria konsterna

40      Vissa bidrag till bildkonst, reservationsanslag

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar Riksarkivet:

41                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

42            Datamediekontroll m.m., reservationsanslag

43                          Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag

44    Landsarkiven, förslagsanslag

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

45                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

46            Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag

47    Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag
Arkivet för ljud och bild:

48            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

49            Insamlingsverksamhet, reservationsanslag

50    Bidrag till vissa arkiv
Riksantikvarieämbetet:

51                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

52                          Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reservationsanslag

 

53                          Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Statens historiska museer:

54                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

1815000

*298 300000

* 15000000

48000000

8264000

4575000

25678000

2700000

1000

2200000

17155000

10944000

8576000

11769000

1003000

1508000

16230000 1042000 5966000

23 488000 330000 275000

17601000

8890000 1495 000 1563000

5071000

427000

3635000

*33 782000

*5 457 000 12491000

13497000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                33

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer:

55                          Tekniska institutionen,/örs/ag.sflHi/flg                                                                                         1000 Statens konstmuseer:

56            Förvaltningskostnader,/ör.9/agäan.?/ag                                                                                25 201000

57         Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m.m.,
reservationsanslag                                                                                                                  3 220000

58    Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,

reservationsanslag                                                                                                                         966000

59     Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,

förslagsanslag                                                                                                                            10418000
Naturhistoriska riksmuseet:

60            Förvaltningskostnader,/ör5/flg,ya/?i/ag                                                                                25 240000

61                          Materiel m.m., reservationsanslag                                         1177000 Statens sjöhistoriska museum:

62                          Förvaltningskostnader,/öM/agia«i/ag                                                                                    10576000

63                          Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag                                                            1000

 

64      Etnografiska museet,/ör.j/ag,ja/(,j/«g                                                                                          11059000

65              Arkitekturmuseet, förslagsanslag                                                                                                1112000

66      Bidrag till Nordiska museet,/ö/i7agifl77j/flg                                                                             27 561000

67      Bidrag till Tekniska museet,/öri/agjrt/?i/flg                                                                                 5 849000

68              Bidrag till Skansen,/öri/og.?a«i/flg                                                                                                 7 304 000

69      Bidrag till vissa museer                                                                                                              4 225 000

70      Bidrag till regionala museer,yd«/agjfl«j/aj?                                                                                24012000

71              Riksutställningar, reservationsanslag                                                                                         14728000

72              Inköp av vissa kulturföremål,/ör.v/ng.van.v/ag                                                                              100000

Ungdoms- och nykterhetsorganisalioner Statens ungdomsråd:

73                          Förvaltningskostnader,/dri/«gio«.?/flg                                                                                    1730000

74                          Utrednings- och informationsverksamhet,

reservationsanslag                                                                                                                    960 000

75     Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m..

förslagsanslag                                                                                                                           40995000

76    Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

.förslagsanslag                                                                                                                           91510 000

77     Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna,

reservationsanslag                                                                                                                      7 000 000

78              Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, reservationsanslag           2 170000

79              Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.,

reservationsanslag                                                                                                                    14 029 000

1630523000

C     Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1       Skolöverstyrelsen,/ö/i/agia/).s/ag                                                                                            119273000

2       Länsskolnämnderna, förslagsanslag                                                                                         59449000

3       Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m.m.,

reservationsanslag                                                                                                                        825 000

4    Statens institut för läromedelsinformation,/ör/agia/w/ag                                                            1093000

3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 34

5      Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag                                                               3600000

6      Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,

fiirslagsanslag                                                                                                                              1806 000

För skolväsendet gemensamma jrågor 1   Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

reservationsanslag                                                                                                                    35 857 000

8       Fortbildning m.m.. reservationsanslag                                                                                     71956000

9       Bidrag till studie- och yrkesorientering m.m.,

jörs lagsanslag                                                                                                                          114 255 000

10             Särskilda åtgärder på skolområdet                                                                                         200139000

11  Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom

utbildningsväsendet,/ö/-.v/ag.va;(.?/ag                                                                                         I 820000

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

12    Bidrag till driften av grundskolor m.m.,

.förslag.sanslag                                                                                                                    12 021 000 000

13             Information om läroplan för grundskolan, reservationsanslag                                                   5 600000

14             Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.,

jörs lagsanslag                                                                                                                            21 180000

15     Sameskolor,/(;/i/ai'.va/7.v/ag                                                                                                      10822000
Specialskolan m. m.:

16                         Utbildningskostnader, yörs7a,t,'ia/?,s7ag                                                                           136926000

17   Utrustning m.m., reservationsanslag                                                                                      4 123000

18                         Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag                                                                     9047000

Gymnasiala skolor m. m.

19              Bidrag till driften av gymnasieskolor, yd7-.v/agja77.?/ag                                                    3 584000000

20      Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,

förslagsanslag                                                                                                                                     1000

21              Bidrag till driften av riksinternatskolor, 7(:>/-.s7agia/7.s7ai'                                                     10842000

22              Bidrag till Bergsskolan i Filipstad. förslagsanslag                                                                      2 189000

23              Bidrag till driften av vissa privatskolor, /ö/-.s7flgia//,v/ag                                                         19603000

24              Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning,

reservationsanslag                                                                                                                    21752000

25     Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m..

.förslag.sanslag                                                                                                                            2 000 000

Investeringsbidrag

26     Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                          259 962 000

27     Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m..

förslagsanslag                                                                                                                            41285000

16766405000

D     Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m. Universitets- och högskoleämbetet:

1            Förvaltningskostnader,/(>ri/ag.?a77.s-/ag                                                                            53 593000

2            Utredningar m. m., 7ri£'7ia//(;77ia/7.v/ag                                                                               3 299000

3    Regionstyrelserna för högskolan,/dr.v/ag.a/i.s/ag                                                                      11019000

 

Prop. 1980/81:100

35

 

4   Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
förslagsanslag

Utbildning och forskning inom högskolan m.m.

5     Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

6     Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

1    Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

8      Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslig

9      Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

 

10            Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

11  Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m., för.slagsanslag

12  Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

13  Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

14            Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

15  Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

16            Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

17            Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

18  Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

19            Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

20            Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. reservationsanslag

21            Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

22            Temaorienterad forskning, reservationsanslag

23            Vissa tandvårdskostnader,/«r.?/agia7),5/ag

24            Kungl. biblioteket, reservationsanslag

25            Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

26     Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, förslagsanslag

27            Lån till studenlkårlokaler. reservationsanslag

28            Redovisningscentralerna vid universiteten, förslagsanslag

29     Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, förslagsanslag

30            Ersättning till vissa lärarkandidater, 7dr,v/ag,sa;7,v/ag

31            Ersättning åt vissa opponenter vid dispulationer, förslagsanslag

32            Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m., förslagsanslag

 

33              Utbildningsbidrag för doktorander, y(7ri/ag,sa/7.v/ag

34              Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m.m., reservationsanslag

35              Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

36              Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan

Vissa forskningsändamål

37              Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

38              Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

7787000

495416000

221081000

*337 558000

592 297000

147 361000

308662000

147431000

12200(K)0

106950000

8 287000

10453000

124023000

*307 272000

46 727000

11 551 000

255684000

270611000

6810000

59076000

314.59000

2 173000

711371000 1000 1000

1000 63 267000

2 700000

4650000 78 144000

14635000

36411000

3400000

37018000 .59027000

Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

36

 

39 40 41

42

43 44 45 46

47

48 49

50

Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m., reservationsanslag

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning,

reservationsanslag

Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,

förslagsanslag

Forskningsinstitutet för atomfysik:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Materiel m.m., reservationsanslag Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

Bidrag till Vetenskapsakademien, reservationsanslag Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag

Bidrag till ElSCAT Scientific Association, förslagsanslag

 

122449000

255 142 000

10227000

29070000

10197000

2090000

9381000

2 128000

716000

7438000

3000000

700000

5041944000

 

E     Vuxenutbildning

1    Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges
Utbildningsradio AB, reservationsanslag
Statliga skolor för vuxna:

2            Utbildningskostnader, förslagsanslag

3            Undervisningsmateriel m.m., reservationsanslag

 

4     Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m., förslagsanslag

5     Bidrag till studieförbund

6     Bidrag till studiecirkelverksamhet, 7firi7agia77i/ag

7     Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., jÖrslagsanslag

8     Bidrag till driften av folkhögskolor m. m., förslagsanslag

9     Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag

 

10             Bidrag till viss central kursverksamhet, förslagsanslag

11  Bidrag till kontakttolkutbildning,/Ör5/agiani/ag

108570000

10293000 6451000

652844000

*43 287 000

*738628000

*110241 000

368431000

1000

26978000

8038000

2073762000

 

Studiestöd m.m.

Centrala studiestödsnämnden m.m., förslagsanslag Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag Studiehjälp m. m., förslagsanslag Studiemedel m. m., förslagsanslag Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag Timersättning vid grundutbildning för vuxna, förslagsanslag Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag 8    Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, förslagsanslag

Beräknat belopp.

64 188000

19772000

1050000000

2672000000

544 100000

43 000000

200000

2795000 4396055 000

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                37

G     Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

1      Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag                                                                   3509000

2      Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                            11 425 000

3    Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige,

reservationsanslag                                                                                                                         544 000

4    Bidrag lill svenska institut i utlandet                                                                                          1 791 000

Nordiskt kulturellt samarbete

5      Nordiska ministerrådels kulturbudget,/ö7-5/ag,?a/75/ag                                                        *26252000

6      Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m.,

reservationsanslag                                                                                                                     10291 000

53812000

H    Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål

1      Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, reservationsanslag         170 000 000

2      Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., reservationsanslag          165 000 000

335000000

Summa kr.    30343154000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

38

 

X.  Jordbruksdepartementet

A   Jordbruksdepartementet m. m.

1      Jordbruksdepartementet, förslagsanslag

2      Lantbruksrepresenlanler, förslagsanslag

3      Kommilléer m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

 

16172000

2572000

16800000

500000

36044000

B    Jordbrukets rationalisering m. m.

1 ' Lantbruksslyrelsen,/ö«/ag5a7i,y/ag                                                                                             39010000

2      Lantbruksnämnderna,/örj/ag5a7K/ag                                                                                        198504000

3      Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m., förslagsanslag                                        5323000

4      Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag                                                     59000000

5      Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag                                                       1000

6      Lån med uppskjuten ränta, reservationsanslag                                                                                   1 000

7      Täckande av förluster på gmnd av statlig kreditgaranti,/ö/-5/ag.ja«i/ag                                       1 500000

8      Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m., förslagsanslag                                            2000000

9      Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen                                                                         1266000

 

10             Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., reservationsanslag                                                  1 100000

11  Befrämjande av husdjursaveln m.m., reservationsanslag                                                           1020000

12             Slalens hingsldepå och sluteri: Uppdragsverksamhet,/dr.y/agia775/ag                                              1000

13  Bidrag lill statens hingstdepå och stuteri, reservationsanslag                                                      2200000

14             Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag                                                       215 000

15  Främjande av rennäringen, reservationsanslag                                                                             1480000

16             Kompensation för bensinskatt till rennäringen                                                            _______ 945 000

313566000

C     Jordbruksprisreglering

1      Slalens jordbruksnämnd,/öri/agia/ji/ag                                                                                       22 947000

2      Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/ör5/agiaA7j/ag                                                         2091000

3      Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag                                          *4 156000000

4      Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag                                        17000000

5      Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

m.m., förslagsanslag                                                                                                                 85 725000

6      Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,/ö/-,y/agÄani/ag                                                          199000000

7      Bidrag lill permanent skördeskadeskydd                                                                                  20000000

8      Administration av permanent skördeskadeskydd m.m., förslagsanslag       _____________ 38 197000

4540960000

D

1

2 3

Skogsbruk

Skogsstyrelsen, förslagsanslag                                                                                                 23 061 000

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna,/örs/ag5a«5/ag                                                                      *86681000

Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m., förslagsanslag                                     *3620000

Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                39

4      Bidrag till skogsvård m.m.,/ö7-Ä/ag5a77i/ag                                                                        *120000000

5      Stöd till byggande av skogsvägar,/dr,s/ag,va77i/ag                                                                   30000000

6      Främjande av skogsvård m.m., 7-É'ie7va/7'o/75a/7.v/ag                                                           1 000000

264362000

E    Fiske

1      Fiskeristyrelsen,/öri/ag5a/7i/ag                                                                                                 20901000

2      Statens lokala fiskeriadministration,/ö7-j/ag.?a/7J'/ag                                                                 9356000

3      Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag                                                       500000

4      Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag                                                               430000

5      Bidrag till fiskehamnar m.m., reservationsanslag                                                                        9625000

6      Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,7Ö/-.s/agia«.s/ag                                                                     20000

7      Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reservationsanslag                                           2 165 000

8      Bidrag till fiskets rationalisering m.m., förslagsanslag                                                                6000000

9      Fiskerilån, reservationsanslag                                                                                                   25000000

 

10            Fiskberedningslån, reservationsanslag                                                                                      10000000

11  Fiskredskapslån, re,yen'a/7'o77.sa/7i/ag                                                                                       500000

12  Täckande av föriuster vid slallig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag                                            1000

13            Kostnader för fiskeutredningar i vallenmål m. m., förslagsanslag                                                     1000

14            Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag                                            100000

15  Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten,

reservationsanslag                                                                                                                             1000

16    Prisreglerande åtgärder på fiskets område,/ö;-.s/agja/7,?/ag                                           ________ * 1 000

84601000

F     Service och kontroll

'   1    Statens livsmedelsverk,/ö/-i/ag5a«j/ag                                                                                       50676000

2     Täckande av vissa kostnader för köttbesiklning vid kontrollslakterier, förstagsamitag             26072000

3     Statens veterinärmedicinska anstalt,/ö/-i/ag.va/7.s/ag                                                                56105 000

4     Weterinärstaten, förslagsanslag                                                                                                 52 531000

5     Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m., förslagsanslag                                  10000000

6     Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/ö/-5/ag.?a/7.?/ag                                                      1000

7     Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag                                                                4759000

8     Bekämpande av växtsjukdomar,/ö/-j/ag,?a/is/ag                                                                             200000

9     Statens lanlbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                                     1000

10             Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium, reservationsanslag                                       6162000

11  Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/ow/ag5a«,?/ag                                                     1000

12             Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag                                                            4978000

13  Statens västsortnämnd, förslagsanslag                                                                                         292000

211778000

G     Utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet:

1            Förvaltningskostnader,/ör5/ag,sa775/ag                                                 291813000

2            Driftkostnader, reservationsanslag                                                        142448000

' Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

40

 

3            Lantbruksdriften, förslagsanslag

4            Djursjukhuset i Skara, förslagsanslag

7 8

9 10

5     Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. reservationsanslag

6     Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag Jordbruksforskning, reservationsanslag Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, reservationsanslag

12

Bidrag till växtförädling, reservationsanslag Skoglig forskning, reservationsanslag Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds-förädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservationsanslag

13

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag

1000 626000

434 888000

5000000

22000000 * 17082000

2 300000 24600000 *9 150000

4 350000

7 950000

497000 527817000

 

H    Miljövård

1      Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2      Statens strålskyddsinstitut,7(?ri/ag.?a77.v/ag

3      Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag

4      Miljövårdsinformation, reservationsanslag

5      Mark för naturvård, reservationsanslag

6      Vård av naturreservat m.m., reservationsanslag 1    Miljövårdsforskning, reservationsanslag

 

8      Slrålskyddsforskning, reservationsanslag

9      Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet, reservationsanslag

 

10          Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor, reservationsanslag

11  Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m., reservationsanslag

12          Program för övervakning av miljökvalitet, reservationsanslag

13  Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m., förslagsanslag

14          Stöd till miljöskyddsteknik, m.m., reservationsanslag

15  Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, reservationsanslag

16          Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m., förslagsanslag

17          Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

18          Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

76434000

12 503 000

5802000

4 200000
20000000
23 500000
40300000

1750000

6400000

4000000

9700000

8200000

30000000 69000000

23000000

5 300000

10000000 2000000

352089000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                41

I      Idrott och friluftsliv

1      Stöd till idrotten, reservationsanslag                                                                                      151350000

2      Stöd till friluftslivet m. m.,/■e,?erva?70/i,?a7i,s/ag                                                      _____ 34700000

186050000

J     Diverse

1    Bidrag vid föriust på grund av naturkatastrof m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                       1000000

2    Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                            13 133000

3    Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätt­
ningar, förslagsanslag                                                                                                    _________ 5000

14138000

Summa kr.      6531405000

4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100

 

Prop. 1980/81:100

42

 

XI. Handelsdepartementet

A    Handelsdepartementet m.m.

1      Handelsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag

5      Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag

6      Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag

14 960000

4500000

165000

470000

475000

*39000000

59570000

B    Främjande av utrikeshandeln m. m.

1      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

2      Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

3      Sveriges turistråd, reservationsanslag

4      Interamerikanska utvecklingsbanken,/ö/-.?/ag.va77.v/ag

5      Importkontorel för u-landsprodukter,/ör,?/ag,sa/i,y/ag

138350000

1000

38000000

19000000

1000

195352000

 

Kommerskollegium m. m.

Kommerskollegium, förslagsanslag

Bidrag till vissa internationella byråer m.m.,

förslagsanslag

Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag

Bidrag till internationell råvarulagring, förslagsanslag

26925000

4830000

1235000

275 000

33265000

 

D    Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen, förslagsanslag

2      Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3      Statens pris- och kartellnämnd, 7or,5'/agia/7.v/a

4      Konsumentverket: Förvaltningskostnader,/ö/-,s/o,5a//i/ag

5      Allmänna reklamationsnämnden,/ö7-,?/rtja/7.y/a

6      Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd, förslagsanslag

2057000

3740000

28235000

38400000

7 105000

20000000

99537000

 

E     Patent- och registreringsverket m.m.

1     Patent- och registreringsverket,/öw/aiawi/a,

2     Särskilda kostnader för förenings- m.fl. register, förslagsanslag

3     Lån lill den europeiska patentorganisationen, reservationsanslag

89990000

5 300000 2500000

97790000

Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                43

F     Ekonomiskt försvar

1    Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                                                                     31 230000

2      Drift av beredskapslager,/öri/ag.sa77.?/a                                                                              *138680000

3      Beredskapslagring och Industriella åtgärder, reservationsanslag                                          *144 100000

314010000

G    Tullverket

Tullverket:

1      Förvaltningskostnader,/ö/-5/agia«.?/a;                                                                                    586365000

2      Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag                                                                       1000000

3      Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag                                            ______ 1 000000

588365 000

Summa kr.      1387889000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 44

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1      Arbetsmarknadsdepartementet,/öri/ag5fl/jj/a                                                                             19970000

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag                                                                                      13 584000

3      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                   220000

4      Internationellt samarbete, förslagsanslag                                                                                     6825000

5      Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag                                                                                             3655000

6      Jämställdhet mellan kvinnor och män, reservationsanslag                                            ______ 4425 000

48679000

B     Arbetsmarknad m. m.

1      Arbetsmarknadsservice,/ö/j/ag.?a«,9/ag                                                                                1055 873000

2      Bidrag till arbetsmarknadsutbildning                                                                                    2195 182000

3      Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag                                                         2193 900000

4      Kontant stöd vid arbetslöshet,/o7-ä/aia«i/ag                                                                         1522527000

5      Totalförs vars verksamhet,/ör.?/a5a/7,s/ag                                                                                86378000

6      Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning,

reservationsanslag                                                                                                                        3000000

7    Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning,

reservationsanslag                                                                                                                              1000

8      Arbetsdomstolen, förslagsanslag                                                                                                 5001000

9      Statens förlikningsmannaexpedition,/(7r,y/ag5a/7,s/a                                                                  1394000

10    Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag                                                                                                                                  30 000

11     Särskilt sysselsättningsbidrag till Svenska Rayon AB, reservationsanslag   _____________ 5000000

7068286000

C     Arbetsmiljö

1       Arbetarskyddsstyrelsen,/öw/a;ia77j/a                                                                                   133 509000

2       Yrkesinspektionen,/ö/i/aia77j/ag                                                                                             111678000

3       Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

reservationsanslag                                                                                                                 1504030000

4       Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag, förslagsanslag                                                            2054000000

5       Bidrag lill yrkesinriktad rehabilitering                                                                                     587400000

4390617000

D    Invandring m. m.

1      Statens invandrarverk, förslagsanslag                                                                                        47284000

2      Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag                                                                                    110360000

3      Åtgärder för invandrare,/■e.VÉ'n'a//077i'a/7,s/ag                                                                      15 110000

4      Översätlningsservice,/ör,v/a;?,?a77i/ag                                                                                          500000

173254000

Summa kr.     11680836000

 

Prop. 1980/81:100

45

 

XIII. Bostadsdepartementet

A     Bostadsdepartementet m. m.

1      Bostadsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. reservationsanslag

18890000

10000000

300000

260000

29450000

B    Bostadsförsörjning m. m.

1      Bostadsstyrelsen, förslagsanslag                                                                                              40 376000

2      Länsbostadsnämnderna,/ör,y/a.?fln5/a                                                                                      37330000

3      Lån till bostadsbyggande, reservar(V>7i5a«5/ag                                                                  5 700000000

4      Räntebidrag m.m.,/öri/aiani/ag                                                                                               7100000000

5      Eftergift av hyresförlustlån,/ör5/ag5fl/)i/ag                                                                             100000000

6      Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, reserva­tionsanslag                     12000000

7      Bostadsbidrag m.m., förslagsanslag                                                                                       1100000000

8      Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.,/örs/agrani/ag                                                        120000000

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön, reservationsanslag                                                              I 000

 

10             Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler, re5é'rvar7077ia77i/ag                          25000000

11  Lån till allmänna samlingslokaler,/-«'.sé'7-va//on.va77i/ag                                                       13 000000

12             Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler,

reservationsanslag                                                                                                                     12000000

13             Lån till kommunala markförvärv, reservationsanslag                                                                72000000

14             Lån till inventarier i vissa specialbostäder, reservationsanslag                                                     720000

15             Byggnadsforskning                                                                                                                    8 500000

16             Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m., reservationsanslag                         *31 000000

17             Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

m.m., reservationsanslag                                                                                                       *800000000

18    Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen, reservationsslag   ______________ 5000000

15176927000

C    Planväsendet

1      Statens planverk, förslagsanslag

2      Bidrag till översiktlig planering m. m.

reservationsanslag

29976000 2000000

31976000

* Beräknat belopp.

5    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100

 

Prop. 1980/81:100

46

 

D    Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteriet:

1           Vissa allmänna myndighetsuppgifter, förslagsanslag

2           Förrättnings- och uppdragsverksamhet,/örs/ag.s«jii/ag

3           Mätning och kartläggning, reservationsanslag

4           Försvarsberedskap, reservationsanslag

5           Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6           Utrustning, reservationsanslag

44863000

1000

65286000

2093000

7310000 3 500000

123053000

Summa kr.     15361406000

 

Prop. 1980/81:100

47

 

XIV. Industridepartementet

A     Industridepartementet m. m.

1     Industridepartementet, /ör.s/ag.sa77i/a,g

2     Teknisk attaché, förslagsanslag

3     Kommittéer m.m., reservationsanslag

4     Extra utgifter, reservationsanslag

5     Bidrag lill vissa internationella organisationer, förslagsanslag

6     Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län, reservationsanslag

29931000 505 000

39000000 447000

204000

1 750000

71837000

34990000

 

5037000

40027000

 

95000000

 

1000

 

75000000

 

1000

 

56385 000

 

1000

 

10000000

 

4500000

 

9924000

 

1000

 

1000

 

14 100000

 

*2 752 000

 

30000000

 

180000000

 

10000000

 

10000000

 

537693000

10

11

12

13

14

15 16

17

18 19

Industri m. m.

Statens industriverk: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Utredningar m.m., reservationsanslag

Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m., reservationsanslag

Täckande av föriuster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder, förslagsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga industri-garantilån m.m., förslagsanslag Sprängämnesinspektionen,/ör5/ag,?a«i/ag Branschfrämjande ålgärder, reservationsanslag Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till förelag inom vissa industribranscher, reservationsanslag Täckande av föriuster på grund av strukturgaranlier till företag inom vissa industribranscher; förslagsanslag Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna, förslagsanslag Bidrag till företagsinriklad fortbildning, reservationsanslag Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag, förslagsanslag

Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin, förslagsanslag

Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

Främjande av hemslöjden, reservationsanslag Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektions­industrin, reservationsanslag

* Beräknat belopp.

 

»rop. 1980/81:100

48

 

C     Regional utveckling

Regionalpolitiskt stöd:

1            Bidragsverksamhet, förslagsanslag

2            Lokaliseringslån, reservationsanslag

 

3      Åtgärder i glesbygder, reservationsanslag

4      Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m.. förslagsanslag

5      Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering, reservationsanslag

402 200000

600000000      1002200000

100000000

1000

35000000

1137201000

D    Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1            Geologisk kartering samt information och dokumentation, reservationsanslag

2            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

3            Prospektering m.m., reservationsanslag

4            Utrustning, reservationsanslag

5    Bergsstaten, förslagsanslag
Statens gruvegendom:

6            Prospektering och brytvärdhetsundersökningar, reservationsanslag

7            Egendomsförvallning m.m.,/ö/-i/ag.?a/7.v/ag

8    Delegationen för samordning av havsresursverksamheten,
reservationsanslag

 

35 617000

 

1000

 

7969000

 

5000000

48587000

 

1799000

72077000

 

6 371000

78448000

 

2217000

 

131051000

 

Energi

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

reservationsanslag

Statens elektriska inspektion, förslagsanslag

Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader,/ö/-5/agia77.v/a4' Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservations­anslag

Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m., reservationsanslag

Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration AB, reservationsanslag

Solmålning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag

1000 1000

■1750000000 *6317000

2000 * 165000

*1000 *4 500000

*1000

*7 000 000

* 1786000 1769772000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

49

F    Teknisk utveckUng m.m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

M76550000

 

 

*1000

 

* 13 200000

489751000

 

 

169000000

 

 

1000

 

 

33 189000

 

 

6000000

 

 

1000

 

 

4837000

 

 

1.500000

 

 

2 100000

 

 

8380000

 

 

*1000

 

 

*1000

 

 

16250000

 

 

18750000

sanslag

—

10000000 759761000

1            Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2            Drift av forskningsstalioner, förslagsanslag

3            Utrustning, reservationsanslag

 

4     Europeiskt rymdsamarbete m.m., förslagsanslag

5     Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6     Bidrag till stålens provningsanstalt, reservationsanslag

7     Statens provningsanslalt: Utrustning, reservationsanslag Marintekniska institutet:

 

8            Uppdragsverksamhet, /o«/ag.sa/7.v/ag

9            Bidrag till verksamheten, reservationsanslag

10        Utrustning, reservationsanslag

11  Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

12            Bidrag till Standardiseringskommissionen

13            Energiforskning, reservationsanslag

14            Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag

15  Utvecklingsbidrag till Dalasaab AB, reservationsanslag

16            Medelstillskott till Dalasaab AB, reservationsanslag

17  Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m., reservationsanslag

G

Statsägda företag

Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal, förslagsanslag Kostnader för kronotorp, förslagsanslag Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning, reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen, förslagsanslag Betalning av ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, reservationsanslag Lån till ett nytt handelsstålbolag för rekonstruktions­ändamål, reservationsanslag

63000 2200000

69700000

1000

42 300000

200000000 314264000

 

Beräknat belopp.

Summa kr.      4721579000

 

Prop. 1980/81:100

50

 

XV. Kommundepartementet

A    Kommundepartementet m. m.

1      Kommundepartementet, /öri/ag,rarti7ag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

10587000

10000000

175000

20762000

B    Länsstyrelserna m. m.

1      Länsstyrelserna, förslagsanslag

2      Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag

3      Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4      Civilbefälhavarna, förslagsanslag

1 563 111 000

587 149000

436736000

9704000

2596700000

 

C    Kyrkliga ändamål

1      Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m.: Förvaltningskostnader,/öri/agsanj/a'

2      Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag

3      Vissa ersättningar till kyrkofonden

4      Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag

5      Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag

6      Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka, reservationsanslag

7      Bidrag till ekumenisk verksamhet

8      Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

9      Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reservationsanslag

 

10            Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

11  Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund, reservationsanslag

10229000 140000

5051000 958000

2 790000

1800000 380000 421000

40000 31000000

11800000 64609000

 

D

1

2 3

Räddningstjänst m. m.

Statens brandnämnd, förslagsanslag

Beredskap för oljebekämpning till havs m.m., förslagsanslag Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m., förslagsanslag Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag

12249000 *7 746000

5155000 473000

25 623000

Summa kr.

2707694000

* Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100

51

XVI. Riksdagen och dess verk m. m.

5 6

7 8

9 10 11 12

13 14

Riksdagen

Riksdagen: Arvoden m.m. lill riksdagens ledamöter, förslags­anslag

Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige, förslagsanslag

Parlamentariska delegationer, förslagsanslag Bidrag till studieresor, reservationsanslag Representation m. m., förslagsanslag Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag

Bidrag lill Sällskapet Riksdagsmän och forskare Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet Kontorshjälp till riksdagsledamöter, förslagsanslag Pensioner åt f d. riksdagsledamöter m.fl., förslagsanslag

Stöd till partigrupper, förslagsanslag Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag

55613000

15048000

1065000

2846000 450000 196000 325000

321000

115000

30000

2900000

10650000 1447000

400000

91 406000

91406000

Den inre riksdagsförvaltningen

Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Kostnader för riksdagstrycket m.m., förslagsanslag Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet, förslagsanslag Nytt riksdagshus, reservationsanslag

83909000 17500000

240000

676000 150000000

252325000

252325000

C     Allmänt kyrkomöte

1    Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag

1000

 

D    Riksdagens verk

Riksgäldskontoret:

1           Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2           Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. förslagsanslag

32624000 30403000

 

Prop. 1980/81:100

52

 

Administrationskostnader för lönsparandel, förslagsanslag

Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt, förslagsanslag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

760000

 

1000

63788000

 

12520000

 

5812000

3976000

 

3940000

7916000

 

90036000

 

E    Diverse

I    Kommittéer m.m.,/örs/agsöMi/ag

100000

 

Summa kr.

433868000

 

Prop. 1980/81:100                                                                     53

XVII, Räntor på statsskulden, m. m.

1    Räntor på statsskulden, m.m., förslagsanslag                                          26300000000

 

Prop. 1980/81:100                                                                     54

XVIII. Oförutsedda utgifter

1    Oförutsedda utgifter,/öri/agM/i.f/ag                                                             1000000

 

Prop. 1980/81:100

55

Bilaga

till huvudtiteln Räntor på statsskul­den, m. m.

Förslag till

stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1981/82

Utgifter

A     Räntor på statsskulden a    Räntor på upplåning inom landet

1     Ränta på räntelöparide obligationslån, förslagsvis

2     Vinster på premieobligationslån, förslagsvis

3     Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis

 

4      "'           "'   sparobligationer, 7(J/'5/agiV7s

5      "           "   av staten övertagna län, yr>rä/ag.?v(.v

6      "          "   lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis

1   Årlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s. k. Guadelouperäntan)

8      Ränta pä köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm

9      Ränta på konung Cari XllLs hemgiftskapital

 

10            "        "   kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis

11  Ränta på skattkammarväxlar,/o/-i/ag5V7s

10185000000

1490500000

113000000

1 100000000

100000

375000000

300000

90000 7500

200000000 4.500000000    17963997500

 

b   Räntor på upplåning i utlandet

1      Ränta på upplåning i utlandet för statens vattenfalls verk,/ö/-i7agir(.v

2      Ränta på krediter hos internationella banker, förslagsvis

3      Ränta på lån på den internationella kapitalmarknaden,/öT-i-Zagii/i-

c    Ränta på beräknad ny upplåning inom och utom landet, .förslagsvis

B     Kapitalrabatter, kursförluster m.m.

1      Kapitalrabatter, förslagsvis

2      Kursförluster, förslagsvis

3      Valutaförluster, förslagsvis

 

17800000'

 

1572500000-

 

2293400000'

3883700000

4707003500

 

26554701000

1000

 

1000

 

1000

3000

 

Anm. Valulaomvandllng har skett lill kurser 1980-09-30.

' Motsvarar US $ 1.8 milj. och Bfr. 72.5 milj.

-        ••        US$377.1 milj.

'         ••        DM248,1 milj.. US $300.3 milj..Sfr, 79,8 milj..

HO. 28,4 milj., Yen 7923 milj. och FP .M,5 milj.

 

Prop. 1980/81:100

56

C    Diverse utgifter

190000000 65000000

3200000 100000

1     Försäljningsprovisioner m.m., förslagsvis

2     Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

3     Kostnad för börsnolering av obligationslån, förslagsvis

4     Övriga diverse utgifter, förslagsvis

258300000

 

Summa kr.

26813004000

Inkomster

 

 

A     Räntor

 

 

1    Ränta på uppköpta obligationer

17 000000

 

2    "         "   rörliga krediter

400000000

 

3    "         "   kortfristig utlåning till banker m.fl.

1000

 

4   "         "   övriga utlånade medel

9000000

426001000

B     Uppgäld, kursvinster m.m.

 

 

1    Uppgäld

1000

 

2    Kursvinster

1000

 

3   Valutavinster

1000

3000

C    Diverse inkomster

 

 

1    Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

15000000

 

2   Dragningslistor på premielånen

300000

 

3   Avgift för fartygskreditgaranti m. m.

70700000

 

4   Övriga diverse inkomster

1000000

87000000

 

 

513004000

Underskott att föras av på statsbudgeten

 

26300000000

Summa kr.     26813004000

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                57

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krön­mark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wir­tén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82

Statsråden föredrar de förslag till riksdagen i frågor om statens inkoms­ter och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 samt inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifika­tioner av inkomster oeh utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1981/ 82.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-22.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1 tili budgetpropositionen 1981                                 Prop. 1980/81:100

Bilaga 1

Finansplanen

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET                           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser finansplanen

1    Den allmänna bakgrunden

Jag har tidigare vid flera tillfällen och senast i besparingspropositionen (prop. 1980/81:20) redogjort för de olika balansbrister som kännetecknar den svenska ekonomin och de bakomliggande orsakerna härtill. Till bety­dande del är vårt lands ekonomisk-politiska svårigheter av långsiktig struk­turell natur. På en rad punkter har utvecklingen i Sverige under 1970-talet varit mindre gynnsam än i flertalet jämförbara länder. Vi har haft en långsammare ökning av såväl industriproduktionen som den totala produk­tionen och en svagare exporttillväxt än genomsnittet inom OECD-områ­det.

Delvis sammanhänger utvecklingen med vårt stora oljeberoende, som lett till att höjda oljepriser drabbat oss hårdare än flertalet andra länder. Som ett litet land med en stor exportsektor har den svaga efterfrågeutveck­lingen på världsmarknaden också påverkat oss mer än större länder med en relativt sett mindre utrikeshandel. Delvis måste dock orsakerna till den svaga svenska utvecklingen sökas inom landets gränser: — Den inhemska efterfrågan har under en följd av år ökat långt snabbare än tillväxten av våra resurser. Det gap mellan produktion oeh total konsumtion — privat och offentlig — som uppstod i samband med den s.k. överbryggningspolitiken 1975 och 1976 har därefter bestått och vi har idag en alltför stor samlad konsumtion i förhållande till produk­tionen. 1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga I

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                    2

-     Den offentliga sektorn har tagit i anspråk en snabbt växande andel av våra tillgångar i form av arbetskraft och kapital. Industrisysselsättning­en har minskat medan den offentliga sysselsättningen snabbt ökat. Den kommunala konsumtionsökningen har under 1970-lalet varit ungefär dubbelt så snabb som den totala resurstillväxten.

-     För att finansiera de växande offentliga utgifterna har en fortlöpande höjning av skattetrycket erfordrats. Trots att skattekvoten under 1970-talet ökat från 41 till över 50% har den offentliga sektorns inkomster emellertid inte på långt när kunnat hålla jämna steg med utgiftsökning­en. Sparandet inom den offentliga sektorn har successivt minskat. Bud­getunderskottet har ökat och nått en sådan storleksordning att stabilite­ten i vår ekonomi allvariigt hotas.

-     Det stigande skattetrycket har i sig skapat allvarliga problem och mot­verkar i många fall en ändamålsenlig användning av våra tillgångar. Den grå eller svarta sektorn i ekonomin befinner sig i tillväxt. Skattesyste­met förstärker de snedvridningseffekter som vållas av en snabb infla­tionstakt.

-     Investeringsutvecklingen har varit alltför svag. Den totala investe-ringskvolen har sjunkit med ca 3 procentenheter under 1970-talet. Ned­gången har varit särskilt markant för industrins investeringar.

-     Utvecklingen på arbetsmarknaden har kommit att präglas av ökade balansbrister. En rad företag har under 1979 och 1980 haft svårigheter att rekrytera erforderlig arbetskraft trots den arbetslöshet som samtidigt funnits. Förhållandena på arbetsmarknaden har medverkat till att indu­striproduktionen under 1980 års konjunklurtopp inte kommit att nå upp mer än till 1974 års nivå.

I besparingspropositionen konstaterades, att den nuvarande utveckling­en måste brytas, underskottet i bytesbalansen nedbringas och jämvikten i ekonomin på sikt återställas. Jag framhöll att ju längre de nödvändiga saneringsåtgärderna uppskjuts, desto större blir de problem som till sist måste lösas och de uppoffringar för folkhushållet som då blir nödvändiga. Åtgärderna i besparingspropositonen skall ses i detta perspektiv och är ett betydelsefullt första led i en offensiv ekonomisk-politisk strategi.

De problem som den svenska ekonomin står inför och söm måste be­mästras under de närmaste åren har ingående belysts av 1980 års långtidsutredning, som offentliggjordes i december. Regeringen kommer senare efter sedvanlig remissbehandling att i samband med vårens kompletteringsproposition ta ställning till långtidsutredningens bedöm­ningar och konsekvenserna härav för utformningen av den ekonomiska politiken. Utredningens analyser bekräftar emellertid att politiken under 1980-lalet kommer att ställas inför utomordentligt stora krav och avväg­ningsproblem, om jämvikt i bytesbalansen skall kunna återställas under loppet av 1980-talet med bibehållen full sysselsättning.

Långtidsutredningens slutsatser understryker vikten av att besparings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                  3

propositionens strävanden att begränsa den offentliga utgiftsexpansionen fullföljs. Särskild vikt måste därvid läggas vid åtgärder som syftar till att hålla tillbaka den kommunala konsumtionsökningen.

Den ekonomiska politiken måste inriktas på att så långt som möjligt tillvarata de förutsättningar som den internationella marknaden trots den svaga konjunktursituationen erbjuder samt på att göra del möjligt för den svenska ekonomin att följa med en internationell konjunkturuppgång så snart en sådan kommer till stånd. Åtgärder som syftar till att hålla uppe investeringsaktiviteten i näringslivet, begränsa vårt oljeberoende och öka den inhemska energiproduktionen är därvid viktiga. Det är däremot uteslu­tet att vi på nytt för en överbryggningspolitik av 1975 och 1976 års modell innefattande långtgående åtgärder i syfte att stimulera den inhemska efter­frågan .

Resultatet av den kommande avtalsrörelsen är givetvis av stor vikt såväl i ett kortsiktigt som i ett mer långsiktigt perspektiv. Ett avtal som inte ryms inom det tillgängliga utrymmet för löneökningar och som inte är i harmoni med kravet på förbättrad internationell konkurrenskraft kommer att leda till en större ökning av arbetslösheten än man i annat fall hade behövt räkna med. Den offentliga sektorns möjligheter att bereda sålunda friställd arbetskraft sysselsättning är utomordentligt begränsade. Omsorgen om handels- och bytesbalansutvecklingen skulle vidare göra det svårt att und­vika korrigerande finanspolitiska åtgärder i ett läge där eftertrågeutveck-lingen överskrider vad som är samhällsekonomiskt försvarbart.

Löneutvecklingen har också stor betydelse för möjligheterna att komma tillrätta med inflationstendenserna i vår ekonomi. Att få ned inflationstak­ten från nuvarande allt för höga nivå är en utomordentligt viktig uppgift för den ekonomiska politiken. En hög inflation innebär välfärdsförluster oeh otrygghet för de enskilda hushållen. Den dämpar företagens investerings­benägenhet. Snabba prisstegringar har vidare negativa fördelningskonse-kvenser som i betydande utsträckning kan motverka effekten av den sociala reformpolitiken.

De balansbrister som präglar d.n svenska ekonomin är av djupgående natur och har sina rötter långt tillbaka i tiden. Det kommer att krävas ett målmedvetet och tålmodigt arbete för att rätta till dem. Detta ställer stora krav på såväl den ekonomiska politiken som på dem som har möjlighet att påverka förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen - parterna på arbetsmarknaden, näringslivet och beslutande politiska organ på såväl central som regional och lokal nivå.

Jag övergår nu till att mer i detalj redovisa min bedömning av det internationella läget, uppläggningen av den ekonomiska politiken och de ekonomiska utsikterna för 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                4

2    Den internationella utvecklingen

Sammanfattning

Den internationella ekonomin gick under loppet av 1980 in i en lågkon­junkturfas. Under våren och sommaren började industriproduktionen att sjunka kraftigt. Under första halvåret 1981 torde konjunkturen nå sin botten och en långsam återhämtning ta vid. Tillväxten i de industrialisera­de länderna 1981 blir med all sannolikhet låg, eller knappt 1 %. Av tillväx­ten utgörs en betydande del av nettoexport till OPEC-länderna. Prognosen är omgiven av flera osäkerhetsfaktorer som kan göra utfallet sämre än vad som nu förefaller sannolikt. Hit hör effekterna av den restriktiva politik som nu allmänt förs samt utvecklingen vad gäller oljepriser och inflations­takt.

Utvecklingen under 1980

Den inhemska efterfrågan i de västliga ekonomierna hölls uppe ända fram till våren 1980. En recession hade väntats inträffa redan under andra halvåret 1979 till följd av oljeprishöjningarna det året. Den slutliga efterfrå­gan visade dock en fortsatt expansion tack vare en oväntad nedgång i hushållens sparkvot och en kvardröjande relativt god investeringsefterfrå­gan från företagens sida. Efterfrågan i omvärlden - främst från OPEC-länderna — verkade stabiliserande på utvecklingen och svarade för mer­parten av en BNP-tillväxt under 1980 på 1% för OECD-omrädet i dess helhet.

Under andra kvartalet skedde en snabb normalisering av hushållens sparande, vilket medförde en minskning av efterfrågan och en kraftig inbromsning av produktionen. Särskilt påtaglig var nedgången i Förenta staterna, men under sommarmånaderna blev produktionsminskningen tyd­lig även i de större europeiska ekonomierna. Till efterfrågeminskningen bidrog också en nedgång i bostadsbyggandet och lagerinvesteringarna.

Oljeprishöjningarna, som mellan årsskiftena 1978/1979 och 1980/1981 beräknas ha uppgått till 150%, och den därav föranledda försämringen av bytesförhållandet medförde enligt OECD-sekretariatets beräkningar en omedelbar minskning av de oljeimporterande ländernas disponibla in­komster med 2 1/2%. Detta ledde i sig till en minskning av efterfrågan och därmed produktionen.

Teoretiskt skulle inkomstminskningen i de oljeimporterande länderna inte ha behövt medföra någon minskning av produktionen, förutsatt att de oljeexporterande länderna omedelbart hade omsatt sina ökade inkomster i efterfrågan på i-världens varor och tjänster. Till följd av de oljeexporte­rande ländernas begränsade efterfrågekapacitet blev så inte fallet. De sammanlagda direkta och indirekta effekterna på BNP-tillväxten av olje­prishöjningen, inkl. de därav föranledda höjningarna av andra energipriser, beräknas därför uppgå till 4 1/2%.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga I                                                                                  5

Den ekonomiska politiken oeh budgetpolitiken har under 1980 haft en utpräglat restriktiv inriktning i flertalet länder. Därvid är dock att märka att skattesystemens och utgiftsprogrammens automatiska reaktion på avmatt-ningen i den ekonomiska aktiviteten i och för sig leder till en ökning av budgetunderskotten. De beslut om förändringar i budgetpolitiken som regeringarna har fattat under 1980 har å andra sidan haft en klart restriktiv inriktning i syfte att minska budgetunderskotten och/eller bytesbalansun­derskotten.

Tonvikten i den ekonomiska politiken har lagts på en restriktiv penning­politik. I flertalet större länder har den inriktats på att åstadkomma en tillväxttakt i penningmängden, som understiger den förväntade tillväxten i nominella BNP. I vissa länder, främst Förenta Staterna och Storbritanni­en, har den förda penningpolitiken lett till att räntorna stigit mycket kraf­tigt. Syftet är att dämpa inflationen och att förhindra att löntagarna för­söker kompensera sig för de senaste oljeprishöjningarna. Denna politik förs av dessa länder i övertygelse om att en mera expansiv politik skulle leda till flaskhalsproblem och en förnyad acceleration av inflationen på samma sätt som fallet blev 1978. En varaktigt hållbar högre tillväxt anses inte möjlig att åstadkomma innan inflationen har dämpats. Elt annat viktigt motiv bakom den restriktiva politiken i ett flertal länder är underskotten i bytesbalans och i statsbudget.

Inflationen ökade snabbt i alla OECD-länder mellan 1979 och 1980. Spridningen i inflationslakt länderna emellan förblev samtidigt stor. De traditionella låginflalionsländerna Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och Österrike låg kvar på en årstakt av mellan 4 och 7%. I en mellangrupp med inflation på mellan 10 och 15% återfanns flera stora länder exempelvis Förenta staterna. Flera av de mindre länderna, men även Storbritannien och Italien, registrerade en inflationstakt pä över 15%. För de europeiska ekonoriiierna ökade inflationstakten från knappt 10% till 12-13%. Under senare delen av 1980 saktade inflationen av påtagligt.

Löneökningstakten i de större länderna tyder på atl löntagarna, åtmins­tone hittills, inte kompenserat sig för oljeprishöjningarna. Företagens fi­nansiella situation har därmed inte försämrats så starkt som fallet var efter den första oljeprishöjningen. Dessa omständigheter tyder på atl industri­ländernas ekonomier anpassas till den senaste oljeprishöjningen betydligt snabbare än 1973-1974.

Utvecklingen under 1981

Konjunkturutvecklingen 1981 kommer huvudsakligen att bestämmas av den privata konsumtionen. Den bedöms komma att öka i de flesta länder till följd av att inflationen bromsas in till genomsnittligt 9% och därmed ger utrymme för en viss ökning av hushållens realinkomster. Bostadsinveste­ringarna, som minskat bl.a. på grund av den strama penningpolitiken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                  6

väntas vända uppåt liksom också lagercykeln. Näringslivets investeringar kommer att minska till följd av det sjunkande kapaciletsutnyttjandet. Men - och detta är ett positivt inslag i en annars dyster totalbild - nedgången i investeringarna väntas allmänt bli mindre än i den förra lågkonjunkturen. Orsakerna härtill torde vara företagens bättre lönsamhet i utgångslägel, de eftersläpande effekterna av den investeringsuppgång som kom igång under 1978-1979 och som fortsätter in i 1981 samt behovet av energisparande investeringar. Efterfrågans utveckling under loppet av 1981 torde innebära ett fortsatt mycket svagt första halvår. Under andra halvåret kan en viss återhämtning av eftertVågan väntas inträda.

Utvecklingen i Förenta staterna har under det senaste året visat sig utomordentligt svår att förutsäga. Under hösten 1980 ägde en ökning av aktiviteten rum på bred front från den konjunkturbotten som nåddes under sommaren. Huvudfrågan är om den nuvarande återhämtningen blir av varaktig natur eller om efterfrågan planas ut under en längre period. För ett långsammare konjunkturförlopp talar att inflationen inte bromsats upp under sommaren 1980. En hög inflation och en därav föranledd fortsatt restriktiv penningpolitik kan leda till en åtstramning av den reala efterfrå­gan via en hög räntenivå. Viss risk föreligger därför för att utvecklingen blir ännu svagare än vad som här antagits.

I Europa, där nedgången under 1980 varit mindre markerad än i Förenta staterna, kommer första halvåret 1981 att kännetecknas av stagnation, varefter en i huvudsak konsumtionsledd svag återhämtning kan väntas under andra halvåret. Utvecklingen i Förbundsrepubliken Tyskland, som i bl. a. inflationshänseende är gynnsammare än i flertalet andra länder, påverkas av den restriktiva politiken på det internationella planet. Pen­ningpolitiken präglas i väsentlig utsträckning av räntedifferenserna i för­hållande till den amerikanska kapitalmarknaden. Den tyska centralbanken anser sig tvungen att hålla en räntenivå som är högre än vad som skulle vara motiverat av inhemska skäl, detta för att undvika att D-marken deprecieras till följd av utflöde av kapital till den amerikanska, av höga räntor kännetecknade kapitalmarknaden.

Den brittiska ekonomin kommer även i år att utsättas för starkt depres­siva impulser. Såväl den ekonomiska politiken som den restriktiva effek­ten av apprecieringen av pundet torde medföra en negativ utveckling för såväl konsumtion som investeringar.

Den fortgående utslagningen av produktionskapacitet leder till en ytterli­gare höjning av den redan rekordhöga arbetslösheten. Del låga kapacilets­utnyttjandet väntas dock medföra en påtaglig dämpning av inflationstakten via bl. a. en lägre löneökningstakt. Trots den låga inhemska efterfrågan och oljeinkomsterna från Nordsjön väntas en försvagning av handelsbalansen inträffa under 1981.

Den ekonomiska politiken i Japan har varit framgångsrik. Genom en målmedveten antiinflationspolitik och en löneutveckling, som anpassats

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                             7

till utvecklingen av produktiviteten och bytesförhållandet, har Japan smi­digt anpassat sig till den senaste oljeprishöjningen. Detta har medfört att den japanska konkurrenskraften förbättrats kraftigt och att den internatio­nella lågkonjukturen för Japans del inskränkt sig fill att BNP-tillväxten minskal från ca 6% 1979 till ca 4% 1980, samtidigt som arbetslösheten förblivit låg.

Tabell 1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1978—1981

Årlig procentuell förändring

 

 

.Andel av

1978

1979

1980-

1981-

 

OECD-områ-

 

 

 

 

 

dets totala

 

 

 

 

 

BNP. %'

 

 

 

 

De .sju stora länderna

 

 

 

 

 

Förenta staterna

34,7

4.4

2.3

-1/2

1/2

Japan

14.8

6.0

5.9

.5

4

Förbundsrepubliken

 

 

 

 

 

Tyskland

11.2

3.5

4.5

1 3/4

0

Frankrike

8.4

3.3

3.3

1 1/2

1

.Storbritannien

5.9

■>,.5

1.5

-3

-1 1/2

Italien

4.7

2.6

5.0

4

-1 1/2

Canada

3.3

3.4

2.8

-1

1/2

Norden

 

 

 

 

 

Danmark

1.0

1.3

3.5

-1

0

Finland

0.6

1.4

7.2

6

2 1/2

Norge

0.7

3.3

4,8

3

1

Sverige

1.6

2.4

3.8

2.2

0.7

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

Belgien

1.6

2.5

2,4

1

1/2

Nederländerna

2,2

2.4

2.3

1/2

0

Schweiz

1.4

0.2

2,2

2 1/2

1

Österrike

1,0

1.5

5.1

3

1/2

OECD-Europa

4.S.I

3.0

3.3

1 1/4

0

OECD-lotalt

100.0

3.9

3.3

1

1/2-1

' 1979 års priser och vä,i(elkurser.

- Ekonomidepartemenlets bedömningar.

Källa: OECD.

Våra nordiska grannländer kommer samtliga att uppleva en svag lillvä.xt. 1 Danmark ger den samhällsekonomiska obalansen inget utrymme för att parera lågkonjunkturen. Den starka tillväxten i Finland under de senaste åren synes nu komma att i del närmaste halveras. Även Norge kommer, trots de ökande oljeinkomsterna, att registrera en påtaglig nedgång i till­växttakten till följd av den låga internationella efterfrågan.

Den efterfrågeutveckling i världsekonomin som här antas, kommer att leda lill en svag BNP-ökning på i storieksordningen 1/2-1 %. Arbetslöshe­ten i OECD-området som under 1980 beräknades uppgå till 19 milj. väntas stiga till 25 milj. arbetslösa. I första hand kommer kvinnor och ungdomar att drabbas därav.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1

Diagram I Oljeprisutvecklingen 1979—1980

lOO-talkr. per m'.

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

 

 

 

t     /a   /\

 

/"                 RotierdoTi

/                '•         EO  1  'qusoili    /

f                  /

\

\

1   v     v

/ V'

1 [   1

\'

1

1

L 1

 

\                 ~           1

 

/

 

 

 

 

 

 

1979

1980

J_J

/!/;/(). De tvä kurvorna exemplifierar prisutvecklingen på tvä olika oljemarknader. Arabian Light är del pris på råolja som utgör etl internalionelll riktmärke för prissättningen pä övriga räol.iekvantiteter och eldningsolja I i Rotterdam speglar utvecklingen på spotmarknaden.

Det bör framhållas att den här skisserade bilden av den internationella konjunkturen baseras på antagandet om oförändrade reala oljepriser under 1981. Utvecklingen på oljemarknaden under sommaren oeh förhösten 1980 tydde på ett visst utbudsunderskott. De s.k. spotpriserna på marginella kvantiteter råolja tenderade att sjunka under den officiella kontraktsprisni­vån.

Goda utsikter fanns att oljeprisutvecklingen under det närmaste året skulle bli lugn. Bakgrunden härtill var att den ekonomiska aktiviteten i i-länderna och därmed oljeimporten hade sjunkit. Dessutom hade oljelagren byggts upp till mycket höga nivåer under 1979. Vidare har prishöjningarna under de senaste två åren bidragit till att markant öka såväl sparandet av olja som utbudet av inhemskt producerad energi. Kriget mellan Iran och Irak och det därav föranledda utbudsbortfallet pä ca 4 milj. fat per dag eller drygt 1/6 av OPEC:s totala export har emellertid förändrat läget på olje­marknaden och medfört ett tryck uppåt på priserna på spotmarknaden. Vid OPEC-ländernas möte på Bali i december 1980 beslöts bl. a. ätt priset pä den saudi-arabiska oljan skulle höjas med 2 dollar per fat fr.o.m. den I november 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                            9

Den fortsatta oljeprisutvecklingen blir beroende av hur länge kriget kommer att vara och i vilken utsträckning de oljeimporterande länderna lyckas motverka spekulativa efterfrågeökningar i de egna länderna. Ett eventuellt efterfrågeöverskott bör istället täckas genom neddragning av de f n. myckel stora oljelagren. Det säger sig självt att nya pålagliga oljepris­höjningar fill följd av ell fortsatt utbudsbortfall skulle få utomordentligt besvärande effekter och leda till en än sämre utveckling i världsekonomin än den som här skisserats.

Bedömningarna av utvecklingen 1981 försvåras också av att den ekono­miska politiken kan få mer restriktiva verkningar ån vad som åsyftats. Risken härför är slor i fråga om den amerikanska politiken. 1 Västeuropa, där ekonomierna är i hög grad integrerade med varandra, kan den restrik­tiva effekten av den ekonomiska politiken i varje enskilt land komma atl förstärkas via det samlade efterfrågebortfall som uppstår när efterfråge-minskningarna kommer lill uttryck i handelsutbytet mellan länderna.

En annan osäkerhetsfaktor sammanhänger med hushållens sparande. Den ökande arbetslösheten kan mycket väl leda till alt hushållen ökar sitt sparande i förhållande till 1980, och därmed omintetgör eller försvagar den förutsedda konsumtionsledda återhämtningen. Skulle detta inträffa, leder del i sin tur sannolikt lill att företagens investeringsbenägenhet begränsas mer än vad som här antagils.

Den låga tillväxten under 1980 kommer att speglas i en svag expansion av världshandeln. Handeln mellan i-länderna kommer att öka endast mar­ginellt, medan exporten till OPEC fortsätter att öka i snabb takt. Under loppet av året bör dock handeln i-länderna emellan åter gradvis aktiveras. Totalt väntas väridshandeln öka med ca 3% i volym. Den förutsedda inbromsningen av den inhemska inflationen i kombination med del låga kapacitetsutnyttjandet torde leda till en inbromsning av prisökningarna i internationell handel från ca 12-13% 1980 till 7-8% 1981.

OPEC:s samlade bytesbalansöverskott beräknas minska med ca 40 mil­jarder dollar till ca 65 miljarder 1981 (under antagande om realt oförändra­de oljepriser). För OECD-området förutses en minskning av underskottet från 80 till 45 miljarder dollar. Underskottsbördan väntas emellertid även 1981 bli särskilt kännbar för de mindre industriländerna. Situationen för­värras sannolikt för de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. Den bestående och betydande ojämvikten i ländergruppernas bytesbalanser medför ett fortsatt stort lånebehov.

Internationella valutafonden (IMF) har spelat en underordnad roll för finansieringen av medlemsländernas bytesbalansunderskotl alltsedan den första oljekrisen 1973/1974. Den s.k. recyclingprocessen har i stället till största del med framgång försiggått pä de internationella kapitalmarkna­derna. Under 1980 har IMF:s betydelse ökat i takt med att det privata banksystemet visat en viss tvekan vid expansionen av sin långivning till vissa u-länder. Därför, bör IMF ta på sig mer av betalningsbalansfinansie-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                           10

ringen. Detta skulle även via de ekonomisk-politiska villkor som knyts till lMF:s utlåning leda till alt den nödvändiga anpassningen påskyndas. Fon­dens krediter bör även framgent vara övervägande temporära och kortsik­tiga. Med tanke på alt många balansrubbningar har en strukturell karaktär har dock en gradvis förlängning av återbetalningstiderna skett, liksom en uppmjukning av utlåningsvillkoren.

Under senare år har från u-landshåll förts fram omfattande krav på reformer av det internationella valutasystemet. U-länderna begär bl. a. mjukare villkor på sina IMF-lån, nya låneformer speciellt avpassade till u-ländernas behov, räntesubventioner, extra tilldelning av speciella drag­ningsrätter (SDR) samt en koppling mellan SDR-tilldelningen och bistånd.

Det bör i detta sammanhang noteras att IMF redan successivt har anpassat sin verksamhet efter medlemsländernas behov. Merparten av fondens kreditgivning till u-länderna har exempelvis sedan 1974 utgått från olika särskilda lånearrangemang med mjuka villkor. 1 denna process är det viktigt att huvudsyftet med fondens kreditgivning kan bevaras, nämligen atl ge medlemsländerna ett överbryggande betalningsbalansstöd för att underlätta en återgång till extern balans.

3    Konjunkturen och den ekonomiska politiken under 1980

1 finansplanen för ett år sedan skisserades en utveckling som bl. a. innebar att tillväxten i den svenska ekonomin skulle bli ca 3 1/2%. Därvid förutsattes att BNP-tillväxten inom OECD-området skulle bli ca 1 % och att vi skulle få ett avtal som medförde en förbättring av näringslivets konkurrenskraft. Den internationella tillväxten blev. räknat för hela 1980. ungefär av den angivna storleken men den inhemska utvecklingen avvek på viktiga punkter från den förutsedda.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under våren ledde till en kostnadsök­ning som inte medgav någon förbättring av vår internationella konkurrens­kraft. Samtidigt medförde arbetsmarknadskonflikten i sig ett produktions­bortfall på drygt 0,5 % av BNP.

Utfallet av avtalsförhandlingarna och resultatet av de finanspolitiska åtgärder som var nödvändiga för att få ett slut på arbetsmarknadskonflik­ten medförde att man kunde befara en alltför snabb ökning av den inhems­ka efterfrågan. Särskilt i internationell jämförelse tedde sig den ökning av den inhemska efterfrågan som kunde förväntas under andra halvåret som alltför stor. Under sommaren ned reviderades dessutom bedömningarna av den internationella tillväxten för andra halvåret. Lärdomarna från över­bryggningspolitiken i mitten av 1970-talet talade för att en sådan skillnad i efterfrågeutveckling mellan Sverige och andra länder riskerade att fä myc­ket negativa konsekvenser i första hand när del gällde att bevara vår industris konkurrenskraft.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                       11

Utvecklingen ledde också lill ett betydande valutautflöde under somma­ren. Under månaderna maj - augusti låg valutautflödet på närmare 2.5 miljarder kr. i genomsnitt per per månad. Detta tydde dels på att bytesba­lansunderskottet var på väg att bli större än vad som tidigare förutselts, dels på att ett visst spekulativt valutautflöde förelåg.

Det blev därför nödvändigt att begränsa eftert"iågetillväxten. Detta åstadkoms genom att höja mervärdeskatten från den P september 1980 samt genom atl höja vissa punktskatter. Samtidigt höjdes barnbidragen. Totalt medförde åtgärderna att den inhemska efterfrågan begänsades med ca 0,5%. 1 annat fall hade den tenderat att öka med mer än 3%.

Den åtstramning som vidtogs riktade sig sålunda mot den privata kon­sumtionen. Denna visar enligt nu föreliggande preliminära statistik för de första kvartalen samt med konjunkturinstitutets prognos för fjärde kvarta­let endast en svag ökning. 0,3 % för hela året. Under loppet av året skedde emellertid en påtaglig förstärkning. Efter en minskning under det första halvåret beräknas konsumtionen sålunda ha ökat med 3%. dvs. 6% i års-takt, mellan första och andra halvåret. Den kraftiga konsumtionsökningen mellan halvåren skall ses i relation dels till den minskning som ägde rum i början av året, dels till att uppgången i hushållens disponibla inkomster mellan halvåren var ännu kraftigare. Hushållens inkomster ökade med

Tabell 2 Försörjningsbalans 1979-1980

 

 

 

Miljarder kr.

Procentuell

 

 

1980. löpande

volymför-

 

 

priser

ändring

 

 

1979

1980

Tillgång

 

 

 

BNP

520,1

3.7

2.2

Import av varor och tjänster

166.3

13,0

U

därav: varor

142.8

15.3

1.6

Summa tillgång

686.4

5.7

2,0

Efterfrågan

 

 

 

Bruttoinvesteringar

100.9

5.3

1,5

Näringsliv

46.0

10,9

3.6

därav: industri

17.7

3.4

16,4

Statliga myndigheter och affärsverk

12.0

-2.3

8,0

Kommunala bruttoinvesteringar

19.0

0.4

2,5

Bosläder

23.9

3.1

-8.0

Lagerinvestering'

9.4

1.9

1.7

Privat konsumtion

268.9

2.7

0.3

Offentlig konsumtion

154,2

4,3

2.9

Statlig

47,2

2,8

0.8

Kommunal

107,0

5.0

3,8

Inhemsk efterfrågan

533.4

5,7

2,9

Export av varor och tjänster

153.0

5.8

-0.7

därav: varor

131.3

6,6

-0.8

Summa efterfrågan

686.4

5.7

2,0

Lageromslag i procent av föregående års BNP.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  12

2 1/4% 1980, vilket innebär att sparkvoten ökat kraftigt oeh uppnådde den högsta nivån under 1970-talet. Statistiska centralbyråns finansstatistik tyder på alt sparandeökningen främst skett genom att hushållen ökat sin skuldsättning i betydligt långsammare takt än tidigare. Delvis är detta en följd av den strama kreditpolitiken men sannolikt delvis också en följd av en ökad försiktighet sammanhängande med förändrade förväntningar om konjunkturen och bedömningen att en hög skuldbörda kommer att medföra ökade risker.

De offentliga utgifterna under 1980 beräknas volymmässigt ha ökat med drygt 4%, således betydligt snabbare än BNP som beräknas ha ökat med 2,2 %. Enligt de preliminära nationalräkenskaperna skulle ökningen av den kommunala konsumtionsvolymen ha dämpats från 5% 1979 till 3.8%' 1980. Tar man emellertid hänsyn till att dessa siffror påverkats av förändringar i antalet beredskapsarbeten i kommunal regi finner man att den underliggan­de volymökningen uppgår till 4,8 resp. 4.6%. Tillväxten av den kommuna­la konsumtionen, exkl. beredskapsarbeten, har således endast dämpats obetydligt under 1979 och 1980. Ökningen under båda åren har legat klart över de 3% som ingick som en förutsättning för den överenskommelse som träffats mellan regeringen och kommunförbunden och som godtagits av de fyra största politiska partierna. Trots den uppbromsning av den inhemska efterfrågan som uppnåtts översteg bytesbalansunderskottet 20 miljarder kr. 1980. motsvarande ungefär 4% av BNP. Inom OECD-län­derna tagna som grupp utgör det samlade bytesbalansunderskottet drygt I % av BNP. Vårt underskott är ungefär tre gånger större än vad vår andel av OECD-områdets BNP skulle motsvara. Trots de åtgärder som vidtogs för att dämpa den inhemska eftertrågan ökade denna med närmare 3%, vilket kan jämföras med att inom OECD-länderna totalt var efterfrågan ungefär oförändrad under samma period.

Handelsbalansen försämrades under 1980 med 6.5-7 miljarder kr. Föl­jande tablå visar hur försämringen fördelar sig på pris- resp. volymutveck­ling inom de viktigaste varuområdena.

Förändring av handelsbalansen 1978—1980

Miljarder kr., avrundade siffror

 

 

1978-1979

 

1979-1980

 

 

Prisför­ändring

Volymför­ändring

Summa

Prisför­ändring

Volymför­ändring

Summa

Råolja och oljeprod. Bearbetade varor Övriga varor

Totall

-8 3

2

-3

-3

-7

-10 0 0

-10

-8 4

2

_2

3 -5 -3 -5

-5 -1 -1

-7

Tablån visar bl. a. vilken belastning oljenotan utgör. Prisstegringarna på olja har sedan 1978 försämrat handelsbalansen med ca 16 miljarder kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  13

Åven om förändringar i lageruppbyggnaden påverkat oljeimportens volym är det ändå anmärkningsvärt att en inte oväsentlig del av oljeprisstegringen på 8 miljarder kr. 1980 kunde neutraliseras genom en dämpning av oljeim­porten. Siffrorna understryker hur viktigt det är att vi genom besparingsan­strängningar och genom att gå över lill andra energikällor får ned vårt oljeberoende.

Tablån visar också att de relativa prisstegringar som ägt rum för bearbe­tade industrivaror 1979 och 1980 lett till volymförluster sä att nettot för handelsbalansen blivit negativt. Statistiken över pris- och volymutveck­lingen för exporten har påverkats av ändrade fraktdispositioner m. m. som vidtogs i samband med konflikterna på arbetsmarknaden. Det förefaller emellertid som om våra andelsföriusler på OECD-marknaden under 1980 skulle uppgå till 3 ä 4%, varav ungefär 2 procentenheter kan tillskrivas konflikten.

Som följd härav torde exporten lill OECD-länderna av bearbetade indu­strivaror ha minskat något, vilket kan jämföras med en beräknad marknadstillväxt på 3-4%. Exporten har minskat även till andra länder med undantag av OPEC-länderna. För vissa råvaror, såsom järnmalm, trävaror och massa, har minskningarna till följd av vikande efterfrågan varit ännu större. Den totala exporlvolymen har minskat med närmare 1 %. De exportförluster som gjordes under konflikten har inte kunnat återvinnas i den utsträckning som tidigare ansågs troligt.

Importen har ökat med ca 1,5%. Den ökning av importen som ägt rum torde bero på en ökning av maskininvesteringarna, uppbyggnad av lager samt en uppgång i den privata konsumtionen under andra halvåret. Åven på hemmamarkanden tycks de svenska företagen ha förlorat marknadsan­delar i och med att importen ökat snabbare än vad tidigare samband mellan inhemsk efterfrågan och import skulle ge anledning förvänta.

Tabell 3 Bytesbalans 1979-1980

Milj. kr., löpande priser

1979                1980

prel.

118179

131280

122963

-142774

-4 784

-11494

-298

-496

3680

3957

-4 840

-5 200

-4176

-4.559

-4 841

-7 329

4 104

4 588

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Korrigering av handelsstatistiken

Sjöfartsnetto

Resevaluta

Övriga tjänster, nello

Transfereringar, netto

Korrigeringspost för tjänster

Bytesbalans                                                                            -11155           -20533

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1

14

Diagram 2 Kapacitetsutnyttjande och brist på yrkesarbetare enl. konjunkturbarome­tern 1963-1980. Hela industrin

brist på yrkesarbetare —      fullt kapacitetsutnyttjande

I  I  I_________________ I  I  I  I  I  I  I  I  I  I  i  I  I  I  I

1964   1966  1968  1970  1972   1974  1976  1978  1980

När man söker förklaringar till de relativprisstegringar som ägt rum är det naturligt att granska kostnadsutvecklingen. Lönekostnaderna per pro­ducerad enhet steg endast obetydligt 1979, medan ökningen var betydligt större 1980.1 jämförelse med våra konkurrenter torde vårt kostnadsläge ha förbättrats något under 1979. Företagen har under både 1979 och 1980 höjt sina priser mera än konkurrenterna vilket torde ha att göra med att de har haft svårigheter att rekrytera främst yrkesutbildad personal. Detta har påverkat både förelagens möjligheter att utnyttja sin kapacitet och deras benägenhet att bygga ut den. Diagram 2 anger att kapacitetsutnyttjandet i denna konjunkturuppgång kulminerat på väsentligt lägre nivå än tidigare. Därmed påverkades också ulbyggnadsplanerna.

Vinstnivån har stigit under 1979 och 1980 men sett i förhållande till produktionsnivån innebär det ändå att vinsterna i denna konjunkturupp­gång inte når högre än den lägsta nivå som uppnåddes under lågkonjunk­turen 1971-1972 (se diagram 3). Detta är olyckligt i en situation där en hög investeringsnivå måsle upprätthållas. Under hösten vidtogs olika åtgärder

Diagram  3 Driftsoverskottets  procentuella  andel  av  förädlingsvärdet  i  industrin 1970-1981

 

 

 

25

 

20 15

 

/\

 

.               /

\

\

 

\   r

 

 

10

 

 

r

 

 

\

 

N

N    .

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L

.!_____ \_____ \_____ \_____ \_____ I       I

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  15

i syfte att påverka investeringarna under 1981. Investeringsfonderna kom­mer att vara fortsatt frisläppta för industriföretag, investeringsavdrag in­förs, likviditetsutjämnings- och vinstkontona görs tillgängliga.

Under 1980 ökade industriinvesteringarna med ca 16% i volym. Särskilt snabbt ökade de statliga företagens investeringar medan ökningen var lägre inom den privata industrin.

Industrisysselsättningen har 1980 ökat med mindre än 10000 personer. Sysselsättningsökningen inom industrin har varit lägre än i tidigare kon­junkturuppgångar och mot bakgrund av vår yttre balans klart otillräcklig. Totalt har sysselsättningen ökat med ca 60000 personer. Den största delen faller på den offentliga sektorn, där kommunerna ökat sysselsättningen med drygt 35 000 personer.

Under 1980 påbörjades ett byggande om strax under 50000 lägenheter. Nedgången i bostadsinvesteringarna motsvarar ungefär minskningen i på­börjandet. Den kraftiga expansionen av ombyggnadsinvesteringarna under senare är har hållit uppe bostadsinvesteringarna så att de f. n. ligger endast något lägre än i början på 1970-talet, trots att påbörjandet av nya lägen­heter har minskat kraftigt. Detta har inneburit ett bättre tillvaratagande av det befintliga bostadsbeståndet. Sedan 1978 har det skett en förändring i fråga om utvecklingen av utrustning, yta m. m. så att kostnaden i fasta priser per lägenhet i stort sett varit oförändrad.

Inflationstakten har varit hög under 1980. Den internationella inflationen har självfallet bidragit till detta. Den direkta effekten härav utgör 3,5 - 4 procentenheter. De åtstramningsålgärder som vidtagits har vidare medfört att inflationen kortsiktigt stigit. Det beräknade genomslaget på prisnivån av skattehöjningarna utgör ca 3,5 procentenheter. Åtgärderna höjer kort­siktigt den uppmätta inflationstakten men medför att eftertrågan dämpas och att förutsättningar skapas för att fä ned prisstegringstakten på sikt.

4    Den ekonomiska politiken

4.1 Huvuddragen i den ekonomiska politiken

Enligt OECD:s senaste bedömning (Economic Outlook nr 28) skulle den internationella konjunktursvackan ha nått ett bottenläge under andra halv­året 1980 och för 1981 förutses nu en tillväxt med 1%. Väridshandelns ökning väntas under dessa omständigheter begränsas till 3%-. För 1982 räknar man med en mer positiv utveckling. Konjunktursvackan skulle därmed bli både kortare och mindre djup än efter den första oljechocken. Härtill bidrar flera faktorer, bl. a. lagersituationen och det förhållandet att de olika ländernas anpassning till de höjda oljepriserna denna gång synes ha gått betydligt smidigare.

Jag har, som jag tidigare redovisat, räknat med en något svagare tillväxt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                16

än vad OECD-sekretariatet gör eller knappt 1 %. Prognosen för den inter­nationella utvecklingen måste emellertid omges med än större reserva­tioner än vanligt. Osäkerheten sammanhänger bl. a. med risken för att realpriset på olja ökar snabbare än vad som antagits, med osäkerheten kring den internationella ränteutvecklingen och med möjligheten att hus­hållen föredrar att öka sitt sparande framför ökad konsumtion.

Till konjunklurbilden hör också att praktiskt taget alla OECD-länder, med undantag för Norge, väntas föra en restriktiv ekonomisk politik 1981 trots de svaga tillväxtutsikterna och den höga arbetslösheten. De efterfrå-gestimulerande åtgärder som förutskickats i bl. a. Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland i form av skattesänkningar är mindre än de skattehöjningar som följer av att inflationen pressar upp inkomsterna till högre nominella och därmed hårdare beskattade nivåer. Den återhåll­samma politiken tar sig också uttryck i en restriktiv penningpolitik.

Det synes, oavsett regeringarnas sammansättning, vara en så gott som samstämmig uppfattning hos de organ som är ansvariga för den ekonomis­ka politiken i olika länder att den höga inflationen i industriländerna - och risken för att nya intlationsimpuler skall genereras av de senaste 18 måna­dernas oljeprisstegringar - inte medger något realistiskt alternativ till den politik som nu förs. Behovel av en restriktiv politik understryks i många länder ytterligare av stora underskott i bytesbalans och statsbudget.

Det förhållandet att manöverutrymmet för efterfrågestimulerande åtgär­der är begränsat innebär inte atl man avstår från en aktiv ekonomisk politik. Denna inriktas dock i första hand på åtgärder ägnade att minska oljeberoendet och åstadkomma bättre fungerande arbets-, varu- och kapi­talmarknader.

Den relativt svaga internationella utveckling som vi nu kan se framför oss ställer stora krav på den ekonomiska politiken och på arbetsmarkna­dens parter. Någon mer märkbar uppgång i den internationella konjunk­turen torde inte komma till stånd förrän tidigast mot slutet av 1981. Efter­som den svenska konjunkturutvecklingen traditionellt ligger efter den in­ternationella, på grund av att vår export i större utsträckning än andra länders har sin tyngdpunkt på investeringsvaror, kan vi knappast få någon mer påtaglig internationell draghjälp förrän under 1982. Under dessa om­ständigheter måste vi räkna med att Sverige inte kan uppnå någon mer markerad tillväxt i export, investeringar eller produktion i den utlandskon-kurrerande sektorn under 1981. 1 stället måste strategin vara att utforma den ekonomiska politiken så att vi kan följa med den internationella kon­junkturuppgång som senare kan väntas.

Det torde emellertid inte vara realistiskt att försöka åstadkomma den nödvändiga förbättringen i bytesbalansen enbart genom att den utlands-konkurrerande sektorn ökar sina andelar på export och hemmamarknaden. Dessa ansträngningar måste kompletteras med åtgärder för att minska vårt oljeberoende. Nettokostnaderna för oljeimporten uppgick  1980 till inte

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                           17

mindre än 28 miljarder kr. Genom att i ökad utsträckning ersätta olja med inhemska energislag och genom att förbättra hushållningen med energi kan vi få ett mycket väsentligt bidrag till en bättre balans i vår utrikeshandel. Olika slag av energirelaterade investeringar kan också utgöra en betydelse­full stimulans för svensk industriproduktion. Det är angeläget att vi också i övriga avseenden stimulerar till investeringar som förbättrar vår ekonomis produktionsförmåga och som medför att vi står bättre rustade inför framli­den.

Jag vill starkt varna för att låta det förhållandet atl vi står inför en svag internationell konjunkturutveckling utgöra motiv för atl skjuta upp struk­turellt motiverade åtgärder. Som jag framhöll i besparingspropositionen blev utvecklingen under 1979 och 1980 i viktiga avseenden en besvikelse. Exportföretagen, som 1977 och 1978 hade sänkt sina relativa priser, bör­jade i stället höja dessa vilket medförde att vi ånyo föriorade marknadsan­delar. Den nödvändiga förbättringen av konkurrenskraften kom inte till stånd. Industrins investeringar ökade visserligen påtagligt, men från en mycket låg nivå. Vinsterna nådde inte ens under konjunkturcykelns toppar upp lill mer än vad som utgjort bottennivå i tidigare konjunkturcyklar.

Förhållandena på arbetsmarknaden, som bl. a. präglades av låg rörlighet och stark efterfrågan från den kommunala sektorn, var en viktig orsak till att den konkurrensutsatta sektorn inte kunde rekrytera personal i tillräck­lig utsträckning. Delvis som en följd av den svaga rekryteringsulveckling-en nådde industriproduktionen inte upp till stort mer än 1974 års nivå.

Det besvärliga rekryteringsläget torde också vara en del av förklaringen till att företagen höjde sina relativa priser. 1 en situation där del på grund av personalbrist inte är möjligt att öka produktionen och därigenom för­bättra rörelseresultatet är det förklarligt alt företagen i stället försöker åstadkomma en sådan förbättring genom högre priser - i synnerhet när vinsten i utgångsläget ligger på en mycket låg nivå.

Det finns också andra förklaringar till att industriproduktionen och inve­steringarna inte ökat såsom vore önskvärt. Den höga nominella ränteni­vån, som är en följd av kombinationen av höga internationella räntor, stort budgetunderskott och svag bytesbalans, håller tillsammans med den svaga lönsamheten tillbaka företagens förmåga och vilja att investera.

Del är viktigt att vi inte än en gång försätter oss i en situation där vi inte kan dra full nytta av etl internationellt konjunkturuppsving. Eftersom det tar tid innan vidtagna åtgärder får avsedd effekt, kan vi inte vänta tills konjunkturen förstärks med att vidta åtgärder för att öka rörligheten på arbetsmarknaden, hålla tillbaka den kommunala expansionstakten och dämpa den statliga utgiftsökningen.

Skulle vi försumma att nu vidta nödvändiga åtgärder kommer de framti­da uppoffringar som krävs för att komma ur krisen att bli större. Exempel från vår omvärld belyser faran av att inte i lid beakta den varningssignal som ett snabbt stigande bytesbalansunderskott innebär. Efter ett uppehål-2    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga I

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                            18

lande försvar har resultatet alltid blivit att arbetslösheten ökat drastiskt, inflationen förvärrats och de fördelningsmässiga motsättningarna skärpts. Erfarenheterna visar dessutom att länder som en gång hamnat i en sådan situation har mycket svårt att ta sig ur den. Nedgångsprocessen kan dessutom gå mycket snabbt. 1 Danmark steg t. ex. arbetslösheten från 1,6 till 5% inom loppet av ett enda år i mitten av 1970-talet. Därefter har arbetslösheten legat kvar på den högre nivån eller däröver,

A vlalsrörelsens betydelse

En oundgänglig förutsättning för att vi skall kunna upprätthålla den fulla sysselsättningen är att den utlandskonkurrerande sektorn kan expandera. Inom sektorn är industrins utveckling av avgörande betydelse.

Industrisysselsättningen har fallit trendmässigt sedan 1965. Utveckling­en har kännetecknats av att antalet anställda i industrin minskat kraftigt under konjunkturnedgångarna medan de efterföljande uppsvingen visserli­gen medfört att antalet industrianställda åter ökat, men aldrig tillräckligt för att komma upp till nivån vid föregående konjunkturtopp. Totalt har antalet sysselsatta inom industrin under de senaste 15 åren minskat med ca 120000 personer.

I den senaste konjunkturcykeln blev förloppet särskilt dramatiskt. Un­der 1975- 1978 sjönk antalet sysselsatta i industrin med ea 80000 personer, till stor del som en följd av den kostnadskris som vållades av löneutveck­lingen och överbryggningspolitiken 1975-1976. Under den efterföljande uppgången 1979 och 1980 inskränkte sig ökningen till ca 10000 personer. Den avindustrialiseringsprocess som avspeglas i dessa siffror utgör en viktig orsak till balansproblemen i den svenska ekonomin. Om utveckling­en inte brytes blir det omöjligt för oss att upprätthålla full sysselsättning.

Diagram 4 Industrisysselsättningen 1960—1980

I 000-tal personer

1100 1050 1000 950 1-

Sysselsatta inom industrin (inkl . kraftverk) - årsmedellal

M   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   1

60  62  64  66  68  70  72  74  76  78  80

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                19

På längre sikt kommer resultatet av avtalsrörelsen att få avgörande betydelse för såväl prisutvecklingen som de svenska företagens konkur­rensförmåga. Det ligger i arbetsmarknadsparternas intresse att omsorgen om den fulla sysselsättningen och den externa balansen i vår ekonomi får prägla utformningen av kommande avtal. Skulle de slutas på en nivå som medför att den nödvändiga förbättringen av vår konkurrenskraft uteblir, kommer bytesbalansen att ytterligare försämras och inflationen förvärras. Tillväxten skulle bli lägre och förutsättningarna för den framtida reallöne­utvecklingen därmed sämre. Dessutom skulle utslagningen av sysselsatta inom industrin öka och läget på arbetsmarknaden avsevärt försämras. Under de senaste 15 åren har nedgången i industrisysselsättningen balan­serats av bl. a. en snabbt expanderande offentlig sektor. Vårt statsfinan­siella och bytesbalansmässiga läge är emellertid inte sådant, att vi kan ersätta otillräcklig expansionskraft inom den utlandskonkurrerande sek­torn med en ny överbryggningspolitik i stor skala på det sätt som skedde efter den förra oljechocken.

Det är av stor vikt inte endast att avtalet totalt ligger på en samhällseko­nomiskt försvarbar nivå utan även att den offentliga sektorn inte blir löneledande eftersom detta skulle försvåra eller i värsta fall omintetgöra ansträngningarna att expandera industriproduktionen.

Regeringen har sökt underlätta årets avtalsrörelse genom att dels i direkta överläggningar med parterna informera dessa om sin syn på det samhällsekonomiska läget, dels vidta ett antal konkreta åtgärder. Efter förslag frän regeringen har riksdagen sålunda beslutat att den särskilda skattereduktionen skall utgå även för 1981. Genom att den statliga skatte­skalan är inflationsskyddad kan löntagarna uppnå en åsyftad real nivå inom ramen för lägre nominella löneökningar än som annars skulle krävas. Den, låt vara begränsade, marginalskattesänkning som även i år genom­förts i de inkomstskikt där de stora heltidsarbetande grupperna återfinns verkar i samma riktning.

Regeringens åtgärder för att stimulera näringslivets investeringar och hålla uppe sysselsättningen är också ägnade att bl. a. svara mot de krav som framförts av organisationerna på arbetsmarknaden.

Genom att åtgärder vidtas för att dämpa den statliga och kommunala utgiftsexpansionen, blir den andel av bruttonationalprodukten som tas i anspråk via de offentliga budgeterna mindre än vad som annars vore fallet och utrymmet för parterna ökar i motsvarande mån. Förhandlingsutrym­met blir likväl ytterligt begränsat. Under de närmaste åren måste den ökning av BNP som vi kan åstadkomma i allt väsentligt reserveras för att förbättra bytesbalansen, betala de ökande räntorna på utlandsskulden och öka invesleringarna.

Bytesbalansen och budgetunderskottet Sedan lång tid tillbaka råder i Sverige en hög grad av enighet om de

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                20

grundläggande målen för den ekonomiska politiken: full sysselsättning, låg inflation, god tillväxt, regional balans och rättvis inkomstfördelning.

För att dessa mål skall kunna uppnås krävs inte blott ett måttfullt löneavtal utan även att vi griper oss an de balansbrister som f. n. känne­tecknar den svenska ekonomin och genomför de strukturella förändringar som behövs för att den skall fungera tillfredsställande. De kanske mest iögonenfallande balansbristerna utgörs av underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten. De ökar vår känslighet för utifrån kommande konjunk­tursvängningar och hindrar oss att kompensera en svag utländsk eftertVå­gan med generell inhemsk stimulans.

De medför också att den räntepolitiska handlingsfriheten begränsas. Sverige tvingas hålla en högre räntenivå än vad som annars skulle ha behövts. Därmed hämmas investeringarna och försvåras den utbyggnad av produktionsapparaten som erfordras för att trygga den framtida sysselsätt­ningen och välfärden.

Bytesbalansunderskottel försvårar eller omöjliggör dessutom för oss att genom en aktiv växelkurspolitik dämpa utifrån kommande inflationsim­pulser. Eftersom vårt bytesbalansunderskott avspeglar en hög konsumtion snarare än stora investeringar läggs också en snabbt växande förräntnings-börda på framtida generationer.

Mot denna bakgrund måste det vara en primär uppgift för den ekonomis­ka politiken att reducera underskotten.

I en öppen ekonomi av svensk typ finns ett samband mellan budgetun­derskottet och bytesbalansens utveckling. Ett ökande budgetunderskott kan placeras hos bankerna, försäkringsbolagen och AP-fonderna. eller hos allmänheten. Alternativt kan staten låna i utlandet eller i riksbanken.

De möjligheter som finns att ytterligare öka upplåningen i former som inte ökar penningmängden bör givetvis tillvaratas. Det är dock inte möjligt att utan besvärande sidoeffekter pressa dessa finansieringskällor alltför långt.

Skulle staten öka sin andel av bankernas kreditkapacitet kommer detta med nödvändighet att gå ut över deras övriga utlåning, vilket knappast kan undgå att få menliga effekter också på krediterna till näringslivet, icke minst till småföretagen. En sådan utveckling påverkar också negativt kreditmarknadens funktion att fördela kapitalresurser på ett effektivt sätt.

Inte heller torde staten mera påtagligt kunna öka sin upplåning hos försäkringsbolagen eller AP-fonden utan att dessa institutioners möjlighe­ter att ge näringslivet krediter minskar.

1 syfte att öka upplåningen hos allmänheten har på senare år emissioner av såväl premieobligationer som sparobligationer ökat kraftigt. Möjlighe­terna att gå vidare på denna väg begränsas av önskemålet att hålla tillbaka ränteutvecklingen. De möjligheter som likväl kan komma att föreligga kommer dock att prövas.

Eftersom det är svårt att ytterligare öka upplåningen hos allmänheten

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                 21

eller de nämnda institutionerna måste en ökning av statens budgetunder­skott till stor del placeras i riksbanken eller utomlands. Effekterna av upplåning i dessa former blir dock att penningmängden, huvudsakligen i form av banktillgodohavanden ökar. Den ökade likviditeten hos företag, hushåll och kommuner tar sig med en mer eller mindre lång tidseftersläp­ning uttryck i ökad efterfrågan. Till en del sker delta genom att likviditeten bildar bas för ökad utlåning bl, a. på den växande grå marknaden.

Den ökade efterfrågan som därmed drivs fram tenderar atl medföra en viss ökning av inflationstakten. Den höga likviditeten kan också medverka till alt motståndet mot löneglidning och prishöjningar minskar.

1 en ekonomi som den svenska är det dock sannolikt att den ökade penningmängden i första hand tar sig uttryck i ett större underskott i bytesbalansen eller i ett kapitalutflöde. Under de senaste åren har också ett växande budgetunderskott gått hand i hand med ökande underskott i våra utrikes affärer.

Den ovan beskrivna processen får inte tolkas alltför mekaniskt. Den tidseftersläpning som finns mellan en ökning av penningmängden oeh effekter på efterfrågan, prisnivå och valutautflöde kan variera starkt bero­ende på hushållens, företagens och kommunernas behov att öka sin likvidi­tet i utgångsläget, institutionella förhållanden m. m. Internationella erfa­renheter visar också att en långsam ökning av penningmängden inte ensam kan garantera en låg inflationstakt eller en positiv utveckling av bytesba­lansen.

Jag vill således understryka att en begränsning av budgetunderskottet -och därmed av penningmängden - inte utgör ett överordnat mål för regeringens ekonomiska politik utan är att se som ett bland flera medel som behövs för den ekonomiska politiken.

Mot denna bakgrund är det oroande att underskottet i statsbudgeten kan förutses öka, om inga åtgärder vidtas, från drygt 55 miljarder kr. 1980/81 till knappt 68 miljarder kr. budgetåret 1981/82. Till en del beror ökningen på tillfälliga faktorer som bl. a. sammanhänger med systemet för uppbörd och utbetalning av kommunalskattemedel. Som framgår av den utförliga redogörelse som budgetministern senare idag kommer att lämna finns det emellertid myckel starka automatiska faktorer som, om ålgärder ej vidtas, tenderar att trendmässigt öka underskottet i statsbudgeten. Medan in­komsterna tenderar att växa ungefär i takt med BNP-utvecklingen finns det en automatik på utgiftssidan som medför att statsutgifterna växer väsentligt snabbare än landets totala produktion. Det beror framför allt på att vi nu har etl stort budgetunderskott som medför att räntebördan växer med 6 ä 7 miljarder kr. per år allteftersom statsskulden successivt ökar. Tar man hänsyn till de konsekvenser för samhällsekonomin som det ökade budgetunderskottet är ägnat att medföra anser jag det vara ofrånkomligt atl ytteriigare förstärka budgeten för budgetåret 1981/82. Enligt vad jag erfarit kommer chefen för budgetdepartementet att inom kort återkomma till 3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga I

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                22

regeringen med ett antal konkreta förslag i detta syfte, vilka bör föreläggas riksdagen senast i början av mars 1981. Dessa åtgärder kommer endast till en del att få effekt på kalenderåret 1981. För detta år har jag därför beräkningsmässigt utgått från att saldoförbättringen blir ca 0.5 miljarder kr.

I allt väsentligt måste den nödvändiga saidoutvecklingen åvägabringas genom en återhållsam utgiftspolitik. Att basera förbättringen av budgetsal-dot på skattehöjningar utgör ingen framkomlig väg på sikt eftersom skatte­höjningar tenderar att slå ut i ett högre kostnadsläge och sämre konkur­renskraft. Därigenom minskar tillväxten vilket motverkar den avsedda effekten av en skattehöjning. Det finns också en rad andra tecken bl. a. i form av en allt större svart eller grå sektor, som visar att vi är nära gränsen för vad som är ett möjligt skattetryck.

1 syfte att nå balans i den svenska ekonomin måste åtgärder sättas in på en bred front. De måste förutom besparingar i de statliga utgifterna avse skattepolitiken, kommunernas expansion, arbetsmarknads- och industri­politiken samt energipolitiken.

Skattepolitiken

Skattepolitiken måste utformas så att den stimulerar till arbetsinsatser, produktion, investeringar och sparande.

I ett internationellt perspektiv kännetecknas den svenska inkomstskat­ten av atl marginalskatter och progression är utomordentligt höga redan i de inkomstlägen där den stora majoriteten inkomsttagare befinner sig. Situationen förvärras av att vissa bidrag är inkomstprövade och således minskar med stigande inkomster. Den sammanlagda marginaleffekten av skatt, bortfallande bidrag och inkomstrelaterade avgifter uppgår redan i vanliga inkomstlägen ofta till 80 ä 100% eller till och med mer. Detta medför att arbetsinsatser, företagande och risktagande - således just vad som behövs i vårt nuvarande ekonomiska läge - många gånger motverkas i stället för att uppmuntras. Människornas anpassning till skattesystemets regler har vidare lett till en betydande skatteflykt och en stor okontrollerad sektor som kännetecknas av kvittolösa affärer och andra former av skat-teundandragande. Kombinationen av höga marginalskatter och stark progression försvårar också löneförhandlingarna.

Det är självklart att vi inte i längden kan bibehålla ett sådant skattesy­stem. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagils för att i någon mån dämpa progressiviteten. Genom indexregleringen av den statliga inkomst­skatten förhindras att inflationen automatiskt skärper progressionen. Se­dan 1976 härden statliga marginalskatten sänkts med 6-9-procentenheteri de skikt där de stora löntagargrupperna befinner sig. Sänkningarna har dock motverkats av den fortgående höjningen av det kommunala skatteut­taget. Vidare har ett tak för marginalskatten införts på nivån 80/85%. De vidtagna åtgärderna är emellertid långt ifrån tillräckliga och regeringen avser därför att stegvis fortsätta på den inslagna vägen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  23

Det är också angeläget att skattereglerna utformas så att sparandet premieras. På detta område har ett flertal åtgärder vidtagits sedan 1976. För löntagare och andra som sparar i regelbundna och långsiktiga former har således öppnats möjligheter att avsätta medel på s. k. skattesparkonto.

Spararen kommer därvid i åtnjutande av en skattereduktion på 20% av det insatta beloppet. Den årliga räntan, som uppgår till högsta inlånings­ränta, är skattefri. Reglerna för skattesparkontona innebär i praktiken att spararna får en positiv realränta efter skatt.

Det svenska näringslivets soliditet — förhållandet mellan eget och totalt kapital - har sjunkit kraftigt under de senaste 10 åren. 1970 uppgick soliditeten lill 34%' medan motsvarande siffra 1980 beräknas till endast 26%. En förbättrad soliditet åren nödvändig förutsättning för att näringsli­vet skall öka sina investeringar och bära påfrestningar i lågkonjunkturer. Mot denna bakgrund har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra närings­livets möjligheter atl dra till sig riskvilligt kapital. Således har den diskrimi­nerande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar delvis eliminerats genom den skattereduktion som nyligen antagits av riksdagen (prop. 1980/81:39, SkU 1980/81: 12). Reglerna är av provisorisk karaktär och en särskild utredning har i uppdrag att senare lägga fram förslag om ett permanent system efter förebilder som numera finns i de flesta andra industrialiserade länder. Därmed minskas företagens kostnader för riskvilligt kapital och en viktig konkurrensnackdel i förhållande till utlandet upphävs.

Vidare har särskilda åtgärder vidtagits inom det nyss nämnda skatte­sparandet i syfte atl stimulera till sparande för aktieköp (skattefondkonto).

Också på företagsnivå har viktiga förändringar gjorts av skattereglerna. Således har de s.k. Annell-avdragen utvidgats i syfte att underlätta ny­emissioner.

Pä senare är har också flera åtgärder vidtagits för att undanröja vissa ur rättvise- och effektivitetssynpunkt inte önskvärda konsekvenser av skatte­lagstiftningen vad avser de mindre och medelstora företagen. Dessa före­tag har visat stor förmåga till förnyelse och anpassning och har på många sätt avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Möjligheterna för svensk industri att förstärka sin ställning, inte minst på hemmamarknaden, torde också vara avhängig av att de mindre och medelstora företagen får en gynnsam utveckling. Mot denna bakgrund har förändringar genomförts för att mildra effekten av s.k. faktisk sambeskattning. Vidare har regler in­förts som minskar ägarens behov att ta ul medel ur företaget för att betala förmögenhets- och arvsskatter för det i företaget arbetande kapitalet. De gjorda förändringarna har till stor del provisorisk karaktär. En särskild kommitté, företagsskattekommittén (dir. 1979: 106) har i uppdrag att över­väga förändringar av mer permanent art så att kapitalbeskattningsreglerna inte försvårar familjeföretagens fortsatta drift och tillväxt. Kommittén har

' Börsnoterade företag exkl. banker.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                24

också att behandla möjligheterna att genom ändrade skatteregler underlät­ta familjeföretagens försörjning med riskvilligt kapital.

Kommunerna

Den långtidsutredning som nyligen framlagts visar att det samhällseko­nomiska utrymme som står till förfogande för den kommunala sektorns expansion är väsentligt mer begränsat än tidigare oeh att det erfordras en kraftig dämpning av ökningstakten jämfört med senare delen av 1970-talet, då den kommunala konsumtionen ökade med 4-5% per år. Under hög­konjunkturåren 1979 och 1980 beräknas ökningstakten ha uppgått till 5.0 resp. 3.8%. Minskningen beror emellertid på en nedgång i de kommunala beredskapsarbetena. Exkl. dessa uppgår volymökningen till 4,8 resp. 4,6%.

Den snabba utbyggnaden av den kommunala verksamheten har innebu­rit en betydande sysselsättningsökning i kommunerna. Under perioden 1970-1980 ökade sysselsättningen i den kommunala sektorn med mer än 400000 personer eller med 70%. Under samma period ökade antalet perso­ner i arbetskraften med ca 350000.

För att vi skall kunna uppnå jämvikt i bytesbalansen måste exporten öka och importen dämpas, vilket förutsätter ökad produktion och sysselsätt­ning i den exporterande och importkonkurrerande delen av näringslivet. En nödvändig, men givetvis inte tillräcklig, förutsättning för att en sådan ökning skall kunna åstadkommas är att den kommunala expansionen däm­pas. Om uppbromsningen inte sker tillräckligt snabbt riskerar vi att indu­strin vid nästa konjunkturuppgång inte kan täcka sitt rekryteringsbehov, vilket skulle innebära att vi än en gång förlorar möjligheterna att haka på den internationella konjunkturuppgången. Eftersom det är uppenbart att en sådan uppbromsning tar tid måste utvecklingen under 1981 och 1982 tillmätas avgörande betydelse.

Förutom de problem som kommunernas anspråk på reala resurser med­för, bör även de finansiella konsekvenserna av en alltför snabb expansion understrykas. Ökade kommunala utgifter ställer krav på ökade skatter eller statsbidrag. Dessa finansieringsvägar kommer i framtiden inte att vara framkomliga i den utsträckning som skulle krävas för en fortsatt snabb kommunal utgiflsexpansion. En sådan kan inte heller finansieras genom starkt ökade avgifter, även om utrymme för vissa höjningar förelig­ger.

De statliga bidragen till kommunerna har de senaste åren ökat i mycket snabb takt, inte minst genom den successiva utbyggnaden av skatteutjäm­ningssystemet. Bidragen har ökat med 15-20% varje år mellan 1976 och 1980. Denna ökningstakt kommer inle att kunna upprätthållas. 1 elt läge där kommunernas utgifter ökar i en takt som är oförenlig med samhälls­ekonomisk balans, och där ökningen till stor del finansieras med stigande statsbidrag, får kravet på en begränsning av statsbidragen än större tyngd.

Mot denna bakgrund kommer chefen för budgetdepartementet senare

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                25

denna dag alt föreslå dels att del tredje steget i kommunalskatteutjäm­ningsreformen statsfmansiellt neutraliseras genom andra ålgärder som drar in motsvarande belopp från kommunerna, dels alt det finansiella utrymmet för kommunerna därutöver minskas ytterligare fr.o.m. 1982. Regeringen avser att återkomma till de närmare formerna härför efter överläggningar med kommunförbunden.

Den kommunala utdebiteringen har under 1970-talet höjts med inemot 9 procentenheter. Genom de kompensationsmekanismer som präglar löne­bildningen i den svenska ekonomin har detta verkat uppdrivande på löne­kostnadsnivån och därmed försämrat konkurrensförmågan i det svenska näringslivet. I den allvarliga situation som vårt lands ekonomi nu befinner sig, kan en fortsättning på 1970-talets utveckling inte accepteras. Om elt rimligt utrymme skall finnas tillgängligt för arbetsmarknadens parter krävs en mycket stor återhållsamhet med skaltehöjningar. Alt genom snabbt stigande kommunalskatter ytterligare försvåra förutsättningarna för löne­förhandlingarna vore oansvarigt. De kommunala utgifterna måste anpassas lill del samhällsekonomiska utrymme som står till förfogande.

Som jag framhållit i skilda sammanhang och senast i besparrngsproposi-tionen beror den kommunala utgiflsexpansionen till en betydande del på statliga beslut och åtgärder. Regeringen har därför tillsatt en särskild grupp, stat-kommungruppen (dir. 1980:03), för att pröva vilka begräns­ningar som kan genomföras i den statliga normgivningen. Därvid övervägs bl. a. standardkrav, tillsynsmyndigheternas roll och möjligheterna att de­centralisera olika frågor m. m. Gruppen, i vilken ingår representanter också för kommun- och landstingsförbunden kommer med början i vår att successivt avlämna förslag till kostnadssänkande förändringar.

Sysselsättningspolitiken

Elt av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken är att upprätt­hålla full sysselsättning. Underskotten i statsbudgeten och i bytesbalansen hotar sysselsättningen redan på kort sikt genom att känsligheten för utifrån kommande konjunkturstörningar ökar. Genom att underskotten nödvän­diggör relativt höga räntor försvårar de också de investeringar som behövs för att på längre sikt trygga sysselsättning och välfärd. Det är bl. a. mot denna bakgrund ansträngningarna att hålla tillbaka underskollen i bytesba­lansen och statsbudgeten skall ses.

Arbetslösheten i Sverige har efter de två oljechockerna hållits på en internationellt och historiskt låg nivå. Detta har skett genom såväl generel­la åtgärder som genom en aktiv arbetsmarknadspolitik. De förra har syftat till atl genom allmän stimulans av den inhemska efterfrågan ersälla en alltför låg utländsk efterfrågan. Vi går nu in i en svagare internationell konjunktur. Av skäl som jag tidigare redovisat är det inte möjligt att denna gång kompensera den svaga internationella efterfrågan genom en inhemsk expansion. Skulle avtalsrörelsen sluta på en nivå som är alltför hög för att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                26

säkerställa att den utlandskonkurrerande sektorns konkurrensförmåga ökar kan en högre arbetslöshet inte undvikas.

Inom ramen för de förutsättningar som ges av avtalsrörelsens resultat och av nödvändigheten alt hålla tillbaka ökningen av budgetunderskottet är det regeringens avsikt att genom en aktiv arbetsmarknadspolitik åstad­komma en så väl fungerande arbetsmarknad - och därmed så låg arbets­löshet - som möjligt. Under våren 1981 kommer förslag om den framtida sysselsättningspolitiken att läggas fram för riksdagen. Förslagen kommer alt syfta till att förbällra arbetsmarknadens funktionssätt.

Antalet sysselsatta i landet har fortsatt att öka. Under de tre första kvartalen 1980 ökade antalet sysselsatta med ca 60000 personer jämfört med motsvarande period 1979. Sysselsättningen låg därmed på en högre nivå än någonsin tidigare.

Samtidigt som arbetslösheten kunnat hållas på en relativt låg nivå, omkring 2% under 1980, har antalet personer framför allt i beredskapsar­bete men även i arbetsmarknadsutbildning minskats och var i november 1980 nästan 40000 lägre än i november 1979 utan att den öppna arbetslös­heten ökat nämnvärt. Summan av personer som är arbetslösa jämte de som är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag har inte sedan 1975 varit så låg som under tredje kvartalet 1980. Antalet sådana personer motsvarade då 4,1 % av den totala arbetskraften.

Att antalet beredskapsarbeten kunnat skäras ned kraftigt beror förutom på arbetsmarknadslägel bl. a. på det beslut som riksdagen fattade våren 1980 och som innebar att ungdomar under 18 år i slörre utsträckning erbjuds yrkesutbildning inom gymnasieskolans ram.

Det finns tydliga tecken på att en försämring av arbetsmarknadsläget nu är på väg. Antalet varsel har ökat kraftigt oeh antalet lediga platser har sjunkit. Höstens konjunkturbarometer visar också på minskad orderingång särskilt för exportindustrin.

För att möta ett försämrat läge på arbetsmarknaden hålls hög beredskap. Eftersom antalet personer i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbild­ning under 1980 kunnat hållas på en väsentligt lägre nivå än 1978 och 1979 finns kapacitet att med kort varsel expandera på dessa områden. Vid den närmare utformningen av dessa åtgärder kommer i första hand den konkur-rensutsalta sektorns behov att beaktas.

Ett av dagens stora problem är den ökade trögheten på arbetsmarkna­den. Jag har tidigare berört hur bl. a. bristande rörligheten försvårat för oss att dra full nytta av den internationella konjunkturuppgången. Bibehållen och ökad välfärd förutsätter ökad rörlighet. Förändringar och ekonomisk trygghet får inte ställas mot varandra.

Den ökade trögheten tar sig också uttryck i svårigheter för arbetssökan­de och lediga platser att finna varandra och resulterar i samtidig arbetslös­het och arbetskraftsbrist. För atl komma tillrätta med detta problem bör befintliga arbelsmarknadspolitiska resurser omprioriteras till förmedlings­arbete.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                               27

Kvinnorna återfinns idag huvudsakligen inom ett fåtal yrken, företrädes-.vis inom den offentliga sektorn. Det faktum att kvinnorna i högre grad står för den ökade sysselsättningen under 1970-talet och att de nya sysselsätt­ningstillfällena tillkommit inom vård, barnomsorg och undervisning har förstärkt det traditionella könsrollsmönstret. Det ligger ett värde i sig i att bryta den segregerade arbetsmarknaden. Dessutom talar samhällsekono­miska motiv för atl kvinnorna i större utsträckning såväl söker sig till som erbjuds anställning i industrin. Annars kan den nödvändiga expansionen av industrin inte komma till stånd.

Skall arbetsmarknadspolitiken lyckas krävs slutligen alt de enskilda människorna visar ökad villighet att acceptera förändringar av arbetsin-riktning, arbetsorganisation och arbetsplats. Särskilt ungdomarna måste vara beredda att ta de arbeten som finns, även om dessa inte ligger helt i linje med deras önskemål. .Arbetsgivarna, såväl privata som offentliga, måste å sin sida visa ökad beredvillighet att anpassa sina krav till de arbetssökandes förutsättningar.

Under 1970-talet har elt flertal lagar tillkommit i syfte att stärka löntagar­nas anställningsskydd. Dessa lagar utgör en viktig länk i reformarbetet på arbetsrättens område.

Det är emellertid, som jag påpekade i besparingspropositionen, naturligt att man i takt med att erfarenheter vinns av lagarnas praktiska funktions­sätt ser över lagstiftningen. En väl fungerande arbetsmarknad ligger i allas intresse. Sålunda är bl. a. medbestämmandelagen, anställningsskyddsla­gen, semesterlagen och de olika ledighelslagarna föremål för översyn. Syftet med det pågående utredningsarbetet är bl. a. att förbättra samspelet mellan olika lagar och därmed arbetsmarknadens funktionssätt utan att för den skull rubba lagstiftningens grundläggande inrikting. Chefen för arbets­marknadsdepartementet kommer att lägga fram förslag inom dessa områ­den under 1981.

Industripolitiken

Jag har tidigare understrukit den nyckelroll som industrin måste spela om vi skall kunna trygga framtida sysselsättning och välfärd. Den ekono­miska politikens allmänna inriktning är därför i hög grad betingad av nödvändigheten att främja den industriella utvecklingen.

Jag vill framhålla att även om vi kan hysa vissa förhoppningar om att exporten av tjänster, tillsammans med framväxande företag inom nya branscher, skall kunna svara för en växande andel av vår export kommer denna att inom överskådlig framtid domineras av produkter som traditio­nellt utgjort ryggraden i vår industriproduktion. Det förhållandet att vi i väsentlig utsträckning måste bygga på befintliga produktionsområden un­derstryker den centrala betydelse som kostnadsutvecklingen och vår kon­kurrenskraft har i detta sammanhang.'

Industrins utveckling  1979 och  1980 har delvis varit en besvikelse.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                28

Industrikonjunkturen har nu vänt och vi kan konstatera att vi toppåret

1980  har en produktion som ligger under 1974 års och att industrisysselsätt­
ningen ligger 70000 lägre än detta år. Vinstnivån är, trots en viss åter­
hämtning, alltjämt alltför låg och soliditeten ligger avsevärt lägre än för 10
år sedan. Skall den svaga trenden vad gäller industrin kunna brytas måste
vi angripa de strukturella faktorer som försvårar industrins expansion.
Arbetsmarknadens funktionsförmåga måste förbättras och rörligheten
öka. Detta kommer som nämnts att vara en huvudpunkt i den sysselsätt­
ningspolitiska proposition som chefen för arbetsmarknadsdepartementet
avser att i vår förelägga riksdagen.

Det är också angeläget att industrins rekrytering inte försvåras av att den offentliga sektorn alltför snabbt ökar sin efterfrågan på arbetskraft.

Industrins investeringar har under 1979 och 1980 ökat med 3 resp. 16%. Det är viktigt att investeringsnivån hålls uppe under den kommande kon­junkturnedgången bl. a. för alt öka expansionen där ledig arbetskraft finns. Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat alt ett extra investerings­avdrag skall medges för investeringar under perioden oktober 1980-de-cember 1981. Avdraget skall avse både statlig och kommunal inkomst­skatt. Tidigare har investeringsavdrag endast avsett den statliga skatten. Investeringsfonderna kommer också att vara frisläppta under 1981 för företag som bedriver industriell tillverkning. Inom stödområdena får man dock ta i anspråk investeringsfonderna även för andra investeringar än sådana som avser industriell tillverkning. Vidare kommer de nya vinstfon­derna att få utnyttjas redan 1981. De särskilda likviditetsutjämningskon-tona kommer också att kunna disponeras av företagen.

Den svaga soliditeten i företagen håller tillbaka såväl industrins förmåga som dess vilja att investera. Det är därior utomordentligt angeläget alt industrins bas av riskvilligt kapital kan förstärkas. Jag har ovan redogjort för vilka beskattningsåtgärder som vidtagits i detta syfte. 1 samma riktning verkar de tillskott av kapital på 600 milj. kr. som kommer att ställas till den 4:e AP-fondens förfogande. Som ett led i en aktiv småföretagspolitik har de regionala utvecklingsfonderna under senare år tillförts väsentligt utöka­de resurser. Chefen för industridepartementet kommer under vårriksdagen

1981  att framlägga en industripolitisk proposition.

De problem som sammanhänger med arbetsmarknadens funktionssätt och den sjunkande soliditeten är av generell art. Därutöver har vissa branscher haft problem av mer speciell karaktär. Således har begränsning­ar i virkesutbudet utgjort en restriktion på skogsindustrins kapacitetsut­nyttjande och export 1979 oeh 1980. Dessa frågor behandlas f n. av virkes-försörjningsutredningen som kommer att framlägga förslag i mitten av 1981.

Under den föregående konjunkturnedgången fick de industripolitiska stödåtgärderna en betydande omfattning. Staten grep in för att göra det möjligt för nedläggningshotade företag med central ställning i sin ort/region

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                            29

att i socialt acceptabla former anpassa sig lill ändrade konkurrensförhål­landen på världsmarknaden. I andra fall har insatserna syftat lill att bevara industriell kapacitet som kunde väntas ha långsiktig konkurrenskraft.

De slatsfinansiella resurserna för räddningsinsatser har minskat kraftigt. I allt högre grad måste därför finansiella rekonstruktioner bli ett medel för atl säkerställa produktion och sysselsättning i enheter med långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Finansiell rekonstruktion i form av sanering av företagens balansräkning måste vara det första steget för sanering av ett företag i kris. Det innebär bl. a. att ägare och banker får ta på sig en ökad risk. Banklagen har också ändrats i en riktning som möjliggör en sådan utveckling.

Inom vissa branscher har staten genom att gå in som ägare helt eller delvis tagit på sig ett ansvar för omstrukturering. Delta gäller bl. a. i fråga om varvs- och stålindustrin. Kostnaderna för dessa engagemang har blivit stora och det finns inget utrymme för liknande insatser i andra branscher.

Investeringar inom forskning och utveckling är väsentliga för att Sverige på längre sikt skall kunna behålla sin ställning som en ledande industrina­tion. Trots den strama budgetprövningen föreslås därför i årets budget ökade satsningar på forskning och utveckling.

I våra ansträngningar att öka produktion och export inom industrisek­torn kommer vi alt möta en hård internationell konkurrens både från traditionella industrinationer och från länder i tredje världen som just påbörjat sin industrialiseringsprocess. Detta får dock inte medföra alt vi vidtar protektionistiska åtgärder eller försöker att på andra sätt isolera oss från del internationella handelsutbytet. Vårt välstånd bygger i avgörande utsträckning på att vi kan dra nytta av de fördelar som internationell handel och specialisering medger. Det förhållandet att Sverige är ett litet, högt utvecklat land med stort utrikeshandelsberoende innebär att vi tillhör de nationer som skulle förlora mest om olika former av protektionism fick ytterligare spridning. Förutom alt ökande internationell handel således ligger i vårt eget intresse vill jag betona att fritt handelsutbyte också utgör en mäktig hävstång i vad gäller de fattiga folkens möjligheter att förbättra sina levnadsförhållanden.

Energipolitiken

En aktiv energipolitik är av central betydelse när det gäller möjligheten att komma tillrätta med de problem som underskottet i bytesbalansen ställer oss inför. Den viktigaste enskilda anledningen till det stora under­skottet i våra utrikes affärer är de dramatiskt ökade kostnaderna för vår oljeimport. Mellan 1973 och 1979 steg det svenska importpriset på olja med ca 200% mer än våra exportpriser under samma period. 1980 uppgick nettokostnaderna för vår oljeimport till ca 28 miljarder kr.

Syfiet med att minska oljeberoendet är inte endast att minska belastning­en på bytesbalansen utan också bl. a. atl uppnå ökad trygghet i försörjning­en. 4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga I

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                30

Efter samråd med statsrådet Petri vill jag ifråga om inriktningen av energipolitiken anföra följande.

Impoitkostnaden kan minskas dels genom bättre hushållning med ener­gi, dels genom att ersätta olja med andra energislag, i första hand inhemska sådana.

När det gäller att hushålla med energi har en rad åtgärder vidtagits. Jag vill bl. a. erinra om de beslut som riksdagen tog 1978 (prop. 1977/78:76) och som innebar att ett sparprogram omfattande investeringar om sam­manlagt 3! till 48 miljarder kr. skall genomföras under en tioårsperiod.

Betydande belopp har också anslagits för att stödja näringslivets bespa­ringsansträngningar. Sedan 1974 har närmare 1400 milj. kr. anslagits för dessa ändamål. Regeringen har vidare föreslagit (prop. 1980/81:49) att en särskild oljeersättningsfond inrättas från den 1 januari 1981. Fonden kom­mer under en första treårsperiod att tillföras sammanlagt 1700 milj.kr. Fonden skall byggas upp med avgifter och användas för att stödja investe­ringar i energiteknik samt utveckling av prototyper och demonstrationsan­läggningar på energiområdet. Ytterligare energipolitiska åtgärder kommer att föreslås under våren 1981.

Jag vill också betona att energirelaterade investeringar och utveckling av ny teknik i samband därmed kan utgöra en viktig stimulansfaktor för svensk industri och därmed även bidra lill att skapa sysselsättning.

Under 1980-talet förutses den tillgängliga elproduktionskapaciteten göra det möjligt att ersätta en väsenllig del av den olja som utnyttjas för uppvärmningsändamål med elenergi. Del är angeläget alt denna möjlighet att minska oljeanvändningen tas till vara.

Det är vidare viktigt att utnyttja de möjligheter som finns att gå över till inhemska bränslen och till billigare importbränslen. Så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt bör med hänsyn till betalningsbalansen inhemsk energiråvara utnyttjas och utvecklas. Användningsområdet förde inhems­ka bränslena begränsas emellertid bl. a. av tillgången på energiråvara, dvs. i första hand torv, flis, skogsavfall och andra biobränslen och dessas belägenhet i förhållande till de tätorter där de kan användas för i.ex. uppvärmningsändamål.

Med hänsyn till den begränsade tillgången på inhemska bränslen får man räkna med att en del av neddragningen av energiomkostnaderna under 1980-talet måste ske genom att olja ersätts med kol.

Med nuvarande priser på kol och olja, och med beaktande av att ener­giinnehållet per ton bränsle är lägre för kol än för olja, kan man grovt räkna med att kostnaden för bränsleimport, och därmed belastningen på betal­ningsbalansen, halveras när olja ersätls med kol. För varje milj. ton olja som ersätts med kol minskar imporlkostnaden med omkring 500 milj. kr.

Avvägningen mellan bränslekvalitet och investeringar i förbränningstek­nik är av stor betydelse för energiförbrukningen. På längre sikt kan i mera avancerade förgasningsanläggningar lågvärdiga tjocka oljor eller fasta

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  31

bränslen omvandlas till högvärdiga flytande eller gasformiga bränslen. De möjligheter som finns att på detta sätt välja en inriktning av energianvänd­ningen som bidrar till att förbättra betalningsbalansen och samtidigt ökar försörjningstryggheten bör enligt min mening tas till vara.

På senare år har energiskatterna successivt höjts med det uttalade syftet att göra det mer lönsamt för hushåll, företag och kommuner att nedbringa sin energikonsumtion. Avsikten är att även fortsättningsvis använda ener­giskatterna som ett medel att främja en god energihushållning. Underlag för beslut om den framtida skattepolitiken las f n. fram av utredningen (B 1979:06) om beskattningen av energi som bl. a. har till uppgift att utreda möjligheterna att integrera energiskatterna i mervärdeskatlesystemet.

4.2 Finanspolitiken

Balansbristerna i den svenska ekonomin belyses klart av utvecklingen av brultosparande, investeringar samt finansiellt sparande i privat och offentlig sektor (se tabell 4).

Därav framgår för det första att den svenska ekonomins totala finansiella sparande är alltför lågt, vilket tar sig uttryck i etl stort underskoll i bytesbalansen. Den totala sparkvoten har sålunda sjunkit från ca 24% 1970-1974 till 17.3% 1980, som följdav att den totala konsumtionen vuxit snabbare än samhällets inkomster.

För det andra har de totala investeringarnas andel av BNP fallit från ca

Tabell 4 Bruttosparande, investering samt nnansiellt sparande 1970—1981

Procent av BNP. löpande priser

1970-     1975-        1979       1980       1981 1974        1979

12,1

7.9

3.5

2.2

1.6

11,8

11.7

13,9

15.0

14.4

23,8

19.6

17,5

17,3

16.0

11,3

9,0

9,3

8,8

8.6

11,7

12.1

10,6

12.4

11.4

Bruttosparande Offentlig sektor Privat sektor

Summa

In vesteringar Offentlig sektor Privat sektor

Summa                                                        23,1        21.1       19.9        21.2        20.1

Finansiellt sparande

Offentlig sektor                                            0.6       -1,2       -5.7       -6.6       -7.0

Privatsektor                                               -0,1       -0.3           3.3         2.6         3.0

Summa (= bytesbalansens saIdo)                    0.6       -1,5       -2.4       -3.9       -4.1

Anm. Offentlig sektor utgörs av stal, kommuner, socialförsäkringssektor och bostäder. Privat sektor består av hushåll och förelag.

En sektors bruttosparande erhålls som differensen mellan sektorns totala dispo­nibla inkomst och konsumtionsutgifter. Det finansiella sparandet är skillnaden mel­lan sektorns brultosparande och totala investeringar. Summan av alla sektorers finansiella sparande är lika med bytesbalanssaldot.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  32

Tabell 5 Den offentliga sektorns reala utgifter 1970-1981

Årlig procentuell förändring

1970-

1979-

1980-

1980

1980

1981

6.1

4.2

3.9

6.5

2.8

3.1

5.6

-2.8

-1.2

8.2

5.6

6,7

4.8

4.5

2.9

Totala utgifter därav: staten

slaten exkl. räntor

socialförsäkringssektorn

kommunerna

BNP-tillväxl ______________________________________ 2            2,2          0,7

Anm. Deflaterade med BNP-deflatorn. Transaktioner mellan den oftentliga sek­torn och samhällsekonomin i övrigt: transaktioner inom den offentliga sektorn har exkluderats.

23,1% 1970-1974 till 21.2% 1980. Detta är främst ett resultat av indu­striinvesteringarnas kraftiga nedgång. Ligger vi kvar med investeringskvo­ten på nuvarande låga nivå blir det inte möjligt att i längden hälla en högre tillväxttakt än ca 1 % per år.

För det tredje är den offentliga sektorns finansiella sparandeunderskotl alltför stort som en följd av att den offentliga utgiftslillväxten varit hög. Under 1970-talel har de offentliga utgiftsökningarna varit större än hela BNP-ökningen. DeUa har lett till ökande svårigheter atl finansiera de offentliga utgifterna.

För att nå balans i ekonomin måsle samhällets spar- och investerings­kvoter återföras till en högre nivå samtidigt som bytesbalansunderskottet minskas. Finanspolitiken måsle sålunda inriktas på att minska den offent­liga sektorns sparandeunderskott samtidigt som företags- och hushållsspa­randet stimuleras och ökade investeringar nuijiiggörs.

Det är inte en framkomlig väg alt vid bibehållen full sysselsättning på ett avgörande sätt råda bot på balansbristerna genom att höja det totala skattetrycket. En återgång till balans måste i stället i första hand ske genom atl den offentliga utgiftslillväxten begränsas.

I tabell 5 visas de offentliga utgifternas tillväxttakt. De offentliga ulgif terna inbegriper utgifter för konsumtion och investeringar samt inkomst­överföringar mellan den offentliga sektorn och ekonomin i övrigt. Den trendmässiga tillväxten i de totala offentliga utgifterna har under perioden 1970-1980 varit 6,1%. per år realt. Eftersom BNP under samma period vuxit betydligt långsammare, eller med ca 2% per år, har den offentliga sektorns utgifter fortgående ökat sin andel av BNP från 43 lill 64%. Tillväxten i de offentliga utgifterna har därmed i absoluta tal tagit i anspråk mer än hela BNP-tillväxten. Som följd härav har reallönerna kunnat upp­rätthållas endasi genom en ökad skuldsättning i utlandet och en neddrag­ning av investeringskvoten.

Mellan 1979 och 1981 beräknas den offentliga sektorns utgifter växa med ca 4,0% per år, vilket innebär en neddragning i förhållande till den tidigare

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                               33

utgiftstrenden. Under samma period beräknas BNP-fillväxten uppgå till ca 1,5 % per år. Det betyder att ökningen av de offentliga utgifterna i absoluta tal kommer atl fortsätta atl överstiga tillväxten i BNP.

De totala statliga utgifternas tillväxttakt har sänkts från 6,5% per år under 1970-talet fill ca 3% per år 1979-1981. Statens utgifter exkl. räntor uppvisar en än mer markant neddragning i förhållande lill den tidigare trenden. Under perioden 1979-1981 beräknas dessa minska med ca 2% per år att jämföra med en ökning på drygt 5,5 % under 1970-lalet.

För att finansiera de växande offentliga utgifterna har det lotala skatteut­taget måst öka. Mellan 1970 och 1981 beräknas de totala skatteintäkternas andel av BNP stiga från 40,6 till 51,3%. Trots detta har den offentliga sektorns inkomster vuxit väsentligt långsammare än utgifterna. Dess finan­siella sparande har successivt minskat och övergått i ett växande sparun-derskott främsl genom del statliga budgetunderskottets snabba ökning.

Den hittillsvarande tillväxten i de offentliga utgifterna är sålunda inte förenlig med en långsiktigt stabil ekonomisk utveckling. Den offentliga sektorns sparandeunderskott och därmed även budgetunderskottet måste angripas genom en myckel återhållsam utgiftspolitik. Jag vill understryka att det gäller att sänka de offentliga utgifternas ökningslakt och inte att minska dem i absoluta tal.

4.3 Kreditpolitiken

Utvecklingen under 1980

Kreditpolitiken inriktades under 1980 på att hålla likvidiletstillväxlen på en rimlig nivå. Statens upplåning hos kapilalmarknadsinstitulen och hos hushållen ökade. Däremot blev upplåningen från företagen mindre. Detta sammanhänger dels med att den avsättning till likviditetsutjämningskonto som skedde 1979 inte hade någon motsvarighet 1980, dels med alt visst industripolitiskt stöd som bundits på konto i riksgäldskontoret nu har betalats ut. Även statens upplåning hos bankerna ökade. Budgetunder­skottets likvidiserande inverkan på banksystemet hindrades genom fort­satta höjningar av bankernas likviditetskrav från att ge upphov lill en snabb expansion av bankernas kreditgivning till allmänheten. Ökningen av bankernas totala övrigutlåning exkl. vad som refinansieras i utlandet torde ha begränsats lill 6-7%. Likviditetstillväxlen i ekonomin uttryckt i termer av penningmängdsökning torde ha stannat vid ca 10%. Den reala likvidite­ten i ekonomin sjönk därmed något under 1980.

Den strama kredilpolitiken medförde att bankernas kreditgivning till framför allt hushåll och kommuner kraftigt dämpades. Mellan halvårsskif­tet 1979 då den nuvarande kreditåtslramningen inleddes, och utgången av tredje kvartalet 1980 ökade bankernas utestående övrigutlåning till hushål­len med 9%. Under motsvarande period steg konsumentpriserna med 17%. Realt sett minskade den utestående kreditvolymen således med 6-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                34

7%, eller med ett belopp motsvarande ca 2% av den totala privata kon­sumtionen. Bankernas utestående kredilvolym lill kommunerna var under motsvarande period i stort sett oförändrad i nominella tal. Utlåningen till företagen ökade däremot med ca 17%.

Företagens möjligheter att erhålla krediter har varit goda, inle minst genom den tillgång till utlandsfinansiering som förelegal. Deras kreditefter­frågan har dock inte varit särskilt stor, vilkel bl. a. sammanhänger med deras goda likviditet. Inte minst på den inhemska obligationsmarknaden har företagens begränsade kreditefterfrågan kommit lill utryck genom att flera låntagare som erhållit emissionstillstånd ej utnyttjat detta. Åven företagens långfristiga utlandsupplåning har utvecklats svagt. Företagens utlandsupplåning för finansiering av export och import har däremot ökat relativt kraftigt till följd av den förhållandevis stora ökningen av import-och exportvärdena.

De mindre och medelstora industriföretagen har under senare år svarat för en sjunkande andel av industrins upplåning i bankerna. I stället har andra kreditgivare såsom de regionala utvecklingsfonderna och finansbola­gen kommit att spela en allt större roll. Under den nuvarande kreditåt­slramningen tycks dock bankernas utestående krediter till de mindre och medelstora företagen ha ökat i ungefär samma takt som deras krediter till de större företagen.

Kreditgivningen till bostadssektorn har under 1980 fungerat väl, även om försäkringsbolagens förvärv av bostadsobligationer varit mycket be­gränsade. Finansieringsformerna vid förvärv av äldre småhus har förbätt­rats under 1980. De bostadsfinansierande kreditaktiebolagen har under perioden januari —september 1980 lämnat krediter för förvärv av framför allt äldre småhus på inemot 3 miljarder kr. Ungefär hälften av de utlånade medlen härrör från den organiserade kreditmarknaden, dvs. banker, för­säkringsinstitut, kreditaktiebolag m.m., medan den andra hälften anskaf­fats från dem som sålt villor och från den oorganiserade kreditmarknaden i övrigt.

Sedan halvårsskiftet 1980 kan den kreditpolitiska lagstiftningen också tillämpas på finansbolagen. Det preliminära material som hittills finns att tillgå rörande utvecklingen t. o. m. tredje kvartalet 1980 tyder på att en viss dämpning av finansbolagens kreditexpansion skett under 1980 jämfört med 1979.

Utsikterna för 1981

Till följd av den betydande obalansen i den svenska ekonomin kommer kreditpolitiken att ställas inför mycket svåra problem under 1981. Budget­underskottet kan under kalenderåret 1981 beräknas komma att uppgå till ca 64 miljarder kr. och bytesbalansunderskottet till ca 23 miljarder kr.

Bytesbalansunderskottet måste enligt min mening i huvudsak finansi­eras genom statlig utlandsupplåning. Den extremt hårda åstramningen av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                35

den inhemska kreditmarknaden som skulle krävas för atl förmå den privata sektorn atl svara för en utlandsupplåning motsvarande det beräknade bytesbalansunderskottet skulle få starkt negativa effekter på den svenska ekonomin i allmänhet och på företagens investeringsverksamhet i synner­het. Till detta kommer att staten torde få de bästa upplåningsvillkoren. För att inte statens upplåningsbehov i utlandet skall bli alltför stort är det emellertid nödvändigt att den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet hålls i balans oeh helst leder till ett visst neltokapitalinflöde. För att en sådan utveckling skall kunna realiseras krävs bl. a. att det svenska ränteläget ligger på en tillräckligt attraktiv nivå i förhällande till räntelägel i omvärlden.

Möjligheterna att nu med någon säkerhet förutsäga den internationella ränteutvecklingen under 1981 är mycket små. För en räntesänkning lalar den allmänna konjunkturavmattning som kan förutses. Mol delta står emellertid den kvardröjande höga inflationen i kombination med den star­ka inriktningen på inflationsbekämpning genom penningpolitisk åtstram­ning i flera tongivande länder. Om det internationella ränteläget förblir högt, måste också det svenska ränteläget anpassas därtill.

Ett relativt högt svenskt ränteläge är också nödvändigl p.g.a. statens omfattande upplåningsbehov i kombination med behovel att ge spararna en positiv realavkastning på sina placeringar. Det är önskvärt atl långfris­tiga obligationsplaceringar sett över en längre tidsperiod ger en positiv realavkastning. Risken för skadeverkningar på kapitalmarknadens funk­tionsförmåga skulle annars vara stor. Obligationernas löptider och räntans bindningstid skulle riskera att ytterligare förkortas. Miijligheterna alt ut­vidga kapitalmarknaden skulle dessutom försämras. Det försök som nu görs i denna riktning genom introduktionen av s. k. bankobligalioner skulle därmed riskera att påverkas negativt,

Åven om det är angeläget att placeringarna ges en positiv realavkastning fär räntelägel självfallet inte drivas upp sä högt att del allvarligt hämmar företagens investeringar. De negativa effekterna på investeringsverksam­heten av ett relativt högt nominellt ränteläge bör emellertid enligt min mening inte överdrivas. För det första är den genomsnittliga lånekostna­den för främmande kapital i företagssektorn relativt låg. För det andra svarar höga nominella räntenivåer i allmänhet mot en relativt hög pris-stegringstakt, vilket innebär att investeringarnas nominella avkastningsför­måga tenderar att stiga över tiden. De negativa effekter som uppkommer sammanhänger bl. a. med atl företagens risker ökar till följd av den all­männa osäkerhet om den framlida pris- och ränteutvecklingen som upp­kommer under perioder av snabba prisstegringar saml genom den stora likviditetspäfiestning som investeringarna vid ett högt nominellt ränteläge ger upphov till under början av sin livstid. 1 detla sammanhang spelar företagens soliditet en central roll. Vid en hög soliditetsnivå minskar företagens finansiella risk. Därmed förstärks deras förmåga atl bära höga

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                36

nominella ränteutgifter. Det är bl. a. mot denna bakgrund som de åtgärder bör ses som vidtagits för att förbättra företagens försörjning med riskkapi­tal.

Som jag nyss nämnt är etl förhållandevis högt ränteläge nödvändigt om den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet skall kunna hållas i balans. Del krävs emellertid också att likvidiletsläget är relativt stramt och att den inhemska kreditgivningen är begränsad. En alltför snabb likvidi­tetsexpansion skulle riskera att ge upphov till ett oönskat privat kapitalut­flöde inte minst genom den press som skulle uppkomma på penningmark­nadsräntorna. Ett relativt stramt likviditetsläge är emellertid inte enbart motiverat av behovet att hålla det privata kapitalflödet gentemot utlandet i balans. En alltför snabb likviditetsexpansion skulle också komma i konflikt med den ekonomiska politikens långsiktiga inriktning på förbättring av bytesbalansen och dämpning av inflationstakten.

Trots de åtgärder som har vidtagits i syfte att begränsa budgetunderskot­tet kommer dess likviditetspåspädandé effekter under 1981 att bli så stora att det endast genom en stram kredit- och statsskuldspolilik är möjligt att hålla likviditetstillväxten i ekonomin på en rimlig nivå.

Fortsatta höjningar av bankernas likviditetskrav blir nödvändiga för att förhindra att budgetunderskottets likviditetspåspädandé effekt resulterar i en kreditexpansion som ökar likviditeten ytterligare. Hur mycket den s. k. övrigutlåningen exkl. vad som refinansieras i utlandet kan komma att tillåtas öka är svårt att nu avgöra. Det sammanhänger bl. a. med hur företagens investeringar utvecklar sig och vilket behov av inhemska kredi­ter som därvid uppkommer. Jag har i beräkningarna utgått från alt den utestående volymen av denna typ av krediter skall öka med ca 6% under 1981.

Det är vidare angläget att fortsatta ansträngningar görs att öka statsupp­låningen på den inhemska marknaden utanför bankerna. Upplåningen hos kapilalmarknadsinstitulen torde endast kunna öka i begränsad omfattning, om inte näringslivets möjligheler att erhålla finansiering på den inhemska kaptitalmarknaden skall bli alltför begränsad.

En grov uppskattning av hur budgetunderskottet kan komma att finansi­eras under 1981 redovisas i tabell 6. Med den angivna statsskuldspolitiken och en återhållsam kreditgivning från bankernas sida räknar jag med alt likviditetstillväxten i ekonomin, mätt som penningmängdsutvecklingen, kommer alt uppgå till 11-13% under loppet av 1981. Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på den långfristiga bindning av en viss del av hushållens likviditet som kontinuerligt sker inom skattesparsys­temets ram. Denna bindning kan under 1981 beräknas svara mot inemot en procentenhet av den registrerade penningmängdstillväxten.

När del gäller likviditetsutvecklingen inom ohka sektorer av ekonomin vill jag här peka pä utvecklingen för kommunerna. Likviditeten inom den kommunala sektorn ökade från halvårsskiftet 1977 till utgången av 1979 i

 

Wöp. 1980/81; 100    Bilaga 1

37

tabell 6 Finansiering av budgetunderskottet 1979-1981

Nettobeloppi miljarder kr.

 

 

1979

1980

1981

Banksektorn'

Kapitalmarknadsinstitut

Allmänheten-

14

9

12

16 11

7

18-24

13

6--8

Summa Sverige

35

33

39-43

Utlandet

9

21

21-25

Totalt (statens utgiftsöverskotl)

44

54

64

' Någon fördelning på riksbanken och bahksystérnet i övrigt görs inte i denna uppställning. Hur en sådan fördelning utfaller berör på hur kassakravefi används. - Häri ingår avsättningar till likviditetsutjämningskorttö och till vinstköiito: Behåll­ningen på vihstkontona har dock vid utgången av 1981 antagits vara noll.

mycket snabb takt. Därefter har én stabilisering på en extremt hög nivå skett. Mot denna bakgruhd och med hänsyn till behovel att begränsa den kommunala expansionen är det angeläget att kreditgivningen till den kom­munala sektorn blir begränsad.

Kommuner och landsting kan idag - liksom andra arbetsgivare - ansö­ka om återlån av hälften av sina inbetalade ATP-avgifter. Kfediten sökes hos kreditinstitut som, ötii krediten beviljas, har en ovillkorlig rätt att refinansiera krediten i AP-fönden. Denna lånemöjlighet har inte lltnyttjats i nämnvärd omfattning av déh kommunala sektorn. Av en återlånerätt på inemot 3 miljarder kr. 1979 utnyttjades endasi ca 100 milj. kr. 1 ett mer ansträngt likvidiletsläge i kommlinerna skulle denna upplåriihg emellertid kunna bli betydande. Delta skiille kunna bidra till en ökning av den kommunala expansionen och till att AP-fondens möjligheter atl bidra lill industrins och statens finansering begränsades.

Kapitalmarknadsutredningeii (SOU 1978:11) föreslog att återiånerätten skulle slopas med etl visst undantag för de små och medelstora förelagen. Med hänsyn till företagens finansiella situation bibehölls dOck denna rätt. Jag anser inte all de skäl som.talade för en bibehållen återiånerätt äger tillämpning på den kommunala sektorn. Jag avser därför att inom kort föreslå regeringen alt lill riksdagen lägga fram förslag om att kommunernas och landstingens återiånerätt begränsas till totalt 100 milj. kr. per år, vilket motsvarar den kommunala sektorns återiånevolym under 1979,

Den allmänt strama kredilpolitiken bör inte endast drabba kommunerna utan även hushållssektorn. Liksom hittills bör företagens kreditbehov så långt möjligt tillgodoses. Bostadsbyggandets finansieringsbehov kommer alt tillgodoses på sedvanligt sätt.

Den strama kreditpolitiken måste även omfatta finansbolagen. Åven om dessas kreditgivning definilionsmässigt inte ger upphov till någon likviditelsökning, såsom den mäts genom penningmängdsökningen, är det uppenbart att en stark expansion av finansbolagens kreditgivning ökar den

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                38

utestående kreditstocken och i vidare mening den totala likviditeten i ekonomin. Jag har i besparingspropositionen redogjort för den överens­kommelse som träffals med kontokortsföretagen. Riksdagen har nyligen beslutat ge regeringen och riksbanksfullmäktige tillkänna (rskr 1980/ 81:118) att bestämmelserna om utlåningsreglering i lagen om kreditpoli­tiska medel bör sättas i kraft i fråga om finansbolagens krediter för kon­sumtionsändamål. Frågan torde därmed bli föremål för riksbanksfullmäk­tiges övervägande.

Den skisserade kredit- och stalsskuldspolitiken är självfallet förknippad med betydande osäkerhetsmoment och problem. Det är därför nödvändigt atl under 1981 hålla en mycket hög kreditpolitisk beredskap så alt behöv­liga korrigeringsåtgärder snabbt kan vidtas om det skulle visa sig att utvecklingen tenderar att avvika från den som här antagits. Sett i elt längre tidsperspektiv är det uppenbart all budgetunderskottet måste begränsas om en rimlig utveckling på kreditmarknaden skall kunna säkerställas.

5    Den ekonomiska utvecklingen 1981

Den inriktning som den ekonomiska politiken givits under hösten 1980 måsle bibehållas under 1981. Vi skulle i annat fall få ett alltför högt efterfrågetryck i förhållande till omvärlden vilket skulle medföra försäm­rad konkurrensförmåga och betydande påfrestningar i olika avseenden. Utrymmet för inhemsk konsumtionsökning blir därför myckel begränsat.

Den inhemska efterfrågan torde totall sett minska med ca 0,5%. Härtill bidrar främst en minskad lageruppbyggnad som medför att den inhemska efterfrågan dämpas med närmare 1 %. Detta motverkas av att konsumtion och investeringar ökar i en takt som motsvarar ca 0,5% av den inhemska eftertVågan.

Av de skäl som jag tidigare anfört är det av stor betydelse för den svenska ekonomin hur den kommande avtalsrörelsen utfaller. Konjunktur­institutet har räknat med tvä alternativ. Jag har i beräkningarna använt det lägre alternativet vilket innebär en kostnadsökning på ca 6,5% 1981. Detta skulle ge kostnadsmässigt utrymme för konkurrenskraftiga priser så att marknadsandelar inte bara kan bibehållas utan även i viss män återvinnas. Skulle lönekostnadsökningarna bli högre måste en hårdare åtstramnings-politik föras med negativa effekter på produktion och sysselsättning.

En låg lönekostnadsökning nu ger visserligen en lägre privat konsumtion på kort sikt men lägger grunden för varaktiga förbättringar längre fram. Konsekvenserna av olika nivåer ifråga om kostnadsutvecklingen kommer inte att till fullo framgå under 1981 eftersom det tar viss lid innan fullt utslag på bytesbalansen erhålls. Under 1982 kommer däremot konsekven­serna av 1981 års kostnadsutveckling att bli mera märkbara. För bytesba-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal

39

lansen torde skillnaden mellan de två kostnadsalternativ som konjunktur­institutet räknat på, allt annat lika, innebära en skillnad om åtminstone ett par miljarder kr. för 1982. Härtill kommer att det lägre alternativet ger högre produktion och sysselsättning.

Det lägre löneökningsalternativet medför atl de realt disponibla inkoms­terna sjunker med 1-2% under 1981. Man torde emellertid fä räkna med att hushållen vill hålla uppe sin konsumtionsslandard genom alt i viss utsträckning sänka sin sparkvot. Därmed torde det vara rimligt att räkna med en i stort sett oförändrad privat konsumlionsnivå 1981. Om lönerörel­sen blir mycket utdragen innebär det atl konsumtionen, i likhet med vad som var fallet 1980, får sin tyngdpunkt på andra halvåret.

Åven om hushållsseklorns totala realinkomster efter skatt sjunker med 1-2% föreligger stora skillnader mellan olika inkomstslag. Medan lönein­komsterna sjunker med 3 å 4% stiger den totala reala pensionssumman efter skatt med 3%. Åven andra transfereringar stiger realt sett.

Tabell? Försörjningsbalans 1979-1981

 

 

 

Miljar-

Procentuell

volymförändring

 

der kr. 1980.

 

 

 

 

1979

1980

1981

 

löpande

 

 

 

 

priser

 

 

 

Tillgång

 

 

 

 

BNP

520.1 .

3.7

-) -)

0.7

Import av varor och

 

 

 

 

tjänster

166.3

13.0

1.3

-1.4

därav: varor

142.8

15.3

1,6

-1.6

Summa tillgång

686.4

5,7

2.0

•    0,2

Efterfrågan

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar

100,9

5,3

1,5

-0,4

Näringsliv

46,0

10.9

3.6

-0.6

därav: industri

17.7

3.4

16.4

2,8

Statliga myndigheter

 

 

 

 

och affärsverk

12,0

-2,3

8.0

1,8

Kommunala bruttoinves-

 

 

 

 

teringar

19,0

0.4

2.5

0,0

Bostäder

23.9

3.1

-8.0

-2.0

Lagerinveslering'

9.4

1.9

1.7

-0.9

Privat konsumtion

268,9

2.7

0,3

-0.3

Offentlig konsumtion

154.2

4,3

2.9

2.1

Statlig

47.2

2.8

0.8

0.1

Kommunal

107,0

5,0

3.8

3.0

Inhemsk efterfrågan

.533,4

5.7

2.9

-0.6

Export av varor och

 

 

 

 

tjänster

153,0

5.8

-0.7

2,5

därav: varor

131.3

6,6

-0.8

2.6

Konsumentpriser,

 

 

 

 

årsgenomsnitt

 

7,2

12.1

ca 9.0

Real disponibel inkomst

 

2.5

2.3

ca -1.5

Bytesbalansen (milj. kr..

 

 

 

 

löpande priser)

 

-11155     -

■20 533

-22 800

Summa efterfrågan

686.4

5.7

2.0

0.2

Lageromslag i procent av föregående års BNP.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                40

Vi kan inte nu tillåta oss någon real privat konsumtionsökning 1981. Avtalsrörelsen avgör på vilken nominell nivå denna realt oförändrade konsumtion kommer att ligga. Det är en självklar strävan från regeringens sida att ge politiken en sådan inriktning alt ett givet realt ulfall kan uppnås vid så låg nominell nivå som möjligt.

De båda löneökningsalternaliven ger upphov till olika hög inflationstakt. Det är svårt att med säkerhet avgöra hur snabbt en löneökning slår igenom i en höjd prisstegring. Detla beror bl. a. på avtalsutfallets profil, företagens vinstnivå och del allmänna ef t eifrågeläge t. Del löneökningsalternativ som jag lagt till grund för beräkningarna torde medföra att konsumentpriserna stiger med ca 7% räknat från början av 1981 till dess slut. Räknat mellan årsgenomsnitten torde ökningen bli närmare 9%. Med de angivna förut­sättningarna skulle inflationen vid 1981 års utgång kunna halveras jämfört med läget ett år lidigare. Jag vill dock starkt poängtera alt detta är beroen­de av att förutsättningarna ifråga om internationell och inhemsk kostnads­utveckling, produktivitet m.m. uppfylls.

De reala offentliga utgifterna stiger med närmare 4% 1981. Det arbete som gjorts i samband med besparingspropositionen, utformningen av bud­getförslaget och den allmänna återhållsamheten i särpropositioner och tilläggsbudgetar har således givit till resultat att den offentliga utgiftstakten reduceras högst avsevärt i jämförelse med den historiska trenden. Ändock stiger de offentliga utgifterna väsentligt snabbare än BNP och deras andel av ekonomin stiger därmed.

En viktig del i de offentliga utgifterna utgör kommunernas expansion. Det material som f.n. föreligger i form av bl. a. kommunala budgetar, volymenkäter m.m. tyder på att en viss dämpning av den kommunala konsumtionsökningen nu är på väg. Höstens budgetarbete i kommunerna torde ha varit ovanligt återhållsamt. Man torde därför kunna räkna med att den kommunala konsumtionsvolymen 1981 med nuvarande förutsättningar torde öka med 3 å 3,5 %. Detla är dock en för hög takt i förhållande till det samhällsekonomiska utrymme som kan beredas kommunerna. Ytterligare åtgärder i syfte att dämpa den kommunala utgiftstaklen är därför nödvän­diga. Dessa åtgärder kommer att framläggas senare.

Bruttoinvesteringarna torde förbli ungefär oförändrade 1981. Den störs­ta osäkerheten föreligger vad gäller näringslivets investeringar. Vilka inve­steringar som realiseras blir naturligtvis beroende av företagens allmänna förväntningar om efterfrågan, produktion, kostnadsutveckling, lönsamhet m. m. Den osäkerhet som råder både om den internationella konjunkturut­vecklingen och om resultatet av avtalsrörelsen gör att man får räkna med att företagen intar en något mera avvaktande attityd än under 1980. I besparingspropositionen aviserades investeringsstimulerande åtgärder. Konjunkturinstitutet har med hänsyn till dessa åtgärder bedömt att en viss investeringsökning kommer till stånd under 1981. Institutet har härvid inte antagit att invesleringarna skulle påverkas av vilket alternativ för löneök-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                               41

Tabells Bytesbalans 1979-1981

Milj. kr., löpande priser

 

 

1979

1980

1981

 

 

prel.

prognos

Export av varor

118179

131280

140100

Import av varor

-122963

-142774

-150600

Handelsbalans

-    4 784

-  11494

-   10500

Korrigering av handelsstatistiken

298

-      496

-      500

Sjöfartsnetto

3680

3 957

4 200

Resevaluta

-    4 840

-    5 200

-    5 600

Övriga tjänster, netto

-    4176

-    4 559

-    5 000

Transfereringar, netto

-    4841

-    7 329

-  10400

Korrigeringspost för tjänster

4 104

4 588

5 000

Bytesbalans

-  11 155

- 20533

- 22800

ningarna som realiseras. Det torde dock i och för sig vara motiverat att utgå från all investeringsnivån blir högre vid det lägre lönekoslnadsalterna-tivet. Jag har dock i beräkningarna utgått från samma investeringsökning som konjunkturinstitutet.

Bostadsbyggandet torde ligga ungefär på 1980 års nivå ifråga om antalet igångsatta lägenheter. Under 1981 sker en förskjutning mot en större andel mindre lägenheter. Detta leder till en minskning av investeringsvolymen.

Företagens överväganden och beslut i fråga om produktion för lager, resp. utförsäljning från lager spelar på kort sikt slor roll för den faktiska produktionsnivån. Statistiken tyder på att under 1980 skulle produktionen för lageruppbyggnad ha bidragit med över 1,5 procentenheter av den tillväxt som då ägde rum. Importutvecklingen utgör dock ett skäl att hysa vissa tvivel om att lagerökningen verkligen skulle ha varit så stor. Under 1981 går lagerutvecklingen, som jag tidigare nämnt, i motsatt riktning, så att den utövar en påverkan i produktionssänkande riktning om bortåt 1 % av BNP. Det är påtagligt att företagen nu är mycket försiktigare än under tidigare år när det gäller att bygga upp lager. Bl. a. torde erfarenheterna från lageruppbyggnaden 1975 och 1976 ha medfört att företagen i den kommande avmattningen kommer att dra ner produktionen hellre än att producera för lager. När konjunkturen förbättras kommer då inte heller alltför stora, och delvis föråldrade, lager alt verka produktions- och syssel-sättningshämmande.

Den internationella konjunkturbild som jag tidigare redovisat medför en ökning av den totala väridshandeln om ca 3%. Vid det lägre lönealternali-vet skulle det då vara möjligt att uppnå en exporlvolymökning om ca 2,5%. Detla är något mer än vad jag redovisade i besparingspropositionen. Förklaringen lill detta är bl. a. att världsmarknadsprisslegringen enligl nu föreliggande bedömningar torde bli något högre vilket vid en given löne-koslnadsökning ger utrymme för en sänkning av de svenska företagens relativa priser och därmed för en snabbare volymökning. Vidare torde marknaderna utanför OECD-området vara mera expansiva än vad som

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  42

tidigare ansågs troligt. Jag har dock mot bakgrund av den osäkra interna­tionella konjunkturen inte räknat med en så hög exporttillväxt som kon­junkturinstitutet gjort vid den angivna löneökningen. Den senaste konjunk-lurbarometern anger en mycket kraftig dämpning av exportorderingången.

Eftersom den inhemska efterfrågan på ett par importkänsliga områden -privat konsumtion och lager - väntas bli svag torde importvolymen sjunka med ca 1,5%.

Totalt skulle därmed BNP öka med 0,7%. En så låg tillväxt medför att efterfrågan på arbetskraft minskar med knappt 1% 1981. Med hänsyn tagen till att en viss ökning av arbetskraftsutbudel sker kan arbetslösheten jämfört med 1980 komma att stiga med ca 60000 personer om inga ålgärder vidtas.

I syfte att motverka den ökning av arbetslösheten som kan komma redan under första halvåret 1981 har regeringen beslutat öka kapaciteten vad gäller beredskapsarbeten. Vidare sker en utökning av arbetsmarknadsut­bildningen. I enlighet med vad som uttalades i besparingspropositionen kommer utbildningen i högre grad än tidigare att inriktas mot utbildnings-vägar som leder till arbeten inom den konkurrensutsatta sektorn.

6    Avslutning

Jag har i det föregående understrukit att den ekonomiska utvecklingen under 1980-talets första år kommer att ha avgörande betydelse för hur framgångsrikt vi kan komma tillrätta med balansproblemen som känne­tecknar den svenska ekonomin. Ju längre saneringsprocessen skjuts på framtiden, desto större blir de uppoffringar som senare kommer att erford­ras.

Många av dagens svårigheter beror på att tidigare varningssignaler inte tagits på allvar. Om vi skall kunna undvika att 1980-talet blir de ekonomis­ka och sociala krisernas decennium för vårt land måste under de närmaste åren Sveriges ekonomi steg för steg anpassas lill verklighetens hårda krav. Det är en tvingande nödvändighet för återställd balans, för vårt folks trygghet och välstånd samt för bevarad full sysselsättning.

Bytesbalansen väntas försämras ylterligare 1981. Till stor del samman­hänger detla med den väntade svaga internationella konjunkturutveckling­en. Den ekonomiska politiken måste anpassas till denna verklighet. Det finns idag inget utrymme för en upprepning av en överbryggningspolitik av det slag som fördes 1975 och 1976 med stimulans av privat och offentlig konsumtion. Den ekonomisk-politiska strategin måste därför inriktas på att ta till vara de möjligheter som den internationella marknaden erbjuder samt att skapa förutsättningar för den svenska ekonomin att följa med den uppgång av den internationella konjunkturen som bedöms som sannolik i slutet av 1981 eller under 1982.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                           43

Om vi skall lyckas krävs uppoffringar. Svenska folkets privata och offentliga konsumtion måste dämpas avsevärt under den tid del tar att åler nå balans i samhällsekonomin. Skyddet för de mest utsatta i vårt samhälle får dock inle eftersättas i denna process.

Men vi har också tillgångar med vars hjälp problemen kan lösas. Arbels-samhet, kunnighet och effektivitet är viktiga kännetecken för vårt folk. Arbetsmarknadens parter har traditionellt visat ett betydande ansvar för en stabil ekonomi. De sociala spänningarna är små. Vi måsle vara beredda att ta tillvara de tillgångar vi förfogar över. Vi måste stimulera lill ökade arbetsinsatser och i samverkan söka lösa våra ekonomiska problem. En­dast genom en målmedveten strävan mol återställd ekonomisk balans kan tryggheten och välfärden säkras för kommande generationer.

Till regeringsprotokollet i detla ärende bör fogas såsom bilaga den preli­minära nationalbudgeten för 1981 {bilaga l.l).

7    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                 44

Innehållsförteckning

Sid.

!    Den allmänna bakgriinden                                                                                   1

2      Den internationella utvecklingen                                                                        4

3      Konjunkturen och den ekonomiska politiken under 1980                                10

4      Den ekonomiska politiken                                                                                 15

 

4.1    Huvuddragen i dén ekonomiska politiHen                                                 15

4.2    Finanspolitiken                                                                                           31

4.3    Kreditpolitiken                                                                                          33

 

5      Den ekonomisk ptyécklingen 1981                                                                   38

6      Avslutning                                                                                                         42

7      Hemstä|!(in                                                                                                        43

Tabellförtéckning

1      Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-iänder 1978-1981              7

2      Försörjningsbalans 1979-1980                                                                           11

3      Bytesbalans 1979-1980                                                                                     |3

4      Bruttosparande, investering säitit finansiellt sparande 1970-1981                   31

5    Den offentliga sektprps reala ijtgifter 1970-1981                                             32

6      Finansiering av budgetunderskottet 1979-1981                                                37

7      Försörjningsbalans 1979-198!                                                                           39

8      Bytesbalans 1979-198!                                                                                     41

Diagramförteckning

1      Oljeprisutvecklingen 1979.-1980                                                                        8

2      Kapacitetsutnyttjande och brist på yrkesarbetare enl. konjunktur-barometern 1963-1980. Hel.a industin    14

3      Driflsöverskollets procentuella andel av förädlingsvärdet i indu­strin 1970-1981            14

4      Induslrisysselsåttningen 1960=190                                                                   18

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

 

Budgetförslaget

 

 

 

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1981                        Prop. 1980/81:100

Bilaga 2

Budgetförslaget

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser utgiftspro­grammet och beräkning av statens inkomster, m. m.

1    Inledning

Statsbudgeten har snabbt försvagats under senare delen av 1970-talet. 1980 års långtidsbudget visade att enbart ett fullföljande av redan fattade beslut och gjorda åtaganden skulle medföra en fortsatt ökning av budget­underskottet. En sådan utveckling är inte förenlig med en balanserad utveckling av samhällsekonomin. 1 1980 års kompletteringsproposition (1979/80: 150) angavs mot den bakgrunden att budgetunderskottet som andel av bruttonationalprodukten under perioden fram t.o.m. budgetåret 1984/85 borde minskas med minst en procentenhet per år. Detta skulle väsentligen åstadkommas genom nedskärningar på utgiftssidan. För bud­getåret 1981/82 förutsågs emellertid att det kunde bli svårt att genomföra den målsatta budgetförstärkningen, främst till följd av en långsam inkomst-tillväxt under detta budgetår. Målet borde därför vara att för budgetåret 1981/82 inte ytteriigare öka budgetunderskottet i nominella termer jämfört med vad som då redovisades för budgetåret 1980/81, dvs. 58 miljarder kr. Detta krävde en budgetförstärkning på 7 miljarder kr. jämfört med lång­tidsbudgetens kalkyl för budgetåret 1981/82.

Riksdagen (FiU 1979/80:40, rskr. 1979/80:421) tillstyrkte de angivna målen för budgetpolitiken och underströk att det är en mycket svär uppgift vi står inför när det gäller att förverkliga dessa mål. Det kommer att innebära omprövningar i en utsträckning som vi inle tidigare har upplevt. Riksdagen ansåg emellertid att den av regeringen anvisade vägen måste 1    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 2

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                     2

beträdas och alt det måste ske utan dröjsmål. Tyngdpunkten i åtgärderna måste ligga på besparingar. De begränsningar, nedskärningar och ompröv­ningar som därvid förestår bedömdes av riksdagen vara av en sådan storleksordning att knappast några utgiftsområden kunde undantas.

Ett första steg på vägen att uppnå de angivna målen har tagits genom atl regeringen för riksdagen i en särskild besparingsproposition (1980/81:20) redovisat olika förslag till besparingar inom statliga och statsunderstödda verksamheter, innebärande en förstärkning av statsfinanserna med drygt 6 miljarder kr. Dessa åtgärder som riksdagen sedermera i allt väsentligt har beslutat om, kommer i allmänhet att få full effekt under budgetåret 1981/82.

Jag angav i besparingspropositionen också vissa förutsättningar och riktlinjer för den framlida utgiftspolitiken. Arbetet med all finna och ta till vara sparmöjligheter måste bedrivas planmässigt och i elt långsiktigt per­spektiv, vilket kräver en ökad framförhållning i besparingsarbelet. An­strängningarna att dämpa ökningen av statsutgifterna måste därför omgå­ende föras vidare. Besparingsåtgärderna måste givetvis avvägas med hän­syn till effekterna på den samhällsekonomiska utvecklingen och ges en fördelningspolitisk profil som garanterar grundtryggheten och skyddar de svagaste grupperna. Jag framhöll också alt det var angeläget alt fastställa en riktpunkt för besparingsarbetet, ett sparmål, för alt ge erforderlig stadga åt det planerings- och utredningsarbete som nu föreslår. Jag avser att återkomma härtill i 1981 års kompletteringsproposition.

Även finansutskottet understryker i sitt av riksdagen godkända betän­kande över besparingspropositionen (FiU 1980/81: 10, rskr 1980,'81:23) att det sparprogram som nu förelagts riksdagen bara är ett första steg. Ytterli­gare steg måste snarast följa om vi skall kunna få balans i ekonomin. Del innebär att ett systematiskt besparingsarbete måste pågå under lång lid framöver. I fortsättningen torde besparingsarbetet väsentligen vara en del av det ordinarie budgetarbetet, även om man nog måste räkna med att det även framöver kan bli fråga om beslut under löpande budgetår.

Som en utgångspunkt för arbetet med 1981 års budgetproposition an­förde jag i besparingsproposilionen att förutsättningar saknades atl föra fram egentliga nya reformförslag. Vidare framhölls atl det s. k. huvudför­slaget vad gäller statliga konsumtionsutgifter borde tillämpas. Härmed avsägs atl regeringen i sina medelsberäkningar skulle förutsätta viss årlig produktivitetsförbättring. Dessa riktlinjer präglar också det budgetförslag som nu framläggs. Andra genomgående drag i årets budgetförslag är alt medel för nya tjänster i princip inte anvisats samt att beräkningsgrunderna vad gäller kompensation för prisstegringar stramats upp väsentligt för vissa utgiftsslag.

Jag kommer i det följande att närmare kommentera utvecklingen under innevarande och kommande budgetår. Därefter kommer jag att ge vissa mer generella synpunkter på förutsättningarna för budgetpolitiken och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                   3

redovisa mina slutsatser för kommande budgetarbete. Avslutningsvis re­dovisar jag min syn på den kommunalekonomiska utvecklingen.

2    Budgetutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82

2.1 Budgetsaldot

Trots sparplanen och den starka återhållsamhet som i övrigt präglar årets budgetförslag beräknas budgetunderskottet öka kraftigt jämfört med innevarande budgetår. Den viktigaste anledningen härtill är en långt sva­gare inkomstutveckling än vad som antagils i tidigare bedömningar av utvecklingen för budgetåret 1981/82.

För det närmast förflutna budgetåret uppgick underskottet till 50,0 mil­jarder kr. Kalkylerna för innevarande budgetår resulterar i en fortsatt ökning av underskottet till drygt 55 miljarder kr. För budgetåret 1981/82 innebär budgetförslaget ett underskott om 67,6 miljarder kr.

Tabell I. Statsbudgeten budgetåren 1979/80-1981/82

1979/80   1980/81   1981/82   Förändring                Förändring

utfall      beräknat förslag    1979/80-1980/81             1980/81-1981/82

utfall      till

stats-      miljarder          %       miljarder

budget    kr.                              kr.

miljarder kr.

 

Inkomster Utgifter

SaIdo

132,5 182,5

-50,0

157,0 212,5

-55,5

158,1

225,7

-67,6

+ 21.5 + 27,0

- 5,5

+ 15,9 + 14,6

+  1,1

+ 13.2

-12,1

+ 0,7 + 6,2

Anm. Budgetåret 1980/81 reformerades budgetsystemet. Som en följd av detta höjdes såväl inkomst- som utgiftsnivån med ca . miljarder kr. 1 tabellen ovan har denna effekt borträknats vid kalkyleringen av förändringstalen.

För budgetåret 1980/81 kan konstateras att budgetunderskottet ökar med drygt 5 miljarder kr. från föregående budgetår. Denna försämring inträffar trots att takten i inkomstlillväxten överstiger motsvarande utgiftslillväxt. Det beror på att inkomsterna endast uppgår till ca tre Qärdedelar av utgifterna.

Orsaken till den kraftiga saidoförsämringen från budgetåret 1980/81 till 1981/82 är alltså främst den mycket låga tillväxten av statens inkomster -ca 1,1 miljard kr. Utgifterna ökar samtidigt med 13,2 miljarder kr. Härav svarar statsskuldräntorna för 6 miljarder kr. och övriga utgifter för 7,2 miljarder kr. Den resulterande saidoförsämringen blir således ca 12 mil­jarder kr. Den budgetulveckling jag här har redogjort för baseras på samma förutsättningar som chefen för ekonomidepartementet har redovisat i fi­nansplanen. I finansplanen berörs också konsekvenserna av en något högre löneutveckling under år 1981. Med de förutsättningar som därvid

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                     4

används blir statsinkomsterna för budgetåret 1981/82 drygt 9 miljarder kr. högre än i alternativet med den lägre löneutvecklingen. Samtidigt beräknas utgifterna för budgetåret 1981/82 bli inemot 4 miljarder kr. högre. Detta innebär att budgetsaldot för budgetåret 1981/82 i detta alternativ blir ca 62 miljarder kr. Jag vill i sammanhanget dock understryka atl det från sam­hällsekonomiska ulgångspunkter är angeläget med en starkt återhållen löneutveckling.

Budgetunderskottet är således betydligt större för både innevarande och nästkommande budgetår än enligt den beräkning jag presenterade i den i höstas framlagda propositionen om besparingar i statsverksamheten (prop. 1980/81:20). Den viktigaste orsaken härtill är att söka på budgetens in­komstsida. Såsom jag framhöll i besparingspropositionen var den då före­liggande inkomstprognosen behäftad med stor osäkerhet. För innevarande budgetår bedömer jag nu att inkomsterna blir 3 ä 4 miljarder kr. lägre än i min beräkning i höstas. För budgetåret 1981/82 innebär mina beräkningar en nedrevidering med ca 6 miljarder kr. jämfört med den tidigare beräk­ningen. En väsentlig orsak till nedrevideringen är att lönesummans ök­ningstakt på grund av en svagare sysselsättningsutveckling nu antas bli något lägre under åren 1980 och 1981 än vad som tidigare förutsattes. Härtill kommer atl utgifterna för nästkommande budgetår nu beräknas bli inemot 2 miljarder kr. högre. Denna upprevidering beror i första hand på vissa justeringar av beräknat tillkommande utgiftsbehov till följd av plane­rade propositioner m. m. och av reservationsmedelsförbrukning. En sådan revidering görs normalt när man övergår från långlidsbudgetteknik till årsbudget. Till en mindre del beror ökningen på ändrade prisantaganden.

2.2 Inkomstutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82

Som jag nyss nämnde är den främsta orsaken till det ökade budgetun­derskottet budgetåret 1981/82 den mycket svaga tillväxten i statens in­komster.

Inkomsterna ökar innevarande budgetår med drygt 21 miljarder kr. vilket innebär en real tillväxt med drygt 5%. Budgetåret 1981/82 ökar inkomsterna om man utgår från förutsättningarna i finansplanen med ca 1 miljard kr. i löpande priser. Realt innebär det en minskning med ca 6%. Som framgår av följande uppställning är det utvecklingen av inkomstskatt och socialavgifter som ligger bakom den totalt sett svaga inkomstökning­en. Övriga inkomstslag ökar med inemot 10 miljarder kr. eller ca 11%. Denna ökning motverkas dock nästan helt av minskningen av intäkterna från inkomstskatten och socialavgifterna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget

Tabell 2. Inkomstutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82

 

 

Inkomstslag

1980/81

 

 

1981/82

 

 

 

Miljar-

Förändring från

Miljar-

Förändring från

 

der

föregåend

eär'

der

föregåend

e ar

 

kr.

 

 

ler

 

 

 

miljar-

%

 

miljar-

%

 

 

der kr.

 

 

der kr.

 

Inkomstskatt

34,0

 

 

28,9

-5,1

-15,0

Socialavgifter

32,6

 

 

29,0

-3,6

-11,1

Mervärdeskatt

41,4

 

 

44,9

+ 3,5

+ 8,5

Övriga varuskatter

27,9

 

 

29,4

+ 1,5

+ 5,3

Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

verksamhet

13,5

 

 

15,1

+ 1,6

+ 11,7

Återbetalning av lån

2,2

 

 

2,3

+0,1

+ 7,0

Kalkylmässiga inkomste

r   3,0

 

 

5,8

+2,8

+94,9

Övrigt

2,4

 

 

2,7

+0,3

+ 12,3

Summa

157,0

-1-21,5

+ 15,9

158,1

+ 1,1

-1- 0,7

Real tillväxt (deflaterat

 

 

 

 

 

 

med BNP-deflatorn)

 

 

+ 5,5

 

 

- 6,0

' Vid beräkningen av förändringstalet har inkomstnivån för 1979/80 korrigerats för den nivåjustering av inkomsterna som är en följd av budgetreformen som genomför­des 1980/81. En redovisning av utvecklingen kan ej göras för enskilda inkomsttitlar till följd av budgetomläggningen.

Minskningen av inkomstskatten från innevarande fill nästkommande budgetår har flera orsaker. Främst skall nämnas systemet för utbetalning av kommunalskattemedel samt den s. k. förenklade skatteunderlagsberäk­ningen som får effekt på den kassamässiga beräkningen av statens inkoms­ter fr.o.m. budgetåret 1981/82.

Den statliga inkomstskallen, såsom den registreras kassamässigt i stats­budgeten, utgör förenklat uttryckt nettot av under perioden totalt inflytan­de inkomstskatt och under samma period utbetalade medel till kommun­sektorn. Staten administrerar uppbörden även av kommunalskattemedlen. Utbetalningen av medlen till kommunsektorn sker genom elt system av förskott och slutregleringar. Slulreglering sker med två års eftersläpning när taxeringsutfallel är klart. Utvecklingen av den kassamässiga statliga inkomstskatten kan därför komma att avvika från utvecklingen av den debiterade. På lång sikt är utvecklingen dock densamma.

Som framgår av diagram 1 är skälet lill minskningen av den kassamäs­siga statliga inkomstskatten den stora skillnaden i tillväxt mellan de infly­tande inkomsterna - främst inbetalningar av preliminär skatt, fyllnadsin­betalningar och kvarskalt — saml utbetalningarna som främst består av kommunalskattemedel. Medan inkomsterna ökar med 5,4 miljarder kr. eller ca 4 % ökar utbetalningarna av kommunalskallemedel m.m. med inemot 11 miljarder kr. eller drygt 11 %. Den kraftiga ökningen i utbetal­ningarna av kommunalskallemedel relativt de inflytande inkomsterna be­ror på att utbetalningarna av kommunalskattemedel detta budgetår baseras på ökningen av lönesumman under åren 1979 och 1980 medan inflytande

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 2   Budgetförslaget

Diagram 1. Förändring av den kassamässiga statliga inkomstskatten' budgetåret 1981/82

Miljarder kr.

Förändringar sedan föregående år av den kassamässiga statliga inkomstskatten

 

+ 10

Inflytande inkomster

Utgifter

Netto

 

+ 5,4 mdr kr. + 4,1 %

E o

+ 5

-10

+ 6,6 mdr kr. + 5,2 %

c

„- O) ra ■K J3 -k:

ra   y)   Oi

—   c  >-

0) — ca

0     .

1 £
.0:°.

 J2

-  1,2 mdr kr. -33,8 %

-O-

 

+0,2

 

 

,

mdr kr

 

 

Q>

 

 

 

 

+1,6%

a

 

 

 

*:

 

 

 

 

 

—   O)

 

O)

 

'rVE

 

D

 

■3 c

 

ro

 

E2

 

E

 

E «

 

E

 

   D

 

CO

 

+ 10,6 n-

dr kr.

+ 10,8 mdr kr

+ 12,5"%

 

+ 11,1 °

/o

-5,4 mdr kr. -16,2%

' Den i detta sammanhang använda definitionen avviker beloppsmässigt något från. inkomsttiteln I 100 Skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse.

inkomster främst styrs av den löpande inkomstutvecklingen. Tillväxten av skalteunderiaget var betydligt större under året 1979 och i synnerhet år 1980 än vad som här antas för åren 1981 och 1982.

Av betydelse för beräkningen av den kassamässiga statliga inkomstskat­ten är också effekten av den förenklade skatleunderlagsberäkningen för den kommunala sektorn som gör sig gällande fr. o. m. år 1982. Förenkling­en innebär bl. a. att skatteunderlaget avseende beskattade förmåner tillförs den kommunala sektorn. För statens inkomster medför denna förenkling ett inkomstbortfall av ca 1,5 miljarder kr. under budgetåret 1981/82. Detta inkomstbortfall motsvaras dock av att kompensationsbidragen på utgiftssi­dan avseende 1970 och 1974 års skattereformer upphör. Även om omlägg­ningen reducerar inkomstlillväxten för staten är omläggningen således totalt sett neutral från saidosynpunkt.

Av flera olika skäl kan under budgetåret 1980/81 noteras en kraftig uppgång av inkomsterna av de lagstadgade socialavgifterna. Denna ök­ning är till stor del av tillfällig karaktär. Av delvis samma skäl registreras en negativ utveckling mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82.

Intäkterna av socialavgifterna tillväxer på lång sikt i takt med lönesum­mans tillväxt. Sett för enskilda år förekommer dock bl. a. beroende på uppbördssystemet avvikelser mellan den kassamässiga tillväxten av intäk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                   7

terna från socialavgifterna och lönesummans tillväxt. De preliminära di-rektdebiterade avgifterna för ell visst år fastställs genom en uppräkning av avgiftsunderlaget två år tidigare. Differensen mellan de preliminära av­gifter som debiterats på denna grundval och de slutligt fastställda avgif­terna, som beräknas med hjälp av det faktiska löneunderlaget, betalas in av arbetsgivarna i form av dels fyllnadsinbetalningar året efter avgiftsåret, dels kvarstående avgifter två år efter avgiflsåret.

Inbetalningarna av socialavgifter avseende budgetåret 1979/80 har delvis förskjutits till budgetåret 1980/81. Orsaken härtill är främst att preliminär­inbetalningarna avseende år 1980, som baseras på ett fastställt uppräk­ningstal, kraftigt understiger den faktiska utvecklingen avTönesumman. Detla medför att fyllnadsinbetalningarna våren 1981 bör bli kraftiga. Dess­utom kan antas atl en del av de fyllnadsinbetalningar som normalt skulle skett våren 1980 senarelades på grund av det höga räntelägel. De betalas i stället i form av kvarstående avgifter våren 1981.

Tillfälliga faktorer bidrar också till att de avgifter som debiteras för åren

1980       och 1981 betalas in i en snabbare takt än under tidigare år. Inbetal­ningar förskjuls därför till budgetåret 1980/81. Sålunda torde höjningen av den särskilda avgiften för kvarstående arbetsgivaravgifter leda till atl de avgifter som inte flutit in i samband med preliminäruppbörden för år 1980 i högre utsträckning än tidigare betalas in som fyllnadsinbetalningar. Höj­ningen av den särskilda avgiften leder således till atl resterande avgifter för år 1980 i större utsträckning betalas in redan våren 1981 i stället för under budgetåret 1981/82. I samband med att denna uppsnabbning av inbetal­ningarna sker uppstår som engångseffekt en ökning av inkomsterna under budgetåret 1980/81. Härtill kommer att det högre uppräkningstalet för preliminäruppbörden av avgifterna för år 1981 i kombination med den antagna löneutvecklingen medför att andelen inflytande medel under våren

1981  blir större och att andelen fyllnadsinbetalningar våren 1982 blir mind­re än under tidigare år.

Omläggningen av uppbördsförfarandet för statliga myndigheter leder också till en kraftig lillfällig höjning av inkomsterna av socialavgifter under budgetåret 1980/81. I samband med övergången till löpande redovisning av socialavgifter för statliga myndigheter tillförs nämligen inkomsttiteln av­gifter avseende 3 kalenderhalvår. Denna ökning består emellertid av en överföring från inkomsttiteln statliga pensionsavgifter. Sett totalt för bud­getens inkomstsida har omläggningen således ingen betydelse. Omlägg­ningen innebär för budgetåret 1980/81 en inkomstförstärkning på ca 2200 milj. kr. som engångseffekt för inkomsttiteln socialavgifter.

På statsbudgeten redovisas socialavgifterna efter delvis olika principer. Inkomsterna från folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften samt vuxen­utbildningsavgiften bruttoredovisas. Sjukförsäkringsavgiften liksom övri­ga socialavgifter nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida, dvs. såväl avgiftsinkomsterna som de utgifter som sammanhänger med den verksam-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                     8

het som avgiften är avsedd atl finansiera redovisas under inkomsttiteln för resp. socialavgift.

Sammantaget resulterar de förhållanden jag nämnt i atl de brutloredovi-sade socialavgifterna minskar med inemot 0,4 miljarder kr. mellan budget­åren 1980/81 och 1981/82. Rensat från effekten av omläggningen av den statliga pensionsavgiften, som ju är av tillfällig karaktär, ökar de bruttore-dovisade socialavgifterna med ca 0,7 miljarder kr. Den största nedgången i inkomsterna av de lagstadgade socialavgifterna - inemot 3 miljarder kr. — svarar sjukförsäkringen för. Effekterna av den nyss omtalade omläggning­en uppgår här till ca 1,0 miljard kr. En ylleriigare orsak lill minskningen är avsättningarna till sjukförsäkringsfonden. Sådan sker om avgiftsinkoms­terna överstiger utgifterna. Avsättningen sker i efterhand. Sålunda avsätts fondöverskoltet avseende år 1980 under budgetåret 1981/82. Sjukförsäk­ringen gick med underskott 1975-1977. Underskottet läcktes då via in­komstskattetiteln. Avgiften höjdes år 1978 och sjukförsäkringen började åter gå med överskott. Trots detta skedde inga avsättningar under budget­åren 1979/80 och 1980/81. Överskottet avräknades i stället mot tidigare underskott som fått belasta statsbudgeten. Överskottet har dessa båda år legal kvar på statsbudgeten. "Kvittningen" mot de tidigare underskotten inkl. därpå debiterad ränta är emellertid nu avslutad. Fr. o. m. budgetåret 1981/82 sker därför åter en avsättning lill fonden. Avsättningen uppgår budgetåret 1981/82 till 0,5 miljarder kr. Eftersom fonden består av ett konto på riksgäldskontoret innebär avsättningen dock inte något ökat upp­låningsbehov för statens del jämfört med om överskottet får ligga kvar på budgeten. Däremot medför avsättningen att nivån på nettot från sjukför­säkringen, såsom det redovisas på statsbudgeten, sänks jämfört med tidi­gare år.

Av min genomgång framgår att ett flertal tillfälliga faktorer bidrar till att socialavgifternas belopp i statsbudgeten minskar mellan budgetåren 1980/ 81 och 1981/82. Med de antaganden som gäller för löneutvecklingen ökar de debiterade socialavgifterna som bruttoredovisas på statsbudgeten med ca 2 miljarder kr. mellan budgetåren.

Jag vill även kort nämna något om mervärdeskatten och punktskatterna. Jämfört med den kalkyl som bildade underlag till beräkningen i propositio­nen om besparingar i statsverksamheten, m.m. har inkomsterna nedrevi-derats med ca 1,5 miljard kr. Intäkterna av mervärdeskatten har justerats ned bl.a. med hänsyn lill alt importen i löpande priser nu förutses bli mindre än tidigare. Vidare har del skett en minskning av alkoholkonsum­tionen. Minskningen är större än vad som tidigare har antagits.

Den redogörelse för utvecklingen av statsbudgetens inkomstsida jag nu har redogjort för kan något förenklat sammanfallas pä följande sätt. Bud­getåret 1980/81 tillväxer inkomsterna snabbare än den underliggande lång­siktiga trenden. Detta beror bl. a. på alt inbetalningarna av preliminär inkomstskatt baseras pä den kraftiga löneökningen 1980. Även inkomster-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                   9

na av socialavgifterna ligger över den normala utvecklingstrenden. Bud­getåret 1981/82 ökar inkomsterna däremot långsammare än den underlig­gande långsikliga trenden. Sammanfattningsvis innebär detta att vissa tillfälliga faktorer något drar ned budgetunderskottet för budgetåret 1980/ 81 medan motsvarande faktorer verkar i motsatt riktning budgetåret 1981/

2.3 Utgiftsutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82

Tendenserna i budgetens utgiftsutveckling och karaktären av budgetför­slaget belyses i följande uppställning. Utgifterna beräknas öka med 6,2 % lill budgetåret 1981/82.

labell 3. Statsutgifterna budgetåren 1980/81 och 1981/82 uppdelade på konsumtion, investeringar och transfereringar m. m.

 

 

 

1980/81

Förändring till 1981/82 eni

1. förslag

 

beräknat

till statsbudget. Löpande

priser

 

utfall miljarder

 

 

 

 

 

Miljarder

%

Resp.

realgrupps

 

kr.

kr.

 

bidrag

till ut-

 

 

 

 

vecklingstakten, %

Statlig verksamhet

56,0

+ 3,2

+ 5,7

 

+ 1,5

varav   - konsumtion

46,6

+ 2.6

+ 5,6

 

+ 1,2

- investeringar

9.4

+ 0.6

+ 6,4

 

+0,3

Transfereringar m, m.

156,5

+ 10,0

+ 6,4

 

+4,7

varav   - till hushåll

58.0

+ 5,2

+ 9,0

 

+ 2,4

(därav

 

 

 

 

 

folkpensioner)

(31.8)

(+ 2,8)

( + 8,8)

 

(+L3)

- till kommunala

 

 

 

 

 

sektorn

42.2

+ 2,7

+ 6,4

 

+ 1,3

- till företag m.O.

 

 

 

 

 

(inkl. samtliga finan

-

 

 

 

 

siella transaktioner)

29,6

- 4.3

-14,5

 

-2,0

— internalionella

5.0

+ 0,9

+ 18,0

 

+0,4

- stalsskuldräntor

20,3

+ 6,0

+ 29,6

 

+2,8

- övriga

1,4

- 0,5

-35,7

 

-0,2

Totala statsutgifter

212,5

+  13,2

+ 6,2

 

+6,2

Real tillväxt (deflaterat med BNP-denatorn)

0,5

Anm. Fördelningen på reala utgiftsslag överensstämmer ej helt med de definitioner som exempelvis utnyttjas i nationalräkenskaperna. Bl. a. hänförs räntebidrag för bostäder och livsmedelssubventioner här till transfereringar till hushåll.

Den statliga konsumtionen bidrar med 1,2 procentenheter till utgifternas lotala utvecklingstakt. Det förtjänar här nämnas all ca 60% av de statliga konsumtionsutgifterna utgörs av kostnader för försvar, utbildning och forskning, polisväsende och kriminalvård samt vägunderhåll. Återstoden, som i budgetförslaget för 1981/82 uppgår till ca 20 miljarder kr., avser förvaltning m. m. Den mer renodlade förvaltningens bidrag till utgiftsut­vecklingen är således endast 0,5 procentenheter. I höstens budgetarbete har i allmänhet tillämpats det s. k. huvudförslaget för statliga förvaltnings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   10

kostnader vilket innebär en real neddragning om 2% av utgifterna för myndigheterna. Budgetförslaget innebär således minskat ianspråktagande av samhällets reala resurser för statlig förvaltning. Genom effektivitetshö-jande åtgärder bör dock standardsänkningar till följd härav i huvudsak kunna undvikas

De statliga investeringarna beräknas budgetåret 1981/82 öka med drygt en halv miljard kr. Investeringarnas bidrag till utgiftsutvecklingen blir dock ringa eftersom de endast utgör en mindre del av statsbudgetens totala utgifter.

Ökningen av inkomstöverföringarna till hushåll svarar - bortsett från slatsskuldräntorna - för det största bidraget till den totala utgiftsutveck­lingen. Folkpensioner och räntebidrag lill bostäder förväntas öka med 4,6 miljarder kr. från innevarande budgetår vilket motsvarar elt bidrag med 2,2 procentenheter till utgiftsutvecklingen.

Inkomstöverföringarna lill den kommunala sektorn uppvisar en betyd­ligt långsammare tillväxttakt än tidigare budgetår. Detta är en följd av att kompensationsbidragen som utgår till följd av skatteomläggningar under 1970-talel slopas fr.o.m. år 1982. Kommunsektorn kompenseras härför genom en förenklad skatteunderiagsberäkning som innebär alt den kom­munala sektorn tillförs motsvarande belopp i samband med kommunal­skatteutbetalningarna. Som jag nyss redovisat registreras detla som mins­kade inkomster för staten. Det relativt ringa bidraget till utgiftsutveckling­en är således underskattat. Om korrigering görs härför ökar den kommuna­la sektorns bidrag lill statsbudgetens utgiftsutveckling till 2,0 procentenhe­ter. 1 beräkningen har förutsatts att åtgärder vidtas för att neutralisera de statsfinansiella effekterna av skatteutjämningsreformen år 1982.

När det gäller inkomstöveiföringar till främst företag visar tabellen en påtaglig nedgång. Detta beror på att en rad engångsinsatser till stöd för krisdrabbade företag och branscher faller bort.

Statsskuldräntorna är den viktigaste orsaken till utgiftsutvecklingen. Utgiftsökningen i absoluta tal för statsskuldräntorna kan endast nedbring­as genom att minska budgetunderskotten framöver vilket kräver åtgärder av budgetförstärkande slag på andra områden. Sålunda kan konstateras att etl budgetunderskott för budgetåret 1981/82 på drygt 67 miljarder kr. medför en ökning av räntekostnaderna för budgetåret 1982/83 i storleks­ordningen 7,5 miljarder kr.

Statsutgifterna kan även delas upp efter olika ändamål. Fördelningen på ändamål budgetåret 1981/82 framgår av tabell 4.

2.4 Utgiftsprogrammet

Riksdagen har nyligen beslutat om besparingar i statsverksamheten, m.m. (prop. 1980/81:20, FiU 1980/81: 10, rskr 1980/81:23). Anslagsberäk­ningarna i  1981 års budgetproposition har skett med beaktande av de

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   11

Tabell 4.   Statsutgifterna efter ändamål budgetåren 1980/81 och 1981/82. Löpande priser

 

 

Ändamål

1980/81 be-

Förändring

till 1981/82 enl.

 

räknat utfall

förslag till s

tatsbudget

 

miljarder kr.

 

 

 

 

 

 

 

miljarder kr

%

Folkpensioner, sjukförsäkring, m.m.

37,0

+ 3,4

+ 9.2

Utbildning och forskning

29,8

+  1,2

+ 4,0

Stalsskuldräntor

20,3

+ 6,0

+ 29,6

Totalförsvar

18,3

+ 0,9

+ 4,9

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

13,3

+ 0,9

+ 6,8

Bostadspolitik

12,8

+  1,3

+ 10,2

Stöd till familjer

12,6

+  1,3

+ 10,3

Allmänna bidrag till kommuner

10,6

+ 0,5

+ 4,7

Kommunikationer

10,4

+ 0,5

+ 4,8

Hälso-, social- och sjukvård

7,3

0,0'

0,0'

Rätts- och polisväsende

7,2

+ 0,5

+ 6,9

Internationellt bistånd, m.m.

5,0

+ 0,9

+ 18,0

Näringspolitik

9,0

- 3,2

-35,6

Energipolitik

5,4

- 0,6

-11,1

Övrigt

13,5

- 0,4

- 3,0

Totala statsutgifter

212,5

+ 13,2

+ 6,2

Anm. 1. Pä grund av successiva anpassningar av ändamälsgrupperingen uppstår svårigheier att relatera tabellens uppgifter till motsvarande uppgifter tidigare år.

2. Under övrigt redovisas utgifter för Oera olika ändamål, bl. a. idrott, miljö­vård, presstöd, kultur och kyrka och vissa förvaltningsmyndigheter. ' Ökningstakten dras ned på grund av att vissa utgifter faller bort från statsbudge­tens utgiftssida i samband med huvudmannaskapsskiflet för karolinska sjukhuset.

förslag och enligt de riktlinjer som har redovisats i regeringens besparings­proposition. Budgetprövningen har som jag tidigare framhållit präglats av största återhållsamhet. Delta innebär bl. a. att inga nya reformförslag som inte finansieras genom omprioriteringar läggs fram i budgetpropositionen. Jag har fidigare redovisat vissa andra principer som styrt budgetarbetet.

Inom området forskning och utveckling fullföljs i årets budgetförslag en tidigare inledd salsning. Även inom ett fåtal andra särskilt angelägna områden har ett begränsat utrymme för ökade insatser kunnat skapas genom omfördelningar, omprioriteringar och genom besparingar utöver vad som redovisats i regeringens besparingsproposition.

Den utveckling för budgetåret 1981/82 som här redovisats är djupt oroande. Av skäl som jag nyss utvecklat skulle budgetunderskottet enligt del nu framlagda budgetförslaget öka med ca 12 miljarder kr. om löner och priser utvecklas i enlighet med förutsättningarna i finansplanen. Jag vill mot den bakgrunden något närmare analysera förutsättningarna för atl styra budgelulvecklingen i den riktning som regering och riksdag tidigare bedömt som nödvändig. Därefter återkommer jag lill mina mer allmänna slutsatser vad gäller såväl budgetåret 1981/82 som budgetarbetet på något längre sikt.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 2    Budgetförslaget                               12

3    Den strukturella utvecklingen av statens Tinanser

Under 1970-talet ägde ett trendbrott rum i den svenska ekonomins utveckling. Efter de föregående decenniernas snabba ekonomiska framåt­skridande sjönk tillväxten markant. De offentliga utgifterna har däremot fortsatt att expandera kraftigt. Till följd härav har skattetrycket successivt höjts och Sverige ligger nu högst bland västliga industriländer då det gäller de totala skatternas andel av BNP. Trots delta har den offentliga sektorns finanser undergått en betydande försvagning. Del statliga budgetunder­skottet har vuxit från mellan 4 och 5 % av BNP 1974/75 till över 10% under innevarande budgetår.

Ökningen av de statliga utgifterna har således trendmässigt överstigit tillväxten både i statsinkomsterna och i samhällsekonomin som helhet. Sett över hela 1970-talet steg statens utgifter i genomsnitt per år med 5,7% i reala termer. Denna siffra skall jämföras med en genomsnittlig tillväxt av inkomsterna på 2,3%. BNP har under samma period stigit med ca 2% i genomsnitt per år. Genom att statens utgifter ökat så mycket snabbare än de totala resurserna i samhället, har utgifternas andel av BNP kommit att stiga från ca 25% 1970 till nära 40% tio år senare. Ökningen av statsinkom­sternas BNP-andel har däremot varit ytterst begränsad. Det stigande skat­tetrycket i Sverige är således ej i första hand att hänföra till en uppgång av statens inkomster. I stället är det kommunernas höjda uttaxering och de ökade avgifterna till socialförsäkringarna som i allt väsentligl svarat för det stigande skattetrycket. Genom denna utveckling har statsbudgeten kom­mit att bära huvuddelen av försvagningen i hela den offentliga sektorns finansiella ställning.

Den divergerande utvecklingen av statens utgifter och inkomster för­stärktes under senare hälften av 1970-talet. Till den snabbare utgiftsut­vecklingen bidrog nya åtaganden från tidigare perioder. Samtidigt försva­gades inkomstutvecklingen i samband med konjunkturnedgången och de allvariiga strukturella problem som uppstod efter oljeprischocken och kostnadskrisen i svensk ekonomi.

Den fortgående ökningen av budgetunderskottet klargjorde så småning­om alt det inte var fråga om någon tillfällig försvagning av de statliga finanserna, utan att problemet i högsta grad var av strukturell natur. Detta bekräftades som jag tidigare framhållit också av den bild som långtidsbud­geten 1980 gav. Trots att utgifterna enligt långtidsbudgetens metodik räk­nas upp mycket försiktigt, så att hänsyn tas endast till automatik och redan, fattade beslut, visade den på en fortsatt ökning av budgetunderskottet i nominella termer under perioden fram till budgetåret 1984/85.

Budgetunderskottets strukturella natur framslår också klart om man ställer det i relation till konjunkturutvecklingen. Normalt leder de s. k. automatiska stabilisatorerna i budgeten till att statsfinanserna förbättras i

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal    Budgetförslaget                                                     13

högkonjunktur och försvagas i lågkonjunktur. Vid en konjunkturnedgång dämpas således skatteinkomsterna till följd av den svagare inkomstutveck­lingen, samtidigt som utgifterna för industri- och arbetsmarknadspolitik ökar. Vidgningen av budgetunderskottet år 1977 kunde därmed delvis ses som en konsekvens av den nedpressade aktivitetsnivå som då rådde i den svenska ekonomin. Under åren 1979 och 1980 däremot har konjunkturten­densen varit uppålriklad och kapacitetsutnyttjandet har generellt varit högt. Trots del har budgetunderskottet fortsatt alt öka vilkel visar styrkan j den underliggande försämringen.

Mol bakgrund av den inneboende starka dynamiken i budgetutveck­lingen är uppgiften att bryta den negativa trenden mycket svår. Tillväxten på utgiftssidan sker i övervägande utsträckning helt automatiskt. Statens inkomster däremot är på etl avgörande sätt beroende av tillväxten i den övriga ekonomin. Vi har nu av allt alt döma en period framför oss med fortsatt relativt låg ekonomisk tillväxt. Den nyligen framlagda långtidsut­redningen anger en genomsnittlig tillväxt på 2,5% i del alternativ där balansbristerna i ekonomin successivt minskar. Större delen av detta ut­rymme är dessutom inlecknat om de nödvändiga investeringarna inom näringslivet skall kunna komma till stånd och bytesbalansens underskott nedbringas. Enligt detta alternativ måsle därför den statliga konsumtionen minska med 0,8% per år.

Det bör påpekas att en betydande del av de statliga utgifterna består av transfereringar till hushåll och företag och därmed inte utgör någon statlig resursförbrukning i egentlig mening. De inkräktar därmed i denna bemär­kelse ej på det tillgängliga resursutrymmet. De måste emellertid finansieras på samma sätt som övriga utgifter och har samma följder för skattetryck och kredilmarknad.

För att gapet mellan statens inkomster och utgifter skall kunna minskas måste utgifterna öka långsammare än inkomsterna. Eftersom utgifterna är s'örre än inkomsterna i utgångsläget, ökar nämligen underskottet även om inkomster och utgifter stiger i samma takt. Vid nuvarande nivåer för statsinkomster, utgifter och stalsskuldräntor kan man beräkna att inkoms­terna i runda tal skulle behöva öka mer än dubbelt så snabbt som utgifterna exkl. räntebetalningarna för att underskottet skall minska.

Om man utgår från den underliggande trenden i utgiftslillväxten, måste en dubbelt så snabb inkomstutveckling betraktas som hart när omöjlig i det perspektiv för den ekonomiska tillväxten som kan förutses för de närmaste åren. För att belysa detla vill jag något närmare diskutera vilka faktorer som principiellt påverkar de viktigaste inkomstposterna.

Mervärdeskatten är den största enskilda statliga inkomstkällan. Den svarar i 1981/82 års budget för 44,9 miljarder kr., vilket är ca 28% av de beräknade totala inkomsterna. Bestämmande för dess utveckling, vid gi­ven skattesats, är i första hand de privata konsumtionsutgifternas ökning. Men vi vet att det reala utrymmet för en ökad privat konsumtion under

 

i Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                     14

åren framöver är synneriigen begränsat. De senaste årens utveckling har också inneburit atl en ökande andel av hushållens konsumtionsutgifter fallit på områden som inle mervärdebeskattas: energi och boende. Någon automatik som skulle leda till att mervärdeskattens avkastning i förhållan­de fill BNP skulle öka är därför inte att räkna med; snarare torde en motsatt tendens komma att föreligga.

Den privata konsumtionens utveckling är också en viktig bestämnings­faktor för punktskatterna. Här tillkommer emellertid det avgörande förhål­landel att skatterna i allmänhet är utformade som s. k. styckskalter, dvs. skattebeloppet bestäms av försäljningens volym och inle av priset. Det krävs alltså återkommande höjningar av skattesatserna för alt inte skat-teavkaslningen realt sett skall sjunka. Punktskatterna, som budgetåret 1981/82 tillsammans beräknas inbringa 29,4 miljarder kr., har under 1970-talel närmast visat en fallande trend som andel av BNP. Budgelsituationen gör det angeläget att likväl utnyttja de möjligheter till inkomstförstärkning­ar som här kan finnas.

Som jag redovisade i besparingspropositionen har uttaget av statlig progressiv inkomstskatt successivt sänkts under 1970-lalet som ett led i olika skatteomläggningar. Skattesatserna i skalan når visseriigen ända upp till 58%, men det genomsnittliga uttaget kan förär 1981 beräknas motsvara en skattesats om endast ca 11%. Tar man dessutom hänsyn till de olika skatleredukfioner som medges motsvarar neUot som staten drar in mindre än 10% av de beskattningsbara inkomsterna. Bakom denna låga genom­snittssiffra ligger det förhållandet alt den statliga skatten på de första inkomstdelarna är obetydlig medan marginalskattesatsen snabbt stiger när inkomsten kominer upp i de skikt som är aktuella för löntagare med helårs-och heltidsarbete. Hur inkomsterna är fördelade inom en given total in­komstsumma får lill följd av detta en mycket kraftig inverkan på statsskat­tens avkastning. Ett exempel kan belysa detta. För en inkomst om 80000 kr. utgår enligt 1981 års skatteskala 8416 kr., i statlig inkomstskatt. Delas inkomsten i stället upp i två om 40000 kr. blir den sammanlagda statsskat­ten endast 2304 kr. Dessutom avgår i del senare fallet särskild skallere­duktion med dubbelt belopp. 1 120 kr. mot 560 kr. Det nettobelopp som tillfaller staten sjunker alltså från 7 856 kr. till 1 184 kr.

En annan faktor som bidrar till atl del genomsnittliga statsskatteuttagel sjunker är den starka ökningen bland de skattskyldiga av antalet pensionä­rer. Visserligen ökar de genomsnittliga pensionsinkomsterna snabbt, sam­tidigt som andelen pensionärer sjunker som medges fullständig skattebe­frielse på grund av att deras pensionsförmåner endast ligger på minimini­vån. Denna miniminivå höjs emellertid realt varje år och utformningen av det extra avdrag som medges folkpensionärer innebär då alt förmånen av en lindrad beskattning utsträcks mycket långt. Sålunda kan man för år 1981 räkna med alt en ensamstående folkpensionär kommer att medges skatte­lättnader jämfört med andra inkomsttagare ända upp till inkomster väl över

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  15

60000 kr. För makar som båda har folkpension kan skattelättnader i vissa fall utgå vid en hushållsinkomst ända upp till drygt 100000 kr. En särskild kommitté (B 1979: 14) ser f.n. över reglerna om folkpensionärernas skatte­lättnader. Av kommitténs direktiv (Dir 1979: 138) framgår alt en av dess uppgifter just gäller frågan om all begränsa den snabba ökning av skalte-lättnadernas omfattning som följer med nuvarande utformning.

Det inflationsskydd som införts omfattar i första hand den statliga skat­teskalan, där skiktgränserna årligen uppräknas. Men även den särskilda skattereduktionen uppräknas med ett belopp som motsvarar 40 % av den s.k. basenhetens ökning. Mellan inkomståren 1980 och 1981 ökar reduk-fionen fill följd av detta med 240 kr. Till största delen är denna uppräkning motiverad av önskan att eliminera den progressiviletsskärpning som följer av att grundavdraget vid den kommunala taxeringen hålls oförändrat. Uppräkningen blir därför särskilt värdefull för dem med låga inkomster, där kommunalskatten helt dominerar och statsskatten belyder förhållande­vis litet. Konstruktionen innebär emellertid att kommunerna får tillgodo­räkna sig en inkomstökning som beror på atl realvärdet av grundavdraget urholkas medan staten kompenserar de skattskyldiga för detta. Här finns också en orsak lill den långsamma ökningen av slalens nettoinkomst från inkomstskatten.

De olika socialavgifterna beräknas budgetåret 1981/82 ge staten inkoms­ter, netto efter överföringar till särskilda fonder m.m., om sammanlagt 29,0 miljarder kr. Under 1970-talet har en successiv höjning av den samla­de avgiftsnivån ägt rum, bl. a. för att finansiera de lättnader i den statliga inkomstskatten som genomförts. Socialavgifterna har härigenom kommit att få en växande betydelse i statsbudgeten. Vid givna avgiftssatser följer utvecklingen emellertid i huvudsak lönesummans tillväxt och någon meka­nism som skulle göra det befogat att räkna med en automatisk ökning av inkomsten i snabbare takt än löneutgifterna ökar finns inte.

Statens övriga inkomster, i.ex. ränteinkomster och överskott i statens verksamhet, svarar för ca 15 % av de totala inkomsterna. Vissa möjlighe­ter torde här föreligga att öka inkomsterna genom höjningar av priserna på statligt tillhandahållna tjänster och andra åtgärder. De inkomstförstärk­ningar som kan uppnås på detla sätt kan dock endast myckel marginellt bidra till att minska budgetunderskottets storlek. Prishöjningarna kan dock ha viss efterfrågepåverkande effekt vilket kan verka dämpande på utgifts­trycket framöver.

Det kan sammanfattningsvis konstateras att budgetens inkomstsida vid givna skattesatser i mycket hög grad påverkas av den allmänna inkomstut­vecklingen i samhället. I fråga om punktskatterna fordras återkommande höjningar redan för atl undvika en fortgående real urholkning och i fråga om inkomstskatten finns flera förhållanden som gör att avkastningen ut­vecklas svagt. Om den ekonomiska tillväxten blir svag påverkas inkoms­terna i negativ riktning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 2   Budgetförslaget                                                     16

Utgiftsutvecklingen är pä elt helt annat sätt oberoende av ekonomins fillväxt. Här är det i stället prisutvecklingen och annan automatik som främst verkar drivande, dvs, utgifterna ökar ulan att politiska beslut sker så länge regelsystemen inte rubbas.

Den övervägande delen av statsbudgetens anslag är på elt eller annal sätt knutna lill pris- och löneutvecklingen. Genom olika regler garanteras att den reala nivån på skilda verksamheter ej urholkas av inflationen. En indelning av anslagen kan göras efter hur stark denna bindning är till pris-och lönestegringar. Den större delen av transfereringarna till hushållen präglas av starka indexanknytningar. Till denna grupp räknas folkpensio­nerna, bidragsförskotten och de återbetalningspliktiga studiemedlen, vilka är knutna till basbeloppet. Andra transfereringar till hushållssektorn såsom bidragen till sjuk- och föräldraförsäkringen samt vuxenstudiestödet är i stället främst beroende av löneutvecklingen. Tillsammans uppgår de nu uppräknade transfereringarna i årets budget till inemot 44 miljarder kr. De svarar därmed för drygt 19 % av de totala statsutgifterna.

Förutom dessa transfereringar skall även nämnas bostadslånen och rän­tebidragen. Dessa uppgår tillsammans till 14 miljarder kr. och svarar därmed för 6 % av utgifterna. Utvecklingen av dessa transfereringar styrs av kostnaderna för bostadsbyggandet och av räntenivån. 1 och med att prisutvecklingen under senare tid varit mycket snabb inom bostadsbyggan­det och att räntenivån har höjts, visar utgifterna över dessa båda anslag en mycket kraftig expansion. Detla sammanhänger med alt räntebidragen är så konstruerade, atl subventionsdjupet ökar vid en räntehöjning, vilket innebär att staten får bära hela bördan av de ökade räntekostnaderna.

Bland anslag med långtgående indexbindningar räknas även det interna­tionella biståndet. Biståndsramen är knuten till utvecklingen av bruttona­tionalinkomsten i löpande priser. Biståndet har därigenom en särställning i indexhänseende så till vida atl systemet leder till reala ökningar i den mån som den svenska nationalinkomsten stiger. I 1981/82 års budget uppgår del internationella biståndet till 5,7 miljarder kr. och svarar därmed för 2,5 % av budgetens totala utgifter.

Elt system med indexering av Iransfereringsanslag har flera fördelar i en situation med betydande tillväxt i ekonomin och i de statliga inkomsterna. För mottagaren tjänar indexeringen som en värdegaranti och kan därmed spela en viktig roll från rättvise- och inkomstfördelningssynpunkt. Sett från statsmakternas sida kan en indexering skapa stabilitet i systemet. I nuvarande statsfinansiella läge innebär dock en långtgående indexering stora problem.

En problematisk konsekvens av långtgående indexeringar är att de mins­kar möjligheterna fill avvägningar mellan olika anslag vid budgetprövning­en. En indexering kan i åtskilliga fall från början vara motiverad utifrån rent praktiska hänsyn och behöver inte vara uttryck för någon aktuell prioritering. Omvänt återfinns i budgeten många utgiftsområden som i och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   17

för sig betraktas som utomordentligt angelägna, men som inle har index­bindning utan där tillskott sker genom successiva politiska beslut. 1 elt läge där utrymmet för ökningar av utgifterna är starkt begränsat, medför de ökningar som automatiskt sker via indexeringar att kraven på återhållsam­het beträffande ej indexbundna anslag blir mycket hårda om inte index­bindningen kan omprövas. De låsningar som detta kan innebära försämrar möjligheterna atl nå fram till lämpliga avvägningar mellan olika utgifter.

Vid sidan av de indexbundna transfereringsanslagen till hushåll och u-länder, är många andra utgifter knutna till pris- och löneutvecklingen. Till denna kategori kan man räkna utgiftsramarna för det militära försvaret och för civilförsvaret. Fastläggandet av dessa ramar sker för perioder av fem år. Rarharna läggs fast i en viss prisnivå och därefter sker en fortlöpande uppräkning i takt med ökningen av nettoprisindex. Här gäller sålunda atl prisutvecklingen är helt avgörande för utgifternas tiillväxl mellan de för­svarsbeslut som las. Tillsammans uppgår utgifterna för militärt försvar och civilförsvar lill ca 18 miljarder kr., eller ca 8 % av utgifterna i årets budget.

I detta sammanhang kan också nämnas flerlalel av bidragen till kommu­nerna som räknas upp automatiskt vid stigande pris- och lönenivå. De viktigaste bland dessa är bidragen till social hemhjälp, färdtjänst, förskolor och fritidshem, familjedaghem samt skolbidragen och de generella trans­fereringarna lill kommunerna. Sammantaget uppgår statens utgifter för dessa transfereringar till inemot 37 miljarder kr., motsvarande ca 16 % av de totala utgifterna. När det gäller dessa utgifter är det givelvis åtskilliga faktorer vid sidan av indexeringarna som spelar en viktig roll. För de specialdestinerade bidragen har kommunernas ambitioner stor belydelse, liksom samhällsutvecklingen inom de olika områden som berörs och de bestämmelser för verksamheten som regering och riksdag beslutat om. Från statsfinansiell utgångspunkt är det likväl automatiken i utbetalning­arna som är av avgörande intresse då man söker förklara den kraftiga expansionen av utgifterna.

Sett över en längre tidsperiod finner man att staten kommit att finansiera en ökande andel av kommunernas samlade utgifter. Vid början av 1970-lalet svarade statsbidragen för ca 25 % av kommunernas totala inkomster.

1 nuläget uppgår denna andel till ca 28 %. Därtill kommer att redan en
oförändrad andel innebär snabbt stigande utgifter för staten genom den
kraftiga kommunala utgiftsutvecklingen.

Inom statens eget verksamhetsområde, exkl. försvaret, dominerar löne­kostnaderna som drivande faktor bakom utgiftstillväxten. De statliga lö­nerna kan för budgetåret 1981/82 beräknas till ca 22 miljarder kr. Kostna­derna under de egentliga myndighetsanslagen räknas upp med inträffade pris- och löneökningar. Därefter sker numera i princip en reduktion med 2 procentenheter. Denna reduktion genomförs för att stimulera till effektivi­tet i den statliga verksamheten och motsvarar sålunda ett krav på produkti­vitetsförbättring. Tillämpandet av denna metod har bidragit till att ökning-

2   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 2

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   18

en av antalet statligt anställda på senare lid dämpats. För år 1980 bedöms sysselsättningsökningen inom den statliga sektorn helt ha upphört.

De s.k. omkostnaderna i den statliga verksamheten uppgår till inemot 19 miljarder kr. eller ca 8 % av utgifterna för budgetåret 1981/82. Också här sker en uppräkning i takt med kostnadsutvecklingen. Denna uppräkning präglas dock av återhållsamhet i syfte alt stimulera till kostnadsmedve-lande och rationaliseringar. 1 viss mån har detta medverkat till att begränsa ökningen av den statliga konsumtionen under senare tid.

Alla de utgiflskategorier som nu nämnts präglas sålunda i större eller mindre utsträckning av automatiska ökningar. Genom politiska beslut kan dock automatiken brytas eller försvagas. Den begränsade kompensationen för stegringar i statliga löner och omkostnader är exempel på en metod som fått påtagliga resultat. Den nya beräkningsprincipen för fastställande av basbelopp visar hur tillväxten av vissa Iransfereringsutgifter bättre kan anpassas lill det tillgängliga ekonomiska utrymmet. När det gäller stats-skuldräntorna däremot är automatiken fullständig och obönhörlig. För varje år som underskott i statsbudgeten registreras, växer statsskulden och därmed räntebetalningarna under kommande perioder. Även vid etl fram­gångsrikt besparingsarbete kommer därför räntebetalningarna framöver alt bli en växande börda mätt i reala termer.

Räknar man samman alla de anslag i statsbudgeten som präglas av automatik, finner man att de utgör nära 82 % av de totala utgifterna. Återstående andel, drygt 40 miljarder kr., är ej pris- eller lönebundna i strikt mening. Häri ingår statliga investeringar liksom huvuddelen av de industripolitiska satsningarna. Dessutom återfinns här vissa transfere­ringsanslag till hushållen såsom t. ex. barnbidragen. Dessa är inte indexan­knutna, men ser man till den historiska utvecklingen kan man konstatera att de i praktiken i stort sett följt den allmänna inflationstakten.

Den nu genomförda översikten av statsbudgetens mer än 800 anslag, visar i vilken hög grad dessa är beroende av pris- och löneutvecklingen. Till denna automatik skall sedan adderas effekterna av andra förändringar, exempelvis befolkningens åldersstruktur. Någon större grad av bindning till utvecklingen av de reala resurserna i samhället existerar således inte. Detta innebär en avgörande olikhet i förhållande lill budgetens inkomst­sida. Även inkomsterna stiger visserligen vid en uppgång i pris- och löneni­vån, men härtill kommer den stora känsligheten för reala förändringar. Inkomsterna är starkt beroende av sådana volymfaktorer som förändringar i antalet sysselsatta och utvecklingen av den privata konsumtionen — faktorer som i sin lur är direkt sammanlänkade med den allmänna ekono­miska tillväxten. Genom denna bristande symmetri mellan slalens inkoms­ter och utgifter skapas de balansproblem som kännetecknar budget­utvecklingen.

I besparingspropositionen framhöll jag alt åtgärder för att begränsa den automatiska tillväxten av olika utgifter måste vara en given utgångspunkt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  19

för den framtida budgetpolitiken. Den redogörelse jag här lämnat om automatiken i budgetulgifternas tillväxt understryker starkt vikten av detta konstaterande. Om vi framöver skall kunna begränsa statsutgifternas ök­ningslakt krävs att vi vidtar medvetna åtgärder i syfte alt bryta automati­ken för vissa utgiftsanslag och atl vi undviker att i kommande beslut bygga in ny automatik.

4   Riktlinjer för budgetpolitiken

Efter atl ha redovisat min bedömning av budgelulvecklingen för inneva­rande och nästa budgetår enligt del nu framlagda budgetförslaget, och mina synpunkter på den strukturella utvecklingen av statens finanser, övergår jag nu lill några centrala slutsatser för budgetpolitiken.

Jag har redan framhållit att det ökade budgetunderskott som nu redovi­sas för nästa budgetår är starkt oroande. Jag har tidigare, bl. a. i bespa­ringspropositionen, utförligt diskuterat de problem som följer av elt stort och växande budgetunderskott. Det finns mot den bakgrunden enligt min bedömning starka skäl atl överväga ytteriigare åtgärder för att minska det nu förutsedda underskottet för budgetåret 1981/82.

I sammanhanget vill jag understryka den betydande osäkerhet som vidlåder en budgetprognos som görs långt före del akluella budgetåret. Det underskott som nu anges för innevarande budgetår, dvs. när halva budget­året gått, ligger myckel nära den prognos för underskottet som anmäldes i 1980 års budgetproposition. Men denna överensstämmelse gäller bara saldot. Såväl inkomster som utgifter ligger nu ca 10 miljarder kr. högre än i budgetpropositionen. Mycket stora förändringar har alltså inträffat under det senaste året vilka förändrat underiaget för saidoberäkningen. Under årets lopp har prognoserna för budgetunderskottet pendlat mellan 50 och 58 miljarder kr. Delvis återspeglar detta effekter av vidtagna ekonomisk-politiska åtgärder men är också ett uttryck för förändringar av vissa grund­läggande antaganden, I.ex. lönetuvecklingen. De olika utfall som nu er­hålls för budgetåret 1981/82 vid skilda pris- och löneantaganden illustrerar också osäkerheten.

De svårigheter att bedöma inkomst- och utgiftsutvecklingen som jag här pekat på gör det angeläget att under löpande budgetår ha en betydande grad av flexibilitet i handlandet. Den faktiska handlingsfriheten begränsas dock av den tröghet som kännetecknar de regelsystem m. m. som styr statens utgifter och inkomster.

De beräkningar jag tidigare har redovisat för budgetunderskottels ut­veckling mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82 resulterar i en ökning på 12 miljarder kr. Jag påpekade i samband därmed alt underskottet för budgetåret 1980/81 reduceras något av den förhållandevis gynnsamma inkomslutvecklingen detta budgetår, medan underskottet för budgetåret

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  20

1981/82 ökar bl. a. till följd av en kraftig ökning av utbetalningarna av kommunalskattemedel till kommunerna. Om man söker bortse från de fluktuationer i inkomstutvecklingen som direkt sammanhänger med syste­met för uppbörd och utbetalning av kommunalskattemedel kan konstateras att den "strukturella" budgetförsvagningen mellan åren är betydligt mind­re än nämnda 12 miljarder kr. En exakt beräkning härav är emellertid svår att göra. Tar man hänsyn till de konsekvenser för samhällsekonomin som det ökade budgetunderskottet är ägnat alt medföra anser jag det vara ofrånkomligt att ytteriigare ålgärder vidtas. Jag avser därför atl inom kort återkomma ull regeringen med elt antal konkreta förslag i detta syfte vilka bör föreläggas riksdagen senast i början av mars 1981. Jag vill redan nu redovisa vissa överväganden avseende såväl budgetpolitiken för budget­året 1981/82 som på något längre sikt.

Jag har tidigare utförligt diskuterat den stora betydelse som automatiken spelar för utvecklingen av statens utgiftssida. Jag pekade därvid också på vissa nackdelar som en långt gående automatik har i del ekonomiska perspektiv som nu avtecknar sig. Det är mot den bakgrunden motiverat atl se över gällande regelsystem med sikte på att begränsa automatiken. Ett arbete med denna inriktning har påbörjats inom regeringskansliet. Jag räknar med atl återkomma i denna fråga.

För att hålla fillbaka utgiftsutvecklingen under kommande budgetår kommer mycket stor återhållsamhet med särpropositioner alt iakttas. I princip bör inga kostnadskrävande propositioner utöver dem som aviseras i budgetpropositionen framläggas. Denna inriktning måste bibehållas även i kommande budgetarbete.

Jag har i samband med budgetarbetet i höst låtit göra en översiktlig kalkyl för budgetåret 1982/83. Av den framgåratt man har att räkna med en försvagning av budgeten på 7-8 miljarder kr. Försämringen motsvaras i huvudsak av ökningen av statsskuldräntorna. En sådan utveckling ställer enligl min mening bestämda krav på budgetpolitiken. Jag har tidigare redovisat vissa synpunkter när det gäller förutsättningarna för att öka statsinkomsterna och jag övergår nu till att ange vissa riktlinjer för budget­arbetet inför budgetåret 1982/83.

I likhet med vad som gjordes inför höstens sparplan och den nu fram­lagda budgetpropositionen bör ett sparmål redovisas i vårens komplette-rjngsproposition. Del får kvantifieras när de nya långtidsbudgetkalkylerna föreligger. Jag vill i sammanhanget nämna att arbetet pågår med att ytterii­gare utveckla långtidsbudgeten. Mot bakgrund av de preliminära kalkyler som nu gjorts kan dock redan nu slås fast atl sparmålet kommer alt behöva sättas högre än för budgetåret 1981/82.

Arbelel med att ta fram underlag för de erforderliga besparingarna har redan inletts. Ett viktigt inslag i utgiftspolitiken måste också vara att myndigheterna i högre grad än hittills inriktar sitt planerings- och budgetar-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  21

bete utifrån förutsättningen att resurstilldelningen kommer att minska. För att underlätta nödvändiga omställningar är det från effektivitetssynpunkt och från personalpolitisk synpunkt angeläget att planera långsiktigt och med god framförhållning. Aktiva åtgärder måste vidtas som också i ett längre perspektiv underlättar en ökad rörlighet mellan olika arbetsuppgif­ter och arbetsplatser.

Statsrådet Johansson kommer senare denna dag att närmare redovisa vissa personalpolitiska åtgärder mot bakgrund av de krav på rationalise­ring och ökad effektivitet som kommer att ställas på den statliga förvalt­ningen.

Jag vill i delta sammanhang erinra om att långtidsutredningen (LU 80) i sitt huvudalternativ utgår ifrån att den statliga konsumtionen måste minska med 0,8 % per år. Regeringen kommer atl behandla LU 80 i kompletle-ringspropositionen, men del bör redan nu kunna slås fast alt en viss minskning av den statliga konsumtionen kommer att bli nödvändig. Av min tidigare redogörelse framgår atl en viss reduktion kan väntas bli följden redan av årets budgetförslag.

Som jag tidigare redovisat i besparingspropositionen, och jag senare återkommer till mer i detalj under min redovisning av särskilda frågor, har ett antal besparingsinriktade översynsprojekt inletts. Avsikten är atl bedri­va arbetet med dessa så atl underlaget i flertalet fall kan utnyttjas bl. a. i de överväganden som sker inför budgetåret 1982/83.

I de årliga anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar avse­ende budgetåret 1982/83, som inom kort kommer att utfärdas, avses ingå att det s. k. huvudförslaget tillämpas även för detta budgetår. Vidare räknar jag med atl särskilda anvisningar utfärdas för några myndigheter med sikte på atl få fram besparingsalternafiv som går längre än huvudalter­nativet. Man måste förutsätta att mer påtagliga neddragningar inte kan ske utan att myndigheternas arbetsuppgifter påverkas. Det får ankomma på resp. myndighet alt redovisa de ändringar i styrande lagstiftning etc. som kan bli erforderliga för atl klara så stora nedskärningar som här avses.

Som jag tidigare framhållit avser jag att i komplelteringspropositionen återkomma lill frågan om budgetutvecklingen på längre sikt och de åtgär­der som denna kan föranleda.

5    Den kommunala ekonomin

Under de senaste åren har den kommunala sektorns omfattning och kraftiga tillväxt alltmer kommit att tilldra sig statsmakternas uppmärksam­het. Detta beror naturligtvis på att den kommunala sektorn numera har en avgörande inverkan på den samhällsekonomiska utvecklingen. Den kom­munala sektorns andel av bruttonationalprodukten (BNP) har stigit från omkring 11 % år 1960 lill närmare en fjärdedel 20 år senare. Denna ökning

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                .                  22

avspeglar en kraftig ulbyggnad av samhällets service lill medborgarna. Sett i relation till den samlade offentliga konsumtionen har den kommunala andelen också ökat kraftigt, från ca 50 % år 1960 till inemot 70 % i dag. Räknat i antal anställda har en ökning skett från omkring 300000 i början av 1960-talel till omkring en miljon i dagsläget. Mellan år 1979 och år 1980 har en ökning skett med drygt 35000 personer. Under slutet av 1970-talet har ökningen i den kommunala konsumtionen uppgått till 4 ä 5 % per år. Denna utveckling har naturligtvis medfört en väsenllig ökad nivå på de kommunala skattesatserna. På en 20-årsperiod har den sammanlagda ge­nomsnittliga skattesatsen fördubblats, från 14:63 kr. per skattekrona år 1960 till 29:55 kr. år 1981. Landstingskommunernas skattesatser har i det närmaste tredubblats under perioden från 4: 38 kr. per skattekrona år 1960 till 12:84 kr. år 1981.

Del är av intresse i sammanhanget att jämföra den kommunala verksam­hetens faktiska utveckling med det samhällsekonomiska utrymme som de olika långtidsutredningarna under 1970-talet angett som möjligt för ökning av den kommunala konsumtionen. Det kan därvid noteras att för varje långtidsutredning har etl allt mindre utrymme kunnat sältas av för ökning av den kommunala verksamheten. Den faktiska utvecklingen har dock legal kvar på en i stort oförändrad hög nivå. Härmed har gapet mellan vad som är en samhällsekonomisk godtagbar volymökning och den faktiska ökningen vidgats.

1 fråga om statsmakternas ställningstaganden i anledning av de två senaste långtidsutredningarna på 1970-talet kan följande noteras. I 1976 års komplelteringsproposifion förordades en medelväg mellan de båda alterna­tiv som 1975 års långtidsutredning angett för ökning av konsumtionen varvid angavs att långtidssjukvård och barnomsorg skulle prioriteras. Till detla anslöt sig riksdagen. Statsmakternas ställningstagande våren 1979 lill 1978 års långtidsutredning utmynnade i uttalanden om nödvändigheten av en betydligt lägre ökningstakt i de kommunala utgifterna än vad som förelegat åren närmast dessförinnan. Också i detta sammanhang prioritera­des barnomsorg och långtidssjukvård varvid konstaterades att planerna inom dessa områden skulle rymmas inom den lägre ökningstakt som lång­tidsutredningen angett.

Den utveckling som jag nyss har redovisat har kommit lill stånd trots de redovisade ställningstagandena från statsmakterna och trots överenskom­melser med kommunförbunden om begränsningar av skattehöjningar och ökning av den kommunala verksamhetens volym. Överenskommelserna som träffades åren 1972, 1975 och 1977 avseende åren 1973 och 1974, 1975 och 1976 samt år 1978 tog primärt sikte på att hålla nere kommunalskatte­höjningarna. Erfarenheterna härav har varit blandade. För åren 1973 och 1974 höjdes skattesatserna med lolalt 24 öre per skattekrona. För åren 1976, 1977 och 1978 höjdes dock kommunalskatlesatserna kraftigt, med hela 3: 39 kr. per skattekrona. I 1978 års överenskommelse togs för första

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                  23

gången ställning till en preciserad riktpunkt för den kommunala volymut­vecklingen. Denna fastställdes till 3 % per år för åren 1979 och 1980. Den faktiska volymutvecklingen åren 1979 och 1980 ligger emellertid avsevärt över denna riktpunkt med omkring 5 % i ökning år 1979 och en beräknad ökning på omkring 4 % år 1980.

Det kan således konstateras att vidtagna åtgärder för att dämpa den kommunala volymexpansionen genom överenskommelser inte gett avsett resultat. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av det allt allvarligare slatsfinansiella läget aviserades i 1980 års budgetproposition ålgärder för att begränsa det finansiella utrymmet i kommunsektorn för är 1981 för att åstadkomma en dämpning av den kommunala volymutvecklingen.

1 en särskild proposition föreslog regeringen reduktioner i specialdesti­nerade statsbidrag till kommunsektorn och en förlängning av tiden för genomförandel av skatteutjämningsreformens andra steg. Riksdagen biföll förslagen.

Utvecklingen av de kommunala verksamheterna för år 1981 och åren därefter blev efter överläggningar med kommunförbunden föremål för behandling i 1980 års kompletteringsproposilion.

Mot bakgrund av ell samhällsekonomiskt utrymme på 3 % år 1981 och 2,5 % per år för åren därefter och en ingående analys av utvecklingen av olika kommunala verksamheter slogs fast att även en dämpning av ök­ningstakten till 3,5 % år 1981, 3 % år 1982 och 2,5 % år 1983 kräver medvetna och mycket kraftfulla åtgärder i restriktiv riktning från både stat och kommun. Dessa åtgärder måste bl. a. innebära elt stopp för utbyggna­den av huvuddelen av de kommunala verksamheterna de närmaste åren. 1 stort sett är det endast utbyggnaden av barnomsorg och långtidssjukvård som kan accepteras. 1 övrigt får endast befolkningsförändringar och effek­terna av vissa svårpåverkbara faktorer leda till volymökning. Därutöver krävs medvetna åtgärder för alt nedbringa ambitionsnivån inom befintliga verksamheter. Riksdagen anslöt sig till regeringens bedömningar.

I besparingspropositionen konstateras atl en viss uppbromsning av ex-pansionslaklen synes ha kommit till stånd då uppgifterna i september 1980 pekade på en budgeterad volymökning på 3 % för år 1981. Det framhålls dock att inriktningen bör vara att realisera en ännu lägre volymökning än 3 %mot bakgrund av bl. a. uppgifter från 1980 års långtidsutredning om ett ännu mindre utrymme för kommunal konsumtion under den första hälften av 1980-talet än vad som bedömdes våren 1980. Med hänsyn taget till att de åtgärder som jag i det följande kommer att avisera för år 1982 kan väntas få vissa effekter redan för år 1981 kan volymökningen delta år antas bli omkring 3%. Trots atl budgetarbetet för år 1981 på många håll har präglats av stor återhållsamhet har ändå skattehöjningar behövt tillgripas i en jämfört med de allra senaste åren stor omfattning. Den genomsnittliga totala skattesatsen beräknas öka med 46 öre. Tio landstingskommuner och närmare ett sjuttiotal kommuner höjer skatten medan fem kommuner sänker skatten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  24

Som chefen för ekonomidepartemenlel anfört lidigare denna dag visar 1980 års långtidsutredning på elt utrymme för kommunal konsumtion som är betydligt mer begränsat än tidigare. Utrymmet ligger på 1 % per år under första hälften av 1980-talel. Detta kan jämföras med de kalkyler den särskilda arbetsgruppen om kommunerna (KEA) redovisade våren 1980 om den volymtillväxt som är hänförlig till befolkningsförändringar och utbyggnaden av de prioriterade områdena barnomsorg och långtidssjuk­vård. För år 1981 kan konstateras alt 1,4 procentenheter av denna volym­tillväxt inte ryms inom 1 %-ulrymmet. För år 1982 är det 1 procentenhet och för år 1983 0,5 procentenheter som inte ryms inom utrymmet på 1 %. Det kan i sammanhanget noteras att man brukar räkna med att enbart befolkningsförändringarna medför en volymökning med omkring 1 %. Det­ta innebär sammantaget att även utbyggnaden av de prioriterade områdena måste omprövas i den mån inte utrymme kan skapas genom neddragning av annan befintlig verksamhet.

I anledning härav och mot bakgrund av vad chefen för ekonomideparte­mentet tidigare denna dag har anfört kommer jag i det följande att något beröra de åtgärder som blir nödvändiga för alt få den kommunala volymut­vecklingen till en samhällsekonomiskt acceptabel nivå de närmaste åren.

En viktig utgångspunkt för statens ålgärder bör, som jag slog fast i besparingsproposilionen, vara att överlåta åt kommunerna och landstings­kommunerna att göra de nödvändiga avvägningarna mellan olika verksam­hetsområden. Statsmakternas åtgärder bör således i första hand inriklas på att påverka del totala finansiella utrymme som slår till kommunernas och landstingskommunernas förfo.ande.

Det är dessulom av största betydelse alt statens kostnadsdrivande de­taljreglering av olika verksamheter så långt möjligt upphör. Cenirala normer och standard, som i och för sig inte är bindande, kan likväl medföra ett kostnadstryck och måsle därför bli föremål för översyn. Det bör erinras om den särskilda arbetsgrupp som är knuten lill kommundepartementel (stat-kommungruppen). Den har fått till uppgift atl rensa ul sådana statliga normer etc. som är kostnadsdrivande. En viktig utgångspunkt för denna översyn bör vara den allmänna kompetens som enligt kommunallagen tilldelals kommunerna och landstingskommunerna. Kompletterande de­taljreglering bör i princip förekomma endast när särskilt starka skäl härför kan åberopas. Som grund för stat-kommungruppens arbete kommer bl. a. att ligga den insamling från kommuner och landstingskommuner av förslag till besparingar och borttagande av kostnadsdrivande normer som de båda kommunförbunden nyligen genomfört. En sammanställning av de insamla­de förslagen görs av de båda kommunförbunden.

I såväl kompletteringspropositionen våren 1980 som i riksdagens ställ­ningstagande till denna och till propositionen om kommunalekonomiska frågor inför år 1981 uttalas entydigt atl staten måste avstå från att lägga på kommuner och landstingskommuner nya uppgifter och att staten måste

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  25

befria kommunerna och landsfingskommunerna från vissa av de uppgifter och åtaganden som gäller. Riksdagen har för sin del särskilt framhållit atl det inte kan uteslutas att redan fattade reformbeslut kan behöva omprövas för all nå den erforderliga dämpningen av den kommunala utgiftsökningen. Vid behandlingen av besparingspropositionen uttalade riksdagen all åtskil­liga av de uppgifter och åtaganden som statsmakterna - ännu så sent som under innevarande år - lagt på kommunerna måste omprövas. Redan befolkningsförändringar som fler pensionärer, fler barn i skolåldern m. m. leder fill en betydande kommunal expansion vilken måste komma i första hand. Sedan måste det enligl riksdagen ankomma på regering och riksdag alt genom ändrade normer etc. göra det möjligt för kommunerna atl min­ska sina insatser på andra områden. Riksdagen ifrågasatte om de steg i denna riktning som tas i besparingspropositionen är tillräckliga. Det bör enligl riksdagen ankomma på regeringen att med utgångspunkt i bl. a. långtidsutredningens material överlägga med kommunerna och landstings­kommunerna i dessa frågor.

Jag vill med anledning av vad riksdagen har uttalat framhålla att det är ofrånkomligt atl statsmakterna nu inriktar arbetet på att ompröva sådana beslut, reformer och utbyggnadsprogram som leder till en alltför hög kommunal volymexpansion. När det gäller de åtgärder som kommer att behövas från stat och kommun avseende omprövning av såväl befindig verksamhet inom olika kommunala områden som utbyggnadsprogram för bl. a. de prioriterade områdena barnomsorg och långtidssjukvård kommer KEA att arbeta fram ett underlag som belyser konsekvenserna av det samhällsekonomiska utrymme som anges av 1980 års långtidsutredning. När detla material föreligger i början av år 1981 kommer det att kunna ligga lill grund för överläggningar mellan regeringen och kommunförbunden. Jag avser att sedan sädana överläggningar förevarit föreslå regeringen att staten vidtar erforderliga omprövningsåtgärder för atl den kommunala verksamhetens volymutveckling skall kunna rymmas inom samhällseko­nomiskt godtagbara ramar under de närmaste åren på 1980-talet. Förslag i dessa frågor bör läggas fram för riksdagen i samband med all ställning tas till 1980 års långtidsutredning i komplelteringspropositionen våren 1981.

Enligt min mening är det nödvändigt att redan nu avisera de åtgärder statsmakterna behöver vidta inför år 1982 när det gäller del finansiella utrymmet. Inriktningen måste även fortsättningsvis vara att med olika slag av åtgärder begränsa det finansiella utrymmet i kommunsektorn för att härigenom skapa förutsättningar för en kommunal verksamhelsvolym som kan hållas inom en samhällsekonomiskt acceptabel ram.

Riksdagen har nyligen vid behandlingen av besparingspropositionen konstaterat att förslagen där vad gäller begränsningar av flera specialdes­tinerade statsbidrag kommer alt minska det finansiella utrymmet för ök­ning av den kommunala konsumtionen. Även höjningen av mervärdeskat­ten påverkar kommunerna i samma riktning. Riksdagen slår i det samman-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  26

hanget fast alt det är nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas för att begrän­sa det finansiella utrymmet inom kommunsektorn även för åren efter år 1981.

Jag anser all de kommunalekonomiska frågorna inför år 1982 bör be­handlas i en särskild proposition våren 1981. 1 denna bör i första hand de åtgärder som rör den finansiella situationen i kommunsektorn år 1982 las upp till behandling efter överläggningar med kommunförbunden. Jag vill redan nu något beröra omfattningen av de åtgärder som kommer alt behö­va vidtas samt bakgrunden till dessa.

Allmänt sett kan sägas att de finansiella förutsättningarna för kommun­sektorn bör te sig gynnsamma år 1982 mot bakgrund av dels att de höga löneökningarna år 1980 slår igenom i kommunsektorns skatteinkomster, dels att en avsevärt mycket mer dämpad utveckling av den kommunala konsumtionen än f. n. måste förutsättas. Kan löne- och prisutvecklingen hållas inom rimliga gränser åren 1981 och 1982 bör således det finansiella läget för kommunsektorn som helhet bli gynnsamt år 1982. Härtill medver­kar naturligtvis genomförandet av den sista delen i skatteutjämningsrefor­men.

År 1982 genomförs således den sista delen av skatteutjämningsreformen med en ökning av de statliga transfereringarna till kommunsektorn med närmare en miljard kronor som följd. Totalt ökar skatteutjämningsbidragen på grund av både regeländringen och automatiken i systemet mellan år 1981 och år 1982 med inemot två miljarder kronor. Med utgångspunkt i kravet på en avsevärt mycket mer dämpad kommunal volymtillväxt än f. n. och den kraftiga ökningen av de statliga transfereringarna som följer av skatteutjämningsreformen behöver åtgärder vidtas för år 1982 som innebär en åtstramning i kommunsektorn. Mot denna bakgrund och som ett led i den förstärkning av statsbudgeten som jag lidigare aviserat bör det finan­siella utrymmet för kommunsektorn minskas i en omfattning som går utöver vad enbart en slatsfinansiell neutralisering av skatteutjämningsre­formens sista del skulle innebära. Statsfinanserna har utvecklats på elt sådant sätt att det enligl min mening som en utgångspunkt för de närmaste åren nu också mer allmänt måste slås fast att staten inte längre har förutsättningar att på samma säll som hittills år från år öka transferering­arna till kommunsektorn.

De finansiella åtgärder som kommer att behöva vidtas för år 1982 bör enligt min mening till avgörande del vara generella till sin karaktär.

För att åtgärderna skall fä avsedd effekt är del enligt min mening angelä­get att kommuner och landstingskommuner inte via skattehöjningar eller på annat sätt kompenserar inkomstbortfallet. De kommunala skattesat­serna har för övrigt i allmänhet nått en sådan nivå atl ylleriigare höjningar i praktiken måste vara utomordentligt svåra atl motivera för kommuninvå­narna. En åtgärd som kan komma i fråga för att påverka efterfrågan på kommunal service och därmed dämpa den kommunala verksamhetens volymexpansion är en höjning av de kommunala taxorna. Jag utgår också från ätt det måste komma till stånd en utveckling som innebär att alla

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  27

möjligheter till omprövning och omprioritering i enlighet med de riktlinjer som i 1980 års kompletteringsproposilion drogs upp för den kommunala ekonomin och de ytterligare riktlinjer som kommer atl ges våren 1981 las lill vara.

Möjligheterna för enskilda kommuner och landstingskommuner atl an­passa sig till de åtgärder som kommer att aktualiseras är naturligtvis varierande. Vissa kommuner som är ekonomiskt svaga kan komma atl utsättas för större påfrestningar än andra. Dessa kommuner och lands­tingskommuner bör enligt min mening kunna beaktas särskilt vid genomfö­rande av olika slag av åtgärder som kan aktualiseras rörande en begräns­ning av del finansiella utrymmet i kommunsektorn. Jag avser att i den av mig förordade särskilda propositionen våren 1981 återkomma härtill i samband med en mer ingående behandling av åtgärder för alt begränsa det finansiella utrymmet i kommunsektorn.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att staten måste dels ompröva tidigare fattade beslut och kostnadsdrivande normer, dels vidta åtgärder för att begränsa del finansiella utrymmet i kommunsektorn. Förslag i dessa delar anser jag således behöva föreläggas riksdagen under innevarande riksmöte för att kommuner och landstingskommuner redan inför nästa budgetarbete skall kunna beakta de ändrade förutsättningarna. Det faller naturligtvis också elt betydande ansvar på de enskilda kommunerna och landstingskommunerna när det gäller atl dämpa volymexpansionen. Enligt min mening torde de av mig aviserade åtgärderna också innebära ett stöd för de beslutande kommunala församlingarna när det gäller att stå emot nya utgiflskrav och när del gäller all bedriva etl aktivt omprövnings- och omprioriteringsarbete.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                              28

6    Särskilda frågor

6.1 Översynsprogram

De av statsmakterna angivna besparingsmålen kräver att arbetet med att finna och ta till vara sparmöjligheter bedrivs planmässigt och i ett långsik­tigt perspektiv. Besparingsansträngningarna måste bli ett viktigt inslag i budgetprocessen. De uppslag och idéer fill omprövningar och besparingar som finns i den statliga förvaltningen måste tas fill vara. Myndigheterna bör som etl led i sin verksamhet sträva efter atl finna sådana uppslag och också ges tillfälle atl i sina anslagsframställningar lämna underiag för att bedöma behovel av olika aktiviteter inom deras resp. ansvarsområde och ange förutsättningarna för att bedriva dem med lägre ambitionsnivå än f. n. eller i vissa fall avveckla dem. Också utredningsväsendet måste i ökad utsträckning inriktas mot och utnyttjas för att ta fram förslag om hur slallig och statsunderstödd verksamhet kan bedrivas till lägre kostnader ån nu.

Som ett led i besparingsarbetet har ett antal översynsprojekt initierats. Projekten kommer senare att återges av resp. statsråd. För riksdagens information vill jag emellertid här ge en kort sammanfattning av det ak­tuella läget beträffande översynsprojekten.

Inom justitiedepartementels område pågår en översyn av rättshjälpen. Under våren 1981 påbörjas en översyn av rikspolisstyrelsen. Översynerna beräknas ge underiag för beslut om besparingar för budget­året 1982/83.

Inom utrikesdepartementets område kommer en intern sparut-redning att tillsättas. Den skall redovisa alternativa vägar för att vid utri-kesjörvaltningen under en femårsperiod spara 50 milj. kr. i fast penning­värde samt konsekvenserna härav.

Inom försvarsdepartementets område kommer de besparings­möjligheter att kartläggas som ligger i samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer. Vidare kommer försvarets materielunderhåll att ses över i syfte alt göra delta mindre kostnadskrävande.

Inom kommunikationsdepartementets område gör statens vägverk en översyn av bl. a. verkets organisation på central, regional och lokal nivå. Verket har vidare regeringens uppdrag att i samråd med trafik­säkerhetsverket och statens väg- och trafikinstilut utreda och genomföra ålgärder som minskar beläggningsslitaget på vägarna till följd av använd­ningen av dubbade däck. Statens vägverk har på regeringens uppdrag också utrett möjligheterna att minska kostnaderna i den statliga färjeverk­samheten. Verkets förslag redovisas i bil. 9 till budgetpropositionen 1980/ 81: 100. Regeringen har i beslut den 30 oktober 1980 uppdragit åt sjöfarts­verket att belysa vilken inverkan en förändring av antalet isbrytare skulle få på vintersjöfartens effektivitet. Resultatet av översynen skall redovisas i sjöfartsverkets kommande anslagsframställning. En översyn inom postver-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   29

kets område av ijänstebrevsrätten och reglerna för frankeringsfrihet har hittills resulterat i atl ett system med direktdebilering införs för elt antal myndigheter redan fr.o.m. budgetåret 1981/82. Detla arbete kommer att föras vidare.

Inom budgetdeparlementets område har en översyn skett röran­de möjligheterna att avveckla nämnden för samhällsinformation. Nämn­den föreslås upphöra den 31 december 1981. En särskild delegation med företrädare, för staten, landstingskommunerna och kommunerna fillkallas för att under en treårig försöksperiod söka få till stånd en effektiv samord­ning av informationsverksamheten hos de olika huvudmännen.

Inom utbildningsdepartementels område pågår en översyn av statsbidraget till driften av gymnasieskolor, som bl. a. skall pröva möjlig­heten fill ett schabloniserat statsbidragssystem.

Inom handelsdepartementet tillkallades den 21 november 1980 en arbetsgrupp för att genomföra en översyn av konsumentverket. Arbets­gruppen skall redovisa besparingsförslag för verket om ytterligare minst 1,7 milj. kr.

Inom arbetsmarknadsdepartementets område har en översyn av de gällande ledighetsreglerna och deras konsekvenser påbörjats. Inom departementet görs en lagleknisk översyn av den samlade ledighelslagstift-ningen. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har fått i uppdrag att studera hur ledighelsreformerna har kommit atl förändra närvaromöns­ter och arbetsorganisationer samt påverka olika arbetstagargrupper vid ett anlal myndigheter och företag. Vidare har uppdragits åt riksrevisionsver­ket att göra en studie av kostnaderna i olika avseenden för den samlade frånvaron i samhället. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i samband med den sysselsättningspolitiska propositionen alt ta upp frågan om ett effektivare utnyttjande av resurserna inom arbetsmarknads­politikens område.

Inom bostadsdepartementels område kommer verksamheten vid statens planverk att ses över. Översynen har samband med kommande förändringar dels i den fysiska riksplaneringen, dels i en ny plan- och bygglag. Vidare kommer statens lantmäteriverk att ges i uppdrag att se över sin totala verksamhet i syfte att redovisa en femårig besparingsplan.

Inom kommundepartementets område har inletts en översyn av olika planeringsformer som bedrivs av länsstyrelser, kommuner och lands­tingskommuner. Syfiet är all genom rationalisering och bättre samordning av planeringen uppnå besparingar.

6.2 Statens utlåningsränta oeh statens avkastningsränta

Enligl riksdagens beslut om riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet (prop. 1976/77: 130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78: 19) skall statens normalränta ersättas med statens utlåningsränta vad gäller räntan

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   30

på statens fordringar och med statens avkaslningsränta vad gäller ränta i övriga fall.

Statens normalränta fastställs per den 1 juli varje år och uttrycker förräntningskravet på det i den statliga verksamheten investerade kapita­let. Den utgör också en grund för fastställande av räntesatser i den statliga utlåningsverksamheten. För ett flertal former för statlig utlåning till enskil­da, företag m. m. tas sålunda ut ränta efter en räntesats som överensstäm­mer med eller knyter an till statens normalränta. Statens normalränta utgör enligt hittillsvarande regler ett medeltal av obligationsräntan under de tio närmast föregående åren med tillägg av en kvarts procentenhet för atl läcka förvaltningskostnader m. m. Räntan är f n. 9,5 %.

Statens utlåningsränta skall enligt riksdagens beslut knytas till obliga­tionsräntan på ett sådant sätt atl ett allmänt ändrat ränteläge får ett väsenl­ligt snabbare genomslag. Också statens avkastningsränta bör vara sådan att förräntningskravet för affärsverken m.m. närmare ansluter lill den aktuella obligationsräntan. För att utjämna tillfälliga variationer men ändå få anslutning till gällande räntenivå bör förräntningskravet sättas till det ovägda genomsnittet av obligationsräntan under de senaste tre åren. Enligt riksdagens beslut skall statens utlåningsränta och statens avkastningsränta fastställas per den 1 juli varje år och gälla under hela det påföljande budgetåret. Normalt bör räntorna innefatta ett tillägg på en kvarts procent­enhet för förvaltningskostnader m. m.

Del ankommer på regeringen att fastställa statens ullåningsränta och statens avkastningsränta. För riksdagens information vill jag anmäla föl­jande. Statens avkastningsränta bör fastställas till elt genomsnitt av obliga­tionsräntan under de tre närmast föregående kalenderåren. En vägning bör ske av de olika räntesatsernas inverkan med hänsyn till tiden. Utgångs­punkt för beräkningen bör därvid vara datum för beslut av fullmäktige i riksgäldskontoret alt utge långa inhemska statslån. Ingen vägning bör däremot ske med hänsyn lill lånebelopp eller antal lån. Ett tillägg om en kvarts procentenhet bör göras för att täcka förvaltningskostnader m. m. Statens ullåningsränta bör tills vidare fastställas på samma sätt. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag beträffande tillämpningen av statens utlåningsränta och slalens avkastningsränta.

6.3 Redovisning av beräknat tillkommande utgiftsbehov, m. m.

Sedan budgetåret 1939/40 har på statsbudgeten förts upp en särskild huvudtitel som omfattar endasi förslagsanslaget Oförutsedda utgifter. Det­ta anslag fördes länge upp med ett snarast formellt anslagsbelopp om 1 milj. kr. Sedan budgetåret 1975/76 har under detta anslag lagts in även medel avsedda att läcka merulgifler som beräknas uppkomma till följd av planerade särskilda propositioner m. m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   31

Riksdagen har tagit upp vissa principiella frågor i samband med anslaget till oförutsedda utgifter (FiU 1979/80:46, rskr 1979/80:427). Sålunda bör enligt riksdagens mening prövas om förutsedda inkomstförstärkningar, som ännu inte beslutats, kan läggas in i statsbudgeten i annan form än genom en minuspost under anslaget Oförutsedda utgifter. Vidare anser riksdagen all en annan, mer adekvat benämning av anslaget än Oförut­sedda utgifter bör användas, eftersom det här till övervägande del rör sig om förutsedda utgifter som ej kunnat storleksmässigt preciseras eller där det av förhandlingsmässiga eller andra skäl ansetts mindre lämpligt att redovisa den exakta storleken på en viss tillkommande utgift.

De principiella synpunkter på anslaget som förts fram av riksdagen är beaktansvärda. Självfallet är det en ambition att få en så riktig bild som möjligt av statsbudgetens innehåll fördelad på utgifter och inkomster. Ett system där utgifter avräknas mot inkomster på budgetens utgiftssida leder vid en översiktlig betraktelse till en underskattning av de samlade utgiftsanspråken på statsbudgeten. Metoden atl beakta inkomster genom avräkning på budgetens utgiftssida innebär på motsvarande sätt en under­skattning av inkomsternas utveckling. Dock är det brukligt att föredragan­den i den särskilda huvudtitelsbilagan Oförutsedda utgifter anger vad som har beaktats vid beräkningen av anslaget. Eventuella kommande förslag till inkomstförstärkningar framgår därvid.

Principiella skäl talar för en övergång till en mera bruttoinriktad redovis­ning av planerade åtgärder än den som framkommer vid de nettoberäk­ningar av budgetbelastningen som f. n. görs under anslaget Oförutsedda utgifter. Jag finner dock att praktiska skäl talar för att nuvarande ordning bibehålls och alt planerade inkomstförstärkningar även fortsättningsvis bör kunna beaktas på budgetens utgiftssida om detta sker över en enda post av balanskaraktär på statsbudgeten.

Jag kan även instämma i att benämningen Oförutsedda utgifter kan vara vilseledande för en sådan post. Anslaget har, som finansutskottet konsta­terar i sitt av riksdagen godkända betänkande, ändrat karaktär från atl omfalla oförutsedda utgifter i egentlig mening till alt omfatta allehanda förutsebara och planerade utgifter som av olika skäl inte har kunnat beak­tas under andra utgiftsanslag på statsbudgeten. Jag förordar därför att anslaget Oförutsedda utgifter fr. o. m. budgetåret 1981/82 återigen används endast för utgifter som inte kan överblickas vid statsbudgetens faststäl­lande och som är av så brådskande art atl resp. ärende inte hinner under­ställas riksdagen eller lämpligen kan bestridas på annat sätt. Anslaget bör, som i den tidigare tillämpade ordningen, föras upp som ett förslagsanslag om I milj. kr. Jag kommer senare denna dag att närmare gå in på princi­perna för anslagets användning (bil. 21 till budgetpropositionen).

Liksom tidigare bör ambitionen vara att så nära som möjligt visa den totala budgetbelastning som kan väntas under budgetåret. I delta syfte bör på statsbudgeten föras upp en beräkningspost benämnd beräknat tillkom-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   32

mande utgiftsbehov, netto. Samma principer som hittills gällt för beräk­ningen av anslaget Oförutsedda utgifter i den akluella delen bör lillämpas vid beräkningen av den nya posten. I redogörelsen för budgetförslaget (bil. 2 till budgetpropositionen) bör varje år ges en översiktlig redovisning av vilka tillkommande utgiftsbehov som förutses. Självfallet bör posten kun­na anges även som tillkommande inkomster, netto, om detta skulle vara det faktiska förhållandet.

6.4 Statsbudgeten budgetåren 1980/81 och 1981/82

6.4.1 Statsbudgetens inkomster budgetåren 1980/81 och 1981/82, m.m.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 15 december 1980 lämnat beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1980/81 och 1981/82. För en närmare redogörelse hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2.1).

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de anlaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av avgörande betydelse. Riks­revisionsverket har i sin skrivelse påpekat att de antaganden som legat till grund för beräkningen är osäkra beroende på atl några cenirala löneavtal ännu inle har slutits för inkomståret 1981. Verket grundar sina beräkningar på antagandel atl den lotala lönesumman i samhället ökade med 9,3% mellan åren 1978 och 1979. Mellan åren 1979 och 1980 antas den öka med 12,0% och mellan åren 1980 och 1981 med 7,8%. För första halvåret 1982 har ökningen schablonmässigt satts fill 8%. Verket har dock under hand erfarit att det för de samhällsekonomiska överväganden som är aktuella är av värde även att belysa effekterna för statsinkomsterna av ett annat antagande om löneutvecklingen. För vissa inkomsttitlar som är direkt beroende av inkomstutvecklingen redovisar verket därför även en alterna­tiv beräkning baserad på ett antagade om en lägre tillväxt av lönesumman är 1981. Chefen för ekonomidepartementet har vid sin anmälan av finans­planen i huvudsak byggt på ett alternativ baserat på de premisser som verket har utgått från i det senare alternativet. Samma utgångspunkter ligger givetvis till grund för de beräkningar som jag kommer att redovisa i del följande. Som har framgått av min presentation i det föregående, där jag beräkningsmässigt även redovisat effekterna på statsbudgeten av alter­nativet med en snabbare löneökning, är förutsättningarna beträffande löne­utvecklingen på kort sikt av stor belydelse för budgetens såväl inkomst-som utgiftssida.

1 alternativet med den lägre tillväxten av lönesumman, som jag alltså fortsättningsvis utgår från, beräknar riksrevisionsverkei inkomsterna un­der inkomsthuvudgruppen skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 33 991 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och fill 28907 milj. kr. för budget­året 1981/82. Verkets beräkning baseras på en kommunal utdebitering om 29:50 kr. per skattekrona år 1981. Jag har sedermera erfarit att den kom-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   33

munala utdebiteringen kan beräknas bli 5 öre högre än vad som har förutsatts av verket. Detta leder kassamässigt pä kortare sikt till något högre inkomster än i verkels beräkning. Verket har vidare i sina kalkyler förutsatt att den maximala skattereduktionen vid aktiesparande uppgår till 3000 kr. för ensamstående och 6000 kr. för makar gemensamt såsom föreslogs i propositionen om stimulans av aktiesparandet (prop. 1980/ 81:39). Riksdagen har dock sedermera beslutat alt den skattereduktion som maximalt skall kunna medges vid aktiesparande begränsas till 2 250 kr. resp. 4500 kr. Även detta borde föranleda en mindre uppjustering i verkets beräkningar. Med hänsyn till att viss osäkerhet ändå finns i en kalkyl av den typ som verket har gjort och att det i båda fallen rör sig om beloppsmässigt små justeringar finner jag dock vid en sammanvägd be­dömning inle anledning alt avvika från verkels förslag.

Riksrevisionsverket baserar sina beräkningar beträffande inkomsttiteln särskilda varuskatter på uppgifter från bl. a. generaltullstyrelsen. General­tullstyrelsen, som redovisar uppbörd för importerade varor, räknar med att uppbörden av dryckesförpackningsavgift minskar fr.o.m. år 1981, beroende på att importen av burkar för läskedrycker och öl i betydande utsträckning ersätts av inhemsk produktion. Delta inkomstbortfall torde dock komma alt kompenseras av ökade avgiftsintäkter för inhemskt pro­ducerade förpackningar vilkel inte beaktats av riksskatteverket. Till följd härav bör riksrevisionsverkets beräkning för innevarande budgetår jus­teras upp med 4670000 kr. till 662 670000 kr. För nästkommande budgetår bör inkomsttiteln av samma skäl föras upp med 729 milj. kr. vilket är 14 milj. kr. mer än vad verket har angett i sin beräkning.

Regeringen har nyligen fatlat beslut om ändring av metallinnehållet i enkrone- och femöresmynlen. Efter samråd med chefen för ekonomide­partementet finner jag därför att inkomsttiteln myntverkets inlevererade överskott bör ökas med 5,1 milj, kr. för budgetåret 1981/82 och följaktligen föras upp med 88,1 milj. kr.

Beräkningen av inkomsterna under titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande baserar riksrevisionsverkei på antagandet om en ränte­sats på 11,0%. Regeringen har sedermera beslutat om en höjning av räntan på statliga bostadslån. Till följd härav bör inkomsterna under titeln för innevarande budgetår höjas från 4780 milj. kr till 5 200 milj. kr. och för nästkommande budgetår från 5620 milj. kr. till 6500 milj. kr. Av samma skäl bör inkomsttiteln räntor på energisparlån för budgetåret 1980/81 beräknas till 200 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till 265 milj. kr. Detta innebär alt inkomsterna jämfört med verkets beräkning höjs med 14,2 resp. 35 milj. kr. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för bostadsdeparte­mentet.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag att före­slå atl förräntningskravet för vissa naturvårdsobjekt avskaffas fr.o.m. nästa budgetår. Inkomsttiteln ränteinkomster på mark för naturskydd, som 3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   34

av riksrevisionsverket beräknats till 8017000 kr. för budgetåret 1981/82, bör därför utgå ur statsbudgeten.

Riksrevisionsverkei har upptagit inkomsterna under inkomsttiteln av­gifter vid trafiksäkerhetsverket till 46,1 milj, kr. för såväl innevarande som nästa budgetår. Regeringen har beslutat om höjning och viss ändring av de på inkomsttiteln redovisade avgifterna. Ändringen innebär att typinlygsav-giften slopas den 1 januari 1981 och ersätts med elt till registerhållnings­avgiften knutet mindre tillägg. Till följd härav räknar jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet upp inkomsttiteln med 6,6 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Från samma håll har jag erfarit aft inkomsterna vid trafiksäkerhetsverkets uppdragsverksamhet senare denna dag kommer att föreslås tas lill uppbörd under anslaget Trafiksäkerhetsverket: Upp­dragsverksamhet fr.o.m. budgetåret 1981/82. Inkomsttiteln avgifter vid trafiksäkerhetsverket kan därför utgå ur statsbudgeten till nästa budgetår.

Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag atl inkomsttiteln avgifter för granskning av biograffilm bör föras upp med 1526000 kr. för nästkommande budgetår. Uppjusteringen uppgår lill 500000 kr. jämfört med verkets beräkning och föranleds av atl chefen för utbildningsdepartementet har för avsikt att senare föreslå en höjning av avgifterna.

Jag anser, efter samråd med chefen för handelsdepartementet, atl in­komsttiteln avgifter vid patent- och registreringsväsendet bör höjas med 3 705000 kr. jämfört med riksrevisionsverkets beräkning till 95,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82, medan det för innevarande budgetår bör föras upp med det belopp verket angivit.

Inkomsterna under titeln avgifter för registrering i förenings- m.fl. register avses f.n. läcka länsstyrelsernas kostnader för att genom an­nonser kungöra sådana anmälningar som skall tas in i förenings- och handelsregislren. Chefen för handelsdepartementet avser senare föreslå atl avgifterna höjs så att också kostnaderna för handläggningen av dessa ärenden vid länsstyrelserna kommer att täckas. Titeln bör med hänsyn härtill las upp med 16,5 milj. kr. för nästkommande budgetår vilket är 8742000 kr. mer än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Jag övergår nu till vissa inkomsttiUar inom socialdepartementets verk­samhetsområde. Samråd har skett med statsrådet Holm.

Inkomsttiteln inkomster vid statens rättskemiska laboratorium bör jäm­fört med riksrevisionsverkets beräkning räknas upp med 800000 kr. till 3,8 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och med 1,5 milj. kr. till 7,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

En uppgörelse har träffats mellan slalens förhandlingsnämnd och före­trädare för Stockholms läns landsting om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset. Enligt uppgörelsen övertar landstinget sjukhuset den 1 januari 1982. Under förutsältning av att uppgörelsen godkänns i veder­börlig ordning kan inkomsterna under titeln inkomster vid karolinska sjuk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  35

huset beräknas komma att uppgå till hälften av det belopp riksrevisions­verkei har beräknat för budgetåret 1981/82. Inkomsttiteln bör därför för nästkommande budgetår föras upp med 284650000 kr.

Jag har under hand erfarit atl en separat inkomstfitel kan behöva tas upp för redovisning av vissa inkomster från försäljning ur beredskapslager hos överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Avsikten är alt inflytande inkomster efter regeringens beslut skall användas för finansiering av vissa utgifter inom det ekonomiska försvaret. För budgetåret 1981/82 föreslår jag att den nya inkomsttiteln, som benämns utförsäljning av beredskapslager, förs upp med 1 000 kr.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag att före­slå att en reservation om 12 milj. kr. på anslaget Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning skall dras in. De indragna medlen överförs till inkomsttiteln övriga inkomster av statens verksamhet som därför bör föras upp med 232583000 kr. för budgetåret 1981/82.

Riksrevisionsverket beräknar för innevarande år att inkomstfiteln stat­liga pensionsavgifter, netto kommer att uppvisa elt underskott på 963 milj. kr. Orsaken härtill är övergången till löpande uppbörd för vissa av­gifter som staten har atl erlägga på samma sätt som gäller för den privata sektorn. Under omläggningsåret belastas inkomsttiteln med utgifter för tre halvår medan inkomsterna på titeln endast avser två halvår. Omläggningen lill löpande redovisning medför enligt riksrevisionsverkets kalkyler en belastning av engångskaraktär med 2331 milj. kr. på denna inkomsttitel. Fr.o.m. budgetåret 1981/82 kommer däremot belastningen att avse två halvår samt slutreglering för det kalenderår som avslutas under budget­året. Verket beräknar för nästkommande budgetår atl titeln kommer alt uppvisa etl överskott på 1 165 milj. kr. Därvid har i kalkylerna för budget­året 1981/82 förutsatts ett oförändrat lönekostnadspålägg om 39%. Den 1 januari 1981 sänks socialförsäkringsavgiften till den allmänna sjukförsäk­ringen med 0,1 procentenheter. Samtidigt höjs socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen med 0,1 procentenheter, socialförsäkringsavgiften till tilläggspensionen med 0,25 procentenheter, barnomsorgsavgiften med 0,3 procentenheter och arbetarskyddsavgiften med 0,055 procentenheter. Den 1 januari 1982 höjs socialförsäkringsavgiften till tilläggspension med 0,25 procentenheter.

Med hänsyn till atl inkomsttiteln bortsett från effekterna av nyss redovi­sade omläggning under innevarande budgetår visar överskott finner jag ingen anledning att förorda att lönekostnadspåläggel höjs. Jag godtar också verkets bedömning av utfallet av förevarande inkomsttitel.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna från verkels beräkningar en uppjustering av inkomsterna för budgetåret 1980/81 med ca 446 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 med ca 622 milj. kr. (tabell 5). Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1980/81 till ca 156992 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till ca 158 125 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget

36

Tabell 5. Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster

(1000-tal kr.)

1980/81

1981/82

 

Föredragandens justeringar

1422 Särskilda varu­skatter

2141 Myntverkets inleve­rerade överskott

2332 Ränteinkomster på lån för bostads­byggande

2351 Räntor på energi­sparlån

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2515 Avgifter vid trafik­säkerhetsverket

2522 Avgifter för gransk­ning av biograffilm

2529 Avgifter vid patent-och registrerings-väsendet

2531 Avgifter för regist­rering i förenings-m. fl, register

2612      Inkomster vid statens rättskemiska labora­torium

2613      Inkomster vid karo­linska sjukhuset

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

Summa förändr. enl. före­draganden

Summa inkomster enl. riks-revisionsverkets lägre alternativ

 

RRV:s beräk­ning

Förändr, enl. före­draganden

RRV:s beräk­ning

Förändr. enl. före­draganden

658000

+ 4670

715000 83 000

 

+ 14000 + 5 100

4780000

+420000

5 620000

 

+880000

185 800

+ 14 200

230000 8017

 

+ 35 000 - 8017

46120

+ 6600

46120 1026

91795

7758

 

- 46120 +  500

+ 3 705

+ 8742

3000

+  800 +446 270

5 700 569300

220583

 

+ 1500 -284650 +    1 + 12000

+621761

156545543

156991813

157 503594

 

158125355

6.4.2 Statsbudgetens utgifter budgetåren 1980/81 och 1981/82

Utgångspunkten för beräkningen av statsbudgetens utgifter ett visst budgetår är givetvis de utgiftsanslag riksdagen anvisat eller regeringen begärt. Tre typer av anslag återfinns i statsbudgeten, nämligen förslags­anslag, obetecknade anslag och reservationsanslag.

Förslagsanslag är den vanligaste anslagsformen i statsbudgeten och om­fattar också huvuddelen av statsutgifterna. Belastningen på dessa anslag kan - inom den ram som syftet med anslaget innebär - såväl överstiga som underskrida det av riksdagen anvisade beloppet. Sådana avvikelser från anvisat belopp kan uppstå under löpande budgetår t. ex. som en följd

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  37

av atl den fakfiska pris- och löneutvecklingen avviker från den ursprungli­gen antagna. Detla gäller särskilt för de anslag som i sin konstruktion är direkt knutna fill pris- och lönenivån. För förslagsanslagen gäller alltså att faktisk belastning relativt ofta avviker från anvisat belopp. Vid en beräk­ning av utfallet av statens budget för pågående budgetår bör detta beaktas. Jag återkommer strax till frågan om beräknad belastning på förslagsanslag, m. m. Jag vill tillägga att det vid budgeteringen av dessa anslag för kom­mande budgetår självfallet är en strävan att föra upp belopp som motsvarar beräknad belastning.

De obetecknade anslagen i budgeten är relativt få. De kan inle överskri­das.

Reservationsanslag maximeras av riksdagen. Dock kan kvarstående me­del vid budgetårets slut, s. k. anslagsbehållningar eller reservationsmedel, utnyttjas under senare budgetår. Anslagsbehållningarna under dessa an­slag kan vissa budgetår öka med betydande belopp. Andra budgetår kan å andra sidan avsevärda belopp av de ackumulerade anslagsbehållningarna komma atl betalas ut. Vid en beräkning av de totala statsutgifterna är det därför väsentligt att uppskatta förändringar i anslagsbehållningarna. Budgeteringen av ett reservationsanslag görs allfid med beaktande av beräknad förändring i behållningarna under anslaget. Förändringar i an­slagsbehållningar kan därför vara aktuella såväl för pågående som näst­kommande budgetår. Jag återkommer strax till en beräkning av anslagsbe­hållningarnas utveckling under de nu aktuella budgetåren.

Vissa myndigheter och bolag har beviljats rörliga krediter hos riksgälds­konloret. Ändringar i ianspråktagna belopp påverkar statsbudgetens ut­gifter. Beräknad förändring i dispositionen av rörliga krediter återkommer jag till.

1 syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den slutliga belast­ningen på statsbudgeten beräknas på statsbudgetens utgiftssida, i enlighet med vad jag har anfört i det föregående, även medel för beräknat tillkom­mande utgiftsbehov, netto, I första hand gäller det merulgifler som beräk­nas uppkomma till följd av planerade propositioner m. m.

Utgiftsanslag

Utgiflsanslagen är i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 upptagna med 208877 milj. kr. Detla belopp är avrundat till jämna milj. kr. Även fortsätt­ningsvis i min redovisning kommer jag att avrunda belopp på detta sätt. Riksdagen har därefter på tilläggsbudget 1 anvisat sammanlagt ca 1 965 milj. kr. De största anslagen går till ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer (1000 milj. kr.), till allmänna barnbidrag (260 milj. kr.) och till byggande av statliga vägar (135 milj. kr.). Regeringen har vidare beslu­tat om utnyttjande av finansfullmakten. Beslutet gäller ca 446 milj. kr.

Senare denna dag föreslås på tilläggsbudget II anslag om sammanlagt ca

 

Prop. 1980/81:100    Bilagal    Budgetförslaget                                                     38

203 milj. kr. Det största anslaget föreslås gå till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet (143 milj. kr.).

Inkl. de nämnda av riksdagen beslutade medelsanvisningarna och dem som föreslås på tilläggsbudget samt beslutet om utnyttjande av finansfull-maklen uppgår sålunda statsbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1980/81 till 211490 milj. kr. 1 detta belopp ingår anslaget lill oförutsedda utgifter med 9000 milj. kr. Exkl. detta anslag uppgår således ulgiftsanslagen till 202490 milj. kr.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 15 december 1980 överiäm-nat en beräkning över utfallet av statens budget för innevarande budgetär (bil. 2.2). Verket har i sin beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1980/ 8! redovisat utgiftsanslag om 201916 milj. kr. exkl. anslaget til! oförut­sedda utgifter. Därvid har inte beaktats riksdagens beslut angående Sölv-backaströmmarna vilket medför att utgiftsanslagen i verkets beräkning överstiger de av riksdagen anvisade anslagen. Att verket redovisaren 574 milj. kr. lägre belopp än vad jag gör i min beräkning beror på atl det inle haft möjlighet alt beakta samtliga beslut riksdagen fattat, samtliga beslut om utnyttjande av finansfullmakten och de nu aktuella förslagen avseende tilläggsbudget II.

För budgetåret 1981/82 uppgår statsbudgetens utgiflsanslag till 217 196 milj. kr. Jag vill i detta sammanhang ånyo nämna att jag fr. o. m. budgetåret 1981/82 inte har beaktat tillkommande utgiftsbehov för särskilda proposi­tioner m. m. på det sätt som hittills skett under anslaget till oförutsedda utgifter ulan genom en separat beräkningspost. Om samma princip tilläm­pats för redovisning av sådana tillkommande utgifter som under de när­mast föregående åren skulle statsbudgetens utgiflsanslag för budgetåret 1981/82 uppgått fill 222 195 milj. kr.

Beräknad belastning på jÖrslagsanslag m. m.

För budgetåret 1980/81 räknar riksrevisionsverket med att belastningen på förslags- och obetecknade anslag exkl. anslaget till oförutsedda utgifter kommer att ligga 4688 milj. kr. över anvisade belopp. Denna ökade belast­ning förklaras främsl av pris- och löneutvecklingen. De största avvikel­serna hänför sig till anslagen till folkpensioner (+ 1870 milj. kr.), till försvaret (+ 1 119 milj. kr.) samt till räntor på statsskulden (+ 700 milj. kr.). Jag ansluter mig för huvuddelen av anslagen till verkets bedömning. Del bör i sammanhanget påpekas att i anslaget till oförutsedda utgifter i statsbudgeten har beaktats alt utgifterna på vissa förslagsanslag skulle komma atl bli högre än vad som beräknats under resp. utgiflsanslag.

Som jag tidigare påpekat vid genomgängen av statsbudgetens inkomster utgår jag i huvudsak från de antaganden riksrevisionsverket använt för sin alternativa inkomstberäkning med det lägre antagandet för löneutveckling­en. Valet av antaganden påverkar även beräkningarna avseende statsbud­getens utgifter. Eftersom verket i sin beräkning av budgetutfallet för bud-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   39

getåret 1980/81 utgått från samma antaganden som i inkomstberäkningar­nas huvudalternativ bör verkets utgiflsbedömning korrigeras. Effekten av de alternativa antagandena i form av minskade utgifter budgetåret 1980/81 uppskattar jag till ca 200 milj. kr.

Vidare ingår i riksrevisionsverkets prognos 4000 milj. kr. på anslaget lill oförutsedda utgifter för ev. tillkommande utgifter på tilläggsbudget 11 och III. Som jag lidigare redovisat har jag kunnat beakta ytterligare 574 milj. kr. avseende sådana anslag på tilläggsbudget eller till följd av beslut om utnyttjande av finansfullmakten eller till följd av riksdagsbeslut som inle tagits upp i verkels prognos. Enligt min bedömning bör 3 000 milj. kr. vara tillfyllest för att täcka de under resterande delen av budgetåret tillkom­mande utgifterna avseende skogsindustrin. Statsföretag AB och andra utgifter som kan bli aktuella på tilläggsbudget. Jag räknar därför ned det av riksrevisionsverket avsatta beloppet för oförutsedda utgifter med 1 000 milj. kr. Dock bör betonas att denna beräkning dels är behäftad med icke oväsentliga osäkerheter, dels avser kassamässig belastning. Del senare innebär att anvisade anslag kan visa sig bli större än ovannämnda belopp, vilket dock — under i övrigt lika förutsättningar - motverkas av en uppbyggnad av anslagsbehållningar.

Inkl. anslaget lill oförutsedda utgifter innebär riksrevisionsverkets be­räkning en 312 milj. kr. lägre belastning än anvisade anslag för budgetåret 1980/81, medan min beräkning innebären 1 512 milj. kr. lägre belastning än anvisade och begärda anslag.

Vad gäller belastningen på förslagsanslag för budgetåret 1981/82 finns det av naturliga skäl ingen anledning att nu avvika från de anslagsberäkningar som senare denna dag kommer att redovisas av resp. föredragande statsråd.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I den kompletteringsproposition som framlades i april 1980 (prop. 1979/ 80: 150) beräknades anslagsbehållningarna komma att minska med 2840 milj. kr. under budgetåret 1979/80. Det slutliga utfallet enligt riksrevisions­verkets budgetredovisning blev - om indragna anslagsbehållningar räknas bort - en minskning av anslagsbehållningarna med 1 193 milj. kr.

Den totala reservationsmedelsbehållning som överfördes till budgetåret 1980/81 uppgick därmed till 20350 milj. kr. Det kan i detta sammanhang vara intressant atl notera all den sammanlagda reservationsmedelsbehåll­ningen vid ingången av budgetåret motsvarar 51% av det belopp som fördes upp på reservationsanslag i statsbudgeten för innevarande budget­år.

1 nyss nämnda proposition beräknades anslagsbehållningarna komma alt bli oförändrade under budgetåret 1980/81. Min företrädare framhöll då att denna beräkning måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler. Den­na beräkning föranledde ingen erinran från riksdagens sida. Riksrevisions-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   40

verkets beräkning över utfallet av statens budget (bilaga 2.2) visar på en nedgång totalt sett i anslagsbehållningarna om 1416 milj. kr. under inneva­rande budgetår. De största förändringarna återfinns på anslagen till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. (- 550 milj. kr.). Inom industridepartementets område kan nämnas anslagen till lån till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål (- 650 milj. kr.) och fill lokaliseringslån (+ 500 milj. kr.). Beträffande anslagen avseende varvsin­dustrin beräknas en uppbyggnad ske av reservationsmedel med ca 650 milj. kr. Härtill kommer etl antal anslag på vilka behållningarna tillhopa beräknas minska med ca 1 350 milj. kr.

Jag vill nämna att jag efter samråd med chefen för bostadsdepartementet har funnit att förbrukningen på vissa anslag pä bostadshuvudfiteln torde komma att bli större än vad verket har räknat med. Med hänsyn till den osäkerhet som ändå vidlåder beräkningar av detta slag finner jag vid en sammanvägd bedömning att detta inte bör föranleda någon avvikelse gent­emot verkels beräkning.

En sammanfattning av anslagsbehållningarnas utveckling under de se­naste budgetåren ges i tabell 6.

Den osäkerhet som vidlåder beräkningarna av anslagsbehållningarnas utveckling innevarande budgetår är än slörre för budgetåret 1981/82.

Den stora uppbyggnaden av anslagsbehållningar t.o.m. budgetåret 1978/79 vände under närmast förlidel budgetår. För innevarande budgetår förutses en fortsatt förbrukning.

Anslagsbehållningarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksam­hetsområde beräknas vid utgången av innevarande budgetår vara av nor­mal omfattning. Jag finner det därför motiverat att kalkylmässigt anta att behållningarna under arbetsmarknadsdepartementets anslag blir i huvud­sak oförändrade under budgetåret 1981/82.

Inom industridepartementets verksamhetsområde förutses för inneva­rande budgetår - liksom under föregående budgetår - en viss minskning

Tabell 6. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1974/75 — 1980/81 (Miljarder kr.)

Huvudtitel

Arbetsmarknadsdepartementet' (förändring under budgetåret) Industridepartementet (förändring under budgetåret) Övriga huvudtitlar (förändring under budgetåret)

Summa

(förändring under budgetåret)

 

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Ber. utfall

0,46

1,08

1.44

1,49

3,10

1,86

1,94

(-0,26)

(+0.62)

(+0,36)

(+0,05)

(+1,61)

(-1,24)

(+0,08)

0,53

0,70

2,11

7,31

8.21

7,01

6,51

(-0,02)

(+0,17)

(+1,41)

( + 5,20)

(+0.90)

(-1,20)

(-0,50)

6.04

6,78

6,43

7,76

10,23

11,48

10,48

(+0,39)

(+0,74)

(-0,35)

(+1,33)

( + 2,47)

(+1,25)

(-1,00)

7,03

8,56

9,98

16,56

21,54

20,35

18,93

(+0,11)

(+1,52)

(+1,42)

( + 6,58)

(+4,98)

(-1,19)

(-1,42)

' Anslagen till lokaliseringslän och statens hantverks- och industrilånefond har samOiga år hänförts till industridepartementet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  41

av anslagsbehållningarna. Av de ca 6,5 miljarder kr. i anslagsbehållningar, som har beräknats under denna huvudtitel vid slutet av innevarande bud­getår, återfinns drygt 2 miljarder kr. på anslag till varvsnäringen och drygt 1,6 miljard kr. till lokaliseringslån. I övrigt fördelar sig behållningarna på ell stort antal anslag. Efter atl ha samrått med chefen för industrideparte­mentet och, i förekommande fall, med statsrådet Petri, beräknar jag att an­slagsbehållningarna under industridepartementet kommer att minska med etl belopp av storleksordningen 1,5 miljard kr. avseende främst varvspoli­tiken och energipolitiken. Viss förbrukning av behållningen under anslaget till lokaliseringslån förutses också. Det bör dock betonas att den beräk­ningsmetod som har tillämpats för anslaget till oförutsedda utgifter för innevarande budgetår samt medel som i budgetförslaget för 1981/82 avsälts för att täcka beräknat tillkommande utgiftsbehov påverkar denna bedöm­ning.

Behållningarna på övriga huvudtitlar fördelas på ett mycket stort antal anslag. Som framgår av labell 6 har de lidigare ökat i stort sett varje budgetår. Innevarande budgetår väntas dock denna utveckling vända. Minskningen härrör i huvudsak från vissa anslag under kommunikations­departementets område samt anslaget till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Efter samråd med chefen för bostadsdepar­tementet räknar jag med en fortsatt förbrukning av anslagsbehållningar under budgetåret 1981/82 avseende lån till bostadsbyggande och nyss nämnda anslag till energibesparande åtgärder. Sammantaget uppskattar jag minskningen av anslagsbehållningarna inom bostadsdepartementets områ­de till omkring 1,5 miljard kr. För övriga huvudtitlar har jag efter samråd med berörda statsråd inte funnit anledning att nu räkna med annat än att anslagsbehållningarna blir oförändrade under nästkommande budgetår.

Tabell 7. Beräknad förändring av anslagsbehållningarna under budgetåret 1981/82

(Miljarder kr.)

Huvudtitel                                         Beräknad anslags-        Beräknad förändring

behållning                    1981-07-01

1981-07-01                 1982-06-30

Bostadsdepartementet                        2,98                           -I 1/2

Industridepartementet                         6.51                           -I 1/2

Övriga huvudtitlar                               9.44                           ±0

Summa                                            18,93                           -3,0

Sammanlagt räknar jag således med att 3000 milj. kr. av anslagsbehåll­ningarna kommer att förbrukas under budgetåret 1981/82 (tabell 7). De beräkningar jag nyss presenterat beaktar det förhållandel atl bedömningar­na under anslaget till oförutsedda utgifter för innevarande budgetår samt de medel som nästkommande budgetår kommer att krävas för tillkom­mande utgiftsbehov avser kassamässig belastning. När anslagsbelopp före-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                  42

ligger kan, ulan att förutsättningarna i övrigt har förändrats, dessa mycket väl avvika från tidigare kassamässigl beräknade belopp. Detta innebär att en justering av anslagsbehållningarnas utveckling då bör göras. För mitt eget vidkommande avser jag att återkomma till denna fråga i vårens kom­pletteringsproposition .

Beräknad förändring i dispositionen av rörliga krediter

Budgelutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas även av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskonloret, vilka enligt riksdagens beslut har ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. Under budgetåret 1979/80 ökade dispositionen av röriiga krediter med 1058 milj. kr. (tabell 8).

 

Tabell 8. Ianspråktagande av rörliga krediter

 

 

 

(Milj.kr.)

 

 

 

 

Låntagare

Av riks-

lanspråk-

Av riks-

lanspråk-

 

dagen

taget

dagen

taget

 

medgivet

79-06-30

medgivet

80-06-30

 

79-06-30

 

80-06-30

 

Televerket

1 500,0

975.0

1 500,0

1 255,0

Statens järnvägar

250,0

-

250,0

120,0

Statens valtenfallsverk

600,0

245.0

600,0

—

Domänverket

600,0

5,4

600,0

-

Postverket

120,0

-

120,0

-

Luftfartsverket

40,0

-

40,0

-

Förenade fabriksverken

210,0

131,5

210.0

115,0

Statens jordbruksnämnd

120,0

8,0

295.0

152,9

Lantbruksstyrelsen

225,0

132,3

200,0

137,3

Kammarkollegiet

200,0

150,0

200,0

93,0

Svenska skeppshypotekskassan.

 

 

 

 

Skeppsfartens sekundärlånekassa

139.0

16,0

1.39.0

12.4

Svensk spannmålshandel

35,0

-

35,0

-

Stiftelsen samhällsföretag

—

-

400,0

136,0

Norrbottens Järnverk AB

125,0

—

125,0

-

Statliga myndigheter med upp-

 

 

 

 

dragsverksamhet

150,0

35,1

175,0

36,8

Regeringen

2 100.0

200,2

2 300,0

906.2

Diverse krediter

46,7

8,7

56,7

-

Summa

6460,7

1 907,1

7 245,7

2964,6

För budgetåret 1980/81 beräknades i statsbudgeten att disposition av rörliga krediter skulle komma att öka med 400 milj. kr. Riksrevisionsverkei beräknar nu att dispositionen under budgetåret kommer atl öka med I 077 milj. kr., vilket innebär ett totalt utestående belopp på rörliga krediter om 4041 milj. kr. Största enskilda ökningsposten gäller den rörliga krediten till televerket. Ökningen beror på att televerket har medgivils en rörlig kredit på högst 800 milj. kr. för finansiering av elektroniska abonnenlväxlar, telex-, telefax- och teletexapparater. Riksrevisionsverkei räknar med alt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                  43

televerket vid budgetårets slut kommer att utnyttja sammanlagt I 920 milj. kr. av televerkets totalt medgivna rörliga krediter om 2300 milj. kr. Della är en ökning med sammanlagt 665 milj. kr. Jag ansluter mig lill riksrevi-sionsverkets beräkningar av disposition av rörliga krediter för innevarande budgetår.

För nästkommande budgetär brukar en schablonmässigt beräknad ök­ning av den rörliga krediten om 500 milj. kr tas upp i förslagel till statsbud­get. Med hänsyn till att televerket torde komma att ytterligare öka sitt utnyttjande av beviljade röriiga krediter finns i och för sig skäl som talar för att räkna med en något högre ökning av utnyttjandet av den rörliga krediten än vad jag nyss angivit. Det rör sig dock inte om särskilt slora belopp. Jag räknar därför kalkylmässigt med att del ianspråktagna belop­pet ökar med 500 milj. kr. budgetåret 1981/82. Jag vill dock erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av beräkningar.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Redan budgetförslaget bör så långt möjligt visa den totala budgetbelast­ning som kan väntas under budgetåret. Jag har tidigare redogjort för den budgetbelastning som kan beräknas uppkomma för budgetåret 1981/82 till följd av föreslagna utgiflsanslag, förändringar i anslagsbehållningar och ändrad disposition av rörliga krediter. Jag avser nu att behandla de ytterli­gare utgiftsbehov som kan tillkomma under nästa budgetår.

Normalt måste under löpande budgetår på tilläggsbudget anvisas medel för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Dessa medel avser i vissa fall åtgärder som sätts in i konjunklurstimulerande syfte.

Härutöver räknar jag med att viss ytterligare belastning kommer att uppstå på statsbudgeten främst till följd av särskilda propositioner som planeras föreläggas riksdagen senare under vårriksdagen och där motsva­rande anslag i budgetpropositionen upptagils med endast beräknade be­lopp. Regeringen avser att senare i vår förelägga riksdagen propositioner rörande energipolitiken och Statsföretag AB. Kostnaderna härför har inte tagits upp på annat ställe i förslaget till statsbudget. Ytterligare medel kommer dessutom att krävas inom varvspolitiken som en följd av att lidigare utställda föriustgarantier successivt faller ut och belastar statsbud­geten. Slutligen krävs en viss beredskap för utgifter utöver de konjunktur-neutralt beräknade anslagen inom arbetsmarknadspolitikens område.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto bör beräknas 5000 milj. kr. Jag har därvid utgått från att statens satsningar på energiforskning finansieras så att de inle kommer att belasta statsbudgeten. Vidare bygger beräkningen på att ålgärder vidtas för att neutralisera de statsfinansiella effekterna av skatteutjämningsreformen år 1982.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                              44

Summering av statsbudgetens utgifter

I det föregående har jag, utgående från statsbudgeten för budgetåret 1980/81, redovisat såväl riksrevisionsverkets som min egen bedömning av statsutgifterna detta budgetår. Som framgått har jag kunnat göra en mer fullständig beräkning av utgiftsanslagen än vad riksrevisionsverket haft möjlighet till.

Tabell 9. Statsutgifterna budgetåren 1980/81-1981/82

(Milj. kr.)

 

 

1980/81

 

 

1981/82

 

Stats-

Riksrevi-

Föredra-

Förslag till

 

budget

sionsverket

ganden

statsbudget

Utgiftsanslag

208877

210916

211490

217196

Beräknad merbelast-

 

 

 

 

ning på förslagsanslag

-

-   312

-1512

-

Förändringar i an-

 

 

 

 

slagsbehållningar

-

+ 1416

+ 1416

+3000

Ändrad disposition

 

 

 

 

av röriiga krediter

+400

+ 1077

+ 1077

+  500

Beräknat tillkommande

 

 

 

 

utgiftsbehov, netto

 

 

 

+5000

Summa statsutgifter

209277

213097

212471

225696

Efter samråd med chefen för ekonomidepartemenlel finner jag att mer-belastningen på förslagsanslagen bör revideras ned till följd av alt verket har baserat sina kalkyler på andra antaganden om löner och priser. Härtill kommer att jag räknat ned belastningen på anslaget till oförutsedda ut­gifter. I fråga om anslagsbehållningar och dispositioner av rörlig kredit har jag vid en sammanvägd bedömning och med beaktande av den osäkerhet som föreligger vid denna typ av beräkningar inle funnit anledning att avvika från verkels bedömningar.

Sammantaget blir statsutgifterna innevarande budgetår enligt riksrevi­sionsverkets beräkningar 213097 milj. kr. Enligt min beräkning kommer utgifterna att uppgå till 212471 milj. kr. (tabell 9).

För budgetåret 1981/82 räknar jag med att de samlade utgifterna kommer att uppgå till 225696 milj. kr.

6.4.3 Statsbudgetens saldo budgetåren 1980/81 och 1981/82

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag utfal­let av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget lill statsbudget för budgetåret 1981/82 på sätt som framgår av tabellerna 10 och 11.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget

45

 

8

o o o

 

lill 1-1 llllllllllll

SS

o o

 

SS

o o

r4r--oor-ON«ooooDrOrO ooTfiDN'sOoo'm>nr*-i\0*r-r--Tr<

SS

 

(

E E

3 C/3

 

u„      E

*  tt                  OJ

S a « 4j a> (1)

i-S

■ ca c 5 D.j«: o.

■o S-o

4j   t/) 13

■O « 2

ca   u   o

S

!/l       ,1)

S «

E  c

tu    i)

t:     c

.-.1 iS

•O o te. c/5

'•S~ '"

Oo    i< .

 

 

 

 

t)

 

 

 

 

E

 

 

w

 

«j

 

 

(U

_,

t:

ta

o

 

C

(U

c

a

a

s

tu

0)

■a

E

c

(U

E

u

.2

 

E

cd o.

cd

1

C3 CL V

r

Q.

T3 00

a.

c

 

_c

3

3

'e

3

'c

E

O

D T3

 

E

o -a

IS

.£3

■O

o

j

3

 

O

t

.       1) 1>

u       c •*

c     

In    e  t/1

Ji   E u

E   u-a

a>          t;

o. u 

1)     c

•o   c  1)

.-   3     00

h C ca 1" E T3

3   P   (/)

•o o-

£u:5

c -o 1-

■=£

« = --3

ocd -a

Q. (U

§2

:ca f*

Oc    CO   4,

C  M S:

,5 'c ca

      = 00

C  =ca:=

-o   •= .

    c«   >

.a   M ca    ca f..

00.2:

c T3 c 13

"-i

■1 =

3 c

aa Oc

 

 

 

 

 

 

00000

 

 

 

0000

 

00000

5?

 

 

r- Tf m 0

 

 

lO  \0 r<-i Tt

00

 

 

(N

00  Tt

os

 

00

ON 0 n% m

 

 

m 0 r- rsi 00

 

 

00

 

m r-

1 ■2

 

■t

«o

r »ri

 

m

 

 

v

 

 

 

 

ei

 

 

 

 

■0

 

 

 

 

s

 

 

 

 

,a

 

 

 

 

iS

 

 

0)

 

"S

 

 

E

E

u

 

 

cd

0

■a

 

 

t«

T3

s

 

 

 

C

.c

 

 

 

■u     h

 

 

 

> 

00      ii

CA

 

 

c

(U

2 = 1

 

 

 

"cd

fe > p

S

 

 

V]

2««

~

 

 

> 

> 00 00

ta

 

 

cd

u

a.E': "- = S

Ij —; -ca

0

'ii

 

t«

B

-Si

E.D   >>

1

a

c/3

0 0 Ir; =S

 

O 0

K5

fl Ä

2

0

i

5

ca

ca

E E      E

3          3

C/l        C/1

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                                                   46

Tabell 11. Statsbudgeten budgetåren 1979/80-1981/82

(Miljarder kr.)

1979/80         1980/81               1981/82               Förändring, %

utfall           beräknat            förslag               till                 till

utfall                   till stats-              1980/81'        1981/82

budget

 

Inkomster

Utgifter

Saldo

132,5 182,5

-50,0

157,0 212,5

-55,5

158,1

225.7

-67,6

-1-15.9 -1-14,6

+0.7 +6,2

1 förändringstalen har effekterna av budgetreformen räknats bort.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning (Bilaga 2.1)

Riksrevisionsverkels beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1980/81 {Bilaga 2.2)

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1981/82 {Bi­laga 2.3)

Vissa tabeller rörande den slatsfinansiella utvecklingen m. m. (Bilaga 2.4)

7    Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1.         godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,

2.    för budgetåret 1981/82, i avvaktan på slutliga förslag i komplel­teringspropositionen och i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

 

a)    beräkna statsbudgetens inkomster,

b)   beräkna förändringar i anslagsbehållningar,

c)    beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,

d)  beräkna beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört beträffande

3.    översynsprogram,

4.    beräkningen av statens ullåningsränta och statens avkastnings­ränta,

5.    redovisning av beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 2    Budgetförslaget                              47

Tabellförteckning

Budgetförslaget

Sid.

1   Statsbudgeten budgetåren 1979/80-1981/82    ..................................       3

2   Inkomstutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82  .................       5

3   Statsutgifterna budgetåren 1980/81 och 1981/82 uppdelade på kon­sumtion, investeringar och transfereringar m.m         9

4   Statsutgifterna efter ändamål budgetåren 1980/81 och 1981/82, lö­pande priser                       11

5   Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster         36

6   Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1974/75-1980/

81...............................................................................................................    40

7   Beräknad  förändring av  anslagsbehållningar under budgetåret 1981/82                                          41

8   Ianspråktagande av rörliga krediter    .................................................    42

9   Statsutgifterna budgetåren 1980/81 -1981/82   ..................................    44

 

10 Förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 ...............................     45

11 Statsbudgeten budgetåren 1979/80-1981/82    .................................      46

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

 

 

 

Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1981

 

 

 

Prop. 1980/81:100

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

Bilaga l.l

PRELIMINÄR NATIONALBUDGET 1981

Inledning

Den preliminära nationalbudgeten för 1981 som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. National­budgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har ulredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedöm­ningar.

Nationalbudgeten består av två delar. 1 den första delen, kapitel I, sammanfattar ekonomidepartemenlel det ekonomiska läget och konjunk­turutsikterna. Den andra delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen inom olika områden mera i detalj.

Kapitlet 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi. 7 Investeringarna, 8 Industrins lönsamhet, kostnader och priser och 10 Kre-dilmarknaden har sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsin­dustri samt skogsbruk i kapitel 4. Av ett bihang som följer efter kapitel 10 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartemenlel resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prog-noslal för olika delseklorer enligt ekonomidepartementets och konjunktur­institutets bedömningar.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1981 vilar på ekonomi­deparlemenlet där arbelel med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Sten Westerberg och t. f. departementsrådet Sune Davidsson.

I    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                  2

1 Sammanfattande översikt'

1.1 Den internationella utvecklingen

Två gånger under 1970-talet har kraftiga, och oväntade, oljeprishöjning­ar fundamentalt förändrat förutsättningarna för den ekonomiska utveck­lingen i den industrialiserade världen. Vi befinner oss fortfarande i ett skede där verkningarna av den andra oljechocken är fullt märkbara och detta påverkar inte minst bedömningen av den närmast liggande framtiden. Som diskuterats i tidigare nationalbudgeter har de utlösande faktorerna vid båda oljekriserna varit av politisk art där prisstegringarna primärt inte härrört ur förhållandena på oljemarknaden. Detta bör uppmärksammas när det gäller alla prognoser för oljepriser, oljeutbud etc.

För att ge en föreställning om omfattningen av de båda oljeprishöjning­arna återges nedan några ekonomiska dala som beskriver utvecklingen 1973-1975 och 1978-1980.

 

 

1973

1974

1975

1978

1979

1980

Nominellt råolje­pris, proc. förändring

25

300

7

3

46

63

OECD-ländernas bytesbalanssaldo Miljarder $

10

-26

0

10

-35

-73

% av BNP

0.3

-0,7

0

0.2

-0,5

-l.l

BNP-tillväxl, OECD totalt

6,3

0.6

-0.5

3.8

■    3..3

1

Konsumentpriser

7,8

13.5

11.3

7.9

9.8

11-12

Den förra oljeprisstegringen var större, drygt 300% mot den uppgång på bortåt 150% som ägde rum från slutet av 1978. Räknat i procent av OECD-områdets BNP är dock de båda prishöjningarna ungefär lika stora.

Inverkan på inflationstakten synes ha blivit lägre vid den senaste pris­höjningen, mot en prisstegring i OECD-länderna i genomsnitt på ca 12,5% 1973-1975 står en ökning på ca 10,5% 1978-1980.

En viktig roll har arbetskraftskostnaderna spelat medan timlöneökning­arna 1973-1975 nådde upp lill en ökning om 16-17% förefaller de denna gång stanna under 10%. 1 varje fall hitfills tycks löntagarna inte i samma grad som 1974-1975 ha kompenserat sig för oljeprisstegringarna.

Av intresse i sammanhanget är också att bytesbalansunderskotten varit mera jämnt fördelade mellan länderna denna gång. Delta bör ha skapat mindre påfrestningar på valutakurserna.

' 1 delta kapitel presenteras ekonomidepartemenlets bedömning av del ekonomiska läget och av konjunkturutsikterna. 1 de följande kapitlen 2-10 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                    3

En viktig faktor är också att den första oljechocken drabbade industri­länderna i ett läge när de var på väg ut ur en högkonjunktur. Nedgången förstärktes därmed. OECD-området registrerade en boom första halvåret

1973   med en hög grad av samtidighet i de olika ländernas konjunkturför­
lopp. 1978 och 1979 var bilden betydligt mera splittrad med hög tillväxt i
exempelvis Japan och Förbundsrepubliken Tyskland men å andra sidan låg
tillväxt i vissa av de små länderna.

Samtidigheten i konjunkturförloppet 1973-1974 medförde också att den ekonomiska politiken skärptes i många länder under ungefär samma tids­period. Även om skärpningen av penningpolitiken är betydande om man ser lill del aktuella läget, var åtstramningen betydligt mera abrupt 1973-

1974   som framgår av OECDis Economic Outlook nr 27 i den jämförelse
mellan de båda oljekriserna som där görs.

En annan faktor av intresse är att företagens finansiella läge torde ha varit bättre 1978-1980 än vid den tidigare oljeprishöjningen. Därmed har näringslivets investeringar hållits uppe bättre. 1979- 1980 bidrog de privata investeringarna, exkl. bostäder, i de största OECD-länderna till BNP-tillväxten med drygt 0,5 procentenheter i genomsnitt. 1974-1975 gav dessa investeringar ett negativt bidrag om närmare 1 procentenhet. Lagersväng­ningarna har inte heller varit så kraftiga denna gång. Det rör sig om ca 0,5% av BNP mol närmare 2% 1975, i negativ riktning.

När det gäller bedömningen av den internationella utvecklingen 1981 spelar förhållandena på oljemarknaden en stor roll, OECD-ländernas för­brukning väntas avta med 1 å 2%. Av avgörande vikt är om kriget mellan Iran och Irak kommer att fortsätta eller upphöra och om exporten från dessa båda länder som före kriget svarade för ca 4 m. b. d. (miljoner fat per dag) eller drygt 15% av OPEC:s produktion kan återupptas. Skulle denna expon inte kunna återupptas beräknas produktionsnivån inom OPEC vid slutet av 1980 på 24,5 m. b. d. inte kunna öka utan gälla för hela år 1981. 1 så fall krävs relativt betydande minskningar av lagren i de oljekonsume-rande länderna för att marknaden inte ska komma ur balans. Även vid ett utvecklingsförlopp där kriget mellan Iran och Irak upphör under året krävs sannolikt en viss reducering av oljekonsumenternas lager för att inte pris­bildningen ska komma ur balans. Eftersom det skett en betydande lager­uppbyggnad under 1979 och 1980 bör detta i och för sig vara fullt möjligt. Det kan dock finnas risk att exv. en ojämn fördelning av olja mellan konsumentländerna leder till stora köp på den s.k. spotmarknaden vilket kan driva upp priserna.

De beräkningar som redovisas i nationalbudgeten utgår från resultatet av OPEC-ländernas möte i december 1980. Detta har antagits innebära en prishöjning med 2 $ per fat för den saudi-arabiska oljan samt någon höjning förde s. k. högprisländernas oljor. Därefter förutsätts att priset under 1981 ungefär följer priset på bearbetade industrivaror, dvs. stiger med ca 8% under loppet av 1981.

Skulle dessa förutsättningar inte uppfyllas utan prishöjningarna bli avse-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                  4

värt större, blir följderna för vår del, dels atl vår egen oljeimport fördyras och att vår bytesbalans försämras, dels atl man kan vänta sig att de tongivande industriländerna kommer att föra en ännu mera restriktiv poli­fik.

Detta skulle allvarligt försvåra våra exporlmöjligheler. Som framgår av genomgången i kapitel 2 förs en restriktiv ekonomisk politik redan i ut­gångslägel framför allt på penningpolitikens område. Den förda penningpo­litiken är så stram att man inte kan utesluta att den leder till lägre tillväxttal än vad de olika ländernas nationella prognoser förutsätter. Härtill kommer att man inte heller kan utesluta en ylleriigare skärpning av penningpoliti­ken i de slora länderna i syfte att dämpa inflationen.

Den prioritet som inflationsbekämpningen har i flertalet länder har också lett till en successiv skärpning av finanspolitiken. Det synes vara en praktiskt tagel allmän inställning bland industriländerna att en återhållsam ekonomisk politik krävs för att få bukt med inflationen. Som en följd härav är flertalet länder villiga att under en period acceptera en ökning av arbetslösheten. 1 kapitlet 2 beskrivs en utveckling som innebär en succes­siv återhämtning under loppet av 1981. Detta förutsätter att inflationen avlar och atl hushållens realinkomster därmed förbättras och den privata konsumtionen börjar öka. Della förutsätter att hushållen inte känner en sådan osäkerhet inför framtiden att de ökar sin sparkvot. Uppfylls de förutsättningar som bedömningen är baserad på skulle BNP-tillväxten i OECD-länderna öka under loppet av 1981 så att den för hela året blir 0,5-l %. 1 Västeuropa förutses en praktiskt taget oförändrad BNP-nivå.

Världshandeln har beräknats öka med ungefär 3% i volym. Inflations­takten avlar, priserna på bearbetade varor i internationell handel väntas stiga med 7-8% mot ca 11 % under 1980. Konsumentpriserna torde suc­cessivt dämpas ner till en ökningstakt under 10% mot över 11% under 1980.

1.2 Tillbakablick på den svenska utvecklingen

Under den senare delen av 1970-talet har den faktiska produktionstill­växten i ekonomin varit lägre än vad den var under den första delen av detta decennium och under 1960-talet. En viktig orsak till detta är de båda stora oljeprisstegringarna som påverkat den ekonomiska utvecklingen på flera sätt. För del första har oljeprisstegringarnas effekter pä inflationen och bytesbalansen lett till en restriktiv ekonomisk politik, vilket begränsat tillväxten i i-länderna och därmed marknadstillväxten för svensk export. För det andra har oljeprisstegringarna kraftigt förskjutit relativa priser, kostnader och lönsamhet mellan olika näringsgrenar. Detta har bidragit till att öka den svenska ekonomins strukturproblem och därmed hämmat tillväxten.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                    5

Den svenska ekonomins strukturella problem har i hög grad också inhemska orsaker, inte minst den alltför snabba offentliga utgiftsexpan­sionen. Förändrade värderingar i samhället när det gäller synen på tillväxt, regional omflyttning etc. torde också spela en betydande roll.

Slutligen har det alltför höga kostnadsläge som rått inom det svenska näringslivet sedan kostnadsexplosionen 1975-1976 försvagat företagens finansiella ställning och konkurrensförmåga gentemot utlandet, vilket hämmat investeringsviljan och expansionskraften i näringslivet.

Här kommer ingen genomgång av hela detla problemområde att göras. Intresset skall istället fokuseras pä en av de faktorer som påverkat utveck­lingen, nämligen inflationen.

Den första oljeprishöjningen 1973-1974 ledde lill en snabb prisstegring i de flesta länder. På drygt elt år steg inflationslakten i OECD-länderna i genomsnitt från ca 5% i årstakt i början av 1973 lill ca 15% sommaren 1974.

1 Sverige ökade inflationen från ca 6% i början av 1973 lill ca 12% i slutet av 1974 allt räknat på 12-månadersbasis.

Den genomsnittliga prisstegringen i OECD-området böljade mattas av från slutet av 1974 så att den i slutet av 1975 var nere på den nivå om ca 8 % där den sedan förblev till den nya oljeprishöjningen 1978-1979. 1 Sverige däremot stannade inflationstakten kvar på 10-procents nivå 1974, 1975 och 1976. 1977 steg inflationen på nytt till 11,5 % för alt därefter dämpas under 1978 och början av 1979.

Att den svenska inflationen har varit svårare att få bukt med än den internationella hör samman med den expansiva överbryggningspolitik som fördes i Sverige. Medan den inhemska efterfrågan i OECD-länderna föll under 1974 och första halvåret 1975 steg den i Sverige under samma period med över 10%.

1 och med att den inhemska efterfrågan hölls på en hög nivå gav den underlag för fortsatta stora lönestegringar. Uppenbariigen möjliggjordes de kraftiga löneökningarna 1975 och 1976, som ledde till att vårt relativa kostnadsläge försämrades med över 20%, bl. a. av att prisförvänlningarna hos företagen var sådana atl de trodde sig kunna övervältra lönekostnads­ökningarna på priserna. Av timlöneökningen på drygt 30% inom industrin var bortåt hälften, ca 13%, löneökningar utöver centrala avtal, löneglid­ning. De kraftiga kostnadsökningarna per producerad enhet 1975 och 1976 fick sina fulla konsekvenser för inflationstakten i och med att de framtving­ade motverkande ålgärder i form av indirekta skattehöjningar och deval­veringar under 1977.

Denna cirkel i form av stigande priser, höga löner, hög inhemsk efterfrå­ gan och fortsatt stigande priser ledde till att den svenska prisstegringstak­ten dämpades betydligt långsammare än i flertalet andra länder.

Det var först under loppet av 1978 och in på 1979 som inflationen kom ner på en avsevärt lägre nivå, den lägsta siffran uppmättes i februari 1979

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                  6

med 5,5% räknat på 12-månaderstal. Delta blev möjligt först sedan pro­duktions- och produktivitetsfillväxten fått fart som följd av omläggningen av politiken under 1977. Vidare bidrog den låga internationella prissteg­ringen.

Den låga inflationstakten kunde inte vidmakthållas när inflytandet från de på nytt stigande oljepriserna började göra sig gällande under 1979. Till detta kom inverkan från stigande priser på andra råvaror och insatsvaror samt under 1980 stigande arbetskraftskostnader bl. a. till följd av 1980 års avtal.

Den höga tillväxt som präglade den svenska ekonomin under 1979 fort­satte under första kvartalet 1980. Uppgången hade då pågått sedan andra kvartalet 1978, således under sju kvartal. Tidigare uppgångar, 1968-1970 och 1972-1974, förefaller ha varit något kortare. Man bör dock beakta alt den senaste uppgången startade från ett ovanligt lågt kapaciletsulnylt-jande.

Tabell 1:1    Försörjningsbalans 1979-1980

 

 

 

Miljarder kr.

Procentuell

volymförändring

 

1980. löpande

 

 

 

 

 

 

priser

1979

1980

Tillgång

 

 

 

BNP

520.1

3.7

2.2

Import av varor och tjänster.

166.3

13,0

1.3

därav varor

84.3

15,3

1.6

Summa tillgång

686.4

5,7

2,0

Efterfrågan

 

 

 

Bruttoinvesteringar

100.9

5,3

1,5

Näringsliv

46.0

10,9

3.6

därav industri

17,7

3,4

16.4

Statliga myndigheter

 

 

 

och affärsverk

12.0

-2,3

8.0

Kommunala brutto-

 

 

 

investeringar

19,0

0.4

2,5

Bostäder

23,9

3,1

-8,0

Lagerinvestering'

9,4

1,9

1.7

Privat konsumtion

268,9

2.7

0.3

Offentlig konsumtion

154.2

4,3

2.9

Statlig

47,2

2,8

0.8

Kommunal

107,0

5,0

3.8

Inhemsk efterfrågan

533.4

5,7

2.9

Export av varor och tjänster

153.0

5.8

-0.7

därav varor

87.7

6.6

-0.8

Summa efterfrågan

686,4

5,7

2,0

' Lageromslag i procent av föregående års BNP.

Den senaste konjunkturuppgången skiljer sig i flera avseenden frän de tidigare. Trots den låga utgångsnivån har återhämtningen varit svagare än tidigare. Föregående uppgångar har skett i en årstakt om ca 6% att jämföra med drygt 4% för den senaste. Om man jämför de båda uppgångarna under 1970-talet finner man att den inhemska efterfrågan synes ha spelat en slörre roll 1978-1980. 1 motsvarande mån har nettot av export och import

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                    7

givit etl mindre bidrag till BNP-tillväxten. I båda fallen inleddes återhämt­ningen med en expansion av exporten.

När det gäller det bidrag som den inhemska efterfrågan givit finns även här vissa skillnader. Uppgången till mitten av 1974 hade en större tyngd på den privata konsumtionen medan den senaste uppgången uppvisar ett större inslag av kommunal konsumlionsökning. Ifråga om den roll som invesleringarna totalt sett spelat tycks det inte ha varit så stora skillnader. De privata bruttoinvesteringarna ökade dock snabbare i förra uppgången medan lagerinvesteringarna tycks ha varit större 1978-1980. Detta beror bl. a. på den upplagring av oljor som ägde rum 1979 och 1980.

Diagram 1: 1    Bruttonationalprodukten 1972-1980

1975 års priser. Säsongrensade kvartalsvärden. Index 1975= 100

 

 

 

 

 

106

102

98

94

-

 

 

 

 

 

 

.

V

 

 

J-------- 1

 

 

-

 

 

 

> 

{  "

 

 

 

 

 

 

90 86

■

/

 

 

 

 

 

 

 

■

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L

1972       1973       1974       1975 Källa: Statistiska centralbyrån.

1976

1977   1978  1979

1980

Som framgår av diagram 1: 2 stagnerade industriproduktionen 1980 på en nivå som ungefär motsvarar 1974 års. Trots den osedvanligt låga utgångs­nivån var produktionstillväxten i uppgången långsam relativt sett. tidigare

Diagram 1: 2    Industriproduktionsindex 1971 -1980

1975 års priser. Säsongrensade mänadsdata. 3 månaders glidande genomsnitt. Index 1968 = 100

 

 

140

 

 

130 120

A

\

La     y

V'

-J\

/

 

 

>j

N

1

1

1

110

 

 

 

---

 

 

 

 

 

 

L

J__ I__ \__ \__ I    I    I

1971 '972 ,973 tAy, 1976 ,977 1978 ,979 1980 Källa: Statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100

8

har produktionen i en högkonjunktur legat högre än föregående konjunk­lurtopp. Till en del beror delta på atl den potentiella tillväxten nu är lägre, men till en betydande del också på att vändpunkten nåddes innan kapacite­ten blivit fullt utnyttjad. Konjunkturbarometern anger atl vändningen skedde i elt läge där endast 50% av förelagen ansåg sig ha ell fullt kapacitetsutnyttjande mot 70-75% vid tidigare tillfällen. Detla torde främsl förklaras av flaskhalsfenomen av olika slag.

Diagram 1:3 Kapacitetsutnyttjande och brist pä yrkesarbetare i verkstadsindustrin exkl. varv enl. koivjunkturbarometern 1968—1980

------  brist på yrkesarbetare

------  fullt kapacitetsutnyttjande

60

40 20

i procent av antal tillfrågade företag 80

 

//

 

\

 

 

Ä,

:n

 

 

 

 

 

/

)

 

\\

 

/

 

\

 

 

 

/

y

v

 

 

t

y

 

 

\

 

"v

 

y

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

1

 

 

i__ L

1968  1969  1970 1971   1972 1973 1974 1975  1976 1977 1978  1979 1980 Källa: Konjunkturinstitutet.

Industrisysselsättningen tycks ha ökat långsammare mellan 1978 och 1980 än under någon av de båda föregående uppgångarna. Mot tidigare sysselsättningsökningar på ca 50000 personer står nu en ökning på ca 10000 personer.

Arbetsmarknadskonflikten i maj medförde ett produktionsbortfall inom industrin. Enligt konjunkturinstitutets beräkningar skulle produktionsbort­fallet ha uppgått till 1,5-2% av industriproduktionen motsvarande drygt 0,5% av BNP, allt räknat på årsbasis. Konflikten medförde att BNP-nivån sjönk 3% under det andra kvartalet. De indikatorer som finns i form av orderingång, industriproduktion, utrikeshandel m.m. bekräftar att kon­junkturens toppunkt uppnåddes i början av året.

Den konjunkturbarometer som insamlades i mitten av december, och vars resultat konjunkturinstitutet inle kunnat beakta i de bedömningar som institutet svarat för i den föreliggande nationalbudgeten, ger myckel lyd­liga tecken på att konjunkturavmatlningen nått det svenska näringslivet. Utfallet för produktion och orderingång, från både hemma- och export­marknad, visar bland de lägsta värden som uppmätts under 1970-talet.

För Qärde kvartalet föreligger inga ulfallssiffror enligt nationalräkenska­perna utan enbart konjunkturinstitutets prognos. Enligt denna skulle total­produktionen ha ökat med närmare 2,5% över motsvarande period 1979. Det är framför allt den privata och kommunala konsumtionen som bär upp denna ökning. Trots att de under hösten beslutade åtstramningsätgärderna fick full effekt under fjärde kvartalet, skulle den privata konsumtionen ändå ha ökat kraftigt. 1 jämförelse med nivån under det tredje kvartalet är ökningen högst betydande.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                              9

För helåret 1980 skulle därmed en BNP-tillväxt på 2,2 % ha uppnåtts. Om den trendmässiga kapacitetstillväxten antas vara ca 2.5% skulle till­växten även högkonjunkturåret 1980 ha stannat under denna. Härvid bör man dock beakta att drygt 0.5 procentenheter av tillväxten gick förlorad i samband med konflikten.

Om man jämför det preliminära utfallet för 1980 med de bedömningar som gjordes i början av året finner man relativt betydande skillnader som framgår av följande tablå.

Förändring i BNP-komponenterna 1980 i % av BNP föregående år

 

 

Preliminäi

 

Preliminär

 

nationalbu

dgel

niilionalbudget

 

1980

 

1981

Konsumtion och investering

2.3

 

l.l

Lagerinvestering

l.l

 

1.7

Summa inhemsk eftertrågan

3.4

 

2.8

NettoefterfräHan från utlandet

0.2

 

-0,6

Summa BNP-förändring

3.6

 

2,2

Den inhemska efterfrågan blev lägre än väntat. Till en del beror detta på alt den privata konsumtionen ökade långsammare, till en del på en lägre investeringsökning. Lageruppbyggnaden synes å andra sidan ha ökat mer än beräknat. Nettot av export och import gav ett negaiivt bidrag till BNP-ökningen.

Den privata konsumtionsökningen synes ha stannat vid 0.3 %. Under den första delen av året dämpades konsumtionsbenägenheten kraftigt.

Diagram 1:4    Sparkvoten 1970-1981

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helärsdata

1970   1971    1972    1973    1974   1975   1976   1977    1978   1979   1980   1981 Källa: Statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 10

Hushållen förbrukade inte sina disponibla inkomster i samma utsträckning som tidigare, sparkvoten stegjämfört med samma period 1979. Bidragande härtill var förmodligen hushållens osäkerhet om kommande inkomster pä grund av den då pågående avtalsrörelsen samt senare även konflikten.

Konflikten medförde att disponibelinkomsterna sjönk under det andra kvartalet. Även den privata konsumtionen sjönk jämfört med 1979.

De löneökningar som blev resultatet av avtalsrörelsen i kombination med de finanspolitiska åtgärder som var nödvändiga för att få slut på konflikten medförde betydande tillskott till hushållens disponibla inkoms­ter under det andra halvåret 1980. Trots effekterna av höjningen av mer­värdeskatten i september och höjningarna av vissa punktskatter beräknas ändå de realt disponibla inkomsterna ha stigit mellan halvåren. 1 jämförelse med motsvarande halvår 1979 ligger inkomstnivån 3.5 % högre. Hela detta inkomsttillskott torde knappast ha konsumerats under 1980. Detta innebär å andra sidan att man kan tänka sig att dessa inkomster påverkar konsum­tionsbenägenheten i början av 1981. Konjunkturinstitutet räknar med att det har varit en ganska betydande konsumtionsökning mellan halvåren 1980. Det innebär att konsumtionsnivån under andra halvåret skulle legat knappt 1.5 % över motsvarande nivå 1979. För fjärde kvartalet föreligger enbart en prognos. Statistiken över detaljhandelsomsättningen tyder när­mast på en lägre ökning men i den privata konsumtionen ingår bl. a. tjänstekonsumtion som inte varierar så mycket som varukonsumtionen.

De höjningar av indirekta skatter som skedde under hösten motsvarar en reduktion av den piivata konsumtionen om 0.7 7o 1980. Därtill kommer att enbart del förhållandet att åtstramningsåtgärder vidtogs kan ha lett till en höjning av sparkvoten imder hösten. Vidare torde åtstramningen av kredit­politiken ha påverkat hushållens beteende.

Den offentliga konsumtionen har ökat snabbare än BNP. 2.9 %. Härav svaiar den kommunala konsumtionen för över 90 %. Kommunerna tog därmed i anspråk en större del av den totala tillväxten än den privata konsumtionen. Kommunerna har expanderat i ungefär den takt som prog-noserades i början av året. Nationalräkenskapsstatistiken ger intryck av en relativt kraftig dämpning av den kommunala konsumtionsvolymen, frän 5.0% 1979 till 3.8%' 1980. Räknar man emellertid bort effekten av att antalet beredskapsarbeten i kommunal regi minskat framstår dämpningen av den underliggande konsumtionstakten som betydligt blygsammare.

Procentuell torändring, volym                                      1979                1980

5.0

3.8

0.2

-0.8

4.8

4.6

Total kommunal konsumtion

därav beredskapsarbcfen

Kommunal konsumtion e,\kl. beredskapsarbeten

Investeringarna tillväxte långsammare än BNP. Investeringskvoten sjönk därmed något. Detta beror främst på sjunkande bostadsinvestering­ar. Antalet påbörjade lägenheter sjönk från drygt 55 000 lägenheter till

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  11

knappt 50000. Även ombyggnadsverksamheten minskade. Däremot ökade investeringarna i näringslivet, särskilt inom industrin. Till den industriin­vesteringsökning på 16 % som enkäterna angav för 1980 har de statliga företagen bidragit i hög grad. Men även de privata industriföretagen ökade sina investeringar påtagligt, ca 12%.

Det synes även ha förekommit en betydande investeringsaktivitet inom statliga affärsverk och kommuner. Däremot minskade handelns investe­ringar.

Lageruppbyggnaden tycks ha varit avsevärd under 1980. Den skulle enligt tillgängliga bedömningar ha svarat för en efterfrägeökning motsva­rande 1.7 procentenheter av den totala tillväxten på 2.2 %. Man kan ställa sig något frågande till om en så stor lageruppbyggnad verkligen ägt rum. Det har uppenbarligen förekommit en ökning av oljelagren. Det kan dock råda viss tveksamhet om den förutsatta lagerökningen under andra halv­året. Den låga importvolymen mot slutet av året kan tas som ett tecken pä detta. Den uttalade försiktighet som företagen iakttar för att undvika allt för stora lager kan innebära att lageruppbyggnaden inte blir sä stor som förutsatts i konjunkturinstitutets lagerberäkningar. Å andra sidan anger konjunkturbarometern för fjärde kvartalet en kraftig, och förmodligen oplanerad, ökning av färdigvarulagren. Med hänsyn till den stora osäker­het som präglar bedömningarna av lagren har någon avvikande bedömning i förhållande till konjunkturinstitutets ej gjorts.

Utrikeshandelssektorn har realt sett givit ett negativt bidrag till tillväx­ten. Ett påfallande inslag är den svaga exportutvecklingen. Det föreligger dock vissa svårigheter att ur statistiken för utrikeshandeln urskilja vad som är volym- resp. prisinslag varför siffrorna bör tolkas med viss försiktighet. Redan under det andra halvåret 1979 började exporten av bearbetade varor att försvagas i förhållande till marknadstillväxten. Detta blev än mer påtag­ligt under 1980. Konflikten på arbetsmarknaden bidrog naturligtvis till detta.

Konjunkturinstitutet har beräknat bortfallet som följd av konflikten till ca 2% för exporten av bearbetade varor. 1 följande tablå redovisas kon­junkturinstitutets beräkningar av andelsutvecklingen för exporten lill OECD-området.

 

Export av bearbetade varor till OECD-omrädet

 

Procentuell förändring, volym                            1979

1980

Marknad                                                                10.5 Marknadsandel                                                        -1 Expori                                                                         9.5

3.5 -4 -0.5

Rensat för en konstaterat långsiktig trend för relativ prisutveckling skul­le marknadsandelsutvecklingen i stället varit följande:

Procentuell förändring, volym                          1979                      1980

Marknadsandel                                                 O                         -3.0

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 12

Det statistiska underlaget är osäkert när det gäller att bestämma andels­utvecklingen men det torde vara ofrånkomligt att det utöver effekterna av konflikten varit fråga om en viss andelsförlust 1980.

Även på marknaderna utanför OECD-området har det varit andelsför­luster. En viss exportökning till OPEC har dock ägt rum. Rävaruexporten har minskat snabbare än exporten av bearbetade varor. Det beror bl. a. på att marknaderna för de viktigaste råvarorna, malm och skogsprodukter utvecklats svagt. För massa och trävaror har en ökad konkurrens på den europeiska marknaden från nordamerikanska producenter inverkat. På skogssidan har också virkestillgången begränsat exportmöjligheterna.

Totall har den svenska exporten minskat med ca 1 %. Det är en svag utveckling i förhållande till marknaderna. Förklaringen till detta torde dels vara att företagen synes ha föredragit att höja priserna framför att öka volymerna, dels att konflikten innebar ett bortfall. Eftersom detta bortfall sammanföll med en markant internationell konjunkturförsvagning som även påverkade våra avnämarländer. kan det tänkas att kunder hos svens­ka exportföretag fick en oväntad möjlighet att annullera order när de såg sig stå inför en sämre konjunktursituation. Försvagningen av den interna­tionella konjunkturen underdel andra halvåret kan ha omintetgjort möjlig­heterna att återta den export som gick förlorad genom konflikten.

Den svenska industrin tycks även ha förlorat andelar på hemmamarkna­den. Importen av bearbetade varor, som svarar för ungefär 2/3 av den totala importen, tycks ha stigit ca 2 % mer än vad tidigare samband mellan inhemsk efterfrågan och import skulle innebära. Faktorer som med hänsyn till det höga importinnehållet bör ha bidragit till importökningen är bl. a. lageruppbyggnaden samt ökningen av industrins investeringar. Att import­ökningen trots en ökning av den inhemska efterfrågan med 2.9 % stannat vid 1.5 % förklaras bl. a. av att den offentliga konsumtionen svarat för en betydande del av denna ökning.

Tabell 1:2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående år 1977— 1981

1975 års priser

 

 

1977

1978

1979

1980

1981

Privat konsumtion

-0.5

-0,4

3,4

0.1

-0.2

Statlig konsumtion

0,1

0

0.3

0.1

0

Kommunal konsumtion

0.6

0.7

0,9

0.7

0.6

Bruttoinvestering

-0,9

-1.7

1.0

0.3

0

Lagerinvestering

-3.3

-1.3

1.9

1.7

-0.9

Summa inhemsk efterfrågan

-4.0

-2.7

5.5

2.8

-0.6

Nettoefterfrågan från utlandet'

1,6

4,1

-1.8

-0.6

1.2

Summa BNP-förändring

2.4

1,4

3.7

2.2

0.7

' Export av varor och tjänster./. import av varor och tjänster. Källor: Statistiska centralbyrån och beräkningar utförda inom ekonomidepartemen­tet.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  13

Terms-of-trade-förlusten uppgick till 2 % motsvarande närmare 3 mil­jarder kr. Det är dock svårt att urskilja i hur hög grad statistiken förryckts av effekter som sammanhänger med konflikten men det tycks ändå som om huvuddelen av terms-of-trade-förlusten föll på första halvåret.

Som tidigare nämnts var BNP-tillväxten 1980 2.2 %. Bruttonationalin­komsten, dvs. BNP korrigerat för nettofaktorinkomster från utlandet och för terms-of-trade-utvecklingen. steg endast med 1,7%. Den inhemska eftertVågan har emellertid förbrukat ett avsevärt större utrymme vilket tagit sig uttryck i att bytesbalansunderskottet ökat till ca 4 % av BNP. Diagram 1:5 visar det oförändrade gapet mellan reallöner och produktivi­tet.

Det problem som bytesbalansunderskottet utgör en spegelbild av kan också illustreras genom att studera de finansiella sparandena i ekonomin.

Tabell 1:3 Finansiellt sparande 1979-1981

Milj. kr., löpande priser

 

 

1979

1980

1981

Bytesbalans

-11 200

-20.500

-22 800

Hushåll

5 500

12 800

II 100

Näringsliv

9800

1300

5 300

därav: icke-finansiella företag

- 8800

-17 700

-15 800

Bostäder

-12 000

-11700

-12 200

Offentlig sektor (inkl. social-

 

 

 

försäkringssektorn)

-14 500

-22 900

-27 000

Summa

-11 200

-20 500

-22 800

Det mest iögonfallande i tabell 1:3 är bytesbalansunderskottet och det stora negativa finansiella sparandet i offentliga sektorn där detta praktiskt taget helt faller på staten. Som framgår av kapitel 9, tabell 9.1, är budget­underskottet betydligt större, 54 miljarder kr. Skillnaden mellan finansiellt sparande och budgetsaldot utgörs av utlåning och andra finansiella trans­aktioner.

Det totala finansiella sparande i den svenska ekonomin, bytesbalansun­derskottet, försämrades under 1980.

Förändring i finansiella sparandeposter 1979—1980

Milj. kr.

Bytesbalans                                                      -9 300

Offentlig sektor och bostäder                           -8 100

Privat sektor                                                     -I 200

Den offentliga sektorn har således svarat för den övervägande delen av sparandeförsämringen.

Ser man på utvecklingen inom vad som här kallas den privata sektorn, hushåll och företag, finner man att bilden blir mera komplicerad än vad tablån ovan anger. Hushållen synes ha kraftigt ökat sitt finansiella sparan­de medan motsatsen varit fallet inom förelagen.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 14

Förändring av finanisiellt sparande inom den privata sektorn 1979—1980

Milj. kr.

Hushåll                                                                  7 300

Företag                                                               -8 500

därav: finansiella företag                                          400

icke-finansiella                                        -8 900

Summa                                                                 -1 200

Det skulle således ha skett en betydande ökning av sparandet i hushål­len. Hade detta inte ägt rum skulle, med de inkomster hushållen haft. konsumtionen och bytesbalansunderskottet blivit avsevärt större.

Inom företagssektorn har de finansiella företagens sparande förbättrats medan de icke-finansiella, dvs. vad som skulle kunna kallas de produce­rande, företagens finansiella sparande försämrats med 8900 milj. kr. Bak­grunden till detta är följande.

Förändring av de icke-finansiella företagens sparande 1979—1980

Milj. kr.

Brultosparande                                                         6 700

använt till     fasta investeringar                            8 200

investeringar i lager                           7400

Finansiellt sparande                                            -8900

Företagens bruttointäkter har förbättrats med drygt 6.5 miljarder kr. Trots detta ligger industrins vinster som framgår av kapitel 8 bara på de lägsta nivåer som uppmättes under lågkonjunkturen i början av 1970-talet.

Företagssektorn har emellertid ökat sin investeringsaktivitet betydligt mera än vad bruttointäkterna har stigit. Dessutom har lageruppbyggnaden ställt krav på finansiella resurser. Som följd därav har de fått acceptera en avsevärd försämring i sitt finansiella sparande, en försämring som är så påtaglig att den kan ha betydelse för företagens agerande under 1981.

1.3 Utvecklingen under 1981

En avgörande förutsättning för den svenska ekonomin under 1981 är den internationella ekonomiska utvecklingen. Som framgår av vad som ovan redovisats är flertalet länder inriktade på att bekämpa inflationen. Detta innebär att en mycket stram ekonomisk politik kommer att föras och att den inhemska efterfrågan inom OECD-området kommer att öka obetyd­ligt.

Detta anger en viktig förutsättning också för den svenska utvecklingen. Med hänsyn till tidigare ertärenheter kan den inhemska efterfrågan här i landet knappast tillåtas avvika annat än relativt obetydligt frän det interna­tionella mönstret. Detta innebär bl. a. att det inte finns utrymme för någon ökning av den privata konsumtionen.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  15

De internationella förutsättningarna innebär således en begränsning av vår inhemska eftertVågan. Vidare medför de att möjligheterna att öka exporten begränsas genom att marknadstillväxten för vår export till de industrialiserade länderna hålls tillbaka.

Med dessa smala marginaler blir utvecklingen av den svenska konkur­renskraften oerhört viktig. Lönekostnadsutvecklingen är en avgörande faktor härvidlag. Några avtal är som bekant ännu inte tecknade för 1981 och 1982. Konjunkturinstitutet har däiför räknat med två alternativ för löneutvecklingen.

Det lägre alternativet bygger pä en förutsättning om alt 1980 års avtal i princip prolongeras. Till följd av ""överhäng" från gällande avtal, en viss löneglidning samt beslutade höjningar av vissa socialförsäkringsavgifter skulle lönekostnaden per timme ändå öka med 6-7%. I det högre alterna­tivet har institiUel räknat med alt 1981 års avtal innebär avtalsmässiga löneökningar på ytterligare 4% räknat på en genomsnittlig årsnivå.

Vid det lägre löneökningsalternativet förbättras vär internationella kon­kurrenskraft. Detta torde ge möjlighet till att hålla prisökningarna på svenska varor på en lägre nivå än vad som i genomsnitt gäller för konkur­renterna. Därmed kan ett visst återtagande av förlorade marknadsandelar ske. Det högre lönealternativet torde inte ge utrymme för några relativpris­sänkningar och därmed ej heller för någon återvinst av marknadsandelar. Det bör observeras att beräkningarna gjorts under en förutsättning om en uppgång i de internationella priserna på industrivaror på 7-8%.

Med dessa förutsättningar och med användande av konjunkturinstitutets prognoser för näringslivets fasta investeringar, i huvudsak grundade på enkätmaterial, samt för lagren kan företagssektorns utveckling belysas med användande av en sparbalans av samma slag som för 1980.

Ur de investeringsenkäter som konjunkturinstitutet baserar sina progno­ser på kan inte utläsas vilka antaganden företagen gjort om löneutveckling­en. Institutet har därt"ör ej gjort olika investeringsantaganden för de båda lönealternativen. Det är dock i och för sig troligt att det faktiska investe­ringsutfallet blir beroende av avtalsrörelsens resultat.

Förändring av de icke-finansiella förelagens sparande 1980—1981 Miljarder kr.

Bruttosparande                                     I

används till fasta investeringar             4

investeringar i lager                            -5

Finansiellt sparande                             2

Trots den låga ökningen av bruttosparandet i företagen skulle en nomi­nell investeringsökning kunna ske p.g.a. att lagerinvesteringarna kräver mindre finansiella resurser än 1981. En viss förbättring av företagens finansiella sparande skulle också kunna ske. Kalkylen vilar på förutsätt-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 16

ningen om att den av konjunkturinstitutet angivna lägre löneökningen realiseras. Skulle det högre alternativet komma ifråga sker ingen förbätt­ring av bruttosparandet, en given real investeringsnivå tar mera i anspråk i nominella termer och någon förbättring av det finansiella sparandet kom­mer inte att ske.

De totala investeringarna kommer troligen atl ligga kvar på 1980 års nivå. Den nominella invesleringsökning som anges ovan torde realt sett innebära en ungefär oförändrad nivå, se tabell 1:3. För industrins del torde bl. a. de investeringsstimulanser som beslutades under hösten dock bidra lill att investeringarna ökar under 1981. Enligt konjunkturinstitutets tolk­ning av den föreliggande investeringsenkäten skulle ökningen uppgå till ca 3%. En kostnadsutveckling enligt alternativ I ger dock sannolikt i och för sig en så gynnsam effekt pä industrin att en högre investeringsnivå vore tänkbar. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om utvecklingen av det finansiella sparandet i näringslivet bör dock en viss försiktighet i bedöm­ningen iakttas. Som framgår av kapitel 8 torde lönsamheten i relation till produktionsnivån nå en toppunkt i denna konjunkturuppgång som ligger ungefär på den lägsta nivå som uppmättes i början av 1970-talet. Därför har här använts samma investeringsantagande för industrin som konjunkturin­stitutet tillämpat.

Inom övriga delar av näringslivet torde man få räkna med en stagnation eller svag minskning av investeringarna även i det lägre löneökningsalter­nativet.

Bostadsinvesteringarna väntas minska ca 2%. Igångsättningen ligger dock kvar på 1980 års nivå, knappt 50000 lägenheter. Investeringsminsk­ningen förklaras bl. a. av effekter imder 1981 av igångsättningen under 1980 samt en förändrad sammansättning av investeringarna. Bl. a. ökar andelen flert'amiljshus vilka kräver mindre investeringsresurser per lägen­het. Till ökningen av flertämiljshus bidrar sänkningen av den garanterade räntan i nyproduktionen som genomförs från den 1 januari 1981.

Lageromslaget drar ner den inhemska efterfrågan motsvarande 0.9% av totalproduktionen. Skulle den lagerutveckling realiseras som konjunktur­institutet räknat med i kapitel 7. innebär detta att den senaste konjunktur­fasen har genomlöpts med en förhållandevis låg variation i lagerinveste­ringarna. Mot bakgrund av de ertärenheter av allt för stora lager som företagen gjorde 1975-1977 och som var en följd av lagerstödspolitiken försöker de undvika en för stor lageruppbyggnad. Del kan naturligtvis inte uteslutas att företagen inte lyckas. Konjunkturbarometern för fjärde kvar­talet 1980 tyder på en viss ofrivillig lageruppbyggnad.

Den inhemska efterfrågan och lönebildningen påverkas också av den offentliga sektorns expansion och de offentliga utgifternas ökning. Som framgår av budgetministerns redogörelse för budgetförslaget skulle bud­getunderskottet för 1981/82 uppgå till knappt 68 miljarder kr. Ett kraftigt utgiftsöverskott ökar likviditeten i samhällsekonomin som den mäts via penningmängden.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

17

En kraftigare ökning av denna än som svarar mot den reala tillväxten riskerar att leda till inflation och till att bytesbalansen försämras.

Ett budgetunderskott av den angivna storleken skulle öka likviditeten i ekonomin. Detta fär mötas med en skärpning av kreditpolitiken genom successiva höjningar av de likviditetskrav som riktas mot bankerna. Även andra slag av kreditpolitiska restriktioner torde bli nödvändiga.

Man kan överslagsmässigt beräkna att vid ett budgetunderskott på knappt 68 miljarder kr. skulle, med hänsyn tagen till den dränerande effekt som den externa sektorn har, ökningen av penningmängden komma att uppgå till 11-13%.

På läng sikt torde penningmängden öka någon procentenhet långsam­mare än BNP i löpande priser. På kort sikt kan emellertid betydande avvikelser förekomma. Vill man emellertid få ner inflationstakten till 5-6% vid en potentiell tillväxt på ca 2,5% bör penningmängden långsiktigt inte öka mera än 7—8%.

Ett budgetunderskott på närmare 68 miljarder kr. riskerar därmed att öka likviditeten alltför kraftigt. Regeringen kommer därför senare att före­slå åtgärder som minskar underskottet. För kalenderåret 1981 torde dessa åtgärder uppgå till ea 0,5 miljarder kr. Budgetunderskottet för detta år skulle då uppgå till ea 64 miljarder kr.

Tabell 1:4 Försörjningsbalans 1979-1981

 

 

 

Löpande priser

Procentuell

volymförändring

 

 

 

 

 

1980

1979

1980

1981

Tillgång

 

 

 

 

BNP

520.1

3.7

2 "•

0.7

Import av varor och tjänster

166.3

13.0

13

-1.4

därav varor

142.8

15.3

1.6

-1.6

Summa tillgång

686.4

5.7

2.0

0.2

Efterfrågan

 

 

 

 

Biuttoinvesleringar

100.9

5.3

1.5

-0.4

Näringsliv

46.0

10.9

3.6

-0.6

därav industri

17.7  ■

3.4

16.4

2.8

Statliga myndigheter och affärsverk

12.0

-2.3

8.0

1.8

Kommunala bruttoinvesteringar

19.0

0.4

2.5

0.0

Bostäder

23.9

3.1

-8.0

-2.0

Lageiinvestering'

9.4

1.9

1.7

-0.9  ■

Privat konsumtion

268.9

2.7

0.3

-0.3

Offentlig konsumtion

154.2

4.3

2.9

2.1

Statlig

47.2

2.8

0.8

0.1

Kommunal

107.0

5.0

3.8

3.0

Inhemsk efterfrågan

533.4

5.7

2.9

-0,6

Export av varor och tjänster

153.0

5.8

■  -0.7

2.5

därav varoi'

131.3

6.6

-0.8

2.6

Summa efterfrågan

686.4

5.7

2.0

0.2

Konsumentpriser, årsgenomsnitt

 

7.2

12.1

ca 9,0

Real disponibel inkomst

 

2.5

2.3

ca -1,5

Bytesbaiansen (milj. kr. löpande priser)

 

-II 155

-20 533

-22 800

' Lageromslag i procent av föregående års BNP. 2    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr. 100. Bilaga l.l

Prop. 1980/81:100

18

Huvuddelen av de åtgärder som kommer att vidtas under 1981 kan förväntas påverka hushållens inkomster.

1 det högre löneökningsalternativet skulle konsumentprisindex enligt konjunkturinstitutet öka med ca 10.5 % mellan årsgenomsnitten 1980 och 1981. 1 det lägre alternativet skulle inflationstakten bara bli 0.5 procenten­heter lägre. Visserligen stiger genomsnittet 5% redan till följd av de prisökningar som inträffade hösten 1980 men det torde finnas anledning räkna med att vid det lägre alternativet skulle inflationstakten kunna bli ytterligare någon procentenhet lägre än institutet räknat med. Under lop­pet av året torde prisstegringstakten dämpas avsevärt med de angivna förutsättningarna.

Detta har motsvarande effekter på realinkomsterna. Å andra sidan med­för de ekonomisk-politiska åtgärder som regeringen senare kommer att precisera en köpkraftsindragning som reducerar disponibelinkomsterna.

Minskningen i de realt disponibla inkomsterna skulle däimed uppgå lill 1-2 %. För den reala lönesumman efter skatt kan minskningen beräknas till 3-4 %. Eftersom sysselsättningen minskar något blir reallöneniinsk-ningen något långsammare per sysselsatt.

Diagram 1:5    Bruttoreallöner' och justerad produktivitet 1970-1980

Index 1970= 100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

124

 

 

122

■

-—1—'\"'''

 

120

 

 

y

B,

uttoreall

5Pier

 

i

 

 

 

 

 

 

i

 

 

 

 

118

 

1 1

 

 

 

 

116

 

1

 

 

 

 

 

 

/I

 

 

 

 

 

114

 

/ /

 

 

 

 

 

112

 

/

 

 

 

 

 

 

/

/

 

 

 

 

 

110

 

/ /

'/-

A

1                                   1

Justerud produktivitet

108

 

 

/    1

/_

 

 

 

 

 

iJ

 

 

V

 

 

_

 

 

____ //

 

 

\

 

 

 

106

 

/V

 

 

>■—

—    _

 

 

 

A

   A

 

 

 

 

 

 

 

104

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

x

1---- ''

 

 

 

 

 

 

 

102

■

 

y<

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_L

J_

±

1970    1971     1972   .1973    1974    1975    1976     1977    1978    1979    1980

' Summa löner och kollektiva avgifter per sysselsatt. Deflateringen till fasia priser har gjorts med implicitprisindex för privat konsumtion.

■ Bruttonationalinkomst (BNI) i fasta priser per sysselsatt. BNI = BNPjuslerad för terms-of-tradeeffekteroch för nellofaktorinkomster frän utlandet.

 

Bilaga l.l    Preliminär nationalbudget                                                                    19

Det är den totala lönesumman samt ränte- oeh utdelningsinkomster som håller nere realinkomsterna efter skatt. Ränte- och utdelningsinkomster faller realt med ca 4%.

Driftsöverskotten stiger något, större delen utgörs av beräknade drifts- överskott i egna hem.

Den totala reala pensionssumman ökar med ca 3 %■. Det kan noteras att basbeloppet som fr.o.m. januari beriiknas enligt nya regler för 1981 i genomsnitt ökar med ca 1 procentenhet långsammare än vad det skulle gjort med de gamla reglerna. De beskattade reala transfereringarna stiger med 3-4%.

Minskningen av de totala realinkomsterna väntas inte helt slå igenom på den privata konsumtionen. Med hänsyn till den betydande osäkerhet som emellertid råder om sparkvotens utveckling har här, i likhet med vad konjunkturinstitutet gjort, antagits en svagt sjunkande privat konsumtions­nivå.

Den offentliga konsumtionen torde stiga med drygt 2 %. Det är kommu­nerna som svarar för ökningen. De enkäter som gjorts under hösten tyder pä en begränsad dämpning i volymökningen jämfört med 1980. Med hän­syn tagen till de skillnader som föreligger mellan enkäterna och den kon­sumtionsvolym som nationalräkenskaperna uppmäter torde den dämpning som den senaste volymenkäten anger innebära att konsumtionen enligt nationalräkenskaperna skulle öka med 3,5 %. De åtgärder som regeringen senare kommer att precisera lar även konsekvenser för den kommunala ekonomin. Dessa inträder i och för sig först 1982 men kännedomen om åtgärderna beräknas leda till en viss dämpning av konsumtionsvolymen under 1981. Den har här förutsatts bli 3 %.

De totala offentliga utgifterna stiger med knappt 4% omräknade med ENP-deflatorn. Detla är avsevärt snabbare än BNP-tillväxten. Följden är alt budgetunderskottel ökar i reala termer trots att skatterna stiger som andel av BNP från ea 50,5 lill 51.5%. Man bör härvid observera alt de statliga utgifterna exkl. stalsskuldsräntor minskade 1980 och fortsätter att minska 1981.

Den inhemska efterfrågan väntas minska 1981. Däremot väntas utrikes­handelssektorn ge ett positivt bidrag lill BNP-tillväxten. Den internationel­la bild som skisserats ovan och som utförligare diskuteras i kapitel 2 har beräknats ge upphov till en marknadstillväxt inom OECD-området på 1.5% enligt konjunkturinstitutets uppskattning. Marknaderna utanför OECD-området är mera expansiva varför den totala världshandeln beräk­nas öka med ca 3 %. Vid en kostnadsutveckling enligt det lägre alternativet är det möjligt att uppnå vissa marknadsandelsvinster för bearbetade varor. Däremot faller rävaruexporten dels beroende pä sviktande marknader, dels beroende på en trolig ökad konkurrens frän nordamerikanska produ­center inom skogsindustrin. Konjunkturinstitutet räknar med en total exportökning på 3.5% enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetoder.

 

Prop. 1980/81:100

20

Här har dock endast räknats med en ökning på 2,5 % dels p. g. a. osäkerhet om hur stora bestående andelsförluster som konflikten och tidigare relativ­prishöjningar orsakat, dels p.g.a. den information som den senaste kon­junkturbarometern ger om exportorderingång m. m. Den nedrevidering av industriproduktionen som statistiska centralbyrån gjort fördel tredje kvar­talet 1980 tyder också på en allmänt svag industriutveckling.

Tabell 1:5 Bytesbalans 1979-1981

Milj. kr., löpande priser

1979

1980 prel.

1981 prognos

 

Export av varor

118179

131280

140100

Import av varor

-122 963

-142 774

-150600

Handelsbalans

- 4784

-  11494

- 10500

korrigering av handelsstatistiken

-      298

496

-      500

Sjöfartsnetto

3 680

3 957

4 200

Resevaluta

-    4 840

-    5 200

-    5 600

Övriga tjänster, netto

-    4 176

-    4 559

-    5000

Transfereringar, netto

-    4841

-    7 329

-   10400

Korrigeringspost för tjänster

4 104

4588

5000

Bytesbalans

-  11155

- 20533

- 22800

En gynnsam kostnadsutveckling ger de svenska företagen bättre möjlig­heter att möta utländsk konkurrens på hemmamarknaden. Detta tillsam­mans med att efterfrågan är särskilt svag inom imporltunga områden som lagerinvesteringar och privat konsumtion, ger till resultat att importen vid det gjorda lönekostnadsantagandet torde minska volymmässigt ca 1,5%.

Denna förbättring av den reala utrikesbalansen mol verkas av en försäm­ring av terms-of-trade med knappt 3%. Därmed stannar förbättringen av handelsbalansen vid ca 1,5 miljarder kr.

En viss försämring av ijänslebalansen äger rum. Inberäknat den av betalningsbalansdelegalionen beräknade korrigeringsposlen för tjänster stannar försämringen vid 200 milj. kr.

Transfereringsnettot försämras med drygt 3 miljarder kr. Posten räntor och utdelningar, som innehåller den räntebelastning som följer av utlands­upplåningen, försämras med 2,8 miljarder kr.

Bytesbalansunderskottet skulle med de angivna förutsättningarna uppgå till drygt 22.5 miljarder kr., vilket innebär en försämring med ett par miljarder kr. gentemot 1980. Underskottet utgör därmed ca 4% av BNP.

Tillväxten i den svenska ekonomin blir svag, ca 0,7%.

En tillväxt av denna storlek medför en svag arbetsmarknad. Trots en lägre ökning av arbetskraftsutbudet torde det vara realisfiskt att räkna med en försämring av sysselsättningsläget. En ökning av arbetslösheten, före arbetsmarknadspolitiska åtgärder, med ca 60000 personer 1981 kan anses trolig.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

Tabell I: 6    BNP från produktions- och användningssidan 1979—1981,

Äriig procentuell volymförändring

1979                1980                1981

3,9

2.0

0.7

4,2

1.6

-0.2

3.2

2.3

1,5

BNP från produktionssidan därav: varuproduktion tjänsteproduktion

BNP från användningssidan                        3.7                  2.2                     0,7

 

 

 

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

 

 

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                          25

2    Det internationella läget

2.1 Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1980

Den internationella konjunkturens utveckling under 1980 var resultatet av främst tre faktorer; den underliggande konjunkturcykelns vändning nedåt, följderna av oljeprishöjningarna under 1979 samt den förda, restrik­tiva ekonomiska politiken.

Den konjunkturcykel som tog sin början under andra halvåret 1975 accelererade successivt och kulminerade under 1979 med en tillväxt på 3,3% i OECD-området i dess helhet. Denna konjunkturlopp bars upp av en markerad expansion av den privata konsumtionen, en klar återhämtning av de fasta investeringarna, samt av ökade lagerinvesteringar. Med hänsyn till den köpkraftsindragning som de höjda oljepriserna innebar, var kon­sumtionsökningen oväntat stark, men den förklaras av atl hushållen drog ned sitt sparande.

Den gynnsamma konjunkturbilden höll sig t.o.m. del första kvartalet 1980. Under andra kvartalet sjönk så industriproduktionen kraftigt i flera länder. Kraftigast var fallet i USA. där nedgången blev drygt 9% i årstakt under andra kvartalet och där även konjunkturens botten nåddes under sommarmånaderna. Därefter följde en återhämtning i Förenta staterna, medan produktionen i flertalet övriga länder försvagades ylleriigare. Den­na produktionsutveckling förklaras av alt den privata konsumtionen biom-sades in i takt med att hushållen började återställa sitt sparande. Vidare drogs bostadsbyggandet ned, liksom den offentliga konsumtionen. Nä­ringslivets investeringar, som på sedvanligt sätt accelererat mol slutet av konjunkturcykeln, bidrog däremot postitivl till tillväxten 1980. som för OECD-området i dess helhet uppgick till drygt 1 %.

Oljeprisernas nivå sommaren 1980 låg ca 150% högre än vid början av 1979. Det direkta inkomstbortfallet har beräknats lill 2 l/4%c av BNP i OECD-området. 1 ett första skede parerades detta inomstborlfall av att hushållen sänkte sitt sparande. Som nämnts återställdes emellertid detta successivt. Samtidigt minskades den totala efterfrågan i världen av all resurser överfördes från i-världens hushåll, som har relativt sett lägre sparkvot, till de oljeexporterande länderna som på grund av sin begränsade absorptionsförmåga har en högre sparkvot. Den ackumulerade effekten av höjningen av oljepriset mellan åren 1978 och 1981 härav OECD beräknats till ett bortfall i BNP på 4 1/2 procentenheter.

Vid sidan av den nedgång i konjunkturen som var alt vänta på rent cykliska grunder, saml oljeprishöjningens deflatoriska effekt, har de ledan-

 

Prop. 1980/81:100

26

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1978-1981

Årlig procentuell förändring

Andel av OECD-om­rådets to­tala BNP

1978

1979

1980-

1981-

 

De sju stora Uindernn

Förenta staterna

Japan

Förbundsrep. Tyskland

Flankrike

Storbritannien

Italien

Canada

Norden

Danmark

Finland

Norge

Sverige

Vissa andra OECD-länder

Belgien

Nederländeina

Schweiz

Österrike

OECO-Europa OECD-lolali

34.7 14.8 11.2 8.4 5.9 4.7 3.3

1.0 0.6 0.7 1.6

1.6 2.2 1.4 1,0

45.1 100.0

4.4 6,0 3.5 3.3 3.5 2.6 3,4

1.3 1.4

3.3 2.4

2.5 2.4 0.2 1.5

3.0 3.9

2.3 5.9 4.5 3.3 1.5 5.0 2.8

3,5 7.2 4.8 3.8

 

0.5

0.5

5.1

4

1.75

0

1.5

1

3

-1,5

4

-1.5

1

0.5

1

0

6

~> s

3

1

1 T

0,7

1.5

0.5

0.5

0

2.5

t

3

0.5

1.25

0

1

0.5

' 1979 års priser och växelkurser.

- Ekonomidepartenientels bedömningar.

V(//

de i-ländernas regeringar fört en ekonomisk politik med klart restriktiv inriktning som bidragit till att bromsa tillväxttakten. Bakgrunden till denna politik är ert"arenheterna från den första oljeprishöjningen 1973/74. Då förde flera länder en penningpolitik som tillät alt en inhemsk löneprisspiral uppstod, som följd av all hushållen och företagen försökte kompensera sig för oljeprishöjningarna. Hushållen lyckades delvis uppnå della. men del skedde på bekostnad av sparandet och därmed invesleringarna inom före­tagssektorn och den offentliga sektorn. Enigheten var därför stor på det internalionella planet att del efterfrågebortfall, som de senaste oljeprishöj­ningarna ledde till, inte skulle kompenseras genom inhemsk stimulans förrän det stod klart att prisehocken absorberats av löntagare och företaga­re. Denna restriktiva ekonomiska politik tog sig främst uttryck i en stram penningpolitik i form av tillväxtmål för penningmängden som låg under tillväxten i nominella BNP. Detta har helt naturligt lett lill en allmän höjning av det internalionella ränteläget, vilket påverkat såväl bostadsbyg­gandet som lagerinvesteringarna negativt.

Förutom att verka dämpande på den inhemska efterfrågan i resp. land barden restriktiva penningpolitiken inverkat deflatoriskt på det internatio­nella planet. De perioder av mycket höga räntor som under 1980 uppstått i Förenta staterna har nämligen lett till att andra länder, främsl Förbundsre-

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

27

Diagram 2:1 Industriproduktionens utveckling i de större OECD-länderna 1975— 1980

Index 1975= 100

 

 

 

13G

 

 

 

 

 

 

 

Förenta staterna---------------- •

 

 

110 100

 

_____ .

.—-----------

 

 

 

 

f-- "

 

 

 

 

-----

 

------------------------------ 1

 

 

 

140 130 120 110 100 90

 

 

 

 

-

 

--

 

 

 

Japan

1------------- 1

—-'

p—

__

 

____

_„—

■—"

 

 

tf"""

Förbundsrepubliken Tyskland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130 120 110 100 90

 

 

 

Italien

 

 

""•

/

\

 

''

'-x_______ .iiS'—»

 

'------------------- ■-----------------------

 

x-------

Canada__________ ,

 

 

 

''

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L

1975 Källa: OECD.

1976

1977

1978

1979

1980

 

Tabell 2:2 Bytesbalansutveckiingen i

Miljarder dollar

vissaländer 1977-1980

 

1977

1978

1979

1980'

 

Förenta staterna

Japan

Förbundsrep. Tyskland

Nederländerna

Schweiz

Frankrike

Storbritannien

Italien

Canada

Belgien-Luxemburg

Övriga OECD

OECD-lotalt

OPEC-länderna

Icke oljeproducerande

utvecklingsländer

 

14,1

13,5

- 0,8

1

10,9

16,5

- 8.8

-14

4,2

8,8

- 5,5

-16

0.2

-  1,3

- 2,3

_ -)

3,4

4,4

2,4

- 0,5

3,3

3,7

1,2

- 9

0,5

1,8

- 3,9

3

2,5

6,4

5.1

- 4

4,0

- 4,6

- 4,4

- 4

0,7

-  1.5

- 3,8

- 5

25,1

-12,2

-14,6

-28

25,5

9,8

-35,4

-78,5

29,0

5,0

68

105

-35

-53

-35,3

-23,0

' Ekonomidepartemenlets bedömningar. '«//fl.OECD.

 

Prop. 1980/81:100                                                                        28

publiken Tyskland, för att undvika en depreciering av den egna valutan tvingats alt föra en stramare penningpolitik än vad som skulle ha varit motiverat uleslutande utifrån inhemska ekonomisk-politiska mål.

Finanspolitikens totala effekt under 1980 har varit marginellt eflerfråge-stödjande. Men successivt har finanspolitiken givits en mera restriktiv inriktning genom att politiska beslut tagits för alt motverka skatte- och utgiftssystemens automatiska s.k. stabilisatorer. De skatleläUnader som trots detta vidtagits i vissa länder har huvudsakligen inriktats på alt för­bättra förelagssektorns lönsamhet och/eller benägenhet att investera.

Ett viktigt inslag i den ekonomiska utvecklingen under 1980 har varit den i vaije fall hittills tämligen framgångsrika absorptionen av den av oljepris­höjningen initierade prischocken. Den acceleration av inflationstakten, som kulminerade under april månad 1980 med en inflationslakt på 13,9% för hela OECD-området, följdes inte av en lika markerad acceleration av löneökningarna som fallet var efter den första oljechocken. En viklig följd härav är att företagens finansiella situation inte försämrats i samma ut­sträckning som skedde 1974-1975. På grund av atl löneökningarna blivit lägre än väntal har även inflationstakten bromsats in - något som var särskilt tydligt under perioden juni-augusti 1980. För helåret 1980 torde OECD-genomsnittet ha legat ca 11% över 1979 års nivå. Spridningen i inflationslakt OECD-länderna emellan förblev dock vid, med de schwei­ziska (ca 4%) resp. turkiska (75%) inflationstakterna som extremer.

Världshandeln expanderade med ca 3 % under 1980 varvid inbromsning­en i OECD-ländernas tillväxttakt starkt påverkade handelsmönslrel: me­dan i-ländernas export ökade med ca 6%, förblev import volymerna oför­ändrade. Särskilt svårt har minskningen av importen slagit på de icke-

Tabell2:3 Konsumentprisernas utveckling 1977—1980

Årlig procentuell förändring

 

 

1977

1978

1979

okt. 1979-okt. 1980

Förenta staterna

6,5

7,7

11,3

12,6

Japan

8,1

3,8

3,6

7,8

Förbundsrep. Tyskland

3.7

2,7

4,1

5,1

Nederländerna

6,4

4,1

4,2

6,6

Schweiz

1,3

1,1

3,6

3,7

Frankrike

9,4

9,1

10,8

13,5

Storbritannien

15,9

8,3

13,4

15,4

Italien

17,0

12,1

14,8

21,1

Canada

8,0

9,0

9,1

10.9

Belgien

7,1

4,5

4,5

7,0

Österrike

5,5

3,6

3,7

6,7

Sverige

11.4

10,1

7,2

15,5

Norge

9,1

8,1

4,8

12,9

Finland

12,2

7,8

7,5

13,5

Danmark

11,1

10,0

9,6

10,7

OECD-lotalt

8,7

7,7

9,9

12,3

OECD-Europa

10,9

9,1

10,8

13,7

Källa: OECD.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             29

oljeexporterande u-ländernas export. De industrialiserade västländernas bytesbalanser försämrades från etl underskott på 35 miljarder dollar 1979 lill ett underskott på ca 80 miljarder 1980. Spegelbilden härav står alt finna i ökningen i OPEC-ländernas överskott från 68 till 105 miljarder dollar. Samma period växte de icke-oljeproducerande utvecklingsländernas un­derskott från 35 miljarder till 55 miljarder dollar. Det är dock att märka alt dessa siffror är behäftade med en icke obetydande osäkerhet i och med alt världens samlade korrigeringspost - som återspeglar brister i den officiella betalningsstatisliken - ökade från etl underskott på 4 miljarder dollar 1979 till över 30 miljarder dollar 1980.

Den långsamma produktionsutvecklingen 1980 ledde till en snabb ökning av arbetslösheten i OECD-området från drygt 5% vid ingången av året till 6 1/2% vid årets slut, då drygt 22 miljoner människor var arbetslösa.

Utsikter för 1981

De allmänna utsikterna för konjunkturutvecklingen under 1981 pekar mot en myckel svag BNP-tillväxt på i storleksordningen 1 % för OECD-området. Första halvåret torde tillväxten bli mycket svag eller i det när­maste stagnera, medan andra halvåret bör kunna medföra en viss accelera­tion även om den sannolikt blir svagare än vad som är normalt i en uppgångsfas i konjunkturcykeln.

Den faktor som blir avgörande för konjunkturiäget blir den privata konsumtionens utveckling. Övriga efterfrågefaklorer - de fasta investe­ringarna, lagerförändringarna samt de offenfliga utgifterna - kommer där­emot all i det närmaste stagnera. Utrikeshandeln kommer, liksom under 1980, att svara för en slor del av tillväxten. Atl den privata konsumtionen skulle komma att leda konjunkturuppgången bygger på de nuvarande, ovan beskrivna tendenserna på Inflationsområdet: en fortsatt moderation från löntagarnas sida skulle möjliggöra en fortsatt inbromsning av infla­tionstakten ned till ca 9 1/2% vilket i sin tur under loppet av 1981 skulle leda till högre reala disponibla inkomster och därmed en återhämtning av hushållens efterfrågan. Näringslivsinvesteringarna har under Ijolårel hål­lits på en i förhållande till slutliga efterfrågans utveckling relativt hävdad nivå. Med hänsyn till det sjunkande kapaciletsutnyttjandet, den strama penningpolitiken och läget i konjunkturcykeln, är en nedgång all vänta under 1981. Denna torde dock bli mindre än vid tidigare tillfällen, på grund av det uppdämda investeringsbehovet sedan den första oljekrisen i allmän­het och behovet av energiinvesleringar i synnerhet. Med erfarenheterna från konjunkturnedgången 1974-1975 i färskt minne, samt under inflytan­de av den strama penningpolitiken, har företagen varit försiktiga i sina lagerdisposilioner och några expansiva impulser torde inte komma från lagercykeln förrän under andra halvåret 1981.

Utrikeshandeln under 1981 kommer att domineras av en fortsatt stark ökning av exporten till OPEC, medan handeln mellan OECD-länderna,

 

Prop. 1980/81:100                                                                        30

som en följd av den mycket långsamma ökningen av den inhemska efterfrå­gan, blir mycket svag. Totalt väntas världshandeln kunna öka med mellan 2 och 3% i volym. Som en följd av inbromsningen i den inhemska inflatio­nen och det svaga efterfrågeläget torde en klar inbromsning av prisökning­arna på varor i internalionell handel lill storieksordningen 7-8% komma alt ske. 1-länderna, som under 1979 och 1980 fått sitt bytesförhållande försämrat med sammanlagt närmare 30%, kommer att förbällra detta marginellt. Bytesbalansutvecklingen under 1981 kommer att innebära en minskning av OECD:s underskott till ca 45 miljarder dollar och av OPEC:s överskott till knappt 70 miljarder dollar. För dessa två länderområden skulle därmed läget bli i stort sett detsamma som 1979. För de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna däremot torde en fortsatt försäm­ring till ett underskott på drygt 60 miljarder dollar att äga rum.

Den internationella konjunkturcykeln kommer även under 1981 att ledas av Förenta staterna, där en återhämtning ägt rum redan under hösten 1980. Under första halvåret i år kommer eftertVågan all fortsätta att öka i Förenta staterna, men i en markerat långsam takt. 1 Europa torde första halvåret 1981 bli utpräglat svagt och en vändning uppåt ske först under andra halvåret.

Den här skisserade utvecklingen bygger emellertid på flera osäkra anta­ganden, främst del om oförändrade reala oljepriser.

Oljeprisulvecklingen före utbrottet av kriget mellan Iran och Irak domi­nerades av avmattningen i det internationella konjunkturlägel och den nedgång i oljekonsumlionen som följde därmed. Därutöver hade de oljeim­porterande ländernas små lager av olja byggts upp till mycket höga nivåer. Dessa omständigheter, liksom utvecklingen på spotmarknaden, tydde på alt en period av tämligen stabila oljepriser skulle vara förestående. Kriget mellan Iran och Irak förändrade läget på oljemarknaden radikalt, och under oktober och november steg spotpriserna på råolja upp till 40 dollar, dvs. ca 1/3 över den officiella kontraktsnivån på 31-32 dollar. Den fortsat­ta oljeprisutvecklingen är f. n. utomordentligt osäker och beror på en rad faktorer såsom hur länge kriget varar, hur lång tid det kommer att ta att återföra oljeexporten från de krigförande länderna till den tidigare nivån, liksom på huruvida de oljekonsumerande länderna kommer att dra på sina lager eller köpa upp knappa kvantiteter på spotmarknaden till fortsalt stigande priser.

En annan osäkerhetsfaktor utgörs av den ekonomiska politiken. Som ovan nämnts är den f. n. utpräglat restriktiv. 1 synnerhet penningpolitikens effekter är mycket svåra all bedöma. En klar risk finns för att den ameri­kanska penningpolitiken får kraftigare effekter på den reala utvecklingen i och med att inflationsutvecklingen hittills i Förenta staterna varit sämre än väntat. Skulle så bli fallet kan återhämtningen under 1981 fördröjas eller bli svagare. Detta skulle även medföra en svagare utveckling i Europa och Japan.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             31

Den här presenterade prognosen bygger vidare på atl löntagare i de större OECD-länderna även fortsättningsvis kommer att visa moderation i löneförhandHngama. Härigenom skulle företagens finansiella situation för­bli relativt god och därmed utrymme skapas för en fortsatt expansion av investeringarna. Emellertid måste konstateras att löntagarnas hittillsvaran­de moderation under 1979 och 1980 har inneburit ett trendbrott i det nära samband som existerat mellan löner och priser. Det är därför en öppen fråga huruvida detta trendbrott är av permanent natur eller om det är ett tillfälligt fenomen. Skulle det senare vara fallet, torde utvecklingen bli ännu svagare än vad som här angivits, i det att en acceleration av löneökn­ingstakten med visshet skulle komma att pareras med en ytterligare åt­stramning av den ekonomiska politiken. Därtill skulle investeringstakten komma att minskas.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Under loppet av 1980 undergick den amerikanska ekonomin stora om­svängningar. En svagt positiv tillväxt under första kvartalet vändes till etl fall i totalproduktionen om drygt 9% i årstakt under andra kvartalet. Därefter kunde en långsam tillväxt i den ekonomiska aktiviteten noteras och för hela året torde BNP ha visat en negativ tillväxt om mellan O och -1 %. Den försenade recessionen visade med andra ord en oväntad styrka när den väl inträffade och dess korta varaktighet innebar att framsteg vad gäller inflationstakten inte kunde uppnås.

Den ihållande höga inflationstakten har varit en faktor som väsentligt har påverkat inriktningen på den ekonomiska politiken. Den temporära penningpolitiska åtstramningen under vårmånaderna fick till följd att kre­ditvolymen kraftigt begränsades, medan endast kortsiktiga dämpningar av prisökningstakten uppnåddes. Detta i kombinalion med att centralbanken inle lyckades få penningmängdens ökningstakt under kontroll ledde lill en förnyad penningpolitisk åtstramning under höstmånaderna.

Konsumentprisernas ökningstakt, vilken uppgick till drygt 10% 1980, förklaras till stor del under den tidigare hälften av året av den fördyrade oljeimportens och det höga räntelägets genomslag på konsumentpriserna. Under andra halvåret bidrog dels de på grund av del dåliga skördeutfallet ökande livsmedelspriserna samt de återigen uppåtriktade räntenivån till resultatet. Dessa sistnämnda faktorer väntas ha ett fortsatt stort inflytande på prisbilden, varför en endasi långsam dämpning av prislakten skulle kunna uppnås. En ökningstakt runt 10% 1981 bedöms därför som trolig.

Den privata konsumtionens utveckling är av central betydelse för kon­junkturförloppet i den amerikanska ekonomin då den förras andel av BNP uppgår till nära 2/3. Under 1980 har denna komponent uppvisat stora fluktuationer. Efter en svagt positiv tillväxt i böijan av året föll den privata

 

Prop. 1980/81:100                                                                        32

konsumtionen markerat. Under den senare hälften av året kunde en åter­hämtning registreras och för året i sin helhet blev resultatet en real slagna­tion i förhållande till 1979. Kraftigt ökade transfereringar från den offent­liga sektorn lill hushållen bidrog till att den disponibla inkomsten kunde upprätthållas trots en realt sett negaliv tillväxt i lönekomponenlen. Själva konsumtionsförloppel över året påverkades bl. a. av molriktade föränd­ringar i sparkvoten. Med den måttliga tillväxt i den amerikanska ekonomin som kan förutses äga rum under 1981 skulle en begränsad ökning av den privata konsumtionen vara att vänta. Dels torde prisökningstakten ligga kvar på en hög nivå och vad gäller sysselsättningen förutses en endast långsam förbättring äga rum. Ytterligare faktorer som talar för en sådan utveckling av konsumtionen är att endast begränsade positiva effekter kan antas uppkomma från löne- och Iransfereringssidan samt från förändringar i sparkvoten.

Den svagare produktionsutvecklingen under 1980 jämfört med föregåen­de år har inneburit en försämring av sysselsättningsläget, dock ej i så hög grad som skulle kunna ha förväntats. Spegelbilden av delta återfinns i en mycket ogynnsam produktivitetsutveckling, varför företagen i allmänhet har en stor reserv atl ta av på arbetskraftssidan. En måttlig tillväxt i ekonomin under det innevarande året väntas därför endasi öka sysselsätt­ningen långsamt.

Den under den senare delen av 1970-talet expansiva investeringsverk­samheten bröts under 1980, då en negativ tillväxt om runt 2% noterades. Faktorer som sjunkande kapacitetsutnyttjande, företagens försämrade lik­viditet, högt ränteläge och osäkerhet rörande inflationsutsikterna medver­kade till att företagen succesivt justerade ner investeringsplanerna över året. Detta kan bedömas fortsätta in i början av 1981 för att därefter vända uppåt under den senare hälften. Från administrationens sida förutskickade lagändringar, vilka skulle förbättra avskrivningsmöjligheterna för företa­gen, antas endast i mindre mån påverka investeringsbenägenheten redan 1981. Denna bedöms snarare påverkas positivt på några års sikt. För året i helhet kan näringslivets investeringar komma att visa en nedgång med runt 3%.

Ar 1978 nåddes en högsta nivå för bostadsbyggandet om 2 milj. lägen­heter i årstakt, som därefter har haft en sjunkande utveckling. Under andra kvartalet 1980 förekom en markerad neddragning till 900000 lägenheter i årstakt, vilket föranleddes av höga räntekostnader samt svårigheter alt skaffa fram kapital efter den företagna kreditåtslramningen. Uppgången under andra halvåret försvagades av den förnyade ränteuppgången. För hela 1980 blev nedgången i bostadsbyggandet runt 20% jämfört med före­gående år och för 1981 förmodas endast en mindre volymmässig ökning äga rum.

Under 1980 förekom inte lika stora svängningar i lagerhållningen som i andra komponenter och anpassningen till den lägre efterfrågan gav ett

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  33

negaiivt bidrag om 0,7 procentenheter till totalproduktionen. Erfarenheter­na från den förra konjunkturnedgången förmodas ha inneburit att förelagen nu bedriver en mer försiktig lagerpolitik. 1 kombination med den mindre roll lagerförändringar spelar i den amerikanska ekonomin jämfört med flertalet västeuropeiska länder kan ingen större draghjälp till den ekono­miska återhämtningen påräknas från lagersidan. För helåret 1981 bedöms därför bidraget till BNP-tillväxten bli svagt positivt.

Under de senaste åren har den reala utrikeshandeln givit ett positivt bidrag till efterfrågetillväxten. För helåret 1980 kan denna uppskattas till ca 3/4 procentenheter. De senaste årens gynnsamma utveckling kan hänfö­ras till den föregående nedgången i dollarkursen samt förändringen i det relativa efterfrågetrycket i ekonomin. Exportens volymmässiga ökning om mer än 10% i årstakt bröts dock under senare hälften av 1980, medan den redan tidigare stagnerande importvolymen ytteriigare föll tillbaka under året. Den gynnsamma utvecklingen av handeln uppvägdes dock av försäm­ringen av terms of trade. Denna beräknas mellan ingången av 1979 och halvårsskiftet 1980 ha uppgått till runt 20%. Handelsbalansen torde där­med ha givit elt underskott om ca 32 miljarder dollar motsvarande 1,4 % av BNP.

För 1981 framstår en försämring av handelsbalansen som mest trolig. Dels har de positiva effekterna av det tidigare kursfallet för dollarn uttömts till största del, dels är en fortsatt förändring i ogynnsam riktning av det relativa efterfrågetrycket i förhållande till utlandet att förutse. Därför torde inte någon dragkrafl vara att vänta från utlandssektorn del närmaste året. Vad gäller utrikeshandeln i löpande priser kan emellertid försämringen komma att begränsas av att intäkterna från livsmedelsexporten sannolikt kraftigt ökar.

Sammanfattningsvis kan den amerikanska ekonomin antas visa en lång­sam återhämtning under 1981, då totalproduktionen skulle kunna växa med 1/2%. Osäkerheten ifråga om konjunklurförloppet är dock betydande, då behovel att stävja inflationstrycket genom en än mer restriktiv penning­politik kan komma att ha en större kontraktiv inverkan på den ekonomiska aktiviteten än vad som här har antagils.

Japan

Under 1980 ersattes den inhemska efterfrågan av exporten som drivande kraft i den japanska ekonomin. Runt 3 1/2% av tillväxten i totalproduk­tionen om drygt 5% beräknas kunna hänföras till neltoexporten. Liksom i flertalet andra länder kunde en svagare utveckling av totala efterfrågan under årets senare hälft noteras i Japan.

Både finanspolitiken och penningpolitiken hade en restriktiv inriktning under första halvåret 1980. Diskontot höjdes i ett par omgångar under vårens lopp till 9%, vilket föranleddes av del internalionella ränteläget samt den accelererande inflationen. Med anledning av avmattningen ' rlen 3    Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                        34

ekonomiska aktiviteten och tecken på avsaklning i konsumentprisernas ökningslakt lättade myndigheterna något på de finanspolitiska och pen-ningpoliliska tyglarna under årets senare hälft. Åtgärder för atl stimulera investeringarna trädde i kraft under fjärde kvartalet samtidigt som ban­kerna tilläts expandera kreditgivningen för första gången sedan första halvåret 1979. Också räntenivån sänktes gradvis under andra halvåret 1980, varvid diskontot vid utgången av året låg en procentenhet högre än vid årets böljan eller 7,25%.

Mol bakgrund av den fördyrade oljeimporten och den i huvudsak res­triktiva ekonomiska politiken stagnerade den inhemska efterfrågan under första halvåret 1980. På bekostnad av en neddragen sparkvot ökade hus­hållens konsumtion tillfälligt i början av året varpå en avmattning inträdde. De högre importkostnadernas genomslag på den inhemska prisnivån samt de måttliga löneökningarna medförde alt den privata konsumtionen sak­tade av till en real tillväxt om runt 2% för året i sin helhet från 5,9% 1979. Utsikterna för 1981 pekar på att lönerna nominellt kan komma att öka med runt 8% mot drygt 7% 1980. Utgående från en fortsatt avsaklning i konsumentprisernas ökningstakt samt med antagande om. en i stort oför­ändrad sparkvot skulle den privata konsumtionen kunna öka med runt 3,5% 1981.

Efter en uppgång vid början av 1980 visade den offentliga konsumtionen ringa tillväxt under resten av året. I jämförelse med föregående år sjönk ökningstakten i den offentliga konsumtionen markerat 1980 lill ca 1 %, vilket får ses mot bakgrund av myndigheternas önskan att uppnå en balan­serad budget på meddellång sikt. Därigenom kan också budgeten för budgetåret 1981 förmodas ha en restriktiv inriktning.

Den höga tillväxttakten för privata investeringar under den senare hälf­ten av 1979 fortsatte under 1980 om än i något avsaklande takt. En faktor bakom denna utveckling var företagens gynnsamma vinstnivå. För hela året torde de privata investeringarna ha ökat med ca 6%. Investeringarna inom byggnadssektorn sjönk däremot under året, vilket speglar den låga tillväxten i real disponibel inkomst, kraftigt ökade byggkostnader samt högre räntekostnader. Sammantaget kan dessa investeringar förmodas ha sjunkit med runt 7% 1980. De offentliga investeringarna minskade märk­bart under årets tidigare hälft medan den av regeringen beslutade höjning­en av offentliga investeringar under årets sista kvartal innebar en uppgång. För året i sin helhet kan den offentliga investeringsverksamheten bedömas ha minskat med knappt 6%. Sammantaget kan en svag ökning av investe­ringarna bedömas ha ägt rum 1980.

Trots den avmattning i den japanska ekonomin som ägde rum under 1980 kan företagens investeringsplaner förmodas kvariigga på en relativt hög nivå under 1981. En viss avsaklning torde dock äga rum med en återhämt­ning i slutet av året. Med en förutsedd ökning av den reala disponibla inkomsten och lägre räntekostnader kan investeringar i bostadsbyggandet

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             35

komma all öka långsamt under 1981. Härtill kan beslutade stimulansåt­gärder förutses bidra. De offentliga investeringarna antas uppvisa en fort­salt hög tillväxttakt under första halvåret 1981 för alt därefter falla under senare hälften av året. Totalt kan fasta investeringar förmodas öka med knappt 4% för året i sin helhet.

Den vikande efterfrågan under 1980 fick till följd atl företagen i distribu­tionsledet minskade lagerhållningen. På produktionssidan däremot ökade lagren speciellt under årets senare hälft. Med en förutsedd återhämtning i den slutliga inhemska efterfrågan under första halvåret 1981 kan produk­tionsföretagens lagerhållning förväntas minska. Lagerkvoten skulle där­med gradvis sjunka under 1981. För helåret antas lagersidan ge etl svagt negativt bidrag till BNP-ökningen efter ett marginellt positivt bidrag 1980.

De stora japanska exportframgångarna under 1980 innebar att export vo­lymen ökade med ca 17% samtidigt som importen volymmässigt sjönk med ca 5 1/2%. Yenens låga växelkurs och fördyrad olje- saml råvaru-import innebar dock atl handelsbalansens underskoll steg under första halvåret 1980. Under årets senare hälft vändes dock handelsbalansens saldo till ett överskott, till vilket den gynnsamma inhemska kostnadsut­vecklingen samt den sedan maj månad apprecierande yenen bidrog. Till­skottet till tillväxten i totalproduktionen från den reala utrikeshandeln var särskilt markant under första halvåret, då den beräknas ha givit elt bidrag om närmare 5%, medan den under årets senare hälft kan förmodas ha sjunkit till drygt 1 %.

För 1981 förutses den japanska internationella konkurrenskraften kunna bibehållas. Även med beaktande av en viss exportbegränsning kan expor­ten uppskattas komma att växa med närmare 8% volymmässigt. Samtidigt förutses den reala importen öka betydligt långsammare eller med ca 3 1/2 % beroende av den svaga återhämtningen i den inhemska efterfrågan samt en mer effektiv energianvändning. Totalt skulle utrikeshandeln kunna komma att ge etl lika stort bidrag till den ekonomiska aktiviteten 1981 som under andra halvåret 1980. Handelsbalansen skulle därmed kunna ge ell nomi­nellt överskott 1981 om närmare 8,5 miljarder dollar, medan bytesbalansen till följd av ett växande underskott på tjänstesidan även 1981 skulle uppvisa ell underskott. Detta kan dock förutses halveras mellan 1980 och 1981.

För 1981 bedöms således finanspolitiken ha en fortsatt restriktiv inrikt­ning. Den ekonomiska aklivitileten förmodas i början av året bäras upp av investeringsverksamheten med en gradvis förskjutning över året mot den privata konsumtionen. Tillväxten i totalproduktionen bedöms kunna upp­gå till runt 4% med en något starkare tillväxt under årets senare hälft.

Förbundsrepubliken Tyskland

Den höga ekonomiska aktiviteten under 1979 fortsatte in i början av 1980. Därefter följde en successiv avmattning i den tyska ekonomin. För

 

Prop. 1980/81:100                                                                        36

hela året beräknas produktionstillväxten ha uppgått till närmare 2%. Den inhemska efterfrågan fick under året etl betydelsefullt bidrag från företa­gens investeringsaktivitet. Konsumentefterfrågan, vilken i början av året var oväntat hög, sjönk därefter successivt för att stiga svagt under andra halvåret. Vikande orderingång under vårmånaderna medverkade till atl industriproduktionen visade en nedåtgående trend efter den höga nivå som uppnåddes i första kvartalet. Det försvagade konjunkturiäget resulterade först i en förkortning av arbetstiden för atl därefter ge effekter i form av ökat antal arbetslösa. Vid årets slut hade arbetslöshetstalet ökat till drygt 4%. 1 varuutbytet med utlandet kunde en nedgång över året konstateras i takt med det försämrade internationella konjunkturläget.

Effekterna av höjda oljepriser och den restriktiva penningpolitiken bi­drog till den avtagande inhemska ekonomiska aktiviteten. Räntehöjningar företogs såväl i februari som i april. Främsl betingades dessa ålgärder av externa faktorer. Bytesbalansen, som för första gången sedan 1965 visat elt underskott 1979, försämrades snabbt och i en rad länder hade penning­politiken stramats åt genom räntehöjningar. Dessa faktorer bidrog lill att den tyska marken visade svaghetstecken. Som en följd av den restriktiva politiken avsaktade penningmängdens tillväxttakt, och den låg därefter på den nedre gränsen av del av centralbanken uppsatta intervallet om 5-8% mellan de fjärde kvartalen 1979 och 1980.

Ambitionen alt sänka inflationsnivån innebar alt expansiva ekonomiska åtgärder uteblev under 1980. Prisökningstakten avtog under året, till vilket sjunkande tillväxttakt i importpriser och den restriktiva penningpolitiken bidrog. Visserligen höjdes lönerna genomsnittligt med runt 7%, men den sjunkande efterfrågan medförde svårigheter att övervältra kostnaderna på försäljningsledet, varför företagens vinstmarginaler pressades. Prisök­ningstakten inom byggnadssektorn var däremot oförändrat hög. Under loppet av 1980 steg konsumentpriserna med ca 5% vilket innebar en ökning över årsgenomsnitten med drygt 5,5%.

Den privata efterfrågan var oväntat hög vid årets början, då köp tidigare-lades på bekostnad av sparandet. Detla föranleddes av det osäkra politiska världsläget samt därmed sammanhängande förväntningar om framtida prishöjningar. Som en reaktion härpå minskade under de följande måna­derna den privata efterfrågan. Det från årets milt försämrade arbetsmark­nadsläget och den därmed sammanhängande svaga ökningen i hushållens inkomster medförde en svag tillväxt i konsumenteflerfrågan under årets senare hälft. Sysselsättningsläget och den höga räntenivån bidrog till atl sparkvoten ökade något 1980 i förhållande till 1979.

Trots strävan att minska det slalliga budgetunderskottet från 3,0% 1979 lill 2,59 av BNP 1980 ökade de statliga utgifterna främst under årets tidigare hälft mer än vad som förutselts, vilket orsakades av löne- och prisökningar. De offentliga utgifterna steg därmed i något snabbare takt än 1979, medan de offentliga inkomsterna steg något långsammare än under

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             37

fjolåret. Faktorer som påverkade inkomstsidan var effekter av tidigare beslutade skattelättnader saml det under året försämrade konjunkturiäget.

Ökningen i investeringsaktiviteten avtog under 1980. Från den höga investeringsvolymen 1979 avsaktade tillväxten i investeringsverksamheten successivt under 1980 i takt med försämringen i de ekonomiska utsikterna. De fasta investeringarna torde ha ökat med drygt 3%. Ett betydelsefullt mål för investeringarna var att rationalisera i produklivitetshöjande syfte och, om än i mindre grad, alt substituera för importerad energi. Prishöj­ningar och höga räntekostnader medförde att byggnadsinvesteringarna realt sjönk under första halvåret, men räknat över årsgenomsnitten torde dessa investeringar ha ökat med 3 %.

Den under 1979 stora lageruppbyggnaden fortsattes av företagen vid början av året, vilket resulterade i att kvoten mellan lager och försäljning nådde samma höga nivå som under högkonjunkturen 1969-1970. En ned­gång i invesleringarna noterades under årets senare hälft. För året i helhet har lagerinvesleringarna därmed givit ett negativt tillskott lill den totala efterfrågan i ekonomin.

Den reala utrikesbalansen förbättrades under året. Visserligen avsak­tade både importen och exporten, men importen ökade volymmässigt långsammare än exporten till följd av den svagare inhemska efterfrågan. För införseln noterades en ökning om 5% medan exporten växte med 6%. Förbättringen i den reala externa balansen uppvägdes dock mer än väl av försämrade terms of trade, vilket resulterade i ett minskat överskott i handelsbalansen. Till förändringen i handelsbalansen uppskattas högre oljekostnader ha givit ett negativt bidrag med 25 miljarder mark. Bytesba­lansens saldo försämrades kraftigt 1980 till närmare 27 miljarder mark.

Den dämpning av den ekonomiska aktiviteten som började 1979 förutses fortsätta in i 1981. Vissa finanspolitiska beslut har redan fattats, vilka är avsedda att stödja den privata efterfrågan. I fråga om inriktningen pä penningpolitiken föreligger svårigheter i att förutsäga utvecklingen. Å ena sidan talar den fortsatta inhemska konjunkturutvecklingen för en mindre restriktivitet i fråga om penningpolitiken. Vidare förutses ytterligare fram­steg komma alt uppnås vad gäller att dämpa konsumentprisernas öknings­takt. Därmed borde räntenivån kunna sänkas. A andra sidan är ett högt diskonto i förhållande till räntenivån i andra länder en förutsättning för att den kapitalimport inträffar, vilken anses vara nödvändig för att finansiera bytesbalansunderskottet. En sådan kapitalimport har också funktionen att stödja växelkursen vilken under 1980 visat svaghetstecken. Då bytesbalan­sens underskott kan bedömas komma att minska under 1981, skulle förut­sättningar för en något mindre restriktiv penningpolitik föreligga. Ränteut­vecklingen i Förenta Staterna kan dock i detla sammanhang utgöra en begränsande faktor.

Från den 1 januari 1981 trädde skattesänkningar om ca 8 miljarder mark för hushållen i kraft. Dessa åtgärders expansiva effekt kommer dock delvis

 

Prop. 1980/81:100                                                                        38

att motverkas av aviserade höjningar av indirekta skatter och socialförsäk­ringsavgifter. Med anledning av den konjunklurella försvagningen i den tyska ekonomin torde målet att inte låta budgetunderskottet stiga under 1981 knappast kunna uppnås. Den offentliga konsumtionen förutses växa i i något lägre takt än 1980, varvid transfereringar och subventioner förutses ge etl ökat efterfrågetillskott till den inhemska efterfrågan. Offentliga in­vesteringar kommer däremot att minska starkt lill följd av den restriktiva utgiftspolitiken.

Det är troligt att lönerna stiger mindre snabbt 1981 än 1980. Dels väntas konsumentpriserna öka långsammare och dels har företagens vinslsilua-tion försämrats. Dessulom förutses en uppgång i arbetslösheten äga rum. Löneökningarna kan beräknas komma att ligga i storleksordningen 5%. Skattesänkningarna från årets böljan kommer atl bidra lill en positiv utveckling av den disponibla inkomsten. Denna antas växa realt med drygt 1 %. Under antagandet om en oförändrad sparkvot skulle den privata konsumtionen öka med 1 %.

Del är troligt atl investeringsverksamheten stagnerar under 1981, då kapacitetsutnyttjandet kan förutses fortsätta att sjunka. En ytterligare faktor är att förelagens vinstmarginaler antas komma atl fortsätta att minska från 1979 års gynnsamma nivå. Under dessa förutsättningar ter sig en real minskning om 2—3% sannolika för privata investeringar exkl. bostadsbyggandet för 1981. Det kan förmodas att rationaliseringsinveste­ringar kommer atl vara betydelsefulla även under 1981. Den under 1980 nedåtgående trenden för byggnadsinvesteringar förutses fortsätta in i bör­jan av 1981. Under den senare delen av året väntas en vändpunkt inträffa, då minskad prisökningstakl inom byggnadssektorn såväl som lägre ränte­nivå kan komma att leda lill en ökad efterfrågan. En real nedgång om 3% i årsgenomsnitt räknat kan förmodas inträffa för byggnadsinvesteringarna.

Lageranpassningen till en lägre efterfrågan förutses fortgå under 1981, varför ett fortsatt negativt tillskott till efterfrågan från denna sida förutses. Specielll markant är detta under första halvåret.

Den svaga inhemska efterfrågan i böljan av året innebär att importut­vecklingen stagnerar fram tills den inhemska ekonomiska aktiviteten åter vänder uppåt. Någon större tillväxt i importen är dock ej alt vänta, varför den lotala reala importen troligen understiger resultatet för 1980. Vad gäller exporten kan denna antas sjunka i takt med den avtagande konjunk­turutvecklingen i avnämarländerna. En uppgång för samtliga dessa fakto­rer förutses inträffa under sommarmånaderna. Totall skulle den reala exporten 1981 dock understiga utvecklingen 1980. Den reala utrikessidan antas komma att ge ett tillskott till tillväxten i totalproduktionen. Den nominella externa balansen väntas förbättras. Trots ett fortsalt neltout-flöde på tjänstesaldot kan bytesbalansens underskott krafligl komma alt minska.

Sammantaget antas den ekonomiska aktiviteten endast växa marginellt

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             39

1981. Den totala efterfrågan förmodas sjunka under den tidigare delen av året och därefter åter vända uppåt. Sysselsättningen kan komma att mins­ka över året. Fortsatta framsteg vad gäller konsumentprisernas öknings­takt antas kunna uppnås.

Frankrike

Den ekonomiska aktiviteten i Frankrike försvagades under 1980. Den gynnsamma utvecklingen vid årets början dämpades efterhand och stag­nerade under andra halvåret. Trots detta och trots den restriktiva ekono­miska politiken låg prisökningstakten kvar på en hög nivå.

Den höga efterfrågan från hushållen under senare hälften av 1979 vid­makthölls under årets första månader med hjälp av en neddragen sparkvot. Mot bakgrund av den höga prisökningstakten och strängare kreditvillkor dämpades den privata efterfrågan successivt och för året i sin helhet noterades en ökning om drygt 2%.

Vad gäller industriinvesteringarna passerades den högsta nivån redan i böljan av året, men därefter upprätthölls en hög volym med en avmattning under årets senare hälft. Företagens goda finansiella situation var en bidragande faktor till denna utveckling. Privata investeringar exkl. bo­stadsbyggandet ökade därmed med drygt 3% 1980. Också de offentliga investeringarna uppvisade en gynnsam nivå. Expansionen inom den stat­liga industrisektorn möjliggjorde en uppgång om 4,5% under 1980. Inom bostadssektorn har vikande efterfrågan och läget på kreditmarknaden gjort sig gällande med resullal att bostadsbyggandet ökade med mindre än 1 %. Sammantaget innebar detla en ökning av de totala fasta investeringarna om ca 3%.

De fortsatta höga lagerinvesteringarna i början av året, vilka orsakades av den livliga efterfrågan, saktade successivt av allt eftersom de ekonomis­ka utsikterna försämrades. Bidraget till BNP-ökningen från denna sida blev därmed svagt negativt 1980.

Också utrikeshandeln fick en neddragande effekt på totalproduktionen. Särskilt gäller detta den tidigare delen av året då den höga inhemska efterfrågan ledde till en hög import volym. Denna ökade med närmare 6% 1980. Exporten utvecklade sig däremot i endast långsam takt, eller med närmare 2,5%. Troligt är alt det franska näringslivets konkurrenskraft försvagades såväl på den externa som den inhemska marknaden. Delta i kombination med de högre oljepriserna innebar att såväl handelsbalans som bytesbalans uppvisade etl kraftigt ökat nominellt underskott 1980.

En viss åtdragning av den under de se senaste åren restriktiva ekonomis­ka politiken förelogs under 1980. Således höjdes socialförsäkringsavgiften vid ingången av 1980, vilkel endast delvis motverkades av transfereringar till hushållen i juli och vid årets slut. Förhöjd räntenivå och strängare regler för bankernas utlåningsvolym har inneburit en skärpning av pen­ningpolitiken. Trots prioriteringen av inflationsbekämpning har inga bety-

 

Prop. 1980/81:100                                                                        40

dande framsteg kunna uppnås. För konsumentpriserna registrerades en ökning 1980 om runt 14%, där en viss avsaklning gjorde sig gällande i slutet av året. Importprisstegringar för råvaror och industrivaror medver­kade till den ihållande inflationstakten, men också inhemska faktorer har verkat prisdrivande. Således har prishöjningar på offentliga tjänster företa­gits och priskontrollen på privata tjänster och vinstmarginaler avvecklats.

Mot bakgrund av den höga inflationstakten samt företagens goda finan­siella situation har lönerna ökat mer än vad som var fallet under 1979. Samtidigt har arbetsmarknadsläget försämrats. Utan de arbetsmarknads­politiska åtgärder som vidtagils under året skulle arbetslöshetstalet ha överstigit de vid utgången av året registrerade knappa 7%.

Inför utsikterna om en ytterligare avmattning i den franska ekonomin 1981 har regeringen aviserat vissa konjunklurstimulerande åtgärder. Hu­vudpunkten ligger vid befrämjandet av privata investeringar, medan de statliga investeringarnas betydelse avses minskas. Ett generellt investe-ringsbefrämjande program, som sträcker sig över fem år, har fasUagts såväl som speciella stimulanser till exportindustrin och byggnadssektorn. Hushållens efterfrågan ges också etl visst stöd i form av sänkta socialför­säkringsavgifter från februari. Dessa stimulansåtgärder motverkas dock av utgiftsnedskärningar som vidtagits i budgeten för 1981. Ambitionen är att nedbringa budgetunderskottets storlek till motsvarande 1 % av BNP. Sam-mantagel kan den finanspolitiska inriktningen bedömas vara lätt restriktiv. Den lägre tillväxttakt som förutses för penningmängden och den därmed sammanhängande begränsningen av bankernas utlåningsvolym innebär alt penningpolitiken skärps ylleriigare.

Avmattningen i den franska ekonomin kan förutses fortsätta in i 1981 vilket dock antas vändas till en ökad ekonomisk aktivitet under årets senare hälft. De reala disponibla inkomsterna kan komma att utvecklas i en något högre takt än 1980. Mot bakgrund av utsikterna om en avlagande inflationstakt och ett försämrat sysselsättningsläge kan lönerna förmodas öka i en något lägre takt än 1980. Sänkta sociala avgifter och antagande om en oförändrad sparkvot skulle innebära att den privata konsumtionen kan öka med närmare 1,5%.

En försvagad utveckling kan förutses för investeringsverksamheten. Den avsaktande efterfrågan kan bedömas överskugga impulserna från de invesleringsbefrämjande åtgärderna. Därmed ter sig en svagt positiv ut­veckling för reala privata investeringarna som trolig. Tillväxten i den offentliga investeringsverksamheten har förutsetts närmare halveras jäm­fört med föregående år. Trots det statliga stödet till byggnadssektorn torde en minskad efterfrågan från den privata sektorn medföra en nedgång i investeringsverksamheten. De totala fasta investeringarna skulle därmed kunna uppvisa en svag real ökning 1981.

Från lagersidan kan en neddragande effekt förutses för 1981. Överlag bedöms lagerhållningen vara för stor i förhållande lill efterfrågan. Med

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             41

hänsyn lagen lill företagens relativt goda finansiella situation torde dock den negativa effekten på totalproduktionen bli begränsad.

Bidraget till den totala efterfrågan från utrikeshandelssidan kan bedömas bli svagt positivt för året i sin helhet. Med en svagare inhemsk efterfrågan i böljan av året kan en slagnation av importen inträda. För exporten för­utses att efterfrågebortfallet från industriländerna delvis kompenseras av ökad export till OPEC-länderna.

Totalproduktionen kan bedömas sjunka till 1 % för året i sin helhet med en starkare utveckling under andra halvåret. Det fortsatta förloppet vad gäller konsumentprisernas ökningtakt är en viktig faktor. Om en lägre prisökningstakl inte kan uppnås får detta, i kombination med den betydel­se en stark franckurs ges, negativa effekter på den franska konkurrenskraf­ten.

Storbritannien

I inget av den industrialiserade världens länder har den nuvarande lågkonjunkturen tagit sig lika drastiska uttryck som i Storbritannien. Samt­liga konjunkturindikatorer av belydelse pekar nedåt, med undanlag av arbetslösheten som stiger till nya eflerkrigsrekord. Inflationstakten torde komma att bromsas in — något annat vore anmärkningsvärt med hänsyn till det fallande kapacitetsutnyttjandet — men kommer även under gynn­samma antaganden atl ligga kvar kring OECD:s genomsnitt.

Denna negativa utveckling förklaras inte endast av den allmänna ned­gången i den internationella ekonomiska aktiviteten, en utveckling som ju drabbar flertalet länder. Därutöver har utvecklingen i hög grad påverkats av inhemska faktorer och av den politik som den konservativa regeringen utformat för att på lång sikt förbättra den brittiska ekonomins funktions­sätt. Denna politik utformades mot bakgrund av att den brittiska ekonomin försvagats successivt under en följd av år. Den senaste labourregeringens försök att bringa pris- och löneutvecklingen under kontroll genom olika former av inkomstpolitik hade misslyckats och den brittiska konkurrens­kraften hade försämrats alltmer. Den nya regeringen utgick ifrån alt de viktigaste orsakerna till Storbritanniens problem stod att finna i fackför­eningarnas styrka i löneförhandlingarna, den ökande andelen av BNP som gick vid sidan om marknadsmekanismen och, mera allmänt, att den offent­liga sektorns tillväxt verkade förlamande på ekonomins utbudssida. Högs­ta prioritet gavs därför åt att bryta denna utveckling. Huvudinstrumentet härför blev en monetaristiskl utformad penningpolitik, där successivt allt lägre mål för penningmängdens tillväxt tänktes ge information till företag, hushåll, m.fl. om vilken tillväxt i nominella termer som myndigheterna avsåg alt tolerera. Den offentliga sektorns andel av BNP skulle successivt krympas och den konsoliderade offentliga sektorns underskott skulle redu­ceras genom en stram finanspolitik. Genom avnationaliseringar och över­huvud mindre ingrepp från statens sida i marknadens funktionssätt, skulle

 

Prop. 1980/81:100                                                                        42

utbudssidan i ekonomin effektiviseras. Denna nya politik har genom sin anknytning till den monetaristiska skolan och därmed sitt avståndstagande från mer traditionell keynesiansk ekonomisk politik, sin enkla målstruklur, saml den emfas med vilken inflationsbekämpningen framhävts, väckt bety­dande internationell uppmärksamhet. Politiken har hitills tillämpats endast under drygt 1 Ij år. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser belräf­fande politikens resultat i ett längre perspektiv. Emellertid har redan nu myndigheternas förmåga atl verkligen kontrollera politikens viktigaste in­strument - tillväxten i penningmängden - kommit atl ifrågasättas i och med att det målsatia intervallet 7-11% årlig tillväxt i M3 kraftigt överskri­dits under 1980. Dessutom har målet för den offentliga sektorns underskott likaså överskridils. Samtidigt som delta utfall lett till etl ifrågasättande av möjligheten alt basera politiken på endast de två nämnda målen, har mera fundamentala invändningar rests mot politikens utformning. Dennas inrikt­ning på en stram penningpolitik har tillsammans med de ökade oljeinkom-stema och de psykologiska effekterna av den mera marknadsorienterade politiken, lett till en kraftig uppvärdering av del engelska pundet. Då reallönerna samtidigt under tre år i rad ökat med 5-6% mer än inflationen, och kapaciletsutnyttjandet sjunkit med åtföljande höjning av kostnaden per producerad enhet, har företagens redan otillräckliga vinstnivå sänkts ytterligare. Följden av detla är i sin tur alt arbetslösheten f n. stiger snabbi och alt produktiv industriell kapacitet slås ut. Del är en öppen fråga om del, när väl inflationsförväntningarna skurits ned genom den strama politi­ken, kommer att finnas tillräckligt med industriell kapacitet kvar för alt möjliggöra en icke-inflalionistisk ökning av efterfrågan och därmed minsk­ning av arbetslösheten.

Produktionsutvecklingen under 1980 har karakteriserats av ett snabbi fall fr. p.m. andra kvartalet. I augusti hade industriproduktionen sjunkit 10% under 1979 års nivå och därmed fallit till 1968 års produktionsnivå. Alla efterfrågefaklorer utom den offentliga efterfrågan bidrog lill detta fall. Samtidigt bromsades inflationen in påtagligt under tredje kvartalet. Den privata konsumtionen har under första hälften av 1980 fortsatt att expande­ra i samma snabba takt som under 1978 och 1979, men vändes i en markerad nedgång under andra halvåret. Den måttfulla men stadiga expan­sionen i näringslivsinvesteringarna som pågått alltsedan 1976 bröts likaså under loppet av 1980. Nedgången i lotala efterfrågan förstärktes av en stark lagerneddragning. Den finanspolitiska åtstramningen har främsl satt sina spår i de offentliga investeringarna; konsumtionen i den offentliga sektorn torde ha förblivit i stort sett oförändrad. Till följd av den abrupt sjunkande efterfrågan minskades importen, och i kombination med den förbättring av terms of trade som förklaras av de senaste oljeprishöjningar­na, svängde bytesbalansen om från elt underskott på nära 4 miljarder dollar 1979 till etl överskott på drygt 3 miljarder dollar 1980.

Tillgängliga konjunklurdala tyder på att även 1981 kommer att känne-

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             43

tecknas av en myckel svag aktivitetsnivå. Företagens förväntningar om kapacitetsutnyttjande har sjunkit påtagligt under loppet av hösten 1980 och investeringsplanerna har dragits ned. Under 1981 torde de ackumulerade effekterna av nedgången i den brittiska ekonomins relativa konkurrens­kraft med ca 40% under de två senaste åren slå ut i kraftiga föriuster av marknadsandelar såväl för exporten som på hemmamarknaden. Löneök­ningstakten torde komma att bromsas in till mellan 10 och 15%, i synner­het i den konkurrensulsalta sektorn. Samtidigt synes konjunkturnedgån­gen, den restriktiva ekonomiska politiken samt sjunkande importpriser (i pund räknat) bidra till en dämpning av inflationen som är starkare än nedgången i löneökningslakten. Följden torde därför bli att man även under 1981 torde få bevittna marginellt stigande reallöner. Efter hänsyn lill skalteautomatikens effekter torde hushållens reala disponibla inkomster dock komma att sjunka med 1-2%. Under antagande av en bibehållen hög sparkvot. är en nedgång i den privata konsumtionen med 1-2% sannolik. De fasta invesleringarna påverkas å ena sidan av den restriktiva finanspoli­tiken, som medför en markerad neddragning av de offentliga investeringar­na. Näringslivets investeringar åter kommer att dras ned till följd av del låga kapacitetsutnytljandet, de sjunkande vinsterna och den försvagade konkurrenskraften. Lagerinvesteringarna torde ge ett mindre positivt bi­drag till tillväxten. Utrikeshandeln kommer att minska såväl på import-som exportsidan. Totalt sett väntas en minskning av BNP 1981 i samma storieksordning som under 1980, dvs. med drygt 2%.

Denna utveckling av den totala efterfrågan i ekonomin kommer atl medföra en fortsatt ökning av antalet arbetslösa. Deras antal torde under 1981 komma översfiga 10% av arbetskraften, motsvarande 2,5 miljoner -en nivå som inte uppnåtts på 40 år.

Danmark

Del internationella konjunkturförloppet var genom 1979 och in på 1980 gynnsamt för den danska exportindustrin. Dessutom har den danska kon­kurrenskraften stärkts dels efter devalveringarna 1979 och efter justering­arna inom det europeiska monetära systemet (EMS) med 8 ä 9% i effektiva termer, dels som en följd av den strama ekonomiska politiken. Indu­striexporten beräknas ha ökat med ca 8% 1980, exporten totall sett något mindre.

Den inhemska efterfrågan har såväl 1979 som 1980 dämpats till följd av vikande disponibla realinkomster. Denna minskning har sin grund dels i det gradvis försämrade bytesförhållandet, ca 15% för 1979 och 1980, dels i de ekonomisk-politiska ingreppen. Hushållsseklorns reaktion tog sig först uttryck i färre bilinköp och lägre energiförbrukning. Under loppet av 1980 träffades allt fler varugrupper. Nedgången i den privata konsumtionen beräknas till mellan 3 och 4% 1980 eller i stort sett i takt med den reala disponibla inkomsten. Konsumentpriserna har drivits upp av externa im-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 44

pulser, främst oljepriset, och höjda avgifter till ca 11 % under loppet av året.

Nedgången i bostadssektorns investeringar som 1979 var 4%, blev myc­ket markerad under 1980. Minskningen på drygt 20% förklaras bl. a. av de skärpta kreditvillkoren och av hushållens avtagande efterfrågan. Företa-, gens investeringsaktivitet blev allt lägre under loppet av 1980. Nedgångs-trenden från 1979 blev ännu tydligare. Vikande efterfrågan såväl utom­lands som i Danmark saml ett kärvt kreditläge medför sannolikt en överiag försiktigare attityd till investeringar. Till detta skall läggas den osäkerhet som är förknippad med avtalsuppgörelsen för 1981. Det är tveksamt om de redan beslutade investeringsstimulanserna räcker som motvikt. Nedskär­ningarna i budgeten är riktade särskilt mot investeringssidan, där en minskning på ca 17% torde ha inträffat för offentliga investeringar.

Den offentliga konsumtionen, främst den kommunala beräknas ha ökat med bortåt 4% 1980. Della var bara något mindre än 1979 men ökningstak­ten mattades under året. Den inhemska efterfrågan visade en vikande trend genom 1980 och ser ut all ha minskat med 4% från 1979. Lagerni­våerna torde mot slutet av 1980 ha anpassats nedåt, såväl i råvaru- som färdigvaruledet. Bruttonationalprodukten beräknas ha fallit ca 1 % från 1979 till 1980, men nedgångslakten under loppet av 1980 var uppemot 4%. Den privata sektorns aktivitet föll ännu snabbare, trots de insatser om sammantaget 5,5 miljarder danska kr. för alt främja näringslivet och sys­selsättningen i denna sektor vilka beslöts om i maj 1980. Den sjunkande aktiviteten speglas i en minskad sysselsättning. 1 genomsnitt 175000 perso­ner eller ca 7% av arbetsstyrkan saknade arbete 1980, en ökning från 5,5% 1979.

Den sviktande ekonomiska aktiviteten syns i importsiffrorna för 1980. Från första kvartalets relativt höga nivå — en följd bl. a. av lagerpåfyllna-den på energisidan — sjönk importen, först och mest markant vad gäller bilar. Trots en försämring av bytesförhållandet, kunde därmed en svag förbättring noteras i handelsbalansen. Men stigande räntekostnader, en följd av såväl fler utländska lån som högre räntenivåer utomlands samt transfereringar drog ned bytesbalanssaldot. Underskottet i bytesbalansen beräknas ha uppgått lill 14 ä 15 miljarder danska kr., vilkel motsvarar ca 4% av BNP.

Vid ingången till 1981 beräknas den samlade produktionen sålunda ligga på en klart lägre nivå än ett år tidigare. Bedömningen för 1981 påverkas dels av del svaga internationella läget och de osäkerhetsfaktorer som är knutna till utvecklingen i industriländerna, dels av ovissheten om hur hushållen och företagen i Danmark kommer att bete sig innan de nya avtalen blir klara. Hushållens och företagens sparande och investeringar är sålunda viktiga komponenter liksom den fortsatta utvecklingen av konkur­renskraften. Via den s.k. dyrtidsregleringen väntas lönenivån sfiga med 5% under 1981. Med tanke på alt löneglidningen under senare år blivit en

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             45

allt tyngre bit i lönekostnaderna, kan lönekostnadsnivån komma atl öka med åtminstone 10% under loppet av innevarande år.

Utfallet av de pågående löneförhandlingarna blir därmed avgörande för konkurrensförmågan. Den internationella prisstegringslakten antas avta under loppet av 1981. De utifrån kommande prisimpulserna väger tungt i Danmarks konsumentprisindex. Vid en lönekostnadsökning på ca 10% bör därför priserna i konsumentledet stiga långsammare än 1980, eller med 9,5 ä 10%.

Den press på realinkomsterna, vilken har varit kännbar under de senaste 18 månaderna, kan lätta om bytesförhållandet som förutsett stabiliseras. Vad gäller hushållens disponibla realinkomster höjs skatteuttaget 1981 samtidigt som dyrtidsportionerna börjar falla ul. Detta kan gynna både den privata konsumtionen och efterfrågan på bosläder så alt utvecklingen gradvis vänder uppåt. Byggaktiviteten bör även påverkas av de redan beslutade investeringsslimulanserna. Diskontosänkningarna, med två pro­centenheter till 11 % under hösten 1980, gör krediterna billigare. Dessutom har del blivit lättare atl låna lill t. ex. förbättringar av bostäder. Med den nu förda ekonomiska politiken står till buds för penningpolitiken främst att kontrollera den inhemska likviditetstillväxlen. Delta innebär också all del relativt höga ränteläget blir bestående 1981. Kommunernas expansionstakt torde avta, lill 2% 1981. Den offentliga sektorns konsumtion antas öka med ca 1 % 1981. Investeringarna fortsätter enligl planerna att sjunka 1981 om än inle så markant som de två föregående åren. Konjunkturpoliliken kommer ändå atl i motsats till i fjol stimulera efterfrågan.

Den svaga inhemska aktiviteten förutses bestå in på 1981. Industriexpor-len torde finna god avsättning också 1981 även om ökningstakten väntas bli bara hälften av fjolårets. Detsamma verkar sannolikt för den samlade exporten.

Den privata konsumtionens utveckling är avhängig av förloppet i de disponibla realinkomsterna och sparbenägenhelen. Etl argument för en sänkt sparkvot är att det finns ett uppdämt köpbehov. Över året ökar sannolikt hushållens inköp medan nivån i genomsnitt torde bli oförändrad jämfört med 1980. Vad gäller bostadsbyggandet dröjer del antagligen bort­åt ett halvår innan investeringarna vänder. Därför väntas för 1981 som helhet en nedgång, om dock bara hälften så kraftig som 1980, eller bortåt 10%. Inom näringslivet antas den nedåtgående trenden i investeringsaktiv­iteten bestå åtminstone under årets första del med tanke på osäkerhetsmo­menten internationellt och vad gäller lönekostnaderna.

Den samlade efterfrågan väntas öka med t/2 ä 1 % mellan åren. Samti­digt torde lagren börja fyllas på igen. Efterfrågeökningen beräknas vara väl hävdad fram emot sista kvartalet, takten mellan fjärde kvartalet 1980 och samma lidpunkt 1981 väntas bli ca 4%. Den totala produktionen kommer troligen att stagnera eller möjligen öka något mellan 1980 och 1981 men en acceleration förutses för innevarande års senare del. Den tilltagande eko-

 

Prop. 1980/81:100                                                                        46

nomiska aktiviteten torde inle räcka för att absorbera tillströmningen till arbetsmarknaden. Arbetslösheten skulle därmed förbli kring 200000, dvs. på samma nivå som vid årsskiftet 1980/1981, eller ca 8% av arbetsstyrkan. Importminskningen verkar plana ut i början av 1981. Återhämtningen förutses dock bli långsam. Nivån har emellertid pressats nedåt under ca ett och ett halvt år, varför en reaktion kan komma. Med de ovan angivna förutsättningarna torde bytesförhållandet inte ytterligare försämras 1981. Men underskottet i handelsbalansen väntas ändå stiga något. Exporten antas få allt svårare att finna avsättning samtidigt som importen böljar tillta mot årets slut. Dessutom fortsätter servicebalansen alt försämras. Därför väntas inle, trots att bytesbalansunderskottel vid årsskiftet 1980/1981 visa­de en markant lägre årstakt, någon egentlig förbättring i bytesbalanssitua-lionen för helåret 1980.

Finland

Efterfrägeinriktningen utomlands var i fjol liksom 1979 gynnsam för den finska exportindustrin. Exporten av skogsprodukter ökade särskilt starkt under första halvåret 1980. Dessutom steg utförseln av melallprodukler som en följd av tilläggsleveranserna till Sovjetunionen. Exporten beräknas totall ha ökat med drygt 8%, samma takt som 1979 och snabbare än marknadstillväxten i OECD-området. Den vikande efterfrågan och ökande konkurrensen utomlands speglades emellertid i en mot slutet av fjolåret dämpad utveckling.

Exporten har i hög grad legal bakom expansionen i den finska ekonomin frän slutet av 1978. Men allt fler av efterfrågekomponenterna gav efterhand tillväxtimpulser. Investeringsverksamheten började tillta ungefär ett är efter det atl produktionen hade bötjat accelerera. Den starka tillväxten från halvårsskiftet 1979 reflekterar en generelll förbättrad lönsamhet, etl något lättare finansieringsläge samt flera tunga skogsprojekt. Vidare steg lagerinvesteringarna mer än vad produktionstillväxten borde ha lett till. Under loppet av 1980 började s. k. flaskhalsar atl göra sig gällande. Kapa-citetslaket var i stort sett nått inom ett flertal branscher. Till detla kom en allt mer kännbar brist på yrkeskunnig arbetskraft. Trots alt kreditpolitiken gradvis har stramats åt utgjorde finansieringen inte något problem efter­som begränsningarna främst var riktade mot konsumtions- och bostadskre-dilerna. Invesleringarna steg totalt med drygt 7% 1980, inom den privata industrin med ytterligare någon procentenhet. Industriproduktionen ökade med 10,5% 1979. Detla var mer än under de fem närmast föregående åren sammantaget. Men för vissa branscher, t. ex. trä- och pappersindustrin låg nivån ända bara marginellt över rekordnivån från 1974. Under 1980 stördes industriproduktionen av strejker men ökningslakten för året som helhet beräknas ändå till ca 7%.

Verksamheten inom den offentliga sektorn har gradvis dämpats under de senaste åren efter hand som reformerna har fullföljts inom vissa områden

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                              47

som t. ex. grundskolan och folkhälsoarbetet. 1 volymtermer steg den of­fentliga sektorns samlade verksamhet med 3% 1979. Beräkningarna för 1980 pekar mot ungefär samma takt. Bruttonationalprodukten, som 1979 tilltog med över 7%, torde 1980 ha ökat med ca 6%. Sysselsättningsläget fortsatte därmed att förbättras. Fler kunde sysselsättas trots ett väsentligt ökat utbud. Dessutom minskade antalet personer med förkortad arbets­vecka. På försommaren 1980 understeg antalet arbetslösa för första gången på tre år 100000. Andelen arbetslösa sjönk till ca 4,5% 1980 från över 6% året dessförinnan.

Kostnads- och prisökningarna började accelerera mot slutet av 1979. Såväl utländska som inhemska prisimpulser medverkade härtill. Å andra sidan dämpades kostnadstrycket av produktivitetsökningen. Den genom­snittliga prisökningstakten i konsumentledet steg från 7,5% 1979 till ca 14% 1980, och årsnivån för 1980 beräknas ha överstigit 1979 års med ca 11%.

Den starka tillväxten i produktionen 1979 och 1980 förstärkte utveck­lingen av samhällets disponibla inkomster trots atl bytesförhållandet sam­tidigt försämrades med ca 8%. Hushållens konsumtion, som 1979 steg med 5%, riktades till en början mot varaktiga konsumtionsvaror. Det torde ha funnits ett uppdämt köpbehov från 1977/1978 som, tillsammans med den förbättrade realinkomstutvecklingen 1979/1980 och det ljusare sysselsätt­ningsläget, banade väg för en konsumUonsökning på 4 å 5% 1980. Den tilltagande inflationstakten och konflikterna på arbetsmarknaden kan ha dämpat takten något. De finanspolitiska effekterna av ändringarna i de inkomst- och avgiftsgrundande beloppen stimulerade den ekonomiska ak­tiviteten under 1979.

Den ökande konsumtionsefterfrågan och den allt starkare investerings­aktiviteten gav från 1979 utslag i kraftiga importökningar. En allt större del av efterfrågan fick tillgodoses med import, efter hand som den inhemska industrin närmade sig fullt kapacitetsutnyttjande. Importökningen uppgick totall till ca 16% 1979, i Qoi lill mellan 12 och 13%. Bytesbalansen försvagades under 1979, dels på grund av att importpriserna steg, främsl oljepriserna, dels på grund av atl importvolymen accelererade. Bytesför­hållandet försämrades 1979 och en ytterligare förringning om 5% förutses ha inträffat 1980. Från ett överskott 1978 om drygt 2,5 miljarder mark har bytesbalansen försvagats via ett underskott om inle fullt 1 miljard mark 1979 till elt underskott mellan 6 och 7 miljarder mark 1980, motsvarande ca 3,5% av BNP.

Tillväxtförulsättningarna ser gynnsamma ut åtminstone under inledning­en av 1981. De inhemska faktorerna torde alltmer ta över som lillväxlmo-tor. Så förutses en fortsalt invesleringsuppgång 1981 med den privata industrin som tongivande. Den avmattning, som förutskickas i enkäter bland industriföretagen, antas inle inträda förrän mot slutet av 1981. Fr.o.m. juni 1980 uttas exportdepositioner för skogsinduslriprodukter.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 48

fr.o.m. oktober 1980 konjunkturdepositioner från övriga företag. Vidare har vissa offenfliga investeringar skjutils framåt i tiden. Hösten 1981 be­räknas ett belopp motsvarande ca 1 % av BNP ha samlats in. Men dessa åtgärder väntas ändå inte nämnvärt utjämna invesleringsförloppel. Företa­gen har samtidigt rika möjligheler till avskrivningar samt ett relalivi gott och via diskonlosänkningen i december 1980 ett något mindre kostsamt finansieringsläge. Industriproduktionen antas öka med 3 ä 4%, eller som i medeltal för 1970-talet. Skogsindustrin, som både 1979 och 1980 noterade betydande exportframgångar kan vänta ett omslag 1981. Produktionen inom denna sektor förutses avta med 1 å 2%. Efterfrågan på virke torde härröra främst från den expansiva bosladsbyggnationen i Finland. För att dämpa överhettningen utgår en invesleringsskatt på icke prioriterade byg­gen från november 1980 t.o. m. oktober i år. Verkstadsindustrin ser ut alt bli fortsalt expansiv 1981. Här samverkar etl fortfarande gott exportorder-läge med en livlig inhemsk investeringsefterfrågan till en ökningstakt om ca 5% 1981.

Den offentliga verksamheten är budgeterad att öka i ungefär samma takt som 1980, eller med 2 ä 3%. För totalproduktionen avlar ökningstakten 1981 till en BNP-tillväxl i intervallet 2 a 3%. Sysselsättningsläget kan möjligen förbättras ylterligare något 1981 då effekterna av tidigare insatta arbelsmarknadspolitiska åtgärder bidrar.

De beslutade skattelättnaderna för 1981 innebär atl inkomsterna späs på med 3 ä 4%. Den privata konsumtionen förutses ändå inte bli fullt lika livlig som 1980. Då bars konsumtionen upp av en god tillväxt i de disponib­la realinkomsterna, ett minskat sparande och ett förbättrat arbetsmark­nadsläge. Dessa förhållanden förutses visseriigen gälla också 1981 men det tidigare uppdämda köpbehovel antas vara tillfredsställt. Utgången av den kommande lönerörelsen och inflationen påverkar köplusten. Trenden för importpriserna år vikande men indirekta skaller och avgifter höjer konsu­mentpriserna. Sammanlaget bör ökningen i konsumentprisindex under­stiga den för 1980 och öka med 8 å 9% under året.

Den höga tillväxttakten i ekonomin har fört med sig förväntningar hos arbetstagarna om en god inkomstutveckling. Löneglidningen har varit stark 1979 och 1980. Utan nya arbetsmarknadsuppgörelser och utan löne­glidning beräknas lönekostnaderna öka med 3 ä 4% 1981, som en följd av överhänget från 1980. Det finns en risk för att avtalen medför nominella löneökningar som sätter markanta spår i kostnader, priser och konkurrens­kraft.

Den vikande efterfrågan och skärpta konkurrensen utomlands väntas dra ned exportlillväxten till ca 2% 1981. Den egenfliga tillväxten faller på årets första del. Utförseln till de västliga industriländerna avtar sannolikt, vilkel bör följa på den förväntade reduktionen inom skogssektorns export. Skogsindustrin kommer troligen att möta hård konkurrens från de nord­amerikanska producenterna. Viss kompensation för exporten kommer dock via de kontrakterade leveranserna till Sovjetunionen.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                             49

Med de prognoser som finns för BNP-utvecklingen resp. för de olika efterfrågekomponenterna, anmäler sig en jämfört med 1979 och 1980 blyg­sam importökning 1981. Importpriserna förutses öka klart långsammare än 1980 varför bytesförhållandet kan förbättras något. Ändå väntas inte någon reducering i bytesbalansens underskott. Posten övriga transaktioner, vil­ken bl. a. rymmer ränteutbetalningar på utländska lån beräknas ge ett ökat negaiivt saldo.

Norge

Genom devalveringen 1978 och pris- och inkomstsloppet t.o.m. 1979 stärktes industrins konkurrenskraft. Efterfrågan, särskilt den privata kon­sumtionen hölls nere via en stram kredilpolilik. Till delta kom en för norsk industri gynnsam efterfrågan på de viktiga exportmarknaderna. Oljepris­höjningarna, ca 130% från slutet av 1978 lill halvårsskiftet 1980 och pro­duktionsökningen vid olje- och gasfällen var ylterligare en faktor bakom omslaget till en ljusare totalbild för norsk ekonomi. Bytesbalansen stärktes, statens skatteintäkter steg liksom landets disponibla realinkomsl. Samtidigt bidrog emellertid oljeprishöjningarna till en pris- och kostnads-press. Sammantaget beräknas brutlonaUonalproduklen ha ökat med ca 3 % 1980. Exkluderas olje- och sjöfartsseklorerna ser ökningstakten ut alt ha stannat vid ca 1,5%.

Mot slutet av 1980 började den vikande utländska efterfrågan slå igenom i orderingången. Till en del verkar delta ha kompenserats av en stigande lagerproduktion. Industriproduktionen antas ha ökat med 2 ä 3% 1980, trots en svagare utveckling under årets senare del. Sysselsättningen för­blev hög och andelen arbetslösa var i genomsnitt ca 1,5%. Arbetsmarkna­den kännetecknades dock av såväl regional som yrkesmässig obalans.

Pris- och kostnadsutvecklingen 1980 var dels en reaktion på det tidigare drygt 15 månader långa pris- och inkomstsloppet, dels en reflex av del internationella pristrycket. Konsumentpriserna steg med 4,8% från 1978 fill 1979. Under loppet av 1980 accelererade ökningslakten Ull en årstakt av ca 13%. Mellan 1979 och 1980 beräknas ökningen ha uppgått till ca 11%. Under loppet av 1980 tilllog löneökningarna. Till uppgörelsen mellan norska arbetsgivareföreningen och LO om en ram på 8% skall läggas en relativt stark löneglidning. För en stark sådan lalar atl arbetsmarknaden generellt var stram, avtalets markerade låglönesatsning, den konkurrens-utsatta industrins förbättrade förtjänstsituation 1978/1979 samt de upp­dämda kraven från perioden med inkomststopp. Men via prisövervakning­en hindrades samtidigt löneglidningen atl slå igenom i ökade priser. Löne­nivåerna beräknas vid ingången till 1981 ha legat ca 5% över genom­snittsnivån för 1980. För hushållsseklorn som helhet innebar della en i stort sett bibehållen köpkraft i förhållande till 1979. Den privata konsum­tionen torde ha ökat med ca 1 % 1980, bara marginellt snabbare än året 4    Riksdagen 1980/81. 1 saird. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                        50

dessförinnan. Sparandel antas ha minskat något bl. a. som en följd av alt realräntan sjönk 1980.

För de fasta bruttoinvesteringarna skedde elt omslag under 1980, med en ökning om ca 4% jämfört med en tillbakagång på nästan 9% 1979. Särskilt expansiva var sjöfartsseklorn, industrin — främst inom träförädling och metallindustrin - samt utvinning och transport av råolja och naturgas. Bostadssektorns investeringar beräknas ha lett ull att ell par tusen lägen­heter mer än 1979 kunde färdigställas. Det offentligas satsningar minskade med ca 6,5% vilkel helt föll på den kommunala sektorn.

Den inhemska efterfrågan blev allt mer den dominerande tillväxtimpul­sen. Detta speglas i ett omslag i importen, som efter en tillbakagång på ca 1,5% 1979 torde ha stigit drygt 3% 1980. Importtillväxlen stöddes av en lageruppbyggnad i importvaruledel. Importtillväxten ser ut atl ha dämpats något mol slutet av 1980, vilket speglar utvecklingen i de importtunga BNP-komponenterna traditionell varuexport och privat konsumtion.

Den traditionella varuexporten var väl hävdad i böljan av 1980. Tillväxt­takten mattades därefter då stapelvarorna inom branscherna metall, kemi och iräförädling som svarade för hälften av värdet av varuexporten 1979, är mycket konjunkturkänsliga. Totalt noterades en exporttillväxt på mel­lan 4 och 5% 1980, ungefär dubbelt så snabb som året dessförinnan. Produktionen av olja och naturgas ser ul att ha ökat med drygt 30% i volym till ca 50 miljoner ton oljeekvivalenter. Exportförsäljningen beräk­nas ha ökat med ca 25% i volym och med drygt 90% i värde 1980. Handelsbalansens överskott, som 1979 var drygt 5 miljarder norska kr. steg därmed brant 1980 till över 16 miljarder. Till sjöfarts- och oljesektorer­nas underskott i räntebetalningarna skall läggas statens ökande kostnader för de utländska lånen. Omslaget i bytesbalansen blev ändå mer än 10 miljarder från 1979, till ett överskott om 4 ä 5 miljarder norska kr. 1980, motsvarande ca 1,5% av BNP.

Den vikande efterfrågan utomlands kommer främst att drabba de tradi­tionella exportnäringarna. Regeringens mål om fortsatt full sysselsättning innebär atl man sannolikt kommer att låta den inhemska efterfrågan kom­pensera för bortfallet utomlands. De krympande marknaderna medför en skärpt priskonkurrens, vilkel begränsar utrymmet för finanspolitiken att stödja den inhemska aktiviteten. Med oljeverksamheten har följt en ökad finansiell handlingsfrihet. Intäkterna från oljesektorn är emellertid redan invävda i samhällsekonomin, bl. a. har svaga industrier subsidierals. Löne­trycket från oljésektorn medför samtidigt alt priserna och kostnaderna pressas uppåt i övriga sektorer, vilket lett till svagare konkurrenskraft oeh vikande produktion.

Prisökningstakten var relativt hög vid ingången till 1981. Den prisregle­ring som funnits de senaste två och ett halvt åren kommer alt lättas och på några områden att bli ersatt av anmälningsplikt. Omläggningen från direkta till indirekta skatter samt avvecklingen av vissa subsidier adderar ca 2,5

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                              51

procentenheter till konsumentprisindex. För 1981 förutses en prisökning i konsumentledel i storleksordningen 11 ä 12%. Taklen antas falla under loppet av året, efterhand som de utländska prisimpulserna avtar.

Löneutvecklingen 1981 påverkas av ett betydande överhäng från 1980. Det torde dessutom bli en fortsatt kraftig löneglidning under loppet av året. De kommande löneavtalen blir avgörande för industrins förmåga att kon­kurrera med utländska förelag. Med beaktande av de förväntningar som kan följa på del totalt sett goda året 1980, och med anlagande om en konsumenlprisökning på 11 ä 12% torde löneökningarna 1981 inte under-sfiga 10%. Den aviserade ökningen av krediter kan bidra Ull alt dra ned hushållssparandet ytterligare. Del fortsatt goda sysselsättningsläget gyn­nar hushållssektorns disponibla realinkomster. Dessutom blir det reella lättnader i inkomstbeskattningen, som en följd av en uppjuslerad progres­sionsgräns och en reducerad marginalskatt. För den privata konsumtionen skulle en ökning på ca 2% kunna komma till stånd.

Krediterna skall även i fortsättningen främst gå till investeringar. Indu­strins investeringar har traditionellt kännetecknats av atl enstaka projekt vägt tungt i totalbilden. Aluminiumindustrin kommer, enligt aktuella enkä­ter atl svara för mellan 15 och 20% av industriinvesteringarna 1981. Lättnader aviseras i förelagens möjligheter till skattefria avdrag för inves­teringar. Ökningstakten förutses ändå avta för de fasta bruttoinvestering­arna totall sett. Däremot väntas en ännu mer expansiv utveckling inom sjöfarten, vilken huvudsakligen måste klaras av med import. Osäkerhet vidlåder förutsägelserna för utvinning och transport av råolja och naturgas. Produktionen antas komma att ligga kvar på i stort sett samma nivå som f.n., dvs. på mellan 50-55 milj. ton oljeekvivalenter, fram lill mitten av 1980-talel. De enskilda projekten väger tungt och kan, vid ev. tidsförskjut­ning helt ändra investeringsprognoserna. De nu utnyttjade fälten är i allt väsentligt färdigutbyggda. 1 nuläget ter sig en temporär nedgång trolig medan nivån åter kan öka mot slutet av 1981 och 1982. Den offentliga sektorn, återigen via kommunerna, drar ned sina investeringar. De kom­munala invesleringarna har emellertid ökat betydligt under hela 1970-talel, med i genomsnitt 7% i volym 1970-1978. Dessutom övertar slaten vissa av kommunernas hittillsvarande uppgifter. Statens köp av varor och tjäns­ter kommer därmed atl öka något snabbare än 1980 eller med ca 2,5 %.

Tillväxten i den konkurrensutsatta sektorn väntas bli lägre än 1980. Produkfionsimpulserna till hemmamarknadsindustrin från aktiviteterna kring StalQord-fältel ler sig osäkra. Industriproduktionen skulle därmed komma att uppvisa bara en marginell tillväxt 1981 och BNP-utvecklingen bli väsentligt mer dämpad än 1980. Arbetsmarknaden väntas förbli god. De regionala problemen i bl. a. Nordnorge möts av arbetsmarknadspolitiska inslag, främst utbildning.

Den inhemska efterfrågan väntas resultera i en importökning av ungefär samma storiek som 1980. Importförioppet blir sannolikt snarlikt det för

 

Prop. 1980/81:100                                                                        52

den inhemska efterfrågan med starkast tryck i början av 1981. Exportutsik­terna adderar till en oförändrad eller något lägre nivå 1981. Trenden torde vändas gradvis uppåt mot slutet av innevarande år; tillväxttakten från Qärde kvartalet 1980 till Qärde kvartalet 1981 skulle därmed väsentligt överstiga den genomsnitUiga.

Exportpriserna beräknas öka väsentligt långsammare än 1980, med ca 9% jämfört med ca 24% i Qol. Exporten av råolja och naturgas kommer därmed inte alt svara för en så markant värdeökning 1981 men torde ändå bidra med drygt 30% av exportintäkterna. Handelsbalansen bör bli fortsatt klart positiv, trots en väntad svag försämring av bytesförhållandet. 1 prog­noserna för oljesektorns exportvärde är dessutom inbyggd en säkerhets­marginal. Tjänstebalansen förutses ge ett ökat negativt saldo, främst som en följd av kraftigt ökade netloutbetalningar från oljeulvinningssektorn. Den förbättrade bytesbalanssituationen från 1980 torde därmed försvagas redan 1981, till i stort sett extern balans. Utrikesekonomin sätter därmed ånyo en gräns för den inhemska efterfrågans möjlighet att ersätta de utländska lillväxtimpulserna.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                           53

3    Utrikeshandeln

3.1 Exporten

Utvecklingen av varuexporten under 1980

Den förhållandevis starka tillväxt som kännetecknade den svenska ex­porten 1978 och 1979 bröts markant under våren 1980. Tillväxten yar livlig ännu under årets första månader. Från första till andra kvartalet sjönk emellertid den totala exportvolymen med drygt 20 % i säsongrensade termer. Exporten av bearbetade varor till OECD-marknaden minskade första halvåret 1980 med 3,3 % från andra halvåret 1979. Delta slora fall i exportvolymen torde huvudsakligen kunna förklaras av konflikterna på den svenska arbetsmarknaden under andra kvartalet 1980. Ungefär samti­digt började emellertid även efterfrågan dämpas på exportmarknaderna. Framför allt synes efterfrågan på råvaror och den slapelvarubetonade delen av de svenska bearbetade varorna ha mattats av. Vidare verkade ökningen av de svenska relativa exportpriserna under 1979 och början av 1980 samt höjningen av efterfrågetrycket i Sverige i förhållande till konkur­rentländerna neddragande på exportens marknadsandelar under första halvåret i år. Om konflikterna på arbetsmarknaden ej hade inträffat beräk­nas - med utgång från marknads- och marknadsandelsulvecklingen -exporten av bearbetade varor lill OECD-området kunna ha ökat med omkring 1/2% första halvåret 1980 jämfört med andra halvåret 1979'. Exportbortfallet på grund av konflikterna skulle därmed uppskattningsvis ha varit 3 1/2 å 4 %. 1 exporten av bearbetade varor till länder utanför OECD-området samt i rävaruexporten förefaller bortfallet ha varit något större.

Dämpningen i den internationella efterfrågan andra kvartalet 1980 kan ha medfört att de på grund av konflikterna uteblivna leveranserna inte innebar något större förfång för vissa beställare. Det skulle sålunda ha passat beställaren att låta de icke levererade varorna anstå. Kapacitetsbe­gränsningen i vissa branscher torde vidare i viss utsträckning ha omöjlig­gjort återtagning av konfliktutlösl leveransbortfall efter konflikternas slut. Det är också tänkbart atl vissa beställare i samband med konflikterna lade om sina order från svenska till utländska producenter. Detta kan främst

' Denna beräkning, liksom de kalkyler och prognoser som redovisas nedan, grundar sig på en total priselasticitet för de svenska marknadsandelarna för bearbetade varor med avseende på del relativa exportpriset uppgående till 1.7. Effekterna på mark­nadsandelarna är fördelade på tre är så att elasticiteten är 0,9 samma år en relativ­prisförskjutning sker, 0,6 året därefter och 0,2 två år efter relativprisförskjutningen. Elasticiteterna är skattade på data för perioden 1960-1978.

 

Prop. 1980/81:100

54

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1970-1981

Säsongrensade halvårsdata. Index 1970= 100

 

 

105

       Marknadsandel,

 

/

\      löpande priser

r\

95

/

\n

r\

\

 

v

 

\

r

1

\

85

 

 

 

 

t

----------------------------- 1

 

 

\

 

 

K 1"'

80

 

 

 

 

------

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

105

-

 

Marknadsandel,

 

 

 

 

 

 

100 95 90 85 80

,/

pA       volym

/

\   

rvA

 

 

 

 

 

 

\

 

 

 

 

 

A

k        /-<

 

 

 

 

 

 

\y

 

\

K

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

115

Relativpris

100

95

I

I

J____ L

1970    1971     1972    1973    1974    1975    1976    1977     1978    1979    1980    1981

Anm. Relativpriset har angivits med avdrag för en sedan länge konstaterad historisk trend - motsvarande en ökning på ca 0,5% per halvår - som kan vara utslag av systematiska mätfel. I motsvarande grad har marknadsandelen i volym justerats sä atl den multiplicerad med det justerade relativpriset är lika med marknadsandelen i löpande priser. De årsvisa procentuella förändringarna i relativpriset och i mark­nadsandelen i volym blir dä följande:

1974     1975     1976    1977     1978     1979     1980     1981     1981

alt. 1    alt. 11

Relativprisets

trendavvikelse      -1.2     10,7       2,1    -4,0    -5,3       2.4       1.4    -2,0   0,0

Marknadsandel
deflaterad med
ovanstående             1,0    -7,0    -8.5    -0,7       4.0    -0.1    -3,0       2,0   0,3

Källa: Se TahcW 3:1.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  55

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området 1972—1981

Procentuella förändringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1972-

1973-

1974-

1975-

1976-

1977-

1978-

1979-

1980-

1981

 

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

prognos

 

 

 

 

 

 

 

 

prel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

alt. F

alt. 11'

Löpande priser. Skr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marknad

25,5

27,5

- 0.5

19.5

17

20.5

18

14.5

9

9

Marknadsandel

-0,5

0

3

-6.5

-4.5

-1.5

2.5

-1.5

0

0

Expori

24,5

27

2.5

11,5

11.5

19

21

12.5

9

9.5

Volym

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marknad

16

4,5

- 6

13

3.5

5

10.5

3.5

1.5

1.5

Marknadsandel

0,5

0

- 8

-9.5

-1.5

3

-1

-4

1

-0.5

Export

17

4,5

-13.5

2

1.5

8

9.5

-0.5

2.5

1

Pris (enhetsvärde). Skr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marknad

8

22

6

6

13

15

7

10.5

7.5

7.5

Relativpris

-1

0

11.5

3

-3

-4.5

3,5

2.5

-1

1

Export

6,5

21.5

18,5

9

10

10

10.5

13

6.5

8,5

I SITC 5-8, exkl. 68. 793.

- Utom Australien, Nya Zeeland. Grekland. Irland, Island. Portugal. Spanien och Turkiel.

' Alt. 1 och II refererar till det lägre resp. högre lönekostnadsalternalivet.

Anm. Begreppet "marknad" avser importförändringen förde olika länderna sammanvägda med deras andelar

i Sveriges export.  Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga effekter av exportens

strukturella ländersammansättning. Marknadens pris avser det implicit beräknade mellan marknad i löpande

priser och i volym.

Källor: FN. utrikeshandelsstatistik frän OECD, nationella statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt

beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

förmodas ha gällt stapelvaror för vilka det i allmänhet är lättare än för mer specialiserade produkter att finna substitut. 1 åtminstone en del sådana länkbara fall torde det vara frågan om deflniliva förluster eftersom det knappast kan betraktas som självklart att alla tidigare exportavnämare, sedan de en gång anlitat en ny leverantör, ulan nya incitament (i form av I.ex. relativprisförändringar) återgår till svenska leverantörer.

En del av den på grund av konflikterna uteblivna exporten synes emel­lertid ha blivit inhämtad och därmed blivit ett tillskott till den expori som eljest varit att räkna med under de närmaste månaderna efter konflikternas slut. Sålunda steg i synnerhet exporten av vissa rå- och slapelvaror förhål­landevis kraftigt under perioden juni-augusti jämfört med samma period föregående år.

Konflikterna förefaller också ha medfört att den registrerade exportpris­ökningen (enligt enhetsvärdeindex typ Laspeyres) andra och tredje kvarta­let i viss mån är ett missvisande mått på företagets faktiska prissättning och detta genom atl den förhållandevis värdefullare delen av exporten troligen prioriterades i exportleveranserna. Del skulle med andra ord gälla sådana inslag i exporten som på grund av kvalitativa egenskaper represen­terar höga värden per statistisk enhet i den tillämpade nomenklaturen. Exportens enhetsvärdeindex torde sålunda överskatta exportprisulveck-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 56

Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till olika länderområden 1974—1981

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentuella volymförändringar

 

 

 

Andel av total­summan 1979. %

 

1974-1975

1975-1976

1976-1977

1977-1978

1978-1979

1979-

1980

prel.

1980-1981 prognos

 

alt. f     all. Il-*

 

OECD-länderna'

Övriga länder

därav: Östeuropa och Kina

OPEC-länderna'

Andra länder

Summa

-13.3

1.7

12.4

60.2

-11.6

- 9,5

2.2

-      8.0
-18,2

21,2 -12.1

-      0,7

1.7

-     4.3
-12.7

-     9.5
1.3

0,1

8,1 9.1

4,5

23.6

5.4

8,3

9.5 6.6 -2,5 3.0 14.3

8,8

-0,7 -2.1 -6,4 8,0 -6.3

-1,1

2.7           1.0 4.9          3.8 3.0          1.9 15.5        14.5 0,9          0.4

3,2          1,8

75

25

6

6

13

100

SITC 5-8. exkl. 68. 793.

- Utom Australien. Nya Zeeland. Grekland. Irland. Island. Portugal, Spanien och Turkiel.

' Qatar, Förenade Arabemiraten. Saudiarabien. Kuwait. Irak. Iran. Indonesien. Venezuela. Libyen, Algeriet

och Nigeria.

" Alt. 1 och II refererar till det lägre resp. högre lönekostnadsalternativet.

ATrtZ/wv Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunklurinslitulel.

lingen andra kvartalet 1980. Å andra sidan torde denna index underskatta e.xportprisutvecklingen tredje kvartalet. Den med denna index beräknade volymutvecklingen skulle följaktligen i motsvarande mån vara underskat­tad andra kvartalet och överskattad tredje kvartalet 1980.

Från första till andra halvåret 1980 beräknas marknadsutrymmet för svensk export av bearbetade varor i OECD-området preliminärt ha mins­kat med omkring 2 1/2%. Marknadstillväxten från 1979 till 1980 beräknas likväl ha uppgått till 3 1/2 %. Den svenska exporten kom emellertid att minska med omkring 3/4 %. Av den marknadsandelsföriusl' på ca 4 % som sålunda registrerades på OECD-marknaden torde 1 1/2 å 2 % kunna föras tillbaka på konflikterna på den svenska arbetsmarknaden under våren 1980. Resterande andelsföriusl kan huvudsakligen förklaras av ök­ningen av de svenska relativa exportpriserna 1979 och i början av 1980. An slörre andelsföriusler har för 1980 registrerats på marknaderna utanför OECD-området, vilka sammantaget emottar omkring 1/5 av Sveriges to­tala export av bearbetade varor. Som berörts tidigare drabbades exporten till dessa marknader hårdare än övrig export av arbetsmarknadskonflikten

' Det bör observeras att Sverige trendmässigt gör en volymmässig andelsföriusl kring 1 % per är. vilket kan förmodas vara utslag av systematiska mätfel. Konjunk-turinsiilulet deflaterar nämligen exportvärdet med Laspeyres' enhetsvärdeindex medan de enhetsvärdeindex som används för deflatering av de olika OECD-länder­nas importvärden i allmänhet är Paasche-index och i några fall Fischer-index. Om den svenska exporten också deflateras med Paasche enhetsvärdeindex blir volym­tillväxten i genomsnitt ca I 1/2 % större per år än då Laspeyres' indexformel används. I diagram 3:1 återges utvecklingen av exportens marknadsandelar och relativpris efter korrigering för den historiska trenden. Det som redovisas i tabeller och text beträffande exportens marknadsandelar och relativpris bygger - om inget annat sägs - pä uppgifter som ej korrigerats för den trendmässiga ökningen av relativpriset.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

57

våren 1980. Andelsföriusterna på OPEC-marknaden. som har beräknats till 7 1/2-8 %, får emellertid vidare ses mot bakgrund av slora andelsök­ningar 1978 och 1979, vilka delvis orsakades av stora order av tillfällig natur. Tack vare en kraftig marknadstillväxt ökade likväl exporten till OPEC-länderna med omkring 8 % 1979-1980.

Utsikterna för exporten 1981

Marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbetade varor i OECD-området 1980-1981 har beräknats uppgå till drygt 1 1/2 %. Denna beräkning bygger på förutsättningen att den under 1980 försvagade kon­junkturen i OECD-området förblir dämpad under en stor del av 1981. En viss konjunkturförbättring kan emotses mot slutet av året, (se närmare kap. 2). Den beräknade importtillväxlen 1981 innebären förhållandevis låg tillväxtelasticitet för importen med avseende på BNP i OECD-området. Efterfrågan förväntas med andra ord komma alt få en importsnål inrikt­ning. Detta har sin grund främst däruti att utvecklingen av maskin- och lagerinvesteringarna - räknat på helårsbasis från 1980 till 1981 - förutses bli svag. OECD-ländernas import av de i Sveriges export viktiga investe­ringsvarorna kan t.o.m. väntas minska något från 1980 till 1981.

Importen till länderna utanför OECD-området har beräknats stiga i en klart snabbare takt än OECD-ländernas import 1980-1981. Framför allt kan OPEC-marknaden förväntas expandera kraftigt. Här har räknats med en importtillväxt i storleksordningen 18 %. Sammantaget har importen till länderna utanför OECD-området beräknats öka med ca 8 % 1980-1981. Totalt skulle den beräknade marknadstillväxten för de bearbetade varorna därmed uppgå till 3 % 1980-1981.

Prisökningstakten för bearbetade varor i internationell handel förutses bli påtagligt lägre 1981 än 1980. Härtill kan flera faktorer beräknas bidra. För det första kan genomslaget på exportpriserna från oljepriser och andra råvaru- och insatsvarupriser beräknas bli av mindre omfattning än under 1979 och 1980. Vidare kan man räkna med en viss dämpning från 1980 till 1981 i löne- och vinstutvecklingen i OECD-länderna. Detla förefaller rea-

Tabell i:i Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1973—1981

1970= 100

 

 

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980 prel.

1981. prognos

U S dollar

133

162

182

183

199

230

263

296

319

Genomsnittliga nationella

 

 

 

 

 

 

 

 

 

valutor

110

136

149

158

167

174

191

212

228

Svenska kronor

113

140

147

155

173

202

219

241

260

Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 58

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1979-1981, alternativ 11'

 

 

 

 

 

Exportvärde, milj

i. kr.

Ärlig procentuell förändii

ng

 

 

 

1979

1980

1981

Volym

 

 

Pris (enhetsvärde

1

 

1979

1980

1981

1979

1980

1981

Jordbruksprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och fisk

1 385

1 525

1712

20.2

- 7.5

3.0

4.8

19.0

9.0

Skogsbruksprodukter

156

174

185

- 2.1

2.5

-  3.0

-3.8

9.0

10.0

Mineraliska produkter

2 665

2810

2831

32.7

-10.6

-  1.5

7.3

17.9

2.3

därav: järnmalm

1633

1660

1667

27.9

-17.0

- 2.0

-1.7

22.5

2,5

Industriprodukter exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fartyg

110695

124 823

135818

7,5

-   1.3

1.0

12.8

14.2

11

därav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

livsmedelsprodukter

2014

2 205

2 429

9,8

0.0

2.0

7.7

9,5

8.0

trävaror

5 131

5 480

4 842

1,8

-II.O

- 6.5

14.6

20,0

-5.5

massa

5 772

6038

5 777

- 9.9

-12.1

- 8.0

22.7

19.0

4.0

papper och papp

8 390

9222

9 886

10.4

- 5.0

2.0

12.1

15.7

5.1

petroleumprodukter

3 033

4 940

5 443

16.1

33.5

- 2.5

69.4

22.0

13.0

järn och stål

9265

9679

9 858

5.7

- 9.0

-  3.0

14.6

14.8

5.0

ickejärnmetaller

2 768

3 185

3 249

1.2

- 2.5

0.0

29.7

18.0

2.0

verkstadsprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

53 145

60 367

67 362

9.6

0.7

2.0

9.0

12.8

9.4

övriga industri-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter inkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

elektrisk ström

21 177

23 707

26972'

8,4

-   1.0

4.4

12.4

13.1

9.0

Expori exkl. fartyg

114901

129332

140.546

8.1

-  1.5

LO

12.6

14.3

7.6

Fartyg

3 246

1948

1546

-26.8

-48,0

-.30.0

16.4

15.4

13.4

Total export

118147

131280

142 092

6,7

- 2,8

0,5

12,7

14,3

7,7

Bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg-

91590

102644

113 350

9.0

-  1,1

1.8

10.6

13.3

8.5

Råvaror'

23 311

26688

27 196

4.7

- 3.3

- 2.0

21.1

18.4

4,0

Total export enligl

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nationalräkenskaper-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nas beräknings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

metoder'*

118179

131280

142 092

6,6

- 0,8

2,6

12,9

12,0

5,5

' Del högre lönekoslnadsalternativet.

- Papper och papp. järn och stål. verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström. ' Export exkl. fartyg minus de i not 2 nämnda varugrupperna.

" 1 nationalräkenskaperna används etl s.k. hybridindex vid deflatering av exportvärdet. 1 tabellen i övrigt återges enhetsvärdeindex (prisindex) typ Laspeyres och volymindex typ Paasche. Hybridindex visar histo­riskt en, med i genomsnitt 2 procentenheter, lägre prisulvecklingslakt än enhetsvärdeindex typ Laspeyres. Nationalräkenskapernas uppgifter om den totala exportvolymens förändringar visar sålunda i motsvarande mån en mera positiv utveckling.

Anm. 1979 års uppgifter är hämtade från utrikeshandelsslatistiken. Värdena för 1980 är baserade på utveck­lingen under årets tio första månader. Uppgifterna för 1981 avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

lisliskt framför allt mot bakgrund av den emotsedda dämpade efterfrågeut­vecklingen samt den höga arbetslösheten i OECD-området. Mätt i natio­nella valutor har ökningen av världsexportpriserna på bearbetade varor 1980-1981 beräknats kunna stanna vid 7 1/2%'. 1979-1980 beräknas motsvarande ökning till ca 11 %.

' Ökningslakten blir densamma oavsett om de olika ländernas exportprisföränd-ringstal vägs samman med väridshandelsvikler eller med vikter som avspeglar ländernas betydelse som konkurrenter till Sverige.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  59

Utvecklingen av de svenska exportpriserna 1980-1981 har beräknats utifrån två olika alternativ för den svenska lönekostnadsulvecklingen. I det högre alternativet (alt. 11) har timlönekostnaderna nivåmässigt antagits öka med 10 % från 1980 till 1981. Detta har beräknats medföra en ökning av exportpriset för bearbetade varor med 8 1/2 %. Det relativa exportpriset skulle därmed stiga med ca I % 1980-1981, vilket ungefär motsvarar den sedan länge konstaterade åriiga trendmässiga ökningen av de relativa exportpriserna för bearbetade varor.

Som berörts tidigare beräknas den svenska marknadsandelsutvecklin­gen 1981 bli påverkad även av de ökningar i relativpriserna som kom till stånd 1979 och 1980. Varusammansättningen i den svenska exporten av bearbetade varor torde vidare komma att inverka ogynnsamt pä den svens­ka andelsutvecklingen 1981 genom alt efterfrågan på framför allt investe­ringsvaror då väntas bli svag. Denna effekt beräknas dock komma att motverkas av att efterfrågetrycket i Sverige i förhållande till konkurrent­länderna kan förutses minska.

1 konfliktrensade termer har de svenska andelarna av OECD-ländernas import av bearbetade varor beräknats minska med drygt 2 % frän 1980 till 1981. Med hänsyn till de andelsförluster som skedde i anslutning till konflikterna 1980 stannar den troliga minskningen av de faktiska marknadsandelarna vid inte fullt I % (se tabell 3:1 samt diagram 3:1). Än större marknadsandelsförluster torde bli ofrånkomliga på marknaderna utanför OECD-området, varför den totala marknadsandelsföriusten för exporten av bearbetade varor 1980-1981 beräknas uppgå till drygt I %. Sammanfattningsvis beräknas den totala exporten av bearbetade varor vid det högre alternativet för lönekostnadsutvecklingen öka med 1 3/4 % 1980-1981.

I det lägre alternativet för lönekostnadsökningen 1980—1981 (alt. I). i vilket lönekostnaderna per timme förutsätts öka med 6 1/2 %, har ex­portprisökningen för bearbetade varor 1980-1981 beräknats stanna vid inte fullt 6 1/2 %. Detla skulle innebära en sänkning av de relativa ex­portpriserna med omkring 1 % 1980-1981. 1 trendkorrigerade termer skul­le relativprisnedgången bli ca 2 %. Denna beräkning bygger på förutsätt­ningen att företagen bedriver en försiktig prissättningspolitik i syfte att erövra marknadsandelar. Den svenska exporten av bearbetade varor, exkl. handelsstål och papper', härunder sådana omständigheter beräknats

' För dessa varugrupper kan prissättningen antas bli densamma vid båda lönekost-nadsailernativen genom att följsamheten gentemot världsmarknadspriserna här torde vara i det närmaste total. Marknadsandelsförändringar för dessa produkter kan förmodas ske via förändringar av utbudet. Härvid kan ett assymetriskt beteende vara att vänta vid ökningar resp. minskningar av de relativa kostnaderna. Vid en ökning torde en omedelbar utbudsbegränsning äga rum. Vid en relativ kostnads­sänkning däremot sker det troligen ingen snabb ökning av utbudet såvida inte avsevärd ledig produktionskapacitet står till buds. Därmed resulterar kostnadssänk­ningen i huvudsak i ett tillskott till rörelseresultatet vilket i sin tur ger incitament lill en kapacitetsutbyggnad som i allmänhet kan realiseras först på något längre sikt.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 60

Tabell 3:5 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1980—1981, alternativ 1'

 

 

 

 

Exportvärde, milj. kr

Ärlig procentuell förändring

 

 

1980

1981

Volym

 

Pris (I

nhetsvärde)

 

1980

1981

1980

1981

Jordbruksprodukter och fisk

1525

1712

- 7,5

3,0

19,0

9,0

Skogsbruksprodukter

174

185

- 2.5

- 3,0

9,0

10.0

Mineraliska produkter

2810

2 831

-10.6

-  1,5

17,9

2.3

därav:   järnmalm

1660

1667

-17.0

- 2.0

22,5

2,5

Industriprodukter exl. fartyg

124 823

135213

-  1,3

2.2

14.2

6,0

därav:   livsmedelsprodukter

2 205

2429

0,0

25

9.5

8.0

trävaror

5480

4 842

-11,0

- 6,5

20,0

-5,5

massa

6038

5 777

-12,1

- 8,0

19,0

4,0

papper och papp

9222

9886

- 5,0

2,0

15,7

5.1

petroleumprodukter

4 940

5 443

33,5

- 2.5

22.0

13.0

järn och stål

9679

9815

- 9.0

- 2,5

14.8

4.0

ickejärnmetaller

3 185

3 249

- 2.5

0,0

18,0

2,0

verkstadsprodukter exkl.

 

 

 

 

 

 

fartyg

60367

66 855

0.7

3.6

12.8

6.9

övriga industriprodukter

 

 

 

 

 

 

inkl. elektrisk ström

23 707

26917

-  LO

6.4

13.1

6.7

Export exkl. fartyg

129 332

139941

-  1.5

2,2

14.3

5,9

Fartyg

1948

1546

-48,0

-30,0

15.4

13,4

Total export

131280

141487

- 2,8

1,6

14,3

6,0

Bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg-

102644

112745

-  1,1

3.2

13.3

6,4

Råvaror'

26688

27 196

- 3,3

- 2,0

18,4

4,0

Total export enligt national-

 

 

 

 

 

 

räkenskapernas beräknings-

 

 

 

 

 

 

metoder''

131280

141487

- 0,8

3,6

12,0

4,0

' Det lägre lönekostnadsalternalivet.

' Papper och papp. järn och stål. verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström. ' Export exkl. fartyg minus de i not 2 nämnda varugrupperna.

'' I nationalräkenskaperna används ett s.k. hybridindex vid deflatering av exportvärdet. 1 tabellen i övrigt återges enhetsvärdeindex (prisindex) typ Laspeyres och volymindex typ Paasche. Hybridindex visar histo­riskt en, med i genomsnitt 2 procentenheter, lägre prisutvecklingstakl än enhetsvärdeindex typ Laspeyres. Nationalräkenskapernas uppgifter om den totala exportvolymens förändringar visar sålunda i motsvarande mån en mera positiv utveckling.

Anm. 1979 års uppgifter är hämtade från utrikeshandelsstatisliken. Värdena för 1980 är baserade på utveck­lingen under årets tio första månader. Uppgifterna för 1981 avser prognoser. Kullor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

kunna öka sin andel på OECD-marknaden 1980-1981 med omkring 1 %. Exporten av bearbetade varor lill OECD-länderna skulle därmed öka med 2 1/2 % 1980-1981. Till samtliga länder beräknas tillväxten uppgå till ca 3%. (Se tabell 3:1.)

Den relalivprissänkning som har beräknats komma till stånd med förut­sättningarna i detla alternativ kan - som framgått tidigare - antas påverka de svenska marknadsandelarna i positiv riktning under en period av 2 å 3 år, dvs. även under 1982 och 1983. Detta alternativ har vidare bedömts kunna innebära en, i förhållande till alternativet med den högre lönekost­nadsökningen 1980-1981, gynnsammare utveckling av vinstmarginalerna

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

61

Diagram 3:2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1974—1981

Milj. kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log.skala

 

 

 

 

 

 

 

Total export

 

m:-qqq

38000

""A

 

 

V'--

 

\       ,-   '

 

 

 

 

 

 

\.<  

 

 

 

 

31000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300U0

 

 

— ■

1

 

\    \    !

 

 

i;t:;:;in

3Cr;CifJ

Verkstadsprodukter, exkl.,

1    !

'''-"'~' ;"\  Trävaror

I \ ino.i; -\

.4- /.L

I. I.il.i

'\

j';cu

15000

mooo

12000

lOCOO iluO 3000

2E[10

?:'0[j

3oOO 311 Uu 3G0G

Järn och stål

Massa

!     I

i   I

!     i

_j_._L

 

.

 

_„

..'.~1

_....

 

—

 

 

 

//   \

\\

/'\

I"

i  /

Export exkl. fartyg

 

 

y

 

 

-■-

 

 

 

 

 

 

/

-•'\

 

 

J

1

_

'

v-

 

 

—

 

—

 

Papper och papp

!\/    !              I

\""\      "'\        !"-    -|        I

j Övriga industriprodukter;

V'- V--

-A     ry

 

! I I \ I \'

i     !

"I   r'\

1     !

 

[._,!___ L__ L_   ! ..  L-....!___ L „.

\'~i--: '.'ul.. I'j7r, \':i: ; ;;i; Vil:) W.'-\i ir:,]

IQ7C. !■,■.■ iTj I5;s ILj,' ;■;

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                62

för svensk exportindustri. Detta får i sin tur sannolikt en positiv effekt på exporten på längre sikt.

Marknaden för den svenska rävaruexporten synes tidigt ha nåtts av den internationella konjunkturförsvagningen 1980. Exporten av trävaror och pappersmassa - vilka är de viktigaste produkterna i rävaruexporten - har efterhand också fått vidkännas ökad konkurrens fr|ån nordamerikanska leverantörer. Den ökade internationella konkurrensen samt en förutsedd svag efterfrågeutveckling under större delen av 1981 kan väntas komma att leda till en avsevärt lugnare utveckling av de svenska exportpriserna 1981 jämfört med de närmast föregående två åren. Från 1980 fortsatta föriuster av marknadsandelar torde likväl bli ofrånkomliga 1981.

Den totala exporten av råvaror har beräknats minska med 2 % från 1980 till 1981. En närmare genomgång av utvecklingen inom olika delbranscher återfinns i kapitel 4.

Sammantaget resulterar kalkylerna för exporten av bearbetade varor exkl. fartyg samt råvaror vid alternativ 11 i en ökning av export volymen 1980-1981 med 1 %. Räknat inkl. fartygsexporten, vilken förutses fortsät­ta att undergå en betydande minskning, reduceras ökningen till 1/2 %. Med nationalräkenskapernas beräkningsmetoder blir exportökningen ca 2 1/2 %.

Med förutsättningarna i det lägre lönekostnadsalternalivet (all. I) beräk­nas den totala varuexporten stiga med 1 1/2 % 1980-1981 (ca 3 1/2 % i nalionalräkenskapstermer). Exportvolymen skulle alltså bli ca 1 procent­enhet slörre än i alternativet med den högre lönekostnadsökningen 1980-1981.

3.2 Importen

Utvecklingen av varuimporten 1979 och första halvåret 1980

Efter att ha fallit kraftigt sedan början av 1977 ökade volymen av Sveriges totala varuimport återigen under senare delen av 1978. Ökningen, som blev drygt 4% andra halvåret 1978, fortsatte i tilltagande takt båda halvåren 1979, Tillväxten mellan helåren 1978-1979 uppgick till drygt 13 1/2%. Räknat enligt nationalräkenskapernas metoder blev ökningen 1978-1979 drygt 15 1/4%.'

' Ett s.k. hybridindex har använts som deflator för importvärdet i nationalräken­skaperna. Liksom för exporten erhålles en långsammare prisutveckling och följaktli­gen en mer positiv volymlillväxt vid deflatering med hybridindex än med enhetsvär­deindex typ Laspeyres. Skillnaden i importvolymtillväxt visar sig ligga mellan 1-2 procentenheter. (Se tabellerna 3.4-3.7 saml fotnot, s. 64.)

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  63

Den inhemska efterfrågan såväl som exporten steg kraftigt 1979, varför importen av både färdiga produkter och varor för insats i produktionen ökade slarkl. Dessutom föll importens prisnivå relativt hemmaproduklio-nens och som följd av delta vann importen också marknadsandelar i mer än trendmässig omfallning.

Införseln av petroleumprodukter steg kraftigt både första och andra halvåret 1979. För helåret blev volymökningen närmare 22%. Denna ök­ning kan i synnerhet återföras på importen av tjocka eldningsoljor, som steg med 48%. För bensin och tunna eldningsoljor registrerades volymök­ningar på knappt 15% mellan helåren 1978—1979.

Efter atl ha fallit första halvåret 1979, ökade importen av råolja betydligt andra halvåret. För helåret blev ökningen drygt 4%. 1 den uppgång som skedde ingick av allt att döma införsel som var tidigarelagd av företagen av prisspekulaliva skäl.

Första halvåret 1980 ökade den totala importen med knappt 4% i volym jämfört med första halvåret 1979. Exkl. fartyg blev ökningen närmare 5%. Ökningen första halvåret var främst hänförlig till import av råolja och verkstadsprodukter, som steg med 24% resp. 9 1/2%. Importen av bearbe­tade varor' ökade totalt med 5 %.

Om man emellertid ser till kvartalsutvecklingen, visar det sig atl ett omslag skedde mellan första och andra kvartalen 1980. Från alt första kvartalet ha ökat ca 2 1/2% (jämfört med närmast föregående kvartal) minskade den totala importen med knappt 13% andra kvartalet säsongren­sat sett. Omslaget hänför sig huvudsakligen till bearbetade varor, för vilka importvolymen minskade med 10 1/2% andra kvartalet, efter atl ha ökat med drygt 4% första kvartalet. Nedgången torde främst kunna förklaras av de omfattande arbetsmarknadskonflikter som pågick under detla kvartal. Genom ökad införsel andra halvåret kom bortfallet delvis att tas igen. Den preliminära statistiken från lullveiket över importen t.o.m. oktober 1980 indikerar att detta har skett.

Konflikterna på arbetsmarknaden utövade otvivelaktigt en dämpande inverkan på importutvecklingen första halvåret 1980 för de flesta varugrup­per (se diagram 3:3). Två betydande varugrupper som undantogs från direkta konfliktåtgärder var emellertid råolja och petroleumprodukter.

Räoljeimporten första halvåret 1980 ökade med 24% i volym jämfört med första halvåret 1979. Ökningen andra kvartalet 1980 var ännu kraftiga­re, drygt 43 %. Importen av petroleumprodukter första halvåret 1980 mins­kade med knappt 5%, en utveckling som delvis kan återföras på en klart minskad efterfrågan för bränslen under konflikten. Att räoljeimporten till de svenska raffinaderierna kunde upprätthållas på så hög nivå andra kvar­talet förklaras delvis av en mycket kraftig ökning av exporten av svenska petroleumprodukter detta kvartal.

' Importen av bearbetade varor består av livsmedelsprodukter, papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter exkl. fartyg samt övriga industriprodukter inkl. träfiberplattor.

 

Prop. 1980/81:100

64

Diagram 3:3 Importpris- och volymutvecklingen  1975—1980, totalt och för vissa varugrupper

Halvårsdata

Totcil  import Bearbetade varor inkl Petroleumprodulfter Råolja

edelsprodukter

Importvolyfn

Mili   kr.   1975 års priier

\

:

 

Impo

fvotym

 

 

 

 

Mil;.kr    1975 örs priser

 

■•._

 

\.

..-

-••.._

". '"j

 

*".—

 

 

 

 

 

■•

1975   1976  1977 1978  1979   1980

I      I____ L

1975   1976  1977 1978  1979   1980

Anm. Importvolymen avser säsongrensade data.  Uppgifterna för 1980:11 avser

prognoser.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prisutvecklingen 1979 och första halvåret 1980

Prisökningen 1978-1979 för totala importen blev knappt 16 1/2% enligt Laspeyres' enhetsvärdeindex. Med nationalräkenskapernas hybridindex blev prisökningen 15%.' Uppgången var hänförlig främst till kraftiga olje­prishöjningar, 35% resp. 78% mellan 1978 och 1979 för råolja och petro­leumprodukter (se diagram 3:3). Prisuppgången för råolja och petroleum­produkter svarade därmed för mer än hälften av prisökningen för den lotala varuimporten.

Även för importen av andra råvaror och stapelprodukler noterades kraftiga prishöjningar 1979. Importpriset på ickejärnmetaller steg sålunda

' Nationalräkenskapernas hybridindex består till stor del (ca 70%) av Paasche enhetsvärdeindex. För vissa varugrupper - främst varor med extremt heterogen sammansättning - har ett prisindex hämtat ur producenlprisindex använts. För dessa varugrupper bedöms prisindex återspegla den faktiska prisutvecklingen bättre än enhelsvärdena.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  65

med 25 1/2%, medan järn och stål registrerade en prisökning på drygt 15%. Prisindex för samtliga bearbetade varor ökade emellertid förhållan­devis måttligt, drygt 8%. För verkstadsprodukter var prisstegringen endast drygt 6%.

Prisökningen för totala importen andra halvåret 1979 jämfört med första halvåret 1979 blev 11 %. Detla innebar en acceleration i ökningstakten som lill stor del berodde på prishöjningarna på oljemarknaden, vilka var de kraftigaste sedan första halvåret 1974. För bearbetade varor blev prisök­ningen andra halvåret drygt 5%, en något snabbare ökningslakt än under första halvåret.

Första halvåret 1980 steg prisindex för totala importen med drygt 8% jämfört med andra halvåret 1979. Även i detta fall kan ökningen återföras främst till råoljepriset, som steg med hela 38%. För petroleumprodukter däremot blev prisökningen förhållandevis svag — knappt 10%. Detta var huvudsakligen en följd av vikande efterfrågan och fyllda lager av produkter hos de oljeimporterande länderna i kombination med fortsatt högt utbud från producentländerna.

För bearbetade varor blev prisökningen första halvåret 1980 drygt 5%, en ungefär lika slor ökning som under andra halvåret 1979. Mellan första och andra kvartalen 1980 dämpades prisstegringstakten avsevärt. Från att ha ökat 2 1/2% första kvartalet, ökade prisindex för bearbetade varor nämligen med ca 1 3/4% andra kvartalet.'

Importutvecklingen andra halvåret 1980 och 1981

Andra halvåret 1980 beräknas importen ha minskat med ca 3% jämfört med andra halvåret 1979. Säsongrensal sett skulle dock importen ha ökat med ca 1/2% andra halvåret 1980 jämfört med första halvåret 1980. För helåret 1980 skulle detta innebära en ökning på knappt 1/4%, vilkel mot­svarar en ökning på drygt 1 1/2% enligt nationalräkenskaperna.

Den säsongrensade tillväxten av totala importen mellan första och andra halvåret 1980 var främst en följd av den stigande importen av verkstads­produkter och övriga industriprodukter. Ökningen var betingad av en beräknad fortsatt tillväxt andra halvåret 1980 av den privata konsumtionen och maskininvesteringarna. Fortsatta marknadsinbrytningar för importen har också beräknats ske som följd av relativprissänkningar både första och andra halvåret 1980.

Utvecklingen av importen av råolja och petroleumprodukter har å andra sidan haft en dämpande effekt på den totala importen andra halvåret 1980. Efter den lageruppbyggnad som ägde rum under senare delen av 1979 och första halvåret 1980 torde nämligen importen av råolja och petroleumpro­dukter ha bromsats upp under andra halvåret 1980.

' Liksom vad gäller exporten kan varusammansättningen av importen ha ändrats betydligt på grund av arbetsmarknadskonflikterna andra kvartalet. Detta kan ha påverkat utvecklingen av enhetsvärdeindex typ Laspeyres (se även avsnitt 3.1).

5    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100

66

En betydande dämpning av slegringstakten för prisindex för totala im­porten beräknas ha skett andra halvåret 1980. Ökningstakten för prisindex för råolja avtog efter den kraftiga ökning som ägde rum under första halvåret. Även för petroleumprodukter beräknas importprisökningen and­ra halvåret ha blivit mindre än ökningen första halvåret. Genomslaget på de svenska importpriserna av de till följd av kriget mellan Irak och Iran kraftiga prisstegringarna på petroleumprodukter på spotmarknaden under fjärde kvartalet väntas komma först under 1981 och bli förhållandevis dämpat. De registrerade importpriserna har under senare år visat betydan­de följsamhet till priserna pä spotmarknaden dock med undantag för tillfäl-

Tabeli 3:6 Importutvecklingen för olika varugrupper 1979—1981, alternativ II'

 

 

 

 

 

 

 

 

Importvärde, milj.

kr.

Årlig procentuell Volym

förändring

Pris (enhelsvärdej

 

 

1979

1980

1981

1

 

1979

1980

1981

1979

1980

1981

Jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter och fisk

5 376

5 860

6035

7.0

- 3,5

- 2.0

1,7

13,0

5,1

Mineraliska produkter

12472

20516

22968

6,1

9,4

1,3

32,1

50,3

10,6

därav: råolja

10125

17 934

20260

3,9

11,4

1,5

35,1

-59,0

11,3

Industriprodukter exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

elström och fartyg

103 158

115 630

121488

15,4

0,3

- 3,0

15,3

11,8

8,4

därav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trävaror, massa samt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

papper och papp

632

866

814

33,2

16,0

-10,0

9,0

18.0

4,5

petroleumprodukter

15 919

15 173

13 685

21,9

-22,0

-19,9

77,8

22,2

12.6

järn och stål

5 883

6427

6418

17,2

0,0

- 5,8

14,9

9,3

6,0

ickejärnmetaller

3318

4 174

4 424

12,4

4,0

0,0

25,5

21,0

6,0

verkstadsprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

39685

46289

49876

14,8

8,0

- 0,6

6.2

8,0

8,4

övriga industri-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter inkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

livsmedelsprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samt träfiberplattor

37 721

42 701

46 271

13,2

2,0

0,8

9,5

11,0

7,5

Elektrisk ström

400

318

284

125.2

-31,5

-18,9

20,6

16.0

10.0

Import exkl. fartyg

121406

142 324

150 775

14,2

1,2

- 2.5

16,2

15,8

8,6

Fartyg

1422

450

594

-14,4

-70,2

20,0

32,8

6,0

10,0

Total import

122828

142774

151 369

13,8

0,3

- 2,4

16,4

15,7

8,6

Bearbetade varor inkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

livsmedelsprodukter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

trafiberplattor exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fartyg

83 470

95627

102 772

14,3

4,7

- 0,3

8,2

9,5

7,8

Import exkl. bearbetade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varor och faityg

37 936

46697

48003

14,1

- 5,1

- 6,7

38,7

29,7

10.2

Total import enligt NR

122963

142774

151369

15,3

1.6

- 1,1

15,0

14,3

7,2

' Det högre lönekostnadsalternativet.

- Importen 1979 på totalnivå har korrigerats av NR. Därför föreligger en differens av 135 milj. kr. mellan

summan av samtliga varugrupper - som är hämtade från handelsstatistiken - och total import enligt

nationalräkenskaperna.

Anm. Uppgifterna för 1980 och 1981 är prognoser. I prognosen för 1980 har hänsyn tagits till utfallet 1. o. m.

oktober 1980.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

67

Tabell 3:7 Importutvecklingen för olika varugrupper 1980—1981, alternativ I'

 

 

 

 

 

 

 

 

Importvärde.

Årlig procentuell

1 förändring

 

milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

Volym

 

Pris

 

 

 

 

 

 

1980

1981

 

 

(enhetsvärde)

 

1980

1981

1980

1981

Jordbruks-, skogsbruks-

 

 

 

 

 

 

produkter och fisk

5 860

6035

- 3,5

- 2.0

13.0

5.1

Mineraliska produkter

20516

22968

9,4

1,3

-50.3

10.6

därav: råolja

17 934

20 260

11,4

1,5

59.0

11.3

Industriprodukter exkl.

 

 

 

 

 

 

elström och fartyg

115 630

120733

0,3

- 3,7

11,8

8.4

därav:

 

 

 

 

 

 

trävaror, massa samt

 

 

 

 

 

 

papper och papp

866

814

16,0

-10,0

18,0

4.5

petroleumprodukter

15 173

13 685

-22,0

-19,9

22,2

12,6

järn och stål

6429

6 424

0,0

- 5,7

1!3

6.0

ickejärnmetaller

4 174

4 424

4,0

0,0

21,0

6.0

verkstadsprodukter

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

46289

49525

8,0

-  1,3

8,0

8.4

övriga industri-

 

 

 

 

 

 

produkter inkl.

 

 

 

 

 

 

livsmedelsprodukter

 

 

 

 

 

 

samt träfiberplattor

42701

45 858

2,0

- 0,1

11,0

7.5

Elektrisk ström

318

284

-31,5

-18.9

16,0

to.o

Import exkl. fartyg

142 324

1-50020

1.2

- 2,9

15,8

8.6

Fartyg

450

594

-70,2

20.0

6.0

10,0

Total import

142774

150614

0,3

- 2,9

15,7

8,6

46697 142 774

Bearbetade varor inkl.

livsmedelsprodukter,

trafiberplattor exkl.

fartyg

Import exkl. bearbetade

varor och fartyg

Total import enligt NR

95 627      102107

47913 150614

4,7     -  LO       9.5         7.8

5,1     - 6,9    29,7        10.2
1,6     - 1,6     14,3         7,2

' Det lägre lönekostnadsalternativet.

Anm. Uppgifterna för 1980 och 1981 är prognoser. 1 prognosen för 1980 har hänsyn tagits till utfallet 1. o. m. oktober 1980.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

liga marknadsstörningar. Det föreligger vissa indikationer på en fallande tendens för de under Qärde kvartalet högt uppdrivna priserna på Rotter­dammarknaden.

För helåret 1980 väntas prisökningen för totala importen uppgå till knappt 15 3/4%. Enligt nationalräkenskapernas metoder blir motsvarande prisökning drygt 14 1/2%. Denna ökning kan till närmare en tredjedel återföras på de kraftiga höjningarna av råoljepriset med 59% mellan 1979 och 1980. För petroleumprodukter beräknas importpriserna ha ökat med drygt 22% under samma period. För bearbetade varor beräknas prisök­ningen till 9 1/2% 1979-1980.

För 1981 beräknas den totala importen minska med närmare 2 1/2% i volym. Räknat enligt nationalräkenskapernas metoder skulle minskningen

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                68

Tabell 3:8 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1973—1981'

 

 

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Löpande priser, milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoimport av råolja-

1279

3 734

4 524

5 846

6 536

7211

100.39

17 824

20149

Import av petroleum­produkter

3 849

9019

7821

8426

8687

7 346

15919

15 173

13 685

Export av petroleum­produkter

283

692

905

901

1 195

1543

3033

4940

5 443

Nettoimport av petroleum­produkter

3 566

8327

6916

■ 7 525

7492

5 803

12 886

10233

8242

Nettoimport av råolja och

petroleumprodukter                 4845      12061      11440     13 371      14028     13014     22925     28057    28 391

Nettoimport av råolja och

petroleumprodukter i

procent av BNP'                          2.2          4,7          3,8          3,9          3,8          3.2          5,0          5,4        4,9''

1975 års priser

Nettoimport av råolja och

II 241

10182

11396

10126

9224

98,26

89,00

99,62

88,51

80.63

petroleumprodukter                11759     11 852     11440     11683

Volymindex (1975 = 100)       102,79    103,60    100,00    102.12

' Uppgifterna för 1973-1979 är hämtade från utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1980 och 1981 avser

prognoser.

" Expori av råolja förekom endast 1979 (86 milj. kr.), 1980(1 lOniilj. kr.) och beräknas 1981 uppgå till 111 milj.

kr. 1 deflateringen av räoljeexport används exportprisindex för petroleumprodukter.

 BNP till marknadspris.

 Enligt alt. II. Motsvarande siffra enligt alt. 1 är 5.0%.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

därmed bli drygt 1%.' Nedgången betingas främsl av en lägre privat varukonsumtion, dämpade lagerinvesteringar och minskad industripro­duktion. Med undanlag av råolja, övriga industriprodukter och fartyg, väntas importen minska eller stagnera för samtliga varugrupper (se tabel­lerna 3:6 och 3:7). Betydande minskningar förutses för petroleumpro­dukter - ca 20% - och för järn och stål - ca 6%. Även den tunga gruppen verkstadsprodukter väntas minska med drygt 1/2%. Sammanlagt beräknas importen av industriprodukter (exkl. elström och fartyg) minska med 3%. Importen av råolja väntas öka något - med ca 1 1/2% — 1981. Den sammanlagda importen av råolja och petroleumprodukter skulle därmed minska med knappt 8 1/2%. Nettoimporten (införseln minus utförseln) av dessa produkter beräknas likaledes minska. Även mätt i procent av BNP väntas nettoimporten 1981 minska efter alt ha ökat 1980. (Se tabell 3:8.)

' Denna prognos är relaterad till alternativ II för löneökningen 1981. Enligt det lägre lönealternativet (alt. I) beräknas minskningen av importvolymen bli närmare 3%, eller drygt 1 1/2% enligt nationalräkenskapernas metoder. Av skillnaden i volym mellan alt. I och alt. 11 på -0,7 procentenheter beräknas -0,9 procentenheter bero på att relativprisförändringen för hemmaproduktionen antagits bli 1,7 % lägre i alt. 1 än i alt. II. Med en importelasticjtet på 0.5 erhålles en volym som är 0.9 procenten­heter lägre i alt. 1 än i alt. II. Å andra sidan beräknas den inhemska aktiviteten (BNP) bli högre enligt alt. I och av detta skäl ge 0.2 procentenheter högre import än enligt alt. II. (Se tabell 3:6 och 3:7.)

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                   69

För bearbetade varor väntas importen minska med ca 1/4%. 1 denna nedgång ingår en minskning - drygt 1/2% - för verksiadsprodukier och en liten ökning — drygt 3/4% — för övriga industriprodukter.

Importprisslegringen 1981 förutses bli betydligt lägre än under 1980. Prisindex för totala importen väntas stiga med drygt 8 1/2% mellan 1980 och 1981. (Enligt nationalräkenskapernas metoder blir motsvarande ök­ning knappt 7 1/4%.) Prisökningen för bearbetade varor väntas bli ca 73/4%. Råoljepriset förutses öka med drygt 11 1/4% 1980-1981, samtidigt som en ökning på drygt 12 1/2% väntas för petroleumproduktpriset. Det har härvid förutsatts atl oljemarknaden kommer alt stabiliseras under loppet av 1981. Under sådana förhållanden beräknas Sveriges genomsnitt­liga tonpris (eif) för råolja stiga från 1 050 kr. under Ijärde kvartalet 1980 till närmare 1 140 kr. vid slutet av 1981.

3.3 Betalningsbalansen

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar visar för 1980 ett negativt saldo på 20 1/2 miljarder kr. vilket är närmare 9 1/2 miljarder slörre underskott än 1979. (Se tabell 3:9.) Utfallet av bytesbalansen för 1980 är dock ännu preliminärt. Dessutom föreligger fortfarande en icke obetydlig osäkerhet i fråga om skattningen av den s. k. korrigeringsposten som är avsedd atl rätta till underskattningen av tjänst- och transfererings­nettot enligl riksbankens statistik. Postens storiek har, liksom tidigare, satts lill 8,9 miljarder kr, 1980 (uppdelat på dels korrigering av tjänster, dels korrigering av transfereringar i tabell 3:9),

Försämringen av bytesbalansen 1979-1980 beror huvudsakligen på en fortsatt kraftig försvagning av handelsbalansen, men också på ökade rän­teutbetalningar till följd av den kraftigt ökade upplåningen utomlands samt en uppgång i räntenivån för denna upplåning 1979-1980.

För 1981 väntas underskottet i bytesbalansen öka med ca 1 miljard kr. Handelsbalansen beräknas komma att förbättras med 2,2 miljarder kr. (enligt alt. 11). Tjänste- och transfereringsbalansen beräknas samtidigt komma att försämras med 3,3 miljarder kr., främsl till följd av att under­skottet i räntenettot stiger med 2,8 miljarder kr. Ökad u-hjälp bidrar också till försämringen.

Kapitaltransaktionerna med utlandet ledde 1980 till en betydande netlo-kapitalimport. Det var så gott som uteslutande staten som 1980 svarade för den utländska upplåningen. Den fortsatta höga inhemska likvidilelsnivån och den i Sverige i förhållande till omvärlden relalivi låga räntenivån medförde att intresset för långfristig upplåning utomlands från näringsli­vets sida var litet. Under sådana omständigheter tycks det knappast alls ha skett någon netloupplåning i utlandet vare sig av den privata eller den kommunala sektorn.

 

Prop. 1980/81:100

70

 

Tabell 3:9 Betalningsbalans 1977- Milj. kr., löpande priser

1981

 

 

 

 

 

 

1977

1978

1979

1980 prel.

1981 prognos

 

 

Alt. I'

Alt. W

Export av varor, fob

85623

98207

118 179

131280

141487

142092

Import av varor, eif

90221

92751

122963

142 774

150614

151369

Handelsbalans

-4598

5456

- 4784

-11494

- 9127

- 9 277

Korrigering av handelsstatistiken'

•-   297

-   308

298

-    496

-     553

-    553

Sjöfartsnetto

2751

3 140

3 680

3 957

4L50

4 150

Resevaluta, netto

-3 579

-4017

- 4 840

- 5 200

- 5 550

- 5 550

Övriga tjänster, netto

-3647

-3 543

- 4 176

- 4559

- 4984

- 4 984

Korrigering av tjänster

3 300

3 594

4 104

4 588

5 000

5 000

Bytesbalans för varor och tjänster'

-6070

4322

- 6314     -13 204

11064     -11214

 

(-9068)''

 

Tranfereringar, netto

-6349

-7960

därav: räntor och utdelningar

-2080

-3089

Korrigeringar av transfereringar''

2900

3 506

Bytesbalans för varor, tjänster

 

 

och transfereringar'

-9519

-   132

Kapitalbalans

12 823

5451

Tilldelade SDR

-

-

Restpost

1779

-2 257

Valutareservens transaktions-

 

 

förändring

5 083

3 062

Förändring på grund av

 

 

kursrörelser

932

-1356

Valutareservens totala

 

 

förändring

6015

1706

 

8737

-II 641

-15 166

-15 166

3 378

- 5 650

-  8 4-50

- 8450

3 896

4312

4 800

4 800

-20533

-21 430

-21580

(6559)"

(-1240)*   -11155

 

8481

22 750

258

256

162

- 2224

2.578

249

591

9

3 169

258

' Alt. 1 och II refererar till det lägre resp. högre löneantagandet, se vidare kapitel 6.

- Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS' flygplansiniport, i utlandet direkllandad fisk.

export av icke monetärt guld (1977) samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

' Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas

försöriningsbalans.

■* Korrigeringspostentotalt uppgårtill6200. 7 100. 8000, 8900 och 9800 milj. kr. för åren 1977-1981.

'' Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp. .

*■ 1 slutet av juni 1978 beslöt statsmakterna att efterskänka en rad tidigare givna krediter till u-länder lill ett

värde av en dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för såväl iransfereringsneltot som kapilalba-

lansen såtillvida att den senare förstärks med samma belopp. Formellt belastar hela detta belopp 1978 års

bytesbalans, ehuru det redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha stått klart atl dessa till

största delen delen skulle komma atl efterskänkas. I realiteten har transfereringsnettot därmed felperiodise-

rats. 1 huvudkolumnen ovan redovisas transfereringsnetto, bytesbalanssaldo och kapitalbalans exkl. den

genomförda avskrivningen av u-landskrediter.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

Handelsbalansen

Handelsbalansen beräknas preliminärt ha visat elt underskott 1980 upp­gående lill 11,5 miljarder kr. Underskottet skulle därmed ha ökat med ca 6,7 miljarder kr. från 1979. Av denna försämring kan drygt 5 miljarder återföras på en ökning av underskottet i handeln med råolja och petroleum­produkter. Handeln med bearbetade varor beräknas ha gett ett överskott

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                   71

på inte fullt 12,9 miljarder kr. 1980 vilket skulle innebära en försämring från 1979 med ca 1 miljard. Förhållandevis slora andelsföriusler ledde lill en volymminskning för exporten av bearbetade varor med preliminärt 1 % 1979-1980. Importvolymen av sådana varor ökade uppskattningsvis med inte fulll 5%.

1981 kan handelsbalansen väntas ge mindre underskoll än 1980. Delta har i huvudsak sin grund i en beräknad försvagning av utvecklingen för importen. 1 alternativet med den högre lönekoslnadsökningen (alt. II) har-underskottet beräknats uppgå lill knappt 9,3 miljarder kr. Den förbättring av handelsbalansen som därmed skulle uppnås bärs helt upp av en beräk­nad ökning av överskottet i handeln med bearbetade varor. Till detta bidrar i viss mån en kalkylerad smärre uppgång i bytesförhållandet för bearbetade varor från 1980 till 1981. För den totala varuhandeln, dvs. inkl. handeln med råvaror och bränslen, beräknas bytesförhållandet däremot försämras 1980-1981. Eftersom importvolymen lolalt sett väntas minska något 1981 samtidigt som nedgången i exportvolymen 1980 beräknas förby­tas till en uppgång väntas likafullt en viss förbättring av handelsbalansen i löpande priser.

1 alternativet med den lägre lönekostnadsökningen (all. 1) beräknas bytesförhållandet försämras något även för bearbetade varor 1980-1981. Utrikeshandeln med bearbetade varor kan trots detla väntas ge något större överskott än i alternativet med den högre lönekostnadsökningen. Handeln med råolja och petroleumprodukter har beräknats ge ett under­skott av ungefär samma storleksordning 1981 som 1980. För övriga råvaror innebär kalkylerna en viss ökning av underskottet från 1980 till 1981. Utrikeshandeln med råvaror kan förväntas bli i stort sett densamma i båda alternativen för lönekostnadsulvecklingen genom alt följsamhelen gent­emot världsmarknadspriserna för dessa varor torde vara i det närmaste total.

Totalt beräknas både export- och importvärdet 1981 bli lägre i det lägre lönekoslnadsalternativet jämfört med det högre. Differensen har beräknats bli något större för importvärdets del och handelsbalansens underskott skulle sålunda bli något mindre i alternativ 1 än i alternativ 11 (se tabell 3:9).

Tjänste- och transfereringsbalansen

Förbättringen av det internationella fraktmarknadsläget under 1979 led­de för Sveriges del lill alt praktiskt laget allt tonnage togs i bruk mot slutet av året. Samtidigt var exporten av begagnade fartyg fortfarande stor och handelsflottan fortsatte att krympa. Trots detta steg sjöfartsnettot med drygt 500 milj. kr. mellan 1978 och 1979 (se tabell 3:9).

Under 1980 har handelsflottan krympt något ytterligare i lon räknat. Nivån för fraktsatserna låg 1980 relativt högt och högre än genomsnittet för 1979. Härigenom mer än kompenserades rederierna för de fortsatta kost­nadsökningarna och sjöfartsnettot kunde stiga med närmare 200 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 72

Enligl den bedömning av den internationella utvecklingen som framgår av kapitel 2 väntas ylleriigare en viss, om än svag, tillväxt i världshandeln 1980-1981. Sjöfartsnettot i löpande priser kan under sådana förutsättning­ar väntas öka något också 1981.

Bruttoutflödet av resevaluta fortsatte att öka under 1979, med drygt 1 miljard kr. eller 17%jämförl med 1978 i löpande priser. Trots all kostnads-stegringarna i de för svenskt vidkommande viktigare turistländerna samti­digt varit förhållandevis kraftiga innebär della också en viss volymökning. Den uppskattas till ca 6%.

För tredje året i följd noteras 1979 en volymökning för inflödet av resevaluta, 4,5 %. Sammantaget ger kalkylerna elt nettoutflöde av reseva­luta 1979 på ca 4 800 milj. kr. i löpande priser, vilket betyder en ökning med 800 mil. kr. jämfört med 1978.

För 1980 synes bl. a. konflikten på arbetsmarknaden ha haft en återhål­lande effekt på resandet. Såväl ut- som inflödet av resevaluta minskade i volym under såväl första halvåret som helåret 1980. 1 löpande priser blir del emellertid med hänsyn till prisstegringen ökningstal för såväl utflöde som inflöde. Netloutförseln av resevaluta steg därför med omkring 400 milj. kr.

Prognosen för 1981 grundas på antagandet att någon volymmässig för­ändring av bruttoinflödet inte kommer atl ske medan utflödet sjunker ylterligare något. Delta leder till ett beräknat negativt resevalutanetlo på 5 550 milj. kr. i löpande priser, en ökning av saldoposlen med ca 350 milj. kr.

Posten övriga tjänster, i tabell 3:9 ger en ofullständig redovisning av tjänsleutbytel med utlandet. En stor del av den korrigering av bytesbalan­sen som också återfinns i samma tabell berör denna post.

Nettot av transfereringarna till och från utlandet kalkyleras lill -11,6 miljarder kr. 1980 och -15,2 miljarder kr. 1981. Enbart poslen ränta och utdelningar beräknas visa underskott på 5,7 miljarder kr. 1980 resp. 8,5 miljarder kr. 1981. Det offentliga gåvobiståndet till u-länderna stagnerade 1980 men beräknas 1981 öka med drygt 500 milj. kr. lill 4,2 miljarder kr.

Även belräffande räntebetalningar och andra transaktioner räknar man med bristande täckning i statistiken av inflödessidan. En del av den totala korrigeringsposten har därför förlagts lill transfereringarna.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                          73

4    Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Industrin präglades av en fortsatt hög aktivitet första kvartalet 1980. Den inhemska efterfrågan var livlig och exporten växte påtagligt. Industrins resursutnyttjande pekade uppåt. Det var främst verkstadsindustrin, som svarar för ca 40% av produktionen inom industrin, som bar upp tillväxten. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft var hög inom i synnerhet denna sektor. Verkstadsindustrins produktionstillväxt (exkl. varven) var inte mindre än 12% mellan första kvartalen 1979-1980 (enligt SCBs preliminä­ra statistik). Exporten av verksiadsprodukier ökade samma period procen­tuellt sett ännu mer än produktionen. Även övrigsektorns produktion utvecklades gynnsamt och dess export ökade endast något långsammare än för verkstadsprodukterna.

Efterfrågan pä arbetskraft förblev hög under andra kvartalet men totalt sett stördes produktionen påtagligt av arbetsmarknadskonflikterna som också fick negativa återverkningar på konsumtion och orderinflöde. Kon­flikten i maj berörde större delan av industrin (i mycket grova drag 600000 personer). Antalet arbetstimmar som gick förlorade liksom även produk­tionsbortfallet var betydande. Den påföljande hamnstrejken verkade häm­mande på produktion och exporlleveranser inom särskilt skogsindu­strierna.

Konflikternas aktivitetshämmande effekter har inte kunnat helt utredas, inte minst beroende på att också statistikproduktionen stördes och förse­nades. En grov uppskattning antyder att det omedelbara pioduklionsbort-fallet på helårsbasis skulle ha varit mellan 1 1/2 och 2% för industrin.

Ungefär samtidigt som arbetsmarknadskonflikterna pågick började en dämpning av efterfrågan att framträda på de svenska exportmarknaderna. Den var särskilt tydlig inom basindustrierna. Som följd härav blev möjlig­heterna atl under hösten 1980 återta produktionsbortfallet kännbart be­gränsade. Industriproduktionen under tredje kvartalet var endast margi­nellt högre än under första kvartalet. Utvecklingen var dock inte enhetlig branscherna emellan. Metallverken, transportmedelsindustrin samt såg­verken hade då inlett en anpassning nedåt av produktionen, medan inom övriga delar av verkstadsindustrin aktiviteten var fortsatt stigande. Under fjärde kvartalet 1980 beräknas produktionen ha minskat inom i synnerhet basindustrierna. Endast i delar av verkstadssektorn beräknas produk­tionen ha ökat under årets sista kvartal.

Totalt sett beräknas industriproduktionens tillväxt ha stannat vid 1 1/4% mellan helåren 1979 och 1980. Jämfört med prognosen i konjunklurinstitu-

 

Prop. 1980/81:100

74

tets höstrapport innebär detta en neddragning med närmare 1/2 procent­enhet. Neddragningen hänförs huvudsakligen till den tungt vägande övrig­sektorn, där framför allt leveranserna till hemmamarknaden blivit lägre än vad som förutsågs.

Utsikterna för den svenska ekonomin 1981 tyder på en klar dämpning. Vad beträffar den internalionella konjunkturen har härvid förutsatts en mycket svag BNP-tillväxt på i storleksordningen 1 % för OECD-området. Totalt sett väntas sålunda en mycket svag tillväxt första halvåret och en försiktig acceleration andra halvåret 1981.

Mot denna bakgrund beräknas den svenska exporten totalt öka obetyd­ligt i volym eller med ca 4% enligt det högre lönekostnadsalternativet. Den inhemska efterfrågan, inkl. lager, förutses likaledes i stort sett stagnera eller närmare bestämt minska med 1/2% i volym.

Med dessa förutsättningar beräknas industriproduktionen komma att minska med närmare 2 % 1980-1981 (enligt det högre lönekoslnadsalterna­tivet). Produktionsneddragningarna väntas beröra flertalet industri­branscher. Förutom betydande fortsatta minskningar inom varven väntas klart lägre produktion inom massaindustrin, sågverken och gruvorna. Även för verkstadsindustrin beräknas en viss produktionsneddragning komma atl ske. En oförändrad produktionsvolym har förutsetts för övrig­sektorn.

Tabell 4: 1 Industriproduktionens utveckling t978-

Årlig procentuell volymförändring

1981

 

SNl

2301 2302 210. 220, 290

3

33111 34111

34112

.3.53, 354

371

372

38 ./. 3841

3841

3 resterande

2, 3

 

 

1978

1979

1980

1981

 

 

def.

prel.

prel.

prognos alt. 1

all. 11

Gruvor och mincralhrott

-15.4

13.8

l.l

 

-lO.I

Järnmalmsgruvor

-23,7

23,8

3,0

 

-14.0

IckejärnmalmsgriEvor

11,5

-   1,5

-2.0

 

0,0

Övriga gruvor och mineralbrotl

■     0,3

- 9,6

-6,0

 

0.0

Tillverkningsindustrin

-  1.4

6.3

1.2

-1.0

-   1.7

Sågverk'

- 0,6

3.8

-3,0

 

- 6.5

Massaindustri

10.6

3.5

-9,0

 

-  7.0

Pappers- och pappindustri

8.3

9.9

-3.6

 

LO

Petroleumraffinaderier m. m.

-   1,6

10.4

3,0

 

0,0

Järn- och stålverk"

3,3

7.2

-6,0

-1.5

- 2.0

Ickejärnmetallverk

6,4

- 5.2

-8,5

 

0.0

Verkstadsindustri exkl. varv

- 3.1

9.6

4.5

-1,3

- 2,5

Varv"

-17,8

-14.3

-8.5

 

-12.5

Övrig industrisektor'

- 0.6

4.3

0,5

0.5

0.0

Hela industrin

- 1,7

6,4

1,2

-1,2

-  1,9

' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

 Inkl. smörimedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

■ Inkl. ferroregleringsverk.

■* Inkl. båtbyggerier.

' Omfattar nu även livsmedelsindustri och träfiberplaltindustri, se not sid. 86.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                   75

Enligt det lägre lönekoslnadsalternativet stannar den förväntade till­bakagången av industriproduktionen vid I 1/4% 1980-1981.

Enligt detta alternativ blir visserligen den privata konsumtionen lägre men den kalkylerade effekten av bättre konkurrenskraft för den svenska industrin både inom och utom landel förutses mer än väl uppväga detta.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

Den gynnsamma efterfrågeutvecklingen för svensk järnmalm som be-gynte under 1978 bröts under sommarmånaderna 1980 främst till följd av en vikande stålkonjunklur i Västeuropa. Om vi blickar tillbaka på 1979 kan vi konstatera atl exporten dä fortsatte atl stiga i snabb takt och leverans­ökningen blev 27% 1978- 1979 med en utförsel 1979 på nästan 27 milj. ton. Bakom denna starka tillväxt låg uppgången i den internationella slålkon-junkturen, de stigande fraktpriserna samt det förhållandet all Brasiliens utbud av järnmalm begränsades pä grund av översvämningar. Den goda efterfrågeutvecklingen medförde att brytningen av järnmalm återigen kun­de ökas - för första gången på fem år - och tillväxten uppgick till ca 24 % 1978-1979. upp till en kvantitet av drygt 26 1/2 milj. lon. En stigande andel av leveranserna fick tas från lager och härigenom drogs på knappt två år de tidigare rekordstora malmlagren ned lill en nivå som under våren 1980 något understeg den normala.

Våren 1980 kunde man skönja att den internationella slålkonjunkturen ånyo var vikande. I USA hade stålproduktionen minskal sedan mitten på 1979. men först under andra kvartalet 1980 kom ett verkligt ras till följd av en betydande efterfrågeminskning på stål. Botten passerades under tredje kvartalet och mot slutet av året registrerades signaler pä en snabbt ökande stålefterfrugan med motsvarande höjning av produktionsnivån. De minska­de avsättningsmöjligheterna för stålprodukter i USA fick återverkningar i Europa där bl. a. Belgiens stålproduktion måste reduceras betydligt. Lan­det är starkt beroende av USA-marknaden och tillika en betydande mark­nad för svensk fosformalm. Den europeiska stålproduktionen nådde sin högsta topp sedan 1974 underförstå kvartalet 1980. Sedan dess har stålpro­duktionen minskat till följd av en kraftigt vikande efterfrågan såväl inom Europa som på utomeuropeiska avsättningsmarknader. Inför hotel om en upprepning av 1974-1975 års utveckling med överproduktion i kombina­tion med drastiska prissänkningar vidtagna i syfte att skydda marknadsan­delarna lyckades EG-kommissionen på senhösten driva igenom tvångs­kvoteringar som omfattar drygt 80% av all stålproduktion. Genom att under fjärde kvartalet dra ned stålproduktionen ca 15% jämfört med sam­ma period föregående år och med en eventuell förlängning av kvoteringen under första halvåret 1981 räknar man med att fä ned produktionen i nivå med efterfrågan. 1 samband med dessa åtstramningar torde endast Väst­tyskland ha tagit hem i stort sett kontrakterade malmleveranser från Sveri-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 76

ge medan skeppningarna till övriga avnämarländer inom EG minskade betydligt under andra halvåret 1980. Dessutom kom leveranserna till Polen atl minska i förhållande till konlraklerad mängd, huvudsakligen till följd av landets belalningssvårigheter. Totall torde bortfallet uppgå lill ca 20% av budgeterade leveranser. Denna något dystra efterfrågebild har inneburit att exportvolymen sjönk ca 17 1/2% 1979-1980. Exportprisnivån för järn­malm beräknas i genomsnitt för de olika kvaliteterna ha stigit med ca 221/2% 1979-1980.

Sommarens plötsliga efterfrågeförsämring kunde rimligen inte omedel­bart mötas med en motsvarande minskning i brytningen av svensk järn­malm. En neddragning kom dock att ske i förhållande till planerad produk­tion andra halvåret 1980, men mellan helårsgenomsnitlen 1979 och 1980 torde det ändå ha blivit en produktionsökning om ca 3 %. En rätt betydan­de uppbyggnad av malmlagren kom sålunda att genomföras, huvudsakli­gen under senare delen av andra halvåret 1980.

Den nuvarande svaga slålkonjunkturen i Västeuropa väntas hålla i sig åtminstone fram till halvårsskiftet 1981. Eftertrågan på stålprodukter har sjunkit drastiskt parallellt med att investeringskonjunkluren mattals samti­digt som personbilsproduktionen minskat kraftigt i hela Västeuropa. Den svenska järnmalmsexporten får under sådana förhållanden räkna med en fortsatt svag efterfrågan. En viss återhämtning torde kunna påräknas först mot slutet av året. Sammantaget skulle exportvolymen därmed sjunka måttligt eller med ett par procent mellan helåren 1980 och 1981. Förhand­lingarna om 1981 års kontraklspriser pä järnmalm är när detla skrivs ännu ej avslutade. Här förutsätts att den svaga efterfrågan på järnmalm sanno­likt kommer att medföra att kontraktspriserna blir i stort sett oförändrade och medelexportpriset 1981 skulle likafullt kunna beräknas stiga, dock endast med ca 2 1/2% jämfört med 1980 (alt en ökning överhuvud kommer till stånd beror huvudsakligen på att vissa leveranser i början av 1980 skedde till 1979 års priser). Produktionsnivån har mot denna bakgrund bedömts sjunka med ca 14% 1980-1981 och det förutsätts härvid atl endast en begränsad fortsall lageruppbyggnad sker i början av året.

Trots en god eftertrågetillväxt på exportmarknaderna under 1979 ökade inte exporten av trävaror med mer än knappt 2% i volym mellan 1978 oeh 1979. Importtillväxlen i Västeuropa, dit också huvuddelen av svensk trä­varuexport skeppas, var betydligt större eller drygt 13%. Sågverken lap­pade ytterligare marknadsandelar under 1979. Framför allt synes dessa ha erövrats av finska leverantörer.

Den svaga leveransutvecklingen under 1979 betingas framförallt av den timmerbrist som varit kännbar för sågverksindustrin alltsedan våren 1978. Då sågverkens lager ökats på kraftigt under 1974 och 1975 kunde lill en början bortfallen i produktionen ersättas med en omfattande neddragning av trävarulagren. Under 1979 kom lagren i praktiken atl uttömmas.

Då siffrorna överdel egentliga bostadsbyggandet i Västeuropa indikera-

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                   77

de en endasi måttlig, och i vissa fall även fallande trävaruförbrukning. framstod den expansiva efterfrågeutvecklingen inför 1980 års trävaruför­säljningar som något överraskande. Mot denna bakgrund kom de svenska sågverkens exportförsäljningar att starta tidigt - redan under augusti 1979 - i etl skede då trävarumarknaden gav indikationer pä ett gradvis ökande efterfrågeöverskott. Exportpriserna på trävaror drevs sålunda snabbi upp­åt samtidigt som sågverkens orderstockar växte. I mars-april 1980 över­steg försäljningspriserna fjolårets nivå med ca 25-30%. och försäljningar­na ökade åter volymmässigt - med uppskattningsvis ca 14%.

Arbetsmarknadskonflikterna i maj och juni påverkade såväl produk­tions- som i synnerhet exportutvecklingen negativt. Exporlnedgången blev sålunda såpass kraftig som 18,5%' i volym första halvåret 1980jämfört med andra halvåret 1979, säsongrensat sett, medan fallet i sågverksproduk­tionen kunde begränsas till 4% under samma period.

Vid sidan av dessa störningar på produktions- och leveranssidan däm­pades även sågverkens försäljningsaktivitet under maj och juni. Till stor del torde denna avsaklning ha betingats av råvarubristen som i alla händel­ser skulle ha tvingat sågverken atl t. v. minska sina försäljningar.

Arbetsmarknadskonfliktens inverkan pä trävaruförsäljningarna är svår att precisera, vilket delvis beror på atl den statistiska informationen är ofullständig. En rimlig bedömning är emellertid atl produklionssloppei under maj tvingade sågverken att avstå försäljning i ungefär samma stor­leksordning som driften drabbades eftersom kunderna sannolikt inle var benägna att acceptera någon mer omfattande förlängning av leveranstid­erna. De leveransförseningar som hamnkonflikten orsakade torde ha föror­sakat ytteriigare försäljningsförluster.

Efter en mer säsongsmässig försäljningsnedgång under sommaren brom­sades den svenska försäljningsutvecklingen under hösten kraftigt upp som en följd av den ytterligare försvagningen av byggkonjunkturen på export­marknaderna, och i viss mån även av en ökad inbrytning av kanadensiska exportörer.

Med denna utveckling av försäljningarna beräknas den svenska trävaru­exporten i volym ha minskat med ca 11 % 1979-1980. Exportpriserna på trävaror beräknas ha höjts med ca 20% 1979- 1980.

Ett fortsalt svagt bostadsbyggande i Sverige under 1980 har medfört att förbrukningen inom byggnads- och trävaruindustrin fortsatt att minska. Här har bedömts att avsättningen på den inhemska marknaden reducera­des med i genomsnitt ca 5% under 1979-1980.

Efter en återgång under tredje kvartalet till den produklionsiakt som sågverken höll under första kvartalet indikerar preliminära siffror att pro­duktionen ånyo föll tillbaka kraftigt under tjärde kvartalet. Helårsvis kan produktionsvolymen i sågverken därmed beräknas ha fallit med knappt 4% 1979—1980 vari också ingick utrymme för en viss lageruppbyggnad.

1 Förenta staterna medförde det hastiga fallet i bostadsbyggandet under

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 78

första halvåret 1980, att ett växande utbudsöverskott pä trävaror ska­pades, trots produktionsneddragningar bland de amerikanska sågverken.

Försäljningspriserna föll sålunda tillbaka successivt på den nordameri­kanska marknaden underförstå halvåret 1980 medan prisbilden i Västeuro­pa visade en större fasthet. Detta stimulerade till en successiv ökning av den kanadensiska konkurrensen under våren och sommaren 1980 i Västeu­ropa. Eftersom vid den tidpunkten slörre delen av Västeuropas imporlbe-hov redan kontrakterats kom inte den kanadensiska inbrytningen att på­verka marknadsutvecklingen mer än marginellt under 1980.

För att balansen skall kunna återställas på den nordamerikanska trä­varumarknaden under 1981, skulle sannolikt krävas en betydligt kraftigare förbrukningstillväxt än som synes förenlig med den utveckling av den amerikanska byggkonjunkturen som skisseras i avsnittet över den interna­tionella bakgrunden. Ett betydligt högre nordamerikanskt konkurrens­tryck i Västeuropa 1981 jämfört med 1980 är därför troligt. Del västeurope­iska trävarubehovet väntas dessutom bli betydligt lägre under 1981 jämfört med 1980, då byggkonjunkturen väntas återhämtas först under senare delen av året.

Mot denna bakgrund har de svenska exportleveranserna bedömts fälla med i genomsnitt 6,5% i volym räknat för helårsgenomsnitten 1980-1981.

Exportpriserna har bedömts komma att sänkas med knappt 6% 1980-1981.

Avsättningen på den inhemska marknaden har här bedömts fortsätta att minska 1981, samtidigt som sågverken väntas investera i en liten uppbygg­nad av trävarulagren. Totalt sett medför den här antagna leverans- och lagerutvecklingen att sågverkens produktion bedömts minska med i ge­nomsnitt 6,5%) 1980-1981.

Den västeuropeiska importtillväxten av papper och papp blev under 1979 särskilt stark och importen ökade med över 11 % i volym 1978-1979. Den svenska pappersexporlen steg i ungefär samma takt eller med 10.4% i volym, samtidigt som efterfrågetillväxten lämnade utrymme för en höjning av exportpriserna med drygt 12%. Den goda efterfrågetillväxten kom mot den bakgrunden att motivera en jämn uppdragning av produktionen under loppet av 1979: i genomsnitt höjdes produktionen med knappt 10% 1978-1979.

Efter en fortsatt god leveranslakt under första kvartalet 1980 föll expor­ten tillbaka kraftigt under andra kvartalet som en följd av de störningar på produktion och leveranser som arbetsmarknadskonflikterna orsakade. Sannolikt torde efterfrågan ha medgivit etl fullt utnyttjande av produk­tionskapaciteten även under konfliktperioden. 1 stället stod produktions­apparaten helt outnyttjad under ca 14 dagar, och därefter i viss ulslräck­ning även under den påföljande hamnkonflikten. Produktionsminskningen första halvåret 1980 blev därigenom så pass omfattande som 6% räknat från andra halvåret 1979, säsongrensat sett.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                              79

Detla produktionsbortfall kan emellertid inte helt tillskrivas arbetsmark­nadskonflikterna på grund av att vedbrislen tidigare tvingade en del pap­persindustrier att inskränka produktionen. Om pappersbruken även under första halvåret 1980 hade tillåtils hålla ungefär samma produklionsiakt som mot slutet av 1979, skulle en säsongrensad produktionsökning med ca 2,5% mellan andra halvåret 1979 och första halvåret 1980 i stället ha realiserats. Detta alltså om inte vedbrist och arbetsmarknadskonflikter lagt hinder i vägen. Eftersom papperslagren redan före konflikten var starkt begränsade och inga större möjligheter därför fanns att kompensera pro­duktionsbortfallen med uttag ur pappersbrukens lager, drabbar sålunda produktionsminskningen även leveranskapacileten i motsvarande omfall­ning. Räknat på detta sätt skulle alltså oförändrad export mellan andra halvåret 1979 och första halvåret 1980 ha varit lielt möjlig. Exporten föll nu tillbaka med 8,5% första halvåret 1980 från andra halvåret 1979.

Exporlleveranserna av papper oeh papp återhämtades snabbi under tredje kvartalet i Ijol för atl under tjärde kvartalet åter minska. Totalt sett beräknas exporten i volym därmed ha minskat med ca 5% 1979- 1980. Om enbart efterfrågan varit bestämmande för exporten hade denna troligen endasi behövt minska med någon procent.

Exportpriserna beräknas i genomsnitt ha höjts med knappt 16% 1979-1980.

Pappersproduklionen återhämtades snabbt från driftstoppen under and­ra kvartalet och produktionen kom under tredje kvartalet atl överstiga t.o.m. första kvartalels nivå. Som en följd av den tilltagande efterfråge-försvagningen på såväl export- som hemmamarknaden under andra halv­året anpassades pappersproduktionen åter nedåt under fjärde kvartalet 1980 att döma av preliminära siffror. Produktionen beräknas därmed ha minskat med i genomsnitt 3.5% 1979—1980, samtidigt som en mindre lagerökning dessutom beräknas ha skett.

Mot bakgrund av den dämpning i den allmänna ekonomiska aktiviteten som skett i Västeuropa under andra halvåret 1980, och som kan väntas fortgå en bil in på 1981 torde pappersförbrukningen förbli måttlig på de svenska exportmarknaderna i år. Redan under hösten 1980 kunde vissa tecken på en begynnande marknadsförsvagning iakttagas för vissa pap­perskvaliteter. Denna försvagning kan väntas fortgå under vinterhalvåret 1980/1981 varefter en viss återhämtning, om än långsam, kan väntas för återstoden av 1981. I volym har pappersexporten med dessa förutsätt­ningar bedömts öka med 1,5% 1980—1981. Marknadslägel har antagils medge en höjning av de svenska exportpriserna med ca 5%.

Efterfrågeutvecklingen på den svenska marknaden bedöms medge en i stort sett lika stor avsältning i år som 1980.

Med den här antagna leveransutvecklingen samt en bedömning om att pappersbruken håller lagren oförändrade har produktionstillväxten beräk­nats stanna vid 1% 1980-1981.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 80

Efterfrågan på pappersmassa fortsatte att växa i Västeuropa under första halvåret 1980, efter god tillväxttakt också under 1979. EftertVågetill-växlen medgav en förnyad höjning av massaprisnivån fr. o. m. april med ea 50 dollar på de vanligaste kvaliteterna, vilket motsvarar en ökning med knappt 10%.

På grund av arbetsmarknadskonflikterna under andra kvartalet avstan­nade de svenska brukens utleveranser nära nog helt under en månads tid. vilket gjorde atl massaexportens utfall första halvåret 1980 blev synnerli­gen svagt. Jämfört med första halvåret 1979 då stora leveranser skedde från lager hade en minskning av exporten varit ofrånkomlig oaktat konflik­terna. Exportminskningen blev nu så pass kraftig som 18% i volym.

Eftersom massalagren skurits ned till en utomordentligt låg nivå under 1979 och därtör inte kunde reduceras ytterligare under 1980 skulle det för endast en avgränsad minskning av leveranserna ha varit nödvändigt att upprätthålla en oförändrad produktion. Av efteifrågeskäl hade det också varit motiverat att vidmakthålla den produktionslakt som uppnåddes un­der andra halvåret 1979, vilket rent tekniskt var fullt möjligt. Under första halvåret 1980 sjönk massaproduktionen i stället som en följd av vedbrislen och arbetsmarknadskonflikterna och massainduslrins leveransmöjligheter reducerades i motsvarande utsträckning. Under konflikten i hamnarna anpassades dessutom produktionen i stort sett till den sänkta utleverans-takten så länge som konflikten i hamnarna kvarstod. Detta medförde atl massalagren inte kom att öka särskilt mycket, vilket bidrog till alt minska möjlighelerna all återta något av de leveranser som förlorades under själva konflikterna med hjälp av en höjd leveranstakt efteråt. Massamarknaden i Nordamerika hade samtidigt försvagats betydligt under andra kvartalet, vilket medförde en ökad inbrytning i Västeuropa under våren och somma­ren av kanadensiska leverantörer. Köparna kunde därför täcka in sig relativt lätt från annal håll när de svenska massaleveranserna uteblev och behövde därtör inte acceptera någon kraftigare förlängning av leveransti­derna. När så produktionen och utleveranser kom igång efter konflikten, indikerar hittills tillgängliga siffror att den svenska massaindustrin återtog de marknadsandelar som förlorades under maj och juni. En grov uppskatt­ning av del konfliktbetingade leveransbortfallet i massaindustrin motsva­rar med detla resonemang den massakvantilet som direkt föll bort under konflikterna, dvs. på grund av det direkta produktionsstoppet i maj och neddragningarna under hamnkonflikten. En sådan kalkyl ger vid handen att exportfallet vid en konfliktfri utveckling skulle ha begränsats till 14% första halvåret 1980 jämfört med första halvåret 1979. Hade dessutom vedbristen kunnat elimineras under 1980 så skulle exporlminskningen ha kunnat begränsats till 10-11% första halvåret 1980 jämfört med första halvåret 1979. 1 stället blev nu exporlfallel hela 18%.

Marknadsbilden för pappersmassa kännetecknas fortfarande under tred­je kvartalet 1980 av en fortsatt fasthet. Inbrytningen av nordamerikanska

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                   81

leverantörer blev emellertid alltmer kännbar i konkurrensen om försälj­ningarna för fjärde kvartalet, samtidigt som massaförbrukningen i den västeuropeiska pappersindustrin sjönk mot slutet av året. Härigenom kom exporttillväxten mellan halvåren 1980 att begränsas till en ökning på drygt 12%, vilket helårsvis för 1979-1980 kan beräknas ha medfört en export­minskning med ca 12% i volym.

Exportpriserna på pappersmassa kan beräknas ha stigit 19% 1979-1980.

Produktionsvolymen inom massainduslrin minskade med ca 12% första halvåret 1980 jämfört med motsvarande period 1979. Leverans- och lager­utveckling för återstoden av 1980 beräknas ha medgivit att produktionen ökade med knappt 7% mellan halvåren 1980. säsongrensat sett. Helårsvis beräknas denna produktionsutveckling ha medfört atl massaproduktionen föll med 9% 1979-1980.

I år kan man räkna med en minskning av massaexporten till följd av ett minskat massabehov inom såväl den västeuropeiska som den nordameri­kanska pappersindustrin. Vidare kan man räkna med en höjning av den nordamerikanska konkurrensen främst under första halvåret i år. Mot denna bakgrund har den svenska massaexporten bedömts falla med i genomsnitt 8% i volym 1980-1981.

Exportpriserna på pappersmassa höjdes fr.o.m. andra kvartalet 1980 för att sedan gälla året ut. Sannolikt kommer denna prisnivå att råda i ylterligare några kvartal. Här har bedömts att de svenska exportpriserna höjs med i genomsnitt ca 4% 1980-1981, vilket sålunda innebären mindre prishöjning under andra halvåret i år.

Med en beräknad minskning av avsättningen på den inhemska markna­den i år av i stort sett samma storleksordning som på exportmarknaderna, måste man räkna med en väsentlig nedgång i den svenska massaindustrins leveranser 1980-1981. Massaproduktionen har därför bedömts falla med 7% 1980—1981, vilket inbegriper en mindre ökning av massalagren.

För skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutveckling­en inom skogsindustrin ha medfört att den lotala rundvirkesförbrukningen föll tillbaka med 3,5 % 1979- 1980 (se tabell 4: 2) varvid massavedsförbruk-ningen sjönk med 4,5% och förbrukningen av sägtimmer med 3.0%.

Importlillväxten bromsades upp betydligt under 1980 jämfört med 1979 då importökningen blev över 80% i volym. Helårsökningen 1979-1980 beräknas inte ha blivit mer än 6,5% i volym. Exporten beräknas ha stigit med 5,5% i volym 1979-1980.

På grund av en alltjämt låg avverkningsaktivitet under 1979 avtappades rund virkeslagren kraftigt. Rundvirkeslagren var till följd härav reducerade till en mycket låg nivå vid årsskiftet 1979/1980.

Under 1980 kunde vissa indikationer på en ökad avverkningsbenägenhet spåras hos landets skogsägare. Såväl rotpostslämplingar som den anmälda hyggesarealen uppvisade en stigande tendens. Avverkningarna fick dock 6    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100

82

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1979—1981

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

 

 

 

.   1000 kbm

Förändring från föregående år.

 

1979

% resp.

1 000 kbm

 

1980

 

1981

 

 

prel.

 

prognos

Produktion

45 495

6.5

 

LO

sågtimmer

22775

0,0

 

- 6,5

massa- och boardved

20405

13,0

 

8,0

övrigt rundvirke

2315

8.5

 

7.5

Import

2485

6.5

 

-16,5

Summa tillgång

47 980

6,5

 

0,0

Export

845

5,5

 

- 3.5

l-agerförändring (milj. kr.)

-5 850

4 785

 

2 240

Förbrukning

52 985

-3,5

 

- 4,0

sägtimmer

23 535

-3,0

 

- 7,0

massa- och boardved

27 200

-4.5

 

- 3,0

övrigt rundvirke

2 250

9,0

 

7,5

Summa användning

47980

6,5

 

0,0

Källa: Konjunkturinstitutet.

inte någon verklig fart förrän under den senare delen av året, vilket medförde att massavedslagren fortsatte att minska under tre kvartal. Först mol slutet av 1980 skedde en påfyllnad av rundvirkeslagren.

Den totalt avverkade rundvirkeskvantiteten 1979-1980 beräknas härige­nom ha ökat med mellan 6 och 7% 1979- 1980, vilket till avgörande del var elt resultat av ökade massavedsavverkningar. Dessa beräknas ha tilltagit med ca 13%.

På grund av den svaga produktionsutveckling som kan väntas inom skogsindustrierna i år har rundvirkesförbrukningen bedömts minska med ca 4-5% 1980-1981. Ett sjunkande importbehov av rundvirke kan samti­digt väntas, parallellt med ett mindre fall i rundvirkesexporten, vilket s-ammantaget skulle innebära en minskad netloinförsel av rundvirke under 1981.

Mol bakgrund av den aktiviteishöjning som startade inom skogsbruket under 1980 har den ökade avverkningsbenägenheten bedömts fortsätta en bit in på 1981. Totalt sett har avverkningsvolymen bedömts öka med ca 1 % 1980- 1981, vilket skulle medföra en viss påfyllnad av rundvirkeslag­ren.

Konjunkturläget för järn- och stålverken som förbättrades under 1979 försvagades återigen under 1980. Vändningen nedåt inträffade under våren, dvs. ungefär samtidigt med de omfattande konflikterna pä arbets­marknaden. När det gäller exporten synes en viss återgång ha skett tredje kvartalet, men "konfliktrensat'' torde bilden snarare bli att försämringen har fortgått successivt under 1980.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                   83

Såsom inledningsvis antyddes innebar utvecklingen under 1979 en klar förbättring av järn- och stålverkens konjunkturläge. Leveranserna ökade påtagligt och detta berodde på atl såväl den inhemska marknaden som utlandsmarknaderna hade god tillväxt. Exportleveranserna av handelsfär-digt järn och stål ökade därmed starkt, ca 8% i ton räknat eller drygt 5 1/2% i volym (milj. kr. i 1975 års priser). Ökningen hänförde sig i första hand lill vissa västeuropeiska stater utanför EG och till en del utomeurope­iska länder. Del förbättrade avsätlningsläget tillsammans med kraftigt stigande metall- och oljepriser medförde atl stålpriserna steg kraftigt under 1979. Exportprisökningen uppgick till drygt 14 1/2% 1978-1979.

Även på hemmamarknaden ökade leveranserna lill följd av stigande förbrukning inom flertalet stålkonsumerande branscher. Varvens slålför-brukning fortsatte dock att minska för femte året i följd. Fortsatta lager­neddragningar inom såväl grossist- som förbrukarleden verkade också något dämpande på leveransulvecklingen. Produktions- och importtillväx­len blev likafullt betydande, drygt 7% resp. 17%. i volym 1978-1979. För den svenska stålindustrin innebar detta ytterligare förluster av marknads­andelar pä den inhemska marknaden.

Under 1980 har exporten minskat, och detla inte blott på Västeuropa utan även till länderna utanför detla område, vilket står i kontrast mot den utveckling som observerades de närmast föregående åren. Förbrukningen av stål i Västeuropa har enligt preliminära beräkningar minskat med när­mare 2 1/2% 1979—1980 och om man bara ser till EG med ytterligare ett par procentenheter. Den internationella stälmarknaden har således i stort sett varit vikande och de svenska stålverkens exportleveranser minskade under 1980 preliminärt med 9% jämfört med 1979. För specialstålet synes försämringen ha inträffat först mot slutet av året. Genomsnittsnivån för exportpriserna beräknas samtidigt bli närmare 15% högre än för 1979 och merparten av denna uppgång ligger på första halvåret. Normalt innebär en vikande efterfrågan en press nedåt på priserna. Det synes emellertid som om den europeiska stålindustrin, efter elt kort och tillfälligt prisras på europamarknaden under sommarmånaderna, under andra halvåret 1980 lyckades bromsa prisraset genom de kvolerade produktionsbegränsningar som genomdrevs av EG-kommissionen.

På den svenska marknaden noterades däremot fortfarande en ökning av leveranserna under första halvåret 1980 men en försvagning synes ha inträffat under återstoden av året. En viss minskning beräknas därmed ha skett under 1980 jämfört med 1979. Förbrukningen av stålprodukter inom verkstadssektorn hölls emellertid uppe och förhindrade därigenom att leveransnivån på den inhemska marknaden sjönk ytterligare. Nedgången i varvens stålförbrukning fortsatte liksom leveranserna till övriga förbruka­re. Stålverken synes ha anpassat produktionen på etl tidigt stadium till den lägre efterfrågan och endast en måttlig lageruppbyggnad torde härmed ha genomförts.   Produktionsminskningen  beräknas  preliminärt  till  ca 6%

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 84

1979—1980. Samtidigt synes imporlandelarna ha stigit ytterligare och im­portvolymen beräknas för helåret 1980 ha blivit oförändrad jämfört med 1979.

Exportleveranserna för 1981 har bedömts dels med hjälp av en enkät till stålföretagen, dels med stöd av konjunkturinstitutets kalkyler över utveck­lingen av marknadstillväxt och -andelar. Företagens exportförväntningar är klart dämpade för 1981. De räknar med endast måttlig värdemässig ökning av exporten 1980—1981 och är inställda på en fortsatt försvagning främst vad gäller våra viktigaste avnämarländer inom EG. Även progno­serna rörande förbrukningen av stål i Västeuropa under 1981 lyder på en fortsalt nedgång. Mot denna bakgrund har den svenska exporlvolymen för 1981 anlagils minska med 3%. Exportpriserna på järn och stål har samti­digt genom EG-kommissionens ingripande antagits kunna stiga med 5% 1980-1981.

Även på hemmamarknaden väntas en fortsatt försvagning av leveransut­vecklingen. Inom de stålkonsumerande branscherna förutses sålunda en minskad stålförbrukning, vilken också antas påverka importen. Här har kalkylerats med en nedgång i importvolymen på närmare 6%' 1980-1981. Sammantaget ger prognoserna en ytterligare neddragning av produktions­volymen, som rhellan helåren 1980 och 1981 skulle uppgå lill ca 2%, förutsatt en viss lagerpåfyllnad hos järn- och stålverken.

Den förhållandevis snabba tillväxten av efterfrågan på produkter från verkstadsindustrin som inleddes vid mitten av 1978 bröts hastigt under våren 1980. Ett kraftigt fall i orderingången registrerades andra kvartalet. Detta gällde särskilt den inhemska eftertVågan där vårens arbetsmarknads­konflikter kom att sätta djupa spår. Nedgången i exporteflerfrågan blev mindre dramatisk trots alt den tidigare starka efterfrågan inom OECD-området då påtagligt dämpades. Orderingången fortsatte att falla under hösten särskilt från exportmarknaderna. Detta medförde att orderstoc­karna började minska vid halvårsskiftet. De var dock ännu i september betydande och någon förändring i negaliv riktning av företagens bedöm­ning av deras storlek kom inte att ske ens i septemberbarometern.

Den minskning om ca 5%av branschens exportvolym som kom att ske från andra halvåret 1979 till första halvåret 1980 var helt koncentrerad till andra kvartalet. En del av den på grund av konflikterna uteblivna verk­stadsexporten återhämtades snabbt under sommarmånaderna och tillväx­ten mellan halvåren blev betydande. Det blev härigenom en ökning av exportleveranserna på drygt 1/2% i volym från 1979 lill 1980 medan för hela gruppen bearbetade varor - vari verkstadsprodukterna utgör ungefär hälften — en minskning av exportvolymen om ca 1 % kom att ske. Orsaken till att utfallet blev så pass positivt för verkstadsexporten torde främst vara det stora inslaget av beställningsvaror i denna men också att investerings­efterfrågan inlernationellt var tämligen väl hävdad ännu under andra halv­året. Även för verkstadsindustrin blev andelsföriusterna betydande genom

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                              85

att prisuppgången under 1979 och 1980 blev starkare än konkurrenternas. Exportprisindex steg nära 13% 1979-1980.

Också den inhemska efterfrågan vände uppåt under andra halvåret så atl en tillväxt om knappt 3% kom att ske mellan 1979 och 1980. Det var särskilt maskininvesteringarna men också leveranser till försvaret som svarade förökningen. Den privata konsumtionen av verkstadsprodukter -inte minst bilar - sjönk däremot. En viss minskning av förbrukningen av verksiadsprodukier som insatsvaror kom vidare att ske totalt sett: en minskning inom industrin kom inte helt alt uppvägas av en ökad förbruk­ning inom övriga sektorer. Ett markant bidrag till eftertrågan kom dessut­om från etl omslag i lagercykeln av verksiadsprodukier inom industrin. Detta omslag till en betydande uppbyggnad - starkast för färdigvarorna -gav ett tillskott motsvarande ca 4 1/2% av den inhemska efterfrågan.

Denna eftertrågeutveckling generade en betydande ökning av importen. Dess tillväxt kom att bli hela 8% räknat i volym, vilket innebar alt de svenska verkstadsföretagen fortsatte att föriora marknadsandelar lill im­portföretagen. Produktionstillväxten 1979-1980 kom därmed att stanna vid drygt 4%.

Verkstadsföretagens exportefterfrågan kan åtminstone vad gäller inves­teringsvaror till OECD-området komma att minska något från 1980 till 1981. Däremot förutses efterfrågan från OPEC-länderna expandera kraftigt - en importtillväxt för bearbetade varor på omkring 18% har ansetts möjlig. Eftersom andelen lill dessa senare länder är stor beräknas totala

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verk.stadsprodukter exkl. fartyg 1979—1981

1975 års producentpriser

 

 

 

Mili. kr.

Förändring från

föregående är.

 

(979

%■ resp. milj. kr

 

 

1980

1981

 

 

prel.

prognos

Produktion

47 731

2.3

-2.5

Import

264-9

8.0

-0.6

Summa tillgäng

74190

4,3

-L8

Offentlig konsumtion

3 653

3.3

2.4

Privat konsumtion

7114

-3.5

-0.3

Investeringar

17 644

7.4

2.3

Export

34 174

0.7

2.0

Lagerförändring i industrin

 

 

 

(milj. kr.)

162

2 020

-2331

Lagerförändring i handeln

 

 

 

(milj. kr.)

383

-142

-   177

Varuinsats

11 060

-0.8

-0.7

industri

3 786

-3.9

-3,4

byggnadsverksamhet

5 393

0.3

0.4

övrigt

1881

2.4

1.4

Sumnia användning

74190

4,3

-1,8

Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 86

verkstadsexporten 1981 kunna öka ca 2% från den av konflikterna ned­dragna nivån 1980.'

På hemmamarknaden väntas endast en svag ökning av efterfrågan för slutlig förbrukning. Det är maskininvesteringarna och i någon mån också försvarsleveranserna som förutses öka medan privat konsumtion av verk­stadsprodukter torde bli i stort sett oförändrad. Behovet av verksiadspro­dukier för löpande förbrukning beräknas vidare minska något. Bidraget till efterfrågan från lagren förutses bli starkt negativt då lagren av verkstads­produkter totalt sett antas börja minska under andra halvåret. Inkl. lager skulle därmed inhemska efterfrågan minska närmare 5% 1980-1981.

Under dessa omständigheter väntas också importen falla tillbaka. Minskningen väntas dock komma att begränsas till någon procent vilkel innebär att importen även 1981 väntas öka sina marknadsandelar i snab­bare takt än den trendmässigt normala. Produktionsvolymen i den svenska verkstadsindustrin skulle därigenom komma all minska mellan 2 och 3% 1980-1981.

Industribranscherna inom den helerogena övrigsektorn' producerar hu­vudsakligen färdigvaror vilka till övervägande del finner avsättning på den inhemska marknaden och till en mindre del avsätts på exportmarknaderna. Till största delen går de inhemska leveranserna till privat konsumtion.

Övrigsektorns efteifrågeläge förbättrades väsentligt under loppet av 1979. Ordertillväxlen tog fart i början på året då en vändning uppåt i hemmaorderingången kom att ske och samtidigt fortsatte exporieflertVå-gan att växa. Marknadstillväxten beräknas ha varit synnerligen god inom OECD-området inom vilket övrigvaruexporten huvudsakligen finner av­sättning. Trots att exporten därmed ökade markant under året synes dock övrigvarorna totalt sett ha fått vidkännas vissa andelsförluster på export­marknaderna. Sammantaget ökade övrigsektorns exportvolym drygt 8 % 1978-1979. Exportpriserna steg under samma period ca 12 %>. Vidaie utvecklades hemmamarknaden relativt starkt då den privata konsumtionen av övrigvaror åler steg. Ökningen var betydande. Dessutom bidrog det kraftigt positiva lageromslaget inom detaljhandelsledet till en markant efterfrägeökning på övrigvaror under 1979. Höjningen av produktionsni­vån inom andra branscher i tillverkningsindustrin medförde vidare alt förbrukningen av övrigvaror i form av insatsleveranser ökade. Importen

'Dessa kalkyler och överväganden avser det högre lönekoslnadsallernativet. Beräk­ningarna enligt det lägre lönekostnadsalternativet berörs i sammanfattningen av delta avsnitt.

- Sektorn omfattar livsmedelsindustri inkl. dryckesvara- och tobaksindusiri (SNl
31). textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruinduslri (SNl 32). trähus- och bygg-
n'ddssnickeriindustri. möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNl
33 exkl. 33111). träfiberplaltindustri (SNl 34113). pappers-och pappförpackningsin­
dustri (SNl 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNl 3419), grafisk industri
(SNl 342). kemisk industri, gummivaru-. plast-och plastvaruindustri (SNl 351. 352,
355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNl 36) samt arinan tillverkningsinduslri (SNl
39).                                                                             i

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  87

Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1979—1981

1975 års producentpriser

Milj. kr. 1979

 

Produktion'

55 250

Import

26940

Summa tillgång

82190

Offentlig konsumtion

6520

Privat konsumtion

33 540

Investeringar

880

Export

15 860

Lagerförändring i industrin

 

(milj. kr.)

-80

Lagerförändring i handeln

 

(milj. kr.)

670

Varuinsats

24800

industri

6 150

byggnadsverksamhet

8420

övriga sektorer

102.30

Summa användning

82190

 

Förändring

från föregående år.

% resp.

mil

j. kr.

1980

 

1981

prel.

 

prognos

-0,3

 

-0,2

2,0

 

0,8

0,4

 

0,2

1,5

 

2,6

-0,3

 

-0,4

7,4

 

2,3

-0,5

 

3,0

570

 

-270

-480

 

-170

1.2

 

0,1

LO

 

-2.8

0,3

 

0.4

2,0

 

1.7

0,2

0,4

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönst­ret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

återtog emellertid marknadsandelar under 1979 och införseln av övrigvaror steg med drygt 13 %. Efter den kraftiga neddragningen i början på året synes övrigvarusektorns färdigvarulager ha normaliserats och en viss upp­byggnad företogs sedan mol slutet av året. Produktionen inom övrigsek­torn ökade med drygt 4 % 1978-1979.

En dämpning av marknadstillväxten inträffade under våren 1980 på för övrigsektorn viktiga avnämarländer i Västeuropa. Under andra halvåret torde en ytteriigare försvagning ha ägt rum. Samtidigt beräknas de inhems­ka tillverkarna av övrigvaror ha höjt sina priser relativt till konkurrenterna 1979-1980 och vissa andelsförluster har registrerats. Den svenska expor-len av övrigvaror sjönk kraftigt under andra kvartalet 1980, dock till största delen beroende på arbetsmarknadskonflikten. Bortfallet inträffade efter en fortsatt god tillväxt i början på året. Under tredje kvartalet torde elt partiellt återtagande av de exportleveranser som försenades till följd av konflikten ha kommit till stånd, men en svag marknadsutveckling och fortsatta andelsföriusler under andra halvåret beräknas ha medfört atl export volymen för övrigvaror sjönk 1/2 % helåret 1980 jämfört med 1979.

Vidare beräknas tillväxten i den inhemska förbrukningen av övrigvaror ha avstannat under 1980. Främsta orsaken härtill är den stagnerande privata konsumtionen. Däremot beräknas den offentliga konsumtionen ha

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 88

fortsatt att stiga men förbrukningen av övrigvaror inom tillverkningsindu­strin och byggnadsverksamheten beräknas sammantaget ha ökat i endast måttlig omfattning. En uppbyggnad av övrigsektorns färdigvarulager synes ha givit etl betydande positivt lageromslag medan däremot handelslagren, efter en kraftig uppbyggnad 1979, beräknas ha ökat i endast måttlig omfatt­ning under 1980. Importen har under året fortsatt att ta marknadsandelar och imporlvolymen torde ha ökat ca 2 % 1979-1980. Utrymmet för den inhemska produktionstillväxten synes därmed ha begränsats till ca 1/2 %.

Exportmarknaden för övrigvaror bedöms bli fortsatt svag under första halvåret i år medan förutsättningar finns för en vändning uppåt under senare delen av 1981. Marknadsandelarna väntas visa en sjunkande ten­dens som dock i utvecklingen 1980- 1981 döljs av att arbetsmarknadskon­flikten tillfälligt pressade ned marknadsandelen 1980. Exporten av övrig­varor beräknas sålunda falla tillbaka något under våren för att sedan stiga mol slutet av året. Sammantaget väntas exportvolymen öka 3 % 1980-1981'.

Någon förbättring av efterfrågeläget förutses inte för övrigsektorn på den inhemska marknaden 1980-1981. Efterfrågan på övrigvaror för kon­sumtion antas bli i stort sett oförändrad och även tillväxten i tillverknings­industrins och byggnadsverksamhetens behov av insatsleveranser väntas avstanna. En fortsatt måttlig uppbyggnad av övrigsektorns färdigvarulager kommer troligen till stånd underförstå halvåret 1981 medan handelns lager av övrigvaror antas förbli i stort sett oförändrade under året. Denna prognoserade efterfrågeutveckling och den trendmässiga ökningen av an­delen importvaror i försörjningen med övrigvaror beräknas leda till atl importen stiger med knappt 1 % 1980—1981. Produktionen synes därmed bli oförändrad mellan helårsgenomsnitten 1980 och 1981.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Som redovisats i kapitel 1 uppskattas bruttonationalproduktens volym­tillväxt mätt från användningssidan till 2,2 % mellan 1979 och 1980. Brut­tonationalproduktens förändring beräknad från produktionssidan ger en tillväxt på 2,0%. Produktionstillväxten förklaras av att främst investe-ringseflerfrågan ökade kraftigt. Varuexportens volymminskning 1979— 1980 uppskattas lill 0,8 % medan importen beräknas ha ökat med 1,6 %. Utrikeshandelssektorns bidrag till BNP-ökningen blev därmed - 0,6 pro­centenheter.

Preliminära beräkningar av produktionsutvecklingen inom olika närings­grenar 1980 och prognoser för 1981 redovisas i nedanstående tablå. Be-

' Dessa kalkyler och överväganden avser det högre lönekostnadsalternativet. Be­räkningarna enligt det lägre lönekostnadsalternalivet berörs i sammanfattningen av detta avsnitt.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                  89

dömningarna grundar sig på ekonomidepartemenlets prognoser för den internalionella och den inhemska utvecklingen. På vissa punkter innebär dessa en avvikelse från konjunkturinstitutels prognoser. Motiven för dessa avvikelser har närmare redovisats i kapitel 1.

Produktionen inom jordbruket beräknas enligt statens jordbruksnämnd ha ökat med 0,8 % i volym mellan 1979 och 1980. Animalieproduktionen. dvs. produktion av kött, mjölk, ägg m. m. ökade med 1.2 % medan vegela-bilieproduktionen (potatis och sockerbetor, spannmål, olje- och köks­växter) minskade med närmare 0,9%. Under 1981 väntas produktionen totalt i jordbruket öka med 3,0 %. Vegetabilieproduktionen förutses öka med drygt 3 % och animalieproduktionen med närmare 1 1/2 %.

Skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten ökade under 1980 med 4,5 % enligl grova kalkyler. För 1981 förutses oförändrad nivå. Trots den ökade avverkningen under 1980 störde råvarusituationen produktionen i flera företag. Under avverkningssäsongen 1980-1981 bidrar de högre pri­serna och de e.xtremt låga råvarulagren till att hålla avverkningen uppe trots sänkt produktion i sågverk och massafabriker.

Preliminära beräkningar visar att den totala industriproduktionen ökade med drygt 1 % 1979-1980. Produktionsbortfallet i maj på grund av stor­konflikten har av statistiska centralbyrån uppskattats till 1,5-2 % av års­produktionen. Skogs- och verkstadsindustrin berördes kraftigast. Trots detta visar verkstadsindustrin bortsett från varv oeh personbilsinduslrin den största produktionsökningen under året. För flera basindustri­branscher vände produktionen nedåt, t. ex. järnmalmsgruvor, stålverk, skogsindustrin. För 1981 kalkyleras en nedgång för hela industrin med över 1 %. Hänsyn har härvid tagits till de effekter som följer av prognosav­vikelserna mellan ekonomidepartemenlel och konjunkturinstitutet. Minsk­ningar förutses för praktiskt taget samtliga delbranscher, särskilt markant för trävaru- och massaindustrin.

Prognosen för elsektorn bygger på bedömningar som gjorts av statens industriverk. Elproduktionen väntas öka kraftigt under 1981. Kärnkraft­verk nummer 7-9 beräknas successivt tas i drift under året. Ett elöver-skott på 3 TWh motsvarande 3 % av produktionen beräknas därför uppstå oeh säljas på export. Hela denna kapacitet kan nämligen inte användas för att minska oljekonsumtionen. Ändå väntas oljeförbrukningen för värme­kraft nästan halveras genom ett ökat utnyttjande av kärnkraften. Indu­strins elförbrukning minskar på grund av den lägre aktiviteten, särskilt i de mest elslukande delbranscherna. Övriga branscher och hushållens elan­vändning beräknas öka trendmässigt. Totalt minskar förbrukningen något.

Sammantaget väntas produktionen inom byggnadsverksamheten öka med drygt 0,6 % 1981. Investeringarna i byggnader och anläggningar för­utses totalt minska med 1 %. Därav väntas investeringarna i permanenta bostäder minska med 2 %. 1979-1980 var motsvarande minskning 8 %. För 1981 förutses en igångsättning av ca 49000 lägenheter varav 32000 i

 

Prop. 1980/81:100                                                                        90

småhus. Industrins byggnadsinvesteringar som minskat sedan 1975 ökade kraftigt 1980, men väntas minska med ca 2 % mellan 1980 och 1981.

Produktionen av privata tjänster ökade med knappt 2 % 1980. Visserli­gen stagnerade den privata konsumtionen men samtidigt drev den ökade investeringsaktiviteten på tjänsteproduktionen under året. För 1981 väntas den privata konsumtionen vara i stort sett oförändrad mot 1980 vilkel ger en långsammare ökning av produktionen av privata tjänster.

Ökningen av den offentliga tjänsteproduktionen 1979-1980 uppskattas till 3 %. Landstings- och primärkommunerna ökade med knappt 4 % me­dan statens produktion steg med 1/2 % i volym.

1 kapitel 9 ges en detaljerad beskrivning av den väntade utvecklingen inom den offentliga sektorn. Sammantaget innebär dessa kalkyler atl pro­duktionen inom den offentliga sektorn skulle öka med 2 % 1981. Kommu­nerna väntas öka med drygt 2 1/2 % medan staten väntas ha oförändrad produktionsvolym.

Mot bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika näringsgrenar skulle bruttonationalprodukten mätt från produklionssidan öka med 0,7 % 1981. Bruttonationalprodukten kalkylerad från användningssidan ger en tillväxt på 0,7 %.

 

 

Bransch

Andel av total pro­duktion. % 1980

Procentuell förändring i produktionsvolymen

 

1980

1981

Jordbruk och fiske

Skogsbruk

Gruvor och tillverkningsindustri

El-, gas-, vatten- och

värmeverk Byggnadsverksamhet

2,4

2.1

28,4

2,6

7,5

2,4 4.5 1.5

2,2 0,6

3,0 0 -1,5

7,5 0.6

Summa varu- och kraftproduktion

43,0

1,6

-0.2

Privata tjänster Offentliga tjänster

35,4 21,6

1,9 3.0

1,2 2.0

Summa tjänsteproduktion

57,0

2,3

1,5

Total produktion

100

2,0

0.7

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

5    Arbetsmarknaden

5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1980

Sammanfattning

Läget på arbetsmarknaden har från mitten av 1978 till sensommaren 1980 successivt förbättrats. Antalet sysselsatta nådde en absolut topp, samtidigt som arbetslösheten minskade liksom även antalet personer sys­selsatta i arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Bakom denna utveckling finns flera orsaker. Kommunerna har fortsatt sin expansion. Den kommunala sysselsättningsökningen är 45000 personer mellan tredje kvartalet 1979 och 1980, samtidigt som den totala sysselsättningen ökat med 53000 perso­ner.

Industrin har under konjunkturtoppen tillfälligt ökat antalet sysselsatta. Bristen på byggnadsarbetare har i vissa regioner utgjort en hämsko för byggandet. Den genomsnittliga arbetstiden har sjunkit till följd av ökad långlidsfrånvaro på grund av sjukdom, studier m, m. och högre andel personer med deltidsarbete. Förändringen i arbetstid orsakas av atl arbets­kraften får en ändrad sammansättning. Nästan hela sysselsättningsökning­en gäller kvinnor. Detla gäller också industrin.

Under hösten 1980 har dock efterfrågan på arbetskraft börjat vika till följd av den avtagande aktiviteten i många branscher. Den öppna arbets­lösheten ökar främst bland nytilllrädande grupper på arbetsmarknaden som ungdomar och kvinnor saml outbildad arbetskraft. 1 november 1980 var96000 personer arbetslösa. Kassaarbetslöshelen ökar inte lika mycket. Att aktiviteten sjunker märks också på att antalet varsel ökar. Antal personer berörda av varsel om uppsägning var under hösten nästan det dubbla mot hösten 1979. Varsel om korttidspermiltering är en åtgärd som i stort sett inle förekommit under två år men som nu snabbi tilltar i omfatt­ning. Antalet personer i beredskapsarbeten och i arbetsmarknadsutbild­ning har minskat kraftigt under loppet av året, delvis till följd av minskat stöd till beredskapsarbeten för ungdomar, i november 1980 berördes 61 000 personer. Övriga stödåtgärder (genom de 1980-01-01 nybildade AB Sam­hällsföretag och Arbetsmarknadsinstituten samt halvskyddal arbete och arkivarbele) har haft oförändrad omfattning. 1 november 1980 sysselsattes 56000 personer härmed. Totalt saknade sålunda 213000 personer arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Under andra kvartalet 1980 stördes arbetsmarknaden av den största konflikten någonsin i Sverige, mätt i antal strejkande samt från arbetet utestängda personer. Direkt berördes 689000 anställda i privat tjänst, främst inom industrin och 28000 offentligt anställda. Statens förliknings-mannaexpedition har uppskattat den totala förlusten av arbetsdagar till 4,2 miljonei motsvarande drygt 1/2% av årssysselsättningen.

 

Prop. 1980/81:100                                                                        92

Arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft bestäms av den inhemska befolkningsutveckling­en, in- och utvandringen samt utvecklingen av förvärvsfrekvens hos olika befolkningsgrupper. Med förvärvsfrekvens avses andelen av en befolk­ningskategori som tillhör arbetskraften, antingen som sysselsatt eller som arbetslös. Förändringar i förvärvsfrekvensen är den mest betydelsfulla faktorn för arbetskraftsutbudets utveckling. Under senare år har nämligen folkökningen närmasl stagnerat. Under 1979 ökade folkmängden med ca 20000 personer, varav huvuddelen hänför sig till en nettoinvandring om 14000 personer. Under 1980 har netloinvandringen legat på en lägre nivå, ca 10000 personer. Folkmängden beräknas ha ökat med 16000 personer.

Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna i olika åldersgrupper redovisas i tabell 5: 1. Totalt ökade förvärvsfrekvensen med 0,5 procentenheter mel­lan tredje kvartalen 1979 och 1980, en ökning av samma storleksordning som under 1977-1979. Hela ökningen utgörs av ell ökat kvinnligt delta­gande i arbetslivet.

Ökningen av antalet personer i arbetskraften illustreras i diagram 5:1. Under tredje kvartalet 1980 var antalet personer i arbetskraften 51000 fler än under motsvarande kvartal 1979. Av denna ökning berodde närmare två tredjedelar på den ökade förvärvsfrekvensen. Totall ökade antalet perso­ner i arbetskraften, eller utbudet av arbetskraft, med 1,2% under 1980.

Arbetskraftsutbudet i timmar beräknas under 1980 ha ökat med 0,1%, vilket är en något lägre ökningstakt än under 1979. Denna nedgång i arbetkraftsutbudets ökningstakt förklaras nästan helt av storkonfliklen på arbetsmarknaden våren 1980, vilken beräknas ha minskat timutbudet med 0,5% under 1980. Andra faktorer som förklarar att utbudet av arbetskraft uttryckt i antal timmar ökar långsammare än utbudet i antal personer är ökad långtidsfrånvaro på grund av sjukdom, värnplikt, studier m.m. och den ökade andelen kvinnor i arbetskraften. Eftersom kvinnorna har korta­re medelarbelstid än männen innebär den ökade andelen kvinnor i arbets­kraften atl medelarbetstiden sjunker med 0,1 % 1980. Den ökade långtids­frånvaron beräknas ha minskat timutbudet med 0,3% 1980.

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal, tredje kvartalet 1970, 1976-1980

 

 

 

1970

1976

1977

1978

1979

1980

Män

 

81,9

80,0

79,5

79.5

79.5

79,3

därav:

16-24 år

72,5

77,5

77,3

77,3

77.3

76,1

 

25-54 är

95,0

95,7

95,7

95,6

95,5

95,8

 

55-74 år

63,0

51,8

50,4

50,2

50,5

49.8

Kvinnor

 

53,2

60,5

61,8

63,2

64,2

65,5

därav;

16-24 är

63,6

71,6

72,3

73,4

74,9

75,3

 

25-.54 år

63,6

75,4

77,4

79.3

81,7

83.1

 

55-74 år

28.9

29,6

30,2

30.9

.30,4

30.8

Samtliga

 

67,5

70,2

70,7

71,3

71,9

72,4

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

93

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1974—1980

Milj. personer. Säsongrensade månadsdata, 3 månaders glidande genomsnitt

1974

1S75

1976

1977

1978

1979

1980

Anm. För april 1980 saknas uppgifter p. g. a. konflikten. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Arbetskraftsefterfrågan

Som mått på arbetskraftsefterfrågans utveckling kan man använda dels statistiken över nyanmälda oeh kvarstående lediga platser hos arbetsför­medlingarna, dels andelen företag som uppgivit brist på olika kategorier arbetskraft i konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar. Självfallet utgör också sysselsättningsutvecklingen en indikator på arbels-kraflsefterfrågan.

Analysen av slatisfiken över antalet nyanmälda lediga platser försvåras av den anmälningsplikt som successivt införts i olika delar av landet. Enligt beräkningar gjorda av AMS har denna anmälningsplikt medfört alt antalet till arbetsförmedlingarna lediga platser ökat med ca 30%.

Under 1979 ökade antalet nyanmälda lediga platser kraftigt, och ökning­en fortsatte in på 1980. Uppgången bröts dock under sommaren efter att i maj ha nått en topp på över 90000 platser. Under tredje kvartalet nyan-mäldes i genomsnitt ca 51000 platser per månad, vilket innebar en viss minskning jämfört med samma period 1979.

I diagram 5:2 redovisas utvecklingen av antalet kvarstående lediga platser på totalnivå och för fyra delsektorer. Antalet kvarstående lediga platser ger en indikation på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbets-

 

Prop. 1980/81:100

94

Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974—1980

Tusental. Säsongrensade månadsdata. Log. skala

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen då vissa branscher uteslutils. /Cfl/to''.'Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

Tabell 5:2 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1979 och 1980

Procentuell andel ja-svar

 

 

1979

 

 

 

1980

 

 

 

1 kv.

2kv.

3 kv.

4 kv.

1 kv.

2kv.

3kv.

Brist på yrkesarbetare

 

 

 

 

 

 

 

Totala industrin

28

39

41

41

43

48

51

Trävaruindustri

31

44

42

38

47

43

39

Massa-, pappers- och

 

 

 

 

 

 

 

grafisk industri

12

23

21

18

23

30

31

Järn-, stål- och

 

 

 

 

 

 

 

metallverk

29

45

44

37

38

47

51

Verkstadsindustri

31

42

46

51

50

56

63

Varvsindustri

30

42

54

56

53

78

79

Brist på byggnads- ocl

 

 

 

 

 

 

 

anläggningsarbetare

 

 

 

 

 

 

 

Betongarbetare

12

47

49

59

45

58

60

Träarbetare

32

69

75

76

68

75

66

Murare

5

33

49

43

34

61

48

Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                   95

kraft. Även här försvåras analysen av den ovan nämnda successiva utvidg­ningen av anmälningsplikten.

Antalet kvarstående lediga platser har utvecklats på samma sätt som de nyanmälda lediga platserna, en kraftig ökning från mitten av 1978 som bröts sommaren 1980. 1 november 1980 var antalet kvarstående lediga platser 38800, vilkel var drygt 7000 färre än i november 1979.

1 tabell 5:2 redovisas bristen på yrkesarbetare inom olika branscher enligt konjunkturinstitulets kvartalsvisa barometerundersökningar. Enligt dessa undersökningar ökade andelen industriföretag som angav brist på yrkesarbetare under de tre första kvartalen 1980 i de flesta branscher, mest påtagligt i verkstadsindustrin. Byggföretagen angav fortsatt brist för olika kategorier av byggnadsarbetare under samma kvartal.

Sysselsättningen

Den lotala sysselsättningen uppgick under tredje kvartalet 1980 till drygt 4,3 milj. personer, vilket innebar en ökning med 53000 personer jämfört med samma period 1979. Ökningen gäller både heltids- och deltidssyssel-satta, såväl män som kvinnor. Huvuddelen av sysselsättningsökningen föll på kvinnorna. Antalet sysselsatta kvinnor var under tredje kvartalet 1980 2,4% högre än motsvarande period 1979. Ökningen bland männen uppgick till 0,5%. Av de deltidsarbetande är 85% kvinnor, men de deltidsarbetan­de männen ökar i antal. 45% av de sysselsatta kvinnorna arbetade deltid under tredje kvartalet 1980, motsvarande andel bland männen var 6%.

Sysselsättningen fördelad på näringsgrenar framgår av tabell 5:4.

Den uppgång i industrisysselsättningen som inleddes i början av 1979 fortsatte under 1980. Antalet sysselsatta i tillverkningsindustrin var under tredje kvartalet 1980 ca 11000 fler än under samma kvartal 1979. Del innebär en ökning med drygt 20000 personer sedan uppgången inleddes. Ökningen har främst ägt rum inom verkstadsindustrin.

Tabell 5: 3 Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU, 1976-1980

Medeltal sysselsatta, 1 000-tal

1976        1977        1978      1979        1979             1980

1-3 kv.     1-3 kv.

Sysselsatta                   4 088       4099         4115        4 180         4171         4 236

män                            2337         2314         2297         2315         2313        2336

kvinnor                     1751         1785         1818         1865        18.58         1900

Heltidssysselsalta

(merän35tim./v.)         3239        3 191        3 152        3 169        3 171         3 197

Deltidssvsselsatta

(20-34 ('im./v.)               603          659          710          766          760           802

Deltidssysselsatta

(l-l9tim./v.)                246          249          253          245          240           237

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100

96

Tabell 5:4 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1978—1980

 

 

1979

Procentuell förändring

 

 

Anlal

 

 

 

 

 

syssel-

1978-

1979

1-3 kv.

1979-

 

satta.

 

 

1-3 kv.

1980

 

1 000-1,ni

 

 

 

 

 

1  (rtHf   Itll

Anlal

Antal

Anlal

Anlal

 

 

syssel-

arbets-

syssel-

arbets-

 

 

satta

timmar

satta

timmar

Jordbruk och fiske

183

-2.1

-1.8

-1.0

-3.5

Skogsbruk

56

-3.4

-3.4

1.3

-1.4

Gruvor och tillverk-

 

 

 

 

 

ningsindustri

967

-0.1

-1.3

0,4

-1.3

EI-. gas-, vatten-

 

 

 

 

 

och värmeverk

32

3.2

2.7

8.3

8.6

Byggnadsverksamhet

299

-1.0

-1.9

1.0

-2.5

Privata tjänster'

1385

0.4

0.2

1.9

(.1

Staten

316

2.9

1.9

0.8

-0.5

Kommuner

934

5.1

4.1

l.l

-0.8

Summa

4 172

1.3

0.3

1,8

0.4

Korrigeringspost"

15

 

 

 

 

Totalt

4187

1,5

0,7

1,4

0,2

' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m. m.

- Den totala sysselsättningsutvecklingen fås frän arbelskraftsundersökningarna kor­rigerade för kalendariska effekter m. m. för att överensstämma med nationalräken­skapernas definitioner. En viss diskrepans uppstår mellan sysselsättningen summe­rad över de olika näringsgrenarna och arbetskraftsundersökningarna. Källa: Statistiska centralbyrån.

Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn ökade i snabb takt under 1980. Mellan tredje kvartalen 1979 och 1980 ökade antalet sysselsat­ta i denna sektor med 33 000 personer, de snabbast växande delarna av sektorn var partihandeln och banksektorn.

Den kommunala sysselsättningen fortsatte att öka kraftigt under 1980. Mellan tredje kvartalen 1979 och 1980 ökade sysselsättningen i kommuner­na med 45 000 personer. Den genomsnittliga sysselsättningsökningen un­der 1980 var dock något lägre, då ökningen under andra kvartalet begrän­sades av konflikten på arbetsmarknaden och minskningen av de kommuna­la beredskapsarbetena.

Sysselsättningen inom den statliga sektorn ökade under 1980 betydligt långsammare än tidigare. Under de tre första kvartalen 1980 var sysselsätt­ningen 3000 personer större än under samma period 1979, men ökningen bromsades upp under perioden. Under tredje kvartalet 1980 sysselsattes endast 1 000 personer fler än ett år tidigare.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Den minskning av arbetslösheten som pågått under 1978 och 1979 fort­satte i början av 1980. Under första kvartalet 1980 var antalet arbetslösa 15000 färre än under samma period 1979 (tabell 5:5). Arbetslösheten har

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

97

Tabell 5:5 Arbetslösheten 1978-1980

Års-och kvartalsmedeltal, 1 000-tal (16-74 år)

 

 

 

 

1978

1979

1979

 

 

 

1980

 

 

 

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

1 kv.

2kv.

3 kv.

Arbetslösa, totall

94

88

100

82

93

76

84

76

87

16-24 år

38

35

34

31

42

30

30

34

40

25-54 år

44

40

49

37

39

37

42

32

38

55-74 år

12

13

17

14

12

9

12

10

9

Storstadslän

27

26

29

26

26

22

26

22

25

Skogslän

28

26

28

24

27

26

26

23

24

Övriga län

39

36

43

32

40

28

32

31

38

Medelantal veckor i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetslöshet

16

17

17

17

15

17

16

16

15

Relath'a arbetslöshetstal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(arbetslösa i procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av arbetskraften)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

2,2

2,1

2,4

1,9

2,1

1,8

2,0

1,8

2.0

16-24 år

5,5

4,9

5,2

4.5

5.6

4,3

4,4

4.7

5.3

25-54 år

1,6

1,4

1.7

1,3

1.4

1,3

1,5

l.l

1.3

55-74 år

1,7

1,8

2.4

1,9

1.6

1,3

1,6

1,3

1.2

Män

2,1

1,8

2,2

1,8

1.8

1,6

1,8

1,5

1,5

Kvinnor

2,4

2,3

2.5

2,1

2.6

2.0

2,1

2,0

2,5

Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1974-1980

Tusental. Säsongrensade månadsdata

1974            1975            1976            1977            1978           1979           1980

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. 7   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr. 100. Bilaga l.l

Prop. 1980/81:100                                                                        98

därefter legat kvar på ungefär samma nivå (diagram 5:3). Antalet arbets­lösa enligt arbelskraftsundersökningarna var under tredje kvartalet 87000 personer (2%). vilket innebär en minskning med 6000 personer jämfört med samma period 1979 och med 19000 personer sedan tredje kvartalet 1978. Antalet personer i arbetskraften ökade med 51 000 och antalet syssel­satta med 57000 mellan tredje kvartalet 1979 och 1980. Under fjärde kvartalet har antalet arbetslösa ökat och är nu fler än vid samma månader föregående år.

Även statistiken över antalet arbetslösa kassamedlemmar visaren likar­tad bild, nedgången i arbetslösheten bröts i början av 1980 och har därefter ökal något. Kassaarbetslösheten var i oktober 1980 för första gången på 18 månader högre än samma månad föregående år. Andelen arbetslösa kassa­medlemmar var under tredje kvartalet 1.3 %.

Genom det förbättrade lägel på arbetsmarknaden har antalet personer i arbelsmarknadspolitiska åtgärder kunnat nedbringas (tabell 5:6). Under de tre första kvartalen 1980 var minskningen i genomsnitt drygt 20000 perso­ner i beredskapsarbete, under det att antalet personer i skyddat och halv­skyddal arbete, samhällsföretag och arbetsmarknadsinstitut fortsatt att öka. Arbetsmarknadsutbildningen minskade i omfattning under loppet av året och berörde i november 1980 ca 17000 personer färre än i november 1979.

Tabell 5:6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977—1980

Mänadsmedeltal, I 000-tal

1977          1978          1979          1979          1980

1-3 kV.     1-3 kv.

49

53

50

44

45

48

50

26

44

49

49

54

138

150

149

124

Arbetsmarknadsutbildning      45

Beredskapsarbete                    29
Skyddat och halvskyddal

arbete m. m.                           43

Totalt                                    117

Åä//«.'Arbetsmarknadsstyrelsen.

Tabell 5:7 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (uppsägningar och permitleringar) 1975-1980

1975          1976          1977          1978          1979          1979             1980

jan.-okt.    jan.-okt.

22996

49583

39 316

14 373

12 340

18036

7708

26967

18391

6 851

5 898

4992

11027

18638

18 735

11966

10040

8 585

Industri                                  15 922

därav; verkstadsindustri           3 755

Branscher utanför industrin   7 871

Totalt                                    23793       34023        68221        58051        26339        22380     26621

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

99

5.2 Arbetsmarknaden under 1981

A rbetskraftsutbud

Till grund för prognosen för arbetskraftsutbudet ligger ett antagande att befolkningen i åldern 16-74 är kommer att öka med 0.4% mellan 1980 och 1981. Detta antagande inkluderar en väntad nettoinvandring på 10000 personer 1981, vilket innebär oförändrat jämfört med 1980. Det relativa arbetskraftstalet förutses totalt öka med 0,2 procentenheter så att i medel­tal 71.6% av befolkningen i de aktiva åldrarna befinner sig i arbetskraften under 1981. För de gifta kvinnorna väntas en ökning av det relativa arbetskraftstalet med 1,0 procentenheter. För männens del förutses en viss minskning.

Dessa antaganden om befolkningstillväxt och relativa arbetskraftstal innebär att arbetskraftsutbudet ökar med ca 25000 personer eller med 0.6% mellan 1980 och 1981. Utbudet mätt i timmar förutses öka med 0,5% 1980-1981. Jämfört med föregående år innebär detla en mindre ökning i antal personer och en snabbare ökning i timmar, en följd av konflikten.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1980

1 detta avsnitt redovisas prognoserna för produktions- och produktivi­tetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Utifrån dessa bedömningar erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Genom att ställa ut­budsprognosen mot efterfrågekalkylen kan man fä en uppfattning om sys­selsättning och arbetslöshet under 1981.

Produktiviteten (mätt som produktion per arbetad timme) ökade snabbt under 1960-lalet. Inom industrin låg ökningen då på ca 7% per år. Under 1970-talet har en förändring skett mot en klart lägre ökningstakt. Den mycket svaga produktivitetsutvecklingen inom industrin 1975— 1977 (labell 5:8) sammanhänger bl. a. också med den inriktning som arbetsmarknads­politiken och i viss mån industripolitiken haft.

Ett inslag i denna har varit alt förmå företagen att i viss utsträckning hålla kvar de anställda i företagen även när efteriVågan minskar. Den lägre produktivitetstillväxten totalt i samhällsekonomin beror dock på flera fak­torer. Bl. a. riktar sig nu en relativt större del av den samlade efterfrågan

Tabell 5:8 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1974-

Årlig procentuell förändring

1980

 

 

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

Jordbruk och fiske

18,9

-1.2

4.9

0,7

7,9

5.2

6,0

Skogsbruk

-3,5

-2,7

-4.9

-7,1

5.8

4,4

5,6

Gruvor och tillverkningsindustri

3.3

-0.8

l.l

-1.4

3,8

7,2

2,9

El-, gas-, vatten- och värmeverk

-4,5

8.5

6.4

1.0

ILO

-3,1

-2,7

Byggnadsverksamhet

5.3

3.8

-4.5

7,3

8,2

3.4

1,9

Privata tjänster

5,0

0,6

2,5

0.8

3,5

2,8

1.6

Offentliga tjänster

-0,8

0.5

0.3

0,3

0,4

0,0

0,2

Totalt

3,4

0,3

1,0

0,2

3,4

3,2

1,7

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               100

Tabell 5: 9 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1981

Åriig procentuell förändring avrundad till halva och hela procentenheter

 

 

Produktion

Produktivitet

Sysselsättning

 

 

 

 

(timmar)

Jordbruk och fiske

3.0

6.0

 

-3.0  .

Skogsbruk

0.0

3,0

 

-3.0

Gruvor och tillverkningsindustri

-1.5

2.0

 

-3.5

EI-. gas-, vatten- och värmeverk

7.5

6.0

 

1.5

Byggnadsverksamhet

0.5

2.5

 

-2.0

Privata tjänster'

1.0

1.5

 

-0.5

Offentliga tjänster

2.0

0.0

 

2.0

Totalt

0,7

1,5

 

-0,8

' Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och försäkringsin-stitul. fastighetsförvaltning m. m.

mot de tjänsteproducerande näringsgrenarna som definilionsmässigt re­dovisaren lägre produktivitetsökning än de varuproducerande sektorerna.

Produklions- och produktiviletsprognoserna för 1981 framgår av tabell 5:9. Den totala produktionen väntas öka med 0,7% mellan 1980 och 1981.

Industriproduktionen beräknas minska med ca 1.5% under 1980. Pro­duktiviteten förutses öka med ca 2%, vilket innebär en dämpning av ökningstakten jämfört med närmast föregående år.

Inom byggnadsverksamheten förutses produktionstillväxten bli ca 0.5%, vilket innebären oförändrad ökningstakt jämfört med 1980. Produk­tiviteten beräknas dock öka något mer under 1981 än under 1980. drygt 2,5%.

Produktionen inom den privata tjänstesektorn beräknas öka med ca 1 % under 1981. vilket innebär en dämpning i förhållande till närmast föregåen­de år. Detta sammanhänger i första hand med utvecklingen av den privata konsumtionen, som förutses utvecklas svagare under 1981 än under 1980. Detta får i sin tur konsekvenser på produktionen inom varuhandeln.

En schablonmässig översättning av den redovisade sysselsättningsut­vecklingen i timmar till antal sysselsatta personer visar att sysselsättningen inom jord- och skogsbruket kommer atl minska med ca 5000 personer under 1981. För industrins del innebär beräkningarna en ganska betydande sysselsättningsminskning. Inom den privata tjänstesektorn, som är den sysselsättningsmässigt största näringsgrenen, förutses en i stort sett oför­ändrad sysselsättning.

Den offentliga sektorn väntas fortsätta att öka sin sysselsättning kraftigt under 1981, om än i något lugnare takt än tidigare. För kommunerna beräknas en sysselsättningsökning om ca 30000 personer, och för staten förutses en ökning med något lusental personer.

Utbuds- och efterfrågeprognoserna pekar sammantagna på en försäm­ring av sysselsättningsläget 1981. Efterfrågan räknade både i antal timmar och antal personer väntas minska med knappt 1 % 1981. Vid en ökning av utbudet med ca 25000 personer skulle det leda till en ökning av arbetslös­heten före hänsynstagande lill arbetsmarknadspolitiska åtgärder, på ca 60000 personer.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

6   De enskilda konsumenternas ekonomi

6.1 Sammanfattning

Inkomst- och prisutvecklingen 1978-1979 innebar för hushållens del att köpkraften realt steg med 2,5% (tabell 6:1). Den privata konsumtionen ökade något mer i volym eller med 2,7%. Sparandet minskade därmed något. Sparkvoten uppgick 1979 lill 3,7%, vilket är ungefär lika myckel som kvotens genomsnittliga nivå för 1970-1979 enligt de reviderade na­tionalräkenskaperna '.

Reallönesumman efter skatt ökade 1978-1979 med 2% efter den kraf­tiga minskningen med närmare 4 1/2% 1977-1978 (tabell 6:5)". Ungefär hälften av ökningen 1979 i de realt disponibla inkomsterna efter skatt tillföll löntagarna. En nästan lika stor andel av realinkomstökningen förkla­ras av ökade pensionsinkomster.

De preliminära beräkningarna för 1980 visar, i löpande priser, en större inkomsttillväxt än 1978-1979. De totala faklorinkomsterna beräknas ha stigit närmare 12% 1980 mot 9 1/2% föregående år. Den utbetalda löne­summan (före skatt), som utgör största delen av faktorinkomsterna, beräk­nas öka 12% 1980. Detla är 2 3/4 procentenheter mer än ökningen 1978-

1979  och är huvudsakligen en följd av ett högre avtalsutfall. Löneglidning­
en uppskattas till drygt 2% och sysselsättningen beräknas dra upp totala
lönesumman med 0,4 procentenheter. Bortfallet av arbetstimmar till följd
av arbetsmarknadskonflikten har därvid uppskattats till ca 1/2% på helårs­
bas. Inkomslöverföringarna lill hushållen från det offentliga inkl. socialför­
säkringssektorn steg närmare 16%, medan hushållens inbetalningar av
skatter, avgifter m. m. ökade 10%. Tilläggsposten, som enligt de revidera­
de nationalräkenskaperna utgjorde ca 6 1/2% av de disponibla inkomsterna
1979, uppskattas av SCB ha stigit 25% mellan de tre första kvartalen 1979
och 1980. För hela 1980 beräknas ökningen i lilläggsposten lill ca 22%.

Mellan 1979 och 1980 beräknas den totala disponibla inkomsten i lö­pande pris ha ökat med 14 3/4%. Prisökningslalet för privat konsumtion (implicitprisindex) beräknas till drygt 12%. Hushållens reala köpkraft skulle därmed ha förstärkts 1980 med drygt 2 1/4%. Reallönesumman efter skatt kalkyleras härvidlag atl öka med närmare I 1/2%. Tillväxttakten i de reala pensionsinkomslerna efter skatt är relativt hög. För såväl 1979 som

1980  har ökningen beräknats till 5  1/2%. För de två senaste åren har

' Angående omläggningen av nationalräkenskapernas beräkningsmetoder och be­räkningsunderlag, se kapitel 5 i Konjunkturläget. Oktober 1980. - Femte semesterveckan innebar dock en standardhöjning 1978 som inte kommer till synes i inkomstberäkningarna.

 

Prop. 1980/81:100

102

Tabell 6:1 Hushållssektorns' inkomster och utgifter 1979-1981

 

 

 

 

 

 

Milj. kr.

 

Åriig procentuell förändring

 

 

1979

1980 prel.

1979

1980 prel.

1981 prognos

 

 

alt. 1

alt. 11

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

1  Faktorinkomster-

251729

281435

9.5

11,8

4.7

8.1

Löner

219068

245 329

9,3

12,0

3.9

7,7

Enskilda företagares in-

 

 

 

 

 

 

komster

16262

17676

8,8

8,7

8.3

10,8

Tillräknat driftsöverskott

 

 

 

 

 

 

från egna hem

16399

18430

12,6

12,4

10.5

10,5

2 Inkomstöverföringar till hus-

 

 

 

 

 

 

häll från offentliga sektorn

85602

99146

12.8

15.8

12.6

13,3

3 Direkta skatter, avgifter m. m.

105 735

116308

10.7

10.0

4.8

9,5

4 Nettoinbetalningar till det

 

 

 

 

 

 

offentliga (3 ./. 2)

20133

17 162

2.4

-14.8

-40.3

-13,0

5 Räntor och utdelningar, netto'

-4 245

-4 639

-37,4

- 9.3

-14.9

-13,9

6 Övriga transfereringar, netto

5 194

5 845

31,0

12.5

5,7

5,7

7 Summa (1 ./. 4-t-5-F6)

232545

265479

10.1

14.2

7.3

9.4

8 Tilläggspost till disponibel

 

 

 

 

 

 

inkomst

16000

19500

6,7

21.9

9.7

10.3

9 Disponibel inkomst (7-1-8)

248545

284979

9,9

14,7

7,5

9,4

10 Privat konsumtion

239248

268 853

10.2

12.4

9,2

10,3

11 Sparande''

9297

16126

3.8

73.5

-20.3

- 6.7

12 Sparkvot (11:9)'

3.7

5.7

- 0,3

2.0

-   1.5

- 0.9

1975 års priser

 

 

 

 

 

 

13 Summa (1 ./. 44-5-1-6)

158 723

161690

2.7

1.9

- 2.0

- 0.7

14 Tilläggspost till dispo-

 

 

 

 

 

 

nibel inkomst

10921

11877

- 0.5

8.7

0.2

0.1

15 Disponibel inkomst

169644

173567

2,5

2,3

-  1,8

- 0,7

16 Privat konsumtion

163 301

163 744

2.7

0,3

- 0,3

0.2

17 Implicitprisindex för privat

 

 

 

 

 

 

konsumtion (1975= 100)

146.51

164.19

7,2

12,1

9,5

lO.I

' Hushållsseklorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushällen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas arbetstagaror­ganisationer, folkbildningsverksamhet, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationer. Röda korset m. m. samt ej statsbidragsberättigade sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushäll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst frän rörelse. - Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post. ' Inkl. uttag från handelsbolag samt räntor på hushällens livförsäkringssparande. " Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1979 till 2 552 milj. kr. och beräknas 1980 till 3 359 milj. kr. " Förändring mätt i procentenheter.

Anm. Alt. I och alt. II motsvarar det lägre resp. det högre alternativet föravtalsutfallet. Se löneavsnitt 6.2. Källor: Konjunklurinslitulel och statistiska centralbyrån.

därmed dessa båda inkomstslag i stort sett svarat för hela uppgången i den realt disponibla inkomsten.

Prognosen för hushållsinkomslerna 1981 innefattar två alternativa utfall för den utbetalda lönesumman, nämligen ökning med 3,9 resp. 7,7%. Det lägre alternativet förutsäller prolongation av 1980 års avtal och del högre nytillkommande avtal om ca 4 1/2%. Sysselsättningen antages sjunka med ca 1/2 procentenhet i bägge alternativen. Löneglidningen beräknas bli ca

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                 103

2 1/2% i alternativ 1 (del lägre alternativet). 1 del högre alternativet förut­sätts en lägre löneglidning än 1980, eller ca 2%. Förtjänstutvecklingen, räknat på nivålönesumman (se avsnitt 6.2) har satts till 6 resp. 10%. Under det atl utbetald lönesumma 1979-1980 ökade med 2,3 procentenheter mer än kostnadslönesumman väntas förhållandel bli det motsatta för 1980-1981. Koslnadslönesumman beräknas sålunda mellan dessa år stiga med en procentenhet mer än utbetald lönesumma. De enskilda företagarnas inkomster förutses stiga med 8 l,/2% resp. 11%. Med utgångspunkt från nämnda ökningslal skallas tillväxten i de totala faklorinkomsterna (exkl. tilläggspost) till 4 3/4% och drygt 8% i alternativ 1 resp. II. In­komstöverföringarna från offentliga sektorn förutses öka med 12 1/2 resp. 13 1/4%. Hushållens inbetalningar av skaller och avgifter m. m. beräknas visa en betydande skillnad i ökningstakt mellan de båda alternativen, 4 3/4 resp. 9 1/2%. Kalkylerna över inkomslöverföringar och skatteinbetalning­ar har utgått från regeringens besparingsförslag m.m. (prop. 1980/81:20, 1980/81:42, 1980/81:50).

Den disponibla inkomsten kalkyleras öka från 1980 till 1981 med nomi­nellt 7 1/2% och 9 1/2% i det lägre resp. högre lönealternativet. Implicit­prisindex för privat konsumtion beräknas stiga 9 1/2% och 10% i de två alternativen. Den realt disponibla inkomsten skulle därmed minska med drygt 1 3/4% med den lägre lönesumman och 3/4% med den högre. De överslagsmässiga kalkylerna över realinkomstutvecklingen efter skatt vi­sar för lönesummans del i bägge alternativen en nedgång. 1 det lägre lönealternativet minskar den reala lönesumman efter skatt med 4 1/2 och i del högre med 2 1/2%. Pensionsinkomsterna beräknas ge etl positivt bidrag till disponibelinkomslökningen även för 1981. Prognosen för tilläggsposten till disponibelinkomsten har av konjunkturinstitutet gjorts så att poslen inte skall bidra till någon ökning av realinkomslen.

Prisstegringen enligt konsumentprisindex från december 1979 till decem­ber 1980 (långtidsindex) beräknas nu till 14%. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1979 och 1980 beräknas uppgången lill 13,7%, vilket aren smärre upprevidering av prognosen i konjunkturinstitutets höstrapport. Prisökningslalet för privata konsumtionen, som anges av förändringar i implicitprisindex (se nedan), beräknas med beaktande av konsumtionsut­fallet de tre första kvartalen 1980 till 12,1 % (12,5% enligt höstrapporten).

Realinkomslen brukar framräknas med det prisökningstal som erhålles vid jämförelse av total privat konsumtion mätt i löpande resp. fasta priser. Denna s.k. implicita prisindex antogs i höstrapporten med beaktande av konsumtionsberäkningarna för första halvåret 1980 stiga en procentenhet mindre än konsumentprisindex. Enligt föreliggande konsumlionsberäk-ningar har differensen mellan indexserierna ökat med ytterligare 0,6 pro­centenheter. Implicitprisindex påverkas av förskjutningar i konsumtionens sammansättning från det ena året till det andra. Detla till skillnad mot konsumentprisindex, som endasi i ringa grad influeras därav. Vidare defi-

 

Prop. 1980/81:100                                                                       104

nieras och kalkyleras vissa konsumtionsposter på olika sålt i den privata konsumtionen enligl nationalräkenskaperna resp. i konsumentprisindex. Bostadsposten väger därvid speciellt tungt efter de metodändringar som genomförts i nationalräkenskaperna.

Prognosen för utvecklingen av konsumentprisindex december 1980 -december 1981 resulterar i en ökning med 6,8% i det lägre lönekoslnadsal­ternativet och 8% med de högre lönekostnaderna. Upprevideringen jäm­fört med prognoserna i institutets höstrapporl har främsl föranlelts av besparingsprogrammet och andra regeringsförslag. Prisuppgången räknat som höjning mellan genomsnitlslägena för konsumentprisindex 1980 och 1981 skattas till 10 resp. 10,6%. Implicitprisindex beräknas uppvisa en lägre prisslegringstakt, 9,5 resp. 10,1 %.

Den privata konsumtionen låg under de tre första kvartalen 1980 volym­mässigt sett på ungefär samma nivå som under motsvarande period 1979. Bl. a. på grund av arbetsmarknadskonflikten blev inköpen av varor, mätt i fasta priser, avsevärt mindre under andra kvartalet 1980 än under andra kvartalet föregående år. Säsongrensat sett började emellertid varukonsum­tionen alt sjunka redan mellan sista kvartalet 1979 och första kvartalet 1980. För tredje kvartalet registrerades åler en ökning. Under de tre första kvartalen sammantagna minskade varuinköpen i fasta priser med 1 1/2% jämfört med motsvarande kvartal 1979. När det gäller utvecklingen av tjänstekonsumlionen utövar bosladsposten ett stabiliserande inflytande. Bostadsnyttjandel som regelmässigt växer, ökar enligl de reviderade na­tionalräkenskaperna normalt med omkring 2%, motsvarande ett bidrag på ca 0,4 procentenheter till lotala konsumtionsökningen. Utnyttjande av övriga tjänster steg med drygt 3 % enligt konsumlionsslatisliken för de tre första kvartalen. På grund av bl. a. den beräknade kraftiga ökningen av hushållens reala köpkraft andra halvåret 1980, förutses konsumlionsvoly-men stiga ytterligare under fjärde kvartalet. Konsumtionsökningen mellan helåren 1979 och 1980 beräknas till ca 1/4%. Sparkvoten skulle därmed stiga betydligt över genomsnillet för 1970-talet och för 1980 uppgå till ca 5 3/4%.

Konsumtionsprognosen för 1981 har utgått från de angivna två alternati­ven för löneutvecklingen, vilka ger minskningar på ca 1 3/4% och 3/4% för den realt disponibla inkomsten i del lägre resp. högre alternativet. Som framgår ovan låg sparkvoten på en relativt hög nivå 1980. Svårigheten att förutsäga sparkvotens utveckling gör konsumtionsprognosen osäker. Här har antagits atl sparkvoten åter kommer atl minska relativt kraftigt, eller med 1 1/2 procentenhet i det lägre och närmare 1 procentenhet i det högre alternativet. Konsumtionsvolymen beräknas därmed sjunka med ca 1/4% i del lägre alternativet och öka några tiondels procentenheter i det högre.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

105

Diagram 6:1 Sparkvoten 1970-1981

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata

Genomsnirt  1970-1979: 3,5 %

J___ L

L

I

J___ \___ L

1970    1971    1972   1973    1974   1975   1976   1977   1978   1979   1980   1981 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

6.2 Löner

Den Utbetalda lönesumman för samtliga anställda ökade 9,3% 1978-1979 enligt preliminär statistik baserad på arbetsgivarnas kontrollupp­gifter. Härav beräknas avtalskomponentens bidrag utgöra 5,8 procenten­heter medan löneglidningen skattas lill 2,7 procentenheter. Sysselsättning­en gav elt positivt bidrag på 0,7 procentenheter till lönesummeökningen 19781979. Utbetalningarna enligl pris- och förtjänstutvecklingsgarantin avseende november och december 1979 har fallit på 1980. Den kostnads­mässigt kalkylerade lönesumman ökar med 1,2 procentenheter mer än utbetald lönesumma 1978-1979 till följd av dessa utbetalningar samt vissa retroaktiva poster i 1980 års avtal.

Ökningen av industriarbetarnas limförljänsler 1978-1979 enligt statis­tiska Centralbyråns förljänststatistik beräknas till 7,8%. Inkl. engångsbe­lopp uppgår förljänslutvecklingen till 8,3%, varav 4,5 procentenheter ut­gör avtalsmässig löneökning. Löneglidningen skulle enligt dessa kalkyler uppgå till 3,8%. Ökade sociala utgifter drog upp timkostnaderna för indu­striarbetare med 0,4% varför arbetskraftskostnaderna steg 8,7% mellan 1978 och 1979 (se tabell 6:2).

För den totalt utbetalda lönesumman räknas med 12,0% ökning 1979-

 

Prop. 1980/81:100

106

Tabell 6: 2 Lönekostnadsutveckling 1969—1981 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare

Åriig procentuell förändring.

 

 

Samtliga

löntagare'

 

Industriarbetare'

 

 

 

 

Avtal

Löneglid-

Summa

Avtal

Löneglid-

Timför-

Sociala

Timkost-

 

 

ning

 

 

ning

tjänst

kostnader

nad-

 

1

2

3 = (l-t-2)

4

5

6 = 14-1-5)

7

8

1969

4,5

2,3

6,8

4,7

4,5

9,2

1,4

10,7

1970

5,5

3,6

9,1

4,5

7,1

11,6

0.7

12,4

1971

7,1

2,8

9,9

5,1

5,4

10,5

1,2

11,8

1972

8,9

1,9

10,8

8,6

3,0'

11,6

0,5

12,2

1973

5,5

2,0

7,5

4,1

4,0

8,1

3,1

11,5

1974

7,4

3,0

10,4

5,0

6,8

11,8

5,1

17.5

1975

12,9

2,1

15,0

10,5

7,5

18,0

3.7

22,4

1976

10,4

2,4

12,8

7,9

5,4

13,3

3,1

16,8

1977

7,5

3,6

11,1

3,7

3,5

7,2

3,4

10,8

1978

8,0"

2,7

10,7

4,8

3,2

8,0

-0,7

10,7-*

1979

7,0-''

2,7

9,7

4,5'

3,8

8,3

0,4

8.7

1980 prel.

7,8'

2,2

10,0

6,5»

3,0

9,5

0,8

10.4

1981 prognos

 

 

 

 

 

 

 

 

AU. I

3,6

2,5

6,1

 

 

 

 

 

Alt. 11

8,0

2,0

10,0

 

 

 

 

 

' Kol. 1-3 baserar sig på lönesummeslalistik. Observera att procenttalen skall tillämpas på nivålönesumman. Ang. nivålönesumma se not 1 nedan. Uppgifterna för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig pä förtjänststati­stik utom för 1971 och 1972.

' Timförtjänsten och de sociala kostnaderna i indexform multiplicerade med varandra. ■' Enligt lönesummeberäkningarna. Förtjänststatistiken visar 4,9% för 1971 och 4,3% för 1972. '' Inkl. femte semesterveckan.

" Därav 0,5 procentenheter i retroaktiva utbetalningar samt 0,6 i engångsbelopp som kostnadsmässigt hänför sig till fjärde kvartalet 1979 men som utbetalades först 1980.

'' Inkl. retroaktiva ersättningar som kostnadsmässigt hänför sig till fjärde kvartalet 1979 samt engångsbelopp som härrör ur prisutvecklingsgarantin för 1979. Engångsbelopp ingår inte i SCBs förtjänstutvecklingsstatistik. ' Återverkningarna 1980 av 1979 års avtal kalkyleras till 2.8%. 1980 års avtal beräknas höja totala lönesum­man 5,0%. ** Inkl. engångsbelopp ur 1980 års avtal.

Anm. Ang. alt. I och alt. Il se tabell 6: 1.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1980 vilkel motsvarar en ökning av kostnadslönesumman' med 9,7%, Den avtalsmässigt befingade lönekostnadsökningen 1979-1980 kalkyleras till 7,8% varav 5,0 procentenheter härrör ur det nya avtal som tecknades våren 1980. Resterande 2,8 procentenheter är att hänföra till tidigare avtal. Löneglidningen 1979-1980 har i de totala lönesummekalkylerna salts till 2,2%. Sysselsällningskomponenten beräknas ge elt positivt bidrag på 0,4

' Kostnadslönesumman för en viss period innefattar de lönebelopp som utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden oavsett om utbetalning sker under perioden eller ej. Utbetald lönesumma för viss period omfattar de lönebelopp som utbetalas under perioden oavsett om de utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden eller för arbetsinsatser under annan period. Med nivålönesnmma avses kostnadslönesumma reducerad med sådana löneelement om vilka det råder överens­kommelse att de inte ska beaktas som ingående i beräkningsbas för nya avlalslöner. Under det att kostnadslönesumman för 1979 var 1,1% större än den utbetalade lönesumman blev den för 1980 1,0%. mindre. Härav den beräknade skillnaden i utvecklingstakt mellan kostnads- och utbetald lönesumma.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 107

procentenheter till lönesummeökningen 1979-1980. Utvecklingen av sum­man av avtalskomponent och löneglidning i tabell 6:2. 10.0%. är angiven i förhållande till nivålönen. Denna skiljer sig från ovannämnda ökning av förelagens totala kostnadslönesumma. 9,1%. genom atl dels sysselsäll­ningskomponenten ej ingår, dels att basen för jämförelsen är 1979 års nivålön.

Enligt statistiska centralbyråns förljänststatistik, ej korrigerad för retro­aktiva utbetalningar till följd av 1980 års avtal, steg industriarbetarnas timförljänsler med 6,7% mellan de tre första kvartalen 1979 och motsva­rande kvartal 1980. Härav kalkyleras den avtalsmässiga ökningen utgöra 3,5 procentenheter och löneglidningen resterande 3.2 procentenheter. Mel­lan helåren 1979 och 1980 beräknas industriarbetarnas timförljänsler stiga med 9,5%. Det nya avtal som slöts våren 1980 - inkl, däri ingående engångsbelopp — beräknas för industriarbetarnas del bidraga med 4 1/2 procentenheter till avtalskomponentens höjning 1979-1980. Därtill kom­mer ytterligare 2 procentenheter hänförliga lill tidigare överenskomna avtalsmässiga kompensationer. Den kostnadsmässigt kalkylerade avtals-komponenten skulle således uppgå lill 6 1/2%. Löneglidningen för industri­arbetarna 1979- 1980 har antagils bli 3%.

Till följd av ökade sociala avgifter beräknas timkostnaderna 1979- 1980 stiga med knappt 1 procentenhet ulöver limlönehöjningen. 1980 har avgif­terna höjts till ATP, delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, barn­omsorg samt pä den privata sidan avgiften för tilläggspensionering.

Beträffande avtalskomponentens utveckling 1980—1981 presenteras här tvä alternativ. Del lägre alternativet, alt. 1, innefattar som avtalskompo­nent endast effekterna av 1980 års avtal, dvs. en prolongering av gällande avtal. Om man ser lill nivälönesummans utveckling representerar över­hänget 1980-1981 en ökning med 3,6%. Det högre alternativet, alt. II, avser illustrera effekterna av en avtalsreglerad höjning av lönenivån 1981 med ytterligare 4,4%, dvs. en total ökning av avlalskomponenten med 8% räknat på nivålönesumman.

Löneglidningen 1980-1981 har satts till 2,5% i alt. 1 och 2,0% i all. 11. Förtjänstökningen skulle därmed bli 6,1 resp. 10.0% 1980-1981. Syssel­sättningen beräknas i båda alternativen minska rhed 0,5%. Nivålönesum­man skulle således öka med 5,6 resp. 9,5%' 1980-1981. Ökningen av företagens kostnadslönesumma bHr4.9% i alt. I och 8,7% i alt. 11. Skillna­den i utvecklingstakt mellan nivå- och kostnadslönesumman beror på alt den senare i basen inkluderar icke nivåhöjande engångsbelopp. Om ut­vecklingen 1980-1981 betraktas i termer av till hushållen utbetalda löne­summor blir ökningen 3,9% i alt. 1 och 7,7% i alt. II. De lägre ökningstalen jämfört med utvecklingen av kostnadslönesumman beror på att löneut­betalningarna 1980 i förhållandevis hög grad överstiger lönekostnaderna för samma år.

Timkostnaderna beräknas 1980-1981 stiga med 0,5 procentenheter ut-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               108

över timlönehöjningen till följd av ökade sociala avgifter. Bl. a. höjs avgif­terna till ATP, barnomsorg samt individuell och särskild tilläggspension.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens disponibla inkomster ökade 1978- 1979 med 9,9% enligt nu föreliggande nationalräkenskaper. Prisstegringen för den privata konsum­tionen - höjningen av implicitprisindex - uppgick enligt samma statistik fill 7,2%. Realt steg således disponibelinkomsten 2,5%. För 1978-1979 sammanföll ökningstalen för implicitprisindex och konsumentprisindex i det närmaste helt.

För 1980 beräknas tillväxten i de totala faklorinkomsterna (löner, enskil­da företagares inkomster samt det tillräknade driftsöverskotlet från egna hem, se tabell 6:1) ha varit närmare 12% mot 9 1/2% 1979. Som framgårav avsnill 6:2 kalkyleras den utbetalda lönesumman (före skatt) öka med 12% 1979-1980. Lönesummeökningen 1980 skulle därmed bli 2 3/4 procenten­heter större än 1979 som följd av det högre avtalsulfallet. Såväl sysselsätl-ningskomponént som löneglidning beräknas bli lägre än 1979. Bedömning­en av sysselsättningsutvecklingen 1980 är nu något mer restriktiv än i konjunkturinstitutets höstrapport.

Enskilda företagares inkomster beräknas ha ökal 83/4% från 1979 lill 1980. Inkomsterna från skogsbruket har stigit mycket kraftigt - närmare en tredjedel - till följd av stigande priser och ökad avverkning. För jordbruksinkomslerna blev tillväxten 1980 mycket svag, medan driflsöver-skotten från övrig rörelse, inkl. hyresfastighet, kalkyleras ha stigit knappt 10%. Egnahemsägarnas tillräknade inkomster, beräknade enligt den me­tod som infördes i nationalräkenskaperna hösten 1980', steg ungefär lika mycket 1980 som föregående år.

Prognoserna för 1981 utgår från två alternativ beträffande förtjänslul-vecklingert, nämligen nivåhöjningar med 6% resp. 10%. Inberäknat en minskning av sysselsättningen med ca 1/2%, skulle den av företagen utbetalda lönesumman öka med 3,9 resp. 1,1%. Enskilda företagares inkomster skattas i de två alternativen stiga med ca 8 1/2% resp. närmare 11%. Jordbruksinkomsterna förutses öka 1981 till följd av bl.a. den i efterhand erhållna kompensationen för kostnadsutvecklingen för jordbruk­ets produktionsmedel under perioderna april-oktober 1980 resp. oktober 1980-april 1981. Denna kompensation beräknas översliga de löpande kostnadsökningarna under prognosåret. Beträffande skogsbruket väntas såväl priser som avverkning i det närmaste stagnera. Prognosen för övriga rörelseinkomsler utgår från att inkomsten per företagare utvecklas i unge-

' Beträffande omläggningen av nationalräkenskaparnas beräkningsunderlag och metoder se kapitel 5 i Konjunkturiäget. Oktober 1980.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

109

fär samma takt som förljänstutvecklingen. Driflsöverskottet från egna hem ökar något mindre 1980-1981 än 1979-1980 bl. a. på grund av att fastig­hetsskatten stiger till följd av högre taxeringsvärden.

Inkomstöverföringarna från offentliga sektorn lill hushållen beräknas ha ökat med knappt 16% mellan 1979 och 1980 (se tabell 6:3). Jämfört med utvecklingen föregående år är det socialförsäkringsutbetalningarna som ökat mest, eller med 18%. De utbetalningar som i nationalräkenskaperna numera registreras som transfereringar från socialförsäkringssektorn, dvs. ATP, sjukförsäkring och arbetslöshetskassor - ökade med närmare 19%. Till följd av ett stigande antal pensionärer med full pension och höjda basbelopp beroende på en betydande prisstegringslakt ökade ATP-utbetal-ningarna kraftigt 1980 eller med 26%. Ökningen i ATP svarade därmed för närmare 2/3 av socialförsäkringssektorns totala utgiftsökning mellan 1979 oeh 1980. På grund av nya regler för föräldraledighet har även föräldrapen­ningen ökat markant 1980. Utbetalningarna av i.ex. folkpension, delpen­sion, arbelsskadeförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) förs nu som inkomslöverföringar från statliga myndigheter. Fortsatta kraftiga ökningslal redovisas för delpension och arbetsskadeförsäkring. Folkpen­sionsutbetalningarna ökade 1980 med 16 1/2% mol 11 % 1979. Belräffande övriga inkomslöverföringar från staten lill hushållen kan nämnas att ned­skärningen av arbetsmarknadsutbildningen hösten 1980 medfört att de totala ersättningarna i samband med sådan utbildning kan beräknas sjunka

Tabell 6:3 Inkomstöverföringar till hushåll 1977-Milj. kr., löpande priser

1981

 

 

 

 

 

 

1977

1978

1979

1980 prel.

1981 prognos

 

 

alt. 1

alt. II

Barnbidrag

3 461

3 964

4 422

4 977

5210

5 210

Bostadsbidrag

2 102

2 193

2 398

2 496

2 310

2 310

Studiebidrag, studiecirkelverksamhet

1257

1910

1973

2 167

2 374

2 374

Arbetsmarknadsutbildning

1349

1832

2 042

1916

2000

2 000

Pensioner frän stat och kommun

2 583

2819

3 077

3 446

3 813

3813

Folkpensioner'

22448

25 653

28477

33 199

37 030

37 268

ATP

9687

12 337

15 072

19015

23 189

23 357

Delpension

412

687

890

1206

1491

1503

Sjukförsäkring

12718

14 180

15 342

17 249

18648

18953

Arbetslöshetsförsäkring-

1 193

1799

1966

2 144

3 294

3 294

Arbetsskadeförsäkring

-581

719

904

1 143

1245

1250

Lönegarantifond

214

300

302

300

350

365

Övrigt

7 194

7474

8737

9 888

10 684

10684

Summa inkomstöverföringar

65199

75867

85602

99146

111638

112381

' Kommunala bostadsbidrag till pensionärer redovisas under poslen folkpensioner.

' Inkl. kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

Anm. Ang. alt. 1 och alt. II se tabell 6; 1.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100                                                                       110

även för helåret 1980 jämfört med 1979. Utbetalningarna av barnbidrag och studiebidrag steg något mer än föregående år på grund av högre bidragsbe­lopp. De löpande transfereringarna från kommuner till hushåll beräknas ha ökat endasi obetydligt mellan 1979 och 1980.

Inkomstöverföringarna till hushållen 1981 har skattats med ledning av nu gällande prognoser över löneutveckling och prisstegring m. m. saml beslu­tade och i propositioner föreslagna ändringar i bidragsregler. För fram-skrivning av basbeloppet fr. o. m. januari 1981 har med utgångspunkt från konsumentprisprognosen konstruerats en ny indexserie med ledning av förslaget i prop. 1980/81:20.

Förslaget till ändring i lagen om allmän försäkring innebär att basbelop­pet skall utgöra 15400 kr. multiplicerat med det tal (jämförelsetal), som anger förhållandet mellan del allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Därvid skall (i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen) för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser saml tillägg göras för subventioner. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kr. och ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst 3% sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

Socialförsäkringsulbetalningarna från staten resp. socialförsäkringssek­torn ökar enligt föreliggande skattningar med 15% i det lägre lönsumme-alternalivet och 16% i del högre alternativet. Ökningstakten är, totall sett, ungefär lika slor som enligt konjunkturinstitutets hösträpport. Den beräk­nade utvecklingen av basbeloppen blir enligt de nya kalkylerna ungefär densamma som lidigare. Den sänkande effekt på basbeloppet som den nya metoden har, motverkas av en nu förväntad något högre prisstegringslakt än tidigare.

Prognosen över utbudet av arbetskraft har justerats ned något med hänsyn till den förhållandevis svaga ökningen av utbudet under hösten 1980. Till följd av det försämrade sysselsättningslägel 1981 väntas arbets­lösheten likväl öka betydligt. Här presenterade kalkyler innefattar därmed en markant uppgång i utbetalningarna från arbetslöshetskassor och i kon­tant arbetsmarknadsstöd. Ersättningarna från lönegarantifonden förutses öka mer 1981 än 1980. För flertalet övriga transfereringar från stat och kommun skattas emellertid en lägre ökningstakt 1981 än 1980. Sammanta­get beräknas inkomstöverföringarna till hushållen från den offentliga sek­torn öka med 121/2% resp. 13 1/4% i de två lönesummeallernativen.

Hushållens inbetalningar till stat och kommun av skatter och avgifter m.m. (se labell 6:4) beräknas ha ökal 10% 1979-1980. Vid månadsskiftet november/december 1980 förelåg officiell statistik från riksskatteverket (RSV) över inbetalningarna av preliminär A- och B-skalt, fyllnadsskatt och kvarstående skall under årets två första uppbördsterminer. Vidare har RSV överlämnat visst underhandsmaterial lill riksrevisionsverket (RRV)

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 III

som underlag för kalkylerna av statsbudgetens inkomstsida. Prognosen för inbetalningarna 1980 av preliminär A-skatt har med stöd av detta material justerats ned ca 700 milj. kr. Della är helt i linje med den lägre ökningstakt för totala lönesumman som redovisas i föreliggande kalkyler (12% mot 12,8% enligt höstrapporlen). De sammanlagda inbetalningarna av fyll­nadsskatt och kvarskalt blev ungefär lika stora som enligt den tidigare prognosen. Återbetalningarna av överskjutande skatt beräknas emellertid nu till ett ca 750 milj. kr. högre belopp än tidigare. Slutskalleregleringen, dvs. nettot mellan hushållens inbetalningar och kvarskalt och fyllnadsskatt å ena sidan och återbetalningarna av överskjutande skatt å andra sidan, innebar för 1980 en återbäring till hushållen med närmare 700 milj. kr. För andra skatter än preliminärskatt och slutskatlereglering är statistikkällorna huvudsakligen RRV:s budgetredovisning och budgetprognoser saml enkä­ter till kommunerna. Övriga skatter och avgifter beräknas ha ökat drygt 13 1/2% 1979-1980, vilkel är en viss upprevidering av prognosen lill höst­rapporten.

Inbetalningarna av preliminär A-skatt 1981 har kalkylerats enligt det förslag om skatten på 1981 års inkomster m. m. som framlades i prop. 1980/ 81:50. Ändringen av den statliga inkomstbeskattningen innebar alt infla­tionsskyddet modifieras genom atl basenheten fastställs till 6400 kr. (6500 kr. enligt tidigare utformning). Marginalskaltelättnader föreslås i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr. Inflationsskyddet av skatteskalan, inkl. den särskilda skattereduktionen, saml marginalskattelättnaden har av RRV beräknats medföra alt uttaget av preliminär A-skatt med 6,4 miljarder kr. understiger ett beräknat uttag enligt 1980 års skatteskala. Skatteförsla­get innebär vidare att den tillfälliga höjningen av den särskilda skaltereduk-

Tabell 6:4 Hushållens direkta skatter och avgifter 1977-

Milj. kr., löpande priser

1981

 

 

1977

1978

1979

1980 prel.

1981 prognos

alt. 1

alt. 11

1 Prel. A-skatt

71660

82 705

91782

102 189

106735

111909

2 Prel. B-skatt

6755

7 194

7932

8 590

9070

9 320

3 Fyllnadsinbetalningar

3 729

4 289

4 564

4 449

4 799

4 799

4 Kvarstående skatt'

2619

2633

2 888

2952

2883

2 883

5 Överskjutande skatt

-5 309

-6001

-6891

-8079

-7 764

-7 764

6 Slutskatlereglering (3-H4-I-5)

1039

921

561

-  678

-    82

-    82

7 Övriga skatter och avgifter

4439

4 708

5 460

6207

6 163

6 163

8 Summa (l-l-2-(-6-l-7)

83893

95 528

105735

116308

121 886

12:'3I0

' Influtna delen.

Anm. Kvarstående skatt avser inkomsten två är lidigare. medan fyllnadsinbetalningar och överskjutande

skatt avser inkomsten ett år tidigare.

Ang. alt. I och alt. II se tabell 6: I.

Källor: Konjunklurinslitulel. riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100                                                                       112

tionen på beskattningsbara inkomster mellan 40000 och 76000 kr. bibe­hålls även för 1981 års inkomster. RRV har överslagsmässigt kalkylerat att ändrad fastighetsbeskattning (enligt prop. 1980/81:42) och nya taxerings­värden skulle höja inbetalningarna av preliminär A-skatt 1981 med ca en miljard kr. Totala effekten av skatteomläggningen och ändrad fastighets­beskattning skulle alltså uppgå lill ca 5,4 miljarder kr. (i del högre lönesum-mealternalivet) jämfört med ett beräknat uttag enligl 1980 års regler. Den kommunala utdebiteringen ökar enligt preliminära beräkningar med 46 öre. De alternativa prognoserna för löner och beskattade inkomstöverföringar resulterar i en kalkylerad ökning av preliminär A-skatt 1981 med 4 1/2% resp. 9 1/2%. Ökningslalen för inbetald B-skatt beräknas bli mer lika i de två alternativen (5 1/2% resp. 8 1/2%) eftersom den preliminära B-skatlen delvis bestäms av den slutliga skatten för inkomsterna två år tidigare. Nettot mellan fyllnadsinbetalningarna plus kvarskalt och återbetalning­arna till hushållen av överskjutande skall väntas 1981 medföra betydligt lägre återbäring lill hushållen än föregående år. För övriga skatter och avgifter kalkyleras en viss minskning jämfört med 1980. Denna nedgång sammanhänger med att fastighetsskatten på garantibeloppet i nationalrä­kenskapskalkyler betraktas som en indirekt skatt som höjer bostadskost­naderna. Denna skatt, som faktiskt inbetalas i samband med A- resp. B-skalten, är i nationalräkenskaperna en avdragspost i gruppen "övriga skatter". Sammantaget ger prognoserna en ökning av hushållens inbetal­ningar av skatter och avgifter m. m. med drygt 4 3/4 resp. 9 1/2% i de två lönesummeallernativen.

Det negativa nettot av hushållens inkomster och utgifter för räntor, utdelningar (inkl. uttag ur handelsbolag) och arrenden, royalties m.m. beräknas undergå en ytterligare försämring från 1979 till 1980. Bl. a. beräk­nas jordbrukets ränteutgifter öka kraftigt, och avsevärt mer än vad som tidigare redovisats för såväl första som andra halvåret 1980. Även för 1981 förutses underskottet öka. Prognoserna för tilläggsposten lill disponibelin­komsten (se labell 6:1) har gjorts så att värdet i löpande priser skrivs fram med den beräknade implicitprisutvecklingen. Tilläggsposten bidrar där­med inte med någon förändring av realinkomslen.

Totalt beräknas hushållens disponibla inkomster i löpande priser ha ökat 14,7% mellan 1979 och 1980. Den genomsnittliga prisstegringen enligt implicitprisindex beräknas till 12,1%. Realinkomslen skulle sålunda öka med 2,3% 1979-1980. Till skillnad mol konsumentprisindex påverkas implicitprisindex av under året inträffade förskjutningar i konsumtionens sammansättning. Konsumentprisindex avser däremot atl ge etl mått på vad som krävs för alt konsumenten skall bli kompenserad för inträffade prisförändringar vid oförändrad konsumtionssammansättning. Genom­snittsnivån för konsumentprisindex beräknas stiga 13,7% 1979-1980. Med detla mått på prisstegringen skulle realinkomslen öka med 0,8% från 1979 till 1980.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

113

Tabell 6:5 Realinkomstutvecklingen efter skaU 1978-1981

1975 års priser

 

 

 

 

 

 

Förändring i realinkomslen, %

 

Bidrag till disponibelinkomstut-vecklingen, procentenheter

 

1978

1979

1980 prel.

1981 prognos

 

1978

1979

1980 prel.

1981 prognos

 

alt. I

alt. 11

alt. 1

alt. 11

1  Löner                    - 41/2

2  Driftsöverskott'          4 1/2

3  Räntor och utdel­
ningar, netto         -56

4  Pensioner                   2 1/2

5  Beskattade sociala
förmåner'                    41/2

2 3 1/2

-28

51/2

1 1/2

1 1/2 1

21/2 51/2

1/2

-41/2 11/2

-5 3 1/2

3

-21/2 1 1/2

-3 1/2 3 1/2

4

-1 1/2 1/2

-   1/2 1/2

0

1

1/2

-1/2

1

0

1 0

0 1

0

-1 1/2 0

0

1/2

0

-11/2 0

0

1/2

1/2

6  Övriga inkomst-

överföringar,

netto                             1/2

7  Summa

(1 + 2-I-3-I-4-1-5H-6)   - 2

8  Tilläggspost till
disponibel inkomst   42

91/2

21/2

-     1/2

-3 1/2 2 9

-4

-2

0

-4 1/2

-   1/2

0

0

-2 2

1/2 21/2 0

0

2

1/2

0

-2 0

0

-   1/2 0

9 Disponibel inkomst (7-1-8)                           0

21/2

21/2

-2

-   1/2

0

21/2

21/2

-2

-   1/2

' Inkl. tillräknat driftsöverskott frän egna hem.

 Räntor och utdelningar har i tabellen inte korrigerats för den faktiska skattebelastningen. ' Sjukpenning och föräldrapenning, utbetalningar frän arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönega­rantifond samt vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning. Anm. Ang. alt. 1 och alt. 11 se tabell 6: I. Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

För 1981 ger kalkylerna en tillväxt i de disponibla inkomsterna på nominellt 7,5 och 9,4% i resp. lönesummealternativ. Med en implicitpris-ökning på 9,5% alternativt 10,1 % skulle realinkomslen 1981 minska med 1,8 och 0,7% i det lägre resp. högre lönealternativel. Om prognosen över konsumentprisindex (10,0 resp. 10,6%) tillämpas vid realinkomstberäk-ningen skulle resultatet bli att den realt disponibla inkomsten skulle sjunka mellan 1980 och 1981 med 2,3 resp. 1,1%.

Utvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla inkomsten (på sedvanligt sätt framräknad med implicitindex för total privat konsumtion) efter det att skatteinbetalningarna dragits från resp. inkomstlag redovisas i tabell 6:5'.

Det bör understrykas att de statistiska bristfälligheterna och de principi­ella svårigheterna i kalkylerna gör atl redovisningen i labell 6:5 endasi ger

' En redogörelse för definitionsändringar och andra revideringar av nationalräken­skaperna som medfört att tabellen skiljer sig frän tidigare i nationalbudgeterna publicerade tabeller återfinns i Konjunkturläget, Oktober 1980, kapitel 5. Där läm­nas också en kortfattad beskrivning av statistikunderlag och beräkningsmodell.

8    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                       114

en grov indikation på den reala utvecklingen för olika inkomstslag efter skatt och på inkomstposternas relativa belydelse för den lotala ökningen av realinkomslen. Den reala löneinkomsten efter skatt, som minskade krafligl 1978, ökade 1979 med ca 2%. Ökningen av driftsöverskotten 1979 är liksom för 1978 helt alt hänföra lill driflsöverskoUet från egna hem. Underskottet från räntor och utdelningar' försämrades ytteriigare både

1978   och 1979 bl. a. till följd av låg ökningslakt för inkomsträntorna på
grund av räntesänkningen 1978 saml minskad och oförändrad aktieutdel­
ning 1978 resp. 1979. Den kraftiga uppgången 1979 av nettot mellan övriga
transfereringsinkomster och transfereringsutgifter beror bl. a. på ökade
inkomslöverföringar från stat och kommun och en osedvanligt stor ökning
av transfereringarna från utlandet.

Reallönesumman 1980 beräknas före skatt vara ungefär lika stor som

1979   (deflaterad med implicitprisindex). Eftersom det reala skatteuttaget
minskar ökar reallönesumman efter skatt ined ca 1 1/2%. Tillväxten i
driftsöverskotten 1980 beror på att B-skatleuttagel realt sett sjunker mer
än realvärdet av enskilda företagares inkomster. Driftsöverskottet från
egna hem beräknas bli så gott som oförändrat i fasta priser. Det negativa
nettot av räntor och utbetalningar försämras något mätt i löpande priser.
På grund 9V den kraftiga prisstegringen registreras emellertid en viss
krympning av underskottet 1980 i fasta priser räknat. Pensionsinkomsterna
beräknas öka realt, sedan skatten dragits, med ca 5 1/2% 1980, vilket är en
ökning av ungefär samma storlek som utfallet 1979.

Prognoserna för 1981 visar i bägge alternativen en nedgång i reallöne­summan efter skatt. Denna minskar sålunda med 41/2% och 2 1/2% i det lägre resp. högre lönealternativet. Liksom 1980 förväntas B-skatteullaget realt sett sjunka mer än driftsöverskolten för enskilda företagare. Pensionsinkomsterna fortsätter att öka realt efter skatt, men i lägre takt än 1979 och 1980. Beträffande de sociala förmånerna väntas en ökning av arbelslöshelsbidragen till följd av del svaga arbetsmarknadsläget.

Av tabell 6:5 framgår att det för 1978 var nationalräkenskapernas tilläggspost som enligt kalkylerna svarade för det största positiva bidraget till utvecklingen av disponibelinkomslen. Positivt tillskott gav också pen­sionsinkomsterna och driftsöverskottet från egna hem. Av den lotala real­inkomstökningen på 2 1/2% 1979 bidrog lönesumman och pensionsinkom­slerna med vardera ca en procentenhet. Också för 1980 erhålles positiva bidrag från lönesumman och pensionerna. För 1981 däremot ger reallöne­summan efter skatt ett negativt bidrag, medan pensionsinkomslernas bi­drag beräknas bli positivt.

6.4 Konsumentpriserna

Från december 1979 till oktober 1980 steg konsumentprisindex (KPl) med 13,1 %. Detta var en betydligt högre ökningstakt än under molsvaran-' Räntor och utdelningar har inte korrigerats för den faktiska skattebelastningen.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

115

de period 1979, då ökningen uppgick till 7,4 %. Nettoprisindex, som visar prisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subven­tioner, steg med 9,7 % fram till oktober 1980, Motsvarande höjning 1979 var 8,0 %-.

Prisutvecklingen december 1979-oktober 1980 för delgrupper i konsu­mentprisindex redovisas i tabell 6:6, Jämfört med utvecklingen under motsvarande period 1979, så har samtliga delgrupper haft en starkare prisuppgång 1980. Bränsle och drivmedel är liksom året innan den grupp som ökat mest i pris, drygt 30 %. vilket motsvarar ett KPl-bidrag på 2,3 procentenheter. Nästan hälften av denna ökning kan hänföras lill de punktskattehöjningar på bensin och eldningsolja som trädde i kraft i de­cember och oktober. Livsmedel är den grupp som gett det största bidraget till den lotala uppgången i KPl, 2,9 procentenheter, vilket motsvarar en prisuppgång på 14,1 %. Priserna pä alkohol och tobak har höjts betydligt mer än under samma period 1979, eller med närmare 15 % jämfört med 2,1 % året innan; skillnaden kan till fullo hänföras till höjningen av skatten på alkohol och tobak den 27 augusti samt momshöjningen den 8 september 1980.

Mellan oktober 1979 och oktober 1980 steg KPl totalt 15,5 %. För varor var uppgången 16,2 % och för tjänster 14,2 %.

Prisprognosen för oktober-december 1980 liksom prognoserna för 1981 grundas på de beräkningar som redovisas i labell 6:7. Från oktober till december 1980 (långlidsindex) väntas den totala prisuppgången bli 0,8 %. Detta skulle innebära en uppgång i konsumentprisindex med 14 % från december 1979 till december 1980, vilket är en uppjustering med 0,5 procentenheter jämfört med konjunkturinstitutets höstrapport. Uppjusle-

Tabell6:6 Konsumentprisindex december 1979—oktober 1980

 

 

Väg-

Procentuell

Inverkan

Procentuell

 

nings-

förändring

på total-

andel av

 

tal

dec.

1979-

index

totala ök-

 

 

okt.

1980

 

ningen

Totalt

1 000,0

13,1

 

13,1

100,0

Samtliga varor

654,5

14,1

 

9,2

70,2

Livsmedel

203,0

14,1

 

2.9

21,9

Alkohol och tobak

79,0

14,8

 

1,2

8,9

Bränsle och drivmedel'

70,5

32,5

 

2.3

17,5

Kläder och skor

75,5

9,2

 

0,7

5,3

Övriga icke varaktiga varor

69,0

9,5

 

0,6

5,0

Varaktiga varor

157,5

9,7

 

1,5

11,6

Samtliga tjänster

345,5

11.3

 

3,9

29,8

Bostad

177,0

10.0

 

1,8

13,6

Övriga privata tjänster

92,5

13.2

 

1,2

9,3

Offentliga tjänster

76.0

11,9

 

0.9

6,9

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100

16

ringen är främst en följd av den oväntat kraftiga prisstegringen mellan september och oktober. Mellan genomsnittslägena för 1979 och 1980 be­räknas höjningen bli 13,7 %. Implicitprisindex för total privat konsumtion kalkyleras 1980 öka betydligt mindre än genomsnittet för KPl, eller med 12,1 %.

Prisutsikter för 1981

Bedömningen av prisutvecklingen för 1981 har utgått från nu akluella prognoser och antaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m. m. och beräkningar av hur dessa faktorer kan väntas påverka de olika pris­komponenterna. Prognoserna förutsätter oförändrat diskonto och oföränd­rade växelkurser. Några förändringar i den ekonomiska politiken utöver de förslag som lagts fram i den så kallade sparplanen har inte förutsatts. De åtgärder som föreslagits i sparplanen beräknas höja KPl med 0,4 procent­enheter. Med utgångspunkt från de alternativa lönekalkyler som gjorts har arbetsgivarnas kostnader per timme i genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med 6,6 resp. 10,5 %. Lönekostnadernas genomslag i priser­na inom de för internationell konkurrens skyddade områdena (exkl. jord­bruk och bostäder) har för 1981 antagits få ett med hänsyn till kostnads-stegringarna trendmässigl värde. De priskomponenter som innefattas i reslfaklorn (inkl. ändring i diverse taxor) väntas under dessa förutsättning­ar få en återverkan på konsumentprisindex med 1,5 resp. 2,4 procentenhe­ter i de två alternativen.

Vid bedömningen av de internationellt bestämda priserna har förutsatts en markant neddragning av 1980 års höga importprisstegringar på råolja och petroleumprodukter. Råoljepriset har antagits öka med drygt 8 % och

Tabell 6: 7 Konsumentprisförändringen 1970—1981 uppdelad på komponenter

Långtidsindex dec.-dec.

 

 

 

 

 

 

 

 

1970-

1975

1976

1977

1978

1979

1980 prel.

1981 progno:

 

 

 

 

S

 

Totalt

Per är

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

alt. 1

alt. 11

Konsumentprisniväns pro-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

centuella uppgång, totalt

48,7

8,3

9,4

12,8

7,5

9,7

14,0

6,8

8,0

därav hänförs till:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ändring i indirekta skaller

6,0

1,2

-

2,6

0.5

0.7

3.7

0.1

0.1

automatiska effekter av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

indirekta värdeskatter

3,7

0,7

0,9

1,2

0.8

0,8

l.l

0,7

0,9

ändring av internationellt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bestämda priser

14.2

2,7

2.4

3,8

1,8

3,9

3.6

2,2

2,2

ändring av jordbrukspriser

2,2

0,4

0.4

0,6

0.5

0,4

0.7

0.8

öis

ändring av bostadsprissättning 5,9

1,1

2,3

1,6

1,1

2.3

1.9

1.5

1,6

ändring i diverse taxor

2.2

0,4

0,1

0,7

0,6

0,2

0.7

0.5

0,5

trendavvikelse i priserna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

på färskvaror

0,8

0,2

-0,3

-0.1

0,3

-0,2

0,2

-

-

restfaktor

13,7

2,6

3.6

2.4

1,9

1.6

2.1

1.0

1.9

Anm. Ang. alt. I och alt. Il se tabell 6: 1.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 117

priset på petroleumprodukter med 4 %. Övriga varor som ingår i vår import väntas få ungefär samma prisutveckling i genomsnitt som under 1980. De internationellt bestämda priserna skulle under dessa förutsätt­ningar bidra till en ökning av KPl med 2,2 procentenheter under loppet av 1981.

1 prognosen över bostadspriserna har antagits att kallhyrorna i flerbo­stadshus ökar med knappt 10 %. vilket är lägre än vad konjunkturinstitutet räknade med i sin höstrapport. 1 höstrapporten förutsattes nämligen ingen förlängning av underhållslånen över 1981. Kostnaderna för eganhems-boendet förutses få en något lugnare utveckling, eller en ökning med 7-8 %. Prisprognoserna innebär ett KPl-lillskott från bostadsposten med 1.5 och 1,6 procentenheter i resp. alternativ.

De inhemska jordbrukspriserna förutsätts inte hållas tillbaka med några ylterligare statliga subventioner. Dessulom kommer 250 miljoner av de 4,5 miljarder som jordbruket årligen subventioneras med att falla bort den 1 januari 1981 i etl första steg av den successiva neddragning av livsmedels­subventionerna som aviserats i sparplanen. Med tanke på jordbrukets förväntade kostnadsutveckling under andra halvåret 1980 och första halv­året 1981 har inverkan på konsumentprisindex under sädana förhållanden satts till 0,8 i bägge alternativen.

Totalt sett innebär föreliggande beräkningar en ökning av konsumentpri­serna från december 1980 till december 1981 med 6,8% i det lägre och 8,0% i det högre alternativet. Genomsnittsnivån för konsumentprisindex 1981 beräknas ligga 10,0 resp. 10,6% över genomsnittet 1980. Implicitpris­index för total privat konsumtion har antagits få en halv procentenhet lägre ökningstakt av genomsnittsnivån, dvs. 9.5 resp. 10,1 %>.

1 samband med KPl-prognosen för 1981 har konjunkturinstitutet även gjort en prognos på den nya indexserie (basbeloppsindex), som skall an­vändas för beräkning av basbeloppet fr.o.m. I januari 1981. Som ett komplement lill konsumentprisindex beräknar statistiska centralbyrån även en indexserie för konsumentpriser med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner, en s. k. nettoprisindex. Den nya basbelopps­indexen baseras på nettoprisindex rensad från nominella ändringar i ener­gipriserna'. Fr.o.m. november 1980 skall basbeloppet följa utvecklings­takten i denna index. För perioden fram t. o. m. oktober 1980 följer basbe­loppsindex konsumentprisindex. 1 föreliggande prognoser ha antagits att energipriserna ger ett bidrag på 0,9 procentenheter till KPl under 1981. Med hänsyn även tagen till aviserade ändringar i befintliga indirekta skat­ter och subventioner ger kalkylerna vid handen att basbeloppsindex ökar med 6,0 % resp. 7,3 % under loppet av året i de bägge alternativen.

Energi omfatlar bensin, eldningsoljor, fjärrvärme, kokgas och elström i 1980 års konsumentprisindex. Viklen för dessa energislag är 9.6%.

 

Prop. 1980/81:100

118

6.5 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen har utvecklats förhållandevis svagt under senare delen av 1970-talet. Mellan 1978 och 1979 ökade dock konsumtions-volymen med 2,7 %. Likafullt låg volymen 1979 bara 1 % över 1976 års nivå. Disponibelinkomsten ökade 1979 med 2,5 % jämfört med 1978. Efter­som konsumtionsökningen blev något större än tillväxten av disponibelin­komsten kom sparkvoten, dvs. sparandels andel av disponibelinkomslen, atl falla, dock endast med 0,3 % (se diagram 6:1).

Mellan 1978-1979 ökade varuinköpen mer än tjänstekonsumlionen. Livsmedelskonsumtionen steg förhållandevis kraftigt och svarade därmed för 0,7 procentenheter av den totala konsumtionsökningen. Nyinköpen av bilar ökade med 6,6 % men likväl låg bilkonsumtionen 1979 enligt national­räkenskaperna på en lägre nivå än 1970. Nyttjandet av privata tjänster ökade med 2,3 %, vilket ungefär motsvarar den trendmässiga ökningen sedan 1973. Beträffande den privata konsumtionens fördelning pä olika varor och tjänster se tabell 6:8.

Mellan första halvåren 1979 och 1980 sjönk konsumtionen med 0,7 %. Det var i huvudsak varukonsumtionen under andra kvartalet som minska­de. Slörre delen av denna nedgång torde kunna förklaras av arbetsmark­nadskonflikten under våren. Tredje kvartalet ökade konsumtionen åter-

Tabell6:8 Hushållens konsumtionsutveckling 1968-1980

 

 

 

 

Milj. kr. 1979, löpande priser

Andel av total konsum­tion

Procentuell förändring, 1975

års priser

 

 

1968-1973'

1973-      1978-1978'       1979

1-3 kV. 1978-1-3 kv. 1979

1-3 kV. 1979-1-3 kv. 1980

1 Varaktiga varor

1.1      Bilar

1.2      Övriga

23 364 6581 16769

9,8

2,8 7,0

2,4 1.4 3,1

1.8       4,6

-2,7       6.6

4.1        3.9

6.8 10.2 4.3

-     6.1
-10.1

-     3,5

2 Delvis varaktiga varor

39155

16,4

1,4

3,4       3,7

3,6

1,2

3 Icke varaktiga varor

3.1      Livsmedel

3.2      Övriga

91741 56979

34762

38,3 23,8 14,5

1,2 0,4 2,6

1,4       2.1 1,1        2,8 1.8        1.0

2,5 2,9 1,8

-     1,2

-     0,4

-     2,5

4 Tjänster

4.1      Bostäder

4.2      Övriga

79822 46292 33 530

33,3 19.3 14,0

1,9 2,6 1,1

2,3       2,3 1,6       2,2 2,9       2,4

2,1 2,1 2,1

2,5 2,0 3,1

5 Summa inhemsk konsumtion

234068

97,8

1,6

2,0       2,7

2,9

0,0

6 Turistutgifter, netto

5 180

2,2

7,7

-4.1        4.0

2,8

0,0

7 Hushållens totala konsumtion

239248

100,0

1,7

1,9        2,7

2,9

0,0

8 Hushållens disponibla inkomster

248545

 

2.2

2.8       2,5

2,6

2,3

' Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

119

igen, men i volym var den endast 1 % slörre än under samma kvartal föregående år. Den totala konsumtionen under de tre första kvartalen 1980 blev härigenom oförändrad jämfört med samma period 1979. Nedgången i varuinköpen uppvägdes av en ökad Ijänstekonsumtion. 1980 kan man vidare inom varukonsumtionen spåra en förskjutning av inköpen från dels dyrare varaktiga varor som bilar, dels vissa icke varaktiga varor såsom bränsle, sprit och tobak med en hög relativ prisutveckling till billigare delvis varaktiga varor som t. ex. kläder, skor och textilier.

För andra halvåret 1980 beräknas konsumtionen ha ökat med 1,2% jämfört med samma period 1979. Säsongrensat innebär detta en konsum­tionsökning på 3 % mellan första och andra halvåret 1980. Den totala konsumtionsvolymen skulle därmed öka med 0,3% 1979-1980. Detta innebär en nedrevidering av prognosen i konjunkturinslilutets höstrapport, där konsumtionen förväntades stiga med 1 %. Denna sänkning kan till slor del återföras på atl konsumtionen tredje kvartalet blev lägre än väntat.

För 1981 beräknas hushållens disponibla inkomster i det lägre allernali­vet minska med 1 3/4 % i reala termer. En nedgång i sparkvoten med I 1/2 % har under dessa förutsättningar bedömts trolig vilket skulle innebä­ra en viss konsumlionsminskning. Den skulle dock stanna på 1/4 %. 1 det högre alternativet beräknas disponibelinkomsten minska med 3/4 %. Sparkvoten har här anlagils falla med knappt 1 %. Detla skulle medföra en konsumtionsökning på 1/4 % 1981.

Diagram 6:2 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1970—1981

Miljarder kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala.

L

_L

1970    1971    1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

J

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               120

7   Investeringar

7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognoser för 1981

Investeringarna under 1970-talets första hälft karaktäriserades av fal­lande bostadsinvesteringar jämsides med en stark expansion av investe­ringarna inom del privata näringslivet och den vid början av 1970-talet ännu relativt obetydliga offentliga företagsverksamheten. Övriga offentliga investeringar minskade väsentligt från 1970 till 1975. Invesleringarna öka­de totalt sett med 7% från 1970 till 1975. Nedanstående tablå visar inves­teringsutvecklingen 1970-1975 och 1975-1980.

Investeringsutveckling 1970—1981. 1975 års priser

Genomsnittlig                        Procentuell

årlig procentuell                    förändring från

förändring                             från föregående år

1970-1975      1975-1980      1980       1981

Bostäder                                      -2                   -0,5                 -8                  -2

Privat näringsliv                            5                 -2                     0,5                 I

Offentliga investeringar              -0,5                  2                     8                 -1

därav: företag                              13                     6                  23                  -8

myndigheter och

affärsverk                        -2,5                   0,5                   4                1

Totalt                                              1,5            -0,5                  1,5            -0,5

därav: byggnader                          -1                   -1                    -1               -1,5

maskiner                             5                     O                     5                1

Som framgår av tablån blir investeringarnas utveckling och inriktning väsentligt annorlunda under senare delen av 1970-talet. Investeringarna minskade totalt sett under denna period - till största delen som ell resultat av nedgången inom det privata näringslivets investeringar. Däremot fort­satte expansionen av den offentliga företagsverksamheten. Därmed ökade de offentliga företagens andel av investeringarna successivt från 4% 1970 till 9% 1980, samtidigt som det privata näringslivels andel av investering­arna steg från 39% 1970 till 46% 1975 för all sedan falla till 42% 1980. Övriga offentliga investeringar ökade svagt 1975-1980. Nedgången i bo­stadsinvesteringarna bromsades upp väsentligl under senare delen av 1970-talet. Utvecklingen var dock mycket olikartad mellan olika år med t, ex. stark uppgång 1977-1978, delvis på grund av ökade ombyggnadsin­vesteringar, och en kraftig nedgång 1979—1980.

Byggnads- och maskininvesteringarna har uppvisat markant olika ut­veckling under hela 1970-talel. Byggnadsinvesteringarna har minskat un-

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

Tabell 7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1977—1981 efter kapitaltyp och näringsgren

 

 

 

Milj. kr.

Åriig procentuell förändring.

1975 års priser

 

1980, löpande

 

 

 

 

 

 

1977

1978

1979

1980

1981

 

priser

 

 

 

prel.

prognos

Byggnader och anläggningar

 

 

 

 

 

 

Permanenta bostäder

23923

- 2,1

15.4

3,1

- 8.0

-2,0

Nybyggnad

18647

- 4,1

8.1

1,0

- 8.8

-3,5

Näringsliv exkl. bostäder

23020

- 7,0

- 8,8

-1,2

6,5

0,0

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

1728

11.1

3,0

-4,8

0,0

7,4

Industri

4494

-16,8

-27,7

-7,1

21,3

-1,9

Handel m. m.

2 828

- 8,7

-11,1

2.4

- 5,1

-3,7 ,

Offentliga affärsverk

6892

- 6,1

- 4,3

-7,7

6,5

0,9  ■

Övrigt näringsliv

7078

-  1,4

0,3

10,5

5,1

-0,3

Offentliga myndigheter inkl. militära'

13 823

7,3

3,1

0,8

- 2,1

-2,6

Summa

60766

- 2,2

1,9

0,9

- 1,1

-1,3

Summa exkl. vägar

57 299

-  1,6

1.3

1,2

- 0,4

-0,6

Maskiner m.m.

 

 

 

 

 

 

Näringsliv

35 628

- 3,6

-17,7

13,6

5,2

0,6

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

2475

- 9,5

-18,3

5,2

- 6,8

3,8

Industri

13 250

-17,2

-19,4

7.0

15,0

4,3

Handel m. m.

4813

5,0

-15,1

16,3

-12,6

-4,6

Offentliga affärsverk

3992

0,4

- 0,6

-2,6

26,2.

11,7

Övrigt näringsliv

11098

14,2

-21,7

28,2

1.5

-5,8

Näringsliv exkl. handelsflottan

34 104

- 8,1

-13,7

6,4

7.8

2,3

Offentliga myndigheter

3 196

8,8

1,2

-0,3

3,5

2,2

Summa

38824

- 2,6

-16,1

12,2

5,0

0,8

Summa exkl. handelsflottan

37 300

- 6,9

-12,4

5,8

7,4

2,3

Totalt

 

 

 

 

 

 

Permanenta bostäder

23 923

- 2,1

15,4

3,1

- 8,0

-2.0

Näringsliv exkl. bostäder

58997

- 4,8

-14,1

7,7

5,6

0,3

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

4204

- 3,3

- 9,4

1,2

- 4,8

5,2

Industri

17744

-17,1

-21,7

3,4

16,4

2,8

Handel m. m.

7641

- 0,1

-13,7

11,4

-10,1

-4,3

Offentliga affärsverk

10884

- 4,2

- 3,2

-6.1

13,0

4,9

Övrigt näringsliv

18524

8,7

-14,2

21,4

2,7

-3,9

Näringsliv exkl. bostäder och

 

 

 

 

 

 

handelsflottan

57473

- 7,6

-11,6

3.4

7,2

1,3

Offentliga myndigheter'

17019

7,6

2,7

0,5

-   1,0

-1,6

Summa

99939

- 2,4

- 5,8

5,3

1,4

-0,5

Summa exkl. handelsflottan

•   98415

- 4,2

- 4,1

2,8

2.3

0,1

Enligt nationalräkenskapernas

 

 

 

 

 

 

beräkningsmetoder'

 

 

 

 

 

 

Totalt

100862

- 4,1

- 8,4

5,3

1,5

-0,4

' Inkl. offentliga väginvesteringar.

1 privat jordbruk osv. innefattas här avelsdjur och i övrigt näringsliv, travhästar m.m. Summan av

byggnads- och maskininvestéririgar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

-'Inkl. s. k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100

122

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1977-1981 inom privat och offentlig sektor

 

 

 

Milj. kr.

Årlig procentuell

förändring, 1975

års priser

 

1980, löpande

 

 

 

 

 

 

1977

1978

1979

1980

1981

 

priser

 

 

 

prel.

prognos

Privata

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

57755

-3,5

-10.6

8,2

-2,3

-0.6

exkl. bostäder

39395

-4,0

-18.6

10,8

0,6

0,8

därav: exkl.

 

 

 

 

 

 

handelsflottan

37 871

-7,9

-15,3

4,6

2.6

2,4

Offentliga

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

42 184

-0,6

1,7

1,3

6,8

-0,3

exkl. bostäder

36621

-0,3

0,0

0,7

8,2

-1,1

därav: statliga

17675

-9,4

4,2

1,1

14,6

-2,3

kommunala

18946

8,6

- 3,4

0,4

2,5

0,1

Summa

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

99939

-2,4

- 5,8

5,3

1,4

-0,5

exkl. bostäder

76016

-2,5

-10,6

5,9

4,1

-0,1

Enligt nationalräken-

 

 

 

 

 

 

skapernas beräknings-

 

 

 

 

 

 

metoder'

 

 

 

 

 

 

Privata exkl. bostäder

40318

-7,3

-22.9

10.7

0,7

0,9

Summa inkl. bostäder

100862

-4,1

- 8,4

5.3

1,5

-0,4

' Inkl. s. k. investeringsstatistisk diskrepans. Se avsnitt 6.1. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

der större delen av perioden. Under första delen av decenniet var nedgång­en framför allt hänförlig till bostadsbyggandet medan under senare hälften även övriga byggnadsinvesteringar minskade starkt. Byggnadsproduk­tionen ändrade också karaktär under 1970-talet. Reparations- och under-hållsyerksamhéten - vilken alltså inle inräknas i investeringarna - har nämligen vuxit under hela 1970-talet och samtidigt har ombyggnadsverk­samheten expanderat starkt. Den s. k. ROT-sektorns (dvs. reparations-och ombyggnadsverksamhel) andel av byggproduktionen har ökat från omkring en fjärdedel 1970 till en tredjedel 1980.'

' Detta har gjort det svårare att rätt beskriva produktivitetsutvecklingen inom byggnadsverksamheten. Inom ROT-sektorn utförs en betydande andel av arbetet i form av egna arbetsinsatser. I.ex. vid reparationer samt om- och tillbyggnader av bostäder. Dessa arbetsinsatser registreras inte i den reguljära sysselsättningsstatisli-ken över byggverksamheten. Däremot registreras produktionen betydligt fullständi­gare. Produktivitetsutvecklingen mätt som kvoten mellan produktionsförändring och sysselsättningsförändring blir därmed överskattad under år med stark expan­sion inom dessa sektorer och omvänt underskattas produktivitetsutvecklingen vid en minskning av reparationer samt ombyggnader av bostäder. Nedanstående serie belyser samvariationen mellan produktivitetsutveckling mätt pä ovan beskrivna sätt och reparations- och ombyggnadsverksamhetens utveckling.

Procentuell förändring från föregående år. 1975 års priser

1973     1974     1975     1976     1977     1978     1979  . 1980

Reparation, underhåll samt ombyggnad av bostäder

Produktivitetsutveckling inom byggsektorn

9.5

5,5

18

-0,5    6,5 -4,5    7

14,5     5 8        3

1,5

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

123

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på närings­grenar 1972-1981

1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Index (972= 100

100

80

Byggnader och anläggningar

Totalt

 

 

 

 

Mask

ner

m. m.

 

 

 

 

 

 

Totalt exkl. handelsflottan

140

A

 

 

A

y

\    '-■''

120 100

 

/

 

\

 

'

 

J

r

f

 

 

\

 

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

120  -

100

80

100

 

 

 

 

Närin

3sliv

, exkl. bostäder

 

 

 

120 100

-'syT----------- '

 

r\

 

 

's

 

 

> 

 

P

r~"

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Därav

 

ps

 

 

 

 

 

 

Industri f

 

\

120

t

 

A

k

100

V

 

 

 

A

'

80

 

 

~

'

._,

 

V

?'l

 m

 

 

 

 

 

 

v

H

 

100

 

 

 

 

 

Närin

gsliv

, exkl. handelsflottan

 

140

> 

k

 

/I

•

\         -'r-""'

120

 

 

f

 

\

.,   *=

/

 

 

/*

 

 

N

 

 

 

H

 

 

 

 

 

r

 

 

100

«1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Därav

:   In

dusl

ri

 

 

 

 

 

.A

/

 

\

A'-

A

\        /

 

y-r

V

j\

 

 

 

C>

 

 

 

\

V/

 

 

 

vJ

r

 

 

 

\

 

 

1

■■■•

 

 

 

 

 

\

\

r

f

 

 

 

 

 

 

 

v

 

 

■

 

 

 

160

Offentliga

myndighett

r

 

 

 

140 120

100

 

/

 

M

k/

J

 

*

Vd

 

 

/

v

 

 

r

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I    I    I    I    I    I

1972 73   74   75   76    77   78   79    80   81

I       I       I       I       I

1972 73   74   75   76   77    78   79   80   81

Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               124

Investeringarna ökade enligt preliminära beräkningar med I 1/2% 1980. Frånräknas invesleringarna i handelsnottan blev ökningen 2 1/2%. Därvid steg maskininvesleringarna med 5% totalt, exkluderas handelsflottan upp­gick ökningen till 71/2%. Byggnadsinvesteringarna minskade med 1%, delvis som en följd av brist på byggnadsarbetare. Nedgången var främst hänföriig lill de sjunkande bostadsinvesteringarna. Påbörjandet av nya lägenheter föll från 55 5.50 lägenheter 1979 till strax under 50000 lägenheter 1980. Dessulom minskade även ombyggnadsinvesteringarna 1980. De to­tala investeringarna inom del privata näringslivet ökade svagt 1980. Ut­vecklingen var starkt splittrad mellan olika delseklorer - så ökade t. ex. de privata industriinvesteringarna med drygt 12%. De statliga industriföreta­gens invesleringsutveckling var väsentligt starkare och industriinveste­ringarna ökade sammanlagt med 16%. Handelns investeringar sjönk med 10%. Investeringarna i handelsflottan minskade starkt 1979-1980. Från­räknas dessa investeringar uppgår invesleringsökningen 1980 lill 21/2% inom det privata näringslivet. De offentliga investeringarna (exkl. bostä­der) expanderade starkt 1980. Förutom de statliga och kommunala bola­gens livhga investeringsaktivitet, så ökade även de statliga affärsverkens investeringar kraftigt. Däremot minskade de statliga myndigheternas in­vesteringar väsentligt. Investeringarna inom de kommunala myndigheter­na växte med 1 1/2% 1980.

För 1981 pekar kalkylerna på en oförändrad investeringsvolym jämfört med 1980. Maskininvesteringarna bedöms öka med 1 % (exkl. handelsflot­tan beräknas ökningen till 2 1/2%). Byggnadsinvesteringarna beräknas minska med I 1/2%. Igångsättningen av nya lägenheter bedöms antalsmäs-sigt bli av ungefär samma omfattning som 1980, varvid den väntade ned­gången för småhusen i investeringshänseende väger tyngre än den förut­sedda ökningen av igångsättningen av flerbostadshusen. Bostadsinveste-

Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1977—1981

 

 

1977

1978

1979

1980 prel.

1981 prognos

Påbörjade'

 

 

 

 

 

Flerbostadshus

13700

16650

17 400

15500

17 000

Småhus

40250

40600

38150

34000

32000

Totalt

53950

57 250

55550

49500

49000

Inflyttningsfärdiga

 

 

 

 

 

Flerbostadshus

14 150

13 550

15 600

16000

16000

Småhus

40750

401.50

39900

36000

34000

Totalt

54900

53 700

55500

52000

50000

' Elt bostadshus anses bli påbörjat den månad dä grundbottenbesiktning äger rum

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörias.

" Då minst tre Ijärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant

skick att de kan tas i bruk anses huset vara inflyttningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1977-1979 avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 125

ringarna beräknas sålunda minska med 2% 1981. Under 1981 väntas de privata invesleringarna (exkl. bostäder) få en svagt positiv utveckling och de offentliga investeringarna en svagt negativ. Industrins investeringar beräknas I.ex. växa med 3%' - hänförligt till en väntad fortsatt tillväxt inom de privata industriföretagen. Handelns investeringar beräknas där­emot fortsätta minska. Nedgången för de offentliga investeringarna (exkl. bostäder) är som framgår av tablån främst hänförlig till de statliga och kommunala bolagens investeringar. De offentliga affärsdrivande verkens investeringar har bedömts öka med 5 % 1981 medan däremot myndigheter­nas investeringar förutses minska med 1 1/2%.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bostadsinvesleringarna minskade enligt preliminära beräkningar med 8% 1980. Nybyggnadsinvesleringarna beräknas ha sjunkit med 9%, varvid småhusinvesleringarna minskade något mer än investeringarna i flerbo­stadshus. Ombyggnadsinvesteringarna sjönk med 5 1/2%.

Påbörjandet av nya lägenheter föll från 55 550 lägenheter 1979 lill strax under 50000 lägenheter 1980. Nedgången berörde i lika mån flerbostads­hus och småhus. Antalet färdigställda lägenheter minskade med 3 500 lill 52000 lägenheter. Del sjunkande bostadsbyggandet orsakades delvis av brist på arbetskraft inom byggsektorn. Dessutom tillkom effekten av ar­betsmarknadskonflikten i maj 1980. De viktigaste faktorerna bakom ned­gången i påbörjandet var dock troligen de under senare år mycket snabbt ökande bygg- och boendekostnaderna. Trots det på många håll mycket ansträngda läget på bostadsmarknaden råder ändå stor osäkerhet om efter­frågans styrka vid nuvarande hyror resp. försäljningspriser i nyproduk­tionen.

Tabell 7:4 Ombyggnadsinvestcringar för bostäder 1979—1981

 

 

 

Milj. kr.

.Åriig procentuell förändring.

 

1980.

1975 års

priser

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

1979

1980 prel.

1981 prognos

Med statliga stöd'

4 754

12.8

- 6.2

2.9

1 form av:   ombyggnadslån

3491

20.3

- 5,3

3.6

energisparstöd

1206

- 2.3

- 7,9

1.7

förbättringslän

57

-21,3

-20.0

-18,8

Utan statligt stöd'

522

- 9,2

0,7

0,0

Totalt

5 276

10,3

- 5,5

2,6

därav:         flerbostadshus

2884

22,0

- 2,1

5,1

småhus

2 392

- 0,4

- 9,4

- 0,4

' Med statligt stöd avses här statliga lån och bidrag. Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               126

Bosladsinvesleringarnas volym påverkas förutom av antalet nyprodu­cerade lägenheter också av bostadsstandarden (I.ex. isolering, utrustning, ökad lägenhetsyta). Denna ökade påtagligt under 1975-1978, medan den s.k. kvalitetskomponenlen förblev oförändrad 1978-1979. För 1980 och 1981 förutses endasi små förändringar.

För närvarande föreligger inga indikationer på någon avgörande föränd­ring under 1981 i de faktorer som främst hållit tillbaka bostadsbyggandet 1980 - nämligen utvecklingen av bygg- och boendekostnader. Regeringens förslag om besparingar i statsverksamheten innefattade bl. a. ändrade regler för räntebidrag. För egnahem föreslås en snabbare höjning av de garanterade räntorna. För lån som avser hyres- och bostadsrältshus skall den garanterade räntan sänkas under första året efter utbetalningen av lånet. Förslaget innebär därmed dels en nedskärning av räntesubventio­nerna totalt sett, dels en ändrad fördelning av subventionerna till alt i högre grad än tidigare gälla flerbostadshusen. De ändrade reglerna medför en stimulans av byggandet av lägenheter i flerbostadshus. Till detta bidrar också de ändrade reglerna för produktionskoslnadsbelåning.

Länsbostadsnämnderna tillfrågade i oktober 1980 kommunerna om del beräknade antalet ansökningar om statliga bostadslån för 1981. Denna undersökning gav vid handen atl ansökningarna om statliga lån förutses omfatta i stort sett lika många lägenheter som för 1980 med en viss förskjutning från småhus till flerbostadshus. Igångsättningen har antagits även för 1981 komma alt uppgå till omkring 49000 lägenheter. Påbörjandet av flerbostadshus förutses då stiga lill 17000 lägenheter medan igångsätt­ningen av småhus väntas sjunka ytterligare. Antalet färdigställda lägen­heter beräknas till ca 50000, dvs. ett fortsatt lågt nytillskott. Efterfrågan pä nybyggda bostäder väntas visserligen hållas tillbaka under 1981 dels av det försämrade läget på arbetsmarknaden, dels av att hushållens disponibla inkomster väntas utvecklas mycket svagt. Med ett så lågt bostadsbyggan­de torde man ändå få räkna med en besvärlig bostadssituation inom delar av landet.

Med ovan angivna förutsättningar om igångsättning m. m. beräknas bo­stadsinvesteringarna minska med ytterligare 2% 1981. Nybyggnadsin­vesteringarna beräknas minska med 3 1/2%. Hela nedgången faller på småhusinvesteringarna, medan däremot investeringarna i flerbostadshus förutses öka med 7%. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas stiga med 21/2%.

Industri

Industriinvesteringarna ökade med drygt 3% 1979 och med drygt 16% 1980. För byggnadsinvesteringarna anges en uppgång på 21 % 1980, medan maskininvesleringarna beräknas ha ökat med 15%. För 1979 var uppgång­en i industriinvesteringarna helt och hållet hänföriig till de slalliga industri­företagen,  medan däremot de privata industriföretagens investeringar

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 127

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1971 — 1981

Årlig procentuell förändring, 1975 års priser

 

 

1971"

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Planerat i november

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

året innan'

-7

-12

-9

-3

-4

-5

-13

-15

-1

1

-7

Faktiskt inträffad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

1

4

10

11

2

0

-17

-22

3

16

(3)

Differens

8

16

19

14

6

5

- 4

- 7

4

15

(10)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och enkätårets utfall. För planföränd­ringen 1980-1981 har använts det preliminära utfallet för 1980. Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

minskade ytteriigare något. Även under 1980 ökade de statliga industriin­vesteringarna väsentligl snabbare än de privata. Den förbättrade lönsam­heten och uppgången i produktion och kapacitetsutnyttjande under 1979 och 1980 ledde till att de privata industriföretagens investeringar ändå ökade med 12 % 1980.

Bedömningen av 1981 års investeringar grundar sig på statistiska cen­tralbyråns investeringsenkät från oktober 1980. Förelagens planer för 1981 samt planer och utfall för några tidigare år redovisas i tabell 7:5. Som framgår av tabellen underskattar vanligen företagen i varierande grad sina investeringar för nästa år. Undanlag utgörs av åren 1977 och 1978, då det rekordlåga kapacitetsutnyttjandet och den extremt dåliga lönsamheten föranledde företagen att skära ned sina investeringsplaner från oktober året innan. För 1981 förutses stagnerande eller vikande industriproduktion och detta väntas medföra elt lägre kapacitetsutnyttjande än under 1980. Samtidigt kommer troligen vinstmarginalerna all falla tillbaka 1981. Detta skulle tala för en relativt försiktig uppkorrigering av företagens planer. Det är emellertid sannolikt alt de flesta förelag ej hunnit beakta regeringens beslut om alt från I november 1980 åter införa skatlemässiga avdrag för såväl maskin- som byggnadsinvesteringar. Avdraget uppgår för maskinin­vesteringar till 20% av leveransvärdel och för byggnadsinvesteringar till 10% av utgifterna. Avdraget får göras vid såväl den statliga som den kommunala inkomsttaxeringen - de investeringsavdrag som tidigare i olika omgångar gällde under 1970-talet fick enbart göras vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Med hänsyn till delta har förelagens investeringspla­ner korrigerats upp så pass kraftigt som 10%. Företagens planer pekar i okorrigeral skick på en nedgång av invesleiingsvolymen på 7%, och med en påfyllnad av nya investeringsprojekt på 10% skulle således industriin­vesteringarna öka med 3% 1981. Därvid har maskininvesteringarna be­dömts stiga med 4%, medan byggnadsinvesteringarna förutses minska med 2%,

1 diagram 7:2 redovisas invesleringsulvecklingen för några investerings­lunga branscher. Branschuppgifterna för 1981 har schablonmässigt upp-

 

Prop. 1980/81:100

128

Diagram 7: 2 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1974- 1981

1975 års priser. Index 1975 = 100

 

 

 

 

 

Totalt

110

.

100 90 80 70

--

[---

r\

 

 

 

\

 

 

 

> 

 

 

 

 

 

 

V

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

.     J

ärn-

och stålverk

 

 

 

100

n

r\

 

90 80

/

_\

 

h

 

 

k

 

1

 

 

 

r-

-

70 60 50 40 30

 

 

 

\

 

 

 

 

 

 

 

\

/

 

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

\

 

1 /

 

 

 

 

 

 

\a

/

 

 

 

 

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

.    Verkstadsindustri

 

100

/

r\

 

90 80 70 60

A

 

\

 

é

 

 

 

\

 

 

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Massa- och papperslndustr

 

120 110 100 90 80 70 60 50

 

A

/

 

\

 

 

 

\

 

 

 

A

 

 

 

1

V

 

y

/

 

 

 

 

\

 

/

 

 

 

 

 

 

\>'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J__ \__ I

J__ 1_ \__ L

74    75     76     77     78    79     80     81

lill

74    75    76     77     78     79     80     81

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala indu­strin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

korrigerats på samma sätt som för industrin som helhet, vilket medför att de branschvisa prognoserna är väsentligt osäkrare än prognosen för totala industrin. Utvecklingen skiljer sig starkt mellan olika branscher. Liksom under 1979 skedde den starkaste invesleringsökningen 1980 inom järn- och stålverken. Inom verkstadsindustrin accelererade tillväxten och även inom massa- och pappersindustrin samt inom "övriga branscher" steg invesle­ringarna. Under 1981 beräknas relativt kraftiga ökningar äga rum inom verkstadsindustrin och massa- och pappersindustrin. Investeringarna inom järn- och stålverken saml "övriga branscher" beräknas däremot minska.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                  129

Handel m.m.

De totala investeringarna inom gruppen handel m. m.' sjönk med 10 % i volym mellan 1979 och 1980 enligt preliminära beräkningar. Byggnadsin­vesteringarna minskade med 5 % och maskininvesteringarna med 13 %.

Till grund för beräkningarna för 1981 ligger en enkätundersökning ge­nomförd av statistiska centralbyrån i oktober 1980 angående investeringar inom handels-, bank- och försäkringsföretag. Vid utarbetandet av progno­ser för byggnadsinvesteringarna har vidare utnyttjats statistik över totala kostnader och byggnadstider för byggnadsprojekt inom gruppen privat handel samt arbetsmarknadsstyrelsens rapportering av beviljade igång-sättningslillstånd.

Igångsättningen av byggen inom privat handel fortsatte att minska under andra halvåret 1980. Den totala byggnadsvolymen vid nystartade projekt under 1980 minskade sålunda med 30 % jämfört med föregående år. Han­delns byggen är i stor utsträckning opriorilerade. 1 vissa regioner med överhettad byggarbetsmarknad har länsarbetsnämnderna hållit igen vilkel bidragit till minskningen. Med hänsyn till bl. a. den väntade minskningen i bostadsbyggande, den svaga utvecklingen av privat konsumtion och de indikationer som enkäten ger på byggsidan bedöms påbörjandet under 1981 bli ungefär oförändrat jämfört med 1980.

Som en följd av den låga igångsättningen under både 1980 och 1981 väntas de lotala byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m.m. minska med 4 % 1981.

Belräffande maskininvesteringarna pekar företagens planer på en rela­tivt kraftig neddragning under 1981. Tidigare års enkätsvar visar emellertid genomgående en benägenhet atl starkt underskatta utfallet. En viss upp­korrigering har därför ansetts vara motiverad. Sålunda beräknas maskinin­vesteringarna minska med 5 % under 1981. Sammantaget skulle därmed de totala invesleringarna inom gruppen handel m. m. reduceras med drygt 4% under 1981.

Statliga investeringar

Enligt ännu preliminära beräkningar ökade de totala statliga investering­arna med närmare 15 % i volym mellan 1979 och 1980. Invesleringarna steg inom affärsverken och de statliga förelagen medan de minskade inom myndigheterna. Byggnadsinvesteringarna steg med 5 % och maskininves­teringarna steg med hela 26 %. (Se tabell 7:6.)

Beräkningarna över den statliga investeringsverksamheten baseras på enkäter till statliga myndigheter, affärsverk och förelag insamlade av sta­tistiska centralbyrån i oktober 1980.

' Med investeringar inom gruppen handel m.m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teater, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

9    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                    130

Tabell 7:6 Stadiga investeringar 1978-1981

Milj. kr.    Årlig procentuell förändring,
1980,        1975 års priser

löpande    ------------------------------------------

priser        1978       1979       1980       1981

prel.       prognos

Statliga affärsverk exkl. industri       7 287        -1,4       -3.5        20,6            8,6

Statliga myndigheter inkl. militära    4727          15,2       -0,9       -7,0       -8,9

Statliga företag (industri m. m.)         5661           0,9        11,5        31,9       -11,1

Statliga investeringar totalt              17675           4,2           1,1        14,6       -2,3

därav: byggnader                                8849          6,7       -1,2          4,8       - 5,7

maskiner                                 8826            1,4          3,9        26,0          1,0

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

De slalliga affärsverkens investeringar ökade med mer än 20 % 1979-1980. Investeringarna i byggnader och anläggningar steg med ca 14 % -huvudsakligen som en följd av ökal byggande inom SJ, televerket och vattenfall. På maskinsidan noterades en ökning på uppemot 30 %, som huvudsakligen härrör från televerket. Myndigheternas investeringar mins­kade med 7 % under 1980. De dominerande byggnadsinvesteringarna sjönk med ca 10 %, främst på grund av minskat vägbyggande. Inköpen av maskiner och inventarier steg med 4 %. De statliga företagens investering­ar steg med över 30 % 1980, både på maskin- och byggnadssidan.

Utifrån de planer som föreligger för 1981 beräknas de statliga invesle­ringarna minska med 2 % 1980-1981. Sålunda väntas en påtaglig nedgång inle blott av myndigheternas utan även av statliga företags investeringar. Affärsverkens investeringsexpansion beräknas däremot fortsätta. Bygg­nadsinvesteringarna väntas minska med 6 % medan maskininveslering­arna förutses öka med I %. På byggsidan märks främst en fortsatt ned­dragning av vägbyggandet samt en ökning inom postverket. De totala maskininköpen påverkas av elt engångstillskott i form av en färja till statens järnvägar samt av att den statliga industrins maskininköp minskar något från den höga nivån 1980.

Kommunala investeringar'

Den kommunala sektorns investeringar ökade enligt preliminära kal­kyler totalt sett med 2 1/2 % i volym 1979-1980. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha stigit med 3 1/2 %, medan inköpen av maskiner och inventarier sjönk med 2 %. (Se tabell 7:7.)

Till grund för kalkylerna över investeringsutvecklingen 1980 och 1981 ligger en av statistiska centralbyrån i början av november insamlad enkät bland kommuner och landstingskommuner, samt en enkät avseende vissa av de kommunägda företagen. Invesleringsuppgiflerna i novemberenkälen

' I detta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna exkl. bostäder och indu­stri.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

131

Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1979—1981

 

 

 

Milj. kr.

Ariig procentuell föränd

ring.

 

1980,

1975 års

priser

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

1979

1980 prel.

1981 prognos

Kommuner

II 831

-   1,7

0.6

-0,9

därav: affärsverk

3.545

-10,0

-0,2

-3,2

myndigheter

8 286

2,4

1,0

0,1

Landstingskommuner

3 529

0.4

4,2

4,5

Övriga'

3 577

8.7

7.8

-1,5

Summa

18937

0,4

2,5

0,0

därav: byggnader

16067

0,4

3,5

-1,4

maskiner

2 870

0.1

-1,9

7,4

' Häri innefattas kommunägda företag, församlingar m. m. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

för det innevarande året har under senare år överskattat det utfall som senare redovisats. En viss överskaltning av investeringsutfallel har be­dömts föreligga även i årets novemberenkät, varför enkätuppgifterna för 1980 avseende såväl kommunerna sorn landstingskommunerna har juste­rats ned.

Kommunernas och landstingskommunernas sammanlagda byggnadsin­vesteringar beräknas därmed ha ökat med I % i volym 1979-1980. Lands­tingskommunernas byggnadsinvesteringar steg med 2 1/2 %, medan inves­teringsökningen inom kommunerna begränsades till 1/2 %. På maskinsidan synes kommunernas och landstingskommunernas investeringar ha ökat med 3 1/2 %. Detta innebär alt kommunernas och landstingskommunernas investeringar totalt sett steg med 1 1/2 %. De kommunala företagens lotala investeringar synes ha ökal med 10 % i volym 1979-1980.

Den kommunala investeringsaktiviteten är beroende av bl. a. utveckling­en av byggnadskostnader och prisutvecklingen i övrigt för investerings­varor liksom av lillgången på produktionsresurser inom byggsektorn. Ef­tersom de årsvisa budgetramarna i allmänhet torde vara tämligen snävt fastlagda och angivna i nominella belopp kan prisutvecklingen normalt förmodas ha en rätt stark inverkan på investeringsvolymen i kommunerna. I tabell 7:8 redovisas kommunernas och landslingskommunerns investe­ringsplaner för 1981 omräknade till procentuell volymförändring tillsam­mans med planer och faktiska förändringar för några tidigare år. De av kommunerna angivna investeringsplanerna omräknas alltså till investe­ringsbelopp i fasta priser. För 1981 har använts det inom konjunkturinstitu­tet kalkylerade högre alternativet för prisutvecklingen 1980-1981 av bygg­nadspriser resp. priser på maskiner och inventarier. De så omräknade investeringsplanerna bör sedan korrigeras med hänsyn lill mönstret för tidigare avvikelser mellan planer och utfall.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               132

Invesleringsulvecklingen har överskattats krafligl under 1978-1980. Detta torde sammanhänga med de betydande finansiella överskotten inom den kommunala sektorn under 1978 och 1979. Mol bakgrund av sin goda ekonomi har kommunerna och landstingskommunerna ställt upp omfat­tande investeringsprogram, som sedan endast i begränsad utsträckning kunnat genomföras. Invesléringsanslagen har sålunda utnyttjats i avsevärt lägre grad än som förutsetts. Den slora negativa differensen mellan planer och utfall 1978 förklaras i hög grad av de förseningar av pågående bygg­nadsarbeten och igångsättningen av nya projekt som ägde rum detta år. Förseningarna var en följd av det försämrade planeringslägel inom kom­munerna bl. a. efter den kraftiga barnstugeulbyggnaden 1977. Även 1979 och 1980 förekom förseningar, vilka medförde slora negativa avvikelser mellan planer och ulfall. Dessa torde emellertid till skillnad mot 1978 främsl ha orsakats av den betydande brist på byggnadsarbetare som före­låg under 1979 och 1980. Den negativa differensen 1980 förefaller dock ha blivit något mindre än differenserna för 1978 och 1979. Detta torde vara en följd av en viss nedgång i aktiviteten på byggmarknaden i många regioner mot slutet av 1980, vilket inneburit att bristen på byggarbetskraft blivit mindre kännbar.

Kommunernas och landstingskommunernas sammanlagda investerings­planer för 1981 anger en ökning av investeringarna. Både kommunerna och landstingskommunerna har dock i novemberenkäten justerat ned sina pla­nerade byggnadsinvesteringar för 1981 jämfört med auguslienkälen. En­dast landstingskommunerna anger nu en volymökning för byggnadsinves­teringarna 1981. Den bild av en försvagning av främsl kommunernas eko­nomiska situation under 1981 som vuxit fram ur höstens budgetarbete i kommuner och landstingskommuner; torde ha haft en dämpande inverkan på investeringsplanerna för 1981. Då tillgången på byggnadsarbetare under 1981 sannolikt blir bättre än under 1980. lill följd av en fortsatt minskning av aktiviteten inom byggsektorn totalt sett, har de jämförelsevis låga

Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i kommunernas och landstingskommunernas totala investe­ringar 1973-1981

Åriig procentuell förändring. 1975 års priser

1973     1974     1975     1976     1977    1978     1979     1980     1981

prel.    prognos

12

-8

-2

-2

10

7

II

11

5

10

-7

-2

_-)

9

- 4

-  1

2

(0)

T

1

0

0

-1

-11

-12

-9

(-5)

Planerat i november året innan Faktiskt inträffad förändring Differens

Anm. De av kommunerna angivna investeringsplanerna har omräknats lill fasta priser på basis av prisutveck­lingen för investeringsvaror. Vid fastprisberäkningarna av kommunernas planer för 1981 har använts konjunk­turinstitutets högre prognosalternativ för prisutvecklingen 1980-1981. Planerna redovisas i denna tabell som kvoten mellan prognosärets enkätvärde och föregående års utfall i fasta priser. För planförändringen 1980-1981 har använts det preliminära utfallet för 1980. Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 133

investeringsplanerna för 1981 nedjusterats med en korrigeringsfaktor som är lägre än de differenser som förekommit under lidsperioden 1978- 1980. Kommunernas och landstingskommunernas lotala investeringar beräk­nas efter ovan nämnda nedjustering öka med 1/2 % i volym 1980-1981. Inköp av maskiner och inventarier förutses stiga med 3 1/2 %, medan byggnadsinvesteringarna väntas bli i stort sett oförändrade. De totala investeringarna inom landstingskommunerna beräknas stiga med 4 1/2 %, medan de förutses sjunka med 1 % inom kommunerna. Inkluderas försam­lingarna och de kommunägda företagen pekar kalkylerna för den kommu­nala sektorn totall sett på en oförändrad investeringsnivå under 1981 jämfört med 1980.

7.3 Lagerinvesteringarna

Lagerutvecklingen 1980 kom atl kännetecknas av ett mycket betydande omslag vilket ledde till en uppbyggnad av lagerslockarna i hela ekonomin. Preliminära beräkningar tyder på en tillväxt i lagren 1980 på ea 4,6 mil­jarder kr. i 1975 års priser att jämföra med en minskning 1979 om ca 0,6 miljarder kr. Omslaget motsvarade därmed ett tillskott till den inhemska efterfrågan motsvarande hela 1,7%.

Huvuddelen av lagertillväxten kom att ske inom industrin. Som framgår av vidstående diagram sjönk totala lagren inom industrin, exkl. varv, ännu andra halvåret 1979. Fallet i lagerslockarna var nära nog helt hänförbart lill färdigvarorna, medan lagren av varor i arbete hade börjat stiga. Omslaget lill uppbyggnad för färdigvarulagren första halvåret 1980 blev snabbt och lill betydande del ofrivillig. Samtidigt fortsatte lagren av varor i arbete all stiga. Del gäller också insatsvarulagren, men ökningen av dessa blev totalt sett liten genom fortsatta oönskade lageravtappningar inom skogsindu­strierna. En myckel slor del av lagerökningen inom industrin kom till stånd under andra kvartalet och torde till en del hänga samman med arbetsmark­nadskonflikterna, inle minst hamnkonflikten. Atl så varit fallet bestyrks också av au lagerliltväxten tredje kvartalet kom att bli myckel blygsam

Tabell 7:9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1977—1981

Milj. kr., 1975 års priser

 

 

1977

1978

1979

1980 prel.

1981 prognos

Jord- och skogsbruk

-   507

-   386    -

-   446

-60

195

Industri

-2452

-4967    -

-1 7.59

3645

1330

EI-. gas- och vattenverk

130

-    81

105

0

-100

Partihandel

5

15

360

1000

500

Detaljhandel (inkl. trans-

 

 

 

 

 

portmedelshandel)

460

-  898

1 132

50

- 75

Summa

-2364

-6317    -

-  608

4635

1850

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100

134

Diagram 7:3 Totala industrins lagervolymförändring 1968-1981'

Milj. kr.. 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata

1000

o

-1000

 

 

 

A

r\

Insatsvaror  exkl. varv

 

 

 

 

 

A

/

 

-v-r

r

 

y-.y

 

 

 

 

 

r

 

 

-\

v/1      

 

 

 

 

i

 

 

 

 

i                 1

 

1000

-1000

2000 1000

o

-1000 -2000

 

 

Färdigvaror exkl. varv

y\

i

 

r

r\

t

1

V\

\    A

i

r

\

 

 

/

 

 

\

[

 

 

~\

K

/

 

A /

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

\y

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

\

 

 

 

L

\

A.

1968   1969    1970     1971     1972    1973    1974     1975    1976    1977    1978    1979    1980     1981

J

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Anm. Fr.o.m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligl en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i icke känd omfattning.   -Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                            135

totalt sett. Preliminära beräkningar för fjärde kvartalet antyder emellertid att betydande ökningar av färdigvarulagren skedde under de sista måna­derna av året. Del gäller inte minst inom basindustrierna som tidigast och starkast mötte en vikande efterfrågeutveckling. Också inom industrierna för mer bearbetade varor synes lagerökningarna av färdigvaror blivit stora. För varor i arbete däremot avtog takten i lagerökningarna. För insatsva­rorna återigen blev lagerökningarna andra halvåret något större än under första genom att en viss påfyllnad mot slutet av året kunde ske av skogsin­dustriernas rundvirkeslager.

I prognoserna för 1981 förutses en snabb anpassning av industriproduk­tionen ske första halvåret så att takten i lagerökningarna avtar högst väsentligt för att under andra halvåret övergå i avtappningar.

Totalt sett skulle ökningen av lagren inom industrin, exkl. varv, komma atl begränsas lill ca 0,9 miljarder kr. 1981 efter att ha vuxit med 3,6 miljarder kr. 1980. Som framgår av diagrammet är en sådan lagertillväxt mycket begränsad i Jämförelse med vad som hände 1969-1971. Tillväxten framstår som ännu mindre om man jämför med lagerutvecklingen 1975-1976 (orsakad av överbryggningspolitiken med särskilt lagerstöd).

Varvens lager (där variationer i lagren av varor i arbete dominerar utvecklingen) blev i stort sett oförändrade 1980. De väntas öka 1981.

Handelslagren kom att stiga högst väsentligt 1980 även om en avveck­ling kunde komma till stånd mol slutet av året. De väntas stiga något 1981 inom partihandeln, delvis beroende på en trolig ökning av råoljelagren, medan detaljhandeln beräknas minska sina ännu vid årsskiftet för stora lagerstockar.

Lagren inom jord- och skogsbruket sjönk något 1980. De beräknas stiga 1981 genom alt rundvirkeslagren i skogen kommer atl fyllas på.

Sammantaget för alla näringsgrenar skulle därmed lagertillväxten 1981 stanna vid knappt 2 miljarder kr. Omslaget från ökningen 1980 på 4,6 miljarder kr. skulle därmed komma att ge ett negativt bidrag lill efterfrå­geutvecklingen motsvarande 0,9% av totala inhemska efterfrågan.

 

Prop. 1980/81:100                                                                       136

8    Industrins lönsamhet, kostnader och priser

8.1 Sammanfattande bedömning

Vinsterna inom den svenska industrin visar enligt beräkningar baserade på nationalräkenskaperna en viss ökning 1980 jämfört med föregående år, vilket också delvis styrks av uppgifter om de större industriföretagens delårsresullat. Vinstnivån kan i och med detta beräknas bli avsevärt lägre under denna konjunkturtopp än under "övervinståren" 1973-1974 och är snarast jämförbar med vad som uppnåddes under ett "mellanår" på 1960-talet och början av 1970-lalel. Bilden av vinstutvecklingen är emellertid splittrad och del redan på den grova branschnivå dessa beräkningar arbe­tar med. Tar man bort den mest avvikande branschen, pelroleumraffina-derier m.m., förändras bilden av utvecklingen de senaste åren något. Således blir uppgången i driftsoverskottets andel av förädlingsvärdet inom resterande industrier exkl. varv knappt 4 procentenheter 1979-1980 jäm­fört med ca 2 procentenheter om petroleumraffinaderierna medräknas. Driftsoverskottets andel av förädlingsvärdet 1980 blir likafullt ungefär detsamiTia. ca 12 1/2%, oavsett om petroleumraffinaderierna inräknas eller ej. Anledningen till petroleumraffinaderiemas oförmånliga vinstutveckling 1980 är den kraftiga ökningen i de till stor del kontraktsbundna råoljepri­serna kombinerat med ett genom stora utbud på den s. k. spotmarknaden pressat pris på raffinerade produkter.

Vid en jämförelse mellan nationalräkenskapernas och företagsstatisli-kens mått på industrins (SNl 3) bmttomarginaler i diagram 8:1 kan elt par saker noteras. För det första har den tidigare nivåskillnaden mellan vinst-begreppen försvunnit i och med den i september företagna revideringen av nationalräkenskaperna. För det andra ger kurvorna en i stort sett identisk bild av vinstutvecklingen vilket är anmärkningsvärt eftersom nationalrä­kenskapernas bruttoöverskott, tili skillnad från företagsstatistikens rörel­seresultat, skall exkludera prisstegringsvinsler och dessa prisstegrings­vinster under senare år utgjort en stor del av rörelseresultatet. En konse­kvens av detta är emellertid aU föreliggande beräkningar för 1980 och 1981 troligtvis även ger en bild av utvecklingen i företagsslatistikens termer.

En viklig fråga är naturiigtvis i vad mån industrins rörelseöverskolt under 1979 och 1980 nått en nivå som kan anses förenlig med industrins avkastningskrav på längre sikl. Denna fråga kan inle besvaras här och nu då en mängd relevanta samband, bl. a, investeringsviljans beroende av avkastningens storlek inte är tillräckligt utredda, utan vi får nöja oss med att i diagram 8:1 belysa utvecklingen med hjälp av historiska dala. Brutto-vinstmarginalerna nådde 1979, både om de uppskattas med data enligt

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

137

Diagram 8:1 Bruttomarginaler i tillverkningsindustrin (SM 3) enligt företagsstatisti­ken och nationalräkenskaperna 1970—1979

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

yv

 

 

 

 

 

'           A

 

 

 

 

y

0

 

 

 

10

-

 

jf

'

 

 

Bruttoöversl

jr

 

 

 

-....

/

 

\ \ \

 

produldionsvbtdet 'notiono! rakensl

 

 

■s,

y

 

 

v \

 

 

8

 

•_

f

 

 

>.  X

 

 

"■•

T*

r

 

 

'">

v

/   /

 

 

'"''-••''l

 

 

 

 

\

 

/

 

RSreUeresultut före avjLrr

ivnmq

 

 

\>

 

 

6

i % ov omsdnninqen ~  iföretoq',ilalislil

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"—

.__/

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L

±

1970       1971        1972       1973       1974       1975       1976       1977 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1978       1979

nationalräkenskaperna och enligt företagsstalisliken, bara upp i nivå med vad som registrerades under lönsamhetssvackan 1971-1972, För 1980 kan sedan bruttovinslmarginalen beräknas ha ökat ytterligare något. Vid jäm­förelser mellan 1979-1980 och svackan 1971-1972 finns det anledning att ha i minnet atl prisökningstaklen på de flesta varor var obetydlig 1971 och 1972 och att de realiserade prisslegringsvinsterna följaktligen var myckel små. Under 1979 och 1980 var däremot prisslegringsvinsterna stora, vilket påverkade företagsslatistikens bruttomarginal 1979 och i realiteten troligen även beräkningarna enligt nationalräkenskaperna. Den rent operativa brut­tomarginalen — med varuförbrukningen fullt konsekvent värderad till åter-anskaffningspriser - var därför troligen fortfarande lägre 1979 och 1980 än 1971 och 1972.

För 1979 var den mest framträdande faktorn bakom lönsamhetsupp­gången att lönekostnaderna per producerad enhet visade den lägsta ök­ningen för hela 1970-talet - jämför tabell 8:3. Detta bidrog tillsammans med den kraftiga ökningen i industriprodukternas genomsnittliga försälj­ningspriser verksamt till att industrins vinstmarginaler ökade. Speciellt kraftiga blev marginalökningarna inom massa- och pappersindustrin men vinstläget var här i gengäld särdeles pressat. Lönekostnaden per produ­cerad enhet beräknas ha stigit i rätt snabb takt 1980 samtidigt som kostna-

 

Prop. 1980/81:100

138

den för insalsvaror fortsatt att öka kraftigt. En stark uppgång i industrins försäljningspriser synes emellertid ha gjort del möjligt för företagen att höja sina marginaler något lite åven 1980. Det bör noteras att alla bran­scher utom pelroleumraffinaderier visar marginalökningar. Bäst har ut­vecklingen varit inom massa- och pappersindustrin, vilken i och med delta kan redovisa positiva driftsöverskott för första gången sedan 1976, och inorn verkstadsindustrin vars marginaler synes ha förbättrats avsevärt.

Vinstmarginalernas utveckling har ägt rum i anslutning lill att de svenska industriprodukternas priser höjts i förhållande till de genomsnittliga priser­na inom internarionell handel, såväl 1978-1979 som 1979- 1980. Detla har i sin tur lett till marknadsandelsföriuster. På kort sikt torde dylika höjning­ar av relativpriset ha övervägande positiva effekter på rörelseresultaten, men den mera långsiktiga inverkan kan visa sig mindre förmånlig. Den springande punkten är alt effekten av en relalivprisförskjulning enligt konjunkturinstitutets beräkningar vad gäller bearbetade varor ger effekter på marknadsandelen så långt som tvä år efter det all förskjutningen ägt rum medan förslaårseffekten är förhållandevis måttlig. (Se även kapitlet om utrikeshandeln.) Detta medför att det på elt års sikl som regel lönar sig alt höja produktpriset för del enskilda företagel medan effekten på längre sikt inte kan väntas bli lika gynnsam.

BeträlTande 1981 har konjunkturinstitutet förutsatt mer återhållsamma prishöjningar, speciellt i del lägre lönealternativel, vilka alltså först på längre sikt kan väntas ge utdelning i höjda vinster. Efterfrågan väntas ändå

Tabell 8:1 Driftsöverskott i tillverkningsindustrin exkl. varv 1976-1981

1976

1977

1978

1979

1980

1981

alt.l         alt. II

 

Miljarder kr. Massa-, pappers- och

pappers varuindustri Petroleumraffinaderier m. m. Verkstadsindustri exkl. varv .Annan tillverkningsindustri

exkl. varv Tillverkningsindustri

exkl. varv

Procent av förädlingsvärdet Massa-, pappers- och

pappers varuindustri Petroleumraffinaderier m. m. Verkstadsindustri

exkl. varv Annan tillverkningsindustri

exkl. varv Tillverkningsindustri

exkl. varv

 

0.1

-  1,7

-   1,6

-0,3

0.3

-    0.3

-    0,8

0.6

1,1

1,1

1,6

-0.6

-    0.4

-    0,4

3,8

1,3

1.3

2,6

5.7

5.8

5,6

2,0

2,6

3,6

6.8

8,5

6,0

5,i

6,5

3,2

4,4

10.7

13.9

II.1

9,8

2,3

-33.9

-27,9

-4.4

3,2

-    3,2

-    8.6

58,1

70.4

67,3

73,8

-1535,0

-118.9

-135.5

10,1

3,5

3,5

6,1

11,5

11,5

10.7

5,1

6,2

8.1

13,7

15,6

11,0

9.7

7,8

3,8

4.9

10,4

12,2

9,7

8,4

Anm. Driftsöverskottet beräknat netto (med avdrag för kapitalförslitning) och med tillägg av subventioner. Källor: Konjunkturinstitulel och statistiska centralbyrån..

 

Bilaga I.I    Preliminär nationalbudget

139

Diagram 8:2 Driftsöverskottets och kapitalförslitningens andelar av förädlingsvärdet i tillverkningsindu.strin exkl. varv 1970—1981

Procent

35

30

20

10

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

/

A

DriftiöverskoM.

DtJttO

 

 

 

 

"N

 

K

/

A|

\

|v

/

r

 

1        V

 

 

/

/ •

    T

tioversk o

\ \

\

v

A

/

 

 

 

 

/

'       nel

 

 

 

 

 

.r:>

Vr-

 

L\.......

■■-"

/"

 

.....

Kjpitcil

...

örilltni

q

 

 

\

\

/

A

 

'-I

 

 

 

 

 

 

 

1  w.

 

 

 

 

L

J___ L

J___ L

1970   1971   1972    1973   1974    1975   1976   1977   1978   1979   1980   1981 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

sjunka så mycket att produktionsvolymen minskar i bägge lönealternati­ven. Produktiviteten förutses i enlighet härmed öka endast litet vilket enligt löneallernativ II skulle ge en förhållandevis stor uppgång i lönekost­naden per producerad enhet. Kombinerat med en icke alltför svag prisut­veckling pä insatsvaruförbrukningen leder antagandet om återhållna pris­ökningar på industrins produkter enligt föreliggande kalkyl till sänkningar av såväl vinstmarginaler som driftsöverskott. Elt bidrag till sänkningen av driftsöverskotten om 0,7 miljarder kr. beräknas också komma från redu­ceringen av olika former av stöd till industrin. Atl skillnaden i vinstutveck­lingen 1981 - se tabell 8:1 - beräknas bli förhållandevis liten mellan lönealternativen beror på förutsättningen att en återhållsam löneutveckling av förelagen utnyttjas till relalivprissänkningar och inte las i anspråk för alt förbättra vinstmarginalerna.

Av labell 8:1 och diagram 8:2 framgår effekterna av de gjorda pris- och kostnadskalkylerna på industrins driftsöverskott (netto) under 1980 och 1981. I beräkningarna ingår avdrag för kapilalförslitning och tillägg av subventioner. Driftsoverskottets andel av förädlingsvärdet beräknas öka 1979-1980 för alt sedan sjunka 1980- 1981 i båda alternativen.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               140

8.2 Industriprodukternas prisutveckling

Fram till mitten av 1970-lalet var det regel att de svenska industripro­dukternas priser år för år steg i någorlunda samma takt som världsmark­nadspriserna. De avvikelser som förekom, var i allmänhet inte större än att de kunde förklaras av skillnader i varusammansättning mellan den svenska och den utländska industrins produktion. Också produktionskostnadernas utveckling brukade ganska väl följa väridsmarknadsprisel. Denna stabilitet i pris- och kostnadsrelationer medförde att variationerna i industrins lön­samhet inte blev speciellt kraftiga. Få senare år har titvecklingsmönslret varit betydligt mer ryckigt, vilket t. ex. diagram 8:2 ger tydliga besked om. Vinstmarginalerna har svängt kraftigt mellan åren och likaså har variatio­nerna i relativpriset i förhållande till utlandet varit avsevärda (se t.ex. diagram 3:1 i kapitel 3).

Under 1979 höjde den svenska industrin sina försäljningspriser mer än världsmarknadspriserna trots att de svenska produktionskostnaderna öka­de klart långsammare än genomsnittet för omvärlden. Förklaringen till detta torde i främsta rummet vara atl industrin hade ett starkt behov av förbättrade vinstmarginaler efter de myckel svaga åren 1977 och 1978. 1980 höjdes relativpriset gentemot utlandet återigen samtidigt som arbets­kraftskostnaderna per producerad enhet ökade snabbare i Sverige än för genomsnittet av de största konkurrentländerna. Nettoresultatet av detta blev atl vinstmarginalen i de svenska företagen visade en svag ökning. I följande tablå illustreras pris- och kostnadsutvecklingen under senare år för den svenska verkstadsindustrin. De internationella priserna har härvid approximerats med importpriserna:

Index 1976 =100

1976    1977    1978    1979    1980

prel.

Imporlpris Svensk produktionskostnad

Importpris

Svenskt produktpris______

Svensk produktionskostnad

Svenskt produktpris_____

100

96.5

92.5

95,6

99.2

100

99,6

95,2

97,5

98.9

100

96,9

97,1

98.0

100.3

Anm. Priser och kostnader enligt nationalräkenskapernas definitioner.

Verkstadsindustrin var den bransch i dessa beräkningar där försälj­ningspriserna ökade svagast 1978-1979, vilkel förklarar alt marginalerna - trots den relativt förmånliga utvecklingen av de rörliga produktionskost­naderna - steg endasi måttligt (se tabell 8:2). Marginalförbättringen beräk­nas emellertid ha blivit avsevärt större 1979-1980, då ökande produktions­kostnader mötts med kraftiga prishöjningar. Massa- och pappersindustrin registrerade däremot en väsenllig prisuppgäng 1978-1979, vilken utgjorde grunden för den starka marginalförbätlringen. Prisomslaget avsåg uteslu-

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 141

Tabell 8: 2 Produktpriser och rörliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1981

Procentuella förändringar

 

 

 

 

 

 

1977

1978

1979

1980

1981

 

 

alt.l

all. 11

Massa-, pappers- och pappers-varuindustri

 

 

 

 

 

 

produktpris

röriig produktionskostnad

marginal

0,5

9,4

-8,1

l.l

-0,7 1.8

14,5 8,6

5,5

17.7 15,0 2,3

4.8

6.7

-1,8

4.8

8.3

-3,2

Pelroleumraffinaderier m.m.

 

 

 

 

 

 

produktpris

röriig produktionskostnad

marginal

12.4 7,0 5,1

6.9

8,2

-1,8

31,5 31,7 -0,2

23,5

44.0

-14,2

12.6

II.O

1.4

12,6

11,1

1,3

Verkstadsindustri exkl. varv produktpris

röriig produktionskostnad marginal

8,3 11,6 -3,0

9,9

9,7 0,1

8.6 7,6 0,9

10.5 7.9 2.4

5.0 4.8 0.1

7,5

7,6

-0,2

Annan tillverkningsindustri

 

 

 

 

 

 

exkl. varv produktpris

röriig produktionskostnad marginal

9,9 9,2

0.7

8.2 7.3 0.9

11.3 9.3 1,8

12.3 11.6 0,6

4,2

6.0

-1.7

5.7

7.9

-2.0

Tillverkningsindustri exkl. varv produktpris

röriig produktionskostnad marginal

8.6

10,0

-1,3

7.9 7,2 0.6

11.4 9.5 1.8

12,9 12,4 0.5

5,0

6,0

-0,9

6.7

8.1

-1.3

Anm. Produktpris avser implicitprisindex för bruttoproduktionen. Röriig produk­tionskostnad avser förbrukning och löner. inkl. kollektiva avgifter och icke varuan-knutna indirekta skatter, men exkl. subventioner, per brutloproduktionsenhel. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

lande massan vilken - på grund av det speciella efterfrågemönslret för råvaror - är utsatt för stora prissvängningar, oeh då vanligen starka prisökningar i konjunkturcykelns uppgångsfas. Först 1979-1980 kunde en kraftig prishöjning, ca 16%, på papper genomföras, samtidigt som massan ökade ca 20% i pris. De svenska pelroleumraffinaderierna höjde sina producentpriser med ungefär 35% 1978-1979 vilket dock var litet jämfört med vad som noterades på den s. k. spotmarknaden: de svenska importpri­serna för oljeprodukter ökade t. ex. med i runt tal 80%' 1978- 1979. Under 1980 har oljemarknaden varit mer dämpad och de svenska producentpri­serna ökade totalt med ca 24% 1979-1980. Det genomsnittliga försälj­ningspriset för resterande industribranscher exkl. varv steg med 11.4% 1978-1979. Speciellt kraftiga var prisökningarna för ickejärnmetaller. ke­miska produkter och sågat trä medan den tunga gruppen livsmedel endast steg ca 4% i pris. 1979- 1980 fortsatte de starka prisstegringarna, trävaror steg med ca 20% och ickejärnmetaller med drygt 15% i pris. Sammantaget synes försäljningspriset för annan industri exkl. varv ha ökat med ca 12%.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               142

Prognosen över prisutvecklingen 1980-1981 för industriprodukterna har utarbetats under en förutsättning om oförändrade, eller något höjda priser i relation lill världsmarknadspriserna i del högre lönealternativet. Detla kan naturligtvis på sikt ytterligare försvaga den svenska industrins konkurrens­kraft. Trots de i absolut bemärkelse pålagliga prisökningarna beräknas företagens marginaler minska med nästan 1 1/2 procentenhet 1980-1981.

1 genomsnitt väntas industrins produktpriser öka med 6,7 %. Massa- och pappersindustrin sammantaget beräknas kunna öka produktpriserna med endast ca 4,5% vilkel med hänsyn till den väntade kostnadsutvecklingen leder till en kraftig marginalsänkning. Petroleumraffinaderiernas försälj­ningspriser väntas stiga förhållandevis måttligt 1980-1981, eller med 12,6%. Marginalerna ökar men ligger enligt dessa beräkningar även 1981 på en starkt förlustbringande nivå. Prisutvecklingen för verkstadsindustrin exkl. varv synes bli något expansivare än för industrin totalt, vilket också väntas ge utslag i att marginalerna förblir i stort sett oförändrade. Denna bild överensstämmer också med hypotesen att verkstadsindustrin påver­kas senare och i mindre utsträckning än industrigenomsnittet av konjunk­tursvängningarna. Inom annan tillverkningsindustri exkl. varv är del livsmedelsindustrin och övrigseklorn (se produklionskapitlet) som beräk­nas höja sina priser mest, medan prisprognosen 1980-1981 genomsnittligt för "annan tillverkningsindustri" innebär en ökning på 5,7%. Den åter­hållsamma prisutvecklingen väntas medföra en relativt kraftig sänkning av företagens marginaler eller med ca 2%.

1 det lägre lönealternativet förutses en relativprissänkning gentemot utlandet om ca 1 % blir möjlig. Detta är under förutsättning alt företagen utnyttjar det utrymme som en låg löneökning skapar till atl hålla nere försäljningspriserna, trots att det skulle medföra något sänkta marginaler. Inom industrin är det i huvudsak för de dominerande branscherna verk­stadsindustri och den s.k. övrigsektorn, saml i någon mån för järn- och stålindustrin, som den lägre löneökningen väntas ge sådant utslag i pris­sättningen. Elt annat prissättningsbeteende förutsätts inom massa- och pappersindustrin samt petroleumraffinaderierna där de svenska priserna inte bedöms kunna avvika väsentligt från världsmarknadens. Prisutveck­lingen får här sålunda antas bli i huvudsak densamma oavsett lönealterna­tiv. Företagens marginaler beräknas inte utvecklas särskilt mycket gynn­sammare i alternativet med låga lönehöjningar än under det högre lönean­tagandet. För massa- och pappersindustrins samt petroleumraffinaderier­nas del beror detta på att löneandelen är tämligen liten. Detsamma gäller även järn- och stålindustrin, vilken ingår i "annan tillverkningsindustri". Det kan dessutom nämnas att det här förutsatts att de hemmamarknadsin-riktade produkternas priser i samma mån som de exportinriktade anpassas till skillnaden i kostnadsutveckling mellan lönealternativen.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

143

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl. varv 1971 — 1981

Årlig procentuell förändring

 

 

 

25

P,h p6 fSrbruknlna ,*j

 

GV insatsv

äror             i    \

20

 

1     \     

1           1    /    v        Lönekosfncder ni.m, 1             \/              y.   per producertid enhel

 

 

15 10

-

'           / *                      \

'    /  *           \             /'      \

5

/ /

x/\

0 -5

 

 

 

 

I

J_

I

±

1971   1972   1973   1974   1975   1976    1977   1978    1979   1980   1981 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

I

8.3 Industrins kostnadsutveckling

De röriiga produktionskostnaderna beslår, om man ser lill tillverknings­industrin i dess helhet, lill ungefär en tredjedel av löner och löneberoende avgifter m. m. och till resterande två tredjedelar av insatsvaror och inköpta tjänster.' Den fasta kostnadsposten kapitalförslitning som mäter kostna­den för atl utnyttja realkapilal är jämfört med de rörliga kostnaderna liten; den motsvarar enligt nationalräkenskaperna ungefär 5% av de rörliga kostnaderna. 1 en kapitalintensiv bransch som massa- och pappersindu­strin är kapilalförslitningen givelvis mer betydande, ca 10% jämfört med de rörliga kostnaderna. Räntor, patenlkoslnader, inkomstskatter m. m. betraktas i nationalräkenskaperna inte som kostnader utan som inkomst­omfördelningar. Från dessa poster bortses även här.

Lönekostnaderna

I diagram 8:3 jämförs utvecklingen av industrins lönekostnader per producerad enhet med kostnaderna för insatsvaror och köpta tjänster.

' Med att en kostnad är röriig menas här att den på kort sikt kan varieras i takt med produktionsvolymen. Eftersom företagen har begränsade möjligheter att pä kort sikt variera arbetsstyrkans storiek. borde lönekostnaderna rätteligen kanske kallas "be­gränsat rörliga".

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               144

Tabell 8:3 Lönekostnader och produktivitet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977- 1981

Procentuella förändringar

 

 

 

 

 

1977-1978

1978-1979

1979-1980

1980-

-1981

 

alt. I

all. II

Massa-, pappers- och pappers-varidndustri

lönekostnad per timme

produktivitet

lönekostnad per producerad enhet

8.7 14,0 -4,6

8,6

7,3 1,2

9,3

-7,6 18,3

5.7 0,8 4,8

9.6 0,8

8,7

Pelroleumraffinaderier m.m.

 

 

 

 

 

lönekostnad per timme

produktivitet

lönekostnad per producerad enhet

9,2

-3,4

13,3

5.0

5,5

-0,4

9,3

-1.0

10,4

5.7 1,0 4,6

9,6 1,0

8,4

Verkstadsindustri exkl. varv

 

 

 

 

 

lönekostnad per timme

produktivitet

lönekostnad per producerad enhet

8,5 2,0 6,4

9,1 8,8 0,3

9,3

5,5 3,5

5,7 2,6 3,0

9,6 1,4 8,1

Annan tillverkningsindustri

 

 

 

 

 

exkl. varv

 

 

 

 

 

lönekostnad per timme

produktivitet

lönekostnad per producerad enhet

10,7 6.0

4.4

8,0

■  5,2 2,7

9,3 1,4

7,7

5,7 2.5 3.0

9,6

2,0 7.4

Tillverkningsindustri exkl. varv

 

 

 

 

 

lönekostnad per timme

produktivitet

lönekostnad per producerad enhet

9,6

5,4 4,0

8,6 7,0 1,5

9,3 2.0 7,1

5,7 2,5 3.1

9,6 1,8

7,6

Anm. Lönekostnad per timme avser löner, inkl. kollektiva avgifter och icke varu-anknutna indirekta skatter, per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduk­tion i fasta priser per arbetad timme. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Ökningstakten i industrins lönekostnader har avtagit myckel påtagligt efter rekordhöjningen 1974-1975. Enligt nationalräkenskaperna ökade löne­kostnaderna per producerad enhet med endasi 1,5% 1978-1979. Produkti­viteten ökade härvid med 7% och timlönekostnaderna med ca 8,5% (se tabell 8:3). Särskilt gynnsam var produktivitets- och lönekostnadsulveck­lingen i verkstadsindustrin där lönekostnaden per producerad enhet för­blev i stort sett oförändrad.

Produktivitetstillväxten 1979-1980 stannade vid låga 2%, vilket tillsam­mans med en timlönekostnadsökning på ca 9% resulterade i alt lönekost­naden per producerad enhet ökade med drygt 7 % inom industrin exkl. varv. För 1980—1981 bedöms timlönekostnad och produktivitet öka med resp. 91/2% och 2% i alternativ 11 vilket ger en drygt 7 1/2-procentig lönekostnadsökning per producerad enhet. I lönealternativ 1, som endast skulle innebära en prolongering av nu gällande avtal finns möjlighet att få avsättning för en något större produktion. Härigenom blir enligt beräkning­arna produktivitetsutvecklingen nästan en procentenhet bättre, vilket bi-

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                145

drar till att ökningen i lönekostnaden per producerad enhet här väntas stanna vid ca 3 %,

Kostnaderna för insatsvaror

Medan industrins lönekostnader per producerad enhet som nämnts i stort sett upphörde att stiga 1978-1979, ökade kostnaderna för insatsvaror i en accelererad takt, såsom framgår av diagram 8:3. Merparten av insats­varorna utgörs av industriprodukter och kurvan i diagrammet speglar därför i stor utsträckning industrins egna försäljningspriser. Exkluderar man den svenska industrins interna leveranser blir intrycket av en för­stärkt ökningstakt i industrins insatskoslnader 1978-1979 jämfört med 1977-1978 lika markant:

Procentuella förändringar från föregående år

 

 

 

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

 

 

alt. 1

alt. II

9,3

10,8

6,9

11,8

16,3

8,4

9.0

Bakom den starka ökningen i insatsvarupriserna 1976-1977 låg till stor del devalveringen av kronan 1977 som verkade uppdragande på prisut­vecklingen för importen. Devalveringen bidrog också till atl driva upp insalsvarukostnademas uppgång kalenderårsvis 1977-1978, vilken emel­lertid detta till trots blev relativt blygsam. Ökningen 1978-1979 berodde framför allt på atl importen av råolja och petroleumprodukter steg mycket kraftigt i pris, råoljan med ca 35% och petroleumprodukterna med närma­re 80%.

Tabell 8:4 Priser på olika insatsprodukter 1977-1981

Procentuella förändringar

 

 

1977-

1978-

1979-

1980-

-1981

 

1978

1979

1980

 

 

 

 

 

 

alt. 1

alt. 11

Sågtimmer

- 2,7

-1,8

13,9

10,5

12,0

Pappersved

- 6,3

-5,5

13,0

13,0

14,5

Jordbruksprodukter

5.2

4,5

12,8

8,4

8,9

Mineraliska produkter.

 

 

 

 

 

exkl. råolja

3,4

20,8

15,1

4,2

4,2

Råolja

0,6

35,1

59,0

11,3

11,3

Pappersmassa

-12,8

24,5

21,0

4,0

4,0

Papper och papp

6,8

7,6

16,5

5,1

5,1

Pappersvaror

6,4

9,7

16,5

5,1

5,1

Tjock eldningsolja

- 0,3

73,7

21,4

12,6

12,6

Verkstadsprodukter

11,6

7,4

9,1

5,7

7,3

Andra industriprodukter

8,6

11,1

11,8

4,5

5,7

Övrigt (tjänster m. m.)

11,5

9,4

12,0

8,2

9,5

Källor: Konjunkturinstitutet, skogsstyrelsen och statistiska centralbyrån. 10    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                       146

Vad beträffar utvecklingen 1979-1980 steg, som framgår av labell 8:4, råoljans pris med 59%, således mer än 1978-1979, Även priset på tjock eldningsolja (den oljeprodukt som industrin företrädesvis använder), öka­de starkt i pris 1979-1980, dock inle så mycket som 1978-1979, Betydel­sefull är vidare den starka uppgång i priserna på skogsråvara (sågtimmer och pappersved) som ägt rum 1979-1980. Prisökningarna på jordbrukspro­dukter har varit de kraftigaste under hela 1970-talet, vilket naturligtvis påverkar livsmedelsindustrin. För 1980-1981 väntas, enligl vad som kan utläsas ur diagram 8:3, förbrukningens prisökningslakt reduceras betydligt och därmed nästan komma i nivå med vad som registrerades före 1974. Förutom den förutsatta återhållsamheten i industrins prishöjningar är de måttliga oljeprishöjningarna orsak till neddragningen av insatsvarornas prisökningstakt.

Genom alt väga samman prisutvecklingstalen i labell 8:4 kan man skatta ökningen i industrins totala insatskoslnader. Resultaten återges i tabell 8:5. För den totala industrin visar beräkningen en markant avmattning i insats-varukostnadernas ökningstakt 1980-1981. Massa- och pappersindustrins insatskoslnader bedöms härvid öka något mer än genomsnittet beroende på kraftiga ökningar i massavedpriserna.

Utvecklingen av de totala röriiga kostnaderna, lönekostnaderna och insatsvarukostnaderna sammantagna har redovisats i tabell 8:2.

Tabell 8:5 Sammanvägda priser på insatsprodukter för tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1981

Procentuella förändringar

 

 

 

1977-

1978-

1979-

1980-

-1981

 

1978

1Q79

1980

 

 

 

 

 

alt. 1

alt. 11

Massa-, pappers- och pappers-

 

 

 

 

 

varuindustri

0,5

11,2

14.0

7.3

8,2

Petroleumraffinaderier m. m.

7,8

32,7

45:0

11,1

11,2

Verkstadsindustri exkl. varv

12,2

12,7

10.8

5,9

7,3

Annan tillverkningsindustri

 

 

 

 

 

exkl. varv

8,4

12,8

13,0

6.5

7,4

Tillverkningsindustri exkl. varv

8,6

13,7

14,7

6,8

7.8

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 147

9    Den offentliga verksamheten

9.1  Allmänt

Den offentliga sektorns verksamhet har på olika sätt betydelse för ut­vecklingen inom samhällsekonomin i övrigt. Dels påverkar de offentliga utgifter som avser konsumtion och investeringar direkt den totala efterfrå­gan i ekonomin, dels påverkar skatter och transfereringar inkomsterna för hushåll och företag. Därmed har den offentliga verksamheten en indirekt inverkan på eftertVågeutvecklingen också inom den privata delen av eko­nomin. Härtill kommer den offentliga sektorns inflytande på ekonomin via kreditmarknaen, t. ex. budgetunderskottets finansiering och AP-fondens betydelse för utbudet på kapitalmarknaden. Effekterna via kreditmarkna­den berörs inte i detta kapitel utan las upp i kapitel 10.

De definitioner och avgränsningar som här tillämpas överensstämmer i huvudsak med nationalräkenskaperna. Detta innebär en omläggning av beräkningarna, då nationalräkenskaperna nu ändrat avgränsningen mellan staten och socialförsäkringssektorn för alt uppnå en bättre överensstäm­melse med internationella normer. Till socialförsäkringssektorn räknas nu endast allmän sjukförsäkring, allmän tilläggspensionering saml erkända arbetslöshetskassor. Till staten har förts kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), arbelsskadeförsäkring, folkpensionering, delpensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, skadegarantifond och sjöfolkspensionering, vilka samtliga lidigare inrymts i socialförsäkringssektorn.

Den offentliga verksamheten diskuteras i det följande med utgångspunkt från inkomst- och utgiflsöversikter för delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn samt för den offentliga sektorn som helhet. Översikterna ger en viss belysning av den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. Avslutningsvis presenteras avsnitt 9.6 vissa beräk­ningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin under perioden 1975-1981.

9.2  Staten

Beräkningarna över statens inkomster och utgifter bygger på budgetutfal­let för budgetåret 1979/80 samt på riksrevisionsverkets budgetprognoser för 1980/81. För andra halvåret 1981 har kalkylerna gjorts med utgångs­punkt från budgetförslaget för budgetåret 1981/82.

1 samband med att en del av socialförsäkringssektorn har flyttats över till staten har inkomster och utgifter ökal kraftigt. Budgetsaldot förblir dock relalivi opåverkat eftersom inkomster och utgifter i stort sett balan-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               148

serar varandra. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande utgörs nu liksom tidigare praktiskt laget enbart av AP-fonden. Vid jämförelser med inkomster och utgifter bakåt i tiden har därför staten korrigerats för om­läggningen.

Som framgår av nedanstående tablå har statsbudgetens underskott ökal kraftigt under senare år. Efter att ha legat på mellan 6 och 11 miljarder kr. under 1972-1976, försämrades budgetunderskottet drastiskt och beräknas uppgå till ca 54 miljarder kr. 1980. 1981 väntas underskottet nå upp till 64 miljarder kr. En del av försämringen är att hänföra till inflationens inver­kan, men räknat som andel av BNP har budgetunderskottet ökat från ,2 ä 4% i början av 1970-talel till drygt 11 % 1981.

Budgetsaido 1972-1981

Miljarder kr., löpande priser

1972   1973   1974   1975   1976   1977   1978   1979   1980   1981

Budgetsaido         -6     -6     -10-11-7     -18   -33   -45   -.54   -64

Andel av BNP        3        2.5      4       4      2         5        8      10   -I0.5-II.5

Konjunkturuppgången 1979 medförde att statsinkomsterna ökade något mer än 1978. Utgifterna ökade dock ännu snabbare. Det berodde dels på vissa utbetalningar av industripolitiskt slöd. dels på att arbetsmarknadspo­litiken fortfarande krävde omfattande resurser. Detta medförde atl budget­underskottet växte även under 1979. Budgetunderskottet beräknas ha fort­satt att öka även under 1980 om än i något långsammare takt. Utgifterna fortsatte att öka i ungefär oförändrad takt. Ökningen låg huvudsakligen på räntor på statsskulden och transfereringar till kommunerna. Inkomstsidan växer visserligen något snabbare 1980, bl. a. beroende på höjningarna av de indirekta skatterna hösten 1980, men kommer inle upp i nivå med utgiftssidans ökning.

Budgetunderskottet väntas fortsätta alt öka med ytterligare ca 10 mil­jarder kr. 1981. Visserligen blir utgiftsökningen 1981 bara 11 % mot 14% 1980, men inkomstökningen blir ännu mindre, drygt 8%, se tabell 9: 1. Dessutom sker denna ökning från en väsentligt lägre nivå, eftersom in­komsterna 1980 endast motsvarar 80% av utgiftsnivån.

Den långsamma utvecklingen av statens inkomster sammanhänger bl. a. med de väsentliga omläggningar av skattesystemet som genomförts under senare år. De direkta skatterna beräknas 1980 ha ökat med ca 12% för alt år 1981 minska med drygt 11 %. Detla beror dels på att utbetalningarna av kommunalskattemedel som är en avdragspost bland de direkta skattein­komsterna i tabell 9: 1 beräknas öka starkt 1981, dels förväntas den totala lönesumman på vilka de direkta skatterna utgår öka med enbart 4,1 %.

Under 1980 medförde de föreslagna marginalskatlesänkningarna stats­finansiella kostnader på 2,8 miljarder kr. Inkl. effekterna av indexregle­ringen skulle därmed statens skatteinkomster bli 7.2 miljarder kr. lägre än

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

149

Tabell 9: 1 Statens inkomster och utgifter 1979-1981

Exkl. statens affärsverk och aktiebolag

 

 

Milj. kr.

 

 

Förändring

%

 

1979

1980

1981

1979-1980

1980-1981

Löpande priser

 

 

 

 

 

1        Inkomster

131 794

149 790

162670

13,5

8,5

l.l     Direkta skatter

36 123

40410

35 840

12.0

-11.5

1.2     Indirekta skatter

.59610

69 390

82 530

16.5

19.0

1.3     Övriga inkomster

15615

15 020

16,590

- 4.0

10.5

1.4     Socialförsäkringsavgifler

20446

24 970

27 710

22.0

II.O

2        Utgifter

164079

187 220

207 880

14,0

II.O

2.1     Transfereringar

118 555

137 5.30

154 990

16.0

12.5

2.1.1 Till hushåll

44 519

51480

56 740

15.5

10.0

2.1.2 Till socialförsäkringssektorn

3 776

3 960

3 220

5.0

-18.5

2.1.3 Till kommuner

34 153

37 840

43 880

II.O

16.0

2.1.4 Till företag

21752

22 920

23 160

5.5

1.0

därav: livsmedels- och ränte-

 

 

 

 

 

subventioner

7 178

8 390

9280

17.0

10.5

industripoliliska åtgärder

6224

4 180

2920

-33.0

-.30.0

2.1.5 Till internationell verksamhet

4058

4 180

4 890

3.0

17.0

2.1.6 Ränteutgifter

10 297

17 1,50

23 100

66.5

.34.5

2.2     Konsumtion

39899

44 870

48 180

12.5

7.5

2.3     Realinvestering

4 603

4 690

4 580

2.0

- 2.5

2.4     Lagerinveslering

896

0

0

 

 

2.5     Köp och försäljning av fastigheter

126

1,30

1.30

3.2

0.0

3        Finansiellt sparande

-32285

-.37430

-45210

 

 

4        Utlåning och andra finansiella

 

 

 

 

 

transaktioner

II2II

12 880

15 560

15.0

21.0

därav: industripolitiska

 

 

 

 

 

ålgärder

4414

1520

1380

-65.5

- 9.0

5        Korrigeringspost

1992

3 690

3 230

 

 

6        Totalsaido

-45488

-54000

-64000

 

 

1975 års priser

Konsumtion

Realinvestering

25 210 3 233

25 3.30 3 003

25 330 2 730

0.5 7.0

0.0 9.0

Anm. För att fä överensstämmelse med nationalräkenskapernas inkomstbegrepp periodiseras inkomsterna i enlighet med deras definitioner. För att få samma omslutning pä utgiftssidan ligger periodiseringsdifferensen i korrigeringsposten pä utgiftssidan. Nivån pä inkomster och utgifter skiljer sig något från budgetdeparlemen­tets beräkningar av redovisningstekniska skäl. Källor: Ekonomidepartemenlel. konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkei och statistiska centralbyrån.

om 1979 års skatteskalor hade tillämpats. För 1981 innebär den föreslagna indexregleringen en minskning av statsinkomsterna 6.6 miljarder kr. Inkl. effekterna av marginalskattesänkningen blir statens skatterinkomster 6,8 miljarder kr. lägre än de skulle ha varit om 1980 års skatteskalor hade tillämpats.

Däremot har de indirekta skatteinkomsterna utvecklats kraftigt de se­naste åren på grund av omläggningarna i skattesystemet.

Inbetalningarna av mervärdeskatt, som svarat för ungefär hälften av de statliga indirekta skatterna, beräknas öka med 16.5 1980 och med 19%' 1981. Inbetalningarna av mervärdeskatt sammanhänger med den privata

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               150

konsumtionens utveckling. Av betydelse för de indirekta skatteinkomster­nas utveckling 1980 är vidare de punklskattehöjningar som riksdagen be­slutade genomföra under slutet av 1979 och i början av 1980. Sålunda höjdes sprit- och tobaksskatten i slutet av oktober 1979. Vidare höjdes energiskatt m. m. den 18 december 1979 med I öre för elenergi och 45 kr. per m' för olja. För bensin var höjningen 30 öre per liter. För dieseldrivna fordon höjdes kilometerskatten i motsvarande mån. Dessutom höjdes for­donsskallen för vissa fordon. Höjningarna av fordonsskatten och kilome-lerskatlen kunde dock av praktiska skäl träda i kraft först den 1 februari 1980. Sammantaget innebar dessa punklskattehöjningar ökade statsin­komster på ca 4,5 miljarder kr. per år. Ytterligare höjningar av de indirekta skatterna företogs på hösten 1980. då momsen höjdes från 17.1 % till 19% den 8 september. Skatterna på vin, sprit och tobak höjdes samtidigt, medan skatterna på bensin och eldningsolja höjdes den I oktober med 20 öre per liter resp. 50 kr. per m\ Dessa höjningar påverkade dock slalens inkomster bara i begränsad utsträckning 1980. Under 1981 beräknas effek­terna av dessa skaltehöjningar bli ca 6 miljarder kr.

Mot bakgrund av bl.a. dessa punktskattehöjningar väntas statens in­komster från indirekt skatt öka i betydligt snabbare takt under 1980 och 1981 jämfört med tidigare år. Totalt sett beräknas ökningen uppgå till 16,5% 1980 och med 19%c. 1981 jämfört med 6% 1978-1979.

Statens övriga inkomster minskade 1980. Delta sammanhängde med en omläggning av bokföringen av de statliga myndigheternas arbetsgivaravgif­ter (exkl. avgiften för ATP). Dessa avgifter har tidigare övertorls lill socialförsäkringssektorn först i juni året efter avgiftsåret. Fr.o.m. den 1 juli 1980 skall dessa överföringar ske löpande, vilket innebär alt 1980 belastats dels med avgifterna för 1979 oeh dels med avgifterna för andra halvåret 1980. Budget-tekniskt redovisas detta som en minskad inkomst förståten. För 1981 kommer dessa övriga inkomster att öka med 10,5%.

Statens inkomster av socialförsäkringsavgifter beräknas öka med 22% 1980. Detta sammanhänger med en del höjningar av arbetsgivaravgifterna 1 januari 1980, I.ex, barnomsorgsavgiften 0,3 procentenheter, delpen­sionsavgiften 0,25 procentenheter och avgiften till arbetsskadeförsäkring­en med 0,35 procentenheter. Tillsammans med den ovan angivna omlägg­ningen av bokföringen av de statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter förklaras ökningen på 22% 1980. För 1981 väntas ökningen av dessa inkomster bli 11 %.

Sammantaget väntas statsinkomsterna öka med 13,5% 1980. 1981 sjun­ker ökningstakten till 8.5%.

Statens utgifter väntas fortsätta alt växa i snabbare takt än inkomsterna och ligger dessutom på en nivå som är 25% högre än inkomsterna. 1980 beräknas ökningen bli 14% för att minska till 11% 1981. Ökningen i transfereringarna till hushållen beror främst på ökningar i utbetalningar av bidragstorskott och studiebidrag samt på de höjningar av det allmänna

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 151

barnbidraget som genomförts både 1979 och 1980. Fr.o.m. den 1 januari 1980 höjdes barnbidraget med 300 kr. lill 2 800 kr. per barn och år och i oktober samma år med ytterligare 200 kr. Totalt sett beräknas de statliga transfereringarna till hushållen öka med 15,5% 1979-1980 och med endasi 10% 1981. Orsaken till den låga ökningstakten 1981 är dels att regeringens besparingsåtgärder börjar verka 1981 och dels att inga reformer har lagts in, ulan endasi automatiska utgiftsökningar.

Bland dessa transfereringar ligger numera också folkpensionerna. Folk­pensionens storlek är för ensamslående 95% av basbeloppet och för pen­sionärspar 155%. De pensionärer som saknar ATP eller har låg ATP är garanterade en åriig standardökning på 4% genom årliga ökningar av pensionstillskotten. Pensionstillskottet är fn. 41 % och höjs den Ijuli 1981 111145%.

Transfereringarna till företag inkluderar i enlighet med nationalräken­skapernas principer livsmedelssubventioner och räntebidrag till bostäder. Ränte- och livsmedelssubvenlionerna beräknas under 1980 ha uppgått lill ca 8,5 miljarder kr., en ökning med 17%. 1981 kommer dessa till följd av besparingsåtgärder att öka med endast 10,5%. Som transferering till före­tag räknas vidare bl. a. lagerslöd, presstöd, transportstöd, bidrag till SJ för icke lönsamma järnvägar och slöd till energibesparande investeringar. Del som framför allt förklarar den starka ökningen av transfereringarna till förelagssektorn under senare år är emellertid de särskilda industripolitiska satsningarna inom varvsindustrin, stålindustrin, skogsindustrin m. fl. bran­scher. Dessa beräknas ha minskat med 33% 1980 och väntas minska med ytterligare 30% 1981. Till stor del har också de industripolitiska insatserna utgått i form av län och aktieteckning. Denna del redovisas i tabell 9: 1 under posten utlåning och andra finansiella transaktioner. 1981 kommer denna post att minska med 9%.

Som framgår av tabell 9: 2 uppgår genomförda eller beslutade industripo­litiska åtgärder fr. o. m. 1976 till drygt 30 miljarder kr., varav närmare 60% i form av transfereringar och resten som lån och aktieteckning. Omkring 12 miljarder kr. avser satsningar på varvsindustrin under perioden 1976-1981. Merparten av de industripoliliska åtgärder som riktas till skogsindu­strin oeh stålindustrin har utgått i form av lån och aktieteckning. Utbetal­ningarna ökade kraftigt fram till 1979. då insatserna beräknas ha uppgått lill 10,6 miljarder kr. Under 1980 och 1981 minskar de industripoliliska insatserna påtagligt.

Transfereringarna till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen i u-landsbiståndet. För 1980 beräknas gåvobiståndet uppgå till ca 4 miljarder kr. Inkl. krediter till utvecklingsländer beräknas u-landsbiständet 1981 uppgå lill närmare 5 miljarder kr. Ränteutgifterna på statsskulden ökar f. n. mycket snabbt till följd av de snabbi ökande under­skotten i statsbudgeten och väntas under 1980 nå upp till över 17 miljarder kr. för alt 1981 uppgå till ca 23 miljarder kr. eller 11 % av statsutgifterna.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               152

Tabell 9: 2 Industripolitiska åtgärder 1976-1981

Milj. kr.

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Statliga företag'

1887

1342

625

1615

1010

980

Varvsindustri

556

1465

1638

5 077

2260

18.30

Stålindustri

-

-

1770

1652

1680

790

Skogsindustri

-

-

360

325

200

400

Övriga branscher

-

-

413

1969

550

300

Totalt

2443

2807

4806

10638

5700

4300

därav: transferering

420

1593

2594

6224

4 180

2920

län och aktieteckning

2023

1214

2212

4414

1520

1380

Anm. Statliga företag omfattar i huvudsak företag inom Statsföretag, I.ex. NJA,

LKAB.ASSl m.fl.

Källor: Budgetdepartemenlet, industridepartementet och riksrevisionsverket.

Den statliga konsumtionen beräknas öka med 12,5 och 7,5% i löpande priser 1980 resp. 1981. Under 1980 väntas den statliga sysselsättningsök­ningen bli ca 3000 personer. För 1981 väntas ingen ökning av sysselsätt­ningen inom den statliga sektorn.

Investeringsverksamheten inom de statliga myndigheterna beskrivs när­mare i kapitel 7. De statliga myndigheternas investeringar beräknas minska med 2,5% 1981, främst lill följd av minskat byggande.

Från 1979-1980 skulle därmed statens budgetunderskott ha ökat med över 8 miljarder kr. och uppgå till 54 miljarder kr. 1980. Under 1981 beräknas budgetunderskottet öka ylterligare. Sålunda väntas det statliga budgetunderskottet uppgå till 64 miljarder kr. i alternativet med lägre utfall i avtalsförhandlingarna. Vid det högre,lönealternativet beräknas budgetun­derskottet uppgå lill omkring 59 miljarder kr.

Statens egen utlåning - bl. a. i industripolitiskt syfte - och övriga finansiella transaktioner ökade under 1979 och 1980. Trots minskade indu­stripolitiska lån blir ökningen av de finansiella transaktionerna kraftig även under 1981. Orsaken är fortsatta ökningar på bl. a. bostadslånefonden samt en stark ökning av rörliga krediter för finansiering av statliga oljeinköp. Försämringen av statens finansiella sparande skulle därmed från 1980 till 1981 bli drygt 7 miljarder kr.

9.3 Kommunerna

Liksom under tidigare år har statistiska centralbyrån under november 1980 genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala in­komsterna och utgifterna 1979 och 1980. Enkäten har legat till grund för den bedömning av den kommunala sektorns utveckling som redovisas i tabell 9: 3.

Vad gäller skatter och statsbidrag bygger redovisningen på uppgifter från riksrevisionsverket och budgetdepartementet. Uppgifterna för 1979 och 1980 överensstämmer med nationalräkenskaperna.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

153

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter 1979—1981

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

 

 

Milj. kr.

 

 

Förändring,

%

 

1979

1980

1981

1979-1980

1980-1981

Löpande priser

 

 

 

 

 

1        Inkomster

128084

145 140

162410

13,5

12,0

l.l     Skatter

70648

77 730

86800

10,0

11,5

1.2     Statsbidrag

34 153

37 840

43 880

11,0

16,0

1.2.2 Allmänna statsbidrag

7 350

9570

11480

30,0

20,0

1.2.2 Speciella statsbidrag

26 803

28 270

32 400

5,5

14,5

1.3     Övriga inkomster

23 283

29.570

31730

27.0

7,5

2        Utgifter

126077

146760

161 160

16,5

10,0

2.1     Transfereringar

21231

23 810

25 540

12.0

7,5

2.1,1 Till hushållen

8978

9550

10200

6.5

7,0

2.1.2 Till socialförsäkringssektorn

2 268

2480

2 220

9.0

-10.5

2.1.3 Till företag

2 807

3 120

3 550

II.O

14,0

2.1.4 Ofördelat

7 178

8660

9570

20.5

10,5

2.2     Konsumtion

90646

107010

118000

18.0

10,5

2.3     Realinvesteringar

14 409

16 350

17 820

13.5

9,0

2.4     Netto av mark- och

 

 

 

 

 

fastighetsköp

-209

- 410

-200

 

 

3.       Finansiellt sparande enligt

 

 

 

 

 

nationalräkenskaperna (1—2)

2007

-1620

1250

 

 

1975 års priser

 

 

 

 

 

Konsumtion

56934

59100

60870

4.0

3,0

Realinvestering

9772

9880

9930

1,0

0,5

Anm. Allmänna statsbidrag omfattar skatlebortfallsbidrag. skatteutjämningsbidrag, särskilt bidrag lill kom­munerna saml generellt bidrag till kommuner och landsting 1978. Speciella statsbidrag utgår lill bestämda verksamhetsområden. Källor: Ekonomideparlemenlet. konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Skatteinkomsterna kommer 1981 att öka med ca 11,5%, vilket är en snabbare ökning än under 1980. Den snabbare ökningstakten är hänföriig lill att den kommunala utdebiteringen höjdes med 0.46 kr. den 1 januari 1981 lill 29,55 kr.

Statsbidragen förutses öka kraftigt 1981. Särskilt gäller della de all­männa statsbidragen som genom skatteutjämningssystemets utbyggnad fått en allt större betydelse. Även de specialdestinerade statsbidragen beräknas öka starkt 1981, den uppskattade ökningstakten, 14,5%, är dub­belt så hög som föregående år. Bland de specialdestinerade statsbidragen ökar bidragen lill barnomsorgen särskilt kraftigt.

Kommunernas övriga inkomster har under 1980 vuxit mycket snabbt. Detta sammanhänger bl. a. med atl ränteinkomsterna ökat betydligt som följd av dels kommunernas mycket goda likviditet, dels den höjda ränte­nivån. Ränteinkomsterna beräknas 1980 ha uppgått till 3,5 miljarder kr., en ökning med 45% jämfört med 1979, För 1981 förutses en betydligt lång­sammare ökning av de övriga inkomsterna.

Sammantaget beräknas kommunernas inkomsteröka med ca 12% 1981, en något långsammare ökning än under 1980.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               154

De samlade utgifterna beräknas öka med ca 10% 1981, vilket innebär en uppbromsning av ökningstakten. Transfereringsutgifterna, som till största delen utgörs av bidrag till hushållen och ränteutgifter, beräknas få en väsentligl dämpad ökningslakt 1981 jämfört med lidigare år. Delvis är dämpningen hänförlig till en ändrad kostnadsfördelning mellan staten och primärkommunerna avseende bostadstilläggen för pensionärer, varigenom kommunernas ersättning till staten minskar. Även ränteutgifterna beräk­nas öka långsammare 1981 än 1980.

Den kommunala konsumtionens ökningstakt dämpades 1980 jämfört med 1979. Enligl preliminära uppskattningar ökade konsumtionen med 5% 1979 och ca 4% 1980. Bakom denna dämpning ligger flera faktorer, men den viktigaste torde vara att antalet personer som sysselsatts i kommunala beredskapsarbeten genom det förbättrade läget på arbetsmarknaden kunde nedbringas kraftigt under 1980. Dessa beredskapsarbeten hade tidigare, också under 1979, haft en uppdrivande inverkan på den kommunala kon­sumtionen. När antalet sysselsatta i dessa beredskapsarbeten under 1980 minskal har effekten på den kommunala konsumlionsvolymen istället bli­vit dämpade. Omslaget mellan 1979 och 1980 uppskattas till omkring 1 % av den totala kommunala konsumtionen.

Även konflikten på arbetsmarknaden under våren 1980 kan antas ha haft en dämpande inverkan på den kommunala konsumtionen. Styrkan av denna faktor är dock mycket svår atl uppskatta.

Någon påtaglig dämpning av den underiiggande, mer permanenta ut­byggnaden av den kommunala verksamheten kan således inte anses ha ägt rum 1979-1980, Den torde ha varit drygt 4,5% båda åren. Under 1981 väntas däremot en betydande dämpning av denna underliggande expan­sionstakt. De kommunala beredskapsarbetena förutsätts ha en neutral inverkan på den kommunala konsumtionen, varigenom dämpningen av den totala konsumtionen inte blir lika kraftig. Den kommunala sektorns konsumtion förutses öka med 3% 1981 med hänsyn lill de ålgärder som kommer att vidtas och som senare kommer att preciseras.

Det bör understrykas att dessa bedömningar självfallet är myckel osäkra. Delta belyses av de uppgifter från primärkommunerna och lands­lingen om vilken konsumtionsökning som kan förväntas mot bakgrund av budgeterna. Dessa uppgifter tyder på en något långsammare volymökning 1981.

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar beräk­nas öka med 0,5% i volym 1981. Landstingens investeringsutveckling är betydligt mer expansiv än den som uppvisas av primärkommunerna. En närmare redogörelse för kommunernas investeringar lämnas i kapitel 7.

De redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och utgifter pekar på ett positivt finansiellt sparande under 1981 om 0,5 å 1 miljard kr. Tillsammans med den mycket goda likviditetssituationen inom främst landstingen innebär detla att den kommunakla sektorns ekonomiska situa­tion 1981 kan betecknas som god.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 L55

Beräkningarna för 1981 bygger på de antaganden om löner och priser som redovisas i kapitel 6. vilka innebär löneökningar om drygt 6% och prisökningar om ca 7% 1981. Om priser och löner i stället utvecklas enligt det högre alternativet blir den kommunala sektorns finansiella sparande ca 2.5 miljarder kr. lägre. Det bör vidare framhållas atl beräkningarna gäller hela den kommunala sektorn. Enskilda primärkommuner och landsting kan få uppleva underskott i sin verksamhet samtidigt som summan av de kommunala verksamheterna ger överskott. Utvecklingen kan också skilja sig ät mellan den primärkommunala och landstingskommunala sektorn.

9.4   Socialförsäkringssektorn

Statistiska centralbyrån tillämpar fr.o.m. augusti 1980 en ny definition av socialförsäkringssektorn. Tidigare fördes samtliga socialförsäkrings­transaktioner till denna sektor. Enligt den nya definitionen görs en snävare avgränsning gentemot staten, så lillvida att endast försäkringssystem som åtminstone har egen administration eller kan fatta vissa självständiga fi­nansiella beslut skall tillhöra socialförsäkringssektorn. Sålunda omfattar socialförsäkringssektorn numera allmän sjukförsäkring, allmän tilläggs­pension och de erkända arbetslöshetskassorna. Övriga försäkringar förs till staten. Även om socialförsäkringssektorn numera enklare kan särskil­jas från statsbudgeten är sektorn alltjämt en statistisk konstruktion. Effek­ten av revideringen på det finansiella sparandet är begränsad, eftersom den helt dominerande delen av sparandet inom socialförsäkringssektorn har skett inom den allmänna tilläggspensioneringen, som fortfarande tillhör sektorn.

Transfereringarna till hushållen, dvs. utbetalningar av ATP, sjuk- och föräldrapenning samt arbetslöshetsersättning, beräknas ha stigit kraftigare

Tabell 9:4 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1979—1981

Löpande priser

Milj. kr

 

 

Förändring, %

1979

1980

1981

1979-1980

1980-1981

57 791

66580

74700

15,0

12,0

42 133

49070

56220

16,5

14,5

3 776

3970

3 220

5,0

-18.5

11744

13,390

15 100

14,0

13.0

138

150

160

8,5

5.0

42047

50450

57 840

20,0

14,5

32 104

38 120

44 700

18.5

17.5

7944

9980

105.50

25.5

5,5

1999

2350

2590

17,5

10,0

15744

16130

16860

2,5

4,5

1     Inkomster

1.1  Avgifter

1.2      Bidrag från staten

1.3      Ränteinkomster

1.4      Övriga inkomster

2     Utgifter

2.1       Transfereringar till hushållen

2.2  Övriga transfereringar

2.3  Konsumtion m. m.

3     Finansiellt sparande

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och sta­tistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100

156

1980       än 1979 till följd av den snabbare pris- och löneutvecklingen under 1980. Som framgår av tabell 9:4 väntas transfereringarna till hushållen

1981  öka i nästan samma takt som 1980, 17,5% resp. 18,5%. Den fortsatt höga tillväxttakten beror bl. a. på ökade utbetalningar av arbetslöshetser­sättning.

Utgifterna för ersättning till sjukvården från sjukförsäkringen steg fr. o. m. januari 1980 på grund av nya regler för läkarvårdsersätlning m. m., vilket avspeglas i ökningen av socialförsäkringssektorns övriga transfere­ringar 1980.

Socialförsäkringssektorns inkomster ökade i snabbare takt 1980 än 1979. Delta sammanhänger främst med att uppbörden av de statliga myndighe­ternas arbetsgivaravgifter lades om den 1 juli 1980 och medför etl engångs­tillskott lill avgiftsinkomsterna andra halvåret 1980. Den 1 januari 1981 stiger ATP-avgiften med 0,25 procentenheter enligt en tidigare fastställd plan. De totala inkomsterna 1981 beräknas öka med drygt 12%.

Pensionsutbetalningarna för ATP utgör drygt 50% av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 9:4. De beräknas öka med drygt 4 miljarder kr. 1981. Bakom denna ökning ligger kompensation för prissteg­ringar och en ökning av antalet pensionärer med ATP.

Sedan juli 1976 har det varit möjligt för anställda mellan 60 och 65 år att ta ut delpension. Vid en reducering av arbetstiden täcker delpensionsför-säkringen 65% av inkomstbortfallet. 1 januari 1981 kommer denna ersätt­ning att minska lill 50%. Denna möjlighet har kommit att utnyttjas av etl stort och snabbt ökande antal personer. 1 november 1980 hade ca 60800 personer delpension. De allra flesta delpensionärer arbetar halvtid. Utbe­talningarna beräknas 1981 uppgå till närmare 1500 milj. kr. Delpensions­systemet omfattar fr. o. m. 1980 egenförelagare. Därigenom fär bl. a. små­företagare, jordbrukare och fiskare möjlighet till delpension.

Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter uppgick under 1980 lill 35.2% av avgiftsunderiaget. Det bör härvid observeras all avgiftsunderlaget är mindre än lönesumman och att underlaget varierar mellan olika arbets-givarkalegorier. 1979 utgjorde arbetsgivaravgifterna ca 26% av lönesum­man. Den 1 januari 1981 höjs ATP-avgiften med 0,25 procentenheter lill 12,25% av avgiftsunderlaget. Avgifternas utveckling sedan 1971 framgår av nedanstående tablå. Uppgifterna i tablån avser genomsnitt för kalen­derår.

 

Arbetsgivaravgifter

Procent av avgiftsunderlaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

Socialförsäkringsavgifter Övriga i lag reglerade avgifter

Summa

13.7 2,0

15.7

13,9 2,1

16,0

14,0 4,1

18,1

18.3 4,1

22,4

22,6 4,1

26,7

26,0

4,7

30,7

29,0 5,8

34,7

30,7 3,0

33,7

31,7 2,4

34,1

32,6 2,6

35,2

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 157

Sektorns totala utgifter beräknas ha ökat med 20% 1980 och drygt 14% 1981. Det finansiella sparandet uppgick 1980 till drygt 16 miljarder kr. och beräknas 1981 öka till närmare 17 miljarder kr.

9.5    Den totala offentliga sektorn

Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar svarar för drygt 1/3 av bruttonationalprodukten. Den offentliga komsumlionen beräknas ha ökat med 3% 1979-1980, främst till följd av den relativt kraftiga kommu­nala expansionen. Under 1981 förutses den offentliga konsumtionens vo­lymtillväxt bromsas upp något, ökningen beräknas uppgå till ca 2% 1980-1981. Antalet anställda beräknas fortsätta att öka relativt kraftigt i kommu­nerna, medan det inom staten inte ökar alls. 1979 uppgick antalet anställda i statliga och kommunala myndigheter till 1 249700 personer.

De offentliga investeringarna ökade under 1980 med 8,0% i volym. De statliga myndigheternas investeringar minskade med 1,0%. Inför 1981 lyder de enkäter som insamlats på en minskning av investeringsvolymen i de offentliga investeringarna. Minskningen är helt hänförlig till de statliga investeringarna, medan däremot de kommunala investeringarna väntas bli oförändrade 1981, 1 tabell 9:5 ingår även investeringar i kommunala och slalliga affärsverk och bolag. Inkl. dessa investeringar beräknas de lotala offentliga investeringarna minska med 1,0%' 1981.

Hela den offentliga sektorns efterfrågan i form av konsumtion och inves­teringar skulle därmed ha ökat med 4,0% 1980. För 1981 förutses en kraftig dämpning sä att ökningen stannar vid 1,5%.

1 tabell 9:6 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1979-1981. Transaktionerna mellan de tre delsektorerna har eliminerats

Tabell 9:5 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1979—1981

Milj. kr. löpande

priser

Volymförändi

ring

1980

1981

1979-

1980

1980-1981

44 870

2310

107010

48 180

2 550

118000

5.0 7.0 4,0

 

0,0 3,0 3.0

154 190

168730

3,0

 

2,0

17 640

40

18940

18 520

40

20880

14,5 4,0

2,5

 

-2.5 12.0 0.0

36620

16980

39440

18 320

8,0

-1,0

 

-1,0

-1.5

Statlig konsumtion

Socialförsäkringssektorns konsumtion Kommunal konsumtion

Offentlig konsumtion

Statlig investering'

Socialförsäkringssektorns investeringar Kommunala investeringar'

Offentliga investeringar' därav: myndigheter

Summa offentlig sektor                                          190810            208170               4,0                    1,5

' Inkl. affärsverk samt statliga och kommunala bolag. exkl. bostadsinvesteringar.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100

158

varför tabellen endasi visar transaktionerna mellan den offentliga sektorn och samhällsekonomin i övrigt.

Fr.o.m. 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat sparandeunder­skott.

Under 1979 beräknas underskottet ha varit över 14 miljarder kr. Den fortgående försämringen av statens finansiella sparande i kombination med stagnerande sparöverskott i den allmänna pensionsfonden ligger bakom denna utveckling. Däremot var kommunernas finansiella ställning god både 1978 och 1979. Under 1980 förelåg ett visst underskott i den kommu­nala sektorns finansiella sparande samtidigt som försämringen av den statliga sektorns sparandeunderskott blev förhållandevis måttlig jämfört med de närmast föregående åren.

Totalt sett skulle den offentliga sektorns finansiella sparande ha försäm­rats med över 8 miljarder kr. och uppgå till närmare 23 miljarder kr. 1980. För 1981 förutses ett mindre överskott i den kommunala sektorns fi­nansiella sparande, medan staten får ett kraftigt försämrat sparande. Totalt sett försämras den offentliga sektorns finansiella sparande med drygt 4 miljarder kr.

Den reala utvecklingen av offentliga inkomster och utgifter, deflaterade med BNP defiatorn, framgår av nedanstående uppställning (årlig procen­tuell volymförändring). Den reala utvecklingen av de totala offentliga utgifterna har hittills under 1970-talet ökat med 6 ä 7% per år. dvs. betydligt snabbare än BNP. De konsoliderade offentliga utgifternas andel

Tabell 9:6 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1979-1981

Löpande priser

 

 

Milj. kr

 

 

Förändring,

, %

 

1979

1980

1981

1979-1980

1980 1981

1        Inkomster

273450

311730

344 750

14,0

10,5

1.1     Skatter

166.381

187 530

205170

12.5

9,5

1.2     Socialförsäkringsavgifter

62 579

74040

83 920

18.5

13.5

1.3     Övriga inkomster

44 490

50 160

55 660

12.5

II.O

2        Utgifter

287 983

334660

371 860

16,0

11,0

2.1     Transfereringar

135 614

159670

180760

17.5

13.0

2.1.1 Till hushåll

85 601

991.50

111 640

16.0

12.5

2.1.2 Till företag inkl. livsmedels-

 

 

 

 

 

bostadssubventioner

28 348

30 390

31410

7.0

3.5

2.1.3 Till internationell verksamhet

4058

4 180

4 890

3.0

17.0

2.1.4 Övriga transfereringar

17 607

25 950

32 820

47.5

26.5

2.2     Konsumtion

132 508

154 190

168 730

16.5

9.5

2.3     Realinvestering

19048

21080

22440

10,5

6.5

2.4     Korrigeringspost'

813

-280

-70

 

 

3        Finansiellt sparande

-14533

-22 930

-27110

 

 

4        Över statsbudgeten

 

 

 

 

 

finansierad utlåning

I12II

12 880

15.560

 

 

' Inkl. netto av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa: Ekonomidepartementet.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                            159

av BNP har sålunda ökat från 43% 1970 till 64% 1980. Under 1981 förutses de offentliga utgifterna öka med 3,9% vilkel är betydligt långsammare än lidigare under 1970-lalet. För 1980 och 1981 uppvisar framför allt staten en markant nedgång i ökningen av den reala utgiftslaklen. Nedgången blir ännu mer markant om man jämför utgiftstakten exklusive stalsskuldsrän­tor. Realt har då staten en minskning av utgifterna för åren 1980 och 1981 med 2,8 resp. 1.2.

 

 

1970-

-1980

1979-

1980

1980-1981

Inkomster

4,3

 

2,2

 

3,2

därav:    skatter

3,3

 

1,1

 

1,9

avgifter

6,2

 

4,0

 

4,4

Utgifter

6,1

 

4,2

 

3,9

därav:    staten

6,5

 

2,8

 

3,1

staten exkl. statsskuldsräntor 5,6

 

-2,8

 

-1,2

socialförsäkringssektorn

8,2

 

5,6

 

6,7

kommunerna

4,8

 

4,5

 

2,9

Medan utgifternas andel av BNP stigit kraftigt under senare år har den s. k. skattekvoten, dvs. skatter och avgifter i relation till BNP, varit i stort sett oförändrad sedan 1976 legat på omkring 50%. Sammantaget skulle de offentliga inkomsterna öka med 3,2% i volym 1980-1981. Eftersom stat och socialförsäkringssektorn har andra avgränsningar i de nuvarande na­tionalräkenskaperna, har vid denna jämförelse bakåt i tiden dessa sektorer fått rekonstrueras för att få jämförbarhet med 1970. 1 jämförelse med den reviderade nationalbudgeten har utvecklingen av inkomster och utgifter under 1970-talet ändrats något, beroende på revideringar av nationalrä­kenskaperna.

9.6    Beräkning av flnanspolitiska effekter

Under många år har en enkel modell använts i nalionalbudgetarbelet för alt belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbud­getens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas oeh social­försäkringssektorns inkomster och utgifter. Beräkningarna syftar till att belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomster och utgifterna påverkar samhällsekonomin. Dessutom har särskilda beräkningar utförts för effekterna av vissa ekonomisk-politiska åtgärder, t. ex. investeringssti­mulerande ålgärder, lagerstöd och industripolitiskt stöd i form av lån. Till den offentliga sektorn i della sammanhang räknas också investeringar i statliga och kommunala affärsverk och bolag. Som mått på den finanspoli­tiska effekten utnyttjas de reala förändringarna i procent av BNP i fasta priser. För närmare beskrivning av metodiken när det gäller de finanspoli­tiska effektberäkningarna kan hänvisas till tidigare nationalbudgeter.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               160

Förändringar i olika delposter av de offentliga inkomsterna och utgif­terna ger olika effekter pä samhällsekonomin. Om det sker sammansätl-ningsförskjulningar som har större påverkan på samhällsekonomin i öv­rigt, blir den finanspolitiska effekten större än vad den annars skulle ha blivit. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions-och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till dessa förhållanden. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion saml för offentlig konsum­tion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sam­mansättning påverkar de marginella importbenägenheternas storlek. För

1980  och 1981 har den marginella importbenägenheten för privat konsum­tion förutsatts uppgå till 0,35 resp. 0,30. Importbenägenheterna för offent­lig konsumtion och investering har uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet för 1980 och

1981       har i likhet med tidigare beräkningar förutsatts vara 0.7.

Med de antaganden om import- och konsumlionsbenägenheter som re­dovisats ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten av förändring­ar i den offentliga sektorns verksamhet på bruttonationalprodukten räknas fram. För några av de viktigaste variablerna redovisas multiplikatorerna för 1980 och 1981.

 

 

 

 

1980

1981

Byggnadsinvesteringar

 

 

1.5

1,6

Maskininvesteringar

 

 

1,2

1.3

Offentliga löner

 

 

1,7

1,8

Övrig offentlig konsumtion

 

 

1,4

1.4

Permanenta transfereringar

till hl

ushäll

0.9

0.9

Direkta skatter

 

 

-0,8

-0.8

Indirekta skatter

 

 

-0,9

-0,9

1 tabell 9:7 redovisas beräkningar över finanspolitiska effekter för åren 1975-1981. Frågan om hur den offentliga sektorns effekt på ekonomin i övrigt ska beräknas, är svårt att besvara både utifrån teoretiska och prak­tiska utgångspunkter. Den beräkningsmetodik som här används innebär atl om de offentliga utgifterna och inkomsterna inte förändras realt sett från den uppnådda nivån uppstår ingen finanspolitisk effekt. Även om den offentliga sektorns finansiella sparande är oförändrad kan emellertid en finanspolitisk effekt uppstå genom att det sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter. För olika sektorer i samhällsekonomin kan däremot dessa finanspolitiska effekter vara expansiva eller kontraktiva på grund av ändrad sammansättning av inkomster och utgifter.

Den offentliga verksamheten hade 1980 en expansiv effekt på samhälls-

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

161

Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter 1975-1981

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Staten:   direkt effekt indirekt effekt Summa

0,3 0,1 0,4

0,2 0,9 1,1

-0,2 2,4 2,2

0,3 3,1 3,4

0,3

2,2 2,5

0,3 -1,4 -1,1

-0,1 -0,0 -0,1

Kommunerna:   direkt effekt indirekt effekt Summa

0,5 0,6 1<1

0,5

-0,1

0,4

0.9

-0,7

0,2

0,8 -1,8 -1,0

0,8 0,2 1,0

0,7 1,2 2,5

0,5

-0,1

0,4

Socialförsäkringssektorn'

0,4

-0,2

0,4

0,5

0,3

0,3

0,2

Totalt

1,9

1,3

2,8

2,9

3,8

1,7

0,5

' Inkl. allmänna pensionsfonden. Källa: Ekonomidepartementet.

ekonomin, motsvarande 1,7% av BNP-utvecklingen, Detla var en ned­dragning från 1979 och berodde framför allt på de statliga utgifternas utveckling. Effekten av den kommunala sektorns inkomster och utgifter på 2,5% 1980 motverkades till en del av denna negativa effekt från staten. För 1981 är den offentliga sektorns effekt på ekonomin svagt expansiv, vilkel framför allt beror på kommunerna.

Av tabell 9:8 framgår något utförligare hur olika delposter i den offent­liga sektorns inkomster och utgifter bidrar lill den lotala finanspolitiska effekten för år 1979, 1980 och 1981.

För staten gäller att den statliga konsumtionsökningen 1980 inte gav

Tabell 9:8 Finanspolitiska effekter 1979-1981

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

 

 

1979

1980

1981

Staten

 

 

 

Inkomster

-0,2

-0,4

-0,2

därav:    direkt skatt

-0,3

0,0

1,1

indirekt skatt

0,1

-0,5

-1,2

Utgifter

2,7

-0,7

0,0

därav:    transfereringar m. m.

2,1

-1,2

0,1

konsumtion

0,4

0,0

-0,1

investeringar

0,2

0,5

0,0

Summa slaten

2,5

-1,1

-0,1

Kommunerna

 

 

 

Inkomster

-1,0

0,0

-0,8

därav:    skatter

-0,3

0,2

-0,4

Utgifter

2,0

2,5

1,2

därav:    transfereringar

0,2

-0.1

0,0

konsumtion

1,7

2.4

1,2

investeringar

0,1

0,1

0.0

Summa kommunerna

1,0

2,5

0,4

Summa offentlig sektor

3,8

1,7

0,5

Källa: Ekonomidepartementet.

11    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr. 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                       162

någon effekt alls, samtidigt som utbetalningarna för industripolitiska åtgär­der minskade krafligl. Den finanspolitiska effekten av dessa beräknas bli -1,6%, När det gäller investeringar beräknas en uppgång på 0,5%. Totalt sett innebär sammansättningsförskjulningarna i de statliga utgifterna mel­lan 1979 och 1980 all kalkylerna ger en finanspolitisk effekt via utgiftssidan för 1980 som är negativ, minus 0,7 procent, trots realt sett ökade statsut­gifter. Utgifter med hög multiplikatoreffekt - som I.ex. konsumtion, investeringar, industripolitiska åtgärder, utvecklas svagt, medan utgifter med låg multiplikatoreffekt - t.ex. räntor på statsskulden och transfere­ringar till kommuner - ökar starkt.

1981 beräknas de statliga utgifterna öka kraftigt i nominella termer men de får trots detla inte någon expansiv effekt på ekonomin. Det beror på alt i likhet med 1980, de stora reala ökningarna på stalsskuldräntor med låg multiplikatoreffekt mer än väl uppvägs av reala minskningar av transfere­ringar lill förelag vilkel har hög multiplikatoreffekt.

På inkomstsidan har skatteinkomsterna ökat i reala termer 1979 och 1980. Detla ledde till negativa effekter genom den köpkraftsindragning som punklskaltehöjningarna på tobak, sprit och energi medförde. Sammanlaget skulle den statliga sektorn ha haft en kontraktiv effekt på ekonomin under 1980 som kan uppskattas lill 1,1%. Trots den fortgående försämringen i slalens budgetsaido dämpades enligt dessa beräkningar den finanspolitiska effekten med den använda beräkningstekniken från 1979 lill 1980.

1981 beräknas de statliga utgifterna öka kraftigt i nominella termer men de får inte någon ytterligare expansiv effekt på ekonomin. De kraftiga höjningarna av indirekta skatter 1981 motverkas av de minskade inkoms­terna från direkta skaller, vilket berodde på indexregleringen av skatteska­lorna, samt den svaga utvecklingen av de totala löneutbetalningarna. To­tall har den statliga sektorn en kontraktiv effekt motsvarande 0,1% av BNP.

För kommunerna ökar utbetalningarna av kommunalskattemedel lång­samt under 1980 och 1981. På utgiftssidan betyder framförallt ökningen av konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter. Sammanlaget beräknas den kommunala sektorns expansiva effekt på ekonomin uppgå till 2,5% 1980 och 0,4% 1981 av BNP, vilket leder till all den offentliga sektorn lämnar etl positivt bidrag till BNP för båda åren. Effekten minskar dock för varje år.

Socialförsäkringssektorn beräknas under 1980 och 1981 få en svagt expansiv effekt pä ekonomin. Förklaringen härtill är att transfereringarna till hushållen beräknas växa väsentligl snabbare än den huvudsakliga in­komstposten, arbetsgivaravgifterna.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

163

10 Kreditmarknaden

Kreditpolitiken har efter den första oljeprischocken 1974 i allt högre grad präglats av de tilltagande bytesbalansunderskotten (diagram 10:1). Hur finansieringen av dessa underskott har fördelats på den privata resp. statliga sektorn har i huvudsak bestämts utifrån överväganden beträffande vilken kreditpolitisk åtstramning som varit önskvärd eller nödvändig med hänsyn till den inre och yttre ekonomiska balansen. Detta har ställt kredit­politiken inför svåra avvägningsproblem, som under senare år accentue-

Diagram 10:1 Sveriges bytesbalans och valutaflöde 1974—1980

Milj. kr.

10

8

6

4

2

O

-2

-4

-6

-8

-10

-12

-14

-16

-18

-20

-22

I      I     Bytesbalonsens saldo li    Valuloflöde

i

i

 

 

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

Anm. Valutaflödet definieras som valutareservens transaktionsvärde exkl. statlig utlandsupplåning, riksbankens övriga utlandstransaktioner samt tilldelning av sär­skilda dragningsrätter. I bytesbalanssaldot 1978 är efterskänkta u-krediterexklude-rade. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               164

råts i samband med den kraftiga likviditetspåspädningen från statens budgetulveckling.

Kredilpolitiken har i varierande grad inriktats på en icke-slatlig finansi­ering av bytesbalansunderskotlen. Under 1974 tillät det inhemska kon­junkturläget en åtstramning av den svenska kreditmarknaden i syfte att få lill stånd ett kapitalinfiöde i den icke statliga sektorn. Som framgår av diagram 10:1' fick denna politik åsyftad effekt under de närmast följande åren. Under 1977 ställdes kreditpolitiken inför avvägningsproblem avseen­de den interna och externa målsättningen. Det växande bytesbalansun­derskottel skulle med en motsvarande ökad icke-statlig finansiering utom­lands kräva en ytterligare skärpning av kreditpolitiken. Den försvagade inhemska konjunkturen motiverade i stället en lättnad i kreditpolitiken. 1 detta läge gick även staten i någon större utsträckning ut på de internatio­nella lånemarknaderna. Härigenom tilläts att en i hög grad internanpassad ekonomisk politik kunde föras. Den statliga upplåningen utomlands 1977 motiverades även av det valutautfiöde som ägde rum i samband med valulaoron sommaren 1977. Bakom valutautflödet synes förskjutningar i handelskrediterna ha legat.

Efter etl år med i stort sett balans i de utrikes affärerna har underskotten under 1979 och 1980 ökat dramatiskt. Samtidigt har incitamenten för en icke-statlig utlandsupplåning försvagats, varvid en omsvängning till en slallig finansiering av bytesbalansunderskotten har skett. Bakom denna utveckling ligger bl. a. det påtagliga utgiflsöverskottet i statens budget med en kraftig likviditetstillväxt i ekonomin som följd och därmed ett minskat icke-statligt upplåningsbehov i utlandet. Med den uppskattning av bytes-balansulfallel för 1980. som nu kan göras, tycks valutautflödet inom den privata sektorn ha varit något större än bytesbalansunderskottet.

Eftersom en övervägande del av de löpande betalningarna till och från utlandet ombesörjts av de icke-statliga sektorerna, under del att staten svarat för största delen av den utländska upplåningen som måste ske, har det ofrånkomligen framträtt ett betydande betalningsunderskott för de icke-statliga sektorerna. Som framgår av diagram 10:2 har sålunda, sett över 12 månader, ett successivt accelererande utflöde av valutor från de icke-statliga sektorerna ägt rum sedan våren 1979. Utflödet har skett främst i form av elt underskott i de löpande betalningarna med utlandet.

Den stora och växande obalansen i utrikesbetalningarna har förstärkt landets känslighet för internationella ränteförändringar. 1 samband med upplrappningen av den internationella räntenivån höjdes sålunda det svenska diskontot fr.o.m. juli 1979 vid elt flertal tillfällen och ligger nu sedan januari 1980 pä 10% (diagram 10:3).

' Den icke statliga sektorns kapitaltransaktioner med utlandet framgår av diagram­met som skillnaden mellan de två staplarna.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

165

Diagram 10:2 ValutaHöde 1978-1980

Milj. kr. 12-månadersförändringar

1978

1979

1980

Anm. Valutaflödet definieras som valutareservens iransaktionsvärde exkl. statlig utlandsupplåning, riksbankens övriga utlandstransaktioner samt tilldelning av sär­skilda dragningsrätter. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Diagram 10:3 Diskontot för Sverige och OECD 1976-1980

OECD

10

7  -

Sverige

L

1976                1977                1978

Källa: Riksbanken. 12    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga l.l

1979

1980

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               166

Den internalionella ränlestegringen nådde en kulmen i april 1980. Under våren och sommaren 1980 följde en viss nedgång i det internationella ränteläget. Någon parallell sänkning av det svenska ränteläget skedde ej. varigenom Sveriges ränterelation med utlandet försköts något. 1 syfte alt motverka de räntesänkningstendenser, som uppstått på den korta markna­den, höjdes skattkammarväxeldiskontot i juni 1980. Kreditpolitiken skärptes ytteriigare genom höjningen av likviditetskraven för bankerna med 2 procentenheter fr.o.m. I juli 1980. Denna åtgärd bör ses mot bakgrund av försvagningen av den externa balansen. Åtgärden syftade till att nedbringa bankernas utlåningstakt. De nya likviditetskraven avpas­sades att medge en tillväxt i bankernas övrigutlåning i svenska kronor om ca 6% i årstakt mot tidigare 9%. Bankernas möjlighet att refinansiera utlåning till svenska låntagare i utlandet kvarstod. En ytterligare höjning av likviditetskraven för affärsbankerna ägde rum fr. o. m. november 1980. Åtgärden innebar inte någon ytteriigare åtstramning utan fär ses som en anpassning till den växande likviditeten i banksystemet. Under hösten 1980 har markerade räntestegringar ånyo skett utomlands.

10.1 Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

Statens utgiftsöverskott var 8,3 miljarder kr. större under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979 (se tabell 10: I i slutet av kapitlet). Samtidigt var statens inhemska upplåning utanför bankerna 3 miljarder kr. lägre än under 1979. Detla innebar, att den penningmängds­ökande effekten av statens finansiella transaktioner blev 11 miljarder kr. större under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979. Starka likviditetsindragande effekter härrörde emellertid från bytesbalan­sens markerade underskott och den monetära expansionen blev sålunda avsevärt mindre än vad som följer enbart av statens transaktioner. Till detta bidrog även den fortsatt återhållsamma bankkreditgivningen. Under de tre första kvartalen 1980 blev därigenom penningmängdstillväxten I miljard kr. större än motsvarande period 1979. Under 12-månadersperio-den l. o. iT\. november 1980 växte penningmängden med 11.2%.

Penningmängdens ökning under loppet av kalenderåret 1980 kan nu uppskattas till ca 28 miljarder kr. eller ca 10%. Det är mindre än den beräknade ökningen på drygt 14% mellan 1979 och 1980 för bruttonational­produkten i löpande priser. Detta innebar, att den reala likviditeten, ut­tryckt som kvoten mellan ett genomsnitt av penningmängden över året och bruttonationalprodukten, ånyo visade en dragning nedåt. Den torde dock fortfarande ligga över snittet tor perioden 1967-1980 (diagram 10:4).

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

167

Diagram 10:4 Real likviditet 1967-1980

Index 1967= 100

1967 1968   1969 1970 1971   1972   1973 1974 1975 1976  1977  1978 1979 1980

Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten mellan ett index för penning­mängden och ett index för bruttonationalprodukten lill löpande priser. Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Fr. o. m. 1980 får bankerna ge ut s. k. bankcertifikal med upp till ett års löptid. Detta har självfallet begränsat tillväxten av den sedvanliga bankin­låningen. Inlåningstillväxten under de tre första kvartalen (tabell 10:2) blir därior etl något missvisande mått på likviditetsulvecklingen i de olika sektorerna. Detta gäller särskilt för företagssektorn men också för kom­munsektorn. Någon fördelning på sektorer av förvärven av bankcertifikal har ännu ej kunnat göras för de tre första kvartalen 1980. Som framgår av tabell 10:2 var sektorernas placeringar på inlåningskonto i bank 9,2 mil­jarder kr, lägre under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979 och uppgick till 4,2 miljarder kr. Samtidigt placerades i bank­certifikal 7,6 miljarder kr. Uppbyggnaden av sektorernas totala banktillgo­dohavanden uppgick således under de tre första kvartalen 1980 till 11,8 miljarder kr. jämfört med 13,4 miljarder kr. under samma period 1979. Företagen svarade för merparten av bankcertifikalsplaceringarna.

 

Prop. 1980/81:100

168

Diagram 10:5 Affärsbankernas likviditetskvoter 1976-1980

Genomsnittligt överskott för affärsbankssystemet under successiva 12-månaders-perioder. Procentenheter.

L

_L

1976                1877

Källa: Riksbanken.

1978

1979

1980

Bankernas likvida tillgångar

Trots elt omfattande valutautflöde från de icke-statliga sektorerna kom under de tre första kvartalen 1980 bankernas likvida lillgångar exkl. kas-sakvotsmedel att växa med 12,5 miljarder kr. (tabell 10:3). Bakom denna utveckling låg främst statens finansiella transaktioner saml de frisläppta kassakvotsmedlen. Under de tre första kvartalen 1979 minskade banker­nas likvida tillgångar med 2,7 miljarder kr.

Bankernas likviditetsutveckling under de tre första kvartalen 1980 speg­las i betydande placeringar i statsobligationer och skattkammarväxlar. Dessa finansierades delvis genom riksbankslån. Samtidigt skedde endast en obetydlig tillväxt av bankernas överlikviditet - differensen mellan faktisk likviditet och riksbankens krav (diagram 10:5).

10.2 Kreditinstitutens utlåning

Utlåningen på den inhemska organiserade kredilmarknaden exkl. sta­tens direkta kreditgivning var 5.4 miljarder kr. lägre under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979 och uppgick till 49.5 miljarder kr. (tabell 10:4). Del var framför allt kreditgivningen till staten och hushållen, som sjönk, medan krediterna till bostäder och företag växte. Den svenska upplåningen i utlandet ökade samtidigt med närmare 15 miljarder kr. till knappt 23 miljarder kr. Staten svarade för 12 miljarder kr. av ökningen.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                169

Affärsbankernas netloköp av statsobligationer var av ungefär samma omfattning under de tre första kvartalen både 1979 och 1980. dvs. närmare 8 miljarder kr. Affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar växte un­der de tre första kvartalen 1980 med drygt 5 miljarder kr. jämfört med en lika slor nedgång under samma period 1979.

Avlyften av affärsbankernas bostadskrediter stannade på 9,5 miljarder kr, under de tre första kvartalen 1980. Affärsbankernas utbetalningar av bostadsbyggnadskrediter var samtidigt omfattande. Deras totala stock av utestående bostadsbyggnadskrediter växte härigenom med 3.2 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1980. Under samma period 1979 växte denna stock med närmare I miljard kr. Affärsbankernas nettoköp av bostadsobligationer var drygt en miljard kr. större under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma kvartal 1979 och.uppgick till 4.1 mil­jarder kr. Affärsbankernas lotala kreditgivning till bostadssektorn kom härigenom alt öka med 3,3 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1980 och uppgick till 7,2 miljarder kr.

1 slutet av 1979 började ökningstakten för affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning, suc­cessivt att sjunka i linje med de åtstramningsålgärder, som vidtogs (dia­gram 10:6). Ökningen i affärsbankernas övrigutlåning i svenska kronor uppgick under 12-månadersperioden t.o.m. oktober 1980 till 9.0%. Kre­ditpolitikens målsättning är en utlåningsökning från banksystemet om ca 6% i årstakt. Enligt tabell 10:5 var affärsbankernas övrigutlåning 1,5 miljarder kr, lägre under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979 och uppgick till 12,4 miljarder kr. Nedgången berörde hushål­len samt finansierings- och investmentföretagen.

Spar- och föreningsbankernas totala kreditgivning sjönk med 1.3 mil­jarder kr. under de tre första kvartalen 1980 till 7,4 miljarder kr. Nedgång­en utgjordes av en mindre omfattande långivning till hushållssektorn. Utbetalningarna av spar- och föreningsbankernas bostadsbyggnadskre-diler ökade under de tre första kvartalen 1980 obetydligt snabbare än avlyften, varigenom stocken av utestående bosladsbyggnadskrediter i stort sett blev oförändrad. Under samma period 1979 växte denna stock med närmare 900 milj. kr. Samtidigt var dessa bankers nettoköp av bostadsobligationer närmare en halv miljard kr. slörre under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979.

Även spar- och föreningsbankernas övrigutlåning började, sett över 12 månader, atl sjunka i takt i slutet av 1979. 1 oktober 1980 uppgick denna ökningstakt till knappt 6% (diagram 10:6). Enligt tabell 10:5 var spar- och föreningsbankernas övrigullåning ca 2 miljarder kr. lägre under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979. Nedgången berörde till största delen hushållssektorn. Bland de angivna hushållskrediterna ingår även icke prioriterad fastighetsbelåning.

De enskilda försäkringsinrättningarnas totala nettoplaceringar pä kre-

 

Prop. 1980/81:100

170

Diagram 10:6 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1976-1980

Procentuella 12-mänadersförändringar

1976                1977

Källa: Riksbanken.

1978

1979

1980

dilmarknaden växte med knappt 300 milj. kr. under de tre första kvartalen 1980 till 8,3 miljarder kr. Del var framför allt deras netloköp av statsobliga­tioner, soih tilltog, medan nettoköpen av bostadsobligationer sjönk med 1,7 miljarder kr. Även försäkringsbolagens nettoköp av företagsobliga­tioner var lägre under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979.

Under de tre första kvartalen 1980 översteg allmänna pensionsfondens pensionsutbetalningar dess ränteinkomster med drygt 4 miljarder kr., vil­ket var 1,2 miljarder kr. mer än under samma period 1979. En motsvarande större del av premieintäkterna måste således användas för atl täcka pen-sionsutbelalningarna. Fondtillväxlen blev under de tre första kvartalen 1980 av ungefär samma omfattning som under motsvarande period 1979, vilkel avspeglades i fondens placeringar på kapitalmarknaden i form av värdepapper och reverslån. Fonden ökade sina placeringar i statsobliga­tioner med 1,3 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1980. Samtidigt var fondens nettoköp av obligationer emitterade av näringslivet väsenlligt lägre. Även fondens lotala utlåning till kommunerna sjönk väsentligt under de tre första kvartalen 1980.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

171

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Som framgår av diagram 10:7 ökade statens budgetunderskott, sett över löpande 12-månadersperiod, i snabb takt 1980. Statens upplåning utom­lands uppvisade en motsvarande accelereration, medan statens inhemska upplåning utanför bankernas stagnerade.

Under de tre första kvartalen 1980 uppgick slalens budgetunderskott till 36 miljarder kr., vilket var 8,3 miljarder kr. mer än under motsvarande period 1979 (tabell 10:6). Mot bakgrund av det betydande bylesbalansun-derskottet och de svaga incitamenten för privat utlandsupplåning kom ca hälften av statens budgetunderskott att täckas utomlands. Detla innebaren ökning på drygt 12 miljarder kr. jämfört med de tre första kvartalen 1979. Statens inhemska upplåning utanför bankerna blev samtidigt 3 miljarder

Diagram 10:7 Statens budgetunderskoU 1976-1980

Miljarder kr., 12-mänadersförändringar

1976                  1977

Källa: Riksgäldskonloret.

1978

1979

1980

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               172

kr. lägre under de tre första kvartalen 1980. Även statens upplåning i banksystemet blev lägre.

Kommunernas finansiella sparande - beräknat från löpande inkomst-och utgiftsredovisningar - försvagades med 3,6 miljarder kr. 1980. Härige­nom uppkom ett utgiftsöverskott på 1,6 miljarder kr. Tillgängliga uppgifter över kommunernas finansiella tillgångar och skulder för första halvåret 1980 bekräftar i huvudsak denna bild (tabell 10:7). Denna påtagliga försäm­ring av kommunernas finansiella sparande 1980 avspeglades i en väsenligt sämre likviditelsulveckling 1980 än 1979. En viss ytterligare höjning av kommunernas redan extremt höga likviditetsnivå torde ändå ha skett. Även en lägre upplåning på den svenska kreditmarknaden samt en nedgång i absoluta tal i utlandsupplåningen torde ha bidragit till kommunernas sämre likviditelsulveckling 1980. Kommunernas lotala registrerade upplå­ning var under de tre första kvartalen 1980 ca 350 milj. kr. lägre än under motsvarande kvartal 1979 (tabell 10:4).

Färdigställandet av lägenheter var lägre 1980 än 1979 eller 52000 lägen­heter. Även igångsättningen av bostäder minskade med drygt 6000 lägen­heter till 49500. Volymmässigt blev bostadsinvesteringarna lägre 1980 än 1979. Investeringarnas värdemässiga ökning uppgick till ca 5% 1980, var­vid behovet av bostadsbyggnadskrediter växte.

Bankernas utbetalningar av bostadsbyggnadskrediter blev brutto drygt 3 miljarder kr. större under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma kvartal 1979. Under perioden januari-oktober 1980 tecknades obligations­lån för 12 miljarder kr., vilket var endast 400 milj. kr. mer än under samma period 1979. Avlyften av utestående bostadsbyggnadskrediter blev härige­nom begränsade. Bankernas stock av utestående bostadsbyggnadskrediter ökade således i snabb takt under de tre första kvartalen 1980. Nettoförvär­ven av bosladsobligationer blev närmare 700 milj. kr. lägre under de tre första kvartalen 1980 och stannade på 8,7 miljarder kr. De enskilda för­säkringsinrättningarna svarade för en nedgång på 1,7 miljarder kr. Bo­stadssektorns nettoupplåning på kreditmarknaden exkl. staten expande­rade med 1,1 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1980 till 13,5 miljarder kr. (tabell 10:8). Netloutbetalningarna av statliga bostadslån växte samtidigt med 700 milj. kr.

Företagens inhemska upplåning på kreditmarknaden exkl. upplåningen från staten växte med ca I miljard kr. under de tre första kvartalen 1980 till 14.1 miljarder kr. (tabell 10:9). Samtidigt var statens utlåning till företagen 1,7 miljarder kr. större under de tre första kvartalen 1980. Såväl företagens direkta banklån som deras reverslån hos framför allt de enskilda försäk­ringsinrättningarna ökade. Även förelagens finansiering på aktiemarkna­den tilltog, men däremot inte deras finansiering på obligationsmarknaden. Under perioden januari-oktober 1980 tecknades obligationslån emitterade av förelag för 2,2 miljarder kr. vilkel var närmare 2 miljarder kr. mindre än motsvarande period 1979. Enligt tabell 10:9 var företagens netloupplåning

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                 173

utomlands 2,8 miljarder kr. större under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma period 1979 oeh uppgick till 4,3 miljarder kr. Företa­gens utlandsupplåning under de tre första kvartalen 1979 kan uppfattas som ett nettoresultat av två motsatta förändringar. Sålunda skedde en neddragning av företagens kortfristiga upplåning i utländska banker för finansiering av export och import, vilket i sig innebar ett utflöde på 3,4 miljarder kr. Denna finansering - och en ytterligare upplåning därutöver - ombesörjdes i stället genom svensk valutabank.

Företagens totala upplåning, dvs, på den inhemska kreditmarknaden, hos slaten samt i utlandet, ökade således med 5,6 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1980 (tabell 10:9). Tillväxten i företagens lotala upplåning förefaller för helåret 1980 vara av ungefär samma omfattning. Under 1979 gjorde företagen avsättningar till likviditetsutjämningskonto i riksbanken på 3,2 miljarder kr., vilket sålunda verkade neddragande på förelagens banklikviditet detta år. Under 1980 skedde däremot inga sådana avsätt­ningar.

Utvecklingen av företagens finansiella sparande verkade emellertid i klart likviditetsdämpande riktning 1980. Förelagens fasta investeringar ökade med 8,2 miljarder kr. 1980. Lagren byggdes samtidigt upp med 8,1 miljarder kr. jämfört med en uppbyggnad på 670 milj. kr. 1979. Detta innebar i sig elt kraftigt ökal finansieringsbehov 1980. Sektorns brultospa­rande förbättrades samtidigt, dock ej i samma takt som finansieringsbeho­vet från investeringssidan ökade. Delårsresultalet för de större industrifö­retagen dvs., med fier än 200 anställda uppvisade 1980 en uppgång av bruttovinstmarginalen med 0,2 %, Under motsvarande delar 1979 ägde en uppgång i denna marginal på 3,7 % rum. Företagens finansiella sparande försvagades under sådana omständigheter med ca 9 miljarder kr. 1980. Företagens likvida tillgångar byggdes härigenom upp i en något lägre takt 1980 än 1979.

Som framgår av tabell 10:4 sjönk hushållssektorns upplåning på kredil­marknaden inkl. kreditgivning från slaten med 3,5 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1980 till 5,1 miljarder kr. Samtliga banker drog ner sin kreditgivning till hushållssektorn. Samtidigt byggde hushållen upp sina banktillgodohavanden i en lägre takt under de tre första kvartalen 1980 jämfört med samma kvartal 1979 (tabell 10: 2). Utvecklingen av hushållens upplåning och likviditet talar för en förbättring av hushållens finansiella sparande 1980, vilkel överensstämmer med beräkningar från den reala sidan.

10.4 Utblick mot 1981

Utifrån de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler 1981. 13    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga l.l

 

Prop. 1980/81:100                                                                       174

För 1981 beräknas slalens budgetunderskott bli 64 miljarder kr. i del lägre resp. 59 miljarder kr. i det högre alternativet för utfall i avtalsförhand­lingarna under 1981. Statsbudgeten får således en fortsatt likvidiserande inverkan på banksystemet och på samhällsekonomin i övrigt.

Kommunernas finansiella sparande förväntas i det lägre löneökningsal­ternativet förbättras med inemot 3 miljarder kr., vilket i motsvarande grad skulle kunna påverka likvidiletsuppbyggnadstakten. Det högre lönealter­nativet väntas medföra en svag förbättring av kommunernas finansiella sparande. Det torde även i detta alternativ vara rimligt alt räkna med en viss ökning av kommunernas likvida tillgångar.

Under 1981 uppskattas färdigställandet av bostäder bli ca 2000 lägen­heter färre än 1980 eller ca 50000 lägenheter. Även igångsättningen beräk­nas bli lägre. Bostadsinvesteringarnas volymmässiga nedgång uppskattas till ca 2 %, men i värde beräknas likafullt en uppgång med mellan 6.9 % och 8,9 %. Behovet av bostadsbyggnadskrediter kan således bli något större 1981 än 1980. Netloutbetalningarna av de statliga bostadslånen kan samtidigt komma alt öka 1981.

Företagssektorns fasta investeringar beräknas 1981 öka med 3,9 mil­jarder kr. i det lägre alternativet för utfall i avtalsförhandlingarna samt med 4,8 miljarder kr. i det högre. Lagren beräknas samtidigt byggas upp med 3 miljarder kr. jämfört med en uppbyggnad på 8,1 miljarder kr. 1980. Detta pekar på ett minskat finansieringsbehov från investeringssidan 1981. Sam­tidigt kan sektorns bruttosparande totalt sett inte beräknas komma att förstärkas väsentligt uttryckt i nominella termer. Den måttliga investeringsökningen samt en väsentligt lägre lageruppbyggnad 1981 än 1980 tyder likafullt på ett förbättrat finansiellt sparande under 1981 i det lägre löneökningsalternativet. 1 det högre löneökningsalternativet torde företagens finansiella sparande bli ungefär oförändrat.

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

175

Tabell 10: I  Penningmängden 1978-1980

Milj, kr.

1978

1979

1979 1-3 kv.

1980 1-3 kv.

 

32 053 3 148

35 201

1706        - 3 169

- 2 014        -  9042

33 167        43 971

-II 171

Penningmängd, ökning:

Banktillgodohavanden' och bankcertifikal (netto)

Sedlar och mynt

Summa

Tillskoll genom:

Valutareservens förändring

Stillens upplåning i utlandet (ökning- -)

Statens utgiftsöverskotl

Statens upplåning utanför bankerna

(ökning = -I

Medel pä investeringskonlon i riksbanken

(ökning = -)

Likviditetskonlon i riksbanken (ökning = -l

Övriga riksbankstransaktioner

Bankernas utlåning lill allmänheten exkl.

retinansiering i utlandet

Bankernas nettoförvärv av hypoteksobligationer

Bankernas fordringar pä övriga kreditinstitut

Bankerna, diverse

Summa

23 869 3 359

27 228

20 721            23 396

13        ~   1661

> I 7.35

20 708

-   2 194               499

-   6 522        -18 603 27 719               36028

13 964

17 651

■10936

 

477

15

-  462

-  841

-

- 3 198

- 2 120

14

283

- 2 313

- 1203

- 1992

16 107

16 888

14 934

14 320

6057

6 189

4 872

6 603

990

-  157

895

3 K

7 855

- 4 305

- 1247

- 3 367

35 201

2(1708

21 735

27 228

' Inkl. föregäende års kredilerade räntor. Källa: Riksbanken.

Tabell 10: 2 Bankernas inlåning sektorvis 1979-1980

Milj. kr., förändring

Staten

Kommunei-

Icke-finansiella företag

Hushåll

Övrigt

Summa inlåning

Bankcertifikal

Banktillgodohavanden

 

1979

1979

19X0

 

1-3 kv.

1-3 kv.

183

-7.'t9

- 662

4 404

7918

5 120

5 376

-748

-8 025

15 864

7 142

5 992

988

-I.M

1751

26 815

13419

4176

-

-

7 623

13419

11799

26815

Källa: Statistiska centralbvrän.

 

Prop. 1980/81:100

176

 

Tabell 10:3 Bankernas likvida tillgångar 1978-

Milj, kr., förändring

1980

 

1978

1979

1979 -3 kv.

1980

-3 kv.

 

Påverkande faktorer

Valutareserven

Statens upplåning i utlandel (ökningn -)

Statens utgiftsöverskott

Statens upplåning utanför bankerna

(ökning = -)

Allmänhetens innehav av sedlar och mynt

(ökning = -)

Medel pä investeringskonton i riksbanken

(ökning = -)

Likviditetskonton i riksbanken (ökning = -)

Kassakvotsmedel i riksbanken (ökning = -)

Övriga riksbankstransaktioner

Summa

Affärsbankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar pä riksbanken Korta nettofordringar pä riksgäldskontoret Statsobligationer

Korta nettofordringar pä spar- och för­eningsbanker

Summa

Spar- och föreningshankernas likvida lillgångar

Korta neltofordringar på riksgäldskonloret

Statsobligationer

Korta nettofordringar på affärsbanker

Summa

 

1706

- 3 169

- 2 194

499

2014

- 9042

- 6 522

- 18 603

33 167

43 971

27719

36 028

11 171

-17651

-13 964

-10936

3 148

- 3 359

13

1661

477

15

-  462

-  841

-

- 3 198

- 2 120

14

478

- 7681

- 4018

6 743

283

- 2313

- 1 2(13

- 1992

2751

2427

12 545

18 256

 

3 783

- 5 7.50

- 6 981)

-   2 343

858

- 4666

'   4,343

5 653

13 160

6 953

7 698

7 802

2 295

- 2021

- 1691

-  256

15506

- 5484

- 5316

10 856

14

_

_

1017

469

1036

874

416

2 295

2021

1691

256

2 565

1689

3 057

2 750

Källa: Riksbanken.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

177

Tabell 10:4 Kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1979 och 1980

Milj. kr., nettobelopp

 

Längivare

Låntagare

 

 

 

 

 

 

Staten

Kom­muner

Bostäder

Företag

Hushåll

Summa

1979 1-3 kv.

 

 

 

 

 

 

,4. / S\erige

 

 

 

 

 

 

Riksbanken

Affärsbanker

Spar- och föreningsbanker

Enskilda försäkringsinrältningar

Offentliga försäkringsinrättningar

.Allmänheten

Staten

3921

2461

874

2   446

3   768
7 727

434 -298

-     58
863

-     14

3 896

2      534
3067
3016

-103

3        350

-7 4 953 1598 2611 30.50

864 3 790

59 3314 3 995

1200

3 973 15 058 8703 8066 10697 8474 8 340

Summa

21 197

927

15 760

16 859

8568

63311

B. I ullandel'

 

 

 

 

 

 

Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt

6 522

-    35

-    27
48

-

6 225

-   227 -4 585

-

6 190

-   254

1985

Summa

6522

-  14

-

1413

-

7921

C. Totalt A-(-B

27719

913

15 760

18 272

8 568

71232

1980 1-3 kv.

A.  I Sverige
Riksbanken
Affärsbanker

Spar- och föreningsbanker Enskilda försäkringsinrättningar Offentliga försäkringsinrättningar Allmänheten Staten

Summa

B.  1 utlandet'
Genom valutabanker
Genom mellanhandsinstitut
Övrigt

Summa

C. Totalt A-I-B

-7 970 13 045 1447 3 571 5 193 2139

17425

18 603 18603 36028

366

-    86 426

-    74 110

742

56 10

-248

-182 560

7 167

2 368
1469

3  467
-969

40.50

17552

17 552

-6 5 367 2 066 2 876 2 258 1566 5 460

19587

44.50 261

-   454

4257 23844

-29 2 104 1657

I 350 5082

5 082

-8005 28049 7452 8 342 10 844 2 846 10 860

60388

4 506

271

17 901

22 678

83 066

' Avser långfristig nettoupplåning inkl. företagens kortfristiga nettoupplåning i utländska banker för finan­siering av e.xporl och import samt valutabankernas utlåning i utländsk valuta till valulainlänning. Källa: Riksbanken.

 

Prop. 1980/81:100                                                                    178

Tabell 10:5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1979-1980

 

 

 

 

Förändring', mili.

kr.

Ställning.

Procentuell

 

 

 

 

1980 30 sept.

förändring 30 sepl. 1979-

 

1979

1979

1980

 

 

1-3 kv.

1-3 kv.

 

30 sepl. 1980

Affärsbanker

 

 

 

 

 

Kommuner

314

250

360

7 104

6.3

Icke-tlnansiella förelag

8640

9099

8952

70262

13.7

därav: industri

3 364

3 877

3 858

27 209

14.0

Hushåll

4416

3521

2 379

41583

8,5

Övriga

1774

1092

II

6801

11,3

Debiterade räntor

 

 

740

 

 

Summa                                15144     13962     12442        125750        11,4

Spav- och föreniiigshanker

 

Kommuner

-115

-200

-51

3 261

1.0

Icke-finansiella företag

330

262

586

7 795

9.2

därav: industri

-54

-38

188

1200

16.7

Hushåll

5 429

4402

2 1.54

55 272

6.1

Övriga

245

399

50

1498

-6.4

Debiterade räntor

 

 

142

 

 

Summa

5 889

4863

2881

67 826

5,9

' Förändringarna under de tre första kvartalen 1979 och 1980 är endast jämförbara på tololen. ej sektorvis. 1 förändringen 1-3 kv. 1979 ingår debiterade räntor, vilkel inte är fallet i förändringen 1-3 kv. 1980. De uppgick 31 december 1979 till totalt 740 milj. kr. för affärsbankerna samt till 142 milj. kr, för sparbankerna. Någon fördel­ning av de debiterade räntorna pä sektorer föreligger ej. Detta gäller även för helåret 1979. Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Tabell 10:6 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1978-1980

Milj. kr., nettobelopp

1978            1979            1979            1980

1-3 kv,       1-3 kv.

Bndgeiulfallet (netiontg. -)               33167          -43971       -27719      -36028

Statsskuldens förändring inom

34 929

21 197

17425

8644

-    433

-  1857

7 100

7 100

13 234

9 763

7 224

3 519

3 650

2 448

2 800

2 288

1833

2431

3484

3025

- 2 7t)2

landel (ökning = -I-)                        31 153

Skattkammarvä.xlar och korttidslän   6950

Korla obligationer                                   25

Länga obligationer                           21563

Premieobligationer                             2 050

Sparobligationer                                  1117

Övrigt                                              -    552

Slalsskiddens förändring utom

/((//(/'Mökning-I)                                 2014              9042           6522         18603

Anm. För atl ernå överensstämmelse mellan uppgifterna för statens upplåning och budgetulfallet har riksgäldskontorets och statsverkels kassaförändringar dragits av frän skadkammarvä.xlar och korttidslån.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

179

Tabell 10:7 Kommunernas nnansiella sparande 1979—1980

Milj. kr., förändring

1979

Första halv­året 1979

Första halv­året 1980

 

Likvida tillgångar

Utlåning

Övriga finansiella tillgångar'

Summa tmansiella tillgångar' (I)

Upplåning totalt

därav   i utlandel

pä svensk kreditmarknad övrig inhemsk upplåning

Övriga skulder'

Summa skulder (2)

Finansiellt sparande (l)-(2)

 

4401

1421

-241

857

330

868

876

 

 

6 1.34

 

 

2494

1 148

1 395

120

22

-158

1.361

789

540

1013

337

1013

902

 

 

3 396

 

 

2 738

603

-768

' Inkl. diskrepans.

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Tabell 10: 8 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1979—1980

Milj. kr., nettobelopp

 

 

1979

1979

1980

 

 

1-3 kv.

1-3 kv.

Obligationer

12 333

9456

8 770

Direkta län frän bankerna

3 658

2 065

3470

därav: affärsbankerna

2.574

1004

3 047

spar- och föreningsbankerna

1084

1061

423

Lån från enskilda och offentliga

 

 

 

försäkringsinrältningar

1676

889

1262

Staten

4 200

3 350

4 050

Sumnia

21867

15 760

17 552

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:9 Företagens upplåning på kreditmarknaden 1979—1980

Milj, kr., nettobelopp

 

 

1979

1979

1980

 

 

1-3 kv.

1-3 kv.

/ Sverige

 

 

 

Obligationer och förlagslån

4 768

3 478

1228

Aklier

1937

1024

2 2.30

Direkta banklän

3 732

5 401

6491

därav: affärsbanker

2880

4 342

5 L50

Upplåning hos övriga institut

4841

3 166

4 178

Staten

5940

3 790

5 460

Summa

21218

16859

19 587

/ inlandet

 

 

 

Genom valulabanker

6922

6225

4450

Övrigt

-4798

-4812

- 193

Summa

2124

1413

4257

Totalt

23342

18 272

23844

Källa: Riksbanken.

 

Prop. 1980/81:100

180

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den preliminära natio­nalbudgeten 1981

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartemenlel (E) resp. konjunklurinslilutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektor.

 

 

Sektor

Avsnittet ut­format inom

Prognos,%

 

 

i VI   11 ICl i,      11 1 V.11 X

E

Kl (alt 1)

Privat konsumtion

Kl

-0,3

-0,3

Offentlig konsumtion

E

2,1

2,5

Bruttoinvesteringar

Kl

-0,4

-0,4

Lagerinvesteringar

Kl

-0,9'

-0,9'

Export av varor och tjänster

Kl

2,5

3,4

Import av varor och tjänster

Kl

-1,4

-1,4

Bruttonationalprodukt

E

0,7

1,0

Internationall bedömning

E

 

Produktion inom gruvor, mineralbrott.

 

 

 

tillverkningsinduslri och skogsbruk

Kl

 

 

Övrig produktion

E

 

 

Arbetsmarknad

E

 

 

De enskilda konsumenternas ekonomi

Kl

 

 

Industrins lönsamhet, kostnader

 

 

 

och priser

Kl

 

 

Kreditmarknad

Kl

 

 

Sammanfattning

E

 

 

Lagerföränring i % av föreågående års BNP.

 

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget                                                                   181

Innehåll

1       Sammanfattande översikt                                                                             2

1.1     Den internationella konjunkturutvecklingen                                                2

1.2              Tillbakablick på den svenska utvecklingen                                                  4

1.3              Utvecklingen under 1981                                                                            14

2       Det internationella tåget                                                                              25

2.1                 Sammanfattande översikt                                                                           25

2.2       Länderöversikter                                                                                         31

3       Utrikeshandeln                                                                                            53

3.1                 Exporten                                                                                                     53

3.2       linporten                                                                                                     62

3.3       Betalningsbalansen                                                                                     69

4       Produktionen                                                                                              73

4.1                Sammanfattning av industriproduktionens utveckling                                73

4.2       Utvecklingen inom olika delbranscher                                                        75

4.3       Övriga näringsgrenar och den totala produktionen                                     88

5       .Arbetsmarknaden                                                                                       91

5.1                 Läget på arbetsmarknaden under 1980                                                       91

5.2       Arbetsmarknaden under 1981                                                                    99

6       De enskilda konsumenternas ekonomi                                                       101

6.1                 Sammanfattning                                                                                        101

6.2               Löner                                                                                                       105

6.3       Hushållens disponibla inkomster                                                              108

6.4       Konsumentpriserna                                                                                  114

6.5       Den privata konsumtionen                                                                       118

7       Invesleringarna                                                                                          120

7.1                Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prog­noser för 1981    120

7.2       Investeringsutvecklingen inom olika områden                                           125

7.3       Lagerinvesteringarna                                                                                  133

8       Industrins lönsamhet, kostnader och priser                                              136

8.1                Sammanfattande bedömning                                                                      136

8.2       Industriprodukternas prisutveckling                                                         140

8.3       Industrins kostnadsutveckling                                                                  143

9       Den offentliga verksamheten                                                                     147

9.1                Allmänt                                                                                                     147

9.2       Staten                                                                                                        147

9.3       Kommunerna                                                                                             152

9.4       Socialförsäkringssektorn                                                                           155

9.5       Den totala offentliga sektorn                                                                     157

9.6       Beräkning av finanspolitiska effekter                                                        159

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               182

10       Kreditmarknaden                                                                                      163

10.1                Likviditetsutvecklingen                                                                            166

10.2      Kreditinstitutens utlåning                                                                         168

10.3                Den sektorvisa upplåningen                                                                      171

10.4                Utblick mol 1981                                                                                      173

Bihang

Delprognoser och arbetsfördelning                                                                      180

 

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget                                                                  183

Tabclllorteckning

1:1    Försörjningsbalans 1979-1980                                                                    6

2       Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP före­gäende år 1977-1981        12

3       Finansiellt sparande 1979-1981                                                                  13

4       Försörjningsbalans 1979-1981                                                                   17

5       Bytesbalans 1979-1981                                                                             20

6       BNP frän produktions-och användningssidan 1979-1981                         21

2:1    Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder

1978-1981                                                                                                 26

2       Bytesbalansutveckiingen i vissa länder 1977-1980                                   27

3       Konsumentprisernas utveckling 1977-1980                                              28

3:1    Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till

OECD-området 1972-1981                                                                       55

2    Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till

olika länderområden 1974-1981                                                                 56

3       Väridsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1973-1981           .57

4       Exportutvecklingen för olika varugrupper 1979-1981. alternativ 11

'   5    Exportutvecklingen för olika varugrupper 1980-1981,

alternativ 1                                                                                                 60

6       Importutvecklingen för olika varugrupper 1979-1981, alternativ II          66

7       Importutvecklingen för olika varugrupper 1980-1981, alternativ 1           67

8       Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1973-1981                      68

9       Betalningsbalans 1977-1981                                                                      70

4:1     Industriproduktionens utveckling 1978—1981                                         74

2       Försörjningsbalans för rundvirke 1979-1981                                             82

3       Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1979-1981          85

4       Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1979-1981                             87

5:1    Relativa arbetskraftstal, tredje kvartalet 1970, 1976-1980                        92

2      .Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1979 och 1980    94

3      Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU, 1976-1980                                95

4      Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1978-1980                               96

5      Arbetslösheten 1978-1980                                                                         97

6      Anlal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977-1980    98

7      Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar 1975-1980 98

8      Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1974-1980               99

9      Produktion, produktivitet och sysselsättning 1981                                 100

6:1    Hushållssektorns inkomster och utgifter 1979-1981                                102
2    Löneutveckling 1969-1981 samt arbetskraftskostnader för

industriarbetare                                                                                         106

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               184

3       Inkomslöverföringar till hushåll 1977-1981                                             109

4       Hushållens direkta skatter och avgifter 1977-1981                                  111

5       Realinkomstutveckling efter skatt 1978-1981                                         113

6       Konsumentprisindex december 1979-oktober 1980                                115

7       Konsumentprisförändringen 1970-1981 uppdelad på komponenter       116

8       Hushållens konsumlionsutveckling 1968-1980                                        118

7:1    Fasta bruttoinvesteringar 1977-1981 efter kapitaltyp och

näringsgren                                                                                               121

2       Fasta bruttoinvesteringar 1977-1981 inom privat och offentlig sektor   122

3       Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1977-1981   124

4       Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1979-1981                                 125

5       Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1971-1981     127

6       Statliga investeringar 1978-1981                                                              130

7       Kommunala investeringar 1979-1981                                                      131

8       Planerade och faktiska förändringar i kommunernas och landstingskommunernas totala investeringar 1973-1981   132

9       Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1977-1981          133

8:1    Driftsöverskott i tillverkningsindustrin exkl. varv 1976-1981                 138

2       Produktpriser och rörtiga produktionskostnader i tillverknings­industrin exkl. varv 1977-1981                141

3       Lönekostnader och produktivitet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1981        144

4       Priser på olika insatsprodukler 1977-1981                                              145

5       Sammanvägda priser på insatsprodukter för tillverkningsindu­strin exkl. varv 1977-1981         146

9:1    Statens inkomster och utgifter 1979-1981                                               149

2       Industripoliliska åtgärder 1976-1981                                                      152

3       Kommunernas inkomster och utgifter 1979-1981                                   153

4       Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1979-1981                 155

5       Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1979-1981         157

6       Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1979-1981           158

7       Finanspolitiska effekter 1975-1981                                                        161

8       Finanspolitiska effekter 1979-1981                                                        161

10:1    Penningmängden 1978-1980                                                                    175

2       Bankernas inlåning sektorvis 1979-1980                                                 175

3       Bankernas likvida tillgångar 1978-1980                                                   176

4       Kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1979 och 1980               177

5       Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1979-1980  178

6       Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1978-1980                         178

7       Kommunernas finansiella sparande 1979-1980                                       179

8       Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1979-1980                  179

9       Företagens upplåning på kreditmarknaden 1979-1980                            179

 

Bilaga I.I    Preliminärnationalbudget                                                                  185

Diagramförteckning

1:1    Bruttonationalprodukten 1972-1980                                                         7

2      Induslriproduktionsindex 1971-1980                                                         7

3      Kapacitetsutnyttjande och brist på yrkesarbetare i verkstads­industrin exkl. varv enl. konjunkturbarometern 1968-1980       8

4      Sparkvoten 1970-1981                                                                               9

5    Bruttoreallöner och justerad produktivitet 1970-1980                              18
2:1    Industriproduktionens utveckling i de större OECD-länderna

1975-1980                                                                                                 27

3:1    Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av

bearbetade varor till OECD-länderna 1970-1981                                      54

2       Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1974-1981            61

3       Importpris- och volymutvecklingen 1975-1980, totalt och för vissa varugrupper   64

5:1    Arbetskraft och sysselsättning 1974-1980                                                93

2       Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1974-1980              94

3       Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvar­stående lediga platser 1974-1980             97

6:1    Sparkvoten 1970-1981                                                                             105

2    Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter

1970-1981                                                                                                119

7:1    Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på

näringsgrenar 1972-1981                                                                          123

2    Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher
1974-1981                                                                                                128

3       Totala industrins lagervolymförändring 1968-1981                                 134
8:1    Bruttomarginaler i tillverkningsindustrin enligt företagsstalisli­
ken och nationalräkenskaperna 1970-1979                                                       137

2       Driftsöverskottets och kapitalförslitningens andelar av föräd­lingsvärdet i tillverkningsindustrin, exkl. varv 1970—1981       139

3       Rörliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl.

varv 1971-1981                                                                                       143

10:1    Sveriges bytesbalans oeh valutaflöde 1974-1980                                    163

2       Valutaflöde 1978-1980                                                                            165

3       Diskontot för Sverige och OECD 1976-1980                                         165

4       Real likviditet 1967-1980                                                                        167

5       Affärsbankernas likviditetskvoter 1976-1980                                        168

6       Bankernas uteslående krediter till andra ändamål än bostads­byggande 1976-1980  170

7       Statens budgetunderskott 1976-1980                                                     171

Norstedts Tryckeri, Stocltholm 1981

 

 

 

Bilaga 2.1

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

 

 

 

Prop. 1980/81:100

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1981/82

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna en beräkning av statens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetproposi­tionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statens inkoms­ter för budgetåret 1981/82. Beräkningarna har gjorts för varje inkomsttitel var för sig. 1 anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1980/81. Underlag för beräkningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatter­na har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatisiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats.

Underlaget till RRVs laxeringsstatistiska undersökning kommer från de lokala skaltemyndigheterna. Till följd av förlängningen av taxeringsperio­den till den 1 november fr. o. m. 1979 har emellertid lokal skattemyndighet hittills inte kunnat leverera underlag i tillräcklig omfattning till RRVs inkomstberäkning. 1 här presenterade beräkningar ingår därför endasi resullal baserade på RRVs undersökning för inkomståret 1978. Inleveran­serna av underiag har dock gått betydligt bättre under hösten 1980 jämfört med 1979. RRV räknar därmed alt inför den reviderade inkomstberäkning­en våren 1981 kunna göra bearbetningar av materialet för inkomståret 1979 så atl vissa nu avlämnade beräkningsresultat skall kunna utvärderas.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Därefter redovisas de förutsättningar och antaganden beträffande skat­teunderlagets framlida utveckling som ligger till grund för beräkningarna. I det sammanhanget redovisas resultatet från RRVs aktiebolagsenkät.

1 den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika in­komsttitlarna. Inkomsterna på totalbudgeten budgetåren 1975/76—1979/80 framgår av bilaga A. 1 bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1980/81 resp. 1981/82. För all underlätta jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presenteras i bilaga D beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1981 och 1982 samt juli-dec 1980.

Den av RRV utgivna Inkomslliggaren för budgetåret 1980/81 kan använ­das som komplement lill RRVs inkomstberäkning. Inkomslliggaren inne­håller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslut i della ärende har faltals av generaldirektören Berggren i närvaro I    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 2.1

 

Prop. 1980/81:100                                                                          2

av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektö­rerna Jansson, Karlson, Rahmn och Svahlstedt, förste revisorn Stenberg samt avdelningsdirektören Dalmo, föredragande.

Slockholm den 15 december 1980

G. Rune Berggren Stig Dalmo

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                        3

Innehåll

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1981/82                       1

Innehållsförteckning                                                                        3

t. Sammanfattning                                                                        7

Förutsättningar                                                                        7

De beräknade inkomsterna budgetåren 1980/81 och 1981/82               8

Alternativ beräkning för budgetåren 1980/81 och 1981/82                  11

II.   Allmänna förutsättningar                                                          14

Statsbudgetens utfall budgetåren 1975/76- 1979/80                          14

Taxeringsåren 1974-1979                                                             15

RRVs laxeringsstatistiska undersökningar

avseende inkomståren 1978 och 1979                                            19

Antaganden för fysiska personers inkomster

åren 1979-1982                                                                          19

Antaganden för aktiebolagens inkomster

verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981                                           22

III.   Beräkning av de olika inkomsttitlarna                                     26

1000    Skatter                                                                          26

1100   Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse                               26

1111    Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse                                32

1121    Juridiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse                               49

1131    Ofördelbara skatter på inkomst, realisa­
tionsvinst och rörelse                                        51

1141  Kupongskatt                                                    51

1142               Utskiftningsskatl och ersättningsskatt                  52

1143               Bevillningsskatt                                               52

1144               Lotterivinstskatt                                               53

1200   Lagstadgade socialavgifter                                                  54

1211    Folkpensionsavgift                                          57

1221    Sjukförsäkringsavgift, netto                               58

1231    Barnomsorgsavgift                                           62

1241    Vuxenulbildningsavgift                                     62

1251    Övriga socialavgifter, netto                                63
1261    Bidrag till förvaltningskostnader för

arbetsskadeförsäkringen                                    68

 

Prop. 1980/81:100

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till
arbetarskyddsstyrelsens och yrkes­
inspektionens verksamhet                                  68

1300

1400

 

Skatt

pa egendom

69

1311

Skogsvårdsavgifter

69

1321

Fysiska personers förmögenhetsskatt

70

1322

Juridiska personers förmögenhetsskatt

71

1331

Arvsskatt

71

1332

Gåvoskatt

72

1341

Stämpelskatt

72

Skatt

på varor och tjänster

73

1411

Mervärdeskatt

74

1421

Bensinskatt

77

1422

Särskilda varuskatter

78

1423

Försäljningsskatt på motorfordon

80

1424

Tobaksskatt

81

1425

Skall på spritdrycker

82

1426

Skatt på vin

83

1427

Skatt på malt- och läskedrycker

84

1428

Energiskatt

85

1429

Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

87

1431

Särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter

88

1441

AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade

 

 

överskott

89

1442

Systembolaget ABs inlevererade överskott

89

1451

Reseskati

89

1452

Skatt på annonser och reklam

90

1453

Tolalisatormedel

'      91

1454

Skatt på spel

91

1461

Fordonsskatt

92

1462

Kilometerskatt

93

1471

Tullmedel

94

1481

Övriga skatter på varor och tjänster

97

2000    Inkomster av statens verksamhet                                         98

2100   Rörelseöverskott                                                              98

2111                Postverkets inlevererade överskott                       98

2112                Televerkels inlevererade överskott                       101

2113                Statens järnvägars inlevererade överskott             104

2114                Luftfartsverkets inlevererade överskott                 106

2115                Förenade fabriksverkens inlevererade

överskott                                                        109

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                                5

2116    Statens valtenfallsverks inlevererade

överskoll                                                                            111

2117    Domänverkets inlevererade överskott                              116

2121                Statens vägverks inlevererade överskott                           118

2122      Sjöfartsverkets inlevererade överskoll                              118

2123      Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning   118

2131    Riksbankens inlevererade överskott                                 119

2141    Myntverkets inlevererade överskott                                119

2151                Tipsmedel                                                                         119

2152      Lotterimedel                                                                      120

2200   Överskott av statens fastighetsförvaltning                                     121

2221    Överskoll av förrådsanläggningar för ekono­
miskt försvar                                                                     121

2300   Ränteinkomster                                                                              122

2311    Räntor på lokaliseringslån                                                 122
2332    Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande                    123
2361    Ränteinkomster på medel avsalta till folk­
pensionering                                                                                  123
2384   Ränteinkomster på lån för kommunala mark­
förvärv                                                                                           123

2400    Aktieutdelning                                                                              124

2411    Inkomster av statens aklier                                               124

2500   OffenUigrättsliga avgifter                                                              125

2511    Expeditionsavgifter                                                           125

2516      Körkortsavgifter                                                               125

2517      Avgifter vid registrering av motorfordon                          126

2518      Fyravgifter, fariedsvaruavgifter 126 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendel 126 2532    Exekulionsavgifler 127

2600    Försäljningsinkomster                                                                   127

2612    Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium                                                                      127

2613    Inkomster vid karolinska sjukhuset                                  128
2618   Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut                                                         128

2700   Böter m.m.                                                                                     129

2711                Restavgifler                                                                       129

2712      Bötesmedel                                                                       129

2800   Övriga inkomster av statens verksamhet                                 130

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                   6

3000    Inkomster av försåld egendom                                                                  131

3100   Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.                   131

3131    Försvarels myndigheters inkomster av försålda

byggnader och maskiner                                                    132

3200   Övriga inkomster av markförsäljning                                             132

3211    Övriga inkomster av markförsäljning                                133

3300   Övriga inkomster av försåld egendom                                            133

3311    Inkomster av slalens gruvegendom                                   133

4000    Återbetalning av lån                                                                                  133

4111    Återbetalning av lokaliseringslån                                      135

4212   Återbetalning av lån för bostadsbyggande                         135

4313    Återbetalning av studiemedel                                            135

5000    Kalkylmässiga inkomster                                                                          136

5100    Avskrivningar                                                                                136

5121    Avskrivningar på civila fastigheter                                   136
5131    Uppdragsmyndighetersm.fi. komplemenlkost-

nader                                                                                 137

5141                Statens vägverks avskrivningar                                         138

5142      Sjöfartsverkels avskrivningar                                            138

5143      Avskrivningar på ADB-utrustning                                   138

5144      Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar           139

5200    Statliga pensionsavgifter, netto                                                     139

5211    Statliga pensionsavgifter, netto                                         139

Tabellförtéckning                                                                                                  144

Bilaga A.   Inkomster på tolalbudgelen budgetåren 1975/76-1979/80                  148

Bilaga B.   Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida                  152

för budgetåret 1980/81
Bilaga C.   Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för bud­
getåret 1981/82                                                                                                     164
Bilaga D.   Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1981 och 1982

samt juli-dec 1980                                                                             175

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1.    Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster under budget­året 1981/82 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1980/81 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 1 december 1980. Rege­ringen har under hösten 1980 bl. a. höjt mervärdeskatten, energiskatten, bensinskatten samt tobaks- och spritskatterna. Ändringar i inkomstbe­skattningen har föreslagits i prop. 1980/81; 50. Vidare har förslag till ändrad villabeskattning till följd av fastighetstaxeringen föreslagits i prop. 1980/ 81:42. Regeringen har också lagt fram ett förslag till besparingar o. d. inom statlig och statsunderstödd verksamhet (prop. 1980/81:20). RRV har beak­tat nämnda förslag i beräkningarna och därvid förutsatt att riksdagen fattar beslut i enlighet med förslagen. Eventuella förändringar vid riksdagsbe­handlingen har RRV av beräkningsmässiga och tryckeritekniska skäl inte kunnat ta hänsyn till.

Förutom dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av kon­junkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens in­komster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i konjunkturinstitutets höstrapport 1980 har utgjort det huvudsakliga under­laget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft kontakter med konjunkturinstitutet och ekonomidepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten. Därigenom har RRV kunnat stämma av en del antaganden med de bedöm­ningar som kommer att redovisas i den preliminära nationalbudgeten.

Antagandena om löneutvecklingen har stor betydelse för RRVs beräk­ningar. Dessa antaganden är osäkra beroende på att några centrala löneav­tal för inkomståret 1981 inte har slutits. RRVs beräkningar grundas på antagandet att totala lönesumman ökade med 9,3% mellan åren 1978 och 1979. Mellan 1979 och 1980 antas den öka med 12,0% och med 7,8% mellan åren 1980 och 1981. För första halvåret 1982 har ökningen scha­blonmässigt satts till 8%.

Enligt vad RRV under hand erfarit från det pågående nationalbudgetar-betet har det bedömts vara av värde att få ett antagande om lägre löneök­ning för 1980-1981 belyst. RRV härför vissa titlar som är direkt beroende av inkomstutvecklingen genomfört en alternativ beräkning som redovisas avslutningsvis i denna sammanfattning.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                  8

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förutses minska med 13% från år 1979 till 1980. Underlaget för denna prognos har hämtats från enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag som RRV genomfört under hösten 1980. Mellan åren 1980 och 1981 antas inkomsterna vara oförändrade.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1980/81 och 1981/82 framgår av bilaga B resp. bilaga C. En översiktlig sammanställning av beräkningsresultaten redovisas i labell

Tabell 1. Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1980/81 och 1981/82, milj. kr.

 

 

 

Statsbudget 1980/81

RRV-beräk

ning

 

 

 

1980/81

1981/82

Förändring

 

 

 

 

 

Belopp

%

1000 Skatter

137026

139901

142995

3094

2,2

därav   1100 Skatt på inkomst.

 

 

 

 

 

realisationsvinst

 

 

 

 

 

och rörelse

37 427

35417

33483

-1 934

-  5,5

1200 Lagstadgade

 

 

 

 

 

socialavgifter'

32093

32 517

31 174

-1 343

■ - 4.1

1300 Skall på egendom

2 778

'    2 367

2659

292

12.3

1400 Skatt på varor

 

 

 

 

 

och tjänster

64 729

69600

75 679

6079

8.7

1411 Mervärdeskatt

37 800

41700

46 300

4 600

11,0

1421 Bensinskatt

4650

4 845

5 253

408

.8,4

1424 Tobaksskatt

2970

3 170

3 250

80

2.5

1425 Skatt pä spritdrycker

5000

4 625

4810

185

40

1426 Skatt på vin

950

1020

1 100

80

7.8

1428 Energiskatt

5 599

6 127

6 399

272

4.4

1461 Fordonsskatt

2 287

2 320

2 360

40

1.7

1462 Kilometerskatt

1353

1490

1640

150

10.1

1471 Tullmedel

1 150

1230

1300

70

5.7

2000 Inkomster av statens

verksamhet

därav   2110 Affärsverkens in­levererade överskott 2300 Ränteinkomster 2500 o 2600 OffenUig­rättsliga avgifter och försäljningsinkomster Övrigt under 2000

3000 Inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av län

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

12687

14.502

10.8

1416

13 086

 

1793

1871

1918

47

2.5

5 838

5919

7 849

1930

32,6

1563

1750

1838

88

5.0

3493

3 546

2896

-   650

-18.3

64

65

71

6

9.2

2055

2171

2 324

153

7.0

3 628

2967

5 783

2816

94.9

155459

158190

165675

7485

4,7

 

.avsättningar till sjukförsäkringsfonden.

500

De beräknade inkomsterna budgetåren 1980/81 och 1981/82

Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1980/81 lill 158 190 milj. kr. Det är 2731 milj. kr. eller 1.8% mer än som beräknades i statsbudgeten våren 1980.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                            9

Av den totala ökningen på 2731 milj. kr. mellan beräkningen till stats­budgeten för 1980/81 och denna beräkning svarar inkomsterna under 1400 Skatt på varor och tjänster för 4871 milj. kr. Detta orsakas av de lidigare nämnda skattehöjningarna under hösten 1980. Inkomstskatterna har där­emot minskat med 2010 milj. kr. vilket främst förklaras av antaganden om en lägre lönesummeutveckling än vid beräkningarna till statsbudgeten.

RRV gör denna beräkning på de titlar som framgår av statsbudgeten 1980/81. En redovisning för budgetåret 1979/80 enligt den tidigare uppställ­ningen av statsbudgetens inkomster framgår av bilaga A.

En jämförelse av statens inkomster mellan budgetåren 1979/80 och 1980/81 görs inte bl. a. mot bakgrund av att vissa inkomster fr. o. m. 1980/ 81 tillkommit på statsbudgeten.

För budgetåret 1981/82 beräknas inkomsterna på statsbudgeten uppgå till 165675 milj. kr. Det är 7485 milj. kr. eller 4,7% mer än som beräknas för innevarande budgetår. Del är en betydligt lägre ökningstakt än vad som antagits t. ex. för lönernas ökning.

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse visar negativ utveckling mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82. Minskningen uppgår till närmare 2000 milj. kr. Av tabell 2 framgår att minskningen uteslutande kan hänfö­ras till inkomstlitelgrupp 1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisa­tionsvinst och rörelse. Orsakerna lill den negaliva utvecklingen är flera, men det är framför allt två faktorer som kan framhållas:

-     Det prisindex som reglerar inkomstskatleskalorna åren 1981 och 1982 antas öka mer än lönesummans tillväxt resp. år.

-     Utbetalningar till kommuner år 1982 ökar som etl resultat av den förenk­lade kommunalskatteunderiagsberäkningen.

Tabell 2. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

 

 

1980/81

1981/82

Förändring

1110 Fysiska personers skatt

 

 

 

pä inkomst, realisationsvinst

 

 

 

och rörelse

33 086

30 743

-2 343

1120 Juridiska personers skatt

 

 

 

på inkomst, realisationsvinst

 

 

 

och rörelse

1 1.50

1404

-1-   254

1150 Ofördelbara skatter pä in-

 

 

 

komst, realisationsvinst

 

 

 

och rörelse

500

500

±      0

1140 Övriga inkomstskatter

681

836

+   155

1100 Summa

35417

33483

-1934

Den basenhet som styr skatteskalorna och den statliga skaltereduk­tionen har för år 1981 föreslagits till 6400 kr, i prop. 1980/81:50. Det innebär att hushållen för år 1981 erlägger ca 6800 milj. kr. mindre i skatt än vad som blivit fallet om skatteskalorna inte hade varit indexreglerade. RRV har för år 1982 kalkylerat med en prisutveckling som innebär att

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 10

basenheten beräknas bli 7000 kr. Skatteeffekten blir då för år 1982 på motsvarande sätt ca 5 500 milj. kr. Eftersom det är den statliga skatten (inkl. den slalliga skattereduktionen) som indexregleras innebär den beräk­nade prisutvecklingen all tillväxten på dessa poster inle ökar i samma takt som lönesumman.

Inkomståret 1982 börjar den kassamässiga effekten av den förenklade skatleunderlagsberäkningen till kommunerna att göra sig gällande. För statens inkomster innebär denna förenkling ett inkomstbortfall i storleks­ordningen 1500 milj. kr. budgetåret 1981/82. Utbetalningarna av förskott lill kommunerna år 1982 är höga även av andra skäl. Förskotten år 1982 baseras på 1980 års kommunalt beskattningsbara inkomst, vilket detta år uppvisar en gynnsam utveckling.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 33% mellan 1979/80 och 1980/81. Av ökningen på 8068 milj. kr. svarar inkomsterna på titeln vuxenulbildningsavgift för 670 milj. kr. Vuxenutbildningsavgiften redovi­sas brutto över statsbudgeten fr.o.m. 1980/81. Tidigare avräknades vissa kostnader för vuxenutbildningen från inkomsttiteln. För budgetåret 1980/81 ökar avgifterna från statliga myndigheter kraftigt till följd av om­läggningen av uppbördsförfarandet. Under 1980/81 debileras nämligen av­gifter för tre kalenderhalvår p.g.a. omläggningen till löpande redovisning av de slalliga myndigheternas socialavgifter. Omläggningen innebär alt inkomsterna under lagstadgade socialavgifter ökar med ca 2 200 milj. kr. Under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, nello, frånräknas de statliga myndigheternas socialavgifter. Den sammanräknade effekten på statsbud­geten av omläggningen blir att inkomsterna minskar med ca 100 milj. kr., eftersom vissa socialavgifter som staten betalar fonderas utanför statsbud­geten.

För 1980/81 och 1981/82 har besparingarna med utgångspunkt i bespa­ringspropositionen inom sjukförsäkringsområdel beräknats till 226 milj. kr. resp. 446 milj. kr.

Mellan 1980/81 och 1981/82 sjunker inkomster från lagstadgade socialav­gifter med 1 343 milj. kr. En stor del av denna sänkning beror på att inkomsterna 1980/81 beräknas bli så höga p.g.a. uppbördsomläggningen av statliga myndigheters socialavgifter. Under 1981/82 beräknas alt 500 milj. kr. kan avräknas gentemot den allmänna sjukförsäkringsfonden. RRV har vid avräkningen gentemot fonden dragit från de kostnadsräntor som fonden skäligen borde betala till staten p.g.a, den allmänna sjukförsäk­ringsfondens lidigare skuld lill statsverket.

Utvecklingen av de enskilda inkomsttitlarna under 1200 Lagstadgade socialavgifter framgår av tabell 3.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                             11

Tabell 3. Lagstadgade socialavgifter 1980/81 och 1981/82 (milj. kr.)

1980/81            1981/82     Förändring

32517

31 174

-1343

23 102

23 350

+ 248

3 430

1294

-2 136

5 371

6094

+ 723

670

673

-1-  3

- 172

- 357

- 185

1200 Lagstadgade socialavgifter

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen                      48                   51

1271 Inkomster av arbetsgivarav­
gifter till arbetarskydds­
styrelsens och yrkesinspek­
tionens verksamhet                                   68                   69

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen skall på varor och tjänster m. m. förutses öka med drygt 6000 milj, kr, eller 8,7% mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82 (se tabell 1). Mervärdeskatten svarar för 4600 milj. kr. av ökningen. Höjningen av mervärdeskatten från 17.1%' till 19,0% av beskattningsvärdet får full effekt under budgetåret 1981/82. De i föregåen­de avsnitt nämnda skaltehöjningarna på andra varor och tjänster får också full effekt först budgetåret 1981/82. Skatteunderlagen för dessa varor oeh tjänster antas i flera fall vara oförändrade eller minska mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82.

Affärsverkens sammanlagda inlevererade överskott beräknas öka svagt mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82. Bilden är något splittrad med förhållandevis slora minskningar för förenade fabriksverken och domän­verket samt ökningar för övriga affärsverk, speciellt kraftigt för luftfarts­verket. Ränteinkomsterna beräknas sammanlagt öka påtagligt. Detta gäller speciellt för ränteinkomsterna pä bostadslän. Den i tabell I redovisade starka ökningen av ränteinkomsterna är dock delvis skenbar. Genom viss omläggning av redovisningen för inkomster av statens verksamhet har nämligen ränteinkomster omförts från övrigposten, vilket förklarar minsk­ningen för denna post.

Alternativ beräkning för budgetåren 1980/81 och 1981/82

Enligl vad RRV under hand erfarit från det pågående nalionalbudgetar­belet har det bedömts vara av värde att få även det lägre alternativet för lönesummeulvecklingen år 1981 belyst. Detla alternativ förutsätter en prolongation av 1980 års avtal år 1981 (se vidare sid 20).

Med ett ändrat lönesummeanlagande följer även atl andra antaganden ändras. Som exempel kan nämnas att hushållens disponibla inkomster påverkas både av lönesummeanlagandet och av de direkta skatter som detta ger upphov lill. Därmed uppstår vid alternativ löneutveckling också tänkbara alternativ för den privata konsumtionens utveckling och därmed

 

Prop. 1980/81:100

Tabell 4. Alternativ beräkning av statsbudgetens inkomster (milj. kr.)

 

 

1980/81

1980/81

1981/82

1981/82

 

Huvudalter-

Skillnad mellan

Huvudalter-

Skillnad mellan

 

nativ

lägre alternativ och huvud­alternativ

nativ

lägre alternativ och huvud­alternativ

1000 Skatter

139901

 

142 995

 

varav   1111 Fysiska

 

 

 

 

personers skatt

 

 

 

 

pä inkomst, rea-

 

 

 

 

lisationsvinst

 

 

 

 

och rörelse

33 086

-1426

30743

-4 576

1211 Folkpensions-

 

 

 

 

avgift

23 102

-

23 350

-1015

1221 Sjukförsäk-

 

 

 

 

ringsavgift

3 430

-F    73

1294

-   769

1231 Barnomsorgs-

 

 

 

 

avgift

5 371

-

6094

-   283

1241 Vuxenulbild-

 

 

 

 

ningsavgift

670

-

673

-    38

1251 Övriga social-

 

 

 

 

avgifter

-    172

+      9

-   3.57

-     90

1261 Bidrag till

 

 

 

 

förvaltningskost-

 

 

 

 

nader för arbets-

 

 

 

 

skadeförsäkringen

48

-

51

-

1271 Inkomster av

 

 

 

 

arbetsgivaravgif-

 

 

 

 

ter till arbetar-

 

 

 

 

skyddsstyrelsens och

 

 

 

 

yrkesinspektionens

 

 

 

 

verksamhet

68

-

69

-

1411 Mervärdeskatt

41700

-   300

46 300

-1 400

2000 Inkomster av statens

 

 

 

 

verksamhet

13 086

 

14.502

 

3000 Inkomster av försåld

 

 

 

 

egendom

65

 

71

 

4000 Återbetalning av lån

2171

 

2 324

 

5000 Kalkylmässiga in-

 

 

 

 

komster

2 967

 

5 783

 

Summa

158 190

-1644

165675

-8171

konsumentprisutvecklingen. Detta leder till atl förutsättningarna för de olika konsumlionsskatlerna ändras. Med en lägre konsumtion följer, om inga ålgärder vidtas, att produktionen och sysselsättningen sjunker, even­tuellt ökar lagren. Vidare påverkas importens storlek och inriktning. Ge­nom att lönekostnadernas utveckling varierar blir konsekvenserna på ex­portpriserna olika. Det kan i sin tur påverka möjligheterna att få avsättning för svenska produkter utomlands och möjligheterna att hävda de svenska marknadsandelarna. Utvecklingen av importen och exporten återverkar bl. a. på inbetalningarna av mervärdeskatt.

RRV har emellertid inle underlag för att göra bedömningar av samhälls­ekonomisk karaktär för att fullständigt kunna belysa både de direkta och indirekta effekterna av alternativa lönesummeantaganden. RRV har därför valt atl räkna endasi på de direkta effekterna. I detta sammanhang har

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           13

konjunkturinstitutets antaganden för strategiska variabler i det lägre alter­nativet varit utgångspunkten. Alternativa beräkningar av överslagsmässig karaktär har utförts endasi för följande inkomsllillar; Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, de olika titlarna under 1200 Lagstadgade socialavgifter samt mervärdeskatt. Det är sannolikt att även andra inkomsllillar, särskilt konsumlionsskatlerna och affärsverkens över­skott, kan vara relativt inkomstkänsliga. Det har emellertid inte varit möjligt all kartlägga de eventuella samband som finns mellan utvecklingen avseende dessa titlar och inkomslutvecklingen. RRV har därför tvingats utelämna förändringstal för dessa i den alternalivkalkyl som presenteras i tabell 4.

Av tabell 4 framgår att det är främst inkomstskatterna som påverkas under budgetåret 1980/81. Det är uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsmånaderna mars och maj 1981 som berörs. Minskningen beräk­nas till drygt 1 400 milj. kr. Vidare framgår att inkomsterna från sjukförsäk­ringen, netto ökar. Delta beror på all såväl de preliminära avgifterna som regleringsavgiflerna som betalas in under 1980/81 är lika mellan alternati­ven. För sjukförsäkringen minskar däremot utbetalningen av sjukpenning och föräldraförsäkring p.g.a. lägre lönesummeökning 1981 och 1982.

Effekten av sänkt konsumtion första halvåret 1981 beräknas minska uppbörden av mervärdeskatt med 300 milj. kr.

Under budgetåret 1981/82 beräknas effekterna bli betydligt större. Net­tot av de fysiska personernas inkomstskatter beräknas minska med drygt 4500 milj. kr. 1 denna kalkyl har RRV utgått från en basenhet på 6800 kr.

Den lägre lönesummeutvecklingen innebär att inkomsterna av de lag­stadgade socialavgifterna minskar kraftigt under 1981/82. Effekten blir särskilt markant p.g.a. att den lägre lönesummeutvecklingen under år 1981 förutsätts i detta alternativ medföra att fyllnadsbetalningarna 1982 avseende 1981 års inkomster blir myckel små. Merparten av avgifterna inflyter istället i form av preliminärdebiterade avgifter under år 1981.

Under budgetåret 1981/82 beräknas inkomsterna av mervärdeskatt bli 1400 milj. kr. lägre än i huvudalternativet.

 

Prop. 1980/81:100

14

II. Allmänna förutsättningar

Statsbudgetens utfall budgetåren 1975/76-1979/80

1 tabell 5 presenteras inkomster och utgifter på statsbudgeten de senaste fem budgetåren. Budgetåret 1975/76 uppgick underskottet till 3 724 milj. kr. Därefter har det ökal kraftigt.

För budgetåret 1979/80 steg statsbudgetens inkomster med 12827 milj. kr. eller 10,7% jämfört med närmast föregående budgetår. Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1979/80 blev 132491 milj. kr. Statsbudgetens utgifter ökade med 24 134 milj. kr. och uppgick till 182475 milj. kr. budget­året 1979/80. Totalbudgelens underskott blev följaktligen 49984 milj. kr.

I den realekonomiska grupperingen av statsinkomsterna som framgår av labell 6 uppdelas skatterna i direkta och indirekta skatter. Övriga inkoms­ter fördelas efter inkomst av kapital och rörelse, avgifter och bidrag samt övriga inkomster. De indirekta skatterna svarade för knappt 60% av totala inkomsterna 1979/80.

Tabell 5 Statsbudgetens utfall budgetåren 1975/76-1979/80, Milj. kr.

 

 

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Inkomster

 

 

 

 

 

Driftbudgeten:

 

 

 

 

 

Skatt på inkomst och för-

 

 

 

 

 

mögenhet samt social-

 

 

 

 

 

försäkringsavgifter

 

 

 

 

 

m. m.

40631

45 020

46146

51757

57 623

Övrig skatt på inkomst.

 

 

 

 

 

förmögenhet och rörelse

1 185

1316

1.354

1586

2 199

Automobilskattemedel

3 891

4 569

4889

6445

7029

Allmän arbetsgivaravgift

6647

6997

5 949

609

67

Mervärdeskatt

18 200

212.59

26584

29036

31703

Tullar och acciser i övrigt

12 626

13 882

13 893

14810

16331

Uppbörd i statens verk-

 

 

 

 

 

samhet och diverse in-

 

 

 

 

 

komster

3091

3 218

3 893

4 756

5 536

Statens affärsverksfonder

1099

1 103

1394

1428

1503

Övriga kapitalfonder

3997

4612

5 185

5 838

6602

Summa driftbudgeten

91368

101975

109286

116264

128593

Övrig finansiering

2566

2 386

2 827

3400

3 898

Summa inkomster

93934

104360

112113

119664

132491

Utgifter

 

 

 

 

 

Driftbudgeten (exkl. av-

 

 

 

 

 

skrivningsanslag)

87521

103 644

123 405

144 5.59

163 734

Investeringsanslag

9710

11 095

12926

14046

17683

Ökning av rörliga krediter

426

106

961

-264

-hl 058

Summa utgifter

97 658

114845

137 292

158341

182475

Totalbudgetsaldo

-3724

-10484

-25 179

-38678

-49984

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           1:

Tabell 6 Utfallet av statens totala inkomster budgetåren 1975/76-1979/80. Milj. kr.

 

 

1975/76

%

1976/77

%

1977/78

%

1978/79

%

1979/80

%

Direkta skatter

34 170

36.4

33 324

31,9

29418

26,2

32675

27,3

36943

27,9

Indirekta skatter

49713

52.9

60476

58,0

70225

62,6

72 362

60,5

78958

59,6

Inkomst av kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och rörelse

5096

5,4

5714

5,5

6 578

5.9

7 266

6,1

8 104

6.1

Avgifter och bidrag

2 270

2,4

2286

2 2

2 764

2,5

3 651

3,1

3478

2.6

Övriga inkomster

2 684

2,9

2560

2,5

3 128

2,8

3710

3,1

5 007

3,8

Summa

93934

100,0

104360

100,0

112113

100,0

119664

100,0

132 491

100,0

En närmare redogörelse för utvecklingen av statens inkomster och ut­gifter lämnas i RRVs publikation "Statens finanser 1980", En detaljerad redovisning av budgetulfallet framgår av RRVs "Budgelredovisning för budgetåret 1979/80",

Taxeringsåren 1974-1979

För alt kunna bedöma utvecklingen av statens inkomster är det av stor betydelse att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Här görs därför först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i laxeringsstatistiken. Utveck­lingen av inkomster och avdrag från olika förvärvskällor vid taxeringen till statlig inkomstskatt redovisas i tabell 7. Av tabellen framgår utfallet vid de senaste sex taxeringarna.

Tabell 7 visar att den sammanräknade inkomsten för fysiska personer m.fl. till största delen, 92%, består av inkomst av tjänst. Därnäst i betydel­se kommer inkomst av rörelse med 3% och inkomst av kapital med 2%.

Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyft i kombination med lö­neglidning har medfört en kraftig stegring av lönesumman under perioden. Framför allt gäller detta åren 1974—1976. För inkomst av tjänst redovisas för dessa tre år en genomsnittlig årlig inkomstökning på 17,8%. Mellan åren 1976 och 1977 ökade inkomst av tjänst med 12,8%. Den kraftiga ökningen av inkomst av tjänst mellan åren 1973 och 1974 beror till stor del på att vissa ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet blev skattepliktiga fr. o. m. år 1974. Av ökningen på 20% mellan dessa år skulle ca 6% bero på de skattepliktiga ersättningarna. Ersättningarna redovisas som inkomster under resp. förvärvskälla.

Inkomst av annan fastighet ökade med knappt 53% mellan åren 1977 och 1978. Slörre delen av inkomsterna härrör från schablontaxerade fastighe­ter. Den stora ökningen mellan åren kan till största delen förklaras av att schablonintäkten 1978 höjdes från 2% till 3% i intervallet upp lill 200000 kr. i taxeringsvärde. Som mest ökade således schablonintäkten med 2000 kr. per fastighet.

 

Prop. 1980/81:100

16

 

—          m

r*, r* ri fi

c» r- r-;

r-l Tj-

00

— —

"/"i r-l 0\

 

—' rj'

o"

 —'

yr, - r-j

+  + +

+   1

+

+ T

-1-+ +

\o r*-i oc Tt r--' oo'

00  ON

 

ffri' m —

  r o'r4p~'

I -I-

+ + -I-

 

\0 *y-t r.

l/"!

ri

r*

r*-i O

rsj ONo

"1

r-'l o r

u-i'

oC

•*'

(1   Tf

r-l —

r-J li oo'

r

1 + 1

4-

+

+

+ +

1   + +

+

r.. \£> r.

00

_

rn

, o

vtm

vq

rn r-' '

r-'

r*

t

*r-' r-'

n —

r-\ t 0\ — r-4

ir;

+   +   +

-1-

-1-

+

+ +

•f + +

+

o\ --t rl

o

r

"1

r>i O

Tf   f*  00

00

rs[ >X r, ro       r-l

ö

rl

o'

r r

iS"'

S

+ 4- -l-

+

+

-(-

+ +

-H- +

-t-

 

r*-!

O OO

oo

■

—

yr-,

O

 

 

 

 

 

 

 

 

r*-j

m'

r~-

 

r

yr.

r-

 

 

ri

 

rsi

 

 

 

 

1

+

+

1

+

+

+

+

OO o\

r.

-•t

Os

■

„

00

 

 

 

 

 

 

 

 

>/~i

r-

*r'>

oo'

f*'i

ON

yr,

Tt

r*-i

(1

 

yn

 

■

 

 

1

+

\

+

1

+

1

+

r

r-

00

r--

r

ri

ri

Tt

Tt

 

—'

d

r-J

Ol

r\

o-'

1

+

1

+

1

1

1

+

 

r Tt sC r- Tt w", r-l

 

oc r.

+ + +   1

+

+ +

ON   —     —

r-

\C yr,

\0 v w"i  ON              r-l

—"

d r-i

-I- 4-   1   +     I

 

E o j,

E .H E

1   M   >

E o

iS     ,2f u

3    ffi TO    i_    Lw

.   >   -   =   nu    "   "

*'5 3 c £    ia g

V5 ■

OJ

ca o M

*-        t/]    ,/,    r-

.:< 5; J ,cn t

«"i 5— "

e|Sh-

c o o t o -1/3 —

o .-a

:      Cl

HO   ffl

 

—

a>

a

 

 

 

K

wo

 

a

 

c:

 

i-

E

a

ej c B

bl

■■c:

JS

c

*u

OJ

c/3

00

«

c

eo

'C

*

(U

>-

X

a

 

 

w

 

> 

 

c

es

 

C:

15

5

> 

 

0 r

 

Tt   «vn

fS

ri

r-.

r-; 00 r.

»r*

—

—

0

—

f*"*

~, """

—

'*.,

—' d ON ri

ON

— d

m Tt

-4

00 oc

 

r-

"/i 00 yr-,

nD  0,

rj  r--

 

—   Tt

Tt

06

oT 0

,0 0 r 1 (

Tt

0

3

m —

r~

r-l »r-,

"O

r-4

 

n

oc rJ

w-, 1 Tt ir, r*-i

00

 

 

r-

 

00

t

r-l

ir,

»o 0

r-

ri 00

 

00

rj

IT) r r'-.

(N

r--

nC

0

—

in

-a- ro

—

r)

\£i ri

 

Tf' QC'

no"

s

rl r-i

00    Tt

0  ON

n' c r-' ON - ri

ON      00

ri

Tt

r4

ri

rn

5'

ri

00

i

ri c

r,

 

f*i —

r-

r *r,

r-l

(1

3

ri

(1 r-J

Tt r r-,

 

 

 

0

 

NO

nC

ri

■

0  D

r

—   Tt

T)

0

ri

r-\ — Tt

1

rn

0

r-l

0

IT)

nO   ON

r*".

\o_

o d d

On "O \C

u-, 0 r

(1 d

r. —

 

m

 

ri f* r 1

— w —

0   1   Tt

d

5

Tt

ON

d

NO

OJ

d

Tt

i

<>i 00

r-'

oc

ON

00

r*-, —

sD

—    Tt

r-l

 

ON

0

in r>i —

(

 

 

r-

 

t

• r--

 

•ri

— yr\

rl

Tf    Tt

«

0 nD

0   NO   TT

ri

00

nD

sD

—

—

0 —

—

cs_

ris

ON   «.

sO ON

O-'

00

On

r-?d m 00

 

1

s

d ON OC

ON   —   ON

r ON  0

00

sO »n On ON »j-i yr-, \C r*-. r-A r 1 yr,

rS

yr, %b

— 0

yr.

ON

rq

r.

nC

Tt r*-i

2

 

r4

00

t   Tt   ON

r rj

z

 

 

r

 

oe

r~~

 

NO

ir, r-

0

On _

r

ON

00

0 00 0

00

m

_

nD

oc

00

r-; —

_

0

s6 '

-   Tt

r4 r

r-

U,  ON

0 MD

 

TI­ON

yr,

öö

fl \o yr.

§

m r4

 

"n

yr.

in

rn ri

—      0

—              n

1/-,

 

r*"i

•

 

3

m

>/~i

r- 00 rsi

VO

 

 

Tt

 

tri

»n,

 

T)

nO '

 

On fl

r-

Tt

r

r*-; GSr.

r

nC »o

_

00

0

00 rJ

00

rr

TT t-~

i

ON

m r-

 

TT

d r-l 00

Tt no" in

0 - r-

m Vt \D

 

g

00

 

rt

■»

d r-'

 

oT

rj

•

r-l

3;

Tt

ON

rsi

\D f* ~-

r* r-l

0

 

 

•n

 

if>

in

'~

f*

 

 

 

 

 

 

 

> u

> 

=0

 

 

E E

3 C/5

._

 

il

     c/3

C   3

 

1>

 

 

 

 

 

O

 

lå

 

 

i

al

 

 

t/5

-O

c   c*

c

å-s

£

 

 

 

 

c

 

nj T3

o

 

 

E

ca

.

u u

> 

 

 

3

Irä

c   >

.2 o

in  

E

c/1

2

C/l

c

:rt

p

'B.

o]

 

£

OO

-a > <

t/5 >

> 

t-

£

« c E E

cn <

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

17

 

+

 

r-; rn OO nO »n oC ri oo'

Tt             -

t-

c» ri

1    1   -1-   1

1

1     1

<~i -*. ° ~

r- »o r- r-l

rT

rir-_ TfrI

1    1    1   -1-

T

1 T

c» oom

 «/-r ri -

»n — fO —

 

os —

r-oC

I + I +   I

— r-i Tt r*"i           

r-l tn rJ             r

I   + + +    +

no ON Tt lo    r

» Tt Tt Tt'        ri

+ +

NO     Tt c-1    n

+ + + +   +

 

o m +

 

 

(N

CT\

r~-_

r-l

r4

ON_

_

ri

(

•»OS

&l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

o VD

 

 

m

o"

o

 

Tt

-rl

r

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+ 4-

4-

+

1

+

+ +

+     +      +

+

On On On

00  Tt

9

in

_

_

■» r-

1—1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

00

m

r4

r-'

 

ri

 

d

-Tr-.'

r

 

 

 

 

m

 

m

 

 

 

 

4-

4-

1

+

+

+

+ +

+ 4- +

+

c» o-

 

m o

m

ONr-4

ON o o

rn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t'

00

m

«o O

r

—>

rn

 

irt 00

no"

 

 

 

 

 

 

r

 

r-J

 

I-H

1

4-

1

+

+

+

+

+

1

+ 4-

4-

o-

1/-I

_

00

in

»fi

00

r-l

r*',

f-H ri

'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rl

o r'.

r- Tt

00

in

00

r*~,

On on

r-

 

m

m

 

 

 

r4

 

 

—< ri

 

4-

4-

+

+

+

+

+

+

4- -1- 4-

+

\o

■

 

00

r-;

t-

*l

fl

o

»/J 00

t-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

oo'

v-i

O

ON

ri

on"

Tt

On

-*'

G'rn

rT

m

 

 

 

m

 

r

 

 

 

rj

4-4-4-      4-4-4-

4-4-      4- -f- 4-    -f

 

"T V-| O ON      

vn Tt ri d           »*r

rg m. m        i

»n   so

Tt o On On      f

oCr-NO d          -»T

r-l Tt 00      ""O

v-5  \o

nO *- —;0O                     N©

r-i Tt v-f »n    t

r, v~)  r-             i/>

 Tt         r

Tt    O

On Tt        r*~i

r m      en

NO      —

o  NO        ON

r r-J        On

 

Tt r-l m

r4 »ni

00

nO rj

On riin

x

O 00 r-l

ON — —

ri"oN'

On rn

»n rsi

0

d »n

2

r-- r in O  Os lA, w r--

i-~

m r ir,

rj nO

«n,

r

o

m r-

— xO

r-~ Ov Ti-

■

a

nOnO 00 inNO ri

ON 00 Tt

00 Tt »n

O 00

—   Tt

00

in

oooo —"tn

Tt   00

oo rr-'

o r r-4 rj On oo

 

r* — f*".

r sO r-l

r4

 

r-i O

r r m

 

On r- in oi Tt m

r-l nO oo oo m m

r-i n' —i

m On r nO

 

nOQO

r-'oo' — r- m rA

200,2 078,6

412,3

VO

r«-, —

*- Tt

O

s

' )E

r-  —

 

r<            -■

 

nd i-; rj Tt        On

t-T sD r-' no' r-

ND  Tt  00  '—  1-N

r-l Tt      00

oo ON       O

 On       \0

 

NO n nd — in Tt o rs| oo

r*-i in r-l nO m r-l

'i-

si'

— U On r-l 00 O

ON

Tt   —   Tt

■ Tt

00

 

ON — On 00 r-l

Vi

 

(N a\_ Tt r-_   f

-' r-' oo' On'   r-' r-- r oo r-l    fs

O — >/ OO        Tf

m' no d Tt           n"

Tt f* r* nO        t~-

 rg         


00 Tt        nO__

»n —        on'

,— —,      rn

NO       —

rn d     r--'

— NO       o

Tt        —■

r- r- o    r-

r- ON — »n i/". in >n On —

>n — in oo

ON O

1

o NO

rj iTi ■0

r-l O O os r w

ON

Os

m        —

r- Tt

G

NO

00 r rsi u ri

i

566,2 911,0

125,8

r*-i OO

nO'  Tt

in, r

Tt   O

i

On M inoo' in n£)

nom

ON On ■' r-l 00 r-

00 r- nO

r-;

m

r      O

r-l

i

Tt »n

r t —

VO

o

 

E o .:,

j irt

c _3

.2 .é

E   P

3

o

■o S

c          c3 -a

BO 5   5   c

2 £; E™

<     en <

-3 C

Js     .S* u

00 E

j ,ca

ca

        V5    c/]

 

SE-oSii-S.

o

1)

•o ca -o c =: -3 :ca c . .

;P

ert :ca

 

ca

ert   00 c'    C   00

åls ■ «g Ii „

E ca  e £ u ca Q

■"13 In .S E > J c —.      ca <     H

Oti

■3

.s.SPE:

■:::      .     - c

trt    r-       5

ca  C   • ca

uz      7 ert

c     irt    .- u =3

t/3  X)

.   Q.

ca

S-2

C :0 ;

 

 

 

C

OC

£

'c

C2

o

:rt

u >

 

-—1 i-"

 

>    (/i

ra

u

J=  o

t/J t! O

X) en

o Jjl

00

o c

u

c

ra

•o

P3

'c

L  cd

 

 

T3   t.

 

ra

>   <1

> 

 

   ><

c

lyj

= ' ca -    i>

H 3  pa

2    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 2.1

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 18

Mellan åren 1973-1975 ökade inkomsterna av jordbruksfastighet i ge­nomsnitt med nästan 23%, Mellan åren 1975 och 1976 sjönk däremot inkomsterna med nästan 3%. Detta hänger till stor del samman med de ändrade avdragsreglerna för egenavgifter till socialförsäkringen som gäller fr, o. m. taxeringen år 1977. Fr. o. m. inkomståret 1976 medges avdrag för egenavgifter i form av schablonprocentsatser i förvärvskällorna inkomst av jordbruksfastighet och rörelse. Effekten av de ändrade avdragsreglerna uppskattas till ca 700 milj. kr. för inkomst av jordbruk för år 1976. Det kan också påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksläs-lighet har minskat. Mellan åren 1977 och 1978 ökade emellertid inkotnst av jordbruksfastighet med knappt 1 %. Rörelseinkomsterna ökade under mot­svarande period med knappt 8%..

Inkomst av kapital visar stora variationer under den redovisade peri­oden. Det är framför allt förändringar av räntenivån som orsakat detta. Med höjningen av räntenivån åren 1973 och 1974 ökade kapitalinkoms­terna. Ökningen åren 1973-1974 uppgick till 32,7%. Mellan åren 1974 och 1975 stannade ökningen vid 3,1 %. Det var en följd bl. a. av höjningen av extra avdraget för inkomster av kapital från 400 kr. lill 800 kr. för ensam­stående och från 800 kr. till 1600 kr. för samtaxerade. Mellan åren 1975 och 1976 steg inkomsterna med 9,2%. Den genomsnittliga räntenivån steg med 1,7 procentenheter under år 1977 jämfört med är 1976. Ränteföränd­ringen förklarar därför till slor del den höga ökningen på nästan 40% av inkomst av kapital mellan åren 1976 och 1977. Mellan åren 1977 och 1978 minskade inkomst av kapital med 2,4%. Den genomsnittliga räntenivån minskade mellan åren med 1,08 procentenheter.

Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Ökningen uppgår till i genomsnitt drygt 24% per år. Den största posten bland dessa är underskott av annan fastighet, dvs. de underskott som uppkommer för bl. a. villor och fritidshus på grund av ränteavdragen. Avdragen för underskott i förvärvs­källa beror således lill stor del på räntenivåns utveckling saml reglerna för beskattning av fastigheter.

Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet uppgick för år 1978 till 1600 milj. kr., vilkel är en ökning med drygt 30% jämfört med år 1977, Under sexårsperioden redovisas en årlig inkomstökning med drygt 25%, Dessa inkomster redovisas i taxeringsstatistiken och ingår i underlaget för beräk­ning av statlig och kommunal inkomstskatt. För den delen av inkomsterna som häiTör från försäljning av fastigheter kan uppskov med inkomstskat­ten erhållas. Således kommer den debiterade skatten för inkomsterna inte att stämma överens med den inkomna.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            19

Riksrevisionsverkets taxering.sstatistiska undersökningar avseende inkomst­åren 1978 och 1979

För beräkning av skatt på inkomst och förmögenhet åren 1980-1982 har resultat från RRVs laxeringsstatistiska undersökning avseende inkomst­året 1978 använts. De effektberäkningar som redovisas i det följande är framtagna med hjälp av denna undersökning, som är den första efter RS-reformens genomförande (1979 års taxering). Undersökningen har tyvärr fler bortfall än normall. Eslimaten för inkomster och avdrag, som normalt publiceras i RRVs inkomstberäkning, kommer alt publiceras i den revide­rade inkomstberäkningen, eftersom vissa ytterligare avstämningar måste göras.

Den undersökning avseende inkomståret 1979. som verket påbörjade i augusti, har elt alltför stort bortfall för att direkt ha kunnat användas i inkomstberäkningarna. Inleveranserna av material från de lokala skatte­myndigheterna har dock gått betydligt bättre jämfört med fjolåret. En kontrollkörning kommer all göras för atl stämma av de beräkningar verket lämnat för budgetåren 1980/81 och 1981/82.

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1979—1982

Inkomstutvecklingen för de fysiska personerna har en avgörande bety­delse för de direkta skatternas utveckling. På olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekt skatterna liksom de statliga affärsverkens inleveranser av överskott till staten.

Utvecklingen för de fysiska personernas inkomstskatter bestäms främst genom förändringar i inkomst av tjänst, dvs, huvudsakligen av lönesum­meutvecklingen. Förändringarna i den totala lönesumman påverkas av avtalsuppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i sysselsättningen för anställda, samt av den s,k, löneglidningen, dvs. för­tjänstutvecklingen utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknar i sin höstrapport 1980 att den totala löne­summan ökade med 9,3% mellan åren 1978 och 1979. Löneglidningen uppgick till 2,4 procentenheter och den avtalsmässiga höjningen uppgick till knappt 6 procentenheter. Sysselsättningen gav ett positivt bidrag till lönesummeutvecklingen på knappt 1 procentenhet under är 1979. 1 höst­rapporlen beräknade konjunkturinstitutet atl lönesumman för år 1980 skul­le öka med 12,7%. 1 denna beräkning svarade avtal och löneglidning tillsammans för 11,9 procentenheter och sysselsättningskomponenten för 0,8 procentenheter. Vissa uppgifter angående sysselsättningen, vilka fram­kommit efter det att konjunkturinstitutets höstrapport publicerades, inne­bär atl totala lönesummeutvecklingen för år 1980 antagits bli 12,0%, RRV har utgått frän denna ökning i huvudalternativet.

I kalkylerna över lönesummeutvecklingen uppkommer differenser mel-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 20

lan företagens kostnadslönesumma och den utbetalda lönesumman. Del gäller främsl år 1980 och år 1981. Orsakerna är främst de pris- och för-tjänstulvecklingsgarantier som har varit knutna till de senaste avtalen. En redogörelse för orsakerna till differenserna lämnas i av konjunkturinstitu­tets höstrapporl. Den lönesumma som påverkar RRVs beräkningar av statens inkomster är till övervägande del den utbetalda lönesumman.

Konjunkturinstitulel presenterar två allernaliva lönesummeutvecklingar för år 1981 i sin höstrapporl. Därefter har institutet ändrat något i sina alternativ. Det är dessa alternativ som återges i det följande. Eftersom några avtal inte föreligger för år 1981 understryker institutet alt kalkylerna har formen av räkneexempel. I det ena exemplet utgår institutet från en prolongation av 1980 års avtal vilket innebär atl lönesumman ökar med 4,1% mellan åren 1980 och 1981. Orsaken till detta är elt s.k. överhäng p. g. a. lidigare avtal på ca 3,7 procentenheter. Här ingår bl. a. utbetalning­ar till följd av prisklausulen och förtjänstutvecklingsgarantin i 1980 års avtal. Löneglidningen har satts till 2,5 procentenheter och sysselsättningen väntas ge ett negaiivt bidrag till lönesumman med 0,5 procentenheter. I den andra kalkylen utgår institutet från en förtjänslutveckling på 10%. Det innebär att de nya avtalen år 1981 förutsätts bidra med 3,8 procentenheter lill lönesummeulvecklingen mellan åren 1980 och 1981. Löneglidningen har även i detta alternativ förutsatts bli 2,5 procentenheter. Sysselsätl-ningskomponenten väntas även i detta alternativ ge elt negaiivt bidrag lill lönesummeutvecklingen på 0,5 procentenheter. Sammantaget innebär det­ta att den totala utbetalda lönesumman beräknas öka med 7,8% mellan åren 1980 och 1981. RRV har i sina kalkyler utgått från denna anlagna utveckling för lönesumman år 1981.

För år 1982 har inte några antaganden redovisats varför RRV vall atl schablonmässigt skriva fram lönesumman med 8%.

De utbetalda pensionerna förutses öka med 18,8% mellan åren 1979 och 1980, För år 1981 har förslaget i prop. 1980/81: 20 Besparingar i statsverk­samheten m. m. beaktats vid beräkningarna av utbetalda pensioner. För­slaget innebär atl det s. k. basbeloppet, som ligger till grund för pensionsut­betalningarna, justeras för inverkan av energipriser och alla indirekta skaller. Det genomsnittliga basbeloppet år 1981, uträknat med ett justerat index, har i RRVs kalkyl beräknats till 16 100 kr., vilket är en ökning med ca 11,5% jämfört med år 1980. Totalt beräknas pensionsutbetalningarna öka med drygt 16% mellan åren 1980 och 1981. För år 1982 har RRV valt att schablonmässigt skriva fram pensionerna med 8%. Av de olika pensio­nerna är del allmänna tilläggspensionen och delpensionen som förutses öka snabbast. Pensionerna utgjorde inkomståret 1979 drygt 16% av de sammanräknade inkomsterna.

För olika sociala förmåner, vilka numera upptas till beskattning, såsom sjukpenning, föräldrapenning, utbildningsbidrag m. m. förutses också kraf­tiga ökningstal. Mellan åren 1979 och 1980 väntas dessa förmåner totall

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           21

öka med 10,3%. År 1981 har RRV antagit en ökning på 11,7%. År 1982 har RRV antagit en något långsammare ökning än lönesumman. Ökningslakten har satts till knappt 7%.

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1979 svarade inkomst av jordbruksfastighet för 1,2%. Inkomst av rörelse svarade samma år för ca 3%. 1 beräkningarna har antagits att inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ökar med 0% resp. med 2,7% mellan åren 1979 och 1980. Mellan åren 1980 och 1981 förutses inkomsterna av rörelse öka med ca 4,7% och inkomsterna av jordbruksfastighet med 5,9%.

För är 1980 gäller nya regler för beräkningen av inkomst av jordbruks­fastighet och rörelse. Vid beräkningen medges avdrag för belopp som i räkenskaperna avsatts till resullatutjämningsfond. Beloppen som avsätts får uppgå till högst 20% av lönekostnaden och för egenförelagare till 15% av den egna inkomsten. Vidare medges avdrag för avsättning lill allmän investeringsreserv. Avdrag får göras med högst 10000 kr. och högst 50% av nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen. En förutsältning för att den skattskyldige skall erhålla avdrag är att motsvarande belopp sätts in på ett särskilt räntebärande konto i bank. Avsällningarna skall dessutom vara bundna i minst tre år (prop. 1978/79: 210. SFS 1979:610).

RRV har vid bedömningen av utvecklingstakten för de båda inkomstsla­gen beaktat effekterna av de nämnda avdragsmöjligheterna.

Inkomst av kapital uppgick år 1979 till drygt 2% av de sammanräknade inkomsterna. Mellan åren 1979 och 1980 förutses en kraftig ökning av inkomst av kapital, nämligen drygt 60%. Della beror främst på den höga räntenivån år 1980. Det genomsnittliga diskontot ökade från 7,4 till 10,3% dvs, med ca 40%. Till detla kommer en inlåningsökning under år 1980 vilket sammantaget ger den höga utvecklingslakten. Prognosen för år 1981 tyder på en fortsatt inlåningsökning. RRV har utgått från oförändrat dis­konto jämfört med år 1980 och räknar med en utveckling på ca 15% i förvärvskällan kapital mellan åren 1980 och 1981. För år 1982 har kapitalin­komsterna beräknats öka med ca 10%.

Effekterna av fastighetstaxeringen år 1981 påverkar inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet, underskott av annan faslighet och garanti-beloppet vid den kommunala taxeringen. Regeringens förslag i prop. 1980/ 81:42 neutraliserar till en viss del effekterna. Dels har vid den schablon­mässiga intäklsberäkningen skikt- och intäktsprocenlsatserna föreslagits ändrade, dels föreslås det s. k. extra avdraget höjas från 1 000 kr. till 1 500 kr. Vidare föreslås det s.k. repartitionslalet vid garantibeskattningen bli sänkt lill 1,5% från 2,0%.

Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för mindre än 1 % av fysiska personers sammanlagda inkomst. Mellan åren 1979 och 1980 beräknas inkomsterna av annan faslighet öka med 3,9%. År 1981 väntas ökningen bli knappt 40%. Ökningen är en följd av ovan­nämnda fastighetstaxering. För år 1982 har RRV schablonmässigt skrivit fram inkomsterna med 5 %.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 22

Underskott i förvärvskälla har sedan slutet av 1960-talet ökat kraftigt varje är med några få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposlen är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Underskott av kapital svarar för större delen av det resterande underskot­tet.

Underskottet av annan fastighet beräknas öka mycket kraftigt även åren 1979 och 1980 p.g.a. räntehöjningarna år 1980. De kraftiga räntehöjning­arna vänslas också leda till stora ökningar i underskottet av kapital. Sam­mantaget väntas underskott i förvärvskälla öka med 38% år 1980.

Effekterna av fastighetstaxeringen, tillsammans med antagandet om oförändrat ränteläge år 1981, medför att utvecklingstakten beräknas till drygt 11 % mellan åren 1980 och 1981. År 1982 räknar RRV schablonmäs­sigt att underskotten ökar med 15%.

Övriga allmänna avdrag består numera av avdragsposter som till stor del är begränsade. Avdraget för frivilliga periodiska understöd är maximerade till 5000 kr. per mottagare. 1 prop. 1980/81: 50 föreslås detta avdrag ytterli­gare begränsat till 5000 kr. per givare. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981. Förvärvsavdraget får uppgå till högst 2000 kr. och försäkringspremier lill högst 500 kr. för makar gemensamt. Vid 1981 års taxering skall avgifter för arbetslöshetsförsäkringen dras av under inkomst av tjänst i stället för under öyriga allmänna avdrag. RRV har för vart och ett av åren 1979-1982 räknat med att de allmänna avdragen ökar med knappt 5%.

Antaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981

RRV genomför årligen i oktober en undersökning av de svenska aktiebo­lagens, sparbankernas och försäkringsbolagens taxerade inkomster. Un­dersökningen bygger på uppgifter från en enkät till ett urval om ca 2200 företag. Urvalet görs med utgångspunkt i företagens statligt taxerade in­komster och antal anställda. Dessa uppgifter finns i statistiska centralby­råns centrala företagsregister. De laxerade inkomsterna avser det föregå­ende verksamhetsåret. Årets undersökning bygger pä etl urval som avser de statligt taxerade inkomsterna för verksamhetsåret 1978.

1 enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1981. Vidare ingår frågor angående storleken av det särskilda forskningsavdraget och det särskilda investeringsavdraget. Slutligen har företagen tillfrågats om beräknad avsättning till resultatutjämningsfond (SFS 1979:612) och beräk­nad insättning på lillfälligt vinstkonto (SFS 1980:456).

1 det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras atl uppgifterna vad gäller storieksgruppen 0-19 anställda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med totala antalet

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            23

förekommande företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna grupp av företag. En utförlig beskrivning kommer att publiceras i statistiska centralbyråns statistiska meddelanden, serie F.

Av tabell 8 framgår företagens statligt taxerade inkomster enligt det definitiva taxeringsutfallet för verksamhetsåren 1970-1979 (preliminärt utfall för 1979) och beräkning för verksamhetsåret 1980. Enligt enkäten uppgick den till statlig skatt taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1979 till 5 565 milj. kr. vilket är något högre än det preliminära utfallet. Det innebär en ökning med 1 % jämfört med utfallet för verksamhetsåret 1978. Den statligt taxerade inkomsten beräknas enligt enkäten minska med 13% från år 1979 till 1980.

Tabell 8. Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m. fl. åren 1970-1980

 

Verksarr

ihetsår

Ta.\erad inkomst

Förändring frän

 

 

milj. kr.

 

föregäende år %

1970

 

3 805

 

-   1

1971

 

2810

 

-26

1972

 

3 473

 

4-24

1973

 

3919

 

+ \3

1974

 

3 627

 

- 8

1975

 

6 299

 

4-74

1976

 

. 5 799

 

- 8

1977

 

4 312

 

-26

1978

 

5 498

 

-h28

1979

 

5 502 (Prel

. utfall)

0

1980

 

4 860 (Ber;

iikning)

-12

Av tabell 9 framgår övriga enkätresultat. Den kommunalt taxerade in­komsten beräknas minska med 17% mellan verksamhetsåren 1979 och 1980. Fyllnadsbetalningarna under våren 1981 beräknas utgöra ca 24% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1980.

Det särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget som infördes 1973 beräknas för verksamhetsåret 1980 uppgå till 484 milj. kr., vilket motsvarar en ökning med 10% jämfört med verksamhetsåret 1979. Avdraget består av ett 10-procentigt basavdrag på de totala forsknings- och utvecklings­kostnaderna samt ett 20-procentigt ökningsavdrag pä kostnadsökningen från föregående år. Förelag ined fler än 2000 anställda svarar för drygt 60% av det totala avdraget.

1 prop. 1980/81:60 föreslår regeringen en förlängning för det särskilda forskningsavdraget till utgången av år 1981. Vidare föreslår regeringen att ett särskilt investeringsavdrag återinförs. Avdraget för maskininvestering­ar föreslås lill 20% mol 25% för det avdrag som upphörde den 31 decem­ber 1979. Det nya avdraget gäller undertiden I november 1980-31 decem­ber 1981. Ett motsvarande avdrag för byggnadsinvesteringar pä 10% före­slås gälla under perioden 1 november 1980-31 mars 1982. Investeringsav­drag medges både vid statlig och kommunal taxering. Avdragen kombine­ras inte med investeringsbidrag. Däremot får investeringsavdragen i viss

 

Prop. 1980/81:100                                                                        24

ulslräckning utnyttjas som förlustavdrag kommande år. 1 enkäten har hänsyn ej kunnat tas lill regeringens förslag lill återinförande av invesle-ringsavdrag. Avdraget för verksamhetsåret 1980 beräknas enligt enkäten till 562 milj. kr. vilket är en minskning med ca 1 500 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1979. I denna beräkning har hänsyn ej kunnat las lill regeringens förslag om alt återinföra det särskilda investeringsavdragel.

För verksamhetsåret 1980 beräknas företagens avsättning till resullatut­jämningsfond uppgå lill 1,9 miljarder kr. Förelag med fler än 500 anställda svarar för drygt 40% av della belopp. Avsättningen får uppgå till högst 20% av lönekostnaden. Vidare har företagen möjlighet alt välja mellan antingen en nedskrivning till lägst 40% av lagrets anskaffningsvärde eller en nedskrivning lill 55% och avsättning till resullatutjämningsfond.

För verksamhetsåret 1980 har riksdagen beslutat om insättning på tillfäl­ligt vinslkonto. Om årsvinsten överstiger 1 milj. kr. skall 25% av denna sättas in på ett ränlelöst konto i riksbanken. Insättningen är frivillig om årsvinsten understiger 1 milj. kr. Medlen på vinslkonto får las i anspråk för bl. a. kostnader för reparations- och underhållsarbeten, avskrivning av ny-, lill- eller ombyggnad, avskrivning av inventarier samt kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete. Den tillfälliga insättningen på vinst­konto beräknas totall uppgå till 3 miljarder kr. De största företagen, de med fler än 2000 anställda, svarar för i det närmaste 60% av den totala insättningen.

Avsättning till resullatutjämningsfond och insättning på tillfälligt vinsl­konto har ökat företagens möjligheter att göra avdrag för verksamhetsåret 1980. Detta förklarar nedgången i den laxerade inkomsten mellan verksam­hetsåren 1979 och 1980.

Vid bedömning av 1981 års statligt laxerade inkomster har RRV utgått från en Irendmässig ökning på 10%. För verksamhetsåret 1981 antas atl det särskilda investeringsavdraget återinförs. Den tillfälliga insättningen på vinstkonto sker undantagsvis för verksamhetsåret 1981. RRV räknar med att den statligt taxerade inkomsten förblir oförändrad mellan verksamhets­åren 1980 och 1981.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkels inkomstberäkning

25

 — r- Tt  O «n rj OO — ri rn Tt r-:

O rsi o o oo — m oo ON oo Tt Tt r-l r*-i r*

— r4    r*

 

.a o

ca " ? «

w 0\ c 0

11

3 a

■fi-S

 

E  .H  a

or      -p   —

r*-| t-- in On 00

m r*-, On

— n

M-T*

 

rg in m ri r--

»n ON o. no no rn       — r-l

 

>o no 11 no r-

tn iOn

Tt

00----- — o

rn rj

r*-,

m m in in r

 

O

2

r (1 m — in r-~ r-l o ON o Tt no r- o r-j rj — - ri m

r- —    nD or-    r--

nd m    o

 

E2<

9 «

3   00

E.E E£

x: c u ■

Zb

OJD CQ

11.

 

fl   c   E   >   .c   —

-:   -itf    «   r-

 

ri in O oo o — — Tt o r4 m r-\ rr, ~- m

1111 +

»n o + 1

»n

O

1

r*-i Tt o Tt ON

r-. — Tt r- no Tt ON r-~ r- o

nO rn

nO n r*~i r-l

•O

nO

in

i/-,        -

T3

ao — .2 =

 c:

■•3   '

4

"li   Oo ftj

:-= .s: irt

\ o o o . o\ o o\

00   --

2!:

-  S •c   I    I    I    I    I    ,   g-

jC         -er, 0   =   ,.9-0

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 26

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna

1000   Skatter

1100    Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse.redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Kontot är etl samlingskonto som redovisar in­komsterna av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattsed­larna var för sig, men uppbärs "preliminärt" gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör slalens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom den samfällda skatteuppbörden är preliminär måste utbe­talningar eller omföiingar ske från kontot när den slutliga laxeringen är klar. Kontot består således av både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är olika mellan juridiska och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. 1 de undantagsfall när det inte är möjligt alt göra en uppdelning av inkomstskatterna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skaller. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva uppbördssyste­met vaiför detta beskrivs gemensamt för titlarna nedan.

Uppbörds för fa randel     för     skatt     pä     inkomst,     realisa­tionsvinst och  rörelse Preliminär A- och B-skatt

Enligl uppbördslagen skall skatlskyldig erlägga preliminär skatt med det belopp vilket så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt. A-skatten utgår enligl preliminärskalletabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. Preliminärskattetabellerna fastställs för varje inkomstår av riksskattever­ket.

Preliminärskattetabellerna grundas på följande förutsättningar nämligen alt inkomsten är oförändrad under inkomståret

att den skattskyldige inte kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen anges, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmö­genhet att den skatlskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift än statlig

och kommunal inkomstskatt att skallskyldig, som uppfyller vissa i uppbördslagen angivna förutsätt­ningar erhåller skattereduktion

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           27

att vid taxeringen för inkomsten inte andra avdrag medges än dels grund­avdrag och såvitt gäller kolumnerna 3 och 4 s. k. förvärvsavdrag att statlig inkomstskatt beräknas med tillämpning av del procenttal av

grundbeloppet som bestämts för inkomståret att kommunal inkomstskatt och landstingsskatt beräknas för skattekrona och skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp vilka bestäms varje inkomstår.

Fr.o.m. år 1973 har skatteavdragen beräknats med hänsyn till skatten på beloppet i mitten av varje inkomstskikl emot lidigare på det högsta beloppet i varje inkomstskikl. Motivet till denna ändring var att den överskjutande skatten stigit och den kvarstående skatten sjunkit. Del förelåg således elt för högt källskatteuttag.

Riksskatteverket beslutade återgå till att beräkna skatten på det högsta beloppet i varje intervall för år 1978. Vidare ändrades inkomstinlervallerna i 1978 års skattetabeller i viss utsträckning. Motivet lill ändringarna var av fiskal natur.

För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inle uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen skall preliminär A-skatt ulgå med 30 % av inkomsten. I vissa fall söm I.ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordersältningar o.d. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställs av riksskatteverket.

Överlämnar arbetstagare inte skattsedel på preliminär A-skatl lill arbets­givaren skall avdrag för preliminär A-skatl göras enligl förhöjda skatteska­lor. Uppvisar vidare arbetstagare inte skattsedel på slutlig skatt för arbets­givaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningslillfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt.

Preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst än sådan som utgör den skaltskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat från uppbördssynpunkt. Preliminär A-skatt skall utgå för artister­sättning som uppgår lill minst 200 kr., sedan avdragen för särskild reseer­sättning gjorts, även om ersättningen ej utgör huvudsaklig inkomst av tjänst.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, alt preliminär skatt utgår i första hand.

De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skatlskyldi­ge eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.

Preliminärskatten förfaller till betalning under månaderna mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr.o.m. mars del ena året t.o.m. februari påföljande år. På in­komsthuvudgruppen skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse ingår

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 28

under ett budgetår uppbörden under månaderna juli, september och no­vember det ena året och uppbörden under månaderna januari, mars och maj påföljande år. De titlar som ingår i inkomslhuvudgruppen redovisar sålunda inte uppbördsårets preliminärskatl. Preliminär A-skatt företer vis­sa skillnader mellan olika uppbördsmånader på grund av att inkomslunder-laget varierar under året. Preliminär B-skatl erläggs däremot som regel med en sjättedel av det debiterade ärsbeloppet varje uppbördsmånad och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets månader.

En förenkling av redovisningen av skatteuppbörden gäller från den 1 januari 1980. Systemet med skalleanvisningar har slopats och inbetalning skall göras med särskilt inbetalningskort. På detta finns utrymme för att lämna en s.k. uppbördsdeklaration.

1 uppbördsdeklaralionen skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovis­ningsperiod, lönesumma m. m. Har arbetsgivaren regelmässigt högst fyra anställda skall han också ange personnummer och namn på de arbetstagare för vilka skatteavdrag gjorts. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrel­sen ålägga annan arbetsgivare att lämna sådana uppgifter. Åven den skatt­skyldige skall betala sin skatt med särskilt inbetalningskort, varvid också bankerna medverkar i skatteuppbörden, Uppgiftslämnandet enligl taxe­ringslagen (1956:623, TL) förenklades i fråga om vissa räntor som betalas ul genom värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. S. k. summarisk redo­visning kan nu lillämpas i fråga om all innehållen preliminär A-skatl. Kreditering efter inkomstårels slut verkställs på grundval av de uppgifter om preliminär skatt som arbetsgivaren lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effekliveras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp. En arbetsgivare som inle lämnar uppbördsdeklaralion i rätt lid skall betala förseningsavgift.

Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt

Den skattskyldige kan inbetala högre preliminärskatt än som följer av skattetabeller eller debetsedel å preliminär B-skalt. 1 regel görs detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, dvs. under peri­oden den 18 januari till den 30 april. Syftet är att undvika eller minska kvarstående skall, som i vissa fall äi avgiftsbelagd (se nedan).

Kvarstående och överskjutande skatt

Sedan taxering verställls och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skallskyldige gotiskrivs i fråga om A-skall det under uppbördsåret influtna beloppet och i förekommande fall s. k. särskilt upp-debilerat belopp samt i fråga om B-skalt det debiterade beloppet. Dessut­om goltskrivs den skatlskyldige fyllnadsbetalning av preliminärskatt. Un­derstiger vid avräkningen den gotiskrivna preliminära skatten motsvaran­de slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 25 kr. eller större, lill

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            29

betalning såsom kvarstående skall under uppbördsmånaderna mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skallen uppgår lill högst 200 kr., skall den betalas i sin helhet i mars. På kvarskatlen skall den skatlskyldige erlägga en avgift, kvarskatteavgift, som inte är avdragsgill. Denna skall vara 8 % om den kvarstående skatten överstiger 5 100 kr. 1 annat fall är den 6 % av den kvarstående skatten. Avgiftsbelopp som understiger 50 kr. påförs emellertid inle, vilket innebär att avgift inte utgår om den kvarstående skatten uppgår till högst 899 kr. Överstiger den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskju­tande beloppet, om detta är 25 kr,, eller större, till den skattskyldige. Dessulom utgår ränta på det överskjutande beloppet om räntebeloppet uppgår till minst 50 kr. Räntesatsen för ränta på överskjutande preliminär skall bestäms årligen i december. Den anknyts till inlåningsräntan i bank. Ränta utgår för en tid av tolv månader. På preliminär skatt som erlagts efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år utgår emellertid ränta för en tid av sex månader. Räntebeloppel på överskjutande skatt är maximerat till 100000 kr. Räntesatserna för taxe­ringen 1980 är fastställda till 9,5% resp. 5% (SFS 1979:1110). Kvar­stående och överskjutande skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ett halvt år före budgetårels ingång.

Tillkommande skatt

Tillkommande skall är skall som skall erläggas i huvudsak på grund av beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eflertaxering.

Sjömansskatt

Sjömansskatten är en definitiv källskatl, som tillfaller staten. Sjömän som är anställda och i tjänst på svenskt handelsfartyg av minst 100 registerton skall betala sjömansskatt för inkomsten ombord. Sjömansskatten hålls inne vid löneutbetalningar och beräknas i princip på kontant inkomst ombord. Kommunerna skall för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter. Till kommun som ej tillhör landstingskommun utgår 75 %, till annan kommun 50 % och till landstingskommun 25 % av den sjömansskatt som inom kommunen bosalt sjöman eriagt till staten.

Reslantier och medel från skattereklamationskontot

Restantier är de reslförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndighe­terna och avser skatter från olika år tillbaka. Medel från skattereklama­tionskontot är skatt som influtit men som till följd av identifieringssvårig­heter ej har kunnat krediteras vederbörande skattskyldig.

Överskjutande skatt och övriga resitutioner

Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga resitutioner. Beträf­fande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 30

Utbetalda kommunalskattemedel

Den största poslen pä utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskat­temedel. Hela källskatteuppbörden tillförs primärt staten. Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat pä senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. Förskoltsutbetalningarna baseras fr. o. m. den 1 januari 1972 på ett skatteunderlag som räknas upp i förhållande lill en konstaterad ökning i kommunernas invånarantal. Bestämmelserna om uppräkning gäller samtliga kommuner med undanlag av församlingar. När laxeringsresultatet för ett kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräk­nas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på stats­verket, som framräknats per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kom­munernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Fr. o. m. är 1973 utökades utbetalningarna av kommunalskallemedel med förskott av skatlebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skaltereform. Förskottet avräknas under andra året (första gången är 1975) efter bidragsåret mot det slutligt fastställda bidraget grundat på bidragsunderlaget enligt bidragsårels taxering. Det förskotterade skatle-bortfallsbidragel för år 1973 var större än motsvarande förskott år 1975 varför nettoavräkningen av skatlebortfallsbidraget är 1975 påverkade utbe­talningarna lill kommunerna i negativ riktning. I samband med att avtrapp-ningen av grundavdraget slopades vid 1976 års taxering, reglerna för extra avdrag ändrades och avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften begränsa­des vid 1976 och 1977 års taxering påverkades det kommunala beskattningsunderlaget i neddragande riktning. För atl kompensera kom­munerna för detta inkomstbortfall beräknas fr.o.m. 1976 års taxering ett särskilt korrigerat beskattningsunderlag för kommunerna som ligger till grund för utbetalningarna av förskott av kommunalskattemedel fr.o.m. 1977. Slutregleringen fr.o.m. inkomståret 1975 kompletteras med ett sär­skilt anslag pä statsbudgetens utgiftssida för kompensalionsbidrag med anledning av 1974 års skaltereform (se nedan).

T.o.m. inkomståret 1979 inräknades inte vissa skattepliktiga förmåner som sjukpenning i del kommunala skatteunderlaget. Den kommunala be­skattningen på dessa förmåner tillföll sålunda slaten. Skälet härtill var alt staten finansierade de ökade kostnaderna för sjukpenningreformen. Det kommunala skatteunderlaget justerades även med hänsyn till 1971 och 1974 års skattereformer.

Från inkomståret 1980 sker en förenklad beräkning av skatteunderlaget. Särbehandlingen av de nämnda skattepliktiga förmånerna upphör och skat­lebortfallsbidraget och kompensationen i anledning av 1974 års skattere­form slopas. Nettoeffekten av dessa åtgärder innebär en icke oväsentlig omedelbar ökning av del kommunala skatteunderlaget och en motsvarande

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           31

ökad kostnad för staten. Av denna anledning höjdes det kommimala grund­avdraget från 4 500 kr. lill 6000 kr. Samtidigt minskades den statliga särskilda skattereduktionen som motsvarade den genomsnittliga kommu­ nalskatten på mellanskillnaden 1 500 kr. dvs. 400 kr. Förändringen är sålunda i övergångsskedet neutral för skattebetalaren. På sikt innebär den förenklade skatleunderlagsberäkningen en växande inkomstöverföring till kommunerna. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1982. Denna skall beräknas på grundval av 1981 års taxering.

Slutlig kompensation till kommuner m.jl. i anledning av 1974 års skattere­form

I samband med 1974 års skaltereform minskade kommunernas skatteun­derlag fr, o, m. inkomståret 1975, Slutregleringen av konimunalskattemed-len avseende denna minskning i skatteunderlag sker via ett anslag. Detta anslag överförs löpande till inkomsttiteln fysiska personers inkomstskatt. Posten ingår således både pä inkomst- och utgiftssidan på titeln. Beloppet som uppförs på inkomsttiteln för budgetåret 1980/81 utgör avräkningen av kommunalskallemedel avseende andra hälften av inkomståret 1978 och första hälften av inkomståret 1979. Avräkningen upphör som ovan nämnts från inkomståret 1980.

Socialförsäkringsavgiftcr till folkpensioneringen. tilläggspensionering­en, .sjukförsäkringen, delpension, barnomsorg och avgift lill arbetsskade­försäkringen (egenavgifter och skatledebiterade avgifter).

Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s, k. skatle­debiterade arbetsgivare debiteras på skallsedeln. Numera erläggs egenav­gifter endast av egna företagare. De beräknas pä deras inkomster av rörelse och av jordbruksfastighet. Egenavgifterna består av socialförsäk­ringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, tilläggspensionering­en och fr.o.m. inkomståret 1977 egenavgift till arbetsskadeförsäkringen. Fr.o.m. inkomståret 1980 utgår även egenavgift till barnomsorgen och delpension.

Egenavgifterna till sjukförsäkringen beräknas efter olika procentsatser. Dessa bestäms av om den försäkrade omfattas av sjukförsäkringen och i så fall på den försäkrades antal karensdagar. Procentsatserna vid 1980 års taxering varierade mellan 4,6 % och 10,6 % av den avgiftsgrundande in­komsten. Oavsett hur mänga karensdagar den försäkrade har, utgår emel­lertid den högre procentsatsen på inkomster över 7,5.basebelopp. Avgiften lill sjukförsäkringen höjdes den 1 januari 1979 med 1 procentenhet till 10,6 % av den avgiftsgrundande inkomsten.

Egenavgifter uppbärs i form av preliminärskatter, kvarstående skatter eller fyllnadsbetalningar avseende etl visst inkomstår. De utbetalas eller omförs från titeln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse andra året efter inkomståret.

 

Prop. 1980/81:100                                                                        32

Utbetalning till allmänna pensionsfonden

Skatledebiterade arbetsgivares socialförsäkringsavgifter till tilläggspen­sioneringen och skatledebiterade egenavgifter utbetalas från titeln till all­männa pensionsfonden.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, förmögenhetsskatt, skogsvårds-avgifter och annuiteter på avdikningslån.

De debiterade beloppen av dessa skatter och avgifter omförs tiU andra inkomsttitlar.

1111    Fysiska personers skatt på Inkomst, realisationsvinst och rörelse

I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt, restantier m.m. Uppbördsförfarandet, föriitsätler även uppkomsten av s.k. över-skjulande preliminär skatt. Den redovisas som utgift på titeln. Som utgifter redovisas även de restitutioner som föranleds av laxeringsändringar m. m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Kom­munalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbör­den. 1 redovisningen vid länsstyrelserna är det emellertid för budgetåret 1980/81 inle möjligt atl göra uppdelningen mellan fysiska och juridiska personers kommunalskatter. RRV gör därför en ungefärlig beräkning på denna fördelning. En omföring av denna fördelning görs därför från de totalt redovisade utbetalda kommunalskatterna under titeln 1131 Ofördel­bara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse till resp. fysiska och juridiska personers skall på inkomst och förmögenhet.

Slutlig debitering av skatter

Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag in­nebär individuell beskattning. Grundavdraget uppgår till 6000 kr. vid den kommunala taxeringen. Grundavdraget vid den statliga taxeringen slo­pades år 1980. Principen orn sambeskatlning lillämpas dock i fråga om beskattningen av B-inkomster överstigande 2000 kr. dvs. i huvudsak in­komst av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller atl för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskattningsbar A-in­komst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av jordbruksfas­tighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomsl, eller kapitalinkomst, för­slås övriga inkomster. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten påförs dessa inkomster den av makarna, som har den högsta A-inkomsten.

Inkomståret 1980 infördes en marginalskattespärr enligt vilken den sam­manlagda slalliga och kommunala marginalskatten inle får överstiga 80% i inkomstskikt upp till 30 basenheter (för år 1980 174000 kr.) och 85% därutöver.

För vissa kategorier skattskyldiga med hemmavarande barn under 16 år

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           33

medges förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medges med 25% av inkomst av jordbruksfastighet, tjänst eller rörelse, dock högst 2000 kr. Avdraget medges den av makarna som har den lägsta A-inkomsten. Om gift skatt­skyldig med minderårigt barn haft A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skatlskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst I 000 kr. För ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och A-inkomst medges förvärvsavdrag med 25% av inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse, dock med högst 2000 kr.

Vidare medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år med högst 3000 kr. per barn (fr.o.m. 1979 års taxering). Avdrag för s. k. frivilliga periodiska understöd är maximerade till 5000 kr. per motta­gare. I prop. 1980/81:50 om skatten på 1981 års inkomster föreslås att avdraget begränsas ytteriigare till atl avse 5000 kr. per givare.

1 mitten av 1950-lalet infördes vissa schablonmässigt beräknade mini-miavdrag bl. a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av egnahem. Åven inkomster av sådan faslighet beräknas enligt schablonmetod, den s. k. villaschablonen.

Extra avdraget för inkomster av kapital uppgår lill maximalt 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för samlaxerade.

Det extra avdraget som medges enligt villaschablonen uppgår f n. till 1000 kr. 1 prop. 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen m. m. föreslås del extra avdraget höjt från 1 000 kr. lill 1 500 kr. med tillämplighet från 1982 års taxering.

Fysiska personer som skall erlägga s.k. egenavgifter har kunnat göra avdrag för sådana avgifter som påförts året för inkomståret. Fr. o. m. 1977 års taxering kan motsvarande avdrag göras direkt i förvärvskällan från inkomsterna samma år med ett schablonberäknat belopp beräknat med en procentsats på inkomsterna under föregående år.

Under budgetåret 1980/81 tillämpas i likhet med föregående budgetår en utlagningsprocent av 100.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familje­stiftelser redovisas på den s. k. A-längden. Den förmån vid sjukdom och arbetslöshet m. m. som fr. o. m. år 1974 beskallas ingick inte i det kommu­nala beskallningsunderiaget t.o.m. inkomståret 1979. Staten tillfördes då motsvarande kommunala skatt. Fr. o. m. inkomståret 1980 ingår emellertid dessa inkomster i det kommunala skalteunderiaget. De för taxeringsåren 1976-1980 uträknade skallebeloppen framgårav följande sammanställning (milj. kr.).

3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.1

 

Prop. 1980/81:100                                                                     34

Statlig inkomstskatt,

A-längden

Skatt på beskattade

förmåner

 

Taxerii 1976

rigsår 1977

1978

1979

1980

24 759

26217

25 545

27 689

(29744)

2 247

2981

3660

4601

( 5 117)

De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landstingsskatt i form av inkomstskatt be­räknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet.

De gällande avdragsreglerna vad avser förvärvsavdrag, underhållsav­drag och övriga periodiska understöd vid taxering till statlig skatt tillämpas även vid taxering till kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1976-1980 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1976          1977           1978          1979          1980

Kommunal inkomstskatt:

A-längd                                      35 268       42 729       49470       59140       (66 326)

Förmögenheter under 200000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1975 års taxering. Skattesatsen är I % för förmögenheter mellan 200000 kr. och 275000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 2,5% för förmögenheler överstigande 1000000 kr. Dessutom finns vissa begräns­ningsregler för att minska totala skatten, som lillämpas ulan särskild ansö­kan av den skattskyldige. Förmögenhetsskatt beräknas på den samman­lagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 18 år, som bor hos föräldrarna. 1 prop. 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattning­en föreslås ändrade skalor även vid förmögenhetsbeskattningen lill följd av den allmänna fastighetstaxeringen 1981. De föreslagna gränserna framgår nedan.

Beskattningsbar förmögenhet (kr.)                   Skattesats

400000-   600000                                          1%

600000-   800000                                          1.5%

800000-1800000                                           2%

1800000-                                                         2,5%

De föreslagna reglerna är avsedda alt lillämpas första gången vid 1982 års taxering.

Debilerad förmögenhetsskatt uppgick laxeringsåren 1976-1980 till föl­jande belopp (milj, kr,).

Taxeringsår

1976          1977           1978          1979          1980

Förmögenhetsskatt                  647            662            639            649            (588)

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           35

Vissa kategorier skattskyldiga skall fr.o.m. 1972 års taxering medges reduktion av skatten. För gifta skattskyldiga medges skattereduktion med högst 1 800 kr. av den ena makens skatt om den andre makens grundavdrag inte är fullt utnyttjat. Beloppet för skattereduktion minskade med 40% av andre makens taxerade inkomst. Del innebar atl rätten till skattereduktion upphörde då andra makens taxerade inkomst nått 4500 kr. Dessa bestäm­melser anpassades till del nya grundavdraget från inkomståret 1980. Re­geln utformas pä så sätt att skattereduktionen uppgår till 30% av skillna­den mellan 6000 kr. och den lägre taxerade inkomsten. För ensamstående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1800 kr. ulan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reduce­ring av slallig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift eller skattetillägg. Skattereduktion medges således inte i fråga om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen eller till-läggspensioneringen, arbetsgivaravgift, förseningsavgift eller annuitet på avdikningslån. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Fr.o.m. taxeringsåret 1976 t.o.m. taxeringsåret 1978 utgick en särskild skattereduktion på högst 250 kr. för statligt laxerade inkomster upp till 36000 kr. Avtrappning av avdraget skedde med 10% av den del av den statligt taxerade inkomsten som översteg 36000 kr. Den särskilda skattere­duktionen var helt avlrappad då inkomsten uppgick till 38500 kr. Taxe­ringsåret 1979 utgick en särskild skattereduktion till samtliga inkomsttaga­re på 400 kr. Därmed försvann den tidigare skattereduktionen på 250 kr. Skattereduktionen indexreglerades under inkomståret 1979 och uppgick då till 560 kr. För inkomståret 1980 anpassades den till det höjda kommunala grundavdraget och uppgår till 320 kr. Skattereduktionen utgår med 0,4% av den s. k. basenheten minskad med 2000 kr,

1 slutet av riksmötet 1979/80 beslutades i enlighet med förslag i prop. 1979/80: 150 vissa åtgärder i syfte bl. a. att underlätta ett nytt löneavtal. På skatteområdet omfattade åtgärderna bl. a. en tillfällig höjning av den sär­skilda skattereduktionen. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skatte­reduktionen gäller vid 1981 års taxering och är avsedd att ge en lättnad främsl åt heltidsarbetande med inkomster under genomsnittet. Den maxi­mala höjningen, 500 kr., gäller inkomstlägen mellan 45000 och 60000 kr. 1 inkomstlägena 40000—45000 kr. utgör höjningen 10% av den del av in­komsten som överstiger 40000 kr. Vid inkomster över 60000 kr. avtrappas höjningen med 3% av den överskjutande inkomsten. Detta innebär att någon höjning av skattereduktionen inte sker vid inkomster om 76700 kr. och däröver. Höjningen av den särskilda skattereduktionen beaktades vid uttaget av preliminär A-skatt och sjömansskatt för månaderna september­december år 1980. 1 prop. 1980/81:50 om skatten på 1981 års inkomster

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 36

föreslås den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen för­längd t.o. m. inkomståret 1981.

Den särskilda skattereduktionen sker genom reducering av samma skat­ter och avgifter som gäller för skattereduktion.

1 oktober 1978 startade det s.k. skattesparandet med bl.a. skattefri ränta. Behållningen på skallesparkonlon uppgick i slutet av september år

1979       till 1 507 milj. kr. Vid årsskiftet 1979/80 uppgick behållningen till drygt I 900 milj. kr. I förhållande till allmänhetens banktillgodohavanden beräk­nas behållningen på skattesparkontona uppgå till 0,5% vilket innebär alt effekten av skatlesparandet på inkomst av kapital är försumbar. Däremot får "skaltespararna" en s.k. sparskattereduktion på 20% av sparat be­lopp. Genom beslut av föregående riksmöte höjdes procentsatsen vid sparande i aktiesparfond lill 30. Den höjda procentsatsen gäller fr.o.m.

1980       års sparande.

Maximalt kan sparskallereduktionen uppgå till 960 kr. per person och år vilket innebär etl totalt sparande på 4 800 kr. 1 fråga om sparande i aktie-sparfonden kan skattereduktionen dock medges med högst 1 440 kr. I prop. 1980/81:39 föreslås all sparskallereduktionen fr.o.m. 1981 års sparande får beräknas på högst 7000 kr. varav högst 4800 kr. får avse bankspa­rande.

Den skaltereduktion som medgivits taxeringsåren 1976-1980 uppgick till följande belopp (milj. kr.)

Taxeringsår

1976          1977          1978          1979          1980

Skattereduktion                       1035          919            846              774            723

Särskild skattereduktion            555          450            403            2299         3 298

Sparskattereduktion                     _             _               _                 _            337

De s.k. skatledebiterade egenavgifterna uppgick taxeringsåren 1976-1980 till följande belopp (milj. kr.).

 

 

Taxeringsår

 

 

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

Allmän arbetsgivaravgift

275

190

140

46

-

Socialförsäkringsavgift till

 

 

 

 

 

sjukförsäkringen

511

588

630

792

(926)

folkpensioneringen

360

540

792

829

(904)

tilläggspensioneringen

681

641

739

792

(836)

arbetsskadeförsäkringen

-

-

11

23

( 25)

De sammanlagda skatledebiterade arbetsgivaravgifterna vilka upphör taxeringsåret 1981 uppgick taxeringsåren 1976-1980 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1976          1977           1978          1979          1980

Arbetsgivaravgifter                  22              13               II               10              (6)

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           37

Särskilda avgifter, s. k. skattetillägg och förseningsavgift, debiteras vid överträdelser mot skatte- och avgiftsförfatlningar. Skattetillägg påförs skatlskyldig som lämnat oriktig uppgift vilket skulle leda till för lågt be­skattningsresultat. Förseningsavgift tas ut vid försummelse att i rätt tid avge deklaration.

Skattetilläggets storlek i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatterna utgjorde 50% av undandragen skatt eller avgift fram lill 1977 års taxering. Vid 1977 års taxering gällde en regel som innebar att om en rättelse av en oriktig uppgift i deklarationen kunde ske med hjälp av konlrollmaterial, beräknades skattetillägget lill 25% av undandragen skatt. De regler som gäller från 1978 års taxering innebär i huvudsak att den generella nivån på skattefilläggel har sänkts från 50% till 40% i ordinära situationer och till 20% när rättelse kan ske med ledning av visst konlrollmaterial. Den lägre procentsatsen skall tillämpas i större utsträckning. För enskilda personer kan skattetillägg i vissa fall som anges i 116 d § TL nedsättas till 10%. Vidare har möjligheterna all medge eftergift vidgats.

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1 % av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3% av den beskatt­ningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad till 300 kr. eller i de fall då deklarationen inle inkommit trots anmaning till högst 600 kr.

Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt ar­betsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1972. Om det sammanlagda beloppet av skatte­tillägg och förseningsavgift vid samma taxering understiger 100 kr. påförs inte beloppet.

De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts på in­komsttiteln taxeringsåren 1976-1980 uppgick till följande belopp (milj. kr.).

 

 

Taxeringsår

 

 

 

 

1976           1977

1978

1979

1980

Skattetillägg

185             230

217

156

227

Förseningsavgifter

.13               13

14

8

13

Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån, utskiftningsskatt och ersättningsskatt debileras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas till andra inkomsttitlar eller anslag.

Beräkning   av   fysiska   personers   inkomstskatter   1980/81 och 1981/82

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sins­emellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av institu-

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                38

tionella faktorer som I.ex. beskattningsregler och uppbördssystemets ut­formning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen och däimed sammanhängande faktorer som löner, sysselsättnings- och prisutveckling. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. inflytande andel av debiterad kvarskalt. Resultaten av de etappvisa beräkningarna jämförs och analyseras. 1 den mån resulta­ten inle överensstämmer med varandra, visar detta med den beräknings­modell som används, att de ursprungliga antagandena är inkonsistenta.

Dessa omprövas då successivt och ger genom en iteraliv process upphov lill nya beräkningar som upprepas till dess resultaten överensstämmer.

1 den första etappen beräknas preliminära skatterna på grundval av antaganden om inkomstutvecklingen och förändringar i den totala makroekonomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne- och sysselsättningsutvecklingen samt av den allmänna konjunkturutvecklingen. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatisliken vägledning. Den­na statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt. Med hjälp av denna statistik har uppbörden kunnat följas endast t. o. m. uppbördsterminen ijuli år 1980. Orsaken är förseningar med anled­ning av ett nytt uppbördssystem som tillämpas frän år 1980. För september månads skatteinbetalningar ger emellertid statistik från uppbördsdeklara­tionerna en viss vägledning. För de framförliggande åren beräkans preli­minärskatterna med utgångspunkt i den antagna inkomstökningen och makromarginalskattekvoten.

1 den andra etappen beräknas den slutligt påförda skatten med utgångs­punkt i antaganden om inkomstutveckling och förändringen av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nämnda laxeringsstatistiska uppgifterna avseende taxeringsåret 1979 som RRV insamlat. På dessa uppgifter tillämpas en prognosmodell som innebär att för varje enskild individ i urvalvet beräknas inkomsten, underskott och avdrag enligt gjorda antaganden för prognosperioden. Påförda skatter och avgifter beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgifter summeras och uppräknas till totalnivå. Under förutsättning alt inkomstfördelningen varit oförändrad mellan basåret och prognosäret, dvs, att inkomstförändringarna fördelat sig likformigt mellan inkomstgrup­perna, ger beräkningsmodellen förhållandevis goda eslimat för prognos­åren. Sett över en längre lidsperiod förändras inkomstfördelningen och därmed följer även att estimaten blir osäkrare.

1 den tredje elappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget, dvs, förändringar av skillnaden mellan preli­minär och slutlig skatt. Åndringar i utformningen av preliminärskattetabel­lerna som saknar motsvarighet vid debiteringen av den slutliga skatten spelar en stor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med drastiska förändringar av inkomster-

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           39

na bidragit till kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är mycket svåra att göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslutning lill kalkylerna.

Prelimärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland in­komsttitelns bruttoinkomster. De har visat en oavbruten stegring under budgetåren 1970/71-1979/80.

Uppbörden av preliminär A-skatt för inkomståret 1980 är känd t. o. m. den tredje uppbördslerminen, dvs. juli. Uppbörden under dessa terminer är 7% högre än under motsvarande uppbördsterminer för år 1979. RRVs prognos för helåret 1980 ger en ökning på 11,3% jämfört med år 1979. Del innebär all preliminärskalterna väntas öka snabbare under de resterande tre terminerna. Ökningstakten på 11,3 % är en något långsammare öknings­takt än den totalt utbetalda lönesummeökningen som antagits bli 12%.

Orsakerna till della är bl. a. de skattelättnader som förekommer är 1980. Några faktorer som förklarar att prelimärskatterna ökar långsammare är följande:

-     Indexregleringen och 1980 års skatteomläggning svarade för ca 6200 milj. kr. i mindre skatt än vad som blivit fallet om 1979 års skatteskalor nominellt bibehållits.

-     Tillfällig skattereduktion för att underlätta avtalsrörelsen, 900 milj. kr. i skattelättnad.

-     Måttlig kommunal medelulbebileringshöjning, 7 öre.

-     Konflikten på arbetsmarknaden.

Vid beräkningarna av den preliminära A-skatten för år 1981 har RRV utgått från den anlagna lönesummeutvecklingstakten på 7,8% mellan åren 1980 och 1981. Ell flertal förslag i form av propositioner har lagts på riksdagens bord under hösten 1980 som påverkar skattekalkylerna. Nedan nämns några av de förslag till förändringar och andra faktorer som påver­kar skatteinbetalningarna år 1981 jämfört med 1980.

-     Basenheten rensas från inverkan av ändringar i indirekta skatter och energipriser. (Prop. 1980/81:20 Besparingar i statsverksamheten)

-     Basenheten fastställs till 6400 kr. år 1981. Motsvarar en prisökning på 10,3%. (Prop. 1980/81: 50 Skatten på 1981 års inkomster)

-     Marginalskaltelättnader mellan 76000 kr. och 96000 kr. (Prop. 1980/ 81:50)

-     Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen (högst 500 kr.lföriängsl.o.m. år 1981. (Prop. 1980/81:50)

-     Nyareglerför extra avdraget för pensionärer. (Prop. 1980/81:50)

-     Begränsad avdragsrätl av frivilliga periodiska understöd till 5000 kr. per givare. (Prop. 1980/81:50)

-     1981 års fastighetstaxering.

-     Ändrad villabeskattning. (Prop. 1980/81:42)

(Skikt- och intäktsprocent ändras. Extra avdraget höjs till  I 500 kr. Repartitionslalet sänks från 2% till 1,5%.)

 

Prop. 1980/81:100                                                                        40

-     Förmögenhetsskatteskalorna ändras. (Prop. 1980/81:42)

-     Ändrad beskattning av räntebidrag. (Prop. 1980/81:42, 1980/81:63)

-     Rätten till avdrag för realisationsförluster på premieobligationer begrän­sas. (Prop. 1980/81:39)

-     Ändrade regler för beskattning av realisationsvinster vid fastighetsför­säljning. (Prop. 1980/81:32)

-     Stimulans av aktiesparande. (Prop. 1980/81:39)

 

•     Skattereduktion max 3000 kr.

•     Höjt schablonavdrag vid beräkning av reavinst

•     Höjt belopp för aktiesparande i skattesparandet

-   Höjning av den kommunala medeluldebiteringen år 1981 med prel. 41
öre per skattekrona.

För att belysa några effekter av de förändrade skallereglerna har RRV utnyttjat resultatet av RRVs urvalsundersökning av laxeringsstatistiska material avseende 1978 års inkomster. De fysiska personernas inkomster och avdrag har därvid räknats upp lill 1981 års nivå. Beräkningar har därefter gjorts dels med beaktande av nya skatteregler för år 1981 och dels med reglerna i 1980 års skattesystem.

Eftersom undersökningen omfatlar en statisk population från år 1978 som skrivs fram med samma inkomslantaganden och samma kommunala uldebileringshöjning m. m. är effektberäkningarna behäftade med en större osäkerhet än normalt. Utgångspunkten för beräkningarna är den inkomst­fördelning som antas gälla för år 1981 enligt tidigare nämnda inkomstanta­ganden.

Inflationsskyddet och de ändrade skattereglerna för inkomståret 1981 exkl. 1981 års fastighetstaxering medför en sänkning av den slutliga skat­ten med knappt 5 700 milj. kr. Indexregleringen av den statliga marginals­katteskalan svarar för knappt 5300 milj. kr. Ändringen i den statliga marginalskatteskalan minskar inkomstskatten med knappt 200 milj. kr. Höjningen av skaltereduktionen från 320 kr. lill 560 kr. medför elt skatte­bortfall på drygt I 400 milj. kr. De höjda kommunala utdebiteringarna ökar kommunala inkomstskatterna med 1 200 milj. kr (labell 10).

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

41

Tabell 10. Effekter av ändrade skatteregler inkomståret 1981. Medelvärden.

 

Statligt

 

Antal

Effekt av

Effekt av

Effekt av

Effekt UV

Netto-

sammanräknad

inkomst-

inflations-

marginal-

inflations-

höjd kommunal

effekt.

inkomst, tkr

tagare

skyddad

skattesänk-

skyddad

utdebitering.

kr.

 

 

1 000-tal

skatteskala, kr.

ning, kr.

skattereduk­tion, kr.

kr.

 

_

10

386

-      2

0

-     82

4-      9

-     75

10-

20

337

6

0

-     72

4-      31

-     47

20-

30

766

-     15

0

-   218

4-      41

-   192

30-

40

766

-    64

0

-   224

4-      91

-   197

40-

50

556

-   227

0

-   238

4-   145

-   320

50-

60

544

-   528

0

-   240

4-   191

-   577

60-

70

663

-   860

0

-   240

4-   229

-   871

70-

80

668

-1 158

_    2

-   240

4-   264

-1 136

80-

90

502

-1504

- 43

-   240

4-   295

-1492

90-

100

338

-2040

-111

-   240

4-   330

-2061

100-

125

367

-2529

-151

-   240

4-   385

-2 535 ■

125-

150

137

-3 122

-175

-   240

4-   467

-3 070

150-

200

110

-3 539

-187

-   240

4-   590

-3 376

200-

300

48

-4158

-188

-   240

+   786

-3 800

300-

400

II

-4251

-182

-   240

4-1 104

-3 569

400-

500

2

-4557

-192

-   240

4-1531

-3 458

500-

1000

2

-3616

-152

-   240

4-1840

-2 168

1000-

 

0

-4 554

-192

-   240

4-5 033

+    47

Totalt medel-

 

 

 

 

 

 

värde,

kr.

 

-   850

- 27

-   218

4-   206

-   889

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

milj. kr

 

6204

-5 278

-172

-1426

4-1214

-5 662

Anm: 1 tabellen är inte effekterna av nya regler för extra avdrag medtagna.

Fr.o.m. inkomståret 1981 gäller nya taxeringsvärden för fastigheter. För schablöntaxerade fasligheter har RRV uppskattat effekten på den statliga inkomstskatten till ca 390 milj. kr. Tabell 11 visar den ändrade statliga skatten för de personer som berörs. För beräkningarna har RRV räknat upp taxeringsvärdena för fastigheter med extra avdrag med 110% och för fasligheter utan extra avdrag med 150%. De gränser för beräkning av schablonintäkter är de som är föreslagna i prop. 1980/81:42.

 

Prop. 1980/81:100

42

Tabell II. EiTekt på den statliga inkomstskatten p.g.a. fastighetstaxeringen 1981, schablontaxerade fastigheter

 

 

Sammanräknad

Antal personer

Ökad

statlig

inkomstskatt

 

tusental

 

 

 

 

 

Medelvärde

Totalt

 

 

 

kr.

 

milj. kr.

_

10

75

9

 

1

10-

20

45

9

 

0

20-

30

126

9

 

1

30-

40

107

19

 

2

40-

50

117

35

 

4

50-

60

115

64

 

7

60-

70

162

96

 

16

70-

80

228

129

 

30

80-

90

222

162

 

36

90-

100

160

238

 

38

100-

125

220

358

 

79

125-

1.50

94

602

 

56

150-

200

87

685

 

60

200-

300

38

1091

 

41

300-

400

9

1411

 

12

400-

500

-)

1814

 

4

500-

1000

1

2 192

 

->

1000-

 

0

7 381

 

->

Totalt

 

1808

217

 

391

Tabell 12 redovisar effekten för de personer som enbart har schablontax-erad faslighet med extra avdrag i hemortskommun. De flesta fastigheterna kommer således att hamna i det lägsta intervallet, dvs. med ett taxerings­värde som inte övestiger 450000 kr. Medelhöjningen av den statliga skat­ten för dessa personer är 120 kr. Observera att i tabellen ingår endast sådana personer som enbart har denna typ av fastighet.

Tabell 12. Effekten av fastighetstaxeringen fördelad efter typ av fastighet Schablontaxerad fastighet med extra avdrag, hemortskommun.'

Villor

Taxeringsvärde, tkr

Antal

 

-4.50

1086

450-600

42

600-750

8

750-

1

 

Medelvärde

Tota

It

kr.

milj.

kr.

120

167

 

676

28

 

1 166

10

 

2 376

1

 

 

Totalt

1136

181

207

." och ingen annan

' Tabellen avser endast personer med schablontaxerad "villa schablontaxerad faslighet.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            43

Under våren 1980 beslöt regeringen att tillfälligt höja den särskilda skattereduktionen med högst 500 kr. Reduktionen skulle utgå för de perso­ner som under 1980 hade en taxerad inkomst, statligt, på minst 40000 kr. och högst 76700 kr. Höjningen av skattereduktionen gjordes för att under­lätta 1980 års avtalsrörelse. Den tillfälliga höjningen av skattereduktionen var avsedd att ge skattelättnader åt heltidsarbetande med inkomster under genomsnittet.

Den tillfälliga höjningen av skattereduktionen beräknas kosta 928 milj. kr. för inkomståret 1980. Under hösten 1981 beslöts att höjningen av skattereduktionen även skall gälla för inkomståret 1981. Skattereduk­tionen beräknas uppgå till 856 milj. kr. för 1981. Tabell 13 visar fördelning­en av den höjda skattereduktionen för 1980. Totalt erhåller ca 2.5 miljoner personer höjd skattereduktion. Av den totala skattereduktionen pä 928 milj. kr. erhåller ålderspensionärerna 114 milj. kr. II milj. kr. erhåller personer med en sammanräknad inkomst överstigande 100000 kr. RRV redovisar i tabell 13 i ett exempel den höjda skattereduktionen beräknad på inkomst av tjänst, punkt I. Skattereduktion utgår då för de personer med inkomst av tjänst, punkt 1 överstigande 40000 kr. men understigande 76700 kr.

Totalt kostar den höjda skattereduktionen då 629 milj. kr. Om man dessulom lägger restriktionen att ålderspensionärer och personer med en sammanräknad inkomst som överstiger 100000 kr. inte erhåller skattere­duktion blir den totala kostnaden 613 milj. kr.

Tabell 13. Tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen, inkomståret 1980

Sammanräknad    Antal personer Skattereduktion beräknad utifrån    Skallereduktion beräknad inifrån
inkomst. 1kr        i tusental           slalligl laxerad inkomst                    inkomst av ijänsl. punkl I

i population                                                              (inkomst av lön)

 

 

 

Antal

Andel

Medel­värde, kr.

Totall milj. kr

Anlal

Andel

Medel­värde, kl-.

Totalt milj. kr.

- 40

3088

0

0

0

0

34

1

174

6

40- 50

560

480

86

351

169

335

59

399

134

50- 60

642

618

96

494

306

460

72

482

T-t-l

60- 70

722

.    697

97

399

278

612

85

322

197

70- 80

639

542

85

218

118

3.56

56

1.9

49

80- 90

415

1.30

31

272

35

43

10

202

9

90-100

234

42

18

264

II

16

7

306

5

100-125

261

33

13

290

10

12

5

249

4

125-150

105

3

3

277

1

7

7

127

-}

150-200

89

1

1

400

0

3

3

320

1

200-300

32

0

1

479

0

1

2

392

0

300-400

8

0

1

74

0

1

7

469

0

400-

4

0

0

0

0

0

1

3.36

0

Totalt

6798

2547

37

364

928

1880

27

335

629

Varav ålders-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

pensionärer

14.36

301

21

381

114

27

2

3.54

10

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 44

Folkpénsionärer beskattas regelmässigt lindrigare än inkomsttagare i aktiv ålder. Detla sker genom alt en pensionär medges ett extra avdrag för nedsatt skalteförmåga vid taxeringen. Det extra avdraget bestäms lill ett sådant belopp att en pensionär som bara haft folkpension och pensionstill­skott inte påförs någon skatt.

Del extra avdraget bör enligt prop. 1980/81:50 beräknas efter en folk­pension och pensionstillskott jämte sidoinkomst av 5 400 kr. för år 1980. För år 1981 föreslås att motsvarande sidoinkomsl höjs till 6 100 kr.

Med hänsyn lagen till ovanstående faktorer beräknas den preliminära A-skatlen uppgå till 111 840 milj. kr. år 1981 vilket är en ökning på 9,4%. Den kommunala medelutdebiteringshöjningen med 41 öre svarar för 1,1 pro­centenheter av denna ökning. För inkomståret 1982 har RRV antagit oförändrad kommunal utdebitering. Den justerade prisutvecklingen, som styr den s.k. basenheten, har antagits uppgå till 9.4%. Det innebär att basenheten antagits bli 7000 kr. Effekten av inflationsskyddet av skatte­skalan och skattereduktionen uppskattas år 1982 till ca 6500 milj. kr. Däremot kalkylerar RRV med att den tillfälliga skattereduktionen upphör år 1982 (effekt ca 900 milj. kr.) vilket således innebär en total skattelättnad mellan åren 1981 och 1982 på 5600 milj. kr. Av denna väntas 5250 milj. kr. minska den preliminära A-skatten och resterande del den preliminära B-skatlen.

Inkomsterna av preliminär B-skatt för fysiska personer under de tre första uppbördslerminerna innevarande uppbördsår är ca 7% högre än motsvarande period år 1979. RRV räknar med samma ökningstakt reste­rande uppbördstefminer vartör fysiska personers inbetalda B-skatt är 1980 väntas uppgå till 7450 milj. kr. år 1980. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som totalt påförd skatt. Det belyder atl resultaten av 1979 års taxering legat lill grund för debiteringen år 1980. För år 1981 kommer således 1980 års taxering atl ligga som grund. RRV beräknar med ledning härav influten B-skatt år 1981 till 8 180 milj. kr. och är 1982 till 8930 milj. kr.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer atl påföras de skallskyldiga i slutlig skatt vid 1981 och 1982 års laxeringar. Som underlag för kalkylerna har använts den laxeringsstatistiska undersökning som tidigare nämnts. 1978 års inkomster och avdrag har framskrivits med de tidigare nämnda inkomstaniagandena. Med tillämpning av resp. års beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgifter för fysiska personer kunnat beräknas för inkomståren 1980 och 1981. 1 de kalkyler som ligger till grund för RRVs beräkningar har den påförda statliga skallen, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknats till följande belopp för taxeringsåren 1981 och 1982. Som jämförelse har även beräkningarna för motsvarande skatter enligt 1980 års taxering medtagits.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                   45

 

 

Taxeringsår

 

 

 

1980

1981

1982

Statlig skatt

29744

33 144

35 540

Kommunal skatt

66 326

79 115

88 889

Förmögenhetsskatt

588

644

706

Skatt pä beskattade

 

 

 

förmåner

5117

-

-

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått tidigare, av skattereduktion samt fr.o.m. 1981 års taxering av en tillfällig särskild skaltereduktion. 1 skatteomläggningen år 1980 minskades särskil­da skattereduktionen med 400 kr. och uppgår till 320 kr. År 1981 utgår den särskilda skattereduktionen med 560 kr. och år 1982 antas den utgå med 800 kr.

Del nya skatlesparandet som började i oktober 1978 innebär att en 20-procentig skattereduktion utgår på det totalt sparade beloppet under ett år. Maximalt kan skattereduktionen uppgå Ull 960 kr. per person och år vilket motsvarar elt lolalt sparande på 4800 kr. Vid 1980 års taxering uppgick sparskallereduktionen till 387 milj. kr. För 1982 års taxering förutses en sparskattereduktion av samma omfattning.

1 prop. 1980/81:39 föreslås att en skattereduktion medges från inkomst­skatten med 30% av mottagen utdelning. Avdrag får göras för utdelning som ej överstiger 10000 kr. för ensanistående och 20000 kr. för makar. Den maximala skattereduktionen föreslås således bli 3000 kr. resp. 6000 kr. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981, vilket innebär att de i huvudsak tillämpas för första gången vid 1982 års taxering.

De beräknade värdena för den sammanlagda skattereduktionen uppgår till följande belopp.

Taxeringsår

1980                   1981                  1982

Skattereduktion inkl.
Särskild skattereduktion, lill­
fällig särskild skattereduktion,
sparskattereduktion och aklie-
sparskattereduklion                           4 409                 3 954                  5 389

Vid beräkningarna har, förutom påförda inkomst- och förmögenhets­skatter, räknats med skatledebiterade socialförsäkringsavgifter till folk­pensioneringen, sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, tilläggspen­sioneringen, barnomsorgen och delpensioneringen till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1980 års taxering medtagits.

 

Taxeringsår

 

 

1980

198

Folkpensioneringen

904

921

Sjukförsäkringsavgifter

926

954

Tilläggspensionsavgifter

836

855

Arbetsskadeförsäknngsavgift

25

62

Barnomsorgsavgift

-

220

Delpensionsavgift

-

58

1982

954 989 936

66 2.36

62

 

Prop. 1980/81:100                                                                        46

En jämförelse mellan preliminärskatteuppbörden (exkl. fyllnadsbetal­ningar) och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preli­minärskatteinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning till de slutligt debiterade skatterna. Skillnaderna mellan dessa båda belopp be­nämns uttag. Om preliminärskatteuppbörden överstiger den slutliga skat­ten har del varit ett överullag av skatt. 1 nedanstående tablå redovisas uttaget för åren 1976- 1981.

 

Inkomstår

Preliminärskatl

Slutlig s

kall

Summa

 

Uttag

 

A-skatt

B-skalt

A-skatl

B-skall

Prel.

skall

Slull skall

Skillnad

1976

65 568

5 368

66189

7 173

70936

73 362

-2426

1977

71481

6 251

72 562

8023

77732

80585

-2 853

1978

82 512

6553

83 053

8514

89065

91567

-2.502

1979 p

91782

6960

91080

9 192

98 742

100 272

-1 530

1980 p

102189

7451

102 228

9993

109640

II222I

-2.S8I

1981 p

111840

8 129

112373

10834

119969

123 207

-3 2.38

Enligl preliminära taxeringsresultat av 1980 års taxering minskade un-derultagel med nästan 1 000 milj. kr. inkomståret 1979. Detta torde förkla­ras av en automatisk justering av jämkningarna av preliminärskatterna år 1979 med anledning av den höjda schablonintäkten för en- och tvåfamiljs-fastigheter som infördes år 1978. Detta år påverkades emellertid inte preliminärskatterna av detta beslut. Sparskatlereduklionen, vilken inle heller påverkar preliminärskattetabellerna, bidrar också lill förändringar i uttaget av skatt år 1979. För åren 1980 och 1981 förutser RRV ett ökat underuttag. År 1981 är det främst fastighetstaxeringen som orsakar det högre uttaget även om de lokala skattemyndigheterna schablonmässigt försöker ta hänsyn till de höjda taxeringsvärdena i skattejämkningarna.

Slutregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skatt samt debitering av kvar­stående skatt. Fyllnadsbetalningarna och den inflytande kvarstående skat­ten ingår bland inkomsttitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter. Omfattningen av fyll­nadsbetalningarna, den kvarstående och den överskjutande skatten fram­går av följande tablå.

 

Inkomstår

Fyllnadsbetalningar

Överskjutande exkl. ränta

skall  Kvarstående skall

1976

3 730

4 930

3 666

1977

4 289

5 576

,    4 140

1978

4 564

6413

4405

1979 p

4449

7410

4491

1980 p

4 799

7060

4841

1981 p

5018

6841

5060

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            47

Fyllnadsbetalningarna har ökat och väntas öka under hela perioden. Undantaget är år 1979 vilket sammanhänger med det minskade underutta­get av preliminärskatt detta är.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1980 och 1981 skall eriäggas under budgetåren 1980/81 och 1981/82, Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxering­ar. Vid beräkningen av kvarstående skatt, får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen inte eriäggs i rätt tid utan blir restförda. Denna andel har ökat vid inbetalningarna år 1980, vilka avser taxeringen av kvarstående skatt år 1978, Endast 64% av den debiterade kvarskatlen betalades in i rätt tid. Detta beteende har styrt RRVs beräkningar kommande år. Den inbe­talda kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1980/81 till 2867 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till 3092 milj. kr.

RRV beräknar vidare storleken på den slutliga kompensationen till kom­muner m.fl. i anledning av 1974 års skaltereform till 2692 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till I 455 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Skatteuppbörden på titeln har mol bakgrund av vad som har nämnts beräknats till 123 887 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 132653 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Utgifterna på titeln domineras beloppsmässigt av kommtinalskatteme-del. Utbetalningarna av kommunalskattemedel grundar sig på dels förskott och dels på slutavräkningar beräknade på de kommunala skatteunderla­gen. 1 beloppet ingår även ett förskott av det skattebortfallsbidrag som utgår till kommuner, landstingskommuner och församlingar med anledning av att skatteunderlaget minskade till följd av 1971 års skattereform. Bidra­gen utbetalades första gången år 1973 och utgår i form av tillskjutet skat­teunderlag. Kommunerna får även ett förskott för 1974 års skattereform. Skatteunderlaget för kommunerna minskade då bl. a. till följd av slopandet av avtrappningen av grundavdraget. Förskottet regleras över inkomstskat­tetiteln. För det slutliga bidraget finns ett ugiftsanslag. Detta omförs till inkomsttitelns inkomstsida och ingår också i posten kommunalskatteme­del. 1 utbetalningarna av kommunalskattemedel ingår även kommunernas andel av sjömansskatten.

För kalenderåret 1980 grundas utbetalningarna av kommunalskatteme­del på skatteunderlaget enligt 1979 års taxering. Samtidigt sker en slutav­räkning av det under kalenderåret 1978 utbetalade förskottet. RRV har beräknat de totala utbetalningarna av kommunalskattemedel till 79644 milj. kr. för kalenderåret 1980. Beloppet inkluderar då ersättningar i form av förskott och slutavräkningar m. m. med anledning av 1971 och 1974 års skattereformer.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel för 1981 beräknar RRV till 83 705 milj. kr. Inkomståret 1982 inträffar den kassamässiga effekten av den förenklade skatteunderlagsberäkningen för kommunerna. Den beslu­tades 1979 och gäller fr.o.m. den 1 januari 1980 (se RRVs inkomstberäk­ning prop.  1979/80: 100), Pä inkomsttiteln innebär denna förenkling ett

 

Prop. 1980/81:100                                                                        48

inkomstbortfall av storleksordningen 3000 milj. kr. för kalenderåret 1982 och ca 3 500 milj. kr. för år 1983. Poslen kommunalskatteutbetalningar ökar därför med 12897 milj. kr. lill 96602 milj. kr. år 1982. Del ovan relaterade inkomstbortfallet kompenseras genom av alt de båda anslagen som avser 1971 och 1974 års skattereformer försvinner från den 1 januari 1982. De ovan beräknade utbetalningarna för kalenderåren 1980-1982 motsvarar en utbetalning till kommunerna från inkomsttiteln för budgetåret 1980/81 på 79574 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 på 90380 milj. kr.

Från inkomsttiteln utbetalas överskjutande preliminär skatt. Som fram­gått av det föregående förutses denna för budgetåret 1980/81 uppgå till 7914 milj. kr. inkl. ränta. För budgetåret 1981/82 har motsvarande belopp beräknats till 7743 milj. kr.

Under budgetåret 1980/81 och 1981/82 kommer vid 1980 och 1981 års taxeringar skatledebiterade socialförsäkringsavgifter till tilläggspensione­ringen atl betalas ut lill allmänna pensionsfonden. RRV beräknar ifrågava­rande utbetalningar till 836 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 855 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Från titeln görs vidare omföringar till andra inkomsttitlar av utskift-nings- och ersätlningsskalt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter, för­mögenhetsskatt samt de olika egenavgifterna. Sammanlagt kan de ifråga­varande omföringarna beräknas uppgå till 2477 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 2932 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Utbetalningarna på titeln uppgår därmed till 90801 milj. kr. budgetåret 1980/81 och 101 910 milj. kr. 1981/82. Nettot på titeln 1111 Fysiska perso­ners skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas till 33086000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 30743 000000 kr. budgetåret 1981/82.

Tabell 14. Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

 

 

1980/81

1981/82

Inkomster

 

 

Prel. A-skatt

105 638

114478

Prel. B-skalt

7891

8610

Fyllnadsbetalningar av prel. skatt

4 799

5018

Kvarstående skatt

2 867

3 092

Slutlig kompensation till kommuner enl.

 

 

1979 års skallereform

2 692

1455

Summa inkomster

123 887

132653

Utgifter

 

 

Kommunalskattemedel

79574

90380

Överskjutande skall

7914

7 743

Utbetalningar till allm. pensionsfond

836

855

Omföringar till andra inkomsttitlar

2 477

2932

Summa utgifter

90801

101910

Nello på titeln

33086

30 743

(Statsbudget)

(34471)

 

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

49

1121    Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas de juridiska personernas preliminära skatter. En beräkning görs även på avräkningen av de utbetalningar av kommu­nalskattemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommuna­la skatteunderlag. Nedanstående förteckning visar hur slor statlig skatt olika juridiska personer betalar.

Juridiska personer                                                                               Statlig skatt

Svenska aktiebolag

Sparbanker

Sparbankernas säkerhetskassa

Ekonomiska föreningar som ingår i jordbruksrörelsen                     } 40%

Svenska aktiefonder

Svenska försäkringsanstaller som inte är aktiebolag

Utländska juridiska personer utom dödsbon

32%

Svenska ekonomiska föreningar utom sådana som in­går i jordbrukskasserörelsen Sveriges allmänna hypoteksbank Konungariket Sveriges sladshypotekskassa Hypoteksföreningar

Sådana juridiska personer som enligl författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfäl-lighel och som skall erlägga skatt för inkomst

Andra juridiska personer än ovan nämnda                                          15%

Dessa juridiska personer redovisar sina skatter pä de s. k. B1, B2, C och D-längderna. De juridiska personernas uträknade statliga och kommunala skatter framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår

1976 Statlig inkomstskatt 2589 Kommunal inkomstskatts 146

1977 2334 3 528

1978 1979 1775 2209 3 622   4 205

1980     1981     1982 (2346) (2 033) (2 049) (4 710) (4 124) (4 586)

Vid beräkningen av skatterna har de antaganden som framkommit i enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag legat som grund. Enligt enkäten väntas den statligt taxerade inkomsten minska med 13% mellan åren 1979 och 1980. RRV har bl.a. med ledning av att det särskilda investeringsavdragel återinförs år 1981 samtidigt som den tillfäl­liga vinstavsättningen upphör för verksamhetsåret 1981, bedömt att ut­vecklingen av den statligt taxerade inkomsten för juridiska personer blir i del närmaste oförändrad mellan åren 1980 och 1981.

4    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 2.1

 

Prop. 1980/81:100                                                                        50

Inbetalningen av preliminär B-skatt och de sammanlagda slutliga skat­terna framgår av nedanstående tablå. Här framgår också omslaget i det s. k. uttaget av skatt som uppstår för år 1980 jämfört med tidigare år.

 

Inkomstår

Prel.

Slutlig

Över/

Fyllnads-

Över-

Kvar-

 

B-skall

skatt

undei-

betal-

skjulande

stående

 

 

 

ullag

ningar

skatt

skall

1977

4251

5 462

-1211

1 505

807

-513

1978

4 663

6 459

-1796

2 104

861

-553

1979

4614

7 126

-2 512

2 560

763

-715

1980

5 611

6 227

-   616

854

858

-620

1981

6 278

6 705

-   427

684

867

-611

En konsekvens av den låga nivån på den slutliga skatten för juridiska personerår 1980, vilket i sin tur orsakas av avsättningarna till vinstkontot, blir att de beräknade fyllnadsbetalningarna våren 1981 väntas sjunka med ca 1 700 milj. kr. Företagens benägenhet att göra fyllnadsbetalningar är betydligt större än hos fysiska personer. .\v denna orsak kalkylerar RRV med denna kraftiga minskning av fyllnadsbetalningarna när det s. k. under­uttaget av preliminärskatt minskar.

De utbetalda kommunalskattemedlen beräknas uppgå till 5 171 milj. kr hudgetåret 1980/81. De väntas för budgetåret 1981/82 sjunka till 4930 milj. kr. Orsaken är antagandet om en sänkning av den kommunalt taxerade inkomsten år 1980. Detta år ligger nämligen som grund för utbetalning av förskott till kommunerna år 1982.

Den omföring som belastar titelns utgiftssida är de juridiska personernas förmögenhetsskatt. Omföringen görs när debiteringen är klar och de 14 milj. kr. som omförs 1980/81 är den förmögenhetsskatt som debiterades för inkomståret 1979.

Tabell 15. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

 

 

1980/81

1981/82

Inkomster

 

 

Prel. B-skatl

5 774

5919

Fyllnadsbetalningar av prel. skall Kvarstående skall

854 465

684 403

Summa inkomster

7093

7006

Ulgi.fler

 

 

Kommunalskallemedel

5 171

49.30

Överskjutande skatt

Omföringar till andra inkomsttitlar

758 14

657 15

Summa utgifter

5 943

5 602

Netto på titeln

1 150

1404

(Statsbudget)

(1 868)

 

RRV beräknar nettot på inkomsttiteln juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rörelse till 1 150000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 1 404000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets Inkomstberäkning                                   51

1131    Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Till denna inkomsttitel förs de skatteinkomster som av olika orsaker inte är möjliga att särredovisa på fysiska eller juridiska personer.

Tabell 16. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

1980/81                 1981/82

1000

1 000

1 000

1000

500

500

500

500

500

500

(500)

 

Inkomsler Restantier m. m. Summa inkomsler

Utgifter Restitutioner Summa utgifter

Netto på titeln (Statsbudget)

RRV beräknar inkomsterna på titeln ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 500000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 500000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1141    Kupongskatt

Kupongskall är en statlig inkomstskatt på aktieutdelning i svenska aktie­bolag och på andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatl och erläggs med 30% av utdelningen av i utlandet bosalt och av vissa med dem likställda utdelningsberättigade. Från huvudregeln om 30% kupongs­katt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning

Budgetår                     1976/77       1977/78       1978/79       1979/80       1980/81

Stalsbudget                 32.0             .33,0             .38.0              35.0            40.0

Redovisat                   36,5             32,3             32.4             40.7

1 skrivelse den 28 oktober 1980 har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1979/80 var nettoinkomsten av kupongskatt 40,7 milj. kr., vilket innebär en ökning från föregående år med 8,7 milj. kr. eller med 27,2%, Under tiden juli-september 1979 var nettobehållningen 23,6 milj. kr. och under samma tid 1980 35,6 milj. kr. Ökningen utgör 50,9%',

Efter en tillfällig nedgång under 1978 med 9% härden totala utdelningen på aktier i svenska aktiebolag ökat igen. Under 1979 utdelades 4214 milj. kr. mot 3644 milj. kr. år 1978. Ökningen är 15,6%.

För innevarande budgetår räknar RSV med att den totala aktieutdelning­en under 1980, avseende vinster intjänade under 1979, kommer att öka. För de följande budgetåren förutses en svag ökning. RSV beräknar därtör att nettoinkomsterna av kupongskatt stiger kraftigt under budgetåret 1980/

2 = ;v

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 52

81. För de två följande budgetåren räknar RSV med en stabilisering på nuvarande nivå.

RSV beräknar inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1980/81 till 48 milj. kr. och under budgetåret 1981/82 till 48 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas till 48000000 kr. för budgtäret 1980/81 och 48000000 kr. för bugetåret 1981/82.

1142    Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningsskatl skall erläggas lill slaten av svenskt aktiebolag som i samband med bolagets upplösning eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår alltså på besparade vinst­medel som inte delas ut i vanlig ordning och däri"ör inte blir föremål för inkomstbeskattning hos aktieägarna. Utskiflningsskatten (SFS 1927:321 med ändring 1957:67) är 40% av beskattningsbart belopp. 1 samband med ändringen av minimikapitalet hos aktiebolag från 5000 kr. till 50000 kr. har avvecklingsregler införts (1974:990 saml SFS 1977:321) för sådana bolag som inte kunnat öka sitt aktiekapital till minst 50000 kr. den 31 december 1981. Ersättningsskatt (SFS 1933:395 med ändring 1957:68) eriäggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för atl hindra uppskov med beskattningen av fonderade vinstmedel. Skatten utgör 25% av be­skattningsbart belopp.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Stalsbudget                1,8                3,0                3,0                  4.0              10,0

Redovisat                  3.8                4.5                8,7                10.4

RRV beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättnings­skatt till 15000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 15000000 kr. för budget­året 1981/82.

1143    Bevillningsskatt

Bevillningsskatt utgår för i utlandet bosatt person, som. anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908: 128 med senaste ändring 1975: 1028). Skatten för anordnare utgör 15% av bruttoinkomsten. För medverkande är motsvarande skatt 30%.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste hudgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                2,5                2.5                2.5                2.5                2.5

Redovisat                  2,2                2,7                2.5                2.9

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            53

RRV beräknar inkomsterna på titeln bevillningsskatt till 3000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 3 000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1144    Lotterivinstskatt

Skatt utgår på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinslens värde överstiger 200 kr. i fråga om varu-eller tombolalolteri och 50 kr. i fråga om penninglotteri (SFS 1928: 376 med senaste ändring 1974:856). Skatten utgår för närvarande med 20% på premieobligationsvinsl och med 30% av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock inte erläggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten.

De beräknade och redovisade inkomsten på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget               205.0             260.0            320.0             395.0            535.0

Redovisat                  227.9             285,9             353,1            421,6

1 skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande.

Under budgetåret 1979/80 inflöt 421,6 mij. kr. Under tiden juli-septem­ber 1980 inflöt 141,9 milj. kr. och under samma tid 1979 92,3 milj. kr. Ökningen utgör drygt 53%.

AB Tipstjänsl räknar med att eriägga 199.5 milj. kr. under budgetåret 1980/81, 253,7 milj, kr. under budgetåret 1981/82 och 294,0 milj. kr. under budgetåret 1982/83. Beräkningarna torde, med hänsyn till det i september 1980 introducerade spelet "LOTTO", var något osäkra. Riksgäldskon­toret uppskattar att lotterivinstskatten på premieobligationslån kommer att uppgå till 263,3, 353,3 och 432,1 milj, kr. under budgetåren 1980/81, 1981/ 82 och 1982/83. Under motsvarande tid räknar Svenska Penninglotteriet AB med atl inbetala 146,0. 154,8 och 164,1 milj. kr. För innevarande budgetår kan vad avser dessa institutioner inkomsterna beräknas till (199,54-263,3+146,0=) 608,8 milj. kr. Härtill kommer inkomsterna från andra lotterier, som under föregående budgetår uppgick till 5,7 milj. kr.

RSV beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1980/81 lill 615 milj. kr. och under budgetåret 1981/82 till 770 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotterivinstskatt beräknas till 615000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 770000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                54

1200    Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas i procent av utbetald lön och som erläggs av arbetsgivare. Egna företagares socialavgifter för inkomst av rörelse och av jordbruksfastighet debiteras på skattsedeln och uppbärs i samband med skatteuppbörden. De omförs från inkomsttiteln 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse först sedan den slutliga avgiften kan fastställas dvs. andra året efter inkomståret.

Uppbördsförfarandet för lagstadgade socialavgifter

En förteckning över alla lagstadgade socialavgifter och deras storlek redovisas i tabell 17.

Tabell 17. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter                                                 Procentuellt uttag för avgiftsäret

1977

1978

1979

1980

1981

11,75

11.75

11.75

12.00

12.25

4.00

2.00'

-

-

-

8.30

8.30

8,30

8.30

8.40

1.00

1.30

1.60

1.90

2.20

8,00

9.60

10.60

10,60

10.50

0.40

0.40

0.40

0,40

0.40

0.25

0.25

0,25

0,60

0.60

0.70

0.70

0,70

0,70

0.70

0.07

0,12

0.20

0,20

0.20

0.13

0,10

0.13

0,10

0.155

0.80

0.80

0.80

0,80

0.80

0.40

0.40

0.40

0,40

0.40

0.25

0.25

0.25

0,50

0..50

0.15

0.25

0.25

0,25

0.25

Socialförsäkringsavgift lill ATP

Allmän arbetsgivaravgift

Socialförsäkringsavgifi till

folkpensionering

Socialavgift till barnomsorgen

Socialförsäkringsavgifi lill

sjukförsäkring

Avgift till arbetslöshetsförsäkring

och kontant arbetsmarknadsstöd

Avgift ull arbetsskadeförsäkring-

Avgifi lill byggnadsforskning

Avgift till lönegaranti

Avgift lill arbetarskydd

Avgift lill sjöfolkspensionering

Avgift till arbetsmarknadsutbildning

Socialförsäkringsavgifi till

delpensionsförsäkring

Avgift till vuxenutbildning

' Avgiftsprocenten avser 1 jan.-30 juni 1978. Den I juli 1978 slopades avgiften helt. - Fr.o.m. den 1 juli 1977 ersattes yrkesskadeförsäkringen av arbetsskadeförsäk­ringen.

De lagstadgade socialavgifterna kan med hänsyn till debiteringsförfaran­det delas in i:

-     direktdebiterade avgifter från förelag och kommuner

-     avgifter från statliga myndigheter och affärsverk m. fl.

-     egenavgifter från egna företagare.

De direktdebiterade arbetsgivaravgifterna uppbärs av riksförsäkrings­verket. De avgifter som betalas in under etl visst år är preliminära avgifter, fyllnadsbetalningar av preliminära avgifter och kvarstående avgifter. Av­gifterna utgår med viss procent av avgiftsunderlaget, som är summan av under året utbetald lön (med smärre variationer). De preliminära avgif-

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                              55

terna fastställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Den kvarstående avgiften, som debilerus med en eftersläpning på två år, fast­ställs i och med att ett definitivt avgiftsunderlag föieligger.

Den I januari 1981 (prop. 1980/81: 16) höjs den särskilda avgift som tas ut vid uppbörd av kvarstående socialavgifter. Avgiften blir då 10 % om den kvarstående avgiften uppgår till högst 5000 kr.. 12 % om den kvarstående avgiften uppgår lill högst 30000 kr. och 15 % för kvarstående avgifter utöver 30000 kr. Tidigare utgick avgiften med 6 resp. 8 %. För att slippa denna avgift kan arbetsgivare göra fyllnadsbetalningar året efter avgifts­året. Den höjda avgiften från den 1 januari 1981 innebär att fyllnadsbetal­ningarna ökar eftersom kostnaden för avgiften vid kvarstående avgifter höjts till en sådan nivå att ingen tjänar på att istället för fyllnadsbetalning låna ut pengarna. Med de tidigare avgifterna kunde i vissa läll inlåningsrän­tan överstiga avgiftens storlek.

Slalliga myndigheters (exkl. affärsverk) socialavgifter omförs från in­komsttiteln statliga pensionsavgifter, netto m. m. till inkomslhuvudgrup­pen lagstadgade socialavgifter. Staten betalar samma avgifter som de di­rektdebiterade arbetsgivarna med undantag av avgifterna till arbetsskade­försäkringen och byggnadsforskningen. Riksförsäkringsverket bestämmer avgiftsunderlaget för avgifter som staten skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring m. fl. lagar.

Fr.o.m, budgetåret 1980/81 ändrades uppbördsförfarandet vad gäller statliga myndigheters avgifter. Tidigare övertordes dessa avgifter från titeln pensionsmedel m. m. först sedan de slutliga avgifterna för året ifråga hade fastställts. Fr.o.m. budgetåret 1980/81 skall avgifterna överioras löpande med ett preliminärt belopp. Slutregleringen för kalenderåret ifråga skall ske senast i juni månad året efter avgiflsåret (se närmare härom under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto).

Egenavgifter debiteras på skattsedeln och uppbärs av riksskatteverket. En närmare redogörelse för dessa avgifter återfinns på sid. 31.

Beräkningar av socialavgifter

Som lidigare nämnts fastställs de preliminära direktdebiterade avgif­terna för ett visst år genom en uppräkning av avgiftsundertaget tvä år tillbaka. 1 tablån nedan redovisas uppräkningsfaktorer för åren 1975 t.o.m. 1981 tillsammans med den faktiska lönesummeutvecklingen under motsvarande period. Siffrorna inom parentes är prognoserade värden.

Ar                         Uppräkningsfaklor       Lönesummeulveckling    Differens

procenlenheler              procentenheter                procentenheter

1973-

■1975

20

1974-

-1976

24

1975-

-1977

19

1976-

■1978

18

1977-

-1979

14

1978-

-1980

16

1979-

-1981

19

31                                    4-11

33                                    4- 9

24                                    4- 5

19                                    4-   1

19                                    4- 5

(23)                                (4- 7)

(21)                                (-h 2)

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 56

Av tablån framgår att lönesummeulvecklingen fram t.o.m. år 1978 har överstigit uppräkningsfaklorn med mellan 1 och 11 procentenheter. De prehminära avgifter som debiterats på grundval av uppräkningsfaktorn har således varit lägre än de slutligt fastställda avgifterna som beräknats med hjälp av det faktiska lönesummeunderlaget. Denna differens betalas in av företagen i form av dels fyllnadsbetalningar året efter avgiflsåret, dels kvarstående avgifter två år efter avgiflsåret.

1 labell 18 redovisas inkomster av de totala socialavgifterna exkl. ATP-avgiften fördelade på preliminära avgifter, fyllnadsbetalningar av prelimi­nära avgifter, kvarstående avgifter, avgifter från statliga myndigheter, avgifter från statliga affärsverk samt egenavgifter och skatledebiterade avgifter.

De kvarstående avgifterna som betalades in under budgetåret 1979/80 uppgick lill 306 milj. kr. Det åren minskning med 762 milj. kr. jämfört med budgetåret 1978/79. Orsaken härtill var att skillnaden mellan lönesummeut­vecklingen för åren 1976-1978 och uppräkningsfaktorn för år 1978 stan­nade vid 1 procentenhet att jämföra med 5 procentenheter året innan. Inkomsterna från de preliminärt direktdebiterade avgifterna kom därmed att utgöra en större andel av de totala slutliga avgifterna för kalenderåret 1978 än vad som var fallet år 1977. För kalenderåret 1979 beräknas skillna­den mellan lönesummeökning och uppräkningsfaktor uppgå till 7 procent­enheter, varför de kvarstående avgifterna som inbetalas budgetåret 1980/ 81 har beräknats bli av betydligt slörre omfattning.

För kalenderåret 1980 beräknas de prelminärt debiterade avgifternas andel av de slutliga avgifterna öka något jämfört med 1979 års debitering. Den ökade andelen skall bl. a. ses mot bakgrund av riksförsäkringsverkets kontroll av debiterade socialavgifter i förhällande till den lönesumma som fr. o. m. år 1980 redovisas i samband med källskatteredovisningen. Skillna­den mellan den slutliga avgiften och den preliminärt inbetalda avgiften utgörs av regleringsavgifien. Fyllnadsbetalningarnas andel av reglerings­avgifterna beräknas öka fr.o.m. år 1981 p.g.a, den tidigare omnämnda ökningen av avgiften vid inbetalning av kvarstående socialavgifter.

De preliminärt debiterade avgifternas andel av de slutliga avgifterna för år 1981 beräknas stiga mol bakgrund av samstämmigheten mellan uppräk­ningsfaktorn och lönesummans utveckling.

Tabell 18. Inkomster av socialavgifter (exkl. ATP), milj. kr.

 

 

Utfall

Prognos

Prognos

 

1979/80

1980/81

1981/82

Preliminära avgifter

40435

470.34

51648

Fyllnadsbetalningar av preliminära

 

 

 

avgifter

3216

4012

3 206

Kvarstående avgifter

306

1884

462

Statliga myndigheters avgifter

3 728

6558

4 861

Statliga affärsverks avgifter

2 255

2609

2 840

Egenavgifter och skatledebiterade

 

 

 

avgifter

1644

1855

2215

Summa

51584

63952

65 232

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           57

Som framgår av tabell 18 ökar avgifterna från statliga myndigheter kraftigt från budgetåret 1979/80 till 1980/81. Förklaringen härtill är den omläggning av uppbördsförtarandet som tidigare nämnts. Under budget­året 1980/81 kommer nämligen atl överföfas från titeln statliga pensionsav­gifter, netto till inkomslhuvudgruppen 1200 Lagstadgade socialavgifter preliminära avgifter avseende andra halvåret 1980 och första halvåret 1981 saml slutliga avgifter avseende kalenderåret 1980. Eftersom avgifterna för första halvåret 1980 inte har överförts löpailde kommer slutregleringen för kalenderåret även att omfatta dessa avgifter. Det betyder att avgifter avseende tre halvår kommer att påföras inkomsttiteln budgetåret 1980/81. Inkomsterna från statliga myndigheters lagstadgade socialavgifter blir till följd härav ca 2 300 milj. kr. högre än om avgiften avseende endast ett år hade påförts.

Socialavgifterna har i det följande delats in i olika grupper med avseende på olikheter i den kassamässiga redovisningen. Beräkningarna har baserats på uppgifter som erhållits från riksförsäkringsverket och arbetsmarknads­styrelsen.

1211    Folkpensionsavgift

År 1974 infördes en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen. Den­na socialavgift ersatte den avgift som lidigare debiterades fysiska personer direkt på skattsedeln. Under åren 1975 och 1976 har folkpensionsförmå-nerna väsétitligt förbättrats. Bl. a. sänktes den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år den 1 juli 1976. De olika reformerna har finansierats med höjda avgifter. Dessutom har skattereformerna åren 1976 och 1977. där skatteskalorna justerades så att den statliga skatten sänktes, bl. a. finansi­erats med höjda folkpensionsavgifter.

Den I jaritiäri 1981 föreslås att folkperisionsavgiften höjs till 8,4 % av avgiftsunderiaget från tidigare 8,3 % (prop. 1980/81:20).

Folkpensionsavgiften redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Utgif­terna för folkpensioneringen redovisas via anslag på statsbudgetens ut­giftssida. Inkomsterna från folkpensiOiisavgiften beräknas uppgå till 73 % av utgifterna för folkpensionen undei- budgetåret 1980/81. Utgifterna för folkpensionen har hämtats från RRVs budgetprognos nummer 4 för bud­getåret 1980/81.

Under budgetåret 1980/81 beräknas inkomsterna av folkpensionsavgif­terna till 23 102 milj. kr., dvs. en ökning med 4068 milj. kr. eller med 21,4 % jämfört med närmast föregående budgetår. Av den kraftiga ökning­en mellan budgetåren 1979/80 och 1980/81 beror 825 milj. kr. på ökade inkomster budgetåret 1980/81 p.g.a. omläggningen av de statliga pensions­avgifterna, netto, som tidigare omnämnts. För budgetåret 1981/82 har inkomsterna beräknats till 23 350 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 58

Tabell 19. Folkpensiunsavgift (milj, kr.)

 

 

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

 

Ulfall

Ulfall

Prognos

Prognos

Inkomsler

 

 

 

 

Direktdebiterade avgifter

14 9.36

15 961

18850

19629

Egenavgifter och övriga skatle-

 

 

 

 

debiterade avgifter

796

829

904

921

Avgifter från slalliga myndigheter

 

 

 

 

och affärsverk

2041

2 244

3 348

2 800

Summa inkomsler

17 773

190.34

23 102

23 350

Netto på titeln 1211

4-17 773

4-19034

4-23102

4-23350

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgift till 23 102000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 23 350000000 kr. för budget­året 1981/82.

1221    SJukrörsäkringsavgift, netto

Försäkringstagarnas egna avgifter till sjukförsäkringen slopades år 1975. I stället höjdes de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna erlade från 3,8 till 1%. År 1976 höjdes avgiften till 8%. Höjningen motiverades bl. a. av ändrade ersättningsregler för sjukförsäkringen samt av att sjukfrekven­sen hade ökat. Dessutom ändrades reglerna för finansieringen av sjukför­säkringen på så sätt att statsbidragsandelen sänktes från 25 till 15% av kostnaderna. År 1978 höjdes avgiften till 9,6% av avgiftsunderlaget. För åren 1979 och 1980 är avgiften 10.6% av avgiftsunderlaget. Fr.o.m. är 1981 föreslås (prop. 1980/81:20) en sänkning av avgiften till 10.5% av avgiftsunderlaget.

Den I juli 1980 förlängdes den särskilda föräldrapenningen med tre månader till att omfatta sammanlagt sex månader. Under de tre sista månaderna skall ersättningen utgå enligt garantinivån lika för alla. Garan­tinivån höjdes från 32 kr. till 37 kr. per dag. Den särskilda föräldrapen­ningen kan även tas ut i förkortad arbetstid.

Den I januari 1980 höjdes ersättningarna från sjukförsäkringen till sjuk­vårdshuvudmännen. De nya taxorna innebär bl. a. atl ersättningen för offentlig öppen läkarvård höjs från 93 kr. till 127 kr. för varje besök, att ersättningen för sjukvårdande behandling höjs från 40 kr. till 55 kr. per besök, att ersättning för hjälpmedel åt handikappade höjs från 43 kr. till 62 kr. per invånare och att ersättning för sjukhusvård höjs från 30 kr. till 40 kr. per vårddag. Dessutom införs för åren 1980 och 1981 en ersättning för att underlätta utbyggnad av långtidssjukvården.

Förutom sjukförsäkringsavgiften tillförs titeln den ersättning från den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen. Dessutom tillförs titeln eventuella överföringar från den allmänna sjukför­säkringsfonden.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            59

Från titeln utbetalas till de allmänna försäkringskassorna inkomsttitelns andel av kostnaderna för dels sjukförsäkringen, dels försäkringskassornas förvaltningskostnader. Vidare utbetalas till apoteksbolaget utgående er­sättningar för kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel.

Den allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsver­ket beräknar, enligt särskilda regler, om återföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna återföring eller avsättning till fonden fastställer regeringen. Under första halvåret 1978 överfördes från fonden till inkomstskattetiteln 204.5 milj. kr. för att täcka en del av 1975 års underskott på 353.1 milj. kr. Därmed var fondens tillgångar slut. För år 1976. som normalt skulle ha avräknats under budgetåret 1977/78, var underskottet 1 473.7 milj. kr. Underskottet för år 1977 uppgick till 1 735.1 milj. kr. Detta betyder att socialförsäkringsavgiften under perioden 1975-1977 inte har täckt den lagstadgade andelen på 85% av kostnaderna för sjukförsäkringen samt föräldraförsäkringen. Underskottet har i stället be­lastat statsbudgetens saldo i negativ riktning. För år 1978 redovisades ett överskott på 511 milj. kr. För åren 1979, 1980 och 1981 beräknas överskott på 1831 milj, kr,, 2300 milj. kr. resp. 1733 milj. kr. Vid utgången av år 1980 förbyts de tidigare ackumulerade underskotten mot ett överskott på drygt I 200 milj. kr. Överskottet är 1980 skall avräknas mot fonden under budgetåret 1981/82.

Utvecklingen på allmänna sjukförsäkringsfonden (milj. kr.)

År                              Underskoll                 Överskott                  Ackumuleral

saldo

353.1

 

-   148.6

1 473.7

 

-1622.3

1735.1

 

-3 357.4

 

511

-2846.4

 

1831

-1015.4

 

2 300'

4-1 285

 

1 733-

4-3018

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981

' Avsättning till fonden under budgetåiel 1981/82 - Avsättning lill fonden under budgetåret 1982/83

Som framgår av ovanstående tablå skulle därvidlag ca I 200 milj. kr. under budgetåret 1981/82 kunna övertoras till den allmänna sjukförsäk­ringsfonden. RRV finner det emellertid naturligt, bl, a, mot bakgrund av det förhållandet att fonden erhåller räntemedel pä innestående kapital, att fonden även debiteras ränta för de medel som "lånats"- av statsverket. Som en följd av detta har RRV räknat fram den allmänna sjukförsäkrings­fondens ränieskuld till statsverket för den tid som fonden "lånat" medel från statsbudgeten. Om skuldräntan beräknas på liknande sätt som fonden erhåller ränta skulle räntekostnaden kunna beräknas till 700 milj. kr. Detta

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 60

innebär att avsättningen till fonden under budgetåret 1981/82 skulle redu­ceras till 500 milj. kr.

I besparingspropositionen, 1980/81:20, föreslås en rad kostnadsbespa­rande åtgärder inom sjukförsäkringsområdet. Dessa berörs i det följande.

Ädla metaller och annat tandtekniskt material som finns med i riksför­säkringsverkets prislista har hittills betalats i sin helhet av försäkringen. Den 1 januari 1981 föreslås att dessa regler ändras så, att kostnaden för dessa material, fördelas mellan patienten och försäkringen på samma sätt som övriga kostnader enligt tandvårdstaxan. Genom denna ändring till en enhetlig kostnadsfördelning beräknas försäkringens kostnader minska med 150 milj. kr. per är.

Ersättning utgår vid resor som överstiger karensbeloppen 13 kr. för sjukresor och 21 kr. vid resor för tandvård och preventivmedelsrådgivning m. m. En höjning av karensbeloppen föreslås fr. o. m. den 1 januari 1981 till 30 kr. resp. 38 kr. En sådan höjning av karensbeloppen beräknas minska försäkringens kostnader med 70 milj. kr. år 1981 och med 80 milj. kr. år 1982.

1 besparingsproposilionen föreslås vidare ett högkostnadsskydd för per­soner med höga kostnader för läkemedelsinköp och vårdbesök. Högkost­nadsskyddet, som föreslås fr.o.m. den I januari 1981, innebär att en person som har betalat för 15 läkemedelsinköp eller besök hos läkare m. fl. blir befriad från kostnad för fortsatta utlägg avseende dessa kostnader. Befrielsen gäller under en tolvniånadersperiod räknat från första inköpet eller besöket hos läkare. Högkostnadsskyddet har i RRVs inkomstberäk­ning beräknats innebära en kostnadsökning med 30 milj. kr. för år 1981 och 35 milj. kr. för år 1982.

En höjning av patientavgifterna för läkemedel föreslås bl. a. mot bak­grund av den allmänna prisutvecklingen. Efter den I januari 1981 blir prisnedsättningen för berörda läkemedel hälften av det belopp som över­stiger 20 kr. och med hela det belopp som överstiger 60 kr. Den högsta avgiften vid läkemedelsinköp blir därmed 40 kr. De höjda patientavgifterna för läkemedel beräknas minska försäkringens kostnader med 250 milj. kr. per år.

Patientavgifterna i den öppna vården kommer att behandlas i samband med överläggningarna mellan företrädare för socialdepartementet och landstingsförbundet. Vid dessa överläggningar kommer ersättningen till sjukvårdshuvudmännen efter år 1981 att behandlas. I besparingsproposi­tionen framhålls alt en utgångspunkt vid dessa överläggningar bör vara att ökningen av patientavgifterna vid läkemedelsinköp skall vara vägledande för justeringen av patientavgifterna i den öppna vården. En sådan justering kan beräknas innebära en kostnadsminskning för försäkringen med ca 260 milj. kr. fr. o. m. år 1982. Något resultat av överläggningarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen föreligger inte f. n. RRV beräknar därför inga kostnadsbesparingar p. g. a. ökade patientavgifter i den öppna vården.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Tabell 20. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostna­der (milj. kr.)

 

 

1980/81

1981/82

 

Prognos

Prognos

Sjukpenning

Sjukvårdsförmåner inkl. läkemedels-

14054

15 077

ersättning Föräldrapenning Frivillig i'örsäkring Förvaltningskostnader

10030

3 979

8

2 168

10 386

4411

8

2 287

Summa utgifter

30 239

32 169

Statsbidrag Frivillig försäkring

4 536 3

4 826

Inkomsttitelns andel av

 

 

sjukförsäkringens kostnader

25700

27343

Utifrån ovan redovisade kostnader för sjukförsäkringen beräknas in­komsttitelns andel av sjukförsäkringens kostnader uppgå till 25 700 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 27.343 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Tabell 21. Inkomsterna och utgifterna under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto

 

 

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

 

Ulfall

Ulfall

Prognos

Prognos

A Inkomster

 

 

 

 

Direktdebiterade avgifter

18039

20350

23 819

24 541

Egenavgifter och övriga skatle-

 

 

 

 

debiterade avgifter

631

792

926

954

Avgifter från statliga myndig-

 

 

 

 

heter och affärsverk

2.360

2 886

4 270

3 519

Övriga inkomster

104

110

115

123

Summa inkomster

21 134

24 138

29 130

29 137

B Utgifter

 

 

 

 

Inkomsttitelns andel av

 

 

 

 

sjukförsäkringens kostnader

20 302

22 085

25 700

27 343

Avsättning av medel till all-

 

 

 

 

männa sjukförsäkringsfonden

-

-

-

500

Summa utgifter

20 302

22085

25 700

27 843

Netto på titeln 1221

832

2 053

3430

1294

För budgetåret 1980/81 beräknas inkomsterna av sjukförsäkringsavgif­ten till 29 130 milj. kr. Detta är en ökning med ca 4992 milj. kr. jämfört med närmast föregäende budgetår, av ökningen utgör 1 035 milj. kr. en effekt av det ändrade uppbördssystemet för statliga myndigheters avgifter. För bud­getåret 1981/82 beräknas inkomsterna endast öka med 7 milj. kr. Den svaga utvecklingen beror till stor del på omläggningen av statliga myndigheters avgifter. Om denna engångseffekt frånräknas 1980/81 års inkomster skulle ökningstakten bli knappt 4%.

 

Prop. 1980/81:100

62

RRV beräknar inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto, till 3430000000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 294000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1231    Barnomsorgsavgift

För atl väsentligt öka utbyggnaden av barnomsorgen ändrades statsbi­dragssystemet härför den 1 januari 1977. För att finansierti det nya statsbi­dragssystemet infördes den I januari 1977 en socialavgift till barnomsor­gen. Under är 1977 var avgiften 1%. År 1978 höjdes avgiften till 1,3% och år 1979 till 1.6%'. Avgiften skall höjas successivt och är 1981 uppgå till 2,2%-.

Fr. o. m. 1980 skall även egna företagare betala barnomsorgsavgift. Des­sa egenavgifter inflyter i form av preliminärskatter, kvarstående skatter eller fyllnadsbetalningar, Egenavgifterna utbetalas frän inkomsttiteln lill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till barn­omsorgsavgiften första gången under budgetåret 1981/82,

1 likhet med folkpensionsavgiften redovisas inkomsterna av barnom­sorgsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan motsvarande utgifter redovisas över anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Tabell 22. Barnomsorgsavgift (milj. kr.)

1978/79      1979/80      1980/81      1981/82
Ulfall        Utfall     Prognos     Prognos

Inkomster

Direktdebiterade avgifter Egenavgifter

Avgifler från statliga myndig­heter och affärsverk

Summa inkomster

Nello på titeln 1231

2 577

3 362

4 572

5 135 220

320     433     799     739

2 897   3 795   5 371   6094

4-2 897   4-3 795   4-5 371   4-6 094

RRV beräknar inkomsterna på titeln barnomsorgsavgift till 5 371 000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 6094000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1241    Vuxenutbildningsavgift

Den utvidgade vuxenutbildningen finansieras med en avgift till vuxenut­bildningen. År 1978 höjdes avgiften från 0,15 till 0,25%.

Fr.o.m. 1980/81 skall vuxenutbildningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten på liknande sätt som folkpensionsavgiften och barnomsorgs­avgiften. För budgetåret 1979/80 och lidigare redovisades vuxenutbild­ningsavgiften under övriga socialavgifter.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            63

Tabell 23- Vuxenutbildningsavgift (milj. kr.)

Inkontswr

Direktdebiterade avgifter

Avgifter från slalliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomsler Nello på lileln 1241

 

1980/81

1981/82

Prognos

Prognos

569

588

101

85

670

673

4-670

4-673

RRV beräknar inkomsterna på titeln vuxenulbildningsavgift till 670000000 kr, för budgetåret 1980/81 och 673000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1251    Övriga socialavgifter, netto

Under inkomsttiteln 1251 Övriga socialavgifter, netto redovisas de so­cialavgifter som övertör erhållna medel till särskilda fonder utanför stats­budgeten.

Socialavgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetal­ningar till de allmänna försäkringskassorna samt de er-kändaarbetslöshetskassorna

Lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant stöd vid arbets­löshet (KAS) infördes den I januari 1975, För att finansiera arbetslöshets­ersättningen enligt dessa lagar skall arbetsgivare erlägga en avgift motsva­rande 0,4% av avgiftsunderlaget. Arbetslöshetsersättningen utbetalas av de erkända arbetslöshetskassorna och KAS utbetalas av försäkringskas­sorna.

De arbetslöshetsersättningar som arbetslöshetskassorna betalar ut till sina medlemmar finansieras med arbetsgivaravgifter, statsbidrag och med­lemsavgifter. KAS finansieras till två tredjedelar av arbetsgivaravgifter och till resterande del med statsbidrag. Arbetsgivaravgifterna redovisas över inkomsttiteln. Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna avseende kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Vidare utbetalas två tredjedelar av kostna­derna för grundbidrag och viss del av kostnaderna för progressivbidrag enligt kungörelsen 1973: 732 ändrad 1976: 164 och 1977:52. 1 samband med införandel av avgiften för arbetslöshetsförsäkringen bildades en fond be­nämnd arbetslöshetsfonden. På denna fond regleras eventuella över- resp. underskott av arbetsgivaravgifter. Denna reglering skall, liksom reglering­en pä sjukförsäkringsfonden, ske först två år i efterskott då alla inkomster och utgifter för ett visst år är kända.

Arbetslöshetsförsäkringens utgifter för budgetåren 1980/81 och 1981/82

 

Prop. 1980/81:100

64

har beräknats utifrån de relativa arbetslöshetstal som konjunkturinstitutet presenterat i sin höstrapport 1980, dvs. 1,9% för år 1980 och ca 3% för år 1981.

Tabell 24. Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna.

 

 

1978/79 Utfall

1979/80 Utfall

1980/81 Prognos

1981/82 Prognos

Inkomster

 

 

 

 

Direktdebiterade avgifter Avgifter frän statliga myndig­heter och affärsverk

722 98

769 108

904 161

935 135

Summa inkomster

820

877

1065

1070

Utgifter

 

 

 

 

Kontant arbetsmarknadsstöd Utbetalningar till erkända arbetslöshetskassor Avsättning av medel till arbetslöshetsfonden

180 514 359

193

574 346

239 761 188

264

884

93

Summa utgifter

1 053

1 113

1 188

1241

Saldo

-233

-236

-123

-171

Inkomsterna från arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas till 1065 milj. kr. budgetåret 1980/81. Utgifterna för kontant arbetsmarknadsstöd samt arbetslöshetsersättningar beräknas uppgå till 1000 milj. kr. Under budgetåret 1980/81 kommer 1978 års verksamhet att regleras gentemot fonden. Denna reglering beräknas innebära en överföring av 188 milj. kr. från inkomsttiteln till fonden. Det kassamäsiga nettot på inkomsttieln skulle därmed motsvara ett underskott på 123 milj. kr. budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/82 beräknas underskottet ti|l 171 milj, kr..

Arbetsskade försäkringsavgift

Fr. o. m. den I juli 1977 gäller en ny lag om arbetsskadeförsäkring. Den ersatte den tidigare yrkesskadeförsäkringen. Den nya lagen ger rätt till full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i arbetet. Den livränta som utbetalas skall ersätta en årlig inkomstförlust upp till 7,5 basbelopp. Livräntan är dessutom värdebeständig genom anknytningen till basbeloppet. Arbetsskadeförsäkrtngen omfattar till skillnad från yrkesska­deförsäkringen även egenförelagare och uppdragstagare. Detta innebär bl. a. att småföretagare, jordbrukare, fiskare och personer med förtroen­deuppdrag kommer att få samma ersättning som anställda vid yrkesskada. Försäkringen finansieras med en arbetsgivravgift på 0,25% av avgiftsun­derlaget. Denna avgift gäller även för egna företagare. År 1980 höjdes avgiften till 0,60%,

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            65

Byggnads forskningsavgi fl

År 1954 inrättades fonden för byggnadsforskning. Fondens syfte är att främja forskning och rationalisering inom byggområdet. Verksamheten finansieras huvudsakligen av en arbetsgivaravgift benämnd byggnads­forskningsavgift. Avgifln uppgår fr.o.m. år 1976 till 0,7% och erläggs av arbetsgivare inom näringsgrenen byggnadsindustri.

Lönegarantiavgift

För att finansiera den statliga lönegrantin vid konkurser erlägger arbets­givare lönegarantiavgifter. År 1977 höjdes avgiften från 0,02 till 0,07% bl. a. som en följd av alt andelen stora konkurser ökat. Den 1 januari 1978 höjdes avgiften lill 0,12% och den 1 januari 1979 till 0,20%.

Arbelarskyddsavgift

För att täcka utgifterna för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspek­tionens verksamhet erlägger arbetsgivarna en arbetarskyddsavgift. Avgif­ten bidrar dessutom till att finansiera forskning, utbildning och upplysning beträffande arbetarskydd. För detta senare ändamål finns arbetarskydds­fonden inrättad till vilken viss del av avgifterna överförs. Under åren 1976 och 1977 inrättades dessutom en fond för arbelsmiljöförbältringar. Medlen till fonden erhölls genom att arbetarskyddsavgiften tillfälligt höjdes från 0,1 till 0,13% under åren 1976, 1977 och 1979. År 1978 var arbetarskydds­avgiften 0,1 %. Fr. o. m. den 1 januari 1981 höjs avgiften till 0,155%.

Avgift för sjöfolks pensionering

Arbetsgivare, som sysselsätter sjömansskatlepliklig personal, betalar en avgift för sjöfolks pensionering. Sjömanspensioneringen kompletterar den allmänna pensioneringen genom att ge ekonomiskt stöd åt sjömän i åldern mellan 55 och 65 år. Avgiften är 0,8%.

Arbelsmarknadsutbildningsavgift

År 1976 infördes ett nytt system för arbetsmarknadsutbildning. Syste­met är knutet lill arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkrade del­tagare i arbetsmarknadsutbildning erhåller fr.o.m. den 1 juli 1979 en dagpenning av högst 195 kr. och lägst 155 kr. under fem dagar i veckan. För dem som inte är medlemmar i erkända arbetslöshetskassor utgår ersättning med 155 kr. per dag om kursdeltagaren är över 20 år. För oförsäkrade ungdomar under 20 år ulan försörjningsplikt mot barn utgår dagpenning som motsvarar det kontanta arbetsmarknadsstödet, f. n. 75 kr. reformen finansieras med en arbetsmarknadsutbildningsavgift på 0,4% av avgiftsunderlaget.

5    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 2.1

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 66

Del pe nsionsavgift

Delpensionsförsäkringen för arbetstagare trädde i kraft den I juli 1976. Fr. o. m. den 1 januari 1980 har möjligheten att få delpension utsträckts till att omfatta i princip alla förvärvsarbetande, dvs. även egna företagare och uppdragstagare. De förvärvsarbetande i åldrarna mellan 60 och 65 år har genom denna pensionsform ekonomisk möjlighet att minska sin arbetsin­sats genom alt övergå till deltidsarbete i kombination med delpension. För alt delpension skall ulgå krävs enligt huvudregeln att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst tio år fr. o. m. 45 års ålder. Vidare krävs att den försäkrade förvärvsarbetat under fem av de senaste tolv månaderna före övergången lill delpension. Arbetstiden för anställda skall minskas med minst 5 timmar i veckan. Egna företagare måste reducera sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter förvärvsarbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Delpensionen till anställda motsvarar 65%- av inkomstbortfallet, dock högst av skillnaden mellan den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst före och efter ar-betstidsminksningen. För bl. a. egna företagare utgör det s. k. pensionsun-deriaget hälften av den genomsnittliga förvärvsinkomsten för de tre när­maste åren före arbetstidsminksningen. till den del inkomsten ligger under 7,5 basbelopp. Delpensionen är ATP-grundande och reducerar inte ålders­pensionen från 65 års ålder från folkpensioneringen och ATP.

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en arbetsgivaravgift, som den 1 januari 1980 höjdes från 0,25% till 0,50% av det avgiftsunderlag som gäller för socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen m,m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas delpensionsförsäkring be­kostas fr. o. m. år 1980 av en egenavgift. vilken motsvarar den arbetsgivar­avgift som erläggs för anställda.

Infiutna avgifter har inte förmått täcka de löpande utbetalningarna av delpension. Underskottet finansieras genom att medel från statsbudgetens inkomstsida tillfälligt övertors till fonden för delpensionsförsäkringen. Del­pensionsfondens ackumulerade underskott uppgick den 30 juni 1980 till 473 milj. kr.

I prop. 1980/81: 20 föreslås att kompensalionsnivån sänks från nuvaran­de 65% till 50% av de inkomstbortfall som uppstår vid övergången till delpension. Den ändrade nivån föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1981. De nuvarande reglerna bör gälla även därefter för dem som har rätt till delpension för december månad 1980, förutsatt alt delpensionen grundar sig på en ansökan som kommit in före den I december 1980.

Effekterna av den ändrade kompensationsnivån är svåra att beräkna. Vanligtvis brukar elt större antal ansökningar om delpension komma in vid kalenderåresskiftet. 1 och med att den förutvarande kompensationsnivån bör gälla för dem som kommit in med ansökningar före den 1 december 1980 har antalet ansökningar under hösten 1980 ökat.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           67

1 denna beräkning förväntas effekterna av de förändrade förmånsreg­lerna ge en minskning av utbetalda delpensioner på 25 milj. kr. för kalen­deråret 1981. Kalenderåret 1982 beräknas effekten bli en minskning på 50 milj. kr. Först år 1984 beräknas de förändrade förmånsreglerna ge en besparing på 150 milj. kr. som beräknades i prop. 1980/81: 20.

Under de tidigare nämnda förutsättningarna angående lönesummans utveckling och de ändrade regler som föreslås i prop. 1980/81: 20 beräknar RRV att delpensionens ackumulerade underskott den 30 juni 1982 uppgår till 708 milj. kr. detla trots att avgiften den 1 januari 1980 höjdes från 0.25 %■ till 0.50% av avgiftsunderlaget. I nedanstående tablå visas delpensionens utveckling 1979-1982.

Delpensionsfondens utveckling halvårsvis 1979—1982, milj. kr,

1979                      1980                      1981                     1982

[             II            1            II            1            11           1            II

 

Inkomsler

316

206

583

524

795

579

822

625

Utgifter

427

464

566

640

728

772

815

8.50

Saldo

-III

-258

4-  17

-116

4- 67

-193

4-     7

-225

Acku-

 

 

 

 

 

 

 

 

mulerat

 

 

 

 

 

 

 

 

saldo

-232

-490

-473

-589

-522

-715

-708

-933

Sammanfattningsvis redovisas inkomsterna och utgifterna under titeln 1251 Övriga socialavgifter, netto i tabell 25,

Tabell 25. Övriga socialavgifter, netlo (milj. kr.)

 

 

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

 

Ulfall

Ulfall

Prognos

Prognos

A Inkomsler

 

 

 

 

1. Arbetsskadeförsäknngsavgift

460

839

1.362

1476

2. Byggnadsforskningsavgift

94

98

110

115

3. Lönegarantiavgifi

308

380

531

537

4. Arbetarskyddsavgift

223

214

331

416

5. Avgifl för sjöfolkspensionering

10

10

11

12

6. Arbelsmarknadsutbildningsavgift

820

771

1065

1 070

7. Delpensionsavgifl

512

721

1318

1 405

8. Särskild vuxenutbildningsavgift

507

549

-

-

Summa inkomster

2 9.34

3 582

4 728

5 031

B Utgifter

 

 

 

 

Summa 1-7 enl ovan

2427

3 033

4 728

5 031

9. Särskild vuxenulbildningsavgift

498

597

-

-

10. Merkostnader för delpensions-

 

 

 

 

försäkringen

232

242

49

186

11. Saldo arbetslöshetsförsäkrings-

 

 

 

 

avgiften (se tabell 24)

233

236

123

171

Summa utgifter

3 390

4 108

4 900

5 388

Netto på inkomsttiteln 1251

-456

-526

-172

-357.

RRV beräknar underskotten på titeln övriga socialavgifter, netto till 172000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 357000000 kr. för budgetåret 1981/82.

Prop. 1980/81:100                                                                                                 68

1261    Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen

Inkomsterna redovisas av riksförsäkringsverket.

På inkomsttiteln redovisas ersättning för förvaltningskostnader enligt 7 kap. 3 § lagen (1976: 380) om arbetsskadeersättning.

Försäkringsavgift skall enligt 7 kap. 3 § utgå efter procentsats som fast­ställs i lag. Procentsatsen skall vara avvägd så alt avgifterna tilsammans med andra tillgängliga medel täcker förvaltningskostnaderna, dvs. omkost­naderna för riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas verksamhet beträffande arbetsskadeförsäkring. 1 lag (1973:480) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till yrkesskadeförsäkringen m. m. har förordnals att procentsatsen skall vara 0,25 och att en sextondel av för­säkringsavgifterna skall anses svara mot förvaltningskostnderna. Vidare har i lag (1979:649) om procentsats för uttag av avgift under åren 1980-1984 till arbetsskadeförsäkringen föreskrivits alt procentsatsen skall vara 0,6 och all 1/30 av försäkringsavgifterna skall anses svara mol förvaltnings­kostnaderna.

Riksförsäkringsverket beräknar inkomsterna till 48,1 milj. kr. för bud­getåret 1980/81 och till 50,8 milj, kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till riksförsäkringsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen beräk­nas till 48 100000 kr. för budgetåret 1980/81 och 50800000 kr. för budget­året 1981/82.

1271    Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yr­kesinspektionens verksamhet

Inkomsterna redovisas av riksförsäkringsverket.

Enligt lag (1971:282) om arbetarskyddsavgift skall fr.o.m. 1972-01-01 arbetsgivaravgift erläggas som bidrag till arbetarskydd. Arbetsgivare är den som enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall erlägga avgifl lill obligatorisk arbetsskadeförsäkring med undantag av staten. Av­gift skall årligen erläggas med belopp som motsvarar en tiondels procent av under året utgiven lönesumma. Fr. o. m. år 1981 är procentsatsen höjd till 0,155. Debitering och uppbörd av avgifterna sker enligt lagen (1959:552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring m.m.

Fr.o.m. den 1 januari 1981 skall 16,5% utgöra bidrag till statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksam­het och redovisas på denna inkomsttitel. Återstoden skall utgöra bidrag till kostnader i övrigt för forskning, utbildning och upplysning om arbetar­skydd och förs till arbelarskyddsfonden.

Riksförsäkringsverket beräknar inkomsterna till 67,5 milj. kr. för bud­getåret 1980/81 och till 69,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            69

RRV ansluter sig till riksförsäkringsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster av arbetsgivaravgifter till arbelarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet beräknas lill 67 500000 kr. för budgetåret 1980/81 och 69000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1300    Skatt på egendom

Under huvudgruppen 1300 Skatt på egendom redovisas alla skatter på användningen och/eller ägandet av egendom och förmögenhet. Likaså inkluderas skatt på förbättringar, utvidgningar etc. av egendom. Här redo­visas även skall pä gåvor och skatt på arv. Skatt på avkastningen av förmögenhet och fasligheter redovisas emellertid under 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse.

1311    Skogsvårdsavgifter

. Skogsvårdsavgift skall med vissa undantag erläggas för jordbruksfas­tighet, som vid fastighetstaxering åsalts särskilda värden för skogsmark och växande skog (SFS 1946:324 med senaste ändring 1971:431). Genom riksdagsbeslut i maj 1979 har avgiften höjts från 0,9 promille till 3 promille. 1 prop. 1978/79: 110 som var underlag för riksdagsbeslutet framhölls att skogsvårdsavgiften huvudsakligen bör användas för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket och på sådant sätt att alla skogsbrukare kan få del av dem.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                (9,2               19.2              18.1              18.1              18.1

Redovisat                  18,1              18,1              17,9              16,4

Riksdagen har beslutat om en tillfällig skogsavgift på 7 promille av skogsbruksvärdet som skall tas ut vid 1981 års taxering (SFS 1979:595). Den avses vara en finansiering av de tillfälliga statsbidragen till gallring av skog som utbetalades med 150 milj. kr. under budgetåret 1979/80. Avgiften påverkar redovisningen på denna titel under budgetåret 1981/82.

1 skrivelse till RRV den 17 oktober 1980 har skogsstyrelsen anfört följande:

Vid tillämpnig av promilletalet 0,9 på 1980 års preliminära undertags­summa 18400 Mkr skulle inkomsten för detta budgetår bli 16,5 milj. kr. Det verkliga inkomslutfallet avviker emellertid alltid något från beräknade belopp vilkel framgår av nedanstående sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                70

 

Promille-

Underlags;

summa

1 riksstaten

upplaget

Verkliga

tal

 

 

inkomstbelopp

inkomsler

 

År

Mkr

Budgetår

Mkr

Mkr

0.9

1974

12431

1974/75

11.7

11.213

0,9

1975

12 688

1975/76

19,2

11.301

0,9

1976

20612

1976/77

19.2

18.111

0,9

1977

20323

1977/78

19.2

18.120

0,9

1978

19 877

1978/79

19.2

17.857

0.9

1979

18 399

1979/80

18.1

16.410

0.9

1980

18400*

1980/81

18.1

 

* p. g. a. att laxeringsarbelel ej är avslutat endast prognosvärden.

För att inkomsterna under budgetåret 1980/81 skall uppgå till 18,1 milj. kr. skulle vid oförändrad underlagssumma, dvs, 1979 års nivå, avgiften för år 1980 behöva tas ut med 0.984 promille.

För budgetåret 1981/82 beräknas inkomsten av skogsvårdsavgifler med oförändrad undertagssumma, 1979 års nivå, till 55,2 milj. kr.

Enligt av styrelsens prognosavdelning gjorda beräkningar kommer 1981 års fastighetstaxering atl medföra en ökning av underlagssumman till ca 60 miljarder kronor.

RRV har med ledning av ett preliminärt taxeringsutfall för 1980 års taxering och i enlighet med skogsstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 16500000 kr. för budgetåret 1980/81 och ansluter sig till skogsstyrelsens beräkning på 55 200000 kr. för budgetåret 1981/82.

1321    Fysiska personers förmögenhetsskatt

Taxeringen till förmögenhetsskatt anknyter i väsentliga hänseenden till inkomsttaxeringen. Förmögenheten fastställs varje år vid beskattningså­rets utgång. Fysiska personer är obegränsat skattskyldiga om de varit bosatta här i riket vid beskattningsårels utgång. Personer som inle varit bosatta i riket vid beskattningsårels utgång är skattskyldiga endast för här i riket nedlagd förmögenhet. Reglerna om förmögenhetsbeskattning för i utlandet bosatta personer gäller inte enbart fysiska personer utan även utländska juridiska personer.

Förmögenheter under 200000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr.o.m. 1975 års taxering. Skattesatsen är 1% för förmögenheter mellan 200000 kr. och 275000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 2,5% för förmögenheter överstigande I 000000 kr. Den beskattningsbara förmögen­heten beräknas för föräldrar och barn under 18 år gemensamt, förutsatt att barnen bor hos föräldrarna.

1 prop. 1980/81:42 föreslås följande förmögenhetsskatteskala

1%              400000 kr.-   600000 kr.

1,5%           600000 kr.-   800000 kr.

2,0%            800000 kr,-1 800000 kr.

2,5%                              1800000 kr.-

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            71

Syftet med den föreslagna ändringen är att anpassa skalan till den allmänna prisutvecklingen samt förändringar till följd av 1981 års allmänna fastighetstaxering. Förändringen föreslås gälla från inkomståret 1981.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1980/81 uigöi' således inkomsten under titeln den förmögenhetsskatt som debiterades år 1979. Den föreslagna förändringen påverkar därför inte titeln förrän bud­getåret 1982/83.

Enligt den preliminära debiteringsstatistik som nu förligger kommer omföringen till titeln bli 588 milj. kr. budgetåret 1980/81.

RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personer förmögenhetsskatt till 588000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 644000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1322   Juridiska personers förmögenhetsskatt

För juridiska personer exkl. aktiebolag, de flesta ekonomiska föreningar och utländska juridiska personer, inträder skattskyldighet vid en förmö­genhet av 15000 kr. Skatten är proportionell och utgår med l.5'V(io för överskjutande belopp.

1 prop. 1980/81:42 föreslås att skattepliktgränsen höjs från 15000 kr. till 25000 kr. Den nya gränsen föreslås gälla från den 1 januari 1981.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln juridiska pesoners skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1980/81 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 1979.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers förmögenhets­skatt till 14000000 kr. för budgetåret 1980/81 och I5()(X)()00 kr. för budget­året 1981/82.

1331    Arvsskatt

Arvsskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente förvär­var egendom. Befriade frän skyldighet atl erlägga arvsskatt är staten, kyrka, församling och vissa höggradigt allmännyttiga stiftelser. Uppbör­den av arvsskatt ombesörjs av länsstyrelserna. I prop. 1980/81:42 föreslås bl. a. ändrade skiktgränser för arvsskatten. RRV har vid beräkningen av arvsskatt beaktat det nya förslaget till arvsbeskattning enl. prop. 1980/ 81:42.

De beräknade inkomsterna av arvsskatt under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                72

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81   •

Statsbudget                                                                                               440,0'

Redovisat                  368,8            378,2            401,6             446,2

' För tidigare budgetår har arvsskatt sammanslagils med gåvoskatt.

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt till 455000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 475000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1332   Gåvoskatt

Gåvoskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom (SFS 1941:416 med senaste ändring 1979:614). Befriade från skyldighet alt erlägga gåvoskatt är staten, lands­ting, kommuner och vissa allmännyttiga stiftelser. Uppbörden av gåvo­skatt ombesörjs av länsstyrelserna. 1 prop. 1980/81:42 föreslås vissa för­ändringar i gåvobeskattningen. RRV har i sin beräkning tagit hänsyn till detta.

De beräknade inkomsterna av gåvoskatt under de senaste budgetåren

framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                                                                                               50,0'

Redovisat                  51,9              45,3              45,2              48,0

' För tidigare budgetär har gåvoskall sammanslagits med arvsskatt.

Med hänsyn lill inflationen räknar RRV med en ökning av inkomsterna på titeln.

RRV beräknar inkomsterna på titeln gåvoskatt till 59500000 kr. för budgetåret 1980/81 och 70000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1341    Stämpelskatt

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registreringspliktigt skepp, emission av aktier, insatser i svenska kommanditbolag samt lotterier (SFS 1964:308 med senaste ändring 1980:271). Inom det skattepliktiga området utgår stäm­pelskatt med vissa undantag (bl. a. för staten).

Enligt stämpelkungörelsen skall influtna slämpelmedel levereras in till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheter. Cen­tralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av stämpelskatt hos myndigheter som är anslutna till fastighetsdatasystemet. Fastighetsdala-systemet omfattar f n. Uppsala län samt Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Stockholms, Uppsala, Visby, Bollnäs, Gävle, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           73

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln stämpelskatt fram­går av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                     1976/77       1977/78       1978/79       1979/80       1980/81

Stalsbudget                  548,0           670,0           639,0           I 380.0        1545,0

Redovisat                   606,5           586,6           724,1           1221.1

Stämpelskatten i inskrivningsärenden är proportionell mot taxerings­värde/köpeskilling resp. inteckningsbelopp (stämpelskattelagen 7-ll§§). Stämpelskatten höjdes per 1979-07-01. Resp. myndighet har räknat med oförändrade skallesatser. Skattesatsen för inskrivning av lagfart och tomt­rätt höjdes då med 50%, från 1 % till 1.5% av taxeringsvärde/köpeskilling medan skattesatsen för inteckning höjdes med 150%, från 0,4% till 1 % av inteckningsbeloppet.

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln till 1000 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 1 100 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Verket har förutsatt en prisstegring på ca 10% mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82 i fråga om underlagssumman för beräkning av stämpelskatt.

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av stämpelskatt lill 100 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 105 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Centralnämnden för fastighetsdata har beräknat inkomsterna till 134,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 195 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Nämnden har beaktat effekten av fastighetsdatasyslemets planerade ut­byggnad.

RRV ansluter sig till domstolsverkets, riksskatteverkets och central­nämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomsterna på titeln stämpels­katt beräknas till 1 234000000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 400000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1400    Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning, varuhantering, tillhandahållande av tjänster och tillåtelse att använda vissa varor. Försäljningsskatter, skatter på en­skilda produkter och tjänster saml fordonsskatten skall redovisas under denna rubrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknan­de sammanslutningar där staten har monopol på försäljningen av produk­tionen redovisas under skatt på varor och tjänster. Även import- och exportavgifter skall redovisas som en skatt på varor och tjänster.

 

Prop, 1980/81:100                                                                                                 74

1411    Mervärdeskatt

Fr.o.m. den 8 september 1980 utgår mervärdeskatt med 19,0% av beskattningsvärdet för de flesta skattepliktiga varor och tjänster (SFS 1980:676). Tidigare var mervärdeskatten 17.1% av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull. annan statlig avgift eller skatt inklusive mervärdeskatt. Skattesatsen 19.0% mot­svaras av 23,46%' av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt.

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst eller importerar mervärdeskatte-pliktig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighel vid försäljning eller annan om­sättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den till tullverket ertagda mervärdeskatten år avdragsgill vid den skattskyldi­ges redovisning lill länsstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                20.500,0        27 750.0        29900.0        32 600.0        37 800.0

Redovisat                  21258.9       26584,0       29035,9       31702,9

De redovisade inkomsternas fördelning på tvåmånadersperioder och ingående komponenter för budgetåret 1979/80 framgår av tabell 26.

Tabell 26. Mervärdeskatt budgetåret 1979/80 milj. kr.

 

Uppbörds-

Tullverket

Länsslvrelserna Återbetald

Summa

månad

 

Inbetald               skatt skatt

 

Juli-aug.

3 291

4 724                    2 468

5 547

Sepl.-okt.

3 393

4 276                   3 155

4 514

Nov.-dec.

3 756

4612                    3 2-35

5 133

Jan.-febr.

4 636

5 421                    3 950

6 107

Mars-april

4 751

4 961                     3973

5 739

Maj-juni

4 346

4678                   4361

4 663

Summa

24173

28672                  21142

31 703

Höjningen av mervärdeskatten den 8 september 1980 beräknas öka inkomsterna på titeln med 5 miljarder kr. räknat på helt år.

Generaltullstyrelsen har beräknat mervärdeskatt på importerade varor. Som nämns under titeln tullmedel beräknas importvärdet under budgetåret 1980/81 uppgå till 148000 milj. kr. och till 160500 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            75

Generallullstyrelsen har i skrivelse den 30 oktober 1980 till RRV fram­hållit följande:

Mervärdeskatt erläggs till tullverket vid all import av skattepliktiga varor. Fr.o.m. 1980-09-08 utgår skatten med 19% av beskattningsvärdet. För monteringsfärdiga hus utgår dock skatten med 11.4 % av beskattnings­värdet. Importen av sådana hus är emellertid inte så omfattande att den nämnvärt påverkar uppbördskalkylen.

Vid införsel utgörs beskattningsvärdet av varans tullvärde (cif-värde) med tillägg av tull och annan skatt eller avgift som tas ut vid importtillfäl­let, inklusive mervärdeskatt. Skattesatsen 19% motsvarar 23,46% när skatten beräknas på varuvärdet inklusive tull m, m, före pålägg av mervär­deskatt. Före 1980-09-08 var motsvarande procenttal 17,1 respektive 20,63,

1 det följande lämnas en redovisning för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt för budgetåret 1980/81,

1978/79            1979/80            1980/81

Ulfall                Ulfall               Prognos

103 730

136620

148 000

-11 188

-18600

-18 700

10.8

13.6

12.6

4- 1685

4- 1986

4- 2 200

- 5 200

- 1400

- 1000

Importvärde (definitivt ulfall)

därav icke skattepliktiga varor

värde i procent av imporlvärdel Brutlouppbörd av tull, varuskatt m.m. Importvärdekorrigering (se nedan) Beräknat beskattningsvärde före pålägg

av mervärdeskatt                                      89027             118606            l.30.'00

Mervärdeskatt, beräknad efter

20,63 resp, 23.46%                                   18366              24468              29400

Verklig och beräknad differens (influten/beräknad netlouppbörd minus uppbörd beräknad efter

20,63 resp, 23.46%)                              4-158            -     295          4-     300

Mervärdeskall. influten resp.

beräknad nettouppbörd                            18 524            24 173             29 700

Influten resp, beräknad nettouppbörd
i procent av importvärdet                            17.9                17.7                20.0

Importvärdekorrigeringen i tabellen ovan är gjord med hänsyn till att 98-99% av uppbörden inflyter ca två månader efter införseltillfällct.

1 tabellen ovan har uppbörden av mervärdeskatt för budgetåret 1980/81. beräknad efter 20,63 respektive 23,46%. beräknats uppgå till 29400 Mkr. Uppbörden under juli—september 1980 indikerar dock att uppbörden blir ca 300 Mkr högre. Styrelsen räknar därför med att nettouppbörden av mervärdeskatt skall uppgå lill 29700 Mkr budgetåret 1980/81. Detta mot­svarar 20% av det beräknade importvärdet. Med utgångspunkt från det beräknade import värdet för budgetåret 1981/82 kan uppbörden av mervär­deskatt för detta budgetår beräknas till 33900 Mkr.

Eftersom de restiluerade beloppen av mervärdeskall är synnerligen små i förhållande till uppbörden har styrelsen ansett sig kunna bortse därifrån vid beräkningen av uppbördens storlek.

 

Prop. 1980/81:100                                                                        76

Som nämns under titeln tullmedel räknar RRV med att importvärdet ökar med ca 9% mellan åren 1981 och 1982. Generaltullstyrelsen har räknat med en ökning på 15%. Till följd av den lägre importprognosen beräknar RRV tullverkels uppbörd lill 32,8 miljarder kr. för budgetåret 1981/82. Det åren sänkning med 1,1 miljarder kr,jämfört med generaltull­styrelsens beräkning.

Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt beslår av inbetald skatt, dvs. skillnaden mellan den utgående skatten och den ingående. Dessutom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, när den ingående skatten över­stiger den utgående. Till grund för beräkningen av länsstyrelsernas upp­börd ligger en prognos för den privata konsumtionen. Den privata konsum­tionen beräknas öka med 15% från år 1979 lill år 1980. Mellan åren 1980 och 1981 beräknas ökningen till 12% och mellan åren 1981 och 1982 till 10%. Hänsyn har där tagits till regeringens besparingsproposition (prop. 1980/81:20).

Inbetald skatt uppgår till 10303 milj. kr. under perioden juli-oktober under år 1980. Återbetald skatt uppgår till 5055 milj. kr. under tiden juli­september 1980. Inbetald skatt beräknas uppgå till 36900 milj. kr: och återbetald skatt lill 24900 milj. kr. under budgetåret 1980/81. Den totala uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1980/81 framgår av tabell 27. Redovisningsperioderna för länsstyrelsernas uppbörd omfattar vanli­gen två kalendermånader.

Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1980/81 beräknas således uppgå till 12000 milj. kr. Totalt beräknas uppbör­den av mervärdeskatt under budgetåret 1980/81 uppgå till 41 700 milj. kr.

Länsstyrelsernas netlouppbörd under budgetåret 1981/82 beräknas upp­gåtill 13 500 milj. kr. RRV har beräknat tullverkets uppbörd till 32800 milj. kr. Totalt beräknas således mervärdeskatten under budgetåret 1981/82 uppgå till 46300 milj. kr.

Tabell 27. Mervärdeskatt budgetåret 1980/81, milj. kr.

 

Uppbördsmånad

Tullverket

Länsstyrelserna Inbetald          Återbetald skatt               skatt

Summa

Juli-aug.

4011'

5318'              2975'

6 354'

Sept.-okt.

4406'

4985'              4 245

5146

Nov.-dec.

5483

6 173               4050

7606

Jan.-febr.

5004

7070               4923

7151

Mars-april

5361

6686               4 556

7491

Maj-juni

5435

6668               4 151

7952

Summa

29700

36900             24900

41700

' Utfall

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 41 700000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 46300000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                      77

1421    Bensinskatt

Bensinskatt skall erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholbland­ningar avsedda för användning till motordrift (SFS 1961: 372), Riksskatte­verket och tullverket är beskatlningsmyndigheter. Den som inom landet tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket. Lika­så kan den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager registreras hos riksskatteverket. Skatt på bensin som införs lill landet av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket redovisas av tullverket. Bensinskatten höjdes den 1 oktober 1980 från 93 öre per liter lill 1 krona 13 öre per liter (SFS 1980:678).

Gasolskatl skall eriäggas för gasol och annan vara, som helt eller till huvudsaklig del beslår av gasformiga kolväten och som används till drift av motor i motorfordon (SFS 1964:352), Skatten utgår med 29 öre för liter utom i fråga om buss, vars tjänste vikt överstiger 3000 kilogram, då skatten utgör 22 öre för liter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetär

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Statsbudget Redovisat

1 920.0 1991,7

2000.0 2085,6

3 290,0 3 222,9

3400,0 3 569.1

4 650,0

Höjningen av bensinskatten den I oktober 1980 beräknas öka inkomster­na med 900 milj. kr. räknat per helår. Riksskatteverket har i skrivelse till RRV anfört följande:

Den 1 oktober 1980 höjdes bensinskatten från 93 öre till 113 öre per liter. Skattehöjningen kommer att påverka inkomsterna först i januari 1981. På grund av flera samverkande faktorer antas förbrukningen minska med 2 % per budgetår.

Den kvantitet bensin som beläggs med bensinskatt överensstämmer i stort sett med den som allmän energiskatt utgår för. Energiskatten på bensin har varit oförändrad, 34 öre per liter.

Inkomsten av bensinskatten under budgetåret 1980/81 beräknas därför enklast med utgångspunkt i inkomsten av energiskalt på bensin under budgetåret 1979/80. För budgetåret 1980/81 blir då inkomsten [0,98 (896x93/344-750X113/34) =1 4845 milj, kr.

Efter samma princip beräknas inkomsten för budgetåret 1981/82. In­komsten blir då [0,98 (896x 1 l3/34x0,984-750x 113/34x0,98) =]5253 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln bensinskatt beräknas fill 4845000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 5253000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100                                                                        78

1422    Särskilda varuskatter

Särskild varuskatt utgår på vissa varor (SFS 1941: 251). Skatten är 50 % på tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, hårvatten etc. På choklad- och konfeklyrvaror höjdes skatten den 1 oktober 1980 med 2:80 kr. per kilogram till 5 kr. per kilogram (SFS 1980:682).

Utjämningsskalt utgår för vissa choklad- och konfeklyrvaror, för wafers och biscuits samt starköl (SFS 1960:258), På starköl utgår utjämningsskatt med 8 öre per liter och för övriga skaltebelagda varor med I: 10 kr, per kilogram.

Fr.o.m. den 1 mars 1973 utgår avgift på vissa dryckesförpackningar (SFS 1973:37 med senaste ändring 1978:984). Avgiften är 10 öre för varje förpackning om volymen överstiger 0,2 men inte 3 liter.

De särskilda varuskatterna uppbärs av riksskatteverket vid tillverkning resp. försäljning inom riket samt vid import av hos riksskatteverket regi­strerad importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos riksskatteverket registrerad importör.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetär

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Statsbudget

407,2

465,5

489,6

521,0

551.0

Redovisat'

462,6

473,1

503,9

549,3

 

Därav

 

 

 

 

 

Skatt på choklad och kon

-

 

 

 

 

fektyrvaror

222.1

245,9

2.S7.7

287,5

 

(Riksskatteverket)

 

 

 

 

 

Skatt på tekniska pre-

 

 

 

 

 

parat

126,5

126,5

139,5

153,0

 

(Riksskatteverket)

 

 

 

 

 

Avgift på vissa dryckes-

 

 

 

 

 

förpackningar

90,9

77,3

64,6

54.2

 

Särskild varuskatt på

 

 

 

 

 

importerade varor

22,4

22,8

43,0

53.6

 

(Generallullstyrelsen)

 

 

 

 

 

' Inkl. vissa delskatler som slopades 1972.

Skattehöjningen på choklad- och konfeklyrvaror beräknas öka inkoms­terna med 170 milj. kr. räknat per helår. Riksskatteverket har i skrivelse lill RRV anfört följande:

a) Särskild varuskatt och utjämningsskall på choklad-och konfeklyrvaror

Under budgetåret 1979/80 inflöt 287,5 milj.kr. jämfört med m257,7 milj.kr. under budgetåret 1978/79. Under tiden juli-september 1980 har 65,1 milj.kr. influtit jämfört med 69,1 milj.kr. motsvarande lid 1979, vilket innebär en minskning med 5,8 %.

Enligt lagen 1980:682 höjdes den särskilda varuskatten på choklad- och konfeklyrvaror den 1 oktober 1980 från tidigare 2 kr. 20 öre till 5 kr. per kilogram av varans vikt. Utjämningsskalten utgår alltsedan den 1 januari 1979 med 1 kr. 10 öre per kilogram av varans vikt.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            79

Skattehöjningen kommer att påverka skatteinkomsten fr.o.m. decem­ber 1980.

RSV räknar försiktigtvis med en minskning av chokladkonsumtionen med 10 % efter skattehöjningen och beräknar att den skattepliktiga kvanti­teten för innevarande budgetår kommer att uppgå till 68 milj. kg för varu­skatt och 94 milj. kg för utjämningsskatt mot 76 milj. kg respektive 103 milj. kg föregående år.

Under juli-november 1980 beräknas vid oförändrad konsumtion 112 milj.kr. inflyta. Under tiden december 1980-juni 1981 beräknas inkoms­ten till 268 milj. kr. Beräkningarna är baserade på ett medeltal av deklare­rade milj. kg för varje månad under åren 1975- 1979. För perioden decem­ber 1980-juni 1981 har vid dessa beräkningar hänsyn tagits till den beräk­nade konsumtionsminskningen. Den uträknade kvantiteten per månad har därefter multiplicerats med den för varje månad aktuella skattesatsen. Under budgetåret 1980/81 beräknas således 380 milj.kr. inflyta. Under följande budgetår beräknas konsumtionen uppgå till 65 milj. kg för varu­skatt och 95 milj. kg för utjämningsskatt.

Till följd härav kan skatteintäkten beräknas lill (65x5,004-95x1,10 = ) avrundat 430 milj.kr. för budgetåret 1981/82.

b)  Särskild varuskatt på tekniska preparat

Under budgetåret 1979/80 inflöt 153 milj. kr. jämfört med 139,5 milj.kr. under budgetåret 1978/79. Under tiden juli-september 1980 har 34,5 milj.kr. influtit jämfört med 32,4 milj.kr. motsvarande tid 1979, vilket innebär en ökning med 6,5 %.

RSV räknar med en årlig värdemässig konsumlionsökning på virka 8 %. Inkomsten kan beräknas till 165 milj. kr. för innevarande budgetår och till 178 milj. kr. för följande budgetär.

c)  Avgifl på vissa dryckesförpackningar

Under budgetåret 1979/80 inflöt 54,2 milj.kr. jämfört med 64.6 milj.kr. under budgetåret 1978/79.

RSV räknar med att försäljningen av dryckesförpackningar stabiliseras på nuvarande nivå och beräknar inkomsten till 55 milj. kr. för innevarande budgetår och till samma belopp för budgetåret 1981/82.

Enligt ovanslående (a-c) beräknar RSV inkomsten av den särskilda varuskatten för budgetåret 1980/81 till (3804-1654-55=) 600 milj.kr. och för budgetåret 1981/82 till (4304-1784-55 =) avrundat 660 milj. kr.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till RRV framfört följande:

Fr.o.m. 1980-10-01 har den särskilda varuskatten på bl.a. konfektyrer och choklad höjts. Uppbörden av dryckesförpackningsavgift beräknas minska fr.o.m. är 1981, beroende på att importen av burkar,för läske­drycker och öl, som tillverkas inom landet, ersätts av inhemsk produktion.

Generaltullstyrelsen beräknar sin nettouppbörd av särskilda varuskatter till 58 milj.kr. för budgetåret 1980/81 och 55 milj.kr. för budgetåret 1981/ 82.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 80

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräk­ningar. Inkomsterna på titeln särskilda varuskatter beräknas till 658000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 715000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1423   Försäljningsskatt på motorfordon

Försäljningsskatt på motorfordon (SFS 1978:69 med senaste ändring 1979:279) utgår när skattepliktigt fordon av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller las ut från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som förs in lill Sverige av annan än registrerad importör utgår försäljningsskatt vid införsel. Skattepliktiga for­don är personbilar, bussar med en totalvikt av högst 3 000 kg, lastbilar med skåpkarosseri och med en totalvikl av högst 3 000 kg samt motorcyklar.

För personbilar, bussar och lastbilar utgår försäljningsskatt med 2 kr. 30 öre per kg tjänstevikt. För varje fullt femtiotal kilogram tjänstevikt över 1 600 kg utgår ytteriigare skatt med 290 kr. För motorcyklar utgår skatten med 420 kr. om tjänsteviklen inte överstiger 75 kg, med 550 kr. om tjänsleviklen är högre men inte överstiger 160 kg, med 840 kr. om tjänste­viklen är högre än 160 kg men inle överstiger 210 kg och i annat fall med 1 400 kr.

Inkomsterna pä titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullsty­relsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget               735,0             783,0            610,0             640,0            608,0

Redovisat                  860,1             550,4            575,8             599,3

1 skrivelse till RRV beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln till 515 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 540 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Generaltullstyrelsen beräknar inkomsterna lill 8 milj. kr. förvart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82.

Riksskatteverket uppskattar nyregistreringen av personbilar till 195000 för budgetåret 1980/81 och 205000 för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräk­ningar. Inkomsterna på titeln försäljningsskatt på motorfordon beräknas lill 523000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 548000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1424   Tobaksskatt

Tobaksskatt utgår efter varans vikt (SFS 1961:394). Den 27 augusti 1980 höjdes tobaksskatten för cigarretter, röktobak, tuggtobak och snus (SFS 1980:656). Skall utgår enligl följande sammanställning.

Varuslag                                                       Vikl för                Belopp för

1 st.                       1 st.          I kg

gram                      öre             kr.

Cigarrer och cigariller

grupp 1    .................................................     t.o.m. 1,7               13.5

grupp 11   .................................................     över 1.7

t.o. m. 3.0            18.0

grupp 111   ...............................................     över 3.0

1.0. m, 5,0           21,5

grupp IV   .............................................     över- 5,0                  30,0

Cigarretter

grupp I    ...............................................     t. o. m. 0.85          23

grupp 11   .................................................     över 0.85

t.o.m. 1,20            28

grupp 111   ...............................................     över 1,20

t.o.m. 1.55            33

grupp IV   .............................................     över 1,55

t.o.m. 1.90            .8

grupp V   ..............................................     över 1.90              42

Röktobak .............................................. ................................................. 80

Tuggtobak    .......................................... ................................................. 27

Snus    ................................................... ................................................. 13

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påböljad längd av 100 mm av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetår

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Stalsbudget Redovisat

2 300,5 2 320,0

26,30,5 2 451,0

2 500.2 2 567.6

2 500.0 2 826.0

2 970.0

Höjningen av tobaksskatten beräknas öka inkomsterna med knappt 300 milj. kr. räknat per helår. Riksskatteverket har i skrivelse till RRV anfört följande:

Svenska Tobaks AB svarar för 99.5 % av tobaksskatten.

Enligl lagen 1980:656 har tobaksskatten höjts med verkan från den 27 augusti 1980 för cigarretter, röktobak och snus. Skattehöjningen på ciga­retter utgjorde 2 öre per styck, vilket medför att skatten ökar med 9.5 % för grupp 1 och med 7,7 % för grupp II. För övriga grupper saknar skatte­höjningen betydelse då konsumtionen är obetydlig (grupp 111) eller ingen alls (grupp IV och V). Skallen pä röktobak ökade med 6 kr. per kg. vilket innebär en ökning med 8,1 %. Skatten på tuggtobak och snus ökade med 2 kr. respektive 1 kr. per kg, vilkel medför en ökning med 8 % respektive 8,3 %.

6    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.1

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 82

Riksskatteverket räknar med att konsumtionen stabiliseras på nuvaran­de nivå.

Riksskatteverket beräknar inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1980/81 till 3 170 milj. kr. och under budgetåret 1981/82 till 3 250 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln tobaksskatt beräknas till 3 170000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 3250000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1425    Skatt på spritdrycker

För spritdrycker utgår skatt dels med en grundavgift för liter dels med en procentavgift (SFS 1977:306). Grundavgiften höjdes den 27 augusti 1980 från 79 öre till 94 öre för vaije hel volymprocent alkohol (SFS 1980:655). Procentavgiften motsvarar 50% av detaljhandelspriset exkl. mervärde­skatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                3250,0         4000.0         3900.0         4 100.0          5000.0

Redovisat                  3449.3         3441.8         3965.0         4265,6

Skattehöjningen beräknas öka inkomsterna med knappt 700 milj. kr. räknat per helår.

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV anfört följande:

Under budgetåret 1979/80 inflöt skatt på spritdrycker med 4265,6 milj. kr. jämfört med 3 965,0 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Enligt lagen 1980; 655 har grundavgiften per liter och för varje volympro­cent alkohol höjts från 79 till 94 öre med verkan fr.o.m. den 27 augusti 1980.

Under 1979 var den genomsnittliga alkoholhalten 39,7 %.

En höjning av grundavgiften med 15 öre per liter och volymprocent alkohol ökar skatteinkomsten med 0.15x39,7x2 = 11.91 kr. per liter. Skat­tens konstruktion med en grundavgift och en procentavgift på 50 % gör att skatteinkomsten ökar med (1: (1 -0,5) =) 2 gånger höjningen av grundavgif­ten. Genomsnittlig skatt per liter utgör 73,96 kr. Skattehöjningen medför en ökning med 16,1 % vid oförändrad konsumtion. Härigenom skulle den genomsnittliga skatten per liter uppgå till 85,87 kr.

Skatt efter den nya skattesatsen inflyter fr. o. m. december 1980.

Med ledning av uppgifter från Vin- & Spritcentralen beräknas 2 220 milj. kr. inflyta under tiden juli-december 1980. För återstoden av budgetåret räknar RSV försiktigtvis med en minskning av konsumtionen med 8 % jämfört med motsvarande tid föregående år. Härigenom beräknas den totala volymen uppgå till 28 milj. liter. Inkomsten för januari 1981 -juni 1981 beräknas till (28 milj.x85,87 =)2405 milj. kr. Beräknad inkomst för innevarande budgetår uppgår således till (22204-2405 =)4625 milj. kr.

RSV beräknar för de följande budgetåren att konsumtionen stabiliseras på den angivna lägre nivån.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            83

RSV beräknar inkomsten av skatt på spritdrycker under budgetåret 1980/81 till 4625 milj. kr. och under budgetåret 1981/82 till 4810 milj. kr,

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spritdrycker beräknas till 4625000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 4810000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1426    Skatt på vin

För vin utgår skatt dels med en grundavgift för liter dels med en procent­avgift (SFS 1977: 306). Grundavgiften höjdes den 27 augusti 1980 från 9: 50 kr. till 12 kr. för vin med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent (starkvin) samt för annat vin (lältvin) från 3 kr. till 3: 70 kr. (SFS 1980:655). Procentavgiften motsvarar 36% av detaljhandelspriset exkl. mervärde­skatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgårav följande sammanställning (milj. kr.).

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

600,0

680.0

720.0

870,0

950.0

581,8

709.8

786.8

872.2

 

Budgetår

Statsbudget Redovisat

Skattehöjningen beräknas öka inkomsterna med 120 milj. kr. räknat per helår. Riksskatteverket har i skrivelse till RRV anfört följande:

Under budgetåret 1979/80 inflöt skatt på vin med 872.2 milj. kr. jämfört med 786,8 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Enligt lagen 1980:655 har grundavgiften höjts från 9 kr. 50 öre till 12 kr för starkvin och från 3 kr. till 3 kr. 70 öre för lättvin med verkan frän 27 augusti 1980.

En höjning av grundavgiften för starkvin med 2 kr. 50 öre per liter ökar skatteinkomsten med 2.50x1,5625 = 3,91 kr. per liter. Skattens konstruk­tion med en grundavgift och en procentavgift på 36 % gör att skatteinkom­sten ökar m.ed (1: (1-0,36) = ) 1,5625 gånger höjningen av grundavgiften. Genomsnittlig skatt per liter utgör för närvarande 21.04 kr. Skattehöjning­en medför en ökning med 18,6 % vid oförändrad konsumtion.

En höjning av grundavgiften för lättvin med 70 öre per liter ökar skat­teinkomsten med 0,7x1.5625= 1,09 kr. per liter. Genomsnittlig skatt per liter utgör för närvarande 9,97 kr. Skattehöjningen innebär en ökning med 10.9 % vid oförändrad konsumtion.

Skatt efter de nya skattesatserna inflyter fr. o. m. december 1980.

Försäljningen av vin utgörs till 85 % av lättvin.

Med ledning av uppgifter frän Vin- & Spritcentralen beräknas 380 milj. kr. inflyta under tiden juli-november 1980. Inkomsten för december 1980-juni 1981 har tidigare beräknats till 572 milj. kr.

För innevarande budgetår kan inkomsten beräknas till 3804-572 (1,186x0,154-1,109x0,85=)1021 kr.

För budgetåret 1981/82 kan inkomsten beräknas till 1.03 [380 (1,186x0,154-1,109x0.851-572 (1,186 x 0,154-1,109x0,85) =] I (W9 milj, kr.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                84

Härvid har antagits alt skatteinkomsten endast ökar med 3 % till följd av pris- och preferensförändringar.

RSV beräknar inkomsten av skatt på vin under budgetåret 1980/81 till 1 020 milj. kr. och under budgetåret 1981/82 till I 100 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på vin beräknas till 1020000000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 100000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1427    Skatt på malt- och läskedrycker

Det utgår skatt på malt- och läskedrycker (SFS 1977:306). Den 27 augusti 1980 höjdes skatten på öl från 1:55 kr. till 1:85 kr. per liter och på starköl från 4:25 kr. till 5:25 kr. per liter (SFS 1980:655). Skatt utgår enligt följande sammanställning.

 

Dryck

Vikli

procent

alkohol

Skall

per liter

 

över

 

högst

kr.

 

Lättöl

 

 

1.8

0:52

 

Öl

1.8

 

2.8

1:85

 

Starköl

2,8

 

 

5:25

 

Kolsyrade läskedrycker

 

 

 

0:60

 

Övriga läskedrycker

 

 

 

0:37

 

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammmanställning (milj. kr.).

 

Budgetår

1976/77

1977/78.

1978/79

1979/80

1980/81

Statsbudget

892.0

767.0

802.0

786.0

963.0

Redovisat

938.6

759.8

804.1

881,7-

 

Därav

 

 

 

 

 

Maltdrycker

780.4

595.0

620,0

681.7

 

Läskedrycker

158.3

164,8

184,1

200,0

 

Skattehöjningen beräknas öka inkomsterna med 140 milj. kr. räknat per helår.

I skrivelse till RRV den 28 oktober 1980 har riksskatteverket i fråga om beräkningen av skatt pä malt- och läskedrycker anfört följande:

Under budgetåret 1979/80 inflöt skatt på malt- och läskedrycker inklusi­ve utjämningsskatt på starköl med 857,1 milj, kr. mot 775,1 milj. kr. under budgetåret 1978/79. Under tiden juli-september 1980 har 273,1 milj. kr. influtit.

Enligt lagen 1980:655 höjdes skatten på starköl och öl den 27 augusti 1980 från 4 kr. 25 öre till 5 kr. 25 öre per liter respektive från 1 kr. 55 öre till 1 kr. 85 öre per liter.

Skatt efter de nya skattesatserna inflyter fr. o. m. november 1980.

RSV beräknar den skattepliktiga utlämningen under innevarande bud­getår till 85 milj. liter starköl, 180 milj. liter öl, 100 milj. liter lagrat lättöl. 290 milj. liter kolsyrad läskedryck och 30 milj. liter annan läskedryck. För de två följande budgetåren räknar RSV försiktigtvis med en stabilisering på nuvarande nivå.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            85

För tiden juli-oktober 1980 och november 1980-juni 1981 beräknas för starköl och öl 270 milj. kr. respektive 465 milj. kr. inflyta. Beräkningarna är baserade på levererade volymer per månad för de olika dryckesslagen under en tolvniånadersperiod. Den månatliga volymen för vaije dryckes-slag har därefter multiplicerats med den under respektive månad aktuella skattesatsen. Övriga skattepliktiga drycker (lagrat lättöl, kolsyrad läske­dryck och annan läskedryck) berörs inte av skatehöjningen. Inkomsten för dessa drycker kan vid oförändrad konsumtion beräknas till 250 milj. kr. för budgetåret.

RSV beräknar inkomsten av skatt på malt- och läskedrycker under budgetåret 1980/81 till 985 milj. kr. och under budgetåret 1981/82 till 1 030 milj. kr.

Generallullstyrelsen beräknar uppbörden av skatt på importerade malt-och läskedrycker till 42 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 46 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräk­ningar. Inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker beräknas till I 027000000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 076000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1428    Energiskatt

Allmän energiskatt skall ertäggas för bensin och gasol, vissa bränslen som kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elkraft.

Med bensin avses samtliga i lagen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas enligt förord­ningen om gasolskatt.

Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyl­dighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensin­skatt och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av riksskatteverket samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införts till riket av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket.

För år 1980 har regeringen beslutat om nedsättning av allmän energiskatt efter prövning i varje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av energiskatt på elkraft, eldningsolja och fasta bränslen för viss industriell tillverkning.

Den 1 oktober 1980 höjdes energiskatten på olja och gasol (SFS 1980:677). Energiskatten höjdes med 50 kr. per kubikmeter olja och med 14 öre per liter gasol.

De för bränslen nu gällande skattesatserna framgår av nedanstående sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                86

Bensin                                                                                               34 öre per lilei'

Gasol                                                                                               53 öre per liter

för huss vars Ijänslevikt överstiger 3 000 kg                               48 öre per liter

Elektrisk kraft                                                                                  4 öre per kWh

för industriell verksamhet med förbrukning

slorre än 40000 kWh                                                                    3 öre per kWh

Stenkol                                                                                              12 kr. per ton

Stenkolsslybb saml slenkolsbrikelter                                                  6 kr. per ton

Brunkolsbrikeller                                                                                6 kr. per ton

Koks och koksbrikeller                                                                     14 kr. per lon

Koksstyhb                                                                                          6 kr, per lon

Tunna och tjocka oljor                                                                       130 kr. per m

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetår

 

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Statsbudget

 

3514.0

4 116.0

4 146.0

4 300.0

5 599.0

Redovisat

 

3 528.1

4 020,2

4 186.1

4615.8

 

Därav på

 

 

 

 

 

 

Elektrisk krafl

1241.2

1 649,6

1 764.0

1 990.2

 

Bensin oc

:h gasol'

1 582,3

1657,6

1 672.6

1645.2

 

Andra br;

inslen

704,2

705.4

750.1

978,9

 

' Exklusive tullverkets uppbörd.

Höjningen av energiskatten den 1 oktober 1980 beräknas öka inkomster­na med drygt 800 milj. kr. räknat per helår. Riksskatteverket har i skrivelse till RRV anfört följande:

Skattenedsättningen till 1,3 % antas gälla tills vidare. Skattenedsättning-ens storlek är svår att beräkna beroende på höjningen av energiskatten på olja. Tillsammans med energiskatten på elkraft antas skattebortfallet till 400 milj. kr. per år. Hälften antas fördelas på vardera elkraft och olja.

a) Energiskatt på elkraft

Energiskatten på elkraft är 4 öre per kWh. För den del av förbrukningen i industriell verksamhet som överstiger 40000 kWh per år är skatten dock 3 öre per kWh. Att skattesatsen för de första 40000 kWh är 1 öre högre per kWh beräknas ge 5 milj. kr. mer i inkomst än en enhetlig skattesals om 3 öre per kWh för industriförbrukningen.

Förbrukningen antas öka med 3% per år för både industri och hushåll.

Förbrukningen inom industrin beräknas under budgetåret 1980/81 uppgå till 43.0 TWh (1 TWh= I miljard kWh). Skatteavdrag medges för elkraft som föl brukats i elektrolytiska processer. Den förbrukningen uppskattas till 3.5 TWh. Avdrag medges också för mottryckskraft i vissa fall. Det avdraget uppskattas till 4,6 TWh.

Den skattepliktiga förbrukningen inom industrin blir då (43.0-3,5-4,6) = 34,9 TWh. För hushåll, handel m. m. beräknas förbrukningen under budgetåret 1980/81 till 42,5 TWh.

RSV beräknar energiskatten på elkraft för budgetåret 1980/81 till (34,9 x 10' x 0,03 -h 42,5 X lO** x 0,04 - 200 x 10 4- 5 x 10*') = 25,52 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till (! ,03 x 2 552) = 2 629 milj. kr.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            87

b)   Energiskatt på bensin och gasol

Åven om förbrukningen av gasol för motordrift kommer att öka under prognosperioden, torde skatteintäkterna bli så små att de kan försummas i detta sammanhang.

Under antagande av en årlig minskning av bensinförbrukningen med 2 % under prognosperioden kan inkomsten för budgetåret 1980/81 beräknas utifrån inkomsten för budgetåret 1979/80.

Inkomsten för budgetåret 1980/81 beräknas till (1645 x 0.98)= 1612 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till (1 612 x 0,98) = 1 580 milj. kr.

c)   Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol
Inkomsten under budgetåret 1979/80 uppgick till 979 milj. kr. Energi­
skatten höjdes på olja ,med 50 kr. till 130 kr. per m' den 1 oktober 1980.
Höjningen påverkar inkomsterna först i januari 1981. Som framgår av
redogörelsen under "Energiskatt" beräknas hälften av skattenedsättning­
en falla på bränslesidan, alltså 200 milj. kr.

Förbrukningen antas minska med 2% om året.

Under tiden juli-september 1980 inflöt 267 milj. kr. Under oktober­december 1980 beräknas 185 milj. kr. flyta in.

Inkomsten under tiden januari-mars 1980 blev 246 milj. kr. Med hänsyn till skattehöjningen i december 1979. till konsumlionsminskningen och till skattenedsättningen beräknas inkomsten under tiden januari-mars 1981 till (246 X 130/40 x 0,98 - 20 = ) 764 milj. kr. Motsvarande jämförelse under tiden april-juni 1981 medför att inkomsten kan beräknas till (472 x 130/80 x 0,98 - 5 =) 747 milj. kr. För budgetåret 1980/81 blir dä inkomsten (267 4- 185 4- 764 4- 747 =) 1 963 milj. kr. För budgetåret 1981/82 beräknas inkomsten med ledning av föregående budgetårs inkomst. För tiden juli-december 1981 får liksom förut hänsyn tas till skattehöjningen, skattened­sättningen och konsumtionsminskningen. För budgetåret 1981/82 kan där­för inkomsten beräknas till [(267 4- 185) x 130/80 x 0.98- 10 4- (764 4- 747) x 0,98 =12 190 milj, kr.

Den sammanlagda energiskatten blir då för budgetåret 1980/81 2552 4-1612 + 1 963 = 6 127 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 2629 4- I 580 4-2 190 = 6 399 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln energiskatt beräknas till 6 127000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 6399000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1429    Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

Lagen om svavelhaltigt bränsle (SFS 1976: 1054) trädde i kraft den 1 oktober 1977. Då upphörde lagen om begränsning av svavelhalten i eld­ningsolja att gälla (SFS 1968:551). För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som rege­ringen utser kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som fär släppas ut i luften. 1 dessa fall får en särskild

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 88

avgift tas ut med belopp som fastställs av regeringen eller utsedd förvalt­ningsmyndighet.

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskil­da avgiften utgår enligt taxa som fastställs avstatens naturvårdsverk efter samråd med RRV (SFS 1976: 1055).

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                          1977/78            1978/79            1979/80            1980/81

Statsbudget                     21.5                 4.0                   0,2                  1,5

Redovisat                         4,8                 4.6                  0.9

1 skrivelse till RRV den 14 oktober 1980 beräknar statens naturvårds­verk inkomsterna under titeln särskild avgifl på svavelhaltigt bränsle till 2 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 2 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till statens natuvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln särskild avgift på svavelhaltigt bränsle beräknas till 2 000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 2000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1431    Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Under budgetåret 1979/80 inflöt som särskild beredskapsavgift för olje­produkter 803 milj. kr. Avgiften tas ut för att bekosta en utökad bered­skapslagring av råolja och oljeprodukter. Den I oktober 1980 höjdes avgif­ten på bensin med 5 öre per liter till 17 öre per liter. För motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja höjdes avgiften med 15 kr. per kubikmeter till 42 kr. per kubikmeter (SFS 1980:681). Avgift utgår ej för flyg- och reaben­sin. Avgiftsmedlen fonderas och tillförs en särskild oljelagringsfond och en oljeprospekteringsfond.

Inkomsten av särskild beredskapsavgift för oljeprodukter har av riks­skatteverket beräknats lill 1384 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 1 580 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

I prop. 1980/81:49 om stöd för åtgärder för att ersätta olja m. m. förslår regeringen att den särskilda beredskapsavgiften för motorbrännolja, eld­ningsolja och bunkerolja höjs med 24 kr. per kubikmeter till 66 kr. per kubikmeter. Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1981. Enligt förslaget skall de ökade inkomsterna tillföras en särskild fond, oljeersätt­ningsfonden. Medel ur fonden skall användas till atl stimulera ålgärder som snabbt kan minska oljeberoendet. Till följd av avgiftshöjningen beräk­nas inkomsterna öka med 160 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 456 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV beräknar inkomsterna under titeln särskild beredskapsavgift för oljeprodukter till I 000 kr. för budgetåret 1980/81 och 1000 kr. för budget­året 1981/82, eftersom avgifterna skall fonderas.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            89

1441    AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

Inkomsterna på lileln avser AB Vin- & Spritcentralens årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning lill aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                30,0              30,0                35,0             110,0            100,0

Redovisat                  41,8              67,0               133,2             115.9

Riksskatteverket har meddelat att AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets vinstinleverans lill statsverket till 110 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 100 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade överskott beräknas till 110000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 100000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1442   Systembolaget ABs inlevererade överskott

Detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl handhas av ett för hela riket gemensamt företag. Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagels årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktie­ägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                 50,0             ,50.0             50.0             50.0            60.0

Redovisat                   53,5             53,5             50,6             88.3

Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket till 75 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 70 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott beräknas till 75000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 70000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1451    Reseskatt

Skall på charterresor med flyg till utlandet utgår fr. o. m. den I maj 1978 för passagerare som fyllt 12 år (SFS 1978: 144). Skatteplikten gäller även för s. k. IT-resor med reguljärt flyg. Skatten höjdes den I oktober 1980 från 100 kr. till 150 kr. per passagerare (SFS 1980:683).

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                90

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                          1977/78            1978/79            1979/80            1980/81

Statsbudget                                             95.0                110.0               123.0

Redovisat                        3,3                   104,6               111,7

Skattehöjningen beräknas öka inkomsterna med 50 milj, kr. räknat per helår.

Riksskatteverket har i skrivelsen den 28 oktober 1980 anfört följande:

Vid beräkningen har hänsyn tagits till skattehöjningen från 100 till 150 kr. på resor fr.o.m. den I oktober 1980. Skattehöjningen påverkar in­komsterna under november 1980 och senare. Antalet skattepliktiga resor per år har antagits vara oförändrat. Det antas emellertid att resornas fördelning på halvår blir betydligt jämnare än under 1979/80.

RSV beräknar inkomsten av reseskatt för budgetåret 1980/81 till 146 milj. kr. saml för budgetåret 1981/82 till 168 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln reseskatt beräknas till 146000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 168000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1452    Skatt på annonser och reklam

Skatt utgår på annonser och reklam (SFS 1972:266 med senast ändring 1977:1050). Skatten beräknas på underlaget e.xklusive skatt. Den är 3 % för annons i allmän nyhetstidning, annars 10 %, Skatlskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel, generallullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetär                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

223.0

Statsbudget

152,0

207.0

169.0

186.0

Redovisat

174,1

154.1

1.59.8

191.5

Riksskatteverkets inkomsler av skatt på annonser och reklam uppgick budgetåret 1979/80 till 178.7 milj. kr. 1 skrivelse till RRV beräknar riksskat­teverket inkomsterna för budgetåret 1980/81 till 205 milj. kr. och 235 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam till 13 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 14 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            91

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräk­ningar. Inkomsterna på titeln skatt på annonser och reklam beräknas till 218000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 249000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1453    Tolalisatormedel

Varje anordnare av totalisalorspel vid galopp- och travtävlingar skall betala viss andel av de influtna totalisatormedlen till riksskatteverket. Andelen är f n. 10% av totalisatoromsättningen. AB Trav och Galopp meddelar varje år tillstånd att anordna vadhållning med totalisator i sam­band med galopp- och travtävlingar.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av föjlande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980/81

Statsbudget                105.0             137.0             175.0            195.0            266.0

Redovisat                   126.0            144.6             174.8            212.7

1 skrivelse till RRV den 28 oktober 1980 har riksskattverket anfört följande:

Under 1979/80 inflöt 212,7 milj, kr. Intäkten under juli-september 1980 uppgick till 62,8 milj. kr. Motsvarande period 1979 inbetalades 54,1 milj. kr. Ökningen utgör 16.1 %.

Enligt uppgift från AB Trav och Galopp har expansionstakten för V65-spelet börjat avta. Under första halvåret 1980 steg V65-omsätlningen med 7 % jämfört med omsättningen samma tid 1979. Den hårdnande konkur­rensen från de statliga lotterierna kommer sannolikt att påverka totalisa­toromsättningen. Ökningen för innevarande och de två nästkommande budgetåren väntas bli 5. 3 respektive 2 % vad avser spelet på V65 och frio.

Banspelet visar för första halvåret 1980 en ökning med cirka 18 %■. Såsom i fråga om V65-spelet torde en avmattning i ökningstakten vara att förvänta för banspelet. Ökningstakten för budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83 beräknas till 15, 10 och 5 %.

Under är 1979 svarade banspelet för omkring 2/3 av den totala omsätt­ningen och V65 och Trio för ungefär 1/3.

RSV beräknar intäkterna till 240 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 260 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln tolalisatormedel beräknas till 240000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 260000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1454    Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972:820 omtryckt 1978:761) utgår på roulett- eller bin­gospel, som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                 92

Skatten på rouletlspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet råder. För rouletlspel utgår avgiften med 5 000 kr. för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrivs i samband med restaurangrörelse som erhållit tillstånd att servera spritdrycker, vin eller starköl till allmänheten efter kl, 01.00. Avgiften är 3500 kr. för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och är 1 500 kr. i annat fall. Skatt på bingospel utgår med 5 % av väldet av erlagda spelinsatser och entréavgifter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår                    1976/77         1977/78         1978/79         1979/80         1980,'8I

Statsbudget                102.0            110,0            63,0              60,0              74,0

Redovisat                    95,5              95,6             70,5              67,6

1 skrivelse till RRV den 28 oktober 1980 har riksskatteverket anfört följande:

Uppbörden under budgetåret 1979/80 uppgick till 67,6 milj. kr. varav 57.5 milj. kr. avsåg skatt på bingospel och 10.1 milj. kr. skatt på rouletl­spel. Skatteinkomsten på bingospel har under tredje kvartalet 1980 ökal med drygt 8 % jämfört med motsvarande period 1979 och beräknas därför till 63 milj. kr. under innevarande budgetår. På rouletlsidan är ökningstak­ten ca 10 %. varför uppbörden kan beräknas lill 11 milj. kr.

RSVs totala inkomster av skatt på spel beräknas för budgetåret 1980/81 till 74 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till 79 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas till 74000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 79000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1461    Fordonsskatt

Fordonsskatt utgår för motortordon, traktor, motorredskap eller släp­vagn (SFS 1973:601 med senaste ändring 1980:679). Skattepliktigt fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inte är avställt.

Fordonsskatten utgår med ett grundbelopp och elt tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram av skattevikten över en mol grundbeloppet svarande skattevikt. Skatten är för lastbilar och bussar beroende på driv­medelsslag och totalviktsinlervall samt för lastbilar dessutom på antal hjulaxlar och om det finns anordning för påhängsvagn. För släpvagnar bestäms skatten av antal hjulaxlar, totalviktsinlervall, om släpvagnen är påhängsvagn eller annan släpvagn samt om den dras av bensin- eller gasoldrivet fordon, kilometerskaltepliktigt fordon eller trafiktraktor.

Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt sker fr. o. m. år 1974 enligt ett rullande system. Rullande skatteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer bestämmer i vilken månad fordonsägaren skall betala

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            93

skatten. Skatten omfattar etl år fr. o. m. den följande månaden. För fordon med en årsskatt överstigande 1500 kr. delas skatten upp i tre lika delbetalningar. Varje månad utom juli är uppbördsmånad.

Fordonsskatt uppfördes med 2 287 milj. kr. i statsbudgeten för budget­året 1980/81.

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skattevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala fordonsskatter beräknats för de i landel registrerade fordonsslagen. 1 tabell 28 visas resultaten för budgetåren 1980/81 och 1981/82.

Tabell 28. Fordonsskatt budgetåren 1980/81 och 1981/82

 

Fordonsskatt

1980/81

 

1981/82

 

 

Genomsnittlig

Total

Genomsnittlig

Total

 

årsskatt

skall.

årsskatt

skatt.

 

per fordon.

milj. kr.

per fordon.

milj. kr.

 

kr.

 

kr.

 

Personbilar

503

1476

504

1489

Lastbilar

2601

491

2625

507

Släpvagnar

499

204

495

214

Bussar

3 403

42

3410

42

Traktorer

178

53

179

54

Motorcyklar

99

4

99

4

Summa

 

2270

 

2310

Generaltullstyrelsens, länsstyrelsernas, riksskatteverkets och statens vägverks uppbörd kan beräknas till 50 milj. kr. för budgetåren 1980/81 och 1981/82.

RRV beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt till 2 320000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 2360000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1462    Kilometerskatt

Kilometerskatt utgår för personbil, lastbil eller buss. som drivs med annat drivmedel än bensin eller gasol (SFS 1973:601). Dessutom utgår kilometerskatt för släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av kilometerskaltepliktigt fordon.

Kilomelerskatten beräknas efter antal körda kilometer och utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram över en mot grundbeloppet svarande skattevikl.

Kilomelerskatl betalas i efterhand för skatteperiod som normalt omfat­tar fyra kalendermånader. Uppbörden av kilometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär kilomelerskatl för brännoljedriven lastbil och buss saml för vissa släpvagnar, som inte är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att lillfälligt brukas här i landet (SFS 1976: 338).

 

Prop. 1980/81:100

94

Kilometerskatt uppfördes med 1 353 milj. kr. i statsbudgeten för budget­året 1980/81.

Den 1 november 1980 höjdes kilometerskatten för samtliga kilometer­skattepliktiga fordon (SFS 1980:679). Höjningen av kilometerskatten för personbilar motsvarar i princip höjningen av bensinskatten med 20 öre den 1 oktober 1980. För lättare lastbilar och bussar höjs skatten på liknande sätt som för personbilar. Tyngre lastbilar och bussar får en mindre skatte­höjning. Skattehöjningen beräknas öka inkomsterna med drygt 200 milj. kr. räknat per helår.

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning pä skattevilter och körsträckor. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala kilometerskatter beräknats för de i landet regist­rerade fordonsslagen. I tabell 29 visas resultaten för budgetåren 1980/81 och 1981/82.

Tabell 29. Kilometerskatt budgetåren 1980/81 och 1981/82

 

Kilomelerskatl

1980/81

 

1981/82

 

 

Genomsnittlig skall per 10 km och fordon, kr.

Total skatt, milj. kr.

Genomsnittlig skall per 10 km och fordon, kr.

Total skall, milj. kr.

Personbilar Lastbilar Släpvagnar Bussar

Summa

1.38 2.65 1.67 1,-50

292

833

217

80

1422

1.51

2,78 1,80 1,56

332

914

235

84

1565

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 30 oktober 1980 till RRV beräk­nat sin uppbörd av kilometerskatt för budgetåren 1980/81 och 1981/82 till 68 milj. kr. resp. 75 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kilometerskatt till 1 490000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 1 640000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1471    Tullmedel

För vara som importeras utgår tull enligt tulltaxan (SFS 1977:975 med ändringar). Tull utgår i regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmedlen utgörs av tull samt särskild avgift enligt 39 § tullagen (SFS 1973:670 med ändringar), respitränla, förseningsavgift, kreditlageravgift, provianteringslageravgift, tullförrättningsavgift, extra inkomst m.m. Den influtna brultouppbörden minskas med återbetalade och restiluerade tull­medel.

Förändringarna i de beräknade och redovisade inkomsterna av tullmedel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            95

 

Budgetår

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Stalsbudget

985.0

990.0

1020,0

1025,0

1 150.0

Debilerad uppbörd

1 288,7

1 0,54.3

1057,2

1 .309.0

 

influten

 

 

 

 

 

bruttouppbörd

1273,5

1 063.0

1028,2

1 280.6

 

Utbetalade

 

 

 

 

 

restitutioner

103,4

122.2

131,0

135.6

 

Redovisad

 

 

 

 

 

nettouppbörd

1 170.1

940,8

897,2

1 145.0

 

Importvärde och debiterad uppbörd i procent av importvärdet de senas­
te fyra budgetåren var:
Budgetär                                      1976/77         1977/78         1978/79         1979/80

Imporlvärdetmilj. kr.)                88 104           90674            103739         136644

Debilerad uppbörd i procent
av imporlvärdel                            1.4                1.0                  1.0                1,0

1 skrivelse till RRV den 30 oktober 1980 har generaltullstyrelsen beträf­fande beräkningen av inkomsterna av tullmedel framhållit följande:

Generaltullstyrelsen brukar vid sin inkomstberäkning utgå från konjunk­turinstitutets höstrapport som vanligen utkommer i oktober varje år. För år 1980 har denna rapport av olika anledningar blivit fördröjd. Efter under­handskontakt med institutet har emellertid följande beräkningar gjorts med utgångspunkt från de av regeringen i prop. 1980/81:20 (Besparingar i statsverksamheten, m. m.) gjorda prognoserna.

Importvärdet uppgick år 1979 till 122790 Mkr. För åren 1980-1983 har värdena beräknats enligt nedanstående.

1980: 143600 Mkr, dvs. en ökning med 16,9%. (4-0.9% i volym och 4-15,9 % i pris).

1981: 151 100 Mkr, dvs. en ökning med 4,3 % (-2,8% i volym och 4-7,3 % i pris).

1982: 173700 Mkr, dvs. en ökning med 15%. (4-3,6% i volym och 4-11 % i pris).

1983: 199700 Mkr, dvs. en ökning med 15% (4-3.6% i volym och -I-II % i pris).

På grundval av ovanstående beräkningar har importvärdena för budget­åren 1980/81, 1981/82 och 1982/83 antagits komma att uppgå till respek­tive (73 8004-74 200 = ) 148000, (769004-83600 = ) 160500 och (901004-97000=) 187 100 Mkr. Styrelsen vill dock understryka svårighe­ten att bedöma konjunktur- och prisutvecklingen, inte minst med tanke på osäkerheten beträffande importen av råolja och petroleumprodukter.

Tullarna för varor som har ursprung i EFTA, EG och utvecklingsländer är nu avvecklade för alla varor utom för vissa jordbruks- och livsmedels­produkter. Importen av dessa senare produkter har inte visat någon an-delsmässig förändring i förhållande till totalimporten (exklusive olja), me­dan däremot importen av preferensberättigade varor andelsmässigt sjun­kit. Om dessa trender blir bestående kan detta antas komma att medföra att tulluppbörden stiger med ca 10 Mkr under vartdera av budgetåren 1980/ 81, 1981/82 och 1982/83. Styrelsen har i sin prognos räknat med en sådan ökning.

Enligt de år 1979 avslutade tullförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) påbörjades överenskomna tull-

 

Prop. 1980/81:100                                                                        96

sänkningar för flertalet varor 1980-01-01 och skall vara genomförda senast 1987-01-01. För TEKO-varor under 51-62 kap. i tulltaxan och järn- och stålprodukter under numren 73.01-73.20 skall tullsänkningarna påbörjas 1982-01-01.

Som ell resultat av GATT-överenskommelsen har för Sveriges del tul­larna sänkts fr. o. m. 1980-01-01 med två åttondelar av den överenskomna totala sänkningen för olika tullpositioner. Detta kommer atl medföra mins­kade tullintäkter som kan beräknas uppgå till 15 Mkr för budgetåret 1980/ 81. För liden därefter kan egentligen några prognoser ej ges, eftersom riksdagen ännu ej beslutat om avvecklingstaklen efter 1982-01-01. Om den i GATT överenskomna avvecklingstakten följs skulle dock lullborlfallet på grund av GATT-sänkningarna bli 15 Mkr för vartdera av budgetåren 1981/ 82 och 1982/83 i förhållande till föregående budgetår. Styrelsen har ansett sig kunna utgå från alt den överenskomna avvecklingstakten följs.

1 tabell 30 redovisas importvärden och debiterad uppbörd av tull m.m. för budgetåren 1978/79 och 1979/80 för varor från EFTA-länder, inklusive Danmark och Storbrilanninen, och EG, exklusive Danmark och Storbri­tannien, samt övriga länder, 1 tabell 31 redovisas den beräknade uppbör­den av tullmedel under vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82 med samma länderindelning som nyss sagts.

Såsom framgår av tabell 30 var värdet av importen enligl den preliminära utrikeshandelsstatistiken under budgetåren 1978/79 och 1979/80 respektive 103 739 och 136644 Mkr. Enligl utrikeshandelsstatisliken uppgick den debiterade tullen för denna import till respektive 991 och 1233 Mkr. Sistnämnda båda belopp avviker från motsvarande belopp enligt tullver­kets räkenskaper, vilket emellertid kan förklaras av den omläggning av utrikeshandelsstatistiken som genomfördes fr. o. m. januari 1977. Skillna­den torde fördela sig proportionellt på de olika ländergrupperna.

Tabell 30. Importvärde och debiterad uppbörd av tull (milj. kr.)

 

 

1978/79

1979/80

EFTA-länder, inkl. Danmark och Stor-

 

 

britannien

 

 

Importvärde

35 967,8

47087.5

Tull

50,1

68,6

Tull/importvärde, %

0,14

0,14

EG-länder, exkl. Danmark och Stor-

 

 

britannien

 

 

Imporlvärde

34723.3

43441,8

Tull

97.0

98,0

Tull/importvärde. %

0,3

0,23

Övriga länder

 

 

Imporlvärde

33 047,8

46114,6

Tull

843.7

1066,1

Tull/imporlvärde, %

2.6

2,3

Summa

 

 

Importvärde

103 738,9

136643.9

Tull

990,8

1 232,7

Tull/irnportvärde, %

0,96

0.90

Tull för varor som ej redovisas i

 

 

ulrikeshandelsstalisliken samt annan

 

 

tullmedelsupphörd än tull

23,7

27.5

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                            97

Tabell 31. Beräknad uppbörd av tullmedel (milj. kr.)

1980/81                 1981/82

EFTA-länder, inkl. Danmark och Stor­
britannien                                                           75                         80

110

120

1 150

1230

30

30

1365

1460

135

135

1230

1325

EG-länder, exkl. Danmark och Stor­britannien

Övriga länder

Tull för varor som ej redovisas i ut­rikeshandelsstatistiken saml annan tullmedelsupphörd än tull

Beräknad bruttouppbörd av tullmedel

Beräknade restitutioner av tullmedel

Beräknad netlouppbörd av tullmedel

Pä grundval av de inledningsvis omtalade uppskattade importvärdena beräknar styrelsen brultouppbörden av tullmedel för budgetåren 1980/81 och 1981/82 till respektive 1 365 och 1 460 Mkr.

Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner. Under budgetåren 1978/79 och 1979/80 uppgick dessa lill respektive 131 och 136 Mkr. Förvart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82 uppskattar styrelsen restitutionerna av tullmedel till 135 Mkr.

Styrelsen beräknar neltouppbörden av tullmedel för budgetåren 1980/81 och 1981/82 lill respektive (1365-135=) 1230 och (1460-135=) 1325 Mkr.

Generallullstyrelsen räknar med en ökning i importvärdet på 15 % mel­lan åren 1981 och 1982. Efter underhandskontakt med ekonomideparte­mentet räknar RRV med en ökning i importvärdet på ca 9 % för 1982. Priserna på råolja och petroleumprodukter beräknas då stiga i samma takt som priserna på övriga importerade varor. Till följd av den lägre import­prognosen har RRV räknat ned inkomsterna för budgetåret 1981/82 med 25 milj. kr. till 1 300 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på lileln tullmedel till 1 230000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 1 300000000 kr. för budgetåret 1981/82.

1481    Övriga skatter på varor och tjänster

Under titeln övriga skatter på varor och tjänster redovisas inkomsterna av särskild avgift på bly och bensen i motorbensin. Regeringen har medde­lat föreskrifter om högsta halt av bly och bensen i motorbensin (SFS 1979: 348). Produktkontrollnämnden får medge undantag om särskilda skäl föreligger. Om undanlag medges skall avgifl eriäggas enligl särskild taxa som fastställs av produktkontrollnämnden.

Statens naturvårdsverk har i skrivelse till RRV beräknat inkomsterna lill 50000 kr. för budgetåret 1980/81 och 150000 kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till statens naturvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln övriga skatter på varor och tjänster beräknas lill 50000 kr. för budgetåret 1980/81 och 150000 kr. för budgetåret 1981/82. 7    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.1

Prop. 1980/81:100                                                                        98

2000    Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl. a, rörelseöverskolt, ränteinkomster, offenlligrältsliga avgifler samt försälj­ningsinkomster.

2100    Rörelseöverskott

Överskott från de statliga affärsverken skall bl. a. tillföras denna huvud­grupp.

De statliga affärsverken redovisar i skrivelser till RRV de beräknade inkomsterna för statens affärsverk. Enligt en av RRV upprättad PM som utgått till samtliga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetlig linje i sina prognoser. Konjunkturinstitutets senaste rapport bör tjäna som vägledning vad beträffar den allmänna utvecklingen för löner, produktion, import, expori. konsumtion och priser. Sambandet mellan den allmänna konjunk­turutvecklingen och verkets utgifts- och inläklssituation bör redovisas i resp. affärsverks inkomstberäkning.

Affärsverken anmodas att presentera sina beräkningar på följande sätt. 1 en huvudtabell, som följer samma uppställning för samtliga affärsverk, redovisas det förväntade resultatet av rörelsen, speciella bokslutsdisposi­tioner samt beräkning av överskott och inleveranser. Uppdelning av in­täkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i specialtabeller. Övriga faktorer av väsenllig betydelse för bedömning av del förväntade ekonomiska resultatet skall anges i noter.

Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRVs beräkningar och förslag till inkomster av affärsverkens inlevererade över­skott för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Dessutom redovisas överskott och inleveranser på inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden,

2111    Postverkets inlevererade överskott

De lill statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudbo­ken redovisade överskotten för postverket för de senaste fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i stats­budgeten beräknade överskollen (milj. kr.).

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                           99

 

Budgetär

Drift-

Drift-

Över-

Inleve-

Beräk-

 

inkomster'

kostnader'

skott

rerat till stats­verket

nat 1 stats­budgeten

1975/76

3439,8

3 438,6

1,2

l.l

25.5

1976/77

4 169,2

4141,1

28,1

21.2

21.5

1977/78

4798,7

4 768,5

30,2

30,1

30.0

1978/79

5281,3

5 242,7

38,6

8,2

38.0

1979/80

5 984,2

5901,4

82,8

78,6

50.0

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av postverket redovi­sade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).

 

Budgetår

Överskott

Därav inlevererat till statsverket under

budgetåret

 

 

1975/76      1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1975/76

1,2

1,2

 

 

 

1976/77

28,1

20,0

8.1

 

 

1977/78

30,2

 

22.0

8,2

 

1978/79

38,6

 

 

 

38.6

1979/80

82.8

 

 

 

40.0

Den 1 juli 1980 återstod 42,8 milj. kr. av 1979/80 års överskott att inleverera.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postver­ket upptagits ett belopp av 61,0 milj. kr.

Postverket har i skrivelse till RRV den 30 oktober 1980 beräknat över­skotten för budgetåren 1980/81 och 1981/82 till 62 milj. kr. resp. 70 milj. kr.

Beträffande de genomförda beräkningarna har postverket anfört föl­jande:

Postverket räknar nu med en volymökning för de totala försändelsein­täkterna med omkring 1,5 % under såväl 1980/81 som 1981/82.

Personalkostnaderna beräknas öka volymmässigt med cirka 2 % under vartdera budgetåret. Postverket kommer dock att vidta åtgärder för att begränsa ökningstakten. Den genomsnittliga prisökningen på personal­kostnaderna under resp. budgetår beräknas till 13,3 % 1980/81 och till 8,6 % 1981/82. Bedömningen av prisutvecklingen grundar sig på de rikt­linjer som angetts i Er skrivelse. Hänsyn har därvid tagits till Postverkets speciella personalstruktur. Av de angivna procenttalen avser 10.8 % resp. 1,0 % redan beslutade prisökningar.

Diskontot förutsälls ligga kvar på nuvarande nivå på 10 % fram till januari 1981, då det antas gå ned till 9 %. 1 januari 1982 räknas med en ytterligare sänkning till 8,5 %.

Sakkostnaderna beräknas öka med 19 % 1980/81 och med 15 %: 1981/82.

Beräkningen bygger också på att konsolideringsfonden får utnyttjas enligl Postverkets förslag.

För budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknar postverket inleveransen till 58,8 milj. kr. resp. 67,0 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100

100

Tabell 32. PostverkcU driftstat budgetåren 1979/80-1981/82 (milj. kr.)

 

 

1979/80

 

1980/81

 

1981/82

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

Rörelseintäkter, exkl.

 

 

 

 

 

driftbidrag m. m.'

5 580

5 858

6527

6659

7 557

Rörelsekostnader, exkl.

 

 

 

 

 

avskrivningar

 

 

 

 

 

m.m.'

-5684

-5681

-6689

-6710

-7,566

Driftbidrag-

92

95

92

92

92

Rörelseresuttat före

 

 

 

 

 

avskrivningar

-     12

272

-      70

41

83

Avskrivningar enligt

 

 

 

 

 

plan

-   110

-   132

-   135

-   195

-   217

Rörelseresultat

-   122

140

-   205

-   154

-   134

Finansiellt netto

-

31

43

35

45

Extraordinära

 

 

 

 

 

poster

-

-      9

2

-    26

-    26

Resultat före bok-

 

 

 

 

 

slutsdispositioner

-   122

162

-   160

-   145

-   115

Skillnad mellan kal-

 

 

 

 

 

kylmässiga och

 

 

 

 

 

bokförda avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

—

-

—

-

-

Skillnad mellan

 

 

 

 

 

faktisk pensions-

 

 

 

 

 

kostnad och bok-

 

 

 

 

 

förd pensionsut-

 

 

 

 

 

.. g'0

(200)

(218)

(258)

(255)

(285)

Övriga boksluts-

 

 

 

 

 

dispositioner

10

-

. -

-

-

Resultat efter bok-

 

 

 

 

 

slutsdispositioner

-   112

162

-   160

-   145

-   115

Reglering via kon-

 

 

 

 

 

solideringsfonden

 

 

 

 

 

(-insättning)

165

-   108 .

227

207

185

Arels överskott

53

■54

67

62

70

Inleverans

50

79

61  ,

59

67

Därav:

 

 

 

 

 

Från föregående år

10

39

11

14

17

Av årets överskott

40

40

50

45

50

Överskott i procent

 

 

 

 

 

av i medeltal dispo-

 

 

 

 

 

nerat statskapital

9,25

9.25

10,25

9,5

9,5

' Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 33. Rörelsekostnaderna

inkluderar här liksom i Postverkets officiella redovisning utbetalade pensioner.

Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild

rubrik.

 Avser bidrag till tidiningsrörelsen och diligenstrafiken.

' Extraordinära                 1979/80                          1980/81                          1981/82

 

 

Drift­stat

Utfall

Drift­stat

Ny be­räkning

Beräkning

Vinst vid försälj­ning av anlägg­ningstillgångar m. m.

0

1

2

4

4

Avskrivning på uppskrivet fastig­hetsvärde m. m.

 

-10

 

-30

-30

Summa

0

- 9

2

-26

-26

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Tabell 33. Postverkets rörelseintäkter budgetåren 1979/80-1981/82

 

 

1979/80

 

1980/81

 

1981/82

 

Drift-

Ulfall

Drift-

Nybe-

Beräk-

 

stal

 

slat

räkning

ning

Rörelseintäkter

 

 

 

 

 

exkl. driftbidrag

 

 

 

 

 

Försändelse-

 

 

 

 

 

intäkter

3 637

3 629

4 152

4390

5113

Uppdrag ät staten

189

244

176

167   .

1,56

Räntenetto'

683

900

917

818

850

Ersättning från

 

 

 

 

 

PKbanken

449

437    -

549

511

553

Särskilda

 

 

 

 

 

affärsområden

202

178

191

191

210

Övriga intäkter

420

470

542

582.

675

Summa rörelsein-

 

 

 

 

 

täkter

5 580

5 858

6527

6659

7557

Rörelsekostnader

 

 

 

 

 

exkl. avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

 

 

 

 

 

Löner och lönetillägg

3 279

3 256

3 856

3 800

4 254

Sociala avgifter m.m.

1232

1 180

1448

1436

1621

Övriga personalkost-

 

 

 

 

 

nader

125

124

144

145

162

Summa personal-

 

 

 

 

 

kostnader

4636

4 560

5448

5381

6037

Sakkostnader

1048

1 121

1241

1329

1529

Summa rörelse-

 

 

 

 

 

kostnader

5 684

5 681

6689

6710

7 566

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1979/80 beror främsl på att diskontot under året blev högre än väntal.

RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln post­verkets inlevererade överskoll beräknas till 58848000 kr. för budgetåret 1980/81 och 67000000 kr. för budgetåret 1981/82.

2112   Televerkets inleverade överskott

De lill statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudbo­ken redovisade överskotten för televerket de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning. I denna har även medtagits de i statsbud­geten beräknade överskotten (milj. kr.).

 

Budgetår

Drift-

Drift-

Överskoll

Inlevererat

Beräknat

 

inkomster'

kostnader'

 

till statsverket

1 stats­budgeten

1975/76

4622,6

4482,6

140,0

150,0

150,0

1976/77

5 122,8

4 997,8

125,0

125,0

125,0

1977/78

5 836,0

5 709,0

127,0

125,0

125,0

1978/79

6622,6

6477,3

145,3

145,0

127,0

1979/80

7 579,7

7419,3

160,4

156,8

155,0

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av televerket redovi­sade belopp förklaras av att bruttoredovisning tillämpats vid upprättandel av statens bokslut.

Prop. 1980/81:100

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).

102

 

Budgetär

Över-

Netto

Därav

inlevererat till statsverket under

 

skott

alt in-

budgetåret

 

 

 

 

leverera

75/76

76/77

77/78

78/79      79/80

1975/76

141,9

140,0

105,0

35,0

 

 

1976/77

125,0

125,0

 

90,0

35,0

 

1977/78

127,0

127,0

 

 

90,0

37,0

1978/79

145,3

145,3

 

 

 

108,0        37,3

1979/80

160,4

160,4

 

 

 

119,5

Den 1 juli 1980 återstod 40,9 milj. kr, av 1979/80 års överskott att inleve­rera,

1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har som inkomst av televerket upptagits ett belopp av 166,9 milj. kr.

Televerket har i skrivelse till RRV den 31 oktober 1980 beräknat över­skottet för budgetåret 1980/81 lill 174,0 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till 180.0 milj. kr.

Beträffande de genomförda beräkningarna har televerket anfört föl­jande:

Beräkningarna bygger på de budgeter som fastställdes under våren 1980. Dessa har under hösten reviderats något. Vid intäktsberäkningarna har förutsatts att vissa generella laxehöjningar måsle vidtagas under inneva­rande budgetår.

Fr. o. m. budgetåret 1980/81 är det nya investeringsbegreppet infört som tidigare ulförtigl presenterats i televerkets anslagsframställning för 1980/81 (avsnitt 3.2.2).

1 de beräkningar som ligger lill grund för inkomstberäkningarna 1980/81 och 1981/82 har televerket förutsatt all vissa investeringar i terminalan­läggningar fr.o.m. den 1 januari 1981 kommer atl finansieras med en speciell rörlig kredit i riksgäldskonloret.

Beträffande televerkets utveckling hänvisas till verkels petita för bud­getåret 1981/82, främst avsnitt 4 och bilaga 3.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

103

Tabell 34. Televerkets driflstat budgetåren 1979/80-1981/82 (milj. kr.)

 

 

1979/80

 

1980/81

 

1981/82

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning'*

ning"

Rörelseintäkter'

7 502.3

7 579,7

8900,4

8 791,0

9477.0

Rörelsekostnader-

-5411,0

-5481,4

-5083,4

-5 137,0

-5 516.0

Driftbidrag'

-

-

-

-

-

Rörelseresutlat före

 

 

 

 

 

avskrivningar

2091,3

2098,3

3817.0

3 6,54,0

3 961,0

Kalkylmässiga av-

 

 

 

 

 

skrivningar

-1 874,5

-1863,9

-3 728.4

-3-528.0

-3.542.0

Rörelseresultat

216,8

2,34,4

88,6

126.0

419.0

Finansiellt netto

-    72,5

-    67,3

-    77.5

-   114.5

-   128.0

Räntekostnader'

-

-

-

-      7.0

-    67.0

Extraordinaria poster

12,0

1,2

22.5

22.5

30.0

Resultat före hok-

 

 

 

 

 

stutsdisposilioner

156,3

165,9

33,6

27.0

2.54.0

Skillnad mellan

 

 

 

 

 

kalkylmässiga och

 

 

 

 

 

bokförda avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

-

-

-

-

-

Skillnad mellan

 

 

 

 

 

faktisk pensions-

 

 

 

 

 

kostnad och bok-

 

 

 

 

 

förd pensions-

 

 

 

 

 

utgift

-

- '

-

-

-

Övriga boksluts-

 

 

 

 

 

dispositioner

-

-      5,5

140,3

147,0

-     74.0

Kommunala skatter

-

-

-

-

-

Arets överskott/

 

 

 

 

 

underskott

156,3

160,4

173,9

174,0

180,0

Inleverans:

154,3

156,8

167,9

171,4

178,5

därav från före-

 

 

 

 

 

gående år

 

 

 

 

 

av årets överskott

37,3

37,3

39,9

40,9

43,5

Överskott i procent

 

 

 

 

 

av i medejtal dis-

 

 

 

 

 

ponerat stats-

 

 

 

 

 

kapital

9,25

9,25

9,5

9,5

9,5

' Fördelning av rörelseintäkter pä rörelsegrenar.

 

1979/80

 

1980/81

 

1981/82

 

Driftstat

Utfall

Drift-

Ny beräk-

Beräk-

 

 

 

stat

ning

ning

Telefon

6459,8

6432,1

7 624,0

7 531

8066

Telegram

28,6

36,9

30,0

32

32

Textkommunikation

237,7

233,6

264,0

268

310

Datakommunikation

153,1

178,5

206,0

206

251

Larm

67,7

62,8

126,0

95

97

Rundradio

306,6

290,1

315,4

315

,352

Övrig radio

190,6

184,3

217,0

225

237

Div inkomster

58,2

161,4

118,0

119

132

Summa rörelseintäkter

7502,3

7 579,7

8900,4

8791

9477

-] televerkets driftstat upptages sedan budgetåret 1972/73 endasi de samlade rörelsekostnaderna, utan någon specificering på delposter. Anledningen härtill är att televerket internt budgeterar de samlade utgifterna uppdelade pä utgiflsslag för verksamheten inklusive anläggningsverksamhet.

■'Televerket har ej några driftbidrag.

■*Finansering av vissa abonnentanläggningar med röriig kredit fr.o.m. 1 januari 1981.

' Räntekostnader för abonnentanläggningar finansierade med röriig kredit.

Prop. 1980/81:100

104

För budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknar televerket inleveransen lill 171,4 milj. kr. resp. 178,5 milj. kr.

RRV ansluter sig till televerkets beräkning. Inkomsterna på titeln tele­verkets inlevererade överskott beräknas till 171 400000 kr. för budgetåret 1980/81 och 178500000 kr. för budgetåret 1981/82.

2113   Statens järnvägars inlevererade överskott

De redovisade resultaten för statens järnvägar för de senaste fem bud­getåren framgår av följande uppställning, I denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj, kr,).

 

Budgetår

Drift-

Drift-

Överskott

Inlevererat

Beräknat i

 

inkomster

kostnader

 

till stats­verket

stats­budgeten

1975/76

4093,0

4044,0

49,0

139,0

22,0

1976/77

'4566,1

4 566,1

0,0

3,6

0,0

1977/78

'4943,5

4 943,5

0,0

0,0

60,0

1978/79

'5 385,8

5 385,8

0,0

0,0

0,0

1979/80

'5 721,8

5721,8

0,0

0,0

0,0

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens järnvägar redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandel av statens bokslut.

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).

Budgetår        Överskott       Därav inlevererat till statsverket under budgetåret 1975/76      1976/77      1977/78      1978/79      1979/80

 

1975/76

49,0

1976/77

0,0

1977/78

0,0

1978/79

0,0

1979/80

0,0

45,0

3,6

 

0,0

 

 

0,0

0,0

 

 

0,0

0,0 0,0

1 skrivelse till RRV den 7 november 1980 har statens järnvägar anfört följande:

De prognoserade trafikintäkterna bygger bl, a. på konjunkturinstitutets senaste bedömning av den ekonomiska utvecklingen i samhället. De utgår vidare från den taxenivå som gäller fr.o.m. 1980-11-01 i godstrafik och 1980-12-01 i persontrafik. Den statliga ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m., som för 1980/81 fastställts lill 788 milj. kr., har liksom i årets anslagsframställning upptagits till 943 milj. kr. för 1981/82. Till de sålunda kalkylerade intäkterna har lagts beräknad intäktsförstärkning ge­nom anpassningar av taxorna som förutsätts bli genomförda under pro­gnosperioden.

Kostnaderna har beräknats med beaktande av bl. a. föreliggande ratio­naliseringsplaner och  det  nya  investeringsbegreppet fr.o.m.   1980/81..

 

Bilaga 2.1    Riksrevisions ver kets inkomstberäkning

105

Tabell 35. Statens järnvägars driftstat budgetåren 1979/80-1981/82 (milj. kr.)

Rörelseintäkter'

Rörelsekostnader'

Driftbidrag

Rörelseresultat före avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar Kostnadsavlastning

Rörelseresidlal

Finansiellt netto Extraordinära poster

Resultat för boksluisdisposilioner Skillnad mellan kalkylmässiga och

bokförda avskrivningar Skillnad mellan faktisk pensionskostnad

och bokförd pensionsutgift Övriga bokslutsdispositioner Kommunala skatter

Årets överskoll/underskott

Inleverans:

därav från föregående år

av årets överskott Överskott i % av i medeltal disponerat

statskapital

 

1979/80

 

1980/81

 

1981/82

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräkning

stat

 

stat

räkning

 

5 736

5 703

6673

6 198

6861

-5312

-5 454

-5 836

-5 696

-6 051

424

249

837

502

810

-   588

-   648

-1011

-1 005

-1 144

150

150

160

160

180

-     14

-   249

-     14

-   343

-   154

12

16

12

17

17

2

3

2

3

3

230

134

211

19

323

1.34

323

 

2 608

I 198 1.506

5312

' Specifikation

Intäkter

Järnvägs-, färje- och

busstrafik Gods- och posttrafik Persontrafik Ersättning för drift av olönsamma järn­vägslinjer m. m. Ersättning för för­svarsberedskap

Hyresverksamhet

Övriga intäkter'

Tillkommande intäkter

Summa rörelseintäkter'

Kostnader exkl. avskrivningar Löner

Övriga personal­kostnader Övriga kostnader'

Summa rörelsekostnader'

 

2712

2 744

3 102

2909

3 006

1745

1906

2074

2 167

2312

720

788

788

943

720

 

9

9

10

10

11

36

38

40

39

42

239

286

246

252

267

-275

-

'413

33

280

6861

5 736

6673

6 198

5 703

2882

1427 1527

5 836

2680

4 258

1438 5696

4 533

1518 6051

1244 I 5,30

5454

' Exkl. finansiella och extraordinära poster.

-1 driftslaten hänvisade regeringen bl. a. till att SJ enligl skrivelse med förslag lill resullalbudget för 1979/80

avsåg all inkomma med förslag till intäktsförstärkningar.

'1 driftstaten förutsätts bl. a. att SJ föreslår taxehöjningar under 1980/81.

 

Prop. 1980/81:100

106

Kostnadsnivåförändringarna har bedömts erfarenhetsmässigt och överens­stämmer i huvudsak med de riktlinjer som angetts av RRV.

Enligl beräkningarna skulle resultatet för 1980/81 efter planenliga av­skrivningar bli ett underskott om ca 325 milj. kr. För 1981/82 väntas ett underskott om ca 135 milj. kr. Någon inleverans kan sålunda ej påräknas vare sig 1980/81 eller 1981/82.

För belysning av SJ:s utveckling bifogas anslagsframställningen för 1981/82 och SJ:s verksamhetsberättelse för 1979/80.

RRV har i sin inkomstberäkning gjort följande justering.

För budgetåret 1981/82 har det av statens järnvägar beräknade under­skottet, vilket utgör 134 milj. kr., ökats med 26,4 milj, kr. Beloppet är hänförligt till ersättning för plankorsningar som slalens järnvägar regelbun­det begärt men inte erhållit anslag för.

Statens järnvägars beräkningar av underskottet för budgetåret 1981/82 förutsätter att begärd ersättning för drift av olönsamma järnvägslinjer, 912 milj. kr. erhålles.

RRV beräknar inkomsterna på titeln slalens järnvägars inlevererade överskott till formellt 1000 kr. för budgetåret 1980/81 och 1000 kr. för budgetåret 1981/82.

2114   Luftfartsverkets inlevererade överskott

De i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade resultaten för luftfartsverket för de senaste fem budgetåren framgår av följande uppställ­ning (milj. kr.).

 

Budgetår

Drift-

Drift-

Överskott

Inlevererat

Beräknat

 

inkomster

kostnader

(4-) resp.

lill stats-

1 stats-

 

 

 

underskott

(-)

verket

budgeten

1975/76

287.7

250,5

4-37.2

40,8

25,8

1976/77

344,9

302,0

4-42,9

42.2

25,0

1977/78

438,4

408,7

4-29,7

42,9

24,5

1978/79

534,1

494,9

4-39,2

9,7

21,7

1979/80

5.56,4

539,3

4-17.1

48,2

32,9

Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.)

 

Budgetär

Övers

ikott

Därav

inlevererat till statsverket under budgetåret

 

 

 

75/76

76/77

77/78

78/79

79/80

1975/76

37,2

 

15,0

22,2

 

 

 

1976/77

42.9

 

 

20,0

22,9

 

 

1977/78

29.7

 

 

 

20,0

9,7

 

1978/79

39,2

 

 

 

 

 

,39,2

1979/80

17,1

 

 

 

 

 

9,0

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          107

Den 1 juli 1980 återstod 8.1 milj. kr. av 1979/80 års överskott att inleve­rera.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfarts­verket upptagits 43,8 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse till RRV den 10 november 1980 beräknat överskollen för budgetåren 1980/81 och 1981/82 till 53.9 milj. kr. resp. 85.5 milj. kr. 1 skrivelsen anför luftfartsverket följande:

Intäkterna för 1980/81 uppgår enligt verkets fastställda driftbudget till 649,5 Mkr., varvid effekterna av den taxehöjning på genomsnittligt 9,8 % som genomfördes 1980-1 l-OI, är inräknad.

Kostnaderna för 1980/81 uppgår enligt den fastställda driftbudgeten till totalt 595,6 Mkr. Ränteersättningen till kommunerna för kommunala fi­nansieringsbidrag har därvid reducerats från det totala förräntningskravet på 49,6 Mkr, till en beräknad möjlig förräntning på 21,2 Mkr. vilket motsvarar 43 % av del fulla förräntningskravet. Förräntningen av statska­pitalet uppgår totalt till 53,9 Mkr. eller 42 % av full förräntning. Skillnaden mellan den procentuella förräntningen till stat och kommuner beror på att den, enligt regeringsbeslut, budgeterade utbetalningen till LIN endast på­verkar den statliga utdelningen.

Någon ny bedömning av utfallet för 1980/81 har i detta skede av budget­året ännu inte gjorts.

Som grund för intäktsberäkningen 1981/82 har trafikvolymen uttryckt i antalet landningar beräknats öka med 6 % och i antalet passagerare med 6,5 % jämfört med budgeterad volym 1980/81.

Som grund för kostnadsberäkningen 1981/82 gäller de förutsättningar som ligger till grund för verkets 10-årsprognos. Rörelsekostnaderna totalt väntas således öka med ca 11 % jämfört med budgetåret 1980/81. Personal­kostnaderna ökar vid samma jämförelse med 9 %, varav 7 % beror på lönenivåförändringar och 2 % effekter av löneklassuppflyttningar. De so­ciala kostnaderna har beräknats till 33 % av lönekostnaden. Vidare har sakkostnaderna (inkl. ersättningar till andra myndigheter) beräknats öka med 10 % och avskrivningskoslnaderna med ca 5 %.

Med beaktande av dessa förutsättningar beräknas överskottet för 1981/ 82 uppgå lill 85,5 Mkr, Förräntningskravet på statskapitalet, beräknat efter en räntefot på 9,75 % uppgår till 134 Mkr. Det beräknade överskottet uppgår till ca 64 % av full förräntning. Ränteutbetalningen för kommunala finansieringsbidrag har reducerats i proportion till förräntningen av stats­kapitalet eller från 51 Mkr. lill 32,5 Mkr.

Luftfartsverkets beräkningar förutsätter att verket tillåts höja sina taxor med i genomsnitt 10 % under budgetåret 1981/82.

1 luftfartsverkets årsredovisning för verksamhetsåret 1979/80 framgår att såväl antalet landningar som antalet passagerare minskat jämfört med närmast föregående verksamhetsår. Luftfartsverket aviserar också i årsre­dovisningen en översyn av sina trafikprognoser under år 1981. Likaså bedömer man det som osäkert om man kan fortsätta att höja avgifterna i samma takt som hittills.

Nu nämnda förhållanden har inte beaktats i luftfartsverkets beräkningar avseende intäkter och kostnader för åren 1980/81 resp. 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100

108

Tabell 36. Luftfartsverkets driftstat budgetåren 1979/80-1981/82 (milj. kr.)

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Drift-

Utfall

Drift-        Ny be-         Beräkning

 

stal

 

stat           räkning

Rörelseintäkter

575,0

557,4

649,5

" 740,6

Rörelsekostnader

-463,0

-462,5

-507,8

-563,0

Rörelseresultat före

 

 

 

 

avskrivningar

112,0

94,9

141,7

177.6

Avskrivningar

- 79,7

- 77,7

- 87,7

- 92.0

Rörelseresultat

.32,3

17,2

54,0

85.6

Kommunala skatter

-    0,1

-    0,1

-    0,1

-    0.1

Årets överskott

32,1

17,1

53,9

85.5

Inleverans:

38,9

'28,2

48,1

78.9

därav från föregående

 

 

 

 

är

19,2

19,2

8,1

13,9

av årets överskott

19.7

9,0

40,0

65.0

Överskott i procent av i

 

 

 

 

medeltal disponerat

 

 

 

 

statskapital

2,4

1,3

4,0

,6.2

Intäkter

 

 

 

 

Trafikintäkter

 

 

 

 

Landningsavg.

101,0

99,8

118,6

 

Passageraravg.

128,5

115,9

133,9

 

Terminaltjänstavg.

49,7

42,1 •

51,0

 

Hangar- och parkavg.

2,8

3,9

3,2

 

Undervägsavg.

108,3

102,4

130.4

 

Summa trafikintäkter

390,3

364,1

4,37,1

506.6

Övriga intäkter

136,9

144,7

155,5

173.8

Ersättning för flygtrafik-

 

 

 

 

tjänst

39,2

39,0

45,1

49.0

Luftfartsinspektionen

8,5

8,5

10,3

11.2

Omlok. medel

0,1

0,1

-

-

Finansiella och

 

 

 

 

extraordinära

 

 

 

 

intäkter

—

1,0

1,5

-

Intäkter totalt

575,0

557,4

649,5-

740,6-'

Kostnader

 

 

 

 

Personalkostnader

 

 

 

 

Löner

207,8

205,9

226,4

 

Soc. kostnader

70,7    ■

63,4

74,6

 

Div. personal-

 

 

 

 

omkostnader

18,3

15,9

19,5

 

Avgår: Ers. frän

 

 

 

 

förs. kassan

-    6,5

-    7,1

-    7,2

 

Summa personal-

 

 

 

 

kostnader

. 290,2

278,1

313,3

342,6

Sakkoslnader

 

 

 

 

Materielkostnader

27,8

33,0

33,3

 

Tjänster åt

 

 

 

 

utomstående

57,0

58.4

64,1

 

Administrativa

 

 

 

 

kostnader

3,3

3,7

3,6

 

Summa sakkostnader

88,1

95,1

101,0

116,2

Ersättningar

63,8

66,7

70,0

71,8

Kommunala räntor"*

15,4

17,6

21,2

32,5

Avskrivningar

79,7

77,7

87,7

92,0

Omlok. medel

0,1

0,1

-

-

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

109

 

Finansiella och extra-

 

 

 

ordinära

 

 

 

kostnader

5,5-

5,0'

2,4'

Kostnader totalt

542,8

540,3

595,6

655.1

' Dessutom 20,0 milj. kr. av 1978/79 års överskott enligt RRVs budgetredovisning.

- Inkl. laxehöjning om i genomsnitt 9,8 %,

 Inkl. taxehöjning om i genomsnitt 10 %.

'' Reducerad till faktisk/beräknad måluppfyllelse.

' 4,3 Mkr. avser utbetalningar till LIN.

*" 1,6 Mkr. avser utbetalningar till LIN.

För budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknar luftfartsverket inleveran­sen till 48,1 milj. kr. resp 78,9 milj. kr.

RRV ansluter sig till luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 48055000 kr. för bud­getåret 1980/81 och 78900000 kr. för budgetåret 1981/82.

2115   Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

De lill statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudbo­ken redovisade överskotten för förenade fabriksverken för de senaste fem budgetåren framgår av följande uppställning. 1 denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

 

Budgetär

Driftin-'

Drift-'

Överskott

Inleve-

Beräk-

 

komster

kostna-

 

rerat till

nat i

 

 

der

 

stats­verket

stats­budgeten

1975/76

983.9

956,9

27,0

 

 

1976/77

1 225,9

1 200,8

25,1

25,4

29,0

1977/78

1 428,0

1413,6

14,4

26.7

32,8

1978/79

1 269,8

1210,8

59,0

14,4

22,8

1979/80

1 188,2

1 102,3

85,9

61,0

43,9

' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och av fabriksverken redovisade belopp förklaras av att fabriksverken vidtagit vissa saide­ringar mellan diverse driftkostnader och särskilda uppbördsmedel.

Den 1 juli 1980 hade inte någon del av 1979/80 års överskott inlevererats.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har såsom inkomst för förena­de fabriksverken upptagits ett belopp av 35,0 milj. kr.

I skrivelse till RRV den 30 oktober 1980 har förenade fabriksverken anfört följande:

Som svar på Er skrivelse 1980-09-25 översändes enligt överenskom­melse uppgifter avseende utfall 1979/80 t,o,m, 30 juni, beräknat utfall för hösten 1980 saml uppgifter för det förlängda räkenskapsåret 1979-07-01-1980-12-31.

 

Prop. 1980/81:100

110

Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt från delårsrapporten 30 juni 1980 och budgeten för förlängningen av räkenskapsåret.

Beräkningarna har gjorts i respektive års penningvärde.

Resultat före bokslutsdispositioner för de första 12 perioderna 1979/80 uppgår till 86,9 Mkr. Under hösten 1980 inträffar en resultatförsämring. För hela budgetåret 1979/80 beräknas resultat före boksluisdisposilioner lill 98,5 Mkr. Anledningen lill försämringen är som lidigare anmälts ned­gången i beställningsvolymen från svenska försvaret.

Resultatet för 1979/80 har belastats med kostnader för utveckling av Stiriing Power Pack och ägartillskott lill dotterbolag. Den framtida finan­sieringsformen för Slirlingverksamheten är under utredning.

För 1979/80 har avskrivningar beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instruktion.

Antal heltidsanställda beräknas för 1979/80 till ca 5800.

Invesleringarna för de första 12 perioderna för 1979/80 uppgick lill 75,4 Mkr. För 1980/81 har 70,0 Mkr, beviljats.

Inleveransen för 1979/80 är beräknad till 122,9 Mkr. varav 59,0 avser inleverans för lidigare år.

Tabell 37. Förenade fabriksverkens driftstat budgetåren 1979/80-1981/82

(milj. kr.)

 

 

1979/80 W925-024

 

1980 W025-052

W925-052

 

Driftstat

Utfall

Driftstat

Beräkning

Rörelseintäkter' Rörelsekostnader

1 259,5 -1 106,7

1 188,2 -1039,8

713,9 -666,3

1902,1 -1706,8

Rörelseresultat före avskrivningar

152,8

148,4

47,6

195,3

Kalkylmässiga av­skrivningar

-    36,3

-    38,4

- 22,0

-     59,7

Rörelseresultat

116,5

110,0

25,6

135.6

Finansiellt netlo Extraordinära poster

-          7,9

-          8.0

-        15,1

-          8.0

-      10,0

-       4,0

-        25,1

-        12,0

Resultat före boksluis­disposilioner och skatt

100.6

86.9

11,6

98,5

Ägartillskott

Övriga boksluisdisposilioner

Kommunala skatter

-     53,0 1,2

-    40,3 1,0

-      26,0
38,7

-        0,5

-     26,0 1,6 1,5

Arels överskott/ underskott

46,4

45,6

23.8

69,4

Inleverans:

därav från föregående år

av årets överskott Överskott i procent av

i medeltal disponerat

statskapital

43,9 13.3 30,6

9,25

59.0

59,0=

0

9,25

63,9 63,9

9,5

122,9 59.0 63,9

' Fördelning av rörelseintäkter

per rörelsegren (Mkr.)

 

 

Sektor

1979/80

W925-024

Driflstat

Utfall

1980

W025-052

Driftstat

1979/80

W925-052

Beräkning

Försvarsmateriel

Underhåll

Serviceenheter

570,6

685,8

3,1

5.55,2

622,6

10,4

346,2

362,0

4,9

893,3

993.8

15,0

FFV

1 259,5

1 188,2

713,1

1902,1

- Enligt RRVs budgetredovisning 61,0 milj. kr.

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

111

Förenade fabriksverken beräknar inleveransen till 69,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 52.5 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig lill förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas till 69000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 52500000 kr. för budgetåret 1981/ 82.

2116   Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

De lill statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och rikshuvudbo­ken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senaste fem budgetåren framgår av följande uppställning. 1 denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

 

Budgetår

Drift-

Drift-

Överskott

Inlevererat

Beräknat i

 

inkomster

kostnader

 

till stats­verket

stats­budgeten

1  1975/76

2 708,9

1 976,0

732,9

685.0

700.0 '

1976/77

3466,5

2561,9

904,6

830.1

800,0

1977/78

4059,5

2993,9

1065,6

1 125,7

1 080,0

1978/79

4956,5

3 759,2

1 197,3

1 230.3

1 255,0

1979/80

6487,9

5 340,0

1 147,9

1 116.3

1 125,0

Överskotten har redovisats enligt följande (milj, kr,).

 

Budgetår

Överskott

Därav inlevererat

till statsverket under budgetåret

 

 

1975/76     76/77

77/78

78/79

79/80

1975/76

732,9

467,8         265,1

 

 

 

1976/77

904,6

565,0

339,6

 

 

1977/78

1065,6

 

785,0

280,3

 

1978/79

1 197,3

 

 

950,0

247,3

1979/80

1 147,9

 

 

 

869,0

Den 1 juli 1980 återstod 278,9 milj, kr, av 1979/80 års överskott att inle­verera,

1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har inkomsterna av statens vat­tenfallsverk upptagils till I 451 milj, kr.

1 skrivelse till RRV den 27 oktober 1980 har statens vattenfallsverk beräknat överskotten för budgetåren 1980/81 och 1981/82 till I 217.2 milj. kr. resp. 1420,0 milj, kr, 1 skrivelsen anför statens vattenfallsverk bl. a, följande:

 

Prop. 1980/81:100                                                                       112

Kraftverksrörelsen

Budgetåret 1980/81

I Vattenfalls förslag till driftstat för 1980/81 förutsattes normalårstillrin­ning till de vattenkraftproducerande älvarna och bedömd tillgänglighet för idrifttagna kärnkraftblock. Tillrinningen har dock hittills under budgetåret varit extremt låg. Delta tillsammans med ett lägre magasinsläge än beräk­nat vid ingången av budgetåret har medfört atl produktionsvolymen för valtenkraften har sänkts med 2,5 TWh. Sänkningen uppvägs av en mins­kad fast kraftförsäljning samt av ökade kraftinköp från Forsmark. Dessul­om har den tillfälliga kraflförsäljningen minskat medan inköpen av tillfällig kraft i stort sett är oförändrade.

Totalt beräknas rörelseinläklerna öka med 5 milj. kr. jämfört med fast­ställd driftstat. Intäkterna från fast engrosförsäljning minskar med 45 milj. kr. beroende på lägre försäljningsvolym. Detaljförsäljningsintäklerna be­räknas minska med 5 milj. kr. beroende på minskad volym. Höjningen av lågspänningslarifferna fr. o. m. 1980-10-01 har beaktats i beräkningarna.

De tillfälliga kraflleveranserna är beroende av den aktuella kraftbalans­silualionen och varierar starkt både till pris och volym. Intäkterna av den tillfälliga kraflförsäljningen beräknas trots en lägre försäljningsvolym öka med 55 milj. kr., beroende på högre pris.

Som tidigare nämndes har den lägre vattenkraftproduklionen till viss del kompenserats genom större kraftinköp från Forsmark. Kostnaderna för den inköpta kraften beräknas därmed öka med 40 milj. kr. Bränslekostna­derna beräknas däremot minska med 35 milj. kr. beroende på lägre kärn­kraftproduktion.

I den fastställda driftslaten för innevarande år redovisades en ränta på disponerat statskapital om 1217 milj. kr., vilkel motsvarar en förräntning om 9,5 % på i medeltal disponerat statskapital bundet i idrifttagna anlägg­ningar. De nya beräkningar som nu gjorts för innevarande budgetår inne­bär högre intäkter med 5 milj. kr. samtidigt som kostnaderna beräknas öka med motsvarande belopp, vilket sammantaget innebär oförändrat resultat jämfört med driftstaten.

Någon ersättning från staten för den försenade idrifttagningen av block 3 och 4 i Ringhals ingår inte i beräkningarna.

Budgetåret 1981/82

Beräkningarna, som bygger på en i dagarna framtagen ekonomiprognos, utgår ifrån normalårstillrinning lill de vattenkraftproducerande älvarna samt ca 4,5 % ökad försäljning av fast krafl. Vidare ingår produktion från block 2 i Forsmark. Någon produktion från block 4 i Ringhals har däremot inte medräknats.

Intäktsberäkningarna för den del av verkets krafiförsäljning som följer 1981 års högspänningslariffer har skett i prisnivån K = 594 (bedömt ge­nomsnitt för budgetåret 1980/81). Energipristilläggen för denna kraftför­säljning baseras pä etl oljepris om 22,8 kr/GJ, likaledes ett genomsnitt för föregående budgetår. Övriga beräkningar har skett i prisnivån K = 646 och baserats på ett oljepris om 25,0 kr/GJ. Förräntningskravet för budgetåret 1981/82 förutsattes vara 10,25 %. Denna ränta beräknad på i kraftverksrö­relsen i medeltal disponerat statskapital som är bundet i idrifttagna anlägg­ningar uppgår till 1 420 milj. kr.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

113

Kanalrörelsen

Budgetåret 1980/81

Kanalrörelsen beräknades i driftstaten för innevarande budgetår ge en ränta på disponerat statskapital om 0,2 milj. kr. De förutsättningar som låg till grund för driftstalen gäller fortfarande varför inga ändringar har skett.

Tabell 38, Statens vattenfallsverks driftstat budgetåren 1979/80-1981/82 (milj. kr.)

 

 

 

 

1979/80

 

1980/81

 

1981/82

 

Driflstat

Utfall

Driftstal

Nyberäkning

Beräkning

Rörelseinläkter

 

5 259.0

6058,5

6494.7

6499.7

7 300

Driftkostnader

 

-3 174,0

-3 240,5

-3 958.8

-3 964.0

-4 600

Rörelseresultat före avsk

rivningar

2 085,0

2818,0

2 535.7

2 535.7

2 700

Avskrivningar

 

-  891,0

-1 302,7

-1 570.0

-1 570.0

-1 730

Rörelseresultat

 

1 194,0

1515,3

965.7

965.7

970

Finansiella intäkter

 

173,9

238,7

284.9

284.9

430

Finansiella kostnader

 

-    81,0

-     40.2

-    43.1

-    43.1

-     30

Realisationsvinster

 

-

0.7

-

-

-

Extraordinära intäkter

 

-

200.4

-

-

-

Extraordinära kostnader

 

-

-

-

-

-

Återföring av internt fördelad

 

 

 

 

 

ränta

 

-

-

194.1

194.1

200

Resultat före bokslutsdispositioner

1 286.9

1914.9

I4ÖI.6

1401.6

1 570

Boksluisdisposilioner

 

17,4

-   395.0

15,6

15.6

20

Resultat före skaller

 

1 304,3

1519.9

1417,2

1417.2

1590

Kommunalskatt

 

-   135,0

-   172,0

-   200,0

-   200.0

-   170

Årets överskoll

 

1 169,3

1 .347,9

1217,2

1217.2

1420

Årets överskott i % av i

medeltal

 

 

 

 

 

disponerat kapital

 

9,25

9,25

9,50

9.50

10.25

Inleverans

 

 

 

 

 

 

därav från föregäende

år

247,3

247,3

278.9

278.9

320

av årets överskott

 

950,0

869,0

1 150,0

1 150.0

1240

Avskrivningsmedel inom

fonden

868,0

1379.1

1 570.0

1 570.0

1 730

Övriga kapitalmedel

 

10,1

8.2

10,0

10.0

10

Specifikation:

 

 

 

 

 

 

Kraftverken

 

 

 

 

 

 

Rörelseinläkter

 

 

 

 

 

 

Kraftförsäljning

 

 

 

 

 

 

engrosförsäljning

 

4327,0

5 069.1

5 389,0

5 .398.7

-

detaljförsäljning

 

590,0

585.0

675,5

671.0

-

Transitering

 

290.0

332.9

340,0

340.0

-

Övriga rörelseintäkter

 

52,0

71.5

60,0

60.0

-

Engångsavgifter

 

-

-

30.0

30.0

-

21.0

18,5

27,9

168.9

160,8

219,2

3,34,2

303,5

421,0

108,3

93,2

112.3

6058,5

6494,5

Summa        5 259.0

Driftkostnader

Drift och underhåll av förvaltnings­objekt:

fastigheter och bostäder vattenkraftanläggningar kärnkraftstationer andra värmekraftstationer

8    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.1

6 499.7

7 300

 

Prop. 1980/81:100

114

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

Driflstat

Ulfall

Driflstat

Nyberäkning  Beräkning

ledningar 400-50 kV transformatorstationer 400-50 kV ledningar 40-20 kV. transfor­matorstationer 40-20 kV, för­delningsledningar och detaljnäl diverse dislributionsanläggningar driftövervakningsanläggningar drifladminislraliva kostnader

Summa

Stamnäts- och Iransiteringsavgifier

Bränsle

Inköpt krafl

Projektering, utveckling och

standardisering Administrativa kostnader:

central administration

lokal administration

representation

utbildning

försvars- och säkerhelsverksamhet

driftvärn

idrotts- och fritidsverksamhet

pensionskostnader Övriga omkostnader

Summa

Summa

A vskrivningar

Bedömt behov av avsättning

för förnyelse av anläggn. Avskrivning av inventarier

Summa

72,1 74,0

52.3 93.0

53.9 85.3

102,0

5,6

15,5

129,4

974,6

33.4

644,7

I 199,4

129,3

140.0 5.9 18.2

167.3

1257.1

42,5

882.0

1.393.0

158.3

113.7 8.5 16,8

129,2

1257.1

42.5

847.2

1433.0

158.3

I 360

.    45,0

925,0

1 860.0

165.0

1 0,39.8

32,9 771,9 948,0

225.9                       245.0

3 964.0           4 600.0

131,7

 

69,7

65,0

81.9

37,0

43.1

51.0

0,5

0,5

0.5

41,8

40,0

51.2

5,8

7,3

7,5

0,3

0,2

0.5

0,5

0.5

0.5

69,6

64,8

-

24,5

37,7

32.8

249,7

259,1

225.9

174.0

3 240,5

3958.8

 

868,0 23,0

1 279.7 23.0

1 570.0

1 570.0

1 730.0

891,0

1 302.7

1 570.0

1 570.0

1 730.0

 

Finansiella intäkter

3,6

0.8

0.5

0.5

Utdelning pä aktier i dotterbolag

Utdelning på aktier och andelar

i utomstående företag

 

-

0.1

-

-

Räntor från dotterbolag

 

164,9

216.7

263.8

263.8

Övriga ränteintäkter

 

5,4

21,1

20.6

20.6

 

Summa

173,9

238,7

284.9

284.9

Finansiella kostnader

 

 

 

 

 

Ränta pä rörlig kredit

 

60,0

7.3

15.0

15.0

Övriga räntekostnader

 

21,0

30.3

28,1

28.1

Kursdifferenser

 

-

2.6

-

-

 

Summa

81,0

40.2

43.1

43.1

Realisalionsvinsler

Summa

-

0.7

-

-

Extraordinära intäkter

Summa

-

200.4

-

-

Extraordinära kostnader

Summa

-

_

_

_

430.0

30

 

.Äleiföringav internt fördelad ränta

Summa

194.1

194.1

200

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

15

 

 

 

 

1979/80

 

1980/81

 

1981/82

 

Driflstat

Utfall

Driflstat

Nybeiäkning

Beräkning

Boksluisdisposilioner

 

 

 

 

 

 

Avsättning till lorrårsreserv Skillnad mellan verklig avsällning

för förnyelse och bedömt behov Skillnad mellan pensionskostnader

och pensionsulgifler

4-      17.4

-      306,9

-        100.0
4-     11.9

4-     15.6

4-     15.6

+     20

 

Summa

17.4

-   395,0

15.6

15,6

20

Kommunalskall

Summa

-   135,0

172,0

200.0

200,0

170

Arets överskoll

Summa

1 169,3

1 347,9

1217,2

1217.2

1420

Kanalverken

 

 

 

 

 

 

Rörelseinläkter

 

 

 

 

 

 

Kanaltrafik

Övriga rörelseinläkter Ersättning för viss kanaltrafik Exlra driftbidrag

3,9 0,8 19.3

4.3

0,9

24,6

4,5

0,8

18,0

3.9

4.5 0.8 18.0 3.9

5.0

0,9

21,6

4,8

 

Summa

24,0

29,8

27.2

27,2

32,3

Driftkostnader

 

 

 

 

 

 

Farieden med anläggningar

Lolsning

Fasligheler och bosläder

Driftadministraliva kostnad(

är

11,9

5,7 0,4 1,8

17,6 5,7 0,4 1,8

14,7 7,0 0,4 2,3

14.7 7.0 0.4

2.3

18.3

7.8 0.4

2.5

 

Summa

19.8

25,5

24,4

24.4

29.0

Administrativa kostnader: central administration lokal administration pensionskostnader övriga omkostnader

 

0.1 1.5 1,0 0,5

0,1 1.6 l.l 0.6

0,1 2,0

0,5

0.1 2.0

0.5

0.1

2.2

0.5

 

Summa

3.1

3.4

2,6

2.6

2.8

 

Summa

22,9

28.9

27.0

27.0

31.8

Bedömt behov av avsättning för förnyelse av anlägg­ningar                                 Summa

 

 

 

 

0,2

Finansiella kostnader

Summa

-

0.9

-

-

-

Extra ordinära inläkter

Summa

-

-

-

_

-

Boksluisdisposilioner

Skillnad mellan pensions­ kostnader och pensionsutgifter

Kommunalskatt                    Summa

Årets överskott                    Summa

1,1

0,2

0,2

0,3

Statens vattenfallsverk har bedömt atl avkastningskravet för budgetåret 1981/82 kommer atl uppgå lill 10,25 %. Eftersom något beslut om avkast­ningskrav för det året ännu ej fattats har RRV justerat verkets beräkning av erforderligt överskott till att motsvara f n. gällande avkastningskrav 9,5 %.

RRV beräknar inkomsterna på titeln statens vattenfallsverks inleverer­ade överskott till I 428900000 kr, för budgetåret 1980/81 och I 469000000 kr, för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               116

2117    Domänverkets inlevererade överskott

De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt över­skotten för de senaste fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovi­sade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgår av följande uppställning. I denna har även medtagits de i statsbudgeten beräknade överskotten (milj. kr.).

 

Räken-

Driftin-

Drift-

över-

Budgetår

Över-

Inleve-

Beräk-

skapsår

komsler

kost­nader

skott

 

skott

rerat till stats­verket

nat 1 stats­budge­ten

1975

9,34.8

789,8

145,0

197,5/76

146,8

83,5

23,0

1976

1 133.1

1 009,8

123,3

1976/77

131,0

55.3

73,0

1977

1 326.2

1 247,4

78,8

1977/78

50,0

43.6

35,0

1978

1 253.8

1 183,8

70.0

1978/79

84,0

20.0

35,0

1979

1358,0

1 286,0

72.0

1979/80

93,6

41,6

45,0

Under budgetåret 1979/80 inlevererades 41,6 milj. kr. 1 statsbudgeten för budgetår 1980/81 har som inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 35,0 milj. kr.

I skrivelse till RRV den 6 november 1980 har domänverket anfört föl­jande:

Enligt 1968 års riksdagsbeslut skall regeringen fastställa ett avkastnings­krav (inleverans av överskottsmedel) grundat på en flerårsplan. För fem­årsperioden 1980-84 har regeringen föreskrivit att domänverket, som avkastning på domänfonden, skall för vart och ell av åren 1980-84 till Staten inleverera dels en fast del på 30 Mkr, dels en röriig del motsvarande 30% av överskottet efter skatt, dock minst 40 Mkr.

I domänverkets årsredovisning för 1979 lämnas en närmare redogörelse för verksamheten under detta år. Överskottet för 1979 blev 72 Mkr.

Beräkningen för 1981 grundar sig på en preliminär budget. Arbetet med denna kommer att fortgå under hösten. Beräkningen för 1982 bygger på en grov bedömning.

Rörelseinläkter

Rörelseintäkterna för 1980 väntas öka i förhållande till 1979. Ökningen hänför sig till skogsrörelsen.

Rörelsekoslnader

Första halvåret 1980 kännetecknas av i stort sett normala avverknings-och transportförhållanden, bortsett frän ihållande köldperioder i norra Sverige, Avverkningskostnaderna har dock blivit något högre än budgete­rat.

Resultat

Resultatet för 1980 beräknas bli väsentligt bättre än för 1979. Detla beror främst på höjda försäljningspriser på timmer och massaved.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

117

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 97 Mkr för 1979 och beräknas till 203 Mkr för 1980. För 1981 och 1982 pekar de preliminära beräkningarna på 193 resp. 183 Mkr.

Under 1980 kommer 52 Mkr att inlevereras till Statsverket. Inleveransen under 1981 beräknas uppgå till 65 Mkr.

Investeringar Investeringarna under åren 1980-82 beräknas till följande (Mkr.)

 

 

1980

1981

1982

Aktier

Maskiner och inventarier Mark, byggnader och markanläggningar

Summa

30 99

138 267

30

154

215 399

30 151

74 255

Personal

Antalet anställda (personår) var 1979 6407 och väntas sjunka under de närmaste åren.

Domänverket beräknar inleveransen till 95,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 72,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Tabell 39. Domänverkets driftstat kalenderåren 1979—1982 (milj. kr.)

 

 

 

 

 

1979

 

1980 Beräkn.

1980 Beräkn.

1981 Beräkn.

1982

 

Beräkn.

Ulfall

Beräkn.

 

okt. -79

 

okt. 80

 

 

 

Rörelseinläkter

1331

1358

1408

1496

1 5.W

1573

Rörelsekostnader

-1 100

-1 143

-1 160

-1 190

-1215

-1 257

Rörelseresultat före

 

 

 

 

 

 

avskrivningar

231

215

248

306

315

316

Planenliga avskriv-

 

 

 

 

 

 

ningar

-    95

-     91

-   102

-    99

-   Ill

-    124

Rörelseresultat

136

124

146

207

204

192

Finansiellt netto

-     15

-     20

9

-      4

-     11

9

Extraordinära

 

 

 

 

 

 

kostnader

-

7

-

-

-

-

Resullal .före bok-

 

 

 

 

 

 

sluisdisposilioner

121

97

137

203

193

183

övriga boksluts-

 

 

 

 

 

 

dispositioner

17

9

-    62

-     72

—       5

5

Resultat före skall

138

106

75

131

188

178

Kommunala skaller

-    40

-     34

-     16

-     16

-    48

-     48

Årets överskott

98

72

59

115

140

130

Inleverans

 

40

42

52

65

72

överskott i procent

 

 

 

 

 

 

av i medeltal

 

 

 

 

 

 

disponerat stats-

 

 

 

 

 

 

kapital

10.5

7.7

6.3

12,2

14.9

13.8

RRV ansluter sig till domänverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln domänverkets inlevererade överskott beräknas till 95 000000 kr. för bud­getåret 1980/81 och 72000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               118

2121    Statens vägverks inlevererade överskott

1 skrivelse till RRV den 21 oktober 1980 har statens vägverk anfört följande:

Överskottet kommer fortsättningsvis att beräknas per kalenderår. Vid övergången kommer värdena för VV anläggningstillgångar per den I juli 1980 att summeras med tillgångsvärdena per den 31 december 1980 och detta belopp divideras med två och ränta beräknas på beloppet. Överskot­tet kommer sedan att beräknas på den genomsnittliga kapitalbehållningen under kalenderåret, grundad på den vid kalenderårets ingång och vid dess utgång redovisade kapitalbehållningen. Beräkning sker efter den genom­snittliga procentsatsen som gällt under året som förräntningskrav för sta­tens investeringar i allmänhet.

Prognosen för överskottet är beräknad efter räntan 9.5% för hela peri­oden. Anslagstilldelningen är beräknad enligt VV långtidsbudget.

Statens vägverk beräknar inkomsterna pä titeln till 15.5 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 32,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vägverks inlevererade överskott beräknas till 15 500000 kr. för budgetåret 1980/81 och 32000000 kr. för budgetåret 1981/82.

2122    Sjöfartsverkets inlevererade överskott

Till inkomsttiteln inlevereras den ränta, beräknad efter en läntefol lika med statens normalränta som utgår på oavskrivna värdet av de anlägg­ningstillgångar som disponeras av sjöfartsverket. Räntan beräknas och redovisas kvartalsvis.

Sjöfartsverket har i skrivelse till RRV den 13 oktober 1980 beräknat inkomsterna på titeln till 66.0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 70.5 milj. kr. lör budget 1981/82.

RRV ansluter sig till sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 66000000 kr. för bud­getåret 1980/81 och 70500000 kr. för budgetåret 1981/82.

2123    Inlevererat överskott av uthyrning av .'\DB-utrustning

Kostnaderna för avskrivning och ränta (kapitalkostnader) samt ersätt­ning till statskontoret för anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning täcks genom ärliga avgifter, som erläggs till statskontoret av de myndighe­ter som har driftansvar för utrustningen. Avgifterna fastställs av statskon­toret efter samråd med riksrevisionsverket.

Till denna titel överförs ett belopp som svarar mot statens normalränta på kapitalbehållningen vid budgetårets ingång för ADB-utrustning som

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                          119

finansierats över reservationsanslaget  VIII  B 2 Anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret har i skrivelse till RRV den 14 oktober 1980 beräknat inkomsterna på titeln till 28.6 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 32.8 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning beräknas till 28628000 kr. för budgetåret 1980/81 och 32800000 kr. för budgetåret 1981/ 82.

2131    Riksbankens inlevererade överskott

Denna inkomsttitel är i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppförd med 750 milj. kr. Riksbanken har i skrivelse till RRV beräknat inkomsterna på titeln till 750 milj. kr. för vart och etl av budgetåren 1980/81 och 1981/82.

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riks­bankens inlevererade överskott beräknas till 750000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 750000000 kr. för budgetåret 1981/82.

2141    My ntverkets inlevererade överskott

Inkomsterna av myntning utgörs av nominella värdet av präglade mynt medavdrag av kostnaden för inköpta metaller och halvfabrikat. Färdigt mynt levereras allt efter behovet av skiljemynt lill riksbanken som sätter in motsvarande belopp på statsverkets checkräkning i riksbanken för mynt­verkets räkning. 1 mindre utsträckning sker försäljning direkt till samlare m.fl.

I statsbudgeten uppfördes inkomsterna till 92.0 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Myntverket beräknar nu inkomsterna till 121,0 milj. kr. för bud­getåret 1980/81 och till 83,0 milj, kr. för budgetåret 1981/82.

Ökningen för budgetåret 1980/81 beror på präglingen av ett minnesmynt i valören 200 kr. med anledning av ändringen i successionsordningen.

RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln myntverkets inlevererade överskott beräknas till 12)000000 kr. för bud­getåret 1980/81 och 83000000 kr. för budgetåret 1981/82.

2151    Tipsmedel

Tipsinsatsen utgör 60 öre per rad. I lotto, som introducerades under andra halvåret 1980. utgör insatsen I krona per rutfäll. Hälften av insatser­na skall fördelas bland vinnarna. För att bestrida sina kostnader får AB

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               120

Tipstjänst ta i anspråk del av insatserna. På inkomsttiteln redovisas över­skottet av AB Tipstjänsl verksamhet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetår

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Statsbudget Redovisat

327,1 376,9

367,8 397,2

414,2 337,6

424,9 399,2

624,0

1 skrivelse till RRV har AB Tipstjänst beräknat inkomsten av tipsmedel till 624 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 754 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82.

RRV ansluter sig lill AB Tipstjänst beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas till 624000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 754000000 kr. för budgetåret 1981/82.

2152   Lotterimedel

På denna titel redovisas de medel som Svenska Penninglotteriet AB betalar in till kammarkollegiet.

Bolaget skall i mån av tillgång i lotteriet inom en månad efter dragningen till kammarkollegiet betala in etl belopp som motsvarar försäljningssum­man för sålda lotter minus vissa avdrag. Dessa utgörs av den totala vinst­summan inklusive vinstskatt och det belopp bolaget har tagit i anspråk för att bestrida sina kostnader, sammantaget drygt 30% av försäljningssum­man. Samtidigt levereras vinstskatten, ca 12% av försäljningssumman in lill riksskatteverket.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Budgetår

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

Statsbudget Redovisat

235.0 254,6

279.0 285.7

313,3 282,6

296,1

336,7

360,8

1 skrivelse till RRV den 9 oktober 1980 har Svenska Penninglotteriet AB för budgetåret 1980/81 angett atl inkomsterna på titeln lotterimedel kan beräknas till 388,0 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till 411,1 milj. kr.

RRV ansluter sig till Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkoms­terna på titeln lotterimedel beräknas till 388017000 kr. för budgetåret 1980/ 81 och 411 100000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                          121

2200    Överskott av statens fastighetsförvaltning

Under denna rubrik redovisas de överskott som statens fastighetsförvalt­ning ger upphov till. Både försvarets fastigheter och statens civila fastig­hetsförvaltning ingår.

RRV har erhållit uppgifter från akademiska sjukhuset, byggnadsstyrel­sen, generaltullstyrelsen, karolinska sjukhuset, kriminalvårdsstyrelsen om de beräknade överskotten av slalens civila fastighetsförvaltning.

De beräkande inkomsterna på titlarna för budgetåren 1980/81 och 1981/ 82 framgår av tabell 40.

Tabell 40. Överskott av civil fastighetsförvaltning budgetåren 1980/81 och 1981/82, tusental kr.

1980/81                  1981/82

2211  Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning   1252               1500

2212  Överskott av karolinska sjuk­husets fastighetsförvaltning     46,598              48 163

2213  Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning   12256               12256

2214       Överskott av byggnadsstyrelsens

fastighetsförvaltning                                  986075                 168,552

2215 Överskott av generaltullstyrel­
sens fastihgetsförvaltning                                 171                     466

Summa    1046352              230937

Överskottet av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning består för budget­året 1980/81 båda av ett överskott att tillföras statsbudgeten samt förränt­ning av det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet, RRV föreslår att byggnadsstyrelsens ränta på kapitalet fr,o, m, budgetåret 1981/82 redovi­sas på egen inkomsttitel under huvudgruppen ränteinkomster. RRV före­slår att titeln benämns 2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet. Inkomsterna på lileln beräknas av byggandsstyrelsen uppgå till 926.0 milj.kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Överskott av civil fastighetsförvaltning beräknas uppgå till 1046 352000 kr. för budgetåret 1980/81 och 230937000 kr. för budetårei 1981/82.

2221    Överskott av förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

I statsbudgeten för budgetåret 1980/81 beräknades inkomsterna på titeln till 711000 kr. 1 skrivelse till RRV den 9 oktober 1980 meddelar överstyrel­sen för ekonomiskt försvar atl något överskott inte längre förekommer fr. o. m. den I juli 1980. RRV föreslår därför att inkomsttiteln överskott av förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar fr.o.m. budgetåret 1981/82 utgår ur statsbudgeten.

 

Prop. 1980/81:100                                                                       122

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskt försvar beräkning. Några inkomster beräknas inte tillföras titeln överskott av förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar under budgetåren 1980/81 och 1981/82.

2300    Ränteinkomster

Under denna rubrik redovisas statens ränteinkomster vid slallig utlå­ning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens normalränta) på kapitalbehållningen för verksamheten utan att någon utlåning ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i många fall av realka­pilal dvs. inle fordringar som är fallet vid ullåningsverksamhet.

Inkomsterna för denna inkomsthuvudgrupp är indelade i sju inkomst­grupper, vilkel framgår av följande uppställning.

Ränteinkomster

Prognos i

i milj, kr.

1980/81

1981/82

280.9

300,7

4 780.7

5 620,6

39.9

39.5

185,8

230.0

128,8

130.0

298,7

394.8

204,2

1 132.9

2310,2320     Räntor pä näringslän

2330              Räntor pä bostadslån

2340              Räntor pä studielån

2350              Räntor på energisparlån

2360              Räntor pä medel avsalta till pensioner

2370              Räntor pä heredskapslagring

2380. 2390    Övriga ränteinkomster

Summa    5 919,0        7 848,6

RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i inkomsthuvudgruppen ränteinkomster,

2311    Räntor på lokaliseringslån

Inkomsterna pä titeln utgörs av ränta på lokaliseringslån som utlämnats enligt 1964 års riksdagsbeslut om riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 250,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 270,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till arbetsmarknadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln räntor på lokaliseringslån beräknas till 250000000 kr. för budget­året 1980/81 och 270000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                          123

2332    Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen. Räntan på statliga bostads­lån är f. n. 11,0 % för år 1980 (SFS 1979: 1022). Denna räntesats ligger till grund för bostadsstyrelsens beräkningar. Bostadsstyrelsen beräknar in­komsterna på titeln till 4780.0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 5620,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande beräknas till 4 780000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 5620000000 kr. för budgetåret 1981/82.

2361    Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

Medel avsatta till folkpensionering förvaltas av fullmäktige för riksför­säkringsverkets fonder. Tillgångarna är placerade i statsskuldsförbin-delser. kommunlån. obligationer, aktier och fast egendom m. m. Inkoms­terna på denna titel utgörs huvudsakligen av räntor och utdelningar på dessa placeringar. Riksförsäkringsverket beräknar inkomsterna på titeln till 93.3 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 93,7 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till riksförsäkringsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering beräknas till 93 300000 kr. för budgetåret 1980/81 och 93 700000 kr. för budgetåret 1981/ 82.

2384    Känteinkomster på lån för kommunala markförvärv

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen och utgörs av ränta på de kommunala markförvärvslån som beviljats enligt lag om marklörvärvslån till kommun (SFS 1968:227). 1 skrivelse till RRV har bostadsstyrelsen beräknat inkomsterna pä titeln ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv.

RRV ansluter sig till bostadsslyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv beräknas till 92 000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 96000000 kr. för budgetåret 1981/82.

RRV föreslår att följande inkomsttitlar slås samman till en inkomsttitel

2393                Övriga ränteinkomster. Kammarkollegiet

2394      Övriga ränteinkomster. Riksbanken

2395      Övriga ränteinkomster. Riksgäldskontoret

 

Prop. 1980/81:100                                                                       124

Motivet till sammanslagningen är att dessa inkomsttitlar var och en består av ett antal mindre titlar som flera myndigheter, än de tre ovan nämnda, redovisar inkomsler på fr. o. m.budgetåret 1980/81.

RRV föreslår att ovanstående inkomsttitlar fr.o.m. budgetåret 1981/82 slås samman till en inkomsttitel benämnd 2397 Övriga ränteinkomster.

2400    Aktieutdelning

Inkomsterna utgörs av avkastningen på slalens aktieinnehav. Inkomsterna redovisas av kammarkollegiet.

2411    Inkomster av statens aktier

Utfallet för budgetåret 1979/80 saml beräknade inkomster (utdelning) för budgetåren 1980/81 och 1981/82 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av tabell 41

Tabell 41. Inkomster på statens aktier budgetåren 1979/80-1981/82, tusental kr.

 

 

Utfall

Aktiebolagens beräkning

 

1979/80

1980/81

1981/82

AB .'\erolransporl

14 100

7 000

3500

,poleksbolagel AB

1500

1 500

1,500

Cemenia AB

1.308

-

780

AB Förelagskiedil

420

—

-

AB Industrikredil

1 120

2 800

2800

Post- och Kreditbanken

63 338

63 338

63 338

Statsförelag AB,

 

 

 

Ränta pä reverslån

1002

601

200

Statskonsult AB

180

180

180

.\B Svensk Bilprovning

29

29

29

AB Svensk Exportkredit

10000

10000

10000

Swedair AB

150

225

225

Svenska Penninglotteriet AB

5

5

5

Systembolaget AB

25

25

25

AB Tipstjänsl

5

5

5

AB Vin- & Spritcentralen

750

750

750

Värdepapperscentralen AB

120

120

120

Svenska Elektriska Materiel-

 

 

 

kontiollanstalten

76

76

76

Totalt

94128

86654

83 533

RRV beräknar inkomsterna på titeln inkomsler av statens aktier till 86654000 kr. för budgetåret 1980/81 och 83 533 000 kr. för budgetåret 1981/ 82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                           125

2500    Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna tas ut av myndigheter med reglerande verksamhet bestående av tillsyn, kontroll, tillståndsgivning etc. Avgifterna fastställs vanligen av regeringen. Efterfrågan på de tjänster som produ­ceras styrs av lagar, förordningar eller liknande. Inkomsterna av denna verksamhet betraktas som offenlligrältsliga avgifter oavsett om det finns koppling eller ej mellan inkomster och utgifter i form av ett uttalat ekono­miskt mål för verksamheten.

RRV har erhållit uppgifter om nettoinkomster på flertalet inkomsttitlar under offentligrättsliga avgifler. RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar, som ingår i offentligrättsliga avgifter.

2511    Expeditionsavgifter

Expeditionsavgifter utgår för expeditioner som utfärdas av statlig myn­dighet. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket. domstolsverket och centralnämnden för fastighetsdata m. fl.

Budgetåret 1979/80 uppgick inkomsterna till 171,8 milj. kr. I statsbudge­ten för budgetåret 1980/81 uppfördes inkomsterna till 191,6 milj. kr. De ovan nämnda myndigheterna beräknar att inkomsterna kommer att uppgå till 225,4 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 246,6 milj. kr. för budget­året 1981/82. Domstolsverket och centralnämnden för fastighetsdata har i sina beräkningar tagit hänsyn till höjningen av expeditionsavgifterna per den 1 oktober 1980 (SFS 1980:684, 701).

De avgiftshöjningar som föresläs i prop. 1980/81: 20 på pass och vapen­ärenden är inte medtagna i myndigheternas beräkningar. RRV ansluter sig till de beräkningar som finns redovisade i prop. 1980/81:20 för dessa avgiftshöjningar.

RRV beräknar inkomsterna på titeln expeditionsavgifter till 242 726000 kr. för budgetåret 1980/81 och 278426000 kr. för budgetåret 1981/82.

2516    Körkortsavgifter

Inkomsterna på titeln uppgick till 22,7 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Trafiksäkerhetsverket beräknar inkomsterna på titeln till 24,5 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 25,6 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Hänsyn har därvidlag tagits till den beslutade avgiftshöjningen per den I januari 1981.

RRV ansluter sig till trafiksäkerhetsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln körkortsavgifter beräknas till 24500000 kr.- för budgetåret 1980/81 och 25600000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               126

2517    Avgifter vid registrering av motorfordon

Inkomsterna på titeln uppgick till 97.8 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Trafiksäkerhetsverket beräknar inkomsterna på titeln till 111,6 milj, kr. för hudgetåret 1980/81 och 117.2 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Hänsyn har därvidlag tagits till den beslutade avgiftshöjningen per den I januari 1981.

RRV ansluter sig till trafiksäkerhetsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln avgifter vid registrering av motorfordon beräknas till 111 600000 kr. för budgetåret 1980/81 och 117200000 kr. för budgetåret 1981/82.

2518    Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

De statliga sjöfartsavgifterna består av fyravgifter, fariedsvaruavgifter samt lotsavgifter. Lotsavgifterna redovisas under särskild inkomsttitel. Fyravgiften ersätter den tidigare gällande allmänna fyravgiften. För gods som förs lill eller från Sverige utgår farledsvaruavgift. Farledsvaruavgiften är dels distansberoende dels differentierad efter varuslag.

.Sjöfartsverket beräknar tillsammans med generaltullstyrelsen inkoms­terna på titeln enligt nedanstående tablå (milj. kr.).

 

Redovisat

Beräknat

 

1979/80

1980/81

1981/82

Farledsvaruavgift                                    159.5

186.9

184,8

Fyravgifl                                                 116.2

IIO.O

111,8

Summa                                                           275.7

296.9

296.6

Avgår lill:

 

 

Handelsflottans kultur- och fritidsfond    10.5

10,0

10.0

Trollhätte kanalverk                                  21.1

22,2

22.3

Vänerns seglalionsslyrelse                          4,0

"45

4.6

Rabatter m. m.                                              0,7

1,3

1.3

Hammarbyleden                                            1,1

1,3

1.4

Summa netto                                             238,3

257,6

257,0

RRV ansluter sig lill myndigheternas beräkningar. Inkomsterna pä titeln fyravgifter, fariedsvaruavgifter beräknas till 257600000 kr. för budgetåret 1980/81 och 2570(X)000 kr. för budgetåret 1981/82.

2529    Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

Inkomsterna utgörs huvudsakligen av patentavgifter, varumärkes-, mönster- och bolagsregistreringsavgifter samt avgifter vid ansökan om namn.

Budgetåret 1979/80 uppgick inkomsterna till 80,7 milj. kr. I statsbudge­ten för budgetåret 1980/81 uppfördes inkomsterna till 78,4 milj. kr. Patent-och registreringsverket beräknar nu inkomsterna till 86,4 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 91,8 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Ökningen av

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                           127

de beräknade inkomsterna motiveras av de avgiftshöjningar som genom­fördes den 1 september 1980.

RRV ansluter sig till patent- och registreringsverkets beiäkning. In­komsterna på titeln avgifter vid patent- och registreringsväsendet beräknas till 86435000 kr. för budgetåret 1980/81 och 91 795000 kr. för budgetåret 1981/82.

2532    Exekutionsavgifter

Inkomsterna på titeln uppgick till 26,1 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Länsstyrelserna beräknar inkomsterna till 29,6 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och ,33,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82. I prop. 1980/81; 20 beräk­nas effekter av den avgiftshöjning som träder i kraft den I januari 1981. RRV ansluter sig till denna beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln exekutionsavgifter till 44633 000 kr. för budgetåret 1980/81 och 63 191 000 kr. för budgetåret 1981/82.

2600    Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomster redovisas av myndigheter som säljer varor eller tjänster till enskilda personer, företag eller offentliga institutioner. Priserna bestäms vanligen av myndigheten själv (efter samråd med RRV). Det finns ofta konkurrerande förelag inom verksamhetsområdet. Det pris som köpa­ren får betala täcker vanligtvis hela kostnaden eller en inte obetydlig del därav. RRV kommenterar i del följande någar av de inkomsttitlar som ingår i försäljningsinkomster.

2612    Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

Statens rättskemiska laboratorium har till uppgift atl utföra undersök­ningar av rättskemisk och blodgruppserologisk art. Inkomsterna redovisas av socialslyrelsen. Budgetåret 1979/80 uppgick inkomsterna till 1.4 milj. kr. 1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppfördes inkomsterna till 5,8 milj. kr. Statsmakternas beslut atl det ekonomiska målet för verksamheten vid rättskemiska laboratoriet skall vara full kostnadstäckning innebär öka­de inkomster på titeln fr.o.m. innevarande budgetär. Den erforderliga taxehöjningen p.g.a. ovan nämnda beslut beräknas träda i kraft först den I januari 1981, varvid inkomsterna för budgetåret 1980/81 beräknas till 2,8 milj. kr. lägre än statsbudgeten. För budgetåret 1981/82 beräknar socialsty­relsen inkomsterna till 5,7 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               128

RRV ansluter sig till socialstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid statens rältskemiska laboratorium beräknas till 3000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 5700000 kr. för budgetåret 1981/82.

2613    Inkomster vid karolinska sjukhuset

1 statsbudgeten upptogs inkomsterna för budgetåret 1980/81 till 511,3 milj. kr. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar inkomsterna lill 567,7 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 569,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82. De olika inkomsterna som ingår i denna titel framgår av följande tablå (milj. kr.).

1980/81            1981/82

433,1

426,6

22,1

30,0

107,2

107,3

5,3

5,4

Summa    567,7

569,3

Driftbidrag från Stockholms läns landsting Landstingets bidrag till investeringar Inkomsler för öppen och sluten vård i övrigt Övriga ersättningar

Avvikelsen i förhållande till statsbudgeten beror dels på ny överenskom­melse med Stockholms läns landsting dels på att slutavräkningen för drift­bidraget för 1979 beräknas bli större än vad som tidigare har förutsetts.

RRV ansluter sig till karolinska sjukhusels beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid karolinska sjukhuset beräknas lill 567700000 kr. för budgetåret 1980/81 och 569300000 kr. för budgetåret 1981/82.

2618    Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Budgetåret 1979/80 uppgick inkomsterna lill 48,9 milj. kr. I statsbudge­ten uppfördes inkomsterna till 53,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Sveri­ges meteorologiska och hydrologiska institut beräknar nu inkomsterna till 56,3 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 57.3 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82. Ökningen motiveras av den beslutade taxehöjningen fr.o.m. 1980-10-01 (SFS 1980:700).

RRV ansluter sig till Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut beräknas till 56 286000 kr. för budgetåret 1980/81 och 57 348 000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                           129

2700    Böter m.m.

1 denna inkomstkalegori ingår böter, vilen och andra straffavgifter som inle är knutna lill någon typ av skatt. Inkomsthuvudgruppen Böter m.m. är underindelad i två inkomsttitlar, restavgifler och bötesmedel.

2711    Restavgifler

Restavgifler redovisas av länsstyrelserna, riksskatteverket, tullverket och trafiksäkerhetsverkel. På inkomsttiteln redovisas restavgifler och till-läggsavgifter enligt uppbördslagen och uppbördskungörelsen samt avgifter och räntor i vissa andra fall. Uppbörden av restavgifler har successivt överförts från vissa länsstyrelser lill riksskatteverket i och med införandet av det ADB-baserade s. k. REX-syslemet. Under budgetåret 1980/81 kom­mer ylterligare några länsstyrelser all anslutas till systemet. Med anled­ning härav finns en viss osäkerhet i prognosen. RRV har med anledning av titelns utfall för budgetåret 1979/80 räknat upp myndigheternas beräkning med 5,0 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln restavgifler till 116010000 kr. för budgetåret 1980/81 och 122010000 kr. för budgetåret 1981/82.

2712    Bötesmedel

På denna inkomsttitel redovisas böter i form av dagsböter, normerade böter eller penningböter. Dagsböter ådöms till elt antal av minst en och högst etlhundratjugo allt efter brottets svårighetsgrad och fastställs till visst belopp med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Normerade böter bestäms efter värdet av föremålet för brottet. Beträffande penningböter stadgas att om det för böter är utsatt visst högsta belopp ej över 500 kr. ådöms de omedelbart i penningar. Böter och vilen tillfaller staten om inte annat är föreskrivet. Enligt bestämmelse i bötesverkställighetslagen (SFS 1979:189) skall det uppbördssystem som tillkommit inom ramen för ordningsbots- och straff-föreläggandesystemen utvidgas till att omfatta även böter som utdöms av allmän domstol. Det innebär atl den bötfällde ges tillfälle att frivilligt betala böterna redan i samband med alt tingsrättens dom meddelas.

RRV har inhämtat uppgifter från generaltullstyrelsen, länsstyrelserna, rikspolisstyrelsen och riksskatteverket. Inkomsterna av bötesmedel för budgetåret 1980/81 och 1981/82 beräknas lill 102,8 resp. 106,1 milj. kr.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln bötesmedel   beräknas  till   102785000  kr.   för  budgetåret   1980/81   och 106075000 kr. för budgetåret 1981/82. 9    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 2.1

Prop. 1980/81:100                                                                                               130

2800   Övriga inkomster av statens verksamhet

På denna inkomslhuvudgrupp finns endast inkomsttiteln 2811 med sam­ma namn som huvudgruppen.

På denna inkomsttitel redovisas tillfälliga inkomster samt andra inkoms­ter, som ej är hänförtiga lill annan titel i statsbudgeten. Inkomsterna på titeln övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 938,3 milj. kr. för budgetåret 1979/80. 1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppfördes titeln med 219,8 milj. kr. 1 tabell 42 redovisas de största inkomstposterna på titeln under de tre senaste budgetåren.

Tabell 42, Övriga inkomster av statens verksamhet (milj. kr.).

 

 

1977/78

1978/79

1979/80

Försäljningsmedel för lös egendom m. m.

5.0

5,2

27,3

Särskild rättsverkan

3.7

5,7

5,6

Expeditionsavgifter

1.7

1,9

2,9

Återbetalning av kostnader för

 

 

 

svenska FN-styrkor

51,8

34,2

22,3

Ersättning för datamaskindrift m. m.

1,9

4.1

1,7

Ersättning för försvarstandvärd

5,5

4,5

3.9

Ersättning för skyddade verkstäder

-

-

734,9

Intressemedel

48,0

30,5

28,2

Återbetalning av U-landsunderstöd

6,1

4,6

8,7

Parkeringsavgifter

20,6

18.1

25,6

Diverse i övrigt

160,2

98,0

77,2

Summa

304,5

206,8

938.3

Av de redovisade beloppen för budgetåret 1979/80 är ca 21 milj. kr. av försäljningsmedel för lös egendom att betrakta som engångsbelopp. Likaså är ersättningen för de skyddade verkstäderna av engångskaraktär.

Sveriges fordran på FN för kostnader för svenska FN-trupper uppgår f n. till 150,3 milj. kr.

Med tanke på den relativt betydande storleken på återbetalningar av kostnader för svenska FN-styrkor föreslår RRV att dessa inkomster fr. o. A. budgetåret 1981/82 redovisas på en särskild inkomsttitel. RRV föreslår att inkomsttiteln återbetalning av kostnader för svenska FN-styr­kor redovisas under inkomsthuvudgrupp 4500 Återbetalning av övriga lån. RRV föreslår vidare att titeln benämns 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

RRV beräknar inkomsterna på titeln övriga inkomster av statens verk­samhet till 200530000 kr. för budgetåret 1980/81 och 220583000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                          131

3000   Inkomster av försåld egendom

Med inkomsler av försåld egendom menas realkapitalpåverkande in­komster, vilka staten erhåller i utbyte för en motprestation.

3100    Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

Huvudgruppen 3100 avser försäljning av byggnader, maskiner och appa­rater saml transportmedel. RRV föreslär att gruppen fr.o.m. budgetåret 1981/82 även avser försäljning av mark. Det innebär att hvudgruppen fr. o. m. bugetåret 1981/82 benämns 3100 Inkomster av försålda fastigheter och maskiner m. m.

1 skrivelser till RRV har domänverket, förenade fabriksverken, luftfarts­verket, postverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och telever­ket lämnat uppgifter om affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1980/ 81 och 1981/82 framgår av tabell 43.

Tabell 43 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner (3110) budget­åren 1980/81 och 1981/82, tusental kr.

1980/81                 1981/82

3111  Postverkets inkomster av försålda

fastigheter och maskiner                                   I                           I

3112  Televerkets inkomster av försålda

fastigheter och maskiner                             1000                      1000

3113  Statens järnvägars inkomster av

försålda fastigheter och maskiner             20000                    20000

3114  Luftfartsverkets inkomster av

försålda fastigheter och maskiner                     I                             I

3115  Förenade fabriksverkens inkomster

av försålda fastigheter och maskiner            500                       500

3116  Statens vattenfallsverks inkomster

av försålda fastigheter och maskiner        10000                   10000

3117  Domänverkets inkomsler av

försålda fastigheter och maskiner                     I                           I

___________________________________ Summa    31.503___________ 31.503___________

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Affärsverkens in­komster av försålda fastigheter och maskiner beräknas till 31,503000 kr. för budgetåret 1980/81 och 31 503000 kr. för budgetåret 1981/82.

1 skrivelser till RRV har byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, krimi­nalvårdsstyrelsen, sjöfartsverket, statens vägverk och statskontoret läm­nat uppgifter om civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1980/81 och 1981/82 framgår av tabell 44. Dä markvärdet ofta inte går att särskilja från värdet av den sålda egendomen föreslår RRV att inkomsttitlarna 3121. 3122. 3123, 3125 och 3126 fr.o.m. budgetåret 1981/82 avser och benämns inkomster av försålda fastigheter och maskiner.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               132

Tabell 44. Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budge­tåren 1980/81 och 1981/82, tusental kr.

1980/81            1981/82

3121    Kriminalvårdsstyrelsens inkomster

av försålda byggnader och maskiner                                   I               3 150

3122    Statens vägverks inkomsler av försålda

byggnader och maskiner                                               1000                1000

3123    Sjöfartsverkets inkomsler av försålda

byggnader och maskiner                                                   50                   50

3124    Statskontorets inkomster av försålda

datorer m.m.                                                                   200                  200

3125    Byggnadsstyrelsens inkomster av

försålda byggnader och maskiner                                  1250                1700

3126    Generaltullstyrelsens inkomsler

av försålda byggnader och maskiner                                   1                     I

Summa                                                                           2502                6101

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Civila myndigheters inkomsler av försålda byggnader och maskiner beräknas till 2502000 kr. för budgetåret 1980/81 och 6 101 000 kr. för budgetåret 1981/82.

3131    Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maski­ner

I skrivelse lill RRV den 14 oktober 1980 beräknar fortifikationsförvalt­ningen inkomsterna på titeln till 2,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 3,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. RRV föreslår att även inkomster av markförsäljning redovisas på denna titel fr.o.m. budgetåret 1981/82 (se 3211 Övriga inkomster av markförsäljning). Det innebär att inkomsttiteln fr.o.m. budgetåret 1981/82 benämns försvarets myndigheters inkomster av försålda fasligheler och maskiner. Inkomsterna av markförsäljning be­räknas av fortifikationsförvallningen till 12,3 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82.

RRV ansluter sig lill foriifikationsförvaltningens beräkning. Inkomster­na påtiteln försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner beräknas till 2000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 15260000 kr. för budgetåret 1981/82.

3200   Övriga inkomster av markförsäljning

Inkomslhuvudgruppen omfattar försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tillgångar. Om markvärdet inte kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen, skall hela försäljningssumman föras lill huvud­gruppen 3100 Inkomsler av försålda byggnader och maskiner m. m.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          133

3211    Övriga inkomster av markförsäljning

1 skrivelse till RRV den 14 oktober 1980 beräknar fortifikationsförvalt­ningen inkomsterna av markförsäljning till 12,6 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 12,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Kriminalvårdsstyrelsen beräknar tillföra titeln 0,6 milj. kr. budgetåret 1980/81.

Då markvärdet ofta inte går atl särskilja från värdet av den sålda egendo­men föreslår RRV alt inkomsttiteln och därmed huvudgruppen övriga inkomster av markförsäljning fr.o.m. budgetåret 1981/82 utgår ur stats­budgeten. Det innebär att inkomster av markförsäljning fr.o.m. budget­året 1981/82 redovisas under huvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m. som då benämns 3100 Inkomster av för­sålda fasligheter och maskiner m. m.

3300    Övriga inkomster av försåld egendom

Under denna huvudgrupp redovisas inkomster vid försäljning av imma­teriella tillgångar som brytningsrättigheter och fiskerättigheter, andra koncessioner och arrenden med avseende på marken samt patent och Copyright.

3311    Inkomster av statens gruvegendom

På inkomsttiteln redovisas arrendeinkomster för upplåtna fyndigheler. I skrivelse till RRV beräknar slalens industriverk inkomsterna på titeln till 16,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 18,0 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82.

RRV ansluter sig till statens industriverks beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster av statens gruvegendom beräknas till 16000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 18000000 kr. för budgetåret 1981/82.

4000   Återbetalning av lån

Till inkomsttypen återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga utlåningsorgan, som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt alt la på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella institutioner som tar emot insättningar eller inlåningar.

För budgetåret 1979/80 och tidigare redovisades större delen av den slalliga utlåningen på statens utlåningsfonder och fonden för låneunder­stöd. Inom statens ullåningsfonder var utlåningen till slor del revolveran­de, dvs. återbetalningarna återfördes till respektive fond; delfonderna

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               134

inom fonden för låneunderstöd var däremot inle revolverande. 1 och med budgetomläggningen budgetåret 1980/81 har revolveringen avskaffats för utlåning från följande fonder:

Utrikesförvaltningens lånefond Biståndsförvaltningens lånefond Statens bosättningslånefond Vatlenkraftslånefonden Luftfartslånefonden

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Statens lånefond för universitetsstudier Studiemedelsfonden Lånefonden för studentkårlokaler Jordbrukets lagerhusfond Kraftledningslånefonden Egnahemslånefonden Statens avdikningslånefond Fiskerilånefonden

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Statens fiskredskapslånefond Lånefonden för län med uppskjuten ränta Skogsväglånefonden

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika fa­miljer

Lånefonden för bostadsbyggande Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Lånefonden för kommunala markförvärv Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Inkomsttypen återbetalning av lån indelas i fem inkomsthuvudgrupper enligt nedanstående uppställning.

Prognos i milj. kr.

1980/81

1981/82

249,8

265,4

942,7

1042,0

533,3

583,6

75,0

95,0

,370,3

337,7

4100  Återbetalning av näringslän

4200  Återbetalning av bostadslån m.m.

4300  Återbetalning av studielån

4400  Återbetalning av energispariån

4500  Återbetalning av övriga län

Summa                                                                2171,1                   2323,6

RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i ovanstående inkomsthuvudgrupper.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          135

4111    Återbetalning av lokaliseringslån

Inkomsterna på titeln utgörs av återbetalningar på lokaliseringslån som utbetalats enligt 1964 års riksdagsbeslut om riktlinjer för en aktiv lokalise­ringspolitik. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 215,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 230,0 milj, kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till arbetsmarknadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av lokaliseringslån beräknas till 215000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 230000000 kr. för budgetåret 1981/82.

4212    Återbetalning av lån för bostadsbyggande

Bostadsslyrelsen har beräknat återbetalningarna av län för bostadsbyg­gande till 940,0 milj, kr. för budgetåret 1980/81 och 1040 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1 statsbudgeten uppfördes inkomsterna på titeln med 950,0 milj. kr.

RRV ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av lån för bostadsbyggande beräknas till 940000000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 040000000 kr. för budgetåret 1981/82.

4313    Återbetalning av studiemedel

Inkomsterna på titeln utgörs dels av amorteringar av studiemedel, dels av återbetalning av felaktigt uppburet studiestöd. 1 statsbudgeten upp­fördes inkomsterna med 479,8 milj. kr. Centrala studiestödsnämnden be­räknar nu inkomsterna till 492.1 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 543,4 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till centrala studiestödsnämndens beräkning. Inkoms­terna på titeln återbetalning av studiemedel beräknas till 492 100000 kr. för budgetåret 1980/81 och 543400000 kr. för budgetåret 1981/82.

RRV föreslär att följande inkomsttitlar slås samman till en inkomsttitel

4522          Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523          Återbetalning av övriga län. Riksbanken

4524          Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskonloret

Motivet lill sammanslagningen är att dessa inkomsttitlar var och en beslår av ett antal mindre titlar som flera myndigheter, än de tre ovan nämnda, redovisar inkomster pä fr. o. m. budgetåret 1980/81.

RRV föreslär att ovanstående inkomsttitlar fr.o.m. budgetåret 1981/82 slås samman till en inkomsttitel benämnd 4526 Övriga återbetalningar.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               136

5000   Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar och statliga pen­sionsavgifter, netto.

5100   Avskrivningar

Med avskrivning menas en kalkylerad kostnad för ett kapitalobjekts värdeminskning under en viss period. Värdeminskningen kan bero på fysisk förslitning.

I skrivelse lill RRV har förenade fabriksverken, luftfartsverket, postver­ket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och televerket lämnat upp­gifter om affärsverkens avskrivningar. De beräknade inkomsterna på tit­larna för budgetåren 1980/81 och 1981/82 framgår av tabell 45. Statens järnvägars avskrivningar har dragits ned med 26,4 milj. kr. för budgetåret 1981/82 i förhållande lill statens järnvägars beräkning. Motivet för avvikel­sen är att RRV har reviderat ned statens järnvägars driftunderskoll såsom redovisats under titeln 2113 Statens järnvägars inlevererade överskott.

Tabell 45 Affärsverkens avskrivningar, tusental kr.

1980/81                 1981/82

37 000

38000

1267000

1367000

431000

813 600

70500

72,500

45 500

47000

1 570000

. 1 730000

3421000

4068100

5111       Postverkets avskrivningar

5112       Televerkets avskrivningar

5113       Statens järnvägars avskrivningar

5114       Luftfartsverkets avskrivningar

5115       Förenade fabriksverkens avskriv­ningar

5116       Statens vattenfallsverks avskriv­ningar

Summa

RRV beräknar inkomsterna av affärsverkens avskrivningar till 3421 000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 4068 100000 kr. för budgetåret 1981/82.

5121    Avskrivningar på civila fastigheter

I skrivelse till RRV har nedanstående myndigheter beräknat inkomster­na av avskrivningar på civila fasligheter för budgetåren 1980/81 och 1981/ 82. Från akademiska sjukhuset har emellertid inte några uppgifter erhållits. RRV har därför antagit i stort sett oförändrade avskrivningar jämfört med beräkningen lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

De beräknade inkomsterna på titeln framgår av följande sammanställ­ning (lusental kr.)

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                          137

 

 

1980/81

1981/82

Akademiska sjukhuset Byggnadsstyrelsen Karolinska sjukhuset Kriminalvårdsstyrelsen Generaltullstyrelsen

6541

177000

4210

4 700

102

Totall    192553

6500

186000

4922

5 000

121

202 543

RRV beräknar inkomsterna på titeln avskrivningar på civila fastigheter till 192553000 kr. för budgetåret 1980/81 och 202 543000 kr. för budgetåret 1981/82.

5131    Uppdragsmyndigheters m. n. komplementkostnader

Uppdragsmyndigheter med programbiidgetering redovisar fr. o. m. bud­getåret 1970/71 sin verksamhet på ett nytt sätt. Inkomster och utgifter för uppdragsverksamheten redovisas på förslagsanslag som tas upp med for­mella belopp på 1 000 kr. Förändringen innebar en övergång från brutto- lill nettoredovisning. Särskilda utrustningsanslag infördes vid de nämnda myndigheterna.

Utgifter motsvarande avskrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i utrustning skall till den del de avser uppdragsverksamheten i den omfattning det framgår av regleringsbrev tas från uppdragsinkom­sterna. Dessa medel skall omföras till denna inkomsttitel. Till inkomstti­teln skall i vissa fall även omföras medel som motsvarar ersättning för portokoslnader och medel som motsvarar räntekostnaden på disponerat rörelsekapital. Nedanstående tablå visar myndigheternas beräkning, tu­sental kr.

1980/81                 1981/82

320

296

11 945

9815

18

18

2 390

2440

311

334

294

-

10200

3 352

4 364

4 960

4310

4 676

638

740

11244

13 804

8 368

10700

Totall    54402

51 135

Allmänna advokatbyråer

Arbetsmarknadsstyrelsen

Konsumentverket

Statens bakteriologiska laboratorium

Statens geotekniska institut

Statens industriverk

Statens lantmäteriverk

Statens maskinprovningar

Statens provningsanstalt

Statens skeppsprovningsanslalt

Statens väg- och trafikinstilut

Styrelsen för teknisk utveckling

Sveriges geologiska undersökning

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader beräknas till 54402000 kr. för budgetåret 1980/81 och 51 135000 kr. för budgetåret 1981/ 82.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               138

5141    Statens vägverks avskrivningar

I skrivelse lill RRV den 21 oktober 1980 har statens vägverk anfört följande:

Preliminära avskrivningar kommer atl göras kvartalsvis under perioden jan-sept och slutliga avskrivningar för kalenderåret görs per den 31 de­cember varje år.

Avskrivningarna är beräknade efter anslagstilldelning i enlighet med VV långtidsbudget.

Statens vägverk beräknar inkomsterna till 100.0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 116.1 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig lill statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vägverks avskrivningar beräknas till 100000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 116100000 kr. för budgetåret 1981/82.

5142    Sjöfartsverkets avskrivningar

Avskrivningarna beräknas som summan av dels ett genom individuell avskrivning på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde beräknat be­lopp, dels ett indexberäknat tillägg som kompensation för prisstegringar.

1 skrivelse till RRV den 13 oktober 1980 beräknar sjöfartsverket inkoms­terna till 62,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 73,5 milj. kr. för budget­året 1981/82.

RRV ansluter sig till sjöfartsverkels beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets avskrivningar beräknas till 62000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 73 500000 kr. för budgetåret 1981/82.

5143    Avskrivningar på ADB-utrustning

Till denna titel överförs ett belopp som svarar mot planmässig avskriv­ning av ADB-utrustning som finansierats över reservationsansalget Vill B 2 Anskaffning av ADB-utrusning.

Statskontoret har i skrivelse den 14 oktober 1980 beräknat inkomsterna till 99,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 106,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

RRV ansluter sig till statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på ADB-utrustning beräknas till 990(X)000 kr. för budgetåret 1980/81 och 106000000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          139

5144    Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar.

1 skrivelse till RRV beräknar överstyrelsen för ekonomiskt försvar in­komsterna på titeln till 1,1 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82.

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskt försvar beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på förrådsanläggningar för ekono­miskt försvar beräknas till 1062000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 062000 kr. för budgetåret 1981/82.

5200   Statliga pensionsavgifter, netto

Under denna rubrik redovisas nettot av de pä titeln redovisade inkoms­terna och utgifterna. Pä titelns inkomstsida bokförs de slalliga myndighe­ternas lönekostnadspålägg och ersättningar från de allmänna försäkrings­kassorna till riksförsäkringsverket avseende personalsjukpenningar på grund av arbetsgivarinlräde enligt lagen om allmän försäkring. Här redovi­sas även de inkomsler som tidigare redovisades under uppbördstiteln Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.

5211    Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetår och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och sta­tens löne- och pensionsverk. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln redovisas fördelade på tre program.

Programindelning

Program 1 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekost­nadspåläggen är avsedda att täcka i de fall oreducerat lönekostnadspålägg utgår.

Program 2 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekost­nadspåläggen är avsedda att täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg utgår.

Program 3 avser avsättningar till framtida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmåner.

Flerlalel statliga myndigheter redovisar lönekostnadspålägg i program 1. De myndigheter m.fl. och de anslag för vilka reducerat lönekostnadspå­lägg utgår och som således redovisas i program 2 framgår av tabell 46.

 

Prop. 1980/81:100

140

Tabell 46 Anslag med reducerat lönekostnadspålägg (LKP) budgetåret 1980/81

Anslag

Myndighet

Lkp,

 

III 111 III

A I D 1

E4

IV

A2

 

V

G6

V

J5

V

K4

IX

B7

IX

B9

IX

B 10

IX

B 11

IX IX

B 12 B 15

IX

B 35

IX

B 59

IX

B 67

 

IX

c 11

IX

c 18

IX

C 20

IX

C 23

IX

C 24

IX

D 11

IX

E5

IX

E8

Utrikesförvaltningen Svenska Institutet Bidrag till Stock­holms internationella fredsforskningsinstitut Vissa nämnder m. m.

Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. Bidrag till driften av särskolor m. m. Bidrag till konstnärer m. m.

Ersättning åt förfat­tare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.. Bidrag till svenska riksteatern Bidrag till Operan och Dramatiska Teatern Rikskonsertverksamhet Bidrag till regionala och lokala teater-, dans och musik­institutioner Bidrag till svenska språknämnden Naturhistoriska Riks­museet: Materiel m.m. Bidrag till Svenska Museer:

Stiftelsen Dansmusei-fonden

Stiftelsen Drottning­holms teatermuseum Stiftelsen Musik­historiska museet       ; Stiftelsen Thielska galleriet

Bidrag till driften av grundskolor m. m. Bidrag till driften av gymnasieskolor . Bidrag till driften av riksinlernatskolor Bidrag till Bergsskolan i Filipstad

Bidrag lill driften av vissa privatskolor Bidrag till kommunala högskoleutbildningen Bidrag lill kommunal vuxenutbildning m. m. Bidrag till driften av folkhögskolor

Utrikesdepartementet Svenska Institutet

Utrikesdepartementet Försvarets civilför­valtning

Uppsala universitet

Socialstyrelsen

Skolöverstyrelsen

Konstnärsnämnden

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet Kammarkollegiet

Statens Kulturråd

Kammarkollegiet

Naturhistoriska

Riksmuseet

' Kammarkollegiet Kammarkollegiet Kammarkollegiet Kammarkollegiet Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen Skolöverstyrelsen

15 000

67 000

124 000

7000

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                           141

Anslag                                                              Myndighet                        I,kp

IX        I 1       Stöd till idrottens

organisalionsnämnd m. m.       Kammarkollegiet                11'

X        D 2      Bidrag till skogsvårds-

styrelserna                               Skogsstyrelsen                      '

XIV     F I       Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och             Styrelsen för

utveckling                                leknisk utveckling              II

Dessutom skall Statens järn­vägar tillföra titeln statliga pensionsmedel, netto ett belopp motsvarande 11,0% av verkels lönesumma

' Endast för personal vid riksidrottsförbundel som omfattas av statens allmänna

tjänstepensionsreglemente.

- Beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg skall inte lillämpas i fråga om

lön till anställda vid Skogsvärdsstyrelserna.

De största inkomsterna i program 2 kommer från bidragsanslagen till driften av grundskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.

För program 1 gäller atl under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäkringskassorna till riksförsäk­ringsverket på grund av arbetsgivarinlräde enligt lagen om allmän försäk­ring. Förutom statliga myndigheter omfattar inbetalningarna fr. o. m. den I juli 1977 även vissa lärarkategorier. Dessa inkomster särredovisas i tabell 47.

De olika arbetsgivaravgifterna på utgiftssidan fastställs för staten med undantag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess industrier samt riksdagens ledamöter.

Vissa socialavgifter omförs vidare till andra inkomsttitlar. Som exempel kan nämnas avgifterna lill den allmänna sjukförsäkringen som förs över till inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter. Vissa andra socialavgifter om­förs till fonder utanför statsbudgeten som exempelvis socialförsäkringsav­giften till försäkringen för tilläggspension.

Utgiftsposternas avsättningar lill framlida kompletteringspensioner ut­gör saidoposter. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program 3. Under utgiftsposten personalpensionsförmåner m. m. redovisas pensioner åt f d. statstjänstemän m.fl. som betalas ut av försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens löne- och pensionsverk.

Överskottet i program 3 är en saidopost och utgör det lotala överskottet på inkomstfiteln. Budgetåret 1979/80 uppgick överskottet till 1 500 milj. kr. Jämfört med närmasl föregående budgetår innebär detta en minskning med 264 milj. kr. Minskningen förklaras främst av att de utbetalda personalpen­sionsförmånerna ökade i en högre takt än den del av lönekostnadspålägget som avser all täcka dessa utgifter, dvs. avsättningar lill framtida komplet­teringspensioner under program 3.

 

Prop. 1980/81:100

142

Tabell 47. Statliga pensionsavgifter, netto milj. kr.

1979/80

1980/81

1981/82

 

Program I Inkomster'

1   Lönekostnadspälägg

2   Personalsjukpenning m. m. därav vissa lärarkategorier

 

Stats­budget

Utfall

Stats­budget

Nybe­räkning

Beräk­ning

7 157 920

7 283 943

8112 1080

175

7990

10.34

500

8618

1 115

540

 

Summa      8077

8226

9192

9024

9733

 

Utgifter'

1   Socialförsäkringsavgift till för­säkringen för tilläggspension

2   Socialförsäkringsavgift till den allmänna sjukförsäkringen

3   Socialförsäkringsavgift till folk­pensioneringen

4   Arbetslöshetsförsäkringsavgifl

5   Lönegarantiavgift

6   Delpensionsavgift

7   Arbelsmarknadsulbildningsavgift

8   Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

9   Ersättning från grupplivförsäkring

 

10     Vuxenutbildningsavgift

11 Arbelarskyddsavgift

12     Barnomsorgsavgifl

13     Avsättningar lill framtida kompletteringspensioner

Summa

I 5,38

1681

1879

1914

!068

1726

1785

2995

3035

2217

 

1350

1,398

2 345

2 394

1773

65

67

113

116

85

32

33

55

57

42

62

42

141

145

107

65

67

113

116

85

21

34

25

28

30

63

68

62

75

84

41

42

71

72

53

18

22

28

34

33

260

270

566

579

468

2836

2717

799

459

2688

8077

8226

9192

9024

9733

 

Program 2

 

 

 

 

 

Inkomster'

 

 

 

 

 

Lönekostnadspälägg m. m.

1531

1581

1859

1736

1872

Utgifter'

 

 

 

 

 

1    Ersättning frän grupplivförsäkring

2    Avsättningar till framlida
komplelteringspensioner

16 1515

17 1564

12 1847

18 1718

20 1852

Summa

1531

1581

1859

17,36

1872

Program 3

 

 

 

 

 

I nkomster'

 

 

 

 

 

1 Avsättningar till framtida

kompletteringspensioner

2    Bidrag till kostnader för polis,
domstols- och uppbördsväsendet

3    Vissa pensionsavgifter

4351 9

4281 10

2646

66 II

2177

62 11

4540

58 II

Summa

4360

4291

2 723

2 2,50

4609

Utgifter'

 

 

 

 

 

1    Personalpensionsförmåner

2    Överskott+/Underskott-

2645 + 1715

2791 +1 500

2980

-   257

3213 -  963

3 444 + 1 165

Summa

4 360

4 291

2723

2250

4609

' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftstitlar.

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                          143

Uppbördsförfarandet för vissa avgifter från staten ändrades fr. o. m. den 1 juli 1980 (SFS 1979: 846). En omläggning till löpande uppbörd har införts. Före utgången av juni månad året efter avgiftsåret skall regleringen för kalenderåret äga rum, dvs. samma förfarande som gäller för ATP-avgiften. Den preliminära avgiften för kalenderåret beräknas på så sätt att avgiftsun­derlaget två är före avgiftsåret räknas upp med den uppräkningsfaktor som regeringen fastställer. I den tidigare förordningen (SFS 1969:412, senaste lydelse 1977: 83) gällde atl arbetsgivaravgifterna överfördes frän inkomstti­teln pensionsmedel m. m, under budgetårets sista månad för det kalenderår som avslutats under budgetåret. Detta gällde för alla avgifter utom ATP-avgiften.

I och med övergången till löpande uppbörd fr.o.m. den I juli 1980 kommer avgifler avseende tre halvår atl belasta titeln för budgetåret 1980/ 81. Fr.o.m. budgetåret 1981/82 kommer däremot belastningen att avse två halvår samt slutregleringen för det kalenderår som avslutas under budget­året. Omläggningen budgetåret 1980/81 innebär att titeln statliga pension­savgifter, netto kommer att uppvisa ell negativt saldo (underskott) för första budgetåret.

Budgetåret 1980/81 är lönekostnadspålägget oförändrat 39%. Den I januari 1981 sänks socialförsäkringsavgiften till den allmänna sjukförsäk­ringen med 0,1 procentenheter. Samtidigt höjs socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen med 0,1 procentenheter, socialförsäkringsavgiften till tilläggspensionen med 0,25 procentenheter, barnomsorgsavgiften med 0,3 procentenheter och arbetarskyddsavgiften med 0,055 procentenheter. Den 1 januari 1982 höjs socialförsäkringsavgiften till tilläggspension med 0,25 procentenheter. RRV har emellertid mot bakgrund av titelns stora överskott de närmasl föregående budgetåren och med hänsyn till RRVs prognos för budgetåret 1981/82, valt att räkna med ett oförändrat lönekost­nadspålägg även budgetåret 1981/82,

Underskottet på titeln statliga pensionsavgifter, netto beräknas till 963,0 milj, kr, för budgetåret 1980/81, För budgetåret 1981/82 beräknas ett över­skott på 1 165,0 milj, kr. Omläggningen till löpande redovisning av social­avgifter innebär en belastning på titeln av engångskaraktär med 2 331 milj. kr.

RRV beräknar ett underskott på titeln statliga pensionsavgifter, netto för budgetåret 1980/81. RRV beräknar detta underskott till 963000000 kr. För budgetåret 1981/82 beräknar RRV inkomsterna pä titeln statliga pensions­avgifter, netto till 1 165000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100                                                                                               144

Tabellförteckning

1       Sammanställning av beräkningsresultat budgetåren 1980/81 och 1981/82      8

2       Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse                                              9

3       Lagstadgade socialavgifter 1980/81 och 1981/82                                           11

4       Allernaliv beräkning av statsbudgetens inkomster                                        12

5       Statsbudgetens ulfall budgetåren 1975/76-1979/80                                       14

6       Utfallet av slalens totala inkomsler budgetåren 1975/76-1979/80                 15

7       Utfallet av taxeringarna till slallig inkomstskatt för verksamhets­åren 1973-1978 (laxeringsåren 1974-1979)               16

8       Statligt laxerad inkomst för aktiebolag m.fl. åren 1970-1980                        23

9       Statligt och kommunall laxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och ulvecklingsavdrag, investeringsavdrag, avsätt­ning lill resultatutjämningsfond samt insättning på lillfälligt vinsl­konto fördelat på förelagsstoriek verksamhetsåren 1979-1980            25

 

10               Effekter av ändrade skatteregler inkomståret 1981                                        41

11  Effekt på den statliga inkomstskatten p. g. a. fastighetstaxeringen

år 1981, schablontaxerade fastigheter                                                            42

12               Effekten av fastighetstaxeringen fördelad efter typ av fastighet. Schablontaxerad fastighet med exlra avdrag, hemortskommun  42

13               Tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen, inkomståret 1980       43

14               Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse                48

15               Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörel­se              50

16               Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse                       51

17               Lagstadgade socialavgifter                                                                              54

18               Inkomsler av socialavgifter (exkl, ATP)                                                        56

19               Folkpensionsavgift                                                                                        58

20       Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkring­ens kostnader 61

21               Inkomsterna och utgifterna under inkomsttiteln sjukförsäkrings­avgift, netto 61

22               Barnomsorgsavgifl                                                                                         62

23               Vuxenulbildningsavgift                                                                                   63

24       Avgift till arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de all­männa försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassor­na            64

25               Övriga socialavgifter, netto                                                                            67

26       Mervärdeskatt budgetåret 1979/80                                                                74

27               Mervärdeskall budgetåret 1980/81                                                                76

28               Fordonsskatt budgetåren 1980/81 och 1981/82                                             93

29       Kilomelerskatt budgetåren 1980/81 och 1981/82                                          94

30       Importvärde och debiterad uppbörd av tull                 '                                 96

31               Beräknad uppbörd av tullmedel                                                                     97

32               Postverkets driftstal budgetåren 1979/80-1981/82                                      100

33               Postverkets rörelseinläkter budgetåren 1979/80-1981/82                             101

34       Televerkets driftstat budgetåren 1979/80-1981/82                                      103

35               Statens järnvägars driftstal budgetåren 1979/80-1981/82                            105

36       Luftfartsverkets driftstat budgetåren 1979/80-1981/82                               108

37               Förenade fabriksverkens driftstal budgetåren 1979/80-1981/82                  110

38               Statens valtenfallsverks driftstat budgetåren 1979/80-1981/82                   113

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                         145

39                Domänverkets driftstat kalenderåren 1979-1982                         117

40                Överskott av civil fastighetsförvaltning budgetåren 1980/81 och 1981/82        121

41  Inkomster av slalens aktier budgetåren 1979/80-1981/82              124

42                Övriga inkomster av statens verksamhet                                 130

43                Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

(3110) budgetåren 1980/81 och 1981/82                                   131

44                Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maski­ner budgetåren 1980/81 och 1981/82     132

45                Affärsverkens avskrivningar                                                 136

46                Anslag med  reducerat lönekostnadspålägg (LKP) budgetåret 1980/81           140

47                Statliga pensionsavgifter, netto                                             142

10   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.1

 

 

 

Bilaga 2.1   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                   147

BILAGOR

 

Prop. 1980/81:100

148

Bilaga A

Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1975/76-1979/80

Tusental kronor

1975/76        1976/77        1977/78        1978/79        1979/80

Skatter, avgifter, m. m.

Skatter: Skall på inkomst, förmögenhet och

rörelse saml socialförsäkrings-avgifter:

Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkrings­avgifler m. m.

Kupongskatt

Utskiftningsskatl och ersättnings­skatt

Skogsvårdsavgifter

Bevillningsavgifter för särskilda för­måner och rättigheter

Arvsskatt och gåvoskatt

Lotterivinstskatt

Stämpelskatt och stämpelavgift

Summa skatt pä inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkrings­avgifter Automobilskattemedel: Bensinskatt Vägtrafikskatt

Summa automobilskattemedel

Allmän arbetsgivaravgift

Tullar och acciser;

Tullmedel

Mervärdeskatt

Särskilda varuskatter

Försäljningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt

Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-handelsbolag

Rusdrycksförsäljningsmedel av de­taljhandelsbolag

Skatt pä spril

Skall pä vin

Skatt pä mall- och läskedrycker

Energiskalt

Särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter

Särskild vägtrafikskalt

Skatt pä annonser och reklam

Skatt på spel

Särskild skatt pä svavelhaltigt bränsle

Reseskatt

Investeringsavgift

Summa tullar och acciser Summa skatter

 

40631412

45 020 315

46 146 245

51756.506

57 623 374

35 050

36 544

32 259

32 398

41026

4 032

3 775

4488

8704

10 351

11 302

18 103

18 120

17 858

16410

2 340

2 242

2 743

2 545

2937

357 231

420692

423 454

446 815

485 640

204427

227 869

285 855

353 867

421 583

570,598

606 535

586 585

724 116

12210.59

41816391     46336 075     47499 750     53342809     59822382

1991689

2 577 084

4568 773 6997238

1    170057
21258 864

462613 860 137

2 328009

41806

53 506

3     449349
.581840
938635

3 528 115

2085 642 2803 773

4889414

5 949 130

940 764

26 583 984

472 604

550 430

2 451 040

67 042

53 530

3441804 709 819 7.59 759

4020163

3 222 874 3 222417

6 445290

608533

897 244

29035 873

503 873

575 825

2 567 592

133241

50 579

3965 038 786 768 804 115

4186060

1890 123 2001 170

3891293

6647278

1059043

18 200 195

408 207

827 848

2 168213

26 886

51064

3            190 226
532 173
865 216

3 070458

-268 192766 145 064 89057

3 569060

3 460004

7029064 67375

1   145 044
31702949

549 252 599 305

2   825 975

115 893

88285

4   265 551
872 174
881 707

4615 789

-10

165954

154 138

95 601

4 788

3 251

1870

40476 542

98814836

197 988 174 144 95 489

1.59837

70486

4 602

104 629

43845 760 104242392

191.547

67 571

943

I 11 667

30826 148 83 181 110

35140553 93042639

48033641 114 952462

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

149

 

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Uppbörd i slalens verksamhet:

Expeditionsavgifter                                          110716         112 181        128853         153063         171757

69939

77599

73043

72634

65 444

777

1439

591

912

916

18215

4890

7 906

-1280

-509

-

-

-

237

583

23 476

25212

27 489

30113

37 175

12151

15301

19293

25 199

29193

1402

1360

1434

1335

1423

452863

323097

381353

612576

5,55322

437

363

431

336

501

1310

60

49

33

27

2 367

2771

2052

1824

2602

38592

42527

46947

51036

54916

762

688

700

351

-

33 366

39116

42047

48 202

47649

30801

16321

16320

19029

22 677

69463

73 328

75035

75 326

97 675

3 642

3849

3 584

4 039

5068

95 408

103626

107 240

190962

238 269

24 079

28028

27618

29 332

28905

2070

2109

2092

2554

2035

3 204

4 304

5013

4 237

5439

38817

28789

44 310

42605

48944

2912

6743

-

-

-

_

_

16

_

_

754 105

814 130

1212567

1764403

1500283

87616

146472

111811

86710

83 641

7660

8490

9700

10184

_

1001

1 161

1481

2041

_

3 943

4 151

4 379

6475

-

11706

1412

_

_

_

326

315

422

459

684

3 084

9585

7727

3 075

8 337

488

545

561

650

723

1391

1407

_

_

_

5 843

5654

6297

6491

7 538

979

1039

1 182

1504

2803

9578

10549

10995

13655

-

3 138

2943

3 676

4 428

5 988

II 181

14409

17 305

17 870

20873

565

713

1582

1387

1483

Bidrag till kostnader för polis-, dom­stols- och uppbördsväsendel m.m.

Vallendomstolsavgifter

Inkomster vid kriminalvården

Avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder

Bidrag lill riksförsäkringsverket och försäkringsrädet

Inkomsler vid den statliga läkemedelskonlrollen

Inkomsler vid statens rättskemiska laboratorium

Inkomster vid karolinska sjukhuset

Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade

Inkomster vid arbelarskyddsstyrelsen

Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsen och yrkes­inspektionens verksamhet

Inkomsler vid statens vägverk

Inkomster vid statens trafiksäkerhets­verk

Körkorlsavgifter

Avgifter för registrering av motorfordon

Försäljning av sjökort

Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

Lotsavgifter

Skeppsmätningsavgifter

Fartygsinspektionsavgifter

Inkomsler vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Inkomsler vid statens geotekniska in­stitut

Ersättning för visst värderings­förfarande

Pensionsmedel m.m.

Inkomst av myntning

Bidrag till bankinspektionen

Bidrag för revision av sparbankerna

Bidrag till försäkringsinspektionen

Ersättning för kilometerräknar-apparalur

Avgifter för granskning av biograffilm

Inkomster vid riksantikvarieämbetet

Avgifter för särskild prövning och fyll­nadsprövning inom skolväsendet

Inkomster vid statens maskinprov­ningar ■    Inkomsler vid lantbruksnämnderna

Inkomster vid statens jordbruksnämnd

Inkomster vid statens utsädes­kontroll

Avgifter för växtskyddsinspek-tion m. m.

Avgifter vid köttbesiktning

Inkomsler vid statens livsmedelsverk

Inkomster vid statens veterinärmedi­
cinska anstalt                                                    6721             7632             8101             8862           13 386

 

Prop. 1980/81:100

150

 

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

 

Avgifter för statskontroll av krigsma-lerieltillverkningen

Inkomster av statens gruvegendom

Inkomsler vid bergsstaten m. m.

Inkomster vid patent- och registrerings väsendet

Avgifler för registrering i förenings-m.fl. register

Exekulionsavgifler

Restavgifler

Inkomster vid statens planverk

Ersättning för vissa komplement-kostnader vid vissa myndigheter m. m.

Summa uppbörd i statens verksamhet

Diverse inkomsler: Bötesmedel Totalisalormedel Tipsmedel Lotterimedel Räntor och amorteringar på

energispariån Övriga diverse inkomster

Summa diverse inkomsler Summa skaller, avgifter, m. m.

 

168 15 673 17903

310

35 165

8395

268

14929

3 098

207

10024

3851

512

18911

3 626

52743

62157

74 341

69405

80598

4786 15906 64 783

1078

5 123 17472 71425

1 188

5 342 20777 89514

1675

5 855

22 891

107 823

315

6208

26142

1.30494

806

42659

32028

500,59

43 453

48577

2 161 791

2177570

2671203

3556 676

3377622

108359 129013 346365 227000

108656 125 968 376871 254 590

92797 144580 397 248 285 741

94 176 174769 337605 282649

100612 212724 399 197 336653

117982

174 332

301 273

103091 206845

170930 938 322

928 720

1040417

1221639

/ /99135

2158437

86271620

96260627

102707677

108998203

120488522

 

Inkomster av statens kapitalfonder

Statens affärsverksfonder: Postverket Televerket Statens järnvägar Luftfartsverket Förenade fabriksverken Statens valtenfallsverk Domänverket

Summa statens affärsverksfonder

Riksbanksfonden

Statens allmänna faslighelsfond

Försvarets fastighelsfond

Statens ullåningsfonder:

Utrikesförvaltningens lånefond

Biståndsförvaltningens lånefond

Statens bosättningslånefond

Vatlenkraftslånefonden

Luftfartslånefonden

Statens lånefond för den mindre

skeppsfarten Statens lånefond för universitetsstudier Studiemedelsfonden Lånefonden för studenlkäriokaler Jordbrukets lagerhusfond Jordbrukets maskinlånefond Kraftledningslånefonden Egnahemslånefonden

 

1 112

21 172

30144

8156

78626

150000

125 000

125 000

145 000

156800

138791

3,577

-

-

-

40811

42 240

42865

9 746

48 170

-

25 378

27689

14432

61003

685000

830090

1 124614

1230303

1 116298

83475

55 287

43636

20038

41646

1099189

/102 744

1393947

1427674

1502544

450000

550000

650000

650000

750000

540361

507582

493510

727417

903629

125105

129259

136034

144 985

93225

153

218

285

387

479

76

87

109

120

128

9060

10253

15 859

18 386

20726

249

240

230

220

177

2694

2575

2498

2417

2 334

3064

4567

7 152

9624

9962

282

192

120

68

46

45 855

45 318

44682

40197

37992

257

210

188

180

158

35

27

19

13

8

32

10

_

-

-

42

31

16

10

7

631

488

366

247

127

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

151

 

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

Statens avdikningslånefond

Fiskerilånefonden

Länefonden till främjande av bered­ning och avsättning av fisk m. m.

Skogsväglånefonden

Statens hantverks- och industrilåne­fond

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

Lånefonden för bostadsbyggande

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

Lånefonden för maskinanskaffning in­om byggnadsindustrin

Länefonden för kommunala mark­förvärv

Länefonden för allmänna samlingslo­kaler

Övriga utlåningsfonder

Summa statens utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd Fonden för statens aklier Fonden för heredskapslagring

Statens pension.sfonder:

Folkpensioneringsfonden Civila tjänstepensionsfonden Militära tjänstepensionsfonden Allmänna familjepensionsfonden Statens pensionsanstalts pensionsfond Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

Summa statens pensionsfonder

Diverse kapitalfonder

Summa inkomster av statens kapitalfonder

Beräknad övrig finansiering

A vskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder

Övriga kapitalfonder

Summa avskrivningar och övriga kapilatmedet inom kapitalfonderna

Övrig kapilalålerbetatning

Summa beräknad övrig finansiering Summa totalbudgeten

 

1339

1237

1 177

962

863

1531

17,54

1680

1 358

1 953

94

95

160

220

192

35

42

47

80

83

30342

31973

48260

28368

-

679

581

516

462

421

2 282448

2 706455

3 104 111

3 414836

3 878907

1,387

1273

1 149

1028

927

625

322

154

-

-

26489

39 322

52 356

63 723

74472

2491

2635

3 300

4215

5 179

337

321

452

,591

547

2410230

2850226

3284887  .

3587713

4035688

146752

189439

206897

260898

295 694

55530

81842

81696

88449

94278

92120

102038

114295

130922

146002

72541

74 535

76609

83608

102-561

2463

2643

2782

2914

3087

321

278

361

339

362

7 553

7992

8608

9056

9-543

14 873

17572

18671

19 780

20618

49

53

56

60

62

97800

103074

107089

115 756

136 2.13

78903

98086

110098

131 771

146 998

5095989

5714290

6578453

7 265584

8104291

I 818 171

5.54 827

2 244 338 .569711

2 722 220 664 318

2 977 164 910848

2 075 170 479149

2554319       2372998       2814048       3386538       3888011

12137          12508           12 908           13281           10102

2566456       2385506      2826956       3399818       3898114

93934065  104360422   112113087   119663605   132490927

 

Prop. 1980/81:100

152

Bilaga B

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida för budgetåret 1980/81

 

 

 

 

I stats-

Beräknat

 

 

 

budgeten

utfall

 

 

 

beräknat

 

 

 

 

belopp

 

 

 

 

Tusental

Tusental

 

 

 

kr.

kr.

1000 Skatter:

 

 

137025902

139900651

1100 Skatt på

inkomst,

realisationsvinst och

 

 

rörelse:

 

 

37426500

35417000

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skall på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter

1141        Kupongskatt

1142        Utskiftningsskatt    och    ersätt­ningsskatt

1143        Bevillningsskatt

1144  Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenulbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netlo

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbetarskyddsstyrelsens och   yrkesinspektionens   verk­samhet

34471000 1868000

1868000

500000 500000

34471000            33086000

33086000 /150000

I 150 000

500000 500000

 

587500

681000

40000

48000

10000

15000

2500

3000

535000

615000

32092800

32516600

23 324000

23102000

2500000

3430000

5450000

5 371000

620000

670000

90000

-172000

46300

48100

62500

67500

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

153

 

 

1 stats-

Beräknat

 

budgeten

utfall

 

beräknat

 

 

belopp

 

 

Tusental

Tusental

 

kr.

kr.

1300 Skatt på egendom:

2778100

2367000

1310 Skatt på fast egendom:

18100

16500

1311 Skogsvårdsavgifter

18100

16500

1320 Förmögenhetsskatt:

725000

602000

1321 Fysiska   personers   förmögen-

 

 

hetsskatt

713000

588000

1322 Juridiska  personers  förmögen-

 

 

hetsskatt

12000

14000

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

490000

514500

1331 Arvsskatt

440000

455000

1332 Gåvoskatt

50000

59500

1340 Övrig skatt på egendom:

1545000

1234000

1341 Stämpelskatt

1545000

1234000

1400 Skatt på varor och tjänster:

64728502

69600051

1410 Allmänna försäljningsskatter:

37800000

41 700000

1411 Mervärdeskatt

37800000

41700000

1420,1430 Skatt på specifika varor:

21292501

21997001

1421 Bensinskatt

4650000

4845000

1422 Särskilda varuskatter

551 000

658000

1423 Försäljningsskatt  på  motorfor-

 

 

don

608000

,  523000

1424 Tobaksskatt

2970000

3 170000

1425 Skatt på spritdrycker

5000000

4625000

1426 Skatt på vin

950000

1020000

1427 Skatt pä malt- och läskedrycker

963000

1027000

1428 Energiskatt

5 599000

6127000

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

 

 

bränsle

1500

2000

1431 Särskild beredskapsavgift för ol-

 

 

jeprodukter

1

1

1440 Överskott  vid försäljning  av  varor med statsmonopol:

1441  AB Vin- & Spricentralens inle­vererade överskott

1442       Systembolaget   AB:s   inlevere­rade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451  Reseskatt

1452       Skatt på annonser och reklam

1453       Tolalisatormedel

1454       Skatt på spel

160000

185000

100000

10000

60000

75000

 

686000

678000

123000

146000

223000

218000

266000

240000

74000

,    74000

 

Prop. 1980/81:100

154

 

1460 Skatt på vägtrafik:

1461        Fordonsskatt

1462        Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster

 

1 stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

3640000

3810000

2287000

2320000

1353000

1490000

/150000

1230000

1 150000

1 230000

50

50

 

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111        Posterverkets inlevererade överskott

2112  Televerkets inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115  Förenade   fabriksverkens   inle­vererade överskott

2116  Statens valtenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121         Statens   vägverks   inlevererade överskoll

2122   Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens iidevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel

2152  Lotterimedel

 

2686814

13085604

3755190

3864349

/ 792 701

1871204

61000

58848

166900

1

171400 1

1

43 800

1

48055

35000

69000

1451000

1428900

35000

95000

135 739

110128

35600

15 500

70139

66000

30000

28628

750000

750000

750000

750000

92000

121000

92000

121000

984 750

I0I20I7

624000

624000

360750

.388017

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1.55

 

1 stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

989183

2200 Överskott   av   statens   fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil jästighetsförvall-ning:

2211  Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2212  Överskott av karolinska sjukhu­sets fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning

2214.Överskott av byggnadsstyrel­sens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrel­sens fastighetsförvaltning

2220 Överskott av försvarets fastighetsför­valtning:

2221 Överskott av förrådsanläggning­ar för ekonomiskt försvar

1046352

 

988472

1046352

1252

1252

46598

46598

12051

12 256

928400

986075

171

171

711

-

111

_

 

5837776

238663 215 000

2300 Ränteinkomster:

2310. 2320 Räntor på näringslån:

2311   Räntor pä lokaliseringslån

2312   Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313   Ränteinkomster på statens av­dikningslån

2314   Ränteinkomster på fiskerilån

2315   Ränteinkomster   på   fiskbered­ningslån

2316   Ränteinkomster på vattenkrafts­lån

2317   Ränteinkomster på luftfartslån

2318   Ränteinkomster pä statens lån för den mindre skeppsfarten

2319   Ränteinkomster    på    kraftled­ningslån

 

2321  Ränteinkomster pä skogsväglän

2322  Räntor   på   övriga   näringslån. Kammarkollegiet

2323  Räntor   pä   övriga   näringslån. Lantbruksslyrelsen

5918963

280883 250000

800 1600

304

201 2246

2566

800

1       600

303

242

2       246

10669

 

5

5

90

90

13248

12331

2600

2594

 

Prop. 1980/81:100

156

 

2330 Räntor på bostadslån: ,

2331         Ränteinkomster på egnahems­lån

2332   Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande

2333   Ränteinkomster på lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­ medlade barnrika familjer

2334   Räntor på övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen .

2340 Räntor på studielån:

2341         Ränteinkomster på slalens lån för universitetsstudier

2342   Ränteinkomster på allmänna studielån

2343   Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på   medel avsatta  till pen­ sioner:

2361         Ränteinkomster på medel avsal­ta till folkpensionering

2362   Ränteinkomster på medel avsal­ta till civila tjänstepensioner

2363   Ränteinkomster på medel avsat­ ta lill militära pensioner

2364   Ränteinkomster på medel avsat­ta till allmänna familjepensioner

2365   Ränteinkomster på medel avsat­ta vid statens pensionsanstall   •

2366   Ränteinkomster på medel avsat­ta till pensioner för vissa av riks­dagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381         Ränteinkomster på lån till per­sonal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382   Ränteinkomster på lån till per­sonal inom biståndsförvaltning­en m.m.

 

I stats-

Beräknat

budgeten

ulfall

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

4 780849

4 780691

190

40

4780000

4780000

381

390

 

269

■270

41648

39875

50

45

41579

398-30

19

-

185800

185800

185800

185 800

123985

128835

90000

93 300

3083

3 167

362

366

9440

9817

21035

22 120

65

282505 282505

184326

65

298660 298660

204219

,. 460

520

171

3830

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

157

 

2383         Ränteinkomster på statens bo-sällningslån

2384         Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385         Ränteinkomster på lån för stu­denlkårlokaler

2386         Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2387         Ränteinkomster på krediter lill utlandet

2388         Ränteinkomster på mark för na­turskydd

2389         Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

Riks-

Riks-

2390        Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukels rationalisering

2391        Räntor på intressemedel

2392        Övriga   ränteinkomster.   Kam­markollegiet

2393        Övriga   ränteinkomster, banken

2394        Övriga   ränteinkomster, gäldskontoret

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 OiTentligrättsliga avgifter:

2511        Expeditionsavgifter

2512        Vallendomstolsavgifter

2513        Avgifl för statlig kontroll av lä­kemedel

2514        Elevavgifter  vid   styrelsen  för vårdartjänst

2515        Avgifter vid trafiksäkerhetsver­ket

2516        Körkorlsavgifter

2517        Avgifter vid registrering av mo­torfordon

2518        Fyravgifler, fariedsvaruavgifter

2519        Skeppsmälningsavgifier

 

2521        Fartygsinpektionsavgifter

2522        Avgifter för granskning av bio­graffilm

 

1 stats­budgeten beräknat belopp Tusental kr.

Beräknat utfall

Tusental kr.

18000

20000

82750

92000

160

160

6200

6857

576

580

6125

6125

800 ,

1200

5600 30000

7000 16000

28021

44947

4

4500

5459

500

89526

86654

89526 89526

86654 86654

797710

909925

191 570 1000

242 726 1000

32 137

38928

45

32

49000 24000

46120 ■ 24500

103 300

245600

2 200

5370

111 600

257600

2400

6160

770

1026

 

Prop. 1980/81:100

158

 

2523        Avgifler för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol­väsendet

2524        Avgifter vid statens jordbruks­nämnd

2525        Avgifter för växtskyddsinspek-tion

2526         Avgifter vid köttbesiklning

2527        Avgifler för statskontroll av krigsmateriellillverkning

2528         Avgifter vid bergsstalen

2529        Avgifter vid patent- och regi­streringsväsendet

 

2531         Avgifter för registrering i för­enings m.fl. register

2532         Exekutionsavgifter

2533         Avgifter vid statens planverk

2600 Försäljningsinkomster:

2611         Inkomster vid kriminalvården

2612         Inkomster vid slalens rältske­miska laboratorium

2613         Inkomsler vid karolinska sjuk­huset

2614         Inkomster vid statens vårdan­stalter för alkoholmissbrukare

2615         Inkomster vid arbelarskydds­styrelsen

2616         Försäljning av sjökort

2617         Lotsavgifter

2618         Inkomster vid Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska in­stitut

2619         Inkomster vid riksantikvarieäm­betet

 

2621        Inkomster vid lantbruksnämn­derna

2622        Inkomster vid slalens livsme­delsverk

2623        Inkomster vid statens veterinär­medicinska anstalt

2624        Inkomsler av uppbörd av par­keringsavgifter

 

I stats-

Bei

äknat

budgeten

utfall

beräknat

 

 

belopp

 

 

Tusental

Tus

sental

kr.

kr.

 

681

 

728

2015

 

2 680

5 800

 

6250

21200

 

24000

430

 

427

3700

 

4900

78 380

86435

 

6287

7240

23805

44633

420

540

764858

840036

105000

105000

5 800

3000

511254

567700

100

700

3720

4750

4 300

5600

31000

35000

53000

56286

11784

14000

7100

7 100

1500

1400

10300

10100

20000

29400

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1.59

 

2700 Böter m.m.:

2711   Restavgifler

2712   Bötesmedel

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

2811 Övriga   inkomster   av   statens verksamhet

 

1 stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

232722

218795

125 352

116010

107 370

102785

219849

200530

219849

2005,30

 

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111  Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3112  Televerkets inkomster av för­sålda fasligheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Förenade fabriksverkens in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens valtenfallsverks in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3117  Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3120 Civila   myndigheters   inkomster   av försålda byggnader och maskiner:

3121  Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner

63563

41503

23503

I

1000

12000

500

10000

5000

3150

1500

65170

36005

31503

1

1000

20000

500

10000

2502

1000

 

Prop. 1980/81:100

160

 

 

1 stats-

Beräknat

 

budgeten

utfall

 

beräknat

 

 

belopp

 

 

Tusental

Tusental

 

kr.

kr.

3123 Sjöfartsverkets   inkomster   av

 

 

försålda byggnader och maski-

 

 

ner

50

50

3124 Statskontorets    inkomsler    av

 

 

försålda datorer m. m.

300

200

3125 Byggnadsstyrelsens   inkomsler

 

 

av försålda byggnader och ma-

 

 

skiner

-

1250

3126 Generallullslyrelsens inkomster

 

 

av försålda byggnader och ma-

 

 

skiner

-

1

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets    myndigheters    in­komster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomsler av  markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomsler av slalens gruvegen­dom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliserings­lån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121        Återbetalning av jordbrukets la­gerhuslån

4122  Återbetalning av statens avdik­ningslån

4123   Återbetalning av fiskerilån

4124  Återbetalning     av     fiskbered­ningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning  av   vattenkrafts-lån

4132   Återbetalning av luflfarlslån

2000

13000

 

13000

2000

9060

13165

9060

13 165

13000

16000

16000

13000

 

2055284

2171101

204320

249774

175000

21.5000

175000

215000

4541

12653

72

65

 

1850

1850

1900

10000

719

738

24 779

22121

192

185

2000

2000

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

161

 

I stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

4133   Återbetalning av statens lån för den mindre skeppsfarten

4134   Återbetalning av kraftlednings-lån

4135   Återbetalning av skogsväglån

4136   Återbetalning av övriga nä­ringslån. Kammarkollegiet

4137   Återbetalning av övriga nä­ringslån. Lantbruksstyrelsen

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211         Återbetalning av lån till egna­hem

4212   Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213   Återbetalning av lån för bo-stadsförsötjning för mindre be­medlade barnrika familjer

4214   Återbetalning av övriga bo­stadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311         Återbetalning av slalens lån för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4314   Återbetalning av övriga studie­lån. Kammarkollegiet

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511         Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m. m.

4512   Återbetalning av lån lill perso­nal inom biståndsförvallningen m.m.

4513   Återbetalning av lån för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av lån för stu­dentkårlokaler

14722

14430

 

17

17

50

100

7490

3 397

600

1700

953843

942748

3200

1000

950000

940000

635

1740

 

522030

533250

1 150

650

41080

40500

479750

492 100

50

75000

75000

370329

83000

83000

292091

3600

4000

 

2000

763

:5000

120000

100

90

11    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.1

 

Prop. 1980/81:100

162

 

I stats­budgeten beräknat belopp Tusental kr.

Beräknat utfall

Tusental kr.

 

4515   Återbetalning av lån för all­männa samlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4517   Återbetalning av u-landslån

4518   Återbetalning av krediter till ut­landet

4519   Återbetalning av bosättningslån

 

4521         Återbetalning av lån för inven­tarier i vissa specialbostäder

4522   Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523   Återbetalning av övriga lån. Riksbanken

4524   Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskonloret

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111         Postverkets avskrivningar

5112   Televerkets avskrivningar

5113  Statens järnvägars avskrivning­ar

5114   Luftfartsverkets avskrivningar

5115  Förenade fabriksverkens av­skrivningar

5116  Statens vattenfallsverks av­skrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastig­heter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader:

5131 Uppdragsmyndighelers komple-menlkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141         Statens vägverks avskrivningar

5142   Sjöfartverkels avskrivningar

5143   Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144   Avskrivningar på förrådsan­läggningar för ekonomiskt för­svar

4200

4200

 

10000

10000

5000

7000

6757

6760

60000

60000

1500

20,30

21329

22856

18

5

52587

132625

3627573

2967017

3884623

3930017

3390200

3421000

32000

37000

1266700

1267000

477000

431 000

71600

70500

45 500

1570000 192553

192553

54402 ,54402

42900

1 500000 190590

190590

57883 57883

 

245 950

262062

94100

100000

60788

62000

90000

99000

1062

1062

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

163

 

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kost­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendet m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m.m.)

 

1 stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

Tusental

Tusental

kr.

kr.

-257050

-963000

-257050

-963000

 

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMS­TER

155459136

158189543

 

Prop. 1980/81:100

164 Bilaga C

Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142       Utskiftningsskatl    och    ersätt­ningsskatt

1143       Bevillningsskatt

1144       Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netlo

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbelsskadeförsäkringen 1271 Inkomsler av arbetsgivaravgif­ter till arbelarskyddsslyrelsens och   yrkesinspektionens   verk­samhet

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska   personers   förmögen­hetsskatt

30743000

1404000

500000

48000

15 000

3000

770000

23 350000

1294000

6094000

673000

-357000

50800

69000

55 200

644000

30743000

1404000

500000

836000

31173800

55200

33483000

31173800

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

165

 

Tusental

 

 

kr.

 

 

 

1322 Juridiska  personers  förmögen-

 

 

 

hetsskatt

15000

659000

 

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

 

 

 

1331 Arvsskatt

475000

 

 

1332 Gåvoskatt

70000

545000

 

1340 Övrig skatt på egendom:

 

 

 

1341 Stämpelskatt

1400000

1400000

2659200

1400 Skatt på varor och tjänster:

 

 

 

1410 Allmänna försäljningsskatter:

 

 

 

1411 Mervärdeskatt

46300000

46300000

 

1420,1430 Skatt på specifika varor:

 

 

 

1421 Bensinskatt

5 253000

 

 

1422 Särskilda varuskatter

715000

 

 

1423 Försäljningsskatt  på  motorfor-

 

 

 

don

548000

 

 

1424 Tobaksskatt

3250000

 

 

1425 Skatt på spritdrycker

4810000

 

 

1426 Skatt på vin

1 100000

 

 

1427 Skall på malt- och läskedrycker

1076000

 

 

1428 Energiskatt

6399000

 

 

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

 

 

 

bränsle

2000

 

 

1431 Särskild beredskapsavgift för ol-

 

 

 

jeprodukter

1

23153001

 

1440 Överskott  vid försäljning  av  varor med statsmonopol:

100000

1441       AB Vin- & Sprilcentralens inle­vererade överskott

1442       Systembolaget   AB:s   inlevere­rade överskott

70000

170000

1450 Skatt på tjänster:

 

 

1451 Reseskatt

168000

 

1452 Skatt på annonser och reklam

249000

 

1453 Totalisalormedel

260000

 

1454 Skatt på spel                              _

79000

756000

1460 Skatt på vägtrafik:

 

 

1461 Fordonsskatt

2360000

 

1462 Kilomelerskatl                            _

1640000

4000000

1470 Skatt på import:

 

 

1471 Tullmedel                                    _

1300000

1300000

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster

150

150

75679151

 

12   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 2.1

Summaskatter    142995151

 

Prop. 1980/81:100

166

Tusental kr.

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100 Rörelseöverskott:

 

2110 Affärsverkens     inlevererade     över-

 

skott:

 

2111 Posterverkets inlevererade

 

överskott

67000

2112 Televerkets inlevererade över-

 

skott

178500

2113 Statens järnvägars inlevererade

 

överskott

1

2114 Luftfartsverkets inlevererade

 

överskott

78900

2115 Förenade   fabriksverkens   inle-

 

vererade överskott

52500

2116 Statens vattenfallsverks inleve-

 

rerade överskott

1469000

2117 Domänverkels inlevererade

 

överskott

72000

1917901

 

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121   Statens   vägverks   inlevererade

överskott                                                           32000

2122  Sjöfartsverkets inlevererade

överskott                                                           70500

2123  Inlevererat överskott av uthyr­
ning av ADB-utrustning                  ________ 32800

2130 Rikshankens inlevererade överskott:
2131 Riksbankens inlevererade över­
skott                                                                          750000

2140 Myntverkets inlevererade överskott:
2141 Myntverkets inlevererade över­
skott                                                                            83000

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel                                                        754000

2152  Lotterimedel                                      _______ 411 100

2200 Överskott   av   statens   fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvalt­ning:

2211   Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning               1500

2212   Överskott av karolinska sjukhu­sets fastighetsförvaltning   48163

2213   Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning 12256

135300

750000

83000

1165 100

4051301

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

167

Tusental kr.

168552 466

2214         Överskott   av   byggnadsstyrel­sens fastighetsförvaltning

2215         Överskott av generallullslyrel­sens fastighetsförvaltning

2220 Överskott av försvarets fastighetsför­valtning:

2221 Överskott    av    förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

270000

1

700 1600

330

235 2156

9309

4 70

13719 2621

2311         Räntor pä lokaliseringslån

2312         Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313         Ränteinkomster på statens av­dikningslån

2314         Ränteinkomster på fiskerilån

2315         Ränteinkomster   på   fiskbered­ningslån

2316         Ränteinkomster     på     vatten­kraftslån

2317         Ränteinkomster på luftfartslån

2318         Ränteinkomster pä slalens lån för den mindre skeppsfarten

2319         Ränteinkomster    på    kraftled­ningslån

 

2321        Ränteinkomster på skogsväglån

2322        Räntor   på   övriga   näringslån. Kammarkollegiet

2323        Räntor   på   övriga   näringslån, Lantbruksslyrelsen

2330 Räntor på bostadslån:

 

2331 Ränteinkomster  på  egnahems-

 

lån

15

2332 Ränteinkomster på lån för bo-

 

stadsbyggande

5620000

2333 Ränteinkomster på lån för bo-

 

stadsförsörjning för mindre be-

 

medlade barnrika familjer

350

2334 Räntor   på  övriga   bostadslån,

 

Bostadsslyrelsen

270

230937

300745

5620635

230937

2340 Räntor på studielån:

2341   Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier                               45

2342   Ränteinkomster   på    allmänna

studielån                                            39480

 

Prop. 1980/81:100

168

 

Tusental kr.

2343 Räntor   på   övriga   studielån.

Kammarkollegiet                                               -

39525

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån                           230000

230000

2360 Räntor på  medel avsatta  till pen­sioner:

2361         Ränteinkomster på medel av­satta till folkpensionering

2362   Ränteinkomster på medel av­satta till civila tjänstepensioner

2363   Ränteinkomster på medel av­satta till militära pensioner

2364   Ränteinkomster på medel av­satta till allmänna familjepen­sioner

2365   Ränteinkomster på medel av­satta vid statens pensionsan­stall

2366   Ränteinkomster på medel av­satta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på heredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381         Ränteinkomster på lån till per­sonal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382   Ränteinkomster på lån till per­sonal inom biståndsförvallning­en m. m.

2383   Ränteinkomster på statens bo-sätlningslån

2384   Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385   Ränteinkomster på lån för stu-dentkåriokaler

2386   Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2387   Ränteinkomster på krediter till utlandet

2388   Ränteinkomster på mark för na­turskydd

2389   Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

 

2391        Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukels rationalisering

2392  Räntor på intressemedel

93 700

3221

369

9994

22640

70

394796,

600

4980

20000

96000

160

8300

380

8017

1 150

7000 16000

129994 394 796

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

169

Tusental kr.

2393  Övriga   ränteinkomster,   Kam­markollegiet      39 392

2394  Övriga   ränteinkomster.   Riks­banken                4500

2395  Övriga   ränteinkomster.   Riks­gäldskontoret        425

2396  Ränteinkomster    på    det    av Byggnadsstyrelsen     förvaltade

1132904

kapitalet                                           _______ 926000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aklier:

2411 Inkomster av statens aktier                                83 533

83533

2500 OfTentligrättsliga avgifter:

 

 

2511 Expeditionsavgifter

278426

 

2512 Vattendomstolsavgifter

1000

 

2513 Avgift för statlig kontroll av lä-

 

 

kemedel

40148

 

2514 Elevavgifter  vid   styrelsen  för

 

 

vårdartjänst

32

 

2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsver-

 

 

kel

46120

 

2516 Körkortsavgifter

25600

 

2517 Avgifter vid registrering av mo-

 

 

torfordon

117200

 

2518 Fyravgifler, fariedsvaruavgifter

257000

 

2519 Skeppsmälningsavgifier

2400

 

2521 Fartygsinpektionsavgifter

5810

 

2522 Avgifter för granskning av bio-

 

 

graffilm

1026

 

2523 Avgifter för särskild  prövning

 

 

och     fyllnadsprövning     inom

 

 

skolväsendel

725

 

2524 Avgifter vid statens jordbruks-

 

 

nämnd

2419

 

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-

 

 

tion

6900

 

2526 Avgifter vid köttbesiklning

27000

 

2527 Avgifter   för   statskontroll   av

 

 

krigsmateriellillverkning

470

 

2528 Avgifter vid bergsstaten

5200

 

2529 Avgifter vid  patent- och regi-

 

 

streringsväsendel

91795

 

2531 Avgifter för registrering i för-

 

 

enings m.fl, register

7758

 

2532 Exekutionsavgifter

63 191

 

2533 Avgifter vid statens planverk

420

980640

7848599

83533

980640

 

Prop. 1980/81:100

170

 

Tusental

 

 

kr.

 

 

 

2600 Försäljningsinkomster:

 

 

 

2611 Inkomster vid kriminalvården

112000

 

 

2612 Inkomster vid statens rältske-

 

 

 

miska laboratorium

5700

 

 

2613 Inkomster vid karolinska sjuk-

 

 

 

huset

569300

 

 

2614 Inkomster vid statens vårdan-

 

 

 

stalter för alkoholmissbrukare

750

 

 

2615 Inkomster   vid   arbetarskydds-

 

 

 

styrelsen

5800

 

 

2616 Försäljning av sjökort

7900

 

 

2617 Lotsavgifter

37000

 

 

2618 Inkomster vid Sveriges meteo-

 

 

 

rologiska och hydrologiska in-

 

 

 

stitut

57 348

 

 

2619 Inkomster   vid   riksantikvarie-

 

 

 

ämbetet

13000

 

 

2621 Inkomster  vid  lantbruksnämn-

 

 

 

derna

7100

 

 

2622 Inkomster vid  slalens  livsme-

 

 

 

delsverk

1400

 

 

2623 Inkomsler vid statens veterinär-

 

 

 

medicinska anstalt

11 130

 

 

2624 Inkomster av uppbörd av par-

 

 

 

keringsavgifter

29400

857828

857828

2700 Böter m.m.:

 

 

 

2711 Restavgifler

122010

 

 

2712 Bötesmedel

106075

228085

228085

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

2811 Övriga   inkomster   av   statens verksamhet

220583

220583

220583

Summa inkomsler av statens verksamhet    14501506

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111        Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3112        Televerkels  inkomsler av för­sålda fasligheter och maskiner

1000

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                                          171

Tusental kr.

3113  Slalens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner            20000

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner              1

3115  Förenade fabriksverkens in­komsler av försålda fastigheter

och maskiner                                                          500

3116 Statens valtenfallsverks in­
komster av försålda fastigheter

och maskiner                                                      10000

3117 Domänverkets inkomsler av
försålda fastigheter och maski­
ner                                                                               1                  31503

3120 Civila   myndigheters   inkom.st er   av försålda byggnader och maskiner:

3121   Kriminalvårdsstyrelsens in­
komsler av försålda byggnader

och maskiner                                                       3 150

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner              I 000

3123  Sjöfartsverkets inkomsler av försålda byggnader och maski­ner 50

3124  Statskontorets    inkomster    av

försålda datorer m. m.                                            200

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner        1 700

3126  Generallullslyrelsens inkomsler av försålda byggnader och ma­skiner                    \               6101

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster

av försålda byggnader och maskiner:

3131 Försvarets myndigheters in­
komster av försålda byggnader
och maskiner                                                    15 260_________ 15260                  52864

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­
säljning                                              ____________ —____________ —        ,               -

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­
dom                                                                    18000_________ 18000_________ 18000

Summa inkomster av försåld egendom   70864

Prop. 1980/81:100

172

Tusental kr.

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings­
lån                                                    _______ 230000                230000

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

22

1750 10000

840

12612

4121        Återbetalning av jordbrukets la­gerhuslån

4122  Återbetalning av slalens avdik­ningslån

4123  Återbetalning av fiskerilån

4124  Återbetalning av fiskbered­ningslån   ____

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131   Återbetalning av vattenkrafts­lån                            193

4132   Återbetalning av luftfartslån                                1 974

4133   Återbetalning av statens lån för

den mindre skeppsfarten                                    15 212

4134   Återbetalning av kraftlednings­lån                              18

4135   Återbetalning av skogsväglån                                  100

4136   Återbetalning av övriga nä­ringslån. Kammarkollegiet 3 510

4137   Återbetalning av övriga nä­ringslån, Lantbruksstyrelsen      ___ 1 800     22807

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211   Återbetalning av lån till egna­hem                          200

4212   Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande     1040000

4213   Återbetalning av lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer 1 795

4214   Återbetalning av övriga bo­stadslån. Bostadsstyrelsen              8     .      / 042 003

4300 Återbetalning av studielån:

4311   Återbetalning av statens lån för universitetsstudier  650

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån                  39500

4313   Återbetalning av studiemedel     __________ 543400________ 583550

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån   ___________ 95000_________ 95000

265419

1042003

583550

95000

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

173

Tusental kr.

4500 Återbetalning av övriga lån:

4600

4511   Återbetalning av lån lill perso­nal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512   Återbetalning av län till perso­nal inom biståndsförvallningen

m.m.

963

4513 Återbetalning av lån för kom-

 

munala markförvärv

126000

4514 Återbetalning  av   lån  för  slu-

 

dentkårtokaler

90

4515 Återbetalning   av   län   för  all-

 

männa samlingslokaler

4750

4516 Återbetalning   av   lån   utgivna

 

slarllån och bidrag

10000

4517 Återbetalning av u-landslån

7000

4518 Återbetalning av krediter lill ul-

 

landel

6955

4519 Återbetalning av bosättningslån

60000

4521 Återbetalning av lån för inven-

 

tarier i vissa specialbostäder

2035

4522 Återbetalning   av   övriga   lån.

 

Kammarkollegiet

22563

4523 Återbetalning   av   övriga   lån.

 

Riksbanken

5

4524 Återbetalning   av   övriga   lån.

 

Riksgäldskontoret

67700

4525 Återbetalningar    av    lån    för

 

svenska FN-styrkor

25000

337661

337661

Summa återbetalning av lån   2323633

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111        Postverkets avskrivningar

5112  Televerkels avskrivningar

5113  Statens järnvägars avskrivning­ar

5114  Luftfartsverkets avskrivningar

5115  Förenade    fabriksverkens    av­skrivningar

5116  Statens    valtenfallsverks    av­skrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastig­heter 13    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2.1

38000 1367000

813600 72500

47000

1730000

202543

4068100

202543

 

Prop. 1980/81:100

174

Tusental kr.

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters komple­mentkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141         Statens vägverks avskrivningar

5142   Sjöfartverkets avskrivningar

5143   Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144   Avskrivningar på förrådsan­läggningar för ekonomiskt för­svar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kost­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendel m.m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domsiols-och uppbördsväsendel m. m.)

51 135

116100 73 500

106000

1062

165000

51135

296662

1165000

4618440

1165000

Summa kalkylmässiga inkomster   5783440

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    165674594

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

175

Bilaga D

Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1981 och 1982 samt juli—dec 1980

Tusental kr.

1980                     1981                      1982

147152942 33776000

30265000

30265000 2120000

2 120000

500000 500000

juli-dec

1000 Skatter:

53977275          147951971

11678000            38331060

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

10727000            35 917000

10727000            35917000

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1178060

350000

350000

1 178060

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

250000

500000

250000

500000

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

351000

736000

891000

42000

44000

49000

_

15000

15 000

 

3000

3000

309000

674000

824000

9621500

33962000

32 228700

8766000

23 976000

24124000

1 140000

3 559000

1335 000

1998000

5901000

6295000

264000

695000

697 000

-312000

-290000

-346000

1140 Övriga inkomstskatter

1141        Kupongskatt

1142        Utskiftningsskatl    och    ersätl­ningsskalt

1143        Bevillningsskatt

1144        Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netlo

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

19300

50000

52400

26200

71000

71,300

för arbelsskadeförsäkringen 1271 Inkomsler av arbetsgivaravgif­ter till arbetarskyddsstyrelsens och   yrkesinspektionens   verk­samhet

850275

2460260

2736740

.16500

55200

16.500

55 200

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

 

Prop. 1980/81:100

176

 

 

1980

1981

1982

 

juli-dec

 

 

1320 Förmögenhetsskatt:

__

602000

659000

1321 Fysiska   personers   förmögen-

 

 

 

hetsskatt

-

588000

644000

1322 Juridiska  personers  förmögen-

 

 

 

hetsskatt

-

14000

15000

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

253275

522 760

560540

1331 Arvsskatt

224 700

459590

488290

1332 Gåvoskatt    '

28575

63 170

72250

1340 Övrig skatt på egendom:

597000

1319000

1462000

1341 Stämpelskatt

597000

1319000

1462000

1400 Skatt på varor och tjänster:

31827500

73198651

78411502

1410 Allmänna försäljningsskatter:

19106000

44000000

48900000

1411 Mervärdeskatt

19106000

44000000

48900000

1420,1430 Skatt på specifika varor:

10152000

23080001

23161501

I42I Bensinskatt

2402000

5 303000

5196000

1422 Särskilda varuskatter

296000

706000

718000

1423 Försäljningsskatt  på motorfor-

 

 

 

don

244000

548000

558000

1424 Tobaksskatt

1545000

3 211000

3 250000

1425 Skatt på spritdrycker

2220000

4745000

4810000

1426 Skatt på vin

454000

1083000

1113000

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

520000

1079000

1077000

1428 Energiskall

2470000

6403000

6438000

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

 

 

 

bränsle

1000

2000

1500

1431 Särskild beredskapsavgift för ol-

 

 

 

jeprodukter

-

1

1

1440 Överskott   vid försäljning  av   varor med statsmonopol:

1441       AB Vin- & Spritcentralens inle­vererade överskott

1442       Systembolaget   AB:s   inlevere­rade överskoll

1450 Skatt på tjänster:

1451       Reseskatt

1452       Skatt pä annonser och reklam

1453       Tolalisatormedel

1454       Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461       Fordonsskatt

1462       Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster

 

-

185000

170000

-

110000

100 000

-

75000

70000

317500

726500

780000

65000

168000

168000

98500

231500

264000

118000

250000

266000

36000

77000

82000

632000

3962000

4030000

998000

2337000

2 380000

634000

1625000

1650000

620000

1245000

1370000

620000

1245000

1 370000

150

150

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

177

 

1980 juli-dec

1981

1982

 

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens     inlevererade     över­skott:

2111        Posterverkets inlevererade överskott

2112  Televerkels inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115  Förenade   fabriksverkens   inle­vererade överskott

2116  Statens vattenfallsverks inleve­rerade överskoll

2117  Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121        Statens   vägverks   inlevererade överskott

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123  Inlevererat överskoll av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkels inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel

2152  Lolterimedel

2200 Överskott   av   statens   fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvalt­ning:

2211        Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2212  Överskott av karolinska sjukhu­sels fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning

 

5039445

13624375

15330043

1258682

3961327

4175851

685603

1919401

1955901

13848

62000

70000

40900

174000

1

175000 1

8055

1

53900

1 78900

63900

44 500

60000

528900

1520000

1500000

30000

65000

72000

48380

128608

144950

15 500

32 000

35000

32880

67980

77 150

-

28628

32800

-

750000

750000

-

750000

750000

81000

81000

82000

81000

81000

82000

443699

1082318

1243000

269000

684000

820000

174699

398 318

423000

230937

1046352

 

1046352

230937

1252

1500

46598

48163

12 256

12256

 

Prop. 1980/81:100

178

 

2214   Överskott   av   byggnadsstyrel­sens fastigshetsförvaltning

2215   Överskott av generallullslyrel­sens fastighetsförvaltning

2220 Överskott av försvarets fastighetsför­valtning:

2221 Överskott    av    förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar

 

1980

 

1981

 

1982

juli-

dec

 

 

 

 

-

986075

168552

 

_

 

171

466

 

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

2311        Räntor på lokaliseringslån

2312  Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån

2313  Ränteinkomster på statens av­dikningslån

2314  Ränteinkomster på fiskerilån

2315  Ränteinkomster på fiskbered­ningslån

2316  Ränteinkomster på valten-kraftslån

2317  Ränteinkomster på luftfartslån

2318  Ränteinkomster på statens lån för den mindre skeppsfarten

2319  Ränteinkomster på kraftled­ningslån

 

2321         Ränteinkomster på skogsväglån

2322   Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323   Räntor på övriga näringslån, Lantbruksslyrelsen

2330 Räntor på bostadslån:

2331         Ränteinkomster på egnahems­lån

2332   Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande

2333   Ränteinkomster på lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334   Räntor på övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341         Ränteinkomster på statens län för universitetsstudier

2342   Ränteinkomster på allmänna studielån

2343   Räntor på övriga studielån, Kammarkollegiet

 

723127

6293449

8520901

138378

286450

475891

125000

255 000

280000

1

500 600

210

148 16

4949

2 40

5605

750 1600

305

237 2241

9984

5 80

13637

650 1600

342

229

2151

8651

4 60

179520

 

1306

2608

2683

2345357

5120663

6120610

26

28

10

2345000

5 120000

6120000

196

365

330

 

135

270

270

31310

39570

39225

20

45

45

31290

39525

39180

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

179

 

1980 juli-dec

1981

1982

 

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på  medel avsatta  till pen­sioner:

2361        Ränteinkomster på medel av­satta lill folkpensionering

2362  Ränteinkomster på medel av­satta till civila tjänstepensioner

2363  Ränteinkomster på medel av­satta lill militära pensioner

2364  Ränteinkomster på medel av­satta till allmänna familjepen­sioner

2365  Ränteinkomster på medel av­satta vid statens pensionsan­stalt

2366  Ränteinkomster på medel av­satta lill pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381        Ränteinkomster på län till per­sonal inom utrikesförvaltningen m. m.

2382  Ränteinkomster på lån till per­sonal inom biståndsförvaltning­en m.m.

2383  Ränteinkomster på statens bo-sällningslån

2384  Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385  Ränteinkomster på lån för stu­denlkårlokaler

2386  Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2387  Ränteinkomster på krediter lill utlandet

2388  Ränteinkomster på mark för na­turskydd

2389  Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

 

2391        Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukels rationalisering

2392   Räntor på intressemedel

2393  Övriga ränteinkomster. Kam­markollegiet

 

85800

210000

230000

85 800

210000

230000

48081

129055

130214

46650

93 500

93900

197

3167

3221

43

366

369

571

9817

9994

620

22140

22660

65

298660 298660

209051

70

394 796 394796

74201

1130165

260

560

610

 

1730

4500

5040

-

20000

20000

44000

96000

93000

15

160

160

3 257

7600

9100

315

480

280

-

6125

8017

-

1200

1 150

3500

7000

7000

8000

16000

16000

13089

44431

38883

 

Prop. 1980/81:100                                                                    180

 

 

1980

1981

1982

 

juli-dec

 

 

2394 Övriga   ränteinkomster.   Riks-

 

 

 

banken

-

4500

4500

2395 Övriga   ränteinkomster.   Riks-

 

 

 

gäldskontoret

35

495

425

2396 Ränteinkomster på det av bygg-

 

 

 

nadsstyrelsen förvaltade kapital

-

-

926000

2400 Aktieutdelning:

200

86654

83533

2410 Inkomster av statens aktier:

200

86654

83533

2411 Inkomster av statens aktier

200

86654

83 533

2500 Offentligrättsliga avgifter:

428743

959059

985369

2511 Expeditionsavgifter

103 548

260506

279556

2512 Vattendomslolsavgifter

999

1000

1000

2513 Avgift för statlig kontroll av lä-

 

 

 

kemedel

35 769

41262

42240

2514 Elevavgifter  vid   styrelsen   för

 

 

 

vårdartjänst

14

32

32

2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsver-

 

 

 

kel

23060

46120

46120

2516 Körkorlsavgifter

11700

25600

25600

2517 Avgifler vid registrering av mo-

 

 

 

torfordon

42700

117200

117 200

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

128800

257300

258500

2519 Skeppsmälningsavgifter

1200

2400

3 000

2521 Fartygsinpektionsavgifter

3696

5 950

5 804

2522 Avgifler för granskning av bio-

 

 

 

graffilm

495

1026

1026

2523 Avgifter för särskild  prövning

 

 

 

och     fyllnadsprövning     inom

 

 

 

skolväsendet

397

709

741

2524 Avgifter vid statens jordbruks-

 

 

 

nämnd

1238

2342

2519

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-

 

 

 

tion

3 125

6575

7300

2526 Avgifter vid köttbesiklning

10500

27000

27 500

2527 Avgifler   för   statskontroll   av

 

 

 

krigsmateriellillverkning

213

449

495

2528 Avgifler vid bergsstaten

.   3500

4900

5200

2529 Avgifter vid patent- och regi-

 

 

 

streringsväsendet

40219

89115

88030

2531 Avgifter för registrering i för-

 

 

 

enings m.fl. register

3404

7,598

7 873

2532 Exekulionsavgifler

13 746

61735

65213

2533 Avgifter vid statens planverk

420

240

420

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

181

 

 

1980

1981

1982

 

juli-dec

 

 

2600 Försäljningsinkomster:

421 003

845632

875223

2611 Inkomster vid kriminalvården

50000

110000

112000

2612 Inkomster vid  statens rältske-

 

 

 

miska laboratorium

800

5000

5 700

2613 Inkomster vid karolinska sjuk-

 

 

 

huset

286800

563400

583 200

2614 Inkomsler vid  slalens vårdan-

 

 

 

stalter för alkoholmissbrukare

350

725

375

2615 Inkomster   vid   arbetarskydds-

 

 

 

styrelsen

2350

5 300

6200

2616 Försäljning av sjökort

3360

6980

8 140

2617 Lotsavgifter

185.50

36060

37-530

2618 Inkomsler vid Sveriges meteo-

 

 

 

rologiska och hydrologiska in-

 

 

 

stitut

28143

56817

59748

2619 Inkomster   vid   riksantikvarie-

 

 

 

ämbetet

9000

13000

13000

2621 Inkomsler  vid  lantbruksnämn-

 

 

 

derna

3000

7100

7 100

2622 Inkomster vid  statens  livsme-

 

 

 

delsverk

700

1400

1400

2623 Inkomster vid statens veterinär-

 

 

 

medicinska anstalt

3 250

10450

11430

2624 Inkomster av uppbörd av par-

 

 

 

keringsavgifter

14 700

29400

29400

2700 Böter m.m.:

107425

221345

226617

2711 Reslavgifter

58940

115 205

119747

2712 Bötesmedel

48 485

106140

106870

210557

100265

231612

1000

1000

500

20000

20000

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

statens

 

 

 

 

100265

210557

231612

 

13311

68664

67715

der och

 

 

 

 

7026

45784

49715

örsålda

 

 

 

 

5500

31503

31503

2811 Övriga   inkomster verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111        Postverkets inkomsler av  för­sålda fasligheter och maskiner

3112  Televerkets  inkomster av  för­sålda fastigheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maski-

 

Prop. 1980/81:100

182

 

1980 juli-dec

1981

1982

 

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Förenade fabriksverkens in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens valtenfallsverks in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3117  Domänverkets inkomster av försålda fasligheter och maski­ner

3120 Civila   myndigheters   inkomsler   av försålda byggnader och maskiner:

3121         Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122   Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3123   Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3124   Statskontorets inkomster av försålda datorer m. m.

3125   Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3126   Generaltullstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och ma­skiner

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets    myndigheters    in­komster av försålda byggnader och maskiner

5000

526

500

25

1000

1000

500

10000

5651

3 150

1000

50 200

1250

8630

8630

500

10000

2952

1000

50 200

1700

/5260

15260

 

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga  inkomster av  markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­dom

 

6285

6880

—

6285

6880

-

-

16000

18000

__

16000

18000

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

183

 

1980 juli-dec

1981

1982

 

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings­lån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121         Återbetalning av jordbrukels ia-gerhuslån

4122   Återbetalning av statens avdik­ningslån

4123   Återbetalning av fiskerilån

4124   Återbetalning av fiskbered­ningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning av vattenkrafts-lån

4132   Återbetalning av luftfartslån

4133   Återbetalning av statens lån för den mindre skeppsfarten

4134   Återbetalning av kraftlednings­lån

4135   Återbetalning av skogsväglån

4136   Återbetalning av övriga nä­ringslån. Kammarkollegiet

4137   Återbetalning av övriga nä­ringslån. Lantbruksstyrelsen

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211         Återbetalning ay lån till egna­hem

4212   Återbetalning av län till bo­stadsbyggande

4213   Återbetalning av lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

4214   Återbetalning av övriga bo­stadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311         Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

 

148063

2226831

2427 001

121 733

254494

275579

105000

220000

240000

105000

220000

240000

5454

12589

12653

30

20

44

 

950

1800

1675

4000

10000

10000

474

745

958

11279

21905

22926

127

190

199

105

2000

1974

7 646

14448

15 300

 

. 8

18

18

25

100

100

2518

3 399

3 510

850

17-50

1825

461 569

987373

1106961

700

600

125

460000

985000

1 105000

865

1765

1830

4

8

6

340050

565050

629500

150

650

650

26700

39800

39250

313200

524600

589600

35000

85000

105000

35000

85000

105000

 

Prop. 1980/81:100

184

 

1980 juli-dec

1981

1982

4500 Återbetalning av övriga lån:                                  189711                334914                309961

4511   Återbetalning av lån lill perso­
nal   inom   utrikesförvaltningen

tn.m.                                                                    2000                    4-300                     4600

335

912

935

58000

124000

128000

10

90

90

2000

4500

5000

5000

10000

10000

3 500

7000

7000

3355

6860

7050

30000

60000

60000

 

2030

2035

5507

22-592

47548

4

5

3

80000

92 625

37700

2596920

3040447

5918370

1927920

4139447

4725370

1845500

3615000

4 168 100

-

37000

38000

633500

1317000

1417000

427000

495000

813600

-

70500

72500

4512   Återbetalning av lån till perso­nal inom biståndsförvallningen m. m.

4513   Återbetalning av lån för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av lån för stu­denlkårlokaler

4515   Återbetalning av för allmänna samlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4517   Återbetalning av u-landslån

4518   Återbetalning av krediter till ut­landet

4519   Återbetalning av bosättningslån

 

4521         Återbetalning av lån för inven­tarier i vissa specialbostäder

4522   Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523   Återbetalning av övriga lån. Riksbanken

4524   Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskonloret

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111         Postverkets avskrivningar

5112   Televerkets avskrivningar

5113  Statens järnvägars avskrivning­ar

5114   Luftfartsverkels avskrivningar

5115  Förenade fabriksverkens av­skrivningar                     -                   45500                  47000

5116  Statens valtenfallsverks av­skrivningar             785000              1650000               1780000

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:                                   -                  192553                202513

5121 Avskrivningar på civila fastig­
heter                                                                          -                  192 553                 202513

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­
kostnader:                                                                           -                   54402                  51135
5131 Uppdragsmyndighelers komple­
mentkostnader                                                  -                54402           51 135

 

Bilaga 2.1    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

185

 

1980 juli-dec

1981

1982

 

669000

669000

669000 62775014

5140 Övriga avskrivningar:

5141         Statens vägverks avskrivningar

5142   Sjöfart verkets avskrivningar

5143   Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144   Avskrivningar pä förrådsan­läggningar för ekonomiskt för­svar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kost­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendet m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m.m.)

STATENS TOTALA INKOMSTER

 

82420

277492

303622

51600

109500

118000

30820

67930

78560

106000

1062 1193000

1 193000

99000

1062 -1099000

-1099000

1 193000 170896071

-1099000 166912288

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 2.2

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1980/81

 

 

 

Prop. 1980/81:100

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

Bilaga 2.2

RIKSREVISIONSVERKET 1980-12-10

TILL REGERINGEN

Beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Riksrevisionsverket (RRV) lämnar härmed beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

I beräkningarna ingår de av regeringen begärda anslagen på tilläggsbud­get 1 (prop. 1979/80: 138, 1980 U: I, 1980/81:20, 25, 26, 64, 66). Vidare ingår regeringens beslut om utnyttjande av finansfullmaklen (utbildnings­departementet 1980-10-16 Dnr 2164/80). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget I till 2031 milj. kr. Beslutet att utnyttja finans-fullmakten gäller 8 milj. kr.

Statens inkomster beräknas uppgå till 158 190 milj. kr. för budgetåret 1980/81 vilket är 2731 milj. kr. mer än beräkningen i.statsbudgeten. Utgif­terna beräknas uppgå lill 213097 milj. kr. I detla belopp ingår 4000 milj. kr. för oförutsedda utgifter. I statsbudgeten anvisades 9000 milj. kr. för oför­utsedda utgifter bl. a. tilläggsbudgetar, höjda löner, folkpensioner och livs­medelssubventioner. 1 denna beräkning har hänsyn tagits till tilläggsbudget I. I förhållande till statsbudgeten har anslag som innehåller löner räknats upp med hänsyn lill avtal för år 1980. Anslagen för folkpensioner och livsmedelssubvenlioner har också räknats upp i förhållande till statsbudge­ten. För att undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på tilläggsbud­get 1 tagits med, har det i statsbudgeten anvisade beloppet för oförutsedda utgifter justerats ned med 2000 milj. kr. till 7000 milj. kr. Det beräknade utfallet, 4000 milj. kr. för oförutsedda utgifter beräknas tas i anspråk för tilläggsbudget II och 111.

Det beräknade utfallet för statens utgifter blir då 3 781 milj. kr. större än vad som anvisats i statsbudget (inkl. justering av oförutsedda utgifter, dlläggsbudgel I och finansfullmakl). Statsbudgetens underskott för budget­året 1980/81 beräknas uppgå till 54907 milj. kr. vilket är 1050 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. I bilaga I redovisas statsbudgetens in­komster och utgifter fördelade på inkomsttyp och huvudtitlar. 1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.2

 

Prop. 1980/81:100

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (milj. kr.)

 

 

Statsbudget

Beräknat

Differens

 

 

utfall

beräknat utfall och statsbudget

Inkomster

 

 

 

Skatter

137026

139901

4-2875

Inkomster av statens verksamhet

12687

13 086

-   399

Inkomster av försåld egendom

64

65

-1-      1

Återbetalning av lån

2055

2171

+   116

Kalkylmässiga inkomster

3628

2967

-  661

Summa

155459

158190

-1-2 731

 

 

Anvisat

Beräknat

Differens

 

t.o.m. till-

utfall

beräknat

 

läggs-

 

utfall och

 

budget I

 

anvisat

Utgifter

 

 

 

Förslags- och obetecknade anslag

168 361

170049

-1-1688

därav oförutsedda utgifter

7000'

4000

-3000

Reservationsanslag

40555

41971

-t-1416

Rörliga krediter {+ = ökad

 

 

 

disposition, - = minskad

 

 

 

disposition)

-1-    400

-1-  1077

-1-  677

Summa

209316

213097

-1-3781

Statsbudgetens saldo

 

 

 

(inkomster-utgifter)

-53857

-54907

-1050

' I statsbudgeten ingick 9000 milj. kr. för ofömtsedda utgifter. Detta belopp har justerats ned till 7000 milj. kr. sedan hänsyn tagits till tilläggsbudget I.

Inkomster

Det beräknade utfallet för inkomsterna i förhållande till beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga 2. Inkomsterna beräknas bli 2731 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. De största ökningarna hänför sig lill följande inkomsthuvudgrupper.

Tabell 2. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Lagstadgade socialavgifter

Skatt på varor och tjänster

Statliga pensionsavgifter, netto

Övriga

Summa

-2009

-I- 424 -4 871 - 706 -t   151

-t-2731

Anlaganden om utvecklingen av den lotala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

 

Bil. 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

 

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1979-1981

 

Procentuell förändring från föregående år 1979                1980

1981

Statsbudget                                             9,2                  12,1 Beräkning över utfallet 1980/81             9,3                  12,0

8,0 7,8

Inkomsterna inom inkomslhuvudgruppen skatt på inkomst, realisations­vinst och rörelse beräknas bli 2009 milj. kr. lägre än beräkningen i stats­budgeten. Det beror bl. a. pä att lönesumman nu beräknas öka något långsammare, den överskjutande skatten blev högre och den kvarstående skatten lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas bli 424 milj. kr. slörre än i statsbudgeten. I beräkningarna har hänsyn lagils till atl uppräkningsfak­torn för år 1981 fastställts till 19 procent (SFS 1980:801) och regeringens förslag till besparingar inom socialförsäkringen (prop. 1980/81:20).

Skatt på varor och tjänster beräknas uppgå till 4871 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Av detla belopp hänför sig 3900 milj. kr. lill mervärdeskatten som höjdes den 8 september 1980 (SFS 1980:676). I beräkningarna har hänsyn tagits till höjningarna under hösten 1980 av skatten på tobak, spril, vin, öl, choklad, charterresor samt höjningarna av bensinskallen, energiskalten och kilometerskatten. Till följd av dessa skat­tehöjningar beräknas inkomsterna på dessa titlar bli 949 milj. kr. större än i statsbudgeten. Underskottet på inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto, beräknas nu bli 963 milj. kr. vilket är en ökning av underskottet med 706 milj. kr. i förhållande lill statsbudgeten.

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas uppgå lill 170049 milj. kr. (bilaga 3). 1 beloppet ingår som tidigare nämnts 4000 milj. kr. för oförutsedda utgifter. Utgifterna på dessa anslag blir då 1 688 milj. kr. större än beräkningen i statsbudget (inkl. tilläggsbudget I och beslut atl utnyttja finansfullmaklen). De siörsta differenserna mellan beräknat ulfall och stalsbudget anges nedan. Tabell 4. DifTerens beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

Folkpensioner                                                                                    -I-1 870

Försvarsdepartementet                                                                      -1-1119
Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader                                                                       +  243

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m.                  -1 700

Bidrag lill driften av gymnasieskolor                                                 -I-   247

Studiemedel                                                                                       -I-   244

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område                                  +  659
Täckande av förluster på grund av garantier till

den statliga varvskoncernen                                                               +  263

Räntor på statsskulden m. m.                                                            -I-  700

Oförutsedda utgifter                                                                          -3000

Övriga                                                                                                -I-1 043

Summa                                                                                                  -t-l 688

 

Prop. 1980/81:100                                                                         4

Utgifterna för folkpensioner beräknas till 31850 milj. kr. vilket är 1 870 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på alt basbeloppet ökal snabbare än vad som antogs i statsbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn tagits till den nya indexserie som skall ligga till grund för beräk­ningen av basbeloppet fr.o.m. den 1 januari 1981 (prop. 1980/81:20). Utgifterna under försvarshuvudtileln beräknas bli 1 119 milj. kr. större än i statsbudgeten vilket beror på att kompensationen för prisstegringar blir slörre än vad som angavs i statsbudgeten.

Anslag i vilka löner ingår har räknats om med hänsyn till 1980 års löneavtal. Till följd därav har bl. a. förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen räknats upp till 3 350 milj. kr. vilket är 243 milj. kr. mer än beloppet i statsbudgeten. 1 statsbudgeten anvisades 2000 milj. kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner. Sedan hänsyn tagits lill 1980 års löner har utgifterna på detta anslag beräknats till 300 milj. kr. Detta belopp är avsett att täcka merkostnader för löner på reservationsan­slagen, bl. a. inom universitets- och högskoleområdet. Det beräknade ut­fallet för bidrag till driften av gymnasieskolor beräknas bli 247 milj. kr. högre än i statsbudgeten och för studiemedel 244 milj. kr. högre än i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har räknats upp med 659 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. I beräk­ningen har då hänsyn tagits till höjningen av livsmedelssubventionerna fr.o.m. den I juli 1980 och de besparingar på anslaget som föreslagits fr.o.m. den I januari 1981 (prop. 1980/81:20); 1 statsbudgeten anvisades ett formellt belopp på 1 000 kr. för täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen. Utgifterna på detta anslag beräk­nas nu bli 263 milj. kr. Del beräknade utfallet för räntor på statsskulden m. m. beräknas bli 20300 milj. kr. vilket är 700 milj. kr. mer än i statsbud­geten. Del beror på högre statsskuld och högre räntenivå än vad som förutsattes vid beräkningen i statsbudgeten.

Det anvisade beloppet för oförutsedda utgifter har justerats ned från 9000 milj. kr. till 7000 milj. kr. sedan hänsyn tagils lill medel anvisade på tilläggsbudget 1. I denna beräkning har oförutsedda utgifter tagits upp med 4000 milj. kr. avsedda för utgifter på tilläggsbudget II och III.

Reservationsanslag och äldre investeringsanslag

Anslagsbehållningarna beräknas uppgå lill 18934 milj. kr. vid budget­årels slut (bilaga 4). Det är en minskning med 1 416 milj. kr. jämfört med behållningarna vid början av budgetåret.

 

Bil. 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar (milj. kr.)

 

Anslag

Ökning (-1-)

 

Minskning (-)

Reservationsanslag

 

 

Bidrag till internationella biståndsprogram

-(-

259

Byggande av statliga vägar

-

225

Sysselsättningsskapande åtgärder

-

280

Lån till Norrbottens läns landsting för vissa

 

 

investeringar m.m.

-1-

375

Lån till bostadsbyggande

-1-

275

Lån till kommunala markförvärv

-

205

Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

-

550

Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån

-1-

500

Lån till Saab-Scania AB

-1-

290

Avskrivningslån till beställare av fartyg (1979/80)

-

848

Bidrag till Svenska Varv AB för vissa

 

 

utvecklingskostnader

-1-

650

Avskrivningslån till varvsindustrin m. m.

-1-

630

Räntestöd till varvsindustrin

-1-

300

Statens vattenfallsverk:

 

 

Kraftstationer m.m.

-

347

Övriga

-

709

Summa

+

115

Äldre investeringsanslag

 

 

Föriagslån till Domänverket (1978/79)

-

249

Lån till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål

 

 

. (1979/80)

-

650

Övriga

-

632

Summa

-i

1531

Summa

-1

1416

Anslagsbehållningarna för reservationsanslag beräknas öka med 115 milj. kr. till 17375 milj. kr. För äldre investeringsanslag beräknas behåll­ningarna minska med I 531 milj. kr. lill 1 559 milj. kr. vid budgetårets slut.

De största förändringarna av anslagsbehållningarna för reservalionsan-slagen hänför sig lill bostads- och industridepartementen. Anslagsbehåll­ningarna för bostadsdepartementet beräknas minska med 505 milj. kr. till 2983 milj. kr. Den största minskningen, 550 milj. kr. avser anslaget vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Industridepartementets behållningar på reservalionsanslagen beräknas öka med 813 milj. kr. till 5535 milj. kr. Behållningen på anslaget regional­politiskt stöd: Lokaliseringslån beräknas öka med 500 milj. kr. till 1647 milj. kr. I statsbudgeten anvisades 350 milj. kr. som lån till Saab-Scania AB. Behållningen på delta anslag beräknas bli 290 milj. kr. vid budgetårels slut. Behållningen på anslaget avskrivningslån till beställare av fartyg beräknas minska från 984 milj. kr, till 136 milj. kr. Behållningarna på anslagen bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader, avskrivningslån till varvsindustrin m, m. och ränlestöd lill varvsindustrin beräknas öka med sammanlagt 1 580 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100                                                                          6

Den största förändringen bland de äldre investeringsanslagen gäller an­slaget lån lill SSAB Svenskt Slål AB för slrukturändamål. Anslagsbehåll­ningen på detta anslag beräknas minska med 650 milj. kr. till 100 milj. kr. För anslaget förlagslån till domänverket beräknas behållningen minska med 249 milj. kr. till 10 milj. kr.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5. I statsbud­geten beräknades dispositionen av rörliga krediter öka med 400 milj. kr. Del utestående beloppet på rörliga krediter beräknas nu uppgå till 4041 milj. kr. vid budgetårels slut. Del är en ökning med 1077 milj. kr.

Regeringen har föreslagit all televerket får disponera en rörlig kredit på högst 800 milj. kr. för finansiering av elektroniska abonnentväxlar, telex-, telefax- och teletexapparater (prop. 1980/81:66). Televerket beräknar ut­nyttja sammanlagt 1920 milj. kr. av sina rörliga krediter vid budgetårets slut. Det är en ökning med sammanlagt 665 milj. kr. Överslyrelsen för ekonomiskt försvar beräknar utnyttja 1 102 milj. kr. av den rörliga krediten för försvarsberedskap vid budgetårets slut vilkel är en ökning med 196 milj. kr.

Beslut

Beslut i detla ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektö­ren Hansson, föredragande, och förste revisorn Stenberg.

G. Rune Berggren

Jörgen Hansson

 

Bil. 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

 

Prop. 1980/81:100

Bilaga I

Statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (milj. kr.)

Inkomster

1000 Skatter

2000 Inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

Underskott

Summa

 

Statsbudget

Beräknat

Differens be-

 

utfall

räknat utfall och stats­budget

137026

139901

-1-2 875

12687

13 086

+  399

64

65

-t-

2055

2171

-t-   116

3628

2967

-   661

155 459

158190

-1-2 731

53857

54907

-(-1050

209316

213097

-1-3781

 

BU. 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

 

Utgifter

Anvisat

Beräknat

Differens be-

 

 

utfall

räknat utfall och anvisat

A   Utgiflsanslag

 

 

 

I          Kungl. hov- och slottsstatema

21

22

-t-

Il        Justitiedepartementet

6329

6834

+   505

III       Utrikesdepartementet

5751

5496

-   255

IV       Försvarsdepartementet

16364

17483

-1-1119

V         Socialdepartementet

53445

55522

-1-2077

VI       Kommunikationsdepartementet

10341

11008

-1-  667

VII      Ekonomidepartementet

398

421

-1-    23

VIII    Budgetdepartementet

13 874

12578

-1296

IX       Utbildningsdepartementet

28403

28962

+  559

X        Jordbruksdepartementet

6374

7107

-1-  733

XI       Handelsdepartementet

1515

1624

+   109

XII      Arbetsmarknadsdepartementet

11 166

11061

-   105

XIII    Bostadsdepartementet

15 196

15588

-t-  392

XIV    Industridepartementet

10418

11049

+  631

XV      Kommundepartementet

2445

2640

+   195

XVI    Riksdagen och dess verk m. m.

276

325

-1-    49

XVII   Räntor på statsskulden m. m.

19600

20300

+  700

XVIII Oförutsedda utgifter

7000'

4000

-3 000

Summa

208916

212020

-1-3104

Beräknad övrig medelsförbrukning

I          Minskning av anslagsbehållningar

11        Andrad disposition av röriiga krediter

400

1077

-1-  677

Summa

400

1077

-1-  677

Summa

209316

213097

-1-3781

' I statsbudgeten ingick 9000 milj. kr. förofömsedda utgifter. Detta belopp har justerats ned till 7000 milj. kr. sedan hänsyn tagits till tilläggsbudget I.

 

Prop. 1980/81:100

10

Bilaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81 (milj, kr.)

 

 

Statsbudget        Beräknat

Differens be-

 

utfall

räknat utfall

 

 

och stats

-

 

 

budget

 

lill  Fysiska personers skatt pä inkomst.

 

 

 

realisationsvinst och rörelse

34471

33086

-1 385

1121 Juridiska personers skatt på

 

 

 

inkomst, realisationsvinst

 

 

 

och rörelse

1868

1 1.50

-   718

1144 Lotterivinstskatt

535

615

-H    80

1211 Folkpensionsavgifl

23 324

23 102

-   222

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

2 500

3430

+  930

1231  Barnomsorgsavgift

5 450

5 371

-    79

1241 Vuxenulbildningsavgift

620

670

+    50

1251 Övriga socialavgifter, netto

90

-172

-   262

1321  Fysiska personers förmögenhetsskatt

713

588

-   125

1341 Stämpelskatt

1545

1234

-   311

1411 Mervärdeskatt

37 800

41700

-1-3 900

1421  Bensinskatt

4650

4 845

-   195

1422 Särskilda varuskatter

551

658

+   107

1423 Försäljningsskatt pä motorfordon

608

523

-    85

1424 Tobaksskatt

2970

3 170

+  200

1425 Skatt på spritdrycker

5000

4625

-   375

1426 Skatt pä vin

950

1020

-1-    70

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

963

1027

+    64

1428 Energiskatt

5 599

6127

-1-   528

1461  Fordonsskatt

2287

2.320

+    33

1462 Kilometerskatt

1353

1490

-■   137

1471 Tullmedel

1 150

1230

-1-    80

2115 Förenade fabriksverkens

 

 

 

inlevererade överskott

35

69

+    34

2117 Domänverkets inlevererade

 

 

 

överskott

35

95

+    60

2200 Överskott av statens fastighets-

 

 

 

förvaltning

989

1046

-h    57

2311 Räntor på lokaliseringslän

215

250

■ -1-    35

2511  Expeditionsavgifter

192

243

+     51

2613 Inkomster vid karolinska

 

 

 

sjukhuset

511

568

+     57

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

175

215

-1-     40

5113 Statens järnvägars avskrivningar

477

431

-     46

5116 Statens vattenfallsverks

 

 

 

avskrivningar

1500

1.570

+     70

5220 Statliga pensionsavgifter.

 

 

 

netto

-257

-963

-   706

Övriga

16590

16857

+  267

Summa

155459

158190

-f2 731

 

Bil. 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

11

Bilaga 3

Förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1980/81 (milj. kr.)

 

 

 

 

 

 

 

 

Anvisat

Beräknat utfall

Differens be­räknat ulfall och an-

 

B

4

Lokala polisorganisationen:

 

 

visat

II

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltningskostnader

3 107

3 350

+

243

 

D

2

Allmänna domstolarna

663

730

+

67

 

E

2

Kriminalvårdsanstalter

863

938

+

75

IV

 

 

Försvarsdepartementet

16237

17356

+ \ 119

v

B

4

Bidrag till fösäkringskas-

 

 

 

 

 

 

 

sornas förvaltningskostnader

265

325

-1-

60

 

B

5

Folkpensioner

29980

31850

-1-1870

 

B

6

Bidrag lill kommunala bostads-

 

 

 

 

 

 

 

tillägg till folkpension

650

685

-1-

35

 

B

8

Bidrag till sjukförsäkringen

3 630

3 563

-

67

 

C

3

Bidrag till föräldra-

 

 

 

 

 

 

 

försäkringen

550

585

-1-

35

 

G

2

Karolinska sjukhuset:

 

 

 

 

 

 

 

Driftskostnader

691

762

-l-

71

 

K

4

Bidrag till driften av

 

 

 

 

 

 

 

särskolor m. m.

330

377

-1-

47

VI

G

2

Ersättning till postverket för

 

 

 

 

 

 

 

befordran av tjänsleförsändelser

459

603

-(-

144

VIII

D

2

Skatteutjämningsbidrag till

 

 

 

 

 

 

 

kommunerna m. m.

7474

7542

-1-

68

 

D

3

Skattebortfallsbidrag till

 

 

 

 

 

 

 

kommuner m.ft.

184

241

-1-

57

 

G

9

Bidrag till vissa investeringar

230

170

-

60

 

G

12

Täckning av merkostnader för

 

 

 

 

 

 

 

löner och pensioner m. m.

2000

300

-1

700

IX

C

18

Bidrag lill driften av

 

 

 

 

 

 

 

gymnasieskolor

3070

3317

+

247

 

D

11

Bidrag till kommunal högskole-

 

 

 

 

 

 

 

utbildning m. m.

109

162

+

53

 

E

4

Bidrag till kommunal

 

 

 

 

 

 

 

vuxenutbildning m.m.

558

629

-1-

71

 

E

6

Bidrag till sludiecirkelverksamhet

809

755

-

54

 

F

4

Studiemedel m. m.

2305

2549

-1-

244

X

C

3

Prisreglerande åtgärder på

 

 

 

 

 

 

 

jordbrukets område

3 966

4625

+

659

XI

G

1

Tullverket: Förvaltningskostnader

531

575

+

44

XII

B

1

Arbetsmarknadsservice

956

1078

+

122

 

B

5

Kontant stöd vid arbetslöshet

1334

1082

-

252

 

D

2

Åtgärder för flyktingar

90

170

+

80

XIII

B

7

Bostadsbidrag m. m.

1620

1502

—

118

XIV

C

1

Regionalpolitiskt stöd:

 

 

 

 

 

 

 

Bidragsverksamhet

356

226

-

130

 

G

5

Täckande av förluster pä grund av garantier till

 

 

 

 

 

 

 

den statliga varvskoncernen

0

263

+

263

XV

B

1

Länsstyrelserna

1428

1531

+

103

 

B

2

Lokala skattemyndigheterna

484

534

+

50

 

B

3

Kronofogdemyndigheterna

385

417

+

32

XVII

 

 

Räntor på statsskulder m. m.

19600

20300

+

700

XVIII

 

 

Oförutsedda utgifter

7000'

4000

-3000

övriga

 

 

56447

56957

-1-

510

Summa

 

 

168361

170049

-1-1688

Beloppet för oförutsedda utgifter har räknats ned med 2000 milj. kr. sedan hänsyn lagiLs till tilläggsbudget I

 

Prop. 1980/81:100                                                                      12

Bilaga 4

Beräknade förändringar av anslagsbehållningar pä reservationsanslag och äldre investeringsanslag under bud­getåret 1980/81 (milj. kr.)

 

 

 

 

 

Reservation

Reservation

Ökning

(+)

 

 

 

 

1980-07-01

1981-06-30

Minskning

(-)

III

c

1

Bidrag till internationella

 

 

 

 

 

 

 

 

biståndsprogram

1638

1897

-1-

259

 

VI

B

2

Drift av statliga vägar

928

976

-1-

48

 

 

B

3

Byggande av statliga vägar

859

634

-

225

 

 

B

5

Bidrag till byggande av kom-

 

 

 

 

 

 

 

 

munala vägar

229

276

-1-

47

 

 

B

10

1977/78

Byggande av mellanriksvägen

 

 

 

 

 

 

 

 

Kiruna-Narvik

122

78

—

44

 

 

D

9

1979/80

Investeringsbidrag till utbygg-

 

 

 

 

 

 

 

 

nad av Visby hamn

102

34

—

68

 

VIII

B

E

2

2

Anskaffning av ADB-utrustning Byggnadsarbeten för statlig

100

7

—

93

 

 

 

 

förvaltning

173

-

-

173

 

IX

F

5

Vuxenstudiestöd m. m.

-

84

+

84

 

X

G

5

Byggnadsarbeten vid Sveriges

 

 

 

 

 

 

 

 

Lantbruksuniversitet m. m.

42

-

—

42

 

 

 

 

Ersättning till Trängfors AB m. m.

-

70

+

70

 

XI

F

4

Industriella åtgärder

74

37

-

37

 

XII

B B

3 12

Sysselsättningsskapande åtgärder Lån till Norrbottens läns lands-

1568

1288

—

280

 

 

 

 

ting för vissa investeringar m. m.

-

375

+

375

 

XIII

B

3

Län till bostadsbyggande

1461

1736

-i-

275

 

 

B

13

Län till kommunala markförvärv

238

33

—

205

 

 

B

17

Vissa energibesparande åtgärder

 

 

 

 

 

 

 

 

inom bostadsbeståndet m. m.

1589

1039

—

550

 

XIV

B

25

1979/80

Avskrivningslån till beställare

 

 

 

 

 

 

 

 

av fartyg

984

136

-

848

 

 

C

2

Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån    I 147

1647

-1-

500

 

 

C

5

1978/79

Bidrag till sysselsättningsåtgär-

 

 

 

 

 

 

 

 

der inom varvsregionema

70

25

-

45

 

 

E

1

Kraftstationer m. m.

543

196

—

347

 

 

E

6

Energibesparande åtgärder

 

 

 

 

 

 

 

 

inom näringslivet m.m.

577

452

-

125

 

 

F

20

Lån till Volvo Flygmotor AB

96

171

-1-

75

 

 

F

21

Lån till Saab-Scania AB

—

290

-1-

290

 

 

G

2

1979/80

Medelstillskott till Statsföretag

AB för finansiering av

 

 

 

 

 

 

 

 

Regioninvest i Norr AB

40

-

-

40

 

 

G

6

Lån till ett nytt handels­stålbolag för rekonstruk-

 

 

 

 

 

 

 

 

tionsändamäl

150

—

-

150

 

 

G

7

Medelstillskott till Svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

Varv AB

169

73

-

96

 

 

G

8

Bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader

_

650

4-

650

 

 

G

10

Medelstillskott för Karls-

 

 

 

 

 

 

 

 

kronavarvet AB

-

50

-1-

50

 

 

G

12

Avskrivningslän till

 

 

 

 

 

 

 

 

varvsindustrin m.m.

—

630

-1-

630

 

 

G

13

Räntestöd till varvsindustrin

-

300

-1-

300

 

XVI

 

 

Riksdagen och dess verk

76

27

-

49

 

 

Bil. 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

13

 

 

 

 

Reservation

Reservation

Ökning            {+)

 

 

 

1980-07-01

1981-06-30

Minskning       (-)

 

 

Äldre investeringsanslag

 

 

 

I        c

2

1979/80

 

 

 

 

 

Anskaffning av ny tågfäria

217

77

-   140

c

3

1979/80

Särskilda investeringar i järnvägs-

 

 

 

 

 

anläggningar i Norrbottens län

252

170

-  82

G

2

1978/79

 

 

 

 

 

Förlagslån till domänverket

259

10

-   249

V

20

1977/78

Lån för att underlätta strukturomvand-

 

 

 

 

 

lingen inom specialstålindustrin m. m.

85

44

-    41

 

20

1978/79

Lån till AB Statens Skogs-

 

 

 

 

 

industrier

78

-

-    78

 

23

1978/79

Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån inom

 

 

 

 

 

varvsregionerna

272

202

-     70

 

17

1979/80

Lån till ett nytt handelsstålbolag

 

 

 

 

 

för investeringsändamål

100

-

-   100

 

18

1979/80

Lån till SSAB Svenskt Stål AB

 

 

 

 

 

för strukturändamål

750

100

-   650

 

19

1979/80

Lån till SSAB Svenskt Stål AB

 

 

 

 

 

för rekonstruktionsändamål

255

181

-     74

Övriga

 

 

5107

4939

-   168

Summa

 

 

20350

18934

-1416

Bilaga 5

Beräknad disposition av rörliga krediter

2964

Televerket

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Statens jordbruksnämnd

Kammarkollegiet

Samhällsföretag

Försvarsberedskap

Övriga

Summa

 

Utestående

Beräknat

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1980-06-30

belopp 1981-06-30

1980/81

1255

1920

+  665

120

150

-    30

-

40

-1-    40

153

291

-1-   138

93

-

-    93

136

221

+    85

906

1 102

+   196

301

317

+     16

4041

-1-1077

 

Prop. 1980/81:100

14

Bilaga 6

Statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

Inkomster

Statsbudget        Ulfall

Differens utfall och statsbudget

A   Skatter, avgifter m.m.

 

Skatter

113528

114 952

-1-1424

Uppbörd i statens verksamhet

3469

3 378

- 91

Diverse inkomster

1389

2158

-1- 769

118386

Summa B   Inkomster av statens kapitalfonder

I               Statens affarsverksfonder

II             Riksbanksfonden

III           Statens allmänna fastighetsfond

IV            Försvarets fastighetsfond

V              Statens utlåningsfonder

VI            Fonden för låneunderstöd

VII          Fonden för statens aktier

VIII        Fonden för beredskapslagring

IX           Statens pensionsfonder

X             Diverse kapitalfonder

Summa C   Beräknad övrig finansiering

-t-2103

120489

 

1452

1503

+    51

650

750

+   100

774

904

-1- 130

151

93

■ - 58

4067

4036

- 31

242

296

-1- 54

91

94

-1-  3

139

146

-1-  7

128

1.36

+      8

152

147

5

7847

8104

-b  257

 

I

Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder Övrig kapitaläterbetalning

II

Summa

Summa inkomster Underskott

Summa

 

2747

2977

-1- 230

680

911

-t- 231

16

10

-  6

3443

3898

-1- 455

129676

132491

-1-2815

52404

49984

-2420

182475

-I-  395

182080

 

Bil. 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81

15

 

Utgifter

Anvisat

Utfall

Differens utfall och anvisat

A   Utgiftsanslag

 

 

 

I          Kungl. hov- och slottsstaterna

19

20

-1-       1

II         Justitiedepartementet

5874

6377

-1-  503

III        Utrikesdepartementet

5025

4708

-  317

IV        Försvarsdepartementet

15089

15811

-f  722

V         Socialdepartementet

46760

48087

-1-1327

VI        Kommunikationsdepartementet

9843

9694

-   149

VII      Ekonomideparlemenlet

405

523

-t-     18

VIII     Budgetdepartementet

11416

10409

-1 007

IX        Utbildningsdepartementet

23 393

24132

-1-   739

X        Jordbruksdepartementet

6319

6304

-     15

XI       Handelsdepartementet

1375

1267

-   108

XII      Arbetsmarknadsdepartementet

10574

12037

-1-1 463

XIII     Bostadsdepartementet

13 258

12042

-1216

XIV    Industridepartementet

11516

12833

-H3I7

XV      Kommundepartementel

2 144

2471

+  327

XVI     Oförutsedda utgifter

(4000)'

5

+      5

XVII   Riksdagen och dess verk m. m.

271

287

-1-     16

XVIII Underskott pä riksgäldsfonden

12300

14509

-f2209

Summa

175580

181417

-1-5 837

B   Beräknad övrig medelsförbrukning

 

 

 

I          Minskning av anslagsbehållningar

6000

-

-6000

11         Ökad disposition av röriiga krediter

500

1058

+  558

Summa

6500

1058

-5442

Summa

182080

182475

-1-  395

Detta belopp har tagits i anspråk för tilläggsbudgetar och har däiför fränräknats här.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 2.3

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1981/82

 

 

 

Prop. 1980/81:100                                                                                                   1

Bil. 2.3   SpeciHkatioii av statsbudgetens iriköiiiier

Speciflkation av statsbudgetens inkomster uiidef budgetåret 1981/82

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsviiist och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skall på iii-komst, realisationsvinst och rö­relse

26167000000    26167000000

Biiäga 2.3

 

1120 Juridiska personers skatt på inkomst-, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på iti komsl, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara    skatter   på    ihkömsi, realisationsvinst och rörelse: 1I3I Ofördelbara skatter på inköitist, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141        Kupongskatt

1142        Ulskiflningsskalt    och    ersätt ningsskall

1143        Bevillningsskatt

1144        Lollerivinslskall

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgifl

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgift ter till arbelarskyddsslyrelsens och   yrkesinspektionens   verk­samhet

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

131 r Skogsvårdsavgifler                           _

1320 Förmögenhetsskatt:

1321       Fysiska   personers   förmögen­hetsskatt

1322       Juridiska  personers  förmögen­hetsskatt

1404000000      1404000000

500000000

500000000

48000000

15000000

3000000 770000000

836000000    28907000000

22335000000

525000000

5 811000000

635000000

-447000000

50800000

69 000 000 28 978 800 000    28 978 800 000

55200000

55200000

644000000 15000000   659000000

1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:100

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331        Arvsskatt

1332        Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Alhtiänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskall

1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421        Bensinskatt

1422        Särskilda varuskatter

1423        Försäljningsskatt  på  motorfor­don

1424        Tobaksskatt

1425        Skatt på spritdrycker

1426  Skatt på vin

1427        Skatt på mall- och läskedrycker

1428        Energiskalt

1429  Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild beredskapsavgifl för ol­jeprodukter

1440 Överskott   vid försäljning  av   varor med statsmonopol:

1441        AB Vin- & Sprilcentralens inle­vererade överskott

1442        Systembolaget   AB:s   inlevere­rade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451       Reseskatt

1452       Skatt på annonser och reklam

1453       Tolalisatormedel

1454       Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461        Fordonsskatt

1462        Kilomelerskatl

1470 Skall på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster

475000000 70000000        545000000

I 400 000 000      / 400 000 000      2 659 200 000

44900000000    44900000000

5 253000000 729000000

548000000 3 250000000 4810000000 1 100000000 1076000000 6399000000

2000000

1000    23167001000

100000000 70000000

170000000

168000000

249000000

260000000

79000000

756000000

2 360000000

I 640 000 000      4 000 000 000

300000000      1300000000

150000

150000    74 293151000

Summa Skatter   134838151000

 

Bil. 2.3   Speciflkation av statsbudgetens inkomster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111        Postverkets inlevererade över­skott

2112  Televerkets inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkels     inlevererade överskott

2115  Förenade  fabriksverkens   inle­vererade överskott

2116  Statens valtenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

67000000

178500000

1000

78900000

52500000

1469000000

72000000      1917901000

 

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121        Slalens   vägverks   inlevererade överskott

2122  Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123  Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151         Tipsmedel

2152   Lotterimedel

135300000

32000000 70500000 32 800000

750000000

750000000

88100000

88100000

754000000

411100000      1165100000      4056401000

2200 Överskott   av   statens   fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvalt­ning:

1500000

 

48163000

 

12256000

 

168552000

 

466000

230937000

2211        Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2212  Överskott av karolinska sjukhu­sels fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning

2214  Överskoll   av   byggnadsstyrel­sens fastigshetsförvaltning

2215  Överskott av generallullslyrel­sens fastighetsförvaltning

ti    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:100

2220 Överskott av försvarets fastighetsför-valtning:

2221 Överskott av förrådsanläggning­ar för ekonomiskt försvar

230937000

300745000

39525000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

2311         Räntor på lokaliseringslån                         270000000

2312   Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån         1000

2313   Ränteinkomster på statens av­dikningslån       700000

2314   Ränteinkomster på fiskerilån                        1 600000

2315   Ränteinkomster på fiskbered­ningslån              330000

2316   Ränteinkomster på vattenkrafts-lån                235000

2317   Ränteinkomster på luftfartslån                     2 156000

2318   Ränteinkomster på statens lån

för den mindre skeppsfarten                         9309000

2319  Ränteinkomster på kraftled­
ningslån                                                                4000

2321         Ränteinkomster på skogsväglån                        70000

2322   Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet    13719000

2323   Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen                                2621000

2330 Räntor på bostadslån:

350000

270000      6500635000

2331   Ränteinkomster på egnahems­lån                        15000

2332   Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande       6500000000

2333   Ränteinkomster på lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334   Räntor på övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

2340 Räntor på studielån:

45000 39480000

2.341 Ränteinkomster på statens län för universitetsstudier

2342   Ränteinkomster på allmänna studielån

2343   Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

265000000        265000000

2351 Räntor på energispariån

2360 Räntor på  medel  avsatta  till pen­sioner:

93 700000

2361 Ränteinkomster på medel avsat­ta till folkpensionering

 

Bil. 2.3    Speciflkation av statsbudgetens inkomster

2362   Ränteinkomster pä medel avsat­ta lill civila tjänstepensioner

2363   Ränteinkomster på medel avsat­ta till militära pensioner

2364   Ränteinkomster på medel avsal­ta till allmänna familjepensioner

2365   Ränteinkomster på medel avsal­ta vid statens pensionsanstalt

2366   Ränteinkomster på medel avsat­ta till pensioner för vissa av riks­dagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

231 Räntor på beredskapslagring

3 221000

369000

9994000

22640000

70000          129994000

394796000        394 796000

926000000      1124887000      8755 582000

 

'. 2390 Övriga ränteinkomster:

 

2381 Ränteinkomster på lån till per-

 

sonal inom utrikesförvaltningen

 

m.m.

600000

2382 Ränteinkomster pä lån till per-

 

sonal inom biståndsförvallning-

 

en m.m.

4 980000

2383 Ränteinkomster på statens bo-

 

sättningslån

20000000

2384 Ränteinkomster på lån för kom-

 

munala markförvärv

96000000

2385 Ränteinkomster på lån för stu-

 

denlkårlokaler

160000

2386 Ränteinkomster på län för all-

 

männa samlingslokaler

8300000

2387 Ränteinkomster på krediter lill

 

utlandel

380000

2389 Ränteinkomster pä lån för in-

 

ventarier i vissa specialbostäder

1 150000

2391 Ränteinkomster på markförvärv

 

för jordbrukets rationalisering

7000000

2392 Räntor på intressemedel

16000000

2393 Övriga   ränteinkomster.   Kam-

 

markollegiet

39392 000

2394 Övriga   ränteinkomster.   Riks-

 

banken

4 500000

2395 Övriga   ränteinkomster.   Riks-

 

gäldskontoret

425 000

2396 Ränteinkomster på det av Bygg-

 

nadsstyrelsen förvaltade kapita-

 

let

926000000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aklier

83 533000

83533000

83533000

 

Prop. 1980/81:100

2500 OfTentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

278426000

2512 Vattendomstolsavgifter

1000000

2513 Avgift för statlig konlroll av lä-

 

kemedel

40148000

2514 Elevavgifter  vid   styrelsen  för

 

vårdartjänst

32000

2516 Körkortsavgifter

25600000

2517 Avgifter vid registrering av mo-

 

torfordon

117200000

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

257000000

2519 Skeppsmälningsavgifier

2400000

2521 Fartygsinpektionsavgifter

5 810000

2522 Avgifter för granskning av bio-

 

graffilm

1526000

2523 Avgifter för särskild  prövning

 

och fyllnadsprövning inom skol-

 

väsendet

725000

2524 Avgifler vid statens jordbruks-

 

nämnd

2419000

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-

 

lion

6900000

2526 Avgifter vid köttbesiktning

27000000

2527 Avgifter   för   statskontroll   av

 

krigsmateriellillverkning

470000

2528 Avgifter vid bergsstalen

5 200000

2529 Avgifter vid patent- och  regi-

 

streringsväsendel

95500000

2531 Avgifler för registrering i för-

 

enings m.fl. register

16500000

2532 Exekulionsavgifler

63 191000

2533 Avgifler vid statens planverk

420000

947467000

947467000

 

2600 Försäljningsinkomster:

2611        Inkomster vid kriminalvärden

2612  Inkomster vid statens rättske­miska laboratorium

2613  Inkomster vid karolinska sjuk­huset

2614  Inkomster vid statens vårdan­stalter för alkoholmissbrukare

2615  Inkomster vid arbelarskydds­styrelsen

2616  Försäljning av sjökort

2617  Lotsavgifter

2618  Inkomster vid Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska in­stitut

2619  Inkomster vid riksantikvarieäm­betet

2621 Inkomster vid lantbruksnämn­derna

112000000

7200000

284650000

750000

5800000

7900000

37000000

.57348000

13000000

7 100000

 

Bil. 2.3   Specifikation av statsbudgetens inkomster

 

2622 Inkomsler  vid  statens  livsme-

 

 

 

delsverk

1400000

 

 

2623 Inkomsler vid statens veterinär-

 

 

 

medicinska anstalt

11 130000

 

 

2624 Inkomsler av uppbörd av par-

 

 

 

keringsavgifter

29400000

 

 

2625 Utförsäljning   av    beredskaps-

 

 

 

lager                                            _

1000

574679000

574679000

Böter m.m.:

 

 

 

2711 Restavgifler

122010000

 

 

2712 Bötesmedel

106075000

228085000

228085000

2800 Övriga inkomster av statens verksam­het:

2811 Övriga   inkomster   av   statens

verksamhet                                             232583000        232583000        232583000

Summa inkomster av statens verksamhet    15 109267000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111  Postverkets inkomster av för­sålda fasligheter och maskiner      1 000

3112  Televerkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner      1 000000

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner            20000000

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner              I 000

3115  Förenade fabriksverkens in­komsler av försålda fastigheter

och maskiner                                                    .500000

3116 Statens valtenfallsverks in­
komster av försålda fastigheter

och maskiner                                               10000000

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maski­
ner                                                                        LOOO       31503000

3120 Civila myndigheters inkomster av för­
sålda byggnader och maskiner:
3121 Kriminalvårdsstyrelsens        in­
komster av försålda byggnader
och maskiner                                                           3150000

 

Prop. 1980/81:100

3122  Statens vägverks inkomsler av försålda byggnader och maski­ner

3123  Sjöfartsverkets inkomsler av försålda byggnader och maski­ner

3124  Statskontorets inkomsler av för­sålda datorer m. m.

3125  Byggnadsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och ma­skiner

3126  Generallullslyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets    myndigheters    in­komster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen-

dom

1000000

50000 200000

1 700000

1 000              6101000

15 260000           15260000            52864000

18000000

5000000

18000000

Summa inkomster av försåld egendom   70864000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliserings­lån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121         Återbetalning av jordbrukels la­gerhuslån

4122   Återbetalning av statens avdik­ningslån

4123   Återbetalning av fiskerilån

4124   Återbetalning     av     fiskbered­ningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning av vattenkraftslån

4132   Återbetalning av luflfarlslån

4133   Återbetalning av statens lån för den mindre skeppsfarten

230000000

22000

1750000 10000000

840000

193000 1974000

15212000

230000000

12612000

 

Bil. 2.3   Speciflkation av statsbudgetens inkomster

4134   Återbetalning av kraftlednings­lån                      18000

4135   Återbetalning av skogsväglån                           100000

4136   Återbetalning av övriga nä­ringslån. Kammarkollegiet          3 510000

4137   Återbetalning av övriga nä­ringslån. Lantbruksslyrelsen            1800000  22807000        265419000

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211   Återbetalning av lån för egna­hem                    200000

4212   Återbetalning av lån till bostads­byggande           1040000000

4213   Återbetalning av lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer          1 795000

4214   Återbetalning av övriga bo­stadslån. Bostadsstyrelsen                  8000      1042003000      1042003000

4300 Återbetalning av studielån:

4311         Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511         Återbetalning av lån lill perso­nal inom utrikesförvaltningen m. m.

4512   Återbetalning av lån till perso­nal inom biståndsförvaltningen m. m.

4513   Återbetalning av lån för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av lån för studenl­kårlokaler

4515   Återbetalning av lån för all­männa samlingslokaler

4516   Återbetalning av lån utgivna slarllån och bidrag

4517   Återbetalning av u-landslån

4518   Återbetalning av krediter lill ut­landet

4519   Återbetalning av bosätlningslån

 

4521         Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4522   Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

650000

39500000 543400000        583550000

95000000            95000000

4600000

963000

126000000

90000

4 750000

10000000 7000000

6955000 60000000

2035000

22563000

583550000

95000000

 

Prop. 1980/81:100

10

 

4523   Återbetalning   av   övriga   lån, Riksbanken

4524   Återbetalning   av   övriga   lån. Riksgäldskonloret

4525   Återbetalningar    av    lån    för svenska FN-styrkor

5 000 67700000 25000000

337661000

337 661000

Summa Återbetalning av lån    2323633000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111        Postverkets avskrivningar

5112  Televerkets avskrivningar

5113  Statens järnvägars avskrivning­ar

5114  Luftfartsverkets avskrivningar

5115  Förenade    fabriksverkens    av­skrivningar

5116  Statens     vattenfallsverks    av­skrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastighe­ter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters komple­mentkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141         Statens vägverks avskrivningar

5142   Sjöfartsverkets avskrivningar

5143   Avskrivningar  på  ADB-utrust­ning

5144   Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kost­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendet m.m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m.m.)

38000000 1367000000

813 600000 72 500000

47000000

1730000000      4068100000

202 543000

202543000

51135000

51 135000

116100000 73 500000

106000000

1062000

296662000      4618440000

1 165 000 000      1165000000      1165 000 000 Summa Kalkylmässiga inkomsler   5783440000

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    158125355000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

 

 

Bilaga 2.4

Vissa tabeller

rörande den statsfinansiella

utvecklingen m. m.

 

 

 

Prop. 1980/81:100

Bilaga 2.4   Den statsfinansiella utvecklingen

Bilaga 2.4

 

2

o\

 

rr

00

\o

Vi

00

00

1

rs

1

 

 

1

v-,

 

§

5

1

+

r< 1

r4

fl

ÖÖ

ri

3

 

 

OO

-1-

rs

1

 

 

1

r

s

1»)

rn

 

4-

rs

1

t-

r<1

 

3

i

r

R

 

+

1

 

V)

•Ti

ri

s

rs

 

 

 

 

+     I

-o-c

CO    Ö(/

oc .o

 

■/)

VO

rs

ov

 

 

00

rs

m

rs

 

rs

rs

00

o\

r~

ov

Ov

VO

Ov

m

O

 

rs

—     lO     i-~

Ov     r       —

        ■»    

rs     rs      —

r»)    00     00

 

 

«■

 

 

\0

ri

O

00

 

u

*"

"■

rn

 

9\

 

«N

(-

"

r

rn    oo

S  2

vo       r-       ov

—       r~-     r-

Tt       o       ■*

.—      —      1/1

I        I

+       I

Ov     Ov     Ov

                r

O.     O      O

—     (S     r-4

S      M     ra

TT     —

rs    rn

-I-       I

 

00          ON

ir,    r»i    —       —    rs

+    -f

ov  00 00 •»     00

-.t

I

 

 

 

--              se

oo   V)      00

00   f«      (VI

00   90     oo

—     —     CT,

in    t--    —

I

 

o    r--N   in

i I

a 3

r<        n

1 2 g

t   r   t--

■a

3

.c

+    -I-

OJ   "

.- -a •a ts

■ c

cd

DO

Vi

00 '

Ii

.S  3 

I    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 2.4

M

>I|15|

0(1

g-s Mi: s-a I (Si

0(1 00

00 E

a o •: c = ffl —

ffl

ffl

00 .i-

Ii

11

 

Prop. 1980/81:100

 

 

g2g

On O '.

s

•»

c öc

 

o o
r-----

vO OV

o o o

00--------------

TT o oi

rs

rn

 OO r, r

\D

rs

00

rl

 

Ov

c

 

r'! —

 

 

O r*-<

O vC

1

 

OC

g OO

Tj-

\0 OO QC

&S

n

ri

2;

00

>r,

 

DO

r'!

OO

ri

ri

ri 00

o

o ri t

ri ri

o r- -tt-

c

a

o

■!t

 

9

5

 

»r, ri

ri ON

ri

n

O

D

rri

r.

Tf

X

00

n

m

00  •£)

ri

rn

o ri

 

s

 

 

ir,

s

ri

r*',

O O

— ri

On rr

§

r*"i

s

o

•rr

 

Ov

oc

r-

ri

r*-, ir-,

ri

o o r- — — t

o

o

vC

o o oc ri

s

p

o

o o

f. r,

r---

T)- ov

2

&

r, ri

r-

oc

r 1

ON    Tt

O o

o- r*".

ri

1

o O yr, (■-- ri r-

 

o

00

ON

O

ON r--

Tt ov

00

i

ON ri ri ri

\D

oo

ri

\0 r.

o c m rl

 

©

00

00

O O ON r I

00 1

 

o

ON

O O

o (

r

o

"i On

vC

—

oo

 r-\

r-     ri —

ON Tj-

>

DS

 

O   o o o

—           »yn 00 oo

in     o 00 w,

TT    ON 00 '

©   o o o c

t      — u-, nO On O     ri r-- w"i rj

O O            O

oo -rr              fi

00 Tt          rJ

' r-,              r-l

 

=   E

ra    —

                    ffl

[Ä             *r

1  2

■  E

 

o

O ri yr.

oo TT

O

ri r 1

ri o f u-, r~ ON

o o o

£»5

1

Wj

O ri

yr-, v, r-l

 

rt

-O   Tt   ON

—       n

— s

m

©

3

i

O O Tf m m r-i

©

*r,

O O O

\0   ON   ""J o  —  vj

o O o "'"i Tt ri ON r-l O

Tt

 

cr-

— yn ri

00

oo

Tj-    Tt   1/-,

— ON rt

ri

iO 3 .O

 

w

 

c

 

Ot

 

 

 

0

OJ

DC

-o

■D

ra

3

-a

£

c

X

3

 

 

n

> 

X

OJ

 

C

ri

OJ

 

Cl

 

 

«

OJ

H

CQ

o

71       'r

= S E

t/3  nj

 

.h:"o >

D£

3

=     E.2-r:

t        ■—■

C:

o   CO 00=   -yi   2  :ffl              '

-CCofflBOgi        *

3—   i_13_GfflrfJ

i/ii/5ux:.:!5ooffl

00 c y

o

2   M) i£ ■

2 — u = ffl

ffl >   .2i c

Kl — :s  i"

äHÄOiS

ffli- fflH>
Ä         f-

 

Bilaga 2.4    Den statsfinansiella utvecklingen

Tabell 3. Statsskulden vid slutet av budgetåret 1974/75-1979/80 m. ni.

(Milj.kr.)

 

 

 

Budgetär

.Stats­skulden

Därav

 

 

 

 

 

 

 

För­fallna ränlor

 

Ränte-

Premie-

.Stats-

Spar-

Län hos

Skatl-

Upplä-

Öv-

 

 

löpande

obliga-

skuld-

obliga-

statsinstitu-

kum-

ning i

riga

på sta

 

 

obliga-

tionslän

förbin-

tionslän

tioner och

m ar-

utlandel

lån

skulde

 

 

tionslån

 

delser

 

fonder m.m.

växlar

 

 

 

Vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

slutet av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

budgetärel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1974/7 .S

63 680

36980

7 740

2 264

3 235

1086

12 2.9

109

7

38i;

197 .S/76

68760

48 723

9425

1 652

4 203

1788

2771

192

6

4 22'

1976/77

82 340

520.57

11 300

2 773

5 210

2 313

3016

5 066

604

5 51:

1977/78

10,5 238

62 888

13 100

2 553

6494

2 168

6 829

11 203

4

701:

1978/79

139086

89025

161.50

2615

8504

3 167

3 882

14 876

868

8 97'

1979/80

192088

108 385

19900

2513

10419

4 878

13 885

}2 105

3

14 58:

För-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

under

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

budgetärel

t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1974/7.5

+ 11 005

+ 2 174

+ 1740

+   155

+   540

+   158

+ 6 163

+       73

+     1

+ 1 I2(

1975/76

-1- 5080

+11 744

-t-1 685

-  612

+   968

+   702

- 9488

+       83

-     1

+   4I(

1976/77

+ 13.580

+ 3 334

+1 875

+ 1 121

+ 1007

+  525

+     245

+ 4 874

+ .598

+1 28:

1977/78

+ 22 897

+ 10831

+1 800

-   220

+ 1284

-   146

+ 3813

+ 6 136

-600

+1 50.

1978/79

+ 33 848

+ 26138

+ 3 050

+    62

+ 2010

+ 1 000

- 2 947

+   3 673

+ 864

+ 1 96:

1979/80

+ 53 002

+ 19 360

+ 3 7.50

-   102

+ 1915

+ 1710

+ 10003

+ 17229

-865

+ 5 60.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Innehållsförteckning

 

 

 

Innehållsförteckning

Finansplanen                                                                               Sid.

1   Den allmänna bakgrunden    ..................................................................       1

2   Den internationella utvecklingen   ....................................................... ..... 4

3   Konjunkturen och den ekonomiska politiken under 1980   .............. ..... 10

4   Den ekonomiska politiken    ..................................................................       15

 

4.1           Huvuddragen i den ekonomiska politiken    ................................ ..... 15

4.2           Finanspolitiken ................................................................................       31

4.3           Kreditpolitiken    .............................................................................. ..... 33

 

5   Den ekonomiska utvecklingen 1981    ..................................................      38

6   Avslutning   .............................................................................................      42

7   Hemställan   .............................................................................................      43

Budgetförslaget

1    Inledning    ...............................................................................................       1

2    Budgetutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82   ...................       3

 

2.1          Budgetsaldot    .................................................................................       3

2.2          Inkomstutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82   .......... ..... 4

2.3          Utgiftsutvecklingen budgetåren 1980/81 och 1981/82................       9

2.4          Utgiftsprogrammet ..........................................................................       10

 

3    Den strukturella utvecklingen av statens finanser.............................       12

4    Riktlinjer för budgetpolitiken   .............................................................. ..... 19

5    Den kommunala ekonomin   .................................................................. ..... 21

,6 Särskilda frågor   .......................................................................................... 28

6.1         Översynsprogram ...........................................................................       28

6.2    Statens utlåningsränta och statens avkastningsränta ..............      29

6.3           Redovisning av beräknat tillkommande utgiftsbehov m. m.  ...       30

6.4           Statsbudgeten budgetåren 1980/81 och 1981/82   ...................... ..... 32

6.4.1     Statsbudgetens inkomster budgetåren 1980/81 och 1981/

82, m.m.......................................................................................... 32

6.4.2    Statsbudgetens utgifter budgetåren 1980/81 och 1981/82     36

6.4.3    Statsbudgetens saldo budgetåren 1980/81 och 1981/82  .. 44 7 Hemställan                       46

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget för 1981

Bilaga 2.1  Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret

1980/81 Bilaga 2.3 Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret

1981/82

Bilaga 2.4 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m.     m.

I     Riksdagen 1980/81. I saml. nr 100. Bilaga 1-2 Inneliåll

Norstedts Tryckeri, Stocktioim 1980

 

 

 

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1981

Prop. 1980/81:100 Bilaga 3

För flera huvudtitlar gemensamma frågor

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Johansson (punkterna 1 -9) statsrådet Wirtén (punkt 10)

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser för flera huvudtitlar gemensamma frågor

1    Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

För flertalet statstjänstemän och vissa andra arbetstagare i offentlig verksamhet tillämpas f. n. de lönevillkor som framgår av allmänt avlö­ningsavtal den 24 november 1980 för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), som träffats dels mellan statens arbetsgivarverk (SAV) samt Cen­tralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s stats­tjänstemannasektion (TCO-S) och dels mellan SAV och Sveriges arbetsle­dareförbund (SALF).

För vissa högre tjänstemän - främst chefstjänstemän - fastställs lönen enligt det avtal om system för lönesättning av chefstjänstemän, som par­terna träffade den 30 september 1980 (chefslöneavtalet).

Enligt det allmänna pensionsavtalet gäller statens allmänna tjänstepen­sionsreglemente (1959:287) - SPR — med anslutande föreskrifter i väsent­liga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser statligt lönereglera-de tjänster. Pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med stat­lig pensionsrätt som faller utanför SAVis förhandlingsområde regleras genom direkt tillämpning av SPR med anslutande föreskrifter. 1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                             2

Löneförmånerna för vissa statligt anställda läkare bestäms i avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. För denna personal tillämpas f.n. de lönevillkor som framgår av ett avtal den 1 augusti 1980 om allmänna bestämmelser för vissa statliga läkare m.fl. (ABL).

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gäller fr. o. m. den 1 juli 1980. Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspå­lägg om 39%.

1 förhållande till det löneläge som låg till grund för beräkningen av lönekostnaderna i budgetpropositionen 1980 har medräknats ändringar som skett vid två tillfällen. Löneplansbeloppen har höjts dels fr. o. m. den 1 november 1979 till följd av uppgörelse den 16 januari 1980 beträffande priskompensation och löneutvecklingsgaranti i enlighet med ALS 1978-79, dels fr. o. m. den 1 juni 1980 till följd av avtal den 30 september 1980 om löner 1980 för statstjänstemän m. fl. (ALS 1980). Pris- och löneutvecklings­garantin innebar en höjning på 3,8%. Dessutom utgick engångsbelopp om 240 kronor respektive 120 kronor beroende på antal timmar fullgjord tjänstgöring inom en viss tidsperiod. ALS 1980 innebaren höjning i genom­snitt för statsförvaltningen på 6,6%. Till viss del hänför sig denna höjning till att löneklass/ålderstilläggsklassystemet på löneplan F den 1 juli 1980 ersattes av ett system med sju tjänstetidsklasser (ttk) inom varje lönegrad. Engångsbelopp på 670 kronor respektive 335 kronor beroende på tjänstgö­ringens omfattning utgick dessutom.

Bortsett från engångsbeloppen — till vilka hänsyn har tagits i annan ordning - har avtalen beaktats i löneomräkningen. Beaktats har även de ekonomiska ramar som myndigheterna disponerar enligt avtal om lokala löneförhandlingar m.m. inom ATF-området (L-ATF) för perioden 1 juli 1980-30 juni 1981.

1 löneomräkningen har däremot inte kunnat beaktas den lönehöjning på 1,4% som skett fr. o. m. den 1 december 1980 till följd av uppgörelse den 26 november 1980 beträffande pris- och löneutvecklingsgarantin i enlighet med ALS 1980.

De nuvarande löneavtalen upphör att gälla den 31 december 1980. Det är därför inte nu möjligt att ange vad som skall gälla i-fråga om anställnings­villkor för budgetåret 1981/82. Dessa frågor torde senare få anmälas för regeringen och underställas riksdagens lönedelegation.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

2    Lönegradsplaceringen för vissa tjänstemän m. m.

Lönegradsplaceringen för de statligt lönereglerade tjänsterna fastställs av de avtalsslutande parterna statens arbetsgivarverk (SAV) samt Central-

 

Prop, 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                             3

organisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänste­mannasektion (TCO-S) i ett allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF). Det nu gällande avtalet träffades den 28 augusti 1980 och gäller enligt ett den 8 oktober 1980 träffat avtal som kollektivavtal även mellan SAV och Sveri­ges arbetsledareförbund (SALF). Under budgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81 har parterna förfogat över ett årligt löneutrymme enligt bestäm­melserna i avtal om lokala löneförhandlingar m. m. inom ATF-området (L-ATF). F. n. gäller det avtal som slöts den 12 september 1978 med senare vidtagna ändringar.

Enligt ATF får under avtalsperioden ändring av anställningsvillkoren för en tjänst ske i den utsträckning och på det sätt som föreskrivs i L-ATF, vid större organisationsförändring eller vid annat tillfälle om arbetsgivaren finner särskilda skäl föreligga. När ett nytt verk inrättas eller vid en större organisationsförändring skall berörda huvudorganisationer beredas tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. 1 andra fall prövas frågan om anställningsvillkoren för en nyinrättad tjänst av arbetsgivaren. När arbets­givaren fattar beslut om anställningsvillkor för en ny tjänst skall hänsyn tas till vad som gäller för andra tjänster inom det aktuella myndighetsområdet. Beslutet får meddelas först sedan berörda arbetstagarorganisationer un­derrättats. Den organisation som vill kan påkalla förhandling i dessa fall. Sädana förhandlingar förs under fredsplikt.

Enligt tjänsteförteckningsavtalet från december 1980 för undervisnings­området (TFU) samt tjänsteförteckningsavtalet den I september 1980 för kyrkliga tjänster (TFK) gäller i huvudsak motsvarande regler när en ny tjänst skall inrättas inom dessa områden.

1 tjänsteförteckningsavtalet den 1 augusti 1980 för vissa statliga läkare m.fl. (TFL) har parterna kommit överens om att när en tjänst nyinrättas eller direkt berörs av en ändrad förvaltningsorganisation skall på en parts begäran förhandling tas upp om anställningsvillkoren för tjänsten. En sådan förhandling förs under fredsplikt.

Den som omfattas av chefslöneavtalet uppbär i regel lön i form av baslön jämte ett för honom eller henne fastställt antal tjänstetillägg och eventuellt ett personligt tillägg. Antalet tjänstetillägg och storleken av det personliga tillägget bestäms av regeringen eller statens chefslönenämnd. Vissa tjäns­ter kan emellertid numera inom chefslöneavtalets ram placeras i lönegra­derna F 28-F 35. Denna möjlighet har införts i 1980 års avtalsrörelse. Regeringen eller chefslönenämnden beslutar vilka tjänster som sålunda skall placeras i lönegrad.

Lönesättningen för de tjänster som regeringen i budgetpropositionen begär riksdagens bemyndigande att inrätta har skett enligt de regler som framgår av avtalen. Även när det gäller tjänster, som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka regeringen beräknar medel under de olika huvudtitlarna, har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lö­nesättningen enligt gällande regler.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                       4

3    Nya regler för nordisk utbytestjänstgöring

Redan under 1950- och 1960-talen rekommenderade Nordiska rådet vid flera tillfällen regeringarna i de nordiska länderna att söka vidga möjlighe­terna för den som är offentlig tjänsteman i ett nordiskt land att under en viss tid få tjänstgöra hos en myndighet i något av de andra länderna. Det visade sig emellertid svårt att i praktiken genomföra sådan utbytestjänst­göring i någon nämnvärd omfattning. Nordiska ministerrådets ställföreträ-darkommitté satte därför år 1975 till en internordisk arbetsgrupp med uppgift bl. a. att lägga fram förslag till organisering av ett effektiviserat nordiskt tjänstemannautbyte.

Arbetsgruppen presenterade i början av är 1977 sin rapport (NU A 1977:5) Nordiskt tjänstemannautbyte. Den innehåller ett förslag till ett gemensamt system för tjänstemannautbyte mellan Danmark, Finland, Is­land, Norge och Sverige.

Nordiska ministerrådet beslöt den 8 december 1978 alt anta rapportför­slaget. På grundval av detta beslut har fr. o. m. år 1979 en nordisk utbytes­tjänstgöring kommit i gång efter de nya linjerna (jfr prop. 1979/80: 171 p. 22, UU 26, rskr 371). Syftet är att ge tjänstemän i förvaltningen bättre kännedom om administration, handläggning och lagstiftning i de nordiska länderna.

Det system som nu tillämpas omfattar statsanställda, lärare, försäkrings-kasseanställda m.fl. Det bygger på principen att utbytestjänstgöringen betraktas som tjänstgöring i arbetstagarens egen tjänst. Den myndighet där arbetstagaren är anställd står för lön o.d. även under utbytestiden. Nordis­ka ministerrådet bidrar därutöver med ett stipendium, f.n. 3000 norska kronor per månad. Dessutom betalar ministerrådet ersättning för vissa rese- och flyttningskostnader i samband med utbytestjänstgöringen. Dessa stipendier och ersättningar träder i stället för vanliga rese- och trakta-mentsförmåner.

Inom ramen för det nya utbytet har både år 1979 och år 1980 ett antal tjänstemän från de andra nordiska länderna tjänstgjort i Sverige.

Vad gäller möjligheterna för svenska arbetstagare att tjänstgöra vid myndigheter i de andra länderna har anställda och myndigheter i Sverige visat stort intresse. Regeringen begränsade sig emellertid till att bland sökandena ta ut fyia deltagare i utbytestjänstgöringen för ett vart av åren 1979 och 1980, eftersom detta antal hade fastställts som Sveriges kvot.

Fr.o.m. år 1981 bör årligen ett något större antal svenska deltagare i utbytet kunna tas ut. Det har nämligen vid internordiska överläggningar nyligen gjorts klart att det i fortsättningen blir möjligt att - med frångående av den tidigare kvoteringen - till fullo utnyttja de medel som Nordiska ministerrådet ställer till förtbgande för stipendier och andra kostnadser­sättningar. För de fem länderna sammantagna uppgår dessa medel under år 1981 till ,50000 norska kronor.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                             5

Närmare föreskrifter för det svenska deltagandet i utbytet har meddelats i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder.

Statens arbetsmarknadsnämnd svarar bl. a. för att sprida information om utbytestjänstgöringen till myndigheter, anställda och personalorganisa­tioner.

Förutom att främja det nordiska samarbetet inom skilda ämnesområden kan svenska arbetstagares deltagande i utbytestjänstgöringen enligt min mening främst vara till nytta för myndigheternas verksamhet men också ge arbetstagarna själva ökade möjligheter till personlig utveckling i sitt arbe­te.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

4   Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd

Offentliga sektorns särskilda nämnd inrättades genom ett särskilt huvud­avtal den 29 november 1976 som ett led i arbetsrättsreformen (prop. 1975/ 76: 105, InU 45, rskr 404).

Nämnden kan enligt avtalet kopplas in, när det gäller förhandlingar om kollektivavtal som rör anställningar hos staten, kommunerna, landstings­kommunerna, de allmänna försäkringskassorna eller svenska kyrkan. Om en förhandlingspart invänder att ett begärt kollektivavtal inte bör träffas, eftersom det skulle kränka den politiska demokratin, kan frågan sålunda hänskjutas till nämnden för ett rekommenderande utlåtande.

Verksamheten i nämnden skall årligen redovisas för riksdagen (prop. 1977/78:176, AU 37, rskr 336).

Enligt vad jag har inhämtat har fram till den 15 december 1980 inga ärenden hänskjutits till nämnden.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

5    Vissa personalpolitiska frågor

Staten skall uppfylla högt ställda anspråk när det gäller ansvaret för de anställda. Den höga ambitionsnivån kommer till uttryck inte minst i sam­band med rationalisering, inskränkning och omorganisation. Stora an­strängningar görs för att genom omplaceringar och genom personalutbild­ning, omskolning och andra personalutvecklande åtgärder underlätta för anställda vid berörda myndigheter att övergå till andra arbetsuppgifter eller annan statlig anställning. Organisationsförändringar har i stor ut­sträckning anpassats till takten och omfattningen av de naturliga personal­avgångarna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                             6

I det rådande statsfinansiella läget med stora krav på besparingar och omprioriteringar av den statliga verksamheten är fortsatta ansträngningar inom det personalpolitiska området särskilt viktiga. Myndigheterna kan bara i undantagsfall räkna med att nya tjänster inrättas. Flertalet myndig­heter har också fått vidkännas minskningar av medel för lönekostnader i samband med de senaste årens generella nedskärningar av myndighets­anslagen. Det innebär att myndigheternas verksamhetsplanering, rationali­seringsverksamhet och personaladministration måste inriktas så, att den befintliga personalens kunskaper, kompetens och ambitioner tas till vara och utvecklas. Aktiva åtgärder måste vidtas som också i ett längre per­spektiv underlättar en ökad rörlighet mellan olika arbetsuppgifter och arbetsplatser.

För att underlätta nödvändiga omställningar är det från effektivitetssyn­punkt och från personalpolitisk synpunkt angeläget att planera långsiktigt och med god framförhållning. Om övertalighet uppstår måste samlade åtgärder kunna sättas in för att bereda övertalig personal sysselsättning på arbetsplatser som lider brist på arbetskraft.

Det är bl. a. angeläget att statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) tidigt engageras i planeringsarbetet när en övertalighetssituation kan förväntas uppkomma. SAMN har överblick över möjligheterna att omplacera perso­nal över myndighetsgränser och förfogar över särskilda instrument genom bl. a. omplaceringsförordningens (1974:1006) regler om rekryteringsbe­gränsningar på statligt reglerade tjänster och användningen av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Lönekostnader vid viss om­skolning och omplacering. SAMN har även omfattande praktiska erfaren­heter av hur olika problem i sammanhanget kan lösas.

Jag vill också erinra om att de centrala parterna inom det statliga områ­det i ett medbestämmandeavtal (MBA-S) uttalat att myndigheterna skall sträva efter att rationalisering, organisationsförändring eller inskränkning i verksamhet genomförs så att eventuell personalavveckling från myndighet kan ske genom omplacering och s. k. naturlig avgång. 1 avtalet enades parterna om att omplaceringsfrågorna borde göras till föremål för fortsatt centralt partsarbete. Jag anser det vara angeläget att detta partsarbete påskyndas. Mot bakgrund av de krav på rationalisering och ökad effektivi­tet som kommer att ställas på den statliga förvaltningen bör en samlad översyn snarast inledas av bl. a. anpassning av anställningsvillkor och gällande trygghetsregler. Jag avser att erbjuda de statsanställdas huvudor­ganisationer att medverka i arbetet med översynen.

För att ytterligare förstärka myndigheternas omplaceringsmöjligheter, inom ramen för det arbetsgivaransvar som staten har, bör enligt min mening vidare en effektivare samordning av resurserna hos arbetsmark­nadsverket och SAMN komma till stånd. Nya anställningar bör enklare och snabbare kunna erbjudas, om hela arbetsmarknadens utbud av arbets­tillfällen kan utnyttjas. Samtidigt bör möjligheterna att hitta ny sysselsätt-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                             7

ning på bostadsorten eller i dess närhet kunna öka väsentligt. Vidare underlättas övergängar till bristsektorer på arbetsmarknaden. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att uppdra ät de båda myndigheterna att tillsammans skyndsamt utreda och lämna förslag till närmare riktlinjer för en sådan samordning.

Det nyssnämnda anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och om­placering får enligt förordningen (1979: 518) om arbetshandikappade i stat­ligt reglerad anställning m. m. användas till lönekostnader, utbildning m.m. för arbetstagare som på grund av bl.a. att en statlig verksamhet omlokaliseras eller omorganiseras inte kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation, om inte omskolning eller andra särskilda åtgär­der kommer till stånd. Anslaget används vid omplacering till statlig eller annan offentlig anställning eller anställning hos en allmännyttig institution. Frågor om användningen av det särskilda löneanslaget prövas av SAMN.

För att stimulera personalrörligheten och underlätta omplaceringar bör enligt min mening användningen av anslaget vidgas till att avse åtgärder som kan leda till anställningar också inom andra sektorer av arbetsmarkna­den. Jag återkommer även till denna fråga vid min anmälan av vissa anslag under åttonde huvudtiteln.

Jag gav redan i föregående års budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. 11, s. 79) uttryck åt min uppfattning att personalutbildning och personalad­ministrativ konsultation inte minst i tider av resursknapphet är betydelse­fulla medel för att vidmakthålla och stärka statsförvaltningens effektivitet. 1 den s. k. besparingspropositionen (prop. 1980/81: 20. s. 63) har chefen för budgetdepartementet därefter framhållit bl. a. att utbildningsinsatser är ett viktigt instrument för att få en effektiv och mindre kostnadskrävande administration och att statens institut för personaladministration och per­sonalutbildning (SIPU) här borde kunna spela en viktig roll.

Enligt vad jag har inhämtat anpassas SlPU:s konsultationsverksamhet och kursutbud successivt till de behov av personaladministrativ utveckling m. m. som förväntas till följd av kraven på besparingar och omprioritering­ar av statlig verksamhet. Det är enligt min mening angeläget att SlPU:s möjligheter att bistå myndigheterna tas till vara fullt ut. Genom inrättandet av SIPU har regeringen gett myndigheterna tillgång till e.xpertkunnande om personaladministration och personalutbildning som är direkt anpassat till den statliga verksamhetens särart. Det bör i många fall vara bättre och billigare för myndigheter att exempelvis i samband med översyn av perso­nalplanering och personalutveckling temporärt utnyttja resurser från SIPU — även om det är förenat med en viss avgift - än att anställa egen personal för ändamålet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                       8

6    Jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen

Sedan den I juli 1980 ställs enligt lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet ökade krav på ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet.

Regeringen har i skrivelse (skr 1979/80: 168) om riktlinjer för det fortsat­ta jämställdhetsarbetet redovisat sin principiella syn på jämställdhet och jämställdhetsarbete. Där sägs bl. a. att det ytterst handlar om varje männi­skas rätt till utveckling, utbildning och arbete efter sin läggning och sina förutsättningar. Vidare sägs att det också är en fråga om rättvisa och demokrati. En jämnare fördelning av kvinnor och män bland politiker och andra beslutsfattare medför en mer rättvisande representation, vilket i sin tur är förutsättningen för en verklig demokrati.

Staten har som arbetsgivare ett ansvar att noggrant följa utvecklingen på jämställdhetsomrädet och att ta initiativ till olika åtgärder som förändrar kvinnors och mäns villkor i arbetslivet och ökar jämställdheten mellan dem.

Riktlinjerna för det statliga jämställdhetsarbetet finns i propositionen (prop. 1975/76: 173) om kvinnor i statlig tjänst och i förordningen (1980:540) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig anställning, m.m. Förhandlingar om ett statligt jämställdhetsavtal pågår mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer.

En första etapp av jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen har nu genomförts. I en rapport (SOU 1980: 20) om jämställdhet i statsförvaltning­en lämnas en samlad redovisning och bedömning av de olika åtgärder som vidtagits inom ramen för myndigheternas jämställdhetsarbete.

Rapporten, som avser utvecklingen fr.o.m. år 1976 t.o.m. år 1979, visar att positiva resultat har nåtts trots den korta tiden. Bl. a. har andelen kvinnor ökat i de högre lönegraderna även om de fortfarande dominerar i de lägre lönegraderna.

Vidare har andelen kvinnor ökat i de statliga kommittéerna, framför allt som sekreterare och biträdande utredningssekreterare (från 11% år 1972 till 25% år 1979). Andelen kvinnliga kommittéordföranden och utredare är dock fortfarande låg - ca 5 %.

För att bredda kvinnornas arbetsmarknad har några myndigheter, bl. a. televerket och kriminalvårdsstyrelsen, prövat att med hjälp av informa­tion, praktik och viss utbildning intressera kvinnor för manligt dominerade yrken och män för kvinnligt dominerade yrken. Dessa s. k. BRYT-försök har visat sig ha god effekt när det gäller att bryta könsdominansen i de undersökta yrkena.

1 de s. k. F 18-försöken har åtgärder prövats för att få kvinnor att söka tjänster i lönegrader över F 18. Resultatet av försöken visar att rekryte­ringsunderlaget bland kvinnorna varit otillräckligt, men att de kvinnor som har tillräckliga kvalifikationer och söker sådana tjänster också får dem i samma utsträckning som männen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                              9

Ett antal undersökningar har gjorts av vilka faktorer i arbetsorganisatio­nen som kan hindra eller främja jämställdheten vid de statliga myndighe­terna. Av undersökningarna framgår att de hinder som anses vara störst ur jämställdhetssynpunkt är övervägande av informell art.

Den informella organisationshierarkin utestänger ofta kvinnor från möj­ligheter till att erhålla uppdrag som har betydelse i meritsammanhang.

Effekten av personalutbildning har studerats med hänsyn till jämställd­hetsaspekterna. S.k. genomströmningsutbildning, som ger assistenter m.fl. möjlighet att utbilda sig fill handläggare, har visat sig vara värdefull. Vidare har det ansetts vara viktigt att jämställdhetsproblematiken blir belyst vid chefs- och ledarutbildning.

Även utnyttjandet av möjligheterna att ta föräldraledighet har under­sökts. En jämförelse mellan åren 1978 och 1979 visar att ett ökat antal män tar tjänstledigt i samband med barns födelse. Undersökningen visar vidare att män och kvinnor tar ledigt lika ofta och under lika lång tid för att vårda sjuka barn.

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) skall enligt sin instruktion bl. a. svara centralt inom statsförvaltningen för verksamhet med syfte att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. En särskild enhet för jämställdhets­frågor har organiserats inom nämnden.

Fr. o. m. sommaren 1980 svarar SAMN även för vissa centrala uppgifter som hittills ombesörjts av budgetdepartementet. SAMN samlar sålunda in och sammanställer myndigheternas årliga jämställdhetsrapporter. Sam­manställningen lämnas till regeringen. Årets jämställdhetsrapporter visar enligt SAMN att myndigheterna är mycket ojämna både vad gäller ambi­tioner och resultat. Vid en del större myndigheter är jämställdhetsarbetet väl organiserat och ingår som en naturlig del i det personalpolitiska arbe­tet. Andra myndigheter har inte ett lika väl utvecklat jämställdhetsarbete.

Till SAMN har vidare enligt riksdagens beslut (prop. 1979/80: 100 bil. 3, s. 6, AU 252, rskr 18) delegerats uppgiften att pröva framställningar från myndigheterna om medel från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Jämställdhet inom statsförvaltningen.

Statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) informerar inom ramen för sin utbildnings- och konsultationsverk­samhet myndigheterna om jämställdhet i statsförvaltningen. Det sker bl. a. genom återkommande temadagar och genom studiematerial om jämställd­het.

Även om kravet på jämställdhet mellan könen numera har en bred förankring inom statsförvaltningen och ett betydande arbete har lagts ned på jämställdhetsfrågorna både centralt och inom enskilda myndigheter finns det fortfarande stora brister. De faktiska skillnaderna när det gäller utbildning och befordran mellan kvinnliga och manliga statsanställda är alltjämt omfattande.

Efter överiäggningar med företrädare för de statsanställdas huvudorga-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                            10

nisationer och vissa myndigheter och mot bakgrund av de vunna erfaren­heterna har av arbetet hittills ett handlingsprogram utarbetats för det fortsatta jämställdhetsarbetet.

Jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen bör ha samma mål och samma huvudsakliga inriktning som hittills. Det bör också fortsättningsvis inriktas på att bryta uppdelningen mellan kvinnor och män på olika tjänste­kategorier. En jämnare fördelning mellan kvinnor och män på olika befatt­ningar bör kunna vara till fördel för myndigheternas verksamhet inte minst med hänsyn till kvinnors och mäns olika erfarenheter från samhälle och arbetsliv.

Ansvaret för myndigheternas jämställdhetsarbete bör liksom hittills i första hand vila på myndigheterna själva. SAMN och SIPU bör här kunna lämna myndigheterna ett värdefullt bistånd. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa myndigheternas jämställdhetsarbete och fortlöpande studera effekterna av olika åtgärder för att möjliggöra kom­pletteringar och anpassningar under utvecklingsarbetets gång. Ett sätt att följa arbetet är genom myndigheternas årliga jämställdhetsredovisningar.

Andelen kvinnor i förvärvsarbete ökade under hela 1970-talet till icke obetydlig del beroende på den offentliga sektorns utbyggnad. 1 dag talar allt för att en fortsatt utbyggnad kommer att ske endast inom högprioritera­de områden. Inom vissa områden kan den statliga arbetsmarknaden när­mast förväntas minska. Trots de inbrytningar som kvinnor gjort inom en rad mansdominerade yrken under senare år är fortfarande kvinnornas arbetsmarknad betydligt snävare än männens. Kvinnorna kommer i högre grad än männen att beröras av att den statliga sektorn inte längre expan­derar som tidigare. Det är mot denna bakgrund angeläget att aktiva åtgär­der vidtas på de statliga arbetsplatserna för att bredda kvinnornas arbets­marknad.

Ett allt större antal kvinnor arbetar deltid. Nästan hela sysselsättnings­ökningen under 1970-talet utgörs av deltidsarbetande kvinnor. Utveckling­en av deltidsarbete inom statsförvaltningen och dess konsekvenser för jämställdheten bör noggrant följas.

Det är vidare angeläget att effekterna på kvinnornas sysselsättning av rationaliseringar och av den ökande användningen av datateknik uppmärk­sammas. De områden som står inför förändringar i form av automation och datorisering är för den offentliga sektorn främst kontorsområdet, där det i dag huvudsakligen arbetar kvinnor. Jag kommer därför att föreslå rege­ringen att ge SAMN i uppdrag att med utgångspunkt i de utredningar och rapporter som finns tillgängliga belysa hur kvinnornas arbetsmarknad inom den offentliga sektorn kommer att påverkas av framtida datorisering­ar. SAMN bör bedriva detta arbete i nära kontakt med dataeffektutred-ningen(A 1978:05) och delegationen för datafrågor (B 1980:03).

Under SAMN:s första verksamhetsår har som jag tidigare har nämnt en särskild enhet för jämställdhetsfrågor organiserats inom nämnden. Därmed

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           11

har förutsättningarna förbättrats för en mer aktiv uppföljning av myndighe­ternas jämställdhetsplaner och mer aktiva stödåtgärder från SAMN:s sida i myndigheternas jämställdhetsarbete. Enligt vad jag har inhämtat avser SAMN att med utgångspunkt i myndigheternas jämställdhetsrapporter ta kontakt med myndigheter där insatserna för jämställdhet är blygsamma och med dem diskutera hur ett fortsatt arbete kan läggas upp. SAMN kommer dessutom att sörja för en samlad återföring till myndigheterna genom ett särskilt informationsblad där rapporterna redovisas och kom­menteras.

Jag kommer att föreslå regeringen att ge SAMN i uppdrag att vidga BRYT-verksamheten till ett antal nya yrkesområden. Huvudinriktningen bör vara att få in fier kvinnor på tekniska arbetsuppgifter. I sammanhanget bör också prövas en mer aktiv rekryteringspolitik för att öka rekryterings-undertaget bl. a. i kontakt med utbildningsanstalter, syokonsulenter och arbetsförmedlare.

För att ytteriigare stimulera intresset för otraditionella yrkesval bör medel försöksvis kunna användas från anslaget Jämställdhet inom statsför­valtningen för att i några fall betala en del av lönekostnaderna för prakti­kanter som är beredda att välja ett otraditionellt yrke. Jag återkommer till denna fråga vid min anmälan av vissa anslagsfrågor under åttonde huvudti­teln.

Jag kommer vidare att föreslå regeringen att ge SAMN i uppdrag att med utnyttjande av de erfarenheter man gjort vid de s. k. F 18-försöken biträda ett par myndigheter med att ge deras personalutvecklingsåtgärder sådan inriktning att underlaget breddas för rekrytering av kvinnor till högre befattningar.

Det bör ankomma på SAMN att på lämpligt sätt hålla myndigheterna underrättade om bl. a. resultaten av dessa försök och av BRYT-verksam­heten så att de kan använda sig därav i sin personal- och rekryteringspoli-fik.

Strävandena att utjämna fördelningen av kvinnor och män i utredande organ och i beslutande församlingar måste fortsätta. Kvinnor och män har som jag tidigare har framhållit olika erfarenheter att utgå från och bidra med i samhällsarbetet. En ökning av kvinnorepresentationen är mot den bakgrunden nödvändig. Statliga myndigheter skall, enligt den redan nämnda förordningen om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig anställning, m.m., när myndigheten lämnar någon ett uppdrag eller före­slär någon till ett uppdrag anstränga sig för att kunna välja mellan personer av båda könen samt inom ramen för sedvanliga urvalsgrunder söka se till att det sker en ökning av andelen personer av det kön som är underrepre-senterat i fråga om uppdrag av liknande slag inom myndigheternas verk­samhetsområde. SAMN följer och utvärderar tillämpningen av jämställd­hetsförordningen i dessa delar.

Det är enligt min mening angeläget att även politiska, fackliga och andra

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                            12

organisationer nominerar kandidater efter denna princip. Jag tänker före­slå regeringen att tillämpa en ordning som innebär att en organisation som skall nominera en företrädare i en statlig utredning eller dylikt ombeds att föreslå en företrädare av vartdera könet. Vid valet mellan de två kan fördelningen av kvinnor och män inom den aktuella utredningen (motsv.) härigenom beaktas.

Självfallet är det viktigt att jämställdhetssträvandena beaktas även i övrigt vid utnämningar av ledamöter, experter, sakkunniga och sekretera­re i offentliga utredningar och ledamöter i styrelser för statliga myndighe­ter m. m.

Regeringens strävan att åstadkomma ökad jämställdhet har f. ö. kommit till uttryck i ett antal besvärsärenden som avsett tillsättning av statliga tjänster. Jämställdhetsaspekten har där betraktats som en av flera sakliga grunder enligt regeringsformen (11 kap. 9 § andra stycket) och i flera fall fällt avgörandet, när sökandena har varit jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga i fräga om förtjänst och skicklighet Ofr Förvaltningsrättslig tidskrift 1979 s. 255).

Det är enligt min mening viktigt att föräldrar som är beroende av hjälp med barntillsynen för att kunna delta i internatutbildning också fortsätt­ningsvis skall kunna få det. Jag återkommer under punkten 7 i denna bilaga till resultaten av försöksverksamheten med barntillsyn vid statens kurs­gård i Sjudarhöjden. Strävan bör dock vara att personalutbildningen plane­ras så att barntillsynsfrågan inte försvårar etl deltagande. Utbildningsverk­samheten bör så långt möjligt regionaliseras och möjligheterna tas till vara att förlägga utbildningen till hemorten eller dess närhet.

SIPU bör här kunna spela en viktig roll genom att institutets utbildnings-och konsultationsverksamhet redan i dag är regionalt förankrad. SIPU bör inom ramen för sin verksamhet bl. a. kunna erbjuda myndigheter att plane­ra och genomföra myndighetsinterna kurser regionalt och lokalt. SIPU har också till uppgift atl verka för att även den kommunala vuxenundervis­ningen och viss högskoleutbildning kan tas till vara i den statliga personal­utbildningen.

Jag räknar med att SIPU även i övrigt kommer att kunna erbjuda betydelsefulla insatser för jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen ge­nom att beakta jämställdhetsaspekterna i sådan utbildning där det är rele­vant, I.ex. i samband med chefs- och ledarutbildning.

Jag vill i sammanhanget erinra om att chefsutbildningskommittén enligt sina direktiv (Dir 1979:74) bör beakta möjligheterna att genom sin verk­samhet verka för jämställdhet mellan kvinnoroch män.

Som jag tidigare har nämnt skall myndigheterna årligen lämna en rapport om sitt jämställdhetsarbete lill SAMN. Med utgångspunkt från bl. a. den årliga rapporteringen bör senast år 1985 en ny samlad utvärdering göras av jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag nu har anfört.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                       13

7    Försöksverksamhet med barntillsyn vid statens kursgård Sjudar­höjden

Försöksverksamheten med barntillsyn vid statens kursgård Sjudarhöj­den i Sigtuna bedrevs av dåvarande slalens personalutbildningsnämnd (PUN) under tiden september 1977-juni 1979. En utvärdering av försöks­verksamheten lämnades till regeringen när försöksperioden gick ut.

Regeringen förlängde på PUN:s framställning försöksverksamheten un­der budgetåret 1979/80 och uppdrog samtidigt ål statens institut för perso­naladministration och personalutbildning (SIPU) att handha försöksverk­samheten. Vidare uppdrog regeringen åt SIPU att redovisa en förnyad utvärdering före utgången av den nya försöksperioden. Den 26 september 1980 överlämnades en sådan redovisning. Av den framgår bl. a. följande.

Barnstugan har plats för 15 barn. Statligt anställda kursdeltagare utnytt­jade under budgetåret 1979/80 i genomsnitt bara 13 % av de tillgängliga tillsynsplatserna. Den faktiska nettokostnaden var över 3000 kronor per barn och tillsynsdag.

Trots ökade informationsinsatser jämfört med budgetåret 1978/79 hade efterfrågan på barntillsyn i samband med utbildning vid Sjudarhöjden sjunkit med 50% under budgetåret 1979/80.

För att inte huvuddelen av barnstugans kapacitet skulle stå outnyttjad har SIPU erbjudit Sigtuna kommun att använda ett antal platser under försöksperioden. Kommunen har under budgetåret 1979/80 utnyttjat barn­stugans resurser till 80-90%.

SIPU:s utvärdering visar att föräldrar tar med barn till Sjudarhöjden främst under utbildning som varar fem dagar eller längre. En av orsakerna till den låga beläggningen är därför enligl SIPU troligen att långa samman­hängande internatutbildningar f. n. inte genomförs vid Sjudarhöjden.

Det är mot bakgrund av den låga nyttjandegraden inte rimligt att staten fortsätter barnstugeverksamheten vid Sjudarhöjden. Regeringen har därför beslutat om att avveckla barnstugan.

Jag anser emellertid att del är värdefullt att småbarnsföräldrar, som önskar delta i SIPU:s internatutbildning och som inte kan ordna barnlill-synsfrågan på annat sätt, har möjlighet att ta med barnen till kursgården. Överläggningar pågår därför med Sigtuna kommun om möjligheten att anordna barnpassning i kommunal regi för barn till statsanställda kursdel­tagare.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                      14

8    Personaladministrativa informationssystem

Redovisning av utvecklingen av de personaladministrativa informations­systemen har lämnats senast i prop. 1979/80: 100 (bil. 3 s. 5).

Statens löne- och pensionsverk (SPY) har fr. o. m. den 1 juli 1980 ansva­ret för alla centrala personaladministrativa informationssystem inom den civila statsförvaltningen, dvs. det generella löneuträkningssystemet (SLÖR), det automatiska matrikelföringssystemel och det personaladmini­strativa informationssystemet (PI).

SLÖR har nu införts hos så gott som samtliga myndigheter som kan komma ifråga. Vid utgången av budgetåret 1979/80 hade 280 myndigheter anslutils. Antalet löneutbetalningar är ca 150000 och den totala nettolöne­summan som betalas ut genom SLÖR uppgår till ca 600 milj. kr. per månad.

Nu återstår i stort sett endast att ansluta ett antal små myndigheter som inte har resurser för att upprätthålla etl tillräckligt kunnande för att själv­ständigt ombesörja rapportering, felrättning m. m. Dessa myndigheter kommer att anslutas till SLÖR efterhand som överenskommelser träffas med lämpliga värdmyndigheter som kan svara för inrapporteringen.

Regeringen har den 6 november 1980 fastställt avgiften för standardver­sionen av SLÖR till 10 kr. och 40 öre per löneuträkning och bemyndigat SPV att efter samråd med riksrevisionsverket fastställa avgiften frän och med budgetåret 1981/82. Statskontoret och SPV har fortsatt arbetet med åtgärder för kostnadssänkning.

Det kompletterande arbetet med systemutveckling och omstrukturering av vissa funktioner i det automatiska matrikelföringssystemet har visat sig vara mer omfattande än vad SPV förutsåg. En mer genomgripande revide­ring av systemet har fått göras. Utvecklingsarbetet bedrivs nu med sikte på att en försöksverksamhet skall kunna återupptas under år 1981 och att ett reorganiserat matrikelregister avseende anställda vid myndigheter anslut­na till SLÖR skall kunna läggas upp i början av år 1982.

Produktionen av Pl-systemet startade i april 1980. Som utgångspunkt för systemet gäller bl. a. att anslutning till systemet skall vara frivillig för berörda myndigheter. Anslutningen till systemet har hittills i första hand avsett intresserade myndigheter som varit anslutna till det system som utvecklades i samband med omlokalisering av viss slallig verksamhet, det s.k. OPAl-systemet. Till följd härav har OPAl-systemet nu kunnat läggas ned.

Till Pl-systemet är f.n. 13 myndigheter anslutna med sammanlagt ca 32000 anställda.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                     15

9    Decentralisering inom statsförvaltningen

Riksdagen har år 1979 beslutat dels om allmänna riktlinjer för arbetet med decentralisering i den offentliga förvaltningen (prop. 1978/79: 111 bil. 14, KU 35, rskr 364), dels om allmänna riktlinjer för regionalpolitiken, i vilka ingår frågan om en delegation för omlokaliseringsfrågor m. m. (prop. 1978/79: 112, AU 23, rskr 435). Av besluten framgår all decentraliserings­arbetet politiskt bör samordnas i regeringen och dess kansli samt att ett särskilt organ med ansvar för denna verksamhet bör inrättas i form av en delegation knuten till regeringskansliet.

Den av riksdagen sålunda begärda delegationen för decentralisering av statlig verksamhet har inrättats genom etl regeringsbeslut den 20 december 1979. Delegationen arbetar enligt riktlinjer som därvid fastställts av rege­ringen (jfr budgetdeparlementets promemoria den 18 december 1979).

Enligt de av regeringen beslutade riktlinjerna skall delegationen som regeringens och regeringskansliets samordnande organ för decentralisering och lokalisering av statlig verksamhet verka för en intensifiering av arbetet med decentralisering av befogenheter och resurser från cenirala statliga myndigheter till regionala och lokala statliga och andra organ, liksom från regional till lokal nivå. Delegationens tillkomst innebär emellertid inte någon ändring av den ärendefördelning som tillämpas inom regeringen och dess kansli. När det gäller frågor som berör enskilda myndigheter, har därför liksom hittills vederbörande statsråd och departement berednings­ansvaret.

1 delegationens uppgifter ingår enligl regeringsbeslutet att särskilt upp­märksamma lokaliserings- och decentraliseringsaspeklerna vid inrättandet av nya statliga organ och vid omorganisation eller utökning av en statlig myndighels verksamhet. Delegationen skall vidare under beredningen av olika ärenden inom departementen verka för att decentraliseringssträvan­dena beaktas. Delegationen skall därvid lämna synpunkter på de statliga myndigheternas anslagsframställningar i syfte atl främja decentralisering inom den offentliga sektorn. Arbetet skall enligt regeringens beslut bedri­vas med utgångspunkt i riksdagens regionalpolitiska ställningstaganden.

Delegationen har i enlighet med regeringens riktlinjer prioriterat arbets­insatserna så att de koncentrerats på lokalisering av planerade nya myndig­heter och befintliga myndigheter som anmält lokalbehov. Delegationen har även understött det arbete som bedrivs i statsrådsberedningen med decen­tralisering av ärenden från regeringskansliet.

Riksdagen har i flera uttalanden under de senaste åren - exempelvis i de nyss åberopade båda besluten år 1979 - framhållit att decentraliseringen skall prövas målmedvetet i den fortlöpande planeringen av de statliga myndigheternas organisation och verksamhet. Vidare anförs i prop. 1980/ 81:20 bl. a. att besparingsansträngningarna måste föras vidare på ett plan­mässigt sätt och i ett långsiktigt perspektiv och att detta arbete måste föras

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                            16

in som elt viktigt inslag i budgetprocessen. Mot denna bakgrund är det angeläget att myndigheterna också prövar möjligheterna att genom decen­tralisering av beslut m. m. åstadkomma besparingar. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

10    Användningen av ADB i statsförvaltningen

I prop. (1978/79: 121) om användningen av ADB i statsförvaltningen redogjordes för olika frågor om statsförvaltningens användning av datorer för administrativa ändamål. Bl. a. påtalades svårigheterna att snabbt och enkelt skaffa en överblick över den statliga databehandlingen. Riksdagens behov av information anfördes särskilt. Denna fråga berördes även i riks­dagsbehandlingen av propositionen (FiU 1978/79:34, rskr 1978/79:339). Finansutskottet fann det ändamålsenligt att en årlig redovisning över ADB i statsförvaltningen bifogades budgetpropositionen med hänsyn till dels de viktiga principfrågor, dels de betydande effekter för medborgarna som införandet av ADB ofta medför.

Regeringen gav mot denna bakgrund statskontoret i uppdrag att utarbeta en redovisning efter vissa riktlinjer över användningen av ADB i statsför­valtningen. Nu föreliggande redovisning, som bör fogas som bilaga till protokollet i detta ärende, bygger sålunda på uppgifter som statskontoret ställt samman. Redovisningen avser främst användning av ADB för admi­nistrativa ändamål.

1 sammanhanget kan nämnas att, i enlighet med vad riksdagen uttalade i förut nämnda ärende, en datadelegation (B 1980:03) tillkallats för att bl. a. bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 3   Gemensamma frågor                         17
Innehållsförteckning

l.Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.                              1

2.     Lönegradsplaceringen för vissa tjänstemän m. m.                           2

3.     Nya regler för nordisk utbytestjänstgöring                                    4

4.     Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd                       5

5.     Vissa personalpolitiska frågor                                                     5

6.     Jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen                                      8

7.     Försöksverksamhet med barntillsyn vid statens kursgård Sjudarhöjden          13

8.     Personaladministrativa informationssystem                                  14

9.   Decentralisering inom statsförvaltningen                                     15
10. Användningen av ADB i statsförvaltningen                                 16

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

2   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 3

 

 

 

Biiög

a3:i

 

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           21

Bilaga 3: t

Användningen av ADB i statsförvaltningen

Föreliggande redovisning, som utarbetats med hjälp av statskontoret, bygger på den särredovisning av ADB-verksamheten som har skett i myn­digheternas anslagsframställningar enligt särskilda anvisningar. Även an­nan information har utnyttjats, exempelvis uppgifter tillgängliga hos stats­kontoret, försvarets rationaliseringsinstitut och datainspektionen. Affärs­verkens ADB-verksamhet omfattas endast i ringa utsträckning. Redovis­ningen behandlar i huvudsak utnyttjandet av ADB för administrativa ända­mål. Den ADB-verksamhet som gäller reglering av processer och förlopp av teknisk natur berörs därför inte. Ej heller omfattas den ADB-använd-ning. som avser rationalisering av kontorsarbetets olika basfunktioner, t. ex. den ADB-baserade ord- och textbehandlingen.

Redovisningen inleds med en översiktlig information i avsnitt 1 i syfte att ge en sammanfattande helhetsbild av statsförvaltningens ADB-använd-ning. Därefter redovisas i avsnitt 2 för varje ADB-användande myndighet kostnaderna för ADB-verksamheten samt dennas organisation och dess huvudsakliga inriktning. Planerade förändringar anges huvudsakligen som anskaffningsbehov av utrustning. Viktigare ADB-system beskrivs mer de­taljerat. En presentation av myndigheternas 5-årsprognoser för ADB-sy­stem i drift eller under utveckling har inte varit möjlig, eftersom sådana uppgifter saknas i flertalet anslagsframställningar. Avslutningsvis ges i avsnitt 3 en orientering om pågående utredningar på ADB-omrädet och tillgänglig information som översiktligt beskriver den statliga ADB-verk­samheten.

1    Översiktlig information

1 fyra olika avsnitt presenteras användningsområden, kostnader, organisa­tion och utrustning för ADB-verksamheten inom statsförvaltningen.

1.1 Användningsområden

Inom statsförvaltningen används numera ADB för olika ändamål inom flertalet verksamhetsområden. Det område där datorerna först togs i bruk i början av 60-talet var för matematiska beräkningar. Denna typ av databe­handling kallas vanligen teknisk-vetenskaplig. De vanligaste tilllämpnings-områdena för ADB inom statsförvaltningen torde numera tillhöra det ad­ministrativa området. Den administrativa databehandlingen karaktäriseras oftast, i motsats till den teknisk-vetenskapliga, av relativt enkla bearbet­ningar av stora mängder data. Bland de första administrativa uppgifterna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           22

för vilket ADB togs i bruk var löneadministrationen och skatte- och folk­bokföringen.

Allmänt kan sägas att ett begränsat antal ADB-tillämpningar svarar för merparten av statsförvaltningens ADB-kostnader. De större tillämpningar­na återfinns inom följande verksamhetsområden (med den centralt ansvari­ga myndigheten nämnd inom parentes):

-     Fastighetsregistrering och inskrivning (centralnämnden för fastighets­data)

-     Administration inom polisväsendet (rikspolisstyrelsen)

-     Administration av allmän försäkring (riksförsäkringsverket)

-     Bil- och körkortsregistrering (trafiksäkerhetsverket)

-     Statistikproduktion (statistiska centralbyrån)

-     Administration av skatter, folkbokföring samt exekutionsväsende (riks­skatteverket)

-     Löneuträkning (statens löne- och pensionsverk)

-     Ekonomisk redovisning (riksrevisionsverket)

-     Administration av arbetsförmedlingsverksamhet  (arbetsmarknadssty­relsen).

Tillämpningarna inom dessa områden svarar för avsevärt mer än hälften av de i anslagsframställningarna för 1981/82 redovisade ADB-kostnaderna i civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken).

Ett annat sätt att betrakta statsförvaltningens ADB-verksamhet är att studera förekomsten av ADB-tillämpningen för olika ändamål. 1 nedan­stående tabell redovisas procentuella andelen myndigheter som ansvarar för drift och/eller utveckling av egna ADB-tillämpningar inom några an­vändningsområden. Valet av och indelningen i olika användningsområden är inte entydig utan får ses som etl exempel på hur ADB-användningen kan beskrivas. Områden specifika för i huvudsak en myndighet eller en förvalt­ningssektor som skatteadministrationen eller administrationen av den all­männa försäkringen har inte medtagits. Redovisningen bygger på material från statskontorets dokumentationscentral över statliga ADB-system för administrativa och statistiska ändamål kompletterat med uppgifter från anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. 116 myndigheter (motsv.) omfattas av redovisningen.

Tabell I: Användningsimiråden för ADB

Användningsområde                                   Andel (%) av myndigheterna med egna

ADB-system inom användningsområdet

Personal- och löneadministralion                                      23

Ekonomiadministration                                                    41

Materieladministration                                                     22

Dokument- och ärendehantering                                       45

Statistikproduktion                                                          .34

Teknisk/vetenskaplig databehandling                               24

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           23

Personal- och löneadministration innefattar personalplanering, perso­nalregistrering, löneberäkning, löneregistrering m. m. De större tillämp­ningarna inom detta område är det generella lönesystemet SLÖR (för försvaret F/SLÖR) samt det centrala personaladministrativa systemet Pl, vilka båda centralt handhas av statens löne- och pensionsverk (SPV).

Ekonomiadministration innefattar ekonomisk redovisning, fakturering, kostnadsberäkningar etc. Inom detta område finns bl. a. det centrala redo­visningssystemet (System S) för vilket riksrevisionsverket är huvudman.

Materieladministration av.ser administration av lager, förråd, materiel eller inventarier av olika slag. Exempel på större tillämpningar inom detta område återfinns bl. a. inom statens vägverk och försvarets materielverk.

Dokument- och ärendehantering är en samlingsbeteckning för hantering av dokument i diarier, arkiv, bibliotek etc. En av de större tillämpningarna inom detta område är ADB-system för forskningsbiblioteken (LIBRIS) med Kungliga biblioteket som huvudman.

Statistikproduktion avser ADB-system vars huvud- eller delsyfte är att framställa statistik. De största tillämpningarna inom detta område handhas av statistiska centralbyrån (SCB).

Teknisk-vetenskaplig databehandling innebär som tidigare nämnts mate­matiska beräkningar av olika slag. Exempel på större tillämpningar inom detta område är de för väderprognoser vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).

Ett stort antal av statsförvaltningens ADB-system omfattar register med personuppgifter, personregister. Enligt datalagen definieras personregister som "register, förteckning eller andra anteckningar, som förs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften".

För att inrätta ett personregister krävs enligt datalagen (1973:289) till­stånd frän datainspektionen (Dl). Vid inrättandet av vissa register beslutar regering och riksdag efter hörande av Dl. Det är då i allmänhet fråga om register av större format. F. n. finns omkring 1 500 personregister i stats­förvaltningen och totalt i Sverige ca 25000.

Under kalenderåren 1977, 1978 och 1979 inkom till Dl från statliga myndigheter 182, 136 resp. 154 ansökningar om tillstånd att föra personre­gister.

1.2 Kostnader

Kostnadssammanställningen baseras i huvudsak på den redovisning av ADB-kostnaderna som myndigheterna enligt särskilda anvisningar redovi­sat i anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. Materialet har kom­pletterats genom förfrågningar hos myndigheterna. Sammanställningen omfattar den civila statsförvaltningen och försvaret men inte affärsverken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           24

departementen eller riksdagens verk. Myndigheterna inom den civila stats­förvaltningen och försvaret har haft skilda anvisningar för redovisningen. De behandlas därför separat i framställningen.

Eftersom ADB har karaktären av hjälpmedel och därmed är integrerad med övrig verksamhet är det ofta svårt att särskilja och identifiera ADB-kostnaderna. Sättet att avgränsa dessa har därför varierat hos myndighe­terna. Allmänt kan sägas att man i anslagsframställningen vanligen endast redovisat särkostnader för ADB såsom servicebyråavgifter, utrustnings-kostnader och kostnader för personal som är direkt engagerade i datordrif­ten eller med systemutveckling. Vidare har myndigheterna i huvudsak endast redovisat kostnaderna för den administrativa databehandlingen. Även när det gäller att särskilja olika typer av ADB-kostnader är gräns­dragningen mellan dessa svår för myndigheterna. Detta beror främst på olika uppfattningar om huruvida man bör hänföra kostnader för löpande underhåll av ADB-system till systemutvecklings- eller driftkostnaderna.

För att undvika dubbelräkning har i denna redovisning inte kostnader för datacentraler inriktade på uppdragsverksamhet i statsförvaltningen medta­gits. Eftersom datacentralernas verksamhet är uppdragsfinansierad speg­las deras kostnader i de avgifter som myndigheterna betalar för erhållna ADB-tjänster.

Avgifterna till universitetsdatacentralerna från högskolorna har endast kunnat täckas in delvis. De kostnader som saknas är huvudsakligen delar av ADB-kostnaderna för forskning och utbildning vid högskolorna. Hög­skolornas avgifter till universitetsdatacentralerna uppgick till ca 40 milj. kr. motsvarande 60 % av deras totala intäkter. Högskolornas övriga kost­nader för ADB inom forskning och högre utbildning finns ej samlat redovi­sade och kan därför inte presenteras.

En mer detaljerad beskrivning av datacentralerna redovisas i avsnitt 1.3. På grund av ovan angivna begränsningar i underlaget bör det betonas att kostnadsuppgifterna som redovisas är osäkra.

Totalkostnaderna för ADB inom statsförvaltningen (exklusive affärsver­ken) beräknas enligt myndigheternas uppgifter uppgå till ca 950 milj. kr. för budgetåret 1980/81. I beloppet ingår kostnader för drift och utveckling av ADB-system. Däremot är kostnaderna för registrering bara delvis in­räknade. På grund av tidigare beskrivna begränsningar och brister i redo­visningen kan förmodas att ADB-kostnaderna under budgetåret i varje fall inte kommer att understiga detta belopp.

Nedan redovisas hur kostnaderna fördelar sig på ADB-drift respektive systemutveckling samt på olika kostnadsslag dels för den civila statsför­valtningens myndigheter, dels för försvarets myndigheter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                             25

1.2.1 ADB-kostnader inom civila statsjörvaltningen

Tabell 2: ADB-kostnader för civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på ADB-drift och systemutveckling

1979/80'               1980/81'              1981/82'

milj. kr. %            milj. kr. %            milj. kr. %

517

70

603

73

673

73

204

27

197

24

211

23

20

3

21

3

32

4

ADB-drift Systemutveckling Ej fördelade

Totalt                                            741         100         821         100         916        100

' Utfallna kostnader ' Budgeterade kostnader ' Beräknade kostnader •* Se not 4 till tabell 3

Av tabellen framgår att ADB-driften svarar för ca 75 % och systemutvecklingen för ca 25 % av kostnaderna under de tre budgetåren.

Tabell 3: ADB-kostnader för civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på olika kostnadsslag

 

 

1979/80'

 

1980/81-

 

1981/82'

 

Kostnadsslag

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

milj. kr.

%

Datordrift'

276

 

37

321

 

39

381

42

Personal inkl konsulter

312''

 

42

335

 

41

346"

38

Övrigt (lokaler.

 

 

 

 

 

 

 

 

expenser m. m.)

133

 

18

144

 

17

157

17

EJ fördelade

20

 

3

21

 

3

32

3

Totalt

741

 

100

821

 

100

916

100

' Utfallna kostnader ' Budgeterade kostnder ' Beräknade kostnader

'' 1 detta belopp ingår personalkostnaden för länsstyrelsernas dataenheter. Kostna­den tiar schablonerats genom att antalet tjänster 1980-07-01 multiplicerats med meddellönen för personalen på dataenheten i Stockholms länsstyrelse. Kostnaden 75 milj. kr. är inkluderad i 1980/81 års siffra. För 1979/80 och 1981/82 har ett motsvarande belopp adderats så att förhållandet mellan åren bibehållits. ' Häri ingår kostnader för ADB-utrustning (kapitalkostnader i form av avgifter till statskontoret m.m., hyra till leverantörer), avgifter till servicebyråer och kostnader för driftförsök. Även i

Av tabellen framgår att kostnadsandelen för datordrift är ungefär lika stor som för personal och konsulter, ca 40 %.

1.2.2 ADB-kostnader inom försvaret

Tabell 4: ADB-kostnader' för försvaret fördelade på drift och utveckling

1980/81-                               1981/82'

milj. kr.          %                   milj. kr.          %

ADB-drift                                           79                   61                   83                   66

Systemutveckling                                50                   39                   42                   34

Totalt                                               129                  100                 125                 100

' Exklusive fortifikationsförvaltningen och civilförsvarsstyrelsen. - Budgeterade kostnader ' Beräknade kostnader

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           26

Tabellen visar att driftkostnaderna utgör ca 60 % och systemutveck­lingskostnaderna ca 40 % av totalkostnaden. Dessutom framgår att syste­mutvecklingskostnaderna beräknas minska med ca 20 % budgetåret 1981/ 82.

Tabell 5: ADB-kostnader inom försvaret' fördelade pä olika kostnadsslag

 

 

1980/81-

 

1981/82'

 

Kostnadsslag

milj.

kr.

%

milj. kr.

%

Datordrift"

46

 

42

47

43

Personal (egen, annan myndighet)

25

 

23

23

21

Konsulter

21

 

19

20

19

Övrigt (lokaler, expenser, m. m.)

4

 

3

4

4

Ej fördelade

14

 

13

14

13

Summa

110

 

100

108

100

' Exklusive marinen, försvarets radioanstalt, fortifikationsförvallningen och civil­försvarsstyrelsen. - Budgeterade kostnader -' Beräknade kostnader

■* Avgifter till servicebyrå, kostnader för utrustning, registrering, drittförsök. prov m. m.

Tabellen visar att datordriften (främst avgifter till försvarets datacentral) svarar för den största kostnadsandelen, ca 40 %. Dessutom framgår att kostnadsandelen för konsulter i stort sett är lika stor som för personal, ca

20%..

1.2.3 Kostnadsutveckling för utrustning och underhåll

För att visa hur kostnaderna för ADB har utvecklats under 1970-talet behövs uppgifter om de totala kostnaderna för ADB-verksamheten. Så­dana uppgifter finns inte eftersom någon kontinuerlig beräkning av dessa kostnader inte gjorts. Kostnadsutvecklingen under 1970-talet speglas dock ganska bra genom tabell 6 nedan som återger kostnaderna för ADB-utrustning och underhåll i statsförvaltningen.

Tabell 6:   Avgifter, hyror och utgifter för underhåll' för ADB-utrustning som anskaf­fats via statskontoret" 1969/80-1979/80

Civila statsförvalt-

Försvaret'

ningen'

milj.

kr.

milj. kr.

25

 

 

4

49

 

 

9

73

 

 

13

86

 

 

14

96

 

 

17

111

 

 

17

118

 

 

20

135

 

 

24

156

 

 

32

169

 

 

37

207

 

 

38

Budgetår

69/70 70/71

71/72 72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 78/79 79/80

' Underhållet varierar för olika typer av utrustning. Uppgift saknas om underhälls­kostnaderna totalt. Följande schabloner har använts: för hyrd utrustning 25 % av hyran, för köpt utrustning 45 % av avgifterna till statskontoret.  Reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning (tidigare statens datama­skinfond). ■* I löpande priser.

Prop. 1980/81:100   Bilaga 3   Gemensamma frågor                                             27

Av tabellen framgår att budgetåret 1969/70 var kostnaderna för ADB-utrustning och underhåll i statsförvaltningen (exkl. affärsverken) 29 milj. kr. Motsvarande siffra för 1979/80 var 245 milj. kr.

1.3 Organisation

1 avsnitt 1.3.1 och 1.3.2 redovisas hur ADB-driften respektive systemut­vecklingen är organiserad i statsförvaltningen. Samtidigt ges vissa kost­nadsuppgifter.

1.3.1 ADB-drift — organisation m.m.

Datordriften kan i princip organiseras på två olika sätt i förhållande till den ADB-användande myndigheten. Det ena är att ombesörja datordriften med egna resurser. Det andra är att mot ersättning föriägga datordriften till privat eller statlig servicebyrå eller till andra myndigheters driftenheter.

Tabell 7 nedan visar hur myndigheter med egna ADB-tillämpningar har driften organiserad. Som framgår av tabellen kan myndigheterna ordna driften på olika sätt. Redovisningen bygger på material från statskontorets dokumentationscentral kompletterat med uppgifter från anslagsframställ­ningarna för budgetåret 1981/82. Totalt omfattas 116 myndigheter (motsv.). Som egen anläggning räknas även minidator.

Tabell 7: Driftmässig förläggning

Typ av driftmässig förläggning                                                           Andel (%) av

myndig­heterna

Egen anläggning                                                                                      19

Annan statlig anläggning                                                                        33

Privat servicebyrå                                                                                  10

Egen och annan statlig anläggning                                                          20

Egen anläggning och privat servicebyrå                                                  6

Annan statlig anläggning och privat servicebyrå                                     8

Egen anläggning, annan statlig anläggning och privat servicebyrå           4

100

Av tabellen kan utläsas att 49% av myndigheterna (motsv.) utnyttjar egen anläggning för hela eller delar av driften, 65% andra statliga anlägg­ningar och 28% privat servicebyrå.

Flertalet myndigheter som har en omfattande ADB-verksamhet har drif­ten förlagd till egna anläggningar. Tabell 8 visar några ADB-användande myndigheter som har större driftenheter. Datordriften gäller huvudsakli­gen egna tillämpningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

Tabell 8: Kostnadsfördelningen för större datordriftenheter inom myndigheter.

 

Myndighet

Personal-kostnader-

(%)

Ulrust-ningskost-nader (%)

Totalkostnader för personal och utrustning (milj. kr.)

Rikspolisstyrelsen Riksförsäkringsverket Statens vägverk Trafiksäkerhetsverket Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut (SMHI) Statistiska centralbyrån Riksskatteverket

43 28 32 53

31

62

25

57 72 68 47

69 38

75

18,2 .58.4 12.8      • 15.3

6.4 29.0 76.6

Personal- och utrustningskostnader gäller redovisade kostnader för ADB-drift inom myndigheterna under budgetåret 1979/80. Eftersom de anvisningar kostnadsredovisningen bygger på inte är entydiga går det inte att göra direkta jämförelser i tabellen. Riksförsäkringsverket, SMHI och vägverket har i sin redovisning av utrustningskostnader inkluderat kostna­der för förbrukningsmateriel i ADB-driften, såsom magnetband, skiv­packar och papper samt vissa ändra expenser. Riksskatteverket redovisar även utrustningskostnader för länsstyrelser, lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter.

Inom statsförvaltningen finns flera datordriftorganisationer som är inrik­tade på att erbjuda datordrifttjänster i huvudsak genom uppdragsfinan­sierad verksamhet till övriga myndigheter. 1 den civila statsförvaltningen finns datamaskiricentralen för administrativ databehandling (DAFA) och universitetsdatacentralerna. DAFA består av två driftenheter förlagda i Stockholm och Gävle. DAFA är uppdragsfinansierad och upptagen i stats­budgeten med ett formellt anslag pä 1 000 kr. Intäkterna frän uppdrag kommer till ca 95% från den civila statsförvaltningen.

Inom försvaret finns försvarets datacentral (FDC) vars verksamhet är uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1 000 kr. Utrustningsinköpen finansieras dock via anslag. FDC består av fem driftenheter förlagda i Stockholm, Karlstad, Arboga, Kristianstad och Östersund. Av intäkterna för uppdrag kommer endast 0,5% från organisationer utanför försvarsdepartementets ansvarsområde.

Universitetsdatacentraiernas ändamål är att tillgodose behovet av data­behandlingskapacitet för den högre utbildningen och forskningen men används även för uppdrag utanför högskoleområdet. Verksamheten är finansierad genom uppdrag samt genom avgifter från samverkande myn­digheter, främst användare inom den egna högskoleregionen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

Tabell 9: Kostnadsfördelning för huvudsakligen uppdragsflnansierade datacentraler i statsförvaltningen budgetåret 1979/80.

Datacentral

Personal-        Utrust-          Övriga              Total-

kostnader        ningskost-       kostnader       kostnader
(%)                  nåder (%)        (%)               milj. kr.

Datamaskincentralen

för administrativ

databehandling (DAFA)    51 Försvarets datacentral

(FDC)                                 34

Totalt universitets-
datacentralerna                  41

Stockholms datorcentral

(QZ) Uppsala datamaskincentral

(UDAC) Göteborgs datacentral

(GD) Lunds datacentral (LDC) Umeå högskoleregions

datorcentral (UMDAC) Universitetets i Linköping

datacentral (LIDAC)

25 44

42

24

22

17

109.2 63.8

93,6

 

32

55

13

.30,3

51

27

22

25.8

42

36

22

15,4

46

40

14

10,1

35

51

14

8.4

29

55

16

3.7

Av tabellen framgår att totalkostnaden för DAFA uppgick till ca 109 milj. kr. budgetåret 1979/80, för samtliga universitetsdatacentraler till ca 94 milj. kr. samt för försvarets datacentral till ca 64 milj. kr. Totalkostnaden för denna grupp datacentraler var därmed omkring 267 milj. kr. budgetåret 1979/80.

Tabell 10: Universitetsdatacentraiernas intäkter och dessas fördelning på olika använ­darkategorier budgetåret 1979/80.

 

 

 

Samverkan

- Statliga

Kommuner

Komm

uner

Privata

Totalt

 

de myndig-

myndig-

Landsting

Landst

ing

kunder

 

 

heter och

övriga

högskolor

heter

 

Stat

 

 

 

 

Databehandling huvud-

(Övrig

data-

 

 

 

 

sakligen för forsk-

behandling)

 

 

 

 

ningsändamål

 

 

 

 

 

%

%

%

%

 

%

%

Stockholm

65

15

4

7

 

9

100

Uppsala

49

25

11

5

 

10

100

Göteborg'

60

8

3

7

 

22

100

Lund'

71

9

 

3

 

17

100

Umeå

48

33

2

15

 

9

100

Linköping

93

4

 

 

 

3

100

Totalt

60

18

5

S

 

12

100

' Moms ej inräknad.

1.3.2 Systemutveckling — organisation

Arbetet med att utveckla och införa ADB-system för administrativa ändamål i statsförvaltningen sker i olika organisatoriska former. Som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           30

huvudregel kan sägas gälla att myndigheterna själva svarar för systemut­vecklingen i enlighet med principen om att myndigheten själv ansvarar för sin verksamhet. Myndigheterna skall dock vid utveckling av ADB-system så tidigt som möjligt samråda med statskontoret "i frågor som är av större omfattning eller av principiell betydelse" enligt rationaliseringsförordning-en (1975:567). Systemutvecklingskompetens i civila statsförvaltningen utanför myndigheterna finns förutom hos statskontoret även hos datama­skincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

Vissa myndigheter, bl. a. riksförsäkringsverket (RFV) och riksskatte­verket (RSV), har egen systemutvecklingspersonal i större omfattning. Vid RFV:s tekniska byiä i Sundsvall finns exempelvis ca 80 personer anställda inom systemenheten (varav ca 50% arbetar med systemutveckling).

1 vissa fall har särskilda organ inrättats för utveckling och införande av ADB-system som berört flera myndigheter. Som exempel kan nämnas centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

Inom försvaret är försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) central för­valtningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten, vilket innebär att FRI har motsvarande roll som statskontoret har inom den civila statsför­valtningen. Försvarets datacentral (FDC) har i enlighet med riksdagsbeslut 1980 fått i uppdrag att inrätta en s.k. "resurspool" för systemutveckling. FDC skall i slutet av 1980 lägga fram förslag till organisation för denna verksamhet.

Det bör framhållas att myndigheterna i varierande utsträckning dessut­om utnyttjar konsultföretag för utveckling av ADB-system.

1.4 Utrustning

Nedanstående uppgifter avseende det statliga datorinnehavet är huvud­sakligen hämtade ur statskontorets publikation Statliga datorer 1980.

1.4.1 Datorutvecklingen inom den statliga sektorn

1 Sverige fanns det inom den statliga sektorn i början av 1968 ca 84 datorer med anskaffningsvärde av 250 milj. kr. Anskaffningsvärdet upp­gick den 1 januari 1980 till I 431 milj. kr. Följande tabell visar fördelningen av datorutrustning mellan den egentliga statliga förvaltningen, affärsver­ken och de statliga bolagen den 1 januari 1979 och 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

31

Tabell 11: Datorutvecklingen inom den statliga sektorn

 

Kategori

Anskaffningsvärde i

Belopps-

Antal

 

Antal

 

Andel (%)

 

milj. kr.

för datorer

procent

datorer

dator-

 

hyrd utrust-

 

och terminaler

 

 

 

 

innehc

vare

ning av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anskaff-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ningsvärdet

 

1979

1980

1979

1980

1979

1980

1979

1980

1979    1980

Statlig förvaltning'

646

703

48

49

94

114

41

45

22        19

Affärsverken

477

489

36

34

43

47

6

6

33        39

Statliga bolag

210

239

16

17

44

52

21

25

54        61

Totalt

1333

1431

100

100

181

213

68

76

31        33

Inkluderar riksdagens verk

1.4.2 Datorleverantörernas marknadsandelar

79

80

Figur 1: Leverantörernas värdemässiga marknadsandelar av installerade statliga datorer' under åren 1968-1980.

%

75-

70

65

60-

55-

IBM

50-

45-

40-

Saab tjnivac   '''—

Honeywell BuM

Datasaab

_                                 ''     "'Philips

CD

35-30- 25 20 15 10 5-

—I—

76

----------- 1----------------- 1---------------- 1----------------- 1---------------- 1---------------- 1—

75

77

78

1968       69         70         71         72        73         74

Terminalutrustningar inkluderad fr.om. 1971.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

32

Figur 2: Leverantörernas värdemässiga marknadsandelar av installerade statliga datorer och terminaler.

79-01-01

80-01-01

 

Totalvolym     =  1 333 milj kr

Totalvolym     = 1 431 milj kr

1.4.3 Anskaffningsbehov av ADB-utrustning

Tabell 12 och 13 nedan visar det beräknade anskaffningsbehovet av ADB-utrustning för civila statsförvaltningen respektive försvaret. Uppgif­terna för civila statsförvaltningen är hämtade från statskontorets anslags­framställning avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrust­ning. Uppgifterna avseende försvaret baseras på försvarsmyndigheternas redovisning i anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82 och har sam­manställts av FRI.

Tabell 12: Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för civila statsförvaltningen (exklu­sive affärsverken) 1980/81-1985/86 (milj. kr.).

 

1980/81

1981/82

1982183

1983/84

1984/85

1985/86

124

136

163

143

'■     133

108

De fallande siffrorna fr. o. m. budgetåret 1983/84 avspeglar bl. a. svårig­heterna att planera verksamheten på längre sikt och kan inte tolkas som att behovet av ytterligare utrustning minskar.

Tabell  13:  Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för försvaret  1980/81-1985/86 (milj.kr.).

 

1980/81

. 1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

24

46

35

38

30

32

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                     33

2    Information om enskilda myndigheter och ADB-system

Redovisningen omfattar två avsnitt. Det första, avsnitt 2.1, innehåller uppgifter om ADB-verksamhetens kostnader, organisation och huvudsak­liga inriktningar vid de ADB-användande myndigheterna, eller de myndig­heter som centralt ansvarar för en sådan verksamhet. 1 avsnitt 2.2 beskrivs viktigare ADB-system i drift eller under utveckling. Med viktigare ADB-system avses de som medför höga kostnader, "aktivt" berör större grup­per i samhället eller kan anses väsentliga av andra skäl.

2.1 De ADB-användande myndigheterna

Här sammanställt material bygger på uppgifter från myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82. Materialet har komplette­rats genom förfrågningar hos myndigheterna eller via andra informations­källor. Myndigheter med en ADB-kostnad som uppges understiga 100000 kr. per år redovisas summariskt under respektive huvudtitel.

Sammanställningen avser främst kostnader för ADB-verksamheten. Större förändringar i verksamheten de närmaste åren avspeglas delvis i beloppet för anskaffning av utrustning. Vidare anges kortfattat hur arbetet med utveckling och drift bedrivs samt de huvudsakliga användningsom­rådena. En hänvisning ges till avsnitt 2.2 vid viktigare ADB-system.

De redovisade kostnaderna för ADB-verksamheten inkluderar inte alltid personalkostnader. 1 vissa fall anges detta explicit. Myndigheternas av­gifter för anslutning till system, som annan myndighet är huvudman för, har om möjligt avräknats från kostnaderna. Exempel på sådana avgifter är de som betalas för statens redovisningssystem (System S) och det centrala löneuträkningssystemet (SLÖR).

Sammanställningen är utformad som en tabell, där rubrikerna har följande innebörd:

Rubriktext                          Innebörd

Myndighet                        Den myndighet som hos regeringen (i anslagsfram-

ställning) begärt medel för verksamheten.

ADB-kostnader:               Uppdelning av ADB-kostnaderna enligt myndig-

-     Drift                             heternas   uppgifter.   För  försvarets   datacentral

-     Utveckling                   (FDC) och datamaskincentralen för administrativ

-     Ofördelat                     databehandling (DAFA) redovisas totalkostnaden

för myndighetens verksamhet.

-   1979/80                         Utfall (eller i vissa fall anvisade medel) för 1979/

80.

-   1980/81                           Budgeterat eller anvisat belopp för 1980/81.

3   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

34

 

- 1981/82

1 anslagsframställningen begärt belopp för 1981/ 82; i vissa har justering skett efter kontakt med myndigheten. Vid flera alternativ redovisas det belopp som förordats eller i annat fall beloppet enligt den högsta ambitionsnivån.

 

Anskaffningsbelopp för utrustning: - 1980-1982

1981-1986

ADB-organisation:

-    Driftform

-    Särskilda ADB-enheter

Huvudsakliga användningsområden

Belopp för anskaffning av utrustning under budgetåren 1980/81-1981/82 till civila myndighe­ter enligt statskontorets bedömning i an­slagsframställningen för budgetåret 1981/82 avse­ende reservationsanslaget Vill B2 Anskaffning av ADB-utrustning.

Belopp för anskaffning av utrustning under budgetåren 1981/82-1985/86 till försvarels myn­digheter enligt försvarets rationaliseringsinstituts beräkning.

För driften utnyttjad egen eller annan statlig an­läggning eller privat servicebyrå.

Förekomst av enheter inom myndigheten söm har till huvuduppgift att arbeta med ADB-verksamhet, främst utvecklings- och driftenheter.

ADB-verksamhetens inriktning enligt beskrivning dels i anslagsframställningarna dels i statskonto­rets dokumentationscentral.

Noter till redovisningen återfinns efter redovisningen av varje departe­ments (huvudtitels) myndigheter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor II. Justitiedepartementet

35

 

> zz Cd -.

o ce

(U "O

CD  3

T3 ■ O

■O   cd

■ — iiy 5 -o

CD  JU

Q ■-

 Q.

> a:

cd

> P

.C — 1) OJ -OQ

l2

ica ;0

gE-

■3  I* 2

M j;   3

i: c "

-a i_

E

cd  o 00 t/)

ca ■ =

 

a

x:

TJ

c

 

OJ

UD

m

 

Q

t/5

< 

60                   i_

Cl.      rl j»:

•= :0   £P0O _

£ c: .C CT> lä "«  S-S   I   A

— o

00 o Ov _

!* C= O O 00 o ov _

«; C=>

Ov O

r- o

Ov _-

Qt3   3

00 *

tu

Tt t Ov o rj — Ti- Ov

O O      o

o ri I/-, 1 r 04 Tf 00

VO r~-        rri

vD vO vO oc »-I OO r f.

OV   Tf       Tji

00

c .

•a — ■!5S

q5

 

o

t/5

o.

 

'c

(/)

E o   ,

-C "w   cd   1-o   3   c '

00 "S 'fS -c ■lllö

o .:   cd  cd u '—   u   E

.2 M :o o

Q   c/}   >   tn

 

 

< 

 

U.

 

< 

Cd

Q

■

 

c

t/;

 

:ca

5

c

00

c —

._-;    Cd

i_ — til  o

qdoh

8

o

00

 

,c

 

 

 

'c

 

> 

r4

 

 

'u

n

J<:

 

 

5

x>

c

c  > .i   i

o 00 5 Sr •o c- Q

.S.g £ ! > — oO

5 ,!S ?P 5? .■= c

 

Se

Se

> T3

■;: 13

Cd   cd

3   M

z'i

•i

OJ   O

2 o

.c c

c c

 

o o

— j<:

Su

iiiUJ

•gg» u _ ■-

■ ii? *c    '-> (U   fc  .i  "   c

te 3

hS 33 5

ca Q

< 

t.       c "1 cd        « .E

S < >-U-  c/,  2

S <.:c E :dq> 3

m Q <

,.          c   Ml

cd        1> .E "Z? oo c

E < i2 2

 

o o

o ao

 

1

o —

r-- "O

r

n Tj-          SO

rj oo          o

O Ov      r

oo —        ©

o —     —

 

— oc

 

5

 

r- —

ON

rM r*-,

 

00

c: ..

    Cd

;t: > :o - QDOH

ddoh

~M     C/)

ra TS x: c E - 5

E

 

EC/l •o

 

00

c —

•   cd

QDOH

E c ca u

å-i

i/i   cd

■° i

°S ä £■■5 o -

oo'~ .E S

■g = h c

rt

;«=

00    I

ov o

— OO

ov

cd  11

.!!

'Z<

is

>xON

;P      i

C/1 r-

rt —

-o   3

o o

'.;: J2

c/)    l-

,ra rt E

■a o c   1-

«3

1>  rffi w    OO,

OJ "O

c: c i_ °

il

o

3   C

1.1

CO .rf;

(/5 Q. O.   .

si

o -3

■'•O

C ii « C 00   cd

c    OJ

s

E !5

>! OJj

cd   c

  :cd

•= E

 (2.

3   5   Cd

3 -■d 3: Ii c a>

   01 E

--■ c J  >  u

Cd o ■

-o   :CC l_  —

•a ii cd j 00 n

o 0-

c 60t3 i2  •-

                 t3

'ö          = 3 a

y      OJ — c

=5       00''' —

Q. c   -   '

Cd    .3 :0   O

-               C .

ov > £

11-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor III. Utrikesdepartementet

36

 

ort

E

cd o 00 (/; 'J=   00

. c

CS-3

 

y

t/5

.—

o

c:

2

"ra

"i-

t/5

c

Q>

 

O

>!

'c

(/I

1-

'e

o"

i)

■o

 

;a

C

 

V

1

c/}

03

:Cd

Q

C/}

< 

o. OJ

.   rt   >i

OJ)                                     I-

C  i_   , r I .1

£e.ES«

I

"S o-H"   ■

t/5   O

O o

,_         — 00 o

J? u — ov _

< XI   3---------

— O

oo o ov _

o o oo o

Ov _

Ov o

t- o

ov _

 

—  ra

I- ■" Ci O QDOH

■O  OJ

= .2 C i> - :

(L)   £   o «5 .E   3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor IV. Försvarsdepartementet

37

 

•o

c

E.2

: o

oc8

E

cd o 00 (/5 —   00

j«: c

cd ■=

•a-O

T3 y E

Oo.'

E.E ■ ra

o -i

1   O.Q-

E.E

= 1

o

1) " - i—

_!.   tu

5 ra C o E.=

U    O   , Q-   o   t/

00 E.E c o p

rt  OJ  O)

t: i> ra CL >  op

J; .2   g E .2

~ t:               t/5   ti

(U S         I- -c   ra

t- .i         OJ o  in

5 c/) H X3

U-. c       Cl o   t/5

S E g'E

° g

 o

-SCO

c/5 <

 

bo o

1

o

 

Cl

CO

c

Q

■c

< 

Q

u

Q

c   00

S.E

00 c

t/5

c

5>

3

 

u

u

Q      i-

Q

11.   ,   oN

u.

■2, o T3 r

cd

 

 

= •=■= =

> 

c

2 o .

D>  =

a

!/0---------------------------------------------- ■

00                                           t.

j   o.      (/:     I    o

i"   O     3  —    g

1- —    i_  00    o

_5   U    -  ov    _

< XI       3  —     


«; o

— o oo o

ov _

ov  O         Ov

Tt   O         t

00     O                  00

Ti-     —                 in

"/■i      o
r-l —- Tt
rs| --I-- \0
---------        ri

o o      o

o o      o

t ov          rr,

— rl          Tt

(1 o    

o o     o

— o      « a\ 00      00

 

O o oo o

C3V _

Ti-   o       

Ti-   O        Tt

TT rN       r

------ m

O O

o o

oo — — r>i

ri ri

O


\0 *r)          -■

 

cz: -

O o

o

SS ti

»o   •/-!

o

ov O

r, TI-

00

r- o

rJ rr,

in

ov _

—

 

r*-.   O

>/-i   OO

O      r-

rn     n

rf —       \o Tf r\       «

 

H

 

oo

00

c —

c —

—  ca

■— ca

j-5

- u

H "O .=:

 "O —

£ IftfeiH

£    :äS

t. - c: o

1------ . til   O

QDOH

QDOH

00

Q30f-

x: ra 1- — til o

C — • ra

"?3= £:S2

Q30h-

3   > to -

l_    —'   t4_     O

Q:30f-

 

i2      "

            c   Cd _

X    J > =

t:   i;; '' 1»

■o   31 -

:0    3    >v

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 3   Gemensamma frågor

38

forts. Försvarsdepartementet

 

 

B

rt

o

.2?

tn

 

tJJ

I

C

rt

t/5

•o

"c -o

D

c

00

tu 'c E

OJ  OJ u      j::;

"c ■ ■'                                 c

c -I    fl)                              c:

■g o E.2 i

F    t/5       —    v

i- 1- J3 Cd -i :0 u o i: 5 U. O.   o   t/5 Q

f- X.

 

O

-O

 

C

rt

a>

 

■a

 

 

 

f

C

o

'e

O

T3

w

a. Q x: —  D.

 

.2

 

 

 

 

01

ra

c

 

t

.—

u

'c

c

■a

Cd

rt

3

ra

4/

E

o

 

c/5

u

.5

o Q

c _ IZZ  cd

u u .Ii ,  ' ; ■o y O) 5 —

Q.   cd    U   w

D-o S-gjC

-■a,OT3   > 3   Z

 

etu (Zl

00

:3       oo n.      3

c       3

Oi       ra

    t,    r-

0/ ra w

>   00 c

:2.E " t/5 c E

1||

n/ u o h-xQ

a -c ■o c —  u

-03 en <

,    oN

c_>                 cd

O                -a _

/5     2

o   o   OJ

00

i_   Cd   >. c cd   > X   4> .S

t/5

>   ''

D   O

 

 

rt

E

o

C

 

■

x:

OJ

o

 

c

 

 

N

3

v5

T3

g

OO ; LU ;

S  Ei 1-S.g 5

= -I fe­ lte o 2N

 

OIj                                       !_■

< X   3 —   _

w"i yr, ri r>i

A

o

ov

 

— o

00 O ov _

o c o o o o — Tt      m

Tf    \C       —

Tf r-l       \o

vO O Ov O

OV   Tt

 

o o oo o c _

 

r-\ r-i

§

88

(-1 —

?;

C    Tt

r-- Tf

vO o OV O Ov —

 

Ov

o 1

«/-5  \0

vO vC

1»)

S

OV

O

 

* o

lOv o r O

(OV _

Or",       m Tf —.      tn

 

C3 Cl.

 

 > tO - 1- — Cl o QDOH

" -O .=:

£s;tfe2

Q30S-

u -a

It: > :o 1- — cl

DDO

i:z  ra

00 C   •-

13   Cd

u - c: O

00

c — -.3 ra

" 73 31

.*-   OJ !3   >

">   u   ..,

|0

 — ,- o

t: > :o -

fc-    T-   (4-     o

QDOH

 

■C

•

"',    Cd

ill

o o .E

i5  lU

u. E

 o

 

 

ra

ra

(/5

.t-l

> 

c

DtJ

3

 

o

C

 

1-

 

 

 

12

 

c

t/5

ra

1>

i/i

C

t        ra

u      i:

t-            c

>       o U

1-     — Q

•O   räE

u-,  -o _

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

forts. Försvarsdepartementet

39

 

cd o 60 t/5 :3 00

.c.E o -S

D.  E

•7 CQ CO <

Q

cE •— .£ ov n

S -2 5 00 8

5   «J   — ov _ < X    3 —   _

o-

g

o

00 . ov ri ri J

.3 S-ri

X. ra

OJ

2 j 00 f ra ov

E-5°i3

o   w

:ra

7 c*

X  t  3 > u X

'i_    X   ;_

 

O O

00 c:: c _

E = ,02

■E e

1/3   rt

o5

OC

o o r- o

Ii.

ti.

73

P"    t/5

00 3 --

— ca

!t: > to 5

t- *- c-   o

Q20H

O 1- i> 1/5 OJ  öt) > .-

C    C °

Se

"! 2 J3

ra £.- :ra-51 r; X o.

ra -ra c

 

U

3   «J T3

> (*- ra = 'öij5

J=   o. X U   D. o

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3 v. Socialdepartementet

Gemensamma frågor

40

 

3

o

00

3

c    3

> r)

r       ra t "u ; c _L b Cl.

'   w   ■     '?   --

OJ  . —    -•    o        t/5

 C  S -c - t«  I- = ra

t/) rt Q Cu a:/

00 ti 3   3   g

.2'E E = t; c

■g -.5

D. tfl -o

•i "

,- 73 _v;

ra u


X   c   3

■3 ra CL

c/5

5s

 cd ra UJ Ec/5

3 i> c : -= o

?I1.2

Se

> 73   o.

ra2 fe g.i

■SsS

_1 0. W3

ö: e

S E

° g

2  o

CL  O)

E-S =

i I-S

3.-ä O   4J   C -o

■5  'c ° ra - c 1-

x  ra

'= fe  'K ■3 O o .-

E-e-s

 

 

 

rt-C

 

00.2

= ra T?

OJ

> 

1-3

■ ?.

5"°

— S J>

 

t/5

—  u

ioa

Si  ra.orc

=3

ra

i!

t/5

1- Q V3 <

 

UtV(

Org

byn

1/5

ir,

'>

OJj

c:

c X

■2 g

ra -o 5 ra u > n ;0 t:

00 00 O Sw 00 c c ■- .3 •— c

' E i2 I -a -s S

-S u  § tu 5j

<   = .E -D XI   3

 

LU  =

ra (U

00-3

S £           3               M

zi '/-j (i>                                 i:;

& 2 2     S              S

- OJ ra            • -                       _

-3 C -o            >                        3

3 >x

—       >.NJ       —       r-

00— <: ra

00

3

ra  ra cd i: 111 c

OOoO

.Eov-

< X   3 — _

— O 00 o Ov _

— oo  rsi

00 00  ov «

oo r-   r*-i o

oo ON   o

 Cv)     rj —

 

\D O

 

Tf m

Tf n

 

00 -

\D r-l

oo

\D m

--------- fT)

o   r- o h-

0\  (N v-i >«

00  — rn f«

Tf   —         SO

 

as ö oo o

ov _

rn r-i c *n — r-- u-i (*

0\ O — -N • 00 o M

\c rJ — «

 

— o       —' •r, r      rl

o r*-i »o oc

— O 'X! r

Tf   C   Tf   Tf

 

Ov O

r~ o

Ov _

—. TJ- — SD

OO  ' r", 1/

f*      i/-] r~-~

00  Tt 00  -N

ly   r>4 — ©

 

r O

r*

■X) r*

r*1 O

f

00 OO

Os r

 

ri —

o

VO

t~~------- Os

00 — o  O ON r* oc

 

00

c

h

,- ra

f—   X

C   —

:x: ra

u- — ti o QDOh-

00

ås

.■3 5:' :S 2 i_ — cl o QDOf-

ra

73 3: -" u ra

1- — 4-  o QDOh

00

3  —

:3 ra u -S —

.«    5i  :fe   S

QDOH

;z:  ra

1- w t_ o QDOH

 

1

00

X    U J,£

ct:-s

■- tra u

lill

X    1>

c   X

u;-;;?

■- t «

E Srä u 3 J5

"O •= S-

ra j Q.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                       41

forts. Socialdepartementet

t/5 ra       t/5                    ra       -

■5    «      

__    OJ

o

D. CL

a> t/5

3:ä       "      S

   tfl            I-        T.

o;i      ii

tu (u       ra

t/5    t/5                3

00 00                

3   3                     00

e-E

'u 'C     C

u j«:    'C          g; ■=      a

 

— .-                      ,1                                             'Cl

o

.1


■o -S

•> o     v6            T H      -

0,0                  c —       ra      X

b        -aiSA                          •=x

a>ri(i>o£:            tra       x      c

   Q 3      „                      -      .E     .2

|i g   i                §-   I fc

P~   °5      "                    5,.Jd      E     g-

«-°-      u                        -g      3      Vi

ooL-to      o                :Sd.o      >,

1   é2    J           i"     tö     I

Qfi  .E -ra      —            t« Q      c      r:

rt ■—      OJ oC5                                                                                            "          t

-S S-S   -                     i-s    2     ä

a>racrao™            rttra       c      lU

=  -J-S2c              Q£tfe      X     £

o

- £     ra > j ,ra          ._ ;| 2       E

1;   traSvg-g            s|S     2

JiMl          lllli

rau    cdSSvD — raS>>5_

—J   "1    .     ClT   l-   c

E 2 J ä,S .- < S -S

_E   o     X, X   X,    _        K -Ox   ra

•o-t;    >.oJxi_oo;:;xC           tr

:35ra    xoCc>.ra'a73             

c

:,     i; I  5 E -Ä  •-« ä'5>-Z B          ~

c     2,:£   D.oc£- = 2SiC               K

S     »gEx-2-«xu-c-o5>>    S

t      -u    o!5-.-=eS'5g:ra                   o

00 ,

Pl £■§ = u "    .SÖ

S-     >v=:oo-=i2E£i"rai=a!5     "S: 5i      c«?=;ErOS;i23o.2      opj

.<3

3       ooES-SOiS-Sg-fe      -

= J2StoS-J.<(u-a=-5E     'E> EE   —oS>iiH.d"   .si:ra

■3 ra    « -C r: J

E-

1     irlsrax E g-raö-o-rä £f

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3 VI. Kommunikationsdepartementet

Gemensamma frågor

42

 

c

v 73

ora

ra o 00 x. ~   00

j/: c ™ 'c

73

X ra

é 3.E

u

tO    ~   O

E .2:'ö''= g.E

P    StS'«

U  73 .-

Om  1)  ra 1

.2-o

X «

:é-5

E o

73    ' .2   3

E

O E

3   3

°- .:£   O

3

o

00

t- ra - 00 c > ra = - Ir. -

ii--to'S

215 X i/i Ul H

.E-S

JJ 'öb X   Cl

ra o

O     ■-

■   tu                           X

i51 'il I

1J       -. '*•=      E

■:: I    "g

i! '    >  ra

eif      « =

ca  m i- ora

X >      rax

r X       ic

3 .2  o

■g:5 £-2

Q is CO =2

 

re X

73   3

r3 4>

ico

c/1 <

ooo S- - .E  -

,   ooo gJ

vi   c   _ .3

t/5  —   _~     o

a:

■o -

rt L

>,.2   3 X   00-3 '

'- O .E •

>   ra  ra t

S£o c: coti: J*

 

LU   (

51 c

oo

ra

i>.

■3   O0'3

DQ> 3

C£

■=■<

>,U,

5 <

00

LJJ'E

-   3

_      c  =

X        C/   o   3 E        i:  ra -

=       =  xO

U    S"  3  .2 —

OO  — O ra WEx i

Jfoo _

.EOV3

1Jsg8 <.g32r

— c oo o

Ov   _

m sC

ON   X'

O  

■ ri

 

i<;c=5 o o

00 o Ov _

oo O      oc

r- r-l       a\

OO rn         —«

Tf    Tf

»o r) — r I

 

o2 9S6

OV o

1 o

_       —

-o ra     .

c      L.

s   >

ca ".S Q £E <     H 5

O "n

m oc

c *-

  rt

s i;:fe2

1— ti: O QaOH

or--      r

O ON   os

O —     —

r*-i ri   irj

Q30(-

OCJ

c *- ■jr rt

o -o —

S:fe2

Q30[-

00

c —

■— ra

 = :  :S 2

L.    *-  t4-     o

Q30H

00

c w 3: ra .:  0/

t=  »J  i  ra

     :0   — i_   ,- Cl   O

q=>oh

o o

ov ov rr, oc — rl

;3 > to -

i_ — Cl   o

QDOf-

 

« 2f *- tra

in >

Hx

X

(2 J

■O   1-C/O >

2-2 i-"2

a> ra o      _

>   O t;  X 3 c/) ii o-m3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

43

forts. Kommunikationsdepartementet

 

 

E

a

o

aa

X

 

00

Zä

c

ra

X

73 3

'2

73

C

73   C

C/5<

00

ov

00 _

< X   3 — _.

11

o CO

ii

 

 

 

tnin

tocl rcei

> 

X c/5 o

ÖD

3   ,     ♦-

•.a

c; i; ra .

> 

 

-a E

gjr

LSS

 

TJ

ra

XJ

oo .

C: =*

ov   r-

—    00

tu ra

00 3

Si E

— iB ' U t« > OJ  :0

ra

1

iS ra

S2 ."2 «

■o = E-

= _

a c ra «

i2   00

u, :3

o    CL

-a E

73 tcd

O   2

X   X

11 >,

CQ  X

:    o

00 O OV _

" _

3   (U

S!15 tra c

5 E

 

O

X)

Q.

c

G.

rt

ra

u

ui

rt

 

> 

'

3

C

00

 

ra


c =:  —        rr   3 t

= -j;.E

  rt ■. ra .!£

OJ   c o   1)

al -Så:

x   .    73

XI

V   X

> i

d :ra

o   o i>

rt  o -   X

 

fc

o

a

x;

 

,00

 

 

'>j

c

L..

>> 

 

s

* Ö Ov O

OV —

H X

Q55f2

S 8 £

C/5   00.S

1     5

3   X        _ «   ra       P

ovotd ra

—    n.73

5°2 3 ra

3   X

111 .2 73 2

j;.o ;. 00

g •- _; S .E

-      3   X

t   c 00

ill

5> X

< cw £ r.   Hora

'   __  ra

c > L, U _ OJ T3   3 73

ra C ra 2 g £

''I   X    '

o £ o

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3 VII. Ekonomidepartementet

Gemensamma frågor

44

 

o o

0   'z:

1   ra

E S 0-?

ora

u

E ra o

00 X

:= oo

j c Cd-3

"3   11 '"

ra X 00 X  c c

u u 'c

T3 E.>'■ = -2 C r ra — Ja! "

S.2 S•' >- T3 X   I

CO a E

> 5 "O

ra tu ra

i>

2 o

ra '.s

ra 3 ra "2 ■ P .2 D.

.22 Wc/I

o 1-■- ra tS 00

 

•

X

X

u

 

 

ra

c tra

v5

OC

73   >

a> ra

E >

a> o

E-° Ej?

'O-S

„r,

 

 

73

V

t/5

CQ

:ra

Q

in

< 

o!

173

cd 2

ra i_ c — tL- X 0/

3 .5   t -ii  „   U   3

5i2

Q i: c/2 3 UJ 73 =

X   

■-2 3 v

00 o

3   ~

£§

 

00

tu

_< 3 2Q

i- — "S x:

■Si s|

£ oSn

c X

~> o

OJ

73

CO _' rv  <

<  E

 

■ o 3oS

c -= u 00 o 5 u i: C3v _

< X   3 —

 

S8

0 0 0 0

vD TT

0 0 0

gf

— OV rr, rr

r-

O o o o

o o oo o

COv _

r*-i "tf

00             O

00             ©

ov o

r- o

ov _

00 -sO      '

»or--           f*

rA m           s©

Z   -Sji-

 

 

 

 

c .0

3

CQ  rt

 

C

c/2 c

S

< 

3 73

'C

oa

2

Q.

c ra

U ra c/2 X

 

_C

>- 0 ;0 00

CO

'55

t*-    i

■

 

,v,0=

ra

 

ca 0

VI

00

au.

t.

 

< 'X

0

00

 0

1*-.

ov

 00

QQ

 

rr Ov

Q <

E 0

00    c-

c

"■ 3

 

 

 

c

|JJ'E

0

u

X j«:

 

TD

Q 2

 

;0

 

>

°=x

H X

i:

ctfe2

L-   T- tl    o

QDOH

00

■jz. ra

f=tfe2

u. —' c; o QDOH

o   t/:

.E

:t: > tö - u- w Cl o Q30H

ra o CO-;:

u 00 00-x Si c

c   tu

ra

= :l t 5 ~

o iÄ g>

3    C0 =

X      [■  5 73 X      W   

tS     -1

E i;

o 73

X ra 00 c: c   X

SS t? P

O a> M O.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor VIII. Budgetdepartementet

45

 

(U   OJ    _

C/1  rt  >   (/5

£< aci

ort

lm

E ra o

00 X •X   00

. c

73 "H

xoa

c/3 <

 

00

E

o

o

 

uz

CO

c£

Q

 

< 

Q

.a tra

 

8|

 

m

 

if..x

 

   cd

00 3

ra 3

 

§.1

a: e

1- ra •o X

'c

c/5

ra

w ra

j«j ra       Ji 'c

X          F   X

u     5 >

XI L.         ii ra

tu         X

ra   Cl     >,■-

2  u       X [/2

ariE

n»   aj        C  


■c  00--                   .2
 >, 3 00     js

X f -c c                   -i

C0iO'c                    -a

Q i a      -o

b      -O -             n S

ra   >   •>   X            ;

CL  — 1»          *-; z:

u  « ,0 XI           •-  X

X    00""    r-       ■=   —

C   L- J-     X   cd

11 .3 .5   u       >   ™

c/3 c ii; o         ra c/2

£££

- C C C ;5 -O C

     c/) J    > Q - .—    n>   :>.  (11   »j    dl

3<

U   >» OJ

t/5     t/j     c/5

 

00

< 

 

3U. •3<

X

IT)

Q

Qi:

E

t-

ra

3

'

 

c

>.

S

1)

c

 

00

 

0

UJ3

 

rt

5<

 

 

 

 

kriv tralE

- OC

2

 

 

 

X 3 X U   tu   00

tö ._

 

 

 

X 0 C — Oi E

naladm stemen tt2.2

 

 

 

epara av d( uträk

 

 

 

0   >,-3

 

 

 

X   00 1)

X   X   c

 

 

 

■"■£■§

c/2 3 £

1-          X

1) ra >

 

 

 

Q. > ra

 

 

 

isektion ■eckling n för

mmi-n. Drift, n för test-

X

X

.2?

3

't-

0

00

c

> 

c ■»  0

U  -3 •-

■500 ra ■— ■ —

E

 

3

X ,.t ra.:x ex >..JD'i_i:i>cjOo c/3c;c/273 xc/2 o.:*; O

< 

00

c

ti-   , < ra

Q '

00

73 o j: o tra

■2,JS Z'i ''c 5,S 2iO u gg

-J -J o (- >  ra

C < .E Ov n

Ja: o- X   '  g S.2 E§§

i   U  w Ov _ < X2   3 —


— O 00 o

ov _

o o

o *r, 00 »r-,

r>i ON       I-"

r- r*i          -■

or-             00

r- Tf          «

O —         


— o       —

\o so

ON   !

>/-i in

 

o o oo o

Ov _

v-i Ov      

Tf   1/1     O

r- ©

00       0

o

o »o

Ov   00

o © ra


 

ov O

r- o

<3v _

r- ri           

r*1 -X      

ON —       ©

rsl        r

Xi r           ff

O   Tf       Tt

r- r*-i         o

sO r*~i     ©

o o

X" v-,

00 r

yr. I/"*

x>


 

q5

 

5

CO

S

Q

:.,

< 

Q

 

Q.

 

 "■

 

 

 

 

 

Oc

 

7=

u

ofi

c  ::= ra

t- w t:! o QDOF-

DO 3   —

X ra

t- *-1 o QDOh-

00

x c i: ra _ ra n X X ,.-.

22.2  c E 2< 5 u 73 ra Q Q u ra T3 w

X

11

73 3;

to 2 S °

DO

■s: ra

;=s?t2

t/)  

t/1 j

00 c  *-

■jz ra

 -o r: :Stfe2

QDOH

73   C

3 J£ 00 1) 00 u >, >.

CQ X

 

-§■2 " g

g ''l:

ra X u

—   UV

c/2 o >

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

46

forts. Budgetdepartementet

a.

CL

o

>   ii

ra X

o

Dl O -1

ra       X3

3     >   >

■       t   n

-J     O. X

CD

Q <

E

73

2 .i:x E r g   .

•S  7.

5h£


73   X           -

■>J        

■- "              O

X   >   00 3

?73    E     U

i: -r     i_    Q.

3        1»   r-

-  3      n      X

> T3 ♦"'

:/5    -g 00

00

00

3      T-

X ra

oo •

X   ö    ■ > .:«: C

n  o ooo ■ c o

E 5=

-. ov

X   [

 

i

™   X X . u   c    °

i2

0,3   «   X

212' ,Tt ua.c/2

' 1> --

;   X   X >   C

X   00 J   3

E ra

= 1

X ra

u ra X

2g

•oa

tädQ

V5 <

N

q

t/5  "

•Si s 111

—, -j  ra -3 c/3 13

I.Erä

o _

t/5   o   " o o

<.S32

oo o

t3v _

o o

C O
00 O
Ov __

 

OV _

00

 

 

 

> 

X ra

> r;

IJ

ra

ift

vec örd tält

&i

u  ..- v-   o

H S

Q:30f-

 

 

t

J£ ra

tra

gE

c

ra

-o

£i 11

ra

c/2 X

3

o us DS    -Sä?

<■       ra ov

    -£2:

o —

S    ||

E      F= =

£ 2 = ra " =-

ra  Qj L- 00 E o ra

a> 1 c  X) 5 .:i :ra ._-  ra  >   jr

1»    X

3..g-S (U  —   i i!   u *< -3    -      n,

tra 00 1- j2

.ra

E 5

X   >    O-O-O.x

""Ii-

15 5 ra u

~ £ !;;

E s°a

 '

X jl;  g _ u   t}; c/3

(~

ra

00

 

m

■o 5

 

3 S5

 

ra —

 

— 00

 

■o ov

 

 C

■å s=

ooo

c o

) a>   oo

■       73   3

■     ra     -72

S    '

X    i:

o    X

■     öh

12 o

e

_ ra a> t/5

> oo

3 x:

ca t

gö

t/; —   o >.oo c

12

' O qj 00

Ii

1/5   o

5

31

2 '

X o

:a oo ■=5: 1- C:

o C3V X — >  —

ra o

3i

Di rl     .

a? z

J   u

ON     QJ

—   ryj

1>-

X

9S   £

O c oo ■-O;  3

   X:

"Q   u

!§

73   3

m

ra t

,   3   I*

 Sfi ' . Si >> I

—   00 t

   O

3 CC

3.-,

9

o

"Z

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

47

IX. utbildningsdepartementet

C3      O
00 (JO

■          OO

             C

 'c

t/3     =

X  ~

ra

5 E

w 73             ,

3 -=        -

73    CJ           X

S   O      >

Q. OJj ra .

j  c         -  a>

•- ■::   g -o

2i2 S,SS

c/3 a.       X >

E

3

OO.:-:

Jc        C-Si
>        X   X

.i:     o to

ra      3 - c"ö i:     iS = -3 -a

,x ..3 - ,§.1; 3 u E 00" -o

'Ex   3   3 ■£   3

E < 'E 3 c/3

I

ra

—        1)

 

iSiZi

 

rt

x:

2

c

 

OJ

15

ffl

irt

Q

c/l

< 

-.ätra  3

c ~  ra c >

—J     (/5  XJ     t/1     t/5

Di  -

E2e

t/)

Hco !i ■

X — .

«    L.    X

;5 o >>

c/3 t   X

< 

Q ■

._   3   M

ra 11.3

■ 00 c

S 1) i:

D>

u       00 3-n-E

< 73   3

< 

IJ. <

Q

CQ

Q <

 

00

.EiP

60(30 .Eov-M

O.  X

J!   O. X

O O

O  -3 O O

-=  d OO O

J3   1>             — Ov _

< X     3 — w

C —

•j:: rt

SStfe2

qdoh

>    X 1/2   X

u

Cl

C5 Oc

c

I

OO

*; o

— o

00 o OV _

o o

00 o Ov _

ov O |-~ O

Ov  _

H X

 

 

o o

TJ-   o

rr v

00

—

rr Tf

(

o (1       r

1/-1   Tf     9,

r-i y—      m

\c r-i      00

Tf   Tf       00

\C> yr-,       1—

— ra <~-ä3

u ,- t*l  o QDOH

.ti     t/5 1/5    00 "

te 5 2

= -Se

3 o tra

0.S3: St52 u ,.- (  o

QDOH

1 u

00 O c X

3 X>

:-£

X ra

ss;tfe2

QDOH

 

t/1

00

c

c

 

 

'U

c

'■5

i«

" 73

5

0 ora

r i/i r-- Ov

vD Tt c> © rr, —        s©

TT TJ-  o 00

rr, rr        ov in

r- »Al        fNi

o —       n

»XI vD o  

rj (Ov O     r<

>/-,  Tt   —       —

ov —        —

00

3  —

•X ra ■ "u

 > to 2

L-   — t    o

QDOH

73 J2 2 g

2 S-g c" E

U ■

(L>

c: E

ra t> c»"S, c 73

,(U   t—

X U 3   O-

8 |§

e1

5-0

ra

E            g g c

ra c u s

    B 3]i

;_  X  ra  It

tu  >v73  

>     X    X .

Q.2-x5

ra (u 00

ra c.>;.E

>    u c 3
- P 3 .:<:

2  373 £
.5 o •> <2

3    73   0073

3 -o  3

•g 5 .S 00 ra -. X 3 -.  X 3 .-

g.Jri:£

T3i2  3   X

L- U- t- d tu   1)   Ii  i

x-a 5.3 ra gra g

■a.E°S3

73 > 2 u

S 3 - " £   3   i   CL

   g   2.0

O S ral3

iC >Da

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

48

X. Jordbruksdepartementet

as

3=   00

73-0

 

12

3

 

tu

X

oa

tra

Q

c/)

< 

 

00

o

o

 

t«

oa

 

Q

■c

< 

Q

ra .

X

■S.E

'3 .y

■Sg.E Eli

o -!- ra

 u 3 uj>.2,

o. ora

t. >,

ra X

n

2 3 00

i: o o X ■ - u .3 I o.

"sl ° 00

Er.E

■ClODB .  c   c

2   X   4j   X

5|ll W C/3 CL   3

oCd

u ra >, 3 ™

ra > X 11 .E

.- tr (j i> w 5>. 3..;;        X

£-3£ S3

D   g   S >   3

i               00

o .-1) 3 2 3 O   3   3i3

3

l>

00

J a c/3 c/2

00 E

00 3   (U

> 3 3: -■

i2   x=   >CQ

■i E -S 2 "

uj'? 2.E B

rt      XI >! rt -

-J     O.   tA

-!■       3   0)

3      o   g

00 tu 73  _ o 3 .:<: o -3 -

'? ' t y " .5= 9-° -

1 "-i

& x.s; 3.E

« 73 3 Ji 3

> c 2 .y -S

O i2 i J

 

rt

OO

OJ x:

_C

13   u

c3 0

 

ä

<1> >

'     T3

3

•E tö 2: S o 1; 3

g&E?

    X      L-    >

O rä   2 =

o _x      X ■ —

003:      E   3

3 -   o 1!

■n > S

1; ra       1; E

OS ra   o O 3

ra i_ >      -o ra£ = Sg

   3 X 73   00

2-2ä§S 3 5 — '-' .

3 -3 t:   00 CL

u § -c 3 a U t£ 73 3: 3

2 2 ra —

u-O   g   3   M

ra ra CJ v.E •5.— 3 00 c ri ra .3 u h >,  - ... '■/! £&S.S

3Z) E>  3

,3

   Ml

00

W

°Poo_ ov ra

■3 o 3100_____

,3 tii   3 Ov -3

=Ö   g-£    I    A

g°

O v            VI

00 On       I>

—   Tf      

m              m

 

rr »XI         00

VO —        t-

 

ö 00 o

Ov „_

yr, ir, O r

ov Ov SS

■X, —        1

 

ra

»o o o m r- m

Tt   

S VC

VD O rg rr, ixi rr

On —

 

00

3—

•X ra

QDOH

00

3  —

13 ra QDOH

c - ;;: a

.« 5; tS 2 c i ti; o QDOt-

00

ås

QDOH

00

3  w

13 ra

fill

QDOH

00

3 ..- •X ra ■ "u "•03;

QDOH

 

=§

11

3 c; -o

u XI 3

«-I

Ä.o-g

 

 

 

 

 

 

X 73

X

1-e-

3  

c

S E

1>

u .ii  rt

 

4> "a *-•

ra  1-

ra

> c ra

w   >   D

 

en 3: >

U2

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

49

forts. Jordbruksdepartementet

ra o

00 X X   00

73 "2

ra X

73   3 .■3   U

c/3 <

tu

X .

j      --73 ra i; ■2      E-o 3 >,

P         «       °    X

.3    ml

,_      tu  '- 2

1» C > ■- ora 3 u g E S-~

p '00= '-3   _

aSH giS

ll.»goral

O0.>   1

'E t

.§1

OO t- i_   OJ "O

oo' .:«: 3 .:«: u X tu

ur   >

j- - — i> 3r c £ - > Q tu D.S; 2 < ra

00

2S

3   3

■3   o

E X < a

 

u

 

o

■

 

CD

rt

 

t4--

 

 

!>

1>

t:

T3

c

C

rt

rt

.liS

j

c

u

■■a

 

> 

OJ

ort

Xi

a

 

■o

r

*-   c/:

 

 

-o

00

'■5

>- i   >

>, 3   SiJ

ra

3 i-

X   H .3 tu   00 c

•; a>               CL

>, CJ           , —

3 2           E £: X

_  ra                      CC OJ •-

                               t/5     t/5   H

r- »/-i 00 ©

■o On r ©

— o

00 o Ov _

r- —      ©

*:        t=>

o  o

00  o

ov  _

r >/-i r-r x* 00 o >o      irj

 

 

o

—

__

__

00

ö

r*

O

rn

3;

o

m

m

\o

t- o

*  r

(N

Vi

ov

-

 

 

00 3  ,.-

3: ra tfe2

qdoh

 

t/1

ort

 

c

> 

 

(U

3

 

ra

 

L.

 

rt

(U

v5

c

> 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

J E

 

t/J 'öö i5

3

 

 

oca     t/l

 

SiQ

1)

 

 

x: -

 

X

00

tu

 

 

fl

ÖtS

 

ra -;

Ji: ra

—   3

     L-

.  n aJ£      _:

 

 

rri

>, E

X   00

 

1-    X         00

fel     t;

 

 

 

ra

 

 

 

 

E-3;

 

 'o?      ■?

 

 

 

o  fc

 

73   —          E

 

 

 

xtO

 

 S:

 

 

 

53

 

2-0     0

i> ra      —

 

 

 

t*-   tu

 

CJ  3       3

vO Ov

 

VO Ov

'0073

 E

Q- E

3 tra

% 00-S .E o

|f

 

nlrum till en dedi ndast SNV:s kost minidatorer, ntering av mätres

 

 

 

rt   !>

 

 

 

 

x: XJ

 

S " E.g

 

 

 

äé

 

Stfe

 

 

 

:rt

 

X      oo<-

 

 

 

m h

 

.E ra 33

 

 

 

Q "u

 

.yx Eq

"3   "   X t

1» 0  <:

 

 

 

 

 

 

 

3 -■

 

E i-  ra

 

 

 

dj 00 73 o

 

.2=-?

 

 

 

3 00

 

CQ   rt   rt   >>

 

 

 

EOV

 

-  c  c  c

 

 

 

 

c    w   .—    *-.

00

 

 

ra°2 ■5  tu

 

°2 0 E = 00 uS

3

ra

 

 

3 3 _ .2, •- to tra L?

"

 

 

to 00

 

3 —   >  tO

CJ

OJ

■s

2

Xr'73

E|

 

3   1-   u.   U

QDOH

■Ii

 

£23

0   «J   >.3

 

 

 

>VTt

 

 

 

 

3 5

Tt

OJ    1»   I-    >*

,

 

 

3

rj

. -O

 

 

E ra 00

"O

X >v.

 

2=

Ov

a Cl 4 j

D. n. t/1 t/i

1

rt°2

5o t

3

tfl

 

3 "

X   3

D 0 c/3

> i: CQ OQ J CO

—     fl     f*-,     T

4    Riksdagen 1980/81. I .uimt. Nr 100. Bilaga 3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor XI. Handelsdepartementet

50

O ■-   00

rt

0

.2P

t>n

 

ÖJD

12

_C

 

C

-O

■o

 

 

> 

:rt

CL ra - -E

C/3'<

c XI

1-     t/5

o 1- -5  tra E if, 3  ra

. o  ra

:cD>

E-5 i;

73   p   L.

■2 fe..2 E - 00 o- S

UJ c« >

 

C ?e

(/5   52

■ra Q cio <

 

bo o

E

I-

O

CD

 

Q

■"=

< 

Q

oJj                  c

t£'.E5■5   CL 3- v

   CL X    I    o

3 "r, L- 00 o

 

X   3 — ~

— tS

OO o

Ov____

o o

S2

 o

tOv o

[—1  r""   1/1

 X)

sC  r*~, f*l

00 C  

:=. ra

£tfe2

j- -- (  o QDOh-

X          3

-5

o

.E|räk

   ti   LL.y 3    2X    ?

-r .2 y "

D c/3 -a

01) 3   —

:3 .ra • 'Öj

S "■o 2 Q30H

2t

c/3   o

<

< Q _°2

rt   > X)

>,3-.y 3 X    ?"

CJ   qj

3 S

ir _ra

OJ

.t:  >

t: > o — 1-  c: o

E

3   —

ir>  a> c

5

<732

X              to   CJ

CJ          t,-   t»

o      >

a-2 3

Q                   - -3

<                   X   o

00

3 ■.C7' ra 11 LUZ)   Q. J?

O' O                        00

o oo       00

oo o

ON   X>

o —

o 'X —

m —

00

c  *-

ii: rt

t3 L_ _ t:; o

Q30t-

X   00 CJ   c

o ■-

1»

—    L-          T-

3 r;:   u

1> .Ci -ii

3   oo    L-

ra  gi     tu

Cu  ix     >

oo

7'  .-   3

fi " CJ

n    . u

c   Cd 

<  xN

Q X .ra ■ —, o l«

= c: H

3 X   S

O yr, o r% rxoornvn

' \0            rf

r-t a\ yr, \Ci
\0 r~\ r. r-
Tf  r',                        00

>/-,  ir-, —(

x; O r. ©

Tf   Tf                       o-.

00 c

•jz ra

Stfe2

u — t—   o

Q30H

jj o £ Oi2 E

 

X oa

3  raU

3 <

Ov OO        t--Ov rl       r»

00 rl       —

1 Ov rj Tt -tt O

=0

■JZ   cd

:  tö 2 i_ *- tx o Q30f-

C

ra        o ■a      —

- rr;- UOO    "

>   ri   3

•S E   .

|-0   X   X

X 3. S. Cl -    £   U

cii ra K 3  ra - =

■r ■= -2 "=

ii E "e 3 o§ SJ ra IX,  1.-  3

 ra u-g ii .2.0 _ 5 CL t: •,= >

X   7C                           X

>     00-5J

5 >..E ■=

-=   ,-   3    t_

3-g   xS

 ° E U b rj — 73 ra 00 3 c

—   :>   "" oSS==°|

|,- -'"a

äi-aj

■S   '-   3

_  ,  -  ra

X i;   g  ao

> "rä  ra.E

"E    >£

>vE  =trä

!   OJ                 3   X

ti   "  H 

toS   g-jo

IJ

OJ

a>  "Lt

 O rt "a

73   SB   g

ra «-S >

•;2 L.-X

E "rä  ■"  "

« h > ?i

.X  ti   ■>   O

-        Ur,        t/5

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

U .3 3 '3

ra 3

Utra

 

o 00 X) 00

 o

:?§

•t  ,00

a> iiJ *-

i/i - :ra  o — J-

tyi w   OJ   aj u   t/1   t- _JS

■Sg

-£ 5; " " ra " v- o

!|3

00  c    "  tffl

Siw Ji"! ii-, i2 o

I

 

tu   ,'      I

•-   »   X

op-o ra. .E«-äfc

ora

b.

E ra o

00 X 13 OO .U   3

ra ■=;  B.

73

§S 2

73   E   c

111

.:  E "rä

. 'w  o  3

3 .<£  3  O

S   O  !C U  2-   U

c/2 «< E

m Q <

xc/2UJa.

3 1»

E

OJ

00 X  w   3

ra X Ig

ioa tQ

c/2 <

3S.-

t||5-§

Cl u CJ u i)'-;

._  ra  o t/2 73 <

Q ra -ca

é

E

0

O

 

c.

CQ

 

Q

'u

< 

Q

L. ra 3 M

ra > X 11 .E

w    3    fj    1>   ,.-

£'|'.i2

££.Elrä

£.2 3§§ 3 o i: Ov _

< Z5  3 — C

 

00

O r\

O   Tf

i

00 o

O

 

§8

Ov   _

Ov O [ o ov _

vC rr      

00

3  w

X ra - "5 u -S 3; .« 5; tfe 2

Q:30H

c

ra a>

t/5   C

■£73 <   3

0073   >,•§

•i g »i

1.5 E-

< 

< 

Q

t. 3 ra i>._

■r-l 00 c

t   tu  i3

: i>

 

■x

£ ' 3>

1x1 1x1 o rr 00 n vD rN       ov

Tt      Tt

ri       n

vO   VO

•XI  1/1

SS

00

ås

ra

,— 1» .-

•'Hi£o

Q30H

ra _x u tu

E        M   i

a   ■£ a

S £ X är t;5 tra " X tu £ ca 3 Ji  00 o  ra-x

ra X .■£ ra l§g"

•Ie'

— o X 73

-g

l:'£2

ra s: X «iS 2

i|i

3 ce ra

1

2t

ra 3

73   t.

3i2 tu -'

00 *-

o      - E     rä.

g|   .

h l;

_ u

u

.ii73

u

73

ora ra

CL 3

I-    X

1/   o |-

 c

il

?! gg 73 E "IC

2730.3

u ra i CJ

u

 -      o

00 ,

JJ   >, O

III

O   tu 73

na ' —

ES

OJ o •5g

CJ   U

00

;° -

a>

      ra

—  u

a   !__

irt      DO

D. 11 ra

 

u----

ra 0

U 00

ÖOO

. '

:= 0

 

2

'wt w

c -u

w r--

•= >-

>>_

Etfd :gQ

-£■ g°2

O)    tiO

X°5c/3

2152 o rt x: <■ "O

EraiS

00 t/5 ra t/5

r-    u.        "

|i2S«

-ä     L.     «  -P

X    •     00 äj

73   u   Ov   3

t         t                                    IJ         t>rt

Ä    t/l                     C    t«

7i

I-     t/5

T3   rt -   D

t/5

        ;5    "/I

OJ   OJ                    .0

   >                           C ■-

Sill

Cv)   —                   (

le tis

t«   r-   IJ —

.E 2S E u 3 ,>

201

QDOH

 

 

 

 

 

ggs 0 «

 

> 

 

™73   opo

c

2 73

 

X   2   3 0 C/3.Hlg

 

3

ra

.

S 2 22

 

> 

1>

> 

<| (>  rt —

Co

3

-  .E E.,

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

52

XIII. Bostadsdepartementet

ort

u.

E ra o

00 X X 00 J   3

ra -3 ' .2

■3

O)

g«

3-= 3 11 3 73 J£ 3 O   H

Q tra

3 O   u

■w ra ra 00 u c

. 'E

.EcS

   -O

ra

'E  ' E

O .ii

ij

j 1)

 

£    .E

00 73

 

-Soa

c/2 <

ix o

 

 

OO

E

o

o

 

t4_

CQ

Cl

Q

■c

< 

Q

 

 

 

 

00 <

 

L)

3 LL.

 

CO oN

■E<

xQ „

ora

•- rtCr

Pura

>,

ra -o

h ra >

X

■—.  —

3 ■■

1»

—1 t/5 ra

3    >,'

K = X

CJ

-Ie

> 

-J x: o

00 —   f,

UD o

tu

X

30   S-JÖ-

tgtii .E OV re

S-2 S§§ 5 u — Ov _

< X   3 —


— O 00 o ov _

i/ O O »n
r* oo o ©
so r- r*-i r
-------


00 00

rn r

r-x r

r* oo Ov O

 

*: ö

o o oo o

C?v _

ITi  »/-)  »/-i  I/i

>Ai r- T r*-

vn Ol (J ©

-------------- -t

oc 00 x  oo 00

—  m

r-x -rf

o   o

-*   Tf

 

ov o

r~- o

ov _

O "/"t    v ©

■   XJ  Tf   1/1

»/I r-    (N 1/1

—        — r

ri


— yr-, r- o O r

 

&E

H X

00 c —

•  rt

Stfe2

00 c —

:=:  ra

OJ 73 X

to 2

u  w

— i2

tu

73 —

to 2

CJ

,T-        U

q3

öO C   *-

:=  ra

S tfe2

i_ *- c,   o

QDOH

73 ■5

CQ

op

■5

00- 00 'C

2

c/3   D.

CO

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor XIV. Industridepartementet

53

 

 

 

E

ra

o

.SP

X

 

00

!2

3

ra

X

'a

73

73

o . ■X  ra .:»: - c 3 tu ra ■a "S ra o°2 J2

• 2 E

'.- 'oo o

X i c T-   tu   O

ra 3 i2 c 2 W

 

6

 

00

c

o

 

'C

i>

 

u

00

 

 

 

rt

c

> 

 

rt

ra

rt

JZ

 

•O

 

oo

 

c

3

;ra

(U

'u.

a>

rt

E

3

3

_i<;

Ji!

ra

t/5

O

I

'oo

Q

tra

00.2-3 .E fe S

"   E:

u 'oo.:£ > 2

tO   1) c/3

ra oo

L-     3

X "u

•E2 E

■3 £

.2   3

E g o E

3   3 °

 O

UJ Q

—   D

■lå

e|

73 '=« ,2   >

i>

E"t3 o   3   3

C >, ra o J£ X

UJH2

X   3

CJ  o

O ■r;

,   ra

.-. u

B V,

o-c

UJ

 

i 15

CQ -O .■O

73   3

'3

—    -    ty Q    >-    >

 

 

00

O

E

o

 

U-.

CO

fX

Q

'

< 

Q

oN

:Ei

u   o

3x

ora

00                  N

■E              O

    t;5iix

3 L.S £ o

w   rt

 

C Cj o <

tu  c

> 

iHQ

OJJ *-

C 3

2

OO

UJ

3   >    >

_>   CL X

3   >   >

t/l ,— (A tr ra 00 iii i;

rt   i

C ■

. O '  

„2|

t£ ' .E ov cd

J   CL X    I    g S-S   3gg

E u - tov _

< X   3 —


— c oo o

Ov _

*: <=

o o 00 o

ov „

O oo       00

rl — ri  00 ri — — O O rJ f« Tf r*-i       r-

 

rvi O

fS

o u"i o >«

"it -

OS

rj oo -

O tN

(S

\r\ mrx -

rr o r O O o rr —      


--------- M

 

yr-.

*r-i

o

.c

n

r-

 

E

oo

■

p*

rt

 

 

f*

1-

> Q

O

o

©

< 

ri

m

»«

cz

r-

m

©

> 

—

—

»rt

 

 

*: o

Ov O

r~ o

Ov _

 

§5

oo —

 

r-l — m so 00 1 — so os oc r-J ©

 

>-■

r*-i rs)        r

1X1 to        O

--------- fcj

— rr       


"O >/", r*-|

OO —

 

SE

r-t X

00

3     T-

•X ra

etfe2 q:doh

CJJ

c  —

-.  rt

£tfe2

QDOH

00 3   -.

X ra

£tfe2 i_ — tj: o Q30H

00

3  —'

X ra £tä2

u- *- t  o Q30H

00 c  —

X ra - TJ

e

CJ 73 X fil   ,   

ra

q5oh

lt:  rt

q5oh

 

rt -Q

Ä.E

 

 

 .:,(

tu

X :o

00

00 r-

 

o 5

OJ

o 73

> 

U   3

c/3

00 3

-*   t/?

t/5    C

2 ?= o

:: 3-

o 2

ra u 1 "x '

a.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor XV. Kommundepartementet

54

iii

E ra  o

00   X
X   00

- E

S   3

= 1

1    I

c/3  ra CL  c  >

X.  ra

 

.ra X

tu

"O   3

-3 ,-

:  u

3 !3

-ffl

-5

.!=Q

ra t

C>3 <

Qi2

 

 

 

£S,f

. — i_ 00 o ; 11 - ov _ . .D 3 — _

i!

Os O os —

OJ

h

H  X

1_    —   (il      Q

q:doh

 

j;

 

_

c

 

>.,

 

r-i

OJ

eo

 

 

 

00

c

 

 

> 

a>

 

un

ra

 

 

c

C

c

 

TD

00

:ra

1-

ra

a>

00

-J

OJ

t/1

> 

B

tra

:o b:: 1-

t—;;ra — ,u  Q 'z:

g = l.

-3 Ja:   u  c . o  >  —

S 2 2 ä

Slx

 5 -o 00 , - t— c

ra -5 CL._

    :f

U   t _3   ■-;

- i! S O

1> — X j3

X >v,£

•r:   ir,   ir.   ,

.S'>.2

--    >    OJ

:2 c/,  .

:i = rt (L> ;::: :rt — _£5

   t/;    (U

2 ra E  =£ u o X :: to •_ X

-■-=5   3

c;  c 73 -ra

C." 7 E L-Si o

D .5   3   OJ 3x3

E =

3; ra -3

c2 E £

'   X   Ö   !£ .   3   t/1   3

— 3 X

1)  ra tu _

o  00 X J!

oa   -t<

-     cd  -Jr,

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                       55

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar (system) inom statsförvaltningen

Nedan beskrivs några större användningsområden för ADB inom stats­förvaltningen.

ADB-tillämpningarna (systemen) beskrivs kortfattat med avseende på bakgrund, syfte, användningsområden, omfattning, systemstruktur och planerad utveckling. Dessutom redovisas i vissa fall kostnader hämtade ur anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82.

Rättsväsendets informationssystem (Rl)

Syftet med rättsväsendets informationssystem (RI) är främst att förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna inom rättsväsen­det samt mellan dessa myndigheter och andra myndigheter med vilka de har ett frekvent utbyte av information. 1 samband därmed söker man också på olika sätt rationalisera kontorsarbetet inom myndigheterna. Ett annat huvudsyfte är att skapa underlag för planeringen inom rättsväsendet.

RI är inte tänkt att bli ett datasystem utan en rad från varandra skilda delsystem där driften sker på olika datoranläggningar.

Systemen i Rl kan hänföras till följande tre större problemområden:

-    System för brottsmålsförfarandet i vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna saml för förfarandet inom kriminalvården (BROTTSRl).

-    System för diarieföring, beslutsregistrering, textbehandling och infor­mationssökning i departement och vissa myndigheter och därmed sam­manhängande frågor (LAGRl/RÄTTSDATA).

-System för planering och uppföljning inom rättsväsendet (PLANRl).

Inom BROTTSRl finns en rad rutiner i drift. Rikspolisstyrelsen ansvarar för den automatiska databehandlingen av flertalet rutiner. Vid styrelsen databehandlas dom och slutligt beslut i brottsmäl, strafföreläggande av ordningsbot, brottsanmälan, uppgift som i särskild ordning lämnas an­gående person som är misstänkt för brott (personblad) samt annan hand­ling med uppgifter för det allmänna kriminalregistret eller centrala polisre­gistret. Vid databehandlingen framställs meddelanden till olika myndighe­ter. Samtidigt registreras automatiskt data som skall ingå i det allmänna kriminalregistret, de centrala polisregistren och körkortsregistren.

Även delsystem för kriminalvården är i drift. De ingår i BROTTSRl. DAFA svarar för datordriften i denna del.

Det huvudsakliga syftet med LAGRl är att förenkla och förbättra vissa kontorsrutiner i departement och domstolar och att i samband därmed skapa bättre rutiner för information om besluten i lagstiftningsförfarandet och om rättspraxis till såväl departement, domstolar och andra myndighe­ter som enskilda. De första ADB-systemen med detta syfte infördes 1972 i justitiedepartementet, regeringsrätten och kammarrätterna. De finns nu inom många myndigheter, bl. a. domstolsverket och generaltullstyrelsen. DAFA svarar för den tekniska driften. Flertalet av de dataregister som ingår i LAGRI kommer att öppnas för allmänheten för sökning via termina­ler. Denna grupp av register benämns RÄTTSDATA. Bestämmelser här­om är intagna i förordningen (1980:628) om rättsdatasystemet.

Rl-projektet leds av samarbetsorganet för rättsväsendets informations­system (SARl).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           56

Polis väsendets system

Som tidigare nämnts svarar rikspolisstyrelsen för driften av en stor del BROTTSRl.

Utöver Rl-rutinerna har rikspolisstyrelsen ett stort antal rent polisiära rutiner avseende bl. a.

-    efterlysta personer samt personer som inte får vistas i landet

-    signalement och särskilda kännetecken

-    fingeravtryck

-    spaningsverksamhet

-    eftersökta fordon

-    stulet och förkommet gods

-    passregistrering

-    personaladministration

Rikspolisstyrelsens ADB-resurser har samlats till en dataenhet. 1 denna ingår en planeringssektion, fem systemsektioner och en driftsektion. Polis­väsendet disponerar en dataanläggning med 410 textskärmsterminaler cen­tralt och lokalt placerade ute i polisdistrikten. Terminalerna ger riksomfat­tande direktåtkomst till de centrala polisregistren och är anslutna till trafik­säkerhetsverkets datoranläggning.

Under 1978/79 genomfördes en utredning om polisväsendets behov av ADB-utrustning under perioden fram till 1985. Utredningen lämnades till regeringen 1979. En föreslagen anskaffning av 121 textskärmar m.m. un­der 1980/81 (ca 8,1 milj. kr.) prövas f. n. av regeringen.

En förstudie med syftet att behandla polisväsendets framtida ADB-struktur kommer att genomföras av rikspolisstyrelsen och statskontoret gemensamt under 1980/81.

Fastighetsdatasystemet

Riksdagen beslöt 1968 att ett centralt ADB-baserat fastighetsregister som ersätter tidigare jord- och stadsregister och som är enhetligt för land och stad skulle byggas upp. Vidare beslöt riksdagen 1970 att ett centralt inskrivningsregister som ersätter tidigare fastighets- och tomträttsböcker skulle införas med användande av ADB. De båda registren är tekniskt samordnade.

1 fastighetsdatasystemet ingår uppgifter om fastigheter och samfällig-heter. Totalt beräknas antalet levande och avregistrerade fastigheter f.n. uppgå till ca 4 milj.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) inrättades 1968 och har till uppgift att genomföra fastighetsdatareformen i den mån detta inte ankom­mer på annan myndighet.

1973 beslöt riksdagen att ett första driftsystem omfattande fastighetsre­gister och inskrivningsregister skulle införas för begränsade delar av landet (prop. 1973: I, CU 1973:8, rskr 1973:9). Driftsystemet är nu i drift med rättsverkan i Uppsala och delar av Gävleborgs och Stockholms län.

För driften anlitas DAFA i Gävle.

1979 tillkallades sakkunniga (utredningen om den fortsatta fastighetsda-taverksamheien, FADIR - Dir 1979:85) för att utreda frågan om ett riksomfattande system för fastighetsregistrering. FADIR beräknas lägga fram ett förslag i början av 1981.

Kostnaden för ADB-driften var budgetåret 1979/80 22,5 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1980/81 till 22,0 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 27,7 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           57

ADB-system inom försvaret

Inom försvaret används ADB på många sätt. En mycket stor del utgörs av administrativ databehandling. Flertalet ADB-system är avsedda för enskilda myndigheters verksamhetsområden.

De större ADB-systemen i försvaret är följande:

-     System för operativ ledning i krig samt för krigsplanläggning i fred. (Provsystem)

-     System för data om krigs- och fredsorganisationen. Systemen är avsedda att betjäna förbandsproduktionen inom respektive försvarsgren och redovisar organisationens uppbyggnad samt dess personella och mate­riella innehåll.

-     Personaladministrativt system för anställd personal inom främst för­svarsgrenarna (PAF). Systemet innehåller data om personal, organisation och befattningar, tjänster och löner, utbildning samt historik. Som komple­ment till PAF har på vissa myndigheter utvecklats lokala PA-system.

-     Värnpliktsverkets system för inskrivning och personalredovisning. Systemet innehåller data om värnpliktiga samt civilförsvarspliktig perso­nal.

-     System för förnödenhetsförsörjning och materielunderhåll. Ett flertal sådana ADB-system finns i drift. F. n. pågår arbete inom försvarets mate­rielverk med att driftsätta ett för försvarsmakten gemensamt redovisnings­system för förnödenheter. Detta system avses ersätta de försvarsgrensvisa förnödenhetsredovisningssystem. En vidareutveckling av befintligt reserv­delsredovisningssystem utreds. Försök pågår eller planeras med datorstöd för materielunderhåll på flera lokala myndigheter.

-     System för ekonomisk redovisning, bl. a. kassaredovisning, kostnads­redovisning, "koncernredovisning", tidredovisning, revision och ekono­misk statistik. Systemet är en försvarsspecifik variant av system S.

-    System för att underlätta budgetarbetet avseende preliminär och
slutlig budget i första hand på lokal nivå (DAPU, Z)/4torstöd i Planering,
budgetering och Uppföljning). Systemet har under åren 1978-80 införts
inom armén, marinen och flygvapnet samt vid vissa centrala myndigheter.

-     System för produktionsplanering av försvarets materielverks produk­tion under perspektiv- och programplaneperioden, budgetering av verk­samheten för genomförandeåret samt registrering och redovisning av ge­nomförd verksamhet (utfallsregistrering).

-     System för verkstadsdrift som bl. a. består av tidredovisning, löneut­räkning, redovisning/fakturering, produktions- och likviditetsuppföljning samt budget.

-     System för data om försvarets fastigheter samt förhyrda lokaler, bl. a. tekniska och ekonomiska register vid fortifikationsförvaltningen samt ADB-system för projektplanering inom fort- och byggnadsverksamheten.

-     System för materiel- och personalredovisning, krigsorganisation samt för övningsverksamheten inom civilförsvaret.

1 tekniskt hänseende är flertalet ADB-system s.k. satsvisa system av konventionell typ. Övergäng till terminalanvändning har genomförts, på­går eller planeras i flera fall. Driftmässigt är databehandlingen i huvudsak förlagd till försvarets datacentral (FDC), som består av fem regionalt spridda driftenheter.

Till grund för den långsiktiga inriktningen av verksamheten på ADB-området inom försvaret ligger ett regeringsbeslut 1975. FRI har f.n. ett regeringsuppdrag att se över den gällande långsiktiga inriktningen. Upp­draget skall redovisas till regeringen före utgången av 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           58

ADB-system inom den alliriänna försäkringen

Statskontoret och riksförsäkringsverket (RFV) fick 1967 i uppdrag att i samråd med de allmänna försäkringskassorna utreda möjligheterna att genom användning av ADB och på annat sätt rationalisera administratio­nen inom den allmänna försäkringen (det s.k. RAFA-projektet). Utred­ningen gällde inledningsvis sjukförsäkring och pension men vidgades i tilläggsdirektiv (1968) till att även gälla de allmänna barnbidragen. Prelimi­närt systemförslag avlämnades till regeringen 1970. Ett etappvist införande av systemen påbörjades 1973. Driften förlades till en datoranläggning i Sundsvall. Efterhand har systemen utvidgats till att omfatta allt fler ären­deslag. Systemen inom den allmänna försäkringen omfattar i första hand rutiner för administration av pensioner, allmänna barnbidrag och bidrags­förskott samt sjukförsäkringen. I sjukförsäkringssystemet ingår förutom sjuk- och föräldraförsäkringen även delsystem för bl. a. studiestöd för vuxenutbildningen och utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildningen, värnpliktspenning m. m.

Systemen syftar i första hand till att underlätta arbetet inom de allmänna försäkringskassorna samt att genom snabbare och bättre tillgång till stati­stik förbättra förutsättningarna för planering och personaldimensionering vid kassorna.

ADB-systemen ombesörjer registerföringen. Systemet för den allmänna pensioneringen omfattar 1,8 milj. pensionärer, medan systemet för barnbi­drag och bidragsförskott omfattar 1,8 milj. bidragsmottagare. Sjukförsäk­ringssystemet omfattar 6,8 milj. försäkrade.

Via de olika systemen inom den allmänna försäkringen utbetalades 1979 medel motsvarande 20% av bruttonationalprodukten (BNP).

Vissa registerdata utnyttjas gemensamt i de tre systemen: bidrag, pen­sion och sjukförsäkring. Det är emellertid i princip fråga om tre fristående system med skilda register. Systemen utnyttjar riksförsäkringsverkets da­toranläggning och driftorganisation i Sundsvall (lekniska byrån). Dessut­om kan terminalutrustningen på försäkringskassornas central- och lokal­kontor ute i landet användas för samtliga system. Till systemet är f.n. omkring 1 200 textskärmsterminaler anslutna.

Den ständigt ökande volymen bearbetningar föranledde regeringen att tillsätta en utredning (ALLFA-kommittén, S 1977: 10) för att studera förut­sättningarna för en förändrad datordriftorganisation. bl. a. utnyttjande av regionalt planerade datorer vid sidan av datoranläggningen i Sundsvall.

ALLFA-utredningen har publicerat en lägesrapport. Av denna framgår att kommitténs huvudalternativ för framtida datordriftstruktur är en för­delning av sjukförsäkringssystemet till landets 26 allmänna försäkringskas­sor (centralkontor) och ett bibehållande av bidrags- och pensionssystem i Sundsvall. Kommitténs slutbetänkande beräknas föreligga i början av 1981.

Bil- och körkortsregistren

Bil- och körkortsregistren syftar till att underlätta handläggningen av fordonsregistrering, körkort m. m. samt tillhandahålla information för ut­rednings- och planeringsaktiviteter på en rad områden, bl. a. trafiksäker­hetsområdet.

Riksdagen beslöt 1969, i samband med ändrade riktlinjer för fordonsre­gistreringen, att inrätta ett ADB-baserat riksomfattande fordonsregister. Två år senare beslöts att införa ett körkortsregister som tekniskt och organisatoriskt skulle samordnas med bilregistret. Ett särskilt organ -

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           59

bilregisternämnden - inrättades samma år för planering, utveckling och idrifttagning av de nya bil- och körkortsregistren. Omläggningen av regist­ren påbörjades 1972 och slutfördes under 1973. Under 1973 flyttades även den datoranläggning som används för registerföringen från Stockholm till Örebro. Bilregisternämnden upphörde 1975. Registeransvaret och driften av datoranläggningen överfördes dä till trafiksäkerhetsverket (TSV).

Bilregistret används som hjälpmedel för administration av bl. a. kontroll­besiktning av fordon, fordonsskatt, kilometerskatt, trafikförsäkringskon­troll och kontroll av försäkringsinnehav samt för beredskapsplanläggning. Dessa arbetsuppgifter utförs främst på länsstyrelserna.

Registren är vidare viktiga hjälpmedel för polisen i trafikövervaknings-och spaningsarbetet. Polisen kan från terminal via rikspolisstyrelsens da­tor hämta upplysningar ur registren.

Länsstyrelserna svarar för registreringen och TSV för registerhåll­ningen. 1 bilregistret finns f. n. uppgifter om 4,9 milj. fordon och i körkorts­registret om 4,2 milj. körkortsinnehavare.

Till systemet är ca 350 textskärmsterminaler anslutna. Av dessa är omkring 300 placerade hos länsstyrelserna. Resterande terminaler är pla­cerade vid bl. a. TSV och olika försäkringsbolag. Direktförbindelse finns till rikspolisstyrelsens system. Utöver nyssnämnda terminaler kan därige­nom ca 400 textskärmsterminaler hos bl. a. polismyndigheter kommunice­ra med trafiksäkerhetsverkets datorsystem. Några av de större försäk­ringsbolagen är anslutna via en datorväxel direkt med TSV:s datoranlägg­ning. Detta resulterar i att ytterligare ca 2000 terminaler har tillgång till vissa registeruppgifter från TSV.

TSV:s framtida datorbehov utreds f. n. av TSV i samråd med statskon­toret. En förutsättning för utredningsarbetet är att nuvarande servicenivå skall bibehållas. Vissa preliminära bedömningar föreligger. Tekniska och ekonomiska skäl talar för att det centrala systemet skall bytas ut efter första halvåret 1982. Byte av maskinutrustning och terminaler beräknas kosta 30-40 milj. kr.

Kostnaderna för ADB-driften var budgetåret 1979/80 23,0 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1980/81 till 26,8 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 29,9 milj. kr.

Luftfartsverkets ADB-verksamhet

Luftfartsverket utnyttjar ADB för såväl administrativa som tekniska ändamål.

Verket har investerat ca 2 milj. kr. i utrustning för registrering och förbearbetning inom den ekonomiska redovisningen. DAFA svarar för den huvudsakliga bearbetningen av de ekonomiska och personaladministrativa rutinerna.

Vid DAFA finns även ett samnordiskt system för analys av flyghaveri/ störningsinformation som luftfartsverket är huvudman för.

För de tekniska systemen används datorer dels inom flygtrafiktjänsten, dels inom ftygplatstjänsten vid de större flygplatserna.

Inom flygtrafiktjänsten finns datorer vid de största områdeskontrollcen-tralerna bl. a. för bearbetning och presentation av uppgifter från radarsta­tioner inom det aktuella området. Mindre datorer används för fjärrmanöv­rering av radar- och kommunikationsstationer, larmindikeringar samt vissa väderdatagivare. Datoriseringen påbörjades under l97()-talet och hittills har ca 75 milj. kr. investerats.

Inom flygplatstjänsten används datorer vid Arlanda, Landvetter och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           60

Sturup för visuell presentation av passagerarinformation, bagagesortering samt manövrering och övervakning av el-, VVS- och fältljusanläggningar. Investeringarna för dessa ändamål har uppgått till ca 16 milj. kr.

Postverkets ADB-verksamhet

Inom postverket används ADB sedan länge i olika produktionssystem. Ett stort system är postgirosystemet. Det är uppbyggt kring optiska läsare för inbetalningskort samt ett stort datasystem som bokför betalningar och sköter postgirokonton. Omfattande serviceätaganden gentemot postgirots kunder finns också genom en läng rad tilläggstjänster. Postgirot sköter också på entreprenad PK-bankens personkontosystem samt vissa reskon-tra för sparkonton.

Postkontoren är utrustade med sammanlagt ca 3 600 postkassemaskiner anslutna till minidatorer. Dessa står i sin tur i förbindelse med det centrala systemet.

För redovisning och dataregistrering finns separata system vid postver­kets åtta redovisningscentraler bestående av en minidator med optisk läsare samt textskärmsterminaler. Dessa system står i förbindelse med det centrala systemet via telenätet.

Postverket är en stor organisation med över 2000 tjänsteställen och mer än 60000 anställda. En stor mängd olika system finns utvecklade särskilt inom det administrativa området, bl. a. för löner, personalredovisning och ekonomisk redovisning. Resultatenheterna Postens adressregister. Post­verkets industrier och Frimärksavdelningen har också egna minidatorba-serade system. Systemutveckling, programmering och datordrift sysselsät­ter omkring 330 personer.

Postverket håller f. n. på att utveckla vissa nya tjänster baserade på telekommunikationer och datateknik.

Totalt beräknas postverkets ADB-kostnader 1980 uppgå till ca 140 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. utgör utvecklingskostnader.

SJ.s ADB-verksamhet

SJ bedriver en omfattande och mångskiftande verksamhet med järn­vägs-, buss- och färjetrafik som grund. 1 denna ingår även verkstäder för underhåll och reparationer av järnvägs- och landsvägsfordon samt flera materielförråd. Verksamheten är geografiskt spridd över hela landet.

ADB används som hjälpmedel för platsbokning och färdbiljettförsälj­ning, kostnads- och intäktsredovisning, materielredovisning. avlöningssy­stem, lokledning, vagnefterforskning/transportövervakning (godsvagnar), framställning av tidtabeller, tågplaner m. m.

Databehandlingen bedrivs med hjälp av två (fr.o.m. 1981 tre) stora datorer. Utveckling, underhåll och drift av datasystemen är koncentrerade till ADB-sektionen inom ekonomiavdelningen. Ute i landet är 600-700 terminaler anslutna till de centrala datorerna. ADB-sektionen har ca 150 anställda varav omkring 100 svarar för drift och underhåll och 50 för utveckling av nya ADB-system. Kostnaderna för ADB-sektionen uppgår till ca 38 milj. kr. per år varav personalkostnaden utgör ca 20 milj. kr. och kostnaderna för central datorutrustning ca 13 milj. kr. (budgetåret 1980/ 81).

F. n. moderniseras och vidareutvecklas systemen för platsbokning. färd­biljettförsäljning och materielredovisning. Samtidigt utvecklas ett system för kalkylering av hur kostnader och intäkter fördelas per trafikområde.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           61

Televerkets ADB-verksamhet Televerket använder ADB för flera olika ändamål. De viktigaste är att

-     förenkla beställningsmottagning, orderhantering och fakturering

-     informera allmänheten om kataloguppgifter samt lämna svar på num­merförfrågningar

-     förbättra utnyttjandet av televerkets anläggningar genom att ta fram uppgifter om beläggning i nätet, prognoser för teletrafiken samt statistik över underhållsbehov

-     ekonomi- och resultatredovisning

-     styra materielflödet och lagervolymer

-     förenkla rutiner för personaladministration genom dels beräkning av löner, skatter etc. dels framställning av personal- och lönestatistik.

Databehandlingen bedrivs pä tre orter (Stockholm. Göteborg och Kal­mar). Dessutom finns lokala minidatorer.

Verksamheten är f.n. starkt centraliserad. En markerad distribuering kan förväntas de närmaste åren i samband med nyutveckling och omar­betning av gamla tillämpningar.

Kostnaderna för den administrativa ADB-verksamheten beräknas för budgetåret 1980/81 till 168 milj. kr. Av dessa utgör 62 milj. kr. personal­kostnader avseende de 530ADB-verksamma.

1 sammanhanget bör även nämnas att televerket inom ramen för tele­kommunikationerna även svarar för dataöverföring, bl. a. det allmänna datanät som håller på att byggas upp. Verket tillhandahåller även vissa andra tjänster med anknytning till teleöverföring och datateknik.

SCB:s statistiska informationssystem

Statisktiska centralbyrån (SCB) hör till de myndigheter som tidigt bör­jade utnyttja ADB-teknik som ett hjälpmedel i verksamheten. SCB har ett stort antal statistikgrensanpassade ADB-system som i varierande grad är integrerade med varandra. Med hjälp av dessa system förser SCB sam­hällsplanering och annan samhällelig verksamhet med information.

Som grund för statistikproduktionen inom olika statistikområden tjänar centrala register. Dessa är för individsidan registret över totalbefolkningen (RTB), för företagssidan det centrala företagsregistret (CFR) och för den areella sidan lantbruksregistret (LBR).

Karaktäristiskt för de statistiska informationssystemen är att utdata från systemen alltid är aggregerade eller i sammanställd form.

Det finns dock undantag från principen om aggregerade uttag från ADB-systemen. Sålunda har lantbruksregistret också en i särskild ordning regle­rad individadministrativ användning (beräkning och utbetalning av skör­deskadeersättning).

F. n. pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom det statistiska databe-handlingsomrädet inom SCB. Bl.a. eftersträvas ökad samordning t.ex. bättre jämförbarhet mellan data i olika delar av ADB-systemen och möjlig­heter till flexibla uttag av statistiska produkter ur dessa. Ett aktuellt exempel på utvecklingsarbetet är uppbyggnaden av en regionalstatistisk databas (RSDB). Syftet med denna är bl. a. att genom utnyttjande av ny teknik göra SCB:s produkter lättare tillgängliga hos regionala och lokala konsumenter av statistik (t. ex. länsstyrelser, kommuner och myndigheter med regional förvaltning). För att uppnå detta syfte avses den regionalsta­tistiska informationen bli lagrad i databaser hos SCB för bearbetning via textskärmsterminaler utplacerade hos användarna. Systemet utformas sä

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           62

att endast aggregerade uppgifter, dvs. uppgifter som inte röjer enskilda individer, kommer att kunna tas fram via terminal. Försöksverksamhet pågår. ADB-driften är förlagd till SCB:s datorcentral i Örebro.

Samordnat person- och adressregister (SPAR)

Riksdagen beslöt 1976 att införa ett centralt befolkningsregister. SPAR. Beslutet hade föregåtts av en lång rad utredningar under första hälften av 70-talet. Datainspektionen (Dl) föreslog 1974 att ett central uppdaterings­register, CUR, skulle inrättas. Tanken var att registret i första hand skulle användas för uppdatering av andra register varför innehållet var ytterst begränsat. Förslaget utmynnade senare i ett utredningsuppdrag åt stats­kontoret, som innebar att statskontoret tillsammans med riksskatteverket och DAFA skulle utarbeta ett nytt förslag.

Enligt riksdagsbeslutet skulle registret starta inom ett år och vara fullt utbyggt inom tre år. 1 beslutet gjordes DAFA totalansvarig för SPAR. dvs. även registeransvarig i datalagens mening. 1976 togs SPAR i drift.

Syftet med registrets tillkomst var att begränsa antalet befolkningsregis­ter inom såväl den statliga som privata sektorn. Antalet personregister hade under slutet av 60- och början av 70-talet nämligen ökat kraftigt samtidigt som den allmänna integritetsdebatten hade tagit fart. Det ansågs lämpligt att försöka samla de funktioner som SPAR numera har till ett enda register.

SPAR har följande funktioner:

— personsökning med hjälp av personnummer

— uppdatering av andra register med uppgifter om de förändringar som inträffat under perioden

— urvalsdragning (utsökning av målgrupper) pä basis av angivna kriteri­er

— personnummersökning med hjälp av födelsedatum, namn och adress
SPAR kan i dag erbjuda sina kunder full service på samtliga dessa

områden.

Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civil­stånd, medborgarskap, barn, taxerad inkomst, fastighetsinnehav m.m.

Den framtida utvecklingen beräknas medföra ett ökat utnyttjande av SPAR för särskilt vissa tjänster (t. ex. urval av målgrupper). Dessutom måste registerinnehållet i viss utsträckning anpassas till marknadens be­hov.

Datalagstiftningskommittén har i ett betänkande om SPAR föreslagit vissa registerförändringar. Man föreslår vidare att en särskild lag om SPAR utfärdas. Den innebär att tjänster som kan utföras av SPAR skall styras till SPAR. En proposition (prop. 1980/81:62) i frågan har nyligen framlagts.

System S: Ett generelll ADB-redovisningssystemför slutsförvaliningen

Riksrevisionsverket (RRV) fick 1967 regeringens uppdrag att genomföra en omorganisation av redovisnings- och revisionsverksamheten inom den civila delen av statsförvaltningen. Uppdraget innebar också att utveckla och införa ett ADB-baserat redovisningssystem vilket kom att benämnas system S. En första version av systemet togs i drift vid ett antal myndighe­ter 1968. Därefter har myndigheterna successivt anslutits till systemet som numera - i en eller annan form - omfattar hela statsförvaltningen.

Syftet med systemet är att effektivisera och förenhetliga den statliga redovisningen och att samordna olika delar därav.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           63

System S består av tre delsystem:

Ett är i huvudsak avsett för myndighetens redovisning gentemot anslag och av tillgångar och skulder samt för utbetalning via postgirot. Till syste­met är knutet vissa hjälprutiner för reskontrabokföring.

Ett annat delsystem är till för kostnads- och intäktsbokföring och inne­fattar också rutiner för kostnadsfördelning.

Dessa två delsystem är primärt avsedda för den enskilda myndigheten.

Det tredje delsystemet är väsentligen till för att betjäna den centrala riksredovisningen vid RRV.

Delsystemen är nära integrerade med varandra på så sätt att en enda transaktion ger upphov till registrering i samtliga delsystem.

Till delsystemet för riksredovisning är samtliga myndigheter anslutna. Försvarsmyndigheterna liksom affärsverken och vissa större myndigheter har egna redovisningssystem för internt bruk och utnyttjar följaktligen inte "myndighetsdelen" i system S. 1 system S registrerades under budgetåret 1979/80 ca 14 milj. transaktioner.

Den dataregistrering m. m. som sker före den egentliga databehandling­en sker normalt vid ett antal redovisningscentraler (f.n. 27 st.). Systemet är ett s. k. satsvis och sekvensiellt bearbetande system. All databehandling sker centralt vid DAFA.

F. n. pågår ett arbete som syftar till att undersöka behovet och möjlighe­ten av att i tekniskt avseende förändra systemet så att det bättre motsvarar de krav som användarna ställer på ett modernt redovisningssystem. Det är härvid närmast fräga om att undanröja vissa tekniska ofullkomligheter i systemet.

Redovisningscentralernas och RRV:s kostnader för databehandling och registreringsutrustning var för budgetåret 1979/80 17,8 milj. kr. och beräk­nas för budgetåret 1980/81 till 17,6 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 19,0 milj. kr.

ADB-system för folkbokföring och beskattning (RS/AFB)

ADB har använts som hjälpmedel inom folkbokföringen och skatte­administrationen sedan mitten av 1960-talet. Riksdagen beslöt 1975 att ett nytt system, AFB-systemet, skulle utvecklas och införas. Inom ramen för detta infördes ett utvidgat ADB-stöd vid taxering i första instans 1979. Nya uppbördsrutiner införs under perioden 1980-1981. Folkbokföringssyste­met har programmerats om och togs i drift 1980. Fastighetsredovisningen läggs över till ett nytt system i samband med fastighetstaxeringen 1981. Nya kontrollrutiner har succesivt införts fr.o.m. 1979 inom företagsbe­skattningsområdet.

ADB-systemet för folkbokföring och beskattning syftar till att genom utnyttjande av ADB förenkla och effektivisera administrationen inom des­sa områden. Ett nytt ADB-system var bl. a. förutsättningen för att tjänste­mannataxering (och därmed förlängd taxeringsperiod) skulle kunna infö­ras. Det gamla ADB-systemet behövde vidare bytas ut bl. a. till följd av det tekniska underhållet.

Det nya systemet innehåller följande funktioner: fastighetsredovisning inkl. fastighetstaxering, personredovisning, allmänna val, registrering av juridiska personer, debitering av preliminär skatt, uppbörd av skatt, in­komst- och förmögenhetstaxering, avräkning mellan preliminär och slutlig skatt, omräkning av slutlig skatt, underlag för kontroll och revision samt mervärdeskatt.

De centrala och regionala skatteregistren omfattar alla skattskyldiga (ca

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           64

7,8 milj). Därutöver finns register över företag och ett antal korsreferensre­gister.

Folkbokföringsregistren omfattar samtliga folkbokförda fysiska perso­ner (ca 8,3 milj).

Fastighetsregistren innehåller uppgifter om samtliga fastigheter (ca 30 milj) och deras ägare (ca 3,5 milj).

Systemstrukturen för folkbokföring och fastighetsredovisning är regio­nal (bearbetning pä 21 länsdatorer). För skattesystemet är systemstruk­turen central/regional med bearbetningar dels pä länsdatorerna dels på central dator pä riksskatteverket (RSV).

Tekniskt består systemet bl. a. av följande komponenter:

-   en central datoranläggning vid RSV

—        regionala datoranläggningar vid 21 länsstyrelser samt en testanlägg­
ning

-   ca 600 textskärmsterminaler

—        ca 400 arbetsplatser för dataregistrering.

Den centrala datoranläggningen vid RSV används för det centrala skat­teregistret. 1 registret finns uppgifter om fysiska personer och organisatio­ner som är aktuella i olika skattefunktioner. Registret skall vara tillgängligt via terminal hos skattemyndigheter på olika nivåer.

Vid de regionala anläggningarna finns ett skatteregister som är ett sam­lingsbegrepp för olika ADB-register vid länsstyrelserna. Det regionala skatteregistret har motsvarande registeruppgifter som det centrala med undantag för vissa administrativa uppgifter som endast finns centralt.

Samtliga länsstyrelser och lokala skattemyndigheter har terminal­utrustning för frågor och viss dataregistreringsutrustning för registrering av deklarationer, kontrolluppgifter m. m.

Den planerade utvecklingen inbegriper bl. a. ett fortsatt genomförande av olika delrutiner under 1981 och 1982 samt avveckling av föråldrade länsdatorer t.o.m. 1981. Planer finns också på att utveckla ett nytt mer­värdeskattesystem till mitten av 1980-talet. Rutiner för val m. m. flyttas till nya datorer under 1981.

RSV: s kostnader för ADB-driften inkl. utrustningskostnader för läns­styrelserna var budgetåret 1979/80 41,5 milj. kr. och beräknas för budget­året 1980/81 till 59,1 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 77,3 milj. kr.

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)

Genom beslut 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande exekutionsvä­sendets organisationsnämnd (HON) att i samarbete med statskontoret göra en förstudie om möjligheterna att utnyttja ADB för vissa arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet. Riksskatteverket (RSV) övertog 1973 från EON exekutionsväsendets centralmyndighetsuppgifter, inkl. ADB-verksamhe­ten. 1 regleringsbrev för budgetåret 1975/76 förordnade regeringen, att RSV i samarbete med statskontoret och RRV skulle bedriva fortsatt ut­vecklings- och försöksverksamhet med ett riksdatasystem för exekutions­väsendet (REX).

REX är infört vid samtliga kronofogdemyndigheter i Södermanlands län (ursprungligt försökslän), Uppsala län, Stockholms län samt Göteborgs och Bohus län. Förberedelser för genomförandet av REX vid de sju kronofogdemyndigheterna i Malmöhus län pågår. Hela länet beräknas vara anslutet till systemet under första halvåret 1981. Därmed kommer REX att omsluta ca 53 % av den exekutiva verksamheten.

Syftet med REX är att förbättra indrivningsresultatet och minska per-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                            65

sonalbehovet vid kronofogdemyndigheterna genom att förse myndigheter­na med säkert och dagsaktuellt indrivningsunderlag.

Systemet används bl. a. för automatisk avisering, bevakning, kontroll och redovisning. Periodisk framtagning av indrivningsunderlag för fältar­bete görs av systemet efter fastlagda urvalsregler, som gör det lättare för den exekutiva personalen att rikta sin verksamhet i första hand mot de mest angelägna gäldenärerna.

Den ur systemet framtagna statistiken kan bl. a. användas som underlag för bedömning av personalbehovet vid respektive kronofogdemyndig­heter.

REX-registret innehåller personuppgifter om kronofogdemyndigheter­nas gäldenärer och gäldenärernas skulder - företrädesvis restförda skat­ter, allmänna avgifter och böter. F. n. omfattar registret ca 450000 gälde­närer och ca I 800000 skulder.

För datordriften av REX används f. n. DAFA. 133 textskärmsterminaler och 120 skrivare är anslutna till systemet.

Regeringen har 1980 fastställt kommittédirektiv (Dir 1980:29) för utred­ning om ett ADB-baserat redovisningssystem för exekutionsväsendet. En särskild utredare har fått i uppdrag att utreda frågan om hur ett sådant ADB-system bör utformas. 1 uppdraget ingår att göra en utvärdering av det hittills på försök drivna systemet och att pröva frågan om decentraliserade verksamhetsformer för ett ADB-baserat redovisningssystem. Vidare bör övervägas hur de olikheter i verksamheten som beror på kronofogde­distriktens skiftande storlek skall beaktas. Utredningsarbetet skall redovi­sas till regeringen senast våren 1981.

RSV: s kostnader för ADB-driften inkl. utrustningskostnader för krono­fogdemyndigheterna var budgetåret 1979/80 12,2 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1980/81 till 19,9 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 24,2 milj. kr.

Statligt löneuträkningssystem (SLÖR)

Statskontoret har enligt regeringens beslut 1975 och 1976 successivt infört ett statligt löneuträkningssystem (SLÖR) vid de civila statliga myn­digheterna med undantag av bl. a. vägverket. Affärsverken omfattas inte av SLÖR-systemet. En särskild version av systemet (F/SLÖR) har införts inom försvaret och polisväsendet.

SLÖR har vidareutvecklats ur ett förslag till ett mer omfattande perso­naladministrativt informationssystem för statsförvaltningen (PAl), som statskontoret presenterade för Kungl. Maj:t 1972.

Arbetet med införandet av SLÖR har skett i enlighet med en uppgjord anslutningsplan enligt följande:

— 1976 anslöts riksåklagaren (RÅ).

— 1977 anslöts ett flertal mindre högskolor i samband med högskolere­formen.

— 1978 anslöts samtliga myndigheter vilka tidigare använt televerkets lönesystem.

— 1979 anslöts de myndigheter som tidigare använt försvarets civilför­valtnings lönesystem.

Under 1980 har de myndigheter som tidigare använt Uppsala datacen­trals (UDAC) eller postens lönesystem anslutits. Den I juli 1980 var samtliga anslutningar genomförda.

Statens löne- och pensionsverk övertog huvudmannaskapet för SLÖR från statskontoret den I juli 1980.

5    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           66

1 SLÖR ingår uppgifter om löne- och semesterförhållanden, inkomster och skatteavdrag. Systemet utnyttjas i löne-, skatte- och personaladmini­strationen. Det ger också underlag för matrikelföring ochpensionsuträk-ning samt statistik för SCB och de avtalsslutande parterna. Arbetsbelast-, ningen hos myndigheten minskar genom att systemet har hög automatik vid löneberäkning, semesterredovisning, bevakning, kontering och ledig­hetsredovisning.

Lönesystemet är uppbyggt i huvudsak kring fyra register:

-     Personregistret innehåller all grundläggande aktuell information om löntagaren som behövs för löneberäkningen.

-     Rapportregistret innehåller uppgifter om utnyttjade lönearter samt data för rapportering av bl. a. semester, ledighet, övertid, vikariat och skatt.

-     Myndighetsregistret innehåller myndigheternas identifikation samt vissa koder för anslutningsformen till andra system.

-     Tabellregistret innehåller koder och konstanter för kontroll av olika ändamål.

SLÖR omfattade i september 1980 ca 300 myndigheter. Antalet löneut­betalningar var ca 158000 och nettolönen för utbetalningarna omkring 600 milj. kr.

Systemet utnyttjar tre driftställen, nämligen DAFA:s anläggningar i Stockholm och Gävle samt UDAC. DAFA i Stockholm är huvuddrift­ställe, där även programunderhåll och utveckling sker. UDAC är driftställe för huvuddelen av universiteten och högskolorna.

Statskontoret har på regeringens uppdrag 1979 i en planeringsprome­moria (stkt 1979:23) redovisat förslag till en förstudie om långsiktig ut­veckling av SLÖR.

SPV:s ADB-kostnader för SLÖR beräknas för budgetåret 1980/81 till 24 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 24 milj. kr.

Personaladministrativt införmutionssystem (Pl)

Utveckling av ett ADB-baserat system för hantering av personalinfor­mation ingick som en del av statskontorets tidigare översyn av den statliga personaladministrationen. Utvecklingsarbetet resulterade 1974 bl. a. i det personaladministrativa systemet OPAl för vilket statens personalnämnd (SPN) blev huvudman. OPAl-systemet var till en början enbart avsett för myndigheter som skulle omlokaliseras från Stockholm.

Genom utbyggnaden av statens löneuträkningssystem (SLÖR) kom myndigheterna att belastas med en dubbelrapportering av data till både SLÖR och OPAl. Regeringen beslöt därför 1976 om en utredning av den personaladministrativa informationsbehandlingen. Utredningen redovi­sade 1977 förslag om ett nytt personaladministrativt informationssystem (Pl).

Regeringen uppdrog 1977 ät statskontoret att tillsammans med SPN utveckla ett system i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. 1 uppdraget sades bl. a. att det personaladministrativa systemet skulle vara frivilligt och avgiftsfinansierat. Vid planeringen av införandet skulle hänsyn tas till genomförandeplanen i SLÖR. Regeringen föreskrev vidare att OPAl skulle avvecklas.

Pl togs i drift 1980 samtidigt med att OPAl-systemet avvecklades. Hu­vudmannaskapet för Pl övergick ijuli 1980 till statens löne- och pensions­verk (SPV). Pl Utnyttjar de i SLÖR registrerade personuppgifterna.

Genom Pl underlättas bl.a. uppföljning och analys av personalläget.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           67

planering på lång sikt, jämställdhetsredovisning och utbildningsplanering.

Systemet består av fyra register, varav tre innehåller olika personalad­ministrativa uppgifter (personregister, tjänsteregister och utbildningsregis­ter). Det fjärde är ett beställningsregister. Uppgifterna kombineras och sammanställs på olika sätt allt efter myndighetens beställningar.

ADB-driften är föriagd till DAFA i Stockholm

Anslutningen till Pl är av följande storleksordning:

1980-07            1981-01           1981-07

(prognos)

Antal mvndigheter                                                    12                    18                    32

Antal anställda                                                    30000              45000              60000

Den långsiktiga utvecklingen kommer att ske parallellt med utvecklingen av SLÖR.

SPVs ADB-kostnader för Pl-systemet beräknas för budgetåret 1980/81 till 2,4 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 2,5 milj. kr.

System för automatiserad matrikelföring och pensionsuträkning

Genom beslut 1975 föreskrev regeringen att statskontoret i samråd med SPV och SPN skulle utveckla ett system för automatiserad matrikelföring och pensionsuträkning. Statskontoret föreslog 1977 till regeringen att ett ADB-system för dessa funktioner borde införas i statsförvaltningen.

Regeringen beslöt 1979 att systemet skulle genomföras i huvudsak enligt redovisad plan för anslutning av myndigheter till matrikelregistret. Sy­stemansvaret överfördes 1980 till SPV. Enligt beslut skulle statskontoret även fortsättningsvis medverka i arbetet med systemet.

Under arbetet med att ta fram överföringskrav frän övriga lönesystem har det framkommit att de överföringskrav som gällde för SLÖR måste anpassas till krav som gäller för samtliga lönesystem.

Problemen kring kravspecifikation och idrifttagande av matrikelregistret har medfört att produktionen tills vidare upphört och att ytterligare anslut­ning av myndigheter inte sker. Efter driftstoppet har arbetet koncentrerats på att ta fram en ny användarkravspecifikation.

Utvecklingsarbetet bedrivs nu med sikte på att försöksverksamheten skall återupptas under början av 1981.

SPV:s kostnader för matrikelprojektet var budgetåret 1979/80 1,2 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1980/81 till 2,3 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 2,4 milj. kr.

ADB-system för biblioteksväsendet (LIBRIS)

Statskontoret fick 1967 i uppdrag att utreda möjligheterna att rationalise­ra de vetenskapliga bibliotekens arbetsformer med tekniska hjälpmedel. På grundval av detta arbete framlade statskontoret ett förslag till ett ADB-baserat informationssystem - LIBRIS (Library Information System). För­söksdrift och vidareutveckling har därefter pågått i olika etapper.

LIBRIS omfattar datorrutiner för katalogisering och lokalisering av litte­ratur samt uttag av olika katalogprodukter. Systemet syftar bl. a. till att reducera den tidskrävande s. k. primärkatalogiseringen av utländskt mate­rial. De datorlagrade uppgifterna används också av de anslutna biblioteken för att direkt via terminal få svar på frågan om var en viss publikation finns.

Vidare framställs fortlöpande Svensk bokförteckning genom uttag av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           68

aktuellt material ur databasen som f. n. omfattar ca 500000 bibliografiska poster.

Kungliga biblioteket (KB) ansvarar fr.o.m. 1978 för den driften av LIBRIS. Utvecklingsansvaret har under 1979 överförts till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFl).

För driften av LIBRIS utnyttjas sedan juli 1980 DAFA. 21 bibliotek är f. n. fast anslutna. Under hösten 1980 kommer antalet fast anslutna termi­naler att uppgå till ca 170.

KB har av DFl erhållit medel för en förstudie som syftar till att pröva ett system med sökfunktioner i såväl LIBRIS som folkbibliotekens datasy­stem (BUMS). Förstudien ska enligt planerna vara avslutad under hösten 1980.

Kostnaden för ADB-drift var budgetåret 1979/80 4,4 milj. kr. och beräk­nas för budgetåret 1980/81 till 5,2 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 11,2 milj. kr.

Studiestödets informationssystem (STIS)

Centrala studiestödsnämnden (CSN) startade hösten 1973 ett projekt för att utveckla ett ADB-baserat informationssystem för den studiesociala administrationen inom CSN och studiemedelsnämnderna. Utvecklingspro­jektet som har bedrivits i samråd med statskontoret upphörde 1978 då systemet togs i full drift.

Syftet med studiestödets informationssystem (STIS) är i första hand att effektivisera administrationen av studiestödet och ge de studerande bättre service bl. a. genom kortare behandlingstider. Behandlingstiden för ansö­kan om studiemedel skall inte behöva överstiga fyra veckor ens under den brådaste liden. Systemet syftar även till att uppnå större säkerhet i verk­samheten genom bättre kontroller m. m.

STlS-systemet innehåller bl. a. funktioner för

— registrering via terminal av studiemedelsansökningar, uppskovsan­
sökningar m. m.

-   beräkning och kontroll av studiemedelsbelopp m.m. samt utskrift av
beslutsmeddelanden och studieförsäkran/-intyg

— bevakning av inbetalningar (avgifter och återkrav)

-   utskrift av in- och utbelalningskort m. m.

1 systemet administreras både utbetalning (ca 2000 milj. kr. per år) och återbetalning (ca 300 milj. kr. per är) av studiemedel. Antal studiestödsta-gare i registret är ca 500000. CSN och de sex studiemedelsnämnderna har tillgång till systemet och registren via 90 textskärmsterminaler. CSN an­svarar för systemet. Dalordriften är förlagd lill DAFA.

En planerad utökning av systemet innebär att ett ADB-system utvecklas för hanteringen av ansökningar från utländska medborgare om rätten till svenskt studiestöd.

Ett nytt datasystem för återkrav av studiestöd utvecklas f.n. av CSN i samråd med statskontoret och datainspektionen. Systemet beräknas att tas i drift vid årsskiftet 1980/81.

Kostnaden för ADB-drift var budgetåret 1979/80 9,5 milj. kr. och beräk­nas för budgetåret 1980/81 till 10,7 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs 11,4 milj. kr.

ADB-system vid överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har under läng tid använt sig av /DB i sin verksamhet. Följande system är i drift eller under utveckling

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                          69

-     affärs- och lagerredovisningssystemet (BUSA)

-     statistik- och planeringssystemet

-     systemet för oljerapportering

-     beräkningsmodeller.

BUSA skall ge underlag för affärs- och lagringsverksamheten samt för den ekonomiadministrativa verksamheten dvs. planeringen för uppbygg­nad av beredskapslager m.m. Statistik- och planeringssystemet används för planering främsl inom överstyrelsen men även för det ekonomiska försvaret i övrigt. För driften av båda dessa system utnyttjas DAFA.

Systemet för oljerapportering är fortfarande under utveckling och syftar bl. a. till att underlätta uppföljning av försörjningsläget. Sammanställningar ur systemet utgör dessutom underlag för rapporteringen till lEA (Interna­tional Energy Agency).

Beräkningsmodellerna används för atl räkna fram underlag för bedöm­ning av beredskapslagringen. För detta ändamål utnyttjas Stockholms datorcentral (QZ).

Mot bakgrund av att ADB-verksamheten inte givit förväntat resultat anser ÖEF att en analys av informationsbehovet och förutsättningarna för datorstöd i överstyrelsens verksamhet är önskvärd. Regeringen har därför 1980 givit ÖEF i uppdrag att i samråd med statskontoret utreda överstyrel­sens behov av information och lämplig databehandling av denna.

ADB-system inom arbetsmarknadsverket

ADB utnyttjas sedan länge för olika ändamål inom arbetsmarknadsver­ket (AMV). Ett antal administrativa ADB-system används som stöd för olika verksamhetsgrenar inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller som underlag för verksamhetsplaneringen. Andra syslem utgör hjälpmedel i den platsförmedlande verksamheten vid arbetsförmedlingskontoren. Inom delta område pågår ett omfattande utvecklingsarbete med olika försöks­verksamheter.

Ansvaret för de ADB-system som utvecklats eller är i drift inom arbets­marknadsverket ligger hos AMS. Ansvaret för drift, underhåll och teknisk '  veckling regleras i avtal mellan AMS och de servicebyråer som anlitas.

System för framställning av plalslistor

Sedan några år används ett ADB-system för framställning av listor över alla lediganmälda arbeten. Systemet omfattar funktioner för registrering och statistikföring av lediga platser, framställning av platslistor samt in­kodning och uttag av statistik över arbetssökande.

Platslistorna (en per län) framställs på fem produktionsorter dit uppgifter om nya platser och andra förändringar dagligen insamlas för foiosättning. tryckning och distribution.

För den dagliga registreringen används 190 terminaler med lokal lag­ringskapacitet. Underlaget för platslistorna framställs bl. a. vid DAFA.

Syslem för terminalsökning och automatisk bevakning Systemet omfattar följande funktioner;

-     sökning via terminal bland lediga platser

-     bevakning av nytillkommande platser för arbetssökandes räkning

-     uppdatering av registren varje natt med de nytillkommande platserna.

Systemet har prövats sedan budgetåret 1976/77 och utvärderas fortlö­pande. För provdriften har medel beviljats t.o.m. budgetåret 1980/81 motsvarande ca 140 terminalarbetsplatser. Endast ett 20-tal av dessa har

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                           70

installerats och tagits i drift. Uppgifter överförs varje dygn från de fem produktionsorterna till systemels centrala databas. För ändamålet utnytt­jas en privat servicebyrå (Control Data AB).

Modellkontor

Försöksverksamhet med s. k. modellkontor har inletts i en första etapp vid förmedlingskontoret i Södermanlands län. Nya användningsområden är uppföljning av lediga platser och arbetssökande samt sökning i arbetsgi-varregister. Syftet är bl. a. att ge personalen bättre information dels om resultatet av förmedlingens insatser för de arbetssökande, dels de lediga platserna. Avsikten är även atl förenkla de manuella rutinerna genom att slopa blanketter, statistikkort m.m. Försöksverksamheten med modell-kontoren skall ge underlag för ställningstagande om hur ADB-tekniken bäst kan utnyttjas i platsförmedlingsarbetet.

Informationssystem om arbetsskador (ISA)

Arbetarskyddsstyrelsen har enligt beslut av riksdagen (rskr 1977/78: 147) blivit huvudman för ett informationssystem om arbetsskador vilket ersät­ter den tidigare yrkesskadestatisliken. Informationssyslemel togs i drift 1979. Syftet med systemet är att ge underlag för arbetarskyddsstyrelsens uppföljning av arbetsmiljölagen och för tillsynsmyndigheternas och arbets­marknadsparternas förebyggande arbele. Det skall dessutom vara bak­grundsregister för utrednings- och forskningsarbete samt ge underlag för officiell statistik över arbetsskador.

Registret, som lagras och bearbetas på DAFA. omfattar alla inträffade arbetsskador under ett år, ca 190000. Ett hundratal uppgifter lagras om varje skada. Inrapporteringen av arbetsskadeanmälningarna sker från yr­kesinspektionsdistrikten. Inom tre distrikt bedrivs försöksverksamhet med terminaler för registrering av uppgifterna. Ytterligare en försöksverksam­het har just påbörjats för att pröva åtkomsten till registerinnehållet direkt via terminal.

Under budgetåret 1979/80 har en översyn av arbetarskyddsverkets hela ADB-verksamhet genomförts och redovisats för regeringen. Med anled­ning härav behandlas verkets ADB-verksamhet utförligt i bilaga 15 till budgetpropositionen under anslaget till arbetarskyddsstyrelsen.

Kostnaden för ADB-drift var budgetåret 1979/80 3.0 milj. kr. och beräk­nas för budgetåret 1980/81 lill 4,2 milj. kr. För budgetåret begärs 4.5 milj. kr.

3    Orientering om utredningar m. m.

ADB-tekniken och dess utveckling under 1970-talet har föranlett ett antal utredningar som berör såväl användningen av ADB inom olika verk­samhetsområden som frågor av mer principiell karaktär. Flera utredningar studerar dalateknikens effekter och utvecklingsmöjligheter på olika områ­den. 1 avsnitt 3.1 redovisas de pågående utredningar, som bedömts vara av intresse, samt avgivna och planerade betänkanden eller rapporter. 1 avsnitt 3.2 ges exempel på publikationer som på ett översiktligt sätt beskriver den statliga ADB-verksamheten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                     71

3.1 Utredningar på ADB-området

Här förtecknas pågående ulredningar och deras avgivna eller planerade publikationer. Avslutningsvis nämns några viktigare betänkanden (motsv.) som avgivits av nu avslutade utredningar.

Pågående utredningar

 

Departement

Utredningens namn - huvuduppgifter

Direktiv

 

Betänkanden tidsplan m. m.

Justitie­departe­mentet

Datalagstiftningskom­mittén (DALK) - Över­syn av Datalagen, ADB och offentlighets­principen

Dir. Ju 1976:05 Tilläggs-dir. 1980; 14

Personregister - Datorer -Integritet (SOU 1978:54)

Förfaltningsreglering av .SPAR m.m. (Ds Ju 1979; 19)

 

 

 

 

 

Offentlighetsprincipen och ADB (SOU 1980:31)

 

 

 

 

 

Diskussionspromemoria plane­rad (ill slutet av 1981,

 

 

 

 

 

Därefter återstår minst ett

 

 

 

 

 

års arbete.

Social­departementet

Budget­departementet

FADIR-kommittén - Utredning av den fortsatta faslighels-dataverksamheten

ALLFA-utredningen -ADB inom allmänna försäkringen m. m. — Förslag om lämplig organisation av dator­driften inom riksför­säkringsverkets verk­samhetsområde efter 1980

ADBanskaffningsut-redningen — Utredning av vissa frågor rö­rande den samordnade anskaffningen av ADB-utrustning i statsför­valtningen

Dir. 1979:85

Dir. 1977:52

Dir. 1979:71

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har på FADIRis uppdrag utarbetat;

-   Erfarenheter av faslig-
hetsdatasystemet. Uppfölj­
ning av omläggning, införan­
de och drift.

-     Erfarenheter av faslig-hetsdatasystemet. Använd­ningen inom kreditorganisa­tioner m. m.

-     Driflsystem 1 som rikssy­stem. Ett centralt och tre regionala alternativ.

Domstolsverket och Lantmä-leriverkets erfarenheter av driftsystem 1 tlnns i PM-fonn.

Principheiänkande planeras i december 1980. Slutbetänkan­de ett år senare,

ADB inom den allmänna för­säkringen pä 1890-talet och därefter (Ds S 1979; 4)

Slutbetänkande planeras i början av 1981

Slutbetänkande planeras till december 1980

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

72

 

Departement

Utredningens namn - huvuduppgifter

Direktiv

Betänkanden tidsplan m. m.

 

Ut-

Utbildnings­departementet

Arbetsmark-nadsdepate-mentet

Industride­partementet

Informationsteknolo­giutredningen - Över­syn av den nya infor­mationsbärarnas ut­vecklingsmöjligheter, förtjänster och brister

Dataeffektutredning-en - Utredning av da­tateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö

Data- och elektronik-kommittén (DEK) -redning av datatek­nikens och elektroni­kens effekter på nä­ringslivets utveck­ling

Statens industriverks (SIND) utredningsar­bete avseende svensk elektronikindustri, nuläge och utveck­lingsmöjligheter

Dir. 1978:5          Nya vyer. Datorer och nya

massmedier - hot eller löfte? (SOU 1979:69)

Planerat sliilbetänkande första halvåret 1981.

Dir. 1978:6          Publicerade rapporter:

Datorer i arbetslivet. Datoriseringens betydelse i försäkringsbranschen - en förstudie

Bankernas datorisering under 80-talet - investeringar, planer och visioner. Planerade rapporter: Effekter inom verkstads- och process­industrin. (Bygger på dataelektronik-kommitténs material och prognoser.) Effekter i försäkringsbranschen och bankerna.

Kontorsautomationens effekter i offent­lig förvaltning.

Datorisering inom varuhandel och distribution. Debattskrift om datorer och rationalisering.

Dessutom tlnns planer på en rapport om datorer och utbildning. Slutbetänkande planeras under 1981.

Dir. 1978:66        Pnhliceral material:

Industri- och forskningspo­litiska program inom data-och elektronikområdet (DS I 1980; 7).

Dalateknik och industripoli­tik (SOU 1980; 17) Dalateknik, ekonomisk till­växt och sysselsättning (Tre uppsatser sammanställda av DEK). Planerade skrifter: Datorstyrd konstruktion och tillverkning i verkstadsindustrin. Delrapport om processindustrin. De två sistnämnda utredningarna sammanfallas i elt delbe­tänkande i bönan av 1980.

Sluttidpunkt för utredningen har inte angivits.

PM 1978-07-20  Elektronikindustrin i Sveri-

upprättad             ge. Del 1. Komponenter och

inom indu-           utbildning. Huvudrapport

stridepar-             (SIND 1979;6). Sammanfattning

tementet             (SIND 1979; 7).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

73

 

Departement

Utredningens namn - huvuduppgifter

Direktiv

Betänkanden tidsplan m. m.

 

Kommundepar-        ADB-beredningsgruppen    Dir. C 1973:06

tementet                    - Förslag dels till en           Tilläggsdir.

samlad lösning för den        1979; 03 regionala och lokala samhällsplaneringens informationsförsöri" ning, dels till hur ADB kan bidra till ratio­nalisering inom läns­styrelserna (frånsett skatteavdelningarna). Viss försöksverksam­het med planerad ut­värdering december 1980.

ADB inom samhällsplanering­en (Ds Kn 1976; 1-2) ADB i den regionala sam­hällsplaneringen (Ds Kn 1976:7)

Planerade rapporterlbelänkanden: Rationalisering inom länstyrelserna (ulom skalleavdelningarna) med hjälp av ADB. Preliminärt förslag om samhällsplane­ringens informationsförsöo-ning.

Sliilhetankande planeras till försommaren 1982.

 

REX-ulredningen -Utformning av ett ADB-baserat redovis­ningssystem för exe­kutionsväsendet in­kluderande utvärde­ring av det på försök drivna REX-projektel

Dir. 1980:29        Planerad redovisning juni 1981.

Vissa viktigare betänkanden/rapporter m.m. Propositioner

1979/80:124. Den centrala organisationen för rationalisering och ADB i statsförvaltningen.

1978/79: 121. Användningen av ADB i statsförvaltningen.

Offentliga utredningar (avslutade)

SOU 1979:93. ADB och samhällets sårbarhet; betänkanden av sårbar­hetskommittén (SÅRK).

SOU 1979:72. Rationalisering och ADB i statsförvaltningen; betänkan­de av utredningen om central rationalisering och ADB.

Ds B 1979: I. Datakonkurrens: betänkande av monopolutredningen.

Ds Fö 1978:4. ADB och samhällets sårbarhet; lägesrapport från sårbar­hetskommittén (SÅRK).

SOU 1976:58. ADB och samordning: samordning av ADB-verksamhe­ten inom den offentliga förvaltningen; betänkande av datasamordnings­kommittén (DASK).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor

74

3.2 Några informationskällor

Inom de centrala rationaliseringsorganens ram framtas ett antal skrifter som beskriver den statliga ADB-verksamheten. Produktionen utgörs dels av rapporter från projekt- och utredningsarbeten dels av ärliga publika­tioner. Statskontorets skrifter förtecknas i en årlig sammanställning (nr 1 varje år i statskontorets rapportserie).

Nedanstående förteckning omfattar några av de publikationer som över­siktligt beskriver den statliga ADB-verksamheten utöver det material som redovisats i avsnitt 3.1. Förteckningen får ses som ett exempel på tillgäng­lig information. En mer fullständig sammanställning utgör bl. a. nyss­nämnda rapportförteckning.

Statskontoret

Statskontoret och försvarets rationali­seringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut

Riksdataförbundet

Katalog över statliga ADB-system 1980 - översiktlig information om statsför­valtningens ADB-baserade informa­tionssystem (Stkt rapport 1980; 22).

Statliga datorer 1980 - översikt över det statliga utrustningsinnehavet.

Anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 avseende reservationsanslaget VIII B2 Anskaffning av ADB-utrust­ning.

ADB-handbok för statsförvaltningen. Allmän del - redovisning av föreskrif­ter som reglerar användningen av ADB i statsförvaltningen (Stkt rapport 1980:20).

Handlingsprogram för melodslöd pä ADB-området - inriktning av de cen­trala ralionaliseringsorganens insatser (Stkt rapport 1980; 13).

Slutrapport under slutet av 1980 från översynen av gällande långsiktiga in­riktning av utvecklingen av försvarets datorstödda informationssystem -"Struktur 90".

Systemkatalog 79 - översiktlig infor­mation om försvarets ADB-baserade in­formationssystem.

80-talet på en bricka - framtidsstudie rörande datateknikens utveckling och samspelet mellan tekniken och samhäl­let under 1980-talet (1980).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                     75

Innehåll

Sid.

1  Översiktlig information   ........................................................................... ..... 21

1.1   Användningsområden   ....................................................................... ..... 21

1.2  Kostnader   .........................................................................................       23

1.2.1   ADB-kosinader inom civila statsförvaltningen   ......................       25

1.2.2   ADB-kostnader inom försvaret................................................       25

1.2.3   Kostnadsutveckling för utrustning och underhåll   ..................       26

1.3   Organisation   .....................................................................................       27

1.3.1           ADB-drift - organisation m.m.................................................. ...... 27

1.3.2   Systemutveckling - organisation ..............................................       29

1.4   Utrustning    .......................................................................................       30

1.4.1   Datorutvecklingen inom den statliga sektorn    ........................       30

1.4.2   Datorleverantörernas marknadsandelar   ..................................       31

1.4.3   Anskaffningsbehov av ADB-utrustning...................................       32

2  Information om enskilda myndigheter och ADB-system    ......................       33

2.1 De ADB-användande myndigheterna .................................................        33

Justitiedepartementet   ....................................................................... ...... 35

Rikspolisstyrelsen   ............................................................................       35

Domstolsverket   ................................................................................       35

Kriminalvårdsstyrelsen ...................................................................... ...... 35

Centralnämnden för fastighetsdata    .................................................. ...... 35

Datainspektionen    ............................................................................       35

Utrikesdepartementet   ......................................................................       36

Styrelsen för internationell utveckling    ............................................       36

Försvarsdepartementet .......................................................................       37

Överbefälhavaren ................................................................................       37

Armén   ...............................................................................................       37

Marinen   ............................................................................................       37

Flygvapnet                                                                                                  37

Försvarets civilförvaltning    ...............................................................       37

Försvarets sjukvårdsstyrelse    ..........................................................       37

Fortifikationsförvaltningen ................................................................       38

Försvarets materielverk   ....................................................................       38

Försvarets radioanstalt    ....................................................................       38

Värnpliktsverket    ..............................................................................       38

Försvarets rationaliseringsinstitut ......................................................       38

Försvarels datacentral   ......................................................................       38

Försvarets forskningsanstalt   ............................................................       38

Civilförsvarsstyrelsen   ......................................................................       39

Socialdepartementet   .........................................................................       40

Riksförsäkringsverket    ......................................................................       40

Socialslyrelsen   ..................................................................................       40

Statens bakteriologiska institut   ........................................................       40

Karolinska sjukhuset ..........................................................................       40

Akademiska sjukhuset i Uppsala   .....................................................       40

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                             76

Kommunikationsdepartementet   .......................................................        42

Statens vägverk   .................................................................................        42

Statens trafiksäkerhetsverk   .............................................................. ....... 42

Sjöfartsverket    ...................................................................................        42

Transportrådet   ..................................................................................        42

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut   ...........................        42

Statens väg- och trafikinstilut   ...........................................................        42

Statens geotekniska institut   ..............................................................        43

Ekonomidepartementet .......................................................................        44

Statistiska centralbyrån   ....................................................................        44

Konjunkturinstitutet   ........................................................................        44

Bankinspektionen   .............................................................................        44

Budgetdepartementet   ........................................................................        45

Statskontoret    ...................................................................................        45

Datamaskincentralen för administrativ dalabehandling   ....................        45

Riksrevisionsverket    .........................................................................        45

Riksskatteverket    .............................................................................. ...... 45

Byggnadsstyrelsen    ..........................................................................        45

Statens löne- och pensionsverk    ....................................................... ...... 45

Statens arbetsmarknadsnämnd   ......................................................... ...... 46

Nämnden för samhällsinformation   ................................................... ...... 46

Utbildningsdepartementet   ................................................................ ...... 47

Skolöverstyrelsen   ............................................................................. ...... 47

Universitets- och högskoleämbetet .................................................... ...... 47

Kungliga biblioteket    ........................................................................ ...... 47

Medicinska forskningsrådet    ............................................................        47

Centrala studiestödsnämnden   ...........................................................        47

Jordbruksdepartementet  ....................................................................        48

Lantbruksstyrelsen   ........................................................................... ...... 48

Statens jordbruksnämnd    ..................................................................        48

Skogsstyrelsen   .................................................................................. ...... 48

Fiskeristyrelsen   ................................................................................ ...... 48

Statens livsmedelsverk   ..................................................................... ...... 48

Statens veterinärmedicinska anstalt    ................................................. ...... 48

Statens naturvärdsverk    .................................................................... ...... 49

Statens strålskyddsinstitut   ............................................................... ..... 49

Handelsdepartementet   ...................................................................... ...... 50

Kommerskollegium   ........................................................................... ...... 50

Statens pris- och kartellnämnd   ......................................................... ...... 50

Konsumentverket   ............................................................................. ...... 50

Patent- och registreringsverket   .........................................................       50

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar   ............................................. ...... 50

Generaltullstyrelsen ............................................................................       50

Arbetsmarknadsdepartementet              .............................................. ..... 51

Arbetsmarknadsstyrelsen    ................................................................ ..... 51

Arbetarskyddsstyrelsen   ...................................................................       51

Statens invandrarverk    ......................................................................        51

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 3    Gemensamma frågor                                            77

Bostadsdepartementet    .....................................................................        52

Bostadsslyrelsen    ............................................................................. ...... 52

Statens institut för byggnadsforskning    ........................................... ...... 52

Statens planverk .................................................................................        52

Statens lantmäteriverk    .....................................................................        52

Industridepartementet ........................................................................ ...... 53

Statens industriverk ...........................................................................        53

Sveriges geologiska undersökning   .................................................... ...... 53

Statens kärnkraftsinspeklion   ............................................................        53

Styrelsen för teknisk utveckling   .......................................................        53

Statens provningsanslalt ....................................................................        53

Statens skeppsprovningsanslalt .........................................................        53

Kommundepartementet   ...................................................................        54

Länsstyrelserna   ................................................................................        54

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar (system) inom statsförvaltningen                 55

Rättsväsendets informationssystem (Rl)    ........................................        55

Polisväsendets system .......................................................................        56

Fastighelsdatasystemet ......................................................................        56

ADB-system inom försvaret   ...........................................................        57

ADB-system inom den allmänna försäkringen   ................................        58

Bil- och körkortsregistren .................................................................. ...... 58

Luftfartsverkets ADB-verksamhet    ................................................. ...... 59

Postverkets ADB-verksamhet    ........................................................ ..... 60

SJ:s ADB-verksamhet ....................................................................... ..... 60

Televerkets ADB-verksamhet    ........................................................        61

SCB:s statistiska informationssystem   .............................................        61

Samordnat person- och adressregister (SPAR) ..................................        62

System S: Ett generellt ADB-redovisningssystem för statsför- .

valtningen   ......................................................................................... ...... 62

ADB-system för folkbokföring och beskattning (RS/AFB)    ...                63

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)    ... .\,, ,,                   64

Statligt löneuträkningssystem (SLÖR) ....................................... '. . , ,       65

Personaladministrativt informationssystem (Pl) ............................... ...... 66

System för automatiserad matrikelföring och pensionsuträk­
ning ..................................................................................................... ...... 67

ADB-systemför biblioteksväsendet (LIBRIS)    ............................... ...... 67

Studiestödets informationssystem (STIS)   ....................................... ...... 68

ADB-system vid överstyrelsen för ekonomiskt försvar   ................. ...... 68

ADB-system inom arbetsmarknadsverket ........................................ ...... 69

Informationssystem om arbetsskador (ISA)   ................................... ...... 70

3 Orientering om utredningar m.m................................................................. ...... 70

3.1          Utredningar på ADB-området    ........................................................ ...... 71

3.2    Några informationskällor   .................................................................        74

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1981                           Prop. 1980/81:100

Bilaga 4

Kungl. hov- och slottsstaterna

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser de kungl. hov-och slottsstaterna

Första huvudtiteln

Fråga rörande uppställningen av första huvudtiteln

Jag vill inledningsvis, mot bakgrund av vissa förslag i ämnet frän riks­marskalksämbetet, ta upp en fråga om uppställningen av den första huvud­titeln på statsbudgetens utgiftssida.

Statsbudgetens första huvudtitel, kungl. hov- och slottsstaterna, är inde­lad i två avdelningar, nämligen A. Kungl. hovstaten och B. Kungl. slotts­staten. Denna indelning av första huvudtiteln i två delar härrör från beslut vid 1840/41 års riksdag och har bestått sedan de*ss. Första avdelningen skulle omfatta anslagen till konungens och övriga kungl. personers egen disposition, för vilka endast kvitto och ej redovisning erfordrades. Under andra avdelningen skulle redovisas de kostnader för de kungl. slotten som åvilar staten. För de anslag som är upptagna under andra avdelningen föreligger redovisningsskyldighet inför riksdagens revisorer och övriga statliga revisionsorgan. De budget- och redovisningsprinciper som besluta­des 1840/41 har setts över i någon större omfattning endast en gång, nämligen åren 1944 (prop. 1944:228, SU 1944:88, rskr 1944:248) och 1945 (prop. 1945: 1 första huvudfiteln, SU 1945: I, rskr 1945: I). De förändringar som dä vidtogs rörde i första hand redovisningen av slottens vård, under­håll och drift men rubbade inte de konstitutionella grundreglerna för första huvudtitelns uppställning.

Antalet anslag under första huvudtiteln har successivt minskat. Kungl. hovstaten omfattar numera dels ett anslag (A I) till Hans Maj:t Konungens 1    Riksdagen 1980/81. I sand. Nr 100. Bilaga 4

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 4                                                                                  2

och det Kungl. Husets hovhållning, dels etl anslag (A 2) lill underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Kungl. slottsstaten omfattar endast anslaget (B 1) De kungl. slotten: Drift­kostnader.

Riksmarskalksämbetet

Genom riksmarskalksämbetets försorg har utarbetats en promemoria med förslag om en ändrad uppställning av första huvudtiteln så atl det anslag som bekostar underhållet och vården av inventarierna i de kungl. slotten hänförs till kungl. slottsstaten i stället för som nu lill kungl. hovsta­ten. 1 promemorian anförs bl. a. följande.

Anslaget A 2. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten bekostar verksamheten vid kungl. husge-rädskammaren. Husgerädskammarens uppgift är att svara för underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier som tillhör staten men disponeras av Konungen, atl vetenskapligt bearbeta samlingarna samt atl genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Ber-nadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthant­verk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen biträder husge­rådskammaren vid tillfällig möblering för representation o. dyl. Husgeråds­kammaren lyder organisatoriskt under riksmarskalksämbetet.

Husgerådskammaren har sin bakgrund i det renässanshov som växte fram med Stockholms slott som medelpunkt efter Gustav Vasas makttill­träde i början av 1500-talet. Handhavare av de dyrbarheter som under denna lid och den efterföljande stormaktstiden samlades i de olika kungl. slotten blev så småningom den institution som i dag har benämningen kungl. husgerådskammaren. Efter det stora slottsbyggel i Stockholm kom under 1700-talet en fastare organisation och konstnärlig målsättning atl prägla husgerådskammaren, som framför allt under den gustavianska tiden spelade en viktig roll för utvecklingen av den svenska inredningskulturen. Efter en passivare period under 1800-talet inträffade kring sekelskiftet en vetenskaplig och konstnärlig aktivering, och är 1915 lösgjordes husgeråds­kammaren från den egentliga hovförvallningen och blev en självständig institution under riksmarskalksämbetet. Till uppgifterna har numera fogats att genom utställningar, populära publikationer, föreläsningar och skolun­dervisning förmedla kunskap om samlingarnas historia, sammansättning och karaktär. Husgerådskammaren är i dag en av landets stora museiinsti-tutioner med ett omfattande vetenskapligt ansvar. De förvaltade samling­arna är även internationellt sett utomordentligt betydande och delvis uni­ka. De beses ärligen av ca 600000 personer.

Genom husgerädskammarens historiska samhörighet med den mera egentliga hovhållningen har statsanslagen till kammaren, alltsedan de först började utgå år 1815, anvisats under kungl. hovstaten och följaktligen

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 4                                                             3

betraktats närmast som apanagemedel. Användningen av medlen är inte underkastade sedvanlig statlig revision. Medlen anvisas vidare av riksda­gen som ett obetecknat anslag och får således inte överskridas.

Nuvarande ordning för anvisande av statsmedel till kungl. husgeråds­kammaren är inte helt ändamålsenlig. Första huvudtitelns indelning i an­slag ger knappast en korrekt bild av fördelningen mellan ä ena sidan utgifterna för statschefens representativa funktioner och därmed samman­hängande ändamål och å andra sidan kostnader för museal, byggnads­vårdande och vetenskaplig verksamhet. Nuvarande ordning med ett maxi­merat anslag utan redovisningsregler till en institution som är att jämställa med ett betydande statligt museum ter sig otidsenlig och medför även vissa andra nackdelar.

Första huvudtitelns avdelning A. Kungl. hovstaten bör därför inskrän­kas till att omfatta statsutgifterna för Konungens hovhållning i egentlig mening, dvs. anslaget Hans Maj:l Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Avdelningen B. Kungl. slottsstaten bör med bibehållen be­nämning omfatta dels anslaget De kungl. slotten: Driftkostnader, dels ell nytt anslag kallat Kungl. husgerådskammaren.

Den budgetmässiga regleringen av husgerädskammarens verksamhet bör så långt möjligt anpassas till förhållandena vid jämförbara statliga institutioner. 1 likhet med anslaget till driftkostnader vid de kungl. slotten bör husgerädskammarens anslag anvisas förslagsvis, vilket gör det möjligt för regeringen att på samma sätt som för statliga myndigheter kunna medge anslagsöverskridanden i administrativ ordning. Exempelvis möjliggörs en reglering av överskridandebehov på grund av nya löneavtal genom en centralt utfärdad författning. Redovisningsrutinerna vid husgerådskam­maren bör kunna förenklas genom tillämpning av system S och anslutning till kammarkollegiets redovisningscentral. För husgerådskammaren bör fastställas en stat med indelning i lönekostnader, sjukvård, reseersättning­ar, lokalkostnader och expenser, m. m. Husgerädskammarens insatser avseende möblering o. dyl. för rent representativa behov m. m. bör liksom hittills finansieras genom ett visst tillskott av medel frän anslaget Hans Maj:i Konungens och det Kungl. Husets hovhållning.

Föredraganden

Riksmarskalksämbetets förslag om en överföring av de anslagsmedel som bekostar underhållet och värden av möbler och andra inventarier i de kungl. slotten frän kungl. hovstaten till kungl. slottsstaten är inte enbart en fräga om hur anslagen grupperas på statsbudgeten. Om förslaget genom­förs får del konsekvenser även för det sätt på vilket anslagen disponeras och redovisas. Som framgått av det föregående är anslagen till hovstaten obetecknade, dvs. regeringen har inte någon möjlighet att överskrida anvi­sade belopp utan atl begära riksdagens medgivande till detta. Regeringen har inle brukat ge några särskilda anvisningar för användningen av ansla-t2    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 4

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 4                                                            4

gen och någon revision i den ordning som förekommer för statliga myn­digheters verksamhet förekommer inte heller. För anslag till kungl. slotts­staten utfärdar däremot regeringen regleringsbrev, som pä samma sätt som för statsmyndigheterna styr användningen av anslagen. Anslagsdisposi­tionen har också fogats in i det statliga redovisningssystemet (system S) och den statliga revisionsorganisationen.

Jag delar den uppfattning som har kommit till uttryck i den av riksmar­skalksämbetet överiämnade promemorian, nämligen att den verksamhet som bedrivs av kungl. husgerådskammaren naturligt hör samman med den som finansieras under kungl. slottsstaten och att förutsättningarna för husgerädskammarens verksamhet numera liknar vad som gäller för ståt-hållarämbetet och för de statliga myndigheterna i allmänhet. Likheten är betydligt mindre med de förutsättningar som gäller för användningen,av de anslagsmedel som är knutna till konungens representativa funktioner. Jag förordar därför att kungl. hovstalen renodlas lill att omfatta endast ansla­get till konungens och det övriga konungahusets hovhållning. 1 den mera begränsade utsträckning som husgerädskammarens verksamhet direkt tar sikte pä representationsfunklionen hos statschefen bör också detta -liksom hittills - bekostas ur sistnämnda anslag.

Mitt förslag beträffande statsbudgetens första huvudtitel för nästa bud­getår bygger på en sålunda ändrad uppställning. Jag vill dock betona att detta inte innebär någon rubbning av de gällande konstitutionella grundförutsättningarna för första huvudtitelns indelning. Jag återkommer i det följande till anslagsberäkningen för husgerädskammarens verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 4                                                                                5

A. KUNGL. HOVSTATEN

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i statsbudgeten med 8 175000 kr.

Med beaktande av ökade lönekostnader för hovförvaltningens personal och inträffade prisstegringar förordar jag att anslaget höjs till 8950000 kr. för nästa budgetär. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och del Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 8950000 kr.

B. KUNGL. SLOTTSSTATEN

B 1. De kungl. slotten: Driftkostnader

1979/80 Utgift                10006223

1980/81 Anslag               9779000

1981/82 Förslag             11 188000

Stockholms slott används som bostad åt konungen samt som representa­tions- och kontorslokaler. 1 Stockholms slott är bl. a. riksmarskalksämbe­tet, ståthållarämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket in­rymda. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten. Drottningholms slott begagnas av konungen och visas för allmänheten. Ulriksdals slott avses närmast utnyttjas för vetenskapliga konferenser m.m. Haga slott används som bostad för prominenta personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens port rätt sam I ing. Strömsholms slott visas för allmänheten. För användningen av hela Strömsholms krono­egendom finns en samarbetsgrupp, tillkallad av länsstyrelsen i Västman­lands län, med representanter för bl. a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt Ridfrämjandet. Rosersbergs slott dispo­neras sedan år 1966 till större delen av civilförsvarsstyrelsen. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också Tullgarns slott är upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas f. n. 70 lönegradsplacerade anställda, varav 25 i park- och trädgårdsvärd och elva för lokalvård. Härtill kommer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär. Frän an­slaget utbetalas vidare vissa övergångsvis utgående understöd till två för-månstagare samt andra omkostnader än för fastighetsunderhäll av de kungl. slotten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 4                                                                                  6

Riksmarskalksämbetet har - i anslutning till en framställning frän ståt­hållarämbetet - hemställt att 11 188000 kr. anvisas för driften av de kungl. slotten under nästa budgetär.

Trots att behoven av omvårdnad av slotten stiger och att antalet be­sökande med därav följande krav pä visningsservice ökar har ståthållaräm­betet mot bakgrund av regeringens anvisningar till de statliga myndigheter­na och i syfte att anpassa verksamheten till nya behov och samtidigt bedriva verksamheten så rationellt som möjligt, undersökt vilka bespa­ringsmöjligheter som finns sedan hänsyn tagits till avtalsenliga löneökning­ar samt stigande lokalkostnader och allmänna omkostnader. Utgångspunk­ten har därvid varit en reell anslagsminskning med 2 %.

1.   Ståthållarämbetet är ansvarigt för Konungens och den kungliga famil­
jens säkerhet. Den förestående utfiyltningen till Drottningholms slott har
föranlett överläggningar mellan ståthållarämbetet, rikspolisstyrelsen, läns­
polischefen i Stockholms län, byggnadsstyrelsen och överkommendanten i
Stockholm. Syftet har varit att samordna ståthållarämbetets säkerhetsåt­
gärder med insatserna från polisiärt och militärt håll samt all i möjligaste
mån omfördela och begränsa åtgärderna. Det har visat sig möjligt att delvis
täcka behovet genom omdisposition av slottsvakter från Stockholms slott
och genom ianspråktagande av sloltsvaktmästare från Drottningholms
slott. Att på detta sätt helt klara det av rikspolisstyrelsen bedömda ökade
behovet av inpasseringskontroll är emellertid inle möjligt. Ståthållarämbe­
tet begär därför medel för nyanställning av tre deltidsanställda slotts­
vakter, med uppehåll i tjänstgöringen under juli och augusti, organisato­
riskt placerade vid Stockholms slott. Kostnaden belöper sig på 155 000 kr. i
lönekostnader och 7000 kr. i expenser.

2.  Vid Strömsholms slott har tillgänglighet och attraktivitet ökat under
senare år. Särskilt efter bildandet av ett naturreservat år 1979 har besöks­
frekvensen ökat påtagligt. Vid slottet finns i dag en heltidsanställd slotts­
vaktmästare. Därutöver finns möjlighet att anställa en extra vaktmästare
under sommarhalvåret. Det är emellertid svårt att rekrytera till en på detla
sätt konstruerad halvtidstjänst. Det är också svårt att klara arbetsuppgif­
terna vintertid med en ensam vaktmästare. För vissa arbetsuppgifter är det
också från arbetarskyddssynpunkt olämpligt med en ensamt arbetande
vaktmästare. Slottsförvaltningen har därför begärt att halvtidstjänsten om­
vandlas till en heltidstjänst. Den s. k. samarbetsgruppen för Strömsholms-
området har tillstyrkt detta.

Ståthållarämbetet finner frågan om en personell förstärkning vid Ströms­holms slott angelägen. En sådan förstärkning vore i och för sig möjlig att finansiera med de besparingar som en tillämpning av 2 %-minskningen medför. Med hänsyn till de speciella förstärkningsbehov till följd av säker­hetsproblemen på Drottningholms slott som föreligger för budgetåret 1981/ 82 är emellertid ståthållarämbetet inte berett att föra fram förslag om ytterligare personal vid Strömsholms slott. Ståthållarämbetet avser emel­lertid att senare återkomma i denna fråga.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 4                                                                                  7

3. Ståthållarämbetets lokalvärdsansvar kommer att utökas med av kungl. husgerådskammaren disponerade lokaler i Stockholms slott. Detta föranleder en ökning av lokalvårdskostnaderna.

Sammanfattningsvis innebär ståthållarämbetets budgetförslag att en real minskning genomförs vad avser den på omvårdnad och visning inriktade verksamheten samtidigt som en av säkerhetsskäl oundgängligen nödvändig förstärkning av bevakningen genomförs. Ståthållarämbetet måste emeller­tid framhålla att en sådan gradvis försämring av servicen gentemot allmän­heten inte kan fortgå utan allvarliga konsekvenser.

Medelsbehovet för drift av de kungl. slotten under nästa budgetår fram­går av följande sammanställning:

 

 

Anvisat 1980/81

Förändring till 1981/82

Utgifter

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Parkers och trädgårdars underhåll

6731000

22000

39000

2710000

241000

630000

-t-  640000

-          2000
+      6000
-1-  895000

-        75000
+    90000

 

10373000

-1-1554000

Inkomster

 

 

Uppbördsmedel

594000

-(-   145000

Nettoutgift

9779000

-1-1409000

Föredraganden

Jag har ingen erinran mot riksmarskalksämbetets förslag till anslag för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till De kungl. slotten: Driftkostnader för budgetåret  1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 11 188000 kr.

B 2. Kungl. husgerådskammaren

2411000 2755000 3035000

1979/80 Utgift'

1980/81 Anslag'

1981/82 Förslag

' Anslaget Underhäll och värd av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten.

Som inledningsvis redovisades har riksmarskalksämbetet föreslagit att anslaget Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inven­tarier i de kungl. slotten, vilket i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 är uppfört med 2755000 kr. under kungl. hovstaten, tas upp som ett nytt förslagsanslag under kungl. slottsstaten med benämningen Kungl. husge­rådskammaren.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 4                                                                                  8

Riksniarskalksämbeiei har - i anslutning till en av kungl. husgeråds­kammaren gjord framställning - hemställt att för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår anvisas elt anslag av 3 262000 kr.

Verksamheten vid husgerådskammaren bekostas budgetåret 1980/81 från anslaget Underhåll och vård av möbler samt andra'staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten (2755000 kr.), bankränior (ca 100000 kr.), ersättning från hovförvaltningen motsvarande en halv intendentstjänst (ca 70000 kr.) samt inkomster från försäljning av entrébiljetter, vykort, publi­kationer m. m. Dessa visningsmedel utnyttjas, i likhet med vad som gäller för ståthållarämbetet och statliga museer i allmänhet, för ändamål som är direkt knutna till visningsverksamheten.

Verksamheten inom husgerådskammaren är organiserad på en föremåls­avdelning, en textilavdelning, en studieavdelning och Bernadottebibliote-kel. Personalen uppgår till 24 helårstjänster, varav en överintendent, en sloltsbibliotekarie och tre intendenter. Härtill kommer ett antal arvodister med uppdrag av deltidskaraklär. Slalens arbetsgivarverk medverkar på regeringens uppdrag vid de överiäggningar som förekommer med de an­ställdas organisationer. Löneutvecklingen anpassas därmed till förhållan­dena på det statliga området. Kollektivavtal om anställnings- och arbets­villkor m. m. har träffats med de anställdas organisationer.

Antalet besökare vid de av husgerådskammaren förvaltade samlingarna har stigit och kraven på visningsservice ökar. Omvårdnaden av del omfat­tande materialet kräver också ökade insatser. En förstärkning av husge­rädskammarens resurser är enligt husgerädskammarens mening välmoti­verad. Kammaren har även tidigare framfört förslag om bl. a. medel för en fotograf för vetenskaplig dokumentation, en snickare och en museitek-niker för tillsynen av statens möbler, textilier och konstföremål, en tjänst som museiassistent och en assistenttjänsl för olika administrativa och kamerala frågor vid visnings- och utställningsverksamheten samt för om­vandling av en bilrädestjänst från halvtid till heltid. Angelägenheten av dessa önskemål består. Mot bakgrund av regeringens anvisningar för stats­myndigheternas budgetarbete avstår husgerådskammaren emellertid från att aktualisera dessa krav för budgetåret 1981/82 men vill samtidigt fram­hålla att en fortgående ökning av gapet mellan resurser och servicekrav får allvarliga konsekvenser.

Husgerädskammarens förslag till anslagsframställning för budgetåret 1981/82 innebär således endast en anpassning av befintlig verksamhet till nya budgettekniska förutsättningar. En utgångspunkt har varit att hovför­valtningen liksom hittills som uppdrag finansierar husgerädskammarens insatser för rent representativa ändamål. Visningsverksamheten bör lik­som hittills budgeteras särskilt. Anslaget bör också enligt husgerädskam­marens mening kompenseras för det förhällandet atl anvisade anslag tidi­gare har kunnat lyftas i sin helhet vid budgetårets ingång och därefter göras räntebärande. Vid anpassningen till det statliga budgetsystemet uppstår

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 4                                                                                 9

även förändringar i fräga om lokalkostnader och sjukvård. Upprustnings­kostnaderna för Bernadottebiblioteket bör redovisas särskilt.

Föredraganden

Jag har redan i det föregående angett att jag ansluter mig till riksmar­skalksämbetets förslag om alt kostnaderna för verksamheten vid kungl. husgerådskammaren bör föras upp under rubriken kungl. slottsstaten. När det gäller beräkning av anslag för nästa budgetär har jag utgått frän befint­lig verksamhet och beaktat bortfallet av de tillfälliga anslagsförslärkningar i samband med iordningställandet av Drottningholms slott lill ett mera stadigvarande residens för statschefen som för budgetåret 1980/81 ingår i anslaget Underhäll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inven­tarier i de kungl. slotten. Jag anser inte atl någon kompensation bör beräknas för föriorade ränteinkomster vid övergången till den nya ordning­en för anslagets anvisande och användning. Det nya anslaget bör vara ett förslagsanslag.

Min medelsberäkning för nästa budgetär framgår av följande samman­ställning. Jag finner det ändamålsenligt att omkostnaderna för den upprust­ning av Bernadotlebibliotekets samlingar som statsmakterna beslutade om vid riksmötet 1978/79 (prop. 1978/79: 100 bil. 4. FiU 1978/79:21. rskr 1978/ 79: 197) redovisas särskilt.

Utgifter

Lönekostnader                                                                                             2 507 000

Sjukvård                                                                                                           10000

Reseersättningar                                                                                               20000

Lokalkostnader                                                                                               250000

Expenser                                                                                                        165 000

Nyanskaffning av textilier                                                                              115000

Omkostnader för Bernadottebiblioteket                                                         3.') 000

3102 000

Inkomster

Uppbördsmedel                                                                                              67 000

Nettoutgift                                                                                                   3035 000

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetärel 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 3035000 kr.

Bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetår innebär alt första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1981/82 kommer att uppgå till 23 173000 kr. Detta belyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1980/81 anvisade beloppet med 2464000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 4 Register

sid.

I      Fräga rörande uppställningen av första huvudtiteln

A.  Kungl. hovstaten

5      Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning

B.   Kungl. slottsstaten

5      De kungl. slotten: Driftkostnader 7      Kungl. husgerådskammaren

Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna

10

Anslag kr.

8950000

11 188000 3035 000

14223000

23173000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

 

 

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1981                                  Prop. 1980/81:100

Bilaga 5

Justitiedepartementet

ÖVERSIKT

Till justitiedepartementet hör polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, rättshjälpsnämnderna, de allmänna advo­katbyråerna och domstolsverket, kriminalvärden och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justitiekanslern, fideikommissnämnden, datainspektionen, cen­tralnämnden för fastighetsdata, bokföringsnämnden och brotlskadenämn-den.

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden pä många områden av samhällslivet.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budget­året 1981/82 komma alt öka med 543,8 milj. kr. Beräkningarna har i regel gjorts med utgångspunkt frän myndigheternas besparingsalternativ, det s.k. huvudalternativet.

Verksamheten inom justitiedepartementets område beräknas omsluta totalt 6 872,9 milj. kr.

Polis- och åklagarväsendet

På grund av det ansträngda statsfinansiella läget föreslås inte några nya tjänster inom polisväsendet. Det finns emellertid vissa verksamheter som måste prioriteras framför andra. Det gäller kampen mot narkotikabrott och den organiserade och den ekonomiska brottsligheten samt utredningar i utlänningsärenden. 1 propositionen föreslås därför att resurserna inom polisväsendet fördelas om så atl ytterligare sammanlagt ett 40-tal polismän sätts in för de ändamål som har angetts nu. Härav beräknas 16 kriminalpo­lismän för att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottslighe­ten, 20 för bekämpning av narkotikabrott och ytterligare några för ulred­ningar i utlänningsärenden.

Inom polisen finns fortfarande ett stort antal vakania tjänster. Vakanslä­get har emellertid förbättrats under budgetåret 1980/81. För alt komma till rätta med vakanserna föreslås att 600 aspiranter får tas in på polishögsko­lan. 1    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                             2

Inga nya tjänster tillförs åklagarväsendet. Medel beräknas emellertid för att ge åklagare den utbildning som behövs för kampen mol den organisera­de och den ekonomiska brottsligheten.

Domstolsväsendet

Trots en stigande mål- och ärendetillströmning kan arbetsläget i de allmänna domstolarna alltjämt betraktas som tillfredsställande. På grund av de arbetsuppgifter som tingsrätterna och hovrätterna avses överta vid ikraftträdandet av utsökningsbalken den 1 januari 1982 tillförs domstolarna 40 nya tjänster. Motsvarande resurser vid länsstyrelserna dras samtidigt in.

1 regeringsrätten och kammarrätterna är arbetssituationen tillfredsstäl­lande. Däremot är balansläget alltjämt bekymmersamt i länsrätterna även om antalet balanserade mål har börjat sjunka något. De förstärkningar som tillfördes för balansavarbetning vid länsrättsreformen och under inneva­rande budgetär måste behällas. Under budgetåret 1981/82 torde resurserna i betydande utsträckning få tas i anspråk för de mål som kommer in med anledningav 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Den mellankommunala skatterätten avses fr.o.m. den I juli 1981 brytas ut frän riksskatteverket och bilda en fristående allmän förvaltningsdomstol med vissa funktioner gemensamma med länsrätten i Stockholms län.

Kriminalvården

Den uppåtgående tendensen i beläggningen pä kriminalvårdsanstalterna har fortsatt under år 1980. Beläggningen på de allmänna häktena har varit hög under året. Antalet häktade har ökat med omkring 25 procent jämfört med föregående år.

Riksdagen har vid behandlingen av 1980 års budgetproposition godkänt den av regeringen framlagda principplanen för förändringar inom lokalan-staltsorganisationen. 1 enlighet med planen har regeringen lämnat projek­teringsuppdrag för nya lokalanstalter i Huddinge, Täby och Kristianstad. Medel har beräknats för köp av mark till ytterligare lokalanstaller under åren 1979 och 1980. De nya lokalanstalterna i Umeå och Borås beräknas kunna tas i bruk under våren 1981 resp. hösten 1982. Därmed kommer sex nya lokalanstalter alt ha färdigställts.

Översynsprojekt

Som har framhållits i besparingspropositionen (prop. 1980/81:20 bil. I s. 1) görs systematiska översyner och omprövningar av pågående verksam­heter inom departementets område. En sådan översyn genomförs f.n. beträffande  kriminalvårdsstyrelsen.   Elt  förslag till  omorganisation av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                            3

brottsförebyggande rådet har nyligen lagts fram av en särskild utredning. Inom kort påbörjas en översyn av rikspolisstyrelsen. En utredning om 1975 års reform av domstolsadministrationen har tillsatts. En mer genom­gripande översyn av rättshjälpen övervägs f.n. i regeringskansliet.

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhällande till budgetåret 1980/81 framgårav följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

 

 

Anvisat

Förslag

Föränd-

 

1980/81

1981/82

ring

Andra huvudtiteln

 

 

 

A. Justitiedepartementet m. m.

55.1

58,4

+    3,3

B. Polisväsendet

3 643,3

3 868,6

-1-225.3

C. Åklagarväsendet

177.5

197.0

+  19.5

D. Domstolsväsendet m. m.

961,3

1071,6

-1-110,3

E.  Kriminalvården

1 151,0

1 284.6

-H33,6

F.  Rättshjälp m. m.

222.5

254.7

4- 32,2

G. Övriga myndigheter

42,7

48.3

+    5,6

H. Diverse

75,7

89.7

+  14.0

Summa för justitiedepartementet

6329,1

6872,9

-1-543,8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET                              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Winberg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser Justitiedepar­tementets verksamhetsområde

Andra huvudtiteln

1    Lagstiftningsfrågor

Justitiedepartementet svarar för beredningen av lagstiftningsärenden pä många områden av samhällslivet. Viktiga rättsområden utgörs av grund­lagstiftningen, familjerätten, köprätlen och annan förmögenhetsrättslig lagstiftning, upphovsrätten, processrätten och straffrätten. Jag berör här några vikliga lagstiftningsärenden som är aktuella. När det gäller straff-rättsområdet kommer jag att behandla aktuella lagar och lagförslag i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

Det ansträngda samhällsekonomiska läget får betydelse även för lagstift­ningens omfattning och inriktning. Lagförslag som innebär ökade kostna­der för staten eller kommunerna måste så långt möjligt undvikas. Viktigt är också att noggrant pröva all lagstiftning som lägger ökade förpliktelser pä enskilda och pä företag. Över huvud taget är det angeläget alt iaktta återhållsamhet i lagstiftningsarbetet. En dämpning av lagstiftningslakten gör att lagarna kan bli bättre förankrade i de enskilda medborgarnas rättsmedvetande, samtidigt som de rättstillämpande myndigheternas arbe­te underlättas. Atl lagstiflningstakten dämpas innebär bl.a. att nya utred­ningar inte bör tillsattas om det inle finns speciella skäl.

Mycket av lagstiftningen på centrala rättsområden har tillkommit i nor­diskt samarbete. Detta har resulterat i atl vi i stor utsträckning har över­ensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Enligt min mening är denna rättslikhet av stor betydelse. Det finns däiför anledning atl inle bara vidmakthålla utan också bygga ut det nordiska lagsliftningssamarbetet. Så har också skett på senare lid, bl.a. genom återkommande justitieminister­möten och fortlöpande diskussioner mellan dem som i övrigt sysslar med lagstiftning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                              5

Av de olika rättsområden där ett reformarbete pågår vill jag först nämna grundlagsområdet. Centrala frågor som rör främsl vårt valsystem uireds av grundlagskommittén (Ju 1980:01). Kommittén skall bl.a. överväga om vi bör gå över till en ordning med skilda tidpunkter för riksdags- och kommu­nalval och om valperioderna bör förlängas. Även vissa andra frågor som rör demokratins arbetsformer faller under kommitténs uppdrag. Grund­lagskommittén väntas avlämna ett betänkande under våren 1981.

I detta sammanhang kan jag också nämna atl 1978 års vallagskommitté i betänkandet (SOU 1980:45) Översyn av vallagen 2 har lagt fram förslag till ändringar i vallagen som skall kunna tillämpas vid 1982 års val. Ändringar­na, som huvudsakligen är av valteknisk natur, avser bl.a. indelningen i valkretsar vid kommunalvalen.

Frågan om förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna utreds av yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10). 1 debattbetänkandet (SOU 1979:49) Grundlagsskyddad yttrandefrihet har utredningen diskuterat de principiella huvudfrågorna angående yttrandefrihetens rättsliga villkor. Betänkandet har blivit föremål för en omfattande remissbehandling (Ds Ju 1980:5).

Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna hand­lingars offentlighet. Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) har nyligen lagt fram ett betänkande (SOU 1980:31) där del föreslås nya lagregler som syftar till att förstärka offentlighetsprincipen i fråga om myndigheternas upptagningar för ADB.

Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag har är 1980.antagits av riksdagen. Den lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offentliga tjänstemän. Lagen bygger på grundsatsen att största möjliga öppenhet skall gälla i förhällandet mellan myndigheter och enskilda.

Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är atl få till stånd en större rättstrygghet för den enskilde. Både sekretesslagstiftningen och de grundlagsreformer som beslöts år 1979 i fräga om skydd för de medborger­liga fri- och rättigheterna m.m. utgör delvis led i dessa strävanden. Också i andra lagstiftningsärenden är rättssäkerhetssynpunkterna vägledande. Den tidigare nämnda datalagstiftningskommittén har i uppdrag att stärka skyddet för den enskildes integritet och har genom tilläggsdirektiv under år 1980 fått i uppdrag att utarbeta förslag till en generell personregisterlag­stiftning, en lagstiftning som alltså - i motsats till den gällande datalagen -inte är bunden till en viss informationsteknik. Tvängsmedelskommittén (Ju 1978:06) överväger frågor om telefonavlyssning och liknande tvångsmedel. Huvuduppgiften för kommittén är att åstadkomma en avvägning av den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och samhällets intresse av att i vissa situationer kunna ingripa med olika tvångsåtgärder. Ett betänkande där vissa grundläggande frågor behandlas väntas bli avläm­nat under år 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                             6

Från både enskilda och allmänna synpunkter är del självfallet av stor vikt atl alla former av myndighetsutövning sker på ett riktigt sätt. Tjän-steansvarskommiltén (Ju 1979:13) ser över det nuvarande ansvarssystemel för offentliga funktionärer. 1 kommitténs uppdrag har också ingått att överväga behovet av de begränsningar som nu gäller i fräga om rätten för målsägande att väcka åtal och skadeståndstalan mot vissa högre tjänste­män på grund av brott som de har begått i utövningen av offentlig tjänst. I ett nyligen lämnat betänkande (Ds Ju 1980:13) har kommittén föreslagit att både det särskilda åtalsförbudet och inskränkningen av rätten att föra skade ståndstalan i princip avskaffas.

Till utredningar med särskild uppgift alt stärka den enskildes rättssäker­het hör också förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09) som har till uppgift att se över förvaltningslagen m.m. Kommittén kommer inom en nära framlid att lägga fram etl delbetänkande. 1 enlighet med riksdagens önske­mål sker inom en särskild kommitté (Ju 1978:03) en utvärdering av tillämp­ningen av lagen om tillfälligt omhändertagande (LTO) och lagen om om­händertagande av berusade personer m.m. (LOB). Vidare kan nämnas att riksdagen under hösten har förelagts förslag om ändringar i kreditupplys­nings- och inkassolagarna som är ägnade att stärka den enskildes ställning i förhällande till kreditupplysnings- och inkassoföretag.

Rättegängsförfarandet vid de allmänna domstolarna ses över av rätle-gångsutredningen (Ju 1977:06). Målsättningen för utredningsarbetet är att handläggningen i både brottmål och tvistemål skall bli så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts ät sidan. På brottmälssidan är det en angelägen uppgift för utredningen att föreslå olika åtgärder för att tiden mellan den brottsliga gärningen och lagföringen skall bli sä kort som möjligt. Pä den punkten överväger utredningen bl.a. om s.k. jourdomstolar bör inrättas.

Jag har nyligen tagit initiativ till en översyn av rättshjälpssystemel i syfte att göra systemet effektivare och mindre kostnadskrävande. Som etl första resultat av detta arbete har en del förslag lagts fram i besparingsproposi­tionen. Översynsarbetet fortsätter nu i samarbete mellan i första hand justitiedepartementet och domstolsverket. Avsikten är emellertid alt de mera långsiktiga frågorna skall anförtros åt en särskild utredning.

Frågor om häktning och anhållande m.m. har behandlats av en särskild kommitté i betänkandet SOU 1977:50. En annan kommitté, åtalsrätlskom-mittén, har föreslagil nya regler om åtalsunderlåtelse m.m. i syfte att minska antalet brottmål vid domstolarna (SOU 1976:47). Vid remissbe­handlingen har en omfattande kritik riktats mot de båda betänkandena. Pä några punkter kan det dock finnas anledning att vidta lagändringar med anledning av kommittéförslagen. Hit hör bl.a. frågan om att begränsa antalet förundersökningar i fall då det kan förutsättas alt åtalsunderiåtelse skulle komma att meddelas. Hänsynen till bl.a. målsägandens intressen talar emellertid starkt mot att vidga möjligheterna till åtalsunderlåtelse i

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                             7

förhållande till vad som gäller f.n. Jag återkommer till den frågan i ett följande avsnitt.

Förslag till en ny utsökningsbalk har nyligen förelagts riksdagen. Genom den nya balken flyttas de hittillsvarande överexekulorsuppgifterna från länsstyrelserna till kronofogdemyndigheterna, samtidigt som utmätnings­förfarandet görs smidigare och effektivare.

Utsökningsbalken föranleder omfattande följdändringar i annan lagstift­ning. Förslag härom kommer att läggas fram under våren.

Konkurslagstiftningen reformeras etappvis. Sedan den I januari 1980 gäller nya regler om konkursförvaltning och tillsyn i konkurs. Avsikten med de nya reglerna är bl.a. att man skall fä bättre möjligheter alt komma till rätta med den omfattande ekonomiska brottslighet som f.n. förekom­mer i samband med konkurser.

De bestämmelser om konkurskarantän som riksdagen har antagit under år 1980 är ägnade att ytterligare försvära illojala beteenden i samband med näringsverksamhet. Bestämmelserna innebär att en näringsidkare som har gått i konkurs under vissa förutsättningar skall kunna förbjudas alt bedriva näringsverksamhet efter konkursen.

Även den familjerättsliga lagstiftningen är föremål för ett omfattande reformarbete. De hittillsvarande etapperna i reformarbetet har bl.a. gällt giftermål och skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhäll till barn och frånskilda. Under år 1981 väntas familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) lägga fram förslag om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samboende utan äktenskap och olika arvsfrågor. Tanken är att huvuddelen av de nya reglerna skall ingå i en ny äktenskapsbalk.

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt har till uppgift att utarbeta förslag som kan stärka barnens rättsliga ställning. Som etl första led i detta reformarbete har det införts ett uttryckligt förbud mot aga i föräldrabalken. Utredningen har därefter lagt fram ett betänkande (SOU 1979:63) som bl.a. rör frågor om vårdnad och umgängesrätt. Ett av utredningens förslag innebär att tvångshämtningar av barn i princip blir avskaffade.

Namnlagsutredningen har lagt fram förslag till nya regler om namn (SOU 1979:25). Syftet med förslaget är bl.a. att namnlagstiftningen bättre än f.n. skall ge uttryck för jämställdheten mellan kvinnor och män. Namnlagsför-slaget liksom det tidigare berörda förslaget om vårdnad om barn m.m. övervägs nu i departementet. Hithörande frågor diskuteras också med de övriga nordiska länderna.

Justitiedepartementet har gemensamt med handelsdepartementet hu­vudansvaret för konsumentpolitiken. Denna politik syftar till att på olika sätt, bl.a. genom lagstiftning, stärka konsumenternas ställning.

På försäkringsområdet får konsumenterna ett förstärkt skydd genom den nya konsumentförsäkringslag som gäller fr.o.m. den 1 januari 1981. Lagen innehåller bl.a. regler om betalning av försäkringspremier, förnyelse av försäkring och nedsättning av försäkringsersättning. Ett lagförslag som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                                           8

nyligen har antagits av riksdagen innebär att preskriptionstiden förkortas i förhållandel mellan näringsidkare och konsumenter.

Konsumenltjänslutredningen har under år 1979 lagt fram förslag till en konsumenltjänstlag, som innehåller belydelsefulla regler om bl.a. repara­tions- och servicearbeten (SOU 1979:36). Förslagel har remissbehandlats och övervägs nu i departementet. Förslaget har också, liksom ett förslag till produktansvarslag som har lagts fram av produktansvarskommittén (SOU 1979:79), varit föremål för nordiska överläggningar.

En annan kommitté som har varit verksam på konsumentområdet är hemförsäljningskommittén, som i sitt slutbetänkande (SOU 1979:76) bl.a. har föreslagit att de som sysslar med hemförsäljning skall vara skyldiga att i förväg lämna underrättelse till dem de vill besöka. Tanken på en sådan aviseringsplikt har utsatts för stark kritik under remissbehandlingen, och jag har kommit till den slutsatsen att förslaget i den delen inte bör genomfö­ras. Däremot finns det anledning alt göra en del andra ändringar i hemför-säljningslagen. En proposition i ämnet avses bli förelagd riksdagen lill våren.

Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13) har till uppgift atl se över 1973 års konsumenlköplag och bygga ut de regler som skyddar konsumenterna i samband med köp. Utredningen har också fått i uppdrag att överväga de mindre företagens ställning, särskilt detaljisternas förhällande till sina leve­rantörer.

På den allmänna köprättens område föreligger sedan några är tillbaka ett förslag till en ny köplag (SOU 1976:66). Förslagel har fått vila i avvaktan på bl.a. det arbete beträffande internationella köp som har bedrivits inom FN. Det arbetet har nu resulterat i en konvention som står öppen för tillträde. En nordisk arbetsgrupp har nyligen bildats med uppgift att dels överväga om de nordiska länderna bör ansluta sig till konventionen, dels pröva möjligheterna att fä fram en ensartad nordisk köplagstiftning. Det är min förhoppning att vi inom inle alltför lång tid får en modern köprättslig lagstiftning och att vi också kan bevara den betydelsefulla nordiska rätts­likheten pä delta område.

En särskild kommitté (Ju 1978:10) har tillkallats med uppdrag att se över kommissionslagen. Syftet är att skyddet för bl.a. handelsagenter och han-delsrepresentanter skall förbättras. En annan utredning (Ju 1979:09) syss­lar med frågan om skydd för företagshemligheter. Ylterligare en utredning har nyligen lagt fram ett belänkande (SOU 1980:42) med förslag till nya regler om arbetstagares uppfinningar.

Också på transporträttens område förbereds ny lagstiftning. Här kan nämnas att en utredning (Ju 1972:04) i slutet av år 1980 har offentliggjort elt omfattande förslag (SOU 1980:37) till ny järnvägstrafiklag. Från sjölags­utredningen (Ju 1977:16) väntas inom kort ett delbetänkande som handlar om redaransvarets begränsning och om passagerarbefordran lill sjöss.

F.n. förbereds inom departementet en promemoria med förslag till änd-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                              9

ringar i atomansvarighetslagen (1968:45). Ändringarna har sin upprinnelse bl.a. i en revision av de internationella konventionerna i ämnet och innebär bl.a. alt de i lagen angivna beloppen för skadeståndsansvar vid en atom­olycka höjs.

På bostads- och fastighetslagstiftningens område har arrendelagskom-mittén (Ju 1975:04) och hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) viktiga utred­ningsuppgifter. Betänkanden från de båda utredningarna väntas under år 1981. Förslag till regler om bestämmande av tomträttsavgäld m.m. läggs inom kort fram av tomträttskommittén (Ju 1977:12).

Pä grundval av ett betänkande från vattenlagsutredningen (SOU 1977:27) har ett förslag till ny vattenlag utarbetats. Förslagel, som inom kort kommer att överlämnas till lagrådet, innehåller bl.a. nya tillåtlighets-regler för vattenföretag. Vidare sker en allmän modernisering av den nuvarande vattenlagen.

Förra året tillsattes en kommitté (Ju 1979:11) med uppgift att se över fastighetsbildningslagen. Syftet är bl.a. att förfarandet i fastighetsbild­ningsärenden skall förenklas och atl fastighetsregistren skall saneras ge­nom att onyttiga rättigheter o.d. upphör. En annan utredning, pantbrevsutredningen (Ju 1979:02), som också tillsattes år 1979, har till uppgift att se över lagstiftningen om panträtt i fast egendom, fartyg och luftfartyg. Andra utredningar prövar frågor om förelagsinleckning, pant-sättning av byggnader på annans mark och skadestånd vid miljöskador (Ju 1972:12, 1977:05 och 1978:08). Jag vill i sammanhanget också nämna smähusköpkommiltén (Ju 1975:02), som till våren väntas lägga fram för­slag om fastighetsmäklarnas verksamhet.

En särskild utredning, som nyligen har tillsalts (Ju 1980:04), har fått i uppdrag att utreda frågor om äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus. 1 första hand skall utredningen gå in på de fastighetsrättsliga förutsättningar­na för ett sådant ägande. Samtidigt skall klarläggas vilka åtgärder som skulle behövas för alt skapa lämpliga skatte- och finansieringsregler i ett system med ägarlägenheter.

Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. Ell första steg togs genom tillkomsten av den nya aktiebolagslagen (1975:1385) och bok­föringslagen (1976:125). Frågor som gäller handelsbolag och koncerner har utretts av 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21), medan spörsmål beträf­fande stiftelser behandlas av stiftelseutredningen (Ju 1975:01). På grundval av ett betänkande från bolagskommittén har regeringen lagt fram förslag till bl.a. en ny handelsbolagslag (prop. 1979/80:143). Propositionen, som nyligen har antagits av riksdagen, innehåller också bestämmelser på grund­val av promemorior från brottsförebyggande rådet om revisorers verksam­het och om ett bättre skydd för det bundna kapitalet i aktiebolag. Vidare behandlas frågan om särskilda regler i aktiebolagslagen som är särskilt anpassade till de små företagen.

En annan proposition, som också har antagits av riksdagen (prop. 1979/

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                            10

80:144), innehåller nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar.

När det slutligen gäller immaterialsrältsområdet pågår utredningsarbete i varumärkesutredningen (Ju 1974:10) och upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02). En utredning har också tillsatts med uppgift atl se över patent­processen (Ju 1979:03).

2   Åtgärder mot brott

Allmänna synpunkter

1 bilaga 5.1 lämnas vissa statistiska uppgifter jämte kommentarer om brottsutvecklingen, om verksamheten inom polisen, åklagarmyndighe­terna, de allmänna domstolarna och kriminalvården och om rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott.

De uppgifter om brottsutvecklingen som redovisas i underbilagan gör atl det fortfarande är mest realistiskt alt räkna med en ökning av antalet brottsbalksbrotl under kommande är. Kurvan över anmälda brott ligger också absolut sett på en hög nivå. Till detta kommer det kända förhållandet att det verkliga antalet brott sannolikt väsentligt överstiger antalet anmälda brott. Skillnaden, det s.k. mörkertalet, varierar ganska mycket efter brot­tets art och svårighetsgrad. Säkeriigen är I.ex. mörkertalet högt i fräga om sådan brottslighet som räknas lill den ekonomiska kriminaliteten.

En antalsmässigl ganska stor ökning under år 1980 kan konstateras för förmögenhetsbrottens del. Särskilt oroande är det dock enligt min mening att våldsbrottsligheten fortsätter att öka. Oron accentueras av att det grövsta våldet — mord, dråp, grov misshandel samt rån — under senare år har ökat mest, låt vara att det här rör sig om ganska låga siffror i absoluta tal. Våldsbrotten tycks med åren också i allt större omfattning förövas mot offer som har varit okända för gärningsmannen; risken för den enskilde att bli utsatt för gatuvåld är likväl fortfarande liten.

Siffrorna för väldsbrottsligheten talar sitt tydliga språk om personligt lidande för många människor. Men också på andra sätt drabbas enskilda personligt och ekonomiskt hårt av en omfattande kriminalitet. Till detta skall läggas mycket stora kostnader för näringsliv och samhälle. Att kam­pen mot det samhällsonda som en utbredd kriminalitet utgör måste få hög förtur kan det enligt min mening inte råda något tvivel om.

Kampen mot brottsligheten kräver i första hand insatser från samhällets sida. Men också sammanslutningar, företag och enskilda måste ta del i uppgiften i olika former. Det är i det brottsbekämpande arbetet viktigt att inte visa en överslätande attityd mot olagliga handlingar. Att människor av varandra fordrar respekt för strafflagens bud är givetvis inte liktydigt med att inta en hård och oförsonlig hållning mot de - inte sällan socialt handikappade — personer som är kriminellt belastade.

Samhällets åtgärder mot brott måste sättas in pä många olika områden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             II

Det är nödvändigt att se kriminaliteten i dess sammanhang med andra sociala förhållanden. En försvagning av familjegemenskapen kan skapa en otrygghet för de unga som ibland får utlopp i asociala beteenden. Brister i boendemiljön och i skolan kan också leda till sociala störningar. Ungdoms­arbetslösheten utgör ett allvarligt problem, som även från brottsförebyg­gande synpunkt måste följas noga. Ofta går vägen till kriminalitet över missbruk av olika slag. Många brott har samband med narkotikamissbru­ket. Att alkoholmissbruket är en starkt bidragande orsak till mycken brottslighet, t.ex. våldsbrottslighet, är sedan länge belagt genom forskning och utredningar. För att man skall kunna bemästra nu nämnda och andra förhållanden som drar in människor i kriminalitet krävs ett arbete som till slor del ligger utanför justitiedepartementets ansvarsområde men som faller under begreppet brottsförebyggande verksamhet i begreppets vid­sträckta bemärkelse. Jag vill bl.a. erinra om del viktiga arbele som bedrivs inom det av regeringen tillkallade samordningsorganet för alkoholfrågor och som syftar till att finna åtgärder för att komma till rätta med alkohol­missbruket och dess skadeverkningar.

Det faller sig i detta sammanhang naturiigt att knyta an till den pä senare tid förda diskussionen om utlänningarnas brottslighet. Till en inle obetyd­lig del rör det sig här otvivelaktigt om brott begångna av personer som har ingen eller endast lös anknytning till Sverige eller som i varje fall har ett kriminellt förflutet frän andra länder. Det kan t.ex. vara fråga om interna­fionellt förgrenad narkotikahantering. 1 den män det är sä, blir motåtgär­derna i första hand polisspaning efter brott och lagföring samt åtgärder mot den illegala invandringen. Annan brottslighet har mera sin jordmån i soci­ala svårigheter och motsättningar som ofta möter vissa invandrargrupper i vårt land. Skall vi i grunden komma till rätta med denna brottslighet, måste de kriminalpolitiska åtgärderna gä hand i hand med ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att inlemma invandrarna i det svenska samhället -självfallet med respekt för deras kulturella särart. Bl.a. är det viktigt atl invandrarna ges en klar bild av betydelsefulla drag i den svenska rättsord­ningen. En informationsinsats härvidlag förbereds f.n. av justitiedeparte­mentet och myndigheter inom dess verksamhetsområde.

Jag anser det angeläget att tillägga att en redovisning av utlännings-. brottsligheten inte är något självändamål utan har sitt berättigande endast om vi kan få vägledning om hur vi skall gripa oss an uppkomna problem. Som jag har betonat i olika sammanhang får vi aldrig glömma att den helt överväldigande delen av våra invandrare är laglydiga och lojalt anpassar sig till de normer som gäller i det svenska samhället.

Som jag antydde nyss innefattar begreppet brottsförebyggande verksam­het i vid mening åtgärder från en mängd olika samhällsorgan. När det gäller den brottsförebyggande verksamhet i mera begränsad bemärkelse som faller på justitiedepartementet och myndigheterna inom dess verksamhets­område torde det stå klart att arbetet måste bedrivas med önskemålet att

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             12

nedbringa kriminaliteten som en mera omedelbar utgångspunkt och inte kan utvidgas till allmänt syftande insatser av social natur. 1 linje härmed betonades exempelvis i förta årets budgetproposition att polisens brotts­förebyggande verksamhet främst bör ta sikte på ungdomar som har begått brott och som befinner sig i brottsbenägna miljöer. Här har vidare verk­samheten inom brottsförebyggande rådet stor betydelse. Att man inte skall underskatta möjligheten atl genom konkret syftande brottsförebyggande åtgärder nå positiva resultat visas bl.a. av utfallet av de åtgärder som år 1971 vidtogs mot checkmissbruket, jfr rapporten (BRÅ 1980:4) När check­bedrägerierna försvann.

De instrument som står fill förfogande för kriminalpolitiken i mera snäv mening är lagstiftning och förfogande över personella och andra resurser.

Den åtstramning av de statliga ulgiftsåtagandena som är nödvändig för att den svenska ekonomin skall komma i balans kan inte undgå att få verkningar också i fråga om de resurser som ställs till förfogande för brottsbekämpning. Sakens stora vikt har likväl gjort det möjligt att i det väsentliga behålla nuvarande resurser för åtgärder mot brott ograverade. För att tillgodose några särskilt angelägna behov föreslår jag i det följande en viss omfördelning av tillgängliga resurser. Denna väg får emellertid beträdas med försiktighet.

Narkotikabrottsligheten

Enligt en färsk rapport (Ds S 1980:5) är antalet missbrukare av tung narkotika mellan 10 000 och 14 000 personer. Missbruket sprider sig allt mer utanför storstadsområdena. Det är ett allvariigt tecken att bruket av särskilt fariiga preparat, såsom heroin, blir vanligare. Den allra grövsta narkotikabrottsligheten tycks domineras av utländska gärningsmän, som ibland agerar i formliga syndikat.

Narkotikamissbruket - som f.ö. ofta går hand i hand med alkoholmiss­bruk - skördar många offer i form av sjuka och socialt utslagna. Det har också samband med en omfattande brottslighet vid sidan av själva den olagliga narkotikahanteringen. Att narkotikamissbruket har en vidsträckt egendomsbrottslighet i släptåg är väl bekant. Nya rön tyder dessvärre också på att den förut omtalade ökningen av våldsbrottsligheten delvis har sina rötter i s.k. subkulturer med medlemmar som är drog- eller alkohol­missbrukare. Narkotikamissbruket har vidare ett samband med en organi­serad brottslighet som endast delvis är kombinerad med missbruk. Hit hör - förutom illegal narkotikahantering - bl.a. olaglig klubb- och spelverk­samhet och koppleri.

Mot denna bakgrund framstår det som en ytterst angelägen uppgift att bekämpa narkotikabrottsligheten och att försöka komma till rätta med drogmissbruket. Som jag redan har antytt är medlen inte bara kriminalpoli­tiska, utan stora ansträngningar måste också göras på det sociala vårdom­rådet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                            13

1 en proposition som nu ligger på riksdagens bord (prop. 1980/81:76) har regeringen föreslagit att minimistraffet för grovt narkotikabrott och för grov varusmuggling avseende narkotika skall höjas från ett till två års fängelse. Syftet är atl än kraftigare än f.n. markera samhällets avståndsta­gande till den - ofta internationellt förankrade - narkotikahantering där gärningsmännen kallhamrat utnyttjar andra människors drogberoende.

Riksåklagaren har i början av år 1980 utfärdat nya anvisningar för åtalsunderlåtelse i fråga om innehav av mindre mängder narkotika. Anvis­ningarna innebär en inte oväsentlig skärpning i förhällande till vad som tidigare gällde och gör det möjligt att åtala också de smålangare som bildar sista ledet i hanleringskedjan. F.ö. gäller att polisen alltid är skyldig att ingripa mot dem som visar sig inneha narkotika, även om det rör sig om små mängder för eget bruk. 1 sammanhanget vill jag framhålla betydelsen av alt man ser allvariigt på bruket av alla slag av narkotika, även I.ex. cannabispreparat.

Nyligen har regeringen till lagrådet hänskjutit ett förslag som bl.a. går ut på att straffbestämmelse införs med sikte på fall där obehöriga ringer in recept på narkotikapreparat och andra läkemedel. Enligt förslaget förenk­las vidare reglerna om förverkande av narkotika, injektionssprutor och kanyler. Här kan också nämnas att inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) pågår arbele med att se över brottsbeskrivningarna i narkotikastrafflagen.

Under senare är har genomförts en betydande ulbyggnad av polisens resurser för att bekämpa narkotikabrottslighet. Bl.a. har narkotikarotlar inrättats i 24 polisdistrikt. Senast har dessa budgetåret 1980/81 tillförts 16 nya polismanstjänster. Det kommande budgetåret bör den personal som är avdelad för narkotikafrågor förstärkas genom alt vissa polismanstjänster disponeras om. Det ofta komplicerade arbetet med att utreda narkotika­brottsligheten kan därigenom göras ännu effektivare.

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse den 5 december 1980 begärt bl.a. lagändringar som skapar bättre möjligheter för polisen atl använda tek­niska hjälpmedel under spaning och utredning i fråga om narkotikabrott. Frågan är av den natur att den kräver särskilda överväganden. Inom departementet förbereds f.n. tilläggsdirektiv i ämnet lill tvångsmedelskom­mittén (Ju 1978:06).

Narkotikamissbruket skapar stora problem inom kriminalvärden. Det har beräknats atl 25-30 procent av de intagna på kriminalvårdsanstalterna missbrukar droger. Elt ökande antal intagna avtjänar länga fängelsestraff för grova narkotikabrott.

En självklar strävan måste vara atl intagna ulan narkotikaproblem för­skonas från att komma i kontakt med narkotika, liksom att missbrukarna avskärs från tillförsel av droger och i stället får vård för sitt missbruk. Försök med små narkotikafria avdelningar pågår f.n. vid några riksan­stalter. Försöksverksamheten med en särskild behandlingskedja för in­tagna med narkotikaproblem, del s.k. Österåkerprojektet, har bedrivits i

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             14

snart tre år. 1 detta sammanhang bör nämnas det särskilda försök som pågår i Stockholms och Uppsala län med s.k. kontraktsvård för narkotika­missbrukare som har begått brott.

Ansträngningarna att dela upp de intagna efter narkotikaberoende och behandlingsbehov har fått stöd genom en nyligen genomförd ändring i lagen om kriminalvård i anstalt (prop. 1980/81:1). En ny bestämmelse ger rätt atl förelägga en intagen atl lämna urinprov även om man inte har någon direkt misstanke om att han är narkotikapåverkad.

Det kan givetvis inte tolereras att narkotikadömda fortsätter atl driva sin brottsliga verksamhet under anstaltstiden. En särskild utredare (Ju 1980:03) har fått i uppdrag alt kartlägga hur permissionsinstitulet används när det gäller främst dem som är dömda för grova narkotikabrott. Under­sökningen omfattar också tillämpningen av de bestämmelser som i övrigt reglerar sädana intagnas kontakter med yttervärlden. Det ingår i utreda­rens mandat att föreslå de lagändringar som kan behövas med tanke på samhällsskyddet. Utredningen beräknas bli klar under första halvåret 1981.

Den ekonomiska och den organiserade brottsligheten

Som organiserad brottslighet räknar man i allmänhet kriminaliserad verksamhet som både till uppläggning och syfte kan liknas vid ett närings­fång. Jag har pä tal om narkotikabrottsligheten redan nämnt exempel på organiserad brottslighet. Termen ekonomisk brottslighet får i den allmänna debatten inte sällan en ganska diffus innebörd. En vanlig avgränsning går emellertid ut på atl det skall röra sig om sådan brottslighet inom ramen för en tillåten näringsverksamhet som bedrivs mera planmässigt och syftar till ekonomisk vinning. Skattebrott och valulabrott som faller under denna beskrivning är exempel på ekonomiska brott som innebär att någon undan­drar sig förpliktelser mot del allmänna. Men de ekonomiska brotten kan också rikta sig mot en större eller mindre krets av enskilda, i.ex. vissa bedrägerier och allvarligare gäldenärsbrott.

Olika försök har gjorts atl uppskatta samhällets förluster till följd av den ekonomiska brottsligheten. Vad som är säkert är att del handlar om myc­ket stora belopp. Det är emellertid inle det enda skälet till att bekämpandet av denna typ av kriminalitet har fått så stort - och enligt min mening berättigat - intresse under senare år. Skadeverkningarna är nämligen flera. Konkurrensen mellan olika företag blir i.ex. lätt snedvriden. Mest betänkligt är kanske alt de ekonomiska brotten kan sälta stora medborgar-gruppers lojalitet mot regelsystemet på skatterättens och del ekonomiska livets område i övrigt pä svåra prov.

Under de senaste åren har statsmakterna gjort stora ansträngningar för att komma till rätta med den organiserade och den ekonomiska brottslighe­ten.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             15

Med böljan under budgetåret 1977/78 har polisen hittills tillförts tillhopa 104 polismanstjänster för att bekämpa denna brottslighet. En särskild organisation för ändamålet har - förutom vid rikspolisstyrelsen - tillska­pats i de tre storstäderna och på ytterligare fem orter i landet. En kraftig satsning har gjorts på utbildning av i första hand poliser och åklagare men också av domare. Medel har vidare ställts till förfogande för att det skall bli möjligt att fastare knyta utomstående expertis till brottsutredningarna. Av indirekt men stor betydelse är givelvis också den fortgående upprustning­en av resurser för skatte- och avgiftskontroll.

I regeringsförklaringen till pågående riksmöte sägs att kampen mot den ekonomiska och den organiserade brottsligheten ytterligare skall intensi­fieras. För detta behövs ett tillskott av personal inom polisen för ändamå­let. Också denna förstärkning fär åstadkommas genom en omfördelning av tjänster inom polisväsendet.

Skall ansträngningarna att komma ät den ekonomiska kriminaliteten bli framgångsrika, krävs ett smidigt och väl fungerande samarbete mellan berörda myndigheter. På grundval av en promemoria i ämnet från rikspo­lisstyrelsen, riksåklagaren, riksskatteverket, generaltullstyrelsen och riks­banken har regeringen i juni 1979 uppdragit åt BRÅ att, såvitt gäller åtgärder mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten, se över bestämmelserna om informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheterna och om sekretess mellan dem samt föreslå lagstiftningsåt­gärder. En särskild arbetsgrupp inom BRÅ, som har anförtrotts uppdraget i första hand, har i en första etapp av sitt arbete analyserat frågan huruvida tillkomsten av den nya sekretesslagen förändrar möjligheterna lill utbyte av sekretesskyddat material. Gruppen har funnit att det, på etl undantag när, inte blir någon försämring. Undantaget avser viss information från riksbanken. Regeringen har därför i prop. 1980/81:78 föreslagit en lagänd­ring på denna punkt. 1 propositionen redovisas också regeringens bedöm­ning av sekretesslagens inverkan pä informationsutbytet mellan myndighe­ter i kampen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

Vid sidan av sådana åtgärder som resursförstärkning och organisatoris­ka förändringar pågår också en bred översyn av den lagstiftning som kan påverka organiserad och ekonomisk brottslighet. En central uppgift faller härvidlag på den organisation som har byggts upp inom BRÅ. Den består i sina huvuddrag av en styrgrupp med bl.a. företrädare för samtliga riks­dagspartier och av särskilda arbetsgrupper. Dessa utgörs i huvudsak av representanter för berörda myndigheter och av andra experter.

Riksdagen beslutade våren 1980 att skärpa bestämmelserna mol sakhä­leri (prop. 1979/80:66). Lagstiftningen grundades på en promemoria från BRÅ och har som syfte att öka möjligheterna att beivra den organiserade häleriverksamheten. Pä riksdagens begäran har regeringen därefter beslu­tat att låta utreda de civilrältsliga reglerna om godtrosförvärv (Ju 1980:06). En förstärkning av rättsställningen för dem som genom brott har förlorat egendom skulle kunna ytterligare motverka häleribrottslighet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             16

Samtidigt som riksdagen beslutade om häleribestämmelserna antog den nya regler om åtalsprövning vid vållande till kroppsskada. Efter ändringen blir det lättare att lagfora sådana brott av detta slag som beror på brister i arbetsmiljön.

BRÅ har vidare presenterat en promemoria om dobbleribrottet. Delar av denna ligger till grund för en proposition (1979/80:179) om ändring i brotts­balken m.m., som nyligen har antagits av riksdagen. Lagstiftningsåtgär­derna riktar sig mot fastighetsägare som främjar illegal spelklubbsverksam-het genom att upplåta lokaler för klubbarna.

F.n. övervägs inom justitiedepartementet lagförslag på grundval av tre andra promemorior från BRÅ som har utarbetats inom ramen för det nu aktuella projektet. Längst har ett förslag till en ny bestämmelse i brottsbal­ken mot miljöbrott kommit; det har remitterats till lagrådet tillsammans med ett förslag till omfattande ändringar i miljöskyddslagen, utarbetat inom jordbruksdepartementet. Bestämmelsen om miljöbrott innebär bl.a. en kriminalisering av föroreningar o.d. som kan medföra hälsorisker eller andra betydande olägenheter i miljön. Preskriptionstiden för åtal föriängs.

-    De tvä andra promemoriorna från BRÅ gäller advokaters verksamhet
och förbättrad kontroll vid aktiebolags likvidation. BRÅ har nyligen till
regeringskansliet överlämnat ytterligare två promemorior, en om skatte­
regler vid utlandstransaktioner och en om beskattning av räntefria lån till
arbetstagare. Närmast är att vänta en promemoria med förslag till nya
regler om bokföringsbrott.

Ett betydande antal lagstiftningsåtgärder som berör organiserad och ekonomisk brottslighet har - vid sidan av dem som har föreslagits av BRÅ

-    vidtagits under de senaste åren eller förbereds inom en nära framtid.
Intresset av att denna kriminalitet bekämpas bevakas numera fortlöpande i
lagstiftningsarbetet. På justitiedepartementets område kan nämnas den
under förta våren beslutade reformen om konkurskarantän (prop. 1979/
80:83). Inom departementet förbereds nu en promemoria med övervägan­
den angående ekonomiska sanktioner mot företag i vars verksamhet har
begåtts brott.

Det skulle föra för långt att här gå in på övriga åtgärder som direkt eller indirekt riktar sig mot ekonomisk brottslighet. Av central betydelse är självfallet de regler som tar sikte på att hindra undandragande av skatter, tullar och avgifter till det allmänna. Jag kan i första hand hänvisa till översikten över åtgärder mot brott i föregående års budgetproposition och till redogörelsen i den gångna höstens besparingsproposition (prop. 1980/ 81:20 s. 91-99).

Åtskilliga av de föreskrifter som ytterst riktar sig mot ekonomisk brotts­lighet bygger på tanken att man bör minska frestelsen atl begå sådana brott eller, genom administrativa kontrollåtgärder och nya rutiner, söka före­bygga brottsliga handlingar. 1 viss mån uppkommer här ett dilemma för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             17

lagstiftaren. Kontrollnivån kan närriligen bli så hög att den blir ett hot mot enskildas integritet eller i varje fall upplevs så. Och de bördor som läggs på företag och enskilda kan bli alltför betungande. Viktigt är självfallet också att de nya bestämmelser som kan behövas uppfyller alla rimliga krav på rättssäkerhet. Det ingår i BRÅ:s uppdrag att försöka belysa dessa avväg­ningsproblem.

Polisens verksamhet

Det står klart att polisen inte har eller kan få så stora resurser att den effektivt kan gripa in mot all brottslighet. Det kommer därför alltid att vara av betydelse hur polisens resurser fördelas mellan olika angelägna upp­gifter. En prioritering till vissa arter av brott får dock inte leda till atl andra kategorier lämnas helt åt sidan. Man måste vidare hålla i minnet att missförhållanden i samhället i stor utsträckning kan och bör mötas med andra åtgärder än de straffrättsliga.

Ytterst ankommer det på den lokala polisorganisationen att bedöma mot vilka slags brott tillgängliga resurser i första hand skall sättas in. Därvid kan hänsyn tas till att förhållandena varierar mellan olika delar av landet. Liksom har skett i tidigare budgetpropositioner kan det emellertid vara ändamålsenligt att här peka på vissa typer av kriminalitet som, allmänt sett, bör ägnas särskild uppmärksamhet.

1 det föregående har jag förordat att särskilda insatser skall göras mot narkotikabrottsligheten och mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Av detta framgår att jag anser att man bör prioritera kam­pen mot dessa brott högt. Jag vill vidare lägga stor vikl vid alt våldsbrotts­ligheten i dess olika former motarbetas genom skärpt övervakning bl.a. på allmänna platser och genom snabb utredning av begångna övergrepp. Ett område som inte heller får sättas i andra hand är det som gäller ingripanden mot ungdomsbrottsligheten. Här kan polisen - som redan sker - göra en viktig insats i den rent förebyggande verksamheten. Det kan tilläggas att en särskild arbetsgrupp inom BRÅ behandlar åtgärder beträffande unga lag­överträdare.

Under en följd av år har polisen förstärkts med ett sammantaget stort antal nya tjänster. Som har framgått anser jag alt för nästa budgetår den polispersonal som är avdelad för att utreda ekonomisk brottslighet och narkotikabrottslighet bör förstärkas genom omfördelning av tjänster inom polisorganisationen. På samma sätt bör ett antal tjänster tas i anspråk för utredning av utlänningsärenden m.m. Däremot medger det statsfinansiella läget nu inte något nettotillskott av tjänster inom polisen. Detta spelar emellertid på kort sikt inte någon avgörande roll, eftersom mänga tjänster är vakanta. Tills vidare torde det mest verksamma medlet för alt förbättra polisens arbetssituation och öka dess slagkraft vara att minska vakan­serna. Jag föreslår att ett så förhållandevis stort antal aspiranter som 600 2   Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             18

antas till polishögskolan under nästa budgetår. I förening med den höga intagningen också under de närmast föregående åren kommer detta otvivelaktigt att leda till en påtaglig förbättring av vakansläget.

Rikspolisstyrelsen har i maj 1980 överlämnat två rapporter till regering­en som rör dels vissa frågor om utrustning i de polisdistrikt där det finns kärnkraftverk, dels den polisiära beredskapen vid vissa allvarliga brotts­liga angrepp. Som jag närmare redogör för i det följande kommer jag att föreslå att berörda polisdistrikt får ökade materiella resurser och att riks­polisstyrelsen får i upp drag att undersöka hur beredskapen bör utformas i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt.

Frågan om de framtida formerna för prioriteringar av polisens verksam­het hör till dem som behandlas i den i början av hösten lämnade princippro­positionen (1980/81:13) angående polisens uppgifter, utbildning och organi­sation. Det förutsätts där att den grundläggande inriktningen av polisens insatser vid behov skall kunna bestämmas av statsmaklerna i fastare former än hittills, samtidigt som polisstyrelserna och länsstyrelserna i betydligt högre grad än nu får ett självständigt ansvar för att förverkliga statsmakternas beslut liksom för att anpassa verksamheten i övrigt till lokala och regionala förhållanden. Förutom ett förstärkt regionalt och lokalt medborgarinflytande inom polisväsendet innebär propositionen bl.a. en delvis ny regional organisation inom polisväsendet och viktiga föränd­ringar i fråga om polisutbildningen.

Den översyn som ligger till grund för propositionen kan ses som en utvärdering av den reform är 1965 varigenom polisen förstatligades och omorganiserades. Det är betydelsefulla förändringar som nu förestår. Sam­fidigt får resultatet av översynen betecknas som ett mycket gott betyg ål den svenska polisen.

Påföljdssystemet

Hittills har jag i huvudsak uppehållit mig vid sådana åtgärder inom rättsväsendet som går ut pä att förebygga och förhindra brottslighet saml uppdaga och utreda begångna brott. Det säger sig emellertid självt att reaktionssystemets utformning och praktiska tillämpning har en central ställning inom kriminalpolitiken.

Under senare år har vissa av de värderingar som lades till grund för brottsbalkens påföljdssystem kritiserats eller satts i fråga i olika utredning­ar och i den kriminalpolitiska debatten. Kritiken mol gällande straffsystem har speciellt tagit fasta på alt de frihelsberövande påföljderna har visat sig ha övervägande negativa konsekvenser. Den har emellertid också gått ut på att kriminalvärden i frihet inte är sä effektiv som man hoppades när brottsbalken kom till.

Kritiken fick till resultat alt det för halvtannat år sedan påbörjades en mera allmän översyn på straffrättens och kriminalvårdens områden. Över-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             19

synen görs av två parlamentariska kommittéer. Vägledande för utrednings­arbetet är enligt direktiven (Dir 1979:34 och 35) att användningen av frihelsberövande påföljder bör minskas och längden av de frihelsberö­vande påföljder som ändå förekommer förkortas. Samtidigt är det enligt direktiven - med tanke på behovet av att förebygga brott - nödvändigt att finna alternativ till frihetsstraff som i möjlig mån innebär en effektivering i förhållande lill den nuvarande kriminalvården i frihet. Arbetet har förde­lats så mellan kommittéerna att den ena, fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04), behandlar i huvudsak frågor som har anknytning till fängelse­straffels utformning och vissa därmed sammanhängande organisatoriska frågor, medan den andra, frivärdskommittén (Ju 1979:05), har lill uppgift alt utreda frågor om den framtida utformningen av kriminalvärden i frihet och om alternativ till frihetsstraff.

Som jag förklarade i fjolårets översikt fäster jag personligen stora för­hoppningar vid att utredningsarbetet skall leda fram till en minskad an­vändning av de för den enskilde nedbrytande och för samhället kostsamma frihetsstraffen. Enligl min mening bör man, allmänt sett, söka sig fram mot elt päföljdssyslem som bygger på insikten alt de straffrättsliga påföljderna ofrånkomligt behövs för att hålla tillbaka brottsligheten men som samtidigt är sä utformat alt det tillgodoser höga krav pä humanitet och rättssäkerhet.

Del översynsarbele som utförs av fängelsestraffkommittén och frivärds­kommittén samt av förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04) (se om denna i det följande) spänner över stora delar av brottsbalken. Också i våra nordiska grannländer bedrivs ett långtsyftande reformarbete på straffrät­tens område. Ett samarbete angående strafflagstiftningen förekommer se­dan mänga år inom den nordiska straffrättskommittén. Vid ett möte i Stockholm i december 1980 mellan representanter för de berörda nationel­la utredningskommittéerna har dragits upp vissa ytterligare riktlinjer för ett nordiskt samarbete under reformverksamhetens gång. Jag hälsar med till­fredsställelse det tillfälle som här bjuds atl fördjupa det nordiska lagstift­ningssamarbetet pä ett centralt område.

Direktiven till fängelsestraffkommitlén och frivärdskommittén förutsät­ter atl vissa frågor kan tas upp med förtur. Fängelsestraffkommitlén har i delbetänkandet (SOU 1980:1) 14 dagars fängelse föreslagit att den all­männa minimitiden för fängelse sänks. Betänkandet har lagts till grund för en proposition i ämnet (prop. 1980/81:44), som f.n. är under riksdagens behandling. Frivärdskommittén planerar ett delförslag under första halv­året 1981 om en effektivering av skyddstillsynen och om intensivövervak­ning.

Det igångsatta utredningsarbetet hindrar inte alt andra delreformer som ligger i linje med tankarna i direktiven genomförs efter hand. År 1979 beslutade riksdagen att avskaffa den tidsobestämda påföljden ungdomsfän­gelse med verkan fr.o.m. 1980. Och nyligen har regeringen till riksdagen överlämnat en proposition (1980/81:76) i vilken föreslås all den sista kvar-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             20

varande påföljden som innebär kriminalvård i anstalt under obestämd tid, nämligen internering, skall utmönstras ur brottsbalkens påföljdssystem. Samtidigt föreslås ändringar i brottsbalken som skall hindra atl interne­ringens slopande försvagar samhällets skydd mot den grövsta brottslighe­ten. Dessa ändringar gäller villkoriig frigivning från fängelse och straffskärpning vid återfall i särskilt allvariig brottslighet.

Böter och andra ekonomiska rättsverkningar kan inom elt vidsträckt område vara effektiva som sanktioner vid regelöverträdelser, samtidigt som de saknar de frihelsberövande påföljdernas nackdelar. Jag har redan nämnt alt frågan om ekonomiska sanktioner främst mot företag på grund av brott i näringsverksamhet behandlas i en kommande departementspro­memoria. Övervägandena i denna blir en fortsättning av det förut gjorda utredningsarbetet angående företagsböter. Av intresse är vidare atl riksda­gen i slutet av 1980 beslutade om en höjning av ramarna i brottsbalken för bötesstraffet, betingad av penningvärdets förändringar efter balkens till­komst (se prop. 1980/81:38). Viteskommittén (Ju 1979:01) har i etl del­betänkande (SOU 1980:7) behandlat frågan om straffrättslig kompensation vid bortfall av förvandlingsstraff för böter. Betänkandet och remissvaren över det övervägs f.n. i departementet. Kommittén ägnar sitt fortsatta arbete ät en översyn av vitesinstitutet.

Kriminalvården

1 enlighet med de riktlinjer för utformningen av kriminalvårdens an­staltssystem som antogs genom 1973 års kriminalvårdsreform har riksda­gen vid behandlingen av 1980 års budgetproposition godkänt en princip-plan för förändringar i lokalanstaltsorganisationen. Planen innebär att nya lokalanstalter uppförs i områden som f.n. har brist på platser, i första hand Stockholmsområdet. Vidare förutsätts i planen att ett antal anstalter från 1800-talet saml vissa andra anstalter, som är i myckel dåligt skick, byts ut.

De nya lokalanstalterna har omkring 40 platser var. 1 samtliga kommer del att vara möjligt att placera kvinnor. Anstalterna är inrättade enligt smågruppsprincipen. Varje avdelning har i allmänhet fem platser, vilket ger goda möjligheter till differentiering. Härigenom kan många problem lösas pä anstalten utan att mera ingripande åtgärder behöver vidtas. Anta­let förflyttningar mellan anstalter kan t.ex. nedbringas. Utsikterna atl komma till rätta med narkotikaproblemen ökar också väsenlligt.

Angående narkotikaproblemen vid kriminalvårdsanstallerna kan jag i övrigt hänvisa till vad jag har sagt i del föregäende.

Förutsättningarna för en vidgad verksamhet med marknadsanpassad ersättning inom kriminalvärden kartläggs av en år 1979 tillkallad kommitté (Ju 1979:08). 1 direktiven (Dir. 1979:104) för kommittén understryks sär­skilt atl man så långt som del är möjligt bör närma anstaltstillvaron till normala förhållanden enligt den s.k. normaliseringsprincipen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            21

1 den tidigare nämnda propositionen 1980/81:1 om ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt föreslogs nya regler om isolering och om andra begränsningar av gemensamheten för de intagna. Förslaget grundades i denna del på betänkandet (SOU 1979:4) Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Propositionen innebar också att placering på en s.k. speci­alavdelning vid en kriminalvårdsanstalt lagregleras. Riksdagen har nyligen antagit förslagen.

De särskilda brotten

Översynen av brottsbalken gäller inte bara påföljdssystemet. Också i fråga om de enskilda brotten förbereds ändrad lagstiftning, så att straffbe­stämmelserna efter hand kan anpassas till ändringar i samhällsförhållan­dena och förskjutningar i de allmänna värderingarna.

Jag har förut nämnt förmögenhetsbrottsutredningen. Denna har i upp­drag att se över 8-11 kap. i brottsbalken. 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03) behandlar sedlighetsbrotten i 6 kap. i balken. Militäransvars-komitténs (Ju 1977:09) mandat gäller en översyn av 21 och 22 kap. i brottsbalken. Stöldutredningen (Ju 1980:02) skall kartlägga det svinn inom handeln som har sin orsak i bufikssnatterier och föreslå åtgärder för att minska denna brottslighet.

Riksdagen behandlar f.n. ett förslag i proposition 1979/80:176 till ändring av brottsbalkens föreskrifter om spioneri m.m. Lagrädsremissen med för­slag fill straffbestämmelser i brottsbalken om miljöbrott är redan nämnd. Inom justitiedepartementet övervägs åtgärder med anledning av slutbetän­kandet (SOU 1980:8) frän integritetsskyddskommittén, med titeln Privatli­vets fred.

Målsägandens ställning

Den kriminalpolitiska debatten ställer - helt naturligt - i allmänhet den brottslige i centrum. Enligt min mening har det emellertid i alltför hög grad skett på bekostnad av brottsoffret - målsäganden - vars intressen lätt hamnar i bakgrunden. Jag skall avslutningsvis ta upp ett par frågor som gäller målsägandens ställning.

När åklagaren väcker åtal är han i princip skyldig att även bevaka målsägandens skadeståndsanspråk. Målsäganden har också i allmänhet en rätt att själv i andra hand väcka åtal. 1 betänkandet (SOU 1976:47) Färte brottmål har åtalsrättskommittén föreslagit regler som gör det möjligt för åklagaren att avstå från åtal i betydligt större utsträckning än f.n. Kommit­tén föreslår också att målsägandens andrahandsrätt att väcka åtal för brott under allmänt åtal skall avskaffas. - Starka skäl talar enligt min mening mot att dessa förslag genomförs. Målsägandens intresse bör inte ytterligare vika för lagöverträdarens. Man kan inte heller bortse från att målsägan-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             22

dens åtalsrätt uppfattas som en yttersta rättssäkerhetsgaranti. 1 detta sam­manhang kan jag erinra om att tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13) nyli­gen har lämnat ett förslag till ändring av de regler som f.n. begränsar målsägandens rätt att väcka åtal och skadeståndsanspråk mot vissa högre tjänstemän på grund av brott som har begåtts i utövningen av tjänsten.

Möjligheterna för målsäganden att få ut skadestånd av den som har begått brottet är ofta små. När inte heller försäkringsersättning står till buds, kan målsäganden i viss utsträckning gottgöras av allmänna medel, med stöd av brottsskadelagen. Denna ersättningsanordning är enligt min mening av stort värde.

Ett brott utsätter mycket ofta målsäganden för psykiska påfrestningar. Skadeverkningarna kan bli särskilt allvariiga vid våldsövergrepp. Det ingår i uppdraget för 1977 års sexualbrottskommitté att överväga hur fasta rutiner kan skapas så att en kvinna som har varit utsatt för sexualbrott eller våld i andra former kan få omedelbar hjälp.

Behovet av att hjälpa målsäganden under tiden närmast efter brottet är emellertid av allmängiltig art. Här bör polisen, inom ramen för sin hjälpan­de verksamhet, i samarbete med bl.a. de sociala myndigheterna kunna göra en vikfig insats. En försöksverksamhet i Malmö på området har nyligen avslutats. Genomförs den ordning som har förordats i propositio­nen om polisens uppgifter, utbildning och organisation, kommer det att finnas ökade möjligheter för lokala initiativ av detta och liknande slag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                    23

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M. M. A 1. Statsrådsberedningen

 

1979/80 Utgift

7 362 260

1980/81 Anslag

8426000

1981/82 Förslag

8881000

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

25 19

-

 

 

44

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Reseersättningar (även Expenser Representationsbidrag

utrikes resor)

7770000

130000

490000

36000

-F 382 000 +  17000 + 56000

 

 

8426000

-1-455000

Anslaget bör beräknas enligt den tväprocentiga besparingsmodell som tillämpas i årets budgetförslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 8881000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 8881 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

24119729 25 186000 27341000

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

80

76

-

 

156

-

Anslag

 

 

Lönekostnader

Reseersättningar (även utrikes resor)

Expenser

22840000

500000

1846000

+ 1940000 +    40000 +   175000

 

25186000

-1-2155000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            24

Anslaget bör beräknas enligt den tväprocentiga besparingsmodell som tillämpas i årets budgetförslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 27341 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiedepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa ell för­slagsanslag av 27341000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift           18420229                              Reservation 3485 666

1980/81 Anslag         19500000

1981/82 Förslag         20000000

Några nya kommittéer har tillsatts under är 1980. Dessa är grundlags­kommittén, stöldutredningen, permissionsutredningen, ägarlägenhetsut-redningen, utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott, utredningen för att se över gällande ordning i fråga om godtrosförvärv av stöldgods m. m. och ulredningen för att följa upp 1975 års reform av domstolsadministrationen.

Under år 1980 har följande kommittéer slutfört sina uppdrag, nämligen integritetsskyddskommittén, utredningen angående ny lagstiftning om be­fordran med järnväg, massmediekoncentrationsutredningen, utredningen om rätten till arbetstagares uppfinningar, fyndlagstiftningsutredningen, BRÅ-utredningen och utredningen med uppdrag att se över valkretsindel­ningen vid riksdagsval i Malmöhus län.

Jag beräknar högst 1,1 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om informationssystem för rättsväsendet (Rl).

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten bör anslaget föras upp med 20000000 kr. för nästa budgetär. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 20000000 kr.

A 4. Extra utgifter

Reservafion 1596122

1979/80 Utgift

718813

1980/81 Anslag

1050000

1981/82 Förslag

1200000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 200000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservations­anslag av 1 200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                       25

A 5. Information om lagstiftning m. m.~

Reservation 19017

1979/80 Utgift

2251692

1980/81 Anslag

1000000

1981/82 Förslag

1000000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om lagstiftning m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet B. POLISVÄSENDET

26

B 1. Rikspolisstyrelsen

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

180868000 192814000 204797000

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Inom styrelsen finns en avdelning med tvä polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och en utbildningsbyrå samt en avdelning med en personal­byrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor. Vidare finns en säkerhetsavdelning med tre byråer (anslag B 2).

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Rikspolis-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

323

 

-

-

Övrig personal

219

 

-

-

 

542

 

—

—

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

85 396000

+

7693 000

+ 3412000

Sjukvård

250000

 

-

-

Reseersättningar och

 

 

 

 

expenser m. m.

6190000

+

1 725 000

+     400000

Därav utomnordiska resor

(270000)

( +

70000)

(+       15 000)

Lokalkostnader

49440000

+

6854000

+ 6984000

Passformulär m. m.

4600000

+

600000

+     460000

Centrah anordnad utbildning

3 500000

+

2565 000

+  1350000

Avgifter  till   datamaskinfonden

 

 

 

 

m. m.

33 282000

+

1 111000

-  1382000

Bidrag till kostnader för

 

 

 

 

gemensam kontorsdrift

 

 

 

 

m. m. i kv Kronoberg

10156000

+

2048000

+     759000

 

192814000

+22596000

+ 11983000

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkningen utgör 20441000 kr., varav 6138000 kr. avser löner till tjänstemän och 250000 kr. avlöningsförmåner och arvoden till heltidsanställda extralärare och timlärare vid polishögskolan. Styrelsen föreslår att medel för arvoden till externa lärare vid centralt anordnad utbildning förs över från anslagsposten Lönekostnader till anslagsposten Centralt anordnad utbildning. Arvodeskostnaderna beräknas till I 250000 kr.

En arbetsgrupp inom rikspolisstyrelsen har arbetat ut ett förslag som innebär att polislärare efter fem år som lärare skall fä tjänstgöra i praktiskt fältarbete under sex månader. Styrelsen föreslår att sex lärare får genom-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                            27

föra sådan praktiktjänstgöring under budgetärel 1981/82 och att vikarier för dem får anställas. Lönekostnaderna för det beräknas till ca 400000 kr. Vidare föreslår styrelsen att tio civillärare får genomföra praktiktjänstgö­ring under en vecka. Kostnaderna för det beräknas till ca 35000 kr.

Styrelsen föreslår att anvisade medel för konsultuppdrag - utöver prisomräkningen - ökas med 370000 kr.

Huvudförslaget innebär att ca 25 tjänster inte kan återbesättas när va­kanser uppkommer samt att kostnaderna för konsultuppdrag, resor och expenser måste skäras ned.

2.  Under anslagsposten Reseersättningar och expenser m. m. yrkar sty­
relsen bl. a. att ramen för utomnordiska resor höjs med 70000 kr.

1 fråga om inventarier begär styrelsen 85000 kr. för att skaffa mikrofilm­läsare till styrelsens passcentral, 100 OCX) kr. för anskaffning av specialut­rustning för arbetsplatser vid fingeravtryckscenlralen och 100000 kr. för utbyte av en composer MT/72 vid sambandscentralen samt 150000 kr. för utbyte av andra inventarier vid styrelsens regislerbyrå.

Vidare yrkar styrelsen bl. a. att anvisat belopp för publikationstryck ökas med 250000 kr. för tryckning av informationsbroschyrer m.m. för invandrare samt att 35000 kr. anvisas till utbildningsmateriel m.m. vid styrelsens interna kurser.

3.  Styrelsen yrkar alt posten Centralt anordnad utbildning bl. a. ökas
med 270000 kr. för utbildning av helikopterförare m. m., 230000 kr. avse­
ende resekostnader för externa lärare och 100000 kr. för kursavgifter lill
riksåklagaren, statens invandrarverk. Föreningen Norden m.fl. för delta­
gare som anmäls av rikspolisstyrelsen.

Föredraganden

1 prop. 1980/81: 13 om polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. har regeringen på min föredragning föreslagit ingripande förändring­ar i polisväsendets organisation, bl. a. föreslås en decentralisering i fråga om resursfördelning, ADB, utbildning och tjänstetillsättning. 1 propositio­nen har jag konstaterat att ett genomförande av de framlagda förslagen kommer att leda till ett minskat behov av personal vid rikspolisstyrelsen. Frågan om en översyn av rikspolisstyrelsen har även behandlats i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.

För att komma tillrätta med vakanssituationen inom polisorganisationen har under de senaste åren antagits ett större anlal polisaspiranter till polishögskolan än under tidigare år. Samtidigt har det inrättats ett förhål­landevis begränsat antal polismanstjänster. De vidtagna åtgärderna har medfört atl antalet vakanser avsevärt har minskat. Med hänsyn till detta och till att inga nya tjänster föresläs för nästa budgetår bedömer jag det tillräckligt att beräkna medel för 600 polisaspiranter vid polishögskolan.

En polischefskurs med 20 aspiranter bör anordnas under budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             28

För nästa budgetår bör medel för rikspolisstyrelsens verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i rikspolisstyrelsens huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 204797000 kr.

B 2. Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

1980/81 Anslag         98300000

1981/82 Förslag        108500000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 110379000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 108500000 kr. Ökningen av anslaget beror till största delen pä automatiska kostnadsökningar. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 108500000 kr.

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1979/80 Utgift          '12264000

1980/81 Anslag         12547000

1981/82 Förslag         14237000

' Anslaget B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium.

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat pä tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminal­tekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

29

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Rikspolissty-

Föredra-

 

 

relsen

ganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

60

+ 3

-

Övrig personal

10

+ 1

-

 

70

+4

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

8651000

+ 1311000

+ 1017000

Sjukvård

16000

-

-

Reseersättningar, expenser

 

 

 

m. m.

597000

+   100000

+    40000

Därav utomnordiska resor

(40000)

(+      5 000)

(-)

Lokalkostnader

2 751000

+  584000

+   530000

Övriga utgifter

250000

+    50000

+    50000

Utrustning

297000

+   343 000

+    53000

Bidrag till Centrum för fo-

 

 

 

rensisk vetenskap

-

+   125000

-

 

12562000

+2513000

+ 1690000

Ersättning för utförda un-

 

 

 

dersökningar m. m.

-15 000

-

-

 

12547 000

+2 513000

+ 1690000

Rikspolisstyrelsen

1.   Pris- och löneomräkning m. m. I 564000 kr., varav 830000 kr. avser
löneomräkning.

Om huvudförslaget skulle tillämpas på statens kriminaltekniska labora­torium kommer det att innebära att ca 2,5 tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer samt att kostnaderna för resor och expenser måste skäras ned.

2.    Kemiska sektionen bör tillföras en tjänst som kemist på grund av att antalet narkotikaärenden har ökat kraftigt och att en ytterligare ökning med största sannolikhet kan förväntas (+119245 kr.).

3.    Även på biologiska sektionen har ärendetillströmningen ökat kraftigt under 1970-talet. Sektionen bör därför tillföras en tjänst som kemist (+119245 kr.).

4.    Kansliet bör med hänsyn till arbetsbelastningen tillföras en tjänst som förste byråassistent/byråassistent (+119245 kr.).

5.    Den kemiska och biologiska avdelningen bör tillföras en tjänst som laboratorieassistent (+95676 kr.).

6.    Styrelsen föreslår bl. a. alt 55000 kr. anvisas för inköp av en tjänste­bil för laboratoriets transporter och 585000 kr. för viss utrustning till laboratoriets verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           30

7. Linköpings universitet har tagit initiativet till att upprätta ett centrum för forensisk vetenskap. Kostnaderna för ett sekretariat föresläs bli betal­da genom bidrag från polisverkel, socialslyrelsen och universitet. För budgetåret 1981/82 beräknas polisverkets andel till 125000 kr.

Föredraganden

Antalet narkotikautredningar har ökat i landet, vilket också har påverkal laboratoriets arbetssituation. Från utrednings- och spaningssynpunkt är det ytterst viktigt att så snabbt som möjligt kunna få uppgifter för identifie­ring och haltbestämning samt för att utröna om olika narkotikapartier har gemensamt ursprung. En snabb handläggning är också särskilt viktig i narkotikamål eftersom flertalet inblandade regelmässigt är frihetsberövade och särskilda tidsfrister gäller för åklagare och domstolar. Laboratoriet har i dagens läge svårt alt handlägga ärendena med önskvärd snabbhet och ärendetillströmningen ökar. Att tillämpa huvudförslaget på laboratoriets lönekostnader är mot denna bakgrund uteslutet. För nästa budgetår bör därför medel för laboratoriet beräknas med utgångspunkt frän en begrän­sad tillämpning av huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 237000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 14237000 kr.

B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift '3057664000 1980/81 Anslag 3 107373000 1981/82 Förslag 3 305631000 ' Anslaget B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta in­seendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet. 1 varje län utom i Gollands län finns hos länsstyrelsen en länspolis­chef. Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. 1 varje polisdistrikt finns en polisstyrelse.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet

31

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Rikspolis­styrelsen

Före­draganden

Personal

Tjänstemän i polischefs­karriären

Övriga polismän (exkl. personal i rekry­teringskåren)

Annan personal'

277

15 850 4 088.5

+    4

+ 346 -+ 50

i_

20215,5

+400

Anslag

 

Lönekostnader lill polis-

 

 

 

 

 

personal

2 333 798000

+;

!80619000

-327 256000

Lönekostnader till exlra

 

 

 

 

 

polismän (polisaspiran-

 

 

 

 

 

ter) m.fl.

297990000

+

30498000

+

23264000

Lönekostnader till admini-

 

 

 

 

 

strativ personal m.fl.

7 500000

+

4 300000

+435 262000

Ersättningar till sak-

 

 

 

 

 

kunniga

12 705000

+

1905000

+

1 905 000

Sjukvård

4400000

+

660000

+

600000

Reseersättningar, expen-

 

 

 

 

 

ser m. m.

114494000

+

18655 000

+

5 118000

Lokalkostnader

304 505000

+

56712000

+

56 399000

Kostnader för förpassning.

 

 

 

 

 

polititransporter samt för

 

 

 

 

 

kost och sjukvård av om-

 

 

 

 

 

händertagna personer m. m.

9680000

+

1452000

+

1452000

Ersättningar för skador pä

 

 

 

 

 

polismäns lösa egendom

180000

+

37000

+

20000

Ersättning ät enskilda för

 

 

 

 

 

biträde ål ordningsmakten

50000

 

-

 

-

Vissa kostnader för för-

 

 

 

 

 

undersökning m. m.

5 940000

+

891000

+

560000

Övriga utgifter

1000000

 

-

 

-

Bidrag lill kostnader

 

 

 

 

 

för gemensam kontors-

 

 

 

 

 

drift m. m. i kv.

 

 

 

 

 

Kronoberg

14831000

+

3 226000

+

1234000

 

3107073000

+398955000

+ 198 558000

' Dessulom finns ett antal, motsvarande 806 årsarbets

ikrafter, s. k.

vakansmedels-

tjänster.

- Dessutom yrkas inlösen av 100 tidigare inrättade s. k. vakansmedelstjänsler.

' Dock föresläs inlösen av 150 s. k. vakansmedelstjänsler.

■* Därutöver har riksdagen anvisat 300000 kr. för Kostnader för skyddskommittéer

m. m. Dessa medel har inte ställts till rikspolisstyrelsens förfogande.

Rikspolisstyrelsen

I. Pris- och löneomräkning 338776000 kr.

Om huvudförslaget skulle lillämpas pä anslaget kommer detta att till allra största delen drabba kostnaderna för personal, vilket skulle innebära att ca 700 tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                                         32

2. Polisstyrelserna har yrkat sammanlagt I 940 och länsstyrelserna I 670 nya tjänster.

Rikspolisstyrelsen föreslär för budgetåret 1981/82 atl 350 nya polis­manstjänster och 50 nya tjänster för administrativ personal inrättas och fördelas på följande sätt.

Styrelsen föreslär fyra nya polisintendenttjänster. Till polisstyrelses kansli föresläs fem tjänster. För övervakningstjänst föreslås 140 tjänster av vilka 20 är avsedda för fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksamheten och tre föresläs för helikopterverksamhet. Till trafikövervaknig föreslås 20 tjänster.

Styrelsen föreslår vidare att 70 tjänster för vikariats- och förstärknings­tjänstgöring inrättas.

För utredning och spaning föreslår styrelsen 111 tjänster. Av dessa är 16 avsedda för nya ekonomiska rotlar i Växjö, Halmstad, Västerås och Luleå polisdistrikt. Av 20 tjänster som föresläs för insatser mot narkotikabrotts­ligheten är tolv avsedda för förstärkning av befintliga narkotikarotlar, sex för rikskriminalsektionen samt en tjänst för Göteborgs resp. Malmö polis­distrikt. Avsikten är atl dessa polisdistrikt kontinuerligt skall hålla en kriminalinspektör vardera till förfogande för underrättelseenheten vid rikskriminalsektionen. Vidare föreslås tio tjänster för handläggning av utlänningsärenden. Av dessa tjänster föreslås två till vardera Säffle, Ar­vika och Strömstads polisdistrikt, en tjänst till vardera Västerås, Växjö och Lunds polisdistrikt samt en tjänst till rikskriminalsektionen. Vidare föreslås tio tjänster för kriminalteknisk verksamhet och därav är tre av­sedda för vardera Handens och Nacka polisdistrikt (nya rotlar) samt fyra tjänster för förstärkning av befintliga rotlar. Återstående 55 kriminalpolis-mansljänster är avsedda främst för förstärkning av vålds-, spanings- och allmänna utredningsrotlar.

Dessutom föreslår styrelsen alt 100 s. k. vakansmedelstjänsler löses in.

Rikspolisstyrelsen har därjämte den 7 maj 1980 överlämnat två utred­ningsrapporter till regeringen. Rapporterna behandlar polisinsatser vid skydd av kärnkraftverk och polisiär beredskap vid vissa allvarliga brotts­liga angrepp.

Föredraganden

Rikspolisstyrelsen har begärt en förstärkning av den lokala polisorgani­sationen med 350 nya polismanstjänster och 50 nya tjänster för administra­tiv personal. Dessutom har styrelsen begärt atl 100 s. k. vakansmedelstjän­sler skall lösas in.

Under en läng följd av år har polisen förstärkts. Delta har gällt såväl ordningspolisen som kriminalpolisen. Eftersom intagningen av aspiranter till polishögskolan inle har anpassats efter antalet tjänster i full utsträck­ning har detta medfört alt polisväsendet har drabbats av slora vakanser, dvs. mänga tjänster har inle kunnat besättas i avsaknad av sökande. Detta

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            33

har speciellt drabbat storstadsområdena eftersom rekryteringen av polis­män har gått lättare på landsbygden. Sannolikt har även det många gånger svåra tjänstgöringsklimatet för polismän i storstadsområdena spelat in.

Såväl min företrädare som jag har därför sett det som en av de främsta uppgifterna att dels försöka öka rekryteringen av storstadsungdom till polisen och dels öka intagningen till polishögskolan så att vakanserna minskar. Det har till följd av dessa åtgärder redan inträtt en betydande förbättring av vakanssituationen både inom och utom storstadsområdena. Som jag tidigare har nämnt under anslaget B I. Rikspolisstyrelsen har jag beräknat medel för 600 aspiranter vid polishögskolan. Detta innebär ännu en kraftig satsning för att kunna fylla upp de personalstaler som riksdagen och regeringen tidigare har beslutat om.

På grund av det statsfinansiella läget har jag inte räknat medel för några nya polismanstjänster. Inte heller för den administrafiva personalen har jag beräknat några ytterligare tjänster. Däremot bör 150 s.k. vakansmedels­tjänsler lösas in.

Det finns emellertid viss verksamhet inom polisen som jag har bedömt måste prioriteras. Detta gäller kampen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten, narkotikabrottsligheten samt utredningar av utlänningsärenden.

Jag kommer därför att i samband med utfärdande av regleringsbrev föreslå att resurserna inom polisväsendet omfördelas sä att sammanlagt ett 40-tal polismän sätts in på de områden som jag nyss har nämnt, varav ytterligare 16 kriminalpolismän för den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Sistnämnda antal överensstämmer med rikspolisstyrelsens yrkande. Jag kommer vidare att i regleringsbrevet för nästa budgetår föreslå regeringen att ytterligare fyra rotlar inrättas för denna verksamhet.

De satsningar som har genomförts för att bekämpa narkoukabrottslighe-ten har gett resultat. Emellertid bedömer jag att fortsatta kraftfulla sats­ningar för att bekämpa denna brottslighet är nödvändiga. Jag avser därför föreslå regeringen att ytterligare 20 kriminalpolismän avdelas för denna verksamhet. Även delta är i enlighet med rikspolisstyrelsens yrkande. Resurserna bör ställas till förfogande genom omfördelning.

Jag har i olika sammanhang betonat vikten av att väntetiderna vad avser utredningar i utlänningsärenden nedbringas. Det är vidare av största vikt att polisen får möjligheter att vidta åtgärder mot den illegala invandring som för närvarande försvårar genomförandet av vär invandringspolitik. Jag ämnar därför föreslå regeringen att ytterligare några tjänster omförde­las för dessa ändamål. Jag har också för avsikt att föreslå regeringen att ylterligare två s. k. utlänningsrotlar inrättas.

3    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           34

Polisiär beredskap vid vissa allvarliga brottsliga angrepp

I september 1975 begärde Stockholms polisdistrikt hos rikspolisstyrel­sen att viss personal i första och tredje vaktdistrikten skulle organiseras till en särskild sammanhållen enhet. Enheten skulle stå under central ledning och få särskild utbildning för att kunna ingripa vid händelser av mer allvarligt slag. Rikspolisstyrelsen fann att starka skäl talade för en organi­satorisk förändring och överlämnade i februari 1976 frågan till regeringen för avgörande.

1 maj 1976 beslöt regeringen att ärendet skulle överlämnas till 1975 års polisutredning.

1 januari 1977 avlämnade utredningen ett förslag som innebar att de piketgrupper som fanns i första och tredje vaktdistrikten skulle behållas där men utökas med 16 polismän till sammanlagt 100 polismän samt 32 ersättare, vikarier. Piketgrupperna skulle dessulom få speciell utbildning för att kunna användas vid allvarligare händelser som terrordåd, tagande av gisslan etc. Ett på utredningens förslag grundat regeringsförslag antogs av riksdagen (prop. 1977/78: 100 s. 42 fQ.

Rikspolisstyrelsen har därefter i maj 1980 till regeringen överlämnat två rapporter. Den första rapporten rör polisinsatser vid skydd av kärnkraft­verk. Denna rapport behandlar jag under innevarande anslag under rubri­ken "Utbildning av personal i polisdistrikt som har kärnkraftverk" och under anslaget B 6. Inköp av motorfordon m. m. Den andra rapporten rör polisiär beredskap vid vissa allvarliga brottsliga angrepp.

1 rapporten som rör den polisiära beredskapen vid vissa allvariiga brotts­liga angrepp har rikspolisstyrelsen föreslagil bl.a. att pikelstyrkorna i Stockholm skall förstärkas och delas upp mellan alla vaktdistrikten ulom Arlanda. Rikspolisstyrelsen har framhållit att det enligt styrelsens mening inte finns något annat alternativ än att utöka piketstyrkorna i Slockholm. Inget annal polisdistrikt anses ha de personella och materiella resurser som krävs.

Administrativt skulle de nya beredskapsstyrkorna organiseras som en gemensam enhet i ordningsavdelningens centralsektion och personalen skulle tjänstemässigt placeras där. Operativt skulle piketgrupperna emel­lertid helt förankras i vaktdistriklens organisation. Totall skulle antalet polismän i de utökade grupperna uppgå till 266, alltså en fördubbling jämfört med i dag.

Rapporterna har remitterats till överbefälhavaren, statens kärnkraftin­spektion, statens strålskyddsinsfitut saml länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Malmöhus och Hallands län. Samtliga remissinstanser är i princip positiva till att särskilda polisiära beredskapsgrupper inrättas.

Den successiva utbyggnaden av kärnkraftverk i olika delar av landet gör det befogat att förstärka den polisiära beredskapen mot terroristangrepp och likartade allvariiga brottsliga aktioner. Del vore enligl min mening helt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                            35

oförsvarligt om samhället skulle avstå från att skaffa sig tillräckliga re­surser att möta hot av sädani slag. Jag vill erinra om att principerna för polisens handlande under extra ordinära situationer av det slag som avses nu nyligen har behandlats i prop. 1980/81: 13 (s. 129-132).

För egen del anser jag alt övervägande skäl talar för att de polisiära resurser som skall kunna användas vid särskilt allvarliga händelser får en decentraliserad organisation. Genom en sådan lösning sprider man ansva­ret för och ledningen av den berörda polispersonalen på fiera händer. Vidare når man den fördelen att de olika enheterna inom sina områden får slörre lokalkännedom. Dessutom får de kortare utryckningstider och kan snabbt sättas in i resp. distrikt vid de särskilt allvarliga händelser som det här är fråga om.

Jag anser att det är angeläget alt betona att vad saken gäller är alt organisera grupper av polismän som får särskild utbildning och träning för ansvarsfulla och svåra uppgifter och som kan agera tillsammans när terror­dåd och andra sådana aktioner inträffar. Meningen är däremot inte att de uttagna polismännen skall fungera som en särskild styrka i det dagliga polisarbetet. Där skall de fullgöra uppgifter av vanligt slag tillsammans med andra polismän, ulan alt särskild hänsyn las lill deras uppgifter i samband med allvarliga brottsliga angrepp.

Stockholms polisdistrikt har det största antalet tjänster på ordningsav­delningen och därmed också den bredaste rekryteringsbasen och den största beredskapen. De polisdistrikt som skall kunna komma ifråga vid en decentraliserad lösning måste ha en stor personalstat, detla främst mot bakgrund av att beredskapsskäl gör alt det går åt mycket personal för att täcka hela dygnet. Av denna anledning är det endast Göteborgs och Malmö polisdistrikt som jämte Stockholms kan komma ifråga för speciellt utbil­dade piketgrupper. Vid mycket allvarliga händelser bör givetvis utbyte mellan de tre distrikten kunna förekomma. Naturligtvis kan grupperna i Göteborg och Malmö inle vara lika slora som de i Stockholm.

1 enlighet med det sagda har jag för avsikt att föreslå regeringen att den ger rikspolisstyrelsen i uppdrag att undersöka hur den polisiära beredska­pen mot vissa allvarliga brottsliga angrepp för framtiden skall kunna vara organiserad i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt. Rikspolis­styrelsen bör efter samråd med dessa polisdistrikt inte bara ge förslag lill storleken pä de resp. grupperna utan även förslag till transportmedel, materielbehov etc. för de berörda distrikten. Som framhållits i prop. 1980/ 81:13 s. 132 bör tjänstgöring av en piketgrupp i etl annat distrikt än stationeringsdistriktet följa allmänna principer för polisförstärkning. Riks­polisstyrelsen bör vid sina undersökningar hålla sig inom de personella ramar som i dag gäller för de tre distrikten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                           36

Utbildning av personal I polisdistrikt som har kärnkraftverk

Rikspolisstyrelsen bör inom ramen för de medel som anvisas för utbild­ning under anslaget B I. Rikspolisstyrelsen och detta anslag börja utbilda personal i de polisdistrikt som har kärnkraftverk. Dessutom bör rikspolis­styrelsen ge utbildning åt personal i sådana polisdistrikt som i ett första skede skall förstärka de polisdistrikt som har kärnkraftverk. Beträffande särskild utrustning till de polisdistrikt som har kärnkraftverk hänvisar jag till vad jag har anfört under anslaget B 6. Inköp av motorfordon m. m.

Betänkandet Handläggning av anmälningar mot polispersonal

1 betänkandet (SOU 1979:71) Handläggningen av anmälningar mot po­lispersonal har föreslagits atl särskilda enheter inom åklagarväsendet skall inrättas för alt utreda anmälningar mot polismän. Förslagel innebär vidare bl. a. att beslut varigenom sådana anmälningar avskrivs i efterhand skall anmälas i den lokala polisstyrelsen.

Vid remissbehandlingen av betänkandet har förslaget att skapa särskilda utredningsenheter fått ett blandat mottagande. Positivt inställda är bl. a. LO och kriminalvårdsstyrelsen, medan i.ex. justitiekanslern och slalens ansvarsnämnd avstyrker. Förslaget lill lekmannainsyn har däremot godta­gits av flertalet instanser.

1 ett läge där yttersta återhållsamhet måste iakttas med att binda staten vid nya utgifter bör enligt min mening förslaget alt inrätta särskilda utred­ningsenheter inom åklagarväsendet inle genomföras nu. Enligt beräkning­ar i belänkandet skulle en sådan utredningsorganisation nämligen kräva bl. a. 14 nya handläggartjänster. medan bara fem beräknas kunna dras in. Vid delta ställningstagande har jag även beaktat att enligt den uppfattning som har redovisats såväl av utredningen som av flertalet remissinstanser, däribland justitieombudsmannen, kraven på rättssäkerhet och objektivitet i och för sig tillgodoses redan genom den nuvarande ordningen. Detta hindrar inte alt det från andra synpunkter skulle kunna tänkas innebära fördelar att inrätta sädana enheter. Frågan får prövas i senare samman­hang. Mot den angivna bakgrunden har jag inle nu beräknat medel för tjänster vid särskilda utredningsenheter inom åklagarväsendet.

Enligt riksåklagarens och rikspolisstyrelsens anvisningar gäller f.n. att frågan om förundersökning skall inledas pä grund av anmälan mot en polisman skall prövas av en åklagare i ledande ställning och att en sådan åklagare skall leda förundersökningen. Dessa principer om omedelbart åklagarinträde m. m. är enligl min mening av största vikt för att handlägg­ningen av dessa ärenden skall fä förtroende hos allmänheten. Jag avser därför att senare föreslå regeringen alt ta in dessa regler i regeringsförfatt­ningar.

1 det sammanhanget avser jag också atl föreslå kompletteringar av handläggningsreglerna i andra hänseenden i syfte att ytterligare minska

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                          37

risken för att objekfiviteten i det nuvarande systemet skall sättas i fråga. Enligt anvisningarna gäller f.n. att det "beroende på brottels art och omständigheterna i övrigt bör prövas om förhör skall hållas av polisman från eget polisdistrikt eller frän annat polisdistrikt inom länet eller av kommissarie vid länspolischefens expedition". Enligt min mening bör man nu som ett obligatorium - utom för distrikt med särskilda utredningsen­heter (Stockholm, Göteborg och Malmö) - slå fast atl förhör skall hällas av någon som tjänstgör i ett annat polisdistrikt än den misstänkte. Vidare bör gälla att förundersökningsprövning alltid - alltså även när det inle har gjorts någon anmälan mot en polisman — skall göras av åklagare, om någon har skadats till följd av polismans verksamhet eller under vistelse i polisar-rest och skadan är av allvarligare art. Jag avser vidare att i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget föreslå en regel enligl vilken de särskilt utsedda ledamöterna i polisstyrelsen alltid i efterhand skall infor­meras om ett beslut varigenom ett ärende av aktuellt slag har avskrivils. Ledamöterna får då som en yttersta rältssäkerhetsgaranli möjlighet all begära överprövning av åklagarens beslut. De frågor som jag har angett nu kan regleras genom förordning och det ankommer alltså på regeringen att fatta beslut i ämnet.

Huvudalternativet bör inte tillämpas pä den lokala polisorganisationen såvitt gäller medlen till lönekostnader för polismanstjänster. Som en för­klaring till den kraftiga förskjutningen av medel mellan två av anslagspos­terna till lönekostnader vill jag nämna att jag från anslagsposten för löne­kostnader till tjänstemän har brutit ut lönekostnaderna för den administra­tiva personalen. Medel för denna personal har beräknats under anslagspos­ten för lönekostnader till övrig extra personal och tillfällig arbetskraft. Berörda anslagsposter bör därför hädanefter benämnas Lönekostnader till polispersonal resp. Lönekostnader till administrativ personal m.fl.

Med hänsyn till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för bud­getåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 3 305631 000 kr.

B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning

1979/80 Utgift              '16717000                   Reservation                    10765000

1980/81 Anslag               15 279000

1981/82 Förslag              10478000

' Anslaget B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

38

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Rikspolis­styrelsen

Före­draganden

Inventarier och annan ut-

 

 

 

rustning till förhyrda och nya polislokaler

11849000

48000000

6878000

Inventarier och utrustning

till polishögskolan Möbler, kontorsmaskiner och

264000

870000

275000

andra inventarier

1 035 000

4 435000

1075000

Personlig utrustning Övrig utrustning

1931000 200000

3 545 000 2 575 000

1950000 300000

 

15279000

59425000

10478000

Rikspolisstyrelsen

1.  För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar styrelsen 48000000 kr., varav 1 milj. kr. som reserv för oförut­sedda lokalbehov.

2.         För utbyte av förslitna möbler, kontorsmaskiner och andra inventa­rier vid polishögskolan i Solna och Ulrikdsdal, polishundsektionen i Sollef­teå samt trafikutbildningssektionen i Strängnäs begär styrelsen 870000 kr.

3.         Styrelsen begär sammanlagt 4435000 kr. lill möbler och andra inven­tarier. Till följd av föreslagna personalökningar och för komplettering av möbler och andra inventarier beräknas 2 480000 kr. För kontorsmaskiner beräknas 1955 000 kr.

4.         För personlig utrustning yrkar styrelsen totalt 3 545000 kr. varav 2430000 kr. för nyanskaffning av utrustning till 800 polisaspiranter.

5 a. För förvaringsskåp och utrustning för larmskydd och manöverbord m. m. begär styrelsen 200000 kr.

5 b. För kriminalteknisk utrustning beräknar styrelsen 1 300000 kr.

5 c. För inköp av utbildningsmateriel beräknar styrelsen 400000 kr.

5d. För anskaffning av kartutrustning (diavisionsapparater) beräknas 55000 kr.

5e. För utbyte och nyanskaffning av bl. a. ett antal räddningsbåtar med motor och trailer samt kroppsskyddsutrustning och mörkersiktmedel be­gär styrelsen 500000 kr.

5f. För fjällräddningsutrustning beräknas 120000 kr.

Föredraganden

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräk­nar jag 6878000 kr., varav 1 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbe­hov (1). Vidare beräknas 275000 kr. för utbyte av inventarier och annan utrustning vid polishögskolan i Solna och Ulriksdal, polishundsektionen i Sollefteå samt trafikutbildningssektionen i Strängnäs (2). Under posten

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet

39

Övrig utrustning beräknar jag medel för bl. a. spaningsutrustning såsom avancerade kikare och kameror för att i första hand användas vid narkoti­kaspaning (5).

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   lill 10478000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till   Lokala  polisorganisationen:   Utrustning  för  budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 10478000 kr.

Reservation

B 6. Inköp av motorfordon m. m.

1979/80 Utgift          '30811000

1980/81 Anslag         29831000

1981/82 Förslag         43315000

' Anslaget B 2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.

37223000

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Rikspolis-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Bilar och motorcyklar m. m.

24510000

43 328000

35 485000

Radioutrustning m. m.

2471000

8068000

2 155000

Hästar och hundar m. m.

2650000

3475000

3 125000

Trafikövervaknings-

 

 

 

maleriel m. m.

200000

2 704000

2 500000

Utveckling av ny utrustning

-

100000

50000

 

29831000

57675000

43315000

Rikspolisstyrelsen

Av reservationen under budgetåret 1979/80 avser 26958000 kr. medel till radioutrustning. Medlen får inte disponeras utan regeringens medgivande.

1. För den lokala polisorganisationen föreslår styrelsen sammanlagt 44 nya fordon, varav 17 personbilar med hänsyn till den föreslagna personal-ökningen.

Styrelsen anser att det utbyte som började under budgetåret 1977/78 av personbilar avsedda för patrullering med en polisman mot bilar avsedda för patrullering med tvä polismän bör fortsätta. Det fr.o.m. budgetåret 1975/76 påbörjade försöket med förlängning av brukningstiden för bilar bör vidare fortsätta.

Sammanlagt bör 580 bilar och 50 motorcyklar bytas ul för en kostnad av 41590000 kr.

För utbyte av tio transportvagnar för motorcyklar beräknas 250000 kr. och för utbyte av 20 terrängskotrar beräknas 500000 kr.

För installation av områdesnavigeringsutrustning (RN AV) i tre helikopt­rar begär styrelsen 240000 kr.

 

Prop, 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                          40

Enligt regleringsbrevet för 1980/81 har regeringen medgett att styrelsen inom en kostnadsram av 4900000 kr. i 1979 års prisläge får beställa sex polisbåtar med leverans under budgetåren 1981/82-1983/84. För budget­året 1981/82 begär styrelsen 1900000 kr. för delbetalning av de beställda båtarna. Dessutom yrkar styrelsen 950000 kr. för inköp av en ny båt.

2.  För modifiering av polisväsendets radiosystem 70, komplettering
med fjärrmottagare, nattkoppling av stationer m. m. begär styrelsen
250000 kr.

Styrelsen yrkar 450000 kr. för ytterligare 45 bärbara radiostationer.

För modifiering av Qällradionätet i Västerbottens län och Norrbottens län har styrelsen i samarbete med televerket beräknat den totala kostnaden till 3,2 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begär styrelsen 1075000 kr. saml bemyndigande att lägga ut beställningar på tillhopa 2 125000 kr. med betal­ningsutfall under budgetåren 1982/83 och 1983/84.

Styrelsen yrkar 2 milj. kr. för inköp av ytteriigare talkrypteringsutrust-ning.

För installation och anskaffning av radio- och anpassningsutrustning för semimobil dataterminal behövs 60000 kr.

För trafikövervakningen i Stockholm begär styrelsen tvä TV-kameror till en kostnad av 575000 kr.

Televerket övergår till ett nytt telesystem i fordon. Styrelsen yrkar att tio utrustningar byts ut till en kostnad av 140000 kr.

För speciell radioutrustning för helikoptrar begär styrelsen 140000 kr.

3.    Styrelsen yrkar 200000 kr. för att byta ut tio hästar, 2975000 kr. för utbyte av 85 övervakningshundar och 250000 kr. för att byta ut fem narkotikahundar. Bidraget till Svenska brukshundsklubben för avelsbe-främjande åtgärder föresläs utgå med oförändrat belopp 50000 kr.

4.    För komplettering, utökning och utbyte av trafikövervakningsmate-riel begär styrelsen totalt 2704000 kr., varav sammanlagt 795000 kr. för inköp av alkoholmätare.

5.    För teknisk utveckling av ny utrustning inom polisområdet yrkar styrelsen 100000 kr.

Rikspolisstyrelsen har dessulom i en särskild rapport (omnämnd under anslaget B 4 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader) yrkat alt de polisdistrikt där det finns kärnkraftverk skall tilldelas viss materiel för sammanlagt 5,1 milj. kr.

Föredraganden

För utbyte av ca 500 bilar och ca 20 motorcyklar beräknar jag omkring 35,1 milj. kr. Jag beräknar också medel för inköp av fem nya bilar. Vidare beräknar jag medel för utbyte av fem terrängskoterpaket (I).

För att öka flygsäkerheten har jag beräknat medel för en utrustning för omrädesnavigering att installeras i en av styrelsens helikoptrar (1). Jag har även beräknat medel för speciell helikopterradioutrustning till en helikop­ter (2), För dessa ändamål har jag beräknat totalt 108000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            41

Enligt bemyndigande föregående budgetår (prop 1979/80:100 bil. 5, s. 32 f.) fick styrelsen beställa sex polisbåtar i utbyte mot äldre båtar. I enlighet med bemyndigandet har jag beräknat 1,9 milj. kr. som delbetal­ning (1).

Genom beslut den 20 november 1980 har regeringen medgett att 18,4 milj. kr. av reservationen får tas i anspråk för inköp av centralutrustning, basradionät och fordonsstationer för Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt.

För inköp av radioutrustning har jag beräknat sammanlagt ca 2,2 milj. kr., varav 100000 kr. för fortsatt utbyggnad av talkrypteringssystemet och 84000 kr. för installation av televerkets nya telefonsystem i vissa bilar. Inom ramen för de medel styrelsen totalt får disponera inom anslaget nästkommande budgetår har jag beräknat 275000 kr. för modernisering av gällradionätet i Västerbottens och Norrbottens län (2).

Jag beräknar medel för utbyte av sammanlagt 80 hundar och 10 hästar (3).

För fortsatta inköp av alkoholmätare av såväl fältmodell som bordsmo­dell har jag beräknat sammanlagt 450000 kr. (4).

För utveckling av ny utrustning på polisens område har jag beräknat 50000 kr. (5).

Enligt rikspolisstyrelsens bedömning bör de polisdistrikt som har kärn­kraftverk inom sitt område (Tierps, Oskarshamns, Lunds och Varbergs polisdistrikt) tillföras materiel för sammanlagt ca 5,1 milj. kr.

Materielen består huvudsakligen av sambandsutrustning, bilar, insats­släpvagnar med utrustning, kroppsskyddsutrustning, utrustning för strål­skydd, förstärkningsvapen, avspärtningsutrustning, tårgasutrustning m. m. Utrustningen skall förvaras i polisdistrikten och kunna las fram vid ett eventuellt haveri eller ett brottsligt angrepp mot ett kärnkraftverk.

Liksom de remissinstanser som har hörts över rikspolisstyrelsens rap­port delar jag rikspolisstyrelsens uppfattning att de polisdistrikt som har kärnkraftverk bör få särskild utrustning.

Med hänsyn till de relativt stora kostnader som är förenade med en omedelbar upprustning av de berörda polisdistrikten bör dock tillförseln av materiel ske efter hand. Rikspolisstyrelsen bör också så långt det är möjligt täcka behoven genom omfördelning.

För nyanskaffning av materiel har jag förde fyra polisdistrikten beräknat sammanlagt 2 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 43 315000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 43 315000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justidepartementet                                          42

B 7. Underhåll och drift av motorfordon m. m.

1979/80 Utgift            '118077000

1980/81 Anslag             126131000

1981/82 Förslag        144582000 ' Anslaget B 3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Underhåll och drift av

fordon m. m. Underhåll och vård av

materiel m.m.

 

 

Rikspolis­styrelsen

Föredra­ganden

105075000

+25 636000

+ 16458000

21056000

+ 4410000

+  1993000

126131000

+30046000

+ 18451000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 156 177000 kr. Om huvudförslaget skulle fillämpas på anslaget kommer det att innebära att dyrbar utrustning måste placeras i "malpåse".

Föredraganden

Under posten Underhåll och vård av materiel m. m. beräknar jag, efter samråd med statsrådet Holm, 1450000 kr. till driftsbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

En tillämpning av huvudförslaget bör inte avse anslagsposten Underhåll och drift av fordon m. m.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 144582000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 144582000 kr.

B. 8. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

 

 

 

 

1980/81 Anslag

1000

 

 

 

1981/82 Förslag

1000

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Rikspolis­styrelsen

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

23 51

+6

-

 

 

74

+6

-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                           43

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår som en sektion i rikspolisstyrelsens kanslibyrå. Kontorets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kontorsdriflen för de olika lokalnyttjarna i kvarteret. Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, Stockholms polisdistrikt med vaktdistrikt, kriminalvärdsverkels allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrifl. Dessut­om ingår brottsförebyggande rådet och datainspektionen i den gemensam­ma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3000. 1 kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post- och godsmottagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, reproduktionscenlral, sim­hall och bevakning samt förvaltning av sport- och molionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande till den lokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning myndigheterna betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp endast med ett formellt belopp av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för verksamheten.

Rikspolisstyrelsen

Styrelsen föreslår en utökning med sammanlagt sex tjänster.

För kvalificerade kontorsgöromål vid förvaltningskontorets kansli be­hövs ytterligare en assistent/kansliskrivare (+91 857 kr.). Enheten inventa­rieservice kräver en förstärkning med två hantverkare (+183714 kr.) för betjäning av tillsammans ett 60-tal lokaler över hela staden med allt som gäller standardinredningar. Dessutom behövs tjänsterna för konstruktion, tillverkning och installation av specialinredningar för den polisiära verk­samheten och säkerhetsskyddet. För underhåll av belysning resp. led­ningsdragning i samband med installationsarbeten behövs två verkstadsbi­träden (+175 106 kr.) som ytterligare förstärkning.

För att klara arbetsbelastningen vid reproduktionscentralen krävs en utökning av personalstyrkan med etl tryckeribiträde (+87553 kr.).

Inom ramen för lokalkostnaderna yrkar styrelsen medel för ytterligare fem lokalvårdare (+437765 kr.) för en jourgrupp för särskild värd av de lokaler där verksamheten pågår dygnet runt.

Reproduktionscentralens kostnader för expenser debiteras nyttjarna i förhållande till utfört arbete.

De beräknade kostnaderna för förvaltningskontoret och reproduktions-centralen framgår av följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             44

 

Utgifter

Beräknad kostnad 1981/82

Lönekostnader

10193000

 

Sjukvård

48000

 

Reseersättningar

16000

 

Lokalkostnader

18467 000

 

Expenser

10585000

 

Kostnader för reproduktionscentralen

 

 

(endast expenser)

6% 000

39999000

Inkomsler

 

 

Bidrag till kontorsdriften från

 

 

lokalnyttjarna

38595 000

 

Ersättning för vid reproduktions-

 

 

centralen utfört arbete

690000

 

Ersättning från utomstående för nyttjande

 

 

av anläggningar inom kv. Kronoberg

714000

39999000

Föredraganden

Kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknar jag med utgångspunkt från en begränsad tillämpning av huvudförslaget preliminärt till ca 35,7 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

B 9. Diverse utgifter

1979/80 Utgift          '20942000

1980/81 Anslag          6000000

1981/82 Förslag          5000000

' Anslaget B 5. Polisverket: Diverse utgifter.

Frän detta anslag betalas bl. a. bidrag till internationella kriminalpolisor­ganisationen i Paris (Interpol), till enskilda anställda för studier av betydel­se för polisväsendet och till föreningar för anställda vid polisväsendet. 1 övrigt bestrids från anslaget bl. a. kostnader för efterspaning av försvunna personer. Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall betalas frän annat anslag betalas från detta anslag efter beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår alt anslaget förs upp med 6 140000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar anslaget till 5000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Diverse utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsan­slag av 5000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                     45

B 10. Byggnadsarbeten för polisväsendet

1979/80 Utgift            '133 124738                  Behållning                        1952242

1980/81 Anslag              55000000

1981/82 Förslag             32000000

' Investeringsanslaget KB 11: 1 Polishus m, m.

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för främst polisväsendet samt för inlösen av polishus.

Byggnadsstyrelsen

Efter polisväsendets förstatligande den I januari 1965, då staten åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden. Denna del av polishusbyggan­det, som skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, har avvecklats. Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av regeringen fär styrelsen träffa köpeavtal för förvärv av färdigställda polishus enligl vilka betalning­en av köpeskillingen delas upp på flera budgetår. Avtal som träffas under budgetåret 1980/81 samt under tidigare budgetår träffade avtal får medföra kostnader om tillsammans högst 15 milj.kr. per budgetår. Avtalen skall godkännas av regeringen. Styrelsen föreslår att 15 milj.kr. får disponeras för budgetåret 1981/82 för förvärv av färdigställda enskilt eller kommunall byggda polishus.

Genom beslut den 14 juni 1974 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad a\ förvaltningsbyggnad i Avesta med lokaler för polis-, åklagar- och kronofogdemyndigheterna. Byggnadsstyrelsen redovi­sade i skrivelse den 29 maj 1979 förslag till ändrad kostnadsram och hemställde om byggnadsuppdrag. Nybyggnaden omfattar ca 4100 m' rumsarea vilket motsvarar ca 6400 m totalarea. Kostnaden är beräknad till 21,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979 vilket motsvarar 23,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1980.

Föredraganden

1 prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. har rege­ringen på min föredragning mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget förordat att de av byggnadsstyrelsen anmälda behoven av omfattande byggnadsinvesteringar för polisväsendet bör omprövas. En utgångspunkt bör vara att endast lokalförändringar som bedöms oundgängligen nödvän­diga för verksamheten kan komma i fråga. Jag har dock i propositionen betonat att detta inte bör hindra planeringen av projekt som kan ingå i den s. k. investeringsreserven och som skall kunna utföras när sä är lämpligt med hänsyn till sysselsättningsläget.

För nästa budgetår beräknar jag 10 milj. kr. för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

46

I förslaget till investeringsplan har jag beaktat sådana av byggnadsstyrel­sen föreslagna ramhöjningar som föranleds av den allmänna byggnadskost-nadsstegringen.

1 mitt förslag till investeringsplan för jag upp en kostnadsram samt beräknar medel för en ny förvaltningsbyggnad i Avesta med lokaler för polisen, åklagarmyndigheten och kronofogdemyndigheten.

Chefen för budgetdepartementet kommer senare denna dag att, i anslut­ning till redovisningen av anslaget fill byggnadsstyrelsen, behandla frågor om ändrad finansiering m. m. av vissa projekteringskostnader. 1 förslagel till investeringsplan har jag i enlighet med denna redovisning under rubri­ken Projekteringskostnader beräknat medel för fortsatt finansiering av de kostnader som har lagts ned för projektering av en förvaltnlngsbyggnad i Nässjö.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligl följande investe­ringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.]

 

 

 

 

 

 

Projekt

Kostnadsram

 

 

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start år-mån.

ställan­de

 

79-04-01

80-04-01

Faktisk tom

Beräknad för

 

 

 

80-06-30

1980/81

1981/82

ar-man.

Projekt färdigställda före 1979-07-0

 

 

 

 

 

 

 

men ännu ej slutredovisade

182535

182820

174 393

7571

556

-

-

Förvaltningsbyggnad i Sollentuna

55 200

60000

36419

19000

4 000

78-12

80-11

Förvaltningsbyggnad i Norrtälje

24900

24900

22 522

2100

200

78-08

79-12

Förvaltningsbyggnad i Enköping

23 100

24900

16989

5 500

2000

78-12

80-08

Förvaltningsbyggnad i Ljungby

18 300

18500

13 365

4600

500

79-01

80-07

Förvaltningsbyggnad i Hagfors

20600

22200

15 747

6000

400

79-04

80-09

Förvaltningsbyggnad i Kariskoga

20400

22 500

5 285

n.-ioo

4000

80-01

81-07

Förvaltningsbyggnad i Lindesberg

21000

21500

14623

4 500

1000

78-10

80-06

Förvallningsbyggnad i Ludvika

20400

21000

13 984

4 500

1000

78-12

80-07

Förvaltningsbyggnad i Avesta

-

23 800

1375

-

7 000

81-08

83-03

Förvallningsbyggnad i Piteå

14 900

14 900

11848

2 000

900

78-02

79-10

Förvallningsbyggnad i Kalix

14 200

13 500

12028

900

500

78-03

79-10

Förvaltningsbyggnad i Boden

22500

21600

16677

3 500

1200

78-04

80-06

Diverse om- och tillbyggnader

2050

2 300

-

1400

900

-

-

Inköp av förvaltningsbyggnader

 

 

 

 

 

 

 

för polisen m.fl.

—

-

44 178

15000

10000

-

-

Projekteringskostnader

-

-

219

3000

3000

-

-

Erfarenhetsmässig reduktion

 

 

 

 

 

 

 

av medelsbehovet

-

-

-

14719

5 156

-

-

 

440085

474420

399652

77352

32000

 

 

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

 

Medelstillgång

 

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning 1980-07-01

22 352

1980/81

77 352

 

 

Anslag 1980/81

 

1981/82

32000

 

 

 

stalsbudget

55000

 

 

 

 

 

 

Anslag för 1981/82 (förslag)

32 000 109352

 

 

109352

 

 

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                            47

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polis­väsendet inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2.        till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 32000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet C. ÅKLAGARVÄSENDET

48

C 1. Riksåklagaren

 

1979/80 Utgift

6935000

1980/81 Anslag

7 120000

1981/82 Förslag

7732000

Riksåklagaren (RÅ) är den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i landet. RÅ:s kansli är organiserat pä två byråer, kanslibyrän och tillsyns­byrån. Vid sidan härav finns viss personal för RÅ:s egen åklagarverksam-het.

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

RÅ

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

20

24

-

-

 

 

44

-

-

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård

Reseersättningar och ex Därav utomnordiska i Lokalkostnader

penser -esor

5 795000

25 000

789000

(10000)

511000

+615000

+ 79000

(-)

+ 95 000

+ 512000

+    6000

(-)

+ 94000

 

 

7120000

+789000

+612000

Riksåklagaren

Pris- och löneomräkning m. m. 789000 kr. varav 546000 kr. avser löne­omräkning.

Föredraganden

För nästa budgetär bör medel för riksåklagarens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsan­slag av 7732000 kr.

C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

175486000 170397000 189271000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

49

Sammanlagt finns i landet 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Länsåklagarmyndigheterna fullgör åkla-garuppgiften bl. a. när den är särskilt krävande. Chefen för en länsäklagar-myndighet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde. Förutom länsåklagarmyndigheterna i länen finns fyra länsåklagare för speciella mål.

Landet är indelat i 86 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt ingår inte i någon länsåklagarmyndighets verksam­hetsområde. Chef för åklagarmyndigheten i dessa tre distrikt är en över­åklagare som har motsvarande uppgift som chefen för en länsåklagarmyn­dighet. Åklagarmyndigheterna i de övriga 83 äklagardistrikten lyder under länsåklagarmyndigheterna och har som chefen chefsåklagare.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

RÅ

Före-

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

Länsåklagare och överåklagare

38

-

-

Chefsåklagare, kammaråklagare

 

 

 

och distriktsåklagare

388

+ 2

+ 2

Assistentåklagare/distrikts-

 

 

 

åklagare till förfogande

142

-2

-2

Åklagaraspiranter

35

-

-

Övrig personal

550

-

-

 

1153

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

142103000

+ 15 753000

+ 16978000

Sjukvård

300000

-

-

Reseersättningar och expenser

7.347000

+    636000

+     238 000

Därav utomnordiska resor

(70000)

(-)

(-)

Lokalkostnader

19004000

+  1507000

+  1499000

Gemensam kontorsdrift

1643 000

+    633 000

+     159000

 

170397000

+ 18529000

+ 18874000

Riksåklagaren

1.    Pris- och löneomräkning 18319000 kr., varav 15753000 kr. avser
löneomräkning.

Om huvudförslaget tillämpas på anslagen Riksåklagaren och Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna föreslår riksåklagaren att hela besparingen läggs på det senare anslaget. Ytteriigare nedskärningar inom anslaget Riksåklagaren skulle nämligen allvariigt påverka verksamheten inom riks­åklagarens kansli. Kommer huvudförslaget att tillämpas i sin helhet inne­bär det att utrymme för praktiktjänstgöring praktiskt taget helt saknas och att notarieutbildningen avsevärt begränsas.

2.   I Stockholms åklagardistrikt bör en kammaråklagartjänst inrättas i
utbyte mot en assistentåklagartjänst.

4   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             50

3. I Göteborgs åklagardistrikt bör en kammaråklagartjänst inrättas i utbyte mot en assistentåklagartjänst.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för den regionala och lokala åklagarverk­samheten beräknas med utgångspunkt från en begränsad tillämpning av huvudförslaget.

Två kammaråklagartjänster bör inrättas i utbyte mot två assistentåkla-gartjänster.

Utredningar av brott som har anknytning till den organiserade och den ekonomiska brottsligheten är mänga gånger myckel komplicerade. Förun­dersökningsledarna måste ha kunskaper i bl. a. företagsekonomi. Under åren 1978-1979 har 25 åklagare genomgått en särskild utbildning. Medel beräknas för att ytterligare högst 12 åklagare under våren 1982 får genomgå motsvarande utbildning.

Beträffande betänkandet Handläggning av anmälningar mot polisper­sonal (SOU 1979:71) hänvisar jag till vad jag har anfört under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

Under posten Reseersättningar och expenser, delposten Inventarier, beräknas 75 000 kr. för kostnader i samband med inflyttningen i nya lokaler för åklagarmyndigheten i Karlskoga åklagardistrikt.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 189271000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 189271000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                       51

D.    DOMSTOLSVÄSENDET M.M.

Vissa data om domstolarna

(1 uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är anlal över 1 000 avrundade till jämna hundratal.)

1977

1978

1979

1.1-30.6.79

30.6.80

 

Allmänna domstolarna

Högsta domstolen

Inkomna mål och ärenden' Avgjorda mål och ärenden-Utgående balans

Hovrätterna Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Tingsrätterna

Inkomna tvistemål och brottmål Avgjorda tvistemål och brottmål Utgående balans tvistemål och brottmål

Inkomna faslighelsmäl Avgjorda fastighetsmål Utgående balans fastighetsmål

Inkomna mål om lagsökning och betalnings­föreläggande

Inkomna domstolsärenden Avgiorda domstolsärenden Utgående balans domstolsärenden

Inskrivningsärenden Gravations- och äganderättsbevis

' inkl. skrifter.  utom skrifter.

 

2517

2 365

2746

1458

1662

2371

1925

2544

1289

1283

1 168

1 199

1439

1497

1740

12669

13987

14131

7 247

. 7681

12701

13082

13881

7 199

7 540

4 248

4 637

4881

4610

4 999

139900

134600

137 700

67 100

71600

139600

133 800

135 300

68 100

69900

54100

51 100

53000

48 500

54 600

4 300

4700

4900

2.300

2 200

4 300

4 800

4 500

2 100

2600

2900

2700

3 100

2900

3 200

285 300

329400

414 300

197900

227 800

25 200

23 500

19600

9800

10 300

24 300

23 500

19700

10200

• 9800

6900

6 700

6 500

6100

7 000

684900

1888900

2799500

1 182 200

1 223 100

580200

545 700

669900

381200

286000

 

1977

1978

1979

1.1-30.6.79

1.1-30.6.80

 

Allmänna förvaltningsdomstolarna

Regeringsrätten Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Kammarrätterna Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Länsrätterna Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

 

5 943

5932

5 296

3 050

2211

5 659

5 588

5 572

2 770

2496

3 225

3571

3 289

3 839

2998

21768

21772

20636

11771

9998

29 100

26787

22891

12 548

10428

19677

14 835

12702

14 116

12274

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

202 500

216600

224 300

212800

173 600

204 700

186 500

192800

184 800

143000

163 900

188800

214 800

241 500

262600

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet

52

 

Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m

Bosladsdomslolen Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Hyresnämnderna Inkomna ärenden Avgjorda ärenden Utgående balans

Arrendenämnderna Inkomna ärenden Avgjorda ärenden Utgående balans

 

1977

1978

1979

1.1-30.6.79

1.1-30.6.80

454

598

609

307

366

428

544

633

346

359

245

299

277

262

285

18537

22 635

34972

17312

22 630

18029

21708

28714

15996

24443

7789

8604

15217

10 355

12710

1043

1628

1 198

722

748

719

1591

1310

745

593

716

746

612

706

762

 

D 1. Domstolsverket

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

35481563 39600000 42500000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna dom-stolama och de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, ar­rendenämnderna, hyresnämnderna, rättshjälpsnämnderna och de all­männa advokatbyråerna. Domstolsverket har också till uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomien­het, en personalenhet, en juridisk enhet och ett revisionskontor. Dessutom finns ett sekretariat och en disciplinnämnd.

Från anslaget bestrids också kostnader för verksamheten vid notarie­nämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärs­nämnden för rättshjälpen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

53

 

 

 

1980/81

Beräknad ändrii

Ig 1981/82

 

Dom-

Före-

 

 

stolsverket

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

53

 

+ 1

-

Övrig personal

79

 

-

-■

 

132

 

+ 1

-

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

17 700000

+ 1674000

+ 1600000

Sjukvård

20000

+

2000

-

Reseersättningar

1 100000

+

88000

+    30000

därav utrikes resor

(35 000)

 

(-)

(-)

Lokalkostnader

1600000

+

834000

+   850000

Expenser

2030000

-

13000

+   170000

Eflerutbildning inom

 

 

 

 

domstolsverkets verk-

 

 

 

 

samhetsområde

2 500000

+

225000

+  2.S00O0

Blanketter m. m. inom

 

 

 

 

domstolsverkets verk-

 

 

 

 

samhetsområde

5000000

 

-

-

Datorbearbetning

9000000

 

-

-

Rättsfallspublicering

650000

+

65 000

•    -

 

39600000

+2875000

+2900000

Domstolsverket

1.  Pris- och löneomräkning m.m. 3630000 kr.

2.         De besparingar som domstolsverket enligt huvudförslaget har redovi­sat innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 1 134000 kr. Domstolsverket bedömer det möjligt att åstadkomma dessa besparingar.

3.         För att tillgodose behovet av ökade personalsociala insatser yrkar domstolsverket att en tjänst som personalkonsulent inrättas vid verkets personalenhet.

4.         För att kunna rekrytera en person med erfarenhet av tjänstgöring i chefsdomarbefaltning och därigenom få möjligheter att förbättra kontakten med myndigheterna inom verksamhetsområdet yrkar domstolsverket en tjänst som överdirektör i utbyte mot en byråchefstjänst vid organisations­enheten.

Föredraganden

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. Den av domstolsverket yrkade tjänsten som personalkonsulent bör inrättas inom ramen för tillgängliga medel.

Jag har nyligen tillkallat en särskild utredare för att följa upp 1975 års reform av domstolsadministrationen (dir. 1980:83). Behovet av en överdi-reklörstjänst vid verket hör till de frågor som utredaren har att pröva.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                          54

Under anslagsposten Eflerutbildning inom domstolsverkets verksam­hetsområde bör liksom tidigare beräknas medel för information till nämn­demän och bidrag till nämndemannasammanslutningar.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsan­slag av 42500000 kr.

D 2. Allmänna domstolarna

1979/80 Utgift             676638542

1980/81 Anslag            662900000

1981/82 Förslag        745 200000

Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen.

Tingsrätterna är allmänna underrätter. Det finns f. n. 100 tingsrätter.

Hovrätterna är överrätter i de mål som fullföljs från tingsrätterna. Hov­rätterna är Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för allmänna mål och tvä för vatten- och faslighelsmäl), Göta hovrätt (fyra avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fem avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (sex avdelningar), hovrätten för Nedre Norriand (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (tvä avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som fullföljs från hovrätterna. Domstolen är delad på tre avdelningar. 1 domstolen finns 25 justitieråd. Tre av dessa tjänstgör i lagrådet som f. n. har två avdelningar. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterare år knutna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromäl för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Domstols-            Före-

verket                   draganden

Personal

Högsta domstolen Justitieråd, kanslichef

och revisionssekreterare Övrig personal

63

53

:

:

Hovrätterna

 

 

 

Domare och hovrättsfiskaler Övrig personal

312

202

—

+ 9

+ 7

Tingsrätterna Domare Tingsnotarier Övrig personal

656

635

2 341

+ 27

-  1 + 10 + 15

 

4262

+27

+40

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

55

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Domstols-

Före-

 

 

verket

draganden

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

508200000

+ 53 931000

+60000000

Sjukvård

1000000

+    300000

+    300000

Reseersättningar

5 500000

+    440000

+    400000

Lokalkostnader

93 500000

+ 16551000

+ 16200000

Expenser

21700000

+ 7800000

+ 2100000

därav engångsulgifter

(-)

(+ 3 000000)

(-)

Ersättningar till

 

 

 

nämndemän

33 000000

+ 3 300000

+ 3 300000

 

662900000

+82322000

+82300000

Domstolsverket

1.  Pris- och löneomräkning m. m. 73 822000 kr.

2.          De besparingar som domstolsverket enligt huvudförslaget har redovi­sat innebär atl anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med om­kring 11,5 milj. kr. Detta motsvarar omkring 100 årsarbetskrafter. Konse­kvenserna skulle bli en ökning av antalet balanserade mål i domstolarna.

3.          Domstolsverket yrkar att de extra avdelningarna vid Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge ordinariesätts.

4.          För Örebro tingsrätt yrkar domstolsverket en tjänst för chefsrädman i utbyte mot en rädmanstjänst.

5.          Domstolsverket föreslår att en rådmanstjänst inrättas vid var och en av Huddinge, Värnamo och Helsingborgs tingsrätter i utbyte mol elt göromålsförordnande som rådman vid Huddinge tingsrätt och en tjänst för tingsfiskal vid var och en av Värnamo och Helsingborgs tingsrätter.

6.          För var och en av Södra Roslags tingsrätt och Uppsala tingsrätt yrkas en tjänst för handläggare av administrativa arbetsuppgifter (+50000 kr.).

7.          Domstolsverket begär medel för ytteriigare 25 biträdestjänster vid tingsrätterna (+2,5 milj. kr.).

8.          Som ett led i upprustningen av inventariebeständet yrkar domstols­verket att anslagsposten till expenser räknas upp med 3 milj. kr. för engångsulgifter för inventarier.

9.          För att kunna öka genomförandetakten för ADB inom inskrivnings­väsendet begär domstolsverket ytteriigare medel (+2950000 kr.).

Föredraganden

Mål- och ärendetillströmningen till de allmänna domstolarna har under åren 1979 och 1980 ökat i alla instanser. Detta har, trots en samtidig höjning av avverkningstakten, på sina håll lett till en viss ökning av antalet oavgjorda mål och ärenden. 1 stort sett har domstolarna kunnat bemästra problemen. En tillämpning av huvudförslaget såvitt avser de allmänna domstolarnas lönekostnader bör emellertid inte komma i fråga.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           56

Den ökade måltillströmningen måste i det rådande budgetläget i allt väsenlligt mötas med rationaliseringsåtgärder och med omfördelningar av de tillgängliga resurserna. Olika åtgärder övervägs - inom och ulom justitiedepartementet - för att begränsa tillströmningen av mål och ären­den till domstolarna och effektivare utnyttja de resurser som finns.

Inom regeringskansliet övervägs f. n. frågan om en allmän översyn av ansöknings- och expeditionsavgifterna vid de allmänna domstolarna på grundval av slämpelskatteulredningens betänkande (Ds B 1980: 7). Försla­gen har sin största betydelse på statsbudgetens intäktssida men kan själv­fallet inverka även på måltillströmningen, bl. a. om förslaget att avskaffa avgiftsfriheten för landsting och kommuner genomförs. Det förtjänar upp­märksammas atl den summariska processen f.n. i betydande utsträckning anlitas för indrivning av beloppsmässigt begränsade statliga och kommuna­la fordringar.

Rätlegängsutredningen (Ju 1977:06) har i uppdrag att se över rättegängs­förfarandet vid tingsrätterna. Utredningsarbetet syftar till ett smidigare och billigare förfarande. Utredningen väntas lägga fram sitt huvudbetän­kande under är 1981.

Försöksverksamheten med telefon i rättegäng fortsätter under är 1981.

Departementspromemorian (Ds Ju 1980:6) Förenklad domskrivning övervägs f, n. inom justitiedepartementet efter remissbehandling. Vissa vinster skulle utan tvivel stå att finna om man även utanför den ram som dras upp i promemorian kan förkorta och förenkla domsskrivningen, som f. n. upptar en stor del av domstolspersonalens arbetstid.

Departementspromemorian (Ds Ju 1980: 12) Högsta domstolens och re­geringsrättens arbetsformer remissbehandlas f. n. De åtgärder som där föreslås bör kunna bidra fill att de balanser som har uppstått i högsta domstolen bl.a. till följd av del stora s.k. skattefjällsmålet kan bringas ned.

Vid Göteborgs tingsrätt förbereds försök att med hjälp av ADB-teknik rationalisera handläggningen av mål om betalningsföreläggande.

Fastighetsdataverksamheten, som syftar till en rationalisering av fas­tighetsregistreringen och inskrivningsväsendet, kommer alt fä stor bely­delse för resursätgången vid landets tingsrätter. Reformen är nu genom­förd i Uppsala län och i större delen av Stockholms och Gävleborgs län.

Domstolsverket har nyligen inlett en översyn av vattendomstolarnas verksamhet inför ikraftträdandet av den planerade nya vattenlagen. Ett annat projekt inom domstolsverket avser hovrältsavdelningarnas organisa­tion.

Jag vill i detta sammanhang nämna att jag överväger att föreslå regering­en att utfärda tilläggsdirektiv till rätlegängsutredningen att se över rätte­gängsförfarandet även i hovrätterna. Till de frågor som tilläggsdirektiven kan komma att avse hör domförhetsfrågorna i sådana mål som avgörs utan medverkan av nämndemän.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            57

Till första halvåret 1981 planeras en departementspromemoria om olika frågor som berör främst tingsrätterna. Bl. a. kan övervägas om den nuva­rande sammansättningen i brottmål med fem nämndemän bör finnas för alla mål. Även frågan om ett vidare användningsområde för strafföreläg­gande hör till de ämnen som kan komma att tas upp där.

En annan fråga som från besparingssynpunkt bör bli föremål för utred­ning är tingsrätternas och hovrätternas sammanträden på andra orter än kansliorten (tingsställen och hovrältsting).

Domstolsverket föreslog år 1977 att vissa tingsrätter med gemensam kansliort vid lämplig tidpunkt borde slås samman. Betydande besparingar kan enligt min mening göras om detta förslag genomförs. Förslaget är inte förenat med några nackdelar från servicesynpunkt för allmänheten. Jag avser därför att föreslå regeringen att Möre och Ölands tingsrätt förenas med Kalmar tingsrätt, Jämtbygdens tingsrätt med Östersunds tingsrätt och Umebygdens tingsrätt med Umeå tingsrätt. Sammanslagningarna bör ske vid en tid som bestäms senare. Frågan om en sammanslagning av Sjuhä-radsbygdens tingsrätt med Borås fingsrätt får t. v. anstå.

Hovrätterna och fingsrätterna avses den I januari 1982 bli tillförda nya arbetsuppgifter på grund av utsökningsbalken. Medel - för ett halvt bud­getår - har för detta ändamål beräknats för sammanlagt 15 tjänster vid hovrätterna och för sammanlagt 25 tjänster för tingsnotarier och biträden vid tingsrätterna. Motsvarande resurser vid länsstyrelserna för överexeku-torsverksamheten dras samtidigt in. Fem av tjänsterna i hovrätterna bör avse ledamotstjänster. Med hänsyn till den förväntade målfördelningen bör därför två tjänster för hovrättsråd tillföras Svea hovrätt och en tjänst för hovrättsråd tillföras var och en av Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge samt hovrätten för Västra Sverige ( + 2250000 kr.).

Tillskottet av tjänster föranleder en uppräkning med 300000 kr. av expensposten, som i övrigt har beräknats med utgångspunkt i huvudförsla­get.

Den extra avdelningen vid Svea hovrätt, som tillkom år 1975, bör nu ordinariesättas. Vid hovrätten bör därför inrättas en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst för hovrättsråd, tillika vice ordfö­rande på avdelning, i utbyte mot motsvarande göromålsförordnanden.

Hovrätten för Västra Sverige bör på grund av den ökade måltillström­ningen och som ett led i uppbyggnaden av hovrättens sjätte avdelning inom ramen för tillgängliga medel tillföras ytteriigare en tjänst för hovrättsråd. 1 gengäld bör en vakantsatt rådmanstjänst dras in.

Tjänsten vid Malmö tingsrätt som rådman, tillika vice ordförande på avdelning, bör inom ramen för fillgängliga medel ersättas med en tjänst som chefsrådman.

För att möta den kraftiga ökningen av mål och ärenden vid Huddinge tingsrätt har fr.o.m. den 1 januari 1981 inrättats ytteriigare en ordinarie tjänst för rådman vid denna domstol. 1 gengäld har en tjänst som extra

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             58

rådman vid Luleå tingsrätt dragits in. Vidare har regeringen på grund av den stigande måltillströmningen medgett att en vakantsatt rådmanstjänst vid vardera av Handens tingsrätt och Uppsala tingsrätt återbesätts. En tjänst som fastighetsråd vid tingsrätterna skall enligt regeringens beslut t. v. hållas vakant.

Sedan Kungsbacka kommun har väckt frågan om att förlägga en tings­rätt till Kungsbacka genom en uppdelning av domkretsen för Varbergs tingsrätt har regeringen den 20 november 1980 funnit att tillräckliga skäl för en ändrad domkretsindelning i norra delen av Hallands län inte kan anses föreligga.

1 enlighet med riksdagens beslut (JuU 1979/80:8, rskr 1979/80:88) har en undersökning av frågan om ersättningen till nämndemän och deras tjänst­göringsförhållanden m. m. inletts av en projektgrupp inom justitiedeparte­mentet. I avbidan på resultatet av denna undersökning bör en av penning­värdeförsämringen betingad höjning av nämndemannaarvodena ske. Jag avser att senare föreslå regeringen en sådan höjning fr. o. m. den 1 juli 1981 och har beaktat detta vid medelsberäkningen.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid Svea hovrätt inrätta en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, båda tjänsterna med beteck­ningen o och lön enligt chefslöneavtalet,

2.       bemyndiga regeringen att vid Malmö tingsrätt inrätta en ordinarie tjänst för chefsrådman med beteckningen o och lön enligl chefs­löneavtalet,

3.       till Allmänna domstolarna för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 745200000 kr.

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna

1979/80 Utgift          194149097

1980/81 Anslag        211400000

1981/82 Förslag        242100000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, kammartätterna och regeringsrätten.

Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammar­rätterna. Det finns 24 länsrätter.

Kammartätterna är övertätter i de mål som fullföljs från bl. a. länsrät­terna. Fr.o.m. den 1 januari 1981 blir kammarrätterna första besvärsin­stans i kommunalbesvärsmål. Det finns fyra kammarrätter, kammartätten i Stockholm (sju avdelningar), kammartätten i Göteborg (sju avdelningar).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

59

kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönkö­ping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regeringsrät­ten är övertätt i de mål som fullföljs från kammarrätterna. Dessulom är regeringsrätten högsta instans i patentmål. Domstolen är delad på fyra avdelningar. 1 domstolen finns 23 regeringsråd. Tvä av dessa tjänstgör f. n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett kansli till vilket regeringsrättssek-relerare är knutna.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Domstols-             Före­verket                   draganden

Personal

 

 

Regeringsrätten Regeringsråd, kanslichef och

regeringsrättssekreterare Övrig personal

60 48

-

Kammarrätterna

 

 

Domare och fiskaler Övrig personal

208 120

-

Länsrätterna   och   mellankom­munala skatterätten

 

 

Domare

Personal med berednings- och

föredragandeuppgifter Övrig personal

156

415 400

+ 9

+ 7

1407

+ 16

 

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

176300000

+ 17607000

+ 22 780000

Sjukvård

300000

 

-

 

-

Reseersättningar

1200000

+

1000000

+

850000

Lokalkostnader

18900000

+

6585 000

+

3 270000

Expenser

6600000

+

5 710000

+

2 800000

Ersättningar till nämndemän

8 100000

+

800000

+

1000000

 

211400000

+31702000

+30700000

Domstolsverket

1.  Pris- och löneomräkning m. m. 31 702000 kr.

2.         De besparingar som domstolsverket enligt huvudförslaget har redovi­sat innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med drygt 4 milj. kr. Detta motsvarar omkring 35 årsarbetskrafter. Konsekvenserna skulle bli en minskning av de förstärkningsinsatser som har salts in vid länsrätterna för att komma till rätta med den nuvarande balanssituationen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             60

Föredraganden Kommunalbesvärsreformen

Den nya instansordningen för kommunalbesvärsmål gäller fr. o. m. den I januari 1981 (prop. 1979/80:105, KU 1979/80:46, rskr 1979/80:270, SFS 1980:274). Reformen innebär atl kammarrätterna övertar länsstyrelsernas uppgift som första besvärsinstans och att regeringsrätten - med krav på prövningstillstånd - blir slutinstans. De ökade arbetsuppgifterna för kam­marrätterna bör med hänsyn till kammarrätternas nuvarande arbetsläge kunna klaras av inom ramen för tillgängliga medel.

Länsrätternas balanser

Medan såväl regeringsrättens som kammarrätternas arbetsläge numera är tillfredsställande är länsrätternas balanssituation alltjämt mycket be­kymmersam. Under budgetåret 1979/80 steg balanserna - trots att antalet inkommande mål sjönk från drygt 212000 till drygt 173000 - från ca 240000 lill ca 260000. Som jag förutsåg i 1980 års budgetproposition torde delta väsentligen ha sin förklaring i en nedsatt effektivitet i samband med övergången till den nya länsrättsorganisationen. Jag har erfarit att balan­serna under hösten 1980 nedbringades fill ca 240000 mål. Att tillämpa huvudförslaget pä de allmänna förvaltningsdomstolarnas lönekostnader är redan mot denna bakgrund uteslutet.

Huvudparten av de mål som kommer att fullföljas med anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering kan antas komma in till länsrätterna under mitten av år 1981 och avgöras av länsrätterna under år 1982. Det finns inle anledning att räkna med att det skall komma in ett lägre antal fastig­hetstaxeringsmål än som kom in i samband med 1975 års fastighetstaxe­ring, omkring 50000. Jag räknar med att det hundratal personer som f. n. finns som förstärkningsorganisation fär tas i anspråk för att möta också tillströmningen av fastighetstaxeringsmäl. Något ytteriigare tillskott av personal - vare sig för balansavarbetning eller för handläggning av fastig­hetstaxeringsmålen - bör inte nu komma i fråga. Om målutvecklingen drastiskt skulle förändras fär frågan anmälas för regeringen på nytt.

1 detta sammanhang bör nämnas att justitiedepartementet under somma­ren 1980 har verkställt en enkät bland de allmänna förvaltningsdomsto­larna för att fånga upp olika uppslag för att förenkla skatteprocessen. Svaren övervägs f. n. inom justitie- och budgetdepartementen. Jag vill även erinra om de åtgärder som i departementspromemorian (Ds Ju 1980: 12) Högsta domstolens och regeringsrättens arbetsformer föreslås för att förenkla regeringsrättens arbete.

Länsrätternas lokalisering

1 samband med länsrätlsreformen väcktes frågan om att föriägga länsrät­terna till andra platser än residensorterna.

1 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79: 100 bil. 5 s. 76-77) anförde

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            61

min företrädare beträlTande lokaliseringen av länsrätterna bl. a. att arbets­situationen vid de dåvarande länsdomstolarna var sådan att alla möjlighe­ter måste tas till vara att så snart som möjligt nedbringa balanserna till en från rättssäkerhetssynpunkt godtagbar nivå. En utlokalisering av vissa länsrätter skulle i varje enskilt fall leda till sådana störningar av verksam­heten att frågan inte borde tas upp förrän balanserna hade arbetats ned. 1 avbidan härpå borde länsrätterna vara förlagda till residensorten.

I justitieutskottets av riksdagen godkända betänkande (JuU 1978/79:26 s. 10-13) anförde utskottet i denna del bl. a. att del var utomordentligt angeläget att länsrätlsreformens genomförande inte ledde till en försämring av den för både allmänhet och personal otillfredsställande balanssitua­tionen i länsdomstolarna. Enligt utskottets mening var del ofrånkomligt att en utlokalisering av en länsrätt till någon annan ort än residensorten av personalpolitiska och andra praktiska skäl under inledningsskedet skulle inverka negativt på arbetet i länsrätten. Att bringa ned balanserna lill en från rättssäkerhetssynpunkt godtagbar nivå fick enligt utskottets mening anses vara ett så angeläget önskemål att det f. n. måste sättas före intresset att av regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska skäl redan nu lokali­sera en länsrätt till någon annan ort än residensorten. Utskottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka att en länsrätt f. n. lokaliserades till sådan ort. Frågan om lokaliseringen av länsrätterna borde emellertid utredas vidare och det slutliga ställningstagandet frän regeringens sida las så snart utred­ningsarbetet hade avslutats.

Som jag tidigare har framhållit är länsrätternas arbetssituation alltjämt mycket bekymmersam. Det stora antal mål som kan väntas med anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering kommer att medföra ytterligare påfrestningar för organisationen. Mot denna bakgrund finner jag det inte tillrådligt att störa arbetet i länsrättsorganisationen genom att nu sätta igång en mera omfattande utredning av frågan om en omlokalisering av länsrätter. För denna ståndpunkt talar även det rådande budgetläget. Detta hindrar inle att man i enskilda fall kan ha skäl att studera saken närmare, t. ex. när fråga uppstår om byte av lokaler för en länsrätt, vilket kan bli fallet i Kalmar. Jag avser därför atl fortlöpande följa utvecklingen på området.

Mellankommunala skatterätten

Mellankommunala skatterätten prövar enligt 73 § taxeringslagen (1956:623) bl.a. besvär i taxeringsmål när den skatlskyldige har en för­värvskälla som i fråga om beskattningsort är att hänföra till skilda län. Rätten prövar även besvär som rör frågan i vilket län en taxering skall ske. Mellankommunala skatterätten har sitt kansli i riksskatteverket.

I prop. 1977/78: 170 om fristående länsdomstolar föreslogs att mellan­kommunala skatterätten skulle brytas ut från riksskatteverket. Organisato­riska skäl talade enligt propositionen för att domstolen administrativt

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           62

samordnas med länsrätten i Stockholms län. Riksdagen fattade därefter ett principbeslut i enlighet med propositionens förslag (KU 1977/78:47, rskr 1977/78:308). Beslutet har, som jag nämnde i 1980 års budgetproposition, inte verkställts i avbidan på ställningstagandena till företagsskattebered­ningens betänkande (SOU 1977:86) Beskattning av företag.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet har jag funnit alt beredningen inom regeringskansliet av förelagsskatteberedningens förslag inle längre utgör hinder mot att principbeslutet om mellankommunala skatterätten nu verkställs. Övervägande skäl lalar för att mellankommu­nala skatterätten blir en självständig myndighet som använder viss utrust­ning och vissa tjänster gemensamt med länsrätten i Stockholms län.

Mellankommunala skatterätten bör ges ställning av en allmän förvalt­ningsdomstol. Den faller därmed under justitiedepartementets ansvarsom­råde och domstolsverket blir central förvaltningsmyndighet för domstolen.

Jag avser att föreslå regeringen att ta upp frågan om de författningsänd­ringar som behöver riksdagens beslut, i första hand i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, i en proposition till riksdagen i början av år 1981.

Vid medelsberäkningen har jag räknat in den ökning av anslaget som överflyttningen av mellankommunala skatterätten medför.

Övrigt

Vid länsrätten i Stockholms län finns en tjänst som rådman, tillika vice ordförande på avdelning. Denna tjänst bör inom ramen för tillgängliga medel ersättas med en tjänst för chefsrådman.

Som jag nämnde vid behandlingen av anslaget för de allmänna domsto­larna avser jag att senare föreslå regeringen en av penningvärdeförsäm­ringen beroende höjning av nämndemannaarvodena. Jag har beaktat detta vid medelsberäkningen.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen att vid länsrätten i Stockholms län inrätta en ordinarie tjänst för chefsrådman med beteckningen o och lön enligt chefslöneavtalet,

2.      till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1981/82 an­visa ett förslagsanslag av 242 100000 kr.

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

1979/80 Utgift                25999101

1980/81 Anslag              26900000

1981/82 Förslag             30340000

Hyresnämnderna har till uppgift bl. a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämn-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet

63

derna har motsvarande uppgifter i arrendetvister. Hyresnämnder och ar­rendenämnder finns för samtliga län. En hyresnämnd har gemensamt kans­li med en arrendenämnd. Sädana kanslier, som i vissa fall är gemensamma för två eller flera län, finns på tolv orter. Chefen för kansliet är det hyresråd som har utnämnts eller förordnats till det.

Bosladsdomslolen är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Domstols­verket

Före­draganden

 

Personal

Bosladsdomslolen Domare och föredragande Övrig personal

Hyresnämnderna Ordförande Övrig personal

14

31 95

148

 

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

21800000

+2037000

+ 2440000

50000

+      5000

-

500000

+    40000

+    50000

3 700000

+  911000

+  900000

850000

+    68000

+    50000

26900000

+3061000

+3440000

Domstolsverket

1.         Pris- och löneomräkning 3061 000 kr.

2.    De besparingar som domstolsverket enligl huvudförslaget har redovi­sat innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 494000 kr. Konsekvenserna skulle bli en ökning av målbalanserna.

3.         Domstolsverket yrkar att en tjänst som byrådirektör inrättas vid hyresnämnden i Göteborg i utbyte mot en personlig tjänst som byrådirek­tör.

Föredraganden

Antalet inkommande mål och ärenden har ökal kraftigt både hos bostadsdomstolen och i hyresnämnderna. De förstärkningsinsatser som har anvisats för innevarande budgetår måsle därför behållas och huvud­förslaget bör inte tillämpas på posten för lönekostnader. Den personliga byrådirektörstjänsten vid hyresnämnden i Göteborg bör inom ramen för tillgängliga medel kunna föras upp pä personalplanen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           64

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bosladsdomslolen och hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 30340000 kr.

D 5. Utrustning till domstolar m. m.

 

1979/80 Utgift

3930784

Reservation

11924716

1980/81 Anslag

11000000

 

 

1981/82 Förslag

5000000

 

 

Från anslaget bestrids kostnader för inköp av utrustning och inventarier för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde - med un­dantag av de allmänna advokatbyråerna -, konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 lill 7950000 kr.

Föredraganden Jag beräknar anslagsbehovet till 5 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Utrustning till domstolar m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

1979/80 Utgift              '14847711                  Behållning                       '3 122942

1980/81 Anslag                9500000

1981/82 Förslag               6500000

' Investeringsanslaget KB 11: 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet.

Frän anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för dom­stolsväsendet.

Byggnadsstyrelsen beräknar det sammanlagda medelsbehovet för bud­getåren 1980/81 och 1981/82 fill 20,5 milj. kr. För budgetåret 1981/82 beräknar byggnadsstyrelsen medelsbehovet till 5,5 milj. kr., vilket innebär en minskning med 4 milj. kr. i förhällande till anslaget för innevarande budgetär. För tiden den I april 1979-den I april 1980 beräknar styrelsen den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen till 11 %.

Föredraganden

Regeringen uppdrog genom elt beslut den 7 december 1978 åt byggnads­styrelsen alt projektera en ombyggnad för Sölvesborgs tingsrätt t.o.m. bygghandlingar. Projektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens projekterings-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

65

reserv. Byggnadsstyrelsen har sedermera hemställt om regeringens upp­drag att utföra ombyggnaden. Kostnaderna för ombyggnaden beräknas till 3,2 milj. kr. i prisläget den I april 1980. Lokalsituationen vid tingsrätten är sådan att det är påkallat att ombyggnaden genomförs så snart som möjligt. 1 investeringsplanen bör föras upp en kostnadsram av 3,2 milj. kr. för ombyggnad för Sölvesborgs tingsrätt.

Jag har i mitt förslag till investeringsplan beaktat byggnadsstyrelsens förslag till uppräkning av kostnadsramen för ombyggnad för en provisorisk säkerhetssal för Stockholms tingsrätt med 200000 kr. utöver vad som är motiverat med hänsyn fill den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen. Uppräkningen föranleds av att mera omfattande byggnadsåtgärder har behövts än vad som kunde förutses när den preliminära kostnadsramen beräknades.

Jag har inte något att erinra mot de ändringar av kostnadsramarna för övriga pågående byggnadsobjekt som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Ändringarna föranleds av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investe­ringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start år-mån

ställande år-mån

 

79-04-01

80-04-01

Faktisk

Beräknad för

 

 

 

80-06-30

1980/81

1981/82

 

 

Objekt färdigställda före

 

 

 

 

 

 

 

1979-07-01 men ej slut-

 

 

 

 

 

 

 

redovisade

49830

49730

45 110

4620

 

 

 

Högsta domstolens kansli.

 

 

 

 

 

 

 

ombyggnad

10950

11500

10132

1000

368

78-08

80-03

Tierps tingsrätt, nybyggnad

9400

10000

8240

1500

260

78-09

79-12

Falu tingsrätt.

 

 

 

 

 

 

 

om- och tillbyggnad

10750

11850

2 572

7000

2000

79-10

81-05

Stockholms tingsrätt.

 

 

 

 

 

 

 

ombyggnad

'2500

3000

89

1700

1200

80-12

81-06

Sölvesborgs tingsrätt.

 

 

 

 

 

 

 

ombyggnad

 

3 200

 

 

2000

81-09

82-05

Projekteringskostnader

 

 

2899

2 000

2000

 

 

Erfarenhetsmässig reduktion

av

 

 

 

 

 

 

medelsbehovet

 

 

 

5 197

1328

 

 

 

83430

89280

69042

12623

6500

 

 

Preliminärt beräknat kostnadsram.

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning 1980-07-01

3 123

1980/81

12623

Anslag för 1980/81

9500

1981/82

6500

Anslag för 1981/82 (förslag)

6500

 

 

 

19123

 

19123

5   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             66

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för dom­stolsväsendet inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.      till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 6500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet E. KRIMINALVÅRDEN

67

E 1. Kriminalvårdsstyrelsen

1979/80 Utgift              '60448886

1980/81 Anslag              58121000

1981/82 Förslag             64616000

' Anslaget F 1. Kriminalvårdsstyrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regioncheferna, krimi­nalvårdsanstallerna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisa­tionen. Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verk­samhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden och interneringsnämnden. Dessa nämnder är centrala organ som handlägger vissa ärenden rörande dem som har dömts till fängelse eller internering. Ungdomsfängelsenämn­dens verksamhet upphörde vid utgången av mars 1980.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrel­sen finns två avdelningar, en för vård och tillsyn och en för arbele och utbildning.

1980/81             Beräknad ändring 1981/82

Kriminalvårds-      Före­
styrelsen              draganden

Personal

 

Handläggande personal

 

147

-

-

Övrig personal

 

181

-

-

 

 

328

-

-

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

 

39377000

+4091000

+4469000

Sjukvård

 

100000

-

-

Reseersättningar och expenser

5 197000

+  609000

+   371000

därav utrikes resor

 

(40000)

(-)

(-)

Lokalkostnader

 

6530000

+ 1216000

+ 1240000

Förhyrd datamaskintid m.

m.

6917000

+   915000

+  415 000

 

 

58 121 000

+6831000

+6495000

Kriminalvårdsstyrelsen

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 5882000 kr.

2.         Med hänsyn till ökade utgifter för datamaskinutruslning beräknar kriminalvårdsstyrelsen utöver prisomräkning ytterligare medel under an­slagsposten Förhyrd datamaskintid m. m. (+500000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           68

Föredraganden

1 1980 års budgetproposition (bil. 5 s. 84-85) anfördes alt kriminalvårds­styrelsens organisation bör ändras i huvudsak i enlighet med de riktlinjer som har dragits upp i betänkandet (Ds Ju 1979:7) Kriminalvårdsstyrelsens organisation. Förslaget har lämnats utan erinran av riksdagen (JuU 1979/ 80:34, rskr 1979/80:282). 1 den nuvarande organisationen ingår, inräknat tillfälliga förstärkningar i form av inlånad personal frän linjeorganisa­tionen, omkring 400 personer. Regeringen har uppdragit åt kriminalvårds­styrelsen alt lämna förslag lill en detaljorganisalion för styrelsen som omfattar 360 fasta tjänster. Den planerings- och samordningsenhet som skall ingå i den nya organisationen beräknas bli inrättad under första halvåret 1981.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 64616000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 64616000 kr.

E 2. Kriminalvårdsanstalterna

1979/80 Utgift            '741492564

1980/81 Anslag            863280000

1981/82 Förslag        990989000 ' Anslaget F 2. Kriminalvärdsanslalterna.

Den I juli 1980 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med 1 362 slutna och 464 öppna platser, 53 lokalanstalter med 884 slutna och 1 216 öppna platser samt 23 häkten med I 184 platser. Riksanstalterna är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen, medan häktena, lokalanstalterna och skyddskonsulentdistrikten är organiserade i 13 regioner. 1 ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Kriminalvårds-

Före-

 

 

 

slyi

relsen

draganden

Personal

 

 

 

 

 

Styresmän m.fl.

293

 

+   11

 

-

Läkare, psykologer

34.5

 

+   11

 

- 4

Sjukvårdspersonal

48,5

 

+    4

 

+ 4

Tillsynspersonal

2 794

 

+ 76

 

- 9

Personal i arbetsdrift

555

 

+   17

 

-

Kontorspersonal

274,5

 

+    3.5

 

-

Maskinpersonal

58

 

-

 

-

Förråds- och ekonomipersonal

299

 

+ 26

 

+ 12

 

4356,5

 

+ 148,5

 

+ 3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet

69

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård m. m. för personal

Reseersättningar och expenser

Lokalkostnader

Inköp och underhåll av bilar

Utspisning

Beklädnad och sängkläder

Hälso- och sjukvård

Idrotts- och bildningsverksam­het m. m.

Biblioteksverksamhet

Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl.

Transport av intagna m.fl.

Tjänstedräkt

Bidrag till intagnas familjer

Underhåll av tekniska hjälp­medel för bevakning

Ersättning för vård på anstalter som inte tillhör kriminalvår­den

Frivillig kontaktverksamhet

Gemensamma funktioner i kvarteret Kronoberg

Diverse utgifter

Arbets- och studieersättningar inom arbetsdriften

Råvaror m. fl. utgifter för arbetsdriften

 

 

K

riminalvårds-

Före-

 

styrelsen

draganden

76977000

+

75499000

+

76093000

1048000

+

90000

+

352000

10312000

+

1503000

+

499000

85483000

+

21994000

+

17 332000

3 150000

+

578000

+

280000

35 857000

+

3 944000

+

3 944000

10847000

+

4 518000

+

5 653000

12826000

+

1698000

+

898000

2618000

+

790000

+

157 000

1 126000

+

583 000

+

74000

8000000 -

+

720000

+

720000

11857000

+

8783000

+

8343 000

461 000

+

168000

+

28000

338000

+

47000

+

22000

184000

35000

465000

 

871000

+

101000

+

91000

140000

+

70000

+

10000

2955000

+

207000

+

262000

1279000

+

179000

+

102000

18000000

+

1800000

+

1 800000

78670000

+

11014000

+

11014000

863280000

+ 134470000

+ 127709000

Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhet, poslen Inkomster vid kriminalvår­den.

Kriminalvårdsstyrelsen

1.         Löne-och prisomräkning m. m. 116346000 kr.

2.    Platsantalet vid bostadsavdelningarna vid de slutna riksanslalterna Hall, Norrtälje och Tidaholm bör minskas. Tjänster yrkas för 30 vårdare (+3909000 kr.).

3.    På grund av det ökade antalet länglidsdömda bör sammanlagt 23 stängda platser tas i bruk vid de slutna riksanstalterna Kumla och Härnö­sand. Medel beräknas för tvä tjänster som tillsynsman, nio som värdare och två som verkstadsförman ( + 1 768000 kr.).

4.    Ett behandlingshem bör inrättas i kriminalvårdens Göteborgsregion för atl bereda intagna som missbrukar narkotika vård i enlighet med 34 §

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             70

lagen om kriminalvård i anstalt. Styrelsen föreslär att en fastighet i Lödöse förvärvas för ca 3 milj. kr.

5.         Personalen vid allmänna häktet i Stockholm bör förstärkas med en tjänst som assistent, sju tjänster som tillsynsman, elva som vårdare, tvä som förrådsförmän, fyra som biträde, varav en på halvtid, och fyra tjänster som ekonomibiträde (+3844000 kr.).

6.         Med hänsyn till att de administrativa och kurativa arbetsuppgifterna vid kriminalvårdsanstallerna har ökat avsevärt sedan kriminalvårdsrefor­men trädde i kraft bör en tjänst som assistent inrättas vid var och en av lokalanstalterna Haparanda, Hudiksvall och Tygelsjö, vilka f.n. saknar assistentpersonal. Dessutom bör ytteriigare en assistenttjänsl tillföras lokalanstalten Haga. För personaladministrativa uppgifter vid kriminal­vårdsanstalten Malmö och allmänna häktet i Göteborg beräknas medel för sammanlagt två tjänster som handläggare. (+851 000 kr.)

7.         Vid regionkanslierna och vissa riksanstalter bör inrättas sammanlagt tolv tjänster som psykolog, varav två på halvtid. Därvid kan motsvarande arvodesmedel för psykiatrisk och psykologisk konsultation dras in.

8.         Trots del ökade antalet tjänster som översköterska saknar alltjämt ett flertal anstalter sjukvårdsutbildad personal. Dessutom råder sedan länge brist pä anstaltsläkare. Behovet av ytteriigare översköterskor är därför stort. För budgetåret 1981/82 yrkas fyra tjänster (+547000 kr.)

9.         Sammanlagt tio tjänster som vårdare med visitationsuppgifter bör inrättas vid vissa anstalter. För förstärkningar i övrigt av tillsynspersona­len vid anstalter och häkten beräknas ytteriigare tio tjänster. (+2091000 kr.).

10.   För den ökade studieverksamheten vid vissa större riksanstalter
begärs tolv tjänster som studieledare. Samtidigt kan tre tjänster som vår­
dare och nio som arbetsledare dras in. Till anstalter med s. k. enmansverk-
släder yrkas nio tjänster som verkstadsförman. För avlösare åt arbetsle­
dare inom jordbruksdriften beräknas sex tjänster på halvtid som förman.
( + 1 136000 kr.).

11.   För alt ersätta intagna i köksarbete yrkas ytterligare 15 tjänster som
kokerska och fem som ekonomibiträde (+2309000 kr.).

12.         Fritidsverksamheten vid de slutna riksanstalterna behöver förstär­kas. Tjänster yrkas för fyra fritidsassistenter. Dessutom beräknas ytterli­gare medel för utrustning m. m. under anslagsposten Idrotts- och bild­ningsverksamhet m. m. (+740000 kr.).

13.         Medel begärs för produktion av program för videoband. Program­men skall användas i behandlingsarbetet med narkotikamissbrukare, för frigivningskurser och för utbildning av bl. a. övervakare och personunder­sökare (+250000 kr.).

14.         Utöver prisomräkningen har beräknats 200000 kr. för inköp och underhåll av bilar samt 425000 kr. för atl täcka vissa kostnader för sådan biblioteksverksamhet som inte betalas av kommunerna. Dessutom har

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

71

under anslagsposten Hälso- och sjukvård beräknats 800000 kr. för analys av urinprov.

Förvaltning av fastigheter

Kriminalvårdsstyrelsen förvaltar fastigheter för kriminalvårdsändamål till ett vid utgången av budgetåret 1979/80 sammanlagt bokfört värde av ca 415 milj. kr.

Driftstat för fasligheler som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen:

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Kriminalvårds­styrelsen

Före­draganden

Intäkter

 

 

 

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter

Hyror och arrenden för lokaler och markområden som upplåts till enskilda

33 042000 4000000

+6608000 +   800000

+2041000 +  800000

 

37042000

+7 408000

+2841000

Kostnader

 

 

 

Drift- och underhålls­kostnader

Hyres- och arrendekostnader m. m.

Avskrivningar

29090000

2000000 4700000

+ 6560000

+   300000 +   300000

+ 2 145 000

+   300000 +  300000

 

35790000

+7160000

+2 745000

Överskott att tillföras stats­budgeten

1252000

+  248000

+    96000

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter redovisas som utgift under anslagsposten Lokalkostnader för kriminalvårdsanstalterna.

Under posten Drift- och underhållskostnader beräknar kriminalvårds­styrelsen ca 14 milj. kr. för åtgärder som avser fastighetsunderhåll och ca 21 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Avskrivningarna beräknas på gällande fastighetsbestånd och med beak­tande av verkställda grundavskrivningar till 1,25% av det bokförda bygg­nadsvärdet.

Föredraganden

Den uppåtgående tendensen i beläggningen pä kriminalvårdsanstalterna har fortsalt under år 1980. Beläggningen på de allmänna häktena har varit hög under året. Antalet häktade har ökat med omkring 25 procent jämfört med föregående år.

Av en undersökning av brottmålsdomar, som under hösten 1980 gjorts inom justitiedepartementet, framgår att andelen domar med frihels­berövande påföljd ökar och atl strafftiderna tenderar att bli längre.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                                         72

Den ökade tillströmningen av häktade personer har medfört bl. a. att häktesplatserna i vissa kriminalvårdsregioner inte täcker behovet. Situa­tionen har under senare tid varit särskilt besvärande i kriminalvärdens Malmöregion.

Med hänsyn till utvecklingen inom anstallsorganisationen bör anslaget inle beräknas enligt huvudförslaget.

Ett anlal kriminalvärdsanstaller saknar alltjämt sjukvårdsutbildad perso­nal samtidigt som flera läkartjänster inom anstaltsorganisationen är va-kanta på grund av den rådande läkarbristen. Jag beräknar därför medel för fyra tjänster som överskölerska, varvid fyra läkartjänster kan dras in (8).

Vid kriminalvårdsanstalter med s. k. enmansverkstäder bör inrättas sammanlagt sju tjänster som arbetsledare. Därvid skall motsvarande antal tjänster dras in inom arbetsdriftens jord- och skogsbruk (10).

För atl ersätta de intagna i köksarbetel vid kriminalvårdsanstallerna har under budgetåren 1978/79-1980/81 inrättats sammanlagt 52 tjänster för kökspersonal. Jag beräknar medel för ytterligare tolv tjänster för sådan personal under budgetåret 1981/82 (I I).

Under anslaget E 8. Byggnadsarbeten för kriminalvården förordar jag att elt tekniskt bevakningssystem installeras vid kriminalvärdsanstallen Hall. På grund härav har jag räknat ned förevarande anslag med elt belopp som motsvarar nio tjänster för vårdare. Dessa används f. n. för bilbevakning av anstaltens ytterområde.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 990989000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         godkänna den av mig beräknade driftstaten för förvaltning av fastigheter,

2.    lill Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 990989000 kr.

E 3. Frivården

1979/80 Utgift            '157909916

1980/81 Anslag             160379000

1981/82 Förslag        174241000 ' Anslaget F 3. Frivården.

Från anslaget bestrids kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består fr.om. den I januari 1981 av 66 skydds-konsulentdistrikl. Antalet övervakningsnämnder är fr.o.m. samma tid­punkt 49. De är lokala organ för kriminalvärden i frihet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

73

 

 

 

1980/81

Beräknad än

dring 1981/82

 

Kriminal-

Före-

 

 

vårds-

draganden

 

 

styrelsen

 

Personal

 

 

 

Konsulent- och assistent-

 

 

 

personal

506

+  1

-

Läkare, psykologer

4

+ 7,5

-

Sjukvårdspersonal

22

-

-

Tillsynspersonal

-

-

-

Kontorspersonal

243

-

-

Personal pä akutvårdsavdelning

6

-

-

Personal på hotell

22

+ 2,5

-

Personal på inackorderingshem

13

-

-

 

816

+ 11

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

108312000

+ 11658000

+ 11374000

Sjukvård

250000

+        3000

+      50000

Reseersättningar och expenser

6438000

+    742000

+    291000

därav nordiska resor

(2000)

(-)

(-)

Lokalkostnader

14172000

+ 3088000

+ 3224000

Driftkostnader för fri-

 

 

 

vårdsanläggningar m. m.

530000

+      48000

+    48000

Ersättningar till övervakare

20000000

-

-

Behandlings- och stödåtgärder

6588000

+    922000

-  1588000

Bildnings- och kontakt-

 

 

 

verksamhet

140000

+      20000

+      10000

Bidrag till enskild fri-

 

 

 

vårdsverksamhet

3949000

+    444000

+    453000

 

160379000

+ 16925000

+ 13862000

Kriminalvårdsstyrelsen

1.       Löne- och prisomräkning m. m. 16473000 kr.

2.       Åtta tjänster som psykolog, varav en halvtidstjänst, bör inrättas inom frivårdsorganisationen. Därvid kan motsvarande arvodesmedel för psykia­trisk och psykologisk konsultation dras in.

3.       Den försöksverksamhet med juridisk hjälp till klienter, som sedan fem år bedrivits vid frivårdens behandlingscentral i Stockholm, bör permanen­tas genom att en tjänst som assistent inrättas (+139000 kr.).

4.       Fem tjänster på halvtid som ekonomibiträde yrkas för avlösare åt husmor vid fem frivårdshotell (+313000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten inom frivården beräknas med tillämpning av huvudförslaget.

Med  hänvisning  till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget  till 174241000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Frivården för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 174241000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                     74

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m.

1979/80 Utgift               '2032287                    Reservation                    '2600241

1980/81 Anslag                9200000

1981/82 Förslag              11500000

' Anslaget F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m.

Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsra­men från 13353000 kr. till 16328000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknas av styrelsen till (9606000+11 964000) 21 570000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för nästa budgetår till 11 500000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Maskin- och verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 11500000 kr.

E 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m.

1979/80 Utgift                '6712681                   Reservation                    '2996936

1980/81 Anslag                2800000

1981/82 Förslag                3400000

' Anslaget F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m.

Kriminalvårdsstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsra­men från 14236000 kr. till 28548000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknas av styrelsen till (5000000+12000000) 17000000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för nästa budgetår till 3400000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Engångsanskaffning av inventarier m.m.  för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 3400000 kr.

E 6. Utbildning av personal m. fl.

1979/80 Utgift                '5 148564                  Reservation                       '530987

1980/81 Anslag                5106000

1981/82 Förslag                5441000

' Anslaget F 6. Utbildning av personal m. fl.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           75

Från anslaget bestrids vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsver­kets personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för prak­tikcentra för studerande vid socialhögskola.

Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med I 264000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar behovet av ylterligare medel under anslaget för nästa budgetår lill 5441000 kr. och hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl lill Utbildning av personal m.ft. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 5 441 000 kr.

E 7. Vårdutbildningsnämnden

1979/80 Utgift                '3953291                    Reservation                       '206327

1980/81 Anslag                4123000

1981/82 Förslag               4400000

' Anslaget F 7. Vårdutbildningsnämnden.

Från anslaget bestrids utgifter för de gemensamma kurser som vårdut­bildningsnämnden anordnar för vård- och tillsynspersonal vid kriminalvår­dens anstalter, ungdomsvårdsskolor samt vårdanstalter för alkoholmiss­brukare.

Vårdutbildningsnämnden

Nämnden föreslår att väntetiden på utbildning successivt förkortas och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 7010000 kr. För att behålla den nuvarande utbildningstakten beräknas elt medelsbehov av 4535000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår lill 4400000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Vårdutbildningsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 4400000 kr.

E 8. Byggnadsarbeten för kriminalvården

1979/80 Utgift              '46773022                   Behållning                      '4547590

1980/81 Anslag              48000000

1981/82 Förslag

' Investeringsanslaget KB II: 3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           76

Från anslaget bestrids utgifter för störte byggnadsföretag inom kriminal­vården.

Kriminalvårdsstyrelsen beräknar det sammanlagda medelsbehovet un­der budgetåren 1980/81 och 1981/82 till 121,6 milj. kr. och begär en höjning av anslaget med 21 milj. kr. Styrelsen föreslår atl nya lokalanstalter börjar uppföras i Karlskoga, Kristianstad och Stockholm-Täby samt att ytterii­gare tre lokalanstaller projekteras. Ny- och ombyggnadsarbeten planeras för sammanlagt 90,2 milj. kr. vid kriminalvärdsanslalterna Hall, Hällby, Härianda, Härnösand, Kumla, Malmö, Mäshult, Norrtälje, Roxluna, Sin-geshult. Skenas, Smälteryd, Tidaholm, Tillberga och Tygelsjö. För ett flertal mindre omfattande byggnadsobjekt vid olika anstalter beräknas 23,3 milj. kr.

Föredraganden

Riktlinjer i fråga om utformningen av kriminalvårdens anstalter antogs genom 1973 års kriminalvårdsreform. Riksdagen har vid behandlingen av 1980 års budgetproposition godkänt en principplan för förändringar i lokal­anstaltsorganisationen (prop. 1979/80: 100 bil. 5 s. 68-72). Planen innebär att nya lokalanstalter uppförs i områden som för närvarande har brist på lokalanstaltsplalser, i första hand Stockholmsområdet. Vidare förutsätts i planen att ett antal anstalter från 1800-lalet saml vissa andra anstalter som är i mycket dåligt skick byts ut.

F. n. byggs nya lokalanstalter i Borås och Umeå. Den senare anstalten beräknas komma i bruk under våren 1981. Regeringen har lämnat projekte­ringsuppdrag för nya lokalanstalter i Huddinge, Täby och Kristianstad. Regeringen har beslutat att Kristiansladsanstalten skall ingå i byggnadssty­relsens invesleringsreserv för att kunna ulföras när så är lämpligt med hänsyn till sysselsättningsläget. Medel har under åren 1979 och 1980 beräk­nats för köp av mark lill ylleriigare lokalanstaller.

Jag har beräknat en preliminär kostnadsram av 29 milj. kr. för den nya lokalanstalten i Täby.

1 den gällande investeringsplanen har preliminärt beräknats 2,9 milj. kr. för en om- och tillbyggnad av administrationslokaler vid kriminalvårdsan-stallen Norrtälje. Jag beräknar nu en kostnadsram av 6,9 milj. kr. för delta objekt. Genom höjningen av kostnadsramen kan det nuvarande platsanta-lel behållas oförändrat. Det tidigare alternativet skulle ha medfört en nedskärning med 20 platser.

Den nuvarande bilbevakningen vid kriminalvårdsanstalten Hall bör er­sättas med ett tekniskt bevakningssystem av ungefär samma typ som tidigare har installerats vid kriminalvårdsanstalterna Kumla och Norrkö­ping. För ändamålet beräknas en kostnadsram av 2 250000 kr.

Under Diverse objekt beräknas för äldre objekt 18662000 kr. samt för eventuella byggnadsobjekt, som av särskilda skäl bör kunna sättas i gång

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

77

skyndsamt, 5 milj. kr. Med hänsyn härtill förordar jag att kostnadsramen Diverse objekt förs upp med 23662000 kr.

Jag förordar att medel för nästa år anvisas enligt följande investerings­plan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start är—mår

ställande 1 år-mån

 

79-04-01

80-04-01

Faktisk t.o.m. 80-06-30

Beräknad för

 

1980/81

1981/82

 

Borås (lokalanstali)

24 300

26920

1569

10000

10000

80-12

82-06

Fastighetsförvärv

15 000

18000

-

8000

5 000

-

-

Hageby (lokalanstalt)

3 108

3450

3 277

150

23

79-05

79-12

Hall (larmsystem)

-

2 250

-

-

2 250

81-07

82-09

Helsingborg (lokalanstalt)

17 200

17 200

14 852

1600

-

-

-

Haga (verkstad)

2 850

3477

2651

500

326

-

-

Kalmar (verkstad)

2912

2933

2718

194

21

79-05

80-07

Luleå (lokalanstalt)

18000

18000

15459

1000

-

78-03

79-09

Norrtälje (om- och tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av administrationslokaler)

'2900

6900

-

-

1000

-

-

Orretorp (fritidsbyggnad, om-

 

 

 

 

 

 

 

och tillbyggnad av verkstads-

 

 

 

 

 

 

 

byggnad, maskinhall för jord-

 

 

 

 

 

 

 

bruksdriften)

4033

4070

3 706

327

37

78-09

80-08

Slutförande av vissa äldre objekt

540

-

194

346

-

-

81-06

Huddinge (lokalanstalt)

'23000

'27800

784

3 500

10000

81-08

82-12

Tillberga (fritidsbyggnad)

2670

2750

1928

742

80

-

81-06

Tillberga (förråd, skärmtak)

3050

3080

2783

267

30

-

81-06

Tygelsjö (kök, matsals- och

 

 

 

 

 

 

 

administralionsbyggnad)

4620

4 700

3 858

762

80

78-11

79-11

Täby (lokalanstalt)

-

'29000

-

1500

4000

82-04

84-04

Umeå (lokalanstalt)

21500

23 700

7856

12000

2600

79-10

81-03

Diverse objekt

22450

23662

16450

1622

5 501

-

-

Projekteringskostnader

-

-

-

4000

4000

-

-

 

168133

217 892

78085

46510

44948

 

 

Preliminär kostnadsram.

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

 

Medelstillgång

 

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning 1980-07-01 Anslag för 1980/81

Anslag för 1981/82 (förslag)

4548 48000

30000 82548

1980/81 1981/82

Erfarenhetsmässig reducering av medelsbehovet

46510 44948

-8910 82548

I enlighet med nu gällande principer för avskrivning av nya kapitalinve­steringar i fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen bör endast 50% av investeringskostnaderna för nytillkommande objekt tas upp som tillgångsvärde i förmögenhetsredovisningen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                            78

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.    bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för krimi­
nalvården inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,

2.        bemyndiga regeringen att fastställa tillgångsvärden i enlighet med vad jag har anfört i det föregående,

3.        till Byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 30000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           79

F. RÄTTSHJÄLP M. M.

F 1. Rättshjälpskostnader

1979/80 Utgift            '197942533

1980/81 Anslag            180000000

1981/82 Förslag        210000000 ' Anslaget E 1. Rätlshjälpskostnader.

Frän anslaget bestrids de rättshjälpskostnader som enligt rättshjälpsla­gen (1972:429; omtryckt 1979:240) skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt ersättningar till offentliga försvarare och biträden vid allmän rättshjälp.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovel för budgetåret 1981/82 till 216000000 kr.

Föredraganden

De i besparingsproposilionen (1980/81:20) upptagna och nyligen av riks­dagen godkända ändringarna i rättshjälpslagstiftningen beräknas leda till besparingar med omkring 16 milj. kr. per år. Med hänsyn till della och till beräknad belastning i övrigt kan uppräkningen av anslaget begränsas lill 30 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ell för­slagsanslag av 210000000 kr.

F 2. Rättshjälpsnämnderna

1979/80 Utgift               '3536895

1980/81 Anslag                7500000

1981/82 Förslag               8300000

' Avser halva budgetåret.

Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

80

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Domstols­verket

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

15

35

_

_

 

50

-

—

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

5 890000 20000 90000

1200000 300000

7 500000

+ 562000

+    7000 + 231000 + 25 000 +825000

+ 570000

+ 200000 + 30000 +800000

Domstolsverket

1.      Pris- och löneomräkning 825000 kr.

2.      De besparingar som domstolsverket enligt huvudförslaget har redovi­sat innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 136000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar medel för rättshjälpsnämnderna med utgångspunkt i hu­vudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Rättshjälpsnämnderna för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 8300000 kr.

F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift                '3 192726

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                       1000

' Anslaget E 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet,

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Utfall

Beräknar

 

 

 

Domstols-

Domstols-

Föredra-

 

 

verket

verket

ganden

Resultat

 

 

 

 

Intäkter

-40968000

43400000

43 950000

43950000

Kostnader

41952000

43400000

43950000

43950000

Resultat

-984000

0

0

0

Driftbidrag

1 106996

2 100000

2200000

2 350000

 Exklusive intäkter från anslaget E 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverk­samhet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           81

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1979:240). Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpsla­gen, skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och skall kon­kurtera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Numera finns 32 allmänna advokatbyråer. Tre av byråerna har filialkon­tor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 296 tjänster, varav 138 för advokater och annan juristpersonal samt 158 för övrig perso­nal. Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna ad vokatby råerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslags­anslag som tas upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advo­katbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa likviditets­problem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Den uppgår f. n. lill 7 milj. kr.

Domstolsverket

Domstolsverket framhåller i sin anslagsframställning att det ekonomiska resultatet av verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna under bud­getåret 1979/80 har gått tillbaka jämfört med budgetåret 1978/79, då verk­samheten gav full kostnadstäckning för byråerna sammantagna. Orsaken till detta är en minskad ärendetillströmmning främst under andra halvåret 1979. Under första halvåret 1980 har ärendetillströmningen åter ökat. Minskningen under 1979/80 väntas därför vara av övergående natur. Enligt beräkningarna inför budgetåret 1979/80 skulle verksamheten vid de all­männa advokatbyråerna sammantagna medföra full kostnadstäckning. För byråerna uppnåddes en genomsnittlig kostnadstäckning på 98%. Förlusten uppgick till 984000 kr.

Föredraganden

Regeringen beslöt den 26 juni 1980 att anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet skulle belastas med 3 192726 kr. som utgör en del av de ackumulerade förlusterna vid de allmänna advokatbyråerna t.o.m. budgetåret 1979/80. De förluster som har uppstått vid de allmänna advo­katbyråerna under budgetåret 1979/80 eller tidigare har därmed i huvudsak täckts.

I 1979 års budgetproposition (1978/79:100 bil. 5 s. 84) anmälde min företrädare att han hade för avsikt att föreslå regeringen att norta allmänna advokatbyrån i Stockholm skulle läggas ned och ersättas av tre nya all­männa advokatbyråer i Stockholmsområdet. Norra allmänna advokat­byrån lades ned den 1 juli 1980. Samfidigt inlrättades tre nya allmänna advokatbyråer i Stockholmsområdet. I samband med nedläggningen av 6   Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           82

den förutvarande norta allmänna advokatbyrån har vissa kostnader upp­stått för övertalig personal, som inte har kunnat placeras om till annan verksamhet. Kostnaderna per år beräknas - efter avdrag för intäkter från advokatverksamhet - till 150000 kr. Dessa kostnader bör enligl min mening särtedovisas i förhållande till den övriga advokatverksamheten. De bör därför inte redovisas under detta anslag utan bestridas från anslaget Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag. Medel för ändamålet bör få tas i anspråk från anslaget redan för innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

1979/80 Utgift                '1 106996

1980/81 Anslag                 1950000

1981/82 Förslag               2350000

' Anslaget E 4. Bidrag lill allmänna advokatbyråer.

Frän anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, fram­för allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 2200000 kr.

Föredraganden

1 likhet med domstolsverket beräknar jag medelsbehovel för de nuvaran­de ändamålen till 2 200 000 kr.

Som jag har anfört under avsnittet Allmänna advokatbyråer: Uppdrags­verksamhet bör vissa kostnader som har samband med nedläggningen av den förutvarande norra allmänna advokatbyrån i Stockholm bestridas från anslaget. Som jag också nämnde där bör medel för det ändamålet kunna tas i anspråk redan för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 350000 kr.

F 5. Ersättning at vittnen m. m.

1979/80 Utgift              '31732611

1980/81 Anslag              33000000

1981/82 Förslag              34000000

' Anslaget E 5. Ersättning åt vittnen m. m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             83

Från anslaget bestrids en mångfald olika kostnader för rättegångsväsen­det, däribland ersättning av allmänna medel till vittnen, målsägande och tolkar samt kostnader för personundersökningar i brottmål. 1 vissa fall be­strids från anslaget utgifter för rättegångar där slaten är part.

Föredraganden

Regeringen har uppdragit åt domstolsverket all göra en inledande kart­läggning inom ramen för den av riksdagen begärda översynen av systemet för ersättningar fill vittnen m.fl. vid domstol (JuU 1979/80: 14, rskr 1979/ 80:90). Kartläggningen skall redovisas i en rapport lill regeringen senast den 30 juni 1981.

Jag avser att senare för regeringen anmäla frågan om en på grund av penningvärdeförsämringen föranledd höjning av vittnesersättningarna fr.o.m. den 1 juli 1981. Vid medelsberäkningen har jag beaktat detta.

Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet till 34 milj. kr. och hem­ställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt vittnen m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 34000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet G. ÖVRIGA MYNDIGHETER

84

G 1. Justitiekanslern

'2652800 2215000

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag

1981/82 Förslag                2454000

' Anslaget A 7. Justitiekanslern.

Justitiekanslern (JK) är regeringens jurist, bevakar statens rätt och har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. Han fullgör också vissa uppgifter enligt bl. a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289, omtryckt 1979:334) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

JK

Före­draganden

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

7 3

10

 

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

 

1849000

+ 168 000

+ 204000

2000

-

-

50000

+ 5000

+ 5 000

(15000)

(-)

(-)

245 000

+ 12800

+ 13000

69000

+ 58500

+ 17 000

2 215 000

+244300

+239000

JK

Någon förändring av verksamheten hos JK har inte ägt rum under budgetåret 1979/80. Antalet ärenden har emellertid ökal. Ärendebalansen har dock kunnat hällas på samma'låga nivå som lidigare.

1.         Pris-och löneomräkning m. iVi. 194300 kr.

2.    Besparingarna enligl huvudförslaget innebär att personalen måste minskas. Detta medför alt handläggningstiden för ärendena blir längre. Dessutom försvinner också i huvudsak möjligheterna för JK alt ta egna initiativ i tillsynsverksamheten liksom också möjligheten att biträda andra myndigheter med att besvara juridiska frågor, något som nu ofta sker.

3.    För komplettering av möbler m. m. och för köp av litteratur begär JK ett engångsbelopp om sammanlagt 50000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                           85

Föredraganden

1 betänkandet (SOU 1978:59) JK-ämbetet - Översyn av justitiekans-lerns arbetsuppgifter och statens Ivislehandläggning har JK-utredningen föreslagit bl. a. att den uppgift att bevaka statens enskilda rätt som JK nu har skall läggas på en ny central myndighet i stället, en statsadvokal. Betänkandet har remissbehandlats.

Enligt min mening kan vissa principiella skäl åberopas för att uppgiften att bevaka statens enskilda rätt förs över från JK till en annan centralin­stans. Jag anser emellertid atl en sådan överföring skulle föra med sig olägenheter i form av bl. a. ökade statsutgifter. Några större praktiska fördelar skulle knappast stå att vinna. Jag vill därför inte i det rådande statsfinansiella läget förorda någon sådan omorganisation.

En annan fråga som har aktualiserats under remissbehandlingen av JK-utredningens betänkande är om inte myndigheternas beslutanderätt i olika rättsliga angelägenheter (skadereglering, fordringsindrivning och annat) bör göras mera enhetlig och decentraliseras. Vad frågan gäller är i princip om vaije myndighet normalt bör kunna betros med att själv från fall till fall avgöra om den behöver ta hjälp av någon annan eller inte. En särskild fräga är om detta bör gälla inte bara i utomrättsliga angelägenheter utan också i domstolstvister. Dessa frågor övervägs nu i regeringskansliet.

En tillämpning av huvudförslaget bör inte avse anslagsposten för löner.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiekanslern för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsan­slag av 2454000 kr.

G 2. Fideikommissnämnden

1979/80 Utgift             '347073

1980/81 Anslag            365000

1981/82 Förslag            386000

' Anslaget A 8. Fideikommissnämnden.

Fideikommissnämnden handlägger ärenden enligt lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss och permutationslagen (1972:205). Nämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter. För nämndens kansli finns en kanslichef.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

86

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Nämnden

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

1 1

2

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

328000

1200

14000

11200

10600

+20500

+  1500 -  1000

+ 21000

-         200

+    800

-         600

 

365000

+21 000

+21000

Fideikommissnämnden

En viss nedgång av det totala antalet ärenden har skett under de senaste åren. Minskningen av antalet permutalionsärenden förväntas fortsätta.

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 29300 kr.

2.         Huvudförslagets besparingar innebär en minskning av medlen för sammanträden och för expenser.

Föredraganden

För nästa budgetär bör medel till fideikommissnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i nämndens huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Fideikommissnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 386000 kr.

G 3. Centralnämnden för fastighetsdata

1979/80 Utgift              '25746673

1980/81 Anslag              26000000

1981/82 Förslag             28700000

' Anslaget D 6. Centralnämnden för fastighetsdata.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att bygga upp fastighets- och inskrivningsregister som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB).

Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns fem enheter, en leknisk enhet, en fastighetsregister­enhet, en inskrivningsregisterenhet, en utvecklingsenhet och en administ­rativ enhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet

87

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

CFD                       Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

67 19

+ 1

+ 2

86

+3

Anslag

 

1.  Förberedelser för
genomförande av be­
slutade reformer

2.  Reformgenomförande

3.  Produktion

5 000000

8 350000

13 650000

+   540000  v + 3 740000   1 + 1910000    1

 

 

27 000000

+6190000    I

+ 2700000

Avgår intäkter under anslaget

1000000

+   500000    1

 

 

26000000

+5690000   /

 

CFD

CFD:s framställning om anslag för budgetåret 1981/82 grundar sig på de riktlinjer för fastighetsdataverksamheten som lades fast av statsmaklerna vid behandlingen av anslag m. m. lill nämnden under våren 1978 och som vid efterföljande behandlingar åren 1979 och 1980 inle har ändrats. Enligt dessa riktlinjer skall under tiden t.o.m. budgetåret 1981/82 - elapp I -drygt 600000 fastigheter föras över till fastighets- och inskrivningsregister som förs med hjälp av ADB. För den första etappen har lagts fast en ekonomisk ram.

Förslaget i anslagsframställningen innebär att 630000 fastigheter skall vara överförda till driftsystem I vid slutet av budgetåret 1981/82. CFD lägger fram en plan för att samordna genomförandet av driflsystem I med det arbete som bedrivs av fastighetsdata- och inskrivningsregisterkommit­tén (JuU 1979:07; FADIR). Enligt planen utvidgas driftsystem I till att omfatta de fyra län i vilka reformarbete har påbörjats (Stockholms, Uppsa­la, Malmöhus och Gävleborgs län). Reformen kan vara helt genomförd i dessa län vid utgången av år 1983. Driftsystem I kommer då att omfatta I milj. fasligheter. Planen utgår från alt elt eventuellt modifierat driftsystem som grundas på FADlR:s kommande förslag kan tas i bruk tidigast vid slutet av år 1983. Personalförstärkningar i form av nya tjänster vid nämn­den är inte nödvändiga för atl genomföra planen. För den utökning av driftområdel som följer av del redan pågående reformarbetet behövs emel­lertid tre tjänster som hör samman med driften. Genom vidgningen av driftområdet inbesparas samtidigt långt fler tjänster.

CFD beräknar medelsbehovet fill 31 690000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           88

Föredraganden

Riksdagen har genom beslut den 15 februari 1978 (prop. 1977/78: 15, CU 1977/78:5, rskr 1977/78: 134) och den 18 maj 1979 (prop. 1978/79: 114, CU 1978/79: 36, rskr 1978/79: 358) beslutat om riktlinjer för fastighetsdataverk­samheten.

FADIR har i yttrande över CFD:s anslagsframställning tillstyrkt alt genomförandetaklen ökas under budgetåret 1981/82 men ansett sig inte ha anledning att ta ställning till om en ökning av takten förutsätter ytterligare resurser. FADIR har vidare avstyrkt att driftsystem I införs i Malmöhus län innan riksdagen har beslutat om faslighelsdataverksamhetens framtida utformning. Om FADIR kommer fram till atl etl nytt ADB-system bör införas vid sidan av driftsystem I finns det nämligen flera skäl att välja Malmöhus län som första område för det nya systemet. 1 sitt till årsskiftet 1980/81 planerade principbetänkande kommer FADIR att redovisa frå­gorna om skilda eller gemensamma system för fastighetsregister och in­skrivningsregister och om en regionaliserad eller på annat sätt spridd datordrift. Del kan enligt FADIR bli aktuellt att driftsystem I får fortleva sin tekniskt/ekonomiska livstid ut i de län där del har införts och det är dä enligl FADIR lämpligast alt systemet omfattar ett geografiskt sammanhål­let område.

1 avbidan på resultatet av FADlR:s arbele bör reformgenomförandet enligt min mening bedrivas i oförändrad takt och med oförändrad inrikt­ning. Arbetet med atl införa driftsystem 1 i Malmöhus län bör alltså fortsätta. Jag beräknar medelsbehovet för CFD under budgetåret 1981/82 till 28,7 milj. kr. Med utgångspunkt från den taxesättning som datamaskin­centralen för administrativ databehandling (DAFA) f.n. förutser för bud­getåret 1981/82 beräknar jag därvid kostnaderna för datordriften vid DAFA till 8,5 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 28700000 kr.

G 4. Datainspektionen

1979/80 Utgift                '5020305

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

' Anslaget A 9. Datainspektionen.

Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet alt pröva frå­gor om tillstånd samt att utöva tillsyn enligl datalagen (1973:289, omtryckt 1979:334), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974: 182).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet

89

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en gene­raldirektör. Inom inspektionen finns en enhet för tillståndsärenden, en enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för information och admini­strativa uppgifter.

 

 

 

 

1979/80 Utfall

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Datainspek­tionen

Föredra­ganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

17 8

21 9

+ 1

+2

-

 

25

30

+3

-

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

1.   Tillståndsverk­
samhet

2.   Tillsynsverksam­
het

3.   Information

3 596900

2089 742 122 673

2 724000

3043000 141 000

+ 542000

+ 268000 + 50000

+ 316000

+ 267000 + 24000

 

5809315

5908000

+860000

+607000

Uppbördsmedel Inkomster vid datainspektionen

-789010

-5907000

-8.S9000

-606000

Nettoutgift

5020305

1000

1000

1000

Tillståndsverksamheten innefattar tillståndsprövning enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen saml prövningen av de anmäl­ningsärenden som avses i I § andra stycket datakungörelsen (1973: 291).

Tillsynsverksamheten omfattar tillsyn enligt de tre nämnda lagarna. Informationsprogrammet omfattar information om främst innebörden av de tre lagarna till de registeransvariga, allmänheten och utlandet.

Datainspektionen

Från den 1 juli 1973, då datainspektionen inrättades, fram lill den 30 juni 1980 har ca 30700 ärenden av alla slag kommit in. Antalet icke avslutade ärenden var vid utgången av första halvåret 1980 ca I 700. Detta innebär en ökning med ca 200 ärenden i förhållande till antalet balanserade ärenden vid halvårsskiftet 1979. Under år 1979 kom sammanlagt 4175 ärenden in till inspektionen. Med undantag för år 1974, dä ansökningar skulle göras för alla de personregister som då redan var i drift, är det den högsta ärendetillströmning som inspektionen hittills har haft. Det är främst till­stånds- och anmälningsärenden enligl datalagen som ökal. Antalet ärenden under är 1980 väntas inte bli mindre än under år 1979. Till följd av bl. a. ökad integrering av olika personregister och krav på samutnytljande av registren tenderar ärendena att bli mer och mer komplicerade. Detta gäller

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             90

tillständsärenden enligt såväl data- som kreditupplysnings- och inkassola­garna. Antalet registrerade klagoärenden uppgick under första halvåret 1980 till 128, vilket innebär en viss minskning i förhållande till antalet ärenden första halvåret 1979. Under år 1979 företogs sammanlagt 88 in­spektioner. Första halvåret 1980 genomfördes endast 28 inspektioner. Den 30 juni 1980 uppgick balansen av tillsynsärenden till 258. Antalet sådana ärenden i balans var etl år tidigare 231.

Datainspektionen besvarade 55 remisser under år 1979. Under första halvåret 1980 besvarades 34 remisser. Inspektionens resurser har under budgetåret 1979/80 dessutom använts för medverkan i en rad utredningar och arbetsgrupper. Det internationella samarbetet har liksom under lidi­gare år varit omfattande och resurskrävande.

Datainspektionen har fortlöpande avsatt betydande resurser för atl ra­tionalisera och effektivisera sin verksamhet. Rationaliseringen har hittills kunnat genomföras utan atl i någon väsentligt grad påverka kvaliteten i ärendenas handläggning.

Rationaliseringsåtgärderna koncentreras nu på en genomgäng av arbets­metoderna hos inspektionen. För att få ner handläggningsliderna vid till­ståndsprövningen enligt datalagen pågår sålunda nu ett projekt för atl ytterligare standardisera själva ansökningsförfarandel i sådana ärenden. Avsikten är att bl. a. arbeta ut en enklare ansökningsblankett. Dessa ratio­naliseringar är dock enligt inspektionen inte tillräckliga för att medge önskvärda överföringar av personalresurser från tillståndsverksamheten till tillsynsarbetet. Datainspektionen anser att sådana omdisponeringar förutsätter ändringar i datalagen av innehåll att en stor del av del formella tillståndskravet upphör och ersätts av etl anmälningsförfarande. Arbetet med att utreda hur ett sådanl partiellt anmälningsförfarande skall utformas bör påbörjas redan under budgetåret 1980/81. Inspektionen kan inte själv klara denna utredningsuppgift. Arbetet bör i stället under inspektionens ledning genomföras med slöd av externa konsultinsatser. Datainspek­tionen anser det inte möjligt atl i dessa rationaliseringsfrågor avvakta resultatet av datalagsliftningskommitléns (DALK) fortsatta utredningsar­bete.

Datainspektionen begär för budgetåret 1981/82 personalförstärkningar med en tjänst som handläggare (+132806 kr.), en kvalificerad biträdes­tjänst ( + 111 990 kr.) samt en tjänst som kanslibiträde (+95676 kr.). Förde ralionaliseringsåtgärder som sträcker sig in på budgetåret 1981/82 begär inspektionen en uppräkning av konsultmedel (+50000 kr.). Ökade medel (+50000 kr.) begärs för att medge information om bl.a. ny lagstiftning pä inspektionens verksamhetsområde.

Föredraganden

Riksdagen har nyligen bemyndigat regeringen alt besluta om elt nytt system för avgifter för handläggningen vid datainspektionen (prop. 1980/

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                           91

81:20, bil. 1 s. 11, KU 1980/81:9, rskr 1980/81:58). 1 beslutet har det nya systemet närmare redovisats. Avgiftssystemet avses träda i kraft den I juli 1981.

Dalalagstiftningskommittén (DALK) har genom tilläggsdirektiv (Dir. 1980:82) bl. a. fäll i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att på kort sikl rationalisera verksamheten hos inspektionen. Enligt direktiven är det inle möjligt att åstadkomma några mera påtagliga ratio­naliseringsåtgärder utan att ändra regelsystemet. Det nära sambandet mel­lan delta utredningsarbete och DALK:s övriga uppgifter gör alt arbetet skall bedrivas inom DALK. 1 tilläggsdirektiven sägs att denna del av utredningsarbetet skall genomföras med förtur och i nära samråd med dalainspektionen.

Även det rationaliseringsarbele hos inspektionen som bl. a. syftar till att ta fram en enklare ansökningsblankett i datalagsärenden anser jag mycket angeläget. För sådana rationaliseringsåtgärder avser inspektionen att i viss omfattning anlita externa konsulter. För budgetåret 1981/82 har jag beräk­nat 50000 kr. för sådana konsultinsatser.

Såvitt gäller dalainspektionens utgifter bör en tillämpning av huvudför­slaget inte avse medel för löner.

Med hänvisning till vad jag anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Datainspektionen för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 1 000 kr.

G 5. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift               '4 274702

1980/81 Anslag                4209000

1981/82 Förslag               4965000

' Anslaget A 10. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader,

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyg­gande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns etl verkställande utskott och ett kansli, som förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utred­ningsenhet och en utvecklingsenhet. Till rådet är knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper. För en översyn av lagstift­ningen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten har dess­utom inrättats en styrgrupp med pariamentarisk anknytning och tre särskil­da arbetsgrupper.

Den kommitté (Ju 1978:07), som tillkallats för att göra en utvärdering av verksamheten i BRÅ saml att lägga fram de förslag till BRÅ:s framlida

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

92

ställning, organisation och verksamhet som utvärderingen kan föranleda, har den 18 augusfi 1980 avlämnat betänkandet (Ds Ju 1980:7) Utveckling av BRÅ. Betänkandet remissbehandlas f. n.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Brottsföre-

Före-

 

 

byggande rådet

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

10 9

-

-

 

19

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

3215000

+ 303000

+ 373 000

Sjukvård Reseersättningar därav utomnordiska resor

9000 131000 (24000)

(-)

+    7000

(-)

Lokalkostnader

546000

+ 354000

+ 351000

Expenser

308000

+  17000

+ 25 000

 

4209000

+674000

+756000

Brottsförebyggande rådet

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 674000 kr.

2.         I huvudförslaget förordar rådet en minskning av verksamheten, som skulle ge en besparing av 98000 kr.

Föredraganden

Den besparing som skulle ha följt vid en tillämpning av huvudförslaget har tagits upp under anslaget G 6. Brottsförebyggande rådet: Utvecklings­kostnader.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4965000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för bud­getåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 4965000 kr.

G 6. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1979/80 Utgift                '3070711                   Reservation

1980/81 Anslag                3754000

1981/82 Förslag                3663000

' Anslaget A 11. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader.

'984543

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                          93

Från anslaget bestrids kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

1.   Prisomräkning m. m. 300000 kr.

2.    1 huvudförslaget förordar rådet en minskning av verksamheten, som skulle ge en besparing med 81 000 kr.

3.    För narkotikafrekvensundersökningar beräknas ytteriigare 350000 kr.

4.    Vissa medel som tidigare har beräknats under driftanslag för forsk­ning inom andra myndigheter bör i fortsättningen anvisas under anslag som disponeras av dessa myndigheter (-400000 kr.).

Föredraganden

Den besparing som skulle ha följt av en tillämpning av huvudförslaget för anslaget G 5. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader tas, som jag har nämnt i anslutning till det anslaget, ut under förevarande anslag.

Jag har under olika anslag beräknat sammanlagt 525 000 kr. för en broschyr med information till invandrare om rättsväsendet. Broschyren skall framställas genom rådets försorg. Jag har räknat ned anslaget med vissa medel för inomverksforskning som fr.o.m. budgetåret 1981/82 be­räknas under anslagen B I. Rikspolisstyrelsen och E I. Kriminalvårds­styrelsen.

Med hänsyn till vad jag har anfört beräknar jag behovet av ytterligare medel under anslaget till 3663000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budget­året 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 3663000 kr.

G 7. Bokföringsnämnden

1979/80 Utgift               '1016196

1980/81 Anslag                1237000

1981/82 Förslag               1280000

'Anslaget G 5. Bokföringsnämnden

Bokföringsnämnden, som inrättades den I juli 1976, har lill uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av ordförande och nio andra ledamöter. För varje annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns elt kansli med en chef.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

94

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Nämnden

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

3

1

-

-1

 

4

-

-1

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

1039600

2000

8000

50900

136500

+ 108500

+    5 100 +  14000

+25 400

+ 5 100 + 12500

 

1237 000

+ 127 600

+43000

Bokföringsnämnden

Nämnden har under budgetåret 1979/80 fortsatt alt koncentrera sina resurser på frågor kring företagens bokslut och offentliga redovisning (årsredovisning) samt företagens löpande bokföring etc. Dessutom har arbetet fortsatt pä elt antal speciella projekt för långsiktiga frågor t. ex. inflationsredovisning och internationell harmonisering av redovisnings­principer. Under året har inkomna remisser och frågor från företag och allmänheten prioriterats. Några väsentliga väntetider och ärendebalanser när det gäller sådana ärenden har inte förekommit. Resurserna för att utforma och publicera planerade råd och anvisningar har därigenom varit begränsade.

1.  Pris- och löneomräkning m.m. 73200 kr.

2.  1 huvudförslaget har nämnden minskat kostnaderna för informations­
material och för externa konsulter. Besparingarna skulle innebära förskjut­
ningar i tiden av främst utgivningen av nämndens råd och anvisningar.

3.   Erfarenheterna av nämndens verksamhet visar alt tillräcklig kompe­
tens för nämndens skiftande arbetsuppgifter inle skapas med ytteriigare
fast anställd personal. Behovel täcks bättre med extern konsulthjälp. Bok­
föringsnämnden har för budgetåret 1981/82 därför begärt ökade medel för
konsultinsatser (+54400 kr).

Föredraganden

Bokföringsnämnden har ännu inte kunnat rekrytera någon tillräckligt kvalificerad person till den handläggartjänsl som nämnden tillfördes bud­getåret 1979/80. Jag delar nämndens uppfattning att arbetsuppgifterna hos nämnden många gånger är av sådant slag att de lämpar sig väl för externa konsultinsatser. Jag beräknar därför ytterligare medel för konsulter (+85000 kr.). 1 gengäld kan den obesatta tjänsten för handläggare dras in (-138000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

95

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   lill 1280000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bokföringsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av I 280000 kr.

G 8. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift                '1398932

1980/81 Anslag                1439000

1981/82 Förslag                1900000

'Anslaget G 6. Brottsskadenämnden.

Brottsskadenämnden har till uppgift att pröva ärenden enligl brottsska­delagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Brottsskade­nämnden

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

6

3

+   3 +0,5

+ 1

 

9

+3,5

+ 1

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

1291000

4000

30000

1000

113000

+460000 +   12000

+455 000 +    6000

 

1439000

+472000

+461000

Brottsskadenämnden

1.         Löne-och prisomräkning m. m. 117000 kr.

2.    Personalen har under större delen av året varit förstärkt med en exlra föredragande samt med tre handläggare som avlönats med medel från arbetsmarknadsstyrelsen. Med hänsyn härtill yrkar nämnden tre tjänster som handläggare och en tjänst på halvtid som biträde ( + 355000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör anslaget beräknas med utgångspunkt i nämndens huvudförslag. Därutöver beräknar jag medel för ytteriigare en tjänst som

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                             96

handläggare (2). Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag an­slaget för nästa budgetår Ull 1900000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 900000 kr.

G 9. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

1979/80 Utgift           '4113557

1980/81 Anslag          3 500000

1981/82 Förslag          5000000

' Anslaget G 7. Ersättning för skador på grund av brott.

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott. Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 1 500000 kr.

Föredraganden

Jag biträder brottsskadenämndens förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 5000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                          97

H. DIVERSE

H 1. Svensk författningssamling

1979/80 Utgift                '4794710

1980/81 Anslag                5 100000

1981/82 Förslag               6000000

' Anslaget A 6. Svensk författningssamling.

Från anslaget betalas kostnaderna för bl. a. tryckning av Svensk författ­ningssamling. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Svensk författningssamling för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 6000000 kr.

H 2. Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

1979/80 Utgift                    '43 574                  Reservation                       '145315

1980/81 Anslag                    80000

1981/82 Förslag                    60000

' Anslaget G 1. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.

Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvaltnings­rättsliga publikationer. Nämnden skall enligl sin instruktion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område. Statsverkets inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovet till 80000 kr. Anslaget bör nästa budgetår föras upp med 60000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 60000 kr.

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

1979/80 Utgift                  '830061

1980/81 Anslag                1000000

1981/82 Förslag                1350000

' Anslaget G 2. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för intellektuella äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av privaträt­ten och lill permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell 7   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                                         98

privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna för Nordiska samarbetsrådel för kriminologi.

Med hänsyn lill beräknade höjningar av utgående bidrag bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 350000 kr. 1 detla belopp ingår också 150000 kr. för ett svenskt bidrag till ett nytt kriminalpolitiskt institut som skall placeras i Helsingfors och vara knutet till FN. Avsikten är att bidra­get skall vara årligt. Bidraget finansieras genom en motsvarande besparing under annat anslag.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 350000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1979/80 Utgift              '68714250

1980/81 Anslag              69100000

1981/82 Förslag             69100000

' Anslaget G 3. Stöd till politiska partier.

Medelstilldelningen sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 69 100000 kr.

H 5. Allmänna val

1979/80 Utgift              '51696 303

1980/81 Anslag                   400000

1981/82 Förslag              13230000

' Anslaget G 4. Vissa kostnader i anledning av allmänna val.

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning till vissa myn­digheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår atl anslaget för budgetåret 1981/82 tas upp med 11 730000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 13 230000 kr. Av anslaget avser I 500000 kr. medel för samhällsorienterande och valteknisk information till invandrare i anledning av 1982 års val.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                       99

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna val för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 13230000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            100

Bilaga 5.1

Statistiska uppgifter jämte kommentarer om brottsut­vecklingen samt om verksamheten inom polisen, åklagar­myndigheterna, de allmänna domstolarna och kriminal­vården m. m.

1    Brottsutvecklingen

Del antal brott mot brottsbalken som kommit till polisens kännedom har ökat under 60- och 70-talen. Under den senaste tioårsperioden har ökning­en varit mycket kraftig. År 1968 uppgick antalet brott mot brottsbalken till omkring 490.000 medan antalet år 1979 uppgick till närmare 700.000. Även anmälda brott mol annan lagstiftning har ökal under denna lid.

 

År

Antal anmälda

Antal anmälda brott

 

brottsbalksbrotl

mot annan lagstiftning

1968

493926

73 137

1969

480979

130286

1970

563 138

92904

1971

614 150

99672

1972

598681

92448

1973

547 542

107 841

1974

570610

104666

1975

643405

112000

1976

683 279

115949

1977

716367

127993

1978

683 646

119629

1979

698171

117 000

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat i genomsnitt med 3,2 procent per år medan brott mot annan lagstiftning ökal med omkring 3,5 procent per år. För antalet registrerade brott mot lagstift­ning utanför brottsbalken kan mycket starka variationer iakttagas mellan olika år.

Ökningstakten har varierat starkt för olika slag av brott. Variationerna för några olika typer av brottsbalksbrotl framgår av följande sammanställ­ning.

Våldsbrott                                                                  +3,4 procent

därav misshandel                                                       +2,9 "

därav rån                                                                +9,0 "

Tillgreppsbrott                                                            +3,5 "'

därav inbrottsstöld                                                     +3,1

därav bostadsinbrott                                                   +6,2 '"

därav inbrott i vind, källare                                             +4,0 "

därav motorfordonstillgrepp                                           -0,2

Bedrägeribrott                                                             +2,3 "

Övriga brottsbalksbrotl                                                    +5,8 "

därav skadegörelsebrott                                                +7,4 "

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                          101

Utvecklingsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbetat en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ rapport 1980:3). Däri ges bl.a. en översikt över utvecklingen under senare år i fräga om brott som kommit till polisens kännedom. Rapporten innehåller däremot inte några prognoser över antalet brott som kan väntas komma till polisens kännedom under de närmaste åren.

1 det följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott mol brottsbalken. 1 tabeller redovisas uppgifter om brott anmälda är 1968 och senare. Siffrorna för perioden 1968-1979 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstatistik. De siffror som anges för år 1980 är preliminära beräkningar som bygger pä statistik för tiden janua­ri-augusti 1980. Uppgifter har vidare hämtats ur BRÅ:s rapport 1980: 3.

1.1 Våldsbrott

Antalet anmälda våldsbrott

 

År

Totalt

Därav rån

Därav misshandel

1968

44176

1 192

16816

1969

45 173

1297

17842

1970

45489

I5II

18 385

1971

45 607

1701

17651

1972

46442

2027

18119

1973

47053

2 150

17487

1974

53094

2 296

19899

1975

55 127

2 336

21509

1976

55 248

2 697

21378

1977

59047

3 374

23 596

1978

60158

3461

22868

1979

61 170

3075

23 171

1980

65000

3400

24900

Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa saml andra gärningar som innebär direkt fara för individen. 1 dessa brott inräknas, förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Den långsiktiga utvecklingen av våldsbrotten avviker från de andra brottsserierna. Antalet anmälda våldsbrott per 100.000 invånare låg länge på en i stort sett oförändrad nivå. Det är först vid mitten av 1960-talet som en stegring påbörjades. Under drygt 10 år (1964-1975) har delta inneburit ungefär en fördubbling av antalet polisanmälda våldsbrott.

Särskilt om rån

År 1979 anmäldes 3.075 rån. Av dessa var 86 procent riktade mot privatpersoner. Antalet rån år 1979 utgjorde knappt en halv procent av samtliga anmälda brottsbalksbrotl. Rånen har visat en hög ökningstakt under 60- och 70-talen. De är sålunda ungefär femton gånger fler i dag än vid början av 50-talet. Antalet är 1979 är dock något lägre än föregående år.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

102

Emellertid tyder de preliminära siffrorna för 1980 på att man kan räkna med en stabilisering.

Galurån är den dominerande formen av rån. Andelen rån med skjutva­pen har legat på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhällande lill övriga rån, 198 år 1979 inbegripet försök och förberedelse. De leder emellertid till mycket stora förluster. Huvuddelen av rånen, ca 80 procent, klassificeras i statistiken som s.k. "annat rån". Denna grupp är mycket heterogen.

Särskilt om misshandel

Under åren 1975-1979 har antalet misshandelsbrott ökat med omkring 1.500 eller i genomsnitt med 1,6 procent per år.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har ökat kraftigt under senare år. Antalet har stigit med närmare 1.500 fall eller ungefär 25 procent under åren 1975-1979 och kan för år 1980 beräknas till 7.700. Detta motsvarar en genomsnittlig ökning med 5,8 procent per är. Ungefär 5 procent av fallen avser grov misshandel medan 95 procent redovisas i gruppen övrig misshandel.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte har känt gärningsman­nen är högst i Stockholm. Där är antalet fall 15,2 per 10.000 invånare. För Göteborg och Malmö är motsvarande siffra 11,6, för övriga riket 6,5. Samtliga siffror avser situationen år 1979. Under den senaste femårsperi­oden har antalet fall av misshandel av detta slag årligen ökat med i genom­snitt 9,6 procent i Stockholm, 8,4 i Göteborg, 6,5 i Malmö och 3,5 i riket i övrigt.

1.2 Tillgreppsbrott

Antalet anmälda tillgreppsbrott

 

Är

Totalt

Därav in-

Inbrott

Inbrott

Motor-

 

 

brotts-

i lägen-

i vind

fordons-

 

 

stöld

het

eller

villa

eller källare

tillgrepp

1968

340501

98450

9045

14 429

49840

1969

3.34671

90885

9263

14794

51 164

1970

397945

108626

11020

19504

57 740

1971

460154

135 088

14833

24673

62 862

1972

455 545

128310

16223

21453

54466

1973

402 532

115 899

14956

17058

47 549

1974

411466

115391

15 787

17 930

47 475

1975

473 337

134470

20 124

24 453

55 279

1976

511 196

150180

22 250

34 253

62 352

1977

528900

155 863

22 247

31017

62703

1978

501050

144944

21244

22207

56706

1979

495 472

140054

17678

22 107

49265

1980

524500

145 000

20100

22700

48 100

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                        103

Särskdt om inbrott

Inbrotten har under 60- och 70-talen uppgått till ca 20 procent av samtli­ga brottsbalksbrotl. Ökningstakten har varit något lägre och samtidigt ojämnare under den senaste tioårsperioden än tidigare.

Antalet inbrott minskade såväl år 1978 som år 1979. De preliminära siffrorna för år 1980 pekar dock på en viss ökning lill ungefär nivån för år

1978.  En påfallande minskning av bostadsinbrotten kan noteras för är

1979.        Utvecklingen visar dock ganska betydande regionala variationer.

Särskilt om motorfordonstillgrepp

Flertalet motorfordonslillgrepp avser fullföljt tillgrepp av personbilar eller försök härtill.

Antalet tillgrepp per 10.000 registrerade motorfordon har sjunkit något under det senaste decenniet. En del av biltillgreppen torde kunna ses som inslag i en yrkesmässig och organiserad hantering av begagnade bilar.

1.3 Bedrägeribrott

År                   Checkbedrägeri                     Övriga bedrägeri-

brott

1968

21808

1969

23210

1970

39 337

1971

23810

1972

7315

1973

4926

1974

5 800

1975

7069

1976

8 279

1977

9228

1978

5 667

1979

6394

1980

10900

49586 38350 36663 38846 43 845 44561 45449 43930 45064 48676 47 202 65 599 92 100

Bedrägeribrotten har ökat mycket kraftigt under hela 1960-talet. 1 till­växten av antalet bedrägerier under 1960-talet spelade checkbedrägerierna en viktig roll. År 1970 uppgick dessa till 40.000 eller 55 procent av alla bedrägerier.

Antalet checkbedrägerier minskade kraftigt till följd av en ändring år 1971 av kredilinsliiutionernas regler om checkgaranli. Bland bedrägeri-brotten svarar dock fortfarande checkbedrägerierna för en avsevärd andel, även om ökningen under senare år varit starkast för andra former av bedrägerier och bedrägligt beleende, I.ex. överskridande av eget konto och bedrägeri mot allmänna kommunikationer, näringsställen resp. försäk­ringskassor.

För den kraftiga ökningen 1979 svarar flera olika brottsliga förfaranden. Störst roll spelar troligen bedrägerier i samband med erhållande av bo­stadsbidrag. Samma sak gäller för ökningen hittills under år 1980.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                           104

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerier som begås med hjälp av konto-och kreditkort och bedrägerier som riktar sig mot försäkringsbolag. Från och med år 1979 särtedovisas dessa i statistiken. Antalet kredit- och kontokortsbedrägerier år 1979 uppgår till 7.427. Den preliminära statisti­ken för 1980 pekar på en mycket snabb ökningstakt. Antalet anmälda bedrägerier mot försäkringsbolag är litet. Siffran för år 1979 är 508.

1.4 Övriga brottsbalksbrotl

 

År

Övriga brott-

Därav skadegörelse-

 

balksbrott

brott

1968

37855

28815

1969

39575

29933

1970

43 704

33 882

I97I

45 733

37 102

1972

45 534

37007

1973

48470

39 338

1974

54801

45 771

1975

63 942

54760

1976

63 492

54901

1977

70516

62 330

1978

69569

61305

1979

69536

60877

1980

66731

57 889

Till övriga brottsbalksbrotl räknas förutom skadegörelsebrott också ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskilt om skadegörelse

Ökningslakten för skadegörelsebrotten har varit kraftig och brollsgrup-pen kan i detta avseende jämföras med rån. Antalet skadegörelsebrolt var 60.877 under är 1979, dvs. nära 10 procent av samtliga brottsbalksbrotl. Vid några tillfällen har ökningen stagnerat. De preliminära siffrorna för 1980 tyder t.ex. på en viss minskning jämfört med föregående år.

En mycket stor andel av dem som lagfors för skadegörelsebrott är tonåringar. En betydande del av skadegörelsen drabbar skolorna.

Närmare 20 procent av de registrerade skadegörelsebrotten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser orsakar sam­hället betydande kostnader. 1 en nyligen redovisad rapport, som gjorts på uppdrag av rikspolisstyrelsen, beräknas denna kostnad uppgå till minst 100 milj. kr. redan år 1976.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                                        105

1.5 Narkotikabrottslighet

 

År

Antal

Antal

personer

Därav antal som

 

anmälda

som lagförts

godkänt strafföre-

 

narkotika-

för narkotika-

läggande eller

 

brott

brott

 

dömts

1973

21005

3 839

 

2 130

1974

18926

3 654

 

2 192

1975

21 110

4 108

 

2341

1976

17 879

4 164

 

2 395

1977

20753

4321

 

2.S65

1978

20655

4 395

 

2 604

1979

22615

3812

 

2 620

1980

63 000

 

 

 

Antalet anmälda narkotikabrott har legat på en relativt stabil nivå under 1970-talet. För år 1980 pekar dock den preliminära statistiken på en myc­ket stark uppgång i antalet registrerade brott. 1 den höga siffran för år 1980 ingår emellertid också några fall av mycket omfattande seriebrottslighet.

Statistiken över antalet personer lagförda för narkotikabrott utgör ett komplement till siffrorna över antalet anmälda brott. Det totala antalet personer som meddelats åtalsunderlåtelse, godkänt strafföreläggande eller dömts för brott mot narkotikastrafflagen har under 1970-talet varierat mellan 3.500 och 4.500 äriigen. Av dessa har 2.000- 2.500 godkänt straf­föreläggande eller dömts, medan omkring 1.500 har fåll åtalsunderlåtelse. Andelen åtalsunderlåtelser minskade emellertid markant år 1979.

Huvuddelen av dem som godkänner strafföreläggande eller döms. ca 2000, lagfors för brott som avser cannabispreparat. 1 ca I 000 fall om året avser lagföringen centralstimulantia, i ca 100 fall opiater m.m.

1.6 Den fortsatta utvecklingen

Inom departementet gjorda beräkningar pekar på en fortsatt uppgående trend för huvuddelen av brottsbalksbrotten.

Beräkningarna bygger på en analys av utvecklingen av antalet anmälda brott under en femtonårsperiod. Hänsyn har också tagits till den väntade befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper. Andra faktorer har inte kunnat beaktas. Beräkningarna har gett följande procenttal för den genom­snittliga ärliga förändringen under de närmaste åren, om inte nuvarande trend bryts.

Prognos för perioden 1981-1985.

8    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 5

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                                          106

Beräknade förändringar i brott som anmälts till polisen

 

 

Hela

perioden

Per år

 

procent

procent

Våldsbrott

15,3

 

3.6

därav misshandel

13,8

 

3,3

därav rån

28,1

 

6,4

Tillgreppsbrott

13.8

 

3,3

därav inbrottsstölder

14.2

 

3,4

därav bostadsinbrott

22.8

 

5,3

därav inbrott i vind, källare

15.2

 

3,6

därav motorfordonstillgrepp

2.0

 

0.4

Bedrägeribrotl

5,8

 

1.4

Övriga brottsbalksbrotl

19,7

 

4,6

därav skadegörelsebrott

23.9

 

5,5

Summa brott mot brottsbalken

13,7

 

3,3

Del bör framhållas atl det är en myckel vansklig uppgift atl göra progno­ser på detta område. Brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer inom samhället som inte kunnat tas med i beräkningen.

1.7 Den dolda brottsligheten

Statistiken över brott som har kommit till polisens kännedom ger inle någon fullständig bild av brottsligheten i samhället. En mängd brottsliga beteenden anmäls aldrig. En orsak till del är ofta alt det inte finns någon enskild målsägande. Som exempel pä denna typ av brottslighet kan näm­nas vissa trafikbrott och brott mot skattelagstiftningen. Antalet anmälda brott av detta slag är i slor utsträckning beroende av vilka resurser som samhället sätter in för övervakning och utredning.

En annan orsak lill att antalet anmälda brott är lägre än den verkliga brottsligheten är atl målsäganden i många fall inte anmäler brottet till polisen. Intervjuundersökningar har gjorts både i Sverige och utomlands i syfte att få en uppfattning om storleken av denna dolda brottslighet, det s.k. mörklalet. Bl.a. har SCB studerat frågor av detta slag. Av SCB:s nyligen framtagna material avseende offer för vålds- och tillgreppsbroll är 1978 framgår bl.a. följande:

O Totalt har 6 procent av de intervjuade uppgivit att de under den senaste 12-mänadersperioden utsatts för någon form av våld eller allvariigt hot om våld minst en gång.

—Ungefär två på hundra har utsatts för våld som ledde till synliga märken eller kroppsskada, knappt två lill våld som inte innebar kroppsskada, medan övriga utsatts för hot eller hotelser om våld.

—Andelen som utsatts för våld eller hot avtar med ålder. Sålunda uppgav 15 procent i åldersgruppen 16-24 år alt de utsatts för våld eller hot. Motsvarande siffra är för åldersgruppen 25-44 år 6 procent, för gruppen 45-64 är 3 procent och för ålderspensionärer 2,6 procent.

—Andelen som utsatts för våld eller hot är avsevärt högre i storsladsre-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                           107

gioner än i landet i övrigt. För slor-Stockholm är siffran 9,6 procent, för stor-Göteborg 9,1 procent.

—Huvuddelen av det redovisade våldet och hotel om våld ägde rum på "gata, torg eller annan allmän plats". Av de tillfrågade uppgav 2,2 procent att de drabbats på offentlig plats, medan 1,4 procent angav den egna arbetsplatsen. 1,1 procent uppgav att de utsatts för våld eller hot på restaurang, nöjesslälle etc, medan 0,7 procent hade drabbats i den egna bostaden.

—En av fem våldshändelser resulterade i kontakt med polismyndighet. 25 procent av de fall då våldet medförde kroppsskada ledde till poliskontakt. O Totalt har 21,6 procent av de intervjuade familjerna utsatts för stöld eller skadegörelse under den akluella 12-månadersperioden. 17 procent har drabbats av stöld medan drygt 4 procent endasi utsatts för skadegörelse.

—Knappt två av hundra hushåll har drabbats av inbrott i den egna bosta­den, fem av hundra har haft inbrott i källare, vind eller garage och drygt 7 procent har frånstulits cykel, moped eller motorcykel. 0,8 procent har uppgivit inbrott i fritidshus och 2,6 procent stöld av bil, medan 4 procent drabbats av stöld ur bil.

—Andelen som uppgav att de varit utsatta för stöld eller skadegörelse varierar något med ålder, hushållslyp och bostadsort. Sålunda angav när­mare 34 procent av stockholmarna atl de hade drabbats. Motsvarande siffra är för Göteborg och Malmö 27,7 procent, slörre "städer" 21 procent, "södra mellanbygden" 16,3 procent, "norra tätbygden" 18,6 procent och "norra glesbygden" 8,3 procent.

—Polisen kontaktades i 47,1 procent av fallen. Dä den ekonomiska skadan uppgick till 500 kronor eller mer var anmälningsfrekvensen 79 procent. Andelen brott då polisen kontaktades varierar även med brottstypen.

1.8 Något om utlänningsbrottsligheten

En särskild fråga som under senare lid ägnats stort intresse utgör ut­ländska invånares brottslighet i Sverige. Ur tillgänglig statistik kan konsta­teras att utländska medborgare är överrepresenterade bland personer som lagfors. Detta gäller även då man håller ålder och brottstyp konstant. Utländska medborgare utgör etl markant inslag bland dem som lagfors för brott mot person och för grova narkotikabrott.

En nyligen gjord analys vid SCB visar att ca 80 procent av de utländska medborgare som misstänktes för brott är 1979 var kyrkobokförda i Sveri­ge. Omkring 20 procent av de utländska medborgarna var inte kyrkobok­förda i Sverige vid tiden för lagföringen.

Det bör i detla sammanhang poängteras alt statistiken inle säger något om olika befolkningsgruppers verkliga kriminalitet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5   Justitiedepartementet                                         108

2    Verksamheten inom polisen, åklagarna, de allmänna domstolar­na och kriminalvården

1 det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbe­lastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i huvudsak från de analy­ser som regelbundet görs i departementet. Siffrorna tas därvid i stor ulslräckning från rättsväsendets informationssystem (Rl). Vissa siffror är tagna direkt ur myndigheternas anslagsframställningar. Slutligen har några uppgifter avseende rättspraxis tagils ur rapporten Straffmätning - Slutrap­port (Ds Ju 1980:9).

Arbetet inom de olika myndigheterna inom rättsväsendet hänger mycket intimt samman. 1 huvudsak går kedjan från polis, via åklagare och domsto­lar till kriminalvård.

Antalet brott som anmäls till polisen är omkring 800.000 per år. Den siffran omfattar inle brott för vilka polisen direkt utfärdar ordningsföreläg­ganden. Antalet sådana förelägganden är 175.000 per år.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. 1 ungefär en tredjedel av fallen kan en misstänkt person knytas till brottet. Andelen uppklarade brott varierar med olika brottstyper. Uppklaringen växlar även mellan skilda delar av landet. För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade fall till drygt 50 procent, medan endast knappt 15 procent av inbroltsstölderna klaras upp. Ungefär vart tredje rån och två av tre bedrägeribrotl blir uppklarade.

Åklagarna fattar beslut om åtal mot ungefär 75.000 personer årligen. Till detla kommer ca 90.000 personer för vilka åklagare meddelar strafföreläg­ganden. Åklagarna beslutar om åtalsunderlåtelser i över 20.000 fall per är. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 50.000 per år.

Allmän domstol dömer varje år drygt 10.000 personer till frihelsberö­vande påföljd. Antalet personer som döms till böter är omkring 50.000. Andelen frihetsstraff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfyl­leri ådöms fängelse i ca 85 procent av fallen. För rån och grovt rån är motsvarande siffra 65 procent och för grov misshandel omkring 65 pro­cent. För grovt narkotikabrott döms till frihelsberövande påföljd i närmare 90 procent av fallen. Andelen domar med frihelsberövande påföljd har ökat för flera olika brottskategorier under senare lid.

Genomsnittliga längden av ådömda frihetsstraff är 3.5 månader. Varia­tionerna är dock avsevärda mellan olika slag av brott. För grovt narkotika­brott ligger I.ex. genomsnittet på närmare tvä år och för narkotikabrott i övrigt pä omkring fem månader. För rån är motsvarande siffra ett år och sex månader, för grov misshandel ett år och fem månader, för grov stöld åtta månader, för motorfordonslillgrepp tre månader och för rattfylleri drygt en månad.

Brottsutredning och lagföring tar vanligen ganska lång tid. Genomsnitts­tiden från det att ett brott har begåtts lill dess atl dom har avkunnats är

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

109

närmare elva månader. Tiden mellan dom och intagning i anstalt inom kriminalvården är i genomsnitt drygt fyra månader för icke häktade perso-

2.1 Polisväsendet

Statistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsen­det bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Statistiken utgör ett komplement lill siffrorna för antalet anmälda brott när del gäller att bedö­ma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervak­ningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker.

Ar

Antal ingripandemeddelanden

 

1975

987 324

1976

1 042190

1977

1 115 570

1978

1 130534

1979

1 161375

2.2 Åklagarna

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna domsto­larna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i det följande antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren.

 

 

Period

Antal personer

i

Antal mål i

 

 

 

 

 

utgående balans

 

Mål om brott

Övriga

Totalt

Därav mål om

 

 

på vilket

mål

 

brott på vil-

 

 

fängelse

 

 

ket fängelse

 

 

kan följa

 

 

kan följa

1974

 

130000

310000

65083

34 856

1975

 

135 200

310000

61039

37 701

1976

 

1.36266

294229

57074

37 282

1977

 

139350

202 323

65 083

36678

1978

 

144379

133 325

61039

38098

1979

 

146426

107745

53 820

40995

1979

första halv-

70127

52043

 

 

1980]

året

81973

54 583

 

 

Som framgår av tabellen har antalet bölesmål minskat kraftigt under de senaste åren. Detta förklaras i första hand av att felparkering och fylleri har avkriminaliserats. För dessa brott användes strafförelägganden i viss

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

110

utsträckning. Efter dessa avkriminaliseringar har emellertid antalet straff­förelägganden i andra fall ökat, eftersom möjligheterna att använda straff­föreläggande vidgats. Antalet misstänkta för brott på vilket fängelse kan följa har ökal något under senare år.

2.3 De allmänna domstolarna

 

 

 

Period

 

Tingsräuerna

 

 

 

Antal brott-

Inkomna

Därav mål som enligt

 

 

mål i balans

brottmål

tingsrättsinstruktionen (1979:5721 kan hand­läggas av notarie

1974

 

30222

100062

29359

1975

 

29314

99800

31984

1976

 

28 737

97 132

30480

1977

 

27913

86255

21467

1978

 

24461

79625

15 8-M

1979

 

23 941

74 863

10 185

1979» 1980 ■

första

20436

36371

4954

halvåret

24 081

38424

5 143

Av tabellen framgår atl mål som handläggs av tingsnotarie minskat kraftigt under senare är. Antalet övriga brottmål vid tingsrätterna har också minskal. Under första halvåret 1980 har dock antalet mål ökat jämfört med samma period är 1979.

Antalet mål som fullföljs till hovrätt har ökat något.

Ar

Hovrätterna Inkomna brottmål

Antal brottmål i balans

 

 

1974

5064

1975

5 430

1976

5314

1977

5 684

1978

5 864

1979

6199

1979   första

1980   halvåret

3 299

3412

3 8-SO
4219
4271

4 248
4 637
2151
2 109
2 206

2.4 Kriminalvården

Antalet intagna i kriminalvärdsanstaller har successivt minskat fram till är 1977. Därefter kan en stabilisering av nivån iakttagas. Under den senas­te fiden har beläggningen åter ökat en del. Denna ökning beror bl.a. på alt såväl antalet dömda till längre fängelsestraff som genomsnittliga strafftiden för dessa har stigit.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                           111

 

År

Kriminalvårdsanstalter

Häkten

Frivård

 

 

 

_     HÖESta

Antal klipntpr

 

Nyintagna

Högsta

beläggning

den 1 okt.

 

under året

beläggning

 

 

1968

12631

5 203

886

22 151

1969

12075

5312

970

22821

1970

12088

4987

855

22 886

1971

10939

4802

899

22 827

1972

12 160

4585

851

23 225

1973

11293

4 820

870

23 339

1974

10255

4196

766

17317

1975

Il 157

3 787

814

16357

1976

10920

3 285

848

16293

1977

10521

3 330

798

16030

1978

11208

3 479

839

16298

1979

11414

3 601

902

15741

1980

 

3 603

1003

13 963'

' Häri ingår inte som under tidigare år de intagna i anstalt som har övervakare. Däremot har medtagits de personer som under löpande skyddstillsyn har intagits i anstalt.

Övervakningstiden för klienter som dömts till skyddstillsyn har minskat från tre år till två år 1974. Delta kommer till uttryck i tabellens uppgifter över antalet klienter inom frivården.

1 samarbete med kriminalvårdsstyrelsen undersöker justitiedepartemen­tet olika metoder för atl bedöma behovet av anstaltsplatser inom kriminal­vården på kort och läng sikt. Arbetet har nyligen påbörjats och några slutliga resultat föreligger inte ännu.

När del gäller alt bedöma behovet av platser pä kort sikt har emellertid studierna visat att anstaltsbeläggningen kommer att öka under de närmaste sex månaderna.

Beträffande behovel av anstaltsplatser pä fem års sikt har undersökning­arna inte kommit så långt som de kortsiktiga studierna. En preliminär kalkyl som till alla delar baseras på en oförändrad kriminalpolitik har emellertid visat etl behov av tio procent fler platser år 1985 än de som behövs i dag. Det bör betonas att denna bedömning är mycket osäker.

3   Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott

Samhällets ålgärder mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syfiet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt.

Förebyggande åtgärder riktade mol personer som inle är föremål för rättsväsendets åtgärder på grund av brott. Det är här fråga även om sådana åtgärder som är avsedda atl förbättra miljön i samhället i förebyggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl.a. skolväsendet och socialvårds- och arbetsmarknads­myndigheterna.

Övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet                                        112

Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskatlningsmyndigheternas kontroll av alt straffsanklionerade bestämmelser inom deras resp. verk­samhetsområden efterlevs.

Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för alt fatta beslut om reaktion mol brott.

Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detla slag hör hemma i krimi­nalvärden. Åven andra organ har uppgifter på området, I.ex. exekutions­väsendet i fräga om böter.

Forskning och utveckling som är direkt målinriktad mot problem som rör ålgärder mot brott.

Samhället satsar slora belopp pä åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt att presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för ålgärder av delta slag. Förutom inom justitiedepartementets område satsas slora resurser inom annan statlig verksamhet vilka, åtminstone delvis, har lill syfte alt förebygga och bekämpa brott. Åven kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp årligen.

Kostnaderna för åtgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och krimi­nalvården, har emellertid kunnat beräknas.

De har fördelats pä nämnda älgärdsgrupper. 1 vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderiaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgivning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets åtgärder mol brott. Hit hör också åklagarväsendets och krimi­nalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för ålgärder mot brott uppgår till 4,7 miljarder kr. för budgetåret 1980/81. 1 figur I är detta belopp fördelat på älgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer. Inte heller har kostnader för byggnadsverksamhet medtagits.

Som framgår av figur I uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till närmare 52 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt saml i trafik. Hit hör också BRÅ:s informationsverksamhet.

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverk­samhet och beräknas kosta 1.927 milj. kr.

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra ålgärder i brott­målsförfarandet omfattar ålgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet 1.609 milj. kr. faller 1.105 milj. kr. på polisvä­sendet, 177 milj. kr. pä åklagarväsendet och 327 milj. kr. på domstolsvä­sendet, inklusive rättshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder. Denna grupp av kostnader beräknas lill I 102 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                           113

Den forskning och utveckling inom departementets område som tar sikte på åtgärder mol brott beräknas till sammanlagt 11 milj. kr., varav omkring 7 milj. kr. avser anslag till brottsförebyggande rådels (BRÅ:s) verksamhet. 1 beloppet ingår inte den forskning och utveckling som är knuten till kommittéer inom departementet.

1 jämförelse med föregående är har det totala beloppet för rättsväsendets åtgärder mot brott ökat med 9,4 procent.

Förebyggande åtgärder 52 milj kr.

Forskning octi *"- utveckling 11 milj kr.

Fig. 1: Kostnader för åtgärder mol brott inom justitiedepartementets om­råde budgetåret 1980/81.

3.1 Personalresurserna

Den I juli 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polismanstjänsler 11.700 och antalet tjänster för övrig personal i polisvä­sendet 2.100. Motsvarande siffror för,budgetåret 1980/81 var drygt 16.100 resp. 4.100.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet                            114

Antalet polismanstjänster har alltså ökat med över 4.000 efter förstatli­gandet. För att få en bild av den faktiska utvecklingen i fråga om personal­läget måste man emellertid ta hänsyn även till en rad faktorer. En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafter har omkring 2.200 polismanstjänsler bortfallit sedan förstatligandet på grund av arbetstidsför­kortning.

Utbildningsverksamheten har ökat kraftigt sedan år 1965. Det finns emellertid inte uppgifter som belyser detta för hela perioden efter förstatli­gandet. Enbart frän budgetåret 1971/72 till 1975/76 har den sammanlagda utbildningsverksamheten inom polisväsendet, exkl. den grundläggande ut­bildningen för polismännen, ökat från drygt 150.000 till ca 243.500 utbild­ningsdagar per år. Uttryckt i årsarbetstid motsvarar detta en ökning från 715 lill 1.160 arbetskrafter.

De uppgifter som ätergetts nu ger vid handen att resursförstärkningen sedan är 1965 har varit begränsad när det gäller personal som är tillgänglig för faktisk polistjänstgöring. Samtidigt måste naturligtvis beaktas att poli­sens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och utbild­ningen har förbättrats. Den renodling av polismannens arbete som har skett genom atl uppgifter i stor utsträckning har överflyttats till administra­tiv personal har också haft betydelse. Ell annat led i utvecklingen som bör nämnas är de slörre bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och mitten av 1970-lalet.

Genom beslut den 10 april 1980 har regeringen uppdragit ål rikspolissty­relsen atl göra en undersökning om i vilken utsträckning personal är tillgänglig för faktisk polistjänstgöring.

1 skrivelse den 7 oktober 1980 har rikspolisstyrelsen överlämnat en utredning i ärendet. 1 utredningen redovisas undersökningar som rikspolis­styrelsen har gjort. 1 utredningen konstateras vidare atl det behövs en bättre resursfördelning under olika tider på dygnet. Bl.a. föreslås följande. I de större polisdistrikten bör resurserna under eftermiddagarna och kväl­larna förstärkas. Det föreligger också ett behov av utredningsverksamhet vid vissa större och medelstora kriminalavdelningar även under annan tid än dagtid. Utredningen övervägs f.n. i regeringskansliet.

Polisaspirant antas som extra polisman (epm) och genomgår under de första tio månaderna en grundläggande utbildning, den s.k. grundkursen, vid polisskolan i Ulriksdal.

Under de andra och tredje utbildningsåren fullgör polisaspiranten prak-tikljänstgöring, s.k. alterneringsljänstgöring. Aspiranterna ingår härvid i s.k. rekryteringskårer. Sådana kårer finns i samtliga polisdistrikt. Aspirant placeras i viss rekryteringskår ungefär en månad efter det alt grundkursen har böljat.

Praktiktjänstgöringen fullgörs på olika enheter i polisdistriktet. Först mot slutet av tjänstgöringen på en enhet anses aspiranten böra anförtros alt utföra enklare ärenden mera självständigt. Den som fullgör alternerings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 5    Justitiedepartementet

115

tjänstgöring kan därför inle tas i anspråk i samma utsträckning som en fullt utbildad polisman.

Sedan alterneringstjänstgöringen avslutats, är polisaspiranten färdigut-bildad. Han är behörig att söka extra ordinarie polismansljänst tre år efter del han började som aspirant.

Balans bör föreligga mellan rekryteringen av polisaspiranter å den ena sidan och tjänster och avgångar på grund av pension eller av annan orsak å den andra. En sådan balans har tidigare varit svår att åstadkomma. 1 1978 års budgetproposition redovisades emellertid en metod för att beräkna behovet av polisaspiranter. Antalet vakanser inom polisväsendet minskar nu successivt. Lägel i september 1980 framgår av följande tabell.

Sammanställning över personalläget m.m. vid polisväsendet 1980-09-03 (polispersonal utom chefskarriären)

 

 

 

 

 

 

Antal

Antal

 

Epm

Brist/

Alt.-tjg

vid

 

 

tjänster

vakanser

full-

överskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gjord

exkl.

Krim.-

Ordn.-

S:a

 

 

 

 

alt.-tjg

alt.-tjg

avd.

avd.

 

 

 

 

 

(motsv.)

 

 

och läns­trafik grupp

 

Sthlms pd

2926

417

 

86

-331

321

290

611

Gbgs pd

1378

178

 

62

-116

98

94

192

Malmö pd

896

89

 

26

- 63

82

54

136

Övriga pd

10650

635

1/2

417

-218 1/2

267

306

573

Summa

15850

1319 1/2

591

-728 1/2

768

744

1512

Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad utsträck­ning efter förstatligandet år 1965. Under den senaste tioårsperioden har ökningen stannat vid omkring 25 tjänster. Antalet tjänster är nu omkring 1.200, varav omkring 600 är åklagarljänster.

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovisning som visar hur stor del av personalresurserna som tas i anspråk för brottmå­len. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna andel är omkring 35 procent. Åven om uppgifter saknas om hur andelen har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt att variationerna inte har varit särskilt stora. Antalet tjänster vid de allmänna domstolarna har under de senaste tio åren ökat med drygt 150. Antalet är nu omkring 4.300, varav drygt 1.000 domartjänsler.

Kriminalvården har nu drygt 5.600 tjänster. Av dessa är omkring 4.400 placerade vid kriminalvårdsanstalterna och omkring 850 inom frivärden. Under den senaste tioårsperioden har kriminalvården tillförts drygt 900 tjänster. Större delen av dessa har placerats inom frivärden. Antalet lek-mannaövervakare inom frivården har under tioårsperioden minskat med omkring 2.700 från drygt 11.600 till drygt 8.900.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet Register

116

 

Sid.

4 10

Översikt

ANDRA HUVUDTITELN

1   Lagstiftningsfrågor

2   Åtgärder mot brott

Anslag kr.

 

A. Justitiedepartementet m. m.

23    Statsrådsberedningen

23           Justitiedepartementet

24     Kommittéer m. m.

 

24     Extra utgifter

25           Information om lagstiftning m. i

8881000

27 341000

20000000

1200000

1000000

58422000

 

26

28

28 30 37 39

42 42 44 45

B. Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen

Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagände av

brott mot rikets säkerhet m. m.

Statens kriminaltekniska laboratorium

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

Lokala polisorganisationen: Utrustning

Inköp av motorfordon m. m.

Underhåll och drift av motorfordon m. m.

Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

Diverse utgifter

Byggnadsarbeten för polisväsendet

204797 000

108500000

14 237000

3 305 631000

10478000

43315000

144 582000

1000

5 000000

32000000

3868541000

 

48 48

C. Åklagarväsendet

Riksåklagaren

Läns- och distriktsäklagarmyndigheterna

7 732000 189 271000

197 003000

 

D. Domstolsväsendet m. m.

52   Domstolsverket

54  Allmänna domstolarna

58  Allmänna förvaltningsdomstolarna

62   Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

64  Utrustning till domstolar m. m,

64  Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

42 500000

745 200000

242 100000

30340000

5 000000

6500000

1071640000

 

E. Kriminalvården

67    Kriminalvårdsstyrelsen

68  Kriminalvårdsanstalterna
72  Frivärden

74  Maskin- och verktygsutrustning m. m.

74  Engångsanskaffning av inventarier m. m.

74     Utbildning av personal m.fl.

75           Vårdutbildningsnämnden

75   Byggnadsarbeten för kriminalvården

64616000 990989000 174241000

11500000

3   400000
5 441000

4   400 000
30000000

1284587 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 5   Justitiedepartementet

117

 

F. Rättshjälp m. m.

79  Rättshjälpskostnader

79   Rättshjälpsnämndema

80  Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet
82  Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

82    Ersättning ät vittnen m. m.

210000000

8 300000

1000

2 350000

34000000

254651000

G. Övriga myndigheter

84     Justitiekanslern                                                                                    2454000

85           Fideikommissnämnden                                                                           386000

86     Centralnämnden för fastighetsdata                28700000 88    Datainspektionen             1000

 

91            Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader                                 4965000

92     Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader                                 3 663000

93     Bokföringsnämnden                                                                             1280000

 

95     Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader                                       1900000

96     Brottsskadenämnden: Ersättning för skador pä grund av

brott                                                                                                    5000000

48349000

H. Diverse

97    Svensk författningssamling

97    Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

97     Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

98     Stöd till politiska partier 98   Allmänna val

Summa för justitiedepartementet

6000000

60000

1 350000

69100000

13 230000

89740000

6872933000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1981                                 Prop. 1980/81:100

Bilaga 6

Utrikesdepartementet

ÖVERSIKT

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, Sveriges delta­gande i internationella organisationer, internationellt utvecklingssamar­bete, skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder, han­delsfrämjande, information om Sverige i utlandet m. m. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, bistånds-politisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig, social, humanitär och kulturell natur.

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 115 lönade ufiandsmyndigheler och omkring 440 olönade konsulat. Styrelsen för inter­nationell utveckling (SIDA) samt Svenska institutet och vissa andra stats­understödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinsti­tut (SlPRl) och Utrikespolitiska institutet erhåller anslag över tredje hu­vudtiteln.

Utrikesförvaltningen

Beskickningar har upprättats i Managua och Salisbury. Lönat konsulat har upprättats i Amsterdam och del lönade generalkonsulalet i Rotterdam har nedväxlats till lönat konsulat. Det lönade konsulatet i Santa Cruz de Tenerife har dragits in och ersatts med elt olönat konsulat. Regeringen avser i enlighet med prop. 1980/81:20 angående besparingar i statsverk­samheten m. m. lägga ner de lönade generalkonsulaten i Genua, San Fran­cisco och Sydney. Ambassaden i Montevideo avses ställas under ledning av en sidoackrediterad ambassadör.

En intern utredning om möjliga långsikliga besparingar kommer att tillsättas.

En fortsatt ökad salsning sker på handelsfrämjande, särskilt i stalshan-dels- och utvecklingsländer.

Utvidgning planeras av systemet med avgiftsbeläggning av kommersiella tjänster vid utlandsmyndigheterna.

Ökad uppmärksamhet ägnas åt rationaliseringsåtgärder och besparingar. Förstärkningsbehov har med något undantag tillgodoselts genom omför­delning av befintliga resurser.

I    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                             2

Som etl led i en långsiktig strävan atl nedbringa lokal- och bostadskost­naderna utomlands föreslås att medel ställs till regeringens förfogande för ökad andel statsägda bostäder i kombination med ett utökat bostadsanvis-ningsförfarande.

Internationella organisationer

Det ökade internationella beroendet avspeglas i intensifierat samarbete i internationella organisationer. För Sveriges bidrag till vissa internationella organisationer såsom t. ex. Förenta Nationerna anvisas medel över tredje huvudtiteln.

Vid behandlingen av budgetära och administrativa frågor i internalionel­la organisationer kommer Sverige med ökad krafl atl verka för att stödja förslag till realistiska och möjliga besparingar, omfördelning av befintliga resurser och förenklingar i administrationen för att öka effektiviteten i organisationerna.

Internationellt utvecklingssamarbete

De samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås budgetåret 1981/82 uppgå lill 5720 milj. kr. Detta innebär en ökning med 705 milj. kr. eller med 14 procent i förhållande till innevarande budgetårs anslag. De totala biständsanslagen har beräknats motsvara något mer än I procent av bruttonationalinkomsten för år 1981.

För budgetåret 1981/82 föreslås anslaget Cl. Bidrag till internationella biståndsprogram uppgå till 1 707 milj. kr. och anslaget C2. Bilateralt ut­vecklingssamarbete till 3 667 milj. kr.

Information om Sverige i utlandet

För information i utlandet anvisas över tredje huvudtiteln medel för informationsverksamhet som bedrivs av utrikesförvaltningen. Svenska in­stitutet, Sveriges Radios utlandsprogram. Svensk-internationella press­byrån samt Ingenjörsvetenskapsakademien.

Föreslagna anslag uppgår till 66,8 milj. kr.

Sammanställning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i för­hållande till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 framgår av följande sam­manställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

 

 

Anvisat

Förslag

För-

 

1980/81

1981/82

ändring

A. Utrikesdepartementet m. m.

568,5

643.8

+ 75.3

B. Bidrag till vissa internationella

 

 

 

organisationer

80,2

83,8

-t-    3,6

C. Internationellt utvecklings-

 

 

 

samarbete

4 999,8

5 667,8*

+668.0

D. Information om Sverige i utlandet

61,1

66,8

+    5,7

E. Diverse

25.4

26,8

-1-    1.4

Totalt för utrikesdepartementet

5 735,0

6489,0

+754,0

* Exkl. avräkningar (52,2 milj. kr.) mot biståndsramen, se sid 34-35.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: Statsrådet Ullsten

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser utrikesdepar­tementets verksamhetsområde

Tredje huvudtiteln

A. UTRIKESDEPARTEMIENTET M. M.

A 1. Utrikesförvaltningen

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

445751000 497610000 559856000

 

1980/81

Beräknad änd­ring 1981/82

Föredraganden

 

Personal

 

 

Handläggande personal

672

-5

Övrig personal

56\

1233*

-

Anslag

 

 

Lönekostnader

198503 000

+ 21774 000

Representationsbidrag till departementschefen

30000

of

Representations- och hyresbidrag till vissa

 

 

tjänstemän i utrikesdepartementet

87 000

of

Utlandstillägg m.m.

55 500000

+ 4 040000

Skatter, avgångsvederiag m. m. för av

 

 

vederbörande utlandsmyndighet anställd

 

 

personal

3 865 000

+     675 000

Sjukvård m.m.

4 300000

+     600000

Reseersättningar

24 500000

+ 7 800000

Fraktkostnader

5 800000

+     522 000

Lokalkostnader

168720000

+25037 000

Automatisk databehandling

800000

of

Telekommunikationer, drift

14025 000

+     390000

Expenser

19250000

+  1240000

Utbildningsverksamhet

2 150000

+     168000

 

497610000

+62 246000

Sveriges lönade utlandsmyndigheter redovisas i en förteckning som fogas som bilaga till protokollet i detta ärende.

* Siffr n inkluderar under budgetåret 1980/81 nyinrättade tjänster vid ambassaden i Salisbury men inte befattningar för lokalanställd personal vid utlandsmyndighe­terna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                            5

Utrikesdepartementet

I syfte att stärka den cenirala ledningen och samordningen av export-främjandefrågor har en fjärde, med handelsdepartementet gemensam, utri­keshandelsenhet inrättats som även handlägger frågor rörande turism. Den nya enheten får sina personella resurser genom omfördelning från övriga utrikeshandelsenheter och från handelsdepartementet.

Personalen vid departementels avdelning för inlernationellt utvecklings­samarbete kommer under budgetåret 1981/82 att minskas med en handläg­gartjänsl som överförs till utbildningsberedningen.

Utrikesrepresentationen

Under det innevarande budgetåret har en beskickning upprättats i Salis­bury. Härvid har en ny tjänst för sändebud, en ny tjänst för förste ambas­sadsekreterare samt två nya biträdestjänster inrättats.

En beskickning har tillfälligt upprättats i Managua under ledning av en minister på platsen. En tjänst för minister har därvid överflyttats från beskickningen i Guatemala.

Ett lönat konsulat har upprättats i Amsterdam samtidigt som det lönade generalkonsulatet i Rotterdam har nedväxlats till konsulat och resurser har överförts till konsulatet i Amsterdam. Det lönade konsulatet i Santa Cruz de Tenerife har lagts ned och ersatts av ett olönat konsulat, varvid en tjänst för konsul dragits in. 1 övrigt dras en tjänst för förste ambassadsekreterare in.

Enligt den nya utlänningslagen (SFS 1980: 376), som trädde i kraft den 1 juli 1980, kan regeringen införa generellt krav på att utlänningar som avser atl bosätta sig i Sverige skall ansöka om uppehålisfillstånd före inresan i Sverige. Regeringen avser inom kort besluta i enlighet härmed. Detta kommer att medföra ökad arbetsbelastning för utlandsmyndigheterna. Det är för närvarande inte möjligt atl uppskatta huruvida det kommer att uppstå behov av ylterligare resurser för detta ändamål.

Jag har i prop. 1980/81:20, bilaga 2, redovisat besparingar motsvarande 8 milj. kr. vad gäller själva utrikesförvaltningen. Dessa besparingar kom­mer att genomföras under budgetåret 1981/82.

1 sistnämnda proposition har jag förklarat min avsikt alt föreslå regering­en indragning av eller personalminskningar vid 3-5 utlandsmyndigheter. Efter en noggrann undersökning av arbetsbelastning och alternativa former för bevakning drar jag slutsatsen alt indragning kan ske av följande myndigheter: generalkonsulaten i Genua, San Francisco och Sydney. Am­bassaden i Montevideo avses ställas under ledning av en sidoackrediterad ambassadör. 1 Montevideo avses, sä länge det finns behov därav, att finnas ett kontor med lokalanslälld personal. 1 samband med dessa åtgärder kan en tjänst för sändebud och en tjänst för konsul dras in. Övriga berörda tjänster för utsänd personal omdisponeras till departementet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                           6

Det pågående försöket med bevakning av vissa länder från en i Stock­holm baserad ambassadör har utvidgats till alt även omfatta vissa stater i Karibien. En fortsättning av försöksverksamheten kan komma att bli aktu­ell även i andra områden då betydande besparingar jämfört med en på platsen etablerad ambassad uppnås. Samtidigt avlastas de tidigare sidoack-redilerade ambassadörerna i området.

Besparingsåtgärder m. m.

Utöver de besparingar som jag i andra sammanhang har redovisat öns­kar jag anmäla följande. 1 enlighet med regeringens besparingsslrävanden ämnar jag i samråd med chefen för budgetdepartementet tillsälta en intern sparutredning. Denna skall redovisa allernaliva vägar för att under en femårsperiod spara 50 milj. kr. i fast penningvärde samt konsekvenserna härav. Som etappmål i dessa besparingssträvanden avser jag minska delta anslag med 2,1 milj. kr. för budgetåret 1981/82 jämfört med den pris- och löneomräknade nivån för budgetåret 1980/81.

Behov av personalförslärkningar på olika håll inom utrikesförvaltningen tillgodoses genom omfördelning inom befintliga ramar. Detla ställer krav på sträng prioritering vid fördelningen och utnyttjandet av tillgängliga resurser.

Åtgärder vidtas för att fördela särkostnader för specialallächéer vid utlandsmyndigheterna på respektive huvudman.

1 samråd med handelsdepartementet har försök med avgiftsdebitering av vissa kommersiella tjänster vid elt urval ambassader pågätt sedan 1978. Under 1980 har detta system lagts fast och omfattar nu 10 ambassader. Medan en del av intäkterna redan tidigare har använts för anskaffning av konlorsleknisk utrustning för de debiterande utlandsmyndigheterna avser jag nu utsträcka användningen av infiutna intäkter till att vid behov även förstärka berörda myndigheter med lokalanslälld personal för avgiftsbe­lagda kommersiella uppdrag. Denna personal kommer sålunda att vara självfinansierande.

1 syfte att begränsa kostnaderna för tjänste- och förhandlingsresor har strängare kriterier för dessa resor redan börjat fillämpas.

För att rationalisera departementets kommunikationer med utlandsmyn­digheterna har försök inletts med s.k. telefaxförbindelser. Departementet har vidare för avsikt att inleda försök med ordbehandlingsmaskiner för effektivare utskrifts- och kontorsrutiner.

Datoriseringen av departetnentets rutiner för krav gentemot enskilda i sociala biståndsärenden har medfört en inbesparing av resurser pä grund av effektivare handläggning samt lägre utestående balans trots högre be-loppsmässig omslutning. En räntebesparing för statsverket har därför kun­nat åstadkommas.

En höjning av vissa av de expeditionsavgifter som uttas vid beskickning-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                             7

ar och konsulat kommer att resultera i smärre inkomstökningar i utlands­myndigheternas verksamhet. Expeditionsavgifterna tas ul enligt bestäm­melserna i kungörelsen (1957:695) angående expeditionsavgifter vid be­skickningar och konsulat (KEBK). Dessa expeditionsavgifter är desamma som utgår för jämförbara expeditioner vid myndigheterna inom riket enligt expeditionskungörelsen (1964:618). De har därför fortlöpande kommit att ändras i ungefär samma takt som motsvarande utgifter i expeditionskun­görelsens avgiflslista. Ändringarna har skett med stöd av riksdagens be­myndigande (prop. 1974:171, SkU 1974:61, rskr 1974:361) för regeringen att föreskriva om avgift för expedition som utfärdas av slallig myndighet. Även om delta bemyndigande har givits en generell utformning är KEBK dock inte uttryckligen nämnd i prop. 1974:171. Inför en förestående höj­ning av passavgifterna i syfte att bringa dessa i paritet med de inom riket gällande avgifterna, föreslår jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyn­digande att föreskriva om avgifter för expeditioner som utfärdas av ut­landsmyndigheterna.

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag ovan har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.         till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1981/82 anvisa elt för­slagsanslag av 559 856 000 kr.

2.         bemyndiga regeringen att föreskriva om avgifter för expeditioner som utfärdas av utlandsmyndigheterna.

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1979/80 Utgift

6890000

1980/81 Anslag

7500000

1981/82 Förslag

7 800000

Reservation                 431000

Frän anslaget bestrids kostnaderna för den kontaklskapande verksam­het, som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvalt­ningen och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, ulan att omstatio-neras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Ersättningsbeloppen fast­ställs av departementschefen.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader räknas upp med 300000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 7800000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                      8

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepre­sentationen

1979/80 Utgift                15113993                   Behållning                       1763353'

1980/81 Anslag              14500000

1981/82 Förslag             23000000

' Investeringsanslaget Inköp, uppförande, och inståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.

Byggnadsstyrelsen

Det behov av lokal- och bostadstillskott inom ambassadanläggningen i Peking, som uppkommit till följd av att nya tjänster inrättats på handelssi­dan, måste med hänsyn till det lokala hyresläget tillgodoses genom utbygg­nad av ambassadanläggningen. Om- och fillbyggnaden, som utförs i samar­bete med kinesiska myndigheter med 80 % av byggnadskostnaden utbetald i förskott, beräknas vara avslutad i juni 1982. Kostnaderna för projektet beräknas till 12,3 milj. kr.

Den av nigerianska myndigheter anvisade ambassadtomten i Lagos skall enligt nigerianska föreskrifter vara bebyggd före den 1 juli 1981. Enligt av byggnadsstyrelsen redovisat byggnadsprojekt avseende en första etapp omfattande uppförande av chel"sbostad, tvä handläggarbostäder jämte ser­viceutrymmen beräknas kostnaderna uppgå till 23 milj. kr.

För Diverse objekt budgetåret 1981/82 föreslås en kostnadsram med oförändrat belopp jämfört med innevarande budgetår, 5 milj. kr. Kostnads­ramen avses omfatta köp av chefsbostäder och övriga bostäder samt genomförande av smärre upprustningsarbeten.

1 syfte att på sikt göra besparingar av bostadskostnaderna utomlands föreslår byggnadsstyrelsen ett under rubriken Tillkommande projekt, nya myndigheter m.m. en årlig köpram avseende inköp av fasfigheter och bostadsrätter i utlandet inrättas tills vidare. För budgetåret 1981/82 före­slås ramen uppgå till 5 milj. kr. Beloppet avses ställas till regeringens förfogande.

Föredraganden

Jag har lidigare vid min anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 redogjort för om- och tillbyggnaderna i Peking och nybyggnaderna i Lagos (prop. 1980/81:25, bil. I, UU 1980/81:15 rskr. 1980/81:116).

Under rubriken Diverse objekt har medel beräknats för bl. a. mindre upprustningsarbeten saml för förvärv av bostäder för utsänd personal. Medelsbehovet för dessa ändamål för budgetåret 1981/82 beräknas uppgå till 5 milj. kr.

Den under rubriken Tillkommande projekt, nya myndigheter m.m. före­slagna köpramen om 5 milj. kr. anser jag vara mycket angelägen. Medlen, som föreslås ställas till regeringens förfogande, avses endast utnyttjas för köp av fasligheter eller hyresrätter när sådana köp av regeringen bedöms

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                          9

vara särskilt gynnsamma med hänsyn till objekt, marknadsförutsättningar, tidpunkt och övriga omständigheter och medel för köp saknas på anslaget i övrigt. Jag räknar med atl delta på sikt skall leda till minskningar av utrikesförvaltningens lokal- och bostadskostnader. Inrättandet av en köp­ram avses kombineras med ett utökat bostadsanvisriingsförfarande.

Jag förordar all medel för budgetåret 1981/82 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

INVESTERINGSPLAN (tkr)

Faktiskt

t.o.m.

80-06-30

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

1979-04-01    1980-04-01

Medelsförbrukning

Beräknad

för

1980/81

1981/82

Byggnads- Färdig­
start          ställande
år-mån,   år-mån.

 

Slutredovisade projekt per 1980-06-20

Färdigställda, ej slut­redovisade projekt

Hanoi, ambassadanl.

Peking, om- och tillb.

Lagos, ny amb.anläggn.

Div. objekt t.o.m. 79/80

Div. objekt 80/81

Div. objekt 81/82

Tillkommande projekt, nya myndigheter m. m.-

Projekteringsmedel

Erfarenhetsmässig reducering av medelsbehovet

Summa

8 545

8420

 

8100

8100

7 844

256

-

 

 

37400

37400

36105

1295

 

77-09

80-03

—

12 300

-

7000

4000

81-03

82-06

-

23000

-

13000

9000

80-08

83-02

17090

9200'

4654

3 746

600

 

 

5000

5000

-

5000

-

 

 

 

5000 5000

 

 

5000 5000

 

 

 

 

4006

3 000 -3034

3 000 -2 100

 

 

76135

105000

61029

30263

24500

 

 

Exklusive slutredovisade projekt  Till regeringens förfogande

Anslagsberäkning (tkr)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning 1980-07-01 Anslag 1980/81 statsbudget Tilläggsbudget I 1980/81 Anslag 1981/82 (förslag)

Summa

 

1763

1980/81

14 500

1981/82

15 500

 

23 000

 

54763

30263 24 500

54763

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.         bemyndiga regeringen alt besluta om byggnadsarbeten m.m. inom de kostnadsramar som jag förordat i det föregäende,

2.         lill Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utri­kesrepresentationen för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva-fionsanslag av 23000000.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         10

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1979/80 Utgift                11269912                  Reservation                      2487340

1980/81  Anslag              12155 000

1981/82 Förslag              12590000

Medel som anvisas under della anslag används för nyanskaffning, ersätt­ning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier saml för viss bered-skapsulrusining för utrikesrepresentationen. Anslaget bör räknas upp med 435000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 12590000 kr.

 

A 5. Kursdifferenser

 

1979/80 Inkomst

321076

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

1 samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursföriuster och kursvinster som redovisas under della anslag. Anslaget bör föras upp med etl formellt belopp av I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursdifferenser för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsan­slag av I 000 kr.

A 6. Ersättning åt olönade konsuler

1979/80 Utgift                 2 880266

1980/81  Anslag               4 250000

1981/82 Förslag               4 750000

Anslaget används för s. k. konlorskostnadsbidrag till vissa olönade kon­suler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat.

De olönade konsulerna gör en värdefull insats för Sverige bl. a. i fråga om bistånd till sjöfolk och andra svenska medborgare, exportfrämjande, informationsverksamhet m. m. De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Blott ett mindre antal erhåller kontorskostnadsbidrag.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader räknas upp med 500000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 4750000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                    II

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell orga­nisation

1979/80 Utgift                19785000

1980/81 Anslag              21325000

1981/82 Förslag             23 325000

Anslaget används för alt bestrida kostnader för förhandlingar med andra stater samt svenskt dellagande i internationella konferenser och möten. Anslaget bör med hänsyn fill belastningen och i enlighet med huvudalter­nativet höjas med 2000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio­nell organisation för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 23 325 000 kr.

A 8. Kostnader för vissa nämnder m. m.

 

1979/80

Utgift

96771

1980/81

Anslag

200000

1981/82

Förslag

200000

Anslaget kan föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kostnader för vissa nämnder m.rn. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 200000 kr.

A 9. Kommittéer m. m.

1979/80

Utgift

844993

1980/81

Anslag

1 100000

1981/82

Förslag

1 100000

Reservation                        695 673

Anslaget används för att bestrida kostnaderna för bl. a. folkrättsdelega­tionen och flyktingberedningen samt för brådskande utredningar pä ned­rustningsområdet. Anslaget kan föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av I 100000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

A 10. Extra utgifter

1979/80 Utgift                    301849                  Reservation                         206107

1980/81 Anslag                   380000

1981/82 Förslag                  380000

Anslaget kan föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservations­anslag av 380000 kr.

All. Kostnader för officiella besök m. m.

 

1979/80 Utgift

3II59I2

1980/81 Anslag

3500000

1981/82 Förslag

3 840000

Anslaget utnyttjas för att bestrida kostnader för representation i sam­band med besök i Sverige av utländska statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, vilka bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll samt för vissa kostnader i samband med svenska statsbesök i uUandei. Anslaget bör med hänsyn fill den förväntade belast­ningen och i enlighet med huvudalternativet höjas med 340000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Kostnader för officiella besök m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 3 840000 kr.

A 12. Lån till personal inom utrikesförvaltningen ni. m.

1979/80 Utlåning (bruUo) 5 219000                      Behållning                 6726000'

1980/81 Anslag                             1000

1981/82 Förslag                     7000000

' Investeringsanslaget Utrikesförvaltningens lånefond.

UUandslönesystemet förutsätter atl tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom lån från före­varande anslag (prop. 1963:75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963:298).

Merparten av medlen disponeras för s.k. allmänna lån i samband med. tjänstemans förflyttning. Dä synnerliga skäl föreligger får lån beviljas även för medelsbehov som uppkommit under löpande stationering utomlands utan samband med förflyttning. Lånen skall amorteras inom tre år.

En mindre del av anslaget disponeras för särskilda lån om högst 5000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet                            13

till tjänstemän i utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inven­tarier (möbellån). Längsta amorteringslid är fem år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s. k. allmänna lånen. Det totala lånebeloppet får normalt inle överskrida 30000 kr. Med hänsyn till belastningen bör anslaget räknas upp med I 000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m. för budget­året 1981/82 anvisa reservationsanslag av 7000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                      14

B. BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

B 1. Förenta Nationerna

1979/80 Utgift           38471091

1980/81 Anslag         42600000

1981/82 Förslag        43500000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1980 uppgår till 27,8 milj. kr.

Det ordinarie bidraget för kalenderåret 1981 har ännu ej fastställts men beräknas till omkring 32,0 milj. kr. Sveriges bidragsandel är för närvarande 1,31 procent.

Kostnaderna för den vaktstyrka i Mellersta Östern (UNDOF), som på beslut av FN:s säkerhetsråd upprättades i oktober 1973, har beräknats till omkring 25,2 milj. dollar per år. Denna siffra förväntas dock stiga bl. a. på grund av att ökad ersättning avses utgå till truppbidragarländerna. För Sveriges del beräknas kostnaderna uppgå lill 1,6 milj. kr.

Finansieringen av FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är alltjämt otillfredsställande och trots frivilliga bidrag från vissa länder, däribland Sverige, har FN fortfarande underskott för denna verksamhet. Efter initia­tiv från de truppbidragande länderna pågår för närvarande en översyn av UNFICYP, som förväntas leda till besparingar för FN och de truppbidra­gande länderna.

Mot bakgrund härav föreslås för budgetåret 1981/82 ett oförändrat svenskt bidrag om 1,8 milj. kr.

I mars 1978 beslutade FN:s säkerhetsråd att sända en fredsstyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har pä årsbasis beräknats till 148,5 milj. dollar. Sveriges andel av dessa kostnader för budgetåret 1981/82 beräknas uppgå lill omkring 8,1 milj. kr.

Om FN:s plan för ett fritt Namibia förverkligas kommer en fredskår (UNTAG) med både militära och civila enheter alt insättas för övervak­ning av vapenstillestånd, val m. m.

Anslaget bör räknas upp med 900000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att  till  Förenta  Nationerna  för budgetåret   1981/82  anvisa  etl förslagsanslag av 43500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                    15

B 2. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

1979/80 Utgift                12 313992

1980/81 Anslag               19500000

1981/82 Förslag             21300000

1 OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del 1 upptar kostnader för organisationens sekretariat saml arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomisk, handels- och induslripolifik saml veten­skap och teknologi, samarbete, miljövård och biständsfrågcr m. m. Del II upptar kostnader för vissa speciella verksamheter såsom det internationel­la energiorganet (lEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliolek och cen­trum för sammanställning av neutrondata, centrum för pedagogisk utveck­ling (CERI), Europeiska transportministerkonferensen (ECMT) stålkom-miltén samt vissa program såsom vägforskningsprogrammet.

Sveriges ordinarie bidrag lill OECD för budgetåret 1981/82 kan uppskat­tas till omkring 16,6 milj. kr. Därfill kommer Sveriges bidrag till kostna­derna för Eurochemic-projektel, vilkel för budgetåret 1981/82 beräknas uppgå till omkring 4,4 milj. kr., samt Sveriges delaktighet i fastighetsköp 0,3 milj. kr.

Anslaget bör räknas upp med 1 800000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 21300000 kr.

B 3. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

 

1979/80 Utgift

6381 120

1980/81 Anslag

7400000

1981/82 Förslag

7700000

EFTA:s budget för innevarande budgetår har bestämts till ca 9,9 milj. schweizerfrancs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 27,6 procent av medlemsbidragen vilkel motsvarar ca 7,0 milj. kr.

Organisationens budget för budgetåret 1981/82 har ännu inte fastställts. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderiag bör anslaget ökas med 300000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 7700000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                          16

B 4. Europarådet

1979/80 Utgift                 9754701

1980/81 Anslag               10100000

1981/82 Förslag              10826000

Storleken av Sveriges bidrag fill den ordinarie budgeten för budgetåret 1981/82 kan beräknas till 8,7 milj. franska francs, ca 8,7 milj. kr.

Förutom den ordinarie budgeten tillkommer utgifter för byggnadslån resp. obligatoriska bidrag till europeiska ungdomsfonden, det europeiska farmakopé-samarbetet till vilket Sverige anslöt sig år 1975, kapitalteckning och årliga löpande kostnader för deltagande i Europarådets fond för bo­sättning och regional utveckling (Resettlement Fund) saml för bidrag till den s. k. Pompidougruppen för narkotikabekämpning. Dessa kostnader kan för budgetåret 1981/82 beräknas till 2,1 milj. franska francs, ca 2,1 milj. kr.

Anslaget bör räknas upp med 726000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 10826000 kr.

B 5. Övriga internationella organisationer m. m.

 

1979/80 Utgift

452495

1980/81 Anslag

640000

1981/82 Förslag

440000

Under detta anslag beräknas bidrag till bl. a. Permanenta skiljedomsto­lens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänsk­liga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin), Haag-akademien för internationell rätt. Internationella juristkommissionen i Geneve och San Remo-institutel i Rom. Vidare utgår ersättning för vissa kostnader för det s. k. COST-samarbetet (europeiskt tekniskt-vetenskapligt samarbete).

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag anvisats medel för eko­nomiskt stöd till olika internationella icke-statliga organisationer samt forsknings- och studiegrupper.

Under budgetåret 1979/80 beviljades följande bidrag:

The Conference of NGOs in Constiltative Status with ECOSOC: 32800 kr. för en studie av FN-organens relafioner lill enskilda internafionella organisationer.

NGO Committee on Disarmament, New York: 16600 kr. för utgivande av tidskriften "Disarmament Times" under år 1980.

World Association of World Federalists: 29000 kr för studier kring fullföljande av fördraget rörande icke-spridning av kärnvapen (NPT).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         17

Quaker Peace & Service: 9000 kr till ell; seminarium: "The Right to Conscientious Objeclions to Mililary Service" samt 49000 kr för en serie sammankomster med regeringsexperter under NPT-konferensen i Geneve samt konferensarrangemang i samband med FNs extra generalförsamling och nord/syd-dialogen.

World Young Women's Christian Association: 25000 kr. som bidrag till en konsultation om militarism med särskild hänsyn till situationen för kvinnor och barn.

International Youth and Student Movement for the United Nations: 15000 kr. till anordnande av ett seminarium "Youth Solidarily with the Peoples Struggie in Southern Africa".

Planning Committee: NGO activities at the World Conference of the UN Decade for Women: 63000 kr. för att anordna ett parallellt forum för enskilda organisationer under kvinnokonferensen i Köpenhamn.

Science Policy Research Unit, University of Sussex: 200000 kr för nedrustningsforskning kring vissa konventionella vapen och vapensystem vars verkan vid omfattande användning i krig skulle likna kärnvapens, s. k. kvasinukleära vapen.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag en medelsram om 300000 kr. för bidrag lill internationella icke-statliga organisationer m.m., vilket innebär en minskning med 200000 kr i jämförelse med innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag ovan har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen.

att till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 440000 kr.

2    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81: 100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                   18

C.  INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

Under hela sjuttiotalet - FNs andra utvecklingsårtionde - har den internationella ekonomin utsatts för stora påfrestningar. Sextiotalets ex­pansion har efterträtts av en växande osäkerhet om framtiden. 1 industri­länderna halverades tillväxttakten efter den första oljekrisen 1973/74, och invesleringarna ligger kvar på en relativt låg nivå. Den internationella inflationen tog fart redan under sjuttiotalets första år och har sedan dess förblivit hög. Priserna på industrivaror har ökat snabbt och kontinuerligt under hela årtiondet och råvarupriserna har svängt mycket kraftigt.

En viktig tendens, som framträtt allt tydligare under 1970-lalel. är det växande ömsesidiga ekonomiska beroendet mellan jordens alla nationer. Det är ett för alla länder gemensamt intresse och ett gemensamt ansvar att den globala ekonomiska expansionen kan fortsätta i former, som tillvaratar alla länders berättigade intressen. Detta är också huvudtemal i den i början av 1980 framlagda och mycket uppmärksammade rapporten fiån den s.k. Brandt-kommissionen, en oberoende grupp av internationella statsmän och politiska ledare frän i- och u-länder under ordförandeskap av förre västtyske förbundskanslern V/illy Brandt.

U-ländernas aktuella situation

De senaste årtiondenas utveckling i u-länderna uppvisar flera positiva drag. Medellivslängden har ökat med i genomsnitt tio är, i Indien mccl 20 är. Andelen läskunniga i den vuxna befolkningen har ökat. Hälsostandar-den har förbättrats.

Utvecklingen inom ii-landsgruppen är dock mycket ojämn. Det är fram­för allt de något rikare u-länderna, som under 1970-talet kunnat fortsätta en redan tidigare snabb expansion av produktion och industrivaruexporl. De fattigaste u-länderna har däremot fått se sin situation alltmer försämrad. Den genomsnittliga ökningen av u-ländernas bruttonationalprodukt har under sjuttiotalet legat något över fem procent per år, vilket t.o.m. är något högre än under 1960-lalet.

Inför 198()-talel står alla oljeimporterande länder inför den mycket svåra uppgiften att försöka upprätthålla den ekonomiska tillväxten, samtidigt som ekonomierna måste anpassas till stigande oljepriser, stora finansiella obalanser och en lägre ökningstakt i världshandeln.

För u-länderna kommer denna anpassning att slälla mycket stora krav på den interna politiken och på internationellt stöd i form av ökade resurs­överföringar. U-ländernas oljenota har stigit med 35 miljarder dollar sedan 1978. Ett land som Tanzania måste idag avsätta hälften av sina export­inkomster för att finansiera oljeimporten, mol 10 procent år 1972. Impor-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         19

ten av industrivaror frän OECD-området har blivit betydligt dyrare. Utsik­terna för u-länderna all öka sin expori har försämrats, då den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna väntas bli tämligen svag, vilket dämpar importefterfrägan. Samtidigt har u-ländernas betalningar av räntor och amorteringar på upptagna län ökat dramatiskt.

Den långsamma, och i mänga länder helt otillräckliga, ökningen av jordbruksproduktionen tvingar många u-länder lill en omfattande och dyr­bar import av livsmedel, inte minst till följd av en alltför snabb befolknings­ökning. 1 en del u-länder hämmas ulvecklingsansträngningarna även av betungande militärutgifter, t. ex. i vissa av fronlslaterna i södra Afrika. Problemen förvärras ytterligare av att u-länderna ofta saknar den effektiva administration och den utbildade personal, som krävs för utvecklingsarbe­tet.

De något rikare u-länderna har främst behov av att kunna låna kapital för att finansiera sina externa obalanser och atl kunna få avsättning för sina exportvaror, främsl pä OECD-marknaderna.

De fattigaste u-ländernas ekonomiska anpassning försvåras av att den måsle ske samtidigt som utsikterna till ökade kapitalflöden är mycket osäkra. Biståndet väntas de närmaste åren inte öka särskilt mycket. Vill­koren för kommersiella lån torde bli hårdare i takt med alt skuldbördan växer.

Om man bortser från oljan, utgör industrivaror nu ungefär hälften av u-ländernas export. Dessa avsätts till ungefär tre fjärdedelar inom OECD-området. Trots att imporleftertVågan ökat i långsam takt i OECD-länderna och trots allt starkare protektionistiska tendenser har vissa u-länder kun­nat öka sin utförsel av industrivaror i snabb takt och vidga sina marknads­andelar i OECD-omrädet. Längst har de s. k. nya industriländerna kom­mit. Fortfarande svarar dock alla u-länder tillsammans bara för något mer än 10 procent av världens industriproduktion. Det är inte osannolikt att denna andel kan fördubblas under resten av detta sekel.

Under första hälften av 1970-talel ökade det samlade bytesbalansunder­skottel för icke oljeexporterande u-länder från drygt 8 miljarder dollar till nära 40 miljarder dollar. Efter år 1975. då underskottet motsvarade mer än 5 procent av dessa länders bruttonationalprodukt, inträdde en viss stabili­sering, som emellertid avbröts av nya drastiska prishöjningar på olja 1979. För 1980 beräknar Världsbanken att de oljeimporterande u-ländernas sam­manlagda underskott uppgår till 60 miljarder dollar.

Underskotten är koncentrerade lill de u-länder. som har det något bättre ställt. Orsaken lill detta är bl, a. att endasi dessa länder haft råd atl låna de pengar, som behövs för att finansiera underskotten. Denna upplåning har till övervägande del skett pä de internationella kapitalmarknaderna på kommersiella villkor. De fattigare u-länderna har inte samma lånemöjlig­heter, utan har i flera fall tvingats lill nedskärningar av sin konsumtion och sina investeringar för att klara bylesbalansproblemen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           20

1 jordens allra fattigaste länder - södra Asien och i Afrika söder om Sahara, de områden som Brandt-kommissionen kallar jordens fattigbälten — blir situationen allt mera desperat. Den ekonomiska tillväxten i dessa länder har varit mycket långsam under 1970-lalet. Klyftan mellan de fatti­gare och de rikare u-länderna växer ständigt. 1960 hade de fattigaste u-länderna en inkomst per capita på en tredjedel av u-landsgenomsnittel. 1978 hade den siffran sjunkit till en fjärdedel. Prognoserna för 1980-lalel tyder på alt klyftorna kommer att ytterligare vidgas om inle kraftfulla internationella åtgärder sätts in till stöd för de fattigaste länderna.

1 Afrika söder om Sahara har den samlade produktionen per invånare varit praktiskt tagel oförändrad. Många miljoner människor har under 1970-talet fått sin redan mycket låga levnadsstandard ytterligare sänkt.

Det kommande decenniet, FNs tredje utvecklingsårtionde, kommer där­för att bli mycket kritiskt för de fattigaste länderna, som - med Brandt-kommissionens ord - lever på en tunn gränslinje mellan överlevnad och katastrof. Kombinationen av resursbrist, energikris och ett snabbt väx­ande befolkningstryck på miljöresurserna hotar att leda till såväl social som ekologisk katastrof. Skogar huggs ner och öknar breder ut sig i en takt, som redan på kort sikt omöjliggör jordbruk och pä längre sikl hotar att påverka jordens klimat. 1 dessa länder måste olja och stora mängder livsmedel importeras för atl klara människors överievnad. Endasi en klart produktivitetsbefrämjande jordbrukspolitik, ägnad atl sysselsätta u-lands-befolkningarnas majoritet, har utsikter att vända utvecklingen. För alt få genomslagskrafl och nå varaktiga resultat måste en sådan politik förenas med insatser för mark- och vattenvård, energiförsörjning, grundläggande hälsovård inklusive familjeplanering samt primärundervisning.

Del ligger i alla länders intresse att de internationella ekonomiska pro­blemen kan lösas på ett sätt, som medger en fortsatt expansion av världs­ekonomin. Detta förutsätter ett vidgat och fördjupat internationellt ekono­miskt samarbete och en massiv biståndsinsats.

1 det följande kommer jag att mera utförligt redovisa problem och förslag till ålgärder på vissa områden, t. ex. biståndsvolymen, nord/syd-relationer-na, miljö- och energifrågor, kvinnans ställning osv.

Sammanfattningsvis vill jag understryka att biståndspolitiken, både i Sverige och på del multilaterala planet, måste inriktas på all ge de värst utsatta länderna möjlighet att ägna sina knappa resurser ål verkliga utveck­lingsåtgärder för att tillgodose befolkningens grundläggande behov - inle bara ål nödlösningar för alt klara energi- och livsmedelsförsörjningen i akuta nödsituationer. Den ekologiska balansen måste bevaras. I u-länder­nas primärhälsovård, som leder till en höjd medellivslängd och minskad spädbarnsdödlighet, måste också ingå insatser för familjeplanering i syfte att minska det befolkningstryck, som annars uppkommer. Inhemska ener­giresurser måsle bättre utnyttjas så att oljeberoendet kan minskas.

För Sveriges del kommer vi att fortsätta våra strävanden i de internatio-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         21

nella organisationerna efter samordnade och omfattande insatser för att i första hand hjälpa de sämst ställda. 1 värt bilaterala bistånd kommer vi alt i dialogen med mottagarländerna diskutera de grundläggande förutsättning­ar som energi, markvård, befolkningsutveckling och livsmedelsförsörjning utgör för alt se vad vi kan bidraga med i varje enskilt land.

Biståndets roll

Det är snart 15 år sedan FN satte upp målet att varje industrilands nettoiitbelalningar av offentligt bistånd skall uppgå till 0,7 procent av landets BNI'. Vid ingången till 1980-lalel har OECD-länderna bara upp­nått hälften av målet, dvs. 0,35 procent av OECD-ländernas sammanlagda BNI.

De västliga industriländernas bistånd uppgick 1979 till 22,4 miljarder dollar. Det motsvarar - enligt den statistik, som utges av OECDs bi-ståndskommitlé (DAC) - tre fjärdedelar av väridens totala bistånd. Bi­ståndet från OPEC-länderna uppgick lill 5,2 miljarder dollar eller 1,44 procent av BNI. Biståndet från Sovjetunionen och de östeuropeiska län­derna är mycket obetydligt, ca 2 miljarder dollar eller 0,11 procent av BNI.

Av DAC-länderna är det bara fyra som uppnått 0.7-procentmälet: Sveri­ge, Norge. Nederländerna och Danmark. 1 statistiken över biståndet under 1979 ligger Sverige, för femte året i rad. i topp med utbetalningar motsva­rande 0,94 procent. Därefter följer Norge och Nederländerna med 0,93 procent och Danmark med 0,75 procent av BNI.

Det mest nedslående inslaget i del internationella biståndet är dock att biståndsutbetalningarna från USA under 1979 gäll ned med ca en miljard dollar. Jag finner del beklagligt atl stormakterna och andra länder med starka ekonomier, t. ex. Schweiz, inte är beredda att åta sig en rimlig andel av stödet till u-länderna.

Trots att 0,7-procentmålet ännu är avlägset uppvisar den internationella biståndsstatistiken, enligt min mening, flera positiva drag. Av de 17 DAC-länderna ökade tio sitt bistånd under 1979. mätt som andel av BNI. Åven biståndets kvalitet har höjts och en ökande andel går till de minst utveck­lade länderna.

Det är dock högst osannolikt alt DAC-länderna - med nuvarande natio­nella politiska prioriteringar - kommer atl kunna uppfylla 0,7-procenlsmå-let till 1985 eller ens under den senare hälften av 1980-talel, vilket förut­sätts i I.ex. FNs utvecklingsstrategi för 1980-talet. Huvudtendensen under 1970-talet har snarare varit att biståndet stagnerat, medan andra kapitalflö­den, särskilt de privata, har ökat mycket snabbi. Biståndets andel av de

' Bnutoncuionalprodiikten. BNP. (engelska: Gross Domestlc Froducl) avser värdet av den produktion, som äger rum inom det egna landel.

Bruttonationalinkomsten, BNI, (engelska: Gross National Product) detmieras som BNP plus nettot av löner, räntor och andra kapitalinkomster från ullandel. För Sverige är detta netto för närvarande negativt.

Kartong: s, 22, sista raden Tillkommer: sker--------- länderna.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         22

totala kapitalflödena till u-länderna har under 1970-talet sjunkit från 42 lill 30 procent.

Sverige kommer dock även i fortsättningen i internationella samman­hang att understryka den helt cenirala roll, som utvecklingsbiståndet kan och bör spela. Vi kommer att förtsälta atl kräva att alla rika länder - i väst och i öst - uppfyller 0,7-procenlsmålel. De rika ländernas trovärdighet i dialogen med u-länderna förutsätter att man kan uppfylla - eller åtminsto­ne gör påtagliga ansträngningar för att uppnå — 0.7-procentsmålet.

De nuvarande ekonomiska svårigheterna i industriländerna, och de följ­der dessa fått för vissa givarländers benägenhet att uppfylla denna målsätt­ning, visar att det kan finnas behov av automatiskt verkande regler. De länder, som ännu inte uppnått 0,7-procenlsmålet, borde exempelvis kunna reservera en del av den reala ökningen i tillväxten för biståndsändamål. Brandt-kommissionen framlade tankar om internationell beskattning. 1 ett längre perspektiv bör man överväga vilka metoder för sådan beskattning som kan vara praktiskt och politiskt lämpliga. Klart står emellertid att en skatt på den internalionella handeln vore orättvis och olämplig.

Etl generöst och långsiktigt bistånd är en moralisk skyldighet och ett uttryck för vär solidaritet med u-länderna i deras utvecklingsansträngning­ar. Totalbeloppet för biståndet är betydande. Det representerar ändå en för Sverige ganska måttlig uppoffting. Biståndet har också gett viktiga bidrag till en positiv utveckling i flertalet u-länder.

1 många av mottagarländerna för Sveriges bistånd 'lar utvecklingssamar­betet bidragit till imponerande framsteg, särskilt iiär det gäller utbildning och hälsovård. 1 Tanzania har Sverige medverkat till utbildning av 25 000 lärare. Hälsovården pä Kenyas landsbygd når idag sex miljoner männi­skor. 1 Sri Länka har födelsetalen sjunkit väsenlligt. Del kan antas alt det långsiktiga svenska biståndet till familjeplanering i Sri Länka varit en bidragande orsak. Vattenprojekt i Tanzania har - trots många problem -gett sex miljoner människor tillgång till rent vatten. I Etiopien och Tanza­nia har 90 miljoner träd planterats, vilket på sikt kommer att förbättra såväl befolkningens energiförsörjning som den ekologiska balansen. Genom det svenska kalastrof- och flyktingbiståndet - totalt ca 650 milj. kr. under innevarande budgetår - har den akuta nöden kunnat lindras för hundratu­sentals människor.

Åven om solidariletsmotivet i sig är tillräckligt för att motivera ökade bisländsinsatser, bör biståndet också ses i ett bredare ekonomiskt-politiskt perspektiv. Världsekonomin slår idag inför större problem än någonsin under efterkrigstiden. De sedan 1979 mer än fördubblade oljepriserna har gett vissa oljeländer väldiga överskott, ca. 120 miljarder dollar under 1980, och motsvarande underskott i oljeimporterande länders bytesbalanser. U-ländernas skuldbörda antar allt mer alarmerande proportioner. Samtidigt som dessa länders behov av industrivaror är nära nog omätligt har industri­länderna en slor outnyttjad produktionskapacitet och hög arbetslöshet. Det är angelägel atl denna produktionskapacitet kan utnyttjas och att det sker pä ett sätt som inte förvärrar inflationen i de olika länderna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         23

1 denna situation får biståndet en särskild dimension som ett instrument i en global stimulanspolitik i syfte att åler få fart på hjulen i världsekonomin. För att öka resursöverföringarna till u-länderna kan i.ex. multilaterala finansieringsorgan öka sin upplåning av de finansiella överskott, som OPEC-länderna placerar på den internationella kapitalmarknaden. 1 detta syfte har Sverige föreslagit en särskild kapitalhöjning i Världsbanken och stött förslag om en särskild energifilial. Genom tillskott av biständsmedel skulle kreditvillkoren kunna mjukas upp och kapitalet styras även till de fattigare och mindre kreditvärdiga u-länderna.

För de fattigaste länderna, vars största problem är en otillräcklig jord­bruksproduktion i kombinalion med en snabb befolkningsökning, finns idag inga reella alternativ till det traditionella gåvobiståndet. Generella åtgärder tenderar genomgående att mest gynna de rikare u-länderna. De allra fattigaste länderna har på kort sikt ganska lite att vinna på ytteriigare handelsliberaliseringar. De är inga attraktiva kunder på de internationella kapitalmarknaderna. De har en myckel begränsad förmåga att tillgodogöra sig modern teknologi.

För de fattigaste länderna finns det inget bällre stöd än ett generöst, långsiktigt och flexibelt gåvobistånd. För stora befolkningsgrupper i jor­dens fatligbälten är elt ökat bistånd helt enkelt en fråga om överlevnad.

Under 1970-lalet har, glädjande nog, en allt större del av DAC-ländernas bistånd gått till de fattigare länderna. U-länder med en per capita-inkomst på mindre än 400 dollar mottog 52 procent av DAC-ländernas bilaterala bistånd under 1978. 1 Sveriges biståndspolitik har en sådan inriktning på de mest behövande länderna länge varit självklar. Av Sveriges bilaterala bistånd under 1978 gick 80 procent till länder med en per capita-inkomst på mindre än 400 dollar.

Nord/syd-relationerna

Den internalionella dialogen har foi tsatt under det gångna året i syfte att ge nord/syd-relationerna etl nytt och mera konkret innehåll. Avsikten var att ett väsentligt steg skulle tas vid elfte specialsessionen med FNs general­församling, som ägde rum i månadsskiftet augusti/september 1980. Då skulle förberedelsearbetet för de planerade globala förhandlingarna avslu­tas och en ny utvecklingsstrategi för 80-talet godkännas. Sessionen känne­tecknades av oenighet och av atl endast begränsade resultat uppnåddes. Man kom överens om texten till en utveckingsstrategi, men förhandlingar­na strandade om villkoren för den globala ronden. Såväl strategitexlen som problemen med förberedelserna för den globala ronden överlämnades till den ordinarie sessionen med generalförsamlingen, som sedermera bekräf­tat utvecklingsstrategin. Konsultationer har ägt rum under höstens lopp. under ledning av generalförsamlingens president, ulan att enighet nåtts.

Dessa förhandlingar, som syftar till konkreta åtgärder inom de fem

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           24

områdena råvaror, energi, handel, utveckling samt monetära och finan­siella frågor, skall enligt de ursprungliga planerna inledas tidigt år 1981. Det finns två skäl till att de kommit all tillmätas stor betydelse.

För del första har de ökande problemen i väridsekonomin ytterligare förstärkt behovet av konkreta internationella åtgärder. Behovet är stort av en dialog om energiproblemen och en ökad förutsebarhet vad gäller pris, utbud och efterfrågan på olja. Riskerna för ökad protektionism och andra ingrepp bedöms som stora. Det andra skälet är alt det ordinarie internatio­nella förhandlingssystemet under de senaste åren visat sig alltmera oför­möget att åstadkomma effektiva lösningar på problemen. 1 förra budget­propositionen (prop. 1979/80:100, bil. 6) pekade jag på de högst begränsa­de resultaten av UNCTAD V. 1 böljan av 1980 blev den stora konferensen i New Delhi om u-ländernas industrialisering, UNIDO 111, etl misslyckan­de.

Det är därför inte förvånande att man velat ta etl nytt grepp för alt nå fram till konkreta åtaganden i en internationell förhandling, som rör cen­trala utvecklingsproblem. Samtidigt är svårigheterna uppenbara. Förhand­lingen lanserades ursprungligen av vissa OPEC-länder som, med utnyttjan­de av oljans politiska och ekonomiska betydelse, önskade få fram åtagan­den frän industriländerna om etl ökat bistånd lill de fattigaste länderna och mera aktiva insatser för all skapa en ny ekonomisk världsordning. Samti­digt har de ekonomiska svårigheterna gjort de stora i-länderna alltmera obenägna alt öka sitt utvecklingsbistånd. Till della kommer att OPEC-länderna, trots atl de hörde lill initiativlagarna, inte aktivt engagerat sig i förberedelsearbetet. Detta gäller i första hand länderna kring Persiska viken.

Förhandlingarna vid FNs elfte specialsession kom nästan uleslutande att röra sig om proceduren för den globala ronden. En uppgörelse syntes länge ligga inom räckhåll. 1 slutskedet visade det sig dock omöjligt att nå enighet om den kompromiss, som hade arbetats fram under sessionen.

Enligt den procedur som huvuddelen av deltagarna var överens om, skulle förhandlingarna inledas i New York i januari och avslutas i septem­ber 1981. En del av förhandlingarna skulle föras i andra organ än det centrala FN, dvs i fackorganen, däribland IMF, och andra institutioner av typ GATT. Efter etl decentraliserat skede skulle man därefter i en slutlig central förhandling söka knyta ihop ett paket med åtaganden från alla länders sida.

Bakom tvisten om proceduren dolde sig djupgående skiljaktigheter mel­lan industri- och utvecklingsländerna om FNs, fackorganens och jämför­bara organisationers roll. De globala förhandlingarna fick, enligt industri­länderna, inte resultera i att fackorganens — särskilt Bretion Woods-inslitulionernas - kompetens och roll urholkades. De flesta industrilän­der, däribland Sverige, ansåg att kompromissförslaget uppfyllde detta krav. En slutlig överenskommelse omöjliggjordes dock av motstånd från USA, Västtyskland och Storbritannien.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         25

Oenigheten om proceduren förde med sig att man vid specialsessionen överhuvudtaget inle diskuterade dagordningen för den globala ronden. Förhandlingarna syftar till konkreta åtgärder, och dagordningen måste därför vara mera preciserad än att enbart ange de fem huvudområdena.

Även om man inte lyckats slutföra förberedelsearbetet enligt den ur­sprungliga tidtabellen är förhoppningen all den globala ronden skall inledas i början av 1981. Del svenska förberedelsearbetet är inriktat på ell aktivt och konkret dellagande i förhandlingarna. Arbetet leds av den samråds­grupp för u-landspoliliska frågor, som upprättats på statssekreterarnivå.

1 detta sammanhang vill jag också nämna att tanken på elt toppmöte om nord/syd-frågor nu preciserats. 1 november 1980 hölls ett utrikesminister-möte mellan elva länder i Wien, varvid riktlinjerna drogs upp för ett toppmöte i Mexico i juni 1981. Etl väl genomfört möte med stats- och regeringschefer från i sammanhanget betydelsefulla länder kan fä en posi­tiv inverkan pä den globala ronden. Sverige kommer alt delta aktivt i förberedelserna för toppmötet. Ett nytt möte på utrikesministernivå plane­ras till mars 1981 i Wien.

En grundfråga i nord/syd-diskussionerna gäller u-ländernas inflytande i internalionella organisationer. Idag varierar deras inflytande mellan de olika organisationerna. 1 FN, där varje land har en röst, är u-ländernas inflytande stort. Det är mindre i de finansiella utvecklingsorganisatio­nerna, där röstslyrkan är knuten till storleken av kapitalinsatserna. Från svensk sida avser vi fortsätta att verka för atl u-länderna får etl ökat inflytande. Det är dock knappast möjligt all åstadkomma en radikal för­ändring i detta avseende eftersom en sådan kan leda till minskat stöd från de stora givarländerna och försämra de finansiella utvecklingsorganisa­tionernas position på de internationella kapitalmarknaderna.

Betydelsen av den utvecklingsstrategi för det tredje utvecklingsärtion-det, 1980-talet, som slutligt godkändes av höstens generalförsamling, skall i och för sig inle överdrivas. Den utgör emellertid en ram för fortsatt arbele i nord/syd-sammanhang och ger vissa betydelsefulla riktlinjer för den framtida politiken. 1 strategin har man enats om en generell målsättning på 7 procents tillväxt för u-länderna under 1980-talet. Man har också - om än med vissa reservationer — ånyo slagit fast alt 0,7-procenlsmålsättningen för offentligt bistånd skall uppnås under denna period. 1 strategin anges även I procent som mål för offentligt bistånd när 0,7-procentsmålet har uppfyllts.

Från svensk synpunkt är del mycket lillfredsslällande att flera punkter kommit med, vilka v; tillmäter särskild betydelse. Defta gäller exempelvis resurs- och miljöfrågorna samt fråpor kring utvecklingens sociala aspekter samt om mobilisering av mänskliga resurser i u-länderna.

Inledningsvis nämnde jag all den globala ronden bl. a. har sin bakgrund i missnöje med resultaten av andra internationella förhandlingar. Positiva inslag saknas dock inte. Det internationella förhandlingsmaskineriet har

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         26

trots allt visat alt det är kapabelt att uppnå konkreta resultat, även om dessa sällan ges lika stor publicitet som misslyckandena.

1 slutet av 1979 nåddes exempelvis enighet om en betydande påfyllntid av internationella utvecklingsfonden IDAs resurser. Förhandlingen ledde fram till ett påfyllnadsbelopp på 12 miljarder dollar under tre år, vilket innebar en omkring femprocenlig åriig ökning i reala termer. IDA stärker därmed sin ställning som den i särklass största källan för finansiellt bistånd på mjuka villkor till läginkomstländer.

Efter segslitna förhandlingar kunde man inom UNCTAD i juni 1980 avsluta förhandlingen om den gemensamma råvarufonden. Denna förhand­ling inleddes vid UNCTAD IV i Nairobi 1976 och har visat sig extremt komplicerad och tidskrävande. Det praktiska värdet är ännu svårt att bedöma, men otvivelaktigt är det positiva slutresultatet en viktig psyko­logisk framgång i samarbetet mellan i- och u-länder, Sverige spelade under förhandlingen en synnerligen aktiv roll och kommer alt bidraga lill fonden med ca 45 milj. kr. under en treårsperiod.

U-ländernas skulder är en annan fråga, som diskuterats inom UNCTAD. Sverige avskrev 1977 de biståndsskulder som de fattigaste och av oljekri­sen hårdast drabbade u-länderna hade till Sverige. Det svenska beslutet ledde till alt elt anlal andra länder vidtog motsvarande åtgärder. Den förhandling, som därefter pågått inom UNCTAD, kunde avslutas i sam­band med sessionen i september 1980 med UNCTADs styrelse (TDB). Beslutet innebär inle alt problemen på skuldområdet är lösta, men meka­nismer skapades dock för fortsatt hantering av skuldfrågorna. Delta kan visa sig bli av mycket stor betydelse, inte minst mot bakgrund av flertalet u-länders snabbt växande utlandsskulder.

Sverige stöder del särskilda aktionsprogram för de minst utvecklade länderna, som antogs av UNCTAD V 1979, Under 1981 anordnar FN en särskild konferens om de minst utvecklade ländernas problem. Sverige har ordförandeskapet i konferensens förberedande kommitté. Det krävs enligt min mening såväl kortsiktiga åtgärder för att avvärja ekonomiska, sociala och ekologiska katastrofer i de fattigaste länderna som ett långsiktigt program med ökade åtaganden från de rika ländernas sida för all skapa förutsättningar för stabila och långsiktiga livsbetingelser i de fattigaste länderna. Sverige kommer aktivt atl medverka i och stödja detta arbele.

Miljö, energi och utveckling

Fattigdomen på u-ländernas landsbygd leder ofta till elt överutnyttjande av knappa miljö- och produktionsresurser. Det växande trycket på mar­kens och skogens avkastning medför ofta alt naturtillgångar förslösas. Skogar och buskmarker avverkas för att täcka behovet av virke och ved lill bränsle men ibland också för att tillgodose starka exportintressen. Detta sker för närvarande i en omfattning, som har betydande ekologiska konse-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         27

kvenser. Skogsavverkningen leder ofta lill erosion och markförstöring. Ell alltför intensivt utnyttjande av åkermark och överbetning av växande kreaturslammar ger samma resultat. Med nuvarande avverkningstakt av tropisk regnskog om tio hektar per minut skulle denna helt försvinna på 85 år. Den odlingsbara jorden skulle med nuvarande takt reduceras med en tredjedel pä tjugo år. Öknar utbreder sig med 5-7 miljoner hektar per år. (Den sammanlagda ytan av landskapen Skåne, Blekinge, Småland och Halland är ca 5 miljoner hektar.) Över 2 miljarder hektar häller pä att förvandlas till öken.

Denna överansträngning av jordens bärkraft måsle hejdas. Det kan ske endasi med omfattande och samordnade insatser på fler områden och utifrån en klarare medvetenhet om orsakssammanhangen. De viktigaste orsakerna står alt finna i de allmänna ekonomiska och sociala förhållan­dena på landsbygden. För alt klara sin omedelbara överievnad tvingas stora befolkningsgrupper att överexploatera tillgängliga resurser. För elt förnuftigare utnyttjande av naturresurserna måste ofta hela den ekonomis­ka strukturen förändras och befolkningsökningen hejdas. Nya försörj­ningsmöjligheter måste erbjudas. Alternativa energislag och en bättre an­passad teknologi måste introduceras. Sådana strävanden måsle aktivt stödjas genom internationellt bistånd.

Sverige har verkat för atl dessa ekonomiska och ekologiska samband ska!) uppmärksammas i större utsträckning. Vi finansierade i.ex. under 1979 elt FN-symposium i Slockholm om sambanden mellan naturresurser, miljö, befolkning och utveckling.

Pä svenskt initiativ har nu ett FN-program upprättals för ökad hänsyn till dessa fundamentala samband. Verksamheten kommer delvis att finan­sieras från en särskild fond. som höstens generalförsamling beslutat att upprätta. Inledningsvis kommer prioritet alt ges åt markanvändning, livs­medelsförsörjning, vattenhushållning och energiproduktion. Syftet är att stödja u-ländernas och FN-organens ansträngningar alt integrera miljöfak­torer i utvecklingsprogram och projekt inom alla relevanta sektorer. En­dast genom en sådan integration kan en ekologiskt hållbar utveckling garanteras.

1 svenskt bilateralt bistånd har SIDA sedan länge finansierat projekt för alt bevara mark och skog. Vattenvårdsprojekt har fått betydande stöd. Men ytterligare resurser måste nu avsättas för dessa ändamål. Därför bör en särskild anslagspost inrättas för bilaterala eller regionala miljö- och markvårdsinsatser. Dessulom kan medel från anslaget för multilateralt bistånd ställas till förfogande, exempelvis för projekt i Sahelländerna (Gambia, Kap Verde, Mali, Mauretanien, Niger, Senegal, Tchad och Övre Volta). Sverige har, för att öka kunskaperna om ökenspridningen och för alt bättre kunna identifiera behoven, anslutit sig till den internationella rådgivande gruppen för ökenspridningskontroll (Descon), där både motta­garländer och givarländer deltar. Bland Descons konkreta uppgifter ingår alt följa upp FNs ökenkonferens 1977, vid vilken Descon upprättades.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         28

Vattnet är av central betydelse i all utveckling och för miljöns beva­rande. En internationell vattenkonferens hölls samma år som ökenkonfe­rensen. FN har proklamerat 1980-lalet som ett internationellt vattenår­tionde. SIDA ger i anknytning till detta finansiellt stöd bl. a. till WHO-program. 1 höstas hölls i Uppsala ett FN-seminarium om landsbygdens vattenförsörjning. SIDA har utifrån sina erfarenheter utarbetat en vatten-, strategi, vilken även ställts lill FNs förfogande.

Som ett uttryck för den vikl, som från svensk sida tillmäts miljöåtgärder i u-länderna, har Sverige i FNs miljöstyrelse föreslagit att FNs miljöpro­grams (UNEPs) resurser förstärks för insatser i u-länder inom de mest akuta miljöområdena som erosion, annan jordförstöring, skogsskövling, ökenutbredning och vattenförstöring. Förhoppningen är att 15 miljoner dollar ska kunna mobiliseras för detta ändamål. Sverige är berett att slälla fem milj. kr. till miljöfondens förfogande för etl sådant förbättrat u-lands-program under förutsättning att även andra bidragsgivare deltar.

U-ländernas energiförsörjning har elt nära samband med miljöproble­men i u-länderna. Överutnyttjande av energislag som ved. jordbruksavfall och torkad spillning kan leda till allvarliga negativa effekter för miljön.

Energiförsörjningen på u-ländernas landsbygd medför särskilda pro­blem, men också en fortsalt industrialisering kommer att ställa stora krav pä energi. U-länderna måsle därt"ör snabbt försöka utveckla inhemska energikällor, både konventionella och icke-konventionella. Detta krav har fåll en helt ny dimension av de stigande oljepriserna.

Medvetandet om behovet av internalionelll samarbete för att trygga u-ländernas energiförsörjning har ökat under de senaste åren. 1 fiolårets budgetproposition (prop. 1979/80: 100, bil.6) redogjorde jag ganska utför­ligt för detla samarbete. Därutöver kan nämnas alt de globala förhandling­ar, som jag hoppas skall inledas under första halvåret 1981. förväntas ha energifrågor som en av sina viktigaste punkter på dagordningen. En rad internationella biståndsorganisationer undersöker nu möjlighelerna all öka sitt bistånd på energiområdet. Som elt viktigt exempel kan nämnas att Världsbanken planerar en ny energifilial, som syftar till att underlätta förstudier och utvinning av energi i u-länderna.

En särskild FN-konferens planeras för att behandla nya och förnybara energikällor. Konferensen skall studera den roll som sådana energikällor kan spela för nuvarande och framtida energibehov, teknologier för nya och förnybara energikällor, de viktigaste hindren för användningen av dessa teknologier bl.a. på finansierings-, forsknings- och utbildningsområdena och åtgärder, som kan vidtas för alt komma förbi dessa hinder.

Med hänsyn till alt u-ländernas energibehov är så slora och till att nya och förnybara energikällor kan spela en viktig roll för dessa länder till­mäter Sverige denna konferens stör vikl. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur de fattigare u-ländernas energiförsörjning kan förbättras. En nationell kommitté har tillsatts för alt förbereda Sveriges deltagande i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           29

konferensen. En nationalrapport, som bl. a. visar våra möjligheler att bidra till utvecklingen av nya och förnybara energikällor kommer att tillställas konferensen. Under hösten 1981 kommer FN, med stöd av SIDA, atl i Sverige anordna elt seminarium om energiplanering i u-länder. Dessutom planerar de nordiska länderna alt tillsammans med OPECs Special Fund att under våren 1981 arrangera etl symposium om energifinansie­ringsfrågor.

Även i del bilaterala biståndet försöker vi i ökad utsträckning bistå u-länderna i deras ansträngningar att förbättra sin energiförsörjning. På grundval av bl. a. en preliminär inventering av den svenska resursbasen för bistånd på detta område och u-ländernas behov av energibistånd, fast­ställde SIDA i januari 1980 "Riktlinjer för energibistånd", som bildar underlag för vårt deltagande i dialogen med våra mottagarländer om ener­gibistånd. 1 dessa riktlinjer prioriteras svenskt slöd lill energiplanering, utbyggnad av vattenkraften, bättre utnyttjande av skogstillgångarna och samarbete för att utveckla nya och förnybara energikällor. Det är min förhoppning att det svenska biståndet till u-ländernas energiförsörjning därigenom skall kunna öka väsentligl.

Kvinnor och utveckling

1 flertalet u-länder utgör majoriteten av kvinnorna en eftersatt och miss­gynnad grupp. 1 de fattigare u-länderna är kvinnorna alltför ofta från födseln dömda till livslång fattigdom och förtryck. Det är angeläget all jämställdhelsfrågorna uppmärksammas i del internalionella utvecklings­samarbetet.

Den kvinnokonferens, som ägde rum i Köpenhamn ijuli 1980 och som var en uppföljning av Mexico-konferensen 1975, kommer förhoppningsvis att medföra att ytterligare ansträngningar görs för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Detta är nödvändigt eftersom konferensen kunde konstalera att de framsteg, som gjorts sedan 1975, var relativt begränsade på de tre ämnesområden - kvinnors arbete, kvinnors hälsa samt utbild­ningsmöjligheterna för kvinnor - som konferensen behandlade, bl. a. på nordiskt initiativ. Politiskt betonade frågor kom att ta upp en stor del av konferensen. Ett avsevärt arbete lades emellertid ned på atl utarbeta elt handlingsprogram. Även om detta inte kunde antas enhälligt, innehåller del många element, som kan användas i del fortsatta jämslälldhetsarbelet.

Jämställdhelsfrågorna har, pä initiativ av främsl de nordiska länderna, också uppmärksammats vid utformningen av FNs nya utvecklingsstrategi. Liksom handlingsprogrammet från Köpenhamnskonferensen slår denna fast att kvinnorna måsle spela en aktiv roll i utvecklingsprocessen. Kvin­norna måste vidare ha bättre tillgång till bl. a. näringsriktig föda, hälso­vård, utbildning, sysselsättning och finansiella resurser och kunna delta i slörre utsträckning i planeringen, beslutsfattandet och genomförandet av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         30

utvecklingsprojekt. Både strategin och handlingsprogrammet betonar vik­ten av familjeplanering. För kvinnors frigörelse och hälsa har sådana insatser slor betydelse.

Jämställdhetsarbetet måste nu drivas vidare både i del bilaterala utveck­lingssamarbetet och genom de internationella organisationerna.

,Sorn jag framhöll i prop. 1979/80: 100, bil. 6, kan konstateras all många av våra programländer bedriver en utvecklingspolitik, som syftar till en aktiv integrering av kvinnorna i samhällsarbetet. Vi kommer att fortsätta vår dialog med mottagarländerna i syfte att stödja integrering av kvinnorna i produktionen och i samhällsutvecklingen i allmänhet. 1 alla de utveck­lingsinsatser vi stöder bör hänsyn tas lill jämslälldhetsaspekterna. Detla bör framför allt beaktas vid diskussionerna om och planeringen av nya bi­ståndsinsatser. Det vikliga är all tillvarata kvinnors erfarenheter och intressen inom det reguljära utvecklingssamarbetet. 1 enlighet med rege­ringens skrivelse 1979/80: 168 om riktlinjer för det fortsatta jämställdhets­arbetet bör SIDA studera effekterna av de insatser som gjort hittills och utarbeta förslag till anvisningar för hur insatser för kvinnor systematiskt skall kunna föras in i olika typer av biståndsprojekt i framtiden. Därvid bör SIDA la hänsyn till relevanta rekommendationer i handlingsprogrammet från Köpenhamnskonferensen.

De internationella organisationerna måste var och en, på grundval av handlingsprogrammet från Köpenhamnskonferensen och den nya utveck­lingsstrategin, i sin praktiska verksamhet arbeta för atl ge kvinnorna ökade möjligheter att delta i samhällsarbetet. Speciella åtgärder behövs i elt övergångsskede för att åstadkomma mer nyskapande och experimentella insatser. FNs kvinnofond, till vilken Sverige är en betydande bidragsgiva­re, försöker främja sådana åtgärder, som sedan kan föras vidare av andra internationella organisationer. Pä sikt måsle jämställdhelsinsatserna bli naturliga inslag i de internalionella organisationernas arbete och finansi­eras genom deras egna resurser och inorn ramen för UNDPs landprogram.

Internationella handikappåret

FN har proklamerat 1981 som det internationella handikappåret. Härige­nom hoppas man kunna skapa ökad uppmärksamhet kring de handikappa­des problem, både i i- och u-länder. Full delaktighet och jämlikhet har valts som motto.

Frän svensk sida tillmäts det internationella handikappåret stor betydel­se, och en särskild beredningsgrupp har tillsatts med företrädare för etl flertal departement, myndigheter, och enskilda organisationer. 1 detla arbete deltar också utrikesdepartementet, som dessulom innehar ordföran­deskapet i beredningsgruppens internationella utskott.

För biståndspolitiken får handikappfrågoina en särskild betydelse ge­nom alt de handikappade i u-länderna är en särskilt utsatt grupp. Fattiga

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         31

länder, vars resurser är begränsade, ser ofta svårigheter att genomföra insatser till förmän för de handikappade.

Inför handikappåret har dessa frågor givils prioritet inom anslagsposten Särskilda program under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. Genom ett beslut av regeringen i augusti 1980 fick SIDA i uppdrag alt förbereda handikappinsalser i samarbete med olika internationella organi­sationer fill ett totall belopp av ca 13 milj. kr.

Som ett led i programmet för handikappåret kommer Sverige i sitt bilaterala biståndssamarbete att pä olika sätt uppmärksamma de handikap­pades problem i dialogen med mottagariänderna. På det multilaterala pla­net är avsikten alt vid olika internationella möten hävda nödvändigheten av alt göra särskilda handikappinsalser. Delta gäller exempelvis i organisa­tioner som FNs utvecklingsprogram (UNDP), FNs barnfond (UNICEF) och Världshälsoorganisationen (WHO).

Pä del internationella planet har också upprättats en särskild rådgivande kommitté, som bl. a. skall utarbeta ett långsiktigt handlingsprogram för handikappinsatser i biståndssamarbetet. Sverige deltar aktivt i detta arbe­te.

Humanitärt bistånd

Mot bakgrund av den markanta ökningen i världen av akuta katastrofsitua­tioner, främst i samband med väpnade konflikter, har del diskuterats om inle en avsevärt större del av utvecklingsbiståndet borde ulgå i form av katastrofbistånd. Det bör dock uppmärksammas atl Sverige under de tre senaste åren mer än tredubblat sitt kaiastrofanslag från 71 milj. kr. budget­året 1978/79 fill 314 milj. kr. budgetärel 1980/81.

Andelen av det totala biståndsanslaget har ökat frän knappt 2 procent till drygt 6 procent. Om andra anslag till liknande ändamål (humanitärt bistånd till Latinamerika samt till befrielserörelser och offer för apartheidpoliliken i södra Afrika, Världslivsmedelsprogrammel (WFP), FNs fiyktirigkommis-sarie (UNHCR) och FNs hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA)) medräknas, kommer under budgetåret 1980/81 mer än 650 milj. kr. att utbetalas för humanitärt bistånd. Summan motsvarar nära 13 procent av det totala biståndsanslaget jämfört med 7,5 procent tre är tidigare.

Svenska regeringen har i olika sammanhang dels pekat på behovet av ökade resurser, dels framhållit vikten av förbättrad samordning av den internationella katastrofhjälpen. Behovet av ökade satsningar för alt före­bygga katastrofer har också understrukits. Sverige var en av initiativtagar­na till en resolution vid mötet med FNs ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) ijuli 1980, som resulterat i atl en utredning om FN-systemets katastrofinsatser påbörjats. Även ansträngningar inom andra FN-organ att effektivisera det internalionella katastrofbiståndet har fått svenskt stöd.

Under 1980 har den svenska beredskapsstyrkan för katastrofhjälp gjort

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           32

viktiga insatser i samband med flyktingsituationerna i Sydostasien och i Somalia samt vid jordbävningen i Algeriet.

För budgetåret 1981/82 föreslår jag att anslagsposten Katastrofer m. m. höjs till 400 milj. kr. Till detta kommer att även medel ur anslagsposten Övriga multilaterala bidrag kan utnyttjas för katastrofändamål. Sverige står således väl rustal att dellaga i internationella katastrofinsatser. Sådana är av humanitära skäl helt nödvändiga, men de kan aldrig ersätta etl långsiktigt och planmässigt stöd fill u-ländernas utvecklingsarbete.

Resultatvärdering

Ökad uppmärksamhet måste ägnas åt en noggrann uppföljning, utvärde­ring och kontroll av biståndet. Behovet av samordning med andra u-lands-insatser blir allt mera påtagligt.

Detla är helt i överensstämmelse med vad utrikesutskottet (UU 1978/ 79:1) uttalat med anledning av proposition 1977/78:135 om riktlinjer för internafionellt utvecklingssamarbete m. m. Biståndet bör enligt utskottet utvärderas med målsättningen

—att bidra till effektivare utvecklingssamarbete i u-länderna genom att stödja deras egen planering, uppföljning, resultatvärdering och angrän­sande verksamhet

—atl bidra till effektivare bistånd genom SIDA

—att bidra lill förbättrad kunskap hos allmänheten och statsmakter om utvecklingen i u-länderna, de långsikliga effekterna av utvecklingssamar­betet samt biståndets effektivitet och resultat.

Det är naturligt att huvudansvaret för utvärderingen av biståndet ligger hos mottagarlandets myndigheter. Detta hindrar dock inte att SIDA grans­kar sin egen roll i bislåndsprocessen. Avsevärda resurser för detta ända­mål föreslås anvisade under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

Del är också viktigt att vi gör en aktiv bedömning av de internationella organisafionernas biståndsverksamhet. Större projekt, som genomförs av enskilda organisationer med finansiellt stöd från SIDA, kan också behöva utvärderas.

Jag välkomnar de ansträngningar, som nu görs inomlDA för all åstad­komma en effektivare resultalvärdering. Även inom departementet kom­mer vi atl ägna dessa frågor ökad uppmärksamhet. Regeringen behöver för sina ställningstaganden vara fortlöpande väl informerad om hur skilda biståndsinsatser utvecklar sig. Jag avser därför att särskilt följa och grans­ka frågorna om elTektiviteten i såväl det bilaterala som del multilaterala utvecklingssamarbetet.

Sammantagna bör dessa åtgärder främja effektivitet i biståndet och göra det lättare att visa att de resurser, som anslås till utvecklingssamarbete verkligen används på bästa möjliga sätt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

33

Anslagsutveckling, planeringsramar m.m.

Enligt beslut nyligen av riksdagen med anledning av prop. 1980/81:20 om besparingen i statsverksamheten m. m. skall biståndsanslagen för bud­getåret 1981/82 uppgå till något mera än en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten för kalenderåret 1981. Detta innebär att den to­tala biståndsramen (inklusive avräkningar) ökar med 705 milj. kr., eller 14 procent, till 5720 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Då biståndets ökning i reala termer är måttlig är det desto viktigare atl de administrafiva kostnaderna hålls nere så att det mesta möjliga av bistånds­anslagen kan användas för insatser på fältet. Under de kommande åren måste därför ansträngningar att effektivisera biståndsverksamhetens admi­nistration och organisation ges mycket hög prioritet. Anslagen för bistån­dets administration måste därför prövas med särskilt stor restriktivitet. Under anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har jag funnit det motiverat att SIDA minskar sina personalkostnader med etl belopp, som motsvarar ca sex tjänster. För handläggning av ansökningar om förmånliga u-landskrediter föreslår jag att beredningen för internatio­nellt tekniskt samarbete (samarbetsberedningen), vilket är det nya namnet på utbildningsberedningen, förstärks med en handläggartjänsl. Samtidigt dras en handläggartjänsl in vid utrikesdepartementels avdelning för inter­nationellt utvecklingssamarbete.

Tabell 1. Biståndsanslag 1978/79-1981/82 (milj. kr.)

 

 

 

 

 

 

 

Förändring

 

 

Anvisat

Anvisat

Anvisat

Förslag

1980/81-

 

 

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

1981/82

Cl.

Bidrag till inter­nationella bistånds-

 

 

 

 

 

 

 

program

1 195,0

1 306,0

1471,0

1 707,0

+236

C2.

Bilateralt ut-

 

 

 

 

 

 

 

vecklingssamarbete

2464,6

2 849,8

3 253.0

3667,0

+414,0

C3.

Information

16,8

19,9

20,9

22,0

+

1,1

C4.

Styrelsen för inter­nationell utveckling

 

 

 

 

 

 

 

(SIDA)

71,8

105,0

113,0

114,5

+

1,5

C5.

Biståndsutbildnings-

 

 

 

 

 

 

 

nämnden (BUN)

9,4

10,8

11,5

12,5

+

1,0

C6.

Styrelsen för u-landsforskning

 

 

 

 

 

 

 

(SAREC)

100,0

110,0

125,0

138,7

+

13,7

C7.

Nordiska Afrika-

 

 

 

 

 

 

 

institutet

-

-

1,9

2,1

+

0,2

C8.

Lån till personal inom biståndsför-

 

 

 

 

 

 

 

valtningen

0,4

-

3,5

4,0

+

0,5

 

Avräkningar

12,0

13,5

15,2

52,2

+

37,0

 

 

3870,0

4415,0

5015,0

5720,0

+705

3    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         34

På grund av budgettekniska förändringar är anslagen för de olika budget­åren i tabell 1 inte helt jämförbara. Jag kommer senare, vid föredragningen av de olika anslagen, alt mera i detalj redogöra för förändringarna.

Av de totala biståndsanslagen utgör det multilaterala biståndet 29,8 procent och det bilaterala biståndet 64,1 procent. Av budgeltekniska skäl är dessa andelar inte helt jämförbara med andelarna under innevarande budgetår, men i realiteten har ingen förändring skett. Även om andra länders multilaterala andelar ökat snabbt under senare år, är den multila­terala andelen ändå internationellt sett hög i det svenska biståndet.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka vikten av fillräckliga allmänna reserver, både pä den bilaterala och den multilaterala sidan. Av prakfiska skäl vill jag, liksom föregående budgetår, föreslå att anslagspos­ten Katastrofer m. m. fyller denna funktion inom del bilaterala biståndet.

På den multilaterala sidan finns också starka skäl atl hålla en hög finansiell beredskap för olika insatser som kan komma att aktualiseras i pågående eller förestående internationella förhandlingar. Det gäller I.ex. handikappåret 1981, FNs konferens om nya och förnybara energikällor, FNs konferens om de minst utvecklade länderna, och de globala nord/syd­förhandlingarna. Inom Världsbanken pågår en diskussion om en energifi­lial. För dessa ändamål kan medel ur anslagsposten Övriga multilaterala bidrag och den ointecknade reservationen pä anslaget Cl. Bidrag till inter­nationella utvecklingsprogrami komma all tas i anspråk.

Med anledning av regeringens proposition om besparingar i statsverk­samheten m. m. (prop. 1980/81: 20 bil. 2) har riksdagen nyligen beslutat om åtgärder på biståndsområdet, som minskar belastningen på statsbudgeten med 100 milj. kr. i jämförelse med vad som annars skulle ha utgått.

Dessa åtgärder har vidtagits på följande sätt:

1.         Biståndsramen beräknas på bruttonationalinkomsten (BNI) i stället för på bruttonationalprodukten (BNP). Därmed minskar belastningen med ca 60 milj. kr. Till skillnad från BNP tar beräkningen av BNI även hänsyn till det för närvarande negativa nettot av Sveriges kapitaltransaktioner (löner, räntor m.m.) med utlandel. BNI är elt mera rättvisande mått än BNP på den svenska ekonomins förmåga att bära utgifterna för utveck­lingssamarbetet, och är också den måttstock som används av andra länder när man, exempelvis i OECD, redovisar sin biståndsvolym.

2.    Vissa utgifter, som i verkligheten avser bistånds- och u-landsverk-samhel men som belastar andra huvudtitlar, avräknas mot biståndsramen. Dessa avräkningar, höjs med 37 milj. kr. från 15,2 milj. kr. budgetåret 1980/81 fill 52,2 milj. kr. budgetåret 1981/82. Därtill kommer 3 milj. kr. för gemensamma fonden, som direkt belastar biståndsanslagen. Den totala vidgningen av biståndsramens innehåll uppgår därmed till 40 milj. kr. Avräkningarna består av följande poster:

- biståndets administrativa kostnader - 35 milj. kr. - avseende bl. a. kostnaderna för utrikesdepartementets avdelning för internationellt ut­vecklingssamarbete.

 

Prop, 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         35

—Svenska UNlCEF-kommitténs administrativa kostnader, på ca 200000 kr., som belastar anslaget E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor på utrikesdepartementets huvudtitel.

—Svenska skolor i u-länderna - huvudsakligen avsedda för barn till svenska biståndsarbetare — vilka finansieras över utbildningsdeparte­mentets huvudtitel. Avräkningen på 3 milj. kr. avser sammanlagt sju skolor i Botswana, Kenya, Mocambique, Tanzania, Zambia och Viet­nam. Därtill kommer kostnaden för korrespondensundervisning på grundskolans högstadium och på gymnasieskolnivä för barn lill svenska biståndsarbetare.

—Överföringskoslnaderna för flyktingar från u-länder 5 milj. kr., som belastar arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.

—Den andel av bidragen till FN och FNs fackorgan, som avser bistånd och som enligl OECDs biståndskommitté får inräknas i den internatio­nella biståndsstalistiken. För kalenderåret 1979 uppgick denna andel av Sveriges reguljära bidrag till 9 milj. kr.

—Sveriges bidrag till del s.k. "första kontot" i den gemensamma fonden för råvaror, som tidigare avsägs belasta handelsdepartementets huvudti­tel. Sveriges hela kostnad för gemensamma fonden belastar nu anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Planeringsramarna för biständsanslagen för budgetåren   1982/83 och

1983/84 bör utgöra en i förhällande till budgetåret 1981/82 oförändrad andel av bruttonationalinkomsten. Fördelningen mellan mulfilateralt och bilate­ralt bistånd förutses i huvudsak förbli oförändrad. Smärre förskjutningar i ena eller andra riktningen måste dock kunna ske för alt hänsyn skall kunna tas till omständigheter och medelsbehov, som nu inte kan förutses. Jag vill dessulom föreslå två förändringar av budgelteknisk natur:

—Anslaget till Internationella federationen för familjeplanering (IPPF) föreslås flyttas från anslagsposten Särskilda program under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete till anslaget C I. Bidrag till internatio­nella utvecklingsprogram. Nuvarande former för beredning av svenskt stöd till IPPF förutses ej förändras genom denna överföring. Föränd­ringen motiveras av att IPPF i realiteten är elt multilateralt organ, som i huvudsak finansieras genom regeringsbidrag. Anslagsposten Särskilda program är i första hand avsedd för experiment- och försöksverksamhet på nya och angelägna områden, som normalt inte kan rymmas inom det landprogrammerade biståndet.

—Huvuddelen av kostnaderna för rekrytering och utbildning av fällper-sonal flyttas från C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) lill anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. Utgifterna hänför sig direkt till det bilaterala utvecklingssamarbetet och är inte att betrakta som etl myndighetsanslag. Den del av anslaget, som avser rekrytering och utbildning av SlDAs administrativa personal, bör dock kvarstanna under anslaget C 4.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                     36

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1979/80 Utgift       1073 303688                      Reservation                1627783401

1980/81 Anslag     1508000000'

1981/82 Förslag     1707000000

' Inklusive bidrag till IPPF (37 milj. kr.), som 1980/81 belastade C 2. men som för 1981/82 föresläs överiöras till C 1.

Anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås budgetåret 1981/82 öka med 199 milj. kr. eller med 13 procent till 1 707 milj. kr.

Huvudsyftet med del multilaterala biståndet är detsamma som med övrigt bistånd, dvs. alt bidra lill social och ekonomisk utveckling i u-länderna. Genom det multilaterala biståndet vill vi också stärka de interna­tionella organisationernas roll i utvecklingssamarbetet. För u-länderna innebär multilateralt bistånd många fördelar. De multilaterala organisatio­nerna har samlat betydande erfarenheter, som u-länderna kan utnyttja för att lösa sina utvecklingsproblem. U-länderna kan påverka biståndels vill­kor genom att de deltar i beslutsfattandet i de internationella organisatio­nerna. Risken för olika former av påverkan från givarländer minskar. De multilaterala organisationerna kan också utnyttjas av länder, som önskar ge bistånd, men som ännu inte hunnit bygga upp en egen biståndsadmini­stration.

Det multilaterala biståndet kanaliseras främst genom FN-systemet och de internalionella utvecklingsbankerna. Det fördelar sig på tekniska och finansiella insatser. FNs utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala finansieringskälla för tekniskt bistånd. FNs kapitalutvecklings­fond svarar för mindre omfattande men snabba insatser i form av finansi­ellt gåvobistånd. FNs barnfond (UNICEF) bidrar till mobiliseringen av u-ländernas mänskliga resurser genom sina insatser för barn och mödrar. Flera FN-organ lämnar stöd till flyktingar och bistånd i katastrofsitua­tioner. Världsbanken och Internalionella utvecklingsfonden (IDA) utgör den viktigaste källan för finansiellt bistånd i form av obundna krediter, i IDAs fall på mycket förmånliga villkor. De ger också i allt större utsträck­ning tekniskt bistånd i samband med sin kreditgivning. De regionala ut­vecklingsbankerna och fonderna utgör ett viktigt komplement till Världs-banken/lDA för att stödja regionala utvecklingsanslrängningar. Den Inter­nationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) har till uppgift att bidra fill ökningen av livsmedelsproduktionen i u-länderna. Världslivsmedelspro­grammet (WFP) lämnar bistånd i form av livsmedel till utvecklingsprojekt och akuta katastrofinsatser.

De svenska biståndspolitiska målsättningarna bör givetvis avspeglas i vårt agerande i de internationella organisationernas styrande organ. Vi bör också försöka säkerställa att de internationella organisationerna lar hänsyn till de olika utvecklingspolitiska mål, som det internalionella samfundet kommit överens om, t. ex. i utvecklingsstrategin för del tredje utvecklings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           37

årtiondet. Erfarenheten visar att Sverige, i samarbete med andra likasin­nade länder, kan påverka arbetet i organisafionerna. Ser man på utveck­lingen under en längre period, kan man konstalera att flera organisationer ändrat sin verksamhetsinriktning på sätt som är positiva ur svenska bi­ståndspolitiska synpunkter.

Mot bakgrund av de väldiga behoven i u-länderna är det inte förvånande att kraven på de multilaterala biståndsorganisafionerna ständigt växer och att i och för sig välmotiverade förslag väcks om upprättande av nya organisationer och fonder. Detta sker med förhoppningen att upprättandet av nya fonder skall leda till att ytterligare finansiella resurser skall kunna mobiliseras. Denna förhoppning har ibland uppfyllts, t. ex. då IFAD upp­rättades. Det finns emellertid också risker med en sådan utveckhng. Nya organ och fonder kan nämligen leda till samordningsproblem, dubbelarbete och slöseri med resurser. Administrationskostnaderna växer och biståndet fördyras. Nya fonder bör därför endast upprättas om starka behov finns och om man kan få fram nya resurser för dem. Eventuella nya fonder bör helst knytas till redan existerande organisationer så att samordningen underlättas och administrationskostnaderna hålls nere.

Sveriges andel av de totala bidragen i flera organisationer, t. ex. UNDP och UNICEF, är mycket stor. När nu dessa organisationer ställer krav på kraftigt ökade resurser, är det inte möjligt för oss att öka våra bidrag i samma takt som fidigare. Det kan inte heller vara önskvärt atl ett begrän­sat antal små i-länder svarar för merparten av bidragen till internationella organisafioners utvecklingsarbete. Vi bör därför fortsätta att aktivt verka för att, andra länder, särskilt de stora i-länderna, åtar sig en rimligare andel av bidragsbördan.

Återflödet av det svenska mulfilaterala biståndet, i form av upphandling av svenska varor och tjänster, är endast ca 20 procent. Det är betydligt lägre än återflödet av det bilaterala biståndet. Alla berörda svenska myn­digheter bör därför aktivt verka för att öka kännedomen om svenska företags möjligheter att leverera varor och tjänster inom ramen för multila­terala biståndsinsatser, såväl hos de internationella biståndsorganen och deras lokala representanter som hos u-ländernas myndigheter.

Till de finansiella organisationerna tillskjuts bidragen i regel för flerårs-perioder. Under senare tid har svårigheter uppstått i samband med påfyll-naden av vissa av dessa institutioners resurser. Det har bl. a. gällt IDA, där påfyllnaden försenats genom att USAs kongress inte godkänt påfyllnads-överenskommelsen. Sverige har därför framhållit vikten av att detta pro­blem nu noggrant studeras i syfte att undvika förseningar vid framtida resurspåfyllnader.

Sverige fortsätter också att sträva efter överenskommelser mellan givar­länderna om långsiktiga åtaganden i de organisationer, där sådana utfäs­telser nu inte görs. I dag motsvaras fleråriga biståndsutfästelser till motta­garländerna ofta av endasi ettåriga bidrag till organisationerna. Sverige har

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

38

Tabell 2. Multilateralt bistånd budgetåren 1980/81-1981/82

Fördelning på organisationer (milj, kr.)

Medelsram 1980/81

Medelsram Förslag 1981/82

 

FNs operativa verksamhet

FNs utvecklingsprogram (UNDP) inkl. särskilda

bidrag för de minst utvecklade u-ländema FNs kapitalutvecklingsfond (UNCDF) FNs befolkningsfond (UNFPA) FNs barnfond (UNICEF)

 

350,0

370,0

30,0

30,0

45,0

45,0

120,0

130,0

 

545.0

575,0

 

Internationella finansieringsorgan Internationella utvecklingsfonden (IDA) Afrikanska utvecklingsbanken (ADB) Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) Asiatiska utveckingsbanken (AsDB) Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) Internationella jordbruksutvecklingsfonden (I FAD)

 

460,0

500.0

18,3

18.3

71,8

71,8

1,0

0

30,6

30.6

40,0

47.0

 

621,7

667,7

 

Internationellt livsmedelsbistånd Världslivsmedelsprogrammet (WFP) Livsmedelshjälpskonventionen (F.AC) Internationella katastroflagret för livsmedel (lEFR)

Övriga organisationer

FNs hjälporgan för Palestinaflyktingar (UNRWA)

FNs flvktingkommissarie (UNHCR)

UNCTAD/GATTs internationella handels­centrum (ITC)

Importkontoret för u-landsproduki.er (IMPOD)

Gemensamma fonden

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)'

Övriga multilaterala bidrag

UNDPs interimsfond för vetenskap och teknik

Karibiska utvecklingsbanken

Övrigt

Totalt

 

70,0 50,0 .55.0

72,0 51,0 59,0

175,0

182,0

47,0 40,0

50.0 50,0

8,0

3,5 0

8,0

4,1 12.5

37,0

40,0

135,5

164.6

10,6 20.2

11,0 11,0

95.7

30.8

117,7

1508,0'

1 707,0

' överförs frän anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete till anslaget Cl. Bi­drag till internationella biståndsprogram.

' Inklusive 37 milj. kr. för IPPF, som budgetåret 1980/81 belastade anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

därför i vissa sammanhang gjort treåriga minimiutfästelser med reservation för riksdagens godkännande. Flerårsutfästelser medför emellertid en viss stelhet i budgeten. Det är därför viktigt att det finns en rimlig medelreserv för nya, oförutsedda behov.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           39

Ökningen av det svenska multilaterala biståndet under budgetåret 1981/ 82 tas till stor del i anspråk av redan beslutade insatser, t. ex. den sjätte påfyllnaden av IDAs resurser. En nyhet är att den gemensamma fonden för råvaror inom UNCTADs ram nu upprättats med åtföljande krav på svensk inbetalning. Påfyllnaden av IFADs resurser innebär en ökning av det svenska bidraget.

De internationella förhandlingar, som äger rum under de närmaste två åren, kan komma att aktualisera ökade internationella biståndsinsatser, som Sverige bör ha finansiell beredskap att medverka i. Storleken på sådana insatser kan idag inte förutses. Jag föreslår därför att en betydande finansiell reserv anslås under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Den svenska inriktningen på de fatfigaste u-ländernas och befolknings­gruppernas behov präglar också vår hållning till de multilaterala program­men. Det särskilda belopp, som finns reserverat i vårt UNDP-bidrag för de minst utvecklade u-länderna, ökar även budgetåret 1981/82. Beslutet om fördelningen av UNDPs resurser under den tredje planeringsperioden in­nebär alt de fattigare u-ländernas andel av UNDPs totala resurser ökar betydligt, vilket Sverige aktivt bidragit till. Vårt stora IDA-bidrag, Hksom bidragen till de regionala utvecklingsfonderna, är också etl uttryck för denna strävan. Ökningen av bidraget lill UNICEF är motiverat av önske­målet att öka biståndet till de mest eftersatta grupperna, bland vilka barn och mödrar utgör en betydande del. Även bidraget lill FNs flyktingkom­missarie (UNHCR), det svenska katastrof- och flyktingbiståndet liksom insatserna till förmån för de handikappade riktar sig till särskilt utsatta och behövande folkgrupper.

FNs utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och befolkningsfond (UNFPA) Budgetåret 1980/81    425000000 Budgetåret 1981/82   445000000

varav

Ordinarie bidrag till UNDP                                                 335000000
Bidrag till UNDPs verksamhet i

de minst utvecklade u-länderna                                       35000000

Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF)                                     30000000

Befolkningsfonden (UNFPA)                                             45000000

FNs utvecklingsprogram (UNDP) syftar till atl främja mottagarländer­nas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinveste­ringsverksamhet i samarbete med i.ex. FNs fackorgan och FNs regionala ekonomiska kommissioner.

UNDPs verksamhet bygger i huvudsak på landprogram, vilket innebär att u-länderna själva bestämmer biståndets inriktning. Femåriga landramar fastställs av styrelsen och ligger till grund för planeringen av biståndet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           40

UNDPs styrelse har uppsatt ett bidragsmål på 3,5 miljarder dollar för den femåriga programperioden 1977-81. Detta förutsätter en åriig ökning av bidragen med 14 procent. Efter FNs bidragskonferens i november 1980 står det klart att detta mål inte kommer att uppnås. De ordinarie bidragen till UNDP för år 1980 beräknas uppgå fill 724 milj. dollar. Utfästelserna för 1981 ökade med endast fem procent till 760 milj. dollar. För andra året i rad har bidragskonferensen därmed misslyckats med att nå det uppsatta målet. Detta kan få allvariiga konsekvenser för planeringen av verksamheten för perioden 1982-1986.

Med ett bidrag om 335 milj. kr. skulle Sveriges andel av UNDPs budget under 1981 uppgå till drygt tio procent, vilket liksom fidigare gör Sverige till den största bidragsgivaren efter Förenta Staterna och Nederiänderna. De nordiska länderna svarar sammanlagt för ca 27 procent av de totala bidragen till UNDP.

UNDPs fleråriga utfästelser till mottagarländerna motsvaras dock i regel av endast ettåriga utfästelser från givariänderna. Sverige har sedan länge verkat för att UNDP skall få en mer stabil finansiering. Vi har ansett det nödvändigt att UNDP - i likhet med I.ex. IDA - får utfästelser om fleråriga bidrag från sina givare. Styrelsen upprättade 1979 en studiegrupp, som sammanträdde i februari 1980, för att diskutera olika möjligheter att få en säkrare finansiell grundval, bl. a. genom fleråriga utfästelser. Gruppen diskuterade även en jämnare fördelning av programmets kostnacer på bidragsgivarna. De nordiska länderna har klargjort att de anser sig stå för en alltför stor andel.

Vid UNDPs styrelsemöte i Geneve i juni 1980 kunde styrelsen enas om omfattningen och fördelningen av resurserna för programperioden 1982 till 1986. UNDPs resurser förutsätts öka med 14 procent per år även under nästa programperiod och sammanlagt uppgå lill 6,5 miljarder dollar. De fattigaste u-länderna - med en BNI per capita på under 500 dollar -kommer att få nästan 80 procent av programmets resurser jämfört med drygt 66 procent under nuvarande programperiod. Dessa länders andel av UNDPs resurser ökar därmed rned 21 procent. Man kunde också enas om att rikare länder, med en BNI per capita över 1500 dollar, skall ha som mål att - efter en med per capita-inkomsten stigande skala - vid programpe­riodens slut återbetala en del av sin landram till UNDP. Resultatet måste från svensk sida betraktas som mycket tillfredsställande, då vi länge efter­strävat att ge de fattigare u-länderna en större andel av UNDPs resurser.

I syfte att åstadkomma en stabilare grund för UNDPs finansiering gjorde Sverige redan vid FNs bidragskonferens i november 1978 en minimiutfäs-telse om bidrag till programmet för tre år, med förbehåll för riksdagens godkännande. Den har därefter förnyats vid varje bidragskonferens. Hös­ten 1980 gjorde Sverige en ny treårsutfästelse. För verksamhetsåret 1981 (budgetåret 1981/82) utfäste Sverige e« bidrag om 335 milj. kr. vilket innebär en ökning med 15 milj. kr. Vidare utfästes etl bidrag om tillsam-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           41

mans minst 690 milj. kr. för verksamhetsåren 1982 (budgetåret 1982/83) och 1983 (budgetåret 1983/84).

Under innevarande femårsperiod beräknas en dryg tredjedel av UNDPs ordinarie resurser gå till u-länder med en per capita-inkomst på mindre än 250 dollar. Med anledning av de stora biståndsbehoven bland de allra fattigaste länderna anser jag ett fortsatt svenskt bidrag till UNDPs särskil­da verksamhet till förmån för de minst utvecklade u-länderna vara moti­verat. Sveriges stöd till denna verksamhet uppgick budgetåret 1980/81 till 30 milj. kr. För budgetåret 1981/82 finner jag det motiverat att öka bidraget till 35 milj. kr., dä det länge varit oförändrat.

FNs kapitalutvecklingsfond (UNCDF) har till uppgift alt ge finansiellt bistånd lill de 31 u-länder, som ingår i FNs lista över de minst utvecklade u-länderna. Fonden är underställd UNDPs styrelse och arbetar främst genom UNDPs fältorganisation. Fondens verksamhet är inle landprogram-merad. Biståndet lämnas i form av gåvor.

Huvuddelen av kapitalutvecklingsfondens insatser inriktas pä landsbyg­den, främst fattiga och avlägsna områden, som saknar grundläggande social service. Hittills har fonden finansierat mindre projekt inom sektorer som jordbruk, bevattning, småindustri, byskolor, yrkesskolor, hälsovård och kooperation. Fonden lägger stor vikl vid all befolkningen aktivt deltar i projekten.

UNDP-styrelsen beslutade år 1979 alt ändra fondens finansiering. Från att tidigare ha haft full finansiell täckning för vaije nytt projekt kan fonden nu inleda nya projekt på basis av beräknade tillgångar. Den nya finansie­ringsprincipen gör det möjligt för fonden att mera långsiktigt planera verk­samheten. Övergången fill en ny finansieringsprincip gör kapitalutveck­lingsfonden till ett mer permanent organ. Fonden har för närvarande onormalt stora reservationer, som ännu inte avsatts till utvecklingsprojekt. Genom omorganisering inom sekretariatet räknar man med att komma till rätta med della problem. Efter bidragskonferensen år 1980 beräknas de sammanlagda bidragen uppgå till 27,6 milj. dollar, jämfört med 26,5 milj. dollar för år 1980.

Sverige är, med en bidragsdel på ca 25 procent, kapitalutvecklingsfon­dens största bidragsgivare efter Nederländerna. Sverige utfäste vid FNs bidrag.skonferens år 1980 ett bidrag om 30 milj. kr. för vart och ett av verksamhetsåren 1981-1983 (budgetåren 1981/82-1983/84) med förbehåll för riksdagens godkännande.

FNs befolkningsfond (UNFPA), som är underställd UNDPs styrelse, finansierar en betydande del av FN-systemets bistånd på befolkningsomrä-det. Verksamheten bygger på frivilliga bidrag från FN:s medlemsländer. Nästan hälften av fondens medel används för familjeplaneringsprojekl. 1 övrigt lämnas stöd bl. a. till folkräkningar, forskning om sambandet mellan befolkningsutveckling och social och ekonomisk utveckling samt utbild­ning och information om  befolkningsfrågor.  Merparten av de fondfi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         42

nansierade projekten verkställs av FN:s fackorgan. 1977 beslöt UNDPs styrelse att koncentrera fondens resurser till insatser i ett 40-tal s.k. prioritetsländer. Målet är alt dessa prioritetsländer år 1980 skall erhålla tvä tredjedelar av de länderdestinerade bidragen.

Sveriges bidrag till fonden under verksamhetsåret 1980 var 45 milj. kr., vilket motsvarade ca 8 procent av de sammanlagda bidragen. Vid FNs bidragskonferens hösten 1980 beräknades de frivilliga bidragen till UNFPA för år 1981 lill 136 milj. dollar. Sverige utfäste, med förbehåll för riksdagens godkännande, ett oförändrat bidrag om 45 milj. kr. lill UNFPA för vart och etl av verksamhetsåren 1981-83 (budgetåren 1981/82-1983/ 84).

FNs barnfond (UNICEF) Budgetärel 1980/81   120000000 Budgetåret 1981/82   130000000

FNs barnfond (UNICEF) stöder u-ländernas arbete med att förbättra situationen för barn och mödrar. UNICEF strävar efter atl i första hand söka tillfredsställa de mest elementära behoven, och är en föregångare inom FN-systemet dä det gäller alt söka nå de allra fattigaste befolknings­grupperna. Verksamheten omfattar hälso- och sjukvård, familjeplanering, grundläggande utbildning, åtgärder för atl förbättra kosten för barn och mödrar, program för att förbättra dricksvatlenförsörjningen m. m. Elt vik­tigt inslag är att söka få den lokala befolkningen att aktivt delta i arbetet. Tillsammans med WHO söker UNICEF föra ut begreppet primärhälso­vård och stödja de länder som arbetar pä att upprätta en sådan. En relativt slor del av biståndet lämnas till barn i de minst utvecklade u-länderna. UNICEF är också en viktig förmedlare av katastrofbistånd.

För att säkra en fastare grund för fondens verksamhet och finansiering infördes på svenskt initiativ fr. o. m. 1979 ett rullande långsiktigt arbetspro­gram, baserat på u-ländernas behov och UNlCEFs bedömning av framtida bidrag. Däremot har Sveriges flerårsutfästelser inte lett till efterföljd.

UNlCEFs verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakli­gen från regeringar. Regeringsbidragen utgjorde 1979 71 procent av fon­dens inkomsler. Återstoden kommer från enskilda bidragsgivare och från försäljning av UNlCEFs julkort.

Det svenska regeringsbidraget till fonden under verksamhetsåret 1980 uppgick fill 120 milj. kr. Sverige är därigenom, näst USA, UNlCEFs största bidragsgivare. Därtill kommer bidraget från den svenska UNICEF-kommittén, som för 1980 beräknas uppgå till 5,5 milj. kr.

Vid FNs bidragskonferens hösten 1980 uppskattades de ordinarie rege­ringsbidragen till UNICEF för är 1981 fill 167 milj. dollar, en ökning med ca 14 procent jämfört med 1980, Tillsammans med övriga inkomster, dvs. bidrag från enskilda givare och regeringsbidrag för särskilda insatser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         43

hoppas UNICEF kunna nå del lotala bidragsmålel på 290 milj. dollar för år 1981.

Med hänsyn till atl inriktningen av UNlCEFs verksamhet ligger väl i linje med de svenska biståndspolitiska målen och till all UNICEF är en effektiv organisation, utfäste Sverige, med förbehåll för riksdagens god­kännande, ett till 130 milj. kr. ökat bidrag för verksamhetsåret 1981 (bud­getåret 1981/82). Därmed beräknas Sveriges andel av regeringsbidragen till UNICEF uppgå till 18 procent. Med samma förbehåll utfäste Sverige ett bidrag pä sammanlagt minst 260 milj. kr. för verksamhetsåren 1982 och 1983 (budgetåren 1982/83 resp. 1983/84).

Internalionella utvecklingsfonden (IDA) Budgetåret 1980/81   460000000 Budgetåret 1981/82  500000000

Internationella utvecklingsfonden (IDA), som är en filial lill Världsbank­en (IBRD), utgör den största enskilda biståndskällan för de fattigaste u-länderna. Under budgetåret 1979/80 beviljade IDA utvecklingskrediler lill ett sammanlagt belopp av ca 16 miljarder kronor. IDA-krediterna lämnas pä mycket förmånliga villkor, näst intill gävobasis, och är obundna. Av IDAs utlåning gick under budgetåret 1979/80 87 procent till länder med en årlig per capita-inkomst på mindre än 360 dollar. Bland de tio siörsta låntagarländerna verksamhetsåret 1979/80 återfinns Indien, Bangladesh, Sri Länka, Kenya och Tanzania. IDAs utlåning är koncentrerad till jord­bruks- och landsbygdsutveckling, som svarar för närmare hälften av den totala utlåningen och som har stor betydelse för atl de fattigaste männi­skornas levnadssituation skall kunna förbättras.

IDAs ullåningsverksamhet har också börjat att anpassas efter de krav, som förändringarna i världsekonomin ställer på de fattigare oljeimporte­rande u-ländernas ekonomier. Samtidigt som stigande oljepriser fördyrar importen skapar de förutsättningar för tidigare inte lönsamma energiinve­sleringar. Världsbanksgruppens utlåning för energiändamål beräknas för närvarande komma att uppgå till mer än 50 miljarder kr. under första hälften av 1980-talet. En särskild energifilial planeras för utlåning på detta område. Den i längden ofrånkomliga strukturomvandlingen av de oljeim­porterande u-ländernas ekonomier ställer emellertid stora investeringskrav även inom andra sektorer. Världsbankens/lDAs exekulivstyrelse fattade därför i maj 1980 beslut om att bistå de oljeimporterande u-länderna med lån för strukturanpassning. Enligt nuvarande planer beräknas denna form av långivning uppgå lill ca 30 miljarder kr. under den närmaste femårsperi­oden.

Finansieringen av IDA sker genom gåvobidrag från i första hand de industrialiserade medlemsländerna, men under senare år även från vissa OPEC-stater och andra relativt rika u-länder. Bidragens storiek fastställs i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           44

samband med sk. påfyllnadsförhandlingar. Överenskommelse om den sjätte påfyllnaden, avseende budgetåren 1980/81-1982/83, uppnåddes mel­lan givarländerna i december 1979. Den innebär att 33 givarländer, varav 23 i-länder, skall lämna bidrag till etl sammanlagt belopp av 12 miljarder dollar. Då Sveriges andel av IDAs resurser varit myckel hög i förhållande till andra länders, sänktes den svenska andelen från 3,8 till 3,0 procent. Detta motsvarar ett totalt svenskt bidrag under perioden på I 497240000 kr.

På grund av förseningar i den amerikanska kongressen kunde överens­kommelsen om den sjätte påfyllnaden inte träda i kraft som planerat den I juli 1980. För atl IDAs verksamhet inte skulle lamslås, har givarländerna kommit överens om ett övergångsarrangemang, baserat på förhandsutfäs­telser. En redogörelse för denna överenskommelse och villkoren för Sveri­ges deltagande, har lämnats i prop. 1980/81:52.

IDAs utlåning kommer att öka gradvis under den sjätte påfyllnaden. Sveriges bidrag utgår med 460 milj. kr. under budgetåret 1980/81, 500 milj. kr. budgetåret 1981/82 samt 537,2 milj. kr. budgetåret 1982/83.

Regionala utvecklingsbanker

Budgetåret 1980/81    121702413 Budgetärel 1981/82    120702413

varav

Afrikanska utvecklingsbanken (ADB)                                 18 281 704

Afrikanska utvecklingsfonden (ADF)                                 71 835484

Asiafiska utvecklingsfonden (AsDF)                                 30585 225

Sveriges bidrag till de regionala utvecklingsbankerna och -fonderna i Afrika och Asien har ökat både i absoluta tal och i andel av vårt multilate­rala bistånd. Från budgetåret 1975/76 till det innevarande budgetåret 1980/ 81 har bidragen sålunda ökat från 32,5 milj. kr. till 121,7 milj. kr. och andelen av det totala multilaterala biståndet från ca 3 procent till ca 8 procent.

Dessa ökningar i våra bidrag till de regionala utvecklingsbankerna och -fonderna är elt uttryck för den vikt Sverige fäster vid ökat regionalt samarbete och vid uppbyggnad av starka finansiella organisationer i Afrika och Asien, varigenom den internationella biståndsverksamheten kan de­centraliseras. Våra bidrag har j första hand lämnats till institutionernas fonder, som lämnar lån på synneriigen mjuka villkor till de fattigaste länderna inom respektive region.

Afrikanska utvecklingsbanken (ADB) har sedan sin tillkomst 1966 endast varit öppen för medlemskap för de afrikanska u-länderna. Vid ADBs årsmöte 1978 beslöts atl inleda förhandlingar om medlemskap även för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet                             45

icke-regionala länder. Jag har i proposition om svenskt medlemskap i Afrikanska utvecklingsbanken m. m. (prop. 1979/80:130) redovisat utgång­en av dessa förhandlingar. Överenskommelsen om utvidgat medlemskap kommer troligen att kunna träda i kraft under 1981. Två tredjedelar av det totala antalet röster förbehålls de afrikanska medlemsländerna.

Som jag också anförde, kommer ett öppnande av ADB för icke-regionalt medlemskap att öka bankens resurser, dels direkt genom i-ländernas inbe­talade kapitalinsatser, dels indirekt genom att bankens möjligheter till upplåning på kapitalmarknaden förbättras. Ökade resurser kommer också att öka stabiliteten och möjligheterna till mera långsiktig planering.

ADBs totala utlåning uppgick per den 30 september 1980 till 1,2 mil­jarder dollar fördelade på 253 lån till 44 afrikanska medlemsländer. Lånen har i första hand avsett infrastruktur och jordbruk.

1 enlighet med riksdagens beslut med anledning av den nämnda proposi­tionen (UU 1979/80:25, JU 1979/80:45, rskr 1979/80:369 och 370) avser regeringen atl under innevarande budgetår teckna andelar i Afrikanska utvecklingsbankens kapital för en summa, som motsvarar 365634069 kr. Sveriges andel av bankens totala kapital uppgår därigenom till 1,3 procent. Samtidigt kommer ett åtagande att göras att inbetala 25 procent av det tecknade kapitalet, vilket motsvarar 91 408518 kr. Inbetalningen skall ske i form av fem lika stora delar under en femårsperiod. Den första inbetalning­en på 18281704 kr. kan komma att ske under innevarande budgetår.

För den andra inbetalningen, som beräknas ske under budgetåret 1981/ 82, är medelsbehovet 18281 704 kr.

Afrikanska utvecklingsfonden (ADF) började sin verksamhet år 1973 och har, till skillnad från ADB, redan från början varit öppen för medlemskap även för länder utanför Afrika. Fonden är knuten till ADB genom att de båda institutionerna har gemensam personal och president. En princip för samarbetet inom ADF är att det röstmässiga inflytandet har fördelals lika mellan de afrikanska länderna och de icke-regionala medlemsländerna, vilka huvudsakligen är i-länder. Detta är, enligt min uppfatlnig, en viktig princip, som givit ett betydande u-landsinflytande över verksamheten.

ADF lämnar lån på lika förmånliga villkor som IDA. Utlåningen sker enbart till de fattigaste afrikanska länderna. Lånen har framför allt avsett projekt inom jordbruk, transport, hälsovård och utbildning samt andra offentliga nyttigheler. ADFs utlåning uppgick per den 30 september 1980 till drygt 980 milj. dollar fördelade på 165 lån till 38 afrikanska medlems­länder.

ADFs verksamhet finansieras genom bidrag från de icke-regionala med­lemsländerna. Vid utgången av år 1980 uppgick Sveriges totala bidrag till ADF lill ca 277 milj. kr. Fondens andra påfyllnad, som gäller åren 1979-81, omfattar totalt ca 800 milj. dollar. Sveriges bidrag uppgår sammanlagt lill 215 506451 kr., vilket motsvarar 6 procent av påfyllnaden. De två första inbetalningarna om vardera 71835484 kr., har gjorts under budgetåren

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           46

1979/80 och 1980/81. Den tredje inbetalningen av samma storiek skall ske under budgetåret 1981/82.

Förhandlingar om en tredje påfyllnad av ADFs resurser efter 1981 kom­mer alt inledas inom kort. Med hänsyn till de afrikanska ländernas stora behov av förmånliga lån bör fonden ges möjlighet till en betydande ökning av sin utlåning. Jag anser att Sveriges bidrag bör motsvara ungefär samma andel som under den nu pågående andra påfyllnaden.

Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) inledde sin verksamhet år 1966. Av de 43 medlemmarna är 29 asiatiska länder. Sverige har varit medlem i banken sedan den upprättades. Bankens totala utlåning uppgick per den 30 september 1980 till 4,9 miljarder dollar, fördelade på 267 projekt i 16 länder. Den har hittills främsl varit inriktad på utbyggnad av infrastruktur och industriutveckling. Under senare år har utlåningen till jordbrukssek­torn ökat. Under 1980-talet kan en starkare betoning av jordbruks- och energisektorerna förväntas. Vidare avser banken att i ökad utsträckning lämna program- och sektorlån och bidra till finansiering av kostnader i lokal valuta. Dessa förändringar har vi frän svensk sida all anledning att välkomna. Vi har länge framhållit att banken borde få en mer utvecklings-inriktad profil, och inte enbart uppträda som en strikt finansiell institution.

Efter den senaste kapitalökningen, som trädde i kraft i september 1977, uppgår AsDBs tecknade kapital till 8,9 miljarder dollar. Huvuddelen är garantikapital. Sverige har under budgetåren 1978/79-1980/81 deltagit i denna kapitalökning och därvid inbetalat ca 4 milj. kr. Sveriges andel av AsDBs totala kapital uppgår till 0,17 procent.

Den sista inbetalningen till kapitalökningen skedde således budgetåret 1980/81. Någon ny kapitalökning har ännu inle beslutats, men torde kom­ma att träda i kraft under budgetåret 1982/83.

Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) har verkat sedan 1974. Fonden, som är nära knuten till AsDB och har samma medlemskrets, lämnar lån på mjuka villkor till de fattigaste och minst utvecklade av bankens medlems­länder. AsDFs totala utlåning uppgick per den 30 september 1980 till ca 2 miljarder dollar fördelade på totall 202 projekt i 21 medlemsländer. Projekt inom jordbrukssektorn svarar för större delen av fondens utlåning. Jämfört med tidigare år har stödet till industriprojekt, nafionella utvecklingsbanker samt utbildningssektorn ökal medan stödet till vatten- och avloppssystem, kraflverkssektorn saml kommunikationssektorn har minskat.

AsDF finansierar sin verksamhet genom bidrag från flertalet av de utvecklade medlemsländerna. Dessa bidrag har inbetalats dels vid fondens grundande, dels vid två påfyllnader. Under den första påfyllnaden bidrog Sverige med totalt ca 42 milj. kr.

Inom ramen för den andra påfyllnaden av fondens resurser om totall 2150 milj. dollar för fyraårsperioden 1979-82, har Sverige åtagit sig att under budgetåren 1979/80-1982/83 bidra med sammanlagt 122 340900 kr., vilket motsvarar 1,2 procent av denna påfyllnad. Under budgetåren 1979/

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           47

80 och 1980/81 har de två första inbetalningarna gjorts om vardera 30585225 kr. Den tredje inbetalningen av samma storlek skall göras under budgetåret 1981/82, då förhandlingar även beräknas inledas om en tredje påfyllnad. Sveriges bidrag till denna påfyllnad bör motsvara ungefär sam­ma andel som under den nu pågående påfyllnaden.

Internationella jordbruksutveckling.<>fonden (IFAD) Budgetåret 1980/81     40000000 Budgetåret 1981/82     47000000

Den internationella jordbruksulvecklingsfonden (IFAD) har varit verk­sam sedan 1978 såsom elt fackorgan i FN inriktat på att stödja jordbruksul-vecklingsprojekt, särskilt i mycket fattiga u-länder. Fondens resurser kan även - om stödet inriktas på de mest eftersatta grupperna - avsättas till rikare u-länder med särskilt gynnsamma förutsättningar för ökad jord­bruksproduktion. IFAD har under sina första tre verksamhetsår gett 60 lån till 48 länder, främsl i Asien och Afrika, uppgående lill lolalt 890 milj. dollar.

Ullåningsvillkoren är synnerligen förmånliga. En del av fondens re­surser kan användas för gåvofinansiering av mindre projekt för tekniskt bistånd. En stor del av projekten utföres gemensamt med bl. a. FAO, Världsbanken, UNDP, ILO, Islamiska utvecklingsbanken och regional­bankerna. Därigenom har den egna adminstrationen kunnat begränsas.

Fonden har en styrande församling, där samtliga medlemsländer ingår, samt en styrelse på 18 medlemmar. Antalet styrelseplatser är, i likhet med del lotala antalet röster, jämnt fördelade på tre länderkategorier. De bi-dragsgivande i-länderna tillhör kategori 1, de bidragsgivande u-länderna, dvs. de oljeexporterande u-länderna, kategori II och mottagarländerna kategori 111. Denna fördelning av rösterna ger u-länderna en starkare ställning i IFAD än i flertalet andra internationella finansieringsorgan. De nordiska länderna har en gemensam plats i styrelsen. Från och med 1981 är Sverige ordinarie ledamot.

För fondens första verksamhetsperiod 1978-80 gjordes utfästelser med drygt 1 miljard dollar. Nära hälften av dessa resurser kom från OPEC-länderna. Del svenska bidraget under denna treårsperiod uppgick till totalt 115 milj. kr.

Under 1980 har förhandlingar förts om en påfyllnad av fondens resurser för perioden 1981-83, Med hänsyn till atl fonden är verksam på elt område där finansieringsbehoven är mycket slora och att fonden är en effektiv institution, har Sverige funnit det angeläget atl påfyllnaden får en sådan storlek att fondens verksamhet kan utvidgas. Förhandlingarna har ännu inle formellt avslutats i alla detaljer. IFADs styrande församling godkände emellertid i december 1980 etl förslag om en påfyllnad av IFADs resurser med 1 270 milj. dollar. Detta belopp skulle tillsammans med ändra befint-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         48

liga resurser ge IFAD möjlighet att göra åtaganden för 1500 milj. dollar under treårsperioden 1981-83 jämfört med 890 milj. dollar den första verksamhetsperioden. Med i stort sett oförändrad svensk bidragsandel kan det sammanlagda svenska bidraget till fonden beräknas till 141 milj. kr. eller 47 milj. kr. per år. För den första inbetalningen har riksdagen redan beviljat medel. För den andra inbetalningen, som skall äga rum under budgetåret 1981/82, beräknas medelsbehovet till 47 milj. kr. Skulle som ett resultat av de fortsatta påfyllnadsförhandlingama det svenska bidraget till fonden komma att öka, kan ytterligare medel tas i anspråk från anslagspos­ten Övriga mulfilaterala bidrag.

Internationellt livsmedelsbistånd Budgetåret 1980/81    175000000 Budgetåret 1981/82    182000000

varav

Väridslivsmedelsprogrammet (WFP)                                                      72000000

Bidrag enligt 1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)               51000000
Internationella beredskapslagret av livsmedel för

katastrofinsatser (lEFR)                                                                          59000000

Världslivsmedelsprogrammet (WFP) lämnar bistånd i form av livsmedel till utvecklingsprojekt och vid katastrofer. Verksamheten skall bedrivas i sådana former alt den inte stör handeln med livsmedelsprodukter eller hämmar mottagarländernas egen jordbruksproduktion. En stor del av de livsmedel, som ställs till förfogande används som matransoner till anställda vid anläggningsarbeten och till utspisning av särskilt behövande grupper såsom kvinnor, småbarn och skolungdom. Programmet finansieras med frivilliga bidrag, som ges dels i form av livsmedel, dels i form av konlanlbi-drag för alt täcka administrationskostnader, frakt, försäkringar m. m. Det svenska bidraget är, i enlighet med WFPs praxis, till tvä tredjedelar bundet till upphandling av svenska livsmedelsprodukter.

Sverige har invalts i WFPs styrelse (Kommittén för livsmedelsbistånd, CFA) för åren 1979-81. CFA skall också vara etl forum för debatt samt ge rekommendationer om biståndsmeloder och biståndspolitik på livsmedels­området. Sverige verkar bl. a. för alt en större andel av världens samman­lagda livsmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall avsälla större resurser för katastrofinsatser. De svenska erfarenheterna av WFP är goda. Förutom ordinarie bidrag stöder Sverige därför programmel genom att också kanalisera övrigt multilateralt livsmedelsbistånd samt viss kata­strofhjälp genom WFP.

Målet för bidragen under två-årsperioden 1979—80 är 950 milj. dollar. Hittills gjorda utfästelser uppgår till ca 800 milj. dollar. För åren 1981 och 1982 har bidragsmålel fastställts till 1 000 milj. dollar. Detta belopp är dock

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         49

ett minimimål, som bör höjas om kraftiga prisökningar på livsmedel eller ökade behov av livsmedelshjälp uppstår. Vid slutet av 1980 uppgick utfäs­telserna för perioden 1981-82 till ca 735 milj. dollar.

Mol denna bakgrund bör Sveriges ordinarie bidrag till WFP höjas från 70 fill 72 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1981/82-1983/84.

Sverige har enligt 1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC) åtagit sig att under budgetåret 1980/81 leverera 40000 ton svenskt vete som livsmedelshjälp. Detta är 5000 ton mera än åtagandet under den förra konvenfionen från 1971. Den nya konventionen gäller endast ett år, men kommer sannolikt att förlängas. Vetet kanaliseras genom WFP.

Sverige har sedan budgetåret 1973/74 låtit proteinberika delar av de vetemjölsleveranser, som ställts till WFPs förfogande via FAC och det internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR). Av en utvärdering, som WFP gjort på svensk begäran, framgår att WFP haft svårt att finna avsättning för det proleinberikade mjölet. Proteinberikningen medför också betydande merarbete och fördyringar. SIDA föreslog därför redan 1978 en avveckling av proteinberikningen. Detta resulterade i att proteinberikningen avbröts för leveranser från be­redskapslagret (lEFR), men att det fortsätter inom ramen för FAC-ätagan-det.

SIDA har med hänvisning till WFPs bedömning i sin anslagsframställ­ning för budgetåret 1981/82 föreslagit att proteinberikningen helt upphör i och med utgången av budgetåret 1980/81. Jag finner alt ekonomiska och praktiska skäl talar för att så sker, och att leveranserna i fortsättningen utgår i form av vanligt vetemjöl.

För läckande av frakt- och administrationskostnaderna får WFP ett bidrag, som under är 1980 höjts i två omgångar, från 30 till 50 dollar/ton. Ytterligare höjningar kan bli akluella.

För budgetåret 1981/82 föreslår jag elt svenskt bidrag enligt konven­tionen om livsmedelshjälp - under förutsältning att den förlänges att gälla också budgetåret 1981/82 - på 51 milj. kr. inkl. frakt- och administrations­kostnader.

Sverige har, med riksdagens bemyndigande, dessutom åtagit sig att äriigen under treårsperioden 1980/81-1982/83 hålla 40000 ton svenskt vete samt vissa andra svenska livsmedelsprodukter i beredskap för akuta nöd­hjälpsinsatser. Under budgetåret 1980/81 kommer förutom vete bl. a. 2500 ton vegetabilisk olja alt upphandlas. Beredskapslagret utgör en del av del internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR).

lÉFR skall, enligt FNs rekommendationer, uppgå till minst 500000 ton, som bör förmedlas genom WFP. Bidragen till del internationella bered-skapslagrel har dock inle förrän under 1980 kommit i närheten av denna nivå och överstiger nu för första gången 400000 ton, vilka till övervägande del kanaliseras via WFP. Inom CFA pågår därför diskussioner om hur 4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 65

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           50

målet skall kunna uppnås saml hur WFP skall kunna garanteras kontinuitet i bidragen. Bl. a. utreds förslag om alt omvandla de frivilliga utfästelserna till bindande konventionsålaganden, eller att inrätta en särskild bidrags­konferens för det internationella beredskapslagret.

Med hänsyn till behovel av långfristiga åtaganden om livsmedelshjälp, anser jag att det svenska åtagandet bör utsträckas t. o. m. budgetåret 1983/ 84. För budgetåret 1981/82 beräknar jag elt medelsbehov för nödvändig påfyllnad av det svenska livsmedelslagrel på sammanlagt 59 milj. kr. inkl. lagring och frakt.

Jag föreslår att Sveriges bidrag till det internationella livsmedelsbistån­det under budgetåret 1981/82 uppgår till 182 milj. kr. Samtidigt vill jag understryka att åtagandena delvis är kvantitativa, varför den exakta kost­naden är svår att förutse. Stigande livsmedelspriser och fraktkostnader kan komma att öka medelsbehovet, vilkel i så fall bör bestridas från anslagsposten Övriga mulfilaterala bidrag.

Övriga organisationer Budgetåret 1980/81     83 500000 Budgetåret 1981/82    164600000

varav

FNs hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA)               50000000

FNs flyktingkommissarie (UNHCR)                                     50000000

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)           40000000

UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC)           8000000

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)                         4 129000

Gemensamma fonden .                                                        12500000

Humanitära organisationer

FNs hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA) lämnar bistånd till ca 1,8 milj. palestinier i Mellanöstern, som befinner sig i läger i Jordanien, Libanon, Syrien samt i Gaza-remsan och på Västbanken. Programmet inriktas på livsmedelshjälp, hälsovård och utbildning. Budgeten för verk­samhetsåret 1980 uppgick till 211 milj. dollar.

UNRWA har under flera års lid haft finansiella svårigheter och har vid flera tillfällen av brist på resurser tvingats skära ned sin utbildningsverk­samhet och matransonerna.

Sveriges ordinarie bidrag lill UNRWA uppgick för verksamhetsåret 1980 (budgetåret 1980/81) lill 47 milj. kr. För verksamhetsåret 1981 (budgetåret 1981/82) har Sverige, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst etl bidrag på 50 milj. kr. På grund av organisationens prekära budgetläge kan en del av detta bidrag behöva betalas ut som förskott redan i början av år 1981. I så fall kan medel ur den ointecknade reservationen disponeras. I enlighet med rekommendationen frän UNRWAs generalkommissarie har

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           51

regeringen, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst ett bidrag till UNRWA på samma belopp även för verksamhetsåren 1982 och 1983. Utfästelsen har gjorts under förutsättning att UNRWAs roll inte väsentligt förändras till följd av den politiska utvecklingen i Mellanöstern.

FNs flyktingkommissarie (UNHCR) har i takt med de senaste årens ökande flyktingströmmar blivit en allt viktigare kanal för bistånd till flyk­tingar världen över. Organisationen har, enligt sitt ursprungliga mandat, fill uppgift att ge internationellt skydd åt politiska flyktingar, att underlätta deras integrering i asyllandet eller att, där så är möjligt, hjälpa dem att återvända till sitt hemland. Verksamheten har genom den ökande mängden flyktingar i nödsituationer blivit alltmer inriktad på akut nödhjälp.

Därutöver har UNHCR vid ett flertal tillfällen fått i uppdrag att för hela FN-systemets räkning samordna biståndet till stora flyktinggrupper i akut nödsituation. Sådana samordnade aktioner har under det gångna året, på uppdrag av FNs generalsekreterare, genomförts i Somalia, Sydostasien och Zimbabwe. 1 Zimbabwe omfattar hjälpprogrammel även människor, som befinner sig i en flyktinglik situation i sill eget hemland. Andra slora krisprogram har gällt flyktingar från Afghanistan och Tchad.

UNHCR räknar med att det finns ca 12-13 miljoner flyktingar i världen i dag, varav ca 10 miljoner berörs av organisationens verksamhet. De störs­ta flyktinggrupperna finns i Afrika, framför allt i Afrikas Horn inklusive Sudan, Kamerun (flyktingar frän Tchad) och södra Afrika.

1 Asien finns de största flyktinggrupperna i Pakistan (flyktingar från Afghanistan) och Sydostasien. För många av de senare har UNHCR den viktiga uppgiften att försöka hitta bosättningsländer utanför regionen. Pa­rallellt härmed försöker man nu starta ett repatrieringsprogram för kampu-cheanska flyktingar.

1 Latinamerika är flyktinggrupperna mindre och en dominerande del av UNHCRs verksamhet inriktas på rättshjälp och försök att finna en fristad för flyktingarna i tredje land.

Flyktingarna organiseras i läger, där de erhåller bistånd i form av livsme­del, mediciner, enkla bostäder m.m. Det direkta biståndsarbetet utförs inle av UNHCR ulan av andra myndigheter, ofta värdlandets regering, eller av frivilliga organisationer i samarbete med UNHCR.

Kostnaderna för UNHCRs program har mångdubblats på bara några få år. Det reguljära programmet beräknas för 1980 uppgå till ca 300 milj. dollar, vartill kommer drygt 200 milj. dollar för de särskilda operationerna. För 1981 räknar man med ett reguljärt program på ca 335 milj. dollar. Som jämförelse kan nämnas att det reguljära programmet 1975 uppgick till 14 milj. dollar och 1979 fill 178 milj. dollar.

Trots de snabbt ökade bidragen har Sveriges andel av UNHCRs finansi­ering sjunkit från ca 10 procent år 1977 till ca 4 procent år 1980. Under budgetåret 1979/80 utbetalades ca 102 milj. kr., varav 30 milj. kr. utgjorde det ursprungliga ordinarie bidraget. Resten utgjorde svar på vädjanden

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         52

från UNHCR om extra stöd till olika delar av verksamheten. Av de svenska specialbidragen gick drygt 34 milj. kr. till Afrika, drygt 28 milj. kr. till Asien och 4 milj. kr. till Latinamerika.

Innevarande budgetår utgår ett ordinarie bidrag till UNHCRs reguljära program på 40 milj. kr. för verksamhetsåret 1981. Därutöver förutses omfattande extra bidrag frän bl. a. katastrofanslaget till de särskilda opera­tionerna. Sådana har redan under budgetåret utbetalats för insatser i Afri­kas horn, Zimbabwe, Kamerun, Kampuchea och Pakistan. De svenska bidragen till de särskilda operationerna uppgår hittills under budgetåret 1980/81 fill drygt 11 milj. kr.

UNHCRs snabba expansion har skett samtidigt som de flesta stora givarländer i ökad utsträckning specialdestinerar sina bidrag till operatio­ner, som man av särskilda politiska skäl vill stödja. År 1976 var 16,1 procent av bidragen till del reguljära programmel specialdestinerade - år 1979 var samma andel 72,6 procent. Detta har drabbat traditionella flyk­tinggrupper och slagit hårdare i Afrika än i Asien.

Ett ökat, obundet svenskt bidrag är därför särskilt värdefullt för UNHCR. Del ordinarie bidraget fill UNHCR för verksamhetsåret 1982 (budgetåret 1981/82) bör därför ökas till 50 milj. kr. För verksamhetsåret 1983 (budgetåret 1982/83) har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäsls ell lika stort belopp. Detta ordinarie bidrag bör, liksom tidigare, kunna kompletteras med medel från katastrofposten eller från anslagspos­ten Övriga multilaterala bidrag.

Befolkningsprogram

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF), som grun­dades 1952, åren ideell familjeplaneringsfederation med medlemsorganisa­tioner i etl 100-lal länder. Stöd lämnas till nationella organisationer och regeringar i utvecklingsländer. IPPFs målsättning är att främja familjepla­nering och ansvarigt föräldraskap. Tillgäng lill familjeplanering är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket fastslogs i den världsaktionsplan, som antogs vid FNs befolkningskonferens i Bukarest 1974.

IPPF inriktade sig från början på atl medverka till att familjeplanerings­kliniker inrättades. Ålgärder på familjeplaneringsområdet måste emellertid kompletteras med samtidiga åtgärder på andra områden i syfte att förbättra människors sociala villkor. Jag anser det därför väsentligt att familjeplane­ringen integreras i en allmän social omvårdnadspolilik. Det är värdefullt atl IPPF söker förena familjeplanering med hälso- och socialvård, saml att man söker skapa en bredare förankring för sin verksamhet bl. a. genom att vidga samarbetet med andra organisationer på olika områden. IPPF verkar också för att sexualundervisning skall ingå i den allmänna skol- och vuxen­undervisningen.

Sverige inledde sitt stöd till IPPF år 1965. T.o.m. budgetåret 1977/78 hade totalt 150 milj. kr. utbetalats. År 1978 ingicks etl treårsavtal om

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           53

fortsatt stöd på sammanlagt 100 milj. kr. Budgetåret 1980/81 bidrog Sverige under delta avtal med 37 milj. kr. Ett nytt treårsavtal är under beredning. För budgetåret 1981/82 (verksamhetsåret 1981) bör det svenska bidraget uppgå till 40 milj. kr.

Handelsfrämjande organisationer

UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC) främjar u-län­dernas export genom marknadsundersökningar, utveckling av nya pro­dukter, marknadsföring samt medverkan till uppbyggnad av nya institutio­ner för exporthandel. Sverige betraktar internationella exportfrämjande åtgärder som etl nödvändigt och viktigt komplement till u-ländernäs strä­vanden att bygga upp exportindustrier. Svenskt stöd till denna verksamhet sker främst genom bidrag till ITC i Geneve. 1 enlighet med bl. a. nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad ägnat de minst utvecklade u-länderna särskild uppmärksamhet.

Sverige är den största enskilda bidragsgivaren till centrets verksamhet. 1 åtskilliga sammanhang har från svensk sida påtalats behovet av ökade bidrag från övriga i-länder. Under treårsperioden 1979-81 (budgetåren 1979/80-1981/82) har Sverige utlovat ett åriigt bidrag på 8 milj. kr. Sverige bör vidare lämna en utfästelse om ett bidrag på minst 8 milj. kr. för vardera budgetåren 1982/83 och 1983/84.

Inom anslagsposten Särskilda program under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete stödjer Sverige också ITCs verksamhet. Budgetåret 1981/82 kan kostnaderna för detta stöd beräknas till 1 milj. kr.

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) är ett statligt organ vars verksamhet i viss mån är en komplettering på det nationella planet lill ITC för att främja u-ländernas export till Sverige.

Verksamheten inriktas på marknadsinformation oeh marknadsföring. IMPOD ger u-landsexportörerna service och hjälp samt bidrar till upplys­ning om avsättningsmöjligheterna på den svenska marknaden. IMPOD har också deltagit i konkreta marknadsföringsprojekt.

För budgetåret 1980/81 anslogs 3838000 kr., varav 338000 kr. utgjordes av en ointecknad reservation från det första verksamhetsåret. Efter sam­råd med chefen för handelsdepartementet föreslår jag ell anslag på 4 129000 kr. för budgetåret 1981/82.

Förhandlingar om inrättandet av en gemensam fond för råvaror som bl. a. skall stabilisera råvarupriserna, har pågått sedan 1976 inom UNCTAD. Överenskommelse om en slutlig avtalstext träffades i juni 1980, och finns sedan 1 oktober 1980 öppen för underskrift och ratificering. De nordiska länderna undertecknade, som några av de första, avtalet den 27 oktober 1980. Regeringen avser att under vårens riksmöte lägga fram en särskild proposition om svensk ratificering av avtalet.

I sitt första skede förutsätts fonden förfoga över ca 750 milj. dollar i insatser och bidrag från medlemmarna. Resurserna kan flerfaldigas genom upplåning på den internationella kapitalmarknaden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           54

Fonden är uppdelad på två konton. Det första kontot är avsett att finansiera lagerinköp av råvaror inom olika råvaruorganisationer för att dessa genom buffertlageroperafioner skall utjämna prisfluktuationerna på marknaden. 1 princip kommer fonden att fungera som en bank för råvaru-organisationerna. Medlemmarna i fonden skall för delta ändamål lämna bidrag till en grundinsats på 400 milj. dollar, som byggs upp efter hand. Sveriges bidrag till första kontot uppgår till 4,4 milj. dollar. Det andra kontot bygger på frivilliga bidrag och lån på mjuka villkor. Andra kontot syftar till atl finansiera projekt avseende forskning och utveckling, han­delsfrämjande åtgärder, produktivitetsförbättringar och ökad förädling i u-länderna. Resurserna skall ges till ländergrupper och organisationer snara­re än till enskilda länder. Omkring 350 milj. dollar förutses för det andra kontots verksamhet. Drygt 200 milj. dollar har redan utlovats i frivilliga bidrag. Sverige har lovat bidra med totalt 26 milj. kr. till det andra kontot. Påfyllningar förutses kunna ske efter särskilda beslut.

Jag beräknar ett medelsbehov för gemensamma fonden på 12500000 kr. för budgetåret 1981/82.

Övriga multilaterala bidrag Budgetåret 1980/81      30838000 Budgetåret 1981/82    117700000

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används för bidrag fill en mångfald olika organisationer och syften.

Den har främst karaktären av reserv i den multilaterala budgeten, vilken kan användas bl. a. vid katastrofsituationer. På detta sätt utgör posten Övriga multilaterala bidrag ett komplement till katastrofposten under an­slaget C 2. Katastrofinsatserna under denna anslagspost är knutna fill verksamheten inom internationella humanitära organisationer, såsom UNHCR eller Röda Korset.

Ett annat användningsområde för anslagsposten Övriga multilaterala bidrag är insatser, som inte lämpligen kan föras till annan post under det multilaterala anslaget. Hit hör det svenska bidraget till UNDPs interims­fond för vetenskap och teknik för utveckling. Vid en bidragskonferens i mars 1980 förband sig Sverige att bidra med molvärdet till 5 milj. dollar Ull denna fond under budgetåret 1980/81 och 1981/82. Hälften av detta belopp utbetalades under budgetåret 1980/81. För återstoden krävs ett belopp på ca 11 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

Under det senaste året har - i enlighet med vad riksdagen uttalade med anledning av fjolårets budgetproposition — förutsättningarna för elt närma­re samarbete med Karibiska utvecklingsbanken (CDB) undersökts.

Denna bank, som inledde sin verksamhet 1970, har sin utlåningsverk­samhet koncentrerad till ett 15-tal mindre länder eller områden, av vilka många nyligen har erhållit självständighet. CDBs totala utlåning t.o.m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet                           55

slutet av 1979 uppgick till 269 milj. dollar. Därav har nästan 60 procent gått till de fattigaste medlemsländerna. Banken har som mål atl även i fortsätt­ningen särskilt uppmärksamma dessa länders finansieringsbehov.

CDB betraktas av bankens läntagariänder, internationella ulvecklings-insfitutioner som Världsbanken och UNDP samt av bankens bidrags­länder, bland vilka de främsta är Canada, Storbritannien och USA, som en effektiv institution väl anpassad att genomföra utvecklingsprojekt under de speciella omständigheter som de små ö-länderna befinner sig i. Jag anser därför att Sverige bör ge CDB etl finansiellt tillskott. Detta sker lämpligen genom elt särskilt bidrag till bankens specialfond, som främsl används för utlåning till de fattigare medlemsländerna. Det svenska bidraget bör uppgå till 5 milj. dollar att utbetalas under de två budgetåren 1981/82 och 1982/83. Medelsbehovet för CDB beräknas därför budgetåret 1981/82 till ca 11 milj. kr.

1 styrelsen för FNs miljöprogram (UNEP) har Sverige tagit ett initiativ till ett särskilt utvecklingsprogram i UNEPs miljöfond. Detta skall använ­das för u-ländernas mest akuta behov på miljöområdet. En förutsättning för elt svenskt bidrag är att även andra länder ställer resurser till fondens förfogande. Behovet av medel för ett svenskt bidrag under budgetåret 1981/82 kan uppskattas till ca 5 milj. kr. 1 FNs ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) har Sverige tagit initiativ lill upprättande av ett FN-program för sambanden mellan naturresurser, miljö, befolkning och utveckling. Sverige har aviserat stöd till delta program under förutsätlning att även andra länder ställer resurser till förfogande.

På miljösidan övervägs just nu svenska, insatser för markvård, närmast för att bekämpa ökenspridning i Afrika. Inom SIDA undersöks i förslå hand möjlighelerna för insatser i Östafrika, vilka jag kommer atl närmare redovisa under anslaget C 2. Dessa betydelsefulla insatser bör dock kom­pletteras med bidrag för bekämpning av torka och ökenspridning i västra Afrika, främst Sahelområdet. Då Sverige saknar erforderlig bilateral erfa­renhet av bistånd i denna region, bör bidragen i första hand kanaliseras genom multilaterala organisationer, exempelvis FN:s särskilda organ för Sahel-området och Sudan, UNSO, eller den koordinerande kommittén för utveckling i Sahel-området, CILSS. Även bidrag till andra regionala orga­nisationer kan bli akluella. För budgetåret 1981/82 bör 10 ä 15 milj. kr. reserveras för dessa ändamål.

Inom anslagsposten Övriga multilaterala bidrag bör även ftnnas en tämli­gen stor reserv för svensk rnedverkan i multilateralt utvecklingssamarbete, som kan komma att aktualiseras i samband med pågående eller förestående internationella förhandlingar, men vars storiek idag inte kan förutses. Under 1981 kommer med all sannolikhet den globala rundan att inledas mellan i- och u-länder. Under detta år kommer också en FN-konferens att hållas om de minst utvecklade länderna och även en FN-konferens om nya och förnybara energikällor. Svenska bidrag kan bli aktuella som resultat av samtliga dessa förhandlingar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           56

En fråga av särskild betydelse i anslutning till de globala förhandlingarna är utvecklingen av Världsbankens och Internafionella Valutafondens verk­samhet. Bretton Woodsinstitutionerna är under starkt tryck från u-län­derna att införa nya lånemöjligheter och överhuvudtaget att expandera sin låneverksamhet för att underlätta de oljeimporterande u-ländernas finansieringsbehov, vilket Sverige i olika sammanhang förespråkat. Sveri­ge bör därför ha finansiell beredskap att medverka vid sådana arrange­mang. För budgetåret 1981/82 kan man sålunda förutse att medel kan behöva anslås för ett räntesubventionskonto i Valutafondens system för supplementär finansiering. Därtill kommer den nya energifilial, som plane­ras inom Världsbanken och som syftar till att underlätta prospektering och utvinning av energi i u-länder.

Sverige kommer också att fortsätta att verka för att etl internationellt system upprättas med syfte att stabilisera de icke-oljeexporterande u-ländernas råvaruexportinkomster. Ett sådant system skulle komplettera den inom Internafionella valutafonden existerande s.k. kompensatoriska finansieringen. Även för ett sådant stabiliseringsarrangemang måste finnas en svensk finansiell beredskap.

Sverige kan också komma att behöva lämna bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) och till Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) som kompensation för kursförluster på tidigare lämnade bidrag, vilkas värde har knutits till guld eller en bestämd dollarkurs.

Liksom under fidigare budgetår bör också vissa andra multilaterala bidrag kunna belasta denna anslagspost såsom årsbidrag till Röda Korsets internationella kommitté, FNs utbildnings- och forskningsinstitut (UNI-TAR), FNs center för transnationella företag (CTNC), FNs boende- och bebyggelsecenter (Habitat), FNs fond för kontroll av beroendeframkal-lande medel (UNFDAC), FN-universitetet och FNs kvinnofond. Viss beredskap bör också finnas att kunna hjälpa multilaterala biståndsorgan alt övervinna eventuella likviditetskriser.

1 samband med de fidigare nämnda internationella förhandlingarna bör även medel finnas för begränsade insatser, t. ex. för att utnyttja utomståen­de experter, för inköp av konsulttjänster och för att anordna mindre seminarier och symposier. Medel för sådana ändamål kan tas i anspråk från denna anslagspost.

För posten Övriga multilaterala bidrag föreslås för budgetåret 1981/82 ett belopp av 117 700000 kr. Om delta belopp inte räcker för att täcka väntade behov kan ointecknade reservationsmedel under detta anslag tas i anspråk. Vid ingången av budgetåret 1981/82 beräknas den ointecknade reserva­tionen uppgå till ca 145 milj. kr.

Under hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som jag har förordat i det föregående.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           57

2.       godkänna de gjorda utfästelser, som angetts i det föregående.

3.       bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden, som jag härutöver har föreslagit i det föregående.

4.       till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 707000000 kr.

C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete

1979/80 Utgift       2761700000               Reservation            873900000

1980/81 Anslag     3253026000

1981/82 Förslag     3667007000
SIDA

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1981/82 en höjning av anslaget för bilateralt utvecklingssamarbete med 474 milj. kr. från 3 253 milj. kr. till 3 727 milj. kr. SIDA har därvid utgått ifrån att den lotala anslagsvolymen för internationellt utvecklingssamarbete skall öka med 985 milj. kr. eller ca 20 procent.

SIDA framhåller att de biståndsinsatser som gjorts under 1970-talet har varit otillräckliga, framför allt i de fattigaste u-länderna. Dessa länder är så gott som helt beroende av bistånd för den fortsatta utvecklingsansträng­ningen och för försörjning med nödvändiga importvaror. SIDA pekar därvid på del växande problemet med livsmedelsförsörjningen och fram­håller att elt omfattande bistånd är nödvändigt lill de fattigaste u-länderna, som drabbas av hungersnöd och inte själva kan finansiera en omfattande import av livsmedel.

SIDA ger i anslagsframställningen en översikt av utvecklingen i pro­gramländerna mot bakgrund av de svenska biståndsmålen. Resurstillväx­ten under 70-talet har varit liten eller i flera fall negativ när hänsyn tagits till befolkningsökningen. Inkomstskillnaderna har inte visat några tecken på atl minska. Väsentliga förbättringar av samhällets tjänster har dock posi­tivt påverkat de jordlösas levnadsnivå. Förutsättningar för folkligt delta­gande i de politiska besluten finns i de flesta programländer. Det varierar emellertid till form och innehåll och utövas oftast inom ramen för endast ett parti. Slutligen framhålls att utrikeshandeln spelar en stor roll och att beroendet av livsmedelsimport och av utländskt bistånd har ökat i många fall.

SIDA har på regeringens uppdrag inkommit med material som belyser utvecklingen i och erfarenheterna av samarbetet med programländerna. Detta har skett genom anslagsframställningen och två särskilda skrivelser i anslutning till denna. Materialet utgör underlag för den översyn av det bilaterala biståndels fördelning och innehåll, som begärts av riksdagen (UU 1978/79:27, rskr 1978/79:295). Vissa av de bedömningar som SIDA därvid gjort, återspeglas i verkels förslag lill landramar. För flertalet pro-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga (i    Utrikesdepartementet                                         58

gramländer föreslär SIDA ett i reala termer oförändrat svenskt bistånd. För Bangladesh, Swaziland och Vietnam föreslås nominellt oförändrade landramar medan en real engångshöjning förordas för Kap Verde. Vidare föreslår SIDA ett flerårigt tidsbegränsat samarbete med Nicaragua och Zimbabwe. Det långsiktiga samarbetet med Pakistan föreslås avslutas i och med utgången av 1980/81, och med Swaziland och Somalia när de svenska åtagandena infriats under 1981/82. Biståndet lill Portugal och Tunisien avslutas i enlighet med tidigare riksdagsbeslut under innevarande är.

Med hänvisning till de ansträngningar, som nu görs av de majoritets-styrda staterna i södra Afrika för att utvidga det regionala samarbetet i området, bl. a. på transport- och sysselsättningsområdena, föreslår SIDA atl medel avsätts för dessa ändamål och att en anslagspost med benäm­ningen Regionall samarbete inrättas. Inom ramen för denna anslagspost beräknar SIDA också medel för en intensifierad satsning på markvård.

SIDA föreslår vissa anslagstekniska förändringar. De beräknade kostna­derna för rekrytering och utbildning av fällpersonal, som tidigare belastat anslaget C 4. föreslås anvisas som en anslagspost under anslaget C 2. Dessutom förordar SIDA atl medel för vissa u-landspolitiska ändamål, såsom SWEDFUND, det bredare samarbetet och subventionering av för­månliga u-landskrediter, som inte disponeras av SIDA, skall skiljas från anslaget C 2. och istället föras till ett nytt anslag.

FÖREDRAGANDEN

För budgetåret 1981/82 förordar jag atl anslaget till bilateralt utveck­lingssamarbete höjs med 414 milj. kr. till 3667 milj. kr. Delta innebär en ökning med ca 13 procent i förhållande till innevarande års anslag.

1 samband med utformningen av de olika förslagen lill användning av anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete under budgetåret 1981/82 har en översyn av det bilaterala biståndets fördelning och innehåll företagils. En fortsatt översyn avses ske på grundval av SlDAs anslagsframställning­ar för 1982/83 och följande budgetår.

För att öka biståndets effektivitet kan det visa sig önskvärt att något begränsa antalet samarbetsseklorer. Där så sker bör mottagariandets öns­kemål vara utgångspunkten. Hänsyn måste emellertid också tas till det kunnande, den erfarenhet och den resursbas som finns i Sverige inom skilda sektorer.

Målen för den svenska biståndspolitiken är vägledande för förändringar i kretsen av samarbetsländer. Biståndspolitiken syftar till att främja ökad resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt demokratisk samhällsutveckling. Gemensamt syftar dessa mål till att främja social rättvisa för de fattiga människorna.

1 olika samarbetsländer tillgodoses de skilda biståndsmålen i varierande omfattning. 1 etl land kan det svenska biståndet minska det ensidiga

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         59

beroendet. 1 elt annal land föreligger beroendeproblemet kanske i ringa utsträckning. 1 ett land sker en snabb ekonomisk tillväxt utan alt denna åtföljs av ekonomisk och social utjämning. 1 andra fall kan det förhålla sig tvärtom. 1 ett land finns flerpartisystem och parlamentarisk demokrati, i ett annat kanske demokrati i vår mening saknas men det kan hävdas att medborgarna ändå i skilda sammanhang kan göra sina åsikler hörda. 1 ett tredje land är del svårt alt med säkerhet hävda att del förel-gger ens detta mätt av dellagande. På samma sätt kan graden av press- och yttrandefrihet variera liksom respekten för mänskliga rättigheter och graden av tolerans av självständiga fackföreningar.

Samtliga dessa faktorer måste beaktas vid bedömningen av eventuella förändringar i programlandskretsen. Del räcker emellertid inte med de nämnda. Självklart är att även staternas skilda grad av fattigdom påverkar vår inställning. 1 fråga om Cuba, Portugal och Tunisien', där det svenska bilaterala biståndet nyligen avvecklats eller håller på all avvecklas, har just den relativt höga levnadsstandarden varit avgörande. 1 vissa andra fall, som I.ex. Laos, har den höggradiga fattigdomen särskilt talat för uppta­gande av långsiktigt biståndssamarbete.

Därtill kommer att biständsförvaltningens arbete försvåras om bistånds­samarbetet utsträcks till ett stort antal länder. Ett alltför begränsat antal mottagarländer kan å andra sidan innebära att Sverige påtar sig ett väl stort ansvar gentemot elt land om vi tillåter biståndet att bli en mycket väsenllig del av den lotala utländska hjälpen till landet. Relevant kan också vara -som SIDA anfört - hur mycket eller lite ett land erhåller i bistånd från andra givare.

Det är inte ägnat att förvåna att skilda bedömare kan komma till olika slutsatser vid tillämpning av så många och mångtydiga kriterier. Utfallet av bedömningen påverkas givelvis i första hand av vilken styrka man i det enskilda fallet tillmäter det ena eller andra kriteriet: fattigdom, oberoende, tillväxt, utjämning, demokrati, tillgång på bistånd från andra osv. Redan i själva beskrivningen av etl land utifrån dessa kriterier infinner sig ofta subjektivitet. 1 ett fall kan konstaterandet att parlamentarisk demokrati föreligger kompletteras med upplysningen att vissa samhällsgrupper har ett dominerande inflytande och de fattigaste deltar föga i beslutsproces­serna. 1 ett annat fall kan till upplysningen alt del föreligger enpartisystem utan val och pressfrihet fogas kommentarer att det ändå torde finnas vägar för medborgarna att föra fram sina synpunkter.

Det är naturiigt att de i Sverige existerande olika politiska värderingarna också i viss mån sätter sin prägel på bedömningen av utvecklingen i våra samarbetsländer och andra u-länder. Med tanke på behovet av stabilitet och långsiktighel i biståndssamarbetet vore det olyckligt om våra relatio­ner till skilda samarbetsländer skulle påverkas av förväntningar eller farhå­gor, som dessa länders regeringar förknippar med de skilda värderingar som finns hos olika politiska grupper i Sverige.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           60

Det är därför principiellt önskvärt att söka finna gemensamma nämnare i diskussionen om kretsen av programländer. Detta ligger i linje med riksda­gens tidigare uttalande atl förändringar i kretsen bör ske med stor varsam­het.

De förslag som i det följande framförs beträffande enskilda länder utgår från dessa resonemang. De överensstämmer också med den allmänna inriktning, som det bilaterala biståndet fått under senare år, och som jag anser bör bestå.

Det omfattande svenska stödet till södra Afrika markeras ylterligare av att utvecklingssamarbete med det självständiga Zimbabwe nu kan inledas, och att svenskt stöd planeras för ell regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika. I Zimbabwe pågår efter självständigheten i april 1980 ett omfattande inre uppbyggnads- och utvecklingsarbete. Som stöd för detla arbete, vilket om det är framgångsrikt kan få en stark positiv inverkan på hela regionen och för att stärka den demokratiska utvecklingen i landet förordar jag betydande svenska biståndsinsatser. Med hänsyn till att Zim­babwe inte tillhör de fattigaste u-länderna, kan det inte uteslutas att bistån­det efter några år kan övergå i andra samarbetsformer. Biståndet fill Pakistan bör steg för steg övergå till samarbete i andra former. 1 nuvarande läge, då stora mängder flyktingar kommer från det ockuperade Afghani­stan, bör betydande bidrag ges för hjälp åt flyktingar. På samma sätt planeras belräffande Somalia fortsatt flyktingstöd. Däremot förbereds ing­et nytt projektstöd när det nuvarande avtalet om samarbete med Somalia inom fiskesektorn utlöpt vid utgången av budgetåret 1981/82. Ifråga om Nicaragua räknar jag med att svenskt bistånd kan behöva utgå under en övergångsperiod för att stödja landels återuppbyggnad och för konsolide­ring av den demokratiska samhällsformen. Samarbetet med Swaziland bör utformas som stöd till regionalt samarbete i södra Afrika, till insatser för att främja ökat oberoende från Sydafrika och till gagn för fattiga befolk­ningsgrupper.

SIDA har beräknat medel för insatser på markvårdsområdet under pos­ten för regionala insatser. Med hänsyn till den centrala betydelse som mark- och miljövård har för utvecklingsansträngningarna, har jag ansett det motiverat alt räkna upp det av SIDA föreslagna anslaget och att inrätta en ny anslagspost benämnd Särskilda miljö- och markvårdsinsalser. De insatser som f n. planeras på miljöområdet, och som SIDA beräknat medel för inom anslagsposten Särskilda program, har förts till den nya anslags­posten.

Medel för den Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF), som innevarande budgetår beräknas inom anslagsposten Särskilda program, upptas i fortsättningen under anslaget C 1. Bidrag till internalionella bi­ståndsprogram.

1 detta sammanhang vill jag peka på vikten av ökat stöd till primärhälso­vård, i vilken familjeplanering ingår som en integrerad del. Familjeplane-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                            61

ringens relativa andel i det bilaterala samarbetet har tenderat att minska de senaste åren. Mot bakgrund av de försörjningsmäs.siga och sociala svårig­heter samt de sysselsättningsproblem, som den snabba befolkningstillväx­ten medför i många u-länder, anser jag att denna tendens är otillfredsstäl­lande. Det är motiverat att Sveriges beredvillighet att stärka stödet till primärhälsovård, inklusive familjeplanering, understrykes i dialogen med mottagarländerna.

En fortsatt hög beredskap för att lämna bistånd i akuta nödlägen, mofi-verar en kraftig ökning av anslagsposten Katastrofer m.m. Under fidigare budgetår har stora reservationer funnits att tillgå. Detta är inte längre fallet.

Jag förordar en betydande ökning av anslagsposten Enskilda organisa­tioner. Sådana organisationer har visat sig vara effektiva redskap i utveck­lingssamarbetet och utgör värdefulla komplement till det av SIDA admini­strerade biståndet. Inom anslagsposten Enskilda organisationer förordar jag, alt särskilda medel beräknas för stöd till en ny svensk fredskår, som enligt förslag av kommittén om fredskärens framtid (DsUD 1980:2) kan komma att bildas av intresserade frivilliga organisationer.

Beträffande de av SIDA föreslagna anslagstekniska förändringarna bi­träder jag förslaget, att kostnaderna för rekrytering och utbildning av fältpersonal som belastat anslaget C 4. anvisas som en anslagspost under anslaget C 2. Däremot ser jag f.n. ingen anledning att medel för vissa u-landspolitiska åtgärder skall skiljas frän det bilaterala utvecklingssamar­betet och föras till ett nytt anslag. Medel för bredare samarbete och förmånliga krediter fill u-länder bör upptas som särskilda anslagsposter under anslaget för bilateralt utvecklingssamarbete. Den verksamhet som bedrivs av fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) förutses t. v. inte behöva ytterligare tillskott av budgetmedel.

SIDA har även föreslagit vissa ändringar i det sätt på vilket importstödet utnyttjas. Min strävan därvidlag är atl finna former för det svenska bistån­det, som med lätthet kan anpassas till mottagarländernas behov och som så långt möjligt utnyttjar deras egen kapacitet. Därmed undviker man också en onödig administrativ belastning på den svenska förvaltningen. En förut­sättning för användning av importstöd som biståndsform är självfallet att stödet verkligen utnyttjas så atl de svenska biståndsmålen främjas.

Jag vill i detta sammanhang allmänt understryka vikten av att SIDA -som ett led i strävandena till ökad effektivitet — beaktar de erfarenheler som vunnits när det gäller att utnyttja administrativa resurser utanför styrelsen för projektplanering och -genomförande. Jag tänker därvid exem­pelvis på Bai Bang-projektet i Vietnam och småindustriprojektet i Tanza­nia samt på de projekt som enskilda organisafioner genomfört i och utanför programländerna.

Mot bakgrund av den allmänna återhållsamhet som gäller för den svens­ka biståndsförvaltningens utbyggnad är det vikfigt att olika metoder prö-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

Tabell 3. Bilateralt utvecklingssamarbete budgetåren 1980/81-1981/82

Fördelning pä mottagarländer och andra ändamål (milj. kr.)

 

 

Medelsram

Förslag

till medelsram 1981/82

 

1980/81

SIDA

Föredraganden

Angola

80

95

95

Bangladesh

130

130

140

Botswana

65

70

70

Etiopien

7.S

85

80

Guinea-Bissau

55

.    65

55

Indien

310

355

3.30     .

Kap Verde

30

40

35

Kenya

l(t5

ito

110

Laos

50

58

55

Lesotho

15

17

17

Mogambique

180

210

210

Pakistan

40

0

20

Portugal

40

0

0

Somalia

15

15

15

Sri Länka

100

115

115

Swaziland

10

10

10

Tanzania

380

440

415

Tunisien

25

0

0

Vietnam

365

365

365

Zambia

130

\50

145

Zimbabwe

46'

ton

100

Vissa insatser i Latinamerika

 

 

 

och det karibiska området

80

110

100

Vissa landprogramkoslnader

40

50

50

Regionala insatser

-

85-

60

Särskilda miljö- och markvårds-

 

 

 

insatser

-

20'

30

Flyktingar och befrielse-

 

 

 

rörelser m. m. i södra Afrika

104'

130

120

Särskilda program

LSS-*

iss-*

160

Katastrofer m. m.

314

375

400

Enskilda organisationer

125

160

165

Bredare samarbete

55

1

60

SWEDFUND

34

I.SO'

-

Förmånliga u-landskrediter

60

)

120

Rekrytering och utbildning av

 

 

 

fältpersonal

18''

21

20

Ofördelat

-

151

-

Totalt

3234'

3840"

3667

' Anslagsposten Flyktingar och belVielserörelser m. m. i södra Afrika uppgick 1980/ 81 till 150 milj. kr., varav 46 milj. kr, hänförde sig till Zimbabwe.

- SIDA har föreslagil elt anslag på 100 milj, kr. för Regionalt samarbete. Härav har 15 milj. kr. avseende markvård förts till en ny anslagspost benämnd Särskilda miljö-och markvårdsinsalser.

' Se fotnot 2) och 4).

■* Medelsramen för Särskilda program var 195 milj. kr. för budgetåret 1980/81, SIDA har föreslagit ett anslag pä 200 milj. kr, för budgetåret 1981/82, De båda nämnda beloppen har minskals med vardera 37 milj, kr,, som ulgör bidrag resp. SlDAs förslag lill bidrag till Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) och som förts lill anslaget C I. Dessutom har SIDA för biidgetårel 1981/82 beräknat 5 milj. kr. för miljöinsatser inom ramen för Särskilda program. Detta belopp har förts till den nya anslagsposten Särskilda miljö- och markvårdsinsalser.

' Ulbildningsberedningen har i sin anslagsframställning toreslagit 65 milj. kr. för bredare samarbete. SIDA har föreslagit att en ny anslagspost inrättas för u-landspolitiska åtgärder och beräknat 1.50 milj. kr. för dessa ändamål.

'' Anslagsposten Rekrytering och utbildning av taltpersonal har fr.o.m. budgetåret 1981/82 förts över frän anslaget C 4.

' Anslaget för bilateralt utvecklingssamarbete uppgick 1980/81 lill 3 253.0 milj. kr. Härav har 37 milj. kr. förts till anslaget C 1. (jämför fotnot 4). Dessulom har 18 milj. kr. tillförts från anslaget C 4. (jämför fotnot 6).

" SIDA har föreslagil ett anslag för bilateralt ulvecklingssamarbele pä 3 727 milj. kr. inkl. medel för rekrytering och utbildning av fältpersonal. Av detta belopp har 37 milj, kr. förts till anslaget C 1. Oämför fotnot 4). För att totalbeloppen skall bli jämförbara har här medtagits de av .SIDA därutöver beräknade medlen på 150 milj, kr. för bredare samarbete och förmånliga u-landskrediter (jämför fotnot 5).

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           63

vas, som medger en fortsatt stor och flexibel resursöverföring. En möjlig­het, som bör kunna utnyttjas i högre grad än f.n. är samfinansiering med andra biståndsgivare. Sådan samfinansiering sker redan i viss utsträckning på nordisk basis liksom med några av OPEC-ländernas biståndsfonder och Världsbanken/IDA. Jag finner det angeläget atl SIDA undersöker möjlig­heterna till ökad svensk medverkan vid samfinansiering av utvecklingspro­jekt i samarbetsländerna.

Del finns flera skäl för detla. Det skäl som främst anfördes när Sverige under senare hälften av 1960-talet träffade etl flertal samfinansieringsavlal med Världsbanken, nämligen de administrativa besparingsmöjligheterna, är fortfarande giltigt. Sverige kan genom samfinansiering med i.ex. Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna dra fördel av dessa institutioners administrativa kapacitet, samtidigt som de svenska bistånds-medlen för dessa institutioner kan utgöra ett värdefullt resurstillskott. Genom deltagande i samfmansieringskonsorlier med OPEC-ländernas bi-slåndsfonder kan Sverige vidare bidra till ökade resursöverföringar till programländer.

Jag utgår ifrån att de projekt som kan komma att aktualiseras för samfi­nansiering normalt ligger inom sektorer där Sverige har ett speciellt kun­nande.

Som ett led i ansträngningarna alt bredda våra relationer med samarbets­länderna har utrikesdepartementet under innevarande budgetår inlett re­gelbundna u-landspolitiska genomgångar med bred deltagarkrets. Syftet är bl. a. atl engagera intresserade myndigheter och organisationer i förbere­delserna för förhandlingar och biståndsdiskussioner med våra samarbets­länder samt att dra nytta av olika svenska intressenters erfarenheter och synpunkter. Vid varje tillfälle genomgås Sveriges relationer med ett motta­garland eller biståndet inom ett visst sakområde. Den information och de slutsatser som framkommer vid dessa genomgångar är en värdefull tillgång i våra kontakter med samarbetsländerna.

UPPHANDLING 1 SVERIGE

Ca 40 procent av de lotala biståndsanslagen utnyttjas för upphandling av varor och tjänster i Sverige. Av denna upphandling, som under 1980/81 kan beräknas till ca 2 miljarder kr., svarar det bundna biståndet endast för en dryg tredjedel.

Bundet bistånd är gåvobistånd i form av varor och tjänster, som avtals­enligt skall upphandlas i Sverige. Av det landdestinerade biståndet kan, sedan år 1977, bundet bistånd förekomma endast inom del s. k. importstö­det. Dessutom har katastrofbistånd i form av varor och tjänster upp­handlade i Sverige samt naturabidrag lill internationella livsmedelspro­gram räknats till bundet bistånd.

SIDA förordar i sin anslagsframställning för 1981/82 en återgång lill tidigare syslem innebärande alt det bundna biståndet avräknas mot hela

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           64

landramen. SIDAs argument är att importstödet har fått dimensioneras för att det skall kunna inrymma det bundna biståndet, samtidigt som man i flera programländer eftersträvar en ökning av det ändamålsbestämda bi­ståndet.

Vid beräkning av det belopp som skall uppnås för bundet bistånd anser SIDA vidare att leveranser som finansieras under del bredare samarbetet skall inkluderas. Även de medel som anvisas för förmånliga u-landskre­diter bör, enligt SIDA, kunna inräknas i mälbeloppel, eftersom de direkt kommer att föranleda upphandling i Sverige.

Målbeloppen för det bundna biståndet har under de senaste två åren motsvarat 14,8 procent av de totala biståndsanslagen. Jag räknar med en oförändrad andel bundet biståind under budgetåret 1981/82. Jag kommer i det följande att föreslå att medel anvisas för förmånliga u-landskrediter. Dessa medel utgör bundet bistånd. Den bundna andelen av importstödet behöver således inte öka, även om det totala importstödet minskar till förmån för ändamålsbestämt bistånd. Jag finner del därför ej motiverat föreslå att det bundna biståndet skall avräknas mot hela landramen.

Utfallet av det bundna biståndet under budgetåret 1979/80 beräknas till 580 milj. kr., vilket väsenfiigt understiger mälbeloppel på 650 milj. kr. Skillnaden förklaras av en försenad utbetalning under livsmedelsprogram­met och svårigheter att i planerad omfattning utnyttja katastrofanslaget för svensk upphandling. För budgetåret 1980/81 är ramen 740 milj. kr. Jag föreslår att det bundna biståndet skall uppgå Ull 845 milj. kr. under budget­året 1981/82. Jag förutsätter att SIDA vid fördelningen av del bundna biståndet uppmärksammar att syftet är att öka nettoleveranserna av svens­ka varor och tjänster inom ramen för mottagarländernas prioriteringar och utvecklingsplaner.

Bindning av biståndet kan göra varorna dyrare och är därför till nackdel för u-länderna. Under en följd av år har Sverige aktivt verkat för att industriländerna gemensamt beslutar om avbindning. Sverige kommer gi­vetvis även i fortsättningen atl uppmärksamma möjlighelerna av alt åstad­komma ett internationellt beslut om avbindning.

Det för u-länderna fördelaktiga svenska biståndet påverkar gynnsamt de svenska företagens exportmöjligheter. Ett antal mottagarländer har också i ökande utsträckning upphandlat till betydande belopp i Sverige vid sidan av det bundna biståndet. Kontakterna mellan SIDA och näringslivet har ytterligare utvecklats bl. a. genom förbättrad information till enskilda före­tag och samråd med berörda organisationer. Återflödet av biståndsmedel är dock fortfarande lägre till Sverige än till många andra jämförbara länder. Som jag tidigare framhållit är del därför av stor vikt alt biståndsmyndighe­terna vid utformningen av biståndsprogrammen beaktar möjligheterna att bättre utnyttja den resurs som svenska företag utgör där så kan ske utan att biståndets kvalitet och mottagarlandets intressen negativt påverkas.

Överläggningar äger regelbundet rum med mottagarländerna om inrikt-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           65

ningen av de svenska biståndsinsatserna och i förekommande fall om användningen av importstödet. Under dessa överläggningar får deltagarna god inblick i mottagarlandets utvecklingsplaner och importbehov. Det bör vara i mottagarlandets intresse atl vid dessa överläggningar få belyst i vilken utsträckning Sverige skulle kunna tillfredsställa import- och utveck­lingsbehov.

IMPORTSTÖD

Det svenska biståndet lämnas antingen som projektbistånd, s. k. ändamåls-bestämt bistånd, eller i form av imporlslöd. Enligt nuvarande regler är importstödel inte på förhand destinerats till något överenskommet projekt eller motsvarande utan disponeras relativt fritt av mottagarlandet. Följakt­ligen är SlDAs medverkan i planering och genomförande av den finansi­erade verksamheten i normalfallet mycket begränsad. Jag avser i det följande diskutera reglerna för användningen av importstödet mot bak­grund av de förslag, som SIDA har anfört i sin anslagsframställning.

SIDA framhåller atl importstödel bör vara ett flexibelt hjälpmedel för länder med särskilt svåra betalningsbalansproblem. Därför bör stödet utgå med ett minimum av kontroll och tidsutdräkt, vilket förutsätter att motta­garlandet har kapacitet att självt planera och genomföra de aktiviteter, för vilka importstödel skall utnyttjas.

SIDA anser att importstödet i vissa fall kommit att användas för ända­mål, som på sikt givit SIDA ett slörre ansvar än avsett för verksamheter­nas genomförande, samt för projekt, vilka varit omfattande från kostnads-och tidssynpunkt. SIDA finner del angeläget atl importstödel bibehålls som etl allmänt programstöd. Dä mottagarländerna vill använda svenska biståndsmedel till projekt av stor omfattning eller med betydande osäker­het när det gäller genomförbarhet eller utvecklingseffekler, bör dessa projekt, enligt SIDA, underkastas samma granskning som annat ändamåls-bestämt svenskt bistånd.

Jag finner SIDAs synpunkter beaktansvärda. Jag vill dock framhålla alt skillnaden mellan ändamålsbestämt bistånd och imporlslöd utifrån motta­garländernas utgångspunkt delvis är skenbar. Huvuddelen av bistånds­medlen används för någon form av projekt. För mottagariänderna är den väsentliga skillnaden den grad av ansvar för genomförandel, som bistånds­givaren skall anses ha. Det ter sig rimligt att ta fasta på detta synsätt.

Avtal om importstöd mellan Sverige och mottagarlandet stadgar att medlen skall användas för ulvecklingsändamål. Därutöver innehåller avta­let inga bestämmelser om medelsanvändningen. Ansvaret för atl varor och tjänster kommer till avsedd användning vilar på mottagarlandet. SIDA kan, om så begärs, bistå med upphandling och liknande tjänster.

Jag anser att SIDA i dialogen med mottagariänderna pä ett mera aktivt sätt än tidigare bör diskutera och följa användningen av importstödel. Inom ramen för de regelbundna förhandlingar och konsultationer om ul-5    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         66

vecklingssamarbetet, som förs med mottagariänderna, bör parterna disku­tera hur importstödet skall utnyttjas och då också överenskomma om den huvudsakliga fördelningen på olika varor och tjänster.

Den övervägande delen av importstödet har använts för finansiering av investeringsvaror (maskiner, reservdelar, halvfabrikat och råvaror) men även I.ex. bränslen, livsmedel, textilier, tvål och medicin har upphandlats. En begränsning av möjligheterna att kanalisera importstöd till långsiktiga utvecklingsprojekt kan innebära atl en slörre andel av importstödel får finansiera konsumtions- och råvaruimpori. Det är emellertid ur utveck­lingssynpunkt i princip att föredra att importstödet exempelvis utnyttjas för att långsiktigt öka livsmedelsproduktionen än att finansiera ökad livs­medelsimport. Jag anser därför all strävandena på sikl bör vara all i ökad utsträckning finansiera investeringsvaror under importstödel.

Jag finner del inte onaturligt alt mottagariänderna ges möjlighet atl finansiera idenlifierbara projekt med importstödmedel. Hur stora eller komplicerade projekt som på sådant sätt skall komma ifråga måste avgöras frän fall till fall och utifrån en bedömning dels av mottagarens planerings-och förvaltningskapacitet, dels av förulsältningarna att nå de biståndspoli-tiska målen. Det bör ankomma på SIDA att översiktligt göra en sådan bedömning. Om den utfaller positivt ser jag inget skäl till varför SIDA, om inte mottagaren så begär, skall kräva ytterligare beredning av projektet. SIDAs engagemang kan i sådana fall begränsas till att i efterhand kontrolle­ra att medlen använts för avsett ändamål.

1 de fall tveksamhet kvarstår vad gäller mottagarens kapacitet att ge­nomföra det tänkta projektet bör SIDA i första hand diskutera med mot­parten vilka ytterligare åtgärder, som kan behöva vidtas av SIDA respekti­ve mottagarlandet. Ofta kan det t. ex. vara fråga om att före upphandlingen göra konsultsludier eller att komplettera utrustningsleveranser med kon­sultinsatser. Om styrelsen bedömer att verket bör medverka i planering och genomförande av etl projekt bör det beredas inom ramen för del ändamålsbestämda biståndet.

Utgångspunkten bör vara givarens och mottagarens gemensamma in­tresse, nämligen att importstödet används på ett effektivt sätt. Detta gäller såväl när importstödel används för inköp av en enstaka större komplicerad maskin, då krav bör ställas på tillräcklig teknisk kompetens samt rimliga servicemöjligheter hos mollagaren, som då importstödet utnyttjas för mindre eller större projekt, då krav bl. a. bör ställas på effektiv projektad­ministration.

Jag utgår från alt styrelsen går vidare i utvecklingen av berednings­former, som lämpar sig för de olika fall som jag nyss diskuterat.

Jag förutsätter att importstödet även fortsättningsvis i betydande omfatt­ning skall användas i utvecklingssamarbetet med de svenska programlän­derna. Det ger en nödvändig grad av flexibilitet i samarbetet och är lätt alt anpassa till mottagarländernas behov. Dessutom innebär importstöd att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         67

man så långl möjligt utnyttjar mottagarländernas egen administrativa kapa­citet och undviker en onödig belastning på den svenska biståndsförvall­ningen.

SAMARBETE MED ENSKILDA LÄNDER

Angola

1979/80 Utgift        35,8 milj. kr.                     Reservation               34,6 milj, kr.

1980/81 Anslag      80,0 milj. kr.

1981/82 Förslag     95,0 milj. kr.

Angola har utsatts för upprepade sydafrikanska attacker, som medfört såväl svåra förluster i döda och sårade som omfattande materiella skador.

Under hösten 1980 har val förrättats till en nationalförsamling och till provinsförsamlingar under ledning av det statsbärande partiet MPLA. 1 december 1980 antog MPLAs partikongress landets första utvecklings­plan. Utvecklingsmålen har hittills varit att återställa den under befrielse­kampen krigsskadade infrastrukturen och att öka produktionen inom om­råden, där del finns goda förutsättningar, t. ex. inom olje- och fiskeindu­strin.

Angolas utvecklingsansträngningar hindras främsl av brist på kvalifi­cerad arbetskraft. Detta har varit särskilt märkbart inom jordbrukssektorn. Till följd av krigssituationen tvingas Angola avdela betydande personella och materiella resurser lill landets försvar. Flera omorganisationer har ägt rum inom ministerier och statliga företag i syfte atl uppnå större effektivi­tet i förvaltningen.

Ett tvåärsavtal om utvecklingssamarbete har ingålts för budgetåren 1980/81 och 1981/82 på sammanlagt 160 milj. kr. Under perioden skall 83 milj. kr. användas för importstöd, varav 60 milj. kr. är bundet till upphand­ling i Sverige. Angola kommer atl utnyttja slödel för inköp av bl. a. utrustning till mejerier och ett tryckeri för skolböcker.

Angola och Sverige har enats om att öka det ändamålsbestämda bistån­det. Under budgetåret 1979/80 har insatser påbörjats inom fiskesektorn. Svensk personal arbetar som rådgivare och administratörer inom detta program. Ändamålsbestämda insatser fordrar omfattande förberedelser och planering från såväl svensk som angolansk sida och programmets genomförande har försenats, varför en slor reservafion uppkommit. De medel som reserverats beräknas kunna användas under budgetåret 1980/ 81.

Svenskt stöd till hälsovårdsinsatser har inletts under budgetåret 1979/80. Insatserna sker lill stor del i samarbete med UNICEF och WHO och avser stöd till bl. a. vaccinationskampanjer samt mödra- och barnavård.

En personalfond på 5 milj. kr. har inrättats för budgetåret 1980/81. Angola kan därmed rekrytera konsulter och annan utländsk personal.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           68

1 samarbete med bl. a. EG-kommissionen har Sverige under budgetåret 1979/80 bidragit med 6 milj. kr. för upprustning av den s.k. Benguela-järnvägen.

Under budgetåret 1979/80 beviljades 4 milj. kr. i katastrofbistånd för stöd till UNHCRs verksamhet för återflyttning av angolanska flyktingar från Zaire.

Bangladesh

1979/80 Utgift     116,7 milj. kr.               Reservation          25,4 milj. kr.

1980/81 Anslag   130,0 milj. kr.

1981/82 Förslag   140,0 milj. kr.

Efter några års stagnation förväntas spannmålsproduktionen i Bangla­desh under 1980 öka avsevärt. Bristen på lagringskapacitet och risken för produktionshämmande prisfall utgör nu omedelbara problem för landets regering. Den externa obalansen i ekonomin beslår och kan komma all förvärras genom minskande intäkter från den viktiga juteexporten och ökade kostnader för oljeimporten. Biståndet för 1980/81 har dessutom blivit lägre än planerat.

I femårsplanen för 1980-85 har Bangladesh regering lagt tonvikt på en tillväxtorienterad utvecklingspolitik med en kraftig satsning på ökad jord­bruksproduktion. Målet är alt landet skall bli självförsörjande på spannmål mot slutet av planperioden. Ansträngningarna inriktas också på en be­gränsning av befolkningstillväxten och en ökning av läskunnigheten. Det redan omfattande beroendet av utländskt bistånd förutses öka.

Gällande avtal om utvecklingssamarbetet mellan Sverige och Bangla­desh avser perioden 1979/80-1980/81 och omfatlar totalt 250 milj. kr. Härav beräknas ca 160 milj. kr. komma att utgå i form av imporlslöd, av vilket 85 milj. kr. är bundet till inköp i Sverige. Återstoden avser projekt­finansiering. Under budgetåret 1979/80 använde Bangladesh det bundna biståndet bl. a. lill inköp av matolja samt utrustning till de slalliga järnvä­garna. Med den obundna delen finansierades inköp av verksiadsprodukier, matolja och indusiriråvaror.

Bangladesh är etl av jordens fattigaste och mest lättbefolkade länder, vilket motiverar elt omfattande svenskt bistånd i syfte att förbällra lev­nadsförhållandena för landels faltiga befolkningsgrupper. De kraftiga un­derskotten i betalningsbalansen har hittills motiverat alt en stor andel av det svenska biståndet lämnats som importstöd. Jag anser emellertid att det ändamålsbestämda biståndets andel bör öka successivt. Biståndet bör vidare styras till ett begränsat antal insatser, som påverkar levnadsvill­koren för de fattiga grupperna. Att identifiera och förbereda nya sådana projekt kommer atl ta viss lid. Innan så skett kan jag inte förorda någon större höjning av landramen.

Tonvikten i del svenska stödet ligger på hälsovård och familjeplanering.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet                            69

yrkesutbildning och sysselsättningsfrämjande insatser på landsbygden. För närvarande får sju projekt svenskt stöd. Sammanlagt 51 milj. kr. beräknas till och med budgetåret 1982/83 komma att utgå till stöd för Bangladesh befolkningsprogram.

Stödet till yrkesutbildningssektorn har använts för utrustning till yrkes­skolor och en högskola för utbildning av yrkeslärare. Ett nytt avtal på totalt 32 milj. kr. är under beredning. Ett dominerande inslag i projektbi­ståndet under de närmaste åren avses bli en insats för beredskapsarbeten på landsbygden. En betydande del av insatsen kommer att utgöras av löner till fattigbönder och jordlösa, som anställs i programmet. Arbete pågår för atl identifiera de områden, inom vilka investeringarna skall göras. SIDA har i detta sammanhang påpekat, att den rådande jordfördelningen i landet kan återverka på de långsiktiga vinsterna av nya investeringar. SIDA bör därför i utformningen och genomförandel av projektet särskilt sträva efter att insatsen inle förstärker den ojämna inkomst- och ägostrukturen i lan­det.

Det svenska stödet till ett skogsprojekl i Chittagong Hill Träets på sammanlagt 56 milj. kr. kommer att avslutas 1981. Då upphör också stödet till exportfrämjande verksamhet. Stödet till forskning på jordbruksområdet kommer att avslutas under de närmaste åren;

Ett mindre antal svenska biståndsarbetare finns för närvarande i Bangla­desh. Under 1981 avses ett tiotal svenskar anställas för arbele inom yrkes­utbildningssektorn.

Under budgetåret 1979/80 utbetalades 4,5 milj. kr. i bidrag fill enskilda organisationers verksamhet i Bangladesh. Bl. a. har Frikyrkan Hjälper fått bidrag till skolbyggnadsprojekt och familjeplanerings verksamhet. SAREC stöder ett internationellt forskningscentrum för diarrésjukdomar i Bangla­desh.

Under budgetåret 1979/80 fick Bangladesh sammanlagt 6 milj. kr. i katastrofbistånd.

Botswana

1979/80 Utgift      60,4 milj. kr.                Reservation           0,8 milj. kr.

1980/81 Anslag    65,0 milj. kr.

1981/82 Förslag    70,0 milj. kr.

Botswanas ekonomi är sårbar eftersom den är starkt beroende av två näringar, gruvindustri och boskapsskötsel. Landets läge gör att beroendet av Sydafrika är stort.

Den botswanska ekonomin har emellertid förbättrats avsevärt under senare hälften av 1970-talet och valutareserven är stor. Detta beror framför allt på intäkterna från en ökande diamantbrytning. Efter Zimbabwes själv­ständighet söker Botswana fä fill stånd en regional ekonomisk samverkan i södra Afrika tillsammans med de övriga afrikanskt styrda staterna i regio­nen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         70

Det svenska biståndet lill Botswana inriktas på utveckling av landsbyg­den och koncentreras till undervisning, stöd till den kommunala förvalt­ningen, vattenförsörjning och småindustri. Därtill kommer personalbi­stånd, som ges huvudsakligen inom de nämnda sektorerna. Under år 1980 slöts etl nytt tvåårigt biståndsavtal om ett belopp på sammanlagt 130 milj. kr. Det löper ut i juni 1982.

Omkring hälften av landramen har anslagits till undervisningssektorn. Medlen används i första hand fill alt bygga och utrusta grundskolor över hela landet.

Stödet till de kommunala förvaltningarna ute i distrikten utgår inom flera områden. Viktigast är olika utbildningsprogram för att förbättra tjänste­männens förmåga all självständigt administrera utvecklingsprojekt samt underhäll av vattenanläggningar och vägar. Programmet är en uppföljning av tidigare svenskt stöd för utveckling av Botswanas landsbygd.

Samarbete på småindustrins område har pågått sedan år 1974. Inför ett avtal om ett femårigt stöd, som slöts år 1979, enades Sverige och Botswana om åtgärder för att komma tillrätta med olika problem som uppstått inom smäindustriprogrammet. För närvarande pågår en konsolidering av tidi­gare aktiviteter, som bl. a. har bestått i stöd till lokala hantverkare och småföretagare inom byggnads-, metall- och textilbranscherna. Avsikten är att integrera småindustrins utveckling med distriktens och utvidga rådgiv­ningsverksamheten till brigader, kooperativ och andra produktionsenheter runl om i landet.

Omkring 6 milj. kr. av det svenska biståndet går till personalbistånd inom Botswanas förvaltning. En del används för Botswanas egen rekryte­ring av utländsk biståndspersonal. Omkring 40 svenska biståndsarbetare är verksamma i landet.

Under budgetåret 1979/80 har Sverige lämnat ett extra bistånd på 5 milj. kr. till Botswana efter den svära torka, som drabbade landet under år 1979. Bidraget har använts för att förbättra situationen för särskilt utsatta befolk­ningsgrupper pä landsbygden.

Genom SAREC stöder Sverige två forskningsinsatser. Den ena gäller utveckling av bättre odlingsmetoder i Botswana, och den andra etl forsk­ningsinstitut vid universitetet.

Etiopien

1979/80 Utgift         70,2 milj. kr.                     Reservation                13,6 milj. kr.

1980/8! Anslag        75,0 milj. kr.

1981/82 Förslag       80,0 milj. kr.

Även om den inrikespolitiska situationen i Etiopien företer en viss stabilisering förekommer fortfarande oroligheter i vissa landsändar. Många människor har flytt undan krig och torka, bl. a. till grannländerna Somalia, Djibouli och Sudan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         71

Etiopiens allmänna ekonomiska situation fortsätter atl vara besvärlig. Skördeutfallet i många regioner blev katastrofalt under året p.g.a. den långvariga torkan. Regeringen försöker öka livsmedelsproduktionen vid bl. a. de statsägda storjordbruken. Nya bondeföreningar och jordbruksko­operativ bildas på landsbygden. Inom den centrala administrationen pågår en rationalisering och effektivisering av verksamheten. De stora alfabefi-seringskampanjerna fortsätter, och når allt fler människor på landsbygden. Inom utbildningsväsendet pågår en övergång till undervisning på lokala språk inom flera av de olika språkområdena.

Den omfattande torka, som bl. a. drabbat områden där befolkningen till stor del lever utanför penningekonomin, gör alt många människor fortfa­rande är beroende av nödhjälpssändningar. Den nationella nödhjälpsor­ganisationen administrerar ett omfattande hjälpprogram med livsmedelsle­veranser, hälsovård, undervisning m. m. Man bygger även upp nya byar i områden, som lämpar sig för självbärande jordbruk.

Del nu gällande samarbetsavlalet med Etiopien avser budgetåret 1980/81. Biståndet inriktas på landsbygdsutveckling. Det tillgodoser ange­lägna behov inom jordbruks-, skogs-, utbildnings- och hälsosektorn samt syftar till en förbättring av infrastrukturen i landet. Samarbetet är inriktat på områden inom vilka förutsättningarna är gynnsamma för atl förverkliga svenska biståndspolitiska mål. Biståndet bidrar verksamt lill alt tillgodose den fattiga landsbygdsbefolkningens behov.

En vikfig del av stödet till lantbruksseklorn gäller rehabilitering av torkdrabbade områden. Bevattning, skogsplantering, erosionshindrande brukningsmetoder m.m. ingår. Under de senaste årens långa torka har stora områden skadats av jorderosion.

Inom utbildningen koncentreras det svenska stödet till primärskoleut­bildning och vuxenutbildning. En ökning av personalbiståndet till Etiopien är att förutse. För närvarande är ett tiotal svenska biståndsarbetare verk­samma i landet, främst inom lantbrukssektorn.

För enskilda organisationers verksamhet i Etiopien har under budgetåret 1979/80 fatlats beslut om 16,3 milj. kr. utanför landramen. Det största enskilda bidraget avser 15 milj. kr. över två år till Rädda Barnen för uppförande av ett samhälle för omhändertagande av 5000 hem- och föräl­dralösa barn. Vidare har 17 milj. kr. beviljats för katastrofinsatser som slöd till bosätlningsprogram och livsmedelshjälp till hemlösa människor.

SAREC avsatte under budgetåret 1979/80 en miljon kr, för forskningssamarbete mellan svenska institufioner och etiopiska motparter. Förutsättningarna anses goda för ett utvidgat samarbete.

Guinea-Bissau

1979/80 Utgift        50.6 milj. kr.                     Reservation               12,0 milj. kr.

1980/81 Anslag      55,0 milj. kr. 1981/82 Förslag     55,0 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           72

I november 1980 ägde en statskupp rum i Guinea-Bissau, genom vilken landets premiärminister tog över makten från presidenten. Detta skedde strax efter det att nationalförsamlingen antagit en ny författning, som bl. a. ökade presidentens befogenheter. Flera medlemmar av den gamla rege­ringen ingår i den nya.

Guinea-Bissau befinner sig i ett besväriigt ekonomiskt läge. Budgetun­derskottet växer och motsvarar nu mer än en tredjedel av den nationella budgeten. Jordbrtiket, som sysselsätter drygt 80 procent av befolkningen, har drabbats av torka under flera år.

Guinea-Bissau saknar medel för att finansiera ett utvecklingsprogram. Sedan självständigheten har de gjorda investeringarna finansierats med bistånd och krediter. Investeringarna har till stor del gjorts i industrin och infrastrukturen i huvudstadsregionen.

Efter maktskiftet råder viss osäkerhet om landets framtida utvecklings­planer. Den nya regeringen har emellertid förklarat att ökade insatser skall göras på landsbygden, främst för att göra landet självförsörjande med livsmedel. Bristen på bl. a. läkare, utbildade lärare och administratörer på landsbygden har hittills försvårat utvecklingsansträngningarna inom hälso­vårds- och utbildningsområdet.

1 december 1979 slöts ett tvåärsavtal med Guinea-Bissau om ett belopp på 115 milj. kr., varav 20 milj. kr. är importstöd. Huvuddelen av biståndet används för att fullfölja projekt som påbörjats inom sektorerna småindustri saml energi- och telekommunikationer. Sverige stöder även fiske-, utbild­nings- och hälsovårdsinsatser. Inom ramen för biståndet avsätts årligen medel till en fond för rekrytering av utländsk personal och för projektför­beredelser. För närvarande är ett 60-tal personer anställda med använd­ning av fondmedel.

Budgetåret 1979/80 påbörjades ett samarbete för stöd till landsbygdsut­veckling. Guinea-Bissau och Sverige har enats om alt insatser på landsbyg­den skall ges ökade resurser inom biståndsramen så snart projektverksam­heten kommit igång.

Under året 1980 har del svenska biståndet lill kust- och flodfiskeprojekt samt småindustriprogrammet utvärderats. Utvärderingen visar på de svår­lösta problem som uppstår I.ex. när det gäller att anpassa teknologi fill lokala förhållanden och aU på kort tid överföra tekniskt kunnande. Fort­satt personalbistånd krävs för alt samordna och planera insatserna samt förslärka Guinea-Bissaus administration.

SAREC stöder två forskningsprojekt i Guinea-Bissau inom jordbruks-och nulritionsområdet.

Indien

1979/80   Utgift     266,7 milj. kr.                Reservation          57,9 milj. kr.

1980/81   Anslag   310,0 milj. kr.

1981/82   Förslag  330,0 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           73

Efter de gynnsamma åren 1975-78, med en växande valutareserv och en uppbyggnad av ett omfattande spannmålslager, genomgick den indiska ekonomin under 1979 en stark försämring. Underskottet i handelsbalansen fördubblades och produktionen sjönk kraftigt. En svår torka drabbade stora delar av landet sommaren och hösten 1979. Tack vare de stora spannmålslagren och en intensiv konstbevattning kunde en hotande livs­medelskris avvärjas.

Sveriges utvecklingssamarbete med Indien regleras av ett tvåårigt avtal för perioden 1979/80-1980/81 på ett sammanlagt belopp av 600 milj. kr. Härav avser 200 milj. kr. obundet imporlslöd, 210 milj. kr. bundet import-stöd samt 190 milj. kr. program- och projektstöd, s.k. ändamålsbestämt bistånd. Tyngdpunkten i utvecklingssamarbetet förskjuts alltmer mot det ändamålsbestämda biståndet. Samtidigt eftersträvas en koncentration lill stora och långsiktiga program och projekt inom ett begränsat antal områ­den såsom hälsovård, dricksvattenförsörjning och skogsbruk. Särskild vikt läggs vid sådan verksamhet, som direkt syftar lill atl förbättra levnadsför­hållandena för fattiga grupper.

Del bundna importstödet utnyttjades under budgetåret 1979/80 främsl för upphandling av papper, pappersmassa, utrustning för pappersindustrin samt, råvaror för stå/rndustrin medan det obundna stödet användes för köp äv industriell utrustning. Den bundna delen av importstödel uppgick fill 100 milj. kr. budgetåret 1979/80.

Av medlen för ändamålsbestämt bistånd avser huvuddelen f.n. stöd till hälsovårdsprogram, vattenförsörjning, skogsbruk och alfabetisering. Där­utöver lämnas bistånd till grundvatlenundersökningar, exportfrämjande verksamhet, konsumentkooperation och yrkesutbildning.

Sedan budgetåret 1972/73 har Sverige bidragit lill ett med IDA samfinan­sierat befölkningsprojekt. Insatsen slutfördes under budgetåret 1979/80. Det totala stödet uppgick till 51 milj. kr. En fortsättning avvisades av SIDA med hänsyn lill programmets uppläggning. Under budgetåret 1977/78 slöts avtal om svenskt slöd till ett hälsovårdsprogram. Den svenska insatsen, som genomförs i samarbete med WHO, uppgår till 125 milj. kr. under en femårsperiod. Den avser bistånd till de indiska programmen för bekäm­pande av malaria, lepra och tuberkulos samt leveranser av A-vitamin. En utökning av den pågående insatsen förbereds.

Samarbetet på skogsområdet gäller främsl utbildning av personal inom skogsvården. Det svenska bidraget uppgår till sammanlagt 20 milj. kr. En utvidgning av stödet till skogssektorn är under planering och avser en större insats för sysselsältningsintensivt skogsbruk inriktat på den lokala befolkningens behov. Insatsen syftar till all öka tillgången på bränsle, virke och foder samt alt genom bättre markvård skydda vattenfillgångarna.

På grund av den katastrofartade torka, som drabbade Indien under 1979, beslöt Sverige hjälpa den indiska regeringen atl förbättra dricksvattenför­sörjningen i några av de värst drabbade torkområdena. Programmet ge-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           74

nomförs i samarbete med UNICEF. Det svenska bidraget uppgår till 35 milj. kr. Fortsatt svenskt slöd övervägs, då stora delar av landsbygden saknar tillgång till rent vatten även under år med normal nederbörd.

Sverige deltar sedan budgetåret 1979/80 i ett nationellt program för utbildning av barn som inle nås av primärskolesystemel. Medlen används för inköp av papper till skolböcker och andra läromedel. Det svenska stödet beräknas uppgå till 75 milj. kr. för en femårsperiod.

Biståndet till yrkesutbildning lämnas via ILO och avser bl. a. ett pro­gram för yrkesinriktad utbildning av kvinnor. Svenskt exportfrämjande bistånd lämnas huvudsakligen genom ITC för alt bidra till en förstärkning av den indiska exportorganisationen.

1 enlighet med indiska önskemål har ett belopp av 4 milj. kr. avsatts för tekniskt-vetenskapligt samarbete mellan svenska och indiska institutioner för perioden 1979/80-1980/81. Därutöver stöder SAREC ett större projekt för svensk-indiskt forskningssamarbete på oljeväxtområdet.

Större insatser under beredning avser utveckling av en grupp fiskebyar på östkusten och en andra grundvatteninsats i delstaterna Kerala och Tamil Nadu.

Under treårsperioden 1977/78-1979/80 lämnades svenskt katastrofbi­stånd genom enskilda organisationer, främst Luther-hjälpen och Röda Korset, till etl belopp av drygt 11 milj. kr. Insatserna avsåg huvudsakligen hjälp åt offer för översvämningar samt till cyklonskydd i södra Indien. Med anledning av torkan i norra Indien under 1979/80 utbetalades 1 milj. kr. genom Lutherhjälpen.

Bidrag till svenska enskilda organisationers utvecklingssamarbete med Indien har under treårsperioden 1977/78-1979/80 lämnats till ell samman­lagt belopp av ca 16 milj. kr., varav merparten till missionsorganisatio­nerna. Budgetärel 1979/80 pågick ett tjugotal projekt i huvudsak inom hälsovård och undervisning.

Kap Verde

1979/80 Utgift      17,5 milj. kr.               Reservation           5,6 milj. kr.

1980/81 Anslag    30,0 milj. kr.

1981/82 Förslag    35,0 milj. kr.

Kap Verdes utvecklingspolitik är inriktad pä landsbygden och en stor del av laitdets resurser används för investeringar inom jordbruk och fiske. Landets utvecklingsansträngningar begränsas främst av brist på vatten och energi saml av kommunikationsproblemen mellan de vitt utspridda öarna. Kap Verde ligger i det torkdrabbade Sahelbältei och är starkt beroende av livsmedelsbistånd. Livsmedlen säljs genom ett statligt företag, som ansva­rar för atl det finns baslivsmedel pä alla öar. Inkomsterna går lill en nationell utvecklingsfond, som finansierar arbetsintensiva och katastrof­förebyggande projekt, främsl för att bekämpa jorderosion samt utveckla

 

Prop. 1980/81; 100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          75

fiske och småindustri. Biståndet bidrar till att en tredjedel av befolkningen kan sysselsättas i statligt utvecklingsarbete.

Samarbetet mellan Sverige och Kap Verde regleras av ett avtal under kalenderåren 1980 och 1981 lill elt belopp av 60 milj. kr. Av biståndet utgörs 54 milj. kr. av imporlslöd. Därav är 18 milj. kr. bundet lill upphand­ling i Sverige. Ett belopp på 6 milj. kr. har avsatts för konsultsludier och anställning av utländsk personal. Under 1979 och 1980 användes import-stödet till inköp av bl. a. byggnadsmaterial, transportmedel, papper, trä och mediciner. Biståndet utnyttjas effekfivt.

Sverige är en av de största biståndsgivarna lill Kap Verde. Då andra länder, bl. a. Frankrike, under år 1979 ökat sina åtaganden har den svenska andelen av investeringsbudgeten minskat från 20 till 12 procent.

Under budgetåret 1979/80 utgick 4 milj. kr. i katastrofbistånd och leve­ranser av svensk katastrofkost (SEF). Huvuddelen av det svenska kata­strofbiståndet har lämnats lill den nämnda utvecklingsfonden.

Rädda Barnen bedriver sedan år 1977 ett mödra- och barnavårdsprojekt på ett flertal av Kap Verde-öarna. Projektet stöds av SIDA och kostna­derna beräknas lill ca 11,4 milj. kr. Verksamheten omfattar bl. a. uppbygg­nad av lokaler, utbildning av personal och rådgivning. Under budgetåret 1980/81 har SAREC inlett ett forsknings-samarbete med Kap Verde bl. a. på energiområdet.

Kenya

1979/80 Utgift     98,3 milj. kr.                 Reservation          14,5 milj. kr.

1980/81 Anslag   105,0 milj. kr.

1981/82 Förslag   110,0 milj. kr.

Ökade kostnader för oljeimporten saml låga väridsmarknadspriser på de viktiga exportvarorna kaffe och te gör atl Kenya står inför betydande ekonomiska problem. Befolkningstillväxten är en av de högsta i världen. Kenya är för närvarande beroende av livsmedelsimporl efter att under flera år varit självförsörjande med bl. a. majs och ris. Bristen på baslivsme­del beror främst på torka, låga producentpriser och brist på utsäde och gödningsämnen.

Det nu gällande avtalet om utvecklingssamarbete mellan Sverige och Kenya avser perioden 1979/80-1980/81 och omfatlar totalt 200 milj. kr. Importstödet uppgår till ca 20 milj. kr. och är bundet lill upphandling av varor och tjänster i Sverige. En stor del används för inköp a v järnvägsvag­nar.

Utvecklingssamarbetet koncentreras till insatser på landsbygden bl. a. för vattenförsörjning, hälsovård och markvård. Sammanlagt 79 milj. kr. förutses under treårsperioden 1979/80-1981/82 komma atl utgå lill valten-försörjningsprogrammet. Det svenska stödet till markvården beräknas un­der samma period uppgå till totalt 18 milj. kr., omfattande bl, a. ett ufbild-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         76

ningsprogram samt markvårdsarbeten i form av terrassering och skogs­plantering. Budgetåret 1979/80 påbörjades en insats på 8 milj, kr. fill kenyanska kvinnogrupper på landsbygden. Stödet till småindustri- och undervisningsprogrammen beräknas avslutas under budgetåret 1981/82.

Det svenska personalbiståndet till Kenya, som för närvarande omfatlar ett 50-tal personer, kommer att minskas till omkring 35 personer under budgetåret 1981/82.

SIDA lämnade ca 4 milj. kr. till enskilda organisationers verksamhet i Kenya under budgetåret 1979/80. Insatserna går i huvudsak till missionsor-ganisalioner och avser undervisning, hälsovård och ett kvinnoprogram. Stöd har också lämnats fill facklig utbildning. Under budgetåret 1980/81 har bidrag lämnats bl.a. lill en upplysningskampanj om kvinnlig omskä­relse,

Laos

1979/80 Utgift          59,4 milj. kr.                    Reservation                 17,1 milj. kr

1980/81   Anslag        50,0 milj. kr.

1981/82 Förslag        55,0 milj. kr.

Den laotiska regeringens politik sedan år 1975 har gått ut på alt omvand­la ett etniskt splittrat samhälle från traditionella, småskaliga produktions­metoder till moderna och mei' storskaliga. Man strävar bl. a. efter att övergå från svedjebruk till bevattnad risodling och modernt skogsbruk. Svårigheterna har emellertid visat sig vara mycket stora. Det senaste året har därför präglats av en grundlig omprövning av den ekonomiska politi­ken. För överskådlig tid avses nu såväl statlig och kooperativ som privat verksamhet kunna förekomma.

Den svaga produktionsutvecklingen torde ha bidragit till att den år 1975 inledda flyktingströmmen från landet har fortsatt. Åtminstone 50000 av Laos drygt 3 miljoner invånare lämnade under år 1979 landet. Under år 1980 har fiykien fortsatt. Många utbildade personer har lämnat landel, vilket medfört stora problem för den laotiska administrationen och för utvecklingsansträngningarna.

Laos är ett av jordens fattigaste länder. Skadorna efter den amerikanska krigföringen påverkar fortfarande ekonomin. Landet har etl utsatt läge mellan stora grannländer. Det nära samarbetet med Vietnam, innebär bl. a. en betydande vietnamesisk civil och militär närvaro i landet, och Laos är indraget i konflikten mellan Kina och Vietnam. Avsaknaden av egen kust har gjort landet slarkl beroende av transporter via Thailand. Sverige, Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken är sannolikt Laos största biståndsgivare näst Sovjetunionen.

Det svenska biståndet har koncentrerats till skogsbruk och skogsindu­stri, bevattning av jordbruksmark samt kommunikationer och transporter. Importstödet har använts fill insatsvaror för industrin saml konsumfions-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           77

varor. Importstödet har krävt stort engagemang från svensk sida utöver ren upphandling. Särskilt märks en reparationsverkstad för lastbilar och tyngre utrustning, insatser pä skogsindustriomrädet bl. a. igångsättande av existerande men ej fungerande skogsindustri samt syre- och acetylengasfabriker. Successivt kommer projektliknande inslag i import-stödet att regleras i projektbiståndsavtal.

Lesotho

1979/80 Utgift        14,5 milj. kr.                         Reservation 3,2 milj. kr.

1980/81 Anslag      15,0 milj. kr. 1981/82 Förslag     17,0 milj. kr.

Lesotho hör till de länder FN har definierat som minst utvecklade. Landets geografiska läge gör alt det ekonomiska och polifiska beroendet av Sydafrika är stort. Ekonomins grundval är främst boskapsskötsel och export av ull, mohair och diamanter. En av de främsta inkomstkällorna utgörs av de löner lesothiska arbetare erhåller från den sydafrikanska gruvindustrin. Landet har få utvecklingsbara naturresurser. Med hjälp av utländskt kapital sker dock en viss industrialisering främst inom turist- och gruvindustrin. Den ekonomiska tillväxten har varit relafivt god under senare år.

Det svenska biståndet till Lesotho lämnas huvudsakligen genom olika FN-organ. Tillsammans med FAO genomförs två insatser som avser skogsutbildning och markanvändning. De ulgör en fortsättning av det markvårdsprojekt som med svenskt stöd har pågått sedan år 1973 och skall bidra till atl minska jordförstöringen, ge brännved och skapa sysselsätt­ningstillfällen. Insatserna kommer under de närmaste åren att uppta en stor del av den finansiella ramen.

Under våren 1980 ingicks ett avtal om fortsatt stöd till ett projekt, där arbetsintensiva metoder utnyttjas. Projektet är framgångsrikt och stöds även av Världsbanken och UNDP. De svenska medlen används främst för bygge av en landsväg, mindre flygfält och fiskdammar samt markvård. Sedan år 1968 finansierar Sverige även ell personalbiståndsprogram ge­nom UNDP i syfte att stärka Lesothos förvaltning.

Bilateralt stöder Sverige en utbyggnad av Lesothos telekommunika­tionsnät. Med projektet avser man att förbättra de interna telekommunika­tionerna samt atl ansluta det interna telenätet till det panafrikanska för alt därigenom minska beroendet av det sydafrikanska telenätet.

Mogambique

1979/80 Utgift    135,3 milj. kr.                        Reservation 22,6 milj. kr.

1980/81 Anslag  180,0 milj. kr.

1981/82 Förslag  210,0 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           78

Zimbabwes självständighet ger Mozambique slörre möjligheter till eko­nomisk utveckling. Kriget i Rhodesia, som i hög grad också drabbade Mozambique, är slut. De zimbabwiska flyktingarna har återvänt hem och Mozambique behöver inte längre upprätthälla ekonomiskt betungande sanktioner mot den vita minoritelsregimen i Rhodesia. 1 stället kan ekono­miskt samarbete inledas med den nya grannstaten och de resurser som tidigare gick till att stödja befrielsekampen i Zimbabwe kan användas för den egna ekonomiska uppbyggnaden. 1 Mozambique är emellertid skade­verkningarna efter kriget omfattande.

Del ekonomiska läget i Mozambique har varit svårt alltsedan befrielsen 1975. Underskottet i betalningsbalansen är stort. Mozambique har dessut­om för andra året i rad drabbats av torka, vilket lett till svårigheter med livsmedelsförsörjningen.

Bristen på utbildad arbetskraft är besvärande. Utvandringen av portugi­sisk personal från Mozambique efter självständigheten har medfört stora svårigheter inom förvaltning, industri, kommunikationer och varudistribu-tion. Mozambique söker nu tillsammans med andra stater i regionen inleda elt samarbete med sikte bl. a. på att förbättra transport- och kommunika­tionsnätet.

Trots upprepade vädjanden från FN till medlemsstater och organisatio­ner om ökal bistånd lill Mozambique har detta förblivit jämförelsevis ringa. Utvecklingssamarbetet med Sverige är därför väsentligt för landet.

Det svenska biståndet till Mozambique används för utveckling av jord­bruks- och undervisningssektorerna saml för konsultutredningar avseende skogsindustri, läkemedelstillverkning, mineralutvinning samt transport-och kommunikationssektorn. En stor del av resurserna går till inköp av livsmedel, reservdelar och jordbruksutrustning. En del av den finansiella ramen används för bundet importstöd. Medel ställs också till förfogande för Mozambiques egen rekrytering av utländsk personal. Det gällande biståndsavtalet med Mozambique är tvåårigt och uppgår till ett belopp på 280 milj. kr. Det löper ut i juni 1981.

Under år 1978 inleddes en gemensam nordisk insats inom jordbrukssek­torn i Mozambique som är 1980 följdes av ett treårigt avtal mellan Mozam­bique och de nordiska länderna om fortsalt stöd till jordbruket. Kostna­derna uppgår till omkring 270 milj. kr. under de tre kalenderåren 1981-83. Sverige svarar för knappt hälften av kostnaderna i enlighet med en särskild nordisk fördelningsnyckel. Under åren 1978-80 riktades det nordiska stödet till den moderna jordbrukssektorn och de slora statsfarmerna i Mozambique. En omorientering i regeringens politik mot ökat stöd till småbönderna har emellertid ägt rum under senare tid, vilket fört med sig att också det nordiska biståndet i viss utsträckning kommer att ändra inriktning. Stödet kommer dock alt fortsätta alt gå huvudsakligen till spannmålsproduktion, skogsplantering och boskapsuppfödning. SIDA har det administrativa ansvaret för insatsen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           79

År 1980 ingicks ett avtal om svenskt stöd till en fabrik för tillverkning av sågade trävaror och spånskivor. Av totalkostnaden på omkring 170 milj. kr. svarar den arabiska utvecklingsbanken BADEA och Mozambique för vardera ungefär en fjärdedel och Sverige för 40 procent. Skogsindustrin är högt prioriterad i Mozambique.

Biståndet till undervisningssektorn används i första hand lill yrkes- och vuxenutbildning.

Under budgetåret 1979/80 fick Mozambique 5 milj. kr. i extra bidrag för det snabbt ökande antalet zimbabwiska flyktingar som före Rhodesia-krigels slut befann sig i landet. Mozambique fick också 10 milj. kr. i livsmedelsbistånd för att avhjälpa den livsmedelsbrist, som torkan hade orsakat. Av samma skäl har landel erhållit ytterligare 5 milj. kr. i livsme­delsbistånd under innevarande budgetår.

SAREC ger etl allmänt stöd för uppbyggnaden av forskningen inom landet och dessutom ett särskilt stöd för den historiska forskningen vid landets universitet.

Afrikagrupperna i Sverige bislår Mozambique vid rekrytering av bi­ståndspersonal, som direktanslälls av Mozambiques regering. SIDA ger bidrag till insatsen.

Pakistan

1979/80 Utgift      57,7 milj. kr.                         Reservation 6,7 milj. kr.

1980/81 Anslag    40,0 milj. kr.

1981/82 Förslag    20,0 milj. kr.

Den nuvarande regimen i Pakistan övertog landets ledning genom en militärkupp 1977.

De utlovade allmänna valen till parlamentet har ännu inte hållits. Poli­tiska partier i opposition till regimen har förbjudits och press- och yttran­defriheten har beskurits. Strävandena att bringa landets lagar i överens­stämmelse med islamisk lag har mött svårigheter. Sovjetunionens in­marsch i Afghanistan har försatt Pakistan i en ny säkerhetspolitisk situa­tion och medfört en starkt ökad flyktingström lill landet. Antalet flyktingar beräknades i december 1980 överstiga en miljon.

Den ekonomiska utvecklingen har under de senaste två åren präglats av en viss återhämtning. BNP-tillväxten ligger på ca 6 procent per år. Han­delsbalansen fortsätter dock atl försämras och utlandsskulderna är bety­dande. Internationella valutafonden beviljade i november 1980 Pakistan en treårig kredit om 1,7 miljarder dollar.

Sveriges biståndssamarbete med Pakistan regleras av ett ettårigt avtal för perioden 1980/81 på ett belopp av 40 milj. kr. Biståndet lämnas som imporlslöd varav 25 milj. kr. är bundna lill upphandling i Sverige. Huvud­delen av stödet utnyttjas till etl kollektivtransportsystem i Lahore, som genomförs i samarbete med Volvo. Projektet omfattar teknisk rådgivning i

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                            80

fråga om trafikplanering, service och underhåll, reservdelshanlering m. m. samt leverans av busschassier.

Vid sidan av det reguljära biståndet till Pakistan har Sverige under 1979/ 80 bidragit med 5 milj. kr. fill UNHCR och 1,5 milj. kr. fill Röda Korset för stödinsatser bland de afghanska flyktingarna i landel.

Jag förutsätter att det reguljära biståndssamarbetet med Pakistan av­vecklas efter budgetåren 1981/82 och 1982/83. Del bör ersättas med samar­bete i andra former. Förberedelse härför bör ske under avvecklingsperio­den. Dessutom bör betydande hjälp till flykfingarna ges.

Somalia

1979/80 Utgift       6,8 milj. kr.                Reservafion           8,2 milj. kr.

1980/81 Anslag     15,0 milj. kr.

1981/82 Förslag     15,0 milj. kr.

Den ekonomiska situafionen i Somalia är f n. svår. Sedan flera år råder torka i stora delar av Afrikas Horn, särskilt i Ogadenområdet där nomad-befolkningens boskapshjordar decimerats kraftigt. Framför allt kvinnor och barn har därför sökt sig bort från området, bl. a. över gränsen från Etiopien in i Somalia. Sammanstötningar förekommer också mellan etio­piska armén och gerillagrupper stödda av Somalia.

Enligt UNHCR har Somalia världens allvarligaste flyktingproblem. Om­kring en miljon flyktingar uppges befinna sig i landet. Läger har upprättats i områden med tillgång till vatten och betesmark. Del ökade befolknings­trycket gör att den ekologiska balansen riskerar att brytas ner.

Torkan har minskat fillgången på landels främsta exportvara, levande boskap. De samlade exportintäkterna täcker inte ens kostnaderna för oljeimporten.

Regeringens omfattande utvecklingsprogram har successivt skurits ner. Inflationen är hög. En stor del av landets kvalificerade arbetskraft har flyttal till grannländer där löneläget är högre. Undantagstillstånd infördes i oktober 1980.

Sveriges utvecklingssamarbete med Somalia regleras av etl treårigt avtal om stöd till fiskesektorn med sammanlagt 45 milj. kr. Avtalet löper ut vid utgången av budgetåret 1981/82. Del är en fortsättning på ett rehabilite­ringsprogram för att ge lidigare nomader varaktiga försörjningsmöjligheter genom fiske. Medlen har använts för inköp av utrustning och konsulttjäns­ter till ett kustfiskeprogram och en fiskebåtsfabrik samt till personalför­stärkning av fiskeministeriel.

Biståndet utgår i form av importstöd, varav en tredjedel är bundet. Somalia har haft svårigheter att effektivt tillgodogöra sig denna form av bistånd. I en överenskommelse som nyligen ingåtts om utnyttjandet av resterande medel under avtalsperioden läggs därför större vikt vid verk­samhetsplanering och uppföljning. SIDA har också åtagit sig att svara för erforderlig upphandling.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         81

Mol bakgrund av de svårigheter som kunnat konstateras vid genomfö­randet av insatser i Somalia, bör stödet i enlighet med SlD.A:s förslag upphöra i denna form efter utgången av budgetåret 1981/82 då insatsen inom fiskesektorn avslutats.

Ett omfattande svenskt katastrofbistånd till Somalia bör fortsätta. So­malia är elt av jordens fattigaste länder och i stort behov av internationellt bistånd för atl kunna försörja den stora mängden flyktingar. Sverige bidrog under budgetåret 1979/80 med 16,3 milj. kr. för detla ändamål. Medlen kanaliserades via UNHCR, det internalionella livsmedelsprogrammet (WFP) och olika svenska enskilda organisafioner. Vidare har en grupp ur FN-beredskapsstyrkans specialenhet för katastrofinsatser ställts till UNHCR:s förfogande för temporär administration av flyktingläger.

Sri Länka

1979/80 Utgift       86,5 milj. kr.                      Reservation               13,7 milj. kr.

1980/81 Anslag      100,0 milj. kr.

1981/82 Förslag     115,0 milj. kr.

Trots alt vissa åtstramningsålgärder vidtagits har Sri Länkas ekonomi under år 1980 visat tecken på alt överhettas. Bl. a. har inflationstakten, och särskilt byggkostnaderna, stigit kraftigt. Underskottet i bytesbalansen har ökat. Betydande skördebortfall, orsakat av torka, har drabbat Sri Länka de senaste två åren. 1 juli 1980 förekom strejkaktioner som protest mot sjunkande reallöner.

Regeringens utvecklingsplan för 1980-84 förutser stora statliga investe­ringar på tre områden. De avser en kraftig utvidgning av den bevattnade jordbruksarealen saml en utbyggnad av vattenkraften - Mahaweli Gänga Development Scheme. Vidare avser man atl anlägga tull- och skattefria industriområden samt genomföra etl omfattande program för bostadsbyg­gande och stadssanering. Dessa projekt beräknas komma att ge sysselsätt­ning åt uppemot en miljon människor i mitten av 1980-lalet.

Mahaweli-programmel omfattar utbyggnad under sex år av fem slora kraftverk och dammar. Det s. k. Kotmale-projeklet är ett av dessa.

Om hela programmet genomförs skulle den totalt installerade vatten-kraftproduktionen öka med 560 MW. Den existerande produktionen på 330 MW är otillräcklig. Svår elbrist råder i landet och temporära ransoneringar förekommer.

Kotmale-projeklet, som finansieras med utnyttjande bl.a. av svenskt importstöd, kommer alt beslå av en damm i en biflod till Mahaweli-Ganga, ett tunnelsyslem samt en kraftstation underjord. Anläggningen beräknas kunna tas i drift under 1984. Vid sidan av elkraftproduktionen kommer anläggningen att möjliggöra effektivare konstbevattning och därmed ökad risproduktion. När Kotmale-projeklet tas i drift kommer en väsentlig inbe-6    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         82

sparing av utländsk valuta att ske till följd av att oljeimporten kan skäras ned. För övriga projekt inom Mahaweli-programmel förutses brittisk, ja­pansk, kanadensisk och västtysk finansiering.

Sri Länkas regering och Skånska Cemenlgjuteriet har tecknat etl entre­prenadavtal om förarbeten, som avser vägar, bostäder och annan infra-stuklur och om underjordsarbeten. Det konsultföretag, som anlitas för anläggningen, föreslog under våren 1980 vissa ändringar av den planerade dammens utformning och läge, vilket medfört förseningar för dammbyg­get. Kontraktsförhandlingar härom beräknas äga rum under våren 1981. Samtidigt torde förhandlingar komma att föras med svenska förelag om eleklromekanisk utrustning föi' anläggningen. Leveranser av sådan utrust­ning förutses få inle obetydlig-a sysselsättningseffekter i Sverige.

En exakt bild av kostnaderna för Kotmale-projeklet kan inte ges förrän avtal träffals om samtliga delar av projektet. Den ursprungliga kostnadsbe­räkningen om 800 milj. kr. grundade sig på 1978 års priser. Kraftiga prisökningar har sedan dess ägt rum. Dessutom kommer anläggningen på grund av tekniska överväganden, men också till följd av prisstegringarna, atl delvis fä en annan utformning än planerat. Den sammanlagda kostna­den för projektet uppskattas nu till ca I 300 milj. kr. Omkring 20 procent beräkas utgöras av lokala kostnader.

Sverige och Sri Länka har tecknat avtal om utvecklingssamarbete för perioden 1980/81-1981/82 omfattande elt svenskt bistånd på 200 milj. kr. Härav utgår 160 milj. kr. i form av importstöd. Detla belopp ingår i det separata importstödsavlalet på 240 milj. kr. som tecknats för perioden 1980/81-1982/83. Under avtalets två första år är 130 milj. kr. bundet till upphandling i Sverige. Importstödet används i sin helhet för Kotmale-projeklet.

Enligt de ursprungliga finansiella beräkningarna för Kotmale-projeklet skulle det avtalade importstödel räcka till för att täcka den del av projekt­kostnaden, som betalas i utländsk valuta. Kostnadsökningarna har lett till ytteriigare medelsbehov, som tillgodoses genom kommersiell upplåning i Sverige. Det är den lankesiska regeringens avsikt atl ta i anspråk import­stöd för återbetalningen. Hitfills har totalt 216 milj. kr. utbetalats för projektet.

Som anfördes i fjolårets budgetproposition (prop. 1979/80:100. bil. 6) har från svensk sida godtagits en begäran från Sri Länkas regering att fä utnyttja det svenska importstödel för Kotmale-projeklet. Jag ser ingen anledning till atl frångå den positiva inställning, som den svenska regering­en visat till den lankesiska regeringens önskan alt använda importstödel för detta ändamål.

Projektbislåndet, som utgör 20 procent av landramen, är främst inriktat på undervisning, inklusive yrkesutbildning, landsbygdsutveckling och fa­miljeplanering. Med svenskt stöd på ca 12 milj. kr. skall ett institut för utbildning av arbetsledare för industrin uppföras under en fyraårsperiod.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         83

Sverige bidrar med utrustning, personalbistånd och stipendier medan Sri Länka svarar för byggnadsverksamheten, inhemsk personal och övriga kostnader. Vidare utgår stöd på II milj. kr. under tre år till teknisk och naturvetenskaplig undervisning. Genom slöd lill ett integrerat distriklsut-vecklingsprogram i Matara. i södra delen av landel, bidrar Sverige med förbättring av jordbruksrådgivning och -utbildning, upprustning av tefa-briker och byggande av små bevattningsanläggningar. Dessutom kommer förebyggande hälsovård med familjeplanering, skogsplantering, småindu­stristöd, fiskeprojekt m.m. att ingå. Under en treårsperiod uppgår den svenska insatsen till ca 15 milj. kr. En förlängning på två år planeras. Det svenska stödet till Sri Länkas familjeplaneringsprogram, som pågått i över 20 är, kommer atl avslutas 1982.

Ett flertal insatser som görs i samarbete med FNs fackorgan kommer att avslutas under innevarande budgetår. Det gäller stöd till exportfrämjande verksamhet via ITC, husdjurs- och mjölkförbättring via FAO yrkesutbild-ningsinslitut via ILO och institut för fiskeleknologi via FAO.

Fortsatta insatser för ledarutbildning av bl. a. kooperatörer, vilken tidi­gare givits slöd i samarbete med ILO, bereds för närvarande.

SIDA har under budgetåret 1979/80 lämnat bidrag på ca 3 milj. kr. till enskilda organisationers verksamhet i Sri Länka. Bl. a. har Ungdomens Nykterhetsförbund fält bidrag till uppförande av en fisknätsfabrik. Via SAREC finansieras forskningsprojekt inom bl. a. medicin, natur- och sam­hällsvetenskap samt jordbruks- och landsbygdsutveckling.

Swaziland

1979/80 Utgift         3,8 milj. kr.                      Reservation               14,6 milj. kr.

1980/81 Anslag        10,0 milj. kr.

1981/82 Förslag       10,0 milj. kr.

På regeringens förslag har riksdagen beslutat att för de tre budgetåren 1979/80- 1981/82 fastställa en äriig medelsram för Swaziland på 10 milj. kr. 1 fjolårets budgetproposition anfördes alt biståndet - med hänsyn till den snabba ekonomiska utvecklingen i landel — sedan borde kunna trappas ned, om inle nya faktorer tillkom, som förändrade bilden.

Under 1980 har Swaziland inlett samarbete med de afrikanskt styrda staterna i södra Afrika inom ramen för den regionala ekonomiska samver­kan, som kommit till stånd bl. a. genom möten i Lusaka och Maputo. Delta utgör elt nytt element, som kan bidra lill att främja Swazilands självstän­dighet. Uppmärksammas bör också Swazilands medvetna och framgångs­rika strävan att successivt återförvärva jord- och naturtillgångar frän ut­ländska vita ägare. Mol denna, delvis nya, bakgrund förutser jag etl fortsalt biståndssamarbete med Swaziland också efter budgetåret 1981/82.

Del bör då inriktas på finansiering av den swaziska delen av regionala samarbetsprojekt i södra Afrika och på andra insatser som är ägnade att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         84

främja elt ökat oberoende av Sydafrika, eller att tillfredsställa behov hos de faltiga grupperna i Swaziland.

För närvarande genomförs del svenska biståndet lill Swaziland till störs­ta delen i samarbete med FN. Det omfattar slöd till lantbruksutbildning, utbyggnad av grundskolor, primär- och sekundärskoleundervisning samt personal till Swazilands förvaltning. Sverige ger också bilateralt stöd till ett program för småindustriulveckling. Huvuddelen av biståndet är koncen­trerat till undervisningssektorn. Med hänsyn till bristen pä utbildad arbets­kraft och landets jämförelsevis goda ekonomiska situation består insatser­na till övervägande delen av personalbistånd.

Den största enskilda insatsen avser slöd via FAO till kurser vid lant­bruksfakulteten. Genom dessa utbildas lärare i husdjursskötsel och i hus-hällskunskap saml jordbruksinspeklörer. Grundskolan i landet stöds ge­nom bistånd till etl byggnadsprogram och en planeringsenhet inom under­visningsministeriet, som byggs upp med hjälp av UNESCO. Stöd lämnas också via UNESCO lill en refi)rm av läroplanerna på gymnasienivå. Dessa projekt väntas vara avslutade vid utgången av budgetåret 1981/82. Undan­taget är stödet till lantbruksfakulteten, där medlen beräknas räcka över ännu ett budgetår.

Tanzania

1979/80 Utgift        316,6 milj. kr.                    Reservation               56.3 milj. kr.

1980/81 Anslag      380,0 milj. kr.

1981/82 Förslag      415,0 milj, kr.

Tanzanias allmänna val i oktober 1980 resulterade i en betydande miss­nöjesyttring. De sittande parlamentsledamöterna förlorade i nära hälften av valkretsarna. President Nyerere omvaldes för en ny femårsperiod, som han förklarat skall bli hans sisia.

Tanzanias nuvarande ekonomiska kris är den allvarligaste sedan landet blev självständigt. Förhoppningar om att situationen skulle förbättras un­der 1980 infriades inte. Tillväxten inom jordbruk och industri slagnerar. Livsmedelssiluationen har försämrats kraftigt. Prisökningar slår hårt mot de fattigaste grupperna. Underskottet i utrikeshandeln beräknas förbli mycket stort både 1980 och 1981.

De bakomliggande orsakerna är både tillfälliga och strukturella. Över­svämningar, torka, oljeprishöjningar och kostnader för trupperna i Uganda har åderlåtit landets resurser. Till bilden hör också minskande produktion av exportgrödor, lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin och transport­sektorn, långsikliga relativa prisförsämringar gentemot utlandel och bris­tande organisation för användning av befintliga resurser.

Regeringen har vidtagit motåtgärder, där man betonar konsolidering av pågående snarare än igångsättande av nya utvecklingsaktiviteter.

Sverige och Tanzania har träffat en treårig överenskommelse om ut-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           85

vecklingssamarbete. Den omfattar I 105 milj. kr. för budgetåren 1979/80-1981/82. De tvä siörsta samarbetssektorerna är industri och undervisning. Biståndet går budgetåret 1980/81 till följande sektorer (milj. kr.):

 

industri

1.37

skogs- och lantbruk

33

undervisning

65

hälsovård och nutrition

15

importstöd

65

förvaltningsstöd, konsult-

 

vattenförsörjning

37

fond och övrigt

28

Flertalet av dessa projekt och program har sin tyngdpunkt på landsbyg­den. 1 samarbete med övriga nordiska länder stöds landsbygdskooperalion och jordbruksutbildning.

Den bundna delen av importstödel omfatlar 40 milj. kr. för 1980/81. Det används huvudsakligen till tele- och gruvutrustning samt papper. En stor leverans av järnvägsvagnar från Kalmar verkstad har slutförts.

Det svenska stödet lill industrisektorn är huvudsakligen av två slag: ett investeringsprogram (pappersbruk, småindustri och investeringsbank) och stöd till uppbyggnad av institutioner (konsultgrupp, standardiseringsbyrå och branschorganisationer). Flera av dessa stödformer är innovativa och lovande, inte minst det småindustristöd som utformats i direkt samarbete med svenska småföretag.

Lån och bidrag till skogsindustriprojektet i Mufindi blev tillgängliga för utbetalning i april 1980. Finansiärerna är, förutom Tanzania och Sverige, Världsbanken, Västtyskland, Kuweit Fund, Opec Special Fund, Nordiska Invesleringsbanken och samväldets utvecklingsbolag. Merparten av del svenska bidraget, eller 165 milj. kr., förutses utbetalas under innevarande budgetår och under budgetåret 1981/82. Projektförberedelserna har förse­nats, särskilt vad gäller det blivande fabrikssamhället. Fördyringar kom­mer atl bli följden.

Pä undervisningsområdet har arbetet fortsalt inom samma delområden som de senaste åren, dvs. vuxenutbildning, lärarutbildning för primärsko­lan, folkhögskolor och yrkesutbildning. Det svenska stödet är av avgöran­de belydelse för sektorn.

Elt nytt samarbetsavtal kommer atl ingås under våren 1981. Biståndets inriktning på lång sikt kommer då att diskuteras. Sannolikt kommer den nuvarande strävan tiU koncentration på industri och undervisning att modi­fieras med hänsyn till den ekonomiska krisen, eftersom de nödvändiga budgelåtstramningarna svårt drabbar nya industriprojekt och undervis­ningssektorn. De båda sektorerna blir dock troligen alltfort, jämte import-stöd, de största inom samarbetsramen. Stödet till vattenförsörjning, skogs-utveckling och hälsosektorn bör fortsätta. Former för koncentration lill delseklorer inom de nämnda samarbetsområdena bör uppmärksammas.

Ett 8()-tal svenska biståndsarbetare är f. n. anställda i Tanzania, exklusi­ve biståndsfinansierade konsulter. SIDAs bidrag budgetåret 1979/80 lill svenska enskilda organisationers biståndsverksamhet i Tanzania uppgick

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                          86

till omkring 4,5 milj. kr. En stor del därav går till missionen för utbildnings-och hälsovårdsakliviteter. SAREC har avtalat om stöd till tanzanisk forsk­ning via etl nyupprältat nationellt forskningsråd.

Tanzania fick under 1979/80 katastrofbistånd pä 25 milj. kr. för inköp av råvaror och reservdelar lill industri- och jordbruksproduktionen.

Flera biståndsfinansierade institutioner samarbetar med Tanzania. SWEDFUND har inlett eller förbereder projekt för tillverkning av bl. a. järnvägsvagnar, sprängämnen, läromedel och betongvaror. Facklig utbild­ning genom LO/TCO, främjande av tanzanisk export till Sverige genom IMPOD och idroltsutbildning genom Sveriges Riksidrottsförbund är andra inslag i samarbetet.

Vietnam

1979/80 Utgift       324,6 milj. kr.                    Reservation             310,8 milj. kr.

1980/8!  Anslag      365,0 milj. kr.

1981/82 Förslag     365,0 milj. kr.

Vietnams ekonomi är hårt ansträngd. Härtill bidrar återkommande na­turkatastrofer i form av torka och översvämningar liksom konflikten med Kina och interventionen i Kambodja. Omläggningen av ekonomin i landels södra del - i syfte att införa samma planekonomiska syslem som i norr -har inneburit stora påfrestningar. Landels livsmedelsunderskolt är stort och importen har inte täckt behoven. Delta har lett till fortsatt livsmedels­ransonering med under det senaste året minskade ransoner.

Landets ekonomiska långsiktsplanering ger prioritet åt jordbruk och konsumtionsvaruindustri för att höja befolkningens levnadsstandard. Re­former, som innebär ökade möjligheter till privat förelagande, har genom­förts i syfte atl stimulera produktion av konsumtionsvaror och exportpro­dukter.

Den flyktingström, som förorsakats bl. a. av samhällsomvandlingen i söder, det svåra ekonomiska läget samt konflikten med Kina och därmed förknippade etniska motsättningar, har avtagit väsentligt men inle upphört helt. Ett program för legal utvandring, i samarbete med FN:s flyktingkom­missarie, har inletts i syfte att bidra till en mer ordnad emigration. Flera västländer har minskat eller avbrutit sitt bistånd till Vietnam efter inter­ventionen i Kambodja. Detta har lett lill etl ökat beroende av Sovjetunio­nen.

Större delen av det svenska biståndet har gått till tre stora projekt, massa- och pappersindustrin i Bai Bång, barnsjukhuset i Hanoi och all­mänsjukhuset i Uong Bi.

Bistånd har också givits i form av imporlslöd. 1 samband med all investeringsfasen i de tre projekten gick mot sitt slut minskades landramen för Vietnam för budgetåret 1980/81. För att projekten skall få full utveck­lingseffekt och gjorda investeringar skall kunna utnyttjas rationellt har

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           87

överenskommelse ingåtts om stöd till driften av de båda sjukhusen samt pappers- och massaindustrin.

De båda sjukhusen är nu färdigbyggda. Barnsjukhuset i Hanoi, som beräknas tas i drift omkring årsskiftet 1980/81, kommer atl fungera både som vårdenhet och forskningscentrum för barnsjukdomar. Allmänsjukhu­set i Uong Bi har som upptagningsområde den omkringliggande provinsen.

Bai Bang-projektet omfattar bl. a. fabriker för tillverkning av massa, papper och kemikalier, ett kraftverk samt elt program för skogsplantering, avverkning och transport. Dessutom ingår omfattande samhällsinveste­ringar i form av en hamn, vägar, järnvägar, bosläder, sjukstugor och skolor. Kapaciteten vid full produktion beräknas till 55000 ton skriv- och tryckpapper för skolbruk och till 5 000 ton omslagspapper. 1 projektet ingår en omfattande yrkesutbildning. Ett nytt avtal om återstående investeringar och treårig drift av Bai Bang-projektet from den 1 juli 1980 slöts under 1980. Detta avtal ersätter 1974 års överenskommelsen om Bai Bång. Enligt det nya avtalet maximeras den svenska kostnaden för invesleringsfasen lill 1600 milj. kr. medan bidraget för driften fastställs till 400 milj. kr. 1 driftkostnaderna ingår såväl teknisk rådgivning som leverans av reservde­lar, pappersmassa och andra råvaror för Bai Bång.

Projektet har under en rad av är drabbats av förseningar och höjda kostnader. Genom en omorganisation, som pågått sedan sommaren 1979 har möjligheterna att undvika framlida förseningar och kostnadsökningar förbättrats. En gemensam budget, innehållande också den vietnamesiska insatsen, och en gemensam tidsplan har upprättats. Årliga aktivitetsplaner och budgetar skall underställas SIDA för godkännande. Genomgripande projektgenomgångar kommer att ske två gånger per år. Den centrala viet­namesiska projektledningen har genom omorganisationen fått utökat man­dat. En lokal projektstyrelse har upprättats i Bai Bång. Projektledningen har förstärkts med personal från konsortiet Scanmanagement som genom ett särskilt avtal fr.o.m. I juli 1980 kommer att bistå berörda ministerier och projektstyrelsen i Bai Bång i frågor om projektledning och drift. Konsortiet består av företag inom svensk skogsindustri. WP-system kom­mer att slutföra sina arbeten vad gäller investeringsfasen som underkonsult till Scanmanagement. Omorganisationen har skapat möjligheter till effek­tiv styrning av återstående invesleringsarbeten och igångkörning och drift av fabrikens delanläggningar. De ansvariga vietnamesiska myndigheterna har fält en central roll i projektgenomförandel. De kommer därigenom att under flera år få den praktiska erfarenhet av projektledning, som är nöd­vändig för att senare självständigt driva anläggningarna.

Projektets olika delar las i bruk successivt allteftersom de färdigställs. Under hösten 1980 har anläggningen för vattenrening, kraftverket och den första pappersmaskinen tagils i bruk. Kraftstationen levererar redan överskotlskraft till del vietnamesiska elnätet. Driftstöd kommer att sättas in allteftersom olika anläggningar färdigställs.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         88

Importstödet uppgick under budgetåret 1979/80 till 100 milj. kr., varav 30 milj. kr. var bundna till upphandling i Sverige. Under budgetåret 1980/ 81 uppgår importstödet till 100 milj. kr., varav 40 milj. kr. är bundna. Importstödet har framför allt använts för import av pappersmassa till andra pappersbruk än Bai Bång och insatsvaror och reservdelar till befintlig industri.

Under budgetåret 1980/81 har hittills 3 milj. kr. lämnats som katastrof­bistånd för livsmedelsinköp med anledning av förstörelse orsakad av svära oväder.

Flera enskilda organisationer har fått bidrag från SIDA för verksamhet i Vietnam. Hit hör Böcker till Hanoi, Frikyrkan Hjälper, Svenska kvinnors vänsterförbund och Svenska Rädda Barnen. Sammanlagt har 0,7 milj. kr. utbetalats. Forskningssamarbete genom SAREC pågår sedan 1977.

Zambia

1979/80 Utgift        66,3 milj. kr.                      Reservation               44,3 milj. kr.

1980/81 Anslag       130,0 milj. kr.

1981/82 Förslag      145,0 milj. kr.

Zimbabwes självständighet har lett till en viss förbättring av Zambias ekonomiska förutsättningar. Transportvägarna söderut har kunnat öppnas, de zimbabwiska flyktingarna har återvänt hem och den ekonomiskt be­tungande sanktionspoliliken mot Rhodesia har kunnat hävas. Zambia söker nu tillsammans med andra stater i regionen att få igång ett samarbete med sikte bl. a. på atl lösa de svåra transport- och kommunikationsproble­men i regionen.

En minskad import i kombination med högre världsmarknadspriser på de zambiska exportvarorna koppar och kobolt ledde till en temporär för­bättring i betalningsbalansen år 1979. Det ekonomiska läget har nu åter försämrats med fallande kopparpriser och ett stort behov av livsmedelsim­port. Strejker har förekommit under senare lid och inrikespolitiskt är läget oroligt.

Det svenska biståndet till Zambia har gradvis koncentrerats till de tre sektorerna landsbygdsutveckling, hälsovård och undervisning. Dessutom lämnas ett betydande personalbistånd. Den ekonomiska krisen i Zambia har lett till att en växande del av biståndet har utgått i form av importstöd under senare år. Detta kommer under följande avtalsperioder alt minskas och flyttas över till sektorstöd. Den övervägande delen av importstödet har under senare år varit bunden till inköp i Sverige.

Gällande avtal om utvecklingssamarbete ingicks ijuli 1979 och löper till december 1981. Det har ingåtts för ett belopp av 265 milj. kr.

Inom jordbruksområdet stöder Sverige ett program för integrerad lands­bygdsutveckling. Vidare stöds lantbruksutbildningen och den jordbruks­kooperativa rörelsen. Också det svenska biståndet inom hälsovården är

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           89

inriktat på landsbygdsbefolkningens behov. Det avser upprustning och utbyggnad av hälsocentraler, utbildning av hälsovårdspersonal saml trans­porter.

Inom undervisningssektorn ges bistånd i första hand till primär- och specialundervisning samt yrkesutbildning.

Det svenska personalbiståndet till Zambia har traditionellt varit stort. En överenskommelse har träffats att minska detta inom sektorer som inte tillhör prioriterade samarbetsområden. 1 slutet av år 1980 fanns ett 60-tal svenska biståndsarbetare i Zambia.

Det svenska stödet till Zambias import har huvudsakligen använts till inköp i Sverige av järnvägsvagnar och teleutrustning. Ett katastrofbistånd på 30 milj. kr. för budgetåren 1979/80 och 1980/81, som har lämnats till följd av en akut ekonomisk betalningskris i landet, utnyttjas i sin helhet för inköp av teleutrustning i Sverige.

Med anledning av det allvariiga försörjningsläge i Zambia som rådde under hösten 1979 lämnades etl extra bidrag på 5 milj. kr. för livsmedelsim­port. Zambia erhöll under budgetåret 1979/80 ylterligare 5 milj. kr. i extra bistånd efter rhodesiska attacker mot det zambiska transportnätet. Dessut­om har Sverige under samma budgetår bidragit med 6 milj. kr. för upprust­ning av Zambias del av den s. k. Benguela-järnvägen. som förbinder Zam­bia med Atlanten via Zaire och Angola.

År 1979 ingicks ett avtal mellan SAREC och Zambia om ett stöd på 3 milj. kr. till det nationella forskningsrådet. Det avser utbildning av forskare samt inköp av utrustning för forskningsprojekt om bl. a. kartlägg­ning av naturresurser, landsbygdsutveckling och livsmedelsteknologi.

SlDA:s bidrag till svenska enskilda organisationers verksamhet i Zam­bia uppgick under budgetåret 1979/80 lill drygt 2 milj. kr. De gick dels till Afroart för hantverksproduktion, dels till Fribaptistförbundet för ett sjuk­hus.

Under hösten 1980 har ett avtal ingåtts mellan företag i Zambia och Sverige samt SWEDFUND om etablering av elt utsädesbolag för produk­tion och distribution av utsäde för bl. a. majsodling.

Zimbabwe

1980/81 Anslag      46,0 milj. kr.

1981/82 Förslag    100,0 milj. kr.

Sedan självständigheten i april 1980 styrs Zimbabwe av en koalitionsre­gering med ZANU-ledaren Robert Mugabe som premiärminister. En stark strävan efter försoning och gemensamma äteruppbyggnadsansträngningar har präglat regeringens politik. Ännu kvarstår dock politiska spänningar efter krigsåren.

Regeringens mest omedelbara problem är att ta hand om närmare en miljon människor som återvänt frän grannländerna, varit inspärrade i s.k.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         90

skyddade byar eller flytt landsbygden undan kriget och sökt sig till stä­derna. Deras försörjning måste säkras, bostäder anskaffas och landsbyg­dens krigsskadade infrastruktur måste byggas upp igen. . Pä något längre sikt har regeringen utlovat förbättrad standard för den afrikanska majoriteten. Hittills har reformerna bl. a. innefattat minimilön, prissänkningar på baslivsmedel, fri primärskola och fri hälsovård. En jordreform planeras. Afrikaner lär successivt mer kvalificerade tjänster i förvaltningen. En fortsatt utvandring av vita kan leda fill störningar i produktionen och förvaltningsapparaten och därmed skapa svårigheter för landets ekonomi.

Jordbruket är under den närmaste tiden en kritisk faktor. Zimbabwe behöver säkra självförsörjningen med livsmedel. Flyktingar och f. d. geril­lasoldater måsle beredas sysselsättning och försörjningsmöjligheter. Lan­dels jordbrukspotential är myckel stor.

Den nya regeringen mötte ett starkt internationellt gensvar och fick löften om omfattande bistånd fiån utlandet. Dessa har dock infriats endast i ringa utsträckning.

Det svenska biståndet till Zimbabwes (dåvarande Rhodesias) flyktingar och befrielserörelser inleddes under budgetåret 1969/70. Det ökades konti­nueriigt och uppgick under budgetåret 1979/80 till 21 milj. kr. i humanitärt bistånd lill vardera ZANU och .ZAPU. Även genom internationella organi­sationer som UNHCR, Röda Korset och Christian Gare kanaliserades stöd till de zimbabwier som flytt undan kriget mot minoritelsregimen.

Efter självständigheten bidrog Sverige med omedelbart återuppbygg­nadsbistånd. Under maj och juni 1980 utgick delta med 10 milj. kr. bilate­ralt, 6 milj. kr. genom UNHCR och smärre insatser genom enskilda organi­sationer.

Under innevarande budgetår har ytterligare 6 milj. kr. anslagits till det hjälpprogram, som UNHCR driver i samarbete med Zimbabwes regering. Resterande 40 milj. kr. för budgetåret 1980/81 avser reguljärt bilateralt utvecklingssamarbete, som nu bereds av etl nyupprältat svenskt bistånds-kontor vid ambassaden i Salisbury. I980,/8I års bistånd avses gå till flyk­tingrehabilitering och återuppbyggnadsinsalser på landsbygden saml lill en personal- och konsultfond.

Preliminära diskussioner har förts mellan Sverige och Zimbabwe om utnyttjandet av 1981/82 års finansiella ram. Under denna kommer något mer långsiktiga insatser atl bli aktuella. Dessa förutses bli koncentrerade till landsbygden. Den svenska resursbasen bör kunna utnyttjas genom bl. a. konsulttjänster och personalbistånd.

Del är uppenbart atl Zimbabwe just nu efter krigets slut har mycket slora hjälpbehov och att de svenska insatserna i detta skede bör vara betydande. När de mest akuta behoven har täckts, kommer förhoppnings­vis dock Zimbabwes resursrikedom och jämförelsevis höga utvecklings­nivå alt ge landet en god start. Jag vill därför inte utesluta alt del nu föreslagna betydande svenska biståndet efter några år kan övergå i andra samarbetsformer.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         91

VISSA INSATSER 1 LATINAMERIKA OCH DET KARIBISKA OMRÅDET

1979/80 Utgift      28,8 milj. kr.'                       Reservafion                 1,2 milj. kr.

1980/81 Anslag     80,0 milj. kr. 1981/82 Förslag 100,0 milj. kr."

varav

Humanitärt bistånd                        40 milj. kr.

Nicaragua                                       40 milj. kr.

Karibiska området                         20 milj. kr.

Sveriges nuvarande bistånd till Latinamerika och det karibiska området är inriktat dels på humanitära insatser i länder där de mänskliga rättighe­terna kränks, dels återuppbyggnadsarbete i Nicaragua och dels bidrag lill utveckling av elt bredare samarbete med Dominikanska Republiken, Ja­maica och Cuba.

SAREC stöder etl regionalt jordbearbetningsprojekt i anslutning fill University of the West Indies i Trinidad och utvecklingsforskning i Latin­amerika, del s.k. Latinamerikaprogrammel (LAP), ett stöd som fördelas mellan 15 olika forskningscentra.

Humanitärt bistånd

Det svenska stödet till humanitär verksamhet i Latinamerika uppgick budgetåret 1979/80 fill 30 milj. kr., varav 28,8 milj. kr. utbetalades. Under budgetåret 1980/81 har 30 milj. kr. anvisats.

De mänskliga rättigheterna kränks i många latinamerikanska länder. 1 Bolivia hölls allmänna val i juni 1980. En militärkupp ägde emellertid rum strax därefter. Mililärregimen har infört undanlagstillslånd och censur samt förbjudit bl.a. facklig verksamhet. Regimens motståndare förföljs, fängslas och torteras. 1 El Salvador har under är 1980 inte mindre än 9000 människor dödals i en uppgörelse mellan höger- och vänsterkrafler, som närmast har karaktären av ett inbördeskrig. 1 Guatemala möts befolkning­ens krav på förändringar med ökad repression.

Det svenska stödet till humanitär verksamhet i Latinamerika inleddes efter militärkuppen i Chile år 1973 när Sveriges bilaterala bistånd till Chile avbröts. Det bilaterala biståndet kom atl ersättas av humanitära insatser för flyktingar från Chile samt personer i landet som behövde rättslig, medicinsk och ekonomisk hjälp. Efter hand har biståndet utökats till atl omfatta även andra utsatta grupper i Latinamerika. Medlen används bl. a. för stöd till flyktingar, rättslig och medicinsk hjälp till politiska fångar och

' Avser enbart humanitärt bistånd till Latinamerika

" Härtill kommer 11 milj. kr. som beräknats för stöd till Karibiska utvecklingsban­ken under anslaget Cl.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           92

deras anhöriga, för stipendier samt underhållsbidrag lill familjer, vilkas familjeförsörjare har fängslats eller dödats. 1 några fall lämnas stöd till mindre verkstäder som ger sysselsättning samt till barnbespisningar och s.k. folkmalsalar i slumområden.

De svenska medlen kanaliseras genom svenska och internationella orga­nisationer. Dessa organisationer samarbetar ofta med kyrkliga och fackliga grupper som arbetar för mänskliga rättigheter i Latinamerika,

Nicaragua

Somoza-regimens fall i juli 1979 gjorde slut på en nära 50 år gammal diktatur. Inbördeskriget krävde många människoliv och ledde till slor materiell förödelse. Den nationella sandinistiska befrielserörelsen. FSLN. var kärnan i den allians som fick diktaturen att falla. Den nya regeringen består av företrädare för såväl FSLN som andra politiska grupperingar. Det planerade valet har uppskjutits lill 1985.

Regeringen intar internationellt en självständig och obunden hållning. Landet har gått med i de alliansfria staternas rörelse. Det inrikespolitiska målel är att snarast låta återuppbygga den sönderslagna produktionsappa­raten. Samtidigt avser man atl utveckla en mer allsidig produktion och motverka regional obalans i ekonomin. Regeringens målsättning är en biandekonomi med väsentligt statligt inflytande. På det sociala området vill regeringen tillförsäkra landets medborgare kostnadsfri primärhälso­vård inklusive mödra- och barnavård. Bristen på mediciner, utrustning och personal är mycket stor. För det slora antalet föräldralösa barn byggs barnhem. En landsomfattande alfabetiseringskampanj har genomförts med framgång.

Nicaragua lider stor brist på finansiella resurser för den materiella åter­uppbyggnaden. Bruttonationalprodukten har sjunkit kraftigt. Utlandsskul­den uppgår till ca 7 miljarder kr. vilkel motsvarar landets export under tre år.

Under budgetåren 1978/79 lämnade Sverige humanitärt bistånd om sam­manlagt ca 9 milj. kr. Detta stöd gick främsl lill nicaraguanska flyktingar, som vistades i grannländerna Costa Rica och Honduras samt till grupper i Nicaragua som förföljdes under Somozas regim.

Efter störtandet av Somoza-regimen anslog Sverige 25 milj. kr. i kata­strofbistånd för stöd till återuppbyggnaden av Nicaragua. Detta bidrag används främst för att bygga och utrusta sjukhus, daghem och skollabora-torier.

Under budgetåret 1980/8! lämnar Sverige bistånd till ett belopp av 30 milj. kr. Medlen används inom hälsosektorn för barn- och allmänsjukhus, malariakonlroll och dricksvatlenförsörjning och inom skogsbruket och skogsindustrin för utrustning och utvecklingsarbete. Utanför dessa sek­torer används medlen för en konsultinsats inom skalleområdet samt för hushållsundersökningar för att ge underlag lill befolkningsstalistiken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           93

Vidare har under budgetåret 1979/80 bidrag på sammanlagt ca 7,6 milj. kr. lämnats från anslagsposten Enskilda organisationer. Merparten har gått till Arbetarrörelsens Internationella Centrum. Etl större bidrag har också lämnats till Frikyrkan Hjälper. Bidrag har även lämnats med 7,1 milj. kr. till olika katastrofinsatser, bl. a. via Lutherhjälpen och Röda Korset samt till UNHCR till ett hjälpprogram för nicaraguaner, som återvänt från vistelse i exil.

Nicaragua har för närvarande behov av etl omfattande internationellt slöd för sina ansträngningar att uppnå ekonomiskt oberoende, social rätt­ visa och en konsolidering av demokratin. Jag föreslår därför atl 40 milj. kr. anslås för Nicaragua under budgetåret 1981/82. Då Nicaragua har en per-capita-inkomsl betydligt över genomsnittet för Sveriges programländer, vill jag inte utesluta att samarbetet efter nuvarande återuppbyggnads- och konsolideringsperiod kan övergå i andra former.

Karibiska området

Riksdagen uttalade våren 1979 (rskr. 1978/79:295) önskemål om en förstärkning av Sveriges samarbete med demokratiska länder i det kari­biska området. Utrikesdepartementets undersökning av tänkbara former för sådant samarbete redovisades i prop. 1979/80:100. En av de möjliga åtgärder, som där nämns, är slöd till Karibiska utvecklingsbanken. Förslag till sådant stöd, till ett belopp av 11 milj. kr., har nyss redovisats under anslaget C I. Bidrag till internationella utvecklingsprogram. Övriga åtgär­der som redovisades i departementsundersökningen ledde till förslag om etl förstärkt svenskt samarbete med främst Dominikanska Republiken och Jamaica. Riksdagen anvisade för budgetåret 1980/81 särskilda medel för stöd till dessa båda länder. Med Cuba har i samband med avvecklingen av det svenska programbiståndet ett bredare samarbete utvecklats med stöd av biståndsmedel.

I Dominikanska Republiken görs sedan år 1978 ansträngningar att för­bättra de ekonomiska och sociala villkoren för befolkningen. Som ett exempel kan nämnas att genomförandel av jordreformen har påskyndats och atl sociala reformprogram på landsbygden har påbörjats. Landel drab­bades under år 1979 av en rad svårigheter. Orkaner åstadkom omfattande skadegörelse. Oljeprishöjningarna inskränkte allvarligt utrymmet för an­nan import.

Avtal har tecknats mellan Sverige och Dominikanska Republiken om bistånd lill återuppbyggnad efter naturkatastroferna lill elt belopp av 16,5 milj. kr. under budgetåret 1980/81.

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (samarbetsbered­ningen) inledde våren 1979 diskussioner om etl bredare samarbete mellan Dominikanska Republiken och Sverige. Tänkbara samarbetsomräden är skog, energi, telekommunikationer, administration och metallurgi. Vissa förstudier inom dessa områden har genomförts. Dominikanska Republi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet                            94

kens nuvarande ekonomiska situation motiverar finansiellt stöd från Sveri­ge och jag föreslår därför att ett bidrag om 10 milj. kr. anslås som en förstärkning av det bredare samarbetet för budgetåret 1981/82. Medlen bör användas av samarbetsberedningen i samråd med SIDA främst för projekt som stöds främst inom ramen för bredare samarbete.

Jamaicas betalningsbalans har utsatts för stora påfrestningar genom oljeprishöjningarna och de vikande marknaderna för landels bauxitexport. Jamaicas ekonomiska huvudproblem inför 1980-talet är utlandsskulden. Med detta sammanhänger energi- och livsmedelsförsörjningen saml indu­strins importberoende.

Sverige använder sedan budgetåret 1978/79 biståndsmedel för utveckling av ett bredare samarbete med Jamaica. Inom ramen för detta samarbete har hittills ca 4 milj. kr. anslagits som bidrag till studier rörande mjölkpro­duktion, skogsutveckling, minikraftverk samt ett tunnelprojekt för dricks­vattenförsörjning och elproduktion. Riksdagen beviljade med anledning av landets betalningsbalanssituation för budgetåret 1980/81 ett bidrag på 10 milj. kr. i form av imporlslöd som förstärkning av det bredare samarbetet. Med anledning av en orkankalastrof har Sverige under budgetåret 1980/81 lämnat elt bidrag till Jamaica om 4 milj. kr. ur anslagsposten Katastrofer m.m.

Jag förutser för budgetåret 1981/82 ett fortsatt stöd till Jamaica med etl belopp om 10 milj. kr. Medlen bör användas av samarbetsberedningen i samråd med SIDA främsl för projekt som får stöd inom ramen för det bredare samarbetet.

Parallellt med avvecklingen av biståndet till Cuba inleddes ett bredare samarbete under budgetåret 1977/78. Då biståndet till Cuba avslutades under budgetåret 1979/80 övertog dåvarande utbildningsberedningen an­svaret från SIDA för det bredare samarbetet. Stöd har lämnats bl. a. till kokare för pappersindustrin, experimentutrustning för sockerindustrin samt en marknadsstudie rörande produktion av fritidsbåtar. Det fortsatta samarbetet omfattar bl.a. en studie av ett läkemedelsprojekt. Diskussion pågår om samarbete inom gruvseklorn, sockerindustrin och den kemiska industrin. Jag förutser även för budgetåret 1981/82 användning av bistånds­medel för utveckling av det bredare samarbetet med Cuba.

SAREC samarbetar med Cuba rörande bl. a. miljövård, havsekologi och. cancerforskning samt system för utveckling av vetenskaplig och teknisk information.

VISSA LANDPROGRAMKOSTNADER 1979/80 Utgift        37,0 milj. kr. 1980/81 Anslag      40,0 milj. kr. 1981/82 Förslag     50,0 milj. kr.

Fr. o. m. budgetåret 1979/80 redovisas den del av kostnaderna för svensk biständspersonal, som avser skatter och sociala avgifter som erläggs i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           95

Sverige, under denna särskilda anslagspost. Tidigare budgetår belastade dessa kostnader landramarna.

Den 1 juli 1980 var 221 kontraktsanställda (kontrakt på mer än ett år) och 51 fredskårsdeltagare i tjänst på uppdrag av SIDA. Antalet beräknas öka något under 1981/82.

För budgetåret 1980/81 beräknas den faktiska kostnaden under denna anslagspost till 45 milj. kr.

SIDA beräknar ett anslag på 50 milj. kr. för detta ändamål under budget­året 1981/82. Förhandlingar pågår om ett nytt kollektivavtal för SIDAs kontraktanställda personal, vilket kan medföra ett lägre medelsbehov un­der denna anslagspost. Om så blir fallet kommer regeringen att överföra det överskjutande beloppet fill anslagsposten Katastrofer m. m.

Regionala insatser

1979/80 Utgift       4,1 milj. kr.'                 Reservation         4,0 milj. kr.'

1980/81 Anslag     10,0 milj. kr.'

1981/82 Förslag    60,0 milj. kr.

' Avser enbart Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB)

Under år 1979 började de fem frontstaterna Angola, Botswana, Mozam­bique, Tanzania och Zambia diskutera riktlinjer för etl regionalt ekono­miskt samarbete i södra Afrika. Man ville söka motverka den ekonomiska dominans, som Sydafrika har i regionen. Dessutom hade behovet av sam­verkan — inte minst inom transport- och kommunikationsområdet - gjort sig alltmer kännbar.

Ijuli 1979 hölls ett möte i Arusha i Tanzania där frontstaterna började dra upp riktlinjerna för ekonomisk samordning i södra Afrika. Den inten­siva politiska utvecklingen under år 1979 och första delen av år 1980 gjorde dock att planerna fick skjutas på framtiden.

Efter Zimbabwes självständighet kom frågan om ekonomiskt samarbete i södra Afrika i etl bättre läge. De militära attackerna mot Mozambique och Zambia upphörde och FN-sanktionerna mot Rhodesia kunde hävas. Transporter och kommunikationer, som legal nere under kriget i Rhodesia, kunde återupptas och flyktingarna återvända hem. Trots att Namibia-frågan ännu är olöst och krigstillstånd råder i regionens västra delar, har en kvalitativ förändring inträtt i södra Afrika. Samarbetet kunde breddas till alt omfatta alla afrikanskt styrda stater i regionen.

1 april 1980 hölls etl möte om regionalt ekonomiskt samarbete i Lusaka i Zambia med nio stater som deltagare. Förutom de fem fronlslaterna deltog Zimbabwe, Lesotho, Swaziland och Malawi. Den namibiska befrielserö­relsen SWAPO fanns också representerad. Vid konferensen gick man igenom de områden, där samarbetet kunde stärkas. Man beslöt upprätta en transportkommission i Maputo för att studera tänkbara projekt och göra

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           96

upp ett samarbetsprogram. Andra områden, där samarbete kan bli aktuellt, är handel, miljöskydd, forskning och utbildning. Vid mötet beslöts också att en konferens skulle sammankallas med länder och organisationer, som kunde tänkas lämna bistånd lill de gemensamma utvecklingsprojekten. Mötet hölls i Mozambiques huvudstad Maputo i november 1980.

Till mötet inbjöds 30 länder och ett antal givarorganisationer, däribland de nordiska länderna, EG-länderna, USA, Canada och Ire arabfonder. Huvuddelen av de bidragsutfästelser som gjordes vid konferensen riktade sig till transport- och kommunikationssektorn, för vilken en katalog över regionala projekt hade utarbetats av transportkommissionen. Formerna för samarbetet inom övriga områden skall beslutas under år 1981.

Vid konferensen ställde Sverige i utsikt etl bidrag på 50 milj. kr. för budgetåret 1981/82 samt medverkan i det regionala programmel på längre sikt. Det svenska bidraget skall användas för att på nordisk basis finansiera transportkomissionens fortsatta arbete och konsultstudier inom transport­sektorn. Vidare skall det användas för finansiering av transport och kom­munikationsprojekt och på sikt för samarbetet på andra områden, såsom miljövård, livsmedelsfrågor och utbildning.

Den östafrikanska utvecklingsbanken, EADB, arbetar vidare trots att den östafrikanska gemenskapen, EAC, beslående av Kenya, Tanzania och Uganda, har upplösts. Under 1980 har en ny stadga för banken antagils. Nio stater i östra och södra Afrika har erbjudits medlemskap. Vidare har bankens ledning ombildals, och dess verksamhetsområde vidgats till att omfatta fler sektorer än industri.

Bankens nya stadgar har ännu inte trätt i krafl. 1 avvaktan på detta har Sverige under 1980 lämnat en tilläggskredit på 10 milj. kr. atl utnyttjas i enlighet med avtalet mellan EADB och Sverige från 1975. Jag förordar att ett eventuellt behov av medel för EADB under 1981/82, ryms under an­slagsposten Regionala insatser.

Särskilda miljö- och markvårdsinsatser

1981/82 Förslag     30,0 milj. kr.

Jag har funnit del motiverat atl inrätta en särskild anslagspost i syfte att intensifiera vårt stöd för bilaterala eller regionala insatser pä miljö- och markvårdsområdet. Medlen är i första hand avsedda för insatser i u-länder utanför programlandkretsen.

U-ländernas behov av markvård, dvs. åtgärder för att bibehålla och förbättra markens produktionsförmåga och långsiktiga bärkraft blir allt större medan deras resurser för att lösa miljöproblemen är ytterst knappa.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           97

I Sverige finns kunskaper och erfarenheler av markvård för att i viss utsträckning möta dessa behov.

SIDA konstaterar att problemen med markvård ofta inte enbart är tek­niska utan också mänskliga, polifiska och rättsliga, varför folkligt deltagan­de är lika viktigt som de rent tekniska komponenterna i markvårdspro­gram.

SIDA har tillsatt en expertgrupp, som håller på att utarbeta en hand­lingsplan. Stödet till miljö- och markvårdsprogram bör lämnas till verk­samheter på skilda nivåer. På nationell nivå bör medverkan ske i planering, administration, forskning och utbildning. Finansiellt stöd bör också lämnas till konkreta program, där markvård ingår som ett viktigt led.

Insatser på miljöområdet pågår också i samarbete med internationella organisationer. Samarbetet sker främst med FAO, UNEP och UNESCO och har tidigare finansierats över anslagsposten Särskilda program. Bistån­det omfattar bl. a. regionala seminarier och utbildningsinsatser.

Flyktingar och befrielserörelser m. m. i södra Afrika

1979/80 Utgift     120,0 milj. kr.                Reservation          16,8 milj. kr.

1980/81 Anslag   104,0 milj. kr.'

1981/82 Förslag  120,0 milj. kr.

' exkl. 46 milj. kr. till det självständiga Zimbabwe.

Efter Zimbabwes självständighet i april 1980 koncentreras uppmärksam­heten alltmer mot Sydafrika, vars regering fortsätter sin rasåtskillnadspoli-lik. Regeringen Botha säger sig vilja skapa ett mindre utmanande och ekonomiskt mer flexibelt apartheidsystem. Några egentliga förändringar har dock inte skett för den svarta majoriteten.

Majoritetsbefolkningens uppdämda besvikelse över uteblivna reformer har resulterat i en rad strejker, bojkotter och väpnade attacker. Antalet s. k. terroristrättegångar har ökat. Regeringen vägrar efterkomma kraven på verkliga förhandlingar mellan de nu fängslade majoritetsledarna och minoritetsregimen.

I Namibia-frågan har Sydafrika bedrivit en hittills framgångsrik förhal-ningspolifik. Inte heller under år 1980 har FN kunnat föiverkliga säker­hetsrådets plan för en övergång fill majoritetsstyre. Sydafrika har under tiden sökt skapa böljan till en inhemsk administration i Namibia. Eft ministerråd med viss exekutiv makt och en nationell armé har upprättats.

De sydafrikanska attackerna mot befrielserörelsen SWAPOs läger i An­gola har intensifierats. Dessulom saboteras SWAPOs politiska arbele i Namibia och dess medlemmar arresteras. Samtidigt har SWAPO utökat sina militära akfiviteter.

Sverige stöder med humanitärt bistånd, befrielserörelserna ANC, som verkar för ett Sydafrika fritt från apartheid, och SWAPO, som arbetar för 7    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet

98

Tabell 4:

Stöd till befrielserörelser, flyktingar och apartheidpolitikens offer budgetåret 1978/

79-1980/81 (milj. kr.)

1978/79

1979/80

1980/81

 

Befrielserörelser:

ANC SWAPO ZANU ZAPU

Utbildningsinsatser, rättshjälp och andra humanitära insatser:

FN-program:

UNTF (rättshjälp m. m.) UNETPSA (utbildning) Namibia-institutet

Nationhood Programme for Namibia UNHCR

FN:s publicitetsfond för södra Afrika

Övrigt: Mogambique Röda Korset Zambia

Totalt

 

12

16

20

22

27

33

10

21

-

10

21

-

30,4'

.30,6

27,3

2,0 1,3

2,7

10

1,7 1,1

2,3 10 8

0,1

18 9

2

133,5

136,6

83,4'

' Avser insatser beslutade före 1 december 1980

- Beslut fattas i samband med Sharpeville-dagen den 21 mars 1981

elt självständigt Namibia. Under innevarande budgetår utgår 33 milj. kr. fill SWAPO och 20 milj. kr. fill ANC. Biståndet används till de båda rörelsernas försörjning av flyktingar i kringliggande länder. Del består av livsmedel, fordon, kläder, utrustning till flyktingläger, skolutbildning, me­dicin och sjukvårdsutruslning. Jordbruksredskap och verktyg anskaffas för all göra lägren självförsörjande. Mindre delar av anslagen går lill informations- och administrationsändamål.

Båda organisationerna har god administrativ kapacitet. SIDA medver­kar vid deras inköp av materiel och livsmedel. Svenska enskilda organisa­tioner mottar också SIDA-bidrag för personalbistånd och hjälp till flykting-lägren.

Biståndet till befrielserörelserna, liksom övriga delar av anslagsposten, fördelas av regeringen och SIDA efter rekommendationer av beredningen för humanitärt bistånd. 1 denna sitter representanter för de politiska par­tierna, folkrörelserna och enskilda organisationer. Beredningen och SIDA förutser att situationen i södra Afrika kommer att öka behovet av flyk-tinghjälp, studiestöd, rättshjälp, information, forskning, utbildning och stöd till politiska fångar och deras familjer.

Från Sverige utgår sådanl stöd genom såväl enskilda organisationer som mellanstalliga organ. UNHCR, Röda Korset, International Defence and Aid Fund (IDAF), Worid University Service (WUS), FN:s trustfond, FN:s

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                            99

utbildningsprogram för södra Afrika (UNETPSA), FN:s Namibia-inslitut, Amnesty International, Lutherhjälpen m. fl. erhåller bidrag lill sådan verk­samhet. Stipendiestödet genom Internafional University Exchange Fund (lUEF) har avvecklats och flyttats över lill andra organisationer.

Ulöver det föreslagna beloppet förutser jag att medel ur katastrofreser­ven liksom hittills kan komma alt utnyttjas för humanitära insatser. Skulle Namibia bli självständigt bör Sverige med kort varsel kunna lämna bistånd till den nya staten, varvid medel från såväl ifrågavarande anslagspost som kalastrofreserven bör kunna utnyttjas.

Katastrofer m. m.

1979/80 Utgift     332,4 milj. kr.                        Reservation 76,2 milj. kr.

1980/81 Anslag   314,3 milj. kr.'

1981/82 Förslag 400,0 milj. kr.

' Därutöver har anslagsposten tillförts 10,1 milj. kr. av den vid utgången av budget­året 1979/80 ointecknade reservationen på anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssam­arbete.

Riksdagens riktlinjer för användning av denna anslagspost står fast. Katastrofbistånd bör i första hand lämnas som hjälp åt människor i u-länder, som har drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter. Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd till länder, som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckling hotas av oförutsedda händelser. Etl tredje användningsområde är ålgärder för atl förbättra katastrofberedskapen och förebygga kata­strofer. Dessutom fyller anslagsposten Katastrofer m.m. funktionen av allmän reserv inom det bilaterala anslaget.

Behovet av hjälpinsatser för flyktingar och andra krigsoffer har fortsatt alt öka. Katastrofbiståndet till dessa kategorier under budgetåret 1979/80 var fem gånger större än hjälpen till offren för naturkatastrofer. Detta hänger främst samman med en allvarlig försämring av flyktingsituationen i världen, vilkel jag tidigare har berört under avsnittet om FN:s flykting­kommissarie (UNHCR) under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

De största katastrofinsatserna under det gångna budgetåret har utgjorts av bidrag på ungefär 55 milj. kr. till del internalionella hjälpprogrammel för nödlidande kampucheaner. Detta hjälpprogram, som har genomförts av UNICEF, Internationella Rödakorskommittén (ICRC), WFP och UNHCR, har omfattat såväl insatser inne i Kampuchea som i gränsområ­det mellan Thailand och Kampuchea och i flyktingläger på thailändskt territorium. Hjälpprogrammel är ett av de största i den internalionella humanitära hjälpens historia. Efter stora svårigheter under de första måna­derna har insatserna i stort sett varit framgångsrika. Den akuta hungersnö­den har kunnat avvärjas. Framtidsutsikterna för den hårt drabbade kampu-cheanska befolkningen synes ha ljusnat något.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          100

Flyktingsituationen i östra Afrika, särskilt på Afrikas Horn, har, som SIDA påpekar, allvarligt förvärrats under senare år. Här finns den största mängden av flyktingar i världen vid sidan om Palestina-flyktingarna i Mellanöstern. Situationen på Afrikas Horn har under det senaste året ytterligare förvärrats av den svåra torka, som drabbat hela den afrikanska kontinenten. Med medel från katastrofposten samt extramedel från ansla­get C I. har Sverige under det gångna budgetåret avsatt närmare 50 milj. kr. för olika hjälpinsatser på Afrikas Horn. Hjälpen fill Etiopien har främst gått direkt till den etiopiska regeringens speciella katastroforganisation, medan insatserna i Somalia och Sudan i första hand har kanaliserats genom UNHCR och WFP samt enskilda organisationer, såsom Evangeliska Fos­terlandsstiftelsen (EFS). Betydande bidrag har under de senaste åren utgått genom Svenska Röda Korset till ICRCs och Röda korsföreningarnas förbunds (ligans) Afrika-program, vari insatserna pä Afrikas Horn utgör en betydande komponent. Allting tyder på fortsalt stora hjälpbehov i detta område.

Förhoppningarna om en återgång till normala förhållanden i Uganda efter Idi Amins fall har kommit på skam. Situafionen har blivit alltmera kaotisk. Hungersnöden har förvärrats. Sverige bidrog genom olika kanaler med drygt 15 milj. kr. i katastrofbistånd under budgetåret 1979/80. Inneva­rande budgetår har hittills beslutats om insatser för drygt I milj. kr. till de nödlidande i Uganda. Fortsatta hjälpinsatser torde bli nödvändiga.

Livsmedelssituationen på hela den afrikanska kontinenten har försäm­rats under det senaste året. De internationella hjälporganisationerna har alltmera börjat uppmärksamma dé stora behoven på denna hiuills ofta försummade kontinent. För svensk del förblir det en huvuduppgift atl humanitärt bistå nödlidande afrikaner.

Till följd av den sovjetiska inmarschen i Afghanistan har stora flykting­skaror kommit lill Pakistan. Einligt UNHCR rör det sig om mer än I miljon flykfingar. Sverige lämnade under budgetåret 1979/80 6,5 milj. kr. till UNHCRs och Röda korsets hjälpinsatser i Pakistan. Jag förutser fortsatta hjälpinsatser för dessa människor.

Den svenska regeringen har i sina ansträngningar alt möta de växande katastrofbehoven i världen fåll ett nytt värdefullt instrument lill sitt förfo­gande, nämligen specialenheten för hjälpverksamhet utomlands inom FN-beredskapsstyrkan. Denna enhet, som tillkom år 1978, består av 160 perso­ner, som med kort varsel kan sättas in i kataslrofsituationer. Den har under det gångna budgetåret anlitats av UNHCR och WFP i Thailand och Kam­puchea, där sammanlagt ca 80 personer har tjänstgjort. Vidare har UNHCR hitfills anlitat ett 20-tal personer i ett flyktingläger i Somalia. En grupp ur enheten har satts in i samband med jordbävningskatastrofen i Algeriet i oktober 1980. Erfarenheterna av specialenheten är mycket goda och de internationella organisationerna har uttryckt stor uppskattning av personalens insatser.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet                           101

När det gäller det växande antalet katastrofsituationer har FN-systemets bristande beredskap att på ett effektivt sätt möta behoven framstått allt tydligare. Sverige har länge pläderat för och finansiellt stött olika insatser för katastrofberedskap och katastrofförebyggande åtgärder. Bristerna lig­ger emellertid även i själva organisationen och i samordningen mellan berörda FN-organ. Sverige har därför i ECOSOC lagt fram en resolution, som ger FN:s generalsekreterare i uppdrag att noggrant studera FN-syste­mets organisation på detta område. Intensiva kontakter har även förekom­mit med andra intresserade länder i syfte att gemensamt komma fram till förslag till förbättringar. Bland de synpunkter som har framförts kan näm­nas behovet av förbättrade resurser på bl. a. personalsidan (där den svens­ka specialenheten kan tjäna som modell) och på transportsidan. Vidare diskuteras möjligheten att ge UNDPs lokala representanter klarare sam­ordningsansvar i alla katastrofsituationer.

Anslagsposten Katastrofer m.m. fungerar, som jag tidigare har framhål­lit, som en allmän reservpost inom det bilaterala anslaget. Som exempel på denna funkfion vill jag nämna att medel för samarbete med den västafri-kanska örepubliken Sao Tomé e Principe har bestridits från anslagsposten Katastrofer m.m. under budgetåren 1976/77-1980/81 med sammanlagt 7 milj. kr. Samarbetet har gällt stöd inom hälsovårdsområdet och finansi­ering av konsultstudier inom stadsplanering och vattenförsörjning. Erfa­renheterna av samarbetet är övervägande positiva. För budgetåret 1981/82 föreslår jag att ett belopp på högst 3 milj. kr. beräknas för samarbetet med landet.

Regeringen har i juli 1980 beviljat anslag för en svensk statskredit till Turkiel. Krediten uppgår till 45 milj. kr. och finansieras dels med särskilt beviljade anslagsmedel, dels med 20 milj. kr. från anslagsposten Kata­strofer m. m. Krediten ingår i ett bland OECD-länderna samordnat betal­ningsbalansstöd för Turkiet.

Den situation i flera delar av världen, som jag har redovisat, talar för ett betydande behov av medel, som kan användas för humanitära hjälpinsat­ser. Den svåra ekonomiska situationen för flera av programländerna gör det också angeläget att resurser finns tillgängliga för extra biståndsin­satser. En fortsatt hög beredskap för att kunna lämna bistånd i akuta nödlägen, motiverar en kraftig ökning av anslagsposten Katastrofer m. m., särskilt som den tillgängliga ointecknade reservationen vid utgången av budgetåret 1979/80 är avsevärt mindre än tidigare år. Den omständigheten att anslagsposten är en allmän reserv på det bilaterala anslaget ställer också anspråk på medelsutrymme. Mot denna bakgrund beräknar jag 400 milj. kr. för Katastrofer m. m. under budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet

102

Tabell 5: Anslagsposten Katastrofer m. m. Insatser beslutade under tiden 1 juli 1979— 31 december 1980

Budgetåret      1 juli-

1979/80         31 december 1980

(milj. kr.)       (milj. kr.)

AFRIKA

Röda korset för hjälpverksamhet Röda korset för beredskapsprogram Röda korset för östra Afrika Röda korset för Afrika-program

8,0

2,0 5,0 1,0

 

Algeriet

Rädda Barnen för hjälp till Västra

Sahara-flyktingar                                                     5,0

Röda korset för filtar och tält

till jordbävningsdrabbade BPA för röjningsarbete FN-beredskapsstyrkan (specialenheten)

för nödbostäder

Angola

För hjälp till hemlösa

UNHCR för flyktinghjälp                                            4,0

Röda korset för hjälpverksamhet i Afrika

SWAPO för filtar och tält till flyktingar                     0,2

Botswana

För extra bistånd                                                         5,0

Etiopien

Röda korset för stöd till Eritreas röda kors/

halvmåne och Eritrean Relief Association                   0,4

För insatser p. g. a. torkan                                           7,0

För att avsluta katastrofberedskapsinsats

För rehabiliteringsprogram                                         10,0

EFS för livsmedel                                                        4,0

Röda korset för fältlaboratorium

Eritreagruppen för stöd till hälsoklinik                        0,3

UNHCR för repatrieringsprogram

Guinea-Bissau

För stöd till livsmedelsförsörjning                               3,0

Kamerun

UNHCR för Tchad-Oyktingar

Kap Verde

För utvecklingsfond                                                     3,0

Mozambique

För betalningsbalansstöd                .      ,

i form av svenskt vete samt flyktingbistånd           10,0

Sao Tomé e Principe

SIDA för hälsovård och stadsplanering                        1,8

Somalia

För vegetabilisk olja                                                    3,0

FN-beredskapsstyrkan (specialenheten)                       1.6

UNHCR för flyktinghjälp                                            6,5

Röda korset för Somalias röda halvmåne                     0,2

EFS för flyktinginsatser

3,0

2,0 1,5

3,0

3,0 3,0

0,04

3,0 0.4 0,3 1,5

3,0

2,0

1,5

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet

103

Budgetåret      I juli-

1979/80         31 december 1980

(milj. kr.)       (milj. kr.)

Sudan

5,0 2,0 1,2

För flyktingverksamhet

EFS för Etiopien-flyktingar

EFS för Uganda-flyktingar

EFS för flyktinghjälp                                                  3,0

UNHCR för flyktinghjälp                                           4,0

Tanzania

För betalningsbalansstöd och hjälp

efter översvämningar                                             25,0

Lutherhjälpen för hjälp till hemlösa                            0,4

Uganda

För insatser främst inom transportsektorn                10,0

Frikyrkan Hjälper för livsmedelshjälp

1,0

WUS för flyktinghjälp

UNDP för katastrofinsatser

Frikyrkan Hjälper för stöd till jordbruket

UNHCR för hjälpprogram

Röda korset för katastrofinsatser

Pingstmissionen för utsäde, jordbruksredskap

Lutherhjälpen för livsmedelsinsatser,

reparationsarbeten m. m.

Frikyrkan hjälper för medicin

0,3 2,0 0,5 2,0 1,0 0,3

2,0 0,8

Zaire

Frikyrkan Hjälper för stöd till flyktingar

Pingstmissionen för brobygge

0,3 0,3

 

Zambia

För betalningsstöd, livsmedelsförsörjning

För förbättrad transportkapacitet

20,0 5,0

 

Zimbabwe

 

 

För rehabilitering av flyktingar UNHCR för repatriering av flyktingar

10,0 5,0

 

Ostafrikanska Gemenskapen, EAC För pågående insatser

4,5

 

ASIEN

 

 

Bangladesh

För båtmotorer

Frikyrkan Hjälper för översvämningshjälp

WFP för veteupphandling

Frikyrkan Hjälper för livsmedel

5,0 1,0

2,0 1,5

Indien

 

 

Lutherhjälpen för insatser mot torka Frikyrkan Hjälper för hus ät kastlösa Lutherhjälpen för översvämningshjälp

1,0 0,1

0,8

Indonesien

 

 

Röda korset för katastrofberedskap Amnesty International för politiska flyktingar

 

l.l

0,15

Iran

Röda korset för stöd till jordbävningsdrabbade

0,1

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6   Utrikesdepartementet                      104

 

 

Budgetåret 1979/80 (milj. kr.)

Ijuli-

31 december 1980

(milj. kr.)

Kampuchea

 

 

UNHCR för repatrieringsprograrri

Lutherhjälpen för livsmedel

WFP, FAO för livsmedel

UNICEF för hjälpinsatser

Frikyrkan Hjälper för utrustning av laboratorium

Röda korset för hjälpinsatser

Frikyrkan Hjälper för hjälpinsatser

Det intemationella hjälpprogrammel 1981

2,2

1.0

20,0

10,0

2.0

10,0

4,0

2,0 10,0

Malaysia

 

 

Rädda Barnen för flyktingar

5,0

 

Pakistan

 

 

UNHCR för afghanska flyktingar Röda korset för afghanska flyktingar

5,0 1,5

2,0

Thailand

 

 

WFP för lageriokaler KFUK/KFUM för flyktingstöd

0,2 0,2

 

Vietnam

 

 

För tyfon- och översvämningskatastrof Röda korset för tyfondrabbade

 

3,0 1,0

UNHCR för insatser i Vietnam                                    2,0

Östra Timor

Röda korset för mat och mediciner                                                     1,0

Röda korset för hjälpinsatser                                       1,0

Lutherhjälpen för jordbruksutveckling                         1,0

Sydostasien

För FN-beredskapsstyrkan (specialenheten)                4,8                  2,5

Röda korset för insatser bland flyktingar                     5,0                 0,75

UNHCR för flyktingar                                              15,2

EUROPA

Italien

Röda korset för jordbävningsdrabbade                                                 1,0

Jugoslavien

För jordbävning                                                           3,0

Turkiet

För statskredit                                                           25,0

Frikyrkan Hjälper för hjälp till nödställda                   0,6

LATINAMERIKA

Colombia

Röda korset för jordbävningsdrabbade                          0,1

Dominica

Röda korset för orkandrabbade                                    0,5

Dominikanska Republiken

WFP för livsmedel                                                       1,5

För återuppbyggnadsarbeten                                        5,0

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

105

Budgetåret      1 juli-

1979/80         31 december 1980

(milj. kr.)       (milj. kr.)

Jamaica

För orkankatastrof

WHO för hjälpinsats

Nicaragua

För återuppbyggnad

UNICEF för hjälpinsats

Röda korset för hjälpinsats

Röda korset för livsmedel, medicin

UNHCR för insatser bland repalrierade flyktingar

Lutherska Världsförbundet för livsmedel

Peru

IWGIA för stöd till indiankonferens

Karibiska området

Panamerican Health Organization för

katastrofberedskapsprogram

1,0

25,0 0,4 0,7 0.3 3,0 2,7

0,04

4,0

0,5

 

ÖVRIGT

1UEF för stipendieverksamhet

Röda korset för administrationsbidrag

Afrikagrupperna för ICSA-konferens i Södertälje

Röda korset för mindre hjälpaktioner

Röda korset för ligans beredskapsprogram

Beredskapslager av proteinberikad

katastrofkost (SEF)

Moms för beredskapslager

Övriga insatser

Påfyllnad av tältlager för snabba hjälpinsater

(Lutherhjälpen, Svenska röda korset, SWAPO)

Summa

2,5

0,46

0,1 0,5 0,8

0,5 0,8

8,0

8,0 1,0 1,1

 

3,0

10,6

102,1

Särskilda program

Reservation               38,4 milj. kr.

1979/80 Utgift     120,2 milj. kr.

1980/81 Anslag   158,0 milj. kr.'

1981/82 Förslag 160,0 milj. kr.

' Exkl. bidrag till IPPF pä 37 milj. kr., som fr.o. m. 1981/82 upptas under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

Under denna post finansieras ämnesinriktad verksamhet, personal till FNs biträdande experter samt insatsförberedelser och resultatvärdering.

Tabell 6: Särskilda program

Utgift 1979/80

Anvisat 1980/81

SIDAs förslag   Föredraganden
1981/82             1981/82

 

Ämnesinriktad verksamhet

98,8

114,9

117,0

123,0

Personal till FN:

 

 

 

 

biträdande experter och

 

 

 

 

fredskår

11,3

21,0

15,0

15,0

Insalsförberedelser och

 

 

 

 

resultatutvärdering

13,3

20,0

24,0

20,0

Diverse utredningar m. m.

0,8

2,1

2,0

2,0

Summa

124,2

158,0

158,0

160,0

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          106

SIDA föreslår för budgetåret 1981/82 ett anslag till Särskilda program på 163 milj. kr., exklusive elt beräknat bidrag till Internationella familjeplane­ringsfederationen (IPPF), som överförs lill anslaget för internationella biståndsprogram. Ett av SIDA föreslaget bidrag inom denna anslagspost på 5 milj. kr. för miljövård har förts till anslagsposten Särskilda miljö- och markvårdsinsatser. Efter denna överföring uppgår SIDAs förslag fill 158 milj. kr.

Jag anser den ämnesinriktade verksamheten vara ett viktigt och värde­fullt komplement till del landinriktade samarbetet. Genom denna verksam­het kan Sverige delta i program och initiativ av stor utvecklingsstrategisk betydelse och därmed förstärka vårt kunnande. Insatserna under anslags­posten Särskilda program är därför av slor betydelse för Sveriges agerande i utvecklingsfrågor, både i förhällande fill enskilda länder och till interna­tionella organisationer. Jag föreslär därför atl anslagsposten uppräknas till sammanlagt 160 milj. kr., varav 123 milj. kr. anslås till den ämnesinriktade verksamheten.

Tabell 7: Ämnesinriktad verksamhet

 

Ämnesområde

Utbetalningar

Medelsfördelnii

ng SIDAs förslag

 

1979/80

1980/81

1981/82

Hälso- och befolknings-

 

 

 

frågor

14,0

18.0

16.2

Lantbruk och livsmedels-

 

 

 

försörjning

31.4

34,9

35,2

Kooperation

5,8

10,2

11.0

Undervisning

10,0

9.6

11.0

Sysselsättning och arbets-

 

 

 

■ marknadsfrågor

4.7

7,2

7.0

Kvinnor i u-land

3,9

5,3

5,3

Kulturstöd och massmedia-

 

 

 

utveckling

3,7

3.7

5.3

Industriell teknik

14,5

10.5

8.0

Handelsfrämjande

4.2

5,5

3,6

Landsbygdens vatten

1.9

5,6

4,0

Energi

-

-

5.0

Övrigt

4,7

4,4

5.4

Summa

98,8

114,9

117,0

Ämnesinriktad verksamhet avser ämnesområden, som bedöms vara av särskild betydelse för u-ländernas utveckling men där de internationella insatserna är otillräckliga. Den ämnesinriktade verksamheten bedrivs i samarbete med FN-organ, andra mellanstalliga organisationer samt insti­tutioner och företag i Sverige. Den avser främst globala och regionala projekt för metod- och stralegiutveckling samt olika former av utbildnings­insatser.

Den ämnesinriktade verksamheten ulgör ett komplement till det land-programmerade biståndet. Den ger utrymme för en experiment- och för­söksverksamhet, som normalt inle kan rymmas inom enskilda landpro­gram. Ämnesinriktad verksamhet gör det möjligt all ta upp nya angelägna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       107

ämnesområden eller atl intensifiera pågående verksamhet inom områden, som Sverige finner viktiga.

SIDA konstaterar att dess mångåriga erfarenheter av samarbete med FN-organ och internationella organisationer har visat att SIDA måste engagera sig mer akfivt i alt utforma och genomföra programmen. SIDA avser att försätta koncentrationen av programmen till färre områden och insatser för att inte en alltför stor del av verkets kapacitet skall tas i anspråk. Mot denna bakgrund har SIDA inlett en översyn av den ämnesin­riktade verksamheten.

1 del följande lämnas en kortfattad beskrivning av den pågående och planerade verksamheten inom det ämnesinriktade biståndet.

Inom hälsoområdet sker samarbete främst med WHO och koncentreras till program för atl förbättra primärhälsovården. Det svenska bidraget uppgår innevarande budgetär till 9 milj. kr. På befolkningsområdet stöder SIDA regionala insatser i Latinamerika och Väslafrika.

SIDAs stöd lill lantbruk och livsmedelsförsörjning koncentreras till fyra områden, nämligen husdjur (köttproduktion, nötkrealursförädling, veteri­närmedicinsk utbildning), växtodling (lagring, utsäde, utbildning och forskning) samt skogsbruk och fiske (utbildning och rådgivning). Samarbe­tet sker huvudsakligen med FAO. SIDA avser att gradvis föra över stödet till nya långtidsprogram. Ett regionalt program för utveckling av det hant­verksmässiga fisket i länderna kring Bengaliska bukten pågår sedan två år. Stöd till ett byskogsprogram inleddes budgetåret 1979/80. Härutöver för­bereds ett långtidsprogram för integrerad landsbygdsutveckling, vilket ut­gör en uppföljning av världskonferensen om jordreformer och landsbygds­utveckling.

Stödet till kooperationen består av metodarbele, kurser och seminarier inom olika internationella organ. De svenska kooperativa organistionerna stöder internalionell verksamhet genom sitt samarbetsorgan Swedish Coo-perative Centre (SCC). De svenska kooperativa organisationerna har se­dan är 1959 lämnat bidrag till den Internalionella Kooperativa Alliansens (IKA) regionala utbildningsprogram. Fr.o.m. budgetåret 1980/81 överflyt­tas stödet till IKA från anslagsposten Enskilda organisationer till Särskilda program.

Verksamheten inom undervisningssektorn omfattar bl. a. bidrag till UNESCO för utbildningsplanering och för utbildning av handikappade barn samt till ILO för metodutveckling pä yrkesutbildningsområdet. Jag anser alt SIDAs insatser på utbildningsområdet främst bör inriktas på specialutbildning av olika slag. Innevarande budgetår beräknar SIDA 9,6 milj. kr. för ändamålet.

Inom sysselsättning och arbetsmarknadsfrågor omfattar programmet dels rådgivning avseende sysselsättningsskapande åtgärder, dels stöd till länder och befrielseröreiser i södra Afrika i syfte att utforma sysselsätt­nings- och basbehovsstrategier. Samarbetet sker främst med ILO. Inom

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       108

arbetsmarknadsområdet lämnas stöd till ett ILO-program, som syftar till att öka förmågan hos arbetsmarknadens parter att handskas med arbets­marknadsproblem och -konflikter. Innevarande budgetår beräknas de svenska insatserna uppgå till 7,2 milj. kr.

Huvuddelen av SIDAs aktiviteter för kvinnor i u-länder ligger inom landramarna. Finansiering av svenska enskilda organisafioners kvinnopro­jekt är ett annat sätt att stödja kvinnor i u-länderna. De verksamheter, som får stöd inom denna del av SIDAs program, omfattar dels informationsspridning och seminarier, dels forsknings- och experiments-verksamhet i mindre skala. Uppföljningen av kvinnokonferensen i Köpen­hamn bör kunna resultera i nya insatser till förmån för u-landskvinnorna.

SIDA avser koncentrera verksamheten inom det kulturella området fill massmediautveckling. Den s. k. MacBride-kommissionen inom UNESCO har understrukit behovet av ökat bistånd på detta område. Sverige har sedan länge gjort belydelsefulla insatser, bl. a. på teleområdet, där vi har särskilda förutsättningar. Sverige har också verkat för framväxten av en fri press och radio- och televisionsnät, som arbetar för ett rikt och fritt informationsflöde, bl. a. för alt minska den brist på balans som råder också i detta avseende mellan rika och fattiga länder. SIDA stöder bl. a. en insats för regional utbildning på kommunikationsområdet i samarbete med UNESCO fill en kostnad av 4 milj. kr.

Jag delar SIDAs uppfattning om det angelägna i internationellt stöd på massmediaområdet. Jag vill emellertid, liksom tidigare, understryka alt utvecklingen av massmedia inte främst behöver vara en mellanstallig ange­lägenhet. Icke-statliga organisationer bör därför också kunna spela en viktig roll i utvecklingssamarbetet på detta område. En samlad utvärdering av befintliga insatser inom massmediaområdet kommer att äga rum. Jag anser det angeläget att stödja de krafter i den fattiga världen, som vill verka för ett fritt informationsflöde.

Insatserna inom industriell teknik avses omfatta direkt eller indirekt hjälp med att anpassa teknologi till u-ländernas situation. Andra syften är att bidra till att u-länderna minskar sitt beroende av multinationella företag samt får ta del av det internalionella rättssystemet på området. Arbetet inriktas också pä produktutveckling, marknadsföring, förhandlingsteknik samt byggprojektledning. SIDA har påbörjat samarbete med beredningen för internationellt tekniskt samarbete, som delvis övertagit ansvaret för vissa tidigare SlDA-finansierade kurser i industriell teknik, kvalitetskon­troll samt industriellt underhåll.

Verksamheten inom området industriell teknik har hittills huvudsakligen genomförts i samarbete med UNIDO, Internafionella Slandardiseringsor-ganisationen (ISO) och FNs internationella organisation för immaterialrätt (WIPO) samt fill UNCTAD för utbildning i tekniköverföring.

Den handelsfrämjande verksamheten koncentreras på de minst utveck­lade länderna och till insatser inom transportsektorn. Biståndet inom den-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          109

na sektor omfattar utbildning i hamnförvaltning, befraktning och sjöför­säkring. Insatserna i de minst utvecklade länderna via UNCTAD avser bl. a. rådgivning om handelspolitik och planering av utrikeshandel. SIDA ger bidrag till ITC för utbildning av u-landsföreträdare i internafionell upphandling.

SIDAs erfarenheter av det landinriktade samarbetet för landsbygdens vattenförsörjning och avloppshantering pekar på behov av bättre plane­ring och samordning. SIDA har inlett ett samarbete med WHO, som syftar till att stödja planering och samordning av de omfattande internationella ansträngningar, som krävs för att förbättra landsbygdsbefolkningens till­gång till rent hushållsvatten och drägliga sanitära förhållanden. Projektet är ett led i aktiviteterna inför det internationella vattenårtiondet.

SIDA planerar också att stödja försöks- och experimentverksamhet som syftar till att finna alternativa sanitära lösningar, anpassade vattenanlägg­ningar och enkla metoder för vattenrening.

SIDA har utarbetat riktlinjer för energibistånd. Samarbete förbereds med ett antal fackorgan och vissa organisationer i Sverige. Del kommer i huvudsak att förmedlas genom FAO, FNs avdelning för naturresurser och energi, UNIDO och FNs organ för samhällsplanering.

Under rubriken övrigt ges huvudsakligen stöd till organisafioner, som bedriver opinionsbildande, utbildande och utredande verksamhet. Bidrag utgår till bl. a. Dag Hammarskjöld-fonden för seminarier om alternafiva utvecklingsmodeller och till insatser av Svenska Sparbanksföreningen för sparande i u-länder som ett led i ett långsiktigt internationellt program med syfte att främja den interna resursmobiliseringen i u-länderna. SIDA finner det angeläget att medel också kan utnyttjas för åtgärder med anledning av det internationella handikappåret.

Personal till FN: biträdande experter och fredskår

Enligt SIDAs riktlinjer för verksamheten skall biträdande experter i första hand sändas till de minst utvecklade länderna samt till program­länder. Rekryteringen skall främst inriktas på yrkesområden, som är av intresse för framtida rekrytering inom det svenska biståndet. 1 mitten av 1980 tjänstgjorde 66 svenskar som biträdande experter.

Samtidigt var 26 personer under rekrytering. Eftersom antalet biträdan­de experter i fält ännu inte nått upp fill den planerade nivån om 100 personer har inte heller hela anslaget utnyttjats. För budgetåret 1981/82 beräknar jag i enlighet med SIDAs förslag 15 milj. kr. för verksamheten.

Insatsförberedelser och resultatvärdering

Medlen används i första hand till att förslärka SIDAs kapacitet vid beredning, kontroll och utvärdering av svenska biståndsinsatser. De kon­sulter och experter, som anlitas för detta ändamål, kan vara enskilda personer, företag eller institutioner. SIDA har ett omfattande samarbete

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                        110

med s. k. institutionella konsulter, främst vid Lantbruksuniversitetet i Ultuna.

SIDA har nyligen vidtagit en rad åtgärder i syfte att åstadkomma en effektivare resultatvärdering. Ett nytt handlingsprogram för utvärderings­verksamheten har utarbetats. Samtidigt avses samordningen mellan resul­tatvärdering och insatsförberedelser förbättras.

Jag beräknar ett medelsbehov om 20 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Enskilda organisationer

1979/80 Utgift     108,6 milj. kr.                       Reservation               27,0 milj. kr.

1980/81 Anslag  125,0 milj. kr.'

1981/82 Förslag 165,0 milj. kr.

' Därutöver har anslagsposten tillförts 5 milj. kr. av den vid utgången av budgetåret 1979/80 ointecknade reservationen på anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

De enskilda organisationernas roll i utvecklingssamarbetet och riktlin­jerna för det statliga stödet lill denna verksamhet har utförligt redovisats i prop. 1977/78: 135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Liksom tidigare år går huvuddelen av bidragen lill undervisnings- och hälsovårdsinsatser. En mindre del avser projekt för landsbygdsutveckling och volontärverksamhet. 1 tabell 8 redovisas de stafiiga utbetalningarna fördelade på organisationstyp.

Tabell 8: Utbetalningar av stöd till enskilda organisationers biståndsverksamhet bud­getåret 1976/77—1979/80 fördelade på organisationstyp

 

Organisationstyp

1976/77

 

1977/78

 

1978/79

 

1979/80

 

 

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

Missionssamfund

18,3

41

26.1

46

40,4

49

47,2

43

Humanitära

7,6

19

14,6

26

9,8

12

18,5

17

Kooperation

4,2

11

5.2

9

9,6

12

11,5

11

Fackliga

5,2

13

7,0

12

10,0

12

15,5

14

övriga

4,1

16

3,8

7

13,1

15

15,9

15

Summa

39,4

100

56,7

100

82,9

100

108.6

100

Av tabellen framgår att knappt hälften av utbetalningarna går lill mis­sionssamfunden. Sammanlagt gick ungefär lika mycket till de humanitära, kooperativa och fackliga organisationerna under budgetåret 1979/80. Där­av erhöll de kooperativa och fackliga organisationerna Swedish Coopera-tive Centre (SCC) och Landsorganisationen/Tjänstemännens Centralorga­nisation (LO/TCO) tillsammans 27 milj. kr. eller en fjärdedel av de samlade utbetalningarna för utbildningsverksamhet i u-länderna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          111

Bland missionsförbunden är det Pingstmissionens u-landshjälp, som har mottagit de största bidragen under budgetåret 1978/79. Därnäst i storleks­ordning kommer Svenska Baptistsamfundet. Bland de humanitära organi­sationerna mottar Rädda Barnen och Frikyrkan Hjälper de största bidra­gen.

Normall avser stödet till de enskilda organisationernas verksamhet bi­drag till samarbete med systerorganisationer i u-länderna. För atl kunna bygga ut verksamhet som förbättrar kvinnans situation i u-länder har riksdagen under budgetåret 1978/79 beslutat godkänna att medel därutöver skall kunna användas för bidrag direkt till kvinnoorganisationer i u-länder. Sammanlagt har omkring 2 milj. kr. lämnats direkt frän SIDA till kvinno­projekt i bl. a. Botswana, Kenya, Tunisien och Zimbabwe. Totall har SIDA via enskilda organisationer eller direkt till kvinnoorganisationer lämnat drygt 50 milj. kr. till kvinnoprojekt i u-länderna. Ansökningar om bidrag direkt till kvinnoorganisationer i programländerna väntas öka under kommande budgetår.

Huvuddelen av bidragen lämnas för verksamhet i programländerna. Under budgetåret 1979/80 gjordes dock de största insatserna i Zaire. Där­näst i storleksordning kommer Etiopien, Indien, Bangladesh och Tanza­nia.

Fredskåren

Under denna anslagspost föreslår jag all medel avsätts för en ny, fristå­ende fredskår, som organiseras och drivs av de enskilda organisationerna. Avsikten är atl den nya fredskåren i huvudsak skall finansieras med statliga medel och ges en särskild finansiell ram inom anslagsposten.

Anledningen till den omorganisation av fredskåren, som jag nu hoppas kommer till stånd genom de enskilda organisationernas försorg, är framför allt den fortgående minskningen av antalet fredskårsdeltagare. Inom den nuvarande fredskåren, som administreras av SIDA och finansieras över landramarna till. våra programländer, har antalet fredskårsdeltagare sjunkit från 200 lill elt fyrtiotal personer under sjuttiotalet. Samtidigt har de av SIDA bekostade volontärerna i de enskilda organisationernas tjänst ökat kraftigt i antal och uppgår nu lill drygt 400 personer.

1 juni 1978 gav regeringen SIDA i uppdrag alt utreda frågan om fredskå­rens framtid. Enligt direktiven skulle SIDA bl. a. utreda efterfrågan pä fredskårsdeltagare i mottagarländerna, intresset i Sverige för fredskårs-uppdrag och orsakerna till den minskade rekryteringen.

SIDA fann att huvudorsakerna till minskningen av antalet fredskårsdel­tagare var två - dels mottagariändernas prioriteringar inom en given finansiell ram, som ledde till all de valde andra resurser än fredskåren, dels SIDAs ansträngda kapacitet på personalsidan. Enligt utredningen fanns emellertid fortfarande både elt behov i mottagarländerna av biståndsperso­nal på mellannivå och etl stort intresse i Sverige för fredskårsljänstgöring.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           112

SIDAs styrelse fann det på många sätt tveksamt att i SIDAs regi ha två kategorier av fältpersonal med separata anställningsvillkor. Därför föror­dades att fredskårsverksamheten inom SIDA skulle upphöra. Samtidigt uttalade styrelsen dock intresse för tanken på en icke-statlig samlande eller samordnande organisation för fredskårs- eller volontärverksamhet.

SIDAs utredning sändes på remiss till berörda organisationer och myn­digheter. Det visade sig atl remissinstanserna i stort sett var eniga på tre punkter. De var överens om att den nuvarande fredskåren inte fungerade tillfredsställande, de ansåg att det fanns behov av en ny fredskår och de menade att den, till skillnad från vad som nu var fallet, borde finansieras separat, utanför de årliga landramarna fill programländerna. Meningarna skilde sig dock åt när det gällde hur den framtida fredskåren skulle utfor­mas. De flesta ansåg att den borde vara fristående från SIDA och ha en god förankring bland organisationerna i Sverige.

För att direkt ta fasta på den vilja att skapa en ny och från statsmakterna fristående fredskår, som organisationerna visade i sina yttranden över SIDAs utredning, gav jag i april 1980 i uppdrag åt en särskild utredare att lägga fram förslag på hur en sådan fredskår skulle organiseras. Jag framhöll i direktiven att det avgörande för hur en fredskår skulle fungera var dess förankring i de organisafioner som berördes. Jag utgick från att den nya fredskåren skulle ta fillvara det ideella u-landsengagemang som finns i Sverige och att den skulle erbjuda u-landsuppdrag främst åt personer, som inte ideologiskt hörde hemma i någon av de organisationer, som sände volontärer till u-länderna. Fredskårsverksamheten skulle också i fortsätt­ningen ske vid sidan av organisationernas volontärverksamhet. Jag utgick vidare ifrån att den nya fredskåren i huvudsak skulle finansieras med statliga medel och att detta skulle ske utanför ramarna för biståndet lill våra samarbetsländer.

Betänkandet om en ny fredskår utarbetades i nära samarbete med en grupp representanter för berörda organisationer. Det överlämnades i no­vember 1980 (Ds UD 1980:2). Dessförinnan hade etl utkast sänts på remiss till berörda organisationer och myndigheter. Etl åttiotal instanser yttrade sig. Därav tillstyrkte tre fjärdedelar utredningens förslag om en ny freds­kår, som i huvudsak skulle organiseras enligl de riktlinjer, som jag tidigare har angivit.

Ännu återstår en rad frågor att lösa innan en ny fredskår kan börja verka. Den viktigaste gäller vilka mottagarländer, som skall- utväljas. Verksamheten bör åtminstone fill en böljan begränsas fill ett eller två programländer. Man måste också finna lämpliga arbetsuppgifter för freds-kårsdeltagarna. Här kan bislåndskontoren och beskickningarna i berörda mottagarländer bli behjälpliga i ett uppbyggnadsskede. Jag ser det också som naturligt att den nya fredskåren nära knyts till de enskilda organisatio­nernas fältadministralion. En annan utestående fråga gäller utbildningen. Den får lösas i samband med det förslag om u-landsutbildning, som jag avser förelägga riksmötet under våren 1981.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           113

Verksamheten kan inte komma igång i någon nämnvärd skala förrän efter budgetåret 1981/82. Under detta budgetår räknar jag därför med att ett belopp på högst 3 750000 kr. skall vara tillräckligt för den nya organisa­fionen. Vad beträffar den informationsverksamhet som utredningen ser som ett viktigt led i den framtida fredskårsverksamheten föreslår jag att fredskåren blir mottagare av generella bidrag fr.o.m. budgetåret 1981/82 under anslaget C 3. Information. Det första året bör bidraget uppgå till högst 250000 kr.

Under kommande budgetår bör fredskåren finansieras av SIDA med ett schablonbidrag per deltagare. Därtill skall läggas ett belopp för kostnader avseende administration och utbildning i Sverige, som får fastställas är från är. Jag förutsätter att organisationerna själva skall bidra med med­lemsavgifter i enlighet med det förslag som har lagts fram i betänkandet.

Utredningen föreslår att fredskåren förutom den reguljära verksamheten också skall ha andra uppgifter såsom anordnande av arbetslag och prakfi-kantsamarbete. Detta vill jag ta ställning till senare, efter att själva freds­kårsverksamheten har kommit igång och kunnat utvärderats.

Bredare samarbete

1979/80 Utgift        18,7 milj. kr.               Reservation          24,0 milj. kr.

1980/81 Anslag      55,0 milj. kr. 1981/82 Förslag     60,0 milj. kr.

Programmet för bredare samarbete är ett viktigt inslag i Sveriges u-landspolitik. Riktlinjerna härför har utvecklats successivt sedan år 1975 och angavs i prop. 1979/80:100 (bil. 6). Det bredare samarbetet, som är ett komplement till det landprogrammerade biståndet, bedrivs med vissa länder utanför programlandskretsen. Beredningen för inlernationellt tek­niskt samarbete (samarbetsberedningen), vilket är del nya namnet på utbildningsberedningen, fick den I juli 1979 permanent status. Beredning­en ansvarar för verkställandet av större delen av insatserna inom det bredare samarbetet.

Verksamheten syftar till alt utvidga och stärka Sveriges förbindelser med vissa utvecklingsländer. Samarbetet bör utformas på sä sätt att eko­nomisk och social utveckling i u-landet främjas enligl de biståndspolitiska målsättningarna, samtidigt som Sveriges relationer med landet fördjupas. En bärande princip bör vara att etl ömsesidigt intresse föreligger samt att kostnaderna delas mellan parterna.

Det bredare samarbetet är i första hand inriktat på kunskapsöverföring och bedrivs huvudsakligen med mindre fattiga u-länder. Verksamheten har inte någon större betydelse som finansiell resursöverföring utan syftar till atl skapa kontakter, till att initiera olika projekt och till utbildning, allt inom områden där Sverige kan anses ha god kompetens och kapacitet. Den 8    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       114

främsta uppgiften för samarbetsberedningen är att kanalisera olika önske­mål om samarbete till lämphga organ i Sverige - myndigheter, institutio­ner eller företag. Genomförandet förutsätts sedan ske i direkt samverkan mellan respektive parter. En annan uppgift är att, om så befinns nödvän­digt och lämpligt, finansiellt bidra till samarbete under ett inledande skede.

Förutom utbildning, institutionssamarbete, förin vesteringsstudier främst avseende projekt med en betydande ulbildningskomponent stöds kulturellt samarbete och ett personutbytesprogram, som administreras av Svenska institutet. Som exempel pä förinvesteringsstudier kan nämnas studier av flera vatlenkraftprojekt i Egypten, studie av ett tunnelprojekt för vattentillförsel - senare även elproduktion - till Kingston, Jamaica. En verksamhet, som får en allt större betydelse, är de kvalificerade kurser i Sverige som samarbetsberedningen anordnar i samarbete med olika svenska institutioner. Exempel härpå är kurser i teleadministration, flyg­trafikledning, industriellt underhäll, pappersteknologi, projektadminislra-tion, läkemedelskontroll och utsädeshantering. Vidare förekommer bl. a. inslilutionssamarbete mellan Lunds universitet och den tunisiska ulveck-lingsorganisationen ASDEAR för planering av bostäder i ett landsbygds­område i Tunisien.

Medel för bredare samarbete har hittills huvudsakligen använts för sam­arbete med Algeriet, Dominikanska Republiken, Egypten, Irak, Jamaica, Cuba, Nigeria, Portugal, Sudan och Tunisien. Jag räknar dessulom med enstaka insatser i andra länder, som Sverige av särskilda skäl vill samarbe­ta med. Fr.o.m. budgetåret 1981/82 kommer av praktiska skäl kostna­derna för deltagande i samarbetsberedningens kurser från programlän­derna att bestridas av medel för bredare samarbete. För det personutbytes­program som handläggs genom Svenska institutet gäller i princip ingen länderbegränsning.

Riksdagen beslöt med anledning av prop. 1979/80: 100 (bil 6) alt exlra bidrag skulle utgå till Dominikanska Republiken och Jamaica som särskilt återuppbyggnadsbistånd resp. betalningsbalansstöd och som en förstärk­ning av det bredare samarbetet. Jag har tidigare berört frågan om extra finansiellt stöd till dessa länder även under kommande budgetär. Stödet är en förstärkning av del bredare samarbetet och bör därför dels användas för inköp av varor eller tjänster i anslutning till det bredare samarbetet och dels vara bundet till upphandling i Sverige. Jag förutser ett samarbete mellan samarbetsberedningen, SIDA och andra berörda organ vad gäller upphandlingen.

Kommitténs verksamhet är administrativt krävande, vilket är naturligt mot bakgrund av verksamhetens målsättning. Under uppbyggnadsskedet har andelen administration i förhållande till verksamhetens volym succes­sivt minskat. Under kommande budgetår beräknas utbetalningarna stiga betydligt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          115

Då beredningen genom riksdagens beslut om förmånliga u-landskrediter (prop. 1980/81:41) fått utökade arbetsuppgifter, bl.a. vissa besluts- och beredningsfunktioner, föreslår jag att ytteriigare en handläggartjänsl inrät­tas vid beredningen. Av anslagsposten Bredare samarbete är I 700000 kr. avsedda för beredningens administrativa kostnader. 1 denna summa ingår medel för den nya tjänsten samt medel för vissa korttidsanställningar.

Förmånlig kreditgivning till u-länder

1980/81 Anslag      60,0 milj. kr. 1981/82 Förslag    120,0 milj. kr.

Riksdagen fattade i december 1980 (prop. 1980/81:41) beslut om införan­de av ett system för förmånliga u-landskrediter. Syslemel trädde i kraft den 1 januari 1981. För budgetåret 1980/81 avsattes ett belopp på 60 milj. kr. för denna verksamhet. Jag räknar med alt detta belopp skall tas i anspråk under innevarande budgetår. Det finns anledning räkna med etl starkt ökande behov av u-landskrediter, bl. a. i samband med avvecklingen av biståndet till vissa länder samt som en förstärkning av del bredare samarbetet till vissa länder. Många programländer har också visat stort intresse av att få komma i åtnjutande av förmånliga krediter, som elt komplement till det nuvarande landprogrammerade biståndet.

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

1979/80 Utgift        15,6 milj. kr.               Reservation           4,3 milj. kr.

1980/81 Anslag      18,2 milj. kr. 1981/82 Förslag     20,0 milj. kr.

SIDA föreslår att anslaget för rekrytering och utbildning av fältpersonal flyttas från anslaget C 4. SIDA fill anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssam­arbete. Jag delar på denna punkt SIDAs uppfattning, då kostnaderna är direkt knutna till det bilaterala utvecklingssamarbetet. Medel för rekryte­ring och utbildning av SIDAs administrativa personal bör dock även i fortsättningen anvisas under C 4.

SIDA räknar med att efterfrågan på svensk biståndspersonal kommer att öka under innevarande budgetär. Bl. a. avses personalbiståndet inom det nordiska jordbruksprojektet i Mozambique fördubblas och nyrekrytering inledas för Etiopien. En annan orsak till mottagarländernas ökade intresse för personalbistånd är att skatter och sociala avgifler i Sverige inte längre belastar landramarna utan anvisas under anslagsposten Vissa landpro­gramkoslnader.

För rekrytering föreslär SIDA ett anslag på 8,7 milj. kr. under budget­året 1981/82, och för utbildning 12,0 milj. kr. - sammanlagt 20,7 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                        116

Med tanke på atl SIDAs verksamhet inom detla område kommer att påverkas av bl.a. de propositioner som förbereds om u-landsutbildning och om fredskårens framtid, Föreslår jag alt 20 milj. kr. anvisas för budget­året 1981/82.

För det bilaterala utvecklingssamarbetet beräknar jag elt totalt medels­behov om 3667 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Den slutliga fördelningen av medlen torde få ske genom beslut av regeringen.

Under hänvisning till vad jag ovan anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.   godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna för
bilateralt utvecklingssamarbete samt de föreslagna landramarna

2.   till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1981/82 anvisa
etl reservationsanslag på 3667007000 kr.

C 3. Information

1979/80 Utgift             20721000'                   Reservation                         277 288

1980/81 Anslag             20900000

1981/82 Förslag            22000000

' varav 2,6 milj, kr, anvisades över anslaget C2.

Från anslaget bestrids kostnader för alt sprida upplysning om situa­tionen i u-länderna samt om Sveriges insatser för att bidra lill ekonomisk och social utveckling och utjämning i dessa länder.

SIDA

SIDA föreslår att sammanlagt 25,0 milj. kr. anvisas för informations­verksamhet budgetåret 1981/82. Detta motsvarade en ökning med 4,1 milj. kr. eller med 19,6 procent i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

SIDA hänvisar till Biståndspolitiska utredningen, som i sitt betänkande "U-iandsinformation och internationell solidaritet" år 1977 framhöll det angelägna i alt bevara anslagets realvärde. Enligt utredningen kan u-landspolitiken komma att kräva informationsinsatser, som nödvändiggör reala anslagshöjningar. Regering och riksdag anslöt sig på denna punkt lill ulredningen.

Informationsanslagen för innevarande budgetär höjdes med ca 5 pro­cent. Realvärdet på föregående års informationsanslag torde därmed inte ha bevarats trots statsmakternas tidigare uttalanden, anser SIDA.

1 det rådande ekonomiska läget krävs, enligl styrelsens mening, ökad information både om behovet av fortsatt bistånd och om de svenska insatserna i utvecklingssamarbetet.

Av de totala medlen beräknar SIDA 17,1 milj kr. för information genom enskilda organisationer och 7,9 milj. kr. för SIDAs egen informationsverk­samhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          117

Bidrag till enskilda organisationers informationsverksamhet

Under budgetåret 1980/81 anvisades 14.3 milj. kr. för enskilda organisa­fioners informationsverksamhet. Av denna summa gick ungefär hälften lill studieförbunden och ungefär en fjärdedel lill löntagarorganisationerna. Återstoden gick till enskilda organisationer, dels som generella bidrag, dels till specifika informationsprojekt efter ansökan.

SIDA begär för 1981/82 en ökning av bidragen till enskilda organisafio­ners u-landsinformation med 2,8 milj. kr. lill 17,1 milj. kr.

SIDAs egen informationsverksamhet

Under budgetåret 1980/81 anvisades 6,6 milj. kr. till SIDAs egen infor­mationsverksamhet.

SIDA har försökt stimulera ett brett svenskt deltagande i diskussionen om en ny ekonomisk världsordning inför och under FNs extra generalför­samling hösten 1980. Andra ämnen som lyfts fram inom FNs ram är sambandet mellan nedrustning och utveckling samt energifrågan. SIDA samverkar härvidlag med Svenska FN-förbundet.

SIDA arbetar aktivt för att under 1981 åskådliggöra de handikappades situation och för att främja inlernationellt erfarenhetsutbyte inom detta område. Kvinnokonferensen i Köpenhamn kommer att följas upp. Åtgär­der som vidtogs i samband med det internationella barnaåret 1979 kominer att följas upp tillsammans med andra intressenter. Ökad uppmärksamhet kommer att ägnas ål information om flyktingproblemen.

SIDAs centrala informationsuppgift är all lämna allsidig och saklig infor­mation om de svenska insatserna i det internationella utvecklingssamarbe­tet. Det underlag som framtagils inför Landöversyn 80 ger, enligl SIDA, möjlighet till fördjupad information om biståndets förutsättningar och re­sultat. Bulletinen NyhetsSlDA skall i ökad utsträckning rapportera om svenska insatser i olika länder. För detta krävs, enligt SIDA. atl en ny tjänst inrättas inom informationsbyrån. SIDA avser också medverka till fler reportageresor av svenska journalister till programländer.

Strävandena mot en ny internationell informationsordning kräver emel­lertid också atl u-länderna själva får tillfälle atl svara för en väsentligt ökad andel av u-landsinformationen. Etl uttryck för delta är nyhetsbyrån Inter-press Service (IPS) med säte i Rom och med ett nätverk av korresponden­ter i tredje världen. SIDA avser inom kort träffa ett avtal som syftar fill att underlätta för IPS atl nå ut till svensk press.

1 enlighet med propositionen om det svenska informations- och kulturut­bytet med utlandel (prop. 1978/79: 147) har samråd ägt rum mellan Svenska Institutet. Kulturrådet och SIDAs informationsbyrå om presentation av u-landskulturer för svensk publik. En mer omfattande verksamhet är dock, enligt SIDAs uppfattning, beroende av alt särskilda medel ställs till förfo­gande, förslagsvis inom ramen för det bredare samarbetet. En särskild framställning härom övervägs.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          118

För alt utveckla programverksamheten kring tredje världen på bibliote­ken kommer SIDA och Sveriges Allmänna Biblioteksförening att under 1980/81 och 1981/82 genomföra ett försöksprojekt i samarbete med Stads­biblioteket och Bibliotekshögskolan i Borås.

Enligt Qolårets budgetproposition skall SIDA i ökad grad belysa det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder. Delta har bl. a. kommit till uttryck i studien "Kalmar län - mitt i världen", som genomfördes under 1979 tillsammans med Länsbildningsförbundet. Studien har mött starkt gensvar och inspirerat till lokala studiecirklar och undersökningar.

SIDA låter regelbundet utföra smärte opionsundersökningar. En utvid­gad undersökning genomförs hösten 1980 i samverkan med bl.a. Statis­tiska Centralbyrån och Sekretariatet för framtidsstudier. Resultatet kom­mer att fä betydelse för utformningen av informationsverksamheten i fram­liden.

SIDA begär för 1981/82 en ökning av bidragen till SIDAs egen informa­tionsverksamhet med 1,3 milj. kr. till 7,9 milj. kr.

Föredraganden

Frågan om riktlinjer för u-landsinformationen behandlades våren 1979 utförligt av riksdagen på grundval av prop. 1978/79:113 om rikflinjer för u-landsinformation och biståndets organisation m.m. (UU 1978/79:30 rskr 1978/79: 395).

Jag anser alt dessa rikflinjer bör ligga fast. Målet för u-landsinforma­tionen är att utveckla människors kunskaper om och intresse för förhållan­den av betydelse för u-ländernas utveckling. Därmed kan engagemanget för Sveriges internationella solidaritetspolitik fördjupas.

SIDA bör i sin informationsverksamhet ytterligare sträva efter atl ut­veckla en saklig och allsidig u-landsinformation. Samarbetet med skolor och massmedia bör ytterligare utvidgas. Effekterna av biståndet i olika u-länder bör uppmärksammas.

Storleken på informationsanslagen måste dock avvägas mot andra ange­lägna insatser inom biståndsramen. Jag har därför iakttagit restriktivitet vid beräkningen av anslagen för 1981/82.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag ett totalt medelsbehov av 22 milj. kr. för informationsverksamhet. Delta innebären ökning med 1,1 milj. kr. eller drygt 5 procent i förhållande till innevarande budgetår. Bidragen till enskilda organisationers u-landsinformafion beräknas till 15 milj. kr. me­dan medel för SIDAs egen informationsverksamhet beräknas till 7 milj. kr. Jag förutser att även den nybildade fredskären, som jag redogjort för under anslagsposten Enskilda organisationer under anslaget C 2. Bilateralt ut­vecklingssamarbete, blir berättigad till generellt informationsbidrag. Bi­draget bör för budgetåret 1981/82 uppgå till högst 250000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill information för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsan­slag av 22000000 kr.

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet

119

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

79957000 112986000' 114488000

' den kraftiga ökningen beror på att hela kostnaden för biståndskontor fr.o.m. budgetåret 1980/81 belastar detla anslag.

 exklusive kostnader för rekrytering och utbildning av fältpersonal, som fr.o.m. budgetåret 1981/82 överförs till anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.

SIDA är den centrala myndigheten för det bilaterala ulvecklingssamar­bele, som Sverige bednver med u-länder. I den omfattning regeringen föreskriver samarbetar SIDA också med mellanstalliga organisationer.

Verksamheten vid myndigheten i Stockholm bedrivs inom elva byråer: länderbyrån, hälsobyrån, industribyrån, lantbruksbyrån, undervisnings­byrån, inköpsbyrån, utredningsbyrån, personalbislåndsbyrån, personal­byrån, ekonomibyrån samt informationsbyrån. SIDA har biståndspersonal vid beskickningar i 15 mottagarländer. Därutöver driver SIDA kursgårdar för utbildning av biståndspersonal.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

 

Före-

 

 

SIDA

draganden

Personal

 

 

 

Hemmamyndigheten

364

+ 5

-6

Biståndskontor

65

+ 3'

-t-l'

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

46 196000

-h4 973 000

-i-4 400 000

Sjukvård

140000

+     10000

-1-     10000

Resekostnader

3 880000

-fl 120000

+   388000

Lokalkostnader

7 650000

-Hl 692000

+   765 000

Expenser

2870000

-t-  420000

+   168000

Intern information

113 000

-1-       7 000

4-      7 000

Rekrytering och utbildning

 

 

 

av SIDAs administrativa

 

 

 

personal

1 701000

+   269000

-1-   100000

Biständskontor

32286000

-1-16014 000

+ 13814000

 

94836000

-1-24505000

-1-19652 000

(rekrytering och utbildning

 

 

 

av fältpersonal, flyttas

 

 

 

till C 2.)

18 150000 112986000

 

 

' varav en tjänst som chef för biständskontoret i Salisbury, som inrättats genom särskilt regeringsbeslut 1980-07-10.

SIDA

För budgetåret 1980/81 begärde SIDA åtta nya tjänster, varav sju kapa­citetsökande. Av de begärda tjänsterna beviljades två vid biståndskon-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          120

loren. Från och med 1 januari 1980 har SIDA också medgivits rätt att inrätta två nya assistenttjänster.

I anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 begär SIDA följande fem tjänster:

Enhet                                   Tjänst

Ekonomibyrån                        1 handläggare

Informationsbyrån                  1 handläggare

Länderbyrån                          1 handläggare

Undervisningsbyrån               1 handläggare

Revisionskontoret                   I handläggare

1 sin anslagsframställning föreslår SIDA vissa förändringar i syfte att rationalisera personalhanteringen. Styrelsen föreslår att samtliga extra-ordinarie tjänster sammanförs till en grupp och placeras vid hemmamyn­digheten samt att regleringen av användningen av tjänsterna grundas på förutsättningen att innehavarna skall kunna bemanna både hemmamyn­digheten och biståndskontoren. Kombinationen av vikariat och lagen om anställningsskydd har, enligt SIDA, medfört att en grupp tjänstemän, som formellt är vikarier, kan göra anspråk på tillsvidareanställning. SIDA avser atl hos regeringen hemställa att de vikarier, som bedöms ha rätt till tillsvi­dareanställning, skall erhålla personliga extra tjänster.

SIDA föreslår vidare att 1 970000 kr. anvisas för rekrytering och utbild­ning av SIDAs administrativa personal. Anslaget för detta ändamål under innevarande budgetår är 1 701 000 kr.

Priserna på flygresor beräknas av SIDA stiga med ca 20 procent under 1980. Därtill kommer ett ökat resande till nya länder, varför SIDA föreslår att reseanslaget räknas upp med I 120000 kr. till 5 milj. kr.

SIDAs nuvarande kontorslokaler är ofillräckliga. Enligt utredning, som gjorts av byggnadsstyrelsen, fattas minst 40 arbetsplatser. Diskussioner pågår om kompletterande lokaler. SIDA föreslår atl — utöver pris- och löneomräkning för de nuvarande lokalerna - 927000 kr. anvisas för nya lokaler.

Under budgetåret 1980/81 h.ar ett nytt biståndskontor öppnats i Salis­bury, Zimbabwe. Regeringen har genom beslut den 10 juli 1980 anslagit 1 200000 kr. för ändamålet och inrättat en ny tjänst som biståndskontors­chef i Salisbury. Under budgetåret 1981/82 kommer SIDA atl dra in tjäns­ten som biståndshandläggare vid ambassaden i Tunis.

SIDA föreslår att en ny handläggartjänsl inrättas vid vardera bistånds­kontoret i New Dehli och i Salisbury.

Efter att anslagsframställningen inlämnats har SIDA inkommit med en kompletterande framställning vad gäller anslagsposten Biständskontor. Verket redovisar betydande oförutsedda kostnadsökningar. Bl. a. har hy-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       121

reskostnaderna för bislåndskontoren i Hanoi, Colombo och Addis Abeba sfigit med nära 4 milj. kr. Dessulom har SIDA under de senaste budgetåren kraftigt underskattat kostnaderna för biståndskontoren. För alt täcka oför­utsedda hyreskostnader för bislåndskontoren under budgetåret 1980/81 har regeringen anslagit 4,7 milj. kr. av efter budgetåret 1979/80 ointecknade reservationsmedel. Därtill kommer atl ett nytt biständskontor i Salisbury öppnats under budgetåret 1980/81. För detta ändamål har regeringen ge­nom beslut 1980-07-10 beviljat SIDA 1,2 milj. kr. För anslagsposten Bi­ståndskontor föreslår SIDA i sin kompletterande anslagsframställning en ökning med ca 16 milj. kr.

Föredraganden

Som jag tidigare anfört måsle under de kommande åren ges mycket hög prioritet åt ansträngningar att effektivisera biståndels administration och organisation. 1 årets budgetarbete har också stor restriktivitet iakttagits vid prövningen av de administrativa utgiftsposterna för biståndet. Jag har t, ex. tidigare, under anslagsposten A. I Utrikesförvaltningen, föreslagit att en tjänst dras in vid utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete i syfte alt bereda utrymme för ytterligare en tjänst vid samarbetsberedningen. Jag kan inte biträda SIDAs förslag till nya tjänster, varken vid hemmamyndigheten eller vid biståndskontoren. Det bör dock noteras att SIDA sedan budgetåret 1978/79 beviljats sammanlagt 22 nya tjänster.

SIDA föreslår i sin anslagsframställning att verkets samtliga extra ordi­narie tjänster vid hemmamyndighelen och biståndskontoren sammanförs till en grupp, och alt SIDA själv får avgöra hur personalresurserna ska fördelas. Jag är inte beredd att tillstyrka en sådan ordning. Däremot föreslår jag att SID.A ges rätt att förskjuta antalet tjänster mellan hemma­myndighet och biståndskontor med högst tre tjänster.

Detta förslag - tillsammans med förändringar som senare kan komma alt aktualiseras - innebär en rationalisering och en produktivitetsvinst i SIDAs administration. Enligt min mening är det dessutom möjligt att inom SIDA ytterligare höja effektiviteten genom organisatoriska och administra­tiva åtgärder.

Mot denna bakgrund förordar jag att SIDA minskar sina personalkost­nader vid hemmamyndighelen och/eller biståndskontoren med ett belopp motsvarande ca sex tjänster. Detta bör kunna ske genom naturlig avgång.

1 mars 1981 avser jag lägga fram en särskild proposition om den framtida u-landsutbildningen. Det kan i det sammanhanget bli aktuellt atl överföra vissa språklärarljänsler från SIDA till biståndsutbildningsnämnden.

SIDA föreslär att verkets reseanslag räknas upp med nära 30 procent. Jag förordar en ökning med ca tio procent, vilkel, med hänsyn lill förvän­tade prisstegringar på flygbiljetter, innebär en viss volymminskning.

Under anslagsposten Biståndskontor föreslås en väsentlig ökning av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                        122

anslagen, betingad av stora oförutsedda kostnader framför allt för hyror. Förutom det nya biståndskontor som, enligt beslut av regeringen, upprät­tats i Salisbury, Zimbabwe, innebär uppräkningen ingen volym- eller ambi­tionsökning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för imernationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 114488000 kr.

C 5. Biståndsutbildningsnämnden

1979/80 Utgift                10795000

1980/81 Anslag              11483000

1981/82 Förslag              12500000

Biståndsutbildningsnämnden leder och samordnar biständs- och kata­strofutbildning för värnpliktiga och andra som bedöms vara lämpliga för sådan utbildning. Utbildningen är bl. a. ett alternativ till värnplikt. Nämn­den prövar urval och antagning till utbildning. Nämnden ansvarar för en beredskapskår för biståndsinsatser samt biträder vid planering för att komplettera den s. k. teknikerkontingenten i beredskapsstyrkan för FN-tjänst. Utbildningen är förlagd till Sandöskolan i Kramfors kommun.

Verksamheten leds av etl kansli underställt biståndsutbildningsnämn­den. Verksamheten är organiserad på tre enheter, en för vardera urvalsprövning, personaladministration och utbildning. Från anslaget ut­betalas löne-, sjukvårds- och resekostnader för personal samt ersättning till elever enligt de bestämmelser som gäller för ersättning ål värnpliktiga m.fl. Till civilförsvarsstyrelsen betalas hyra för lokaler och utbildningsma­teriel samt ersättning för tjänster och transporter. Från anslaget bestrids vidare kostnader för inköp och utbildningsmateriel m. m.

Den 6 juli 1979 tillkallade chefen för utrikesdepartementet en särskild utredare med uppdrag att utreda det totala utbildningsbehovet för del svenska framtida utvecklingssamarbetet. Utredningen antog benämningen u-landsutbildningsutredningen. Utredningen har i september 1980 avläm­nat sitt belänkande "Utbildning för uppdrag i u-land" (SOU 1980:38). Utredningen föreslår att biståndsutbildningsnämnden successivt under en tvåårsperiod avvecklar bistånds- och kalastrofutbildningen och att Sandö­skolan tas i anspråk dels för språkutbilding under en ny utbildningsstif­telse, dels för utbildning av en eventuell ny svensk fredskår.

BUN

Biståndsutbildningsnämnden konstaterar i sin anslagframslällning för budgetåret 1981/82 att 742 elever genomgått bistånds- och kalastrofutbild­ningen sedan starten 1972. Dessa personer ingår i en beredskapskår för bistånds- och katastrofarbete.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

123

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

BUN

Föredra-

 

 

 

 

ganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

4

 

-1-2

of

Lärarpersonal

11,5

 

+ 1.5

of

Arvodesanställd personal

5

 

-1

of

Övrig personal

6,5

 

+ 1,5

of

 

27

 

-t-4

of

Anslag

 

 

 

 

1. Lönekostnader

3 637000

H-

360000

- i 139.500

2. Sjukvård, anst.

6000

 

of

of

3. Sjukvård, vpl

65000

-f

7000

-   658 500

4. Värnpliktskostnader

1795000

+

40000

of

5. Lokalkostnader

4 700000

-1-

750000

-1 248 500

6. Resekostnader

260000

+

15000

-    78500

7. Expenser

850000

-

3 500

-   243 850

8. Övriga kostnader

175000

+

25 000

-    54 385

 

11488000

-1-1193500

-3423235

Avgår inkomster'

-5000

-

10000

 

Kostnader för verksamhet

 

 

 

 

som kommer att föreslås

 

 

 

 

i särskild proposition

 

 

 

4 435 2.35

' Avser uppbördsmedel i form av lokalhyra med 4 500 kr för budgetåret 1980/81 och 9500 kr för budgetåret 1981/82 samt inkomster av folostalkopior med .500 kr för vardera budgetåren.

Fördelningen av elevplatserna på olika kategorier har under de åtta första åren varit följande: värnpliktiga 44 procent, vapenfria tjänstepliktiga 14 procent, frivilliga män 14 procent samt frivilliga kvinnor 28 procent.

Årligen söker ca 1000 personer till de 125 utbildningsplatserna. Av de sökande kallas 300—350 personer till Sandö för särskilt urval, som omfat­tar intervju och test.

Antalet personer i beredskapskåren som fått u-landstjänst.är dock mind­re än vad som antogs vid skolans tillkomst. Av de elever som utgjorde de sju första årskullarna (742) hade den I juli 1980 endast 125 erhållit någon form av u-landstjänst.

Då hela bislåndsutbildningen är under utredning avslår nämnden från alt föreslå genomgripande förändringar och utgår i sin anslagsframställning från att verksamheten under budgetåret 1981/82 kommer att bedrivas i ungefär samma omfattning som tidigare, dvs. alt högst 125 elever antas fill ulbildningen. Inom vissa områden vill dock nämnden föreslå förändringar.

För att förstärka sin kapacitet pä informations- och urvalssidan föreslår nämnden att en tjänst som psykolog för rekryteringsfrämjande och elev-och personalvårdande verksamhet inrättas.

1 BUNs uppgifter ingår att föra register över alla som genomgått utbild-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                        124

ningen och som ingår i beredskapskåren liksom att förmedla kontakter mellan olika biståndsorganisationer och dem som genomgått biståndsut­bildningen. Nämnden föreslär därför atl en tjänst som amanuens/ byråsekreterare/förste byråsekreterare inrättas för arbele med beredskaps­kåren.

Nämnden föreslär vidare att dels en tjänst som bilförare övertors från civilförsvarsslyrelsen till BUN, dels atl en halvtidstjänst som bibliotekarie överförs från Kramfors kommun till BUN.

Nämnden föreslår ulöver dessa tjänster alt adjunklstjänster inrättas för fyra befintliga arvodesanställda utbildningsassistenter, eftersom dessa full­gör samma arbetsuppgifter som adjunkterna. Nämnden föreslår vidare att ytterligare en adjunktstjänst inrättas i u-landskunskap. Tjänsten som hand­ledare i hälso- och sjukvård pä halvtid skulle samtidigt upphöra. Slutligen föreslår nämnden att en tjänst som lärare i praktiska övningar inrättas.

Både u-landsutbildningsutredningen och fredskårsutredningen kommer sannolikt att påverka verksamheten på Sandö. Detta innebär att persona­len måsle fortbildas för att klara delvis nya arbetsuppgifter. För personal­utvecklande åtgärder i form av språkutbildning m. m. hemställer nämnden att 200000 kr. beviljas. Detta motsvarar en utbildningstid på ca 15 dagar per anställd och år.

Föredraganden

U-landsutbildningsutredningens belänkande har nyligen remissbehand­lats. Jag avser att i mars 1981 lägga fram en särskild proposition om u-landsutbildningen på grundval av ulredningen och avgivna remissvar.

Jag förutser att statens kostnader för en ny u-landsutbildning skall rym­mas inom de nu föreslagna anslagen. Som jag tidigare anfört, under ansla­get C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), kan det i samband med den nämnda propositionen bli aktuellt att överföra vissa språklärar­tjänster från SIDA till biståndsutbildningsnämnden.

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till biståndsutbildningsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 12 500000 kr.

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1979/80 Utgift              125038000                  Reservation                    32000000

1980/81 Anslag            125000000

1981/82 Förslag        138700000

Beredningen för u-landsforskning omvandlades den I juli 1979 till en självständig myndighet - styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC har till uppgift att främja forskning, som kan underiätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          125

och social rättvisa. Styrelsen skall i sin verksamhet samråda med utrikes­förvaltningen och med SIDA i beredningen av forskningsinsatser. SAREC skall i sitt arbete

—främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden, som är betydelsefulla för u-länderna och för utvecklingssamarbetet

—handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat stöd till u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade internationella forskningsprogram

 

-    fördela anslag till u-landsforskning i Sverige

-    ta initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforskning. Styrelsen, som utses av regeringen, består av en ordförande och tolv

ledamöter. Generaldirektören i SIDA ingår i styrelsen.

SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslår en höjning av anslaget till 145 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Det innebären ökning med 20 milj. kr., eller 16 procent i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

Kapacitetsuppbyggnad i u-länder anges av SAREC som del övergri­pande målet för verksamheten. Som medel för att nå detta mål finns fyra program:

-   forskningssamarbete med u-länder

—forskningssamarbete mellan u-länder

—internationella forskningsprogram

-   stöd till svensk u-landsforskning.

SAREC har hittills inlett bilateralt forskningssamarbete med tio m-länder. Detta område har expanderat kraftigt under senare år, från 10 procent av del totala anslaget 1979/80 till 19 procent i årets anslagsfram­ställning. Motivet bakom denna snabba expansion är att, i enlighet med regeringens intentioner och rekommendationerna från FNs konferens om vetenskap och teknik för utveckling (UNCSTED), öka stödet till uppbygg­naden av nationell forskningskapacitet. SAREC förbereder samarbete med ytterligare några länder I.ex. Kap Verde, Nicaragua och Somalia. Stöd utgår också fill forsknings- och utredningsverksamhet, som bedrivs av befrielserörelser i södra Afrika.

Det bilaterala forskningssamarbetet tar ofta läng fid att etablera. Utbe­talningarna uppgick under budgetåret 1979/80 till 12,7 milj. kr. För budget­året 1980/81 beräknar SAREC att utbetalningarna ökar till närmare 20 milj. kr. För budgetåret 1981/82 beräknas medelsbehovel till 27,2 milj. kr.

Trots stora svårigheter vad gäller forskningssamarbetet mellan u-länder bedömer SAREC att helhetsbilden ljusnat. Antalet lyckade exempel blir allt större. Vanligast är sådant samarbete mellan u-länder inom samhälls­forskningen. SAREC stöder sådana regionala organisationer i Latinameri­ka och Afrika, men även samarbetsprojekl på jordbruksområdet i Karibien och Afrika. Ett ökal forskningssamarbete i södra Afrika kan förväntas. Inte minst Zimbabwe kan komma att fungera som en regional resursbas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          126

Utbetalningarna uppgick budgetåret 1979/80 till 15,5 milj. kr. För inne­varande budgetår beräknas utbetalningarna öka till ca 19 milj. kr. För budgetåret 1981/82 beräknas medelsbehovet till 23 milj. kr.

Merparten av i-ländernas stod till u-landsforskningen går till internatio­nella forskningsprogram, oftast inom FNs ram. U-länderna har krävt att större vikt läggs vid att stärka u-ländernas egen forskningskapacitet. SAREC har, som tidigare nämnts, ökal andelen bilateralt forskningsbi­stånd och verkar för att de internationella programmen i störte utsträck­ning skall engagera u-landsforskare och u-landsinsfitutioner.

Utbetalningarna till internationella forskningsprogram uppgick budget­året 1979/80 till 83,5 milj. kr. varav ca 6 milj. kr. utgjordes av reserverade medel. Under 1980/81 förutses utbetalningar av ca 77 milj. kr. och för 1981/ 82 beräknas medelsbehovet Ull 76,5 milj. kr. Genom regeringens beslut att minska bidraget till WHOs program för mänsklig fortplantning från 30 till 25 milj. kr. har medel frigjorts inom denna budgetpost.

Den största delen av SARECs bidrag till internafionella forskningspro­gram går till WHO, under budgetåret 1979/80 sammanlagt 46,5 milj. kr., fördelade på de tre forskningsprogrammen primärhälsovård, mänsklig fort­plantning och tropiska sjukdomar.

Beredning och uppföljning sker i nära samarbete med SIDAs hälsobyrå. Stödet skall särskilt utnyttjas för alt bistå u-länderna i uppbyggnaden av forskningskapacitet på hälsoområdet, i synnerhet inriktad på primärhälso­vård.

För perioden 1979/80-1981/82 har beslut fattats om ett anslag om 27 milj. kr. till WHOs program för primärhälsovård, varav högst 9 milj. kr. utgår årligen. SIDAs och SARECs bidrag utgör 4,5 milj. kr. vardera.

I samarbete med SIDA har tillsatts en insatsgrupp för att bereda denna insats. Gruppen förordar att Sverige bör markera sitt krav på samordning inom WHO genom atl i fortsättningen ge ett samlat bidrag, vars fördelning på olika program bestäms av hur stor inriktningen är på primärhälsovård. Förslaget har accepterats av WHO.

Den största enskilda posten i SARECs budget är fortfarande stödet fill WHOs forskningsprogram om mänsklig fortplantning. En särskild insats­grupp följer programmet. Stöd kommer, enligt riksdagens beslut, att utgå med 25 milj. kr. under åren 1980/81-1981/82.

SAREC stöder också WHOs särskilda forskningsprogram för tropiska sjukdomar. Från svensk sida har betonats alt man inom detta program bör satsa mera på att stärka forskningskapaciteten i u-länderna. En särskild insatsgrupp följer programmet. Den har besökt WHO samt planerar kon­takter med vissa u-länder för att få till stånd en utvärdering av verksamhe­ten. Denna skall sedan ligga till grund för förslag om programstöd under den kommande treårsperioden.

SAREC har till WHO framfört all stödet lill forskningsprogrammen för mänsklig fortplantning och tropiksjukdomar på sikt bör kunna ingå i ett

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          127

allmänt svenskt bidrag till WHOs forsknings- och aktionsprogram inom primärhälsovården.

Sverige har sedan 1973 bidragit med 82,5 milj. kr. till den konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning (CGIAR). Gruppen, som har en budget på drygt 120 milj. dollar, finansierar bl. a. 13 internafionella institut och program för jordbruksforskning, varav de flesta är belägna i u-länder. SAREC gjorde en utförlig utvärdering av gruppens verksamhet år 1977 och beslöt att under en femårsperiod ge ett bidrag av ungefär oföränd­rat realt värde. För budgetåret 1980/81 utgår 15,7 milj. kr. Ett principbeslut om fördubbling av CGIARs budget under en femårsperiod fattades vid årsmötet 1979. En andra översyn av verksamheten kommer att genomfö­ras under 1981. Resultatet kommer att få slor belydelse för SARECs ställningstagande om framtida anslag.

Utöver dessa program ges bl a stöd till ILOs världssysselsätlningspro-gram (WEP), internationella centret för forskning om insekternas fysiologi och ekologi (ICIPE) i Nairobi, FNs forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD), som bedriver forskning framför allt inriktad på att kartlägga samspelet mellan ekonomiska, sociala och andra faktorer i utvecklings­processen samt lill den internationella vetenskapsstiftelsen (IFS), som genom stipendier stöder yngre forskare i u-länderna.

SARECs stöd till svensk u-landsforskning syftar bl. a. till att väcka intresse bland svenska forskare för detta ämne och för forskningssamar­bete med u-länder. Därutöver verkar SAREC för att öka forskningen i Sverige om u-länder och utvecklingsproblem samt om Sveriges relationer till u-länderna. Under de fem år verksamheten pågått har antalet ansök­ningar per år stigit från 139 år 1976 lill 233 år 1980. Av dessa har stöd getts åt 57 första året och 109 innevarande år. För att bistå SAREC i bedömning­en finns fem tvärvetenskapligt sammansatta referensgrupper.

Utbetalningarna uppgick budgetåret 1979/80 till 9,2 milj. kr. För budget­året 1980/81 förutses bidrag på 10,5 milj. kr. Medelsbehovet för 1981/82 beräknas till 13,5 milj. kr. Beloppen inkluderar insatsförberedelser, mindre insatser och vetenskapliga arbetsgrupper.

För planering och administration av forskningsstödet samt information beräknar SAREC för budgetåret 1981/82 ett medelsbehov av 4,8 milj. kr. SAREC disponerar f. n. 18 tjänster i sin verksamhet. Den ökade .satsningen pä det bilaterala samarbetet ställer, enligt SAREC, krav på förstärkning av sekretariatet med en handläggartjänsl för arbete med bilateral programad­ministration. Vidare föreslås att en kvalificerad forskarsekreterarljänst inrättas för samhällsvetenskap och ekonomi. SAREC föreslår också att den kvarvarande arvodestjänsten omvandlas till en extra ordinarie tjänst.

Då SAREC etablerats som självständig myndighet och då de olika hu­vudprogrammen pågått under ett antal år, är det enligt SAREC angeläget att inför det kommande budgetåret utvärdera olika verksamheters upplägg­ning och resultat. Under det kommande året skall de regionala program-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet                            128

men i Latinamerika och Afrika liksom stödet till svensk forskning utvärde­ras. Även det bilaterala samarbetet bör utvärderas.

För att få ett bättre underlag för samarbetet med u-länderna fordras, enligt SAREC, en noggrann analys av vad forskningen hittills har betytt och vilka bidrag en förstärkt nationell forskningskapacitet i u-länderna kan ge till utvecklingsprocessen. SAREC avser undersöka hur en sådan studie kan genomföras.

SARECs verksamhet har, enligt styreFsen, funnit en i stort sett lämpligt organisatorisk form. En viss fortsatt personalförstärkning, i synnerhet på den administrativa sidan, kommer atl bli nödvändig, då framför allt det bilaterala samarbetet växer och fördjupas.

En förutsättning för att SAREC skall kunna förbli en liten, flexibel, och obyräkratisk myndighet är att :iiärhelen till och det administrativa samarbe­tet med SIDA och biståndskontoren bibehålls.

Under året har det långsikliga arbetet med atl bygga ul SARECs kon­taktnät inom svensk och internationell forskning fortsatt. Samarbetet med forskningsråden och forskningsrådsnämnden har också förstärkts.

Vid FNs konferens om vetenskap och teknik för utveckling (UNC­STED) i Wien hösten 1979 inrättades, inom UNDPs ram, en interimsfond för titvecklingsforskning. SAREC framhåller att det uppsatta bidragsmålel ännu inte uppfyllts. Inom FN pågår arbele, under svenskt ordförandeskap, med att utforma ett förslag till permanent finansiering av FNs verksamhet inom vetenskap och teknik för utveckling.

Sverige har ufiovat ett bidrag på sammanlagt 5 miljoner dollar fill inte-rimsfonden. Hälften har utbetalats under budgetåret 1980/81 ur anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Återstoden föreslås utbe­talas från samma anslag under budgetåret 1981/82.

Föredraganden

För budgetåret 1981/82 förordar jag att anslaget för Styrelsen för u-landsforskning skall uppgå till 138,7 milj. kr. Detta motsvarar en ökning med 13,7 milj. kr., eller ca 11 procent i förhållande fill innevarande budget­år.

Verksamhetens tyngdpunkt ligger fortfarande på stödet till internationel­la forskningsprogram. Denna andel har dock snabbt minskat under senare år till förmån för den bilaterala programverksamheten. Den sistnämnda är mycket arbetskrävande och har i årets anslagsframställning angivits som motiv för begärda personalförstärkningar.

Uppbyggnaden av nationell forskningskapacitet i u-länderna bör förbli ett centralt mål för verksamheten. Jag vill likväl förorda en viss dämpning av ambitionerna på del bilaterala området, inte minst därför att utrymmet för personalförstärkningar inorn den statliga verksamheten under de när­maste åren kommer atl vara mycket begränsat. Av samma skäl bör i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       129

framtiden återhållsamhet iakttas vad gäller etableringen i nya länder. Insat­serna riskerar annars att bli splittrade och svåradministrerade.

Mot denna bakgrund kan jag inte biträda SARECs förslag lill nya tjäns­ter. Av SARECs lotala anslag beräknar jag 4,4 milj. kr. till löner och administrativa kostnader.

Under hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att:

1.        godkänna de riktlinjer för u-landsforskning som jag förordat i del föregående

2.   till styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 138 700000 kr.

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1979/80 Utgift                18770.54'

1980/81 Anslag               1905000

1981/82 Förslag              2105000

' Anslagen IX G 6. Nordiska afrikainstitutel: Avlöningar m. m, och IX G 7. Nordis­ka afrikainstitutet: Driftkostnader under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Nordiska afrikainstitutet, som är förlagt till Uppsala, inrättades genom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962:100, SU 1962:135. rskr 1962: 313). Institutet har lill uppgift att i Norden främja studiet av afrikanska förhållanden samt verka för den internationella biståndsverksamheten i vad denna berör Afrika. Det åligger institutet särskilt att främja utbildning av personal för biståndsverksamhet i Afrika, atl sprida information röran­de Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, alt vara dokumentations­centrum för afrikaforskningen samt att främja vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika. Verksamheten leds av en styrelse, i vilken även ingår representanter för de övriga nordiska länderna. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 fastställt instruktion för institutet.

Styrelsen för institutet räknar med alt efterfrågan på institutets tjänster kommer atl öka. Frågan om Namibias självständighet, situationen inom den Sydafrikanska republiken, Nigerias framväxt som en ekonomisk stor­makt samt det stora intresset för det nyligen självständiga Zimbabwe kommer att markant öka forskares, journalisters, myndigheters, skolors m.m. behov av dokumentation och information. Styrelsen anser alt insti­tutels verksamhet är väl ägnad alt möta behovet av information och dokumentation, men att institutet på personalsidan behöver vissa förstärk­ningar. Styrelsen förslår därför att nya tjänster som forskarassistent, bib­lioteksassistent, assistent och expeditionsvakl inrättas fr. o. m. budgetåret 1981/82.

För budgetåret 1981/82 förordar styrelsen en ökning av poslen Löne­kostnader med 561000 kr. varav 162000 kr. avser pris- och löneomräk­ning. 9    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1980/81:100    Bilaga (i    Utrikesdepartementet

130

Lönekostnader

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Styrelsen

Före­draganden

Personat

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

4 4

+ 1

+ 3

of. of.

 

8'

+4

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Lokalkostnader Driftkostnader

887000

2000

462000

554000

+ 561000

of.

+ 47000

+ 122000

+ 115000

of.

+ 47000

+ 38000

Summa

1905000

-t-730 000

-1-200000

' Härtill kommer tvä tjänster över Uppsala universitetsbiblioteks stat, fem tjänster genom nordiska medel, en personlig tjänst och sju anställda med lönebidrag.

Driftkostnader

Från anslagsposten bestrids kostnader för reseersättning, expenser, bokinköp, seminarie- och föreläsningsverksamhet m. m. samt för rese- och studiestipendier. Vidare fär - under förutsättning atl medel ställs till förfogande från andra nordiska länder - institutet inrätta tidsbegränsade nordiska extra tjänster som forskarassistent och sekreterare.

Styrelsen begär, förutom prisomräkning, ökade medel för expenser, bokinköp och studiestipendier. För budgetåret 1981/82 förordar styrelsen att posten Driftkostnader beräknas fill 676000 kr. vilkel motsvarar en ökning med 122000 kr. varav prisomräkning utgör 81 500 kr.

Föredraganden

Nordiska afrikainstitutels verksamhet är, enligt min mening, en myckel värdefull tillgång för u-landskunnandet i Sverige. Trots sina små resurser fyller institutet en viktig funktion när det gäller utbildning och information om afrikanska förhållanden.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag ett medelsbehov av 2 105000 kr. för Nordiska afrikainstitutets verksamhet. Detta innebär en ökning med 200000 kr. i förhållande fill innevarande budgetårs anslag. För posten Lönekostnader beräknas 1002000 kr. och posten Driftkostnader 592000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 105 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          131

C 8. Lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m.

1980/81 Anslag          3500000

1981/82 Förslag          4000000

Medlen används för långivning till kontraktsanställda och fredskårsdel­tagare, som arbetar inom det svenska personalbiståndet samt lill utsänd personal vid biståndskontoren. Lån beviljas för medelsbehov, som upp­kommer med anledning av förflyttning till utrikes ort, och används i huvudsak till bilinköp. Bestämmelser angående fondens förvaltning och lånevillkor har fastställts av regeringen den 13 maj 1966, 29 december 1970, 29 november 1974, 27 februari 1975, 6 juli 1978 och 24 januari 1980.

Lånefonden är icke-revolverande. Det genomsnittliga antalet utestående lån har under de senaste budgetåren varit ca 150. Maximibeloppen för lån fastställdes senast i januari 1980 till 25000 kr. resp. 30000 kr. beroende på familjestorlek.

SIDA

Styrelsen föreslår att anslaget ökas med 500000 kr. till 4000000 kr.

Föredraganden

Jag ansluter mig fill SIDAs förslag all för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 4000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m. för bud­getåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 4000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                        132

D. INFORMATION OM SVERIGE I UTLANDET

D 1. Svenska institutet

1979/80 Utgift               25993000                   Reservation                      1624877

1980/81 Anslag              28880000

1981/82 Förslag             31 500000

Svenska institutet är en statlig stiftelse som enligt sina stadgar skall främja kultur- och ertarenhetsutbyte med andra länder samt genom infor­mationsarbete i utlandel sprida kännedom om svenskt samhällsliv. Institu­tet får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster.

Institutet leds av en styrelse bestående av institutets direktör och tio ledamöter som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen, för centrala intresseorganisa­tioner samt för kulturlivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksamhet, finns rådgivan­de referensgrupper som tillsätts av styrelsen. Instiiutel administrerar del svenska kulturhuset i Paris.

Svenska institutet begär för budgetåret 1981/82 ett anslag på 33904 000 kr. under anslaget III D I.

Därutöver begärs medel över anslaget 111 C 2. och över IX huvudtiteln om tillsammans 5030000 kr.

Det begärda anslaget under 111 D I. skulle innebära en ökning med 5024000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Av detta belopp beräknas 4255000 kr. avse pris- och löneomräkning (14.7 procent).

Återstående del av den begärda sammanlagda anslagshöjningen, 769000 kr., avser medel för förstärkning av utbytet med länder enligt kulturutby­tesprogram och förstärkning av stipendieutbylel.

Institutet har också redovisat ett s. k. huvudförslag, vilket sammanfaller med etl pris- och löneomräknat (14,7 procent) anslag på 33135000 kr. innebärande en ökning med 4255000 kr. i förhållande till innevarande är.

Utöver kompensation för kostnadsökningar äskar institutet således me­del för viss ökad ambitionsnivå. Detta sker bl. a. med hänvisning till de riktlinjer beträffande institutets verksamhet som riksdagen har uttalat i anledning av den särskilda propositionen om det svenska informalions-och kulturutbytet med utlandet (prop. 1978/79: 147, KrU 1978/79:31, rskr 1978/79:348).

Institutet föreslär också en ändring av anslagsformen för långtidsstipen­dier åt utländska gäststuderande i Sverige samt för de långtidsstipendier som baseras på bilaterala överenskommelser med andra länder. Hittills har

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       133

sfipendiemedlen anvisats i form av reservationsanslag under 111 D 1. Svenska insfitutet. Detta har, framhåller insfitutet, i kombination med otillräcklig kompensation för kostnadsutvecklingen, lett till att det så små­ningom har blivit omöjligt att hålla stipendieverksamheten vid avsedd nivå. Institutet yrkar att anslagen för långtidsstipendier åt gäststuderande liksom för övriga långtidsstipendier från och med budgetåret 1981/82 bevil­jas som förslagsanslag.

Institutet hemställer således att anslaget 111 D 1. Svenska institutet för budgetåret 1981/82 uppräknas till 29120000 kr. saml att etl nytt anslag inrättas för långtidsstipendier och uppförs med 4784000 kr. Sammanlagt begär institutet för budgetåret 1981/82 33904000 kr. under anslagsposten III Dl.

Föredraganden

Mot bakgrund av nuvarande budgetläge är jag inte beredd att förorda någon volymmässig ökning av anslaget eller inrättandet av ett förslagsan­slag för långtidssfipendier.

Jag beräknar sammanlagt 2620000 kr. i pris- och löneomräkning. Vissa poster inom anslaget har i enlighet med riktlinjerna för det s. k. huvudför­slaget minskats med 2 procent efter pris- och löneomräkning. Vad gäller de anslag som Svenska institutet disponerar under nionde huvudtiteln hänvi­sar jag fill vad chefen för utbildningsdepartementet kommer att anföra senare denna dag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenska institutet för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva-fionsanslag av 31 500000 kr.

D 2. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet

1979/80 Utgift               21440000

1980/81 Anslag              23884000

1981/82 Förslag             26767000

Utlandsprogrammet (UTP) är den enhet inom Sveriges Riksradio AB som svarar för programverksamheten för utlandet. UTP skall dels själv sända radioprogram, dels producera bandade program för utländska radio-och TV-stationer. UTP skall enligl avtalet mellan staten och Sveriges Radio bedriva informationsverksamhet riktad till utlandet för atl ge ut­ländsk publik kunskap om Sverige och ge möjlighet för ufiandssvenskar att upprätlhålla kontakt med hemlandet. Radions sändningar till utlandet sker på sju olika språk och riktar sig till alla världsdelar.

Sveriges Riksradio AB begär för budgetåret 1981/82 ett anslag, exklusive KPl-kompensation, av 24840000 kr. för programverksamheten för utlan-10   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

134

del, varav 7000000 kr. avser ersättning till televerket. Ersättningen till televerket inkluderar 100000 kr. för kapitalkostnader avseende en ny mellanvågsstation på Skånes ostkust som ersättning för den befintliga Hörby sändaren. Förslaget innebär en anslagsökning om totall 2550000 kr. exklusive KPl-kompensation.

För atl möjliggöra kvalitetsförbättringar i programverksamheten begärs en medelsförslärkning med I 900000 kr.

Sveriges Riksradio redovisar också ett s.k. huvudförslag som skulle innebära en minskning av anslaget jämfört med budgetåret 1980/81 för själva programverksamheten, exklusive kompensation för KPl (1594000 kr.) med 3.50000 kr. Sveriges Riksradio framhåller att en sådan minskning skulle medföra stora svårigheier alt bibehålla verksamhetens nuvarande omfattning.

1980/81               Beräknad ändring 1981/82

Sveriges Radio     Före-
AB och                draganden

Anslag                 televerket

1.       Administrationskostnader           15 740000

2.       Investeringar                                200000

3.       Kompensation för prisutvecklingl 594000

4.       Televerkels kostnader                 6350000

Summa

23884000

+ 1900000

+   650000 +2 550000

+ 1.362000

of

+  971000

+  550000

+2883000

Föredraganden

Medel för utlandsprogrammet inom Sveriges Riksradio anvisas fr. o. m. budgetåret 1980/81 över ett reservationsanslag. Medel anvisas också över en särskilt anslagspost för kompensation för den allmänna kostnadsut­vecklingen enligt konsumentprisindex (KPl) (jfr prop. 1979/80:100). Sådan kompensation under budgetåret 1981/82 beräknas lill 2 565000 kr.

Basen för nästkommande budgetårs KPl-beräkning utgörs av anslaget för innevarande års programverksamhet inklusive KPl-kompensation men minskat med 2 procent i enlighet med del s. k. huvudförslaget.

Härutöver tillkommer 550000 kr. avseende kompensation till televerket.

När del gäller televerkets förslag om uppförande av en ny mellanvågs-sändare i Skåne hänvisar jag till den redovisning om AM-sändningarnas framtida omfattning, som chefen för utbildningsdepartementet senare den­na dag kommer att lämna. Som framgår därav avser regeringen att under innevarande riksmöte återkomma med förslag om hur behoven av AM-Ijudradiosändningar på lång- och mellanvågsbanden som ersättning för Hörby-sändaren skall tillgodoses i framtiden. 1 avvaktan härpå har jag inte beräknat några kapitalkostnader för en ny mellanvågssändare på Skånes ostkust. Jag har i denna fräga samrått med cheferna för berörda departe­ment, televerket och Sveriges Riksradio.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       135

Med hänvisning till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 26767000 kr.

D 3, Övrig information om Sverige i utlandet

1979/80 Utgift

8II84I6

1980/81 Anslag

8330000

1981/82 Förslag

8530000

Reservation                      2 201002

Från anslaget finansieras sådanl informations- och erfarenhetsutbyte med utlandet som sker i utrikesdepartementets regi (anslagsposten I) saml bidrag till Svensk-internationella pressbyrån och Ingenjörsvetenskapsaka­demien.

1980/81            Beräknad ändring 1981/82

Anslags-                 Före-

Anslag            framställning        draganden

1.   Samordnad informations­verksamhet            6204000              of.      of.

2.   Bidrag till Svensk-internatio­nella pressbyrån                           1334000           +156000  +125000

3.   Bidrag till Ingenjörsveten­skapsakademien                                792000  '      +603000      + 75000

Svensk-internationella pressbyrån (SIP) distribuerar nyhetsbulletiner på ett tiotal språk till cirka 7000 utländska tidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels produkt- och företagsinformation, dels all­männa nyheter från Sverige. Sveriges allmänna exportförening begär för budgetåret 1981/82 ett bidrag till Svensk-internationella pressbyrån med 1 490000 kr.

Ingenjörsvetenskapsakademien begär bidrag med sammanlagt I 395 000 kr. för forskarutbyte mellan Sverige och nationella vetenskapsakademier i östeuropeiska länder och i Kina.

Föredraganden

1 enlighet med regeringens besparingsproposition (prop. 1980/81:20) har anslagsposten för samordnad informationsverksamhet uppförts med oför­ändrat belopp.

1 prisomräkning enligl riktlinjerna för huvudförslaget beräknar jag sam­manlagt 200000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 8530000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                        136

E. DIVERSE

E 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.

 

1979/80 Utgift

673000

1980/81 Anslag

3 100000

1981/82 Förslag

3 312000

Frän anslaget bestrids bl. a. vissa kostnader för bistånd lill sjöfolk, andra svenska medborgare och vissa slatslösa som blivit nödställda utomlands samt periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare.

För innevarande budgetär uppgår anslaget lill 3 100000 kr.

Anslaget bör med hänsyn fill den beräknade belastningen höjas med 212000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandel rn. i7i. för bugetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 3 312000 kr.

E 2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater

1979/80 Utgift                      38699                  Reservation                           15711

1980/81 Anslag                     35 000

1981/82 Förslag                    60000

Anslaget bör med hänsyn lill belastningen höjas med 25000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 60000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

137

E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

 

 

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

3950000 4 384000 4794000

 

 

 

 

littén

Bidrag 1980/81

Anslagsfram­ställning

Föredra­ganden

Utrikespolitiska institutet Svenska FN-förbundet Svenska UNICEF-komm Övriga organisationer

2633000

1258000

167000

326000

4384000

+666000 + 173000 + 53000 +682000

-1-1574000

+272000

+ 120000

+  18000

of

-1-410000

Utrikespolitiska institutet begär för budgetåret 1981/82 ett statsbidrag över tredje huvudtiteln av 3299000 kr., en ökning jämfört med anslaget för innevarande budgetår med 666000 kr. eller 25 procent. Av det begärda bidraget avser 2776000 kr. lönekostnader, en ökning med 431000 kr.

I övrigt äskas medel för täckning av institutets lokalkostnader vilka för budgetåret 1981/82 uppskattas till 901000 kr., en ökning med 17000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Därutöver begärs kompensation för automatiska kostnadsökningar i övrigt med 37000 kr.

Härutöver äskas 49000 kr. för fullgörandet av arbetsgivaransvaret för 15 AMS-anslällda tjänstemän under budgetåret 1981/82.

Svenska FN-förbundet begär i sin anslagsframställning ett anslag över tredje huvudtitelns anslag E 3. av sammanlagt 1 431 000 kr. för budgetåret 1981/82, vilket skulle innebära en ökning med 173000 kr. i förhållande till bidraget för innevarande budgetär.

Svenska UNICEF-kommittén anhåller om statsbidrag för budgetåret 1981/82 om totall 220000, vilket skulle innebära en ökning med 53000 kr. i förhållande till innevarande år.

Svenska sektionen av Internationella kvitinoförbundet för fred och frihet anhåller om statsbidrag för budgetåret 1981/82 om 100000 kr. Bidraget för innevarande budgetår uppgår till 46000 kr. Del begärda beloppet innebär en ökning i förhållande till bidraget för innevarande budgetår om 54000 kr.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen anhåller om ett statsbidrag för budgetåret 1981/82 om 150000 kr., vilket skulle innebära en ökning med 103000 kr. jämfört med det för innevarande budgetår beviljade bidraget, 47000 kr.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anhåller om elt statsbidrag för budgetåret 1981/82 om 200000 kr., en ökning om 159000 kr. i jämförel­se med bidraget för innevarande budgetår, 41 000 kr.

Svenska sektionen av Amnesty International har under en lång följd av är uppburit statsbidrag för sin verksamhet. Organisationen har av princi­piella skäl beslutat avstå från statsbidrag fr. o. m nästa budgetår.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                         138

Kristna fredsrörelsen anhåller om statsbidrag för budgetåret 1981/82 om 75000 kr., vilket skulle innebära en ökning med 55000 kr. i förhållande till bidraget för innevarande år, som uppgår till 20000 kr.

Institutet för Europa-information inledde under Utrikespolitiska sam­fundets huvudmannaskap sin verksamhet 1 juli år 1980. Institutet kommer att koncentrera sina resurser på information om sociala och ekonomiska frågor i Europa. För innevarande budgetår erhöll insfitutet ett bidrag om 100000 kr. Institutet äskar 2(S4000 kr. för att anställa en tjänsteman, och för att bekosta sekreterarhjälp, resor, seminarier och informationsmateri­al. Det begärda beloppet innebär en ökning i förhållande till bidraget för innevarande budgetår om 164000 kr.

Arbetsgruppen för Svensk folkriksdag för nedrustning är ett samarbets­organ mellan Svenska FN-förbundet och Sveriges Fredsråd. Dess syfte anges vara att fungera som samarbets- och kontaktorgan för informafions-spridning och opinionsbildning i nedrustningsfrågor. Organisafionen bil­dades inför FN:s generalförsamlings extrasession om nedrustning år 1978. Arbetsgruppen har inte erhållit löpande bidrag över anslaget E 3. Däremot erhöll arbetsgruppen av Utrikesdepartementet ett engångsbelopp om 40000 kr. under budgtåret 1978/79. Arbetsgruppen har för budgetåret 1981/ 82 begärt ett statsbidrag om 117000 kr. för informationsaktiviteler inför FN:s andra extra session om :iiedrustning 1982.

Svenska Pugwashgruppen har i likhet med den internationella Pugwash-rörelsen som målsättning att stödja forskning om nedrustningsfrågor. Gruppen äskar ett statsbidrag för budgetåret 1981/82 för genomförande av ett svenskt symposium, svenskt deltagande i internationella Pugwash-rörelsens möten samt för administration och information.

Föredraganden

Jag förordar att anslaget räknas upp med 410000 kr. för nästkommande budgetår. Den föreslagna anslagsuppräkningen bör fördelas enligt föl­jande:

Utrikespolitiska institutet bör få etl med 272000 kr. förhöjt anslag. Beloppet avser bidrag till täckning av stigande kostnader för institutets administration och verksamhet vid nuvarande nivå.

Bidraget fill Svenska FN-förbundet bör höjas med 120000 kr.

För Svenska UNICEF-kommittén beräknar jag ett med 18000 kr. höjt bidrag. Med hänsyn till karaktären och inriktningen av kommitténs verk­samhet finner jag det motiverat att kostnaderna för bidraget räknas av mot ramen för det internationella utvecklingssamarbetet.

Bidragen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Utrikespoli­tiskaföreningarnas FN-förbund, Kristna fredsrörelsen, samt Institutet för Europa-information bör i nuvarande budgetläge utgå med oförändrade utlopp.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                        139

För Arbetsgruppen för Svensk folkriksdag jör nedrustning respektive Svenska Pugwashgruppen beräknar jag engängsbidrag om 50000 kr. re­spektive 22000 kr. för verksamhet i samband med FN:s andra exlra session om nedrustning år 1982.

Med hänvisning till den inledande sammanställningen och till vad jag ovan har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 4794000 kr.

E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

1979/80 Utgift                7430000                    Reservation

1980/81 Anslag              9880000'

1981/82 Förslag            10213000

' Inkl. engängsbidrag pä I 300000 kr.

SIPRI

1980/81                 Beräknad ändring 1981/82

Institutet             Föredra-

ganden

Personal

Handläggande personal                4                        +4

Övrig personal                             6                        +2

10                        -(-6

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stiftel­se, för vilken Kungl. Maj:t fastställt stadgar den 29 juni 1966. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, SU 1966:88, rskr 1966:203, prop. 1979/80: 106. UU 1979/ 80:21, SKU 1979/80:48, rskr 1979/80: 304) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbelsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av befingelserna för fredliga lösningar av mellanstalliga konflikter och för en stabil fred.

Sfiftelsen leds av en internationell styrelse, som har sitt säte i Stock­holm. Hos stiftelsen finns en insfitutsdireklör, som är institutets chef, och en biträdande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskil­da föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt forskare och annan personal i mån av behov och tillgäng av medel.

SIPRI var under år 1979 förmål för offentlig utredning som utmynnade i en regeringsproposition (prop. 1979/80:106) rörande institutets organisa­fion och verksamhet. Den 12 juni 1980 beslutade regeringen om nya stad-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6    Utrikesdepartementet                           140

gar för institutet och dessa trädde i kraft den 1 juli 1980. SIPRL.s arbetsin-riktning förutses i stort fortsatt gälla internationell säkerhet, rustnings- och nedrustningsfrågor. Etl antal organisatoriska förändringar har föreskrivits. Under innevarande budgetår avses en ny direktör komma att förordnas. Ett forskarkollegium har upprättats för diskussion av olika frågor i sam­band med institutels arbetsprogram. I november 1980 flyttade institutet till nya lokaler i Bergshamra. Under budgetåret 1981/82 kommer SIPRF.s vetenskapliga råd att sammanträda för första gången sedan år 1971.

SIPRI begär för budgetåret 1981/82 ett anslag av 12726000 kr., vilket skulle innebära en ökning i :Förhållande till innevarande budgetår med 4146000 kr. Det begärda beloppet avser kompensation för automatiska kostnadsökningar och merkostnader hänförliga till insfitutets nya lokaler, medel för kraftiga personalförstärkningar, ersättning för inkallande av SlPRF.s vetenskapliga råd, medel för inledande av ett störte projekt röran­de säkerhet och nedrustning i Europa, ökat bidrag till institutels publika­tionsprogram m. m.

SIPRI begär medel för att finansiera följande nya tjänster: 1 forskartjänst för nuvarande institutsdirektören, 2 forskartjänster, 1 tjänst för forsknings­assistent och 1 tjänst för sekreterare, 1 post som redaktör och 2 som forskningsassistenter, slutligen begär institutet förstärkning med 1 admi­nistrativ handläggare och 1 assistent för press- och informationsfrågor.

Av det begärda anslaget för 1981/82 avser 8230000 kr. kostnader för löner och lönekostnadspålägg, vilket innebär en ökning med 2275000 kr. i förhållande till anslagna medel för innevarande budgetår. Av detta belopp avser 939000 kr. stigande kostnader för befinfiiga befattningar enligt SIP-Rl:s aktuella organisationsplan.

SIPRI hemställer i anslagsframställningen att sex av de tjänster som f. n. innehas av arvodesanställd personal överförs till den av regeringen fast­ställda personalförteckningen. Motivet härför är enligt SIPRI att befattningarna ifråga fyller permanenta behov inom organisationen.

SIPRI begär vidare ökade medel för administrativa kostnader, projekt­verksamhet m. m.

SIPRI har beräknat ett huvudförslag uppgående fill 10138000 kr. (-I-1558000 kr). Detta belopp inbegriper höjda kostnader för lokaler och medel för inkallande av det vetenskapliga rådet.

SlPRFs intäkter från försäljningen av publikationer beräknas till 200000 kr. under budgetåret 1981/82.

Föredraganden

1 pris- och löneomräkning beräknar jag i enlighet med riktlinjerna för huvudförslaget sammanlagt 1294000 kr., varav 412000 kr. avser merkost­nader till följd av SlPRFs flyttning fill nya lokaler under hösten 1980. Härutöver beräknar jag ett engängsbidrag på 160000 kr. för inkallande av SIPRLs vetenskapliga råd.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       141

Vidare anser jag att SIPRI som övergångsarrangemang bör tilldelas lönemedel motsvarande en forskartjänst i för institutets nuvarande direk­tör.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tdl Stockholms internationella fredsforskningsinstitut anvisa etl reservationsanslag av 10213000 kr.

E 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

1979/80 Utgift                 5 170000

1980/81 Anslag                8004000

1981/82 Förslag               8435 000

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

FOA

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

7 5

12

-

-

Anslag

 

 

 

1.   Seismologisk multipel­
station

2.   Insamling och analys av
luftburen radioaktivitet

3.   Vetenskaplig under­
lagsverksamhet

4 837000'

832000

2 335000

+ 1309000 +   375000

+   532882

+ 97000 + 223000 +111 000

 

8004000

-1-2691000

+431000

' Inkl. engängsbidrag om 300000 kr.

Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA begär för budgetåret 1981/82 ett anslag av 10695000 kr. vilket skulle innebära en ökning med 2691000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Av ökningen anges 991 000 kr. avse pris- och löne­omräkning (lönekostnader-I-435000 kr., övriga kostnader-I-556000 kr.). Vidare föreslås att en ny programdel inrättas: T4. Särskilt inhumana va­pen, som hittills har finansierats över Qärde huvudtiteln.

FOA redovisar i sin anslagsframställning tre alternativa nivåer för an­slagsberäkningen för budgetåret 1981/82. Nivå A ( = -l-4l tkr i förhållande till ett prisomräknat anslag för budgetåret 1980/81) innebär i princip en sänkt ambitionsnivå, nivå B ( = +850 tkr.) avser i stort oförändrad ambi­tionsnivå i reala termer och, slutligen, nivå C (=-l-1 700 tkr.) som innebär en höjning av ambitionsnivån. FOA hemställer alt sistnämnda, högre alter­nafiv läggs till grund för anslagsberäkningen för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                          142

Föredraganden

1 pris- och löneomräkningen beräknar jag i enlighet med riktlinjerna för huvudförslaget sammanlagt 585000 kr. Därutöver bör anslaget räknas upp med 325000 kr. avseende engängsbidrag för ersättning av viss utrustning.

I samråd med chefen för försvarsdepartementet anser jag inte att finansi­eringen och forskningen kring särskilt inhumana vapen skall föras över fill tredje huvudtiteln under budgetåret 1981/82.

Med hänvisning till den inledande sammanställningen och till vad jag ovan har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till  Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 8435000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet                                       143

Bilaga I

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter den 1 januari 1981

I. Beskickningar med angivande inom parentes av subsidiära ackredi-teringsorter

Abidjan

(Bamako) Addis Abeba

(Aden, Port Louis, Tananarive,

Djibouli) Alger Ankara Athen Bagdad Bangkok

(Singapore, Vientiane) Beirut

(Amman, Damaskus) Belgrad

(Tirana) Berlin Bern Bissau** Bogotå

(Panama) Bonn Brasilia

(Asunciön) Bryssel

(Luxemburg) Budapest Buenos Aires Bukarest Canberta

(Honiara, Port Moresby) Caracas

(Bridgetown) Colombo* Dacca Damaskus* Dar es Salaam

(Moroni) Dublin Gaborone

(Maseni)

Guatemala

(Managua, San José, San Sal­vador, Tegucigalpa) Haag Hanoi Havanna

(Kingston) Helsingfors Islamabad

(Malé) Jakarta Jeddah

(Museal, Såna) Kairo

(Khartoum, Mogadiscio,

Nicosia) Kinshasa

(Brazzaville, Libreville,

Yaoundé) Kuala Lumpur

(Rangoon) Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manarna) Köpenhamn Lagos

(Accra, Lomé,

Porto Novo) Lima

(La Paz) Lissabon

(Bissau, Praia) London Luanda

(Säo Tomé) Lusaka

(Lilongwe) Madrid Managua* Manila Maputo

(Mbabane)

Med * betecknad beskickning förestås av en t. f. chargé d'affaires.

Med ** betecknad myndighet avses ambassadkansli.

Med ' betecknad myndighet avses nedläggas under budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet

144

 

Mexico Monrovia* Montevideo Moskva

(Ulan Bator) Nairobi

(Bujumbura, Kampala, Kigali,

Victoria) New Delhi

(Colombo, Kalhmandu) Oslo Ottawa

(Nassau) Paris Peking

(Pyongyang) Prag Pretoria Pyongyang* Quito Rabal

(Banjul, Dakar, Nouakchott) Reykjavik Rom

(Valelta)

Salisbury

Santiago de Chile

Seoul

Singapore*

Sofia

Teheran

(Kabul) Tel Aviv Tokio Tripoli Tunis

Vientiane** Warszawa Washington Wellington

(Apia, Nuku-alofa, Suva) Wien

Sändebudet i Conakry, Freetown. Monrovia, Niamey och Ouagadou-gou är stationerat i Stockholm. Sändebudet i Georgetown, Paramaribo, Port-au-Prince, Santo Domingo och St. George's är stationerat i Stockholm.

11. Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Ge­neve

Sveriges nedrustningsdelegation i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna i Bryssel Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg

111. Lönade konsulat

a) Generalkonsulal

Anlwerpen

Beriin

Chicago

Frankfurt

Genua'

Hamburg

Hongkong

Houston

Istanbul

Leningrad

Los Angeles

Marseille

Minneapolis

Montreal

MiJnchen New York Rio de Janeiro San Francisco' Säo Paulo Sydney'

b) Konsulat

Amsterdam

Barcelona

Las Palmas

Mariehamn

Palma de Mallorca

Rotterdam

Szczecin

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 6    Utrikesdepartementet Register

145

 

Sid.

Kr.

Utrikesförvaltningen                                                                        559856000

Utlandstjänstemännens representation                                               7800000
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter

för utrikesrepresentafionen                                                            23000000
Inventarier för beskickningar, delegafioner och

konsulat                                                                                             12590000
Kursdifferenser                                                                                         1000
Ersättning åt olönade konsuler                                                            4750000
Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom in­
ternationell organisation                                                                  23 325 000
Kostnader för vissa nämnder m. m.                                                      200000
Kommittéer m.m.                                                                                1100000
Extra utgifter                                                                                         380000
Kostnader för officiella besök m. m.                                                   3840000
Lån fill personal inom utrikesförvaltningen m.m.                               7000000

643842000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

14               Förenta Nationerna

15               Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck-

ling (OECD)

15               Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

16               Europarådet

16    Övriga internationella organisationer m. m.

43 500000

21300000

7700000

10826000

440000

83766000

 

18 C. Internationellt utvecklingssamarbete

36 Bidrag till intemationella biståndsprogram

57 Bilateralt utvecklingssamarbete 116 Information

119  Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 122 Biståndsutbildningsnämnden (BUN) 124 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) 129 Nordiska afrikainstitutet 131   Lån till personal inom biståndsförvaltningen

1707000000

3667007000

22000000

114488000

12500000

138700000

2 105000

4000000

5667800000

 

D. Information om Sverige i utlandet

132         Svenska instiiutel

133         Sveriges Radios programverksamhet för ullandel 135 Övrig information om Sverige i utlandet

31500000

26767000

8530000

66797000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 6   Utrikesdepartementet

146

E. Diverse

136 Ekonomiskt bistånd fill svenska medborgare i utlandet

m.m.                                                                       3312000

136   Bestridande av resekostnader för inom Förenta

Nationerna utsedda svenska stipendiater                          60000

137   Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes-

politiska frågor                                                                    4794000
139 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings­
institut                                                                               10213000
141  Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll           8435000

26814000

Summa   6489019000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1981                                        Prop. 1980/81:100

Bilaga 7

Försvarsdepartementet

Översikt

Till försvarsdepartementet hör det militära försvaret, civilförsvaret och psykologiskt försvar, m.m. 1 departementet bereds dessulom ärenden rörande samordning mellan totalförsvarels olika grenar.

Det militära försvaret                                                                                         '-.

Försvarsmaktens nuvarande resurser

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering framgår av följande sam­manställning.

Armén

Fältförband

Fördelningsstaber med stabs- och sambandsförband

Ca 100 självständiga infanteri-, pansar-, artilleri- och lufivärns(robot)balal-

joner m.m.

24 infanteri- och norrlandsbrigader (motsvarande)

4 pansarbrigader (motsvarande)

Totalt ca 300000 man

Lokalförsvarsförband

Ca» 100 bataljoner

400-500 självständiga kompanier

Totalt ca 300000 man

Hemvärnet ca 100000 man

Armén totalt ca 700 (JOO man

Marinen

3 ylatlackflolliljep(3 jagare och 18 torpedbåtar) 1 självständig torpedbålsdivision (3 torpedbåtar)

3  patrullbåtsdivisioner (12 palrullbälar)

4  helikoplerdivisioner

1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                         2

Ubåtsflottiljer (12 ubåtar)

Minfartygsflottiljer (3 minfartyg saml hjälpminfartyg)

14 minröjningsflottiljer

Kustartilleribrigader

Kustartilleribalaljoner

Spärrbataljoner och spärrkompanier (fasta och rörliga)

Artilleri- och robotbatlerier

Kusljägarkompanier

Minutläggningsdi visioner

Ca 30 lednings- och basförband

Flygvapnet

Ca 12 jaktflygdivisioner (ca 220 flygplan)

Ca 5 medeltunga attackflygdivisioner, ca 5 lätta attackflygdivisioner (ca

150 flygplan)

Ca 6 spaningsflygdivisioner (ca 60 flygplan)

Ca 5 transporlflyggrupper

Ca 5 sambandsfiygdivisioner

Ca 10 helikoptergrupper

Ca 50 stridslednings- och luftbevakningsförband samt basbataljoner

Operativ ledning m. m.

Högkvarteret

6 militärområdesslaber m. m.

Gotlands militärkommandoslab m. m.

Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850 000 man (inkl. hemvärn). Det militära försvarets fortsattai utveckling

Förulsältningarna för alt genomföra den verksamhet som planerades inför 1977 års försvarsbeslut har förbättrats liksom handlingsfriheten inför nästa försvarsbeslut. Det finns dock fortfarande brister, främst inom ma-lerielområdet.

För budgetåret 1981/82 föresläs en utgiftsram om 15412 milj. kr. i prislä­get februari 1980. Under budgetåret 1981/82 görs besparingar om 300 milj.kr. inom det militära försvaret. 1 avvaktan pä förslag frän 1978 års försvarskommillé föreslås ingen femårig planeringsram.

Förbättrade värnpliktsförmåner

Budgelåret498l/82 föreslås Förbättringar av de värnpliktigas förmåner. Dagersättningen föreslås höjd från 16 till 17 kr. Maximibeloppet för famil­jepenning för maka föreslås höjt från I 140 til 1290 kr. för månad och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          3

maximibeloppet för familjepenning för barn från 510 till 570 kr. för månad. Näringsbidraget föresläs höjt från högst 100 till högst 150 kr. för dag.

Krigsorganisationen

Krigsorganisationen utvecklas i stort sett enligt 1977 års försvarsbeslut. Handlingsfrihet skapas alt som ersättning för Viggensystemet kunna införa ett svenskt eller utländskt JAS-system med början omkring är 1990. Bered­skapen förstärks.

Grundutbildningen av värnpliktiga föreslås ske enligl riktlinjerna i 1977 års försvarsbeslut. Repelitionsutbildningen bör genomföras enligt det mo­difierade system som riksdagen har fastställt under våren 1980.

De frivilliga försvarsorganisationerna har stor betydelse för totalför­svaret. Tillsammans representerar de en omfattande insats från elt stort antal människor och breddar försvarets kontaktyta mot samhället. Organi­sationerna bör beredas goda möjligheler alt verka.

Fredsorganisationen

Den planerade utvecklingen innebär att 1977 års försvarsbeslut fullföljs och alt handlingsfrihet skapas inför nästa försvarsbeslut. Byggnadsverk­samheten präglas av återhållsamhet. Personalminskningarna fortsätter.

Civilförsvaret

Civilförsvarets nuvarande resurser

Civilförsvarets resurser efter mobilisering framgår av följande samman­ställning.

Ledning

Centrala, regionala och lokala ledningsenheter

12 alarmeringsledningar grupperade i luflförsvarscentraler

30 regionala flyggrupper

Skydd

Organisation för utrymning och inkvartering 53000 skyddsrum med ca 5,5 miljoner platser 3 miljoner skyddsmasker för vuxna

Räddning

266 fältstaber ,

718 undsättningspluloner

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          4

350 sjukvårdsplutoner

432 vatlengrupper för brandtjänst

244 specialpluloner för bl. a. skyddstjänst

474 observalionsgrupper

793 underhålls-, förråds- och leknikerenheler

5236 ordnings- och bevakningsenheter

780 verkskyddsenheter

I kommunerna organiseras dessutom ca 1 500 självständiga brandgrup­per för lokal brandljänsl.

Totalt ingår ca 250000 personer i civilförsvarels krigsorganisation, varav ca 45000 personer i verkskyddel. Omfattande ändringar i krigsorganisa­tionen pågår. Omorganisationen beräknas i huvudsak vara genomförd vid utgången av budgetåret 1980/81.

Civilförsvarets fortsatta utveckling

Civilförsvaret skall i stort sett inriktas enligl 1977 års försvarsbeslut. Grundutbildningen av civilförsvarsplikliga och övningsverksamheten har dock måst begränsas i viss män.

Materielläget inom civilförsvaret ses över. 1 avvaktan på resultatet av översynen skall anskaffningen inriktas på sådan materiel som under alla förhållanden är angelägen.

Åtgärder för att påskynda anskaffningen av skydd för barn motsvarande skyddsmasker för vuxna har vidtagits redan under budgetåret 1980/81. Ett ökat utrymme för denna anskaffning beräknas för budgetåret 1981/82.

För civilförsvar utom skyddsrum föreslås för budgetåret 1981/82 en utgiftsram om 283 milj.kr. i prislägel februari 1980. Den reducering av utgiftsramen som gjordes för budgetåret 1980/81 återbetalas nu. 1 avvaktan på förslag från 1978 års försvarskommitté föreslås ingen femårig plane­ringsram.

Förslag om skyddsrumsbyggandets omfattning kommer att läggas fram i en särskild proposition under våren 1981. 1 avvaktan pä denna förs ansla­get lill skyddsrum för budgetåret 1981/82 upp med elt beräknat belopp av 200 milj. kr. i prisläget februari 1980.

Det ekonomiska försvaret

Utgifterna för del ekonomiska försvaret har för budgetåret 1981/82 be­räknats fill ca 565 milj.kr. 1 detla belopp ingår inte investeringar och driftkostnader för oljelagringen m. m. Regeringen kommer i en särskild proposition under våren 1981 om energiförsörjningen också att lägga fram förslag om försörjningsberedskapen inom oljeområdet. 1 övrigt hänvisas

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                         5

till vad chefen för handelsdepartementet anför i bil. 14 till budgetproposi­tionen.

Övrigt totalförsvar

Inriktningen av de olika verksamheterna inom övrigt totalförsvar står i överensstämmelse med de grundläggande principer som lades fast i 1977 års försvarsbeslut. Psykologiskt försvar intar en särställning på grund av försvarsviljans avgörande betydelse för vår motståndsförmåga. Utgifterna under budgetåret 1981/82 för övrigt totalförsvar uppgår enligt förslagen till totalt ca 326 milj. kr.

Försvarskommitté

För atl utreda frågan om totalförsvarets inriktning efter budgetåret 1981/ 82 har en pariamentarisk försvarskommitté tillkaljats under år 1978. Kom­mittén har i juni 1979 överlämnat betänkandet (SOU 1979:24) Vår säker­hetspolitik. Den skall redovisa vissa förslag under februari 1981 samt slutliga överväganden och förslag under hösten 1981.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i för­hållande till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 framgår av följande sam­manställning (milj. kr.).

 

 

Anvisat

Förslag

Föränd-

 

1980/81

1981/82

ring

A.     Försvarsdeparlemeniel m. m.

2 142.3'

1 946.6=

-   195.7

B.     Arméförband

5 086.7

5 749.2

+   662.5

C.     Marinförband

2036.1

2 136.3

-   100.2

D.     Flygvapenförband

4 697.1

5 406.0

-   708.9

E.     Operaliv ledning m. m.

579.0

670.0

+    91.0

F,     Gemensamma myndigheter m, m.

1 246.9

1 404.0

+   157.1

Summa A-F (det militära försvaret)

15 788,1

17312,1

-1-1524,0

G,     Civilförsvar (civil-

 

 

 

försvar utom skyddsrum

 

 

 

och skyddsrum)

397,4-'

551,0

-1-   153,6

H.    Övrig verksamhet

121,3

113,6

7,7

Totalt för försvarsdepartementet

16306,8

17 976,7

-1-1669,9

' Inkl. 2 100 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprislägel för

budgetåret 1980/81.

= Inkl,  I 900 mili. kr, för beriiknade pris- och löneökningar lill medelprislägel för

budgetåret 1981/82.

'Inkl. 55 milj.kr, för beräknade pris- och löneökningar till medelprisliiget för

budgetåret 1980/81,

■* Inkl. 68 milj, kr, för beräknade pris- och löneökningar lill medelprislägel för

budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET                   PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser försvarsde­partementets verksamhetsområde

1 Huvudtitelns utformning

Propositionen har i huvudsak disponerats på samma sätt som prop. 1979/ 80: 100 (bil. 7). Efter elt avsnill om säkerhetspolitik, som är gemensamt för totalförsvaret, har dock tillkommit ett särskilt avsnitt om besparingar m. m. inom försvarsdepartementels verksamhetsområde. Därefter har pro­positionen delats in i avsnitt för det militära försvaret, civilförsvaret och övrigt totalförsvar m. m.

Strävan har varit alt i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1979/80: 100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) minska bilagans omfallning. Under vissa anslagspunkter för det militära försvaret har emellertid tagits in särskilda avsnitt som behandlar överbefälhavarens yttrande över myn­digheternas anslagsframställningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          7

2 Säkerhetspolitiska överväganden

Utvecklingen i världen har under del gångna året präglats av tilltagande spänning och osäkerhet både på del politiska och på det ekonomiska området. 1970-talels avspänningspolitik mellan öst och väst har utsatts för etl svårt bakslag. Efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan har förhål­landel mellan de båda supermakterna råkat in i en kris som fåll betydande återverkningar på del internationella politiska klimatet. Ömsesidig misstro och rivalitet tycks i allt högre grad styra supermakternas säkerhetspoli­tiska beslut. Båda supermakterna fullföljer dock sin tidigare inriktning att söka förhindra en direkt militär konfrontation dem emellan, då en sådan skulle komma all få katastrofala följder. Deras försämrade relationer och den ökade internalionella spänningen i övrigt kan emellertid innebära att riskerna ökal för misstag och felbedömningar i deras säkerhetspolitik. Sådana misstag skulle kunna få allvarliga konsekvenser för en fortsatt fredlig utveckling.

Kapprustningens tempo har ökat ytterligare, medan praktiskt tagel inga framsteg kunnat noteras i centrala rustningskontroll- och nedrustningsfrå­gor.

De ansträngda relationerna mellan Förenta staterna och Sovjetunionen har försämrat förulsältningarna att nå en lösning på eller begränsa verk­ningarna av lokala kriser och konflikter i olika delar av världen. Det pågående kriget mellan Iran och Irak är ett oroväckande exempel på en tilltagande instabilitet i vikliga områden i Tredje världen som innebär ett avsevärt hot såväl mot relationerna mellan maktblocken som mot världs­ekonomin. Del senaste halvårels händelser i Polen har visat pä betydande spänningar i Östeuropa. Dessa kan komma att påverka det politiska lägel i Europa i dess helhet.

FN:s extra generalförsamling om utveckling och internationellt ekono­miskt samarbete sommaren 1980 markerade ylterligare de bestående svå­righeterna i försöken atl få till stånd en rättvisare fördelning mellan rika och fatliga länder. För såväl industriländer som utvecklingsländer innebär av höjda oljepriser förvärrade ekonomiska svårigheier ett allt slörre pro­blem, som kan leda till nya spänningar inom eller mellan stater.

1 och med invasionen av Afghanistan använde Sovjetunionen för första gången militära tvångsmedel mot ell land utanför Warszawapaklen. Om­världens reaktion blev myckel kraftig, såväl i väst som bland den slora majoriteten av de alliansfria staterna. För amerikansk opinion blev över­greppet mol Afghanistan en drastisk bekräftelse pä riktigheten av flera års ökande tvivel på avspänningens möjligheter och oro inför Sovjetunionens avsikter. Den amerikanska ledningen önskade markera atl dess reaktion inte var av övergående natur och att dylika aktioner kunde leda till bety­dande svårigheter för Sovjetunionen. Elt anlal motåtgärder vidtogs från amerikansk sida. Detla innebar atl slora delar av det samarbelsmönster revs upp, som det varit etl av avspänningspolitikens mål att etablera.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          8

Det faktum att händelserna ii Afghanistan ägde rum i närheten av de för västvärlden vitala oljekällorna kring Persiska viken ledde lill en kraftig amerikansk varning till Sovjetunionen. 1 den s. k. Carlerdoktrinen förkla­rades att försök av en främmande makt att skaffa sig kontroll över detla område i sista hand kunde komma att mötas med militär styrka från Förenta staternas sida.

Inför de skärpta amerikansk-sovjetiska meningsmotsättningarna har de västeuropeiska staterna, samtidigt som de kritiserat Sovjetunionen för invasionen i Afghanistan, sökt verka för alt så mycket som möjligt av avspänningens resultat i Europa skall kunna bevaras och dialogen mellan öst och väst vidmakthållas. Inte minst har Sverige på olika sätt försökt bidra till dessa strävanden.

De försämrade relationerna mellan supermakterna har lett till allvariiga svårigheter för de internationella nedrustningsanslrängningarna. Del andra avtal om begränsning av strategiska vapen (SALT 11), som Förenta sta­terna och Sovjetunionen undertecknade i juni 1979, har inte kunnat träda i kraft, sedan president Carter bl. a. på grund av Afghanistankrisen dragit tillbaka förslaget om ratifikation av SALT 11 från den amerikanska sena­ten. Samtidigt som SALT-processen åtminstone tillfälligt avstannat har fortsatt arbete pä nedruslningsområdel i stor ulslräckning blockerats. Del är ännu oklart om det efter de amerikanska valen föreligger förutsättningar för alt SALT 11-avlalet över huvud taget kan komma att träda i kraft i den form det nu föreligger. Det är emellertid elt viktigt framsteg att samtal kunnat inledas i oktober mellan Förenta staterna och Sovjetunionen om begränsningar av de båda sidornas medeldistansrobotar i Europa (TNF). Detla har skett trots de skarjw meningsmotsättningarna efter NATO:s beslut i december 1979 att anskaffa nya medeldistansrobotar.

Ärinu ett år har nu gått ulan att treparlsförhandlingarna mellan Förenta staterna, Sovjetunionen och Storbritannien om elt avtal om fullständigt förbud mot kärnvapenprov (CTB) lett lill någon slutlig överenskommelse. Ett fullständigt provstopp skulle utgöra en konkret åtgärd att begränsa kärnvapenrustningarna. Del skulle samtidigt stärka ansträngningarna att förhindra spridning av kärnvapen lill nya stater. Ell av de mest oroande inslagen i den nuvarande säkerhetspolitiska situationen i världen är atl riskerna för sådan kärnvapenspridning, även till stater i instabila regioner, ter sig allt mer överhängande. De faror som är förknippade med denna utveckling framhävdes ylterligare av de svårigheier och motsättningar som präglade 1980 års konferens, den andra i ordningen, för atl granska tillämp­ningen av 1968 års fördrag om icke-spridning av kärnvapen (NPT).

Inte heller i Wiensamtalen om militära slyrkereduktioner i Centraleuro­pa (MBFR), som nu gått in på sitt åttonde år, har under 1980 några bestämda framsteg kunnat noteras.

Del andra uppföljningsmötet till den europeiska säkerhetskonferensen (ESK) pågår sedan november i Madrid. Alltsedan inledningen har konfe-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                         9

rensen präglats av de nuvarande motsättningarna mellan supermakterna. Sverige har, tillsammans med övriga neutrala och alliansfria stater, fram­lagt förslag om ytterligare förlroendeskapande åtgärder på basis av Hel-singforsöverenskommelsen. Sverige verkar även för att konferensen skall besluta om mandal för en europeisk nedrustningskonferens, vilken i en första fas framför allt skulle syssla med militärt belydelsefulla förtroende-skapande åtgärder och i en senare fas skulle behandla rustningsläget i fråga om konventionella vapen och kärnvapen.

Genom att supermakternas intressen och prestige sä ofta är involverade i de många lokala och regionala konflikter som förekommer på olika håll i världen kan även geografiskt begränsade kriser få stora internalionella följder. Båda supermakterna har numera resurser att ingripa med militära medel i lokala konflikter var dessa än äger rum. Som särskilt oroande ter sig de risker för ökade supermaktsmolsättningar som skapats genom kon­flikter och spänningar i det strategiskt väsentliga området kring Persiska viken. Instabiliteten tilltar i denna region, som är vital för västvärldens oljeförsörjning och nära berör viktiga sovjetiska intressen. Denna utveck­ling framslår f. n. som det största hotet mot en fortsatt fredlig utveckling mellan öst och väst. Som en följd av oron i Iran efter revolutionen och kriget mellan Iran och Irak har båda supermakterna i betydande utsträck­ning ökat sitt militära och politiska engagemang i området.

Även om de mest akuta internationella konflikthärdarna f.n. står att finna i Sydvästasien, kring Iran, Irak och de ännu pågående gerillastri­derna i Afghanistan mot den sovjetiska invasionsarmén, kan pågående kriser och konflikter i andra delar av världen också få internationella återverkningar. Följderna av den senaste tidens händelser i Polen kan ännu inle överblickas. Svåra komplikationer till följd av en utdragen kris kan emellertid inte uteslutas. Fredsavtalet 1979 mellan Egypten och Israel har inte följts av en fortsatt utveckling mot en lösning av den arabisk-israeliska konflikten. En sådan lösning ter sig ännu avlägsen, och den höga spänning­en i området kan förväntas komma att bestå. Även i Sydostasien är spänningarna oförändrat höga som en följd av motsättningar mellan å ena sidan Kina, ä andra sidan Vietnam och Sovjetunionen. Den vietnamesiska ockupationen av Kampuchea fortsätter. Även efter Zimbabwes befrielse leder den sydafrikanska raspolitiken och fortsatta ockupationen av Nami­bia till att situationen i del råvarurika södra Afrika förblir spänningsfylld.

Den ökade strategiska betydelse som vårt eget närområde fått under senare år, och särskilt det stegrade stormaktsinlresset för Norska havet och Barents hav, beror framför allt på den mililärlekniska utvecklingen hos supermakterna och därmed sammanhängande bedömningar av elt framlida krigs karaktär. Givetvis har detta kommit atl fä betydelse för de nordiska ländernas säkerhetspolitiska situation. Som elt led i strävan att anpassa sitt försvar till dessa ändrade förhållanden utan alt därmed ändra de grundläggande principerna för norsk försvarspolitik har den norska

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                        10

regeringen under 1980 bl. a. fattat principbeslut om förhandslagring av militär utrustning i Tröndelag i mellersta Norge. Denna utrustning är avsedd att användas av amerikanska marinkårsförband i händelse av alt Norge utsätts för angreppshot. Även åtgärder för atl underiätta en snabb tillförsel av NATO-styrkor till Danmark i en krissituation är under övervä­gande.

Våra grannländers intresse av en fortsatt fast svensk utrikes- och för­svarspolitik, inriktad på atl vidmakthålla stabiliteten i det nordiska omrä­del, framslår som oförändrat högt.

Den storpolitiska utvecklingen ställer allt större krav på den svenska säkerhetspolitiken. Supermakternas relationer lill varandra befinner sig i en kris och spänningarna i världen har ökal på ett oroväckande sålt. Såväl inom NATO som Warszawapaklen ökar rustningarna i omfattning och nya, mer avancerade vapen tas i bruk. Samfidigt framgår det i många sammanhang att de båda maktblocken inte ser utvecklingen i Norden som isolerad frän utvecklingen i Europa i övrigt.

1 denna situation måsle vi från svensk sida med fasthet uppfylla våra säkerhetspolitiska förpliktelser i Norden. Vi gör delta genom en konse­kvent neutralitetspolitik och genom atl upprätthålla ett försvar som även i framliden kan medverka lill fred och stabilitet i det nordiska området.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt yttra sig över vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspoliti­ken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                     II

3 Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets verk­samhetsområde

3.1 Besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82

Regeringen har i prop. 1980/81: 20 (bil. 3) lämnat förslag om riktlinjer för besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Riksdagen (FöU 1980/81:9, rskr 1980/81:68) har godkänt förslagen.

Riktlinjerna innebär bl. a. atl utgifterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82 begränsas med totalt 300 milj. kr. Besparingarna skall genomföras så att de inte får negaliva konse­kvenser för vårt försvars beredskap och styrka. De bör mot denna bak­grund inriklas mol byggnadsverksamheten och mol ytterligare rationalise­ringar inom området ledning och förbandsverksamhel. Förslag lill fördel­ning av besparingarna mellan å ena sidan del militära försvaret och civil­försvaret och å andra sidan övrig verksamhet skall lämnas till riksdagen i 1981 års budgetproposition.

Under arbetet med 1981/82 års budget har jag funnit all jag inte kan förorda några besparingar inom civilförsvaret eller inom övrig verksamhet. Jag förordar därför atl hela besparingen görs inom del militära försvaret. Jag återkommer till denna fråga i anslutning till min ramberäkning för det militära försvaret (s. 51).

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har anfört om besparingar inom försvarsdepar­tementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                     12

3.2 Översynsprojekt

Jag har i prop. 1980/81:20 (bil. 3) anmält att jag avser alt ta initiativ till vissa översynsprojekl som syftar till besparingar inom försvarsdeparte­mentets verksamhetsområde och som kan medföra besparingar även inom andra områden. Jag vill här kortfattat redovisa arbetsläget beträffande dessa översynsprojekt.

Ett översynsprojekt är en karlläggning av de besparingsmöjligheter som finns inom området samverkan mellan försvaret och övriga samhällssek­torer. 1 syfte att genomföra kartläggningen har en arbetsgrupp organiserats med representanter för berörda departement. Gruppens arbete har inletts med en inventering av tänkbara områden för samordning. Område för område kommer därefter förslag lill beslut eller utredningsuppdrag alt lämnas.

Gruppens arbete har ännu inte kommit så långl alt några konkreta utredningsuppdrag eller förslag har utarbetats. Inom vissa områden har dock preliminära bedömningar gjorts att det bör finnas möjligheter att åstadkomma besparingar genom en samordning av militära och civila resurser. Exempel på sådana områden är statliga verkstäder och flygtran-sporler. Flera andra områden är föremål för diskussion.

Elt annat översynsprojekt rör försvarets materielunderhåll. Jag har den 18 december 1980 tillkallat en särskild utredare för alt göra en samlad översyn av krigs- och fredsorganisationens framtida behov av materielun­derhåll. En första etapp skall redovisas under hösten 1981.

Jag kommer att få anledning återkomma till dessa frågor bl. a. i den toialförsvarsproposition som skall föreläggas riksdagen under våren 1982.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om översynsprojekt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                     13

4 Det militära försvaret

4.1 Verksamheten under det senast förflutna budgetåret (1979/80)

4.1.1 Myndigheternas preliminära årsredovisningar

Produktionsmyndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat in preliminära och översiktliga redovisningar av produktionen under budget­året 1979/80. Mera fullständiga årsredovisningar lämnas under december 1980 och januari 1981. Jag finner det emellertid angeläget alt redan nu lämna en sammanfattande redogörelse för tillståndet inom försvarsmak­ten. Redogörelsen grundas i huvudsak på preliminära redovisningar i an­slagsframställningarna för budgetåret 1981/82 från myndigheter med pro-duklionsansvar samt på överbefälhavarens redogörelse för tillståndet inom försvarsmakten i programplanen för del militära försvaret för perioden 1981/82-1985/86.

Resultatet av produkfionen under budgetåret 1979/80 bekräftar atl 1977 års försvarsbeslut i vissa avseenden inle kan genomföras som planerat.

För krigsorganisationen kan sammanfattningsvis konstateras att flera förbands stridsvärde har höjts genom tillförsel av ny materiel. Som exem­pel kan nämnas atl vissa delar av artilleriet ombeväpnas med haubils 77 och luftvärnet med robot 70. Dessutom tillförs terrängbilar och ubåtar av typ Näcken och äldre spaningsflygplan ersätts med flygplan Viggen.

Huvuddelen av krigsförbanden är användbara för sina huvuduppgifter omedelbart efter mobilisering. Den relativt korla grundutbildningen i kom­bination med den avkortade eller inställda repelitionsutbildningen för flera förband har emellertid medfört att möjligheterna alt använda personal och förband för alternativa uppgifter minskat. För några förband har resultatet blivit nedsatt krigsduglighel och uthållighet även för huvuduppgiften.

Tillgången på reservofficerare och värnpliktigt befäl för arméns behov är inle tillfredsställande.

Antalet kvalificerade krigsförband minskar. Den otillräckliga materiel-anskaffningen har medfört alt vissa förband antingen har gått ur organisa­tionen eller fått reducerade uppgifter. Som exempel på detla kan nämnas reduceringen av antalet pansarförband, fartygsbundna ubåtsjaktresurser, ubåtar och jaktdivisioner, den försenade moderniseringen av minröjnings­förbanden samt den otillfredsställande tillgången på robotar inom pansar­värns- och ylaltackförbanden. Beslut har dock fatlats om utveckling och anskaffning av robotar för dessa förband, vilket på längre sikt kommer atl medföra en nödvändig förbättring.

Krigsorganisationen uppvisar sålunda brister som kan få allvariiga ope­rativa konsekvenser.

För fredsorganisationen kan sammanfattningsvis konstateras all den beslutade omorganisationen  av  den  lägre regionala och lokala nivån

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                        14

(OLLl) i huvudsak är genomförd. Den bedöms efter hand leda till en fortsatt effektivisering av fredsverksamheten. Ytteriigare möjligheler lill effekfivisering av förbandsproduktionen utreds.

1 fråga om personalen brister del mycket i balans mellan olika delar av organisationen. Vid vissa förband är personalbrislen besvärande slor och arbetsläget pressat. Åldersfördelningen är ogynnsam bland flera personal­kategorier. Pågående omorganisationer ställer också slora krav på perso­nalen.

Införandel av en ny befälsordning har påbörjats.

Utbildningsbetingelserna varierar inom försvarsmakten. Vid vissa för­band råder brist på övnings- och skjutfält. Utbildningsanordningarna mås­te i vissa fall anpassas till ny materiel. Huvuddelen av byggnadsbeståndet är gammal. Pågående renoveringsarbeten måsle fullföljas medan delar av byggnadsbeståndet avvecklas,

4.1.2 Det ekonomiska utfallet

Jag går nu över till det ekonomiska utfallet för budgetåret 1979/80. Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick lill 13 III 955000 kr. i prisläget februari 1978 (prop. 1978/79: 100 bil. 7 s. 87, FöU 1978/79: 23, rskr 1978/79:327). Pä grund av prisstegringar skall ramen räknas upp med 16,89 % enligt netloprisindex. 1 medelprisläget för budgetåret 1979/80, dvs. efter kompensation för prisökningarna, gick ramen alltså upp till (1,1689 x 13 111 955000) avrundat 15326,6 milj. kr. Detta belopp bör emellertid kor­rigeras enligt följande (I 000-tal kr.).

Tillkommer:

Kostnader utöver NPl för vissa värnplikts-
förmåner                                                                              -1-52681

Underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret

1978/79'(prop. 1979/80: 100 bil, 7 s. 27)                           -1-75 960

Iständsällning av slabsplats                                                    +15800

Särskild anskaffning                                                                -t-16434

Deltagande i oljebekämpning                                                  + 5940

Löner till personal med s.k. NOM-garanti                             + 2020

Anskaffning av dator till försvarets forsk­
ningsanstalt (prop. 1979/80:25 bil. 3 s. 10)                        +  1 200

Kostnader för forskning om joniserande
strålning                                                                               + 2 250

Kostnader vid överföring av en dator från
försvarets lill den civila statsförvalt­
ningens delfond av statens datamaskinfond                 -I-  1139        -1-173424

A vgår:

Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
föriusler                                                                                                    -      825

Summa korrigering                                                                                       -1-172599

Till posterna i sammanställningen vill jag lämna följande kommentarer. Enligt de regler som gällde förbudgelåren 1977/78- 1979/80 (prop. 1976/

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         15

77:74 bil. 1 s. 138, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311, prop. 1979/80: 100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) skall utgiftsramen justeras med den del av de ökade kostnaderna för vissa värnpliktsförmåner som över­stiger vad netloprisindex ger. Justeringen sker i efterhand. Mellan budget­åren 1977/78 och 1978/79 har ifrågavarande förmåner ökat mer än vad som kompenseras av nettoprisindex. Utgiftsramen för budgetåret 1979/80 har justerats i motsvarande mån genom tillägg fill prisregleringsmedlen.

Underutnylljandet av utgiftsramen för budgetåret 1978/79 skall enligl gällande regler (prop. 1976/77:74 bil. I s. 138, FöU 1976/77: 13, rskr 1976/ 77: 311) läggas till ramen för budgetåret 1979/80. Delta har skett genom att prisregleringsmedlen har ökats i motsvarande mån.

Upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott om pos­terna Islåndsältning av stabsplals och Särskild anskaffning.

Kostnaderna för arméns och marinens deltagande i bekämpningen av oljeskador under våren 1979 har belastat anslag inom ramen för del militä­ra försvaret. Utgiftsramen för budgetåret 1979/80 har justerats i motsva­rande mån genom tillägg lill prisregleringsmedlen.

1 prop. 1978/79:100 (bil. 7, FöU 1978/79:23, rskr 1978/79:327) anförde min företrädare att särskilda medel inte borde beräknas för personal med s.k. NOM-garanti. Han utgick från att berörd personal skulle kunna om­placeras inom de angivna myndigheterna eller vid andra myndigheter. Om denna omplacering inte lyckades i något fall borde frågan om hur och i vad mån kostnaderna skulle täckas få omprövas när säkrare underlag för slällningstagande förelåg. Kostnader för personal med NOM-garanti har under budgetåret 1979/80 uppkommit vid försvarsstaben, försvarels mate­rielverk och försvarels forskningsanstalt. Etl belopp som motsvarar nämnda kostnader har lagts till utgiftsramen genom ökning av prisregle­ringsmedlen.

Riksdagen har på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/ 80 (prop. 1979/80:25, FöU 1979/80:9, rskr 1979/80: 69) anvisat 1810000 kr. under anslaget Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av dalamaskiner. Medlen har använts för köp av en dator till försvarels forskningsanstalt. 1,2 milj.kr. av beloppet skall inte belasta utgiftsramen för det militära försvaret. Ell motsvarande belopp har därför lagts till utgiftsramen genom att prisregleringsmedlen har ökats.

1 avvaktan på en särskild utredning om behovet av radiobiologisk forsk­ning i Sverige har viss forskning om joniserande strålning bedrivits vid försvarels forskningsanstalt i Stockholm. Forskningen har sålunda bekos­tats från anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret. För budget­året 1979/80 har ramen därför justerats med 2250000 kr. genom tillägg till prisregleringsmedlen.

Datorn DEC-IO vid Stockholms datamaskincentral redovisas fr.o.m. den I juli 1979 över den civila statsförvaltningens delfond i stället för över försvarets delfond av statens datamaskinfond. Vid överföringen från för-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         16

svarets delfond kvarstod för del militära försvarets del ett oavskrivet värde av 2082000 kr., varav 1 139000 kr. faller på budgetåret 1979/80. Prisregle­ringsmedlen för budgetåret lS>79/80 har ökats med det sistnämnda belop­pet.

Avdraget för vissa avskrivningar avser bl. a. vissa äldre byggnader inom försvarets fastighetsfond (jfr prop. 1978/79: 100 bil. 23).

Enligt den redogörelse som jag har lämnat i det föregående blir den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1979/80 (15326,6-1- 172,6) 15499,2 milj. kr. Enligt riksrevisionsverkets budgelredo­visning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspråk­tagna prisregleringsmedel till avrundat 15278,1 milj.kr. Utgifterna var alltså (15499,2-15 278,1) 221,1 milj.kr. lägre än utgiftsramen. Regeringen kommer med slöd av riksdagens bemyndigande (Rrop. 1979/80: 100 bil. 7 s. 86, FöU 1979/80: 13, rskr 1979/80:316) att beakta underutnylljandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 190/81 prisregleras.

4.1.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1979/80.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       17

4.2 Verksamheten under innevarande budgetår (1980/81)

Verksamheten under budgetåret 1980/81 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i prop. 1979/80:100 (bil. 7) och 1979/80:117 (FöU 1979/80: 13 och 19, rskr 1979/80: 316 och 326) och i regleringsbrevet för budgetåret.

Inom huvudproduktionsomrädet Ledning och förbandsverk­samhel fortsätter strävandena atl minska kostnaderna för fredsdriften bl.a. genom en omfattande rationaliseringsverksamhel. Förberedelserna för atl gå över lill en ny befälsordning (NBO) fortsätter. Omorganisationen med anledning av beslutet om försvarsmaktens centrala ledning m. m. (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/78: 174) förbereds och påbör­jas.

Inom huvudproduktionsområdet Materielanskaffning beställs för armén pansarvärnsrobotsyslemel TOW och ny ammunition med bättre verkan till stridsvagnar och pansarvärnspjäser. Renoveringen av stridsvag­narna 102 och 103 påbörjas. De medeltunga helikoptrarna genomgår en genomgripande renovering. För marinen fortsätter anskaffningarna av lunga kustartilleribalterier (ERSTA), sjömålsrobotar och tunga rörliga bat­terier. För flygvapnet kompletteras beställningarna av utrustning och re­servdelar till de olika versionerna av flygplan 37. Den tredje delserien av flygplan JA 37 beställs. En ny lätt helikopter anskaffas.

Inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar iståndsälts befästningar och kaserner för sammanlagt 191,2 milj. kr. Härav avses 55,7 milj.kr. för kasernrenoveringar. Investeringarna i mark, bygg­nader och anläggningar beräknas till sammanlagt 609 milj. kr.

Belräffande huvudproduktionsområdet Forskning och utveck­ling fortsätter inom armén studierna av framtida pansarvärns-, luftvärns-och sambandssystem samt slridsfordon. Vapen och ammunition för trupp­försök med elt nytt eldhandvapen beställs. Inom marinen påbörjas kon­struktionen av ubåtar typ A 17. Inom flygvapnets område fortsätter ut­vecklingsarbetet för slridslednings- och luftbevakningsförband. För at­tackförbanden fortsätter motmedelsutvecklingen. Visst utvecklingsarbete för att ersätta Viggensystemet med system JAS påbörjas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1980/81.

2    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         18

4.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling

4.3.1 Inledning

1 det följande sammanfattar jag först överbefälhavarens programplan för del militära försvaret. Därefter redovisar jag mina ställningstaganden till det militära försvarets fortsatta utveckling.

4.3.2 Överbefälhavaren

Överbefälhavarens programplan för perioden 1981/82-1985/86 (ÖB 81—86) är den sista som grundar sig pä 1977 års försvarsbeslut. Program­planens fyra sista budgetår faller inom nästa försvarsbeslulsperiod. Över­befälhavaren har lämnat underlag till 1982 års försvarsbeslut i sin perspek-livplan, ÖB 80, vilken omfatlar tiden 1982/83-1991/92. Med hänsyn lill detta har programplanen utformats så att det skall finnas handlingsfrihet att år 1982 inrikta verksamheten enligt den handlingsväg som då blir aktuell. Överbefälhavaren understryker atl programplanen inle får ses som en handlingsväg inom ramen för perspektivplaneringen. Planens viktigaste syfte är i stället atl utgöra grund för anslagsframställningarna för det sista budgetåret i nuvarande försvarsbeslut, 1981/82.

Överbefälhavaren anför alt utvecklingen efter 1977 års för­svarsbeslut lett lill att den inriktning av krigsorganisationen som förut­sattes i försvarsbeslutet inte har kunnat förverkligas. Behovel av ompla­nering har varit stort under perioden 1977/78—1979/80. Den begränsade tillgången på betalningsmedel har lett till reduceringar inom områden där ekonomiska resurser snabbt har kunnat frigöras. Därvid har främst repeti­tionsutbildningen samt anskaffningen och utvecklingen av materiel drab­bats. Repelitionsutbildningen har under den nämnda perioden minskats med drygt 40 % i förhållande till 1977 års planering. Enligl överbefälha­varen har en del slörre materielobjekt fält ulgå i förhållande lill tidigare planering. Dessa är bl. a. pansariuftvärn (RB70), minjaklfartyg, fasta lätta kustartilleribatterier (ELSA) saml flygplan A 20. Dessulom har anskaff­ningen av den lunga pansarvärnsroboten TOW minskats väsentligt och uppskjutils.

Efter hand som den uteblivna eller minskade anskaffningen av viklig materiel får genomslag i krigsorganisationen blir våra stridskrafter såväl kvalitativt som kvantitativt svagare i förhållande till omvärlden än vad som förutsattes i försvarsbeslutet.

Överbefälhavaren anför bl. a. atl den ofrånkomliga minskningen av flyg­stridskrafternas samlade effekt under 1980-lalel kommer atl försämra våra möjligheter alt inledningsvis ge fid och skapa skydd för mobilisering och utgångsgruppering. Flygstridskrafternas minskade verkan och den samti­diga försvagningen av sjö- och kustartilleristridskrafterna innebär att våra

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       19

möjligheter all reducera och fördröja en angripares tillförsel av strids­krafter sjövägen försämras. Därigenom kan en angripare snabbare föra fram överlägsna styrkor för fortsatta operationer på svensk mark. För­svagningen i pansar- och pansarvärnsfunktionerna reducerar våra möjlig­heter att möta och bekämpa en angripares mekaniserade förband, särskilt i öppen tertäng. Våra möjligheler att med flyg understödja markslriden försämras.

Mot denna bakgrund redovisade överbefälhavaren i sin föregående pro­gramplan (ÖB 80-85) ett behov av att öka utgiftsramarna för att avhjälpa de brister som skulle medföra de allvarligaste konsekvenserna pä kort sikt. Enligt ÖB 81-86 kvarstår alltjämt detta behov. 1 avvaktan pä regeringens ställningstaganden till eventuella besparingar under budgetåret 1981/82 och på ett nytt försvarsbeslut har överbefälhavaren emellertid avstått från att upprepa sina yrkanden om en ökning av utgiftsramen för budgetåret 1981/ 82. De ekonomiska förutsättningarna för detta budgetär bedöms av över­befälhavaren som gynnsammare än inför tidigare budgetår under försvars­beslutsperioden. Detta beror bl. a. på att priskompensationen enligt netto­prisindex har gett försvaret större kompensation än vad som svarar mot pris- och löneutvecklingen under budgetåret 1979/80.

Grunderna för det militära försvarets utveckling, som fastställdes genom 1977 års försvarsbeslut, ligger fast. Mot denna bak­grund konstaterar överbefälhavaren alt försvarsmakten bör kunna utnytt­jas med olika syften i fred. neutralitet och krig som ell av medlen för vårt lands säkerhetspolitik.

Invasionsförsvaret är den uppgift som bestämmer försvarsmaktens stor­lek och som skall vara grunden för våra förberedelser i fred. Med utgångs­punkt i detta skapas enligt överbefälhavaren de övriga förutsättningar som krävs för att vi i andra lägen skall kunna slå utanför en väpnad konflikt och för att vi skall kunna uppfylla våra förpliktelser som ett neutralt land.

1 händelse av ett angrepp mot värt land skall vår strävan vara att i det längsta hindra angriparen all få fast fot på svensk mark saml alt utnyUja vårt land eller delar av del för sina syften. Utvecklingen inom andra krigsmakter i vär närhet samt den nyss beskrivna utvecklingen av värt eget försvar efter 1977 års försvarsbeslut bedöms av överbefälhavaren leda till atl en angripares möjligheler att få fast fot på svensk mark och att nå sina operationsmål ökar.

För att ett överraskande angrepp inte skall framstå som fördelaktigt behöver vi ha snabbi tillgängliga förband, en hög mobiliseringsberedskap och förmåga all genomföra försvaret under pågående mobilisering.

Planeringsramen har fördelats på huvudprogram m.m. enligt vad som framgår av följande labell (milj. kr.: prisläge februari 1980, löneläge 1980).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       20

 

Huvudprogram

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa

m. m.

 

 

 

 

 

1981/86

Försvarsde-

 

 

 

 

 

 

partementet

47

47

47

47

47

235

1. Arméförband

5 733

5700

5825

59.S0

6094

29302

2. Marinförband

2 130

2 298

2 325

2314

2 328

11 395

3. Flygvapen-

 

 

 

 

 

 

förband

5 357

5 324

5 220

5 149

5 029

26079

4. Operativ

 

 

 

 

 

 

ledning m. m.

669

653

680

675

670

3 347

5. Gemensamma

 

 

 

 

 

 

myndigheter

 

 

 

 

 

 

m. m.

1523

1514

1478

14.S8

1448

7 421

Summa

15459

15536

15575

15593

15616

77 779

Alt upprätlhålla och vidareutveckla krigsorganisationens styr­ka är det cenirala i försvarsmaktens verksamhet. Överbefälhavaren har därför strävat efter atl avdela största möjliga del av planeringsramen till utbildning och materielanskaffning för krigsorganisationen.

1 förhållande till ÖB 80-85 har sålunda ell snabbare införande av syste­met med modifierad repetitionsutbildning inplanerats. För budgetåret 1981/82 har repelilionsutbildmingen i huvudsak kunnat inplaneras i en omfattning som motsvarar del modifierade systemet.

1 ÖB 81-86 har vidare av operativa skäl åtgärder påbörjats för all förstärka insats- och mobiliseringsberedskapen.

För inriktningen av avvägningsprogrammen gäller enligt överbe­fälhavaren följande.

Markstridsförbanden behålls i huvudsak i nuvarande omfattning. Gene­rellt prioriteras eldkraften i form av främst pansarvärnsvapen samt vapen för indirekt eld. Möjlighelerna att förflytta de viktigaste förbanden skall så långt möjligt säkerställas. Ett nytt rörligt kustartilleri skall tillföras. Bri­gader och rörligt kustartilleri prioriteras.

Övervattensstridsförbanden skall kunna verka i fiottiljförband. Etl sjö-robotsystem med medellång räckvidd skall anskaffas. Helikoptrar med särskild utrustning skall kunna upptäcka och bekämpa ubåtar. God tillgång på sjöminor liksom modernisering av dessa eftersträvas. För utläggning av minor skall särskilda minfartyg, övriga slamfartyg, helikoptrar och civila fartyg användas. Minröjningsfunktionen skall sä långl möjligt vidmakthål­las. Anskaffning av elt sjörobotsystem med medellång räckvidd priori­teras.

Fjärrslridsförbanden skall omfatta bl. a. altackflyg för bekämpning av såväl sjö- som markmål. Atlackflyget skall också kunna lösa uppgifter inom luftförsvaret. 1 tjärrstridsförbanden skall även ingå ubåtsförband. Ett nytt ubåtssystem skall utvecklas och anskaffas.

1 luftförsvarsförbanden skall ombeväpning av jaklförbanden lill flygplan JA 37 påbörjas. Balans skall upprätthållas mellan flygande förband, bas-, luftbevaknings-   och   slridsledningsförband.   Luftvärnsförbandens   antal

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         21

skall i huvudsak upprätthållas. En del av förbanden ges ökad effekt genom atl luftvärnsrobot 70 tillförs och genom atl luftvärnsrobolsystem 67 mo­derniseras. Under perioden förbereds anskaffning av ett luftvärnsrobol­system med mörker- eller allväderskapacitet.

De organisatoriska huvudprogrammen bör enligt överbefäl­havaren ges följande inriktning.

Inom huvudprogrammet Armé förband prioriteras infanteribrigader typ 77, nortlandsbrigader och pansarbrigader. De prioriterade förbandens pansarvärnsförmåga och förmåga till strid i mörker förbättras. Deras rör­lighet ökas.

Elva infanteribrigader moderniseras. Handlingsfriheten all organisera en tolfte infanteribrigad 77 behålls. Malerielen inom övriga infanteribri­gader förnyas i myckel begränsad omfattning. För all lillgodose kravet på rörlighet organiseras fristående Iransporlförband.

Norrlandsbrigaderna moderniseras och anpassas lill organisationsstruk­turen hos infanteribrigad 77. Brigaderna tillförs bl. a. nya bandvagnar.

Fyra pansarbrigader, pansarförbanden i övre Norrland och pansarför­banden på Golland behålls. Handlingsfriheten när del gäller en framlida pansarorganisationen inom östra Mellansverige bevaras. Nuvarande orga­nisation behålls t. o. m. budgetåret 1982/83 med möjlighet att organisera en femte mekaniserad brigad eller pansarbrigad i stället för en tolfte infanteri-brigad 77. Inom ramen för den befintliga organisationen genomförs begrän­sade försök med mekaniserade förband. Organisationen för transport av stridsvagnar kompletteras för all tillgodose kravet på ökad rörlighet.

Förband med tunga pansarvärnsrobotar (TOW) organiseras.

Nuvarande luflvärnsbataljoner med cenlralinslrumentering 760 behälls. Organiserandet av luftvärnsbataljoner med robot 70 slutförs. Luftvärnsför­band med robot 67 moderniseras till luftvärnsbataljoner med robot 77. Övriga bataljoner omorganiseras till fristående kompanier. Pansarbriga­dernas luftvärnsskydd förbättras.

Den nya underhållsorganisationen baseras på en utökad samordning med samhällets civila resurser.

Sjukvårdsorganisationen förstärks.

Nuvarande lokalförsvarsförband behålls i huvudsak. Ledningskapacite­ten förstärks. Hemvärnet utvecklas i enlighet med tidigare planer. Dess vapenutrustning förbättras.

Inom huvudprogrammet Marin förband inriklas planeringen mol två ytattackflottiljer och en fristående torpedbåtsdivision. Flottiljerna beväp­nas med sjörobolar. Studier bedrivs för alt klariägga ytattackförbandens sammansättning och ledning när jagarna Halland och Småland går ur organisationen.

Sjörobolbeväpnade patrullbåtsförband organiseras och ett tredje minfar­tyg anskaffas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         22

Minröjningsförbanden minskas med fyra flottiljer. Pågående studier för att klarlägga minröjningsorganisationens framtida utformning fullföljs.

Ubålsförbanden kommer efter nödvändiga föriängningar av livstiden och påbörjad anskaffning av ubåtar av typ A 17 att innehålla tolv ubåtar.

Moderniseringen av en del av kustartilleriets fasta spärrförband med nya tunga tornbatterier fortsätter och avslutas planenligt. Modernisering av två tunga rörliga kustartilleribataljoner påbörjas.

Den marina lednings-, bas- och underhällsorganisalionen saml den ma­rina kustbevakningsorganisalienen ses över. Flottans basorganisation an­passas till sjöstridskrafternas förändrade krigsorganisation. Dess rörlighet ökas. Sjukvårdstjänsten förbättras, bl. a. genom att sjuktransporlfartyg organiseras.

1 förhållande till ÖB 80-85 tillförs under perioden en vedettbåtsdivision.

Inom huvudprogrammet Flygvapen förband fortsätter ombeväp-ningen till åtta jaktflygdivisioner med flygplan JA 37.

Tre till fyra divisioner med flygplan J 35 F behålls till mitten av 1990-talet.

Antalet divisioner med medeltunga attackflygplan är oförändrat fem och en halv under programplaneperioden. Fem divisioner med lätta attackflyg­plan behålls under perioden.

Antalet spaningsflygdivisioner är oförändrat sex under programplane­perioden. Spaningsförbandens skyddsförmåga förbättras.

Transporlflygförbanden bibehålls.

Antalet flygbasbataljoner minskas. Bataljonerna anpassas successivt till en framtida stridsmiljös krav.

Antalet sektorer och sektorstaber minskas till fyra. Radarkompanier av typ PS-860 för luflbevakning och stridsledning på hög höjd tillförs succes­sivt krigsorganisationen.

1 förhållande till ÖB 80-85 har alternativ med flygplan SK 2 m. fl. utgått. Omsättningen av Viggensystemet har inriktats mot anskaffning av ett inhemskt eller utländskt gemensamt flygplanssystem för jakt, attack och spaning. Del av omsättningen av transportflygplan har lagts tidigare.

Inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m. behålls sex mili­tärområdesstaber med tillhörande materiel- och verkstadsförvaltningar. De omorganiseras.

Den cenirala och högre regionala ledningen skall utvecklas mot mindre och effektivare staber. Försök rned datorstöd för ledningen genomförs.

Överbefälhavarens planering för krigsorganisationens viktigaste förband framgår av följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         23

 

Förband/enheter

1980/81

1985/86

Infanteribrigader (IB 77)

2

11'

Infanteribrigader (IB 66)

18

9'

Norrlandsbrigader

4

4

Pansarbrigader

4

4'

Fältförband i övrigt (bataljoner)

ca 100

ca 100-120-

Lokalförsvarsbataljoner

ca 100

ca 100

Lokalförsvarskompanier (motsvarande)

ca 500

ca 500

Ytattackflottiljer

3

2

Torpedbåtsdivisioner (självständiga)

1

1

Patrullbåtsdivisioner

3

4

Helikopterdivisioner

4

4

Ubåtar

12

12

Minröjningsflottiljer

14

10

Minfarlyg (stam)

3

3

Kuslartilleriförband (bataljoner eller

 

 

motsvarande)

29

29

Lednings- och basförband

ca   30

25-30

Jaktflygdivisioner

12

11-12-

Medeltunga attackflygdivisioner

5.5

5.5

Lätta attackflygdivisioner

5

5

Spaningsflygdivisioner

6

6

Stridslednings- och basbataljoner

ca   50

ca 45-

' Antal och typ av förband beror pä den framtida inriktningen mot en tolfte infante­ribrigad 77 eller mekaniserade förband.  Del slutliga antalet är beroende av pågående utredningar.

Beträffande värnpliklsutbildningen hänvisar överbefälhavaren till den utvärdering av ulbildningen som i särskild ordning har redovisats för regeringen. Utredningens slutsatser ligger till grund för de förslag till åtgärder som har framförts i ÖB 80.

Överbefälhavaren erinrar om atl i utvärderingen bl. a. har framhållits att grundutbildningsliderna i nuvarande utbildningssystem är så korta atl all­varliga brister föreligger i förhållande till de reducerade utbildningsmålen från är 1972. Mol bakgrund av detta konstaterar överbefälhavaren att en utökning av grundulbildningstiden är motiverad. Det är härvid mest vä­sentligt atl ge värnpliktiga inom armén som utbildas till plutonchefer och ställföreträdande plutonchefer (motsvarande) 15 månaders utbildning. Överbefälhavaren anser också atl kraven på effektivitet och realism måste skärpas så alt ulbildningen och krigsförbanden blir effektivare.

Överbefälhavarens inriktning av fredsorganisationens utveck­ling utgår från fattade riksdagsbeslut. Beslutade åtgärder har inplanerals.

Fredsorganisationens framtida inriktning i olika handlingsvägar har re­dovisats i ÖB 80. Gemensamt för alla handlingsvägar är att kostnaderna för fredsdriften måste minskas. Kostnadssänkningar inom detta område är en förutsättning för den utveckling inom försvarsmakten som har planerats i ÖB 80. Det är väsentligl alt byggandet inskränks till dess atl den fredsor-ganisatoriska utvecklingen har lagts fast. Delta måsle ske så snart som möjligt. I samband med den utveckling som är nödvändig inom fredsor-ganisalionen framstår försvarets forskningsanstalts flyttning till Botkyrka

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       24

och arméns tekniska skolas flyttning till Östersund som än mer irrationella än tidigare. Överbefälhavaren yrkar därför åler att dessa flyttningar inte genomförs.

Inriktningen bör enligt överbefälhavaren vara att finna den lägsta kost­nadsnivå som ger erforderlig mobiliseringsberedskap saml tillräckligt slöd för försvarsmaktens verksamhet i krig. Del är samtidigt nödvändigt att uppmärksamma den anställda personalens arbetsmiljö och utvecklings­möjligheter. Situationen inom försvarsmakten bör i dessa avseenden inte vara sämre än i samhället i övrigt.

Planeringen för stabernas och förbandens utveckling framgår av följande tabell.

Förband/enheter                         Antal enheter                     Anm.

1980/81         1985/86

Försvarsstaben och för-               4                  4

svarsgrensstaberna
De centrala produktions- och      8                                                                         8

fackmyndigheterna
De gemensamma skolorna            6                  5                   Försvarels gymnasie-

Attackeskaderstaben Militärområdesstaberna med

förvaltningar Gotlands militärkommandoslab De lägre regionala staberna (i regel med anknutna ut­bildningsförband) Utbildningsförband med egna anläggningar

Skolor med egna anläggningar

skola läggs ned 1982.

1

6

1 6

 

1 35

_i 32

3 sektorflottilj-staber utgår.

67 16

62 15

Lv 5 och F 1 avveck­las, A 7/Lv 2 och Lv 4 flytlas. AKS avvecklas.

' Beroende av riksdagens ställningstagande till fredsorganisationen pä Gotland.

Beslutade och planerade förändringar medför atl försvarsmakten under perioden lämnar sex fredsanläggningar. Orterna Sundsvall (Sundsvalls luftvärnsregemente, Lv 5), Uppsala (Upplands regemente med försvars­områdesstab, S 1/Fo 47/48, samt arméns kompaniofficersskola, AKS), Västerås (Västmanlands flygflottilj, F I), Kariskrona (Gräsvik) och Malmö (Skånska luftvärnsregementet, Lv 4) berörs av organisalionsminskningen.

De tre försvarsgrensslaberna kommer alt omorganiseras under budget­året 1981/82, vilket medför att personalen minskar.

För arméns del planeras att omlokalisera arméns lekniska skola (ATS) från Stockholm lill Östersund, S I från Uppsala lill Enköping och Lv 4 från Malmö till Ystad. Därutöver samlokaliseras förband i Skövde och i Linkö­ping. Lv 5 i Sundsvall avvecklas.

Inom marinen slås Västkustens öriogsbas (ÖriB V), Göteborgs kustartil­leriförsvar med försvarsområdesstab (GbK/Fo 32) samt Älvsborgs kuslar-tilleriregemente (KA 4) samman till en myndighet i Göteborg. En kasern-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         25

anläggning i Karlskrona avvecklas och verksamheten vid Sydkustens ör­logsbas (ÖrlBS) och Karlskrona örlogsskolor (KÖS) samordnas ytteriiga­re.

Inom flygvapnet avvecklas F I i Västerås.

Inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m. omorganiseras för­svarsstaben, militäromrädesstaberna, mililäromrädesförvaltningarna samt Gollands militärkommando.

Personalläget inom krigsorganisationen motiverar enligt överbefäl­havaren fortsatta åtgärder för alt öka rekryteringen av reservofficerare och värnpliktigt befäl för arméns behov.

Avgången av personal i ledande flygljänstbefatlningar till civila flygbo­lag medför allvarliga problem för flygvapnet. Överbefälhavaren anser atl del är angelägel att en civil pilolutbildning kommer lill stånd.

Med nämnda undantag råder enligl överbefälhavaren i huvudsak balans mellan behov av och tillgång till personal för krigsorganisationen under programplaneperioden.

Inom fredsorganisationen är personalläget starkt varierande inom de olika delarna av försvarsmakten. Inom armén och marinen råder på vissa håll brist på utbildningsbefäl, medan flygvapnet främst har problem inom flygteknikerområdet.

Försvarets långsiktiga behov av anställd personal har redovisats för regeringen i november 1979. Överbefälhavaren har aviserat vissa åtgärder för alt möta en ogynnsam åldersfördelning i slutet av 1980- talet. En sådan åtgärd kan vara att stimulera till förtidsavgång inom sådana personalkate­gorier där del finns övertalighel eller där sådan kan väntas uppslå.

Antalet anställda (personår) i fredsorganisalionen har från år 1972 mins­kat med ca 5400 eller 11 %. Som en följd av inplanerade förändringar i krigs- och fredsorganisationen och sänkt ambitionsnivå i övrigt planeras personalen minska med ytterligare ca 3 250 personår fram till år 1986. Totalt innebär detta en genomförd och planerad minskning av antalet anställda med ca 18 % eller med i genomsnitt 1,4% per år.

Ytterligare personalminskningar torde bli aktuella i samband med den lotala översyn av försvarsmaktens fredsorganisation som genomförs under budgetärel 1980/81.

4.3.3 Föredraganden

1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77: 13, rskr 1976/ 77: 311) avser perioden 1977/78-1981/82. Nästa försvarsbeslut skall fattas under våren 1982 och avse perioden 1982/83- 1986/87.

Överbefälhavaren har i juni 1980 redovisat den andra delen av sin perspektivplan för del militära försvaret (ÖB 80). Planen omfattar överbe­fälhavarens förslag till handlingsvägar för perioden 1982/83-1991/92 på olika ekonomiska nivåer. Den har överlämnats till 1978 års försvarskom­mitté.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         26

Överbefälhavaren har i oktober 1980 redovisat programplan för det militära försvaret (ÖB 81-86). Han framhåller atl del viktigaste syftet med programplanen är alt ge en grund för arbetet med anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. Han framhåller vidare alt planen - som i fråga om inriktning och femårig planeringsram utgår från 1977 års försvarsbeslut -inte kan ses som elt förslag lill handlingsväg inom ramen för perspektiv­planeringen.

Jag delar överbefälhavarens uppfattning om programplanen. Jag finner därför inte skäl atl ta mera detaljerad ställning till planeringen än vad som behövs för beslut om verksamhet, anslagsbelopp och bemyndiganden un­der anslagen för budgetåret 1981/82. Mina ställningstaganden redovisas i det följande.

Jag redovisade för ett år sedan (prop. 1979/80: 100 bil. 7 s. 57-58) den ekonomiska situationen inom det militära försvaret så som den då kunde bedömas. Jag anförde därvid bl. a. att den planering som låg till grund för 1977 års försvarsbeslut inte helt kunde genomföras under försvarsbesluts­perioden inom den ekonomiska ram som angavs i beslutet och att repeli­tionsutbildningen och materielanskaffningen hade drabbats särskilt hårt.

Överbefälhavaren har i programplanen redovisat den ekonomiska situa­tionen sä som han bedömer den nu. Bedömningen svarar i stort sett mot den som gjordes för ett år sedan. Den dämpade löneutvecklingen i förhål­lande lill den allmänna prisutvecklingen har medfört alt överbefälhavaren har kunnat planera in en viss förstärkning av repelitionsutbildningen och materielanskaffningen under budgetåret 1981/82.

För egen del bedömer jag alt löneutvecklingen kommer att vara något mera dämpad i förhållande lill den allmänna prisutvecklingen än vad över­befälhavaren har förutsatt vid sin beräkning av anslagsbeloppen. Därige­nom har jag i viss utsträckning kunnat föra över medel till de verksamhets­områden där de största behoven finns. Jag återkommer till detta i del följande.

Jag går därmed över till atl behandla krigsorganisationens ut­veckling.

För armé förbanden innebär planeringen bl. a. följande.

Infanteribrigaderna av typ 77, norrlandsbrigaderna och pansarbriga­derna prioriteras. Deras pansarvärnsförmåga, rörlighet och förmåga till strid i mörker förbättras.

Elva infanteribrigader av typ 77 organiseras. Handlingsfriheten att kun­na organisera en tolfte infanteribrigad av typ 77 behålls. Övriga infanteri­brigaders materiel förnyas i mycket begränsad omfattning. För att tillgodo­se kravet på röriighet organiseras frislående iransporlförband. Särskilda transportkompanier med lerrängbilar organiseras för transport av främst infanteribrigaderna av typ 77. Cykeltransportorganisalionen ändras och minskas.

Norrlandsbrigaderna moderniseras och anpassas till organisationsstruk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       27

turen hos infanteribrigaderna av typ 77. Brigaderna tillförs bl. a. nya band­vagnar.

Fyra pansarbrigader, pansarförbanden i övre Norrland och pansarför­banden på Gotland behålls. Handlingsfriheten bevaras när det gäller den framtida pansarorganisalionen i östra Mellansverige. Nuvarande organisa­tion behålls t.o.m. budgetåret 1982/83 med möjlighet atl organisera en femte pansarbrigad eller en mekaniserad brigad i stället för en tolfte infan­teribrigad av typ 77. Inom ramen för den organisation som nu finns genom­förs begränsade försök med mekaniserade förband. Organisationen för stridsvagnslransporter kompletteras för atl tillgodose kravet på ökad rör­lighet.

Förband med tunga pansarvärnsrobotar (TOW) organiseras.

För marinförbanden innebär planeringen bl.a. följande.

Ytattackflotliljerna beväpnas med sjörobolar. Studier bedrivs för alt klarlägga ytattackförbandens sammansättning och ledning när jagarna Hal­land och Småland går ur organisationen. Patrullbåtsförband beväpnade med sjörobotar organiseras.

Minröjningsförbanden minskas med fyra flottiljer. De pågående stu­dierna för atl klarlägga minröjningsfunklionens framlida utformning full­följs.

Ubålsförbanden omfattar tolv ubåtar. Livstiden hos några ubåtar av typ Draken förlängs och anskaffningen av ubåtar av typ A 17 påbörjas.

Moderniseringen av en del av kustartilleriets fasta spärrförband med nya tunga tornbatlerier fullföljs. Spärrbataljonerna organiseras om till spärr­kompanier på de platser där den äldre tunga arlillerimaterielen går ur organisafionen utan alt ersättas.

Moderniseringen av två tunga röriiga kustartilleribalaljoner påbörjas.

Livstiden hos vissa äldre kustartilleriförband förlängs i begränsad ut­sträckning.

För flygvapen förbanden innebär planeringen bl. a. följande.

Ombeväpningen lill åltajaktdivisioner med flygplan JA 37 fortsätter. Tre till fyra divisioner av flygplan J 35 F behålls till mitten av 1990- talet.

Antalet medellunga attackflygdivisioner uppgår till oförändrat fem och en halv. Fem lätta attackflygdivisioner behålls.

Antalet spaningsflygdivisioner är oförändrat sex. Spaningsförbandens skyddsförmåga förbättras genom tillförsel av jaktrobotar.

1 avvaktan pä statsmakternas slutliga beslut om anskaffningsform när Viggensystemet skall ersättas har medel reserverats i planen för att kunna införa etl svenskt eller utländskt JAS-system med början omkring år 1990.

Transportflygförbandjen behålls. Omsättningen av äldre flygplan full­följs. Därigenom ökar transportkapaciteten.

Jag kan i stort godta överbefälhavarens planering som en grund för mina ställningstaganden under de berörda anslagen.

Jag kommer senare denna dag vid min anmälan till tilläggsbudget 11 till

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          28

statsbudgeten för budgetåret 1980/81 att förorda atl regeringen begär ytter­ligare beställningsbemyndiganden inom malerielområdel. Jag bedömer att dessa bemydiganden är nödvändiga för att medge ett rationellt utnyttjande av de medel som har anvisats för budgetåret 1980/81.

Som jag har angett tidigare har jag vid anslagsberäkningarna för budget­året 1981/82 lyckats föra över vissa medel lill de områden där de största brislerna finns. Störte delen av medlen har förts till malerielområdel.

Om riksdagen lämnar de bemyndiganden för budgetåret 1980/81 som jag kommer atl förorda vid min anmälan till tilläggsbudget 11 och godtar de förstärkningar av materielanslagen som jag förordar för budgetåret 1981/ 82, är det enligt min mening möjligt atl minska bristerna inom malerielom­rådel och samtidigt skapa ökad handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut.

Jag går nu över till att behandla beredskapsfrågorna.

Planeringen bygger på den nya inriktning av insats- och mobiliserings­beredskapen som överbefälhavaren har fastställt. Planeringen innebär att antalet rustade slridsfartyg ökar. Sjöbevakning och beredskapsinsalser med fartyg och helikoptrar genomförs i ökad omfattning. Sjöbevakningsor-ganisationen i södra Sverige byggs ut. En ny låghöjdsradar införs. Detta förbättrar radarluftbevakningen i främst norta och västra Sverige.

Mönstringsövningarna ökar i omfattning. Mobiliseringsplatserna sprids ytterligare, främst i övre Norrtand. Möjligheterna att i ökad omfattning förlägga materielförråd till och mobilisera krigsförband inne i de största städerna undersöks.

Jag godtar i stort planeringen som en grund för mina ställningstaganden under de berörda anslagen. Jag kommer dessutom under anslaget E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhelatt förorda en förstärkning av resurserna för beredskap utöver vad överbefälhavaren har planerat.

Jag går därmed över till att behandla värnpliklsutbildningen.

Grundutbildningen har planerats enligl de riktlinjer som har gällt sedan 1972 års försvarsbeslut. Repelitionsutbildningen har planlagts enligt del modifierade system som statsmaklerna (prop. 1979/80: 100 bil. 7 s. 59-61, 78, FöU 1979/80:19, rskr 1979/80:326) har fastställt. Den planerade repeti­tionsutbildningen har ökat i omfattning. Inom marinen svarar den dock för budgetåret 1981/82 inte mot det nya systemet.

Jag godtar i stort planeringen av värnpliktsutbildningen. Eftersom det är mycket angeläget att repetitionsutbildningens volym och kvalitet hålls på en hög nivå, har jag liksom inför budgetåret 1980/81 förstärkt repetitionsut­bildningen inom marinen under budgetärel 1981/82. Den fär därigenom en omfattning som i stort sett svarar mot det modifierade systemet för repeti­tionsutbildning. Jag återkommer fill detta under anslaget C 1. Marinför­band: Ledning och förbandsverksamhet.

Överbefälhavaren har i september 1980 redovisat erfarenheterna av de principer som hittills har tillämpats för grund- och repetilionsutbildning av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       29

värnpliktiga. Han konstaterar bl. a. att grundulbildningstiden bör ökas och att det är mest väsentligt med en återgång till 15 månaders utbildning för alla värnpliktiga plulonchefer, huvuddelen av de ställföreträdande pluton­cheferna saml vissa övriga befattningar på denna nivå. De erfarenheter som överbefälhavaren har redovisat har legal till grund för de förändringar i värnpliklsutbildningen som han har föreslagil i perspektivplanen.

Jag är inte beredd atl nu la ställning lill överbefälhavarens förslag. Jag vill avvakta försvarskornmitténs förslag om värnpliklsutbildningen.

De frivilliga försvarsorganisationerna har stor betydelse för totalför­svaret. Tillsammans representerar de en omfattande insats från elt stort antal människor och breddar försvarets kontaktyta mot samhället. Organi­sationerna bör beredas goda möjligheter atl verka. Med hänsyn fill det statsfinansiella läget har jag dock funnit det nödvändigt atl väsentligt begränsa priskompensationen lill organisationerna för det kommande bud­getåret. Vid resurstilldelningen prioriteras organisationer som har till ända­mål atl bedriva fortsatt befälsutbildning eller som rekryterar personal för uppgifter i försvarsmaktens krigsorganisation och hemvärnet.

Jag går därmed över lill atl behandla fredsorganisationens ut­veckling och i samband därmed vissa frågor rörande den anställda personalen.

Överbefälhavaren har i perspeklivplanen redovisat sin syn på fredsor­ganisationens långsiktiga utveckling i olika handlingsvägar. Denna syn har inte påverkal den nu akluella programplaneringen som bygger på de beslut som statsmakterna hittills har fatlat.

Jag anser del nödvändigt alt vid nästa försvarsbeslut la ställning lill den långsiktiga utvecklingen inom fredsorganisationen pä ett mera direkt sätt än vid 1977 års försvarsbeslut. Jag bedömer vidare atl de fredsorganisato­riska förändringarna kan få betydande omfattning. Det bör enligt min mening ankomma på 1978 års försvarskommitté alt lämna sådana förslag att det blir möjligt atl konkret behandla de fredsorganisaloriska frågorna i försvarsbeslutet.

Mot denna bakgrund kan jag i stort godta den planerade utvecklingen under budgetåret 1981/82. 1 fråga om byggnadsåtgärder har jag emellertid tagit ställning för dels etl snabbare genomförande av de beslutade ändring­arna av marinens fredsorganisation i Karlskrona, dels ett större mätt av handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut. Jag återkommer till dessa frågor i mina ställningstaganden under de berörda anslagen.

Försvarsmaktens personal har sedan år 1972 minskat med mer än 5000 anställda genom omfattande fredsorganisatoriska förändringar och andra rationaliseringar. Enligt min mening kommer fortsatta personalminskning­ar atl bli nödvändiga och bör liksom tidigare genomföras genom naturlig avgång och en effektiv omplaceringsverksamhet. Det är då särskilt viktigt atl den personal som finns kvar är väl skickad att lösa sina uppgifter. Jag vill understryka betydelsen av att den anställda personalen ges goda ut-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         30

vecklingsmöjligheter och erinrar om atl jag i fjolårets budgetproposition , (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 75) anmälde atl överbefälhavaren studerar hur den civila personalen skall kunna ges en ökad vidareutbildning. Dessa studier fortsätter och jag räknar med att de kommer att redovisas under budgetåret 1982/83. Även personalens möjligheler att påverka verksamhe­ten på sin arbetsplats har stor betydelse. Det pågår sålunda ett intensivt arbete med alt föra ned beslutsbefogenheter i organisationen i enlighet med riksdagens bestämda uttalanden (FöU 1979/80: 19 s. 17, rskr 1979/80: 326) i denna fråga.

Vid 1977/78 års riksmöte beslutade riksdagen om riktlinjer för en ny befälsordning för det militära försvaret (prop. 1977/78:24, FöU 1977/ 78:10, rskr 1977/78:179). Beslutet innebär att den nya befälsordningen skall genomföras så att den första omgången yrkesbefälsaspiranter skall kunna gå igenom officershögskolan åren 1981 - 1983. Dessförinnan skall de under ca ett år ha genomfört sin grundutbildning som värnpliktiga befälselever tillsammans med övriga värnpliktiga.

Riksdagen har vid 1978/79 års riksmöte beslutat (prop. 1977/78: 185, FöU 1978/79: 1, rskr 1978/79:2) att kvinnor i princip skall få möjlighet alt anställas som befäl inom det militära försvaret på samma villkor som män. 1 en första etapp öppnas huvuddelen av befattningarna för yrkesbefäl inom flygvapnet för kvinnor. Beredningen för del fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (Fö 1975:01) har haft i uppdrag att föreslå en fortsatt utveckling mot ell könsobundel befälsyrke. Beredningens slutbetänkande har lämnats i december 1980. Den nya befälsordningen och reformen som ger kvinnor möjlighet att fä anställning som befäl inom det militära försvaret skall genomföras samtidigt. 1 den första omgången yrkesbefälsaspiranter inom flygvapnet som går igenom officershögskolan åren 1981-1983 skall därför även kunna ingå kvinnor som under åren 1980—1982 frivilligt har genom­gått en militär grundutbildning. Denna utbildning skall ha samma innehåll och längd som grundutbildningen enligt värnpliklslagen (1941:967) av mot­svarande kategori värnpliktiga. Jag vill i della sammanhang erinra om den under 1980/81 års riksmöte antagna lagen (1980: 1021) om militär grundut­bildning för kvinnor (prop. 1980/81:43, FöU 1980/81: 13, rskr 1980/81:76).

Under våren 1980 prövades elt sjuttiotal kvinnor för uttagning lill frivil­lig grundutbildning vid flygvapnet enligl samma grunder som gäller för män. 30 kvinnor började frivillig grundutbildning under hösten 1980.

1 prop. 1977/78:24 anmälde jag (s. 61) att utbildningen inom den nya befälsordningen medför ökade kostnader och att en noggrann beräkning kan göras först när utbildningssystemet m.m. har utformats i detalj. Jag kan med tillfredsställelse konstatera att arbelel med den nya reformen har följt uppgjorda planer och atl de lider som jag tidigare har nämnt för att genomföra reformerna kan hållas. Överbefälhavaren har i årets program­plan avsatt omkring 200 milj. kr. för att genomföra den nya befälsordning-en. Detta belopp stämmer i stort sett överens med vad som angavs i

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          31

propositionen. Det fortsatta arbetet ger naturligen etl förbättrat beräk­ningsunderlag, men jag bedömer att de resurser som myndigheterna har planerat in för alt genomföra den nya befälsordningen i huvudsak är tillräckliga.

Arbetet med den nya befälsordningen har även aktualiserat ett stort antal ändringar vid försvarets utbildningsanslaller. Inom armén kommer sålunda den sista kompaniofficerskursen att utexamineras under år 1983, varefter arméns kompaniofficersskola upphör som utbildningsanstalt.

Under år 1981 upphör de nuvarande kadett- och aspirantskolorna inom pansartrupperna, ingenjörtrupperna och signaltrupperna som självständiga utbildningsmyndigheter. Den grundläggande utbildningen till yrkesofficer och reservofficer inom dessa iruppslag inordnas i resp. truppslagsskola.

Härutöver kommer en omorganisation av infanteriels, artilleriels, luft­värnets och trängtruppernas nuvarande kadett- och aspiranlskolor fill offi­cershögskolor att bli erforderlig.

1 Umeå organiseras en för infanteriet och kavalleriet gemensam officers­högskola. Blivande yrkes- och reservofficerare inom kavalleriet samt inom vissa infanteriförband avses fä sin grundutbildning vid denna utbildnings-anstalt. Kavalleriets kadett- och aspirantskola utgår därmed som en sär­skild utbildningsanstall inom armén.

Nya benämningar kommer atl behöva införas på vissa andra utbildnings-anstalter för alt deras namn på ett bättre säll skall ansluta lill uppgifterna inom det nya utbildningssystemet.

Chefen för flygvapnet har i oktober 1980 lämnat förslag fill organisation av krigsflygskolan. Flygvapnets Halmstadsskolor, Flygvapnets Söder­törnsskolor, Flygvapnets krigsskola samt en division för grundläggande taktisk utbildning vid Upplands flygflottilj. Förslagen innebär, liksom inom armén, en anpassning till den nya befälsordningen.

Chefen för marinen kommer alt under våren 1981 lämna förslag till ändringar av marinens utbildningsanslaller.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om erforderiiga ändringar i organisation m. m.

Jag vill i delta sammanhang även kommentera vissa beslut rörande organisation m. m. som riksdag och regering har fattat under senare tid.

Regeringen uppdrog i juli 1980 ät överbefälhavaren atl med utgångs­punkt i riksdagens beslut (prop. 1979/80: 135, FöU 1979/80: 15, rskr 1979/ 80: 318) lämna förslag till organisation av militärområdesstaberna och mili-tärområdesförvallningarnas ledningsorgan, första flygeskaderns stab saml byggnadskontoren. Organisalionsförslagen skall lämnas till regeringen se­nast den 1 april 1981.

Överbefälhavaren har i november 1979 hemställt atl riksdagsbesluten om lokalisering av arméns tekniska skola och försvarels förvaltningsskola lill Östersund samt regeringsbesluten rörande förläggning av delar av för­svarels forskningsanstalt till Botkyrka omprövas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          32

Regeringen lämnade genom beslut i december 1980 framställningen utan bifall såvitt den avser arméns tekniska skola och försvarets förvaltnings­skola. Beslutet innebär vidare att regeringen senare kommer att ta ställning till framställningen till den del den avser försvarels forskningsanstalt. Jag förordar därför att regeringens förslag beträffande anslaget F 18. Anskaff­ning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt — efter regeringens ställningstagande lill överbefälhavarens framställning — föreläggs riksda­gen i särskild proposition under våren 1981.

1 november 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt överbefälhavaren att genom­föra försök med en gemensam organisafion för marinens och flygvapnets lunga och marinens lätta helikoptrar samt redovisa erfarenheterna av denna organisation. Överbefälhavaren redovisade detla uppdrag i april 1980. Därvid förordade han en på marinen och flygvapnet uppdelad organi­sation för de aktuella helikoptertyperna.

Under 1980-talet kommer anskaffning av ett antal helikoptrar till försva­ret att aktualiseras. Det är därvid angeläget att uppnå en ökad samordning och ett ökat samutnytljande mellan försvarsgrenarna av försvarets heli­koptrar. Bl a. utbildning, underhåll, verkstadsresurser och anläggningar bör i största möjliga utsträckning samordnas för atl därigenom minska de totala kostnaderna för denna verksamhet. Enligt min mening är det lämp­ligl att chefen för flygvapnet ges ell särskilt ansvar för samordning m. m. av försvarets helikopterverksamhel.

Med anledning härav uppdrog regeringen i december 1980 åt överbefäl­havaren att bl. a. överväga och föreslå organisation och lokalisering m. m. för försvarets samtliga helikoptrar samt lämna förslag om en samlad orga­nisation för försvarets underhållsresurser för helikoptermateriel.

I avvaktan på överbefälhavarens utredning beslutade regeringen att marinens och flygvapnets tunga och marinens lätta helikoptrar övergångs­vis skall hållas samlade under chefen för marinen på samma sätt som nu.

Jag vill också något beröra frågan om informationen om säker­hetspolitiken och totalförsvaret. Denna fråga har under senare år vid olika tillfällen behandlats i riksdagen.

Bl. a. framhöll försvarsutskottet i sitt betänkande (1976/77:13) om inrikt­ningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling alt det är önskvärt med en översyn av mål och medel beträffande informatio­nen om vår säkerhets- och försvarspolitik. Utskottet antydde atl denna översyn vid lämplig tidpunkt skulle kunna göras av den försvarsutredning som utskottet förordade. 1 direktiven för 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) erinrades bl. a. om vad riksdagen hade uttalat. Kommittén fick i uppdrag att överväga och lämna förslag till lämpliga åtgärder rörande informationen om vår säkerhetspolitik.

Efter framställning från försvarskommitlén tillkallades en särskild ex­pertgrupp med uppgift atl lämna underiag för kommitténs ställningstagan­den i fråga om information om säkerhetspolitiken m. m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       33

Gruppen lämnade i december 1979 rapporten Information om Sveriges säkerhetspolitik till försvarskommittén. Kommittén har remissbehandlat rapporten.

1 juni 1980 överlämnade försvarskommitlén sitt delbetänkande (Ds Fö 1980: 2) Vidgad säkerhetspolitisk debatt. 1 detla lämnar försvarskommittén förslag om bl. a. mål för informationen om säkerhetspolitiken och ålgärder som syftar till atl stimulera den allmänna säkerhetspolitiska debatten.

Jag tar inle nu ställning till de förslag som försvarkommittén har lämnat, eftersom jag anser alt målen för och inriktningen av olika totalförsvars­grenar och funktioner inom dessa bör vägas samman och fastställas i ett sammanhang. Detla sker lämpligen i samband med nästa försvarsbeslut.

Enligt min mening måsle de enskilda medborgarna vara informerade om vilka påfrestningar som kan drabba samhället i kriser och krig och om vad som görs för att möta sådana påfrestningar. Var och en måste ha kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter gentemot samhället som följer av de bestämmelser som har utfärdats om samhällets förberedelser för och verk­samhet i krig. Information om säkerhetspolitiken och totalförsvaret är mol denna bakgrund nödvändig som en grund för opinionsbildningen och för alt ge människorna möjlighet all påverka den politiska beslutsprocessen i dessa frågor. Delta är särskilt viktigt inför ett nytt försvarsbeslut. Därför har jag beräknat medel under anslaget A 2. Vissa nämnder m. m. för att ha möjlighet att ge stöd åt organisationer och projekt som har till syfte att sprida kunskap om vår säkerhetspolitik och totalförsvaret. Det bör ankom­ma på regeringen att ge närmare ansvisningar för hur dessa medel skall fördelas.

Jag går så över lill alt behandla frågorna om planeringsramen m. m.

Riksdagen (prop. 1980/81:4. FöU 1980/81: l.rskr 1980/81: II) har beslu­tat om bl. a. planeringsram för det militära försvaret för perioden 1980/ 81-1984/85. Mot denna bakgrund förordar jag för budgetåret 1981/82 en utgiftsram som svarar mol 1977 års försvarsbeslut. Jag återkommer i del följande (s. 51) till min ramberäkning.

Som jag har angett tidigare utgår överbefälhavarens programplan i fråga om inriktning och femårig planeringsram från 1977 års försvarsbeslut. Min beräkning av en planeringsram som svarar mot 1977 års försvarsbeslut framgår av följande tabell (prisläge februari 1980; milj. kr.).

1981/82      1982/83      1983/84      1984/85      1985/86     Surhma

Basbelopp                  -        15 359        15 359        15 359        15 359       76795

Utgiftsram           15412               _               _               _               _        15412

Planeringsram       15412        15 359        15 359        15359        15 359        76 848

Det finns emellertid inte anledning att nu föreslå riksdagen en plane­ringsram för perioden 1981/82-1985/86. Det bör ankomma på regeringen 3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       34

alt besluta om vilken planeringsram som skall ligga lill grund för överbefäl­havarens planering för nästa försvarsbeslutsperiod. Jag räknar med atl för­svarskommitlén i början av år 1981 skall lämna underlag för detla rege­ringsbeslut. 1 avvaktan på beslutet bör den nyss redovisade planeringsra­men ligga till grund för planeringen.

Stabiliteten i försvarsplaneringen beror i betydande utsträckning på de planerings- och budgetrutiner som tillämpas. Genom 1977 års försvarsbe­slut ökades möjligheterna atl under påföljande budgetår återfå sådana medel inom utgiftsramarna som inte har utnyttjats under det föregående budgetåret.

Prisutvecklingen inom del militära försvaret har under senare tid skapat svårigheter att utnyttja tillgängliga betalningsmedel pä ett helt rationellt sätt. Behovet av atl kunna föra över betalningsmedel från budgetåret 1980/ 81 lill budgetåret 1981/82 torde bli större än vad som medges av nu gällande regler. Jag förordar därför att betalningsmedel som svarar mot upp lill 4 % av den till genomförandeprisläget omräknade utgiftsramen för budgetåret 1980/81 vid behov får föras över från budgetåret 1980/81 till budgetåret 1981/82.

4.3.4 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta ut­veckling som jag har angett i det föregående.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                  35

4.4 Intäktsilnansiering av viss verksamhet

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tillämpas inläktsfi-nansiering i olika omfattning av verksamheten vid vissa myndigheter. Vid försvarets datacentral finansieras hela verksamheten genom intäkter. Verksamheten vid försvarels läromedelscentral kommer också på sikt alt bli helt intäktsfinansierad. Myndigheter som har en del av sin verksamhet inläklsfinansierad är bl. a. försvarets forskningsanstalt och försvarets ra­tionaliseringsinstitut.

1 prop. 1978/79:100 (bil. 7 s. 73) behandlade min företrädare bl. a. rationaliseringsverksamheten inom försvaret med anledning av promemo­rian (Ds Fö 1978:5) Rationaliseringsverksamhel m.m. inom försvarsde­partementets verksamhetsområde. Beträffande frågan om intäklsfinansie-ring av försvarets ralionaliseringsinsliluls verksamhet anförde han därvid, att det bör ankomma pä regeringen att pröva storleken av institutels anslag och om någon del av verksamheten bör intäktsfinansieras. Riksdagen hade inte något alt erinra mot förslagel (FöU 1978/79:23, rskr 1978/79:327). Liksom min företrädare ställer jag mig positiv lill principen om inläktsfi-nansiering, eftersom den bidrar till att öka effektiviteten genom alt den som efterfrågar tjänster m. m. också belastas med kostnaderna för dem.

Jag anser atl ylterligare delar av verksamheten vid försvarels rationali-seringsinstilut bör kunna intäktsfinansieras. Intäktsfinansiering bör också tillämpas resp. utökas för del av verksamheten vid bl. a. försvarels civilför­valtning, försvarets materielverk, försvarels forskningsanstalt och försva­rets förvallningsskola. Formerna för och omfattningen av detta kommer att variera på grund av den skilda karaktären hos myndigheternas verk­samhet. I vilken utsträckning och vid vilka myndigheter inläklsfinansiering skall införas kommer att studeras närmare.

Redan under budgetåret 1981/82 bör intäktsfinansieringen vid försvarets rationaliseringsinstitut kunna utökas med den verksamhet som avser stöd till lokala myndigheters rationalisering saml utbildning m.m. På samma sätt bör intäktsfinansieringen kunna utökas vid försvarels civilförvaltning och sådan finansiering införas vid förvaltningsskolan under budgetåret 1981/82. Under anslagen lill ledning och förbandsverksamhet har jag därför beräknat medel för att betala datorbearbetningar inom syslem F/S. 1 några fall har medel beräknats för alt köpa tjänster från rationaliseringsinstitutet. Jag återkommer till delta under resp. anslag.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

att yttra sig över vad jag har anfört om intäktsfinansiering av viss verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                     36

4.5 Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå

Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU 74) har i sitt slutbetänkande (SOU 1979:84) Lekmän i försvaret behandlat frågan om lekmannainfly­tande på regional och lokal nivå.

Utredningen föreslår försöksverksamhet, i första hand avseende beslu­tande lekmannaorgan, vid elt begränsat antal förband.

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetis av etl trettiotal instanser.

Remissinstansernas meningar går i sär vid valet mellan beslutande eller rådgivande organ som högsta inflytandeform. När det gäller konsekvenser­na av ett lekmannainflytande är en majoritet av remissinstanserna nega­liva. Bl. a. kostnaderna, risken för ökad byråkratisering och ansvarsprob-lemaliken förs fram. Flera instanser är tveksamma till om kostnaderna kan godtas i dagens slatsfinansiella läge.

Enligt utredningen kan den föreslagna reformen, fulll genomförd, kom­ma att kosta ca 10 milj.kr. per budgetår. 1 prop. 1977/78:63 om försvars­maktens centrala ledning m.m. anförde jag att det med hänsyn fill kost­nadsutvecklingen var nödvändigt atl så långt möjligt begränsa sådana kostnader för försvarsmaktens fredsadministration som inle gav direkta bidrag till försvarseffekten. 1 ett läge där strukturomvandlingar och ratio­naliseringar måste drivas mycket hårt inom försvaret är jag inle nu beredd atl inrymma några kostnadskrävande reformer som inle ger direkt utslag i krigsorganisationens försvarselfekt. Jag ifrågasätter inte värdet av lekman­naorgan, men vid en vägning mellan denna typ av fredsreformer och t. ex. repetilionsutbildning eller materielanskaffning, som direkt bidrar till för­svarseffekten, måste jag i nuvarande ekonomiska situation prioritera de senare. Mot bakgrund av det ekonomiska läget finner jag det därför inte möjligt att ta ställning till utredningens förslag innan förutsättningarna för dess genomförande har klarlagts i samband med nästa försvarsbeslut.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl la del av vad jag har anfört om lekmän i försvaret på regional och lokal nivå.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                  37

4.6 Avveckling av personalkassorna inom försvarsmakten

4.6.1   Inledning

Kungl. Maj:t uppdrog i maj 1973 åt försvarets materielverk att efter samråd med försvarsgrenscheferna, chefen för försvarsstabens personal­vårdsbyrå, försvarels civilförvaltning och försvarets rationaliseringsinsli-tut utreda och lägga fram förslag om personalkassornas framtida ställning. Under utredningsarbetet skulle också den värnpliktiga arbetsgruppen be­redas tillfälle att framlägga sina synpunkter.

Försvarets materielverk har i juni 1979 redovisat uppdraget i rapporten Personalkasseutredningen.

Under utredningens gång har synpunkler inhämtats från bl.a. förband och skolor med personalkassa samt berörda centrala och regionala myn­digheter. Under utredningsarbetet har materielverket samrätt med fortifi­kationsförvaltningen.

Av samrådsinstanserna har chefen för marinen, försvarets civilförvalt­ning, försvarels rationaliseringsinstitut och chefen för försvarsstabens per­sonalvårdsbyrå anmält vissa egna synpunkter på materielverkets förslag. Genom materielverkets försorg har rapporten remitterats till Svenska offi-cersförbundet (SOF), Kompaniofficersförbundel (KOF), Plutonsofficers-förbundet (POF), Statsanställdas förbund (SF) och den värnpliktiga arbets­gruppen.

4.6.2   Nuvarande ordning

Personalkassorna inrättades under slutet av 1800-lalet. F.n. finns så­dana kassor vid 75 militära förband.

Personalkassorna har till uppgift att bidra med medel lill personalvården vid förbanden. Delta sker genom olika verksamheter som ger inkomster. Bland de verksamheter som under årens lopp har tillfört kassorna medel kan nämnas egna bagerier, skrädderier, snickerier, nöjestillställningar och försäljning av köksavfall. Den huvudsakliga och i många fall enda inkomst­källan blev efter hand marketenterirörelsen.

För de inkomstbringande verksamheterna och för fritidsverksamheten förvärvade eller uppförde kassorna byggnader och anläggningar som hu­vudsakligen ligger inom kasernomrädena. Även vissa markförvärv gjordes. Förvärven och byggnadsverksamheten bekostades av personal-kassemedel, särskilda donationsmedel eller statsanslag.

Under årens lopp har verksamheten vid kassorna förändrats och perso-nalkasseverksamheten har upprepade gånger omorganiserats. Nu gällande bestämmelser för kassorna fastställdes av Kungl. Maj:l år 1965.

Av bestämmelserna för personalkassorna framgår bl. a. alt medlen i första hand skall användas för anordningar som kan öka trivseln för värn-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         38

pliktiga, plutonsofficerare och kadetter. 1 övrigt får personalkassemedel tas i anspråk för förströelseverksamhel, bildningsverksamhet m. m. Per­sonalkassemedel får också användas lill vissa investeringar och arbeten på fastigheter som tillhör persoinalkassorna. Personalkassornas lillgångar skall - lill den del de inte är investerade i fastigheter, byggnader eller anläggningar eller bundna i föriagskapital för rörelse e.d. - placeras i säkra värdehandlingar. Bestämmelserna är nu delvis ur bruk.

Som nyss nämnts har personalkassorna huvudsakligen tillförts medel genom överskoll från marketenterirörelsen. De allt högre personalkostna­derna under senare är har emellertid medfört föriuster för marketenterirö­relsen och kassornas ekonomiska ställning har inte medgett förlustläck-ning. Kungl. Maj:t beslöt därtör all marketenterierna skulle skiljas från personalkassorna och fr.o.m. den I juli 1973 drivas av förvaltningsmyn­digheterna direkt. Eftersom andra inkomstkällor i stort sett saknas, har personalkassorna vid många förband numera inte någon egentlig uppgift att fylla.

Personalkassornas tillgångar utgörs av bankmedel, obliga­tioner, fordringar och förlagskapital om ca 11 milj. kr. samt mark, byggna­der, anläggningar och vissa inventarier som år 1970 representerade ett brandförsäkringsvärde av 16.4 milj. kr.

Personalkassornas ställning per den 30 juni 1980 framgår av följande sammanställning.

 

 

Armén

Marinen

Flygvapnet

Summa

Tillgångar

 

 

 

 

Banktillgodohavanden

7 722 805

1 7.S5 322

804 273

10282400

Obligationer

249000

—

-

249000

Fordringar

231 158

3 961

1700

236 819

Föriagskapital

 

 

 

 

i biografer

110900

40400

2 500

153800

Förlagskapital

 

 

 

 

i övriga rörelser

160000

-

12 000

172 000

Skulder

 

 

 

 

Diverse skulder

34 803

10924

2 308

48035

Kapitalbehållning

 

 

 

 

(tillgångar minus

 

 

 

 

skulder)

8439 060

1788759

818165

11045984

Av kapitalbehållningen utgör ca 1,2 milj.kr. centrala uljämningsmedel, centrala personalkassemedel, fondmedel och donationer. Dessa medel förvallas centralt av försvarels materielverk. Övriga medel förvaltas lokalt av personalkassorna. De olika kassornas ekonomiska ställning varierar. Vissa personalkassor förvaltar ca 10000 kr. 45 % av kassorna har en kapitalbehållning på mer än 100000 kr.

De fonderade medlen är av två slag. Genom donationer under 1940-talet bildades en stiftelse för uppförande av ett soldathem vid dåvarande Göta

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         39

flygflottilj i Säve. Av olika anledningar förverkligades inte byggnadspla­nerna. Stiftelsen upplöstes och fondmedlen överlämnades till personalkas­san vid flygflottiljen. Numera förvaltas medlen av försvarets materielverk. Behållningen är f n. 53000 kr.

För marinen har föreskrivits atl 5% av kassornas nettobehållning skall fonderas för atl stödja kassor som är i behov av ekonomisk hjälp. Medlen fonderas i marinens fond för manskapskassor och marketenterier. År 1955 upphörde avsättningarna lill fonden. Några medel har inte utbetalats från fonden sedan är 1975. Behållningen utgör f. n. 7000 kr.

Personalkassornas realkapilal i form av mark, byggnader och anlägg­ningar omfattar sammanlagt 115 olika objekt fördelade på 38 förband. 95% av objekten finns vid arméförband. Byggnaderna och anläggningarna ut­görs huvudsakligen av lokaler och anläggningar för fritids- och affärsverk­samhet samt kulturhistoriskt intressanta byggnader. Till personalkassorna hör bl. a. idrottsanläggningar, biblioteksbyggnader, biografer, bagerier, museer och ell hotell. Vid några förband disponerar personalkassorna gravplatser.

Personalkassornas inventarier utgörs i huvudsak av maskiner och ut­rustning för kassornas olika rörelser och för fritidsverksamhet.

4.6.3 Personalkasseutredningen

Försvarels materielverk anför i sin rapport Personalkasseutredningen att verket inte har funnit några motiv för all behålla personalkassorna. Kassorna föreslås därför bli avvecklade. Denna uppfattning delas av sam­råds- och remissinstanserna.

I rapporten redovisas fem olika alternativ till hur kassornas lillgångar skulle kunna förvaltas och disponeras efter en avveckling. Det första alternativet innebär att kassornas medel disponeras av resp. myndighet för personalvårdsändamål. Enligt det andra alternativet förs medlen samman centralt och fördelas sedan på grundval av t. ex. antalet Ijänstgöringsdagar vid förbanden. Elt tredje alternativ är alt en stiftelse får disponera medlen och dela ut dem för personalvårdsändamål efter ansökan från förbanden. Det fjärde alternativet innebär att kassorna övertas av statsverket och att samtidigt de budgeterade medlen för trivselfrämjande åtgärder ökas. Enligl det femte alternativet får kassornas medel under en övergångstid på fem år disponeras av förbanden för personalvårdsändamål i huvudsak enligt sam­ma principer som hittills. Samtliga personalkategorier bör dock tillgo­doses. De medel som därefter kan komma atl återstå föreslås bli överförda till försvarsstabens personalvårdsbyrå och användas för personalvårdsän­damål enligl överbefälhavarens bestämmande. Överbefälhavaren föreslås vara huvudman för personalkassorna under avvecklingstiden. Materielver­ket förordar det femte alternativet.

Av samrådsmyndigheterna anser chefen för marinen att det av materiel-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                         40

verket förordade alternativet bör genomföras men med en tioårig avveck­lingstid. Försvarets civilförvaltning och försvarets rationaliseringsinstitut anser att personalkassornas tillgångar utan motprestationer bör överläm­nas till statsverket. Svenska officersförbundet biträder i sitt yttrande ma­terielverkets förslag men anser liksom chefen för marinen atl avvecklingen bör ske under en fioårsperiod. Kompaniofficers- och Plutonsofficersför-bunden saml den värnpliktiga arbetsgruppen förordar det tredje alternati­vet, dvs. stiftelsealternativet.

I rapporten föreslås vidare att de centrala uljämningsmedlen och perso-nalkassemedlen samt marinens fond för manskapskassor och marketente­rier förs över till försvarsstabens personalvårdsbyrå och används för per­sonalvårdsändamål enligt överbefälhavarens bestämmande. De fondmedel som ursprungligen avsattes för att uppföra etl soldathem vid dåvarande Göta flygflottilj bör enligt förslaget överlämnas till Svenska soldathemsför-bundel.

Materielverket förordar alt personalkassornas mark, byggnader och an­läggningar antingen överlåtes fill resp. förband utan ersättning eller inlöses av staten mot ekonomiskt vederlag. Försäljning på den öppna marknaden bör också kunna ske i de fall objekten står på fri grund och inte avses utnyttjas inom försvarsmakten. Medel som erhålls genom försäljning på den öppna marknaden bör tillfiilla resp. personalkassa. Medel som erhålls genom inlösen bör ställas till försvarsgrenschefernas förfogande och an­vändas för fritidsändamål.

Ansvaret för biograferna bör enligt materielverket övertas av resp. för­band med försvarsstabens personalvårdsbyrå som huvudman för verksam­heten. Chefen för försvarsstabens personalvårdshyrå ställer sig tveksam till att ta över ansvaret med hänsyn till den reducering av resurserna för personalvårdsbyrån som omorganisationen inom försvarsstaben kan kom­ma att innebära.

Även den bageriverksamhet, som f. n. bedrivs vid fem förband, föreslås bli överförd till myndigheterna under förutsältning dels att myndigheterna ställer sig positiva till detta, dels att bagerierna kan täcka samtliga sina kostnader.

Inventarierna inom fritidsverksamheten och vid marketenterierna och biograferna föreslås bli överlåtna Ull förbanden utan atl personalkassorna får någon ersättning härför.

4.6.4 Föredraganden

Inom försvarsmakten finns sedan lång lid tillbaka personalkassor. Dessa inrättades för att genom inkomster från olika verksamheter bidra med medel till personalvården vid förbanden. Kassorna förvärvade eller upp­förde för de olika rörelsegrenarna och för fritidsändamål mark, byggnader och anläggningar. Dessa ligger huvudsakligen inom kasernområdena och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         41

bekostades av personalkasse- och donationsmedel eller genom statsanslag. Den huvudsakliga och i många fall enda inkomstkällan blev så småningom marketenterirörelsen. De under senare år allt högre personalkostnaderna medförde emellertid atl marketenterierna efter hand började gå med för­lust. Kungl. Maj:t beslöt därför alt marketenterierna skulle skiljas från kassorna och i stället drivas av resp. förvaltningsmyndighet. Är 1973 upp­drog Kungl. Maj:t åt försvarets materielverk att efter samråd med vissa myndigheter utreda och lämna förslag angående personalkassornas framti­da ställning.

1 rapporten Personalkasseutredningen föreslår materielverket alt per­sonalkassorna avvecklas, eftersom de numera enligt materielverkets me­ning inte har någon egentlig uppgift all fylla. Denna uppfattning delas av samrådsinstanserna och de organisationer som har yttrat sig över försla­get.

Även jag anser alt personalkassorna bör avvecklas, eftersom de uppen­barligen inte längre fyller någon funkfion. Personalvårdsbehoven tillgo­doses numera genom statsmedel.

Personalkassorna har likvida tillgångar om ca 11 milj.kr. samt mark, byggnader, anläggningar och vissa inventarier med elt brandförsäkrings­värde år 1970 av ca 16,4 milj. kr. 1 rapporten redovisar materielverket fem olika alternativ för avveckling av kassorna. Alternativen innebär i korthet följande. Kassornas medel kan antingen disponeras av resp. myndighet eller centralt fördelas efter vissa principer. Enligt ell annal alternativ bör en stiftelse få disponera medlen och fördela dem efter ansökan från förban­den. Medlen kan också överläs av statsverket, varvid medlen för trivsel-främjande åtgärder samtidigt ökas.

Materielverket förordar elt alternativ som innebär atl personalkasse-medlen under en femårig övergångstid disponeras av förbanden för trivsel-ändamål i huvudsak enligl nuvarande principer. Samtliga personalkatego­rier bör tillgodoses. Medel som ev. återstår efter övergångsperioden skall förvallas av överbefälhavaren och användas för personalvårdsändamål. Överbefälhavaren bör vara huvudman för kassorna under avvecklingsti­den.

Av samrådsinstanserna har försvarets civilförvaltning och försvarets rafionaliseringsinstitut förordat att medlen överlämnas till staten, eftersom de är atl betrakta som statsmedel. Kompaniofficers- och Plulonsofficers-förbunden och den värnpliktiga arbetsgruppen förordar i sina yttranden stiflelseallernalivet.

För egen del biträder jag materielverkets förslag. Formen med personal­kassor för alt lillgodose personalvårdsbehov bör helt avvecklas. Del an­kommer på staten atl sörja för personalvården inom försvarsmakten. Del har tidigare fastslagits att personalkassornas tillgångar tillhör staten. Jag vill emellertid erinra om det frivilliga arbete som under årens lopp har lagts ned pä denna verksamhet och atl kassorna tidigare varit ekonomiskt själv-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         42

försörjande. Därtör anser jag alt tillgångarna bör komma de värnpliktiga och de anställda till godo.

Av de likvida tillgångarna förvaltas ca 1,2 milj.kr. centralt. Dessa till-gängar innefattar cenirala uljämningsmedel, centrala personalkassemedel, fondmedel och donationer. Fondmedlen utgörs av dels 53000 kr. som ursprungligen tillkom för uppförande av ett soldalhem vid dåvarande Göla flygflottilj, dels 7000 kr. i en central fond för slöd till kassor inom marinen. Materielverket föreslår att fondmedlen för soldalhemmet överlämnas fill Svenska soldalhemsförbundel och övriga medel till överbefälhavaren för personalvårdsändamål. Jag biträder förslaget och förutsätter alt eriorder­liga permutalioner genomförs.

Mark, byggnader och anläggningar som tillhör personalkassorna föreslås antingen överlåtas ulan ersättning till förbanden eller inlösas av staten. 1 de fall byggnader och anläggningar står pä fri grund och det inte är avsikten atl utnyttja dem inom försvarsmakten, bör de kunna försäljas på den öppna marknaden. Vid inlösen bör medlen förvaltas av försvarsgrenscheferna och användas för fritidsändamål. Vid försäljning bör medlen tillfalla resp. personalkassa. Jag biträder förslagel och finner det lämpligt alt avveckling­en sker enligt de redovisade alternativen. Jag utgår från all berörda myn­digheter noga prövar den avvecklingsform som är lämpligast för resp. objekt. Vid avveckling av byggnader och objekt av kulturhistoriskt intres­se utgår jag vidare från alt erforderligt samråd sker med riksantikvarieäm­betet och statens försvarshisloriska museer.

Vid fem förband driver personalkassorna bagerier. Materielverket före­slår att bagerierna förs över till resp. myndighet om myndigheterna ställer sig positiva till detta och bagenerna kan täcka sina kostnader. Enligt min mening bör de kvarvarande bagerierna ulan anförda förbehåll föras över till resp. myndighet. Frågan om bageriernas fortsatta verksamhet får däref­ter bedömas med utgångspunkt i de långsiktiga behoven och de personella och ekonomiska förutsättningarna.

Biografverksamheten vid f.n. 38 förband föreslås övergå till resp. för­band med överbefälhavaren som huvudman för verksamheten. Jag biträ­der förslaget. Kassornas invenlarier bör överlåtas lill förbanden utan er­sättning.

Under avvecklingsperioden bor personalkassornas tillgångar, liksom nu, redovisas vid sidan av statsbudgeten. Det bör ankomma på försvarets civilförvaltning att efter samråd med berörda myndigheter utfärda närmare anvisningar för denna redovisning.

4.6.5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om avveckling av personalkas­sorna inom försvarsmakten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                  43

4.7 Värnpliktigas medinflytände

Olika former av medinflylande för värnpliktiga har funnits en längre tid. Redan under beredskapsåren infördes systemet med s.k. värnpliktiga kompaniassislenter. 1 början av 1950-talet inrättades förbandsnämnder vid försvarets förband och skolor. År 1972 började överbefälhavaren försök med s. k. fördjupad företagsdemokrati som tog sikte också på de värnplik­tiga. Medinflytandet utökades därvid med bl. a. plutons- och kompanivisa möten. Dessa är, liksom förbandsnämnderna, organ för värnpliktiga och myndighetsföreträdare. På regional nivå infördes år 1974 s.k. milokonfe­renser för värnpliktsförelrädare inom ett militärområde. På central nivå anordnas sedan år 1970 årligen s. k. värnpliktskonferenser. Vid konferen­serna väljs en värnpliktig arbetsgrupp som ulgör ett centralt verkställande organ under tiden mellan konferenserna.

Enligt min mening är den värnpliktiges engagemang och delaktighet i försvaret en grundläggande förutsättning för atl försvaret skall kunna uppnå den avsedda effekten. En utveckling mot ökad samverkan och vidgat medinflylande kan förbättra förutsättningarna atl nå delta mål. Denna utveckling måste emellertid också ta hänsyn till de särskilda krav som den militära utbildningen i vissa fall ställer. Utbildningen måste bedri­vas rationellt och med realism så atl alla får fullt förtroende för sin och förbandets förmåga alt lösa uppgifterna samt förståelse för vilka krav dessa uppgifter ställer i krig.

Med slöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i mars 1977 en kommitté (Fö 1977:01) med uppdrag atl utreda formerna m.m. för de värnpliktigas medinflylande. Kommittén antog namnet värnpliktsinflylan-dekommittén (VIK). 1 direktiven lill ulredningen framhöll jag bl. a. atl kommittén borde följa den utveckling som gäller de anställdas medbestäm­mande i frågor rörande förhållandena vid de militära förbanden och över­väga hur formerna för och innehållet i de värnpliktigas medinflylande kan anpassas till denna.

Kommittén har i juni 1979 avlämnat sitt huvudbetänkande (Ds Fö 1979: 2) Värnpliktigas medinflylande under grundutbildning. 1 betänkandet lägger kommittén fram förslag rörande innehållet i och formerna för värn­pliktigas medinflylande under grundutbildning.

Enligl kommittén bör den organisatoriska ramen för de värnpliktigas medinflylande även i fortsättningen bestämmas av statsmakterna och myn­digheterna under dessa.

Kommittén framhåller alt de värnpliktiga dock - som hittills - bör ha rätt alt bilda och verka i frivilliga intresseorganisationer vid sidan av de fastställda samverkansformerna.

Kommitténs förslag i fråga om medinflylandels innehåll innebär i huvud­sak följande.

De värnpliktiga har f n. rätt att i viss omfattning besluta om användning-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          44

en av s. k. trivselmedel som står till förbandschefernas förfogande. Denna rätt är emellertid inte en beslutanderätt i förvaltningsrätlslig mening. Kom­mittén föreslår atl värnpliktigas egen beslutanderätt i fortsättningen också får omfatta inriktningen av fritidsaktiviteter. Likaså bör innehållet i vissa ordningsbestämmelser som gäller för de värnpliktiga enligl kommitténs mening kunna bestämmas av de värnpliktiga själva. De värnpliktiga bör också få bestämma hur de lokaler som efter samråd har tilldelals dem för användning under frifid skall utnyttjas.

Enligt gällande föreskrifter skall i första hand förbandscheferna samråda med de värnplikfigas företrädare innan beslut fattas i en del särskilt an­givna frågor. Kommitténs förslag i denna del innebär alt de berörda che­ferna efter mönster från medbestämmandelagen får en allmän skyldighet att samråda med de värnpliktiga innan viktigare beslut fattas eller verk­ställs. Också i överensstämmelse med medbestämmandelagen bör de värn­pliktiga ges rätt att i vissa situationer begära samrådsöverläggningar med förbandscheferna. När det gäller den egentliga utbildningsverksamheten lämnas vissa detaljförslag belräffande medinflylandels omfattning.

I fråga om medinflylandels former föreslår kommittén i huvudsak föl­jande.

Förbandsnämnderna avskaffas i den nuvarande formen. I stället bör vaije pluton eller motsvarande enhet fä utse en ledamot i etl organ vid förbandet som kommittén kallar värnpliktsrådel. Detta är de värnpliktigas högsta representativa organ vid förbandet och bör utöva i.ex. den beslu­tanderätt som tillkommer de värnpliktiga vid förbandet som helhet. Rådet, som uteslutande består av värnpliktiga, bör få sammanträda på tjänstetid. Samverkan mellan förbandschefen och de värnpliktiga, dvs. främst sam­rådsöverläggningar, bör äga rum i ett särskilt organ som kommittén kallar förbandsnämnden. Denna bör bestå av tre företrädare för myndigheten och fyra värnpliktiga. Ledamöterna utser bland sig en ordförande. De nuvarande milokonferenserna föreslås i fortsättningen avse bara arméns värnpliktiga. För de värnpliktiga vid marinen och flygvapnet bör enligt kommitténs mening ordnas särskilda försvarsgrenskonferenser. 1 fråga om värnpliktskonferensen innebär kommitténs förslag inle några mera bety­dande förändringar. Kommittén föreslär i huvudsak endast alt antalet ombud minskas från omkring 200 till omkring 160. Värnpliktiga arbets­gruppen får enligt kommitténs förslag ökade resurser. Medel bör sålunda ställas till förfogande för atl ylterligare personer med handläggande upp­gifter samt etl skrivbiträde skall kunna arbeta på hellid vid arbetsgruppens kansli. Arbetsgruppen bör själv få bestämma om hur dessa medel skall användas.

Mol vissa av kommitténs förslag har avgetis reservationer. Likaså har särskilda yttranden lämnats. Betänkandet har remitterats. Elt antal remiss­instanser har framfört erinringar eller ställt sig avvisande till olika delar av kommitténs förslag. Flertalet remissinstanser har dock ställt sig positiva till förslagen i stort.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       45

Jag vill här erinra om att formerna för och inriktningen i stort av de värnpliktigas medinflylande har fastställts av regeringen, medan de närma­re bestämmelserna har utfärdats av olika myndigheter.

Detta sätt att leda och reglera verksamheten har visat sig vara lämpligt och bör utvecklas. Medinflytandet är ett dynamiskt område som förändras och utvecklas i samverkan mellan värnpliktiga, myndighetsföreträdare och anställd personal. Denna naturliga samverkan bör så långt möjligt under­stödjas, bl. a. genom fortsatt delegering och decentralisering av ansvar och beslutsbefogenheter. Det bör ankomma på regeringen att fortlöpande prö­va i vad mån beslut och närmare utformning av bestämmelser om medin­flytandet inom fastställda ramar och generella föreskrifter kan delegeras långt ned i organisationen. Enligt min mening bör tyngdpunkten i medinfly­tandet ligga på lokal nivå och utformas så atl del direkt berör de värnplik­tiga och kan omsättas i deras egen arbetsmiljö. Medinflytandet bör således förankras på plutons- och kompaninivå. Det är också väsentligl atl medin­flytandet utövas och utvecklas under så enkla och smidiga former som möjligt. Ett alltför formalisera! och reglerat medinflylandesystem kan ska­pa en tungrodd byråkrati som ytterst försvårar en naturlig medinflytande-process och därigenom motverkar snabba och enkla lösningar på aktuella problem. Det ligger också en risk i atl elt alltför omfattande procedur- och regelsystem kan komma att hämma det naturliga och öppna umgänget mellan befäl och värnpliktiga.

De av kommitténs förslag som jag anser bör genomföras innehåller inte några frågor som enligt min mening behöver underställas riksdagens pröv­ning. Jag anser dock atl de värnpliktigas medinflylande är ett så viktigt område alt riksdagen bör informeras om de åtgärder inom området som jag avser att föreslå regeringen.

1 fråga om den organisatoriska ramen för de värnpliktigas medinflylande delar jag kommilléns uppfattning. Samverkan mellan värnpliktiga och myndigheter bör även fortsättningsvis ske i de former som regering och myndigheter har bestämt. Denna princip påverkas inle om de värnpliktiga bildar frivilliga organisationer för att främja sina intressen.

Kommittén har bl. a. föreslagit att de värnpliktiga ges rätt att själva besluta om inriktningen av fritidsaktiviteter. Etl sådanl förfarande fram­står dock som mindre lämpligt, eftersom dessa aktiviteter i stor utsträck­ning grundas på individuella önskemål som bör prövas i särskild ordning. Jag kan därför inte biträda kommitténs förslag på denna punkl. Däremot anser jag att såväl medelstilldelningen fill som inriktningen av fritidsaktivi­teterna bör göras till föremål för samråd.

Jag biträder kommitténs övriga förslag om beslutanderätt för värnplik­tiga, bl. a. rörande vissa ordningsregler. Beslutanderätten är emellertid inte en beslutanderätt i förvaltningsrätlslig mening, utan får betraktas som rekommendationer. Jag vill vidare framhålla atl det alltid måste vara myndigheten obelagel atl meddela de ordningsföreskrifter som bedöms vara nödvändiga.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         46

Kommitténs förslag om allmän skyldighet för främst förbandschefen att samråda med de värnpliktiga innan beslut fattas i viktigare frågor som berör dem kan medföra svårigheter vid tillämpningen. Jag anser därför att det bör finnas skyldighet alt samråda inom vissa fastställda sakområden. Det bör ankomma på överbefälhavaren alt efter samråd med den värnplik­tiga arbetsgruppen meddela närmare föreskrifter om dessa sakområden. Jag vill särskilt understryka vikten av alt samrådet beträffande utbildnings­frågorna utvecklas vidare, främst inom kompaniels och plutonens ram. Jag anser det också naturiigt att förbandsledningen bör vara skyldig att i viss utsträckning informera företrädare för de värnpliktiga utan att beslut av förbandsledningen har aktualiserats. Detta kan I.ex. avse närmare infor­mation om vissa bestämmelser;Och förhållanden saml planering m. m. som är av betydelse för de värnpliktiga som grupp och för kommande ålders­klasser. Även här bör det ankomma pä överbefälhavaren atl efter samråd med den värnpliktiga arbetsgruppen besluta vilka frågor som informa­tionsskyldigheten skall omfatta.

Jag är inte beredd att biträda förslaget om s. k. värnpliktsråd och om förbandsnämnder i den nya utformningen. Jag har svårt att se alt dessa organ skulle bidra till att yllerligare fördjupa medinflytandet för samtliga värnpliktiga. Ett värnpliklsråd innebär egentligen, som jag ser del, en formalisering av den normala samverkan mellan värnpliktiga i frågor av gemensamt intresse. Jag anser därför atl förbandsnämnderna i deras nuva­rande form också i fortsättningen bör vara huvudorganet för förbandsled­ningens samverkan med de värnpliktiga. De värnpliktiga representanterna i nämnden bör dock ges möjlighet atl förbereda sig vid särskilda samman­träden.

Beträffande' milokonferenserna anser även jag atl de bör ersättas av försvarsgrensvisa konferenser, vilka för arméns del bör arrangeras i.ex. militäromrädesvis. Likaså bör antalet ombiid till värnpliklskonferensen reduceras i enlighet med kommitténs förslag.

Jag är inte beredd alt nu förorda atl personalresurserna för den värnplik­tiga arbetsgruppen förstärks. Enligt min mening är del lämpligare atl ännu någon tid avvakta den fortsatta utvecklingen av medinflytandeverksamhe-ten och därefter la upp frågan lill förnyad prövning.

Jag vill i detta sammanhang understryka att medinflytandet för värnplik­tiga givetvis också bör omfalla de kvinnor som numera genomgår militär grundutbildning för anställning som yrkesbefäl.

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

" att ta del av vad jag har anfört om värnpliktigas medinflylande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                  47

4.8 Förbättrade värnpliktsförmåner m. m.

Inledningsvis vill jag erinra om all regeringen i juni 1978 uppdrog ål överbefälhavaren att i samarbete med statistiska centralbyrån undersöka de värnpliktigas ekonomiska förhållanden under grundutbildningen. Resul­tatet av undersökningen skulle redovisas för regeringen senast i mitten av september 1980. Utredningsarbetet har emellertid av olika anledningar försenals. Undersökningen har därför inle kunnat ligga till grund för över­vägandena i budgetarbetet om förbättrade värnpliktsförmåner för budget­året 1981/82.

Jag vill i delta sammanhang vidare erinra om riksdagens beslut (prop. 1979/80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) om översyn av familjebidragslagen (1978:520). Till grund för beslutet låg en motion (mot. 1979/80:1136) om översyn av familjebidragslagen i syfte alt i familjebi­dragssystemet föra in bidrag lill andra nödvändiga kostnader för bostaden än de direkta bostadskostnader som bostadsbidraget är avsett atl täcka. Försvarsutskottet konstaterade härvid bl. a. alt undersökningen av de värnpliktigas ekonomiska förhållanden borde ge underlag av betydelse även för att bedöma hur familjebidragslagen bör vara utformad i fräga om bidrag till bostadskostnader. Enligt utskottets mening är del därför moti­verat atl parallellt med undersökningen studera och sammanfatta erfaren­heterna av familjebidragslagens tillämpning i denna del för att eventuella ändringar av lagen skall kunna träda i kraft den 1 juli 1981.

Den ändrade familjebidragslagen trädde i kraft den 1 juli 1978. Lagens tillämpning i sin helhet har sedan dess studerats inom försvarsdepartemen­tet. Med anledning av riksdagens beslut och erfarenheterna av familjebi­dragslagens tillämpning avser jag atl under våren 1981 föreslå regeringen en proposition i frågan. Jag utgår från att jag i detta sammanhang även får möjlighet att kommentera och behandla den värnpliklsekonomiska under­sökningen.

Nuvarande förmånssystem för värnpliktiga m.fl. innebär bl. a. att det under grundutbildning utgår kontant ersättning i form av en fast ersättning - dagersättning — saml tillägg lill dagersättningen. Under repetilionsut­bildning utgår en dagpenning som i princip motsvarar hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen.

Jag förordar atl dagersättningen höjs från 16 kr. till 17 kr. Detla innebär att den sammanlagda ersättningen - dagersättning och tillägg till dager­sättningen - blir (17 -)- 15) 32 kr. fr.o. m. 231:a t.o. m. 300:e tjänstgörings­dagen. För tjänstgöringstid därefter blir den sammanlagda ersättningen för dag (17 -h 30) 47 kr.

Även de familjesociala förmånerna bör förbättras. Maximibeloppet för familjepenning är f n. 1 140 kr. för månad för maka och 510 kr. för månad för barn. Jag förordar atl dessa belopp höjs. Maximibeloppen för familje­penning bör höjas lill 1 290 kr. för månad för maka och lill 570 kr. för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          48

månad för barn. Genom dessa höjningar kommer familjepenningen för maka att ligga över det grundbelopp som nu utgår till ensamstående enligt socialhjälpsnormen i Stockholms kommun och familjepenningen för barn att ligga över nuvarande nivå för bidragsförskott och barnpension.

Även näringsbidraget bör höjas. Enligt gällande bestämmelser i familje­bidragslagen (1978:520) kan värnpliktig få näringsbidrag till avlöningskost­nader som uppkommer till följd av att särskild arbetskraft måsle anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Det maximerade beloppet för näringsbidrag är sedan den 1 juli 1977 100 kr. per dag. Jag förordar att beloppet höjs till högst 150 kr. per dag.

De föreslagna förbättringarna av värnpliktsförmånerna bör genomföras den 1 juli 1981 och i tillämpliga delar också gälla andra som avlönas enligl samma grunder som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver ändring i familjebidragslagen (1978:520). Förslag till lag om ändring i familjebidrags­lagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till proto­kollet som bilaga 7.1. Med hänsyn till lagstiftningsfrågans beskaffenhet torde lagrådets hörande i ärendet sakna betydelse. Jag avser att i annal sammanhang återkomma till regeringen med förslag till övriga författnings­ändringar.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1.  antaga   förslaget   till   lag   om   ändring   i   familjebidragslagen (1978:520),

2.         godkänna vad jag har förordat om förmåner åt värnpliktiga m.fl.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                  49

4.9 Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m.

4.9.1 Överbefälhavaren

Överbefälhavarens yttrande över myndigheternas anslagsframställningar

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar för budget­ärel 1981/82 lar överbefälhavaren upp bl. a. vissa särskilda planeringsfrå­gor.

Överbefälhavaren anger att likviditeten har förbättrats jämfört med tidi­gare budgetår därför att den bristande tidsmässiga överensstämmelsen mellan nettoprisindex och de faktiska kostnadsfördyringarna har gett för­svaret större kompensation än pris- och löneutvecklingen har föranlett under budgetåret 1979/80. Överbefälhavaren har därför gett myndigheter­na direktiv all öka överplaneringen.

Enligt överbefälhavaren har reserver avsatts för alt täcka en bedömd skillnad mellan kostnadsutvecklingen för personal och materiel och prisut­vecklingen enligt netloprisindex. Kostnadsutvecklingen inom byggnads­området har bedömts följa prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Några generella reserver har därför inte avdelats inom huvudproduktionsomrädet Anskaffning av anläggningar.

Överbefälhavarens yttrande över myndigheternas anslagsframställning­ar grundas vad beträffar personalutvecklingen under budgetärel 1981/82 på de ställningstaganden som har redovisats i prop. 1979/80: 100 (bil. 7) och i överbefälhavarens budgetdirektiv lill myndigheterna.

Myndigheternas anslagsframställningar överskrider enligl överbefälha­varen anvisade ramar med ca 278 milj. kr. Av överskridandet ulgör ca 2 milj. kr. kostnader för genomförandet av omlokalisering och ca 46 milj. kr. kostnader för investeringar som enligt tidigare beslut skall bekostas utan­för utgiftsramen för det militära försvaret.

Av resterande överskridanden om ca 230 milj.kr. redovisas ca 190 milj.kr. som tillägg till anslagsframställningarna inom huvudprogrammen 1-4 och ca 13 milj.kr. som tillägg inom huvudprogram 5. Ca 27 milj.kr. utgör kostnader ulöver priskompensationen enligl netloprisindex för vissa värnpliktsförmåner under budgetåret 1978/79.

I övrigt lar överbefälhavaren upp en rad detaljfrågor som rör de olika anslagen inom utgiftsramen för del militära försvaret. Dessa frågor har tagits upp i särskilda avsnill under anslagen.

Överbefälhavarens ramberäkning

Med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1980/81 beräknar över­befälhavaren betalningsmedelsramen för det militära försvaret till 15459160000 kr. enligl följande sammanställning.

4   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

50

 

Basbelopp (prisläge februari 1979)

Tillkommer:

Kostnadsökningar utöver neltoprisindex under budgetärel 1978/79 för vissa värnpliktsför­måner (prop. 1976/77: 74 bil. 1 s. 138, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311)

Avgår:

Kapitalkostnader för anläggningar och datorer enligt försvarsdepartementets anvisningar

Justerat basbelopp (prisläge februari 1979)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1979-febniari 1980 Återtagning av medel som hölls inne under budgetåret 1977/78

Avgår:

Återbetalning av tidigarelagda industribeställningar

Överplanering av vissa grundutbildningsförmäner

Planeringsram (prisläge februari 1980)

Tillfällig ramhöjning:

Investeringar för försvarets forskningsanstalt

i Botkyrka

i Grindsjön Genomförande av omlokalisering av

försvarets civilförvaltning

fortifikationsförvaltningen

försvarets forskningsanstalt

Betalningsmedelsram (prisläge februari 1980)

13 623 055 000

+      25718000

-    23000000 13625 773000

+  1763 175 000 -I-      75404000

24022000 29045 000

15411285000

-I-      41400000 -t-        4350000

-I-            25 000

-t-        1 150000
+          950000

15459160000

Överbefälhavaren har lämnat följande kommentarer till ramberäkning­en.

1 sina planerings- och budgetdirektiv räknade överbefälhavaren - i avvaktan på riksdagens ställningstagande lill prop. 1979/80: 100 (bil. 7) -med alt basbeloppet enligt 1977 års försvarsbeslut skulle justeras med kostnadsökningarna utöver netloprisindex under budgetåret 1978/79 för vissa värnpliktsförmåner under grundutbildning. Riksdagens beslut (FöU 1979/80: 13, rskr 1979/80:326) att denna särbehandling av värnpliktsför­månerna inle får påverka utgiftsramens storlek under budgetåren 1980/81 och 1981/82 kom så sent att överbefälhavaren valde atl inle ändra de givna ramarna under slutskedet av myndigheternas budgetarbete. Överbefälha­varen föreslår i stället atl betainingsmedelsbehovel för försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet genom en ökad överplanering sammanlagt minskas med ett belopp som motsvarar den uteblivna ram­kompensationen.

Överbefälhavaren förutsätter att kostnaderna för löner till personal med s. k. NOM-garanti och till personal med lönebidrag regleras utanför utgifts­ramen för det militära försvaret.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

51

4.9.2 Föredraganden

Ramberäkning

1 enlighet med gällande metod för ramberäkningarna (prop. 1974:1 bil. 6 s. 60, FöU 1974:19, rskr 1974: 190), med stöd av riksdagens beslut om riktlinjer för det militära försvarels fortsatta utveckling (prop. 1980/81:4, FöU 1980/81: 1, rskr 1980/81:11) samt med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 77, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret till 15412080000 kr. i prisläget februari 1980. Till detla kommer (2200-300) 1900 milj.kr. i beräknad kompensafion för pris- och löneökningar. Kom­pensationen har minskats med hänsyn till besparingarna under budgetåret 1981/82. Beräkningarna framgår av följande sammanställning.

Basbelopp (prisläge februari 1979)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1979-februari 1980

Avgår:

Kapitalkostnader för anläggningar och datorer

Basbelopp (prisläge februari 1980)

Tillkommer:

Återtagning av medel som hölls inne under budgetåret 1977/78

Omlokaliseringskostnader för vissa myndig­heter

Avgår:

Återbetalning av kostnader för tidigarelag­da industribeställningar

Utgiftsram (prisläge februari 1980)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1980 - medelprisläget 1981/82 inkl. bespa­ring

Beräknat utfall den 30 juni 1982

13 623055 000 -I-  1762 825000

26425000 15359455000

-f75405000

-f  1245000    -h      76650000

24025 000 15412080000

+ 1900000000 17 312080000

I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.

Enligt fidigare regler betalades både investeringar i anläggningar och kapitalkostnader för dessa i form av räntor och avskrivningar från den militära utgiftsramen. Detta ingick som en förutsättning i 1977 års försvars­beslut. Genom budgetreformen (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) har kapitalbudgelen avskaffats. För del militära försvarets del belastar kapitalkostnader inte längre utgiftsramen. Basbeloppet minskades därför budgetåret 1980/81 med 231330000 kr. i prisläget februari 1979. Budgetåret 1981/82 bör basbeloppet minskas med ytterligare 26425000 kr. i prisläget februari 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         52

Medelsförbrukningen på anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret minskades under budgetåret 1977/78 med 150 milj.kr. (prop. 1976/77:150 bil. 2 s. 7, FöU 1976/77:2y, FiU 1976/77:30, rskr 1976/ 77: 342). 1 prop. 1977/78: 100 (bil. 7 s. 71) förordade jag alt beloppet skulle få alertas med en tredjedel under vart och elt av budgetåren 1979/80, 1980/ 81 och 1981/82, varvid beloppet skulle prispmräknas med netloprisindex. Riksdagen (FöU 1977/78: 19, rskr 1977/78:240) godtog förslaget. Utgiftsra­men för budgetåret 1981/82 bör därför tillfälligt ökas med en tredjedel av 150 milj.kr. beräknad i prislägel februari 1980. Därmed är återtagningen genomförd.

Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med all vissa myndigheter inom försvarsmakten omlokaliseras skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil. 6 s. II, FöU 1972:17, rskr 1972:231) beräknas utanför utgiftsramen. För nästa budgetår har jag beräknat kostnader av denna art för försvarets civilförvaltning, fortifikafionsförvaltningen och försvarets forskningsanstalt fill ett sam­manlagt belopp av I 245000 kr. Utgiftsramen bör tillfälligt ökas med mot­svarande belopp.

Genom beslut i februari 1977 bemyndigade regeringen arbetsmarknads­styrelsen atl under budgetåren 1976/77 och 1977/78 lägga ut industribeställ­ningar i sysselsättningsfrämjande syfte bl. a. för försvarets räkning till ett belopp av högst 65 milj.kr. Den materiel som beställdes var planerad att anskaffas under senare budgetår. Kostnaderna förskotterades från dåva­rande elfte huvudtitelns anslag lill sysselsättningsskapande ålgärder och skulle till övervägande del återbetalas under de budgetår när anskaffningen av de olika materielobjekten var planerad. Utgiftsramen bör tillfälligt mins­kas med den del av återbetalningen som faller på budgetåret 1981/82.

Medel för sysselsättningsstimulerande ålgärder under tolfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdep;ärtemenlet förutsätter jag att sådana medel får disponeras ulöver utgiftsramen lill etl belopp av 20 milj. kr. Jag har f. n. inte räknat med några extra medel från tolfte huvudtiteln för investeringar­na för K 4 i Arvidsjaur. Sammanlagt har hittills 177,9 milj.kr. anvisats under tolfte huvudtiteln för dessa investeringar.

För budgetåret 1980/81 har riksdagen vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:100 bi 1980/81 har riksdagen vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/ 80:100 bil. 7 s. 86, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) bemyndigat rege­ringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Jag förordar att regeringen begär etl motsvarande bemyndigande för budgetåret 1981/82. Som jag har anfört tidigare (s. 51) bör priskompensalionen minskas med besparingarna under budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         53

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för del militära försvaret för budgetåret 1980/81 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1979/80. Jag förordar atl regeringen begär bemyndigande för budgetåret 1981/82 enligl samma principer. Som jag har anfört tidigare (s. 34) bör dock betalnings­medel som svarar mol 4 % av den till genomförandeprislägel omräknade utgiftsramen för budgetåret 1980/81 få föras över från budgetåret 1980/81 till budgetåret 1981/82.

För budgetåret 1980/81 har riksdagen genom nämnda beslut vid 1979/80 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för del militära försvaret. Ell sådanl överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för etl eller flera efterföljande budgetår. Elt motsvarande bemyndigande för regeringen behövs också för budgetåret 1981/82 och bör därför begäras.

För budgetåret 1980/81 har riksdagen vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80: 100 bil. 7 s. 86, FöU 1979/80: 13, rskr 1979/80:316) bemyndigat regeringen all överskrida utgiftsramen för det militära försvaret samt läm­nade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsva­ret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sädana åtgärder som alt värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in lill krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller alt andra särskilda ålgärder måste vidtas av samma skäl. Etl motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1981/82. Jag förordar därför all regeringen begär riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramen för del militära för­svaret saml lämnade beställningsbemyndiganden, om del behövs av be­redskapsskäl. Utbrytningspunkier

Beredningen av anslaget F 18. Anskaffning av anläggningar för försva­rets forskningsanstalt har som tidigare (s. 32) nämnts inte kunnat slutföras. Därför bör della anslag t. v. föras upp med beräknat belopp. För alt anslagen inom utgiftsramen för del militära försvaret slutligt skall kunna stämmas av mot utgiftsramen bör även anslaget D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning t. v. föras upp med beräknat belopp.

4.9.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. för budgetåret 1981/82 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret fill 15412080000 kr. i prisläget februari 1980,

2.        bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nettoprisindex korrigerad med de besparingar som jag har förordat för det militära försvaret.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         54

3.        bemyndiga regeringen atl justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underut­nyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1980/81,

4.        bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1981/82 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av kon­junktur- eller beredskapsskäl.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                     55

4.10 Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82

Beträffande anslagsberäkningarna m.m. för budgetåret 1981/82 vill jag anföra följande.

De anslag som jag i det följande föreslår regeringen alt förelägga riksda­gen har beräknats i prisläget februari 1980 och i löneläget februari 1980 inkl. 39% lönekostnadspålägg.

Myndigheterna har räknat med att en reserv behövs för nästa budgetår för att möta pris- och löneökningar som inte täcks av prisregleringsmedel. Vissa myndigheter fillämpar ett system med överplanering. Jag har funnit det lämpligt att göra en sammanvägd bedömning av reserven för pris- och löneökningar samt överplanering. Resultatet av denna sammanvägda be­dömning kallas i redovisningen under anslagen för överplanering, reserver m.m.

Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramen för det tnilitära försvaret uppgår fill 15412080000 kr. Härtill kommer elt prisreglerings-anslag om 1900 milj.kr. Sammanlagt begärs alltså (15412080000 -I-1900000000) 17312080000 kr. för det militära försvaret.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          56

Fjärde huvudtiteln

A Försvarsdepartementet m. m.

A 1. Försvarsdepartementet

 

1979/80 Utgift

23654295

 

 

 

1980/81 Anslag

23400000

 

 

 

1981/82 Förslag

25600000

 

 

 

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m.m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Föredra­ganden

Försvarsdepartementet

20900

23654

23400

25 600

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

Medgiven prisreglering

+ 4 280

-

-

-

Medelsbehov

7,5180

23654

23400

25600

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat til

1 personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Föredra­ganden

Handläggande personal Övrig personal

88

42

88

42

88

42

88

42

 

130

130

130

130

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 25,6 milj. kr. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Intäktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarels civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för att försvarsdepartementet skall kunna betala sina kost­nader för datorbearbetning inorn system F/S vid civilförvaltningen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Försvarsdepartementet för budgetåret  1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 25600000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet A 2. Vissa nämnder m. m.

57

 

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

13 201245 13 550000 15 100000

Från anslaget täcks utgifter för vapenfrinämnden, värnpliklsnämnden, totalförsvarels upplysningsnämnd, försvarels faslighetsnämnd, försvarels personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försva­rets skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitelsfrågor, militära arbetstidsdelegationen, totalförsvarets chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarels arbetstids-nämnd, försvarets underrättelsenämnd, militärledningens rådgivande nämnd, försvarets centrala förslagskommilté och delegationen för efter­forskningsbyråns verksamhet.

Från anslaget utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och till Stiftelsen Gällöfsla kurscentrum.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Nämnden

Föredra­ganden

1, Vapenfrinämnden

4910

5 684

5 300

7310

6125

2. Värnpliktsnämnden

1020

1 100

1075

1245

1 135

3. Försvarets centrala

 

 

 

 

 

företagsnämnd och

 

 

 

 

 

försvarets arbets-

 

 

 

 

 

miljökommitté

760

-

-

-

-

4. Totalförsvarels upp-

 

 

 

 

 

lysningsnämnd

1050

1390

1240

1091

885

5. Försvarets faslig-

 

 

 

 

 

hetsnämnd

520

462

530

550

550

6. Försvarets personal-

 

 

 

 

 

nämnd

450

458

495

550

550

7. Övriga nämnder

515

456

1 100

1053

1300

Bidrag lill

 

 

 

 

 

8. Centralförbundet

 

 

 

 

 

Folk och Försvar

2008

1671

2 158

2 300

2 270

9. Stiftelsen Gällöfsta

 

 

 

 

 

kurscentrum

4805

4872

5 170

5 765

5 580

Kostnader

16038

16194

17068

19864

18395

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Centralförbundet Folk

 

 

 

 

 

och Försvar, medlems-

 

 

 

 

 

avgifter och skrifter

 

 

 

 

 

m. m.

-   373

-    36

-   373

-  275

-  275

Stiftelsen Gällöfsla

 

 

 

 

 

kurscentrum, driftin-

 

 

 

 

 

täkler m. m.

-2965

-2957

-3 145

-3445

-3445

Lönereserv

-

-

-

-

+  425

Medgiven prisregle-

 

 

 

 

 

ring

-1-1660

-

-

-

-

Medelsbehov

11040

13201

13550

16144

15100

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

58

Personal

 

 

 

Personalkategori

 

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Nämnden

Föredra-

 

 

 

 

 

 

ganden

Vapenfrinämnden

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

17 6

17

.5

17 6

18

7

18 6

Värnpliklsnämnden

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

3 4

3 4

3 4

3 4

3 4

Försvarets fastighelsnäir,

ind

 

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

Försvarets personalnäim

id

 

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

2 1

2

1

2 1

2 1

2 1

 

 

35

34

35

37

36

/. Vapenfrinämnden

a)      Pris- och löneomräkningen medför atl kostnaderna ökar med 260000 kr.

b)     För personalförstärkningar krävs ytterligare 250000 kr.

c)      För förhyrning av kontorslokaler behövs ytterligare 35000 kr.

d)  För att genomföra ett ökat antal utredningar krävs ytterligare 925000
kr.

e)  För en höjning av arvodena lill frilansutredare och för ökade kostna­
der för utskrifter behövs ytterligare 540000 kr.

2. Värnpliktsnämnden

a)     Pris- och löneomräkninger ökar kostnaderna med 112000 kr.

b)    För personalutbildning behövs ytterligare 10000 kr.

c)     För en förbättring av delgivningssystemet krävs ytterligare 48000 kr.

3. Totalförsvarets upplysningsnämnd

a)      Pris- och löneomräkningen medför alt kostnaderna ökar med 23000 kr.

b)     Kostnaderna för annonsering i telefonkatalogen minskar med 429000 kr.

c)      För personalförstärkningar krävs ytterligare 167000 kr.

d)  För tryckning och distribution av årlig tolalförsvarsinformalion till
kvinnor behövs 90000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       59

4. Försvarets fastighetsnämnd

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 20000 kr.

5. Försvarets personalnämnd

a)       Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 19000 kr.

b)  För en lokalkostnad som inte har debiterats tidigare krävs yllerligare 30000 kr.

c)   För ökad reseverksamhet på grund av organisationsförändringar be­hövs ytterligare 6000 kr.

6. Övriga nämnder

a) Volymförändringar inom de övriga nämnderna medför att kostna­derna minskar med 32000 kr.

7.  Centralförbundet Folk och Försvar

a) Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 262000 kr.

8. Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum

a)      Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 295 000 kr.

b)  Kostnaderna för drift av kursgården ökar med 300000 kr.

c)  För utbyggnad av anläggningen krävs ett banklån på ca 5,5 milj. kr. med statlig garanti.

Föredraganden

Med hänvisning fill sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget fill 15,1 milj.kr. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Intäktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under fö­revarande anslag har jag därför beräknat medel för att nämnderna m. m. skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom syslem F/S vid civilförvaltningen.

För vapenfrinämnden har jag bl. a. beräknat medel för en tjänst för heltidsanställd vice ordförande och ett ökat antal utredningar. Jag har vidare räknat med medel för en höjning av ersättningen till frilansutredarna för omkostnader för utskrifter.

För totalförsvarets upplysningsnämnd har jag beräknat medel för en med försvarsstaben samordnad informationsskrift om försvaret riktad fill unga kvinnor och män inför värnpliktstjänstgöringen.

Under posten Övriga nämnder har jag reserverat medel med hänsyn lill vad jag har anfört beträffande information om säkerhetspolitiken och total­försvaret (s. 32). Vidare har jag beräknat 310000 kr. för en delegation för efterforskning av krigsfångar och civilinternerade.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          60

I prop. 1962:74 föreslog Kungl. Maj:t atl försvarets personalvårds­nämnd skulle inrättas och vara direkt underställd regeringen. 1 propositio­nen anmäldes vidare att det borde ankomma på regeringen atl utfärda föreskrifter om nämndens uppgifter och verksamhet. Riksdagen hade inte något att erinra mot förslaget (SU 1962:62, rskr 1962:171). Riksdagen har beslutat om en ny organisation för försvarsmaktens centrala ledning (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/78: 174 och prop. 1979/80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316). Beslutet innebär bl. a. att försvarssta­bens personalvårdsbyrå den 1 juli 1981 inordnas i försvarsstabens plane­ringsledning.

Enligt min mening kan försvarets personalvårdsnämnds ställning och arbetsuppgifter inte ses isolerade från den verksamhet som kommer att bedrivas inom planeringsledningen och från senare års utveckling inom bl. a. det arbetsrättsliga området. Mol bakgrund av detta avser jag över­väga om den verksamhet som nu ankommer på försvarets personalvårds­nämnd kan knytas till funktioner inom ramen för den kommande stabsor­ganisationen. Det ankommer på regeringen att besluta i ärendet.

Jag hemställer att regeringen

1.  bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om försvarets personalvårdsnämnd,

2.         föreslår riksdagen alt lill Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 15 100000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift           5945906'

1980/81 Anslag         4600000

1981/82 Förslag         5100000

' Varav 2,2 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Med hänsyn till den beräknade utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 5,1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 5 100 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                  61

A 4. Extra utgifter

1979/80 Utgift                    945783                  Reservation                        730277

1980/81 Anslag                   750000

1981/82 Förslag                  750000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservations­anslag av 750000 kr.

A 5. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1979/80 Utgift                           -'

1980/81 Anslag     2100000000

1981/82 Förslag     1900000000

' Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försva­ret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1981/82 beräknade i pris- och löneläget februari 1980. Anslaget Reglering av prisstegringar är avsett atl täcka sädana pris- och löneökningar som inträffar från februari 1980 intill utgången av budgetåret 1981/82. Della innebär att ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är etl s. k. täckningsanslag som inle skall belastas.

Budgetåret  1979/80

Riksdagen har för budgetåret 1979/80 anvisat I 400 milj. kr. till reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Beloppet avsåg kompensafion för prisstegringar enligl neltoprisindex (NPl) från prisläget i februari 1978 lill medelprislägel för budgetåret 1979/80.

Prisreglering av de ramreglerade utgifterna för del militära försvaret sker i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1969: 1 bil. 6 s. 14, SU 1969:4, rskr 1969:4) fr.o.m. budgetåret 1969/70 på grundval av NPl. Prisregleringen skall motsvara 1/100 av summan av de på driftbudgeten och kapitalbudge­len uppförda anslagen med undanlag av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad med skillnaden mellan NPl i februari 1978 och genomsnittsindex för budgetåret 1979/80. 1 pris- och löneläget februari 1978 var summan av dessa anslag 13 111 955000 kr.

Resultatet av beräkningarna av NPl för budgetåret 1979/80 framgår av följande sammanställning (februari 1978 = 100).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

62

 

Augusti 1979

November 1979

Februari 1980

Maj 1980

Medeltal 1979/80

 

111,41

113,96

120,12

122,08

116,89

För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså (0,1689x13 111955000) 2214609000 kr. Till detla belopp skall emellerfid läggas 145712000 kr. enligt följande sammanställning.

Underutnyttjande av utgiftsramen

för budgetåret 1978/79 ( prop.

1978/79:100 bil. 7 s. 27)                                                                         75 960000

Iständsällning av stabsplats                                                                        15 800000

Särskild anskaffning                                                                                    16434000

Deltagande i bekämpning av oljeskador                           5 940000

Löner till personal med s. k.

NOM-garanti                                                                                            2020000

Anskaffning av dator för försvarets

forskningsanstalt (prop. 1978/79:25

bil. 2 s. 10)                                                                                                1200000

Kostnader för forskning om joniserande

strålning                                                                                                    2 250000

Kostnader utöver NPl för vissa värn­
pliktsförmåner                                                                                           52 594 000
Kostnader vid överföring av dator

från försvarets delfond av statens

datamaskinfond                                                                                         1 139000

173337000

 

A vgar:

 

 

Medelsförbrukning utöver anslag på

 

 

kapitalbudgeten

 

 

III 1. Arméförband: Anskaffning

 

 

av anläggningar

-26300000

 

III 4. Central och högre regional

 

 

ledning: Anskaffning av an-

 

 

läggningar

-450000

 

III 5. Gemensamma myndigheter m. m.:

 

 

Anskaffning av anläggningar

- 50000

-26800000

Avskrivning av oreglerade kapital-

 

 

medelsförluster

 

-    825000 -27625 000

Totalt

 

145712000

För prisreglering disponerades på detta sätt totalt (2214609000 4-145712000) 2360321000 kr.

Regeringen har i april och juni 1980 beslutat om överskridanden av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt 2233841000 kr. ställts till förfogande för ändamiil som avses med resp. anslag. Enligt den princip som lillämpas vid prisreglering av försvarsutgifterna har medlen inte fördelals proportionellt till alla anslag ulan satts in efter behoven. Tilldelningen anges i det följande under de olika anslagen.

Budgetåret 1980/81

Hittills beräknade indextal för NPl (februari 1979 = 100) utgör för augus­ti 1980 117,35 och för november 1980 119,47. Under budgetåret skall indextal beräknas även för februari och maj 1981.

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          63

Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen pekar mot atl de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges pä grund av för­ändringen av NPl kommer alt överstiga det prisregleringsanslag om 2100 milj. kr. som har anvisats för budgetåret 1980/81. Anslaget beräknades på grundval av ett antaget NPI-medeltal pä ca 15,3% för tiden februari 1979 till medelkostnadsläget för budgetåret 1980/81.

Budgetåret 1981/82

Under avsnittet Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. (s. 51) har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lönestegringar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1981/82 anvisa eU förslagsanslag av 1900000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          64

B Arméförband

Chefen för armén är programimyndighet för huvudprogrammet Arméför­band som omfattar följande delprogram.

1.1     Fördelningsförband m. m.

1.2     Infanteribrigad m. m.

1.3     Nortlandsbrigad m.m.

1.4               Pansarbrigad m. m.

1.5               Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6               Lokalförsvarsförband

1.7               Hemvärnet

1.99 Gemensamma produkfionsresurser

Arméns fredsorganisation består i stort av följande staber och förband m.m.

Arméstaben

En försvarsområdesstab

Tjugo försvarsområdesförband

Tjugonio övriga förband

Tjugosju utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen

för armén

Lokaliseringen av arméns fredsförband m. m. framgår av följande karta (intagen på s. 65). Verksamheten leds centralt från arméslaben och regio­nalt av militärbefälhavare (se s. 130).

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudprodukfionsområdena Ledning och för­bandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar saml Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

B 1.   Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

B 2.   Arméförband: Materielanskaffning

B 3.   Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 4.   Arméförband: Forskning och utveckling

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1979/80 Utgift      3944118539'

1980/81 Anslag     3628300000

1981/82 Förslag    3971000000

' Anslagen B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet och E 2. Armésta­ben.

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

65

-i*-! HALMS 1/     'i*ii«HWB«

0------


=försvars områdes­förband

0=övrii förh

 

= försvars­områdesstab

-militärområdesgräns

övriga    |           | =utbildnings-

förband                 anstalter m.m.

=f örsvarsomrädesgräns

5    Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

66

anställd personal m.fl. samt grundutbildning och repetilionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

 

Verksamhetens omfattning

 

 

 

Verksamhet                               1979/80

 

1980/81

1981/82

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för armén

Antal utexaminerade officerare exkl. re­servofficerare

Grundutbildning av värnpliktiga Anlal man

Antal tjänstgörings­dagar (1000-tal dagar)

Repetitionsutbildning Antal man Antal tjänstgörings­dagar (I 000-tal dagar)

450

36470

9669 79990

I 186

375

33 370

9114 66000

987

390

36300

9629 66830

960

36100

9546

72155

1 107

Kostnader och medelsbehov (t 000-tal kr.)'

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall    Planerat

Chefen   Föredra-
för          ganden

armén

 

Arméförband:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Operativ och krigs-organisatorisk verk­samhet

Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Grundutbildning av värnpliktiga

Repetitionsutbild­ning

Allmän ledning och förbands verksamhet för delprogrammet Hemvärnet

Kostnader

Tillkommer/avgår: Kostnader som belas­tar andra anslag Betalningsmedelsför­skjutningar (netto) Gemensamma kostnader Gemensamma intäkter

984303    1232285    1162 260      I 155162       1098600

147 100

165 345

107 329        124 581    131370

415488   396600

1793 507   1718800

555 147   533100

316218     325223    320790

1575 324  1534724 1625 280

482202     390005    416330

102529          98 200

4187178       3992400

80601        88798     91 130

3545977    3695616  3747160

-    2460

-\-      930 -I-      760 -I-    1500

-    4-210842

3.S0     -196908

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

67

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall    Planerat

Chefen   Föredra-
för          ganden

armén

 

Skillnad mellan fak­tiska kostnader och intempriser

Överplanering, re­server m. m.

Medgiven pris­reglering

Medelsbehov

- -1-233 809 _      _                                   _

- 83 297          - -120360   - 75178      -21400

-1-554 200            _ -      _

4015000   3944119   4310000   4112000''       3971000

' Inkl. arméstaben.

 Inkl.  10000 som har begärts utöver överbefälhavarens ram för beredskapsåt­gärder.

' Inkl. 15000 som har begärts utöver överbefälhavarens ram för grund- och repeti­tionsutbildning.

Personal'

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredra­ganden

Militär personal Civilmilitär personal Civil personal

9375 1 135 7920

18430

9225 1 135 7923

18191

9195 1 135 7800

18130

9270 1 135

7725

18130

9270 1135

7725

18130

Inkl. arméstaben.

Budgetåret 1979/80

Chefen för armén anger i sin preliminära redovisning för budgetåret 1979/80 att den slutligt planerade verksamheten har kunnat genomföras inom ramen för disponibla resurser. Många kostnadsbesparande åtgärder har vidtagits. Norrlands dragonregemente (K 4) har påböijat sin verksam­het i Arvidsjaur.

Utbildningen till och av fast anställd personal har i huvudsak genomförts som planerat. Rekryteringen till regementsofficer är dock fortfarande otill­räcklig. Arbetet inför övergången till den nya befälsordningen har i stort sett genomförts planenligt. Det fast anställda befälels kunskaper i truppfö-ring är inte tillfredsställande. Detta beror främst på alt de begränsade övningsfillfällena också skall fördelas på värnpliktigt befäl och reservbefäl och på att övningar i större förband inte har genomförts.

Grundutbildningen av värnpliktiga har i allt väsentligl genomförts som planerat. De brister i utbildningen som fortfarande kvarstår omfattar främst det värnpliktiga befälets rutin i truppföring samt förbandens uppträ­dande och strid i mörker och strid i bebyggelse.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         68

Repefitionsutbildningen har i huvudsak genomförts enligt gällande pla­nering. Ungefär 66000 värnpliktiga beräknas ha utbildats. Detta innebär att det kvantitativa målet inte har uppnåtts, bl. a. på grund av planerade begränsningar saml personalbrisl vid förbanden. Chefen för armén under­stryker atl allt fler tecken lyder på atl de negativa konsekvenserna av den förkortade grundutbildningen börjar slå igenom i repelitionsutbildningen.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80: 100 bil. 7 (FöU 1979/80:19, rskr 1979/80:326) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms i allt väsentligl kunna följas.

Möjligheterna att förstärka repelitionsutbildningen har beaktas.

Utbildningsbetingelserna förbättras bl. a. genom organisationsutveck­ling och genom att utbildningsvärderingen av grundutbildningen och ut­bildningen vid skolor decentraliseras och vidareutvecklas.

Förberedelserna för övergäng till den nya befälsordningen fortsätter. Bl. a. utbildas kurschefer och lärare i ledarskap till den första officerskur­sen vid officershögskolorna. Vidare påbörjas kompletterande utbildning av kompani- och plulonsofficerare.

Budgetåret 1981/82

Chefen för armén

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen (s. 21) anför chefen för armén beträffande budgetåret 1981/82 att verksamheten inriklas på att i första hand säkerställa förbandsproduktionen.

Utbildningen av befäl och befälsuttagna tillgodoses före övrig utbild­ning.

Målet för grundutbildningen av värnpliktiga är atl i princip alla skall kunna krigsplaceras i brigader eller andra fältförband.

När det finns behov av att prioritera mellan grund- och repetilionsutbild­ning, avvägs resurserna så att uppställda mål för repetitionsutbildningsför-banden i första hand uppnås.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 detaljmotiverar che­fen för armén på följande sätt.

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 451 556000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1. Omorganisationen av P 7/Fo II och Lv 4, avvecklingen av Lv 5, investeringar och åtgärder i samband med S 1/Fo 47/48:s flyttning lill Enköping samt uppskjuten verksamhet för driftorganisationen vid K 4 i Arvidsjaur ökar kostnaderna med 17792000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         69

2.         Övergången till den nya befälsordningen ökar kostnaderna med 46051000 kr.

3.         Överföring av betalningsmedel för fasfighetsförvaltning lill anslaget B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar minskar kostnaderna med 36,5 milj.kr.

4.         Befälsgrupper och driftenheter för utbildningsanordningar m. m. kommer all förstärkas. Delta ökar kostnaderna med 5 328000 kr.

5.         Automatvapen och radiostationer tillförs hemvärnet, vilket ökar kostnaderna med 2 513 000 kr.

6.         Införandet av den nya befälsordningen medför en personalminskning om ca 200 anställda, vilket minskar kostnaderna med 19311 000 kr.

7.         Antalet Ijänstgöringsdagar för grundutbildning av värnpliktiga mins­kar, vilket medför all kostnaderna reduceras med 6444000 kr.

8.         Fler ulbildningskompanier ökar kostnaderna för materiel och am­munition med 18 163000 kr.

9.         Förändrad övnings- och tjänstgöringsdagsvolym för repetitionsut­bildning med ca 5 325 värnpliktiga resp. ca 147000 Ijänstgöringsdagar ökar kostnaderna med 79627000 kr.

10.   Rationaliseringar minskar kostnaderna med 30 milj.kr.

11.   Övriga volymförändringar medför alt kostnaderna ökar med
5173000 kr.

12.   Chefen för armén begär 25 milj. kr. ulöver den ram som överbefälha­
varen har anvisat för förstärkning av grund- och repelitionsutbildningen
samt beredskapsåtgärder.

Överbefälhavaren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren chefens för armén tilläggsyrkande om 25 milj. kr.

För att justera anslaget med etl belopp som motsvarar utebliven kom­pensation för vissa värnpliktsförmåner under budgetåret 1979/80 bör över­planeringen ökas med 22,5 milj. kr.

Den lokalanslulna servicen i förvallningsbyggnaden Bastionen och viss del av ulbildningen vid försvarels förvaltningsskola bör betalas från ansla­get E 1. Operaliv ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet i stället för förevarande anslag.

Löner för anställda med s. k. NOM-garanti och anställda med lönebidrag bör inte budgeteras under delta anslag, eftersom de regleras i särskild ordning.

1 övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för armén anslagsframställning utan erinran.

Föredraganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet 4.3 Det militära försvarels fortsatta utveckling (s. 25-34).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 1    Försvarsdepartementet                                       70

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter under budgetåret 1981/82 hksom hans beräkning av kostnaderna under primär­uppdragen. Jag har dock räknat med en något mindre kostnadsökning än chefen för armén. Jag har vidare tagit hänsyn till de överföringar m.m. som överbefälhavaren har föreslagit i sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar.

Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Intäktsfinansiering av viss verk­samhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarets civilför­valtning intäktsfinansieras. Vidare bör inläklsfinansieringen utökas vid försvarets rationaliseringsinstitut. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för att arméns myndigheter m. m. skall kunna betala dels kostnaderna för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen, dels kostnaderna för rationaliseringsinstitutets stöd lill rationalisering vid arméns förband.

Vad gäller repetitionsutbildn:ingen har jag beräknat medel för en verk­samhet som motsvarar ca 1107000 tjänstgöringsdagar. Detta innebär en ökning med ca 147000 ijänstgöringsdagar jämfört med vad som har plane­rats för budgetåret 1980/81.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 3971 000000 kr.

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1979/80 Utgift 1362518354' 1980/81 Anslag 947700000 1981/82 Förslag I 170000000 ' Varav 363040000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, dels anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas med beställningsbe­myndiganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldel­ningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1980 3 164 133939 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat elt beslällningsbemyndi-gande om 687 milj. kr. och anvisat ett anslag av 947,7 milj. kr. Den beräk­nade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed (3 164 133 939 -I- 687 000000 - 947 700000) 2 903 433 939 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

71

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1980/81

1981/82

 

Chefen för armén

Föredra­ganden

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

 

Arméförband:

 

Centralt vidtaget

 

materielunder-

 

håll m.m., utom av

 

viss sjukvårds-

 

materiel, för del-

 

programmen

 

Fördelnings-

 

förband m. m.

6900

Infanteribrigad m. m.

4100

Norrlandsbrigad m.m.

1000

Pansarbrigad m. m.

3900

Centrala och högre

 

regionala lednings-

 

och underhålls-

 

förband

400

Lokalförsvarsförband

3 200

Hemvärnet

-

Gemensamma produk-

 

tionsresurser

11000

Arméförband:

 

Centralt vidtagen

 

materielanskaff-

 

ning m.m., utom

 

av viss sjukvårds-

 

materiel, för del-

 

programmen

 

Fördelnings-

 

förband m. m.

19800

Infanteribrigad m.m.

13 800

Norrlandsbrigad m. m.

3 600

Pansarbrigad m. m.

5 500

Centrala och högre

 

regionala lednings-

 

och underhålls-

 

förband

82000

Lokalförsvarsförband

18 200

Hemvämet

1700

Gemensamma produk-

 

tionsresurser

57 200

Arméförband:

 

Centralt vidtagen

 

materielanskaff-

 

ning m.m. av viss

 

sjukvårdsmateriel

 

för delprogrammen

 

Fördelnings-

 

förband m. m.

7200

Infanteribrigad m. m.

6300

Norrlandsbrigad m. m.

1400

Pansarbrigad m. m.

1700

Centrala och högre

 

regionala lednings-

 

och underhållsförband

3600

Lokalförsvarsförband

4700

Gemensamma produk-

 

fionsresurser

2800

Kostnader

260000

55900

885 200

36600

977700

24900 8700 2700

16000

11300 6200 1700 4100

2200

8000

200

15 700

800 4200

15 700

186200 283 100 131 100 133 900

150500

179900

70 500

186200

30000

69100

3 300

180700

105 900

43 700

1300

178000

 

9000

12500

8000

11000

1800

2400

2100

2900

4600

6200

6000

8100

3 500

4800

995000

1143700

44000    78400

1291000   1 1079.S0

35000             47900

1370000        1234250

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

72

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1980/81

 

1981/82

 

 

 

 

Chefen armén

för

Föredra­ganden

 

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Prisreglering Reducering pä grund av inkomster.

-1-487000

-1- 30000'

-H 425 600

-h 20000'

4-433000

+ 20000'

överplanering m.m.

- 60000

- 60000

- 95000

- 84250

- 95000

- 84250

Medelsbehov

-

947700

-

1079450

-

1170000

Bemyndigandebehov

68701)0

-

1325600

-

1708000

-

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1979/80

Beställningarna har kunnat ökas i viss män på grund av större tilldelning av prisregleringsmedel än vad som förutsattes vid planeringstillfället.

Renovering av nuvarande medeltunga helikoptrar har beställts. Vidare . har markutrustning till det lunga pansarvärnsrobotsyslemel 55 TOW be­ställts.

På grund av den förbättrade likviditeten har viss radioutruslning kunnat anskaffas fidigare än planerat. Av samma skäl har en ny typ av band beställts till pansarbandvagn 302. Anskaffningen av sjukvårdsmateriel har också kunnat utökas.

Budgetåret 1980/81

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1980/ 81 och ändrats genom beslut den 13 november 1980. Under budgetåret planeras bl. a. beställning av robotarna lill det tunga pansarvärnsrobotsys-temet 55 TOW.

Under budgetåret ökar insatserna inom pansarvärnssystemet bl. a. ge­nom beställning av förbättrad ammunition lill pansarvärnspjäser och stridsvagnar, robotar till pansarvärnsrobotsystem 55 TOW samt kompo­nenter med lång leveranstid inför renoveringen och modifieringen av stridsvagn 103.

För den planerade beställningen av pansarvärnsrobotsystem 55 TOW förutsätts att det beställningsbemyndigande som under budgetåret 1979/80 har ställts till regeringens disposition får utnyttjas för beställning under budgetåret 1980/81.

Vapensystemet för indirekt eld planeras bli förbättrat genom beställning av gyrokompasser främsl till haubils 77.

Beställningarna av sjukvårdsmateriel avses bli utökade med ca 18 milj. kr. i förhållande till de uppdrag som har redovisats i regleringsbrevet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         73

Budgetåret 1981/82

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 1 079450000 kr. och elt beställningsbemyn­digande om 1 325600000 kr. inhämtas.

Under budgetåret 1979/80 minskade de uteliggande beställningarna från 3 147 milj.kr. till 2333 milj.kr. Detta beror på att beställningsverksamhe­ten under budgetåret 1979/80 var liten samtidigt som anslaget dels tillde­lades 194 milj.kr. mer i prisregleringsmedel än vad som beräknades vid planeringstillfället, dels erhöll ca 50 milj. kr. mer i inkomster än beräknat. Vid slutet av budgetåret 1980/81 bedöms de uteliggande beställningarna vara ca 2500 milj.kr. Den bedömda inflationen innebär atl det reella innehållet i uteliggande beställningar minskar under budgetåret 1980/81. Mot denna bakgrund har bemyndigandebehovet för budgetåret 1981/82 ökat i jämförelse med programplanen för perioden 1980/81-1984/85.

Under budgetåret 1981/82 ökar insatserna inom pansarvärnssystemet ytterligare, bl. a. genom att beställningen av fullbreddsutlösande slrids-vagnsminor med riktad sprängverkan läggs tidigare. Renoveringen och modifieringen av vissa stridsvagnar genomförs också tidigare än planerat. En anskaffning av artilleriammunilion som är särskilt lämpad för bekämp­ning av pansrade fordon planeras in utöver tidigare planer.

Den operativa rörligheten förbättras genom alt en ny snabbyggd, lättflyl-tad flytande bro beställs.

Av begärda bemyndiganden avser 425,6 milj. kr. prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

1.         Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budget-åretl981/82 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1982 enligt bedömd prisutveckling med 169,2 milj. kr.

2.         Omräkning av den beräknade bemyndigandereservationen den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982 enligt bedömd prisutveckling med 6,4 milj. kr.

3.         Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 till prislägel februari 1982 enligl bedömd ut­veckling av prisklausuler med 250 milj. kr.

Utöver de beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som redovi­sas i sammanställningen begär chefen för armén 30 milj. kr. för fördelnings­förband m.m.

Överbefälhavaren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avslyrker överbefälhavaren chefens för armén tilläggsyrkande om 30 milj. kr.

I övrigt lämnar överbefälhavaren arméchefens anslagsframställning utan erinran.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          74

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del. Vid mina beräkningar har jag minskat beställningsbemyndigandena i viss mån med hänsyn till de bemyndiganden som jag kommer att förorda vid min anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/ 81.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen bfir bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 (2903433939 -I- 1708000000 -1 170000000) 3441433939 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget­åren 1980/81 och 1981/82. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 blir därmed ca 3 120 milj.kr. Vid bifall till vad jag kommer att förorda vid min anmälan till tilläggsbudget II ökar bemyndigandeskulden med ca 140 milj.kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1708000000 kr.,

2.         till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1981/82 anvisa eU förslagsanslag av 1 170000000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1979/80 Utgift        365514382'

1980/81 Anslag        412800000

1981/82 Förslag       460000000

' Anslagen B 3. Arméförband: Islåndsältning av befästningar och kaserner samt 111 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning­ar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m, m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

75

 

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

Primäruppdrag m.m.                  1979/80           1980/81

1981/82

 

 

Chefen för armén

Föredra­ganden

produktionsresurser

88650

98500

130700

127550

Summa

396000

428900

529 500

497750

Utrednings- och

 

 

 

 

projekterings-

 

 

 

 

kostnader

-

-

+ 17 800

+ 17 800

Inkomster frän bo-

 

 

 

 

städer, försäljning

 

 

 

 

av mark och byggna-

 

 

 

 

der saml vissa rän-

 

 

 

 

teinkomster

-

-

- 9000

- 9000

Reducering pä grund

 

 

 

 

av överplanering

-

-

-78 300

-46550

Beräknat medelsbehov

396000

428900

460000

460000

Arméförband: Markanskaffning för

delprogrammen Lokalförsvarsförband Gemensamma

produktionsresurser Nybyggnad m. m. för

delprogrammen Fördelningsförband m. m. Infanteribrigad m. m. Lokalförsvarsförband Gemensamma

produktionsresurser Centralt beslutade

ombyggnads- och

underhållsåtgärder

för delprogrammen Lokalförsvarsförband Gemensamma

 

100

100

100

100

22400

26000

15000

15 000

250

270

1400

1400

-

1000

1400

1400

950

-

700

700

282600

303 030

380200

351600

1050

Budgetåret 1979/80

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin årsredovisning för budgetåret 1979/80 att mark har kunnat anskaffas i planerad omfattning. Större mark­områden har anskaffats för övnings- och skjutfälten i Värmland och Hal­land samt i Remmene, Rinkaby, Uddevalla och Örebro.

Befästningsobjekt har i huvudsak anskaffats enligl planerna. Detsamma gäller i stort sett nybyggnad och ombyggnad av kaserner m. m. Arlillerihal-lar vid A 1 i Linköping, A 4 i Östersund och ArtSS i Ålvdalen, etl marketenteri vid Lv 7 i Luleå och en mililärreslaurang vid Ing 3 i Boden har blivit färdiga. Vidare har bl. a. renovering av en kasern vid P 4 i Skövde och av fem kaserner vid P 7 i Revingehed samt ombyggnad av sjukhuset vid A 6 i Jönköping avslutals. Ombyggnad av matinrätlningar har genom­förts vid 1 22 i Kiruna, P 4 i Skövde, A 9 i Kristinehamn, Lv 3 i Norrtälje och Lv 7 i Luleå. Tekniska försörjningsanordningar har iståndsälts bl. a. för värmeförsörjningen vid 1 12 och Ing 2 i Eksjö och A 1 i Linköping, för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       76

elförsörjningen vid 1 1 i Kungsängen, P 10 i Strängnäs och A 7 i Visby och för vatten- och avloppsförsörjningen vid I 4 i Linköping, P 7 i Revingehed och LvSS på Väddö.

Budgetåret 1980/81

Anskaffning av mark kom:mer atl fortsätta för de nya övnings- och skjutfälten för 1 2 i Värmland och 1 16 i Halland och för ett nytt skjutfäll för Skövde garnison. Härutöver kommer kompletteringar av fasfighetsbestån-det att genomföras på olika platser i landet.

Av de störte objekt som beräknas bli färdiga under budgetåret kan nämnas en militärområdesverkstad och etl verkstadsförråd vid vardera 1 5 i Östersund och 1 11 i Växjö, ombyggnad av matinrätlningen vid 1 16 i Halmstad och av en värmecentral vid P 10 i Strängnäs, etl verkstadsförtåd vid P 4 i Skövde och en militäirestaurang vid A 8 i Boden.

Budgetåret 1981/82

Chefen för armén

Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas till 460 milj.kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (inlagen på s. 75). Fördelningen på objekt m.m. framgår av följande sammanställningar.

Den av överbefälhavaren anvisade utgiftsramen för armén för budget­året 1981/82 föreslås bli höjd med sammanlagt 60 milj. kr. varav 2 milj. kr. hänför sig till förevarande anslag.

A. Markanskaffning

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

11000-tal kr.)

Lokalförsvarsförband

1.  Mark för förråd samt mindre mark­
förvärv och oförutsedda utgifter                                                                      100

Gemensamma produktionsresurser

2.       I 2. Nytt övnings- och skjulfält i Värmland                                                   1000

3.       I 16. NyU övnings- och skjutfäU i Halland                                                  5000

4.       Nytt skjutfält för Skövde garnison                                                               6000

5.       Diverse mindre markförvärv och

oförutsedda utgifter                                                                                       3 000

Beräknat medelsbehov                                                                                     15 100

1. För atl uppföra ammunivionsförråd kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har beräknats för behövliga markanskaff­ningar för ammunitionsförtåd och andra anläggningar för samtliga delpro­gram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av arméns befäslningsfastigheter.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                         77

2.    Riksdagen har vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:5, FöU 1979/ 80:9, rskr 1979/80:56) beslutat att ett nytt övnings- och skjulfält skall anskaffas för 1 2 ca fem mil nort om Karislad. Fältet omfatlar ca 3 700 ha. Markanskaffningen pågår.

3.    Riksdagen har vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:70, FöU 1979/ 80:20, rskr 1979/80:236) beslutat aU ett nytt övnings- och skjutfält skall anskaffas i Halland för I 16 och InfKAS. Fältet omfattar ca 3 300 ha. För att förvärva erforderlig mark m. m. har utsetts en särskild delegation, Mästockadelegationen, som arbetar med atl fullgöra sitt uppdrag.

4.    Riksdagen har vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:5, FöU 1979/ 80:9, rskr 1979/80:56) beslutat att elt nytt skjulfält för Skövde garnison skall anskaffas i anslutning lill garnisonens övningsfält. Skjutfällel omfat­tar ca 1 900 ha. För att förvärva erforderlig mark m.m. har utsetts en särskild delegation. Skövdedelegationen, som arbetar med alt fullgöra sitt uppdrag.

5.    För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknas ett medelsbehov av 3 milj.kr. för budgetåret 1981/82. Medlen avses för förvärv av vissa mindre objekt som i varje särskilt fall beräknas kosta högst 400 000 kr. Medlen avses vidare för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd, oförutsedda utgifter i samband med att besluta­de förvärv genomförs samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.

B. Nybyggnad m. m.

objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Företag påbörjade före 1980-07-01 Gemensamma produktionsresurser

1.        115. Nybyggnad av en militärrestaurang (etapp 1)                                    6 700

2.        A 4, Utbyggnad för mottagning av fjärrvärme                                            3 000

3.        S 1. Utbyggnad i Enköping                                                                       59700

4.        Fo 67. Nybyggnad av en slabsbyggnad m. m.                                            3(K)0

5.        Skövde garnison. Utbyggnad för förband

och skolor (etapp 1)                                                                                  15 500

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1980/81 Gemensamma produktionsresurser

6.        I 14. Utbyggnad för mottagning av Ijärrvärme                                           13 100

7.        114. Nybyggnad av en smöq- och tvätthall m.m.                                       7200

8.        1 20. Nybyggnad av tvä föriäggningsbyggnader                                            600

9.        P 2. Nybyggnad av en värmecentral m. m.                                                 10500

 

10.       P 7. Utbyggnad till följd av flyttningen av Lv 4                                       85 700

11.       Lv 3, Lv 7 och 121. Byggnadsåtgärder till följd

av nedläggningen av Lv 5                                                                           10500

12.  ArtSS. Nybyggnad av marketenteri och fritidslokaler                                   700

Förelag avsedda att påbörjas 1981/82 Fördelningsförband m. m.

13.       Betongförräd för ammunition                                                                      1400 Infanteribrigad m. m,

14.       Belongförråd för ammunition                                                                      1400 Lokalförsvarsförband

15.       Skyddsrum för trupp                                                                                    700

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          78

Objekt m. m.                                                                     Medelsbehov

(lOOO-talkr.)

Gemensamma produktionsresurser

16.  P 4. Tillbyggnad av militärområdesverkstaden                                       9000

17.  P 6. Tillbyggnad av en garage                                                        4500

18.  P 10. Nybyggnad av en mi1itä:iTestaurang                                         15000

19.  A 4. Nybyggnad av en militärrestaurang                                            20000

20.        ATS. Utbyggnad i Östersund                                                       80000

21.        Mobiliseringsförråd                                                                  12500

22.        Tekniska försöfiningsanordningar                                                   8000

23.        Nybyggnad av skjutbanor                                                           3000

24.        Diverse objekt                                                                         8000

25.        Diverse smärre byggnadsförelag                                                     4000

Beräknat medelsbehov                                                                  383700

1 -5, 8-10 och 12. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltning­en att låta utföra dessa byggnadsföretag.

6.          Behovet av en förbättrad värmeförsörjning vid 1 14 i Gävle har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 109). En utredning har visat att det är lämpligare att ansluta förbandet till kommu­nens fjärrvärmeverk än att bygga en ny värmecentral. Fortifikationsför­valtningen har redovisat förslag till byggnadsprogram m. m. för en sådan anslutning. Regeringen uppdrog i december 1980 ål fortifikationsförvall­ningen att låta utföra de byggnadsåtgärder som krävs för anslutningen inom en kostnadsram av 8950000 kr. enligl prisläget den 1 februari 1979, vilket motsvarar 9,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1980, varav 2,4 milj kr. för anslutningsavgifter,

7.          Behovet av en ny smörj- och tvätthall m.m. vid I 14 i Gävle har fidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 109).

11. Behovet av vissa nybyggnadsåtgärder vid Lv 3 i Norrtälje, Lv 7 i Luleå och I 21 i Sollefteå för att kunna genomföra den beslutade nedlägg­ningen av Lv 5 i Sundsvall har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/ 80:100 (bil. 7 s. 110). Regeringen uppdrog i augusti 1980 åt fortifikations­förvaltningen att låta utföra nybyggnad av en förläggningskasern vid var­dera Lv 3 och Lv 7 inom en sammanlagd kostnadsram av 16350000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1979, vilket motsvarar 18,2 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1980. Den sammanlagda kostnaden för de bygg­nadsåtgärder som behövs vid Lv 3, Lv 7 och 1 21 med anledning av nedläggningen av Lv 5 beräknas nu till 23,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1980.

16. Militärområdesverkstaden vid P 4 i Skövde behöver byggas om och förses med en tillbyggnad. Veikstaden uppfördes år 1946. Dess kapacitet är numera otillräcklig. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för om- och tillbyggnaden. Kostnaderna har därvid upp­skattats till 16,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1978, vilket motsva­rar 19,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1980. Regeringen uppdrog i maj 1979 åt fortifikationsförvaltningen alt utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                        79

17.          Vid P 6 i Kristianstad behöver ett garage byggas till för all ge utrymme för fillsyn av och undervisning om sådan motor- och sambands-maleriel som används vid pansarförband. F.n. saknas tillsynsplatser för motorfordon och telereparationer. Undervisningen bedrivs i provisoriska lokaler. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadspro­gram för fillbyggnaden. Kostnaderna har därvid uppskattals till 8 150000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1979, vilket motsvarar 9,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1980. Regeringen uppdrog i april 1980 åt fortifika­tionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

18.          Behovet av en ny militärtestaurang vid P 10 i Strängnäs har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/80: 100 (bil. 7 s. 110).

19.          Behovet av en ny militärtestaurang vid A 4 i Östersund har senast anmälts för riksdagen i prop. 1979/80: 100 (bil. 7 s. 110). Fortifikationsför­valtningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostna­derna har därvid beräknats till 36550000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1980.

20.    Behovet av utbyggnad av lokaler i Östersund för arméns lekniska skola och försvarets förvallningsskola har senast anmälts för riksdagen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 110). Kostnaderna för utbyggnaden för skolor­na uppskattas numera till 300 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1980. Därutöver kan kostnaderna för de båda skolornas lokalbehov i den plane­rade nybyggnaden av en militärrestaurang vid A 4 och för anslutning av A 4 till kommunens fjärrvärmenät beräknas till sammanlagt 23 milj. kr.

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

Objekt m. m.                                                                                        Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser Förelag påbörjade före 1980-07-01

1.   Kasernrenoveringar                                                                                     5 500

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1980/81

2.       S 2. Ombyggnad av tygverkstaden                                                              3 150

3.       Kasernrenoveringar                                                                                    22400

4.       Ombyggnad av matinrättningar                                                                   3 500

5.       P7. ombyggnadsarbeten till följd av flyttningen

av Lv 4                                                                                                        1 400

6.       Tekniska försörjningsanordningar m. m.                                                     1400

7.       Smärre ombyggnadsföretag                                                                         3 500

Förelag avsedda atl påbörjas 1981/82

8.       Kasernrenoveringar                                                                                    15 200

9.       Ombyggnad av sjukhus                                                                               7 200

 

10.      Diverse objekt                                                                                             4500

11.      Tekniska försörjningsanordningar m. m.                                                     6400

12.      Smärre ombyggnadsförelag                                                                           6550

13.      Underhäll av befästningar                                                                            2 800

14.      Underhåll av byggnader                                                                              35000

15.      Underhäll av övnings-och skjutfält                                                             13000

Beräknat medelsbehov                                                                                   130700

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         80

1,  3 och 8. F. n. pågår renovering av kaserner vid P 4 i Skövde och Lv 3 i
Norrtälje. För fortsatta renoveringsarbeten vid P 4 och Lv 3 och för att
påbörja renovering av två kaserner vid 120 i Umeå, kanslikasernen vid K I
i Stockholm, tre kaserner vid P 2 i Hässleholm och tre kaserner vid Lv 6 i
Göteborg beräknas ett medelsbehov av 43,1 milj.kr. för budgetåret 1981/
82.

2.  Behovet av att bygga om lygverkstaden vid S 2 i Karlsborg har
tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/80: 100 (bil. 7 s. 112).

4.          Behovet av att bygga om matinrätlningar vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 84). För budgetåret 1981/82 beräknas ett medelsbehov av 3,5 milj. kr. för detla ändamål.

5.          Behovet av ombyggnadsåtgärder vid P 7 i Ystad och Revingehed för att tillgodose de lokalbehov som uppslår vid den beslutade flyttningen av Lv 4 från Malmö till Ystad har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/ 80:100 (bil. 7 s. 112).

 

6  och 11. För tekniska försörjningsanordningar m.m. beräknas ett me­delsbehov av 7 milj.kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för alt bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elför­sörjning, för ombyggnad av vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

7  och 12. För mindre ombyggnadsarbeten på byggnader, utbildningsauT ordningar m. m. beräknas elt medelsbehov av 10050000 kr. för budgetåret 1981/82. Medlen behövs för atl genomföra vissa planerade ombyggnadsar­beten avseende bl. a. mobiliseringsförråd, läger och skjulbanor samt för alt kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma alt föranledas av smärre organisations- och personalför­ändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig lill högst 1 milj.kr.

9. Behovel av atl bygga om sjukhus vid arméns förband har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76: 100 (bil. 6 s. 104). För budgetåret 1981/82 beräknas ett medelsbehov av 7,2 milj. kr. för detta ändamål.

Överbefälhavaren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren chefens för armén tilläggsyrkande om 2 milj. kr.

I övrigt lämnar överbefälhavaren arméchefens anslagsframställning ulan erinran.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har räknat med atl det inle behövs några medel för budgetåret 1981/82 för nybyggnad av en tvätt- och smörjhall m.m. vid 1 14 i Gävle, nybyggnad av en militärrestaurang vid P 10 i Strängnäs och ombyggnad av tygverkstaden vid S 2 i Karlsborg. Jag förordar alt medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

il

Fortifikationsförvallningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet av de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Om riksdagen inle har något att erinra bör det få ankomma på regeringen att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall ut­föras.

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk t.o.m.

Beräknad för

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82

Bygg-      Färdig­start   ställande

ar-man,     ar-man.

 

200            200

100            100

18000        18000        14800      2000         1000

20000       20000         6600         5 000          5000

25 000       25000          400        15 000      6000

6 100        7000              -           4000                 3000

69300        70 200        21800        26100        15100

1800

37 100        37 760

35 960

13 580

9900

18600       23480

3 800

16000

23 500       26500

6 700

2000

4900

4600         6900

A.

M arkanskaffning Delprogram 1.6 . Mark för förråd samt mindre markförvärv och oförutsedda ut­gifter

Delprogram 1.99 . I 2. Nytt övnings-

och skjutfält i

Värmland . I 16. Nytt

övnings- och

skjutfält i

Halland . Nytt skjutfält

för Skövde

garnison . Diverse mindre

markförvärv och

oförutsedda

utgifter

Summa A

Nybyggnad m.m. Förelag påbörja­de före 1980-07-01

Delprogram 1.99 .15. Nybyggnad av en miloverk-slad och ett verkstadsförråd .111. Nybygg­nad av en tyg­verkstad och ett verkstadsförråd 15. Nybyggnad

3. I

av en mililär­reslaurang (etapp 1) 4. 1 16. Om- och tillbyggnad av malinrätt-ningen

6   Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100 Bil. 7

78-07

80-01

80-03

80-04

80-08

81-06

82-06

80-12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

82

 

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m,        ----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82

Bygg-      Färdig­start   ställande

ar-man.     ar-man.

 

5.    I 17. Om- och tillbyggnad av en tvätt- och och smörjhall m. m.

6. 1 17. Nybyggnad av ett garage m.m.

7. K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur

8. P 7. Om- och tillbyggnad av gymnaslikbygg-naden

9. P 10. Ombyggnad av en värme­central m. m.

 

10.    A 4. Utbyggnad för mottagning av Qärrvärme

11.    A 8. Nybyggnad av en militär­restaurang

12.    A 9. Nybyggnad av en pjäshall

13. S 1. Utbyggnad i Enköping

14.    Fo 67. Nybygg­nad av en stabs­byggnad m.m.

15.    Skövde garnison. Utbyggnad för förband och skolor (etapp 1)

16.    Utbyggnad av förråd m.m. till följd av organisations­förändringar (etapp 3)

Summa a

h.   Företag påbör­jade eller av­sedda alt på­börjas 1980181

Delprogram 1.1

17. Betongförräd för
ammunition

Delprogram 1.2

18. Belongförråd för
ammunition

Delprogram 1,99

19. 1 14. Utbyggnad
för mottagning
av fjärrvärme

2700

600

1950

79-06       80-07

80-05       81-04

76-10       83-10

79-10       80-09

80-02       81-02

2550

6200         6980            130         6850

227400     232000      201900        16400

340

1850         2630         2290

4250         4700         3 430        1270

15560        17500        4500       10000         3000        80-06        81-10

25 780      24 300      17900         6400               -        79-02        81-06

5400          5470         4040         1430               -       79-09        80-08

214400      249540       97940       90900       59700       77-10        82-07

17000       18560        4900       10660         3000        79-11        81-10

89500        67750       16 150       36100        15 500        78-09        82-06

133 200      129400      124 400    5 000

827040      856020      534870      218550       87900

270

270            270

1000

1 000          1000

3000         6700        80-12        81-10

11800        9700

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

83

 

Objekt

Bygg-      Färdig-starl   ställande

Kostnadsram              Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.        ----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82 år-män.     år-män.

 

11 000        II 000 214430      239 215

20. 1 20. Nybyggnad av två förlägg­ningsbyggnader

21. P 2. Nybyggnad av en värmecen­tral m. m.

22. P 7. Utbyggnad lill följd av flyttningen av Lv 4

23. Lv 3, Lv 7 och 121. Byggnads­åtgärder till följd av ned­läggningen av Lv5

24. ArtSS. Nybygg­nad av marketen­teri och fritids­lokaler

25. Mobiliserings­förråd

26. Tekniska för-sörinings-anordningar

27. Nybyggnad av skjutbanor

28. Utbyggnad av läger

29. Diverse objekt

30. Diverse smärre byggnadsföretag

31. Utrednings-och projekte­ringskostnader

Summa b

c.   Företag avsedda att påbörjas 1981/82

Delprogram 1.1

32. Betongförräd för
ammunition

Delprogram 1.2

33. Betongförräd för
ammunition

Delprogram 1.6

34. Skyddsrum för
trupp

Delprogram 1.99

35. P 4. Tillbygg­nad av mililär-omrädesverk-staden

36. P 6. Tillbyggnad av ett garage

3 180        3 600

3000           600        80-10        82-05

13850        15600

5100        10500        80-10      81-12

100400      112800       4080       23000       85 700       79-07        82-09

80-10

82-10

27000

23 100

6900

7 800

13 500

13 500

6000

12 345

3 000

4500

5400

5 200

6630

13 600

9000        10500

80-08

-09

7100           700

13 500

12345

4.500

5 200 13 600

5 200

4 500

5 200

11 000 4080      116815      114700

1400

1400

1400

1400

700

700

19500 9200

83-09 82-12

9000        81-10

4.500       81-11

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

84

 

 

 

Objekt

Kostnadsram             Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start

ställande

 

 

Faktisk     Beräknad för

 

 

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82

år-mån.

år-mån.

37. A 4. Nybyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av en mililär-

 

 

 

 

 

 

 

reslaurang

-

36550

-

-

20000

81-07

82-10

38. ATS. Utbyggnad

 

 

 

 

 

 

 

i Östersund

-

300000

—

—

80000

81-10

84-06

39. Mobilise-

 

 

 

 

 

 

 

ringsförråd

-

12 500

-

-

12500

-

-

40. Tekniska för-

 

 

 

 

 

 

 

sörjnings-

 

 

 

 

 

 

 

anordningar

-

8000

-

-

8000

-

-

41. Nybyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

skjutbanor

-

3000

-

-

3 000

-

-

42. Diverse objekt

-

8000

-

-

8000

-

-

43. Diverse smärre

 

 

 

 

 

 

 

byggnadsförelag

-

4000

-

-

4000

-

-

Summa c

-

404250

-

-

152500

-

-

Summa B (a-c)

1041470

1499485

538950

335365

355 100

-

-

C. Centrah besluta-

 

 

 

 

 

 

 

de ombyggnads-

 

 

 

 

 

 

 

och underhållsåt-

 

 

 

 

 

 

 

gärder

 

 

 

 

 

 

 

a.   Företag påbörjade

 

 

 

 

 

 

 

före 1980-07-01

 

 

 

 

 

 

 

Delprogram 1.99

 

 

 

 

 

 

 

I. Kasernreno-

 

 

 

 

 

 

 

veringar

36800

41000

19865

12 100

5 500

-

-

2. Ombyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

matinrätl-

 

 

 

 

 

 

 

ningar

2600

2900

2200

700

-

-

-

3. I 2. Ombyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av kanslihuset

4950

5 500

3 200

2300

-

79-09

80-07

4. K 3. Ombyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av kanslidelen

 

 

 

 

 

 

 

av kanslika-

 

 

 

 

 

 

 

semen

4030

4500

1300

3 200

-

79-10

80-07

5. P 6. Ombyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av ett garage

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

2650

2900

1600

1300

-

79-10

80-07

6. Diverse objekt

4200

4600

1250

3 350

-

-

-

7. Tekniska för-

 

 

 

 

 

 

 

sörjningsanord-

 

 

 

 

 

 

 

ningar m. m.

6200

6900

4100

2800

-

—

-

8. Smärre ombygg-

 

 

 

 

 

 

 

nadsföretag

13 870

15 500

9220

5950

-

-

-

Summa a

75300

83800

42 735

31700

5500

-

-

b.   Företag påbör-

 

 

 

 

 

 

 

jade etter

 

 

 

 

 

 

 

avsedda all på-

 

 

 

 

 

 

 

börjas 1980/81

 

 

 

 

 

 

 

Delprogram 1.99

 

 

 

 

 

 

 

9, Mindre istånd-

 

 

 

 

 

 

 

sältningsar-

 

 

 

 

 

 

 

beten på be-

 

 

 

 

 

 

 

fästningar m. m.

800

800

-

800

-

-

-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

85

 

Objekt

Bygg-      Färdig­start   ställande

Kostnadsram              Medelsförbmkning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.        ----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82 år-mån.     år-mån.

 

3000         1400        80-09

3 800

10. Kasemreno-
veringar

11.  Ombyggnad av
matinrätt­
ningar

12. P 7. Ombyggnads­
arbeten till

följd av flytt­ningen av Lv4

13.     Diverse objekt

14. Tekniska försöri-ningsanordningar m. m.

15.     Vissa ralionali­seringsåtgärder i matinrätt­ningar m. m.

16.     Smärre ombygg­nadsföretag

17.     Utrednings- och projekterings­kostnader

Summa b

c.   Företag avsedda alt påbörjas 1981/82

Delprogram 1.99

18. Kasemrenove-ringar

19.     Ombyggnad av sjukhus

20. Diverse objekt

21. Tekniska för-söfiningsan-ordningar m. m.

22. Smärre ombygg­nadsföretag

23. Underhåll av befästningar

24. Underhåll av byggnader

25. Underhåll av övnings- och skjutfall

Summa c

Summa C (a-c)

Totalt A-C

20000       22400

48300       50400

1000        3500

4000         4500

6450         4400

3400         3800

5000

600

5 000       5 600

2100

6000                 3500

4550 46250       31400

2100         2100

8500         9500

6000         6000

84550       87100

15 200

73000

 

-

II 100

-

-

7 200

—

4500

—

-

4500

-

7000

-

-

6400

-

8000

-

-

6550

-

2800

-

-

2800

-

35000

-

-

35000

-

13000

-

-

13 000

-

154400

-

-

90650

159850

325300

42735

77950

127 550

270620

1894985

603485

439415

497750

82-06

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

86

 

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.        ----------------

7902-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82

Bygg-      Färdig­start   ställande

ar-man.     ar-man.

 

Utrednings-och projek­teringskost­nader Inkomster från bostä­der, försälj­ning av mark och byggnader samt vissa ränteinkoms­ter

Medel som be­räknas bli tillförda från tolfte huvud­titeln för K 4 i Arvidsjaur Reducering på grund av över-planering

Beräknat medels­behov

+ 17800

-9000

-16 100

-10515     -46550 412800      460000

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 460000000 kr.

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

1979/80 Utgift            104000000'

1980/81 Anslag             97900000

1981/82 Förslag       148 200000 ' Varav 12 milj.kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete belräffande för arméns krigsorganisation och vissa förnödenheter för den löpande fredsverksamheten. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndigan­den medan taklen i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1980 199615000 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi­gande om 62 milj.kr. och anvisat ett anslag av 97,9 milj.kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir (199615000 + 62000000-97900000) 163715000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

87

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1980/81

 

,     1981/82

 

 

 

 

Chefen

 

Föredra-

 

 

 

 

för armén

 

ganden

 

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Arméförband:

 

 

 

 

 

 

Utvecklingsarbete

 

 

 

 

 

 

för delprogrammen

 

 

 

 

 

 

Fördelnings-

 

 

 

 

 

 

förband m. m.

7 700

 

64 700

25 300

 

 

Infanteribrigad m. m.

5400

 

17600

28300

 

 

Norriandsbrigad m. m.

2700

 

6200

8600

 

 

Pansarbrigad m. m.

5 000

 

21100

22 300

 

 

Centrala och högre

 

 

 

 

 

 

regionala lednings-

 

 

 

 

 

 

och underhålls-

 

■      101400

 

 

191000

132 300

förband

1200

 

4600

2 500

 

 

Lokalförsvarsförband

300

 

900

2000

 

 

Hemvärnet

100

 

200

200

 

 

Gemensamma produk-

 

 

 

 

 

 

tionsresurser

17 600

 

44700

31900

 

 

Kostnader

40000

101400

160000

121100

191000

132300

Prisreglering

+ 22000

+ 2000'

+41 300

+7000'

+ 36000

+ 7000'

Justering på grund

 

 

 

 

 

 

av överplanering

 

 

 

 

 

 

m. m.

-

-5 500

-

+8900

-

+8900

Medelsbehov

-

97900

-

137000

-

148200

Bemyndigandebehov

62000

-

201300

-

227000

-

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1979/80

Chefen för armén anger i sin redovisning av verksamheten under bud­getåret 1979/80 atl ulvecklingsarbelel för arméförband i stort sett har följt uppgjorda planer. Under budgetåret har studier och försök genomförts för atl öka kunskaperna om nya närpansarvapen, nya slridsfordon, pansar-värnshelikoptrar, fördelningsluftvärn samt truppradio- och telesystem. Ut­vecklingsarbete har bedrivits inför framtida anskaffning av en lätt pansar-värnsrobol.

Budgetåret 1980/81

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1980/ 81 och ändrats genom beslut den 13 november 1980. Planerna innebär alt forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak kommer atl inriktas mol fortsatta studier av framtida pansarvärns-, luftvärns- och sambands­system samt stridsfordon. Truppförsök med nya eldhandvapen planeras.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         88

Budgetåret 1981/82

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 137 milj.kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 201,3 milj.kr. inhämtas.

Under budgetåret 1981/82 inriktas utvecklingsarbetet främst på att fort­sätta studierna av framtida pansarvärns-, luftvärns- och sambandssystem samt stridsfordon.

Av begärda bemyndiganden avser 41,3 milj.kr. prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

1.   Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret
1981/82 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1982 enligl be­
dömd prisutveckling med 30,1 milj. kr.

2.   Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1981
från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982 enligt bedömd ut­
veckling av prisklausuler med 11,2 milj. kr.

Utöver de beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som redovi­sas i sammanställningen begär chefen för armén 3 milj. kr. för pansarbrigad m.m.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren chefens för armén tilläggsyrkande om 3 milj. kr.

I övrigt lämnar överbefälhavaren arméchefens anslagsframställning utan

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 (163715000 + 227000000-148200000) 242515000 kr. Detta belopp bör emellerfid justeras med hän­syn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 blir därmed ca 205 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen alt ta ställning till vilkel utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det beställnings-bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen atl medge att utvecklingsarbete för armé­
förband får beställas mom en kostnadsram av 227000000 kr.,

2.   till Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1981/
82 anvisa ett förslagsanslag av 148200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          89

C Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marin­förband som omfattar följande delprogram.

2.1               För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsför­band m.m.

2.2               Helikopterförband

2.3               Ytattackförband m. m.

2.4               Ubåtsförband

2.5               Minröjningsförband

2.6               Fasta kustartilleriförband

2.7               Rörliga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Marinens fredsorganisation består i stort av följande förband m. m.

Marinstaben

Ett militärkommando inkl. ett regemente och ett försvarsområde

Två örlogsbaser

Två marina bevakningsområden

Fyra kustartilleriförsvar, varav ett tillika försvarsområde

Sex övriga förband (kustflottan, fyra regementen, en helikopterdivision)

Fyra utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för

marinen

Lokaliseringen av marinens fredsförband m.m. framgår av följande karta (intagen på s. 90). Verksamheten leds centralt från marinstaben.

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på etl antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och för­bandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

90

 

O

•militärkommando örlogsbaser och kustartilleriförsvar

#

marina bevak-ningsomräden

■regementen utbildningsan stalter m. m.

 

ivséSk ii-is;;i:x> militäromrädesgräns

försvarsområdesgräns

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

91

C 1. Marinförband: Ledning oeh förbandsverksamhet

1979/80 Utgift       1267905874'

1980/81 Anslag      1 188300000

1981/82 Förslag     1283900000

' Anslagen C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet och E 3. Marin­staben.

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning lill och av fast anställd personal m.fl. samt grundutbildning och repetilionsutbildning av värnplik­tiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

 

Verksamhet

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för marinen

Antal utexaminerade

 

 

 

 

officerare exkl.

 

 

 

 

reservofficerare

353

235

260

267

Grundutbildning av

 

 

 

 

värnpliktiga

 

 

 

 

Antal man

6902

6 606

6650

6687

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1 000-tal dagar)

1969

1856

1907

1896

Repetitionsutbildning

 

 

 

 

Anlal man

2292

1649

3 764

5163

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1 000-tal dagar)

33

26

58

65

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)'

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredra­ganden

Marinförband;

 

 

 

 

 

Allmän ledning och

 

 

 

 

 

förbandsverksamhel

460080

516924

487 599

562 561

539 110

Operativ och

 

 

 

 

 

krigsorganisatorisk

 

 

 

 

 

verksamhet

101600

105 695

104 239

119229

114451

Utbildning till och av

 

 

 

 

 

fast anställd personal

 

 

 

 

 

m.n.

133 800

130955

128 743

137 902

131048

Grundutbildning av

 

 

 

 

 

värnpliktiga

409100

420157

437 523

490296

478237

Repetitionsutbildning

28000

15 874

37 200

44400

53 470

Kostnader

1132 580

1189605

1195304

1354388

1316316

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

92

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredra­ganden

Tillkommerlavgår:

Intäkter av isbrytarverksamhet

Övriga intäkter/ utgifter

Betalningsmedels-förskjutningar (netto)

Överplanering, reserver m. m.

Medgiven prisreglering

Medelsbehov

-        19000
+      880

-          100

+    5 740

+ I438I0 1263910

- 23 550 + 101850

1267905

-20200

-      7 523

-         100
+20819

1188300

-22800 -16102

-         100

-        3000

1312386

-18000 -31716

-     100 + 17400

1283900

' Inkl. marinslaben. Personal'

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredra­ganden

Militär personal Civilmilitär personal Civil personal

3676

141

3 648

7465

3 600

140

3650

7390

3 585

153

3 635

7373

3 479

152

3 500

7131

3479

152

3500

7131

' Inkl. marinstaben.

Budgetåret 1979/80

Chefen för marinen anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 att planerad verksamhet i stort sett har kunnat genomföras, om än med vissa brister. Arbetet med att planera för en omdaning av marinens fredsorgani­sation har fortsatt.

Den operativa och krigsorganisatoriska verksamheten har analyserats i syfte att skapa ett bättre utnyttjande av personalen och organisationen genom decentralisering.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80: 100 bil. 7 (FöU 1979/80:19, rskr 1979/80:326) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 beräknas i stort sett kunna följas.

Verksamheten inriklas främst mot att genomföra förbandsprodukfionen och vidmakthålla mobiliseringsberedskapen för prioriterade förband. Va­kansläget är besvärande, varför utbildningen till och av fast anställd perso-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                          93

nal prioriteras. De värnpliktigas grundutbildning inriktas på alt personalen skall vara krigsplaceringsbar vid utbildningens slut och användbar i hu­vudtjänst direkt efter mobilisering. Repetitionsutbildningen har planerats få den volym som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1980/81.

Budgetåret 1981/82

Chefen för marinen

Chefen för marinen anför bl. a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1981/82.

Verksamheten skall genomföras så att den utbildade personalen kan lösa de uppgifter som krävs i den planerade krigsorganisationen. Förbandspro­duktion och mobiliseringsberedskap för prioriterade förband skall genom­föras.

Förändringarna i förhållande fill budgetåret 1980/81 detaljmotiverar che­fen för marinen på följande sätt.

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 140,8 milj. kr.

B.   Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1.   Flyttningen till förvaltningsbyggnaden Basfionen medför en engångs­
kostnad för flyttningen samtidigt som bevakningskostnaderna för Tre Va­
pen faller bort (— 1,8 milj. kr.).

2.   Budgeterade medel för kallhyra ersätts av medel för fastighetsför­
valtning m. m. (- 2,9 milj. kr.).

C.   Uppgiftsförändringar

1.   Organisatoriska förändringar minskar medelsbehovet, främst beroen­
de på planerade personalminskningar och minskning av antalet plulonsoffi-
cerselever samtidigt som tidigare ej budgeterade kostnader för arméupp­
gifter höjer kostnaderna (- 8,3 milj. kr.).

2.         Övnings- och utbildningsverksamheten medför höjda kostnader (+ 7,9 milj. kr.), främst beroende på intensifierad kursverksamhet lill följd av övergängen till den nya befälsordningen och på en viss ökning av repeti-fionsövningarna,

3.         Ralionaliseringsåtgärder minskar kostnaderna med 3 milj. kr.

4.         Bidraget till den militära sjökartläggningen höjs till tidigare nivå och medel budgeteras för drift av datorsystem (+1,7 milj.kr).

5.         Budgettekniska förändringar innebär främst en justering med hänsyn till erfarenheterna av tidigare utfall (— 3,1 milj. kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                          94

Överbefälhavaren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren chefens för marinen tilläggsyrkande om 10 milj. kr.

För alt justera anslaget med ett belopp som motsvarar utebliven kom­pensation för vissa värnpliktsförmåner under budgetåret 1978/79 bör över­planeringen ökas med 2,6 milj. kr.

Den lokalanslutna servicen i förvallningsbyggnaden Bastionen och viss del av utbildningen vid försvarets förvaltningsskola bör betalas från ansla­get E I. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet i stället för förevarande anslag.

Viss personal som har förts över från armén bör betalas från förevarande anslag.

Löner för anställda med s. k. NOM-garanti och anställda med lönebidrag bör inte budgeteras under delta anslag, eftersom de regleras i särskild ordning.

1 övrigt lämnar överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning utan erinran.

Föredraganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet 4.3 Del militära försvarets fortsatta utveckling (s. 25-34).

Jag kan i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter under budgetåret 1981/82 liksom hans beräkning av kostnaderna under primär­uppdragen. Jag har dock räknat med en något mindre kostnadsökning än chefen för marinen. Liksom chefen för marinen har jag räknat med reduce­rade kostnader till följd av minskad rekrytering av plutonsofficerselever i samband med övergången lill den nya befälsordningen.

Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Inläklsfinansiering av viss verk­samhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarets civilför­valtning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräk­nat medel för att marinens myndigheter m. m. skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen.

Vad gäller repelitionsutbildningen har jag beräknat medel för en verk­samhet som motsvarar 72000 tjänstgöringsdagar. Detta innebär en ökning med ca 14000 ijänstgöringsdagar jämfört med vad som har planerats för budgetåret 1980/81.

Jag har vidare tagit hänsyn lill de överföringar m.m. som överbefälha­varen har föreslagit i sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställ­ningar.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Marinförhand: Ledning och förbandsverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1283900000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

95

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1979/80 Utgift           837399229'

1980/81 Anslag 691000000 1981/82 Förslag 657000000 ' Varav 206,4 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfatlar dels generalöversyner av strids­fartyg, åtgärder på grund av haverier m.m. och sådant materielunderhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av vapen- och fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. m. samt anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1980 2061 578 307 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndi­gande om 383,3 milj. kr. och anvisat etl anslag av 691 milj. kr. Den beräk­nade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed (2 061 578 307 + 383 300000 - 691 000000) 1 753 878 307 kr.

Beställiungsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1980/81

1981/82

 

Chefen för marinen

Föredra­ganden

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

 

Marinförband:
Centralt vidtaget
materielunderhåll
m. m., utom av viss
sjukvårdsmateriel,
för delprogrammen
Helikopterförband                  17 600

Ytattackförband m.m.             24900

Ubåtsförband                           6000

Minröjningsförband                 3 300

Gemensamma produk­
tionsresurser                       25 900

Marinförband: Centralt vidtagen

materielanskaffning

m. m., utom av viss

sjukvårdsmateriel,

för delprogrammen För flera delprogram

gemensamma lednings-,

bas- och underhälls­
förband m.m.                            8400
Helikopterförband 4300
Ytattackförband m. m.             3900
Ubåtsförband                           8100
Minröjningsförband                 -

84000

592600

 

14400

20200

28000

31400

14 800

11800

9700

9400

30200

25900

 

12 700

12900

5 000

12 200

36500

179000

920600

101600

1 100

1400

92 800

1298000

103 000

564 600

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

96

 

 

 

Primäruppdrag m.m.

1980/81

 

1981/82

 

 

 

 

Chefen för marinen

 

Föredra­ganden

 

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Fasta kustartilleri­förband

Rörliga kustartilleri­förband

Gemensamma produk­tionsresurser

69tt0

300

68400

 

72 700

17000

134600

97800 30700 116700

 

 

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m.

av viss sjuk­vårdsmateriel för delprogrammen Gemensamma produk­fionsresurser

4700

4700

6600

6600

6600

6600

Kostnader

182700

681300

1299600

661900

1397400

674200

Prisreglering

Reducering på grund av inkomster, överplanering m.m.

+ 201600 -    1000

+ 13 300' - 3600

+ 343 100 -    1000

+ 14800 -32000

+ 295 600 -    1000

+ 14 800' -32000

Medelsbehov

-

691000

-

644700

-

657 000

Bemyndigandebehov

383300

-

1641700

-

1692000

-

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1979/80

Chefen för marinen anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1979/80 att materielunderhållel och materielanskaffningen i hu­vudsak har följt uppgjorda planer.

Tre patrullbåtar av typ Hugin har levererats. Den tredje ubåten av typ Näcken har sjösalts och den första levererats. En räddningsubåt (URF) har levererats och minfartyget {Karlskrona sjösatts.

Installationen av ERSTA-batterier och anskaffningen av sjömålsrobotar har fortsatt. Anskaffning av lunga rörliga batterier har påbörjats.

Budgetåret 1980/81

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1980/ 81 och ändrats genom beslut den 13 november 1980. Planerna innebär bl. a. att anskaffningen av ERSTA-batterier, sjömålsrobotar och tunga rörliga batterier fortsätter.

Budgetåret 198 1/82

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 644,7 milj. kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 1 641,7 milj. kr. inhämtas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         97

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl. a. för att anskaffa ubåtar av typ A 17, arfillerimateriel, materiel till torpeder och minor m.m., sam-bandsmateriel samt för vissa anslutningar till försvarets fasta radiolänknät.

Av begärda bemyndiganden är 343,1 milj.kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

1.   Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret
1981/82 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1982 enligt be­
dömd prisutveckling med 244,1 milj. kr.

2.         Omräkning av den beräknade bemyndigandereservationen den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 till prislägel februari 1982 enligl bedömd prisutveckling med 28,6 milj. kr.

3.         Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982 enligt bedömd ut­veckling av prisklausuler med 101,4 milj. kr.

4.         Överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1979/80 med 31 milj.kr.

Utöver de beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som redovi­sas i sammanställningen begär chefen för marinen 106,9 milj.kr. -varav 16,9 milj.kr. för prisreglering - i beställningsbemyndiganden och 75 milj. kr. i betalningsmedel för gemensamma produktionsresurser.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren chefens för marinen tilläggsyrkande om 75 milj. kr.

1 övrigt lämnar överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning ulan erinran.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del.

För atl fullfölja 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. 2 s. 129, FöU 1976/77:13 s. 49, rskr 1976/77:311) bör ett bemyndigande om 836 milj. kr. inhämtas för ubåtar av typ A 17.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 (1753878307 + 1692000000-657000000) 2788878307 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsme­del för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Den beräknade bemyndigande­skulden den 30 juni 1982 blir därmed ca 2590 milj. kr. Vid bifall fill vad jag kommer att förorda vid min anmälan till tilläggsbudget 11 lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 ökar bemyndigandeskulden med ca 100 milj. kr.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen atl la ställning till

7   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

98

vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma atl lämna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen atl medge atl beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1692000000 kr.,

2.         lill Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 657000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

118470859' 104800000 120400000

' Anslagen C 3. Marinförband: Istiindsättning av befästningar och kaserner saml III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning­ar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

Chefen   Föredra-

 

 

 

för          ganden

 

 

 

marinen

Marinförband:

 

 

 

Markanskaffning för

 

 

 

delprogrammen

 

 

 

Fasla kuslartilleriförband

900

750

700            700

Gemensamma produktionsresurser

650

750

750            750

Nybyggnad m.m. för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas-och underhållsförband m. m.

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktions­resurser

Centralt beslutade ombygg­nads- och underhålls­åtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas-och underhållsförband m.m.

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktions­resurser

Summa

9100 37 700

25 700

21200 47 650

9100 37 700

30700

11700 45 800

29200       26800

 

1 100

-

3 700

3 700

7 700

6550

19850

19850

16450

12450

27 100

27 100

124850

104800

124600

129600

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

99

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80      1980/81      1981/82

Chefen   Föredra-
för         ganden

marinen

Utrednings- och projekte­ringskostnader

Inkomster frän bostäder och försäljning av mark och byggnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

124850

+ 11350     +11350

4 500

4500

-     -160.50     -16050 104800      115400      120400

Budgetåret 1979/80

Fortifikationsförvallningen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1979/80 att ny- och ombyggnad av befästningar inte har kunnat genomföras enligl planerna på grund av begynnande personalproblem och överhettning på delar av arbetsmarknaden. 1 övrigt har ny- och ombyggnadsverksamhe­ten kunnat genomföras i stort sett enligt planerna. Ombyggnaden av kock­skolan vid Sydkustens örlogsbas i Karlskrona har blivit färdig. Tekniska försörjningsanordningar har byggts om bl. a. för vatten- och avloppsför­sörjningen vid Säve depå och vid Berga örlogsskolor.

Budgetåret 1980/81

Av de störte objekt som beräknas bli färdiga under budgetåret kan nämnas en värmecentral vid Berga örlogsskolor. Vissa planerade smärte ombyggnadsförelag beräknas inle kunna komma till utförande på grund av brist på medel.

Budgetåret 1981/82

Chefen för marinen

Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas till 115,4 milj.kr. enligl vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (inlagen på s. 98). Fördelningen på objekt m. m. framgår av följande sammanställningar. Dessutom begär chefen för marinen 25 milj. kr. utöver den av överbefälhavaren anvisade ramen. Dessa medel avses för investe­ringar i Göteborg och Karlskrona för atl där snabbt kunna genomföra de fredsorganisaloriska förändringar som riksdagen har beslutat.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                    100

A.   Markanskaffning

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1 000-lal kr.)

Fasta kustartilleriförband

1.  Mark för kustartilleribatterier samt
diverse mindre markförvärv och oförutsedda

utgifter                                                                                                             700

Gemensamma produktionsresurser

2.  Diverse mindre markförvärv och

oförutsedda utgifter                                                                                         750

Beräknat medelsbehov                                                                                   1450

1 och 2. Medel har beräknats för erforderiiga markanskaffningar för befästnings- och andra anläggningar saml för smärte kompletteringar av marinens kasern- och befäslningsfastigheter, oförutsedda utgifter i sam­band med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv.

B.   Nybyggnad m.m.

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Företag påbörjade före 1980-07-01

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

1.   Ammunitionsförräd                                                                                     7400

Fasta kustartilleriförband

2.   Kustartilleribatterier                                                                                  27900

Gemensamma produktionsresurser

3.   KA 1 Nybyggnad av en ytterföriäggning pä

Mellsten                                                                                                      4 700

Företag påbörjade eller avsedda ell påbörjas 1980/81 Gemensamma produktionsresurser

4.        KA 2. Nybyggnad av en artillerihall                                                            1 800

5.        KA 2. Nybyggnad av lokaler för motorutbildning                                       1 700

Förelag avsedda all påbörjas 1981/82 För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

6.   Diverse objekt                                                                                              1 700

Fasta kustartilleriförband

7.        Diverse objekt                                                                                             4900

8.        Diverse smärre byggnadsföretag                                                                  4900

Gemensamma produktionsresurser

9.   KA 2. Nybyggnad av ett skolhus                                                                3000

10.      KA 5. Nybyggnad av en värmecentral                                                        3 500

11.      Tekniska försöriningsanordningar                                                               4500

12.      Diverse objekt                                                                                             2 100

13.      Diverse smärre byggnadsföretag                                                                 4400

Beräknat medelsbehov                                                                                 72 500

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      101

1-5. Regeringen har uppdragit åt fortifikafionsförvaltningen att låta utföra nybyggnad av dessa objekt.

9.   Vid KA 2 i Karlskrona behövs en ny skolbyggnad i Rosenholm för
kustartilleriets underhålls- och signalskolor. Den undervisning som be­
drivs vid dessa skolor sker f.n. i Gräsviksetablissemenlet som enligt
riksdagens beslut skall avvecklas. Utbildningen vid skolorna bedrivs kon­
finuerligt och berör årligen omkring 35 lärare m. fl. och omkring 195 elever.
Kostnaderna för nybyggnaden uppskattas prehminärt till 23 milj. kr. enligt
prisläget den 1 februari 1980.

10.   Behovet av en ny värmecentral vid KA 5 i Härnösand har lidigare
anmälts för riksdagen i prop. 1976/77:74 (bil. 1 s. 235).

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Förelag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1980/81 Fasta kustartilleriförband

I.  Ombyggnad av ett kustartilleribatteri och en kust-
spaningsradarstation                                                                                       7 000

Gemensamma produktionsresurser

2.   Smärre ombyggnadsföretag                                                                           3 500

3.   Tekniska försörjningsanordningar m. m.                                                      3000

Företag avsedda att påbörjas 1981/82 För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m.m.

4.  Ombyggnad av en stabsplats                                                                         3 700

Fasta kustartilleriförband

5.   Ombyggnad av ett kustartilleribatteri                                                              850

6.   Diverse objekt                                                                                              7000

7.   Smärre ombyggnadsföretag                                                                           5000

Gemensamma produktionsresurser

8.  Diverse objekt                                                                                                700

9.   Smärre ombyggnadsföretag                                                                           20(M)
10. Tekniska försörjningsanordningar m. m.                                                       1 200

II.  Underhåll av befästningar                                                                              8 000
12. Underhåll av byggnader och övnings-och skjutfält                                        8700

Beräknat medelsbehov                                                                                      50650

1 och 5. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnad av dessa objekt.

2, 7 och 9. För smärre ombyggnadsarbeten på befästningar, byggnader, utbildningsanordningar m.m. beräknas ett medelsbehov av 10,5 milj.kr. för budgetåret 1981/82. Medlen behövs bl. a. för att genomföra vissa plane­rade ombyggnadsarbeten avseende bl. a. mobiliseringsförtäd, läger och skjutbanor samt för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggna­der till de ändrade krav som kan komma atl föranledas av smärte organisa­tions- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig till högst 1 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

102

3 och 10. För lekniska försörjningsanordningar m.m. beräknas elt me­delsbehov av 4,2 milj.kr. för budgetåret 1981/82. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, för ombyggnad av vägar och planer samt för atl byta ut och komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

4. Regeringen uppdrog i februari 1980 åt fortifikationsförvallningen alt utarbeta huvudhandlingar för ombyggnad av en slabsplats. Kostnaderna uppskattas lill 6,5 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1980.

Överbefälha våren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avslyrker överbefälhavaren chefens för marinen tilläggsyrkande om 25 milj. kr.

1 övrigt lämnar överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning utan erinran.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat 5 milj.kr. för att påbörja de byggnadsåtgärder som krävs i Karlskrona för genomförande av de fredsorganisaloriska förändringar som riksdagen har beslutat vid 1978/ 79 års riksmöte (prop. 1978/79:96, FöU 1978/79: 22, rskr 1978/79: 291). Jag förordar att medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvallningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet av de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Om riksdagen inte har något alt erinra bör det få ankomma på regeringen all, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall ul­föras.

Anskaffningsplan (I 000-tal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.       ----------------

7902-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82

Bygg-      Färdig-starl   ställande

ar-man.     ar-man.

 

Markanskaffning Delprogram 2.6 , Mark för kust-arlilleribalte-rier samt diver­se mindre mark­förvärv och oförutsedda ut­gifter

1800

1450

750

700

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

103

 

Objekt

Bygg-      Färdig-slart   ställande

Kostnadsram              Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.       ----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82 är-mån.     år-män.

 

Delprogram 2.99 2. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda ut­gifter

Summa A

B. Nybyggnad m. m.

a.  Företag påbörja­
de före
1980-07-01

Delprogram 2.1

1.  Ammunitions­
förråd

Delprogram 2.6

2.  Kustartilleri-batterier

3.  Diverse objekt

4.  Diverse smärre byggnadsföre­tag

Delprogram 2.99

5.  KA 1. Nybyggnad av ytterföriägg­ning pä Mell­sten

6.  BÖS. Nybyggnad av en värme­central

Summa a

b.  Företag påbörja­
de etter av­
sedda atl påbör­
jas 1980/81

Delprogram 2.6

7.  Diverse objekt

8.  Diverse smärre byggnadsföretag

Delprogram 2.99

9. KA 2. Nybyggnad
av en artilleri-
hall

10. KA 2. Nybyggnad
av lokaler för
motorutbild­
ning

11. Diverse objekt

12.    Tekniska försöri­ningsanordningar

13.    Diverse smärre byggnadsföretag

14.    Utrednings- och projekterings­kostnader

Summa b

1400 3200

750 1500

750 1450

1500 2950

61900       61900       42 300        11700      7400

124 350      133400       62550       40050       27900
3000         2000           500         1500

3050         3 400        2400         1000

6900         9400          1500        3 200         4 700       80-05        81-10

8500         9900         6120         3 780             -          80-02       80-11

207700      220000      115370       61230       40000

3100 4650

5 150

1200

2 0-50

1200 2 0.50

4000         1800        80-10       82-06

1700

5000 4030

5 740

2980

1000 26000

80-10

82-06

3500

5800

 

5 950

6700

-

4030

3000

5 740

3 000

2 980

1000

1000

:5850

29500

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

104

 

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.       -----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82

Bygg-      Färdig­start   ställande

 

c.   Företag avsedda atl påbörjas 1981/82

Delprogram 2.1

15.  Diverse objekt

Delprogram 2.6

16.     Diverse objekt

17.     Diverse smärre byggnadsföre­tag

Delprogram 2.99

18.     KA 2. Nybyggnad av elt skolhus

19.     KA 5. Nybyggnad av en värmecen­tral

20. Kariskrona. Bygg­nadsåtgärder till följd av ändrad fredsorganisation

21. Tekniska försöri­ningsanordningar

22. Diverse objekt

23. Diverse smärre byggnadsföretag

Summa c

Summa B (a-c)

C.  Centralt be­slutade om­byggnads- och underhållsåt­gärder

a.   Företag påbörja­
de före
1980-07-01

Delprogram 2.99

1.  Diverse objekt

2.  Smärre ombygg­nad sföretag

3.  Tekniska för­söriningsanord­ningar m.m.

Summa a

b.   Företag påbörja­
de eller avsedda
all påbörjas
1980/81

Delprogram 2.6

4. Ombyggnad av
ett kuslartille-
ribatieri och

en kustspanings-radarstation

5. Smärre ombygg­
nad sföretag

1700 4900

4900

23 000 7 200

60000

1 700 4900

4900

3000        82-03        84-04

3 500       81-10        83-02

5000

 

~

4 500 2100

—

-

4 500 2 100

-

4400

-

-

4400

-

112700

-

-

34000

233 550

362 200

115370

87 230

77 500

 

3 800

4 300

800

3 500

600

680

420

260

5000

5 300

3 100

2 200

9400

10280

4320

5960

4500 3950

10000 1750

7 000

17000 1750

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

105

 

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Bygg-      Färdig­start   ställande

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.       ----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30    1980/81      1981/82 år-mån.     är-mån.

 

2 690       3500

1500       3000

800

16740     13500

Delprogram 2.99

6.  Smärre ombygg­nadsföretag

7.  Tekniska för­sörjningsanord­ningar m.m.

8.  Utrednings- och projekterings­kostnader

Summa b

c.   Företag avsedda att påbör­jas 1981/82

Delprogram 2.1

9. Ombyggnad av
en stabsplats

10,

Delprogram 2.6 Ombyggnad av ett kustartille­ribatteri

11.    Diverse objekt

12.    Smärre ombygg­nadsföretag

Delprogram 2.99

13.    Diverse objekt

14.    Smärre ombygg­nadsföretag

15.    Tekniska för­sörjningsanord­ningar m. m.

16.    Underhåll av be-befästningar

17.    Underhåll av byggnader och övnings- och skjutfält

Summa c

Summa C (a-c)

Totalt A-C

Utrednings-och projekte­ringskostna­der

Inkomster från bostäder och försälj­ning av mark och byggnader Reducering pä grund av över­planering

Beräknat medels­behov

6150        6900

4000        4500

800          800

19400      30950

3 700

6500

 

-

3 850

-

-

850

-

7000

-

-

7000

-

5000

-

-

5 000

-

1300

-

-

700

-

4900

-

-

2000

-

2500

-

-

1200

-

8000

-

■      -

8000

_

8700

_

_

8700

-

47750

-

-

37150

28800

88980

4320

22700

50650

265550      454130      119690      111430      129600

-+11350

-     - 4500

-                        -                -       -6630     -16050

-                        -                -      104800      120400

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisa eU förslagsanslag av 120400000 kr.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

106

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1979/80 Utgift             50500000'

1980/81 Anslag             52000000

1981/82 Förslag            75000000

' Varav 3 milj. kr. i prisregleringsrnedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete belräffande materiel för marinen. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndigan­den, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1980 151 847 186 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi­gande om 77,9 milj. kr. och anvisat ett anslag av 52 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed (151 847 186 + 77 900 000 - 52 OOO 000) 177 747 186 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1980/81

 

1981/82

 

 

 

 

Chefen för

 

Föredra-

 

 

 

 

marinen

 

ganden

 

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband:

 

 

 

 

 

 

Utvecklingsarbete

 

 

 

 

 

 

för delprogrammen

 

 

 

 

 

 

För flera delpro-

 

 

 

 

 

 

gram gemensamma

 

 

 

 

 

 

lednings-, bas-

 

 

 

 

 

 

och underhälls-

 

 

 

 

 

 

förband m. fl.

2 300

 

3 500

6 300

 

 

Helikopterförband

-

 

600

500

 

 

Ytattackförband m.m.

3900

 

3 200

9 300

 

 

Ubåtsförband

32 300

 

23000

33 700

 

 

Minröjningsförband

4800

53 800

800

1200

52400

73 000

Fasta kustartilleri-

 

 

 

 

 

 

förband

-

 

600

600

 

 

Röriiga kustartilleri-

 

 

 

 

 

 

förband

2000

 

4 500

3 900

 

 

Gemensamma produk-

 

 

 

 

 

 

tionsresurser

17300

 

13 100

16400

 

 

Kostnader

62600

53800

49300

71900

52400

73000

Prisreglering

+ 15 300

+ 1300'

+20800

+ 3600'

+ 18700

+ 3 600'

Reducering på grund

 

 

 

 

 

 

av överplanering

 

 

 

 

 

 

m. m.

-

-3 100

-

-1600

—

-1600

Medelsbehov

-

52000

-

73900

-

75000

Bemyndigandebehov

77900

-

70100

-

71100

-

Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       107

Budgetåret 1979/80

Chefen för marinen anger i sin redovisning för verksamheten under budgetåret 1979/80 att planerat utvecklingsarbete för marinförband i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetåret 1980/81

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1980/ 81 och ändrats genom beslut den 13 november 1980. Planerna innebär bl. a. att konstruktionen av ubåt typ A 17 fortsätter.

Budgetåret 1981/82

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 73,9 milj.kr. och etl beställningsbemyndi­gande om 70,1 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena avses bl. a. för fortsatt konstruktion av en ny ubåt (A 17), systemutveckling för ubåtar och för övervattensfartyg samt för allmän utveckling och projektering av vapenmaleriel.

Av begärda bemyndiganden avser 20,8 milj.kr. prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

1.    Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret
1981/82 frän prisläget februari 1980 lill prisläget februari 1982 enligt be­
dömd prisutveckling med 9,3 milj. kr.

2.         Omräkning av den beräknade bemyndigandereservationen den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 lill prisläget februari 1982 enligt bedömd prisutveckling med 4,9 milj. kr.

3.         Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982 enligt bedömd ut­veckling av prisklausuler med 8,6 milj. kr.

4.         Överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1979/80 med 2 milj. kr.

Ulöver beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som redovisas i sammanställningen begär chefen för marinen 29,7 milj. kr. - varav 4,7 milj.kr. för prisreglering — i bemyndiganden och 17 milj.kr. i betalnings­medel för utvecklingsarbete för ytattackförband och för gemensamma produktionsresurser.

Överbefälhavaren

1 sill yllrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren chefens för marinen tilläggsyrkande om 17 milj. kr.

1 övrigt lämnar överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning ulan erinran.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        108

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 (177747186 + 71 100000 -75000000) 173847 186 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Den beriiknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 blir därmed ca 155 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen alt ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndi­gande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen all medge atl utvecklingsarbete för marin­förband får beställas inom en kostnadsram av 71 100000 kr.,

2.         till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1981/ 82 anvisa elt förslagsanslag av 75000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        109

D Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flyg­vapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1                För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

3.2                Jaktförband

 

3.4                Attackförband

3.5                Spaningsförband

3.6                Flygtransportförband

3.7                Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Flygvapnets fredsorganisation består i stort av följande staber och för­band m.m.

Flygstaben

En eskaderstab

Sju sektorflottiljer

Tre övriga förband (flottiljer)

Fyra utbildningsanstalter som är direkt underställda chefen för flygvapnet

Lokaliseringen av flygvapnets fredsförband m. m. framgår av följande karta (intagen på s. 110). Verksamheten leds centralt från flygstaben och regionall av militärbefälhavare (se s. 130) och i vissa fall av chefen för första flygeskadern.

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsomrädena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

D t. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1979/80 Utgift      2366322397'

1980/81 Anslag     2180000000

1981/82 Förslag    2306200000

' Anslagen D I. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet och E 4. Flygstaben.

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhel, opera­tiv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

../

 

ÖSTERSUND     .*;?f**'

mn K

 

"      I

'im

 

F5

p?SNVN

4 VÄSTERÅS»

■TULLINGE.

.-    SÄTENAS*    

GÖTEBORG    >'.'"

•lÄ;;;;rsracKHoiM

 

#

 

■.å*.*-

 

'F13M

 

(=iakt               J=attack

r.*.> .■.-■■?£,- ,•■ *xi militärområdesgräns

:= spaning

= utbildningsförband m.m. ■■i = sektorflottilj

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

III

personal m. fl. saml grundutbildning och repetitionsutbildning av värnplik­tiga inom flygvapnet.

Verksamhetens omfattning

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flygvapnet

Antal flygtimmar

95 800

84 291

97 300

87 350

Antal utexaminerade

 

 

 

 

officerare exkl. re-

 

 

 

 

servofficerare

150

150

160

160

Grundutbildning av värn-

 

 

 

 

pliktiga

 

 

 

 

Antal man

4 691

4520

4716

4417

Antal tjänstgöringsdagar

 

 

 

 

(1000-tal dagar)

1535

1532

1501

1403

Repetilionsutbildning

 

 

 

 

Antal man

8 870

4955

7280

6920

Antal tjänstgörings-

 

 

 

 

dagar (1 000-lal dagar)

82

44

56

57,3

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)'

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81      1981/82

Planerat     Utfall    Planerat    Chefen      Föredra-

för flyg-    ganden vapnet

 

Flygvapenförband:

 

 

 

 

 

För flera delprogram

 

 

 

 

 

gemensamma lednings-

 

 

 

 

 

och strilförband

274 919

260 372

293 998

295 518

286837

Jaktförband

257098

212167

325901

373 611

369849

Attackförband

172 896

159533

208 580

244 299

242655

Spaningsförband

74 134

61865

87 072

110774

109672

Flygtransportförband

49586

59283

58262

84 130

83 582

Basförband

483 209

684 909

521595

556 989

539644

Gemensamma produk-

 

 

 

 

 

tionsresurser

603043

623517

602292

662674

636 361

Kostnader

1914885

2061646

2097 700

2328000

2 268600

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Intäkter

-    5 800

-    5 556

- 8000

-10000

-10000

Skillnad mellan fak-

 

 

 

 

 

tiska kostnader och

 

 

 

 

 

internpriser

+        85

+309985

-

-

-

Förskott

-

+        87

-

-

-

Overplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m. m.

+  19330

-

+90300

+ 33 600

+47600

Medgiven prisreglering

+ 423 360

-

-

-

-

Medelsbehov

2351860

2366162

2180000

2351600

2306200

Inkl. flygstaben.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        112

Personal'

 

Personalkategori

Anlal anställda omräknat till

personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Flanerat

Utfall

Planerat

Chefen för flyg­vapnet

Föredra­ganden

Militär personal Civilmilitär personal Civil personal

2 335 2 263 4402

9000

2 228 2236 4380

8854

2 220 2 235 4300

8755

2 300 2200

4255

8755

2 300 2 200

4255

8755

' Inkl. flygstaben.

Budgetåret 1979/80

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1979/80 atl krigsförberedelsearbetet, förbandsproduktionen och incidentberedskapen i stort sett har kunnat genomföras. Belastningen på personalen har dock varit hög. Grund- och repelitionsutbildningen av värnpliktiga har i huvudsak genomförts enligt planerna. Föreskrivna ener­gibesparande åtgärder har vidtagits.

Översynen av det framtidci stridsledningssystemets uppbyggnad och personalbehov har fortsatt liksom utvecklingen av elt datorstött informa­tionssystem för sektorchefs ledning. Förslag fill ny fredsorganisalion med fyra luftförsvarssektorer har lämnats till regeringen.

Äldre radarmateriel har avvecklats och radarövningskompanier 860 har organiserats vid F 13 och F 17. Anpassningen av bassystemet och omskol­ningen av personal till flygplan 37 har fortgått. Två divisioner J 35 F och två baskompanier har avvecklats. Transportflygningar har genomförts, bl. a. för försvarsmakten och FN.

Den nya flottiljorganisalionen, som infördes den 1 januari 1977, har följts upp. F 11 och F 12 har avvecklats. Förberedelserna för alt dra in F l:s flotfiljadminislrafion har fortsatt.

Budgetåret 1980/81

I förhållande till prop. 1979/80: 100 bil. 7 (FöU 1979/80: 19, rskr 1979/ 80:326) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 har inga väsenfiiga ändringar gjorts i planeririgeriäv verksamheten inom huvudproduktions­området Ledning och förbandsverksamhet. Ylterligare energibesparande åtgärder inom flygtjänstområdet kan inle vidtas utan atl insatsberedskapen och flygsäkerheten påverkas.

Resultatet av översynen av stridslednings- och luflbevakningssyslemets framtida utbyggnad och personalbehov redovisades för regeringen under budgetåret. Avvecklingen av äldre radarmateriel fortsätter liksom uppsätt­ningen av radarövningskompanier 860 vid F4pch F 21.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         113

Verksamheten inriktas mol ett förlängt utnyttjande av 35 F-systemel. Omskolning av en jaktflygdivision J 35 F till JA 37 påbörjas. Undertättel-seskolan och fotoenheten förs över från F 11 till F 13 och bildar en undertättelseenhel. Ytterligare flygplan Tp 84 tillförs. Viss utbildning och omskolning kommer därför all genomföras. Det datorstödda ledningssys­temet ATLE provas.

Successiva förändringar av basorganisationen genomförs. Anpassningen av bassystemet och omskolningen av personalen lill flygplan 37 fortgår. Förberedelser för övergång till en ny flygstabsorganisation och sekloror-ganisation påböijas.

Förberedelser för indragning av F l:s flotfiljadminislrafion samt överfö­ring av förband och ansvar från F 1 till främst F 16 fortsätter. Försök med decentraliserad produktionsledning påböijas vid F 4. Förberedelser för organisation av en officershögskola samt flera andra enheter inom den nya befälsordningens ram påbörjas.

Budgetåret 1981/82

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet anför följande huvudmotiveringar för den före­slagna verksamheten under budgetåret 1981/82.

En ny fredsorganisafion avses bli tillämpad för flygstaben och för lufl-försvarssektorerna. Luflförsvarscentralerna anpassas till flygplan JA 37 och PS-860.

Anpassningen av bassystemet fortgår liksom omskolningen till flygplan 37. Utvecklingen av det datorslödda ledningssystemet ATLE fortsätter. En undertättelseenhel bildas på F 13. Utbildning och omskolning för flygplan Tp 84 slutförs och omskolning på en ersättningshelikopter för helikoptrarna 2 och 3 förbereds. Basorganisationen förändras successivt.

Förberedelserna fortsätter för att dra in F l:s flottiljadministration och föra över förband och ansvar från F I till främst F 16. Skolenheter organi­seras inom den nya befälsordningens ram.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 detaljmotiverar che­fen för flygvapnet på följande sätt.

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 267,3 milj.kr.

B.   Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut.

1.         Organisationsändringar (främst förbandsindragningar) minskar per­sonalkostnaderna med 11 milj.kr.

2.         Budgeterade medel för kallhyra ersätts av medel för fastighetsför­valtning m. m. (- 24,9 milj. kr.).

8    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        114

C. Uppgiftsförändringar

1.         Äldfe radarmateriel avvecklas, vilkel medför minskade underhålls­kostnader (- 4,8 milj. kr.).

2.         Behovet av värnpliktiga minskar. Detla minskar kostnaderna med 6,1 milj. kr.

3.         Materielläget, främst belräffande flygplansmaleriel, medför alt un­derhållskostnaderna minskar med 42,8 milj. kr.

4.         Diverse verksamhetsförändringar minskar kostnaderna med 7,6 milj.kr.

5.         Kostnaderna för den ökade drivmedelslagringen under budgetåret 1980/81 faller bort (- 30,1 milj. kr.).

Överbefälhavaren

För att justera anslaget med elt belopp som motsvarar utebliven kom­pensation för vissa värnpliktsförmåner under budgetåret 1978/79 föreslår överbefälhavaren i sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställ­ningar atl överplaneringen ökas med 3,7 milj. kr.

Den lokalanknulna servicen i förvaltningsbyggnaden Bastionen och viss del av utbildningen vid försvarets förvaltningsskola bör betalas från ansla­get Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet i stället för förevarande anslag.

I övrigt lämnar överbefälhavaren flygvapenchefens anslagsframställning utan erinran.

Föredraganden

Belräffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört under avsnittet 4.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 25-34).

Jag kan i huvudsak godta chefens för flygvapnet förslag till uppgifter under budgetåret 1981/82 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. Jag har dock räknat med en något mindre kostnadsök­ning än chefen för flygvapnet vad beträffar underhäll och personal men en slörre kostnadsökning vad gäller flygdrivmedel. Jag har även tagit hänsyn till de överföringar m. m. som överbefälhavaren har föreslagit i sill yttran­de över myndigheternas anslagiiframställningar.

Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Intäktsfinansiering av viss verk­samhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarets civilför­valtning intäktsfinansieras. Vidare bör intäktsfinansieringen utökas vid försvarets rationaliseringsinstitut. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för atl flygvapnets myndigheter m.m. skall kunna betala dels kostnaderna för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvalt­ningen, dels kostnaderna för rationaliseringsinslilutets stöd till rationalise­ring vid flygvapnets förband.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     115

Min beräkning av del totala medelsbehovel framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 2 306200000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

Med hänvisning till vad jag har anfört under avsnittet 4.9 Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m.m. (s. 53) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposifion i ämnet, lill Flygvapenför­band: Materielanskaffning för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag av 2455200000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1979/80 Utgift            155696794'

1980/81 Anslag        193400000

1981/82 Förslag       236600000

' Anslagen D 3. Flygvapenförband: Islåndsältning av befästningar och kaserner samt III 3. Flygvapenförband; Anskaffning av anläggningar.

Verksamheten under anslaget omfatlar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning­ar, flygfält och ammunitionsförtåd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfäll. Verksamheten omfattar vidare komplelteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga flyg­baser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m.m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Chefen för

Föredra-

 

 

 

flygvapnet

ganden

Flygvapenförband: Markanskaffning för

delprogrammen För flera delprogram

 

 

 

 

gemensamma lednings-och strilförband

200

200

400

400

Basförband

300

300

600

600

Gemensamma produktions­resurser

1000

1500

1000

1000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

116

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

Chefen för flygvapnet

Föredra­ganden

 

16 200 28 300

71500

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-och strilförband

Basförband

Gemensamma produktions­resurser

Centralt beslutade om­byggnads- och under­hållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-och strilförband

Basförband

Gemensamma produktions­resurser

Summa

Utrednings- och projek­teringskostnader

Inkomster

Reducering pä grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

18400 22000

91000

35 800 25 500

93 600

35 800 25 500

102800

 

-

-

4 300

4 300

4 500

4500

24 600

24 600

i5 500

55 500

59100

59100

17500

193400

254100

244900

_

_

+ 13 300

+ 13 300

-

-

- 4000

- 4000

-

-

-26800

-17600

7500

193400

236600

236600

Budgetåret 1979/80

Fortifikationsförvallningen anmäler i sin årsredovisning för budgetåret 1979/80 atl behovel av mark har varit begränsat. Uppkomna behov har i huvudsak kunnat tillgodoses.

Både befästningar och kaserner m. m. har i huvudsak kunnat anskaffas enligt planerna. En militärrestaurang vid F 4 i Östersund, en värmecentral vid F 7 i Sätenas, elt kontrolllorn vid F I3:s delachement i Malmslätl, en hangar vid F 15 i Söderhamn samt en flygverksiad och en hangar vid F 17 i Ronneby har bl. a. blivit färdigti. Vidare har ombyggnad av flygverkstaden vid F 4 avslutals. Renovering av kaserner vid F 14 i Halmstad har påbör­jats hksom nybyggnad av utbildnings- och förrådslokaler vid flera förband.

Budgetåret 1980/81

Markbehovet bedöms bli av begränsad omfattning.

Utbyggnaden av radarslalionsnätel fortsätter liksom utbyggnaden av befinlliga flygbaser för bl. a. anpassning lill flygplan 37 och lill ett nytt flygbassystem. En flygtjänstbyggnad och elt förråd vid F 5 i Ljungbyhed, ett truppserviceförråd vid F 13 i Norrköping, utbildningslokaler för flyg­vapnets basbefälskola vid F 14 i Halmstad och en värmecentral vid F 17 i Ronneby beräknas bli färdiga. Av slörre arbeten som beräknas bli påbör­jade märks en ny hangar vid resp. F 17 och F 21 i Luleå.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      117

Budgetåret 1981/82

Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas till 236,6 milj.kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 115). Fördelningen på objekt m.m. framgår av följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m.                                                                                        Medelsbehov

(1000-tal kr.)

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

1.  Mark för strilanläggningar m. m.                                                                     400

Basförband

2.  Mark för krigsflygfalt samt diverse

mindre markförvärv och oförutsedda utgifter                                                 600

Gemensamma produktionsresurser

3.  Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter                                  1000

Beräknat medelsbehov                                                                                       2000

1-3.1 vissa fall kan det bli nödvändigt alt förvärva mark med äganderätt för nybyggnad eller komplettering av flygvapnets anläggningar. Medel beräknas också för oförutsedda utgifter i samband med markförvärv samt för att lösa in flygbullerstörda fasfigheter,

B.Ny byggnad m.m.

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Företag påbörjade före 1980-07-01

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

1.  Radaranläggningar                                                                                        2000

Basförband

2.       Anpassning för flygbassystem 90                                                                 600

3.       El-och teleanläggningar                                                                                2410

Förelag påbörjade eller avsedda att

påbörjas 1980/81

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

4.  Radaranläggningar                                                                                      12700

Basförband

5.       Anpassning för flygbassystem 90                                                                3900

6.       Uppslällningsplatlor vid flottiljer                                                                1 000

7.       Smärre objekt                                                                                                 600

8.       El-och teleanläggningar                                                                                 7 090

Gemensamma produkfionsresurser

9.  F 5.    Nybyggnad av en värmecentral                                                       11 300

10.  F 13. Nybyggnad av en skolbyggnad för underrättelse­enheten                  5 400

11.      F 13. Utbyggnad av en drivmedelsanläggning                                              1500

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                    118

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1 000-lal kr.)

12. F 14. Till-och ombyggnad av lokaler för flygvapnets

tekniska skola                                                                                              2700

13.

F 15.

14.

F 17.

15.

F21.

16.

F21.

17.

F21.

18.

RFN

Tillbyggnad av tillsynsverkstaden                                                     4 200

Nybyggnad av en hangar                                                                   8000

Nybyggnad av en hangar                                                                   13000

Tillbyggnad av en värmecentral                                                         4300

Nybyggnad av vägar m. m.                                                                 2700

Nybyggnad av elt trupp- och mobiliseringsförräd                            3 000

Förelag avsedda atl påbörjas 1981/82

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

19.        Luftförsvarscentral                                                                                     10000

20.        Radaranläggningar                                                                                        6500

21.        Smärre objekt                                                                                               4 600

Basförband

22.        Anpassning för flygbassystem 90                                                               1 500

23.        Fälthangarer                                                                                                 2000

24.        Uppställningsplattor vid flottiljer                                                               2000

25.        Lagringsanläggningar för drivmedel                                                               1000

26.        Smärre objekt                                                                                                 900

27.        El-och teleanläggningar                                                                                 2500

Gemensamma produktionsresurser

28.        F 14, Nybyggnad av en värmecentral                                                          5 000

29.        F 15. Nybyggnad av en hangar                                                                     8000

30.        F21. Om-och tillbyggnad av Iillsynsverkstaden                                         8000

31.        RFN. Tillbyggnad av en värmecentral                                                         3 100

32.   Byggnadsåtgärder med anledning av den nya befälsord­ningen                     2000

33.        Tekniska försöriningsanordningar                                                                3 000

34.        Diverse objekt                                                                                              8000

35.   Smärre byggnadsföretag inkl. försök med teknisk be­vakning                       9600

Beräknat medelsbehov                                                                                     164100

I och 4. Regeringen har gett fortifikationsförvaltningen bygguppdrag för att uföra fyra radarstationer.

2, 3, 5, 6, 8, 22, 23, 24, 25 och 27. För fortlöpande ålgärder vid befintliga flygbaser för bl. a. anpassning till etl nytt flygbassyslem och utförande av el- och teleledningar beräknas etl sammanlagt medelsbehov av 24 milj. kr. för nästa budgetår.

9,  II, 12, 14, 15 och 18. Regeringen har gett fortifikationsförvallningen
bygguppdrag för dessa objekt.

10.   Behovet av all ulföra delta objekt har lidigare anmälts för riksdagen
i prop. 1979/80 (bil. 7 s. 144). Regeringen har i mars 1980 uppdragit åt
fortifikationsförvallningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföre­
laget.

13 och 30. Behovet av atl utföra dessa objekt har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/80 (bil. 7 s. 144 och 145).

16 och 17. Vid F 21 behöver värmecentralen byggas lill för alt nå erforderlig kapacitet samt vägnätet förbättras. Regeringen har gett fortifi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     119

kationsförvaltningen bygguppdrag för objekten. Kostnaderna beräknas lill sammanlagt 10,2 milj.kr. enligl prisläget den 1 februari 1980.

19.          En ny luftförsvarscentral behöver byggas. Fortifikationsförvaltning­en har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna beräknas till 41,2 milj.kr. enligt prislägel den 1 februari 1980.

20.    Fortifikationsförvallningen har redovisat huvudhandlingar för ny­byggnad av ytterligare två radarstationer. Kostnaderna beräknas lill sam­manlagt 28,5 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1980.

 

28.    Vid F 14 i Halmstad behöver uppvärmningskapacilelen ökas. Den befintliga värmecentralen är otillräcklig för såväl nuvarande som framtida byggnadsvolym vid förbandet. Möjligheterna att ansluta etablissemenlet fill kommunal värme uireds f. n. I avvaktan härpå uppskattas kostnaderna för att uppföra en ny värmecentral vid förbandet till 15,5 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1980.

29.    Sedan F 15 i Söderhamn ombe väpnats med flygplan 37 föreligger brist på lämpliga uppställningsplatser för de nya planen. Den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen för att tillgodose behovet av sådana platser med godtagbart brandskydd har visat sig vara alt bygga en ny hangar. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattats lill 20480000 kr. enligl prisläget den I februari 1980. Regeringen uppdrog i juni 1980 ät fortifika­fionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

 

31.    Vid RFN i Vidsel behöver värmecentralen byggas ut för atl få nödvändig kapacitet för värmeförsörjningen av planerade störte nybygg­nader. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadspro­gram för byggnadsföretaget. Kostnaderna har därvid uppskattas lill 3150000 kr. enligl prisläget den 1 februari 1980. Regeringen uppdrog i oktober 1980 åt fortifikationsförvallningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

32.    Nödvändiga byggnadsåtgärder som föranleds av den nya befälsord­ningen beräknas dra en kostnad av totalt 10 milj. kr.

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

Objekt m. m.                                                                                        Medelsbehov

(1000-tal kr.).

Företag påbörjade före 1980-07-01 Gemensamma produktionsresurser

1.   Kasemrenoveringar                                                                                    10700

Förelag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1980/81 Gemensamma produktionsresurser

2.        Kasernrenoveringar                                                                                     6300

3.        F 6.    Ombyggnad av hangar nr 81 till integrerat förråd                            4000

4.        F 14. Ombyggnad av hangar nr 84 lill utbildningslokaler                          2 100

5.        F 17. Ombyggnad av en flygverksiad till integrerat

förråd                                                                                                           3800

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       120

Objekt m.m.                                                                                          Medelsbehov

(1000-tal kr.)

6.       Diverse objekt                                                                                              2500

7.       Smärre ombyggnadsföretag                                                                           3 700

8.       Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m.                                                1100

Förelag avsedda all påbörjas 1981/82

Basförband

9.  Ombyggnad av flygfält, smärre objekt                                                         3600

10.  Underhåll av flygfält                                                                                  21000

Gemensamma produktionsresurser

11.  Mindre ombyggnader av befästningar                                                           I 900

12.      Underhåll av befästningar                                                                            2400

13.  F 6. Ombyggnad av kasern nr 22 till personalvårds­lokaler m.m.                 3 500

14.      Diverse objekt                                                                                              5 300

15.      Smärre ombyggnadsföretag                                                                           1 900

16.      Vissa tekniska försöriningsanordningar m. m.                                               3900

17.      Underhåll av byggnader                                                                               10300

Beräknat medelsbehov                                                                                       88000

1 och 2. F. n. pågår renovering av kaserner vid F 5 i Ljungbyhed och F 14 i Halmstad. Under innevarande budgetår avses en renovering av ka­serner påbörjas vid F 10 i Ängelholm. För fortsatta renoveringsarbeten vid dessa förband under budgetåret 1981/82 beräknas ett medelsbehov av 17 milj. kr.

3, 4 och 5. Regeringen har gett fortifikationsförvallningen bygguppdrag för dessa objekt.

10. Av flygsäkerhetsskäl föranledda reparationer av rullbanor, taxi­banor och uppslällningsplatlor vid flottiljer och krigsflygplalser beräknas dra en kostnad av 21 milj. kr. under nästa budgetår.

13. Vid F 6 i Karlsborg avses expedilionsbyggnad nr 22 byggas om för att tillgodose föreliggande behov av lokaler för fritids- och hobbyverksam­het för de värnpliktiga. Genom ombyggnaden tillgodoses även behovet av personalutrymmen för lokalvårdspersonalen. 1 byggnaden avses också lokaler upplåtas lill den för Karlsborgs garnison gemensamma intendents­enheten, som f.n. är utspridd på elt flertal platser inom F 6 och S 2. Fortifikafionsförvaltningen har redovisat byggnadsprogram för byggnads­företaget. Kostnaderna har därvid uppskattats fill 4510000 kr. enligt pris­läget den 1 februari 1980. Regeringen uppdrog i november 1980 åt fortifika­tionsförvaltningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

17. För centralt beslutade underhållsåtgärder på flygvapnets byggnader beräknas ett medelsbehov av 10,3 milj. kr. för nästa budgetår.

Överbefälhavaren

1 sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar över­befälhavaren chefens för flygvapnet anslagsframställning utan erinran.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

121

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid inte räknat med att några medel behövs för budgetåret 1981/82 för nybyggnad av värmecentral vid F 14 i Halmstad eller för tillbyggnad av tillsynsverkstad vid F 15 i Söder­hamn. Jag förordaratt medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra bör det få ankomma på regeringen att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som riksdagen anvi­sar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Bygg-      Färdig-slart   ställande

Faktisk t.o.m.

Beräknad för

79-02-01    80-02-01    80-06-30     1980/81      1981/82     år-mån.     är-mån.

 

200

300

1500 2000

395

A.  Markanskaffning
Delprogram 3.1

1.  Mark för stril­
anläggningar m. m.

Delprogram 3.7

2.  Mark för krigs­flygfält samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

3.  Delprogram 3.99 Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Summa A

B.  Nybyggnad m.m.
a.   Företag påbörja­
de före 1980-07-01

Delprogram 3.1 ,1. Luftbe­vaknings-tom

2.  Stridslednings-radaranläggningar

3.  Radaranläggningar

4.  Smärre objekt

Delprogram 3.7

5.  Anpassning för flygbassystem 90

6.  Markundersök­ningar vid flyg­baser

600

900

2 500 4000

250

500

300

550

 

800

900

300

600

20100

22600

4700

15900

2100

2300

700

1600

335

1655

1330

300

200

800

500

400

600

1000 2000

2000

600

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

122

 

 

 

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

I

Vledelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start år-mån.

ställande

 

79-02-01

80-02-01

Faktisk

t.o.m.

80-06-30

Beräknad för

 

1980/81

1981/82

år-män.

7. Grupperings-

 

 

 

 

 

 

 

platser vid

 

 

 

 

 

 

 

huvudbaser

136

140

-

140

-

-

-

8. Lagringsanlägg-

 

 

 

 

 

 

 

ningar för driv-

 

 

 

 

 

 

 

medel

4176

4 394

1514

2880

—

-

—

9. Fälthangarer

1500

1470

1070

400

-

-

-

10. Smärre objekt

3 150

4 108

923

3 185

_

—

-

11. El- och telean-

 

 

 

 

 

 

 

läggningar

16638

21842

11272

8 150

2410

-

-

Delprogram 3.99

 

 

 

 

 

 

 

12. F 5. Nybyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av en flyg-

 

 

 

 

 

 

 

tjänstbyggnad

5000

4470]

 

 

 

 

 

13. F5. Om-och

 

 

i       4510

2 730

_

79-10

80-10

tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

elt förråd

2 800

2770 J

 

 

 

 

 

14. F 13. Nybyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av etl trupp-

 

 

 

 

 

 

 

serviceförråd

5 600

7800

300

7 500

_

80-06

81-06

15. F 14. Tillbygg-

 

 

 

 

 

 

 

nad av etl garage

4400

4720

 

 

 

 

 

16. F 14. Nybygg-

 

 

6300

8000

—

79-11

80-11

nad av en skol-

 

 

 

 

 

 

 

byggnad

8600

9580 ,

 

 

 

 

 

17. F 17. Nybygg-

 

 

 

 

 

 

 

nad av en vär-

 

 

 

 

 

 

 

mecentral

9700

10340

6940

3400

-

79-12

80-11

Summa a

87 655

99814

39414

55380

5010

-

-

b.   Företag påbör-

 

 

 

 

 

 

 

jade eller av-

 

 

 

 

 

 

 

sedda all på-

 

 

 

 

 

 

 

börjas 1980/81

 

 

 

 

 

 

 

Delprogram 3.1

 

 

 

 

 

 

 

18. Radaranlägg-

 

 

 

 

 

 

 

ningar

17 600

19800

-

5 000

12 700

_

—

19. Smärre objekt

2700

3 000

-

300

-

-

-

Delprogram 3.7

 

 

 

 

 

 

 

20. Anpassning för

 

 

 

 

 

 

 

flygbassyslem 90

7 700

7 900

-

4000

3900

-

—

21. Fälthangarer

500

700

-

700

-

-

-

22. Uppställnings-

 

 

 

 

 

 

 

plattor vid

 

 

 

 

 

 

 

flottiljer

2000

3 600

-

2600

1000

-

-

23. Smärre objekt

1500

1500

-

900

600

_

-

24. El- och tele-

 

 

 

 

 

 

 

anläggningar

11680

9040

-

1850

7090

-

-

Delprogram 3.99

 

 

 

 

 

 

 

25. F 5. Tillbygg-

 

 

 

 

 

 

 

nad av en han-

 

 

 

 

 

 

 

gar

3 300

3 800

-

3 800

-

80-09

81-05

26. F 5. Nybyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av en värmecen-

 

 

 

 

 

 

 

tral

12 800

14400

-

3 100

11 300

81-03

82-03

27. F 13. Nybygg-

 

 

 

 

 

 

 

nad av en skol-

 

 

 

 

 

 

 

byggnad för un-

 

 

 

 

 

 

 

derrättelseen-

 

 

 

 

 

 

 

heten

5 650

6400

-

1000

5400

81-03

82-02

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

123

 

Objekt

Bygg-      Färdig-slart   ställande

Kostnadsram              Medelsförbrukning

Faktisk      Beräknad för
t.o.m.      -----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30     1980/81      1981/82     år-män.     år-män.

 

28. F 13. Utbygg­nad av en drivmedelsan­läggning

29. F 14. Till- och ombyggnad av lokaler för flygvapnets tekniska skola

30. F 17. Nybyggnad av en hangar

31. F21. Nybygg­nad av en hangar

32. F21. Tillbygg­nad av värme­centralen

33. F21. Nybygg­nad av vägar m. m.

34. RFN. Nybygg­nad av ett trupp- och mo­biliserings-förråd

35. Tekniska för­söriningsanord­ningar

36. Diverse objekt

37. Smärre byggnads­företag inkl. försök med tek­nisk bevakning

38. Utrednings- och projekterings­kostnader

Summa b

c.   Förelag avsed­da all påbör­jas 1981/82 Delprogram 3.1

39. Luftförsvars­central

40. Radaranläggningar

41. Smärre objekt Delprogram 3.7

42. Anpassning för flygbassyslem 90

43. Fälthangarer

44. Uppställnings­plattor vid flottiljer

45. Lagringsanlägg­ningar för driv­medel

46. Smärre objekt

47. El- och telean­läggningar

5760        6500

5 200      5 900

19050      21400

22050,     24800

5 450       6100

3 700       4100

8 850     10000

5000        5 100 1660

8000        17 400

7000        7000 155490     180100

41200

28 500

4 600

1500 2000

2000

1000 900

8200

5000

1500        81-03        82-02

3200         2700       80-10        81-10

13400         8000       80-10        82-04

11800        13 000       81-02        82-05

1800         4300       81-01         81-10

1400         2700       81-05        82-10

7 000

3 000       81-01         82-05

5 100 1660

17400

7 000 98010        77190

10000 6500 4600

1500 2000

2000

1000 900

2.500

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

124

 

Kostnadsram

Bygg-      Färdig­start   ställande

1980/81      1981/82     är-mån.     år-män.

Objekt

Medelsförbrukning

Beräknad för

Faktisk

t.o. m.

79-02-01    80-02-01    80-06-30

 

Delprogram 3.99

48. F 15. Nybyggnad av en hangar

49. F21. Om- och tillbyggnad av tillsynsverkstaden

50. RFN. Tillbyggnad av värmecentralen

51. Byggnadsåtgärder med anledning av ny befalsordning

52. Tekniska försörj­ningsanordningar

53. Diverse objekt

54. Smärre byggnads­förelag inkl. för­sök med teknisk bevakning

Summa c

Summa B (a-c)

20500

24600' 3 100

i 000

1-10           82-12

8000        81-10        83-02

3 100       81-10        82-06

10000

3000 8000

2000         81-10        84-06

3 000 8000

9600               -                -          9600

-     168700                -               -        72700

243145    448614        39414     154 390      154900

 

2900 47000

C. Centralt beslu­tade ombygg­nads- och un­derhållsåtgär­der

a.  Förelag påbör­
jade före 1980-
07-01

Delprogram 3.99

1.     Kasernrenove­ringar

2.  Smärre bygg­nadsföretag Summa a

b.  Företag påbör­
jade eller av­
sedda att på­
börjas 1980/81

Delprogram 3.7

3.  Ombyggnad av flygfält, smär­re objekt Delprogram 3.99

4.  Mindre istånd-sättningsarbelen på befästningar m. m.

5.  Kasernrenove­ringar

41 500      44 100

2600 44100

4 500

2500 13 000

4500

2500 13 100

14 350

2000 16350

10 500

900 11400

1 100

300 5 000

10700

10700

6 300

81-02

82-12

' Total kostnadsram 40950000 kr., varav återstående del skall belasta anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

125

 

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Bygg-      Färdig­start   ställande

Faktisk      Beräknad för
t.o.m.      -----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30      1980/81      1981/82     år-män.     är-mån.

 

6.  F 6. Ombygg­nad av hangar nr 81 till in­tegrerat för­råd

7.  F 7. Ombyggnad av Ullsyns-verkstad nr 112

8.  F 14. Ombygg­nad av hangar nr 84 till ut­bildningslokaler

9.  F 17. Ombygg­nad av flyg­verkstad nr III till inte­grerat förråd

10. Diverse objekt

11. Smärre ombygg­
nadsföretag

12.    Vissa tekniska försörinings­anordningar

13.    Utrednings- och projekterings­kostnader

Summa b

c.   Företag avsedda att påbörjas 1981/82

Delprogram 3.7

14.    Ombyggnad av flygfält, smär­re objekt

15.    Underhåll av flygfält

Delprogram 3.99

16.    Mindre ombygg­nader av befäst­ningar m. m.

17.    Underhåll av befästningar

18.    F 6. Ombygg­nad av bygg­nad nr 22 till personalvårds­lokaler m. m.

19.    Diverse objekt

20. Smärre ombygg­nadsföretag

21. Vissa tekniska försörinings­anordningar

8350        9000

2750        2500

5 300        5700

9600       10300 7400        8200

6900        8000

6400        7100

2820        2820 69520      73720

3 600 21000

1900 2400

5000 7000

7000

6000

5000         4000        80-11        81-11

2500

80-12        81-10

3 600         2100        80-10        81-11

81-11

6500         3 800       80-12

5 700         2500

4300         3700

1 100

6000

2820 42820       23500

3 600 21000

1900 2400

81-10

82-07

3 500 5 300

1900

3900.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

126

 

Objekt

22. Underhåll av byggnader m. m.

Summa c

Summa C (a-c)

Totalt A-C

Utrednings- och projekterings­kostnader

Inkomster

Reducering pä grund av över­planering

Beräknat medels­behov

 

 

 

 

 

Kostnadsram             Medelsförbrukning

 

Bygg­start

är-mån.

Färdig­ställande

 

Faktisk

t. 0. m.

80-06-30

Beräknad för

79-02-01    80-02-01

1980/81

1981/82

år-mån.

10300

 

 

10300

 

 

-      64500

-

-

53800

-

-

113620     185220

16350

54 220

88000

-

-

356765      63734

55764

210610

244900

-

-

-

-

-

+ 13 300 - 4000

-

-

-

-

-17210

-17 600

-

-

_              _

_

193400

236600

______

______


Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 236600000 kr.

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1979/80 Utgift           490334657'

1980/81 Anslag 354869000 1981/82 Förslag 407984000 ' Varav 68 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet. Verksamheten inriklas med beställningsbemyndi­ganden, medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1980 1 136755771 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi­gande om 489,7 milj.kr. och anvisat etl anslag av 354869000 kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed (I 136755771 +489700000-354869000) 1271586771 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

127

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1980/81

1981/82

 

Chefen för flygvapnet

Föredra­ganden

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

 

Flygvapenförband:

 

Utvecklingsarbete

 

för delprogrammen

 

För flera delprogram

 

gemensamma lednings-

 

och strilförband

25 200

Jaktförband

34200

Attackförband

150600

Spaningsförband

100

Basförband

5 500

Gemensamma produk-

 

tionsresurser

146 100

Till regeringens

 

disposition

56000

Kostnader

417700

Prisreglering

+ 72000

Justering pä grund av

 

överplanering m. m.

—

Medelsbehov

—

 

 

18600

20 500

 

 

 

15 600

43000

 

 

 

18000

120600

 

 

 

-

200

 

 

354 869

5 500

5 600

319200

375 784

 

242 100

177900

 

 

354869

299800

367800

319200

375784

-

+ 70600

+ 20000

+59600

+ 20000

-

-

+ 12200

-

+ 12200

354869

—

400000

-

407984

 

Bemyndigandebehov

489700

370400

378800

Budgetåret 1979/80

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 all verksamheten inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilför­band i huvudsak har inriktats på utveckling av materiel till en ny låghöjds­radar (PS 870) samt fortsatt utveckling av ett rörligt indikatorrum och transmissionsnät.

För delprogrammet Jaktförband har verksamheten lill största delen be­stått av typarbete för flygplan JA 37 Jaklviggen. Fortsall utveckling av grundflygplan, målinmälningsutruslning, el- och teleutrustning, beväpning saml underhållsutrustning har beställts.

För delprogrammet Atlackförband har främst beställts fortsall utveck­ling av motmedel för flygplan AJ 37. Vidare har fortsatta studier och systemdefinition av lätta skol- och attackflygplan beställts. Under arbetets gång inriktades studierna mot det nya flygsystemel JAS.

Budgetåret 1980/81

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1980/ 81 och ändrats genom beslut den 13 november 1980. Planerna innebär bl. a. att utvecklingsarbetet för stridslednings- och luftbevakningsförband fort­sätter. För atlackförbanden fortsätter utvecklingen av motmedel. Inom delprogrammet redovisas även det påbötjade utvecklingsarbetet för all ersälla hela Viggensystemet med JAS.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      128

Budgetåret 1981/82

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 400 milj.kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 370,4 milj. kr. inhämtas.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband fortsätter utvecklingen av materiel till rörliga indikatorrum och nya radarstationer. Vidare påbörjas utvecklingen av en transportabel stridsledningsradio.

Verksamheten inom delprogrammet Atlackförband avser bl. a. slutfö­rande av delstudier för JAS-systemet.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produk­tionsresurser är främst avsett för drift och underhåll av försöksplalser.

Av begärda bemyndiganden avses 70,6 milj. kr. för prisreglering. Belop­pet har beräknats enligl följande.

1.   Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret
1981/82 från prisläget februari 1980 lill prisläget februari 1982 enligl be­
dömd prisutveckling med 56,4 milj. kr.

2.    Omräkning av den beräknade bemyndigandereservationen den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 fill prislägel februari 1982 enligt bedömd prisutveckling med 52,7 milj. kr.

3.    Omräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982 enligt bedömd ut­veckling av prisklausuler med 58,2 milj. kr.

4.    Överskoll av prisregleringsbemyndiganden frän budgetåret 1979/80 med 96,7 milj. kr.

Överbefälhavaren

1 sill yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar över­befälhavaren chefens för flygvapnet anslagsframställning utan erinran.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 (1271586771+378800000 -407984000) 1242402771 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget­åren 1980/81 och 1981/82. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 blir därmed ca I 120 milj.kr. Vid bifall till vad jag kommer alt förorda vid min anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budget­året 1980/81 minskar bemyndigandeskulden med ca 560 milj. kr. beroende på atl jag då kommer atl föroröla atl bemyndiganden om detta belopp förs över lill anslaget D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       129

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen atl ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för del beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygva­
penförband får beställas inom en kostnadsram av 378800000 kr.,

2.   till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 407984000 kr.

9   Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         130

E Operativ ledning m. m.

överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet Operativ ledning m. m. som omfattar följande delprogram.

4.1                Operativ planläggning m. m.

4.2                Beredskap m.m.

4.3                Krigsorganisation av cenirala och högre regionala staber m. m. 4.99 Gemensamma produktionsresurser

Huvudprogrammet omfattar i fred i stort följande staber m. m.

Försvarsstaben

Sex militärområdesstaber med förvaltningar

En militärkommandoslab med förvaltningar

Lokaliseringen av nämnda staber m. m. framgår av följande karta (inta­gen på s. 131)

Verksamheten under huvudprogrammet Operafiv ledning m.m. budge­teras på ett antal primäruppdrag inom huvudprodukfionsområdena Led­ning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning samt Anskaffning av anläggningar. Verksamheten finansieras från följande anslag.

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

E 2. Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar

E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet

1979/80 Utgift        477172827'

1980/81 Anslag        447800000

1981/82 Förslag       512540000

' Anslagen E 1. Försvarsstaben, E 5. Militärområdesstaber m. m., E 6. Krigsorgani­sation för vissa staber m. m.; Ledning och förbandsverksamhet, F 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m.m. (primäruppdraget 51711), F 20. Insatsberedskap m.m. och F 21. Viss gemensam verksamhet (primäruppdragen 52111, 52112.1, 52112.2och 52122.1 samt Hyror till FortF).

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

131

 

VFB

MFB

Milostab B

Milostab V

ÖSTERSUND

"iii© Bi

 

 

 

 

 

>■'

 

VFÖ

 

S

MFÖ

 

IG     J.

"—

 

 

i-   Milostab ö

 

CKHOIM

Fst        1 VFG   1

 

IF/TFG

 

MKG

 

MFV

VFV

SS-SSrssi   militärområdesgräns

Milostab S MFS VFS

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

132

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Planerat    Utfall

Planerat

Överbefäl- Föredra-

 

 

 

havaren

ganden

Operativ ledning m. m.:

 

 

 

 

Operativ

 

 

 

 

planläggning m. m.

48900

48493

52510

50291

Beredskap m.m.:

 

 

 

 

Särskild verksamhet

 

 

 

 

vid försvarsstaben

22090

23 100

23 874

23 874

Beredskap m.m.:

 

 

 

 

Insatsberedskap

47110

50975

65 390

71992

Beredskap m. m.:

 

 

 

 

Beredskapsåtgärder

 

 

 

 

vid SJ m. m.

86.55

9005

10170

9725

Krigsorganisation

 

 

 

 

av centrala och

 

 

 

 

högre regionala

 

 

 

 

staber m. m.

1054.30

111 279

128723

124400

Gemensamma produk-

 

 

 

 

tionsresurser:

 

 

 

 

Försvarsstabens och

 

 

 

 

militärområdessta-

 

 

 

 

bernas fredsorgani-

 

 

 

 

sation m. m.

189850

199590

220733

230 109

Gemensamma produk-

 

 

 

 

tionsresurser:

 

 

 

 

Borttagande av

 

 

 

 

pansarhinder o. d.

650

4 175

4715

4509

Kostnader

422685

446617

506115

514900

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

Inläkter

- 4430

-4670

-4 270

-4270

Överplanering

 

 

 

 

reserver m. m.

+ 4060

+5853

-6995

+ 1910

Till regeringens

 

 

 

 

disposition

-

-2000

-

-

Medgiven prisreg-

 

 

 

 

lering

+ 56415

-

-

-

Medelsbehov

478730      477173

445800

494850

512540

Personal

 

Personalkategori

Anlal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Ulfall

Planerat

Överbefäl- Föredra-havaren    ganden

Militär personal Civilmilitär personal Civil personal

665

65

1621

2351

643

70

1579

2292

656

70 1587

2313

699

70

1576

2345

699

70 1576

2345

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         133

Budgetåret 1979/80

Överbefälhavaren anger att redovisningen av verksamheten under bud­getåret 1979/80 försvåras av att det nya huvudprogrammet 4 Operativ ledning m. m. saknar tidigare motsvarighet. I redovisningen för de tidigare delprogram (primäruppdrag) som nu ingår i huvudprogram 4 anför överbe­fälhavaren bl. a. att verksamheten i stort sett har kunnat genomföras enligt planerna. Militärbefälhavarna har dock anmält att resurserna inom militär­områdesstaberna inte räcker till för det ökade arbetet med transportplan­läggning och att bristen på medicinalpersonal har varit besvärande.

Fortsatta försök med en provisorisk organisation av militärområdesma-terielförvaltningarna samt försök med materielavdelningar i militärom­rådesstabernas sektion 2 har genomförts enligt regeringens uppdrag. För-söksorganisafionen bedöms i allt väsentligt vara lämplig.

För att helt uppnå de möjliga rationaliseringsvinsterna genom samman­slagning av tyg- och intendenturförvaltningarna måste dock en samgrup­pering ske vid samtliga militärområdesmaterielförvaltningar.

Under budgetåret har maskintjänstpersonal inom huvudprogram 4 över­förts till myndigheter inom huvudprogram 1. Försöken med regionala motorfordonsförråd har fortsatt.

Försvarets bok- och blankettförtåd har under budgetåret tillförts mate-rielförvaltningen i Östra militärområdet.

Fortifikations- och byggnadsverksamheten vid Gotlands militärkom­mandoslab har omorganiserats den 1 september 1979. Omorganisationen har fungerat väl. Inom Gotlands militärkommandoslab har vidare en sjöbe-vakningscentral organiserats.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80: 19, rskr 1979/80:326) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 för de delprogram m.m. som nu ingår i anslaget beräknas i stort sett kunna följas.

Planeringen inriktas mot att behålla sex militärområden.

Personalminskningar och decentralisering av beslutsbefogenheter m.m. genomförs enligt besluten (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/ 78:174 och prop. 1979/80:135, FöU 1979/80:15, rskr 1979/80:318) om försvarsmaktens centrala ledning m. m. samt om omorganisation av för­svarsmaktens högre regionala ledning m. m.

Budgetåret 1981/82

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren anför följande huvudmofiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       134

Verksamheten inriktas i första hand atl säkerställa den operativa led­ningen under beredskap och krig.

Strävan skall vara att begränsa produktionskostnaderna till förmån för krigsorganisationens materielinnehåll, operativt krigsförberedelsearbele och utbildning.

Försvarsstaben omorganiseras och flyttas till förvallningsbyggnaden i kvarteret Bastionen. Omorganisation av den högre regionala ledningen förbereds. Vidare förbereds genomförandet av den andra etappen i omor­ganisationen av Gollands militärkommandoslab med förvaltningar.

Som ett led i strävan att minska personalkostnaderna fortsätter försöken med integrerade tyg- och inlendenturförvaltningar samt med regionala motorfordonsförråd.

Personaltjänslen prioriteras i syfte alt möta negaliva verkningar för de anställda av de fredsorganisatoriska förändringarna, personalminskning­arna m.m.

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1980/81 detaljmotiverar överbefälhavaren på följande sätt.

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 49243000 kr.

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

1.   Planerade personalförändringar innebär atl kostnaderna ökar med 1,6
milj.kr.

2.        Den tillfälliga ledningsorganisationen i samband med omorganisa­tionen och flyttningen av de centrala staberna upphör (- I 290000 kr.).

3.        För ledning av militärområdesstabernas omorganisation beräknas kostnaderna fill 700000 kr.

4.        I samband med de centrala stabernas flyttning till Bastionen ökar kostnaderna med 800000 kr. för själva flyttningen och för anskaffning av inredning m. m.

5.        Gotlands militärkomm.andostab skall omorganiseras enligt regering­ens beslut i juni 1977. Staben skall härvid flytta till en ny stabsbyggnad. Flyttningen ökar kostnaderna med 2 milj. kr.

6.        En arbetsgrupp för anskaffning av ett nytt stridsflygplan har tillsatts den 1 juli 1980. Den beräknas arbeta även under budgetåret 1981/82 ( + 510000 kr.).

C.   Uppgiftsförändringar

1.  För militärbefälhavarnas ledning av störte övningar, krigsplanlägg­ning, viss befälsutbildning m.m. bör 2315000 kr. föras över från huvud­programmen 1-3.

2.         Anskaffning av krigskartor m.m. betalas under budgetåret 1980/81

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        135

från anslaget E 2. Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning men bör fr.o. m. budgetåret 1981/82 betalas från detta anslag (+ 3670000 kr.).

3. Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar för primär­uppdraget 40211 kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över myndigheternas anslagsfram­ställningar kompletterat sin anslagsframställning enligt följande.

Kostnaderna för viss utbildning vid försvarets förvaltningsskola bör intäktsfinansieras. Överbefälhavaren beräknar att 5 130000 kr. bör budge­teras för ändamålet under detta anslag.

Kostnaderna för den lokalanknutna servicen i förvallningsbyggnaden i kvarteret Bastionen bör budgeteras under detta anslag.

Föredraganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet 4.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 25-34). Under della avsnill har jag anmält de åtgärder som krävs för att verkställa riksdagens beslut om omorganisation av försvarsmaktens högre regionala ledning m. m. (prop. 1979/80: 135, FöU 1979/80:15, rskr 1979/80:318). Under budgetåret 1981/ 82 kommer den omorganisation av militärområdesslaberna och militärom­rådesförvaltningarnas ledningsorgan som jag där har redogjort för alt för­beredas.

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksam­heten under budgetåret 1981/82 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. 1 min beräkning ingår medel för vissa beredskaps­åtgärder utöver vad överbefälhavaren har föreslagil. Jag har vidare räknat medel både för att förbereda och genomföra omorganisationen av Gotlands militärkommandoslab med förvaltningar och för att flytta staben till en ny byggnad.

Jag har beräknat medel för viss administration m. m. av de värnpliktigas resor. Kostnaderna för denna verksamhet budgeteras f. n. under försvars­grenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhel.

Jag har också tagit hänsyn till de överföringar m. m. som överbefälha­varen har föreslagit i sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställ­ningar. Jag har sålunda beräknat medel för de centrala stabernas lokalan­knutna service i Bastionen samt för viss utbildning vid försvarets förvall­ningsskola.

Mot bakgrund av dels försök på militärområdesnivå, dels överbefälha­varens studier av olika alternativ att använda datorstöd i den operativa verksamheten avser jag att under våren 1981 ta ställning fill en eventuell fortsatt utbyggnad av informationssystem för den operativa ledningen. Jag har nu godtagit överbefälhavarens kostnadsberäkningar för budgetåret 1981/82 men vill anmäla att bl. a. valet av systemutvecklingsmetodik kan komma att påverka kostnaderna för utveckling och drift av systemet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      136

Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Inläklsfinansiering av viss verk­samhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarets civilför­valtning intäktsfinansieras. Vidare bör intäktsfinansieringen utökas vid försvarets rationaliseringsinstitut. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel dels för att staberna m.fl. skall kunna betala sina kostna­der för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen, dels för rationaliseringsinstitutels medverkan vid införandet av datorsystemet DAPU.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 512540000 kr.

E 2. Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning

1979/80 Utgift        70337400''

1980/81 Anslag      72600000

1981/82 Förslag     77800000

'Anslagen E 7.  Krigsorganisation för vissa staber m.m.:  Materielanskaffning m. m., F 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. (primäruppdraget 51722) och F 21. Viss gemensam verksamhet (primäruppdraget 52122.2), - Varav 5,9 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av databehandlings­utrustningar med indikatorer och telemateriel, uppbyggnad av signalför­bindelser samt anskaffning av bl. a. fortifikatorisk materiel. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden värden 30 juni 1980 108001 744 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 109290000 kr. och anvisat etl anslag om 72,6 milj. kr. Den beräknade bemyndigande­skulden den 30 juni 1981 blir därmed (108001744 + 109290000 -72600000) 144691744 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

137

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1980/81

 

1981/82

 

 

 

 

Överbefäl-

 

Föredra-

 

 

 

 

havaren

 

ganden

 

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Operafiv ledning m.m.:

 

 

 

 

 

 

Materielanskaffning

 

 

 

 

 

 

Beredskap m. m.

8500

1500

-

5600

-

5 600

Krigorganisation

 

 

 

 

 

 

av högre regionala

 

 

 

 

 

 

staber m. m.

 

 

 

 

 

 

Uppbyggnad av

 

 

 

 

 

 

signalförbindel-

 

 

 

 

 

 

ser samt anskaff-

 

 

 

 

 

 

ning av datamaski-

 

 

 

 

 

 

ner och signal-

 

 

 

 

 

 

skyddsmateriel

73 100

59800

75900

65 000

 

 

Anskaffning av

 

 

 

 

 

 

krigskartor

1632

2900

—

-

82800

71900

Anskaffning av

 

 

 

 

 

 

fortifikatorisk

 

 

 

 

 

 

materiel

7550

7500

6900

6900

 

 

Gemensamma produk-

 

 

 

 

 

 

tionsresurser

 

 

 

 

 

 

Telemateriel

3400

900

3400

2000

3 400

2000

Kostnader

94182

72600

86200

79500

86200

79500

Prisreglering

+ 15108

-

+24500

-

+20500

-

Reducering på

 

 

 

 

 

 

grund av över-

 

 

 

 

 

 

planering

-

-

-

-1700

-

-1700

Medelsbehov

—

72600

-

77800

-

77 800

Bemyndigandebehov

109290

—

110700

—

106700

-

Budgetåret 1979/80

Överbefälhavaren anger i sin redovisning av verksamheten under bud­getåret 1979/80 att den materielanskaffning som var planerad i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetåret 1980/81

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1980/ 81 och ändrats genom beslut den 13 november 1980. Planerna innebär bl. a. atl verksamheten under budgetåret främst inriktas mol en fortsatt anskaff­ning av materiel och installationer för försvarsmaktens gemensamma sam­bandsnät och sambandsnätet för vissa staber.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        138

Budgetåret 1981/82

Överbefälhavaren

Verksamheten under budgetåret omfattar anskaffning av materiel och installation för sjöbevakningscentraler i södra militärområdet och för för­svarsmaktens gemensamma staber samt samband för vissa staber.

Anslaget bör föras upp med 77,8 milj.kr. och ett beställningsbemyndi­gande om 110,7 milj. kr. inhämtas.

Av begärda bemyndiganden avser 24,5 milj.kr. prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande

1.   Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret
1981/82 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1982 enligt be­
dömd prisutveckling med 16,2 milj.kr.

2.         Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1981 från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982 enligt bedömt medel­värde för prisklausuler med 6,4 milj. kr.

3.         Överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1979/80 med 1,9 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme­del.

Med utnyttjande äv de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 (144691744 + 106700000 -77800000) 173591 744 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1980/81 cloh.1981/82. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 blir därmed ca 150 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning fill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe­myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen att medge atl beställningar av materiel m. m. för operafiv ledning m. m. får läggas ut inom en kostnads­ram av 106700000 kr.,

2.         fill Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 77800000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

139

E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

84866139' 58570000 79700000

' Anslagen E 8. Central och högre regional ledning: Islåndsältning av befästningar och kaserner, F 23. Gemensamma myndigheter m. m.: Islåndsältning av befästning­ar och kaserner, 111 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anlägg­ningar och III 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befäst­ningar för huvudprogrammen Operaliv ledning m.m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1980/81      1981/82

 

Överbefäl­havaren

Föredra­ganden

Operativ ledning m.m.:

600

600

600

Markanskaffning för delprogrammet Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

Krigsorganisation för centrala och

högre regionala staber m.m.

44265

37100

37100

Gemensamma produktionsresurser

-

10500

10500

Centralt beslutade ombyggnads- och

 

 

 

underhållsåtgärder för delprogrammen

 

 

 

Krigsorganisation för centrala och

 

 

 

högre regionala staber m.m.

2150

7400

7400

Gemensamma produktionsresurser

11555

20900

20900

Summa

58570

76500

76500

Utrednings- och projekterings-

 

 

 

kostnader

-

+ 3600

+ 3 600

Reducering på grund av överplanering

-

-  400

-  400

Beräknat medelsbehov

58570

79700

79700

Budgetåret 1979/80

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin årsredovisning för budgetåret 1979/80 att planerad verksamhet i stort sett har kunnat genomföras. Bl. a. har nybyggnaden av lokaler för försvarets materielverk i Linköping avslu­tats.

Budgetåret 1980/81

Den planerade verksamheten beräknas i huvudsak kunna genomföras. Vissa planerade smärte ombyggnadsföretag beräknas dock inte kunna komma till utförande på grund av brist på medel. Under budgetåret beräk­nas förvaltningsbyggnaden för MFÖ och VFÖ i Enköping bli färdig liksom en administrationsbyggnad m.m. vid fortifikationsförvaltningens försöks-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       140

station i Märsta och en köldprovanläggning vid försvarets materielverks provningscentral i Karisborg.

Budgetåret 1981/82

Överbefälhavaren

Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas till 79,7 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 139). Fördelningen på objekt m. m. framgår av följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

1.  Diverse mindre markförvärv                                                                           400

2.  Diverse mindre markförvärv för försvarets radioanstalt                                 200

Beräknat medelsbehov                                                                                         600

1. För att kunna bygga befästningsanläggningar för delprogrammet Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m. behöver i vissa fall mark anskaffas med äganderätt. Medel kan också behövas för att anskaffa mark för befästnings- och andra anläggningar inom andra delpro­gram inom huvudprogram 4 och delprogram inom huvudprogram 5.

B. Nybyggnad m.m.

Objekt m.m.                                                                                          Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Företag påbörjade före 1980-07-01 Gemensamma produktionsresurser

1.  MKG. Nybyggnad av en stabs- och förvaltningsbyggnad                            4400

Företag påbörjade eller avsedda ati påbörjas 1980/81 Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m.m.

2.       FRA-anläggningar                                                                                          6500

3.       Militärområdesförråd för drivmedel                                                              1100

Gemensamma produktionsresurser

4.  FMV. Nybyggnad av en apteringsverkstad m. m. vid
provningscentralen i Karlsborg                                                                      2 300

Företag avsedda att påbörjas 1981/82 Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

5.       Militärområdesförråd för materiel                                                                 2400

6.       Mililärområdesförråd för drivmedel                                                              8400

7.       Truppbefäslningar m. m.                                                                              18500

8.       Diverse smärre byggnadsföretag                                                                      200

Gemensamma produktionsresurser

9.  Diverse smärre byggnadsföretag                                                                    3 800

Beräknat medelsbehov                                                                                     47600

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         141

1-3. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnad av dessa objekt.

4.         Behovet av att låta utföra detta objekt har senast anmälts för riksda­gen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 164).

5.         Regeringen har i juni 1980 uppdragit åt fortifikafionsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för nybyggnad av förrådsbyggnader m. m. för ett militärområdesförtåd för materiel. Sådana handlingar har sedermera re­dovisats. Kostnaderna har därvid beräknats fill 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1980.

6.         Regeringen har i juni 1978 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnad av en förtådsenhet för drivmedel. Denna utbyggnad har uppskjutits till budgetåret 1981/82. Ytterligare två förtådsenheter vid två andra militärområdesförtåd för drivmedel behöver byggas. Fortifika­tionsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för dessa. Kostnaderna har därvid beräknats till 2,8 milj.kr. per förrådsenhet. Den sammanlagda kostnaden för nämnda tre förtådsenheter beräknas till 8,4 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1980.

7-9. För truppbefästningar, förbindelsearbeten och förstöringsarbeten samt diverse smärte byggnadsföretag behövs sammanlagt 22,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

Objekt m. m.                                                                     Medelsbehov

(I 000-tal kr.)

Företag påbörjade etter avsedda att påbörjas 1980/81

Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m.m.

1.   Ombyggnad av stabsplalser                                                                          3 200

Gemensamma produktionsresurser

2.       Ombyggnad av förvallningsbyggnaden Bastionen i Stockholm                    7000

3.       Diverse smärre ombyggnadsföretag                                                              3 175

Företag avsedda att påbörjas 1981/82 Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m.m.

4.       Ombyggnad av FRA-anläggningar                                                                 2 000

5.       Diverse smärre ombyggnadsföretag                                                              2200

Gemensamma produktionsresurser

6   Diverse ombyggnadsobjekl                                                                            3 000

7.        Diverse smärre ombyggnadsföretag                                                               3 625

8.        Underhåll av befästningar                                                                               3600

9.        Underhåll av byggnader                                                                                   500

Beräknat medelsbehov                                                                                     28 300

1.    Behovet av att bygga om en stabsplats har tidigare anmälts för riksda­
gen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 165). Regeringen uppdrog i juni 1980 ål
fortifikafionsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden.

2.   Behovet av att bygga om förvaltningsbyggnaden Basfionen i Stock-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

142

holm har lidigare anmälts för liksdagen i prop. 1979/80: 100 (bil. 7 s. 165). Regeringen uppdrog i augusti 1980 åt fortifikationsförvallningen alt låta ulföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 13,7 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1979, vilkel motsvarar 15 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1980.

4. En anläggning för försvarets radioanstalt behöver byggas om. Rege­ringen uppdrog i februari 1979 åt fortifikationsförvallningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknalstill 5,6 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag förordar atl medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvallningen har redovisat huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Om riksdagen inte har något atl erinra bör del få ankomma på regeringen atl, efter prövning av huvudhandlingarna och inorn ramen för del anslag som riksdagen anvi­sar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Objekt

Bygg-      Färdig­start   ställande

Kostnadsram             Medelsförbrukning

Faktisk    Beräknad för
t.o.m.    -----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30      1980/81      1981/82     är-mån.     år-män.

 

A.  Markanskaffning

Delprogram 4.3

1.     Diverse mindre markförvärv

2.     Diverse mindre markförvärv för försvarets radioanstalt

Summa A

B.   Nybyggnad m.m.
a.  Förelag påbör­
jade före

1980-07-01

Delprogram 4.3

1.  Diverse smärre
byggnadsföre­
tag

Delprogram 4.99

2.  MKG. Nybyggnad
av en stabs-

och förvalt­ningsbyggnad

400            400

2400             800

200            200

600            600

400            400

2800         1200

2300         2600         1400          1200

19200       23280         3040        15840        4400        80-05         81-10

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

143

 

Objekt

Bygg-      Färdig­start   ställande

Kostnadsram              Medelsförbrukning

Faktisk    Beräknad för
t.o.m.    -----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30      1980/81      1981/82     år-män.     år-mån.

 

79-10

81-03

3. MFÖ och VFO.

 

 

 

Nybyggnad av

 

 

 

en förvalt-

 

 

 

ningsbyggnad

7900

9630         5010

4620

4. FortF. Nybygg-

 

 

 

nad av en admi-

 

 

 

nistrationsbygg-

 

 

 

nad m. m. vid

 

 

 

försöksstafionen

 

 

 

i Märsta

3 650

4100         3 300

800

5. FMV. Nybyggnad

 

 

 

av köldprovan-

 

 

 

läggning vid

 

 

 

provningscentra-

 

 

 

len i Karisborg

6500

8590         4 770

3 820

Summa a

39550

48200        17 520

26280

b.  Företag påbörjade

 

 

 

etter avsedda att

 

 

 

påbörjas 1980/81

 

 

 

Delprogram 4.3

 

 

 

6. Truppbefäst-

 

 

 

ningar m. m.

11600

10600

10600

7. FRA-anlägg-

 

 

 

ningar

7900

8100

1600

8. Militärområdes-

 

 

 

förråd för driv-

 

 

 

medel

2 600

2800

1700

9. Diverse smärre

 

 

 

byggnadsförelag

1830

900

900

10. Utrednings- och

 

 

 

projekterings-

 

 

 

kostnader

700

700

700

Delprogram 4.99

 

 

 

11. FMV. Nybyggnad

 

 

 

av en apterings-

 

 

 

verkstad m.m.

 

 

 

vid provnings-

 

 

 

centralen i

 

 

 

Karlsborg

6300

7 100

4 800

12. Diverse smärre

 

 

 

byggnadsföretag

2535

1950

1950

13. Utrednings- och

 

 

 

projekterings-

 

 

 

kostnader

500

500

500

Summa b

33965

32650

22750

c.   Förelag avsedda

 

 

 

att påbörjas

 

 

 

1981/82

 

 

 

Delprogram 4.3

 

 

 

14. Mililärom-

 

 

 

rådesförråd

 

 

 

för materiel

-

4500

-

15. Militärom-

 

 

 

rådesförråd

 

 

 

för drivme-

 

 

 

del

-

8400

-

4400

6500

100

2300

9900

2400

8400

79-12        80-12

81-06

-01

79-11

82-03

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

144

 

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Bygg-      Färdig-slart   ställande

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.    -----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30      1980/81      1981/82     år-mån.     år-män.

 

16. Truppbefäst­
ningar m. m.

17. Diverse smärre
byggnadsföretag

-

18500 200

-

18500 200

Delprogram 4.99 18. Diverse smärre byggnadsföretag

_

3 800

.

3 800

Summa c

-

35400

-

33300

Summa B (a-c)

73515

116250        17520

49030

47600

C. Centralt be­slutade om­byggnads- och underhållsåt­gärder

 

 

 

 

a.  Företag påbör­jade före 1980-07-01

 

 

 

 

Delprogram 4.99 1. Diverse smärre ombyggnadsförelag

6090

6500         4 270

2 230

 

Summa a

6090

6500          4270

2230

-

b.   Förelag påbör­jade eller av­sedda att på­börjas 1980/81

 

 

 

 

Delprogram 4.3

2.    Ombyggnad av
stabsplalser

3.    Diverse smärre
ombyggnadsföre­
tag

4900 1 150

5 000 700

1800 700

3 200

Delprogram 4.99 4. Ombyggnad av förvaltnings­byggnaden Bas­tionen i Slock­holm

13 700

15000

8000

7000

5. Diverse smärre ombyggnadsföre­tag

3 000

4000

825

3 175

6. Utrednings- och projekterings­kostnader

500

500

500

 

Summa b

23250

25200

11825

13375

c.   Förelag avsedda atl påbörjas 1981/82

 

 

 

 

Delprogram 4.3 7. Ombyggnad av FRA-anlägg­ningar

 

5600

 

2000

81-07

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

145

 

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Bygg-      Färdig-slarl   ställande

Faktisk    Beräknad för
t.o.m.    -----------------

79-02-01    80-02-01    80-06-30     1980/81      1981/82     år-mån.     år-mån.

 

8.  Diverse smärre
ombyggnadsföre­
tag

Delprogram 4.99

9.  Diverse om­
byggnads-
objekt

10.   Diverse smärre ombyggnadsföre­tag

11.   Underhäll av befästningar

12.   Underhåll av byggnader

Summa c

Summa C (a-c)

Totalt A-C

Utrednings-och projekte­ringskostnader

Reducering på grund av över­planering

Beräknat medels­behov

2200

2200

3000

3000

 

-

3 900

-

-

3625

-

3600

-

-

3600

-

500

-

-

500

-

18800

-

-

14925

29340

50500

4270

14055

28300

105655

167950

21790

63685

76500

+ 3600

-5 115         -400

58570        79700

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 79700000 kr.

10   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                    146

F Gemensamma myndigheter m. m. Försvarets civilförvaltning

Försvarets civilförvaltning år central förvaltningsmyndighet för avlö­nings-, kassa- och räkenskapsväsendet inom försvarsmakten samt för för­svarsmaktens rättsliga angelägenheter. Civilförvaltningen bedriver vidare bl. a. redovisningsrevision och är försvarets patentorgan.

Chef för civilförvaltningen är en generaldirektör. Myndigheten består av fyra byråer, lönebyrån, kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån samt en patentenhet och en för verket gemensam centralenhet.

Huvuddelen av försvarels civilförvaltning ligger i Karlstad. Patentenhe­ten ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet, nämligen ett för försvarets civilförvaltning, ett för revision och ett för vissa ersättningar m.m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvalt­ning. Som uppbördsmedel redovisas bl. a. inkomster av viss avlöningsut­räkning och av tjänster inom ekonomi- och patentområdena.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets civilför­valtning bl. a. följande.

Delprogrammet bör i förhållande till programplanen för perioden 1980/ 81 -1984/85 i stort sett ha en oförändrad inriktning. Civilförvaltningens roll som försvarsmaktens expertmyndighet i bl. a. förvaltningsrättsliga, civil­rättsliga och ekonomiadminislrativa frågor kommer alt prägla verkets handlande under perioden. Verksamheten inom förmåns- och palentområ-dena samt del allmänt juridiska området kommer alltjämt att inriklas på atl tillgodose rätlssäkerhelskrav och krav på en tillfredsställande service. Möjligheter till rationalisering skall las lill vara inom samtliga områden.

Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försva­rets civilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

92 100

101009

100891

101 277

100425

100898

504500

Prisläge februari 1979.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

147

Planerad personalutveckling (anlal anställda omräknat lill personår) inom civilförvaltningen framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

204

203

202

202

190

190

Härtill kommer personal för intäktsfinansierade försök med central reg­lering av reseräkningar.

F 1. Försvarets civilförvaltning

1979/80 Utgift         91055 384'

1980/81 Anslag        92 100000

1981/82 Förslag       92650000

' Anslagen F I. Försvarets civilförvaltning och F22. Vissa ersättningar m. m.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försva­rets ci­vilför­valtning

Föredra­ganden

Försvarets civilförvaltning:

 

 

 

 

 

Allmän ledning och

 

 

 

 

 

förbandsverksamhet

 

 

 

 

 

Försvarets civilför-

 

 

 

 

 

valtning

44086

42045

43 167

42952

40496

Revision

-

-

-

4776

4500

Vissa ersätt-

 

 

 

 

 

ningar m. m.

48424

51930

51298

55 856

55856

Kostnader

92 510

93975

94465

103584

100852

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Avlöningsuträkning

 

 

 

 

 

för vissa myndig-

 

 

 

 

 

heter

-2541

-2 363

-1 955

-2 100

-2 100

Externa tjänster

-   515

-  557

-  410

-  475

-  475

Tjänster för militära

 

 

 

 

 

myndigheter

-  480

-

-

-

-6600

Överplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m. m.

-

-

-

—

+  973

Medgiven prisregle-

 

 

 

 

 

ring

+4126

-

-

-

-

Medelsbehov

93100

91055

92100

101009

92650

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       148

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1979/80

1980/81      1981/82

 

Planerat

Utfall    Planerat

Försvå-   Föredra-rets ci-    ganden vilför-valtning

 

Civil personal

232'

198

209

203

200

Antalet anställda har inte kunnat räknas om lill personår.

Budgetåret 1979/80

Försvarets civilförvaltning anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1979/80 att svårigheterna i samband med civilförvaltning­ens flyttning fill Karlstad har övervunnits bl. a. genom atl personalsituatio­nen stabiliserats.

Under budgetåret har beslutsunderlag för vidareutveckling av system F/ S samt rapporter angående förutsättningarna för och konsekvenserna av en samordning mellan system F/S och DAPU, system F/S och system VD samt mellan F/SLÖR och PAF överlämnats till regeringen. Ett underiag för förslag om intäktsfinansiering genom fakturering av civilförvaltningens ekonomiadministrativa tjänster har även överlämnats.

En fortsatt försvarsanpassning av F/SLÖR har genomförts. Under bud­getåret har också ett nytt koncernredovisningssystem successivt tagits i drift.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 beräknas i huvudsak kunna följas.

Budgetåret 1981/82

Försvarets civilförvaltning

Redovisningsrevisionen bör enligt civilförvaltningen få ett särskilt pri­märuppdrag. Förändringarna ii förhållande till budgetåret 1980/81 moti­verar försvarets civilförvaltning på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 9049000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         149

B.   Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1.         Planerade personalminskningar medför att lönekostnaderna minskar med 105000 kr.

2.         Kostnaderna för att genomföra omlokaliseringen minskar med 25000 kr.

3.         Anskaffningen av viss terminalutrustning genomförs redan under budgetåret 1980/81, vilket minskar kostnaderna med 100000 kr.

C.   Uppgiftsförändringar

Medel behövs för att anskaffa datorutrustning för försök med decentrali­serad kontroll och rättning vid lönerapportering (+300000 kr.).

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren civilförvaltningens anslagsyrkande samt förslaget atl revisionsverksamheten skall få ett särskilt primäruppdrag.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I min beräkning ingår ett engångsbelopp om 300(MX) kr. för anskaffning av viss datorutrustning.

Som jag har angett under avsnittet 4.4 Intäktsfinansiering av viss verk­samhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarets civilför­valtning intäktsfinansieras. Jag har därför räknat med en minskning av medelsbehovet med 6,6 milj. kr., eftersom en viss del av datorkostnaderna för civilförvaltningens ekonomiadministrativa tjänster bör faktureras be­rörda myndigheter. Motsvarande medel har tagits upp under berörda an­slag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 92650000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse leder försvarsmaktens hälso- och sjukvård och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförnödenheter inom försvaret.

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare som också är chef för försvarets medicinalkår. Styrelsen är organiserad på en enhet för hälso- och sjukvård i krig, en enhet för hälso- och sjukvård i fred, en personalförsörjningsenhet, en enhet för förnödenhetsförsörjning samt en administrafiv enhet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         150

Försvarets sjukvårdsstyrelse ligger i Karlstad.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse bud­geteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbands verksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårds­styrelse.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets sjukvårds­styrelse bl. a. följande.

Under programplaneperioden kommer verksamheten främst att inriktas mot atl medverka vid genomförandel av beslutade förändringar beträffan­de försvarsmaktens hälso- och sjukvård i krig och fred, atl med övriga totalförsvarsmyndigheter genomföra samordnade sjukvärdsstudier samt att se över och utveckla det medicinska innehållet i läromedel för sjuk­vårdstjänst, fällhygien och livsmedelshygien.

Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försva­rels sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge feb-niari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

20470

23 180

23 191

23 181

23318

23 664

116534

' Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat lill personår) inom sjukvårdsstyrelsen framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

198.5/86

76

75

73

70

68

68

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1979/80 Utgift           20229623

1980/81 Anslag         20470000

1981/82 Förslag         21865000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

151

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1979/80

1980/81      1981/82

Planerat        Utfall    Planerat     Försvå-   Föredra-

rels         ganden

sjuk­vårds­styrelse

Försvarets sjukvårds­styrelse:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

Utvecklingsarbete

Kostnader

Tillkommer/avgår:

Överplanering, reser­ver m. m. Medgiven prisreglering

Medelsbehov

18196        18242       20502       23 180       21447

1099 1 154

1009 978

20449        20229        20502       23180       21447

-449 + 810

-32          -330         +418

20810        20229        20470       22850       21865

Personal

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Ulfall

Planerat

Försva­rets sjuk­värds-styrelse

Föredra­ganden

Militär personal Civilmilitär personal Civil personal

8

9

63

7

9

64

6 10 60

6 10 59

6 10 59

 

80

80

76

75

75

Budgetåret 1979/80

Försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sin redovisning för budgetåret 1979/ 80 atl planerad verksamhet i stort sett har kunnat genomföras. Planerad rekrytering av personal, främst läkare, har inte kunnat ske, varför överar­betning av den fackplan för hälso- och sjukvård som togs fram föregående budgetår kan slutföras först under budgetåret 1980/81. Översynen av för­svarets reservsjuksköterskekärs funktion och sammansättning samt över­syner av fortbildningsinsatser för förbandssjuksköterskor och instruk­tionssköterskor har heller inte kunnat slutföras.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         152

Budgetåret 1980/81

Den inriktning som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 be­räknas i huvudsak kunna följas. Under budgetåret skall Sverige överta och ansvara för FN-sjukhusel i Libanon saml försörjningen av sjukvårdsmate­riel och läkemedel till samtliga FN-trupper i Libanon.

Budgetåret 1981/82

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar försvarets sjukvårdsstyrelse påföljande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2609400 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1.   Bedömda personalavgångar minskar kostnaderna med 200500 kr.

2.         Rekrytering av en sjuksköterska ökar kostnaderna med 115 400 kr.

3.         Överföring av en förste häilsovårdsassistent från Bergslagens militär­område till sjukvårdsstyrelsen ökar kostnaderna med 125200 kr.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår över­befälhavaren att sjukvårdsstyrelsens anslagsyrkande skall minskas med 330000 kr., eftersom myndigheten bl. a. har räknat med för höga kostnader jämfört med utfallet för budgetåret 1979/80.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för att försvarets sjukvårdsstyrelse skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen. 1 beräkningen ingår vidare medel för en tjänst för hälsovårdsassistent.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 21 865000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        153

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för fortifi­kations- och byggnadsväsendet inom försvarsmakten. Förvaltningen skall i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen.

Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör. En överdirek­tör är ställföreträdande chef. Förvaltningen är organiserad på åtta enheter, enheten för central planering, administrativa enheten, befästningsenheten, kasernenheten, drift- och fackenheten, byggnadsenheten, markenheten och forskningsenheten. I fortifikafionsförvaltningen ingår även chefen för byggnads- och reparationsberedskapen samt byggnads- och reparations­beredskapens centralkontor. Sex byggnadskontor, ett i varje militärom­råde, lyder beträffande bl. a. byggledning och kontroll vid störte ny-, till-och ombyggnadsarbeten under fortifikationsförvaltningen.

Fortifikationsförvaltningen har i september 1980 flyttat från Stockholm fill Eskilstuna.

Verksamheten under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen budge­teras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikationsförvalt­ningen.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortifikationsförvalt­ningen att verksamheten under programplaneperioden i huvudsak skall ha samma inriktning som hittills.

Den av fortifikationsförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Fortifikationsförvaltningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1 000-tal kr.).

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

79700'

141150

137850

133850

133150

132850

678850

Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom förvaltningen framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

930

920

910

900

890

886

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet F 3. Fortifikationsförvaltningen

154

 

1979/80 Utgift            78413 529

 

 

 

 

1980/81 Anslag           79700000

 

 

 

 

1981/82 Förslag        142590000

 

 

 

 

Kostnader och medelsbeho

v (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Forti-

fika-

tionsför-

valtning-

en

Föredra­ganden

Fortifikationsförvaltningen:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Centralt vidtagen mate­rielanskaffning m. m.

73514 2300

77724 690

78210 1200

139850 1300

136980 1300

Kostnader

75814

78414

79410

141150

138280

Tillkommerlavgår:

 

 

 

 

 

Överplanering, reser­ver m. m. Medgiven prisreglering

+   286 + 8250

-

+ 290

-

+4310

Medelsbehov

84350

78414

79700

141150

142590

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1979/80

1980/81      1981/82

 

Planerat    Utfall

Planerat    Forli-        Föredra-
fika-           ganden

tionsför-valtning-en

 

Militär personal Civil personal

22 992

1014

19 956

975

22 908

930

22 898

920

22 898

920

Budgetåret 1979/80

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1979/80 bl. a. att personalomsättningen har ökal kraftigt inför den förestå­ende fiyttningen lill Eskilstuna.

Fastighetsdriften har samordnats med andra statliga myndigheter på tolv orter.

Den försöksverksamhet med långfidsplanerat underhåll som har pågått vid 15 olika myndigheter sedan år 1975 har avslutals.

Omorganisationen av fortifikations- och byggnadsförvallningen på lägre regional och lokal nivå har i stort sett slutförts.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         155

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80: 13 och 1979/80: 19, rskr 1979/80:316 och 1979/80:326) och i regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 beräknas i stort sett kunna följas. Vakansläget bedöms dock bli ytterst besvärande och kan komma atl i negativ riktning påverka den ambifionsnivå som återspeglas i propositio­nen och regleringsbrevet.

Verksamheten kommer bl. a. att inriktas på alt utveckla det nya led­ningssystem som behövs för fortifikations- och byggnadsverksamheten fr.o.m. budgetåret 1981/82. Förvaltningen kommer att under budgetåret ge ut föreskrifter och allmänna råd för handläggning av försvarsmaktens mark- och byggnadsärenden.

Nya föreskrifter och anvisningar för användning av byggnads- och re­parationsberedskapen inom totalförsvaret beräknas kunna fastställas.

Fortifikationsförvaltningen

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar fortifika­tionsförvaltningen påföljande sätt.

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 6,7 milj. kr.

B.   Förändringar enligl regeringens beslut

1.         Kostnaderna för atl förbereda omlokaliseringen lill Eskilstuna faller bort (-275000 kr.).

2.         Kostnaderna för alt genomföra omlokaliseringen fill Eskilstuna be­räknas minska (- 10665000 kr.).

3.         Regeringen har beslutat att viss personal vid fortifikationsförvaltning­en och byggnadskontoren, som nu avlönas med s.k. förskottsmedel, fr.o.m. budgetåret 1981/82 skall avlönas frän förevarande anslag. Delta medför elt ökat medelsbehov (+ 68 milj. kr.).

C.   Uppgiftsförändringar

1.  Planerad personalminskning medför all lönekostnaderna minskar (-750000 kr.).

2.         Det lokalkontor som byggnadskontoret i Övre Norrlands militärom­råde har haft i Arvidsjaur kan dras in (- 475000 kr.).

3.         För att inle överskrida den ram som överbefälhavaren har anvisat måste anslagsbeloppet minskas (- 1 185000 kr.).

4.         Medelsbehovet för anskaffning av materiel för byggnads- och repara­tionsberedskapen ökar (+ 100000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

156

För förvaltningen av försvarets fastigheter beräknas följande resultat­räkning.

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

 

Fortifika-

Föredra-

 

 

fions-

ganden

 

 

förvalt-

 

 

 

ningen

 

Intäkter

 

 

 

Ersättning för lokaler som upp-

 

 

 

låts fill statsmyndig-

 

 

 

heter'

315720000

+ 17280000

+ 17280000

Hyror och arrenden för lokaler

 

 

 

och markområden som upplåts

 

 

 

till enskilda

15000000

-  1000000

-  1000000

Intäkter av övnings- och

 

 

 

skjutfält

9500000

-    500000

-    500000

Diverse intäkter

10000000

0

0

Summa intäkter

350220000

+ 15780000

+ 15780000

Kostnader

 

 

 

Reparations- och underhålls-

 

 

 

kostnader m. m.

256650000

+ 10350000

+ 10 350000

Hyres- och arrendekostnader

66570000

+ 5930000

+ 5930000

Kostnader för övnings- och

 

 

 

skjutfält

27000000

-    500000

-    500000

Summa kostnader

350220000

+ 15 780 000

+ 15780000

' Fr.o. m. budgetåret 1981/82 utgör "ersättningen" summan av de belopp som har tagits upp för ombyggnads- och underhållsåtgärder m. m. i anslagsframställningarna för anslagen till ledning och förban ds verksamhet och anskaffning av anläggningar inom huvudprogrammen 1 -4 och för anslagen inom huvudprogram 5.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren fortifikafionsförvallningens anslagsyrkande.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för att fortifikationsförvaltningen skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen. I beräkningen ingår vidare 1 150000 kr. som utgör kvarvarande kostnader för att genomföra fortifikationsförvaltningens om­lokalisering fill Eskilstuna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       157

Min beräkning av medelsbehovel för förvaltning av fasfigheter framgår av den nyss redovisade sammanställningen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.         godkänna den av mig beräknade resultaträkningen för förvalt­ning av fastigheter för försvarsmakten,

2.         till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 142590000 kr.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet för materiel-förvaltningen inom försvarsmakten utom i fråga om sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket svarar vidare för anskaffning av vissa förnödenheter till myndigheter utanför försvarsmakten.

Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verksamheten är organiserad på en enhet för central planering och fem huvudavdelningar, nämligen huvudavdelningarna för armémateriel, marin-materiel och flygmateriel, huvudavdelningen i Karislad samt huvudavdel­ningen för administration.

Den centrala planeringen och huvudavdelningarna för armémateriel, marinmateriel, flygmateriel och administration ligger i huvudsak i Stock­holm, medan huvudavdelningen i Karislad är lokaliserad lill förvaltnings­byggnaden Karolinen i Karlstad. Andra delar av materielverket ligger i bl. a. Linköping, Arboga, Karlsborg och Vidsel.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgete­ras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materiel­verk.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets materiel­verk bl. a. följande.

Försvarets materielverk har program- och produktionsansvar för delpro­grammet Försvarets materielverk samt produktionsansvar för materielan­skaffning och för forskning och utveckling. Verket har dessutom fackan­svar för materielunderhåll, förtådsverksamhet, verkstadsdrift och förpläg-nad.

Som produktionsmyndighel för materielanskaffning samt forskning och utveckling svarar verket för verksamhet som omspänner såväl allmänna förbrukningsvaror som tekniskt högt utvecklade materielsystem. Verk­samheten kräver noggrann uppföljning av den militärtekniska utveckling-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        158

en. 1 verksamheten ingår specificering av materiel samt granskning av och ställningstagande till offerter som kommer in från industriföretag.

Inom ramen för produklions.ansvaret skall verket anpassa och disponera de tillgängliga resurserna så all kostnaderna minimeras.

Som fackmyndighet åligger det verket atl i samarbete med myndigheter som har program- och produktionsansvar påverka försvarsmaktens ut­veckling så att produktionen vid regionala och lokala verksamhetsslällen bedrivs så rationellt som möjligt.

En vikfig uppgift under perioden är att successivt genomföra de föränd­ringar som är en följd av statsmakternas beslut.

Efter bemyndiganden av regeringen har chefen för försvarsdepartemen­tet tillkallat en kommitté - 1979 års militära fiygindustrikommitté (MFK 79) - saml en särskild utredare - 1979 års materielanskaffningskommitlé (MAK 79) - med uppgift atl utreda vissa frågor som gäller materielverkels uppgifter och organisation m.m. Statsmakternas ställningstagande lill kommitténs resp. utredarens förslag kan komma att påverka verksamheten under perioden.

Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets materielverk framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

473 000

534400

512650

502900

502450

502450

2554850

Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom materielverket framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

3 577

3 460

3 330

3 205

3 155

F 4. Försvarets materielverk

1979/80 Utgift          518200250

1980/81 Anslag        473000000

1981/82 Förslag        520300000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

159

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81      1981/82

Planerat        Utfall    Planerat     Försvå-   Föredra-

rels ma- ganden teriel-verk

455095      519535      475 572      546157      509575 455095      519535     475572     546157     509575

•1300

+62 600               _               -               _               _

518200      518200     473000     541172      520300

Försvarets materielverk: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader

Tillkommer/avgår:

Intäkter av extern provning

Intäkter av admini­stration av ackord-hästorganisationen

Överplanering, reser­ver m.m.

Medgiven prisregle­ring

Medelsbehov

-  1 300      -1300

35       -    35 +  1840

1500

-1500

35       -    35     -      35 1237       -3 450     +12 260

 

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försva­rets ma­teriel­verk

Föredra­ganden

Militär personal Civilmilitär personal Civil personal

167 98

3417

3683

175 110

3 365

3650

167 98

3417

3683

175

110

3 202

3487

175

110

3 175

3460

Budgetåret 1979/80

Försvarets materielverk anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 atl den verksamhet som planerades i allt väsenlligt har genomförts.

Materielanskaffning samt forskning och utveckling har i huvudsak ge­nomförts enligt uppgjorda planer.

På uppdrag av överbefälhavaren har etl omfattande underlag tagits fram inför beslutet i flygplansfrågan.

Inom fackverksamheten har uppgifterna i huvudsak genomförts.

Verket har fortsalt arbetet med all la fram beslutsunderlag för införandet av del datorbaserade informationssystemet för förnödenhetsredovisning (TOR).

En utredning om möjligheterna atl förbättra underiaget för planering av förrädsverksamheten har genomförts och redovisats.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         160

För samordning av huvudavdelningarnas verksamhet har allmänna be­stämmelser för samordningsfunktionen fastställts enligt verkets interna utredning (Org 85).

En samordningsgrupp har organiserats inom sambandsområdet. Sam­ordning av robotanskaffningen har påböijats.

Underlag och redovisningar rörande samarbetet inom verket och mellan verket och industrin har tagits fram och överlämnats lill 1979 års materiel­anskaffningskommitlé.

Riksrevisionsverket har genomfört förvaltningsrevision av ADB-sys-temförvaltningen och av verksamheten vid huvudavdelningen i Karlstad.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80: 316) och i regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 beräknas i stort sett kunna följas.

Centralplaneringen har försöksvis omorganiserats den I juli 1980 med en chef, enheter för studie- och forskningssamordning, produktions- och facksamordning, programsamordning och internrevision, industri- och in­köpssamordning, ekonomi samt kansli och information.

Verket kommer också i fortsättningen att delta i MFK 79:s utredningsar­bete samt i riksrevisionsverkei:s förvaltningsrevisioner inom anskaffnings-och fackverksamheten.

Budgetåret 1981/82

Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1980/81 motiverar försvarels materielverk på iföljande sätt.

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 53741 000 kr.

B.   Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

För löner till NOM-garanter och anställda med lönebidrag behövs ytter­ligare 1 190000 kr.

C.   Uppgiftsförändringar

1.   Verkets hyreskostnader för lokaler ökar med 5 042 000 kr.

2.         Den personalminskning som del åligger materielverket att genomföra minskar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 med 7,1 milj. kr.

3.         Färte tjänsteresor medför ett minskat medelsbehov av 100000 kr.

4.         Systemunderhållet ökar med 700 000 kr., vilket beror på ökade under-hållsinsalser för datorsystemen DIDAS FLYG, SAMDI, FREJ och PPS.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         161

5.         För fortsatt anskaffning av ADB-utrustning (TOR) erfordras ytterii­gare 9,5 milj.kr.

6.         Kostnaderna för sjukvård beräknas minska med 20000 kr. till följd av den planerade personalminskningen.

7.         Kostnaderna för intern rationalisering ökar med 350000 kr.

8.         För extern rationalisering ökar medelsbehovet med 1745000 kr.

9.         Kostnaderna för prakfikverksamhel ökar med 50000 kr.

 

10.         Kostnaderna för kontorsdrift ökar med 465000 kr.

11.         Kostnaderna för bevakning av Tre Vapen ökar med 2910000 kr. Dessa har tidigare täckts från anslaget E 3. Marinstaben.

12.         Från och med budgetåret 1981/82 behövs 30000 kr. i besiktnings­kostnader för bevakningshundar. Samtidigt minskar kostnaderna under facket Förplägnad. Totalt minskar diverse kostnader med 51000 kr.

Överbefälhavaren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anger över­befälhavaren att löner lill anställda med s.k. NOM-garanti och anställda med lönebidrag inte bör budgeteras under detta anslag, eftersom de regle­ras i särskild ordning.

I avvaktan på resultaten av en förstudie under budgetåret 1980/81 av vissa rafionaliseringsprojekt räknar överbefälhavaren inle med några me­del för dessa projekt under budgetåret 1981/82.

Personalminskningen med 90 anställda bör enligt överbefälhavaren med­föra ytterligare besparingar om 2,9 milj. kr.

Materielverket har i sin personalram räknat in personal som fr. o. m. den 1 juli 1981 skall tillhöra enheten för systemutveckling vid försvarets data­central. Materielverkets personalram bör därför enligt överbefälhavaren minskas med 28 personår. Detla påverkar emellertid inle anslaget, efter­som motsvarande medel behövs för att köpa tjänster från datacentralen.

Överbefälhavaren föreslår vidare atl 26 tjänster för förvaltningskontoret i förvaltningsbyggnaden Karolinen i Karlstad inte räknas in i materielver­kels personalram.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden. Under budgetåret 1981/82 fortsätter personalminskningen vid försvarets materielverk. Jag räknar med alt materielverkels personal-ram minskar med 27 personår på grund av överföringen av personal lill försvarets datacentral.

Försvarets materielverk föreslår att medel ställs til! förfogande för sär­skilda ralionaliseringskostnader i samband med en modifiering av det gemensamma systemet för reservdelsförsörjning inom armén och flygvap­net samt en komplettering av systemet för förnödenhelsregistrering inom försvarsmakten. 1 avvaktan på erforderligt beslutsunderlag har jag budge­terat medel för dessa projekt. I (    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 100 Bit. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         162

Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Intäktsfinansiering av viss verk­samhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarets civilför­valtning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräk­nat medel för att materielverket skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyn­digande alt medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom del militä­ra försvaret fortlöpande får beställas så atl vid varje tillfälle en kostnads­ram av 650 milj. kr. inte överskrids.

Min beräkning av det lotala medelsbehovet framgår av sammanställning­en över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1981/82 för­nödenheter för fredsulbildningen får beställas så alt vid varje tillfälle en kostnadsram av 650000000 kr. inte överskrids,

2.         till Försvarets materielverk för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 520300000 kr.

Gemensam försvarsforskning

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar forskning för to­talförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt- veten­skapliga, medicinska och beteendevelenskapliga forskningsgrenarna. Verksamheten är indelad i tio programelement (forskningsprogram).

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Anstalten leder den tillämpade psykologiska verk­samheten hos myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhets­område. Fortifikationsförvallningen har produklionsansvar för den fortifi-katoriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar för övrig försvarsteknisk forskning.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsan­stalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på elt centralt kansli för planering och administration och huvudavdelningarna 1-5. Varje hu­vudavdelning svarar för forskningen inom ett eller flera områden.

Delar av forskningsanstalter har omlokaliserats. Sålunda har enheter ur huvudavdelning 5 förlagts fill Karlstad, huvudavdelning 3 till Linköping och huvudavdelning 4 till Umeå. Övriga delar av forskningsanstalten ligger i Stockholmsområdet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvars­forskning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        163

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets forsknings­anstalt bl. a. följande.

Den fortlöpande minskningen av forskningsanstaltens resurser sedan slutet av 1960-talet och störningarna från omlokaliseringen har medfört kunskapsbortfall och minskad avtappning av resultat från forskningen. Det råder f. n. bristande balans mellan totalförsvarets samlade behov av forsk­ningsstöd och möjligheterna att tillgodose detta. Därigenom finns del risk för att man inte i tid observerar ändringar i tekniskt-vetenskapligt avseen­de som har betydelse för vår säkerhetspolitik. En stabilisering med möjlig­het till återhämtning i forskningsverksamheten är starkt önskvärd. Särskil­da åtgärder kan behöva vidtas för att förbättra organisationens vitalitet. Vid huvudavdelningarna 3 och 4 finns vakanser inom högt prioriterade områden. Det är därför viktigt att reorganisationen efter omlokaliseringen kan fullföljas.

Planeringsförutsättningarna för perioden innefattar krav på ytterligare begränsningar. Den preliminära programinriktningen, där samtliga forsk­ningsprogram i varierande grad minskar, avses bli prövad i en stor "rull­ning" av forskningsplanerna under budgetåret 1980/81. Dessulom kommer berörda lotalförsvarsintressenter att ges möjlighet att lämna sin syn på omfattningen av delprogrammet.

Som en följd av omlokaliseringen och den ändrade förläggningen inom Stockholmsområdet kommer hyreskostnaderna och vissa andra driftkost­nader atl öka kraftigt.

Den av forskningsanstalten beräknade utvecklingen av anslaget Gemen­sam försvarsforskning framgår av följande sammanställning (prisläge feb­ruari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

241 800

271125

277400

293 700

306 300

308000

1456525

' Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom delprogrammet Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1 180

1206

1202

1159

1 129

1 129

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

164

F 5. Gemensam försvarsforskning

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

270786733 241 800000 267300000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

För­svarels forsk­nings­anstalt

Föredra­ganden

Gemensam försvars-

 

 

 

 

 

forskning:

 

 

 

 

 

Tillämpad forskning

 

 

 

 

 

inom försvarets

 

 

 

 

 

forskningsanstalt

178035

204220

188070

210300

201 020

Grundforskning inom

 

 

 

 

 

försvarets forsk-

 

 

 

 

 

ningsanstalt

70210

79415

72990

81781

78140

Tillämpad forskning

 

 

 

 

 

för programelementet

 

 

 

 

 

Fortifikatorisk

 

 

 

 

 

forskning

3 825

4323

4260

4 765

4505

Grundforskning för pro-

 

 

 

 

 

gramelementet Forti-

 

 

 

 

 

fikatorisk forskning

675

763

750

840

795

Tillämpad forskning för

 

 

 

 

 

programelementet Övrig

 

 

 

 

 

försvarsteknisk forsk-

 

 

 

 

 

ning

2950

3 300

3 110

3510

3 345

Grundforskning för

 

 

 

 

 

programelementet Övrig

 

 

 

 

 

försvarsteknisk forsk-

 

 

 

 

 

ning

5050

5615

5 280

5965

5 785

Kostnader

260745

297636

274460

307161

293590

Tillkommer/a vgår:

 

 

 

 

 

Intäkter av betald

 

 

 

 

 

uppdragsverksamhet

-26045

-26976

-32110

-36036

-35 435

Överplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m. m.

+  1000

—

—

-

+ 9145

Medgiven prisreglering

+29890

-

-

-

-

Medelsbehov

265 590

270787

242350

271125

267300

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

165

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1979/80

1980/81      1981/82

 

Planerat    Ulfall

Planerat    Försvå-     Föredra-rets forsk-ganden nings-anstalt

 

Civil personal

1182'

160'

1 180-

1206

1206

' Härutöver är 115 personer sysselsatta inom utrikesdepartementets verksamhets­område och med intäktsfinansierad verksamhet.

' Härutöver är 120 personer sysselsatta inom utrikesdepartementels verksamhets­område och med intäktsfinansierad verksamhet.

Budgetåret 1979/80

Försvarets forskningsanstalt anger i sin redovisning för budgetåret 1979/ 80 att verksamheten har påverkats av omlokaliseringen till Linköping och Umeå. En betydande minskning av personalen i samband med flyttningen medför att personal måsle rekryteras. Detta kommer atl ta lång tid.

Medverkan i totalförsvarets studier har varit omfattande. Underiag har lämnats lill 1978 års försvarskommillé inom vissa områden. Trots an­strängningar har totalförsvarsmyndighelernas högst prioriterade forsk­ningsbehov inte kunnat tillgodoses i tillräcklig utsträckning.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80: 13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms i stort sett kunna följas. Planeringsinriktningen innebär en fortsalt begränsning av verksamheten enligl tidigare fattade beslut.

De utrikes tjänsteresorna måste minska i omfattning til) följd av kost­nadsökningar och rambegränsning. Utrustning för forskningen kan inle anskaffas i nödvändig omfallning på grund av den bristande kompensa­tionen för prisökningar.

Budgetåret 1981/82

Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande fill budgetåret 1980/81 motiverar försvarels forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 29620000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                       166

B. Uppgiflsförändringar

Ramen för utlandsresor, exkl. resor till de nordiska länderna, bör höjas lill 2,2 milj.kr.

Forskningsanstaltens bemyndigande alt utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel bör ökas lill 8 milj. kr.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar vidhåller överbefälhavaren sina tidigare synpunkter om forskningsanstaltens lokali­sering till Botkyrka. Han tillstyrker forskningsanstaltens anslagsfram­ställning.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden. Under budgetåret 1981/82 fortsätter personalminskningen vid försvarets forskningsanstalt.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnillet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för atl forskningsanstalten skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställ­ningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kost­nadsramen bör bestämmas till 8 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.         till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 267 300000 kr.,

2.    bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82 medge att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 8000000 kr.

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt svarar för viss kommunikalionsteknisk spaning inom totalförsvaret.

Försvarets radioanstalt leds av en generaldirektör. Anstalten är organi­serad på en produktionsavdelning, en administrativ enhet, en teknisk enhet, en utbildningsenhet och ett planeringssekretariat.

Radioanstaltens huvuddel ligger i Stockholmsområdet.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets radioanstalt budgeteras

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

167

på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets radioanstalt.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Utöver den av överbefälhavaren angivna planeringsperioden för delpro­grammet Försvarets radioanstalt har radioanstalten anmält behov av ytter­ligare medel för materielanskaffning m. m. Planeringsramen och det av radioanstalten föreslagna tillägget framgår av följande labell (prisläge feb­ ruari 1980; 1000-tal kr.).

 

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

198.5/86

Summa 1981/86

Planeringsram Tillägg

131750 131750

140850

5000

145850

144 700

4000

148700

140550

4000

144550

140000

4000

144000

140000

3.500

143500

706 100

20500

726600

' Prisläge februari 1979.

1 övrigt är verksamheten av sådan natur alt närmare redogörelse inle bör lämnas till regeringsprolokollel. Ytterligare upplysningar kommer all läm­nas riksdagens försvarsutskott.

F 6. Försvarets radioanstalt

1979/80 Utgift 1980/81  Anslag 1981/82 Förslag

135 836720 131750000 140850000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försva­rets ra­dioan­stalt

Föredra­ganden

Försvarets radioanstalt:

 

 

 

 

 

Allmän ledning och

 

 

 

 

 

förbandsverksamhet

94719

103 998

98916

108 250

102500

Centralt vidtagen ma-

 

 

 

 

 

terielanskaffning m. m.

21349

31797

32428

31548

34 550

Kostnader

116068

135837

131344

139798

137 050

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Overplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m. m.

-    268

-

+406

+ 1052

+ 3 800

Medgiven prisreglering

+ 20225

-

-

-

-

Medelsbehov

136025

135837

131750

140850

140850

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      168

Försvarets radioanstalt

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 13924000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna atl kostnaderna minskar med 4 570000 kr.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anger över­befälhavaren att han inte är beredd all tillstyrka radioanstaltens tilläggsyr­kande om ytterligare medel för materielanskaffning.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarels civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för alt försvarets radioanstalt skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen. I beräkningen ingår vidare 1,4 milj.kr. för anskaffning av ADB-utrustning.

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 för försvarets radioanstalt be­räknas uppgå till 3,5 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Försvarets radioanstalt för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 140850000 kr.

Värnpliktsverket

Värnpliktsverket är central förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten.

Verket leds av en verkschef rned huvudkontor i Karistad. Den regionala verksamheten bedrivs i huvudsak militärområdesvis av sex under verks­chefen direkt lydande värnpliktskonlor.

Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverkel budgeteras på etl primäruppdrag inom delprodukUonsområdet Allmän ledning och förbands­verksamhel.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         169

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl. a. följande.

Inom verket pågår planering för en systemomläggning till en ny data­kraftstruktur. Omläggningen beräknas vara genomförd budgetåret 1983/84. Pilotförsök genomförs under budgetåren 1981/82 och 1982/83.

Fr. o. m. budgetåret 1981/82 kommer ett särskilt marint värnpliktskontor att inrättas som ersätter flottans och kustartilleriets truppregistreringsmyn-digheter.

Metoder för ett mera rafionellt fillvaratagande av den personal som tillförs genom den allmänna värnplikten kommer att utvecklas. Metoderna för prövning och urval av värnpliktiga ses över. Modifierade prövningsme­toder tas i bruk efter hand.

Det större antalet inskrivna under perioden kommer att medföra en ökad belastning på såväl inskrivnings- som redovisningssidan. Vissa värnplikti­gas grundutbildning kan komma att uppskjutas. I samband med stora pensionsavgångar för militär personal under perioden kommer systemafisk utbildning att genomföras i samband med nyrekrytering.

Antalet inskrivningsskyldiga kommer att öka från ca 55000 i böijan av perioden till ca 60000 i slutet av perioden.

Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnplikts­verket framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1 000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

67800

76150

85750

75 200

75200

75 200

387500

' Prisläge februari 1979.

 Innefattar medel för anskaffning av datamaskinutruslning.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom värnpliktsverket framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

361

351

346

341

341

341

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

170

F 7. Värnpliktsverket

1979/80 Utgift           72691035

1980/81 Anslag         67800000

1981/82 Förslag         74000000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Värn­plikts-verket

Föredra­ganden

Värnpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverksamhet

63626

72691

67605

76150

72 320

Kostnader

63626

72691

67605

76150

72320

Tillkommer/a vgår:

 

 

 

 

 

Overplanering, reser­ver m. m. Medgiven prisreglering

+   174 +9680

-

+ 195

-

+ 1680

Medelsbehov

73480

72691

67 800

76150

74000

Personal

Personalkategori

Anlal anställda omräknat till personår

 

1979/80

1980/81      1981/82

 

Planerat    Ulfall

Planerat    Värn-        Föredra-plikls-       ganden verket

 

Militär personal Civil personal

94 267

93 268

96

262

96

255

96

255

 

 

361

361

358

351

351

Budgetåret 1979/80

Värnpliktsverket anmäler all verksamheten inom inlernprogrammen i huvudsak har genomförts enligt planerna. En modell för produktionsupp­följning (inskrivning - krigsplacering) har tagits fram. Möjligheterna all samordna inskrivning och personalredovisning inom totalförsvaret har studerats.

Det stora antalet läkarvakanser har varit besvärande. Inskrivningsverk­samheten har kunnat genomföras endast genom att värnpliktiga läkare har inkallats för att täcka vakanserna. Möjligheten att utnyttja värnpliktiga läkare kommer pä lång sikl alt upphöra. Personalläget i fråga om psyko­loger har även varit besvärande.

Försök med förändrat fysiskt arbetsprov vid inskrivningarna har genom­förts vid Östra värnpliktskonloret. Kraven beträffande fysisk arbetskapa­citet har höjts. Ett nytt inskrivningsprov har införts.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       171

Systemomläggningen till ny datakraftstruktur har genomförts planenligt. Värnpliktskontoren i Boden och Östersund har flyttat in i nya lokaler.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 beräknas i stort sett kunna följas. Därutöver planeras en översyn av rufinerna för uttagning av värnpliktiga till marinen.

Budgetåret 1981/82

Värnpliktsverket

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar värn­pliktsverket på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 8067000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1.  Kostnaderna ökar på grund av ett ökal antal inskrivningsskyldiga (+283000 kr.).

2.         Personalen minskar med nio anställda (- 603000 kr.).

3.         Ytterligare resurser behövs för systemomläggning av datakraften (+ 468000 kr.).

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren värnpliklsverkets anslagsyrkande.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för atl värnpliktsverkel skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilför­valtningen. Jag har vidare beräknat medel för att skriva in 2000 fler värnpliktiga än normalt saml för syslemomläggning lill en ny datakraft-struktur.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Värnpliktsverket för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 74000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                         172

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsiinslilul är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Institutet leds av en styrelse. Chef för insfitutet är en överdirektör. Vid institutet finns dessutom en samrådsdelegation med företrädare för de centrala personalorganisafionerna.

Rationaliseringsinstitutet ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän led­ning och förbands verksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget Försva­rets rationaliseringsinstitut. Medverkan i myndigheternas rationaliserings-arbete kan i vissa fall finansieras genom medel från resp. myndighels anslag.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets rationali­seringsinstitut bl. a. följande.

Statsmakternas beslut om personalminskning medför att främst utred­ningsverksamheten minskar under perioden.

Den intäktsfinansierade verksamheten bedöms ligga kvar på ungefär oförändrad nivå.

Inom internprogrammet Planering och ekonomi bedöms projekten kom­ma att ha oförändrad omfattning.

Verksamheten inom internprogrammet Utredningar inriktas mot alt öka resurserna för förberedande ulredningar. Institutet kommer härvid i högre grad än f.n. att sträva efter att hjälpa lokala myndigheter med all sälla i gång egna projekt.

Inom internprogrammet Uppbyggnad och utnyttjande av datakraft på­verkas verksamheten av att statens datamaskinfond har upphört. Institutet skall dock gentemot statskontoret svara för samordning av anskaffning och utnyttjande av datorer för försvaret. Institutets faktiska medverkan i an­skaffningsprocessen bedöms därför komma att vara oförändrad.

Den av rationaliseringsinsfitutet beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets rationaliseringsinstitut framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

21600

24400

24700

23 800

22950

22950

118800

Prisläge februari 1979.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

173

Planerad personalutveckling (anlal anställda omräknat till personår) inom rationaliseringsinsfitutet framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

97

93

85

81

77

77

F 8. Försvarets rationaliseringsinstitut

 

1979/80 Utgift

29006313

 

 

 

1980/81 Anslag

21600000

 

 

 

1981/82 Förslag

21440000

 

 

 

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

Primäruppdrag m.m.

1979/80

 

1980/81      1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat     Försvå-   Föredra-rels ra-    ganden

 

 

 

tionali-

 

 

 

 

sermgs-

 

 

 

 

institut

 

Försvarets rationa-

 

 

 

 

liseringsinstitut:

 

 

 

 

Allmän ledning och

 

 

 

 

förbandsverksamhet

27462

31019

23 134       25 582

24 150

Kostnader

27462

31019

23134        25582

24150

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

Uppbördsmedel frän

 

 

 

 

försvarets delfond

 

 

 

 

av statens data-

 

 

 

 

maskinfond

-   500

-   500

-                -

-

Försäljningsintäkter

-

-  290

-   100      -  250

-  250

Intäkter från andra

 

 

 

 

myndigheter för

 

 

 

 

utförda tjänster

-

-1223

-1500      -1000

-3000

Overplanering, reser-

 

 

 

 

ver m. m.

-    62

—

+    66      +68

+  540

Medgiven prisreglering

+ 2110

-

-

-

Medelsbehov

29010

29006

21600        24400

21440

Personal

Primäruppdrag m. m.

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

1980/81      1981/82

 

 

Planerat    Utfall        Planerat    Försvå-     Föredra-

 

 

 

rets ra-     ganden

 

 

 

tionali-

 

 

 

 

serings-

 

 

 

 

institut

 

Militär personal

5              5

5

5               5

 

Civil personal

96            93

92

88             88

 

 

101            98

97

93             93

 

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       174

Budgetåret 1979/80

Försvarets rationaliseringsinstitut anger i sin redovisning av verksamhe­ten under budgetåret 1979/80 atl personal har tjänstgjort vid centrala staber i planerad omfattning. Den externa ralionaliseringsutbildningen har omfat­tat ca 1 600 utbildningsdagar.

Förstudier om underhållet av flygmateriel och av forfifikalions- och byggnadsförvaltningen har avslutats under budgetåret. Institutet har bl. a. medverkat i utredningar om marinens organisation i Karlskrona och Göte­borg samt i flygvapnets uppföljning av organisationen på lägre regional och lokal nivå. Stöd har getts lill lokal rationalisering och till försöken med decentraliserad produktionsledning inom Nedre Norrlands militärområde.

Datorer har anskaffats för bl. a. militära vädercentralen och värnplikts­verket.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms kunna fullföljas. Detla innebär all verksamheten i stort sett är oförändrad jämfört med föregående budgetår.

Budgetåret 1981/82

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1980/81 motiverar försvarels rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 3 310000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1.         En personalminskning enligt statsmakternas beslut medför atl kost­naderna reduceras med 544000 kr.

2.    Institutet avseratt minska förhyrningen av lokaler (- 126000 kr.).

3.    Återtagen ambitionssänkning medför att kostnaderna ökar med 158000 kr.

Överbefälhavaren

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren rationaliseringsinstitutets anslagsyrkande.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        175

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har räknat med en något mindre kost­nadsökning än försvarets rationaliseringsinstitut.

Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Inläklsfinansiering av viss verk­samhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarels civilför­valtning och en ökad del av institutets verksamhet intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för atl rationali­seringsinstitutet skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen. Vidare har jag räknat med en minskning av 2 milj. kr. i förhållande fill institutels förslag för verksamhet som bl. a. rör stöd till lokal rationalisering vid försvarsmaktens förband, utbildning och medverkan vid införande av datorsystemet DAPU. Motsva­rande medel har budgeterats under berörda anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1981/82 an­visa ett förslagsanslag av 21440000 kr.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har till uppgift atl ge högre militär, civilmilitär och civil personal utbildning för verksamhet i ledande befallningar inom total­försvaret.

Försvarshögskolan är organiserad på en chef, en lärarslab och en admi­nistrafiv enhet.

Försvarshögskolan ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Utbildning till och av fast anställd personal m. fi.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. atl skolan årligen skall anordna en chefskurs om ca åtta dagar och två allmänna kurser om vardera elva veckor. Därutöver skall anordnas spe­cialkurser avsedda för deltagare frän de civila delarna av totalförsvaret.

Det beräknade elevantalet för vart och ett av budgetåren 1980/81 -1985/ 86 framgår av följande labell.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

176

Elevantal

1980/81      1981/82      1982/83      1983/84      1984/85      1985/86

1   chefskurs              40

2   allmänna kurser    80 Övriga kurser'    40

160

 

40

40

40

40

40

80

80

80

80

80

40

40

40

40

40

160

160

160

160

160

' Antalet kursdeltagare är preliminiirt.

Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvars­högskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

2400

2640

2680

2 800

2800

2600

13720

' prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (anlal anställda omräknat lill personår) inom försvarshögskolan framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

13

13

12

12

12

12

F 9. Försvarshögskolan

 

1979/80 Utgift

2509965

1980/81 Anslag

2400000

1981/82 Förslag

2560000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Ulfall

Planerat

Försvars- Föredra-högsko-    ganden lan

Försvarshögskolan:

 

 

 

 

Utbildning till och

 

 

 

 

av fast anställd

 

 

 

 

personal m. fl.

2131

2510

2394

2627       2490

Kostnader

2131

2510

2394

2627        2490

Tillkommer/a vgår:

 

 

 

 

Overplanering, reser-

 

 

 

 

ver m. m.

+    9

-

+6

+ 13         +70

Medgiven prisreg-

 

 

 

 

lering

+350

-

-

-

Medelsbehov

2490

2510

2400

2640       2 560

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       177

Personal

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försvars­högsko­lan

Föredra­ganden

Militär personal Civil personal

7 6

13

7 6

13

7 6

13

7 6

13

7 6

13

Budgetåret 1979/80

Försvarshögskolan anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 att den planerade verksamheten har genomförts. Sammanlagt 155 deltagare har utbildats vid skolans kurser.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som angavs i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms kunna följas.

Budgetåret 1981/82

Försvarshögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar försvars­högskolan på följande sätt.

A.  Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 175 000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

Kostnaderna för utrikes resor och övriga kostnader ökar med samman­lagt 65000 kr.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren försvarshögskolans anslagsyrkande.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam-12   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         178

heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för atl försvarshögskolan skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilför­valtningen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 2560 000 kr.

Militärhögskolan

Militärhögskolan har till uppgift alt ge yrkesofficerare de kunskaper som behövs för tjänstgöring på bataljonschefsnivå (obligatoriska kurser) samt i kvalificerade befattningar vid staber, förvaltningar och skolor eller som chefer för högre förband (högre kurser). Militärhögskolan genomför också annari högre utbildning i form av t. ex. chefskurser. Militärhögskolan sva­rar för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Militärhögskolan är organiserad på en stab och tre linjer, nämligen ar­mé-, marin- och flyglinjerna samt en särskild linje för arméns allmänna kurser. Till högskolan är knuten en militärhistorisk avdelning.

Militärhögskolan ligger i Slockholm.

Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delprodukfionsområdena Utbildning lill och av fast anställd personal m. fl. samt Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl. a. följande.

Några större förändringar Förutses inle under perioden. Högskolans verksamhet är prioriterad av överbefälhavaren. I gällande försvarsbeslut uttalas att högskolan också i fortsättningen bör ges möjligheter att genom­föra en effektiv utbildning.

Del elevantal som nu kan förutses vid de ordinarie allmänna och högre kurserna framgår av följande sammanställning. Antalet elever vid den allmänna kursen är en direkt följd av hur många elever som har utexamine­rats vid krigsskolorna. Elevantalet kan bli högre i slutet av perioden än vad som anges i sammanställningen, eftersom hänsyn inte har tagits fill de sneddningsmöjligheter som ges nuvarande kompaniofficerare i den nya befälsordningen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       179

 

 

Elevantal

 

 

 

 

 

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Allmänna kurser

 

 

 

 

 

 

Armén

183

165

140

110

105

105

Marinen

42

41

50

47

48

49

Flygvapnet

40

40

40

30

30

30

 

265

246

230

187

183

184

Högre kurser

 

 

 

 

 

 

Armén

105

103

116

116

116

116

Marinen

33

36

38

40

38

36

Flygvapnet

16

20

26

28

30

30

 

154

159

180

184

184

182

Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF) har i en särskild fram­ställning anfört atl man med nuvarande anslag inle har någon möjlighet att fylla sin uppgift som ett sammanhållande och rådgivande organ för militär­historisk forskning. Delegationen har därför hemställt att anslaget succes­sivt höjs för att dels återställa delegationens reella resurser lill den nivå som förutsattes år 1962 då DMF inrättades, dels tillgodose del behov av ökade resurser som föranleds av all den forskning delegafionen skall stödja numera bedrivs i projektform.

Den av militärhögskolan (MHS) beräknade utvecklingen av anslaget Militärhögskolan och det av DMF bedömda medelsbehovet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1 000-tal kr.).

1980/81'          1981/82         1982/83         1983/84        1984/85             1985/86        Summa

1981/86

MHS                                  24 100           29011           28467            29118           29671           .30424         146691

DMF                                      300               400               500              600               700              800             3 000

24400          29411           28967            29718           30371           31224          149691

' Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat lill personår) inom militärhögskolan framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

117

120

120

120

120

120

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

180

F 10. Militärhögskolan

 

1979/80 Utgift

24847360

 

 

 

1980/81 Anslag

24400000

 

 

 

1981/82 Förslag

27000000

 

 

 

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

Primäruppdrag m.m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Militär-   Föredra-högsko-  ganden lan

Militärhögskolan: Utbildning till och av fast anställd per­sonal m.fl. Grundforskning Varav delegationen för militärhistorisk forskning

20 376

1345

(250)

23 553 1294

(250)

22 891 1410

(300)

27602     24 650 1 707        1625

(400)       (350)

Kostnader

21721

24847

24301

29309     26275

Tillkommer/a vgår:

 

 

 

 

Overplanering, reser­ver m. m.

Medgiven prisregle­ring m.m.

+    79 +3788

-

+99

+ 102       +725

Medelsbehov

25588

24847

24400

29411      27000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Militär-   Föredra-högsko-   ganden lan

Militär personal Civil personal

74 36

74 35

81 36

84           81 36            35

 

110

109

117

120          116

Budgetåret 1979/80

Militärhögskolan anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 att hög­skolans verksamhet förändras endast obetydligt från etl år lill ett annal. Givna primäruppdrag har genomförts.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning som anges i prop. 1979/80: 100 bil. 7 (FöU 1979/80: 13, rskr 1979/80: 316) och i regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 beräknas i stort sett kunna följas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     181

Budgetåret 1981/82

Militärhögskolan

Militärhögskolan förutser inte några större förändringar jämfört med föregående budgetår.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar militär­högskolan på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 2998000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1.   Högskolan föreslår atl följande tjänster inrättas.

a)   En tjänst för lärare i luftvärnsljänst (+ 158000 kr.).

b)  En tjänst för lärare i strategi vid arméns allmänna kurser (+ 158000 kr.).

c)   En tjänst för biträdande lärare i fortifikalionsleknisk kurs (+ 158000 kr.).

d)  En tjänst för kansliskrivare/assistent vid kameralenheten (+ 103000
kr.).

2.    Etl arvode för språklärare bör tillkomma (+ 70000 kr.).

3.         Medelsbehovet för en lerminalanslulning lill TOR-datorn uppgår till 700000 kr. För inköp av en skrivautomat behövs 150000 kr.

4.    För alt behålla ambitionsnivån efter gjorda rationaliseringar behövs ytteriigare 359000 kr.

5.    För tryckning av mililärhistoriska avdelningens publikationer krävs ytterligare 50000 kr. Rese- och traktamentskostnaderna bör räknas upp (+7000 kr.).

Delegationen för militärhistorisk forskning Uppgiftsförändringar För atl kunna stödja olika forskningsprojekt krävs ytterligare 100000 kr.

Överbefälhavaren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren atl en lärare för språkutbildning knyts lill högskolan men avstyrker inrättande av övriga tjänster.

I avvaktan på en utredning om användning av datorer vid försvarsmak­tens utbildningsanstalter avstyrker överbefälhavaren datoranskaffning för system TOR vid militärhögskolan.

Överbefälhavaren anser att medel för inköp av en skrivautomat inte skall budgeteras under anslaget, eftersom behovel av en sådan inte är klarlagt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        182

Överbefälhavaren har också en annan mening än militärhögskolan be­träffande lönereserven och prisomräkningen samt behovel av medel för fältövningar.

Överbefälhavaren tillstyrker militärhögskolans anslagsframställning i övrigt.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarels civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för atl militärhögskolan skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilför­valtningen. Jag har vidare beräknat 235000 kr. för genomförande av plane­rade fältövningar. Jag har också räknat med ytteriigare 50000 kr. för slöd ål militärhistoriska forskningsprojekt genom delegationen för militärhisto­risk forskning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslags­anslag av 27000000 kr.

Försvarets gymnasieskola

Försvarels gymnasieskola har lill uppgift att meddela den kompletteran­de allmänna skolutbildning som krävs för anställning i militär eller civilmi­litär tjänst på aktiv stat enligl den gamla befälsordningen. Skolan skall läggas ned den 1 juli 1982.

Gymnasieskolan leds av en styrelse.

Försvarets gymnasieskola ligger i Uppsala.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets gymnasieskola budge­teras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets gymnasie­skola.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets gymnasie­skola bl. a. följande.

Enligt riksdagens beslut (FöU 1979/80:5, rskr 1979/80:50) med anled­ning av prop. 1979/80:7 om gymnasial utbildning för försvaret skall försvå-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                      183

rets gymnasieskola läggas ned den 1 juli 1982. Den sista avgångsklassen på den treåriga linjen lämnar skolan vid utgången av läsåret 1980/81. Den planerade avvecklingen av del tvååriga gymnasiet fullföljs.

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets gymnasie­skola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

2950

2403

150

-

-

-

2553

' Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (anlal anställda omräknat lill personår) inom försvarets gymnasieskola framgår av följande sammanställning.

1980/81            1981/82            1982/83            1983/84            1984/85            1985/86

24                    16                    4                     _                     _                    _

F 11. Försvarets gymnasieskola

1979/80 Utgift                  3790417

1980/81 Anslag                2950000

1981/82 Förslag                2400000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försvå-     Föredra-reis gym- ganden nasie-skola

Försvarets gymnasie-

 

 

 

 

skola:

 

 

 

 

Utbildning till

 

 

 

 

och av fast anställd

 

 

 

 

personal m.fl.

3 286

3 790

2943

2403        2400

Kostnader

3286

3790

2943

2403       2400

Tillkommer/a vgår:

 

 

 

 

Overplanering. reser-

 

 

 

 

ver m.m.

+   14

-

+7

-

Medgiven prisreg-

 

 

 

 

lering

+425

-

-

-             -

Medelsbehov

3 725

3 790

2 950

2403        2400

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

184

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1979/80

1980/81      1981/82

 

Planerat    Utfall

Planerat    Försvå-       Föredra-rets gym-    ganden nasie-skola

 

Civil personal

24

24

24

16

16

Budgetåret 1979/80

Försvarets gymnasieskola anger i sin redovisning av verksamheten un­der budgetåret 1979/80 att det; fanns fyra klasser med gymnasiekurs för plutonsofficerare som hade arrnéelever från Östra militärområdet och Got­lands militärkommando. Studierådgivning, fyllnads- och särskilda pröv­ningar samt distansundervisning för elever med kompletteringsbehov i enstaka ämnen har ökat markant.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och i regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 beräknas i stort sett kunna följas. Verksamheten inriklas främsl mot alt avsluta den treåriga gymnasieutbildningen samt genomföra den tvååriga gymnasieutbildningen och den begränsade gymnasiekursen för plutonsofficerare. Skolan strävar efter att uppnå en sådan flexibilitet att den med speciella kurser kan lillgodose elever med begränsat komplette­ringsbehov i civila ämnen.

Budgetåret 1981/82

Försvarets gymnasieskola

Den planerade avvecklingen av det tvååriga gymnasiet fullföljs. Antalet anställda beräknas minska med åtta.

B. Uppgiftsförändringar

Genom den successiva avvecklingen av skolan beräknas kostnaderna minska med 547000 kr.

Överbefälhavaren

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren gymnasieskolans anslagsyrkande.

Föredraganden Enligl riksdagens beslut (FöU 1979/80:5, rskr 1979/80:50) med anled-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         185

ning av prop. 1979/80:7 om gymnasial utbildning för försvaret skall försva­rels gymnasieskola läggas ned den 1 juli 1982.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för att gymnasieskolan skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilför­valtningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2400000 kr.

Försvarets förvaltningsskola

Försvarets förvaltningsskola svarar för utbildning av personal för för­valtningsverksamhet inom försvarsmakten.

Försvarets förvaltningsskola leds av en styrelse. Chef för skolan är en skolchef. Verksamheten är organiserad på en administrafiv enhet och en utbildningsenhet.

Försvarets förvaltningsskola ligger f. n. i Solna men kommer att flytta fill Östersund år 1984.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola bud­geteras på elt primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels förvalt­ningsskola.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets förvalt­ningsskola bl. a. följande.

Förvaltningsskolan bedömer att nuvarande utbildningsomfång i stort sett kommer att bibehållas under programplaneperioden.

Personalljänstutbildningen påböijas och utvecklas. Skolan bör inom sill verksamhetsområde medverka i den administrativa chefsutbildningen. Framtagningen av utbildningspaket för lokal utbildning av nyanställd civil personal fortsätter och utvidgas.

Skolan strävar efter att under perioden kunna följa upp det statliga och civila utbildningsutbudet inom skolans kompetensområde för att härige­nom kunna ge rekommendationer och anvisningar för hur utbudet bäst bör utnyttjas inom försvaret.

Skolan omlokaliseras år 1984 till Östersund. Vissa administrativa funk­tioner kommer därvid att samordnas med andra myndigheter på orten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

186

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets förvalt­ningsskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

5 200

6006

5676

5 726

7 146

7146

31700

' Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom förvaltningsskolan framgiir av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

25

30

30

30

27

27

F 12. Försvarets förvaltningsskola

 

1979/80 Utgift

4894505

 

 

 

 

1980/81 Anslag

5200000

 

 

 

 

1981/82 Förslag

4900000

 

 

 

 

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försva­rets

förvall­nings­skola

Föredra­ganden

Försvarets förvalt-

 

 

 

 

 

ningsskola: Utbildning till och av fast an-

 

 

 

 

 

ställd personal m.fl.

4437

4895

5 182

5 988

4765

Kostnader

4437

4895

5182

5988

4765

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Overplanering, reser­ver m. m.

+ 13

_

+ 18

+ 18

+ 135

Medgiven prisregle­ring m. m.

1 130

-

-

-

-

Medelsbehov

5 580

4895

5200

6006

4900

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

187

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat lill personår

 

1979/80

1980/81      1981/82

 

Planerat    Utfall

Planerat    Försvå-       Föredra-rets för-      ganden valtnings-skola

 

Militär personal Civil personal

16

8

15

8

17 8

20 10

17 8

 

24

23

25

30

25

Budgetåret 1979/80

Försvarets förvaltningsskola anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1979/80 att planerade kurser har kunnat genomföras. Dessutom har en extra kurs för avlöningsuträknare genomförts med slöd från försvarets civilförvaltning. De uppsatta utbildningsmålen har i stort sett nåtts. Sammanlagt har 425 elever utbildats vid 21 kurser under 25400 elevdagar.

Budgetåret 1980/81

På grund av en vakans på lärarsidan måste en kurs för arbetsledare i förrådsljänst inställas. Övrig planerad verksamhet beräknas kunna genom­föras. Under året beräknas 620 elever vid 30 kurser utbildas vid skolan under 34000 elevdagar.

Budgetåret 1981/82

Försvarets förvaltningsskola

Förvaltningsskolan har föreslagit vissa förändringar belräffande finansi­eringen av skolans verksamhet. Förslaget innebär atl skolans kostnader för administration, lärare, lokaler m.fl. gemensamma ändamål läcks från förevarande anslag. Elevberoende kostnader bör däremot täckas genom sekundäruppdrag från överbefälhavaren eller försvarsgrenscheferna.

Skolan framhåller all en förutsättning för att kunna genomföra perso­nalljänstutbildningen är atl man erhåller erforderliga resurser för detta.

Förändringarna i förhållande fill budgetåret (980/8) motiverar försvarets förvallningsskola på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 503 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. För all genomföra utbildning inom del kamerala området behövs en tjänst som lärare och kurschef (+ 135000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        188

2.         För personaltjänstutbildningens genomförande krävs tre tjänster för lärare (+ 438000 kr.) samt en tjänst för assistent inom den administrativa funktionen (+ 90000 kr.).

3.         För lokaler m.m. för personalljänstutbildningen krävs 260000 kr., för TV-utrustning för undervisningen 90000 kr. och för en ordbehandlings­maskin 80000 kr.

4.         De budgettekniska förändringarna beräknas minska anslaget med 1581000 kr. men ökar det samtidigt med 742000 kr. (- 839000 kr.).

5.         Anståndskostnaderna beräknas öka med 124000 kr. Rationaliseringar minskar anslaget med 75 000 kr.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren att försvarets förvaltningsskolas verksamhet delvis in­täktsfinansieras via sekundäruppdrag från försvarsgrenscheferna, chefen för försvarets intendentkår och chefen för tygtekniska kåren.

Överbefälhavaren föreslår i särskild skrivelse atl personaltjänslulbild-ning påbörjas vid skolan under budgetåret 1981/82 och atl resurser avdelas för detta.

Medel för den föreslagna tjänsten för lärare i kameraltjänst bör inte beräknas förtån skolans lokalisering slutligt har fastställts.

I övrigt tillstyrker överbefälhavaren förvaltningsskolans anslagsfram­ställning.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Regeringen har genom beslut i december 1980 uppdragit ål försvarets förvaltningsskola att i samråd med berörda myndigheter planera och på-böija utbildning i personaltjänst för försvarsmakten under budgetåret 1981/ 82. Utbildningen skall förläggas till Karistad. Regeringen har samma dag uppdragit åt överbefälhavaren atl i samråd med skolan utreda formerna och beräkna kostnaderna för atl genomföra utbildningen. Jag avser därför föreslå regeringen att ta ställning till medelsbehovel för denna utbildning i annat sammanhang.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnillet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för atl förvallningsskolan skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilför­valtningen. I beräkningen har jag vidare beaktat förslagel om inläklsfinan­siering av viss del av förvallningsskolans verksamhet. Jag har också beräk­nat medel för inköp av en ordbehandlingsmaskin och för fortsatta försök med TV- utbildning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       189

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 4900000 kr.

Försvarets läromedelscentral

Riksdagen har beslutat (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/ 78:174) all försvarets brevskola skall omvandlas lill försvarets läromedels­central för alt utgöra en gemensam stödfunktion för samtliga försvarsgre­nar när det gäller publikations- och läromedelsverksamheten. Läromedels­centralens verksamhet skall lill stor del finansieras genom uppdrag.

Försvarets läromedelscentral föreslås komma alt organiseras på en chef, en administrativ och ekonomisk enhet, en produktionsenhet och en drift­enhet.

Försvarets läromedelscentral kommer all ligga i Stockholm.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Försvarets brevskola har med stöd av regeringens beslut äskat medel för verksamheten under budgetåret 1981/82. Eftersom brevskolan har saknat underlag för planering för perioden 1981/82-1985/86, anges utvecklingen i de planeringsramar som överbefälhavaren har angivit.

Utvecklingen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

2 700

3 345

2 950

3 050

3 050

3 050

15445

' Prisläge februari (979.

Planerad personalutveckling (anlal anställda omräknat till personår) inom försvarets läromedelscentral (brevskolan) framgår av följande sam­manställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

45

45'

50'

50'

50'

50'

' Ytterligare personal kommer att överföras från försvarsstaben och försvarsgrens­slaberna efter omorganisationen lill försvarets läromedelscentral.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

190

F 13. Försvarets läromedelscentral

1979/80 Utgift               2959384'

1980/81 Anslag              2700000'

1981/82 Förslag              3 360000

' Anslaget F 13. Försvarets brevskola.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80'

 

1980/81'

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försvå-   ! rets         1 brev­skola

Föredra­ganden

Försvarets läromedels-

 

 

 

 

 

central:

 

 

 

 

 

Allmän ledning och

 

 

 

 

 

förbandsverksamhet

7318

7800

7469

8 307

21500

Tillämpad forskning

110

125

125

138

135

Kostnader

7428

7925

7 594

8445

21635

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Intäkter av uppdrags-

 

 

 

 

 

verksamhet

-4990

-4970

-4900

-5 100

-18335

Overplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m.m.

+    22

-

+      6

-

+      60

Medgiven prisreg-

 

 

 

 

 

lering

+   370

-

-

-

-

Medelsbehov

2920

2 959

2 700

3345

3360

Avser försvarets brevskola.

Personal

 

Personalkategori

Antal ans

itällda omräknat lill personår'

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Försva­rets brev­skola

Föredra­ganden

Militär personal Civil personal

2

42 44

2 45

47

2 43

45

2 43

45

6 79

85

Inkl. personal för uppdragsverksamheten.

Budgetåret 1979/80

Försvarets brevskola anger i sin redovisning för budgetaret 1979/80 atl den verksamhet som planlagts för budgetåret har kunnat genomföras.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         191

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och i regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms kunna genomföras.

Budgetåret 1981/82

Försvarets läromedelscentral

Verksamheten kommer att bedrivas med beaktande av att försvarets brevskola omorganiseras till försvarets läromedelscentral.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar brevsko­lan på följande säll.

A. Pris- och löneomräkning Pffs- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 850000 kr.

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren anslagsyrkandet för försvarets läromedelscentral.

Föredraganden

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/ 78:174) skall försvarets läromedelscentral organiseras som en myndighet direkt under regeringen.

För verkschefen bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­läklsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för att läromedelscenlralen skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen. I min beräkning har jag vidare tagit hänsyn lill den överföring av uppgifter från de cenirala staberna som följer av försvarets brevskolas omvandling till försvarets läromedelscentral.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.    bemyndiga regeringen all inrätta en ordinarie tjänst som chef för
försvarets läromedelscentral med beteckningen p,

2.   till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1981/82 anvisa
ell förslagsanslag av 3 360000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                    192

Krigsarkivet

Krigsarkivet leder och övervakar arkivtjänsten hos myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Krigsarkivet är arkivmyn­dighet och arkivdepå.

Chef för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på sex sektioner.

Krigsarkivet ligger i Slockholm.

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras pä ett pri­märuppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbands­verksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som upp­bördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför krigsarkivet bl. a. föl­jande.

Myndigheternas krav på omfattande arkivleveranser kräver avsevärt ökade förvaringsutrymmen, dels genom alt befintliga hyllor och skåp fort­löpande ersätts med tätpackningssystem, dels genom inredning av nya magasin. För all myndigheternas instruktionsenliga uppgifter skali kunna lösas måsle antalet tjänster utökas.

Den av arkivet beräknade utvecklingen av anslaget Krigsarkivet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1 000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

4450

5 530

5 599

5 700

6124

6 258

29 211

Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom krigsarkivet framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

28

29

29

30

30

30

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

F 14. Krigsarkivet

1979/80 Utgift            5058767

1980/81 Anslag          4450000

1981/82 Förslag          4840000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

193

 

Primäruppdrag m.m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Ulfall

Planerat

Krigs­arkivet

Föredra­ganden

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbands­verksamhet

4429

5086

4477

5 557

4730

Kostnader

4429

5086

4477

5557

4730

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Inbetalningar för ko­pieringsverksamhet

Överplanering, reser­ver m. m.

- 29

- 27

- 27

- 27 + 19

- 27 + 137

Medgiven prisreg­lering

+690

—

-

-

-

Medelsbehov

5090

5059

4450

5549

4840

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Planerat    Utfall        Planerat    '.

Krigs­arkivet

Föredra­ganden

Civil personal

28              28

28

 

29

28

Budgetåret 1979/80

Krigsarkivet anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 att planerad verksamhet i stort sett har genomförts med de begränsningar som är en följd av den otillräckliga personaltillgången. Krigsarkivet har bl. a. ulgelt en informationsskrift lill civila och militära myndigheter samt en omarbe­tad upplaga av arkivinstruklion för försvarels myndigheter.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil.7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms i huvudsak kunna följas.

13    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      194

Budgetåret 1981/82

Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar krigsarki­vet på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 775 000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1.         Medel för ytterligare en tjänst för arkivarie beräknas lill 115000 kr.

2.         För diverse engångsanskaffningar behövs 430000 kr.

3.         För engångsanskaffning budgetåret 1980/81 avgår 240000 kr.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren avstyrker förslagel om inrättande av en tjänst för arkivarie. Han föreslär att arkivet erhåller begärda 430000 kr. för upprust­ning av arkivulrymmena.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­täktsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för alt krigsarkivet skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltning­en. Jag har vidare beräknat 240000 kr. för engångsanskaffningar.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Krigsarkivet för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 4840000 kr.

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmu­seum och flygvapenmuseum och har bl. a. till uppgift alt bevara föremål av belydelse för kunskapen om del svenska försvarets verksamhet och ut­veckling genom tiderna.

Försvarsmuseerna leds av en styrelse. Varje museum förestås av en chef.

Armémuseum ligger i Slockholm, marinmuseum i Karlskrona och flyg­vapenmuseum i Linköping.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       195

Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras på fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, ell för resp. museum samt ett för den centrala ledningen.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshisto­riska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomsler av inträdesav­gifter.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför statens försvarshis­toriska museer bl. a. följande.

Museerna skall bedriva insamlande, bevarande, bearbetande, offentlig­görande samt rådgivande och stödjande verksamhet.

Den av statens försvarshisloriska museer beräknade utvecklingen av anslaget Statens försvarshistoriska museer framgår av följande samman­ställning (prisläge februari 1980; I 000-lal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

7 300

9330

9800

9650

9800

10000

48580

' Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat lill personår) inom museerna framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

47

53,5

54

55

55

55

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

196

F 15. Statens försvarshistoriska museer

 

1979/80 Utgift

8137806

 

 

 

 

1980/81 Anslag

7300000

 

 

 

 

1981/82 Förslag

7600 000

 

 

 

 

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Ulfall

Planerat

Statens    '. försvars-1 histo­riska museer

Föredra­ganden

Statens försvarshisto-

 

 

 

 

 

riska museer; Allmän

 

 

 

 

 

ledning och förbands-

 

 

 

 

 

verksamhet

 

 

 

 

 

Central ledning

312

345

340

380

380

Armémuseum

3 893

4953

4270

5 332

4260

Marinmuseum

1407

1668

1415

2093

1390

Flygvapenmuseum

1 113

1213

1260

1504

1380

Kostnader

6725

8179

7 285

9309

7410

Tillkommer/avgår:

 

 

 

 

 

Inträdesavgifter vid

 

 

 

 

 

a) Armémuseum

-

-

-

-

-

b) Marinmuseum

-25

-77

-25

-25

- 25

c) Flygvapenmuseum

-

-

-

-

-

Överplanering, reser-

 

 

 

 

 

ver m. m.

-

-

+40

+46

+ 215

Medgiven prisreg-

 

 

 

 

 

lering

+ 1590

-

-

-

-

Medelsbehov

8290

8138

7300

9330

7600

Personal

Personalkategori

Antal anställda

omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Statens försvars-histo­riska museer

Föredra­ganden

Central ledning

 

 

 

 

 

Civil personal

0,5

0,5

-

-

-

Armémuseum

 

 

 

 

 

Militär personal

1

1

1

1

1

Civil personal

26

26

26

30

26

Marinmuseum

 

 

 

 

 

Civil personal

12

12

12

14,5

12

Flygvapenmuseum

 

 

 

 

 

Civil personal

8

8

8

8

8

 

47,5

47,5

47

53,5

47

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     197

Budgetåret 1979/80

Statens försvarshistoriska museer anger i sin redovisning av verksamhe­ten under budgetåret 1979/80 att en handläggare har anställts på halvtid vid det centrala kansliet.

Armémuseum har fortsatt förnyelsen av basutställningar och utvecklat nya former för samarbete med skolan.

Marinmuseum har prioriterat den offentliggörande verksamheten med anledning av Karlskronas 300-årsjubileum.

Flygvapenmuseum har genom omorganisation samt ombeväpning inom flygvapnet tillförts en stor mängd materiel.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som angavs i prop. 1979/80:100 bil.7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms i stort sett kunna följas.

Budgetåret 1981/82

Statens försvarshistoriska museer

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar statens försvarshistoriska museer på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 764000 kr.

B.   Uppgiflsförändringar

1.         Vid armémuseum föreslås två tjänster för amanuens, en tjänst för fotograf, en ijänsl för lokalvårdare och medel för arvodering av museilä-rare (+404000 kr.). För extra kostnader för höjda arvoden, utbildnings­konferens, utrustning av tjänsterum, personalutbildning, produktionskost­nader för lektionspaket och vägledning, ombyggnad av basutsiällningar, konservering av irofékanoner saml konserveringsåtgärder för pansarfor­don begärs ylterligare 422000 kr.

2.    Vid marinmuseum föreslås en tjänst för förste intendent, en tjänst för intendent och en halv tjänst för assistent (+ 355000 kr.). För utrustning av tjänsterum och personalutbildning begärs yllerligare 19000 kr.

3.    För den cenirala administrationen begärs sammanlagt ytterligare 20000 kr. för ökning av bidraget till föreningen Armé-, Marin- och Flyg-film.

Överbefälhavaren

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anger över­befälhavaren alt museerna inte bör tilldelas medel utöver den ram som han har anvisat.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        198

Föredraganden

Jag har inte något all erinra mot den planerade inriktningen av verksam­heten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 In­läklsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksam­heten vid försvarets civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för att slalens försvarshistoriska museer skall kunna betala sina kostnader för datorbearbetning inom sy­stem F/S vid civilförvaltningen. Medel har vidare beräknats bl. a. för konservering av trofékanoner och pansarfordon.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret  1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 7600000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver försvarsupplysning och rekryteringsverksamhel, medverkar vid och leder viss utbildning av frivil­lig personal samt tecknar avtal med, registrerar och krigsplacerar viss sådan personal.

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsor­ganisationer m. m.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

De organisationer som har till ändamål alt bedriva befälsutbildning eller som utbildar personal för uppgifter i försvarsmaktens krigsorganisation och hemvärnet skall prioriteras. Särskild uppmärksamhet skall ägnas ät att repetitionsutbilda personalen, bl. a. genom alt ordna kurser och annan utbildning som ersättning för uteblivna krigsförbandsövningar.

Utbildning m. m. skall huvudsakligen bedrivas enligt de grunder som har föreslagits av 1966 års värnpliklskommitté.

Den av överbefålhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m. framgår av följande sammanställning (pris­läge februari 1980; 1000-tal kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

199

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

53400

60300

60 300

60300

60300

60300

301500

Prisläge februari 1979.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m.m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

53 199313 53400000 53 700000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

Planerat        Utfall    Planerat     Överbe-  Föredra-

fälhava-  ganden ren

32453   35052   34026    38510  37870 50600   53199   53400    60300  53700

+ 3 460      -      -       -     -54060   53199   53400    60300  53700

Frivilliga försvars­organisationer m. m.:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utbildning till och av fast anställd per­sonal m.fl.

Kostnader

Tillkommer: Medgiven prisregle­ring

Medelsbehov

18 147        18 147        19374

21790  15830

Budgetåret 1979/80

Överbefälhavaren anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 all planerad verksamhet i stort sett har kunnat genomföras. Ulbildningen av A- och B-personal har haft lillfredsslällande omfattning.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 är i stort sett oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna följas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      200

Budgetåret 1981/82

Överbefälhavaren

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar överbefäl­havaren på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 6,9 milj. kr.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har beräknat 300000 kr. i kompensation för ökade kostnader för kurser och annan utbildning av personalen som anordnas som ersättning för uteblivna krigsförbandsövningar. I övrigt har jag med hänsyn till den statsfinansiella situationen inle funnit det möjligt att räkna upp bidragen till frivilliga försvarsorganisationer m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgetåret 1981/ 82 anvisa elt förslagsanslag av 53 700000 kr.

Försvarets datacentral

Försvarets datacentral skall utföra administrativ databehandling ål myn­digheter inom försvarsdepartementels verksamhetsområde. Datacentralen skall även tillhandahålla försvarsmakten personal för utveckling och un­derhåll av ADB-system saml svara för beredskaps- och krigsplanläggning i fråga om driften av centralens datamaskinutruslning.

Försvarets datacentral leds av en styrelse. Chef för centralen är en direktör. Inom dalacentralen finns ett centralt organ, driftledningen bestå­ende av enheter för administration, teknik och produktion saml produk­tionsorgan för databehandling.

Driflledningen är i huvudsak lokaliserad lill Stockholm. Produktionsor­ganen ligger i Stockholm, Arboga, Karlstad, Kristianstad och Östersund.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarels datacentral budgeteras för budgetåret 1981/82 på två primäruppdrag inom delproduktions­områdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten under primäruppdragel Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhel redovisas som självbärande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet                        201

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets datacen­tral hl. a. följande.

Försvarets datacentrals framfida verksamhet är helt avhängig den data-kraftstruklur som skall gälla och de uppgifter som datacentralen tilldelas inom försvarets ADB-verksamhet. Överbefälhavarens informationssys­tem- och datakraftplan är ett väsentligt underlag för den långsiktiga plane­ringen.

Den av datacentralen beräknade årsomslutningen under anslaget För­svarets datacentral (exkl. primäruppdraget Försvarets datacentral: Cen­tralt vidtagen materielanskaffning m. m.) framgår av följande sammanställ­ning (prisläge februari 1980; 1 000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

54900

61320

61820

57 320

57 320

57 320

288680

' Prisläge februari 1979.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom datacentralen framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

218

263

268

246

246

246

F 17. Försvarets datacentral

1979/80 ÖverskoU              82800

1980/81 Anslag              1401000

1981/82 Förslag          8651000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1980/81

 

1981/82

 

 

Bem.

Bet.

Försvarets datacentral

Föredraganden

 

Bem.        Bet.

Bem.        Bet.

Försvarets datacentral: Allmän ledning och

förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaff­ning m. m.

Kostnader

-

54901

1400 56301

-          61321

8650

-          69971

-                61321

8650

-                69971

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

202

 

Primäruppdrag m. m.

1980/81

1981/82

 

Försvarels datacentral

Föredraganden

 

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

 

Tillkommer/avgår:

Rörelsekapital

Intäkter

Medelsbehov Bemyndigandebehov

-54900 1401

-61320 8651

-61320 8651

Utgifter och inkomster (1000-tal kr.)

 

 

Utgifter/inkomster för primäruppdraget Försvarets datacent­ral: Allmän ledning och förbandsverk­samhet

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

utfall

Planerat

Försva­rets data­central

Föredra­ganden

Ingående balans den

1 juli resp. år Utgifter

7 041 -67517

7041 '65 131

1000 -55 901

2180 -61321

2180 -61321

Summa utgifter

-69476

-58090

-54901

-59141

-59141

Tillkommer/a vgår:

 

 

 

 

 

Inkomster Medelsbehov

61475

1

62269 1

54900

1

59140

1

59140

1

Utgående balans den 30 juni resp. är

1000

4180

0

0

0

Anm.: Ackumulerat rörelsekapital per den 30 juni 1980 är 6355000 kr.

Personal

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80                       1980/81

1981/82

 

 

Planerat    Utfall        Planerat

Försva­rets data­central

Föredra­ganden

Civil personal

214            217            218

263

263

Budgetåret 1979/80

Försvarets datacentral anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1979/80 att produktionserfarenhelerna av Univacdatorerna i stort sett är goda. Terminalverksamhelen i anslutning lill datorerna har ökat ytterligare. Beläggningen har genomsnittligt varit hög.

Driftenheten i Solna har avvecklats enligt planerna.

Vid de två kvarstående driftenheterna med Burroughsdator försämrades

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     203

dessas tillgänglighet i samband med omläggningen. Tillgängligheten är dock numera tillfredsställande.

Datainsamlingsbehovet har varit oförändrat.

Verksamheten vid den tekniska enheten och vid de tekniska grupperna inom Univac-driftenheterna har i viss mån inriktats på marknadsföring av programvaror och resursplanering.

Försäljningspriserna pä tjänster inom Univacdriften har kunnat sänkas något. Priserna på Burroughstjänster har hållits oförändrade.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms kunna följas.

Förberedelser kommer att genomföras för etablering av en gemensam enhet för systemutveckling enligt riksdagens beslut i maj 1980 (prop. 1979/ 80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13 och 19, rskr 1979/80:316 och 326).

Budgetåret 1981/82

Försvarets datacentral

Datacentralens verksamhetsområde utvidgas i förhållande till dagsläget, främst genom tillkomsten av gemensamma systemutvecklingsresurser. Datacentralen begär ett anslag om 8650000 kr. för anskaffning av dalo-

Överbefälhavaren

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren datacentralens anslagsyrkande.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad datacentralen har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Enligt riksdagens beslut (prop. 1979/80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13 och 19, rskr 1979/80:316 och 326) om organisafion av försvarels gemensamma resurser för utveckling m.m. av datorbaserade informationssystem kommer en ny organisation att tillämpas vid försvarels datacentral.

1 utbyte mot en exlra ordinarie tjänst för chef för försvarets datacentral bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel resp. utgifter och in­komsler. Som jag har anfört under avsnittet 4.4 Inläklsfinansiering av viss verksamhet (s. 35) bör bl. a. viss del av verksamheten vid försvarels civilförvaltning intäktsfinansieras. Under förevarande anslag har jag därför beräknat medel för all försvarets datacentral skall kunna betala sina kost-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         204

nåder för datorbearbetning inom system F/S vid civilförvaltningen. Jag har vidare beräknat 8650000 kr. för anskaffning av viss datorutrustning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen atl i utbyte mol en extra ordinarie tjänst för chef för försvarets datacentral inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p.

2.         till Försvarets datacentral för budgetåret 1981/82 anvisa etl för­slagsanslag av 8651000 kr.

F 18. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

Med hänvisning fill vad jag har anfört under avsnittet 4.9 Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. (s. 53) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1981/82 beräkna eft förslagsanslag av 8000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       205

5 Civilförsvaret

5.1 Verksamheten under det senast förflutna budgetåret (1979/80)

5.1.1 Civilförsvarsstyrelsen

Den verksamhet som planerades för budgetåret 1979/80 har i stort sett kunnat genomföras.

Under budgetåret fortsatte övergången lill en ny krigsorganisation för civilförsvaret. Övergängen avslutades helt beträffande krigsplaceringen av personal m. m. Materielen kunde bytas ul i åtta län. 1 14 län genomfördes planläggning för den ändrade organisationen.

Ökad uppmärksamhet ägnades under budgetåret åt frågan om alt på lång sikt kunna tillgodose krigsorganisationens personalbehov. För all få un­derlag för etl slällningstagande i frågan har civilförsvarsstyrelsen medver­kat i en utredning om personalbehoven inom totalförsvaret som har letts av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen. Vidare har riktlinjerna för rekrytering och tjänstgöring av befälsanslällda i civilförsvaret setts över. Försök med s.k. långtidsutbildning av vapenfria ijänsteplikliga i civilför­svarstjänst har pågått. Den tidigare påbörjade översynen av utbildnings­systemet slutfördes under budgetåret.

De operativa riktlinjerna för civilförsvarsverksamhelen under bered­skapslillstånd och krig har vidareutvecklats. Bl. a. har riktlinjer utarbetats för planering och genomförande av utrymning,

Etl omfattande studie- och planeringsarbete genomfördes under budget­året i anslutning till perspektivplanen för civilförsvarets utveckling under perioden 1982/83-1991/92.

De uppställda produktionsmålen inom områdena utbildning av civilför­svarspliktiga, utbildning av allmänheten, materielanskaffning, anskaffning av utbildnings- och förrådsanläggningar samt anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen har i stort sett uppnåtts.

Under budgetåret har grundutbildning och övning av personal i del allmänna civilförsvaret och verkskyddet genomförts. Övningsverksamhe­ten har varit begränsad med hänsyn lill den ekonomiska ramen för verk­samheten. Antalet personer som genomgick grundutbildning under budget­året var ca 11 800 och antalet övade ca 22 300. Antalet elevdagar var sammanlagt ca 178000. Det uppsatta målel 187000 har inle nåtts på grund av konflikten på arbetsmarknaden under våren 1980. Ca 211000 personer har utbildats i självskydd. Detla är samma antal som under budgetåret 1978/79.

Ett nytt system för planering och produktion av skyddsrum har tilläm­pats fr. o. m. den I juli 1979. Beslut om skyddsrum för vilka ersättning skall

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       206

betalas av statsmedel har enligl 32 och 40 §§ civilförsvarslagen (1960:74) fattats inom en kostnadsram av 199 milj.kr. För kontroll av skyddsrum saml för bidrag fill skyddsrtim i skolor och i statligt belånade flerfamiljshus och på grund av avtal med fastighetsägare har använts 26,6 milj. kr. under budgetåret.

5.1.2  Det ekonomiska utfallet

Beträffande det ekonomiska utfallet för budgetåret 1979/80 vill jag anfö­ra följande.

Utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum - exkl. investeringar för bistånds- och kalastrofutbildningen - var i prisläget februari 1978 235 770000 kr. Efter omräkning lill medelprisläget för budgetåret enligl neltoprisindex motsvarar della (1,1689 x 235770000) avrundat 275,6 milj.kr. Della belopp skall minskas med 2727000 kr. som har innehållils vid tilldelningen av prisregleringsmedel för alt täcka överskridandel under budgetåret 1978/79. Ramen skall ökas med 320000 kr. för investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö och 71 000 kr. för civilförsva­rets deltagande i bekämpningen av oljeskador under våren 1979. Del tillgängliga utrymmet inom utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum budgetåret 1979/80 var alltså (275,6 - 2,7 + 0,3 + 0,1) 273,3 milj.kr.

Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum lill 268,5 milj. kr. Utgifterna var alltså 4,8 milj. kr. lägre än den tillgängliga ramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1979/80: 100 bil. 7 s. 281, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) att beakta underutnylljandet när utgifts­ramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1980/81 prisreg­leras.

Utgiftsramen för skyddsrum uppgick budgetåret 1979/80 till 60 milj. kr. i prislägel februari 1978. Efter omräkning till medelprisläget för budgetåret med nettoprisindex motsvarar detta (1,1689 x 60) avrundat 70,1 milj.kr. Enligl riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna inom ut­giftsramen för skyddsrum till 45,6 milj.kr. Utgifterna var alltså 24,5 milj. kr. lägre än den tillgängliga ramen. Med hänsyn till nu tillgängliga prognoser för belastningen på skyddsrumsramen budgetåret 1980/81 räk­nar jag inte med atl del blir nödvändigt atl la i anspråk riksdagens bemyn­digande (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 281, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) alt justera utgiftsramen för budgetåret 1980/81 på grund av det nämnda underutnylljandet.

5.1.3  Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1979/80.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     207

5.2 Verksamheten under innevarande budgetår (1980/81)

Verksamheten under budgetåret 1980/81 bedrivs enligl de riktlinjer som finns angivna i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80: 13 och 19, rskr 1979/ 80:316 och 326).

Övergången till en ny krigsorganisation avslutas i fråga om personal och planläggning. Omläggningen av materiel i förråden beräknas bli slutförd under budgetåret 1981/82.

Grundutbildning och övningar genomförs inom ramen för anvisade re­surser. Del sammanlagda antalet elevdagar får uppgå till högst 187000, vilket är ungefär samma omfattning som under föregående budgetår. Ca 11 600 personer beräknas genomgå grundutbildning och ca 28300 personer avses delta i övningar. Totall innebär detla 179000 elevdagar.

Information och utbildning i självskydd för allmänheten bedrivs i huvud­sak i oförändrad omfattning.

Materielanskaffningen är främst inriktad på skyddsutrustning för all­mänheten, sambands- och alarmeringsmaleriel saml fortsall komplettering av utrustningen för civilförsvarets krigsorganisation. Principerna för an­skaffning, underhåll och förrådshållning av civilförsvarsmateriel ses över.

Utbyggnaden av ledningscentraler och andra anläggningar för krigsor­ganisationen fortsätter planenligt inom ramen för anvisade bemyndiganden och betalningsmedel. Ylterligare anläggningar projekteras så att arbeten skall kunna sättas i gång av konjunkturskäl. Äldre ledningscentraler börjar moderniseras under budgetåret.

Skyddsrum byggs fortlöpande enligt de regler som gäller fr.o.m. den I juli 1979. Besked om atl skyddsrum skall finnas lämnas under budgetåret inom ramen för de bemyndiganden som riksdagen har lämnat till dem som avser atl uppföra nya byggnader. Bidrag betalas för sådana skyddsrum som under en övergångslid före de nya reglernas tillämpning har anordnats i bosladsfastigheter m. m. Begränsade åtgärder vidtas för att avhjälpa brister i skyddsrumstillgången inom områden som tidigare har varit undan­tagna från skyldighet alt anordna skyddsrum.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1980/81.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        208

S.3 Civilförsvarets fortsatta utveckling

5.3.1  Inledning

Civilförsvaret bildar ett huvudprogram. Inom detla finns delprogram­men Skydd för befolkningen. Räddningstjänst och Administration.

I det följande sammanfattar jag först civilförsvarsstyrelsens program­plan för huvudprogrammet. Den har utarbetats på grundval av regeringens anvisningar. Jag övergår därefter till att redovisa mina ställningstaganden fill programplanen.

5.3.2  Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsens programplan för perioden 1981/82-1985/86 grun­das på ställningstagandena i 1977 års försvarsbeslut. Programplanen om­fattar fyra budgetår efter försvarsbeslutet. Förutsättningarna för inrikt­ningen av verksamheten under dessa fyra budgetår kan komma att ändras som följd av atl ett nytt försvarsbeslut fattas för liden från budgetåret 1982/ 83.

1977 års försvarsbeslut innebär att 1972 års försvarsbeslut skulle fullföl­jas. Bl. a. skulle en ny krigsorganisation vara uppbyggd i början av 1980-talet. Vidare skulle skyddsrum byggas för bostäder och arbetsplatser i landels skyddsrumsorter enligt del system som beslutades år 1975.

Civilförsvarsstyrelsen anmälde i sin programplan för perioden 1978/ 79-1982/83 att målen enligl 1977 års försvarsbeslut inte kunde nås i alla avseenden. Som skäl angavs bl. a. all flera av de grundvärden som använts som underlag för 1977 års föi svarsbeslut hade ändrats. Verksamheten måste på grund av detta begränsas, främst inom områdena utbildning av civilförsvarspliktiga och anskaffning av anläggningar till civilförsvarets krigsorganisation. Den ändrade avvägningen hade också lill följd alt princi­perna för dimensioneringen av krigsorganisationen och av utbildningssys­temet måsle ses över.

Översynen lades lill grund för den inriktning av verksamheten som redovisades i programplanen för perioden 1980/81-1984/85. 1 inriktningen eftersträvades all så långt som möjligt behålla handlingsfriheten inför elt kommande försvarsbeslut. Ökad vikt lades vid atl förbättra krigsorganisa­tionens förmåga att tillgodose skyddet av befolkningen, främst genom alarmering, utnyttjande av skyddstillgångar samt utrymning av riskområ­den. Inriktningen av den skadeförebyggande verksamheten kunde på så sätt bringas i bättre överensstämmelse med försvarsbeslutet. Målen för den undsättande verksamheten måste däremot begränsas genom minskade insatser för utbildning och övningar, materielanskaffning och investeringar i anläggningar för krigsorganisationen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         209

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att inriktningen av verksamheten för peri­oden 1981/82-1985/86 skall vara i stort sett densamma som för perioden 1980/81-1984/85.

Inriktningen innebär bl. a. att den årliga utbildningsproduktionen skall ha som mål 200000 elevdagar i stället för de 290000 dagar som avsågs i försvarsbeslutet. Avvägningen leder till att insatsberedskapen upprätthålls för en mindre del av krigsorganisationen, medan beredskapen tillåts vara lägre för huvuddelen av organisationen. En stor del av personalen i krigs­organisationen (40 %) får varken grundutbildning eller övning. Utbildning­en kan i denna begränsade omfattning genomföras vid de tre fasta anlägg­ningarna Rosersberg, Revingeby och Sandö och ett övningsfält som till­kommer i västra Sverige.

Civilförsvarsstyrelsen har liksom tidigare bedömt att prisökningen inom områdena löner, ersättning till civilförsvarspliktiga och anskaffning av anläggningar till civilförsvarets krigsorganisation kommer att bli störte än netloprisindex. 1 planen har därför avsatts en reserv på 1,5 % utöver nettoprisindex inom dessa områden fr. o. m. budgetåret 1982/83 eller totalt 19 milj. kr. för programplaneperioden.

I fråga om fredsorganisationen har civilförsvarsstyrelsen varit återhåll­sam för att behälla handlingsfriheten inför 1982 års försvarsbeslut. Inrikt­ningen innebär emellertid att det uppstår en bristande balans mellan resur­serna för ledning av produktionen och de mål som statsmakterna har fastställt. Bristen pä balans är särskilt påtaglig i fråga om materielförsörj-ningen och inom alarmeringsområdet.

Civilförsvarsslyrelsen lar också upp frågan om länsstyrelsernas möjlig­heter att upprätthålla civilförsvarsverksamhet i den omfattning som förut­sattes när försvarsenheterna organiserades om år 1977. Denna organisa­tion ligger lill grund för civilförsvarels planering och produktion. Länssty­relsernas försvarsenheter är f. n. pressade av arbetsbelastningen. Långva­riga vakanssituationer har medfört eftersläpningar i fråga om arbetsuppgif­terna inom civilförsvaret. Vakanta tjänster har inle kunnat återbesättas. Bristen på resurser vid länsstyrelserna har resulterat i att viss övningsverk­samhet som skulle ha genomförts av länsslyrelsepersonal har inställts.

Civilförsvarsslyrelsen har under senare år ökal insatserna inom området administrativ utveckling och rationalisering. Den ekonomiska situationen kommer i fortsättningen att ytterligare skärpa kraven på en samordnad och systematisk rationaliserings verksamhet. Ralionaliseringsverksamheten kommer under planeringsperioden huvudsakligen att inriklas på utbild­nings- och malerielområdena saml planering, ledning och uppföljning av verksamheten.

Självskyddsutbildningen förutses ha nuvarande inriktning och omfatt­ning under perioden 1981/82-1985/86. Efterfrågan från allmänheten är dock störte än den verksamhet som den ekonomiska ramen f. n. medger.

Enligt regeringens anvisningar för programplanen för perioden 1981/ 14    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 100 Bd. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        210

82-1985/86 skall anskaffningen av skyddsmasker planeras enligt de prin­ciper som har angetts i 1977 års försvarsbeslut. Civilförsvarsstyrelsen skall särskilt redovisa avvägningen mellan skyddet för vuxna och skyddet för barn.

I 1977 års försvarsbeslut anges att skyddsmaskproduklionen skall inrik­tas mot en balanserad årlig produktion om 300000 skyddsmasker och 20000 skydd för barn och äldre. Nuvarande produktion av skyddsmasker är 300000 per år. I förråd finns 2,9 milj. skyddsmasker. Skyddsjackor har börjat serieproduceras under budgetåret 1979/80. Utvecklingen av skydds­väskor beräknas kunna slutföras så alt serieproduktionen kan starta bud­getåret 1983/84. Utvecklingsarbetet har försenats på grund av strävan att finna en säker och billig lösning. En utredning pågår om lämplig produk-lionssammansättning för skyddsmasker och barnskydd inom tillgänglig ekonomisk ram för att nå balans mellan de olika typerna av skydd. Redan gjorda beställningar för budgetåren 1981/82 och 1982/83 innebär att störte förändringar av produktionen kan genomföras först under budgetåret 1983/ 84. Under perioden planeras en ökning av produktionen av barnskydd fr. o. m. budgetåret 1983/84 så atl balans kan nås.

Huvuddelen av del fillgängliga planeringsutrymmel för materielan­skaffning är f. n. bundet fill skyddsmasker och brandslang. Återstoden planeras i huvudsak för anskaffning av alarmerings- och sambandsmate-riel. Utrymmet för alt täcka materielbrisler och omsätta äldre materiel är starkt begränsat. Civilförsvarsstyrelsen ser f. n. över materielläget för alt få närmare klarhet om vilka anskaffningar som är mest angelägna.

Inriktningen för nybyggnad och modernisering av anläggningar för krigs­organisationen föresläs vara i huvudsak oförändrad. Detla innebär bl. a. att moderniseringen av äldre anlä.ggningar i huvudsak förläggs till periodens senare del.

Mot bakgrund av vad som har angetts i 1972 och 1977 års försvarsbeslut och i regeringens operativa anvisningar för de civila delarna av totalför­svaret har civilförsvarsstyrelsen fastställt en grundsyn i fråga om förhållan­del mellan skydd och utrymning. Enligt denna grundsyn är förutsättningar­na för befolkningens skydd bäst om det finns en balans mellan antalet människor i orten och skyddet för dem i anslutning till bekämpningsmål. För atl nå en sådan balans måste en begränsad utrymning av områden förberedas och vidtas i ell beredskapsläge. Planläggning för en sådan utrymning beräknas kunna genomföras under perioden.

Under programplaneperioden lillämpas det nya skyddsrumssystemet. Åtaganden från del gamla syslemel skall fullföljas. För dessa ändamål beräknas bemyndiganden och betalningsmedel. För atl undvika att nya områden med brist på skyddsrum uppkommer föreslår civilförsvarsstyrel­sen att skyddsrum byggs i takt med nybebyggelsen i samhället. För delta beräknar civilförsvarsstyrelsen alt elt bemyndigande för skyddsrumsbyg­gande av minst 365 milj. kr. per budgetår behövs under perioden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

211

Civilförsvarsstyrelsens fördelning av kostnaderna på delprogram fram­går av följande sammanställning (prisläge februari 1980; milj. kr.).

 

Delprogram

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

Skydd för befolkningen Räddningstjänst Administration Kostnader

163,8

89,3

114,7

367,8

262,5 116.7 128,5 507,7

296,6 109,9 129,0

535,5

330,5

89,6

130,6

550,7

343,8

84,2

132,6

560,6

346,5

82,3

136,0

564,8

1579,9 482,7 656,7

2 719,3

Avgår:

Överplanering

Intäkter

12,0 13,4

16.2

14,7

14,4 14,7

7,6 12,2

5,7 12,2

8,0 12,2

51,9 66,0

Tillkommer:

 

 

 

 

 

 

 

Pris- och lönereserver

-

-

2,1

3,9

5,8

7,6

19,4

Summa

342,4

476,8       508,5       534,8       548,5

552,2

2620,8

 

' Pris- och löneläge februari

1979.

 

 

 

 

 

 

Anslag

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

G 1. Civilförsvar Varav pris- och lönereserv G 2. Civilförsvar: Anskaff­ning av anläggningar

230,7 6,2

264,1 11,0

258,6 2,1

14,0

255,6 3,9

17,0

260,6

5,8

12,0

263,9 7.6

8,7

1 302,8 19,4

62,7

Summa civilförsvar utom skyddsrum

236,9

275,1

272,6

272,6

272,6

272,6

1365,5

G 3. Civilförsvar; Skydds­rum

105,5

201,7

235,9

262,2

275,9

279,6

1255,3

Totall

342,4

476,8

508,5

534,8

548,5

552,2

2620,8

Pris-och löneläge februari 1979.

S.3.3 Föredraganden

Grunderna för civilförsvarels utveckling har lagts fast genom 1977 års försvarsbeslut. Perioden 1981/82-1985/86, som jag nu behandlar, innefat­tar det sista budgetåret av försvarsbeslutsperioden.

Civilförsvarsstyrelsen har i september 1980 redovisat den andra delen av sin perspektivplan för civilförsvarels utveckling under perioden 1982/ 83-1991/92. Planen omfatlar civilförsvarsslyrelsens förslag till handlings­vägar på olika ekonomiska nivåer. Den har överlämnats till 1978 års försvarskommillé.

Jag kunde redan i budgetpropositionen (prop. 1979/80:100bil. 7) till 1979/ 80 års riksmöte fastslå atl de mål som sattes upp för civilförsvaret i 1977 års försvarsbeslut inle kan nås i alla avseenden. Vissa grundvärden för kostnadsberäkningarna har ändrats på ell sådant sätt all delar av verksam-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         212

heten måste begränsas. Detta gäller bl. a. omfattningen av grundutbildning och övning av personalen i krigsorganisationen samt omfattningen av anläggningsverksamheten. Viss osäkerhet har också rått om rekryteringen av personal till krigsorganisationen och om utbildningsorganisationens framlida omfattning. En strävan har dock hela tiden varit alt i största möjliga mån behålla den inriktning av verksamheten som förutsattes i 1977 års försvarsbeslut.

Civilförsvarsstyrelsen har med hänsyn fill de ekonomiska förhållandena sett över civilförsvarets krigsorganisation och tillämpningen av del gällan­de grundutbildnings- och övningssystemet. Inriktningen har anpassats så att bästa möjliga balans uppnås i krigsorganisationen i fråga om personal, materiel och anläggningar m. m. och så atl handlingsfriheten inför 1982 års försvarsbeslut i möjligaste mån behålls. Civilförsvarsstyrelsen föreslår i programplanen för perioden 1981/82-1985/86 atl verksamheten skall ha denna inriktning.

Jag kan i allt väsentligt ansluta mig lill de överväganden som civilför­svarsstyrelsen redovisar i programplanen. Jag finner dock inte skäl alt ta mera detaljerad ställning till planeringen än vad som behövs för beslut om verksamhet, anslagsbelopp och bemyndiganden under anslagen för bud­getåret 1981/82.

Den årliga utbildnings- och övningsverksamhelen bör ha som mål ca 200000 elevdagar i stället för de ca 290000 som angavs i försvarsbeslutet. En utbildnings- och övningsverksamhet av denna omfattning motsvarar i stort sett vad den nuvarande utbildningsorganisationen kan genomföra. Självskyddsutbildning av allmänheten i personligt skydd, sjukvård och brandförsvar bör genomföras i ungefär samma omfattning som under sena­re budgetår. Sammanlagt 3 milj. personer har under årens lopp genomgått självskyddsutbildning. Jag anser atl del är betydelsefullt att denna verk­samhet kan fortgå.

I fråga om materielbehoven för civilförsvaret råder f. n. en viss osäker­het. Civilförsvarsstyrelsen har fått i uppdrag att se över materielläget för atl få en säkrare grund för bedömning av anskaffningsbehoven. Osäkerhe­ten gäller bl.a. i vilken utsträckning äldre materiel behöver ersättas med ny. En tillkommande faktor vid bedömningen är också i vad mån en ökad samordning mellan civilförsvaret och kommunerna inverkar på behovet alt anskaffa ny civilförsvarsmateriel. I avvaktan på atl dessa förhållanden blir belysta, vilkel ingår i 1978 års försvarskommitlés uppdrag, bör det ekono­miska utrymme som nu finns för atl förbättra civilförsvarets malerielläge främsl utnyttjas för anskaffning av sådan materiel som under alla förhållan­den bedöms vara angelägen.

Exempel på sådan anskaffning är utrustning för alarmering av allmänhe­ten, sambandsulrustning för ledningen i krig av den förebyggande och undsättande verksamheten samt skyddsutrustning till allmänheten. Åtgär­der för att i möjligaste mån påskynda anskaffningen av skydd för barn

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                    213

motsvarande skyddsmasker för vuxna har vidtagits redan under budget­året 1980/81. Jag räknar med all etl ökat utrymme för sådan anskaffning skall finnas under budgetåret 1981/82.

Jag vill erinra om alt utredningar pågår om en ökad samordning mellan civilförsvaret och kommunerna samt i fråga om inriktningen av befolkning­ens skydd i krig och del fredstida skyddsrumsbyggandet. Dessa utredning­ar kan komma att påverka civilförsvarsålgärdernas inriktning på något längre sikt. Det pågående utredningsarbetet bör dock kunna ge viss vägled­ning redan i fråga om skyddsrumsbyggandets omfallning under budgetåret 1981/82. Vissa förslag härom har lagts fram av 1975 års skyddsrumsutred­ning. Beredningen av frågan om skyddsrumsbyggandel för budgetåret 1981/82 kan inte slutföras förrän under våren 1981. Jag räknar därför med all föreslå regeringen atl i en särskild proposition redovisa förslag till inriktning av skyddsrumsverksamheten.

Jag vill i detta sammanhang anmäla alt civilförsvarsstyrelsen i sin pro­gramplan har redovisat vissa ändrade grunder för planläggning och för genomförandel av utrymning under beredskapslillstånd och krig. De nya riktlinjerna överensstämmer med 1977 års försvarsbeslut och syftar till att begränsa omfattningen av utrymningsålgärder. Jag har inte något all erinra mot de grunder för planläggning av utrymning som civilförsvarsslyrelsen har redovisat och mot att förberedelser för omläggningen påbörjas. Frågan har emellertid samband med de andra möjligheter som finns alt skydda befolkningen i krig. 1978 års försvarskommillé och 1975 års skyddsrums-utredning överväger f. n. dessa frågor. Jag utgår därför från all åtgärder som rör befolkningens skydd i krig kan behandlas mera fullständigt i ett senare sammanhang på grundval av de förslag som dessa utredningar lägger fram.

Riksdagen tprop. 1979/80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) har vid 1979/80 års riksmöte beslutat om utgiftsram för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1980/81 och om återbetalning till utgiftsramen av den ramreducering som vidtogs för detla budgetår. Mot denna bakgrund förordar jag för budgetåret 1981/82 en utgiftsram för civilförsvar utom skyddsrum som svarar mot 1977 års försvarsbeslut. Jag återkommer i del följande (s. 215) till min ramberäkning.

Civilförsvarsstyrelsens programplan utgår i fräga om inriktning och fem­årig planeringsram för civilförsvar utom skyddsrum från 1977 års försvars­beslut. Min beräkning av en planeringsram för civilförsvar ulom skydds­rum som svarar mot 1977 års försvarsbeslut framgår av följande tabell (prisläge februari 1980; milj.kr.).

1981/82      1982/83      1983/84      1984/85      1985/86     Summa

Basbelopp              -             273            273            273            273            1092

Utgiftsram           283               -                -                -               -               283

Planeringsram      283           273            273            273            273            1375

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       214

Det finns emellertid inle anledning att nu föreslå riksdagen en plane­ringsram för civilförsvar utom skyddsrum för perioden 1981/82-1985/86. Det bör ankomma på regering<;n att besluta om vilken planeringsram som skall ligga lill grund för civilförsvarsslyrelsens planering för nästa försvars­beslutsperiod. Jag räknar med alt försvarskommittén i början av år 1981 skall lämna underlag för detta regeringsbeslut. I avvaktan på beslutet bör den nyss redovisade planeringsramen ligga till grund för planeringen.

Som jag nyss har nämnt kommer jag atl föreslå regeringen atl i en särskild proposition lämna förslag om utgiftsram och beställningsbemyndi­gande för skyddsrum för budgetåret 1981/82.

För atl främja stabiliteten i planeringen bör - på samma sätt som jag tidigare (s. 34) har redovisat för det militära försvaret - medel kunna föras över mellan budgetåren.

5.3.4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       215

5.4 Ramberäkningar för budgetåret 1981/82 m. m.

5.4.1 Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsslyrelsen  beräknar utgiftsramarna för civilförsvaret  fill 476778000 kr. enligl följande.

Civilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1979)                                                         241 336000

Tillkommer:

Återtagning av medel som hölls inne under

budgetåret 1977/78                                                                              + 2 225 000

Prisomräkning februari 1979-februari 1980                                            +31517000

Utgiftsram (prisläge februari 1980)                                                         275078000

Skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1979)                                                             .55655000

Tdlkommer:

Prisomräkning februari 1979-februari 1980                                              +    7 202000

Basbelopp (prisläge februari 1980)                                                            62 857 000

Tillkommer:

Betalningsmedelsanpassning                                                                   +138 843 000

Utgiftsram (prisläge februari 1980)                                                            201700000

5.4.2 Föredraganden

Ramberäkningar

Med utgångspunkt i basbeloppet för nuvarande planeringsram (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 278-279, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) beräknar jag utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum för budgetåret 1981/82 till 282980000 kr. i prisläget februari 1980. Till detla kommer beräknad kom­pensation för pris- och löneökningar med 40 milj. kr.

Som jag har nämnt fidigare (s. 213) kommer jag att föreslå regeringen att redovisa förslag till utgiftsram för skyddsrum i en särskild proposition. Jag beräknar därför nu preliminärt ramen till 200 milj.kr. Till delta kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 28 milj. kr.

Beräkningarna av utgiftsramen och priskompensationen för civilförsvar utom skyddsrum framgår av följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

216

Civilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1979)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1979-februari 1980

Basbelopp (prisläge februari 1980)

Tillkommer:

Återtagning av medel som hölls inne

under budgetåret 1977/78 Återtagning av ramreduceringen

för budgetåret 1980/81

Utgiftsram (prisläge februari 1980)

Tillkommer:

Beräknad priskompensalion februari 1980-medelprisläget 1981/82

Beräknat utfall den 30 juni 1982

241336000

+ 31229000 272565000

+ 2510000

+ 7905000    +10415000 282980000

+ 40000000 322980000

I likhet med utgiftsramen för det militära försvaret bör utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt ökas med en tredjedel av det belopp som hölls inne under budgetåret 1977/78 beräknad i prisläget februari 1980.

Enligt riksdagens beslut vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) skall den tillfälliga ramreduceringen för budgetåret 1980/81 alertas med prisomräknat belopp. Utgiftsramen för budgetåret 1981/82 bör således ökas med 7905000 kr. i prisläget februari 1980.

Liksom för del militära försvaret bör som jag lidigare har anfört medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln ställas till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m.m. för civilförsva­ret. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsät­ter jag atl sådana medel får disponeras utöver utgiftsramarna till ett belopp av 5 milj. kr.

För budgetåret 1980/81 har riksdagen vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 333, FöU 1979/80:23, rskr 1979/80:327) bemyndigat regeringen att justera utgiftsramarna för civilförsvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Jag förordar att regeringen begär etl motsvarande bemyndigande för budgetåret 1981/82.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen atl justera utgiftsramarna för civilförsvaret för budgetåret 1980/81 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1979/80. Jag förordar att regeringen begär bemyndigande för båda utgiftsramarna för budgetåret 1981/82 enligt samma principer. Som jag har anfört tidigare (s. 34 och 214) bör dock betalningsmedel som svarar mot 4 % av den till genomförandeprisläget omräknade utgiftsramen för budgetåret 1980/81 få föras över från budgetåret 1980/81 till budgetåret 1981/82.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1979/

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         217

80 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret. Ett sådanl överskri­dande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramarna för etl eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regering­en behövs för båda utgiftsramarna för budgetåret 1981/82 och bör därför begäras.

I samband med ramberäkningen för det militära försvaret (s. 53) anförde jag att riksdagen för budgetåret 1980/81 vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) bemyndigat regering­en att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Ett bemyndigande av samma innebörd gavs också för civilförsvaret. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1981/82. Jag förordar därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande alt överskrida utgiftsramarna för civilförsvar samt lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskaps­skäl.

Utbrytningspunkt

Beredningen av anslaget G 3. Civilförsvar: Skyddsrum har som tidigare (s. 213) nämnts inte kunnat slutföras. Därför bör detta anslag t. v. föras upp med beräknat belopp.

5.4.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. för budgetåret 1981/82 fastställa utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum till 282980000 kr. och utgiftsramen för skydds­rum lill preliminärt 200000000 kr., båda i prisläget februari 1980,

2.       bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för civilförsva­ret för budgetåret 1981/82 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3.       bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramarna för civilförsva­ret för budgetåret 1981/82 på grund av över- eller underutnytt­jande av utgiftsramarna för budgetåret 1980/81,

4.       bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret samt av läm­nade beställningsbemyndiganden, om del behövs av konjunkiur-eller beredskapsskäl.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        218

5.5 Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82

De anslag som jag i det följande föreslår regeringen atl förelägga riksda­gen har beräknats i prislägel februari 1980 och i löneläget februari 1980 inkl. 39 % lönekostnadspålägg.

Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramarna för civilförsva­ret uppgår till 482980000 kr. Härtill kommer ett prisregleringsanslag om 68 milj. kr. Sammanlagt begärs alltså (482980000 + 68000000) 550980000 kr. för civilförsvaret.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       219

Fjärde huvudtiteln

G Civilförsvar

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsva­ret och har programansvar för huvudprogrammet Civilförsvar.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsslyrel­sen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns en planeringsenhel, en produktionsavdelning samt en administrativ byrå. Inom produktionsavdel­ningen finns tre byråer.

Civilförsvarsstyrelsens centrala del ligger i Karislad.

Inom civilförsvaret finns vidare en skol- och förtädsorganisation, där personalen grundutbildas och övas och förrädsverksamheten handhas.

Lokaliseringen av civilförsvarets skol- och förtådsanläggningar framgår av följande karta (intagen på s. 220).

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar budgeteras fr.o.m. budgetåret 1981/82 på etl anlal primäruppdrag inom produktions­områdena Administration, Utbildning, Materiel m. m.. Anskaffning av an­läggningar för krigsorganisationen. Anskaffning av anläggningar för freds­ organisationen, Skyddsrum för befolkningen samt Forskning, försök och utveckling.

Verksamheten finansieras från följande anslag.

G 1. Civilförsvar

G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

G 3. Civilförsvar: Skyddsrum

G 1. Civilförsvar

1979/80 Utgift              254889531

1980/81 Anslag            230660000

1981/82 Förslag            271980000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmateriel var den 30 juni 1980 57933000 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 115,8 milj.kr. och anvisat 46825000 kr. i betalningsmedel. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 bhr därmed (57933000 + 115800000 - 46825000) 126908000 kr.

Tidigare åtaganden beträffande ersättning till kommuner för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation motsvarar en bemyn-digandeskuld den 30 juni 1980 av 47635000 kr. För budgetåret 1980/81 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 44,8 milj. kr. För sam­ma budgetår har 30,3 milj. kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (47635000 + 44800000 - 30300000) 62 135000 kr.

tementet

Prop. ,980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepar,

220

 

/      X

ä t?:    n.':.'

 

 

€if © gi"*

y-~-

%

 

Sandö

V|»* .<

*:J! S

->.,     i,     .f J \  IJ

 

 

l\.

" -civilområdesgräiis

'änsgräns

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

221

 

\0 .— r*-i

r- fN —

oo n —

o ■* o Tf o —

o

o o r o  r- v-i Tt

I  r~

 

2 c

-O    OJ

I    I  S

I    I

 

CQ

yr-, iXi \r\ r- m \D r r —

o 2 r-l O

Tt   f

Vi  Tf

o ve

 

I ?:

I      I

O

o

o

 

Ui

oa

 

o o rl Tf

V   Tt

I   I

I g

Tt r o ON n r-.

o r' — Tt O 00

00      r.1    .

rt   *c

 

o o o

CQ

 

Tt   Tt   Tt

QO OV »/-I Tt   Ov  o

Tt

r<-i

O 1/)

Tt o- o

r*1 oo QO

>1

r-l

 

 

r- o ir,

S

' r Tt

— r

tn

 

o

•S

"c

 

o

 

0

 

c

 

51;

 

13

 

C

 

C

 

ac.

 

 

 

"5

 

c

 

p,

U

E

.|

tij

 

-Cl

E

 

o

QC'

io

s:

C

 

O

c

 

 

j2

:

3

 

■O

 

p

EQ

I   I 2

-      I     I

SS ™

QC OU

"c  °

i2.E2'=a2?M-" ,E -I -S ffl S c ■£ i; =

.„ T3  ffl c

u<2S<

o

an , iffl ffl "E M

L;       3     E ffl .3'

'=           ä  ■ gi.S

                    offl c t: •— 

           5 u fe "- c

t               Mic-C ffl !-.o

c            .£ ffl 1) .ii S ■::

c          c -t; — M 00 «

c      (U   J ffl   c   c   t/J

u S < ■E'c

5   u°

£2a:  S   m

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C

c

c

 

c

c

c

a>

OJ

c

u

(U

•o T3 -o

ij T3 -n

-o

c

C

C

c -o

c

c:

«

Cd

Cd

c

Cd

Cd

OX)

00

OA

cd

OO

00

cd 00

 

 

 

Of)

 

 

'■6-0-0

-5 -O

-5

c

c

C -O

c

c:

>*

>-*

>.

c

>%

>,

E

E E

E

E

E

E

1)

OJ

D

(U

u

X) X) XI

a> X X)

OJ

VI

Ol

C/l

X

in

t/1

W)

oc

00

t/)

00

oo

ir>

c

c

C

00

C

c

 

 

 

c

 

 

C

*c

c

 

C

c

 

_1)

u

D

 

(U

_a*

 

 

 

 

 

 

 

Qb

00

00

00

oo

 

a>

(L>

tf

00

1)

(U

 

L>

 

 

u

1-

u.

f'

.—

i/i

t/)

c

U-J

 

c/3

 

u

'C

 

 

 

 

D.

a

D.

'C Q.

Cl

a

 

 

u

C

 

 

 

 

 

ui

 

j<:

I-!

 

 

O O

ji£

O O O O O O

'J

O O O O O O

 

a\ o

m

c

 

 

E

V-)

un

(N

o

 

yr.

 

O  O

r*~i

r-

\o

r~-

_

yn

O

«ri

»

rr\

 

—"

ti CA r

—

 

—

> 

> 

> 

> 

> 

> 

> 

cd

Cd

Cd

cd

Cd

Cd

Cd

 

1-

L>

 

t-

u

i

rt

cd

Cd

cd

cd

Cd

Cd

>>>>>>> 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

222

Personal

 

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

 

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Civil­försvars-styrelsen

Föredra­ganden

Civil personal

513

514

515

515

515

Tillkommer:

 

 

 

 

 

Av regeringen inrät-

 

 

 

 

 

tade civilförsvars-

 

 

 

 

 

lärartjänster

67

61

67

67

67

Av civilförsvarssty-

 

 

 

 

 

relsen inrättade

 

 

 

 

 

civilförsvarslärar-

 

 

 

 

 

Ijänster

26

29

26

32

30

Arvodesanställda

21

16

16

16

16

Tillfälligt anställda

 

 

 

 

 

förrådsmän

25

24

25

12

12

 

652

644

649

642

640

Budgetåret 1979/80

Civilförsvarsstyrelsen har i stort sett kunnat genomföra planerad verk­samhet med de ekonomiska föiutsätlningar som har gällt.

Verksamheten har präglats av övergången till den nya krigsorganisa­tionen samt införandel av ell nytt övningssyslem och elt nytt syslem för skyddsrumsplanering. Krigsorganisationens och utbildningssystemets ut­veckling har setts över och anpassats till den ekonomiska ramen för verksamheten.

En översyn av principerna för omsättning och förrådshållning m. m. av civilförsvarsmateriel har inletts. En ny grundsyn för utrymning har utarbe­tats.

De planerade produktionsmålen inom områdena Utbildning, Materiel m. m. saml Anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisa­tion har i stort sett uppnåtts under budgetåret. Vissa förseningar har emellertid uppstått på grund av konflikten på arbetsmarknaden.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms i huvud­sak kunna följas. Detta innebär bl. a. en fortsatt strävan all förbättra det förebyggande skyddet för befolkningen. Viss utbildning och information om den nya grundsynen på utrymning kommer att påböijas.

Införandet av den nya lednings- och räddningsorganisalionen slutförs i huvudsak. Vid grundutbildning och övning av civilförsvarspliktiga tilläm­pas det nya utbildningssystemet. Översynen av det nuvarande rekryle-ringssystemet i syfte atl nå en fulltalig krigsorganisation med förbättrad kvalitet fortsätter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     223

Budgetåret 1981/82

Civilförsvarsstyrelsen

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen (s. 208) föreslår civilförsvarsstyrelsen bl. a. följande inriktning av verksamheten under budgetåret 1981/82.

Införandet av den nya krigsorganisationen avslutas i allt väsentligt. Utvecklingen av vissa datorbaserade informationssystem fortsätter. Grundutbildningen och övningen av civilförsvarspliktiga beräknas få en något slörre omfattning än under budgetåret 1980/81. Självskyddsutbild­ningen föreslås få i stort sett oförändrad omfattning. Inriktningen och omfattningen av annonseringen om utrymning m. m. skall ses över.

Förbättringar av bl. a. arbetsmiljön vid vissa av civilförsvarets utbild­ningsanläggningar och av viss utbildningsmateriel skall vidtas. En viss återhållsamhet iakttas i fråga om materielanskaffning och anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen. Ålgärder för all vidmakthålla och komplettera alarmerings- och sambandssystemen prioriteras. Ulbildning­en och informationen om den nya synen på utrymning ges en ökad omfatt­ning.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 detaljmotiverar ci­vilförsvarsstyrelsen pä följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 33681 000 kr.

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

Kostnaderna för att genomföra styrelsens omlokalisering lill Karlstad faller bort (- 27000 kr.).

C.   Uppgiftsförändringar

1.   Administration

a) För utrikes resor och representation behöver produktionsområdet räknas upp med 17000 kr.

2.   Utbildning

a)   Styrelsen har inrättat fem tjänster vid vissa utbildnings- och förråds­anläggningar, vilket medför ell ökat medelsbehov av 577000 kr.

b)  En tjänst för civilförsvarslärare behöver återbesättas, eftersom en civilförsvarslärare föreslås få en personlig tjänst (-1- 115 000 kr.).

c)   Vissa anställda kommer alt redovisas under produktionsområdet Ut­bildning i stället för under produktionsområdet Materiel m.m., vilket medför att kostnaderna för delta produktionsområde ökar med 181 000 kr.

d)  Ökningen av elevdagsproduktionen medför behov av bl. a. yllerligare
sex civilförsvarslårare (4- 727000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     224

e) För utbildning och övning i alarmeringsorganisafion 80 behövs ytterli­gare 546000 kr.

O Resurserna för anskaffning av inventarier behöver ökas (+225 000 kr.).

g) Utbildningsanordningarna vid bl. a utbildningsanläggningen i Sandö behöver av arbelsmiljöskäl renoveras. Vidare behövs arbelsmiljötekniska åtgärder vidtas på viss utbildningsmateriel. Detta ökar kostnaderna med 787000 kr.

h) Eftersom medel för fordonsanskaffning har förts över till produktions­området Materiel m. m. minsk:tr kostnaderna med I 967000 kr.

i) Vissa länsstyrelser saknar tillräckliga resurser för att genomföra plane­rad övningsverksamhel. För atl säkerställa genomförandel av planerade civilförsvarsövningar behövs särskilda medel för bl. a. personalförstärk­ningar (+300000 kr.).

j) Civilförsvarsstyrelsen tillstyrker en uppräkning av bidraget lill Kungl. Svenska aeroklubben (KSAK) med 406000 kr.

k) Hyreskostnaderna för Sveriges civilförsvarsförbunds kansli har ökat (+ 54000 kr.).

3.   Materiel m.m.

a)  Under budgetåret 1981/82 behövs en ökad anskaffning av vissa mate-rielslag(+2353000 kr.).

b)  Antalet exlraanställda förrådsmän minskar (- 1 182000 kr.).

c)  Vissa kostnader för materielomläggningar minskar (- 269000 kr.).

d) Viss personal förs över till produktionsområdet Utbildning (- 181 000
kr.)

e) För att reparera ett antal sprulbelongförråd erfordras 350000 kr.

O För en utredning om underhåll av alarmeringsmaleriel behövs 200000 kr.

g) En extra ijänsl för biträde vid alarmeringsunderhåll har inrättats av arbetsmiljöskäl (+ 95000 kr.).

h) För översyn och underhåll av viss sambandsmateriel behövs 300000 kr.

i) Kostnaderna för anskaffning av fordonsmateriel minskar (- 251000 kr.).

4.  Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen

För budgetåret 1981/82 behövs bemyndiganden till ell belopp av 48854000 kr. och betalningsmedel lill ett belopp av 32,6 milj. kr. Bemyndi-gandena behövs för att bygga ledningscentraler, skyddsrum för fram­skjutna enheter och branddamrnar.

Av begärda bemyndiganden avses 13 654 000 kr. för prisreglering. Belop­pet har beräknats enligt följande.

a) Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         225

1981/82 från prislägel februari 1980 fill prisläget februari 1982 enligl be­dömd prisutveckling med 7392000 kr.

b) Omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 till prisläget februari 1982 enligt bedömd prisutveckling med 6262000 kr.

5. Forskning, försök och utveckling

Forskning som underlag för studier och planering kommer att bedrivas i något störte omfattning än under budgetåret 1980/81 (+ 97000 kr.).

Föredraganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till civilförsva­rets programplan (s. 211) redogjort för de riktlinjer som civilförsvaret bör utvecklas efter i fortsättningen.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1981/82 och de beställnings­bemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Under produktionsområdet Administration har jag bl. a. beräknat medel för konsultkostnader i samband med civilförsvarsstyrelsens översyn av principerna för omsättning m.m. av materiel.

Under produktionsområdet Utbildning biträder jag den ökning av utbild­nings- och övningsvolymen som civilförsvarsstyrelsen har föreslagit. Jag har beräknat medel för en viss ökning av den extra lärarpersonalen och för utbildning av viss personal i civilförsvarets alarmeringsorganisafion. Med­len för civilförsvarsutbildning av allmänheten har också ökats något liksom medlen för utbildning m. m. av de flyggrupper som ingår i civilförsvarets krigsorganisation.

Jag kan godta atl medlen för renovering och underhåll av utbildningsan­ordningar m.m. vid bl.a. ulbildningsanläggningen i Sandö räknas upp. Uppräkningen bör dock inte ha fullt den omfattning som civilförsvarssty­relsen föreslår. Behovet av medel för anskaffning av inventarier bedömer jag vara oförändrat jämfört med innevarande budgetår.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag att det för materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande om 93,4 milj. kr. och betalningsme­del om 72 768 000 kr.

Ökad vikt bör läggas vid anskaffning av skyddsmasker för allmänheten, varvid anskaffningen av barnskydd särskilt bör prioriteras.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1982 att uppgå fill 147540000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 blir därmed ca 130 milj. kr.

Jag beräknar att bemyndiganden att medge ersättning lill kommuner för atl anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation för budget­året 1981/82 behövs till elt belopp av 46,9 milj kr., varav 11,7 milj. kr. avses för prisreglering. Medelsbehovet beräknar jag till 32,6 milj. kr. Med ulnytl-15    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet

226

jande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen över beställ­ningsbemyndiganden och betalningsmedel blir bemyndigandeskulden för ersättning för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorgani­sation den 30 juni 1982 76435000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1982 blir därmed ca 64 milj. kr.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (s. 221).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.        bemyndiga regeringen att medge att civilförsvarsmateriel be­ställs inom en kostnadsram av 93400000 kr.,

2.        bemyndiga regeringen alt medge att ersättning utgår för anskaff­ning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 46900000 kr.,

3.        till Civilförsvar för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 271 980000 kr.

G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1979/80 Utgift          13659400'

1980/81 Anslag             6200000

1981/82 Förslag        11000000

' Anslaget II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, ulbild-ningsanordningar m. m. vid civilförsvarets skol- och förrådsanläggningar och nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Civil-

Föredra-

 

 

 

försvars-

ganden

 

 

 

styrelsen

 

Civilförsvar: Anskaffning av

 

 

 

 

anläggningar för delpro-

 

 

 

 

grammet

 

 

 

 

Räddningstjänst

19398

6274

14 140

14140

Projekteringskostnader

-

-

+ 1000

+ 1000

Reducering på grund av

 

 

 

 

överplanering

-698

-74

-4140

-4140

Beräknat medelsbehov

18700

6200

11000

11000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       227

Budgetåret 1979/80 Den planerade verksamheten har i stort sett kunnat genomföras.

Budgetåret 1980/81 Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd.

Budgetåret 1981/82

Civilförsvarsstyrelsen beräknar etl medelsbehov av 11 milj. kr. för bud­getåret 1981/82 enligt vad som framgår av sammanställningen över kostna­der och medelsbehov (intagen på s. 226). Fördelningen på objekt m.m. framgår av följande sammanställning.

Objekt m. m.                                                                                         Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Räddningstjänst

Förelag påbörjade före 1980-07-01

1.  Sandö. Om- och tillbyggnad av kök och adminislra-

tionslokaler m. m.                                                                                            350

2.       Sandö. Nybyggnad av övningsanordningar (etapp I och 2)                             240

3.       Standardförråd för civilförsvarsmateriel                                                            50

Företag påbörjade eller avsedda atl påbörjas 1980/81

4.       Revingeby. Om-och tillbyggnad av matinrätlningen                                     2 500

5.       Skövde. Utbyggnad av övningsanordningar m. m.                                        2300

Förelag avsedda att påbörjas 1981/82

6.       Rosersberg. Nybyggnad av en vårdanläggning                                             2 300

7.       Rosersberg. Nybyggnad av en stabsspelsbyggnad                                       3 100

8.       Rosersberg. Nybyggnad av övningsanordningar (etapp 2 b)                       2000

9.       Revingeby. Nybyggnad av en hygienbyggnad                                             1 300

Beräknat medelsbehov                                                                                 14140

4-8. Behovet av nybyggnad av dessa objekt har fidigare anmälts för riksdagen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 318-319).

9. Vid civilförsvarets skol- och förrådsanläggning i Revingeby behövs en hygienbyggnad. Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till byggnads­program för nybyggnad av en sådan. Kostnaderna har därvid uppskattats fill 1,3 milj.kr. enligt prislägel den I april 1980. Regeringen uppdrog i december 1980 åt byggnadsstyrelsen all utarbeta bygghandlingar för bygg­nadsföretaget.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag förordar atl medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

228

Anskaffningsplan (1 000-tal kr.)

Färdig­ställande

Kostnadsram

Bygg­start

1980/81      1981/82     år-mån.     är-mån.

Objekt

Medelsförbrukning

Beräknad för

Faktisk

t.o. m.

79-04-01    80-04-01    80-06-30

 

A.  Företag påbör­
jade före
1980-07-01

1.  Slutförda men
ännu inte
slutredovisade
objekt

2.  Sandö. Om- och tillbyggnad av kök och admini­strationsloka­ler m. m.

3.  Sandö. Nybygg­nad av övnings­anordningar (etapp 1 och 2)

4.  Standardförråd för civilför­svarsmateriel

Summa A

B.  Företag påbör­
jade etter
avsedda atl
påbörjas
1980/81

5.  Revingeby. Om-och tillbyggnad av matinrätt­ningen

6.  Skövde. Ut­byggnad av öv­ningsanord­ningar m.m.

Summa B

C.  Förelag avsedda
alt påbörjas
1981/82

7. Rosersberg. Ny­
byggnad av en
vårdanläggning

, 8. Rosersberg. Ny­byggnad av en stabsspelsbyggnad 9. Rosersberg. Ny­byggnad av öv­ningsanordningar (etapp 2 b) 10. Revingeby. Ny­byggnad av en hygienbyggnad

Summa C

13 320         13 320       13 176            144                -               -               -

6550          6777         5 553           874           350       78-12       79-12

7590         7 590        4820         2530           240       80-03       80-10

\050            929          853             26             50       79-10       80-03

28510       28616      24402         3574           640               -               -

4600         5 100

1700        2500        80-03        81-08

14000        15550        1767         1000         2300        81-01        83-09

18600       20650         1767         2700         4800

3 600 4700

2440

1300 12040

2300        81-09        82-09

3 100        81-09        82-09

2000       81-03        82-04

1300       81-08        82-04
8700

 

Summa A-C

47110        61306

26169

6274

14140

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

229

 

Kostnadsram

Objekt

Projekterings­kostnader

Reducering på grund av över-planering

Beräknat medels­behov

Medelsförbrukning

Bygg-     Färdig-slart        ställande

Faktisk      Beräknad för
t.o.m.      -----------------

79-04-01     80-04-01     80-06-30           1980/81    1981/82     är-mån.     år-mån.

-               -               -                  -    +1000

-             -74    -4140

-               -              - 6200        11000

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 11 000000 kr.

G 3. Civilförsvar: Skyddsrum

Med hänvisning till vad jag har anfört under avsnittet 5.4 Ramberäk­ningar för budgetåret 1981/82 m.m. (s. 217) hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Civilförsvar: Skyddsrum för budgetåret 1981/82 beräkna elt förslagsanslag av 200000000 kr.

G 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

.1.2

55000000 68000000

' Anslaget A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. ' Utgifterna redovisas under anslaget G 1. Civilförsvar.

' Härav avser 37 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 17 milj. kr. skyddsrum. " Härav avser 38,5 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 28 milj. kr. skydds­rum.

Anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret är för budgetåret 1981/ 82 beräknade i pris- och löneläget februari 1980. Anslaget Reglering av prisstegringar för civilförsvaret är avsett att täcka sådana pris- och löneök­ningar som inträffar från februari 1980 intill utgången av budgetåret 1981/ 82. Delta innebär att ungefär tvä års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skall belastas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       230

Budgetåret 1979/80

Riksdagen har för budgetåret 1979/80 anvisat 32 milj. kr. lill reglering av prisstegringar för civilförsvaret, varav för civilförsvar utom skyddsrum 25,5 milj.kr. och för skyddsrum 6,5 milj.kr. Prisregleringen skall enligl riksdagens beslut (prop. 1972:75 s. 195, FöU:1972:l7, rskr 1972:331) ske enligt samma metod som tillämpas för anslagen inom den militära ramen, dvs. under löpande budgetår och på grundval av neltoprisindex (NPl). Metoden och beräkningen av NPl för budgetåret 1979/80 har närmare redovisats under anslaget lill Reglering av prisstegringar för det militära försvaret (s. 61).

Bortsett från prisregleringsanslagel och invesleringarna för bistånds-och katastrofutbildning under anslaget 11 6. Civilförsvar: Anskaffning av an­läggningar var summan av de rambundna anslagen till civilförsvar ulom skyddsrum för budgetåret 1979/80 235 770000 kr. För prisreglering av anslagen inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum disponerades alltså (0,1689 x 235770000) 39822000 kr. Från detla belopp skall emeller­tid dras 2656000 kr. enligt följande sammanställning.

Överskridande av utgiftsramen för

budgetåret 1978/79 Ofr prop.

1979/80:100 bil. 7 s. 261)                                   .                          2727000

A vgår:

Ersättning för bekämpning av oljeskador                                             -71000

2656000

För prisreglering av anslagen inom utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum disponerades alltså totall (39822000 - 2656000) 37 166000 kr.

Regeringen har i april och juni 1980 beslutat om överskridande av anslaget G 1. Civilförsvar på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt 34,5 milj.kr. ställts lill förfogande för ändamål som avses med anslaget.

Utgiftsramen för skyddsrum (anslaget G 2. Civilförsvar: Skyddsrum) uppgick till 60 milj. kr. För prisreglering av anslaget till skyddsrum dispo­nerades alUså (0,1689 x 60000000) 10 134000 kr.

Regeringen har under budgetåret 1979/80 inte beslutat om överskridande av anslaget G 2. Civilförsvar: Skyddsrum.

Budgetåret 1980/81

Beräkningen av NPl under innevarande budgetår har jag behandlat under anslaget Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen tyder på att de anslags­överskridanden som kommer atl behöva medges på grund av förändringen av NPl kommer alt överstiga del för innevarande budgetår anvisade pris-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         231

regleringsanslagel om 55 milj.kr. Anslaget beräknades på grundval av ett antaget NPI-medeltal på ca 15,3 % för tiden februari 1979 till medelkost­nadslägel för budgetåret 1980/81.

Budgetåret 1981/82

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1981/82 har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 68000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

232

6 Övrigt totalförsvar m. m. 6.1 Inledning

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte omfat­tas av del militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Övrigt totalförsvar är sålunda etl samlande begrepp för den försvarsverk­samhet som bedrivs av berörda myndigheter och för vilken verksamhet medel anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. För budgetåret 1981/82 förutsätts följande myndigheter/anslag ingå i övrigt totalförsvar.

Departement

Anslag

Myndighet/verksamhet

 

B2

H I

H 5 H6 H 7 H8 E I

E8

Justitiedepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

H4 H 5 H 6

Kommunikationsdepartementet       H 1

Bostadsdepartementet                     D 4

Kommundepartementet                   B I

B4 C4

Polisverket: Särskild polis­verksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot ri­kets säkerhet m. m. Beredskapsnämnden för psyko­logiskt försvar Signalskydd Vissa teleanordningar Vissa skyddsrumsanläggningar Identitetsbrickor Socialstyrelsen (del av an­slaget)

Statens bakteriologiska la­boratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

Beredskapslagring för hälso-och sjukvården m.m. Driftkoslnader för beredskapslagring m. m. Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m. m.

Teleanläggningar m. m. (del av anslaget)

Lantmäteriet: Försvarsbered­skap

Länsstyrelserna (del av ansla­get)

Civilbefälhavarna Bidrag till kostnaderna för kommunal beredskap

1 del följande tas dessutom upp vissa anslag som varken hör till det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar men som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Anslag

Verksamhet

H 2                  Beredskapsstyrka för FN-tjänst

H 3                  Anläggningar m. m. för vissa

militära ändamål
H 4                  Flygtekniska försöksanstalten

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        233

6.2 Föredraganden

Verksamheten inom övrigt totalförsvar måste i krigslid bedrivas med utgångspunkt i de resurser som finns i fred. Dessa kompletteras sedan i olika grad genom särskilda beredskapsåtgärder. I planeringen måste hän­syn tas fill de förändringar i samhället som påverkar de olika verksamhe­ternas utformning och resurser. För att minimera kraven på särskilda beredskapsåtgärder måste omvänt de som planerar och styr samhällsut-veckHngen känna ansvar för beredskapsaspekterna och bevaka att inte sådana alternativ väljs som står i direkt strid med totalförsvarets intressen.

Verksamheten inom övrigt totalförsvar skall i krig bidra till att hålla i gång nödvändiga samhällsfunktioner och understödja de övriga tolalför-svarsgrenarna. En effektiv ledningsorganisation är av stor belydelse för vårt totalförsvars styrka, vilket också underströks i 1977 års försvarsbe­slut. Stora delar av personalen inom de civila ledningsorganen utgörs av frivilliga. För att säkerställa en effektiv samordning och samverkan mellan totalförsvarets alla delar och en god beredskap är det av stor betydelse att utbildning och övning i fred bedrivs intensivt och regelbundet som i dag. Civilbefälhavarnas och länsstyrelsernas insatser i bl. a. dessa avseenden är avgörande för möjligheterna att på alla ledningsnivåer skapa sammanhang och konsekvens i beredskapsåtgärderna.

I prop. 1979/80:135 om organisation av försvarsmaktens högre regionala ledning m. m. redovisade jag bl. a. försvarsmaktens ledningsutrednings syn på civilbefälhavarnas uppgifter och befogenheter m. m. I det sammanhang­et anmälde jag också att regeringen i oktober 1978 uppdrog åt civilbefälha­varen i Bergslagens civilområde att utreda civilbefälhavarnas uppgifter, främst i fråga om den operativa krigsplanläggningen. De författningsmäs-siga grunderna för verksamheten skulle därvid också övervågas. Jag var därför inte beredd att lämna konkreta förslag avseende civilbefälhavarnas uppgifter och befogenheter förrän detta utredningsuppdrag var slutredovi-sal. Jag räknade med att frågan på nytt skulle behandlas i 1981 års budget­proposition. Ifrågavarande utredningsuppdrag redovisades våren 1980 i betänkandet Civilbefälhavarnas roll i totalförsvarets krigsplanläggning. Betänkandet har remissbehandlats.

Utredningsmannen föreslår bl. a. att civilbefälhavarna ges ökade upp­gifter och befogenheter i fred. Mot denna bakgrund föreslås också att civilbefälhavarnas fredskanslier får ökade resurser och att dessa bör kunna tillskapas genom omfördelning från andra totalförsvarsmyndigheter. Hur detta bör ske och vilka myndigheter som bör släppa till resurserna har utredningsmannen inte studerat närmare.

Jag delar i allt väsenlligt utredningsmannens uppfattning om civilbefäl­havarnas betydelse i totalförsvaret. Innan man går vidare är det emellertid nödvändigt att närmare utreda förutsättningarna m. m. för omfördelningar av våra samlade totalförsvarsresurser. Detta har även framhållits av flera

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        234

remissinstanser. I sammanhanget bör bl. a. belysas vilka möjligheter som finns atl åstadkomma personalminskningar på den centrala nivån genom att minska detaljeringsgraden i de centrala totalförsvarsmyndighelernas styrning av lägre nivåer. Jag räknar med att det ytterligare arbete som behöver göras kan avslutas så att frågan kan behandlas på nytt i den toialförsvarsproposition som skall föreläggas riksdagen under våren 1982. Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommundepartementet.

Budgetärel 1981/82 är det sista i den period som 1977 års försvarsbeslut omfattar. Som tidigare (s. 25) har anmälts räknar jag med att nästa för­svarsbeslut kommer att fattas våren 1982 och avse perioden 1982/83-1987/ 88. I avvaktan härpå och mol bakgrund av rådande statsfinansiella läge finns all anledning atl iaktta stor restriktivitet med åtgärder som kräver stora resurser och får långsiktiga konsekvenser.

Den fortsatta utveckUngen av de olika verksamheter som övrigt total­försvar omfattar anmäls dels i det följande under resp. anslag, dels av ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga lill budgetproposi­tionen. De förslag som lämnas där står enligt min mening i överensstäm­melse med den inriktning som har angetts ii 1977 års försvarsbeslut.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom övrigt totalförsvar till ca 326 milj. kr. Härav faller 33655000 kr. på anslag under Qärde huvudtiteln. De anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som inte hör till det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar har tagits upp med 79990000 kr.

6.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om övrigt totalförsvar m.m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         235

Fjärde huvudtiteln

H   Övrig verksamhet

Psykologiskt försvar

Psykologiskt försvar är en sammanfallande beteckning på de åtgärder som vidtas för att upprätthålla och stärka befolkningens motståndsvilja under krig. För att åtgärderna skall kunna genomföras på ett effekfivt sätt behöver förberedelser vidtas i fred.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för den psykologiska försvarsberedskapen.

Beredskapsnämnden består av en ordförande och en kanslichef saml minst tolv och högst femton andra ledamöter. Kanslichefen är chef för nämnden.

Verksamheten under delprogrammet Beredskapsnämnden för psykolo­giskt försvar budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduktionsområ­del Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Mol bakgrund av regeringens anvisningar och målen för verksamheten anger beredskapsnämnden för psykologiskt försvar följande inriktning för de tre huvuduppgifterna planläggning, utbildning och forskning.

Planläggnings- och utbildningsarbetet skall främst ta sikte pä att bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för statens upplysnings-central samt alt biträda pressen och folkrörelserna i deras planläggning av det psykologiska försvaret. Tidigare beredskapsplanläggning för teater, musik och film skall revideras.

Forskningen skall bl. a. inriktas på masskommunikation, psykologisk krigföring, propaganda saml årliga riksomfattande opinionsundersökning­ar av attityder till försvaret.

Den av beredskapsnämnden beräknade utvecklingen av anslaget Be­redskapsnämnden för psykologiskt försvar framgår av följande samman­ställning (prisläge augusti 1980, löneläge 1980; 1 000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

2535 (2535)

2 793 (2985)

2793 (3085)

2 793 (3 260)

2 793 (3 260)

2 793 (3260)

13965 (15850)

Prisläge augusti 1979, löneläge 1980.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

236

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom beredskapsnämnden framgår av följande sammanställning.

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

9

(9)

9

(10)

9 (10)

9 (11)

9 (11)

9 (11)

H 1. Beredskapsnämnden för )>sykologiskt försvar

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

2493871 2535000 2725000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81      1981/82

 

Planerat

Utfall    Planerat

Bered-    Föredra-skaps-     ganden nämnden för

psyko­logiskt försvar

 

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar:

Allmän ledning och förbands verksamhet

Kostnader

A vgår:

Intäkter m. m. Medelsbehov

 

2452

2 554

2571

2817

2749

2452

2554

2571

2817

2749

-37

-60

-36

-24

-24

2415

2494

2535

2793

2725

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1979/80

1980/81      1981/82

Planerat    Utfall        Planerat    Bered-      Föredra-

skaps-       ganden nämnden för psy­kologiskt försvar

Civil personal

10

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                       237

Budgetåret 1979/80

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 atl verksamheten har följt uppgjorda planer. Personal, som är krigsplacerad vid del psykologiska försvaret, har successivt rekry­terats, utbildats och övats i sina funktioner. Krigsplanläggningen av or-ganisalionslidskrifter har påbörjats samtidigt som tidigare genomförd pressplanläggning fortlöpande revideras. Forskningen har kunnat anpassas till aktuella händelser.

Budgetåret 1980/81

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1979/80:100 bil. 7 (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316) och regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 bedöms kunna följas.

Budgetåret 1981/82

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1980/81 motiverar bered­skapsnämnden på följande sätt.

A.   Fris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 315000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

En tjänst för kvalificerad handläggare (ställföreträdande kanslichef) be­hövs för atl biträda vid ledning och samordning av arbelel inom nämndens kansli saml för atl biträda i den utåtriktade verksamheten (+ 192000 kr.).

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under program­planeperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Anslaget är beräknat enligt huvudalternati­vet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2725000 kr.

FN-styrkor m.m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m.m. omfattar bl.a. rekrytering, organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

238

för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhel och fi­nansieras från förslagsanslaget Beredskapsslyrka för FN-tjänst. Delpro­grammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras från reservationsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskontingenten i Korea som anvisas på tilläggs­budget.

Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

 

1979/80 Utgift              18491423 1980/81 Anslag            16730000 1981/82 Förslag           19730000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80                       1980/81

1      1981/82

 

Planerat        Utfall    Planerat    Chefen    Föredra-

för          ganden armén

Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän led­ning och förbandsverk samhet

Kostnader = medels­behov

18750        18491        16730        19200        19730 18750        18491        16730        19200        19730

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

 

1979/80                       1980/81

1981/82

 

Planerat    Utfall        Planerat

Chefen      Föredra-för            ganden armén

Militär personal Civil personal

10              10              11

23              23              22

33              33              33

11              11

22             22

33             33

Budgetåret  1979/80

Under budgetåret 1979/80 har en av beredskapsstyrkans två bataljoner tagits i anspråk för tjänstgöring i FN:s fredsstyrka i Republiken Cypern. Under budgetåret avvecklades det svenska deltagandel i FN:s fredsstyrka

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       239

i Mellersta Östern. 1 Republiken Cypern har den svenska FN- styrkan under budgetåret uppgått fill omkring 430 man och den bataljon som har legal i beredskap i Sverige till omkring 710 man.

Tjänstgöringstiden för varje styrka är sex månader. Verksamheten har därför omfattat bl. a. rekrytering, organisation och utbildning av tillsam­mans tre bataljoner och vissa specialenheter m.m. eller omkring 2300 man.

För Ijänsl i FN:s observatörsstyrkor i Mellersta Östern, Indien och Pakistan har under budgetåret utbildats 44 observatörer.

Budgetåret 1980/81

Under budgetåret 1980/81 minskar utbildningen till två beredskapsbalal-joner om vardera omkring 710 man. Två sjukhuskompanier omfattande vardera omkring 140 personer tas i anspråk för tjänstgöring i Libanon. Chefen för armén avser all komma in med anslagsframställning för budget­året 1980/81 för dessa kompanier, eftersom de inle ingick i den utbildnings­volym som regeringen fastställde för detla budgetår. Övrig verksamhet har i stort sett samma omfattning som under budgetåret 1979/80 och omfattar bl. a. rekrytering, organisation och utbildning av omkring 1 800 man.

Budgetåret 1981/82

Chefen för armén

Sverige kommer — under förutsättning att mandatet förlångs - också under budgetåret 1981/82 att della med en FN-bataljon i Republiken Cy­pern med ungefär nuvarande styrka, omkring 430 man. Två beredskapsba-laljoner om vardera omkring 710 man avses bli utrustade och utbildade m.m. under budgetåret 1981/82. Ur beredskapsbataljonerna organiseras den personal som efter hand avses tjänstgöra på Cypern.

Någon framställning från FN om förlängd tjänstgöringstid för sjukhus­kompaniet föreligger inte. Utbildningen av observatörer, specialenhet m.fi. förutsätts få i stort sett oförändrad omfattning.

Om dellagande i en ny fredsbevarande FN-insats beslutas under budget­året, krävs en utökad rekrytering och utbildning av FN- styrkan.

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1980/8) detaljmotiverar che­fen för armén på följande sätt.

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 2145000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

Volymförändringar innebär atl medelsbehovet ökar med 293 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     240

Föredraganden

Chefen för armén har förutsatt att verksamheten i Sverige belräffande de beredskapsstyrkor för FN-tjänst som deltar i fredsbevarande operationer skall bedrivas enligt de riktlinjer som har fastställts lidigare. Arméchefens anslagsframställning är beräknad i 1980 års prisläge. Utbildningsvolymen minskar med omkring 300 man. Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1981/82.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag 19730000 kr.

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa mili­tära ändamål omfattar sådana ändamål som helt eller delvis bekostas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret. 1 verksamheten ingår för budgetåret 1981/82 dels den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafällel som har överlåtits till Stockholms m. n. kommuner, dels anskaffning av mark i anslutning lill pansarövnings-fället i Skövde som kompensation för övningsmark som har överiåtits till Skövde kommun, dels nybyggnad av diverse befästningsobjekt.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Centralt vidtagen ma­terielanskaffning m.m., markanskaffningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning och nybyggnaden av befäst-ningsobjekl på ell primäruppdrag inom delproduktionsområdel Nybygg­nad m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Enligl avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överlå­telse av vissa delar av Järvafältet skall s. k. blindgångare inom de överiålna områdena tas bort genom slalens försorg. Röjningsarbetena har försenats på grund av bl. a. de svära arbetsförhållandena och beräknas nu kunna avslutas under budgetåret 1983/84. Totalkostnaderna beräknas lill ca 29 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     241

Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj:t en mellan försvarels fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad överenskommelse om försäljning till staden av elt område om ca 27 ha i anslutning fill K3:s kasernomräde och om att dra en slörre trafikled över P 4:s övningsområde. Ersättningen för den försålda marken m. m. uppgick till avrundat 2,7 milj. kr. Beslut har fattals (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) all P 4 och K 3 skall kompenseras för de försämrade övningsmöjligheler som har blivit en följd av överlåtelsen. Kompensationsmarken omfattar ca 180 ha i anslutning till pansarövningsfället med en beräknad anskaffningskost­nad av 3,7 milj. kr. Förvärv av denna mark får ske endast genom frivilliga uppgörelser med markägarna.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Anlägg­ningar m.m. för vissa militära ändamål framgår av följande sammanställ­ning (prisläge februari 1980; 1 000-lal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

69000

73 000

42 500

6500

500

500

123000

Prisläge februari 1979.

H 3. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

1979/80 Utgift                38356945'                  Behållning                           718076

1980/81 Anslag              69000000

1981/82 Förslag              58000000

' Anslagen H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. och 111 6. Anskaff­ning av vissa militära anläggningar.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Överbefäl-

Föredra-

 

 

 

havaren

draganden

Anläggningar m. m. för

 

 

 

 

vissa militära ändamål:

 

 

 

 

Centralt vidtagen

 

 

 

 

materielanskaffning

 

 

 

 

m.m.

2500

2 500

2 500

2500

Markanskaffning

500

500

500

500

Nybyggnad m. m.

35 550

66000

70000

55000

Kostnader = medelsbehov

38550

69000

73000

58000

Budgetåret 1979/80

1 sin årsredovisning för budgetåret 1979/80 anmäler fortifikationsförvalt­ningen att något förvärv av kompensationsmark i Skövde inle har genom-

16    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     242

förts på grund av att någon mark inle har bjudils ul till salu. Projektilröj­ningen på Järvafähet har inle kunnat genomföras i planerad omfattning på grund av de svåra markförhållandena och den rikliga förekomsten av blindgångare.

Budgetåret 1980/81

Kompensationsmark i Skövde beräknas bli tillgänglig i begränsad om­fattning. Nybyggnaden av en förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvall­ningen i Eskilstuna och en administrationsbyggnad m. m. vid fortifika­tionsförvaltningens försöksstation i Märsta beräknas bli avslutad. Projek-tilröjningen beräknas kunna genomföras enligl planerna.

Budgetåret 1981/82

Överbefälhavaren

Medelsbehovel för budgetåret 1981/82 beräknas till 73 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (inta­gen på s. 241). Fördelningen på objekt m. m. framgår av följande samman­ställningar.

A. Centralt vidtagen rhaterielanskaffning m.m.

Objekt m. m.                                                                                        Medelsbehov

(1000-tal kr.)

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Projeklilröjning pä Järvafältet                                                                           2 500

Beräknat medelsbehov                                                                                      2500

Behovet av medel för projektilröjning på Järvafältet har senast anmälts för riksdagen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 334). Röjningen beräknas kunna avslutas under budgetåret 1983/84.

 

B. Markanskaffning

 

Objekt m. m.

Medelsbehov (1000-tal kr.)

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål Förvärv av kompensationsmark i Skövde

Beräknat medelsbehov

500 500

Frågan om alt anskaffa kompensationsmark i Skövde har senast anmälts för riksdagen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 334). För fortsatta markförvärv beräknas elt medelsbehov av 500000 kr. under budgetåret 1981/82. De totala kostnaderna beräknas till 3,7 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet

243

C. Nybyggnad m.m.

Objekt m. m.

Medelsbehov (I 000-tal kr.)

 

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

1.     K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur

2.     Diverse objekt

Beräknat medelsbehov

15000 55000

70000

1. Behovet av byggnadsåtgärder för K 4 i Arvidsjaur har senast anmälts för riksdagen i prop. 1979/80:100 (bil. 7 s. 107). Kostnaderna för utbyggna­den i Arvidsjaur beräknas nu till 232 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1980, varav 36,5 milj. kr. inom utgiftsramen för det militära försvaret. Angivna kostnader innefattar kostnaderna för nybyggnad av etl repeti-fionsövningsläger som beräknas bli färdigt under budgetåret 1981/82. Den övriga utbyggnaden beräknas vara avslutad under budgetåret 1980/81.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om inriktning­en av verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Överbefälhavaren har beräknat 15 milj.kr. för nybyggnad av ett repetitionsövningsläger vid K 4 i Arvidsjaur. Jag anser att det är angelägel att ett sådant läger byggs. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har jag dock inte räknat med några medel för detla ändamål för budgetåret 1981/82. Jag förordar att medel anvisas enUgt följande anskaffningsplan och anslagsberäkning.

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

 

 

 

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram             Medelsförbrukning

 

Bygg­ start

år-mån.

Färdig­ställande

 

79-02-01

80-02-01

Faktisk

t.o.m.

80-06-30

Beräknad för

 

1980/81

1981/82

år-mån.

A. Centralt vidtagen materielanskaff­ning m.m.

1.   ProjekUlröjning på Järvafältet

22000

29000

19600

2500

2500

 

 

Summa A

22000

29000

19600

2500

2500

-

-

B.  Markanskaffning 1.   Förvärv av kom-

pensafionsmark

i Skövde

3 200

3700

300

500

500

 

 

Summa B

3200

3700

300

500

500

—

-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

244

 

Kostnadsram

Bygg-      Färdig­stan   ställande

Beräknad för

1980/81      1981/82     år-män.     år-mån.

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk

t.o.m.

79-02-01    80-02-01    80-06-30

 

Nybyggnad m. m. Företag påbör­jade före 1980-07-01 FortF. Nybygg­nad av en förvalt­ningsbyggnad i Eskilstuna FortF. Nybygg­nad av en admini­stralionsbyggnad m. m. vid försöks­stationen i Märsta Diverse objekt

Summa C Totalt A-C

73 500

19900

93400       93400

 

3 650

4100

2000

2 100

-

140000

157 500

15000

44000

55000

237050

255000

90500

66000

55000

262250

287700

110400

69000

58000

78-03

79-10

80-10

81-06

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

 

Medelstillgång

 

Beräknad medelsförbrukning

Behållning      1980-07-01 Anslag för      1980/81 Anslag för      1981/82 (förslag)

718 69000

58000 127718

1980/81

1981/82

Beräknad

behållning

1982-06-30

69000 58000

718 127718

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål för budget­året 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 58000000 kr.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygtek­nisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten ligger i Slockholm. Den leds av en styrel­se. Chef för anstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organi­serad på elt kansli och en aerodynamisk avdelning, en hällfaslhelsavdel-ning och en teknisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän led-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       245

ning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduk­tionsområdet Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamhe­ten redovisas som självbärande verksamhet under detta anslag.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför flygtekniska för­söksanstalten bl. a. följande.

Inför en aktivering av svenska civila flygplanprojekt har flygtekniska försöksanstalten år 1979 föreslagit etl flerårigt, civilt inriktat forsknings­program för att stärka den svenska konkurrensförmågan. Bearbetning av elt sådant program pågår i samarbete med berörda intressenter.

För att tillgodose de krav på forskning och provning för såväl militära som civila behov som kan komma att ställas på försöksanstalten planeras en viss förstärkning av personalen och materielen.

Industridepartementets särskilda anvisningar för styrelsens för teknisk utveckling (STU) anslagsframställning för budgetåret 1981/82 innehåller bl. a. anvisningar om förslag fill ett ramprogram för kunskapsutveckling inom det flygtekniska området avseende perioden 1981/82-1983/84.

Mot bakgrund av det planeringsläge som nyss har beskrivits har styrel­sen för flygtekniska försöksanstalten beslutat, atl anstaltens planering för programplaneperioden skall göras alternativ fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Den av försöksanstalten beräknade årsomslutningen under anslaget exkl. kostnaderna för större investeringar i anläggningar (ny vindtunnel) framgår av nedanstående sammanställning (prisläge juli 1980; 1000-tal kr.).

 

1981/82'

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

49800

53 000

53 000

53000

53000

261000

' Prisläge februari 1980.

 Intäkterna för perioden 1981/82-1985/86 beräknas till 247 milj. kr.

Personalutvecklingen under perioden 1981/82-1985/86 kommer atl bli beroende av 1982 års försvarsbeslut, varför försöksanstalten redovisar två förslag lill personalutveckling.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom försöksanstalten enligt det första alternativet framgår av följande sammanställning.

 

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

240

245

245

245

245

17    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100 Bil. 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

246

1 det andra alternativet, som blir aktuellt om en ny flygplansplatlform anskaffas utomlands, sker en personalreduktion fr.o.m. budgetärel 1983/ 84, varvid antalet personår budgetåret 1985/86 beräknas uppgå till 190.

H 4. Flygtekniska försöksanstalten

 

1979/80 Utgift               2000000 1980/81 Anslag             2100 000 1981/82 Förslag            2260 000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

Planerat

Utfall

Planerat

Flygtek-    Föredra-niska        ganden försöks­anstalten

Flygtekniska försöks­anstalten:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utvecklingsarbete (Uppdragsverksamhet)

Tillämpad forskning och grundforskning

Bidrag till personal­utbildning

Kostnader

Avgår:

Intäkter av uppdrags­verksamhet

Medelsbehov

619

37 301

1380

39300

-37 300     -2000

619

38965 1380

40964

-38965 2000

619

41610

1481

43710

-41610 2100

700          700

47 000      47000

1800        1560

300 49800      49260

-47000   -47000 2800       2260

Personal

Personalkategori

Antal anställde

i omräknat till personår

 

1979/80

1

1980/81

1981/82

 

Planerat    Utfall        Planerat

Flygtek-      Föredra-niska          ganden Försöks­anstalten

Civil personal

234            233

237

240             240

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7   Försvarsdepartementet                                      247

Budgetåret 1979/80

Flygtekniska försöksanstalten anger i sin redovisning för budgetåret 1979/80 att verksamheten har genomförts med den inriktning och enligt de handlingsregler som har föreskrivits i regleringsbrevet.

Verksamheten har under budgetåret lämnat etl överskott om 550000 kr. Uppdragsverksamheten har gett 38965000 kr. i inläkter.

Budgetåret 1980/81

Riksdagens beslut under våren 1980 alt bevilja medel för studier av en flygplansplattform (JAS) har inneburit all krav ställs på försöksanstalten beträffande framtagande av såväl experimentellt som beräkningsmässigt underlag. Under budgetåret kommer bl. a. vindtunnelprov med tillhörande modelltillverkning och mätteknisk verksamhet av stor omfattning all behö­va genomföras. Installationen av ett nytt datainsamlingssystem för låghas-tigheislunneln kommer att påböijas.

För att möta den ökade efterfrågan från flygindustrien beträffande ut­mattnings- och brottmekaniska data, främst för kompositmalerial kommer två nya servohydrauliska ulmattningsmaskiner att anskaffas under budget­året.

Flygtekniska försöksanstalten har fått i uppdrag av styrelsen för teknisk utveckling att komma in med förslag lill ett forskningsprogram för liden 1981/82-1983/84 som stöd fill svensk flygindustri i dess ambitioner atl väsentligt öka andelen civil flygplans- och flygmotorproduktion. Detta forskningsprogram kommer alt överlämnas till styrelsen under hösten 1980.

Med början innevarande budgetär borde anläggningsarbeten för en ny Iranssonisk vindtunnel förberedas för alt undvika tidsförlust. Dessa arbe­ten kan dock inte påbörjas förrän medel står till förfogande. Styrelsen avser atl inkomma med särskild framställning om medel under innevaran­de budgetår för dessa förberedelsearbeten.

Verksamheten inom den icke-flygtekniska sektorn beräknas bli relalivi likartad med föregående budgetårs, dvs. med en betydande del inom vindenergiområdel.

Budgetåret 1981/82

Flygtekniska försöksanstalten

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1980/81 motiverar flygtek­niska försöksanstalten på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 400000 kr., varav 81000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhel och 319000 kr. för tillämpad forskning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       248

B. Uppgiftsförändringar

Tillämpad forskning

Utom prisomräkningen föreslår anstalten en ökning av anslaget med 300000 kr. för att täcka extra kostnader för viss kompletteringsutbildning av befintlig personal i samband med nytillkommande eller förändrade uppgifter.

Materiel och anläggningar

För att behålla kompetensen inom den flygindustriella verksamheten föreslår försöksanstalten i första hand anskaffning av en Iranssonisk vind­tunnel för 120 milj.kr., varav 10 milj.kr. i betalningsutfall under budget­året 1981/82.

Föredraganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2260000 kr.

Signalskydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfatlar resor och traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt an­skaffning och underhåll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsva­rets civila sektor.

Verksamheten budgeteras pä tre primäruppdrag inom delproduktions­områdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Centralt vidtaget ma­terielunderhåll m.m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m.m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Signalskydd.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur alt närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprolokollel. Ytterliga­re upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signal­skydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1980; 1000-lal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

1080

3150

3700

3700

4000

4670

19220

Prisläge februari 1979.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

249

Del beräknade behovel av beställningsbemyndiganden för signalskydds­materiel samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1000-tal kr.).

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84         1984/85

1985/86        Summa 1981/86

 

Bemyndigande­behov

Bemyndigande-skuld vid ut­gången av resp. budgetår

266

8600

6666

250

4166

250

1666

5 750

4 366

220

866

15 070

 

H 5. Signalskydd

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

2 295709 1080000 1050000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1980/81

1981/82

Överbefäl:     Föredraganden havaren

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

 

Signalskydd:

Allmän ledning och förbands­verksamhet

Centralt vid­taget materiel­underhåll m. m.

Centralt vidtagen materielanskaff­ning m. m.

Kostnader = medelsbehov

Bemyndigande­behov

800

280

1080

100 8500

8600

950

100

2100 3150

100

100

950

100

1050

Överbefälhavaren

Anslaget bör föras upp med 3 150000 kr. och ell beställningsbemyndi­gande om 100000 kr. inhämtas.

Föredraganden

Min beräkning av del lotala medelsbehovet framgår av sammanställ­ningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       250

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen att medge alt beställningar av signal­skyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 100000 kr.,

2.         till Signalskydd för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1050000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar omfattar vidmakthållande och anskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen och för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården samt anskaffning av viss teleteknisk utrustning.

Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktions­områdel Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vissa teleanordningar.

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Verksamheten under programelemenlet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan natur atl närmare redogörelse inte bör lämnas fill regeringsprotokollet. Ylterligare upplysningar kommer att läm­nas riksdagens försvarsutskott.

Belräffande planeringen av programelementet Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen anför televerket bl. a. följande.

Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelserna och utför inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmasl berörda, nämligen socialslyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmark­nadsstyrelsen och vägverkels centralförvaltning. De behov som f.n. kan förutses är i allt väsentligt tillgodosedda. Anslaget belastas därför huvud­sakligen av abonnemangsavgifter.

Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanord­ningar framgår av följande sammanställning (prisläge december 1981; 1 000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

22820

46060

76415

50385

37265

5 305

215430

Prisläge december 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       251

H 6. Vissa teleanordningar

 

 

1979/80 Utgift              15587290

 

 

 

1980/81 Anslag            22820000

 

 

 

1981/82 Förslag           27160000

 

 

 

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

Primäruppdrag m. m.

1980/81

1981/82

 

 

Televerket

Föredra­ganden

Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m.

22 820

46060

27160

Kostnader = medelsbehov

22820

46060

27160

Televerket

För budgetåret 1981/82 föreslås atl anslaget förs upp med 46060000 kr. Av beloppet utgör ca 3 milj. kr. abonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sådana som avses bli utförda under budgetåret 1980/ 81. Ca 43 milj. kr. avser kostnader för all anskaffa teleteknisk utrustning.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta televerkels förslag till inriktning av verksam­heten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Den föreslagna medelstilldelningen innebär bl. a. att anskaffning av viss materiel uppskjuts. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1981/82 anvisa ell för­slagsanslag av 27 160000 kr.

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar omfatlar dels anskaffning av andelar i anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation för slalliga myndigheter, dels anskaffning och underhåll av viss sambandsulrustning, dels anskaffning av invenlarier för vissa ge­mensamma stabsplatser.

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar budgeteras på tre primäruppdrag inom delprodukfionsområdena Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Nybyggnad m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vissa skyddsrumsan­läggningar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                      252

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Civilförsvarsstyrelsen anför att omfattningen och inriktningen av verk­samheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar saml av andra myndigheters programmässiga mål.

Den av civilförsvarsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1980; 1 000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

6295

7669

8569

8769

7319

6744

39070

Prisläge juli 1979.

H 7. Vissa skyddsrumsanläggningar

1979/80 Utgift                5 197346'

1980/81 Anslag               6295000

1981/82 Förslag               1915000

' Anslagen H 7. Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar och II 7. Anskaff­ning av vissa skyddsrumsanläggningar.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

 

1980/81

1981/82

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Civil­försvars-styrelsen

Föredra­ganden

Vissa skyddsrumsanläggningar

 

 

 

 

 

Allmän ledning och

 

 

 

 

 

förbandsverksamhet

4 260

4771

4 520

5 754

-

Centralt vidtaget

 

 

 

 

 

materielunderhåll m. m.

65

24

65

65

65

Centralt vidtagen

 

 

 

 

 

materielanskaffning m. m.

50

47

10

50

50

Nybyggnad m. m.

2075

355

1700

1800

1800

Kostnader = medelsbehov

6450

5197

6295

7 669

1915

Budgetåret 1979/80

Civilförsvarsstyrelsen anmäler alt anskaffningen av skyddade utrymmen för statliga myndigheter inte har haft den omfattning som var planerad på grund av alt byggstarten för ett antal anläggningar för civilförsvarets krigs­organisation har uppskjutils.

Budgetåret 1980/81 Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7    Försvarsdepartementet                        253

Budgetåret 1981/82

Civilförsvarsstyrelsen

1.         För lokalhyror m.m. för vissa stafiiga myndigheters utrymmen i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas ett medelsbe­hov av 5 754000 kr. för budgetåret 1981/82 (+ 1234000 kr.).

2.         För underhåll av viss sambandsutrustning beräknas elt oförändrat medelsbehov av 65000 kr. för budgetåret 1981/82.

3.         För anskaffning av inventarier för vissa gemensamma stabsplatser beräknas eU medelsbehov av 50000 kr. för budgetåret 1981/82 (-b 40000 kr.).

4.         För anskaffning av andelar i anläggningar för civilförsvarets krigsor­ganisation för statliga myndigheter som inte ingår i civilförsvaret eller försvarsmakten beräknas ett medelsbehov av 1,8 milj.kr. för budgetåret 1981/821+ 100 000 kr.).

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta vad civilförsvarsstyrelsen har anfört om inrikt­ningen av verksamheten under programplaneperioden. Lokalhyror skall ■inte längre erläggas för statliga myndigheters utrymmen i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisafion. De belopp som civilförsvarsstyrelsen anger i sammanställningen över den beräknade utvecklingen av anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar kan därför minskas med 5754000 kr. för vart och ett av budgetåren 1981/82-1985/86.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har inte beräknat några medel för lokal­hyror för budgetåret 1981/82 för statliga myndigheters utrymmen i anlägg­ningar för civilförsvarets krigsorganisation.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1915 000 kr.

Identitetsbrickor

Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för framställning och distribu­fion av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt riktlinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13, SU 1962:11, rskr 1962:11).

Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdel Allmän ledning och för­bandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

254

Planering för perioden 1981/82-1985/86

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför länsstyrelsen i Kris­tianslads län att framställning och distribution av idenliletsbrickor skall genomföras i enlighet med det uppdrag som riksdagen har gett.

Den av länsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Identitets-brickor framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1980; 1000-tal kr.).

 

1980/81'

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Summa 1981/86

750

808

808

808

808

808

4040

Prisläge juli 1979.

H 8. Identitetsbrickor

 

1979/80 Utgift                 646307 1980/81 Anslag                750000 1981/82 Förslag               805000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

 

Primäruppdrag m. m.

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Planerat    Ulfall

Planerat

Länssty­relsen i Kristian­stads län

Föredra­ganden

Identitetsbrickor: Allmän ledning och

förbandsverksamhel Kostnader = medels­behov

715            646 715            646

750 750

808 808

805 805

Personal

Personalkategori

Antal anställda om

räknat till personår

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Planerat    Ulfall

Planerat

Länssty­relsen i Kristian­stads län

Föredra­ganden

Civil personal

5               5

5

5

5

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                       255

Budgetåret 1979/80

Under budgetåret 1979/80 har 110000 identitetsbrickor tillverkals för nyfödda och invandrarbarn. Länsstyrelsen har tillhandahållit 3000 brickor fill självkostnadspris.

Budgetåret 1980/81 Verksamheten bedöms få i stort sett oförändrad omfattning.

Budgetåret 1981/82

Länsstyrelsen i Kristianstads län Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 58000 kr.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godta länsstyrelsens förslag till inriktning av verk­samheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Identitetsbrickor för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 805000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet                         256

Bilaga 7.1

Förslag till

Lag om ändring i familjebidiagslagen (1978:520)

9§'

Härigenom föreskrivs atl 9 och 21 ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Familjepenning beräknas för må­nad till högst 510 kronor för barn och till högst /140 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjän-stepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

(familjebidragslagen (1978:520) skall

Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för må­nad till högst 570 kronor för barn och till högst / 290 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt lill underhållsbidrag, som tjän-stepliktig är skyldig atl utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

21 §

Näringsbidrag utgår med högst 100 kronor för dag.

Näringsbidrag utgår med högst 150 kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

Senaste lydelse 1980:328.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet                                     257

Register

Sid.

1   Översikt

6    1 Huvudtitelns utformning

7    2 Säkerhetspolitiska överväganden

3  Besparingar m. m. inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde

11    3.1    Besparingar inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde för budgetåret 1981/82

12   3.2   Översynsprojekl

4  Det militära försvaret

13   4.1    Verksamheten under det senast förflutna

budgetåret (1979/80) 17 4.2   Verksamheten under innevarande budgetår (1980/81)

18

4.3

35

4.4

36

4.5

37

4.6

43

4.7

47

4.8

49

4.9

55

4.1(

 

A 1

56

1. :

57

2. '

60

3. i

61

4. 1

61

5. 1

Det militära försvarets fortsatta utveckling Intäktsfinansiering av viss verksamhet Lekmän i försvaret på regional och lokal nivå Avveckling av personalkassorna inom försvars-maklen

Värnpliktigas medinflylande Förbättrade värnpliklsförmåner m.m. Ramberäkning för budgetåret 1981/82 m. m. .10 Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82

Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet                                                              25600000

Vissa nämnder m. m.                                                                 15 100000

Kommilléer m.m.                                                                        5 100000

Exlra utgifter                                                                                   750000
Reglering av prisstegringar för

det militära försvaret                                                              I 900000000

1946550000

B Arméförband

Arméförband:

64   1. Ledning och förbandsverksamhet                                            3971000000

70 2. Materielanskaffning                                                                  I 170000000

74  3. Anskaffning av anläggningar                                                       460000000

86 4. Forskning och utveckling                                                            148200000

5749200000

C Marinförband

Marinförband:

91   1. Ledning och förbandsverksamhet                                            1283900000

95  2. Materielanskaffning                                                                   657000000

98  3. Anskaffning av anläggningar                                                       120400000

106 4. Forskning och utveckling                                                              75000000

2136300000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 7    Försvarsdepartementet

258

 

D Flygvapenförband

Flygvapenförband: 109  1. Ledning och förbandsverksamhet 115 2. Materielanskaffning 115  3. Anskaffning av anläggningar 126 4. Forskning och utveckling

2306200000 2455 200000* 236600000 407984000

5405984000

 

E Operativ ledning m. m.

Operaliv ledning m.m.: 130  1. Ledning och förbandsverksamhel 136 2. Materielanskaffning 139 3. Anskaffning av anläggningar

512540000 77800000 79700000

670040000

 

F Gemensamma myndigheter m. m.

146      1. Försvarels civilförvahning

149      2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

153      3. Fortifikationsförvallningen

157      4. Försvarets materielverk

162      5. Gemensam försvarsforskning

166      6. Försvarets radioanstalt

168      7. Värnpliktsverkel

172      8. Försvarets rationaliseringsinstitut

175      9. Försvarshögskolan

178     10. Militärhögskolan

182     II. Försvarets gymnasieskola

185     12. Försvarets förvaltningsskola

189     13. Försvarets läromedelscentral

192     14. Krigsarkivet

194     15. Statens försvarshistoriska museer

198     16. Frivilliga försvarsorganisationer

200    17. Försvarets datacentral

204    18. Anskaffning av anläggningar för
försvarets forskningsanstalt

Summa för det militära försvaret

92650000

21865000

142590000

520300000

267 300000

140850000

74000000

21440000

2560000

27000000

2400000

4900000

3 360000

4840000

7600000

53 700000

8651000

8000000* 1404006000 17 312080000

 

5 Civilförsvaret 205 5.1 Verksamheten under det senast förflutna budgetåret (1979/80)

207   5.2 Verksamheten under innevarande budgetår

(1980/81)

208    5.3 Civilförsvarets fortsatta utveckling

215  5.4 Ramberäkningar för budgetåret 1981/82 m.m.

218   5.5 Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82

G Civilförsvar

219   I.  Civilförsvar

226 2.   Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

229 3.   Civilförsvar: Skyddsrum

229 4.   Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

Summa för civilförsvaret

271980000 11000000

200000000* 68000000

550980000

* Beräknat belono

Prop. 1980/81:100   Bilaga 7   Försvarsdepartementet

259

6 Övrigt totalförsvar m.m.

232    6.1 Inledning

233    6.2 Föredraganden

234    6.3 Hemställan

H Övrig verksamhet

236    1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

237    2. Beredskapsslyrka för FN-tjänst

240  3. Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål

244  4. Flygtekniska försöksanstalten

248  5. Signalskydd

250   6. Vissa teleanordningar

251   7. Vissa skyddsrumsanläggningar
253  8. Idenfitetsbrickor

Totalt för försvarsdepartementet

2725000 19730000 58000000

2260000

1050000 27160000

1915000 805000

113645000

17976705000

256 Bilaga 7.1 Förslag till Lag om ändring i familje­bidragslagen (1978:520)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

 

 

 

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1981                    Prop, 1980/81:100

Bilaga 8

Socialdepartementet

översikt

Till socialdepartementet hör det sociala trygghetssystemet i form av allmän sjukförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, ATP och delpen­sionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, föräldraförsäkring, barnbidrag och annat stöd till barnfamiljerna, barnomsorg, äldreomsorg, omsorger om handikappade och övriga sociala vårdområden samt hälso- och sjukvård.

För socialdepartementets verksamhetsområde läggs fram förslag som för budgetåret 1981/82 kostar sammanlagt 60 698 milj. kr. på statsbudgeten. Del är en ökning med 7 514 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Socialhuvudfiteln präglas, trots den starka återhållsamhet som det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kräver, av ett bibehållande av den standard som kännetecknar svensk socialpolitisk verksamhet. Solidari­teten kräver atl fillgängliga resurser i första hand satsas på utsatta grupper. Utrymme har också kunnat beredas för vissa nya reformsalsningar, främst inom missbruks- och handikappområdena.

I rådande ekonomiska läge står del klart atl resurserna på det sociala området måste reserveras främst för familjepolitiska åtgärder, som ulbygg­nad av barnomsorgen, ökade anslag för föräldrapenningen och barnbidragen samt sjukvård för och omsorger om de äldre samt insatser på handikapp­området.

Förslag läggs fram om vissa höjningar av ersättningsnivån för handikapp­ersättning, barnpension, barntillägg och bidragsförskott för att kompensera effekterna av de nya beräkningsgrunderna för ändring av basbeloppet.

Pensionstillskotten höjs den 1 juli 1981 med 4% av basbeloppet som en följd av fidigare riksdagsbeslut. Under år 1981 kommer förslag att framläggas om ytterligare förbättringar av pensionstillskotten fr. o. m. den 1 juli 1982.

En fortsatt kraffig utbyggnad av samhällets insatser för vård av alkohol-och narkotikamissbrukare genomförs. Särskilda medel reserveras för genomförandel av förslag från regeringens samordningsorgan för alkohol­frågor. Förslagen syftar till en ökad informafion och opinionsbildning kring alkohol och andra droger och ett intensifierat utvecklingsarbete på vårdom­rådet, däribland särskilda ålgärder för kvinnliga missbrukare. Sammanlagt föreslås att 8,5 milj. kr. anvisas för dessa ändamål. Härfill kommer särskilda medel att anslås från allmänna arvsfonden. Därutöver anslås medel till forskning kring samhällsutvecklingens sociala konsekvenser. Under social-

1 Riksdagen 1980/8L I saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                                2

huvudtiteln ökas anslagen inom alkohol- och narkofikaområdel med sammanlagt 47,2 milj. kr.

För ökade insatser bland fierhandikappade föreslås sammanlagt 2,6 milj. kr. atl disponeras av handikapporganisationerna. På sjukvårdsområdet anvisas sammanlagt 5,6 milj. kr. för åtgärder för en förbättrad kontinuitet i vården.

Önskvärda förbättringar på många andra områden måste stå tillbaka för dessa satsningar. Speciellt stark återhållsamhet iakttas beträffande adminis­trativa utbyggnader. Medel har beräknats med utgångspunkt i besparings­alternativet för flertalet myndigheter inom socialdepartementets ansvarsom­råde. Socialdepartementets strävan är i stället atl på flera områden administrativt förenkla olika regelsystem. En särskild översyn genomförs av föräldraförsäkringen. Samtidigt pågår utredningar kring sjukpenningförsäk-ringen saml ersättningssystemet vid sjukresor. En översyn pågår vidare av det statliga regelsystemets betydelse för utbyggnaden av kommunernas barnomsorg. En särskild proposition med förslag till förenklingar av regelsystemet i barnomsorgen kommer alt avlämnas lill riksdagen under våren 1981. Särskilda organisationsöversyner pågår därutöver av socialsty­relsen och riksförsäkringsverket. Syftet är all med bibehållen kvalitet i verksamheten förenkla gällande regelsystem på olika områden och däri­genom minska behovet av administrafiva förstärkningar.

Socialdepartementets stör.ita utgiftspost är anslaget fill folkpensioner. Antalet folkpénsionärer beräknas i januari 1981 vara 1949 400 varav 1 380 000 år ålderspensionärer. Ca 52 % av folkpensionärerna med ålders-, förtids- eller änkepension har pensionstillskott. Folkpensionskostnaderna beräknas för nästa budgetår till 34 630 milj. kr., vilket är en ökning med 4 650 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. ATP-utbetalningarna beräknas till 24 900 milj. kr. Tillsammans utbetalas från den allmänna pensioneringen (inkl. ATP och bostadsstöd) ca 65 miljarder kr. under nästa budgetår.

I januari 1981 beräknas antalet deltidspensionärer till drygt 65 000.

Äldreomsorgen kommer att bli en av det närmaste årtiondets viktigaste socialpolitiska uppgifter. Antalet personer över 65 år utgjorde år 1975 15 % av totalbefolkningen eller 1 230 000 personer. Prognoser visar att detta antal kommer att öka med 180 000 personer fram till år 1985. Ökningen är störst i de äldsta åldrarna. Befolkningsutvecklingen innebär att samhället måste avsätta kraftigt ökade resurser för att tillgodose de äldres behov av ekonomisk trygghet, omsorg och självständighet. Dessutom måste de äldre erbjudas en god omvårdnad när de blir sjuka eller annars behöver vård. En parlamentarisk äldreberedniiig skall behandla frågor om samordning av samhällets insatser för de äldre.

Social hemhjälp och färdtjänst utgör viktiga delar av samhällets stöd fill äldre och handikappade. Statsbidragen beräknas lill 1 330 milj. kr. för social hemhjälp och lill 275 milj. kr. för färdtjänst, vilket är en ökning med 270 resp. 55 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                               3

Familjepolitiken intar en betydelsefull plats i det socialpolitiska arbetet. Barnfamiljerna får ökat ekonomiskt stöd genom barnbidrag som höjdes till 3 000 kr. per barn och år fr. o. m. oktober 1980. Kostnaderna för barn­bidragen uppgår nästa budgetår till sammanlagt 5 145 milj. kr.

Föräldrars rätt atl vara lediga för alt vårda barn har väsentligt vidgats under senare år. De sammanlagda utbetalningarna från föräldraförsäkringen uppgår nästa budgetår till 4 465 milj. kr. Förslag om förbättringar av föräldraförsäkringen har godkänts av riksdagen under år 1980.

Förslag om införande av ATP-rätl för vård av barn i hemmet kommer att lämnas fill riksdagen våren 1981.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter. Statsbidragen till barnomsorgs­utbyggnaden ökar med ca 800 milj. kr. fill 5 410 milj. kr. budgetåret 1981/82. De senaste kända barnomsorgsplanerna visar att 83 000 platser i daghem och 36 000 platser i fritidshem beräknas bli färdigställda under åren 1977-1981. Dessutom beräknas tillkomma 33 100 platser i familjedaghem för förskole­barn och 12 000 platser i familjedaghem för skolbarn.

Bidragsförskott som är ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda utgår f. n. fill drygt 220 000 barn.

Hälso- och sjukvårdens utbyggnad inriklas på decentraliserad öppen vård och långtidssjukvård. Behovet av hälso- och sjukvård kommer att bli särskilt markant pä grund av befolkningsutvecklingen, med allt fler människor i de högsta åldrarna. Hemsjukvården och övrig sjukvård för äldre behöver därför utvecklas ytterligare. Inom socialdepartementets sjukvårdsdelegafion pågår ett arbele med sjukvårdens strukturutveckling fram till och med 90-talel. En särskild proposition med förslag till ny hälso- och sjukvårdslagstiftning avses föreläggas riksdagen under år 1981.

Anslaget till handikapporganisationerna ökar med 2,7 milj. kr. fill sammanlagt 27,2 milj. kr. budgetåret 1981/82. För texttelefoner ät döva, gravt hörselskadade m. fl. anslås 7,7 milj. kr.

En genomgripande förändring av socialvården sker genom den nya socialtjänstlagen som träder i kraft den 1 januari 1982. Mot bakgrund av att en överenskommelse har träffats om ändrat huvudmannaskap för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nyklerhetsvårdsanstalterna m. m. pågår nu förhandlingar med landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om statsbidrag för verksamheten efter den 1 januari 1983.

Socialhuvudtiteln ger inte ensam en fullständig bild av samhällets insatser på det socialpolitiska området. Till totalbilden hör även vissa anslag som redovisas under andra huvudfitlar, kostnader för allmän försäkring som inte tas över statsbudgeten, samt landsfingens och kommunernas kostnader för sjukvård och sociala insatser.

I följande sammanställning redovisas de totala samhällsutgifterna för socialpolitiken åren 1976 och 1981. (Arbetsmarknad och bostadsprodukfion är inte medräknade.)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

 

 

Utgifter i milj.

kr.

Ökning 1976-1981

 

1976

1981

Milj. kr. %

Sjukvård och sjukförsäkring Äldre och handikappade Barnfamiljer Övrigt

36 170

29 970

13 430

1850

64 400

68 360

26 880

3 400

28 230        78

38 390      128

13 450      100

1550        84

Sammanlagt

81420

163 040

81620      100

Utgifterna för den sociala tryggheten beräknas alltså öka med 100 % under femårsperioden 1976-1981.1 fast penningvärde räknat innebär det en ökning med ca 37 %. Det allmännas totala kostnader för sociala insatser under år 1981 uppgår till ca 163 miljarder kr. Räknat i andel av bruttonafionalproduk-ten innebär detta en ökning från 25 % år 1976 fill 29 % år 1981.

Allmän försäkring

Den allmänna försäkringens ekonomiska omfattning ökar kontinuerligt för varje år, både absolut och relafivt i förhållande fill den totala samhällsekonomin. Ersättningarna som betalas ut från försäkringen motsva­rar omkring 30 % av den totala privata konsumtionen i landet.

Försäkringens ökande andel av folkhushållet beror främst på de successiva höjningarna av folkpensionsbeloppen som skett under 1970-talet, det ökande antalet pensionärer med ATP liksom den allmänna ökningen av såväl antalet som andelen pensionärer bland befolkningen. Även sjukförsäkringen med föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring har byggts ul betydligt under denna tid.

Förmåner från folkpensioneringen utgår f. n. till ca 1,9 milj. personer. Därav är ca 1,4 milj. ålderspensionärer och 300 000 förfidspensionärer. Antalet folkpensionärer ökar med ca 20 000 om året. ATP-pensionerna får för varje år allt större betydelse. F. n. har 57 % av ålderspensionärerna ATP utöver folkpensionen. Bland förtidspensionärerna är motsvarande andel 74%.

Flera betydelsefulla och kostnadskrävande pensionsreformer har genom­förts under del senaste årtiondet. Den allmänna pensionsåldern har sänkts och folkpensionens grundbelopp har höjts. Möjligheterna till rörlig pen­sionsålder mellan 60 och 70 års ålder har vidgats. De folkpensionärer som saknar eller har låg ATP har sedan år 1969 fått årliga standardförbättringar genom höjda pensionstillskott.

Förslag kommer atl läggas fram under år 1981 om ytterligare förbättringar av pensionstillskotten fr. o. m. den 1 juli 1982. för att särskilt värna om de pensionärer som har enbart folkpension eller låg ATP.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                               5

Från den 1 juli 1979 har i lagen om allmän försäkring införts ändringar som ökat möjligheterna för utlandssvenskar och invandrare all få folkpension.

Folkpensionens årsbelopp inkl. helt pensionsfillskott uppgår vid basbelop­pet 16 100 kr. till 21 896 kr. för ensamstående ålderspensionär och lill 38 157 kr. för ett pensionärspar. För en ensam förtidspensionär uppgår årsbeloppet till 28 497 kr. Folkpensionsförmånerna är knutna till basbeloppet. Nya regler för fastställande av basbeloppet har införts fr. o. m. 1 januari 1981. De nya beräkningsgrunderna innebär att vid indexberäkningen bortses från indirek­ta skaller, tullar och avgifter men fillägg görs för subventioner saml bortses från förändringar av energipriser. Folkpensionerna kommer även efter denna förändring alt fortsätta att öka men i en något långsammare takt.

Förslag läggs nu fram om vissa höjningar av ersättningsnivån för handikappersättning, barnpension och barnfillägg för att kompensera effekterna av de nya beräkningsgrunderna för ändring av basbeloppet.

För nästa budgetår beräknas folkpensionskostnaderna öka med 4 650 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår, och uppgå till 34 630 milj. kr. Härtill skall läggas ATP-utbetalningarna som beräknas till 24 900 milj. kr. och kostnaderna för bostadsstödet till pensionärerna vilket har uppskattats till 3 630 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Ett betydelsefullt komplement till folkpensionen utgör de kommunala bostadsfilläggen (KBT) som utgår till ca 820 000 pensionärer. Statsbidrag utgår fill kommunernas kostnader för KBT. För atl statsbidrag skall utgå gäller fr. o. m. 1 januari 1981 som villkor att kommunen täcker minst 80 % av bostadskostnaden upp lill 750 kr. per månad för ensamslående pensionär och 850 kr. per månad för makar. Dessa bidragsgränser föreslås höjda till 800 kr. resp. 950 kr. per månad fr. o. m. den 1 januari 1982. Statsbidrag utgår f. n. med 43 % av bostadskostnaden upp fill nämnda bidragsnivåer. De nya stalsbidragsreglerna avser att minska skillnaden i KBT-belopp mellan olika kommuner. Fr. o.m. juli 1981 förändras inkomstprövningsreglerna inom KBT-systemet. Samfidigt justeras procentsatsen för statsbidrag till 38 %.

Antalet ATP-pensionärer är f. n. närmare 1,3 miljoner. ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenförelagare. ATP-avgiften för år 1981 ulgör 12,25 % av det pensionsgrundande löneunderlaget. För de följande tre åren kommer avgiften atl höjas med 0,25 procentenheter per år enligl tidigare riksdagsbelsut. Den kommer därmed atl år 1984 bli 13 %. Härigenom tillförs allmänna pensionsfonden medel som underlättar att klara de mer långsiktiga utgiftsåtagandena inom ATP-systemet.

Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 för anställda. Härigenom öppnades en möjlighet atl successivt minska arbetsinsatsen mellan 60 och 65 års ålder, för en mjuk övergång till ålderspension. År 1980 vidgades delpensioneringen till atl omfatta även egna företagare och uppdragstagare. Fr. o. m. den 1 januari 1981 sänks kompensafionsnivån från 65 % fill 50 % av inkomstbortfallet.

F. n. har ca 65 000 personer delpension. Sedan år 1976 har delpensions-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                              6

reformen utnyttjats av ca 95 000 personer, varav 36 000 övergått i ålders­pension.

Sjukförsäkringssystemet som omfattar hela befolkningen ger rätt lill dels sjukpenning vid sjukdom med 90 % av arbetsinkomster upp fill en viss nivå, dels viss ersättning i samband med läkarvård och läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och viss annan sjukvårdande behandling saml för sjukresor. Mellan åren 1974 och 1976 ökade antalet sjukdagar som ersätls av sjukförsäkringen från drygt 19 till knappt 23 dagar per försäkrad och år. Sedan år 1976 har dock antalet sjukdagar minskal något.

Avgiften för en patient vid läkarbesök i öppen sjukvård är fr. o. m. den 1 januari 1981 25 kr. Avgiften för receplbelagda läkemedelsinköp är från samma tidpunkt maximalt 40 kr.

Ett förbättrat skydd för de grupper som har höga sjukvårds- och läkemedelskostnader införs 1:'r. o. m. den 1 juli 1981. Det innebär bl. a. atl man inte behöver betala för mer än sammanlagt 15 läkarbesök och/eller läkemedelsinköp under en lolvmånadersperiod. Läkarbesök och läkeme­delsinköp räknas tillsammans för alla barn i en familj, vilket särskilt gynnar flerbarnsfamiljerna.

Antalet ersatta behandlingar i öppen vård ökar. Framför allt har en snabb utveckling skett av hemsjukvården, en vårdform som är av stor belydelse för de äldre och som många gånger ulgör ett gott alternafiv lill omhändertagande inom den slutna sjukvården.

Den under år 1978 fillkallade sjukpenningkommitlén skall i början av år 1981 redovisa lösningar på frågor om bättre regler för sjukpenning vid korta sjukfall och bättre anpassning av kompensation för delårs- och deltidsan­ställda. Kommittén har under år 1980 fått tilläggsdirektiv och skall senast den 1 mars 1981 redovisa förutsättningarna för att införa ett sjuklönesyslem och förutsättningarna för atl införa en ökad självrisk inom sjukförsäkringen.

En kommitté ser över ersättningssystemet för sjukresor ur organisatorisk och administrativ synpunkt. Utredningen skall bl. a. pröva förutsättningarna för atl ge sjukvårdshuvudmännen etl ökat ekonomiskt och administrafivl ansvar för resor i samband med sjukdom.

Den allmänna tandvårdsföisäkringen omfattar alla försäkrade över 19 år och under en övergångsperiod även försäkrade i åldersgruppen 17-19 år. Barn och ungdomar under 19 års ålder har rätt till avgiftsfri landvård genom landsfingens folktandvård. Tandvårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för tandvård enligt tandvårdstaxan med 50 % upp fill 2 500 kr. och med 75 % av kostnader däröver. Fr.o .m. den 1 januari 1981 gäller samma ersättnings­regler för tandtekniskt material som för övriga landvårdskoslnader.

En parlamentarisk kommitté har fill uppgift atl se över tandvårdsförsäk­ringen. Förslag väntas i mitten av år 1981.

Kostnaderna för sjukförsäkringen exkl. föräldraförsäkringen beräknas för år 1981 fill 24 545 milj. kr., varav 14 220 milj. kr. är kostnader för sjukpen­ning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                              7

Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av statsbidrag och till 85 % av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Socialförsäk-ringsavgiften lill sjukförsäkringen utgör fr. o. m. 1981 10,5 % av löneunder­laget.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenfö­relagare. Försäkringen träder in vid skada som leder till inomstborlfall. 1 princip utgår full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sill arbete. Det är den faktiska nedsätlniTigen i den försäkrades förmåga alt skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer livräntans stor­lek.

Den allmänna försäkringen administreras centralt av riksförsäkringsverket och lokalt av de allmänna försäkringskassorna. Allmän försäkringskassa finns i varje landslingskomun samt i kommun som inte tillhör landstingsom­råde. Totall finns 26 försäkringskassor. En stor del av verksamheten bedrivs vid lokalkontor och filialexpedifioner. F. n. finns ca 450 lokalkontor och 135 filialexpedilioner.

Den nya besvärsorganisationen inom socialförsäkringen med tre regionala försäkringsrätter har fått ett slörre antal besvärsärenden än vad de hinner behandla. En kommitté har tillsalls för att skyndsamt utreda bl. a. vilka administrativa och organisatoriska åtgärder som kan vidtas för atl minska ärendebalansen.

En särskild kommitté utreder frågan om den framtida utformningen av den allmänna försäkringens ADB-system. Kommittén planerar atl inom kort lämna ett slutbetänkande med principförslag lill utformning av ett framtida ADB-system och en plan för systemets genomförande.

Ett kommittéförslag har lagts fram om formerna för styrning av försäkringskassornas organisation och förvaltningskostnader. Samma kom­mitté väntas inom kort lägga fram förslag rörande riksförsäkringsverkets organisation m.m.

Familjepolitiken

Familjepolifiken måste sätta barnet i centrum. Samhällets familjepolitiska uppgift är att skapa förutsättningar för att föräldrar och barn tillsammans ska kunna forma sin tillvaro så att den bäst passar varje familj. Ansvaret för barns vård och fostran ställer krav dels på föräldrarna, dels på samhället. Det är elt samhällsansvar alt skapa förutsättningar för fullvärdiga livsvillkor för barnen genom planering av boende- och uppväxtmiljöer och ett arbetsliv som tar hänsyn fill barnfamiljernas situation.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett annal viktigt mål för familjepolitiken.

Ekonomiskt stöd och social service är medel att skapa social trygghet för barnfamiljerna.

Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främsl av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                              8

allmänna barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, bidragsförskott och bosättningslån samt bidrag för vård av handikappade barn och barnpensio­ner.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn etl grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget, som utgår med lika belopp för alla barn, utbetalas lill omkring 1 miljon familjer med ca 1,7 miljoner barn under 16 års ålder.

Barnbidraget höjdes i oktober 1980 med 200 kr., lill 3 000 kr. per barn och år. Kostnaderna för barnbidragen under nästa budgetår beräknas till 5 145 milj. kr.

Den 1 januari 1981 ändrades lagen om allmänna barnbidrag så alt blivande adoptivföräldrar fillförsäkrats rätt fill barnbidrag för ett utländskt barn under tiden före adoptionen.

Som komplement till de allmänna barnbidragen utgår inkomstprövade bostadsbidrag fill familjer med låga inkomster och familjer med flera barn. De utgår till ca 395 000 familjer med drygt 780 000 barn. Anslaget för bostadsbidrag redovisas under bostadshuvudtiteln.

Det ekonomiska familjeslödel ses över av en parlamentarisk kommitté. Därvid skall flerbarnsfamiljernas situation särskilt beaktas.

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt skydd i samband med barns födelse och sjukdom. Den ger också föräldrarna ekonomiska möjligheteratt vara hemma hos sina barn under viss tid fram t. o. m. barnels första skolår. Försäkringen infördes år 1974 och har sedan dess successivt byggts ut och förbättrats.

Försäkringens föräldrapenning utgår med en garantinivå på 37 kr. per dag under sex månader i anslutning lill barns födelse eller adoptivbarns ankomst fill familjen. För dem som har sjukpenning över garanfinivån utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Den 1 januari 1980 infördes en särskild rätt fill havandeskapspenning. Denna ersättningsform är kombinerad med en rätt lill omplacering för kvinnor som i graviditetens slutskede på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt normala arbete. Havandeskapspenning utgår under högst 50 dagar till den som inte har kunnat bli omplacerad fill lättare arbete.

Föräldrar med barn födda efter den 1 januari 1978 har rätt fill särskild föräldrapenning under sammanlagt tre månader för varje barn. Även den särskilda föräldrapenningen utgår med lägst 37 kr. per dag eller det högre belopp som svarar mot sjukpenningen. Föräldrar med barn födda efter den 1 januari 1980 har från den 1 juli 1980 rätt lill särskild föräldrapenning under sammanlagt sex månader. Under tre av de månaderna utgår ersättningen med belopp som motsvarar sjukpenningen, dock lägst 37 kr. per dag. Under de övriga tre månaderna utgår ersättningen enligl garanfinivån lika för alla.

Den särskilda föräldrapenningen får tas ul under de tidsperioder som

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                               9

föräldrarna själva finner lämpliga under tiden fram lill och med barnels första skolår. Den kan användas både vid helfidsledighet och vid förkortad arbetsfid och utgår som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning.

Den förbättring av stödet vid vård av små barn som skett genom utbyggnaden av föräldraförsäkringen utgör ell ekonomiskt komplement till den lagstadgade rätten fill förkortad arbetsfid som gäller för småbarnsför­äldrar sedan den 1 januari 1979. Föräldraförsäkringen utnyttjas i allt större omfattning av fäderna, vilket är av stort värde ur jämställdhelssynpunkt.

Lagen om rätt fill ledighet för vård av barn ger föräldrar rätt alt vara helt lediga från arbetet eller att förkorta sin dagliga arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetsfid så länge de vårdar barn under ett och ett halvt års ålder.

Rätten till förkortad arbetsfid till i vanliga fall sex limmar per dag gäller till dess barnet är älta år eller har avslutat det första skolåret. Denna rätt fill ledighet är frislående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. Föräldrarna har dock allfid rätt fill ledighet från sin anställning under fid då ersättning utgår från föräldraförsäkringen.

Förvärvsarbetande förälder som fillfälligl behöver stanna hemma och la vård om barn i samband med sjukdom har rätt till föräldrapenning utöver de fider som nämnts i del föregående. Föräldrapenning för fillfällig vård av barn kan utgå när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk eller i samband med besök i den förebyggande barnhälsovården. Fadern har rätt fill ersättning under 10 dagar i samband med barnets födelse.

Fr.o. m. den 1 januari 1980 har denna rätt till föräldrapenning utvidgats så att den för barn födda år 1970 eller senare utgår under högst 60 dagar per barn och år fram till dess barnet är tolv år. Föräldrapenningen utgår i dessa fall med samma belopp som sjukpenningen.

De totala kostnaderna för föräldraförsäkringens förmåner beräknas för nästa budgetår till ca 4 465 milj. kr., vilket är en ökning med 800 milj. kr. 85 % av kostnaderna täcks genom arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgifter fill sjukförsäkringen och 15 % genom statsbidrag. Det innebär att 670 milj. kr. faller på staten.

En särskild utredning har tillsalls för all göra en översyn av föräldraför­säkringen och av reglerna för rätt till ledighet för vård av barn. Översynen skall bl. a. ta sikte på behovet av och möjligheterna att åstadkomma förenklingar i regelsystemet.

Föräldrar med svårt handikappade barn i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpension och pensionstillskott för en förtidspensionär. Vårdbidraget beskattas som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Vårdbidrag utgår f. n. för ca 13 600 barn.

Frågan om vårdbidragels konstruktion uireds av en parlamentarisk kommitté. Bl. a. skall övervägas om vårdbidragels syfte bättre kan tillgodo­ses om stödet delas upp på etl bidrag som tar sikte på del särskilda

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             10

vårdbehovet  och   elt   bidrag  fill   särskilda   merkostnader  till   följd   av handikappet.

Möjligheten till ATP-rätt för föräldrar som själva vårdar barn i hemmet uireds inom socialdepartementet. En departementspromemoria kommer att redovisas inom kort. Avsikten är alt etl förslag om införande av ATP-rätt för vård av små barn i hemmet skall läggas fram lill riksdagen under våren 1981.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskott utgår med 40 % av basbeloppet och omfattar f. n. drygt 225 000 barn.

Ensamförälderkommittén arbetar med alt pröva frågorna om hur sam­hällsstödet till de ensamslående föräldrarna och deras barn skall utformas med hänsyn fill de förändringar som skett i olika avseenden sedan vissa av stödformerna infördes.

Barn vars förälder avlidit får elt ekonomiskt grundskydd genom barnpen­sion från folkpensionering och ATP. Barnpensionen från folkpensionering­en utgår med lägst 25 % av basbeloppet och högst 40 % av basbeloppet i de fall då inle änkepension eller barnpension från ATP utgår. Barnpension från folkpensioneringen utgår f. n. lill ca 43 000 barn.

Förslag läggs fram om höjning av ersättningsnivåerna för bidragsförskott, barnpensioner och barnfillägg för atl kompensera effekterna av de nya beräkningsgrunderna för ändring av basbeloppet.

Ett utredningsförslag om modernisering av pensionsförmånerna för efterlevande väntas under våren 1981.

Barnomsorgens fortsatta utbyggnad intar en central plats när del gäller samhällets åtgärder för social service och omvårdnad.

Riksdagen anslöt sig våren 1976 till ett utbyggnadsprogram som innebär att under perioden 1977-1981 skall färdigställas 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i frifidshem. Samtidigt förutsattes ytterligare 10 000 platser fillkomma i familjedaghem under perioden. De senast kända barnomsorgsplanerna visar att 83 000 platser i daghem och 36 000 platser i fritidshem beräknas bli färdigställda under nämnda period. Dessutom beräknas fillkomma 33 100 platser i familjedaghem för förskolebarn och 12 000 platser i familjedaghem för skolbarn.

Statistiska centralbyrån har på socialdepartementets uppdrag genomfört en eflerfrågeundersökning på kommunnivå under våren 1980. Undersök­ningsresultaten visar atl del våren 1980 efterfrågades 137 000 nya platser för förskolebarn i barnomsorgen, varav 99 000 platser i daghem och 33 000 platser i familjedaghem. För yngre skolbarn efterfrågades 46 000 nya platser varav 38 000 i fritidshem och 6 000 i annan form av kommunal barnomsorg. Vidare framkommer i undersökningen atl efterfrågan på deltidsomsorg är högre för de barn som inle har plats än för dem som redan har plats.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                              11

Driftbidraget för daghem utgår under är 1980 med 18 100 kr. per plats och för frifidshem med 9 050 kr. per plats. I bidragsbeloppen är beaktade kapitaltjänstkoslnader. Likaså har hänsyn lagils lill behovel av extra insatser för barn med behov av särskilt stöd.

För familjedaghemmen utgår statsbidrag med 35 % av kommunernas bruttokostnader för verksamheten. Härfill kommer ett grundbelopp som för barn i förskoleåldern utgår med 3 250 kr. per barn under år 1980. För barn i skolåldern utgår grundbeloppet med hälften av detta.

Fr. o. m. den 1 juli 1977 utgår ett särskilt statsbidrag till kommunerna för hemspråkslräning för invandrarbarn. Bidraget utgår för fem- och sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen.

Bidragen fill barnomsorgen är värdebeständiga genom anknytning till löneutvecklingen för anställda i offenfiig tjänst.

Det slalliga stödet till kommunernas barnomsorg kan för nästa budgetår beräknas lill sammanlagt 5 410 milj. kr. vilkel jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med 800 milj. kr. Härtill kommer medel från bostadshuvudtiteln som utgår i form av statliga bostadslån lill förskolor och fritidshem.

Statsbidragssystemet skall enligt riksdagens tidigare beslut finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenförelagare. Den är för år 1981 fastställd lill 2,2 % av det löneunderiag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna.

Inom regeringskansliet pågår en översyn av de av olika statliga myndig­heter utfärdade normer och anvisningar som kan vara elt hinder för barnomsorgens ulbyggnad. Avsikten är att underlätta utbyggnaden samfi­digt som kvaliteten i barnomsorgen blir fillgodosedd. Avsikten har varit att en proposition om förenklade statliga regler inom barnomsorgen skulle lämnats till riksdagen under hösten 1980. Propositionen kommer att avlämnas i början av år 1981.

En särskild kommitté ser över frågan om språksituationen för invandrar­barn i förskoleåldern. Översynen syftar till - mot bakgrund av en karlläggning av hemspråkslräningens nuvarande omfattning, organisation och personalresurser - förändringar som bättre än f. n. tillgodoser invand­rarbarnens speciella behov.

Under socialstyrelsens ledning bedrivs ulveckiings- och försöksverksam­het inom förskoleområdet i anslutning till de reformer som beslutats under senare år. Försöksverksamheten avser bl. a. utformningen av verksamheten inom den allmänna förskolan och daghemmen, uppsökande verksamhet bland barn i förskoleåldern och den fidiga skolåldern samt åtgärder för barn med särskilda behov av stöd och stimulans.

Utbyggnaden av den öppna förskolan fortsätter. År 1979 fanns det 250 öppna förskolor i 100 kommuner. Fram till år 1984 planeras ylterligare 320 sådana förskolor inrättas. Den öppna förskolan har visat sig kunna spela en väsentlig roll i strävandena att skapa sociala kontakter mellan människor i

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             12

bostadsområdena. Den utgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är ett stöd för dagbarnvårdarna i deras arbete.

Statistiska centralbyrån fick i samband med FN:s internafionella barnår 1979 i uppdrag alt undersöka orsakerna till de sjunkande födelsetalen i landet. I en första rapport Barn - behov eller börda har SCB belyst den svenska och internationella utvecklingen av fruktsamheten. F. n. genomför SCB en enkätundersökning om orsakerna fill fruktsamhetsnedgången.

Barnomsorgsgruppen har i belänkandet Barn och Vuxna behandlat frågan om föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Familjestödsutredningen beräknas inom kort lämna ett slutbetänkande avseende barnomsorgen för de minsta barnen.

Barnmiljörådet inrättades den 1 juli 1980 som ell självständigt centralt organ med uppgift att verka för förbättringar i barns miljö och ökad säkerhet för barn och ungdom.

Omsorger för de äldre

Antalet personer över 65 år har under de senaste decennierna ökal och därigenom kommit atl utgöra allt större andel av totalbefolkningen. Ökningen av antalet äldre liksom deras ökande andel av totalbefolkningen väntas fortsätta under hela 1980-talet. Utvecklingen innebär atl samhällets insatser för de äldre tar i anspråk allt slörre ekonomiska och personella resurser.

De vägledande målen för samhällets insatser för de äldre är ekonomisk trygghet, gemenskap och närhet, god bostad och vid behov service av skilda slag. Hörnpelaren för de äldres ekonomiska trygghet är pensionssystemet. En ökande andel pensionärer bar tilläggspension.

Med den materiella tryggheten som grund bör äldreomsorgen medverka till en meningsfull livssituation för de äldre. De äldre bör bo i sin invanda hemmiljö så länge de själva önskar. Delta ställer stora krav på såväl bostädernas standard och utemiljöns utformning som kompletterande samhällsservice i form av social hemhjälp, färdtjänst, tekniska hjälpmedel, social jour och andra insatser.

Den sociala hemhjälpen har byggts ul kraftigt under 1960- och 1970-lalen. Årligen får ca 350 000 äldre och handikappade hjälp genom den sociala hemhjälpen. Det sammanlagda antalet hjälptimmar uppgår lill ca 50 miljoner. Den sociala hemhjälpen utvecklas alltmera mot nya arbetsformer och arbetsuppgifter. En strävan finns atl öka det lokala samarbetet med hemsjukvården.

Statsbidrag utgår med 35 % av kommunernas brutlokostnader för den sociala hemhjälpen. Härvid medräknas bl. a. kostnader för service i form av hårvård, fotvård, badservice, matdistribution och snöröjning. Del statliga

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              13

bidraget till social hemhjälp beräknas för bugetåret 1981/82 till 1 330 milj. kr., vilket innebär en ökning med 270 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Färdtjänsten är av stor betydelse för de rörelsehindrades möjligheter alt aktivt kunna delta i samhällets olika aktiviteter. Som elt komplement till de allmänna kommunikationerna är färdtjänsten en förutsättning för alt förverkliga kravet på integration och normalisering för handikappade. Antalet personer med färdtjänstfillslånd är f. n. drygt 250 000. Statsbidrag utgår också för färdtjänst med 35 % av bruttokostnaderna. Statsbidraget får dock inte översfiga bidraget för föregående bidragsår med mer än elt visst belopp. För nästa budgetår beräknas stalsbidragsbehovet till 275 milj. kr., vilket innebär en ökning med 55 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Kommunerna har under senare år lill stor del byggt ut boendet för äldre genom s. k. servicehus. F. n. finns omkring 17 000 lägenheter i sådana servicehus. De förändringar som sker beträffande ålderdomshem gäller som regel ombyggnad av redan befintliga ålderdomshem. Antalet platser i ålderdomshem är f. n. ca 59 000.

Pensionärernas egna föreningar är av stor betydelse. Medel beräknas för fortsatt stöd till pensionärsorganisationernas betydelsefulla verksamhet.

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en parlamentarisk äldreberedning med uppgift att behandla frågor om samordning av samhällets insatser för de äldre.

Äldreomsorgen är under utveckling. Den behöver stöd av forskning och utvecklingsarbete. För att stödja utvecklingsprojekt och försöksverksamhe­ter inom äldreomsorgen disponeras för innevarande budgetår 3 milj. kr. Medel för detta ändamål bör finnas tillgängliga även för nästa budgetår.

Hälso- och sjukvård

Förändringarna inom hälso- och sjukvårdens område inriklas på en fortsatt ulbyggnad av den öppna vården och utveckling av alternativa vårdformer för långtidssjuka. En förbättrad kontinuitet i kontakterna mellan pafienler och vårdgivare eftersträvas, liksom mindre vårdenheter nära patienterna. Etl angelägel område för verksamheten på 1980-talel blir att så långt som möjligt förebygga ohälsa genom att upptäcka och bekämpa orsaker fill sjukdom och skador.

De senaste årfiondena har präglats av en kraffig ulbyggnad av resurserna inom den slutna sjukvården. Investeringarna har medfört både en kvalitativ och kvantitativ upprustning. Detla har, tillsammans med personalpolitiska åtgärder såsom arbetstidsförkortningar och en lönepolitisk satsning på låglönegrupper, lett fill starkt ökade driftkostnader. Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten har under de senaste tjugo åren ökat från 3 % 1960 till ca 7 % 1970 och ca 10 % 1980. Antalet anställda inom hälso- och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                            14

sjukvården uppgår nu till ca 400 000, vilkel motsvarar 8 % av del totala antalet yrkesverksamma i landet.

En gynnsam utveckling av samhällsekonomin har varit en viktig förutsätt­ning för denna utbyggnad. Betydande framsteg inom medicin, farmakologi och teknik har gjort del möjligt atl framgångsrikt behandla sjukdomar som tidigare inle har varit fillgängliga för en effektiv terapi. Också i andra avseenden har möjlighelerna atl minska mänskligt lidande väsentligl förbättrats.

Trots detta återstår ännu icke tillgodosedda behov framför allt inom långtidssjukvården, den öppna hälso- och sjukvården saml inom psykia­trin.

Utbyggnaden av den öppna vården har ännu inte lett till att sjukhusens andel av besöken i öppen vård har minskat. Bristen på allmänläkare och täta personbyten på distriktsläkartjänster har bidragit lill delta förhållande. Människor söker sig alltjämt till akutsjukhusens mottagningar för vårdbehov som kan tillgodoses i öppen vård.

En omfattande utbyggnad av vårdcentraler pågår. Utvecklingen av primärvårdens organisation och arbetssätt är inne i ett dynamiskt skede. Bristen på allmänläkare är pii väg atl hävas. Brislen på distriktssköterskor kommer dock ännu några år att vara besvärande. Ansträngningar görs emellertid centralt och regionalt för alt öka distriktssköterskeutbildning­en.

För budgetåret 1981/82 föreslås 5,6 milj. kr. för åtgärder som syftar till alt förbättra kontinuiteten mellan pafienler och vårdgivare. Dessa medel skall användas för atl fullfölja ett antal utvecklingsprojekt inom primärvården, eflerutbildning av sjukvårdspersonal samt för fillämpad forskning.

1 det förebyggande hälsovårdsarbetet är del viktigt alt koncentrera insatserna till tunga problemområden, t. ex. cancer, hjärt-kärlsjukdomar och rörelseorganens sjukdomar saml sjukdomar betingande av bruk av alkohol, narkotika och tobak. Speciell uppmärksamhet måste riktas på åldrandet och dess specifika sjukdomar.

För att utveckla och förmedla kunskaperna om hälsoriskerna i miljön har två nya stafiiga myndigheter inrättats den 1 juli 1980, nämligen statens miljömedicinska laboratorium och statens institut för psykosocial miljömedi­cin.

Statens miljömedicinska laboratorium bedriver långsiktig forskning samt svarar för undersökning, utbildning och information inom den fysikaliskl-kemiska miljömedicinen och den allmänna hälsovården. Genom förstärk­ningar av främst de toxikologiska och epidemiologiska resurserna har laboratoriet en bredare kompelens alt studera effekterna på människan av faktorer och förändringar i den yttre miljön.

Verksamheten vid statens institut för psykosocial miljömedicin omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information. Institutets  verksamhet  är  särskilt  inriktad  på  studier  av  psykosociala

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                            15

risksituationer och riskgrupper.

Hälsoupplysningen har en viklig roll för atl stärka den enskildes medvetenhet om den personliga livsföringens belydelse för hälsan och stödja denne i egna akfiva åtgärder i hälsofrämjande syfte.

Det är numera klarlagt genom väl dokumenterade svenska och interna­tionella undersökningar att tobaksrökning är starkt bidragande orsak till ett flertal allvarliga, ibland obotliga, sjukdomar. Det är därför angeläget atl genom lämpliga ålgärder minska tobaksrökningen i samhället. Tobakskom-miltén föreslog i ett delbetänkande år 1978 alt förbud skall införas mot rökning i offenfliga lokaler. Kommittén kommer inom kort att överlämna sitt slutbetänkande.

Sex- och samlevnadsfrågor samt kostfrågor är liksom frågor som rör barns hälsa och utveckling särskilt angelägna informationsområden. Del är viktigt att också invandrare får del av denna information. Medel beräknas för fortsalt sådan verksamhet.

Information om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder är alltjämt etl angeläget område. Informationen bör bedrivas under medverkan av bl. a. Riksförbundet för sexuell upplysning.

1980 års abortkommilté har bl. a. i uppdrag alt lägga fram konkreta förslag om aborlförebyggande åtgärder och om aborlrådgivningens utformning och innehåll. Vidare skall kommittén utvärdera hur den gällande abortlagstift­ningen hittills har tillämpats.

Inom socialdepartementets sjukvårdsdelegation har gjorts en rad studier som är avsedda att bilda underlag för planeringen av den framfida hälso- och sjukvården med sikte på åren 1990-2000 (HS 90). Dessa underlagsstudier samt direktiv för det fortsatta arbetet med HS 90 är avsedda att användas som konkret underlag för såväl statens som landstingens långsiktiga planering.

Inom sjukvärdsdelegationen pågår också ett arbete med förbättrade personalprognoser för sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetslerapevler och vissa kategorier av medicinska assistenter.

Antalet läkare har ökat starkt under 1970-talet, från 10 000 år 1970 till nära 20 000 år 1980. Fortfarande föreligger dock svårigheier alt fillgodose behovet av läkare, särskilt inom vissa geografiska områden och inom vissa specia­liteter, såsom allmänläkarvård, långvårdsmedicin och psykiatri. Allmänlä­karutbildningen har byggts ut och omfattar för år 1981 380 utbildningsplatser av totalt 1 040. Med nuvarande utbildningskapacitet kommer antalet läkare att öka fill ca 26 000 redan år 1985 och ökningen kommer därefter att fortsätta. En minskning av antalet utbildningsplatser ger full effekt först efter 12 år, dvs. utbildningstiden för en allmänläkare eller specialist. Mol denna bakgrund finns det skäl atl överväga förändringar av läkarutbildningens dimensionering i syfte att förhindra en överutbildning av läkare. Denna fråga

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8    Socialdepartementet                                            16

bereds f. n. med prioritet i socialdepartementets sjukvårdsdelegation.

I regeringsförklaringen anges alt förutsättningar också i fortsättningen skall finnas för privatpraktiserande läkare. Mot bakgrund av det ringa antalet nyetableringar av privatpraktiker under senare år har inom socialdeparte­mentet under hösten 1980, tillsatts en arbetsgrupp vars uppgift är alt föreslå åtgärder som kan underlätta nyetablering av privatpraktiserande läkare, speciellt i de delar av landet där läkarvårdsresurserna är otillfredsställande. Det ingår också i arbetsgruppens uppdrag atl utreda hur samarbetet mellan privatpraktikerna och den offentliga vården kan utvecklas, bl. a. vad gäller jourverksamheten.

Tillgången på tandläkare är i dag bättre än tidigare. Det finns därför anledning överväga en reducerad intagning lill tandläkarutbildningen. Avsikten är att socialstyrelsen skall få i uppdrag att i samråd med 1978 års tandvårdsutredning utföra reviderade bedömningar av den långsiktiga fillgången och efterfrågan på tandvårdspersonal.

Riksdagen har våren 1980 fatlat principbeslut om socialstyrelsens framlida uppgifter och organisation. Detaljutformningen har uppdragits åt en särskild organisationskommitté. Kommittén har i december 1980 redovisat sitt förslag fill organisation. Förslagel bereds f. n. inom regerings­kansliet.

Socialstyrelsens nya organisation avses träda i kraft med början den 1 juli 1981 och förutsätts enligt organisationskommittén vara fullt genomförd under budgetåret 1984/85. Utgångspunkten för den nya organisafionen har varit alt socialstyrelsens arbetsuppgifter i ökad utsträckning bör innebära samordning och utvecklingsarbete och en minskad detaljkontroll. Primär­kommuner och landsting skall inom de ramar som statsmakterna anvisar ha frihet alt utforma vårdorganisafionen med hänsyn till de lokala behoven och förutsättningarna.

Av verksamhetsplanen för socialstyrelsens läkemedelsavdelning framgår atl avdelningen räknar med ,att kunna slutbehandla flera ansökningar om registrering av läkemedel än under tidigare budgetår. Ansträngningarna alt minska ärendebalansen måste fortsätta och särskilda medel anslås för alt ylterligare reducera ärendebalanserna.

Enligl beslut av riksdagen med anledning av propositionen (1980/81:5) om ändring i läkemedelsförordningen gäller fr. o. m. den 1 juli 1981 nya bestämmelser för naturmedel som är avsedda att injiceras. Den beslutade ändringen medför ökade arbetsuppgifter för socialstyrelsens läkemedels­avdelning.

Regeringen avser alt lägga fram en proposition med förslag till lag om kontroll av radioaktiva läkemedel. F. n. regleras användningen av sådana läkemedel uteslutande av strålskyddslagen. Denna konlroll tar främsl sikte på arbetsmiljöfrågor. Förslagel innebär all även medicinska, biologiska och farmacevtiska aspekter skall beaktas vid kontroll av användningen av radioaktiva läkemedel på människor. Kraven på sådana läkemedel föreslås i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           17

dessa avseenden bli desamma som kraven på vanliga läkemedel.

Beredskapen inför krissituationer behöver förbättras inom hälso- och sjukvårdsområdet. Anslaget för beredskapslagring av läkemedel ökar med drygt 12 milj. kr. En försöksverksamhet tillsammans med landslingen med bufferllagring av vissa förbrukningsmateriel beräknas påbörjas inom kort.

Regeringen har under hösten lagt fram en proposition om sjukvård i krig (prop. 1980/81:57). I denna föreslås bl. a. att ledningsansvaret för sjukvård i krig förs över från länsstyrelserna till landstingen. Socialstyrelsen föreslås även i fortsättningen få uppgifter bl. a. all besluta om förflyttning av personal, patienter och förnödenheter. Tjänsteplikt föreslås gälla också för administrativ personal, ekonomipersonal och ambulanspersonal vid sjukhus, men skall inte gälla i fredskriser.

Riksdagen har med anledning av regeringens proposition (1980/81:9) beslutat om nya riktlinjer för regionssjukvårdens innehåll, omfattning och organisation. Beslutet innebär bl. a. en ändrad indelning i sjukvårdsregio­ner.

Sjukvårdens organisation och innehåll kommer också i fortsättningen alt uppmärksammas på skilda sätt.

Hälso- och sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården har remissbehandlats och bereds nu inom regeringskansliet. Avsikten är atl en proposition skall läggas fram under år 1981.

En villkorlig uppgörelse har nyligen träffats mellan staten och Stockholms läns landsting om alt landstinget skall överta huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset den 1 januari 1982. Karolinska sjukhuset skall också i fortsättningen vara etl region- och undervisningssjukhus och slå lill förfogande för utbildning och forskning vid karolinska institutet. En proposition i denna fråga kommer att läggas fram under våren 1981.

Den fortsatta verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium, SBL, är f. n. föremål för översyn. Avsikten är att en proposition skall läggas fram under år 1981.

Sociala insatser

Samhällsutvecklingen har medfört stora sociala påfrestningar. Förekom­sten av arbetslöshet, otrygghet och brist på gemenskap får djupt allvarliga och tragiska konsekvenser. Missbruksproblemen ökar på ett mycket oroväckande sätt.

De sociala erfarenheterna av denna utveckling måste fillmätas större betydelse vid samhällsplanering och samhällsutformning. Anslaget till forsknings- och utvecklingsarbete samt försök.sverksamhet inom socialde­partementets verksamhetsområde föreslås för 1981/82 bli 23 milj. kr.

Riksdagen har antagit en ny socialtjänsllagstiftning som träder i krafl den

1    januari    1982.    Nuvarande   barnavårdslag,   nykterhetsvårdslag   och
socialhjälpslag samt barnomsorgslag ersätts av en socialljänsfiag, som är

2  Riksdagen 1980/8L 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           18

gemensam för hela vårdområdet. Socialtjänstlagen har karaktären av en målinriktad ramlag. Helhetssynen på människan och på familjen skall tillämpas. Genom socialtjänsllagstiflningen lagstadgas atl socialnämnden skall medverka i samhällsplaneringen. Varje kommun skall svara för socialtjänsten inom sitt område. Kommunen får inom ramen för vad lagen anger ordna verksamheten efter egna förutsättningar och behov.

Till de individuellt inriktade insatserna inom socialtjänsten hör omsorger om barn och ungdom, äldre människor och människor med handikapp samt stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd åt familjer och vuxna som behöver det. Av central betydelse är bestämmelsen om den enskildes rätt lill bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt.

De kommunala socialnämnderna ges ett särskilt ansvar för de ungas uppväxt till skydd och slöd. Socialnämnderna får också ansvaret för vård utom hemmet i särskilda fall. I lagen finns också särskilda bestämmelser, som avser omsorgen om äldre människor och omsorger om människor med handikapp. I anslutning till atl riksdagen antog den nya socialtjänstlagen tillsattes en utredning som skall se över reglerna för vård utan samtycke. Lagen om vård av unga (LVU) blir också föremål för ylterligare övervägan­den.

Samhällets insatser för atl främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtvillkor för barn och ungdom är i första hand av förebyggande karaktär. Samhällets grundläggande insatser sker i betydande utsträckning genom barnavårdscentraler, förskole- och fritidsverksamhet saml genom skolan. Insatser för atl skapa en mera barnvänlig miljö i bl. a. bostadsom­råden sker i viss ulslräckning genom medverkan i samhällsplaneringen av företrädare för sociala myndigheter och av organisationer och boende.

En omfattande försöksverksamhet med fritidsverksamheter för barn och ungdomar stöds av allmänna arvsfonden. Fonden stöder också försök med bl. a. särskilda insatser för ungdomar med sociala problem.

Enligt en överenskommelse mellan staten å ena sidan och svenska kommunförbundet och landstingsförbundet å andra sidan skall huvudman­naskapet för bl. a. ungdomsvårdsskolorna övergå till berörda kommuner och landsting den 1 januari 1983.

F. n. finns 18 ungdomsvårdsskolor med ca 500 elevplalser. Utbyggnaden av den öppna vården medförde att ungdomsvårdsskoleorganisalionen har kunnat minska fram fill år 1978. Efterfrågan av vård på ungdomsvårdsskola har sedan dess ökat. Särskilt gäller detla efterfrågan av platser på sluten avdelning. Sedan flera år pågår elt utvecklingsarbete vid ungdomsvårdssko­lorna för atl förbättra behandlingsmetoderna. Försök med frivillig vård -också för vissa s. k. överåriga elever - sker vid 15 ungdomsvårdsskolor. Etl ambitiöst utvecklingsarbete för atl förbättra vården vid specialavdelningar vid Hammargården, Lövsta och Vemyra har igångsatts. Anslaget lill ungdomsvårdsskolorna ökar nästa budgetår med 27,3 milj. kr. lill 202 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                            19

Fr. o. m. den 1 januari 1980 får kommunerna ersättning från staten för den hjälp till försörjning som ges till utlänningar under den tid då deras ansökningar om uppehållstillslånd behandlas. Från samma tidpunkt gäller också nya regler för ersättning till kommunerna för hjälp till flykfingar. En särskild arbetsgrupp kommer inom kort atl tillsättas för alt studera effekterna av de nya ersättningsreglerna och överväga behovet av föränd­ringar.

För atl underlätta mötet med det svenska samhället för zigenare och flyktingar, som kommer från kulturer som skiljer sig från vår, bedrivs med statligt stöd s. k. familjepedagogisk verksamhet. Verksamheten har utvär­derats under 1980. Därvid har konstaterats att verksamheten varit ett betydelsefullt medel vid mottagningen av flyktingar och zigenare i del svenska samhället. Statsbidraget kan dock behöva förändras för atl bättre tillgodose behovet av lokal anpassning av insatserna. För budgetåret 1981/82 kommer statsbidraget atl behållas i sin nuvarande form. På grundval av erfarenheterna av utvärderingen kommer möjligheterna alt till nästa år förändra statsbidraget att utredas närmare.

Missbruk av alkohol och narkotika är vårt lands största sociala och medicinska problem. Missbrukels sociala konsekvenser i form av sociala problem med skadeverkningar för hela livet blir allt allvarligare. Antalet personer med svårare alkoholproblem uppskattas av socialstyrelsen lill nära 300 000 personer.

Huvudmålet för alkoholpolitiken är att nedbringa konsumtionen av alkohol och alt förebygga och bota missbruk.

Den ökade alkoholkonsumtionen under senare år inger stor oro. Försäljningen av alkohol har dock glädjande nog sjunkit relativt kraffigt under 1980. Den ökade informationen om alkoholen och dess medicinska och sociala skadeverkningar synes ha varit framgångsrik. De upprepade höjningarna av alkoholskatterna hösten 1979 och hösten 1980 har också verkat i återhållande riktning för försäljningen.

Regeringen avser vidta ytterligare åtgärder för atl bringa ned alkoholkon­sumtionen. Särskilt allvarligt är alt alkoholbruket under 70-lalet, ökat bland tonåringarna, att genomsnittsåldern för konstaterade alkoholskador sjunker och atl flera hundra barn varje år föds med allvarliga skador till följd av moderns alkoholbruk under graviditeten.

Riksdagens beslutade förbud mot mellanölet synes ha haft till effekt att alkoholkonsumtionen i de lägre åldrarna har minskat.

Regeringen har under året tillsalt ett särskilt samordningsorgan för alkoholfrågor, S AMO. Syftet är all samordna regeringskansliets och berörda myndigheters agerande på alkoholområdet för atl nedbringa tolalkonsum-lionen av alkohol och därigenom också minska alkoholskadorna i samhäl­let.

För åtgärder enligt förslag från SAMO bl. a. för information och opinionsbildning i drogfrågan och utvecklingsarbete inom vårdområdet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             20

däribland särskilda åtgärder bland kvinnliga missbrukare, föreslås samman­lagt 8,5 milj. kr. Härtill avser regeringen att anslå medel ur bl. a. allmänna arvsfonden för ytterligare insatser enligl förslag frän samordningsorganet.

De förebyggande insatserna avser bl. a. uppsökande verksamhet, upplys­ning och undervisning och allmänt förebyggande åtgärder genom förbätl-ringarav bl. a. bostads- och frilidsmiljön. Skolan och arbetsplatsen är viktiga områden för förebyggande insatser. Särskild uppmärksamhet ägnas problem med arbetslösheten bland ungdom, det ökade missbruket bland kvinnorna särskilt i de yngre åldrarna och situationen i skolan för ungdomar med anpassningsproblem och svårigheier i studierna.

Behovet av vårdinsatser för alkoholskadade beräknas öka under de närmaste åren. Vården av missbrukare präglas alltmer av en helhetssyn och en ökad samordning med andra vårdområden. Den 1 juli 1980 fanns ca 126 alkoholpolikliniker och 1 680 platser vid inackorderingshem för alkoholmiss­brukare. Inom nykterhetsvårdens anstaitssyslem, där 89 % av intagningarna var frivilliga, fanns ca 2 400 platser. Ulöver dessa vårdplatser finns inom sjukvården särskilda avgiflningsavdelningar och andra enheter med liknande funktion. På flera orter i landel pågår och planeras verksamheter, som syftar till att utveckla alternativa behandlingsmodeller och pröva olika former för samverkan mellan sjukvård och socialvård.

Under 1980 har riksdagen godkänt en överenskommelse mellan slaten, kommunerna och landstingen om en förändring av huvudmannaskapet för vården av missbrukare. Överenskommelsen skapar förutsättningar för en bättre fungerande vårdkedja i missbruksvården. Förändringen innebär atl kommuner och landsting övertar huvudmannaskapet för vård inom alkohol och narkotikaområdel samt ungdomsvårdskolorna fr. o. m. den 1 januari 1983. Som etl led i förberedelserna inför förändringen kommer samtliga landets kommuner och landsting all upprätta en samlad vårdplan över inslitufionsvården inom det sociala området. Arbetet med institutionspla­neringen skall vara avslutat den 1 oktober 1981. Förhandlingar om statsbidragets framtida omfattning och konstruktion pågår och kommer alt redovisas fill riksdagen i särskild ordning."

För försöksverksamheten med lillnyktringsenheter föreslås 8,2 milj. kr.

De slalliga insatserna på alkohol- och narkomanvårdens område föreslås för år 1980/81 uppgå till sammanlagt ca 477 milj. kr. Della innebär en ökning av anslagen med sammanlagt 47,2 milj. kr.

Regeringen föreslär atl antalet platser vid inackorderingshem för alkohol-missbrukare utökas med 40 nya platser budgetåret 1981/82. Därmed kan antalet statsbidragsberättigade platser uppgå till 1 990 vid budgetårets slut. Ökade medel föreslås lill statliga nykterhetsvårdsanstaller och enskilda vård­anstalter.

Ökat statligt stöd föreslås därutöver lill alkoholpolikliniker med 5 milj. kr. till nära 60 milj. kr.

Missbruket av narkotika medför allvarliga skadeverkningar för missbru-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           21

kärna, deras anhöriga och samhället. 1 dag är heroinmissbruket vårt svåraste narkotikaproblem. Missbruket förekommer främst i storstockholmsomrädet och Malmö/Lundregionen, men finns i viss utsträckning även i andra delar av landet.

Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning har under 1980 publi­cerat resultatet av en omfattande undersökning av det "tunga" narkotika­missbrukets utbredning. Antalet narkotikamissbrukare som regelbundet använder tung narkotika främst heroin och andra opiater saml centralstimu-lerande preparat uppskattas till mellan 10 000 och 14 000 personer. Vidare genomför utredningen en undersökning av missbruket bland ungdom.

Under året har en påtaglig ökning av haschmissbruket kunnat konstateras vilket motiverar ytterligare insatser från samhällets sida. Informationsinsat­ser om haschets medicinska och sociala skadeverkningar kommer atl genomföras bl. a. enligt förslag från SAMO. Därutöver har regeringen i en särskild proposition föreslagit höjda straff för grova narkotikabrott. Den skärpta lagstiftningen riktar sig bl. a. mot den organiserade brottsligheten och mot langare som söker rekrytera nya missbrukare. Vidare har skärpta regler införts beträffande åtalseftergift för begränsat narkotikainnehav. Yllerligare ålgärder planeras.

För att öka kunskapen om hasch och andra cannabispreparat och deras medicinska och sociala skadeverkningar kommer speciella informationsin­satser atl genomföras. Informationen kommer atl spridas lill elever, lärare och andra målgrupper.

Behovet av en fortsatt utveckling av vårdresurserna är alltjämt påtagligt. För nästa budgetår beräknas medel för inrättande av ytterligare 40 platser vid behandlingshem. Antalet statsbidragsberättigade platser kan därmed uppgå fill 440 vid budgetårets slut. Driftbidraget ökar med 5,3 milj. kr. till 30,5 milj. kr.

Inom den öppna narkomanvården sker en väsentlig ulbyggnad. Vissa befintliga vårdcentraler för narkotikamissbrukare har fått ökade resurser och nya planeras. Anslaget ökar med 2 milj. kr. lill sammanlagt 22,5 milj. kr. Stödet till organisationer för insatser på narkotikaområdet förstärks.

Försöksverksamhet med familjevård för narkotikamissbrukare sker inom fyra län. Utbildning för vårdpersonal genomförs liksom en omfattande sludiecirkelverksamhet för olika berörda personalgrupper. Insatser sker för alt förbättra missbrukarnas situation på arbetsmarknaden. Forsknings- och utvärderingsprojekt inom narkomanvården förbereds.

Åtgärder för handikappade

1981 är FN:s internalionella handikappår. Mottot för året är full delaktighet och jämlikhet. 1 Sverige råder slor enighet om målsättningen för handikappolitiken. Handikappade skall ha självklar del i samhällets gemen­skap. Därför måsle samhället och de verksamheter som finns där vara

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           22

tillgängliga för handikappade.

Mycket stora insatser har gjorts inom handikappområdet, främsl under del senaste årtiondet. Alltjämt möter dock handikappade människor många hinder i sill dagliga liv. För alt bemästra dem måsle vi också i fortsättningen förutsätta hela befolkningens solidariska engagemang.

Snart sagt varje samhällsfråga har en handikappaspekl. Normaliserings­principen bör vara vägledande även för del fortsatta handikapparbetet. Det innebär bl. a. att handikappade skall kunna få del av all service och verksamhet i samhället på samma villkor som andra. Tillgänglighet för handikappade bör vara en fastlagd avgift för myndigheter och enskilda.

Det internationella handikappåret bör leda till en fortsättning av elt intensivt långsiktigt reform- och utvecklingsarbete. Del är väsentligt att åtgärder för handikappade inriktas på förändringar och förbättringar som får långsiktig effekt.

1 förslaget till statsbudget har det varit en utgångspunkt atl i etl ansträngt ekonomiskt läge skydda de grupper som är mest utsatta. Handikappade är en sådan grupp. Förslagen i denna proposition markerar handikappfrågornas prioritet.

Handikapporganisationernas arbete har stor betydelse bl. a. för inrikt­ningen och utformningen av insatserna på handikappområdet. Statens slöd avser riksorganisationernas verksamhet. Del har under de senaste fyra åren ökal från 5,5 milj. kr. budgetåret 1976/77 lill 24,5 milj. kr. innevarande budgetår. I delta förslag till statsbudget föreslås bidrag med 27,3 milj. kr.

Människor som har flera handikapp möter ofta de största svårigheterna all delta i olika verksamheter i samhället. För åtgärder för flerhandikappade föreslås därför handikapporganisationerna inom ramen för organisationsslö-del få etl särskilt stöd med 2 milj. kr. Synskadades riksförbund får 400 000 kr. förvissa insatser för synskadade flerhandikappade. För tidningsutgivning för dövblinda anslås drygt 1 milj. kr., vilkel innebär en ökning med 200 000 kr.

Anslaget för viss verksamhet för synskadade ökar med nära 1,4 milj. kr. till 10,5 milj. kr.

För atl lillgodose handikappade studerandes behov av vårdartjänst beräknas 8,7 milj. kr., vilket är en ökning med nära 1,2 milj. kr. För omvårdnad av vissa gymnasieskolelever beräknas drygt 6,8 milj. kr., en ökning med drygt 800 000 kr.

Ordinafioner av texttelefoner för döva och vissa andra handikappade beräknas omfatta 1 200 personer under innevarande budgetår. Engångsav­gifterna för dessa hjälpmedel betalas av staten i efterskott. Anslaget för ersättning till televerket föreslås ökat med 2 milj. kr. till 7,7 milj. kr.

Omsorgshuvudmännens insatser för psykiskt utvecklingsstörda är inrik­tade på ökad integrering i skola, boende och sysselsättning. Statens ekonomiska slöd avser särskolan. Del beräknas öka med 47,4 milj. kr. till 377,8 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           23

Betydande medel lill handikappforskning anslås från forskningsråden och från socialdepartementels anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Vidare har regeringen beviljat forskare inom handi­kappområdet bidrag ur allmänna arvsfonden för vissa särskilda utvecklings­projekt.

Beredningsgruppen för del internationella handikappåret 1981 har i förberedelsearbetet inriktat sig på atl stimulera organisationer, myndigheter och andra lill ålgärder för handikappade samt samordna de svenska nafionella och internationella insatserna. I anslutning till del internafionella handikappåret beräknas 5 milj. kr. anslås av allmänna arvsfondens medel för informations- och utvecklingsarbete i handikapporganisafioner och andra organ. En rapport om handikappålgärderna i Sverige kommer atl ges ul av beredningsgruppen. En sammanställning över planer i Sverige inför handi­kappåret kommer också all presenteras.

Handikappområdet präglas av en omfattande utredningsverksamhet. Omsorgskommittén har avlämnat deibetänkandet Vissa frågor rörande flerhandikappade. Kommittén väntas avlämna sitt slutbetänkande under våren 1981.

Textlelefongruppen har överlämnat sitt slutbetänkande Telefon för döva, förmedling av samtal med texttelefon. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutals och avsikten är atl lägga fram en proposition för riksdagen i denna fråga under våren 1981.

Bilstödskommitlén avser all redvisa sitt uppdrag om vidgade möjligheter för handikappade att få tillgång till bil m. m. under första halvåret 1981.

Boendeservicegruppen har tillkallats för frågor om samråd beträffande boende och service för svårt handikappade i Stockholms län.

Inom socialdepartementets område beräknas för Vissa åtgärder för handikappade anslag om sammanlagt 455,5 milj. kr. Det innebär en ökning med 59 milj. kr. jämfört med föregående budgetår.

Härfill kommer socialdepartementets anslag för färdtjänst, social hem­hjälp samt förtidspensioner och handikappersättning inom folkpensionering­en m. m.

Statens anslag för handikappåtgärder beräknas i denna budgetproposition lill totalt 14 070 milj. kr. Budgetåret 1971/72 uppgick dessa anslag fill 2 670 milj. kr. och budgetåret 1976/77 fill 6 180 milj. kr.

Härtill kommer kostnader för förtidspensioner inom ATP, som för nästa budgetår beräknas lill 5 800 milj. kr.

Internationell samverkan

Internationellt samarbete inom hälso- och sjukvårdens område samt det socialpolitiska området bedrivs inom etl flertal organ. Mellan de nordiska länderna förekommer en nära samverkan inom ramen för nordiska ministerrådet och nordiska socialpolitiska kommittén. Världshälsovårdsor-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           24

ganisationen (WHO), Förenta Nationerna (FN), Europarådet och Organi­safionen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling (OECD) är andra organ som bedriver verksamhet inom ovan nämnda sakområden i vilka Sverige deltar aktivt och kontinuerligt.

Sverige samarbetar även på bilateral basis med etl flertal länder på hälso-, socialvårds- och socialförsäkringsområdena.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82 i förhållande fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

 

 

Statsbudget

Förslag

Förändring

 

1980/81

1981/82

 

 

Femte huvudtiteln

 

 

 

 

A. Socialdepartementet

68,7

77,3

-F

8,6

m. m.

 

 

 

 

B. Allmän       försäkring

34 731,5

40 409.9

+ 5 678,4

m. m.

 

 

 

 

C. Ekonomiskt   stöd   åt

6 246,7

6 777,7

+

531,0

barnfamiljer m. m.

 

 

 

 

D. Sociala   serviceåtgär-

5 894,0

7 018,8

+ 1 124.8

der

 

 

 

 

E. Myndigheter      inom

249,6

251,8

+

2,2

hälso-  och  sjukvård,

 

 

 

 

socialvård m.m.

 

 

 

 

F.   Förebyggande   hälso-

32,8

26,2

-

6,6

och sjukvård

 

 

 

 

G. Undervisningssjukhus

1 607,0

1613,0

+

6

m. m.

 

 

 

 

H. Övrig sjukvård m. m.

3 179,1

3 196,5

+

17,4

I.   Ungdomsvård m.m.

?36,5

380,8

+

44,3

J.   Alkoholpolitik      och

429,8

477,0

+

47,2

missbrukarvård

 

 

 

 

K. Vissa    åtgärder    för

396.5

455,5

+

59.0

handikappade

 

 

 

 

L.  Internationell samver-

12,5

13,8

-t-

1,3

kan

 

 

 

 

Totalt för socialdeparte-

53 184,7

60 698.3

- 7 513,6

mentet

 

 

 

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                            25

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET                            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: Statsrådet Söder, såvitt avser frågor under avsnitten A-D, E (punkten 1), I, J och L,

statsrådet Holm, såvitt avser frågor under punkten A 5 (delpunkten 2) samt avsnitten E (utom punkten 1), F-H och K.

Anmälan  till statsbudgeten  för budgetåret  1981/82 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m.m.

A 1. Socialdepartementet

1979/80         Utgift          16 299 342

1980/81         Anslag        15 321000

1981/82         Förslag       16 631000

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

Personal

 

 

Handläggande personal

55

-

Övrig personal

41

-

 

96

—

Anslag

 

 

Lönekostnader

14 169 000

+ 1 175 000

Reseersättning (även utrikes resor)

480 000

+ 40 000

Expenser

572 000

-1- 50 000

Publikationstryck

100 000

-(-45 000

 

15 321 000

+ 1310 000

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 16 631 000 kr. Jag har därvid räknat med en besparing motsvarande myndigheternas huvudförslag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                            26

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Socialdepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 16 631 000 kr.

A 2. Kommittéer m.m.

1979/80         Utgift          26 899 625            Reservafion 915 824

1980/81         Anslag        25 000 000

1981/82         Förslag       27 500 000

För den utredningsverksamhet m.m. som bekostas från detta anslag beräknar jag ett anslagsbehov av 27,5 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Kommittéer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva-fionsanslag av 27 500 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1979/80        Utgift           19 911360'          Reservafion 12 647 826'

1980/81         Anslag        21960 000'

1981/82         Förslag       23 000 000

' Inkl. reservationsanslaget Uppdragsforskning i alkoholfrågan.

Från detta anslag utgår bidrag fill undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Bidrag kan utgå bl. a. för prövning och utvärdering av socialpolitiska reformer och nya metoder inom de olika vårdområdena, liksom för undersökningar som syftar till utveckling av sociala insatser på ett visst område i fråga om såväl mål och metoder som organisation och resursan­vändning.

En särskild delegation för social forskning är knuten fill socialdepartemen­tet. I delegationen ingår företrädare för närmast berörda ämbetsverk, kommuner och landsting, socialvården på fältet samt forskningen. Delega­tionens uppgift är att som remissorgan svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och utvecklingsar­bete samt att inifiera projekt av betydelse för socialpolitiken.

Under det senaste året har delegafionens initiafiwerksamhet framför allt inriktats på äldreomsorg, narkomanvårdsforskning, ungdomsforskning samt social- och hälsosektorns medverkan i samhällsplaneringen.

Från detta anslag finansieras ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt och försöksverksamheter inom barn- och ungdomsvård, äldreomsorg samt nykterhets- och narkomanvård. Flera projekt har påbörjats för atl belysa olika sociala konsekvenser av samhällsutvecklingen samt social- och hälso­vårdens medverkan i samhällsplaneringen. I dessa projekt belyses bl. a. hur

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                            27

socialvårdens kunskaper och erfarenheler kan tas tillvara i samhällsplane­ringen. Vidare studeras samhällsplaneringens betydelse för det sociala nätverket i elt bostadsområde.

Ett samverkansförsök pågår för atl genom fortbildning och bearbetning av atfityder och värderingar skapa en fungerande samverkan mellan förskola, lågstadium och fritidshem. Inom familjepolifikens område pågår etl svenskt-franskt forskningssamarbete med särskild inriktning på familjer med små barn. I en annan undersökning belyses barnomsorgens utveckling och dess roll i samhällsplaneringen.

Flera projekt belyser de äldres livssituafion och hälsa. 1 en studie karlläggs i vilken utsträckning fidigt insatta sociala och medicinska serviceåtgärder kan minska behovet av tyngre vårdinsatser i högre åldrar. 1 en kommun studeras de sociala kontakternas betydelse för de äldres användning av service och vård. I ett annat projekt kartläggs vilken betydelse en konkret information och uppföljning i hemmen har för äldres användning av olika tekniska hjälpmedel. Från anslaget har även medel beviljats fill ett par undersökning­ar rörande förtidspensioneringens inverkan på hälsan och levnadsförhållan­dena.

På alkoholforskningsområdet har medel beviljats till projekt som avser förebyggande nykterhetsvård, utvärdering av behandlingsmetoder och alko­holpolitiska reformer samt till övergripande karlläggning och analyser av nykterhetsvårdande insatser. Sålunda studeras sambanden mellan alkohol­missbruk bland gravida kvinnor och skador på fostrens och barnens utveckling. Försök med alt bestämma omfattningen av s. k. dold alkoholism och preventiva insatsers effekter bland män i olika åldersgrupper pågår.

Ett flertal projekt pågår inom narkomanvårdsområdel. Experimentella och kliniska studier av behandlingen av opiatabsfinens med utveckling och utvärdering av tvärfackligt vårdprogram har erhållit medel från anslaget. En studie belyser olika drag i rehabiliteringen av opiatmissbrukare. Vidare pågår en undersökning om kontraktsbunden vård av missbrukare som dömts för brott som har samband med narkotika. Medel har även beviljats för elt projekt rörande behandling av narkotikamissbrukare. Resultaten av detta väntas få direkt praktisk betydelse vid planeringen av behandlingsmetoder, utarbetande av behandlingsprogram, utvecklingen av behandlingsmelodik samt inom personalutbildningen.

Från anslaget har även bidrag utgått fill undersökningar inom det psykiatriska vårdområdet. Bl. a. pågår en utvärdering av öppna vårdformer inom psykiatrin, varvid vissa punkter i de vårdorganisatoriska princippro­gram för psykiatrisk vård, som lagts fram av socialstyrelsen, kommer att prövas i en lokal modell.

Stor vikt måste läggas vid information om och nyttiggörande av resultat från projekt som fått stöd från anslaget. En kortfattad beskrivning av projekt som beviljats medel ges i en årlig verksamhetsberättelse från delegationen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           28

för social forskning. En försöksverksamhet med en dokumentationscentral för narkomanvårdsforskning pågår. Stöd har även lämnats lill en försöks­verksamhet med en nordisk facktidskrift för socialt arbete, som bl. a. skall innehålla fackdebatt och redogörelser för forskningsprojekt saml förmedla erfarenheter från praktiskt socialt arbete.

Mot bakgrund av den allt snabbare samhällsomvandlingen och samfidigt växande sociala problem på många områden är det angeläget att i ökad utsträckning rikta forskningsinsatser mot studier kring samhällsutveckling­ens sociala konsekvenser. Vidare bör utvecklingsprojekt och försöksverk­samheter inom äldreomsorgen lämnas fortsatt aktivt slöd från detla anslag. Stöd bör också ges till projekt som syftar till att förbättra utnyttjandet av fillgängliga resurser inom den sociala sektorn.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 23 milj. kr. Jag har därvid här räknat medel för uppdragsforskning i alkoholfrågor, vilka.för innevarande budgetår tagits upp under ett särskilt anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1979/80          Utgift             1260 712             Reservation 127 771

1980/81          Anslag            1480 000

1981/82          Förslag            1 520 000

Från anslaget utgår bl. a. bidrag fill vissa pensionärsorganisafioner. För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 40 000 kr. lill 1 520 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservations­anslag av 1 520 OOO'kr.

A 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhets­område

1979/80          Utgift             11557 379             Reservafion 690190

1980/81          Anslag              5 200 000

1981/82          Förslag             8 700 000

Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål.

1.         Vissa byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna.

2.    Vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium.

3.    Diverse projekt.

4.    Vissa projekteringskostnader.

I del följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogörelse för anslagsframställningarna och för beräkningen av de medelsbehov som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                            29

sammantagna bör ligga till grund för beräkningen av förevarande reserva­tionsanslag.

I den följande redovisningen kommer inte att redogöras för sådana objekt som tidigare redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranletts enbart av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen. Med utgångspunkt från kostnadsutvecklingen under tiden den 1 april 1979 - den 1 april 1980 beräknar byggnadsstyrelsen ett uppräkningstal för kostnadsra­marna på 11 %.

1. Vissa byggnadsarbeten m.m. vid ungdomsvårdsskolorna

Byggnadsstyrelsen

Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen olika bygg­nadsföretag för vilka det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1981/82 uppgår till 14,7 milj. kr. Av den beräknade medelsförbrukningen avser 11,8 milj. kr. nya projekt.

Avsikten är alt huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna skall övergå från staten till landsting och berörda kommuner från den 1 janua­ri 1983. Detta har beaktats vid den erfarenhetsmässiga reduceringen av medelsbehoven. Styrelsen avser att i samråd med socialslyrelsen gå igenom de nya projekt för vilka byggnadsprogram har redovisats hösten 1980.

I avvaktan på att systemhandlingar med förslag till kostnadsram redovisats bör enligl byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsramar betecknas som preliminära.

De i investeringsplanen för innevarande budgetår angivna kostnadsramar­na har i vissa fall höjts beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegring-en. Fem byggnadsprojekt har slutredovisats fill en kostnad som understiger gällande ramar med 418 000 kr.

För budgetåret 1981/82 föreslås om- och fillbyggnad av en special- eller moltagningsavdelning vid vardera Margetelund, Hammargården och Faga-red samt två avdelningar vid Lövsta, nybyggnad av en elevavdelning vid vardera Eknäs och Sligby ungdomsvårdsskolor. Vidare föreslås nybyggnad av motionshall och tillbyggnad av adminislrationslokaler vid Håkanslorp, om- och tillbyggnad av fritids- och personalutrymmen vid Råby, upprustning av skollokalerna vid Östra Spång, tillbyggnad av verkstäderna m.m. vid Margretelund, inrättande av personalutrymmen vid Långanäs och Fagered samt utförande av bollplan vid Brättegården.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

30

Föredraganden

Under senare år har en om- och fillbyggnad skett av etl flertal slutna avdelningar vid ungdomsvårdsskolorna. Bland orsakerna fill den ökade tillströmningen av ungdomar vid slutna avdelningar har nämnts alt slopandet av ungdomsfängelser medfört alt ungdomar med svåra problem nu i stället finns vid ungdomsvårdskolorna. Jag anser del angelägel alt upprustning av sådana avdelningar fortsätter. För nästa budgetår är tre projekt aktuella nämligen om- och tillbyggnad av specialavdelningen Täppan vid Margrete­lund, specialavdelningen vid Lövsta och mollagningsavdelningen Skoga vid Hammargården. Jag räknar med att det skall vara möjligt alt under budgetåret 1981/82 påbörja om- och tillbyggnad av två av de nämnda projekten. Jag avser att återkomma med förslag till kostnadsramar för de projekt som blir aktuella. Det bör ankomma på regeringen alt slutligt besluta om dispositionen av den totala kostnadsramen.

Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringspla­nen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1981/82 för vissa byggnadsarbeten m.m. vid ungdomsvårdsskolorna beräknas uppgå fill 4,6 milj. kr.

Investeringsplan (I 000-tal kr.)

 

 

Projekt

Kostnadsram kr.

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

— start

ställ-

 

79-04-01

80-04-01

Faktisk

Beräknad för

år/män.

ande

 

 

 

.

 

 

 

är/mån.

 

 

 

t. o. m. 80-06-30

80/81

81/82

 

Ej slutredovisade projekt

 

 

 

 

 

 

 

färdigställda före 79-07-01

6 320

6 175

5 291

884

-

-

-

Hammargården

 

 

 

 

 

 

 

Centralkök

3 210

3 450

2 727

500

223

79-06

80-04

Bärby

 

 

 

 

 

 

 

Mottagnings- avd. Höjden.

 

 

 

 

 

 

 

Om- och tillbyggnad

2 300

2 450

2 113

300

37

79-02

79-12

Avdelning Backen. Utbyte

 

 

 

 

 

 

 

av fönster

415

460

212

248

-

80-04

80-08

Avdelning Lugnet. Om-

 

 

 

 

 

 

 

byggnad

2202

2402

0

210

-

80-04

80-09

Sligby

 

 

 

 

 

 

 

Elevförläggning I. Nybygg-

 

 

 

 

 

 

 

nad

1620

1620

1428

192

-

79-03

79-10

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

31

 

 

Projekt

Kostnadsram kr.

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

- start

ställ-

 

79-04-01

80-04-01

Faktisk

Beräknad för

är/mån.

ande

 

 

 

,

 

 

 

år/mån.

 

 

 

1. 0. m. 80-06-30

80/81

81/82

 

Långanäs

 

 

 

 

 

 

 

Specialavd. Torpet. Om- och

 

 

 

 

 

 

 

tillbyggnad

2 750

3 800

30

300

2 000

82-02

83-01

Ryagården

 

 

 

 

 

 

 

Sjuk- och behandlingsavd.

 

 

 

 

 

 

 

Utbyte av fönster

500

720

0

500

220

81-03

81-08

Råby

 

 

 

 

 

 

 

Specialavd. Om- och till-

 

 

 

 

 

 

 

byggnad

2 180

2 180

1930

250

-

78-12

79-09

Gräskärr

 

 

 

 

 

 

 

Mottagningsavd. Nyhem.

 

 

 

 

 

 

 

Om- och tillbyggnad

2 210

2 210

1958

252

-

79-05

79-12

Vemyra

 

 

 

 

 

 

 

Avdelning Humle-Dumle.

 

 

 

 

 

 

 

Ombyggnad

1480

1530

1223

230

-

79-02

79-10

Johannisberg

 

 

 

 

 

 

 

Bil- och snickeriverkstad.

700

7801

0

200

580

81-04

82-01

Tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

 

Tillkommande projekt

-

-

-

-

1570

-

-

Summa

23 905

25 615

16 912

4 066

4 630

-

-

1             Preliminär ram.

2             Varav 30 000 bekostas av socialstyrelsen.

2. Vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL) SBL

SBL har i skrivelse den 1 november 1976 redogjort för lokalbehovet vid laboratoriet. SBL konstaterar alt vissa lokaler är undermåliga ur säkerhets-och arbelsmiljöaspekter och att de av enstämmiga utomstående myndigheter och personer förklarats oacceptabla. SBL erinrar om atl byggnadsstyrelsen gemensamt med SBL under 1960-talet utarbetade en utbyggnadsplan som anmäldes för socialdepartementet 1967. SBL hemställer i skrivelsen att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt utarbeta förslag till nödvändi­ga investeringar i byggnader.

SBL framför i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 att lokalsitua­tionen under hela 1970-lalet präglats av att pågående utredningar medfört uppskov med nödvändiga investeringar. Trots viss upprustning kvarstår i allt väsentligt lokalproblemen. SBL pekar på några särskilt angelägna behov som lokaler för produktion av diploida celler från människa, lokaler till enheten för sjukhusinfekiioner, lokaler för fillverkning av vissa vacciner, centraldisk och administration.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

32

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen har den 18 december 1979 redovisat byggnadsprogram för ombyggnad av vissa förråds- och servicelokaler vid SBL sammanfattat i ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet omfatlar om- och tillbyggnad för kylverkstad, administrationslokaler, portvaktsstuga och bergrumförråd samt byle av transformatorer. Kostnaden har beräknats till 2,1 milj. kr. i prisläget 1979-04-01 vilket motsvarar 2,3 milj. kr. i prisläge 1980-04-01.

Byggnadsstyrelsen har vidare den 30 september 1980 redovisat program avseende brandskyddsåtgärder vid laboratoriet. Kostnaderna uppskattas till 1,2 milj. kr. i prisläget 1980-04-01. Byggnadsstyrelsen har också den 14 ok­tober 1980 redovisat byggnadsprogram för ombyggnad av central- och pipetldisk. Åtgärderna avser i huvudsak installation av ny ventilationsan­läggning. Nuvarande anläggning är undermålig och värme och fukt skapar påfrestande arbetsförhållanden för personalen. Kostnaderna beräknas fill 1,5 milj. kr. i prisläget 1980-04-01.

Föredraganden

Jag förordar all följande investeringsram läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att jag för nödvändiga byggnadsarbeten med hänvisning fill miljöskäl m. m. beräknar 2 550 000 kr.

 

 

 

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

''S,-

Projekt

Kostnadsram kr. 79-04-01     80-04-01

Medelsförbrukning Faktisk      Beräknad för

Bygg-- start år/mån.

Färdig-

ställ-

ande

 

80-06-30    80/81

81/82

 

Statens bakteriologiska labo­ratorium

Ombyggnad av central- och pipetldisk

Byte av transformatorer

Brandskyddsåtgärder

 

1550

890

1200

llll llll

1300 890 360

2 550

81-08 82-05

81-12 82-09

3. Diverse projekt

Byggnadsstyrelsen

 

 

 

 

 

 

1 gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram av 3 milj. kr. i prisläge 1979-04-01. Ramen skall användas för hastigt uppkomna behov av byggnadsåtgärder under året. Av ramen, som står till regeringens disposi-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

33

fion, har hittills ca 2,8 milj.kr. taghs i anspråk för bl.a. vissa byggnadsprojekt vid ungdomsvårdsskolorna.

Byggnadsstyrelsen föreslår att ramen för budgetåret 1980/81 höjs fill 5 milj. kr. på tilläggsbudget för att angelägna projekt, bl.a. rökgasrening och brandskyddsåtgärder vid statens bakteriologiska laboratorium, skall kunna påbörjas under budgetåret 1980/81.

Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att för budgetåret 1981/82 ramen höjs till 7 milj. kr. för att tillgodose krav på akuta åtgärder inom framför allt statens rättsläkarstafion i Stockholm och statens bakteriologiska laboratori­um.

Föredraganden

Jag förordar att i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår en anslagspost till regeringens disposition för diverse projekt förs upp under anslaget. Av den tidigare anvisade kostnadsramen för smärre projekt vid ungdomsvårdsskolorna har regeringen hittills disponerat ca 2,9 milj. kr. Detta belopp motsvarar 3 130 000 kr. i prisläget den 1 april 1980. För nästa budgetår förordar jag att kostnadsramen höjs med 2 milj. kr. fill 5 130 000 kr. Av ramen föreslår jag att 1,5 milj. kr. får disponeras för ombyggnadsarbe­ten vid statens rättsläkarstafion i Stockholm. Investeringsplan (1 000 tkr.)

Beräknad för

81/82

Projekt

Kostnadsram kr.        Medelsförbrukning

Faktisk t. o. m. 80-06-30

80/81

79-04-01    80-04-01

Bygg-        Färdig­
start          ställ-
år/mån.     ande
år/mån

 

Diverse projekt

3 000

5 130

2 500

2000

4. Vissa projekteringskostnader

Föredraganden

Under anslaget beräknas medel för de projekteringskostnader som avser objekt för vilka medel anvisas under anslaget. För budgetåren 1980/81 och 1981/82 bör 1,2 resp. 0,4 milj. kr. beräknas.

Sammanfattning

Föredraganden

Med hänvisning fill vad som tidigare nämnts under de olika anslagspunk­terna om erforderligt medelsbehov för de byggnadsprojekt som bekostas

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

34

från ifrågavarande investeringsanslag, förordar jag att följande sammanfat­tande investeringsplan läggs fill grund för beräkning av anslaget.

 

 

 

 

Beräknad

medelsförbrukning

 

1980/81

1981/82

1.

Vissa byggnadsarbeten m.m. vid ung-

 

 

 

domsvårdsskolorna

4 066

4 630

2.

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid sta-

 

 

 

tens bakteriologiska laboratorium

-

2 550

3.

Diverse projekt

2 500

2000

4.

Vissa projekteringskostnader Erfarenhetsmässig reduktion av medels-

1 160

400

 

behovet

-1836

-880

 

Summa

5 890

8 700

Anslagsberäkning (1 000-tal ler.)

Medelstillgång

Medelsförbrukning

 

Behållning 1980-07-01

690

1980/81

Anslag för 1980/81

5 200

1981/82

Anslag för 1981/82

8 700

 

Summa

14 590

 

5 890 8 700

14 590

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.   till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 8 700 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                       35

B. Allmän försäkring m. m.

Socialförsäkringssystemet är till större delen samordnat inom den allmän­na försäkringen, som omfattar folkpensioneringen, allmän tilläggspensioner­ing (ATP) och sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäk­ring). Den allmänna försäkringen kompletteras bl. a. av bestämmelser om hustrufillägg och kommunala bosladstillägg samt av en arbetsskadeförsäk­ring och en delpensionsförsäkring.

Den allmänna försäkringens ekonomiska omfattning ökar krafligl för varje år, både absolut och relativt i förhållande lill den totala samhällseko­nomin. Försäkringens växande roll belyses av följande sammanställning.

Den allmänna försäkringens andel av bruttonationalprodukten (BNP) och den privata konsumtionen. Miljarder kr.

 

 

1960

1965

1970

1975

19801

Omslutning inom allmän

 

 

 

 

 

försäkring '

4,2

10,2

21,4

47,2

99,9

BNP till marknadspris

72,2

113,2

170,8

286,9

520,1

Försäkringen i % av BNP

5,8

9,0

12,5

16,5

19,2

Transfereringar från försäk-

 

 

 

 

 

ringen till hushållen

3,7

7,0

13,9

34,2

79,3

Total privat konsumtion

43,3

63,9

92,1

149,5

268,9

Transfereringar i % av

 

 

 

 

 

privat konsumtion

8,5

11,0

15,1

22,9

29,5

' Beräknat.

 Brutto före skatt.

De ersättningar som före skatteavdrag utgår från försäkringen motsvarar omkring 30 % av den totala privata konsumtionen i landet. Även om denna andel är lägre efter skatteavdrag kan konstateras att dessa ersättningar har stor betydelse för hushållens ekonomi. Försäkringens ökande andel av folkhushållet beror främsl på de successiva höjningarna av folkpensionsbe­loppen, det ökande antalet pensionärer med ATP liksom den allmänna ökningen av såväl antalet som andelen pensionärer bland befolkningen. Även sjukförsäkringen med föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring har byggts ut betydligt under 1970-talet.

Samtidigt med denna utbyggnad av försäkringens omfattning har det skett en förskjutning av finansieringen i riktning mot ökad avgiftsandel i form av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivarna. ATP och arbetsskadeförsäk­ringen har redan från början helt finansierats genom arbetsgivar- och egenförelagaravgifter.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                       36

Beräknade kostnader och finansiering år 1981 för den allmänna försäkringen (inkl. föräldraförsäk­ring) samt för delpensionsförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Milj. kr.

 

 

 

Folkpen-

ATP

Sjukför-

Delpen-

Arbets-

Summa

 

 

sionering

 

säkring

sionsför­säkring

skadeför­säkring

 

Kostnader

 

33 330

23 100

30 880

1550

1250

90110

Finansiering

 

 

 

 

 

 

 

1.   Socialförsäkringsavgifter

 

22 900

24 700

28 400

1365

1435

78 800

därav till fondering

 

-

1600

2 150

-

185

3 935

Andel av kostnder i %

 

69

100

85

100

100

83

Andel av löneunderlaget i

i %

8,4

12,25

10,5

0,5

0,6

-

2.   Statliga medel netto

 

10 430

-

4 630

-

-

15 060

Andelen av kostnaderna i

%

31

-

15

-

-

17

Försäkringens omfattning och kostnader

Folkpensioner

Under 1970-talet har flera betydelsefulla och kostnadskrävande pensions­reformer genomförts. Den allmänna pensionsåldern har sänkts och folkpen­sionens grundbelopp har höjts. Vidare har möjlighelerna till rörlig pensions­ålder mellan 60 och 70 års ålder vidgats.

De folkpensionärer som saknar eller har låg ATP har sedan år 1969 fått årliga standardförbättringar genom höjda pensionstillskott. De årliga pen­sionstillskottshöjningarna var ursprungligen 3 % av basbeloppet per år men ökades fr. o. m. år 1976 till 4 % av basbeloppet per år. F. n. utgör pensionstillskotten 41 % av basbeloppet lill ålderspensionärer och änkor och höjs den 1 juli 1981 lill den fidigare beslutade garantinivån 45 % av basbeloppet. Höjningen med 4 % av basbeloppet innebär etl standardtill-skotl med 644 kr. per år vid nuvarande basbelopp. För alt höja inkomstnivån för den som blivit sjuk eller handikappad i unga år utgår lill förfidspensionä­rer med ingen eller låg ATP dubbla pensionstillskott, vilket innebär 90 % av basbeloppet utöver folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1 juli 1981.

Som jag anfört vid min anmälan till proposifionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten avser jag att senare återkomma med förslag om förbättringar av pensionstillskotten fr. o. m. den Ijuli 1982 för att särskilt värna om de pensionärer som har enbart folkpension och pensionstillskott.

I det följande kommer jag alt föreslå vissa höjningar av ersättningsnivån för handikappersättning, barnpension och barntillägg för att kompensera effekterna av de nya beräkningsgrunderna för ändring av basbeloppet.

Basbeloppet för januari 1981 är 16 100 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

37

Antalet folkpensionärer och kostnaderna för folkpensionerna framgår av följande sammanställningar.

Antal folkpensionärer

 

I början

Ålders-

Förtids-

Hustru-

Änke-

Barn-

Handikapp-

Summa

Bostadsstöd

av år

pension

pension

tillägg

pension

pension

ersättning m. m.'

 

till pensio­närer

1960

738 800

143 100

33 700

55 000

27 000

_

997 600

538 000

1965

827 200

150 600

41700

84 400

35 900

25 800

1 165 600

580 700

1970

946 600

187 900

53 700

100 700

34 300

35 000

1 358 200

657 900

1975

1 061 700

288 900

68 000

105 800

44 600

44 100

1 613 100

739 000

1980

1 362 800

292 300

54 800

83 600

42 600

86 900

1 923 000

808 000

19812

1 380 000

301 000

55 000

82 800

42 200

88 400

I 949 400

820 000

19832

1 409 000

306 500

55 400

82 600

42 000

90 600

1 986 100

805 000

Genomsnitt

lig ärlig ökning

 

 

 

 

 

 

1960-1964

17 700

1500

1 600

5 900

1800

5 100

33 600

8 500

1965-1969

23 900

7 400

2 500

3 200

-300

1800

38 500

15 450

1970-1975

23 000

18 100

2 800

800

1600

3 400

49 700

17 9.50

19763

199 900

-38 500

-14 700

-19 000

-500

19 300

146 500

24 400

1977-1979

26 100

11400

-    300

- 1000

-400

4 100

40 000

6 000

1980-19822

15 400

4 700

200

-    300

-200

1200

21000

-1000

' Handikappersättning inkl. vårdbidrag och barntillägg.

2 Beräknat.

' Redovisas separat p. g. a. pensionsålderssänkningen den 1 juli 1976.

Folkpensionskostnaderna, milj. kr.

 

År

Ålders-

Förtids-

Änke-

Övrigt

Summa

Bostadsstöd

 

pension

pension

pension Barn­pension

 

 

till pensionä­rer

1960

2 001

378

115

84

2 578

275

1965

3 146

577

345

131

4199

449

1970

5 180

1040

590

244

7 054

849

1975

9 945

2 660

1020

629

14 254

1663

19801

21980

5 180

1320

1270

29750

3 520

1981'

24 610

5 840

1440

1440

33 330

3 670

' Beräknat.

Sammanställningarna visar atl antalet personer med olika förmåner inom folkpensionssystemet har ökal successivt under de senaste 20 åren. Orsaken härtill är främst att söka i den fortgående befolkningsmässiga åldersföränd­ringen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 11,8 % år 1960 och har därefter successivt ökat fill 13,8 % år 1970 och 16,2 % år 1980.

Denna utveckling i kombinafion med den allmänna pensionsålderssänk­ningen år 1976 har bl. a. inneburit att antalet ålderspensionärer nära nog fördubblats under de två senaste decennierna. Vidare har andra reformer inom folkpensioneringen bidragit till utvecklingen, t. ex. vidgade möjlighe­ter till förtidspension och ändrade regler för handikappersättning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             38

Det ökade antalet äldre personer liksom genomförda reformer har medfört en kraftig ökning av anslagsbehovet. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning till basbeloppet och därmed anpassning fill förändringar av penningvärdet. Vidare har de årliga standardförbältringarna i form av höjda pensionsfillskott medfört en ökad kostnad. Av det totala antalet folkpensionärer år 1981 beräknas 920 000 eller 52 % ha helt eller reducerat pensionstillskott.

Nya regler för fastställande av basbeloppet har införts fr. o. m. januari 1981. De nya beräkningsgrunderna innebär atl vid indexberäkningen bortses från indirekta skatter, tullar och avgifter samt förändringar av energipriser­na.

Basbeloppet i januari 1981 är 16 100 kr. Vid detta basbelopp uppgår folkpensionens årsbelopp - inklusive helt pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadstillägg - till 21 896 kr. för ensam ålderspensionär och fill 38 157 kr. för ett pensionärspar. Årsbeloppet för en ensam förtidspensionär uppgår i januari i år till 28 497 kr. Dessa belopp höjs under året dels genom höjning av pensionstillskotten den 1 juli 1981 och dels genom höjning av basbeloppet.

För nästa budgetår beräknas statens sammanlagda folkpensionskostnader öka med 4 650 milj. kr. jiimfört med uppfört anslag för innevarande budgetår. Av kostnadsökningen beror 270 milj. kr. på ett ökat antal pensionärer, 180 milj. kr. på höjda pensionstillskott m. m. och 4 200 milj. kr. på pensionernas anpassning till basbeloppsutvecklingen. Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1981/82 beräknas fill 34 630 milj. kr.

Folkpensionskostnaderna finansieras delvis genom en socialförsäkringsav­gift som betalas av arbetsgivare och egenförelagare. Riksdagen har för kort fid sedan beslutat att denna avgift skall höjas från 8,3 % till 8,4 % av löneunderlaget fr. o. m. den 1 januari i år. Avgiften, som tillförs statsbudge­ten, beräknas täcka ca 70 % av statens kostnader för folkpensioneringen år 1981.

Pensionskommittén (S 1970:40) arbetar f. n. med frågan om efterlevande­pensioneringens framfida utformning och beräknas redovisa sitt slutbetän­kande i början av år 1981.

Bostadsstöd till pensionärer

Kommunerna bestämmer själva om kommunall bosladstillägg till folkpen­sion (KBT) skall utgå och vilka grunder som skall gälla. Inkomstprövnings-reglerna är dock fasfiagda i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. Samtliga kommuner har beslutat att KBT skall kunna ulgå. KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpensionen.

De kommunala bostadsfilläggen utgör ett betydelsefullt komplement fill

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             39

folkpensionen. Eftersom KBT är en inkomslprövad förmån är den av särskilt värde för pensionärer med enbart folkpension. KBT-systemet lämnar möjlighet för en stor grupp pensionärer alt bo i ändamålsenliga bostäder.

För att eliminera skillnaderna i bostadstilläggens maximibelopp före inkomstprövning mellan olika kommuner och i syfte att uppnå en ökad samordning mellan reglerna för KBT och statskommunalt bostadsbidrag infördes fr. o. m. 1980 statsbidrag fill kommunernas kostnader för KBT. Statsbidrag utgår för år 1980 under förutsättning att kommunen svarar för minst 80 % av bostadskostnaden upp till 700 kr./mån. för ensamstående pensionär och 800 kr./mån. för makar. Fr. o. m. år 1981 har de statsbidrags­grundande bostadskostnadsgränserna höjts med 50 kr./mån. för ensamståen­de resp. makar. Jag kommer i det följande alt föreslå en ny höjning av dessa bidragsgränser den 1 januari 1982. Kommunerna har möjlighet atl låta KBT utgå även för högre bostadskostnader, men dessa merkostnader ingår inte i statsbidragsunderlaget.

Statsbidrag utgår f. n. med 43 % av bostadskostnader upp fill nyss nämnda hyresnivåer. Fr. o. m. den 1 juli 1981 förändras inkomstprövningsreglerna inom KBT-systemet. I samband därmed justeras procentsatsen för statsbi­drag från 43 % till 38 % (prop. 1980/81:20, SfU 1980/81:14, rskr 1980/81:84). Statsbidragskostnaderna har för år 1980 beräknats fill 1 370 milj. kr. och för år 1981 fill 1 380 milj. kr. De totala KBT-kostnaderna under resp. år har beräknats fill 3 510 milj. kr. resp. 3 660 milj. kr.

KBT utgår fill 815 000 pensionärer. Fr. o. m. år 1978 infördes möjlighet för folkpensionärer alt få statskommunalt bostadsbidrag om detta ger högre belopp än KBT. Denna form av bostadsstöd utgår f. n. till 9 000 pensionärer. Sammantaget utgår slöd lill bostadskostnader för 820 000 pensionärer, varav ca 811 000 enbart har KBT, ca 5 000 enbart statskommunalt bostadsbidrag och ca 4 000 både KBT och statskommunalt bostadsbidrag. Anslag till statskommunalt bostadsbidrag redovisas under bostadshuvudfiteln.

Allmän tilläggspension (A TP)

Antalet ATP-pensionärer och kostndsutvecklingen framgår av följande sammanställningar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

40

Antalet ATP-pensionärer

 

I början

Ålders-

Förtids-

Änke-

Barn-

Summa

av ar

pension

pension

pension

pension

 

1963

2 500

4 500

6 400

4 200

17 600

1965

51300

17 600

19 600

12 700

101 200

1970

224 600

70 300

68100

30 000

393 000

1975

419 900

173 700

136 400

40 000

770 000

1980

756 900

207 600

217 300

44 000

1 225 800

1981'

794 500

223 000

233 000

44 500

1 295 000

1983'

875 000

240 000

260 000

45 000

1 420 000

Genomsnittlig är

lig ökning

 

 

 

 

1965-1969

34 650

10 550

9 700

3 450

58 350

1970-1975

39150

19 300

13 950

1850

74 250

19762

163 700

-22 500

16 200

1000

158 400

1977-1979

44 600

14 700

16 400

600

76 300

1980-1982'

39 400

10 800

14 200

300

64 700

' Beräknat.

2 Redovisas separat p. g. a. pensionsålderssänkningen den 1 juli 1976.

Kostnaderna för ATP, milj. kr.

 

År

Ålders-

Förtids-

Änke-

Barn-

Summa

 

pension

pension

pension

pension

 

1963

7

9

14

5

35

1965

57

47

48

16

168

1970

560

359

195

52

1 166

1975

2 450

l:?30

610

116

5 006

19801

12 350

4 645

1775

255

19 025

19811

15 060

5:590

2 155

295

23 100

1 Beräknat.

Ålderspension från ATP utgör 60 % av den årliga inkomsten, räknat på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensions­grundande inkomst beräknades första gången år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete fö:r full pension. Den årliga pensionsgrundande inkomsten beräknas på inkomsler som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas på det vid årets ingång gällande basbeloppet, som för år 1981 är 16 100 kr. ATP-poäng för år 1981 beräknas således på inkomster mellan 16 100 och 120 750 kr. Reglerna för ålderspen­sion överensstämmer med motsvarande regler inom folkpensioneringen. ATP-förmånerna är anknutna lill basbeloppet.

Av de redovisade sammanställningrna framgår atl ATP-förmånerna över tiden fått ökad betydelse. Under den första tioårsperioden ATP-reformen var i kraft ökade antalet ATP-pensionärer successivt och utgjorde år 1970 nära 33 %  av  samtliga  pensionärer med   motsvarande  förmåner från

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             41

folkpensioneringen. Denna andel har fortsalt atl öka och uppgår år 1980 till nära 70 %. Av de f. n. nära 1,4 milj. ålderspensionärerna och ca 300 000 förtidspensionärerna med folkpension har nära 800 000 (57 %) resp. 225 000 (74 %) också ATP-pension. Utvecklingen med elt ökat antal ATP-pensionärer fortsätter. Ulöver denna ökning av andelen folkpensionärer med ATP så sker det också en markant ökning av den genomsnittliga ATP-pensionens storlek därigenom atl de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifler från arbetsgivare och egenförelagare. ATP-avgiften för år 1981 utgör 12,25 % av det pensionsgrundande löneun­derlaget. För de följande tre åren höjs avgiften med 0,25 procentenheter per år och kommer därmed att utgöra 13 % år 1984. Genom den beslutade avgiftshöjningen för de närmaste åren tillförs AP-fonden medel som skall underlätta de mer långsiktiga ulgiftsåtagandena inom ATP-systemet.

ATP-avgiften betalas in till AP-fonden. Fondförvaltningen är uppdelad på fyra delfonder med var sin fondstyrelse. AP-fonden uppgick år 1965 till 7 300 milj. kr. och ökade fill 31 343 milj. kr. år 1970, 76 963 milj. kr. år 1975. 1 januari 1981 beräknas AP-fonden uppgå till 164 200 milj. kr.

Inom socialdepartementet arbetar en särskild arbetsgrupp med atl utreda frågan om ATP-rätt vid vård av små barn i hemmet. En promemoria i ämnet kommer alt redovisas inom kort. Avsikten är atl förslag i denna fråga skall läggas fram till riksdagen under våren 1981.

Delpensionsförsäkring

Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 och omfattade då enbart anställda löntagare. Fr. o. m. år 1980 har delpensionssystemet vidgats fill att också innefatta egna företagare och uppdragstagare. Av följande samman­ställning framgår all antalet delpensionärer och kostnader har ökat kontinuerligt sedan reformen genomfördes.

Antalet delpensionärer och kostnaderna

I början av år          Antal delpensionärer       Kostnader per år. milj, kr.

1977

18 100

1978

33 900

1979

43 600

1980

50 500

19811

65 000

1 Beräknat.

 

412

687

890 1220 1550

Genom delpensionsförsäkringen har de förvärvsarbetande möjlighet alt minska arbetsinsatsen mellan 60 och 65 års ålder genom all övergå till

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             42

deltidsarbete i kombinafion med delpension. För att delpension skall kunna utgå krävs att den försäkrade enligt huvudregeln har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 år fr. o. m. 45 års ålder och alt vederbörande under de senaste tolv månaderna före arbetsfidsminskningen förvärvsarbetat under minst fem månader.

För anställda gäller att arbetstiden måste minskas med minst fem timmar i veckan och uppgå fill minst 17 timmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitt minst 17 fimmar i veckan. Delpensionen utgör 65 % av inkomstbortfallet vid minskningen av arbetsfiden. Fr. o.m. den 1 januari 1981 sänks kompensationsnivån för nytillkommande delpensionärer fill 50 % av inkomstbortfallet (prop. 1980/81:20, SfU 1980/81:14, rskr 1980/81: 84). Delpensionen är knuten lill basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP.

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgifl från arbetsgivare och egenförelagare som fr. o. m. år 1980 ulgör 0,50 % av avgiftsunderlaget. Avgiften förs till en särskild fond. Den fr. o. m. år 1980 från 0,25 % till 0,50 % höjda socialförsäkringsavgiften avses ge full kostnadstäckning för de löpande pensionsutbetalningarna och därutöver lämna en successiv täckning av de underskott som uppstått i delpensionsfonden. Underskottet den 1 oktober 1980 var 596 milj. kr.

Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag i en rapport redovisat erfarenheterna av delpensionsförsäkringen t. o. m. augusti 1980. Av rappor­ten framgår bl. a. alt sammansättningen av gruppen delpensionärer med avseende på arbetsförhållanden, kön m. m. har över tiden varit påtagligt konstant. Ca 90 % av de helfidsarbetande har minskat sitt arbete med hälften. Andelen kvinnor med delpension har stabiliserats kring 30 %.

Vad gäller delpensionsfondens utveckling räknar verket med ett växande uhderskott under hela 1980-talel. Vid oförändrad kompensafionsnivå skulle balans mellan influtna avgifter och utgående förmåner uppnås i början av 1990-talet, fondunderskottet skulle då vara betydande. 1 rapporten anges exempel på hur man genom en temporär avgiftshöjning skulle kunna häva fondunderskotlet genom etl temporärt ökal avgiftsuttag från f. n. 0,50 % fill 0,60 % av avgiftsunderlaget under perioden 1982-1986. Fondunderskotlet skulle vid detta högre avgiftsuttag förbytas fill ett fondöverskoll år 1986.

I anslutning fill uppdraget har verket också haft att behandla frågan om rätt till delpension för vissa fackliga och polifiska uppdragstagare (SfU 1979/ 80:19, rskr 1979/80:337). Verket, som pekar på en rad avgränsningsproblem i delta sammanhang, lämnar vissa förslag ang. utformning av särskilda bestämmelser för nämnda uppdragstagare.

Sammanfattningsvis kan konstateras alt utbetalningarna från de allmänna pensionssystemen uppgår lill mycket stora belopp. Statens kostnader under folkpensionsanslaget uppgår således till 34 630 milj. kr. under nästa budget­år. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 3 630 milj. kr..

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                            43

för kommunala bostadstillägg och slalskommunala bostadsbidrag fill pensio­närer. Vidare tillkommer delpensions- och ATP-utbetalningarna, som för det kommande budgetåret beräknas uppgå till i runda tal 1 600 resp. 24 900 milj. kr. Totalt kommer kostnaderna för förmånerna från den allmänna pensioneringen och bostadsstödet därmed att uppgå till omkring 64,7 miljarder kr,, vilket innebär en ökning med drygt 10 miljarder kr. i förhållande lill motsvarande beräkningar för innevarande budgetår.

Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt fill dels sjukpenning vid sjukdom med 90 % av arbetsinkomster upp till 7,5 gånger basbeloppet (120 750 kr. år 1981), dels viss ersättning i samband med läkarvård och läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och viss annan sjukvårdsbehandling samt för sjukresor.

Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär atl patien­ten vid läkarbesök betalar en enhetlig avgift på högst 25 kr. per besök i offenlhg vård fr. o. m. den 1 januari 1981 och vanligen 30 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. Försäkringskassan betalar sedan ersättning enligt fastställd taxa till sjukvårdshuvudmannen resp. läkaren. Motsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där vid offentlig vård 15 kr. per besök och 20 kr. per besök vid vård hos privatpraktiserande läkare eller sjukgymnast.

Antalet ersatta behandlingar i öppen vård har ökat kraftigt. Framför allt har en snabb utveckling skett av hemsjukvården, en vårdform som är av stor betydelse för de äldre och som många gånger utgör ell gott alternativ till omhändertagande inom den slutna sjukvården.

Regeringen har i proposition 1980/81:73 föreslagil en förstärkning av skyddet mot höga kostnader för personer med stort behov av sjukvård och läkemedel. Detta högkostnadsskydd skall gälla för såväl lakar- och landlä-karordinerade läkemedel som läkarvård och sjukvårdande behandling i privat och offentlig öppen vård. Skyddet innebär atl en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och vårdbesök när han har betalat avgift för 15 inköp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en tolvmånaders-period, räknat från första inköpet eller besöket. För barnfamiljerna föreslås en extra begränsning av kostnaderna genom atl koslnadslaket blir gemen­samt för alla barn i en familj. De nya reglerna föreslås träda i krafl den 1 juli 1981.

När en försäkrad vårdas på sjukhus betalar sjukförsäkringen en vårdavgift pä 40 kr. per dag fill sjukvårdshuudmannen. För varje dag som den försäkrade vårdas på .sjukhus görs samtidigt avdrag från hans sjukpenning. Avdraget utgör 30 kr. per dag, dock högst en tredjedel av den utgående sjukpenningens bruttobelopp.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             44

Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade över 19 år. Barn och ungdomar under 20 års ålder har rätt till avgiftsfri tandvård genom landslingens folktandvård. Socialstyrelsen har dock rätt alt för elt år i sänder bevilja undanlag för huvudman från skyldigheten att erbjuda behandling till barn under 5 år och ungdomar fr. o. m. det år de fyller 17 år. Tandvårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för tandvård enligl tandvårdstaxan med 50 % upp till 2 500 kr. och med 75 % för kostnader däröver. Kostnader för ädla metaller och annat material som används i tandtekniskt arbete betalades tidigare av försäkrings­kassan. Fr.o.m. den 1 januari 1981 gäller samma ersättningsregler för tandtekniskt material som för övrig tandvård.

1978 års tandvårdsulredning (S 1978:01) har till uppgift att se över tandvårdsförsäkringen. Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande angående tandvårdsförsäkringens framtida utformning under år 1981.

Kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas för år 1981 lill 24 545 milj. kr. Kostnadsutvecklingen för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

1960

1965

1970

1975

19801

19811

Sjukpenning

600

1 139

2 662

8 108

12 990

14 220

Öppen sjukvård

160

280

584

1 181

3 795

4 030

Tandvård

15

15

15

989

2 350

2 275

Läkemedel

86

176

516

1276

2 250

2 295

Övriga sjukvärds-

 

 

 

 

 

 

utgifter

129

160

334

461

1720

1725

Summa

990

1770

4111

12 015

23 105

24 545

1 Beräknat.

Den kraftiga kostnadsökningen mellan åren 1970 och 1975 beror främsl på införandet av den beskattade sjukpenningen och tandvårdsförsäkringen år 1974. Kostnadsstegringen mellan åren 1980 och 1981 föranleds framför allt av lönehöjningarnas effekt på sjukpenningbeloppen saml höjningar i vårdlax-orna.

I följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrek-vens m.m.

 

År

Ersatta

1 sjukdagar

per

Sjukfallsfrekvens

Genomsnittligt antal

 

försäkrad

 

Antal fall

per

för-

dagar per fall

 

 

 

 

säkrad

 

 

 

1960

13,2

 

 

0,55

 

 

24,2

1965

15,7

 

 

0,66

 

 

23.9

1970

19,8

 

 

1,09

 

 

18,2

1975

22,0

 

 

1,37

 

 

15,6

1976

22.9

 

 

1,47

 

 

15,8

1977

22.8

 

 

1,45

 

 

16.0

1978

22,8

 

 

1,52

 

 

15,2

1979

22,2

 

 

1,52

 

 

14,3

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                            45

Antalet sjukdagar som ersätts av sjukförsäkringen påverkades givetvis av att karensdagarna logs bort år 1967. Antalet ersatta sjukdagar var därefter i stort sett oförändrat till år 1974, då antalet genomsnittligt ersatta sjukdagar ökade under några år. Sedan år 1976 har antalet ersatta dagar minskat något. Sjuktalet beräknas bli oförändrat för år 1980.

Sjukfallsfrekvensen har, som framgår av tabellen, ökal under hela perioden. Däremot har det genomsnittliga sjukfallet blivit kortare.

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdagar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall av olika längd för åren 1968-1979. De långa sjukfallen svarar för ca 85-90 % av antalet sjukdagar men endast för ca 30 % av antalet sjukfall. För de korta sjukfallen är förhållandet del omvända. Vidare kan utläsas all de korta sjukfallens andel av både sjukfall och sjukdagar ökar.

 

År

Sju

kfallets

varaktighet

 

 

 

 

1-6

1 dagar

 

7 dagai

-eller mer

 

 

An

del av

Andel av

Andel

av

Andel av

 

sjul

kfallen

dagarna

sjukfallen

dagarna

 

%

 

%

%

 

%

1968

61

 

10

39

 

90

1970

64

 

11

36

 

89

1972

65

 

11

35

 

89

1974

68

 

12

32

 

88

1976

69

 

13

31

 

87

1978

70

 

13

30

 

87

1979

71

 

14

29

 

86

Ur sjukfallsstatistiken för år 1979 kan utläsas vissa regionala skillnader. Således hade de tre storstadsområdena markant högre antal ersatta sjukda­gar per försäkrad och anlal sjukfall per försäkrad. Antalet ersatta sjukdagar per försäkrad var för Stockholms län 25,6, för Göteborg 30,4 och för Malmö 27,8 jämfört med riksgenomsnittet 22,2. Antalet sjukfall per försäkrad var 1,90 för Stockholm, 1,80 för Göteborg och 1,71 för Malmö jämfört med 1,52 för hela landel. Statistiken uppvisar inga påtagliga skillnader mellan kvinnor och män vad gällde antalet ersatta dagar och antalet sjukfall per försäkrad.

Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av statsbidrag och lill 85 % av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Socialförsäk­ringsavgiften till sjukförsäkringen utgör fr. o. m. år 1981 10,5 % av löneun­derlaget.

Den under år 1978 tillkallade sjukpenningkommitlén (S 1978:04) skall bl. a. föreslå lösningar på frågor om bättre regler för sjukpenning för inkomstförluster vid korta sjukfall och bättre anpassning av kompensafion för delårs- och delfidsanslällda. Kommittén har under år 1980 fått tilläggsdi­rektiv och skall senast den 1 mars 1981 redovisa förutsättningarna för atl

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           46

införa en period under vilken arbetsgivaren skall svara för sjukersättningen i form av sjuklön och förutsättningarna för införande av ökade inslag av självrisk inom sjukförsäkringen.

En utredning (S 1979:09) har också tillsatts för atl se över ersättningssyste­met för sjukresor ur organisatorisk och administrativ synpunkl. Därvid skall bl. a. prövas förutsättningarna för att ge sjukvårdshuvudmännen elt ökat administrativt och ekonomiskt ansvar för resor i samband med sjukdom. Utredningen väntas redovisa sina förslag under år 1981.

Överläggningar pågår med representanter för sjukvårdshuvudmännen om ersättningarna från sjukförsäkringen lill de offentliga sjukvårdshuvudmän­nen fr. o. m. den 1 januari 1982. Avsikten är atl resultaten från dessa överläggningar skall redovisas för riksdagen i en särskild proposition under våren 1981.

A rbetsskadeförsäkringen

Arbelsskadeförsäkringen omfatlar anställda, uppdragstagare och egenfö­relagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall lill den som drabbas av skada i sitt arbete.

Arbelsskadeförsäkringen anknyter fill de principer som gäller för invalidi­tetsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga atl skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer livräntans storlek. Livräntan vid arbetsskada skall i princip utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt atl ersättning utgår från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samord­ningstiden). Från arbetsskadeförsäkringen utgår efter samordningsfidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra kostnader. Vidare utgår sjukpenning och - som tidigare nämnts - livränta. Livränta kan också utgå till efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstföriusl upp fill samma inkomsllak som gäller för ATP dvs. 7,5 basbelopp som vid basbeloppet 16 100 kr. motsvarar 120 750 kr.

För år 1979 redovisades ca 190 000 anmälda arbetsskador. För år 1980 beräknas antalet skadefall fill ungefär oförändrat antal. Ca 90 % av de anmälda skadeärendena avslutas inom samordningstiden. Det innebär att ersättning från arbelsskadeförsäkringen kan beräknas ulgå i ca 19 000 fall per år. Utbetalningarna från försäkringen var ca 1 160 milj. kr. under år 1980.

Arbetsskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Arbetsgivaravgiften till arbetsskadeförsäkringen ulgör fr. o. m. år 1980 0,6 % av löneunderla­get.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             47

Administration m. m.

Den allmänna försäkringen administreras lokalt av de allmänna försäk­ringskassorna och centralt av riksförsäkringsverket. Dessutom finns en besvärsorganisafion som beslår av tre försäkringsrätter och - som högsta instans - en försäkringsöverdomslol för överprövning av försäkringskassor­nas beslut i socialförsäkringsärenden m.m.

Antalet nya ärenden hos försäkringsrätterna är större än vad rätterna hinner behandla. En besvärlig balanssilualion har därför uppstått. En kommitté (S 1980:10) har fillsatls för atl bl. a. skyndsamt utreda vilka administrativa och organisatoriska åtgärder som kan vidtas för att minska ärendebalanserna.

En särskild kommitté (S 1977:10) utreder frågan om den framlida utformningen av den allmänna försäkringens ADB-system. Kommittén planerar alt inom kort lämna elt slutbetänkande med principförslag till utformningen av ett framtida ADB-system och en plan för systemels genomförande.

Kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m.m. har under hösten lagt fram ett delbetänkande (Ds S 1980:7) Former för styrning av försäkringskassornas organisafion och förvaltningsulgifler. Kom­mitténs förslag har nyligen remissbehandlats och avsikten är atl förslag i denna fråga skall läggas fram lill riksdagen under våren 1981. Kommittén väntas inom kort lägga fram förslag rörande riksförsäkringsverkels organisa­fion.

Avgiftsregler

Pensionskommittén har i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m.m. lagt fram förslag lill ett enhetligt avgiftssystem som skulle medföra väsenfiiga administrativa lättnader. Det skulle också ge bättre möjligheter till etl korrekt avgiftsuttag. Jag räknar med atl inom kort återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

B 1. Försäkringsöverdomstolen

1979/80         Utgift             6 513 708

1980/81         Anslag            6 558 000

1981/82        Förslag             7108 000

Försäkringsöverdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäk­ringen. Domstolen har att pröva sådana mål som fullföljs från försäkringsrätt och från arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen underställer dom­stolens prövning. Domstolen har f.n. tio lagfarna och nio icke lagfarna ledamöter.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

48

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Domstolen

Föredra-

 

 

 

ganden

Personal

 

 

 

Domare

10

-

-

Föredragande

10

-

-

Övrig personal

17

-

-

 

37

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

5 656 000

+ 541 000

-f 485 000

Sjukvård

5 000

-1-       500

-

Lokalkostnader

530 000

+   27 500

+   18 000

Expenser

367 000

-F 111500

-1-   47 000

 

6 558 000

-t- 680 500

-(- 550 000

Försäkringsöverdomstolen

För budgetåret 1979/80 har försäkringsöverdomstolen redovisat en resul­tatanalys. Av denna framgår atl överdomslolen under året avgjort 1 827 mål och alt viss minskning av målbalansen skett till följd av minskad tillströmning under början av budgetåret. Måltillströmningen har härefter åter ökat i samband med att antalet avgjorda ärenden hos försäkringsrätterna ökat. Antalet inneliggande ej avgjorda mål hos överdomstolen var 1 596 den 1 juli 1980.

1.      Pris- och löneomräkning -I- 586 500 kr.

2.  Den besparing som försäkringsöverdomstolen har redovisat enligt huvudförslaget innebär personalminskning med en tjänst. Var än denna minskning läggs kommer den enligt domstolen atl medföra minskad målavverkning och försämrade möjligheter för domstolen alt möta de övriga krav som ställs på domstolen som slutinstans.

3.  För bl.a. nya arkivlokaler, upprustning av bibliotek och nödvändig personalutbildning behövs en förstärkning med 88 000 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för försäkringsöverdomstolens verksamhet beräknas med utgångspunkt i domstolens huvudförslag. Med hänsyn till ärendebalansen och till atl antalet nya ärenden kan förväntas öka finner jag dock atl besparingen inle böi' las ul i sin helhet för nästa budgetår.

Jag  beräknar därutöver 27 000 kr.   för  nya  arkivlokaler m.m.   Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 7 108 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt fill Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 7 108 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

49

B 2. Försäkringsrätter

 

1979/80

Utgift

22 863 270

1980/81

Anslag

28 363 000

1981/82

Förslag

31 174 000

Försäkringsrätterna är första besvärsinslans för främst socialförsäkrings-ärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna.

Det finns tre försäkringsrätter, nämligen försäkringsrätten för Mellansve­rige (fem avdelningar), försäkringsrätten för Södra Sverige (fyra avdelning­ar) och försäkringsrätten för Norra Sverige (två avdelningar).

 

 

 

1980/81

Beräknad ändri

ng 1981/82

 

Försäkrings-

Föredra-

 

 

rätterna

ganden

Personal

 

 

 

Domare

66

-1- 19

-

Föredragande

30

-H21

-

Övrig personal

46

-H21

-

 

142

-F61

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

22 237 000

-t- 10 551 000

-H   2 496 000

Sjukvård

24 000

-H         6 500

-

Lokalkostnader

4 210 000

+     930 500

-H    175 000

Expenser

1 892 000

H-   1316 500

140 000

därav engängsutgifter

 

(-1-    603 500)

 

 

28 363 000

-t- 12 804 500

-1- 2 811 000

Försäkringsrätterna

För budgetåret 1979/80 har försäkringsrätterna redovisat en resultatana­lys. Av denna framgår att försäkringsrätterna inte har kunnat avgöra lika många mål som kommit in under budgetåret. Antalet avgjorda mål var 8 646 och antalet inkomna mål 14 980. Detta har lett fill att den redan fidigare besvärliga balanssituationen ytterUgare förvärrats. Den 1 juli 1980 fanns 19 874 ej avgjorda mål hos försäkringsrätterna.

1.      Pris- och löneomräkning -f 2 854 000 kr.

2.      Huvudförslaget innebär personalminskning och därmed minskad mål-awerkning. Det är därför inte möjligt att genomföra.

3.      Med hänsyn fill målbalans och målfillströmning behövs kraffiga perso­nalförstärkningar för alt de redan alltför långa väntefiderna för allmänheten

4 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bit. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              50

inte ytteriigare skall förlängas. Förstärkning behövs med fem dömande avdelningar, varav en vid försäkringsrätten för Norra Sverige och två vid vardera av de övriga försäkringsrätterna. Härutöver behövs förstärkning av föredragande- och biträdespersonalen. Sammanlagt behövs 61 nya tjänster {+ 9 953 000 kr.).

Föredraganden

Ärendefillströmningen till försäkringsrätterna har ökat sedan dessa började sin verksamhet år 1979 och rätterna har f.n. myckel slora ärendebalanser. Riksdagen har på regeringens förslag anvisat medel till betydande personalförstärkningar vid försäkringsrätterna för innevarande budgetår. Även andra åtgärder behöver vidtas för alt minska balanserna och därmed förkorta handläggningsliderna. En särskild kommitté (S 1980:10) har tillsatts för att bl.a. utreda vilka administrativa och organisatoriska åtgärder som kan vidtas för att minska ärendebalanserna. Kommittén skall arbeta skyndsamt och jag räknar med att vissa förslag från kommittén skall kunna redovisas redan under våren 1981.

Jag delar försäkringsrätternas mening alt huvudförslaget inte bör tillämpas för detta anslag. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget fill 31174 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Försäkringsrätter för  budgetåret   1981/82  anvisa  ell förslagsanslag av 31 174 000 kr.

B 3. Riksförsäkringsverket

 

1979/80

Utgift

112 282 101

1980/81

Anslag

118 851000

1981/82

Förslag

129 403 000

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet främst för ären­den som rör den allmänna försäkringen - dvs. sjukförsäkring med föräldra­försäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering -saml delpensionsförsäkring och arbelsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för ärenden som rör utbetalning av studiestöd vid vuxenutbildning, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, stats­kommunalt bostadsbidrag lill pensionärer utan barn och dagpenning till vissa värnpliktiga.

I verkets uppgifter ingår bl.a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen m.m. Utbetalning av förmånerna sker i huvudsak genom verkets försorg.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet

51

Verket bedriver även försäkringsverksamhet enligl lagen om yrkesskadeför­säkring m.fl. äldre författningar inom motsvarande område. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivarav­gifter. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en särskild ombudsenhet som även fullgör verkets uppgift att inträda som part vid socialförsäkringens överinstanser. Verket är vidare redovisningscentral och har ett revisionskontor för ett antal statsmyndigheter.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter jämte två personalföre­trädare. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en fillsynsav-delning, en planeringsavdelning, en yrkesskadeavdelning och en ombudsen­het. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt 12 byråer och en fristående sektion samt ett revisionskontor. Verkets tekniska byrå med datacentral är placerad i Sundsvall.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändri

ng 1981/82

 

Riksförsäk-

Föredra-

 

 

ringsverket

ganden

Personat

 

 

 

 

 

Sektionschefer och

 

 

 

 

 

högre personal

65

-

 

-

 

Handläggande personal

316

+ 4

 

-

 

Övrig personal

650

-

 

-

 

 

1031

-1-4

1

-

 

Anslag

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

114 714 000

-t-

14 146 000

-f

12 714 000

Sjukvård

204 000

 

-

-

2 000

Reseersättningar

] 869 000

+

236 000

+

69 000

därav för resor till andra

 

 

 

 

 

länder än de nordiska

(58 000)

{+

6 000)

{+

6 000)

Lokalkostnader

20 709 000

+

2 797 000

+

2 545 000

Kostnader för drift av data-

 

 

 

 

 

maskinanläggning m.m.

56 268 000

+

4 845 000

-1-

4 845 000

Övriga expenser

 

 

 

 

 

a) expenser för eget behov

6 287 000

+

1 035 000

-t-

619 000

därav engångsulgifter

 

(+

200 000)

 

 

b) expenser för annat än

 

 

 

 

 

eget behov

1 994 000

+

299 000

-(-

273 000

Summa utgifter

202 045 000

+:

23 358 000

-1- 21 063 000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           52

Inkomster

20 000

5 000

5 000

31 123 000

-t- 2 957 000

-t- 2 957 000

50 000 000

-t- 8 100 000

-1- 7 000 000

2 051 000

-1-  559 000

-H  559 000

118 851000

+ 11747 000

+ 10 552 000

Försäljning av publikationer m.m.

Ersättning från allmänna pensionsfonden

Ersättning frän de allmänna försäkringskassorna

Ersättning från statens löne-och pensionsverk för data­drift m.m.

Nettoutgift

Administrationsbidrag för
arbetsskadeförsäkringen
(redovisas på inkomsttitel)        46 800 000              -I-   4 000 000          -H   4 000 000

Riksförsäkringsverket

För budgetåret 1979/80 har riksförsäkringsverket redovisat en resultatana­lys. Av denna framgår att verket på grund av otillräckliga resurser måst senarelägga eller eftersätta flera väsentliga arbetsuppgifter. Bl.a. har verkels uppföljnings- och inspektionsverksamhet gentemot försäkringskassorna inle kunnat bedrivas i önskvärd omfattning.

1.      Pris- och löneomräkning + 19 718 000 kr.

2.  Beträffande huvudförslaget har riksförsäkringsverket inte upprättat någon effektiviseringsplan med hänsyn till att kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkels organisation m.m. avser att inom kort slutföra sitt uppdrag. Ifrågavarande minskning av anslaget skulle dock innebära att verket inte kan .fullgöra alla sina arbetsuppgifter.

3.  För underhåll och uppföljning av de ändringar i syslemel för föräldra­försäkringen som trätt i kraft den 1 juli 1980 behövs fortsatt förstärkning med sammanlagt fyra tjänster (-1- 576 000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för riksförsäkringsverkets verksamhet i huvudsak beräknas med utgångspunkt i verkets huvudförslag. Jag beräknar därutöver 520 000 kr. för personal för uppgifter som avser föräldraförsäk­ringen. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 129 403 000 kr.

Såsom anförts av chefen för kommunikationsdepartementet i propositio­nen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten m. m. skulle myndig­heternas motivation för rationaliseringar av postrutinerna öka om de i slörre utsträckning själva ansvarade för sina portokostnader. En övergång lill direktdebitering av följesedelsbunden post övervägs därför för riksförsäk-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             53

ringsverkets del. Ett sådant system skulle innebära att medel överförs från tjänslebrevsanslaget fill riksförsäkringsverkets anslag. Det ankommer på regeringen all besluta i denna fråga. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 129 403 000 kr.

B 4. Bidrag till försäkringskassornas förvaltningskostnader

1979/80         Utgift             278 805 479'

1980/81         Anslag            265 000 000

1981/82         Förslag           330 000 000

' Del av förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen.

Från anslaget finansieras statens andel av försäkringskassornas förvalt­ningskostnader.

Ärenden inom den allmänna försäkringen handläggs i första instans av de allmänna försäkringskassorna. Allmän försäkringskassa finns i varje lands-fingskommun samt i kommun som inle tillhör landstingskommun. Försäk­ringskassorna är självständiga juridiska personer och leds av en styrelse som består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen samt fyra övriga ledamöter som utses av landstinget eller, i förekommande fall, av kommunfullmäktige. Riksförsäkringsverket utfärdar anvisningar för kassor­nas verksamhet. Försäkringskassans budget fastställs av dess styrelse. Utgifterna för försäkringskassornas administration finansieras på samma sätt som sjukförsäkringens utgifter, dvs. lill 15 % med statsbidrag och till 85 % med arbetsgivaravgifter.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. En stor del av den verksamhet inom försäkringskassan, som kräver kontakt med de försäkrade, bedrivs vid lokalkontor och filialexpedifioner. F.n. finns ca 450 lokalkontor och 135 filialexpedilioner.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             54

Försäkringskassornas förvaltningsutgifter m. m. (brutto, löpande priser)

 

År

Förvaltningsut-

Antal årsarbetare

Ökning mellan

 

gifter milj.kr.

den 1 januari

resp. ar Antal

1974

638

10 517

 

1975

818

11828

1311

1976

1089

12 697

869

1977

1362

14 309

1612

1978

1660

15 393

1084

1979

1855

16 231

838

1980

2 1901

16 727

496

' Prognos

Riksförsäkrings verket

Riksförsäkringsverket beräknar att försäkringskassornas förvaltningsul­gifler för år 1980 skall uppgå till 2 190 milj. kr. i pris- och löneläget den 1 juli 1980. Beräkningen grundas på kassornas faktiska utgifter för januari - maj 1980 samt prognoser som lämnats av kassorna för resten av år 1980.

Riksförsäkringsverket har i skrivelse till försäkringskassornas styrelser förutsatt att kassorna vid sin beräkning av 1981 års förvaltningskostnader utgår från en nivå som motsvarar 1980 års fastställda budget - efter pris- och löneomräkningar - minskad med 2 %. Mol denna bakgrund och då några reformer inle förväntas som kommer att medföra behov av ökade resurser, beräknas förvaltningsutgiflerna för budgetåret 1981/82 uppgå lill en nivå något under den som beräknats för år 1980. Efter avdrag av vissa inkomster, huvudsakligen ersättning från AP-fonderna för administrafionen av ATP, beräknas nettoutgiften för budgetåret 1981/82 uppgå fill 2 030 milj. kr. Detta ger ett anslagsbehov för budgetåret på 305 milj. kr.

Föredraganden

Kostnaderna för försäkringskassornas administration täcks på samma sätt som sjukförsäkringens utgifter. Utredningen för översyn av riksförsäkrings­verkets organisation har avlämnat betänkandet (Ds S 1980:7) Former för styrning av försäkringskassornas organisation och förvaltningsulgifler, i vilket föreslås att ett system med rambudgetering införs för kassornas förvaltningsulgifler. Anslaget för försäkringskassornas förvaltningsutgifter skall enligl förslaget behandlas enligt samma teknik som gäller för övriga anslag på statsbudgeten. Det nya systemet föreslås tillämpas fr.o.m. budgetåret 1982/83. Remissbehandlingen av utredningsförslaget har nyligen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           55

avslutats. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om proposifion i frågan fill innevarande riksmöte.

Del är angeläget att motsvarande restriktiva budgetprövning som gäller för statliga myndigheter tillämpas också för de allmänna försäkringskassor­na. I avvaktan på genomförandet av ett nytt budgeteringssystem bör riksförsäkringsverket få i uppdrag att följa kostnadsutvecklingen hos försäk­ringskassorna och utfärda de anvisningar som behövs för att de principer som gäller för genomförandet av statliga myndigheters huvudförslag skall lillämpas även för försäkringskassornas förvaltningskostnader under åren 1981 och 1982.

Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och en besparing motsvarande myndigheternas huvudförslag saml med beaktande av en viss löne- och prisutveckling under åren 1981 och 1982 beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 330 milj. kr., vilket innebär en ökning från innevarande budgetår med 65 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna vad jag anfört om fillämpning av principerna för myndigheternas huvudförslag på försäkringskassornas förvalt­ningskostnader,

2.  till Bidrag till försäkringskassornas förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 330 000 000 kr.

B 5. Folkpensioner

 

1979/80

Utgift

27 528 475 591

1980/81

Anslag

29 980 000 000

1981/82

Förslag

34 630 000 000

Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förfids-pension, änkepension och barnpension samt hustrutillägg och barntillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning samt vårdbidrag för handikappade barn.

Folkpensionssystemel omfatlar hela befolkningen. Ålderspension utgår från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma fidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras den utgående pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt alt ta ut halv ålderspension.

Förtidspension utgår lill den som fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst hälften. Änkepension utgår fill änka fram fill den allmänna pensionsåldern. Barnpension utgår till barn om den ena eller båda föräldrar­na avlider. Vårdbidrag utgår till förälder med handikappat barn som är under 16 år. Hustrutillägg, som är inkomstprövat, utgår fill gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förfidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilket innebär att pensionsbe-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             56

loppen automatiskt ändras i takt med basbeloppets utveckling. Basbeloppet beräknas för varje månad och skall fr.o.m. januari 1981 beräknas på grundval av ett netloprisindex och frånsett ändringar av energipriserna. Basbeloppet för januari 1981 är 16 100 kr.

Ålderspension hksom hel förtidspension, änkepension eller vårdbidrag utgår för år räknat med 95 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 155 % för två pensionsberätfigade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som innevarande budgetår utgår med 41 % av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 82 % för makar gemensamt. För en förtidspensionär och för förälder med vårdbidrag utgår pensionstillskott med 82 % av basbeloppet.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630), lagen (1962:392) om hustrufillägg och kommunall bostadstillägg lill folkpension (omtryckt 1976:1014) och lagen (1969:205) om pensioristillskoll (senast ändrad 1975:381)

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m.m. för den allmänna försäkringens behov främst vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås.

Riksförsäkringsverket

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetåret 1981/82 har riksförsäkringsverket utgått från etl uppskattat antal pensionstagare i januari 1982, vilken månad ansetts representativ för hela budgetåret. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.

 

 

Pensionsförmån

 

Antal personer

 

 

 

Jan 1980

Jan 1981

Jan 1982

Förändring

 

 

 

 

 

under 1981

Ålderspension

 

1 362 800

1380 000

1 395 000

+ 15 000

Förtidspension

 

292 300

301 000

305 000

-1-   4 000

Hustrutillägg

 

54 800

55 000

55 200

+     200

Änkepension, huvudfall

80 500

80 200

80 400

-1-     200

övergångsfall

3 100

2 600

2 200

-     400

Handikappersättning

39 000

40 100

41 000

+     900

Värdbidrag (antal barn)

13 600

13 600

13 700

-f      100

Barnpension

 

42 600

42 200

42 000

-      200

Barntillägg (antal

barn)

34 300

34 700

35 000

4-     300

Summa

 

1 923 000

1 949 400

1 969 500

-H 20 100

På grundval av gällande lagsliflning och vid basbeloppet 15 400 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 lill 31 030 milj kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             57

Föredraganden

Vid basbeloppet 16 100 kr. är folkpensionens grundbelopp (exkl. pen­sionsfillskott) 15 295 kr. per år för en ensam pensionär och 24 955 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionsfillskott. Dessa höjs den 1 juli 1981 med 4 % av basbeloppet för en ålderspensionär och med 8 % för en förtidspensionär fill 45 % resp. 90 % av basbeloppet. Därmed har det år 1974 beslutade programmet för årliga standardförbättrigar av folkpensionsförmå­nerna fullföljts.

Höjningen av pensionstillskotten den 1 juli 1981 innebär vid basbeloppet 16 100 kr. alt en ålderspensionär får ett slandardfillskolt med 644 kr. per år och ett pensionärspar 1 288 kr. per år. En förtidspensionär får med dubbelt pensionsfillskott 1 288 kr. per år i standardförbättring. Pensionstillskotten uppgår därmed till 7 245 kr. per år för ensam ålderspensionär och 14 490 kr. för pensionärspar liksom för en förtidspensionär.

Riksdagen har för kort lid sedan i enlighet med förslag i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, beslutat alt beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring skall ändras (SfU 1980/81:14, rskr 1980/81:84). De nya reglerna tillämpas vid beräkningen av basbeloppet fr.o.m. januari 1981 och innebär atl beräkningen utgår från ett netloprisin­dex och med bortseende från förändringar av energipriserna. I anslutning till detta förslag betonade jag angelägenheten av all särskilt värna om de pensionärer som enbart har folkpension och pensionsfillskott. Som jag har nämnt i avsnitlsinledningen avser jag att senare återkomma med förslag om förbättring av pensionstillskotten fr.o.m. den 1 juli 1982.

Utöver de grupper som får del av de förbättrade pensionsfillskotten bör åtgärder vidtas för att särskilt värna om dem som har handikappersättning, barnpension eller barntillägg från folkpensioneringen. Handikappersättning utgår till handikappad som har behov av fortlöpande hjälp av annan eller eljest betydande merulgifler till följd av sitt handikapp. Ersättningen utgår för år räknat med 60, 45 eller 30 % av basbeloppet allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas omfattning. Handikappersättning utgår f. n. lill 12 000 personer med 60 % av basbeloppet, till 6 000 personer med 45 % av basbeloppet och till 21 000 personer med 30 % av basbeloppet.

För att ge kompensation för den något långsammare utvecklingen av basbeloppet enligl de nya beräkningsgrunderna bör handikappersättningens nivå höjas med en procentenhet lill 61 resp. 46 och 31 % av basbeloppet. Kostnaderna för denna höjning kan beräknas till ca 8 milj. kr. per år.

Barnpension utgår med en grundnivå på 25 % av basbeloppet till barn under 18 års ålder vars ena eller båda föräldrar avlidit. Barnpension utgår dock alltid med sådant belopp all del fillsammans med barnpension från ATP och änkepension från folkpensioneringen utgör 40 % av basbeloppet om ena föräldern avlidit och med 30 % av basbeloppet efter vardera föräldern om

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           58

båda föräldrarna avlidit eller om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott. Barnpension utgår f. n. fill drygt 42 000 barn.

På motsvarande säll som handikappersättning bör de olika förmånsnivåer som gäller för barnpension från folkpensioneringen höjas med en procenten­het lill 26 resp. 31 och 41 % av basbeloppet. Kostnaderna för denna höjning kan beräknas till ca 7 milj. kr. per år.

Till ålders- och förtidspensionärer med barn under 16 års ålder utgår barntillägg för varje barn med 25 % av basbeloppet. Om barnet har rätt till barnpension reduceras barnlillägget lill 10 % av basbeloppet. Barnfillägg utgår f. n. för ca 35 000 barn.

För pensionärer med helt barnfillägg, dvs. de pejisionärer vars barn inte har rätt till barnpension, bör förmånsnivån höjas med en procentenhet till 26 % av basbeloppet, vilkel beräknas öka kostnaderna med ca 4 milj. kr. per år.

Sammanlagt blir kostnadsökningarna för de höjda förmånsnivåerna ca 19 milj. kr. per år.

De högre förmånsnivåerna för handikappersättning, barnpensioner och barntillägg bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1981.

Vad jag här har anfört föranleder ändring av 8 kap. 6 § samt 9 kap. 1 och

3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. Etl inom socialdepartementet
upprättat lagförslag bör bifogas protokollet i detla ärende som bilaga 8.1.

Jag vill i delta sammanhang erinra om alt vårdbidraget till föräldrar med svårt handikappade barn beloppsmässigt motsvarar hel eller halv förtidspen­sion lill ensamstående, inkl. i)ensionstillskoll. Vårdbidraget höjs alltså genom höjningen av pensionsfillskotiet med 8 % av basbeloppet den 1 juli 1981. Frågan om den framlida konstruktionen av vårdbidraget till föräldrar med svårt handikappade barn utreds f. n. med förtur av anhörigvårdskom-mitlén.

Jag beräknar atl folkpensionens årsbelopp under kalenderåret 1981 för en ålderspensionär-inkl. pensionstillskottet men frånsett kommunalt boslads­tillägg - kommer atl öka med över 2 000 kr. för en ensam pensionär och med inemot 4 000 kr. för ett pensionärspar. För en förtidspensionär beräknas pensionen stiga med omkring 3 300 kr.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag statens sammanlagda folkpensions­kostnader   till   34 630 milj. kr.    Det   innebär   en   anslagsökning   med

4 650 milj. kr. i förhållande lill innevarande budgetår. Kostnadsökningen
hänför sig lill följande faktorer.

Milj. kr.
Ökat antal pensionärer                                                                                         270

Höjning av pensionstillskotten m. m.                                                                   180

Kostnader för värdesäkring av pensioner m, m.                                                4 200

4 650

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

59

Kostnaderna  för de  olika  pensionsförmånerna  framgår av följande sammanställning.

Pensionsförmån

Beräknade kostnader, milj. kr.

 

Ålderspension Förtidspension Hustru tillägg Änkepension

Huvudfall

Övergångsfall Handikappersättning Vårdbidrag Barnpension Barntillägg Vissa undersökningar m.m.

 

1981/82

Förändring

 

från 1980/81

25 531

-H3 357

6 056

-1-

872

809

-1-

132

1 254

+

154

28

+

1

300

-(-

47

357

+

44

202

-1-

24

71

+

14

22

-1-

5

 

34 630

4 650

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.          antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.    fill Folkpensioner för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsan­slag av 34 630 000 000 kr.

B 6. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

1980/81 1981/82

Anslag Förslag

650 000 000 1 390 000 000

Fr.o.m. den 1 januari 1980 utgår statsbidrag fill kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Statsbidrag utgår under förutsättning att kommunen före avdrag på grund av inkomst täcker minst 80 % av bostadskostnaden upp till 700 kr./män. för ogift och 800 kr./ mån. för makar. Statsbidrag utgår med 43 % av kommunens kostnader för bostadsfillägg upp fill nämnda bostadskostnader per månad. Fr.o.m. år 1981 höjs bosladskoslnadsgränserna för statsbidrag fill 750 kr./mån. för ogift och 850 kr./mån. för makar.

I enlighet med prop. 1980/81:20, bil. 4, har riksdagen för kort tid sedan beslutat atl statsbidrag fill KBT fr.o.m. den 1 juli 1981 skall ulgå med 38 % av kostnaderna med hänsyn fill ändrade inkomslprövningsregler inom KBT-systemet.

KBT betalas ul av riksförsäkringsverket varje månad gemensamt med folkpension. Kostnaderna förskolleras av slaten och påförs kommunerna

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             60

följande år genom avräkning mot kommunalskallemedel som betalas ut sex gånger om året. Därvid sker också beräkning av statsbidraget. Anslaget för budgetåret 1981/82 avser således halva slatsbidragsbeloppen för vardera kalenderåren 1980 och 1981.

Bestämmelserna om statsbidrag fill kommunala bostadstillägg till folkpen­sion återfinns i lagen (1962:392) om hustrufillägg och kommunalt bostadslill-lägg fill folkpension (omtryckt 1976:1014) och förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunall bostadstillägg till folkpension.

Föredraganden

Kommunalt bosladstillägg till folkpension (KBT) utgör elt betydande tillskott till övriga pensionsförmåner för 44 % av landets pensionärer. För pensionärer som helt saknar eller har låga inkomster vid sidan av folkpensio­nen utgör KBT ett villkor för att de skall kunna ha en ändamålsenlig bostad.

De statsbidragsregler för kommunernas KBT-kostnader som infördes fr.o.m. 1980 har bl.a. inneburit en stimulans till höjda KBT-belopp i de kommuner som lidigare lämnade låga KBT.

Anslaget för budgetåret 1980/81 är uppfört med halv årskostnad. Riksda­gen har nyligen beslutat om ändrade inkomstgränser för oreducerade KBT-belopp och en ändrad stalsbidragsnivå fr.o.m. den 1 juli 1981. Med beaktande av dessa ändringar och utbetalningsreglerna för statsbidrag beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 390 milj. kr. Detta innebär en ökning med 740 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår.

Senare denna dag kommer chefen för bostadsdepartementet atl föreslå att de övre hyresgränserna för statskommunala bostadsbidrag höjs den 1 januari 1982. Den övre hyresgränsen föreslås höjd till 800 kr./mån. för ensamslående ulan barn och lill 950 kr./mån. för makar utan barn. I konsekvens härmed bör även bosladskoslnadsgränserna för statsbidrag till KBT justeras upp till nyss nämnda nivåer den 1 januari 1982. Den föreslagna höjningen påverkar inte statsbidragsgivningen till KBT för budgetåret 1981/82.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.          godkänna de av mig förordade höjningarna av hyresgränserna för kommunalt bostadstillägg till folkpension,

2.    till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1 390 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                    61

B 7. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

 

1979/80

Utgift

37 135 498

1980/81

Anslag

50 500 000

1981/82

Förslag

40 000 000

Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1981/82 avser således kostnader för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1981.

Pensionsutbetalningarna genom postverket fr.o.m. budgetåret 1977/78 framgår av följande tablå.

Budgetår     Antal utbetal-       Ersättning         Totalkostnad        Därav pä stats-

ningar (milj.)        kr./utbet.           milj.kr.                 verket milj. kr.

 

1977/78

13,2

3:57

47,0

34,4

1978/79

12,8

3:99

51,0

37,3

1979/80

12,3

4:18

51,3

37,1

1980/811

10,5

5:83

61,2

44,1

1 Beräknat

 

 

 

 

Fr.o.m. november 1980 har reglerna för utbetalning av allmän pension ändrats så att utbetalningarna fördelas på fem utbetalningsdagar i månaden. Vidare har under andra halvåret 1980 genomförts en informationskamparij om möjligheten alt få pensionen insatt på konto i bank.

Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 med hänsyn till ovissheten av den under andra halvåret 1980 genomförda informationskampanjen beräknat antalet utbetalningar i form av anvisningar fill 6 milj. Av dessa har omkring 2,7 milj. eller ca 45 % antagits komma att innefatta antingen folkpension jämte tilläggspension, eller - till en mindre del - enbart tilläggspension.

Ersättningen fill postverket för utbetalning och viss ur konlrollsynpunkt nödvändig databehandling har för kalenderåret 1980 bestämls till samman­lagt 5:83 kr. per utbetald anvisning. I fråga om pensionsanvisningar som även innefattar tilläggspension, har verket förutsatt atl halva ersättningen till postverket kommer att bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden.

Föredraganden

I avvaktan på resultatet av de pågående överläggningarna mellan riksför­säkringsverket och postverket om vissa frågor rörande pensionsutbetalning­arna har jag tills vidare räknat med oförändrad ersättningsnivå under år 1981. Det ankommer på regeringen att senare fastställa ersättningsnivån. Den av riksförsäkringsverket kalkylerade minskningen av antalet kontantutbetal­ningar genom pensionsanvisning förefaller vara alltför kraftig. Jag räknar fills vidare med 9 milj. pensionsutbetalningar. Anslagsbehovet för budget-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             62

året 1981/82 blir därmed avrundat 40 milj. kr. vilket är en minskning med 10,5 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till  Ersättning till postverket för pensionsuibetalningar för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

B 8. Bidrag till sjukförsäkringen

 

1979/80

Utgift

3 203 859 2481

1980/81

Anslag

3 630 000 000

1981/82

Förslag

3 8.50 000 000

1 Exkl. bidrag till förvaltningskostnader.

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget C 3). Sjukförsäkringen innefattar bl.a. följande förmåner.

Sjukpenningen utgör 90 % av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, vilket vid basbeloppet 16 100 kr. motsvarar 120 750 kr. Sjukpenningen är skattepliktig och ATP-grundande. Sjukpenning för hemmamakar utgår med 8 kr. om dagen utan beskattning. Vid läkarbesök och viss sjukvårdande behandling betalar den försäkrade en fast avgift och sjukförsäkringen betalar ersättning direkt till vårdgivaren enligt fastställd taxa. Kostnaden för sjukresor ersätls fr. o. m. den 1 januari 1981 i princip med det belopp som överstiger 30 kr. För läkemedel betalar patienten halva kostnaden utöver ett karensbelopp på 20 kr. dock högst 40 kr. för varje läkemedelsinköp. Tandvårdsförsäkringen ersätter hälften av tandvårdskostnaden upp till 2 500 kr. och 75 % av kostnaden därutöver enligt gällande tandvårdstaxa.

Statsbidrag utgår med 15 % av kostnaderna för den obligatoriska försäk­ringen, medan 85 % finansieras genom avgifler från arbetsgivare och egenförelagare. Avgiften är fr.o.m. år 1981 10,5 % av löneunderlaget.

Bestämmelserna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630) och lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalta läkemedel (omtryckt 1962:405).

Statsbidrag utgår vidare med i regel 20 % av försäkringskassornas utgifter för frivillig sjukpenningförsäkring enligt kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa (ändrad senast 1974:806).

Riksförsäkringsverket

Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från de för år 1980 gällande bestämmelserna. Beräkningarna innefattar kostnader för taxeför­ändringar t.o.m. den 1 september 1980. Det genomsnittliga antalet sjukda­gar har antagils ligga kvar på samma nivå som under första halvåret 1980. Kostnaderna är beräknade i huvudsak i pris- och löneläget den 1 juli 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           63

Befolkningsutvecklingen har anlagils medföra en årlig ökning av försäkrings­kassornas utgifter med ca 1 %. Härutöver beräknas en viss ökning av utgifterna för läkemedelsersättning.

Fördelningen av de beräknade kostnaderna på förmånsslag framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

 

Förmånsslag

Utgifter

Beräknade

utgifter

 

 

1979

1980

1981

1982

Sjukpenning

12 424

13 345

14 125

14 265

Läkarvård

1908

2 520

2 660

2 775

Tandvård

1823     '

2 220

2 250

2 270

Läkemedel

2 038

2 250

2 520

2 820

Resor

444

560

585

615

Sjukhusvård

468

650

670

690

Övriga sjukvårdsutgifter

1 180

1785

1880

1985

Summa

20 285

23 330

24 690

25 420

Frivillig sjukpenningförsäkring

9

8

8

8

Summa statsbidrag

3 049

3 504

3 706

3 815

Därav för budgetåret 1981/82

 

 

1950

1810

Av ovanstående sammanställning framgår, att riksförsäkringsverket beräknar en anslagsbelastning med 3 760 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Regeringen har i proposition 1980/81:20 föreslagit besparingar innefattan­de bl.a. höjda karensbelopp vid sjukresor, förändrade ersättningsregler för tandtekniskt material samt ändrade rabatteringsregler vid läkemedelsinköp. Förslagen har antagits av riksdagen (SfU 1980/81:14, rskr 1980/81:84).

För att kompensera personer med stort sjukvårdsbehov och slor läkeme­delskonsumtion har regeringen i proposition 1980/81:73 föreslagil riksdagen införande av elt samordnat skydd mot höga läkemedels- och sjukvårdskost­nader. Det innebär att man inte behöver betala för mer än sammanlagt 15 läkarbesök och/eller läkemedelsinköp under en lolvmånadersperiod. Läkar­besök och läkemedelsinköp räknas samman för alla barn i en familj, vilket särskilt gynnar flerbarnsfamiljerna.

Anslagsbelastningen under budgetåret 1981/82 torde komma att påverkas av resultatet av de överläggningar som f.n. pågår mellan representanter för socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen om sjukförsäkringens ersättningar för offentlig sjukvård för tiden efter år 1981.

Jag räknar med att det något minskade sjuktalet kommer atl medföra en något lägre utgiftsnivå än enligl riksförsäkringsverkets beräkningar för år

 

Prop. 1980/81:100    Bilagsi 8   Socialdepartementet                                           64

1980. Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar i övrigt och med beaktande av bl.a. en viss löne- och prisutveckling under åren 1981 och 1982 samt med hänsyn tagen fill ovan angivna avgiftsförändringar och utgiftsökningar beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 3 850 milj. kr., vilkel innebär en ökning från innevarande budgetår med 220 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

alt fill Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 3 850 000 000 kr.

B 9. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

1979/80         Utgift             2109 389

1980/81         Anslag            2 200 000

1981/82          Förslag           2 200 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverket

För budgetåret 1981/82 beräknas medelsbehovel för uppräkning av vissa äldre livräntor från arbetsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden lill ca 0,6 milj. kr. och för ersättning enligl särskilda författningar fill ca 1,6 milj. kr., varav kostnaderna för äldre livräntor beräknas uppgå till ca 1,2 milj. kr. och kostnaderna för nytillkomna skador till ca 0,4 milj. kr. Riksförsäkringsverket föreslår att anslaget förs upp med 2,2 milj. kr.

Föredraganden

Jag har inte något atl erinra mol riksförsäkringsverkets anslagsberäk­ning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                       65

C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främsl av allmänna barnbidrag, bosldsbidrag, föräldrapenning, bidragsförskott och bosättningslån samt bidrag för vård av handikappat barn och barnpensioner som redovisas under B-avsnittet.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn etl grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget, som utgår med lika belopp för alla barn, utbetalas fill omkring 1 miljon familjer med ca 1,7 miljoner barn under 16 års ålder. Barnbidraget höjdes den 1 oktober 1980 med 200 kr. till 3 000 kr. per barn och år. Höjningen gjordes bl. a. för all kompensera barnfamiljerna för den samfidiga höjningen av mervärdeskatten. Kostnader­na för barnbidragen under nästa budgetår beräknas till 5 145 milj. kr.

Från och med den 1 januari 1981 har lagen om allmänna barnbidrag ändrats så alt blivande adoptivföräldrar tillförsäkrats rätt fill barnbidrag för ett utländskt barn under fiden före adoptionen.

Som komplement fill de allmänna barnbidragen utgår inkomstprövade bostadsbidrag fill barnfamiljer med lägre inkomster. Bostadsbidragen består av dels ett statligt bidrag som utgör ett inkomstprövat konsumfionsslöd utan anknytning lill bostadsförhållandena och dels etl statskommunalt bidrag som är anknutet fill bostadskostnaden. Bostadsbidrag utgår till ca 395 000 familjer med drygt 780 000 barn. Anslaget för bostadsbidrag redovisas under bostadshuvudfiteln.

Flera utredningar arbetar med översyner av det ekonomiska stödet lill barnfamiljerna. Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06) har i uppdrag att se över det ekonomiska stödsystemet, och därvid särskilt beakta flerbarns­familjernas situation. Förslag från kommittén väntas komma under år 1981.

Bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01) - som har fillsatls av chefen för bostadsdepartementet - arbetar med frågor om bostdasbidragels konstruk­fion, inkomstprövning och administration.

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ell ekonomiskt skydd i samband med barns födelse och sjukdom. Den ger också föräldrarna ekonomiska möjligheter att vara hemma hos sina barn under viss fid fram t. o. m. barnets första skolår. Försäkringen infördes år 1974 och har sedan dess successivt byggts ut och förbättrats.

Försäkringens föräldrapenning utgår med en garanlinivå på 37 kr. per dag under sex månader i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst fill familjen. För den som har sjukpenning över garantinivån utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Den 1 januari 1980 infördes en särskild rätt fill havandeskapspenning. Denna ersättningsform har kombinerats med en rätt fill omplacering för kvinnor som i graviditetens slutskede på grund av arbetets art inle kan

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bit. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              66

fortsätta i sitt normala arbete. Rätlen till omplacering har införts i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. I den mån omplacering inte kan ordnas har berörda kvinnor rätt till havandeskapspenning under högst 50 dagar från och med den sextionde till och med den elfte dagen före den beräknade nedkomslen. Reglerna i övrigt för havandeskapspenning är i huvudsak desamma som för sjukpenning.

Föräldrar med barn födda efter den 1 januari 1978 har också rätt fill särskild föräldrapenning under sammanlagt tre månader för varje barn. Även den särskilda föräldrapenningen utgår med lägst 37 kr. per dag eller det högre belopp som svarar mot sjukpenningen. Föräldrar med barn födda efter den 1 januari 1980 har från den 1 juli 1980 rätt till särskild föräldrapenning under sammanlagt sex månader. Under tre av de månaderna utgår ersättningen med belopp som motsvarar sjukpenningen, dock lägst 37 kr. per dag. Under de övriga tre månaderna utgår ersättningen enligl garanfinivån -37 kr. pei dag lika för alla.

Den särskilda föräldrapenningen får tas ut under de tidsperioder som föräldrarna själva finner lämpliga under tiden fram till och med barnets första skolår. Den kan användas både vid heltidsledighet och vid förkortad arbetstid och utgår som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning.

Den förbättring av stödet vid vård av små barn som skett genom utbyggnaden av föräldraförsäkringen ulgör elt ekonomiskt komplement till den lagstadgade rätten till förkortad arbetstid som gäller för småbarnsför­äldrar sedan den 1 januari 1979 och bidrar till all öka föräldrarnas valmöjligheter mellan olika barntillsynsformer.

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. ger föräldrar rätt att vara helt lediga från arbetet eller att förkorta sin dagliga arbetsfid till tre fjärdedelar av normal arbetstid så länge de vårdar barn under ett och ett halvt års ålder. Rätten lill förkortad arbetstid till i vanliga fall sex timmar per dag gäller till dess barnet är åtta år eller har avslutat det första skolåret. Denna rätt lill ledighet är frislående från ersättningsreglerna inom föräldra­försäkringen. Föräldrarna har dock alltid rätt till ledighet från sin anställning under tid då ersättning utgår från föräldraförsäkringen.

Förvärvsarbetande förälder som tillfälligt behöver stanna hemma och ta vård om barn i samband med sjukdom och liknande har rätt lill föräldra­penning utöver de lider jag nämnt i det föregående. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk eller i samband med besök i den förebyggande barnhälsovården. Vidare kan sådan föräldrapenning utgå under 10 dagar lill fadern i samband med barnets födelse. Fr. o. m. den 1 januari 1980 har rätten lill föräldrapenning för fillfälhg vård av barn utvidgats så att den för barn födda år 1970 och senare utgår undei högst 60 dagar per år fram till dess barnet äi tolv år. Föräldrapenningen utgår i dessa fall med samma belopp som sjukpenning­en.

De totala kostnaderna för föräldraförsäkringens förmåner beräknas för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             67

nästa budgetår till ca 4 465 milj. kr. Enligt de finansieringsregler som gäller täcks 85 % av kostnderna genom arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen och 15 % genom statsbidrag, vilket innebär all ca 670 milj. kr. faller på staten.

En särskild utredning (S 1980:08) har tillsatts för att göra en översyn av föräldraförsäkringen och av reglerna för rätt till ledighet för vård av barn. Huvuduppgiften är alt göra en övergripande genomgång av de prakfiska erfarenheterna av ersättnings- och ledighetsreglerna såväl ur den enskildes synpunkl som ur arbetsmarknads- och administrativa synpunkter. Översy­nen skall bl. a. ta sikte på behovel av och möjligheterna till att åstadkomma förenklingar i regelsystemet.

Inom regeringskansliet pågår vidare arbete med att utforma det i regeringsförklaringen angivna förslaget om rätt lill ATP för föräldrar som själva vårdar barn i hemmet. Resultatet av arbetet beräknas kunna redovisas i en departementspromemoria inom kort. Avsikten är att ett förslag om införande av ATP-rätl för vård av små barn i hemmet skall läggas fram till riksdagen under våren 1981.

Föräldrar med svårt handikappade barn i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förfidspensionär. Vårdbidraget är graderat i helt eller halvt bidrag. Helt vårdbidrag utgår f. n. med 177 % av basbeloppet, vilkel innebär 28 497 kr. per år vid basbeloppet 16100 kr. Vårdbidraget beskattas som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Vårdbidrag utgår f. n. för ca 13 600 barn.

Frågan om vårdbidragets konstrukfion skall med förtur utredas av den under året filisatta anhörigvårdskommittén (S 1979:11). Kommittén skall bl. a. överväga om vårdbidragets syfte bättre kan tillgodoses om stödet delas upp på ett bidrag som tar sikte på det särskilda värdbehovet och ett bidrag till särskilda merkostnader till följd av handikappet.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskott utgår med 40 % av basbeloppet vilket innebär 6 440 kr. per år vid basbeloppet 16 100 kr. Bidragsförskott utgår f. n. för drygt 225 000 barn.

I det följande kommer jag att föreslå att bidragsförskotten i likhet med barnpensionerna höjs med en procentenhet till 41 % av basbeloppet för att kompensera effekterna av de nya beräkningsgrunderna för ändring av basbeloppet.

Ensamförälderkommittén (S 1977:16) arbetar med atl pröva frågorna om hur samhällsstödet till de ensamslående föräldrarna och deras barn skall utformas med hänsyn till de förändringar som skett i olika avseenden sedan vissa av stödformerna infördes. Kommittén skall bl. a. kartlägga de stödbehov som nu finns och hur de nuvarande stödformerna svarar mot dessa behov.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              68

Barn vars föräldrar avlidit får ett ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensionering och ATP. Barnpensionen från folkpen­sioneringen utgår med lägst 25 % av basbeloppet och högst med 40 % av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP utgår. Barnpension från folkpensioneringen utgår f. n. till ca 42 000 barn.

Frågan om efterlevandeskyddets omfattning och utformning utreds av pensionskommittén (S 1970:40). Kommittén väntas lägga fram förslag i denna fråga under våren 1981.

Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av sam­hällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna (milj. kr.).

 

År

Barn-

Bostads-

Föräldra-

Bidrags-

Barnpen-

Summa

 

bidrag

bidrag

penning!

förskott

sion

 

1965

1387

220

229

68

59

1963

1970

1611

580

367

131

105

2 794

1975

2 225

1740

1350

445

226

5 986

19802

4 990

2 310

3 630

790

425

12 145

19812

5 180

2 050

4 110

835

480

12 665

1 Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen.

2 Beräknat.

C 1. Allmänna barnbidrag

1979/80         Utgift         4 654 266 077

1980/81         Anslag        5 145 000 OOO'

1981/82         Förslag       5 145 000 000

1 Därav 260 milj. kr. på tilläggsbudget.

Allmänna barnbidrag utgår fr. o. m. den 1 oktober 1980 med 3 000 kr. per år och barn under 16 års ålder. Kostnaderna täcks helt av statsmedel. Administrationen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1947:529) om allmänna barnbi­drag (omtryckt 1973:449, ändrad senast 1980:692).

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 4 800 milj. kr. vid den tidigare bidragsnivån 2 800 kr. Omräknat till ny bidragsnivå motsvarar detla 5 145 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprojekfion för riket åren 1980-2000. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn vara ca 1 714 000 vid utgången av år 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                            69

Föredraganden

Det allmänna barnbidraget höjdes den 1 oktober 1980 från 2 800 till 3 000

kr. per barn och år. Med utgångspunkt i det nya bidragsbeloppet och med

beaktande av att det skett en viss minskning av antalet barn i bidragsberätti-

gad ålder beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 5 145 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Allmänna barnbidrag för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 5 145 000 000 kr.

C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbi­drag m. m.

1979/80         Utgift             14 436 707

1980/81         Anslag            16 700 000

1981/82        Förslag             17 700 000

Från anslaget utgår ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag och bidragsförskott. De månader barnbidrag betalas ut görs utbetalningen av bidragsförskott på samma anvisning som barnbidrag. Övriga månader betalas bidragsförskott ul på särskild anvisning. Ersättning erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1981/82 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1981.

Riksförsäkringsverket

Ersättningen till postverket har för år 1980 utgjort 4:48 kr. för varje utbetald barnbidrags- eller bidragsförskottsanvisning. Med utgångspunkt i den för år 1980 fillämpade ersättningen beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för nästa budgetår till 15 810 milj. kr.

Postverket har därefter i framställning begärt att ersättningen avseende år 1981 skall höjas lill 5:02 kr. för varje utbetald barnbidrags- eller bidragsför­skottsanvisning. Med den högre ersättningen kan medelsbehovet beräknas fill 17,7 milj. kr.

Föredraganden

Jag har inte något att erinra mot den av postverket föreslagna ersättningen. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår därmed fill avrundat 17,7 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsan­slag av 17 700 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                              70

C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen

1979/80         Utgift             464 514 702

1980/81         Anslag            550 000 000

1981/82         Förslag           670 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning vid vård av barn saml havandeskapspenning.

Föräldrapenning utgår med en garantinivå av 37 kr. per dag under sex månader i anslutning till barns födelse eller adopfivbarns ankomst lill familjen. Till försäkrad som har rätt fill högre sjukpenning än nämnda belopp utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Föräldrapenningen utgår till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet.

Föräldrarna har också rätt fill särskild föräldrapenning under sammanlagt sex månader för varje barn som fölls efter den 1 januari 1980. Under tre av de månaderna utgår ersättning med samma belopp som den egna sjukpenningen dock lägst garantinivån. Under övriga tre månader utgår ersättning enligt garantinivån lika för alla. För barn födda 1978-79 utgår ersättningen enbart under förstnämnda tre månader. Föräldrarna kan ta ut den särskilda föräldrapenningen enligt egen önskan under fiden fram fill och med barnets första skolår.

Den särskilda föräldrapenningen får tas ut vid heltidsledighet eller vid förkortad arbetstid och utgår som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning. Var och en av föräldrarna disponerar halva ersättningstiden, men förälder kan genom en anmälan till försäkringskassan avslå från sin rätt till särskild föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. För barn födda åren 1971-1977 gäller särskilda övergångsregler med viss ersältningstid.

Förälder som behöver stanna hemma och fillfälligl la vård om barn har också rätt lill föräldrapenning. För barn födda 1970 och senare gäller denna rättighet fram fill dess barnet är tolv år. För barn födda tidigare är åldersgränsen 10 år. Föräldrapenning för filfällig vård av barn kan ulgå när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk eller smittbärare saml när förälder behöver följa med barnet fill barnavårdscentral m. m. Rätten fill föräldra­penning för tillfällig vård av barn gäller också för fadern i samband med barns födelse. Föräldrapenmng för tillfällig vård av barn kan fr. o. m. år 1980 utgå under högst 60 dagar per barn och år. Ersättningen utgår med samma belopp som sjukpenningen.

Från den 1 januari 1980 har blivande mödrar, som under graviditeten inte kan fortsätta i sitt normala arbete, rätt atl bli omplacerad med bibehållen lön om det skäligen kan krävas av arbetsgivaren. I den mån så inte kan ske och det är klart att hon inte kan fortsätta sitt vanliga arbete har hon rätt fill havandeskapspenning. Denna utgår tidigast från den sextionde dagen före

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

71

den beräknade förlossningen och längst till den tionde dagen före denna fidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utgår med samma belopp som sjukpenning.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet såväl vad gäller finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras således till 15 % genom statsbidrag och till 85 % genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare.

Bestämmelserna om föräldrapenning återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630).

Riksförsäkringsverket

Med utgångspunkt i fastställd lagsfiftning beräknar riksförsäkringsverket de totala kostnaderna för föräldrapenning fill 4 085 milj. kr. för år 1981 och 4 160 milj. kr. för år 1982. Anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas därmed fill 619 milj. kr.

Kostnader för de olika förmånsslagen framgår av följande tablå, milj. kr.

 

Förmånsslag

1979

1980

1981

1982

Föräldrapenning:

 

 

 

 

a) i samband med barns födelse

1 723,1

2 050

2 170

2 190

b) för tillfällig vård av barn

379,7

570

590

595

Särskild föräldrapenning

633,9

970

1280

1330

Havandeskapspenning

-

40

45

45

Summa

2 736,7

3 630

4 085

4160

Statsbidrag 15 %

411

545

613

624

Därav på budgetåret 1981/82

 

 

323

296

Föredraganden

Fr. o. m. den 1 juli 1980 har garantinivån inom föräldraförsäkringen höjts från 32 kr. till 37 kr. per dag och den särskilda föräldrapenningen förlängts med tre månader till sammanlagt sex månader. Under de tre nya månaderna Utgår ersättningen enligt garanfinivån lika för alla. Den förlängda ersätl-ningsfiden gäller för barn födda under år 1980 och senare.

Med beaktande av effekterna av denna reform samt löneutvecklingens inverkan på föräldrapenningen beräknar jag de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen under nästa budgetår till 4 465 milj. kr. Därav avser ca 2 360 milj. kr. föräldrapenning i samband med barns födelse, ca 640 milj. kr. föräldrapenning för fillfällig vård av barn, ca 1 415 milj. kr. särskild föräldra-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              72

penning och ca 50 milj. kr. havandeskapspenning. Statsbidragskostnaderna bhr därmed avrundat 670 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret    1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 670 000 000 kr.

C 4. Bidragsförskott

1979/80         Utgift         692 609 584

1980/81         Anslag       795 000 000

1981/82         Förslag       895 000 000

Bidragsförskott utgår för barn under 18 år som endast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar

40  % av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidrags­
förskott (omtryckt 1976:277, ändrad senast 1979:733).

Riksförsäkringsverket Verket beräknar kostnaderna för budgetåret 1981/82 till 780 milj. kr.

Föredraganden

Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår vid utgången av år 1981 kan beräknas till ca 225 000, vilket motsvarar drygt 11 % av samtliga barn. Ca 39 % av de utbetalade bidragsförskotten beräknas bli återbetalda av de • underhållsskyldiga föräldrarna. Detta innebär en påtaglig ökning av andelen återbetalda bidragsförskott. Den har möjHggjorts genom rationalisering och effektivisering av kravverksamheten inom försäkringskassorna och riksför­säkringsverket.

I likhet med vad jag i det föregående föreslagit för bl. a. barnpensionerna bör bidragsförskotten fr. o. m. den 1 juli 1981 höjas med en procentenhet till

41  % av basbeloppet för att kompensera effekterna av de nya beräknings­
grunderna för ändring av basbeloppet. I de fall bidragsförskott utgår i
förhållande fill båda föräldrarna eller om barnet är berätfigat fill barnpension
bör bidragsförskotten höjas från 30 till 31 % av basbeloppet. Kostnaderna
för dessa höjningar kan beräknas till omkring 25 milj. kr. per år.

De föreslagna höjningarna av bidragsförskotten föranleder ändring av 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. Ett inom socialdepartementet upprät­tat lagförslag bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 8.2.

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med hänsyn tagen fill prisutvecklingen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 895

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             73

milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.           antaga förslaget fill lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

2.           fill Bidragsförskott för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 895 000 000 kr.

C 5. Bosättningslån

 

1979/80

Utgift

40 QQO 000

Reservation

1980/81

Anslag

1000

 

1981/82

Förslag

50 000 000

 

Från anslaget bekostas utbetalning av bosätlningslån som lämnas från statens bosätlningslånefond. Bosätlningslån lämnas med högst 10 000 kr. fill makar, personer som ämnar ingå äktenskap, ensamstående föräldrar, personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhål­landen samt ensamstående handikappade utan barn. Ränta utgår efter en räntesats som med 2 1/2 % överstiger det vid varje fillfälle fastställda officiella diskontot. Lånen skall amorteras under högst sju år. Bestämmelser­na återfinns i förordningen (1976:264) om statligt bosättningslån (ändrad 1978:285).

Sedan låneverksamhelen började har hittills anvisats sammanlagt ca 318,1 milj. kr. Fr.o.m. innevarande budgetår redovisas räntor och amorte­ringar på utestående lån som inkomst på statsbudgetens inkomstsida.

Fullmäktige i riksbanken

Långivningen för budgetåret 1979/80 omfattade ca 7 700 nya lån. Medelbe­loppet per lån uppgick till ca 7 800 kr.

Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställ­ning.

 

Budgetår

Antal

Medelsbe-

Totalbelopp

Avbetalningar

 

lån

lopp kr.

milj. kr.

milj. kr.

1965/66

10 829

4177

45,2

21,2

1971/72

9 059

4 916

44,5

45,2

1975/76

7 043

6106

43,0

45,7

1978/79

7 528

7 230

54,4

56,8

1979/80

7 706

7 853

60,5

57,1

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              74

Av följande sammanställning framgår den beräknade utlåningen under budgetåret 1981/82.

Behållning den 1 juli 1980                            86,0

Utbetalningar 1980/81                               75,0

Behållning den 1 juli 1981                            10,0

Utbetalningar 1981/82                               75,0

Medelsbehov 1981/82                              65,0

Fullmäkfige i riksbanken hemställer atl för budgetåret 1981/82 anvisas 65 milj. kr. Vidare föreslås atl 100 000 kr. anvisas för informafion om bo­sättningslånen.

Föredraganden

Redovisningen för flertalet s.k. revolverande utlåningsfonder ändrades i samband med omläggningen av det stathga budgetsystemet så atl nyutlåning-en redovisas direkt på anslaget. Det innebär att räntor och amorteringar på utestående lån tillförs statsbudgetens inkomstsida fr.o.m. innevarande budgetår.

Under 1970-talet har med ett par undantag utbetalats ca 7 500 nya bo­sättningslån per år. Den beräknade behållningen på fonden vid ingången av nästa budgetår uppgår till 10 milj. kr. Jag anser att 50 milj. kr. bör anvisas för nästa budgetår och förutsältei alt lånereglerna anpassas härtill.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bosättningslån för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 50 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

75

D. Sociala serviceåtgärder

Aldreomsorg

Antalet personer över 65 år har under de senaste decennierna ökat och därigenom kommit all utgöra en allt slörre andel av totalbefolkningen. År 1970 var antalet äldre 1,1 milj. eller nära 14 % av totalbefolkningen. År 1980 har de äldre ökat fill 1 345 000 och ulgör drygt 16 % av hela befolkningen. Ökningen av antalet äldre liksom deras ökande andel av totalbefolkningen väntas fortsätta under hela 1980-talet. Härtill kommer att ökningen av antalet äldre är störst för gruppen över 80 år, vilket ställer särskilda krav på insatser inom äldrevården.

Vägledande mål för samhällets insatser för de äldre är ekonomisk trygghet, gemenskap och närhet, god bostad och vid behov service av skilda slag. Hörnpelaren för de äldres ekonomiska trygghet är folkpensionen. En ökande andel pensionärer har numera även förmåner från ATP samt i vissa fall även personalpensionsförmåner.

Med den materiella tryggheten som grund bör äldreomsorgen medverka till en meningsfull livssituation för de äldre. Det råder stor enighet om atl livssituationen blir bättre om de äldre kan bo kvar i sin invanda miljö. Samhällsplaneringen måste därför ta hänsyn fill de äldres speciella situation, svårigheter atl förflytta sig m. m. Detla ställer krav på såväl bostädernas standard och utemiljöns utformning som kompletterande samhällsservice i form av social hemhjälp, färdtjänst och andra insatser.

Den sociala hemhjälpen har byggts ut kraffigt under 1960- och 1970-talen. Av följande labell framgår utvecklingen av antalet hjälpta personer och antalet arbetstimmar. Under senare år har ökningslakten avtagit betydligt men fortfarande sker en viss ökning av hjälpen till äldre och handikappade. Även barnfamiljer kan få social hemhjälp i form av hemvärdar- och barnvårdarverksamhet.

 

Är

Äldre och handikappade

Barnfamiljer

Totala års-

 

 

 

 

 

 

Antal

Antal ar-

Antal ar-

(milj. kr.)

 

hjälpta

betstimmar

(milj.)

betstimmar (milj.)

 

1960

79 000

8,42

 

85

1965

144 000

17,22

 

178

1970

252 000

40,22

6,4

520

1975

328 500

46,2

6,1

1435

1978

352 500

48,4

5,2

2 537

1979

345 000

49,7

5,1

2 946

19801

345 000

50,2

5,0

3 395

1 Beräknat.

2 Inkl. hemsjukvård.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           76

Den sociala hemhjälpen utvecklas alltmer mol nya arbetsformer och arbetsuppgifter och får därmed prägeln av en servicebetonad social hem­tjänst. 1 flera kommuner försöker man sammanföra hemhjälpspersonalen inom mindre geografiska områden till grupper som har ett gemensamt ansvar för de personer som har behov av olika slag av social service inom området. En ökad strävan finns vidare mot elt lokalt samarbete med hemsjukvården. Som en följd av utvecklingen sker en fortsatt övergång från timanställningar till fler hel- och deltidstjänster.

Statsbidrag utgår med 35 % av kommunernas brutlokostnader för den sociala hemhjälpen. I del slatsbidragsgrundande underlaget får också medräknas kostnader för arbetsledande insatser och för service i form av hårvård, fotvård, badservice, matdistribution och snöröjning. Antalet kommuner med bidragsberättigad social service till äldre utöver hemhjälpen har ökat avsevärt sedan statsbidrag infördes för verksamheterna fr. o. m. år 1975. År 1980 fanns service i form av hårvård i 103 kommuner, fotvård i 272 kommuner, badservice i 156 kommuner, matdistribution i 145 kommuner och snöröjning i 155 kommuner. 1 de flesta kommuner ordnas dessutom sysselsättnings- och fritidsverksamhet för äldre. Exempel på sådan verksam­het är pensionärsgymnastik eller motion, studiecirkelverksamhet och infor­mationsverksamhet. Frifidsverksamheter knyts ofta till de dagcentraler som byggs i allt större antal. År 1974 fanns 266 sådana dagcentraler och i januari 1980 hade antalet ökat till 474.

Statsbidrag utgår också för färdtjänst med 35 % av kommuns eller landstingskommuns bruttokostnader. Statsbidraget får dock inte överstiga bidraget för föregående bidragsår med mer än ett visst belopp. Färdtjänsten är av central betydelse för att förflyttningshandikappade skall kunna delta i samhällets olika aktiviteter. Som ett komplement till de allmänna kommuni­kationerna är en god färdtjänst en förutsätlning för alt förverkliga kravet på integration och normalisering för handikappade. Utvecklingen av den kommunala färdtjänstverksamheten under de senaste åren framgår av följande tabell.

 

År

Antal kom-

Komi

nunernas

Antal per-

Antal enkel-

 

muner

med

kostnder

soner med

resor (milj.)

 

färdtjänst

(milj.

kr.)

tillstånd

 

 

 

 

 

 

för färd-

 

 

 

 

 

 

tjänst, (ca)

 

1974

250

 

124

 

130 000

4,86

1975

268

 

192

 

159 000

6,29

1976

274

 

290

 

196 000

7,04

1977

276

 

376

 

221 000

8,91

1978

277

 

482

 

243 000

10,51

1979

277

 

584

 

267 000

11.52

19801

277

 

695

 

270 000

12,00

1 Beräknat.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             77

Kommunerna har under senare år lill stor del byggt ul boendet för äldre genom s. k. servicehus. I anslutning till delta serviceboende finns oftast arrangemang som tillgodoser såväl behov av hjälp och trygghet som behov av fritidssysselsättningar och gemenskap. Antalet lägenheter i s. k. servicehus kan f. n. uppskattas till omkring 17 000. Utbyggnad av nya ålderdomshem är däremot mindre vanligt. De förändringar som sker gäller som regel om- och fillbyggnad av befintliga ålderdomshem. Antalet platser i ålderdomshem är f. n. ca 59 000. I den av riksdagen nyligen antagna propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten har uttalats all en successiv övergång bör ske från den helinackordering som erbjuds vid ålderdomshemmen lill elt boende med mer individuellt anpassad service varvid ålderdomshemmen bör ingå i begreppet servicehus.

Pensionärernas egna organisationer är av slor betydelse för de äldres fritidssysselsättningar. De bidrar också med belydelsefulla synpunkler på hur samhällets insatser för de äldre bör utformas. Ekonomiskt stöd till pensionärernas organisationer på riksnivå utgår från anslaget A 4. Exlra utgifter.

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en parlamentarisk äldreberedning med uppgift atl samordna samhällets insatser för de äldre. Beredningen, till vilken också bör knytas företrädare för pensionärernas egna organisafioner, skall inrikta sitt arbele på områden som avser omsorger, vård och service av de äldre.

För alt stödja utvecklingsprojekt och försöksverksamheter inom äldreom­sorgen disponeras för innevarande budgetår 3 milj. kr. under anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Medel för detla ändamål bör finnas tillgängliga även för nästa budgetår.

Anhörigvårdskommittén (S 1979:11) har under år 1980 påbörjat sill arbete. Kommittén skall göra en samlad översyn av de frågor som gäller vård av anhöriga och bl. a. bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas ulöver vårdhuvudmännens planer för att tillgodose det växande vårdbehov som följer av att antalet äldre ökar. Kommittén skall därvid överväga frågan om stöd till anhöriga som vårdar äldre, handikappade eller sjuka i sitt hem.

Barnomsorg m. m.

Barnomsorgens fortsatta utbyggnad intar en central plats när det gäller samhällets åtgärder för social service och omvårdnad. Följande sammanställ­ning visar utvecklingen av antalet platser från år 1960 samt del för åren 1980, 1981 och 1982 beräknade platsantalel enligl kommunernas utbyggnadspla­ner.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

78

 

 

 

 

År

Antal barn

 

 

Sammanlagt

Antal barn

(31 dec.)

 

 

 

 

- antal platser

i deltids-

 

 

 

 

 

daghem

fritids-

familjedaghem

 

grupp

 

 

hem

0-6 år

7-12 år

 

 

1960

10 300

2 400

4 000

16 700

38 400

1965

11900

3 000

8000

22 900

52100

1970

33 000

6 500

32 000

71500

86 000

1975

73 700

23 500

67 300

164 500

123 500

1976

81 100

27 200

60 000

18 900

187 200

124 800

1977

101 600

32 500

66 600

23 000

223 700

134 500

1978

112 800

38 900

76 900

25 300

253 900

128 800

1979

125 200

44 100

84 500

27 800

281 600

124 900

19801

144 800

53 400

89 600

29 200

317 000

124 800

19811

164 100

63 200

93 100

30 900

351300

122 900

19821

180 800

73 600

96 300

31900

382 600

119 100

1 Beräknat.

Riksdagen anslöt sig våren 1976 till ett utbyggnadsprogram som innebär att under perioden 1977-1981 skall färdigställas 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem. Samtidigt förutsattes yllerligare 10 000 platser tillkomma i familjedaghem under perioden. De senaste kända barnomsorgsplanerna visar att 83 000 platser i daghem och 36 000 platser i fritidshem beräknas bli färdigställda under nämnda period. Dessutom fillkommer 33 100 platser i familjedaghem för förskolebarn och 12 000 platser i familjedaghem för skolbarn.

En särskild arbetsgrupp, planeringsgruppen för barnomsorg, med repre­sentanter för bl. a. socialdepartementet, socialstyrelsen. Svenska kommun­förbundet och LO har haft i uppdrag atl på grundval av praktiska erfarenhter förbällra underlaget för kommunernas barnomsorgsplaner. I planerings­gruppens betänkande (SOU 1979:57) Barnomsorg - behov, efterfrågan, planeringsunderlag saml (SOU 1979:58) Barnomsorg - redovisning av särskilda undersökningar, föreslås alt särskilda efterfrågeundersökningar på kommun- och kommundelsnivå las fram som underlag för barnomsorgspla­neringen.

Stafisliska centralbyrån har på socialdepartementets uppdrag genomfört en sådan undersökning på kommunnivå under våren 1980. Undersökningsre­sultaten visar att det våren 1980 efterfrågades 137 000 nya platser för förskolebarn i barnomsorgen, varav 99 000 platser i daghem och 33 000 platser i familjedaghem. För yngre skolbarn efterfrågades 46 000 nya platser varav 38 000 i fritidshem och 6 000 i familjedaghem. Vidare framkommer i undersökningen atl efterfrågan pä deltidsomsorg är högre för de barn som inle har plats än för de som redan har plats inom barnomsorgen.

Riksdagen fastställde våren 1976 etl nytt statsbidragssystem för barnom­sorgen. Driftbidragel till daghemmen höjdes kraftigt år 1977. Driftbidraget för daghem utgår under år 1980 med 18 100 kr. per plats och för fritidshem med 9 050 kr. per plats. I bidragsbeloppen är beaktade kapitaltjänslkostna-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             79

der. Likaså har hänsyn tagits till behovel av extra insatser för barn med behov av särskilt stöd.

För familjedaghemmen utgår statsbidrag med 35 % av kommunernas bruttokostnader för verksamheten. Härfill kommer ett grundbelopp som för barn i förskoleåldern utgår med 3 250 kr. per barn under år 1980. För barn i skolåldern utgår grundbeloppet med hälften av det belopp som nämnts för förskolebarn.

Bidragen är värdebeständiga genom anknytning till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. En reglering av bidragsbeloppen kommer atl ske i april år 1981 med ledning av då kända uppgifter för år 1980.

Avsikten har varit att en proposition om förenklade statliga regler inom barnomsorgen skulle lämnats till riksdagen under hösten 1980. Jag räknar nu med alt denna proposition skall kunna avlämnas i början av år 1981.

Del statliga stödet till kommunernas barnomsorg kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 5 410 milj. kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med ca 800 milj. kr. Härtill kommer medel från bostadshuvudfiteln som utgår i form av stafiiga bostadslån till forskolor och fritidshem.

Statsbidragssystemet skall enligt riksdagens fidigare beslut finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenförelagare. Den är från och med år 1981 fastställd till 2,2 % av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna.

Ett särskilt statsbidrag utgår till kommunerna för hemspråksträning för invandrarbarn. Bidraget utgår för fem- och sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen. För varje bidragsberättigat barn som deltar i grupp där hemspråksträning bedrivs minst fyra limmar per vecka utgår bidrag med 2 450 kr. för år 1980. Även detla bidrag är anknutet till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst och kommer att räknas upp i april 1981 med ledning av då kända uppgifter om löneutvecklingen under år 1980.

En särskild kommitté (S 1979:03) ser över frågan om språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern. Översynen skall - mot bakgrund av en kartläggning av hemspråksträningens nuvarande omfattning, organisation och personalresurser - bl. a. skapa klarhet belräffande rätten lill hemspråks­lräning och ge underlag för förslag till sådana förändringar som bättre tillgodoser invandrarbarnens speciella behov. Kommittén skall vidare undersöka möjligheterna alt trygga lillgången på ivåspråkig personal. Utredningen har i en särskild promemoria (1980-06-10) föreslagit en lagreglering av hemspråkslräningen för förskolebarn. Promemorian har remissbehandlats och övervägs f. n. inom socialdepartementet.

Utbyggnaden av den öppna förskolan fortsätter. År 1979 fanns del 250 öppna förskolor i 100 kommuner. Fram till år 1984 planeras atl ytterligare 320 sådana förskolor skall inrättas. Den öppna forskolan har visat sig kunna spela en väsentlig roll i strävandena att skapa sociala kontakter mellan

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                           80

människor i bostadsområdena. Den utgör ofta en bas för arbelel med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är ell stöd för dagbarn­vårdarna i deras arbete.

En ulveckiings- och försöksverksamhet inom förskoleområdet bedrivs under socialstyrelsens ledning i anslutning lill de reformer som har beslutats under senare år. Försöksverksamheten avser bl. a. utformningen av verk­samheten inom den allmänna förskolan och daghemmen, uppsökande verksamhet bland barn i förskoleåldern och den tidiga skolåldern samt ålgärder för barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Häri ingår bl. a. försök med mångsidigt användbara lokaler för förskolor och fritidshem som görs i samverkan med byggforskningsrådet. En omfattande försöksverksam­het har också bedrivits när det gäller fritidsakliviteter för barn i åldern 7-12 år. Bl. a. pågår försök med s. k. utvidgade fritidshem i några kommuner på grundval av barnslugeutredningens förslag.

Dessa försöksprojekt stöds genom bidrag från allmänna arvsfonden. Från arvsfonen har vidare hittills anvisats sammanlagt 30 milj. kr. lill försök med sommargårds- och lägerverksamhet samt annan ferieverkamhel m. m.

Dessutom driver socialstyrelsen i samarbete med skolöverstyrelsen pro­jekt som bl. a. berör frågor om samverkan mellan förskola och grundskola.

En särskild beredningsgrupp (S 1977:19) för det internalionella barnårel 1979 har arbetat med frågor om barns miljö, invandrarbarns och handikap­pade barns situafion samt med information om barns situafion i utvecklings­länderna. Beredningsgruppen har under hösten 1980 avlämnat en rapport (Ds S 1980:6) Barnåret i Sverige och en kortare skrift "Med anledning av barnåret".

Stafisliska centralbyrån fick i samband med barnåret i uppdrag att undersöka orsakerna lill de sjunkande födelsetalen i landet. 1 en första rapport från denna utredning Barn - behov eller börda? har SCB belyst den svenska och internationella utvecklingen av fruktsamheten och givit en översikt över faktorer som antas påverka fruktsamheten. SCB genomför i sitt fortsatta arbete bl. a. en enkätundersökning om orsakerna till fruktsamhets­nedgången i landet.

På grundval av förslag från barnomsorgsgruppen (S 1973:07) har riksdagen godkänt allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning kring barnels födelse, som skall genomföras i landstingens regi fr. o. m. år 1980. I betänkandet (SOU 1980:27) Barn och Vuxna, har barnomsorgsgruppen i augusti 1980 behandlat frågan om föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna saml föräldrautbildning som når alla i samhället. Betänkandet remissbehandlas f. n.

I samband med utredningsarbetet har startats olika försök i kommuner och landsting för att praktiskt pröva föräldrautbildningens innehåll, utformning och organisation. Försöksverksamheten stöds genom bidrag från allmänna arvsfonden och berivs inom olika studieförbund, mödrahälsovården, BB,

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             81

barnhälsovården, förskolan och skolan.

Familjestödsutredningen (S 1974:01) presenterade under hösten 1978 en diskussionspromemoria där fakta och värderingar kring barnomsorgen för de minsta barnen har belysts. Diskussionspromemorian har remissbehandlats genom utredningens försorg och har fillsammans med det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits i anslutning fill utredningens arbete gett underlag för det slutbetänkande som väntas inom kort.

Barnmiljörådet inrättades den 1 juli 1980 som etl självständigt centralt organ med uppgift alt samordna frågor som rör barns miljö och barnsäker­het. Rådet skall bl. a. förmedla kunskap i syfte atl förbättra barnens miljö och förhindra barnolycksfall.

Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) har lill uppgift att underlätta adoption i Sverige av utländska barn. Genom riksdagens beslut (prop. 1978/79:108, SoU 1978/79:41, rskr 1978/79:346) har nämnden fått en mer övergripande funktion beträffande frågor som rör internationella adoptioner. Nämnden har fått en inom socialslyrelsen alltmer självständig ställning.

Socialstyrelsen kan efter ansökan ge auktorisafion fill ideella organisatio­ner som arbetar med internationella adoptionsfrågor. NIA fördelar bidrag till sådana organisationer.

Jag kommer i det följande alt föreslå atl medel för NIA:s verksamhet och för bidrag till auktoriserade organisafioner för internafionella adoptioner tas upp under elt särskilt anslag för nästa budgetår.

Mellan 5 000 och 7 000 svenska familjer har förhandsgodkännande från social centralnämnd för att ta emol ett barn för adoption. Under 70-talet har det kommit barn från ett 30-tal olika länder utanför Norden lill Sverige för adoption. De flesta barnen har kommit från Republiken Korea, Indien, Thailand, Sri Länka och Latinamerika.

Drygt 1 800 barn kom fill Sverige år 1977. Sedan dess har antalet minskat och för år 1980 beräknas antalet barn till drygt 1 500. Ca 40 % av antalet barn som under år 1980 kommit till Sverige för adoption har förmedlats utan hjälp av de auktoriserade ideella organisationerna.

D 1. Bidrag till social hemhjälp

1979/80        Utgift          1031141000

1980/81        Anslag        1060 000 000

1981/82        Förslag        1330 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp. Statsbidraget utgår med 35 % av kommunernas bruttokostnader

6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              82

för hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och därmed jämförlig personal som har lill huvudsaklig uppgift att hjälpa äldre, handikappade och barnfamiljer som bor i egna bostäder. Samma bidrag utgår också för vissa särskilda kostnader som avser hår- och fotvård, badservice, matdistribution och snöröjning samt för hemhjälpsledare. Enligt samma grunder utgår även statsbidrag för kommuns kostnader för bidrag till enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet.

Statsbidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964:427) om stats­bidrag fill social hemhjälp (ändrad senast 1979:1006). Bidragen utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1981/82 avser således bidrag för verksamheten under år 1981.

Socialstyrelsen

Kommunernas kostnader för social hemhjälp 1979 visar en mycket varierande utveckling. Antalet hemhjälpsfimmar har totalt ökat med 2 % under 1979 medan antalet hjälpta personer minskat med 1 %. Hemsamari­ternas anställningsformer och arbetsorganisation förändras snabbt. Antalet hemhjälpsledare förväntas öka liksom fortbildningskostnaderna. Servicefor­merna hår- och fotvård, matdistribution, badservice och snöröjning ökar inte nämnvärt i omfattning. Den sociala hemhjälpen fill barnfamiljer förväntas minska. Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för år 1981/82 till 1 422 milj. kr.

Föredraganden

En av de grundläggande målsättningarna för äldreomsorgen är att de äldre om möjligt skall kunna bo kvar i sin invanda hemmiljö så länge de själva önskar. Insatser i form av social hemhjälp, matdistribution, snöröjning och annan personlig service är för många en förutsättning för ett enskilt boende. Utvecklingen av den sociala hemhjälpsverksamheten redovisas i inledningen till detta avsnitt.

Jag har i inledningen också nämnt att regeringen nyligen beslutat tillkalla en parlamentarisk äldreberedning. Beredningens huvuduppgift blir att behandla frågor om övergripande prioritering och samordning av samhällets insatser för de äldre framför allt avseende omsorger, vård och service. Beredningen skall också utgöra ett forum för samråd mellan staten, landstingskommunerna, kommunerna och de äldres organisationer.

För nästa budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 1 330 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 330 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                         83

D 2. Bidrag till färdtjänst

1979/80        Utgift          204 200 000

1980/81         Anslag       220 000 000

1981/82         Förslag       275 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till landsfing och kommuner för färdtjänst för handikappade. Statsbidrag utgår med 35 % av bruttodriftkostnaderna för verksamheten, inberäknat kostnaderna för den arbetsledande personalen. Kostnader för resor som sker i anslutning fill den allmänna förskolan, grundskolan eller gymnasieskolan inräknas inte i bidragsunderlaget om inte utbildningen ingår i kommunal eller annan vuxenutbildning. Fr. o. m. 1 januari 1981 införs en begränsning av ökningstakten för bidraget. Statsbi­draget till viss landstingskommun eller kommun får för varje invånare som är 65 år eller äldre i kommunen överstiga statsbidraget för föregående bidragsår med högst ett visst beräknat,belopp. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag til färdtjänst (ändrad senast 1980:786). Statsbidraget utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1981/82 avser således bidrag för verksamheten under år 1981.

Socialstyrelsen

Kommunernas kostnader för färdtjänst visare en varierande utveckling under 1979. En ökad satsning från kommunerna på bl. a. färdtjänst för att möjliggöra för de äldre att bo kvar i hemmen kan förutses. Införandet av riksfärdtjänst fr. o. m. år 1980 är ytterligare en faktor som påverkar utvecklingen. Antalet färdtjänstberättigade liksom antalet enkelresor kan förväntas öka i ungefär samma omfattning som under de senaste åren.

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för 1981/82 till 284 milj. kr.

Föredraganden

Färdtjänsten bidrar i hkhet med den sociala hemhjälpen till att människor i alla åldrar med handikapp kan leva ett normalt och självständigt liv i vårt samhälle. Som jag redan har nämnt i inledningen till detta avsnitt är en bra färdtjänst en förutsättning för att kraven på integration och normalisering skall kunna förverkligas för dem som är förflyttningshandikappade.

Kostnaderna för färdtjänsten har utvecklats i en takt som inte förutsågs när reformen genomfördes. Samtidigt har den statliga bidragsgivningen hittills inte i tillräcklig omfattning medverkat till att utjämna skillnaderna i färdtjänstservice i olika kommuner. Som jag förutskickade i förta årets

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              84

budgetproposition har en översyn av statsbidragsgivningen till färdtjänst genomförts inom regeringskansliet. Översynen har lett till en starkare markering av färdtjänstens syfte som en service för de förflyttningshandikap­pade. Vissa begränsningar har gjorts av möjligheterna att med statsbidrag ytterligare bygga ut färdtjänsten i samma snabba takt som hittills. Begräns­ningarna har utformats så art de medverkar till en utjämning av skillnaderna mellan olika kommuners färdtjänstservice. Kommuner med en mindre utbyggd färdtjänst kan således även i fortsättningen i betydande utsträckning bygga ut sin färdtjänst med bibehållet statsbidrag. Ändringarna framgår av förordningen (1980:786) om ändring i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag fill färdtjänsten.

Med beaktande av de nämnda statsbidragsändringarna beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår fill 275 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 000 kr.

D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

1979/80         Utgift         2 585 020 675

1980/81        Anslag        3 430 000 000

1981/82         Förslag       4 140 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till driften av förskolor och fritidshem. Bidraget är värdebeständigt och skall årligen räknas upp med hänsyn till den genomsnitfliga årliga löneutveckhngen för anställda i offenflig tjänst. För år 1980 har bidragsbeloppet före slutlig uppräkning fastställts till 18 100 kr. för platser i daghem. För platser i fritidshem utgår driftbidrag med hälften av detta belopp. I bidragsbeloppet har beaktats behov av extra insatser för barn med behov av särskilda stödåtgärder.

Bidrag utgår för platser för barn under skolåldern under förutsättning att minst två tredjedelar av antalet platser i kommunen som helhet utnyttjas för barnomsorg minst 5 timmar per barn och dag samt att avdelningen hålls öppen minst 7 timmar per dag. För omsorg av barn i skolåldern utgår driftbidrag fill avdelning i frifidshem som hålls öppen minst 5 timmar per dag.

Driftbidraget utgår för kalenderår och utbetalas i förskott med en fjärdedel av bidragsbeloppet i vardera april, juli och oktober under bidragsåret. Resterande fjärdedel utbetalas i januari påföljande år. Slutav­räkning sker i april året efter bidragsåret. Reglering av bidragsbeloppen enligt index sker vid slutbetalning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

85

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2 % av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna.

Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1976:396) om statsbi­drag till förskolor och fritidshem samt i förordningen (1980:155) om anpassning av statsbidrag till daghem m. m. med hänsyn fill löneutvecklingen för anställda i offenhg tjänst vid slutavräkning för år 1979 m. m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 utifrån en sammanställning av kommunernas barnomsorgsplaner för perioden 1980-84. Antalet driftbidragsberättigade platser har beräknats vara 164 100 respektive 180 800 vid slutet av kalenderåret 1981 och 1982. För fritidshem har antalet platser nämnda år beräknats till 63 200 respektive 73 600.

Socialstyrelsen beräknar kostnaderna för fortbildning av personal inom barnomsorgen til) 2,3 milj. kr. vilket även omfattar en särskild satsning på utbildning rörande invandrarbarnens behov.

Vidare föreslår socialstyrelsen att 15 milj. kr. av anslaget avsätts för särskilt bidrag till kommunalt utveckhngsarbete i kombinafion med att styrelsen ges vissa resurser för att överblicka, analysera och samordna utvecklingsarbetet. Socialstyrelsen framhåller behovet av resurser för forskning och kvalificerat utredningsarbete inom barnomsorgen och behovet av fasta forskningsresurser med inriktning på barnomsorg vid högskolan.

Vidare föreslår styrelsen att anslaget för förskolekonsulenterna för synskadade förs över från utbildningsdepartementet till socialdepartemen­tets huvudtitel. Dessutom föreslås en ändring av nuvarande ränteregler för förskolor och fritidshem så att alla nybyggda barnomsorgslokaler får bostadslån med räntebidrag.

Socialstyrelsen beräknar det totala medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 4 150 milj. kr.

Föredraganden

Statistiska centralbyrån har på socialdepartementets uppdrag under våren 1980 genomfört en bred undersökning av hur familjerna i Sverige ordnar sin barnomsorg och vilken efterfrågan som fanns vid den fidpunkten.

Undersökningen visar att kommunal barnomsorg efterfrågas för nära hälften, 348 000, av alla förskolebarn. Man efterfrågade plats i daghem för 219 000 barn, i familjedaghem för 122 000 barn och i annan form av kommunal barnomsorg för 5 000 barn.

Jämfört med det antal förskolebarn som under februari och mars 1980 hade plats inom den kommunala barnomsorgen innebar detta en nyefterfrå-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              86

gan av 137 000 platser, varav 99 000 efterfrågade plats i daghem, 33 000 plats i kommunalt familjedaghem och 3 000 plats i annan form av kommunal barnomsorg.

De nu kända kommunala utbyggnadsplanerna visar att antalet tillgängliga platser för förskolebarn beräknas till 305 000 år 1984. En jämförelse mellan efterfrågan och den beräknade tillgången på platser visar således att ca 40 000 barn skulle vara utan plats i den kommunala barnomsorgen vid slutet av år 1984. Riksdagens år 1976 fiittade beslut om utbyggande av barnomsorgen innebar också ett fastläggande av en målsättning att hela behovet av barnomsorg för barn till förvärvsarbetande och studerande föräldrar saml för barn med behov av särskilt stöd skulle tillgodoses inom en tioårsperiod, dvs. i realiteten i slutet av år 1986. Det förefaller mot bakgrund av nuvarande kommunala planer inte uteslutet att denna målsättning kan uppfyllas.

Barnomsorgsundersökningen visade vidare att kommunal barnomsorg efterfrågades för 117 000 av de 445 000 skolbarnen i åldern 7-10 år. För 80 000 barn efterfrågades fritidshemsplats, för 36 000 kommunal familjedag­hemsplats och för 1 000 barn annan form av kommunal barnomsorg. Jämfört med det antal skolbarn som under januari 1980 hade plats inom den kommunala barnomsorgen innebar detta en nyefterfrågan av 46 000 nya platser, varav 38 000 efterfrågade plats på fritidshem och 6 000 plats i kommunalt familjedaghem. De nu kända kommunala utbyggnadsplanerna visar att antalet tillgängliga platser för skolbarn beräknas till 122 500 i slutet av år 1984. Den fidigare nämnda målsättningen skulle därmed för skolbarn­ens del kunna fillgodoses inom den avsedda tioårsperioden. Självfallet gäller här även förutsättningen att kommunerna genomför sina planer och att ändringar i förvärvsfrekvenser påverkar beräkningarna.

Fortbildning av personal inom barnomsorgen genomförs i samverkan mellan socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Social­styrelsen har därvid planerande och övergripande uppgifter. I dessa uppgif­ter ingår att tillsammans med kommunförbundet och i samråd med personalorganisationerna utveckla metoder och innehåll för en lokal allmän fortbildningsverksamhet samt att utforma utbildningen av lokala studieväg­ledare. I samarbete med nämnda organ skall vidare socialstyrelsen framställa lämpligt material samt följa och utvärdera verksamheten. För denna verksamhet hos socialstyrelsen har för innevarande budgetår beräknats 2 milj. kr.

Vidare har socialstyrelsen huvudansvaret för att tillsammans med lands­tingsförbundet svara för uppliiggning och utformning av en informations- och fortbildningsverksamhet om den av riksdagen beslutade allmänna föräl­drautbildningen kring barns födelse. För socialstyrelsens arbete med dessa frågor har för innevarande budgetår beräknats 1 milj. kr.

En del av dessa medel har avsatts för anställning av personal inom socialstyrelsen för genomförande av projekten. För nästa budgetår bör 1,2 milj. kr. föras över till anslaget E 1 för att täcka personalkostnader m.m. i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                            87

anslutning fill fortbildnings- och föräldrautbildningsprojekt. För kostnader för projekten som fortfarande bör belasta detta anslag har jag för nästa budgetår beräknat 1,3 milj. kr. för fortbildnings- och 500 000 kr. för föräldrautbildningsinsatser.

Som nämnts i inledningen fill detta avsnitt räknar jag med alt en proposition om förenklade statliga regler inom barnomsorgen skall kunna lämnas till riksdagen i början av år 1981.

Med tillämpning av gällande statsbidragsregler beräknar jag det samman­lagda anslagsbehovet för nästa budgetår fill 4 140 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 4 140 000 000 kr.

D 4. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

 

1979/80

Utgift

15 581 097

1980/81

Anslag

22 000 000

1981/82

Förslag

29 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för invandrarbarn. Statsbidraget räknas årligen upp med hänsyn till löneutveck­lingen för anställda i offentlig tjänst. För år 1980 har bidragsbeloppet före slutlig uppräkning fastställts till 2 450 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan samt förordningen (1980:155) om anpassning av statsbidrag fill daghem m. m. med hänsyn till löneutvecklingen för anställda i offenlhg tjänst vid slutavräkning för år 1979 m.m.

Invandrarverket föreslår i sin anslagsframställning att hemspråksträning för invandrarbarn blir en principiell skyldighet för barnen. Vidare föreslår invandrarverket att träningen bör sättas in så fort barnet kommer in i barnomsorgen. Det framhålls att åtgärder måste vidtas för att tillförsäkra verksamheten tillgång på tvåspråkig personal och att socialstyrelsen bör få i uppdrag att medverka i kommunernas fortbildning av personal inom barnomsorgen.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår att åldersgränsen för bidragen till hemspråksträ­ning avskaffas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                              88

Socialstyrelsen föreslår att anslaget i en första etapp räknas upp med 10 milj. kr. att disponeras av socialstyrelsen för att bevilja statsbidrag till de kommuner som önskar starta hemspråksträning för barn som är yngre än 5 år.

Det totala medelsbehovel beräknas fill 34,1 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för sexåringar inom den kommunala barnomsorgen infördes den 1 juH 1977. Den 1 juli 1979 utvidgades bidraget till att omfatta även femåringar. Enligt barnomsorgsla­gen har kommunerna ansvar för att dels alla sexåringar anvisas plats i förskola, dels att barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, anvisas plats i förskola tidigare än det år då barnet fyller sex år. Förskolan har därigenom ett ansvar för bl. a. invandrarbarnens språkliga utveckling.

Som jag har nämnt i inledningen till detta avsnitt har en särskild kommitté tillkallats för att göra en översyn av hela frågan om språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern. I direktiven framhålls att utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och att kommittén bör överväga möjHgheterna att lägga fram delförslag. Kommittén har i en särskild promemoria föreslagit en lagreglering av hemspråksträningen för fem- och sexåringar i förskolan. Promemorian har remissbehandlats och övervägs f. n. inom socialdeparte­mentet.

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår fill 29 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 000 kr.

D 5. Bidrag till kommunala famiedaghem

1979/80         Utgift            8'14 322142

1980/81         Anslag        1 160 000 000

1981/82         Förslag       1 240 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för kommunala familjedag­hem. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens bruttokostnader för lön, sociala förmåner och omkostnadsersättning till dagbarnvårdare. Samma

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             89

bidrag utgår också för kommunens kostnader för föreskrivna hälsokontroller av dagbarnvårdare och deras familjemedlemmar. Därutöver utgår ett grundbelopp för förskolebarn som vistas minst sju timmar per dag i familjedaghem. Grundbeloppet är värdebeständigt och skall årligen räknas upp med hänsyn fill löneutvecklingen för offentligt anställda. För år 1980 har bidragsbeloppet före slutlig uppräkning fastställts till 3 250 kr. För förskole­barn som vistas mindre än sju timmar per dag i familjedaghem och för skolbarn utgår halvt grundbelopp, dvs. 1 625 kr.

Statsbidraget utgår i efterskott för kalenderår. Anslaget för budgetåret 1981/82 avser alltså bidrag för verksamhet under kalenderåret 1981. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet (ändrad senast 1976:397) samt förordningen (1980:155) om anpassning av statsbidrag fill daghem m.m. med hänsyn till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst vid slutavräkning för år 1979 m. m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 utifrån en medelbruttokostnad som har beräknats fill 18 500 kr. per år och barn upp fill 12 års ålder vid en genomsnittlig vistelsetid om 5,5 fimmar per barn och dag. Socialstyrelsen föreslår att kommunerna får räkna in kostnader för öppen förskola i underlaget för beräkning av statsbidrag til) familjedaghemsverk­samheten. Kostnaderna härför beräknas uppgå till ca 10 milj. kr. Socialsty­relsen beräknar det totala anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 till 1 327 milj. kr.

Föredraganden

Familjedaghemmen utgör ett betydelsefullt komplement till daghemmen. Utbyggnaden av dessa, liksom av alternativa barnomsorgsformer, stimuleras genom statsbidragsgivningen.

På grundval av gällande statsbidragsregler och med beaktande av den utbyggnad av verksamheten som kommunerna planerar beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår fill 1 240 milj. kr., vilket innebär en ökning med 80 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 240 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                         90

0 6. Barnmiljörådet

 

1979/80

Utgift

1 508 600-

1980/81

Anslag

2 000 000

1981/82

Förslag

2 423 000

' Del av anslaget E 1. Socialstyrelsen.

Barnmiljörådet, som inrättades den 1 juli 1980, har fill uppgift att handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Rådet har övertagit de uppgifter som tidigare handlagts av socialstyrelsens lekmiljö­råd.

I barnmiljörådets uppgifter ingår att verka för förbättringar i barns miljö, med särskild tonvikt på lekmiljö, och för en ökad säkerhet bland barn och ungdom.

Barnmiljörådet leds av en styrelse bestående av en ordförande och tio övriga ledamöter. I styrelsen, som utses av regeringen, ingår bl. a. ledamöter med anknytning till socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bostadsstyrelsen, statens planverk och statens trafiksäkerhetsverk.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Barnmiljö-

Föredra-

 

 

rådet

ganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

8

4- 1

-

Övrig personal

3

-

-

 

11

-H 1

-

An.slag

 

 

 

Lönekostnader

1 270 000

-1-   544 657

-1-160 000

Sjukvård

2 000

-1-         225

-

Reseersättningar

60 000

-1-      6 738

+    3 000

därav utrikes resor

( 10 000)

-

-

Information

445 000

+   589 000

H- 42 000

därav om barnsäkerhet

(250 000)

-

(-h 25 000)

Lokalkostnader

164 000

+   593 860

-1-  16 000

Expertmedverkan

140 000

-H     17 780

-

Expenser

112 000

-H     69100

-1-    9 000

Summa utgifter

2 193 000

-Hl 821360

-1-230 000

Överfört från socialstyrelsen

- 193 000

+   193 000

-Hl93 000

 

2 000 000

+2 014 360

-t423 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             91

Barnmiljörådet

1.   Pris- och löneomräkning + 385 105 kr. Härtill kommer 193 000 kr. som
förts över från socialstyrelsens lekmiljöråd budgetåret 1980/81.

2.         För att förstärka informafionen om barns miljö behövs ytterligare en handläggare (+ 139 000 kr). Vidare behövs 170 000 kr. för övertids- och vikariatstillägg.

3.         För utgivning av en periodisk skrift om barnmiljö behövs -I- 500 000 kr.

4.         För hyra av upprustade lokaler i kvarteret Myntet har beräknats -1-578 000 kr.

5.         För att täcka kostnader för expenser begärs + 54 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår fill 2 423 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnmiljörådet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsan­slag av 2 423 000 kr.

D 7. Nämnden för internationella adoptionsfrågor

1981/82         Anslag       2 415 000            (Nytt anslag)

Kostnader för Nämnden för internafionella adoptionsfrågor (NIA) liksom bidrag till auktoriserade organisationer för internationella adoptioner har tidigare belastat anslaget E 1. Socialstyrelsen.

NIA har enligt sin instruktion (SFS 1979:553) fill uppgift afi underiätta adoption i Sverige av utländska barn. Nämnden fullgör vidare vissa myndighetsuppgifter enligt lagen (1979:552) om internationell adopfions-hjälp, bereder ärenden om auktorisafion av organisationer för internationell adoptionshjälp samt fördelar statsbidrag till auktoriserade sammanslutning­ar.

Nämnden består av nio ledamöter. Regeringen utser ledamöter samt förordnar chefen för nämndens kansli. Socialstyrelsen svarar för anställning av övrig personal.

Socialstyrelsen kan efter ansökan ge auktorisation till ideella organisatio­ner som arbetar med  internationella adoptionsfrågor.  För budgetåret

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             92

1980/81 anvisades 950 000 kr. för bidrag till sådana organisationer. NIA disponerar denna delpost.

Nämnden har genom riksdagens beslut (prop. 1978/79:108, SoU 1978/ 79:41, rskr 1978/79:346) fått en mer övergripande funktion beträffande internalionella adopfioner med uppgifter som främst rör information, fillsyn och kontroll samt kontaklskapande verksamhet.

I propositionen (1979/80:6, SoU 1979/80:45, rskr 1979/80:386) om social­styrelsens uppgifter och organisation, understryks den fristående ställning som NIA fått i förhållande till socialstyrelsen. I proposifionen föreslås vidare att nämnden - inom nuvarande personalram - själv bör svara för anställning av behövlig personal samt att nämnden senare bör disponera egna medel. Vidare föreslås att socialstyrelsen bör tillhandahålla lokaler för NIA och i övrigt svara för vissa administrativa uppgifter (personalredovisning, löneutbetalningar etc).

Beräknat för 1981/82

Personal

Handläggande personal                                                  6

Övrig personal                                                               4

10

Anslag

Lönekostnader                                                   1 195 000

Informationsverksamhet                                       93 000

Expenser                                                              147 000

Bidrag till organisationer                                      980 000

2 415 000

Socialstyrelsen

Medelsbehovet för NIA ingår under anslaget E 1. Socialstyrelsen och har inte särredovisats för budgetåret 1981/82.

För bidrag lill auktoriserade organisationer för internationella adopfioner beräknar socialstyrelsen ett medelsbehov på 1 078 000 kr.

Föredraganden

NIA har sedan den 1 juli 1979 ställning som en självständig myndighet i viktiga hänseenden. De medel som anvisas för NIA:s verksamhet bör därför nu redovisas under ett särskilt anslag. Till detta anslag bör vidare överföras de medel som avser bidrag till auktoriserade organisationer för internationel­la adopfioner.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             93

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår för nämnden för internationella adoptionsfrågor och för bidrag till auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp till 2 415 000 kr. Nuvarande kostnader för dessa ändamål under anslaget E 1. faller därmed bort. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1981/82 anvisa e« förslagsanslag av 2 415 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                         94

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvården, socialvård m. m.

En gynnsam utveckling av samhällsekonomin har utgjort grundförutsätt­ningen för de senaste decenniernas kraftiga utbyggnad av hälso- och sjukvården. Betydande framsteg inom medicin, farmakologi och teknik har samtidigt gjort det möjligt att framgångsrikt behandla sjukdomar för vilka man lidigare saknat effekfiv terapi. Också i andra avseenden har möjlighe­terna alt minska mänskligt lidande ökal väsentligl.

Utvecklingen karaktäriserades länge av en kraftig utbyggnad av den slutna akutsjukvården. Investeringarna har medfört en både kvalitativ och kvanti­tativ upprustning. Detta har, tillsammans med arbetstidsförkortningar och en lönepolitisk satsning på låglönegrupper lett till starkt ökade driftkoslna­der.

Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten har under de senaste tjugo åren sfigit från 3,3 % år 1960 fill ca 7 % år 1970 och ca 10 % år 1980. Antalet anställda inom hälso- och sjukvården uppgår nu fill ca 400 000, vilket motsvarar 8 % av det totala antalet yrkesverksamma i landet.

Trots delta återstår relativt stora behov inom vissa områden. Detta gäller framförallt inom långtidssjukvården, den öppna hälso- och sjukvården samt psykiatrin. Det är naturligt ali; mot denna bakgrund aktualisera frågan om sjukvårdsresurserna är lämpligt dimensionerade och utnyttjade.

Fortfarande vårdas många långtidssjuka inom akutsjukvården utan att detla är medicinskt motiverat. De vårdformer som dessa patienter bäst behöver, såsom hemsjukvård eller vård på sjukhem finns ännu inte i tillräcklig utsträckning.

Obalansen mellan utbyggnaden av den slutna och den öppna sjukvården utanför sjukhusen har lett till atl människor söker sig fill akutsjukhusens mottagningar för vårdbehov som ofta minst lika bra kan tillgodoses i andra vårdformer. Utbyggnaden av den öppna decentralicerade vården har ännu inle lett fill atl besök i öppen vård vid sjukhusen har minskat. Brislen på allmänläkare och täta personbyten på distriktsläkartjänster har bidragit till delta förhållande.

Reformverksamheten inom hälso- och sjukvårdens område inriktas därför på en fortsatt ulbyggnad av såväl den somatiska som den psykiatriska öppna vården och utveckling av långtidssjukvården med alternativa vårdformer samt på att åstadkomma kontinuitet i kontakterna mellan pafient och vårdpersonal och i ökad utsträckning förlägga vård lill mindre vårdenheter nära patienten. Ett angeläget område för insatserna på 1980-talet blir att så långt som möjligt förebygga ohälsa genom att finna och reducera orsaker till sjukdom och skador.

En nära samverkan mellan sjukhusens och primärvårdens resurser bör åstadkommas. Målsättningen bör vara atl lillgodose så slor del av patientens vårdbehov som möjligt inom primärvården. En decentralisering fill mindre vårdenheter kan göra hälso- och sjukvården mera lätfillgänglig samtidigt som kontinuiteten i kontakterna mellan vårdpersonal och patient underlättas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                                            95

Därigenom kan patientens totala vårdbehov bättre tillgodoses. En sådan organisation av sjukvården och den förebyggande hälsovården erbjuder inte bara patienten praktiska fördelar utan torde också vara fördelaktig ur samhällsekonomisk synpunkt, om man beaktar samtliga kostnader i sam­band med etl läkarbesök.

En omfattande utbyggnad av vårdcentraler har också kommit igång. Utvecklingen av primärvårdens organisation och arbetssätt är nu inne i ett dynamiskt skede. Bristen på allmänläkare är på väg att hävas. Bristen på distriktssköterskor kommer dock ännu några år alt vara besvärande. Ansträngningar görs emellertid centralt och regionalt för att öka distrikts-sköterskeulbildningen.

Inom socialdepartementets sjukvårdsdelegation har gjorts en rad studier som är avsedda alt bilda underlag för den framfida hälso- och sjukvården med sikte på åren 1990-2000 (HS 90). Dessa underiagsstudier samt det fortsatta arbetet med HS 90 är avsedda atl kunna användas som ett konkret underlag vid såväl statens som landstingens långsiktiga planering.

Riksdagen har med anledning av regeringens proposition om regionsjuk­vården (1980/81:9) beslutat om nya riktlinjer för regionsjukvårdens innehåll, omfattning och organisafion. Beslutet innebär bl. a. en ändrad indelning i sjukvårdsregioner.

Hälso- och sjukvårdsutredningens belänkande (SOU 1978:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården har remissbehandlats och bereds nu inom regeringskansliet. Avsikten är alt en proposition skall läggas fram under år 1981.

I regeringsförklaringen anges atl förutsättningar också i fortsättningen skall finnas för privatpraktiserande läkare. Mot bakgrund av det ringa antalet nyetableringar av privatpraktiker under senare år har inom socialdeparte­mentet under hösten 1980, tillsalts en arbetsgrupp vars uppgift är atl föreslå ålgärder som kan underlätta nyetablering av privatpraktiserande läkare, speciellt i de delar av landet där läkarvårdsresurserna är otillfredsställande. Det ingår också i arbetsgruppens uppdrag atl utreda hur samarbetet mellan privatpraktikerna och den offentliga vården kan utvecklas, bl. a. vad gäller jourverksamheten.

En kommitté har också tillsatts för atl utreda organisationen av den framfida psykiska barn- och ungdomsvården samt den kommunala familje­rådgivningen.

För att utveckla och förmedla kunskaperna om hälsoriskerna i miljön har två nya statliga myndigheter inrättats den 1 juli 1980, statens miljömedicin­ska laboratorium och statens institut för psykosocial miljömedicin.

Verksamheten vid statens institut för psykosocial miljömedicin omfattar målinrikad forskning samt utbildning, dokumentation och informafion. Insfitutets verksamhet är särskilt inriktad på studier av psykosociala risksituationer och riskgrupper.

Statens miljömedicinska laboratorium bedriver långsiktig forskning saml

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                             96

undersöknings-, utrednings- och viss utbildningsverksamhet samt informa­tion inom den fysikalisk-kemiska miljömedicinen och den allmänna hälso­vården. Genom förstärkningar av främst de toxikologiska och epidemiolo­giska resurserna har laboratoriet en bred kompetens atl studera effekterna på människan av faktorer och förändringar i den yttre miljön.

Riksdagen har våren 1980 fallat principbeslut om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation. Detaljutformningen har uppdragils åt en särskild organisationskommitté. Kommittén har i december 1980 redovisat sitt förslag till organisation. Förslagel bereds f. n. inom regeringskansliet.

Socialstyrelsens nya organisafion skall träda i kraft med början den 1 juli 1981 men förutsätts enligl organisationskommittén i huvudsak vara genom­förd under budgetåret 1984/85. Utgångspunkten för den nya organisationen har varit att socialstyrelsen i ökad ulslräckning skall ägna sig ål samordning och utvecklingsarbete. Styrelsens detaljkontroll kommer samtidigt att minska. Primärkommuner och landsting skall inom de ramar som statsmak­terna anvisar ha frihet att utforma vårdorganisationen med hänsyn till de lokala behoven och förutsättningarna. Enligl organisationskommitténs förslag skall i socialstyrelsens framtida organisation finnas 614 helfidstjän-ster, varav 144 tjänster vid styrelsens läkemedelsavdelning. Det totala antalet helårsarbelare inom socialstyrelsen uppgår i dag till 852.

Fr. o. m. budgetåret 1981/82 kommer läkemedelsnämnden att få en rådgivande funktion lill socialslyrelsen. Frågan om kontroll av läkemedels­priserna bereds f. n. inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete bör läkemedelsnämndens beslutsfunktion vad gäller läkemedelspriser föras över på socialstyrelsen.

Med hänsyn till balansen av registreringsärenden vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning har regeringen anvisat extra medel för innevarande budgetår för tillfälliga personalförstärkningar för att handläggningstiderna skall kunna minskas. Av läkemedelsavdelningens verksamhetsplan framgår att avdelningen bl. a. på gru:nd härav räknar med att kunna slutbehandla väsentligt flera ansökningar än under tidigare budgetår. Ansträngningarna all minska ärendebalansen måste fortsätta. Särskilda medel för fillfälliga personalförstärkningar beräknas i det följande för att ytterligare påskynda arbetet med läkemedelsregistrering.

Enligt beslut av riksdagen med anledning av propositionen (1980/81:5) om ändring i läkemedelsförordringen gäller fr. o. m. den 1 juli 1981 nya bestämmelser för naturmedel som är avsedda att injiceras. Den beslutade ändringen medför vissa ökade arbetsuppgifter för socialstyrelsens läkeme­delsavdelning. Medel härför beräknas i det följande.

Socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna upphör den 1 juli 1981. Sociala enheter inrättas vid länsstyrelserna för att svara för vissa regionala statliga uppgifter inom socialtjänsten och alkohotlagsfiftningens område. Länshälsovårdskonsulenterna inordnas i länstyrelsernas naturvårdsenheier. En stor del av länsläkarorganisalionens uppgifter förutsälls vidare komma

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             97

att utföras inom ramen för sjukvårdshuvudmännens miljömedicinska verksamhet. Statens förhandlingsnämnd har fått i uppdrag att förhandla med företrädare för sjukvårdshuvudmännen om samverkan inom det miljömedi­cinska området m. m.

Riksdagen har beslutat att enskilda tandtekniska laboratorier fr. o. m. den 1 januari 1981 skall kunna godkännas av statlig myndighet, om personalen vid laboratorierna uppfyller vissa kompetenskrav. Regeringen har därefter beslutat att denna uppgift skall åvila socialstyrelsen. Ersättning från den allmänna tandvårdsförsäkringen bör fr. o. m. den 1 juli 1981 utgå endast för tandtekniskt arbete som ulförts av godkänt laboratorium.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag atl ge ut förteckning över vissa material i tandtekniska arbeten. Materialen skall uppfylla vissa kvalitetskrav. Vid socialstyrelsen har inrättats en särskild arbetsgrupp för dessa frågor.

Regeringen har nyHgen inhämtat lagrådsyttrande över en proposifion med förslag till lag om kontroll av radioakliva läkemedel. F. n. regleras användningen av sådana läkemedel uteslutande av strålskyddslagen. Denna kontroll tar främst sikte på arbetsmiljöfrågor. Forslaget innebär att även medicinska, biologiska och farmacevtiska aspekter skall beaktas vid kontroll av användningen av radioaktiva läkemedel på människor. Kraven på dessa läkemedel föreslås i dessa avseenden bli desamma som kraven på vanliga läkemedel. Jag avser att senare denna dag föreslå regeringen att lägga fram en proposition i ämnet för riksdagen.

Under våren 1980 har överenskommelse träffats mellan staten, landstings­förbundet. Apoteksbolaget AB, Läkemedelsindustriföreningen LIF och RUFI Representantföreningen för Ufiändska Farmacevfiska Industrier om att inrätta ett läkemedelsinformationsråd m. m. Enligt rikfiinjerna för rådets verksamhet skall verksamheten syfta till att öka läkemedelskunskapen i samhället och därigenom skapa förutsättningar för en bättre användning av läkemedel. Förutom de avtalsslutande parterna är även konsumentverket och socialstyrelsen representerade i läkemedelsinformaiionsrådet. Till rådet är även knuten en intressentgrupp med bred sammansättning.

Den fortsatta verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium är f. n. föremål för översyn. Avsikten är att en proposition skall läggas fram under år 1981.

E 1. Socialstyrelsen

1979/80         Utgift              98 638 000

1980/81          Anslag                 105148 000

1981/82          Förslag                124 626 000

7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

98

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvård, hälso- och sjukvård, läkemedelsförsörjning samt frågor som rör alkohol och andra missbruks medel.

Riksdagen har på grundval av propositionen 1979/80:6 fattat beslut om den principiella uppbyggnaden av socialstyrelsens framtida uppgifter och organi­sation (SoU 1979/80:45, rskr 1979/80:386). Detaljutformningen av organisa­tionen har handlagts av en särskild organisationskommitté. Den nya organisationen skall träda i kraft med början den I juli 1981, men förutsätts enligt organisationskommittén vara i huvudsak genomförd under budgetåret 1984/85.

Socialstyrelsen skall vara organiserad på fem avdelningar, en för förebyg­gande arbete och planering, en för socialtjänst, en för hälso- och sjukvård, en för läkemedelsärenden samt en för administration.

Läkemedelskontrollen bekostas från anslaget E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

260

-

 

-

 

Övrig personal

239 499

~

 

'

 

Anslag

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

69 105 000

+

7 862 000

+

18 702 000

Sjukvård

263 000

+

36 000

+

36 000

Lokalkostnader

15 125 000

+

1 689 000

-\-

1689 000

Bidrag till kontorsdrift m.m.

 

 

 

 

 

i kv. Garnisonen

5 516 000

+

391000

-\-

391000

Databearbetning

2 302 000

-(-

98000

 

-

Informationsverksamhet

2 735 000

-(-

547 000

+

112 000

Expenser:

 

 

 

 

 

a) expenser för eget behov

4 849 000

+

661000

-t-

412 000

b) expenser för annat än eget

 

 

 

 

 

behov

368 000

+

50 000

-H

50 000

Kostnader för redovisnings-

 

 

 

 

 

central

1 070 000

+

144 000

-1-

73 000

Övriga utgifter

130 000

+

18000

-1-

20 000

Bidrag till auktoriserade or-

 

 

 

 

 

ganisationer för internatio-

 

 

 

 

 

nella adoptioner

950 000

-t-

128 000

-

950 000

Utbildning och information

 

 

 

 

 

till allmänheten om den nya

 

 

 

 

 

socialtjänsten

2 950 000

-t-

1828 000

-

550 000

Summa utgifter

105 363 000

-1- 13 452 000

-1-

19 985 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

99

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social­styrelsen

Föredra­ganden

Inkomster

Försäljning av publikationer Ersättning för viss adminis­trativ service

660 000 20 000

-1-        40 000 +         3000

+       40000 -1-         2000

Summa inkomster

680 000

-1-        43 000

-1-       42000

Nettoutgifter

104 683 000

-H 13 409 000

+ 19 943 000

Anslag enligt statsbudgeten

105 148 000

-1-12 944 000

H- 19 478 000

Socialstyrelsen

1.   Pris- och löneomräkning m.m. -1-12 517 000 kr.

2.      Det föreskrivna huvudförslaget innebär en besparing med 2 376 000 kr. Socialstyrelsen har dock till följd av pågående omorganisation inte närmare utvecklat vad konsekvenserna för verksamheten skulle bli av en sådan besparing.

3.      Kostnaderna för databearbetning stiger bl.a. till följd av att de register som ligger till grund för statistiska bearbetningar kontinuerligt byggs ut samt att antalet ansökningar från enskilda personer om att få registerutdrag (§ 10 datalagen) ökar kraftigt.

4.      För kostnaden för utbildning m.m. inför ny sociallagstiftning samt för information till allmänheten har socialstyrelsen begärt ytterligare medel (-1-1 828 000 kr).

Föredraganden

Socialstyrelsens nya organisafion skall träda i kraft den 1 juli 1981. Organisationskommittén för socialstyrelsen har i december 1980 lämnat förslag fill detaljorganisation och övergångslösningar. Förslaget bereds f. n. inom regeringskansliet.

F. n. bekostas kansliresurser m. m. för nämnden för internafionella adoptionsfrågor (NIA) från detta anslag. Vidare finns särskilda medel upptagna för bidrag till auktoriserade organisationer för internationella adoptioner. Jag har i det föregående föreslagit att medel för dessa ändamål skall tas upp under ett särskilt anslag under avsnitt D Sociala serviceåtgär­der.

Organisationskommittén har föreslagit att Stockholms tingsrätt i stället för socialstyrelsen skall pröva beslut om utländska adoptioner. Jag delar organisationskommitténs uppfattning och räknar därför med ett minskat

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             100

medelsbehov under anslaget. Jag har i denna fråga samrått med chefen för justifiedepartementet.

Enligt organisationskommittén skall för den framtida tillsynen över den privata sjukvården m. m. finnas fyra regionala tillsynsläkare vid socialstyrel­sen. Dessa läkartjänster har hittills bekostats från anslaget till länsläkarvä-sendet. En av dessa tjänster skall finnas vid socialstyrelsens läkemedelsavdel­ning. Medel för tre av tjänsterna bör nu överföras till förevarande anslag.

Medel för löner till personal som arbetar med utbildning och information om den nya socialtjänsten har förts över till anslagsposten för lönekostna­der.

Kostnaderna för personalen m. m. vid det centrala verket finansieras f. n. förutom från myndighetsanslaget från vissa andra anslag under socialhuvud­titeln. För att underlätta en överblick över socialstyrelsens verksamhet och resurser anser jag att dessa medel bör föras över till myndighetsanslaget. Vid min anslagsberäkning har jag utgått från en överföring av sammanlagt 14 558 000 kr. från olika anslag. Överföringen nämns också vid anmälan av respektive anslag.

Förutom från dessa anslag finansieras viss verksamhet av olika forsknings-och utvecklingsmedel av tillfällig natur, bl. a. genom bidrag från arvsfonden och från anslaget A 3. I den mån projekt bedrivs även under budgetåret 1981/82 torde medel finnas tillgängliga inom ramen för nuvarande finansie­ringskällor.

Vid socialstyrelsen finns enligt organisationskommitténs rapport f. n. anställd personal motsvarande 705 årsarbetskrafter (exkl. läkemedelsavdel­ningen). Fram till den 1 juli 1981 beräknas en minskning ske motsvarande 15 årsarbetskrafter bl. a. av personal sysselsatt med tillfälliga projekt. Enligt organisationskommitténs förslag skall socialstyrelsens framtida organisation innehålla 470 tjänster (exkl. läkemedelsavdelningen). I övrigt finns 220 tjänster i den nuvarande o:rganisationen (exkl. läkemedelsavdelningen), vilkas arbetsuppgifter kvarstår övergångsvis och avvecklas successivt.

Den framtida verksamhetsinriktningen vid socialstyrelsen innebär att styrelsens resurser förstärks inom vissa områden bl. a. äldreomsorg, lång­tidsvård, psykiatri och handikappområdet. Jag utgår från att en successiv utbyggnad sker av dessa resurser i takt med att de arbetsuppgifter som övergångsvis kvarstår kan avvecklas och medel därigenom frigöras.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 124 626 000 kr. Jag har härvid utgått från en pris- och löneuppräkning av de medel som sammanförts till anslaget vilket innebär realt oförändrade resurser jämfört med innevarande budgetår. Därtill har jag räknat med en besparing som motsvarar ett huvudförslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsan­slag av 124 626 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

101

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m. m.

1979/80         Utgift         29 593 632

1980/81         Anslag        31930 000

1981/82         Förslag       37 203 000

Farmacevfisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registrerad hos socialstyrelsen. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kon­trolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen svarar en särskild läkemedelsavdelning för granskning och analys av läkemedel m.m. Under senare år har läkemedelsavdelningen tillförts nya arbetsuppgifter, bl. a. kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårds­ändamål.

Läkemedelsavdelningen är sedan hösten 1976 lokaliserad fill Uppsala. Samtliga kostnader för läkemedelskontrollen skall täckas med registrerings-och årsavgifter.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personat

 

 

 

Handläggande personal

72

-(-5

+ \

Teknisk personal

52 1/2

-(-11/2

-

Kontorspersonal

31

-

-

Övrig personal

16

-

-

 

171 1/2

-H61/2

-1-1

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

19 133 000

-1- 2 965 000

-f- 3 047 000

därav engångsanvisning

(500 000)

-

(-1- 600 000)

Sjukvård

20 000

-

-

Expenser

1 571 000

-1- 800 000

-1- 137 000

därav utomnordiska resor

(35 000)

(-1-28 000)

-

Lokalkostnader

5 551 000

-1- 1 191 000

-1- 1 163 000

Kostnader för undersökning-

 

 

 

ar utanför den statliga läke-

 

 

 

medelskontrollens organisa-

 

 

 

tion

597 000

+ 136 000

H- 60 000

Övriga utgifter

1 763 000

+ 1022 000

-1-349 000

därav engångsanvisning

-

-

(-(- 190 000)

Information m.m.

2 322 000

-1-2 770 000

-H 398 000

Kontroll av fabrikssterilise-

 

 

 

rade engångsartiklar

1 041 000

-1- 180 000

+ 100 000

Jämförande khniska pröv-

 

 

 

ningar

187 000

-1- 24 000

+ 19 000

Summa utgifter

32 185 000

■t- 9 088 000

-(- 5 273 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

102

 

 

 

1980/81

Beräknad ändrinj

; 1981/82

 

Social­styrelsen

Föredra­ganden

Inkomster

Försäljning av publikationer

Nettoutgift

Inkomster för den statliga läkemedelskontrollen, re­dovisad på statsbudgetens inkomstsida'

255 000 31930 000

31930 000

-f 9 088 000

-(- 5 273 000

-t- 5 273 000

'Fr. o. m. den 1 januari 1978 täcks samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m. m. med ansöknings- (anmälnings-) och årsavgifter (prop. 1976/77:150, bil. 3, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341). I enlighet härmed tas avgifter ut för farmacevtiska specialiteter, nya indikationer för farmacevtiska specialiteter, naturmedel, fabriksste­riliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål samt diabetestest, som utgör kostnadsfria förbrukningsartiklar enligt särskild förordning.

Socialstyrelsen

Kraven och arbetsmängden inom den stafiiga läkemedelskontrollen ökar samtidigt som läkemedelsavdelningen får allt svårare att fullgöra sina åhgganden p.g.a. ofillräckliga resurser.

Kliniska prövningar av läkemedel ökar antalsmässigt varje år. Biverk­ningsrapporteringen har ökal i omfattning dock med en nedgång under det senaste budgetåret. Verksamheten är underbemannad vilket innebär att den vetenskapliga granskningen av inkomna rapporter har fått minskad omfatt­ning. Balansen av registreringsansökningar är fortfarande alltför hög och uppgick till 464 ärenden vid utgången av budgetåret 1979/80.

Med hänsyn till nuvarandt; resursbrist och att möjliga rationaliseringar redan genomförts krävs under de närmaste åren en kraftig upprustning. Det gäller ökade personalresurser, medel till konsulter samt uppräkning för de verksamheter som finansieras inom anslagsposten Expenser. Inom området information har kostnadsökningen varit mycket kraftig. Styrelsen framhåller ånyo vikten av att det finns en obunden läkemedelsinformation som når ut fill vårdpersonal, patienter och allmänhet och att denna får tillräckliga resurser. Styrelsen hemställer om att anslaget förändras till förslagsanslag i program­termer samt att ett särskilt reservationsanslag fillskapas för finansieringen av kapitalutgifterna.

1.  Pris- och löneomräkning m.m. -t- 3 335 000 kr.

2.   Huvudförslaget skulle innebära en besparing med 710 000 kr.Enligt
socialstyrelsens uppfattning kan endast en begränsad del av besparingarna
genomföras genom rationaliseringar. Genom olika energibesparande åtgår-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                           103

der såsom avstängning av fläktsystem under icke arbetstid m.m. bedömer läkemedelsavdelningen att 80 000 kr. skall kunna sparas in.

Sett ur verksamhetssynvinkel hävdar styrelsen att om huvudförslaget genomförs ska detta ske genom nedskärning/nedläggning av hela verksam­hetsområden. Styrelsen har analyserat vilka verksamhetsområden som skulle kunna skäras ned eller helt läggas ned utan att verksamheten inom övriga områden skulle beröras alltför menligt. Reduceringarna skulle sålunda kunna ske inom

Totalt Anslag 1980/81

a)         kontrollen  av fabrikssteriliserade engångsartiklar      1 041 000 för hälso- och sjukvårdsändamål

b)        kontrollen av naturmedel                                       175 000'

c)         anslagsposten Kostnader för undersökningar utan-        232 000 för den statliga läkemedelskontrollens organisation

genom slopandet av vitaminanalyser

d)   anslagsposten Information m.m.                             2 322 000

e)   anslagsposten Jämförande kliniska prövningar                187 000

' beräknade direkta kostnader

Härigenom skulle de centrala områdena rörande registrering och kontroll av farmacevtisk specialitet kunna lämnas ograverade.

Styrelsen avvisar möjligheten till besparing genom nedskärningar inom flera anslagsposter då detta reellt sett innebär en urholkning av det ekonomiska utrymmet samtidigt som verksamhetens mål kvarstår oföränd­rade.

3.      För att klara av de ökade utgifterna inom den statliga kontrollen av läkemedel m.m. begär styrelsen dels att sex laboratorieläkartjänster omvandlas till tjänster för förste laboratorieläkare, dels atl fyra av styrelsen inrättade tjänster permanentas, dels att fyra nya tjänster inrättas samt dels att ytterligare experfismedel anvisas (-bl 853 000 kr).

4.      Anslagsposten för expenser föreslås uppräknad till följd av ökat internationellt samarbete, anskaffning av särdatorresurs, ökade kostnader för htteratur m.m. samt ökat behov av olika utbildningsinsatser (-1- 588 000 kr.).

5.      För att bibehålla den tekniska utrustningens kvalitet behövs ökade medel för inköp och underhåll (-b 793 000 kr., varav 400 000 kr. av engångskaraktär). Resursökning fordras också för bibehållande och utveck­ling av de undersökningar som utförs vid andra laboratorier (-1- 58 000 kr.).

6.      För läkemedelsavdelningens informationsverksamhet föreslås att två tjänster inrättas samt att medlen för informationsverksamheten förstärks, främst för att kompensera kostnadsökningar för bl.a. tryckning, distribution och lagerhållning (-(- 2 416 000 kr.).

7.      För analysarbete inom verksamheten med kontroll av fabrikssterihse-rade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål begärs utökning av en styrelseinrättad tjänst från halvfid fill helfid (-1- 45 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             104

Föredraganden

För läkemedelsavdelningens verksamhet bör medel beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag räknar med att rationaliseringsmöjlighe­ter finns bl. a. genom etl ökal nordiskt samarbete i registrerings- och kontrollfrågor.

För att minska balansen av registreringsärenden har för innevarande budgetår anvisats ett engångsbelopp om 500 000 kr. Det är enligt min mening angeläget att nya och modifierade läkemedel kan ställas fill sjukvårdens förfogande så snart som möjligt. Jag beräknar därför 1 100 000 kr. för budgetåret 1981/82 för att ytterligare nedbringa balansen av ärenden. Det är också angeläget alt avdelningen även fortsättningsvis får möjligheler atl anlita utomstående expertis. För detla ändamål beräknar jag 200 000 kr.

Enligt prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisafion, m. m. bör inte den kontroll av läkemedelsförskrivning som länsläkarna utför eftersättas på grund av att länsläkarorganisafionen avvecklas. En av de fyra läkartjänster för vilken medel finns anvisade för innevarande budgetår under anslaget E 4. Länsläkarväsendet bör därför föras över lill läkemedelsavdel­ningen. Denna förstärkning behövs även för granskningsuppgifter beträffan­de läkemedelsterapi och för informationsåtgärder om läkemedelskonsum­tion.

Riksdagen har nyligen tagit ställning till regeringens proposition om naturmedel för injekfion (prop. 1980/81:5, SOU 1980/81:7, rskr 1980/81:55). Denna kontroll kommer att innebära ytterligare arbetsuppgifter för läkeme­delsavdelningen och jag beräknar 600 000 kr. för ändamålet. Jag har vidare beräknat medel för viss förstärkning vad gäller utgivningen av biverknings­meddelanden samt en engångsvisning för inköp av en kopieringsmaskin.

För att öka läkemedelskunskapen i samhället och därigenom skapa förutsättningar för en bättre användning av läkemedel har under våren 1980 överenskommelse träffats mellan staten, landstingsförbundet. Apoteksbola­get AB, Läkemedelsindustriföreningen LIF och RUFI Representanlföre-ningen för Utländska Farmacevtiska Industrier, om inrättande av etl läkemedelsinformationsråd. Förutom de avtalsslutande parterna är konsu­mentverket och socialstyrelsen representerade i läkemedelsinformafionsrå-det. Till rådet är även knuten en intressentgrupp med bred sammansättning. Jag har för budgetåret 1981/82 beräknat medel för informationsprojekt som helt eller delvis faller inom läkemedelsavdelningens ansvarsområde.

I detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga som hänger samman med prissättningen på läkemedel. Vill registreringshavaren av en farmacev­tisk specialitet höja priset på varan, skall han ta upp förhandling med Ajjoteksbolaget AB. Kan överenskommelse inte nås skall socialslyrelsen pröva framställningen om prishöjning. Socialstyrelsens beslut kan överkla­gas hos kammarrätten. Har registreringshavaren vid förhandlingarna med Apoteksbolaget AB begärt att få ta ut det högre priset från ett visst datum, kan det inträffa att prisfrågan slutligt avgörs först efter delta datum. I avvaktan på det slufiiga avgörandet fillämpas emellerfid del gamla priset. I

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

105

något fall har det hänt att kammarrätten i sin dom medgett en prishöjning och bestämt att det högre priset skall gälla fr. o. m. det datum registreringshava­ren yrkat hos socialstyrelsen. Ett sådanl avgörande innebär, all del förelag som köper och distribuerar läkemedlet blir skyldigt att betala del högre priset för samtliga inköp efter den av kammarrätten bestämda tidspunkten, alltså även för sädana inköp som redan gjorts till det gamla priset, utan att ha möjlighet atl själva ta ut det högre priset. Jag har därför för avsikt atl senare föreslå regeringen, att del i kungörelsen (1963:439) om fillämpningen av läkemedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 701) klargörs att det nya priset på en farmacevtisk speciaUtet skall gälla fidigast fr. o. m. del datum beslutet eller domen i prisfrågan har vunnit laga kraft.

Med utgångspunkt i huvudförslaget och med hänvisning fill sammanställ­ningen beräknar jag anslaget lill 37 203 000 kr. och hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig kontroll av läkemedel m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 37 203 000 kr.

E 3. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

1980/81 1981/82

Anslag Förslag

2 403 000 2 968 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inrättades den 1 juli 1980 (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16, rskr 1979/80:130). Nämnden har ersatt den till socialstyrelsen knutna medicinalväsendets ansvarsnämnd. Nämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Närmare bestämmelser för nämndens verksamhet återfinns i förordningen (1980:497) med instrukfion för hälso- och sjukvår­dens ansvarsnämnd. Nämnden består av ordförande och åtta andra ledamö­ter.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Nämnden

Föredra-

 

 

 

ganden

Personat

 

 

 

Handläggare Kontorspersonal

7 7

-1-2 -1-2

:

 

14

-h4

-

Anslag Lönekostnader

2 494 501

+   783 701

+   61000

Sjukvård Lokalkostnader

5 000 243 000

+     34 000

+   34 000

Expenser

121 000

-1-   212 000

+     9 000

Summa

2 863 501

+ 1029 701

+ 104 000

Anslaget enligt statsbudge­ten

2 403 000

-H 491 000

-1- 565 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             106

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

1. Pris- och löneomräkning +144 000 kr.

2.   Det föreskrivna huvudförslaget, som innebär en besparing av 57 000 kr., bör inte genomföras med hänsyn till att ansvarsnämnden inrättades den 1 juh 1980.

 

3.        Nämnden föreslår att fyra nya tjänster inrättas (+460 000 kr.). Ansvarsnämnden anser att nuvarande antal tjänster inte svarar mot de krav som ställts på nämnden bl.a. i fråga om snabbhet i avgörandet av ärenden. Sålunda yrkar nämnden två tjänster som handläggare och förstärkning av kanslipersonalen med två tjänster.

4.        Anslagsposten för expenser föreslås uppräknad med 196 000 kr. för ökade kostnader för resor, information m. m.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår fill 2 968 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 968 000 kr.

E 4. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationalise­ringsinstitut

1979/80        Utgift           11050 000

1980/81         Anslag        12 250 000

1981/82         Förslag        13 400 000

Från anslaget utgår bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rafionaliseringsinstitut (Spri). Institutet har fill uppgift att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliserings-verksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och landsfingsförbundet (prop. 1967:68, SU 1967:105, rskr 1967:251).

Enligt avtal mellan staten ocli landstingsförbundet skall staten under åren 1981-1983 bidra fill institutets kostnader med 12,5 resp. 13,7 och 15,0 milj.kr. per år. Bidragen skall utbetalas kvartalsvis i förskott.

Föredraganden

Enligl del avtal som gäller fr. o. m. den 1 januari 1978 skall staten och Landstingsförbundet svara för driften av Spri. Med utgångspunkt i all insfitutets verksamhet under åren 1981-1983 enligt avtalet mellan staten och Landstingsförbundet totall budgeterats till 135,4 milj. kr. skall staten under år 1981 svara för bidrag med 12,5 milj. kr., under år 1982 med 13,7 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            107

och under år 1983 med 15,0 milj. kr. För budgetåret 1981/82 bör anvisas 13,4 milj. kr. för statens bidrag till institutets verksamhet. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 13 400 000 kr.

Vissa laboratorier m.m.

E 5-9. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialsly­relsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd. Dess dominerande uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnostik, framställer bakteriologiska pre­parat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksam­heten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produkfionsavdel-ningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdel­ningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasitologisk sektion är direkt underställd föreståndaren.

Program

SBL har sedan budgetåret 1970/71 tillämpat programbudgetering. Följande programindelning gäller.

1. Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska under­sökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material.

2.   Programmet Preparatförsörjning innefattar fillhandahällande av bakte­riologiska preparat (vacciner, irnmunglobuhner m.fl.) och vissa hjälppro-dukter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. Här ingår även leveranser fill civila och militära beredskapsla­ger.

3.    Programmet Centrallaboratorieuppgifter omfattar funktioner för
bekämpning av och beredskap mot infekfionssjukdomar, speciellt epidemis­
ka. I uppgifterna ingår verifikation av epidemiologiskt viktiga diagnoser;
fagtypningar för att spåra smittkällor; introduktion, standardisering och
utprovning av nya metoder; framställning och standardisering av laboratorie­
reagens; konferenser för att främja enhetlighet i teknik och tolkning av
diagnosfiska undersökningar och för avancerad fortbildning. Programmet

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                           108

omfattar även vattenundersökningar och utbildning av behöriga vattenun­dersökare, sterilitetsundersökningar av medicinska engångsarfiklar, interna­tionell referensverksamhet samt resurser för bekämpning av sjukhusinfek­tioner och cancerimmunologisk verksamhet.

Centrallaboratorieuppgifterna utgör grunden för SBL:s viktigaste funk­fion: bekämpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. De är också basen för SBL:s funktion som fackinstans till departement och socialstyrelsen i epidemiska och mikrobiologiska frågor.

4. PiogTammet Försvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av diagnostiska undersökningar och tillverkning av vacciner av betydelse för totalförsvaret.

5. Programmet Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epidemilägel i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverk­samhet av ohka slag (inkl, undervisning), epidemiologiskt fältarbete vid utbrutna epidemier, utprovning av nya vacciner samt undersökningar för att följa befolkningens immunitet mot vissa sjukdomar, t.ex. poho.

6. Programmet Service till utomstående omfattar service till karolinska institutets institution för virologi vad avser lokaler, substrat, diskgods, djur m.m. Vidare innefattar programmet leverans av värme och varmvatten till statens poUsskola i Solna och viss destruktionsverksamhet för externa kunder.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom programmet Diagnostiska under­sökningar tar bl.a. sikte på att förbättra diagnostiska metoder för idenfifie-ring av infektionssjukdomar. Det syftar också fill att öka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling. Forsknings- och utveck­lingsarbetet omfattar även bl.a. områdena tumörvirologi, hepafit och utveckling av snabba och arbelsbesparande testmetoder samt immunologis­ka reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumatiska sjukdomar m.fl.), levei-och sköldkörtelsjukdomar.

När det gäller Preparatförsörjning syftar forsknings- och utvecklingsverk­samheten till kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsottiment men också till att fortlöpande i fältprövningar undersöka egentillverkade samt impor­terade vacciners effektivitet.

Anslag

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:
E 5. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
E 6. -"-                                               :Driftbidrag

E 7. -"-                                               :Centrallaboratorieuppgifter

E 8. -"-                                               :Försvarsmedicinsk verksamhet

E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning Fl. Allmän hälsokontroll

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            109

F3. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)

SBL:s verksamhet berörs vidare av följande anslag för statens insatser inom den sjukdomsförebyggande verksamheten.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m., anslagsposten Kontroll av fabriks­steriliserade engångsartiklar

H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. H 5. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen 1, 2 och 6. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att fills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 18 milj.kr.

E 5. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1979/80        Utgift

1980/81         Anslag        1000

1981/82         Förslag       1000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. För undersökning och preparat uppbär SBL ersättning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket.

SBL

Program 1. Diagnostiska imdersökningar Antalet debiterade undersökningar framgår av följande tabell.

 

Antal debiterade

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

undersökningar

Utfall

Utfall

Budget

Budget

Bakteriologisk diagnostik

314 149

292 664

306 840

300 800

Virologisk diagnostik

62 387

64 089

65 885

66 640

Immunologisk diagnostik

49 223

46 657

38 000

29190

Parasitologisk diagnostik

18 496

17 945

19 600

20 000

Summa program 1

444 255

421 355

430325

416 630

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            110

Minskningarna av antalet undersökningar beror väsenfiigen på att lands­tingens laboratorier har övertagit viss diagnostik. Vidare påverkas antalet undersökningar av epidemiläget. För de parasitologiska undersökningarna förutses en viss ökning vilket sammanhänger med det ökande antalet utlandsresor.

Utvecklingen vad beträffar antalet begärda diagnostiska undersökningar styrs på längre sikt av dels den vetenskapliga utvecklingen och utbyggnaden av landstingens laboratorier, dels gränsdragningen mellan upptagningsområ­det för SBL resp. Stockholms läns landstings laboratorier. Regeringen har genom beslut den 29 mars 1979 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med Stockholms läns landstingskommun om dess fortsatta utnytt­jande av SBL.

Program 2. Preparatförsörjning

Programmel är framför allt inriktat på att förse den svenska förebyggande sjukvården med erforderliga vacciner och immunglobuliner. Under budget­året 1979/80 har exporten ökat från 1,3 milj. kr. till 2,3 milj. kr. Exporten har i huvudsak gått till övriga nordiska länder och till hjälpprojekt i svenska frivilhgorganisationers regi.

SBL:s sortiment domineras av preparat som ingår i officiellt rekommende­rade och av samhället betalda vaccinationsprogram. Fr.o.m. den 1 januari 1980 har det ekonomiska ansvaret för skyddsympningsverksamheten överta­gits av vederbörande sjukvårdshuvudman (prop. 1978/79:95 bil 2, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335).

Den ekonomiska utvecklingen av de viktigaste produkterna i SBL:s sortiment framgår av följande sammanställning.

 

Egentillverkade

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

preparat

Utfall

Utfall

Budget

Budget

(intäkter tkr.)

 

 

 

 

Influensa

3 045

2 697'

2 5002

2 800

TrippeVduplex

3 904

2 741

2 750

3 700

Polio

6 522

10 999

11000

11000

Stelkramp

3 764

3 724

3 750

3 750

Mässling eller mässling/pås-

 

 

 

 

sjuka

2 106

4 062

4 000

5 500

Övriga

2 427

2 724

2 965

2 850

Summa egentillverkade pre-

 

 

 

 

parat

21 768

26 947

26 965

29 600

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                           111

 

Inköpta preparat

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

 

Utfall

Utfall

Budget

Budget

Gammaglobulin

7 822

6 706

7 000

7 000

Allergipreparat

8 670

10 169

12 000

13 000

Röda hund

1774

1787

1900

1900

Polio

2 988

-

-

-

Mässling/påssjuka/ ev. röda

 

 

 

 

hund3

1492

-

2 000

2 000

Påssjuka

1946

1711

1000

1000

Övriga

2 432

1795

2 000

2000

Summa inköpta preparat

27 124

22 168

25 900

26 900

'Inkl. kassationsersättning 1 569 tkr. ■Inkl. kassationsersättning 1 500 tkr. 3Fr.o.m. 1981/82.

Taxepolitik

För uppdragsverksamheten eftersträvas i princip full kostnadstäckning. Varje tjänst eller produkt behöver dock inte helt bära sin kostnad. Huvudsaken är att kostnadstäckning för verksamheten som helhet uppnås.

SBL:s officiella taxa betraktas som normgivande för debitering av bakteriologiska och virologiska undersökningar vid andra laboratorier inom landet. Bidragskalkylering tillämpas I.ex. vid export av preparat och utförsäljning av restlager. I fråga om diagnosfiska undersökningar har SBL möjlighet att medge rabatter eller bonus för större kunder eller för kvantitativt betydelsefulla prov.

Taxan fastställs av SBL efter samråd med riksrevisionsverket i fråga om grunderna för taxan. De kraffiga kostnadsökningarna på materialsidan och låglönesatsningarna under de senaste åren samt åläggandet att finansiera vissa momskostnader har för SBL:s del nödvändiggjort relafivt kraftiga taxeökningar, Under åren 1976 och 1977 höjdes taxan med ca 15 % per år och under åren 1978-1980 med 10 % per år. För åren 1981 och 1982 beräknar SBL att taxehöjningar med 15 % per år kommer att bli nödvändiga.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

112

Resultatutveckling Resultatutvecklingen för program 1-6 framgår av följande tabell (tkr).

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

Utfall

Budgeterat/ anvisat

Petita

1. Diagnostiska undersök-

 

 

 

ningar

 

 

 

Intäkter

38 268

43 524

45 696

Kostnader

45 687

50 614

53146

Resultat

-7 419

-7 090

-7 450

2. Preparatförsörjning

 

 

 

Intäkter

54 558

61065

65 000

Kostnader

51528

57 675

62 250

Resultat

+3 030

+3 390

+2 750

3. Centrallaboratorieuppgif-

 

 

 

ter

 

 

 

Intäkter

16158

17 000

19128

Kostnader

16 158

17 000

19128

Resultat

± 0

± 0

± 0

4. Försvarsmedicinsk verk-

 

 

 

samhet

 

 

 

Intäkter

3 002

3 010

3 291

Kostnader

3 062

3 010

3 291

Resultat

-    60

± 0

± 0

5. Epidemiologisk verksam-

 

 

 

het

 

 

 

Intäkter

3 691

3 406

4141

Kostnader

3 691

3 406

4141

Resultat

± 0

± 0

+ 0

6. Service till utomstående

 

 

 

Intäkter

1538

1800

2 100

Kostnader

1727

1800

2100

Resultat

-   189

± 0

± 0

Rörelseresultat

-4 638

-3 700

700

Personal

1978/79

1979/80

1980/81

 

Laboratoriepersonal Teknisk personal Administrativ personal

330

53

110

335

54

110

331

53

110

Ekonomipersonal

139

137

133

Summa

632

636

627

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

113

Föredraganden

För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att full kostnadstäckning för verksamheten i dess helhet skall uppnås, även om enskilda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över- eller underskott bör dock vara fillfälliga. I ett längre tidsperspektiv bör varje program bära sina egna kostnader.

SBL redovisar för budgetåret 1979/80 ett resultat som innebär ett underskott med 4,6 milj. kr. Därfill kommer ca 1 milj. kr för kostnader hänförbara till föregående budgetår, varför det totala underskottet uppgår fill 5,6 milj. kr. Jag avser att senare återkomma till hur underskottet i verksamheten under budgetåret 1979/80 skall täckas.

En översyn av den fortsatta verksamheten vid SBL pågår f. n. inom regeringskansliet. Avsikten är att en proposifion skall läggas fram under år 1981.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

E 6. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

 

1979/80

Utgift

8 800 000

Reservation 4 000

1980/81

Anslag

1000

 

1981/82

Förslag

1000

 

Anslaget avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen I och 2 som inte kan täckas genom laxeinkomsler.

SBL

Inom vissa områden där forsknings- och utvecklingsarbetet är särskilt omfattande har det varit svårt för SBL alt läcka alla kostnader enbart med intäkterna från rutinverksamheten. SBL har inte haft något driftbidrag sedan 1975/76 utan har med laxehöjningar sökt uppnå full kostnadstäckning. Trots genomförda taxehöjningar har SBL inte lyckats uppnå balans i ekonomin. SBL har därför genom tilläggsbudget erhållit medel för att täcka det under budgetåret 1978/79 uppkomna underskottet och SBL har i skrivelse fill regeringen hemställt all få täckning för det under budgetåret 1979/80 uppkomna underskottet.

Vid kostnad.sjämförelse med landstingsdrivna laboratorier har SBL:s kunder funnit del principiellt otillfredsställande atl del statliga laboratoriet

8 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           114

vid debitering av rutinundersökningar belastar sina kunder med forsknings-och utvecklingskostnader, som oftast avser arbete för att uppnå metodför­bättringar och tekniskt utvecklingsarbete i övrigt av en typ som enligt landsfingen närmast borde vara hänförligt till SBL:s riksfunktion som centrallaboratorium. Vidare har SBL som statlig myndighet att tillämpa arbetsgivarinträde vid anställdas sjukdom och föräldraledighet m.m. Enligt en utredning som SBL gjort åsamkas SBL merkostnader med ca 4 milj.kr. p.g.a. arbetsgivarinträdet jämfört med motsvarande kostnader vid lands­tingskommunala laboratorier.

SBL hemställer om ett driftbidrag med 4 000 000 kr. för att täcka merkostnader för arbetsgivarinträde.

Föredraganden

Jag föreslår att anslaget tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för bud­getåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

E 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1979/80        Utgift               15133 000

1980/81          Anslag            15 682 000

1981/82         Förslag            17 004 000

Detta anslag finansierar program 3, Centrallaboratorieuppgifter.

SBL

SBL föreslår att anslaget räknas upp med 1 846 000 kr. till 17 528 000 kr. Uppräkningen avser i sin helhet pris- och löneomräkning. En uppräkning i enlighet med huvudförslaget skulle innebära en ökning av anslaget med 1 496 000 kr.

Programmet centrallaboratorieuppgifter har under de senaste åren redovi­sat ett underskott. SBL har genom besparingsåtgärder och omprioriteringar avvecklat underskottet under budgetåret 1979/80. Med hänsyn lill svårighe­terna att nå balans i programmets ekonomi föreslår SBL att huvudförslaget inte skall tillämpas för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Med utgångspunkt i huvudförslaget föreslår jag att anslaget tas upp med 17 004 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorie­uppgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 17 004 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            115

E 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

 

1979/80

Utgift

3 002 000

1980/81

Anslag

3 010 000

1981/82

Förslag

3 266 000

Detta anslag finansierar program 4, Försvarsmedicinsk verksamhet.

SBL

SBL begär att anslaget räknas upp enligt huvudförslaget med 281 000 kr. I beloppet ingår 348 000 kr. för ökade löne- och materialkostnader samt en minskning med 67 000 kr. för besparing om 2 %.

Föredraganden

Med utgångspunkt i huvudförslaget föreslår jag att anslaget tas upp med 3 266 000 kr. och hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att fill Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 3 266 000 kr.

E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

 

1979/80

Utgift

923 306

1980/81

Anslag

1 695 000

1981/82

Förslag

1 495 000

Reservation 1 453 302

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av detta reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr. och har en livslängd överstigande 3 år, dels genom anlitande av resp. programanslag för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet belastar SBL:s budget och inlevereras fill statsverket. Under 1979/80 uppgick ifrågavarande kapitalkostnad till 2156 000 kr.

SBL

SBL beräknar investeringsbehovet under budgetåret 1981/82 fill 3 269 000 kr., fördelat på reinvesteringar 806 000 kr., nyinvesteringar 1 974 000 kr. och skyddsutrustning m.m. 489 000 kr.

Utredningssituafionen vad gäller lokalisering och organisafion av SBL har i många år negativt påverkat SBL:s möjligheter att investera i utrustning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                         116

SBL:s förslag för budgetåret 1981/82 måste ses mol bakgrund av det sålunda uppkomna ackumulerade utrustningsbehovet.

SBL:s långsikfiga kapacitet begränsas i stor utsträckning av de resurser som ställs till förfogande för ny- och reinveslering i utrustning. Bl.a. bestäms möjlighelerna till en fortlöpande rationalisering av verksamheten i hög grad av tillgången på invesleringsrnedel.

Under en följd av år har SBL:s möjligheler alt investera i utrustning för diagnostik och preparatproduktion varit mycket begränsade. SBL:s återbe­talningar på det långfristiga lån som utruslningsanslagel utgör har således under senare år avsevärt överstigit lillskotlel i form av nytt investeringsut­rymme.

Föredraganden

För skyddsutrustning och ersättningsanskaffning av försliten utrustning samt för vissa nyinvesteringar beräknar jag 1 495 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budget­året 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 1 495 000 kr.

E 10. Statens miljömedicinska laboratorium

 

1979/80

Utgift

13 204 000

1980/81

Anslag

13 557 000

1981/82

Förslag

15 557 000

Statens miljömedicinska laboratorium (SML), som inrättades den 1 juli 1980, har till uppgift att inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt den allmänna hälsovården bedriva långsiktig forskning samt undersök­nings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Laboratoriet medverkar i del internationella hälsovårdsarbetet, främst inom WHO:s miljömedicinska program. Laboratoriet är t.v. centralt laboratorium för dricksvattenkontroll. Socialstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet. En rådgivande nämnd med företrädare för huvudintressenterna är knuten till laboratoriet och skall medverka i planeringen av verksamheten. Laboratoriet är uppdelat på en allmänhygienisk, en toxikologisk, en epidemiologisk och en administrafiv enhet.

En av regeringen utsedd organisationskommitté har förberett de närmare besluten om SML:s ställning, uppgifter och inre organisation.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

117

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Organisa-

Föredra-

 

 

tionskom-

ganden

 

 

mittén

 

Personal

 

 

 

Handläggande

42

-

-

Övrig personal

51 1/2

-

-

 

93 1/2

-

-

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

9 551 000

+ 2 200 000

+ 1 752 000

Sjukvård

21000

-

-

Lokalkostnader

2 251 000

+    247 000

+    123 000

Expenser

1704 000

+    425 000

+    125 000

Uppdragsverksamhet

30 000

-

-

Summa utgifter

13 557 000

+ 2 872 000

+ 2 000 000

Inkomster vid laboratoriet.

 

 

 

som redovisas på statsbud-

 

 

 

getens inkomstsida

30 000

-

-

Organisationskommittén

1,      Pris- och löneomräkning m.m. uppgår till 3 271 000 kr.

2,  Det föreskrivna huvudförslaget innebär en besparing med 337 000 kr. Besparingen möjhggörs genom omprioriteringar och förbättrad verksam­hetsplanering.

3,  Medelsbehovet minskar ytteriigare (- 62 000 kr.) genom flyttning fill mindre lokaler trots att ökade medel begärs för bl.a. informafion och vidareutbildning.

Föredraganden

Med   hänvisning   fill   sammanställningen   beräknar  jag   anslaget   till 15 557 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens miljömedicinska laboratorium för    budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 15 557 000 kr.

E 11. Statens institut för psykosocial miljömediein

1980/81 1981/82

Anslag Förslag

1  700 000

2  086 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin inrättades den 1 juli 1980. Insfitutet har fill uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

118

psykosociala risksituafioner, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumenlafion och infor­mation.

Insfitutet är organiserat på tre enheter: enheten för vårdmiljö och hälsa, enheten för arbetsmiljö och hälsa samt enheten för allmän social miljö och hälsa. Insfitutet leds av en föreståndare, under en styrelse med representan­ter för huvudavnämarna av institutets tjänster.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Institutet

Föredrag-

 

 

 

anden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

7

-

-

Kontorspersonal

1

+ 1

-

 

8

+ 1

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 141 000

+ 292 000

+ 132 000

Sjukvård

2 000

-

-

Lokalkostnader

175 000

+     30 000

+   30 000

Expenser

382 000

+   923 000

+ 224 000

därav engångsanvisningar

(152 000)

(+   728 000)

(+   48 000)

Summa

1700000

+ 1245 000

+ 386 000

Styrelsen för institutet

1.      Pris- och löneomräkning m.m. +259 000 kr.

2.      Det föreskrivna huvudförslaget innebär en besparing med 39 000 kr. Denna besparing kan inte genomföras om institutet skall kunna bedriva sin verksamhet enligt de intentioner som förelåg vid institutets inrättande.

3.      Styrelsen bedömer det som ytterst angeläget att viss vetenskapfig basutrustning anskaffas för atl verksamheten skall kunna bedrivas effektivt (+880 000 kr.).

4.      För en tjänst som kontorist samt för att möjliggöra anställning av vikarier behövs en förstärkning med 106 000 kr. av lönemedlen.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 086 000 kr. Härav avser 200 000 kr. medel för viss vetenskaplig grundutrustning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 086 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

119

E 12. Statens rättskemiska laboratorium

 

Utgift

13 704 744

Anslag

15 610 000

Förslag

16 715 000

Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har fill uppgift att utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt att bedriva annan hithörande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Labo­ratoriet är underställt socialstyrelsen och är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

Den av 1971 års riksdag beslutade omlokahseringen av laboratoriet till Linköping har genomförts beträffande den blodgruppsserologiska avdel­ningen samt den kemiska avdelningens toxikologiska sekfion. Kvar i Stockholm är den kemiska avdelningens alkoholsektion. Omlokaliseringen av alkoholsektionen är bl.a. beroende av utfallet av försöksverksamhet med utandningsprov vid misstanke om brott mot trafiknyklerhetslagstiftningen som f. n. genomförs av rikspolisstyrelsen och statens rättskemiska laborato­rium. Etapp 1 av försöksverksamheten redovisades för regeringen den 12 juh 1980. Etapp 2 pågår och resultatet skall redovisas för regeringen senast den 1 juh 1981. Regeringen har vidare den 9 oktober 1980 filisatt en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personal

 

 

 

 

Läkarpersonal

3

-

-

 

Teknisk personal

71 1/2

-

-

 

Kontorspersonal

14

-

-

 

Övrig personal

8

-

-

 

 

961/2

—

-

 

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

11029 000

+   851000

+

819 000

Sjukvård

13 000

+      7 000

+

7 000

Lokalkostnader

1 300 000

-

-

 

Expenser

352 000

+    48 000

+

39 000

Ersättning ät blodgivare

 

 

 

 

m.m.

1 415 000

-   109 000

-

150 000

Övriga utgifter

1 501 000

+   416 000

+

390000

 

15 610 000

+ 1213 000

+ 1 105 000

Inkomster vid laboratoriet

 

 

 

 

som redovisas pä stats-

 

 

 

 

budgetens inkomstsida

5 800 000

+ 1400 000

+ 1400 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            120

Socialstyrelsen

Den kemiska avdelningen har under de senaste åren tvingats arbeta under ogynnsamma betingelser efter riksdagens omlokaliseringsbeslut, som skapat osäkerhet om avdelningens framtida verksamhet och medfört hög personal­omsättning m.m.

Antalet analyser sorn utförts vid den toxikologiska sekfionen har ökat under perioden 1974-1979. Ökningen under år 1979 var 15 %. Analyserna har efter hand blivit allt mer omfattande samfidigt som kraven på undersökningarnas kvahtet ökat. En kraftig ökning har skett belräffande avdelningens försöksverksamhet med analys av förekomst av narkotika i urinprov från personer intagna på kriminalvårdsanstalter. Antalet ärenden vid alkoholseklionen har under de senaste åren varit i stort sett oföränd­rat.

Vid den blodgruppsserologiska avdelningen har en fortlöpande kvalitets­förbättring skett och den teoretiska uteslutningskapacitelen är nu 87 % i basundersökningen. Vid utvidgade undersökningar är den teorefiska ute­slutningskapaciteten 98 %.

1.      Pris- och löneomräkning m.m. +1 556 000 kr.

2.      Del föreskrivna huvudförslaget innebär en besparing med 343 000 kr. Denna kan genomföras med 150 000 kr. vid blodgruppsserologiska avdel­ningen genom övergång till HLA-undersökningar (vävnadstypningar). Vissa förändringar av rutinerna vid den kemiska avdelningens alkoholsektion innebär vidare att 193 000 kr. kan inbesparas av lönemedlen.

Föredraganden

Vissa lönemedel har överförts fill anslaget El. Socialstyrelsen. Med utgångspunkt i huvudförslaget föreslår jag att anslaget tas upp med 16 715 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens rältskemiska laboratorium för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 16 715 000 kr.

E 13. Statens rättsläkarstatiomer

 

1979/80

Utgift

14 900 683

1980/81

Anslag

14 362 000

1981/82

Förslag

16 258 000

Statens rättsläkarstalioner har fill huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedi­cinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer samt laboratorieundersök-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

121

ningar. Rättsläkarslationerna är underställda socialstyrelsen.

Rättsläkarstafioner finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Linköping.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personal

 

 

 

 

Läkarpersonal

19

+2

-

 

Obduktionsassistenter

16

+   1/2

-

 

Laboratoriepersonal

10 1/2

+2 1/2

-

 

Kontorspersonal

15 1/2

+ 1

-

 

Övrig personal

3

+   1/2

-

 

 

64

+61/2

-

 

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

10 813 000

+ 1410 750

+

902 000

Sjukvård

8 000

+      3 000

+

3 000

Lokalkostnader

2 304 000

+   805 000

+

780 000

Expenser

804 000

+   439 000

+

176 000

Övriga utgifter

433 000

+   312 250

+

35 000

Summa utgifter

14 362 000

+2 970 000

+ 1896 000

Socialstyrelsen

Antalet undersökningar vid rättsläkarstationerna har under perioden 1974 till 1979 ökat från 10 274 fill 13 459. Under samma lidsperiod har antalet förrättningar per inrättad tjänst ökat med ca 10 %.

1.      Pris- och löneomräkning m.m. + 1 981 000 kr.

2.  Det föreskrivna huvudförslaget innebär en besparing med 327 000 kr. Inbesparingar kan endast ske genom indragning av tjänster och ökad återhållsamhet när det gäller anställning av extra personal vid stafionerna. Sådana inbesparingar kan göra det omöjligt för stationerna alt klara den enligt lag och författningar påbjudna rättsmedicinska verksamheten.

3.  Verksamhetens omfattning i Göteborg och Uppsala motiverar atl vardera stationen förfogar över en avdelningsläkarljänsl. En tjänst som avdelningsläkare finns inrättad i Göteborg men får enligt regeringens beslut inte tas i anspråk så länge en tjänst som biträdande överläkare finns vid stationen. Styrelsen begär att denna tjänst får tillsältas inom ramen för det löneomräknade anslaget samt att medel beräknas för en avdelningsläkar­ljänsl i Uppsala (+219 000 kr.).

4.  Svårigheter att klara den ökade verksamheten vid sjukdom, semester m.m. har gjort det nödvändigt för styrelsen att inom ramen för befintliga medel inrätta en tjänst som assistent vid stationen i Lund, en halvtidstjänst som obduktionsassistent och en halvtidstjänst som laboratorieassistent vid

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           122

stationen i Uppsala och en halvtidstjänst som laboratorieassistent vid stationen i Linköping. Styrelsen begär atl dessa tjänster inrättas som exlra ordinarie tjänster inom ramen för det löneomräknade anslaget.

5.  För att utveckla och komplettera laboratoriet vid stockholmsstationen med en metoduppsältning för modern hislo- och biokemisk analysteknik föreslår styrelsen atl en tjänst som laboratorieingenjör inrättas. Verksamhe­tens omfattning i Lund motiverar ytterligare en halvtidstjänst som laborato­rieassistent. Vidare begär styrelsen medel för en halv assistenttandläkar-tjänst i Stockholm. (+ 219 000 kr.).

6.  För praktiskt forsknings- och utvecklingsarbete samt för driften av elt databaserat erfarenhetsåterföringssyslem begär styrelsen 300 000 kr. För att kompensera volymökningen under tidigare år, vilket medfört årliga överskri­danden samt för ökade expenser i samband med begärda nya tjänster behövs en förstärkning av expensmedlen med 195 000 kr. Vidare begär styrelsen 15 000 kr. för röntgenutrustning.

7.  För socialstyrelsens och rikspolisstyrelsens expertgrupp för biträde med identifiering av svenskar som omkommit utomlands begär styrelsen medel för expenser som faller inom det rättsmedicinska området (+ 41 250 kr.).

Föredraganden

Vissa lönemedel har överförts fill anslaget E 1. Socialstyrelsen. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för budget­året 1981/82 under anslaget lill 16 258 000 kr. Jag räknar med att en befintlig tjänst som avdelningsläkare vid rällsläkarstalionen i Göteborg kan besättas inom denna medelsram.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 16 258 000 kr.

E 14. Bidrag Ull driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbi­verkningar

 

1979/80

Utgift

928 258

1980/81

Anslag

1 057 000

1981/82

Förslag

1 200 000

Från anslaget utgår bidrag fill driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsovårdsorganisationens enhet för läkemedelsbi­verkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den I januari 1978 har överförts fill Sverige och fr.o.m. nämnda dag verkar som etl WHO Collaboraling Centre. Verksamheten bedrivs i stiftelseform.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

123

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Stiftelsen

Föredra­ganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Expenser

Lokalkostnader

Datakostnader

Summa

3 2 5

636 000 58 000 58 000

305 000

1 057 000

+   82 000 +   22 000 +     7000 + 325 000

+ 436 000

+   71000 +     5 000 +   12 000 +   55 000

+ 143 000

Styrelsen för stiftelsen

Verksamhetens omfattning har ytterligare vuxit under budgetåret 1979/80 och fler biverkningsrapporter än tidigare har kommit in och bearbetats. Genom utvecklingen av effektiva sökprogram och förbilligande rutiner har verksamheten, trots volymökningen, kunnat bedrivas inom den totala anslagsramen.

1.      Pris- och löneomräkning m.m. + 131 000 kr.

2.  Det föreskrivna huvudförslaget innebär en minskning av anslagen för lönekostnader och databearbetning med 23 000 kr. Besparingen skulle medföra att den pågående uppbyggnaden av verksamheten vid centret motverkas, vilket strider mot intentionerna i det avtal som slutits mellan staten och WHO. Besparingen skulle även motverka centrets strävan att öka medlemsländernas uppmärksamhet på förekomst och rapportering av nationella biverkningar.

3.  Styrelsen begär ytterhgare medel för databearbetning och expenser (+ 305 000 kr.).

4.  Styrelsen hemställer att medel för centrets verksamhet från och med budgetåret 1981/82 anvisas under ett programanslag.

Föredraganden Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 1 200 000

kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 1 200 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                           124

F. Förebyggande hälso- och sjukvård

Verksamheten inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren i ökad utsträckning inriktats på förebyggande åtgärder. Hälsoupplysningen har här en vikfig roll för att stärka den enskildes medvetenhet om den personliga livsföringens betydelse för hälsan och ge stöd för egna aktiva åtgärder i hälsofrämjande syfte. Hälso- och sjukvårdsutredningen har i sitt betänkande (SoU 1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården föreslagit att sjukvårdshuvudmännen åläggs ett lagstadgat ansvar även för förebyggande vård. Hälsoupplysning och hälsorådgivning fill enskilda individer och fill bestämda målgrupper i samhället skulle därmed bli en aUt viktigare uppgift för sjukvårdshuvudmännen som ett led i en utåtriktad offensiv sjukvårdspolifik för att på sikt försöka minska behovet av mer kvalificerade vårdformer. Det är huvudmännen som har resurserna och kompetensen att föra hälsoupplysningen ut på fältet genom sjukvårdsperso­nal i olika funkfioner, personal inom förebyggande vård etc. Sjukvårdshu­vudmännens övergripande ansvar för hälsoupplysning innebär dock inte att behovet av centrala inifiativ helt försvinner.

Inom socialstyrelsen har frågor om hälsoupplysning handlagts av social­styrelsens nämnd för hälsoupplysning (H-nämnden). Enligt beslut av riksdagen med anledning av propositionen (1979/80:6) om socialstyrelsens uppgifter och organisation kommer H-nämnden att upphöra den 1 juli 1981. H-nämndens kansli kommer att ingå i verkets nya organisation som en fackbyrå för hälsoupplysning inom avdelningen för förebyggande vård och planering. Nämden har bedrivit sin verksamhet med tyngdpunkten på tre huvudområden, nämligen kost, mofion, beroendeframkallande medel samt sexual- och samlevnadsfrågor. Insatserna på dessa områden är alltjämt vikfiga. Avsikten är att socialstyrelsens hälsoupplysning i den nya organisa­tionen skall ges ett vidare och mer flexibelt innehåll.

Hälsoupplysningens roll som en del av hälso- och sjukvårdspolitiken bör komma till klarare uttryck. Socialstyrelsens uppgifter bör vara att på grund­val av styrelsens verksamhet samt nafionella och internationella rön om hälsorisker och hälsofrämjande åtgärder prioritera vikfiga områden för hälsoupplysningsarbetet och förse huvudmännen med visst underlag för deras hälsoupplysning. Styrelsen bör stimulera huvudmännens upplysnings­verksamhet och verka för att innehållet uppfyller sakliga krav. Jag räknar i det följande med ett något mindre anslagsbehov för hälsoupplysning under nästa budgetår. Medel för olika projekt m.m. inom området bör liksom hittills beräknas under etl särskilt anslag. För en erforderlig fast basorgani­sation bör i enlighet med vad jag har anfört i det föregående medel beräknas under socialstyrelsens förvaltningsanslag.

Information om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder är alltjämt ett angeläget område. Informationen bör bedrivas under medverkan av bl.a. Riksförbundet för sexuell upplysning. Den under år 1980 tillsatta

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8   Socialdepartementet                            125

abortkommittén har bl.a. i uppdrag att överväga ett särskilt älgärdsprogram för atl förbättra informationen om samlevnadsfrågor och om abortförebyg­gande åtgärder.

Fortsatta insatser behövs också för information om skadeverkningar vid bruk av tobak. Enligt vad jag har inhämtat kommer tobakskommittén inom kort att avlämna sitt slutbetänkande.

För föräldrautbildningen behövs informationsmaterial om barns hälsa och utveckling. Vidare behövs särskilda insatser för informafion fill invandrare i samlevnads-, närings- och andra hälsofrågor m.m. Medel för dessa ändamål beräknas i det följande.

Rätt utformade hälsoundersökningar kan också spela en vikfig roll i den förebyggande hälsovården. Den pågående försöksverksamheten i Koppar­bergs- och Östergötlands läns landsting med mammografiundersökningar för att spåra bröstcancer beräknas vara avslutad under år 1983. Jag beräknar i det följande medel för statistisk bearbetning av resultaten av undersökning­arna.

Det är angeläget att på ett fidigt stadium upptäcka olika sjukdomar hos barn för att därmed kunna förhindra bestående skador. En sådan åtgärd är de s.k. PKU-undersökningarna som SBL gör på prov från alla nyfödda i landet för att undvika grav utvecklingsstörning. En försöksverksamhet med kompletterande analyser av dessa prov för att spåra brist på sköldkörtelhor­mon pågår. Sådan brist kan orsaka psykisk utvecklingshämning och dvärgväxt, om inte motåtgärder vidtas.

Bland insatserna för att förstärka den förebyggande hälso- och sjukvården bör här också nämnas den forsknings- och utbildningsverksamhet som bedrivs vid vårdcentralen i Dalby.

För att förbättra kontinuiteten i hälso- och sjukvården har för innevarande budgetår anvisats medel för ett antal utvecklingsprojekt inom primärvården, för eflerutbildning av sjukvårdspersonal samt för fillämpad forskning. Vidare har vårdlärarutbildningen utökats. Medel beräknas i det följande för motsvarande insatser på detta område även under nästa budgetår.

Utredningen för översyn av hälsovårdsstadgan avlämnade år 1978 betänkandet (SOU 1978:44) Kommunalt hälsoskydd. Utredningen föreslår en ny lag, benämnd hälsoskyddslagen, och en tillämpningsförordning fill denna. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. inom regerings­kansliet.

F1. Allmän hälsokontroll

 

1979/80

Utgift

2 732 672

1980/81

Anslag

3 059 000

1981/82

Förslag

3 251 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            126

Anslaget är avsett dels för viss försöksverksamhet med allmänna och riktade hälsoundersökningar och dels för statens bakteriologiska laboratori­ums kostnader för viss hälsokontroll.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar kostnaderna för databehandling och statistisk bearbetning av resultaten av den pågående försöksverksamheten i Koppar­bergs- och Östergötlands läns landstingskommuner med mammografiunder­sökningar för att spåra bröstcancer till 113 000 kr. under budgetåret 1981/82. Styrelsen räknar med att en utvärdering av försöksverksamheten skall föreligga under år 1983.

För arvode till specialföredragande läkare i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll beräknas 120 000 kr.

Statens bakteriologiska laboratorium

Vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar hos nyfödda barn kan diagnos-liseras med hjälp av enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för urvalsun-dersökningar i stor skala, öm förebyggande behandling sätts in på ett tidigt stadium kan barnen räddas från invaliditet fill ett normalt liv. SBL har under innevarande budgetår påbörjat en försöksverksamhet med undersökning av samtliga nyfödda i landet för att påvisa brist på sköldkörlelhormon.

SBL begär att anslaget för laboratoriets hälsokontrollverksamhet, som främst avser s.k. PKU-undersökningar samt undersökningar för att påvisa brist på sköldkörtelhormon räknas upp med 368 000 kr. för ökade löne- och materialkostnader.

Föredraganden

Jag beräknar för nästa budgetår 111 000 kr. för databehandling och statistisk bearbetning av resultat från fortsatt försöksverksamhet i socialsty­relsens regi med mammografiundersökning för att upptäcka bröstcancer. Det praktiska undersökningsarbetet m.m. svarar landsfingen för. Jag räknar med att statens bidrag till försöksverksamheten skall upphöra i och med utgången av budgetåret 1982/83. Medel för arvode fill föredragande hos socialstyrelsen i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll har jag beräknat under anslaget E 1. Socialstyrelsen.

För undersökningar vid SBL av vissa ämnesomsättningssjukdomar beräk­nar jag 3 140 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för s.k. PKU-undersökningar och för en fortsalt försöksverksamhet med undersökning av samtliga nyfödda i landet för att påvisa brist på sköldkörtelhormon. Undersökningarna görs inom SBL:s sekfion för PKU-diagnosfik med utnyttjande av samma provtagningsmaterial som för PKU-undersökningar­na.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            127

Anslaget bör föras upp med 3 251 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Allmän hälsokontroll för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 3 251 000 kr.

F 2. Hälsoupplysning

1979/80         Utgift          10 455 706             Reservafion 3 485 715

1980/81         Anslag        12 300 000

1981/82         Förslag         6 250 000

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1979/80:6, SoU 1979/80:45, rskr 1979/ 80:386) skall socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning upphöra fr.o.m. den 1 juli 1981 och medel för fasta personalresurser som behövs för hälsoupplysning beräknas under socialstyrelsens förvaltningsanslag. Från förevarande anslag utgår medel för särskilda informationsprojekt inom hälsoupplysning som bedrivs av socialstyrelsen. Från anslaget bekostas också upplysningsverksamhet genom vissa organisationer bl.a. Nafionalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) m.fl.

Föredraganden

Som framgår av vad jag har anfört i inledningen till detta avsnitt bör det övergripande ansvaret för hälsoupplysning åvila sjukvårdshuvudmännen. Detta innebär dock inte att behovet av centrala inifiativ helt försvinner. Socialstyrelsens uppgifter bör vara atl på grundval av styrelsens verksamhet samt nationella och internalionella rön om hälsorisker och hälsofrämjande ålgärder prioritera viktiga områden för hälsoupplysningsarbetet och förse huvudmännen med visst underlag för deras hälsoupplysning. Styrelsen bör stimulera huvudmännens upplysningsverksamhet och verka för att innehållet uppfyller sakliga krav. Jag räknar med ett något mindre anslagsbehov för hälsoupplysning under nästa budgetår. Medel för olika projekt m. m. inom området bör liksom hitfills beräknas under förevarande anslag. För en erforderlig fast basorganisation bör i enlighet med vad jag har anfört i det föregående medel beräknas under anslaget E 1. Socialslyrelsen.

Informafion om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder är alltjämt ett angeläget område liksom informafion om tobakens skadeverk­ningar. Kost- och mofionsvanorna utgör viktiga förutsättningar för hälsan och välbefinnandet. Det behövs fortsatta insatser på detta område.

För föräldrautbildningen behövs informationsmaterial om barns hälsa och utveckling. Vidare behövs särskilda insatser för information fill invandrare i samlevnadsfrågor, näringsfrågor m.m.

Under anslaget bör vidare medel beräknas för bidrag till olika organisa-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                          128

fioner för hälsoupplysning och till S:l Lukasstiftelsen.

För de ändamål som även fortsättningsvis skall bekostas från detta anslag bör tas upp 6 250 000 kr. Regeringen beslutar efter förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslaget. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att fill Hälsoupplysning för budgetåret 1981/82 anvisa etl reserva­tionsanslag av 6 250 000 kr.

F3. Epidemiberedskap m.m.

 

1979/80

Utgift

12 337 392

1980/81

Anslag

10 S37 000

1981/82

Förslag

11 107 000

Anslaget kan betecknas som etl allmänt beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Från anslaget bekostas ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för alt förhindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelser i ämnet finns i kungörelsen (1956:296) om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse (ändrad senast 1977:271). Från anslaget bekostas också planläggning av epidemiberedskap inom riket, medicinsk katastrofberedskap m.m.

Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialstyrelsen och SBL

Beräknat medelsbehov för verksamheten under budgetåret 1981/82.
1. Socialstyrelsen
Planläggning av epidemiberedskap inom riket                                                 28 000

Medicinsk katastrofberedskap                                                                     44 000

Diverse kostnader, främst för epidemiförebyggande åtgärder
med avseende på den internationella trafiken                                             109 000

181000

2. SBL

Epidemiologisk verksamhet                                                                     4 141 000

Civil beredskapslagring                                                                            2 800 000

6 941 000

1. Socialstyrelsen räknar med oförändrat anslag för nästa budgetår.

2. Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämp­ning, rapportering saml rådgivning och information. Anslaget är avsett att täcka utgifterna för den epidemiologiska basorganisalionen vid SBL. Anslaget bör räknas upp med 385 000 kr. för ökade löne- och materialkost­nader.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            129

SBL förslår vidare att 100 000 kr. beräknas för upprättande av ett uppföljningsprogram för vaccinationerna inom barnhälsovården. En upp­följning är nödvändig för att säkerställa att vaccinafionsverksamheten omfattar så många barn som möjligt, helst 90 %. Luckor i skyddet, vilket bl. a. förekommer i fråga om mässlingsvaccinationerna, leder till stor risk för epidemier bland icke vaccinerade inom en tioårsperiod.

Vidare återkommer SBL med begäran om att samfiiga kostnader som laboratoriet har för studier av immunitetsläget hos befolkningen bör belasta anslaget Epidemiberedskap. SBL beräknar 250 000 kr. för sådana immuni­tetsstudier. Kostnaderna härför har hitfills belastat Program 2, Preparatför­sörjning, inom laboratoriets uppdragsflnansierade verksamhet.

3. Anslagsposten för civil beredskapslagring bör räknas upp med 2 550 000 kr. De senaste åren har produktionen av influensavaccin skett med stora förluster. För vaccin som inte längre kan användas på grund av ändringar i influensastammens sammansättning erhåller SBL kompensation med kassa­tionsersättning från förevarande anslag.

Eftersom efterfrågan på vaccin minskat och årlig vaccination av medicin­ska riskgrupper inte rekommenderas av socialstyrelsen i samma utsträckning som fidigare har SBL:s tillverkning av influensavaccin fått karaktären av ren beredskapstillverkning och bör sålunda finansieras från förevarande anslag. Årskostnaden beräknas vid en förutsatt produkfionsvolym på 75 000 doser/ år uppgå fill 2,8 milj. kr.

SBL bedömer vidare att nuvarande beredskapslagring av smittkoppsvac-cin kommer att vara avvecklad under budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Anslagsbehovet för den epidemiologiska verksamheten vid SBL under nästa budgetår beräknar jag till 3 926 000 kr. Därvid har jag beräknat 250 000 kr. för att täcka kostnader för kassationsförluster i samband med bered­skapslagring av vacciner för medicinska riskgrupper. Socialstyrelsen har nyligen fastställt ett nytt cirkulär (SOSFS (M) 1980:89) angående vaccination mot influensa. I detta lämnar socialstyrelsen inte något allmängiltigt råd om årlig vaccination av medicinska riskgrupper. Styrelsen överlämnar åt ansvarig läkare att på basen av tillgänglig information om epidemiläge och vaccintillgång överväga sådan åtgärd. Jag räknar med att SBL skall hålla ett lager av ca 50 000 doser influensavaccin. Det är svårt att nu närmare bedöma försäljningens omfattning och därmed behovet av kassationer. Medel för beredskapslagring av smittkoppsvaccin erfordras inte längre sedan denna sjukdom nu förklarats utrotad av världshälsovårdsorganisationen (WHO) Jag ser f. n. ingen anledning att frångå den tidigare medelsberäkningen för förluster i samband med kassation av vaccin.

Regeringen har nyligen gett SBL i uppdrag att undersöka möjligheterna

9 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            130

att genom internationellt samarbete eller på annat sätt reducera kostnaderna för influensavaccin och begränsa kassationsförlusterna.

Jag har inte beräknat några nya medel under anslaget för immunitetsstu­dier enligt SBL:s förslag.

Kostnaderna för upprättande av ett eventuellt uppföljningsprogram för vaccinationerna inom barnhälsovården får finansieras inom ramen för SBL:s uppdragsverksamhet.

Jag beräknar medelsbehovet för ersättning till smittbärare m.m. till 7 milj. kr. och för socialstyrelsens planeringsverksamhet fill oförändrat 181 000 kr. i enlighet med styrelsens förslag.

Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 11107 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 11107 000 kr.

F 4. Åtgärder för att förbättra kontinuiteten i hälso- och sjukvården

1980/81         Anslag       6 600 000

1981/82         Förslag       5 600 000

Anslaget är avsett för åtgärder för att förbättra kontinuiteten i hälso- och sjukvården.

 

 

 

Beräknad ändring

Anslag

1980/81

1981/82

1.   Utvecklingsprojekt inom primärvården

3 000 000

_

2.   Hälso- och sjukvårdsforskning inom

 

 

främst primärvården

500 000

-

3.   Eflerutbildning av sjukvårdspersonal

 

 

för att främja kontinuiteten inom sjuk-

 

 

vården

3 100 000

-1000 000

Summa

6 600 000

-1000 000

Föredraganden

Genom beslut vid 1979/80 års riksmöte godkändes regeringens proposition 1979/80:116 om åtgärder för att förbättra kontinuiteten i hälso- och sjukvården (SoU 1979/80:38, rskr 1979/80:338). Beslutet innebär bl. a. att medel anvisades för dels utvecklingsprojekt inom primärvården, hälso- och sjukvårdsforskning inom främst primärvården samt eflerutbildning av sjukvårdspersonal för att främja kontinuiteten inom sjukvården, dels ökad vårdlärarutbildning. Statsrådet Mogård kommer senare denna dag att ta upp frågan om fortsatt ökad vårdlärarutbildning.

Utvecklingsprojekt inom primärvården har påbörjats under innevarande

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             131

budgetår. Projekten bedrivs av sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut (Spri). Projekten omfattar frågor som rör bl. a. primärvårdens organisafion, primärvårdens samverkan med länssjukvården, primärvårdens inplacering i hälso- och sjukvårdssystemet, samverkan mellan primärvården och parallella vårdsystem - i ett första skede privatläkarorga-nisationen -, utveckling av vårdprogram för tunga diagnosgrupper inom primärvården, primärvårdens jour och beredskap, utbildningspaket för patientmottagare, vårdplanering i öppen vård samt utveckling av informa-fionssystem för primärvården.

Projekten är avsedda att pågå under en treårsperiod. Projekten bör ses som en tillfällig statlig insats för att initiera en utvecklings- och försöksverk­samhet som i lämpliga former bör integreras i sjukvårdshuvudmännens reguljära verksamhet. För budgetåret 1981/82 beräknar jag kostnaderna för främst dessa projekt till 3 milj. kr. För fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete genom Spri inom främst primärvården har för innevarande budgetår anvisats 500 000 kr. Jag beräknar oförändrat medelsbehov för detta ändamål under budgetåret 1981/82.

Regeringen har vidare den 2 oktober 1980 uppdragit åt nämnden för läkares vidareutbildning att anordna kurser för läkare där ett grundläggande moment skall vara att ta upp och ingående belysa vad som kan göras för att förbättra kontinuiteten i vården. Avsikten är att motsvarande eflerutbild­ning skall anordnas även för annan sjukvårdspersonal. För dessa ändamål har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt 3,1 milj. kr. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet till 2,1 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för att förbättra kontinuiteten i hälso- och sjukvår­den för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 5 600 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            132

G. Undervisningssjukhus m.m.

Frågan om behovet av personal inom hälso- och sjukvården i framtiden uppmärksammas på olika sätt. Inom socialdepartementets sjukvårdsdelega­tion pågår arbete med att ta fram bättre personalprognoser än vad som hittills har funnits för sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetstera­peuter och vissa medicinska assistenter.

I prop. 1979/80:148 om behov och utbildning av tandvårdspersonal m.m. angav jag min avsikt att noga följa utvecklingen beträffande behovet av tandläkare i landet. Tillgången på tandläkare är idag bättre än tidigare. Det finns därför anledning att överväga ett reducerat intag fill tandläkarutbild­ningen. Jag avser att inom kort föreslå regeringen att uppdra åt socialsty­relsen att i samråd med 1978 års tandvårdsutredning utföra reviderade bedömningar av den långsikliga tillgången och efterfrågan på tandvårdsper­sonal med utgångspunkt i det av socialstyrelsens tandvårdspersonalulredning framlagda materialet. Jag har samrått med chefen för utbildningsdeparte­mentet om tandläkarutbildningens dimensionering.

Antalet läkare har ökat starkt under 1970-talet från 10 000 år 1970 till ca 20 000 år 1980. Fortfarande råder dock brist på läkare, särskilt inom vissa geografiska områden och specialiteter, främst inom allmänläkarvård, långtidssjukvård och psykiatri. Ett läkarfördelningsprogram avseende år 1982-83 (LP 83) har nyligen fiistställts av sjukvårdsdelegationen som innebär fortsatt satsning på utbildning av allmänläkare. Socialstyrelsen har vidare på sjukvårdsdelegationens uppdrag fördelat drygt 1 000 blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbildning för år 1981. Allmänläkarutbildningen har byggts ut och omfattar 380 utbildningsplatser för år 1981.

Med nuvarande utbildningskapacitet kommer antalet läkare att öka fill ca 26 000 år 1985 och ökningen kommer att fortgå i samma takt. En minskning av intagningen till utbildningen ger effekt först efter 12 år, dvs. utbildnings­tiden för en allmänläkare eller specialist. Det finns anledning att överväga i vilken utsträckning utbildningskapaciteten kan reduceras för att undvika utbildning av för många läkare. Jag har samrått med chefen för utbildnings­departementet i denna fråga.

Läkare som efter grundutbildning och allmäntjänstgöring fått legifimation kan förvärva allmänläkar- eller specialistkompetens genom viss vidareutbild­ning. Utbildningen sker genom tjänstgöring som underläkare, varvid läkaren skall delta i vissa kurser som anordnas av nämnden för läkares vidareutbild­ning. Medel för denna systematiska undervisning med kunskapsprov för läkare under vidareutbildning beräknas i det följande. Vidare beräknas medel för åtgärder som skall förbättra tillgången på läkare inom den öppna hälso- och sjukvården och inom långvården.

Nämnden för läkares vidareutbildning (NLV) har hittills självständigt svarat för denna vidareutbildning. I prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m. framhåller föredragande statsrådet bl. a. att

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            133

NLV i framtiden bör ersättas av ett rådgivande expertorgan, som utses av socialstyrelsen som skall närmare ange nämndens uppgifter. I det följande föreslår jag att NLV skall upphöra den 1 juli 1981.

Landstingsförbundets kongress år 1979 har rekommenderat landstingen och medlemskommunerna att begränsa antalet nya läkartjänster under åren 1981-1982 för att få bättre balans mellan läkartjänster och vidareutbildade läkare, att tillämpa viss tjänstgöringsvärdering för sökande till allmäntjänst-göringstjänster för att effekfivisera vidareutbildningssystemet och att se över organisationen för jour och beredskap för att successivt reducera vikariebe­hovet.

Den totala intagningskapaciteten för läkarutbildningen i landet uppgår f.n. till drygt 1 000 studerande per år. Läkarnas grundutbildning till läkarexamen omfattar studier under fem och ett halvt år. Utbildningen når efter tre år det kliniska stadiet, då den i stor utsträckning förläggs till sjukhus.

Den kliniska delen av läkarutbildningen i Stockholmsområdet är i huvudsak förlagd till karolinska sjukhuset, Huddinge, S:t Görans och Danderyds sjukhus samt Södersjukhuset. I Göteborgsområdet finns de kliniska utbildningsplatserna vid Sahlgrenska sjukhuset och Östra Sjukhuset i Göteborg. Läkarutbildningen är i övrigt huvudsakligen förlagd till akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus samt regionsjukhusen i Linköping och Umeå.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande godkänt överens­kommelser om fortsatt samarbete angående läkarutbildningen och forskning vid kommunala undervisningssjukhus för åren 1979-1980 (prop. 1978/79:107 bil, 2, SoU 1978/79:34, rskr 1978/79:300 och prop. 1979/80:37 s. 7, SoU 1979:80:15, rskr 1979/80:75).

Karolinska sjukhuset lämnar sjukvård inom ramen för sina resurser såsom länssjukhus inom Stockholms läns landstingskommuns sjukvårdsområde med delar av detta område som upptagningsområden. Sjukhuset tar också såsom regionsjukhus emot patienter från vissa andra sjukvårdsområden.

En villkorlig uppgörelse har träftats mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstingskommun (SLL) om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset m. m. Enligt uppgörelsen övertar SLL sjukhuset den 1 januari 1982. Beredningen av anslagsfrågorna som berör karolinska sjukhu­set och bidrag till kommunala undervisningssjukhus bör slutföras i samband med regeringens prövning av uppgörelsen. I avvaktan härpå tas anslagen i det följande upp med oförändrade belopp.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har regeringen godkänt överens­kommelse med Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala för år 1980. Förhandlingar pågår om det fortsatta samarbetet. Jag räknar med att överenskommelse om driftbi­drag till akademiska sjukhuset skall kunna redovisas i en proposifion till

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            134

riksdagen under våren 1981.

Regeringen har år 1977 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med Uppsala läns landstingskommun om avtal om överförande av huvudmannaskapet för akademiska sjukhuset i Uppsala från staten till landsfingskommunen.

Under året har en nordisk arbetsgrupp på nordiska ministerrådets uppdrag lagt fram förslag om fri nordisk arbetsmarknad inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet (NU A 1979:24). Arbetsgruppen föreslår att en gemensam överenskommelse om fri nordisk arbetsmarknad träffas för följande 17 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet: Läkare, tandläkare, sjuksköterskor, apotekare, sjukgymnaster, arbetstera­peuter, barnmorskor, distriktssköterskor, optiker, psykologer, receptarier, röntgenassistenter, skötare i psykiatrisk vård, tandhygienister, tandtekniker, undersköterskor och veterinärer. För samtliga dessa yrkesgrupper gäller legitimationskrav som hitfills försvårat en fri arbetsmarknad.

Island omfattas inte av överenskommelsen men föreslås kunna ansluta sig till denna beträffande en eller flera yrkesgrupper.

Den gemensamma överenskommelsen avses ersätta nu gällande särskilda överenskommelser för läkare, tandläkare, sjuksköterskor, apotekare och sjukgymnaster. Överenskommelsen föreslås bli tillämplig på yrkesutövare som tillhör någon av de angivna 17 yrkesgrupperna och som är medborgare i något av länderna eller Island. Överenskommelsen gäller mellan de länder som har rättslig reglering av en yrkesgrupp och innebär att den som har legitimation eller motsvarande i ett land har rätt att få legifimation även 1 de övriga länderna. För yrkesutövare från land som saknar rättslig reglering av yrkesgruppen anges vilken utbildning som godtas att ligga till grund för legitimation i de andra länderna.

För samthga yrkesgrupper gäller att länderna får kräva nödvändiga kunskaper i lagar och administrativa föreskrifter av betydelse för yrkesut­övningen i landet. Vidare ges Danmark, Norge och Sverige rätt att kräva tillfredsställande kunskaper i något av språken danska, norska eller svenska och Finland rätt att kräva motsvarande kunskaper i finska.

Förslaget har remissbehandlats och är f. n. under beredning i de nordiska länderna.

G 1. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare

1979/80         Utgift          151922 279

1980/81         Anslag        134175 000

Från anslaget bekostas löner m. m. för läkare vid karolinska sjukhuset.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             135

En villkorlig uppgörelse har träffats mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstingskommun (SLL) om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset m.m. Enligt uppgörelsen övertar SLL sjukhuset den 1 januari 1982.

Beredningen av anslagsfrågan bör slutföras i samband med regeringens prövning av uppgörelsen. I avvaktan härpå förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Karolinska sjukhuset: Avlöningar tillläkare för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag av 134 175 000 kr.

G 2. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

1979/80        Utgift          683 033 970

1980/81         Anslag       691 177 000

Från anslaget täcks driftkostnaderna för karolinska sjukhuset bortsett från lönekostnader m. m. för läkare.

Anslaget påverkas av den villkorligt träffade uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset som jag har nämnt under föregående anslag.

Beredningen av anslagsfrågan bör slutföras i samband med regeringens prövning av uppgörelsen. I avvaktan härpå förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag av 691 177 000 kr.

G 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning

1979/80        Utgift           16 332 310            Reservafion    11302083

1980/81         Anslag        22 000 000

Under anslaget anvisas i huvudsak dels en allmän medelsram för nyinköp av utrustning fill karolinska sjukhusets kliniker och avdelningar, dels medel

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            136

för anskaffning av utrustning i samband med särskilda byggnadsåtgärder och Uknande upprustning vid sjukhuset.

Anslaget påverkas av den villkorligt träffade uppgörelse om ändrat huvudmannaskap för karohnska sjukhuset som jag har nämnt under anslaget Gl.

Beredningen av anslagsfrågan bör slutföras i samband med regeringens prövning av uppgörelsen. I avvaktan härpå förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1981/82 beräkna ett reser­vationsanslag av 22 000 000 kr.

G 4. Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar

1979/80        Utgift          46 004 236'            Reservafion    47 483 538'

1980/81         Anslag        13 000 000

1 Investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset.

Från anslaget bekostas byggnadsinvesteringar för karolinska sjukhuset. Anslaget påverkas av den villkorligt träffade uppgörelse om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset som jag har nämnt under anslaget Gl.

Beredningen av anslagsfrågan bör slutföras i samband med regeringens prövning av uppgörelsen. I avvaktan härpå förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar för budgetåret 1981/82 beräk­na ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.

G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

1979/80         Utgift          123 281653

1980/81         Anslag        120 362 000

1981/82         Förslag       133 520 000

Akademiska sjukhuset i Uppsala har uppförts av staten i samarbete med Uppsala läns landstingskommun för läkarutbildningen och länssjukvården.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            137

Sjukhuset ägs av staten men drivs enligt avtal mellan staten och landstings­kommunen i nära samarbete med landstingskommunen, som lämnar driftbi­drag m. m. (prop. 1951:123,1953:161, 1968:71, 1975:79, 1977/78:100, bil. 8 s. 152 och 1979/80:154). Akademiska sjukhuset är enhgt avtal även region­sjukhus för uppsalaregionen. Den senast träffade överenskommelsen med landstingskommunen innebär fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. för fiden t. o. m. den 31 december 1980. Sjukhuset har omkring 1 450 vårdplatser.

Regeringen har den 13 oktober 1977 uppdragit åt statens förhandlings­nämnd att förhandla om överförande av huvudmannaskapet för akademiska sjukhuset från staten till landstingskommunen. Direktionen har därvid fått i uppdrag att karfiägga konsekvenserna härav i vad avser anställningsvillkoren för anställd personal. Kartläggningen görs av en särskild arbetsgrupp.

 

 

 

1980/81

Beräknad

ändring 1981/82

 

Direk­tionen

 

Föredra­ganden

Läkarpersonal Anslag

500 120 362 000

+                2 + 21 336 000

+ 13 158 000

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

Direktionen utgår från att sjukhusels verksamhet under budgetåret 1981/82 kommer att i allt väsentligt bedrivas i oförändrad omfattning. Yrkesmedicinsk och reumatologisk verksamhet avses dock att byggas ut ytterligare.

1.         Löneomräkning m. m. + 17 262 000 kr.

2.         De åtgärder som skulle behöva vidtas för att anpassa verksamheten inom ramen för det föreskrivna huvudförslaget, som innebär en besparing av drygt 2,7 milj. kr., måsle i allt väsentligt utgöras av en reducering av den sjukvårdande verksamheten. En sådan nedskärning av verksamheten inne­bär en kraftig minskning av antalet pafienler och vårddagar. Direktionen finner detta ogörligt.

3.         Allt fler svårt skadade patienter kan räddas vid brännskadeavdelning­en. Detta kräver dock ökade insatser. Utbildning och forskning bör utökas. En tjänst som överläkare i brännskadevård bör inrättas vid plastikkirurgiska kliniken (+265 000 kr.).

4.         Vid barnklinikerna finns en enhet för pediatrisk klinisk fysiologi. Verksamheten bedrivs av en konsultläkare och laboratorieassistenter från kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet i samarbete med läkare från barnkli­nikerna. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas för att skapa

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            138

kontinuitet i fråga om kunskaperna om metoder och apparatur (+ 243 000 kr.).

5.   Inom den kliniska mikrobiologin har skett en fortsatt differentiering
och specialisering av verksamheten, vilket avspeglas i elt ökal antal mer
komplicerade undersökningar. En erfaren klinisk bakteriolog behövs för
planeringen av dessa. Direktionen föreslår därför konvertering av en tjänst
som biträdande överläkare lill överläkartjänst vid kliniskt mikrobiologiska
centrallaboratoriet.

Förslag om inrättande av en tjänst som biträdande överläkare för virologi har tidigare lagts fram. Direktionen anser atl tjänsten i stället bör inrättas som en överläkartjänst vid nämnda centrallaboratorium.

Njurtransplantationsverksamhelen vid den urologiska kliniken utgör en betydande del av den lotala verksamheten. Transplantationsverksamhetens speciella karaktär gör en sekfionering nödvändig. Ansvaret för verksamhe­ten bör ligga på en läkare i överordnad ställning. Direkfionen föreslår inrättande av en överläkartjänst i utbyte mot en tjänst som biträdande överiäkare (+ 120 000 kr.).

6.         Vidareutbildning för läkare anordnas vid akademiska sjukhuset. Sålunda ges underläkarförordnanden åt läkare som skall genomgå s. k. allmänljänstgöring (AT), läkare som fullgör lidigare påbörjad speciahstut-bildning samt läkare som fullgjort sin allmäntjänstgöring och önskar blockförordnande för fortsatt vidareutbildning (FV-block). Under budget­året 1981/82 behövs ytterligare medel för ändamålet, motsvarande kostna­derna för drygt ett årsförordnande som underläkare. Läkare som är specialistkompetent men registrerad för forskarutbildning kan få dispens alt uppehålla underläkartjänst. F. n. har 13 läkare medgetts fortsatt underläkar-förordnande för forskarutbildning. Sådana läkare är ofta tjänstlediga från underläkartjänsten. Direkfionen föreslår att 3 milj. kr. beräknas för löne­kostnader för sådana underläkarförordnanden under budgetåret 1981/82 (+3 270 000 kr.).

7.         Direktionen beräknar medel för vikariatskostnaderna för föreslagna nya läkartjänster (+ 176 000 kr.).

Remissyttrande

Socialstyrelsen har prövat framställningen om läkartjänster vid akademis­ka sjukhuset mot bakgrund av gällande läkarfördelningsprogram med beaktande av sjukhusets funktion som region- och undervisningssjukhus. Förslaget om en biträdande överläkare till kliniskt fysiologiska centrallabo­ratoriet avspeglar en strävan att i klinisk rutindrift omsätta en verksamhet som f. n. är finansierad via forskningsmedel. Styrelsen är inte beredd atl nu tillstyrka framställningen men vill pröva frågan på nytt om förutsättningarna för nuvarande verksamhet ändras.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            139

Även förslaget om en överläkare för brännskadevården inom plastikkirur­giska kliniken innebär att sjukhuset vill i fastare former organisera en verksamhet, som nu finansieras via externa forskningsmedel. Styrelsen erinrar här om att brännskadevårdens organisation i landet behandlas i proposition (1980/81:9) om regionvården. Riksdagens ställningstagande bör avvaktas, varefter styrelsen är beredd att åter pröva frågan.

Styrelsen tar inte ställning fill de föreslagna utbytena av läkartjänster.

Föredraganden

Regeringen har godkänt en överenskommelse med Uppsala läns lands-fingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala för fiden den 1 juh 1977-den 31 december 1980 (prop. 1979/80:154, SoU 1979/80:41, rskr 1979/80:339). Som jag nämnt i avsnittsinledningen räknar jag med att i en proposition till riksdagen under våren 1981 kunna redovisa en överenskommelse med landstingskommunen om driftbidrag fill sjukhuset.

Jag beräknar medel för bl. a. de blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbildning, som det ankommer på akademiska sjukhuset att svara för enligt gällande fördelning (6). Jag räknar vidare upp anslaget med hänsyn till löneomräkning m. m. (1). I övrigt är jag inte beredd att ge sjukhuset några ökade resurser på läkarsidan.

Vissa produkfivitets- och rationaliseringsvinster bör kunna göras under detta anslag. Dessa vinster bör kunna uppgå till drygt 2,7 milj. kr. Medelsbehovet har således beräknats med utgångspunkt i ett huvudalterna­tiv.

Landstingsförbundets kongress år 1979 har beslutat rekommendera landstingen och medlemskommunerna att begränsa antalet nya läkartjänster under åren 1981-1982 för att få bättre balans mellan läkartjänster och vidareutbildade läkare, att tillämpa viss tjänstgöringsvärdering för sökande fill allmäntjänstgöringstjänster för att effektivisera vidareutbildningssyste­met och att se över organisationen för jour och beredskap för att successivt reducera vikariebehovet.

Mot bakgrund av detta beslut om solidarisk läkarförsörjning har lands­tingsförbundet hemställt att regeringen ser till att de rekommenderade åtgärderna också tillämpas vid sjukvårdsinrättningar med statligt huvudman­naskap.

Yttranden över framställningen har avgetts av direktionerna för karolin­ska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala, universitets- och högskoleämbetet - som har överlämnat yttranden från karolinska institutet och universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå- samt socialstyrelsen.

Remissinstanserna ställer sig sohdariska med strävanden att åstadkomma

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            140

en bättre geografisk fördelning av läkarresurserna. De påpekar att föresla­gen tjänstgöringsvärdering dock i viss mån strider mol gällande principer för fillsättning av stafiiga tjänster och framhåller, att vissa svårigheter uppkom­mer för de statliga sjukhusen vid ett genomförande av åtgärderna.

Socialstyrelsen delar i allt väsentligt det synsätt, som kommer fram i överenskommelsen mellan landsfingsförbundet och Sveriges läkarförbund om åtgärder för en förbättrad läkarförsörjning. Styrelsen menar, att satsningen på de prioriterade vårdområdena får ökad genomslagskraft om de rekommenderade åtgärderna genomförs. Överenskommelsen bör fillämpas även för de statliga sjukvårdsinrättningarna. Socialstyrelsen är som ansvarig myndighet för filldelningen av läkartjänster beredd att följa den överens­komna inriktningen och noga följa utvecklingen samt att vidta eller föreslå de åtgärder, som kan krävas för att överenskommelsens syfte skall kunna förverkligas.

Jag anser liksom socialstyrelsen att åtgärderna för en solidarisk läkarför­sörjning skall tillämpas även för de statliga sjukhusen. Jag räknar med att socialstyrelsen vid sin behandling av förslag om läkartjänster vid dessa sjukhus iakttar en sådan fillämpning. Jag är emellertid inte beredd att förespråka något avsteg från vad som gäller vid fillsättning av statliga tjänster. Möjligheten att väga in även arbetsmarknadspolitiska och lokahse-ringspolifiska hänsyn vid fillsätlningen bör dock kunna leda till att landsfings-förbundets rekommendafion i fråga om tjänslgöringsvärderingen i viss utsträckning skall kunna fillgodoses i det enskilda tillsättningsärendet.

Om nya läkartjänster bör komma fill eller läkarljänsteutbyten m. m. vidtas vid akademiska sjukhuset utöver vad jag tagit upp i del föregående får Utrymme för sådana åtgärder skapas genom rationaliseringar eller ompriori­teringar. Det ankommer på regeringen att på direktionens hemställan pröva dessa ärenden i den mån inte regeringen överlämnar fill direkfionen att fatta beslut i sådana frågor. Jag vill i detta sammanhang understryka, atl direkfionen enhgt gällande bestämmelser endast kan inrätta nya läkartjäns­ter i samråd med socialstyrelsen. Framställningar fill regeringen om nya läkartjänster remitteras regelmässigt till socialstyrelsen för yttrande. Som jag nyss framhållit har socialstyrelsen förklarat sig vara beredd att i sin handläggning av läkarärenden främja den solidariska läkarförsörjningen.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med 13 158 000 kr. fill 133 520 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 133 520 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           141

G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader

 

1979/80

Utgift

20 263 597

1980/81

Anslag

36 946 000

1981/82

Förslag

36 091 000

Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna - bortsett från läkarlöner - vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Enhgt avtal med Uppsala läns landsfing angående samarbete för driften av akademiska sjukhuset erlägger landstinget ersättning till staten motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län (prop. 1951:123, 1953:161, 1968:71, 1975:79, 1977/78:100, bil. 8 a. 152 och 1979/80:154). För s.k. löpande utrustningsanskaffning utgör landstingets kostnadsandel drygt 38 % av kostnaderna. Samarbetsavtalet gäller t.o.m. den 31 december 1980. Förhandlingar pågår om nytt avtal.

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Direktionen

Föredra-

 

 

 

 

ganden

1.

Bidrag till driftkostnader enligt avtal m. m.

2 000 000

- 1 999 000

- 1 999 000

2. 3.

Bidrag  till  löpande  an­skaffning av utrustning Sjukvård åt mindre be­medlade  från  ort  utom

7 750 0001

+ 9 850 0002

+    930 0003

4.

Uppsala län Hyreskostnader

10 000 27 186 000

+    814 000

+    214 000

 

 

36 946 000

+ 8 665 000

-    855 000

' Motsvarande en beslutad utrustningsram för budgetåret 1980/81 om 12,5 milj. kr.

2             Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1981/82 om 28,8 milj. kr.

3             Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1981/82 om 14 milj. kr.

Förvaltning av fastigheter Driftstat för fastigheter som förvaltas av akademiska sjukhuset

 

Intäkter

 

 

 

Ersättning  för  lokaler  som

 

 

 

upplåts till statsmyndighe-

 

 

 

ter

27 186 000

+      814 000

+ 214 000

Diverse intäkter

3 804 000

+   4 836 000

+ 228 000

Summa intäkter

30 990000

+   5 650 000

- 442 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            142

 

Kostnader

 

 

 

Reparations- och underhålls-

 

 

 

kostnader m. m.

12 000 000

+ 15 000 000

+ 600 000

Hyres- och arrendekostnader

1000

-

-

Avskrivningar

6 733 000

+     201 000

+ 201 000

Summa kostnader

18 734000

+ 15 201 000

+ 801 000

Överskott att tillföras stats-

 

 

 

budgeten

12 256 000

-  9 551000

-359 000

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

1.  Pris- och löneomräkning - 565 000 kr.

Det föreskrivna huvudförslaget, som för statens del innebär en besparing av omkring 3,5 milj. kr., kan endast genomföras genom en kraftig minskning av antalet vårddagar. Detta finner direktionen vara ogörligt.

Bortsett från läkartjänsterna finns f. n. 4 151 tjänster vid akademiska sjukhuset. Direkfionen räknar med att 50 nya tjänster behöver inrättas för budgetåret 1981/82 för oförändrad verksamhet. Lönekostnadspålägg med 39 % av lönekostnaderna har inräknats.

Utgifterna för löner fill annan personal än läkare vid sjukhuset beräknas sammanfattningsvis stiga från ca 381,4 milj. kr. för budgetåret 1980/81 fill ca 386,7 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Omkostnaderna beräknas öka mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82 från ca 159,5 milj. kr. till ca 163,1 milj. kr. En del av omkostnaderna avser utgifter för annat än sjukhusets drift, för vilka full kostnadstäckning sker.

Antalet vårddagar beräknas öka från ca 425 000 budgetåret 1980/81 till ca 427 100 budgetåret 1981/82. Antalet vårdplatser beräknas öka från 1 446 fill 1 451 mellan dessa budgetår. Vårddagkostnaden beräknas öka från ca 1 447 kr. fill ca 1 532 kr.

Totalkostnaden för driften av sjukhuset - bortsett från läkarlönerna - har beräknats fill ca 549 879 000 kr. Uppsala läns landsfings bidrag beräknas till 266 692 000 kr. och Övriga inkomster till 288 394 000 kr. Sedan landstingets bidrag och inkomsterna dragits från totalkostnaden uppkommer en nettoin-Icomst för staten under anslagsposten med'5 207 000 kr.

2.  För anskaffning av utrustning behövs avrundat 28,8 milj. kr. enhgt
följande sammanställning:

Allmänt ersättningsbehov                                                     17 000 000
Särskilda objekt

a)   nersliten utrustning                                                           9 995 000

b)   utrustning med för låg kapacitet m. m.                                   2 150 000

c)        utrustning för ny metod eller utökad verksamhet                     9 690 000

d)  anskaffning inom ram för budgetåret 1980/81 frångår          - 11 000 000
Oförutsett                                                                           1 000 000

28 835 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            143

Direktionen föreslår att anslaget i denna del ändras fill reservafionsan-slag.

De senaste årens snabba tekniska utveckling av apparater och andra hjälpmedel för diagnostik och behandling har givit mycket stora möjligheter fill effektivare sjukvård. En förutsättning för en fortsatt gynnsam utveckling är dock tillräckliga utrustningsresurser. Behovet av att ersätta och komplet­tera utrustning ökar starkt. Summan av klinikchefernas framställningar, som uppgår fill netto 84,7 milj. kr., understryker detta. Om sjukhuset i framfiden skall kunna undvika att förfalla krävs en kraftig ökning av anslaget för löpande anskaffning av utrustning. Direktionen har främst inriktat sig på att begära medel för att ersätta den nedslitna utrustningen.

Förvaltning av fastigheter

Akademiska sjukhuset förvaltar fastigheter för sjukvårdsändamål m.m. till ett vid utgången av budgetåret 1979/80 sammanlagt bokfört värde av 437,6 milj. kr. Vid utgången av nämnda budgetår fanns uppförda avsättningar fill värdeminskningskonto om 159,6 milj. kr.

Föreslaget belopp för hyreskostnader avser ersättning för akademiska sjukhusets lokaler. Ersättningen redovisas under förvaltning av fasligheter som inkomst under posten Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyn­digheter.

Avskrivningarna beräknas med utgångspunkt från beloppet för årsavskriv-ningar för budgetåret 1980/81. Till detta belopp har lagts 1,25 % av värdet på de investeringar som har tillkommit under budgetåret 1979/80.

Föredraganden

Som jag tidigare har nämnt gäller avtalet med Uppsala läns landstingskom­mun om samarbete för driften av akademiska sjukhuset i Uppsala t.o.m. den 31 december 1980. Jag har vid medelsberäkningen utgått från oförändrade avtalsgrunder för budgetåret 1981/82 i avvaktan på att överenskommelse om det fortsatta samarbetet skall träffas. Jag räknar med atl kunna redovisa en överenskommelse om driftbidrag till sjukhuset i proposition till riksdagen under våren 1981. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen år 1977 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla om avtal med landstingskommunen om överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset från staten till landstingskommunen.

Utgifterna för löner till sjukhusets personal - bortsett från läkarna - bör under budgetåret 1981/82 inte behöva överstiga ett belopp som motsvarar en ram av 407,5 milj. kr. i löneläget november 1980, lönekostnadspålägg

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            144

inräknat. Jag räknar med att inga nya tjänster kommer ätt inrättas för nämnda budgetår utöver sådana tjänster för vilka utrymme kan beredas genom omdisposition inom nämnda belopp. Vidare bör utgifterna för omkostnader - sedan vissa driftintäkter har fråndragits - inrymmas inom 108,3 milj. kr.för budgetåret 1981/82, vilket belopp bör ingå i en totalram. Jag har vid beräkningen av dessa belopp räknat med att vissa produkfivitets-och rafionaliseringsvinster om 10,5 milj. kr. skall kunna göras.

Mot denna bakgrund föreslår jag att en totalram för utgifterna för ifrågavarande lönekostnader och omkostnader för sjukhusels verksamhet fastställs fill 515,8 milj. kr. Inom ramen bör sjukhuset ha möjlighet att göra omdispositioner mellan lönekostnader och omkostnader. Denna ram får endast räknas upp med hänsyn till förändrade lönekostnader för sjukhusets personal till följd av avtal som träffas efter utgången av november 1980 och eljest endast efter medgivande av riksdagen. Jag förutsätter att effektiva åtgärder kommer att vidtas vid sjukhuset för att hålla utgifterna inom den angivna kostnadsramen.

Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av kostnaderna för löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset inom en total ram av 14 milj. kr. Med hänsyn till alt Uppsala läns landstingskommuns andel i kostnaderna för den under budgetåret 1980/81 medgivna utrustningsan­skaffningen enligt gällande avtal kan slutligt fastställas först efter budgetårets slut, kan anslaget för budgetåret 1981/82 även komma att belastas av vissa kostnader för utrustning som har anskaffats budgetåret 1980/81.

Direkfionen för akademiska sjukhuset har kommit in med en komplette­rande framställning om medel för löpande anskaffning av utrustning för budgetåret 1980/81. Förslaget upptar datortomografi-, gammakamera- och ultraljudutrustning m. m. Kostnaden för utrustningen uppgår till drygt 15 milj. kr. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) har yttrat sig över framställningen. Jag har tagit hänsyn till förslaget när jag beräknat nyssnämnda totala ram för löpande utrustningsanskaffning. Enhgt gällande föreskrifter ankommer det på direktionen att inom den givna ramen bedöma vilken utrustning, som bör anskaffas. Jag anser att utrustningsan­skaffningar till akademiska sjukhuset bör planeras i samråd med NUU för att störte enhetlighet mellan landets undervisningssjukhus skall kunna vinnas. Jag ämnar därför föreslå regeringen att utfärda föreskrifter härom.

För förvaltning av fastigheter vid akademiska sjukhuset i Uppsala har jag, som framgår av sammanställningen, beräknat 27,4 milj. kr. för ersättning för lokaler som upplåts lill statsmyndigheter. Till reparations- och underhåll­skostnader m. m. beräknar jag 12,6 milj. kr., inkl. medel för ombyggnad och komplettering. Ombyggnads- och kompletteringsåtgärder bör i första hand ta sikte på att åstadkomma bättre arbetsmiljö eller bidra till ökad säkerhet i sjukvårdsarbetet.

Under posten Diverse intäkter redovisas Uppsala läns landsfingskommuns

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            145

bidrag fill reparafions- och underhållskostnaderna. Bidraget utgör ca 32 % av kostnaderna. Storleken av denna post beror på vad som anvisas till reparations- och underhållskostnader m. m. Jag beräknar en höjning med 228 000 kr. under posten. I övrigt har jag inte något att erinra mot det av direktionen redovisade förslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.          godkänna den av mig beräknade driftstaten för förvaltning av fasfigheter vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

2.          till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 36 091 000 kr.

G 7. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning

 

1979/80

Utgift

2 043 675

Reservafion

1980/81

Anslag

1 250 000

 

1981/82

Förslag

2 746 000

 

146 215

Från anslaget bekostas statens andel av kostnader för utrustning fill akademiska sjukhuset i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. Enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun m.fl. svarar staten i regel för 40 % av kostnaderna för utbyggandet av sjukhuset, inkl. utrustningskostnader-

Kommitténför akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

Medelsbehovet för anskaffning av utrustning fill akademiska sjukhuset i Uppsala under budgetåret 1981/82 beräknas till 2 746 000 kr. enligt följande sammanställning.

Totalt                                                 Statens andel

1. Nybyggnad för patologi                         4 000 000            2 800 000

2.       Kommitténs verksamhet                           530 000             210 000

3.       Återredovisas (avrundat)                                             -264 000

4 530 000            2 746 000

1. Anskaffningen av utrustning fill den nya patologibyggnaden pågår under budgetåret 1981/82. En kostnadsram av 6,5 milj. kr. för utrustningen har fastställts. Härav behövs ca 5,5 milj. kr. till och med budgetåret 1981/82.

10 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            146

Statens andel av detla belopp beräknas fill 3 850 000 kr. Kommittén räknar då med samma fördelning av kostnaderna mellan huvudmännen som gäller för byggnadsinvesteringen i patologiobjektet, nämligen 70 % på staten och resterande del på Uppsala läns landstingskommun. Staten har anvisat 1050 000 kr. till ändamålet. För nästa budgetår bör staten anvisa 2,8 milj. kr., vilket motsvarar anskaffning av ytterligare utrustning för 4milj. kr.

2.         Från posten bekostas löner, vissa konsultarvoden och andra arvoden samt resor och hyror m.m.

3.         Utrustning har anskaffats fill neuroblocket (etapp 3) för ca 25,4 milj. kr., fill ett rönlgenlaboralorium (19) för 2 750 000 kr. och till njurmedicin för ca 359 000 kr. Statens andel härav har utgjort ca 11,4 milj. kr. Av de medel, som staten lidigare ställt till förfogande för ändamålen, återgår nu 263 400 kr.

Föredraganden

Jag godtar byggnadskommitténs förslag och beräknar i enlighet härmed anslaget till 2 746 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2 746 000 kr.

G 8. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Byggnadsinvesteringar

1979/80         Utgift          12 065 015'            Reservation    4 313 844'

1980/81         Anslag        13102 000

1981/82         Förslag       15 000 000

1 Investeringsanslaget Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.

Enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun och andra berörda landsfingskommuner svarar staten för i regel 40 % av kostnaderna för viss utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Övriga behövliga medel för utbyggnaden fillskjuts av landsfingskommunerna. På Uppsala läns lands­tingskommun faller 30 % av kostnaderna och på övriga landstingskommuner inom uppsalaregionen 30 %. Till en nybyggnad för patologi betalar staten dock tills vidare 70 % av kostnaderna.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

147

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

Kommittén föreslår att 22 158 000 kr. beräknas för budgetåret 1981/82 för att täcka statens andel enligt följande sammanställning (1 000-tal kr.).

 

 

 

Medelför-

Statens

 

Kostnads-

brukning

andel

 

ram

1981/82

härav

1.   Slutredovisade objekt

2162

2 042

817

2.   Barnkliniker m. m.

69 500

69 500

27 800

3.  Tryckluftscentral

280

280

112

4.   Förberedande åtgärder

 

.

 

för ny patologibyggnad

5 600

5 600

3 920

5.   Nybyggnad för patologi

42 000

40 000

28 000

6.   Ombyggnad för barnmedicin

3 900

3 900

1560

7.  Ventilation, öron-

 

 

 

operation

1300

1300

520

8.   Ny kvinnoklinik

110 000

25 000

10 000

9.   Förbättrat avlopp

4 500

4 500

1800

10. Ventilation, central-

 

 

 

tandpolikliniken

1025

1025

410

11. Äldre byggnader på

 

 

 

AKS-området

500

500

200

12. Befintlig patologi-

 

 

 

byggnad

2 000

2 000

800

13. Ombyggnad, central-

 

 

 

köket

1000

1000

400

14. Kommitténs verksamhet

-

24 450

10 872

Summa

 

 

87211

Frångår av staten anvisade me

 

 

 

del

 

 

-65 053

Återstår att anvisa

 

 

22158

Sjukhusets fortsatta utbyggnad påverkas av prop. (1980/81:9) om region­sjukvården.

1.         Ombyggnadsåtgärder för njurmedicin (1 660 000 kr.) samt utredningar om administrationslokaler (231 000 kr.) och den tekniska tjänsten (151 000 kr.) slutredovisas.

2.         Slutkostnaden för de numera färdigställda barnkhnikerna beräknas till 69,5 milj. kr.

 

4.         Slutkostnaden för förberedande åtgärder för en ny patologibyggnad beräknas till ca 5,6 milj. kr. Häri ingår inte en merkostnad av ca 400 000 kr., som uppstod i samband med att en Uppsala kommun tillhörig spillvatlenled-ning skadades. Vattenledningens läge avvek från vad som angivits på kommunens ritningar. Kommittén anser därför att kommunen skall svara för kostnaden.

5.         För ny patologibyggnad har i juni 1980 fastställts en kostnadsram av 39,8 milj. kr. i prisläget november 1979. Ramen blir 42 milj. kr. i prisläget 1980-04-01, sedan uppräkning skett med ca 1 % per månad enligt index, som

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           148

grundar sig på uppgifter från byggnadsstyrelsen. Den nya patologibyggna­den beräknas vara färdig för inflyttning under första halvåret 1982.

6.         Regeringen har uppdragit åt kommittén att utföra ombyggnad inom barnkhnikernas förutvarande lokaler m.m. inom en kostnad av 3,5 milj. kr. enhgt prisläget 1979-04-01. Endast en uppräkning av kostnadsramen fill aktuellt kostnadsläge har gjorts. Arbetena pågår.

7.    Arbeten för att förbättra ventilafionsanläggningen för öron-, näs- och halsklinikens operafionsavdelning inom en kostnadsram av 1175 000 kr. enligt prisläget 1979-04-01 har utförts under sommaren 1980.

8.         Projektering av en ny kvinnoklinik lill huvudhandUngar pågår. Under hösten 1980 beräknas huvudhandUngarna föreligga. Kommittén räknar med att kunna fortsätta projekteringen till bygghandlingar. Dessa blir i så fall färdiga under hösten 1981. Efter upphandling kan byggnadsprodukfionen starta våren 1982 och avslutas under år 1984. Vissa schakt- och markarbeten bör utföras i en förberedande entreprenad redan under andra halvåret 1981.

Den nya kvinnoklinikbyggnaden ingår i ett block för barnkliniker och kvinnoklinik. Nya lokaler för barnmedicin och barnkirurgi togs i bruk hösten 1979. Kvinnokliniken uppförs i omedelbar anslutning till nämnda barnklinik­byggnad. Den får elva plan. Ett av planen avses för operafionsavdelning jämte uppvakningsenhet. Antalet vårdplatser för obstetrik planeras bli 100 platser, vari ingår 22 lättvårdsplatser. För gynekologi bhr platsantalet 62. Sammanlagt blir detta 162 vårdplatser.

Transporter och förnödenhetsförsörjning skall anknyta fill sjukhusets befintliga interna transportsystem.

Totalytan beräknas uppgå till 18 210 m och totalvolymen fill 71 830 m-'.

Enligt en på förslagshandHngar grundad kostnadsbedömning uppgår investeringskostnaden fill 110 milj.kr. För slutförande av projektering, förberedande entreprenad samt påbörjad byggnadsproduktion beräknar kommittén en medelsförbrukning av 25 milj. kr. till och med budgetåret 1981/82.

9.  Länsstyrelsen i Uppsala har beslutat att anläggningsarbetet att förbätt­
ra sjukhusets avloppssystem bör påbörjas senast den I september 1980.
Anstånd har begärts med påbörjandet. Kommittén räknar med att under
hösten 1980 lägga ett förslag, varefter arbetena skulle kunna påbörjas under
första halvåret 1981. Beräknad kostnad för erforderiiga åtgärder uppgår fill
4,5 milj. kr. i prisläget 1980-04-01.

10.   Utredning pågår om den slutliga omfattningen av åtgärder för att förbättra ventilafionen för centraltandpoliklinikens operafionsavdelning.

11.         Riksdagen beslöt åren 1973 och 1974 om utflyttning av Upplands signalregemente (SI), arméns kompaniofficersskola (AKS) och andra utbildningsenheter från Uppsala. Försvarets fasfighetsnämnd har år 1977 angett, att nämnden räknar med att akademiska sjukhusets framtida utbyggnadsbehov skall fillgodoses  inom AKS-området. Mark, byggnader

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            149

och andra anordningar på AKS-området kan komma atl överlämnas till sjukhuset 1982-07-01.

Kommittén beräknar 500 000 kr. för det projekteringsarbete, som behövs under budgetåret 1981/82.

12.         Under år 1982 kommer patologiavdelningen att flytta till nya lokaler på AKS-området. Betydande ytor frigörs i nuvarande patologibyggnad. Bygg­naden avses i fortsättningen bli utnyttjad för kUnisk mikrobiologi, klinisk virologi, rättsmedicinsk institution samt statens rätlsläkarstation i Uppsala. Kommittén räknar med att en betydande upprustning behöver ske i byggnaden. För projektering beräknar kommittén 2 milj.kr. för budgetåret 1981/82.

13.         Från Uppsala kommuns hälsovårdsförvaltning och från yrkesinspek­tionen i Uppsala distrikt har anmärkningar riklats mot den livsmedelshygie­niska hanteringen i centralköket och mot vissa otillfredslällande arbetsför­hållanden i personalmatsalens diskrum. Brister finns i cenlralköket vad gäller miljö, utformning, storlek och utrustning. Kommittén räknar med att betydande ombyggnadsåtgärder kan komma att erfordras, varför kommittén föreslår att 1 milj. kr. reserveras för projektering av sådana under budgetåret 1981/82.

14.   För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet beräknas
för budgetåret 1981/82 lolalt 2 milj. kr. Vid fördelningen mellan huvudmän­
nen har hänsyn tagits fill att arvoden till stafiiga ledamöter i kommittén helt
skall bekostas av staten. Överslagsmässigt utgör statens andel av medelsbe­
hovet 800 000 kr.

Föredraganden

Byggnadsverksamheten vid akademiska sjukhuset innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landstingskommun träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. (prop. 1961:79, SU 1961:97, rskr 1961:265; prop. 1967:105, bil. 2, s. 11, SU 1967:73, rskr 1967:185), samt i avtal med berörda landstingskommuner om samarbete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop. 1963:1, bil. 7, s. 461, SU 1963:5, rskr 1963:5; prop. 1967:105). Statens andel uppgår fill 40 % av kostnaderna. Frågan om kostnadsfördelningen för uppförande av en ny patologibyggnad är fills vidare bordlagd när det gäller storleken av och formerna för regionlandstingskommunernas ersättning fill investeringskost­naderna. Uppsala läns landstingskommun betalar enligl avtal 30 % av kostnaderna. Av investeringskostnaderna beräknas därför 70 % tills vidare komma att falla på staten.

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande slutredovisar tre byggnadsobjekt fill en total kostnad av ca 2 042 000 kr. Statens andel av

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            150

kostnaden är 817 000 kr. Jag godtar slutredovisningen och tar hänsyn till denna vid framläggandet av investeringsplanen.

Byggnadskommittén har slutfört vissa förberedande åtgärder för uppfö­randet av en patologibyggnad vid sjukhuset. Den slutliga kostnaden beräknas nu fill ca 5,6 milj. kr., bortsett från en merkostnad av ca 0,4 milj. kr. som byggnadskommittén anser att Uppsala kommun skall svara för. Kostnaden bör godtas.

Regeringen har den 27 mars 1980 uppdragit åt byggnadskommittén att uppföra en patologibyggnad vid sjukhuset. För byggnadsföretaget har fastställts en kostnadsram av 39,8 milj. kr. i prisläget november 1979, vilket motsvarar 42 milj. kr. enligt 1980 års prisläge. Den nya byggnaden beräknas stå klar för inflyttning under första halvåret 1982.

För ombyggnadsarbeten inom barnmedicinska khniken för annan verk­samhet har fidigare tagits upp en preliminärt beräknad ram av 3 milj. kr. i 1979 års prisläge. Regeringen har därefter den 30 april 1980 uppdragit åt byggnadskommittén atl utföra ombyggnaden m. m. inom en kostnadsram av 3,5 milj. kr. i samma prisläge.

Regeringen har möjlighet att inom en ram av 7 milj. kr. för budgetåret 1980/81 besluta om utförandel av tillkommande objekt. Ramen har hittills utnyttjats genom att regeringen har uppdragit åt byggnadskommittén atl utföra arbeten för att förbättra ventilationsanläggningen för öron-, näs- och halsklinikens operafionsavdelning fill en kostnad av 1175 OOO kr. enligt 1979 års prisläge. Inom denna ram kan regeringen under innevarande budgetår besluta om arbeten för att förbättra avloppssystemet m. m. För budgetåret 1981/82 bör regeringen få möjlighet att inom en ram av 6 milj. kr. besluta om utförande av tillkommande objekt. Jag lar upp en sådan kostnadsram i investeringsplanen.

Byggnadskommittén för fram ett behov av totalt 3,5 milj. kr. för projekte­ringsarbete under budgetåret 1981/82, varav 1,4 milj. kr. beräknas falla på staten. Jag beräknar medel för byggnadskommitténs projekteringsarbete under posten för vissa projekteringskostnader m.m.

I enhghet med nu gällande principer för avskrivning av nya kapitahnveste-ringar i fastigheterna, som förvaltas av sjukhuset, bör endast 50 % av investeringskostnaderna för nytillkommande objekt tas upp såsom fillgångs-värde i förmögenhetsredovisningen.

Byggnadskommittén har överlämnat huvudhandlingar för uppförande av en nybyggnad för kvinnoklinik vid sjukhuset. Kostnaden för nybyggnaden beräknas uppgå till 99 650 000 kr. i 1980 års prisläge. Prövning av förslaget pågår. Jag beräknar projekteringsmedel för byggnadsföretaget.

Jag förordar att följande investeringsplan för byggnadsverksamheten vid sjukhuset läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av redovisad anslagsberäkning framgår att jag beräknar att medelsförbrukningen för budgetåret 1981/82 för byggnadsinvesteringar vid

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

151

akademiska sjukhuset i Uppsala - som totalt blir 26 267 000 kr. enligl investeringsplanen - för statens andel av kostnaderna kommer att uppgå till 14 107 000 kr. Anslagsbehovet blir 15 000 000 kr.

Investeringsplan (1 000-tal kr)

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Statens

Total me-

Beräknad

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

andel av

delsför-

medels-

start

ställande

 

 

79-04-01

80-04-01

kostnads­ramen

brukning beräknad t. 0. m. 81-06-30

förbruk­ning för 1981/82

år/mån.

år/mån.

1.

Nybyggnad för barnkli­niker jämte parkerings-

 

 

 

 

 

 

 

 

anläggning

68 500

69 500

27 800

69 458

42

76-08

79-04

2.

Utökning av tryckluft-

 

 

 

 

 

 

 

 

central

280

280

112

280

-

78-06

78-11

3.

Förberedande arbeten

 

 

 

 

 

 

 

 

för ny patologibyggnad

5 000

5 600

3 920

5 600

-

79-01

79-12

4.

Ny patologibyggnad

33 0001

42 000

29 400

28 000

12 000

80-01

81-11

5.

Ombyggnadsarbeten inom barnmedicinska kliniken för annan

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

3 500

3 900

1560

3 500

400

80-06

81-04

6.

Ny venfilations-anläggning för öron-

 

 

 

 

 

 

 

 

operation

1175

1300

520

1250

50

80-07

80-09

7.

Tillkommande objekt

 

 

 

 

 

 

 

 

m. m.

-

_2

-

3 450

2 075

 

 

8.

Vissa projekte-

 

 

 

 

 

 

 

 

ringskostnader m.m.

-

-

-

6 800

9 700

 

 

9.

Kommitténs egen

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

-

-

-

24 450

2 000

 

 

 

Summa

111 455

122 580

63 312

142 788

26 267

 

 

1             Preliminärt beräknad ram.

2             Nya kostnadsramar intill ett sammanlagt belopp av (förslag) 6 milj. kr. för budgetåret 1981/82 förs upp efter
beslut av regeringen.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning 1980-07-01                  2 948

Anslag för 1980/81                     13 102

Anslag för 1981/82 (förslag) 15 000

Summa                              31050

1980/81 1981/82

16 943 14 107

31050

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            152

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.          bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.          bemyndiga regeringen att fastställa fillgångsvärden i enlighet med vad jag har anfört i det föregående,

3.          till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Byggnadsinvesteringar för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

G 9. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus

1979/80         Utgift         50.3 346 597

1980/81         Anslag       530 000 000

Från anslaget utgår ersättning fill vissa kommunala sjukvårdshuvudmän enligt avtal om läkarutbildning och forskning vid kommunala undervisnings­sjukhus samt enligt avtal om anordnande m. m. vid dessa sjukhus av lokaler för statlig verksamhet.

Anslaget påverkas av den villkorligt träffade uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för karohnska sjukhuset som jag nämnt under anslaget Gl.

Beredningen av anslagsfrågan bör slutföras i samband med regeringens prövning av uppgörelsen. I avvaktan härpå förordar jag att anslaget tas upp med ett preliminärt beräknat belopp av oförändrat 530 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1981/82 be­räkna ett förslagsanslag av 530 000 000 kr.

G 10. Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader

1979/80         Utgift         2 029 021

1980/81         Anslag       2 100 000    .

1981/82        Förslag        2 234 000

Verksamheten vid vårdcentralen regleras genom ett mellan staten och

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

153

Malmöhus läns landstingskommun år 1964 träffat avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby läkardistrikt. Enligl avtalet bidrar staten fill kostnaderna för uppförande av läkarstafionen saml svarar för den personal som är avsedd uteslutande för utbildnings- eller forsknings­ändamål och för anskaffning av löpande utrustning, förbrukningsarfiklar m. m., som hänför sig fill nämnda verksamhet (prop. 1965:1 bil. 7 s. 168).

Från detta anslag bekostas bl. a. forskningsledning, konsulter, adminislra-fion, material och förbrukningsartiklar, resor och traktamenten, forsknings­laboratorium saml den datamaskinella verksamheten vid vårdcentralen.

 

 

1980/81

Beräknad i

indring 1981/82

 

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personat

8 1/2

-

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 435 000

+ 347 000

+ 114 000

Sjukvård

2 000

-

-

Reseersättningar

80 000

+     5 000

: +   2 000

Därav resor utom Norden

(10 000)

(-)

-

Expenser

324 000

+   43 000

+   18 000

Basutrustning (engångs)

30 000

+   87 000

-

Datamaskinen verksamhet

229 000

+   27 000

-

Summa utgifter

2 100 000

+ 509 000

+ 134 000

Socialstyrelsen

1.  Pris- och löneomräkning + 227 000 kr.

2.     Huvudförslaget innebär en nedskärning av handledningsresurserna (- 51000 kr.). Konsekvenserna för verksamheten beräknas bli ökade svårigheter att utveckla program för forsknings- och utvecklingsprojekt.

3.     För att socialvårdspersonalen skall kunna medverka i projektarbete och i arbetsgrupper som arbetar med samverkan mellan sjukvård och socialvård samt med utveckling av organisafion och metoder inom socialvården föreslås en förstärkning med 122 000 kr. Vidare beräknar styrelsen att 16 årskonsuli-fimmar erfordras för att bredden i forsknings- och utvecklingsverksamheten skall kunna bibehållas. Beräknad kostnad 109 000 kr. För tryckning av ett periodiskt utkommande informafionsblad rörande forsknings- och utbild­ningsverksamheten vid vårdcentralen erfordras 15 000 kr. Slutligen behöver nedsliten utrustning ersättas samt viss ny utrustning och visst nytt material anskaffas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           154

Fördraganden

Medelsberäkningen under detta anslag bör utgå från huvudförslaget. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 234 000 kr.

G 11. Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksamhet

Utgift

2 237 101

Reservafion

Anslag

2 400 000

 

Förslag

2 40(1 000

 

25 397

Från anslaget bekostas forsknings- och utbildningsverksamheten vid vårdcentralen i Dalby.

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår att medel anvisas för följande forskningsprojekt.

Kostnad

Undersökning inom området omsorger om äldre

och handikappade inom primärvården                                                           246 000

Undersökningar om förebyggande åtgärder                                                 1 265 000

Undersökningar om behandlingsmetoder ra. m.

inom primärvården                                                                                      1 339 000

Undersökningar om primärvärdens organisation

och innehåll                                                                                                    728 000

3 578 000

Huvudförslaget (2 635 000 kr.) skulle innebära en fortsatt minskning av omfattningen av forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvården, vilket framstår som särskilt olyckligt mot bakgrund av huvudmännens utbyggnad av primärvården och den starkt ökade efterfrågan på forskning och utbildning inom detta område.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            155

Föredraganden

Jag räknar med ungefär oförändrad omfattning av forsknings- och utbildningsverksamheten under nästa budgetår vid vårdcentralen i Dalby. Anslaget bör tas upp med oförändrat 2 400 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksam­het för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 2 400 000 kr.

G 12. Vidareutbildning av läkare

 

1979/80

Utgift

16 840 472

1980/81

Anslag

27 062 000

1981/82

Förslag

25 688 000

Från anslaget bekostas utgifter i samband med vidareutbildning av läkare.

Enhgt kungörelsen (1972:678) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som avlagt läkarexamen inom riket och vill få legitimation som läkare genomgå allmäntjänstgöring som läkare under ett år och nio månader, varav i princip sex månader inom allmän kirurgi, sex månader inom allmän internmedicin, tre månader inom allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom allmänläkarvård. Prov avläggs i allmän kirurgi, allmän internmedicin och psykiska sjukdomar.

Den som vill förvärva allmänläkarkompetens skall sedan han fått legitima­tion som läkare genomgå viss vidareutbildning under fyra år. Den som vill få speciaHstkompetens, skall efter legitimation som läkare genomgå vidareut­bildning, som består av viss huvudutbildning samt sidoutbildning inom verksamhetsområde av betydelse för sökt kompetens.

Nämnden för läkares vidareutbildning skall bl.a. anordna dels prov för läkare som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare som genomgår allmänläkar- eller specialistutbild­ning. Nämnden meddelar också beslut om godkänd allmäntjänstgöring samt bevis om allmänläkar- och specialistkompetens. Socialstyrelsen tillhandahål­ler nämnden behövlig sekreterar- och biträdeshjälp. Nämndens verksamhet bekostas från delta anslag.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                            156

Nämnden för läkares vidareutbildning (NLV)

Anslag                                                          Beräknad ändring

1980/81                                                          1981/82

655 000

+ 151000

100 000

+ 108 000

1 265 000

+ 124 000

23 092 000

+ 2 201000

700 000

+ 643 000

1 250 000

+ 1 750 000

27 062 000

+ 4 977 000

1.          Arvoden och ersättningar Ull nämndens ledamöter m. m.

2.          Omkostnader för nämndens verksamhet

3.          Prov under läkares allmäntjänstgöring

4.          Systematisk undervisning och kunskaps­prov

5.          Sekretariat hos regionkommittéer

6.          Allmänläkarkurser m. m.

Antalet avlagda examina för läkare beräknas fill 950 under innevarande budgetår och 1 000 under nästa budgetår.

Pris- och löneomräkning + 3 113 000 kr.

Genomförande av huvudförslaget, som innebär en besparing av 640 000 kr., medför att pågående översyn av spedahstutbildningen m.m. försenas, att en reviderad författningssamling inte kan utges, att fillräckligt antal prov inte kan anordnas för läkare som fullgör allmäntjänstgöring, atl vissa administrativa rutiner inte kan decentraliseras samt att ökade insatser inom efterutbildningen enligt prop. 1979/80:116 inte kan förverkligas.

1.         En utredning för översyn av bestämmelserna för specialist- och allmänläkarutbildningen beräknas avlämna slutrapport under budgetåret 1981/82,

2.    Av beloppet avser 100 000 kr. kostnader för information.

3.    Antalet deltagare i skriftliga prov under läkares allmäntjänstgöring beräknas till 3 600 under budgetåret 1981/82.

4.    Medel beräknas för 350 kurser om vardera en vecka med i genomsnitt 20 deltagare i varje kurs;

5.  Administrativa uppgifter har decentraliserats till regionkommittéernas
sekretariat. Inför en utvidgning av det regionala samarbetet på hälso- och
sjukvårdens område är en förstärkning av de regionala sekretariaten
nödvändig.

6.  Med anledning av pågående slutarbete med efterutbildningsutredning-
ens förslag samt regeringens proposition (1979/80:116) och riksdagens beslut
om åtgärder för atl förbättra kontinuiteten i hälso- och sjukvården m.m.
beräknar NLV medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 3 000 000 kr.

Föredraganden

Jag har under reservationsanslaget F 4. Åtgärder för att förbättra konti­nuiteten i hälso- och sjukvården tagit upp vissa medel för eflerutbildning av sjukvårdspersonal.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            157

Nämnden för läkares vidareutbildning (NLV) svarar självständigt för vidareutbildningen av läkare. I prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. framhåller föredragande statsrådet bl.a. att NLV i framtiden bör utgöra ett rådgivande expertorgan och utses av socialslyrelsen, som skall närmare ange nämndens uppgifter. Det bör ankomma på socialstyrelsen att ansvara för inriktningen av läkares vidareutbildning och utbildningens innehåll. Socialstyrelsen bör i samråd med berörda parter arbeta ut formerna för den framtida vidareutbildningen av läkare enligt vissa riktlinjer. En särskild organisafionskommilté svarar för detaljutformningen av omorganisationen.

Organisationskommittén har föreslagit att de arbetsuppgifter, som f. n. ankommer på NLV överförs till socialstyrelsen den 1 juli 1981. Ett rådgivande expertorgan bör knytas till socialstyrelsen för dessa uppgifter. Jag har inte någon erinran mot kommitténs förslag i denna del utan förordar att NLV upphör den 1 juli 1981. Förevarande anslag för budgetåret 1981/82 bör disponeras av socialstyrelsen. Arvoden samt löner till vissa tjänstemän bör därvid i fortsättningen bekostas från anslaget E 1. Socialslyrelsen. Jag har mot denna bakgrund räknat av 1 374 000 kr. för nämnda ändamål och räknat upp anslaget E 1. med motsvarande belopp.

Med hänsyn bl. a. till nettoutgiften under budgetåret 1979/80 beräknar jag oförändrade medel för själva verksamheten. Överföringen till anslaget El. medför dock att detta anslag minskas med 1 374 000 kr. fill 25 688 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 25 688 000 kr.

G 13. Lån tiil utländska läkare för viss efterutbildning

1979/80

Utgift

43 000

1980/81

Anslag

1000

1981/82

Förslag

1000

Reservafion          136 518

Från anslaget bekostas lån fill ufiändska läkare, som vistas i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under provljänstgöring eller eflerutbildning i syfte att få behörighet att utöva läkaryrket i Sverige.

Socialstyrelsen

Styrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även i fortsättningen. Med hänsyn fill befintlig reservafion föreslås att endasi etl formellt belopp av 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                            158

Föredraganden

Jag biträder socialstyrelsens förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Lån till utländska läkare för viss efterutbildning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

G 14. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.

 

1979/80

Utgift

2 196 078

1980/81

Anslag

2 714 000

1981/82

Förslag

2 582 000

Från detta anslag bekostas bl. a. viss efterutbildning av läkare, barnmor­skor, kuratorer, sjukgymnaster, arbetslerapevler, farmacevter m. fl. samt kompletterande utbildning av medicinalpersonal med utländsk examen, vilken har för avsikt att arbeta i Sverige.

Socialstyrelsen

Kostnad 1981/82

I     Kurser och prov för utländsk medicinalpersonal

1.   Kurser och prov i svenska sp; åket för utländsk

medicinalpersonal                                                                                  1 120 000

2.   Kurser och viss kunskapsprövning för utländska

läkare                                                                                                        567 000

3.          Kurser för utländska tandläkare                                                                140 000

4.          Kompletteringskurser för utländska sjuksköterskor

och barnmorskor                                                                                        465 000

5.   Viss vidareutbildning för sjukgymnaster och arbets­
lerapevler med utländsk utbildning                                                             90 000
Summa                                                                                                    2 382 000

II   Övriga kurser

1.    Kurser för läkare m. fl. inom mödra- och barn­hälsovården                        46 000

2.          Vidareutbildning av legitimerade sjukgymnaster m. fl. inom rehabiliteringsvård samt kurser för personal

inom primärvården m. fl.                                                                           615 000

3.          Specialkurser för farmacevter                                                                     110 000

4.    Kurser i antikonception och preventivmedels­rådgivning för läkare, barnmorskor m. fl.  60 000 Summa           831000 Sammanlagt                3 213 000

Huvudförslaget innebär en minskning av antalet kurser och prov för utländsk medicinalpersonal, vilket i sin tur innebär förseningar av den komplettering som den utländska personalen måste gå igenom för att få svensk legitimation.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            159

Ökade medel behövs för att genom efterutbildning av berörda personal­grupper sprida kunskap om rapporter och utredningar som syftar fill att förändra innehållet i vården av äldre och långfidssjuka.

/. Kurser och prov för utländsk medicinalpersonal

1-2. Medel behövs för att anordna två kurser i svenska språket omfattan­de fyra-fem månader för medicinalpersonal med utländsk examen samt för prov i svenska språket för ca 350 läkare m. fl, med utländsk examen som önskar förvärva svensk legitimation samt för särskilda förkunskapsprov av sådana läkare.

4-5. Medel beräknas för två kompletteringskurser för sjuksköterskor med utländsk examen, kompletterande utbildning för barnmorskor med utländsk utbildning samt för vissa sfipendier åt kursdeltagare. Vidare beräknas medel för tre kurser i svenska medicinalförfattningar för sjuksköterskor som utbildats i annat nordiskt land och tre motsvarande kurser för sjukgymnaster och arbetslerapevler med utländsk utbildning. Socialstyrelsen beräknar dessutom 18 000 kr. för stipendier fill sjuksköterskor som vid kurstillfället inte har anställning. Vidare beräknas medel för åtta prov i klinisk fysioterapi och arbetsterapi.

//.  Övriga kurser

2. Medel beräknas för kurser m. m. för oHka yrkesgrupper inom primär­vården med särskild hänsyn fill behovet av rehabiliteringsinriklad behand­ling av långtidssjuka och handikappade.

3-4. Antalet kurser för inspekterande farmacevter bör ökas från en fill två.

Medel behövs för att anordna diskussionsdagar för barnmorskor i rådgivning om födelsekontroll.

Föredraganden

Vissa lönemedel är överförda till anslaget E 1. Socialstyrelsen. Anslaget bör tas upp med 2 582 000 kr. Jag har därvid beräknat 2 168 000 kr. för kurser och prov för utländsk medicinalpersonal och 414 000 kr. för övriga kurser. Socialstyrelsen bör sträva efter att föra över ansvaret för ifrågavaran­de kurser till sjukvårdshuvudmännen. Det bör vidare ankomma på styrelsen att göra de dispositioner inom anslaget som utbildningsbehovet hos de olika grupperna av sjukvårdspersonal kan påkalla.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl fill Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 582 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                           160

G 15. Vidareutbildning av tandläkare m. m.

1980/81         Anslag        10 718 000

1981/82        Förslag          2 410 000

Enligt riksdagens beslut om ny tandläkarutbildning (prop. 1978/79:41, UbU 1978/79:23, rskr 1978/79:205) har den allmänna utbildningslinjen för tandläkare moderniserats och förkortats från tio lill nio terminer fr. o. m. den 1 juli 1979. Vidare skall en ettårig allmänljänstgöring för tandläkare införas den 1 januari 1984. Allmäntjänstgöringen förläggs fill folktandvården och kommer att utgöra ett krav för atl få legitimation som tandläkare. För atl de nyexaminerade tandläkarna skall få erforderlig handledning under allmäntjänstgöringen har vidare beslutats om en statlig handledarutbildning för klinikchefer eller andra lämpliga handledare inom folktandvården. Utbildningen bör omfatta 14 veckor och innehålla bl. a. sådana ämnen som socialodontologi, parodontologi, protetik och röntgendiagnoslik. Inled­ningsvis behöver ca 300 klinikchefer m. fl. gå igenom ulbildningen för att behovet av handledning skall kunna tillgodoses när allmänljänstgöringen införs.

Av anslaget för 1980/81 utgör 9 milj.kr. bidrag, som enUgt överenskom­melse med Landstingsförbundet har utbetalats till tandvårdshuvudmännen för engångsinsatser vid genomförandet av den särskilda handledarutbild­ningen för klinikchefer och andra handledare inom folktandvården.

Socialstyrelsen

Kostnad

1981/82

1.  Tjänstledighet för kursledningen                                                 921000

2.          Undervisningsarvoden                                                           865 000

3.          Kursledningsarvoden                                                             331 000

4.          Expenser m. m.                                                                     293 000

Summa                                                                           2 410 000

Det fakfiska utbildningsbehovet av handledare fram till år 1984 då allmäntjänstgöringen införs är ca 3 000 kursveckor. En fjärdedel av denna utbildning avses genomföras under budgetåret 1980/81. Resterande utbild­ning bör fördelas under budgetåren 1981/82och 1982/83. Utbildningsbehovet under budgetåret 1981/82 beräknas enhgt följande, varvid antalet deltagare i varje kurs beräknas fill 20.

Socialodontologi                                     6 kurser ä 3 veckor

Ortodonfi + pedodonti                             2 kurser ä 3 veckor

Oral kirurgi + endodonti                            6 kurset ä 1 vecka

Protetik + bettfysiologi + materiallära           5 kurser ä 3 veckor

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            161

Odontologisk röntgendiagnosfik                4 kurser ä 1 vecka

Parodontologi                                         3 kurser ä 1,5 vecka

Cariologi                                                5 kurser ä 1,5 vecka

Kostnaderna för utbildningen har beräknats med ledning av erfarenheter­na från nämndens för läkares vidareutbildning verksamhet.

Föredraganden

Jag biträder socialstyrelsens förslag och hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Vidareutbildning av tandläkare m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 2 410 000 kr.

11 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                        162

H. Övrig sjukvård m.m

Under detta avsnitt anvisas medel för viss psykiatrisk verksamhet och för den civila hälso- och sjukvården i krig.

Staten var huvudman för flertalet av mentalsjukhusen t. o. m. år 1966, varefter landstingskommunerna tog över ansvaret. Vid samma tidpunkt ersattes den gamla sinnessjuklagen av en ny lagstiftning. Sjukvårdslagen blev gemensam för all sjukvård.

Avsikten med dessa förändringar var bl. a. att psykiatrin snabbare skulle kunna upprustas till samma vårdstandard som kännetecknade den somatiska vården. En uppbyggnad av kvalificerade öppenvårdsresurser och lokalise­ring av den slutna psykiatriska korttidsvården lill de somatiska sjukhusen väntades komma fill stånd. Trots att möjlighelerna till behandUng i alternativa vårdformer ökats är den psykiatriska vården fortfarande i hög grad knuten fill den slutna vården.

Sedan landsfingen tog över den psykiatriska vården har vårdplatserna reducerats från ca 38 000 fill ca 34 400 år 1977. Detla anlal inkluderar även såväl landstingens sjukhem som enskilda vårdhem. Fram till år 1981 beräknas enhgt landstingens planer, LKELP-79, en ytterligare minskning med ca 2 300 vårdplatser. Fortfarande finns över 60 % av vårdplatserna inom den psykiatriska vården vid de f. d. mentalsjukhusen och mer än en fjärdedel av vårdplatserna vid äldre ofta avsides belägna sjukhem.

Socialstyrelsen har i en rapport redovisat den inriktning i stort för planering av den psykiatriska hälso- och sjukvården som enligt styrelsens mening bör gälla på längre sikt samt mera konkret angett riktlinjer för de närmaste fio åren.

I samband med att landsfingen tog över den psykiatriska vården år 1967 slöts avtal mellan staten och landstingskommunerna och kommunerna utanför landsting om vissa bidrag. I enlighet med dessa avtal bidrar staten till bl.a. anordnande av kliniker för psykiskt sjuka och driftkostnaderna för den psykiatriska vården. Förhandlingar pågår f. n. om driftbidragen för åren 1980 och 1981.

Staten är huvudman för det rättspsykialriska undersökningsväsendet. Organisationen lades fast av riksdagen år 1961. De rättspsykiatriska klinikernas och stafionernas uppgift är i första hand att på domstols begäran utföra rättspsykiatrisk undersökning i brottmål. Vid rätlspsykialrisk klinik undersöks häktade personer som samtidigt är intagna där och, i viss utsträckning, icke häktade. Vid stationerna undersöks i första hand icke häktade. I samband med undersökning och vistelse på rättspsykiatrisk klinik skall de intagna även beredas erforderlig vård och behandling.

Enhgt gällande läkaravtal förutsätts vidare att läkare inom den rättspsy­kiatriska organisationen utför läkarundersökning enligl lagen om personun­dersökning i brottmål (§ 7-undersökning eller s. k. liten sinnesundersök­ning).

I den av riksdagen antagna propositionen 1976/77 om inriktningen av

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            163

säkerhetspolifiken och totalförsvarets fortsatta utveckling har angetts rikflinjer för den civila hälso- och sjukvården i krig fram fill nästa försvarsbeslut. Hälso- och sjukvården i krig bygger huvudsakligen på de personella och materiella resurserna i fred. Sjukvårdens uppgift i krig är att ge vård åt alla sjuka och skadade, såväl civila som militära, oberoende av sjukdoms- och skadetyp. Den civila hälso- och sjukvårdsorganisafionen måste därför i krig vara så utformad och dimensionerad alt alla patienter kan ges en adekvat vård.

Socialstyrelsen har hösten 1980 lagt fram en programplan för hälso- och sjukvården i krig för perioden 1981-1986. I programmel ingår förutom viss utrustning för beredskapssjukhus och krigssjukvårdsutbildning även bered­skapslagring av läkemedel, sera och vacciner, sjukvårdsmateriel m. m. Styrelsen har i planen redovisat två alternativa ekonomiska nivåer och valt all låta de båda alternativen vara utformade på ett likartat sätt. Skillnaden i alternativen har helt hänförts till beredskapslagringen av läkemedel.

Regeringen har under år 1980 godkänt en överenskommelse om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap som träffats mellan slalens förhandlings­nämnd och landsfingsförbundet. Enligt överenskommelsen har en samord­ningsgrupp med företrädare för berörda parter tillkallats med uppgift att planera och genomföra en försöksverksamhet med bufferllagring av viss förbrukningsmateriel till en kostnad av högst 8 milj. kr. En ettårig försöksverksamhet inom tre landsfingskommuner beräknas starta i början av år 1981.

Regeringen har under hösten lagt fram en proposition om sjukvård i krig (prop. 1980/81:57). I denna föreslås bl. a. atl ledningsansvaret för sjukvård i krig förs över från länsstyrelserna till landstingen. Socialstyrelsen föreslås även i fortsättningen få besluta om förflyttning av personal, patienter och förnödenheter. Tjänsteplikten föreslås gälla också för administrativ perso­nal, ekonomipersonal och ambulanspersonal vid sjukhus, men skall inte gälla i fredskriser.

Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig fortsätter sitt arbete med frågor om ulbildningen för personal inom totalförsvarets hälso- och sjukvård samt hur sjukvårdens skydd i krig skall kunna anordnas.

H1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

 

1979/80

Utgift

60 017 863

1980/81

Anslag

61 212 000

1981/82

Förslag

64 639 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykialriska stationer och kliniker.

De rättspsykialriska stationernas och klinikernas uppgift är atl utföra rättspsykialriska undersökningar och läkarundersökningar enligt personun-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

164

dersökningslagen av häktade och icke häktade personer misstänkta för brott. Vidare bedrivs viss vård saml rättspsykiatrisk forskning och utbildning.

Enligt riktlinjerna för organisationen av del rättspsykialriska undersök­ningsväsendet har delta fått en enhetlig uppbyggnad med socialslyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961:185, ILU 1961:49, rskr 1961:398, prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252),

Rättspsykiatriska stafioner finns i Linköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå. Rättspsykialriska kliniker finns i Huddinge, Uppsala, Lund och Göteborg.

Den nya kliniken i Umeå har inte kunnat tas i bruk som planerat. Lokalerna utnyttjas f. n. för stafionens verksamhet.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personal

 

 

 

Stationer

 

 

 

Läkarpersonal

6

-

-

Psykologer, assistenter

6

-

-

Övrig personal

6

-

-

Kliniker

 

 

 

Läkarpersonal

29

-

-

Psykologer, assistenter

39

-

-

Övrig vårdpersonal m. m.

146

-

-

Övrig personaP

64 296

 

"

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

40 218 000

+ 4 455 000

+ 1 170 000

Sjukvård

85 000

+      15 000

+      12 000

Lokalkostnader

10 957 000

+ 1 739 000

+ 1 725 000

Expenser

2 234 000

+    295 000

+    180 000

Ersättning enl. vissa avtal

7 560 000

+    340 000

+    340 000

Personalutbildning

208 000

+    100 000

-

Summa utgifter

61 262 000

+ 6 944 000

+ 3 427 000

Inkomster

 

 

 

Försäljning av terapialster

50 000

-

-

Nettoutgift

61 212 000

+ 6 944 000

+ 3 427 000

1             Umeåstationens tjänster ej upptagna. (Upphör när kliniken i Umeå tas i bruk).

2             Häri ingår 12 ekonomibiträden, vars lönekostnader belastar anslaget lokalkostna­
der.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           165

Socialstyrelsen

I. Löne- och prisomräkning + 6 944 000

2.1 avvaktan på ställningstaganden lill socialstyrelsens rapport angående effektivisering av rättspsykiatrin redovisas inget huvudförslag.

3.  Då fastställd stat för kliniken i Umeå ännu ej föreligger har driftkostna­derna beräknats preliminärt.

4.  Från anslagsposten Ersättning enligt vissa avtal täcks andra omkostna­der än lokalkostnader vid de rättspsykialriska stationerna och klinikerna enligt de avtal som träffats eller kommer alt träffas med vederbörande landstingskommun eller kommun. Beträffande kliniken i Umeå skall dock den totala driftkostnaden belasta anlagsposlen. Styrelsen uppskattar lands­fingens ersättningsanspråk till 7 900 000 kr. Detta belopp avser beräknade kostnader av expenskaraktär för samtliga stationer och kliniker utom Umeå där den angivna summan avser samtliga kostnader för driften av kliniken. I avvaktan på att pågående förhandlingar om Umeåkliniken skall slutföras tar styrelsen upp preliminärt 5 milj. kr.

5.      Beträffande medel till utbildning av personal hänvisar socialstyrelsen bi. a. fill rapporten "Effekfivisering av rättspsykiatrin" och de stora förändringar som kan förutses inom den rättspsykialriska organisationen. Socialstyrelsen finner det mycket angeläget att utbildningsinsatser för personalen med bl. a. löpande fortbildning kan genomföras.

Föredraganden

Regeringen uppdrog i april 1979 åt socialstyrelsen alt utreda vad som kan göras för att effektivisera det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Uppdraget redovisades till regeringen i april 1980 i rapporten Effektivisering av rättspsykiatrin. Med anledning av utredningens resultat har regeringen den 9 oktober 1980 uppdragit åt socialstyrelsen atl snarast stänga en avdelning vid den rättspsykialriska kliniken i Huddinge fills vidare. Samtidigt uppdrog regeringen ål socialstyrelsen att påbörja en avveckling av stationer­na i Sundsvall och Växjö hösten 1980. Regeringen har också uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att träffa avtal med respektive landsting så alt klinikernas jour och beredskap kan samordnas med de närliggande psykia­triska klinikerna.

Den nya kliniken i Umeå har inte kunnat tas i bruk som planerat. Lokalerna utnyttjas f.n. för den rättspsykialriska stafionens verksamhet. Enligt avtal som träffats med Västerbottens läns landsfingskommun år 1974 skall landsfinget ha hand om driften av de rättspsykialriska vårdplatserna. När klinikens verksamhet kommer igång skall den rättspsykialriska slafionen i Umeå upphöra.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 64 639 000 kr. Jag har därvid räknat med nödvändigheten att göra en viss

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           166

kostnadsbesparing, vilket torde vara möjligt mol bakgrund av en minskande beläggning under senare år, stängning av en avdelning vid Huddingekliniken saml avvecklingen av de rättspsykialriska stafionerna i Sundsvall och

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 64 639 000 kr.

H 2. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

 

1979/80

Utgift

140 938 062

1980/81

Anslag

220 000 000

1981/82

Förslag

220 000 000

Från anslaget bekostas byggnadsbidrag fill landstingskommunerna saml Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstings­kommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) samt mellan staten och Stock­holms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m.m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252) samt filläggsavlal fill dessa avtal (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).

Sjukvårdshuvudmännen skall enligt reglerna i mentalsjukvårdsavtalen erhålla bidrag enligt angiven bidragsplan. Anläggningsbidrag utgår för uppförande av nya vårdplatser och uppruslningsbidrag utgår för renovering, om- och tillbyggnad m.m. av byggnader. Förutsätlning för all få bidrag är alt objektet tillstyrkts för igångsätlningstillslånd av socialslyrelsen. Dessulom utgår byggnadsbidrag enligl särskilda överenskommelser, som träffas mellan staten och resp. sjukvårdshuvudman.

Bidragen är i avtalen angivna i kostnadsläget den 1 juli 1962. Indexering skall göras från denna tidpunkt och till utgången av del kvartal under vilkel byggnadsåtgärderna vidtagits.

Socialstyrelsen

Beslut rörande prioritering av investeringar inom hälso- och sjukvården föreligger ännu inte för åren 1981 och 1982. Dessutom tillkommer invesle-ringsersältningar enligt särskilda överenskommelser, som redan träffals och kan antas komma atl träffas mellan staten och vissa sjukvårdshuvudmän. En säker beräkning av anslagsbehovet kan därför inte göras. Socialstyrelsen föreslår att anslaget tas upp med oförändrat 220 milj.kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           167

Föredraganden

Med utgångspunkt i nu gällande bidragsregler beräknar jag medelsbeho­vet för budgetåret 1981/82 till 220 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 000 kr.

H 3. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m.

1979/80         Utgift             2 927 253 901

1980/81         Anslag            2 827 000 000

Från anslaget utgår bidrag fill landsfingskommunerna samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m. Bidragen utgår enligl avtal mellan staten och landstingskommunerna om landsfingens överlagande av den psykiatriska sjukvården saml mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kom­muners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m.

Avtalen innebär sammanfattningsvis att staten fill sjukvårdshuvudmännen skall lämna bidrag lill driftkostnaderna för den från staten övertagna psykiatriska sjukvården, för avskrivning av sjukhusbyggnader, för utrust-ningskoslnader, för kostnader för markförvärv m. m. och för pensionskost­nader.

Förhandlingar pågår f. n. om bidraget till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för åren 1980 och därefter. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1981/82 beräkna etl förslagsanslag av 2 827 000 000 kr.

H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m.

1979/80         Utgift             22 172 000            Reservation   20 472 045

1980/81         Anslag            23 091000

1981/82         Förslag           34 591000

Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m. för den civila hälso- och sjukvården i krig.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

168

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändi

-ing 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

 

styrelsen

ganden

1.

Anskaffning av utrust-

 

 

 

 

ning m.m.

9 400 000

+  1377 000

-

2.

Beredskapslagring av lä-

 

 

 

 

kemedel m, m.

12 740 000

+ 19 092 000

+ 12 349 000

3.

Beredskapslagring av

 

 

 

 

sera och vacciner

350 000

-    349 000

-     349 000

4.

Reservanläggningar för

 

 

 

 

vätskeproduktion

1000

-

-

5.

Ersättning till sjukvårds­huvudmännen för ge­nomförda ändringsarbe-

 

 

 

 

ten

600 000

+    400 000

-      500 000

6.

Beredskapslagring av för-

 

 

 

 

brukningsmateriel

-

+ 16 800 000

-

 

Summa kostnader

23 091 000

+ 37 320 000

+ 11500 000

Socialstyrelsen

Anslagsbehov enligt sidoalternativ + 19 110 000 kr.

1. För utrustning av operations- och intensivvårdsavdelningar begär styrel­sen sammanlagt ca 9 milj. kr..och för transportvagnar 1,8 milj. kr.

2.   Till grund för uppbyggnaden av läkemedelslagren ligger den under år 1979 reviderade förteckningen över beredskapsläkemedel.

Erhållna medel för lageruppbyggnad av läkemedel och läkemedelsråvaror t. o. m. budgetåret 1980/81 beräknas skapa en uthållighet motsvarande 6 ä 7 månader total avspärrning. Härtill kommer krigsfallet där kostnaderna beräknas till ca 45 milj. kr. i 1981 års prisläge. Kostnaden för fortsalt uppbyggnad av beredskapslager av läkemedel enligt huvudalternativ uppgår för detla budgetår till ca 31,8 milj. kr. Skulle förhållanden påkalla det utgår styrelsen från alt man är oförhindrad att i samråd med ÖEF disponera medel inom detta anslag för företagsstöd till inhemsk produktion av läkemedel.

3.      Erfarenheten visar alt svårigheter kan uppstå att anskaffa vacciner och sera under planerat budgetår. Genom att utnyttja reservationer under budgetåret 1981/82 hemställer styrelsen om endast 1 000 kr.

4.      Planeringen för vätskeproduklionens omfattning och drift under krigs­förhållanden fortskrider i syfte alt komplettera nuvarande resurser. Under budgetåret 1980/81 börjar underlag tas fram för planläggning av ytterligare en enhet för vätskeprodukfion. Medel behövs först budgetåret 1982/83. Med hänvisning härtill anmäler styrelsen endast etl formellt medelsbehov för budgetåret 1981/82.

5.      Ersättningar för utförda ändringsarbeten baseras på uppgifter från sjukvårdshuvudmännen. Styrelsen betalar ut ersättningar kalenderårsvis.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                         169

Begärda medel skall täcka kostnaderna för kalenderåret 1981.

6. Regeringen har den 8 mars 1979 uppdragit åt statens förhandlings­nämnd atl förhandla med landstingskommunerna och kommunerna utanför landsfing om deras medverkan i hälso- och sjukvårdens försörjningsbered­skap. En samordningsgrupp har fillsatls med uppgift atl biträda i förhand­lingsarbetet. Planering pågår för en försöksverksamhet med buffertlagring av förbrukningsmateriel hos vissa sjukvårdshuvudmän till en kostnad av högst 8 milj. kr. Försöksverksamheten beräknas påbörjas i januari 1981. Betalningsutfallet beräknas ske först under budgetåret 1981/82.

Styrelsen bedömer det som inte sannolikt att en lageruppbyggnad kan påbörjas under budgetåret 1981/82 varför styrelsen begränsar sin anslags­framställning för delposten till 16,8 milj. kr. I beloppet ingår dels 8 milj. kr. förnämnda försöksverksamhet, dels 8,8 milj. kr. för försörjningsberedskaps­lån avseende rönlgenfilm. Begärda medel härför fördelar sig med 4,4 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och 4,4 milj. kr. som förskotterats från läkemedelsposten budgetåret 1980/81.

Föredraganden

Med lillämping av de riktlinjer som lagts i 1977 års försvarsbeslut har för fortsatt anskaffning av främst utrustning till operationsavdelningar beräknats 9,4 milj. kr.

I föregående års budgetproposition förordade jag en viss senareläggning av läkemedelslagringen med hänsyn lill del slatsfinansiella lägel och den relativt goda försörjningsberedskapen med läkemedel jämfört med andra Områden inom totalförsvaret. Jag förordar nu en höjning av anslaget lill den tidigare nivån och beräknar medelsbehovel lill ca 25 milj. kr.

Som en följd av regeringens uppdrag den 8 mars 1979 åt statens förhandlingsnämnd all förhandla med sjukvårdshuvudmännen om deras medverkan i hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap beräknas en ettårig försöksverksamhet med bufferllagring av viss förbrukningsmateriel påbörjas i början av år 1981 till en kostnad av högst 8 milj. kr. Detta kan ske genom vissa omdisponeringar inom anslaget. Jag beräknar därför inga särskilda medel för detta ändamål budgetåret 1981/82.

För sera och vacciner saml för reservanläggningar för välskeproduklion finns reserverade medel från fidigare budgetår. Med hänvisning fill samman­ställningen beräknar jag anslaget till 34 591 000 kr. Härvid har vissa lönemedel överförts fill anslaget E 1. Socialstyrelsen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 34 591 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet H 5. Driftkostnader för beredskapslagring m. m.

170

 

1979/80 1980/81 1981/82

Utgift

Anslag

Förslag

24 359 000 27 450 000 29 810 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning samt drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

 

styrelsen

ganden

1.

Förvaring och underhåll

 

 

 

 

 

av utrustning m.m.

7 300 000

+ 1 075 000

+

730 000

2.

Läkemedel m.m.

15 180 000

+ 2 861000

+ 1 450 000

3.

Sera och vacciner

1 500 000

+    127 000

 

-

4.

Reservanläggningar för

 

 

 

 

 

vätskeproduktion

170 000

+    160 000

+

80 000

5.

Ersättning till sjukvårds­huvudmännen för vissa

 

 

 

 

 

planläggningskostnader

3 300 000

+    100 000

+

100 000

6.

Förbrukningsmateriel

-

+ 3 173 000

 

-

7.

Försvarsmedicinsk forsk-

 

 

 

 

 

ning och utveckling

-

+    165 000

 

-

 

Summa

27 450 000

+ 7 661 000

+ 2 360 000

Socialstyrelsen

1. En utökad anskaffningsverksamhel medför också ökade kostnader för förvaring och underhåll av utrustning av varaktig sjukvårdsmateriel. Hyres­kostnaderna ökar på grund av utbyte lill såväl ur mobiliseringssynpunkl som ur fredsmässig förvaltningssynpunkt bättre förrådslokaler. Kostnaderna för frakter och för malerielvård ökar också.

2. Driftkostnaderna för beredskapslagring av läkemedel har beräknats efter samråd med överslyrelsen för ekonomiskt försvar. Ränta på investerat kapital ingår därvid med 9,25 % vilket utgör 80-90 % av driftkostnaderna.

3. Under delposten beräknas medel för åleranskaffning av sera och vacciner.

4. Kostnaderna för tillsyn och funktionskontroll av apparatur installerad i
reservanläggningar samt hyreskostnader för dessa liksom för förvaring av
viss materiel i anslutning härtill beräknas efter samråd med ÖEF och andra
berörda parter uppgå till 190 000 kr. under budgetåret 1981/82. Härtill
kommer en kostnad på 140 000 kr. för den provkörning som bedömts

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           171

nödvändig atl göra vartannat år. Den totala kostnaden blir 330 000 kr.

5.  Verksamheten kommer alt fortsätta med fortsatt översyn av planlägg­ningen för fredsorganisationens övergång till krigsorganisation (främst då inom primär- och långtidsvården) samt framtagande av lämpliga lokaler för operationsannex. En slor del av de landslingsanställda beredskapsplanläg-garna pensioneras under de närmaste åren. Detla har redan fått konsekven­ser under budgetåret 1980/81. Viss överlappningstid krävs för atl sätta in den nyanställde i uppgifterna.

6.      Driftkostnader för beredskapslagring av viss redan befintlig förbruk­ningsmateriel hos ÖEF beräknas till ca 3,2 milj. kr.

7.      Styrelsen bör stödja försvarets forskningsanstalts insatser inom den försvarsmedicinska forskningen och förslärka dess resurser. För inriktningen av forsknings- och utvecklingsinsatserna bör en särskild arbetsgrupp med representanter för olika myndigheter bildas.

Föredraganden

Med hänsyn lill vad jag har anfört under föregående anslag och med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 29 810 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Driftkostnader för beredskapslagring m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 29 810 000 kr.

H 6. Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m.m.

1979/80            Utgift             4 694 000

1980/81            Anslag            5 384 000

1981/82            Förslag           5 425 000

Från anslaget bekostas utbildning av personal som avses tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

172

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Utbildning för den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation Försvarsmedicinsk tjänst­göring

Utbildning av vapenfria tjänstepliktiga för vilka socialstyrelsen är utbild­ningsmyndighet Bidrag till Svenska röda korset för ut bildning av civilsamariter och perso­nal för krigsblodcentraler Bidrag till Sveriges kvinnliga bilkårers riks­förbund för utbildning av bilförare

Summa

 

 

Social

Föredra-

 

styrelsen

ganden

2 521 000

+ 252 000

- 59 000

801000

+ 80 000

-

196 000

+ 20 000

-

1 154 000

+ 115 000

+ 60 000

712 000

+ 71 000

+ 40 000

5 384 000

+ 538 000

+ 41 000

Socialstyrelsen

1.      Befallningsinriklade kurser grundade på personalens krigsbefaltningar inom den civila hälso- och sjukvården i krig kommer budgetåret 1981/82 atl ordnas inom programmet sjukvård, hälsovård och B-skydd, ledning och försörjning. Styrelsen begär medel för sammanlagt 68 kurser och konferen­ser med ca 1 500 kursdeltagare.

2.  Det är en strävan från socialstyrelsens sida att den försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare skall fullgöras inom sådana discipliner där läkaren kan komma att verka under beredskap och krig. Den beräknas omfalta ca 80 Ijänstgöringsmånader.

3.  Styrelsen är utbildningsmyndighet tör vapenfria Ijänsteplikliga inom hälso- och sjukvårdsområdet. Varje utbildningsmyndighet har atl själv svara för kostnaderna för föreläsararvoden, kursmaterial m. m. för denna utbild­ning, medan arbetsmarknadsstyrelsen svarar för kostnaderna för ekono­miska och sociala förmåner. Totalt beräknas ca 360 vapenfria ijänsteplikliga få utbildning under budgetåret 1981/82.

4.  För socialstyrelsens räkning utbildar Svenska röda korset samariter för placering inom den civila krigssjukvården, i första hand hemsjukvården. Bidraget innebär att 500 samariter kan grundutbildas och lika många repetitionsulbildas.

5.  Bidraget lill Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund innebär alt ca 400 personer kan grundutbildas och 300 repetitionsulbildas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           173

Föredraganden

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   lill 5 425 000 kr. Härvid har vissa lönemedel överförts till anslaget E 1. Social­styrelsen. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 5 425 000 kr.

H 7. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare

1979/80         Utgift             15 025 000

1980/81         Anslag            15 025 000

1981/82        Förslag             15 025 000

Från anslaget utgår ersättning till landstingskommunerna och Gotlands kommun enligl överenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras överlagande av slalens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).

Överenskommelsen innebär alt berörda sjukvårdshuvudmän lar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fått behålla pensionsrätt enligt statens allmänna pensionsreglemente. Slaten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels etl engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.

Socialstyrelsen

Engångsbeloppet har fastställts till 78 383 870 kr. per den 1 juli 1971 och skall fördelas på 19 annuiteter, som skall erläggas fr. o. m. år 1975.

För år 1975 och följande år har parterna enats om all de årliga bidragen lill landstingskommunerna och Gotlands kommun skall ulgå med 8 milj. kr. intill dess slutlig avlösning sker av slalens kostnadsansvar för ifrågavarande provinsialläkares pensionering.

Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 lill 15 025 000 kr.

Föredraganden

I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknar jag anslags­behovet lill 15 025 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl fill Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 15 025 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            174

I. Ungdomsvård m. m.

Socialtjänstreformen

Riksdagen har antagit en ny socialvårdslagsliflning som träder i kraft den 1 januari 1982. Nuvarande barnavårdslag, nykterhetsvårdslag och socialhjälp­slag samt barnomsorgslag ersätts av en socialtjänstlag (1980:620), som är gemensam för hela vårdområdet. Socialtjänstlagen har karaktären av målinriktad ramlag.

Till de individuellt inriktade insatserna inom socialtjänsten hör omsorgen om barn och ungdom, äldre och människor med handikapp samt stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd åt familjer och enskilda som behöver del. Av central betydelse är bestämmelsen om den enskildes rätt lill bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inle kan tillgodoses på annal sätt. Till omsorgerna om barn och ungdom hör förskole-och fritidshemsverksamhel. Socialnämnden ges elt särskilt ansvar alt verka för att barn och ungdom vaxet upp under trygga och goda förhållanden. Barn och ungdom som riskerar alt utvecklas ogynnsamt skall få del skydd och del stöd som de behöver. Om hänsynen fill den unges bästa motiverar det skall socialnämnden sörja för att den unge får vård och fostran utanför det egna hemmet.

För människor - unga eller vuxna - som behöver vårdas eller bo i annal hem än del egna skall det finnas familjehem och hem för vård eller boende. Med familjehem avses sådana enskilda hem, i vilka socialnämnden beslutar att placera ett barn eller en vuxen. Hem för vård eller boende blir del sammanfattande begreppet för socialtjänstens institutioner. Det innesluter nuvarande barn- och ungdomshem, ungdomsvårdsskolor, nykterhetsvårds­anstaller, inackorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare m. m.

I lagen ges särskilda regler lill skydd för underåriga. De ersätter framför allt de nuvarande reglerna om fosterbarnsvård i barnavårdslagen. Foster­barnsbegreppet avskaffas. Åldersgränsen höjs från 16 till 18 år bl. a. när det gäller krav på socialnämndens medgivande till alt barn får las emot för vård och fostran i hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom.

När del gäller vård utan samtycke av barn och ungdom kompletteras socialtjänstlagen av en lag (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Vård med slöd av LVU skall beredas den som är under 18 år, om brister i omsorgen om den unge eller hans eget beteende medför risker för hans hälsa eller utveckling. För den som behöver vård på grund av sitt beteende kan vård med stöd av lagen beslutas tills dess den unge fyller 20 år. Vård med stöd av LVU beslutas av länsrätten efter ansökan av socialnämn­den.

En parlamentarisk beredning har tillsalts (S 1980:07) med uppgift atl göra en översyn av reglerna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           175

och sjukvårdslagsfiflningen m. m. Enligt direktiven skall beredningen i huvudsak arbeta med frågan om vårdlvång mot vuxna missbrukare men även anslutande regler för vård av unga och för vård av annan karaktär än missbruksvård bör ingå i beredningens uppgifter. De delar av socialtjänsl­lagstiflningen som är avsedda att utgöra elt grundläggande skydd för barn och ungdomar i risksituafioner, främst lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, blir därmed föremål för ytterligare överväganden.

Regeringen har - efter riksdagens bemyndigande - godkänt den överens­kommelse som har träffats med landstingsförbundet och Svenska kommun­förbundet om ett ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nyklerhetsvärdsanstaiter m. m. Enligt överenskommelsen skall berörda kommuner och landstingskommuner den 1 januari 1983 la över dels huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nyklerhets­vårdsanstalterna, dels de rättigheter och åtaganden som staten har i fråga om Margrelelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nykterhets­vårdsanstaller samt inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Överenskommelsen innebär atl kommuner och landstingskommuner gemensamt skall svara för atl behovet av hem för vård eller boende inom socialtjänsten blir tillgodosett. Kommuner och landstingskommuner skall i samverkan upprätta en vårdplan för insfitutionsvården inom länet. Plane­ringen - som bl. a. gäller vård av barn och ungdom och vård av alkohol- och narkotikamissbrukare - förutsätts vara avslutad före den 1 oktober 1981. Parterna är överens om att före den 1 april 1981 träffa en överenskommelse om utformningen av statsbidraget fill verksamheten.

Syfiet med huvudmannaskapsförändringen är atl skapa förutsättningar för en bättre fungerande vårdkedja inom såväl ungdomsvården som missbruks­vården.

De anställda vid insfitution som tas över av en kommun eller landstings­kommun skall enligl överenskommelsen erbjudas anställning hos den nya huvudmannen fr. o. m. den 1 januari 1983. Jag har tillsatt en berednings­grupp med företrädare för staten, den kommunala/landsfingskommunala sektorn, nykterhetsvårdens anslaltsförbund och berörda personalorganisa-fioner för alt kartlägga och samordna frågor av gemensamt intresse rörande löne- och anställningsvillkor som har samband med det ändrade huvudman­naskapet.

För att genomföra fortbildningsinsatser för social personal med anledning av socialtjänslreformen har en styrgrupp tillsatts under socialdepartementets ledning. I gruppen ingår representanter för socialdepartementet, socialsty­relsen, kommunförbunden, de fackliga huvudorganisationerna och nämn­den för samhällsinformalion. Styrgruppen leder planeringen av fortbild­ningsinsatserna och informationen till allmänheten. Socialstyrelsen svarar för sekretariatsfunktionen och har fått i uppdrag alt svara för de cenirala insatserna.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           176

Fortbildningen kring socialtjänstreformen skall genomföras i två faser. En brett upplagd basinformation skall nå många olika grupper av personal och förtroendevalda både inom och ulom socialvården. För mera ingående studier kring reformen planeras en fördjupningsutbildning. Denna utbild­ning syftar fill att stimulera utvecklingen av socialvården i den riktning som reformen anger, ge kunskaper om försök, projekt och annat utvecklingsar­bete saml ge fillfälle alt utveckla samarbete inom socialvården och mellan socialvården och andra verksamheter.

Försöksverksamhet m. m.

Inför arbelel med socialtjänstreformen har en försöksverksamhet bedri­vits i Krisfianstads och Malmöhus län. Den del som bekostas med särskilda statliga medel slutfördes i början av år 1979. För all vissa delar av försöken skall kunna fortsätta - inom ramen för de reguljära medel som institutions­vården förfogar över - liar regeringen medgivit fortsall dispens från vissa bestämmelser i sociallagsliftningen.

Fritidsverksamhet för barn och ungdomar är en angelägen uppgift när det gäller atl förebygga olika sociala problem. Socialstyrelsen har sedan år 1971 i samråd med bl. a. skolöverstyrelsen, slalens ungdomsråd och Svenska kommunförbundet bedrivit försöksverksamhet med fritidsakliviteter för barn och ungdom, företrädesvis i åldern 7-12 år. Bidrag har lämnats från allmänna arvsfonden lill elt stort antal projekt inom denna försöksverksam-hel där föreningar m. fl. har fått möjlighet all pröva nya former av fritidsaktiviteter och att i övrigt utveckla sin verksamhet samt nå ut till nya grupper av ungdomar. Tidigare har diskussion förts med ungdomsorganisa-fionerna om en ändrad inriktning. I förra årets budgetproposition meddelade jag atl frågan om formerna för ett eventuellt fortsatt stöd till ungdomsorga­nisationernas ferieverksamhel inle kunde lösas ulan närmare utredningar och överläggningar. Statsrådet Mogård kommer senare denna dag alt anmäla frågan om bidrag till ungdomsorganisationernas ferieverksamhet.

Ur allmänna arvsfonden har regeringen även anvisat medel för vissa försök med bl. a. särskilda insatser för ungdomar med sociala problem. Sådana försök pågår f. n. i några kommuner. I en kommun har bedrivits försök med vidgade och fördjupade insatser för ungdomar med olika former av arbetshinder av social natur.

Även medel från departementets socialforskningsanslag A 3 går till forsknings- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsvårdsområdet. Medel har bl. a. beviljats lill projekt om misshandlade barn och deras föräldrar samt lill "Barn i kris", vilket är etl projekt om fosterbarn som följs under en treårsperiod. Delegationen för social forskning har under år 1980 utgivit en rapport om projektet som berör ungdomars levnadsförhållan­den.

Utredningen (Ju 1977:08) om barns rätt ser över hela området för barns

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           177

rättsliga ställning och undersöker i vilka fall och på vilka sätt barns intressen och behov skall kunna fillgodoses bättre än f. n. På förslag av utredningen har i föräldrabalken uttryckligen angivils atl föräldrar vid uppfostran av barn inte får kroppsligen bestraffa dem eller utsätta dem för annan kränkande behandling.

En arbetsgrupp har fillsatls inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) med uppgift att behandla frågor om åtgärder beträffande lagöverträdare under 15 år. Arbetsgruppens uppgift är bl. a. att initiera samordningsmodeller som innefattar samarbete mellan polisen och de sociala myndigheterna. En huvuduppgift för arbetsgruppen är alt undersöka vilka utredningsruliner som bör fillämpas när misstanke om brott riktas mot icke straffmyndiga.

En kommitté (S 1980:09) har tillsatts för alt göra en förutsättningslös bedömning av hur de nuvarande verksamheterna inom den psykiska barna-och ungdomsvården (PBU/BUP), familjerådgivningen och annan verksam­het med liknande uppgifter, t. ex. socialtjänsten men även omsorgsverksam­heten, bäst kan samordnas.

Elevvårdskommillén (U 1978:06) började sitt arbele år 1978 och har fill uppgift att utreda organisation, innehåll, arbetssätt och arbetsreformer i skolans elewårdsarbete. Kommittén har under år 1980 färdigställt en rapport om samverkan mellan skolan och andra samhällsorgan (Ds U 1980:2) samt en om försök med utvecklingsarbete på elev\'årdsområdet (Ds U 1980:1).

Prostilutionsutredningen (S 1977:01) arbetar med alt kartlägga problemen kring prostitutionen och även att ge en belysning av de bakomliggande orsakerna fill denna. En arbetsgrupp inom utredningen har färdigställt en rapport (Ds S 1980:9) Prostitutionen i Sverige. Rapporten innehåller bl. a. en analys av könsroller och sexualitet, en undersökning av prostitutionens omfallning och karaktär, en redogörelse för brottslighet kring prostitutionen samt en beskrivning av verksamheten vid de s. k. sexklubbarna.

Regeringen har beviljat medel fill ett forskningsprojekt i Malmö om proslitufionens orsaker, uttryck och omfattning. En socialkurativ del i projektet är fältarbete direkt i gatumiljön, individuellt psykologiskt socialt stöd, hjälp till utbildning, arbete, bostad och sanerad ekonomi. En viktig del är också att akfivt tillvarata kvinnornas möjligheter att stödja varandra. I projektet deltar förutom socialförvaltningen, bl. a. polis och åklagarmyndig­het.

Ungdomsvårdsskolor

Vid ungdomsvårdsskolorna ges vård, fostran och utbildning ål barn och ungdomar som på grund av sociala störningar bedöms vara i behov av den behandling som kan ges vid dessa skolor. De intagna vid skolorna har antingen skrivits in som elever eller tagils in för utredning eller observation. Vid skolhemmen, som är avsedda för skolplikliga elever, ges grundskoleut-

12 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bit. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             178

bildning. Vid yrkesskolorna ges huvudsakligen arbetsträning och förbere­dande yrkesutbildning samt viss teoretisk utbildning. För skolplikfiga elever vid yrkesskolorna ges grundskoleutbildning.

Sedan år 1975 tillämpas elt eget upptagningsområde för varje regional grupp av skolor. Försöksverksamhet med frivillig vård - numera även för vissa s. k. överåriga elever - pågår vid 15 ungdomsvårdsskolor. Tre skolor deltar i den fortsatta, begränsade försöksverksamheten inom socialvården i Skåne.

Vid ungdomsvårdsskolorna pågår i övrigt sedan några år tillbaka olika försök med syfte att förbättra behandlingsmetoderna. Metodutveckling vid specialavdelningarna pågår vid Hammargården, Lövsta och Vemyra. Elt ambitiöst utvecklingsarbete för atl förbättra vården vid specialavdelningarna har ingångsatts vid flera skolor. Socialstyrelsen har under våren 1980 anordnat en särskild konferens för personal som är direkt engagerad i arbetet på specialavdelningarna vid resp. skola för atl sprida erfarenheterna av utvecklingsarbetet.

Med syfte alt bl. a. utreda orsakerna fill personalens ökade sjukfrånvaro bedrivs försök med en modell för organisafions- och personalutvecklingsar­bete vid två skolor. Ett samverkansprojekt mellan Bärby yrkesskola och socialförvaltningen i Uppsala har startat under våren 1980.

F. n. finns 18 ungdomsvårdsskolor med ca 500 elevplatser. UtveckUngen av elevantalet och vårdtiderna framgår av följande sammanställning.

 

 

1965

1970

1975

1978

1979

Antalet platser

 

 

 

 

 

den 31 dec.

1031

875

533

473

469

Antalet den 31 dec.

 

 

 

 

 

vårdade elever

 

 

 

 

 

inom skola

887

751

469

402

408

utom skola

819

856

453

361

339

Antalet placeringar för vård

 

 

 

 

 

utom skola

1 166

2 280

1 172

886

821

Vårdtidens längd i genom-

 

 

 

 

 

snitt för elever som skrivits

 

 

 

 

 

ut resp. år:

 

 

 

 

 

Hela vårdtiden

 

 

 

 

 

antal dagar

682

820

1099

1036

1027

Därav

 

 

 

 

 

a) vårdtid inom skola

359

373

444

494

487

varav första vårdtid

246

225

195

241

257

b) vårdtid utom skola

.   323

447

655

542

540

Under år 1979 har 315 elever nyintagits, varav 252 pojkar och 63 flickor. Antalet nyintagna år 1978 var 274 elever. De vanligaste intagningsorsakerna var för pojkar förmögenhetsbrott, fordonstillgrepp, aggression och vålds­handlingar mot person samt missbruk av alkohol. För flickor var de vanligaste intagningsorsakerna missbruk av alkohol, missbruk av narkotika.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            179

skolskolk och prostitution.

Antalet platser på ungdomsvårdsskolorna var 1 031 i slutet av år 1965 och hade minskat till 469 år 1979. Efterfrågan av vård på ungdomsvårdsskola ökade under år 1979 jämfört med år 1978. Särskilt har efterfrågan av platser på sluten avdelning ökat. Platsbrist på slutna avdelningar orsakar problem i form av väntetider, ökat antal rymningar och annan oro i de fall eleverna ändå tagits in och placerats på öppna avdelningar.

Socialstyrelsen  har i  sin  anslagsframställning meddelat alt vidtagna besparingsåtgärder till följd av medelsbrisl samt ökat platseflerfrågan samverkat till atl skolornas personal ansträngts i besvärande utsträckning. Det ökande inslaget av våld medför större press på personalen och leder till ökad sjukfrånvaro och fler omplaceringar.

Vissa ersättningar till kommunerna

Fr. o. m. den 1 januari 1980 gäller nya regler för ersättning till kommuner­na för hjälp fill flyktingar och vissa andra utländska medborgare (prop. 1979/80:38, SoU 1979/80:22, rskr 1979/80:111). De nya reglerna innebär att kommunerna får ersättning för den hjälp till försörjning som ges till ufiänningar under den fid då deras ansökningar om uppehållstillstånd behandlas. Vad gäller flyktingar ersätts socialhjälp som utgivits under det år då beslutet om uppehålisfillstånd fattats samt två år därefter. Andra insatser för flyktingar, t. ex. barnomsorg och lolkhjälp, ersätts schablonmässigt med ett procentpåslag på 25 % av den statliga ersättning som kommunerna får för sina socialhjälpskostnader för flykfingar.

Avsikten är att en särskild arbetsgrupp skall filisättas för att studera effekterna av de nya ersättningsreglerna och överväga behovet av ytterligare förenklingar eller andra förändringar.

Den famiJjepedagogiska verksamheten bland flyktingar och zigenare har varit föremål för utvärdering under år 1980. Den nyss nämnda arbetsgrup­pen, som skall se över vissa delar av de generella ersättningsreglerna för hjälp fill flyktingar, kommer att på grundval av erfarenheterna från utvärderingen med förtur närmare utreda möjligheterna att förändra statsbidraget fill familjepedagogisk verksamhet till att omfatta olika slags särskilda insatser i samband med mottagning av stora eller nya flykfinggrupper.

11. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

 

1979/80

Utgift

171 439 421

1980/81

Anslag

174 691 000

1981/82

Förslag

202 030 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna. Det finns 18 ungdomsvårdsskolor med sammanlagt ca 500 elevplatser.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

180

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personat

 

 

 

Ledningspersonal

119

+   5

-

Vård och tillsynspersonal

456

+ 25

-

Ekonomipersonal

126

-

-

Personal för utbildning

 

 

 

och sysselsättning

135,5

+   3

+ 3

Kontorspersonal

42

-

-

 

878,5

+ 33

+ 3

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

123 154 000

+ 34 175 000

+ 18 964 000

Sjukvård

416 000

+       56 000

+       56 000

Resersättning och tjänstebi-

 

 

 

lar, expenser samt övriga

 

 

 

utgifter för den egentliga

 

 

 

skolverksamheten

18 268 000

+   2 433 000

+   2 095 000

Lokalkostnader

19 378 000

+   5 939 000

+   5 991000

Sjukvård m.m. ät elever

2 057 000

+      278 000

+     278 000

Ersättning fill övervakare

 

 

 

m.m., placeringar i enskilda

 

 

 

hem, inackorderingshem.

 

 

 

utbildningsanstalter m.m.

 

 

 

samt vissa bidrag till lOGT-

 

 

 

NTO

12 218 000

-

45 000

Arbetsmiljöåtgärder

-

+      500 000

-

 

175 491000 .

+ 43 381 000

+ 27 339000

Inkomster

 

 

 

Uppbördsmedel

-   800 000

-

,

Nettoutgift

174 691 000

+ 43 381 000

+ 27 339 000

Socialstyrelsen

Efterfrågan på platser ökade under år 1979 med ca 24 % jämfört med år 1978. Styrelsen räknar med fortsatt hög och eventuellt ökad efterfrågan på platser under de närmast kommande budgetåren.

1.      Pris- och löneomräkning + 39 252 000 kr.

2.      Ett genomförande av huvudförslaget skulle bl.a. innebära en standard­sänkning på skolorna och en minskning av personalen med ca 30 tjänster. En sådan personalminskning skulle medföra väntetider vid placeringar på ungdomsvårdsskolor och att andra placeringsalternativ t.ex. fängelse i vissa fall skulle bU aktuella. Det skulle dessutom inte vara möjligt att hålla fast vid

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             181

de regionala upptagningsområdena. Socialstyrelsen skulle tvingas placera elever på ett sådan sätt att det skulle stå i direkt strid med intenfionerna om ökad integration mellan skolorna och den öppna socialvården inom regio­nen.

3.     På grund av att många befattningshavare är placerade rslutlöneklass och att personalorganisationen har en utpräglad låglöneprofil tenderar schablon­beräkningarna enligt budgetanvisningarna att systematiskt missgynna ung­domsvårdsskoleverksamheten, varför exlra uppräkning av lönemedel är hödvändig. Den löneomräkning som styrelsen föreslår avser befinthg personalorganisafion och fakfisk löneklass för varje tjänst. Därfill har styrelsen beräknat en höjning av dagkostnaden för vikarier från 225:-/dag fill 380:-/dag(+10 252 000kr.).

4.     För att kunna införa tillsynsjour pä fem skolor som nu inte har sådan krävs nio tjänster som fillsynsmän (+ 981 000 kr.).

5.     Socialstyrelsen anser det oförenligt med nuvarande vårdintenfioner atl fillåta inlåsning av elever, vilket fortfarande sker på vissa skolor. För alt kunna upphöra med denna inlåsning som sker natlefid erfordras elva tjänster som vårdare (+ 1 011 000 kr.).

6.     För att verksamheten skall få bedrivas vid Gräskärrs slutna avdelningars verkstäder har yrkesinspektionen ett krav på dubbelbemanning. Socialsty­relsen yrkar tre tjänster som verkmästare (+ 318 000 kr.).

7.     Behovet av elevplatser vid slutna avdelningar har ökat kraftigt under det senaste året. För att kunna tillgodose kommunernas behov måste socialsty­relsen snarast öppna Gräskärrs slutna avdelning Nygård, vilket innebär ett behov av två nya tjänster som vårdare (+ 184 000 kr.).

8.     För att åstadkomma en aktiv och meningsfull fritid för eleverna föreslås att fritidsassistenter inrättas vid de fem skolor som nu saknar sådana (+ 585 000 kr.).

9.     För temporära personalförstärkningar i akuta situationer föreslås en central reserv av lönemedel motsvarande tre helårstjänster som vårdare (+ 275 000 kr.).

10.  För att kunna minska omfattningen av ensamarbete krävs medel för
dubblering av personal vid vissa skolor (+ 275 000 kr.).

11.  För att komma fill rätta med personalens nedsHlning och utslagning på
skolorna finns det behov av att inrätta en särskild arbetsmiljögrupp. För
detta ändamål har socialstyrelsen beräknat en kostnad av 350 000 kr. i
lönemedel och 125 000 kr. för resor och traktamenten, tillsammans
475 000 kr. Utöver dessa extraordinära insatser beräknar socialslyrelsen
kostnader för central och lokala skyddskommittéer m. m. (+ 500 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            182

Föredraganden

Som jag har nämnt i avsnittsinledningen kommer huvudmannaskapet för bl. a. ungdomsvårdsskolorna atl ändras fr. o. m. den 1 januari 1983. Jag beräknar här medel för verksamheten under hela budgetåret 1981/82.

Efterfrågan på platser vid ungdomsvårdsskolorna har ökal under senare år. Mot denna bakgrund anser jag det inte möjligt alt reducera verksamheten ytterhgare vid skolorna och huvudalternativet kan därför inte tillämpas annat än i ytterst begränsad utsträckning. Socialslyrelsen har redovisat material som belyser vikariesituationen vid åtta skolor. Jag har bl. a. med anledning härav beräknat ökade medel för vikarier. För att verksamheten vid Gräskärrs slutna avdelningars verkstäder skall kunna bedrivas har jag vidare räknat medel för tre nya tjänster.

Försöksverksamheten med individuellt utformade metoder för undervis­ning, arbetsprövning och social träning i övrigt bör fortsätta. För nästa budgetår har jag beräknat 2,6 milj. kr. för sådan verksamhet. För försöksverksamhet i övrigt vid ungdomsvårdsskolorna beräknar jag 1,6 milj. kr. samt 274 000 kr. fill automatisk dalabehandling.

Vissa lönemedel har överförts till anslaget E 1. Socialstyrelsen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget med 27 339 000 kr. fill 202 030 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 202 030 000 kr.

12. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m.m.

1979/80

Utgift

942 270

Reservafion

1980/81

Anslag

460 000

 

1981/82

Förslag

460 000

 

118 319

Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskaffning av undervisningsmaterial och andra inventarier i anslutning till anordnande av grundskoleundervisning vid vissa skolor m.m. Prioriteringar inom anslaget är beroende av byggnadsobjektens prioriteringar.

Socialstyrelsen

Kostnaderna för inventarier i samband med nybyggnader eller större ombyggnader m.m. beräknas fill 460 000 kr. för 1980/81 och 890 000 kr. för 1981/82. Med beaktande av befintlig reservation beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för 1981/82 till 890 000.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            183

Föredraganden

Med hänsyn fill beräknad reservafionen samt fill antalet nya byggnadspro­jekt vid skolorna beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 460 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m.m för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 460 000 kr.

13. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning

1979/80

Utgift

860 952

1980/81

Anslag

1 309 000

1981/82

Förslag

1 309 000

Reservafion         561902

Från anslaget bekostas utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna, däribland grundutbildning för nyanställd vårdpersonal.

Socialstyrelsen

Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 fill 1411000 kr.

För introduktionskurser under budgetåret 1981/82 för nyanställda vårda­re, m.fl. har beräknats 312 000 kr. och för fortbildningskurser och konferen­ser 361 000 kr. Gemensamma kostnader för central kursverksamhet beräk­nas uppgå fill 68 000 kr.

Skolornas personal bör ges möjlighet atl delta i kurser anordnade av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen m.fl. För detta ändamål beräk­nar styrelsen 70 000 kr. För kurser anordnade regionalt för personal vid skolor och med deltagande av representanter för öppenvården samt intern personalutbildning vid enskilda skolor beräknar styrelsen 600 000 kr. Styrel­sen räknar därvid med att viss personalgruppshandledning införs för stöd fill den personal som arbetar under särskilt pressande arbetsförhållanden. Styrelsen räknar med att stora utbildningsresurser kommer att behövas för att ge fördjupade kunskaper i den nya socialtjänstlagstiftningen. Även behovet av utbildning beträffande t.ex. lagar och avtal inom arbetsrättens område bör beaktas.

Föredraganden

Jag beräknar anslagsbehovet för kursverksamheten under nästa budgetår fill 1 309 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Ungdomsvårdssko­lorna: Personalutbildning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reser-vafionsanslag av 1 309 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                         184

14. Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m.m.

1979/80         Utgift             189 216 256

1980/81         Anslag            1(50 000 000

1981/82        Förslag             177 000 000

Från anslaget utgår ersättning till kommunerna för kostnader för hjälp till flyktingar och vissa andra utlänningar. Socialhjälp fill flyktingar ersätls för det år beslut om uppehållstillstånd fattas saml de två efterföljande åren. För att täcka även andra kostnader inom socialvården som kommunerna kan ha haft för flykfingar utgår därutöver en schablonersältning med 25 % av ersättningen för socialhjälp. Ersättning utgår också för den hjälp fill livsuppehälle och erforderiig vård som lämnas till utlänningar under den tid då deras ansökningar om uppehålisfillstånd behandlas. Ersättningsbestäm­melserna återfinns i förordningen (1979:1120) om ersättning för socialhjälp fill flyktingar m.fl. (ändrad 1980:443). Ersättningen utbetalas av länsstyrel­serna för kalenderår i efterskott.

Enligt de regler som gällde t.o.m. 1979 utgick ersättning fill kommunerna för hjälp till flyktingar i efterskott från socialstyrelsen. Huvuddelen av ersättningarna för 1979 utbetalas under innevarande budgetår. Till följd av eftersläpningar i utbetalningarna kommer dock en viss del att utbetalas först under budgetåret 1981/82.

Från anslaget utgår under innevarande budgetår också ersättning fill sjukvårdshuvudmännen för vård på sjukvårdsinrättning av flykfingar m.fl. Ersättning utgår i enlighet med det s.k. utomlänsavlalel och utbetalas av socialstyrelsen. Genom riksdagens beslut till följd av proposition 1979/80:90 om kommunalekonomiska frågor inför 1981 upphör denna ersättning i huvudsak fr.o.m. den 1 januari 1981.

Vidare utgår från anslaget ersättning till kommunerna för kostnader för familjepedagogisk verksamhet bland flyktingar och zigenare. Ansökningar om sådan ersättning prövas av socialstyrelsen. Den familjepedagogiska verksamheten bland nordiska zigenare och enskilt invandrade zigenare som inte omfattas av flyktingbeslämmelserna har formen av försöksverksamhet. Socialstyrelsen medverkar också vid bostadsanskaffning åt vissa flyktingar och kan bevilja lån till bosladsrältslägenheler ål flykfingar. Kostnaderna för dessa lån och inflytande återbetalningar på lånen redovisas på delta anslag.

Under innevarande budgetår har från anslaget också utgått ersättning till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvudsakligen icke svenska medborgare. Dessa ersättningar, som utbetalats av länsstyrelserna i efterskott, upphörde fr.o.m. den 1 januari 1980.

Från anslaget bekostas slutligen länsstyrelsernas kostnader för mottag-ningshjälp enligt kungörelsen (1950:383) angående bistånd åt utlandssven­skar som återvänder till Sverige m.m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           185

Socialstyrelsen

För sin del av anslaget beräknar socialstyrelsen kostnaderna fill 60 milj. kr. Huvuddelen av kostnaderna avser ersättning fill kommunerna för utgiven socialhjälp fill flyktingar.

Omfattningen av den familjepedagogiska verksamheten är enligl socialsly­relsen svår atl bedöma, då den hänger samman med storleken på flyklingkvo-len och den enskilda invandringen av flyktingar. Ett stort antal kommuner kommer all avveckla verksamheten under den närmaste tiden. För 1981/82 bedöms dock omfattningen med hänsyn till behovel av insatser i nya flyktinggrupper vara oförändrad i förhållande fill budgetåret 1979/80. Kostnaderna för budgetåret 1981/82 beräknas fill 11 milj. kr.

Med hänsyn till svårigheterna på bostadsmarknaden bedömer socialstyrel­sen att efterfrågan på lån fill bostadsrällslägenheter kommer alt öka. Likaså har priserna på insalslägenheter kraftigt ökat. Kostnaderna för lån till bostadsrättslägenheter beräknas därför öka lill ca 2 milj. kr.

Föredraganden

Effekterna för kommunerna av de nya ersättningsregler för hjälp till flyktingar och vissa andra utlänningar som gäller fr. o. m. 1980 är på vissa punkter osäkra. Jag har därför fidigare i prop. 1979/80:38 om ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar m.fl. aviserat en noggrann uppföljning av kostnadsutvecklingen i kommunerna och en utvärdering av vissa delar av de nya ersättningsreglerna. Jag framhöll därvid också all möjlighelerna atl åstadkomma yllerligare förenklingar av ersättningssystemet borde ägnas fortsatt uppmärksamhet. En särskild arbetsgrupp, i vilken bl. a. Svenska kommunförbundet bör vara representerat, kommer mot denna bakgrund atl tillsättas under våren 1981 för att studera effekterna av de nya ersättningsreg­lerna och överväga behovet av förändringar.

Den familjepedagogiska verksamheten bland flyktingar och zigenare har utvärderats under år 1980 av en arbetsgrupp med företrädare från social- och arbetsmarknadsdepartementen, statens invandrarverk och Svenska kom­munförbundet. Arbetsgruppen konstaterade att verksamheten varit etl betydelsefullt medel vid mottagningen av flyktingar och zigenare i det svenska samhället, men atl den också varit förknippad med vissa problem och svårigheier. En slutsats som dras i utvärderingen är alt del också i den närmaste framtiden kommer att finnas ell stort behov av särskilda insatser när det kommer nya eller stora flyktinggrupper lill en kommun och atl det även framdeles behövs någon form av specialdestinerat statligt stöd för sådana insatser. Arbetsgruppen föreslår att statsbidraget till familjepedago­gisk verksamhet behålls i sin nuvarande form under budgetåret 1981/82. För att bällre tillgodose behovet av lokal anpassning av insatserna föreslås också atl möjlighelerna alt förändra statsbidraget till all omfatta olika slags

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            186

särskilda insatser i samband med mottagningen av stora eller nya invandrar­grupper utreds närmare.

Även jag anser att statsbidraget lill familjepedagogisk verksamhet bör bibehållas i sin nuvarande form under budgetåret 1981/82. Den tidigare nämnda arbetsgruppen som skall se över de generella ersättningsreglerna för hjälp till flyktingar, kommer dessutom all få i uppdrag alt med förtur närmare utreda och lämna förslag i fråga om statsbidraget till familjepedago­gisk verksamhet.

Enligt bestämmelser i kungörelsen (1950:383) angående bistånd ål utlandssvenskar som återvänder lill Sverige m. m. kan svensk medborgare som vistats längre tid utomlands och vid ankomsten lill Sverige är medellös och i behov av hjälp, få bistånd från länsstyrelsen i form av motlagningshjälp. Denna innefattar hjälp till uppehälle, kläder och resor och kan utgå under en tid av högst tre eller undantagsvis sex månader från ankomsten till riket. Även till svensk medborgare, som inte vislats utrikes under längre lid men som vid ankomslen från utlandet lider nöd, kan viss hjälp beviljas för uppehälle, resa till hemorten eller liknande ändamål. Länsstyrelsen i det län där inresan skett eller, efter länsstyrelsens bemyndigande, polismyndighet fattar beslut om sådan hjälp. Denna får lämnas endasi fill mindre belopp och är förenad med äterbetalningsskyldighet.

Mottagningshjälpen las i anspråk i myckel ringa omfattning. I Stockholms län förekommer endast ett par ärenden per år. Störst omfattning har verksamheten i Malmö, där del främst är blottställda ungdomar som vistats utomlands under en kortare tid som får medel för resa till sin hemort. Den totala årskostnaden för motlagningshjälpen uppgår till ca 300 000 kr.

När den nya socialtjänstlagen träder i kraft den 1 januari 1982 får även arbetsföra personer rätt till bistånd av den kommunala socialnämnden för sin försörjning om deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Del innebär bl. a. att de medellösa personer som omfattas av bestämmelserna i kungörel­sen (1950:383) angående bistånd fill utlandssvenskar som återvänder lill Sverige m.m., får rätt till socialbidrag från vislelsekommunen för de ändamål som motlagningshjälpen är avsedd för. Det finns mot denna bakgrund och med hänsyn till den ringa omfattning som motlagningshjälpen har haft, enligl min mening, inle längre några skäl för atl behålla den särskilda hjälpform som motlagningshjälpen utgör. Att lämna ekonomisk hjälp till enskilda personer är dessulom en uppgift som skiljer sig väsentligt från länsstyrelsernas och polisens övriga uppgifter. Det är naturligt att i första hand vända sig till den kommunala socialvården vid akuta behov av ekonomisk hjälp.

Med hänsyn fill den ringa omfattning som mottagningshjälpen har haft innebär elt slopande av denna hjälpform endast marginella kostnadsökning­ar för de kommuner som berörs. Jag föreslår således all nuvarande bestämmelserom motlagningshjälp till svenska medborgare som återvänder till Sverige avskaffas den 1 januari 1982.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            187

Med utgångspunkt från gällande ersättningsbestämmelser beräknar jag länsstyrelsernas kostnader för ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar m. fl. fill ca 130 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

För socialstyrelsens del av anslaget beräknar jag ell medelsbehov på 47 milj. kr. Huvuddelen därav är eftersläpande utbetalningar fill kommunerna avseende 1979 för socialhjälp till flykfingar. För familjepedagogisk verksam­het för flykfingar och zigenare har jag beräknat ett oförändrat medelsbehov på 11 milj. kr. Vissa lönemedel har överförts till anslaget E 1 Socialstyrel­sen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.          godkänna vad jag har förordat i fråga om avveckling av motlagningshjälp till svenska medborgare som återvänder från utlandet

2.          till Ersättningar till kommimerna för hjälp till utländska medbor­gare, fly klingar m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 177 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                           188

J. Alkoholpolitik och missbrukarvård

Alkoholpolitik m. m.

Det senaste året kännetecknas av mycket omfattande aktiviteter och insatser på alkoholområdet och i övrigt beträffande missbruksfrågor. Debatten kring dessa problem har varit mer omfattande, mer engagerad men samtidigt mer realistisk än kanske någon gång tidigare. Intresset kring missbruksproblemen har breddats och fördjupats.

Från det allmännas sida har gjorts en rad alkoholpolifiska insatser efter beslut av riksdagen men också efter initiativ i kommuner och landsfing. Alkoholpolitiska handlingsprogram har antagits av en rad kommuner och landsfing.

Alkoholsituationen är fortfarande allvarlig men del finns nu fog för en viss optimism. Det finns tecken på all en lång lids negativ utveckling vad gäller alkoholkonsumtion och missbruk är på väg all brytas.

Efter en prishöjning på alkoholdrycker i september 1979 minskade försäljningen sista kvartalet detta år. Minskningen har sedan fortsalt under de tre första kvartalen 1980. Sannolikt kommer för år 1980 att kunna redovisas de lägsta försäljningssiffrorna sedan 1960-talet.

Svårare atl mäta är den ändrade mer ansvarskännande atfityd fill alkohol-och narkotikaproblem som utvecklats bland allmänheten, i organisationer och bland beslutsfattare på olika nivåer. Atl en attitydförändring har skett är dock etl faktum. Som ell tecken på denna kan nämnas de beslut om spritfri eller alkoholfri representafion som har tagits i många kommuner och landsting. Riksdagen har uttalat atl all statlig representation bör vara sprilfri.

Del är nu angelägel alt knyta an till den positiva opinion som finns och med hjälp av denna samt genom intensiva insatser på skilda områden försöka driva tillbaka tolalkonsumlionen av alkohol och därmed också minska de skador som alkoholen vållar. Särskilt betydelsefullt är det att främja detla arbete bland ungdom. Som följd av den kraftiga konsumtionsökning som skett de senaste årtiondena har vi i vårt land en konsumtionsnivå som är oacceptabel och som leder lill sådana skador all alkoholmissbruket fortfarande är vårt siörsta sociala och medicinska problem.

En särskild arbetsgrupp har tillsatts för alt genomföra en aktion mot att lämna alkohol till ungdom. Aktionen startades i april 1980. Arbetsgruppen leds från socialdepartementet med dellagare från olika myndigheter och organ som är berörda av alkoholfrågorna. Avsikten är atl de cenirala aktiviteterna skall vara avslutade med utgången av innevarande budgetår.

I enlighet med riksdagens uttalande (SoU 1979/80:31, rskr 1979/80:184) har elt särskilt samordningsorgan på alkoholområdel tillsatts (S 1980:06) med uppgift all lägga fram förslag om ålgärder på alkoholpolitikens område. I samordningsorganet ingår ledande tjänstemän från berörda departement samt cheferna för de statliga myndigheter i vilkas verksamhet del ingår alt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                         189

behandla alkoholfrågor. Samordningsorganet har fill uppgift atl lägga fram förslag om begränsning av tillgängligheten av alkoholdrycker, informations­insatser samt åtgärder för alt förbättra rehabiliteringen av alkoholmissbru­kare. Samordningsorganet har också lill uppgift alt särskilt uppmärksamma det växande alkoholmissbruket bland kvinnor liksom barnens situation i familjer där missbruk förekommer.

Samordningsorganet har nu lagt fram en första rapport med förslag som i ekonomiskt avseende beaktas i budgetpropositionen.

Samordningsorganet föreslår informationsinsatser inom skolans område, bland värnpliktiga och inom mödra- och barnhälsovården. 1 rapporten föreslås också insatser för en fördjupad opinionsbildning mol drogkulturen i vilket naturligtvis också inbegrips narkotikan. Folkrörelserna ses som viktiga opinionsbildare på detla område. Jag föreslår alt 7,5 milj. kr. avsätts under budgetåret 1981/82 för dessa ändamål. Härtill kommer särskilda medel att anvisas ur allmänna arvsfonden.

Utöver de insatser som föreslås av samordningsorganet föreslår jag etl fortsatt stöd åt frivilligorganisationerna. Slalens ungdomsråd bör få 4,1 milj. kr. att fördela till ungdomsorganisationer. Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor bör få disponera 9,25 milj. kr. för riksomfattande informa­tionskampanjer m. m.

Vården av alkoholskadade

Vården av missbrukare bör förbättras och samordnas med övriga vårdområden. Efterfrågan på hjälp och stöd har ökat inom missbrukarvår-den. Skadorna bland missbrukarna har ökal och förvärrats. Olika former av biandmissbruk har blivit vanUgare. Inom nykterhelsvården uppmärksammas nya grupper av missbrukare; gravida kvinnor och ungdomar utan utbildning och arbetserfarenhet men med ett omfattande tungt missbruk. Samtidigt ökar också kraven på tidig hjälp fill missbrukare med goda möjligheter fill rehabilitering. Detta har lett lill alt behovet av resurser för vård av missbrukare särskilt har uppmärksammals.

Den nya socialtjänstlagen (1980:620) träder i kraft den 1 januari 1982. I lagen stadgas att socialnämnden skall arbeta för all förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Nämnden skall stödja den enskilde missbrukaren och se till atl han får den hjälp eller vård som behövs för att komma ifrån missbruket. Socialtjänstens insatser för att bekämpa missbruk förutsätts bli en vikfig del av verksamheten. Insatser för atl motverka missbruk bland barn och ungdomar bör få särskild uppmärk­samhet.

Reglerna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagsfiflningen m. m. är föremål för översyn och ytterligare behand­ling i den parlamentariska socialberedningen (S 1980:07). Denna skall enligt

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            190

direkfiven med förtur utarbeta ett förslag beträffande vården av vuxna missbrukare i sådan tid att en ny lagstiftning kan träda i kraft samfidigt med all nu gällande vårdlagar inom social-, nykterhets- och barn- och ungdoms­vården ersätts av socialtjänsllagstiflningen den 1 januari 1982. Beredningen skall också utreda frågan om vilka medel som bör stå mödra- och socialvården lill buds för alt i akuta situafioner genomföra en nödvändig vård då missbruk hos modern allvarligt hotar det väntade barnels hälsa.

Samordningsorganet för alkoholfrågor (SAMO), har i den fidigare omnämnda rapporten tagit upp frågan om vården för kvinnor med alkoholproblem. Jag anser i likhet med SAMO att det är viktigt alt ett utvecklingsarbete kommer fill stånd för alt bättre anpassa vårdinsatserna fill de kvinnliga vårdlagarnas behov. Alkoholkliniken vid karolinska sjukhuset har planer på att i anslutning lill forskningsmottagningen inrätta en specialmottagning för kvinnor med alkoholproblem i tidigt skede. Vid kliniken bedrivs en försöksverksamhet med samordning av vård- och behandhngsresurser för alkoholskadade (KARTAD-projektet). Samarbetet har inneburit atl behandlingen vid kliniken har kunnat förkortas och effektiviseras och att man också har fått en bättre kontinuitet i arbetet. Inom projektets ram görs en utvärdering av verksamheten.

Den forskning och utvärdering som bedrivs vid karolinska sjukhuset inom ramen för KARTAD-projektet bör få fortsatt stöd. I anslutning till verksamheten bör förutsättningar skapas för att inrätta en särskild vårdav­delning vid kliniken för kvinnor med alkoholproblem. Jag föreslår därför att 1 milj. kr. beräknas för KARTAD-projektet nästa budgetår.

Som jag framhållit i inledningen till avsnitt I. Ungdomsvård m. m. har överenskommelse träffats om att kommuner och landsfing fr. o. m. den 1 januari 1983 tar över ansvarel för de statliga ungdomsvårdsskolorna och för nykterhetsvårdsanslalterna. Härigenom skapas förutsättningar för en sam­manhållen vård. På flera orter i landet pågår och planeras för övrigt en verksamhet, som syftar till att utveckla alternativa behandlingsmodeller och pröva olika former för samverkan bl. a. mellan sjukvård och socialvård.

Försöksverksamheten med tillnyktringsenheler fortsätter. Verksamheten bör kunna ge etl underlag för bedömning av hur vården av omhändertagna berusade personer bör organiseras i framliden. En tvåårig försöksverksam­het har avslutats i Landskrona, Karlstad och Gävle. Försök med viss sjukhusanknytning pågår i Skövde medan Göteborg, Solna, Luleå och Gälhvare har fristående tillnyktringsenheler med begränsad medicinsk medverkan. I Malmö har försöksverksamheten anknytning till polisens arrestlokaler. Ytterligare försök beräknas starta i Stockholm.

Utvärderingen av försöksverksamheten pågår under ledning av socialde­partementet. En preliminär rapport av utvärderingsgruppen har lämnats till socialutskottet i december 1979. En slulhg utvärdering kommer att göras under nästa budgetår av ledningsgruppen i departementet som skall avge en slutrapport hösten 1981. Jag beräknar statens kostnader för de försök jag

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           191

fidigare nämnt till 8,2 milj. kr. under nästa budgetår.

Resurserna för de öppna och frivilliga vårdformerna inom nykterhelsvår­den har successivt byggts ul. Den 1 juli 1980 fanns 126 alkoholpolikliniker i 108 kommuner samt försöksverksamhet vid nyfillkommande alkoholpolikli­niker i sex kommuner. Vid inackorderingshem fanns ca 1 680 platser.

Vid vårdanstalterna finns sammanlagt 2 409 platser, varav 1 556 vid allmänna anstalter. Efterfrågan på platser vid de allmänna anstalterna ökar alltjämt. Beläggningen vid dessa anstalter uppgick till 83 % år 1979 och kan beräknas till 85 under år 1980. Av ansökningarna om plats vid samma anstalter avsåg budgetåret 1978/79 13,7 % tvångsintagningar. Motsvarande andel var budgetåret 1979/80 18,4 %. Antalet resolufioner per år om tvångsintagning har efter en nedgång till 722 år 1977 återigen ökat och uppgick till 1 017 redan den 1 september 1980.

Antalet vårdinsfitutioner och platser den 1 juli 1980 framgår av följande sammanställning:

 

 

 

 

Antalet in-

Antal

 

 

 

stitutioner

platser

Statliga värdanstalter

 

 

4

307

Erkända vårdanstalter

 

 

20

1249

Enskilda vårdanstalter

 

 

26

853

Inackorderingshem för alkoholmissbrukare

117

1679

Inackorderingshem/behandlingshem

för

narkonka-

 

 

missbrukare

 

 

24

290

Nästa budgetår räknar jag med en ökning med drygt 20 milj. kr. till ca 150 milj. kr. för verksamhet vid alkoholpolikliniker m. m. och inackorderings­hem för alkoholmissbrukare. För anstaltsvården beräknar jag en ökning med ca 25 milj. kr. till 220 milj. kr.

Missbruket av narkotika m. m.

Den av riksdagen begärda ulredningen (S 1977:04) om narkotikamissbru­kets omfattning genomförde under hösten 1978 och våren 1979 en landsom­fattande undersökning av det "tunga" narkotikamissbrukets omfattning. Resultatet har presenterats i rapporterna (Ds S 1980:5) Tungt narkotikamiss­bruk - en totalundersökning 1979 och (DsS 1980:11) Tungt narkotikamiss­bruk - en särredovisning för län och kommuner av 1979 års undersökning.

Rapporterna innehåller dels en redovisning av de narkotikamissbrukare som inrapporterats i samband med undersökningen, dels utredningens bedömning av det totala tunga narkotikamissbrukets omfattning.

För hela landet angavs del tunga narkotikamissbruket omfalla 10 000-14 000 personer. Av dessa var 7 500-10 000 injektionsmissbrukare. 1 500-2 000 injicerade dagligen eller så gott som dagligen. Det totala tunga

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           192

narkotikamissbruket i Storstockholmsomrädet omfattade 3 000-4 500 perso­ner. 1 Stormalmö-Lund 1 400-2 000 personer och i Storgöteborg 1 400-2 000 personer. Det dagliga injektionsmissbruket bedömdes omfatta 650-900 personer i Storstockholm, 35050 i Stormalmö-Lund och 200-300 personer i Storgöteborg.

Tillsammans svarade de tre storstadsområdena för omkring 60 % av del uppskattade totala lunga narkotikamissbruket i landet. Av del tyngsta missbruket, dvs. dagligt injektionsmissbruk, svarade storstadsområdena för omkring 80 %. Utanför storstadslänen förekom ett betydande narkotika­missbruk främst i Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings och Örebro län.

Inslaget av cannabis var påtagligt för samtliga delgrupper som ingår i det tunga missbruket. Missbruk av flera olika preparat hos en och samma person är mycket vanligt. Därutöver är det mycket vanligt att de som klassats som "tunga" narkotikamissbrukare också missbrukar alkohol.

Utredningen har också genomfört en undersökning av narkotikamissbru­ket i ungdomsgrupperna. Sådana undersökningar genomförs regelbundet för vissa åldersgrupper av skolöverstyrelsen och försvarels forskningsanstalt. Resultatet av bl. a. dessa undersökningar ligger lill grund för en beskrivning av narkotikamissbruket i ungdomsgrupperna som utredningen kommer att redovisa i början av år 1981.

Brottsförebyggande rådets narkolikagrupp gör återkommande bedöm­ningar om missbruksläget i landet. Enligt uppgifter från gruppen står det klart alt cannabismissbruket har ökat bland ungdomarna. Vidare framgår atl heroinmissbruk nu förekommer i hela landet. Missbruket av centralstimulan­tia har tidigare minskat i omfattning. Del finns dock tecken på atl det skett en viss ökning av detta missbruk under senaste året. Missbruk av kokain förekommer i Sverige men är dock begränsat.

Samhällets ålgärder mol narkotikamissbruket bygger på uppfattningen alt allt bruk av narkotika som inte är medicinskt motiverat är missbruk och skall bekämpas med krafl. Till grund för samhällets åtgärder mol narkotikamiss­bruket ligger bl. a. del omfattande åtgärdsprogram som riksdagen antog år 1978 (prop. 1977/78:105, SoU 1977/78:26, rskr 1977/78:363).

Riksdagens beslut innebar bl. a. att medel ställdes till förfogande för en betydelsefull utbyggnad av behandlingshem för narkotikamissbrukare. År 1978 fanns 180 statsbidragsberätligade behandlingshemsplatser. Den 1 juli 1980 hade antalet platser ökal fill 290.

För innevarande budgetår har beräknats medel för anordnande av 60 nya platser. Därutöver finns medel för yllerligare 48 platser, som kvarstår från tidigare budgetår på grund av försenad utbyggnad. Denna eftersläpning kommer sannolikt all försvinna, då ansökningar nu inkommit lill regeringen om inrättande av 106 nya platser.

En del  av  de befintliga behandlingshemmen  har periodvis haft  låg

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            193

beläggning. När beläggningen varit låg under en längre tidsperiod har socialstyrelsen reducerat statsbidragen. Denna ålgärd är befogad. Statsbi­draget bör i princip vara relaterat till den faktiska beläggningen.

Narkotikamissbrukare vårdas också på insfitutioner inom ungdomsvår­den, nykterhetsvården och sjukvården. Som jag fidigare nämnt skall huvudmannaskapet för all insfitufionsvård för missbrukare fr. o. m. den 1 januari 1983 åvila landsfing och kommuner. Denna förändring kan förväntas leda lill en förbättrad vårdorganisation, där befintliga resurser utnyttjas effekfivare.

I del följande beräknar jag medel för anordnande av 40 nya behandhngs-hemsplatser för narkotikamissbrukare. Bidraget fill driften av behandlings­hemmen bör höjas så att det utgår med högst 73 000 kr. per plats och år. Sammanlagt beräknar jag 30,5 milj. kr. för driften av behandhngshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare nästa budgetår.

Vård i enskilt hem är ett viktigt komplement fill inslitufionsvården för missbrukare. För budgetåret 1981/82 beräknas 2,6 milj. kr. för bidrag fill kommuner för vård i enskilt hem och i behandlingsenheter med upp fill fyra platser. Den öppna narkomanvården har byggts ut, främst i Stockholms län samt i Gotlands kommun. Bidraget till driften av vårdcentraler för narkoti­kamissbrukare föreslås öka med 2 milj. kr. lill 22,5 milj. kr.

Brottsförebyggande rådets narkotikagrupp har fått till uppgift att följa de försöksverksamheter inom narkomanvården som riksdagen beslutade år 1978. Gruppen har pubhcerat en lägesrapport över försöksverksamheterna och planerar att under våren 1981 avge en slutrapport med förslag hur erfarenheterna av försöksverksamheten skall kunna utnyttjas i den reguljära verksamheten. Bl. a. förväntas förslag beträffande skolans metoder att hjälpa ungdomar i riskzonen på grundval av projekt med förebyggande försöksverksamhet som bedrivits i ett tiotal kommuner. I september 1980 publicerade skolöverstyrelsen en handbok för skolpersonal i drogfrågor "Vad kan vi göra".

För att öka kunskapen om haschmissbruket och dess skadeverkningar har bl. a. en kortfattad broschyr utarbetats. Den är avsedd alt spridas till landets samthga högstadie- och gymnasieelever. Vidare kommer en speciell hand­bok för föräldrar om hasch och andra droger att ges ut under våren 1981. Faklainformafion om hasch och haschmissbruk kommer under våren att förmedlas fill ohka berörda personalgrupper.

Drygt 100 personer har genomgått utbildning för hela personallag vid nyinrättade behandlingshem och vårdcentraler.

Varje år placeras omkring 400 narkofikamissbrukare i familjevård. Den särskilda utredning (S 1978:05) som har till uppgift att inifiera, samordna och utvärdera viss försöksverksamhet med familjevård för missbrukare kommer att presentera resultatet av sitt arbete i början av år 1981.

Inom socialdepartementets  delegafion  för social  forskning finns  en

13 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             194

initiafivgrupp för narkomanforskning. Det är min förhoppning att resultatet av denna grupps arbete skall leda fill ökad satsning på forskning och utvärdering inom narkomanvården och all denna forskning bl. a. kan bli ett viktigt instrument i personalens behandlingsarbete.

Som ett led i förstärkningen av samhällets åtgärder mot narkotikamissbruk har förslag tagits fram till riksdagen om en höjning av minimistraffet för grova narkofikabrott samt för grov varusmuggling från ell fill två år. Höjningen av straffminimurn är avsedd att ge underlag för en skärpning av påföljderna för de allvarligaste narkofikabrotten. Avsikten med lagändring­en är dock inle alt denna höjning skall medföra genomsnittligt längre strafffider än f. n. ådöms.

Narkotikaproblemet är ett globalt problem. För att lillgången på illegal narkotika skall stoppas krävs aktivt deltagande inom berörda internationella organisationer. Sverige deltar aktivt i FN, Europarådet och inom del nordiska samarbetet för atl stärka insatserna mot narkotikamissbruket. Under fyra år har regeringen anvisat 2 milj. kr. årligen av biständsmedel fill FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel för projekt som syftar fill minskning av den illegala odlingen av opievallmon i Pakistan, Laos och Afganistan. Vidare utgår sedan flera år ett bidrag fill narkolikafondens allmänna verksamhet. Som framgår under anslaget L 1 beräknar jag 266 000 kr. för detta ändamål.

J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader

 

1979/80

Utgift

45 309 000

1980/81

Anslag

45 895 000

1981/82

Förslag

50 672 000

F.n. finns fyra statliga vårdanstalter, nämligen Venngarn med vårdavdel­ningen Hornö, Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen Brotorp samt vårdanstalten vid Frösö-klinikerna. Anstalterna har sammanlagt 307 plat­ser.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

195

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredrag-

 

 

styrelsen

anden

Personal

 

 

 

Vårdledning

24

-

-

Vårdpersonal

96

-

-

Arbetsledarpersonal

26

-

-

Ekonomipersonal

28

-

-

Övrig personal

23 197

 

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

25 037 000

+ 3 468 000

+ 2 297 000

Sjukvård

73 000

-

-

Reseersättningar

146 000

+      17 000

-

Lokalkostnader

7 016 000

+    984 000

+    984 000

Expenser

489 000

+     56 000

+     39 000

Övriga utgifter

3 244 000

+    373 000

+    357 000

Hälso- och sjukvård för in-

 

 

 

tagna

755 000

+    378 000

-

Utgifter för arbetsträning

 

 

 

m.m.

1000

-

'

Vårdanstalten vid Frösöklini-

 

 

 

kerna

9 135 000

+ 1100 000

+ 1 100000

Summa utgifter

45 896 000

+ 6 376 000

+ 4 777 000

Uppbördsmedel Försäljning

 

 

 

av produkter m.m.

1000

-

-

Nettoutgift

45 895 000

+ 6 376 000

+ 4 777 000

Inkomster vid värdanstalter-

 

na (redovisas på inkomstti-

 

 

 

teln)

100 000

-

-

Socialstyrelsen

1.      Pris- och löneomräkning + 5 122 000 kr.

2.      De faktiska lönekostnaderna överstiger anvisade medel med 3 468 000 kr. Huvudförslaget innebär en besparing med 1 710 000 kr. Försla­get innefattar vidare en schablonmässig tvåprocentig besparing av anstalter­nas omkostnader med undantag av lokalkostnaderna, sjukvårdskostnaderna och kostnaderna för vårdanstalten vid Frösöklinikerna.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för driftkostnaderna vid statens vårdanstal­ter beräknas med utgångspunkt från viss besparing. Vidare bör vissa lönekostnader överföras till anslaget E 1. Socialstyrelsen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            196

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 50 672 000 kr.

J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m.m.

1979/80         Utgift          165 026           Reservafion         248 570

1980/81         Anslag           1000

1981/82        Förslag           1000

Från anslaget bekostas inventarier i samband med ny-, lill- och ombygg­nadsarbeten samt upprustning av arbetsdriften m.m. vid vårdanstalterna.

Socialstyrelsen

Under budgetåret 1980/81 beräknas ca 230 000 kr. komma att disponeras för inköp av inventarier m.m. och utrustning fill arbetsdriften vid vårdanstal­terna. För budgetåret 1981/82 beräknas ca 110 000 kr. för dessa ändamål.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

J 3. Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m.m.

1979/80        Utgift           1072 700          Reservafion         3 469 801

1980/81         Anslag       5 720 000

1981/82        Förslag        1760 000

Från anslaget utgår bidrag för att anordna vårdanstalt eller inackorderings­hem för alkoholmissbrukare samt till s.k. övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem för narkofikamiss­brukare. Bidrag utgår med högst 22 000 kr. per plats. Bidraget får som regel inte överstiga vad som skjuts till från annat håll. Bidragsbestämmelserna för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           197

erkända och enskilda vårdanstalter samt för inackorderingshem för alkohol­missbrukare återfinns i kungörelsen (1957:144) om statsbidrag till anordnan­de av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.m. (ändrad senast 1976:216). För anordningsbidrag till behandlingshem och inackorderingshem för narko­fikamissbrukare gäller bestämmelserna i regleringsbrev den 12 juni 1980 om anslag för budgetåret 1980/81 till alkoholpolitik och missbruksvård.

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår att anordningsbidraget skall utgå oförändrat med högst 22 000 kr. per plats. På grundval av detta förslag beräknas för budgetåret 1981/82 ett medelsbehov av 3,3 milj. kr. för 150 nya platser vid inackorde­ringshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorde­ringshem för narkotikamissbrukare. Styrelsen erinrar om att av reservafio­nen från budgetåret 1979/80 utgör ca 1,4 milj. kr. av regeringen beviljade bidrag, som ännu inte betalats ut av socialstyrelsen, samt av socialstyrelsen tillstyrkta men av regeringen vid utgången av budgetåret ännu inte beviljade anordningsbidrag.

Föredraganden

Jag beräknar 1 760 000 kr. för att nästa budgetår anordna ytterligare 80 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderings­hem m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 760 000 kr.

J 4. Lån till byggnadsarbeten vid vårdanstalter m.m.

1979/80

Utgift

4 975 000'

1980/81

Anslag

5 500 000

1981/82

Förslag

5 500 000

Behållning              1 121 335

t Investeringsanslaget Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss­brukare m.m.

Från anslaget bekostas lån till byggnadsarbeten och viss utrustning m.m. vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Socialstyrelsen

Styrelsen fiilstyrker lån med sammanlagt 5,5 milj. kr. för byggnadsföretag m.m. vid vissa erkända och enskilda vårdanstalter.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             198

Föredraganden

För lån till här aktuella byggnadsprojekt beräknar jag för innevarande budgetår en medelsåtgång på 6,6 milj. kr. För lån till fortsatt upprustning av anstalterna och för projektering av vissa byggnadsarbeten beräknar jag medelståtgången till 5,5 milj. kr. nästa budgetår.

Anslagsberäkning {I 000-tal kr.)

Medelstillgång                                   Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1980-07-01              1 121                  1980/81                              6 621

Anslag 1980/81                   5 500                  1981/82                              5 500

Anslag för 1981/82 (förslag)      5 500

Summa                         12121                                         12121

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till byggnadsarbeten vid vårdanstalter m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

J 5. Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m.m.

 

1979/80

Utgift

221 442 854

1980/81

Anslag

245 300 000

1981/82

Förslag

285 150 000

Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare m.m.

Bidrag till vårdanstalter utgår med vissa maximibelopp i form av dels garanfibidrag (per dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (per dag och vårdad person). Om särskilda skäl finns kan statsbidrag utgå med högre belopp. Statsbidrag fill inackorderings- och behandlingshem utgår med högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Bidraget fill hem för narkotikamissbrukare får dock inte överstiga 68 000kr. per plats och år.

Bestämmelserna angående vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1955:426) om statsbidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1980:511). De i kungörelsen angivna grunderna för driftbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård av narkotikamissbrukare på enskild vårdanstalt och inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För statsbidrag fill driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i regleringsbrev den 12 juni 1980 om anslag för budgetåret 1980/81 fill alkoholpolitik och missbruks­vård.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

199

 

 

 

1980/81

Beräknad änd

ring 1981/82

 

Social-

Föredrag-

 

 

styrelsen

anden

 

Driftbidragens maximibe-

 

 

 

 

lopp vid vårdanstalter, kr./

 

 

 

 

dag:

 

 

 

 

Garantibidrag

133

+ 76

 

+ 18

Beläggningsbidrag

66

-29

 

+   8

 

199

+ 47

 

+ 26

Anslag (milj. kr.)

 

 

 

 

Vårdanstalter

148,8

+ 52,5

 

+ 20,2

Inackorderingshem för alko-

 

 

 

 

holmissbrukare

71,3

+ 27,5

 

+ 14,4

Behandlingshem och inac-

 

 

 

 

korderingshem för narkoti-

 

 

 

 

kamissbrukare

25,2

+   8,6

 

+   5,3

 

245,3

+ 88,6

 

+ 39,9

Socialstyrelsen

Driftbidraget bör avvägas så att fasta kostnader läcks av garanfibidrag och röriiga kostnader av beläggningsbidrag. De fasta kostnaderna beräknas under budgetåret 1980/81 för de erkända anstalterna utgöra ca 85 %, medan garanfibidraget uppgår fill ca 67 % av totala driftbidragel. Sammanlagt fordras en höjning av driftbidragel med 47 kr., varav 40 kr. i huvudsak för löne- och prisomräkning, 4 kr. för eftersläpande personalbehov och 3 kr. för eftersatt fastighetsunderhåll. Driftbidraget blir därmed 246 kr. per dag. Garantibidragel bör bestämmas till högst 209 kr. och beläggningsbidraget till högst 37 kr. för erkända och 29 kr. för enskilda anstalter.

Styrelsen uppskattar antalet vårdplatser under budgetåret 1981/82 fill 1 249 vid erkända och 853 vid enskilda anstalter. Antalet garantidagar beräknas på grundval av nämnda uppgifter till 455 885 dagar för erkända och 311345 för enskilda anstalter. Med en beläggningsfrekvens som kan uppskattas till 90 % vid erkända och 95 % vid enskilda anstalter beräknas medelsbehovet för driftbidrag fill 110,5 milj. kr. för erkända och 73,6 milj. kr. för enskilda anstalter eller sammanlagt 184,1 milj. kr.

Anstalter, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, erhåller f. n. ylterligare 1 kr. i garanlibidrag. I första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdelningar. Kostnaderna för sådana avdelningar har under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen hemställer att detta extra bidrag fastställs till högst 3 kr. Styrelsen förutsätter också att möjlighet skall finnas för regeringen att, när särskilda skäl förehgger, bevilja ytterhgare statsbidrag utöver nämnda maximibelopp. För att täcka kostna­derna för sådana statsbidrag utöver maximibeloppen beräknas som särskilda

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            200

medel 8,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Styrelsen räknar dessutom med att särskilda medel anvisas, nämligen 0,9 milj. kr. för upprustning av anstalternas inventarier, 5,5 milj.kr. för den statliga personalpensioneringen för de privata vårdanstalterna (prop. 1969:79 och 1970:104), 0,2 milj. kr. för rehabilitering av partiellt arbetsföra befattningshavare, 0,9 milj. kr. för intensifierad personalutbildning vid anstalterna, 0,3 milj. kr. för anslutning fill företagshälsovård och 0,9 milj. kr. för vårdutbildad finskspråkig personal. Sammanlagt beräknas särskilda medel med ytterhgare 17,2 milj. kr. Totalt beräknas således för anstalternas drift 201,3 milj. kr.

Socialstyrelsen utgår från att - i likhet med föregående budgetår -förändrade lönekostnader som avtalsmässigt uppkommer samt ändring av arbetsgivaravgifterna beaktas genom särskilda beslut. För att behålla rätt bidragsnivå 1981/82 bör också förväntade lönekostnadshöjningar och arbets­givaravgifter för år 1981 och 1982 beaktas. Styrelsen hemställer vidare atl bidrag skall utgå för patienter pä tillfällig permission.

Socialstyrelsen föreslår att driftbidragel fill inackorderingshem liksom tidigare får utgå med högst 75 % av den godkända nettokostnaden men att bidraget maximeras fill 65 000 kr. per plats och år. En sådan maximering medger en flexibel och breddad användning av hemmen samt en för huvudmännen och socialslyrelsen förenklad handläggning av bidragsansök­ningarna. Socialstyrelsen föreslår också vad gäller hemmen inom såväl nykterhetsvården som narkomanvården atl man slopar bestämmelsen alt vistelsetid över ett år vid hem för missbrukare inle får utgöra statsbidrags­grundande kostnad.

Medelsbehovet för bidrag fill driften av inackorderinghem för alkohol­missbrukare beräknas till 96,7 milj. kr. Antalet vårdplatser för driftbidrag beräknas detta budgetår i genomsnitt till 2 029. Av dessa platser beräknas drygt 420 ha en nettokostnad som överstiger nämnda belopp, 86 700 kr., varför bidraget beräknas fill 65 000 kr. per plats eller sammanlagt 27,4 milj. kr. Övriga platser, ca 1 610 beräknas ha en genomsnittlig nettokostnad av 57 400 kr. per plats, vilket medför ett bidrag på 69,3 milj. kr. Sammanlagt beräknar styrelsen således 96,7 milj. kr. Den föreslagna bidragsmaximering-en innebär en minskning av kostnaderna för bidrag som uppskattas till ca 4,7 milj. kr. Socialstyrelsen föreslår slufiigen atl medlen som för budgetåret 1980/81 anslagils under J 8. Bidrag till organisationer m. m. för försök med nya vård- och behandlingsmetoder med kommunala inackorderingshem överförs fill förevarande anslag. För ändamålet beräknar styrelsen 2,1 milj. kr. budgetåret 1981/82. Sammanlagt beräknas således 98,8 milj. kr. för bidrag fill drift av inackorderingshem nästa budgetår.

Beträffande hemmen för narkotikamissbrukare föreslår socialstyrelsen att bidraget höjs från 68 000 kr. fill maximalt 80000 kr. per plats och år. Styrelsen beräknar därmed statsbidraget till 33,8 milj. kr.

Det sammanlagda anslagsbehovet beräknar socialstyrelsen lill 333,9 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            201

Föredraganden

Driftbidraget till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbru­kare bör fr. o. m. den 1 juli 1981 höjas med 26 kr. per dag, varav 18 kr. garanlibidrag och 8 kr. i beläggningsbidrag. För anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, bör garantibidragel liksom nu kunna utgå med yllerligare 1 kr. Sådana förän­dringar i lönekostnaderna som avtalsmässigt kan uppkomma för åren 1981 och 1982 samt förändring av arbetsgivaravgifterna får beaktas senare genom särskilda beslut av regeringen. Antalet vårdplatser under budgetåret 1980/81 beräknas lill ca 1 249 vid erkända och 853 vid enskilda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan uppskattas fill ca 455 900 resp. 311 350. Beläggningen vid anstalterna beräknas till 85 %.

Jag beräknar anslagsbehovet fill 97,5 milj. kr. för bidrag fill erkända och 64,5 milj. kr. för bidrag till enskilda vårdanstalter. Jag beräknar också 5,5 milj. kr. för pensionsavgifter, ca 1,5 milj. kr. för inköp av inventarier och medel till finskspråkig personal. Vidare beräknar jag 85,7 milj. kr. till inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Jag räknar därvid med att upp till 1990 platser vid dessa hem kan utnyttjas vid budgetårels slut. Jag föreslår att bidraget fill inackorderingshem maximeras lill 60 000 kr. per plats och år. Sammanlagt beräknas alltså 254,7 milj. kr. för driftbidrag till nykterhetsvårdens institutioner nästa budgetår.

För bidrag fill behandlingshem och inackorderingshem för narkofikamiss­brukare beräknar jag 30,5 milj. kr. nästa budgetår. Jag har därvid räknat med en ökning av högsta bidragsbelopp för inackorderingshem och behand­lingshem för narkofikamissbrukare från 68 000 till 73 000 kr. per plats och år fr.o.m. den 1 juli 1981. Jag räknar med alt upp till 440 platser vid dessa hem kan utnyttjas vid slutet av budgetåret 1981/82. Det totala anslagsbehovet blir 285 150 000 kr.

Socialstyrelsens förslag alt slopa bestämmelserna, som innebär att vistelse-fid över etl år inte berätfigar fill statsbidrag till driften av inackorderingshem och behandlingshem, kan jag inle biträda.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.          godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter och inackorderings­hem för alkoholmissbrukare m. m.

2.          till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 285 150 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

202

J 6. Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m.

1979/80        Utgift
1980/81         Anslag

1981/82         Förslag

185 147 220' 90 300 000 96 650 000

Statsbidrag utgår fill driften av alkoholpolikliniker med 75 % av de kostnader som socialstyrelsen inom ramen för de medel som står lill styrelsens förfogande godkänner för verksamheten under förutsätlning att ersättning eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskild ordning. Bidraget betalas ut för kalenderår i efterskott.

Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1954:431 med ändring 1979:1004) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämndernas verk­samhet samt i regleringsbrev den 12 juni 1980. De i kungörelsen angivna grunderna för statsbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård på alkoholpoliklinik av narkotikamissbrukare.

Vidare utgår statsbidrag till försöksverksamhet vid nyfillkommande alkoholpolikliniker m. m., försöksverksamhet med fillnyktringsenheler, vårdcentraler för narkotikamissbrukare och till kommuns kostnad för vård av narkotikamissbrukare i enskilt hem eller i behandlingsenhel med högst fyra platser.

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredrag-

 

 

 

styrelsen

anden

1,

Alkoholpolikliniker

 

 

 

 

m. m.

54 820 000 \

-

+ 5 000 000

2,

Försöksverksamhet vid nytillkommande alkohol-

 

 

 

 

polikliniker m. m.

2 500 000   i

+ 9 180 000

-

3,

Vårdcentraler

20 500 000 ;

-

+ 2 000 000

4.

Värd i enskilt hem eller i behandlingsenhet med

 

 

 

 

högst fyra platser

2 600 000

-

-

5.

Bidrag till kostnader inom socialstyrelsen

 

 

 

 

m. m.

450 000

+     50 000

-   450 000

6.

Försöksverksamhet med

 

 

 

 

tillnyktringsenheter

9 420 000

-

- 1 200 000

7.

Försöksverksamhet vid KS klinik för alkohol-

 

 

 

 

sjukdomar

-

-

+ 1 000 000

 

Anslag (avr.)

90 300 000

+ 9 200 000

+ 6 350 000

' Anslaget Bidrag lill kommunala nykterhetsnämnder m. m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            203

Socialstyrelsen

1-3. Socialstyrelsen anser all statsbidrag för kalenderåret 1981 skall utgå enligt samma grunder till driften av de öppna mottagningar för missbrukare som för närvarande benämns alkoholpolikliniker, inklusive försöksverksam­heter vid nytillkommande alkoholpohkliniker och till vårdcentraler för narkotikamissbrukare. För nytillkommande sådana öppna mottagningar, vilka bör ha en huvudsakligen social inriktning, bör även landsting kunna vara huvudman. Statsbidragsbestämmelserna för vårdcentraler för narkoti­kamissbrukare medger att landsting står som huvudman. Styrelsen föreslår att statsbidragsgivningen till öppna mottagningar för missbrukare fr.o.m. kalenderåret 1981 förenklas och att personalkostnaderna blir bidragsberätti­gad grund. Bidrag föreslås utgå med 75 % av kostnader för personal i den öppna verksamheten med ett fillägg på 10 % som täckning av övriga kostnader för verksamheten. Personalslalen redovisas och prövas årligen av socialstyrelsen inför nästkommande kalenderår (personalbudget). De slutli­ga kostnaderna redovisas i efterhand, dock endast beträffande personal, varvid utbetalning av bidrag kan ske omgående i de fall kostnaderna överensstämmer med de budgeterade. Verksamhetens övriga kostnader behöver således inte redovisas men bidrag lill dessa bör ulgå med generelll 10 % utöver bidraget för personal.

För budgetåret 1980/81 beräknas för alkoholpoliklinik- och vårdcentral­verksamhet ett medelsbehov på totalt 77,8 milj. kr. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 för statsbidrag till öppna mottagningar enligt föreslaget förenklat bidragssystem beräknas uppgå fill ca 87 milj. kr. Anslagsposten bör tas upp förslagsvis.

4.      Socialstyrelsen föreslår att de medel som avsätts för bidrag till kommuns kostnad för vård av narkofikamissbrukare i enskilt hem eller i behandlings­enhet med högst fyra platser i stället ska utgå som stimulansbidrag till kommuner eller andra som organiserar en samordnad familjevårdsenhet. Förändringen av bidragen bör gälla från och med kalenderåret 1981. Formen för föreslaget statsbidrag bör kunna avgöras i anslutning fill familjevårdsut­redningens förslag till modell för verksamheten m.m. Medel för budgetåret 1981/82 tas upp med oförändrat belopp.

5.      Bidrag fill kostnader inom socialstyrelsen beräknas till 0,5 milj. kr. för nästa budgetår.

6.      Försöksverksamheten med tillnyktringsenheter tas upp med oförändrat belopp 9,4 milj. kr. Socialdepartementet förutsätts beräkna medelsbeho­vet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                           204

Föredraganden

Statsbidragsgivningen till alkoholpolikliniker, vårdcentraler och försöks­verksamhet med nyfillkommande alkoholpolikliniker bör förenklas fr. o. m. kalenderåret 1981. Underlag för statsbidrag bör framdeles utgöra av socialstyrelsen godkända kostnader för löner, vilka uppräknas med 60 % som bidrag till övriga driftkostnader. Statsbidrag ulgör högst 75 % av bidragsgrundande belopp och utgår för kalenderår i efterskott. Inom ramen för tillgänghga medel betalar socialstyrelsen ut bidrag efter en samlad bedömning av samthga ansökningar. I övrigt bör bidragen till alkoholpoli­kliniker och vårdcentraler samt försöksverksamhet med nytillkommande alkoholpolikliniker utgå enligt oförändrade grunder.

För bidrag till alkoholpolikliniker beräknar jag nästa budgetår 59,8 milj. kr. För försöksverksamheten med nytillkommande alkoholpolikli­niker beräknar jag för nästa budgetår 2,5 milj. kr. Till vårdcentraler beräknas 22,5 milj. kr.

Statsbidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkofikamiss­brukare eller i behandlingsenhet med högst fyra platser beräknas till 2,6 milj. kr. under anslaget.

Till anslaget E 1. Socialstyrelsen bör överföras 450 000 kr. från posten för bidrag till socialstyrelsen för vissa kostnader i anslutning till olika insatser mot narkofikamissbruket.

I inledningen till detla avsnitt har jag redogjort för försöksverksamheten med tillnyktringsenheter. Jag beräknar 8,2 milj. kr. för denna verksamhet under nästa budgetår.

Jag har också i inledningen redogjort för försöksverksamheten vid karohnska sjukhusets alkoholpoliklinik alkoholsjukdomar med samordning av vård och behandlingsinsatser för alkoholskadade. Föredragande statsrå­det har i proposition 1979/80:100 bil. 8 (s. 135-136) bl. a. anfört att verksamheten beroende på regeringens prövning fr. o. m. den 1 januari 1981 kunde komma att fortsätta som etl särskilt projekt att finansieras i annan ordning. Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt att medel ställs fill förfogande för verksamheten under tiden den 1 januari-den 30 juni 1981 och dels under budgetåret 1981/82. Regeringen häri anledning härav beviljat bidrag från förevarande anslag med 0,5 milj. kr. för verksamheten under förstnämnda tid. Under nästa budgetår beräknar jag 1 milj. kr. för della ändamål.

Jag beräknar således 71,5 milj. kr. i bidrag fill nykterhetsvård och 25,1 milj. kr. till narkomanvård under detta anslag. Med hänvisning till samman­ställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 96 650 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.          godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m.

2.          till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 96 650 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            205

J 7. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården

295 310

1979/80

Utgift

878 941

Reservation

1980/81

Anslag

1 100 000

 

1981/82

Förslag

1 100 000

 

Från anslaget bekostas kurser och konferenser för personal vid länsnykter-hetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.fl., kurser och konferenser rörande narkomanvård samt konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m.m. Vidare disponeras vissa belopp för utbildning och information för handläggare i utskänkningsärenden hos länsstyrelserna, för atl anordna konferenser med nämnder m.m. och för understöd åt samman­slutningar av nämnder.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsens utbildningsansvar för vårdanstalterna beräknas övergå fill den nya huvudmannen under 1983. Den nya sociallagstiftningen träder i kraft under år 1982. Socialslyrelsen anser det vara mycket angeläget att resurser ställs fill förfogande för intensifierade utbildningsinsatser främst med syfte att ge personalen vid vårdanstalterna bättre kunskaper och slörre handlings­beredskap inför kommande förändringar. Fortbildningen i samband med den nya sociallagsfiftningen kommer att påbörjas under 1980/81 och planeras bli genomförd främst i form av anstaltsförlagd utbildning. Socialstyrelsen uppskattar att vid nykterhetsvårdens anstalter har mer än hälften av personalen, totalt ca 600 befattningshavare, behov av en fördjupad utbild­ning för att direkt kunna tillämpa den nya lagsfiftningen. Socialstyrelsen beräknar att resurser kommer att krävas även under budgetåret 1981/82. Under en övergångsperiod och i avvaktan på att den nya huvudmannen byggt upp en organisation för atl tillgodose behovet av personalutbildning finner socialstyrelsen det angeläget att fortbildningsinsatserna bör omfatta mini­mum fem utbildningsdagar per år och anställd. För nämnda ändamål beräknas sammanlagt 1,6 milj. kr.

Behovet av intensifierad konferensverksamhet kvarstår såväl inom ny kter-hets-som narkomanvårdsområdet. Socialstyrelsen beräknar 0,6 milj. kr. för regionalt och centralt anordnade konferenser i vård- och samarbetsfrågor.

Socialstyrelsen beräknar också 0,2 milj. kr. för utbildning och 50 000 kr. för styrelsens egna administrationskostnader. Sammanlagt beräknas under anslaget 2 450 000 kr.

Kurs- och konferensverksamheten på länsplanet som bedrivs av länsnyk-terhelsnämnderna, Svenska Nykterhetsvårdsförbundets dislriktsorgan samt Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning (CAN) bör liksom fidigare erhålla bidrag från anslaget.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           206

Föredraganden

För kurser och konferenser inom nykterhets- och narkomanvårdsområdet och för utbildning och information för handläggare i alkoholärenden hos länsstyrelserna beräknar jag oförändrat belopp, 1,1 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemslälller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservafionsanslag av 1 100 000 kr.

J 8. Bidrag till organisationer m.m.

 

1979/80

Utgift

10 228 317

1980/81

Anslag

14 850 000

1981/82

Förslag

15 300 000

Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av förutvarande alkohol­missbrukare (Sällskapet Länkarna m.fl.), till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare m.m. och liknande sammanslutningar samt lill viss konvalescenlvård för narkofikamissbrukare. Vidare får styrelsen disponera en del av anslaget som bidrag till kommuner samt till nämnda sammanslutningar och till andra organisafioner som ägnar sig åt rehabilite­ring av alkohol- eller narkotikaskadade personer saml personer som sniffar Ihinner eller andra lösningsmedel m.fl. Bidrag får avse såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsmetoder. Bidrag utgår också till i första hand försök med nya vård- och behandlingsmetoder vid kommunala inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

207

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Social-

Föredragan-

 

 

 

styrelsen

anden

1.

Bidrag till sammanslut­ningar av f.d. alkohol-

 

 

 

 

missbrukare

4 500 000

+   500 000

+ 150 000

2.

Bidrag till sammanslut­ningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbruka­re och liknande samman­slutningar samt till viss konvalescentvård för nar-

 

 

 

 

kotikamissbrukare

3 150 000

+   850 000

+ 150 000

3.

Bidrag till kommuner och till sammanslutningar som avses under punkt 1 och 2 samt till andra or­ganisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotika-skadade personer samt personer som sniffar ihin­ner eller andra lösnings-

 

 

 

 

medel m.fl.

4 975 000

+ 1 000 000

+ 150 000

4.

Försök i samarbete med friviUiga organisationer med alternativa behand­lingsformer för missbru­kare bland ungdoms-

 

 

 

 

värdsskoleelever

325 000

-

-

5.

Försök med nya vård-och behandlingsmetoder vid kommunala inackor­deringshem för alkohol-

 

 

 

 

missbrukare

1900 000

- 1 900 000

-

 

 

14 850000

+    450 000

+ 450 000

Socialstyrelsen

l.Ett stort antal föreningar - f.n. omkring 270 med uppskattningsvis 14 000 medlemmar - söker bidrag ur detta anslag. Hälften av föreningarna är organiserade i riksorganisationerna Sällskapet Länkarnas Riksförbund och Länkens kamratförbund. Vårdanstahernas patientföreningar är anslutna lill en riksorganisation, ALRO, som också får bidrag från anslaget. ALRO:s medlemsföreningar får däremot bidrag ur vårdanstalternas driftbidrag. Sammanlagt söker länkföreningarna för budgetåret 1980/81 bidrag med 6,5 milj. kr. Under 1979/80 har 3,5 milj. kr. fördelats fill de olika föreningar­na. För budgetåret 1981/82 beräknar socialstyrelsen ett medelsbehov av 5 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagsi 8    Socialdepartementet                          208

2.  För stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare sökte 11 organisafioner
statsbidrag med drygt 4 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Det föreligger ett stort behov av utökade resurser för narkomanvård särskilt i de kommuner som saknar egna vårdresurser. Förutom organisatio­nernas rehabiliterande verksamhet för akfiva missbrukare spelar de en vikfig roll för f.d. missbrukare som ofta behöver etl långvarigt stöd efter att de slutat med sitt missbruk. Under 1979/80 har 2,6 milj. kr. fördelats. För budgetåret 1981/82 beräknar socialstyrelsen ett medelsbehov av 4 milj. kr.

3.  Bidrag till löpande verksamhet utgår fill organisafioner och samman­
slutningar som inte erhåller bidrag ur andra delar av anslaget. Under
budgetåret 1979/80 beviljades 15 organisationer bidrag till sin löpande
verksamhet med 1,4milj. kr. Den sammanlagda ansökningssumman upp­
gick fill 3,4 milj. kr.

Socialstyrelsen finner det angeläget med etl ökal slöd fill dessa organisafio­ner och föreslår därför en höjning av bidragen med 0,5 milj. kr.

För försök med nya vård- och behandlingsmetoder fördelades 2 575 000 kr. till kommuner och organisationer under budgetåret 1979/80. Behovet av metodutveckling inom missbrukarvården är stort. Många kommuner och organisationer saknar emellerfid möjligheter atl satsa de extra resurser som krävs under en övergångsperiod för att pröva ett nytt arbetssätt. Socialstyrel­sen föreslår en höjning av bidragen för dessa ändamål med 0,5 milj. kr. Socialstyrelsen upprepar tidigare framfört förslag atl anslagsposten 3 delas i en post för försöksverksamhet och en för löpande verksamhet.

4.      Försöksverksamheten med alternafiva behandlingsformer i samarbete mellan RFHL Småland samt Långanäs och Sligby ungdomsvårdsskolor har med utgången av budgetåret 1979/80 genomförts under en tvåårsperiod. Socialstyrelsen ser del som angeläget att frivilliga organisationer och andra ungdomsvårdsskolor får inleda ökad samverkan och begär för ändamålet oförändrat anslag.

5.      För budgetåret 1980/81 har 1,9 milj. kr. avsatts under detta anslag till försök vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare (se SoU 1979/80:31). Socialstyrelsen finner det angeläget med en förstärkning av bidragen till inackorderingshemmen. I första hand behövs dock förstärkta resurser över lag. Socialstyrelsen föreslår därför atl dessa medel fr.o.m. budgetåret 1981/82 överförs fill anslaget J 5 "Bidrag fill driften av vårdanstalter och inackorderingshem m.m.",och all medlen uppräknas fill 2,1 milj. kr.

Föredraganden

Med   hänvisning   fill   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 15,3 milj. kr. nästa budgetår. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl anslag .av 15 300 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                          209

J 9. Upplysning och information på alkoholområdet

Reservation              88 427

1979/80

Utgift

6 000 000

1980/81

Anslag

20 850 000

1981/82

Förslag

20 850 000

Statens ungdomsråd disponerar i samråd med socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 4,1 milj. kr. för fördelning på organisationer och för egen verksamhet avseende upplysning om alkohol- och narkofikaproblem. Vidare disponerar socialstyrelsen 5,25 milj. kr. för riksomfattande informafions-kampanjer och kompletterande informationsåtgärder om alkohol och andra missbruksmedel. Styrelsen disponerar också 2 milj. kr. för informations­verksamhet beträffande andra än arbetslivets organisationer saml ytterligare 2 milj. kr. för nöjesverksamhet i alkoholfri miljö. Socialdepartementet disponerar 7,5 milj. kr. för en kampanj mot överlåtelse av alkohol fill ungdom m.m. Härvid gäller bestämmelserna i regleringsbrev den 12 juni 1980 om anslag fill alkoholpolitik och missbruksvård.

Statens ungdomsråd

Under år 1980 har närmare 40 ungdomsorganisationer anslutit sig fill ungdomsaktionen mol alkohol. En klar markering har gjorts för konkreta insatser i syfte att ändra attityderna till alkoholbruket och dess orsaker. Akfionens målsättning stämmer väl överens med ungdomsrådets mål för informationsverksamhet. Rådet anser det därför angeläget att samhället genom alt slälla ytterligare medel till förfogande kan stödja ungdomsorgani­sationerna i denna nya unika samverkan.

Under budgetåret 1980/81 har efterfrågan på medverkan från ungdomsrå­det ökat kraftigt när det gäller såväl organisationernas olika aktiviteter som kontakterna med massmedia och myndigheter. För ökad kontakt och informafionsverksamhet begär ungdomsrådet 8 milj. kr. för budgetåret 1981/82, varav högst 400 000 kr. för att användas i rådets egen verksamhet.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor, som inrättades 1978, skall bl.a. fördela de medel som ställs till socialstyrelsens disposition för information i alkoholfrågor. Informationsverksamheten är ett vikfigt alkoholpolitiskt instrument. Socialstyrelsen, liksom nämnden, bedömer det som ytterst angeläget att de verksamheter som nu påbörjats av de fackliga huvudorgani­sationerna och på arbetsgivarsidan inom ramen för arbetslivskampanjen ges möjligheter atl fortsätta utan avbrott. Merparten av de medel som nämnden disponerat under budgetåret 1978/79 och 1979/80 har dirigerats till arbetslivs­området. Vissa insatser har dock även kunnat göras på skolans område och

14 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            210

kring problemkomplexet alkohol och graviditet. För budgetåret 1980/81 har kampanjanslaget ökat med 2 milj. kr. vilket möjliggjort planering av kampanjinsatser tillsammans med idrottsrörelsen, de värnphktigas organisa­tion samt Svenska Livräddningssällskapet. Det finns ett stort intresse från både organisationer och myndigheter att tillsammans med alkoholnämnden genomföra kampanjer på alkoholområdet. Medelsbehovet för arbetslivs­kampanjen budgetåret 1981/82 beräknas fill 6,5 milj. kr.

För genomförandet av kampanjer inom andra områden än arbetslivet begärs för budgetåret 1981/82 3,5 milj. kr.

Anslaget till nöjesverksa.mhet i alkoholfri miljö, som är nytt fr.o.m. budgetåret 1980/81, fillgodoser ett angeläget behov. Ett anslag på 4 milj. kr. föreslås för budgetåret 1981/82.

Anslaget fill kompletterande informationsinsatser bör ökas fill 6 milj. kr. för att i någon mån kunna tillgodose den stora efterfrågan.

Socialstyrelsen begär alltså anslag med sammanlagt 20 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

I inledningen fill detta avsnitt har jag redogjort för förslag fill åtgärder som samordningsorganet för alkoholfrågor lagt fram. För nästa budgetår beräk­nar jag 7,5 milj. kr för dessa ändamål. Härfill kommer medel att anvisas ur allmänna arvsfonden för genomförande av förslagen från samordningsorga­net. För statens ungdomsråds verksamhet beträffande upplysning om alkohol- och narkotikaproblem beräknar jag 4,1 milj. kr. För socialstyrel­sens informationskampanjer och övriga informafionsåtgärder inom föreva­rande område beräknar jag 9,25 milj. kr. nästa budgetår. Sammanlagt beräknar jag medelsbehovet under anslaget nästa budgetår fill 20,85 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Upplysning och information på alkoholområdet för budget­året 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 20 850 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            211

K. Vissa åtgärder för handikappade

Full delaktighet och jämlikhet är mottot för FN:s handikappår 1981. Vi har i Sverige brukat uttrycka detta mål för politiken på handikappområdet med begreppet tillgänglighet. Handikappade skall vara en del av samhällets gemenskap. Därför skall samhället - både i yttre fysisk mening och den verksamhet som bedrivs i samhället - vara tillgänghgt för handikappade. De politiska målen, som det råder stor samstämmighet om inom detta område, anger de anspråk som måste ställas på alla medborgare för att problemen för människor med handikapp skall kunna lösas. Mycket stora insatser har gjorts under de senaste två årtiondena. Handikappade människor möter dock alltjämt många hinder i sitt dagliga Uv. För att bemästra dem måste vi också i fortsättningen förutsätta hela folkets solidariska engagemang inte bara i form av ekonomiskt stöd. Detta kräver också personliga insatser och positiva attityder till handikappade.

Det nutida synsättet på handikapp innebär att handikappade inte är, som man förr ofta ansåg, särgrupper i samhället. Handikappade människor är resurser i samhällsbyggandet på samma sätt som andra, med samma behov, rättigheter och skyldigheter som de. De anspråk som måste ställas på medborgarna för att vår totala konsumtion skall anpassas till våra ekono­miska förutsättningar kan inte gå någon grupp helt förbi. I regeringens ställningstaganden fill statens utgifter för nästa budgetår har det dock i ett ansträngt ekonomiskt läge varit en utgångspunkt att skydda de mest utsatta grupperna. Handikappade är en sådan grupp. De polifiska ambitionerna inom handikappområdet fullföljs därför enligt de rikthnjer som har gällt under många år. Detta viktiga område tillförs således betydande nya resurser och angeläget reformarbete fortsätter.

Förslaget till statsbudget för budgetåret 1981/82 markerar handikappfrå­gornas höga prioritet. Statens kostnader för handikappåtgärder beräknas för nästa budgetår till 14 070 milj. kr. Budgetåret 1971/72 var motsvarande anslag 2 670 milj. kr., och budgetåret 1976/77 var de 6 180 milj. kr. Under budgetåret 1981/82 beräknas vidare förtidspensionerna från ATP till handikappade komma att utgöra 5 800 milj. kr.

Inom avsnittet Vissa åtgärder för handikappade beräknas för nästa budgetår anslag om sammanlagt 455,5 milj. kr. Det innebär en ökning med 59,0 milj. kr. från innevarande budgetår.

För att tillgodose handikappades behov av vårdartjänst beräknas för nästa budgetår 8,7 milj. kr. Förhandlingarna med Stockholms läns landstingskom­mun om dess övertagande av verksamheten med omvårdnad åt handikap­pade gymnasieskoleelever har ännu inte slutförts. I avvaktan härpå beräknas drygt 6,8 milj. kr. för detta ändamål.

Från anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade finansieras basresurser för handikappforskningen vid universitetet i Göteborg. Härför beräknas 363 000 kr. I detta sammanhang vill jag erinra om att avsevärda

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            212

allmänna medel, t.ex. från forskningsråden och från socialdepartementets anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, står till förfogande bl.a. för forskningen inom handikappområdet. Vidare har regeringen beviljat handikappforskare understöd ur allmänna arvsfonden för vissa särskilda utvecklingsprojekt. En viktig roll för finansieringen av sådana projekt spelar också en rad enskilda bidragsgivande organ. Inom t.ex. rörelsehinderområdet har vanförestiftelsema särskilt intresse.

Omsorgshuvudmännens insatser för psykiskt utveckUngsstörda är inrik­tade på ökad integration i skola, boende och sysselsättning. Statens finansiella stöd avser skolan, och anslaget för lönekostnader i särskolan beräknas öka från 330,4 milj. kr. till 377,8 milj. kr.

Handikapporganisationernas arbete tillmäts stor betydelse för inriktning­en och utformningen av statens, landstingens och kommunernas insatser på handikappområdet. Statens stöd, som avser riksorganisationernas verksam­het, har ökat kraftigt under de senaste fyra åren. Budgetåret 1976/77 var stödet 5,5 milj. kr.,och innevarande budgetår är det 24,5 milj. kr. Bidragen till handikapprörelsen för nästa budgetår föreslås ökade med 2 750 000 kr. till 27 250 000 kr.

Från anslag under detta avsnitt finansieras en rad särskilda insatser för synskadade. De avser bl.a. verksamhet för synskadade hantverkare, anskaffning av ledarhundar, utgivning av tidskrifter på ljudband och i punktskrift, nyhetsförmedling för dövblinda samt portofrihet för blind­skriftsförsändelser. Jag beräknar sammanlagt 22,5 milj. kr. för dessa ändamål, vilket innebär en ökning med 4,4 milj. kr.

Ordinationerna av texttelefoner åt döva och vissa andra handikappade beräknas omfatta 1 200 personer under innevarande budgetår. Engångsav­gifterna för dessa hjälpmedel betalas av staten i efterskott och anslaget för ersättning till televerket bör ökas med 2,0 milj. kr. till 7,7 milj. kr.

Beredningsgruppen (S1979:10) för det intemationella handikappåret 1981 har i förberedelsearbetet inför handikappåret inriktat sig på att stimulera till insatser och samordna de svenska nationella och internationella insatserna. Sverige har spelat en aktiv roll i det intemationella förberedelsearbetet. Avsikten från svensk sida är att insatserna i samband med handikappåret skall vara ett led i arbetet för förbättringar inom handkappområdet. Beredningsgruppen har anordnat konferenser för atl engagera folkrörelser­na i förberedelserna inför handikappåret. Konferenser har även ordnats för kontaktpersoner i kommuner och landsting. En rapport om handikappåt­gärderna i Sverige kommer att ges ut av beredningsgruppen och avses bilda underlag för en bred debatt i landet. En sammanställning över planer i Sverige inför handikappåret kommer också att presenteras. Statistiska centralbyrån sammanställer vidare för gmppens räkning en rapport om handikappades levnadsförhållanden. På förslag av gruppen har regeringen beviljat handikapporganisationerna och andra understöd ur allmänna arvsfonden för olika aktiviteter i anslutning till handikappåret, och jag

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            213

räknar med att det sammanlagda understödet för detta ändamål kommer att uppgå till 5 milj. kr.

Handikappområdet präglas av en omfattande utredningsverksamhet. Under socialdepartementet har omsorgskommittén (S 1977:12) avgivit betänkandet (SOU 1980:16) Vissa frågor rörande flerhandikappade. Kom­mitténs förslag om vissa centrala insatser har rönt en blandad remissopinion, och beredningen av denna fråga torde inte bli klar förrän fill budgetarbetet år 1981. Däremot kommer jag redan nu att förorda förstärkningar av stödet till handikapporganisationerna med anledning av kommitténs förslag i betän­kandet. Omsorgskommittén avser att avge sitt slutbetänkande under våren 1981.

Texttelefongmppen (S 1977:15) har i oktober 1980 lämnat sitt slutbetän­kande (Ds S 1980:8) Telefon för döva, förmedling av samtal med texttelefon. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutals, och avsikten är att en särskild proposifion i frågan skall lämnas under 1980/81 års riksmöte.

Bilsfödskommittén (S 1979:04) avser att redovisa sitt uppdrag om vidgade möjligheter för handikappade att få fillgång fill bil m. m. under första halvåret 1981.

Boendeservicegruppen (S 1980:1) har tillkallats för frågor om samråd beträffande boende och service för svårt handikappade i Stockholms län. Gmppen har inledningsvis genomfört personliga intervjuer om situation, problem och behov med ca 400 yngre handikappade inom länet. Arbetet fortsätter i samråd med landstinget och länets kommuner. Gmppen planerar bl.a. en försöksverksamhet med boendeträning i lägenheter i Solna, vilka tidigare disponerats av styrelsen för vårdartjänst

När det gäller samhällets insatser för handikappade vill jag här notera att kostnaderna under folkpensionsanslaget för förtidspensioner till handikap­pade och för handikappersättningar m. m. beräknas till följd av höjda pensionsbelopp m.m. under nästa budgetår öka med 1 060 milj. kr. till 7 275 milj. kr. Statsbidraget till social hemhjälp åt handikappade beräknas till 200 milj. kr. Medelsbehovet för statsbidrag fill färdtjänsten utgör 275 milj. kr. Ökningen för dessa båda ändamål är ca 95 milj. kr. Statens utgifter för hjälpmedel åt handikappade, genom sjukvårdshuvudmännen och apoteken, beräknas under sjukförsäkringsanslaget till över 100 milj. kr. På anslag under andra huvudtitlar beräknas kostnaderna för handikappåtgärder nästa budgetår öka med 670 milj. kr. fill 5 760 milj. kr. Den totala ökningen på statsbudgeten för handikappåtgärder utgör 1 890 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

214

K 1. Kostnader för viss utbildning av handikappade

 

1979/80

Utgift

14 776 670

1980/81

Anslag

14 530 000

1981/82

Förslag

16 616 000

Från anslaget betalas eri försöksverksamhet med omvårdnad för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare betalas vårdartjänst åt svårt handikappade som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor.

Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som utses av regeringen.

Från anslaget utgår också bidrag till institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Styrelsen för

Föredrag-

 

 

vårdartjänst/

anden

 

 

handikapp-

 

 

 

forskningen

 

Anslag

 

 

 

1.   Omvårdnad för vissa

 

 

 

gymnasieskolelever

6 000 000

+ 1 035 000

+    848 0001

2.   Vårdartjänst för elever

 

 

 

vid universitet, högskolor

 

 

 

och folkhögskolor

7 508 000

+ 1 192 000

+ 1 192 000

3.   Styrelsen för vårdartjänst

659 000

+      44 000

+      46 000

4.   Handikappforskningen

 

 

 

vid universitetet i Göte-

 

 

 

borg

363 000

+      36 000

-

 

114 530 000

+ 2 307 000

+ 2 086 000

Inkomster vid styrelsen

 

 

 

för vårdartjänst (redovi-

 

 

 

sas på inkomsttiteln)

45 000

-     13 000

-     13 000

'Medel om 68 000 kr. gemensamma för posterna 1. och 3

Styrelsen för vårdartjänst

Efterfrågan på de tjänster som styrelsen fillhandahåller väntas i stort sett bli oförändrad under budgetåret 1981/82.

Pris- och löneomräkning m.m. + 2 285 000 kr.

1. Antalet elever som får omvårdnad inom styrelsens försöksverksamhet vid Skärholmens gymnasium i Stockholm är liksom förra året drygt 30. Läsåret 1980/81 nyantogs sju elever. Det är färre än föregående år. Besparing enligt huvudförslaget skulle få som följd en nedsättning av tjänstgöringstiden för personalen inom den elevmedicinska  avdelningen.  I avvaktan  på

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            215

resultatet av pågående förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstingskommun om dess övertagande av omvårdnads­verksamheten för gymnasieeleverna bör emellertid ingen förändring göras i verksamhetens organisafion.

2.      Vårdartjänst har under verksamhetsåret 1979/80 beviljats för 23 studerande vid universitet och högskolor samt 94 elever vid folkhögskolornas långa vinterkurser. Dessutom erhöll 103 elever under sammanlagt 235 eleweckor vårdartjänst vid folkhögskolornas korta kurser. Vårdartjänsten tillhandahölls på nio universitets- och högskoleorter samt vid 12 folkhögsko­lor. En besparing med 2 % i verksamheten med vårdartjänst skulle innebära en minskning motsvarande 174 000 kr. i styrelsens möjligheter att tillhanda­hålla vårdartjänst. Styrelsen avstyrker införandet av begränsningar i verk­samheten.

3.      Vid styrelsens kansli kan besparingar enligt huvudförslaget genomföras genom minskning av informafion, resor m.m.

Handikappforskningen i Göteborg

4.  Den ökning av medelsanvisningen som gjordes för innevarande budget­
år har förstärkt handikappforskningen väsentligt. Eftersom medlen i stort
sett används för löner, begärs uppräkning med det belopp som motsvarar
löneökningarna inom området.

Föredraganden

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår för omvårdnad åt svårt handikappade elever i gymnasieskolan i Skärholmen är bl. a. beroende av resultatet av förhandlingarna om Stockholms läns landstingskommuns överlagande av verksamheten. I avvaktan på att förhandlingarna slutförs och tidpunkten för övertagande bestäms, bör pris- och löneomräknade medel beräknas.

Svårt handikappades behov av vårdartjänst för att kunna studera vid universitet, högskolor och folkhögskolor har i stort sett varit oförändrat under de senaste åren. Den medelsberäkning som styrelsen för vårdartjänst har gjort bör godtas och anslagsposten således tas upp med 8,7 milj. kr. för nästa budgetår.

Medel för styrelsens kansli bör beräknas med utgångspunkt i huvudförsla­get.

Handikappforskningen i Göteborg har för innevarande budgetår fått medlen från detta anslag uppräknade från 188 000 kr. till 363 000 kr. Medlen är avsedda som en basresurs för verksamheten, och handikappforskningen är i övrigt, som annan forskning, hänvisad fill att utverka ekonomiskt stöd från allmänna och enskilda bidragsgivande organ. Jag är inte beredd att nu förorda en ytterligare ökning av statens bidrag från detta anslag till

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            216

handikappforskningen i Göteborg.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget förs upp med 16 616 000 kr. Det innebär en ökning med 2 086 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss utbildning av handikappade för budget­året 1981/82 am'isa ett förslagsanslag av 16 616 000 kr.

K 2. Statens handikappråd

 

1979/80

Utgift

1 200 752

1980/81

Anslag

1 476 000

1981/82

Förslag

1 691 000

Statens handikappråd skall verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och i frågor som rör handikappade främja samarbetet mellan samhällsorganen samt mellan dem och handikapporganisafionerna. Rådet, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöter. I rådet ingår företrädare för handikapporganisafionerna samt för socialstyrel­sen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens plan­verk, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, landstingsförbun­det och Svenska kommunförbundet.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Handikapp-

Föredrag-

 

 

rådet

anden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

5

-

-

Övrig personal

3 1/2

+ 1/2

-

 

Kl/2

+ 1/2

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 027 000

+ 109 000

+   99 000

Sjukvård

3000

-

-

Reseersättningar

70 000

+     6 000

+     3 000

därav utrikes resor

(17 000)

(+     6000)

(-)

Lokalkostnader

176 000

+   14 000

+   95 000

Expenser

200 000

+   45 000

+   18 000

Summa utgifter

11 476 000

+ 174 000

+ 215 000

Statens handikappråd

Efterfrågan på rådets tjänster har ökat under det gångna året, vilket bl.a. beror på att år 1981 har proklamerats som internationellt handikappår. Verksamheten under budgetåret 1979/80 följde i stort sett planen.

1. Pris-och löneomräkning + 144 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                             217

2. Rådet räknar med fortsatt ökad efterfrågan på sina tjänster, särskilt som informafionsorgan på handikappområdet. Budgetförslaget enligt bespa-ringsalternafivet förutsätter omprioriteringar och rafionaliseringar i arbetet. Härutöver begär rådet medel för atl tala in skriftligt material på ljudband med tanke på synskadades behov (+ 15 000 kr.) samt för en halv tjänst på kontorssidan (+ 47 000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för statens handikappråds verksamhet beräknas med utgångspunkt i rådets huvudförslag. Vidare bör medel beräknas för ökade lokalkostnader.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1 691 000 kr.

K 3. Statens hundskola

1979/80        Utgift          2 820 258'

1980/81 '      Anslag         1790 000

1981/82        Förslag        1890 000

1 Del av anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade samt anslaget Statens hundskola under fjärde huvudtiteln.

Statens hundskola i Sollefteå fillhandahåller mot ersättning dresserade hundar och ger utbildning i hundtjänst. I den mån det kan ske utan att arbetsuppgifterna eftersatts, får skolan även fillhandahålla djursjukvård och andra tjänster som är förenliga med verksamheten.

Produkfionen av tjänstehundar skall tillgodose försvarsmaktens, pohsvä-sendets, tullverkets och andra statliga och kommunala myndigheters behov samt Synskadades riksförbunds (SRF:s) behov av ledarhundar för synska­dade. Utbildning i hundtjänst sker genom kurser för personal från bl.a. försvarsmakten, tullverket, frivilliga försvarsorganisationer och SRF. Djur­sjukvården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Hundskolan leds av en styrelse. Ledamöter är chefen för skolan och sex andra ledamöter som utses av regeringen. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, avels- och test-, dressyr- och utbildnings-, djursjukvårds- och förvaltningsenheterna.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

218

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens hundskola

Föredrag­anden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

8 71

:

—

 

79

-

-

Kostnader

11098 000

+ 2 723 000

+ 2 723 000

Intäkter

7 928 000

+ 2 503 000

+ 2 553 000

Nettokostnad

3 170 000

+ 220 000

+    170 000

Bidrag från andra huvudti­teln

1 380 000

 

+     70 000

Medelsbehov

11790 000

+    220 000

+    100 000

Statens hundskola

 

 

 

Verksamheten under budgetåret 1979/80 präglades alltjämt av vissa svårigheter att tillgodose behovet av högkvalificerade hundtyper, dvs. ledarhundar för synskadade och pohshundar. En del av detta problem är att det med den rådande inriktningen av efterfrågan uppkommer överskott på tikar, som måste återgå till fodervärdar eller försäljas för underpris på den allmänna marknaden. Möjligheterna att köpa dressyrämnen är alltjämt otillräckliga, och därför är skolans egen avelsforskning vikfig. Det inträffade under analysperioden en viss nedgång i valpproduktionen vid skolan som följd av den s.k. hundpesten under vintern 1980. Detta kan komma att påverka hundprodukfionen under verksamhetsåret 1981/82. Djursjukhusets insatser har avgörande betydelse både i skolans avelsarbete och för dressyren. Allmänheten fortsätter att i ökad utsträckning ta sjukhusets tjänster i anspråk. Under budgetåret 1979/80 avsåg 75 % av sjukhusets verksamhet privat djursjukvård. Sammanfattningsvis kunde planerad verk­samhet i allt väsentligt genomföras under budgetåret 1979/80.

I fråga om sitt behov av särskilt bidrag över statsbudgeten hänvisar skolan fill riksdagens beslut och framhåller, att det ännu inte är möjligt att fillämpa grundsatsen om full kostnadstäckning (prop. 1976/77:157, FöU 1977/78:1, rskr 1977/78:40). Skolan understryker, att dess verksamhet är personalinten­siv och att den har en utpräglad låglöneprofil. Vidare anför skolan, atl vissa utgiftsslag, bl.a. hyran, förutses komma att öka särskilt kraftigt under innevarande budgetår. Skolan anser det angeläget att tillhandahållandet av tjänstehundar inte äventyras genom plötsHga prishöjningar som skulle försvåra avnämarnas anskaffning av hundar. Det är enligt skolan vanskUgt att beräkna förlusten i verksamheten både under innevarande och nästa budgetår.

För budgetåret 1979/80 erhöll skolan bidrag över statsbudgeten under

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            219

jusfitie-, försvars- och socialhuvudtitlarna med sammanlagt 4 milj. kr. Av detta belopp utgjorde 1 milj. kr. tilläggsanvisning som kompensation för pris-oeh löneförändringar. Skolan beräknar i 1980 års pris- och löneläge sitt motsvarande medelsbehov, exklusive eventuellt erforderliga medel för organisationsanpassning, för budgetåret 1981/82 fill 3 390 000 kr. (+ 220 000 kr.).

Föredraganden

Hundskolan har under en följd av år varit beroende av avsevärda särskilda medel över statsbudgeten för sin verksamhet. För innevarande budgetår har för ändamålet beräknats sammanlagt 3 170 000 kr., varav 1790 000 kr. anvisats under detta anslag och 1 380 000 kr. under justitiehuvudtiteln.

De dresserade hundra som skolan levererar har hög kvalitet. Avelsarbete, anslagsprövning av hundarna och därmed sammanhängande ålgärder samt dressyr kräver personalintensiva insatser under förhållandevis lång iaktta­gelse- och utbildningsfid.

Jag räknar med att skolan även under de närmast kommande budgetåren kommer att få betydande underskott i driften, vilka måste täckas anslags­vägen. Samtidigt anser jag det vara en, angelägen uppgift för skolan att sträva efter en sådan inriktning av verksamheten att man på några års sikt kan göra sig oberoende av de särskilda medlen över statsbudgeten. Jag ämnar ta initiativ till att denna fråga tas upp inom regeringskansliet i samarbete mellan berörda departement.

Jag kan i huvudsak godta vad hundskolan har anfört om verksamheten under budgetåret 1981/82. Efter samråd med chefen för justifiedepartemen­tet förordar jag att skolans beräkning av medelsbehovet i stort sett godtas. Det ankommer på regeringen att senare ta ställning til) hur eventuell vinst skall disponeras eller hur en förlust skall läckas. För nästa budgetår bör anvisas sammanlagt 3 340 000 kr., varav 1 450 000 kr. under justitiehuvud­titeln och 1 800 000 kr. under det här aktuella anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Statens hundskola för  budgetåret  1981/82  anvisa  etl förslagsanslag av 1 890 000 kr.

K 4. Bidrag till driften av särskolor m.m.

1979/80        Utgift          297 012 456

1980/81         Anslag       330 400 000

1981/82        Förslag        377 800 000

Landstingen och de kommuner som inte hör till landsting får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan. Även fill särskoleverksamhet som ordnas av

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            220

enskilda, föreningar och stiftelser utges sådant statsbidrag om det finns särskilda skäl. Statsbidraget betalas i princip efterskottsvis för varje läsår, men huvudmännen får under läsåret ett förskott. Detta är hälften av statsbidraget för det föregående läsåret. Bidragsreglerna finns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag fill omsorger om vissa psykiskt utvecklings­störda (ändrad senast 1979:848). Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstör­da. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen erhåller vidare medel för viss kurs-och konferensverksamhet.

Skolöverstyrelsen

Antalet elever i särskolan är drygt 13 000 och förändras obetydligt är från år. Höstterminen 1979 hade särskolan drygt 3 300 skolledare och lärare. Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med atl ett 70-tal nya tjänster kommer atl inrättas innevarande budgetår, vilkel påverkar huvudmännens statsbidrags-behov för budgetåret 1981/82. Dessutom kommer anslaget atl belastas med statsbidrag för löneomräkning för befintlig organisation. Statsbidraget till lönekostnader inom särskolan för budgetåret 1981/82 beräknas till 375,6 milj. kr. (+ 49 milj. kr.). SÖ föreslår vidare en uppräkning med 350 000 kr. till 4,1 milj. kr. för statsbidrag fill försöksverksamheten med vuxenundervisning för utvecklingsstörda. För SÖ:s konferensverksamhet för särskolans personal begärs oförändrat 30 000 kr.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen begär 108 000 kr. för sin kurs- och konferensverksamhet för viss personal inom omsorgerna om utvecklingsstörda (+ 8 000 kr.).

Föredraganden

Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda har byggts ut kraffigt sedan omsorgslagen infördes år 19(58. För särskolan har lagen medfört att undervisningen vidgats atl gälla alla utvecklingsstörda barn och ungdomar. Antalet elever är sedan flera läsår tillbaka omkring 13 000. Statens stöd till omsorgshuvudmännen för driften av särskolan har setts över och förstärkts vid upprepade fillfällen efter omsorgslagens tillkomst. Härigenom har skolan fortlöpande kunnat tillföras nya resurser. Som ett mått på utvecklingen kan nämnas, alt antalet lärare, som läsåret 1976/77 utgjorde drygt 2 850, beräknas vara ca 3 250 innevarande läsår. Statsbidraget har under samma period ökat från 220 milj. kr. till 330 milj. kr.

Skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet för statsbidrag fiU särsko­lan för nästa budgetår bör i princip godtas. Fr.o.m. innevarande budgetår bör bidraget till avgifter till försäkring för tilläggspension beräknas på del

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            221

lönebidrag som huvudmännen uppbär och inte som hittills på bidragsunder­laget. Det ankommer på regeringen att besluta härom. Den ytterligare ökningen av medelsbehovet under anslaget för statsbidrag fill särskolan beräknar jag till 47,4 milj. kr. Det särskilda bidraget fill försöksverksamhe­ten med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör tas upp med oförändrat belopp om 3 750 000 kr. i avvaktan på omsorgskommitléns slutbetänkande, vilket kommittén avser atl lämna under våren 1981. För socialstyrelsens och skolöverstyrelsens kurs- och konferensverksamhet beräknar jag oförändrade medel, dvs. sammanlagt 130 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 377 800 000 kr.

K 5. Bidrag till handikapporganisationer

 

1979/80

Utgift

22 000 000

Reservation

1980/81

Anslag

24 500 000

 

1981/82

Förslag

27 250 000

 

Från anslaget utgår bidrag till handikapporganisationernas allmänna verksamhet. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan organisationerna efter förslag av statens handikappråd. Innevarande budgetår har bidrag tillerkänts följande27 organisationer.

Riksförbundet för döva och hörselskadade barn. De handikappades riksförbund. Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen för de neurosedynskadade i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda. Riksförening­en för psykotiska barn. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO/Svenskt förbund för ileo-, colo- och urostomiopererade, Neurologiskt handikappades riksförbund, Riksförbundet P-club/Förening för stammare. Svenska psoriasisförbundet. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Riksföreningen för cystisk fibros. Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka. Riksföreningen för laryngectomerade. Riksförbundet mot astma-allergi. Riksförbundet mot reumatism. Riksförbundet för njursjuka. Riksförbundet för social och mental hälsa. Riksföreningen för trafik- och polioskadade. Svenska cehaki-föreningen. Svenska diabetesförbundel, Sveriges dövas riksförbund. Svens­ka epilepsiförbundet, Synskadades riksförbund samt Handikappförbundens centralkommitté.

Statens handikappråd

Handikapporganisafionerna genomgår nu en stark utveckling. Det finns fortfarande många eftersatta områden där de har viktiga uppgifter att bevaka. Under FN:s handikappår 1981 är det särskilt angeläget att de kan

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            222

bredda och fördjupa arbetet och komma med förslag till åtgärder. Principen för rådets förslag fill anslagsfördelning för budgetåret 1980/81 var dels att kompensera pris- och lönestegringar, dels att ge extra bidrag fill några få organisafioner, som i sina ansökningar kunnat peka på särskilt stora behov. Förutsättningen för att nå enighet om ett sådant förslag är att en ny grupp organisafioner nästa år skall stå i tur för en bidragsökning utöver pris- och lönekompensation.

Statens handikappråd finner det därför ytterst angeläget att även för budgetåret 1981/82 anslaget fill handikapporganisafionerna räknas upp så att det medger en reell förbättring för de organisationer som redovisat särskilda medelsbehov.

Omsorgskommittén

Omsorgskommittén (S 1977:12) har i betänkandet (SOU 1980:16) Vissa frågor rörande flerhandikappade bl. a. belyst handikapporganisationernas arbete inom flerhandikappornrådet och föreslagit ett förstärkt statligt stöd för sådana insatser.Kommittén betonar, att handikapporganisationerna har ingående kunskaper om problem och behov inom sitt speciella område. Men man vet betydligt mindre orn andra handikappgruppers problem och om följderna av flerhandikapp. f'lerhandikappade är en minoritet inom handi­kapprörelsen på samma sätt som handikappade är en minoritet inom samhället i övrigt. Flerhandikapproblemen är svåra även för handikapprörel­sen. Det rör sig om små grupper av svårt handikappade som behöver kvalificerade, individuellt anpassade insatser. Handikapprörelsen ställs inför samma svårigheter som staten och kommunerna när flerhandikappades problem skall lösas, och flerhandikappade upplever liknande svårigheter inom handikapprörelsen som de erfar inom samhället i övrigt. Ökade kunskaper behövs för att flerhandikapproblem skall bli kända och behoven kunna fillgodoses. I det arbetet har handikapprörelsen en viktig uppgift att fullgöra. Organisationerna upptäcker och formulerar de problem som finns. I det intressepolitiska arbetet för de kunskaperna vidare och bistår samhälls­organen i deras verksamhet.Handikapprörelsens resurser är starkt begrän­sade, Den behöver ökat stöd till sin allmänna verksamhet för att i större omfattning kunna bearbeta flerhandikappades problem. Omsorgskommit­tén föreslår, att handikapporganisafionerna får ett särskilt statsbidrag för insatser bland flerhandikappade. För budgetåret 1981/82 bör detla bidrag utgöra 4 milj. kr.

Remissinstanserna har tillstyrkt det nu redovisade förslaget eller lämnat det utan erinran.

Föredraganden

Handikapporganisationerna har en avgörande betydelse för inriktningen och utformningen av insatserna på handikappområdet. Detta har varit ett

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            223

viktigt motiv för att under de senaste fyra åren kraffigt öka slalens ekonomiska stöd fill handikapprörelsens riksorganisationer. Budgetåret 1976/77 var anslaget 5,5 milj. kr. Innevarande budgetår är det 24,5 milj. kr. Statens handikappråd, handikapporganisafionerna och ornsorgskommitlén har anfört starka skäl för en ylterligare förstärkning av stödet. Bl. a. rådet och organisafionerna har vidare i sina remissyttranden över omsorgskommit­téns betänkande konstaterat, att flerhandikappade är en starkt eftersatt grupp och att insatser på detta område därför måste ges särskilt hög prioritet.

Jag delar dessa synpunkter. I min inledning till detta avsnill har jag förklarat, att jag inte nu är beredd atl la ställning till omsorgskommitténs förslag om en flerhandikappberedning. Skälet fill detta är att den splittrade remissopinionen medför längre beredning av frågan än kommittén har förutsatt. Liksom kommittén och remissinstanserna är jag dock angelägen om att förbättringar för flerhandikappade nu får förtur. En vikfig förutsält­ning för detta är även enligt min mening alt handikapporganisationerna har möjligheter att i sin allmänna verksamhet bedriva arbetet effektivt också för dessa grupper. Jag tar därför redan nu upp kommitténs förslag i denna del. Under nästa anslag K 6. kommer jag att göra det även i fråga om förslaget om stöd till viss verksamhet bland synskadade med flera handikapp. I mitt förslag till statsbidrag för handikapporganisafionerna för nästa budgetår har jag tagit hänsyn till de bedömningar som i rådande ekonomiska läge måst göras för andra folkrörelser. Även på andra mycket angelägna områden har uppräkningen av bidragen tvingats bli mera begränsad än förra året. Jag förordar atl statsbidraget till handikapporganisafionerna räknas upp fill 27 250 000 kr. Detta innebär i det allra närmaste ett fem gånger så stort anslag som budgetåret 1976/77. Härvid har jag räknat med 2 milj. kr. för insatser inom flerhandikappområdet enhgt omsorgskommitléns förslag. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om användningen av dessa medel.

Jag vill också erinra om att regeringen under år 1980 har beviljat handikapporganisationerna understöd från allmänna arvsfonden med ca 4,5 milj. kr. för särskilda projekt och försöksverksamhet. Organisafionerna bör under år 1981 kunna påräkna stöd från arvsfonden! minst denna omfattning. Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt, görs dessutom en engångssats-ning med anledning av handikappåret.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 27 250 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

224

K 6. Kostnader för viss verksamhet för synskadade

1979/80        Utgift

1980/81         Anslag

1981/82         Förslag

'Exkl.  medel som fr.o.m. hundskola.

8  167 000'

9  152 000 10 517 000

budgetåret  1980/81  beräknas under anslaget Statens

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till De blindas förenings försaljningsaktiebolags depåverksamhet med försäljning av arbets­material fill synskadade hantverkare och försäljning av deras hantverkspro­dukter, till verksamheten med tillhandahållande av ledarhundar för synska­dade samt lill utgivning av tidskrifter för synskadade. Vidare utges bidrag fill Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för utgivning av tidningar för dövblinda och bidrag till Föreningen blinda barns utveckling (BBU) för föreningens verksamhet.

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Organisatio-nerna/om-

Föredrag­anden

 

 

 

sorgs-kommittén

 

 

1.

2.

Depåverksamheten SRF för ledarhundar

3 581000 3 370 000

+

+

25 000 600 000

+ +

25 000 590 000

3.

Tidskriftsutgivning inom SRF

1 360 000

+

488 000

+

150 000

4.

Tidningsutgivning inom FSDB

821 000

+

259 000

+

200 000

5.

Bidrag till BBU

20 000

 

-

 

-

6.

SRF för viss verksamhet

 

 

 

 

 

 

för flerhandikappade

-

+

500 000

+

400 000

 

 

9 152 000

+ 1 872 000

+ 1 365 000

Synskadades riksförbund (SRF)

1.      Försäljningen inom depåverksamheten har minskat under år 1979. Viss personal har därför gått över lill annan verksamhet, som inte finansieras från anslaget. Ökningen av medelsbehovel begränsas på grund härav lill 25 000 kr.

2.      SRF anser att oförändrat antal ledarhundar bör tillhandahållas synska­dade under nästa budgetår. Medel bör således beräknas för köp av 35 ledarhundar (+ 295 000 kr.). Pris- och löneomräkningen för introdukfions-kurser för synskadade och för konsulenlverksamhet utgör 230 000 kr. SRF betalar utan statsbidrag informafionskurser för synskadade, som anmält-önskemål atl få ledarhund. Genom denna verksamhet kan förhindras att

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            225

hundar lämnas ut fil) personer, som senare visar sig inte vilja eller kunna behålla hunden. Eftersom omplacering av ledarhundar är kostnadskrävan­de, borde det vara ett intresse för staten att informafionskurserna fortsätter. SRF har inte möjligheter att finansiera dem längre och begär bidrag med 75 000 kr. för ändamålet.

3.  SRF ger ut ett 10-tal tidskrifter på ljudband och i punktskrift som ell
slags ersättning för den stora mängd tidskrifter som seende har tillgång till.
SRF:s nettokostnad för ändamålet är 1 848 000 kr., och förbundet anser, att
staten skall täcka dessa utgifter.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

4.  Dövblinda är ytterst isolerade, och FSDB:s nyhetsförmedhng fill dem
har därför mycket stor betydelse. Del är angeläget att öka verksamhetens
omfattning. Denna motsvarar f.n. under en vecka vad som ryms på en knapp
fidningssida. FSDB anhåller om ytterligare ekonomiskt stöd för ändamålet
med 259 000 kr.

Omsorgskommittén

6. 1 betänkandet (SOU 1980:16) Vissa frågor rörande flerhandikappade har omsorgskommittén (S 1977:12) redovisat sin syn på en verksamhet inom SRF med bl. a. kurser och socialkurativa insatser för synskadade med komplicerande handikapp. Den har under några år finansierats med medel som regeringen beviljat ur allmänna arvsfonden. Kommittén bedömer att vissa inslag i denna verksamhet, främst aktivering och träning, kommer att kunna föras över i samhällets regi. Särskilt de socialkurativa insatserna för denna grupp flerhandikappade måste emellertid enligt kommittén, åtminsto­ne övergångsvis, alltjämt bedrivas inom SRF. Eftersom finansiering på längre sikt inte torde kunna ske genom understöd ur arvsfonden och SRF inte har råd att betala hela verksamheten, föreslår omsorgskommittén att staten stöder verksamheten med ett särskilt bidrag. Kommittén och SRF har kostnadsberäknat de insatser som SRF alltjämt bör göra fill 0,7 milj. kr. om året. SRF är berett alt delvis självt finansiera verksamheten, och kommittén anser att bidraget för budgetåret 1981/82 skall bestämmas till 0,5 milj. kr.

Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Föredraganden

SRF:s beräkning av medelsbehovet för De blindas förenings försäljnings­bolag bör godtas. Jag beräknar således 3 606 000 kr. för detta ändamål, vilket innebär en ökning med 25 000 kr.

Jag är ense med SRF om att 35 ledarhundar behöver anskaffas även under nästa budgetår. För inköp av hundarna beräknar jag 2 851 000 kr. Kostna-

15 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                           226

derna för introduktion av ledarhundarna i samband med att de lämnas till de synskadade och vissa veterinärkostnader bör beräknas till 485 000 kr. Vidare räknar jag med att SRF:s kostnader för konsulentverksamhet och fortbild­ning kommer att uppgå till 624 000 kr. Statsbidrag för nya ändamål inom SRF:s ledarhundsverksamhet kan jag inte tillstyrka och beräknar följaktli­gen statsbidraget för nästa budgetår till 3 960 000 kr. Det innebär en ökning med 590 000 kr.

I avvaktan på att tidningar och fidskrifter i väsentligt högre grad än nu görs tillgängliga för synskadade finner jag SRF:s utgivning av ersättningstidskrif­ter angelägen. Jag förordar att statsbidraget för detta ändamål, vilket infördes budgetåret 1977/78, ökas med 150 000 kr. fill 1 510 000 kr.

FSDB uppbär för innevarande budgetår statsbidrag med 821 000 kr. för nyhetsförmedling fill dövblinda. Även detta bidrag infördes budgetåret 1977/78 och finansierar en synnerligen angelägen verksamhet. Jag anser del vikfigt att FSDB kan utveckla denna insats för dövblinda i ungefär den omfattning som begärts. Statsbidraget bör ökas med 200 000 kr.

Föreningen Blinda barns utveckling bör även nästa budgetår få statsbidrag med 20 000 kr.

Jag övergår nu till omsorgskommitténs förslag om bidrag till SRF för viss verksamhet bland synskadade flerhandikappade. Den har i försöksformer finansierats genom stöd ur allmänna arvsfonden, och jag konstaterar atl den inneburit en betydelsefull insats inom flerhandikappområdet. Enligt min mening har SRF speciella förutsättningar att ta och hålla kontakt med synskadade med svåra filläggshandikapp, ge dem information, bistå dem på annal sätt och därmed bryta deras isolering. Liksom omsorgskommittén anser jag det därför angelägel alt SRF kan fortsätta verksamheten. Jag förordar, att ett statsbidrag om 400 000 kr. anvisas för ändamålet. Del bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter för användningen av medlen.

Med hänvisning fill sammanställningen förordar jag således att anslaget förs upp med 10 517 000 kr. Det innebär en ökning med 1 365 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 10 517 000 kr.

K 7. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

 

1979/80

Utgift

8 339 000

1980/81

Anslag

8 957 000

1981/82

Förslag

11992 000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriftsför­sändelser. Ersättningen betalas månadsvis i efterskott.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           227

Postverket

Enligt postverkets beräkning bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 11992 000 kr.

Riksrevisionsverket (RRV)

RRV har i huvudsak inget all erinra mot postverkets beräkningar för budgetåret 1981/82. RRV noterar dock, att portot förutsätts vara oförändrat i drygt två år. Eftersom portot hittills inte har varit oförändrat så långa perioder, kunde det vara lämpligt att väga in sannolikheten för portohöjning­ar och därigenom få bättre underlag för beräkning av anslaget. Vidare anger RRV, att numera 60 % av anslaget utgör ersättning fill postverket för befordran av tjänstebrevsberätfigade myndigheters försändelser, nämligen rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN) och talboks- och punklskriftsbiblioteket. Tidigare har ingen distributör av blindskriftsförsändelser varit tjänstebrevsberältigad. RRV anser, att detta väcker frågan om ersättningen till postverket för befordran av sådana försändelser i stället bör belasta kommunikationsdepartementets tjänste­brevsanslag.

Föredraganden

Ersättningen till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser infördes år 1967 (prop. 1967:1 bil. 7, s. 203, SU 5, rskr 5). Försändelserna befordrades redan dessförinnan utan avgift som elt socialt åtagande av postverket. De principer för affärsverkens finansiering som statsmakterna hade fastställt ansågs emellertid medföra att postverket skulle uppbära ersättning över statsbudgeten för detla åtagande. Del ursprungliga motivet för frankeringsfrihet hänförde sig till synskadade själva. Genom postverkets åtagande slapp de svårigheterna med frimärksköp och frankering. Detta speciella handikappstöd motsvarar en mindre del av de medel som numera anvisas under anslaget.

Utvecklingen har således förändrat innebörden av portofrihelen. Delta beror framför allt på tillkomsten av allt fler talböcker och lallidningar. Efter förstatligandet år 1980 av talboks- och punklskriftsbiblioteket är, som riksrevisionsverkei anger, statliga myndigheter de största distributörerna av portofria blindskriftsförsändelser.

De säranordningar för portofrihef som finansieras från detta anslag medför administrativt krångel och onödiga kostnader. Jag anser därför att frågan om en avveckling av dem bör prövas närmare. Jag avser alt ta initiativ till alt ekonomiska och praktiska frågor uireds i samarbete med berörda departement. Jag räknar med alt förslag i frågan skall lämnas lill riksdagen i nästa budgetproposition.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                         228

Beräkningen av postverkets medelsbehov under anslaget för nästa budget­år bör ske i enlighet med postverkets anslagsframställning. Jag förordar alltså att anslaget las upp med 11992 000 kr., vilkel innebär en ökning med 3 035 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Ersättning tUl postverket för befordran av blindskriftsförsän­delser för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 11992 000 kr.

K 8. Ersättning till televerket för texttelefoner

1980/81          Anslag            5 700 000

1981/82         Förslag           7 700 000

Från anslaget ersätts televerket för tillhandahållande av texttelefoner åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade. Ersättningen betalas budgetårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Televerket

Anslaget för innevarande budgetår har beräknats för en filldelning av 1 200 texttelefoner till en engångsavgift av 4 500 kr. per apparat. Produkfio­nen av apparater kom emellerfid igång senare än planerat och endast 265 personer fick texttelefon under budgetåret 1979/80. Verket räknar med att under innevarande budgetår installera 2 650 texttelefoner hos personer som inte själva behöver betala engångsavgift. Denna avgift utgör nu 6 000 kr. Räntan på nedlagt kapital beräknas fill 1 113 000 kr. efter en räntefot av 14 procent. Anslaget för budgetåret 1981/82 bör föras upp med 17 013 000 kr.

Föredraganden

Texttelefongruppen (S 1977:15) beräknade ursprungligen i delbetänkan­det (Ds S 1978:16) Telefon för döva, att 1 200 personer i den berälfigade personkretsen skulle komma att efterfråga texttelefon under budgetåret 1979/80 och att 2 650 personer skulle göra det under budgetåret 1980/81. Gruppens beräkning låg fill grund för medelsanvisningen under anslaget för innevarande budgetår.

I sitt slutbetänkande (Ds S 1980:8) Telefon för döva, förmedling av samtal med texttelefon återkommer lexttelefongruppen till dessa beräkningar. Den konstaterar, att förseningar av produktionen på drygt elt år har medfört en motsvarande förskjutning i ordinationerna. Gruppen bedömer således att dessa kommer atl stanna vid 1 200 under budgetåret 1980/81. Jag instämmer i denna bedömning. Eftersom efterskollstäckning tillämpas för statens ersätt­ning till televerket, bör anslaget för nästa budgetår således tas upp med ett

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            229

belopp som motsvarar engångsavgifterna för 1 200 texttelefoner. Telever­kets bestämning av engångsavgiften till 6 000 kr. bör godtas. Jag beräknar därför medelsbehovet till 7,7 milj. kr., innefattande ränta på nedlagt kapital.

Som jag nämnt i inledningen till detla avsnitt är det min avsikt att förslag om förmedlingsresurser för texttelefoner skall lämnas i en särskild proposi­tion under innevarande riksmöte med anledning av texttelefongruppens slutbetänkande.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning till televerket för texttelefoner för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 7 700 000 kr.

16 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 8

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            230

L. Internationell samverkan

Samarbetet med världshälsovårdsorganisationen (WHO) är den mest omfattande enskilda delen av departementets internationella verksamhet. Arbetet inriktas framför allt på att stödja WHO:s ansträngningar på primärhälsovårdens område.

Samarbetet inom Förenta Nationerna (FN) gäller världsorganisationens sociala verksamhet, inkl. handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinno­frågor. Sverige har spelat en akfiv roll i förberedelserna för det internationel­la handikappåret 1981.

Åven inom Europarådet, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och den internafionella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ett omfattande social- och hälsovårdspolitiskt samarbete i vilket Sverige deltar. I Europarådet svarar socialdepartementet för Sveriges deltagande i rådets hälsovårdskommitlé, sociala kommitté, socialförsäk-ringskommilté samt i den s. k. Pompidougruppen som fr. o. m. år 1980 verkar för samordning av insatser mot narkotikamissbruk och därmed sammanhängande problem. Departementet är vidare representerat i OECD:s kommitté för arbetskrafts- och sociala frågor.

Det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet har sin utgångspunkt i nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommitté för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten bedrivs enligt rikthnjerna i det handlingsprogram som antogs av de nordiska social- och hälsovårdsministrarna år 1977. En revision av programmet diskuteras f.n.

Det bilaterala samarbetet inom hälso- och socialvårdsområdena mellan Sverige och ett antal enskilda länder består bl.a. av erfarenhetsutbyte, stipendiatverksamhet, symposier etc. Sverige har avtalsbundet samarbete med Polen, Ungern och Kuwait. Etablerat samarbete förekommer dessulom med Frankrike, Jugoslavien, Förbundsrepubliken Tyskland saml Tyska Demokratiska republiken. Dessutom förekommer vissa förbindelser med ytterligare ett anlal länder.

En socialförsäkringskonvenfion med Schweiz trädde i kraft under år 1980. Under året har en konvention undertecknats med Marocko. Förhandlingar om socialförsäkringskonventioner pågår vidare med Nederländerna, Stor­britannien och USA. Ett förslag fill en ny nordisk socialkonvention avsedd att ersätta den nu gällande nordiska trygghetskonventionen har lagts fram.

Hösten 1979 bildades en svensk-finsk arbetsgrupp rörande de finskspråki­ga invandrarnas situafion inom den svenska hälso- och socialvården. Gmppen har från såväl finsk som svensk sida statliga representanter samt representanter från kommun och landstingsförbunden. Gruppen avser alt våren 1981 lämna en rapport om sitt arbete.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            231

L 1. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpo­litiskt samarbete m.m.

1979/80        Utgift           11974156

1980/81         Anslag        12 252 000

1981/82         Förslag       13 491000

Från anslaget bekostas bl.a. Sveriges deltagande i världshälsovårdsorgani-safionens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete på hälso- och socialvår­dens område, inlernationellt - särskilt nordiskt - socialpolitiskt samarbete samt riksförsäkringsverkets medlemskap i Internafional Social Securily Association (ISSA).

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

Bidrag till WHO

10 700 000

+ 1 100 000

Utgifter för svenskt deltagande i WHO:s

 

 

 

reguljära sammankomster

91000

+

5 000

Bidrag till FN:s fond för kontroll av bero-

 

 

 

endeframkallande medel

242 000

+

24 000

Bilateralt samarbete pä hälso- och social-

 

 

 

vårdens område

394 000

 

-

Nordiskt socialpolitiskt samarbete

368 000

+

60 000

Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA

154 000

 

-

Övrigt

303 000

+

50 000

 

12 252 000

+ 1 239 000

Socialstyrelsen beräknar prisomräkningen till 37 000 kr. för bilateralt samarbete på hälso- och socialvårdens område. Därutöver föreslår styrelsen en ökning med 50 000 kr. för detta område.

Föredraganden

Den svenska avgiften fill WHO beräknas uppgå till ca 11,8 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet till 13 491 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till värdshälsovårdsorganisationen samt internatio­nellt socialpolitiskt samarbete m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 13 491 000 kr.

L 2. Vissa internationella resor

Reservation       1738

1979/80

Utgift

125 262

1980/81

Anslag

127 000

1981/82

Förslag

127 000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet                                          232

Från anslaget utgår resebidrag lill personer verksamma inom hälso- och socialvårdsområdet i samband med deltagande i internalionella konferenser och möten m.m., som inte har karaktär av tjänsteåligganden.

Socialstyrelsen föreslår atl anslaget räknas upp med 26 000 kr., varav 13 000 kr. för prisomräkning och 13 000 kr. med hänvisning till det stora behovet av resebidrag.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa internationella resor för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 127 000 kr.

L 3. Vissa internationella kongresser i Sverige

 

1979/80

Utgift

147 983

Reservation

1980/81

Anslag

160 000

 

1981/82

Förslag

200 000

 

56 792

Föredraganden

Bl. a. med hänsyn till den sjätte internationella hemhjälpskongressen, som i samarbete med socialstyrelsen kommer att arrangeras i Stockholm under år 1981, bör anslaget räknas upp med 40 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet

233 Bilaga 8.1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att8kap.6§samt9kap.l och 3 § § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

8 kap. 6§

Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående stycke beaktas barnet fillkommande tilläggspension i form av barnpension samt, i fall som avses i punkt 3, folkpension i form av änkepension, vilken utgår fill kvinna som är moder fill barnet eller varit gift med barnets fader eller har eller har haft barn med denne, under förutsättning att barnet och kvinnan stadigvarande sammanbo. Äro flera barn berättigade fill barnpension fördelas vid avräkning änkepensionen lika mellan barnen.

Barnpension utgör för år räknat tjugufem procent av basbeloppet. Barnpension skall dock allfid utgå med sådant belopp att pensionen, i förening med pensionsförmåner, som enligt bestämmelserna i andra stycket skola beaktas, utgör

1.         för barn, vars båda föräldrar avlidit, trettio procent av basbelop­pet efter envar av föräldrarna,

2.    för barn, som samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964: 143) om bidragsförskott, trettio pro­cent av basbeloppet samt

3.    för barn, som i annat fall upp­bär barnpension efter en av föräld­rarna, fyrtio procent av basbelop­pet.

Barnpension utgör för år räknat tjugosex procent av basbeloppet. Barnpension skall dock allfid utgå med sådant belopp att pensionen, i förening med pensionsförmåner, som enligt bestämmelserna i andra stycket skall beaktas, utgör

1.         för barn, vars båda föräldrar avlidit, trettioen procent av basbe­loppet efter envar av föräldrarna,

2.    för barn, som samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964: 143) om bidragsförskott, trettioen procent av basbeloppet samt

3.    för barn, som i annat fall upp­bär barnpension efter en av föräld­rarna, fyrtioen procent av basbelop­pet.

9 kap. 1§ Barntillägg  utgår för varje barn under sexton år till försäkrad föräl­der som åtnjuter ålderspension eller förtidspension. Har en av föräldrarna

Lagen omtryckt 1977:630.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                            234

Nuvarande lydelse                              Föreslagen lydelse

avlidit, äger även pensionsberättigad make fill den efterlevande föräldern rätt till barnfillägg, om den efterlevande har vårdnaden om den avlidnes barn under sexton år. Barntillägg ulgives ej till ålderspension, som den försäkrade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiofem år, eller till pension som tillkommer någon som enhgt bindande avtal åtagit sig att fill barnets underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugosex procent eller, om barnet är berätfigat fill barnpension enligt 8 kap. 5 §, tio procent av basbeloppet. Utgår halv ålderspen­sion eller utgår två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förfidspen­sion, utgör barnfillägget motsvaran­de andel av barntillägg till hel pen­sion.

Barnfillägg till hel ålderspension         Barnfillägg lill hel ålderspension

eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem procent eller, om barnet är berättigat fill barnpension enligt 8 kap. 5 §, tio procent av basbeloppet. Utgår halv ålderspen­sion eller utgår två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspen­sion, utgör barntillägget motsvaran­de andel av barntillägg till hel pen­sion.

Åtnjuter den försäkrade tilläggspension enligt denna lag, minskas honom tillkommande barntillägg med hälften av filläggspensionen i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

3§

Alltefter hjälpbehovels omfatt­ning eller merutgifternas storlek ulgör handikappersättning för år räknat sextioen, fyrtiosex eller tret­tioen procent av basbeloppet.

Alltefter hjälpbehovets omfatt­ning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning för år räknat sextio, fyrtiofem ellei trettio procent av basbeloppet.

Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikapper­sättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade fillerkännes ålderspension enligt denna lag.

Handikappersättning till försäk­rad som är blind utgör för tid före den månad, då hel ålderspension eller hel förtidspension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat sextioen procent av basbeloppet. För fid där­efter utgör ersättningen trettioen procent av basbeloppet om ej stöd­behovet ger anledning till högre ersättning.

Handikappersättning till försäk­rad som är blind utgör för tid före den månad, då hel ålderspension eller hel förfidspension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat sextio procent av basbeloppet. För lid där­efter utgör ersättningen trettio pro­cent av basbeloppet om ej stödbeho­vet ger anledning till högre ersätt­ning.

 Senaste lydelse 1978:216.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 8    Socialdepartementet

Nuvarande lydelse                              Föreslagen lydelse

235

 

Handikappersättning fill försäk­rad som är döv eller gravt hörselska­dad utgör trettio procent av basbe­loppet om ej stödbehovet ger anled­ning till högre ersättning.

Handikappersättning fill försäk­rad som är döv eller gravt hörselska­dad utgör trettioen procent av basbe­loppet om ej stödbehovet ger anled­ning fill högre ersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                            236

Bilaga 8.2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

4§

Bidragsförskott utgör för år räk-                 Bidragsförskott utgör för år räk-

nat fyrtio procent äv det basbe- nat fyrtioen procent av det basbe­
lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för månaden före den som fastställts för månaden före den som
bidragsförskottet avser.                               bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgå i förhål-              Skall bidragsförskott utgå i förhål-

lande till såväl fader som moder eller lande till såväl fader som moder eller
är barnet berätfigat fill barnpension är barnet berätfigat fill barnpension
enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring, utgör dock bidragsför- försäkring, utgör dock bidragsför­
skottet trettio procent av del basbe- skottet trettioen procent av det bas­
lopp som anges i första stycket, i belopp som anges i första stycket, i
förra fallet i förhållande till varje förra fallet i förhållande till varje
underhållsskyldig.                                       underhållsskyldig.

Förehgger grundad anledning antaga atl fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskotts­belopp enhgt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarUgen understi­ger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsför­skott enhgt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidra­get. I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 juh 1981.

1            Lagen omtryckt 1976:277.

2            Senaste lydelse 1978:858.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           237

Register

sid.                                                                                                         Kronor

1     Översikt

Femte huvudfiteln

A.  Socialdepartementet m. m.

25                     1.   Socialdepartementet, förslagsanslag                                      16 631000

26          2.   Kommittéer m. m., reservationsanslag                                 27 500 000 26      3.   Forsknings- och utvecklingsarbete samt för-       23 000 000

söksverksamhet, reservafionsanslag

28     4.   Extra utgifter, reservafionsanslag                                             1 520 000

28     5.   Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialde­partementels verksamhetsområde,

reservationsanslag                                                                 8 700 000

77 351 000

B.   Allmän försäkring m. m.

35

 

47

1.

49

2.

50

3.

53

4.

55

5.

59

6.

Inledning

Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag                            7 108 000

Försäkringsrätter, förslagsanslag                                         31 174 000

Riksförsäkringsverket, förslagsanslag                                129 403 000

Bidrag fill försäkringskassornas förvaltnings-                   330 000 000

kostnader, förslagsanslag

Folkpensioner, förslagsanslag                                       34 630 000 000

Bidrag  fill   kommunala  bostadsfillägg  fill                    1 390 000 000

folkpension, förslagsanslag

61       7.   Ersättning till postverket för pensionsulbe-                        40 409 000

talningar, förslaganslag

62       8.   Bidrag fill sjukförsäkringen, förslagsanslag                      3 850 000 000

64       9.   Vissa   yrkesskadeersättningar   m.m.,   för-                          2 200 000

slagsanslag

40 409 885 000

C.   Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

65             Inledning

68         L   Allmänna barnbidrag, förslagsanslag                                5 145 000 000

69                    2.   Ersättning fill postverket för utbetalning av                         17 700 000

allmänna barnbidrag m. m., förslagsanslag

70      3.   Bidrag fill föräldraförsäkringen, förslagsan-                        670 000 000

slag

72                   4.   Bidragsförskott, förslagsanslag                                          895 000 000

73                   5.   Bosättningslån, reservationsanslag                                       50 000 000

6 777 700 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           238

D.  Sociala serviceåtgärder

75             Inledning

81     1.   Bidrag fill social hemhjälp, förslagsanslag                        1330 000 000

83                  2.   Bidrag fill färdtjänst, förslagsanslag                                    275 000 000

84        3.   Bidrag till driften av förskolor och fritids-                      4 140 000 000

hem, förslagsanslag

87      4.   Bidrag fill  hemspråksfiäning i förskolan,                             29 000 000

förslagsanslag

88      5.   Bidrag till kommunala familjedaghem, för-                      1 240 000 000

slagsanslag

90         6.   Barnmiljörådet, förslagsanslag                                                2 423 000

91                   7.   Nämnden för internationella adopfionsfrå-                            2 415 000

gor, förslagsanslag

7 018 838 000

E.   Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

94            Inledning

97     1.   Socialslyrelsen, förslagsanslag                                            124 626 000

101     2.   Statligkontrollavläkemedelm. m.,förslags-                            37203000

anslag

105      3.   Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för-                          2 968 000

slagsanslag

106      4.   Bidrag fill Sjukvårdens och socialvårdens                             13 400 000

planerings- och rationaliseringsinstitut, för­slagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

109

5.

113

6.

114

7.

115

8.

115

9.

116

10.

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag                                            1 000

Driftbidrag, reservationsanslag                                                     1 000

Centrallaboralorieuppgifler, förslagsanslag                          17 004 000

Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsan-                          3 266 000

slag

Utrustning, reservationsanslag                                               1 495 000

Statens miljömedicinska laboratorium, för-                          15 557 000

slagsanslag
117   11.   Statens institut för psykosocial miljömedicin,                       2 086 000

förslagsanslag

119     12.   Statens rättskemiska laboratorium, förslags-                        16715 000

anslag

120     13.   Statens rättsläkarslationer, förslagsanslag                            16 258 000
122    14.   Bidrag fill driften av en WHO-enhet för                              1200 000

rapportering    av   läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag

251 780 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           239

F.  Förebyggande hälso- och sjukvård

124              Inledning

125       1.   Allmän hälsokontroll, förslagsanslag                                      3 251000

127                      2.   Hälsoupplysning, reservationsanslag                                    6 250 000

128                      3.   Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag                              11107 000 130      4.   Ålgärder för atl förbättra kontinuiteten i          5 600 000

hälso- och sjukvården, reservationsanslag

26 208 000

G.  Undervisningssjukhus m. m.

132              Inledning

Karolinska sjukhuset:

134

1.

135

2.

135

3.

136

4.

136

5.

141

6.

145

7.

146

8.

152

9.

152

10.

154

11.

155

12.

157

13.

Avlöningar till läkare, förslagsanslag                               134 175 000*

Driftkoslnader, förslagsanslag                                         691 177 000*

Utrustning, reservationsanslag                                          22 000 000*

Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag                          13 000 000

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Avlöningar fill läkare, förslagsanslag                                  133 520 000

Driftkostnader, förslagsanslag                                             36 091 000

Utrustning, reservationsanslag                                              2 746 000

Byggnadsinvesteringar, reservafionsanslag                          15 000 000

Bidrag till kommunala undervisningssjuk

hus, förslagsanslag                                                           530 000 000*

Vårdcentralen i Dalby:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                   2 234 000

Forsknings- och utbildningsverksamhet, re-                          2 400 000

servafionsanslag

Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag                           25 688 000

Lån till utländska läkare för viss efterutbild-                                1 000

ning, reservationsanslag

158    14.   Efterutbildning  av  viss  sjukvårdspersonal                          2 582 000

m. m., förslagsanslag

160    15.   Vidareutbildning av tandläkare, förslagsan-                           2 410 000

slag

1 613 024 000

H. Övrig sjukvård m. m.

162             Inledning

163       1.   Rättspsykiatriska stafioner och kliniker, för-                      64 639 000

slagsanslag

*Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           240

166      2.   Bidrag till anordnande av kliniker för psy-                         220 000 000

kiskl sjuka m. m., förslagsanslag

167      3.   Bidrag fill driften av kliniker för psykiskt        2 827 000 000*

sjuka m. m., förslagsanslag
167     4.   Beredskapslagring för hälso- och sjukvården                        34 591 000

m. m., reservationsanslag

170      5.   Driftkostnader för beredskapslagring m. m.,                        29 810 000

förslagsanslag

171      6.   Utbildning av personal för hälso- och sjuk-                           5 425 000

vård i krig m. m., förslagsanslag

173      7.   Bidrag fill pensioner för vissa provinsialläka-                      15 025 000

re, förslagsanslag

3 196 490 000

I. Ungdomsvård m. m.

174            Inledning
Ungdomsvårdsskolorna:

179

1.

182

2.

183

3.

184

4.

Driftkostnader, förslagsanslag                                           202 030 000

Engångsanskaffning av inventarier m.m.,                                  460 000

reservationsanslag

Personalutbildning, reservationsanslag                                  1 309 000

Ersättningar lill kommunerna för hjälp till                         177 000 000

utländska   medborgare,   flyktingar   m. m., förslagsanslag

380 799 000

J. Alkoholpolitik och missbrukarvård

188             Inledning

Statens vårdanstalter för alkoholmissbruka­re:

194

1.

196

2.

196

3.

Driftkostnader, förslagsanslag                                             50 672 000

Utrustning m. m., reservationsanslag                                            1 000

Bidrag fill anordnande av vårdanstalter och                           1 760 000

inackorderingshem  m. m.,  reservationsan­slag

197       4.   Lån lill byggnadsarbeten vid vårdanstalter                             5 500 000

m. m., reservationsanslag

198       5.   Bidrag fill driften av vårdanstalter och inac-                      285 150 000

korderingshem m. m., förslagsanslag
202     6.   Bidrag fill alkoholpolikliniker och vårdcen-                           96 650 000

traler m. m., förslagsanslag

'Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 8   Socialdepartementet                                           241

205      7.   Utbildning och samverkan inom nykterhets-                         1100 000

vården, reservationsanslag

206      8.   Bidrag lill organisationer m.m.                                              15 300 000
209     9.   Upplysning och information på alkoholom-              20 850 000

rådet, reservationsanslag

476 983 000

K. Vissa åtgärder för handikappade

211              Inledning

214     1.   Kostnader för viss utbildning av handikap-                          16 616 000

pade, förslagsanslag

216         2.   Statens handikappråd, förslagsanslag                                     1691000

217         3.   Statens hundskola, förslagsanslag                                           1890 000 219     4.   Bidrag fill driften av särskolor m. m., för-             377 800 000

slagsanslag
221     5.   Bidrag fill handikapporganisafioner, reser-                           27 250 000

vationsanslag
224     6.   Kostnader för viss verksamhet för synska-                          10 517 000

dade, förslagsanslag
226     7.   Ersättning fill postverket för befordran av                            11992 000

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag
228     8.   Ersättning fill televerket för texttelefoner,                              7 700 000

förslagsanslag

455 456 000

L. Internafionell samverkan

231             Inledning

231     1.   Bidrag   fill   världshälsovårdsorganisafionen                        13 491000

samt internafionellt socialpolifiskl samarbe­te m. m., förslagsanslag

231       2.   Vissa internafionella resor, reservafionsan-                               127 000

slag

232      3.   Vissa internalionella kongresser i Sverige,                                 200 000

reservationsanslag

13 818 000
Totall för socialdepartementet                                 60 698 332 000

233            Lagförslag

 

 

 

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1981                           Prop. 1980/81:100

Bilaga 9

Kommunikationsdepartementet

ÖVERSIKT

Trafikpolitiken

Som etl allmänt mål för den trafikpolitik riksdagen godkände våren 1979 gäller atl människor och näringsliv i landels olika delar skall erbjudas en lillfredsslällande Iransportförsörjning lill lägsta möjliga samhällsekonomis­ka kostnader. Åtgärder för all begränsa trafikolyckorna och skadorna på miljön måsle vidtas. Trafikpolitiken skall bidra till alt samhällsmål inom näringspolitiken, energipolitiken, sysselsättningspolitiken och regionalpo­litiken kan uppnås.

Genom det trafikpolitiska beslutet har del trafikgrensvisa kostnadsans­varet för väg- och järnvägstrafiken slopats. Järnvägstrafiken har kunnat avlastas vissa kostnader vilket bl. a. gjort det möjligt för SJ att införa kraftiga rabatter för tågresor. Resandet på SJ har sedan de nya priserna infördes ökal med ca 30%.

Den inrikes luftfartens och sjöfartens roll i trafikpolitiken omfattas inle av 1979 års trafikpolitiska beslut. Lufttransportutredningen (K 1978:07) har till uppgift atl belysa hur i första hand kraven på tillfredsställande interregionala flygtransporter kan fillgodoses. Utredningens betänkande avlämnas inom kort. För sjöfarten gäller riksdagens sjöfartspoliliska beslut från våren 1980. En utredning för alt närmare behandla sjöfartens roll i trafikpolitiken (K 1980:72) har därutöver nyligen tillsatts. Vidare har sjö­fartsverket redovisat en perspektivplan för hamnväsendel.

De trafikpolitiska målen ligger fast och trafikpolitiken fullföljs även då statsutgifterna måsle begränas. Del är nu särskilt viktigt att varje trafik­grens särskilda förutsättningar utnyttjas och atl parallella investeringar inom olika delar av transportsektorn kan undvikas. Pä regeringens upp­drag har SJ och postverket gemensamt undersökt möjligheterna till sam­ordnade ålgärder när del gäller pakelgods. En modell för hur en samord­ning kan gå lill har utarbetats av verken. Utredningsarbetet fortsätter samfidigl som praktiska försök påbörjas i Göteborg.

För all åstadkomma en bättre samverkan mellan trafikverken, särskilt när del gäller godstransporter, och för att bättre kunna lillgodose näringsli-1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       2

vets transportbehov bildas ett trafikpolitiskt råd. 1 rådet ingår vissa verks­chefer samt representanter för näringslivet.

I det trafikpolitiska beslutet ingår ett särskilt energibesparingsprogram för transportsektorn. 1 den energiproposition som kommer atl läggas fram senare i vår kommer förslag lill fortsalla åtgärder för atl spara energi på transportområdet atl redovisas.

Departementets verksamhet

Kommunikationsdepartementets verksamhet är inriktad på frågor som rör transporter, trafiksäkerhet, post- och telekommunikationer samt vä­dertjänsten. Vid departementet finns 86 anställda.

Till departementet hör elt 15-tal myndigheter med sammanlagt drygt 160000 anställda. Antalet anställda vid varje verk framgår av följande sammanställning.

 

Myndighet

Antial

Myndighet

Antal

 

anställda

 

anställda

 

1980

 

1980

Statens vägverk

10000

Televerket

43 500

Trafiksäkerhetsverkel

590

Transport rådet

49

Statens järnvägar

39000

Sveriges meteorologiska

750

Sjöfartsverket

1540

och hydrologiska institut

 

Handelsflottans pensions-

7

Statens väg- och trafik-

200

anstalt

 

institut

 

Handelsflottans kultur-

28

Statens geotekniska

72

och fritidsråd

 

institut

 

Luftfartsverket

2 300

Transporttbrsknings-

6

Statens haverikommission

6

delegationen

 

Postverket

63000

Riksfärdtjänstnämnden

1

Departementels arbete har under 1980 präglats av ambitionen att effekti­visera transportsystemet och samtidigt finna åtgärder som minskar statens utgifter. I höstens besparingsproposition (prop. 1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/81: 101) redovisades följande ålgärder:

—en strukturplan för SJ med åtgärder för alt öka SJ:s konkurrenskraft och förbättra verkels ekonomiska resultat,

—ett uppdrag lill slalens vägverk alt utreda den framlida omfattningen av den statliga färjeverksamheten,

—elt uppdrag till statens vägverk att i samråd med trafiksäkerhetsverkel och statens väg- och trafikinstilut vidta åtgärder som minskar behovel av dubbade bildäck och därmed vägslilaget,

—elt uppdrag till sjöfartsverket atl belysa hur isbrytningen kan effektivise­ras,

—          en översyn av reglerna för frankeringsfrihet och Ijänstebrevsrätt för
organ som inte är statliga.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       3

I besparingspropositionen anmäldes vidare att en översyn av vägverkets organisation pågår. Också inom SJ pågår en verksamhets- och organisa­tionsöversyn. SMHI-utredningen och trafiksäkerhetsulredningen har haft i uppdrag alt även bedöma behovet av förändringar i SMHLs och trafiksä­kerhetsverkets organisationer. Statskontoret har fått i uppdrag atl belysa vilka besparingar som kan göras om sjöfartsverket och tullverkets kustbe­vakning slås samman. Samtliga dessa översyner skall ses som etl led i strävan att rationalisera arbetet vid kommunikationsdepartementets myn­digheter.

Arbetet med all finna nya områden där det år möjligt atl minska statsut­gifterna fortsätter. Vid sidan av mer övergripande översyner undersöks möjlighelerna att förenkla rutiner, bestämmelser och handläggningsord­ningar inom olika delar av departementels område. En rad åtgärder har under året vidtagits i delta syfte. Det gäller t. ex. åtgärder för att effektivi­sera taxiverksamheten, minskat biljettkrängel i inrikesflyget, enklare regler för ombyggnad av bilar - s. k. hembyggen - samt åtgärder för atl öka möjligheterna till boendeparkering. Det är angelägel att onödigt krång­liga regleringar fortlöpande kan undanröjas och atl beslutsfattandet vid verken decentraliseras så långl delta är möjligt. Ett villkor måste självfallet vara atl de förändringar som genomförs överensstämmer med de trafikpo­litiska intentionerna.

I förslagel lill budget för nästa budgetår föreslås all diligensbussar och mindre byggnadsprojekt vid postverket i fortsättningen finansieras med rörelsemedel. Postverkets planering av sin lokalförsörjning underlättas genom alt riksdagen i fortsättningen lar direkt ställning endast till de mest belydelsefulla byggnadsinvesteringarna.

Budgetförslag för 1981/82

Verkens besparingsalternativ utgångspunkten

Myndighetsanslagen under kommunikationsdepartementets huvudtitel har genomgående beräknats enligt etl besparingsalternafiv. Det innebär att anslagen efter pris- och löneomräkning har minskals med två procent.

Sammanlagt har departementets myndigheter begärt anslagsökningar på närmare tre miljarder kronor (29%). 1 budgetförslaget redovisas ökningar på omkring en fjärdedel härav.

Ökade investeringar vid SJ

I den strukturplan för SJ som presenterades i höstens besparingspropo­sition betonades att ökade investeringsmöjligheter för SJ är en förutsält­ning för att verket skall kunna uppfylla sitt ekonomiska mål. Som plane­ringsram för SJ angavs en genomsnittlig årlig ökning av investeringsvoly­men på fem procent per är i fasta priser under den närmaste femårsperi­oden. För budgetåret 1981/82 föreslås en investeringsram på sammanlagt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       4

1575 milj. kr. Anslaget för budgetåret uppgår därmed till 1 586,5 milj. kr., vilkel är 278 milj. kr. mer än för innevarande budgetår. Samtidigt föreslås att SJ ges möjligheter atl långtidsförhyra milande materiel eller träffa hyresköpsavtal avseende sådan materiel inom en ram av 40 milj. kr. Den totala investeringsvolymen uppgår därmed lill 1615 milj. kr. vilket överensstämmer med strukturjrilanen.

Vägunderhållet prioriteras

Liksom i förra årets budgetförslag prioriteras service-, underhålls- och förbättringsåtgärder på vägarna. För driftanslagel föreslås en ökning med ca 286 milj. kr. Till byggandet av statliga vägar föreslås ell oförändrat anslag.

Trafikcentral och gemensam lotsning i Göteborg

Sjöfartsverket och Göteborgs hamn har träffat en överenskommelse om trafikövervakning och lotsning i Göteborg. För alt åstadkomma säkra och effektiva trafikförhållanden i htimnen och farlederna inrättas en trafikcen­tral i Göteborg vid årsskiftet 1981 — 1982. Enligl överenskommelsen bidrar sjöfartsverket med halva investeringskostnaden. Samtidigt övertar sjö­fartsverket hamnlolsningen i Giileborg. I budgetförslaget anvisas samman­lagt omkring 11 milj. kr. till investeringar i trafikcentral och lotsstation.

Ökade anslag till NTF

För nästa budgetår föreslås att bidraget till nationalföreningen för trafik­säkerhetens främjande (NTF) ökas med I milj. kr. Detta innebär en ändrad fördelning av medlen för trafiksäkerhetsinformation och ligger väl i linje med de förslag som framförts av trafiksäkerhetsulredningen.

Utredningsväsendet minskas

I särskilda direktiv till samtliga kommittéer angav regeringen våren 1980 atl alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser.

Det är samtidigt angeläget all tillsättandet av nya kommittéer prövas restriktivt. Många utredningar kan göras vid departementets myndigheter eller vid t. ex. riksrevisionsverket och statskontoret.

Sammanfattning av budgetförslagen

Sammanlagt föreslås en ökning av anslagen under sjätte huvudtiteln på 789 milj. kr. (omkring åtta procent). Som framgår av sammanställningen minskas anslagen inom flera av departementets områden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       5

Anslag                                                       Anvisat          Förslag           Förändring

1980/81            1981/82

milj. kr.

Kommunikationsdepartementet m. m.           21,0                 19,8           -    1,3

Vägväsende                                                4458,7            4721,6            +262,9

196.0

167,3

'- 28,7

2098,3

2451,0

+ 352,7

554,5

580,6

+ 26,0

154,1

101,4

- 52,6

661,1

864,7

+203,6

1 386,8

1295,1

- 91,7

531,9

649,5

+ 117,5

Trafiksäkerhet

Järnvägar

Sjöfart

Luftfart

Postväsende

Telekommunikationer

Institut m. m.

Summa                                                        10062,4            10850,9            +788,5

' Ändrad finansieringsform för trafiksäkerhets verkets uppdragsverksamhet.

Affärsverkens driftkostnader tas inte upp i statsbudgeten utan i särskilda driftbudgeter som regeringen fastställer. De sammanlagda driftkostna­derna för postverket, televerket, SJ och luftfartsverket har för innevarande budgetår beräknats till drygt 23 miljarder kr. Kostnaderna täcks av ver­kens intäkter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       6

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: Statsrådet Adelsohn

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser kommunika­tionsdepartementets verksamhetsområde

Sjätte huvudtiteln

A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Kommunikationsdepartementet

1979/80 Utgift                13972000

1980/81 Anslag              13 912000

1981/82 Förslag              15 290000

Frän anslaget betalas löner, resor m. m. för departementets personal. Jag beräknar, med utgångspunkt i den besparingsmodell som lillämpas i årets budgetförslag, anslaget enligt följande.

Förslag                      Ändring frän

1981/82                       föregäende

budgetår

Löner                                                           13 850000                    +1200000

Resor (även utrikes resor)                               450000                    +   125000

Expenser                                                         990000                    +    53 000

1S290000                     +1378000

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all   lill   Kommunikationsdepartementet   för   budgetåret   1981/82 anvisa ell förslagsanslag på 15 290000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet A 2. Kommittéer m. m.

 

1979/80 Utgift

6305641

Reservation

1980/81 Anslag

6700000

 

1981/82 Förslag

3800000

 

2333 150

Från anslaget betalas utgifter för departementets kommittéverksamhet. Jag avser att pröva behovel av nya kommittéer med allra största reslrik-tivhet. Utredningsuppdrag bör i fortsättningen i första hand ges direkt lill departementets myndigheter. Med hänsyn härtill räknar jag med atl ansla­get för nästa budgetår kan reduceras avsevärt. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag på 3 800000 kr.

A3. Extrautgifter

 

1979/80 Utgift

467958

1980/81 Anslag

430000

1981/82 Förslag

680000

Reservation                 418570

Från anslaget betalas vissa extraordinära utgifter inom departementet.

Den Internafionella Vägföreningens (IRF) nionde världsmöle hålls i Stockholm sommaren 1981. Kostnaderna i samband härmed har för depar­tementets del beräknats lill högst 500000 kr. Jag räknar med all hälften av medelsbehovet kan tas från anslagsreservationen vid budgetårets utgång. Resterande del bör täckas genom alt anslaget för nästa budgetår ökas med 250000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservations­anslag på 680000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       8

B. VÄGVÄSENDE

Statens vägverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande allmänna vägar och galor samt statsbidrag m.m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verkel utövar även viss tillsyn över enskilda järn­vägar, spårvägar och tunnelbanor.

Vägverkets cenirala förvaltning är sedan augusti 1980 placerad i Bor­länge. På del regionala planet finns en vägförvaltning i varje län, sju byggnadsdislrikt saml två projekleringskonlor. De lokala enheterna inom driflverksamheten är drift- och arbetsområden och inom byggnadsverk­samheten vägbyggnadsarbetsplalser. Väg- och trafiklagstiftningen innehål­ler de grundläggande bestämmelserna om väghållningen.

Vägverkets verksamhet är uppdelad på nio programinriklade anslag på statsbudgeten, nämligen Ämbetsverksuppgifter, Drift av statliga vägar. Byggande av statliga vägar. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator. Bidrag lill byggande av kommunala vägar och galor. Bidrag lill drift av enskilda vägar m. m.. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Tjänster lill utomstående saml Försvarsupf)gifter.

För samtliga anslag utom Tjänster lill utomstående redovisar vägverket två planeringsnivåer, A och B, där A är den högsta nivån och B utgör besparingsallernativ enligl regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar.

En medelstilldelning lill drift av vägar enligl planeringsnivå A medger enligl vägverket alt servicenivån upprätthålls och att periodiskt underhåll ulförs som vidmakthåller vägnätet.

Verket begär därför medel för driflverksamheten lill vad verket anser vara etl vidmaklhållandeprogram såväl för statlig som för kommunal och enskild väghållning.

Vägverket framhåller alt en lägre medelstilldelning till drift av statsvägar än vad som motsvarar vidmaklhållandenivån på sikl innebär en uppenbar risk för all person- och godstransporter inle skall kunna ske planmässigt och säkert på vägnätets olika delar.

Planeringsnivå A för anslagen till byggande av statliga, kommunala och enskilda vägar utgör enligt vägverket en miniminivå för byggnadsverksam­heten som - vid av verket anlagen trafikutveckling - innebär all antalet trafikolyckor inle ökar och alt mera målinriktade insatser kan göras för alt förbättra bl. a. restid och miljö samt för alt förstärka och belägga grusvä­gar. Planeringsnivå A svarat mol riksdagens uttalande om en högre ambi­tionsnivå för vägbyggandel. Planeringsnivå B grundas på den planerings­nivå som regeringen angett för upprättandet av flerårs- och fördelningspla­nerna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet       9

De redovisade planeringsnivåerna är avsedda alt utgöra underlag för olika verksamhelsallernativ med beskrivning av konsekvenserna för den framtida verksamheten inom väghållningen. En sådan redovisning bör enligt vägverket underlätta för statsmakterna alt göra sin avvägningar med utgångspunkt från trafik- och vägpolitik saml med hänsyn till kraven från övriga samhällssektorer.

Mol bakgrund av de redovisade planeringsnivåerna har vägverket fram­lagt två verksamhelsallernativ (1 och 11).

Inom verksamhelsallernativ I, som medför de högsta kostnaderna, före­slär vägverket i årets anslagsframställning planeringsnivå A för samtliga driftanslag och inom verksamhelsallernativ 11 planeringsnivå B med un­dantag för det kommunala driftanslaget.

Vägverket har begärt alt ettdera av de två framförda verksamhetsaller-nativen loch II bör komma i fråga för budgetåret 1981/82 (verksamhetsåret 1982). Med hänsyn fill de starka krav som finns på väghällningsinsatser samt statsmakternas riktlinjer för den framlida väghållningen förordar vägverket verksamhelsallernaliv 1.

 

 

 

 

Ansl

ag

Anvisat

Föreslagen

ökning till

Pris- och

 

 

1980/81

budgetåret totalt

1981/82

löneom­räkning

 

Alt. I

All. 11

 

 

 

milj, kr.

 

B 1.

Ämbetsverksuppgifter

6,4

-0.3

-0.4

0,6

B 2.

Drift av statliga vägar

2528,3

737,3

383,3

336,0

B 3.

Byggande av statliga

 

 

 

 

 

vägar

900,0

160,0

160,0

133,2

B 4.

Bidrag till drift av kommunala vägar

 

 

 

 

 

och gator

374.3

176,1

176.1

50,4

B 5.

Bidrag till byggande av kommunala

 

 

 

 

 

vägar och gator

370,0

114.4

114,4

55,9

8 6.

Bidrag till drift av

 

 

 

 

 

enskilda vägar m, m.

222,0

116,0

66,0

34,0

B 7.

Bidrag till byggande

 

 

 

 

 

av enskilda vägar

30,0

15.1

15,1

5.0

B 8,

Tjänster till utom-

 

 

 

 

 

stående

20,8

2,0

2,0

2,1

8 9,

Försvarsuppgifter

6,9

5,9

5,7

0,7

 

 

4458,7

1326,5

922,2

617,9

Vägverket föreslår således för budgetåret 1981/82 i sitt högsta alternativ, all. 1, en total ökning med 1 326,5 milj. kr., till ca 5765,1 milj. kr. 1 alt. 11 begär verket en ökning med 922,2 milj. kr. Pris- och löneomräkningen har beräknats till 617,9 milj. kr. eller ca 13,9% av anslagen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      10

B 1. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter

1979/80 Utgift                13082000

1980/81 Anslag                6350000

1981/82 Förslag               5950000

Från delta anslag betalas kostnaderna för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt järnvägsären­den.

Vägverkets anslagsframställniitg

Verket begär elt anslag på 6,0 resp. 5,9 milj. kr. i sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1981/82 avseende verksamheten under år 1982.

Föredraganden

Jag bedömer alt kostnaderna för år 1982, som jag beräknar till 5950000 kr., ungefärligen kommer alt fördela sig på följande sätt.

Plan                                                                          Kr.

Central administration                                              2 150000

Översiktlig vägplanering                                         2700000

Fastställande av arbetsplaner                                      650000

Järnvägsärenden m. m                                               450000

S 950 000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Statens   vägverk:   Ämbetsverksuppgifter  för   budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 5950000 kr.

B 2. Drift av statliga vägar

1979/80 Utgift        2195 379000                     Reservation                  927 601000

1980/81 Anslag'     2 528 300000

1981/82 Förslag      2814000000

' På tilläggsbudget 1 har anvisats yllerligare 45 milj. kr.

Från detta anslag betalas kostnaderna för de delar av vägverkels verk­samhet som är hänförliga fill driften av de statliga vägarna saml vissa förbättringsarbeten, vilka avser främsl de sekundära och lertiära vägnäten, saml invesleringsulgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Vägverkets anslagsframställning

Vägverket har för är 1982 redovisat två planeringsnivåer, A och B, för anslaget Drift av statliga vägar. Planeringsnivå A uppgår till 3265.6 milj. kr. och nivå B som ulgör ett besparingsalternativ lill 2911,6 milj. kr.-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      II

Fortlöpande rationaliseringsvinster inom driflverksamheten antas för både planeringsnivå A och B klara kostnadsökningar p.g.a. vägnätsförändring­ar, bedömd trafikökning samt arbetsmiljöåtgärder. Fördelningen på del­program för nivå A och B framgår av följande sammanställning.

 

Delprogram

Beräknat för år

Förslag för

år 1982

 

1981

Nivå A

Nivå B

 

 

milj. kr.

 

Servicearbeten

1 132,0

1 353,0

1318,0

Underhållsarbeten

916,0

1 304,0

1 009,0

Förbättringsarbeten

297,0

340,0

316,0

Administration

89,0

100,0

100,0

Kostnadsram

2434,0

3 097,0

2 743,0

Anläggningstillgångar

94,3

168,6

168,6

Summa anslag

2528,3

3265,6

2911,6

För att bedriva produktionen rationellt måste vägverket disponera en egen rätt dimensionerad och sammansatt modern maskinpark vid sidan av de förhyrningar som normalt sker. Vidare måste del finnas funktions- och miljömässigt acceptabla vägslalioner med en lokalisering som så långl möjligt innebär närhet till de stora arbetsplatserna. För anskaffning av erforderliga anläggningstillgångar begär vägverket 168,6 milj. kr. för år 1982 i både planeringsnivå A och B.

Föredraganden

Jag anser i likhet med vägverket all driftåtgärder, som syftar till att upprätlhålla serviceslandarden och vidmakthålla det i vägarna nedlagda kapitalet, skall prioriteras vid en bedömning av olika väghällningsinsatser inom ramen för de totalt tillgängliga vägmedlen.

Anslaget Drift av slalliga vägar är för innevarande budgetår 2528,3 milj. kr., varav 94,3 milj. kr. avser investeringar i anläggningstillgångar. Pris-och löneomräkningen uppgår till ca 336 milj. kr. På tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (prop. 1980/81:25 bil. 3, TU 1980/ 81:7, rskr 1980/81:102) har anvisats ett reservationsanslag av 45 milj. kr. för investeringar i anläggningstillgångar under andra halvåret 1981. Me­delsanvisningen för vägverkets anläggningstillgångar kan härigenom fort­sättningsvis avse framförliggande kalenderår liksom för anslaget i övrigt, vilket underlättar en ."-ationell planering.

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten har vissa förslag till besparingar inom driftanslaget redovisats. Jag räknar med alt de i propositionen föreslagna åtgärderna betr. vägverkets organisation m.m. börjar ge besparingseffekter under år 1982.

Med hänsyn fill de behov av olika driftätgärder som föreligger vill jag föreslå en anslagsökning med 285.7 milj. kr. För den statliga vägdriflen och investeringar   i   anläggningstillgångar   kommer  därmed   atl  disponeras

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     12

(2528,3 +285,7) 2814,0 milj. kr. Driftverksamheten utgör 2712,2 milj. kr. härav och investeringarna i anläggningstillgångar 101,8 milj. kr.

Inom denna ram, som motsvarar besparingsallernativet enligl regering­ens anvisningar, får kostnadsökningar p.g.a. vägnäts- och trafikföränd­ringar samt arbetsmiljöåtgärder täckas av rationaliseringar. Med denna an­slagsnivå räknar jag med atl väghållningsinsatserna i stort bör motsvara 1981 års nivå.

Av följande sammanställning framgår hur investeringarna i anläggnings­tillgångar i stort beräknas bli fördelade under år 1982.

 

Objektgrupp

1980/81

1981/82

 

 

Beräknat i prop. 1979/80:100

Verket

Föredra­ganden

 

 

milj. kr.

 

Driftanläggningar

Fordon och vägmaskiner

Färior

Div. och oförutsett

15,0

74,0

5,0

0,3

94,3

49,3

105,0

14,0

0,3

168,6

15,0

82,5

4,0

0,3

101,8

Jag har vid min bedömning av investeringsmedlen räknat med att medel för driftanläggningar m. m., som vägverket redovisat i sitt investeringspro­gram, kan komma atl anvisas av konjunklurpoliliska medel som ställs till regeringens förfogande.

Vägverket bör genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden ges möjlighet atl anskaffa de olika anläggningstillgångarna så ekonomiskt som möjligt. Mol bakgrund av del av mig förordade anslaget för budgetåret 1981/82 anser jag att en lämplig nivå för beställningsbemyndigandet är 70 milj. kr. i 1982 års beräknade prisnivå.

Regeringen uppdrog den 25 september 1980 åt statens vägverk att utreda omfattningen av den statliga färjeverksamheten. Verkel redovisade utredningsuppdraget den 17 no\'ember 1980. Enligl vägverket har endast en grov bedömning av möjlighelerna till indragningar och förändringar i turiistorna kunnat ske på den korla utredningstiden. De beräknade bespa­ringarna förutsäller att den berörda personalen kan beredas annan syssel­sättning inom vägverkets organisation. Vägverket har också utrett två olika former av avgiftssystem. Slutligen har vägverket redovisat vissa besparingsmöjligheter i fråga orn de öppningsbara broarna. Utredningen har på min begäran kompletterats med en undersökning av möjligheterna att ersätta vissa färjeleder med en bro.

Besparingen för vägverket har beräknats fill 12-13 milj. kr. per är för de 24 färjeleder för vilka ulredningen anser en indragning bör övervägas. Genom att minska nättrafiken vid de färjeleder där en vägförbindelse finns

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      13

som allernaliv lill färjan kan yllerligare ca 4 milj. kr. sparas. Vägverket har i utredningen beräknat merkostnaderna för trafikanterna vid ett genomfö­rande av de föreslagna åtgärderna till mellan 5,5 och 6,5 milj. kr.

Enligt min mening bör vägverket gå vidare och pröva frågor om indrag­ning av färjeleder och turlisteändringar. 1 detta arbete bör för varje färjeled särskilt undersökas om färjeförbindelsen kan ersättas med en bro.

När det gäller driften av de rörliga broarna ser vägverket vissa bespa­ringsmöjligheter i en samordnad drift av tvä eller flera broar och i inskränkt öppethållande. Vägverket avser att närmare studera möjligheterna all sam­ordna och fjärrstyra etl antal broar. God erfarenhet har nu nåtts av del försök som görs i Slrängnäsområdet med fjärrstyrning av broar. Enligl min mening bör vägverket i samarbete med sjöfartsverket sträva efter alt söka genomföra de besparingsåtgärder som redovisas när del gäller röriiga broar.

Vägverket redovisar i enlighet med direktiven två olika avgiftssystem. Det första systemet innebär avgiftsbeläggning av all färjelrafik. Ell sådanl generellt system skulle medföra en grundtaxa av ca 20 kr. per enkellur för en personbil för alt ge full kostnadsläckning i färjeverksamheten. Taxan for en lastbil skulle vara ca 100 kr.

Det andra systemet skulle innebära avgiftsbeläggning av den trafik som ligger utanför vad som kan anses vara en grundläggande trafikförsörjning. 1 utredningen redovisas konsekvenserna av en avgiftsbeläggning för trafik mellan kl. 22.00 och 06.00. För att täcka kostnaderna för denna trafik skulle en taxa av ca 190 kr. per enkeltur vara nödvändig.

Med hänsyn lill de många och svåröverskådliga konsekvenserna för den berörda befolkningen, lill stor del i glesbygdsområden, vill jag för min del inte förorda atl elt avgiftssystem för färjetrafiken införs. För atl avgifterna skall kunna tas upp på ett rationellt sätt krävs investeringar av storleksord­ningen 20-25 milj. kr. De investeringsmedel som krävs härför liksom kostnaderna för all administrera avgifterna skulle enligt min mening kunna användas bättre för andra ändamål. Sammantaget innebär elt avgiftssys­tem alt samhällets lotala transportkostnader ökar.

Jag nämnde inledningsvis att vägverket har kompletterat utredningen med en redovisning överfärjeleder som kan ersättas med broförbindelser. Verkels redovisning omfattar älta broförbindelser vid färjeleder som bör indragningsprövas samt nio broförbindelser där en indragning av färjele­den inle är aktuell. Härutöver finns åtta färjeförbindelser som enligt gällan­de flerårsplan avses ersättas med broar. Sammanlagt upptar redovisningen 25 olika broobjekt.

Vägverkels utredning visar att den genomsnittliga ålerbelalningsliden för en broinvestering är så låg som 11 -12 år. 1 flera fall kan en broinvesle-ring återbetalas på 5-7 år genom uteblivna driftkoslnader för färjeförbin­delsen. Utredningen visar atl redan år 1981 skulle vissa brobyggen kunna påbörjas. Med hånsyn fill atl det företagsekonomiskt är klart lönsaml för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      14

vägverket atl göra broinvesteringar som ersätter färjeleder vill jag förorda atl verkel upprättar ett särskilt program för detla arbele. I första hand bör därvid arbetsplaner för broinvesleringarna las fram.

För att finansiera broinvesteringarna är det enligl min mening möjligt alt använda medel för beredskapsarbeten eller sådana medel för andra syssel-sältningsfrämjande ålgärder som slår till regeringens förfogande. Vägver­kets planering förutsälls därföi- inriktas så atl broar kan byggas vid upp­kommande sysselsättningsbehov. Utredningen har visat alt vissa objekt har så hög företagsekonomisk lönsamhet atl de bör kunna genomföras oavsett om det visar sig lämpligt att ulföra dem som beredskapsarbeten. Vägverket bör därför bemyndigas att i sådana fall använda driflmedel för atl bygga broar som ersätter fäijeleder.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1.    medge alt regeringen ger statens vägverk rätt all använda drift­
medel för byggande av broar i enlighet med vad jag förordat i del
föregående

2.         medge alt regeringen lämnar statens vägverk de beställningsbe­myndiganden som jag förordat i det föregående

3.         till Drift av statliga vägar för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservafionsanslag på 2814000000 kr.

B 3. Byggande av statliga vägar

1979/80 Utgift        1374712000              Reservation            859135000

1980/81 Anslag'       900000000

1981/82 Förslag        900000000

' På tilläggsbudget I har anvisats yti.erligare 135 milj. kr.

Från delta anslag betalas kostnaderna för de delar av vägverkets verk­samhet som är hänförliga till byggande av statliga vägar samt vissa för­bättringsarbeten.

Vägverkets anslagsframställning

Verket begär etl anslag på I 060 milj. kr. för budgetåret 1981/82 avseende verksamheten under år 1982. Förslagel ulgör verkels besparingsalternafiv och utgår från föreliggande flerårsplaner. På grund av de satsningar på flerårsplaneobjekt som gjorts med särskilda konjunklurpoliliska medel kan dock flerårsplanernas utbyggnadsprogram klaras år 1982 med en plane­ringsnivå pä I 060 milj. kr. dvs. ca 150 milj. kr. lägre nivå än flerårsplaneni-vän detta år. För all genomföra den återstående delen av fierårsplanerna erfordras fr. o. m. år 1983 etl högre anslag än år 1982.

En lägre anslagsnivå skulle enligl vägverket medföra försämrad produk­tivitet och därmed högre produktionskostnader. Det bör observeras att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      15

redan den föreslagna nivån innebär stora problem för bl. a. sysselsättning­en. Dessa problem skulle ytterligare förvärras med lägre anslag.

De senaste femton årens minskade reala anslag har för verkel inneburit .svårigheter att anpassa antalet fast anställda lill anslagsutvecklingen. Delta har medfört påfrestningar för personalen. De ordinarie anslagen har mins­kat i snabbare takt än personalavgången, vilket inneburit att vägverket tvingats planera för ökad andel egenregibyggande för atl kunna sysselsätta den egna personalen. Entreprenörerna får således successivt en mindre andel vägbyggande. Därmed försämras möjligheten att jämföra byggande i egenregi och pä entreprenad. Konkurtensen mellan entreprenörerna mins­kas också då många förelag tvingas upphöra med vägbyggandet. Samtidigt försämras sysselsättningen för ägarna till olika vägmaskiner och konkur­rensen på maskinområdet minskas genom reducering av maskinparken. Temporära förbättringar skapas tidvis genom konjunkturpolitiska insatser. Dessa kan dock inte i någon störte omfattning användas som underlag för en långsiktig planering.

Antalet anställda hos entreprenörer som är engagerade i slalligl vägbyg­gande har halverats under de senaste tio åren. Denna utveckling påverkar byggföretagens möjligheter på utlandsmarknaden. En inhemsk marknad är en förutsätlning för att svenska entreprenörer skall kunna marknadsföra sitt kunnande utomlands i hård internationell konkurrens. En alltför be­gränsad hemmamarknad äventyrar vår export av såväl teknologiskt kun­nande som av maskiner.

Den föreslagna anslagsnivån innebär atl byggnadsverksamheten år 1982 i huvudsak måste bedrivas i egen regi. Del kommer inle att finnas något utrymme för alt påböija nya helentreprenader.

Föredraganden

Anslaget Byggande av statliga vägar uppgår för innevarande år till 900 milj. kr. Till delta belopp kommer ca 120 milj. kr. av de konjunkturpoli­tiska medel som verket erhållit under åren 1979 och 1980 och som kommer alt utnyttjas under år 1981. På filläggsbudgel 1 lill statsbudgeten för budget­året 1980/81 har anvisats 135 milj. kr. för byggandet av en ny bro fill Tjörn. Den totala investeringsulgiften för bron beräknas lill drygt 170 milj. kr. Regeringen har vidare den 27 november 1980 anvisat 37 milj. kr. för sysselsätlningsfrämjande väginvesteringar i Värmlands län.

Vägverkels huvudförslag innebär en uppräkning av anslaget med 160 milj. kr. för att vägbyggandel skall kunna följa fierårsplanerna under år 1982.1 prop. 1980/81:20 om besparingar! statsverksamheten har jag anmält att den ordinarie vägbyggnadsverksamhelen bör hållas på i stort nominellt oförändrad nivå. Del innebär att jag för budgetåret 1981/82 inle är beredd alt föreslå någon höjning av anslaget till statligt vägbyggande. En oföränd­rad anslagsnivå innebär atl antalet sysselsatta inom vägverkets byggnads-och projekteringsorganisation kommer atl minska.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     16

När det gäller vägverkets regionala byggnadsorganisation har vägverket genomfört en utredning om organisationen av de norra byggnadsdistriklen. I prop. 1980/81:20 anmälde jag atl jag räknade med all lägga fram förslag för riksdagen i denna del under 1980/81 års riksmöte. Enligl vad jag erfarit avser vägverket inle för närvarande föreslå någon ändring av nuvarande indelning i byggnadsdistrikt. Något förslag i denna fråga behöver därmed inte läggas fram för riksdagen.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående förordar jag alt kostnadsramen för år 1981 bestäms till 900 milj. kr. och atl anslag begärs med samma belopp.

I följande sammanställning r<;dovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1982. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).

 

 

Plan

1981

1982

 

 

Vägverket

Föredra-

 

 

 

ganden

Central administration

46,0

50.0

.50,0

Regional administration

32,0

35,0

35,0

Byggande av riksvägar

563,0

590,0

570,0

Byggande av tunnelbanor

20,0

30,0

-

Byggande av länsvägar

219,0

340,0

230,0

Utrednings- och utvecklings-

 

 

 

verksamhet

15,0

15,0

15,0

 

9m,o

1 060,0

900,0

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag på 900000000 kr.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1979/80 Utgift         314156000              Reservafion               2045000

1980/81 Anslag       374300000

1981/82 Förslag        374 300000

Från detla anslag lämnas bidrag fill kommun med 95% av det belopp vartill de skäliga kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas uppgå. Driftkostnaden fastställs för en tvåårsperiod av statens vägverk efter kommunens hörande. Beräkningen kan justeras under löpande tvåårsperiod, om väsentligt ändrade förhållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971:955) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning i vissa kommuner (ändrad senast 1976:28). Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     17

Vägverkets anslagsframställning

Verket begär elt anslag på 451 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Vidare begär verket all för bidragsgivning avseende år 1982 anvisas en planerings­ram av 550 milj. kr. Beloppet är beräknat i 1982 års kostnadsnivå.

Föredraganden

1 föregående års budgetproposition beräknade jag för budgetåret 1980/81 ell anslag på 374,3 milj. kr., vilkel innebar en ökning med inle mindre än 59,3 milj. kr. För atl skapa förutsättningar för en rationellare planering, projektering och budgetering förordade jag vidare att vägverket bemyndi­gades planera bidragsgivningen för år 1981 utifrån elt anslag på 374,3 milj. kr. Della belopp bör nu anvisas för budgetåret 1981/82.

Vägverket och de väghällande kommunerna bör enligl min mening erhål­la en planeringsram för bidragen även under åren 1982 och 1983. Plane­ringsramen innebär att nuvarande anslag prisomräknas till 1982 års beräk­nade kostnadsnivå enligt huvudalternativets principer. Jag förordar atl vägverket för bidragsårel 1982 bemyndigas planera utifrån ett anslag på 450.5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående förordar jag, att anslaget las upp med 374,3 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                 Kr.

Central och regional administration                                                  I 400000

Bidragsbelopp                                                                              372900000

374300000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge atl regeringen låter statens vägverk planera bidragsgiv­
ningen för år 1982 utifrån ell anslag på 450500000 kr.

2.  fill Bidrag till drift av kommunala vägar och galor för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag på 374 300000 kr.

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1979/80 Utgift             381399000                  Reservation                  228888000

1980/81 Anslag'        370000000 1981/82 Förslag        320000000

' På tilläggsbudget I har anvisats ytterligare 52 milj, kr.

Från detta anslag lämnas bidrag med 95% till kommuns kostnad för byggande av väg samt byggande av gala mol vilken enligt gällande stads­plan utfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får

2    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     18

anordnas. Dessulom utgår bidrag med 95% till utförande av större konst-arbete eller trafikanordning, som ingår i gala. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbele utgår statsbidrag med 85%. 1 kostnaden får inräknas skälig ersättning för mark och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller användande.

Bidrag utgår i mån av tillgång på medel och enligt av statens vägverk fartställd fördelningsplan för tio år. Fördelningsplanen skall förnyas vart femte år. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971:955) om statsbidrag fill väg- och gatuhållning i vissa kommuner (ändrad senast 1977:1131). Statsbidrag till byggande av tunnelbana kan under vissa förut­sättningar utgå från detta anslag till kommun, landstingskommun och kommunalförbund. Denna bidragsgivning regleras genom kungörelsen (1971:956) om statsbidrag till byggande av tunnelbana. Bidrag utgår i mån av fillgång på medel. Från anslaget utgår även bidrag till kommuner för aU bygga cykelleder och kolleklivtrafikanordningar som tillgodoser ett all­mänt kommunikationsbehov. Denna bidragsgivning regleras genom för­ordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt anordningar och ålgärder som främjar viss busstrafik (omtryckt 1980: 720).

Vägverkets anslagsframställning

Statens vägverk begär för är 1982 ett anslag på 485 milj. kr., vilket motsvarar fördelningsplanenivån för år 1982. 1 delta belopp ingår även bidrag till cykelvägar och vissa busstrafikanläggningar.

Föredraganden

I propositionen 1980/81:20 (TU 1980/81:6, rskr 1980/81:101) om bespa­ringar i statsverksamheten anmälde jag alt bidragsanslaget till byggande av kommunala vägar och galor bör minskas med 50 milj. kr. Riksdagen har beslutat anta den föreslagna besparingen. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget tas upp med 320 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                 Kr.

Central och regional administration                                                  9400000

Bidragsbelopp                                                                               280600000

Bidrag till vissa vägtrafikanläggningar                                             30000000

320000000

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag på 320000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      19

B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

1979/80 Utgift             200899000                  Reservation                    29119000

1980/81 Anslag            222000000

1981/82 Förslag        242000000

Från della anslag lämnas bidrag till drift av enskild väg enligl förordning­en (1979:788) om statsbidrag till enskild väghållning. Bidrag utgår till sådan väg som inle är av ringa längd under förutsättning att kostnaderna för vägen är skäliga med hänsyn till nyttan av den. 1 övrigt baseras bidragsgiv­ningen på vägens användningssätt, användare och belägenhet. Bidrag ut­går med 70% av skälig kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 85% under vissa förutsättningar. Från anslaget lämnas även bidrag lill bl. a. anskaffning av redskap för driften. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Vägverkets anslagsframställning

Verket begär ett anslag på 253,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82 (bidrags­årel 1981), vilket skulle medge samma verksamhetsvolym som under inne­varande budgetår. Den av riksdagen medgivna planeringsramen uppgår lill 242milj.kr. Vägverket begär vidare i sitt besparingsalternafiv en planer­ingsram på 288milj.kr. för bidragsgivningen år 1982 (budgetåret 1982/83).

Föredraganden

Enligt min mening bör anslag ulgå i enlighet med den planeringsnivå som riksdagen angett för bidragsårel 1981. Anslaget bör därför föras upp med 242 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Innanjaggär in på frågan om planeringsram förär 1982 vill jag nämna atl en mycket kraftig uppräkning av anslaget har skett de senaste fem budget­åren. För budgetåret 1976/77 uppgick anslaget till 108.0 milj.kr. Anslags­ökningen fram lill och med innevarande budgetår uppgår till 114.0 milj. kr., vilket innebär en genomsnittlig åriig uppräkning med 21 procent. Vägver­ket har i en nyligen genomförd undersökning konstaterat att kommunerna samtidigt har lämnat slora bidrag lill den enskilda väghållningen. 1 några fall har kommuner också lämnat 70% bidrag lill de beräknade kostnaderna sä att en högre driftstandard kunnat hållas på den enskilda vägen än vad vägverket bedömt som rimlig. 1 många andra fall ger kommunerna bidrag som innebär att upp till 100% bidrag lämnas till driften av enskilda vägar. Endasi för 7% av det bidragsberättigade vägnätet har enbart det statliga bidraget utgått.

Jag förordar att vägverket planerar bidragsgivningen utifrån ell anslag pä 273,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående förordar jag att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     20

anslaget för budgetåret 1981/82 tas upp med 242milj. kr., vilkel innebär en ökning med 20milj.kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                 Kr.

Central och regional administration                                                 14000000

Bidragsbelopp                                                                               228000000

242000000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         medge att regeringen låter statens vägverk planera bidragsgiv­ningen för år 1982 utifrån etl anslag på 273 500000 kr.

2.    lill Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag på 242000000kr.

B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

1979/80 Utgift               35753000                   Reservation                    21027000

1980/81 Anslag              30000000

1981/82 Förslag              30000000

Frän anslaget lämnas bidrag lill byggande av enskild väg enligt samma regler som gäller för anslaget Bidrag lill drift av enskilda vägar m. m. med högst 70% av skäliga kostnader. Under vissa förulsällningar kan bidraget höjas lill högst 85%. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Vägverkets anslagsframställning

Della anslag är elt kalenderärsanslag och avser framföriiggande kalen­derår. Anslag begärs således för år 1982.

Vägverket begär ett anslag på 45,1 milj.kr. vilkel enligt verkel medger samma verksamhelsvolym som år 1979 samt bidrag till marklösen och förrättningskostnader.

Föredraganden

Jag förordar all anslaget tas upp med oförändrat .30milj.kr. för nästa budgetär. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                                                 Kr.

Central och regional administration                                                 8 100000

Bidragsbelopp                                                                               21900 000

30000000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag på 30000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     21

B 8. Tjänster till utomstående

1979/80 Utgift                18400000

1980/81 Anslag              20800000

1981/82 Förslag             22 800000

Från anslaget betalas vissa kostnader inom vägverket för planering m.m. av beredskapsarbete åt arbetsmarknadsstyrelsen.

Vägverkets anslagsframställning

Verkel begär ett anslag på 22800000 kr. för budgetåret 1981/82 avseende verksamheten under år 1982.

Föredraganden

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1981/82 lill 22,8milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Tjänster till utomstående för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag på 22800000 kr.

B 9. Statens vägverk: Försvarsuppgifter

 

1979/80'

Utgift

6260000

1980/81

Anslag

6900000

1981/82

Förslag

12500000

' Medelsanvisning under anslaget B  I. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, delposten Försvarsuppgifter.

Från anslaget betalas kostnader inom vägverket för planering m. m. samt investeringar inom det ekonomiska försvaret.

Vägverkets anslagsframställning

Detla anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalen­derår. Anslag begärs således för år 1982.

Programmet Försvarsuppgifter, drift omfatlar den verksamhet som skall tillgodose totalförsvarets krav på väghållning under beredskapstillstånd och krig och den planläggning i fred som erfordras härför.

Verkets långsiktiga beredskapsplanläggning inom del ekonomiska för­svarets ram ställer ökade krav på planeringsinsalser på central och regio­nal nivå. En vidareutveckling och samordning av planläggningsarbetet inom totalförsvaret kommer att genomföras. Försvarsutbildning av ver­kels personal förutsätts kunna pågå i oförändrad omfattning under plane­ringsperioden.

Vägverket beräknar driftkostnaderna under budgetåret 1981/82 till 6,8 milj. kr. 1 verkets besparingsallernativ uppgår planeringsnivån till 6,6milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     22

Programmet Försvarsuppgifter, investeringar omfattar anskaffning av reservbromateriel, och reservdelar för verkels färjor, fordon och maski­ner. Verkels besparingsallernativ uppgår till 6milj. kr.

Föredraganden

Chefen för handelsdepartementet kommer senare denna dag atl bl.a. anmäla programplaner för det ekonomiska försvaret och därvid redovisa sin syn på den programplan för delprogrammet vägar som vägverket har lagt fram. Jag ansluter mig till hans slällningstagande och beräknar medels­behovet för budgetåret 1981/82 till 12,5 milj. kr.

Plan                                                                                                 Kr.

Försvarsuppgifter, drift                                                                  6 500000

Försvarsuppgifter, investeringar                                                     6000000

12500000

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens vägverk: Försvarsuppgifter för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag på 12500000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     23

C. TRAFIKSÄKERHET

Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafik­reglering, fordonskontroll, föramtbildning, körkort, bil- och körkortsregi­strering, Irafiksäkerhetsinformation och allmänt trafiksäkerhetsarbele.

Trafiksäkerhetsverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/ 82 begärt 206727000 kr. för sin verksamhet och 18959000 kr. i bidrag lill Irafiksäkerhetsfrämjande ålgärder vid järnvägskorsningar.

C 1. Trafiksäkerhetsverket: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift           34063000

1980/81 Anslag         31789000

1981/82 Förslag        33238000

Från detta anslag betalas löner och omkostnader för verkels styrelse, trafik- och informaiionsbyrån samt vissa tjänster inom kanslibyrån och den regionala organisafionen. Vidare betalas verkets kostnader för informa­tionsverksamhet saml materialundersökningar och ulredningar.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Trafiksäkerhetsverket, som bedömer atl anslaget förutom fullständig kompensafion för kostnadsfördyringar bör tillföras utökade resurser för informationsverksamhet, begär en höjning av anslaget med 6696000 kr.

Besparingsallernativet innebär en höjning av anslaget med 2888000 kr. och kan uppnås genom dels en indragning av fyra tjänster, dels en reduce­ring av resor och expensmedel och dels en reducering av informationsme­del. En minskning av medlen för materialundersökningar, utredningar m. m. bedöms av verket som olämplig.

Föredraganden

Jag ansluter mig i huvudsak lill irafiksäkerhelsverkets beräkningar och de prioriteringar verkel gör för att uppnå besparingsallernativet. Enligt min mening bör dock medel för informationsverksamheten ulgå med ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp. En indragning av tjänster och en minskning av resor och expensmedel möjliggör en ökning av verkels medel för malerialundersökningar och utredningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     24

1980/81            Beräknad ändring 1981/82

Trafiksäker-    Besparings-    Föredra-hetsverket      alternativ        ganden

 

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar och

expenser Lokalkostnader Informationsverksamhet Materialundersökningar,

utredningar m. m. Övriga utgifter

9873 000 17000

1911000

1904000

16 270000

1813000 2000

+ 1041000 0

+   220000 +   272000 +5 000000

+   163 000 0

+   598000 0

+   137000 +   272000 + 1718000

+   163 000 0

+  744000 0

+    92000

+  270000

0

+   343 000 0

 

31790000

+6696000

+2888000

+ 1449000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Ersättning för uppdrag

-      1000

0

0

0

 

31789000

+6696000

+2888000

+ 1449000

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Trafiksäkerhetsverkel: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag på 33 238000 kr.

C 2. Trafiksäkerhets verket: Uppdragsverksamhet

 

1979/80 Utgift

43 111 000

1980/81  Anslag

44 264000

1981/82 Förslag

1000

Från detta anslag betalas löner och omkostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrån saml de delar av kanslibyrån och den regionala organisatio­nen som inte betalas från anslag C 1. Förarprov och fordonsinspektion är de största verksamhetsgrenarna.

Inkomsler genom avgifler knutna fill verksamheten tillförs inkomsttitlar under uppbörd i statens verksamhet.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Utöver tilldelade anslag får \arje år en viss procent av beräknade in­komster disponeras. Dessa medel skall bl. a. täcka kostnader för ett antal förarprövare och kontorister i den regionala organisationen saml extra lönekostnader till följd av löneavtal.

Enligt Irafiksäkerhelsverkets mening är det otillfredsställande alt en stor del av de löpande kostnaderna för verksamheten ligger utanför anslaget. Verket begär en höjning av anslaget med 7674000 kr. Därigenom kan de kostnader som hänför sig till regional personal för förarprovsverksamhet inordnas i anslaget.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     25

Som besparingsallernativ redovisar verket en höjning med 4954000 kr.

Trafiksäkerhetsverket har tidigare begärt ändrad anslagsform för detta anslag och föreslagil övergäng till s.k. I 000-kronorsanslag. På uppdrag av regeringen har verket i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 närmare redovisat effekterna av en sådan anslagsändring. Därvid anges bättre och snabbare anpassning av insatser inom berörda områden och ökal koslnadsmedvetande och kostnadsansvar på myndighetsnivå. Nack­delen med kostnader utanför anslaget bortfaller.

Föredraganden

Efter hörande av riksrevisionsverkei tillstyrker jag den av trafiksäker­hetsverkel förordade ändringen av anslaget och atl det förs upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Den föreslagna anslagskonstruktionen över­ensstämmer med den som redan tillämpas för elt anlal myndigheter med uppdragsverksamhet.

Kostnaderna för verksamheten beräknas uppgå lill ca 52 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Kostnaderna täcks helt av bl. a. avgifler för förarprov och avgifler frän fordonsägare.

Till följd av förskoltsinbetalda förarprovsavgifier erfordras inget tillskott av rörelsekapital i initialskedet eller något medgivande för verkel atl få disponera en rörlig kredit. Kassamässigl överskott bör få sältas in på räntebärande räkning i riksgäldskonloret och bör få balanseras till nästföl­jande budgetår.

För att uppnå en jämnare finansiering har jag i samband med översyn av trafiksäkerhets verkets avgifter inför kalenderåret 1981 gjort vissa ändring­ar som innebär bl. a. att typintygsavgiften slopats och ersatts med etl lill registerhållningsavgiften knutet mindre tillägg.

Vid översynen har jag erfarit att trafiksäkerhetsverket successivt anpas­sar sin organisation lill uppkomna ändringar i förarprovsverksamheten.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Trafiksäkerhetsverkel: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 3. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.

1979/80 Utgift               89244000

1980/81 Anslag            103677000

1981/82 Förslag        116306000

Från delta anslag betalas irafiksäkerhelsverkets kostnader för den cen­trala bil- och körkortsregistreringsverksamheten. Vidare betalas kostna­derna för körkortslillverkning samt den direkta ersättning som för varje körkort skall betalas till postverket för dess medverkan i körkorlsfram-ställningen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     26

Verksamheten är avgiftsfinansierad och kostnaderna för bil- och kör-kortsregislrering saml framställning av körkort och registreringsskyltar m.m. täcks av bl.a. registerhållnings- och skyltavgifter från bil- och kör-korlsinnehavare och av särskilda korlavgifter för körkort.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Trafiksäkerhetsverkel begär en höjning av anslaget med 12627000 kr. vari inkluderas en engångsavgift på 750000 kr. för utbyte av försliten eflerbehandlingsutruslning.

Som besparingsalternativ för denna verksamhet redovisar verkel en höjning med 11877000 kr.

Föredraganden

Jag ansluter mig i stort lill Irafiksäkerhelsverkets beräkningar under anslaget. Verkets rationaliseringar på sammanlagt 1,4 milj. kr. möjliggör utbyte av försliten eflerbehandlingsutruslning.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändi

ring

1981/82

 

 

 

Trafiksäker-

Besparings-

Föredra-

 

 

hetsverkel

alternativ

ganden

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnader

18700000

+

2 143000

+

2 143000

+

2423000

därav engångsutgift

(50000)

(-

50000)

(-

50000)

(-

50000)

Sjukvård

92000

+

3 000

+

3 000

+

3 000

Reseersättningar

449000

+

9000

+

9000

+

6000

därav engångs-

 

 

 

 

 

 

 

ersättning

(36000)

(-

36000)

(-

36000)

(-

36000)

Lokalkostnader

3 573 000

+

461 000

+

461000

+

422000

Expenser

6387 000

+

102000

+

102 000

+

31000

därav engångsulgifter

(710000)

(-

710000)

(-

710000)

(-

710000)

Datamaskinkostnader

15 669000

+

1833000

+

1 083 000

+

1833 000

därav engångsutgift

 

( +

750000)

 

 

( +

750000)

Utbildning och

 

 

 

 

 

 

 

information

215 000

 

0

 

0

 

0

Utgifter för

 

 

 

 

 

 

 

framställning

 

 

 

 

 

 

 

av kontrollmärken

3901000

+

1 499000

+

1 499000

+

1334000

Utgifter för

 

 

 

 

 

 

 

framställning och

 

 

 

 

 

 

 

distribution av

 

 

 

 

 

 

 

registreringsskyltar

1000

 

0

 

0

 

0

Uppdragsverksamhet

1000

 

0

 

0

 

0

Ersättning till

 

 

 

 

 

 

 

postverket

5088900C

+

6249000

+

6249000

+

6249000

Ersättning till

 

 

 

 

 

 

 

körkortslillverkare

3800000

+

328000

+

328000

+

328000

 

103 677 000

+ 12627000

+ 11877000

+ 12629000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkorlsregister m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag på 116306000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     27

C 4. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar

1979/80 Utgift                10490000                  Reservation                         267000

1980/81 Anslag              11489000

1981/82 Förslag              11989000

Frän detta anslag betalas statsbidrag till järnvägar för säkerhetsanord­ningar i järnvägskorsningar som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav. Principerna för bidragsgivningen framgår av prop. 1964:1.1 Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 finns bestämmelser om hur anslaget får användas.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Enligt Irafiksäkerhelsverkets bedömning bör riksdagens beslut alt till skillnad från tidigare trafikpolitiska riktlinjer även på längre sikt bibehålla transportekonomiskt olönsamma järnvägslinjer motivera en däremot sva­rande ökning av trafiksäkerhelsmässigl motiverade ålgärder vid järnvägs­korsningar. Trafiksäkerhetsverkel begär därför en höjning av anslaget med 50% - 7470000 kr. - lill 18959000 kr.

Besparingsallernativet beräknas innebära en höjning med 898000 kr. till 12387000 kr.

Föredraganden

Formerna för bidragsgivningen bör ses över. Jag har för avsikt all låta göra det under år 1981. I avvaktan på resultatet av översynen finner jag en höjning med 500000 kr. befogad. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägs­korsningar för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag på 11989000 kr.

C 5. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

 

1979/80 Utgift

4450000

1980/81 Anslag

4 750000

1981/82 Förslag

5750000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är centralt organ för det frivilliga Irafiksäkerhelsarbelel. NTF:s verksamhet finansi­eras genom statsbidrag, bidrag från trafikförsäkringsbolagen, medlemsav­gifter, inkomster från försäljningsverksamhet samt bidrag från förelag och enskilda.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     28

NTF:s anslagsframställning

För kalenderåren 1981 och 1982 räknar NTF med elt totalt medelsbehov på 22084000 kr. resp. 25149000 kr. NTF:s verksamhet och beräknade kostnadsökning framgår av följande uppställning.

 

 

Budget 1980

Beräknad ökning 1981

Beräknad 1982

ökning

Allmän upplysningsverksamhet

6690000

420000

470000

 

Fortbildningsverksamhet

1 160 000

250 000

275 000

 

Fältverksamhet

2573 000

545000

575 000

 

Barn- och ungdomsverksamhet

8289000

1 585 000

1745000

 

- varav Barnens Trafikklubb

(4432000)

(220000)

(245 000)

 

NTF:s yrkesförarråd

572000

-

-

 

 

19:'.84000

2800000

3065000

 

För år 1980 beräknas intäkterna från förlagsverksamhet m. m. och med­lemsavgifter i Barnens Trafikklubb (BTK) uppgå till 9434000 kr. Bidrag från slaten och försäkringsbranschen har i budgeten upptagits till 9850000 kr. För åren 1981 och 1982 räknar NTF med i stort oförändrat anlal medlemmar i BTK och oförändrade förlagsintäkler. Bidraget från försäk­ringsbolagen utgår med 5400000 kr. för år 1980 och 5900000 kr. för år 1981.

För verksamheten under budgetåret 1981/82 begär NTF en ökning av statsbidraget med 2682000 kr. till 7432000 kr.

Föredraganden

Jag föreslår atl resurserna för del frivilliga Irafiksäkerhelsarbelel för­stärks och all del sker genom alt bidraget till NTF ökas med I 000000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främ­jande för budgetåret 1981/82 anvisa elt anslag på 5750000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     29

D. JÄRNVÄGAR

Statens järn vägar (SJ) är etl affärsdrivande verk, som bedriver gods-och persontrafik på järnväg saml busstrafik och färjetrafik. 1 dotterbolagen GDG Biltrafik AB, AB Gävle Vagnverkstad, AB Landtransport, ASG AB, Svenska Lastbil AB (Svelasl), AB Trafikreslauranger samt Nora Bergslags Järnvägs AB bedrivs kompletterande verksamhet.

1 regeringens proposition angående besparingar i statsverksamheten, m. m. (prop. 1980/81:20 bil. 5) redovisas en strukturplan för SJ med syfte all förbättra SJ:s ekonomi. Målet är alt SJ senast budgetåret 1983/84 skall uppnå full kostnadstäckning och uppfylla del av statsmakterna uppställda förräntningskravet. För att detta mål skall uppnås krävs enligl struktur-planen bl. a. ökad rationaliseringstakl, ökad investeringsvolym och en inriktning av investeringarna mot de mest lönsamma objekten saml succes­siva taxehöjningar i person- och godstrafiken. Offensiva satsningar behövs bl. a. för att öka SJ:s marknadsandelar och utveckla nya produkter. Riks­dagen har nyligen (TU 1980/81:6, rskr 1980/81:101) godkänt att struktur-planen genomförs med den inriktning som jag har förordat i propositionen.

I slruklurplanen framhålls investeringarnas slora betydelse för möjlighe­terna att förbättra SJ:s ekonomi. Med utgångspunkt i den redovisning som SJ lämnat till regeringen i sin långsikliga investeringsplan ges i struktur-planen vissa förutsättningar för SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet. Som planeringsram anges en i reala termer genomsnittlig årlig ökning av den totala investeringsvolymen på 5 % per år under den närmaste femårs­perioden. Härigenom ges SJ förutsättningar att rationalisera sin verksam­het och alt i allt väsentligt genomföra de investeringar som krävs för atl möta de kvantitets- och kvaliletsmässiga krav som ställs på såväl person-som godslrafikområdel. För den senare delen av 1980-talet anges i slruk­lurplanen ingen ram i avvaktan bl. a på alt effekterna på SJ:s ekonomi av de samlade åtgärder som måsle vidtas för atl genomföra strukturplanen kan studeras. Riksdagen har i samband med behandlingen av SJ:s struktur­plan åven godkänt den av mig förordade inriktningen av SJ:s investerings­verksamhet.

1 strukturplanen slås fast att det är nödvändigt alt SJ:s resurser koncen­treras lill de mest lönsamma invesleringarna för att SJ:s ekonomiska mål skall kunna uppnås. 1 detla ligger bl. a. alt investeringar på affärsbanenä-lel, säkerhetsinvesleringar och rullande materiel prioriteras. Även på del ersältningsberälligade bannälel krävs dock insatser framför allt på bande-lar med elt tillräckligt trafikunderlag, dvs. i första hand på riksnätet. För en närmare beskrivning av den långsiktiga invesleringsinriklningen vid SJ saml de olika investeringsområden och enskilda investeringsobjekt som är

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     30

av större belydelse för SJ:s utveckling och ekonomi hänvisade jag i bespa­ringsproposilionen lill 1981 års budgetproposition. Jag redovisar mina överväganden rörande den närmare inriktningen av SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet under Särskilda frågor, avsnitt 1.

Anslagen till SJ innefattar dels SJ:s investeringar (D I), dels driflersält-ning till olönsamma banor (D 2).

Dl. Statens järnvägar

(I 000-tal kronor)         Ing. behållning     Anslag            Utgift

 

1979/80

 

48965

945700

910116

1980/81

 

84549

'1311300

'1328 500

1981/82

statens järnvägar

67 349

2011651

1890000

 

föredraganden

67 349

1586500

1575000

' Inkl. tidigareläggning av vissa järrivägsarbeten i Värmlands län för 3 milj. kr enligt regeringens beslut i november 1980.

SJ:s anslagsframställning SJ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 begärt

-    atl medel för den planerade investeringsverksamheten anvisas genom etl reservationsanslag på 2011,7 milj. kr. Detla motsvarar en investerings­ram på 1 890 milj. kr.

-    all verkel får bemyndigande alt träffa finansieringsavtal med EURO-FIMA inom en ram motsvarande 125,0 milj. kr.

-    atl medel för följande investeringar inte skall tillföras statskapitalet:

-  investeringar i försvarsberedskap, 10,8 milj. kr.

—       investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer, 175,3 milj. kr.

-    att SJ avlastas fasta kostnader för 180,0 milj. kr.

-    att förräntningskravet sätts ned med 84,0 milj. kr.

SJ:s investeringsram uppgår under innevarande budgetår lill I 328,5 milj. kr. SJ:s förslag till investeringsram för budgetåret 1981/82, 1 890 milj. kr. innebär en ökning med ca 562 milj. kr. eller 42 %. Av ökningen avser enligt SJ 390 milj. kr. eller 29% en reellt ökad invesleringsomfaltning medan resten av ökningen förklaras av antagen prisförändring.

Ungefär hälften av de av SJ begärda medlen för budgetåret 1981/82, 990 milj. kr., avser investeringar i fasta anläggningar. En stor del av dessa medel är alt hänföra lill del pågående programmel för spårupprustning. Bl. a. kommer ylterligare 250 km av bannälel alt förses med skarvfritt spår. Vidare planeras omfattande investeringar i bangårdar, husbygg­nader, signalanläggningar, tele, eldrift, förortsslationer samt ny- och om­byggnad av vissa järnvägslinjer. Till de konkreta projekt som planeras genomföras under budgetåret hör en utbyggnad av kapaciteten på väst­kustbanan, upprustning av linjen Kävlinge-Landskrona till 120 km/lim. enligt avtal mellan SJ och Nordvästra Skånes Kommunalförbund, och en fortsatt upprustning av inlandsbanan. För investeringar i fasta anläggning-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     31

ar inom Storstockholms Lokaltrafik (SL) krävs enligt SJ betydande inves­teringar under budgetåret 1981/82. Den pågående utbyggnaden av automa­tisk låghastighetskontroll (ATC) planeras fortsätta i snabb takt. Under år 1981 beräknas ATC-ulbyggnaden bli klar på dubbelspårsträckorna Stock­holm-Göteborg och Katrineholm-Malmö. Utbyggnaden av Qärrblocke-ringen fortsätter på sträckorna Kävlinge-Landskrona och Ängelholm -Ästorp.

Genom regeringens beslut den 3 maj 1979 fick SJ i uppdrag atl inom en ram av 250 milj. kr. genomföra sysselsättningsbefrämjande investeringar inom Norrbollens län. Åtgärderna avser främst upprustningsarbeten på malmbanan under perioden 1979/80-1984/85. SJ har erhållit elt särskilt anslag för ändamålet. Arbetena fortskrider enligt planerna.

För investeringar i rullande materiel begär SJ 803 milj. kr. Av denna summa avser 125 milj. kr. anskaffning av godsvagnar genom hyresköpsav­tal med EUROFIMA. Under budgetåret 1981/82 avser SJ skaffa bl. a 18 ellok, diesellok samt motorvagnar för såväl lokaltrafik som för trafik på längre avstånd. Leveranserna av nya dieselmotorvagnar och personvagnar fortsätter enligt planerna. Vidare avser SJ beställa ell stort anlal godsvag­nar under budgetåret. Del gäller dels slutna standardvagnar med helt öppningsbara sidor, dels vagnar för särskilda transporter, bl. a. containers och stålämnen.

För investeringar i färjor räknar SJ med etl medelsbehov på 33 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Tågfärjan för leden Trelleborg-Sassnitz, som är under byggnad vid Öresundsvarvet i Landskrona, kommer atl levereras under hösten 1981. SJ har tidigare erhållit ett särskilt anslag för beställning­en.

Med hänsyn lill bl. a. planerad utrangering av äldre bussar och ökad lokaltrafik på vissa orter beräknar SJ att 120 bussar behöver anskaffas under budgetåret. Detla motsvarar elt medelsbehov på 66 milj. kr.

För investeringar i försvarsberedskap, inventarier samt diverse oförut­sedda åtgärder bedömer SJ medelsbehovet till ca 123 milj. kr.

Föredraganden

Min bedömning av investeringsbehoven för budgetåret 1981/82 är att den helt övervägande delen av de investeringsobjekt som SJ tagit upp i sin anslagsframställning kan realiseras om SJ:s totala investeringsvolym tillåls öka med 5% i reala termer. Detla innebär alt investeringsvolymen inneva­rande budgetår, 1383,5 milj. kr. inkl. extern finansiering, ökas lill 1615 milj. kr., vilkel överensstämmer med den plan för SJ:s långsiktiga investe­ringsverksamhet som redovisas i slrukturplanen för SJ.

Av den totala investeringsvolymen för budgetåret 1981/82 bör I 575 milj. kr. utgöra SJ:s investeringsram. Härav följer alt 40 milj. kr. utgör den ram inom vilken SJ får långlidsförhyra rullande materiel eller träffa hyresköps­avtal avseende sådan materiel. Förutsättningen för alt SJ skall fä utnyttja

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     32

den finansieringsformen är atl det bidrar till alt förbättra SJ:s ekonomi. Det ankommer på SJ atl på kommersiella grunder inom den angivna ramen för extern finansiering avgöra fördelningen mellan hyresköpsavtal med EUROFIMA och konventionell långtidsförhyrning, s.k. leasing.

Jag vill med hänvisning till SJ:s ekonomiska ansvar betona atl del i princip är SJ som skall göra de prioriteringar mellan olika investeringar som är nödvändiga med hänsyn lill SJ:s ekonomi. Samtidigt skall SJ, när verket fastställer fördelningen mellan olika objekt och objektgrupper, be­akta vad som anförs under Särskilda frågor, avsnitt 1 beträffande den långsiktiga inriktningen av investeringarna, samt vad som tidigare anförts i strukturplanen beträffande investeringar, rationaliseringar m.m. Ut­gångspunkten är således alt invesleringarna ulgör etl effektivt medel för att göra järnvägen till ett konkurrenskraftigt transportmedel och därmed för­bättra SJ:s ekonomi. 1 tabellen nedan redovisas hur den av mig föreslagna investeringsvolymen kommer atl fördelas under budgetåret 1981/82 enligl SJ:s preliminära beräkningar.

Av SJ beräknad fördelning på ubjektgrupper vid en total investeringsvolym på 1 615 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

Objektgrupp                                                 Milj. kr.

Fasta anläggningar                                         830,0

Rullande materiel'                                          655,0
Färjor                                                            -

Bussar                                                              45.0

Försvarsberedskap                                              6.0

Inventarier                                                       67,0

Diverse och oförutsett                                      12,0

Summa'                                                      1615,0

' Inkl. hyresköpsavtal och konventionell leasing, 40 milj, kr.

Av SJ:s totala investeringar beräknar jag alt ca 120 milj. kr. kommer atl hänföras lill det ersättningsberättigade nätet. Härav bör i enlighet med vad jag anför under Särskilda frågor, avsnitt I, sammanlagt 25 milj. kr. avse en fortsatt upprustning av inlandsbanan. Jag förutsätter att SJ under de förutsältningarsomjaganger under Särskilda frågor, avsnill I använder huvuddelen av dessa medel för en upprustning av bandelen Forsmo-Ho-ting. Invesleringarna på övriga delar av del ersättningsberättigade nätet koncentreras av nalurliga skäl i första hand till de bandelar som ingår i riksnätet.

Investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer skall inte föras lill statskapitalet. Delsamma gäller investeringar i försvarsberedskap, vilka jag efter samråd med cheferna för försvars- och handelsdepartementen beräknar till 6,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jag förutsätter då att arbelel med en ny skolbyggnad i Ängelholm för utbildning av vapenfria

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     33

Ijänsteplikliga i reparationstjänsl kan fortsätta och delvis finansieras med dessa medel.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört skall sammanlagt 126 milj. kr. av SJ:s investeringsram för budgetåret 1981/82 inte föras lill statskapitalet.

Den av mig förordade investeringsramen för SJ innebär att anslaget Slalens Järnvägar under budgetåret 1981/82 uppgår lill 1586.5 milj. kr. Härvid har hänsyn tagils till atl det bör finnas en viss marginal utöver den beräknade medelsförbrukningen. Anslagsberäkningen framgår av tabellen nedan.

Anslagsberäkning avseende budgetåret 1981/82, milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1981/82               1 575.0

5% marginal                                                                             78.8

Avgår beräknad ingående balans 1981-07-01                          67.3

Anslag budgetåret 1981/82                                                  1586.5

Min bedömning är alt den av mig förordade investeringsramen är till­räcklig för atl SJ under budgetåret 1981/82 skall kunna genomföra de rationaliseringar som är nödvändiga för alt successivt förbällra sin och Slalens ekonomi i enlighet med vad som sägs i strukturplanen. 1 det följande nämner jag några exempel på sådana åtgärder.

Den investeringsram som jag förordar möjliggör en rad investeringar som innebär direkta personalbesparingar. Behovet av underhållspersonal minskas exempelvis genom investeringar i helsvetsat spår och frost-skyddsisolering av spåret samt höjd kontaklledningsstandard. Besparingar uppnås också genom fortsalla investeringar i moderna arbetsmaskiner. Som exempel på punktinsatser av annan typ som ger en relativt stor minskning av personalen i förhållande lill insatt kapital kan nämnas anord­nande av driflradio samt fiärrstyrning av omformarstationer, kopplings-Centraler m. m. för eldriften.

SJ provar f. n. en ny typ av smörjning av spåren för atl minska slitaget på hjulen. Proven har visat lovande resultat och kan väntas medföra bespa­ringar genom minskade reparations- och materialkostnader samt bättre utnyttjande av den rullande malerielen.

Av de rationaliseringsåtgärder som SJ avser genomföra under budget­året 1981/82 och som inte direkt är investeringsberoende kan nämnas den fortlöpande resultatinriklade översynen av tidtabellerna på såväl person-som godstrafiksidan. För verkstädernas del planeras en intensifierad ratio­nalisering på arbetsplatserna och en effektivisering av reservdels- och materialhanteringen. I anslutning till detta planeras en ökad kvalitetskon­troll.

SJ avser vidare att se över irafikuibudet på mindre stationer där verk­samheten numera är av så liten omfattning, all särskild stationspersonal inte kan motiveras från ekonomisk synpunkt, På vissa orter undersöker SJ om postverket m.fl. kan tjänstgöra som godsombud åt SJ. På vissa större 3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     34

stationer räknar SJ med all låta s. k. plattformsinspeklörer överta övervak­ningen av verksamheten i samband med lågs ankomst och avgång. Della medför möjligheter all samordna arbetsuppgifter och därigenom spara personal. Å andra sidan kommer en del åtgärder att behöva vidtas som kräver personalökningar för att förbällra servicen åt resenärerna. Vissa kostnadsökningar blir således nödvändiga.

Jag förutsätter atl SJ även på andra områden vidtar de ålgärder som är nödvändiga för alt öka ralionaliseringstakten och därmed förbättra sin ekonomi i enlighet med vad som sägs i slrukturplanen. Jag vill i samman­hanget erinra om - vilket också framhålls i slrukturplanen - alt SJ i de fall samhället vill upprätthålla en för verket olönsam trafik eller verksamhet skall få särskild ersättning för della.

1 enlighet med det trafikpolitiska beslutet år 1979 har SJ fr. o. m. budget­året 1979/80 avlastats vissa fasta kostnader för atl möjliggöra försök med rabatter och andra åtgärder på personlrafiksidan. Under budgetåret 1980/ 81 minskades avskrivningarna med 160 milj. kr. och förräntningskravet med 71 milj. kr. För budgetåret 1981/82 kan avlastningen bedömas lill 180 milj. kr. resp. 84 milj. kr. Enligt riksdagens beslut skall avlastningen bestå i sina huvuddrag under minst tre år. Jag föreslår därför atl SJ:s avskrivning­ar för budgetåret 1981/82 fär sättas ned med 180 milj. kr. och att förränt­ningskravet fär sättas ned med 84 milj. kr. för fortsatta försök med rabatter och prisåtgärder i persontrafiken på järnväg.

Riksdagen har med anledning av regeringens proposition 1978/79:99 om en ny trafikpolitik beslutat att allmänna riktlinjer skall anges för hur de regionala huvudmännens ersättning till statens järnvägar skall regleras vid utnyttjande av tåg för lokal och regional persontrafik. Med anledning av riksdagens beslut har regeringen haft överläggningar med företrädare för SJ, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Med anledning av 1980 års budgetproposition uttalade riksdagen (prop. 1979/80:100, TU 1979/80:10, rskr 1979/80:303) att en samhällsekonomiskt övergripande bedömning av transportförhållandena m.m. på malmbanan borde komma lill stånd. En sådan bedömning kommer nu att ske.

SJ har ingått etl samarbete med Scandinavian Airlines System och Braalhens SAFE för att få en enhetlig datalerminalulrustning hos reseby­råerna i Skandinavien. Ätgärden är enligt min mening ett bra exempel på att samarbete inom transportsektorn ger ökad effektivitet och bättre ser­vice lill transportföretagens kunder.

SJ har under senare tid haft internationella konsultuppdrag. SJ avser atl tillsammans med svenskt näringsliv gå in i etl fastare konsullsamarbete. Detla kan innebära aktieteckning för elt mindre belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.         till Statens järnvägar för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag på 1586 500000 kr.

2.         godkänna att statens järnvägar fär långtidsförhyra rullande mate-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     35

riel eller träffa hyresköpsavtal avseende sådan materiel motsva­rande ett anskaffningsvärde av högst 40000000 kr. 3. medge alt statens järnvägars statskapital får sättas ned med 180000000 kr.

D 2, Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägs­linjer m.m.

1979/80 Utgift             720000000

1980/81 Anslag            790000000

1981/82 Förslag        864500000

Från anslaget betalas ersättning lill SJ för underskott för drift av icke lönsamma järnvägslinjer och av sådana icke lönsamma järnvägsstationer, som skall bibehållas enligt regeringens beslut. Ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer betalas sedan budgetåret 1964/65 enligl riksdags­beslut år 1963 (prop. 1963:191, S3LU 1963:1, rskr 1963:424). Riksdagen har (TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) godkänt de principer för beräkning av ersättningen som regeringen förordade i prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik.

SJ:s anslagsframställning

1 sin anslagsframställning begär SJ ersättning med sammanlagt 942,9 milj. kr., varav för icke lönsamma järnvägslinjer 909,6 milj. kr., taxened-sättningar i viss samtrafik järnväg-bil 2,8 milj. kr., icke lönsamma järn­vägsstationer 4,1 milj. kr. och plankorsningar 26,4 milj. kr.

Föredraganden

Det icke lönsamma, ersättningsberättigade bannälel omfattar ca 6750 bankm, vilket ulgör 55% av det totala SJ-nätet. På det ersättningsberätti­gade bannälel uträttas endast ca 8%' av det totala trafikarbetet. Resande-utvecklingen på delta bannät har varit positiv under det senaste året som en följd av i första hand lågprissalsningen och höjda drivmedelspriser.

Ersättningens storlek grundas på en vart tredje år förnyad bandelsunder-sökning, s. k. separatredovisning. Den senaste undersökningen genomför­des år 1978 avseende förhållandena år 1977. En redogörelse för denna undersökning lämnades i prop. 1978/79:100 bil. 9 (s. 152).

För budgetåret 1981/82 begär SJ ersättning med 909,6 milj. kr. Beräk­ningen av ersättningens storlek bygger bl. a. på uppgifter om kostnadsut­vecklingen sedan år 1977 och SJ:s bedömning av hur löne- och sakkost­nader kommer alt utvecklas fram lill budgetårets utgång. På inläklssidan har räknats med laxeläget den 1 november 1980 för godstrafik och den I

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     36

december 1980 för persontrafik. Hänsyn har tagits bl. a. till det fr.o.m. budgetåret 1980/81 vidgade investeringsbegreppel.

Jag har vid min bedömning av de olika faktorer, som påverkar behovet av ersättning, räknat med en något högre intäklsnivå under budgetåret 1981/82 än vad SJ gjort. Jag räknar med etl behov av ersättning under budgetärel 1981/82 för drift av icke lönsamma järnvägslinjer med 858,6 milj. kr. I denna driftersältning har ej inräknats kostnader för investeringar i det olönsamma bannälel.

SJ har under senare år erhållit ersättning med 2,8 milj. kr. per år för inkomstbortfall genom nedsatta slyckegodsfrakler i samlrafik till och från platser vid nedlagda järnvägslinjer. SJ begär ersättning med samma belopp för budgetåret 1981/82. Jag vill här erinra om att nedsättningarna var tänkta atl fungera övergångsvis för atl underlätta omställningen vid nedläggnings­tillfället. De flesta av de berörda nedläggningarna genomfördes redan på 1960-talel. Mol denna bakgrund och med hänvisning lill strukturplanen för SJ (prop. 1980/81:20 bil. 5) anser jag atl SJ nu bör vidta ålgärder för atl minska behovet av särskild ersättning för ändamålet. Jag beräknar därför 2,1 milj. kr. för taxenedsältningarna under budgetåret 1981/82.

SJ begär ersättning med 4,1 milj. kr. för vissa icke lönsamma järnvägs­stationer. Ersättningen avser stationer på affärsbanenätet som regeringen under lidigare år ålagt SJ alt bibehålla sedan resp. kommun gjort framställ­ning härom. För budgetåret 1981/82 beräknar jag oförändrat 3,8 milj. kr. för ändamålet.

SJ begär vidare ersättning med 26,4 milj. kr. för drift och underhåll av plankorsningar mellan järnväg och väg. Med hänvisning lill vad jag anförde i prop. 1979/80:100 bil. 9 (s. 108) kan jag inte förorda någon särskild ersättning för ändamålet.

Det sammanlagda medelsbehovet för ersättning lill SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. för budgetåret 1981/82 uppgår därmed lill (858,6 + 2,1 +3,8) 864,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Ersättning lill sta,'ens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl anslag på 864500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     37

E. SJÖFART Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen inte ankommer på annan myndighet. Verksamheten skall bedrivas med inriktning huvudsakligen på handelssjö-farlen.

Sjöfartsverket får anslag redovisade i programtermer. Verksamheten är indelad i programmen Fariedsverksamhet, Farlygsverksamhel och Övrig verksamhet. Den statliga isbrytningen, som ingår i programmel Farleds-verksamhet, saml kostnaderna under programmet Övrig verksamhet finan­sieras direkt över budgeten. 1 övrigt läcks sjöfartsverkels kostnader genom olika avgifter och bidrag.

Sjöfartsverket beräknar i sin anslagsframställning brultokostnaderna, exkl. investeringar, till 527,5 milj. kr. för verksamheten budgetåret 1981/82. Efter avdrag för intäkter under anslagen och bidrag från andra huvudtitlar blir anslagsbelastningen 502,4 milj. kr. 1 verkets besparingsal­lernativ uppgår brullokostnaden till 516,7 milj. kr. och anslagsbelastningen lill 491,8 milj. kr. Pris- och löneomräkning jämte automatiska kapilalkost-nadsökningar uppgår enligt verkel till 68,6 milj. kr. Det slutliga utfallet av 1980 års löneförhandlingar har inle kunnat beaktas i anslagsberäkningen. Medelsbehovet för planerade investeringar uppgår lill 190,2 milj. kr.

Inkomster i sjöfartsverkets verksamhet

Med sjöfartsavgifterna finansieras inte bara sjöfartsverkets fariedsverk­samhet, exkl. isbrytning, utan även arbetet inom handelsflottans kultur-och fritidsråd och underskotten i driften av Trollhätte kanal och Vänerns seglalionsslyrelse saml avtalsenlig kompensation till Stockholms hamn för bortfallet av de särskilda avgifterna i Hammarbyleden. Den del av intäk­terna som skall ställas mol sjöfartsverkets kostnader framkommer sålunda som en saldoposl.

Inkomsterna från fyr- och fariedsvaruavgifter (sjöfartsverkets andel), lotsavgifter och inkomster från försäljning av sjökort, beräknas tillsam­mans med bl. a. bidrag från andra huvudtitlar ge ett överskott på ca 16 milj. kr. budgetåret 1980/81. Hänsyn har emellertid då inte tagits till avtal och överenskommelser som träffats efter den I juli 1980.

Inkomstberäkningarna för budgetåret 1981/82 påverkas bl. a. av en för­väntad negaliv trafikutveckling under åren 1981 och 1982 och av den beslutade befrielsen från fyr- och fariedsvaruavgifter för den direktgående

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     38

transoceana linjetrafiken från och med den 1 januari 1981 (prop. 1979/ 80:166, TU 1979/80:30, rskr 1979/80:412).

För atl uppnå kostnadsläckning budgetåret 1981/82 föreslår sjöfartsver­ket vissa avgiftshöjningar från och med den 1 januari 1981. En höjning av lotsningslaxan föreslås med i genomsnitt ca 20%. Lotsningstaxan har varit oförändrad sedan den I januari 1977. Inkomsterna av lotsavgifter läcker numera endast drygt 20% av brutloutgiflerna för lotsningsverksamheten. Sjöfartsverket föreslår vidare atl antalet avgiftsplikliga resor vid debitering av fyravgifl ökas från nuvarande 10 till 12. Taxehöjningarna beräknas ge en inkomstförstärkning på sammanlagt ca 12 milj. kr. Regeringen har nyligen beslutat om taxeändringar i enlighet med sjöfartsverkels förslag.

E 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning

1979/80 Utgift              264609000

1980/81 Anslag            266072000

1981/82 Förslag        311995000

Frän anslaget betalas den del av utgifterna under programmel Farleds­verksamhet som hänför sig till farledsulmärkning (fyrar, bojar, prickar), radionavigering (decca), förvaltning av kanaler och fördjupade farleder, sjökarlläggning, loisväsendet och sjöfartsverkets insatser inom sjörädd-ningsväsendel. Vidare betalas sYån anslaget bl. a. utgifterna för till farleds­verksamheten hänförlig administration och utvecklingsverksamhet.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Sjöfartsverket begär elt anslag på ca 309,0 milj. kr. för farledsverksam­heten exkl. isbrytning. I beloppet ingår volymökningar med 2,6 milj. kr. som verkel vill använda för bl. a. den pågående hamnplaneringen, sjökart­läggningen och underhåll av byggnadsminnesmärken. 1 sjöfartsverkets besparingsallernativ som, uppgår till 301,4 milj. kr., redovisas besparingar inom administrationen, fyr- och lotsväsendet och sjökartläggningen på ca 5,2 milj. kr. Vid anslagsberäkningen har inle en mellan verkel och Göte­borgs hamn träffad principöverenskommelse om trafikcentral och lolsning i Göteborg beaktats.

Föredraganden

Sjöfartsverkets uppgift i fariedssystemet är att verka för en effektiv och säker framkomlighet för sjöfarien. De olika aktiviteter som ryms inom detta anslag I.ex. farledsulmärkning. trafikinformation, lotsning och sjö­karlläggning, intar en central plats i det sammanhanget. Inte minst från kostnadssynpunkt är del väsentligt att de insatser som görs är samlade och baseras på en helhetssyn. Del program för ökad fariedssäkerhet som sjöfartsverket utarbetat och som bl.a har redovisats i betänkandet (SOU

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     39

1979:43-45) REN TUR - program för miljösäkra Iransporler, ulgör enligt min mening en lämplig utgångspunkt för det långsiktiga arbetet inom farledsområdel och för de prioriteringar som måsle göras när del gäller insatserna på sjösäkerhelsområdel. Programmel ulgör också en utgångs­punkt för den proposition om miljösäkra sjötransporter som regeringen senare kommer all förelägga riksdagen.

Sjöfartsverket har i en skrivelse den 27 juni 1980 redovisat en princip­överenskommelse med Göteborgs hamn som omfattar såväl frågan om en trafikcentral som lotsningen i Göteborg.

Enligt överenskommelsen, som skall gälla tio år och slutits med förbe­håll för statsmakternas och kommunstyrelsens i Göteborg godkännande, skall hamnen bekosta uppbyggnaden och driften av centralen saml anställa erforderlig personal. Investeringskostnaden för trafikcenlralen uppgår lill 15,3 milj. kr. Sjöfartsverket skall bidra lill invesleringarna med etl en­gångsbelopp på 7,6 milj. kr. Enligl överenskommelsen skall sjöfartsverket vidare årligen ersätta Göteborgs hamn med 50% av de faktiska underhålls-och driftkostnaderna exkl. kapitalkostnader. Detla motsvarar f. n. elt drift-bidrag på ca 1,1 milj. kr. per år. Under de tre första åren fr.o.m. att centralen las i drift (1982-01-01-1984-12-31) skall emellertid sjöfartsver­kels driftbidrag reduceras lill en tredjedel, dvs. fill ca 0,7 milj. kr. Reduk­tionen motiveras av att hamnen gör vissa ekonomiska vinster i samband med all sjöfartsverket lar över hamnlolsningen. Merkostnaderna för sjö­fartsverket kan först efter en viss övergångstid elimineras genom olika ralionaliseringsåtgärder.

Sjöfartsverkets insyn och medverkan i uppbyggnaden och driften av trafikcentralen tryggas genom ell samarbelsavial mellan hamnen och sjö­fartsverket.

Uppgörelsen innebär också alt den särskilda hamnlolsningen i Göteborg övertas av sjöfartsverket. Sammanslagningen skall enligt avtalet vara ge­nomförd senast den 1 januari 1982. Den gemensamma organisationen beräknas medföra en betydande effektivilelsvinst, vars närmare storlek blir beroende av hur lotspliklsreglerna utformas. 1 elt av tre redovisade lotspliktsalternaliv beräknas kostnadsminskningen för lotsorganisalionen till 1,6 milj. kr. och en besparing för handelssjöfarten i samma storleksord­ning.

För sjöfartsverkels del innebär sammanslagningen merkostnader för halva budgetåret 1981/82 på 1,9 milj. kr. Med hänsyn tagen till möjliga rationaliseringar beräknas merkostnaden räknat på helt år minska från 3,8 milj. kr. fill 3,1 milj. kr. budgetåret 1983/84.

Tillkomsten av en trafikcentral bör enligt min mening få stor betydelse för fariedssäkerheten och framkomligheten i Göteborg.

När del gäller irafikinformationsverksamheten i allmänhet anser jag atl den bör bedrivas så all den också kan utnyttjas för hamnarnas verksamhet.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag brultokostnaderna under anslaget

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     40

lill 335,9 milj. kr. Jag har då räknat med en engångsanvisning på 7,6 milj. kr. för bidrag lill Göteborgs hamns investeringar i trafikcenlralen och med 2,3 milj. kr. i bidrag till driften av trafikcenlralen och för hamnlolsningen. Jag har vidare räknat med att återstående arbeten med övergängen lill del internationella ulmärkningssystemet (system A) finansieras genom in­komster från sjökortsförsäljningen.

Milt förslag lill medelsförbrukning förutsätter en fortsalt effektivisering och rationalisering av verksamheten. Bl. a. krävs en fortsatt anpassning av lotsningsverksamheten till den faktiska efterfrågan. Fortsatta insatser mås­måste också göras för alt öka effektiviteten i fartygs- och bålulnyttjandet och när det gäller att motverka koslnadsslegringarna på drift- och under­hållssidan. 1 kombinalion med de rationaliseringar verkel föreslår ger mitt förslag utrymme för fortsatta sjösäkerhelsåtgärder. Verkets egna planer på en irafikinformalionsverksamhet för Mälaren-Södertälje-Landsort-om-rådel kan bl. a. realiseras.

Bidrag från andra huvudtitlar och andra inkomster under anslaget beräk­nar jag till ca 23,9 milj. kr. Efter samråd med chefen för jordbruksdeparte­mentet beräknar jag bidraget från tionde huvudtiteln under anslaget för budgetåret 1981/82 fill 20036000 kr. varav I lOOOOO kr. för aU täcka under­skottet i Falsterbokanalen. Eflmentet beräknar jag bidraget från fjärde huvudtiteln lill 3 200000 kr. för den militära sjökarlläggningen. Sjöfartsverkets kostnader för farledsverk­samheten inom det ekonomiska försvaret beräknar jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet lill I 745000 kr. för nästa budgetår. Jag förordar därför ett anslag på ca 312,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Mitt förslag lill medelsförbrukning för anslaget E I. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning fördelat på delprogram framgår av följande sammanställ­ning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     41

 

 

 

Delprogram

1979/80 Utfall

1980/81 Anvisat

Beräknat

1981/82

 

Verket

Föredra-

 

 

 

 

ganden

 

 

tusental kr.

 

1. Administration, andel

25 994

25 200

29421

28595

2. Utvecklingsverksamhet

584

617

801

701

3, Radionavigerings-

 

 

 

 

stationer. fyrar och andra

 

 

 

säkerhetsanstaller

70540

77313

90018

870.33

4. Lotsväsendet

134258

129 350

147015

156720

5. Sjöräddning m. m.

8944

9468

10390

10283

6. Södertälje kanal

4 372

4 300

4987

5014

7. Mindre kanaler och

 

 

 

 

fördjupade farleder

2 564

1662

2 734

2719

8. Sjökartläggning

36212

39 300

46 152

43474

9. Publikationer

1545

1 178

1527

1418

Summa kostnader

285013

288388

333045

335957

Avgår intäkter

 

 

 

 

Under anslaget

1555

656

726

726

Bidrag från andra

 

 

 

 

huvudtitlar

18 849

21660

23 324

23 236

Summa intäkter

20404

22316

24 050

23962

Summa utfall/anslag

264609

266072

308995

311995

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Farledsverksamhet, exkl. isbiytning för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag på 311 995000 kr.

E 2. Isbrytning

1979/80 Utgift              137582 000

1980/81 Anslag '130000000 1981/82 Förslag 154000000 ' Enligt prop. 1980/81:20.

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farleds­verksamhet som är alt hänföra till statens isbrytningsverksamhet.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Sjöfartsverket begär etl anslag på 160,2 milj. kr. Förslaget förutsätter att isbrytaren Thule även fortsättningsvis är uthyrd lill marinen och endasi används i isbrytarverksamheten under stränga vintrar.

Föredraganden

För isbrytarverksamheten nästa budgetår beräknar jag kostnaderna till 154,0 milj. kr. Detla förutsätter alt isbrytaren Thule och ytterligare en av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     42

de äldre isbrytarna hålls i beredskap men inte används i isbrylningsverk-samheten under en normalvinler. Fördelningen på delprogram framgår av följande sammanställning.

 

 

 

Delprogram

1979/30 Utfall

1980/81 Anvisat

Beräknat

1981/82

 

Verket

Föredra­ganden

 

 

tusei

ntal kr.

 

1.   Administration

2.   Isbrytning

989 136 6:-. 5

1200 1288.50

1316 158911

1316

152734

Summa kostnader

137 624

'130050

160227

154050

Avgår inläkter Under anslaget

42

50

50

50

Summa utfall/anslag

137 582

'130000

160177

154000

Enligt prop. 1980/81:20.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Isbrytning för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag pä 154000000 kr.

E 3. Fartygsverksamhet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

24463000 24000000 27654000

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfartsverkets uppgifter beträffande säkerheten ombord på fartyg, skyddet av den marina miljön från påverkan av fartyg och last samt de ombordanslälldas sociala förhållanden. Förutom lillsynsuppgifler inrymmer verksamheten kontroll av farleders utmärkning och arbele med normer och föreskrifter.

Sjöfartsverkels anstag.rframställning

För budgetåret 1981/82 begär sjöfartsverket ell anslag på 28 milj. kr. för fartygsverksamhelen. vilkel innebär ca 0,6 milj. kr. i ökade resurser. Sjöfartsverket framhåller att det internationella arbetet kring sjösäkerhets-frågor under senare år ökat i omfattning. Detta avsätter krav på nationella insatser som omfatlar dels normarbete, dels åtgärder för föreskrifternas tillämpning. Sjöfartsverket hänvisar bl. a. lill den ökade arbetsbelastningen till följd av internationella sjösäkerhets- och miljökonventioner (SOLAS-och MARPOL-protokollen).

1 verkels besparingsallernativ redovisas besparingar på ca 0.6 milj. kr., i huvudsak inom sjöfartsinspektionen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     43

Föredraganden

Verksamheten inom programmel Farlygsverksamhel påverkas i hög grad av internalionella överenskommelser och konventioner. Jag anser att Sverige även fortsättningsvis bör della akfivt i del internationella arbetet för atl t. ex. skydda den marina miljön. Därvid är del viktigt att eftersträva lösningar på miljö- och säkerhetsfrågorna som inle försämrar den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

För fartygsverksamheten förordar jag för nästa budgetår elt anslag pä ca 27,7 milj. kr. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag då beräknat bidraget från tionde huvudtiteln till I milj. kr. Anslaget innebär att verksamhetsvolymen kan bibehållas och alt sjösäkerhelsarbelet kan drivas vidare.

Mitt förslag fördelat på delprogram framgår av följande sammanställ­ning.

 

 

 

Delprogram

1979/80 Utfall

1980/81 Anvisat

Beräknat

1981/82

 

Verket

Föredra-

 

 

 

 

ganden

 

 

tusental kr.

 

1. Administration

1832

1763

2026

2041

2. Sjöfartsinspek-

 

 

 

 

tion m. m.

19199

18428

22068

21654

3. Skeppsmätning

2 554

2986

2912

2918

4. Sjöteknisk utrednings-

 

 

 

 

verksamhet

1202

1236

1388

1396

5. Sjömansnämnden

537

588

648

646

Summa kostnader

25324

25001

29042

28655

Avgår inläkter

 

 

 

 

Under anslaget

1

1

1

1

Bidrag från annan

 

 

 

 

huvudtitel

860

1000

1000

1000

Summa intäkter

861

1001

1001

1001

Summa ulfall/anslag

24463

24000

28041

27 654

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl fill Farlygsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag på 27654000 kr.

E 4. Sjöfartsmateriel m. m.

 

 

Budgetär

 

Ing. behällni

ing

Anslag

Utgift

 

 

 

tusental kr.

 

1979/80 1980/81 1981/82   verket

föredragan

den

81400 45 900 20000 20000

 

42 700 47 900 179700 34000

78200 73 800 190200 51400

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     44

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfartsverkets investeringar i sjösä­kerhet, sjökartläggning, isbrytarfartyg, farieder, Södertälje kanal saml i utrustning för sjöfartsinspektionen.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Sjöfartsverket begär att få investera för 190,2 milj. kr. nästa budgetår. Huvuddelen av de föreslagna investeringarna avser fartyg och båtar. Bl. a. begär verket medel för ell nytt Ijänslefartyg saml för ny isbrytare.

Föredraganden

För investeringar i sjöfartsmateriel beräknar jag för nästa budgetår en medelsförbrukning på 51,4 milj. kr. Den anslagsmässiga belastningen upp­går lill 34 milj. kr. 1 milt förslag har jag framför allt prioriterat investeringar som gäller sjösäkerheten. Totall räknar jag med ca 41 milj. kr. för sjösäker-helsinvesteringar. Inom den ramen har jag bl. a. räknat med 8,9 milj. kr. för slutbetalning av tidigare beställt fartyg, 7 milj. kr. för lotsbåtar och 3,2 milj. kr. för omlokalisering av lotsplalsen i Göteborg. 1 medelsförbruk­ningen för nästa budgetår har jag vidare inkluderat 4 milj. kr. för åter­stående farledsålgärder i Böltöleden.

Belräffande sjökartläggningein har jag beräknat 2,7 milj. kr. för investe­ringar i utrustning för sjömätning och sjökortsframslällning.

När del gäller investeringar i nya fartyg framhöll jag redan i besparings­propositionen alt nyttan av vaije investering måsle vara väl dokumente­rad. För isbrytarfloltans del saknas enligt min mening tillräckligt underlag för alt kunna ta ställning lill en modernisering.

Beträffande Ijänslefartygen som är vikliga redskap i fariedsverksamhe-ten har genom successiv rationalisering och utbyte av föråldrad fartygsma­teriel del lotala antalet fartyg kunnat minskas. Inte minst mol bakgrund av de under senare tid krafligl ökade drift- och underhållskostnaderna är det väsentligt all farledsverksamheten kan bedrivas med rationell fartygsma­teriel. Slörre last- och lyftkapacilet och fartpreslanda ökar I.ex. effektivi­teten.

Mot den bakgrunden föreslår sjöfartsverket för nästa budgetår nyan­skaffning av ell fartyg som ersättare för distriklsfartygen Slockholm och Virgo som är byggda år 1953 resp. år 1955. Med hänsyn till fartygens standard bedömer verket alt er genomgripande upprustning snart måsle göras för alt kunna uppnå en acceptabel effektivitet och arbetsmiljö om­bord. Sjöfartsverket har beräknat kostnaderna för en upprustning av de båda fartygen till mellan 50 och 60 milj. kr. Det nya fartyget - som alltså skulle kunna ersätta både Slockholm och Virgo - beräknas kosta 46 milj. kr.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget måste, enligt min mening, investeringar av denna storleksordning också avvägas mol sysselsättnings-situationen inom varvsnäringen. Jag vill i.ex. erinra om alt sjöfartsverket

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     45

tidigare tillförts resurser för nyanskaffning och ombyggnad av fartyg inom ramen för särskilda varvsinsatser. Jag är därför f. n. inle beredd alt föreslå medel för del akluella fartyget.

Med hänsyn till omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets inve­steringsverksamhet förordar jag alt verket på samma sätt som tidigare år ges elt beställningsbemyndigande på högst 5 milj. kr. för leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1983/84.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.         medge all sjöfartsverket lämnas del beställningsbemyndigande gällande leveranser av sjöfartsmateriel som jag förordat i det föregående

2.    till Sjöfartsmateriel m. m.för budgetåret 1981/82 anvisa etl reser­vationsanslag på 34000000 kr.

E 5. Övrig verksamhet

1979/80 Utgift                 4947000

1980/81 Anslag                3 558000

1981/82 Förslag               3928000

Från anslaget betalas utgifterna för viss radiotjänst åt sjöfarten, försöks­verksamhet avseende förebyggande ålgärder mot vattenförorening, vissa kostnader för sjöfartsverkels omlokalisering, ålgärder mot vattenförore­ning från fartyg, särskild undersökningskommission vid sjöolyckor samt bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Sjöfartsverket begär ett anslag på 5.2 milj. kr. Utöver pris- och lönekosl-nadsstegringar har sjöfartsverket i sill förslag, i avvaktan på resultaten av elt samrådsförfarande om bemanningen av fyrarna Sydostbrotten, Holmö-gadd och Örskär, tagit upp särskilda medel.

Föredraganden

Belräffande fyrarna Sydoslbrotten, Holmögadd och Örskär har ell sam­rådsförfarande genomförts i linje med vad som föreslagils i betänkandet (Ds Kn 1980:2) Personal för tillsyn av kust och skärgård. Sjöfartsverket redovisar i en skrivelse lill regeringen den 8 oktober 1980 efter samråd med bl. a. länsstyrelsen i Västerbottens län, försvaret, SMHI, statens natur­vårdsverk och företrädare för berörda personalorganisationer att del inle finns något intresse för fortsatt bemanning vid Sydoslbrotten. Fyren kom­mer därför atl avbemannas vid årsskiftet 1980/81. Belräffande Holmögadd och Örskär har sjöfartsverket nyligen redovisat resultatet av samrådet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     46

Flera myndigheter har uttalat etl intresse för fortsatt bemanning av fyrarna och några har även förklarat sig beredda atl bidra ekonomiskt. 1 avvaktan på den fortsatta beredningen av bemanningsfrågan tar jag upp elt anslag för nästa budgetår på 3928000 kr. Mitt förslag fördelat på delprogram framgår av följande sammanställning.

 

 

 

Delprogram

1979/80 Ulfall

1980/81 Anvisat

Beräknat 1981/82

 

Verket

Föredra-

 

 

 

 

ganden

 

 

tusental kr.

 

1. Radiotjänst ät sjöfarten

655

665

665

665

2. Försöksverksamhet av-

 

 

 

 

seende förebyggande

 

 

 

 

åtgärder mot vatten-

 

 

 

 

förorening

558

1

1

1

3. Omlokaliserings-

 

 

 

 

kostnader

2 329

2 240

2493

2493

4. Åtgärder mot vatten-

 

 

 

 

förorening från fartyg

-

1

1

1

5. Särskild undersöknings-

 

 

 

 

kommission vid sjö-

 

 

 

 

olyckor

727

60

70

70

6. Bemanning av fyrar av

 

 

 

 

regionalpolitiska skäl

678

592

2001

699

Summa kostnader

4947

3559

5 231

3929

Avgår intäkter

 

 

 

 

Under anslaget

-

1

1

1

Summa utfall/anslag

4947

3558

5230

3 928

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Övrig verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslags­anslag på 3 928 000 kr.

Övriga sjöfartsändamål

E 6. Handelsflottans pensionsanstalt

 

1979/80 Utgift

1000

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Handelsflottans pensionsanstall (HPA) handlägger ärenden om pensio­nering av sjömän enligl kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (änd­rad senast 1980:432).

Enligt lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensionering (ändrad se­nast  1979:660) skall redare betala avgift för beredande av pension åt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     47

sjömän, vilka som manskap varit anställda på svenskt handelsfartyg i utrikes fart.

Kostnaderna för pensionsanstaltens administration betalas med dessa avgifler. Av dessa medel las ett så stort belopp i anspråk lill pensionsan­stalten, som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för 1000 kr. Sistnämnda belopp ulgör den anslagsmässiga nettoutgiften.

Föredraganden

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Pensions­anstalten

Före­draganden

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Utbetalningskostnader

870000 2000 10000 75000 80000 85000

1122000

-1-25 000 -1-25000

-h 89 000 -1-89000

Pensionsanstallen har räknat upp personalkostnaderna med 25000 kr. Pensionsanslallen har därvid inle haft tillgång till del slutliga utfallet av löneförhandlingarna. Lönebeloppet för oförändrad personalstal skall rätte­ligen räknas upp med 89000 kr.

Summan av posterna lill avlöningar och omkostnader blir härmed (959000 -1- 252000). Till uppbörd under anslaget skall således las 1 210000 kr. och medelsanvisningen på statsbudgeten ske med oförändrat I 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1981/82 anvi­sa ell anslag på 1 000 kr.

E 7. Bidrag till vissa resor av sjöfolk

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

18213000

18000000

9000000

Anslaget används dels för statsbidrag till sjöfolkets fria resor, dels för att bereda sjöfolk i utrikes fart nedsättning i biljelikoslnader i vissa fall för resor inom landel lill och från hemorten. Bidraget avser kalenderår och utgår med högst 50% av rederiernas totala reskostnader.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     48

Föredraganden

Senast i regeringens proposition om besparingar i statsverksamheten (prop. 1980/81:20) redovisade jag skälen för en avveckling av bidraget lill sjöfolkels fria resor. För att ge rederierna nödvändigt utrymme för anpass­ning föreslog jag i besparingspropositionen en stegvis avveckling av bidra­get. Jag föreslår därför att ett reducerat bidrag utgår för år 1981. Jag förordar alt den maximala bidragsgränsen sänks från nuvarande högst 50% lill högst 25% av rederiernas totala reskostnader och atl bidraget utgår inom en total kostnadsram av 9 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.         godkänna den av mig förordade ändringen av statsbidraget till sjöfolkets fria resor

2.    lill Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetärel 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 9000000 kr.

E 8. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

 

1979/80 Utgift

1000

1980/81  Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Rådets verksamhet inriktas på kulturell service som avses ge en bild av det svenska kulturut-budel genom distribution av IV-kassetter, ljudband, tidningar, litteratur och film saml biblioteksverksamhet. Rådet ordnaräven bl. a. idrottsarran­gemang. Rådet har elt omfattande samarbete med bl. a. motsvarande nor­diska organisationer och med svenska kyrkan i utlandel samt - när det gäller idrottsfrågor - med kommuner och idroltsorganisationer.

Från den I juli 1976 gäller de riktlinjer för den inriktning, organisation och finansiering inom handelsfiottan som godkänts av riksdagen efter förslag i prop. 1975/76:73 (TU 1975/76:10, rskr 1975/76:89) och vidare de anvisningar för verksamheten som lämnats i regleringsbrev för verksamhe­ten under budgetåret 1980/81.

Rådets verksamhet finansieras via handelsflottans kultur- och fritids­fond, som tillförs en viss del, f.n. 9,0%, av nettobeloppet av erlagda statliga fyravgifter. Filmverksamheten finansieras dock huvudsakligen med filmhyror.

Över statsbudgeten anvisas ett formellt belopp av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     49

HKF:s anslagsframställning

Kultur- och fritidsrådet beräknar utgifterna inkl. filmverksamhelen lill ca 11 milj. kr. och inkomsterna lill 11,6 milj. kr. Till handelsflottans kullur-och frilidsfond beräknas avsättas ca 0,5 milj. kr. Fonden visade den 1 juli 1980 elt överskott på ca 7,1 milj. kr. Rådet har begärt att få frångå den nuvarande årliga självfinansieringen av filmverksamheten. För budgetåret 1981/82 beräknas ett underskott för denna verksamhet med 116000 kr. Rådels organisation avses utvidgas med ett platsombud i Helsingborg.

 

 

 

Föredraganden

 

 

 

 

 

1979/80

1980/81

Beräknat 1981/82

 

Kultur-och fri-lidsrädel

Föredra­ganden

Utgifter

 

 

 

 

1.   Kultur- och fritids­
verksamhet

2.   Filmverksamhel

7 704000 1731000

8 720000 1400000

9752000 1316000

9651000 1400 000

 

9435000

10120000

11068000

11051000

Inkomster

 

 

 

 

3.   Filmhyror

4.   Övriga inkomster

1284000 8610000

1400000 9300000

1200000 10400000

1400000 7 000000

 

9894000

10700000

11600000

8400000

Beräknat överskoU att tillföras handelsflottans kultur- och fritidsfond

459000

580000

532000

0

Beräknat underskott atl utgå ur handelsflottans kultur- och fritidsfond

! 651000

Kultur- och fritidsrådet har räknat upp personalkostnaderna för oföränd­rad personalstat med 319000 kr. till 3 690000 kr. Rådet har därvid inte haft tillgång till det slutliga utfallet av löneförhandlingarna. Lönebeloppet skall rätteligen uppgå till 3 770000 kr. Jag delar rådets uppfattning om behovet av ett platsombud i Helsingborg. På rådets kansli finns emellertid en tjänst vakantsatt. Löneutrymmet för den tjänsten täcker vad som behövs för platsombudet och bör även användas för detla ändamål.

Den årliga självfinansieringen av filmverksamheten bör bibehållas.

Möjlighet bör finnas till besparingar motsvarande 2% av den totala kultur- och fritidsverksamheten exkl. filmverksamheten. Med hänsyn till den stora betydelsen av rådets bokverksamhet bör dock anslagsposten för denna verksamhet räknas upp till 525000 kr. Utgifterna exkl. filmverksam­helen kommer härefter alt uppgå till ca 9,6 milj. kr.

Den nuvarande finansieringen förutsätter ett samband mellan storleken av fyravgifterna och omfattningen av rådets verksamhet. Jag anser emel-4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     50

lertid atl något sådant direkt samband inte föreligger. Den nuvarande finansieringsformen möjliggör inte heller någon reell besparing i rådels verksamhet då eventuellt inbesparade medel tillskjuls fonden utan alt kunna användas för andra ändamål. Jag föreslår därför att det årligen, av erlagda statliga fyravgifter, avsätts så stort belopp som beräknas åtgå för rådets verksamhet. Beloppet bör dock inte få överstiga ett belopp motsva­rande 9% av fyravgiflerna. Jag anser det vidare olämpligt atl binda ett onödigt stort kapital i fonden och föreslår därför att fonden successivt minskas till cirka en tredjedel av rådets årliga löpande utgifter. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd

2.        till Handelsjloltans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på I 000 kr.

E 9. Ersättning till viss kanaltrafik

1979/80 Utgift                        1000

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Via anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk, Vänerns seglalionssly­relse och Stockholms hamn enligl de principer som har angetts i prop. 1978/79:24 om slopande av särskilda passageavgifter för Väner- och Mälar-Irafiken (TU 1978/79:6, rskr 1978/79:61). Kompensationen avräknas från den gemensamma uppbörden av de statliga sjöfartsavgifterna.

Föredraganden

Jag beräknar alt ersättningen under anslaget för budgetåret 1981/82 kommer all uppgå till ca 33 milj. kr. Jag har då räknat med ca 26.5 milj. kr. enbart för Trollhätte kanals del, vilkel innebär en ökning med ca 4,6 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. 1 detla belopp ingår emellertid extraordinära kostnader på drygt 2 milj. kr. för en större översyn och reparation av kanalen.

Ersättningen till Trollhätte kanalverk har hittills reglerats genom att regeringen i samband med att regleringsbrev utfärdats bestämt en omräk-ningsfaklor som relaterats till uppbörden av fariedsvaruavgifter. För att uppnå ett mer lätthanterligt system anser jag att ersättningen i fortsättning­en bör tas upp till ett bestämt belopp i regleringsbrevet.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har anfört om ersättningen tiil Trollhätte kanal­
verk

2.   till Ersättning tdl viss kanaltrajlk för budgetåret 1981/82 anvisa
ett förslagsanslag på I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     51

E 10. Lån fill den mindre skeppsfarten

Anslaget för lån till den mindre skeppsfarten har lill syfte all främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landels bestånd av mindre fartyg. Företräde vid långivningen skall ges mindre rederier. Lån beviljas av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten. Låneverksamhelen regleras genom förordningen (1971:324) om lån lill den mindre skeppsfar-len (omtryckt 1980:462) och instruktion (1971:325) för lånenämnden för den mindre skeppsfarten, (omtryckt 1975:1075, ändrad senast 1980:463).

Lånenämnden för den mindre skeppsfarten; anslagsframställning

Under budgetåret 1979/80 beviljade lånenämnden 11 lån på sammanlagt 26,5 milj. kr. För budgetåret 1980/81 gäller elt reservationsanslag på 40 milj. kr. Därutöver finns en disponibel ingående behållning på 9,6 milj. kr. från föregående budgetår. Lånenämnden har för budgetåret 1981/82 begärt elt reservationsanslag på 50 milj. kr.

Föredraganden

Jag anser del viktigt atl de intentioner som redovisades i den sjöfartspo­litiska propositionen (prop. 1979/80: 166. TU 1979/80: 30, rskr 1979/80:412) när del gäller den mindre skeppsfarten fullföljs. Ökade finansieringsbehov vid varje investering, längre amorteringstider och ökat risklagande förut­sätter enligt min mening en fortsatt hög nivå på lånenämndens ullåningska-paciiel. Jag anser alt kapaciteten bör vara av den omfattning som redovi­sades i den sjöfartspolitiska propositionen. Jag räknar med att den ingåen­de behållningen från budgetåret 1979/80 kommer att lånas ut under inneva­rande budgetår. För nästa budgetår förordar jag därför etl reservationsan­slag på 40 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Lån till den mindre skeppsfarten för budgetåret  1981/82 anvisa etl reservationsanslag på 40000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     52

F. LUFTFART

Luftfartsverket svarar för den civila luftfartens markorganisation, i den mån denna ankommer på staten och ej anförtrotts annan statlig myndighet saml handlägger ärenden om den civila luftfarten. Della innebär atl verkel dels driver och förvallar statens flygplatser för civil luftfart, dels ansvarar för driften av stationsområdena för den civila luftfarten på militära flyg­platser som enligt avtal mellan luftfartsverket och flygvapnet upplåtils för civil trafik.

Luftfartsverket har också tili uppgift att i fred svara för civil och militär flygtrafikledning samt atl ha överinseendet över flygsäkerheten för den civila luftfarten.

Luftfartsverkets ekonomiska mål är atl driva verksamheten sä att full kostnadstäckning erhålls genom avgifter och så alt ett överskott uppnås som motsvarar ränlekravel på det av staten och berörda kommuner till­skjutna investeringskapitalet. Det ekonomiska resultatet för budgetåret 1979/80 uppgick lill 17 milj. kr., vilkel understiger budgeterat resultat. Det ogynnsamma resultatet sammanhänger huvudsakligen med konflikten på arbetsmarknaden våren 1980, som beräknas ha medfört en resultatför­sämring på 21 milj. kr.

De omfattande invesleringarna under 1970-talet som följd av utbyggna­den av tre slorflygplalser och kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder vid övriga flygplatser har lett till alt luftfartsverket f. n. inte helt kan uppfylla sitt förräntningskrav.

Enligl luftfartsverkets plan fiir tioårsperioden 1977/78-1986/87 kommer staten och kommunerna alt fr. o. m. budgetåret 1983/84 erhålla full ränleer-sältning saml kompensation för tidigare underförränlning. Planen förutsät­ter atl verksamheten kan bedrivas ulan personalökning, alt investeringsvo­lymen begränsas saml att trafikutvecklingen blir gynnsam. 1 lioårsplanen har förutsatts laxehöjningar på verkets tjänster med i genomsnitt ca 10 % per år.

Hittills har luftfartsverkets resultatutveckling väl svarat mot planen. En revidering av de beräkningar som ligger till grund för tioårsplanen, visar emellerfid alt resultatutvecklingen under de återstående budgetåren av perioden måsle bedömas något försiktigare än tidigare.

F 1. Flygplatser m.m.

Ing. behållning     Anslag                  Utgift

1979/80                                  90200000            '68400000            108 200000

1980/81                                   50400000            104 700000           -106 300 000

1981/82 verket                       48800000            86700000             129000000

föredraganden          48 800 000            79900000             122600000

' Varav pä tilläggsbudget 1.6 milj. kr. - Preliminärt belopp.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     53

Från anslaget betalas investeringar i flygplatser (statlig andel), i navige-ringshjälpmedel, i teleteknisk och meteorologisk utrustning för flygtrafik­tjänst samt i fordon och maskiner.

För budgetåret 1979/80 fastställdes investeringsramen till 107,6 milj. kr. Genom beslut den 10 december 1979 höjdes ramen med 22,8 milj. kr. lill 130,4 milj. kr. På tilläggsbudget anvisades 1,6 milj. kr. för vissa övergångs-åtgärder på Kalmar flygplats. Medelsförbrukningen under budgetåret upp­gick lill 108,2 milj. kr. Investeringsramen för budgetåret underskreds såle­des med 23,8 milj. kr. Anledningen härtill är främst senareläggning av vissa arbeten saml därmed sammanhängande förskjutningar i betalningsutfallet. Vidare har lill följd av uteblivna kommunala bidrag inga investeringar kunnat göras på Arianda flygplats.

För budgetåret 1980/81 fastställdes en investeringsram på 125,0 milj. kr.

Lujtfartsverkets anslagsframställning

Luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1981/82 upptar arbeten och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 129,0 milj. kr. efter avdrag av de kommunala bidragen. Detta är 22,7 milj. kr. mer än de beräknade utgifterna för innevarande budgetår. 1 beloppet har luftfarts­verket inle beräknat medel för de säkerhetsinvesteringar vid Bromma flygplats som följer av förslagen i prop. 1980/81:30 om Bromma och Ar­landa flygplatser m.m. Av de totala investeringsulgifterna under budget­året 1981/82 hänför sig närmare 70 % till objekt som beräknas vara påbör­jade vid ingången av budgetåret.

Av de nya objekt som föreslås för budgetåret 1981/82 är huvuddelen ersältningsinvesteringar. Hit hör utbyte i en första etapp av eldistributions-systemet på Arlanda samt utbyte och ombyggnad av kraflförsörjningssys-lemet på Karlstads fiygplats. Ersättningsanskaffning av brandbilar, snö­röjnings- och terminalljänstmaterial planeras på bl. a. Arlanda, Landvetter och Sturups flygplatser. Inom flygtrafikledningen planeras bl. a. utbyte av radioutrustning i ett anlal navigeringsfyrar. Av nyinvesteringarna budget­året 1981/82 finns bland de slörre objekten installation av navigeringsut-rustning för avslåndsmätning vid Örnsköldsviks, Kiruna och Karlstads flygplatser, anskaffning av kurssändare för instrumentlandning på Öster­sunds flygplats, tillbyggnad av parkeringshus på Arianda och utökning av bilparkeringarna på Kiruna och Karlstads flygplatser. Vidare kan nämnas nybyggnad av garage på Sturups flygplats saml anskaffning av utrustning för presentation av flygtrafiklednings- och väderinformalionsdata för flyg­platsens nya områdeskonlroll. På Kiruna, Jönköpings och Karlstads flyg­platser avses anskaffning påbörjas av utrustning för halvautomatiska vä-derobservationsslalioner.

En specificering av luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1981/82 framgår av följande labell, där även utfall för 1979/80 och prognos för 1980/81 redovisas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet      54

 

 

 

 

 

 

Faktisk

Beräknad

utgift

 

 

utgift

 

 

 

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

milj. kr.

 

Flygplatser, totalt

 

51,1

45,2

61,9

varav

 

 

 

 

Arlanda

 

14,9

5,2

12.7

Landvetter

 

13,3

7,2

1.4

Umeå

 

l.l

0,5

0.0

Kiruna

 

1,3

2.3

2.3

Skellefteå

 

2.0

1.2

0.6

Sundsvall/Härnösand

1,6

2.6

1,3

Örnsköldsvik

 

0.5

1.8

0.7

Östersund

 

-

0,1

0.8

Luleå

 

8,1

'7,3

0.9

Söderhamn

 

-

-

0,7

Jönköping

 

0,6

1.2

3.0

Karlstad

 

1,0

3.2

11,2

Norrköping

 

0,5

1.5

0,0

Visby

 

0,8

2,4

7,9

Bråvalla

 

-

-

0,7

Sturup

 

2,0

3,0

6,2

Halmstad

 

0,7

1,3

l.l

Kalmar

 

0,2

3,3

10.4

Ronneby

 

2,3

0,7

-

Ängelholm

 

0,1

0,4

0.1

Tele och meteo. er

1 route

47.2

53,5

71.1

Fordon

 

17,7

11,5

11,2

Vissa byggnader

 

6.0

7,7

3,0

Diverse

 

3.4

3,5

4,5    •

Avgår kommunala

bidrag

17,2

15.2

22,7

Luftfartsverkets kostnader

108,2

106,3

129,0

' Inkl. 4.6 milj. kr. för planering och projektering av nytt stationsområde.

De sammanlagda utgifterna för här redovisade arbeten uppgår lill ca 152 milj. kr. Härtill kommer medel för säkerhetsinvesleringar på Bromma om 18 milj. kr. eller totalt ca 170 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Efter avdrag för kommunala finansieringsbidrag faller ca 140 milj. kr. på staten.

Remissyttranden

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller alt det är av betydelse för alt åstad­komma en snabbt tillgänglig projeklreserv att planeringen även i dagens situation fortlöpande bedrivs på sådant säll alt investeringarna direkt kan avpassas efter del förändrade arbetsmarknadslägel och alt en samlad över­blick över den statliga planeringen blir möjlig.

Linjefiyg AB (LIN) anser att del med hänsyn till del allmänna ekonomis­ka lägel är speciellt angeläget att luftfartsverket koncentrerar sig på sädana investeringar som kan öka luftfartens volym och intäkter och minska dess kostnader. LIN anser atl behov föreligger av om- och tillbyggnader av stationsbyggnaderna på Karlstads, Visby. Kalmar och Ängelholm/Hel­singborgs flygplatser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     55

Scandinavian Airlines System (SAS) understryker nödvändigheten av största restriktivitet i investeringsprogrammet. SAS framhåller vidare alt vissa investeringar på Arlanda inle längre får eftersättas på grund av svårigheier för staten atl träffa en överenskommelse med Stockholms läns landsting.

Föredraganden

Luftfartsverkets investeringar syftar till all med tillvaratagande av den tekniska utvecklingen skapa förutsättningar för all flygtrafiken skall kunna bedrivas med säkerhet, regularitel och effektivitet samtidigt som en god arbetsmiljö upprätthålls för verkets anställda saml för övrig personal pä flygplatserna.

Under budgetåret 1979/80 dämpades flygtrafikens utveckling i Sverige. Om hänsyn tas lill konflikten på arbetsmarknaden var dock trafiken i stort sett av samma omfattning som föregående budgetår.

Luftfartsverket har i skrivelse den II september 1980 begärt alt verket medges en nedsättning av förräntningskravet med etl belopp som motsva­rar verkets resultatförsämring till följd av konflikten pä arbetsmarknaden våren 1980. Jag har inget atl erinra emol en sådan nedsättning av det statliga förräntningskravet. Jag förutsätter härvid att det statliga och kom­munala kapitalet likabehandlas enligl prop. 1970:200 angående ersättning till kommuner för bidrag lill investeringar i primärflygplatser och all mot­svarande nedsättning görs av ränteutbetalningarna till kommunerna.

Regeringen har gett luftfartsverket i uppdrag all studera möjligheterna atl spara energi genom en förbättrad flygtrafikkontroll och en förkortning av lufllederna. Sverige har också tagit initiativ vid Internationella Civila Luftfartsorganisationens (ICAO) generalförsamling hösten 1980 som syftar till att studera olika energifrågor inom luftfartssektorn. Avsikten är att denna studie skall tjäna som underlag för medlemsstaternas energipolitik.

I prop. 1980/81:30 om Bromma och Arlanda flygplatser m.m. redovisas regeringens ställningstagande till luftfartsverkets besvär över koncessions­nämndens för miljöskydd beslut om villkoren för fortsatt trafik på Bromma flygplats. 1 propositionen föreslås vidare en säkerhetsmässig upprustning av Bromma flygplats.

Regeringen har tillkallat en kommitté - lufllransporlutredningen (K 1978:07) - med uppgift att se över vissa frågor belräffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik. Huvuduppgiften för kommittén är all med utgångspunkt i en översiktlig analys av det inrikes flyglinjenätel föreslå en lämplig flygplatsslruklur som i första hand tillgodoser kraven på tillfreds­ställande interregionala flygtransporter. Kommittén skall också se över bl.a. frågan om huvudmannaskapet för flygplatserna och finansieringsför­delningen mellan stat och kommun. Ulredningen beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1980-81.

Stockholms läns landsting beslutade den 14 maj 1979 alt inte godkänna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     56

förslag lill avtal om investeringsbidrag till luftfartsverket för åtgärder pä Arlanda flygplats samt alt inte godkänna nya avtal för investeringar i primärflygplatser intill dess garantier om full ränteersältning erhållits. Som följd av landstingels beslut atl inte bidra lill invesleringarna på Arlanda råder i princip investeringsstopp på flygplatsen.

Riksdagen har bemyndigat regeringen (prop. 1979/80:113, TU 1979/ 80:21. rskr 1979/80:264) att iräflä avtal med de danska och norska regering­arna om fortsatt riskgaranti under femårsperioden 1980/81-1984/85 till Scandinavian Airlines Syslems moderbolag. Riksdagen har också beslutat atl höja det årliga garantibeloppel till det svenska moderbolaget. Aktiebo­laget Aerotransport (ABA), till högst 60 milj. kr. Någon överenskommelse har ännu inte träffats eftersom rnan från dansk sida inte har varit beredd att förlänga garantin lill det danska moderbolaget. Något formellt anslag om riskgaranti till ABA behöver därför inle las upp på statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

För budgetåret 1981/82 räknar luftfartsverket i sin anslagsframställning med en total investeringsomslutning på 151,7 milj. kr. Härvid har inte medräknats konsekvenserna under budgetåret 1981/82 av riksdagens be­slut i Brommafrågan. Enligl beslut den 17 december 1980 skall budgetåret 1981/82 säkerhetsinvesteringar om 18 milj. kr. göras på Bromma flygplats. Inräknas dessa investeringar uppgår statens del av det totala investerings­beloppet efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna till 141,1 milj. kr. Härav avser 101,7 milj. kr. påbörjade objekt medan 39,4 milj. kr. avser icke påbörjade objekt. Investeringarna inriktas på utbyte av förslitna och föråldrade anläggningar och omodern utrustning. Av icke påbörjade objekt avser således ca 60 % ersältningsinvesteringar.

Vid min avvägning har jag för nästa budgetår räknat med en total medelsförbrukning på 147,3 milj. kr. Den statliga andelen av den totala investeringsvolymen uppgår till 122,6 milj. kr. Med hänsyn till det begrän­sade budgetutrymmet har jag prioriterat investeringar av säkerhels- och ralionaliseringskaraktär och investeringar som syftar till att bibehålla ka­paciteten på flygplatserna.

Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den angivna ramen kan någon exakt fördelning mellan flygplatser och andra objektsgrupper av del tillgängliga medelsutrymmel inte göras. Av följande sammanställning framgår hur de totala investeringarna i stort beräknas komma att fördela sig under budgetåret 1981/82. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1979/80 samt den i prop. 1979/80:100 och den nu beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetär.

För vissa avslutande arbeten på Landvetter flygplats beräknar jag för budgetåret 1981/82 totalt 800000 kr. varav 500000 kr. utgör statens andel. Jag har också beräknat medel för säkerhetsinvesteringar på Bromma. Riksdagen beslutade den 17 december 1980 att jeltrafiken på Bromma

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     57

snarast bör flyttas till Arlanda, dock senast under andra halvåret 1982. Jag återkommer till regeringen i denna fråga.

För objeklhuvudgruppen Övriga flygplatser har jag beräknat medel för komplettering av byggnader, landningsbanor, uppställningsplatser och sä­kerhetsanordningar. Luftfartsverket har föreslagit en viss upprustning av flygplatsen i Karistad. Del finns i dag begränsningar när det gäller använ­dandet av flygplatsen. F.n. prövas därför flygplatsens framtida användning av koncessionsnämnden för miljöskydd. 1 avvaktan härpå anser jag att upprustningen av flygplatsen bör begränsas till absolut nödvändiga inves­teringar.

För investeringar inom objekthuvudgruppen Tele- och meteoutrustning en route - dvs. utrustning för flygtrafiktjänsten - beräknar jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, 65,0 milj. kr. Härmed kan utbyggnaden av ell yttäckande kontrollsystem i stort sett ske i den takt som planerats. Den angivna ramen medger vidare planenlig ersättning och erforderiig nyanskaffning av utrustning. Bl.a. kommer ell antal radiofyrar alt ersättas, kompletteras eller flytlas saml terminalutrustning för automa­tisk kartritning för den meteorologiska tjänsten atl anskaffas. Installation av halvautomatiska väderobservalionsslalioner påbörjas.

För ersättnings- och nyanskaffningar av fordon, maskiner och utrustning beräknar jag 7,7 milj. kr. Härigenom torde verkels investeringsplaner avseende denna objekthuvudgrupp i allt väsentligt kunna genomföras.

Under poslen Vissa byggnader har jag beräknat 3,0 milj. kr. för uppfö­rande av byggnader för flygtrafiktjänsten en route.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     58

 

 

 

1979/80

1980/81

 

1981/82

 

 

Utfall

 

 

 

 

 

Beräknad

Beräknad

Verket

Föredra-

 

 

1 prop.

hösten

 

ganden

 

 

1979/80:

1980

 

 

 

 

100

 

 

 

Arlanda nya

 

 

 

 

 

stationsområde

-

-

1,2

-

-

Bromma

-

-

2.0

-

18,0

Landvetter

13.3

3.5

7,1

0.8

0.8

Övriga flygplatser

37,8

57,4

34,9

61.1

49,3

Tele- och meteoutrust-

 

 

 

 

 

ning. en route

47.2

61.8

53,5

71.1

65.0

Fordon, maskiner.

 

 

 

 

 

utrustning

17,7

16,0

11.5

11,2

7.7

Vissa byggnader

6,0

5,6

7.7

3.0

3.0

Diverse

3.4

3,5

3,5

4.5

3.5

 

125,4

147,8

121,4

'151,7

147,3

Avgår kommunala

 

 

 

 

 

bidrag

17,2

22,8

15,1

22,7

24,7

Statlig kostnads-

 

 

 

 

 

andel

108,2

125,0

106,3

129,0

122,6

' Härtill kommer enligt förslag i prop. 1980/81: 30 säkerhetsinvesteringar på Brom­ma flygplats om 18 milj. kr.

Anslaget till Flygplatser m.m. bör beräknas med en viss marginal ulöver den beräknade medelsförbrukningen. Investeringar i sysselsättningsfräm­jande syfte bör dock finansieras över finansfullmakten.

Med hänsyn lill vad jag sålunda har anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj, kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1981/82

5 % marginal

Avgår beräknad ingående behållning 1981-07-01

Anslag budgetåret 1981/82

122.6

6.1

48.8

79,9

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Flygplatser m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag på 79900000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     59

F 2. Beredskap för civil luftfart

1979/80 Utgift               20481000                   Reservation                      7758000

1980/81 Anslag                2600000

1981/82 Förslag               5500000

Verksamheten under anslaget omfatlar planläggning och förberedelser för flygtransportledning, flygplalsdrifl och flygtransporlverksamhet under beredskapslillstånd och krig.

Luftfartsverkets anslagsframställning

1 skrivelse den 29 augusti 1980 till regeringen har luftfartsverket beräk­nat medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 5,5 milj. kr.

Föredraganden

Chefen för handelsdepartementet kommer senare denna dag atl anmäla bl. a. programplaner för det ekonomiska försvaret och därvid redovisa sin syn på den programplan för delprogrammet Flygtransporter som luftfarts­verket har lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 5,5 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag pä 5 500000 kr.

F 3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

1979/80 Utgift                10513 000

1980/81 Anslag              14400000

1981/82 Förslag              13 300000

Ersättningen lill Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Golland uppgick budgetåret 1979/80 till 10,5 milj. kr. För innevarande budgetår beräknades (prop. 1979/80:100 bil. 9, TU 1979/80:12, rskr 1979/ 80:208) med utgångspunkt i dåvarande biljettpriser och viss passagerar­ökning medelsbehovel till 14,4 milj. kr.

Lågprisresenärer ingår inte i det ersättningsberättigade trafikunderlaget. Bidrag utgår vidare endasi för tur- och returresor. Del har hävdats att en ändring härvidlag skulle underlätta för passagerare att i ena riktningen använda flyget och i andra riktningen utnyttja färjetrafiken. Det nuvarande stödet har också upplevts som svårt att administrera och onödigt byråkra­tiskt. Mol denna bakgrund har en arbetsgrupp, i vilken representanter från  kommunikationsdepartementet,  budgetdepartementet,  luftfarisver-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     60

ket, länsstyrelsen i Gollands län, Gotlands kommun samt LIN ingått, sett över bidragssystemet.

Enligl gruppens uppfattning bör stödet syfta lill atl upprätthålla en tillfredsställande flygtrafik på Gotland. Stödet bör därför inle baseras på antalet passagerare utan på elt i förhållande till Irafikunderiaget rimligt trafikulbud. Gruppen är överens om alt lågpriser i Gotlandstrafiken även i fortsättningen och liksom i LlN:s övriga trafik skall utgå på kommersiella grunder och sålunda inte vara en bidragsgrund. Gruppen föreslår vidare all enkelresenärer bör få del av det specialpris som gäller i flygtrafiken på Golland. Rabatten sett över en längre lidsperiod bör enligl gruppen vara av samma storleksordning som f. n.

LIN har mol bakgrund av arbetsgruppens förslag och en bedömd kost­nadsutveckling beräknat bidragsbehovet lill 13,3 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Hänsyn har härvid tagils lill den nedgång i efterfrågan som skett under senare år.

Jag har i stort inget atl erinra mot arbetsgruppens förslag. Enligt min mening är det angeläget atl en ökad valfrihet för passagerare att i ena riktningen använda flygel och i andra riktningen utnyttja färjetrafiken möjliggörs. Enkelresenärer med flyg bör därför också få den laxereduklion som lidigare endast tur- och returresenärer erhållit.

Luftfartsverket bör inlämna framställan om bidrag lill flygtrafiken på Gotland. Verkel bör därvid tillse atl syftet med bidraget - en lillfredssläl­lande flygtrafikförsörjning till och frän Gotland - även fortsättningsvis upprätthålls. Bidraget bör beräknas så alt överskridande av anslaget und­viks.

Jag har inget att erinra mot LlN:s beräkning av bidragsbehovel för budgetåret 1981/82.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Ersättning till Linjefiyg AB för särskilda rabatter vidfiygtra-ftk på Gotland för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag på 13 300000 kr.

F 4. Statens haverikommission

 

1979/80 Utgift

1792000

1980/81 Anslag

1560000

1981/82 Förslag

1720000

Statens haverikommission utreder enligt sin instruktion (1978:555) all­variig luftfartsolycka och tillbud till sådana inom civil och militär flygverk­samhet enligl bestämmelser i luftfartslagen (1957:297), luflfartskungörel-sen (1961:558) och kungörelsen (1966:436) om undersökning av militära

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     61

luftfartsolyckor. Haverikommissionen skall vidare följa den nationella och internalionella utvecklingen på de områden som omfattas av kommissio­nens verksamhet och samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheter i deras haveriförebyggande verksamhet.

Luftfartsverket och chefen för flygvapnet skall svara för kostnaderna för haverikommissionens verksamhet. Antalet civila och militära haverier och resursätgången för all utreda haverierna skall ligga till grund för fördel­ningen av kostnaderna.

Haverikommissionens anslagsframställning

Haverikommissionen begär en ökning av anslaget med 243000 kr. för pris- och löneomräkning m.m. Ytterligare kanslipersonal behövs enligt kommissionen.

Kommissionen är enligt gällande bestämmelser skyldig atl utreda samtli­ga haverier med omkomna oavsett typ av luftfartyg. Det kan enligt kom­missionen hävdas atl en sådan utformning av bestämmelserna inte erbju­der tillräcklig flexibilitet för atl tillgodose flygsäkerheten i dess helhet. Från flygsäkerhetssynpunkt kan det sålunda vara mer angeläget att utreda ett haveritillbud än att undersöka elt haveri med en omkommen där have­riorsaken är klar. Den bästa lösningen kan måhända vara all kommis­sionen ges rätt atl själv bestämma när utredning av viss händelse bör igångsättas.

Kommissionen anser sig ha ell ansvar för atl dess rekommendationer kommer in i säkerhetsarbetet. Enligl kommissionen är del angeläget all utredningsorganet följer upp att säkerhelsbefrämjande rekommendationer snabbi behandlas och genomförs där så rimligen kan ske.

1 skilda skrivelser har vissa betänkligheter mol haverikommissionens organisation och arbetssätt framförts. En granskning av haverikommissio­nens arbetsformer anses önskvärd.

Remissyttranden

Chefen för fiygvapnet tillstyrker haverikommissionens anslagsfram­ställning.

Luftfartsverket är oroat över kostnadsutvecklingen och anser alt kom­missionen bör beakta möjligheterna till kostnadsbesparande samordning med andra myndigheter och instanser. 1 verkets ekonomiskt hårt belastade situation kan inle verket tillstyrka någon utveckling som innebär ylterliga­re ökade resurser till civil haveriulredningsverksamhet. Man bör enligt verket pröva i vad mån haverikommissionens utredningsansvar bör be­gränsas till haverier och allvarliga tillbud inom den yrkesmässiga luftfar­ten. Verkel pekar här på atl en stor del av kommissionens arbetsresultat utgörs av utredningar rörande privatflyg och flygsport.

Luftfartsverket och chefen för flygvapnet avslyrker att några ändringar görs i statens haverikommissions instruktion som förändrar nu gällande

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     62

rollfördelning mellan kommissionen och säkerhelsmyndigheterna. Kom­missionens rekommendationer kan enligl luftfartsverket enbart riktas till säkerhelsmyndigheterna som skall avgöra vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av rekommendationerna.

Föredraganden

Slalens haverikommission har nu arbetat i ungefär två år. Del är enligt min mening naturligt all se över verksamheten sedan praktisk erfarenhet erhållits av några års arbete. Översynen bör ske med utgångspunkt dels i förslagen i prop. 1977/78:88 om inrättande av en central myndighet för utredning av allvarligare civila och militära flygolyckor m.m., dels i de erfarenheter som hittills erhållits. Del bör vara en uppgift för berörda myndigheter atl i samråd göra en sådan översyn.

För budgetåret 1981/82 har jag beräknat medel för haverikommissionens arbete enligt del generelll gällatide besparingsalternativet.

1980/81             Beräknad ändring 1981/82

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

 

Haverikom-

Före-

 

missionen

draganden

1 183 000

-t-183 000

+111000

1000

-

-

90000

-1-    9000

-1-    5000

196000

+ 39000

+ 39000

90000

-1-  12000

+    5 000

1560 000

+243000

+ 160000

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens haverikommission för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på I 720000 kr.

F 5. Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten

 

1979/80 Utgift

700000

1980/81 Anslag

800000

1981/82 Förslag

1000000

1 enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1978/79:149, TU 1978/ 79:17, rskr 1978/79:275) undertecknades den 28 maj 1979 avtal mellan regeringarna i Sverige, Finland och Norge rörande inrättande av en tvär­gående flygförbindelse på Nordkalotten.

Enligt avtalen lämnar de avi:alsslutande länderna berörda flygföretag riskgaranlier för viss täckning av eventuellt underskott i trafiken. För

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     63

Irafikprogramperioden 1 april 1980-31 mars 1981 uppgår från svensk sida garantibeloppel lill 800000 kr.

För kommande trafikprogramperiod har de flygbolag som svarar för trafiken begärt en höjning av garantibeloppen fill följd av inträffade kost­nadsökningar. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag på I 000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     64

G. POSTVASENDE

Postverket är elt affärsdrivande verk med huvuduppgift all svara för landels postservice, inkl. postgiro. Del innebär alt postverket i första hand skall förmedla information, lättgods och betalningar. Verket driver också annan verksamhet. Postverke* utför sålunda uppdrag ål staten - i.ex. skalteuppbörd och utbetalningar av pensioner och barnbidrag - och ål PKbanken - främst insättningar och uttag på bankböcker men också vissa andra tjänster. Postverket utför även tjänster åt andra banker. Vidare driver verkel busstrafik i Norrland, sköter upphandling av kontorsmateriel för statsverket och bedriver industriell verksamhet, i första hand för alt lillgodose postverkets eget behov: tryckerier för frimärken och andra tryck, mekanisk verkstad, bil- och bussverkstäder.

Postverket har i sin anslagsframställning för budgetärel 1981/82 begärt alt få finansiera investeringar i fastigheter och i fordon m. m. i poslens diligenstrafik med egna rörelsemedel. Om postverkets investeringar skall finansieras som lidigare begär posten elt investeringsanslag för Posthus m. m. motsvarande en medelsförbrukning på 264,8 milj. kr. 1 ersättning för tidningsdislribulion har postverket begärt 60 milj. kr. Postverket har be­räknat kostnaderna för tjänstefiosten till 604 milj. kr.

G 1. Posthus m.m.

Ing. behållning     Anslag                   Utgift

1979/80 1980/81 1981/82   verket

föredraganden

 

29 169000

109 700000

133 800000

5 113 000

1.36 100000

134 500000

6713000

284 600000

264 800000

6 713 000

222 600000

218 400000

Från detta anslag betalas investeringar i posthus, fastigheter och inves­teringar i poslens diligenstrafik.

Postverkets anslagsframställning

Postverket föreslår alt något anslag ej tas upp. Investeringarna föreslås i stället finansieras med egna rörelsemedel.

Postverket påpekar att investeringarna i posthus m. m. är av liten bety­delse i relation lill postverkets omsättning. Avskrivningarna på de investe­ringar som finansieras över statsbudgeten ulgör endast ca 0,5 % av verkets totala kostnader. Postverket anser att statsmakternas övergripande be­dömningar av utrymmet för statligt byggande - mot bakgrund av bl.a. arbetskraftssitualion, konjunkturläge och regionalpolitiska frågor - kan göras utan en samtidig prövning av det budgelmässiga utrymmet för post-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     65

verkets byggande. En sådan ändrad form av styrning skulle göra det möjligt att driva byggprocessen ulan avbrott och fördröjningar. Mer ratio­nella upphandlings- och entreprenadformer skulle kunna användas och byggprojekten skulle kunna föriäggas i tiden så atl minsta möjliga bygg­kostnad uppslår. Ekonomiskt fördelakliga lomlinköp underlättas också. Sammantaget innebär förslaget, enligl postverket, att verkets kostnader för lokalförsörjningen blir lägre vid en övergång till finansiering med egna rörelsemedel.

Postverket utgår från all beslutade byggnadsprojekt liksom hittills prö­vas av länsarbetsnämnderna från arbelsmarknadssynpunkl innan arbetena påbörjas. Likaså utgår postverket från alt en ändrad finansieringsform kan förenas med anlitande av byggnadsstyrelsen i frågor om byggstandard m.m. saml i fråga om projektering, upphandling, byggledning etc.

En ändrad finansieringsform medför ingen ändring av verkets långsikts­planering för lokaler. Som hittills avser postverket alt arbeta med en lokalförsörjningsplan på 5 års sikl.

Remissyttranden

Postverkels förslag har remitterats till riksbanken, riksgäldskonloret och riksrevisionsverket (RRV).

Riksbanksfullmäktige konstaterar att den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster inle påverkas av om finansieringen sker över stats­budgeten eller inle. Några effekter på allmänhetens likviditet uppstår inte. Enligl fullmäktiges mening är del av vikt alt regering och riksdag bestäm­mer investeringsramarna för de slalliga affärsverken liksom för resten av den statliga sektorn. Fullmäktige kan därför inle tillstyrka postverkets förslag.

Riksgäldsfullmäktige anser liksom riksbanken inte all statens kostnader för kapitalanskaffningen skulle förändras om förslaget genomfördes. Full­mäktige uttrycker förståelse för postverkets synpunkter att statsmakternas styrning av postens byggnadsinvesteringar skulle kunna ske utan en samti­dig prövning av det budgelmässiga utrymmet. Riksdagen kunde i så fall förslagsvis ta ställning till postverkels rullande femårsplan för lokalförsörj­ningen. Delta hindrar dock, enligl riksgäldsfullmäktige, inte alt regering och riksdag fortfarande bör äga att bestämma de åriiga investeringsra­marna. Postverkets investeringar bör inte ses isolerat utan övervägas i ett större sammanhang, där också liknande problem för andra affärsverk kan las upp. Fullmäktige finner därför inle anledning att för närvarande tillstyr­ka postverkels förslag.

RRV konstaterar atl beslut om vilka av postverkets investeringar som får genomföras endast har marginell betydelse för styrningen av verksam­hetens inriktning. RRV anser sig inte ha anledning atl motsätta sig postver­kets förslag från de utgångspunkter RRV i första hand har alt bevaka. Enligl RRV:s mening kan det vara värdefullt alt friare former för finansi-5    Rik.Hlagcn 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     66

ering av affärsverkens verksamhet prövas. Styrmetoderna bör i betydande utsträckning kunna utvecklas frislående från val av finansieringsform. Vissa frågor bör enligl RRV:s mening delaljutredas innan slulligl beslut om genomförande av förslaget fattas. Eventuellt behov av kompletterande regler för styrning av investeringsverksamheten samt den framtida be­handlingen av statskapitalet bör härvid särskilt uppmärksammas. Postver­ket bör få i uppdrag atl i detalj komplettera sitt förslag i dessa avseenden. RRV är berett atl bistå postverket i en sådan utredning.

Föredraganden

Liksom postverket anser jag atl del är angelägel alt finna metoder som underiättar och förbilligar verkels lokalförsörjning. Det finns enligt min mening möjligheter lill förenklingar som inle försvagar statsmakternas möjlighet atl på ett övergripande sätt styra en betydelsefull, delvis mono-polskyddad verksamhet som postverkets på elt tillfredsställande sätt. Ti­den för atl planera och genomföra byggnadsprojekt bör kunna nedbringas genom atl metoderna för lokal- och byggnadsplanering ändras och genom en ändrad finansiering och anslagshanlering.

Jag anser all riksdagen även fortsättningsvis, på samma sätt som hittills, bör pröva postverkets tilldelning av medel för stora och betydelsefulla lokalinvesleringar såsom postlcrminalen i Stockholm/Tomteboda. För me­delstora lokalinvesteringar, där den lotala kostnaden för varje enskilt projekt överstiger 10 milj. kr. i prisläget den I april året innan det år arbetena påbörjas, bör en förenklad hanleringsordning kunna lillämpas. För denna grupp av projekt, exempelvis posthusen i Kalmar och Jönkö­ping, bör en samlad medelsram anvisas. Regeringen bör inom denna del­ram bemyndigas att efter fraraställning från postverket ta ställning fill kostnadsram och slarttidpunkl för del enskilda projektet. En sådan ord­ning ui-derlättar postverkets planering av lokalförsörjningen. 1 samma syfte föreslår jag all en ekonomisk ram för medelstora byggen anges även för budgetåret närmast efter dei: aktuella budgetåret.

Postverkels anskaffning av fordon, ulom fordon för postverkets dili­genstrafik, finansieras idag med postverkets rörelsemedel och fordrar inget särskilt godkännande av riksdag eller regering. Enligt min mening bör denna ordning även lillämpas för postverkets inköp av fordon för diligens­trafik. Även mindre byggnadsprojekt bör enligl min mening behandlas på samma sätt. Jag avser då projekt där den sammanlagda totalkostnaden för tomt och planerad byggnad inte överstiger 10 milj. kr. i prisläget den 1 april året innan det är då arbetena påbörjas.

Föreslagna riktlinjer för nyinvesteringar bör också gälla vid inköp av fasligheler vilkel sammantaget bör underiätta postverkets planering av lokalförsörjningen. Även om riksdagen fortsättningsvis enbart beslutar om större projekt bör dock postverkels rullande femåriga lokalförsörjnings-plan årligen redovisas för riksdagen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     67

Oavsett ändringar i finansieringsformerna bör det vara möjligt att driva en rationellare byggprocess inom ramen för de anvisningar för handlägg­ning av statliga lokalförsörjningsärenden som regeringen fastställt den 15 februari 1979. Del bör I.ex. vara möjligt alt på etl tidigare stadium i projekteringen än vad som hittills oftast varit fallet göra kostnadsberäk­ningar som kan utgöra underiag för statsmakternas prövning av byggnads­investeringarna. Byggnadsstyrelsen och postverket har stor erfarenhet av posthusbyggnader och har därför goda förutsättningar atl beräkna kostna­derna på ett mindre detaljerat underlag. Byggnadsprogram med s. k. pro­gramskisser bör i slörre utsträckning än hittills kunna utgöra underlag för kostnadsberäkningarna. Ett sådanl förfarande borde också ge möjligheler atl tillämpa de upphandlings- och entreprenadformer som för del enskilda projektet ger den mest rationella processen.

Såsom framgår av tabellen (sid. 68) planerar postverket att investera 1,1 miljarder kr. i posthus under perioden 1980/81-1985/86. De siörsta projek­ten är postterminalen i Stockholm/Tomteboda, ombyggnaden av postgiro-husets äldsta del, utbyggnaden av Göteborg Ban, en poslterminal på Årsta-fältet i Stockholm för att betjäna den södra delen av regionen samt om­byggnaden av Stockholm Ban.

Det finns många skäl fill att posten måste bygga lokaler. En viktig orsak är att postvolymen har ökat. Arbetsmetoderna har också förändrats, likaså kraven på en god arbetsmiljö. Gamla byggnader slits ut och blir otillräck­liga, otidsenliga och dåligt anpassade fil) nya arbetssätt. 1 gamla utslitna lokaler blir ofta ändrings- och reparationskostnaderna så slora alt del är lönsamt all bygga nytt.

Investeringsplanerna får ses mol bakgrund av att antalet befordrade brev, tidningar och paket ökal med ca 2,5% per år sedan 1965. Volymen mäss- och gruppkorsband, liksom direktreklamen över huvud läget, har ökal med ca 6% per år under samma period. Poslvolymen har ökat särskilt mycket i slora orter där postlokalerna ofta visat sig otillräckliga. Det beror på urbaniseringen, utspridningen av bebyggelsen i tätorterna och ökningen av antalet hushåll.

Postverket söker ständigt efter bättre arbetsmetoder. Ofta är lokalerna dåligt anpassade lill nya arbetssätt. Utformningen av lokalerna kan vara elt hinder för värdefulla rationaliseringar. Byggnadsinvesteringar krävs till följd av rationaliseringar som genomförts. Det är exempelvis fallet när det gäller 1960-talels omorganisation av posltransporterna i ett knutpunklssys-lem med uppsamlings- och spridningsområden. Inom varje område samlas posten upp resp. sprids från en ort. Postkontoren på dessa orter belastas på grund av omorganisationen myckel mer än fidigare. Omläggningen av järnvägstrafiken - med färre stopp vid mindre orter - har också bidragit lill detta. Lastningen och lossningen vid posthusen har ökat starkt och i mänga fall har postverket problem med lastkajernas och tillfarternas kapa­citet. Detta försöker man successivt rätta till.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     68

Prisläge 1980-04-01

 

 

 

 

 

Förelag

 

Ber. eller

uppskattad kostnad Ber. eller uppskattat behov av kapitalmedel

N = Nybyggnad

Totalt

Anslags-

Drift-

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

O = Ombyggnad

 

 

medel

medel

 

 

 

 

 

 

T = Tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(tusental k

r.)

 

 

 

 

 

 

 

/ Posthus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äldre förelag

 

 

 

 

300

 

 

 

 

 

Sth, pgh et 111

T

145000

132400

12600

4800

2900

100

 

 

 

Göteborg, et I

N

126900

126900

 

6600

3 500

100

 

 

 

Örebro

N

39000

39000

 

1000

550

 

 

 

 

Nässjö

N

21400

21400

 

3 500

650

 

 

 

 

Uddevalla

N

12000

12000

 

2000

500

 

 

 

 

Sth-Tomteboda

N

455000

447000

8000

100000

160000

150000

15000

2000

 

Jönköping

N

23 200

23 200

 

1000

14000

8 200

 

 

 

Kalmar

N

13 600

13 600

 

1000

10000

2600

 

 

 

Sundsvall

N

32400

32400

 

 

12000

15000

5400

 

 

Härnösand

N

21500

21500

 

 

9000

10000

2500

 

 

Pv Industrier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Ulvsunda)

OT

28 300

9100

19200

 

6000

2500

600

 

 

Sth, pgh et IV

OT

103 700

42 700

61000

3 800

5000

25000

7700

 

 

Falköping

N

35 500

35 500

 

 

12000

17000

6500

 

 

Lidköping

OT

7 300

1000

6300

 

500

500

 

 

 

Luleå

N

32000

32000

 

 

12000

15000

5000

 

 

Enskede/Joh.hov

N

20700

20700

 

 

 

7500

10500

2700

 

Borås

T

20200

20200

 

 

 

6800

11500

1900

 

Stockholm 6

OT

8000

1500

6500

 

 

300

1200

 

 

Lund

N

12000

12000

 

 

 

4000

7000

1000

 

Ange

OT

8300

7 100

1200

 

 

2000

4400

700

 

Malmö Cph

OT

30000

15 000

15000

 

 

5000

10000

 

 

Göteborg, et 11

OT

70000

60000

10000

 

 

 

20000

25000

10000

Trelleborg

OT

5 200

4700

500

 

 

 

2 100

2600

 

Bollnäs

N

8 OOO

8000

 

 

 

 

3 000

4500

500

Östersund

N

18000

18000

 

 

 

 

6000

10000

2000

Uppsala

N

20000

20000

 

 

 

 

 

8000

10000

Norrköping

N

30000

30000

 

 

 

 

 

10500

18000

Sth-Årsta

N

200000

200000

 

 

 

 

 

'15000

40000

Halmstad

N

11900

11900

 

 

 

 

 

4 500

7000

Sth Ban

OT

100000

20000

80000

 

 

 

 

6000

6000

Järfälla

OT

2600

2 600

 

 

 

 

 

900

1700

Nyköping

N

16000

16000

 

 

 

 

 

 

6000

Västerås

T

13 200

13 200

 

 

 

 

 

 

5 000

Summa I

 

1690900

1470600

220 300

124000

248600

271600

118400

95 300

106200

// Inköp av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fastigheter

 

120500

120500

 

1 100

200

6400

20200

55 000

37600

III Diverse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ocli oförutsett

 

6000

6000

 

1000

1000

1000

1000

1000

1000

Summa 1-111

 

1817400

1 597 100

220300

126 100

249800

279000

139600

151300

144 800

projektering

Med den ökade postvolymen har kommit nya tekniska hjälpmedel såsom postbehållare, truckar, pallar, sorteringsmaskiner och transportband, vilka också kräver anpassningar av byggnaderna. Även kraven från personal och allmänhet på bättre arbets- och trafikmiljö spelar stor roll i detta sammanhang.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     69

De siörsta problemen med posthanteringen finns i storstäderna. Efter­hand bygger postverket bort problemen så vitt det är möjligt. 1 Malmö finns en modern terminal med fullständig posthantering sedan 1974. Göte­borgs moderna terminal för hantering av korsband och paket invigdes 1979. Nu planeras en ulbyggnad av terminalen för brevhanlering. 1 Stock­holm är lokalerna för posthantering gamla, otillräckliga och orationella. Stora investeringar krävs och har påbörjats.

Postverkets alternativa förslag och mitt förslag i fråga om anslaget Posthus m. m. 1981/82 innebär följande.

 

 

Beräknad t

ilgift 1981/82 (milj. kr.)

 

Postverket

Föredraganden

Stora posthus'

 

 

Postgirohuset etapp 111

2,9

2,9

Postgirohuset etapp IV

5,0

0,0

Tomtebodaterminalen

160,0

167,0

Göteborg Ban

3,5

3,5

Medelstora posthus-

77,4

45,0

Övrigt'

16,0

-

 

264,8

218,4

' Normalt större totalkostnad än 100 milj. kr.

 Totalkostnad över 10 milj. kr. och normalt under 100 milj. kr.

' Diligensbussar och mindre byggnadsprojekt som finansieras med rörelsemedel

fr.o.m. 1981-07-01.

1 fråga om de stora belydelsefulla posthusbyggena delar jag postverkets bedömning av medelsförbrukningen för postgirohusel etapp 111 och Göte­borg Ban.

Regeringen har i december 1978 medgivit postverket alt disponera 5 milj. kr. för projektering av etapp IV av poslgirohusbyggnationen i kvar­teret Blåmannen i Stockholm. Regeringen har i samband därmed uppdragit åt postverket att, då systemhandlingarna redovisas, även redovisa en plan för lokalhållningen för postgirot i Slockholmsregionen. Av redovisningen skall framgå vilka lokaler som friställs vid inflyttningen i de projekterade lokalerna. 1 sin anslagsframställning begär poslen 5 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Pengarna skall täcka färdigställandel av bygghandlingar och byg­gande under april-juni 1982. 1 en skrivelse den 29 september 1980 har postverkets byggnadssektion meddelat atl byggstarten inle kan ske förrän i oktober 1982. Ytterligare projekteringsmedel krävs enligt postverket under budgetåret 1981/82. Jag föreslår atl frågan om ylleriigare anslag lill bygg­nadsprojektet tas upp då postverket kommit in med den begärda planen för postgirots lokalhållning i Stockholmsregionen.

Sedan postverket lämnat sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 har riksdagen (prop. 1980/81:25, TU 1980/81:7, rskr 1980/81:102) beslutat att anslå medel lill en anslutningsväg till Tomlebodalerminalen. Postverket skall betala 7 milj. kr. av kostnaden och förskoltera erforderligt belopp

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     70

del. Totalkostnaden för terminalen bör således i förhållande lill anslags­framställningen räknas upp med 7 milj. kr. lill en kapitalutgift på 454 milj. kr. Budgetåret 1981/82 bör 167 milj. kr. anslås för Tomlebodalerminalen.

För budgetåret 1981/82 bör 45 milj. kr. avsällas för medelstora posthus­byggen. Nya projekt av denna karaktär bör få starta efter regeringens godkännande. Postverket bör få planera sitt byggande med anlagande om en medelstilldelning under budgetåret 1982/83 på 50 milj. kr. för dessa projekt. Byggnadsprojekt med en totalkostnad under 10 milj. kr. finansi­eras med i postverket tillgängliga likvida medel.

Anslaget Posthus m.m. bör beräknas med en viss marginal ulöver den beräknade medelsförbrukningen. Jag föreslår atl medel för nästa budgetår anvisas enligt följande beräkning:

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1981/82                         218,4

5 % marginal                                                                                    10,9

Avgår beräknad ingående behållning 1981-07-01                           -6.7

Anslag budgetåret 1981/82                                                            222,6

För finansiering av invesleringarna under budgetåret 1981/82 finns av­skrivningsmedel på 38,4 milj. kr. Detla innebär all den av mig förordade investeringsramen kommer att kräva etl kapilallillskoll från statsverket på 180 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna föreslagna riktlinjer för finansiering, anslagshantering
och byggnadsprocedur i fråga om postverkets byggnadsinveste­
ringar och investeringar i diligensrörelsen

2.    till Posthus m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservations­anslag på 222600000 kr

3.    postverket bemyndigas att planera sin byggnadsverksamhet un­der budgetåret 1982/83 med anlagande av en medelsförbrukning för medelstora byggnadsprojekt på 50 milj. kr.

G 2. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

1979/80 Utgift            488121 145'

1980/81 Anslag        459000000

1981/82 Förslag       582100000

' 44667000 kr. har överförts till trafiksäkerhetsverket som skall betala direkt till postverket för följesedelsbunden post.

Från anslaget betalas ersättning till postverket för tjänsteförsändelser inkl. särskild postdelgivning, debetsedlar och förtryckta deklarationsblan­ketter.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     71

Ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet betalas enligl 3 § tjänstebrevsförordningen (1979:33) och grundas dels på statistiska be­räkningar, dels på exakta beräkningar. Principerna för beräkningarna be­stäms efter överenskommelse mellan postverket och riksrevisionsverket.

Postverket har beräknat anslagsbehovet budgetåret 1981/82 till 604 milj. kr. under förutsätlning att myndigheternas tjänsteförsändelser debiteras som tidigare. Ökningen av anslagsbehovet i förhållande till del beräknade anslagsbehovet för budgetåret 1980/81 (459 milj. kr.) förklaras på följande sätt.

Ersättningen för tjänsteposten budgetåret 1980/81 beräknas nu lill 588 milj. kr. mot i budgetprop. 1979/80 antagna 459 milj. kr. Skillnaden på 129 milj. kr. förklaras dels av portohöjningarna under år 1980 som sammanlagt uppgick fill ca 17%, dels av att den särskilda tjänstebrevsundersökning som posten gjort visar att tjänsteposlen har en större volym än som fidigare beräknats. Postverket räknar nu med atl volymökningen från 1979/ 80 till 1980/81 skall uppgå fill 2,5-3% i stället för lidigare beräknade 1-1,5%. Volymökningen mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82 antas bli 3 %. Mot denna bakgrund beräknar postverket anslagsbehovet för budget­året 1981/82 till 604 milj. kr.

Föredraganden

Jag har inga erinringar mot postverkets beräkningar.

Trafiksäkerhetsverket betalar från och med budgetåret 1979/80 ersätt­ning direkt till postverket för följesedelsbunden post vid registeravdelning­en. Såsom anmälts i besparingspropositionen (prop. 1980/81:20) och därvid inte föranlett någon erinran från riksdagens sida, har regeringen övervägt samma system för flera myndigheter i syfte att öka deras kostnadsmedve­tande och därmed öka incitamentet till rationalisering av postrutinerna. Jag föreslår att centrala studiestödsnämnden och statistiska centralbyrån (SCB) från och med budgetåret 1981/82 själva ersätter postverket för den tjänstepost som fillsammans med följesedlar lämnas för befordran. Postav-gifterna för centrala sludiestödsnämndens följesedelsbundna post beräk­nas för budgetåret 1981/82 till 6,4 milj. kr. För den följesedelsbundna post som skickas av SCB i Örebro beräknas postavgifterna lill 10,5 milj. kr. under budgetåret. Avgifterna för den post av denna typ som går ut från SCB i Stockholm kan nu inte beräknas eftersom reglerna för vilken post som skall vara följesedelsbunden troligen kommer att ändras.

Även riksförsäkringsverkets följesedelsbundna post bör på likartal säll kunna betalas direkt från riksförsäkringsverkets anslag. Denna ändring övervägs f. n. i regeringskansliet.

Tjänstebrevsanslaget kan i förhållande fill postverkels beräkning på grund av direkldebiteringen nu reduceras med 16,9 milj. kr. som i stället tas upp som anslag för respektive myndighets verksamhet. 1 regleringsbre­vet får det preciseras med vilket ytterligare belopp tjänstebrevsanslaget

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     72

skall dras ned med hänsyn till SCB:s följesedelsbundna post från Slock­holm samt riksförsäkringsverkels följesedelsbundna post.

När den översyn av frankeringsfriheten som anmälts i besparingspropo­sitionen har genomförts kommer jag alt föreslå regeringen alt besluta om inskränkningar i rätten att skicka försändelser till myndigheter utan fran­kering. Detta beräknas ihnebiira en besparing på 5 milj. kr. budgetåret 1981/82.

Sammanfattningsvis föreslår jag att anslaget minskas på följande sätt i förhållande tiil postverkels beräkning.

milj. kr.

Postverkets beräkning                                                                     604,0

Direktdebilering av följesedelsbunden post

Cenirala studiestödsnämnden                                                       - 6,4

Statistiska centralbyrån'                                                              -10,5

Inskränkningar i frankeringsfriheten                                                - 5,0

Summa                                                                                            582,1

' Utsändningar från Örebro.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 582 100000 kr.

G 3. Ersättning till postverket fär tidningsdistribution

1979/80 Utgift               72000000

1980/81 Anslag              66000000

1981/82 Förslag             60000000

Postverkets anslagsframställning

Riksdagens beslut år 1976 om avgifterna i postverkets tidningsrörelse (prop. 1975/76:127, TU 1975/76:22, rskr 1975/76:301) innebar att lill post­verket för tidningsdislribulion för budgetåret 1976/77 anvisades ett anslag på 90 milj.kr. Underskottet i f»ostverkets tidningsrörelse skall avvecklas genom en successiv höjning av tidningsavgiflerna och i samband därmed en minskning av statsbidragen med lika delar under avvecklingsperioden. Efter 15 år - räknat fr.o.m kalenderåret 1977 - skall avgifterna läcka tidningsrörelsens särkostnader.

För budgetåret 1981/82 föreslår postverket att 60 milj. kr. anvisas fill ersättning för tidningsdislribulionen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     73

Föredraganden

Enligt riksdagsbeslutet från 1976 skall taxesystemet i postverkels tid­ningsrörelse vara baserat på principen "pris efter prestation". Del skall vara möjligt att vid behov i viss mån anpassa avgifterna med hänsyn till konkurrens och efterfrågan. Avgifterna och villkoren skall fastställas ärii­gen efter förhandlingar mellan postverket och tidningsutgivarna. De nya reglerna har gällt fr.o.m. år 1977. I samband med beslutet om de nya reglerna föreskrev riksdagen atl regeringen skall redovisa erfarenheterna av taxesystemets verkningar främst med avseeende på tidningarnas distri­butionskostnader.

Postverket har lämnat en redogörelse till regeringen och bl. a. redovisat intäkts- och volymutvecklingen.

 

 

 

 

 

 

År

Postverkets

Postverkets

Medelpostav-

Procentuell

 

intäkter i tid-

volym

i tid-

gift per tid-

förändring

 

ningsrörelsen

ningsrörelsen

ningsexemplar

 

 

milj. kr.

milj. C)

Lemplar

öre

■ %

1970

116

626

 

18,5

11

1971

122

591

 

20,6

11 18 9 14 17

1972

142

582

 

24,3

1973

155

585

 

26,5

1974

173

570

 

30,3

1975

201

565.

 

35,6

11

25

1976

232

582

 

39,7

1977

289

580

 

49,8

24

1978

359

582

 

61,7

.   -5 18

1979

341

580

 

58,8

1980'

402

580

 

69,3

 

' För 1980 har uppgifterna beräknats.

Som framgår av sammanställningen har volymen i postverkets tidnings­rörelse hållit sig i stort sett oförändrad under perioden trots att avgifterna under perioden höjts med ca 250%. Volymborlfallet mellan åren 1970 och 1971 har samband med samdistributionsbolagens verksamhet.

Prishöjningarna under de senaste åren beror lill större delen på postver­kets allmänna kostnadsökningar och till en mindre del på verkels strävan atl inhämta den bristande särkostnadstäckningen.

Under perioden 1976- 1980 har medelpostavgiften per tidningsexemplar ökal med 74% i löpande priser medan konsumentprisindex under samma tid stigit med 48%. Uttryckt i 1976 års penningvärde hårde genomsnittliga avgifterna ökal med 17% under perioden.

Posten distribuerar ca 20% av dagstidningarnas abonnerade upplaga. Av övriga tidningar distribueras praktiskt tagel hela den abonnerade upplagan genom postverket. Utvecklingen av postavgifterna speglar således främsl distributionskostnader för andra tidningar än dagstidningar.

Enligt dagspresskommiltén (SOU 1980:32) ökade dagspressens distribu­tionskostnader med ca 28% mellan 1976 och 1977. Distributionskostnader­nas andel av totalinläklerna ökade från ca 21 lill ca 23%. Efter 1977 är

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     74

kostnadsutvecklingen en annan. Enligt Tidningstjänst AB - etl av samdis-tributionsförelagen - steg priset per exemplar i buddistributionen med ca 5% mellan år 1977 och år 1978, med ca 9% mellan 1978 och 1979 och med 8% mellan 1979 och 1980.

Postverket hävdar i sin redovisning atl laxesyslemets tekniska konstruk­tion bör bibehållas samt atl postens ersättning för underskottet i tidnings­rörelsen bör anpassas lill penningvärdeförsämringen.

Även tidningsutgivarna har redovisat sina erfarenheler av det nya taxe­systemet. Tidningsutgivarna begär atl en ny tidningslaxeulredning tillsätts och att laxenivån i avvaktan på denna utredning fastställs till 75% av särkoslnaderna i postverkets lidningsrörelse.,

För egen del anser jag alt det system för avgifisbestämningen som riksdagen beslutat om har fungerat i stort sett väl. Tekniska anpassningar av avgiftssystemet har gjorts i de ärliga förhandlingarna. Någon ny utred­ning behövs därför inte. Postverkets begäran alt få ersättningen för under­skottet i tidningsrörelsen uppräknad med hänsyn lill penningvärdeförsäm­ringen kan i nuvarande slatsfinansiella läge inle tillgodoses.

Den inledda avvecklingen av särskostnadsunderskollet enligl planen i prop. 1975/76:127 bör fortsätta. Jag anser dock all frågan har sådan vikl för såväl tidningarnas ekonomi som postverkets möjlighet atl ge allmänheten en god postservice atl del finns anledning atl under de närniaste åren noggrant följa utvecklingen. En ny redovisning bör därefter, förslagsvis efter tre år, kunna lämnas till riksdagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budget­året 1981/82 anvisa ett anslag på 60000000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     75

H. TELEKOMMUNIKATIONER

Televerket skall verka för atl samhällets och enskildas behov av tele­kommunikationer tillgodoses. Verkel svarar därvid för anläggning, drift och underhåll av de statliga teleanläggningar som är underställda verket.

Televerket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 begärt elt invesleringsanslag för Teleanläggningar m. m. motsvarande en medels­förbrukning på 1 429600000 kr.

H 1. Teleanläggningar m. m.

Ing. behållning     Anslag

Utgift

 

1979/80 1980/81 1981/82 verket

föredraganden

145700000 165000000 148700000 148700000

1 198 100000 1386800000 1352400000 1 295 100000

I 178800000 1403 100000 1429600000 1375000000

Under delta anslag redovisas investeringar inom televerksamhelen ulom investeringar avseende lokallinjenäl och abonnentutruslningar som finan­sieras genom anläggningsbidrag. Enligl regeringens förslag i prop. 1980/ 81:66 om vissa ålgärder på teleområdet kommer vissa typer av abonnentut­ruslningar all i forlsältningen finansieras genom en särskild rörlig kredit i riksgäldskontoret. Investeringar i bilar, maskiner och invenlarier finansi­eras med televerkets driftmedel.

Televerkels investeringsram för budgetåret 1979/80 beräknades i prop. 1978/79:100 lill 1 180 milj. kr. Genom regeringsbeslut under året höjdes ramen till 1257,3 milj. kr. Till följd av förseningar i vissa delar av investe­ringsprogrammet, bl. a. beroende pä konflikten på arbetsmarknaden under våren 1980 har medelsförbrukningen uppgått lill 1 178,8 milj. kr.

För budgetåret 1980/81 uppgår investeringsramen till 1403,1 milj. kr. i enlighet med prop. 1979/80:100. Fr. o. m. delta budgetår är invesleringarna angivna enligl det nya invesleringsbegrepp som införts i statsförvaltningen och exklusive investeringar i lokallinjenälel.

Televerkets anslagsframställning

En specificering av televerkets förslag till investeringsprogram framgår av följande tabell (milj. kr.):

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     76

 

 

Objektsgrupp

1979/80 Utgift

Beräknad

utgift

 

1980/81

1981/82

Telefon

943,9

I 182,2

1 088,6

Texlkommunikation

38,8

64,5

74,9

Dalakommunikation

26,2

29,3

54,1

Kommersiell radio

9,2

10,5

15,1

Frekvensförvaltning Fastigheter och byggnader Försvarsberedskap Utlandssändningar Diverse och oförutsett

2,6

147,4

7,0

3,7

1,3 100,6 9,1 2,6 3,0

2,5

175,9

10,0

3,5

5,0

Summa

1178,8

1403,1

1429,6

Investeringarna för telefonrörelsen omfattar telefonstationsbyggnader, förbindelseanläggoingar och kopplingstekniska anläggningar. Investerings­behovet styrs i stor utsträckning av ökningen av antalet abonnenter och den ökande teletrafiken inom landet och med utlandel. Den successiva övergången fill ny teknik i telefonnätet är en annan viktig faktor som påverkar investeringsvolymen. Moderniseringen av telexnätet beräknas vara avslutad år 1982 då de gamla telexstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö har ersatts med helelektroniska stationer. Införandet av det allmänna datanätet har försenat;» och den första etappen kommer att slutle-vereras först under år 1981. Datanätet byggs därefter ut med hänsyn till beräknad efterfrågan. Investeringarna för kommersiell radio avser huvud­sakligen uppförande av basradiostationer för den automatiska, landsomfat­tande mobiltelefontjänsten NMT.

Arbetscentraler för fältpersonalen, förtådsanläggningar och verkstads­byggnader utgör merparten av investeringar i fastigheter och byggnader. Utrustning för ufiandssändningar avser avslutande arbeten med antenn-systemet vid kortvägsstalionen i Hörby och en ny mellanvågsstation "Skå­ne MV" som ersättning för den befintliga mellanvågssändaren i Hörby som beräknas vara uttjänt år 1985.

Av de föreslagna investeringarna räknar televerket med att 11 milj. kr. inte skall tillföras del förräntningspliktiga statskapitalet. Medlen avser dels investeringar för försvarsberedskap på 10 milj. kr., dels merkostnader för renoveringsinvesteringar i en kulturminnesmärkl televerksbyggnad i Falun på 1 milj. kr.

Televerket föreslår vidare att verket vid behov får utnyttja upp till 60 milj. kr. av nästkommande budgetårs medgivna förbrukning för atl avba­lansera det löpande årets förbrukning samt rätt att intill 60 milj. kr. få utnyttja under etl budgetår icke ianspråktagna medel det nästkommande budgetåret.

Televerket har vid beräkningarna i anslagsframställningen utgått från att finansbolaget Telefinans AB inrättas den 1 januari 1981. Inrättandet av bolaget skulle medföra en förbättrad ekonomi i verket vilket möjliggör en fullständig självfinansiering av del föreslagna investeringsprogrammet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     77

Remissyttrande

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller atl det är av belydelse för all åstad­komma en snabbt fillgänglig projeklreserv att planeringen även i dagens situation fortlöpande bedrivs på sådant sätt atl investeringarna direkt kan avpassas efter det förändrade arbetsmarknadsläget och alt en samlad över­blick över den stafiiga planeringen blir möjlig.

Föredraganden

Iprop. 1980/81:66 (TU 1980/81:9, rskr 1980/81:132) har regeringen läm­nat förslag lill vissa ålgärder på teleområdet. Förslagen innebär all telever­ket får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret för finansiering av vissa abonnentutruslningar. Televerkets ekonomi förbättras därigenom och kunderna kan erbjudas bättre betalningsvillkor än f.n. Regeringens förslag innebär också all elt holdingbolag, Teleinvesl AB, inrättas som etl helägt dotterföretag lill televerket. Den industriella verksamheten föreslås samordnas i ett gemensamt bolag senast den I juli 1985. Larmdivisionen skall överföras till bolagsform den 1 juli 1982. Förslagen påverkar inle televerkets investeringsprogram eller den budgelmässiga hanteringen av detta.

Jag delar televerkets bedömning av investeringsbehovet utom i följande fall.

Televerket har begärt medel för igångsättning av etl stort antal nya projekt inom objeklsgruppen fastigheter och byggnader. Jag kan inte till­styrka atl hela delta byggnadsprogram läggs till grund för televerkets investeringsplanering för budgetåret 1981/82. Programmet bör till viss del kunna förskjutas i tiden. Det är däremot angelägel atl, liksom hittills, objekt utöver ordinarie byggnadsprogram kan igångsättas med kort varsel om så skulle visa sig erforderligt av sysselsättningsskäl.

När det gäller televerkels förslag om uppförande av en ny mellanvågs­station "Skåne MV", som ersättning för den befintliga Hörbysändaren hänvisar jag till den redovisning om AM-sändningarnas framtida omfatt­ning som chefen för utbildningsdepartementet senare denna dag kommer atl lämna. Jag har inte beräknat några medel för den nya stationen under anslaget Teleanläggningar m. m.

Behovet av all kunna utjämna medelsförbrukningen mellan budgetåren bör, i likhet med vad som skett under budgetåret 1979/80, kunna tillgo­doses genom särskilda regeringsbeslut om höjning av investeringsramen inom det tillgängliga anslagsulrymmet.

Totalt har jag räknat med en medelsförbrukning avseende investeringar i teleanläggningar för budgetåret 1981/82 på 1 375000000 kr. Jag har därvid. i enlighet med televerkets förslag, beräknat 10 milj. kr. för investeringar för försvarsberedskap. Dessa medel bör inte tillföras del förräntningsplik­tiga statskapitalet. Med beaktande av vad jag har anfört om televerkels investeringsprogram bör det ankomma på televerket att göra den närmare

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     78

fördelningen av investeringarna och prioriteringar mellan olika objekts­grupper. Jag räknar med att investeringarna, förutom de som avser för­svarsberedskap, i sin helhet finansieras med verkels egna avskrivningsme­del. Denna självfinansiering kan ske inom ramen för den resultatförbätt­ring som blir en följd av att televerket får disponera den särskilda rörliga krediten i riksgäldskonloret för finansiering av abonnentutruslningar.

Anslaget Teleanläggningar m.m. bör beräknas med en viss marginal utöver den beräknade medelsförbrukningen. Jag föreslår all medel för nästa budgetår anvisas enligt följande beräkning:

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1981/82                         1 375,0

5% marginal                                                                   68,8

Avgår beräknad ingående behållning 1981-07-01                        -148,7

Anslag budgetåret 1981 /82                                               1295,1

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Teleanläggningar m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag på I 295 100000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     79

I. INSTITUT M. M.

11. Transportrådet

 

1979/80 Utgift

5948000

1980/81 Anslag

9120000

1981/82 Förslag

11267000

Transportrådet (TPR) inrättades den 1 januari 1980. TPR övertog de arbetsuppgifter som tidigare ombesöijdes av transportnämnden, fraktbi-dragsnämnden och bussbidragsnämnden. Vidare tillfördes TPR nya ar­betsuppgifter vad gäller bl. a. vissa trafikplaneringsfrågor, frågor angående den yrkesmässiga trafiken, handikappanpassning av den kollektiva trafi­ken och energihushållningsfrågor inom transportsektorn.

TPR:s anslagsframställning

TPR beräknar pris- och löneomräkningen till 1244000 kr. Härutöver begärs för budgetåret 1981/82 totalt 2 736 000 kr. för ökade resurser. Härav avser 1 101000 kr. engångskostnader. TPR anser anslagsökningen nödvän­dig för att rådet skall kunna fullfölja ålagda arbetsuppgifter. TPR redovisar också en ökad arbetsvolym inom vissa områden. Ökningen fördelas på följande verksamhetsområden.

 

 

Kostnad

Trafikplanering

 

.509000 kr.

Handikappanpassning av kollektiva

trafikmedel

225000 kr.

Energihushållning

 

300000 kr.

Beredskapsplanering

 

1 299000 kr.

~ därav engångskostnad

1040000 kr.

 

Drivmedelsransonering

 

162000 kr.

~ därav engångskostnad

36000 kr.

 

Administration

 

241000 kr.

- därav engångskostnad

25000 kr.

 

Totalt

 

2736000 kr.

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Transport-             Före-

 

 

rådet                     draganden

Anslag

 

 

Lönekostnader

6760000

+ 1471000            +   734000

Sjukvård

12000

0                          0

Lokalkostnader

906000

+   593 000            +   588000

Expenser

1242000

+ 1890000            +1000000

därav radioutrustning

0

+ 1000000            +1000000

Kostnader för kollektiv-

 

 

trafiknämnden

200000

+    26000            -   175000

Summa

9120000

+3980000            +2147000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     80

Föredraganden

Med hänsyn till 1980 års löneavtal har jag beräknat pris- och löneomräk­ningen lill 1 356000 kr. Besparingsalternalivel utgör därmed en ökning av anslaget med I 147000 kr.

För rådets beredskapsplaneiing har jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet räknat med en fortsall inslallering av radioutrust­ningar vid länsstyrelserna. För detta ändamål har jag beräknat 1 milj.kr.

Transporlrådel har under del första verksamhetsåret genomfört vissa regeringsuppdrag utöver de arbetsuppgifter som rådet ålagts enligt sin instruktion. Några uppdrag har härvid inneburit etl inte oväsentligt merar­bete för rådet. Jag förutsätter all besparingar kan göras i transporirådels verksamhet genom ylterligare rationaliseringar, förenklingar och ompriori­teringar. Transportrådets planering bör därför inriktas på en reducering av personalantalel. Jag vill härvid erinra om vad jag tidigare har anfört i prop. 1979/80:100 bil. 9 om transporirådels personaldimensionering.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Transportrådet för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsan­slag på 11 267000kr.

I 2. Transportstöd for Norrland m. m.

1979/80 Utgift              135065000

1980/81  Anslag           138600000

1981/82 Förslag        158000000

För all främja en samhällsekonomisk och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet ges transportstöd. Enligl beslut av riksdagen vid ,1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:174, TU 1979/80:29, rskr 1979/80:418) har stödet effektiviserats och förstärkts samtidigt som bidragsförfarandel har förenk­lats.

TPR:s anslagsframställning

Med hänsyn till viss volymtillväxt saml genomslag av redan beslutade taxehöjningar räknar rådet med att stödet för budgetåret 1980/81 kommer atl uppgå lill ca 149 milj. kr. mot i prop. 1979/80:100 bil. 9 beräknat 138,6 milj. kr.

För budgetåret 1981/82 beräknar transporlrådel behovel av bidragsme­del till 158 milj. kr.

Föredraganden

Regeringen har genom beslut den 12 juni 1980 uppdragit ål transporlrå­del all bl. a. undersöka om tran;!portslödel lill Norrland är ändamålsenligt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     81

och effektivt saml vilken inverkan transportstödet kan ha på konkurrens-förhållandel mellan olika transportmedel.

I avvaktan på resultatet av transporirådels utredning ansluter jag mig till rådets bedömning av medelsbehovet för budgetåret 1980/81. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret  1981/82 anvisa ett förslagsanslag pä 158000000 kr.

I 3. Transportstöd för Gotland

1979/80 Utgift               35 118000

1980/81 Anslag              40000000

1981/82 Förslag             70000000

Transportstödet för Gotland omfattar såväl person- som godsbefordran i färjetrafiken på Gotland. Slödel är inbyggt i den taxa som Rederi AB Golland tillämpar. Vidare utgår ett bidrag till transportföretagen för atl läcka de merkostnader som inte kompenseras av det s.k. Gotlandstilläg­get.

TPR:s anslagsframställning

För budgetåret 1980/81 räknar transporlrådel med elt medelsbehov på 52 milj. kr. mol i prop. 1979/80:100 bil. 9 beräknat 40 milj. kr. För budgetåret 1981/82 har Gotlandsbolagel beräknat underskottet i trafiken lill 87 milj. kr. Transportrådet förutsätter atl utrymme finns för effektivisering av verksamheten och alt resultalförbällringar kan göras i sådan omfattning alt underskottet kan begränsas till 79 milj. kr. Beträffande det särskilda bidra­get till transportföretagen föreslår rådet alt elt oförändrat belopp om 2 milj. kr. anvisas.

Föredraganden

Kostnaden för transportstödet till Gotland har ökat markant, från atl budgetåret 1978/79 ha utgjort drygt 24 milj. kr. lill nu av transporträdet beräknade 81 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Den kraftiga kostnadsut­vecklingen har sin främsta förklaring i höga kapitalkostnader för nya fartyg. Jag anser nu alt man måste pröva olika besparingsåtgärder i trafi­ken, såsom en förändrad tonnagesammansättning, trafikuppläggning och laxeslruklur. Jag förutsätter atl olika besparingsåtgärder kan komma atl ge effekt redan budgetåret 1981/82. I likhet med transportrådet anser jag alt etl belopp på 2 milj. kr. bör anvisas för att läcka det ekonomiska bortfall som gollandstrafiken kan förorsaka transportföretagen. Mot denna bak-6    Rik.sdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     82

grund har jag beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 fill 70 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag på 70000000 kr.

I 4. Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik

1979/80 Utgift               84604389

1980/81 Anslag              91300000

1981/82 Förslag              79000000

Från anslaget ges bidrag till lokal och regional landsbygdstrafik i de län där en länshuvudman ännu inte övertagit ansvarel för trafiken. Statligt stöd till lokal landsbygdstrafik lämnas till vissa angivna kommuner i skogs­länen och i Gotlands kommun med 75% av bidragsgrundande underskott. Inom landel i övrigt lämnas statsbidrag med 50%. Slalligl slöd till regional landsbygdstrafik lämnas till utövare av sådan trafik som behövs för alt tillgodose den regionala trafikförsörjningen och som inle är ekonomiskt bärkraftig. Till täckning av underskott i sådan trafik kan statsbidrag lämnas till trafikulövare med för närvarande högst 20 kr. per vagnmil för bidrags­grundande trafikarbete i vissa kommuner i skogslänen och i Gotlands kommun och med högst 17 kr. inom landet i övrigt.

TPR:s anslagsframställning

När det gäller stödet till den lokala landsbygdstrajiken räknar rådet med atl huvudmän har etablerats i 21 län vid ingången av bidragsåret 1981/82. Mot denna bakgrund beräknar rådet anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 lill 50,4 milj. kr.

För den regionala landsbygdstrafiken kommer bidrag under budgetåret 1981/82 betalas ul för trafiken som utförs under bidragsårel 1980/81. Bidra­get kommer därmed alt ges lill 16 län under budgetåret 1981/82. För att den relativa bidragsnivån som gäller för bidragsåret 1979/80 skall kunna bibe­hållas i stort sett oförändrad erfordras enligl rådet en höjning av den maximala vagnmilersättningen med minst 2 kr. dvs. till 19 resp. 22 kr. Med dessa förutsättningar beräknar rådet anslagsbehovet för budgetåret 1981/ 82 fill 28,6 milj. kr.

Föredraganden Jag biträder transporirådels beräkning av anslagsbehovet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 79000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     83

I 5. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

1979/80 Utgift               28 705000

1980/81 Anslag              62800000

1981/82 Förslag            132345000

Från anslaget ges ersättning till lokal och regional kollektivtrafik i de län där huvudmannaskap etablerats enligl lagen (1978:438) om huvudmanna­skap för viss kollekliv persontrafik. Statligt slöd lill linjetrajik lämnas för bidragsåret 1980/81 med 22 kr. per vägmil bidragsgrundande trafikarbete inom Gollands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län och inom landel i övrigt med 19 kr. Oberoende av huvudmannaskapsfrågan ges även slöd från anslaget till skärgårdstrafik med fartyg och till fiällflygtrafik. Statsbidrag lämnas med högst 35% av bidragsgrundande kostnad. Till Waxholms Ångfartygs AB utgår särskilt statsbidrag enligt avtal mellan staten och Stockholms läns landsting. Från anslaget lämnas vidare slalligl slöd lill ersättningstrafik för nedlagd persontrafik på järnväg.

TPR.s anslagsframställning

När del gäller stödet lill linjetrafiken räknar rådet med alt vägmilersäll-ningen behöver höjas för att den relativa bidragsnivån skall kunna bibehål­las. Höjningen för bidragsåret 1981/82 har beräknats till 3 kr. dvs. lill 22 resp. 25 kr. Transporlrådel räknar vidare med att antalet huvudmän utgör 8 bidragsårel 1980/81 resp. 21 bidragsårel 1981/82. Med denna förutsätt­ning beräknar transporträdet medelsbehovet till 123 milj. kr.

Anslagsbehovet för statsbidrag till skärgårdstrafik beräknas uppgå till 4,5 milj. kr. budgetåret 1980/81 medan stödet till den trafik som Waxholms Ångfartyg AB utför i Stockholms skärgård beräknas till 6,5 milj. kr.

Bidragsbehovet för fiällfiygtrafik beräknas lill 0,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

1 fråga om statsbidrag till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik räknar rådet med etl medelsbehov av 1,9 milj. kr. för redan beslutad ersältningslrafik budgetåret 1981/82. Rådet räknar vidare med alt medel på ca 10 milj.kr. kan behöva finnas tillgängligt för bidrag till nytillkommen ersältningslrafik budgetåret 1981/82. Sammanlagt beräknas därmed an­slagsbehovet till 11,9 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Statsbidragsgivningen till den kollektiva persontrafiken på väg, skär­gårdstrafiken och fjällflygtrafiken har varit i bruk under några är. Jag bedömer att sådan erfarenhet nu har vunnits att det bör finnas möjligheter atl vidta betydande förenklingar i bidragsgivningen. Jag fäster därför slor vikt vid atl Iransportrådet fortsätter sitt arbele med att underiätta bidrags­handläggningen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     84

Förenklingarna bör i huvudsak kunna genomföras enbart genom änd­ringar i de föreskrifter som rådet ger ul. När det gäller bidragsgivningen till skärgårdstrafiken och Qällflygtrafiken har riksdagen genom beslut den 1 juni 1978 angett vissa riktlinjer för handläggningsordningen (prop. 1977/ 78:92, TU 1977/78:23, rskr 1977/78:364). Jag bedömer atl del för dessa bidragsformer nu går atl sänka kraven på de uppgifter som skall redovisas i en trafikförsörjningsplan av de sökande utan atl man för den skull kommer i konflikt med det av riksdagen uttalade syfiet med stödformerna. Jag förordar därför atl transporlrådel bemyndigas lämna de närmare, mer förenklade föreskrifter om vilka uppgifter som skall ingå i trafikförsörj­ningsplanen. Ändringen bör lämpligen ske fr.o.m. den 1 juli 1981 så att förenklingen kan beaktas inför upprättandet av nästa trafikförsörjnings-plan.

Jag delar rådets bedömning all vägmilersättningen till linjetrafiken behö­ver höjas för alt den relativa bidragsnivån skall kunna bibehållas. Jag förutsätter emellerfid i likhet med den bedömning som redovisas i finans­planen en inte fulll så kraftig kostnadsökning som transporlrådel beräknat för budgetåret 1981/82. Mol denna bakgrund räknar jag med all milersätl-ningen bör höjas med 2 kr. lill 21 kr. resp. 24 kr. Medelsbehovel beräknas därmed uppgå till 119 milj. kr.

Beträffande medelsbehovet för skärgårdstrafik och fiällfiygtrafik anslu­ter jag mig till transportrådets bieräkning.

När det gäller slödel lill ersättningstrafik för nedlagd persontrafik på järnväg finns del ingen anledning all i förväg reservera särskilda medel över anslaget lill huvudmännen, eftersom de medel som kan erfordras vid framtida nedläggningar finns disponibla på anslaget till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Mol denna bakgrund beräknar jag anslagsbeho­vet för budgetåret 1981/82 till 1,8 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna de av mig lorordade ändringarna av nuvarande hand­
läggningsordning för bidragsgivningen till den kollekliva person­
trafiken

2.   till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för
budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 132345000kr.

I 6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskost­nader

1979/80 Utgift               65365000

1980/81 Anslag              63450000

1981/82 Förslag             69125000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har till upp­gift atl inhämta kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi saml atl

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     85

delta i det internationella samarbetet på dessa områden. Institutet skall göra meteorologiska och hydrologiska observationer och mätningar inom landet, oceanografiska mätningar vid Sveriges kuster samt bearbeta och bevara insamlat material. Institutet skall göra arbetsresuUaten tillgängliga genom bl. a. vädertapporter, periodiska publikationer, avhandlingar och uppsatser. SMHI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också forskning och utbild­ning inom sina kompetensområden.

Från anslaget betalas kostnaderna för SMHLs myndighetsuppgifter.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 har en särskild utredare - SMHI-utredningen (K 1977:01) - tillkallats med upp­drag att se över SMHLs verksamhet och organisation. I utredningsuppdra­get ingick bl. a. atl se över verksamhetens inriktning och omfattning utifrån bl. a. en bedömning av den framtida efterfrågan på insfitutets tjänster. Vidare skulle verksamhetens finansiering samt prissättningen av institutets tjänster övervägas. Utredningens betänkande överlämnades till kommuni-kationsdepartemenlet i oktober 1980.

SMHLs anslagsframställning

SMHI har i sin anslagsframställning begärt en ökning av anslaget med 7129000 kr. Pris- och löneomräkningen har beräknats till 8420000 kr. Institutet har i besparingsalternalivel beräknat besparingarna lill 1440000 kr. Dessa besparingar avser insfitutet uppnå bl. a. genom vakanthållande av tjänster vilka är eller blir lediga under året saml genom överföring av personal fill uppdragsverksamheten.

Föredraganden

Efter beredning av SMHI-utredningens belänkande avser jag alt föreslå regeringen atl i särskild proposition redovisa förslag om SMHLs verksam­het och organisation. Jag kan därför inte nu la slutlig ställning till SMHLs medelsbehov för budgetåret 1981/82 utan föreslår alt medel beräknas enligl besparingsalternalivel. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 beräkna etl förslagsanslag på 69 125000 kr.

I 7. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m.

Reservation               1277000

1979/80 Utgift

5231000

1980/81 Anslag

4200000

1981/82 Förslag

4200000

Anslaget belastas med kostnader för köp och underhåll av utrustning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     86

SMHLs anslagsframställning

SMHI har begärt en ökning av anslaget med 7611000 kr. varav 455000 kr. enligt besparingsalternalivel. Prisomräkningen har beräknats till 550000 kr. 1 besparingsalternafivet har insfitutet beräknat besparingarna till 95000 kr. Besparingsåtgärderna utgörs av senareläggningar av beställ­ningar och minskat underhåll.

Föredraganden

Anslaget bör beräknas med oförändrat belopp i avvaktan pä särskild proposition om SMHLs verksamhet och organisation. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska institut: Utrustning m.m. för budget­året 1981/82 beräkna etl reservationsanslag på 4200000kr.

I 8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksam­het

1979/80 Utgift                20689000

1980/81 Anslag               19744000

1981/82 Förslag              19744000

Från anslaget betalas kostnader i samband med SMHLs uppdragsverk­samhet.

Inkomster vid SMHI, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida un­der uppbörd i statens verksamhet, beräknas lill 24,5 milj. kr. (23,1 milj. kr. 1980/81).

SMHLs anslagsframställning

Instiiutel begär en ökning av anslaget med 4313000 kr. bl. a. på grund av ökad uppdragsverksamhet.

Föredraganden

Anslaget bör beräknas med oförändrat belopp i avvaktan på särskild proposition om SMHLs verksamhet och organisation. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 beräkna ell förslagsanslag på 19744000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     87

I 9. Sveriges meteorologiska oeh hydrologiska institut: Vädertjänst för luft­farten

1979/80 Utgift           28 306000

1980/81 Anslag         26811000

1981/82 Förslag         26565000

Från anslaget betalas kostnader för vädertjänsl för civil luftfart. Luft­fartsverket betalar ersättning till SMHI för vädertjänst för luftfarten med ett belopp som motsvarar belastningen på detta anslag.

SMHLs anslagsframställning

SMHI har i sin anslagsframställning föreslagit en minskning av anslaget med 246000 kr.

Föredraganden Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska institut: Vädertjänst för luftfarten för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag på 26565000 kr.

110. Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

1979/80 Utgift            2854000

1980/81 Anslag          3 100000

1981/82 Förslag          3100000

Anslaget används för att finansiera Sveriges deltagande i internationellt samarbete dels i fråga om driften av väderskepp i Nordatlanten, dels i fråga om driften av väderstationer på Grönland.

Föredraganden Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till väder­stationer i Nordatlanten och på Grönland m.m. för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag på 3 100 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet 111. Statens väg- och traflkinstitut

 

1979/80 Utgift

lOOO

1980/81 Anslag

lOOO

1981/82 Förslag

1000

Statens väg- och trafikinstilut (VTI) har fill uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet, dels systematisk informations- och dokumentations­verksamhet rörande sådan verksamhet samt att sprida information om de resultat som nåtts i arbetet.

VTI:s verksamhet finansieras dels med bidragsanslag direkt över stats­budgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över stats­budgeten avser täcka kostnaderna för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet. VTI:s uppdragsverksamhet skall ge full kostnadstäckning.

VTI:s anslagsframställning

Besparingsalternafivet innebär en ökning av bidragsanslaget med 2087000 kr. Ett genomförande av detta alternafiv skulle enligt VTI innebä­ra en störning i institutets strävan att anpassa sin kompetensprofil så att institutet blir bättre skickat att ulföra forskning inom bl.a. av statsmak­terna prioriterade trafikområden. Den långsiktiga, kompetensuppbyg­gande verksamheten med avseende på såväl personella som materiella resurser äventyras. Om nedskärningen får effekter på uppdragsverksam­heten ökar risken för ett försämrat rörelseresultat. Av bl. a. ovan angivna skäl avvisar VTI besparingsalternativet.

Föredraganden

Jag bedömer det vara möjligt för VTI att minska de omkostnader som är direkt betingade av egen FoU fill en nivå som motsvarar besparingsalter­nativet vad gäller bidragsanslaget. Denna minskning av omkostnaderna bör kunna genomföras utan menlig inverkan på institutets kunskapsupp­byggande verksamhet och institutets möjligheter att mot ersättning utföra uppdrag i erforderlig omfattning. De av statsmakterna utpekade forsk­ningsområdena rörande bl. a. väghållning, kollektivtrafik och energibespa­ringsfrågor bör prioriteras. Jag föreslår mot denna bakgrund att bidragsan­slaget till VTI beräknas enligt besparingsalternativet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     89

 

 

 

1980/81

Beräknat 1981/82

 

 

Institutet

Före-

 

 

 

draganden

 

tusental kr

 

 

Kostnader

 

 

 

Myndighetsuppgifter

5 638

6286

6161

Egen FoU

16915

18857

18485

FoU på uppdrag

19547

25000

25497

Div. försäljning

600

600

600

 

42700

50743

50743

Intäkter

 

 

 

Myndighetsuppgifter

5638

6286

6161

Egen FoU

16915

18857

18485

FoU på uppdrag

19547

25000

25497

Div. försäljning

600

600

600

 

42700

50743

50743

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

112. Bidrag till statens vag- och traflkinstitut

21118000 22553000 24646000

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

Reservation

640000

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget 111. Statens väg- och trafikinstilut hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag på 24646000 kr.

113. Statens väg- och traflkinstitut: Utrustning

400000 500000 500000

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

Reservation

242000

Över utrustningsanslaget finansieras utruslningsobjekt vars värde över­stiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     90

VTLs anslagsframställning

För budgetåret 1981/82 begär instiiutel ett utrustningsanslag på 500000 kr.

Föredraganden Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag på 500000 kr.

114. Statens geotekniska institut

 

1979/80 Utgift

0

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Statens geotekniska institut (SGI) är central förvahningsmyndighel för geotekniska ärenden. SGI har lill uppgift alt bedriva geoteknisk forskning och att utveckla och utprova geoteknisk utrustning saml nya metoder för grundläggning, jordförslärkning, m. m. SGI skall också inventera och vär­dera efterfrågan på geoteknisk ft)rskning samt systematiskt samla, bearbe­ta och offentliggöra resultaten av verksamheten. Vidare skall institutet verka för spridande av geoteknisk kunskap samt främja undervisningen inom sakområdet. SGI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter, kommuner och enskilda.

SGLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för konsultation. Bidraget avser atl läcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäck­ning.

SGLs anslagsframställning

Marknadens efterfrågan på geotekniska tjänster varierar i stort med byggbranschens utveckling. Under del senaste året har den tidigare ned­gången i byggandet upphört. Inom väg- och anläggningsbyggandet, som är viktigast för SGI med vägverket som största kund, förutses ingen ökning utan tvärtom en nedgång. SGI kan därför befara minskad uppdragsvolym inom denna sektor. Institutet strävar efter all öka konsultationsverksam-heten inom andra sektorer.

Föredraganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens geotekniska institut för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     91

115. Bidrag till statens geotekniska institut

 

1979/80 Utgift

6398793

1980/81 Anslag

6338000

1981/82 Förslag

6963000

Reservation

233294

Från anslaget betalas kostnaderna för SGLs myndighetsuppgifter.

SGLs anslagsframställning

SGI begär i sin anslagsframställning pris- och löneomräkning av anslaget med 730000 kr.

Föredraganden

Av nedanstående tabell framgår anslaget till SGI för innevarande bud­getår samt beräknad ändring fill 1981/82.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Institutet

Före-

 

 

 

draganden

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

4153 000

+415000

+ 397000

Sjukvård

5000

-

-

Reseersättningar

210000

+ 26000

+  12000

Expenser

384000

+ 48000

+  18000

Lokalkostnader

1072000

+ 158000

+ 158000

Geoteknisk verksamhet i

 

 

 

skredfarliga områden

169000

+ 21000

+    5000

Övriga utgifter

349000

+ 66000

+ 39000

Inkomster

 

 

 

Uppbördsmedel

4000

-    4000

-    4000

 

6338000

+730000

+625000

Jag hemställer, med hänvisning till sammanställningen, att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till statens geotekniska institut för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservafionsanslag på 6963000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     92

116. Statens geotekniska institmt: Utrustning

Reservation                 328494

1979/80 Utgift

190813

1980/81 Anslag

215000

1981/82 Förslag

215000

Anslaget belastas med kostnader för utrustning vars värde per objekt överstiger 10000 kr. och vars livslängd överstiger tre år.

SGLs anslagsframställning Institutet har prisomräknat anslaget och begär en ökning med 27 000 kr.

Föredraganden

Under budgetåret 1979/80 har 300000 kr. förts över från reserverade medel under bidragsanslaget till utrustningsanslaget. Jag anser därför att anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens geotekniska institut:  Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag på 215000 kr.

117. Transportforskningsdelegationen

1979/80 Utgift           13 85900CI              Reservation                 862000

1980/81 Anslag         18230000

1981/82 Förslag         19328000

Under anslaget beräknas medel fr.o.m. budgetåret 1980/81 dels till tran-sportforskningsdelegationen (TFD), dels till kollektivtrafikberedningen (K 1979:07).

Transportforskningsdelegatioiien handhar uppgifter som avser initiativ, planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling (FoU) rörande transporter, traliik och trafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.

En av TFD:s viktigaste uppgifter är att kartlägga behov och resurser inom transportforskningsområdet. På grundval härav skall delegationen upprätta ett FoU-program som successivt följs upp och aktualiseras. TFD har låtit utarbeta en s. k. perspekfivplan som underlag för bedömning av de mer långsiktiga FoU-behoven. För den kortsiktiga forskningen utarbetar delegationen treårsprogram.

Kollektivtrafikberedningen har i uppgift att analysera behovet av nya trafiklösningar på kollektivtrafikområdet, initiera, följa upp och utvärdera försöksverksamhet med nya trafiksystem, följa den nationella och interna-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     93

tionella utvecklingen på området samt pröva olika utvecklingsåtgärder för den kollektiva trafikförsöijningen i tätorter av olika struktur.

Transportforskningsdelegationens anslagsframställning

Enligt TFD uppgår pris- och löneomräkningen till 1 505 000 kr. Bespa­ringsalternafivet innebär en ökning med 1150000 kr. och utgör TFD:s huvudförslag. TFD anser att en medelsreduktion enligt besparingsalterna­fivet i sin helhet måste belasta anslaget för forskning.

Kollektivtrafikberedningens anslagsframställning

Beredningen disponerar för innevarande budgetår 2 milj. kr. för projekt­verksamhet. För budgetåret 1981/82 har 5 milj. kr. begärts. Medlen avses förbrukas enligt följande sammanställning.

 

 

Kostnad (kr.)

 

 

1980/81

1981/82

1. Samordnad planering och ledning av

 

 

olika kollektiva irafikformer

 

 

- modellortsprojekl 1

200000

600000

2. Samordnade förbättringar som minskar

 

 

restiden och ökar tillgängligheten

 

 

- modellortsprojekl II

200000

600000

3. Trafiksanering m. m. - utvärdering

 

 

och förslag

-

200000

4. Förbättrad samordning mellan plane-

 

 

ring av bebyggelse och (kollektiv-)

 

 

trafik

100000

300000

5. Samåkning

100000

200000

6. Inventering, analys och tillämpning

 

 

av svensk och uUändsk forskning.

 

 

inkl. slöd till praktiska fullskale-

 

 

projekt

1400000

3100000,

Totalt

2000000

5000000

Föredraganden

Den framtida organisationen av FoU-arbetet på transportområdet över­vägs f.n. inom transportforskningskommiltén (K 1980:01). I avvaktan på kommitténs ställningstaganden är det viktigt att få till stånd en klar gräns­dragning mellan transportforskningsdelegationen och kolleklivtrafikbered-ningen vad gäller verksamheten inom kollektivlrafikområdet. Jag förordar därför som utgångspunkt för gränsdragningen atl i framtiden FoU-projekl av tillämpningskaraktär på kollekfivtrafikområdet i tätorter i princip bör handhas av beredningen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     94

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Delega-

Före-

 

 

tionen

draganden

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

1455000

+    84000

+

105 000

Sjukvård

1000

-

 

-

Reseersättningar

90000

+     10000

+

5000

Lokalkostnader

128000

+    31000

+

31000

Expenser

178000

+     17000

+

15000

Forskning

14378000

+ 1008000

+

822000

Uppdragsforskning

100000

-

 

-

Viss trafiksäkerhets-

 

 

 

 

forskning m. m.

107100

107000

+

107000

 

17401000

+ 1257000

+ 1

1085000

Uppbördsmedel

 

 

 

 

Viss trafiksäkerhets-

 

 

 

 

forskning m.m.

1071000

+   107000

+

107000

Ersättning för uppdrag

 

 

 

 

m.m.

100000

-

 

-

Nettoutgift

16230000

+1150000

+

978000

För transportforskningsdelegafionen förordar jag att dess anslag för budgetåret 1980/81 för forskning reduceras efter pris- och löneomräkning i den utsträckning alt besparingsalternativet uppfylls. För anslaget för admi­nistration förordas en uppräkning motsvarande pris- och löneomräkning.

För kolleklivtrafikberedningen föreslår jag att anslaget för budgetåret 1980/81 blir föremål för sedvanlig pris- och löneomräkning. Jag föreslår vidare att beredningens anslag för budgetåret 1981/82 utökas med 1 milj. kr. Motsvarande reducering avses därmed ske av TFD:s anslag. Milt förslag innebär att beredningen disponerar totalt 3 120000 kr. för budget­året 1981/82.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportforskningsdelegattonen för budgetåret 1981/82 an­visa ett reservationsanslag på 19328000 kr.

118. Kostnader för visst värderingsförfarande

 

1979/80 Utgift

0

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Buss- och taxivärderingsnämnden har till uppgift alt avgöra frågan om villkoren vid inlösen av rörelse eller tillgångar i samband med ålerkallelse av trafiktillstånd enligt yrkeslrafiklagen (1979:559).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet     95

Kostnaderna för nämnden förskotteras av staten och belastar slutligt den som förvärvar tillståndet, genom utdebitering efter varje värderings­förfarande. På statsbudgetens inkomstsida finns därför motsvarande in­komsttitel benämnd Avgift för visst värderingsförfarande.

Föredraganden

Med hänsyn fill att nämndens kostnader vid varje värderingsärende slufiigt belastar den som förvärvar tillståndet, förordas atl anslaget oför­ändrat förs upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

119. Kostnader för försök med riksfärdtjänst

1979/80 Utgift                  574325'

1980/81 Anslag             20000000

1981/82 Förslag        20000000

' Reserverade medel, 19425 675 kr., har genom regeringsbeslut den II december 1980 överförts till statsbudgetens inkomstsida.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/ 79:418) skall försök under tre år företas med riksfärdtjänsl. Nämnden för riksfärdtjänst, som skall svara för planering, genomförande och uppfölj­ning av riksfärdtjänsten, påbötjade sin verksamhet den 1 juli 1979. För­söksverksamheten med riksfärdtjänsl påbörjades i maj 1980.

Riksfärdtjänstnämndens anslagsframställning

Nämnden begär att 20 milj. kr. ställs fill förfogande för budgetåret 1981/82.

Föredraganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för försök med riksfärdtjänst för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservafionsanslag på 20000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     96

I 20. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

4573900 4950000 4452000

Från anslaget betalas resor, medlemsavgifter och bidrag till vissa inter­nationella sammanslutningar.

Anvisat 1980/81

Beräknad änd­ring 1981/82

 

1.  Meteorologiska väridsorga-
nisationen (WMO) m.m.

2.       Internationella föreningen för frågor rörande vägvä-sendet (PIARC) m.m.

3.       Förhandlingar rörande luft­farten

4.       Förenta nationernas eko­nomiska kommission för Europa (ECE)

5.       Europeiska transportmini­sterkonferensen (CEMT)

6.       Internationella järnvägs­fördragen (CIM-CIV)

7.       Vissa förhandlingar röran­de vägtransporter

8.       Visst internationellt tra­fiksäkerhetsarbete

9.       Förhandlingar rörande vissa telefrågor

 

10.      Internalionella organisa­tionen för fyrtekniska frågor (lALA)

11.      Internationella hydrogra­fiska organisationen (IHO)

12.      Förhandlingar rörande sjö­farten samt Mellanstalliga rådgivande sjöfartsorgani­sationen (IMCO)

13.      Bidrag till internationell ispatrulleringstjänst i Norra atlanten

14.      Internationella föreningen i Bryssel för sjöfartskon­gresser (PIANO

15.      Bidrag lill vissa fyrar i Röda havet

16.      Internationella föreningen för järnvägskongresser (AIC)

 

1450000

- 40000

30000

-

150000

50000

240000

15000

175 000

- 40000

70000

-

140000

-

20000

-

20000

- 10000

118000

- 70000

196000

- 20000

1966000

- 29000

300000

-299000

20000

- 5000

50000

- 49000

5000

- 1000

4950000

-498000

Föredraganden

1 del följande kommenterar jag vissa poster i den tidigare redovisade sammanställningen.

3. Under budgetåret beräknas luftfartsförhandlingar bli aktuella med avlägset belägna länder.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     97

4. Sverige deltar aktivt i ECE:s arbete med bl. a. fordonssäkerhet, transitvägar m.m., vilkel medför oförändrad resandefrekvens. Kostnads­utvecklingen och valulakursförändringar medför alt anslaget behöver hö­jas,

13. Sedan år 1956 har Sverige lämnat bidrag till internationell ispatrulle­ringstjänst i Norra atlanten. Bidragets storiek beror på intensiteten av svenska fartyg i dessa farvatten. Eftersom denna verksamhet i allt väsenl­ligt betjänar sjöfarten bör kostnaderna rymmas inom sjöfartens kostnads­ansvar. Jag anser därför att kostnaderna för verksamheten bör avräknas från den gemensamma uppbörden av de slalliga sjöfarlsavgifterna. An­slagsposten bör därför fr.o.m. nästa budgetår endast las upp med elt formellt belopp av 1 000 kr. Totalt beräknar jag att ca 350000 kr. kommer all avräknas från den gemensamma uppbörden av sjöfarlsavgifter under budgetåret 1981/82.

15. Sedan mitten av 1960-talel har Sverige lämnat bidrag lill drift av vissa fyrar i Röda havet. Bidragets storlek beror på intensiteten av svenska fartyg i dessa farvatten. Eftersom denna verksamhet i allt väsenlligt betjä­nar sjöfarten bör kostnaderna rymmas inom sjöfartens kostnadsansvar. Jag anser därför att kostnaderna för verksamheten bör avräknas frän den gemensamma uppbörden av de statliga sjöfarlsavgifterna. Anslagsposten bör fr. o. m. nästa budgetär endasi tas upp med ell formellt belopp av 1000 kr. Totalt beräknar jag atl ca 100000 kr. kommer alt avräknas från den gemensamma uppbörden av sjöfarlsavgifter under budgetåret 1981/82 .

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag på 4452000 kr.

7    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     98

Särskilda frågor

1. SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet

Av central betydelse för SJ:s möjligheter att hävda sig pä iransporlmark-naden är atl de fästa anläggningarna har en standard som tillgodoser kundernas krav på transporttider, bekvämlighet, säkerhet m. m. F. n. före­ligger behov av omfattande upprustningsarbeten i syfte atl såväl upprätt­hålla avsedd standard som att höja standarden på vissa sträckor.

Huvuddelen av investeringarna i fasla anläggningar avser åtgärder för alt upprätlhålla eller förbättra spårslandarden. ombyggnader av bangårdar och hus, ny- och ombyggnad av järnvägslinjer samt säkerhelsfrämjande åtgärder.'Sliprar och räls måste bytas ut, spåret helsvetsas och ballasten förbättras för att uppnå en hög leknisk standard på de mest trafikerade delarna av bannälel. Vid mitten av 1980-talet räknar SJ med att samtliga linjer på affärsbanenätet skall vara försedda med helsvetsat spår. På vissa sträckor planeras en höjning av kapaciteten genom byggande av dubbel­spår eller förlängda mölesspår. Den förbättrade banslandarden ger slora fördelar i form av ökad transportkvalitet och lägre underhållskostnader. De största godsbangårdarna förses med automatiska rangerbromsanlägg-ningar, vilka ger bättre arbetsmiljö, personalbesparingar och minskat anlal godsskador. Ombyggnad av stationer till ökad kapacitet krävs i första hand i storstadsområdena.

1 enlighet med vad som anförs i strukturplanen för SJ är det nödvändigt att invesleringarna i högsta möjliga grad koncentreras till objekt som bl. a. bidrar till alt förbättra anläggningarnas kvalitet och minska personalbeho­vet så alt följden blir en bättre ekonomi i järnvägstrafiken.

Insatserna inriklas av naturliga skäl huvudsakligen mot affärsbanenätet där de kraftiga trafikökningarna medfört akuta kapacitetsproblem som måste lösas inom en nära framtid. Prognoserna över de närmaste årens trafik på såväl person- som godstrafikområdet understryker ytterligare behovel av alt åtgärder vidtas snabbi. Även pä det ersättningsberättigade bannälel krävs insatser.

Västkustbanan tillhör enligl min mening de delar av SJ:s bannät där kapacitetsproblemen nu är så allvarliga alt åtgärder måste vidtas inom en snar framtid. Förlängda mölesspår på stationerna samt anläggande av dubbelspår på de mest belastade delarna är nödvändiga ålgärder om trafik-behoven skall kunna tillgodoses.

Som etl led i utbyggnaden av västkustbanan har regeringen i mars 1979 föreskrivit atl en omläggning av järnvägslinjen Halmslad-Getinge får ske under vissa förutsättningar. Omläggningen skall finansieras dels med be-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet     99

redskapsmedel, dels av Halmstads kommun, slalens vägverk och SJ. Den lotala investeringsutgiften för själva järnvägsomläggningen har beräknats lill 127 milj. kr. i 1980/81 års priser. Järnvägsomläggningen är också angelä­gen med hänsyn till de Irafiksäkerhelsvinster som kan göras genom slopan­de av etl 50-tal järnvägskorsningar inom Halmstads kommun. Arbetena kommer att startas så snart arbetsmarknadslägel enligl regeringens bedöm­ning motiverar det.

Frågan om de framtida järnvägstrafikförbindelserna tdl kontinenten är viklig. Trafiken är f. n. uppdelad mellan olika färjeleder. Mellan Helsing­borg och Helsingör driver Danske Statsbaner (DSB) trafik med sex färjor och mellan Malmö och Köpenhamn driver SJ trafik med en lågfärja. Vidare driver SJ i samarbete med Deutsche Reichsbahn (DR) trafik mellan Trelleborg och Sassnitz. Linjen trafikeras med tre svenska och tre DR-färjor. Slutligen trafikeras linjen Ystad-Svinoujscie med två polska färjor.

Under senare år har diskuterats några alternativa lösningar för SJ:s ullandslrafik. De ulredningar som genomförts har uteslutande gällt förbin­delser via Danmark.

Del järnvägsalternaliv som undersökts, senast av 1975 års danska och svenska öresundsdelegationer och som har redovisats i belänkandet (SOU 1978:18) Öresundsförbindelser, är en tunnel mellan Helsingborg och Hel­singör för person- och godstrafik. Den nuvarande färjelrafiken mellan Helsingborg och Helsingör skulle därvid behållas för lastbilar och person­bilar. Förberedelseliden för en sådan lunnelförbindelse är 3-4 år och byggnadstiden ca fem år.

Den totala investeringsulgiften för en enkelspårig tunnel, inkl. en nöd­vändig, med kapacilelsulvidgningar sammanhängande utbyggnad av sträckan Äslorp-Helsingborg lill dubbelspår saml vissa arbeten i Helsing­borg, skulle för Sveriges vidkommande uppgå till ca 910 milj. kr. i prisnivå januari 1980 enligt Öresundsdelegationens och SJ:s beräkningar. Härav uppgår kostnaden för tunneln till 760 milj. kr. Motsvarande kostnad för Danmark skulle uppgå till ca 850 milj. svenska kr., dvs. en total tunnel­kostnad pä ca 1,6 miljarder svenska kr.

SJ förordar att en tunnel byggs mellan Helsingborg och Helsingör men har även angett alt verket inte kan förränta mellan 400 och 500 milj. kr. av den svenska kostnadsandelen. SJ har därför utrett möjligheten all i stället inrätta en lågfärjeförbindelse för godslrafiken över Öresund. På grund av atl DSB motsatt sig en utbyggnad av lågfärjeleden Helsingborg-Helsingör har följande färjealternaliv utretts: Helsingborg-Köpenhamn, Landskro­na-Köpenhamn saml Malmö-Köpenhamn. Samtliga färjealternaliv för­utsäller atl persontrafiken behälls mellan Helsingborg och Helsingör via en ny färjelerminal nära Helsingborgs nuvarande centralstation. SJ har i april 1980 till regeringen översiktligt redovisat förutsättningarna för en färjetra­fik i dessa relationer. Bland de färjealternaliv som SJ således hittills studerat är enligl SJ en förbindelse mellan Helsingborg och Köpenhamn atl föredra från iransportekonomisk synpunkl under överskådlig tid.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    100

Enligt min mening är del osannolikt all hela den kapacitet som en järnvägstunnel erbjuder är nödvändig för att fillgodose trafikbehoven un­der överskådlig lid. Jag har då också beaktat kapaciteten hos fäijelederna till Tyska Demokratiska Republiken och Polen. Eftersom SJ inte heller kan förränta en stor del av den svenska investeringsulgiften i en järnvägstunnel bör enligt min mening en tunnelförbindelse f. n. inte komma till stånd. Jag förutsätter att SJ i sin planering tar hänsyn till detta.

Järnvägstrafikförbindelserna med kontinenten och de danska öarna bör i stället enligl min mening baseras på färjetrafik som utgör en flexibel lösning och medger att kapaciteten relativt enkelt och snabbt kan anpassas till en ändrad trafikeflerfrågan. Del är härvid av största vikl att lågfäijetra-fiken mellan Sverige och ullandel byggs upp på elt sådant sätt atl den kan utgöra etl effektivt bidrag lill alt förbättra SJ:s ekonomi. Det ankommer på regeringen all när ylterligare underlag föreligger ge SJ de föreskrifter som behövs för investeringar i tågfäijelinjer.

Till de mer angelägna åtgärderna hör enligt min mening också att lösa kapacitetsproblemen i Stockholmsregionen. Regeringen har tidigare på riksdagens begäran gett SJ i uppdrag all projektera elt ytterligare dubbel­spår på sträckan Älvsjö-Flemingsberg. Åtgärden bör ses som etl naturligt led i den beredskap som behövs för att möta trafikbehoven i södra Stor­stockholm på längre sikl. Kostnaderna har av SJ beräknats till ca 260 milj. kr. i 1980/81 års prisnivå medan den lotala kostnaden för en dubblering av sparsystemet på hela sträckan Älvsjö-Järna uppgår lill ca 1 miljard kr.

Nu gällande Irafikeringsavtal mellan SJ och Stockholms läns landsting sträcker sig fram till år 1990. Enligt avtalet inleddes år 1975 förhandlingar om investeringar i fasta anläggningar för perioden efter år 1975. Som ett led i arbetet har som ett alternativ till utökad linjekapacitel genomförts en detaljerad analys av kapacitets- och slandardhöjande åtgärder inom ramen för fillgänglig linjekapacitet.

En möjlighet att möta den väntade efterfrågan som har undersökts av SJ och SL är att nuvarande motorvagnståg utökas från nuvarande maximala 8 till 10 vagnar, vilkel motsvarar etl plalstillskolt på ca 25 %.

En utökning av vagnparken och en förändring av tågstorleken medför behov av förlängning av slationsplattformar och uppslällningsspår, sta­tions- och bangårdsombyggnader på vissa håll samt ulbyggnad av kraftför­sörjningen. Även åtgärder för atl förbättra stationernas kapacitet är nöd­vändiga, framför allt vad gäller Stockholms central. Den totala kostnaden för rullande materiel och fastti anläggningar för en sådan upprustning uppgår till ca 775 milj. kr. i prisnivå december 1980.

1 sammanhanget bör understrykas all den av SJ och SL skisserade lösningen bidrar lill att minska kapacitetsproblemen för den samlade pen­deltågstrafiken i hela Stockholtnsregionen. Etl dubbelspår Älvsjö-Järna löser — dessutom till en väsentligl högre kostnad - endasi kapacitetspro­blemen för den södergående trafiken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    101

Det underlagsmaterial som tagits fram av SJ och SL visar all trafikefler­frågan fram till år 1990 kan klaras inom ramen för befintlig linjekapacitel. Elt nytt dubbelspår Älvsjö-Järna kan därför senareläggas vilkel jag ser som en slor fördel i rådande ansträngda ekonomiska läge.

Jag utgår från atl SJ och SL noggrant följer utvecklingen under de närmaste åren och är uppmärksamma på trafiklillväxlen i Slockholmsre­gionen. Den till stora delar redan genomförda projekteringen av dubbel­spåret möjliggör en hög beredskap för en snabb byggstart om bedömning­arna av de närmaste årens trafikeflerfrågan skulle komma alt ändras.

I avvaktan på att ett slutligt avtal träffas mellan SJ och Stockholms läns landsting om den långsiktiga omfattningen och inriktningen av inveslering­arna utgår jag från alt de investeringar görs som är nödvändiga för all undvika akuta kapacitetsproblem i pendellågstrafiken.

För att underlätta rationaliseringsarbelel inom SJ och hålla nere kostna­derna bör i enlighet med vad jag lidigare sagt tillräckliga investeringsmedel anvisas för investeringar i ny personalbesparande teknik. Etl exempel på delta är den pågående utbyggnaden av Qärrblockeringssyslemel och infö­randet av nya system för signalreglering. Fjärrblockeringen ger rationalise­ringsvinster främst i form av minskal personalbehov men medför också ökad kapacitet och ökad säkerhet och bällre regularitel i trafiken. Enligt min bedömning är det nödvändigt alt större delen av järnvägsnätet i framli­den är utrustat med Qärrblockering i någon form. På motsvarande sätt erbjuder de nya signalställverken som oftast helt kan fjärrmanövreras betydande besparingar. Även på andra områden bör det vara möjligt atl i ökad ulslräckning utnyttja datatekniken för atl därigenom effektivisera verksamheten och hålla nere kostnaderna. Jag fäster slor vikt vid alt investeringar i personalbesparande teknik prioriteras högt inom ramen för SJ:s totala investeringsvolym.

Del är av största vikl att säkerheten vid SJ förbättras. Järnvägens säkerhet är också en viktig del av dess attraklionskraft. Enligl min mening talar alla skäl för en högsta prioritering av säkerhelsinvesleringarna. Ut­byggnaden av den automatiska tåghastighelskonlrollen, ATC, har börjat i Stockholmsområdet, där systemet delvis logs i drift partiellt under år 1980. Utbyggnaden fortsätter nu i snabbare takt än vad som lidigare planerats. SJ räknar med alt ATC-programmel som omfattar hela affärsbanenätet skall vara slutfört under år 1984 mot tidigare planerat 1985/86. Frågan om fortsatt utbyggnad av syslemel på de Irafiksvaga banor som fillhör riksnä­tet utreds f. n. av SJ.

Förbättringen av vägskyddel, dvs. i första hand ålgärder vid järnvägs­korsningar, får också positiva effekter på trafiksäkerheten, liksom den fortsatta utbyggnaden av telekommunikationerna genom den s. k. trafikra­dion som merutnyttjar det fasla radionätet för driftradion och ger förbin­delse mellan lokförare och irafikledning. Systemet togs i bruk under våren 1980 och kommer alt installeras på i princip alla dragfordon i tågljänst.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    102

Inom en nära framtid medger systemet också kommunikationer mellan konduktörspersonal och trafikledning.

Jag förutsätter alt de omprioriteringar mellan olika investeringar som SJ kan behöva göra inte går ut ö\'er säkerhetshöjande objekt. Bl. a. bör den pågående utbyggnaden av ATC' och införandet av Irafikradio i loken ske i så snabb takt som del praktiskt är möjligt. Även andra säkerhetshöjande investeringar I.ex. vad gäller ålgärder vid järnvägskorsningar, tele- och radiokommunikationer, fjärrblockering och modernisering av ställverk bör påskyndas så långt del är möjligt.

För all kunna lillgodose trafikens behov måste e/t/n/ranläggningarnas kapacitet och driftsäkerhet successivt ökas. Upprustningarna medför minskade underhållskostnader och en högre energieffektivitel och är en förutsätlning för att Rc-loken skall kunna framföras utan restriktioner.

Ulöver investeringar i nu nämnda slag av anläggningar och materiel behöver SJ medel för atl modernisera och rationalisera sina husbyggnader, verkstäder och förråd. Upprustnings- och nybyggnadsbehoven avser bl. a. slyckegodslerminaler, persontrafiklerminaler, lokaler för utbildningsända­mål och personallokaler. Flera av de objekt som SJ tagit upp i sin långsik­tiga investeringsplan är enligl min mening av den karaktären att de kan genomföras som sysselsättningsobjekl när detla är lämpligl med hänsyn lill arbetsmarknadssituationen. En förutsättning är dock all SJ:s produktions-och kapacitelsförutsätlningar vid varje aktuellt tillfälle är förenliga med behovet av sysselsätlningsfrämjande åtgärder. Jag utgår frän all SJ sam­råder med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i dessa frågor och all SJ har en hög beredskap för att snabbt kunna sälta igång investeringar i nu nämnda typer av anläggningar.

Den kraftiga ökningen av järnvägstrafiken under de senaste åren har inle kunnat klaras inom ramen för tillgänglig vagnkapacilel trots elt mer effek­fivt utnyttjande av den rullande materielen. Detla har nödvändiggjort användning av reservvagnar med fullgod trafiksäkerhet men ofta av omo­dernt slag. De pågående leveranserna av nya personvagnar och motorväg­nar saml nya godsvagnar har hiiltills endasi delvis bidragit till all förbättra förhållandena.

Den ökade efterfrågan och de ökade kraven på bekvämlighet, säkerhet m. m. från kundernas sida ställer allt slörre krav på den långsikliga plane­ringen av anskaffning av rullande materiel. Planeringen måste som jag ser del vara nära knuten till planeringen av SJ:s rationaliseringar och de möjligheter till ett effektivare vagnutnylljande som står lill buds.

Av de siltvagnar och serveringsvagnar som nu används är ca 400 i behov av en snar förnyelse eftersom de är över 30 år gamla och inte uppfyller dagens och långt mindre morgondagens krav på gångegenskaper, sillkom­fort och standard i övrigt. Ytteriigare ca .500 vagnar måste bytas ul under 1990-lalel. Vid denna omfattande förnyelse och den därutöver erforderiiga utökningen av vagnparken är det av siörsta vikt att teknikens landvinning-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    103

ar tas tillvara så atl den rullande materielen håller sig modern och konkur­renskraftig in på 2000-lalel.

Behovel av invesleringsmedel för rullande materiel i persontrafiken under 1980- och 1990-talen bestäms till mycket slor del av om snabbtåg. dvs. motorvagnståg med lutningsbara vagnskorgar och med en maximal tåghastighet av 200 km/lim. införs i Sverige. Den totala merulgiflen för investeringar i vagnar och dragfordon för trafik i triangeln Stockholm-Gö­teborg-Malmö-Stockholm uppgår enligt SJ lill ca 1 miljard kr. jämfört med fortsalt användning av dagens lok- och vagnmateriel med den nuva­rande maximifarten 130 km/tim. Enligt SJ beror merkostnaden huvudsakli­gen på att antalet resande väntas öka som en följd av att SJ kan erbjuda kortare restider, ökad komfort etc. och därmed på alt antalet låglägenheter behöver utökas. Vid en oförändrad trafikvolym räknar SJ med merinves­teringar för rullande materiel på 300 milj. kr. Härtill kommer investeringar i fasla anläggningar för ökad säkerhet m. m. på ca 500 milj. kr.

F.n. pågår inom SJ en utredning av de förelagsekonomiska förutsätt­ningarna för att införa snabbtåg. Viss leknisk försöksverksamhet med tåg av detla slag pågår sedan etl par år tillbaka. Om projektet bedöms lönsamt planerar SJ att upphandla elt mindre antal provlåg under slutet av år 1981 för leverans omkring 1984/85. Sedan tågen provals i försök och i kommer­siell drift bör enligt SJ en större beställning kunna bli aktuell under år 1986.

Skall SJ få medel för en så omfattande investering bör snabbtågen bidra till all förbättra SJ:s resultat i högre grad än vad andra investeringar och åtgärder skulle göra. Vid sidan av de rent förelagsekonomiska aspekterna, vilka efterhand las fram av SJ och presenteras för regeringen, måsle man givetvis också se på de samhällsekonomiska konsekvenserna. Bl. a. måste snabbtågens inverkan på bil-, buss- och flygresandet belysas liksom trafik-säkerhetsfrågorna. Inom kommunikationsdepartementet genomförs nu en samhällsekonomisk analys av snabbtågens effekter.

Innan de företagsekonomiska och samhällsekonomiska analyserna av snabbtågens effekter är slutförda är jag inle beredd atl la ställning lill frågan om snabbtåg. Jag vill understryka atl upphandling av provtåg kräver regeringens medgivande.

Behovet av lok är beroende av trafikutvecklingen och slopningslaklen för äldre enheter. Investeringsbehovet gäller såväl ellok som diesellok i tåg- och växlingstjänst. Nya och modernare lok ger högre kapacitet och tåghastigheler saml kräver mindre underhåll och är därför en förutsättning för att åstadkomma bättre ekonomi i järnvägstrafiken. Enligt min mening är del därför angeläget alt anskaffningen av lok sker i snabb takt.

För trafiken i Stockholmsregionen krävs en ökning av motorvagnspar-ken om avtal träffas mellan SJ och Stockholms läns landsting om trafik med längre pendeltåg. Motsvarande behov föreligger för att klara irafikbe-hoven i Malmö, Landskrona och Helsingborg enligt de avtal SJ har träffat. När del gäller Göteborgslrafiken kan anskaffning av moderna motorvägnar

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    104

bli aktuell i mitten av 1980-talel. Likaså krävs ytterligare investeringar i motorvägnar på linjer med mindre Irafikomfallning.

SJ:s personvagnar utnyttjas efter lågprissalsningen nära nog maximalt, vilkel medfört problem i form av skador, lågförseningar och sämre service. Vagnreserven behöver därför utökas samtidigt som vagnparken byggs ut i takt med trafikbehoven. Till de särskilda satsningar som krävs hör anskaff­ning av nya sovvagnar och ser\'eringsvagnar.

Regeringen uppdrog år 1977 ät SJ atl i samarbete med handikappinstitu­tet la fram underlag för en typ av järnvägsvagn som - med beaktande av de krav på säkerhet och bekvämlighet som bör ställas — gör det möjligt för rullstolsbundna resenärer alt resa med rullstol. SJ redovisade sitt uppdrag till regeringen i november 1980. SJ framhåller atl trafik med handikappan-passade vagnar skulle medföra betydande kostnader som inle kan läckas av intäkter. En sådan försöksverksamhet som berörs i utredningen förut­sätter därför enligt min mening alt SJ kompenseras för merkostnaderna.

I sammanhanget kan nämnas alt redan de nya personvagnar som nu successivt tas i bruk vid SJ i hög grad är anpassade till de handikappades behov. Innan en närmare ulväi"dering gjorts av hur dessa vagnar i prakti­ken motsvarar de handikappades behov är jag inte beredd atl ta ställning lill en försöksverksamhet med särskilt handikappanpassade vagnar. Del bör också nämnas atl försöket med en landsomfattande riksfärdtjänst beräknas vara avslutat under 1982/83.

SJ:s godsvagnspark käimetevknas av hög medelålder med höga under­hållskostnader och otillfredsställande prestanda. Nya vagnar behöver där­för successivt anskaffas för alt ersätta de gamla. Det gäller främst moderna slandardvagnar, containervagnar och vissa specialvagnar som möjliggör en rationell lastning och lossning. Jag anser att SJ behöver medel för atl köpa godsvagnar i snabbare takt än hittills så atl kundernas kvantitets- och kvaliletsmässiga krav tillgodoses. Förutom nyanskaffning av vagnar krävs alt SJ vidtar ålgärder för alt öka utnyttjandet av befintlig vagnmateriel vilket kan bidra till alt hålla nere investeringsnivån totalt sett.

Ombyggnad av rullande materiel sker fortlöpande och syftar till atl minska underhållskostnaderna., öka kapaciteten, anpassa malerielen lill kundernas krav och skapa bättre arbetsmiljö för personalen. Även dessa ålgärder ställer krav på invesiei"ingsmedel.

Jag har tidigare berört tågfärjetrafiken mellan Sverige och kontinenten. På leden Trelleborg-Sassnitz kommer en ny tågfärja att sällas in under hösten 1981. Vidare räknar SJ enligt nuvarande planer med all ylleriigare en lågfärja kan behöva sällas in vid slutet av 1980-lalel för alt ersätta en äldre färja och klara en förväntad trafikökning. Investeringsutgiften för den senare färjan har av SJ beräknats till ca 200 milj. kr. i prisnivå december 1980.

I anslutning härtill kan nämnas atl färjetrafiken för passagerare och bilar i södra Öresund har lagts om. Samsegling förekommer sedan november

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    105

1980 mellan del nybildade svenska bolaget Scandinavian Ferry Lines och danska DS0. Avsikten är alt med hjälp av rationella trafiklösningar få lill stånd en på sikt ekonomiskt bärkraftig färjelrafik i de olika Irafikrelalio-nerna i södra Öresund. Ätgärderna innebär ingen belastning på SJ:s inves­teringsanslag.

Utöver lidigare nämnda investeringsområden krävs medel för investe­ringar i bussar, försvarsberedskap, investeringsinventarier samt diverse och oförutsett. Omfattningen på SJ:s busstrafik och därmed behovet av investeringsmedel kommer i hög grad att bli beroende på hur huvudmän­nen för den lokala och regionala trafiken i landets olika delar kommer att agera.

En del av SJ:s investeringar är att hänföra lill det ersättningsberättigade nätet. Av de totala invesleringarna i delta nät är den övervägande delen all hänföra lill de bandelar som ingår i riksnätet. Ambitionsnivån skall enligt det trafikpolitiska beslutet vara atl på riksnätet uppnå en banslandard som medger all personförande tåg kan framföras med en största tillåten hastig­het av minst 90 km/tim. På det nät på vilket godstrafik på sikt bör bibehål­las, bör för denna trafik krav kunna ställas pä 20 lons axellasl och en högsta tillåten hastighet av 70 km/tim. Även om det f. n. inte finns underlag för att avgränsa ett riksnät för godslrafiken sä torde nu nämnda krav avseende godstrafiken kunna sägas gälla på i stort sett hela riksnätet för persontrafiken.

Det är enligt min mening väsentligl alt standarden pä de bandelar som på sikl skall bibehållas blir sådan att trafikförsörjningen kan ordnas på etl lillfredsslällande sätt i enlighet med de trafikpolitiska målen. De standard­krav för riksnätet som anges i det trafikpolitiska beslutet utgör enligt min mening en väl avvägd långsiktig ambitionsnivå. Jag räknar med atl vid slutet av 1980-talet minst 95 % av den del av det ersättningsberättigade bannälel som ingår i riksnätet skall ha en standard motsvarande den som anges i det trafikpolitiska beslutet.

På flera bandelar krävs relativt omfattande investeringar för att på sikl minska underhållskostnaderna. Det gäller bl. a. på bandelarna Växjö-Em­maboda-Kalmar/Karlskrona, Almedal-Alvesta, Sundsvall-Långsele och Östersund-Storlien samt delar av inlandsbanan. Härtill kommer inve­steringar i automatisk tåghaslighelskonlroll, Qärrblockering, teleanlägg­ningar, eldrift m.m.

Regeringen gav år 1977 SJ i uppdrag all undersöka de åtgärder som kan vidtas för att förbättra järnvägskommunikationerna på bandelen Karlskro­na-Kristianstad som ingår i riksnätet. Denna handel uppfyller redan de standardkrav som enligt det trafikpolitiska beslutet år 1979 ställs pä banor som skall ingå i riksnätet.

SJ redovisade sill uppdrag år 1979 och angav därvid vissa möjliga åtgärder. En elektrifiering av banan skulle kosta ca 60 milj. kr. i 1978 års prisnivå och förkorta restiden för personförande tåg med ca 2 minuter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    106

Tillsammans med en del bangärdsombyggnader och viss spårupprustning lill en kostnad av ytterligare 60 milj. kr. skulle delta ge en restidsvinsl av 10 minuter. För ca 150 milj. kr. skulle restiden kunna förkortas med ca 20 minuter ulan elektrifiering. Enligl SJ är invesleringarna lill ingen del före­tagsekonomiskt lönsamma.

Inom kommunikationsdepartementet har en bedömning gjorts av de samhällsekonomiska effekterna av en elektrifiering och upprustning av bandelen Kariskrona-Kristianstad med anledning av SJ:s utredning. Där­vid har framkommit att en elektrifiering och upprustning i enlighet med de redovisade alternativen inte är samhällsekonomiskt motiverad. De förde­lar som slår atl vinna i form av restidsvinster, bekvämlighet etc. står således inle i proportion lill de invesleringsulgifter som är nödvändiga. Jag vill dock i sammanhanget påpeka att SJ planerar vissa nödvändiga upp­rustningsarbeten som kommer atl medge en högsta hastighet för loktåg på 100 km/lim. Vissa åtgärder kan också vara motiverade om sysselsättnings­situationen i området kräver alt särskilda insatser måste göras.

Med anledning av riksdagens beslut pågår sedan budgetåret 1976/77 en upprustning av inlandsbanan. T.o. m. budgetåret 1979/80 har satsals ca 50 milj. kr. med en koncentration av insatserna till bandelarna Östersund--Sloruman - som tillhör riksnätet - och Brunflo-Sveg. För innevarande budgetår har SJ erhållit 20 milj. kr. för upprustningsarbeten. Härtill kom­mer att en del av sträckan Slagnäs-Arvidsjaur upprustas med beredskaps­medel för 5 milj. kr. från del s. k. Norrboltenspakelel. Vidare har SJ fått möjlighet atl som beredskapsarbete ulföra skogs- och vegetalionsröjning på sträckan Lesjöfors —Sågen som inte trafikerats efter år 1978.

Genom del trafikpolitiska beslutet har statens ansvar för underhållet av hela den nuvarande inlandsbanan slagits fast liksom behovel av all en fortsatt målmedveten upprustning av banan kommer till stånd. Beslutet innebär atl sträckan Östersund -Sloruman bör rustas upp till riksnätsstan­dard, dvs. all personförande låg kan framföras med en största hastighet av 90 km/lim.

Länsstyrelserna i Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har tillsammans med berörda kommuner sökt bedöma trafikpotentialen pä inlandsbanan. Bl. a. har inventerats vilka naturtill­gångar och planerade industrianläggningar som kan få betydelse för gods­trafiken på banan. Vidare har karllagts vilka turistmål som kan få belydel­se för persontrafiken.

Regeringen gav i januari år 1980 SJ i upprag atl utreda förutsättningarna för alt utnyttja järnvägen, bl. a. inlandsbanan, för transport av torv. SJ:s utredning som nu är slutförd visar all järnvägen bör ha goda möjligheler att konkurrera om torvtransporterna under förutsältning atl transportavstånd och volymer är tillräckligt stora saml all terminalhanteringen kan ordnas på ett rafionellt sätt. SJ följer nu den fortsatta planeringen av torveldade anläggningar i landets olika delar för att kunna marknadsföra sina tjänster.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    107

Målsättningen för de närmaste åren bör vara alt koncentrera insatserna lill de delar av inlandsbanan där Irafikunderiaget är tillräckligt för alt skapa en rimlig trafikekonomi. Detta innebär atl upprustning i första hand blir aktuell på bandelen Östersund-Sloruman och på sträckor där betydande godsmängder transporteras eller kan påräknas. Enligt min mening bör exempelvis bandelen Forsmo-Holing rustas upp för högre axellasl om della innebär alt en överföring lill järnväg av rundvirke som älvflotlas på i första hand Ängermanälven kan komma till stånd. Jag redovisar mina närmare ställningstaganden rörande älvflottning under särskilda frågor, avsnitt 2. Upprustningsarbetena på bandelen Forsmo-Hoting beräknas enligl SJ la ca tre år i anspråk och medföra en total investeringsutgifl på ca 50 milj. kr. Vidare kan upprustningsarbeten bli aktuella på sträckorna Brunflo-Sveg-Mora samt Storuman-Arvidsjaur. 1 övrigt bör ambitions­nivån vara atl standarden inte skall försämras och att banan skall vara framkomlig i hela sin längd. Trafikutvecklingen under de närmaste åren får bestämma hur ytterligare investeringsinsalser skall prioriteras.

Upprustningen av inlandsbanan får i enlighet med struklurplanens inten­tioner inte innebära att mera lönsamma och angelägna investeringar på andra delar av SJ:s bannät åsidosätts vilket skulle underminera SJ:s ställ­ning som affärsverk och dess möjligheler att tillgodose trafikbehoven pä affärsbanenätet samt riksnätet i övrigt. Även i forlsältningen kan således endast en begränsad del av SJ:s ordinarie investeringsmedel utnyttjas för ändamålet.

En oförändrad investeringsnivå skulle innebära investeringar om 20 milj. kr. per är i 1980 års penningvärde. Enligt min mening motiverar del potentiella Irafikunderiaget för banan en högre uppruslningstakl. Under budgetåret 1981/82 bör därför avsättas sammanlagt 25 milj. kr. för investe­ringar på inlandsbanan. Investeringsvolymen bör därefter i avvaktan på de närmaste årens trafikutveckling t. v. bibehållas på denna nivå i fast pen­ningvärde.

Jag vill understryka all den nu angivna ökningstakten för invesleringar­na på inlandsbanan inle utesluter en ännu snabbare uppruslningstakl. En viss del av de arbeten som kan bli aktuella synes nämligen vara av sådan karaktär att arbetslösa personer i berörda regioner kring banan kan ges sysselsättning. Jag finner det särskilt angelägel alt SJ när del gäller inlands­banan likväl som i fräga om övriga delar av bannälel har en hög beredskap för att snabbt kunna sälla igång arbeten på olika delar av banan när detta är önskvärt ur arbelsmarknadssynpunkl. Jag förulsällcr all SJ tillsammans med länsarbetsnämnderna inventerar vilka arbeten som kan vara lämpliga atl ulföras som beredskapsarbeten för all därmed bidra lill all upprustning­en av inlandsbanan kan ske i snabbare takt. Jag förutsätter också att SJ successivt ansöker om medel för lämpliga uppruslningsarbeten. Del an­kommer på SJ alt med beaktande av möjlighelerna alt få vissa arbeten utförda som beredskapsarbeten se till all upprustningen av inlandsbanan totalt sett kan bedrivas så rationellt och sammanhängande som möjligt.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    108

Även på övriga delar av det ersättningsberättigade bannätet utanför riksnätet krävs i vissa fall investeringar under 1980-talet på sträckor där trafiken t. v. behålls. Jag vill också erinra om att SJ har ett ansvar för all dessa banor underhålls i erforderlig utsträckning.

Invesleringarna i och underhållet av de mest trafiksvaga bandelarna måste avvägas med hänsyn till pågående eller planerad översyn av den framtida trafikeringen enligt det trafikpolitiska beslutet. Härmed avses vad gäller persontrafiken de undersökningar som skall företas av transportrå­det, som bl. a har lill uppgift att bereda frågor om ersältningslrafik på trafiksvaga bandelar, och av de regionala irafikhuvudmännen. Det synes lämpligl all SJ och transporträdet samräder när del gäller planeringen av investeringar och större undeihållsarbeten på trafiksvaga bandelar som ligger utanför riksnätet. Jag avser senare föreslå regeringen atl utfärda närmare föreskrifter för detla. Vad gäller godstrafiken avses den prövning som sker av de trafiksvagaste godsbanorna enligl den av riksdagen fast­ställda handläggningsordningen.

SJ har redan i dag kontakt med många företag för alt närmare klarlägga förutsättningarna för järnvägstransport på det ersätlningsberälligade nätet. Jag anser delta viktigt och förutsätter atl SJ bygger ut denna kontaktverk­samhet för att kunna öka transporterna och därmed intäkterna.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag anfört beträffande den närmare inriktningen av SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet.

2. Flottning

Flottningen har minskat kraftigt under den senaste ljugoårsperioden. Under 1980 flottades endast i fyra älvar, nämligen Klarälven, Ångermanäl­ven, Ume älv och Pite älv.

Riksdagen beslutade i juni 1979 med anledning av en motion om flott­ningen i Ångermanälvens flodsystem (TU 1978/79:28, rskr 1978/79:434) att frågan om konsekvenserna av en nedläggning av löstimmerflotlningen i landet borde bli föremål för en allsidig bedömning. Länsstyrelserna i Värmlands, Väslernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län genom­förde inom ramen för den regionala trafikplaneringen studier om älvflotl-ningens framlid. Studierna som redovisades till regeringen våren 1980 har belyst konsekvenserna av olika transportalternativ för rundvirke.

En redovisning av länsstyrelsernas studier och remissinstansernas syn­punkter har sammanställts inom kommunikafionsdepartemenlel i prome­morian (Ds K 1981:1) Älvflottning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9   Kommunikationsdepartementet    109

Länsstyrelsernas studier

I Värmlands län bedrivs flottning i Klarälven med Billerud-Uddeholm AB som enda flotlningsinlressent.

Länsstyrelsens studie visar, atl flottningen i dag är etl företagsekono­miskt lönsamt Iransportalternaliv. Marginalen lill flottningens fördel är emellertid liten och ändrade förutsättningar kan enligl länsstyrelsens be­dömning snabbt förändra bilden.

Länsstyrelsen menar, att flottningen f. n. — främst genom de positiva sysselsättningseffekterna - är det samhällsekonomiskt mest lönsamma sättet alt frakta de akluella virkesmängderna. Länsstyrelsen anser det därför angelägel att staten medverkar lill alt effektivisera flottningen. De snabbt ökande kostnaderna för slutrensning av älven skulle enligt länssty­relsens uppfattning kunna motverkas om staten anvisade medel för bered­skapsarbeten.

I Västernorrlands län flottas i två av Ångermanälvens huvudgrenar, nämligen Faxälven och Fjällsjöälven. Industrierna i Ådalen förbrukar en­dast hälften av inom flodområdet möjlig avverkning av massaved. Resten transporteras från området lill i huvudsak industrier runl Örnsköldsvik.

I länsstyrelsens utredning har såväl förelagsekonomiska som samhälls­ekonomiska aspekter studerats för olika transportalternativ, nämligen lös-flollning, buntfloltning, direktlransport med bil och en kombinalion av bil-och järnvägstransport. Eftersom eventuella investeringar i buntflottled och/eller järnväg skulle kunna utnyttjas för en slörre virkeskvanlitel än den som f.n. flottas, har jämförelser gjorts även vid en sådan slörre kvantitet.

Av utredningens kostnadsjämförelser framgår att lösflotlningen är det klart dyraste transportsättel. Vid övergång till annat transportsäll har utredningen kommit fram till all buntfloltning är del från samhällsekono­miska utgångspunkter bästa alternalivel, särskilt vid slörre kvantiteter.

Länsstyrelsen föreslår därför alt investeringar görs för övergång till buntfloltning. Därmed skulle enligt länsstyrelsen bättre förutsättningar skapas för en fortsatt skogsindustrien framlid i Ådalen genom en på lång sikt stabil råvaruförsörjning. Länsstyrelsen anser atl en statlig förhand­lingsman snarast bör utses för att la upp förhandlingar med berörda före­tag. Eftersom kraftverksbolagen i hög grad kommer i åtnjutande av energi-vinsterna vid övergäng lill buntfloltning är det enligt länsstyrelsen rimligt att även de omfattas av förhandlingarna. Länsstyrelsen begär vidare atl gällande lagstiftning ändras så all buntfloltning hänförs till allmän flottning i stället för som nu till sjöfart.

1 Västerbottens län berörs Umeälven och Åseleälven i Ångermanälvens vattensystem av länsstyrelsens flotlningsstudie.

Länsstyrelsen konstaterar i studien all fortsatt flottning på Åseleälven inle är motiverad då Ådalsindustriernas virkesbehov kan klaras utan virke

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    110

från södra Lappmarken saml transportavstånden till industrierna i Umeå, Husum och Örnsköldsviksområdel är relativt korta.

Umeälvens flottningsförening beslutade 1979 atl upphöra med flottning efter 1980 . Den största intressenten i Umeälvens flottningsförening är Domänverket. Övriga mera betydande intressenter är SCA och MoDo.

Länsstyrelsens studie omfattar både företagsekonomiska och samhälls­ekonomiska jämförelser av de alternativa transporlsätten lösfloltning, buntfloltning, lastbil och järnväg. Den företagsekonomiska kalkylen visar atl del mest lönsamma alternativet är direktlransport med lastbil. Därnäst kommer en kombinafion av järnvägs- och lastbilstransporter, där järnvägs­transport används från Sloruman. Kostnaderna för buntfloltning är avse­värt störte än för övriga transportalternativ. Det beror framför allt på all slora muddringsarbelen måsle genomföras.

Även den samhällsekonomiska kalkylen visar all både lösfloltning och buntfloltning är ogynnsammare än landlransporter.

Länsstyrelsen anser all en kombinalion av järnvägs- och lastbilstrans­port är den mest intressanta lösningen av virkestransporterna i framtiden.

Vid en nedläggning av flottningen i Umeälven kommer länets inland enligt länsstyrelsen alt fä arbelsmarknadsproblem. En möjlig väg all kom­pensera inlandet är enligt länsstyrelsen atl staten inrättar en särskild fond för Västerbottens inland som skulle skaffa fram ersättningsarbeten genom ökad förädling av virket.

I Norrbottens län flottas i Pite älv med domänverket och ASSI som enda flotlningsintressenler.

De Iransportalternaliv som länsstyrelsen har undersökt är lösfloltning och direktlransport med lastbil lill industri. Enligt länsstyrelsens utredning är det från företagsekonomisk synpunkt något gynnsammare i elt kortare perspektiv all flotta medan del i elt längre tidsperspektiv är fördelaktigare all köra virket på lastbil lill industrin. Enligl ulredningen är del samhälls­ekonomiskt motiverat med fortsalt flottning i Pite älv, framför allt med hänsyn lill flottningens positiva sysselsättningseffekter i området.

För att på lång sikl möjliggöra fortsatt flottning krävs, enligt länsstyrel­sens uppfattning, att samhället \'idlar åtgärder som jämställer konkurrens­förhållandena mellan flottning och lastbilstransport.

Remissyttranden

Remissyttranden över länsstyrelsernas studier har avgetis av statens järnvägar (SJ), statens vägverk, transporlrådel (TPR), riksrevisionsverkei (RRV), skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industri­verk (SIND), Centrala Driftsledningen, LO, Näringslivets Trafikdelega­tion, Skogsbrukets Motorlransporlkommitlé (SMK), Skogsindustriernas samarbetsutskoll (SISU) och Sveriges Skogsägares Riksförbund (SSR). Vidare har yttrande lämnats av domänverket. Strömsunds och Sollefteå

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    III

kommuner samt Graningeverkens AB, Svanö AB och Nortskog. Dessul­om har yttranden över länsstyrelsens i Västernorrlands län studie lämnats av länsstyrelserna i Jämfiands och Västerbottens län.

Flertalet remissinstanser anför inledningsvis en rad allmänna syn­punkter på valet av transportsätt för virke. SISU, domänverket, SMK, vägverket och skogsstyrelsen konstaterar att investeringar i landsvågar och järnvägar kommer många, såväl transportörer som resande, lill nylta medan investeringar i flollleder endasi kan ulnylljas för virkeslransporter.

Sysselsättningsfrågorna har fillmätls slor vikt av flerlalel remissinstan­ser. SSR, AMS och vägverket betonar alt etl bibehållande av flottningen bör eftersträvas dä den ger arbete i bygder där alternativ sysselsättning är svår att skapa. Skogsstyrelsen och domänverket framhåller däremot att arbetskraft som frigörs vid en eventuell nedläggning av flottningen bör kunna användas för en ökad skogsvård.

Flertalet remissinstanser har behandlat olika energiaspekter på flottning­en. Sålunda framhåller SISU atl flottlederna kan tjäna som både ett trafik­medel och en energiresurs, vilka med stigande energipriser alltmer kom­mer i motsatsställning. Flera remissinstanser påtalar atl drivmedelsål-gången ökar i etl landlransportalternativ, liksom atl etl tillvaratagande av barken är av vikt för energiproduktion.

SISU och SMK framhåller all frågan om en fortsatt flottning ytterst ankommer på berörd flottningsförening, d.v.s. de flottande virkesinlres-senlerna. De anför också all valet av framtida iransporlmeloder måste bedömas för varje älv för sig och beslutas utifrån dess specifika, lokala förutsättningar.

När del gäller Klarälven delar elt flertal remissinstanser, bl. a. SSR, SIND och TPR, länsstyrelsens i Värmlands län bedömning atl fortsatt lösfloltning är önskvärd. SISU och SMK konstaterar atl några investering­ar inle har aktualiserats och atl valet mellan fortsatt flottning och övergång till landlransport måste göras av den enda kvarvarande intressenten.

Vad beträffar Ångermanälven instämmer SSR, Graningeverken, Svanö och Norrskog med länsstyrelsens i Väslernorrlands län förslag om en övergång från lösfloltning till buntfloltning. Andra remissinstanser, RRV, SIND och TPR, motsätter sig inte länsstyrelsens förslag men efterlyser ytteriigare underlag innan ställning las till framlida transportsäll. SMK, SISU, domänverket, länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län saml Sollefteå och Strömsunds kommuner avvisar förslagel om alt investe­ra i en buntflottled. SMK anför alt kostnaderna i utredningen har under­skattats. Även domänverket påpekar vissa brister i utredningen. SISU samt länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län förordar en över­gång till en kombinalion av landsväg/järnvägstransport där en upprustad Forsmo-Hotingbana utgör en viklig transportlänk.

I fråga om flottningen på Umeälven konstateras allmänt av remissinstan­serna att beslut om nedläggning redan har fattats. Ingen har erinrat där­emot.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    112

När det gäller Piteälven delar SIND och SSR länsstyrelsens i Norrbot­tens län uppfattning att fortsaU: flottning är önskvärd av regionalpolitiska skäl och med hänsyn lill bristen på alternativa sysselsättningsmöjligheter i området. Domänverket och SISU menar atl flottningen är olönsam. SISU framhåller alt den endast kan upprätthållas med stöd av allmänna medel och alt flottningen är en fråga för den berörda intressenten samt i vilken ulslräckning samhället anser sig vilja satsa på flottningen.

Föredraganden

Flottningen var länge det ojämföriigt mest effektiva sättet atl transporte­ra virke från inlandet lill den växande skogsindustrin utefter kusten. Under efterkrigstiden har andra transportmedel, främsl lastbilen, blivit mer kon­kurrenskraftiga. Det har kunnat ske genom bl. a. att vägnätet har förbätt­rats, lastbilarna har blivit större och effektivare saml arbetskraftskostna­derna har fått en större betydelse.

En rad av de problem som älvflotlningen idag möter är av generell karaktär. De fästa kostnaderna för flottningen är förhållandevis höga och minskande transportvolymer höjer kostnaden per enhet. För atl utnyttja flottningens stordriflsfördelar krävs därför att merparten av virket längs en älvdal binds upp vid denna Iransporlmetod. Genom åren har emellertid delar av virket i de aktuella älvdalarna förts över till lastbil och flottnings-kostnaderna per enhet har ökal med en försämrad konkurrenskraft som följd.

Flottningen administreras av en flottningsförening, som består av säljare och köpare av virke. Floltningsföreningen svarar i regel för bl. a. mottag­ning av flotlgodsel, barkning av virket, ulvällning, flottning, skiljning och bunlning saml bogsering av buntat virke till intressenterna. Denna ordning har under decenniernas gång visat sig vara effektiv och även i framliden bör enligl min mening förutsättningarna för flottningen bäst kunna bedö­mas av de olika intressenterna själva.

Valet av transportsäll medför emellertid också samhällsekonomiska konsekvenser. Vid en samhällsekonomisk värdering av alternativa trans­portsäll för rundvirke måste hänsyn tas till en rad faktorer, bl. a deras inverkan på sysselsättning och energiförbrukning.

Länsstyrelserna har i sina ulredningar särskilt betonat all konsekvenser­na för sysselsättningen bör väga tungt vid bedömningen av flottningens framtid. Lösfloltning är mer arbelskraftsinlensiv än övriga metoder för virkestransport och ger i huvudsak säsongsarbete. Om de anställda i verk­samheten är lokall bundna och löper risk atl bli arbetslösa vid en nedlägg­ning kan således den förelagsekijnomiska arbetskraftskostnaden reduceras vid en samhällsekonomisk bedömning. Resonemanget är dock enligt min mening inte invändningsfritl. Det faktum att del i vissa av de berörda områdena har varit svårt alt rekrytera arbetskraft till flottningen antyder

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    113

att länsstyrelserna i studierna har överskattat den samhällsekonomiska nyttan av den säsongsysselsättning som flottningen ger. Några remissin­stanser har också anfört att flottningen konkurrerar med skogsvården om arbetskraften.

Förbrukningen av energi varierar mellan olika transportsätl. Den ökade drivmedelsförbrukningen vid övergång till landtransport måsle självfallet beaktas, men också möjligheterna all utvinna vattenkraft och utnyttja barken som bränsle.

Huvuddelen av energiförbrukningen vid lösfloltning ligger i virkeslrans-porterna till resp. från floltleden som i de flesta fall utförs med lastbil. Därtill förorsakar lösflotlningen energiförluster i reglerade älvar genom att vatten måste släppas förbi kraftverken i särskilda timmerrännor. Värdet av den elkraft som går förlorad på detla sätt är betydande.

Tyngre virke barkas för att öka flytförmågan vid lösfloltning. Om inte barken tas om hand går industrin eller kommunala värmeanläggningar miste om dess energivärde. En del av barken försvinner också under själva flottningen.

Genom att införa buntfloltning kan elkraftsföriusler undvikas. Virket behöver inte heller barkas innan det läggs i älven. Buntfloltning är således enligt min bedömning från energisynpunkt atl föredra framför lösfloltning. Utfallet vid jämförelser mellan buntfloltning och landtransporter är i detta avseende inle lika entydigt lill buntflottningens fördel. Den kräver bl.a. lastbilstransporter till s. k. avlägg vid floltleden. Dessutom kan en del av det buntflottade virket behöva transporteras vidare lill förbrukare som inle ligger i anslutning till floltleden.

Erforderliga investeringar i trafikanläggningar måsle också värderas från samhällsekonomiska utgångspunkter. Därvid måste hänsyn las lill den nytta investeringarna kan ha för andra transporter än virkeslransporter. Investeringar i anordningar som lyfter eller drar timmerbunlar förbi kraft­verken fordras vid en övergång till buntfloltning. De kan som jag tidigare har berört spara vallen för kraftproduktion i reglerade älvar. Men denna typ av investeringar medför enligt min bedömning inga fördelar för annan trafik. Floltleden är elt exklusivt transportsäll i den meningen alt den endasi kan användas för en typ av transporter. De förbättringar och förstärkningar på väg- och järnvägsnätet som kan behövas vid en övergång till landlransport av virke kommer däremot normalt även persontrafiken och annan godstrafik till godo i form av bl. a. minskat fordonsslilage och minskad lidsåtgång.

Vid en samlad bedömning av för- och nackdelarna med olika transport­sätl för framlida virkeslransporter måsle enligl min mening behovet av flexibla transportlösningar särskilt beaktas. Framtidsbilden är inte entydig vare sig i fråga om skogsnäringens struktur eller kostnadsutvecklingen på skogsråvara. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag därför atl landlransporter medger en större flexibilitet. Samhällets investeringar i 8    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    114

trafikanläggningar bör göras diir de kan användas mest effektivt och upp­byggnad av dubbla transportsystem bör undvikas.

En övergång till landtransporter ger kortare transporttider, mindre vir­keslager och möjligheter till transporter under hela året. Likaså kan land-Iransporterna omfatta klenare virkesdimensioner och virkesavfall som inle lämpar sig all flotta.

Vid en jämförelse mellan järnvägs- och lastbilstransport, erbjuder järn­vägen fördelar framför allt vid transport av stora kvantiteter virke på långa avstånd. Järnvägen ger lägre finergiförbrukning, mindre olycksfallsrisker och i regel mindre miljöförstöi ningar. Én kombinalion av transportmedel där järnvägen används på längre sträckor och lastbilen på kortare har på flera håll visat sig vara den mest rationella lösningen.

Från dessa allmänna utgångspunkter måste de olika transportalternativ som står till buds bedömas i vaije region för sig. Förutsättningarna varierar mellan de olika regionerna. På samhället ankommer främsl att svara för vissa allmänna trafikanläggningar. Del måste sedan ankomma pä berörda intressenter all själva välja del lämpligaste transportsättel. Om etl bibehål­lande av flottningen har uppenbara samhällsekonomiska fördelar kan sam­hälleliga insatser liksom hittills bli aktuella för alt underlätta flottningen. Jag vill här peka på de bidrag lill vägar som kan lämnas samt atl vissa arbeten i flollleder har kunnat ulföras som beredskapsarbeten. Länsmyn­digheterna har möjlighet alt fortlöpande följa utvecklingen på transportom­rådet. Några särskilda medel ulöver de som nu kan användas anser jag dock inle behövliga.

Jag går härefter över till att något kommentera de olika studierna.

1 Klarälven är flottningen enligt länsstyrelsens studie f. n. företagseko­nomiskt motiverad och har positiva effekter på sysselsättningen. Flott­ningen är också en förutsättning för all norskt virke skall kunna tillföras detta område. Några särskilda insatser från statens sida är dock enligt min mening inle påkallade.

För Angermanälvens flodområde föreslår länsstyrelsen atl staten bör svara för investeringar som möjliggör en övergång från lösfloltning till buntfloltning. Del skulle enligt länsstyrelsens studie vara det samhällseko­nomiskt mest fördelakliga alternativet. Flertalet remissinstanser avråder emellertid från alt staten med stöd av befintligt underlag medverkar i finansieringen av en buntflottled i Ångermanälven. De ifrågasätter också i olika avseenden de kalkyler som ligger lill grund för länsstyrelsens slutsats att buntfloltning skulle vara del samhällsekonomiskt mest fördelakliga transportalternativet. Även jag är tveksam lill de slutsatser länsstyrelsen drar av studien. Enligl min mening har landlransportallernativens fördelar underskattats i fråga om flexibilitet, möjlighet fiH-kontinuerlig råvarutillför­sel saml de positiva effekterna för övriga trafikanter av en upprustning av järnväg och vägar. Likaså kan några av de förulsällningar ifrågasättas som studien lägger lill grund för att investeringar i en buntflottled skall komma

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    115

till stånd. Jag avser då den avskrivningslid som studien räknat med och olika intressenters beredvillighet att medverka i finansieringen. Jag har också noterat all flera remissinstanser påpekat att investeringar i en bunt­flottled skulle missgynna inlandsinduslrierna. En kombinalion av järnvägs-och landsvägstransporter gagnar som jag ser det hela regionens transport­behov på ett bättre sätt än de föreslagna investeringarna i en buntflottled. Jag tillstyrker därför inte länsstyrelsens förslag om atl anslå statliga medel för investeringar i en buntflottled i Ångermanälvens flodsystem.

Som jag lidigare har redovisat i avsnill 1 under särskilda frågor förordar jag att bandelen Forsmo-Hoting rustas upp lill högre axellryck. Jag förut­sätter därvid alt det virke som nu älvflottas i erforderiig utsträckning överförs till järnväg. En sådan upprustning skulle även ha försvarspolitiska fördelar.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår all gällande lagstiftning ändras så att buntfloltning hänförs lill allmän flottning i stället för som nu till sjöfart. Denna fråga bereds f. n. inom regeringskansliet i samband med arbetet på en ny vattenlag.

Beslut har fallats om atl lägga ned lösflotlningen i Umeälven. Regering­en förordnade i december 1980 om omedelbar avlysning av kvarvarande allmän foltled i Ume älv med biflöden. Länsstyrelsen förordar i ulredning­en all virkestransporlerna helt överförs till bil/järnväg. Ingen av remissin­stanserna har invänt mot detta. Inte heller jag har något att erinra däremot. Efter vad jag har erfarit har redan avtal träffals om alt betydande virkesvo­lymer som hittills har flottats på Umeälven i fortsättningen kommer atl transporteras pä järnväg.

Länsstyrelsen pekar i ulredningen på möjligheten all inrätta en särskild fond för all skaffa fram ersättningsarbeten i Västerbottens inland åt arbets­kraft som drabbas av arbetslöshet vid nedläggning av flottningen. Jag tillstyrker emellertid inle alt en särskild fond inrättas. Denna fråga bör enligl min mening ses i sitt sysselsältningspolitiska sammanhang och erfor­derliga ålgärder måsle vidtas inom ramen för regionalpolitiken och arbets­marknadspolitiken .

Flottningen i Pite älv upprätthålls tills vidare, dock längst t.o.m. år 1982, av sysselsältningsskäl. 1 länsstyrelsens utredning anges att det i ett längre tidsperspektiv skulle vara fördelaktigare från förelagsekonomiska utgångspunkter atl köra virket på lastbil, men all sysselsältningsskäl talar för atl behålla flottningen. Domänverket anför i sitt remissvar atl flottning­en är olönsam. Domänverket menar också atl del är otidsenligt all som säsongsarbele permanenta arbelsoperalioner som går att omföra lill helårs­arbete. Den brist på yrkesskicklig säsongarbetskrafl som skogsbruket re­dan idag upplever kan enligl domänverket komma all accentueras.

1 enlighet med vad jag tidigare har anfört bör såväl beslut om som del ekonomiska ansvaret för den framtida flottningen i Pite älv åligga flolt­ningsföreningen. Några särskilda statliga insatser för att finansiera flott-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    116

ningen är inte aktuella. För att ge sysselsättningsfrågorna en rimlig lösning under kommande flottningssäsong medgav regeringen under hösten 1980 att underhålls- och reparationsarbeten inom flotlningsföreningens verk­samhetsområde får utföras som beredskapsarbeten.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om flottning.

3. Vägtrafikbuller

I förra årets budgetproposition (1979/80:100) angavs atl ett arbete hade initierats inom regeringskansliet i syfte alt överväga vilken ambition sam­hället bör ha när del gäller skydd mol vägtrafikbuller. Vägtrafikens kraftiga tillväxt i de utvecklade länderna, däribland Sverige, har haft stor betydelse för välståndsökningen men samtidigt har vägtrafiken kommit all utgöra den dominerande yttre bullerkällan. Vägtrafikbuller är både nationellt och inlernationellt ett stort och växande miljöproblem. Det är därför angeläget alt olika åtgärder vidtas för att ytterligare begränsa bullerproblemen. Jag anser därför - efter alt ha samrått med chefen för jordbruksdepartementet - atl del är väsentligl att statsmakterna nu ger ullryck för de riktlinjer som tills vidare bör gälla i detta hänseende.

Frågan om åtgärder mol vägtrafikbuller har övervägts under lång tid. Trafikbullerutredningen (TBU) redovisade i sill betänkande (1974:60) Väg­trafikbuller bl. a. förslag lill emissionsnormer, som anger preciserade krav rörande fordons bulleravgivning, och förslag till immissionsnormer, som anger högsta lämpliga bullernivåer inom bostäder och andra områden där människor normalt uppehåller sig. Sedan förslagel remissbehandlats till­sattes år 1978 en interdepartemental arbetsgrupp för all se över TBU:s förslag. Översynen har främst avsett immissionsnormernas utformning och kostnaderna för olika bullerdämpande åtgärder men även vissa frågor rörande bulleremissioner har berörts.

1 fråga om emissioner från fordon fastställde regeringen redan år 1978 normer för nya personbilar, lastbilar och bussar. Dessa normer, som gäller från och med år 1980, sammanfaller i huvudsak med de normer som gäller bl. a. inom den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG). De flesta bilmodeller uppfyller redan i dag dessa värden. Del kan emellertid konsta­teras atl della endasi gett en måttlig bullerreduktion varför normerna måste skärpas om en ytleriigcire minskning av bullret från de enskilda fordonen skall uppnås. En effektiv bekämpning av vägtrafikbullret förut­sätter vidare, som TBU framhållit, en kombinalion av emissions- och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    117

immissionsbegränsande åtgärder. Dessutom visar ulredningen att en skärpning av emissionskraven kan leda till väsentliga besparingar i fråga om slalens och kommunernas insatser för atl minska bullerimmissionerna. Enligl min mening bör Sverige dock inte införa skärpta gränsvärden förrän vi i internationella sammanhang aktivt prövat möjligheten att skärpa nuva­rande gränsvärden varvid elt samnordiskt agerande bör eftersträvas. Det är också angeläget alt nuvarande mätmetod (ISO R 36) snarast komplet­teras och evenlueUt ersätts med en metod som bättre än den nuvarande registrerar bullret från fordon i normal trafik.

Vad gäller immissionssidan vill jag anföra följande.

TBU baserade sitt förslag till immissionsnormer på resultaten av under­sökningar av främsl hur människor i allmänhet upplever buller. Flera remissinstanser har kritiserat denna metod. De undersökningsresultat som framtagits därefter stöder emellertid resultaten av TBU:s undersökning. Jag anser därför all det fortsatta arbetet med vägtrafikbuller kan grundas på resultaten av sådana undersökningar.   '

TBU:s förslag innebär atl bullergränser anges som ekvivalenta dygnsni­våer i dBA. Detta sätt atl ange bullérgränser som genomsnittliga värden för dygn beaktar enligt flera remissinstanser inte tillräckligt den negaliva på­verkan enstaka bullertoppar kan ha exempelvis på nattsömnen. Enligl min mening finns del dock inte skäl att f.n. införa separata värden på ekviva­lentnivån för olika delar av dygnet. I del fortsatta arbelel med ålgärder mol trafikbuller får berörda myndigheter i samråd överväga om inte riktvärden för maximal ljudnivå bör beaktas som komplement till riktvärden baserade på ekvivalenlnivån för dygn.

TBU redovisade sill förslag till immissionsnormer i form av en grundla-bell och elt antal s. k. avstegsfall. 1 grundlabellen anges de riktvärden som från social och medicinsk synpunkt bör utgöra målsättningen för vad som skall vara den högsta acceptabla bullerimmissionen i vårt samhälle (55 dBA utomhus och 30 dBA inomhus). Dessa värden sammanfaller väl med de hygieniska gränsvärden Världshälsoorganisationen (WHO) rekommen­derar. Av tekniska och ekonomiska skäl har TBU ansett det ofrånkomligt all högre värden än de som anges i grundtabellen accepteras i vissa situationer (avstegsfallen). Enligt TBU:s mening skall grundtabellens vär­den ange den på lång sikt eftersträvansvärda målsättningen.

Mol denna bakgrund vill jag klargöra de ambitionsnivåer som fortsätt­ningsvis bör gälla i fråga om vägtrafikbuller. Del bör därvid påpekas atl riktvärdena inte bör ha karaktären av rättsligt bindande normer. Avvi­kelser från dessa värden måsle nämligen kunna ske med hänsyn till lokala faktorer och speciella omständigheter i de enskilda fallen.

Väglrafikbullret kan lämpligen behandlas utifrån fyra principiellt skilda miljösituationer nämligen

1.   nyplanering av områden med bostäder och trafikleder.

2.  ny- och ombyggnad av bostäder intill befintlig trafikled.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    118

3.   ny- och väsentlig ombyggnad av trafikled i befintlig bebyggelse.

4.   oförändrade förhållanden när del gäller bebyggelse och trafikleder (befintlig miljö).

Del som fortsättningsvis sägs i fråga om bostäder anser jag bör ha giltighet för såväl permanent- som fritidsbostäder samt för vård- och un­dervisningslokaler.

Vad först gäller situationen beskriven i punkt I framgår all vid planering av nya större områden med bostäder och trafikleder är i dag TBU:s förslag, nämligen 55 dBA utomhus och 30 dBA inomhus, vägledande. Enligt kommunförbundel har strävandena alt uppnå dessa värden medfört ökade kostnader för kommunerna och fastighetsägarna för bl. a. plane-ringsåtgärder, skyddszoner, specialfönsler m. m. Del är enligl min mening osäkert om kostnadsökningarna berott på bullerkraven eftersom bostads­områden planeras och bebyggs med hänsynslagande lill en mängd ytterii­gare omständigheter. Oavsett hur det förhåller sig härmed torde det vara mindre kostsamt all från början planera för en viss lägre bullernivå än alt senare försöka uppnå denna gimom slora och omgripande förändringar i befintliga miljöer. Jag anser vidare alt del är av stor vikt atl man verkligen utnyttjar de möjligheler som finns all ge nya bostadsområden en hög standard i bullerhänseende. Därför bör enligl min mening 55 dBA utomhus och 30 dBA inomhus utgöra de riktvärden som man bör sträva efter alt nå ner till vid planeringen av nya tiebyggelseområden.

När det är fråga om ny- och väsentliga ombyggnader av enstaka bo­stadsfastigheter intill befintllgc trafikleder kan fastigheterna utrustas med skydd mol trafikbuller för en marginell kostnad. Detta är fallet vid ny- och ombyggnader som inte påkalla:; enbart av irafikbullerskäl. Som regel krä­ver bullerskyddel en annan fönsterkonstruktion. Enligt min mening bör sådana krav på fasadisolering kunna ställas all bullernivån inomhus inle överstiger 30-40 dBA. Kostnaderna för en sådan ambitionsnivå har beräk­nats till ca 4 milj. kr. per år för hela landel. Även om man anger en generell ambitionsnivå är det nödvändigl atl i de enskilda fallen beakta att inte orimliga ekonomiska konsekvenser uppstår. Bl. a. av denna anledning bör riktvärdena för högsta godtagbara buller inomhus anges som etl intervall.

Om man på ovannämnda säll anger de av mig angivna ambitionsni­våerna såväl vid planering av nya områden som vid ny- och ombyggnad av enstaka bosladsfastigheter erhitller man bättre bullermiljöer inomhus i de bostäder som har den längsta återstående livslängden.

1 fråga om den tredje situationen, nämligen ny- och väsentlig ombygg­nad av trafikled i befintlig bebyggelse, vill jag anföra följande. En ny trafikled kan avsevärt förändra bullermiljön i den närliggande bebyggelsen. En sådan förändring kan också inträffa om trafikflödet eller hastigheten på en redan befintlig trafikled väsentligen förändras på grund av en ombygg­nad av trafikleden. Del är naturligt att väghållaren (stat eller kommun) vid sådana ny- eller ombyggnader vidtar de åtgärder som behövs för att be­gränsa uppkomna eller tillkommande bullerstörningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    119

I det sammanhanget vill jag dock erinra om all man under 1970-lalel har tillmätt miljöfrågorna, bl. a. trafikbullerproblemaliken, allt större belydel­se vid planering och projektering av vägar och galor. Det torde således numera höra till undantagen att ny- eller ombyggnader av trafikleder medför att bullernivån överstiger 70 dBA utomhus och 40 dBA inomhus.

I många fall har del gäll alt uppnå betydligt lägre bullernivåer. Jag anser det väsenfiigt alt arbetet med atl så långt del är möjligt minska bullerstör­ningarna fortsätter i samband med ny- och ombyggnad av trafikleder. 1 del enskilda fallet måste härvid beaktas alt inle orimliga ekonomiska konse­kvenser uppstår. Strävandena bör vara atl förhindra högre bullernivåer än 70 dBA utomhus och 40 dBA inomhus. 1 sådana fall där del är möjligt atl liksom hittills nå väsentligl lägre värden bör dessa möjligheler självfallet tas till vara.

Jag anser vidare atl bullerskyddsanordningar i anslutning lill väg bör kunna få räknas som väganordning varvid erforderlig mark för anordning­en kan las i anspråk med vågrätt. Jag kommer senare att föreslå regeringen nödvändiga ändringar i vägkungörelsen (1971:954, ändrad senast 1977:1130). Även om man på delta sätt formellt skapar möjlighet för väghållaren alt i anslutning till vägen uppföra skydd mol trafikbuller kan del i vissa fall visa sig ekonomiskt orimligt alt uppföra sådana skydd. Man får då inrikta sig på alt minska bullret inomhus genom åtgärder på husfasa­derna. 1 sammanhanget får man beakta de gynnsamma effekter i energibe­sparingshänseende som sådana ålgärder kan medföra. Härvid bör väghål­laren eftersträva alt nå överenskommelser med fastighetsägarna. Man kan inle utesluta att det i vissa fall kommer all finnas skäl all vidta bullerbe-gränsande åtgärder vid ny- eller väsentlig ombyggnad av en statskom-munal trafikled. 1 sådana fall bör enligl min mening rimliga åtgärder vara statsbidragsberättigade i samma omfallning som väg- eller galuobjeklet i övrigt.

De största olägenheterna av vägtrafikbuller återfinns f.n. i de stora tätorterna med sin redan låsta bebyggelse och sitt nät av trafikleder. För denna befintliga miljö föreslog Irafikbullerutredningen alt värdena 70 dBA utomhus och 40 dBA inomhus skulle ligga som riktpunkt för vad som borde accepteras. Etl fastläggande av dessa gränsvärden skulle förmodli­gen medföra ett relalivi snabbi genomförande av ålgärder under förutsält­ning alt erforderliga medel kunde ställas till förfogande. Della skulle leda till betydliga förbättringar av bullermiljön längs åtskilliga vägar och gator i de största tätorterna. Vid den översyn av vägtrafikbullerfrågan som har skett inom regeringskansliet har del dock visat sig all genomförandel av förslagel skulle kosta mellan 70 och 110 milj. kr. årligen om del förverkli­gades redan under en tioårsperiod. Med nuvarande statsbidragsregler skul­le kostnaderna belasta till ungefär lika delar stat och kommun. Med hänsyn till det ekonomiska lägel anser jag all del f.n. inte är möjligt,all ange riktvärden lill ledning för del fortsatta arbetet med atl minska bullerstör-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    120

ningarna i den befinlliga miljön. Frågan om vilka ålgärder som bör vidtas får liksom hittills bedömas från fall lill fall med hänsyn lagen lill samtliga de omständigheter som är av betydelse i varje särskild silualion. Elt sådanl synsätt överensstämmer med gällande principer för tillämpningen av mil­jöskyddslagen. Mot bakgrund av vad jag anfört om det nuvarande begrän­sade ekonomiska utrymmet för förbättringar inom delta område är trafik-regleringar och trafiksaneringar sådana åtgärder som nu närmast kan bli aktuella.

Även om ambitionerna när del gäller alt minska bullerproblemen i våra tätorter således t. v. inte kan höjas är det dock angeläget alt de befinlliga miljöerna i tätorternas kärnor och utmed I.ex. infarlsleder beaktas i ett mera systematiskt bullersaneringsarbete. Härigenom undviks att samtidigt som nya bostadsområden och områden som blir föremål för om- och nybyggnad får en bättre miljö de i dag sämsta miljöerna riskerar att bli ännu sämre från bullersynpunkt exempelvis genom att trafik avleds över etl befintligt bostadsområde för atl tillskapa en god trafikmiljö i ell nytt bostadsområde.

För all så långt som möjligt motverka en sådan utveckling i befintliga miljöer bör enligl min mening kommunerna inom ramen för sin planerings­verksamhet beakta vad som kan göras för att förbättra bullersituationen i dessa miljöer. 1 flera av de kommuner där de största bullerproblemen finns, I.ex. i Slockholm och Göteborg, pågår etl planeringsarbete som syftar till alt bl. a. förbällra bullersituationen i den befintliga miljön. Det kan i detta sammanhang nämnas att Stockholms kommun nyligen antagit planeringsmål i fråga om begränsning av bl. a. trafikbuller. Dessa innebär atl man i befintlig miljö inte bör överskrida 70 dBA utomhus och 40 dBA inomhus. Enligt min mening är det angeläget att detla pågående arbele fortsätter och att även övriga kommuner, som har bullerproblem, inom ramen för sin planeringsverksamhet strävar efter att ta tillvara de möjlighe­ler som kan finnas alt minska dessa problem. Delta kan alltså ske genom atl kommunerna sätter upp planeringsmål för bullerbekämpning med hän­syn lill problemens art och omratlning i den enskilda kommunen. Buller­saneringen får sedan ske i den takt bullerfrågorna prioriteras och i den mån medel för saneringen kan ställas till förfogande.

Till hjälp och ledning för saneringsarbelet kan kommuner, som har trafikbullerproblem, lämpligen ulföra en trafikbullerutredning. På della sätt får kommunerna en bättre möjlighet alt i sin verksamhet beakta och åtgärda bullerproblemen. Jag vill här nämna alt statens naturvårdsverk, slalens planverk, statens vägverk och socialslyrelsen nyligen har utgell en handledning.

1 fråga om riktvärden m. m. har jag här angett vissa ramar och ambitions­nivåer. Med utgångspunkt frår statsmakternas ställningstagande får del ankomma på berörda myndigheter all i samråd med varandra och med kommunförbundet utarbeta erforderliga tillämpningsanvisningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    121

Jag har i denna fråga samrått med cheferna för social-, ekonomi-, bud­get-, jordbruks- och bostadsdepartementen samt statsrådet Danell. Jag har även inhämtat Svenska kommunförbundels inställning i frågan.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl godkänna de riktlinjer som jag har redovisat i del föregående.

4. Ändring i sjötrafikförordningen

Enligt 5§ andra stycket sjötrafikförordningen (1962:150, omtryckt 1975:156) får länsstyrelse efter samråd med sjöfartsverket meddela före­skrifter om fartbegränsning, förbud mot ankring eller begränsning i rätten att utnyttja ett vattenområde för båtlävling, vattenskidåkning eller liknan­de sport. Detsamma gäller annan begränsning av eller annat förbud mol användning av vattenområde för trafik med fartyg, om åtgärden behövs av miljövårds- eller säkerhetsskäl och den inte gäller handelssjöfarten i allmän farled. Efter samråd med sjöfartsverket får länsstyrelsen meddela även annan föreskrift om begagnande av Sveriges sjöterritorium, när den är av fillfällig art.

Vid behandlingen av förslaget till sjölrafikförordning förbehöll sig riks­dagen rätten alt besluta i frågor om bl. a. en utvidgning av länsstyrelses befogenhet att utfärda lokala sjötrafikföreskrifler (prop. 1962:94, 3LU 33, rskr 242, jfr även prop. 1975:8 s. 74). Förslag lill ändringar i dessa avseen­den skall därför underställas riksdagen, ulan atl riksdagen för den skull behöver ta ställning till författningstexten.

På senare lid har det visat sig föreligga etl behov av atl skydda fiskod­lingsförelag mot fartygstrafik. Jag tänker främsl på sådana förelag, där fiskodling bedrivs i vikar och andra vattenområden, där fartygstrafiken inte är av någon slörre omfattning. För att skydda fiskodlingen mot yttre störningar bör det finnas möjlighet att införa begränsningar av eller förbud mol fartygstrafik i vattenområdet närmasl odlingen.

Ärenden av del slag som jag här har berört har i allmänhet en stark lokal anknytning. Det är därför lämpligt alt de behandlas av länsstyrelsen. Härför talar också alt denna myndighet prövar de andra likartade ärenden som beskrivs i 5 § andra stycket sjölrafikförordningen och meddelar före­skrifter av motsvarande karaktär enligl naturvårdslagstiftningen.

På grund av det anförda förordar jag att 5 § andra stycket sjötrafikförord­ningen kompletteras på så säll, alt länsstyrelse får föreskriva begränsning­ar av eller förbud mot att använda vattenområde för fartygstrafik, om åtgärden behövs för atl skydda fiskodlingsföretag och den inte gäller handelssjöfarten i allmän farled.

 

Prop, 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    122

Om riksdagen godkänner de principer som jag nu har redovisat torde det ankomma pä regeringen atl besluta om ändring av 5 § sjölrafikförordning­en.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

all la del av vad jag har anfört om lokala sjötrafikföreskrifter.

5. Förrättningskostnader i vissa fall

1 föregående års budgetproposition föreslog jag alt staten skulle svara för de förrältningskostnader som åsamkas enskilda när en väg dras in från allmänt underhåll. Förslaget antogs av riksdagen (prop. 1979/80:100 bil. 9, TU 1979/80:9, rskr 1979/80:222) och därav föranledda ändringar i väglagen (1971:948) och anläggningslagen (1973:1149) har utfärdats (SFS 1980:265 och 266).

Del har visat sig all del även i andra situationer kan förekomma all enskilda åsamkas kostnader för förrättning som behövs p. g. a. åtgärder på det allmänna vägnätet. Sålunda kan det vid byggandet av en allmän väg vara nödvändigt all I.ex. lägga om en näraliggande enskild väg i en ny sträckning. Vägverket eller väghällande kommun har därvid ingen skyldig-hel all påkalla förrättning som kan vara erforderlig för atl erhålla mark för den enskilda vägen. Inte heller svarar vägverket eller kommunen för förrätlningskostnaderna. Motsvarande gäller i det fall en ulbyggnad av en allmän väg medför sådana förändringar i väghållningen för en enskild väg att en förrättning krävs för atl ordna den enskilda vägens framlida drift. En allmän väg kan i.ex. byggas så alt den korsar en enskild väg eller ett enskilt vägnät på ett sådanl sätt alt del finns anledning all genom en förrättning dela upp en förekommande samfällighet i tvä samfälligheter.

Då del är fråga om nämnda ålgärder på det allmänna vägnätet och dessa föranleder ölägenheter för enskilda, anser jag del rimligt atl staten tar pä sig skyldighet atl både påkalla förrättning när delta behövs för att ordna den enskilda väghållningen och svara för skäliga förrältningskostnader. Kostnaderna beräknar jag komma att uppgå lill högst 0,1 milj. kr. äriigen. Jag förordar alt frågan löses på så sätt att det i väglagen införs en ny paragraf, 20 a §, med innebörden all väghållaren åläggs skyldighet all vid behov påkalla förrättning enligl anläggningslagen (1973:1149) för att ordna enskild väghållning, om byggandet av en allmän väg medför atl en enskild väg behöver byggas eller alt ändrade förhållanden uppslår som väsentligt inverkar på väghållningen för en sådan väg. Kostnaderna för en sådan förrättning bör bestridas över vägverkels anslag för den slalliga väghåll­ningen. Della föranleder ändringar i 18 och 29 §§ anläggningslagen. Förslå-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    123

get till ändring i anläggningslagen har upprättats i samråd med statsrådet Danell, som i chefens för justiliedepartemenlels ställe föredrar lagstift­ningsärenden som rör gemensamhetsanläggningar. Förslagen till lagänd­ringar bifogas protokollet i della ärende som bilaga 9.

Med hänsyn lill förslagets innebörd och dess förfatlningsmässigl okomp­licerade beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande saknar belydelse.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl antaga inom kom­munikationsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i väglagen (1971:948)

2.        lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149).

2.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    124

Bilaga 9.1 Förslag till

Lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att det i väglagen (1971:948) skall införas en ny paragraf, 20 a §, av nedan angi'en lydelse

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

20 a §

Om byggandet av en allmän väg medför att en enskild väg behöver byggas eller att ändrade förhållan­den uppstår som väsentligt inver­kar på väghållningen för en sådan väg, skall väghållaren, om det be­hövs, påkalla förrättning enligt an­läggningslagen (1973:1149) för att ordna den enskilda väghållningen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag till

Lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)

Härigenom föreskrivs att 18 och 29 §§ anläggningslagen (1973:1149) skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

18 §'

Rätt att påkalla förrättning enfigt denna lag tillkommer ägaren av fastig-hel, som avses skola deltaga i anläggningen, byggnadsnämnden och hyres­gästorganisation.

Länsstyrelsen kan påkalla förrättning för inrättande av anläggning som styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkl.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren påkalla förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.

Om rätt för väghållare atl påkalla         Om rätt för väghållare att påkalla

förrättning enligt denna lag finns           förrättning enligt denna lag finns

bestämmelser i 25 § tredje stycket        bestämmelser i20a § och 25 § Ired-

väglagen (1971:948)                                je stycket väglagen (1971:948)

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse 1980:266.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    125

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

29 §' Förrättningskostnaderna skall, om anläggningsbeslul meddelats, förde­las mellan ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen efter vad som är skäligt.

Om en förrättning har påkallats             Om en förrättning har påkallats

av en väghållare enligt 25 § tredje       enligl 20 a § eller 25 § tredje stycket

stycket  väglagen  (1971:948)  skall      väglagen   (1971:948)   skall   staten

staten svara för förtättningskostna-      svara för förrätlningskostnaderna.
derna.

I övrigt tillämpas 2 kap. 6 § faslighetsbildningslagen (1970:988) på för­rättning enligt denna lag.

Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse 1980:266.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    126

Register

1    översikt

Sjätte huvudtiteln 6   A. Kommunikationsdepartementet m.m.

6       1  Kommunikationsdepartementet

7       2 Kommittéer m. m. 7     3 Exlra utgifter

15 290000

3 800000

680000

19770000

 

8    B, Vägväsende

10    1 Slalens vägverk: Ämbetsverksuppgifter

10    2 Drift av statliga vägar

14    3 Byggande av statliga vägB.r

16              4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

17              5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

 

19               6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

20       7 Bidrag till byggande av enskilda vägar

21               8 Tjänster till utomstående

21    9 Statens vägverk: Försvarsuppgifter

5 950000

2814000000

900000000

374 300000

320000000

242000000

30000000

22800000

12500000

4 721550000

 

23   C. Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhets verket:

23                I      Förvaltningskostnader

24                2     Uppdragsverksamhet

25                3     Bil-och körkortsregister m. m.

27     4 Bidrag till trafiksäkerhetslrämjande åtgärder vid järnvägs­korsningar

27     5 Bidrag till nationalförenin.gen för trafiksäkerhetens främ­jande

33 238000

1000

116306000

11989000

5 750000 167284000

 

29   D. Järnvägar

30      1 Statens järnvägar

35     2 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.

1586 500000

864 500000 2451000000

 

37  E, Sjöfart

37   Sjöfartsverket

38      1 Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning

41                2 Isbrytning

42       3 Fartygsverksamhet

43       4 Sjöfartsmateriel m, m.

45     5 Övrig verksamhet

46   Övriga sjöfartsändamål

46       6 Handelsflottans pensionsanstalt

47       7 Bidrag till vissa resor av sjöfolk

48       8 Handelsflottans kultur- och fritidsråd

50    9 Ersättning lill viss kanaltrafik

51    10 Län till den mindre skeppsfarten

311995 000

154000000

27654000

34000000

3 928 000

1000

9000000

1000

1000

40000000

580580000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 9    Kommunikationsdepartementet    127

 

52

F.

52

1

59

2

59

3

60

4

62

5

Luftfart

Flygplatser m. m. Beredskap för civil luftfart

Ersättning lill Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flyg­trafik på Golland Statens haverikommission Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten

79900000 5 500000

13 300000 1 720000 1000000

101420000

 

64

64 70

72

G. Post väsende

1   Posthus m. m.

2   Ersättning till postverket för befordran av tjänsteför­sändelser

3   Ersättning till postverket för tidningsdistribution

222600000

582100000 60000000

864700000

 

75   H. Telekommunikationer

75     1 Teleanläggningar m. m.

1295 100000 1295100000

79   I. Institut m. m.

79

1

80

2

81

3

82

4

83

5

84

6

85

7

86

8

87

9

87

10

88

11

89

12

89

13

90

14

91

15

92

16

92

17

94

18

95

19

96

20

Transport rådet

Transportstöd för Norriand m. m.

Transportstöd för Gotland

Statligt stöd lill icke lönsam landsbygdstrafik

Ersättning till lokal och regional kollektiv

persontrafik

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Förvaltningskostnader

Utrustning m. m.

U ppd rågs verksamhet

Vädertjänst för luftfarten Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

Statens väg- och trafikinstilut Bidrag till statens väg- och trafikinstilut Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning Statens geotekniska institut Bidrag till statens geotekniska institut Statens geotekniska institut: Utrustning Transportforskningsdelegationen Kostnader för visst värderingsförfarande Kostnader för försök med riksfärdtjänst Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

Summa

98 Särskilda frågor

98     1 SJ:s långsikliga investeringsverksamhet 108     2 Flottning 116     3 Yägtrafikbuller

121              4 Ändring i sjölrafikförordningen

122              5 Förrättningskostnader i vissa fall

11267000 158000000 70000000 79000000

132 345 000

69125 000

4200000

19744000

26565000

3 100000

1000

24646000

500000

1000

6963 000

215000

19 328 000

1000

20000000

4452000

649453000

10850857000

124   Bilaga 9.1

Norstedts Trycken, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 10 budgetpropositionen 1981                              Prop. 1980/81:100

Bilaga 10

Ekonomidepartementet

ÖVERSIKT

En huvuduppgift för ekonomidepartemenlel är alt utarbeta de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Redovisningen härav sker främst i finansplanerna. I dessa diskuteras också valet av åtgärder för alt nå de mål som ställs upp varvid den principiella inriktningen av olika finans- och kreditpolitiska ålgärder anges. Underlaget för de ekonomisk­politiska ställningstagandena och bedömningarna som läggs fram i finans­planerna utgörs av nationalbudgeterna. Dessa utarbetas av ekonomidepar­tementet och konjunkturinstitutet i samverkan. Konjunklurinslilutet sva­rar för bedömningarna av export, import, bytesbalans, industriproduktion, hushållens inkomster och utgifter, investeringar och kredilmarknad. Eko­nomidepartementet ansvarar för analysen av den internationella utveck­lingen, arbetsmarknaden och den offentliga sektorn samt den sammanhål­lande bedömningen av den ekonomiska utvecklingen. 1 nationalbudgeterna tas också hänsyn lill effekterna av den ekonomiska politik som regeringen i finansplanerna eller i andra sammanhang förklarat sig vilja föra. National­budgeterna utgör därmed en del av regeringens redovisning i fråga om inriktningen av den ekonomiska politiken.

Beslut om ekonomisk-politiska ålgärder bör grundas på en bedömning av den ekonomiska utvecklingen på åtminstone 2-3 års sikt. Sådana bedömningar har därför sedan våren 1977 redovisats i nationalbudgeterna. Regeringens slutsatser i fråga om den ekonomiska politikens inriktning har angivits i de samtidigt framlagda finansplanerna. Det ligger dock i sakens natur att bedömningarna och som följd härav den politiska kursinriktning­en fortlöpande måste aktualiseras och korrigeras när förutsättningarna ändras eller omständigheterna av andra skäl så kräver.

Ekonomidepartemenlel har också atl i samarbete med andra departe­ment bedöma de konsekvenser som olika åtgärder kan ha för samhällseko­nomin och för övergripande samhällsekonomiska mål.

Ekonomidepartemenlel svarar vidare för utarbetandet av de statliga långtidsutredningarna. I dessa karlläggs såväl den framlida lillgången på resurser som anspråken från olika användningsområden beträffande ut­nyttjandet av dessa resurser. Material erhålls genom uppgifter om planer och framtidsförväntningar från förelag, statliga och kommunala myndighe­ter, enskilda utredningsinstitut, m.fi. organ. I    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 10

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                                2

1 långtidsutredningarna diskuteras också ekonomisk-politiska målkon­flikter som kan väntas komma upp och alternativa vägar analyseras för att lösa dessa konflikter. Lösningarna måste hela liden sökas inom den ram som ges av de cenirala ekonomisk-politiska målsättningarna. De perspek­tiv för utvecklingen under den närmaste femårsperioden som dras upp i långtidsutredningarna bildar en bakgrund för valet av de mera kortsiktiga åtgärderna i den ekonomiska politiken. Den senaste långtidsutredningen. Långtidsutredningen 1980, redovisades i december 1980 och täcker perio­den fram lill 1985. Tvä huvudalternativ för utvecklingen 1979-1985 pre­senteras. 1 det ena analyseras vilka krav på ekonomin och den ekonomiska politiken som ställs för all påbörja en utveckling som leder tillbaks mol balans i svensk ekonomi vid slutet av 1980-lalel. 1 del andra allernalivet kartläggs konsekvenserna av en utveckling där de nuvarande trenderna består och ingen omläggning kommer till stånd. Därvid förvärras obalan­serna kraftigt och svårigheter uppslår all bibehålla den fulla sysselsättning­en.

1 ekonomidepartementets uppgifter ingår också atl följa utvecklingen på kreditmarknaden och alt svara för kontakterna mellan regeringen och riksbanken i frågor som rör kredit- och valutapolitiken. Kredilpolitiken har under år 1980 inriktats på alt begränsa den likviditetsökning i ekonomin som är en följd av statens budgetunderskott. Ansträngningarna atl öka statens upplåning på den inhemska marknaden utanför bankerna har inten­sifierats. Genom fortsalla höjningar av likviditetskraven har bankernas kreditexpansion begränsats. Kravet på försäkringsbolagen alt bidra fill finansieringen av statens budgetunderskott har skärpts. 1 syfte alt begrän­sa ökningstakten i hushållens konsumtionskrediter har kontokreditföreta-gen frivilligt åtagit sig att under perioden den I januari till den 30 september 1981 förändra sina betalningsvillkor så atl första amorteringen för föregå­ende månads köp höjs till 25 % av inköpsbeloppet.

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en kommitté för atl granska den förda kreditpolitiken och dess effekter i stabiliserings-, resurs- och in-komslfördelningsmässiga hänseenden samt att förutsättningslöst se över kreditpolitikens mål och medel och den kredilpolitiska lagstiftningens än­damålsenlighet (E 1980:03). När det gäller del valutapolitiska området pågår utredningsarbete inom valutakommiltén (E 1977:03) som har lill uppgift att göra en fullständig översyn av den gällande valutalagstifiningen.

En särskild utredare har tillsatts med uppgift att närmare klarlägga de små och medelstora företagens finansiella silualion och se över dessa företags möjligheter atl få krediter och riskvilligt kapital (Dir. 1980:56). När det gäller del jordbrukspoliliska området ses kapitalförsörjningen på detta område över av en kommitté (E 1980:01) om jordbrukets kapitalförsörjning.

Regeringen har vidare beslutat tillkalla en kommitté (E 1980:04) för all utreda verksamheten med kontokort. Kommitténs huvuduppgifter är att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                          3

klarlägga kontokorthandelns verkningar och betydelse dels frän samhälls­ekonomiska och kredilpolitiska synpunkter, dels med hänsyn till konsu-menlpolitiska och sociala aspekter, dels också för detaljhandeln och servi­cenäringarna. En särskild utredare (E 1979:03) har till uppgift att se över den statliga fondförvaltningen bl. a. i syfte att göra fondförvaltningen mera effektiv och förenkla administrationen.

1 departementets verksamhet ingår även att bereda frågor som rör bank-och försäkringsväsendet, fondbörsen, myntväsendet m. m.

Banklagstiftningen är sedan år 1976 föremål för en omfattande översyn av banklagsutredningen (Fi 1976:04). En av huvuduppgifterna är all anpas­sa banklagarna till den nya aktiebolagslagen. Med anledning av förslag i elt delbetänkande (Ds E 1979:5) har regeringen under innevarande riksmöte lagt fram förslag i prop. 1980/81:37 om slopande av den kontroll över bankernas etablering av nya bankkontor, som nämnden för bankkontors-etablering utövar. Det senaste deibetänkandet (Ds E 1980:3) Konsument­skyddet inom bankområdet och bankinspektionens styrelse avlämnades i juni 1980. Förslag i dessa frågor bereds f. n. inom departementet.

På senare år har svenska banker i allt slörre utsträckning börjat driva vissa rörelsegrenar eller annan verksamhet med anknytning lill bankverk­samhet i särskilda bolag, i.ex. finansieringsverksamhet, dalaservice, kre­ditupplysning och fastighetsförvaltning. Regeringen har i tilläggsdirektiv (Dir 1980: 58) gett banklagsulredningen i uppdrag att närmare kartlägga denna utveckling inom bankväsendel och lägga fram de förslag till regler eller riktlinjer som anses behövliga. Enligt tilläggsdirektiven skall utred­ningen också bl. a. överväga frågan om del formella säkerhetskravet i banklagarna, dvs. kravet på särskild säkerhet för lån från bank, kan modi­fieras eller slopas utan risk för alt insältarnas skydd äventyras.

Nya former för lönsparande, pä skaltesparkonto eller i aktiesparfbnder, infördes den 1 oktober 1978. Till detta s.k. skatiesparande var den 31 oktober 1980 anslutna ca 607000 konton med ell sammanlagt sparbelopp pä 3,7 miljarder kr. En särskild delegation har tillsatts för atl följa utveck­lingen av skatlesparandet och överväga ändringar i sparsystemet. Antalet konton som var anslutna lill den äldre lönsparformen, vinstsparandet, uppgick den 30 september 1980 lill knappt 1,2 miljoner med ett sammanlagt belopp på över 7,5 miljarder kr. Det nya systemet för skattefondsparande slår inte öppet för sådana anställda vid etl företag som vill inrikta sill sparande på aklier i det egna företaget. Riksdagen har nyligen godtagit ett i prop. 1980/81:45 framlagt förslag om all de som är anställda vid etl företag och sparar i aktier i detta skall kunna göra det på villkor som motsvarar skattefondsparandets skalleförmåner.

Även försäkringsrörelselagsliftningen är föremål för översyn. En sär­skild utredare (E 1977:05) har till uppgift att anpassa lagen (1948:433) om försäkringsrörelse lill den nya aktiebolags- och bokföringslagstiflningen. De grundläggande principerna för försäkringsbolagens verksamhet och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                                4

lillsynsuppgifler ses över av försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01).

När del gäller värdepappershandeln pågår utredningsarbete inom värde-pappersmarknadsutredningen (E 1979:02) som har till huvuduppgift alt överväga om den nuvarande offentliga tillsynen över värdepappershandeln och den yrkesmässiga förvaltningen av värdepapper är tillfredsställande.

Departementet svarar för del svenska deltagandet i det internationella ekonomiska samarbetet. Sverige tar aktiv del i arbetet inom flera interna­lionella organisationer av ekonomisk-politisk och av valuiapoliiisk art. Ekonomideparlemenlet verkar härvid i samråd med övriga berörda depar­tement och myndigheter. De ekonomiska attachéerna i Paris. Bryssel och Washington spelar en viktig roll genom alt bl. a. tillhandahålla värdefull ekonomisk information.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. OECD. fun­gerar som ett betydelsefullt kontaktorgan mellan de västliga industrilän­derna. Konjunkturutvecklingen i såväl medlemsländerna som andra vikti­ga ländergrupper följs kontinuerligt av organisationen. Årligen granskas också varje enskilt land med avseende på ekonomisk utveckling och den ekonomiska politiken. OECD:s ekonomisk-politiska kommitté och dess arbetsgrupper har under senare år haft som en av sina huvuduppgifter att utarbeta en gemensam linje för hur industriländerna skall anpassa sig till det förändrade läge som har uppstått i världsekonomin i samband med bl. a. de kraftiga oljeprishöjningarna. Diskussionen om hur den ekonomis­ka politiken bör utformas äger rum på ministernivå. Det senaste minister­mötet hölls i juni 1980, då man enades om att kraftfullt agera på en rad cenirala områden, främsl vad gäller energi- och strukluranpassningspoliti-ken. 1 OECD pågår också ett analysarbete av ekonomiska utvecklingsvä­gar på längre sikl.

Internationella valutafonden (IMF) spelar en central roll i det internatio­nella monetära samarbetet. De växande bytesbalansproblemen ökar fon­dens betydelse i den s. k. recyclingprocessen. dvs. när det gäller att slussa medel från överskotts- till underskottsländer. För att klara finansieringsbe­hovet har lMF:s resurser nyligen förstärkts genom den sjunde allmänna kvothöjningen till vilken Sverige bidragit.

Flertalet av OECD-länderna har också 1980 beslutat om elt samordnat belalningsbalansslöd för Turkiel. Sveriges bidrag inom ramen för delta slöd uppgår till totalt 45 milj. kr., och utgörs dels av en utvecklingskredit, dels av en exporikredilgarantiram.

Inom ramen för EFTA:s arbete diskuteras förutom handelsfrågor även allmänna ekonomiska frågor och den ekonomiska utvecklingen i EFTA-länderna, främsl med avseende på effekterna på handeln. Dessa diskussio­ner äger bl.a. rum i den ekonomiska kommittén, som häller möten två gånger årligen. Övergripande frågor tas upp till behandling bl. a. i samband med EFTA:s ministermöten, som vanligtvis äger rum två gånger per är.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                               5

Inom ramen för Sveriges samarbete med EG utanför frihandelsavtalet har kontakter fortsatt med EG-kommissionen. Elt Ijärde möte mellan representanter för EG-kommissionen och ekonomidepartemenlel ägde rum hösten 1980. Vid mötet diskuterades frågor om den ekonomiska utvecklingen på såväl kort som lång sikt.

Del nordiska samarbetet på del ekonomiska området är väl utvecklat. Nordiska möten äger rum regelbundet för alt granska utvecklingen i de nordiska länderna både på kort och på längre sikt. Etl ylterligare steg mol fördjupat samarbete har tagits med inrättandet av Nordiska Ekonomiska Forskningsrådet, som började sin verksamhet hösten 1980. Forskningsrå­det skall ge slöd till analyser av och utredningar om del ömsesidiga ekono­miska beroendet mellan de nordiska länderna. 1 nordiska ämbetsmanna­kommittén för valutafrågor och finansiella frågor förbereds bl. a. gemen­samma nordiska ståndpunkter i IMF. I IMF och i Världsbanken företräds Norden av gemensamma exekulivdireklörer.

Departementet är organiserat på fem sakenheter och en särskild arbets­grupp. En av sakenheterna bereder frågor som rör inriktningen av den ekonomiska politiken på kort sikt. En annan enhet handlägger frågor om riktlinjerna för den ekonomiska politiken på längre sikl. Den finanspoli­tiska enheten svarar för bl. a. analyser av inkomstfördelningsfrågor samt effekterna av åtgärder inom skatte- och transfereringssystemet. Den inter­nationella enhetens huvuduppgifter är all bevaka den ekonomiska utveck­lingen i andra länder och delta i internationellt förhandlingsarbete. Bank-och försäkringsenheten handlägger bl.a. lagstiftningsärenden rörande bank- och försäkringsväsendet, fondhandeln samt kredit- och valutapoliti­ken.

Arbetsgruppen handlägger bl.a. administrativa ärenden av skilda slag samt budgetfrågor, ärenden rörande den statliga statistiken och andra ärenden som avser verksamheten hos myndigheter och verk som hör lill departementet.

Till ekonomidepartementet hör statistiska centralbyrån (SCB), konjunk­lurinslitulel, myntverket, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, sla­lens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd. Vad särskilt avser SCB kan följande framhållas. SCB handhar huvuddelen av den slalliga statistikproduktionen och har en allmänt samordnande funktion inom slalistikområdel. Centralbyrån har ca 2 200 anställda, varav drygt 900 i Örebro. Anslagen till centralbyrån föreslås för budgetåret 1981/82 totalt tas upp med 261,9 milj. kr.

Statistiska centralbyrån har expanderat snabbi under 1960-talet och första delen av 1970-lalel. Under de senste åren har SCB:s reala resurser minskals och en konsolidering av verksamheten har ägt rum - såväl personellt som anslagsmässigt.

Under år 1980 har SCB efter beslut av statsmakterna genomfört en allmän folk- och bostadsräkning. 1 enlighet med vad som angavs i prop.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                                6

1978/79: 128 har SCB fått i uppdrag att undersöka allernaliva metoder för framtida folk- och bostadsräkningar i syfte atl i fortsättningen kunna göra sådana undersökningar ulan blankellutfrågningar av allmänheten.

SCB-uiredningen (E 1977:01), som haft lill uppgift att utreda möjlighe­terna att begränsa SCB:s uppgiftsinhämlande från företag och allmänhet, har i december 1979 slutfört sitt arbete med betänkandet (Ds E 1979:7) Lantbruksregistret som uppgiftskrav samt sammanfallande synpunkter på företagens uppgiftslämnande till SCB. På grundval av utredningens förslag har SCB bl. a. fått i uppdrag att pröva möjligheterna atl slopa vissa upp­gifter till lantbruksregistret. Utredningens sammanfattande synpunkter på företagens uppgiftslämnande lill SCB har överlämnats till utredningen (E 1980:02) om den statliga statistiken för alt övervägas vid utredningsupp­dragels fullgörande.

Statislikulredningen genomför en översyn av den statliga statistikpro­duktionen. Utredningens förslag bör förbättra möjligheterna alt prioritera inom och mellan skilda statistikområden och ge en grund för reella bespa­ringar på statistikområdet. I avvaktan på utredningens förslag bedrivs ett besparings- och rationaliseringsarbele inom departementsområdet. Bl. a. avses SCB få i uppdrag all undersöka möjlighelerna att genomföra vissa, intermitlenta undersökningar med slörre tidsintervall.

För nästa budgetär föreslås SCB:s anslag, exklusive Folk- och bostads­räkningen, öka med 24,5 milj. kr. Kompensation för pris- och löneomräk­ning har beräknats till 20 milj. kr. Med beaktande av vissa anslagsöverfö­ringar från andra departement innebär förslagel en real minskning med 6,9 milj. kr.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna inom ekonomidepartemenlets verksamhetsom­råde för budgetåret 1981/82 framgår av följande sammanställning. Belop­pen anges i milj. kr.

Anvisat          Förslag           Förändring

1980/81            1981/82

18,0

20,3

+ 2,3

271,3

281.4

-1-10.1

108,5

107,5

-  1.0

A.  Ekonomidepartementet m. m.

B.  Centrala myndigheter m.m.

C.  Diverse

Summa                                                  397,8               409,2                -1-11,4

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10

EKONOMIDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser ekonomide­partementets verksamhetsområde

Sjunde huvudtiteln

A. EKONOMIDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Ekonomidepartementet

 

1979/80 Utgift

9544024

 

 

1980/81 Anslag

10389000

 

 

1981/82 Förslag

11482000

 

 

 

 

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

44 17 61

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Reseersättningar (även utrikesresor)

Expenser

8 958000

237 000

1 194000

+   901000 +   259000 -    67000

 

 

10389000

-1-1093000

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 11482000 kr. Anslaget har beräknats enligt den besparings­modell som lillämpas i årets budgetförslag. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Ekonomidepartementet för budgetåret  1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 11 482000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10

A 2. Ekonomiska attachéer

 

1979/80 Utgift

1961641

1980/81 Anslag

1915000

1981/82 Förslag

1952000

Från anslaget bestrids kostnaderna för ekonomiska attachéer. För nästa budgetår räknar jag inte med annan ökning än den som följer av en beräkning av anslaget enligt den besparingsmodell som tillämpas i årets budgetförslag. Anslagsbehovet beräknar jag lill I 952000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 1 952000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1979/80

Utgift

5 495 848

1980/81

Anslag

5 500000

1981/82

Förslag

6700000

Reservation  '                      583 171

Från detla anslag bestrids förutom kostnaderna för ekonomideparte­menlets kommittéer även kostnaderna för de ekonomiska långtidsutred­ningarna. Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverk­samheten bör anslaget föras upp med 6700000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. ni. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 6700000 kr.

A 4. Extra utgifter

1979/80 Utgift                     130121                   Reservation                           78071

1980/81 Anslag                   160000

1981/82 Förslag                  160000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservations­anslag av 160000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10

B.    CENTRALA MYNDIGHETER M. M.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den stafiiga statistikproduktionen och har hand om huvuddelen av denna. Centralbyrån har dessulom en allmänt samordnande funktion inom statis­tikområdet. Det åligger vidare centralbyrån alt ulföra vissa inlermittenla undersökningar, dvs. periodiskt återkommande undersökningar, och alt göra långsikliga utbildnings- och yrkesprognoser. Centralbyrån för vissa cenirala register som äklenskapsregister, centralt företagsregister, lantbru­kets företagsregister och andra register som behövs för verksamheten. SCB skall inom sitt kompetensområde i mån av resurser åla sig uppdrag från statliga och kommunala myndigheter. SCB får även åta sig sådana uppdrag från enskilda uppdragsgivare. Uppdragsverksamheten skall vara ekonomiskt självbärande.

SCB leds av en styrelse. Chef för centralbyrån är en generaldirektör. Centralbyrån är organiserad på sju avdelningar, nämligen avdelningen för areell statistik, avdelningen för förelagsslalislik, avdelningen för individ-statistik, avdelningen för planering och samordning, avdelningen för cen­tral administration, avdelningen för system och information saml driftav­delningen. Avdelningarna är i sin tur organiserade på enheter. Till central­byrån är också knutet elt vetenskapligt råd samt elt anlal nämnder.

Verksamheten vid SCB bedrivs dels i Stockholm, dels i Örebro. Till Örebro har förlagts bl. a. huvudparten av driflavdelningen, dvs. dalama-skincentralen, centralen för manuell dalabehandling och inlervjuarenhe-ten. Den I juli 1980 fanns vid centralbyrån som helhet 2202 anställda, varav 915 personer i Örebro och 291 intervjuare fördelade över landet.

SCB har anslag i programlermer. Följande programindelning gäller t. v,

1.  Statistik, register och prognoser

2.         Uppdragsverksamhet

Programmel Statistik, register och prognoser indelas i följande delpro­gram.

1.  Extern samordning

2.         Jordbruk och skördeskadeskydd m.m.

3.         Industri och byggnadsverksamhet

4.         Handel, servicenäringar och priser

5.         Bosläder, andra byggnader och fasligheter

6.         Samhällsekonomi och offentlig förvaltning

7.         Arbetsmarknad

8.         Befolkning och hushåll

9.         Rätts- och socialväsende

10. Utbildning, forskning och kultur

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              10

11.   Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser

12.         Bibliotek och information m. m.

13.         Arkiv och gemensamma dalabaser m. m.

14.        Standardisering, gemensam metodutveckling och projeklbundet ut­vecklingsarbete

15.         Folk- och bostadsräkning 1980

Medel för SCB:s verksamhet anvisas för budgetåret 1980/81 under föl­jande anslag.

Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

Folk- och bostadsräkning 1980

Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet

För budgetåret I98I./82 bör de två anslagen för uppdragsverksamhet sammanföras fill etl anslag benämnt Statistiska centralbyrån: Uppdrags­verksamhet. Centralbyrån får således i fortsättningen medel för sin verk­samhet under tre anslag.

Anslag I är etl förslagsanslag för finansiering av program I med undan­tag för de delar av programmel som finansieras av anslag från utbildnings-och jordbruksdepartementens huvudtitlar resp. anslag 3.

Anslag 2 är ell förslagsanslag och las upp med etl formellt belopp på 1000 kr. Under anslaget redovisas intäkter och kostnader för SCB:s upp­dragsverksamhet (program 2). Anslaget får i princip inte belastas. För alt lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditelsproblem inom uppdragsverk­samheten samt för all lillgodose behov av rörelsekapital disponerar SCB en rörlig kredit i riksgäldskonloret på 12 milj. kr.

Anslag 3 är elt förslagsanslag för finansiering av den del av program I som avser 1980 års folk- och bostadsräkning.

B 1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1979/80 Utgift             226342000

1980/81  Anslag           217395000

1981/82 Förslag        241870000

Programmet Statistik, register och prognoser avser statistikproduktion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa cenirala register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område, m. m. SCB har i sin anslagsframställning delat in verksamheten under programmel, för­utom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhet, inlermittenla undersökningar och utvecklingsarbete. Under de olika delprogrammen redovisas den löpande verksamhet och de inlermittenla undersökningar som hör lill delprogrammet i fråga. Utvecklingsarbetet är samlat under

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              II

delprogram 14. Den löpande verksamheten omfatlar löpande statistikpro­duktion, regislerarbele, samordningsarbete och prognosarbete. Till inter­mitlenta undersökningar räknar SCB större undersökningar, som i regel återkommer med viss periodicitel. Till utvecklingsarbete hänförs dels pro­jekt som syftar till all planera utformningen av ny statistik och nya meto­der, dels projekt som avser mera omfattande förändringar och anpassning­ar av den existerande stalislikproduklionen. Utvecklingen inom program­met dels enligt denna indelning, dels enligt delprogramindelningen framgår av följande sammanställningar.

svaras av intäkter

2 373

2 526

2844

2 844

Summa kostnader

269 378

283 863

297 038

292601

Avgår intäkter Tillkommer kostnader för porto för följesedels­bunden post

43036

66468

63 082

61231' 10500

Summa

226342

217395

233956

241 870

 

 

 

Delprogram

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Ulfall

Anvisat

Beräknar

 

 

SCB

Före-

1 000-tal kronor

 

 

 

draganden

1. Extern samordning

2698

2 536

2 676

2694

2. Jordbruk och skördeskade-

 

 

 

 

skydd m. m.

43 876

39074

49731

48 398

Därav under X huvudtiteln

(29795)

(28942)

(38738)1

1 38 197)

3. Industri och byggnadsverk-

 

 

 

 

samhet

15 814

17670

18 577

18 988

4. Handel, servicenäringar

 

 

 

 

och priser

19780

19204

20171

20308

5. Bostäder och andra fastig-

 

 

 

 

heter

13 655

15 492

16 544

16420

6. Samhällsekonomi och offent-

 

 

 

 

lig förvaltning

28.301

26769

28569

28 743

7. Arbetsmarknad

31963

31 140

33 627

33 833

8. Befolkning och hushåll

26512

22660

25 630

23086

9. Rätts- och socialväsende

11795

13 667

14 651

14513

10. Utbildning, forskning och

 

 

 

 

kultur

16852

15651

16 226

16 754

11. Befolknings-, yrkes- och

 

 

 

 

utbildningsprognoser

5 833

6048

6.506

6 581

12. Bibliotek och information

 

 

 

 

m. m.

11218

9 995

10910

11 002

13. Arkiv och gemensamma

 

 

 

 

databaser m. m.

7 865

7 349

8198

8305

14. Standardisering, gemensam

 

 

 

 

metodutveckling och pro-

 

 

 

 

jeklbundet utvecklings-

 

 

 

 

arbete

19975

19082

20678

20 132

Därav utvecklingsarbete

(13421)

(12451)

(13 631)

(13 0001

15. Folk- och bostadsräkning

 

 

 

 

1980

10868

35 000

21500

20000

Ofördelade kostnader som mot-

 

 

 

 

svaras av intäkter

2 373

2 526

2844

2 844

' Här ingår 20000000 kr. frän anslaget Folk- och bostadsräkning 1980 under sjunde huvudtiteln. 38 197000 kr. från anslaget Administration av permanent skördeskade­skydd m.m. under tionde huvudtiteln samt 190000 kr. från nionde huvudtiteln. Vidare utgör 546000 kr. intäkter för försäljning av publikationer och 2 298000 kr. ersättning lill SCB från socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för det gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              12

1979/80      1980/81      1981/82
Utfall         Anvisat     Beräknar

SCB       Före-

1 000-tal kronor                                                             draganden

Löpande verksamhet                                    206616      202 717      218 165   216400
Intermitlenta under­
sökningar                                                        6 305          2 227          2 160       2 160
Utvecklingsarbete                                    13 421        12451        13631     13000

Summa                                                      226342      217395      233956   231560

Medel frän VI ht för porto för

följesedelsbunden post                                                       10500

Avgår medel frän IX ht                                                       ~ 190

Totalt                            241870

Statisfiska centralbyrån

Del övergripande målel för S(rB:s verksamhet är all samhällets behov av statistik skall tillgodoses effektivt och till rimliga kostnader. SCB utför själv en stor del av den statliga slatistikproduklionen och har dessutom en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet.

Den genomgång av stalistikbehovet som SCB gjort i samband med verksamhetsplaneringen har visat alt behoven av statistisk information i samhället är stora. Efterfrågan kommer enligt SCB:s bedömning att öka ytterligare och delvis förändras, bl. a. som en följd av ett förväntat ökat behov i samhället av underlag för utvärdering, omprövning och förbättrad resurshushållning. Statistiken behöver bli mer problemorienterad och åt­gärdsinriktad, samtidigt som dess allmänt informativa roll också bedöms komma all öka.

Frågor kring människors levnadsförhållanden i olika avseenden ägnas ökad uppmärksamhet. Statistisk information om och analys av olika grup­pers förhållanden och förändringar i dessa efterfrågas därför. Områden som är angelägna är miljö, energi, naturresurser, sysselsättning, fördel­ningsfrågor, barn- och äldreomsorg samt invandrarfrågor.

Bättre underlag för bedömning av konjunkturutvecklingen och analys av strukturomvandlingen inom näringslivet efterfrågas. Statistisk information som möjliggör jämförelser i den ekonomiska och sociala utvecklingen pä relevanta områden i Sverige och i andra länder är angelägen. Som underlag för regional och lokal samhällsplanering behövs ny och förändrad statistik. Framför allt bör därvid framhållas behovel av löpande regional informa­tion rörande sysselsättning. Statistik över förändringar och utvecklingsten­denser inom olika områden är viktigt underlag för analys av orsakssam­manhang. Tidsserier och prognoser efterfrågas allt mer.

Mot bakgrund av den redovisade efterfrågan avser SCB att under pla­neringsperioden t.o.m. budgetåret 1985/86 särskilt uppmärksamma stati­stik om levnadsförhållanden, fördelningsfrågor och transfereringar, energi.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              13

naturresurser och miljö, offentlig sektor samt internationella förhållanden. SCB avser också alt i ökad ulslräckning försöka inrikta planeringen mot övergripande statistikområden för alt kunna ge helhetsbilder för olika problem- eller användningsområden.

En utveckling av SCB:s slatistikprodukter och tjänster av del slag som berörts måste ses på sikt. Den successiva anpassningen av statistiken lill nya eller ändrade krav som del här är fråga om behöver omfalta såväl löpande förändringar i befinlliga produkter av begränsad karaktär som mer genomgripande förändringar eller tillkomst av helt nya produkter.

Denna anpassning måste ske i etl läge av restriktivitet i medelstilldel­ningen. SCB måsle därför pröva i vad mån omprioriteringar kan ske såväl mellan befintlig och ny statistik som mellan olika ämnesområden. Möjlig­helerna härför är, i ett läge där totalramen under de senaste åren krympts, begränsade. För alt ge underlag för en sådan prövning är en ingående kunskap om behoven och användningen av statistiken nödvändig. SCB avser all i framliden lägga ännu starkare tonvikt på fördjupad behovsana­lys och användaranpassning av statistiken. Behandlingen av uppgiftsläm-narfrågor, rationalisering av stalislikprocessen och uppdragsverksamheten blir också viktiga frågor för SCB.

SCB har i överensstämmelse med regeringens anvisningar för myndighe­ternas anslagsframställningar som huvudförslag redovisat ett besparings­förslag. 1 enlighet med ekonomidepartementets särskilda anvisningar till SCB bygger detla besparingsförslag i sin helhet på ralionaliseringsbespa-ringar. SCB vill dock understryka alt bedömningen om möjligheten att realisera dessa rationaliseringsförslag är osäker. En förutsättning för att SCB skall kunna förverkliga rationaliseringsvinster av beräknad omfall­ning är bl. a. att centralbyrån får tillgång till erforderiig datorkapacitet. Den utvecklingstakt därvidlag som förutsatts i regeringens beslut på grundval av belänkandet (Ds E 1978: 3) ADB för SCB är enligl verkels bedömning otillräcklig.

Verket framför etl fåtal förslag lill utbyggnader eller förändringar av stalislikprodukfionen, som del enligt användarnas bedömning är synnerii­gen angelägel atl kunna realisera. De förslag lill utökningar som förs fram och som föreslås finansierade genom rationalisering eller nedläggning av verksamhet är följande:

-     utbyggnad av energislalisliken

-     stafislik som belyser hushållens företagssparande och företagsinkoms­ter

-     lönesummeslalistik baserad på kontrolluppgifter i det skalleadminislra-tiva systemet

-     uppläggning och löpande arbete med etl dödsfallsregisler.

För atl kunna genomföra dessa utbyggnads- och förändringsförslag är SCB beredd att göra motsvarande besparingar i sin produktion jämfört med budgetåret 1980/81 genom ylleriigare rationalisering av verksamheten

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              14

eller nedläggningar av och begränsningar i produkter. Dessa ålgärder inne­bär ingrepp i produkter som i och för sig är angelägna men som det i avvägningen mot de framförda ulbyggnadsförslagen dock ansetts möjligt atl vidta.

SCB framhåller alt ytterligare en rad väl motiverade behov av statistisk information föreligger. Den begränsning i totalramen, som etl realiserande av besparingsförslaget enligl anvisningarna skulle innebära, kommer på ett olyckligt säll att begränsa SCB:s möjligheler alt tillgodose dessa behov. SCB anmäler därför vissa utbyggnader inom områden som verkel efter kontakter med användarna bedömer ha hög prioritet. Verket har dock mol bakgrund av anvisningarna för årets budgetarbete inle tagit upp dessa förändringar i sitt anslagsäskande. Enligt SCB bör förbättringar av statis­tikproduktionen inom etl samhällsområde vägas mot andra typer av insat­ser inom samma område.

SCB har i sill förslag till anslagsframställning redovisat förslag vad avser sjunde huvudtiteln (exkl. 1980 års folk- och bostadsräkning) som skulle innebära en anslagsökning med 16,5 milj. kr. Beloppet inkluderar en pris-och löneomräkning med 18,1 milj. kr.

Det projektbundna utvecklingsarbetet redovisas anslagsmässigt under delprogram 14. Standardisering, gemensam metodutveckling och projekt-bundet utvecklingsarbete. I följande redogörelse för SCB:s förslag presen­teras det projektbundna utvecklingsarbetet däremot ämnesvis under resp. delprogram i syfte att öka överskådligheten.

Under de olika delprogrammen begär SCB - utöver pris- och löneom­räkning av medel för pågående verksamhet - medel för utökad verksam­het enligl följande redovisning. Av denna framgår också föreslagna bespa­ringsåtgärder. Även anmälda utbyggnader ulöver budgetförslaget redovi­sas under varje delprogram.

1.   Extern samordning

För utvecklingsinsatser inom regionalslalistiken beräknar SCB ett me­delsbehov av 475000 kr., vilket innebär en ökning med 85 000 kr. i förhål­lande till dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81.

2.   Jordbruk och skördeskadeskydd m.m.

Enligt riksdagsbeslut år 1974 skall del ankomma på SCB alt svara för utgivningen av Miljöstalistisk årsbok. Medel för planering och för produk­tion av de första årgångarna av boken har via miljödalanämnden ställts till SCB:s förfogande från jordbruksdepartementets kommittéanslag.

Miljödalanämnden föreslår i sin rapport "Bällre miljöinformation" (SOU 1980:24) all dess verksamhet upphör med utgången av budgetåret 1980/81. SCB föreslår därför alt medel för arbetet med Miljöstalistisk årsbok fortsättningsvis anvisas under VII huvudtitelns anslag lill SCB. Medelsbehovel för Miljöstalistisk årsbok — naturmiljön har SCB för bud­getåret 1981/82 beräknat fill 390000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              15

Riksdagen har beslutat om ett nytt prisregleringssystem för fisk (norm-prissyslemel) alt tillämpas fr.o.m. budgetåret 1980/81. Enligt propositio­nen 1979/80:100, bil. 10 skall del ankomma på SCB att i samråd med användarna framställa den statistik som är nödvändig för det beslutade prisregleringssystemet. Kostnadsökningen för utbyggnaden samt för an­nan anpassning av informationen till prisregleringssyslemct och fieran-vändningen av statistiken beräknar SCB till 230000 kr.

SCB beräknar atl kunna minska kostnaderna under delprogrammet för budgetåret 1981/82 med 380000 kr. genom ökade rationaliseringar. Exem­pel pä ralionaliseringsåtgärder är förbättrad produktionsplanering och ökad användning av ADB inom lantbruksstatisiiken.

SCB har beviljats medel för atl under budgetåret 1980/81 genomföra en iniermiltenl undersökning om förbrukningen av drivmedel och eldningsol­jor m. m. i jordbruket. Undersökningen slutförs under budgetåret 1980/81. Medelsbehovel minskar därför med 350000 kr.

SCB föreslår att den inlermittenla utvidgningen av deklarationsunder­sökningen för jordbrukare (DU) avseende jordbrukarnas lillgångar och skulder m. m. blir genomförd under 1982 enligl den plan för förändring av deklarationsundersökningarna som lades fram i anslagsframställningen för 1979/80. För budgetåret 1981/82 beräknar SCB medelsbehovet fill 275000 kr. SCB förutsätter dessutom alt uppdragsflnansierade utvidgningar avse­ende t. ex. kreditförhållanden och arrendefrägor skall kunna genomföras.

SCB begär 1 275000 kr. för utvecklingsarbete vilket innebär en ökning i förhållande lill dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81 med 380000 kr., varav 300000 kr. utgör överföring av medel som lidigare ställts till SCB:s förtogande via miljödatanämnden.

Utvecklingsarbetet inom delprogrammet präglas av en fortsalt salsning för atl tillgodose ökade krav på statistiska data och informationsunderlag inom miljö-, markanvändnings- och naturresursområdena. Vidare beräk­nas översynen av fjäderfästatistiken fortsätta.

3. Industri och byggnadsverksamhet

SCB föreslår alt de nuvarande översiktliga energibalanserna komplet­teras med en samlad redovisning av energislalisliken. Vidare föreslås att den månatliga el-slatistiken kompletteras med en redovisning av tempera­turkorrigerade uppgifter. Kostnaderna för utbyggnaderna beräknas till 105000 kr.

SCB föreslår en nedläggning av majenkälen inom importenkäterna vilket innebär en besparing på 90000 kr.

SCB föreslår alt livsmedelsinvenleringen utarbetas vart annal år i stället för ärligen vilkel ger en besparing på 190000 kr. Konsekvenserna av en omläggning blir atl möjligheterna atl följa försörjningsläget, konsumtionen och lagerutvecklingen för olika livsmedel försämras. Jordbruksnämnden som är huvudkonsumenl framhåller atl om förslaget genomförs kommer

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              16

beräkningarna av konsumtionen av livsmedel att starkt försämras. SCB framför förslaget trots delta eftersom verket bedömer de aktuella utök­ningsförslagen än mer angelägna alt genomföra.

Genom ralionaliseringsåtgärder inom delprogrammet beräknar SCB att besparingar pä 390000 kr. skall kunna göras. Rationaliseringarna berör bl. a. den årliga produktionsvolymindexen, exporlenkälerna och induslri-slatisliken. Som exempel på planerade ålgärder kan nämnas ökat utnytt­jande av ADB, ändrad arbetsorganisation samt övergång lill rationellare blankettsystem.

SCB begär 410000 kr. för utvecklingsarbete vilket innebär en minskning med 80000 kr. i förhållande lill dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. Fortsatta utvecklingsarbeten behöver bedrivas inom induslrista-lisliken, varustalisliken och energislalisliken. Vidare fortsätter arbetet med samordning av begrepp, definitioner m.m. inom energislalisliken. Den påbörjade översynen av den kortperiodiska statistiken avseende leve­ranser, lager och produktion avses slutföras under budgetåret 1981/82.

SCB anmäler dessulom ett medelsbehov på 50000 kr. för att kunna bedriva utvecklingsarbetet inom delprogrammet med en något högre ambi­tionsnivå.

4. Handel, servicenäringar och priser

När del gäller inrikeshandelsstatisliken föreslår SCB att den regionala redovisningen av omsättningen inom varuhandeln, som för närvarande görs äriigen, i framtiden skall las fram vart tredje år. De år statistiken inte tas fram kan vissa uppgifter erhållas på uppdragsbasis ur centrala företags­registret. Omsältningsuppgifter kan dock ej erhållas. Detla innebär allvar­liga nackdelar för lokaliserings- och etableringsöverväganden inom bran­schen. SCB bedömer dock förslagen till utbyggnader som mer angelägna än all fortsatta den årliga redovisningen. Den genomsnittliga årliga bespa­ringen för en treårsperiod beräknas till 80000 kr. För budgetärel 1981/82 innebär förslaget en besparing pä 140000 kr.

Genom rationaliseringsåtgärder, bl.a. i form av fortsatt övergång från manuella bearbetningar lill ADB-bearbelningar, beräknar SCB all uppnå besparingar inom delprogrammet med 400000 kr. Rationaliseringarna be­rör flera produkter inom delprogrammet men avser i första hand inrikes-handelsstatistiken.

SCB har för budgetåren 1979/80-1980/81 beviljats medel för all genom­föra en undersökning rörande persontransporter med buss. För budgetåret 1980/81 har anvisats 158000 kr. Då undersökningen skall slutföras under budgetåret 1980/81 föreligger inte något medelsbehov för budgetåret 1981/ 82.

SCB begär 475000 kr. för utvecklingsarbete vilket innebär en minskning med 60000 kr. i förhållande till dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. Fortsalla utvecklingsarbeten inom samfärdselstalisliken behöver

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 10                                                                               17

bedrivas enligt SCB. De innefattar bl. a. undersökning av personbilars körsträckor, användning m. m. samt utveckling av statistiken över miljö­fariiga sjötransporter.

Arbetet med översyn och utveckling av konsumentprisindex behöver fortsätta. Vidare avses översynen av inrikeshandelsstatisliken fortsätta med bl. a. utveckling och införande av nya produktionsprocesser och utveckling av statisfikens innehåll.

SCB anmäler dessulom elt medelsbehov pä 140000 kr. för att kunna bedriva utvecklingsarbetet inom delprogrammet med en något högre ambi­tionsnivå än vad som är möjligt vid en oförändrad medelsram. Av dessa avser 95000 kr. ett nytt projekt för atl påböija etl arbele med alt utreda möjlighelerna atl, i första hand från befintligt material, ta fram nya typer av statistik för att belysa hittills ej beaktade aspekter av fordonstrafiken såsom miljöaspekter och energiförbrukning.

5.  Bostäder, andra byggnader och fastigheter

Genom rationaliseringsåtgärder inom bl. a. bosladsbyggnadsslalisliken och låneobjektsstalisliken beräknar SCB en besparing på 360000 kr. Som exempel på åtgärder nämner SCB övergång till ADB vad gäller månadssta­tistiken saml omläggning av del maskinella bearbetningssyslemel för års-stalisfiken över bostadsbyggandet saml förenklade regislerruliner inom låneobjektsstalisliken.

SCB svarar numera för stalislikproduklionen i anslutning till allmänna fastighetstaxeringar. SCB har beräknat att för budgetåret 1981/82 erfordras 560000 kr., vilket innebär elt ökal medelsbehov med 140000 kr.

SCB begär 85000 kr. för utvecklingsarbete vilkel innebär en minskning med 20000 kr. i förhållande till dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. Arbetet inriktas främst på översynen av faslighetsprisslatistiken.

För atl kunna bedriva utvecklingsarbetet med en något högre ambitions­nivå anmäler SCB dessutom ell medelsbehov på ytterligare 20000 kr.

6.  Samhällsekonomi och offentlig förvaltning

SCB föreslår atl den hittills årliga expoststatistiken inom kommunernas finanser avseende den kyrkokommunala sektorn i fortsättningen tas fram vart tredje år. Omläggningen medför för budgetåret 1981/82 en kostnads­minskning med 90000 kr. Kostnadsminskningen under en treårsperiod uppgår till i genomsnitt 50000 kr. per år. Omläggningen innebär alt under­laget för departementens och pasloratförbundets handläggning av kyrko­kommunala budgetfrågor, pastoralregleringar m. m. försämras under mel­lanåren liksom även underlaget för nationalräkenskaperna och finansrä­kenskaperna. Pastoratförbundet motsätter sig den föreslagna omläggning­en. SCB bedömer dock alt genomförandet av de föreslagna utökningarna, som delvis finansieras genom denna begränsning, har större belydelse för den ekonomiska statistikens användare än den föreslagna begränsningen. 2    Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 10

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              18

Det åligger SCB enligt SFS 1979: 363 alt äriigen ulföra beräkningar av kommunernas tillförsäkrade skattekraft m. m. som underlag för länsstyrel­sernas beräkningar av skatteutjämningsbidragen. Beräkningarna har hit­tills genomförts som uppdrag från budgeldeparlementet. Då del är fråga om elt formellt åliggande anser verket del motiverat alt kostnaderna finan­sieras från verkets anslag och föreslår däiför all del uppräknas till 85000 kr.

Vissa finansieringsföretag kommer fr.o.m. år 1980 all underställas bankinspektionens tillsyn enligt lagen om finansbolag saml omfattas av lagen om kredilpolitiska medel. Kortlidsstalistiken för finansinstitut bör därför i fortsättningen även omfatta finansieringsföretagen. Utbyggnaden av statistiken har kostnadsberäknats av SCB lill 1 lOOOO kr.

SCB föreslår atl en statistik utarbetas som belyser hushållens företags­sparande och förelagsinkomster, varigenom underlaget för dessa beräk­ningar väsenlligt förbättras. Även nationalräkenskapernas underlag för beräkningen av totala investeringar kommer all förbättras genom statisti­ken. Statistiken avses bygga pä ell urval självdeklaralioner. Den årliga kostnaden har av SCB beräknats till 240000 kr.

Genom ralionaliseringsåtgärder inom delprogrammet beräknar SCB be­sparingar på 710000 kr. Som exempel på planerade åtgärder kan nämnas förbättringar i produktionsrutinerna och arbetsorganisationen, ökad an­vändning av ADB, utökad lerminalanvändning. m.m. Produkter som be­rörs är bl. a. cenirala företagsregistret och nationalräkenskaperna.

Under delprogrammet anmäler SCB några utbyggnadsförslag som enligl verkels mening är mycket angelägna. Följande utbyggnader nämns:

Redovisning av nyckeltal från finansstalisliken avseende mindre före­lag. Redovisningen syftar lill att ge en beskrivning av småförelagens situa­tion och utveckling vad gäller lönsamhel, soliditet, m. m. Materialet ger möjlighet för jämförelser av elt företags utveckling i förhållande'till bran­schen. För företagen som ingår i finansstalisliken ges möjlighet alt även erhålla nyckeltal för del egna företaget. Den ärliga kostnaden beräknar SCB lill 150000 kr.

SCB anser atl statistiken över svenska internationella koncerner behö­ver byggas ut så atl den ger en helhetsbeskrivning av svenska förelags internationella beroende. Kostnaden för utbyggnaden beräknas av SCB uppgå fill 150000 kr.

Genom en aktiestatislik skulle underlaget för beräkning av främsl hus­hållssparandet inom national- och finansräkenskaperna förbättras. Den skulle belysa olika sektorers sparande/investeringar i aktier, innehav av aktier och uldelningsinkomsler samt företagens finansiering genom aktie­marknaden. Den skulle även kunna ge möjlighet lill socio-ekonorniska grupperingar av hushållens aktieinnehav samt information om ägarförhål­landen inom näringslivet. De årliga kostnaderna för aktiestatislik beräknas av SCB till 300000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 10                                                                               19

Behovet av förbättrade nationalräkenskapsdala är främsl förknippat med den ekonomiska planeringen på längre sikl, konjunkluranalys och regional planering. När del gäller sådana data för prognoser på medellång sikt föreligger kvalitetsbrisler avseende sparandets fördelning på olika sektorer i samhället främst vad gäller bolags- och hushållsseklorerna. Fortsatt utbyggnad av den institulionella redovisningen i nationalräken­skaperna är därför motiverad enligt SCB. Kostnaderna för en sådan ut­byggnad beräknas av SCB till 140000 kr. SCB har lidigare inom ramen för nationalräkenskaperna utvecklat metoder för och beräknat länsvisa syssel-sältningstabeller för perioden 1970-1975. Det föreligger etl stort konsu­mentbehov av en uppdatering av denna typ av tabeller att utnyttjas som underiag för sysselsätlningsplanering och arbelsmarknadspolitiska åtgär­der saml regionalpolitisk planering på länsnivå. Kostnaderna för löpande beräkningar uppgår enligl SCB lill 75000 kr.

För utvecklingsarbete begärs totalt 2015000 kr. vilkel innebären minsk­ning med 15000 kr. i förhållande till dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. Projekten omfattar bl. a. en fortsättning av arbetet med planering av en arkivslatislisk förelagsdatabas. Vidare fortsätter arbetet för att på olika sätt underlätta uppgiftslämnarnas situation, vidareutveckla finansstalisliken, förbättra nationalräkenskaperna samt alt samordna och bygga ul statistiken över den offentliga sektorn.

För alt kunna bedriva ell utvecklingsarbete inom delprogrammet med en högre ambifionsnivå än vad som är möjligt vid en oförändrad medelsram för utvecklingsarbetet totalt anmäler SCB ell medelsbehov under delpro­grammet på 600000 kr. Av dessa avser 65000 kr. elt nytt projekt för all förbättra kvaliteten och öka redovisningsmöjligheterna beträffande kapi­talstocksberäkningarna inom nationalräkenskaperna.

7. Arbetsmarknad

Statistiken över sysselsättning och lönesummor inom olika närings­grenar enligl RFV:s arbetsgivaruppgifter kommer att läggas ned fr, o. m. år 1980 (budgetåret 1980/81) i enlighet med det förslag som SCB framförde förra året. 1 neddragningen av anslaget ingick inle de kostnader som faller efter i juli 1981 och som avser slutförandet av 1980 års undersökning. En ytterligare besparing fr.o.m. budgetåret 1981/82 kan därför göras med 45000 kr.

SCB föreslår alt en ny årlig lönesummeslalistik baserad på kontrollupp­gifter i del skalteadminislrativa systemet (RS-systemet) startas. Statistiken är en nödvändig ersättning för de nedläggningar av annan statistik som tidigare föreslagils. Den nya lönesummeslalistiken beräknas kosta 210000 kr.

1 månadsstatistiken över sysselsättning och löner för arbetare inom industri beräknas bl. a. timförljänsler för varje månad. Denna används även för kvartalsvisa beräkningar av arbetskostnadsindex. Genom alt av-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              20

lalsrörelserna blivit utdragna i liden och genom att förhandlingar på för­bundsnivå och lokall fått ökad betydelse tillämpas successivt nya löne­nivåer. För atl få korrekt information om förtjänstlägel, i synnerhet för arbetskoslnadsindex, är det nödvändigt att i fortsättningen göra ärliga undersökningar av retroaktiva lönetillägg. Kostnaderna härför beräknas av SCB lill 55000 kr.

Den nya förhandlingsmetodiken med L-ATF förhandlingar har medfört nya krav på avtalsstatisiiken för statsanställda. För att statistiken skall kunna fylla sin uppgift som förhandlingsunderlag måste den förändras på vissa punkter. Kostnadsökningen för delta beräknas av SCB till 150000 kr. Statistiken över statsanställda och kommunalt anställd personal är individ-statistik, där kostnaderna väsentligt påverkas av ökningar av antalet an­ställda. SCB begär elt medelstillskotl på 60000 kr. motsvarande volym­ökningen under perioden 1979-1980.

Genom rationaliseringsåtgärder på ett flertal produkter inom den före-tagsbaserade delen av delprogrammet beräknar SCB besparingar på 320000 kr. Som exempel på planerade åtgärder kan nämnas sammanföring av ADB-system till större, gemensamma system med minskal processun­derhåll som följd samt bättre utnyttjande av ADB i granskningsprocessen. Fortsatt rationalisering av granskningen av arbetskraftsundersökningarna beräknas medföra besparingar på 320000 kr.

SCB beräknar elt medelsbehov på 840000 kr. för utvecklingsarbete. vilkel är en minskning med 85000 kr. i förhållande till dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. Arbetet avser bl. a. fortsall utveckling av den förelagsbaserade arbetsmarknadsstatistiken och av ett samordnat utnyttjande av skatleadminislrativt material.

För atl kunna bedriva ett utvecklingsarbete inom delprogrammet med en något högre ambitionsnivå anmäler SCB etl medelsbehov under delpro­grammet på ytteriigare 90000 kr.

8. Befolkning och hushåll

Den av statsmakterna beslutade omläggningen av taxeringen i första instans fr.o.m. taxeringsåret 1979 har inneburit oförutsedda permanenta fördyringar av den åriiga inkomst- och förmögenhetsstatistiken. Merkost­naderna för den årliga löpande produktionen stiger pä grund av detta med 190000 kr.

SCB föreslår alt tre parlisympaliundersökningar genomförs under 1982 i likhet med lidigare valår. Under mellanliggande år genomförs endast två undersökningar. Dessutom föreslår verket att en metodundersökning ge­nomförs planenligt i anslutning till valet 1982. Den sammanlagda ökningen av medelsbehovel budgetåret 1981/82 för en extra undersökning resp. planering av en metodundersökning uppgår till 940000 kr.

En första provutgåva av en miljöstalistisk årsbok med uppgifter om arbetsmiljö har utarbetats av  SCB  på uppdrag av  Miljödatanämnden

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              21

(MDN). MDN har beviljat SCB vissa medel för budgetåret 1980/81 för att fortsätta utvecklingsarbetet med årsboken. 1 sin rapport "Bättre miljöin­formation" (SOU 1980:24) föreslår MDN. som nämnts under delprogram 2, all SCB blir ansvarig för den miljöstalistiska verksamheten fr.o.m. 1982. Kostnaderna för utarbetande och tryckning av årsboken om arbets­miljön, vilken beräknas utges vart tredje år, har av SCB beräknats lill 450000 kr. budgetåret 1981/82 saml lill 220000 kr. per är under 1982/83 och 1983/84.

Genom rationaliseringar av olika produkter inom delprogrammet beräk­nar SCB atl besparingar på 870000 kr. skall kunna göras. Som exempel på rationaliseringar kan nämnas vardagsrationaliseringar i hela produktions­kedjan, översyn av gransknings- saml kodnings- och intervjurutiner inom delprogrammets stalistikgrenar.

Arbetet med 1978 års hushållsbudgelundersökning avslutas planenligt under 1981/82. Medelsbehovet sjunker därmed med 175000 kr. 1981/82. Arbetet med 1979 års valstalistik avslutas enligt plan under budgetåret 1980/81. Medelsbehovel 1981/82 minskar därmed med 594000 kr. Plane­ringen av 1982 års valslalisfik skall planenligt påbörjas under budgetåret 1981/82. Arbetet med undersökningen sträcker sig fram t. o. m. budgetåret 1983/84. Kostnaderna för en undersökning med i stort sett samma utform­ning som föregående undersökning har av SCB beräknats till 4 345000 kr., varav 665000 kr. avser budgetåret 1981/82. SCB anmäler dessutom behov av en utbyggnad av undersökningen.

SCB har erhållit medel för alt utarbeta statistik rörande folkomröstning­en om kärnkraft. Arbetet sträcker sig över budgetåren 1979/80-1981/82. Anslaget kan minskas med 200000 kr.

SCB har enligt uppdrag av regeringen i samråd med lanlbruksekonomis-ka samarbetsnämnden och statens jordbruksnämnd utarbetat förslag lill fördjupad levnadsnivåslatistik om jordbrukare och jämförbara grupper. Statistiken ska bl. a. komma lill användning vid jordbrukspolitiska över­läggningar. Statistiken planeras i första hand komma till stånd genom urvalsförstärkning av SCB:s levnadsnivåundersökning (ULF) och in­komstfördelningsundersökning med 1 000 jordbrukare resp. 750 jordbruks­hushåll. Kostnaderna beräknas av SCB till totalt 1880000 kr. varav 330000 kr. för budgetåret 1981/82. För att undersökningen skall kunna genomföras enligt föreslagen plan krävs redan budgetåret 1980/81 140000 kr.

SCB anmäler fyra angelägna utbyggnader utöver budgetförslaget. In­komst- och förmögenhelsstalisliken bör enligt SCB förbättras så att den på elt relevant säll kan belysa olika befolkningsgruppers ekonomiska situa­tion. Kostnaderna beräknas av SCB till 140000 kr. varav 40000 kr. är en engångskostnad.

SCB anmäler vidare en ulbyggnad av inkomslfördelningsundersökning-arna med 500 personliga förelagarhushåll samt 900 hushåll som är delägare

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              22

i fåmansföretag. Utbyggnaden har stor belydelse för löne- och prisförhand­lingar, allmän förbättring av fördelningsslatistiken, statliga utredningar på bl. a. heskattningsområdet, nationalräkenskaper och finansräkenskaper med vilka samordning sker. De årliga merkostnaderna för utbyggnaden beräknas av SCB till 600000 kr. varav 240000 kr. avser fåmansföretag.

SCB anmäler en utbyggnad av 1982 års valstalistik. Efterfrågan bland allmänhet, forskare, massmedia och politiker av statistik från de allmänna valen är stor. Del finns ett behov av alt bygga ul valbeleendeundersök-ningarna för att möjliggöra studier av kampanjeffekter och rörlighet under de sista månaderna före valet. För atl genomföra en sådan utbyggnad i samband med valet 1982 erfordras för valstatisliken utöver det ovan an­givna medelsbehovet 375000 kr. varav 320000 kr. för budgetåret 1981/82.

Inom SCB pågår arbete med syfte atl utveckla den officiella statistiken över området arbetsmiljön och dess samspel med individen. För en verk­samhet omfattande en serie provundersökningar med syfte alt utvärdera metoderna för mätning av arbetsmiljö i undersökningen om levnadsförhål­landena (ULF) saml för fastställande av mätmetoder för en ny arbetsstäl-leorienlerad arbetsmiljöstalislik anmäler SCB elt medelsbehov om 550000 kr. för budgetåret 1981/82.

SCB begär 1690000 kr. för utvecklingsarbete vilket innebär en ökning med 120000 kr. i förhållande lill dispositionen av dessa medel för budget­året 1980/81. Till de föreslagna projekten hör bl. a. fortsall utveckling av inkomstslatistiken och av undersökningarna om levnadsförhållanden, ut­veckling av en arbetsställeorienterad arbetsmiljöstalislik saml planering av hushållsbudgetundersökningar.

För atl kunna bedriva elt utvecklingsarbete inom delprogrammet med en högre ambitionsnivå anmäler SCB etl medelsbehov på yllerligare 65000 kr.

9. Rätts- och socialväsende

Inom kriminalstatistikens område föreslår SCB en begränsning i upp­byggnaden av etl nytt syslem för statistiken över återfall i brott. Förslaget innebär alt beredskapen för all snabbi och enkelt kunna tillgodose behovel av s. k. spontana labellullag försämras. För intressenter med sådana behov medför förslaget ökade kostnader och längre produktionstider. Föränd­ringen medför en minskning av kostnaderna för budgetåret 1981/82 med 95000 kr. SCB begär ökade medel för äktenskapsregistrel som följd av registrets successiva tillväxt. För budgetåret 1981/82 beräknas de ökade kostnaderna uppgå till 90000 kr.

Efterfrågan på information som kan belysa samband mellan miljö och hälsa har ökal mycket starkt under senare år. SCB har etl dödsfallsregisler som täcker 1960-lalel. För atl bättre lillgodose efterfrågan på informafion för forskning kring sambanden mellan dödlighet, dödsorsaker och miljö­faktorer föreslär SCB att elt dödsfallsregister fr. o. m. år 1970 tas fram och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              23

aktualiseras löpande. Kostnaderna härför beräknas till 290000 kr.

Genom ralionaliseringsåtgärder inom delprogrammet beräknar SCB kunna göra besparingar på 380000 kr. Rationaliseringarna berör produk­terna domstolarnas verksamhet, väglrafikolycksstalislik, socialvårdssla-listik och dödsorsaksslalistik. Som exempel pä planerade åtgärder kan nämnas översyn av ADB-system, minskad konlrollregistrering och över­syn av olika manuella rutiner inom produktionsprocessen.

Utöver budgetförslaget anmäler SCB behovet av statistik över hem- och fritidsolyckor. SCB menar all denna statistik behövs som underlag för prioritering av förebyggande ålgärder mot hem- och fritidsolyckor samt för utvärdering av effekter av vidtagna åtgärder. Kostnaderna för en löpande statistik beräknar SCB till 500000 kr. per år.

Undersökningar om vägtrafikolycksslatistikens och brottsstatistikens täckningsgrad behöver genoinföras vart tredje år för att få underlag för en bedömning av kvaliteten i dessa stalistikgrenar. 1 statistiken redovisas uppgifter om vägtrafikolyckor med personskada resp. brott som kommit till polisens kännedom. Kostnaderna för en undersökning avseende år 1981 beräknas av SCB totall till 870000 kr., varav 370000 kr. för budgetåret 1981/82 och 500000 kr, för budgetåret 1982/83. Denna undersökning an­mäler SCB utanför sitt egentliga budgetförslag.

SCB beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 för utvecklingsar­bete lill 615000kr.. vilkel innebären minskning med 70000kr. i förhållan­de till dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. Arbetet inne­bär fortsatt utveckling och översyn inom rätts- och socialvårdsområdena.

För atl kunna bedriva ell utvecklingsarbete inom delprogrammet med en något högre ambitionsnivå anmäler SCB ett medelsbehov på ytterligare 75000 kr.

10.  Utbildning, forskning och kultur

1 fråga om lärarregislret har SCB erhållit medel för insamling och redo­visning av undervisningens fördelning på ämnen. Undersökningen avslutas under budgetåret 1981/82. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas planenligt lill 160000 kr. vilkel innebär en minskning med 70000 kr. En undersökning om de studerandes ålder genomförs vart tredje år. Nästa undersökning skall planenligt genomföras hösten 1981. Kostnaderna be­räknas av SCB till totalt 340000 kr., varav 290000 kr. för budgetåret 1981/ 82. För forskningsstatistiken som genomförs varannat år minskar kostna­derna budgetåret 1981/82 planenligt med 200000 kr.

Besparingar inom delprogrammet beräknas uppkomma budgetåret 1981/ 82 som följd av ökad direkt rapportering från skolornas administrativa datorsystem samt genom samordnad och minskad publicering, m. m. Pro­dukter som berörs är bl. a. statistiken över vuxenutbildningen, gymnasie­skolan, högskolans grundutbildning samt uppföljningsundersökningarna av högskolesluderande. Sammanlagt beräknas besparingarna till 515 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              24

SCB anmäler under delprogrammet två nya produkter. Del behovsana-lysarbele som pågår om kulturslalistik väntas leda fram till förslag om viss ny statistikproduktion. Arbetet har emellertid även visat på behov av atl redan befintlig men f.n. svåråtkomlig statistik fortlöpande sammanställs och publiceras. Kostnaderna för en sådan publicering beräknas av SCB lill 110000 kr. per år.

För alt skapa underlag för bl. a. forskning och utvärdering av förändring­ar inom skolväsendet erfordras uppläggning av elevpanel för longitudinella studier saml läsårsvis uppföljning. Huvudkonsumenter är SÖ, UHÄ, fors­kare, ulredningar m.fl. Motsvarande undersökningar har lidigare gjorts beträffande elever födda 1948 och 1953. Kostnaderna beräknas av SCB lill 380000 kr. per är.

SCB beräknar all medelsbehovel för budgetåret 1981/82 för utvecklings­arbete uppgår till 690000 kr., vilkel innebär en minskning med 5000 kr. i förhållande till dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81.

Utvecklingsarbetet fortsätter inom bl.a. forskningsstatistiken, högsko-lestatisliken. informationssystemet för ungdoms- och vuxenutbildningen saml inom elevundersökningarna.

För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete inom delprogrammet med en högre ambitionsnivå anmäler SCB elt medelsbehov på ytterligare lOOOOO kr.

11. Befolknings-, yrkes- och uibddningsprognoser

Genom rationaliseringar beräknas kostnaderna kunna minska med 55 000 kr. Som exempel på ralionaliseringsåtgärder kan nämnas förenklat förfarande vid tryckning av rapporter och utökat användande av datorba­serade prognosmodeller.

SCB anmäler behovet av ökade insatser i fråga om befolkningsanalyser och prognoser. För en kontinuerlig analys av de förändringar som sker i den svenska befolkningen och de förändringar som sker i de faktorer som påverkar befolkningens storiek och struktur erfordras enligt SCB etl ökat anslag med 240000 kr.

SCB begär 345000 kr. för utvecklingsarbete, vilket innebär en ökning med 295000 kr. jämfört med dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. De påbörjade arbetena med utveckling av en ny prognosmodell över utbuds- och efterfrågebalanser för arbetskraftens yrkesfördelning behöver fortsätta. 1 syfte atl förbättra underlaget för den regionala utbild­nings- och sysselsättningsplaneringen och för studie- och yrkesorientering­en behöver utvecklingsarbete bedrivas avseende regionala prognosme­toder.

För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete inom delprogrammet med en högre ambitionsnivå anmäler SCB ett medelsbehov på ytteriigare 105000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                             25

12.   Bibliotek, information m.m.

Genom rationaliseringar beräknas kostnaderna kunna minskas med 105000 kr. Som exempel på ralionaliseringsåtgärder kan nämnas utnyttjan­de av skrivautomater.

SCB beräknar alt medelsbehovet för utveckhngsarbetet under budget­året 1981/82 uppgår till 105000 kr., vilkel innebär oförändrad nivå i förhål­lande lill dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81.

13.   Arkiv och gemensamma databaser m. m.

SCB har ett omfattande magnetbandsbeslånd, som innehåller väsentliga primäruppgifter från 1960-lalel och framåt. Detla bestånd ökar med om­kring 800 volymer per är. Enligt bestämmelserna i SFS 1979:679 (§ 11 mom. 7) skall alla magnetband som överlämnas lill arkivet, konlrollköras vart tionde år. Det ärliga medelsbehovet härför har av SCB beräknats till 170000 kr. För överföring av band från folk- och bostadsräkningen 1975 lill långtidsarkivering beräknar SCB för budgetåret 1981/82 en kostnad på 50000 kr. (engångskostnad).

För utvecklingsarbete begärs 1 145000 kr., vilket innebär oförändrad nivå i förhållande lill dispositionen av dessa medel för budgetåret 1980/81. Projekten avser vidareutveckling av RSDB-syslemel, lidsseriedalabasen (TSDB) och en longitudinell sociodemografisk miniatyrdalabas.

14.   Standardisering, gemensam metodutveckling och projeklbundet ut­
vecklingsarbete

Genom effektivisering av arbetsformer m.m. beräknas en besparing på 120000 kr. kunna uppkomma inom delprogrammet.

Det projektbundna ulvecklingsarbelel som anslagsmässigt hör hemma under delprogram 14 har redovisats ämnesvis under respektive delpro­gram. För del utvecklingsarbete som avser standardisering och gemensam metodutveckling begärs totalt 2585000 kr. vilkel innebär en minskning med 245000 kr. Bland projekten märks utveckling av statistiska metoder bl. a. för atl underlätta individers och företags uppgiftslämnande, utveck­ling av metoderna för förändringsskaitningar (tidsserier), fortsatt utveck­ling och anpassning av tekniker och system inom dalabehandlingen, stan­dardisering och automatisering av fler produktionsmoment saml fortsall utveckling av slandardprogrambibliolekel. Vidare ingår bl. a. fortsatt ut­veckling av arbetet med kvalitetskontroll, utveckling av dalabasmetoder och direktminnesleknik, utarbetande av metoder för geografiskt spridd dalabehandling, utveckling av sekrelessleknik, mätlekniska utvecklingsar­beten inom individstalisliken saml utredning om koordinatmetodernas an­vändningsmöjligheter inom statistiken.

För all kunna bedriva utvecklingsarbetet inom delprogrammet med en högre ambifionsnivå anmäler SCB etl medelsbehov under delprogrammet på ylleriigare 460000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10

26

15. Folk- och bostadsräkningen 1980

SCB har för budgetåret 1980/81 beviljats 35000000 kr. under anslaget B 3. Folk- och Bostadsräkning 1980 (FoB 80). Medlen skall även användas för all undersöka alternativa metoder för framtida folk- och bosladräkning-ar (FOBALT). För budgetåret 1981/82 beräknar SCB ett medelsbehov för FoB 80 och FOBALT på sammanlagt 21500000 kr., vilket innebär en minskning med 13500000 kr. i förhållande fill anslaget för budgetåret 1980/ 81.

Personal

SCB beräknar all ell genomförande av dess förslag sammantaget för de tre anslagen innebär en personalminskning med 19 personer exklusive intervjuare.

Löneplansanställd personal vid statistiska centralbyrån

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

SCB

Föredra­ganden

B 1. Slatislik, register och prognoser Handläggande personal Övrig personal

1368 870 498

1350 868 482

1330 862 468

1317 852 465

B 2. Uppdragsverksamhet Handläggande personal Övrig personal

149 104

45

143

105

38

129 95 34

135 99 36

B 3. Folk- och bostadsräkning 1980 Handläggande personal Övrig personal

38 22 16

79 44 35

77 39 38

77 39 38

Personal finansierad från X:e huvudtiteln Handläggande personal Övrig personal

85 33

52

56

■    43

43

103 51

52

103 51

52

Totalt vid SCB

Handläggande personal Övrig personal

1640

1029

611

1658

1060

598

1639

1047

592

1632

1041

591

Remissyttrande

Efter remiss har yttrande över SCB:s anslagsframställning avgetis av datainspektionen.

Datainspektionen har yttrat sig över bl.a. de förslag i SCB:s anslags­framställning som innebär inrättande av nya personregister eller ändringar i redan befinlliga register. Datainspektionens yttrande är lämnat med den reservationen alt inspektionen ges tillfälle lill förnyat yttrande för de fall SCB i den fortsatta planeringen ger projekten en från inlegritetssynpunkt annorlunda utformning.

1 tre fall har datainspektionen inget all erinra mol alt SCB:s förslag genomförs. Del gäller utvidgningar av lantbruksregistret, fastighetslaxe-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                             27

ringsregistrel och finans-, produktions- och invesleringsstatisiik.

För två undersökningar anger datainspektionen all under förutsättning­en atl SCB i samband med enkät eller intervju lämnar vissa upplysningar om registret och att statistiken framställs på elt sådant sätt all enskildas personliga förhållanden inle kan utläsas godtar den registren. Det gäller utvidgningen av deklaralionsundersökningen för jordbrukare saml under­sökningen av jordbrukarnas levnadsförhållanden.

Vad gäller SCB:s förslag till en ny åriig lönesummeslalistik baserad på kontrolluppgifterna i del skalteadminislrativa systemet (RS) vill datain­spektionen avvakta en utvärdering av den tidigare provverksamheten in­nan inspektionen tar slutlig ställning till etl fortsatt förande av registret.

Föredraganden

För budgetåret 1981/82 föreslår statistiska centralbyrån en ökning av anslaget med 16,5 milj. kr.

Utgångspunkten vid bedömningen av SCB:s förslag till anslagsföränd­ringar har varit del av SCB presenterade huvudalternativet. Detta innebär en nedskärning med 2% av föregående budgetårs pris- och lönejusterade anslag. Nedskärningen har i SCB:s förslag genomförts i form av allmänna rationaliseringar. Jag anser till en början alt anslaget lill följd av bespa­ringsalternativet bör minskas med 4831 000 kr.

Vad gäller prövningen av SCB:s förslag till anslagsförändringar har jag utgått från all kostnader för utbyggnader av statistikproduktionen skall täckas av besparingar lill motsvarande belopp. SCB har redovisat förslag till minskningar i fråga om ell anlal slatistikprodukter lill ett belopp om 845000 kr. för alt därigenom kunna finansiera utbyggnadsförslag i samma storleksordning. Jag har vid beredningen funnit atl såväl vissa besparings­förslag som vissa utbyggnadsförslag inle bör genomföras. Jag återkommer vid genomgången av delprogrammen till vilka produkter jag här syftar på. Jag föreslår vissa andra utbyggnads- och besparingsförslag. De av mig förordade besparingarna och utbyggnaderna avser totall elt belopp av 820000 kr.

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten anmälde jag min avsikt all förutom en neddragning enligl huvudalternativet realt minska SCB:s anslag med 3 milj. kr. Min avsikt var att minskningen i första hand skulle avse sådan anslagsfinansierad slatislik som. om den skall genomföras, bör finansieras via SCB:s uppdragsverksamhet. För några år sedan föreslog regeringen pä mitt förslag all de av SCB utförda partisympatiundersökningarna inte skulle finansieras via statsbudgeten (prop. 1977/78: 100 bil. 10). Riksdagen godtog emellertid inte förslaget (FiU 1977/78:15, rskr 1977/78:136). Jag anser all det nu - mol bakgrund av den restriktivare budgetbehandling som gäller för prövningen av årets anslags­framställning och med hänsyn lill förekomsten av andra icke statligt finan-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              28

sierade undersökningar av partisympatier - finns anledning atl åter la upp frågan om att slopa anslagsfinansieringen av SCB:s undersökningar. De överväganden jag gjort i frågan utmynnar i att jag förordar atl ett fortsatt genomförande av partisympatiundersökningarna får bli beroende av om de kan fullgöras via SCB:s uppdragsverksamhet. Förslaget medför en bespa­ring på ca 2,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Vidare vill jag nämna att SCB har undersökt möjligheterna till besparingar inom statistiken på boen-deområdet. SCB har redovisat (i skrivelse den 23 sepl. 1980) förslag lill nedläggning och förenklingar av denna statistik till ett belopp av 300000 kr. Jag förordar all dessa besparingar genomförs. SCB har även undersökt möjligheterna till en samordning av SCB:s och bostadsstyrelsens under­sökningar av outhyrda lägenheter. Resultatet av det uppdraget är en bespa­ring på bostadsslyrelsen med 60000 kr. och en ökning av anslaget hos SCB med 15000 kr. Jag föreslår efter samråd med chefen för bostadsdeparte­mentet att den av SCB föreslagna samordningen genomförs. 1 genomgång­en av förändringarna på delprogrammen återkommer jag till vilka pro­dukter som påverkas av ovan nämnda besparingar. En ylleriigare bespa­ring på knappt 500000 kr. uppkommer genom alt jag vid beredningen av SCB:s förslag inte accepterat vissa anslagsförändringar som automatiska förändringar. Jag återkommer i redovisningen av delprogrammen till vilka produkter som denna besparing påverkar.

1 besparingspropositionen föreslår chefen för industridepartementet att delegationen för informationssystemet förelag-samhälle, den s.k. DIS-verksamheien skall läggas ner. Delta medför en minskning av SCB:s uppdragsverksamhet med 1.5 milj. kr.

Jag vill framhålla vikten av att SCB fortlöpande tar till vara olika möjlig­heter till rationaliserings- och besparingsåtgärder i verksamheten. SCB bör också i ökad utsträckning ompröva befintlig statistik - såväl löpande som intermiltent - och i fall där nedläggning inte kan ske undersöka i vad mån som behovsgraden kan minskas. Endast om neddragningar och ompriori­teringar kan ske i den nuvarande statistikproduktionen kommer del i fortsättningen finnas utrymme för ny statistik. Jag vill i sammanhanget framhålla atl den översyn av den statliga statistikproduktionen som den i år tillsatta statistikutredningen (E 1980:02) kommer att göra blir av stor betydelse för inriktningen av SCB:s fortsatta verksamhet. Resultatet av utredningsarbetet bör sålunda väsentligt förbättra möjligheterna att priori­tera statsfinansierad statistik inom och mellan skilda områden och ge en grund för reella besparingar pä statistikområdet. 1 avvaktan på utredning­ens förslag bör dock — med hänsyn lill det rådande slatsfinansiella läget -etl beparings- och rationaliseringsarbete bedrivas. Med anledning härav avser jag alt ta upp frågan om besparingsmöjligheter inom bl. a. jordbruks­statistiken och ulbildningsstatistiken. Jag avser vidare att ge SCB i upp­drag atl undersöka möjlighelerna atl genomföra vissa intermitlenta under­sökningar med slörre tidsintervall. Det är också angelägel att en samord-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                             29

ning kommer till stånd i fråga om del statistikarbete avseende prisutveck­lingen som bedrivs av SCB och SPK med bistånd av länsstyrelserna. Därigenom kan dubbelarbete undanröjas och rationaliseringsvinster upp­nås.

För anslaget Slatislik, register och prognoser beräknar jag medelsbeho­vet till totall 241,9 milj. kr. vilket innebär en ökning med 24,5 milj. kr. Kompensationen för pris- och löneökning utgör 20,1 milj. kr. Dessutom redovisas 3,45 milj. kr. under X:e huvudtiteln för vissa kostnader som lidigare redovisats under detla anslag men som hör lill jordbrukshuvudli-teln. En överföring sker från lX:e huvudtiteln med 10,5 milj. kr. Förslagel innebär därför en reell minskning av medelstilldelningen med 6,9 milj. kr. För den löpande verksamheten har jag beräknat medel för ett par nya produkter. Denna ulbyggnad av statistiken sammantaget med de bespa­ringar och rationaliseringar jag har förordat ger elt minskal medelsbehov för den löpande verksamheten med 5,4 milj. kr. För s.k. intermitlenta undersökningar förordar jag en minskning av medlen med 127000 kr.

För del s.k. projektbundna utvecklingsarbetet räknar jag medelsbeho­vel, inkl. pris- och löneomräkning, lill 13 milj. kr. Vad gäller del projekt­bundna utvecklingsarbetet vill jag framhålla följande. I del kärva ekono­miska läge som för närvarande råder är det av vikt atl SCB ger sin statistik en sådan inriktning att den kan utgöra ett underiag för beslut om ompriori­teringar och besparingar inom skilda samhällsområden. För alt åstadkom­ma detla krävs atl SCB på längre sikt förändrar vissa stalislikprodukler. Detta möjliggörs främst genom all SCB omprioriterar sina egna resurser men också genom elt klart inriktat utvecklingsarbete. Jag anser att SCB:s utvecklingsarbete under den kommande planeringsperioden bör ha föl­jande inriktning. Huvuddelen av resurserna bör användas dels för verk­samheten inom delprogram 14 (standardisering och metodutveckling) med sikte på alt möjliggöra fortsatta rationaliseringar och besparingar i SCB:s statistikproduktion, dels för en salsning på de delprogram som rör frågor om arbetsmarknad, industri - särskilt energistatistik - befolkning och hushåll, samhällsekonomi saml offentlig förvaltning. Inom de övriga del­programmen bör ell visst utvecklingsarbete pågå för att kunna möta för­ändrade krav från konsumenterna. Även i fortsättningen måste SCB lägga ner resurser på det löpande processunderhållet. Delta är också en form av utvecklingsarbete men del knyter mer an till det löpande arbetet inom SCB och bör därför även i fortsättningen belasta medlen för den löpande verk­samheten.

Vid beredningen av SCB:s anslagsframställning har jag i första hand bedömt totalbeloppet för utvecklingsarbetet. Jag har vidare granskat SCB:s förslag lill nya projekt och funnit alt vissa inte bör genomföras. Jag återkommer till dessa projekt i redovisningen av förändringarna under resp. delprogram.

SCB har tidigare år ålagts all i maj för regeringen redovisa en slutlig

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              30

dispositionsplan över utvecklingsarbetet för följande budgetår. Jag anser att det i fortsättningen inte är behövligt med denna redovisning. Jag kom­mer i stället att i annat sammanhang slälla specificerade krav på vilket underlag som skall ingå i nästa års anslagsframställning när det gäller utvecklingsarbetet.

1 del följande redovisas förslag lill utökning och begränsning för varje delprogram vad avser den löpande verksamheten, de intermitlenta under­sökningarna och det projektbundna utvecklingsarbetet.

1)   Extern samordning

1 fråga om delprogrammet extern samordning har jag ingen erinran lill SCB:s förslag.

2)   Jordbruk och skördeskadeskydd m. m.

Jag bedömer all förändringen av tlskeristatisiiken kan genomföras med oförändrade resurser.

Jag beräknar att ökad rationalisering inom delprogrammet skall kunna minska kostnaderna med 576000 kr.

För statistik över förbrukningen av drivmedel och eldningsoljor i jord­bruket beräknar jag ett sänkt medelsbehov på 350000 kr. beroende på en planenlig intermiltent nedgång. 1 enlighet med SCB:s förslag beräknar jag 275000 kr. för en planenlig intermiltent utvidgning av deklaralionsunder­sökningen för jordbrukare.

När del gäller miljöstatistiken har jag inle beräknat några medel för den del av kostnaderna för utvecklingsarbetet och för de miljöstatistiska års­böckerna som tidigare ställts till SCB:s förfogande via miljödatanämnden och som SCB nu föreslår bli finansierad över sjunde huvudtiteln. Den framlida verksamheten inom miljövårdens informationssystem bereds f. n. inom regeringskansliet.

3)   Industri och byggnadsverksamhet

För en samlad redovisning av energislalistiken och en utvidgning av elslalistiken har jag beräknat ett ökat medelsbehov av 105000 kr. Enligt vad jag har erfarit kommer energiministern alt återkomma lill frågan om energistatisken i samband med den energipolitiska propositionen som re­geringen avser alt förelägga riksdagen senare detta riksmöte.

SCB:s förslag om en nedläggning av majenkälen inom importenkäterna godtar jag. Detla ger en besparing på 90000 kr.

Jag anser inte alt livsmedelsinvenleringen skall genomföras vart annal år i stället för årligen. En ulglesning av statistiken skulle starkt försvåra möjligheterna atl följa försörjningslägel, konsumtionen och lagerutveck­lingen för olika livsmedel.

Genom ralionaliseringsåtgärder inom delprogrammet räknar jag, i enlig­het med SCB, med en besparing på 390000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              31

4)   Handel, servicenäringar och priser

SCB föreslår all den regionala redovisningen av omsättningen inom varuhandeln, som för närvarande görs äriigen, i framliden skall tas fram vart tredje år. Jag anser del fullt tillräckligt atl redovisningen sker vart tredje år då vissa av uppgifterna dessutom kan fås ur det cenirala företags­registret. Detla ger en besparing på 140000 kr. En ylterligare besparing på 400000 kr. inom delprogrammet kan uppnås genom allmän rationalisering.

Engängsundérsökningen av personaltransporler med buss avslutas un­der budgetåret 1980/81 varför elt medelsbehov av 158000 kr. bortfaller.

SCB:s förslag lill utvecklingsarbete under delprogrammet innefaltar bl. a. utveckling av statistik över miljöfarliga sjötransporter. Denna fråga bereds för närvarande inom regeringskansliet varför SCB bör avvakta resultatet av detla arbele.

5)   Bostäder, andra byggnader och fastigheter

Allmänna rationaliseringar inom delprogrammet kan i enlighet med SCB:s förslag ge en besparing på 360000 kr.

Som jag tidigare nämnt räknar jag med en netlobesparing på 285 000 kr. inom boendestatistiken genom följande förändringar. En nedläggning av statistiken över kostnads- och panlvärdesförändringar mellan preliminärt och slutligt beslut om bostadslån ger en besparing på 250000 kr. Vidare kan en förenkling av regislerrulinerna inom låneobjektsstalisliken ge en besparing på 50000 kr. En samordning av SCB:s och bostadsstyrelsens undersökningar av outhyrda lägenheter kan ge en besparing på bostads­styrelsen med 60000 kr. För SCB:s del innebär samordningen en kostnads­ökning med 15000 kr.

För den allmänna fastighetstaxeringen är 1981 räknar jag med ell planen­ligt ökat medetsbehov av 140000 kr. Detla innefattar en pris- och löneom­räkning med 37000 kr.

6)   Samhällsekonomi och offentlig förvaltning

SCB:s förslag all den årliga expoststalistiken avseende den kyrkokom­munala sektorns finanser, i fortsättningen skall las fram vart tredje år kan jag inle godta. SCB:s beräkningar av kommunernas skattekraft m. m. som ligger lill underlag för skatteutjämningsbidragen skall i fortsättningen be­lasta de löpande medlen. Kostnaden för della är 85000 kr. per år.

För SCB:s korttidsslatistik för finansinsfituten beräknar jag en ökning med 110000 kr. till följd av atl även finansbolagen skall ingå i statistiken.

Jag är inte beredd att för budgetåret 1981/82 beräkna några medel för den av SCB föreslagna nya produkten om hushållens företagssparande i per­sonliga förelag. Genom rationaliseringsåtgärder inom bl.a. produkterna centrala företagsregistret och nationalräkenskaperna räknar SCB med en besparing pä 710000 kr. Jag godtar SCB:s beräkning och minskar medlen för delprogrammet med nämnda sumnia.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              32

7)  Arbetsmarknad

Från och med 1981 beräknar SCB den årliga lönesummeslalistiken med utgångspunkt från RS-stalisliken. Jag beräknar kostnaderna för denna lönesummeslalistik till 210000 kr. Samtidigt bortfaller en kostnad på 45 000 kr. genom all SCB lägger ned lönesummeslalistiken som baserade sig på RFV:s arbetsgivaruppgifter. Jag har beräknat ett ökat medelsbehov med 55000 kr. för statistiken om sysselsättning och löner för arbetare inom industri. Medlen är avsatta för en årlig undersökning av de retroaktiva lönetilläggen. Jag räknar även med ett ökat medelsbehov för statistiken om personal i offentlig tjänst med 210000 kr. Ökningen är en följd av dels en ulbyggnad av statistiken på grund av förhandlingstekniken med lokala avtal, dels en volymökning av registren. SCB beräknar att rationaliserings­åtgärder inom delprogrammet skall ge en besparing på 640000 kr. Jag godtar beräkningen.

8)  Befolkning och hushåll

Beträffande inkomst- och förmögenhelsstalisliken har jag inte räknat upp medlen lill följd av förändringar i skatteadministrationen. Jag har däremot räknat medel för den ulbyggnad med uppgifter om pensionärernas inkomstförhållanden som SCB anmäler utanför budgetförslaget. Denna undersökning kostar 140000 kr. varav 40000 kr. är en engångskostnad.

Som framgår av vad jag anfört i del föregående har jag inle tagit upp några medel för genomförande av parlisympaliundersökningar.

Jag har inte beräknat några medel för en miljöstalistisk årsbok om arbetsmiljön. SCB har räknat med att rationaliseringar inom delprogram­met skall kunna ge en besparing på 870000 kr. Jag godtar beräkningen. För 1978 års hushållsbudgelundersökning och för 1979 års valstalistik räknar jag ned medlen med 198000 kr. respektive 594000 kr. till följd av planenlig intermiltent nedgång. För statistik i samband med folkomröstningen om kärnkraft minskar jag medlen planenligt med 200000 kr. Jag har beräknat ett medelsbehov av 665000 kr. för den intermitlenta undersökningen av 1982 års valstalistik.

SCB har haft i uppdrag alt i samråd med lantbruksekonomiska samar­betsnämnden och statens jordbruksnämnd utarbeta förslag till fördjupad levnadsnivåslatistik om jordbrukare och jämförbara grupper. SCB föreslår en intermiltent undersökning med en totalkostnad på 1 880000 kr. Statisti­ken planeras att i första hand komma lill stånd genom urvalsförslärkning av SCB:s levnadsniväundersökning och inkomstfördelningsundersökning. SCB har beräknat kostnaderna för budgetåret 1981/82 till 330000 kr. Jag anser att undersökningen bör genomföras men jag är inle beredd att ta ställning till totalkostnaden för undersökningen. Jag har för avsikt att föreslå regeringen atl ge centralbyrån i uppdrag atl se över vilka möjlighe­ler del finns för alt minska kostnaderna för undersökningen.

I anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 redovisar SCB genom-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              33

förda och planerade förändringar av de löpande levnadsnivåundersökning­arna (ULF). Jag accepterar den av SCB föreslagna ambitionsnivån för undersökningarna. ULF-undersökningarna kostar ca 7 milj. kr. per år. Jag har för avsikt atl föreslå regeringen alt ge centralbyrån i uppdrag all redovisa en kostnadskalkyl för produkten och undersöka möjlighelerna all genomföra besparingar för kommande budgetår.

SCB föreslår ett nytt utvecklingsarbete på 215000 kr. som har viss anknytning till ULF-projektel. Delta rör etl kombinerat statistikulnytl-jande för välfärdsanalys och socialpolitisk analys. Statsmakterna fattade 1974 ett beslut med innebörden atl SCB svarar för statislikinsamling röran­de levnadsförhållanden och alt denna statisfik även skulle utnyttjas av socialforskningsinsfitutet (SOFI) för analyser och teoribildning inom väl­färdspolitiken (prop. 1974:1, CU 1974: 11, rskr 1974:84). Jag bedömer det nu föreslagna utvecklingsarbetet vara av en sådan art atl del naturiigen i första hand borde rymmas inom SOFLs verksamhetsområde alternativt finansieras av institutet. Jag har därför inte beräknat några medel för detta projekt.

9)  Rätts- och socialväsende

Den av SCB föreslagna begränsningen av möjligheterna all göra spon­tana labelluttag ur statistiken över återfall i brott godtar jag. Delta innebär en besparing på 95 000 kr. Jag har inte beräknat någon ökad medelsram för äktenskapsregistret. Beträffande SCB:s förslag om att bygga upp ett döds­fallsregister från 1970 anser jag det angeläget alt starta verksamheten under budgetåret 1981/82. Jag har vid beredningen funnit alt jag kan avsätta 100000 kr. för ändamålet.

Genom rationaliseringar beräknar SCB kunna minska kostnaderna inom delprogrammet med 380000 kr. Jag godtar beräkningen. Jag har för över­syn och utveckling av socialvårdsstatistiken räknat med elt medelsbehov av 475 000 kr.

10)   Utbddning, forskning och kultur

För lärarregislret och forskningsstatistiken räknar jag med ett minskat medelsbehov med 70000 kr. respektive 200000 kr. beroende på planenlig nedgång. Jag räknar med en planenlig utbyggnad av undersökningen av studerandes ålder vilkel kräver etl ökat medelsbehov på 290000 kr.

Genom allmän rationalisering inom delprogrammet räknar SCB med att kunna spara 515000 kr. Jag godtar beräkningen.

SCB har anmält utöver budgetförslaget behovet av atl lägga upp en ny elevpanel för longitudinella studier. Sådana studier ger ett underiag för forskning och utvärdering av förändringar inom skolväsendel. Jag har vid beredningen funnit det motiverat att avsätta resurser för detta ändamål. Studiernas nära anknytning till forskningsverksamheten inom utbildnings­området motiverar en samfinansiering av projektet av utbildnings- och 3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 10

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              34

ekonomideparlemenlen. Jag har eller samråd med chefen för utbildnings­departementet och statsrådet Mogård beräknat anslagsbehovet till 380000 kr. för verksamheten. 190000 kr. finansieras via nionde huvudtiteln och 190000 kr. via sjunde huvudfiteln.

11)   Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser

SCB har beräknat de allmänna rationaliseringarna inom delprogrammet till 55000 kr. Jag räknar därför ned medelsbehovet med nämnda belopp.

12)   Bibliotek och information m. rn.

SCB har beräknat det vara möjligt all genomföra rationaliseringar inom delprogrammet till ell belopp av 105000 kr. Jag godtar beräkningen och minskar medelsbehovet för delprogrammet med nämnda belopp.

13)   Arkiv och gemensamma databaser

För långtidsarkivering av material från folk- och bostadsräkning 1975 räknar jag upp anslaget med 50000 kr. Detla är en engångskostnad. Jag räknar vidare upp anslaget med 170000 kr. för kontrollkörning av rnagnel-band.

14)   Standardisering, gemensam metodutveckling och projeklbundet ut­
vecklingsarbete

Jag har räknat med en besparing till följd av en allmän rationalisering inom delprogrammet med 120000 kr.

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten visade chefen för kommunikafionsdepartemenlel på uppnådda besparingar för verk som fått medel för all själva bestrida sina portokoslnader. Jag föreslår därför efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet att SCB får 10,5 milj. kr. för alt bestrida kostnaderna för porto avseende den följesedelsbundna posten i Örebro. Tjänstebrevsanslaget under sjätte hu­vudtiteln skall minskas med motsvarande belopp. Avgifterna för denna typ av post i Stockholm kan inte nu beräknas. 1 regleringsbrevet får det preciseras vilket yllerligare belopp som skall ställas lill SCB:s förfogande för den följesedelsbundna posten i Stockholm. Därmed kan tjänstebrevs-anslaget under sjätte huvudtiteln ytteriigare minskas.

I fråga om fördelningen av programmet på delprogram resp. löpande verksamhet, intermitlenta undersökningar och utvecklingsarbete hänvisar jag till de särskilda sammanställningarna över dessa indelningar.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen

1.         bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört om slalisfikproduklionen vid stafisliska centralbyrån,

2.    föreslär riksdagen all lill Statistiska centralbyrån: Statistik, re­gister och prognoser för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslags­anslag av 241 870000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                            35

B 2. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

 

9/80 Utgift

—

0/81 Anslag

1000

1/82 Förslag

1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för programmet Upp­dragsverksamhet.

Med uppdragsverksamhet avses sådan verksamhet som finansieras ge­nom direkt ersättning från slalistikkonsumenlerna. Det kan röra sig om statlig eller kommunal myndighet, organisation, förelag eller enskild. Nå­gon principiell skillnad i statistiskt/tekniskt avseende mellan produkter som är anslags- resp. uppdragsfinansierade föreligger inle.

För SCB:s uppdragsverksamhet gäller samma sekretessbestämmelser som för verksamheten i övrigt. Delta innebär all uppgiftslämnarnas behov av skydd mol röjande av lämnade individuella uppgifter tillgodoses på uppdragsområdet i samma utsträckning som i fråga om den anslagsfinan­sierade verksamheten.

Genom uppdragsverksamheten erbjuds myndigheterna, forskarna, nä­ringslivet, m.fl. möjlighet atl som komplettering till den officiella statisti­ken dra nytta av SCB:s samtliga produktionsresurser - insamlat material, fackkunnig personal och lekniska hjälpmedel - på etl till behovel anpassat sätt. Uppdragsverksamheten ger också ökade möjligheler för SCB att verka för samordning av statistiken och alt bevaka dess kvalitet och användbarhet. Främsl bör nämnas atl den avlastar trycket på anslagssidan genom alt utgöra etl alternativ till anslagsfinansierade produkter och att den genom intensivare utnyttjande av redan insamlat material leder till minskade krav på uppgiflslämnarna.

SCB:s uppdragsverksamhet avseende Folk- och bostadsräkning 1980 har under budgetåret 1980/81 redovisats separat under anslaget B 4. SCB föreslår alt de båda uppdragsanslagen förs samman lill etl anslag. Jag biträder SCB på denna punkt. Den fortsatta redovisningen innefattar där­för de båda anslagen (B 2 och B 4).

Omslutningen av uppdragsverksamheten uppgick under budgetåret 1979/80 till ca 30 milj. kr. vilkel innebär en ökning med 6 milj. kr. jämfört med närmasl föregående budgetår. Omslutningen beräknas komma all uppgå till ca 31 milj. kr. under budgetåret 1980/81. Under budgetåret 1981/ 82 beräknas omslutningen bli 29 milj. kr. Någon större förändring av uppdragsverksamheten i ekonomiska termer föreligger således inte. Där­emot har en viss förändring av uppdragsstrukluren skett genom atl större uppdrag med omfattande datainsamling successivt har minskat. SCB:s marknadsföring av uppdragsljänsler har också i första hand inriktats på atl söka öka utnyttjandet av på anslagsbasis insamlat material. Det krävs emellertid etl stort antal uppdrag av detta slag för all i ekonomisk volym

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              36

kompensera bortfallet av ell enda uppdrag med särskild datainsamling. Den skisserade utvecklingen av uppdragsverksamheten förväntas fortsätta under de närmaste åren.

SCB disponerar för uppdragsverksamheten en rörlig kredit som f.n. uppgår till 12 milj. kr.

SCB föreslär atl anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av I 000 kr. och atl den av centralbyrån disponerade rörliga kredi­ten i riksgäldskonloret upptas fill 12 milj. kr. Jag biträder SCB:s förslag på dessa punkter.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

B 3. Folk- och bostadsräkning 1980

1979/80 Utgift                10868000

1980/81 Anslag              35000000

1981/82 Förslag             20000000

Enligt riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79: 128, FiU 1978/79:29, rskr 1978/79:282, SFS 1979:217) har en allmän folk- och bostadsräkning genomförts i Sverige 1980 (FoB 1980).

SCB beräknar att totalkostnaden för statsverket för FoB 80 i nu aktuell pris- och lönenivå kommer att uppgå till 73,5 milj, kr.

För budgetåret 1981/82 beräknar SCB kostnaderna till 16.8 milj. kr. 1 dessa kostnader ingår ersättning lill andra statliga myndigheter (postverket m.fl.).

Under budgetåret slutförs arbetet med att på grundval av uppgifter i cenirala företagsregistret lägga upp elt centralt arbetsställeregisier. Dess­ulom avslutas den manuella rättningen och kodningen av materialet. De maskinella körningarna kommer alt genomföras under budgetåret 1981/82. Huvuddelen av redovisningen av resultaten från FoB 80 sker budgetåret 1981/82.

Regeringen har den 30 augusti 1979 lämnat SCB i uppdrag att undersöka alternativa metoder för framlida folk- och bostadsräkningar. Som utgångs­punkt för utredningsarbetet gäller atl framlida folk- och bostadsräkningar skall kunna genomföras ulan insamling av uppgifter från allmänheten via blankett. Vidare anges bl. a. atl valet av metoder för dessa undersökningar bör ske med beaktande av att det är angelägel atl olika besparingsmöjlig­heter tas till vara. SCB har ålagts att bedriva utredningsarbetet skyndsamt.

SCB har för budgetåret 1981/82 beräknat kostnaderna för utrednings­uppdraget till 3,5 milj. kr. Arbelel med utveckling av elt nytt centralt företagsregister har en nära koppling lill utredningsarbetet. SCB begär

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 10

37

därför 1,1 milj. kr. utöver vad som finansieras över löpande medel fördetia arbete. Totalt begär SCB 21,5 milj. kr. för anslaget Folk- och bostadsräk­ning 1980.

Som framgår av redovisningen återstår ett omfattande arbele med FoB 80. När det gäller utredningen av alternativa folk- och bostadsräkningar bör arbetet i enlighet med direktiven bedrivas skyndsamt. För anslaget Folk- och bostadsräkning 1980 har jag beräknat medelsbehovel lill 20 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Folk- och bostadsräkning 1980 för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 20000000 kr.

B 4. Konjunkturinstitutet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

10659000 10924000 11505000

Konjunkturinstilulet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsor­gan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landel, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedri­va forskning i anslutning härtill.

Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Särskilda undersökningar

Summa

 

 

Konjunktur-

Före-

 

institutet

draganden

28

 

 

16

-

-

44

 

 

5481000

+547 000

+407000

10000

-

-

24000

+ 3000

+ 1000

1352000

+ 100000

+ 96000

887000

+ 100000

+ 67000

3 170000

+ 65000

+ 10000

10924000

+815000

+581000

4   Riksdagen 1980/81. j saml. Nr 100. Bilaga 10

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              38

Konjunkturinstitutet

Konjunklurinslitulel har under budgetåret 1979/80 lagt fram tre rappor­ter i serien Konjunkturlägel samt publicerat dessa i serien the Swedish Economy. Fyra kvarlalsvisa barometerundersökningar för tillverkningsin­dustrin och för byggnads- och anläggningsverksamheten har dessulom genomförts.

Bland undersökningar i övrigt som pågår kan nämnas en studie rörande möjligheterna att utforma elt system med s. k. konjunkttirindikatorer. Stu­dien ingår som en del i ell internationellt arbete under OECD-sekretariatet.

1.         Pris- och löneomräkning 815000 kr.

2.    De besparingar på 237000 kr. som konjunklurinstitutet enligl huvud­förslaget har redovisat innebär en begränsning av lönekostnaderna genom vakanshällning av tjänster samt en neddragning av anslagsposten Särskilda undersökningar.

3.    Institutet begär att besparingen på 237000 kr. enligt huvudalternati­vet inle genomförs dä denna skulle kraftigt minska de tillgängliga resur­serna.

4.    För särskilda undersökningar begär konjunkturinstitutet 3 235000 kr. Härav avses 120000 kr. utvecklings- och utvärderingsarbete med konjunk-turbarometerundersökningar saml 170000 kr. fortsatt utveckling av en allmän kortfristig prognosmodelt för den svenska samhällsekonomin. För hushållens inköpsplaner begär institutet 2 740000 kr. Dessutom ingår 205000 kr. för systemarbete och maskinella bearbetningar.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för konjunkturinstilutets verksamhet be­räknas med utgångspunkt i besparingsalternalivel.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 11.505000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1981/82 anvisa elt för­slagsanslag av 11 505000 kr.

Myntverket

Myntverket är central förvaltningsmyndighet för myntväsendel med uppgift all tillverka mynt. 1 mån av resurser får verket ge ul medaljer och mol ersättning ulföra även andra arbeten.

Chef för myntverket är en mynldireklör. Inom verkel finns tre enheter nämligen en för administrativa ärenden, en för tillverkning av mynt och medaljer samt en för malerialkonlroll.

Kostnaderna för myntverkels verksamhet bestrids från tre anslag, näm-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                         39

ligen förslagsanslagen Myntverket: Förvaltningskostnader och Myntver­ket: Uppdragsverksamhet samt reservationsanslaget Myntverket: Utrust­ning. På budgetens inkomstsida är under rubriken Inkomst av statens verksamhet upplaget en inkomst av myntningen vilken för innevarande budgetår beräknas uppgå lill ca 92 milj. kr. Detla belopp avser värdet av vid myntverket producerade mynt med avdrag för materialkostnader. Vär­det av producerade mynt sätts därvid lill del nominella värdet av de utväxlade mynten. De formella besluten om storleken på myntpräglingen meddelas i de mynlningslov regeringen beviljar efter förslag av myntver­ket.

B 5. Myntverket: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift            6045 813

1980/81 Anslag          6581000

1981/82 Förslag          7 161000

Myntverket

För budgetåret 1979/80 har myntverket redovisat en resultatanalys. Av denna framgår atl utfallet pä anslaget understeg det budgeterade beloppet med 258000 kr. Avvikelsen beror enligt myntverket på all efterfrågan på mynt varit sådan att en förskjutning skett mot de mindre arbetskrävande myntslagen.

För budgetåret 1981/82 planeras en normal produktion av 280 miljoner mynt lill ell nominellt värde av 122 milj. kr. Myntverket bedömer alt della kan ske med oförändrade reala resurser.

 

 

 

1980/81

Beräknad än

dring 1981/82

 

Myntverket

Före-

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

6

-

-

Övrig personal

44

-1

-1

 

50

-1

-1

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

4601000

+ 381000

+ .388000

Sjukvård

13 000

-

-

Reseersättningar

34000

+    3 000

+    1000

(därav utrikes resor)

(23000)

(+    2000)

(-)

Lokalkostnader

1 119000

+ 148000

+ 146000

Underhålls- och förbruk-

 

 

 

ningsmateriel

386400

+ 26000

+ 26000

omkostnader för mynlut-

 

 

 

växling

283800

+  12000

+  12000

Expenser

143 800

+    7000

+    7000

Summa

6581000

+577000

+580000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              40

Inkomst av myntning som redovisas på budgetens inkomstsida under Inkomst av statens verksamhet beräknas till 82,6 milj. kr.

1.         Pris-och löneomräkning 724000 kr.

2.         1 förslagel, som överensstämmer med huvudalternativet, förordar verkel en minskning av lönekostnaderna under anslaget genom indragning av en lidigare vakanshållen tjänst samt genom vakanshållning av ylterliga­re 2 tjänster. 1 övrigt föreslås besparingar vad avser kostnader för mynlutväxling saml övriga expenser. Myntverket räknar med att den planerade mynlproduklionen kan uppnås även om de föreslagna bespa­ringsåtgärderna kommer lill stånd.

Föredraganden

1 prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten berördes möjlig­heterna att minska produktionskostnaderna för enkronemynlet och fem-öringsmyntel. En prövning har nu gjorts och resulterat i en ändring i kungörelsen (1971: 105) om metallinnehåll och storlek beträffande rikets mynt (se SFS 1980:949). Ändringen innebär dels alt enkronemyntet från 1982 skall tillverkas i en homogen kopparnickellegering i stället för som f. n. i ell pläleral material med en kärna av koppar, dels att femöresmyn-tets metallinnehäll ändras så all andelen tenn ersätls med zink. Detta medför atl myntningskostnaderna för nästa budgetår minskar med ca 5,5 milj. kr. Inkomsten av myntning skulle därförför budgetåret 1981/82 uppgå fill 88,1 milj.kr.

För nästa budgetår bör medel för myntverkets verksamhet beräknas med utgångspunkt i besparingsalternalivel.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 7 161 000 kr.

B 6. Myntverket: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Under della anslag redovisas inkomsler och utgifter för myntverkels uppdragsverksamhet. Denna omfatlar främst tillverkning av medaljer.

Uppdragsverksamheten skall inte belasta statsbudgeten med några nel-toulgifler. Elt formellt anslag på I 000 kr. finns anvisat för redovisningen av verksamheten. Myntverket disponerar en rörlig kredit i riksgäldskon­loret intill 500000 kr. Krediten får användas för att lösa tillfälliga eller

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                             41

säsongsmässiga likviditelsproblem eller för att tillgodose uppkommande behov av etl ökat rörelsekapital. Uppdragsverksamheten sysselsätter f. n. åtta anställda.

För budgetåret 1979/80 redovisar myntverket elt överskott på I 697000 kr. på uppdragsverksamheten. Detta innebär en förbättring jämfört med föregående budgetår med 1,5 milj. kr. Den samlade faktureringen uppgick till 5 725 000 kr. Under budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknas uppdrags­verksamheten till ungefär samma omfattning som under budgetåret 1979/80 innebärande ett beräknat överskott för 1980/81 på 52000 kr. och för 1981/ 82 på 58000 kr.

Anslaget bör för budgetåret 1981/82 föras upp med etl formellt belopp av 1000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Myntverket:  Uppdragsverksamhet för budgetåret  1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

B 7. Myntverket: Utrustning

1979/80 Utgift                    271000                  Reservation                        589124

1980/81 Anslag                   807000

1981/82 Förslag                  396000

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av mera kostnadskrä­vande maskiner lill myntverket.

Myntverket

Anslaget har under budgetåret 1979/80 belastats med 271000 kr., varav 182000 kr. för delbetalning av en mynlpräglingsmaskin beställd under budgetåret 1979/80 samt med diverse återanskaffningar och större under­håll av produktionsutrustningen. För budgetåret 1980/81 beräknas anslaget belastas med 1 396000 kr. varav slutbetalning av en präglingsmaskin ulgör 478000 kr. och inköp av ylterligare en präglingsmaskin 660000 kr. Genom atl öka underhållet av produktionsmaskiner och förrådsulrustning kan myntverket senarelägga inköp av en mynlpräglingsmaskin. Della ger en besparing jämfört med innevarande år med 411 000 kr.

Myntverket hemställer att 396000 kr. anvisas för budgetåret 1981/82 under förevarande anslag.

Föredraganden

Jag biträder myntverkets förslag att öka underhållet av produkfions-ulrustningen och därigenom senarelägga inköp av en myntpräglingsmas­kin. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovel för budgetåret 1981/82 till 396000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Myntverket: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 396000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                            42

B 8. Bankinspektionen

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att utöva tillsyn över bankinslilulen, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker (jordbrukets kreditkassor jämte riksorganisation). På bankområdel ingår del vidare i inspektionens uppgifter att följa såväl svenska bankers etableringar i ullandel som verksamheten vid utländska bankers represenialionskontor i Sverige. Sedan den I juli 1980 slår också företag som ägnar sig åt factoring, leasing och viss annan finansierings­verksamhet, s. k. finansbolag, under inspektionens tillsyn. Inspektionen är vidare tillsynsmyndighet för kreditakliebolag, landshypoleks- och stadshy-poteksinslitulionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna samt Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag och fondbolag, dvs. bolag som förvaltar aktiefonder. Andra lillsynsuppgifler följer av lagstiftningen om registrering av aktieinnehav. Bankinspektionen är vidare registrerings-myndighet för bankinslilulen och för en särskild förteckning över finans­bolag. En särskild uppgift för bankinspektionen är alt följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde och atl föra karlellregister. Inspektionens till­synsverksamhet omfattar också uppgifter på konsumenlskyddsområdel såsom t. ex granskning av avtalsvillkor samt tillsyn enligl konsumenlkre-ditlagen.

Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för myndigheten åren gene­raldirektör, som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre avdelningar - en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redo­visningsavdelning — samt en byrå för administrativa ärenden. Den I janua­ri 1980 fanns 65 anställda.

Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från dem som står under tillsyn av inspektionen. Tillsynsbidragen las inte upp på statsbudgetens inkomstsida utan förs till ell reservationsanslag som uppbördsmedel. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en stat för varje budgetår.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Bankinspek-         Före-

tionen                   draganden

Personal

Handläggande personal                                  45

Övrig personal                                               20

65                        +1

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10

43

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Bankinspek-          Före-

 

 

tionen                     draganden

Stat för bankinspektionen

 

 

Lönekostnader

9058000

+   933 800            +1035 000

Sjukvård

23 500

-

Reseersättningar

400000

+    50000            +     15000

Kungörelsekostnader

265000

-   165 000            -   165 000

Lokalkostnader

1 129500

+   197 400            +   189000

Expenser

893 000

+    53 600            +    34000

Summa

11769000

+ 1129800             +1108000

Besparing

 

-  258000

Totalt

 

+   850000

Bankinspektionen

Bankinspektionen har för budgetåret 1979/80 redovisat en resultatana­lys. Av denna framgår att någon genomgripande förändring av inspektio­nens målsättning inte har ägt rum under de senaste åren men alt konsu­mentfrågorna har blivit etl allt viktigare inslag i verksamheten. Förberedel­searbetet inför ikraftträdandet den I juli 1980 av lagen om finansbolag var omfattande och genomfördes med befintlig arbetskraft. Arbetsläget har varit pressat under del gångna budgetåret och arbetsbördan har kunnat bemästras endast genom ylterligare interna rationaliseringar, genom omprioriteringar och - i viss utsträckning - genom uppskov med åtgärder som inle bedömts som brådskande.

1.  Pris-och löneomräkning 997000 kr.

2.         1 enlighet med givna direktiv har inspektionen lagt fram elt huvud­förslag som innebär en framräkning av staten för budgetåret 1980/81, reducerad med två procent (alt. A). Vidare har inspektionen presenterat elt alternativ utan sådan reduktion (alt. B). 1 båda alternativen har inspek­tionen - ulöver den förstärkning som erhållits för innevarande budgetår -räknat in en förstärkning med en byrådirektör för atl bemästra uppgifterna med tillsynen över finansbolagen. Anslagsposten reseersättningar har räk­nats upp från 400000 kr. lill 450000 kr. och poslen expenser med 53 500 kr. Anslagsposten kungörelsekoslnader har dragils ned med 165000 kr. under förutsättning alt krav på lokalt kungörande inte återinförs.

Inspektionen har yrkat atl del oreducerade budgetförslaget (alt. B) god­känns. Till stöd för yrkandet har inspektionen framfört att den genom intern rationalisering och omprioritering har kunnat bemästra, genom lag­stiftning och utveckling inom tillsynsområdel. nytillkomna eller väsentligt ökade arbetsuppgifter inom en personalram som i stort sett varit oföränd­rad sedan är 1970. Möjligheterna atl göra ytteriigare besparingar är enligt inspektionen i stort sett uttömda. En nedskärning med 2 procent skulle

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              44

innebära allvarlig risk för alt ambitionsnivån skulle behöva sänkas i strid med statsmakternas intentioner. Sänkningen skulle i första hand gå ul över konsumentskyddet.

Föredraganden

Jag beräknar bankinspektionens medelsbehov med utgångspunkt i be­sparingsalternalivel. En två procenlig neddragning av inspektionens re­surser motsvarar 258000 kr. Det får ankomma på bankinspektionen atl till regeringen lämna förslag om hur besparingen skall realiseras.

Med anledning av inspektionens krav på ylleriigare handläggare för alt kunna fullgöra uppgifterna med tillsynen över finansbolagen vill jag fram­hålla följande. Frågan om kompetensfördelningen mellan bankinspektio­nen och konsumentverket vad gäller tillsynen över finansbolagens verk­samhet har behandlats i prop. 1979/80: 159 och av näringsutskottel, NU 1979/80:23. Därvid anmärktes atl frågan om hur tillsynsuppgiflerna på längre sikl skulle lösas var föremål för överväganden inom banklagsutred­ningen (Fi 1976:04). 1 avvaktan på utredningens förslag kunde slutlig ställning inle las lill den långsikliga lösningen av de berörda tillsynsfrå­gorna. Propositionen anslöt till den uppfattning som dåvarande chefen för ekonomidepartementet gett ullryck för i prop. 1978/79: 170 och som bl. a. innebar atl finansbolagen t. v. alltjämt skulle omfattas av avlalsvillkorsla-gen och att tillsynen enligl konsumentkreditlagen skulle utövas av bankin­spektionen. Riksdagen godkände propositionen i denna del (NU 1979/ 80:66, rskr 1979/80:415). Banklagsulredningen har därefter i deibetänkan­det (Ds E 1980:3) bl. a. behandlat konsumentskyddet inom bankområdet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet. 1 avvaktan på beslut i denna fråga är jag inte beredd alt ta ställning lill inspektionens yrkande om personalförslärknng.

En ändring av sammansättningen av inspektionens styrelse avses bli genomförd under våren 1981. Ändringen som bl. a. innebär att parlamenta­riker skall ingå i styrelsen är föranledd av förslag i nämnda delbetänkande.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag inspektionens ut­gifter till 12619000 kr. för nästa budgetår. 1 likhet med vad som skett föregående år bör utgiftsanslagel i statsbudgeten föras upp med elt formellt belopp om I 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bankinspektionen för budgetåret 1981/82 anvisa etl reserva­tionsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 10

45

B 9. Försäkringsinspektionen

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

500000

1981/82 Förslag

400000

Försäkringsinspeklionen har som central förvaltningsmyndighet alt ut­öva tillsyn över del enskilda försäkringsväsendet.

Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektio­nen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrati­va ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsären­den. I januari 1980 fanns 48 anställda. Under våren 1981 avses en styrelse med bl,a. parlamentariker bli inrättad för försäkringsinspektionen.

Försäkringsinpektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolag och understödsföreningar saml bidrag från staten. På samma sätt som gäller för bankinspektionen las fillsynsbidragen upp som uppbördsmedel under etl reservationsanslag utan all redovisas på statsbudgetens inkomstsida. För inspektionens verksamhet skall regering­en fastställa en siat för vaije budgetår.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; till 1981/82

 

Försäkrings-

Före-

 

 

inspektionen

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

32

-

-1

Övrig personal

16

-

-

 

48

-

-1

Stat för försäkrings-

 

 

 

inspektionen

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

6347000

+665 100

+379700

Sjukvård

19300

+    1700

+    1700

Reseersättning även utrikes

55000

+ 45000

+ 25000

Lokalkostnader

1258600

+ 104400

+ 104000

Expenser

436 100

+ 63 200

+ 37600

Summa

8116000

+879400

+548000

Inkomsler

 

 

 

Publikationer

4 500

+    1000

+    1000

Ränteinkomster

300000

+ 320000

+ 320000

Bidrag frän försäkrings-

 

 

 

bolag m. m.

7311500

+658400

+ 327000

Summa

7616000

+979400

+648000

Utgifter över statsbudgeten

 

 

 

Försäkringsinspektionens

 

 

.    , ■

utgifter

8 116000

8995 400

8664000

Försäkringsinspektionens

 

 

''

inkomster

7616000

8595400

8264000

Nettoutgift som belastar

 

 

 

statsbudgeten

500000

400000

400000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              46

För budgetåret 1979/80 har försäkringsinspeklionen redovisat en resultatanalys. Av denna framgår atl inspektionens verksamhet i betydan­de grad påverkas av alt försäkringsväsendet, inbegripet tillsynsfunktio­nerna, befinner sig i ett skede av stark utveckling och förändring. Den nya konsumentförsäkringslagen har lett till ökade insatser från inspektionens sida i fråga om bl. a. skaderegleringsgranskning och villkorskontroli. Till följd av en fortgående avveckling av understödsföreningar minskar den totala arbetsvolymen på sektionen för tillsyn över dessa föreningar. Viss överföring av personal till övriga enheter har därför ägt rum. I övrigt har inspektionen enligt uppgjorda planer koncentrerat sina insatser lill sina huvuduppgifter inom ramen för dels de s. k. solidilels- och skälighelsprin-ciperna, dels den s. k. behovsprincipen.

Försäkringsinspektionen

1.         Pris- och löneomräkning 777300 kr.

2.    Inspektionen har i sin anslagsframställning lagt fram två alternativa beräkningar för sina totala utgifter för budgetåret 1981/82. All. A, huvudal­ternativet, bygger på en framräkning av slaten för budgetåret 1980/81. På det framräknade beloppet har därefter gjorts en reduktion med två procent (177500 kr.) som i sin helhet lagts på lönekostnaderna lill följd av vissa tjänstledigheter. Enligl delta allernaliv uppgår utgifterna till 8697900 kr. Enligl den andra beräkningen, all. B, beräknas utgifterna till 8995400 kr. 1 båda alternativen har inspektionen dragit ned statsbidraget lill täckande av kostnaderna för tillsynen över understödsföreningarna från 500000 kr. lill 400000 kr. Inspektionen har hemställt atl en ulgiflsslal för verksamheten godkänns i enlighet med alt. B. Därvid har inspektionen framhållit att detla alternativ utarbetats med en stark strävan att hålla kostnaderna för verk­samheten nere. Med hänsyn lill kommande ökade krav på insatser från inspektionens sida skulle etl genomförande av verksamheten med en bud­get enligt alt. A vara förenat med utomordentliga svårigheter.

3.    Inspektionen föreslår en indragning av en tjänst på underslödssek-lionen. Genom intern omflyttning av en tjänst från skadeförsäkringsbyrån fill försäkringsjuridiska byrån uppslår underbemanning på skadebyrån. Förstärkningen av den försäkringsjuridiska byrån motiveras av ökad ar­betsbelastning till följd av den nya konsumentförsäkringslagen. Inspektio­nen begär atl få inrätta en ny byrådirektörstjänsl på skadeförsäkrings­byrån.

Föredraganden

Försäkringsväsendet och inspektionens verksamhet är f. n. föremål för etl omfattande utredningsarbete. Försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05) avser inom kort all avlämna ett betänkande om en anpassning av försäkringsrörelselageh" till: den nya aktiebolagslagen. Försäkringsverk-samhelskommiltén (E 1979:01) ser över lagstiftningen vad gäller bl. a. de

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                              47

grundläggande villkoren för försäkringsverksamhet saml försäkringsin-speklionens organisation och tillsynsverksamhet. Ulredningen avser all inom kort avlämna ett delbetänkande om konsumentskyddet inom försäk­ringsområdet. Det får ankomma på regeringen att senare - när statsmak­terna fattat beslut med anledning av nämnda utredningsförslag - göra en bedömning av försäkringsinspektionens resurser. Frågan om den nu be­gärda tjänsten fär övervägas i detla sammanhang. 1 likhet med inspektio­nen räknar jag med all en tjänst dras in vid understödsföreningssektionen.

För nästa budgetär beräknar jag försäkringsinspektionens utgifter med utgångspunkt i besparingsalternalivel. Inom ramen härför har jag genom omprioriteringar räknat upp reseanslaget med 22500 kr. saml räknat medel för en bildskärmsterminal.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag inspektionens ut­gifter till 8664 000 kr. för nästa budgetår. Försäkringsinspeklionen har föreslagit all statsbidraget för atl täcka tillsynskostnaderna för understöds­föreningarna kan minskas med lOOOOO kr. Utgiftsanslagel i statsbudgeten bör därför föras upp med 400000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Försäkringsinspektionen för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 400000 kr.

B 10. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.

 

1979/80 Utgift

45093

1980/81 Anslag

60000

1981/82 Förslag

65000

Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och slalens krigsskadenämnd.

Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovel för verksamhe­ten under nästa budgetår till 42000 kr. Enligt statens krigsskadenämnd uppgår medelsbehovel för krigsskadenämndens verksamhet till 23000 kr.

Föredraganden

Efter samråd med cheferna för försvars- och handelsdepartementen har jag beräknat medelsbehovet för budgetärel 1981/82 för statens krigsförsäk­ringsnämnd till 42000 kr och för statens krigsskadenämnd till 23000 kr. Anslaget bör alltså föras upp med 65000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 65 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                                            48

C.    DIVERSE

C1.    Lönsparande m.m.

1979/80 Utgift              108250000

1980/81 Anslag            108500000

1981/82 Förslag        107500000

Från anslaget bestrids utgifter för olika former av lönsparande. Nya lönsparandel, numera benämnt sparande på vinstsparkonto, drar utgifter för vinslutlotlning och viss del av sparpremien bekostas också av statsme­del. Riksdagen beslöt våren 1978 om en ny form av lönsparande s.k. skatiesparande (prop. 1977/78: I(x5, FiU 37, rskr 346, SFS 1978:423-429). För såväl sparande på vinstsparkonto som skatiesparande bestrids från anslaget utgifter för informationskampanjer.

Riksgäldskontoret svarar för administrationen av de olika formerna för lönsparande. Riksgäldskonlorets administrationskostnader bestrids frän särskilt anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Kampanj­verksamheten åligger den s. k. lönsparkommitlén, som är underställd riks-gäldsfullmäklige.

Fullmäktige i riksgäldskontoret

Fullmäktige i riksgäldskonloret förordar i enlighet med framställning av lönsparkommitlén atl informationen om de tre lönsparformerna totalt be­drivs i ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår men med speciella insatser vad gäller sparandet på skattefondkonto. Fullmäk­tige föreslår all 4 milj. kr. anvisas för detta ändamål. Vid beräkningen av anslaget för informationskampanjer har förutsatts att sparinstituten även i fortsättningen själva bekostar en väsentlig del av sparinformationen. Infor­mationen föreslås ges i huvudsak enligl hittills tillämpade linjer och med anlitande av annonsering samt genom broschyrer, film, TV och affischer.

Inom vinslsparandet skall anordnas en årlig vinslutlotlning. Utlotlning-en som bekostas av staten skall äga rum i september månad närmasl efter spararet. Vinstsumman skall uppgå till fyra procent av saidoökningen inkl. ränta och sparpremier under spararet på samtliga konton. För år 1980 beräknas nämnda beräkningsunderiag till ca 2 miljarder kr. Medelsbehovet för vinster i utlottningen i september 1981 beräknas mol denna bakgrund lill 80 milj. kr.

Under budgetåret 1981/82 kommer vidare atl utbetalas en sparpremie på fem procent av den del av sparandel under 1977 som fortfarande står kvar på kontot vid utgången av eltvarl av åren 1978-1981. Premien bekostas av staten och bankerna med hälften vardera. Statens kostnader för sparpre-miering beräknas lill 25 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10                                                         49

Fullmäktige förordar sålunda all lill Lönsparande m. m. anvisas ell förslagsanslag av 109 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Jag har ingen erinran mot fullmäkfiges beräkningar av medelsbehovet för vinslutlotlning och sparpremiering för sparandel på vinstsparkonlo.

När det gäller de särskilda insatserna för atl öka informationen om de olika sparformerna anmälde jag i besparingsproposilionen (prop 1980/ 81:20) alt en minskning av anslaget bör kunna ske. Min bedömning grun­dar sig på att en höjning av informationsanslaget skedde i samband med introduktionen av skatlesparandet. De särskilda introduklionsinsatserna för detla sparande är nu genomförda varför en minskning av anslaget med 1 milj. kr. bör ske. Informationsinsatserna kommer därför att för 1981/82 uppgå till 2,5 milj. kr. Dessa medel bör även i fortsättningen koncentreras på informationen om skaltefondsparandet. Det sammanlagda anslagsbeho­vet uppgår således lill 107,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Lönsparande m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 107 500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 10

50

Register

Sid

Anslag kr.

1 Översikt

7 A. Ekonomidepartementet m. m.'

7   Ekonomidepartementet

8   Ekonomiska attachéer 8 Kommittéer m. m.

 

8   Extra utgifter

9   B. Centrala myndigheter m. m.

9 Statistiska centralbyrån: 10     Statistik, register och prognoser

35      Uppdragsverksamhet

36  Folk- och bostadsräkning 1980

37      Konjunkturinstitutet

38      Myntverket:

 

39        Förvaltningskostnader

40        Uppdragsverksamhet

41                  Utrustning

42  Bankinspektionen

45 Försäkringsinspektionen

47  Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.

48  C. Diverse

48 Lönsparande m. m.

Totalt för ekonomidepartementet

11482000

1952000

6700000

160000

241870000

1000

20000000

11505000

7 161000

1000

396000

1000

400000

65000

107500000 409194000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1981                         Prop. 1980/81:100

Bilagall

Budgetdepartementet

ÖVERSIKT

Budgetdepartementets verksamhet avser främsl beredning av frågor om skatteväsendet och samordning av alla frågor som rör statens budget. Vidare omfattar verksamheten frågor om skatteutjämningsbidrag m.fi. generella statliga bidrag till den kommunala sektorn och andra kommunal­ekonomiska frågor. Till departementets verksamhetsområde hör också frågor om rationalisering och revision inom statsförvaltningen vilket inne­faltar de med rationaliseringen nära sammanhängande frågorna om an­vändningen av ADB i statens verksamhet. Vidare omfatlar verksamheten frågor om arbets- och anställningsvillkor i offentliga anställningar samt personaladministraliva och personalpolitiska frågor för statligt anställda. Slutligen hör också frågor om lokalförsörjning för statliga myndigheter och om samhällsinformation lill budgetdeparlementets verksamhetsområde.

De förslag till utgifter inom budgetdeparlementets verksamhetsområde som nu läggs fram för budgetåret 1981/82 omfattar ca 14407 milj. kr. Delta innebär en ökning med ca 535 milj. kr. i förhållande till motsvarande utgifter under innevarande budgetår. Ökningen sammanhänger främst med ökade utgifter för skatteutjämningsbidrag.

För nästa budgetår utgör bidragen till den kommunala sektorn liksom tidigare den största utgiftsposten. Utgifterna för dessa bidrag ökar med ca 485 milj. kr. till sammanlagt ca 10860 milj. kr. Anslaget lill skatteutjäm­ningsbidrag har beräknats öka med I 860 milj. kr. Denna stora ökning hänger samman med reformeringen av skatleutjämningssystemet åren 1980, 1981 och 1982.

Utgifterna för allmänna bidrag lill kommunsektorn nästa budgetår på­verkas vidare av kompensationen för minskat kommunall skalleunderiag i anledning av 1970 och 1974 års skaltereformer. 1 anslutning lill genomfö­randet av den s. k. förenklade beräkningen av det kommunala skatteunder­laget, vilket påverkar kommunsektorns inkomster från kommunalskatt fr. o. m. år 1982, slopas enligt riksdagens beslut de båda kompensalionsbi-dragen. Minskningen i statsbidragsgivningen med anledning härav uppvägs för kommunsektorns del av ökade inkomster från kommunalskatt. Budget­året 1981/82 belastas således endast med en halvårseffekt när det gäller dessa bidrag. Slutligen bortfaller ur statsbudgeten ell särskilt statsbidrag 1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 111                                                          2

under år 1980 som utbetalas lill de landstingskommuner och landstingsfria kommuner som inle får något skatteutjämningsbidrag.

Medelsbehovet för nästa budgetår minskar också genom bortfall av kostnader i samband med 1981 års allmänna fastighetstaxering och genom minskade kostnader för investeringsbidrag. Däremot ökar medelsbehovet för byggnadsarbeten för statlig förvaltning och för anskaffning av ADB-utrustning genom att tidigare reservationsmedel har förbrukats.

Rationalisering och revision inom statsförvaltningen, m. m.

Del centrala ansvaret för rationalisering och revision inom statsförvalt­ningen ligger på statskontoret resp. riksrevisionsverkei. För verksamheten inom försvaret gäller dock särskilda bestämmelser.

Statsmaklerna har under våren 1980 tagit ställning till statskontorets uppgifter och verksamhetsinriktning (prop. 1979/80:124, FiU 1979/80:26, rskr 1979/80:308). Statskontoret skall vara central förvaltningsmyndighet för rationalisering, administrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen saml svara för anskaffning av ADB-utrustning. En kom­mitté tillkallades för alt utarbeta ett förslag lill organisation m. m. för statskontoret.

Organisationskommittén har slutfört sitt arbete och redovisat delta i en rapport (Ds B 1980: 16) Statskontorets organisation m.m. Överväganden och förslag samt ställningstaganden till dessa redovisas i prop. 1980/81: 101 om tilläggsbudget II lill statsbudgeten för innevarande är. Dessa innebär bl. a. en ny programindelning för statskontorels verksamhet fr. o. m. nästa budgetår och att en översedd organisation skall börja tillämpas redan under innevarande budgetår. Några yllerligare resurser tilldelas inte stats­kontoret i samband med detta.

Uppgifter och verksamhetsform för dalamaskincentralen för administ­rativ databehandling (DAFA) har behandlats av flera ulredningar. 1 prop. 1978/79: 121 om användningen av ADB i statsförvaltningen redovisades de riktlinjer för bl.a. utveckling och drift av ADB i statsförvaltningen som regeringen avsåg att tillämpa. Dessa riktlinjer, som i här berörda delar riksdagen anslöt sig lill (FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339), påverkar förut­sättningarna för DAFA:s verksamhet. Vidare har monopolutredningen i betänkandet (Ds B 1979: I) Datakonkurrens behandlat frågan om DAFA:s särställning och därmed sammanhängande frågor. Slutligen har Statskon­sult Adminislralionsutveckling AB belyst förulsältningarna för DAFA alt verka i konkurrens samt olika organisatoriska former som kan länkas för verksam.heten.

Fråga har väckts om inte DAFA av flera skäl borde ombildas lill aktiebo­lag. Rent principiellt är DAFA:s verksamhet av sådan art all den lämpar

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                    3

sig för alt drivas i aktiebolagsform. Avgörande skäl talar dock emol en ombildning av DAFA lill aktiebolag. DAFA föreslås därför behålla sin ställning som myndighet. DAFA bör dock ges slörre handlingsfrihet i olika avseenden.

Riksrevisionsverket avser alt fortsätta omorientera verksamheten mot sådana förhållanden inom statsförvaltningen som har stor belydelse för atl realisera behovet av omprövning och omprioritering av offentliga åtagan­den. Riksrevisionsverkets uppgifter under budgetåret 1981/82 kommer dessulom atl utökas genom att riksrevisionsverkei skall svara för den externa revisionen av affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar.

För att begränsa och underiätta det uppgiftslämnande av olika slag som förelag, organisationer och offentliga organ måsle lämna lill myndigheter m.fi. inrättades under budgetåret 1977/78 en särskild delegation, delega­tionen för förelagens uppgiftslämnande (DEFU). Statsmyndigheterna är skyldiga atl anmäla krav på ny eller utökad uppgiflsinsamling till delegatio­nen. Mol bakgrund av de erfarenheler som efter ca tre år har vunnits av delegationens arbele skall statsmaklerna ta ställning till vilken inriktning fortsatta åtgärder på delta område bör ha.

Det är myckel angelägel atl de slalliga myndigheterna genom sin norm-givning m. m. inte åsamkar bl. a. kommunerna ökade kostnader. Föreskrif­ter härom finns i kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndigheternas rätt att meddela föreskrifter, anvisningar och råd.

Enligt kungörelsen får statliga myndigheter inle ulan regeringens medgi­vande ge ändrade eller nya föreskrifter, anvisningar eller råd som kan leda till direkta eller indirekta kostnadsökningar i den verksamhet som berörs. Del åligger riksrevisionsverket alt följa myndigheternas tillämpning av begränsningskungörelsen.

De myndigheter som under budgetåren 1980/81 och 1981/82 planerar att ge ut nya eller ändrade föreskrifter etc. som kan leda lill nya eller ökade kostnader har ålagts att redovisa dessa planer i samband med anslagsfram­ställningarna för budgetåret 1981/82. Härigenom har möjligheter skapats alt mera samlat bedöma hithörande frågor.

Skatte- och kontrollväsen m. m.

Ell väl fungerande skattesystem är av stor belydelse för samhällets verksamhet. Organisationen för beskattning och uppbörd förbättras suc­cessivt. Åtgärder för alt hindra skatteundandragande i olika former är därvid ett väsentligt inslag. Taxerings- och kontrollorganisationen ges successivt ökade resurser. Taxeringsorganisationen i första instans har under en följd av år byggts ut genom att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna fått betydande personalförstärkningar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                    4

Riksskatteverket svarar för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och ifolkbokföringsväsendel. En huvuduppgift för verkel inom skatteområdet är alt verka för en effektiv, rättvis och likformig beskatt­ning. Denna uppgift fullgör verkel genom kontroller, genom råd, anvis­ningar och föreskrifter, genom information till myndigheter och allmänhet samt genom en konlinueriig anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. Betydande medel anslås ock­så inom årets återhållsamma budgetförslag till riksskatteverkets utbild­ningsverksamhet inom skatteområdet och till information om skatte- och folkbokföringsfrågor.

Vid 1975 års riksmöte beslutades om dels riktlinjer för en ändrad skat­teadministration och taxering i första instans, m.m. (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229), dels ell nytt syslem för automatisk databehand­ling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet (prop. 1975:57, SkU 1975: 32, rskr 1975: 230). Besluten innebär bl. a. alt alla deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länssty­relse eller lokal skattemyndighet. Skatteadministrationen effektiviseras bl. a. genom ell väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och laxeringen. Den nya taxeringsorganisalionen har börjat genomföras vid 1979 års taxering. Under åren före övergången bedrevs elt omfattande utrednings- och utvecklingsarbete av riksskatteverket och statskontoret inom ramen för det s. k. RS-projektet; numera bedrivs arbelel med alt fullfölja taxeringsreformen inom riksskatteverkets ordinarie organisation. Verkets möjligheter all effektivt fullfölja reformarbetet och atl kontinuer­ligt anpassa ADB-systemen och andra rutiner efter fortlöpande förändring­ar i skattesystemet förstärks i årets budgetförslag. Inom det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning finns - förutom 21 regionala datorer - en central dataanläggning som är placerad hos riksskatteverket. Den sektion inom verket som svarar för driften av centraldatorn får till nästa år förstärkningar som går utöver vad riksdagen lidigare beslutat om (prop. 1976/77:25 bil. 6, SkU 1976/77:10, rskr 1976/77:62).

Riksskatteverket fär till nästa budgetär möjligheter alt stödja kronofog­demyndigheterna dels i de fall indrivningsärenden är ovanligt komplicera­de eller om de har förgreningar över etl flertal kronofogdedislrikt, dels när det finns behov av särskild ekonomisk expertis. Syftet med detta är all effektivisera indrivningen av skatter och avgifler.

Riksskatteverket har under innevarande budgetår fått ett särskilt me­delstillskotl för all göra en undersökning om skalleundandragandets former och omfattning som brottsförebyggande rådet har initierat. Det är första gången som skattemyndigheterna medverkar i en sådan undersök­ning. Arbelel fortsätter även under budgetåret 1981/82.

1 årets budgetförslag förstärks även länsstyrelsernas mervärdeskatleen-heler i storstadslänen med tanke på den stora andel av statens inkomster som mervärdeskatten svarar för. Också riksskatteverkets sektioner för

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                   5

administration av punktskatter förstärks i samband med att verket har sett över organisation och arbetsformer rörande punklbeskallningen. Rege­ringen har också nyligen medgett riksskatteverket att bedriva fortsatta överväganden om ett ADB-stöd inom den indirekta beskaltningen.

För att stimulera näringslivels investeringar i maskiner och inventarier får skattskyldiga som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som t. o. m. utgången av år 1979 anskaffat eller tillverkat maskiner m. m. under vissa förutsättningar elt särskilt investeringsavdrag om 25 % av anskaff­nings- eller tillverkningskostnaden vid laxeringen till statlig inkomstskall. Om en skatlskyldig inte alls eller bara delvis har kunnat utnyttja investe­ringsavdraget kan han i stället få elt skattefritt investeringsbidrag motsva­rande 10 % av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden. För att ge exlra stimulans ål näringslivets byggnadsinvesteringar har statsmakterna också skapat en möjlighet atl få etl tidsbegränsat investeringsavdrag även för byggnadsinvesteringar (prop. 1978/79: 50 bil. 2, SkU 1978/79:19, rskr 1978/ 79:107). Avdraget medges med 10 % av sådana kostnader som nedläggs för ny-, till- eller ombyggnader av fastigheter i rörelse, jordbruk eller skogs­bruk undertiden oktober 1978-mars 1980. Byggnadsarbetena måsle dock ha satts igång under liden oktober 1978-september 1979. Företag som inte kan utnyttja avdragsrällen för byggnadsinvesteringarna kan i stället - på samma säll som när del gäller maskininvesleringarna - få ell 4-procentigt slalligl investeringsbidrag.

Ärenden om investeringsbidrag prövas av riksskatteverket. Bidragen betalas ut från etl anslag under budgetdeparlementets huvudtitel. Anslaget beräknas lill 85 milj. kr. för nästa budgetår, vilket innebär en minskning med 145 milj. kr. sammanhängande med att den bidragsgrundande tidsperi­oden inte har föriängls i samband med att statsmakterna beslutat om nya möjligheter för investeringsavdrag.

Skatteutjämningsbidrag till kommuner m. m.

Riksdagen har beslutat om en omfattande reformering av skatteutjäm­ningsbidragen till kommuner och landstingskommuner under åren 1980. 1981 och 1982 (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35. rskr 1978/79:335 och prop. 1979/80:90, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80:287).

Skatteutjämningsbidragen för år 1981 kan beräknas uppgå till totalt 8433 milj. kr. varav 4800 milj. kr. till kommunerna. 3495 milj. kr. till landstings­kommunerna och 138 milj. kr. lill kyrkliga kommuner. I genomsnitt för landel beräknas skatteutjämningsbidragen ulgå med ca 1016 kr. per invå­nare eller omkring 3: 30 per skattekrona år 1981. Syfiet med bidragen är atl motverka skattekrafts- och kostnadsskillnader och därmed utjämna skill­nader i ekonomiska förutsättningar. Skatleutjämningssystemet är ett av de främsta medlen för alt skapa förutsättningar för en i möjligaste mån likvär-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                   6

dig kommunal service i olika delar av landel. Den största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för Gotland, för norrlandskommunerna och för glesbygdskommuner i andra delar av landel. De största bidragsökningarna genom skatteutjämningsreformen fär de södra och mellersta delarna av landel.

Genom riksdagens beslut våren 1980 om en förlängning i genomförandet av skatteutjämningsreformen har 145 kommuner och älta landstingskom­muner för år 1981 fått särskild kompensation med sammanlagt inemot 128 milj. kr. Dessulom har regeringen för nämnda år beslutat om extra skat­teutjämningsbidrag med över 98 milj. kr. till ekonomiskt svaga kommuner.

Skatteutjämningsbidragen till kyrkliga kommuner har fr.o.m. år 1974 skrivits fram med en årlig ökning på 5 % av de belopp som utgick år 1973. Denna teknik är statisk och har lett lill vissa inle önskvärda effekter eftersom den inte tar hänsyn lill alt de kyrkliga kommunerna har utveck­lats olika. Bidragen har således inte längre en tillfredsställande skatteul-jämnande funktion. Mot den bakgrunden har riksdagen nyligen beslutat (prop. 1980/81:20, FiU 1980/81: 13, rskr 1980/81:88) all reducera skatteut­jämningsbidragen till kyrkliga kommuner är 1982 med 40 % i förhållande till de bidrag som utgår år 1981. Vidare skall inte belopp understigande 5000 kr. utbetalas. För all förhindra att någon kyrklig kommun drabbas oskäligt hårt år 1982 kommer särskild kompensation all utges inom ramen för extra skatteutjämningsbidrag så att ingen kyrklig kommun får bidraget sänkt från föregående år med mer än vad som motsvarar 20 öre per skallekrona. Chefen för kommundepartementel har nyligen tillkallat en särskild utredare med uppgift bl. a. all inom ramen för kyrkofonden till­skapa etl övergripande utjämningssystem för kyrkliga kommuner.

Riksdagen beslutade hösten 1979 (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20, rskr 1979/80: 137) om den s. k. förenklade beräkningen av det kommunala skatteunderlaget i enlighet med vad som hade föreslagits i propositionen 1978/79: 95 om den kommunala ekonomin. Beslutet innebär atl inkomster­na från kommunalskatt ökar år 1982 genom atl kommunsektorn fr.o.m. 1981 års taxering tillförs skalleunderlag från beskattade förmåner där skatten i dag i sin helhet tillfaller staten. Samtidigt höjs grundavdraget vid den kommunala inkomsttaxeringen från 4 500 kr. till 6000 kr. och skatle­bortfallsbidraget för 1970 års skattereform saml kompensationsbidragel för 1974 års skattereform slopas. Härigenom uppnås övergångsårel 1982 neu­tralitet. 1 prop. 1979/80:58 framhölls bl. a. dock alt de successivt ökade inkomsterna för kommuner och landstingskommuner som kommer att bli resultatet av denna reform får beaktas i de överläggningar som skall hållas i fortsättningen mellan regeringen och kommunförbunden. Det konstateras också atl del kan bli aktuellt med en ny anpassning av del kommunala grundavdraget resp. den särskilda statliga skattereduktionen om de skatte­pliktiga förmånernas omfattning ökar mer markant i framtiden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                   7

Kommunsektorns reala utveckling har under senare år tilldragit sig ett allt slörre intresse. För åren 1979 och 1980 träffades en överenskommelse mellan regeringen och kommunförbunden om en preciserad riktpunkt för bl. a. utvecklingen av den kommunala konsumtionens volym. Inför år 1981 beslutade riksdagen våren 1980 (prop. 1979/80:90, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80: 287) om en förlängning i genomförandet av skatteutjämningsrefor­men samtidigt med atl ett anlal specialdestinerade statsbidrag reducerades i omfallning. Åtgärderna syftade till alt genom en reduktion av del finan­siella utrymmet i kommunsektorn hålla tillbaka volymökningar. För år 1981 och de närmaste åren därefter lade riksdagen fast preciserade rikt­linjer för den kommunala verksamheten (prop. 1979/80:150. FiU 1979/ 80:40, rskr 1979/80:421). Dessa innebär bl. a. en stark begränsning av den kommunala verksamhetens ulbyggnad de närmaste åren.

Åren 1979 och 1980 har uppvisat ökningstakter i den kommunala kon­sumtionens volym som vida överstiger den överenskomna nivån på 3 % per år. För år 1981 synes en dämpning komma att ske jämfört med utveck­lingen under senare är. Den budgeterade volymökningen ligger på omkring 3%. Det samhällsekonomiska utrymmet för ökning av den kommunala konsumtionen har dock visat sig vara avsevärt myckel mindre än vad som kunde bedömas så sent som våren 1980. För den första hälften av 1980-lalel anger 1980 års långtidsutredning (SOU 1980:52) elt utrymme på endast en procents ökning per år. För att få ned volymutvecklingen erford­ras kraftiga ålgärder från stat och kommun.

För år 1982 har riksdagen beslutat om genomförande av den sista delen av skatteutjämningsreformen med en ökad medelsöverföring till kommun­sektorn på närmare en miljard kronor som en direkt följd av regeländring­en. Sammantaget med automatiken i skatteutjämningssyslemel ökar bidra­gen med närmare tvä miljarder kronor år 1982. De kommunalekonomiska frågorna inför år 1982 kommer all behandlas i en särskild proposition våren 1981 efter överläggningar med kommunförbunden.

Efter överläggningar mellan regeringen och kommunförbunden med bl. a. utgångspunkt i 1980 års långtidsutredning kommer riksdagen under våren 1981 att även föreläggas redovisning i fråga om den reala utveckling­en av den kommunala verksamheten de närmaste åren och de åtgärder som krävs för att dämpa volymexpansionen så atl den kan hållas inom sam­hällsekonomiskt godtagbara ramar.

1 bilagan 2 till budgetpropositionen (budgetförslaget) redovisas mera utförligt bakgrunden till de åtgärder som kommer atl krävas.

Statlig lokalförsörjning

För nästa budgetår beräknas utgifterna för byggnadsarbeten för statlig förvaltning uppgå lill ca 275 milj. kr. Delta innebär en minskning med ca

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                   8

100 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Minskningen beror främst på att den investeringsvolym som beräknas för planerade nya projekt har begränsats bl. a. mol bakgrund av det slatsfinansiella läget. Bl. a. uppskjuts vissa planerade investeringar för regeringskansliet i Södra Klara i enlighet med vad som anfördes i prop. 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten (bil. 7).

Samtidigt som investeringsvolymen begränsas upprätthålls en bered­skap för att kunna påbörja nya byggnadsinvesteringar som ett led i de konjunktur- och arbetsmarknadsåtgärder som fortlöpande övervägs. Om­fattningen av byggnadsinvesteringarna kan komma att förändras i förhål­lande till budgetförslaget med anledning av sådana åtgärder.

Personalpolitik m. m.

Administrativ, politisk och geografisk decentralisering utgör ett naturligt inslag i del besparings- och omprövningsarbete som pågår inom samhälls­förvaltningen. En delegation.för decentralisering av statlig verksamhet har därför inrättats i enlighet med vad riksdagen har beslutat (prop. 1978/ 79: III bil. 14, KU 1978/79:35, rskr 1978/79:364: prop, 1978/79: 112, AU 1978/79: 23, rskr 1978/79:435). Statsrådet Johansson är delegationens ord­förande. Delegationens verksamhet behandlas närmare i bilaga 3 till bud­getpropositionen (För flera huvudtitlar gemensamma frågor).

Ett medbestämmandeavtal för det kommunala undervisningsområdet (MBA-KLU) har ingåtts den 10 november 1980. Avtalet, som gäller frågor om handläggning av ärenden hos kommunerna, omfattar lärare och andra arbetstagare med statligt reglerade anställningar. Det är ett gemensamt statligt och kommunalt avtal.

För alt effektivisera arbetet med att förenkla statliga kollektivavtal har regeringen beslutat atl en särskild språkexpert övergångsvis skall knytas till statens arbetsgivarverk. Åtgärden skall ses mot bakgrunden av vad som anförs i prop. 1978/79: 111 (KU 1978/79: 35, rskr 1978/79: 364) om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati.

Utredningen (B 1979:07) om minskning av statens bestånd av tiihyr-ningsbostäder har nyligen avlämnat betänkandet (Ds B 1980:4) Statens bostäder - åtgärder vid försäljning m.m. Betänkandet remissbehandlas f.n.

En samlad redovisning och bedömning av olika åtgärder som vidtagits bl. a. inom ramen för myndigheternas jämsiälldheisarbcte fram till år 1980 har presenterats i en rapport (SOU 1980: 20) om jämställdhet i statsförvalt­ningen. En sammanfattning av rapporten redovisas i punkl 6 i bilaga 3 till budgetpropositionen (För flera huvudtitlar gemensamma frågor). Mot bak­grund av de erfarenheter som vunnits och av överläggningar med myndig­heter och de statsanställdas huvudorganisationer har etl handlingsprogram

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                   9

utarbetats för det fortsatta jämställdhetsarbetet. Förhandlingar pågår mel­lan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationerom ell jämställdhetsavtal för det slalliga arbetslagarområdei.

Kommittén (B 1979: 11) för utbildning av högre chefer inom statsförvalt­ningen (chefsutbildningskommittén) har under hösten 1980 genomfört bl. a. etl antal jörsökskurser för verkschefer och andra högre chefer. En samlad redovisning av försöken skall lämnas lill regeringen senast den I februari 1981.

Stiftelsen Slatshälsan svarar fr.o.m. den 1 juli 1980 för den statliga företagshälsovården. Enligt elt särskilt avtal om statlig företagshälsovård fortsätter utbyggnaden av verksamheten. Slalens bidrag till Slatshälsan uppgår till ca 96,6 milj. kr. under nästa budgetår.

Samhällsinformation

1 propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten an­mäldes alt flertalet myndigheter numera disponerar medel för informa­tionsverksamhet och att praktiskt laget alla större myndigheter har infor-malionsansvariga tjänstemän. Behovet av särskilda medel för informa­tionsinsatser, ulöver vad som anvisas under resp. myndighetsanslag, har därför minskat. Eftersom de olika myndigheternas egen kompetens inom detta område successivt byggts ut och numera är förhållandevis stot" borde en avveckling av nämnden för samhällsinformalion kunna övervägas. Eventuella kvarstående behov av insatser för samordning och rådgivning liksom utgivningen av tidningen Från Riksdag & Departement kunde för­läggas lill någon annan, befintlig myndighet.

Denna fråga har beretts vidare inom budgetdepartementet. Beredningen har lett till atl nämnden för samhällsinformalion nu föreslås upphöra vid utgången av år 1981. Vissa av nämndens uppgifter, bl. a. all vara administ­rativ huvudman för tidningen Från Riksdag & Departement och alt bistå statsmyndigheterna vid kungörelseannonsering i dagspressen, förs över till andra myndigheter. 1 samband med avvecklingen av nämnden för sam­hällsinformalion inrättas en särskild, mindre delegation för att samordna den samhällsinformation som ges av staten, landstingskommunerna och kommunerna. Del måsle anses betydelsefullt i ett läge med sträng hushåll­ning med offentliga utgifter att en sådan samordning kommer lill stånd. Delegationens verksamhet föreslås dock bli tidsbegränsad för alt det skall bli tillfälle atl utvärdera insatserna efter några år.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                     10

Sammanfattning

Förändringarna inom budgetdeparlementets verksamhetsområde i för­hållande till motsvarande ulgiflsändamål pä statsbudgeten för budgetåret 1980/81 framgår av följande sammanställning.

 

 

Anvisat

Förslag

Föränd-

 

1980/81

1981/82

ring

A, Budgetdepartementet m, m.

124,4

157,1

-(- 32,7

B, Statlig rationalisering och

 

 

 

revision, m. m.

159,2

238,1

-\- 78,9

C. Skatte- och kontrollväsen

396,4

359.1

- 37,3

D. Bidrag och ersättningar

 

 

 

till kommunerna

10374,7

10859,6

-1-484,9

E. Statlig lokalförsörining

285.0

360,0

+ 75.0

F.  Statlig personalpolitik

264,2

309,9

+ 45,7

G, Övriga ändamål

2 268,2

2 123,1

-145,1

Totalt för budgetdepartementet

13872,1

14406,9

-1-534,8

De totala utgifterna beräknas öka med ca 535 milj. kr. Det under budget-departementets huvudtitel redovisade anslaget till täckande av merkost­nader för löner och pensioner är - i avvaktan på avtal om löner för de anställda m.fl. för tiden efter den 31 december 1980 - schablonmässigt beräknat lill 2 000 milj. kr., vilkel är samma belopp som motsvarande anslag under budgetåret 1980/81,

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                                               II

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén såvill avser frågorna under littera A, B,

C, D, E och G punkterna 1 -10;

statsrådet Johansson såvill avser frågorna under littera F och G punkterna

11-13.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser budgetdepar­tementets verksamhetsområde

Åttonde huvudtiteln

A. BUDGETDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Budgetdepartementet

1979/80 Utgift               29747418

1980/81 Anslag              29295000

1981/82 Förslag             32605000

1980/81              Beräknad

ändring 1981/82

Personal

 

Handläggande personal Övrig personal

125 68

~

 

193

-

Anslag

 

 

Lönekostnader

Reseersättningar (även utrikes resor)

Expenser

Publikalionstryck

26605 000

400000

1600000

690000

4-3 120000 -1-    20000 +   100000 -    70000

 

29295000

-1-3310000

Pris- och löneomräkning beräknar jag lill 3011 000 kr. Under år 1980 har i budgeldeparlementet inrättats fem nya sakkunnigbefaltningar och en

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

12

expedilionsvaklstjänst på grund av rådande lokalkonstellation. Behovet av sistnämnda tjänst får omprövas när departementet har fått ändrade lokal­förhållanden. Medel för dessa ändamål bör beräknas för nästa budgetår.

1 övrigt bör anslaget beräknas enligt den tväprocentiga besparingsmodel­len som tillämpas i årets budgetförslag.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Budgetdepartemenlet för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 32605000 kr.

A 2. Gemensamma ändamål för departementen

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

77255 019

84022000

110334000

Från anslaget bestrids kostnader för departementens organisationsav­delning och andra för departementen gemensamma anordningar. Från anslaget bestrids vidare departementens och kommittéernas sjukvårds-och lokalkostnader, utgifter för expenser avseende inredning och utrust­ning av lokaler, telefon m. m. saml kostnader för ijänstebilar, allt i den mån medel inle anvisas i annan ordning. Sjukvårds- och lokalkostnaderna för ulrikesdepartemenlet samt hyreskostnaderna för försvarsdepartementet bestrids dock från vederbörande deparlementsanslag.

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

28 130

158

 

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar (även utrikes resor)

Lokalkostnader

Kostnader för tjänstebilar

Expenser därav engångsulgifter

Personalpolitiskt utvecklings­arbete m.m.

 

16629000

-1- 1781000

550000

-

132000

+        8000

55 417 000

-t-24 400 000

510000

+  42 000

10 509000

-1-  61000

(736000)

(- 536000)

275 000

+  20000

84022000

4-26312000

För pris- och löneomräkning m.m. beräknar jag 11205000 kr. Därav avser 9535000 kr. ökade kostnader för de lokaler som f. n. disponeras av regeringskansliet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 13

Under föregående budgetår har departementens organisationsavdelning utökats med en handläggartjänsl för frågor om installationer och fortlö­pande service på tele- och svagströmsanläggningarna i de kommande loka­lerna för regeringskansliet i Södra Klara-kvarleren. Vidare har organisa­tionsavdelningen förstärkts med en handläggartjänsl för frågor om kon-torsleknik och kontorsrationalisering. Medel för dessa tjänster bör beräk­nas för nästa budgetår.

Under nästa budgetär påbörjas infiyttningen i de om- och nybyggda delarna av Södra Klara-kvarleren. Under sommaren 1981 evakueras den nuvarande kanslihushuvudbyggnaden i kvarteret Mars och Vulcanus. Statsrådsberedningen och justiliedeparlemenlet flyttar därvid in i kvar­teret Rosenbad och arbetsmarknadsdepartementet i de delar som ingår i den första elappen av nybygget i kvarteret Björnen. Till sistnämnda kvar­ter flyttar också jordbruksdepartementet. Återstående delar av kvarteret Björnen liksom kvarteret Tigern las i anspråk under budgetåret 1982/83. Som en följd av flyttningen till de nya, centralt belägna lokalerna ökar regeringskansliels lokalkostnader betydligt lill nästa budgetår. Jag beräk­nar ett belopp av 14865000 kr. fördetia.

Koncentrationen av departementen till elt sammanhängande geografiskt område i Södra Klara-kvarleren och det faktum atl stora delar av deparle-menlsorganisationen får tillgång till nybyggda, rationellt utformade lokaler medför alt förutsättningarna för att bedriva den serviceverksamhet gent­emot departementen som departementens organisationsavdelning svarar för när del gäller lokalhållning, teletjänst, transporter saml budskickning och postdistribution m. m. delvis förändras. Åven de tekniska hjälpmedlen kommer till slora delar att förnyas. Vidare får serviceorganen själva lo­kaler inom de nybyggda delarna av de aktuella kvarteren. Med anledning härav ses serviceorganisationen över för att pä bästa sätt kunna fungera i den nya miljön. En utgångspunkt är alt någon utökning av antalet tjänster inte skall ske i samband med delta ,

Min medelsberäkning i övrigt framgår av sammanställningen. Den har i tillämpliga delar gjorts med utgångspunkt i ell besparingsalternativ.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hem­ställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Gemensamma ändamål för departementen för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 110334000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                                             14

A 3. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift                11273609                  Reservation                    10321082

1980/81 Anslag              10500000

1981/82 Förslag              13500000

Riksdagen anvisade på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budget­året 1979/80 ett belopp av 4 milj. kr. för all kommittén (B 1979: 11) för utbildning av högre chefer inom statsförvaltningen under år 1980 och början av år 1981 skall kunna genomföra en försöksulbildning (prop. 1979/ 80: 125 bil. 5, FiU 1979/80:36, rskr 1979/80:332). Den förhållandevis stora medelsreservationen vid ingången av innevarande budgetår beror bl. a. på anvisade medel för chefsutbildning. Dessa medel beräknas bli förbrukade i sin helhet under budgetåret 1980/81.

Åttonde huvudtitelns kommilléanslag har i statsbudgeten varit uppfört med det nuvarande beloppet sedan budgetåret 1977/78. Delta har varit möjligt genom all uppbyggda medelsreservalioner har lagils i anspråk. Den fortgående kostnadsutvecklingen och kommiltéverksamhelens omfallning leder emellertid till atl endasi en mindre reservation kan beräknas finnas kvar vid utgången av innevarande budgetår. Denna tillsammans med ell oförändrat anslag kan inle beräknas räcka till för atl täcka kostnaderna för den kommitléverksamhel m. m. som förutses för nästa budgetär. Mol denna bakgrund förordar jag alt anslaget förs upp med etl lill 13,5 milj. kr. höjt belopp. Jag har därvid räknat med atl delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande skall ha avslutat sin verksamhet lill nästa budgetår.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Kommittéer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell reserva­tionsanslag av 13 500000 kr.

A 4. Extra utgifter

1979/80 Utgift

531519

1980/81 Anslag

625000

1981/82 Förslag

625000

Reservation 494 345

Jag förordar atl anslaget förs upp med oförändrat belopp i statsbudgeten för nästa budgetår. Jag har därvid räknat med alt fortsall bidrag till utgiv­ningen av Sveriges statskalender skall bestridas från della anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservations­anslag av 625000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall

B. STATLIG RATIONALISERING OCH REVISION, M. M.

B 1. Statskontoret

1979/80 Utgift                57742695

1980/81 Anslag              57325000

1981/81 Förslag             62753000

Statsmakterna har nyligen tagit ställning lill statskontorets uppgifter och verksamhetsinriktning (prop. 1979/80:124, FiU 1979/80:26, rskr 1979/ 80: 308). Stalskonloret skall vara central förvaltningsmyndighet för ratio­nalisering, administrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsför­valtningen samt svara för anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret har som en huvuduppgift atl vara utredningsorgan åt rege­ringen i frågor med anknytning lill rationalisering, administrativ utveckling och ADB, atl lämna förslag lill åtgärder för rationalisering och annan förbättring av enskilda myndigheter och verksamheter, all fortlöpande följa och lämna förslag fill generella åtgärder för att främja effektiviteten i statsförvaltningen saml alt pä uppdrag av regeringen eller för statsmakter­nas räkning granska förslag till åtgärder för rationalisering eller annan förändring i statsförvaltningen.

Statskontorets andra huvuduppgift är all fungera som normgivande och stödjande organ för myndigheterna inom området rationalisering, admi­nistrativ utveckling och ADB. Häri ingår all i den utsträckning det behövs utarbeta förslag till föreskrifter och andra anvisningar inom området samt all tillhandahålla praktisk vägledning om tillämpning av utfärdade före­skrifter o.d. och i övriga frågor av gemensamt intresse inom området. Vidare skall statskontoret ta initiativ lill och medverka i utbildning och andra kunskapshöjande insatser inom området. En slor del av arbetet i denna del handlar om atl ge generelll och individuellt stöd i frågor om val och tillämpning av arbetsmetoder och administrativa hjälpmedel.

Med slöd av regeringens bemyndigande tillkallade min företrädare den 2 juni 1980 en kommitté för atl se över statskontorets organisation m.m. (Dir. 1980:43). Kommilléns huvuduppgifter var att lämna förslag till pro­gramindelning och organisation för statskontoret. Vidare skulle kommittén pröva med vilka frågor och på vilket sätt statskontoret skall arbeta inom det kontorstekniska området, lämna förslag till ställning, uppgifter och sammansättning för elt råd för metodfrågor samt föreslå de ändringar som fordras i statskontorets instruktion.

Kommittén har slutfört sitt arbete, som redovisades den 6 november 1980 i en rapport (Ds B 1980: 16) Statskontorets organisation m. m.

Statskontorets nya organisation bör börja genomföras redan under inne-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall

16

varande budgetår. Jag redovisar därför kommitténs överväganden och förslag samt mina ställningstaganden till dessa i den proposition om lill-läggsbudgel 11 lill statsbudgeten för innevarande budgetår, vilken senare denna dag kommer all anmälas för regeringen. Med anledning av detta blir min redovisning av statskontorets verksamhet i detta sammanhang kortfat­tad.

Statskontoret begär i sin anslagsframställning resurser enligt det huvud­förslag som enligl regeringens årliga anvisningar för myndigheternas an­slagsframställningar för budgetåret 1981/82 skall innebära atl anslagstilldel­ningen realt skärs ned med 2 %.

Statskontorels verksamhet under budgetåret 1981/82 förutses liksom hittills vara lill en betydande del beroende av utredningsuppdrag som regering, kommittéer och myndigheter begär alt verket skall ulföra. Stats­kontoret kommer därtill att fortsätta den kraftiga satsning på metodverk­samhet inom främst ADB-området som inleddes under budgetåret 1979/80 och som verkel beslutat ytterligare stärka under 1980/81.

Statskontorets verksamhet med nuvarande programindelning framgår av följande sammanställning:

(1000-tal kr.)

 

 

 

 

 

Program

 

 

 

1979/80 Utgift

1980/81 Budget

1981/82 Beräknar

 

Siats-

 

 

 

 

 

 

kontoret

Rationalisering

 

 

 

60499

57 590

62 825

Anskaffning och förvaltning

av

ADB-

 

 

 

utrustning

 

 

 

6461

6900

7 625

Administration av

externa verk

sam-

 

 

 

heter m, m.

 

 

 

2 329'

85

100

Summa kostnader

 

 

 

69289

64 575

70 550

Avgår:

Ersättning för anskaffning och förvalt­ning av ADB-utrustning Ersättning frän statens institut för personalutbildning och personaladmini­stration

Bidrag från andra anslag m. m. Nettoutgift

7 625

6461

6900

 

257

350

300

4 828

 

 

57 743

57 325

62 625

Häri ingår särskilda kostnader för införande av SLÖR m, m.

Den nyss nämnda kommitté som sett över statskontorets organisation m.m. förslår alt slalskontorets programindelning ändras. Nuvarande två program. Rationalisering och Anskaffning och förvaltning av ADB-utrust­ning, föresläs ersättas av tre program, nämligen Rationaliseringsutredning­ar, Effektivitelsslödjande verksamhet och Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning. Sistnämnda program bör således finnas kvar. Indelning­en av programmen i delprogram och programelemenl bör enligl kommittén

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                  17

ankomma på statskontoret. Kommittén har även räknat om statskontorels anslagsframställning för budgetåret 1981/82 enligl den föreslagna program­indelningen. Omräkningen framgår av följande tablå:

(1000-tal kr.)________________________________________________________

Program                                                                   1981/82

Beräknar

Stats-                Föredra-

kontoret           ganden

Rationaliseringsutredningar                                     32 175                 32225
Effektivitelsslödjande verksamhet                           30600                 30678
Anskaffning och förvaltning av ADB-
utrustning                                                                  7675                  7 675
Administration av externa verksamheter
m.m.                                                                            100                     100

Summa kostnader                                                   70550                 70678

Avgår:

Ersättning för förvaltning och anskaff­
ning av ADB-utrustning                                           7675                   7 675
Ersättning frän statens institut för
personalutbildning och personal­
administration                                                              250                250

Summa                                                                     62625                 62753

Statskontorets förslag lill verksamhet för budgetåret 1981/82 innebär inle någon förändring i antalet anställda uttryckt i helårsarbelskrafter. Dessa har under senare år uppgått till ca 300.

Föredragandens överväganden

Den allmänna inriktningen av statskontorets verksamhet har nyligen behandlats av statsmakterna (prop. 1979/80:124. FiU 1979/80:26, rskr 1979/80: 308). Vidare har statskontorets organisation setts över av en sär­skild kommitté. Jag kommer senare denna dag - i samband med min anmälan av tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår -atl mera ingående redovisa mitt slällningstagande till kommitténs förslag (Ds B 1980: 16).

1 kommilléns förslag ingår atl programindelningen skall ändras. Nuva­rande två program. Rationalisering och Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning, föreslås ersättas av tre program, nämligen Rationalise-ringsutredningar, Effektivitelsslödjande verksamhet och Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning. Sistnämda program föreslås således finnas kvar. Jag finner den nya programindelningen vara bättre anpassad lill statskontorets verksamhet än den nuvarande och anser atl den bör genom­föras. Jag avser all återkomma till regeringen i denna fråga i samband med all det blir aktuellt att ställa medel lill förfogande för nästa budgetår.

Verksamheten under del föreslagna programmel Rationaliserings-utredningar styrs främsl genom de uppdrag som regeringen lämnar slats-2    Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 18

kontoret. Vad gäller styrningen av verksamheten under programmet Ef­fektivitelsslödjande verksamhet har flera åtgärder vidtagils eller beslutats i syfte att öka avnämarnas, dvs. de statliga myndigheternas, möjligheter att påverka insatsernas inriktning och utformning (se prop. 1979/80: 124). Bl. a. har elt handlingsprogram för metodstöd på ADB-området utarbetats och remissbehandlats. Vidare kommer elt råd för metodfrågor att knytas till statskontoret.

Statskontoret begär resurser enligt det huvudförslag som anvisats i anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82. Jag kan i huvudsak godta statskontorets beräkningar. Min medels­beräkning för nästa budgetår framgår av sammanställningen. Den har gjorts med utgångspunkt i den generella minskning av anslagen som hu­vudförslaget i myndigheternas anslagsframställningar innebär.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Statskontoret för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 62 753000 kr.

B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

1979/80 Utgift'             108738814                  Behållning                      99632 132

1980/81 Anslag              46000000

1981/82 Förslag            115000000

' Investeringsanslaget Statens datanuiskinfondi AnskalTning av datamaskiner.

Generellt användbar ADB-utrustning. som anskaffas inom den civila statsförvaltningen för andra myndigheter och institutioner än de affärsdri­vande verken, finansieras och redovisas fr. om. I juli 1980 över reserva­tionsanslaget: Anskaffning av ADB-utrustning (f.d. investeringsanslaget Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner). Anslaget omfattar också ADB-utrustning vid flygtekniska försöksanstalten.

Från reservationsanslaget bestrids dels utgifter för ADB-utrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning, installa­tion eller igångkörning av förvärvad eller förhyrd ADB-utrustning. vilka är av sådan art att de bör periodiseras. Över anslaget redovisad utrustning ställs mot avgifl lill föifogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter sam­råd med riksrevisionsverkei. Avgifterna skall, ulöver normal avskrivning m.m., täcka statskontorets kostnader för upphandling och förvaltning av utrustningen. Finansiering av ADB-utrustning inom försvaret sker över skilda myndighets- och malerielanslag. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 har för försvarets del tidigare denna dag anmälts av chefen för försvarsdepartementet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 19

Enligt statsmakternas beslut i anledning av regeringens proposition om användningen av ADB i statsförvaltningen (prop. 1978/79:121. FiU 1978/ 79:34, rskr 1978/79:339) skall generellt användbar ADB-utrustning även fortsättningsvis anskaffas centralt.

1 propositionen anfördes dock alt vissa frågor borde klaras ut och förändringar göras inom ramen för en samordnad anskaffning av ADB-utrustning. För dessa uppgifter har en utredning (B 1979:09) av frågor rörande samordnad anskaffning av utrustning för automatisk databehand­ling (ADB) i statsförvaltningen tillkallats. Utredningen har till uppgift att utreda och lämna förslag bl. a. vad avser vilka typer av ADB-utrustning som skall omfattas av den samordnade anskaffningen, arbets- och ansvars­fördelningen mellan statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut å ena sidan och de ADB-användande myndigheterna å andra sidan, möjlig­helerna att delegera upphandlingsbeslut lill myndigheterna, avgiftssättning m. m. Jag avser att snarast möjligt återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor.

Statskontoret

1 anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar åläggs de myndigheter som omfattas av den samordnade anskaffningen att anmäla behov av ADB-utrustning till statskontoret, som lill regeringen lämnar en samlad anslagsframställning för den ADB-utrustning som kan behöva an­skaffas på detla sätt. Med anledning härav inhämtar statskontoret en gång per är myndigheternas egna bedömningar av behovet av sådan utrustning.

1 del följande redovisas en sammanställning över statskontorets bedöm­ning av investeringsbehoven för budgetåren 1980/81 och 1981/82.

 

 

(lOOO-lalkr.)

 

 

 

 

 

 

Huvui

dtitel

Budgetåret

1980/81

 

Budgetåret

1981/82

 

 

Myndig-

Stats-

Därav

Myndig-

Stats-

Därav

 

 

heterna

kontoret

bundet för köp

heterna

kontoret

bundet för köp

11

Justitie

18441

15 546

14201

12X44

15 052

_

111

Utrikes

1 000

1000

-

500

500

-

IV

Försvar

127

127

127

1800

1 800

-

V

Social

16472

12 293

11408

23 134

17 664

1497

VI

Kommunikation

12911

11 186

9 207

17655

17 540

-

VII

Ekonomi

13 902

5 502

4 665

2 346

1910

-

vill

Budget

34962

22914

5 594

16 107

15 927

3 100

IX

Utbildning

86.306

75 367

33 852

47 387

37 582

-

X

Jordbruk

3 248

3 248

1086

5 151

2443

-

XI

Handel

67

67

67

15 739

6 599

-

XII

Arbetsmarknad

10449

10449

7 449

7 770

7 390

-

XIII

Bostad

2 703

2 446

1616

3 284

1071

-

XIV

Industri

685

585

205

1 300

1 300

-

XV

KomiTiun

32 555

.30839

23 302

9 355

1 1 071

51

XVII

Riksdagens verk

483

483

483

-

-

-

 

Summa

234 311

192052

113 262

164 372

137 849

4648

 

därav hyra

-

27 506

-

-

9 000

-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 20

Myndigheterna har lill statskontoret anmält behov av ADB-utrustning till etl sammanlagt värde av ca 399 milj. kr. för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Statskontoret beräknar att anskaffningsbehovel förde två budget­åren blir ca 330 milj. kr., dvs. ca 17 % lägre än del behov som myndighe­terna har anmält.

Bland större enskilda anskaffningar som planeras märks kompletteringar och nyanskaffningar för polisväsendet, den allmänna försäkringen, vägvä-sendet, cenirala bilregistret, statistiska centralbyrån, datamaskincentralen för administrativ databehandling, högskolan, tullverket, patent- och regi­streringsverket, arbetsmarknadsverket och skatteadministrationen.

Av det anskaffningsbehov som statskontoret beräknat avser ca 293 milj. kr. köp av utrustning och ca 37 milj. kr. värdet av den utrustning som planeras att hyras. En stor del av medelsbehoven för köp (40 %) är redan bundet genom tidigare anskaffningsbemyndiganden av regeringen eller, vad beträffar mindre belopp, beslut i statskontoret.

Med hänsyn till beräknad ingående behållning på anslaget saml lill förskjutningar av leveranser och betalningar som erfarenhetsmässigt in­träffar finner statskontoret all 115 milj. kr. behöver anvisas till budgetåret 1981/82.

Anskaffning av ADB-utrustning medför ofta långa leveranstider. Under budgetåret 1981/82 förutses beställningar ske även av utrustning som pla­neras bli installerad under 1982/83. Av de bemyndiganden för beställningar som riksdagen lidigare lämnat beräknas 54 milj. kr. återstå vid utgången av budgetåret 1980/81. Köpvärdet för den utrustning som beräknas bli instal­lerad under 1981/82 och 1982/83 uppgår till sammanlagt 202 milj. kr. Ett kompletterande bemyndigande på 148 milj. kr. behövs därför.

Föredraganden

Statskontoret har på grundval av uppgifter frän myndigheterna om des­sas anskaffningsbehov och efter en erfarenhetsmässig bedömning av för­skjutningar av leveranser och betalningar mellan budgetåren beräknat medelsbehovet inkl. höjd mervärdeskatt för budgetåret 1981/82 till 118 milj. kr. Vid ingången av nästa budgetår kommer enligl slalskontorets beräkningar att finnas en anslagsbehållning av 3 milj. kr. Med hänsyn härtill har statskontoret beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 till 115 milj. kr. Statskontoret har härutöver beräknat behovet av beställnings­bemyndigande till totall 148 milj. kr. för anskaffningar som behöver levere­ras huvudsakligen under budgetåret 1982/83.

Jag beräknar i likhet med statskontoret anslagsbehovet för nästa budget­år till 115 milj. kr. Riksdagens bemyndigande bör därutöver inhämtas alt beställa datamaskinutruslning till ett värde av 148 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                             21

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att

1.         medge atl dalamaskinutrustning beställs - utöver tidigare med­givet belopp - lill en kostnad av högst 148000000 kr.,

2.    lill Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 115000000 kr.

B 3. Datamaskincentralen för administrafiv databehandling

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter vid dalamaskincentra­len för administrafiv databehandling (DAFA).

Jag vill i detta sammanhang ta upp några allmänna frågor rörande upp­gifter och verksamhetsform för DAFA. Anledningen till delta är vissa förslag från den utredning (B 1977:08) som har haft i uppdrag alt utreda frågan om särställning för vissa myndigheter och företag vid leveranser till staten (den s. k. monopolulredningen) saml de riktlinjer för användning av ADB i statsförvaltningen som statsmakterna behandlade våren 1979.

1    DAFA:s verksamhet

1.1 Allmänt

Efter riksdagsbeslut år 1970 (prop. 1970:1 bil. 9, SU 1970:7, rskr 1970:7) delades statistiska centralbyråns datamaskincentral upp på två enheter för dalamaskinservice: en för i huvudsak arbeten med statistik och register­vård och en för arbeten på andra områden inom administrativ databehand­ling. Den förstnämnda enheten kom att ligga kvar inom centralbyråns organisation. Detsamma gällde en programmeringsenhet som specialiserat sig på arbeten gällande stalistikproduktion, statistisk analys och register­vård. Den andra enheten bröts ut ur centralbyråns organisation och blev en särskild myndighet, dalamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), med statskontoret som chefsmyndighet. Den programmeringsen-hel som handhade programmeringen för andra typer av arbeten inom statsförvaltningen än statistiska, överfördes till den nya dalamaskincentra­len.

Slalskontorets funktion som chefsmyndighet upphörde år 1975 då DAFA blev en självständig myndighet. Chefen för statskontoret är dock fortfarande ordförande i DAFA:s styrelse och statskontoret svarar för anskaffningen av datamaskinutruslning lill DAFA. DAFA har lill uppgift att jämsides med andra datacentraler på uppdrag ulföra administrativ

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 22

databehandling för i första hand statliga myndigheter lill en så låg total kostnad för statsverket som möjligt med beaktande av såväl kortsiktiga som långsiktiga aspekter. Det åligger därvid DAFA att i första hand åla sig uppdrag frän andra statliga organ än sådana som hör till försvarsdeparte­mentets verksamhetsområde. DAFA får i mån av resurser åta sig uppdrag från annan uppdragsgivare än statligt organ. Det åligger DAFA alt löpande samråda med uppdragsgivare i sådana frågor om tekniska eller andra förändringar av belydelse som närmare berör uppdragsgivarna.

För all uppfylla huvuduppgiften skall inom DAFA ulföras arbete med metod- och systemutveckling i samband med uppdrag för administrativ dalabehandling. Sådant arbele skall debiteras uppdragsgivare till fulla kostnaden där så inte är uppenbart orimligt.

Del åligger DAFA all utfärda anvisningar och rekommendationer av belydelse för de ADB-system, vilkas drift föriäggs lill DAFA, så alt drift-aspekter kan tillgodoses i ett tillräckligt tidigt skede. DAFA får vid behov delta i syslemulvecklingsprojekt med annan huvudman där så är nödvän­digt för att driflaspekterna skall tillgodoses i ett tillräckligt tidigt skede eller all övertagandel av eventuellt funktionsansvar underlättas och där DAFA skall svara för drift av det färdiga systemet. Datamaskincentralen får också delta i systemutvecklingsprojekt med annan huvudman i syfte att hämta in kunskaper och utveckla tjänster på smådalorområdel.

DAFA:s verksamhet bedrivs vid en datacentral i Slockholm, en datare-gistreringsenhet i Hallstavik, en datacentral i Gävle samt en mindre filial-enhet i Norrköping. Vid DAFA fanns den Ijuli 1980 457 anställda, motsva­rande 406 årsarbetskrafter. Av dessa var huvuddelen verksamma i Stock­holm och 20 personer vid enheten i Gävle.

DAFA leds av en styrelse. Chef för DAFA åren överdirektör. DAFA är organiserad pä sex enheter: en marknadsenhet, en kundserviceenhel, en driftenhet, en leknisk enhet, en administrativ enhet och en enhet för verksamhet i Gävle. Knutet till verksledningen finns ett sekretariat med tre anställda.

DAFA:s verksamhet kan delas in i följande huvudgrupper (andel av DAFA:s intäkter budgetåret 1980/81 inom parentes):

-    personljänster (24 %)

-    maskinljänster (65 %)

-    databeredning (4 %).

DAFA:s persontjänster består inom kundserviceenhelen i huvudsak av uppdragsledning, konsultation, systemering, programmering och kundas­sistans samt inom lekniska enheten av leknisk konsultation. Vid DAFA:s enhet i Gävle och vid filialen i Norrköping utgör personljänster endast en liten del av verksamheten.

Maskinljänster utförs vid driftenheten i Slockholm och vid enheten i Gävle. Till driftenheten i Stockholm är dessulom knuten Norrköpingsfilia­len, vars verksamhet består - förutom av persontjänster - av salsvis

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 23

verksamhet och tester. Samtliga till Norrköping utflyttade slalliga myndig­heter anlitar i någon omfattning DAFA.

Norrköpingsfilialen fungerar som en länk mellan kund och centraldator för in- och utmatning av satsvisa bearbetningar, vilka utförs centralt i Stockholm. Gävleenheten betjänar i huvudsak centralnämnden för fastig-helsdata. Vidare utförs vid enheten bearbetningar av del statliga löne­uträkningssystemet (SLÖR) och vissa rutiner för lantmäteriverket.

Databeredning vid DAFA bedrivs i huvudsak i Stockholm saml vid filialen i Hallstavik.

1.2 Marknadsinriktning

DAFA:s marknad utgörs lill övervägande del av den civila statsförvalt­ningen. Av DAFA:s omsättning kommer ca 95 % från denna sektor. DAFA har f.n. ell 60-tal kunder inom den civila statsförvaltningen. Volym­tillväxt i befinlliga ADB-system saml tillkomsten av ett antal nya system har medfört alt DAFA:s verksamhet expanderat.

De tio största kunderna hos DAFA var budgetåret 1978/79 följande:

 

 

Omsällning

% av total

 

milj. kr.

omsättning

Riksrevisionsverket (bl.a. System S)

15,6

16.2

Statskontoret (bl.a. SLÖR)

15,5

16,1

Arbetsmarknadsstyrelsen

8,9

9.2

Cenirala studiestödsnämnden

7.9

8.2

Centralnämnden för fastighetsdata

7.3

7.6

Riksskatteverket

6,6

6.8

Domstolsverket

2.8

3,0

Statens invandrarverk

2.6

2.7

Kriminalvårdsstyrelsen

2,5

2,6

Riksgäldskontoret

1.9

2,0

Av DAFA:s uppdragsvolym på ca 100 milj. kr. för budgetåret 1978/79 har ca 40 % tillförts DAFA genom beslut av regering och riksdag. Det gäller System S (ca 10,9 milj. kr.), SLÖR-systemet (ca 11,9 milj. kr.), statligt person- och adressregister (SPAR) (ca 2,0 milj. kr.), fastighelsdala-systemel (ca 7,3 milj. kr.) och studiestödssystemet (ca 7,9 milj. kr.).

Med undantag av SPAR är DAFA:s engagemang inom den privata sektorn myckel begränsat. Endast etl fåtal stora löpande uppdrag finns inom denna sektor. Därutöver finns etl förhållandevis stort anlal småupp-drag, ofta av engångskaraktär. Dessa har ofta anknytning till ADB-register som statliga uppdragsgivare för vid DAFA.

Avseende den privata sektorn är i dag SPAR-tjänsterna helt domineran­de. Omsättningen för dessa uppgick under budgetåret 1978/79 till ca 2 milj. kr.; alt jämföra med ca 400000 kr. närmast föregående budgetär. En ytteriigare expansion förutses.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                                               24

Den tekniska utvecklingen på datorområdet gör alt allt oftare-driftlös-ningar, som bygger på mindre datorer och spridning av datorer och dataregister, blir konkurrenskraftiga alternativ till slordatorbaserade drift-lösningar. Under de senaste åren har bl.a. della förhållande gjort all efterfrågan på tjänster inom ADB-området breddats. DAFA, vars verk­samhet nästan helt bygger på användning av slora datorer, arbetar f.n. med att bredda sin kompetens och sitt utbud av tjänster lill atl även omfatta utveckling och drift av smådatorbaserade ADB-system.

Efterfrågan på standardsystem för administrativa tillämpningar har ökat. DAFA avser all i ökad utsträckning basera tillämpningar på standard- eller bassyslem. DAFA strävar på detta sätt efter alt bli mer tillämpningsinrik-tat och "kundorienterat".

Ytterligare en ny form av uppdrag avser utdrag ur centrala informations­banker, I.ex. SPAR och RÅTTSDATA (informafionsåtervinning från re­gister med rättsinformation), dvs. databaser innehållande offentliga upp­gifter tillgängliga för etl flertal användare utöver den regisleransvarige.

1.3 DAFA:s särställning

1.3.1 Bakgrund

DAFA, och dessförinnan statistiska centralbyråns maskincentral, har haft en särställning i fråga om syslem- och programmeringsarbete för statliga myndigheter alltsedan siidan verksamhet togs upp inom maskin-centralen i slutet av 1950-talel. Till en början grundades särställningen på cirkuläret (1954:116) till statsmyndigheterna angående anlitande av statis­tiska centralbyråns maskincentral. Enligl detta var statsmyndigheterna skyldiga alt anlita maskincentralcn för arbetsuppgifter som lämpligen kun­de anförtros ål denna. Sedan cirkuläret upphävts år 1966 grundades sär­ställningen på atl statskontoret i enlighet med slalsmaklsbeslul (prop. 1963:85, SU 1963:81, rskr 1963:196) från år 1963 kunde föra över uppdrag lill maskincentralen. Statskontoret kunde emellertid även själv ulföra den­na typ av uppdrag. Fr.o.m. hösten 1969 bestod särställningen endasi belräffande redan befinlliga uppdrag, medan nya konsultuppdrag i fråga om systemutveckling och programmering skulle bli föremål för konkurrens mellan Statskonsult AB och enskilda konsultföretag.

År 1974 genomfördes en översyn av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan statskontoret, DAFA och Stalskonull AB (den s.k. SDS-utredning-en). Denna resulterade i en förordning (1975:567) om rationaliseringsverk­samheten inom den civila statsförvaltningen, vilken bl.a. reglerar myndig­heternas relationer lill statskontoret, DAFA och Statskonsult AB.

År 1975 tillkallades en utredning för att se över DAFA:s effektivitet och organisation. Uppdraget avrapporlerades (Ds FiU 1976:2) följande år. Som etl resultat av utredningen preciserade regeringen DAFA:s uppgifter och arbetsområden och DAFA fick en ny organisation den 1 juli 1976. DAFA:s

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                                               25

arbetsuppgifter skulle normalt inte avse utveckling av nya system. Denna uppgiflsavgränsning kopplades till en begränsad företrädesrätt för DAFA vad gäller driften av statliga ADB-system.

Monopolutredningen (B 1977:08) har prövat frågan om särställning för vissa myndigheter och företag vid leveranser till staten. 1 delbetänkandet (SOU 1978:489) Konkurrens på lika villkor föreslogs bl.a. att särställning­en för Statskonsult AB i fråga om vissa rationaliseringsuppdrag för civila statsmyndigheter skulle upphävas. Riksdagen har sedermera beslutat alt upphäva särställningen den 1 juli 1980 (prop. 1978/79:134, FiU 1979/80:6, rskr 1979/80:45). Detla har föranlett en ändring (1980:118) av ralionalise-ringsförordningen.

/.3.2 Rationaliseringsförordningen

DAFA:s särställning i fråga om vissa ralionaliseringsuppdrag och data­tjänster regleras f.n. av 5, 7 och 8 §§ rationaliseringsförordningen (1975:567).

Enligt 5 § rationaliseringsförordningen bör en myndighet till DAFA lämna sådana uppdrag som avser anpassning av standardsystem som DAFA tillhandahåller eller ändring av ADB-system i drift vid DAFA om uppdragen är av begränsad belydelse för den berörda myndighetens orga­nisation eller manuella rutiner.

Enligl 7 § rationaliseringsförordningen skall en myndighet vid införande eller förändring av ADB-ruliner i första hand använda de färdiga program för ADB-system eller delar av ADB-system som DAFA eller annan slallig myndighet kan tillhandahålla, om dessa i rimlig grad tillgodoser myndighe­tens behov.

Enligt 8 § ralionaliseringsförordningen skall myndigheterna samråda med statskontoret i fråga som avser anlitande av privat servicebyrå för drift av ADB-system. Statskontoret skall därvid undersöka om driften av syslemel med fördel kan förläggas lill statlig datamaskincentral.

Rationaliseringsförordningen betydde en skärpning så till vida atl en uttrycklig skyldighet för civila statsmyndigheter att samråda med statskon­toret i fråga om upphandling av servicebyråljänsler infördes och alt sär­ställningen kom alt gälla inle bara fillfälliga, ulan även långsikliga uppdrag.

Ralionaliseringsförordningen ger inte bara DAFA utan även andra stat­liga myndigheter en särställning i fråga om programljänsler (7 §) och i fråga om datorbearbetningsljänsler (8 §). Dessa bestämmelser har emellertid i praktiken inte haft någon belydelse för andra slalliga dalamaskincentraler än DAFA.

1.3.3 Uppdragens sammansättning

Av DAFA:s produktionsvolym under verksamhetsgrenen "persontjän­ster" har 90-95 % direkt samband med drifluppdrag. För verksamhels-grenen "dalaberedning" är motsvarande andel 97-98 %.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 26

Belräffande anskaffning av ADB-utrustning har statskontoret haft en samordnande funktion i fråga om anskaffning av datamaskinutrustning sedan år 1963. Fr.o.m. år 1968 har gällt en ordning där statskontoret ombesörjer anskaffningen av datamaskiner åt de statliga myndigheterna utom affärsverken. Statskontoret inger anslagsframställning för anslaget Anskaffning av ADB-utrustning. Detta skall i princip täcka myndigheter­nas anskaffningsbehov. Myndigheterna erlägger sedan avgifter lill stats­kontoret för den utrustning som ställs lill deras förfogande.

Datorbearbetningen hos DAFA kan innebära olika slora åtaganden för DAFA. Efter graden av åtaganden kan DAFA:s uppdrag indelas på föl­jande säll (andel av DAFA:s lotala uppdragsvolym anges inom parentes):

-  direktuppdrag (I -2 %)

—           drifluppdrag (ca 15 %)

-  funktionsansvar (75—80 %)

—           registeransvar (ca 5 %).

Direkluppdrag innebär att kunden endasi utnyttjar DAFA:s maskinka­pacitet. Driftuppdrag innebär atl kunden dessutom får någon form av assistans. Dessa båda uppdragstyper omfattas av 8 8 ralionaliseringsför­ordningen.

Funktionsansvar innebär atl DAFA har underhållsansvar för systemet och ansvar för att programmen fungerar som de ska. Denna uppdragstyp omfattas av 5 och 8 §§ ralionaliseringsförordningen.

Regisleransvar innebär att DAFA enligl datalagen (1973:289) är ansvarig för systemet. DAFA har (ulöver ansvaret för egna löne- och redovisnings­system) etl sådant ansvar beträffande SPAR-registret (statligt person- och adressregister).

När ADB blir aktuellt i elt ralionaliseringsprojekt kan det ADB-inriklade arbetet indelas i förstudie, huvudstudie, genomförande (systemkonstruk­tion och programmering) och drift. Offerlförfrågan till servicebyrå sker normalt efter huvudstudien och före genomförandefasen. DAFA ålar sig inle funktionsansvar om DAFA inte varit med i genomförandefasen.

Det förekommer atl DAFA engageras redan vid förstudien, exempelvis i samband med omarbetningar av driftuppdrag.

När del gäller huvuddelen av DAFA:s uppdragsvolym (75-80 %) enga­geras emellertid DAFA i genomförandefasen och driflfasen och har funk­tionsansvar för systemet.

Systemering, programmering, teknisk konsultation och kundassistans svarade för 20,8 milj. kr., dvs. 21 % av DAFA:s externa uppdragsvolym budgetåret 1978/79. Därav svarade kundserviceenheten för 19,8 milj. kr. och tekniska enheten för 1 milj. kr. Kundserviceenhetens systemering, programmering, leknisk konsultation och kundassistans fördelades på föl­jande sätt (aktuell paragraf i rationaliseringsförordningen anges inom pa­rentes):

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 27

-    utveckling av standardprogram (7 §)                                                    3 milj. kr.

-    underhåll och anpassning av system i drift

vid DAFA (5 §)                                                                                      16 milj. kr.

-  utveckling av syslem som avses tas i drift

vid DAFA (6 §)                                                                                       2 milj. kr.

Den sistnämnda posten pä 2 milj. kr. avser verksamhet som enligt tidigare regler i första hand borde förbehållas Statskonsult AB.

Slandardprogram kan användas för flera kunder. I andra fall måste program utvecklas speciellt för en viss kund i varje särskilt fall. DAFA har köpt in eller tillsammans med annan myndighet utvecklat de slandardpro­gram som DAFA tillhandahåller. Hittills har DAFA enbart tillhandahållit och vidareutvecklat standardprogram i samband med driftuppdrag, men denna typ av tjänster bedöms av DAFA bli allt vanligare i samband med uppdrag (s.k. syslementreprenaduppdrag).

2    Statsmakternas riktlinjer för användning av ADB i statsförvalt­ningen

Under våren 1979 behandlade statsmakterna användningen av .ADB i statsförvaltningen. I prop. 1978/79:121 redogjordes bl.a. förde riktlinjer som regeringen avsåg tillämpa vid utveckling och drift av ADB-system. Riksdagen (FiU 1978/79:34, rskr 1978/79:339) anslöt sig till dessa riktlinjer.

Vad gäller systemutveckling bör enligt riktlinjerna ansvarel för utveckling av ADB-system alltid läggas på den för resp. verksamhet ansva­riga myndigheten. När del är fräga om ADB-system för flera myndigheter kan särskilda organ för utveckling och införande av ADB-system i vissa fall vara lämpliga.

Myndigheter med stor användning av ADB bör i regel ombesörja en stor del av själva utvecklingsarbetet med egen personal. De kan och bör dock inte sträva efter atl klara all systemutveckling på delta sätt. Myndigheter utan egen kvalificerad ADB-personal bör många gånger kunna anlita kon­sultföretag, servicebyråer e.d. för hela eller stora delar av utvecklingsarbe­tet. 1 vissa fall kan det bli fråga om att upphandla system som är färdiga alt tas i drift.

Erfarenheterna visar alt det kan bli dyrt att bygga upp individuellt utformade ADB-system. Där del går bör man därför utnyttja de delvis färdiga system och program av olika slag som maskinleverantörer, kon­sultföretag m.fl. tillhandahåller på marknaden.

Riktlinjerna för datordrift innebär atl två huvudprinciper - "dedi-cering" och spridning - bör vara vägledande vid framtida ställningstagan­den i frågor som rör ADB-syslemens driftmässiga utformning. Datordrift som är av slörre omfattning bör i första hand ske för varje verksamhet eller ADB-system för sig (s.k. "dedicerad" eller myndighetsspecifik drift). När arbetet inom en myndighet förutsätter kontinuerlig tillgång lill datorstöd av

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           28

slörre omfallning är del naturligt atl myndigheten själv förfogar över arbetsverktyget.

Den andra vikliga principen bör vara alt dalordriften inom en verksam­het skall spridas på elt lämpligl sätt. Hur myckel dalordriften bör spridas i varje enskilt fall är en avvägningsfråga påverkad av faktorer som säkerhet, verksamhetens organisation, databehandlingens omfattning och karaktär samt de beräknade kostnaderna.

Vad beträffar driften av redan befinlliga ADB-system sägs alt spridning bör ske med noggrann planering och i en väl avvägd takt. 1 den mån det inle går alt sprida driften successivt inom ramen för den löpande kapaci-letsulbyggnaden och vidareutvecklingen av ADB-användningen, får frå­gan om förändring övervägas i samband med de slörre översyner som efter hand aktualiseras för nästan alla ADB-system.

All dalordrifl varken kan eller bör föriäggas till myndighels- eller sek­lorsvis riktade ("dedicerade") driftenheter eller till fristående smådatorer. 1 åtskilliga fall kommer egen dalordrifl under lång lid framöver inle att vara aktuell eller lämplig. Vissa typer av databehandling kräver nämligen till­gång till speciell utrustning som av ekonomiska eller tekniska skäl bara kan anskaffas lill slora datacentraler. 1 fall där försöksverksamhet behövs är det olämpligt all anskaffa speciell egen utrustning. 1 några verksamheter kan del lillfälligt eller periodiskt uppkomma behov av kapacitelslillskotl. Alla myndigheter torde inte kunna svara för dalordriften själva. Det kom­mer därför av både ekonomiska och andra skäl även i framtiden att behö­vas särskilda servicebyråer av DAFA:s typ eller liknande som mot ersätt­ning ombesörjer datordrift och andra tjänster.

De principer för dalordriftens organisation som redovisas i prop. 1978/ 79:121 innebär dock all några av DAFA:s nuvarande slörre uppdrag så småningom kan väntas bli överförda till driftenheter inom resp. myndig­het. En del av DAFA:s mindre uppdrag kan vidare överföras till småda­torer hos användarna.

Nuvarande ordning för anskaflning av ADB-utrustning skall enligt stats­makternas beslut i stort behållas. Vissa förändringar bör dock göras. En särskild utredare (B 1979:09) har därför tillkallats för atl se över vissa frågor rörande anskaffningen av ADB-utrustning (Dir. 1979:71). En uppgift för utredaren är atl precisera vilka typer av ADB-utrustning som skall anskaffas centralt av statskontoret. Vidare skall den lämpliga arbets- och ansvarsfördelningen mellan statskontoret och de ADB-användande myn­digheterna utredas. Bl.a. skall möjlighelerna att delegera anskaffningsbe­slut till myndigheterna undersökas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                              29

3    Monopolutredningen

3.1 Betänkandet — överväganden och förslag

Monopolutredningens andra delbetänkande (Ds B 1979:1) Datakonkur­rens ägnas helt ål DAFA:s särställning och därmed sammanhängande frågor. Utredningen har gjort vissa överväganden mot bakgrund av de allmänna dalapolitiska riktlinjer som anges i prop. 1978/79:121 omanvänd­ningen av ADB i statsförvaltningen.

Ulredningen anser alt konkurrens på lika villkor bör gälla i fräga om konsulttjänster i samband med utveckling av ADB-system. Följaktligen måsle även konkurrens mellan de statliga organen statskontoret. Statskon­sult AB och DAFA kunna förekomma på detta område. En samordning av denna statliga verksamhet i elt enda organ har visat sig svår all genomföra. Därför föreslär ulredningen all restriktionerna i fråga om DAFA:s system-utvecklingsverksamhet tas bort. Ett ytterligare skäl för detta är atl DAFA behöver viss kompelens också belräffande systemutveckling för atl på ell tillfredsställande säll kunna ta funktionsansvar för ett ADB-system.

Enligl 5 § rationaliseringsförordningen bör myndigheterna utnyttja DAFA:s tjänster belräffande underhåll av sädana system som är knula till DAFA. Monopolutredningen föreslår att denna föreskrift upphävs. Om, som utredningen föreslår, restriktionerna för DAFA i fråga om systemut­veckling las bort, finns det inle längre något behov av alt i en särskild paragraf ange DAFA:s sektor i fråga om systemutveckling för statliga myndigheter. 5 § ralionaliseringsförordningen innebär närmasl en begräns­ning för DAFA:s verksamhet. Det finns inte heller något behov av alt markera atl bland servicebyråer just DAFA bör få funktionsansvar och inte enbart driftansvar för ADB-system, då företaget anlitas av civila statsmyndigheter.

DAFA har tillsammans med andra statliga myndigheter en särställning i fråga om tillhandahållande av standardprogram enligt 7 S rationaliserings­förordningen. Mot bakgrund av värdet av konkurrens pä lika villkor inom systemering och programmering föreslår monopolutredningen atl denna särställning för DAFA och andra statliga myndigheter upphävs. Vidare föreslås att 7 § rationaliseringsförordningen ändras så att civila statsmyn­digheter åläggs att vid införande eller förändring av ADB-ruliner i första hand använda de färdiga program för ADB-system eller delar av ADB-system som finns på marknaden, om dessa i rimlig grad tillgodoser myn­dighetens behov. Därmed kvarstår skyldigheten att avstå från alt köpa individuellt utformade system om lämpliga standardsystem finns att tillgå.

Ulredningen går även in på förfarandet vid upphandling av servicebyrå­tjänster. Enligt 8 § rationaliseringsförordningen skall myndigheterna sam­råda med statskontoret i fråga som avser anlitande av privat servicebyrå för drift av ADB-system. Statskontoret skall därvid undersöka om driften

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 30

av systemet med fördel kan förläggas till statlig datamaskincentral. Denna fråga kan enligt utredningen inte ses isolerad frän frågan om anskaffning av datorutrustning. Anskaffningen av sådan utrustning är, som nyss nämnts, centraliserad till statskontoret och sker således i andra former. Utredning­en anser all ärenden som rör anskaffning av datorutrustning resp. upp­handling av servicebyråljänsler är av så likartad karaktär alt de bör hand­läggas på elt mer likarlat sätt än f.n.

8 8 rationaliseringsförordningen har enligt monopolulredningen i prakti­ken haft en myckel liten belydelse. Den ekonomiska betydelsen av kort­siktiga tillfälliga kapacilelsuljämningar har minskat denna typ av ärenden och har därför blivit allt mer sällsynta. Som redan nämnts anser utredning­en det inle vara motiverat atl av samordningsskäl styra myndigheternas val av servicebyrå.

De möjliga ekonomiska vinsterna för statsverket av att gynna sina egna datamaskincentraler är enligl monopolutredningens bedömning obetydliga i förhållande till de lotala ADB-kostnaderna. Ulredningen anser därför alt det inte är motiverat av ekonomiska skäl alt styra myndigheternas upp­handling så att statliga dalamaskincentraler favoriseras. Utredningen anser att det effektivaste utnyttjandet av datorkapacitet erhålls om DAFA arbe­tar i konkurrens på lika villkor och myndigheterna konsekvent tillämpar upphandlingskungörelsens (1973:600) regler vid upphandling av service­byråljänsler. Ulredningen föreslär därför atl särställningen för slalliga datamaskincentraler enligl 8 § rationaliseringsförordningen upphävs och alt myndigheternas rätt atl själva fatta beslut i enskilda ärenden om upp­handling av servicebyråtjänster bibehålls.

Monopolutredningen föreslår att 8 § rationaliseringsförordningen ändras så att skyldigheten att samråda med statskontoret kommer att avse inte bara anlitande av privat servicebyrå, utan anlitande av servicebyrå eller datamaskincentral över huvud taget. Statskontorets uppgift bör inle längre vara alt bedöma om driften lämpligen kan förläggas lill slallig datamaskin­central. 1 stället bör statskontoret i första hand ge råd med avseende pä om uppdraget är av sådant slag alt servicebyrå över huvud taget bör anlitas eller om myndigheten i stället bör skaffa egen datamaskinutrustning. Om servicebyråalternativet är alt föredra bör det marknadskunnande som nu finns inom statskontoret ställas till myndighetens förfogande i form av förslag på sådana servicebyråer som kan vara lämpade för uppdraget och från vilka myndigheten bör infordra anbud. Härvid bör naturligtvis även DAFA ges tillfälle att avge anbud när uppdraget är av sådant slag atl DAFA bedöms kunna utgöra ell konkurrenskraftigt alternativ.

Affärsverken, som har befogenhet alt anskaffa datamaskinutruslning ulan att samråda med statskontoret, bör enligt ulredningen befrias från samrådsskyldighelen med statskontoret i fråga om anlitande av service­byrå.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 31

Monopolutredningen behandlar även frågorna om DAFA:s verksam­hetsform och ekonomiska handlingsfrihet.

Det har inte legat inom ramen för utredningens uppdrag alt utreda frågan om en eventuell ombildning av DAFA lill aktiebolag. Utredningen anser atl del finns starka skäl för alt driva DAFA i aktiebolagsform. Bolagsfor­men är dock, enligl utredningens uppfattning, med tanke på den begränsa­de belydelse som särställningen i praktiken har haft, ingen nödvändig förutsättning för all DAFA:s särställning skall kunna avskaffas.

Det som enligt utredningen bör avgöra vilken grad av självständighet DAFA lämpligen bör ha är om DAFA:s centrala uppgift skall vara all i konkurrens med enskilda servicebyråer erbjuda ADB-service eller om DAFA primärt skall vara ett redskap för statsmaklerna alt förverkliga vissa allmänpolitiska eller förvaltningsmässiga intentioner.

De för DAFA:s konkurrenskraft allvarligaste inskränkningarna i den ekonomiska handlingsfriheten är restriktionerna i fråga om nyutveckling av ADB-system, bundenheten lill statskontoret och statens datamaskin­fond vid anskaffning och avyttring av dalamaskinutrustning samt bunden­heten lill statsförvaltningens lönesystem. Därutöver kan nämnas beroen­det av årliga regeringsbeslut i fråga om rätten atl disponera vinstmedel, kopplingen till statskontoret och Statskonsult AB genom produktionsrådet och genom representationen för dessa organ i DAFA:s styrelse saml föreskriften atl prioritera uppdragsgivare av kategorin civila statsmyndig­heter.

Utredningen anser alt restriktionerna beträffande DAFA:s verksamhet med nyutveckling av ADB-system bör tas bort. Ulredningen föreslår all 2 § instruktionen (1975:570) för DAFA ändras i detla syfte. Delta belyder att samordningen mellan DAFA:s och Statskonsult AB:s systemutvecklings-resurser även formellt upphör efter att en längre tid knappast ha förekom­mit. Åven statskontorets systemutvecklingsverksamhet bör ske utan sam­ordning med DAFA och Statskonsult AB. Följaktligen bör produkiionsrå-det, som har till uppgift alt samordna de tre nämnda organens ADB-verksamhet, upphöra. Dessutom bör representationen för Statskonsult AB och statskontoret i DAFA:s styrelse upphöra.

1 samband med alt 2 § instruktionen för DAFA ändras bör även restrik­tionerna vad gäller uppdragsverksamhet för andra uppdragsgivare än stat­liga organ mildras. Del kan för övrigt förutses all andelen sådana uppdrag kommer all öka till följd av DAFA:s uppgift all ansvara för SPAR.

Mot bakgrund av monopolutredningens syn på DAFA:s allmänna roll kan ulredningen inle finna del motiverat alt upprätthålla hårdare restriktio­ner för DAFA än för affärsverken vad gäller datoranskaffning och löne-sältning. Å andra sidan kan DAFA inle heller fä en friare ställning än affärsverken i dessa avseenden så länge myndighetsformen bibehålls.

Vad angår lönesättningen anser utredningen att DAFA måste få möjlig­heter lill en friare lönesältning för att bättre kunna konkurrera om kvalifi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 32

cerad arbetskraft inom databranschen. DAFA har f.n. befogenhet all inrät­ta arvodestjänster t.o.m. lönegrad F 20. Ulredningen föreslår alt DAFA i likhet med affärsverken ges befogenhet att inrätta arvodestjänster t.o.m. lönegrad F25, dvs. samtliga lönegrader som inte berörs av chefslöneavta-lel.

Om DAFA vill betala högre löner än vad som motsvarar lönegrad F 25 måste DAFA så länge myndighetsformen beslår även i fortsättningen vara hänvisad till alt la upp överläggningar med chefslönenämnden om eventu­ell överflyttning av tjänst lill chefslöneavtalel eller hos regeringen begära medgivande om konlraklsanslällning. Vad gäller rätlen alt fatta beslut om konlraklsanställning har utredningen inle funnit det möjligt atl föreslå en friare ordning för DAFA än för affärsverken.

1 samband med atl en friare lönesättning införs bör också etl enklare förfarande i fräga om tillsättning av tjänster i högre lönegrader införas. F.n. avgörs frågor om tillsättning av ijänsl i lägst lönegrad F 19 av DAFA:s styrelse. Utredningen föreslår att denna föreskrift tas bort ul 8 § instruktio­nen för DAFA, så att verksledningen får tillsätta sädana tjänster ulan alt behöva blanda in styrelsen.

DAFA har enligl ulredningen den lekniska, ekonomiska och juridiska expertis som erfordras för atl handlägga DAFA:s datoranskaffningar. Nu­varande ordning i fråga om datoranskaffningar innebär en olägenhet för DAFA i konkurrensen om uppdrag med andra servicebyråer. Exempelvis kan inle DAFA i samband med alt DAFA ger anbud på syslementrepre­naduppdrag såsom sina konkurrenter erbjuda sig alt upphandla datorer för sina kunders räkning, dvs. myndigheter som anlitar DAFA är alltid hänvi­sade till anskaffningsförfarandet via statskontoret. Ytteriigare en nackdel för DAFA:s konkurrensmöjligheter är den fördröjning som följer av all regeringen skall pröva stora datoranskaffningar.

Monopolutredningen föreslär all DAFA ges samma frihet i fråga om anskaffning av datamaskinutrustning som affärsverken. Däremot föreslår ulredningen inte någon ändring av finansieringssystemet. Utredningen fö­reslår alt bestämmelserna om förvaltningen av statens datamaskinfond ändras så att ansvaret för och rätten lill all falla beslut om anskaffning av dalamaskinutrustning till DAFA delegeras lill DAFA och atl beloppsgrän­sen då ärenden måsle underställas regeringens prövning för DAFA:s del höjs från 300000 kr. till I milj. kr.

Vad angår frågan om disposition av vinstmedel har utredningen inle kunnat finna alt nuvarande handläggning är lill någon avgörande nackdel för DAFA:s konkurrensmöjligheter. Ulredningen anser att frågan om dis­position av vinstmedel bör avgöras med utgångspunkten atl DAFA skall ha så likartade förhållanden som sina konkurrenter som möjligt.

Sammanfattningsvis anser utredningen i fråga om ekonomisk handlings­frihet all DAFA bör jämställas med affärsverken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                              33

3.2 Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över monopolulredningens belänkande Dala­konkurrens (Ds B 1979:1) avgivits av domstolsverket, kriminalvårdsstyrel­sen, centralnämnden för fastighetsdata, datainspektionen, försvarets data­central, försvarets rationaliseringsinslilul, riksförsäkringsverket, postver­ket, televerket, statistiska centralbyrån, statskontoret, DAFA, riksrevi­sionsverket, riksskatteverket, statens personalpensionsverk, universitels-och högskoleämbetet, cenirala sludiestödsnämnden, styrelsen för dator­centralen i Stockholms högskoleregion, statens naturvårdsverk, general­lullstyrelsen, näringsfrihetsombudsmannen, arbetsmarknadsstyrelsen, slalens invandrarverk, statens lantmäteriverk, slalens industriverk, sam­arbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (Ju 1968:59), sårbar-hetskommittén (Fö 1977:02), Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska ar­betsgivareföreningen och Sveriges industriförbund (gemensamt yttrande) saml Servicebyråernas branschorganisation och Datema AB (gemensamt yttrande).

Några remissinsianser, däribland försvarets datacentral, anser att utred­ningen inle tillräckligt preciserat hur DAFA:s nuvarande och planerade verksamhet ställer sig lill de viktigaste aspekterna på utvecklingen inom dalatjänsteområdet. Dessa är enligl dem dels den snabba ADB-lekniska utvecklingen med förändrade pris-/prestandarelationer, dels den statliga ADB-politiken.

Datainspektionen konstaterar atl DAFA:s verksamhet varit föremål för minst fyra ulredningar, inkl. monopolulredningen. Ingen av dessa har, såvitt datainspektionen kan finna, behandlat grunderna för DAFA:s verk­samhet, dess inriktning eller ens motiven för slalens engagemang genom DAFA i dataservicebranschen. Enligt försvarets ralionaliseringsinsliluls uppfattning måste i sammanhanget en mer grundläggande fråga prövas — nämligen behovet på sikt av en slallig myndighet av DAFA:s typ. Insfitutet finner för sin del atl behovel av DAFA är mycket Iveksamt, framför allt med hänsyn lill den lämpliga ansvarsfördelningen för ADB saml den lek­niska och ekonomiska utvecklingen på dataområdet.

DAFA anser alt statsmakternas ADB-polilik innebär atl de mål och uppgifter som framdeles bör gälla för DAFA måste preciseras. Om DAFA:s nuvarande särställning skall upphävas anser DAFA att förulsäll­ningar och former för en ombildning bör klariäggas.

Centralnämnden för fastighetsdata ser som en begränsning alt utred­ningen i sina förslag genomgående utgått från all försöka tillgodose DAFA:s önskemål. Kundernas krav på DAFA:s verksamhet framgår inte av betänkandet.

Flera remissinstanser betonar all övergången lill dedicerad drift inom statsförvaltningen naturiigen påverkar DAFA:s verksamhet i 3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                                               34

form av minskat antal uppdrag. Delta medför enligt riksrevisionsverket att DAFA snabbt och effektivt måste anpassa sig till marknadens förändring­ar, bl.a. atl gå över till en service som är anpassad lill dedicerad drift och bredda sin verksamhet på andra lämpliga sätt. En ersätlningsmarknad skulle kunna skapas genom alt DAFA bygger upp och driftsäller hela syslem med både dator och programvara.

DAFA tar i sitt yttrande särskilt upp förutsättningarna inför framtiden. När del gäller systemutvecklingens organisation bör man, enligl DAFA:s mening, försöka samordna de allt dyrare och knappare resurserna. När man talar om dedicerad datordrift måste man ha klart för sig all denna utveckling ökar behovet och efterfrågan på en typ av personal som det är ont om och som det kan bli svårt och dyrt för myndigheterna atl anskaffa. Här kan DAFA på sikl få en roll atl fylla genom den möjlighet som DAFA har all hålla en "pool" av kvalificerad personal som har både systemut­vecklings- och driflsmässig kompelens.

Flertalet remissinsianser tillstyrker i princip utredningens förslag all DAFA:s särställning enligl 5, 7 och 8 §§ rationaliseringsförordning­en skall upphöra.

DAFA vill för sin del dock framhålla atl ulredningen inte tillräckligt beaktat de särskilda skäl som talar för en fortsatt särställning för DAFA. Del kan I.ex. från säkerhetssynpunkt ifrågasättas om del är lämpligl atl dalabehandlingen av slalliga register med känslig information bör förläggas utanför det statliga området.

De nuvarande restriktionerna för DAFA i fråga om nyutveckling av ADB-system anses ha hämmat DAFA:s konkurrenskraft och därutöver bidragit lill all DAFA endast i ringa omfattning kunnat tillhandahålla generellt användbara syslem och tjänster.

Med hänsyn lill den hårdnande konkurrensen inom dalaservicebran­schen finner statskontoret det mindre troligt att DAFA skulle kunna uppge sin särställning som myndighet och kompensera bortfallet av alla större myndighelsuppdrag genom att på olika säll bredda sin verksamhet i kon­kurrens med de privata servicebyråerna.

Vidare anser stalskonloret alt driften av bl.a. slalens redovisnings- och löneuträkningssystem (SLÖR) saml del slalliga person- och adressregi­stret (SPAR) bör vara förlagda till DAFA. Stalskonloret konstaterar såle­des atl del är lämpligl all vissa slörre system, vilka utnyttjas av flera myndigheter, även fortsättningsvis är förlagda till en och samma datorcen­tral. De privata servicebyråerna kommer med stor sannolikhet piimärt all vända sig till den privata sektorn, varför slaten även i fortsättningen kommer att behöva egna resurser för utveckling och drift av den typ av rutiner som i huvudsak efterfrågas inom den slalliga sektorn.

TCO avstyrker utredningens förslag om ändringar i ralionaliseringsför­ordningen. TCO anser all ulredningen inle tillräckligt belyst eventuella vinster som kan uppslå genom ökad konkurrens. Enligt TCO:s uppfattning

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                              35

har det inle framkommit nya bärande skäl till all föreslå förändringar i de nu tillämpade principerna för samordning av ADB-verksamheten på den slalliga sektorn. Detla konstaterade även datasamordningskommiltén (DASK) i sitt betänkande.

Flera remissinsianser framhåller alt det krävs ylterligare utredningar innan del blir meningsfullt att pröva om DAFA:s nuvarande verksam­hetsform bör ändras eller inle. Till denna grupp hör DAFA, som anser atl förutsättningarna för alt arbeta i fullständig konkurrens med andra servicebyråer är små under de villkor som utredningen uppställer. Därför bör förutsättningarna och formerna för en ombildning av DAFA till bolag, enligt DAFA:s mening, ytterligare utredas. Riksrevisionsverket är av likar­tad uppfattning och framhåller alt konkurrensförhållanden och samord­ningsmöjligheter mellan DAFA och andra serviceföretag som slaten äger bör klarläggas.

Servicebyråernas branschorganisation (SEBRO) och DATEMA AB an­ser att DAFA bör ombildas till aktiebolag för alt ges en ställning som är likvärdig med dataserviceförelag på den privata marknaden. Vidare anser SEBRO och DATEMA att frågan om registeransvaret för SPAR bör om­prövas om DAFA ges möjlighet all konkurrera på lika villkor med privata servicebyråer.

Landstingsförbundet, statskontoret och TCO vill behålla DAFA som statlig myndighet. Kraven på konlroll och insyn i de vitala statliga syste­men vid DAFA talar för alt DAFA förblir myndighet enligt statskontoret. TCO anser alt DAFA bör vara myndighet med nuvarande konstruktion. Som stöd för della hänvisar TCO lill vad datasamordningskommiltén (DASK) anfört i fräga om DAFA:s ställning. Bolagsformen bör, enligl DASK:s uppfattning, inte komma i fråga om inte DAFA skall arbeta i renodlad konkurrensmiljö.

Vad gäller frågan om DAFA:s ekonomiska handlingsfrihet ansluter sig många remissinstanser lill uppfattningen atl slörre ansvar bör ges till DAFA i anskaffningsfrågor. Statskontoret bör dock även i fortsätt­ningen svara för utrusiningsanskaffningen även om större frihet generellt bör gälla för myndigheter och datacentraler med motsvarande kompelens som DAFA på ADB-omrädet. Vidare konstateras att anskaffning av ADB-utrustning f.n. uireds. Några remissinstanser anser därför all ålgärder avseende DAFA inle bör vidtas i avvaktan på utredningens resultat.

En rad remissinsianser ifrågasätter lämpligheten i atl DAFA ges slörre handlingsfrihet än andra myndigheter i lönefrågor. En enhetlig lönepolitik för statlig ADB-personal anses nödvändig.

Postverket, DAFA, datorstyrelsen för Stockholms högskoleregion och statens invandrarverk anser det rimligt att DAFA får möjligheter till en friare lönesältning för atl bättre kunna konkurrera om kvalificerad arbets­kraft inom dalabranschen. Datorstyrelsen för Stockholms högskoleregion anser all samma villkor bör gälla för universitetens datacentraler.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 36

Statistiska centralbyrån och universitets- och högskoleämbetet, stats­kontoret och centralnämnden för fastighetsdata avstyrker förslagel om slörre handlingsfrihet inom ramen för statsförvaltningens lönesystem. Den hårdnande konkurrensen om den högt kvalificerade ADB-personalen gör det viktigt atl staten här agerar på etl enhetligt säll.

4   Utredning av Statskonsult Administrationsutveckling AB

På uppdrag av budgetdepartemenlet har Statskonsult Administrationsut­veckling AB utfört visst utredningsarbete rörande DAFA:s möjligheter att verka i konkurrens samt former för sådan verksamhet.

4.1  Allmänna förutsättningar

Enligt konsullgruppens uppfattning förväntas slora strukturförändringar ske inom dalatjänsleseklorn. Den snabba tekniska utvecklingen tvingar servicebyråerna all ständigt anpassa sig till nya tekniker och atl utveckla nya produkter och verksamhetsområden. Gränserna mellan konsult-, en­treprenad- och servicebyråverksamhel kommer i framtiden all bli mindre entydiga än f.n.

Servicebyråerna måste göra sin verksamhet mer kundorienterad och marknadsinriklad. Konkurrensen om kompetent personal som förenar kunskap om tillämpningsområden och ADB-teknik torde bestå och skär­pas under överskådlig tid. Slora kapitalbehov för investeringar i nya pro­dukter krävs av dem som vill vara kvar i branschen.

DAFA:s kunder finns i dag väsenlligen inom statsförvaltningen. Perso­nalens kunnande och erfarenhet hänför sig i huvudsak lill stora statliga informationssystem. Den myckel hårda konkurrensen gör att DAFA även i fortsättningen måsle finna sina kunder inom statsförvaltningen. Ell bortfall av några av de största kunderna kommer atl få slor effekt på DAFA:s verksamhelsvolym. Del är osannolikt atl DAFA kan kompensera ell så­danl bortfall genom inbrytning på en helt ny marknad eller genom en breddning av verksamheten med speciellt attraktiva tjänster och produkter i statsförvaltningen.

Enligt en marknadsundersökning skulle DAFA:s effektivitet inte skilja sig väsentligt från genomsnittsvärdena inom branschen. Bilden av DAFA hos konkurrenter, uppdragsgivare och andra servicebyråanvändare är i allmänhet relalivi positiv.

4.2  Tänkbara verksamhetsformer — fördelar och nackdelar

Konsullgruppen beskriver sex allernaliva verksamhetsformer för DAFA saml värderar och jämför deras konsekvenser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           37

1.    Självständigt bolag utan särskilt stöd i form av
uppdragslilldelning annat än under en övergångstid

Aktiebolagsformen skulle ge DAFA slörre flexibilitet såväl organisato­riskt, ekonomiskt som lönemässigl.

Nackdelar med detla allernaliv är alt DAFA har begränsad erfarenhet av affärsmässig verksamhet och skulle få svårt all bemästra problemet med bortfallet av slörre kunder. Vidare skulle konkurrensen med Statskonsult AB ytteriigare skärpas.

Alternativet förutsätter sannolikt en lång övergångsperiod (5-10 år). Kapital torde behöva tillskjutas av statsmakterna för investeringar i nya produkter och tjänster. Ekonomiska bidrag torde krävas under övergångs­perioden för att täcka de förluster som följer av bortfallet av kunder.

Alternativet innebär också atl anställningsform och lönesättning föränd­ras för de anställda vid DAFA, vilkel kan medföra en del omställnings­problem.

2.   Bolag i samverkan med annat bolag eller företags­
grupp

Alternativet innebär i princip detsamma som föregående. 1 detta alterna­tiv mildras dock nackdelarna genom atl elt visst koncernskydd och tryggad basbeläggning tillkommer.

Om DAFA i detla alternativ skulle slås samman med Statskonsult AB skulle dessutom konkurrensen dem emellan elimineras.

3.   Myndighet med ökade befogenheter

Della alternativ är i princip vad monopolutredningen föreslog, dvs. en myndighet eller elt affärsverk utan särställning och restriktioner i fråga om systemutveckling och med slörre frihet i anskaffnings- och lönefrågor. Fördelarna skulle liksom i de tidigare alternativen vara att flexibiliteten i organisationen skulle kunna bli större än i dag. Del skulle dessulom bli lättare all hantera förväntade rörelseunderskott. Vidare skulle för persona­lens del förändringarna av anställningsform och övriga villkor inle bli så stora.

Konkurrensen med Statskonsult AB förstärks i detta alternativ och förutsättningarna all konkurrera på lika villkor är inle lika goda.

4.   Myndighet i oförändrad form

Uppdragsvolymen blir i detta alternativ även fortsättningsvis beroende av statsmakternas beslut. Viss verksamhet kan dock bedrivas på affärs­mässiga grunder i konkurrens med andra dataserviceförelag. Friheten är begränsad i anskaffnings-, löne- och organisatoriska frågor. Alternativet medför inga förändringar för personalen.

5.   Organisatorisk enhet inom annan myndighet

Della allernaliv innebär en återgång till lidigare organisationsform. Al­ternativet förutsätter en avveckling pä sikt. Den ekonomiska friheten skulle ytterligare inskränkas och möjligheten alt påverka blir den som allmänt gäller för myndigheter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 38

Möjligheterna för statsmakterna alt styra utvecklingen med denna orga­nisatoriska lösning blir sämre än f.n. Risken för all kvalificerad personal lämnar DAFA bedöms som slor.

6. Uppdelning på flera organisationer

En uppdelning kan I.ex. ske i två organisationer där den ena svarar för driften av slora slalliga ADB-system som pä sikt förutsälls lämna DAFA och den andra lar hand om uppdrag som vunnits i fri konkurrens och arbetar på sådana villkor.

Den mest gynnsamma utformningen av delta alternativ skulle vara alt en myndighet eller nämnd lar ansvaret för de system som skall avvecklas och alt den konkurrenskraftiga delen förs över till ett bolag som samverkar med annal förelag inom informalionsbehandlingsomrädel.

För- och nackdelarna blir desamma som förutses i alternativ 2, med undanlag för alt de generella problemen vid övergång till bolagsform minskar. Vidare kan direkta styrmöjligheter för statsmakterna kombineras med en långtgående flexibilitet för bolaget inför den marknadsanpassning som kommer atl krävas.

4.3 Vissa synpunkter och slutsatser

De faktorer som enligl konsultgruppen har störst belydelse vid val av olika allernaliv är erfarenhet av affärsmässig verksamhet, marknadsfö­ringsstöd, dubbla statliga satsningar, minskning resp. expansion av verk­samheten, slyrbarhet och flexibilitet. Dessa faktorer fär olika tyngd i olika alternativ genom atl alternativen 1, 2 och 3 bygger på andra förutsättningar än alternativen 4 och 5 vad gäller konkurrensförhållanden och ekonomiska villkor i övrigt.

Konsultgruppen lar inte ställning till önskvärdheten av alt DAFA:s verksamhet bedrivs i affärsmässiga former. Den anser dock att det under vissa förulsällningar bör vara möjligt att bedriva DAFA:s verksamhet på helt affärsmässiga villkor. En huvudförutsättning är all riktlinjerna för databehandlingen i statsförvaltningen tillämpas planmässigt och alt man tar hänsyn till de ekonomiska och administrativa konsekvenser som därvid uppstår för DAFA.

Konsultgruppen förordar att DAFA, om verksamheten skall bedrivas i affärsmässiga former, samordnar och samverkar med Statskonsult AB. Båda förelagen skulle då kunna stödja varandra med erfarenheter och kundkontaklnäl. Konkurrensen dem emellan skulle därmed elimineras.

Om det från statsmakternas sida inle är önskvärt eller möjligt för DAFA alt verka i affärsmässiga former anser konsultgruppen alt alternativ 3 eller 4 kan utgöra lämpliga former för verksamheten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                       39

5    Föredraganden

5.1 Allmänna förutsättningar

Som jag redovisat har DAFA:s verksamhetsformer och verksamhetsin­riktning utretts i olika sammanhang. Enligt min mening måste DAFA:s framtid bedömas utifrån de förutsättningar som nuvarande verksamhet ger, av statsmakterna fastlagda riktlinjer för användning av ADB samt förhållandena i den bransch i vilken DAFA arbetar. Stor vikl måste själv­fallet också läggas vid de krav på ekonomisk rationalitet och återhållsam­het med statsutgifter som följer av det slatsfinansiella läget.

DAFA:s verksamhet är f.n. nästan helt - lill 95 % - inriktad på statliga myndigheter. Ell litet antal slora kunder svarar för större delen av verk­samheten. DAFA har sitt kunnande framför allt pä datordriftområdet och frågor med nära anknytning härtill. Att väsentligt ändra på nu nämnda förhållanden lar tid och torde förutsätta betydande insatser för att utveckla bl.a. konkurrenskraftiga produkter och marknadsföringen.

De riktlinjer för användning av ADB i statsförvaltningen, som statsmak­terna (prop. 1978/79:121, FiU 1978/79:34, rskr 1978/79:339) ställt sig bak­om, innebär i princip alt dalordrifl som är av slörre omfattning i första hand skall ske för varje verksamhet eller ADB-system för sig (s.k. "dedi­cerad drift"). Del betyder att den enskilda myndigheten själv bör ansvara för driften av de egna systemen. Särskilda organ bör dock i vissa fall kunna komma i fråga för samordning och drift av ADB-system som utnyttjas av flera myndigheter. Vidare konstaterades all särskilda dalaservicebyråer av DAFA:s typ kommer atl behövas även i framtiden. 1 åtskilliga fall kommer drift hos myndigheterna nämligen inte all vara lämplig av ekonomiska eller andra skäl.

Bakgrunden lill statsmakternas riktlinjer för ADB-användningen i stats­förvaltningen var bl.a. allmänna överväganden om myndigheternas upp­gifter och ansvar och nödvändigheten av en anpassning till ny teknik och nya kostnadsmässiga förutsättningar för användning av ADB. Riktlinjerna innebär för DAFA:s del att flera stora uppdrag på sikt successivt kan väntas lämna DAFA. Likaså kan, som en följd av den tekniska och ekonomiska utvecklingen på ADB-området, åtskilliga mindre uppdrag väntas falla bort och överföras på ADB-anläggningar hos kunderna.

En tredje grundläggande förutsältning för DAFA:s verksamhet i framti­den utgörs av förhållandena i den bransch DAFA arbetar inom. Service­byråbranschen är sedan länge präglad av hård konkurrens i fråga om priser och andra villkor. Mänga servicebyråer är pä olika sätt dock knutna lill något förelag eller någon förelagsgrupp och har därigenom en viss tryggad "hasbeläggning".

Konkurrensen inom servicebyråbranschen väntas öka ytterligare under 1980-talel. Till en del hänger delta samman med atl ny teknik för ulveck-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           40

ling och utformning av ADB-system håller på atl växa fram saml atl ADB-utrustning blivit myckel billigare i förhållande till lidigare. De kunder som nu utnyttjar servicebyråer väntas därför, som nyss nämnts, att själva i många fall ta över driften. För all servicebyråer skall kunna hävda sig i konkurrens med varandra och i förhållande lill driftlösningar i kundens regi måste servicebyråerna bl.a. skaffa sig slörre kompelens än f.n. om de verksamheter för vilka kunderna använder ADB och även på andra sätt bli mer användar- och kundorienlerade. Vidare måsle slora investeringar göras i standardsystem o.d. för vanligt förekommande uppgifter och tek­niska funktioner.

5.2 Verksamhetsform

DAFA är f.n. en helt avgiftsfinansierad statlig myndighet. DAFA har, med undantag för det statliga person- och adressregistret (SPAR), inga uppgifter av den art som i sig motiverar all verksamheten med nuvarande inriktning måste bedrivas i myndighetsform. Jag anser också alt man bör undvika atl ge DAFA myndighetsuppgifter med hänsyn fill att verksamhe­ten är och bör vara inläklsfinansierad. Om DAFA skulle svara för myn­dighetsuppgifter, I.ex. besluta om allmänna råd och anvisningar i olika frågor, kan nämligen den närmare utformningen och tillämpningen av anvisningarna och vägledningen ha betydelse för DAFA:s verksamhet och ekonomi. Vad jag nu har anfört bör naturligtvis inte hindra att statskon­toret och andra myndigheter utnyttjar DAFA när allmänna råd och anvis­ningar skall utarbetas i frågor där DAFA besitter kompetens.

Mol den här angivna bakgrunden kan frågan väckas om inte DAFA av näringspolitiska skäl och av kravet pä effektivitet och låga kostnader i verksamheten borde ombildas lill aktiebolag. Rent principiellt anser jag atl DAFA:s verksamhet är av sådan art atl den lämpar sig för att drivas i aktiebolagsform.

Jag har emellertid kommit till den uppfattningen att avgörande skäl talar emol en ombildning av DAFA till aktiebolag. De motiv som kan anföras för atl ombilda DAFA lill aktiebolag är främsl av näringspolitisk art. Som nämnts är också många jämförbara konkurrenter på olika sätt knutna fill något företag eller någon företagsgrupp. DAFA måsle därför även efter ombildning lill aktiebolag ges en säker och stabil "basbeläggning" i form av statliga uppdrag för att få villkor som är likvärdiga med konkurrenter­nas. Principen om fri konkurrens kan således inle tillämpas fullt ut.

DAFA:s verksamhet är till omkring 95 % hänförlig till den statliga sektorn. Den domineras starkt av ell fåtal - mindre än tio - stora kund­myndigheter. Flera av dessa kan, i enlighet med riktlinjerna för använd­ning av ADB i statsförvaltningen, på sikt successivt väntas la över dator­driften från DAFA och utföra den med egna resurser. Åven elt anlal mindre uppdrag kan beräknas las ifrån DAFA och läggas över på egen

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                         41

utrustning. Til) detta kommer att DAFA:s organisation för marknadsföring är baserad på nuvarande verksamhet och således inte anpassad till de villkor som skulle komma all råda vid ombildning till aktiebolag. Alt bygga upp marknadsföringsresurser för detla tar tid och kräver betydande ekono­miska insatser.

Med nuvarande verksamhetsinriktning och organisation och den kon­kurrens som råder i branschen kan man således inle räkna med all DAFA har möjligheler all i rimlig omfattning kompensera etl bortfall av uppdrag med nya uppdrag. Det är enligl min mening därför inte realistiskt atl ombilda DAFA lill aktiebolag och låta verksamheten bedrivas helt i fri konkurrens och utan styrning av berörda kundmyndigheters agerande.

Under de närmaste åren behövs i stället en samordning av de olika kundernas planering av deras framlida datordrift och en samverkan mellan dessa och DAFA, så all kundernas övertagande av driften och en omstruk­turering av DAFA kan ske lill så låga kostnader som möjligt totalt sett. En sådan samordning och samverkan är enligt min mening lättare att fä fill stånd om DAFA behåller sin ställning som myndighet. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

Samtidigt vill jag framhålla vikten av att DAFA i ökad ulslräckning arbetar i konkurrens. Härigenom skapas en naturlig grund för att kontinu­erligt effektivisera verksamheten. Vid utveckling av nya ADB-system -även för myndigheter som har driften förlagd till DAFA - bör därför frågan om driftlösning och, vid beslut om servicebyråförläggning, val av sådan förläggning noga prövas. DAFA bör i fortsättningen få konkurrera med andra förelag om sådana uppdrag. DAFA bör rimligen ha fördelar vid konkurtens om statliga kunder genom sin stora kunskap om statsförvalt­ningen och genom redan befinlliga uppdrag. Ralionaliseringsförordningen (1975:567, ändrad 1976:121, 1977:601 och 1980:118) bör ändras mot bak­grund av vad jag nu har anfört. Jag återkommer fill regeringen senare i denna fråga.

För att stärka DAFA:s förutsättningar atl i ökad utsträckning arbeta i konkurrens måste emellertid DAFA:s handlingsfrihet i olika avseenden ökas.

5,3 DAFA:$ handlingsfrihet

Monopolulredningen har i sitt betänkande behandlat frågan om i vilka avseenden det f.n. finns inskränkningar i DAFA:s ekonomiska handlings­frihet och handlingsutrymme i övrigt. Dessa frågor har ytterligare belysts av remissinstanserna. Del finns således ell omfattande underiag för mina överväganden i denna del.

En inskränkning av DAFA:s verksamhet består i den speciella in­riktningen på statsförvaltningen. Enligt verksinstruktion och regleringsbrev skall DAFA i första hand tillhandahålla tjänster ål statliga

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                          42

myndigheter och andra organ inom den civila statsförvaltningen. 1 mån av resurser fär DAFA dock även åla sig uppdrag från uppdragsgivare utanför statsförvaltningen.

Som jag nyss anfört anser jag del viktigt atl DAFA arbetar i konkurrens och även fortsättningsvis effektiviserar sin verksamhet. När nya ADB-system utvecklas och systemen skall förläggas lill servicebyrå bör enligl min mening DAFA konkurrera med andra byråer om uppdragen. Samtidigt bör emellertid föreskriften alt DAFA endast i mån av resurser får åta sig uppdrag frän andra än statliga uppdragsgivare ändras. Jag anser för egen del det vara önskvärt att DAFA försöker bredda sin marknad och minska det nästan totala (ca 95 %) beroendet av statliga kunder. Med DAFA:s nuvarande inriktning och rådande konkurrens inom dalaljänsteseklorn måsle dock möjligheterna lill mer väsentliga inbrytningar inom andra sek­torer bedömas som begränsade, åtminstone på kort sikl.

Inskränkningar föreligger vidare i DAFA:s möjligheter all engagera sig i systemutveckling. DAFA är f.n. i huvudsak ell organ för tjänster avseende dalordrifl. 1 regleringsbrevet för DAFA för budgetåret 1980/81 har regeringen vad gäller systemutveckling föreskrivit att DAFA för alt upp­fylla sin huvuduppgift skall ulföra arbele med metod- och systemutveck­ling i samband med uppdrag för administrativ databehandling. Sådant arbete skall debiteras uppdragsgivare till fulla kostnaden där så inle är uppenbart orimligt.

Vidare har föreskrivits all DAFA vid behov får delta i syslemulveck­lingsprojekt med annan huvudman där så är nödvändigt för alt driflaspek­terna skall tillgodoses i etl tillräckligt tidigt skede eller att övertagandet av eventuellt funktionsansvar underlättas och där datamaskincentralen avses skall svara för drift av det färdiga systemet. DAFA får också delta i syslemulvecklingsprojekt med annan huvudman i syfte att hämta in kun­skaper och utveckla tjänster på smådatorområdet.

Enligt min mening bör tyngdpunkten i DAFA:s verksamhet även i fort­sättningen ligga inom datordriftområdet. Men för atl DAFA i enlighet med vad jag nyss förordat skall ha möjlighet all i ökande utsträckning arbeta i konkurrens bör nuvarande restriktioner belräffande systemutveckling mil­dras. För alt kunna förvärva nya uppdrag måsle DAFA investera i fram­tagning av standardsystem och jämförbara produkter vilka efter viss an­passning är driftfärdiga. Jag återkommer fill denna fråga i del följande. DAFA bör vidare kunna åla sig uppdrag som innebär att driftanpassa andra företags standardsystem o.d. för drift utanför DAFA, I.ex. minida-toriösningar o.d. Också andra uppdrag rörande organisation och planering av datordrift bör DAFA enligt min mening kunna åla sig. DAFA bör vidare kunna engagera sig i vidareutveckling och leknisk modernisering av befint­liga kunders syslem. Däremot anser jag alt DAFA inle bör engagera sig i utredningsarbete rörande ADB-system på stadier före konstruklionsfasen när det är fråga om system som driflmässigt uppenbart inte kommer atl förläggas till eller på annal säll skötas av DAFA.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                          43

Uttryckt i mer allmänna ordalag anser jag alt DAFA bör bredda sin verksamhet endast till sådana konsulttjänster som har relativt stark an­knytning lill datordrift.

Om inskränkningarna i DAFA:s möjligheter atl åta sig uppdrag till kunder utanför statsförvaltningen och all engagera sig i systemutvecklings-arbete upphävs resp. mildras, kommer DAFA i ökad utsträckning alt konkurrera med dotterbolag lill Statskonsult AB. Den särställning som Statskonsult AB tidigare hade i fråga om statliga myndigheters ralio­naliseringsuppdrag upphävdes den I juli 1980. Med den verksamhetsinrikt­ning för DAFA jag nyss har förordat finns del enligl min mening ingen anledning för regeringen alt reglera förhållandena mellan DAFA och Stats­konsult AB eller på annat sätt vidta särskilda ålgärder för alt fä till stånd samverkan dem emellan.

En väsenllig restriktion i DAFA:s handlingsfrihet och möjligheter all konkurtera om kvalificerad arbetskraft med den enskilda sektorn utgörs av den statliga lönesättningen saml reglerna för inrättande av tj ä n s t e r i statsförvaltningen. För atl DAFA skall få bättre förutsättning­ar all verka i konkurrens bör därför enligl min mening DAFA:s befogen­heter ökas. En fri lönesältning liknande den som gäller för aktiebolag är dock utesluten om DAFA är en myndighet. Det bör dock nämnas all DAFA liksom andra myndigheter har möjligheter all kunna få regeringens tillstånd till konlraklsanslällning av personal saml all få lönefrågor prö­vade av chefslönenämnden.

DAFA har f.n. befogenhet alt inrätta arvodestjänster i lönegrad F 20 eller lägre lönegrad. DAFA bör enligt min mening ges samma befogenhet som andra myndigheter har all inrätta arvodestjänster inom samtliga löne­grader som inle berörs av chefslöneavtalel. Vidare bör elt enklare förfa­rande i fråga om tillsättning av tjänster i höga lönegrader införas. F.n. avgör styrelsen frågor om tillsättning av tjänst i lägst lönegrad FI9. DAFA:s chef bör enligt min mening på denna punkt ha samma frihet som cheferna för affärsverken och en del ämbetsverk. Det skulle innebära att verkschefen har befogenhet alt tillsätta alla tjänster som inte skall tillsättas av regeringen. Här berörda frågor om lönesältning och tillsättande av tjänst ankommer på regeringen alt besluta om. Jag återkommer till detta i ell annal sammanhang.

Nuvarande ordning för anskaffning av ADB-utrustning i stats­förvaltningen innebär alt statskontoret centralt anskaffar sådan utrustning till samtliga statliga myndigheter med undanlag för affärsverken. Anskaff­ningar vars värde överstiger 300000 kr. underställs regeringens prövning. DAFA måste alltså vända sig lill statskontoret i anskaffningsfrågor. Denna ordning kan ibland innebära en olägenhet för DAFA från konkurrenssyn­punkt, bl.a. därigenom att anskaffningsärendena kan dra ul på tiden. Vidare innebär anskaffningsförfarandel svårigheier om DAFA skall kunna åta sig s.k. syslementreprenaduppdrag, i vilka både utvecklingsarbete och

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           44

utrustning ingår. Monopolutredningen har föreslagit att DAFA i likhet med affärsverken ges befogenhet all själv fatta beslut om anskaffning av ADB-utrustning och alt gränsen för regeringens prövning höjs från 300000 kr. lill 1 milj. kr.

I prop. 1978/79:121 (avsnitt 9.3) uttalades alt del fanns skäl all delegera beslutandet lill ADB-användande myndigheter med hög egen kompetens på området. Flera skäl kan anses tala för att DAFA bör ges ökad hand­lingsfrihet i anskaffningsfrågor. Nuvarande regler och förfaranden utreds emellertid Ln. av den s.k. ADB-anskaffningsulredningen (B 1979:09). Där­vid utreds bl.a. frågorna om ökad delegering av anskaffningsbeslul till myndigheterna och värdegränser för regeringens prövning. 1 direktiven nämns DAFA särskilt vid genomgängen av utredningsuppgifterna. Enligl vad jag har erfarit kommer utredningen, som väntas bli klar inom kort, att föreslå förändringar som ökar DAFA:s handlingsfrihet i här berört avseen­de. Jag avser att snarast möjligt efter remissbehandling av utredningens betänkande återkomma till regeringen i denna fråga. 1 avvaktan på della anser jag alt nuvarande regler bör gälla även för DAFA. Redan dessa regler borde inrymma möjligheter all vidga DAFA:s förutsättningar alt offerera smådator- och lerminalljänster. Enligt vad jag har erfarit förbere­der statskontoret och DAFA ell gemensamt förslag till regeringen härom.

Statsmakterna svarar för uppdragsmyndighelers, liksom affärsverkens, kapitalförsörjning. DAFA får således inle självständigt låna upp medel. Till den del löpande utgifter inle kan bestridas med löpande in­komster får DAFA disponera en röriig kredit på högst 12 milj. kr. hos riksgäldskonloret. Kassamässiga överskoll som uppkommer i verksamhe­ten får sällas in på räntebärande räkning i riksgäldskonloret. Däremot ställs inte, lill skillnad från affärsverken, särskilda invesleringsanslag fill förfogande som förlag för rörelsen.

Av särskilt intresse i delta sammanhang är DAFA:s möjligheler att behålla överskottsmedel ("vinstmedel") i rörelsen. 1 princip skall DAFA f.n. i likhet med affärsverken inleverera överskottsmedel till statsverket. DAFA har dock efter framställning fill regeringen dels fåll balansera vinst­medel till kommande budgetår i resullalutjämnande syfte, dels fåll dispo­nera vinstmedel för utveckling av nya kundtjänster. En viss fondering av medel i resullalutjämnande syfte är enligl min mening av värde både för DAFA:s prissättning och för atl läcka eventuella underskoll vissa verk­samhetsår. Det finns därför enligt min mening inle anledning all ändra nuvarande praxis härvidlag.

Jag anser emellertid atl DAFA för varje verksamhetsår bör ägna särskild uppmärksamhet åt alt planera för investeringar i nya standardsystem och jämförbara produkter som är avsedda all förbättra DAFA:s möjligheler all förvärva nya uppdrag. Sädana planer bör översiktligt redovisas i anslags­framställningen. DAFA bör vid sin prissättning räkna in etl visst pålägg för denna anpassning och vidareutveckling av verksamheten. Jag avser att

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                  45

närmare överväga denna fråga, som ankommer på regeringen atl besluta om.

Slutligen finns även en inskränkning i DAFA:s handlingsfrihet när del gälleratt fatta beslut om den egna organisationen. Regeringen beslu­tar nämligen i denna fråga och föreskriver i DAFA:s instruktion hur många huvudenheter (f.n. fem) som skall finnas. Denna inskränkning synes vis­serligen vara ulan slörre belydelse för DAFA:s konkurrenskraft, men jag anser likväl all den bör upphävas. Möjligheler skapas därigenom för DAFA all snabbt ändra organisationen om så bedöms nödvändigl, i.ex. för all bättre kunna anpassa sig till nya tjänster och kunder. DAFA bör därför få frihet alt genom slyrelsebeslul själv ändra indelningen i huvudenheter. Jag återkommer i annal sammanhang till regeringen med förslag till de ändringar i DAFA:s instruktion som behövs för detta.

5.4 Vissa frågor rörande DAFA:s verksamhet under de närmaste åren

Som nämnts i del föregående väntas på sikt flera av DAFA:s siörsta kunder själva la över dalordriften. Även åtskilliga mindre uppdrag torde tas ifrån DAFA och läggas över för drift på egna små datorer ("minida­torer" o.d.). Överföringar av ADB-system för drift på egna anläggningar måste emellertid föregås av utredningar samt framtagning av nya driftlös­ningar, anskaffning av ADB-utrustning, uppbyggnad av driftorganisalion m.m. För större system kan överföringsperioden ta två till fyra år. Om en teknisk avancerad driftlösning som bygger på en långtgående spridning av register och datorer befinns lämplig, kan överföringsperioden bli ännu längre. Dessutom torde det i de flesta fallen bedömas som fördelaktigt alt vidta även andra förändringar än enbart omläggning av driften. Av hänsyn lill såväl DAFA:s ekonomi och personal som till de totala kostnaderna för statsverket är det mol den bakgrunden nödvändigt alt få till stånd en samordning av de olika kundernas planering av sin framfida datordrift och en samverkan mellan dessa och DAFA.

Elt lämpligt sätt att få underlag för överväganden om i vilken utsträck­ning, ordning och takt slörre kunder lämpligen bör ta över sin dalordrifl är alt låta statskontoret i samarbete med DAFA och i nära kontakt med de större slalliga kunderna utreda och lämna förslag till fortsatt handlande. Av betydelse för utredningsarbetet är att statskontoret, som är central förvaltningsmyndighet för rationaliserings- och ADB-frågor och som an­skaffar ADB-utrustning till statliga myndigheter, har stor kunskap om kundernas ADB-system och resurser på ADB-området. Jag avser all sena­re föreslå regeringen atl uppdra ål statskontoret all utföra här berört utredningsarbete.

Jag vill med hänsyn lill rådande slatsfinansiella situafion framhålla atl ekonomiska faktorer måste tillmätas myckel stor vikt vid överväganden både om i vilken utsträckning och vid vilken tidpunkt kunderna själva skall få la över driften liksom belräffande utformningen av nya driftlösningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           46

Jag övergår nu lill frågan om anslag till DAFA på statsbudgeten för nästa budgetår. Den totala omslutningen av DAFA:s verksamhet uppgick under budgetåret 1979/80 till 110,1 milj. kr. Netloresultalel blev ett över­skott på 900000 kr. DAFA förutser en fortsatt efterfrägeökning på sina tjänster. För innevarande budgetår beräknar DAFA således en omslutning på 127,3 milj. kr. och ett nettoresultat på 300000 kr. DAFA föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1000 kr. och all DAFA även fortsättningsvis får disponera en röriig kredit i riks­gäldskonloret om 12 milj. kr.

Jag har i det föregående inte förordat några ändrade former för finansi­eringen av verksamheten vid DAFA. 1 förslaget lill statsbudget bör DAFA följaktligen behandlas på samma sätt som lidigare. Jag biträder DAFA:s förslag vad avser anslag och röriig kredit för nästa budgetår.

6   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.  godkänna den inriktning av DAFA:s uppgifter och den verksam­hetsform för DAFA som jag har förordat,

2.         lill Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

B 4. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1979/80 Utgift            4285428

1980/81 Anslag          4000000

1981/82 Förslag          4000000

Från anslaget bestrids utgifter för ralionaliseringsprojekt, administrativt utvecklingsarbete eller försöksverksamhet som bedrivs i rationaliserings-syfte. Anslaget las i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Det slår i första hand till förfogande för ralionaliseringsprojekt inom så­dana myndigheter som inte själva disponerar erforderiiga resurser för ralionaliseringsprojekt. Anslaget bör utnyttjas när del med hänsyn lill liden för projektets bedrivande, projektets storiek eller annat skäl inle är lämpligt all begära någon särskild medelsanvisning av riksdagen för ända­målet. Anslaget bör även kunna utnyttjas för sådana s. k. översynsprojekl som kan bli akluella inom ramen för regeringens ansträngningar att minska budgetunderskottet.

Under de senaste budgetåren har medel disponerats för bl. a. en översyn av ålerkravsverksamheten inom studiestödssystemet och en utredning om

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 47

utvidgat datorstöd till verksamheten vid bostadsslyrelsen och länsbostads­nämnderna.

Sedan budgetåret 1978/79 har anslaget även tagits i anspråk för att bestrida kostnader för s. k. externa arbelslagarkonsulter som personalor­ganisationerna på grundval av träffade medbestämmandeavtal anlitar i ralionaliseringsfrågor. För innevarande budgetår har genom avtal, som godkänts av riksdagens lönedelegation och regeringen, slaten som arbets­givare förbundit sig att slälla drygt 5,1 milj. kr. lill förfogande för detla ändamål. Medbestämmandeavtalen innehåller inle någon bestämmelse om rätt lill ersättning för utnyttjande av externa arbelslagarkonsulter efter budgetåret 1979/80. Om det till följd av senare träffade avtal, som på riksdagens vägnar godkänns av riksdagens lönedelegalion, skulle bli aktu­ellt med utgifter för delta ändamål också under nästa budgetår förordar jag - efter samråd med statsrådet Johansson - alt även sådana kostnader får belasta della anslag.

Med hänsyn lill anslagets karaktär i övrigt kan någon säker bedömning av medelsbehovet för nästa budgetår inle göras. Jag förordar alt anslaget förs upp med oförändrat 4 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 4000000 kr.

B 5. Riksrevisionsverket

1979/80 Utgift               51666961

1980/81 Anslag              51888000

1981/82 Förslag             56 331000

Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning saml därmed sammanhängande frågor inom statsverksamhe­ten.

1 fråga om revision åligger del verket alt bedriva förvaltningsrevision och därvid särskilt att granska statlig och statsunderstödd verksamhet och tillse att den bedrivs effektivt. Verket skall även granska taxor och avgifter i slallig verksamhet samt granska hur den slalliga upphandlingen bedrivs och verka för samordning av denna. Vidare skall verkel utöva tillsyn över revisionskonlor och meddela föreskrifter och anvisningar för revisionens utförande saml över den revisionsverksamhet som bedrivs inom andra enheter för intern revision inom statsförvaltningen. Verkel skall tillse att redovisningsrevision bedrivs ändamålsenligt och i betryggande former och även självt bedriva redovisningsrevision i den mån detla är särskilt före­skrivet eller verket finner det behövligt. Såsom har redovisats för riksda­gen (prop.   1979/80:150 bil. 2, FiU  1979/80:41, rskr 1979/80:394) skall

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11

48

verkel fr.o.m. budgetåret 1981/82 även svara för den externa revisionen av affärsverkens redovisning och bokslulshandlingar.

1 fråga om redovisning och därmed sammanhängande frågor åligger det verkel särskilt all utveckla metoder för verksamhetsplanering, budgetering och redovisning inom statsförvaltningen. Verkel skall tillse atl redovis­ningssystemen är ändamålsenliga samt meddela föreskrifter och anvisning­ar för den statliga redovisningen. Verket handhar den löpande riksbokfö­ringen och skall för varje budgetår upprätta budgelredovisning och rikshu­vudbok. Det åligger även verket alt kontrollera statsverkets checkräkning i riksbanken och atl utarbeta statistik över statens finanser.

Vidare skall verkel anordna och medverka vid utbildning av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet saml därmed sammanhängande uppgifter inom statsförvaltningen.

Riksrevisionsverkei leds av en styrelse. Chef för verkel åren generaldi­rektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem avdel­ningar, nämligen tre revisionsavdelningar, en prognosavdelning samt en ekonomiadministraliv avdelning.

Riksrevisionsverkei fillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i programtermer. Följande programindelning gäller för verket.

1.         Revision

2.         Prognoser, budget, redovisning

Riksrevisionsverkels verksamhet under programmen finansieras från elt förslagsanslag benämnt Riksrevisionsverkei.

Av grundläggande betydelse för riksrevisionsverkets verksamhet är or­ganisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten. Statsförvaltningens myndigheter är sammanförda i redovisningsgrupper med en redovisningscentral inom varje grupp. Redovisningscentralerna ger myndigheterna kameral service och utnyttjar därvid ell redovisnings-syslem, system S, som bl.a. bygger på användningen av ADB. I huvud­saklig anslutning lill redovisningscentralerna finns revisionskontor som i första hand bedriver redovisningsrevision.

Den cenirala revisionen genom riksrevisionsverket sker i form av en effektivitetsinriktad förvaltningsrevision.

(1000 tal kr.)

 

 

 

 

 

Program

 

 

1979/80 Utgift

1980/81 Budget

1981/82 Beräknar

 

 

Riksrevi­sions­verket

Före­dragan­den

Revision

Prognoser, budget, redovisning

Summa kostnader

Avgår:

Inläkter under anslaget

Summa

28618 23 089 51 706

30 51676

29614 22 324 51938

50 51888

37 585 24 550 62135

6 100 56035

37 771 24 660 62431

6 100 56331

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                  49

Riksrevisionsverket

Budgetförslaget för budgetåret 1981/82 innebär enligl riksrevisionsver­ket en real minskning av verkets resurser med 2%. Ulöver detta har den disponibla liden genom ökad frånvaro på grund av ändringar i lagstiftning­en minskat med fem procenlenheler, vilket motsvarar 13-14 personår. En sådan nedskärning av resurserna är, enligl riksrevisionsverkei, inte möjlig alt helt kompensera genom produktivitetsförbättringar.

Riksrevisionsverkei strävar efter att verksamheten skall utgöra elt vik­tigt underlag för det översynsarbele som statsmakterna och myndigheterna bedriver i syfte all möjliggöra omprövningar och omprioriteringar av gjorda åtaganden. Särskilt stort torde behovel av insatser från verkets sida vara i del ansträngda statsfinansiella läge som f. n. råder. Riksrevisionsver­kei ifrågasätter därför del lämpliga i att skära ner verkets resurser.

Verksamheten planeras huvudsakligen bedrivas med den inriktning som gäller för innevarande år. Detta innebär att den inledda lyngdpunklsför-skjutningen mol avgränsade insatsområden fullföljs. Åven vissa nya upp­gifter, främst extern revision av affärsverken, tillkommer.

Programmet Revision

Programmet Revision indelas i delprogrammen Projektverksamhet. Re­misser, Annan extern verksamhet saml Intern stödverksamhet. Tyngd­punkten i programmet ligger under delprogrammet Projektverksamhet.

Målet för programmet är alt tillse att den slalliga verksamheten bedrivs enligt statsmakternas intentioner och atl verksamheten genomförs under god hushållning med resurser. Genom revisionen skall myndigheterna stimuleras till ökad planmässighel, bättre intäkts- och kostnadsmedve­tande saml lill förenklingar och förbättrad samordning inom och mellan myndigheter.

RRV kommer i likhet med föregående år atl koncentrera revisionsinsat­serna till elt anlal insatsområden. Varje insatsområde är etl uttryck för att väsentliga problem i den statliga verksamheten bedöms föreligga inom delta område och att förvaltningsrevisionen kan bidra till en förändring i effektivitetshöjande riktning. Insatsområdena omprövas i den årliga plane­ringen. Under innevarande budgetår har bl. a. insatsområdena system-styrning och slatsbidragsförvaltning tillkommit.

För att underlätta arbetet med omprövningar och omprioriteringar är del väsentligl atl myndigheterna följer upp och redovisar resultat och effekter av sin verksamhet. En av de viktigaste uppgifterna för förvaltningsrevi­sionen under planeringsperioden blir därtör att granska och därmed bidra till att utveckla myndigheternas uppföljning och utvärdering av resultat och effekter av slallig och statsunderstödd verksamhet och att höja kvali­teten på myndigheternas information till statsmaklerna om dessa förhållan­den. Under planeringsperioden skall därför insatsområdet resultat och effekter ha fortsall hög prioritet. 4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                              50

Insatser inom området taxor och avgifter prioriteras också. Resurserna beräknas i stor utsträckning tas i anspråk för regeringsuppdrag och lö­pande funktioner. Utrymmet för direkta revisionsinsalser beräknas därför bli begränsat.

Revision av cenirala myndigheters styrning av verksamheten inom ell samhällsområde — syslemslyrning - prioriteras till följd av ökade krav på hur del växande antalet sådana myndigheter skall samordna och styra verksamheten inom resp. samhällsområde. De slalliga myndigheterna har vidare ålagts atl avstå från koslnadsdrivande krav på kommunerna, åläg­ganden som främst riktas mol myndigheter med s. k. syslemstyrande funk­tioner. Dessa myndigheter berörs också av insatsområdet statsbidragsför­valtning.

Totall innebär verkets förslag en ökning av resurserna under program­met med 2,3 milj. kr. fill nästa budgetår.

Programmet Prognoser, budget, redovisning

Programmet Prognoser, budget, redovisning omfattar dels uppgifter som avser ekonomiadministraliv information på riksnivå, bl. a. prognoser för slalens inkomsler och utgifter, den löpande riksbokföringen och redovis­ning av budgetulfall, dels att utveckla och sprida kunskap om metoder och rutiner för statens ekonomiadministration - SEA - och all tillse atl statens redovisningssystem är ändamålsenliga. Programmet indelas i del­programmen Ekonomiadministraliv information riksnivå. Utveckling SEA myndighetsnivå. Tillsyn, drift, rådgivning. Extern utbildning (SEA), An­nan extern verksamhet och Intern stödverksamhet.

Målet för programmel är att skapa bättre förutsättningar inom det eko­nomiadminislrativa området på alla nivåer inom den statliga verksamheten för att på sätt höja effektiviteten i statsförvaltningen.

Inom programmel planeras verksamheten under budgetåret 1981/82 i allt väsentligl bedrivas enligt nuvarande riktlinjer.

Arbelel med budgetmoderniseringen kommer under de närmaste budgetåren att koncentreras till en uppföljning av den budgettekniska omläggningen som genomfördes den I juli 1980. Vidare forisätter utred­ningsarbetet avseende bl. a. redovisningsprinciper, anslagskonstruktioner och finansieringsmodeller.

En leknisk modernisering av del statliga redovisningssystemet är nöd­vändig. Under innevarande budgetår avslutas en förstudie där riktlinjerna för ett utvecklingsarbete i ett kortsiktigt perspektiv (2-3 år) presenteras.

Ett prioriterat område för det myndighetsinriklade metodutvecklingsar­betet är resultatbeskrivning och resultatanalys. Under de närmaste åren inriklas insatserna på atl fördjupa kunskaperna om hur man i olika slag av verksamheter kan utveckla och praktiskt tillämpa beskrivnings- och ana­lysmetoder. Vidare foi"tsäller utvecklingsarbetet rörande planering och budgetering under resursknapphel.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11

51

Totalt innebär verkets förslag en ökning av resurserna inom programmel med 2,2 milj. kr. lill nästa budgetår.

Personal

Storleken på riksrevisionsverkets personal samt dess fördelning framgår av följande sammanställning:

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82 Beräknar

 

 

Riksrevi­sions­verket

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Summa

184 81

265

185 80

265

185 80

265

185 80

265

Föredraganden

Riksrevisionsverkei kommer alt fortsätta alt orientera verksamheten mot sådana förhållanden inom statsförvaltningen som har stor betydelse för alt realisera behovet av omprövning och omprioritering av offentliga åtaganden. Verket avser atl dels söka påverka myndigheterna all ompröva och ompriorilera sin verksamhet och att ge bättre underlag för beslut på statsmaklsnivå, dels självt bidra till alt förbällra statsmakternas beslutsun­deriag. 1 syfte atl uppnå della koncentrerar verket sin förvaltningsrevision till etl antal insatsområden. Vidare prioriteras i samma syfte den fortsatta budgetmoderniseringen samt metoder för alt bedriva och värdera resultat och effekter av myndigheternas verksamhet och för all planera under resursknapphet. Verkel räknar också med alt bli direkt engagerat av rege­ringen i översynsuppdrag och har beredskap för delta. Riksrevisionsver­kets uppgifter under budgetåret 1981/82 kommer dessutom atl utökas genom alt riksrevisionsverket skall svara för den externa revisionen av affärsverkens redovisning och bokslutshandlingar.

Vad gäller resurser för budgetåret 1981/82 föreslår riksrevisionsverkei alt medel anvisas enligt det huvudalternativ som anges i anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82 och avser atl inom ramen för detta så långt möjligt söka behålla nuvarande personal­styrka. På kort sikl kan detla innebära minskad användning av konsulter.

Del slatsfinansiella lägel kommer under de närmaste åren alt kräva en mycket slor restriktivitet när det gäller nya åtaganden samt systematisk omprövning av redan gjorda åtaganden för all tillväxten i de statliga budgetulgiflerna skall kunna begränsas. Kraven skärps på en god hushåll­ning med tillgängliga resurser. Riksrevisionsverket, som genom sin revi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           52

sion och sina insatser på det ekonomiadminislrativa området verksamt bidragit till alt höja effektiviteten i den statliga verksamheten, bör enligt min mening kunna vara ett effektivt instrument i omprövnings- och bespa­ringsarbetet. Jag ser därför med tillfredsställelse atl riksrevisionsverkei håller på alt omorientera verksamheten i denna riktning. Jag anser det också vara både angeläget och naturligt all i viss utsträckning la riksrevi­sionsverkets kompelens i anspråk för att utreda verksamheter på direkta uppdrag av regeringen inom ramen för del översynsarbete som förulskic-kades i 1980 års kompletteringsproposilion (prop. 1979/80: 150). Projekt av detta slag blir ofta melodmässigt av samma karaktär som de förvaltnings­revisioner som verkel genomför på eget initiativ. Genom all dessa projekt baseras på uppdrag av regeringen kan de emellertid utföras på andra villkor än dem som normalt gäller för verkets övriga projekt, främsl i del avseendet all riksrevisionsverkei har ell ullalat stöd från regeringen vid projektens genomförande och kan gå utanför de begränsningar som gäller för verket som revisionsorgan samt atl resultaten omedelbart kan utgöra beslutsunderlag för statsmakterna. Del kan därför finnas skäl atl så små­ningom särbehandla sådan granskande och utredande verksamhet. T. v. anser jag dock att de uppdrag som utförs på uppdrag av regeringen bör bedrivas inom ramen för befintliga program.

På redovisningsrevisionens område sker under riksrevisionsverkels led­ning sedan länge en fortgående höjning av standarden. Redan vidtagna ålgärder kan väntas ge utdelning under de närmaste åren. Såväl den stora omfattningen på den statliga och slalligl finansierade verksamheten som det allvarliga slatsfinansiella läget gör det emellertid nödvändigt att ytterli­gare förbättra kvaliteten på redovisningsrevisionen. De förändringar i den slalliga revisionsverksamheten, som statsmakterna nyligen har beslutat om (prop. 1979/80: 150 bil. 2, FiU 1979/80:41, rskr 1979/80:394) och som bl. a. innebär en förstärkning av redovisningsrevisionens oberoende i för­hållande till de reviderade myndigheterna, bör underlätta en sådan förbätt­ring. Jag räknar med all riksrevisionsverket effektivt kommer att leda och samordna arbelel med den sålunda nödvändiga fortsatta standardhöjning­en av redovisningsrevisionen.

Jag godtar alltså i huvudsak riksrevisionsverkets förslag beträffande verksamhetens inriktning under nästa budgetår. Jag förutsätter därvid all verket har beredskap för all genom omprioritering av resurser kunna ulföra granskningar och utredningar pä uppdrag av regeringen. Min beräk­ning av del totala medelsbehovet framgår av programsammanslällningen. Jag har därvid under programmel Revision beaktat behovel av resurser för revisionen av affärsverken. Eftersom kostnaderna för denna revision skall bäras av affärsverken själva har jag också tagit upp intäkter i motsvarande omfattning.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Riksrevisionsverket för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 56331 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                       53

C. SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN

C 1. Riksskatteverket

1979/80 Utgift         201474836

1980/81 Anslag       204 750000

1981/82 Förslag        214170000

Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet i fråga om be­skattning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val, dels centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet, allt i den mån uppgifterna ej ankommer på annan myndighet. Verkel är dessutom beskattningsmyn­dighel för sjömansskall, kupongskatt och punktskatter.

Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldirek­tör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmasl under sig en överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, nämligen en avdelning för verkets administration, en för rällsärenden, en för direkt skatt, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för administra­tion av exekutionsväsendet, en för folkbokföring och val samt en för driftteknik. Dessutom finns en enhet för allmänna ombud och etl sekreta­riat för verksledningen.

Inom riksskatteverket finns en nämnd för rällsärenden och sjömansskal-lenämnden. Till verket är energiskallenämnden, reklamskaltenämnden och kilomelerskaltenämnden knutna.

Vid 1975 års riksmöte beslutades om dels riktlinjer för en ändrad skat­teadministration och taxering i första instans, m.m. (prop 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229), dels elt nytt syslem för automatisk databehand­ling inom folkbokförings- och beskattningsområdel (prop. 1975:57, SkU 1975:32, rskr 1975: 230). Besluten innebär bl. a. atl alla deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länssty­relse eller lokal skattemyndighet. Skatteadministrationen effektiviseras bl. a. genom ett väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och taxeringen. Den nya taxeringsorganisalionen började, enligt beslut vid riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77: 138, SkU 1976/77:49, rskr 1976/77:346), genomföras vid 1979 års taxering. Under tiden fram till övergången be­drevs ell omfattande fortsall utrednings- och utvecklingsarbete, samtidigt som en successiv uppbyggnad av den nya granskningsorganisalionen ägde rum. Del nya dalabehandlingssyslemel har en systemstruktur med en blandad regional och central regislerföring. Under riksmötet 1975/76 beslu­tades att 21 län skall förses med egna datoranläggningar (prop. 1975/76:100 bil.9s. 101, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76:212). Härtill kommer en dator-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

54

anläggning hos riksskatteverket för den centrala ADB-driften. Åven del nya ADB-systemet tas i drift successivt sedan år 1979.

Fullföljandet av de nämnda riksdagsbesluten förutsatte en mycket om­fattande utredningsverksamhet. Regeringen uppdrog åt riksskatteverket och statskontoret att gemensamt svara för denna. De båda myndigheterna har bedrivit utredningsverksamheten inom det s. k. RS-projektet.

RS-projektet avvecklades den 1 juli 1979. Del fortsatta genomförandel av laxeringsreformen ankommer därefter på riksskatteverket inom ramen för verkets ordinarie organisation. Fortfarande återstår visst utvecklings­arbete, främst inom databehandlingsområdel. Härvid anlhas lillfällig per­sonal i viss utsträckning.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Riksskatte­verket

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

628 392

-1-25 + 9

-7 -1

-1-34

-8

1020

Anslag

 

Lönekostnader

116189000

4-16889000

+ 10891000

Ersättningar till kyrko-

 

 

 

bokföringsinspeklörer

315000

-t-      20000

-h      20000

Sjukvård

235000

+      35 000

+      35000

Reseersättningar

3 424000

+    342000

-    449000

därav för utrikes resor

(180000)

(+       20000)

(                -)

Lokalkostnader

18924000

+  1235000

-1-   1216000

Expenser för eget behov

5957000

-1-  1 156000

+    983000

Expenser för annat än

 

 

 

eget behov

30800000

H- 6000000

-1- 4 000000

Utbildning och information

28906000

- 4081000

- 7 276000

 

204750000

-1-21596000

-1- 9420000

Riksskatteverket

I enlighet med regeringens direktiv fill myndigheterna har riksskattever­ket som huvudförslag i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 re­dovisat ett besparingsalternafiv som, jämfört med del pris- och löneomräk­nade anslaget för innevarande budgetår, innebär en minskning med 2%. Härutöver lämnar verkel elt sidoallernaliv, som efter samma beräknings­grunder som besparingsalternalivel innebär en anslagsminskning med bara ca 0,5%.

1.  Löne- och prisomräkning uppgår lill 23022000 kr.

2.         Riksskatteverkets huvudförslag innebär att anslaget föreslås ned-räknat med tillsammans 4413000 kr. sedan löne- och prisomräkningen har gjorts. Inom ramen för detla belopp föreslår riksskatteverket såväl ök­ningar som minskningar. Anslagsposten Lönekostnader föreslås ökad med

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                  55

2481 000 kr. och anslagsposten Expenser för eget behov ökad med 567000 kr. Minskningar föreslås under anslagsposten Utbildning och information med 7061000 kr. och under anslagsposten Reseersättningar med 400000 kr.

Bland de förändringar i verksamhetens inriktning eller genomförande som bedöms motivera väsentliga resursbehov, omdispositioner eller fram­lida ekonomiska bindningar har riksskatteverket framhållit följande.

2.1    Huvudförslaget har möjliggjorts genom atl utbildnings- och informa-lionskostnaderna dragits ned med ca 7 milj. kr. Härav belöper ca 5,8 milj. kr. på utbildning och återstoden, 1,2 milj. kr., på information. Avgörande har varit dels alt behovet av grundutbildning har minskat sedan RS-refor-men i huvudsak genomförts, dels all utbildnings- och informationsinsat­serna inför 1981 års allmänna fastighetstaxering avslutats. Därutöver har riksskatteverket sedan några år sökt öka regionaliseringen av utbildnings­verksamheterna till länsstyrelserna. De härigenom lolalt sett uppnådda besparingarna är avsevärda. Huvudförslaget innebär dock ingen minsk­ning av ambitionsnivån i utbildningsverksamheten.

2.2    Inom verkels taxeringsseklion ligger ansvaret för bl.a. den s.k. lelefonpanelen för direkt skall. Den betjänar myndighelsförelrädare, men främst allmänheten med svar på taxerings- och andra skattefrågor. Detla är en svåradminislrerad uppgift som lar förhållandevis slora resurser i an­språk från andra arbetsuppgifter inom sakområdet. En resursförstärkning bedöms därför som ofrånkomlig, varför riksskatteverket begär elt tillskott med tre handläggartjänster på taxeringssektionen (-1-358000 kr.).

2.3    För att koncentrera de resurser verket disponerar för vägtrafikskalt och samtidigt åstadkomma den nödvändiga avlastningen av sektionsled­ningen föreslår riksskatteverket alt frågor om vägtrafikskalt bryts ut ur den punktskattesektion där dessa frågor f. n. handläggs och bildar en ny vägtra-fikskattesektion inom avdelningen för indirekt skatt. Inom ramen för be­sparingsalternalivel har verkel beräknat medel för en ny sektionschefs-tjänst (-h 179000 kr.).

2.4    Årendena angående investeringsbidrag minskar till nästa budgetår vilkel innebär en besparing för fritidshandläggning av dessa ärenden med 300000 kr.

2.5    Inför 1982 års allmänna val ökar däremot personalkostnaderna med ca 325000 kr. i förhållande lill vad riksskatteverket disponerar för inneva­rande budgetår.

2.6    Bemanningen av verkets ADB-driftseklion planerades år 1976 efter de förutsättningar som då låg till grund för bedömning av den framlida ADB-driften i del nya ADB-systemet. Erfarenheten visar emellertid att de verkliga resursbehoven på flera punkter är slörre än vad som då beräkna­des. Verksamheten vid ADB-driftseklionen kräver därför resurser utöver de som f. n. anvisats av statsmakterna. De resurstillskott som redovisas inom huvudalternativet är enligl riksskatteverkets uppfattning ett mini­mum för atl klara verksamheten inom ADB-driftseklionen (-1-948000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           56

2.7          Verkels syslemdriflseklion svarar bl. a. för all skattelagstiftningen inför ADB-bearbelningar översätts i olika dalasystem och datorprogram. Svårigheten all rekrytera kvalificerad personal har lett lill alt elt stort antal konsulter har måst anlitas för systemarbetet och programmering. Rekry­teringsmöjligheterna beräknas inte nämnvärt öka lill nästa budgetår, varför behov av konsultmedel kvarstår. Riksskatteverket föreslär en ökad medelsanvisning med 700000 kr. för ändamålet i sill huvudförslag.

2.8          Sedan 1981 års allmänna fastighetstaxering har genomförts kan riksskatteverkets tillfälliga förstärkningar för detta ändamål inom taxe­rings- och systemdriflsektionerna avvecklas (-840000 kr.).

2.9          Inom sektorn för allmänna mål vid kronofogdemyndigheterna, har arbetsbördan ökal ständigt under de senaste åren. Särskilt mycket har ärenden om s. k. förelagarskatler ökat. Sådana skatteskulder är i allmänhet svåra all driva in. Del skulle därför vara värdefullt om riksskatteverket inom avdelningen för administration av exekutionsväsendet förfogade över en kvalificerad tjänsteman som kan biträda de lokala myndigheterna med utredningar i sådana ärenden. Verksamheten bör till atl börja med drivas på försök under en Ivåårsperiod. 1 gengäld kan en lillfällig förstärk­ning för arbetsuppgifter i samband med genomförande av den nya utsök­ningsbalken dras in.

 

2.10           Inom huvudalternativet har riksskatteverket också föreslagil inrät­tandet av elva övriga tjänster för olika ändamål inom taxeringssektionen och uppbördsseklionen i avdelningen för direkt skatt (expeditions- och skrivgöromål saml anvisningsverksamhel), inom drifllekniska avdelning­ens organisalionssektion (blanketlkonslruklion) samt inom administrativa avdelningen (utbildningsadminislralion och produktion av utbildningsma­terial samt telefonist- och expeditionsvaktsgöromål) (-1-1 103000 kr.).

2.11           Genom all slarkl prioritera reseverksamheten räknar verket med alt i elt besparingsläge kunna reducera reseverksamhelen motsvarande 300000 kr. Vidare kommer antalet garageplatser för tjänstebruk att redu­ceras, vilkel medför minskade kostnader med ca 100000 kr.

2.12           Verkels expenskoslnader för eget behov består till största delen av kostnader för telefoner, kopieringsmaskiner, skrivautomater och databear­betningar m. m. som är en förutsättning för verksamheten. En mycket stor restriktivitet iakttas när det gäller nya anskaffningar. Dessa får uteslutande inriklas på de oundgängliga behoven. En allt mer omfattande verksamhet och en allmän kostnadsutveckling som många gånger är betydligt större än den medgivna prisomräkningen gör emellertid all riksskatteverket måsle föreslå en reell höjning av expensanslagel, vilkel f. n. är en trång sektor i verksamheten (4-567000 kr.).

3. Ulöver huvudalternativet för riksskatteverket fram etl antal för-slärkningsanslag som uppgår lill sammanlagt 2987000 kr. Dessa förslag innebär dels att huvudalternativels minskningar under anslagsposten Re­seersättningar med 400000 kr. inte genomförs, dels all verkel tillförs

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           57

ytterligare 16 tjänster för handläggande personal och två biträdesljänsler. Kostnaderna för dessa personalförstärkningar uppgår lill 2587000 kr. Av de 18 tjänsterna är fyra hänförliga till drifllekniska avdelningen (organisa­fions- och ADB-driftsektionerna), tre lill kontrollavdelningens revisions­sektion, tre lill avdelningen för indirekt skatt (mervärde- och punklskalte-seklionerna), tre till rättsavdelningen (ulredningar och remisser saml text­behandling i del dalabaserade informationssystemet för rättsväsendet), tre till den administrativa avdelningen (personal- och intendenturseklionerna) saml en lill vardera allmänna ombudens kansli resp. taxeringsseklionen inom avdelningen för direkt skatt.

Föredraganden

Under de senaste budgetåren har riksskatteverkets verksamhet till slor del präglats av det omfattande arbetet med att genomföra en ny organisa­tion för skatteadministrationen och en ny ordning för taxeringen i första instans samt ell nytt syslem för automatisk databehandling inom folkbok­förings- och beskattningsområdel (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229 resp. prop. 1975:57, SkU 1975:32, rskr 1975:230). Förberedel­searbetena utfördes lill siörsta delen gemensamt av riksskatteverket och statskontoret inom ramen för del s. k. RS-projektet med personal från nämnda myndigheter samt från länsstyrelser och lokala skattemyndig­heter. De nya taxeringsformerna tillämpas i enlighet med riksdagens beslut vid riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77:138, SkU 1976/77:49, rskr 1976/ 77:346) sedan 1979 års taxering. Nya rutiner för uppbörd av skatt togs i bruk under våren 1980 enligt beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/ 79: 161, SkU 1978/79: .50, rskr 1978/79:379).

Sedan RS-projektet avvecklades som organisatorisk enhet vid ingången av budgetåret 1979/80 utförs det fortsatta utvecklingsarbete som kommer all behövas under de närmaste budgetåren - främsl inom databehand­lingsområdel - inom riksskatteverkets ordinarie organisation, dock med anlitande av tillfällig personal i viss ulslräckning. De enheter inom riks­skatteverket som i första hand berörs av detla är syslemdriflseklionen, som har hand om det återstående utvecklingsarbetet med ADB-systemet, och uppbördssektionen, som har ansvarel för att genomföra kvarstående ändringarna inom uppbördsområdel. Riksskatteverkets centralmyndig-helsansvar för laxeringsarbelel i första instans ligger på taxerings- och kontrollseklionerna. Driften av den centrala datoranläggningen i det nya ADB-systemet handhas av den för ändamålet inrättade ADB-driftsek­lionen.

När del gäller resurserna för riksskatteverkets verksamhet under nästa budgetår kan jag inledningsvis konstalera all vissa av verkets uppgifter under innevarande och lidigare budgetår bortfaller eller får en väsenlligt minskad omfattning. Riksskatteverket förfogar under innevarande budget­år över slora resurser inför 1981 års allmänna fastighetstaxering, för vilken

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           58

verket har varit sammanhållande av de omfattande förberedelsearbetena. Till nästa budgetår bortfaller emellertid medelsbehoven för dels anvis­ningsverksamhel och utfärdande av tillämpningsföreskrifter saml syslem-och programmeringsarbeten, dels utbildningsverksamhet och information. Tillsammans representerar de avslutade särskilda insatserna för faslighets-taxeringen ett minskat medelsbehov av 4230000 kr. Vidare har de slora utbildningsinsatserna i samband med RS-reformen och de avsevärda per­sonalförslärkningar som kommit länsstyrelser och lokala skattemyndig­heter till del i stort sett fullföljts lill nästa budgetår. Grundutbildningen inom den skalteulbildning som riksskatteverket svarar för kan därför an­passas till en kvantitativt lägre omfattning. Medelstilldelningen lill riks­skatteverket kan till följd härav minskas med 1 160000 kr. Jag vill betona atl även därefter står betydande resurser till riksskatteverkets disposition för sådan utbildning och atl minskningarna enligt verkels uppfattning inte leder lill någon sänkt ambitionsnivå i ulbildningen. Slutligen bortfaller också under budgetåret 1981/82 lill slor del behovel av nuvarande resurser för handläggning av ärenden om de investeringsbidrag för maskiner och andra inventarier saml vissa byggnadsarbeten som kan utgå för investe­ringar som gjorts före utgången av december 1979 resp. mars 1980. Me­delsbehovel minskar för delta ändamål med ca 700000 kr. Jag vill i sam­manhanget nämna att något motsvarande investeringsbidrag inte är aktu­ellt i samband med den av riksdagen nyligen beslutade möjligheten lill investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen för investeringar efter den I november 1980 (prop. 1980/81:60, SkU 1980/81: 13, rskr 1980/81:66).

Riksdagen beslutade år 1978 (prop. 1977/78: 170, KU 1977/78:47, rskr 1977/78:308) atl de dåvarande länsrätterna, länsskalterällerna och fastig-helstaxeringsrätlerna skulle brytas ul från länsstyrelserna och läggas sam­man lill en fristående allmän förvaltningsrätt i varje län. Dessa nytillkomna fora fick benämningen länsrätter. 1 riksdagsbeslutet ingick också atl mel­lankommunala skatterätten, som främst prövar besvär över laxerings-nämnders och lokala skattemyndigheters beslut när de skattskyldiga har förvärvskälla som i fråga om beskattningsort är all hänföra till mer än etl län, inte längre skall ha sitt kansli och sin föredragandeorganisalion knutna till riksskatteverkets rällsavdelning utan administrativt samordnas med länsrätten i Stockholms län. Della principbeslut har ännu inte förverkligats genom den osäkerhet som råder i fråga om den lagstiftning som lill slor del utgör grunden för mellankommunala skatterättens verksamhet. Som che­fen för jusliliedepartemenlel tidigare denna dag har anfört vid sin anmälan av anslag lill de allmänna förvaltningsdomstolarna bör emellertid mellan­kommunala skatterätten fr. o. m. nästa budgetår administrativt samordnas med länsrätten. Min medelsberäkning för riksskatteverket till nästa bud­getår lar hänsyn lill delta..

Sedan de anslagsminskningar som jag nu nämnt har beaktats bör riks­skatteverkets anslag för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i en

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                            59

tvåprocentig minskning i enlighet med generella budgetdirektiv. Riksskat­teverket har i sin anslagsframställning påvisat många möjligheler lill atl inom en sådan ram genom omfördelningar och omprioriteringar lillgodose nya, angelägnare utgiftsbehov. Jag förordar att huvuddelen av förslagen kommer till utförande. Sålunda anser jag det angeläget alt ADB-driftsek­lionen kan få en förstärkt basorganisalion för all kunna ge fullgod driftser­vice i datasystemet för folkbokföring och beskattning. Den bedömning av resursbehovet som kom till uttryck i statsmakternas slällningstagande vid inrättandet av denna sektion under budgetåret 1976/77 torde få justeras något mot bakgrund av senare vunna erfarenheter i den faktiska driften. ADB-driftseklionen bör därför enligl min uppfattning förstärkas med en handläggartjänsl för uppföljning och prognoslisering av beläggningen pä såväl den cenirala som den regionala datorutrustningen saml en tjänst för framställning av regislreringsinslruktioner. Vidare bör sektionen få två ylterligare driftassistenter och medel för extra datoroperatörer under hel­ger eftersom beläggningen på centraldatorn överstiger de tvä skift som personalen f. n. är dimensionerad för.

Taxeringssektionen inom avdelningen för direkt skatt har viktiga upp­gifter när del gäller riksskatteverkets utfärdande av föreskrifter, instruk­tioner, anvisningar och råd till ledning för arbetet inom de regionala och lokala skattemyndigheterna och till allmänheten. Jag anser att den s.k. telefonpanelen fyller en uppgift i delta sammanhang. Jag ställer mig därför bakom riksskatteverkets förslag om förstärkning av taxeringsseklionen för delta ändamål, liksom förslaget om atl sektionen även i övrigt tillförs ytterligare två handläggartjänster och en bilrädestjänst.

Jag har heller ingen erinran mol de föreslagna förstärkningarna av val-sektionen inför de allmänna valen under hösten 1982.

De s. k. punktskatterna ger avsevärda skatteintäkter åt staten. Riksskat­teverket har f.n. såsom beskattningsmyndighel ansvar för ett trettiotal punktskatter och lill dessa nära anknutna avgifler. Slalens inkomster här­av uppgick under förra budgetåret till över 20 miljarder kr., vilket betyder att ca 17,5 % av de totala statsinkomsterna bestod av punktskatter. De siörsta intäkterna härrör från energiskalten och bensinskallen samt från skatterna pä spritdrycker och tobaksvaror.

Administrationen av punktskatterna är billig; den drar en kostnad som är mindre än en promille av ifrågavarande inkomsler. Punklskatteärendena handläggs inom två särskilda sektioner inom riksskatteverkets avdelning för indirekt skall. Inom samma organisation handläggs vägtrafikskallen där riksskatteverket inte är beskattningsmyndighel utan central förvalt­ningsmyndighet och utfärdar föreskrifter och anvisningar till ledning för beskatlningsmyndigheternas tillämpning av väglrafikskallelagen.

Punklskatteseklion 1 är indelad i två väglrafikskaltegrupper och en energiskatlegrupp. Av vägtrafikskaltegrupperna sysslar den ena företrä­desvis med administrativa frågor och den andra huvudsakligen med mate-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           60

rielta frågor. Gruppen för materiella frågor handlägger dessutom ärenden om försäljningsskatt på motorfordon, skrotningsavgifl och reseskati. Gruppen har också hand om avvecklingen av brännoljeskatlen. Av ener-giskaltegruppen handläggs främsl ärenden om allmän energiskall, bensin­skatt, gasolskatt och särskild beredskapsavgift på oljeprodukter. I punkt-skaltesektion 11 finns tre skattegrupper som handlägger ärenden om övriga punktskatter. Där finns också en grupp för de frågor av administrativ och praktisk art som är gemensamma för båda punklskatleseklionerna (I.ex. diarieföring, skrivgöromål).

För alt effektivisera verksamheten inom punklskatleseklionerna har inom riksskatteverket gjorts en översyn av dessas organisation och arbets­former. Förutom organisationsfrågan har översynen även behandlat frågor om redovisningssystem, skattekontroll och införande av etl ADB-stöd. Ett sådanl skulle minska resursbehovet för rutinbelonade arbetsuppgifter. Åven förbättrade manuella rutiner med nya bokföringsmaskiner skulle kunna rationalisera driften.

1 sin anslagsframställning har riksskatteverket föreslagil en ny organisa­tion för punktskatterna. Den innebär atl man tillskapar bättre organisato­riska förutsättningar för all handlägga punklskatlefrågor. Den nya organi­sationen kan även kombineras med ett evenluellt framtida ADB-stöd. Funktionen som central förvaltningsmyndighet för vägtrafikskatt föreslås bli renodlad i en särskild, ny vägtrafikskatleseklion. Beskatlningsmyn-dighelsfunklionen för punktskatterna är enligt riksskatteverket alltför om-fallande för atl klaras inom en punklskatteseklion. Två punklskaltesek-tioner föreslås därför finnas även i fortsättningen. Till dessa bör även föras dispensärenden angående punktskatter som f.n. handläggs inom riksskat­teverkets rällsavdelning. Jag finner det angeläget att man fördelar om de befinlliga resurserna för alt skapa en bättre arbetsorganisation. Riksskatte­verket bör därför få möjlighet att genomföra den tänkta omorganisationen av punklskalleadministralionen. Antalet tjänster bör inte öka lill följd av omorganisationen i annan män än atl en ny sektionschefstjänst för vägtra­fikskallen tillkommer. Utrymme för en sådan Ijänsl har beretts inom besparingsallernalivets ram. Frågan om etl ADB-stöd till den indirekta beskattningen bör utredas vidare. Regeringen har nyligen givit riksskatte­verket i uppdrag att ulföra en huvudstudie rörande detta. När denna huvudstudie har färdigställts finns underiag för fortsatta överväganden.

Mol bakgrund av att del har skett en markant ökning av de skatte- och avgiftsfordringar som ligger oredovisade hos kronofogdemyndigheterna framhöll jag i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten (s. 99) atl del är motiverat alt särskilda ålgärder vidtas för all främja indrivningen i de s.k. allmänna målen. Vidare har civilulskottet (CU 1980/81:1 y) betonat atl del är av stor vikt all tjänstemän med ekonomisk kompelens kan anlitas av kronofogdemyndigheterna. Det är i del sammanhanget en

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           61

angelägen uppgift för riksskatteverket i egenskap av central myndighet för exekutionsväsendet all stödja kronofogdemyndigheterna i mera komplice­rade indrivningsfall som fordrar särskild ekonomisk sakkunskap eller sam­ordningsåtgärder mellan olika kronofogdedislrikt. Särskilt kronofogde­myndigheterna i de större distrikten stöter i indrivningsarbetet allt oftare på fall som visar sig svåra alt utreda. Mol bakgrund av riksskatteverkets förslag vill jag förorda atl den exekulionsjuridiska sektionen tillförs två handläggartjänster för alt förstärka verkels möjligheter all aktivt bistå kronofogdemyndigheterna i svårutredda indrivningsfall, särskilt sådana som uppvisar en ekonomiskt komplicerad bild av olika inblandade företag, ofta belägna i olika kronofogdedislrikt och län. Denna angelägna förstärk­ning har beretts utrymme inom min medelsberäkning enligl bespa­ringsallernativet. I detta sammanhang vill jag redan här anmäla att jag avser att föreslå regeringen atl den allmänna medelsreserv om 450000 kr., som riksskatteverket förfogar över under innevarande budgetår och som enligt min mening bör finnas även under nästa budgetår, i kommande regleringsbrev skall ställas till regeringens disposition. Avsikten är alt medlen skall kunna användas för ulgiflsändamål av "offensiv" karaktär inom skallekontrollens eller indrivningsväsendets områden.

Jag förordar vidare atl riksskatteverket får medel för ylleriigare en lelefonislljänsl och den högre medelstilldelning för expenser för eget be­hov som huvudförslaget innehåller. Jag förordar däremot all en viss åter­hållsamhet med expensmedlen för annat än eget behov mot bakgrund av bl. a. den ogynnsamma kostnadsutvecklingen pä de produkter som finansi­eras från denna anslagspost. Jag utgår från att denna återhållsamhet inle behöver inkräkta på effektiviteten i skatteförvaltningen. På samma säll bör en viss återhållsamhet med tjänsteresor m. m. återspeglas i medelsberäk­ningen. Genom olika planerings- och samordningsåtgärder bör effektivite­ten inle komma att eftersättas härigenom.

Före budgetåret 1979/80 disponerade riksskatteverket medel för 20 ama-nuensljänsler för skattekontroll. Dessa tjänster betalades av riksskattever­ket men tjänstgöringen var föriagd till olika länsstyrelser. Organisationen med tjänstgöring på länsstyrelser, men med administrativ anknytning till riksskatteverket, var mindre lämplig och mol bakgrund av att den lokala och regionala skatteadministrationen under de senaste åren byggts ul kraftigt med resurser för skattekontroll har dessa tjänster successivt av­vecklats. Jag finner att de fem tjänster som återstår bör utgå ur organisatio­nen lill nästa budgetår. Jag har tagit hänsyn till detla vid min medelsbe­räkning.

Riksdagen har nyligen antagit den av regeringen i prop. 1980/81:17 föreslagna lagen mol skalleflykt (SkU 1980/81:8, rskr 1980/81:27). 1 lagen har förutsatts alt tilltänkta förfaranden i förväg skall kunna prövas av riksskatteverket. Förhandsbesked i taxeringsfrågor lämnas av nämnden för rällsärenden, vars kansli är knutet lill verkels rällsavdelning. Mol

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 62

bakgrund av den utvidgade rätlen lill förhandsbesked har regeringen under innevarande budgetår förstärkt rätlsnämnden för direkt skatt med en hel­tidstjänst för ordföranden i stället för den ditlillsvarande bisysslan. Jag har beaktat behovel av medel för denna Ijänsl vid min medelsberäkning för nästa budgetår. Del är f. n. omöjligt atl göra någon lillföriitlig bedömning av hur skalteflyktslagen kommer atl påverka ärendelillslrömningen till den ifrågavarande rätlsnämnden. Jag avser att hålla mig fortlöpande underrät­tad om utvecklingen av ärendesitualionen och återkommer till regeringen i annal sammanhang om omständigheterna ger anledning härtill.

Med hänvisning till vad jag har anfört och i övrigt lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 214 170000 kr. för nästa budgetär.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Riksskatteverket för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 214 170000 kr.

C 2. Stämpelomkostnader

 

1979/80 Utgift

1889660

1980/81 Anslag

1605000

1981/82 Förslag

1770000

Enligt slämpelskaltelagen (1964:308) och expedilionskungörelsen (1964:618) har riksskatteverket tillsyn över viss del av slämpelväsendel. Postverket svarar för tillverkning och försäljning av stämpelmärken. Från delta anslag bestrids kostnaderna för riksskatteverkets och postverkets befattning med slämpelväsendel.

Kostnaderna för slämpelväsendel under nästa budgetår beräknar jag enligl följande sammanställning.

1980/81                  Beräknad ändring 1981/82

Riksskatteverket                                     20000

Postverket                                           1585 000                -H65 000

1605000              -1-165000

Jag vill i della sammanhang erinra om alt sedan en lid arbetar en särskild utredare (B 1977:06) med att se över reglerna om stämpelskatt och expedi­tionsavgift, m.m. Översynen syftar i första hand till att få till stånd elt förenklat och mer lättöverskådligt system än del nuvarande. Behovet av förenkling är särskilt påtagligt i fräga om expeditionsavgifterna. Utredaren skall undersöka möjlighelerna till en genomgripande förändring av den avgiflslista som finns fogad till expeditionskungörelsen. Vid sidan om användande av grövre schabloner skall övervägas om prestationer för

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                            63

vilka expeditionsavgift nu tas ul i stället kan beläggas med kostnadstäc­kande avgifter. Vidare skall möjligheterna till rationalisering av slämpel-medelsuppbörden undersökas. Utredaren skall även överväga om stämpel-märkena, som redan i huvudsak har avskaffats för domstolarnas skatle-och avgiftsredovisning, bör mönstras ut ur etl framlida syslem.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Stämpelomkostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 1 770000 kr.

C 3. Kostnader för årlig taxering m. m.

1979/80 Utgift          129184665

1980/81 Anslag         97000000

1981/82 Förslag        110000000

Från detla anslag betalas f.n. bl.a. ersättningar lill ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder enligt 129 § taxeringslagen (1956:623) saml kostnader för handräckning på grund av avtal med främmande makt i vissa beskatlningsärenden.

F.n. genomförs en av 1975 års riksmöte beslutad omläggning av for­merna för taxeringen i första instans (prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229). Denna reform innebär i huvudsak följande.

Arbetet med atl genom deklaralionsgranskning och pä annat sätt förbe­reda taxeringarna liksom föredragningarna inför taxeringsnämnderna har lidigare i regel skötts som frilidssyssla av nämndordföranden som ofta varit lekman. Enligl den nya ordningen skall deklarationerna granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av särskilt utbildade tjänstemän vid länsstyrelserna "ller de lokala skattemyndigheterna. En enklare kontroll­form vid sidan av taxeringsrevision har införts (taxeringsbesök). Möjlighet atl i samband med deklaralionsgranskningen utföra revision av deklara­tionsunderlaget finns också. Lekmannainflytandet vid taxeringen har för­stärkts genom atl antalet förtroendevalda taxeringsnämndsledamöter ökats och atl mandatperioden förlängts. Taxeringsnämndernas beslutsom­råde har utvidgats till all omfalla även ärenden om skattetillägg, förseningsavgift och ackumulerad inkomst. Vidare skall taxeringsperioden förlängas från juni lill november och möjlighelerna lill anstånd med avläm­nande av deklaration utvidgas. Inledningsvis har taxeringsperioden för­längts till utgången av oktober. För att rationalisera taxeringsarbetet tas ADB-tekniken i anspråk. Deklarationsgranskningen skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligl skatteundandragande och undvika bagatelländ­ringar. Taxeringsnämndens ordförande har fått rätt atl ensam besluta i fråga om olvistiga deklarationer och avvikelser med småbelopp. Nämnden

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                            64

som helhet får på så sätt mer lid för behandling av svårbedömda fall. Flertalet löntagardeklarationer och andra mindre svårkontrollerade dekla­rationer granskas av personal placerad hos de lokala skattemyndigheterna, medan de mera svårkontrollerade deklarationerna skall granskas regionalt av kvalificerade handläggare hos länsstyrelserna.

Antalet lokala taxeringsnämnder, som tidigare uppgick lill över 5000, kommer alt minska väsenlligt. Enligl principbeslutet bör antalet nämnder uppgå till mellan 2000 och 3000. Vid 1980 års taxering var antalet taxe­ringsnämnder drygt 3 300. Liksom tidigare skall del finnas lokala och särskilda nämnder. De lokala nämnderna, som tidigare endast taxerat löntagare, skall i fortsättningen laxera även vissa rörelseidkare och jord­brukare. De särskilda nämnderna skall laxera juridiska personer och fysis­ka personer med mera invecklade inkomstförhällanden.

Taxeringsreformen var ursprungligen avsedd all i huvudsak genomföras till 1978 års taxering och personalresurserna byggdes successivt ut efter principbeslutet vid 1975 års riksmöte. Under den etappvisa uppbyggnaden av den nya granskningsorganisationen har granskningspersonalen deltagit i det åriiga taxeringsarbetet. Vid riksmötet 1976/77 beslutades alt den nya taxeringsorganisalionen skulle träda i kraft vid 1979 års taxering (prop. 1976/77:138, SkU 1976/77:49, rskr 1976/77:346) och vid riksmötet 1977/78 reglerades arbetsformerna för den nya taxeringsorganisationen i första instans närmare (prop. 1977/78: 181, SkU 1977/78:55, rskr 1977/78:362).

Genomförandel av den nya taxeringsorganisalionen påverkar medelsbe­hovel under della anslag. Flera faktorer medverkar till detta. Antalet taxeringsnämnder minskar avsevärt. Ordförandens uppgift blir i första hand atl planera och leda nämndens arbete och i den omfattning det anses påkallat föredra ärendena. Han skall vidare granska deklarationer i den utsträckning som behövs för en noggrann och tillförlitlig taxering och vid behov begära eller själv företa ytterligare utredning i ärenden. Arbetet med den normala deklarationsgranskningen övergår däremot lill tjänstemän inom skatteförvaltningen. Särskilt förordnade kronoombud kommer inte att finnas kvar. Å andra sidan utvidgas taxeringsnämndernas verksamhet i olika avseenden och sträcks ul över nästan hela året. Sammanlaget bör de kostnader för taxeringsorganisalionen som betalas från delta anslag kom­ma att minska. Del är emellertid ännu inle möjligt atl göra några noggran­nare beräkningar av denna effekt, särskilt inle innan den nya taxeringsor­ganisalionen är helt utbyggd och den nya taxeringsordningen är helt ge­nomförd. Under de närmaste budgetåren kommer särskilt i storstadsområ­dena en hel del deklarationer alt granskas enligl den lidigare ordningen. Härigenom blir besparingarna lill en början av begränsad omfallning. Med ledning av den hittillsvarande belastningen på anslaget och med beaktande av alt någon särskild fastighetstaxering inle kommer att äga rum under år 1981 förordar jag atl anslaget förs upp med 110 milj. kr. i statsbudgelförsla-get för nästa budgetår.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                65

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 110000000 kr.

C 4. Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering

1979/80 Utgift               47921995

1980/81 Anslag              70000000

1981/82 Förslag               5000000

Kostnaderna för den allmänna fastighetstaxeringen och förberedelserna för denna belöper på ell flertal ändamål och redovisas därför över olika utgiflsanslag på statsbudgeten, såsom anslagen lill länsstyrelserna, de lo­kala skattemyndigheterna och riksskatteverket. Vidare finns förevarande anslag uppfört på statsbudgeten sedan budgetåret 1978/79. Från detla anslag har främsl bekostats ersättningar till de olika organ - statens lantmäteriverk, skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitets skogsvetenskapliga fakultet - som på uppdragsbasis har medverkat i del förberedelsearbete med all utarbeta anvisningar av olika slag som riksskat­teverket har lett. Från detla anslag bestrids också de kostnader för den ersättning som enligl 17 kap. 22 § fastighelslaxeringslagen (1979:1152) betalas ul lill nämndordförandena och de andra icke förtroendevalda funk­tionärer i fastighelstaxeringsnämnderna som inte fullgör uppdraget i nämn­derna som ell led i sin tjänsteutövning. Däremot återger inle medelsbelast­ningen på detla anslag den samlade kostnaden för fastighetstaxeringen.

Några ytterligare utgifter som härrör frän förberedelsearbetena räknar jag inte med skall vara aktuella under nästa budgetår. Arbetet i fastighets-taxeringsnämnderna skall enligt bestämmelserna i 5 kap. 11 § fastighels-laxeringsförordningen (1979:1193) vara avslutat senast i början av maj under taxeringsåret. Vid sin anmälan av detla anslag i föregående års budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. II s. 42) förutsatte dåvarande departementschefen att ersättningarna till taxeringsnämndsordförandena m.fi. skall komma alt utbetalas under innevarande budgetår. Även jag räknar med all detla skall bli fallet. Det kan emellertid inte uteslutas atl vissa ersättningar inle hinner betalas ut före utgången av juni 1981. Jag anser därför att anslaget bör föras upp även i förslaget till statsbudget för budgetåret 1981/82. Del är dock inle möjligt att göra någon närmare beräk­ning av medelsbehovel. Jag förordar att anslaget förs upp med 5 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering för bud­getåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 5000000 kr.

5    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                       66

C 5. Ersättning till postverket ni. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

1979/80 Utgift           38703074

1980/81 Anslag         23000000

1981/82 Förslag        28200000

Från anslaget betalas ersättningar till postverket, affärsbankerna, spar­bankerna och föreningsbankerna för deras medverkan vid skatteuppbör­den. Ersättningarna avser bl. a. uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och bankerna, utbetalning genom poslanstal-terna av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten. Från anslaget betalas vidare ersättning lill postverket för de kostnader som uppstår genom atl kyrkobokföringsmyn-digheterna underrättas om permanenta adressförändringar som har an­mälts till poslen.

Under nästa budgetår kommer uppbördsrutinerna alt helt följa den nya ordning som riksdagen våren 1979 beslutade om som etl led i RS-reformen (prop. 1978/79:161, SkU 1978/79:50, rskr 1978/79:379). Omläggningen av uppbördssystemet berör alla skattskyldiga, men innebär framför allt nya rutiner för arbetsgivarna. Inbetalningen av skall enligl uppbördslagen (1953:272) har gjorts enhetlig så alt skatten alltid skall betalas in lill länsstyrelsernas skalleposlgirokonton senast den I8:e i de månader som de lidigare uppbördslerminerna inföll i. Arbetsgivarnas redovisning av inne­hållen skall har förenklats. Systemet med skatteanvisningar har slopats och inbetalningen sker i stället med särskilda skatteinbetalningskort som tas emol på både post- och bankkontor. På inbetalningskorten skall arbets­givarna lämna uppgifter om redovisningsperiod, lönesumma m.m. i en s. k. uppbördsdeklaralion. Också skattskyldiga skall använda de särskilda inbetalningskorten om de betalar in sin skatt själva, I.ex. vid betalning av B-skatl och vid fyllnadsinbetalning av preliminär skatt.

1 det nya uppbördssyslemet lämnar postgirot skattemyndigheterna en utvidgad service jämfört med lidigare. Redovisning av inbetalda skatter skall I.ex. göras med magnetband till riksskatteverket och specifikations-listor sändas lill länsstyrelserna. 1 del nya uppbördssyslemet ingår också etl utökat ADB-stöd ål de regionala och lokala skaltemyndigheterna. Där­igenom kan kontrollen av alt arbetsgivarna gör skatteavdrag och redovisar den innehållna skatten bli effektivare. Den offensiva källskatlekontrollen kommer också alt kunna förbättras.

Enligt en promemoria, som har upprättats inom postverket, beräknas medelsbehovel för nästa budgetår lill 23 595000 kr. Därav avser 23 378000 kr. ersättning för postverkets arbele i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser lill bl. a. länsstyrelser­nas dalakonlor, bestyret med mervärdeskall m. m. saml 217000 kr. ersätt­ning för översändande av adressuppgifter till kyrkobokföringsmyndighe-lerna.

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                            67

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgifl i postgirorörelsen har av postverket beräknats i gällande avgiftsnivå.

Föredragandens överväganden

Genom uppbördsreformen har de olika hanterings- och redovisningsru­tinerna inom postverket och de medverkande affärsbankerna, förenings­bankerna och sparbankerna förenklats. Della leder lill minskade kostnader under förevarande anslag. Hur slora besparingarna blir är svårt all säga innan de nya rutinerna har tillämpats någon längre lidsperiod. Anslaget har för innevarande budgetår förts upp med 23 milj. kr. De medelsberäkningar som låg till grund för della kunde endasi bygga på elt mycket ofullständigt underlag. Del står nu klart atl beloppet 23 milj. kr. innebär en underskatt­ning av utgiftsbehovet. Enligt senare beräkningar av postverket kan ver­kets ersättningsanspråk beräknas uppgå lill ca 31 milj. kr. för innevarande budgetår. Åven en ersättning av denna storleksordning innebär dock en inle obetydlig besparing jämfört med tidigare uppbördssystem.

Med utgångspunkt i postverkets nu redovisade beräkningar och det avtal som har träffats med bankerna om dessas medverkan i skatleuppbörden förordar jag att anslaget förs upp i statsbudgelförslaget för nästa budgetår med 28,2 milj. kr. Del ankommer emellertid på regeringen att sedermera besluta om de ersättningsbelopp som skall ulgå. Della sker på grundval av särskilda framställningar som bygger på vederbörandes faktiska medver­kan m. m.

Jag vill i della sammanhang nämna alt ersättning till postverket för distribution av skattsedlar och förtryckta deklarationsblanketter betalas från del under sjätte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning titt postverket m.fi. för bestyret med skalteupp­börd m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 28 200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                       68

D. BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA D 1. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag

 

1979/80 Utgift

890571

1980/81 Anslag

735000

1981/82 Förslag

580000

Den lolagsersätlning som har utgått lill vissa städer har i enlighet med riksdagens beslut avvecklats för samtliga kommuner ulom Trelleborgs kommun (prop. 1964:157, SU 1964: 164, rskr 1964:342). För denna kom­mun är avvecklingsliden bestämd lill tjugo år. Ersättningar kommer att betalas ut t. o. m. är 1984. Utbetalningarna för nästa budgetår uppgår till ca 580000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetärel 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 580000 kr.

D 2. Skatteutjämningsbidrag fill kommunerna m. m.

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har anslaget Skatteutjämnings­bidrag lill kommunerna m. m. förts upp med 7474 milj. kr.

Från anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag till kommuner, lands­tingskommuner och kyrkliga kommuner enligt lagen (1979:362, ändrad 1980:340) om skatteutjämningsbidrag. Ytteriigare föreskrifter för bidrags­givningen finns i förordningen (1979:363, ändrad 1980:341) om skatteut­jämningsbidrag.

Genom beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79:95. FiU 1978/ 79:35, rskr 1978/79:335) och våren 1980 (prop. 1979/80:90, FiU 1979/ 80:25, rskr 1979/80:287) genomförs en omfattande reformering av skat­leutjämningssystemet under åren 1980, 1981 och 1982.

1 fråga om skatteutjämningsbidragen till de kyrkliga kommunerna har riksdagen nyligen beslutat (prop. 1980/81:20, FiU 1980/81: 13, rskr 1980/ 81:88) all för år 1982 reducera dessa bidrag med 40%jämfört med vad som utgår år 1981. Bidragsbelopp understigande 5000 kr. skall vidare inte utbetalas är 1982. För att förhindra atl någon kyrklig kommun drabbas oskäligt hårt år 1982 kommer särskild kompensation alt utges inom ramen för extra skatteutjämningsbidrag. Ingen kyrklig kommun får härigenom sitt bidrag sänkt från föregående år med mer än vad som motsvarar 20 öre per skattekrona. Sammantaget innebär detla atl skatteutjämningsbidragen till kyrkliga kommuner minskar från 138 milj. kr. år 1981 till 84 milj. kr. år

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                69

1982. 1 sammanhanget bör nämnas atl chefen för kommundepartementel nyligen har tillkallat en särskild utredare som bl. a. får till uppgift att inom ramen för kyrkofonden tillskapa ell övergripande utjämningssystem för kyrkliga kommuner.

Jag har lidigare denna dag vid min anmälan av budgetförslaget för nästa budgetår (bil. 2 lill budgetpropositionen) anfört atl de kommunalekono­miska frågorna inför år 1982 bör få en samlad behandling. Med anledning av alt beredningen av frågor om den kommunala ekonomin ännu inte är avslutad avser jag alt senare anmäla frågan om anslag till skatteutjämnings­bidrag under budgetåret 1981/82. Enligt min mening bör regeringen avge en proposition till innevarande riksmöte som behandlar olika kommunaleko­nomiska frågor. 1 avvaktan på detla bör förevarande anslag föras upp med 9334 milj. kr. i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1981/82.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Skatteutjäm­ningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1981/82 beräk­na ett förslagsanslag av 9334000000 kr.

D 3. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. 11.

1979/80 Utgift             390187408

1980/81 Anslag            184000000

1981/82 Förslag             70000000

Från anslaget bestrids skaltebortfallsbidrag till kommuner, landstings­kommuner och kyrkliga kommuner som kompensation för att det kommu­nala skatteunderlaget minskade till följd av 1970 års skaltereform (prop. 1972:60, FiU 1972:23. rskr 1972: 139 och prop. 1972: 130, FiU 1972:39. rskr 1972:336). Bidragsbeslämmelserna återfinns i förordningen (1972: 140) om skaltebortfallsbidrag (upphävd 1979: 1166).

Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för bidragskommunerna på 1200 milj. kr. För inkomståret 1971 beräknades dock skattebortfallet bli ca 50 milj. kr. högre eller 1250 milj. kr. Skatle­bortfallsbidrag utbetalades första gången år 1973 och utgår på grundval av tillskjutet skatteunderlag. Delta skatteunderlagstillskott fördelas mellan bidragskommunerna i relation lill skattekraften, beräknad som skalle­kronor per inkomsttag.ire. 1 takt med atl den till följd av 1970 års skattere­form föriorade skattekraften återvinns minskar skatleborlfallsbidragen successivt.

Utbetalningen av skatleborlfallsbidragen följer det gällande systemet för utbetalning av kommunalskallemedel. Under ett visst år utbetalas dels förskoll på bidraget avseende inkomståret i fråga, dels slutligt bidrag avseende inkomståret två år lidigare. Förskott avräknas sedermera vid

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                  70

utbetalningen av kommunalskattemedel två år senare. Utbetalningarna av kommunalskallemedel regleras över statsbudgetens inkomsttitel Skatt på inkomst och förmögenhet saml socialförsäkringsavgifter m.m. För atl de slutliga skattebortfallsbidragen skall komma fill uttryck i statsbudgeten finns förevarande anslag uppfört pä budgetens utgiftssida.

Riksdagen beslutade hösten 1979 (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20, rskr 1979/80: 137) om en förenklad beräkning av del kommunala skatteun-deriaget. Beslutet innebär bl. a. alt kommunerna, landstingskommunerna och de kyrkliga kommunerna fr.o.m. 1981 års taxering tillförs skatteun­derlag från skattepliktiga förmåner vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsmark­nadsutbildning m. m. samtidigt som skatleborlfallsbidragen till kommuner m.fl. i anledning av 1970 års skallereform avvecklas. Under detla anslag bör därför medel beräknas för de slutliga bidragsutbelalningar som avser senare delen av inkomståret 1979. För liden därefter är del inte aktuellt med några bidragsutbetalningar.

För hela inkomståret 1979 beräknas skatleborlfallsbidragen ulgå med omkring 140 milj. kr. Medelsbehovel för budgetåret 1981/82 kan med ledning härav beräknas till ca 70 milj. kr. Jag förordar atl anslaget förs upp med delta belopp.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Skattebortfallsbidrag till kommuner m.jl. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 70000000 kr.

D 4. Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattere­form

1979/80 Utgift 2 193 839937 1980/81 Anslag 2666000000 1981/82 Förslag      1455000000

Från delta anslag utgår kompensation lill kommuner och landstingskom­muner saml församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter för den minskning av skatteunderlaget och de kommunala skatteinkomsterna som har uppkommit på grund av ändrade avdragsregler fr.o.m. inkomst­året 1975. Denna ändring beslutades av 1974 års riksdag (prop. 1974: 132, SkU 1974:54, rskr 1974:329). Minskningen uppkom emellertid först fr.o. m. år 1977 på grund av de avräkningsmetoder för allmän kommunal­skall som lillämpas.

Riktlinjerna för kompensationen beslutades vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 147, FiU 1975/76:30, rskr 197.5/76:258). Det skalleunderiag som skulle ha förelegal enligt tidigare gällande avdragsregler räknas fram med hjälp av automatisk dalabehandling. Del underlag som därvid erhålls jäm-

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                            71

förs med det faktiska skatteunderlag som har bestämls vid taxeringen. Skillnadsbeloppel läggs till grund för kompensation.

Kompensationen utbetalas fr.o.m. år 1977. På samma sätt som belräf­fande skattebortfallsbidragen i anledning av 1970 års skallereform följer utbetalningen av kompensationen i anledning av 1974 års skattereform det gällande systemet för utbetalning av kommunalskallemedel. För alt den slutliga regleringen av kompensationen skall komma till ullryck i statsbud­geten finns förevarande anslag uppfört på budgetens utgiftssida.

Vid min anmälan av anslaget Skatlebortfallsbidrag till kommuner m.fl. nämnde jag atl riksdagen har beslutat om en förenklad beräkning av det kommunala skalteunderiaget. Beslutet innebär bl.a. atl kompensationen till kommuner m.fl. i anledning av 1974 års skattereform avvecklas. Lik­som i fråga om skatlebortfallsbidragen i anledning av 1970 års skallereform upphör utbetalningen av kompensation i och med slutregleringen av in­komståret 1979.

Medelsbehovet på utgiftsanslagel under budgetåret 1981/82 avser den kompensation som utbetalas under andra hälften av år 1981, då slutlig kompensation utgår för halva inkomståret 1979. För inkomståret 1979 beräknas kompensation ulgå med omkring 2910 milj. kr. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 kan med ledning härav beräknas till ca 1455 milj. kr. Jag förordar alt anslaget förs upp med della belopp.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kompensation till kommuner m.fi. i anledning av 1974 års skattereform för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1455000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                       72

E. STATLIG LOKALFÖRSÖRJNING

E 1. Byggnadsstyrelsen

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om an­skaffning av lokaler för statliga myndigheter och förvaltning av statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst alt förvalta de fastigheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning, att anskaffa lokaler för statsmyn­digheterna och utreda behovet av statliga byggnadsprojekt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, atl efter uppdrag projekte­ra, utföra och inreda byggnadsprojekt för statens räkning samt att genom ulveckiings- och normeringsarbele verka för rationaliseringar och bespa­ringar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Verkel leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen. Den centrala förvaltningen är uppdelad pä älta byråer, nämligen en inlendentsbyrå, en utredningsbyrå, en projekle-ringsbyrå, en byggnadsbyrå, en utrikesbyrå, en teknisk byrå, en admini­strativ byrå samt en ekonomibyrå. Härtill kommer elt planerings- och budgelsekrelarial, elt revisionskontor, en faslighelsseklion och en inred­ningssektion. Vidare finns fem regionala byggnadsförvaltningar, nämligen i Lund, Göteborg, Slockholm, Uppsala och Umeå. Byggnadsförvaltning­arna i Lund, Slockholm och Uppsala har enheter för byggnadsverksamhet i egen regi. Inom styrelsen fanns vid utgången av budgetåret 1979/80 sammanlagt 2 322 anställda, varav I 584 i den regionala organisationen. Av dessa var 768 sysselsatta med fastighetsdrifl och 445 med byggnadsverk­samhet i egen regi.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration fastställs av rege­ringen. 1 bokslutet för budgetåret fördelas administralionskostnaderna mellan dels driftslalerna för styrelsens fastighetsförvaltning, dels tillgäng­liga reservationsanslag för byggnadsverksamhet m.m., dels medel som ställs lill byggnadsstyrelsens förfogande för inredning av lokaler och för energibesparande ålgärder och dels inkomsler från uppdragsverksamhet. 1 statsbudgeten förs endast upp ell formellt anslag av I 000 kr.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen redovisar sin verksamhet uppdelad på huvudområ­dena Förvaltning av fasligheler och lokaler. Anskaffning av fastigheter och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                              73

lokaler. Inredning samt Övrig verksamhet. Styrelsen redovisar den utrikes verksamheten separat. Kostnaderna för den utrikes verksamheten inräk­nas dock i resp. huvudområde. Kostnaderna för byggnadsstyrelsens verk­samhet har indelats i dels direkta kostnader, dels indirekta kostnader. Med indirekta kostnader avses administrationskostnader, vilka redovisas under detla anslag.

De direkta kostnaderna finansieras på följande sätt: Förvaltning av fasligheler och lokaler från hyresinkomster. Anskaffning av fasligheler och lokaler från anslag lill byggnadsverksamhet m.m.. Inredning från inredningsanslag. Övrig verksamhet med uppdragsinläkter, parkeringsav­gifter m. m. saml Utrikes verksamhet från hyresinkomster, anslag lill byggnadsverksamhet m. m. samt anslag för inredningsändamål och an­slagsposter för bostadskostnader.

Byggnadsstyrelsens huvuduppgifter — fastighetsförvaltning och lokal­anskaffning — styrs av utvecklingen inom de slalliga verksamhetsgrenar för vilka styrelsen är ansvarig för lokalhållningen. Delta innebär alt uppgif­terna inom dessa områden inle primärt kan styras genom förslag från byggnadsstyrelsen. Styrelsen anför atl etl minskal ekonomiskt utrymme för den offentliga sektorn med avstannande expansion av slallig verksam­het får konsekvenser för omfattning och inriktning både för anskaffning och förvaltning av statliga fastigheter och lokaler. Ökade krav kommer att ställas på styrelsen beträffande planering, samråd, angelägenhetsgrade-ringar och besparingar. När del gäller anskaffningsomrädel leder etl mins­kat ekonomiskt utrymme för nyinvesteringar till ökade behov av ombygg­nader och behov av att avgränsa större projekt för utförande i takt med tillgängligt investeringsulrymme.

I en komplettering lill förslagel lill anslagsframställning räknar bygg­nadsstyrelsen med en minskad investeringsvolym för nästa budgetår. Sty­relsen räknar mot denna bakgrund med all verksamheten bör kunna bedri­vas inom ramen för det s. k. huvudalternativet, trots de utökade arbetsupp­gifterna med bl. a. förvaltning av fastigheter och lokaler.

Pris- och löneomräkning för byggnadsstyrelsens administrationskost­nader beräknas till sammanlagt 11866000 kr. Härav avser 7 milj. kr. kostnader som kommer all belasta verksamheten redan innevarande bud­getår. Med tillämpning av huvudalternativet beräknas lönekostnaderna. inkl. medel för konsulttjänster till 129975000 kr. för budgetåret 1981/82. Sjukvårdskostnaderna beräknas lill 500000 kr. Kostnaderna för reseersätt­ningar och expenser beräknas till 14630000 kr. Lokalkostnader beräknas lill 20030000 kr. och bidrag till gemensam kontorsdiift I kv. Garnisonen lill 4411000 kr. Sammanlagt beräknas administrationskostnaderna uppgå till 169546000 kr. 1 den följande redovisningen ingår dessa kostnader fördelade på verksamhetsområden. Utöver administrationskostnaderna beräknas oförändrat 6400000 kr. för utredningar rörande byggnadsföre­tag m. m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

74

1. Förvaltning av fastigheter och lokaler omfattar faslig-hetsförvaltning samt frågor som rör disposition av lokaler, utredningar om myndigheternas lokalbehov, inhyrning samt uthyrning.

För fastighetsförvaltningen räknar byggnadsstyrelsen med fortsatta och ökade insatser för alt effektivisera och hålla nere kostnaderna för fastig­hetsdrifl. Arbetet med atl förbällra arbetsmiljön måste enligt styrelsen fortsätta. Åtgärder måsle också vidtas för atl använda befintligt lokalbe­stånd på etl effektivare sätt.

Den av byggnadsstyrelsen disponerade lokalarean uppgick till ca 7,3 milj. m vid utgången av budgetåret 1979/80, varav ca 5,4 milj. m avsåg statsägda lokaler. Del totala lokalbeståndet har ökal med ca 0,5 milj. m under den senaste treårsperioden. Ca 70% av ökningen utgörs av statsägda lokaler. Planering och genomförande av omdispositioner sker kontinuerligt för atl möta förändringar i myndigheternas lokalbehov.

Resultaträkning för fasligheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen

1980/81

Av byggnadssty­relsen beräknad ändring 1981/82

Intäkter

Ersättning för lokaler som upplåts

lill statsmyndigheter                                2543000000         -1-417000000

Hyror och arrenden för lokaler och

markområden som upplåts till enskilda      109000000       +    5500000

Diverse inkomster                                           15500000           -    5500000

Summa intäkter                                           2667500000        4-417000000

Kostnader

Reparations- och underhälls­
kostnader m. m.                                            737259000        4-144889000
Hyres-och arrendeutgifter m.m.                    792000000        4-153000000
Kapitalkostnader

a)      avskrivningar                                         177000000           4-    9000000

b)     ränta på kapitalet                                  854 000000           4-72000000

Summa kostnader                                        2560259000         4-378889000

Överskott att tillföras statsbudgeten             107241000           4-38111000

1 förslaget fill resultaträkning för fastighetsförvaltningen budgetåret 1981/81 beräknar byggnadsstyrelsen en sammanlagd ökning av hyresin­komsterna med ca 422 milj. kr., varav 417 milj. kr. från statliga lokalbru­kare. Inkomstökningen beror främsl på atl styrelsen i större utsträckning än lidigare tillämpat en marknadsanpassad hyressällning. Under posten lill Diverse inkomsler beräknas en minskning med 5,5 milj. kr. Minskningen förklaras av atl rundradioavgiflsmedel för avskrivningar av investeringar i radio- och televisionshus efter omläggningen av budgetsystemet beräknas utanför statsbudgeten. Under utgifterna för fastighetsförvaltningen har byggnadsstyrelsen beräknat sammanlagt ca 882 milj. kr. för reparalions-och underhållskostnader m.m. Av beloppet avser ca 551 milj. kr. fastig-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                         75

helsdrift, vilkel innebär en ökning om ca 91 milj. kr. som huvudsakligen beror pä ökade värmekoslnader. De höjda värmekoslnaderna har dock kunnat begränsas genom olika energisparätgärder. Sådana ålgärder har medfört en reducering av värmeförbrukningen med ca 10% under hösten 1979. För fastighetsunderhåll saml ombyggnad och komplettering beräk­nar byggnadsstyrelsen sammanlagt ca 260 milj. kr., varav ca 18 milj. kr. avser slottsbyggnader m.m. och ca 12 milj. kr. utrikes fasligheler. Delta innebär en ökning för den inrikes fastighetsförvaltningen med ca 50 milj. kr., varav för slottsbyggnader ca 6,5 milj. kr., medan kostnaderna för utrikes fastigheter beräknas minska med ca 3 milj. kr. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas lill ca 73 milj. kr., dvs. en ökning med ca 5 milj. kr. Av administrationskostnaderna avser ca 5,5 milj. kr. kostnader för förvaltning av utrikeslokaler. Förräntning av det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet beräknas för innevarande budgetär lill 926 milj. kr. Avskrivningarna beräknas lill 186 milj. kr. Överskottet av fastighetsförvaltningen beräknas uppgå till ca 145 milj. kr.

2. Anskaffning av fastigheter och lokaler omfattar delpro­grammen Byggnadsproduklion och Fastighetsköp. Till programmet hän­förs också inhyrningar i de fall dessa förutsätter nybyggnad lill en beräk­nad investeringskostnad av 2 milj. kr. eller högre. Delprogrammet Bygg­nadsproduklion omfatlar projektering och produktion (byggande). För projekteringen anlitas utomstående konsulter. Projektledning utförs av projekteringsbyrän och i viss utsträckning av de regionala byggnadsför-valtningarna. Byggnadsförvallningarna svarar även för byggledning, kon­troll och besiktning. För utförandet anlitas entreprenörer eller de tre egen-regienheterna i Slockholm, Uppsala och Lund. De senare omsätter sam­manlagt ca 185 milj. kr. per budgetår varav huvuddelen inom anskaffnings­programmet.

Byggnadsproduktionen beräknas för budgetåret 1980/81 uppgå till ca I 100 milj. kr. Härav avser ca 365 milj. kr. förvaltningssektorn, ca 90 milj. kr. polis- och åklagarväsendet, ca 245 milj. kr. högre utbildning och forsk­ning, ca 35 milj. kr. kultursektorn, ca 40 milj. kr. kriminal- och socialvård, ca 250 milj. kr. uppdrag för affärsverken och ca 70 milj. kr. uppdrag för riksdagen. Under budgetåret 1981/82 kommer byggnadsproduktionen en­ligl preliminära bedömningar att minska lill ca 700-800 milj kr. Kostnader för anskaffning av utrikes lokaler beräknas lill ca 22 milj. kr.

För fastighetsköp uppgick förbrukningen under budgetåret 1979/80 till ca 78 milj. kr. För budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknar verkel medelsför­brukningen lill ca 97 resp. ca 100 milj. kr.

Inhyrningar som förutsätter nybyggnad beräknas motsvara en årlig in­vesteringsvolym om ca 160 milj. kr. under innevarande och nästa budget­år.

Kostnaderna för byggnadsproduktion och för fastighetsköp bestrids slutligt från anslag till byggnadsverksamhet m. m. samt från uppdragsme-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                         76

del. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmel beräk­nas för innevarande budgetår till 82,5 milj. kr. Härav avser ca 1,2 milj. kr. kostnader för utrikes lokaler. Eftersom verksamheten är beroende av investeringsvolymen kan resursbehovet för budgetåret 1981/82 inte slutgil­tigt bedömas förrän vid ingången av budgetåret.

3.   Inredning omfattar planering och upphandling av inredning för
lokaler inom sektorerna högre utbildning och forskning saml kulturända­
mål och i övrigt efter regeringens särskilda beslut. Sålunda har verkel fåll
ansvarel för planering och anskaffning av inredning för de myndigheter
som omlokaliseras från stockholmsområdet saml för de planerade loka­
lerna för regeringskansliet i Stockholm. Härtill kommer sådana projekt,
där lokalbrukarna uppdrar åt styrelsen all planera och upphandla inredning
och ställer erforderliga medel lill styrelsens förfogande. Utomlands svarar
byggnadsstyrelsen för projektering, förvaltning och anskaffning av inred­
ning för utrikesrepresenlationens kanslilokaler, chefsboslädernas repre-
senlalionsdelar samt vissa andra bostäder m. m. Byggnadsstyrelsen har
föreslagil alt verkel successivt skall överta ansvaret för inredningsverk-
samhelen i samband med nyanskaffning av lokaler för de statliga myndig­
heter för vilka verket har lokalhållningsansvar. Kostnaderna för inred­
ningsverksamheten beräknas till ca 77 milj. kr. innevarande budgetår och
ca 79 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Av beloppen avser 12,1 resp. 12,5
milj. kr. inredning av utrikeslokaler.

Administralionskostnaderna beräknas till ca 9 resp. ca 9,7 milj. kr., varav för inredning av utrikes lokaler 1,9 milj. kr. under vart och ell av budgetåren 1980/81 och 1981/82.

4.   Övrig verksamhet omfattar den gemensamma kontorsdriflen
och reprocenlralen för myndigheterna inom kv. Garnisonen i Stockholm,
drift av parkeringsanläggningar vid vissa statliga myndigheter, effektivise­
ring och rationalisering inom städningsområdet, rådgivning i transporifrå-
gor, slutande av avtal för sådana transporter av bohag för statsanställda
som bekostas av staten i egenskap av arbetsgivare samt försäljning m. m.
av den inredning som lämnas kvar av omlokaliseringsmyndigheter i de
lokaler som utryms.

Den totala kostnaden för kontorsdriften i kv. Garnisonen beräknas upp­gå till 25,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Verksamheten finaniseras genom etl kontorsdriftpålägg som debiteras lokalbrukarna i förhållande till den kontorsyta som dessa disponerar i kv. Garnisonen. Delta pålägg beräknas till 224 kr./m- för budgetåret 1980/81 och 236 kr./m- för budget­ärel 1981/82. Kostnaderna för reprocenlralen beräknas till 5,8 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 5,9 milj. kr. budgetåret 1981/82. Dessa kostnader finansieras med ersättning för framställda trycksaker. Byggnadsstyrelsens andel av kostnaderna för den gemensamma kontorsdriflen beräknas till 3,4 resp. 3,6 milj. kr. och andelen av kostnaderna för del av statistiska central­byrån förvallade gemensamma biblioteket lill 680000 resp. 770000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 77

Kostnaderna för drift av parkeringsanläggningar budgetåret 1981/82 be­räknas till 5,5 milj. kr. Dessa kostnader läcks helt av parkeringsavgifter. Byggnadsstyrelsen svarar för effektivisering och rationalisering inom slädningsområdet för den statliga sektorn.

Inom de beräknade beloppen för byggnadsstyrelsens administration be­strids kostnader för viss intern service som är gemensam för verksamhels-områdena. Dessa kostnader fördelas på verksamhetsområden och ingår i de tidigare redovisade administrationskostnaderna.

En sammanfattning av byggnadsstyrelsens administrationskostnader fördelad på de olika verksamhetsområdena redovisas i del följande.

(1 000-lal kr.)

Av byggnadsstyrelsen beräknat för

1980/81                       1981/82

Utgifter

67 749

72748

82437

85 361

8993

96.56

25 430

27 131

1. Förvaltning av fastigheter och lokaler

2.       Anskaffning av fastigheter och lokaler

 

3,       Inredning

4,       Övrig verksamhet

Summa utgifter                                            184609'                        194896

Inkomster

Kostnadstäckning från hyresinkomster
och byggnadsanslag                                  184608                        194895

Nettoulgift                                                            1                                1

' lnk|. 7 milj. kr. beräknade merkostnader avseende pris- och löneomräkning.

Föredraganden

Innan jag går närmare in på byggnadsstyrelsens verksamhet vill jag redovisa några återstående frågor belräffande redovisning m. m. som för­anleds av den av riksdagen beslutade omläggningen av budgetsystemet.

Den projektering av byggnader för civil statlig verksamhet som bedrivs av byggnadsstyrelsen finansieras fr.o.m. budgetåret 1976/77 direkt från det anslag från vilket slutlig finansiering av byggnadsföretaget skall ske (prop. 1975/76: 100 bil. 9, FiU 1975/76:24. rskr 1975/76:225). Motsvarande finansieringsregler för styrelsens projektering av byggnader för försvars­ändamål har införts till innevarande budgetår (prop. 1979/80: 100 bil. 7, FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316). Dessförinnan finansierades styrelsens projektering förskottsvis från del nnder fonden för förlag till statsverket uppförda invesleringsanslaget Vissa projekteringskostnader. De nedlagda projekteringskostnaderna återfördes lill fonden när medel för byggnads­projekten anvisats av riksdagen. Kostnaderna för sådan projektering som på grund av I.ex. väsenlligt ändrade planeringsförutsättningar inte kunnat tillgodogöras i det fortsatta arbetet har reglerats över fonden för oregle­rade kapilalmedelsförlusler. Del har ankommit på regeringen att besluta

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           78

om avskrivning av sådana kostnader med anlitande av fonden. Besluten har i efterhand redovisats för riksdagen.

Genom den av riksdagen beslutade omläggningen av budgetsystemet upphörde fonden för förlag lill statsverket och fonden för oreglerade kapi­lalmedelsförlusler som särskilda redovisningsobjekt. Omläggningen av budgetsystemet innebär vidare all förslag lill nedsättning av förränlnings-kraven för investeringar i byggnader som förvallas av byggnadsstyrelsen skall anges i anslagsproposilioner (prop. 1979/80: 100 bil. 3, FiU 1979/ 80:16, rskr 1979/80:175).

Byggnadsstyrelsen har redovisat nedlagda kostnader för ell anlal bygg­nadsprojekt under skilda huvudtitlar, där projekteringen enligl regeringens beslut skall bekostas från anslaget Vissa projekteringskostnader och där riksdagen ännu inte beviljat medel för utförande av byggnadsarbetena. Enligl styrelsens bedömning kan vissa av dessa kostnader pä grund av ändrade planeringsförutsättningar inte tillgodogöras i del fortsatta arbelel. Styrelsen föreslår atl det kapital som inte kan tillgodogöras avskrivs, saml alt regeringen bemyndigar styrelsen all la i anspråk medel från berörda anslag för byggnadsarbeten för atl täcka övriga kostnader som hittills finansierats från anslaget Vissa projekteringskostnader.

Jag delar styrelsens uppfattning att sådant nedlagt kapital som på grund av väsenlligt ändrade förulsällningar inte kan tillgodogöras i det fortsatta arbetet bör avskrivas i enlighet med de principer som hittills har tillämpats. Riksdagen (FiU 1977/78: I, rskr 1977: 19) har uttalat atl regeringen i samma omfallning som lidigare bör underställa riksdagen frågan om minskning av den statliga förmögenheten. Det är enligt min uppfattning naturligt att det även fortsättningsvis får ankomma på regeringen att besluta om avskriv­ning av nedlagda projekteringskostnader. De beslut som regeringen fattar bör i efterhand redovisas för riksdagen.

Mot bakgrund av atl fonden för förlag till statsverket upphört som särskilt redovisningsobjekt bör vidare övriga kostnader som finansierats från anslaget Vissa projekteringskostnader fortsättningsvis finansieras från del anslag för byggnadsarbeten där slutlig finansiering av byggnadsobjek­tet bör ske. Enligt vad jag erfarit kommer cheferna för berörda departe­ment all redovisa förslag i enlighet härmed. Medel för ändamålet bör anvisas från berörda anslag lill byggnadsverksamhet för att reglera den för-skollsvisa belastningen på anslaget Vissa projekteringskostnader.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration bestrids, inom ra­men för de ekonomiska restriktioner som regeringen beslutar, slutligt från hyresinkomster saml över de anslag m. m. som står till förfogande för förvaltning och anskaffning av fasligheler och lokaler och för inredning saml av inkomsler från uppdragsverksamhet. 1 statsbudgeten tas upp endast ell formellt belopp av I 000 kr. under detta anslag.

Jag har i det föregående redovisat den av styrelsen beräknade omslut­ningen inom de olika verksamhetsområdena under innevarande och nästa

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 79

budgetår. Inom verksamhetsområdet Förvaltning av fastigheter och lo­kaler exkl. administrationskostnader beräknar jag sammanlagt 789,5 milj. kr. för reparations- och underhållskostnader m. m. Av delta belopp har jag beräknat 238,5 milj. kr. lill fastighetsunderhåll saml ombyggnad och kom­plettering enligt följande sammanställning.

1980/81            Beräknad ändring 1981/82

Byggnads-              Före-

slyrelsen              draganden

Kostnader för fastighets­underhåll samt ombyggnad

och komplettering                         200000000       4-58400000        4-38500000

därav

a.  slottsbyggnader m. m.          (11500000)    (4- 6500000)        (4-  1600000)

b.   utrikes fastigheter                 (9000000)    (4-3 400000)        (4-    800000)

Mitt förslag innebär en uppräkning utöver vad som föranleds av bygg-nadskoslnadsslegringen och ökningen av fastighelsbeslåndel. Uppräk­ningen är motiverad med hänsyn främst till behovel av ökade underhållsåt­gärder i del äldre fastighetsbeslåndet saml behovel av ökade medel för angelägna förbättringar av arbetsmiljön.

Jag vill i della sammanhang la upp vissa frågor om beräkning av medel till fastighetsunderhåll saml ombyggnad och komplettering för byggnads­styrelsens fastighetsförvaltning. Före den av riksdagen beslutade budget­omläggningen fastställde riksdagen en stat för statens allmänna fastighets­fond. Staten omfattade på utgiftssidan posterna Reparations- och under­hållskostnader m.m., Avsällning fill värdeminskningskonto saml Hyres-och arrendeulgifter m.m. Samtliga utgiftsposter var för slottsbyggnader­nas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av sta­tens allmänna fastighetsfond förslagsvis betecknade. Under posten lill Reparations- och underhållskostnader beräknades medel till bl. a. fastig­hetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering. 1 samband med budget­omläggningen ersattes denna redovisning med bl. a. en resultaträkning för fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen.

Med jästighetsunderhåll avses sådan reparation eller ersättning av för­slitna och på annat sätt skadade byggnads- eller anläggningsdelar som måsle göras för alt bibehålla fastigheten i dess byggnadstekniska skick och funktion. För beräkning av medelsbehovet för underhåll av fastigheter som förvallas av byggnadsstyrelsen gäller vad som anfördes i prop. 1972: I (bil. 21, FiU 1972:8, rskr 1972:51). Beräkningarna grundas på statistiska erfa-renhelsdata. För olika lokallyper beräknas genomsnittliga underhållskost­nader per kvadratmeter vilka läggs till grund för beräkning av det aktuella medelsbehovet.

Med ombvggnad och komplelteiJng avses ändrings- och kompletterings­arbeten som tillgodoser krav på ändring av lokaler och rationalisering av

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 80

drift och underhåll under förutsätlning atl åtgärderna inte eller endasi i ringa mån ökar värdet på den anläggning de avser. Medelsberäkningen för ombyggnad och komplettering sker på grundval av kostnadsberäkningar av planerade ålgärder. Övriga ombyggnader finansieras från de kostnads­ramar till Diverse objekt som förs upp i förslagen till investeringsplaner under anslag för byggnadsändamål under olika huvudtitlar i statsbudgeten.

De arbeten som finansieras från utgiftsposterna fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering är av sådan karaktär alt det föreligger slora svårigheier all exakt beräkna medelsutfallet inför varje budgetår. Del beräknade medelsulfallel på längre sikt kan med hänsyn lill viklen av att bibehålla det statliga fastighetsbeståndet i dess byggnadstekniska skick och funktion och av en rationell fastighetsförvaltning påverkas endast i begränsad omfattning. Det kan emellertid vara motiverat atl anpassa om­fattningen av underhålls- och ombyggnadsålgärder lill bl. a. behoven av sysselsättningsskapande åtgärder. Enligl min mening bör det ankomma pä regeringen alt besluta om medel till fastighetsunderhåll saml ombyggnad och komplettering enligl nu redovisade av riksdagen godtagna riktlinjer.

För verksamhetsområdet Inredning har byggnadsstyrelsen föreslagit all styrelsen successivt får elt utökat ansvar för inredningsverksamheten i samband med nyanskaffning av lokaler för de statliga myndigheter för vilka styrelsen har lokalhållningsansvar. Regeringen har vid skilda tillfäl­len uppdragit ål styrelsen att svara för planering och upphandling av inredning i samband med planeringen av sådana förvaltningsbyggnader som skall inrymma flera myndigheter. Den samordning av inredningspla­neringen som därigenom har uppnåtts har enligt min uppfattning gett goda erfarenheter. Jag finner del ändamålsenligt all sådana uppdrag övervägs även fortsättningsvis i första hand i samband med lokalförsörjningsprojekl som berör flera myndigheter.

För verksamhetsområdet Anskaffning av fasligheter och lokaler innebär de förslag till anslag för byggnadsverksamhet som redovisas under olika huvudtitlar i budgetproposifionen en minskad investeringsvolym för nästa budgetår. Jag anser mol denna bakgrund alt verksamheten inom byggnads­styrelsen bör kunna bedrivas inom ramen för ell besparingsallernativ. Jag beräknar kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration till ca 170 milj. kr. för nästa budgetår enligt följande sammanställning:

 

 

 

1980/81

Beräknad ökning

1981/82

 

Byggnads-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Lönekostnader

125 550000

4-4 425 000

4-5217000

Sjukvård

500000

-

-

Reseersättningar och expenser

13 867 000

4-   758000

4-   197 000

Lokalkostnader

16 862000

4-3 168000

4-3 168000

Bidrag till konlorsdrift

 

 

 

i kv. Garnisonen

4054000

+  357 000

4-   380000

 

160833000

4-8708000

4-8962000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                         81

Jag beräknar härutöver oförändrat 6,4 milj. kr. för utredningar rörande byggnadsföretag m.m.

Jag vill i detta sammanhang erinra om alt omfattningen av byggnadsin­vesteringarna och av reparations- och underhållsåtgärder och därmed verksamheten inom byggnadsstyrelsen kan komma alt förändras i förhål­lande lill budgetförslaget med anledning av de konjunktur- och arbets­marknadsåtgärder som forfiöpande övervägs.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.  bemyndiga regeringen atl fr.o. m. budgetåret 1981/82 besluta om medel till fastighetsunderhåll saml ombyggnad och komplette­ring inom byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning,

2.         till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av I 000 kr.

E 2. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

1979/80 Utgift         377489308              Reservafion            173414354

1980/81 Anslag       200000000

1981/82 Förslag        275000000

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig verksamhet och för vilka medel inte har anvisats under annat anslag. För byggnadsobjekl som beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs f.n. separata kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under ansla­get. Mindre investeringsobjekt belastar en kostnadsram för diverse objekt i investeringsplanen.

I min redovisning i det följande kommer jag inte att närmare redogöra för sådana objekt som tidigare har redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen har föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller för vilka de föreslagna ramhöjningarna föranleds enbart av den upp­räkning som är motiverad med hänsyn till den allmänna byggnadskost-nadsslegringen. För liden den I april 1979 - den I april 1980 beräknar styrelsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen till 11%.

Stockholm. Nybyggnad i kv. Ölbryggaren. 1 investeringsplanen finns uppförd en kostnadsram av 104 milj. kr. i prislägel den I april 1979, vilket motsvarar 109,6 milj. kr. i prislägel den I april 1980. Redogörelse för projektet har lämnats senast i prop. 1979/80: 100 (bil. II s. 58 och s. 61). Byggnadsstyrelsen har redovisat preliminära bygghandlingar med förslag fill ny kostnadsram saml hemställt om byggnadsuppdrag för en andra etapp av nybyggnaden. Styrelsen beräknar kostnaderna för hela projektet lill 114 milj. kr. i prislägel den I april 1980. Av beloppet avser 52,5 milj. kr. den färdigställda första elappen, 7,8 milj. kr. den del av Söderiedslunneln som 6    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           82

ankommer på staten och 53,7 milj. kr. den andra etappen av nybyggnaden. Arbetena med lunneldelen pågår f. n. Den fortsatta tidplanen för projektet innebär att byggnadsarbetena för den andra etappen kan påbörjas i februari 1982 och att inflyttning i de nya lokalerna kan ske i september 1984.

Stockholm. Ombyggnad i kv. Loen 3, etapp II. Lokalerna i kv. Loen 3 disponeras f.n. av social-, jordbruks- och bostadsdepartementen. Jord­bruksdepartementet skall enligt gällande planering flytta till nya lokaler i kv. Björnen som beräknas färdigställas i november 1981. De lokaler i kv. Loen 3 som friställs i samband med omflyttningen avses disponeras bl. a. för riksgäldskontoret som nu förhyr lokaler i kv. Polacken och kv. Brunk-huvudet. Därigenom får riksgäldskonloret en samlad lokallösning i kv. Loen. Lokalerna övertas ulan slörre förändringar. 1 samband med omdis-positionerna bör dock vissa ändringar och kompletteringar av säkerhetsåt­gärderna i kvarteret genomföras. Vidare planeras installation av en ny dokumenthiss med anknytning till den transporlkulvert som förbinder deparlementskvarteren. Åven vissa energibesparande åtgärder planeras genomföras. Byggnadsstyrelsen beräknar de sammanlagda kostnaderna för ombyggnadsarbetena lill 8,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1980.

Stockholm. Ombyggnad i kv. Lejonet, etapp I. 1 prop. 1976/77: 150 (bil. 2) redovisades vissa senareläggningar av byggnadsarbeten för regerings­kansliet i Södra Klara. Arbetena avsåg bl. a. om- och nybyggnader i kvarteren Johannes Större och Brunkhuvudet saml en genomgripande ombyggnad i kv. Lejonet för utrikesdepartementet. Planeringen inriktades efter denna senareläggning mot att byggnadsinvesteringarna skulle genom­föras under perioden 1981 - 1984. I prop. 1980/81: 20 (bil. 7) anfördes att de planerade byggnadsarbetena i kvarteren Johannes Slörre och Brunkhuvu­det borde uppskjutas ytterligare. 1 kv. Lejonet bör dock vissa byggnadsar­beten påbörjas nästa budgetår. De åtgärder som nu bör utföras är främst ombyggnad av lokaler för utrikesdepartementets sambandscentral, om­byggnad av entrén vid Gustav Adolfs torg saml åtgärder för att ansluta kvarteret till fjärrvärme. Sambandscentralen, som svarar för driften av tele- och radiokommunikationer mellan utrikesdepartementet och utlands­myndigheterna, skall enligt gällande planering disponera lokaler i kv. Le­jonet nr 3. De ålgärder som erfordras innan lokalerna kan las i anspråk är främsl vissa förändringar i byggnadsslomme och stomkomplettering, för­nyad el- och leleförsörjning saml bevaknings- och skyddsåtgärder. Åtgär­derna i entrén mol Gustav Adolfs torg omfatlar främst installationsarbeten i entréhallen. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för de aktuella ätgärderna till 19,6 milj. kr. i prisläget den I april 1980.

Stockholm. Ombyggnad av driftcentral m.m. i kv. Cephalus. Redogö­relse för projektet har lämnats i prop. 1979/80: 25 (bil. 5 s. 25). 1 gällande investeringsplan finns uppförd en preliminärt beräknad kostnadsram av 6,5 milj. kr. i prisläget den I april 1979, vilket motsvarar 7,2 milj. kr. i prisläget den I april 1980. Riksdagen avser att disponera viss del i kv. Cephalus

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                              83

redan i samband med den planerade återflyttningen 1983. Della kommer att påverka omfattningen av ombyggnadsåtgärderna. 1 avvaktan på del utökade byggnadsprogrammel föreslår styrelsen att kostnadsramen förs upp oförändrad.

Stockholm. Upprustning av lokaler i kv. Lysbomben. 1 samband med vägverkets omlokalisering fill Borlänge friställs lokaler om ca 16000 m i kv. Lysbomben vid Västerbroplan. Byggnadsstyrelsen har påbörjat om­placeringstester för all utreda förutsättningarna för all lokalisera bostads­styrelsen och statens planverk till kvarteret. Enligt styrelsens tidplan bör upprustningsarbelena genomföras etappvis med igångsättning av en första elapp under hösten 1981 och med successivt färdigställande fram till hös­ten 1983. Styrelsen avser alt återkomma med redovisning av byggnadspro­gram och förslag lill kostnadsram för projektet.

Lund. Ombyggnad av f.d. internationella studenthuset. Den 6 decem­ber 1976 godkände regeringen elt avtal om förvärv av f.d. internationella studenthuset i kv. Berzelius I i Lund. Efter ombyggnad av delar av faslig­heten år 1978 disponeras vissa lokaler för statistiska institutionen vid Lunds universitet. 1 fastigheten inryms även en restaurang. På grundval av etl av byggnadsstyrelsen redovisat byggnadsprogram har regeringen upp­dragit åt styrelsen atl projektera en ombyggnad av övriga delar av fastighe­ten. Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för ombyggnaden. Genom ombyggnadsålgärderna erhålls ca 2200 m" rumsarea för kontors-ändamål. Lokalerna är avsedda att disponeras för byggnadsstyrelsens byggnadsförvallning i Lund. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten till 9.9 milj. kr. i prislägel den I april 1980. Under förutsättning att ombyggnadsarbetena påbörjas under hösten 1981 kan inflyttning i lokalerna ske under hösten 1982.

Borås. Nybyggnad i kv. Balder. Redogörelse för projektet har lämnats i prop. 1979/80: 25 (bil. 5 s. 26-27). 1 investeringsplanen fördes i avvaktan på underlag för en säkrare kostnadsberäkning upp en preliminärt beräknad kostnadsram av 115 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979. Pä grundval av systemhandlingar har byggnadsstyrelsen beräknat kostnaderna för pro­jektet till 129 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979, motsvarande 143,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1980. Regeringen har uppdragit ål styrelsen att ulföra nybyggnaden inom denna kostnadsram.

Sundsvall. Ombyggnad av lokaler för riksförsäkringsverket i kv. Måsen. 1 gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram av 26,1 milj. kr. i prisläget den I april 1979 för nybyggnad i kv. Måsen av lokaler för riksför­säkringsverket. Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen all iord­ningställa lokaler för postexpedition i kvarteret saml att utföra vissa om­byggnadsarbeten av lokaler för dalorbehandling vid riksförsäkringsverket. Styrelsen fick för ändamålet la i anspråk högst 1 350000 kr. i prisläget den 1 april 1979 förskottsvis från den i investeringsplanen uppförda kostnads­ramen Diverse objekt. Styrelsen föreslår att kostnaderna för dessa om­byggnadsarbeten inräknas i kostnadsramen för nybyggnaden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                         84

Föredragandens överväganden

Jag har i förslagel lill investeringsplan förl upp den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadsramen för nybyggnad i kv. Ölbryggaren i Stockholm. Enligt styrelsens fidplan för projektet kan byggnadsarbetena för den andra etappen av nybyggnaden påbörjas i februari 1982. Jag är inle beredd alt nu ta ställning till denna tidplan. Tidpunkten för igångsättning bör bestämmas med hänsyn till bl. a. sysselsättningsläget inom byggnadssektorn i stock­holmsområdet. Jag avser att återkomma fill regeringen i denna fråga.

1 milt förslag lill investeringsplan har jag beaktat en av byggnadsstyrel­sen föreslagen höjning av kostnadsramen för ombyggnad för SIPRI med 200000 kr. Detta projekt har redovisats i prop. 1979/80: 25 (bil. 5 s. 26). Höjningen föranleds av att behovet av lunchrum och kök inte hade beak­tats i de av styrelsen redovisade systemhandlingarna.

Jag har i del föregående redogjort för den beslutade nybyggnaden i kv. Balder i Borås samt nybyggnaden i kv. Måsen i Sundsvall. Jag förordar att kostnadsramarna för dessa projekt justeras i enlighet med byggnadsstyrel­sens förslag. Jag förordar vidare all nya kostnadsramar för ombyggnad i kv. Loen 3, etapp II, ombyggnad i kv. Lejonet, etapp I i Stockholm samt ombyggnad av f. d. internationella studenthuset i Lund förs upp i investe­ringsplanen i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag.

Från den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen Diverse objekt finansieras fr.o.m. budgetåret 1975/76 sådana investeringsobjekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 2 milj. kr. enligt del prisläge som gäller då arbetena påbörjas. Kostnadsramen får vidare användas för andra planerade byggnadsobjekt då det av särskilda skäl är önskvärt atl ett objekt snabbi kan sällas i gång. 1 dessa senare fall redovisas förslag till särskild kostnadsram för objektet i efterhand för riksdagen (prop. 1975: 1 bil. 9, FiU 1975: 12, rskr 1975:64).

Den beloppsgräns av 2 milj. kr. för sådana mindre objekt som enligl riksdagens beslut generellt skall finansieras från kostnadsramen Diverse objekt motsvarar vid en uppräkning med hänsyn lill den allmänna bygg-nadskostnadsulvecklingen ca 3,6 milj. kr. i prislägel den I april 1980. Enligt min mening har den ordning som gällt vid handläggningen av mindre objekt medfört stora fördelar i fråga om ökad snabbhet och minskade kostnader för hantering av sådana ärenden. Jag förordar att de riktlinjer som riksdagen tidigare har godkänt framdeles bör gälla sådana objekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inle överstiger 4 milj. kr. enligl del prisläge som gäller då arbetena påbörjas. Objekten bör finansieras från kostnadsramen Diverse objekt. Einligt vad jag har erfarit kommer cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartementen senare denna dag all förorda att motsvarande ordning lillämpas i fråga om de i investeringsplanerna under anslagen lill Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, resp. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniver­sitet m. m. uppförda kostnadsramarna Diverse objekt.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11

85

Jag har i förslaget lill investeringsplan beräknat en kostnadsram av 100 milj. kr. för Diverse objekt. Uppräkning av kostnadsramen föranleds bl. a. av behovet av ålgärder för atl avhjälpa brister i arbetsmiljön. Vidare bör utrymme skapas för all genom omdispositioner kunna förbättra effektivite­ten i utnyttjandet av befintliga lokaler.

1 avvaktan på av byggnadsstyrelsen aktualiserade redovisningar av nya kostnadsramar m. m. för bl. a. ombyggnad i kv. Cephalus i Stockholm och upprustning av lokaler i kv. Lysbomben i Stockholm har jag under rubri­ken Tillkommande projekt beräknat ett medelsbehov av 15 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jag avser all i annal sammanhang återkomma med redogörelser för de arbeten som aktualiseras.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående förordar jag all medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och an­slagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

 

objekt

Kostnadsram

Medelsförbi

rukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

*;t:t

ställande år—mån.

 

79-04-01

80-04-01

Faktisk

Beräknad för

3ldl 1

är-mån.

 

80-06-30

1980/81

1981/82

 

Ej slutredovisade objekt

 

 

 

 

 

 

 

färdigställda före

 

 

 

 

 

 

 

1978-07-01

961390

967990

910049

33 047

9 100

 

 

Stockholm

 

 

 

 

 

 

 

ombyggnader i kv.

 

 

 

 

 

 

 

Garnisonen efter

 

 

 

 

 

 

 

FOA

5 600

6000

2781

2500

500

succ. fr.o. m. 78-09

succ, fr, 0, m, 79-01

Nybyggnad i kv. Öl-

 

 

 

 

 

 

 

bryggaren

104 000

114 000

55 923

3 000

3000

76-08

83-08

Försöfiningsåtgärder

 

 

 

 

 

 

 

m. m, i Södra Klara

51200

55 700

12 150

15 000

15 000

77-05

succ. t.o. m.

83/84

ombyggnad i kv. Loen 3,

 

 

 

 

 

 

 

etapp I

8950

9700

4 754

2000

1500

79-03

80-03

Ombyggnad i kv. Rosen-

 

 

 

 

 

 

 

bad

93 100

93 100

43 535

33 000

10000

78-08

81-03

Om- och nybyggnad i

 

 

 

 

 

 

 

kv. Björnen

163000

177 700

56841

60000

60000

78-06

82-03

öm- och nybyggnad i

 

 

 

 

 

 

 

kv. Tigern

94 300

103 500

20542

35 000

40000

78-03

82-06

Ombyggnad i kv.

 

 

 

 

 

 

 

Loen 3, etapp 11

 

8.300

 

500

3 000

81-11

82-06

Ombyggnad i kv.

 

 

 

 

 

 

 

Lejonet, etapp 1

 

19600

 

2 000

8000

81-05

82-12

Tillbyggnad inom konst-

 

 

 

 

 

 

 

fackskolans område

4100

4 100

4 100

 

 

77-08

78-09

Ombyggnad för statens

 

 

 

 

 

 

 

provningsanstalt

3 240

3 240

2796

400

40

79-02

79-11

Ombyggnad i kv. Rosteriet

3 740

4L50

3 388

600

150

79-01

79-08

Nybyggnad i kv.

 

 

 

 

 

 

 

Rosteriet

43 900

48400

9947

20000

15 000

79-08

81-10

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

86

 

 

 

 

 

 

Objekt

Kostnadsram

Medelsförb

rukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start är-mån.

ställande år-mån.

 

79-04-01

80-04-01

Faktisk

Beräknad för

 

80-06-30

1980/81

1981/82

 

Ombyggnad av drift-

 

 

 

 

 

 

 

central m.m. i kv.

 

 

 

 

 

 

 

Cephalus

6500

7200'

208

500

2.500

82-01

83-05

Ombyggnad för SIPRI

4000

4 650

1071

3000

300

80-03

80-10

Avloppsanläggning vid

 

 

 

 

 

 

 

Drottningholm

9500

10500

 

7000

2000

80-03

81-10

Ombyggnad för Stockholms

 

 

 

 

 

 

 

datorcentral i kv.

 

 

 

 

 

 

 

Garnisonen

8500

8100

764

6000

2000

80-03

81-06

Uppsala

 

 

 

 

 

 

 

Nybyggnad i kv. Blå-

 

 

 

 

 

 

 

senhus m. m.

59850

59850

53 262

3 000

1500

76-03

80-05

Tillbyggnad i kv. Hugin

 

 

 

 

 

 

 

och Munin för läns-

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningen

11300

12 200

9 159

2450

100

79-03

80-04

Linköping

Nybyggnader på Valla­
området för FOA                  104700        104700

Ombyggnad för länsstyrel­
sens dataenhet                          2 380           2000

Jönköping

Ombyggnad för läns­
styrelsens dataenhet                 2800            3 100

Kalmar

Nybyggnad, etapp III,
pä Östra Malmen                    28400          28400

Kristianstad

Om- och tillbyggnad
för länsstyrelsens
dataenhet                                 8 500            9050

Om- och nybyggnad i kv.
Södra Kasern för läns­
förvaltningen                         41900          45 600

Malmö

Nybyggnad i kv. Nora
för länsförvahningen            110000        115000

Lund

Ombyggnad i kv.
Sand ryggen                            14 300           15 800

Ombyggnad av f.d.
internationella stu­
denthuset                                                     9900

Halmstad

Nybyggnad i kv:en
Svarlmunken/Käll-
spränget för läns­
förvaltningen                         24 200         25 700

94 272          5000        5400   76-05        81-09

1669              331                   79-05        79-11

265          2 300          500   80-09        81-02

19589           6000        1000   78-12        80-06

6971            1550          500   78-10        79-12

17373         25000        3000   78-10        80-11

57 148        54000       3 800   78-11        80-12

993         10000       4 500   80-09        81-09

500         6000   81-09        82-08

20863           2000        1000   78-08        79-12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

87

 

Objekt

Medelsförbrukning

Kostnadsram

Bygg-        Färdig-

-------     slart          ställande

79-04-01       80-04-01       Faktisk        Beräknad för          är-mån.   år-mån.

80-06-30       1980/81      1981/82

Vänersborg

Om- och nybyggnad i kv. Poppeln för länsför­valtningen

Borås

Nybyggnader inom

Västeråsenområdet Nybyggnad i kv. Balder

Karlstad

Ombyggnad för läns­styrelsens dataenhet

Örebro

Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen

Västerås

Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen

Borlänge

Nybyggnader i kv. Inlagan

Falun

25 000         26000          19220          5000         1000    79-01       80-08

 

132000

132000

124 892

5000

1000

74-05

81-03

115 000

143000

6551

30000

70000

80-04

82-05

2930

2 700

2 344

356

79-05       79-11

78-03        79-08

12000          12000          10264          1600

14760

14 700

78-08        79-08

11988          2600

101000        103.500          80032         15000        3000    76-08        80-08

 

Tillbyggnad i kv. Kansliet för läns­förvaltningen

33 500

36000

Gävle

 

 

Nybyggnad i kv. Kapell­backen för länsför­valtningen

18000

16 500

Härnösand

 

 

Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen

Om- och tillbyggnad för länsstyrelsens dataenhet

21000 6800

22 200 7400

Sundsvall

 

 

Nybyggnad i kv. Måsen Nybyggnad i kv. Jungfrun

26 100 47600

27 700 48 800

Östersund

 

 

Nybyggnad i kv. Lagmannen

31300

33 800

23 436         9000         2000    78-10        80-02

78-06        79-09

14 729           1700

17 186           3 000         2000    78-05        80-05

4 159         2000         1241     79-08      80-10

26002           1600                     72-06       80-12

41384          3000         3 000     77-03      79-11

M 150           8000         4000    79-02        80-09

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

80-04-01

Faktisk

Objekt

Kostnadsram

79-04-01

Medelsförbrukning

Beräknad för

Bygg-        Färdig-
starl          ställande

är-mån.   år-mån.

80-06-30       1980/81      1981/82

Umeå

Nybyggnad etapp II i kv. Alvsbacka för länsförvaltningen

Luleå

Ombyggnad för läns­styrelsens dataenhet

Övrigt

Tillkommande projekt

Diverse objekt

Projekterings­kostnader

Erfarenhetsmässig re­ducering av medels­behovet

24000          24 000         21361           1000         1000    78-03

3 150           3 300           2 346            500           400     79-08

15 000
80000         lOOOOO         26188         15 000        15 000

21232          20000        20000

-66 120     -63031 2667390      2830430      1884530       393414      275000

80-08

80-03

' Preliminärt beräknad kostadsram,

'- Jfr prop. 1979/80: 125 (bil 5), FiU 1979/80: 36, rskr 1979/80: 332.

Anslagsberäkning(1 000-tal kr.)

 

Medelstillgång

 

Beräknad niedelsförbrukning

Behållning 1980-07-01

173414

1980/81                 393414

Anslag för 1980/81

220000

1981/82                 275 000

(varav 20 000 har föresla-

 

 

gits på filläggsbudgel 11)

 

 

Anslag för 1981/82

 

 

(förslag)

275000

 

 

668414

668414

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig
förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,

2.  till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1981/
82 anvisa ell reservationsanslag av 275000000 kr.

E 3. Inredning av byggnader för statlig förvaltning

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

25 194948 20000000 30000000

Reservation

I 301051

Från anslaget bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av bygg­nader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet. Bl. a. bekostas

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                 89

från anslaget inredning och till lokalerna knuten, generell utrustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokalisering av statlig verksamhet. För planering m. m. av denna inredning och utrustning svarar huvudsaklig­en resp. byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden för universitet och högskolor. Formerna för planeringen har redovisats i prop. 1972: 130 (bil.5 s. 21).

Enligl bemyndigande av riksdagen får regeringen besluta om beställning av viss inredning och utrustning i avvaktan pä att kostnadsramar redovisas för riksdagen Ofr prop. 1976/77:100 bil. II, FiU 1976/77:13, rskr 1976/ 77: 169). Bemyndigandet gäller i de fall riksdagen har beslutat om det byggnadsobjekt för vilket inredningen eller utrustningen är avsedd. Redo­visning av beslut om beställning av inredning eller utrustning som har fattats med stöd av detta bemyndigande lämnas normall i samband med redovisningen av förslag lill nya eller ändrade kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har redovisat förslag till nya eller ändrade kostnadsramar för anskaffning av inredning och utrust­ning lill byggnader för statlig förvaltning. För de förslag som bör behandlas i detla sammanhang kommer jag all lämna en kortfattad redogörelse i del följande. Redovisningen är ortsvis uppställd.

Stockholm. Inredning av om- och nybyggda lokaler för regeringskans­liet i Södra Klara. En redogörelse för nu pågående om- och nybyggnadsar-belen för regeringskansliet i Södra Klara har lämnats senast i prop. 1977/ 78:100 bil. 11 (FiU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 229) och prop. 1978/79:25 bil. 6 (FiU 1978/79: 13, rskr 1978/79:30). 1 gällande inredningsplan finns upp­förd en delram av 28,5 milj. kr. för inredning lill kv. Rosenbad, Björnen och Loen 3. Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till nya kostnadsra­mar för inredning till kv. Tigern och kv. Lejonet, elapp 1. Lokalerna i kv. Tigern omfattar en inredd area av 10530 m". Byggnadsstyrelsen har beräk­nat kostnaderna för ny inredning till dessa lokaler till 11,2 milj. kr. Den inredda arean i de ombyggda lokalerna i kv. Lejonet uppgår lill 885 m". Kostnaderna för den inredning som behöver nyanskaffas i samband med ombyggnaden beräknar styrelsen lill 1,2 milj. kr. Styrelsen har vidare beräknat kostnaderna för utrustning som behöver anskaffas i samband med ombyggnad av lokaler i kv. Loen 3 till 650000 kr. Dessa kostnader avser teleteknisk utrustning och dokumenthiss.

Borås. Inredning och utrustning av nybyggnad i kv. Balder. En redogö­relse för nybyggnaden har lämnats i prop. 1979/80:25 (bil. 5 s. 26-27). Nybyggnaden skall inrymma lokaler för högskolan i Borås, för Stiftelsen Institutet för Förelagsutveckling (SIFU) samt för länsbostadsnämnden, yrkesinspektionen och åklagarmyndigheten i Borås. Regeringen har upp­dragit åt byggnadsstyrelsen att svara för planering av inredning lill nybygg­naden. Ulrustningsnämnden svarar för planering av bl. a. lokalanknuten utrustning för SIFU.

Byggnadsstyrelsen beräknar den inredda arean för högskolan till ca

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                              90

7280 m", varav ca 3610 m" utgör undervisningslokaler, ca 2060 m" biblio­tek m. m. och ca 1610 m kontorslokaler. Härtill kommer gemensam matsal, paus- och vilrum m.m. om ca 1920 m inredd area. Enligl bygg­nadsstyrelsens bedömning kan befintlig inredning vid högskolan återan­vändas endast i begränsad omfattning. Styrelsen beräknar kostnaderna för erforderlig ny inredning till 8650000 kr.

Byggnadsstyrelsen beräknar den inredda arean för SIFU till ca 5910 m-, varav ca 3295 m utgör kontorslokaler, ca 1365 m laboratorier, verkstadslokaler och förråd, ca 590 m" undervisningslokaler och ca 660 m' uppehållsutrymmen m. m. Enligt byggnadsstyrelsen kan viss fill verksam­heten knuten inredning medföras vid SIFU:s flyttning lill Borås. Styrelsen beräknar kostnaderna för erforderlig ny inredning lill 4,4 milj. kr.

Den inredda arean för länsbostadsnämnden, yrkesinspektio­nen och åklagarmyndigheten beräknar byggnadsstyrelsen lill sam­manlagt ca 2 120 m', huvudsakligen kontorslokaler. För yrkesinspektionen erfordras enligl styrelsen endasi begränsade kompletteringar till befinfiig inredning. För de övriga myndigheterna måsle emellertid ny inredning anskaffas i slörre omfallning. De sammanlagda kostnaderna för erforderlig ny inredning beräknas lill I 555000 kr.

Sammanlagt uppgår den inredda arean i nybyggnaden till ca 17230 m'. Byggnadsstyrelsen föreslår atl en kostnadsram av 14,6 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Ulrustningsnämnden föreslår atl en gemensam rikstelefonanläggning an­skaffas för högskolan, SIFU, yrkesinspektionen och länsbostadsnämnden. Åklagarmyndighetens telefoner kommer alt anslutas till polishusels växel. Den gemensamma telefonväxeln bör enligl nämnden vara elektronisk och förses med utrustning för direktval. Kostnaderna för en sådan växel med en kapacitet för erforderliga 400 anknytningar beräknas lill ca 2 milj. kr. Inbyten av befinlliga anläggningar beräknas reducera kostnaderna med ca lOOOOO kr. Enligl ulrustningsnärnndens bedömning innebär anskaffning av en gemensam växel bl. a. minskade driftkostnader och atl behoven av snabbtelefonanläggningar och stalivutrymmen minskar. Nämnden föreslår alt en delram av 1,9 milj. kr. för telefonväxel förs upp i ulruslningsplanen. Ulrustningsnämnden har vidare beräknat kostnaderna för anskaffning av viss övrig utrustning för SIFU till 325000 kr. Kostnaderna avser bl.a. vissa teletekniska anläggningar, flextidsanläggning, lyftanordningar m.m. saml utrustning till paus- och matrum. Nämnden föreslår all en kostnads­ram av 325000 kr. för övrig utrustning förs upp i ulruslningsplanen.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av byggnadsstyrelsen förordar jag alt följande inredningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för nästa budgetår. Vid beräkningen av de nya kost­nadsramarna har jag tagit hänsyn lill de tidpunkter vid vilka anskaffningen kommer all ske.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11

91

Inredningsplan (1 000-lal kr.)

Inredningsobjekt

Förordad ram eller ändring av tidigare ram

Kostnadsram

definitiv

delram

art'

Medelsför­brukning t. o. m. 1980-06-30

 

Färdigställda, ej slutredovisade objekt

Stockholm

Inredning och ut­rustning av kasern i kv. Garnisonen

Inredning av om-och nybyggda lokaler för regerings­kansliet i Södra Klara

Inredning av förvalt­ningslokaler i kv. Rosteriet

Uppsala

Inredning av nybygg­nad i kv. Bläsen-hus m. m.

Linköping

Inredning av nybygg­nader på Vallaom-rädet för FOA

Borås

Inredning av nybygg­nad i kv. Balder

Borlänge

Inredning av nybygg­nader i kv.Inlagan

Sundsvall

Inredning av nybyggnad i kv. Jungfrun

Inredning av lokaler för patent- och re­gistreringsverket

Umeå

Inredning av nybygg­nader i Ersmark

Luleå

Inredning av nybyggnad inom Porsöomrädet

Övrigt

Till byggnadsstyrelsens

disposition Diverse objekt

4-12400

4-14000

4-26400

37 150

7375

4850

10000

12900

14000

17400

4000 2700

9400

4900

1000 2000

40900

168575

2b

35080

7 299

1 176

8 597

9413

8903

3 232 1743

7 563

3 882

1571 88459

'Art av kostnadsram för resp. objekt: 1    Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram 2a  Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv) 2b Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram) 3     Förslag till ny kostnadsram

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

92

Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av utrustningsnämn­den för universitet och högskolor förordar jag alt följande ulruslningsplan läggs lill grund för medelsberäkningen nästa budgetår.

 

Ulruslningsplan (1 000-tal kr.)

 

 

 

 

Utrustningsobjekt                  Förordad ram eller ändring av tidigare ram

Kostnadsram definitiv

delram

art'

Medelsför-—   brukning t.o.m. 1980-06-30

Färdigställda, ej slutredovisade objekt

Stockholm

Om- och nybyggda lo­kaler för rege­ringskansliet i Södra Klara: telefonväxel m. m. övrig gemensam ut­rustning

Linköping

Utrustning för försöksstationer för FOA

Karlstad

Nybyggnader i Klara-

omrädet: telefonväxel övrig utrustning

Borås

Nybyggnad i

kv. Balder: telefonväxel övrig utrustning

Borlänge

Statens vägverk/ statens trafiksäker­hetsverk: telefonväxel övrig utrustning

Sundsvall

Patent- och registre­ringsverket: telefonväxel övrig utrustning

4-  650

-hl 900

+  325

4-2875

16330

11650

430

3 656

325

1255

240

61261

6380

14000

2 300

1900

2 270

525

2a

20814

124

► 3215

2201 1008

370 67

27 799

'Art av kostnadsram för resp, objekt: 1    Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram 2a  Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv) 2b  Förslag till ändrad kostnadsram (lidigare fastställd som delram) 3    Förslag till ny kostnadsram

un-

Jag beräknar atl medelsförbrukningen för inredning och utrustning . der innevarande och nästa budgetår kommer att uppgå till ca 50 milj. kr. För innevarande budgetår har anvisats 20 milj. kr. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår således till ca 30 milj. kr. Jag förordar atl anslaget förs upp i statsbudgeten med detta belopp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           93

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl besluta om anskaffning av inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsra­mar som jag har förordat i del föregående,

2.     till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1981/ 82 anvisa etl reservationsanslag av 30000000 kr.

E 4. Inköp av fastigheter m. m.

1979/80 Utgift              58806189              Behållning               17 103786

1980/81 Anslag            65000000

1981/82 Förslag         55000000

Anslaget används för fastighelsförvärv efter beslut av regeringen i varje särskilt fall, bl. a. för markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet och förvärv av tomtmark för förvallningsbyggnader och polis­hus. Byggnadsstyrelsen har av regeringen bemyndigats att - om kostna­den i det enskilda fallet inle överstiger 300000 kr. - själv besluta i frågor som gäller bl. a. fastighetsregleringar och komplelleringsköp.

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1979/80 har utbetalats ca 58,8 milj. kr. för faslighels-förvärv. Härutöver hade vid budgetårets utgång ca 14,8 milj. kr. enligl lidigare åtaganden ännu inte utbetalats. Byggnadsstyrelsen hade vid ut­gången av budgetåret till regeringen redovisat förslag om ytterligare för­värv lill en sammanlagd kostnad av ca 10,2 milj. kr.

Förhandlingar pågår fortlöpande med kommuner och enskilda om mark-och fastighelsförvärv för utbyggnad av slallig förvaltning bl. a. länsförvalt­ningen samt domstols- och polisväsendet. Styrelsen bör vidare hålla en viss beredskap för sådana byggnadsobjekt som kan komma atl tidigareläg-gas.

Byggnadsstyrelsen beräknar alt etl genomförande av nu akluella förvärv skulle ge ett medelsbehov av ca 40 milj. kr. för nästa budgetår. Styrelsen föreslår alt medel även beräknas för förvärv av sådana fastigheter där styrelsen är ensam eller dominerande hyresgäst. Enligl styrelsen ökar statens kostnader kraftigare för sådana lokaler än för det egna fastig­hetsbeståndet. Anslaget för nästa budgetår föresläs föras upp med 85 milj. kr.

Föredraganden

Jag räknar med att medelsbehovel för förvärv av tomtmark för förvall­ningsbyggnader kommer alt minska nästa budgetår. Enligl min mening bör frågan om förvärv av sådana fastigheter där staten är ensam eller domine-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                           94

rande hyresgäst prövas med hänsyn till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall och till det slatsfinansiella utrymmet. Jag är inle beredd atl nu beräkna särskilda medel för della ändamål under anslaget. Med beaktande av alt viss beredskap för oförutsedda förvärv bör finnas beräk­nar jag anslagsbehovet fill 55 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 55000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11

95

F. STATLIG PERSONALPOLITIK M. M.

Fl. Statens arbetsgivarverk

1979/80 Utgift 1980/80 Anslag 1981/82 Förslag

24848315 26050000 26849000

Statens arbetsgivarverk är central förvaltningsmyndighet för dels för­handlingar i och samordning av frågor som rör reglering av förhållandet mellan offentlig arbetsgivare och arbetstagare, såvitt gäller anställnings-eller arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken inom statsförvaltningen.

Arbetsgivarverket leds av en styrelse. Vidare finns inom styrelsen en förhandlingsdelegation. Organisationen i övrigt fastställs enligt arbetsgi­varverkets bestämmande. Chef för arbetsgivarverket är en generaldirek­tör.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Arbetsgivar­verket

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

89 41

— 2

-2

 

130

-2

-2

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

19932000

36000

221000

4811000

10.50000

4-1596000 4-      4000 +    25 000 -   166000 4-   110000

4-830000 4- 4000 4- 11000 -132000 4- 86000

 

26 050000

4-1569000

4-799000

Statens arbetsgivarverk

1.  Pris- och löneomräkning m.m. 2075000 kr.

2.         De besparingar som arbetsgivarverket enligt huvudförslaget har re­dovisat belöper sig till 506000 kr.

Föredraganden

1 linje med vad som anfördes i prop. 1978/79: 111 bil. 7 punkten 3.13 (KU 1978/79:35, rskr 1978/79: 364) om åtgärder för att effektivisera arbetet med

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                 96

att förenkla de slalliga kollektivavtalen har regeringen den 4 december 1980 beslutat att en särskild språkexpert övergångsvis får knytas till ar­betsgivarverket. Jag räknar med all språkexperlens arbete kommer alt sträcka sig även in på nästa budgetår.

Jag beräknar arbetsgivarverkets anslag för nästa budgetär med utgångs­punkt i huvudalternativet. Jag har därutöver beräknat en besparing med 700000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 26849000 kr.

F 2. Statens löne- och pensionsverk

1979/80 Utgift               48527447

1980/81 Anslag              45 233000

1981/82 Förslag             42337000

Statens löne- och pensionsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den statliga personalpensioneringen och därmed samman­hängande frågor, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Vidare handlägger verket ärenden om sådan grupplivförsäk­ring som meddelas av staten, i den mån delta inte ankommer på statens grupplivnämnd. Fr.o.m. den 1 juli 1980 är verkel förvaltningsmyndighet också för de centrala personaladministrativa ADB-systemen för den civila statsförvaltningen.

Slalens löne- och pensionsverk leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns en pensionsavdelning, en utbetalnings-byrå, en lönebyrå och en administrativ byrå. Dessutom finns övergångsvis inrättad en enhet i Slockholm för aktualisering av ijänstemalriklar. Huvud­delen av lönebyråns verksamhet finansieras genom avgifler och redovisas under anslaget Statlig personaladministrativ informationsbehandling.

 

 

 

1980/81

Beräknad än

dring

1981/82

 

SPV

 

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

171 107

-     6

-     5

 

-       6

-       5

278

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

97

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

SPV

Före-

 

 

 

draganden

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

29741000

4-1347000

4-2 134000

Sjukvård

60000

-

-

Reseersättningar

342000

-

-     17000

Lokalkostnader

4824 000

4-1 197000

4-1 180000

Expenser

5 266000

-2077 000

-2143000

därav engängsutgifter

(208000)

(-   208000)

(-   208000)

Ersättning till PK-banken

5 000000

-   350000

-   350000

Ersättning till riksför-

 

 

 

säkringsverket

-

4-2 700000

4-2700000

Avgår: inkomster för av-

 

 

 

gifter till pensions-

 

 

 

administration från

 

 

 

affärsverk m. fl.

 

 

-6400000

 

45 233000

4-2817 000

-2896000

Statens löne- och pensionsverk

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 4 584000 kr.

2.    Inom lönebyrån bör fyra handläggartjänster finansieras genom av­gifler (-524000 kr.).

3.    På administrativa byrån kan tre biträdesljänsler dras in som en följd av övergången till etl automatiserat ärenderegistreringssystem (-262659 kr.).

4.    På aklualiseringsenhelen i Stockholm minskar antalet tjänster med fyra lill följd av pensionsavgångar (-412779 kr.).

5.    Ytteriigare besparingar i löneanslaget kan göras (-288 161 kr.).

6.    Inbesparingar kan göras i resekostnaderna bl. a. lill följd av alt fyra tjänster finansieras genom avgifter. ( — 34000 kr.).

7.    Lokalkostnaderna har ökal beroende på stigande hyreskostnader (4-1010000 kr.) och kostnader i samband med utökat lokalinnehav (4-86000 kr.).

8.    En besparing inom ADB-området görs (-36000 kr.) samtidigt som kostnaderna ökar beroende på höjd fondavgifi lill statskontoret (4-74000 kr.) och höjd SLÖR-avgift (4-12000 kr.).

9.    För posterna publikalionstryck, telefon och övriga expenser räknar verket med en minskning (-28000 kr.). Samtidigt bortfaller en engångsanvisning (-208000 kr.).

 

10.         1 anslagsposten Ersättning till PK-banken görs en preliminärt beräk­nad besparing pä grund av ökad rabatt hos PK-banken (-3.50000 kr.).

11.         Kostnader för ADB vid riksförsäkringsverkets dator bör överföras till en särskild anslagspost.

Föredraganden

Som jag har anfört lidigare denna dag vid min anmälan av punkl 8 i För flera huvudtitlar gemensamma frågor (bil. 3 till budgetpropositionen) har 7    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                              98

slalens löne- och pensionsverk (SPV) fr. o. m. den 1 juli 1980 ansvarel för alla cenirala personaladministraliva informationssystem inom den civila statsförvaltningen, dvs. del generella löneuträkningssystemet (SLÖR), det automatiska matrikelföringssystemet och del personaladministraliva infor­mationssystemet (Pl). Systemen skall finansieras genom avgifler som beta­las av användarmyndighelerna. För det automatiska matrikelföringssyste­mel, som än så länge är under utveckling, gäller dock atl avgiftsfinansie­ringen skall börja tillämpas fr. o. m. en lidpunkt som regeringen senare bestämmer (prop. 1979/80:100, AU 1979/80: 19, rskr 1979/80:253).

Utgifter för utveckling, drift, underhåll och central administration för systemen SLÖR och Pl redovisas - liksom inläkter av systemen - under anslaget Statlig personaladministrativ informationsbehandling. Förutom de kostnader för tjänster i SPV:s organisation som innevarande budgetår belastar nämnda anslag bör kostnaderna för yllerligare fyra tjänster vid SPV belasta anslaget fr. o. m. nästa budglår. Vid min beräkning av föreva­rande anslag har jag tagit hänsyn till detta.

Jag har vid medelsberäkningen även tagit hänsyn till atl antalet tjänster pä verkets aktualiseringsenhet minskar med fyra till följd av pensionsav­gångar och all tre tjänster på administrativa byrån kan dras in lill följd av alt ärenderegislreringen rationaliseras.

Jag har därutöver med utgångspunkt i huvudalternativet räknat med en besparing om 854000 kr. varav 350000 kr. avser ökad rabatt hos PK­banken.

1 enlighet med vad jag har framhållit i prop. 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten (bil. 7) bör affärsverken själva slå för sina kostnader för den cenirala pensionsadminislrationen. Jag har beräknat omfattningen av dessa kostnader lill sammanlagt 6,4 milj. kr. Jag har beräknat motsvarande minskning på förevarande anslag. Jag avser att i annat sammanhang åter­komma till regeringen i frågan om den närmare fördelningen av dessa kostnader på resp. affärsverk.

Samma principer för kostnadstäckning bör gälla även beträffande de icke-statliga arbetsgivare för vilka SPV i dag kostnadsfritt ombesörjer viss pensionsadministration. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter. Jag avser vidare att föreslå regeringen att uppdra åt SPV all vidta åtgärder som behövs för att avskaffa den kredit SPV i samband med pensionsutbetalningar beviljar myndigheter som själva har att stå för sina pensionskostnader. Även dessa frågor har jag berört i besparingsproposi­tionen.

SPV:s kostnader för utveckling av ADB-system bör hållas på en oför­ändrad nivå under de närmaste åren (jfr prop. 1979/80: 100 bil. 11 s. 77). Jag utgår ifrån alt SPV prioriterar och planerar arbelel med all utveckla och införa nya ADB-system och förbättrar idrifttagna ADB-system i detta perspektiv. Min medelsberäkning bygger på delta förhållande.

Personal vid aklualiseringsenhelen i Slockholm anlitas fortfarande i viss

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                         99

utsträckning för att biträda organisationen i Sundsvall i dess reguljära verksamhet. Jag räknar med all SPV under budgetåret 1981/82 forisätter överföringen av den reguljära verksamheten till Sundsvall.

För överskådlighelens skull bör ersättningen till riksförsäkringsverket för datordrift m. m. redovisas särskilt.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hem­ställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 42337000 kr.

F 3. Statlig personaladministrativ informafionsbehandling

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Från anslaget bestrids utgifter för drift, underhåll och central administra­tion av de personaladministraliva informationssystemen SLÖR och Pl. De myndigheter som är anslutna till systemen erlägger avgift härför enligt principen om full kostnadsläckning. Under anslaget redovisas även in­komsterna från uppdragsverksamheten.

Med hänvisning lill vad jag har anfört vid min anmälan av anslaget Statens löne- och pensionsverk hemställer jag atl regeringen föreslår riks­dagen

alt till Statlig personaladministrativ informationsbehandling för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

F 4. Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.

1979/80 Utgift                45 202

1980/81 Anslag              60000

1981/82 Förslag              50000

Från anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till perso­nal på indragningsstal. Statens löne- och pensionsverk föreslär alt anslaget kvarstår oförändrat. Med hänvisning till den minskade belastningen på anslaget hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 50000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

100

F 5. Statens personalbostadsdelegation

 

1979/80 Utgift

875429

1980/81 Anslag

887000

1981/82 Förslag

962000

Statens personalbostadsdelegation är rådgivande organ ål de myndighe­ter som beslutar om hyror för eller förvallar Ijänstebosläder för statstjäns­temän och andra tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, eller beslutar om hyror och förvaltar andra bostäder som mol hyra upplåts av statlig myndighet.

Delegationen består av sex ledamöter. Den har etl kansli, som förestås av en byrådirektör.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Delegationen

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

4 2

5

:

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

694000 1000

43 000 115000

34000

4-40000

4-   3 000 4- 11 000 4-   6000

4-56000

4-   2 000 -Fl 1 000 4-   6000

 

887000

4-60000

4-75000

Statens personalbostadsdelegation

1.         Pris- och löneomräkningar m. m. (4-77000 kr.)

2.         1 besparingsalternativet förordar delegationen minskade medel till löner (- 15000 kr.), reseersättningar (- 1000 kr.) och expenser (- 1000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens personalbostadsdelegation för budgetåret  1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 962000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

101

F 6. Personaladministration och personalutbildning: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

19695221 17330000 15040000

Slalens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) är central servicemyndighet för de statliga myndigheter som lyder under regeringen i frågor om personaladministrativ konsultation och per­sonalutbildning. Inom sill verksamhetsområde får SIPU mot avgifl bistå även riksdagen och dess myndigheter och andra offentliga organ.

SIPU leds av en styrelse. Ledamöter av denna är en generaldirektör och åtta andra ledamöter. Generaldirektören är ordförande i styrelsen och chef för SIPU.

Inom SIPU finns en avdelning för utbildning och konsultation samt en utvecklingsenhet, en administrativ enhet och etl planeringskansli. Vidare finns sju regionkontor och statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

SIPU

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

69

31

-

-

 

100

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar och Expenser

Lokalkostnader

15 139000

43000

2571000

4 121000

4- 901 000

4-201000 -777000

-     1 127000

4-   147000

-       777 000

Inkomster från gemensam administration

21874000

4 544000

4-325000

4-533000

-1757000

+  533000

 

17330000

-208000

-2290000

Statens institut för personaladministration och personalutbildning

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 255 000 kr.

2.         Institutet föreslår etl oförändrat driftbidrag dvs. all 3000000 kr. av anslaget skall få användas som bidrag till uppdragsverksamheten.

3.         De besparingar som SIPU enligl huvudförslaget redovisar innebär bl. a. en minskning av den interna administrationen (-463000 kr.).

Föredraganden

Verksamheten vid statens institut för personaladministration och perso­nalutbildning (SIPU) skall i huvudsak finanserias genom avgifter så snart

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                           102

de praktiska förutsättningarna föreligger. SIPU:s organisation måsle följ­aktligen anpassas lill den efterfrågan som riktas mot SIPU:s produkter. Det lotala antalet årsarbetskrafter vid institutet bör minskas genom alt man i första hand begränsar den interna administrationen.

Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen (prop. 1980/81: 25 bil. 4, AU 1980/81: 12, rskr 1980/81:57) nyligen har anvisat drygt 1,6 milj. kr. pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetär för all läcka äldre balanserade förluster som har uppstått i motsvarande verksamhet hos dåvarande statens personalutbildningsnämnd och i samband med omorganisationen till SIPU. Denna åtgärd bör också verksamt bidra till alt SIPU skall kunna bedriva sin uppdragsverksamhet ulan underskoll.

För budgetåren 1979/80 och 1980/81 har elt driftbidrag på 4 milj. kr. resp. 3 milj. kr. övergångsvis anvisats som stöd till den uppdragsfinansierade verksamheten. Som jag har anmält i propositionen om besparingar i stats­verksamheten (prop. 1980/81:20 bil. 7 s. 11) räknar jag med atl driftbidra­gel i dess helhet skall vara avvecklat till budgetåret 1982/83. För budget­året 1981/82 har jag beräknat medel för ell driftbidrag av 2 milj. kr.

Föredragande statsråd anförde i prop. 1978/79: 133 att vissa serviceupp­gifter - bl. a. information och rådgivning lill myndigheter i samband med deras handläggning av vissa individärenden - under en övergångslid borde utföras av den regionala organisationen hos SIPU. Dessa serviceuppgifter har nu övertagits av Slatshälsan. Jag har därför räknat med en minskning av medelsbehovet med 1 milj. kr.

Jag har därutöver med utgångspunkt i huvudalternativet räknat med en besparing i huvudsak under anslagsposten löner om sammanlagt 463000 kr.

Jag har tidigare vid min anmälan av punkten 5 i För fiera huvudtitlar gemensamma frågor framhållit att det enligt min mening är angelägel alt SlPU:s möjligheter atl bistå myndigheterna las lill vara. Del bör i många fall vara bättre och billigare för myndigheterna atl exempelvis i samband med översyn av personalplanering och personalutveckling temporärt ut­nyttja resurser från SIPU - även om del är förenat med en viss avgift - än alt anställa egen personal för ändamålet. Jag vill för övrigt erinra om atl jag redan i föregående års budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 11 s. 79) framhöll atl personalutbildning och personaladministrativ konsultation inte minst i lider av resursknapphel är belydelsefulla medel för all vid­makthålla och stärka statsförvaltningens effektivitet.

Anslaget bör enligt min mening ges en benämning som anknyter lill myndighetens namn, nämligen Personaladministration och personalutbild­ning: Förvaltningskostnader.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Personaladministration och personalutbildning: Förvalt­ningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 15040000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               103

F 7. Personaladministration och personalutbildning: Uppdragsverksamhet

 

1979/80 Utgift

1000

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter hos statens institut för personaladministration och personalutbildning för produktion och distri­bution m. m. av generell statlig personalutbildning, personaladministrativ konsultation, utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av annan myndig­het och bistånd till myndigheterna vid planering och utformning av deras personalutbildning samt gemensam konlorsdrift i kvarteret Skogskarlen i Solna och driften av statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna. Omslut­ningen beräknas komma att uppgå till 23645000 kr. under budgetåret 1980/ 81 och 25 360000 kr. under budgetåret 1981/82.

Anslaget bör enligl min mening ges en benämning som anknyter till myndighetens namn, nämligen Personaladministration och personalutbild­ning: Uppdragsverksamhet.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Personaladministration och personalutbildning: Uppdrags­verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1000 kr.

F 8. Statens arbetsmarknadsnämnd

1979/80 Utgift               16831245

1980/81 Anslag              15 244000

1981/82 Förslag              17483000

Slalens arbetsmarknadsnämnd är central förvaltningsmyndighet för ar­betsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen och efter särskilt beslut av regeringen för frågor som rör statligt reglerade anställningar i övrigt, allt i den mån della inte ankommer på annan myndighet.

Nämnden får inom sitt verksamhetsområde även bistå riksdagen och dess myndigheter.

Nämnden har vidare till uppgift atl verka för alt arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen handläggs på ell ändamålsenligt och planmässigt sätt. Nämnden skall därvid följa förhållandena inom hela arbetsmarkna­den.

Chef för arbetsmarknadsnämnden är en generaldirektör. Inom nämnden finns en avdelning för utveckling och drift, en enhet för jämställdhets- och personalbehovsfrågor samt en administrativ enhet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11

104

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Nämnden

Före­draganden

personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

62 31

4-9

-1

-1

 

93

4-8

-1

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar och expenser Lokalkostnader Utbildning

12050000 27000

1426000

1638000

103 000

4-2455000 4-      3000

4-   216000 4-   714000 -   ,65000

-H 118000 4-      3000

4- 546000 4- 675000 -   103000

 

15 244000

4-3323000

4-2239000

Statens arbetsmarknadsnämnd

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 2024000 kr.

2.    1 ett besparingsalternativ förordar nämnden en indragning av en assistenttjänsl (-90000 kr.), minskade medel till reseersättningar och ex­penser (-168000 kr.) samt en minskning av personalutbildningen (-75000 kr.).

3.    Nämnden begär medel motsvarande sju handläggartjänster till drifts­verksamheten, en handläggartjänsl lill utredningsarbete kring i första hand anställningsfrämjande åtgärder för äldre och för arbetshandikappade ar­betstagare saml en handläggartjänsl för ärenden gällande personskador m.m. Nämnden begär dessutom medel för prakfikplatser (4-1 383000 kr.).

4.    Nämnden begär vidare medel för alt utrusta tjänsterum för den extra personal den har begärt (4-249000 kr.).

Föredraganden

Kraven på besparingar och omprioriteringar av den statliga verksamhe­ten innebär för myndigheterna bl. a. atl målmedvetna insatser måsle göras så alt den befintliga personalens kunskaper, kompetens och ambitioner tas till vara och så att en ökad röriighet mellan olika arbetsuppgifter underlät­tas. Del är ur personalpolitisk synpunkl angelägel all nödvändiga omställ­ningar kan planeras långsiktigt och med god framförhållning.

Om övertalighet skulle uppstå måsle samlade åtgärder kunna sällas in för att hitta nya meningsfulla arbeten. Bl. a. bör ett samordnat utnyttjande av resurserna hos statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) och arbetsmark­nadsverket eftersträvas. Jag har lidigare vid min anmälan av punkl 5 i För flera huvudtitlar gemensamma frågor framhållit bl. a. dessa förhållanden.

Det är för närvarande inle möjligt atl lillförlilligl bedöma i vilken ut­sträckning ärendelillslrömningen lill SAMN kommer alt påverkas av be-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                          105

sparingssträvandena inom statsförvaltningen. Jag avser alt hålla mig fort­löpande underrättad om utvecklingen av ärendesitualionen och åter­komma till regeringen i annal sammanhang om omständigheterna ger an­ledning härtill.

Jag har beräknat SAMN:s anslag för nästa budgetår med utgångspunkt i huvudalternativet. Jag har därvid tagit hänsyn bl. a. till alt en assistent­tjänsl kan dras in hos nämnden.

Kostnaderna för utbildning bör fortsättningsvis redovisas under anslags­posten för resor och expenser.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsmarknadsnämnd för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 17483000 kr.

F 9. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1979/80 Utgift           82283653

1980/81 Anslag         91000000

1981/82 Förslag        107000000

Anslaget får användas till kostnader för avlöningsförmåner, utbildning m. m. när en arbetstagare - efter omplacering - till följd av etl arbetshan-dikapp inle kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation och därför måste sjukpensioneras, om inte omskolning eller någon annan form för arbetsvärd kommer lill stånd. Anslaget kan även användas när en arbetstagare — efter omplacering — på grund av att en statlig verksamhet omlokaliseras eller omorganiseras inte kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation, om inle omskolning eller andra särskilda ålgär­der kommer lill stånd.

Vidare kan anslaget användas när en arbetstagare - under tiden för anställningen - efter sjukpensionering erhåller arbetsvärd i den formen atl han försöksvis uppehåller en ny anställning inom gällande organisation.

Anslaget får användas endasi övergångsvis till dess all frågan om an­ställning har lösts på ett mer slutgiltigt säll. Därefter skall berörda myn­digheters egna medel utnyttjas.

Bestämmelser i ämnet återfinns i förordningen (1979:518) om arbetshan­dikappade i statligt reglerad anställning m. m. och i omplaceringsförord­ningen (1974: 1006, ändrad 1979: 580).

1 fråga om anställda hos myndigheter inom försvarsdepartementels om­råde bestrids kostnaderna av medel anvisade under Ijärde huvudtiteln.

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                                106

Statens arbetsmarknadsnämnd

För budgetåret 1979/80 var utgifterna 82284000 kr., varav 25970000 kr. hänför sig till slallig verksamhet och 56314000 kr. lill statsunderstödd verksamhet. För budgetåret 1980/81 beräknas utgifterna till 107 milj. kr., varav 34 milj. kr. avser statlig verksamhet och 73 milj. kr. statsunderstödd verksamhet. Arbetsmarknadsnämnden beräknar anslagsbehovet för bud­getåret 1981/82 till 139 milj. kr. fördelat på 44 milj. kr. för statlig verksam­het och 95 milj. kr. för statsunderstödd verksamhet.

Föredraganden

Belastningen av anslaget har fortsatt att öka. Arbetsmarknadsnämndens prognoser bygger på en beräknad ökningstakt av ungefär 30% per budget­är. Budgetåret 1979/80 blev emellertid utfallet 10% lägre än nämndens prognos.

Kostnader för löner, utbildning m.m. fär endast övergångsvis belasta detla anslag till dess att frågan om anställning har lösts på ett mer slutligt säll enligl I8§ förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning, m. m. Det har emellertid visat sig alt anslaget i många fall har belastats under mycket lång tid. Regeringen har därför på milt förslag gjort en sådan ändring i förordningen all anslaget får användas under högst tre år för varje enskilt fall om inte särskilda skäl föranleder annat. Jag har tidigare anmält detta, senast i propositionen (1980/81: 20) om besparingar i statsverksamheten.

Jag har berört frågan om användningen av anslaget även lidigare denna dag vid min anmälan av punkt 5 i För flera' huvudtitlar gemensamma frågor. Jag anförde därvid att användningen av anslaget borde vidgas till att avse åtgärder som kan leda till anställningar också inom andra sektorer av arbetsmarknaden. Härigenom torde förutsättningarna öka att snabbare och smidigare hitta alternativ sysselsättning i samband med bl. a. ompriori­tering och omorganisation av statlig verksamhet. Samtidigt kan den lid som anslaget utnyttjas i det enskilda fallet sannolikt nedbringas.

För atl underlätta placeringen av arbetshandikappade har omplacerings-förordningen (1974: 1006) ändrats. Ändringen innebär alt rekryteringsbe-gränsande ålgärder skall kunna vidtas även i samband med omplacering av arbetshandikappade.

För att effekten av insatt arbetsvärd skall bli den avsedda krävs alt aktiva rehabilileringsålgärder vidtas av anslällningsmyndigheterna. Som jag anförde i besparingspropositionen ämnar jag föreslå regeringen all ge SAMN i uppdrag att i samarbete med vissa anställningsmyndigheter se över åtgärder och metoder som används inom ramen för den förebyggande och rehabiliterande verksamheten och lämna förslag lill en effektivisering av denna.

Jag vill också erinra om alt jag i besparingsproposilionen anförde all åtgärder till slöd för arbetshandikappade inom det kommunala området sä

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               107

långl möjligt bör bekostas av de medel som kommunerna själva disponerar på samma sätt som gäller för bl. a. slalliga myndigheter. Jag framhöll atl även kommunerna måsle ta ell ansvar för all genom bl. a. omplacering av arbetshandikappade lill reguljära tjänster lösa de problem som kan uppstå. Den statsunderstödda verksamheten tar i dag över 60% procent av ansla­get i anspråk.

Det är f.n. inte möjligt att bedöma i vilken omfattning medelsbehovet kan komma alt påverkas med anledning av de ålgärder som jag nu har redovisat. Med ledning av den beräknade belastningen under budgetåret 1980/81 anser jag atl anslaget bör föras upp i statsbudgeten med 107 milj. kr. lill nästa budgetår.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 107000000 kr.

F 10. Jämställdhet inom statsförvaltningen

 

1979/80 Utgift

677809

1980/81 Anslag

1000000

1981/82 Förslag

1000000

Från anslaget bestrids sådana kostnader för jämslälldhelsarbele som normall inle kan anses ingå i myndigheternas uppgifter och som de saknar medel för. Bl. a. bestrids kostnader för åtgärder som stimulerar utveckling av nya metoder för jämslälldhelsarbetel. Medel från anslaget anvisas myn­digheterna efter prövning av statens arbetsmarknadsnämnd i varje enskilt fall.

Som jag har anfört vid min anmälan av punkt 6 i bilaga 3 lill budgetpro­positionen (För flera huvudtitlar gemensamma frågor) bör medel från anslaget även försöksvis kunna användas för alt i några fall betala en del av lönekostnaderna för praktikanter som är beredda att välja elt otradilionellt yrke.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Jämställdhet inom statsförvaltningen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av I 000000 kr.

Fil. Statens förhandlingsråd

 

1979/80

Utgift

1510297

1980/81

Anslag

2087000

1981/82

Förslag

2152000

Statens förhandlingsråd samordnar och genomför förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt kollektivav-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

108

tal, i den mån förhandlingen avser frågor som förbereds inom regerings­kansliet för beslut av riksdagen, regeringen eller statsråd och som inte syftar till kollektivavtal. Rådet svarar vidare för information enligl nämnda lag eller kollektivavtal i dessa frågor. Chef för förhandlingsrådel är en generaldirektör.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

 

Statens för-

Före-

 

handlingsråd

draganden

8

 

 

2

-

-

10

—

-

1677000

-H 19000

4-105000

4000

-

-

4000

4-     1000

-

339000

- 45 000

- 45 000

63 000

4-    8000

4-    5 000

2087 000

4- 83000

4- 65000

Statens förhandlingsråd

1.         Pris-och löneomräkning m. m. 128000 kr.

2.         De besparingar som förhandlingsrådet enligl huvudförslaget har re­dovisat innebär minskade medel för lokalkostnader (-45000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens förhandUngsråd för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 2 152000 kr.

F 12. Bidrag till stiftelsen Statshälsan

1980/81  Anslag 1981/82 Förslag

65000000 96575000

Från anslaget utgår bidrag lill Slatshälsan i enlighet med avtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om statlig företagshälsovård m. m. För budgetåret 1981/82 skall enligl avtalet till Slatshälsan ulgå 83 milj. kr. Beloppet skall i samband med all medlen anvisas stiftelsen omräknas utifrån förändringar i konsumentprisindex med utgångspunkt från prisförhållandena under januari 1979. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till stiftelsen Statshälsan för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 96575000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               109

F 13. Viss förslagsverksamhet m. m.

 

1979/80 Utgift

196264

1980/81 Anslag

200000

1981/82 Förslag

350000

Från anslaget betalas ersättningar och belöningar i förslagsverksamhe­ten i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens cen­trala förslagsnämnd. Förhandlingar pågår mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om nya bestämmelser för för­slagsverksamheten.

Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd

Nämnden finner del särskilt angeläget all en ny slimulanspristävling anordnas med tanke på att förslagsverksamheten syftar lill effektivitets­höjning inom statsförvaltningen.

Föredraganden

Del är enligt min mening angeläget att insatser för förenklingar och besparingar stimuleras på olika sätt. Förslagsverksamheten fyller därvid en viktig uppgift. Jag biträder därför förslagsnämndens förslag all anordna en ny pristävling. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 350000 kr.

F 14. Vissa skadeersättningar m. m.

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

lOOOOO

1981/82 Förslag

100000

Från anslaget betalas bl. a. ersättningar som staten skall utge på grund av skadeslåndsskyldighet och som avser fall där förmånstagaren inte inne­har eller har innehaft statligt reglerad anställning. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa skadeersättningar m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 100000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11

110

G.    ÖVRIGA ÄNDAMÅL

G. 1. Kammarkollegiet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

16093774 15 560000 16812000

Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift alt hand­lägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning samt i vissa ärenden bevaka slalens rätt och allmänna intressen.

Chef för kollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat pä sju enheter, nämligen en allmän avdelning, elt advokalfiskalskontor, en fond­byrå, en redovisningscentral, elt revisionskontor, ell arkivkontor och en administrativ sektion. Vid kollegiet finns som rådgivande organ ell expert­råd för medelsplaceringsfrägor.

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Kammar-

Före-

 

 

 

kollegiet

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

 

58

4-1

4-1

Övrig personal

 

27

4-1

4-1

 

 

125

4-2

4-2

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

 

15 324 000

4-1686000

4-1646000

Sjukvård

 

33 000

4-       3 000

4-       3 000

Reseersättningar

 

170000

4-       2000

-      4000

därav utrikes resor

 

(5 000)

(-)

(-)

Lokalkostnader

 

2298000

4-   387000

4-   387000

Expenser

 

762000

4-   106000

4-    85000

Kostnader för datamaskintid

 

1 150000

4-   250000

+   178000

Kostnader för stansutrustning

 

150000

4-    25 000

-

Summa utgi

fler

19887000

4-2459000

4-2 295000

Avgår ersättningar för

 

 

 

 

redovisningscentralens

 

 

 

 

tjänster

 

4 327 000

4-1 195 000

4-1 043 000

Summa anslag

15560 000

4-1264000

4-1252000

Kammarkollegiet

För budgetåret 1981/82 räknar kollegiet inle med någon förändring som på något mer påtagligt sätt kommer atl påverka arbetsuppgifterna. Kolle-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                                           111

giet har utformat sin anslagsframställning enligl huvudalternativet, dvs. endasi med pris- och löneomräkning samt en kostnadsminskning med två procent.

För verksamheten vid redovisningscenlralen har kollegiet dock enligt regeringens särskilda anvisningar utformat anslagsframställningen med ut­gångspunkt i ell av riksrevisionsverkei framfört förslag om överföring av verksamheten inom redovisningscenlralen hos riksarkivet lill motsvarande enhet inom kammarkollegiet.

1.         Pris- och löneomräkning I 928000 kr.

2.    Inom kollegiet pågår en strävan att - utan åsidosättande av rättssä­kerheten - förenkla handläggningsrutiner m. m. De av regeringen under senare år påbjudna besparingarna verkar i samma riktning. De områden som verket närmast har sin uppmärksamhet riktad på ärarkivkonlorel och fondbyråns kyrkofondssektion, beträffande vilka översyn pågår i fråga om arbetsuppgifter, organisation m.m. Den i föregående års budgetproposi­tion omnämnda förvaltningsrevisionen som ulförs av riksrevisionsverket pågår fortfarande.

Den tväprocentiga minskningen av medelsanvisningen som huvudalter­nativet innehåller uppgår lill 343000 kr. Huvuddelen av detla belopp hänförs lill anslagsposten Lönekostnader där kollegiet räknar med elt flertal besparingar om sammanlagt 318000 kr. Kollegiet räknar vidare med att antalet förrättningar under budgetåret 1981/82 skall minska något i förhållande till tidigare år. En minskning av anslagsposten Reseersättning­ar med 25000 kr. bör därför vara möjlig.

Eftersom redovisningscentralen inle har sin verksamhet finansierad över statsbudgetens anslag till kammarkollegiet ulan genom avgifler har någon minskning där inom huvudalternativets ram inte beräknats. Kam­markollegiet har beräknat hela minskningen inom den anslagsfinansierade delen av verksamheten.

Kollegiet har räknat med all t. o. m. budgetåret 1981/82 kunna genomfö­ra anbefallda kostnadsminskningar utan all inskränka verksamheten eller nämnvärt föriänga handläggningsliden inom något område. Om däremot ytteriigare ihinskningar efter nämnda period skall bli möjliga, förutsätter della antingen all någon form av rationalisering, som f. n. ej kan förutses, genomförs eller atl verksamheten pä någon punkl inskränks eller upphör.

3.  Enligl regeringens särskilda anvisningar för årets anslagsframställ­
ning skall kammarkollegiet utforma denna med utgångspunkt i atl verk­
samheten vid riksarkivets redovisningscentral skall övertoras till motsva­
rande enhet inom kammarkollegiet den I juli 1981.

1 samarbete med riksarkivet har kollegiet gått igenom arbetsuppgifter m.m. inom riksarkivets redovisningsgrupp. Erfarenhetsmässigt varierar transaklionsmängd och slag av transaktioner m. m. inom rätt vida gränser. Kollegiet har dock kommit till slutsatsen att kollegiets redovisningscentral för atl ta över verksamheten vid riksarkivels motsvarande enhet behöver tillföras fyra tjänster jämte medel för lillfällig personal m. m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 11                                                     112

Behovet av medel för resor har beräknats rätt högt. Många av myndighe­terna inom riksarkivels redovisningsgrupp ligger i landsorlen.. Kollegiet bedömer det vara angeläget alt särskilt under de första åren efter en omorganisation besöka samtliga myndigheter för alt lösa gemensamma problem, medverka lill angelägna omläggningar m. m.

Även behovet av expensmedel ökar ganska myckel. Den drygaste kost­naden beräknas för kuvert och telefon. Försändelserna av datamaterial sker i särskilda, förhållandevis dyra kuvert.

Den utvidgade verksamheten vid redovisningscenlralen kan rymmas inom kammarkollegiets nuvarande lokaler. Slansulruslningen beräknas behöva kompletteras i mindre omfattning.

Mot bakgrund av detta föreslår kammarkollegiet att utgiftsposterna i den särskilda driftslaten för kollegiets redovisningscentral ökas med samman­lagt 874000 kr. om förslagel atl verksamheten vid riksarkivels redovis­ningscentral överförs lill kammarkollegiets redovisningscentral genom­förs. Kostnaderna fördelar sig på lönekostnader med 550000 kr., sjukvård 1000 kr., reseersättningar 18000 kr., expenser 30000 kr. saml kostnader för datamaskinlid och stansulrustning med 250000 resp. 25000 kr. Vidare uppkommer ett utökat behov av medel hos myndigheterna inom riksarki­vets redovisningsgrupp om dessa ansluts lill den avgiftsfinansierade redo­visningscenlralen vid kammarkollegiet. Kollegiets beräkning härav uppgår till I 275000 kr. En sådan beräkning är emellertid myckel osäker.

Föredraganden

Den modernisering av statens budget som enligt statsmakternas beslut genomfördes lill innevarande budgetår innebär dels en budgelteknisk om­läggning, dels en allmän höjning av den ekonomiadminislrativa nivån i statsförvaltningen. Budgelmoderniseringens inriktning på en höjning av den ekonomiadminislrativa nivån i statsförvaltningen kommer all ställa slörre krav på redovisningscentralernas medverkan i myndigheternas ut­vecklingsarbete. Små myndigheter kan inte förväntas ha detaljerad kun­skap om system S eller övriga delar av statens ekonomiadminislrativa system (SEA-systemet). Detta innebär ökade krav på redovisningscenlra-lernas service gentemot de små myndigheterna.

Mol bl. a. denna bakgrund har riksrevisionsverkei tagit initiativ lill en översyn av verksamheten vid den redovisningscentral som är knuten lill riksarkivet. Denna redovisningscentral betjänar inemot 50 myndigheter, de flesta myckel små, som är verksamma inom arkiv- och museisektorerna och övriga kulturområden. Vid redovisningscentralen finns f.n. sex tjäns­ter. Av översynen framgår atl redovisningscenlralen hos riksarkivet har en för liten omfattning för alt kunna fungera på avsett sätt oberoende av semester och annan frånvaro hos personalen och atl systemdriften lill största delen har måst ulföras vid en annan redovisningscentral. Vidare har ell stort behov av utbildning och rådgivning i ekonomiadminislrativa

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               113

frågor hos de myndigheter som är anslutna till redovisningscenlralen kun­nat konstateras. Della behov är emellertid svårt alt tillgodose med tillgäng­liga resurser.

Riksrevisionsverkei har - i samråd med riksarkivet och kammarkolle­giet - föreslagil alt verksamheten vid redovisningscentralen hos riksarki­vet den 1 juli 1981 uppgår i redovisningscentralen hos kammarkollegiet, varvid berörd personal förs över från riksarkivet till kammarkollegiet.

Kammarkollegiet har i sin anslagsframställning för nästa budgetår begärt de förstärkningar som verkel anser sig behöva för all la över verksamheten vid riksarkivels redovisningscentral. Härav framgår atl det yllerligare personalbehovet uppgår lill fyra tjänster i stället för de sex som f. n. finns hos riksarkivet. 1 inledningsskedet behövs också medel för lillfällig perso­nal. Däremot behöver kollegiet inte något lokallillskoll. Vidare föreslås ökade medelsanvisningar för resor och expenser m. m.

Riksrevisionsverket har i sin årliga rapport över den slalliga redovis­nings- och revisionsorganisalionen yttrat sig över kammarkollegiets yrkan­den. Verket tillstyrker därvid den föreslagna tjänsteorganisationen och finner det rimligt med ell tillfälligt resurstillskott under del första året. Behovet av medel för resor kan enligl riksrevisionsverkets mening öka mol bakgrund av den stora efterfrågan på rådgivning, utbildning och informa­tion hos myndigheterna i riksarkivets nuvarande redovisningsgrupp. Myn­digheterna i gruppen är spridda över hela landet. Verket anser det vidare lämpligt att registreringsutruslningen vid riksarkivet förs över till kammar­kollegiet.

När del gäller frågan om alt kompensera de anslutna myndigheterna för den taxedebitering som kammarkollegiets redovisningscentral lill skillnad från riksarkivets redovisningscentral försöksvis tillämpar anför riksrevi­sionsverket att medelsbehovet vid anslutna myndigheter är beroende av dels iransaklionsmängden, dels utnyttjandet av redovisningscentralens tjänster. Verket kan f. n. inte bedöma i vilken utsträckning anslutna myn­digheter kommer alt utnyttja dessa tjänster. Riksrevisionsverket föreslår därför atl verksamheten vid kammarkollegiets redovisningscentral får uppvisa etl underskott del inledande året. Därefter föreligger elt bällre underlag för att beräkna medelsbehovet vid anslutna myndigheter. Kam­markollegiet bör enligl riksrevisionsverkels uppfattning i anslutning lill an­slagsframställningen för budgetåret 1982/83 lämna en särskild analys av underskottet vid redovisningscentralen.

För egen del vill jag - efter alt ha samrått med chefen för utbildningsde­partementet - anföra följande. Den översyn som har ägt rum genom riksrevisionsverkels försorg har visat atl redovisningscentralen vid riksar­kivet är för liten för all driflmässigt kunna fungera på ett lillfredsslällande sätt och all oberoende av exempelvis semestrar och sjukfrånvaro kunna ge den kamerala service som de till redovisningsgruppen anslutna myndighe­terna är beroende av, inte minst i etl statsfinansielll läge där allt slörre krav ställs på myndigheterna i ekonomiadminislralivt avseende. 8    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                                114

För atl tillgodose kravet på en väl fungerande redovisningscentral kan olika lösningar diskuteras. En möjlighet skulle vara att knyta redovisnings­centralen till en ny värdmyndighel inom nuvarande redovisningsgrupp. Detta alternativ kan dock knappast bidra lill en förbättring eftersom redo­visningscenlralen fortfarande skulle vara liten och sårbar. Jag har därför funnit atl förslagel all låta verksamheten uppgå i den som bedrivs vid kammarkollegiets redovisningscentral innebär den bästa lösningen på pro­blemet.

Redovisningscenlralen vid kammarkollegiet har en väl fungerande drift­organisation och god kompetens inom det ekonomiadminislrativa områ­det. Dessulom finns en utbyggd utvecklings- och utbildningsfunklion. Vi­dare kan nämnas all denna redovisningscentral f. n. har en viss överkapa­citet. Sammantaget innebär detta alt myndigheterna inom riksarkivels redovisningsgrupp kan erbjudas en bättre service till en lägre sammanlagd kostnad för statsverket.

Tjänsterna vid riksarkivels redovisningscentral bör alltså nästa budgetår tillföras kammarkollegiet. Övertaliga tjänster bör vid vakanser inle återbe­sättas. Jag beräknar det sammanlagda medelstillskottet lill kammarkolle­giet till 725000 kr. Jag har därvid bl. a. beaktat att även kostnaderna för datorbearbetningar sjunker om det inte behövs några särskilda körningar för riksarkivets del. Chefen för utbildningsdepartementet kommer alt vid sin anmälan av anslag lill riksarkivet för nästa budgetår ta upp del minska­de anslagsbehovet hos riksarkivet. Den därvid beräknade anslagsminsk­ningen uppgår lill 992 000 kr.

Vid kollegiets redovisningscentral bedrivs försöksverksamhet med taxe­beläggning, vilket innebär atl myndigheterna i redovisningsgruppen betalar för den service som redovisningscentralen tillhandahåller enligl taxa. Ef­tersom taxeprincipen inte lillämpas inom riksarkivets redovisningscentral borde anslagsfinansierade myndigheter i denna redovisningsgrupp få me­del på resp. anslag för alt betala taxorna.

Som riksrevisionsverkei har anfört är det emellertid mycket svårt att i förväg uppskatta i vilken omfattning de nytillkommande myndigheterna kan tänkas utnyttja redovisningscentralens tjänster. Jag ansluter mig där­för lill riksrevisionsverkels förslag som går ut på att de myndigheter som f. n. tillhör riksarkivets redovisningsgrupp inte skall delta i försöksverk­samheten med laxedebitering förrän det finns etl tillförlitligare underlag för att beräkna de anslagsförstärkningar som skulle behövas. Del bör framhål­las all denna lösning inle innebär någon yllerligare belastning på statsbud­geten även om elt bokföringsmässigt underskoll uppkommer i slaten för redovisningscentralen.

1 övrigt beräknar jag kammarkollegiets anslag för nästa budgetår med utgångspunkt i huvudförslaget. Min medelsberäkning framgår av samman­ställningen. Med hänvisning till vad jag anfört och till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Kammarkollegiet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 16812000 kr.

Prop. 1980/81:100    Bilagall

115

G 2. Statens förhandlingsnämnd

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

2719322

2 940000

3 300000

Slalens förhandlingsnämnd har lill uppgift atl efter uppdrag av regering­en eller chef för departement föra förhandlingar med kommun, landstings­kommun eller annan icke-statlig huvudman, främsl om villkor för samver­kan mellan staten och huvudman inom sjukvård, utbildning eller forskning. Överenskommelse som träffas av nämnden skall regelmässigt underställas regeringens prövning. Nämnden skall vidare efter uppdrag av markförval-tande myndighet föra förhandlingar om överlåtelse av staten tillhörig mark till kommun eller landstingskommun för samhällsbyggnadsändamål. Nämnden svarar även för viss samordning i ärenden om förvärv av mark från kommun och överlåtelse av statlig eller kyrklig mark till kommun.

Statens förhandlingsnämnd består av en överdirektör och vissa särskilt förordnade ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli. För atl biträda nämn­den i olika förhandlingsfrågor anlitar nämnden dessutom ett stort antal experter.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

 

 

Statens för-

Före-

 

handlings-

draganden

 

nämnd

 

12

 

 

4.

-

-

16

-

—

 

Anslag

Kostnader för utrednings-och förhandlingsarbete

2940000

4-360000

4-360000

Statens förhandlingsnämnd

Omfattningen av nämndens verksamhet styrs väsenlligen av i vilken ulslräckning nämnden får förhandlingsuppdrag och uppdragens karaktär.

Det är f.n. inte möjligt att överblicka i vilken utsträckning pågående slörre utrednings- och förhandlingsuppdrag kommer att kunna slutföras under innevarande budgetår eller vilka frågor som eljest kommer alt kräva utrednings- och förhandlingsarbete under budgetåret 1981/82. Nämnden räknar med en i allt väsenlligt oförändrad verksamhet under nästa budget­är.

I. Anslagsbehovet ökar med 398000 kr. till följd av pris- och löneom­räkning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11

116

2. Nämnden skall enligt gällande anvisningar redovisa ell besparingsal­ternativ. Ett sådanl alternativ innebär ell med ca 60000 kr. minskat an­slagsbehov. Vid bedömningen av möjligheten att genomföra detta bespa­ringsallernativ vill nämnden fästa uppmärksamheten pä att verksamheten vid nämnden kännetecknas av ständiga omprioriteringar av arbetsinsatser­na mellan de skilda förhandlingsområdena. Karakteristiskt för förhand-lingsverksamhelen är att tidtabell och tidsåtgång endasi i begränsad ul­slräckning kan påverkas av nämnden. Nämnden måsle också vara beredd att med kort varsel disponera om resursinsaterna.

Mot denna bakgrund föreslår nämnden all anslaget för nämndens verk­samhet räknas till avrundat 3,3 milj. kr. för nästa budgetår.

Föredraganden

Jag biträder förhandlingsnämndens förslag lill anslag för nästa budgetår. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 3 300000.

G 3. Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader

 

 

 

 

1979/80 Utgift

2 368381

 

 

1980/81 Anslag

2 535 000

 

 

1981/82 Förslag

1388000

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Nämnden för         Före-samhälls-               draganden information

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

9

5

-

 

 

14

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser

 

1997 000

9000

38000

(8000)

233 000

258000

4-246000            -   886000 4-1000            -      4000 4-    5 000             -     29000

4- ,56 500            -    88000 4- 33 500            -   140000

 

 

2535000

4-342000             -1147 000

Nämnden för samhällsinformalion

Nämnden anser all verksamheten skall bedrivas med samma underlag som för budgetärel 1980/81 och atl inga omprioriteringar av verksamheten är aktuella.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                            117

Nämnden avser under budgetåret 1981/82 alt fullfölja och avsluta tidi­gare påbörjade projekt inom patient- och sjukvårdsområdet saml etl pro­jekt om förbättrad information lill äldre i samhället.

1.         Pris- och löneomräkning 341 605 kr.

2.    Nämnden redovisar etl huvudalternativ men begär att besparingsbe­loppet inte skall avräknas.

Föredraganden

1 samband med förslag om ålgärder för alt få lill stånd en vidgad sam­hällsinformation fastslog riksdagen år 1971 vissa riktlinjer för samhällets informationsåtgärder (prop. 1971:56, FiU 1971:23, rskr 1971:182). Dessa innebar i korthet följande. Informationsåtgärder är en integrerad del av myndigheternas verksamhet. Information bör ses som elt medel bland andra för atl uppnå de mål som gäller för vederbörande myndighets verk­samhet. Avgörande för om informationsåtgärder väljs bör alltså vara om dessa kan antas vara det mest effektiva medlet med beaktande av resultat och kostnader. Informationsverksamheten bör därför planeras och budge­teras samordnat med övriga åtgärder.

När det gäller information om sådan verksamhet som på ett avgörande sätt berör den enskilde medborgaren måste kraven på samhällets informa­tion ställas högt. Detta gäller särskilt sådan information som berör medbor­garnas rättigheter och skyldigheter, exempelvis sociala förmåner, rätt alt delta i allmänna val och skyldigheten att avge självdeklaration. Målel bör här vara att nä samtliga medborgare. 1 den mån dagspressannonsering används för alt nå samtliga medborgare bör denna ske i samtliga dagstid­ningar. Motsvarande bör gälla regionalt, då annonseringen avser befolk­ningen i ett visst geografiskt område.

Nämnden för samhällsinformation (NSl) inrättades budgetåret 1971/72 som etl led i det då akluella arbetet med att få till stånd en vidgad samhällsinformation. Nämnden gavs i uppgift att verka för samordning av de offentliga organens informationsbehov och i syfte att samhällets re­surser för samhällsinformation utnyttjades effektivt. Nämnden skulle där­vid fortlöpande hålla sig underrättad om myndigheternas och andra offent­liga organs informationsplaner och la de initiativ som nämnden fann nöd­vändiga med hänsyn lill sin samordningsuppgift. Vidare skulle nämnden yttra sig lill regeringen över ansökningar om medel för informationsända­mål samt insamla och bearbeta erfarenheterna på samhällsinformationens område och förmedla resultaten till dem som kunde antas ha nylta av dem. Nämnden skulle även lämna rekommendationer rörande omfattningen av och metoderna för annonsering. 1 mån av resurser kunde nämnden på begäran ge myndigheter och andra offentliga organ råd i frågor om infor­mationsverksamhet.

Samtidigt med atl NSl inrättades anvisades ett reservationsanslag. Viss informationsverksamhet, om 15 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Avsik-9    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 11                                                                            118

len var alt NSl efter framställning frän berörda myndigheter skulle kunna anslå medel till informationsprojekt som myndigheterna inle själva dispo­nerade medel för. NSl skulle också kunna ta initiativ till informationsin­satser. De informationsprojekt som i första hand avsågs var sådana som syftade lill atl upplysa medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter. Särskild vikl borde läggas vid sådana projekt som innebar en samordning av olika myndigheters informationsverksamhet.

Nämnden är vidare administrativ huvudman för den för riksdagen och departementen gemensamma tidningen Från Riksdag & Departement. Nämnden beslår av tio ledamöter.

Hos nämnden finns ett kansli med 14 anställda och dessutom åtta an­ställda för tidningsutgivningen.

Nämnden för samhällsinformation utarbetade på regeringens uppdrag år 1977 en diskussionspromemoria där olika allernaliv belräffande samhälls­informationens inriktning och nämndens verksamhet redovisades. Prome­morian remitterades till ell stort antal myndigheter och organ. Promemo­rian och de synpunkter som framkom under remissbehandlingen behand­lades i budgetpropositionen 1979. De riktlinjer som lidigare gällt för sam­hällets information till medborgarna och som antagits av 1971 års riksdag lades i allt väsenlligt fast (prop. 1978/79: 100 bil. II s. 47, KU 1978/79:27, rskr 1978/79:221).

Beträffande verksamheten vid NSl konstaterades därvid alt formerna för nämndens verksamhet delvis kommit att förändras under senare år. Den informationstekniska kunskapen inom statsförvaltningen befanns vara slörre än när nämnden inrättades. Särskilda befattningar för informa­tion hade inrättats vid flertalet större myndigheter. Myndigheternas anslag för informationsverksamhet hade ökal. Nämnden kunde därför ägna större utrymme för en kvalitativ, övergripande och metodutvecklande verksam­het än tidigare. Den rådgivande verksamheten kunde begränsas betydligt. Föredraganden framhöll att det var angeläget alt nämnden höll sig under­rättad om utvecklingen inom informationsområdet och atl forskningsresul­tat och erfarenheter inom informationsområdet förmedlades till bl. a. de statliga myndigheterna. Föredraganden framhöll vidare att det var en angelägen uppgift för nämnden att samordna de informationsinsatser som staten, landstingen och kommunerna gör.

De medel som nämnden förfogal över för att stödja myndigheternas informationsprojekt borde successivt minskas i takt med att myndigheter­nas egna anslag för informationsändamål ökades. Jag återkommer senare denna dag till behovet av särskilda medel för informationsinsatser vid min anmälan av anslaget Viss informationsverksamhet.

1 propositionen (1980/81: 20) om besparingar i statsverksamheten, m. m. berörde jag frågan om samhällsinformationens administration (bil. 7 till nämnda prop.). Jag konstaterade då att de olika myndigheternas egen kompetens inom informationsområdet successivt har byggts ul och nume-

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                           119

ra är förhållandevis slor. En avveckling av nämnden för samhällsinforma­tion kunde därför enligt min mening övervägas. Eventuella kvarstående behov av insatser för samordning och rådgivning liksom utgivningen av tidningen kunde förläggas till en annan, befintlig myndighet. Jag avsåg atl ta initiativ fill en översyn med denna inriktning. Riksdagen har vid sin behandling av besparingsproposilionen (KU 1980/81:9. rskr 1980/81:58) för sin del tillstyrkt den översyn av NSl:s ställning och verksamhet som föreslogs i propositionen. Därvid anfördes atl en sådan utvärdering borde genomföras förutsättningslöst och med beaktande av föreliggande behov av samordning av olika informalionsinslanser, bl. a. mellan statliga och kommunala instanser.

Ell sådant översynsarbete som jag aviserade i besparingsproposilionen har bedrivits inom regeringskansliet. Jag vill därför nu återkomma till denna fråga.

De principer för samhällets information lill medborgarna som antagits av riksdagen senast i samband med behandlingen av 1979 års budgetproposi­tion bör ligga fast. Jag har nyss redogjort för innebörden av dessa prin­ciper. Nämnden har enligt sin instruktion haft alt verka för samordning av de offentliga organens informationsinsatser med utgångspunkt i medbor­garnas samlade informationsbehov och i syfte att samhällets resurser för samhällsinformationen ulnylljas effektivt. Jag vill understryka att del inte minst av samhällsekonomiska skäl är viktigt all samhällets resurser för information samordnas och därmed utnyttjas effektivt. Även riksdagen har, som jag nyss nämnde, framhållit vikten av all informationen från samhällets olika organ samordnas. Jag återkommer i det följande lill hur denna samordning skall administreras i fortsättningen.

1 nämndens instruktion sägs vidare att nämnden skall yttra sig över framställningar hos regeringen om informationsmedel. Som jag nämnde har de flesta myndigheter numera egna medel för informationsändamål. Dessa medel ingår i myndigheternas anslag och önskemål om ytterligare medel framförs i myndigheternas anslagsframställningar. Jag anser inle att det finns behov av atl behandla framställningar om medel för informations­ändamål på annal sätt än övriga önskemål från myndigheterna. För infor­mationsinsatser i samband med ny lagstiftning m. m. gäller att dessa skall behandlas tillsammans med sakfrågorna. Vidare skall kommittéer samti­digt som de lämnar sina förslag i resp. sakfrågor föreslå hur eventuella informationsbehov skall lösas. Remissinstanserna får då tillfälle all även lägga synpunkter på de informationsinsatser som kan behövas.

NSl skall enligt sin instruktion insamla och bearbeta erfarenheler på samhällsinformationens område och förmedla resultaten lill dem som kan antas ha nytta av dem. Det är enligt min mening angeläget att myndigheter­na håller sig underrättade om utveckligen inom informationsområdet lik­som all de får del av de erfarenheler andra myndigheter har gjort. NSl har dels utarbetat en informationshandledning, dels sammanställt en förteck-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                          120

ning över undersökningar inom informationsområdet. Jag återkommer strax fill hur detta material skall ä jourföras samt lill hur förmedlingen av erfarenheter skall organiseras i fortsättningen.

NSLs direkta rådgivningsverksamhet i informationstekniska frågor, som i elt tidigt skede var väsentlig, har kunnat begränsas i takt med all de offentliga organen fått fillgång till andra informationstekniska kunskaps­källor. Det behov av rådgivning i informationstekniska frågor som kan finnas kvar bör kunna lösas dels genom att den ovan nämnda informations­handledningen hålls aktuell och tillgänglig för myndigheterna, dels genom att berörda myndigheter fär vända sig till antingen utomstående konsulter eller till andra myndigheter.

NSl har utarbetat ett budget- och planeringssystem för de statliga myn­digheternas information. Jag anser alt denna uppgift faller inom ramen för den verksamhet som bedrivs vid riksrevisionsverket och all denna uppgift därför naturligen bör tas över av denna myndighet.

Enligl kungörandeförordningen (1977:827) skall NSl dels tillhandahålla sådana uppgifter om dagstidningars spridning som behövs för tillämpning av lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. (kungörandelagen), dels lämna allmänna råd till myndigheter och enskilda för tillämpningen av lagen. Uppgifter om dagstidningars spridning har nämnden sammanställt i en särskild publikation. Nämnden har även gett ut vägledande anvisningar för handläggningen av kungörandefrägor.

Enskildas behov av allmän rådgivning i kungörandefrägor torde numera kunna tillgodoses genom en hänvändelse till den myndighet som närmasl berörs av kungörandet. 1 fråga om myndigheternas kungörande förutsattes vid kungörandelagens tillkomst att - förutom NSl - vederbörande cen­trala myndigheter skulle meddela vägledande anvisningar i den mån del behövdes. Delta torde i allmänhet ha skett när det gäller myndigheter som kungör i slörre omfattning. Eftersom behovel av allmän rådgivning i kun­görandefrägor sålunda har minskat anser jag det inte längre vara nödvän­digl all någon särskild myndighet har ansvaret för della. När det gäller alt tillhandahålla erforderiiga uppgifter om dagstidningars spridning enligl kungörandeförordningen föreslår jag att den uppgiften flytlas över på presstödsnämnden. Jag har i dessa frågor samrått med cheferna för juslitie-och utbildningsdepartementen.

När del gäller frågor rörande dagspressannonsering i tekniskt avseende förutsätter jag all myndigheterna numera besitter den kunskap som behövs för atl följa Kungl. Maj:ls cirkulär (1971:507) lill statsmyndigheterna om information genom dagspressannonsering.

Tidningen Från Riksdag & Departement sorlerar under nämnden i admi­nistrativt hänseende. Jag återkommer vid min anmälan av anslag för tid­ningens utgivning lill frågan om ny administrativ anknytning för tidningen.

Sammanfattningsvis anser jag atl nämnden för samhällsinformation bör avvecklas. Verksamheten vid nämnden bör kunna upphöra den 31 decem-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               121

ber 1981. Jag räknar med all nämnden till dess hinner avsluta pågående projekt inom patient- och sjukvårdsområdet samt projektet om en förbätt­rad information till äldre i samhället. De tjänster som är eller blir vakanta vid nämndens kansli under tiden fram lill avvecklingen bör inle återbesät­tas. Regeringen har därför i dag fattat etl beslut med bl. a. denna innebörd. Åtgärder kommer atl vidtas för alt söka lösa de frågor som uppslår för den personal som blir övertalig i samband med alt nämnden avvecklas. Bl. a. kommer statens arbetsmarknadsnämnd att engageras i arbetet med atl försöka bereda nuvarande personal annan sysselsättning.

För nämndens verksamhet under budgetåret 1981/82 har jag beräknat ett anslagsbehov om I 388000 kr.

En väsentlig uppgift - inle minst i besparingshänseende - på samhälls­informationens område är all få lill stånd en effektiv samordning av myn­digheternas informationsverksamhet. Också i de fall då stal och kommun gemensamt svarar för viss samhällsservice är det viktigt att informationen samordnas. Jag anser alt detla samordningsansvar bäst kan lösas inom ramen för en särskilt tillkallad delegation med företrädare för de offentliga huvudmännen för samhällsinformationen, dvs. slaten och kommunerna. Delegationen bör inrättas under nästa budgetår och bör bedriva sill arbete som en försöksverksamhet under tre år. Den skall därefter lämna en rapport över försöksverksamheten. Delegationen skall i sitt arbele la till vara de erfarenheter som gjorts inom det här akluella området hos NSl. Den skall också undersöka möjlighelerna alt på elt enkelt och rationellt sätt förmedla erfarenheter dels mellan olika myndigheter, dels mellan forskare inom universitet och högskolor m. m. och myndigheterna.

Delegationen skall också överväga hur del material som NSl tagit fram bäst skall hällas aktuellt och tillgängligt för myndigheterna.

Representanter för staten, landstingskommunerna och kommunerna bör ingå i delegationen. Antalet ledamöter kan begränsas till elt fätal. Till delegationen bör knytas ett mindre sekretariat. Vid behov bör delegatio­nen i informella former kunna kalla till sig företrädare för olika myndighe­ter. Delegationens verksamhet bör finansieras från budgetdeparlementets kommilléanslag.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående och till samman­ställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1.         godkänna den av mig förordade avvecklingen av nämnden för samhällsinformalion,

2.    godkänna de av mig förordade riktlinjerna för samordning av samhällets informationsinsatser,

3.    till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av I 388000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall

122

G 4. Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement

1979/80 Utgift'                1055642

1980/81 Anslag'               1583000

1981/82 Förslag               1668000

' Anslaget Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning.

Vid 1975 års riksmöte beslutade riksdagen atl en för departementen och riksdagen gemensam tidning skulle utges fr.o.m. januari 1976 (framställ­ning 1975:15 till riksdagen, KU 1975:21, rskr 1975:228). Till följd härav utges tidningen Frän Riksdag & Departement, som kommer ut med 40 nummer äriigen. Tidningens syfte är att underlätta för personal i stat och kommun, förelag och organisationer samt för förtroendevalda och övriga politiskt intresserade alt följa verksamheten i riksdagen och regeringens kanli. Kostnaderna för utgivningen av denna tidning bestrids frän detta anslag.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Nämnden för samhälls­information

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Utgifter

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Tryckteknisk produktion Distributionskostnader Taltidningsproduktion Information och under­sökningar Övriga kostnader

Uppbördsmedel Prenumerationsavgifter

Nettoulgift

 

1039000

4-128000

4-117 000

7000

4-    1000

_

8000

4-    1000

-    3 000

143 000

4- 35 000

4- 35 000

840000

4-120000

4- 63000

471000

4- 82000

+    2000

70000

-

-

167000

4- 22000

_

106000

4-  14000

4-    6000

2851000

4-403000

4-220000

1268000

-103 000

-135 000

1583000

4-300000

4- 85000

Nämnden för sanihällsinformation

1.      Pris- och löneomräkning 272750 kr.

2.  Prenumerationspriset föreslås höjt fill 105 kr. inkl. mervärdeskatt för årgång 1982.

3.      Friexemplarkretsen bör vidgas lill ytteriigare I 500 mottagare med två prenumerationer vardera inom delar av undervisningsväsendet (4-130000 kr.).

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               123

Föredraganden

Nämnden för samhällsinformation fungerar som huvudman i administra­tiv mening för den för riksdagen och departementen gemensamma tidning­en Frän Riksdag & Departement. Tidningens redaktion har dock en obero­ende ställning och utformar innehållet i enlighet med de riktlinjer som har angivils av statsmakterna. Ansvarig utgivare är tidningens chefredaktör.

Vid min behandling av anslaget Nämnden för samhällsinformation: För­valtningskostnader har jag berört frågan om ny administrativ huvudman för tidningen efter utgången av år 1981, då nämnden för samhällsinforma­tion föreslås upphöra.

Jag anser alt tidningens redaktion är för liten för alt bilda en egen administrativ myndighet när nämnden för samhällsinformalion upphör. Jag föreslår alt tidningen i stället administrativt knyts lill departementens organisationsavdelning för alt därifrån få den service som nämnden för samhällsinformalion svarat för. Jag vill här nämna alt organisalionsavdel-ningen tidigare haft motsvarande uppgift beträffande föregångaren lill Från Riksdag & Departement. Utgivningen av tidningen bör även i fortsättning­en bekostas över etl särskilt anslag på statsbudgeten. E)ärigenom får stats­makterna tillfälle atl i samband med den årliga budgethehandlingen disku­tera tidningens verksamhet.

Redaktionen för tidningen skall även fortsättningsvis ha en oberoende ställning och själv utforma innehållet i enlighet med de riktlinjer som gällt hillintills. Chefredaktören skall vara ansvarig utgivare för tidningen och skall tillsättas efter samråd med företrädare för riksdagen. Anknytningen till departementens organisationsavdelning skall enbart innefatta rent ad­ministrativa frågor. Jag förutsätter därvid atl chefredaktören ges möjlighet att påverka valet av personal lill tidningens redaktion. Jag vill understryka alt bytet av administrativ anknytning av tidningen enbart är en praktisk konsekvens av alt nämnden för samhällsinformalion upphör och inle har någon betydelse för tidningens utgivningsförhållanden i övrigt.

För nästa budgetår beräknar jag utgifterna för tidningen lill sammanlagt 3071 000 kr. med utgångspunkt i besparingsallernativet.

För år 1982 bör prenumerationspriset vara 110 kr. inkl. mervärdeskatt. Jag räknar med all tidningen kommer att ges ut i samma omfattning under budgetåret 1981/82 som f.n. Till följd härav beräknar jag inkomsterna för nästa budgetår lill 1 403000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad Jag har anfört hem­ställer jag alt regeringen

1.   dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag anfört om den
fortsatta utgivningen av tidningen Från Riksdag & Departement,

2.   dels föreslår riksdagen att till Utgivning av tidningen Från Riks­
dag & Departement för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­
slagsanslag av 1 668000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               124

G 5. Viss informationsverksamhet

1979/80 Utgift                 2065462                   Reservation                     18133599

1980/81 Anslag                2 300000

1981/82 Förslag                1000000

Anslaget anvisades första gången budgetåret 1971/72 för alt en vidgad samhällsinformation snabbi skulle komma lill stånd (prop. 1971:56, FiU 1971: 23, rskr 1971: 182). Samtidigt beslutades alt nämnden för samhällsin­formation (NSl) skulle inrättas.

Nämnden för samhällsinformation

Utnyttjandet av medel inom anslaget har förändrats sedan budgetåret 1979/80. Tyngdpunkten har efter hand förskjutits mot bredare utvecklings­insatser. Det föreligger emellertid fortfarande behov av medel till slöd för vid myndigheterna akut uppkomna informationsbehov, som inte kunnat förutses i deras anslagsframställningar.

För all kunna fullfölja den inriktning av verksamheten som fastställts av statsmakterna begär nämnden anslag enligt huvudalternativet (301000-52000 = 249000 kr.).

Föredraganden

Jag har vid min anmälan av anslaget Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader behandlat frågan om inriktningen av samhällets information i stort. Jag framhöll då atl flertalet myndigheter disponerar medel för informationsverksamhet och alt praktiskt laget alla större myn­digheter har informationsansvariga tjänstemän. Behovet av särskilda me­del för informationsinsatser, utöver vad som anvisas under resp. myndig­hetsanslag, har därför minskal. 1 anslutning till beslut av statsmaklerna och lill ikraftträdandet av nya lagar m.m. kan del emellertid finnas behov av medel för all möjliggöra snabba informationsinsatser av mera begränsad omfattning. Jag anser därför alt det fortfarande bör finnas ell anslag till regeringens disposition för sådana ändamål. Anslaget bör för nästa budget­år föras upp med 1 milj. kr. Jag vill i detla sammanhang framhålla alt behov av medel för information regelmässigt bör las upp i samband med atl del som ger anledning lill informationen anmäls så all riksdagen kan avväga informationsinsatserna mol kostnaden för en reform eller en annan infor-malionsanledning.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om statliga myndig­heters utgivning av tidskrifter. Riksdagen anhöll vid riksmötet 1975/76 - i anledning av en motion i ämnet - hos regeringen om en kartläggning saml eventuellt förslag om riktlinjer för den statliga tidskriftsulgivningen (mol. 1975/76:526, FiU 1975/76:24, rskr 1975/76:225). Regeringen uppdrog åt

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               125

nämnden för samhällsinformalion all kartlägga de slalliga lidskrifterna, dessas upplagor, pris, periodicitel, allmänna inriktning samt belysa länk­bara konkurrensförhållanden med andra lidskrifter. Nämnden redovisade i maj 1978 detta uppdrag.

1 budgetpropositionen 1979 anmälde min företrädare alt han erfarit all riksrevisionsverket hade för avsikt all granska den statliga tidskriftsutgiv­ningen (prop. 1978/79: 100 bil. 11 s. 89). Han var därför inle beredd atl la ställning till de frågor som riksdagen hade aktualiserat innan resultatet av riksrevisionsverkels arbete förelåg. Riksrevisionsverket har i september J980 redovisat resultatet av en förvaltningsrevision av tidskriftsulgivning­en hos slalliga myndigheter. Huvudsyftet med revisionen har varit att kartlägga utgivningen. Vissa förslag till åtgärder har emellertid också an­mälts.

Riksrevisionsverkei har genom en enkät frågat 140 myndigheter om deras informationsverksamhet under budgetåret 1978/79. Enkäten har be­svarats av 137 myndigheter. Av svaren framgår bl. a. följande. Samman­lagt disponerade dessa myndigheter ca 385 milj. kr. för informationsverk­samhet. Detta motsvarar ca I % av myndigheternas totala verksamhet. Härav gick 66 milj.kr. lill intern information. Enkätsvaren ger emellertid inle uttryck för informationsverksamhetens verkliga kostnader. Flera myndigheter har inte räknat in vissa kostnader i form av löner till personal som sysslar med information under en del av sin arbetstid, utgifter för den tekniska produktionen, m. m..

Myndigheternas egen rangordning av sina informationsåtgärder ger vid handen all direkta personkontakter betraktas som del viktigaste sättet all föra ul information. Därefter kommer information genom meddelanden, rapporter och böcker och på tredje plats information genom kurser, konfe­renser och annan utbildning. Information via författningar m. m. samt genom broschyrer, annonser, direktreklam o.d. kommer därnäst. Myndig­heternas tidskrifter kommer först på sjätte plats.

De undersökta myndigheterna har sammantaget redovisat att de ger ut 148 tidskrifter varav 67 är personaltidningar. Övriga vänder sig till en läsekrets utanför den myndighet som ger ut tidningen.

1 propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten m.m. berörde jag frågan om avgiftsbeläggning av sådana tidskrifter som mera allmänt speglar en myndighels verksamhet och inte har till direkt syfte att informera om gällande rättsläge eller ny lagstiftning o. dyl. Jag vill i det följande något närmare ge min syn på hithörande frågor.

De interna personaltidskriflerna skall enligt min mening syfta lill att ge myndigheternas personat information om myndighetens verksamhet och dess interna frågor. Av enkäten framgår alt ca en fjärdedel av personal-lidskrifternas upplaga distribueras utanför myndigheten. Några tidskrifter distribuerar t.o.m. så stor del som 40% eller mer av sin upplaga till intressenter utanför myndigheten. Karaktären av personaltidskrift ten-10    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga II

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                          126

derar onekligen alt suddas ut då nära hälften av upplagan avser andra än myndighetens personal. Del finns därför anledning alt berörda myndighe­ter med beaktande av bestämmelserna i det slalliga medbestämmandeavta­let omprövar personallidskrifternas innehåll, mål och spridning så att de bättre svarar mol det behov myndigheten kan ha av all informera sin personal om verksamheten vid myndigheten. Kostnaden för personaltid­ningarna har av myndigheterna beräknats till ca 14 milj. kr. Jag vill betona betydelsen av en enkel utformning för atl ytteriigare sänka kostnaderna för personaltidskriflerna ulan alt för den skull del innehåll som tidningarna skall förmedla förloras. Åtskilliga personallidskrifter har redan etl enkelt utförande.

De lidskrifter som vänder sig lill en läsekrets utanför utgivningsmyn-digheten uppgår lill drygt 80. Dessas sammanlagda upplaga per utgivnings-tillfälle var budgetåret 1978/79 ca 1,2 miljoner exemplar. Kostnaden för den externa tidskriftsulgivningen har av myndigheterna beräknats till ca 31 milj. kr.

Syfiet med myndigheternas utåtriktade tidskrifter varierar. Informa­tionsåtgärder bör ses som elt medel bland andra för att uppnå de mål som gäller för en myndighets verksamhet. När det gäller information i frågor som berör de enskilda medborgarna på etl avgörande sätt måsle kravet på samhället ställas högt. Jag tänker då på information om medborgarnas rättigheter och skyldigheter, i.ex. rätten atl della i allmänna val och skyldigheten att avge självdeklaration. Av svaren på riksrevisionsverkels enkät framgår emellertid att information om rättigheter och skyldigheter har en underordnad betydelse för myndigheternas externa lidskrifter. En­dast för tre tidskrifter har denna uppgift angetts vara den viktigaste.

Beträffande fiertalet av de tidskrifter som omfattas av enkäten anses uppgiften att informera om medborgarnas rättigheter och skyldigheter sakna betydelse. All informera i syfte atl påverka attityder eller beteenden har däremot angetts vara en viktig uppgift för över hälften av tidskrifterna. 1 flera fall har delta ansetts som den allra viktigaste uppgiften. För en fjärdedel av tidskrifterna har del främsta syftet angetts vara all mera allmänt informera om myndigheten, dess verksamhet och verksamhetsom­råde.

Det nu sagda visar ell markant intresse hos myndigheterna för atlitydpå-verkande information liksom mera allmän information om myndighetens verksamhetsområde. Intresset alt informera om medborgarnas rättigheter och skyldigheter är däremot betydligt mindre. Jag anser att del är nödvän­digl alt myndigheterna ser över målen för sin information och prövar om det över huvud tagel är motiverat atl ge ut en tidskrift. 1 de fall lidskriftsut-givning bedöms vara motiverad bör den i större utsträckning kunna använ­das för alt förbättra medborgarnas kunskaper om sina rättighter och skyl­digheter. Den attitydpåverkande uppgift som åtskilliga myndigheter tagit på sig bör inte förekomma vid andra myndigheter än de som av statsmak­lerna ålagts en sådan roll. t. ex. invandrarverket och SIDA.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               127

Som jag nyss nämnt skall informationsverksamheten vid myndigheterna ses som etl av flera medel att nå myndighetens mål. De åsikter som förs fram i myndigheternas externa fidskrifter uppfattas ofta av läsaren som myndighetens egna även om de är elt uttryck för författarens personliga uppfattning. Jag vill därför betona alt myndigheterna skall ha ansvarel för tidskriftsulgivningen och för tidskrifternas innehåll. Della är särskilt vik­tigt för de myndigheter som använder lidskrifter för atl påverka attityder eller beteenden. Om del anses motiverat att någon för fram sin personliga åsikt i tidskriften skall detla klart framgå. Detla bör gälla även om myndig­heten i och för sig delar författarens uppfattning.

Av riksrevisionsverkels enkät framgår vidare att åtskilliga myndigheter ger ut tidskrifter som bedöms konkurrera med andra, både statliga och privata, tidskrifter. Verket föreslår att man för dessa prövar om lidskrifter­na verkligen fyller en funktion som inte andra tidskrifter klarar av. Jag delar denna uppfattning.

Myndigheterna har uppgivit atl endasi ca 20 % av kostnaderna för deras externa tidskrifter, 6,5 milj. kr. av 31 milj. kr., finansieras genom avgifler. Riksrevisionsverkei anser atl myndigheterna i större utsträckning än f. n. bör täcka kostnaderna för tidskriftsulgivningen genom avgifler. För egen del anser jag all huvudprincipen bör vara att statliga myndigheters tidskrif­ter skall finansieras helt genom avgifler. Jag bortser därvid från de interna personaltidningarna och från de fall där statsmakterna ansett atl det ligger i statens intresse att tillhandahålla tidskrifter för medborgarna till ett sub­ventionerat pris. Myndigheterna bör ges anvisningar för hur tid-skriflsverksamhelen skall redovisas i anslagsframställningarna i de anvis­ningar för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1982/83 som det inom kort blir aktuellt atl tillställa samtliga myndigheter. Eventu­ella avsteg från huvudprincipen, i form av i.ex. lägre prenumerationspris, bör motiveras särskilt och får prövas från fall lill fall.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om statliga

myndigheters lidskriftsutgivning. dels föreslår riksdagen atl till Viss informationsverksamhet för bud­getåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av I 000000 kr.

G 6. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

 

1979/80

Utgift

555000

1980/81

Anslag

555000

1981/82

Förslag

595000

Institutet för storhushållens rationalisering har till huvudsaklig uppgift atl främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksam­het som väsentligt kan bidra till att höja produktiviteten inom storhus-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               128

hållen. Institutet skall dessulom bedriva informations- och utbildnings­verksamhet inom sitt område.

Institutet är organiserat som ett fristående organ, som drivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för Lands­tingsförbundet, Svenska kommunförbundel och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal som slaten har slutit med stiftelsen. Avtalet gäller - efter att ha förlängts senast år 1980 - t.o.m. budgetåret 1985/86.

Institutet för storhushållens rationalisering föreslår för budgetåret 1981/ 82 elt statsbidrag av 630000 kr. Detta innebär en höjning med 75000 kr. i förhållande lill innevarande budgetår.

Föredraganden

Jag förordar en höjning av statens bidrag till insfitutet med 40000 kr. till 595000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen.

alt lill Bidrag till Institutet för storhushållens rationaliering för budgetåret 1981/82 anvisa ell anslag av 595 000 kr.

G 7. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.

1979/80 Utgift                     151 125

1980/81  Anslag                  170000

1981/82 Förslag                   170000

Från anslaget bestrids f.n. utgifter för Sveriges bidrag till nordiska skatte vetenskapliga forskningsrådet.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till avrundat 170000 kr. Anslaget bör således föras upp i statsbudgetförslaget med oförändrat be­lopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 170000 kr.

G 8. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

1979/80 Utgift                 7 173170

1980/81  Anslag               8 750000

1981/82 Förslag              10400000

Enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel lill sådana handikappade mo-

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                           129

lorfordonsägare som har befriats från årlig vägtrafikskalt. Bidragen mot­svarar skattekostnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår lill 700 liter och för ägare av motorcykel lill 250 liter för helt år. Bidragen utgår i efterskott för budgetår. Ärenden om bidrag handläggs av riksskatteverket.

Riksskatteverket föreslår - med utgångspunkt i de skattesatser som gällde vid liden för anslagsframställningen - all anslaget beräknas med oförändrat belopp till nästa budgetår. Antalet bidragsberättigade beräknas därvid av verkel till ca 10450. Den övervägande delen av dessa erhåller helt bidrag.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslutade under riksmötet 1979/80 (prop. 1979/80:30, SkU 1979/80: 15, rskr 1979/80:71) om en höjning av bensinskatten den 18 de­cember 1979 med 25 öre per liter. Vidare har riksdagen under 1980 års urtima riksmöte beslutat höja bensinskatten med ytteriigare 20 öre den I oktober 1980 (prop. 1980 U: I, SkU 1980 U:2, rskr 1980 U:2). Genom bidragsreglernas utformning resulterar en höjning av bensinskallen auto­matiskt i att bidraget lill de handikappade motorfordonsägarna höjs. Efter den senaste skaltehöjningen uppgår det maximala bidraget till I 030 kr. per år.

Vid beräkningen av medelsbehovel under nästa budgetår måste hänsyn las lill dels att den skallehöjning som skedde i december 1979 fär fullt helårsgenomslag först under nästa budgetår, dels att skaltehöjningen den 1 oktober 1980 delvis påverkar budgetåret 1981/82.

Reglerna för hur bidraget betalas ul medför alt endast tre fjärdedelar av kostnaden för den senaste bidragshöjningen kommer att belasta anslaget under nästa budgetår. Den fulla kostnaden för de höjda bidragen kommer atl belasta statsbudgeten först under budgetåret 1982/83.

Med ledning av riksskatteverkets beräkning av antalet bidragsberätti­gade beräknar jag medelsbehovet under della anslag under nästa budgetår lill avrundat 10,4 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all lill Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 10400000 kr.

G 9. Bidrag till vissa investeringar

1979/80 Utgift          183675 502

1980/81 Anslag       230000000

1981/82 Förslag        85000000

Från delta anslag bekostas statliga investeringsbidrag enligt dels lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning, dels lagen (1978:951) om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                          130

Investeringsbidrag för inventarieanskaffning

För att stimulera näringslivets investeringar i maskiner och inventarier beslutade riksdagen i slutet av år 1975 atl införa etl särskilt invesleringsav-drag vid taxeringen lill statlig inkomstskatt och ell slalligl investeringsbi­drag för invenlarieanskaffning (prop. 1975/76:61, SkU 1975/76:26, rskr 1975/76: 101). Såväl avdraget som bidraget begränsades ursprungligen till anskaffningar eller tillverkning som skedde under perioden den 15 oktober 1975-den 31 december 1976. Denna period har emellertid sedermera för­längts, först lill den 31 mars 1977 (prop. 1976/77:25, SkU 1976/77:9, rskr 1976/77:61), därefter lill utgången av år 1977 (prop. 1976/77: 73, SkU 1976/ 77:33, rskr 1976/77: 173) och till utgången av år 1978 (prop. 1977/78:52, SkU 1977/78: 15, rskr 1977/78:49), och slutligen till utgången av år 1979 (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79: 19, rskr 1978/79: 107).

Skattskyldiga, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som under perioden den 15 oktober 1975-den 31 december 1979 anskaffat eller tillverkat maskiner och andra döda invenlarier för stadigvarande bruk i verksamheten, medges elt särskilt investeringsavdrag vid laxeringen lill slallig inkomstskatt med ett belopp som motsvarar 10% av anskaffnings-och tillverkningskostnaden för investeringar under tiden den 15 oktober 1975-'den 30 april 1976 och 25% av dessa kostnader under tiden den I maj 1976-den 31 december 1979. Som förutsättning för rätt lill avdrag gäller bl. a. alt kostnaden under beskattningsåret har uppgått lill sammanlagt minst 10000 kr.

En skallskyldig, som inle alls eller endast delvis har kunnat ulnyllja investeringsavdraget, kan i stället få etl statligt skattefritt investeringsbi­drag motsvarande 4% av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för investeringar under tiden den 15 oktober 1975-den 30 april 1976 och 10% av denna kostnad under fiden den I maj 1976-den 31 december 1979. En förutsättning är atl anskaffnings- eller tillverkningskostnaden har uppgått till minst 10000 kr. Bidraget kan ulgå under högst fem beskattningsår inom den ifrågavarande lidsperioden och får för varje beskattningsår inte beräk­nas på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500000 kr. Bidrag och avdrag kan inte förekomma samtidigt. Ansökningar om bidrag prövas av riksskatteverket efter taxeringsperiodens utgång.

Investeringsbidrag för vissa byggnadsinvesteringar

Riksdagen beslutade vid riksmötet 1978/79 att införa etl särskilt, tidsbe­gränsat avdrag vid taxering till slallig inkomstskatt för atl ge exlra stimu­lans åt näringslivets byggnadsinvesteringar (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79: 19, rskr 1978/79: 107). Avdraget medges med 10% av kostnaderna för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet som används i rörelse, jordbruk eller skogsbruk. Som förutsättning för alt avdrag skall kunna medges gäller atl kostnaderna har nedlagts under perioden den 1 oktober 1978 - den 31 mars 1980. Avdrag medges dock endasi för sådana byggnadsarbeten som sattes igång under denna period före utgången av september 1979.

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                           131

Samfidigl med beslutet om byggnadsinvesleringsavdragel beslutade riksdagen vidare alt företag som inle kan utnyttja avdragsrällen för bygg­nadsinvesteringar skall kunna få elt statligt investeringsbidrag för bygg­nadsarbeten. Bidraget beräknas till 4% av kostnaderna om dessa inte har varit alltför obetydliga. Kostnaden för elt och samma byggnadsarbete skall ha uppgått till minst 10000 kr. under året. Bidraget är vidare maximerat så att det kan utgå för en anskaffnings- eller tillverkningskostnad av högst I milj. kr. om året. Lagen (1978:951) om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten är utformad efter mönster av lagstiftningen om slalligl investeringsbidrag för invenlarieanskaffning. Detla innebär all avdrag och bidrag inte kan åtnjutas på samma gång och all ansökningar om bidrag kan prövas av riksskatteverket först sedan taxeringsnämnden har avslutat ar­betet med laxeringen för beskattningsåret.

Riksskatteverket

Del totala antalet ansökningar om investeringsbidrag uppgick till 17500 under budgetåret 1979/80. Under nämnda budgetår utbetalades ca 183,7 milj. kr. i bidrag för maskiner och invenlarier. För budgetåret 1980/81 hade vid liden för anslagsframställningens avgivande inkommit ca 11000 ansök­ningar avseende inventarieanskaffningar och ca 1 000 avseende byggnads­investeringar. Del lotala antalet ansökningar under budgetåret 1980/81 beräknas till ca 15000 med etl sammanlagt bidragsbelopp om ca 170 milj. kr.

Även under budgetåret 1981/82 kommer del dominerande antalet ansök­ningar att gälla bidrag för maskiner och invenlarier. Riksskatteverket beräknar atl kostnaderna för dessa bidrag kommer atl uppgå lill ca 80 milj. kr. Bidragen för byggnadsinvesteringar beräknas till ca 5 milj. kr. Medels­behovel för nästan budgetår beräknar verkel således lill 85 milj. kr.

Föredraganden

Grunden för investeringsbidrag upphörde såvitt gäller maskininveste­ringar i och med utgången av år 1979 och såvill gäller byggnadsinvestering­ar i och med utgången av mars 1980. Ansökningar om bidrag för ell visst beskattningsår kan göras först sedan laxeringen i första instans har avslu­tats. Under nästa budgetår torde i stort sett endast förelag med brutet räkenskapsår komma atl ansöka om bidrag. Antalet ansökningar bör där­för komma att reduceras betydligt jämfört med under innevarande budget­år. Den beräkning av anslagsbehovet som riksskatteverket har gjort föran­leder ingen erinran från min sida.

Jag vill i detla sammanhang nämna all riksdagen nyligen har beslutat all införa ett nytt invesleringsavdrag vid inkomsttaxeringen för dels investe­ringar i inventarier under liden den 1 november 1980 - den 31 december 1981, dels byggnadsinvesteringar under liden den 1 november 1980 - den 31 mars 1982 (prop. 1980/81:60, SkU 1980/81: 13, rskr 1980/81:66). Något

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               132

investeringsbidrag som är samordnat med dessa avdragsmöjligheler har emellertid inte införts. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till vissa investeringar anvisa etl förslagsanslag av 85000000 kr.

G 10. Exportkreditbidrag

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Från detla anslag bekostas exporlkreditbidrag enligt lagen (1978:401) om exportkreditstöd.

Vid riksmötet 1977/78 beslutade statsmakterna om olika åtgärder för atl ge svenska företag ökade möjligheter att konkurrera på likartade villkor som förelag i andra länder i fråga om krediter vid expori (prop. 1977/ 78: 155, NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379). Besluten innebar bl. a. att del exportkreditslöd i form av ett extra avdrag vid inkomsttaxeringen för vissa räntekostnader, som tidigare gällde för exporlkredilavtal som ingås före utgången av år 1979, föriängdes lill all gälla även avtal som ingås under åren 1980 och 1981. Vidare kompletterades exporlkredilstödet med en möjlighet för sådana företag, som inte har tillräckligt vinslunderiag för alt kunna utnyttja avdraget, att i stället få ett statligt s. k. exportkreditbidrag. Gällande regler för exportkredilslödet återfinns i lagen (1978:401) om exportkreditslöd och förordningen (1978:402) om villkor för exportkredit-stöd.

Exportkreditslöd kan alltså utgå i form av avdrag vid inkomsttaxeringen eller som bidrag. Ansökan om slöd görs i första hand hos exportkredit-nämnden som prövar om de allmänna förutsättningarna för slöd föreligger. Ansökan skall göras hos nämnden före utgången av den tid inom vilken det sökande förelaget skall lämna allmän självdeklaration för det beskattnings­år då exporlkredilavlalel har ingåtts. På grundval av exporlkredilnämn-dens beslut kan exportföretaget sedan yrka avdrag eller ansöka om bidrag.

Exportkreditavdraget innebär atl exportföretaget vid beräkning av net­tointäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får ell extra avdrag för stödberältigade kostnader. Ell yrkande om extra avdrag prövas i vanlig ordning vid förelagets inkomst­taxering.

Exportkreditbidraget innebär att exportförelaget i stället för all erhålla exporlkreditavdrag får uppbära ell slalligl, skattefritt bidrag som motsva­rar hälften av avdraget. Bidraget är ett substitut till avdraget och skall bara

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                                               133

betalas ut när avdraget inle har kunnat utnyttjas i sin helhet och inle heller har utnyttjats till viss del. Däremot finns det inget hinder mot all elt företag i fråga om en och samma exportkredit får avdrag etl år och bidrag etl annal år. Avgörande för stödformen är för varje år om det då finns utrymme för avdrag eller inte. Bedömningen av frågan om avdragsmöjligheten har kun­nat utnyttjas eller inte grundas på lagakraflvunnet beslut om taxering enligl kommunalskallelagen och lagen om slallig inkomstskatt.

Ansökan om exportkreditbidrag prövas av riksskatteverket, som också betalar ut bidragen. Ansökningshandlingen skall komma in senast en må­nad efter del att exportföretagels taxeringar för beskattningsåret har vun­nit laga krafl. Innan utbetalning sker måste riksskatteverket undersöka om utrymme för fullt avdrag finns eller om företaget delvis har utnyttjat avdraget. Denna prövning sker i först hand på grundval av lagakraflvunnet beslut om företagets taxering. Om företaget begär det får prövningen dock grundas på det beslut angående förelagels taxering som föreligger när riksskatteverket lar ställning till yrkandet om bidrag. Finns del enligt della beslut inte utrymme för fulll avdrag kan bidrag således medges och utbeta­las ulan hinder av alt taxeringen inle har vunnit laga krafl.

Riksskatteverket

Några ansöktiingar om exporlkreditbidrag har inte inkommit lill verket vid tiden för anslagsframställningen. Någon prognos för budgetåret 1981/ 82 låter sig heller inte göras. Riksskatteverket föreslår därför alt anslaget i likhet med innevarande budgetår las upp med I 000 kr. i statsbudgeten.

Föredraganden

Någon tillförlitlig beräkning av medelsbehovet under detta anslag är inte möjlig atl göra. Förutom svårigheten alt överblicka omfattningen av under­laget för exportkredilslödet är det omöjligt atl förutse taxeringsutfallel och de därav föranledda yrkandena om bidrag. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov som kan bli aktuellt förordar jag alt anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. också i statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Del faktiska utfallet av bidragsbelalningarna får i stället redovisas för riksdagen i lämpligl sammanhang när underlag finns för detla.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Exportkreditbidrag för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 1 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilagall                                                                              134

Gli. Kostnader för vissa nämnder m. m.

 

1979/80 Utgift

760934

1980/81 Anslag

870000

1981/82 Förslag

800000

Från anslaget bestrids kostnader - i regel arvoden lill ledamöter och suppleanter m.m. - för regeringskansliels förhandlingsdelegation, slals-tjänslenämnden (såvill avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens tjänslebosladsnämnd, offentliga arbetsgivares samarbelsnämnd (såvitt avser statsverkets andel), statens grupplivnämnd, statsförvaltning­ens cenirala förslagsnämnd, slalens arbetsmiljönämnd (såvitt avser stats­verkets andel), trygghetsnämnden, lönedelegationen för beredskapsarbe­tare m.fl., skiljenämnden i vissa irygghetsfrågor, skiljenämnden för ar­betsmiljöfrågor, statens ijänslepensionsnämnd, statens ansvarsnämnd, rådgivande nämnden i medbeslämmandefrågor, offentliga sektorns särskil­da nämnd, statens utlandslönenämnd, statens chefslönenämnd samt ge­mensamma förslagskommiltén för regeringskansliet ulom utrikesdeparte­mentet.

Med hänsyn lill belastningen budgetåret 1979/80 beräknar jag medelsbe­hovet till 800000 kr. under budgetärel 1981/82.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 800000 kr.

G 12. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1979/80 Utgift             253303945

1980/81 Anslag       2000000000 1981/82 Förslag      2000000000

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen lill avlöningar och pen­sioner under nästa budgetår har, som jag tidigare denna dag har redovisat vid min anmälan av punkl I i För flera huvudtitlar gemensamma frågor (bil. 3 till budgetpropositionen), lagts de lönebelopp som enligt gällande avtal tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1980. Lönekostnadspåläggel har beräknats med 39% av lönebeloppen. I beräkningarna av anslagsmedlen har, där så har varit möjligt, hänsyn tagits även lill de ekonomiska ramar för lokala löneförhandlingar som myndigheterna har disponerat.

De löneavtal som f. n. lillämpas upphör atl gälla den 31 december 1980. Del är inte möjligt att nu beräkna vilkel medelsbehov för nästa budgetår som kan uppkomma på grund av nya avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Förevarande anslag skulle därför kunna föras upp med

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                          135

endast ell formellt belopp i förslagel lill statsbudget. För att man skall fä etl något bättre uttryck för statens utgiftsbehov under nästa budgetår bör emellertid täckningsanslagel föras upp med ett rent schablonmässigt be­räknat belopp. Jag förordar att anslaget tas upp med samma belopp som i statsbudgeten för innevarande budgetår, dvs. 2 miljarder kr. Jag vill dock understryka alt delta inle innebär någon prognos över utfallet av de kom­mande löneförhandlingarna.

Regeringen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som har gällt beträffande tidigare anvisade läckningsanslag - efter prövning i varje särskilt fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs ulöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m.m. som föranleds av avtal som har godkänts av riksdagens lönedelega­tion eller regeringen. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelaslning inle bör ske av förslagsanslag och förslagsvis betecknade anslagsposter som har maximerats av regeringen. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör dock betalas på samma sätt som verkens övriga utgifter. Merkostnader för löner som faller på anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret bör läckas av Ijärde huvudti­telns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör slutligen i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår ha möjlighet atl - efter prövning i varje särskilt fall - från anslaget kunna anvisa de medel som behövs, när reservationsanslag, obe-lecknade anslag eller affärsverk belastas med slörre utgifter än som har beräknats i budgetproposition eller särskild anslagsproposition på grund av att personliga tjänster har inrättats för tjänstemän som enligl beslut bör undantas från flyttning från stockholmsområdet i samband med myndig­hets omlokalisering (tjänstemän med s. k. NOM-garanti).

Under hänvisning till vad jag sålunda har anfört hemställer jag att rege­ringen föreslår riksdagen

alt lill Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. under budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2000000000 kr.

G 13. Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet

 

1979/80 Utgift

7 178009

1980/81 Anslag

2900000

1981/82 Förslag

1950000

Från anslaget bestrids utgifter för främst planerings- och utredningsarbe­te i samband med omlokalisering av statliga myndigheter (jfr prop. 1971:29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196och prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973:220). Utgifterna för förberedelserna för omlokaliseringen av försvå-

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                          136

rets myndigheter bekostas inom utgiftsramen för del militära försvaret. Utgifterna under detta anslag avser bl. a. organisations- och ortskommit­téernas verksamhet samt arbetsbiträde ät och konsultinsatser hos omlo-kaliseringsmyndigheterna. Dessutom bestrids utgifter för vissa besöksre­sor för anhöriga till statligt anställda som omlokaliseras. Vidare bestrids från anslaget utgifter för insatser av vissa myndigheter som har centrala samordnings- och planeringsuppgifler i samband med omlokaliseringarna.

Kostnaderna för genomförandet av omlokaliseringen, I.ex. för de sär­skilda förmåner som utgår till de anställda som flyttar med lill lokalise­ringsorterna eller för myndighets flyttning eller utrustning, skall i allmän­het betalas från myndighetsanslaget. 1 fråga om affärsdrivande verk eller myndighet för vars drift endast anvisas etl formellt anslag av I 000 kr. bör dock även kostnader som hänger samman med genomförandet av omloka­liseringen kunna betalas från detla anslag.

Belastningen på anslaget torde komma atl uppgå lill inemot 2,9 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår lill 610000 kr. för förberedelser. De kostnader för genomförandel av omlokali­seringen som bör betalas från detla anslag har jag beräknat lill I 340000 kr. Huvuddelen av delta belopp avser kostnader för omstationering av perso­nal vid stiftelsen Institutet för företagsutveckling. Det sammanlagda me­delsbehovel för nästa budgetår uppgår således till I 950000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt fill Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av I 950000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall                                                      137

Register

Sid,                                                                                                             Anslag kr,

1    Översikt

A. Budgetdepartementet m. m.

11  Budgetdepartemenlet                                                                          32605 000

12         Gemensamma ändamål för departementen                                         110334000 14   Kommittéer m.m.       13500000

14   Extrautgifter                                                                                           625000

157064000

B. Statlig rationalisering och revision m.m.

15  Statskontoret                                                                                       62 753 000
18  Anskaffning av ADB-utrustning 115000000
21  Datamaskincentralen för administrativ databehandling                         1000
21 1  DAFA:s verksamhet

27  2 Statsmakternas riktlinjer för användning av ADB i statsför­
valtningen

29  3 Monopolutredningen

36  4 Utredning av Statskonsult Administrationsutveckling AB

39  5 Föredraganden

46  6 Hemställan

46     Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet                                 4000000

47     Riksrevisionsverket                                                                            56 331000

238085000

C. Skatte- och kontrollväsen

53   Riksskatteverket                                                                             214 170000

62          Stämpelomkostnader                                                                            1770000

63          Kostnader för årlig taxering m. m.                                                    110000000

 

65           Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering                             5000000

66     Ersättning till postverket m.fl. för bestyret                                                 med

skatteuppbörd m.m,                                                                           28200000

359140000

D. Bidrag och ersättningar till kommunerna

68   Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag                              580000

68     Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m, m,                            *9334000000

69     Skattebortfallsbidrag till kommuner m,n,                                         70000000

70     Kompensation till kommuner m,fl, i anledning av

1974 års skattereform                                                                 1 455 000000

10 859 580000

E.  Statlig lokalförsörjning

72    Byggnadsstyrelsen                                                                                     1000

81    Byggnadsarbeten för statlig förvaltning                                        275000000

88   Inredning av byggnader för statlig förvaltning                                 30000000

93   Inköp av fastigheter m. m.                                                                55 000000

360001000

F.  Statlig personalpolitik m. m.

95          Statens arbetsgivarverk                                                                      26 849000

96    Statens löne-och pensionsverk 42 337 000 99 Statlig personaladministrativ informationsbehandling               1 000 99   Avlöningar till personal pä indragningsstal m. m,                                                                                       50000

100   Statens personalbostadsdelegation                                                          962 000
Personaladministration och personalutbildning

101       Förvaltningskostnader                                                                      15 040 000
103       Uppdragsverksamhet                                                                             I 000

* Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100    Bilagall

138

 

Sid.

103  Statens arbetsmarknadsnämnd

105  Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

107  Jämställdhet inom statsförvaltningen

107         Statens förhandlingsräd

108         Bidrag till stiftelsen Statshälsan

109  Viss förslagsverksamhet m, m,
109  Vissa skadeersättningar m. m.

Anslag kr.

17483 000

107000000

1000000

2 152000

96575 000

350000

100000

309900000

G. Övriga ändamål

110   Kammarkollegiet                                                                               16812000

115         Statens förhandlingsnämnd                                                                  3 300000

116         Nämnden för samhällsinformalion: Förvaltningskostnader 1388000 122 Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement       1 668000 124 Viss informationsverksamhet 1000000 124       Fråga om statliga myndigheters utgivning av tidskrifter

 

127         Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering                             595000

128   Bidrag till vissa internationella byråer och organisa­tioner m. m.             170000

 

128          Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon                          10400000

129          Bidrag till vissa investeringar                         85000000 132 Exportkreditbidrag             1000 134   Kostnader för vissa nämnder m, m.        800000

 

134         Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.              2000000000

135         Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet                       1950000

2123084000

Totalt för budgetdepartemenlet    14406854000

Norstedts Tryckeri, Stocktioim 1980

 

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1981                         Prop. 1980/81:100

Bilaga 12

Utbildningsdepartementet

ÖVERSIKT

Till utbildningsdepartementet hör skolväsendet, högskoleutbildningen och forskningen, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten, inlernationellt kulturutbyte, radio och television samt press- och tidskrifts-slödel.

Utbildningsdepartementets huvudtitel präglas av den återhållsamhet som del sar ällsekonomiska och slatsfinansiella läget kräver. 1 proposi­tion (prop. 1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten, m.m. har redan förslag lagts fram lill besparingar inom samtliga sektorer av departe­mentets ansvarsområde. Förslagen preciseras nu yllerligare i budgetpro­positionen. Anslagsnedskärningarna har utformats så att målen för tidigare reformer inle påverkas. De satsningar som bedömts nödvändiga för att bibehålla den kvalitet som kännetecknar den svenska utbildnings- och kulturpolitiken har med några undantag finansierats genom omprioritering­ar.

De krav den omedelbara framliden ställer på utbildnings- och kulturpoli­tiken är att dels bidra till förnyelse, dels göra det till relativt sett lägre kostnader. De förslag som redan lagts fram i besparingspropositionen och som nu läggs fram i budgetpropositionen belyser de planeringsproblem som måste bemästras.

En central planeringsuppgift är att inom tillgängliga ramar lösa de pro­blem som det stora antalet födda under åren 1964—1967, den s.k. ung­domspuckeln, skapar. De kvantitativa problemen har hittills varit lokalise­rade lill gymnasieskolan. De förskjuts nu stegvis lill högskolan som under den senare hälften av 1980-lalel kommer alt ställas inför en växande efterfrågan på utbildning. Della planeringsproblem har även en kvalitativ sida. Fördelningen av individer mellan linjer och sektorer är av central betydelse både för individens sysselsättning och samhällets produktions­förmåga.

En av utbildningspolitikens många uppgifter är att bidra till strävandena att stärka landets utvecklings- och konkurrensförmåga genom all skapa den nödvändiga kunskapsbasen. Elt centralt politiskt mål är alt under 1980-talet stärka den konkurrensutsatta sektorn. Det ställer direkta krav på utbildningsväsendet. Resurserna skall omfördelas så all en styrning sker i riktning mol industrin. Utbildningssystemet skall också svara för att existerande arbetskraft tillförs nya kunskaper och färdigheter. Kraven på forskningen är likartade. Den skall svara för ny kunskap och skall kunna I    Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                  2

omsättas i utvecklingsarbete som bl. a. har industriella tillämpningar. Den­na utveckling har förutsatts ske ulan att de fastlagda utbildningspolitiska målen förändras samtidigt som kostnaderna inte får öka.

De första stegen i denna utveckling las i denna proposition. Planeringen för gymnasieskolan ger ett ökal utrymme för yrkesinriktad utbildning. Den grundläggande utbildningen inom högskolan måste i fortsättningen också inriktas så all de indragningar av utbildningsplatser somidär sker förstärker inriktningen mot klart yrkesinriktad utbildning.

Kulturpolitikens mål och roller spänner över elt vidare spektrum än utbildningspolitikens. Inom ramen för de mål som ställs upp för den statliga kulturpolitiken ryms varierande uppgifter för slaten. All staten söker hålla målen för dessa aktiviteter vid makt är elt uttryck inle bara för en generell värdering ulan en medveten strävan all möta människors livsförväntningar, ge kulturaktiviteter en lokal spridning och skapa arbets­tillfällen för kulturarbetarna.

Den allmänna återhållsamhet som präglar budgetförslaget innebär inle atl förnyelsearbetet avstannat. Enskilda förslag vittnar om all så inle är fallet. Förnyelsearbetet har emellertid måst bedrivas inom snävare ramar och de reformer som föreslås för budgetåret 1981/82 är lill sin huvuddel finansierade genom motsvarande besparingar.

Förnyelsearbetet inom grundskotan präglas av strävan att åstadkomma en behovsrelaterad resursfördelning till kommuner med särskilda problem inom skolväsendet. Genom att en viss del av den besparing som föreslås på grund- och gymnasieskolebidragen sammanförs med den s. k. länsskol-nämndsresursen bör det vara möjligt ati bättre främja en likvärdig utbild-ningsslandard mellan olika skolor. 1 samma riktning verkar de åtgärder som föreslås för att öka andelen behöriga lärare i kommuner som har en stor andel icke behöriga lärare. Mot delta mål siktar också åtgärder för all underlätta skolgången för de handikappade elever som integreras i del allmänna skolväsendet. Vissa åtgärder för invandrarbarn och ungdom kan även de ses som förnyelsearbete under samma rubrik.

Gymnasieskolans planering har inriktats på alt öka kapaciteten för de direkt yrkesinriktade linjerna. Avsikten är alt påverka den faktiska dimen­sioneringen så alt den bättre svarar mol vad som bedömts vara arbets­marknadens behov. Det är angelägel atl påverka utvecklingen i den rikt­ningen för atl minska del tryck på högskolan som den s.k. ungdoms­puckeln ger upphov lill.

Högskolan möter under de närmaste åren betydande planeringsproblem som kan orsaka målkonflikter, när ett besparingsprogram samtidigt ge­nomförs. Den önskade ekonomisk-politiska utvecklingen ställer pä hög­skolan kravet atl variera utbildningsutbudet och utveckla nya forsknings­områden. Samtidigt möter högskolan uppgiften atl ta hand om de slora ungdomskullar som nu går igenom gymnasieskolan. Dessa förhållanden kräver hög planeringsberedskap inom högskolan för alt resurserna skall

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                  3

kunna användas för utbildning och forskning som svarar mot angelägna samhällsbehov.

Den forskningssatsning som påbörjades föregående år är av särskild belydelse för bl. a. kunskapsuppbyggnaden för alt långsiktigt stärka Sveri­ges internationella konkurrenskraft. Del är därför nödvändigt att forsk­ningssatsningen kan fortsätta. För budgetåret 1981/82 föresläs en förstärk­ning av forskarutbildning och forskning med ca 70 milj. kr.

Vu.xenutbildningen är den sektor av utbildningsväsendet som i år blivit föremål för de relativt sett största besparingarna. Balansen mellan upp­ställda mål och ekonomiska ramar har därför uppmärksammals starkare än på andra områden. Därvid har särskilt beaktats behoven av resurser lill följande två områden, nämligen yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna. Stödet till studiecirkelverksamhet och studieförbund, liksom besparingar inom delsamma, kommer all behandlas i en särskild proposition lill riksdagen.

Inom kulturområdet har mindre förändringar och reformer kunnat före­slås genom omfördelningar inom den givna ramen. De fria grupperna föreslås sålunda få ett något ökal stöd. Biblioleksersältningen bör också kunna höjas genom en sådan metod. Begränsade satsningar pä handikapp­området kan också finansieras på detla vis.

En särskild proposition om byggnadsvård kommer atl föreläggas riksda­gen. Slörre delen av förslagen, som har begränsad ekonomisk räckvidd, finansieras genom omfördelningar.

Sammanställning m. m.

Totalbeloppen för de olika budgelavsnitten framgår av nedanstående tabell. Beloppen anges i miljoner kr.

Tabellen tar inle hänsyn lill medel anvisade på tilläggsbudget. Det bör vidare påpekas alt beloppen för budgetåren 1980/81 och 1981/82 inle är helt jämförbara eftersom några anslag tillkommit medan andra utgått och över­föringar skett mellan olika anslag i budgetförslaget för budgetåret 1981/82.

Bland förändringarna kan nämnas att anslaget "Bidrag till kulturpro­gram inom föreningslivet m.m." under littera B, avsnittet "Allmänna kullurändamål", föreslås upphöra från och med nästa budgetår. Medlen föreslås fördelas på andra anslag under littera B och littera E. Under littera C, "För skolväsendet gemensamma frågor", föreslås ell nytt anslag, "Sär­skilda åtgärder på skolområdet". 1 delta anslag sammanförs dels den s. k. länsskolnämndsresursen och vissa andra medel från anslaget "Bidrag till driften av grundskolor m. m.", dels medel från anslaget "Bidrag till driften av gymnasieskolor". Övriga förändringar framgår under resp. anslag.

Under budgetåret 1979/80 har ur behållningen av de särskilda lotteri­er som anordnats lill förmån för konst, teater och andra kulturella ända­mål beviljats bidrag med tillhopa 4564000.kr., varav 3310000 kr. avser

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                     4

byggnadsarbeten och utrustning inom teater-, dans- och musikområdel, 614000 kr. avser invesleringsändamål inom musei- och arkivområdet samt 640000 kr. avser restaurerings- och byggnadsarbeten inom kulturminnes­vårdsområdet.

Anvisat 1980/81 milj.kr.

Förslag 1981/82 milj. kr.

Förändring milj. kr.

 

260,0

170,0 90,0

28225,0

A.  Utbildningsdepartementet

B.  Kullurändamål
Allmänna kullurändamål
Teater, dans och musik
Film

Dagspress och tidskrifter Litteratur och folkbibliotek Bildkonst

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

Ungdoms- och nykterhetsorganisa­tioner

C.  Skolväsendet

Centrala och regionala myndig­heter m. m.

För skolväsendel gemensamma frågor Det obligatoriska skolväsendet m. m.

Gymnasiala skolor m. m. Investeringsbidrag

D.  Högskola och forskning
Centrala och regionala myndigheter
för högskolan m. m.

Utbildning och forskning inom

högskolan m. m.

Vissa forskningsändamål

E.  Vuxenutbildning

F.  Studiestöd m. m.

G.  Internationellt-kulturellt samarbete
Kulturellt utbyte med utlandet
Nordiskt kulturellt samarbete

H. Vissa inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde gemensamma ändamål

Byggnadsarbeten inom utbildnings­departementets verksamhetsområde Inredning och utrustning

Totalt för utbildningsdepartementet

47,5

1,8

4614,0 63.3

45,7

 

1 605,3

1 630.5

-1-

25.2

122,3

103,0

-

19,3

513,1

561.1

-1-

48,0

24.0

26,5

-t-

2.5

400,0

376,0

-

24.0

75,3

80,0

-1-

4,7

24,5

24,7

-1-

0.2

279,7

300,8

. -t-

21,1

166,4

158,4'

-

8,0

15 789.2

16766,4

-1-

977.2

178,9

192,1

4-

13,2

208,7

424,0

+

215,3

11901.1

12 208,7

+

307,6

3 131.4

3 640.4

+

509,0

369.1,

301.3

-

67,8

5 041,9        +  427,9

12,4

75,7

 

4042,8 507,9

4417.7 548,6

-1-+

374,9 40,7

1993,2

2073,8

+

80,6

3 865,9

4 396,1

-1-

530.2

49,9

15,7 .34.2

53,8 17,3 36,5

-1-+ +

3.9 1.6

2,3

335,0

170,0 165,0

30343,2

-I-    75,0

-H      O -I-    75,0

-t-2 118,2

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

5

 

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wikström såvill avser frågorna under littera A, B punkterna 1 -72 samt 78 och 79, D utom vad avser punkterna 8 och 30, E, F, GochH;

statsrådet Mogård  såvitt avser frågorna under littera B punkterna 73-77, C och D punkterna 8 och 30.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser utbildnings­departementets verksamhetsområde.

Nionde huvudtiteln

A. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Utbildningsdepartementet

 

1979/80 Utgift            26582490

 

 

1980/81 Anslag           24817000

 

 

1981/82 Förslag          26586000

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

115 62

of. of.

177

of.

 

Anslag

Lönekostnader Reseersättningar

(även utrikes resor) Expenser

 

22267000

+ 1595000

1000000

+    50000

1 550000

+   124000

24817000

4-1769000

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 26586000 kr. Jag har under anslagsposten Lönekostnader räknat med en besparing på 543000 kr. Under anslagsposten Reseersätt­ningar har jag även beräknat medel för svenskt deltagande i möten inom vissa internalionella organisationer.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                      6

Jag vill i detta sammanhang anmäla att en översyn av utbildningsdepar­tementets organisation pågår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 26586000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift           25437458              Reservation                  35810

1980/81 Anslag         21958000

1981/82 Förslag         18458000

Jag räknar med atl utredningsverksamheten under nästa år kommer atl minska. Med hänsyn härtill beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 18458000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kommittéer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 18458000 kr.

A 3. Extra utgifter

 

1979/80 Utgift

417168

1980/81 Anslag

709000

1981/82 Förslag

609000

Reservation                 317601

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 609(KX) kr. Jag har därvid beräknat medel lill åtaganden inom vissa internafionella organisationer. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservations­anslag av 609000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                  7

B. KULTURÄNDAMÅL Vissa gemensamma frågor

Statsrådet Wikström

Budgetförslaget för kulturområdet präglas i likhet med vad som gäller för andra områden av del samhällsekonomiska läget. De reformförslag som jag presenterar i det följande har i huvudsak - bortsett från etl reformtillskolt pä 3,5 milj. kr. — kunnat åstadkommas genom omfördel­ningar inom den givna ekonomiska ramen eller genom atl kostnadsökning­ar inte har kompenserats fullt ul. På del sättet har del blivit möjligt att föreslå ökningar av stödet till fria teater-, dans- och musikgrupper, atl höja biblioleksersältningen, att införa etl dislributionsslöd till bokhandeln samt att lägga fram förslag till en byggnadsvårdsreform. Därigenom har vissa angelägna behov på kulturområdet kunnat tillgodoses även i elt ansträngt budgetläge. Vidare har mot bakgrund bl. a. av att Sverige deltar i arbetet inför del internationella handikappåret 1981 medel avdelats för vissa sats­ningar på handikappområdet.

Som redan uttalades i 1980 års budgetproposition stöder en bred remiss­opinion byggnadsvårdsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1979:17) Kulturhistorisk bebyggelse - värd atl vårda. Jag avser all föreslå regering­en att under våren 1981 förelägga riksdagen en proposition om formerna för Slöd lill vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 1 propositionen kommer atl föreslås en satsning för budgetåret 1981/82 på lolalt 13,4 milj. kr. Jag räknar vidare med atl för budgetåret 1982/83 kunna avsätta ytterligare 5 milj. kr. för della ändamål. Även dessa medel räknar jag med skall kunna tas fram genom omprioriteringar inom kultursektorn.

1 propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten,m. m. har aviserats besparingar i stöden lill bl.a. dagspress och organisations­tidskrifter. Jag kommer atl i del följande närmare redogöra för hur bespa­ringen om 15 milj. kr. pä stödet lill organisationslidskrifter bör genomfö­ras. 1 en till våren 1981 planerad särskild proposition avser jag atl åter­komma till dagspresstödel.

Som jag också kommer atl redovisa senare avser jag atl föreslå regering­en all under våren 1981 lägga fram en särskild proposition i anledning av folkbildningsutredningens betänkande (SOU 1979:85) Folkbildning för 80-talet. Inom ramen för de medel som därvid ställs lill förfogande bör det bli möjligt atl tillgodose de ändamål som f.n. erhåller slöd från anslaget Bidrag lill kulturprogram inom föreningslivet resp. anslagsposten Experi­ment- och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Detla

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                  8

innebär att anslaget Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet kan upphöra med utgången av budgetåret 1980/81.

Jag föreslår en höjning av biblioteksersällningen med 2 öre för vatje hemlån av svenskt originalverk.

Det är av stor vikl atl utvecklingen på musikområdet går mot ett ökat regionall ansvarslagande. Kulturrådet, som har i uppdrag alt utreda re­gionmusikens och Rikskonserters roll i den regionala musikverksamhelen, har nu hemställt om uppdrag att i samverkan med berörda parter utarbeta förslag till avtal om en regional musikorganisation i Norrbottens län som en försöksverksamhet. Jag anser att det är angelägel alt en sådan försöks­verksamhet i Norrbollens län påbörjas. Jag har därför för avsikt atl i annal sammanhang föreslå regeringen all ge kulturrådet i uppdrag all medverka till att etl avtal träffas mellan regionmusiken. Rikskonserter och Norrbot­tens läns landsting om en försöksverksamhet i Norrbottens län.

Statens kulturråd har lagt fram förslag om nya grunder för statsbidrag lill fria teater-, dans- och musikgrupper. Förslagel har remissbe­handlats. Jag finner med hänsyn till del ekonomiska lägel det inle möjligt att lägga förslaget lill grund för åtgärder på området, men föreslår likväl alt stödet till fria grupper i dess nuvarande form byggs ul.

Enligt riksdagens beslut organiseras verksamheten vid Musikaliska aka­demiens bibliotek, Musikmuseel och Svenskt musikhistoriskl arkiv från den 1 juli 1981 som en statlig myndighet - statens musiksamling­ar. Tillsammans läcker inslilutionerna de väsentligaste områdena för biblioteks-, musei-, arkiv- och dokumentationsverksamhet på musikområ­del.

På filmområdel räknar jag med att förhandlingar inom kort skall kunna inledas mellan staten och filmbranschen om etl fortsall avtalsförhål­lande efter den 30 juni 1983 när nu gällande filmavlal löper ut. 1 avvaktan på alt dessa förhandlingar skall fullföljas föreslås för budgetåret 1981/82 vissa resursförstärkningar för barnfilmen.

Ambitionsnivån för radio- och TV-verksamheten under avtals­perioden fram t.o. m. budgetåret 1985/86 fastställdes av riksdagen år 1978. Det har sedermera framkommit alt kostnaderna för verksamheten kan väntas öka betydligt mer än vad man tidigare har utgått från. För att undvika alltför kraftiga höjningar av TV-avgiften bör förverkligandet av 1978 års beslut slås ul över en längre period, förslagsvis ytterligare tre år. Vidare bör i likhet med vad som gäller för slalliga myndigheter rationali­seringskrav om 2 % per år ställas pä Sveriges Radio-koncernen. Genom att moderbolaget och dess programbolag får klargjort hur slora reformtillskolt man kan emotse per budgetår för hela perioden, sker en avsevärd förbätt­ring av planeringsförutsättningarna.

Elt nytt dislributionsslöd lill bokhandeln föreslås för nyut­komna böcker som erhållit ulgivningsstöd och ingår i förlagens abonne­mangserbjudande till bokhandeln. Bibehållandet av detta s. k. abonne-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                     9

mangssystem är det viktigaste resultatet av det nya fackbokhandelsavtalel som bokbranschens parter nu har enats om under medverkan av en statlig medlare. Denne har också haft i uppdrag att göra en översyn av det statliga bokbranschstödet, vilken redovisats i betänkandet (DsU 1980:11) Samver­kan i bokbranschen. Utöver distributionsstödet föreslår jag med anledning av utredningens förslag även en mer flexibel användning av kreditslödet till bokhandeln samt ökat stöd till utbildningsinsatser. Mina förslag bör göra det lättare för förlagen atl sprida litleraturstödda böcker samtidigt som bokhandeln åtar sig all hålla en viss sortimentsbredd.

Folkbiblioleksutredningen har i september 1980 överlämnat förslag till depå funktioner vid landets tre lånecentraler i Malmö, Slockholm och Umeå. Depåerna skall insamla, lagerhålla och omfördela sådan äldre litte­ratur som de skilda folkbiblioteksenheterna reguljärt inte behöver ha till­gång lill. Verksamheten bedöms leda till betydande besparingar för folk­biblioteken i form av dels frigjorda magasinsulrymmen, dels minskade förvärvskostnader. Med tanke på att stora besparingar härigenom kan uppnås vid folkbiblioteken bör verksamheten finansieras genom omfördel­ning av de statliga bidrag som nu utgår lill lokal folkbiblioleksverksamhet.

På handikappområdet föreslår jag insatser för videogramproduk-tion för döva i anledning av videogramulredningens förslag (DsU 1980:9) De hörselhandikappade och videogrammen. Därmed får Sveriges dövas riksförbund möjlighet alt bedriva en produktion av videogram på de dövas eget språk, teckenspråket. Den kraftiga utbyggnaden av talboks- och punktskriftsbibliolekets basresurser i samband med bibliotekets förstatli­gande har fortsalt. För nästa budgetår föreslår jag en uppräkning av biblio­tekets anslag för produktionskostnader som gör del möjligt för biblioteket att vidmakthålla den uppnådda ambifionsnivån i fråga om medier för läshandikappade. Som jag tidigare nämnt möjliggörs denna satsning genom en omfördelning av resurser inom kultursektorn. Genom avtal mellan staten och Stockholms kommun kommer den lokala lalboksförsörjningen i Slockholm fr.o.m. budgetåret 1981/82 att helt överföras till kommunen. Därmed kan biblioteket bättre än hittills fungera som lånecentral för tal­boksverksamheten i landet som helhet. Hur de synskadades och andra läshandikappades försörjning med litteratur och dagstidningar kan lösas i elt längre tidsperspektiv övervägs f.n. av lalbokskommiltén och ulred­ningen om distribution av innehållet i dagstidningar lill synskadade.

Kulturrådets rapport (1979:2) Stöd lill konstulslällningsverksamhet har remissbehandlats. Remissopinionen är splittrad. Enligt min mening bör förslagen i rapporten övervägas ytterligare. Utredningen om visningser­sättning beräknas lämna sina förslag under våren 1981. Med hänsyn till att båda utredningarna rör bildkonstnärerna finner jag det naturligt att släll­ningstagande till dem sker samtidigt.

Remissbehandlingen av kulturrådets rapport (1979:5) Skydd mot utför­sel av kulturföremål har nyss avslutats. Frågan bereds f.n. inom utbild­ningsdepartementet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                 10

Kulturrådet har i sin rapport (1979:1) Fonogrammen i kulturpolitiken lagt fram förslag om slöd lill fonogramuigivning. Förslaget har remissbe­handlats. Enligl min mening finns del anledning alt se kulturrådels förslag i ell vidare sammanhang. Som påpekas i flera remissvar över rapporten har kassettekniken lett till all privatkopieringen av musik i olika former ökat. Rätlighetsinnehavare av olika slag tillfogas härigenom en viss ekonomisk skada. Mot denna bakgrund har aktualiserats huruvida man genom en avgift på s.k. lomkassetler kan kompensera rällighetsinnehavarna som grupp för denna skada. Beredningen av denna fråga pågår f. n. inom regeringens kansli.

Statsrådet Mogård

1 den av utbildningsministern nyss nämnda propositionen om besparing­ar i statsverksamheten, m. m. har en inskränkning av bidraget till ung­domsorganisationernas cenirala verksamhet även aviserats. Jag återkom­mer i denna budgetproposition till frågan om den tekniska utformningen av besparingsförslaget.

Behovel av ferieverksamhel för barn och ungdomar har ökat myckel kraftigt under senare år. Sedan år 1973 har regeringen beviljat medel ur allmänna arvsfonden lill en försöksverksamhet med sommaraktiviteter, företrädesvis för barn i åldern 7-12 år. En slor del av dessa aktiviteter har organiserats och genomförts av föreningslivet. Erfarenheterna av för­eningslivels engagemang i sommarakliviteterna är mycket goda. Såväl organisationerna som statens ungdomsråd har framhållit behovet av ell reguljärt slöd för verksamheten. Mot bakgrund av de erfarenheler som framkommit under försöksverksamheten föreslås nu ell reguljärt stöd till ferieaktiviteler. Därmed avses aktiviteter under skolornas sommar- och vinterlöv samt de något längre perioderna av ledighet under terminerna. , Verksamheten skall i första hand omfalla barn i åldern 7-12 är, men kan även rikta sig lill ungdomar i de lägre tonåren. Behovel av etl reguljärt stöd till ferieaktiviteler har kunnat tillgodoses genom atl medel överförts frän anslaget Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

II

Allmänna kulturändamål

B 1. Statens kulturråd: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

9928835

9607000

10322000

Enligl förordningen (1974:644) med instruktion för statens kulturråd skall rådet främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken. Därvid skall rådet .särskilt verka för samordning av och utarbeta planer för de statliga insatserna inom kulturområdet. Rådet skall vidare genomföra utredningar som syftar lill alt kartlägga behovel av reformer och i övrigt följa forsknings- och utvecklingsarbetet på området samt samla och sprida information om kulturell verksamhet. Rådet handlägger ärenden om stat­liga åtgärder som rör teater, dans och musik, litteratur och folkbibliotek saml konst, museer och utställningar. 1 anslutning till sin egen anslags­framställning skall rådet varje år granska förslag till sådana framställningar från andra myndigheter och organ inom nämnda delar av kulturområdet saml göra en sammanfattande bedömning av anslagsbehoven.

Rådet leds av en styrelse bestående av en ordförande och högst 14 andra ledamöter. För ledamöterna får finnas fem ersättare. Inom rådet finns som rådgivande och beredande organ tre nämnder, nämligen en nämnd för teater, dans och musik, en nämnd för litterär verksamhet och folkbibliotek och en nämnd för konst, museer och utställningar. Dessulom finns hos rådet en delegation för lokal- och ulrustningsfrågor. Ordförande, leda­möter och ersättare i styrelse och nämnder saml i delegationen för lokal-och ulrustningsfrågor utses av regeringen.

Rådets kansli är uppdelat på en sekrelarialsenhet och en utredningsen­het, vartill kommer personal för gemensamma administrafiva funktioner.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens kulturråd

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

36,5

22

+2 -1-0,5

of. of.

 

58,5

-H2,5

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård

7524000 19000

-H .307 000 +      2000

-1-716000 of.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

kulturråd

draganden

Reseersättningar

556000

-1-    56000

+ 28000

därav utrikes resor

(60000)

(of.)

(of.)

Lokalkostnader

946000

-H   164000

-1-138000

Expenser

562000

+   271000

-1- 44000

Besparingar

-

-

-211000

 

9607000

-1-1800000

-1-715000

Statens kulturråd

1.         Pris-och löneomräkning m. m. 1 144000 kr.

2.    En besparing enligl huvudalternativet innebär i första hand atl arvodesmedlen minskas. Della leder till all tvä referensgrupper för bi­dragsfördelning och rådgivning upphör, nämligen en grupp på teater-, dans- och musikområdet saml folkbildningskommillén. Därtill tvingas kul­turrådet minska resekostnaderna för rådels förtroendevalda och anslags­posten till lönekostnader. (-215000 kr.)

3.    Den del av rådets administrativa personal som arbetar med perso­nal- och ekonomiadministration behöver förstärkas med en handläggare i lönefällel F 11-15 (-1-120000 kr.).

4.    För handläggning av det föreslagna nya slödel lill fonogramverk-samhet föresläs en halvtidstjänst som handläggare i lönefällel Fl 1-15 (-b 60000 kr.). Vidare behövs arvodesmedel för en rådgivande arbetsgrupp för fonogramfrågor (-F 15 000 kr.).

5.    På lilteraturområdet bör en redan befintlig tjänst som assistent med halvtidstjänstgöring omvandlas lill en heltidstjänst (-1-46000 kr.). Vidare begärs en ökning av lektörsarvoden för litteraturstödet (-1-75000 kr.).

6.    Arbetsuppgifterna inom konst-, musei- och utställnings-området som redan i dag är myckel omfattande kräver en arbetskrafts-förstärkning (-f 40000 kr.) för att klara den ytterligare ökade arbetsbelast­ning som handläggningen av del föreslagna stödet till konstulslällnings­verksamhet kommer att innebära. Vidare begärs arvodesmedel för en rådgivande arbetsgrupp för ulslällningsbidrag (-f 15000 kr.).

7.    För handläggning av frågor rörande kultur för invandrare och handikappade och vissa andra gemensamma frågor bör en redan be­fintlig halvtidstjänst i lönefällel F 11-15 omvandlas lill en heltidstjänst {-t- 60000 kr.). Den befinlliga tjänsten bekostas nu från anslaget Bidrag fill kulturverksamhet bland organisationer, anslagsposten 2. Experiment- och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer.

Rådet föreslår också arvodesmedel för en utökad folkbildningskommitté (-1-15000 kr.).

8.  En musikpolitisk referensgrupp har inrättats vid rådet. Till
denna begärs medel för arvoden (-(- 15000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

13

9. Under anslagsposten till expenser föreslås ökade medel med hän­syn lill föreslagna nya tjänster, för etl återtagande av del ålagda besparingsallernativet för budgetåret 1981/82 saml för utbyte av försliten utrustning (-1-215000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för kulturrådels verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing pä 2%. Besparingen uppgår sammanlagt till 211000 kr. Del bör ankomma på kulturrådet all i anslutning till atl myndigheten redovisar sina förslag till regleringsbrevs-bestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas på förevarande anslag och anslaget Statens kulturråd: Utrednings-, ut­vecklings- och informafionsverksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 10322000 kr.

B 2. Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- oeh informationsverk­samhet

 

1979/80 Utgift

2564560

1980/81 Anslag

4467000

1981/82 Förslag

4467000

Reservation

1224765

Från anslaget bestrids kostnader för experter och lillfällig personal, reseersättningar, publikalionstryck samt övriga kostnader som har sam­band med utredningar, forsknings- och utvecklingsverksamhet, informa­tionsverksamhet resp. kontakt- och konferensverksamhet inom statens kulturråds ansvarsområde. Medel för fast anställd personal vid rådets utredningsenhet anvisas under rådets förvallningskoslnadsanslag.

 

 

 

1980/81

Beräknad änc

Iring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

kulturråd

draganden

Utrednings- och utvecklings-

 

 

 

verksamhet

2529000

-1-1653000

 

Utrednings-, utvecklings-

 

 

 

och informationsverksam-

 

 

 

het inom barnkultur-

 

 

 

området

1000000

-1-   350000

 

Informationsverksamhet

337000

-1-  259000

of.

Kontakt- och konferens-

 

 

 

verksamhet

551000

+    55 000

 

Kulturpolitiskt

 

 

 

erfarenhetsutbyte

50000

+      5000

 

 

4467000

4-2322 000

of.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet               14

Statens kulturråd

1.  Pris- och löneomräkning m.m. 447000 kr.

2.         Huvudalternativet innebär en realminskning av utrednings-, utvecklings- och informationsverksamheten.

3.         För budgetåret 1981/82 föreslår rådet en ökning av kostnaderna för utredningsverksamheten med 514000 kr. Utredningarna om Kul­turinsatser på lokal nivå och Vård och kultur avslutas. Efter ohka slags förberedelsearbeten inleds ulredningar om bl. a. initiativ för all motverka kommersialismens negaliva verkningar, utvärdering av litleraturslödet och lokala arbetstillfällen för drama-, dans- och konstpedagoger samt författa­re. Kulturrådets förslag till en utredning om initiativ för alt motverka kommersialismens negativa verkningar redovisades i kullurulskotlels be­tänkande (KrU 1979/80:26 s. 5-6) med anledning av förslagen i prop. 1979/ 80:100 bil. 12.

Inom forsknings- och utvecklingsverksamheten fortsätter projekten Kultur i arbetslivet och Kultur i boendemiljö (-(-734000 kr.). Därutöver tillkommer kostnader för information om kontaklarbete för forskning- och utveckling samt övriga projekt (-1- 157000 kr.).

4.         Budgetåret 1981/82 har rådet under tre år disponerat särskilda medel för utrednings-, ulveckiings- och informationsverksam­het på barnkullurområdel. 1 propositionen (1978/79: 143 s. 57) om barn och kultur anförde föredraganden att kulturrådet borde överväga all efter exempelvis en treårsperiod lämna en översiktlig rapport över verk­samheten pä barnkullurområdel. För denna utvärdering föreslår rådet en ökning av anslagsposten med 250000 kr. Utredningen om Kultur i försko­lan avslutas under del kommande budgetåret.

5.         För informationsverksamhet föreslår rådet en ökning med 150000 kr. för ett intensifierat arbete med invandrarinformation och 75000 kr. i engångsanvisning för en utställning om kulturpolitik. Kravet på och behovel av en utställning, som kan användas i den kulturpolitiska opini­onsbildningen, har under rådets femåriga existens blivit allt starkare. Rå­det planerar därför en vandringsutställning, som också kan användas i samband med konferenser, studiecirklar etc.

6.         Inkomsterna för rådels publikalionsverksamhet har beräknats fill 50000 kr. (-1-9000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör anslaget föras upp med oförändrat belopp. Det ankommer på kulturrådet atl inom ramen för anslaget prioritera de förslag till ulredningar som man föreslagit.

Jag vill dessulom erinra om vad jag har anfört under föregående anslag angående förslag lill fördelning av myndighetens besparing.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

15

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informa­tionsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservations­anslag av 4467000 kr.

B 3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

11085662 12654000 10004000

Reservation

2314925

Ur detla anslag utgår bidrag dels direkt till organisationer, som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels fill statens kulturråd för fördelning bland olika kulturprojekt inom organisafionslivel.

Enligl kungörelsen (1974:453) om statsbidrag för experiment och ut­vecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer utgår bidrag främst till sådana projekt som syftar till alt främja kuUurell verksamhet bland dem som har ringa kontakt med kulturella aktiviteter.

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

Centrala amatörorga-

 

kulturråd

draganden

I.

 

 

 

 

nisationer

2355000

-1-  636000

-    90000

2.

Experiment och utveck­lingsarbete inom kulturell

 

 

 

 

verksamhet bland amatörer

2600000

-1060000

-2600000

3.

Centrumbildningar på teaterns, dansens, mu­sikens, filmens, bild­konstens och littera-

 

 

 

 

turens områden

2803 000

-2803000

+   110000

4.

Folkparkernas central­organisation för central service och andra ge­mensamma insatser samt för Folkparkernas artist-

 

 

 

 

förmedling

3 258000

-Hl 126000

-  250000

 

därav engångsanvisning

(250000)

 

 

5.

Folkets husföreningar­nas riksorganisation för anordnande av bl. a. konstutställningar och

 

 

 

 

s. k. kulturhörnor

1015000

-1-  352000

of.

6.

Kurser, konferenser, resor, festivaler och

 

 

 

 

gästspel

623000

-1-  362000

of.

7.

Kulturverksamhet bland

 

 

 

 

språkliga minoriteter

-

-1-   500000

 

8.

Särskilda kulturprojekt

-

-h  500000

 

 

 

12654000

+ 1733000

-2650000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                 16

Statens kulturråd

1.   Ur anslagsposten till centrala amatörorganisalioner utgår
bidrag i form av allmänt driftbidrag lill Sveriges körförbund. Svenska
sångarförbundel. Svenska arbetarsångarförbundet. Riksförbundet Svensk
kyrkomusik. Svenska missionsförbundels sångarförbund. Svenska bapfis-
ternas sångarförbund, KORSAM, Riksförbundet Sveriges amalörorkesl-
rar, Sveriges orkesterföreningars riksförbund. Svenska missionsförbun­
dels musikkårer, Sveriges spelmäns riksförbund, Sveriges dragspelares
riksförbund. Amatörteatrarnas riksförbund. Riksförbundet Svensk foto­
grafi/Sveriges foloklubbar, Sveriges smalfilmförbund, Sveriges schackför­
bund. Evangeliska fosterlandsstiftelsens musikverksamhet. Metodistkyr­
kans sångarförbund. Riksförbundet för hembygdsvård samt Svenska film-
främjandet.

Kulturrådet föreslår all anslagsrubriken ändras till "Cenirala amatöror­ganisationer m.fl.". För atl bl.a. kunna möta behoven från nya organisa­tioner föreslår rådet en ökning av anslaget med 636000 kr., varav 236000 kr. ulgör kompensation för prisökningar.

2.    Bidraget experiment och utvecklingsarbete inom kul­turell verksamhet bland amatörer avser all främja utvecklingen av nya och förbättrade metoder inom amatörområdel. Kulturrådet fram­håller atl anslaget inle räcker lill för atl läcka de bidragsbehov som redovi­sas i ansökningarna. Rådet föreslår en höjning av anslaget med 1060000 kr., varav 260000 kr. utgör kompensation för pris- och löneökningar.

3.    Ur anslaget till centrumbildningar utgår bidrag lill Dans-, Film-, Fotografi-, Författar-, Illustratörs-, Konstnärs-, Musik-, Tealer-samt Översättarcentrum. Centrumbildningarna spelar en viktig roll för atl utveckla nya vägar till kontakt mellan konstnärer och publik och mellan den fria sektorn och den insfilutionella kulluren.

1 promemorian Nytt statsbidrag lill fria teater-, dans- och musikgrupper framhåller kulturrådet all det behövs en aktiv, uppsökande kullurförmed-ling med kulturpolitiskt välorienterade och ämnesmässigt kunniga förmed­lare. Centrumbildningarna måste därför snabbt få möjligheter till en bred kullurförmedling och utökad arbetsförmedling. Utbyggnaden av statsstö­det till centrumbildningarna bör innefatta deras regionala verksamhet och deras informationsverksamhet. Rådet beräknar kostnaderna för tre re-formårtill 1400000 kr.

Statens kulturråd föreslår all bidraget lill centrumbildningarna höjs med 1679000 kr., varav 279600 kr. utgör kompensation för pris- och löneök­ningar. Kulturrådet föreslår vidare all centrumbildningarna förs över lill andra anslag och behandlas och redovisas under budgelavsnitt där de sakligt hör hemma.

4.  Bidraget lill Folkparkernas centralorganisation (FCP)
avser central service, metodutveckling, utbildning, lokal och regional för­
söksverksamhet saml stöd lill arlistförmedling. Bidraget bör också syfta

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   17

till atl göra parkerna mindre kommersiellt beroende. Folkparkerna plane­rar nu att ylterligare utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet. Alterna­tiv dansmusik planeras också för alt erbjuda etl kvalitativt alternativ till den i dag allt mer likriktade dansmusiken. Folkparkerna avser atl i samar­bete med Handikapporganisationernas Centralkommitté (HCK) genomfö­ra akfiviteter för och med handikappade. Centralorganisationen begär också ökade medel för sin artistförmedling. Sammanlagt begärs en anslags­höjning med 7 770 250 kr.

Kulturrådet tillstyrker en ökning av bidraget lill folkparkerna med

1 126000 kr., varav 326000 kr. utgör kompensation för pris- och löneök­
ningar.

5.   Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR)
avser all yllerligare utveckla arbelel med "Folkets hus-hörnor" och begär
ökade medel för detla. FHR vill också vidareutveckla utslällningsverk-
samheten i Folkets Hus kallad "Konst i Folkels Hus". FHR har vidare
begärt etl projektbidrag på 250000 kr., för all bedriva utvecklingsarbete
med dansverksamhet i drogfri miljö och en musikarrangörsverksamhel i
avsikt alt nå ut lill en bredare publik med ett allsidigt musikutbud. Under
innevarande budgetår disponerar FCP och FHR gemensamt ett engångsbe­
lopp pä 250000 kr. för musikarrangemang i parker och samlingslokaler.
Sammanlagt begär FHR en anslagsökning med 775000 kr.

Kulturrådet förordar atl ylterligare bidrag ställs lill förfogande för alt stimulera ungdomar till dansaktiviteter i drogfri miljö. Rådet tillstyrker en anslagsökning med 352000 kr., varav 102000 kr. utgör kompensation för pris- och löneökningar.

6.         Kulturrådet begär en ökning av bidraget till kurser, konferen­ser, resor och festivaler inom Sverige med 362 000 kr., varav 62000 kr. utgör kompensation för pris- och löneökningar.

7.         För Qärde året i följd begär kulturrådet särskilda medel för kultur­verksamhet bland språkliga minoriteter. Rådet framhåller alt del idag finns myckel små möjligheler alt göra insatser för de olika invan­drargruppernas kulturer. Invandrarändamålen har svårt att hävda sig i den konkurrens som råderom redan befinlliga bidrag. Invandrarverket häri sin anslagsframställning betonat betydelsen av all della nya bidrag inrättas.

Kulturrådet begär 500000 kr. för ändamålet.

8.   Kulturrådet föreslår också att elt bidrag till särskilda kultur­
projekt inrättas. Även här påpekar rådet alt del är Qärde året i följd som
krav på medel ställs. Kulturrådet avser all med bidraget stödja konstnärligt
utvecklingsarbete, särskilt med social eller pedagogisk inriktning saml
Ivärinstilulionella och tvärkulturella projekt. Rådet begär 500000 kr. för
detla ändamål.

Sammanlagt begär kulturrådet under anslaget Bidrag lill kulturverksam-hel inom organisafioner en ökning med I 733 000 kr. varav 986000 kr. utgör kompensation för pris- och löneökningar.

2   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                18

Föredraganden

Som jag kommer att anmäla i min inledande översikt om vuxenutbild­ning avser jag att senare föreslå regeringen att under våren 1981 lägga fram en särskild proposition om folkbildning m. m. I denna proposition kommer jag att behandla bl. a. de ändamål för vilka hittills beräknats medel under anslagsposten Experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksam­het bland amatörer. Av denna anledning minskas medelsbehovet under detta anslag med 2,6 milj. kr.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag atl rege­ringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer för budget­året 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 10004000 kr.

B 4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

1979/80 Utgift                 4748524              '   Reservafion                       1347311

1980/81 Anslag                6973000,

1981/82 Förslag              11226000

Ur della reservafionsanslag. det s.k. kulturmedelsanslagel, utgår f.n. bidrag till vissa organisationer och institutioner. Vidare utgår bidrag ge­nom beslut av regeringen efter ansökan i varje särskilt fall.

Disposition av anslaget budgetåret 1980/81

Ändamål                                                                                                         Belopp

1.   Musikaliska akademiens styrelse för musikpeda-gogisk utbildningsverksamhet inom privata musik­skolor i Stockholm                35 000

2.       Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i

Gerlesborg                                                                                                 420000

3.   Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum för verk­samheten                  140000

4.       Skolöverstyrelsen för utvecklingsarbete för

handikappade                                                                                            100000

5.  Sveriges dövas riksförbund för produktion av

videogram för barn                                                                                    250000

6.       Investeringsändamål på kulturområdet                                                   3 500000

7.       Övriga ändamål                                                                                       2528000

6973000

2.    Stiftelsen Gerlesborgsskolan begär all statsbidraget för verksamheten i Geriesborg höjs med 130000 kr.

3.    Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum begär en höjning av statsbidraget med 80000 kr., varav 40000 kr. ulgör tilläggsbi­drag för reglering av underskott i tidigare års verksamhet.

5. Sveriges dövas riksförbund begär en höjning med 50000 kr. av bidraget för produktion av videogram för barn.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                19

Föredraganden

Ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål lämnas slöd lill några ändamål inom kulturområdet för vilka bidragsbehovel är regelbundet åter­kommande. Det finns också utrymme inom anslaget för alt lillgodose nya behov och stödja nya initiativ, varigenom utveckling och förnyelse av kulturlivet främjas.

För nästa budgetår bör medel för bidraget till musikpedagogisk utbild­ningsverksamhet inom privata musikskolor i Stockholm beräknas under anslaget Bidrag till Musikaliska akademien. Vidare bör bidrag till Sveriges dövas riksförbund för produktion av videogram för barn fr.o.m. nästa budgetår utgå frän anslaget Talboks- och punklskriftsbiblioteket: Produk­tionskostnader. Överföringarna innebär en minskning av förevarande an­slag med sammanlagt 285000 kr.

Medel för bidrag till regional museiverksamhet i Stockholms län har innevarande budgetår reserverats under detla anslag i avvaktan på resulta­tet av överläggningar mellan berörda parter i organisationsfrågan. Dessa överläggningar har nu avslutats och en ansökan har givits in om medel för verksamheten. Jag beräknar för ändamålet 440000 kr. under anslaget Bidrag lill regionala museer. Förevarande anslag bör minskas med motsva­rande belopp.

Innevarande budgetår ufgår sammanlagt 4 966000 kr. i form av engångs­anvisningar, fördelade på elt femlontal anslag på bl. a. arkiv- och mu­seiområdet. Den ökade omfattningen och spridningen av dessa engångsan­visningar har medfört alt de har blivit allt svårare att överblicka. Jag förordar därför all ifrågavarande medel i forlsältningen redovisas samlat under detla anslag. I det följande kommer jag alt under resp. anslag föreslå engångsanvisningar lill en rad ändamål på arkiv-, kulturminnesvårds- och museiområdet för nästa budgetår. Dessa belopp, som sammanlagt uppgår till 2610000 kr., bör föras lill en särskild anslagspost under förevarande anslag. Resterande del av innevarande budgetårs engångsanvisningar bör — i den mån de inte permanentas på resp. anslag - ingå i en post som står till regeringens disposition för insatser lill arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar. Jag beräknar beloppet till 1068000 kr. Inom denna ram bör bl. a. kunna tillgodoses medelhavsmuseels eventuella behov av fortsat­ta engångsanvisningar.

Som jag redan uttalade i föregående budgetproposition under detta an­slag har regeringen sedan år 1953, med undantag för etl år, medgett att Svenska penninglotteriet aktiebolag årligen får anordna elt särskilt lotteri till förmän för kulturella ändamål. Regeringen beslutar frän fall till fall om anvisande av medel ur behållningen av dessa lotterier för invesleringsän­damål av engångskaraktär pä kulturområdet, t. ex. för byggnadsändamål, anskaffande av utrustning o. d. På ett område har del i praxis utbildats ell statsbidragssystem som bl. a. kommuner och landsting numera räknar med, nämligen bidrag med ca en femtedel av totalkostnaden vid ny- och ombyggnad samt restaurering av icke-statliga teater-, konserthus- och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                20

museilokaler. Under senare delen av 1960-lalel utgjorde nettointäkten av nämnda lotterier ca 7 milj. kr. per år. Därefter har nettointäkten successivt minskal och utgjorde år 1980 4,8 milj. kr. För alt denna utveckling i någon mån skall motverkas har under senare år reserverats särskilda medel för investeringsändamål under förevarande anslag. Innevarande budgetår har för sådana ändamål beräknats 3,5 milj. kr. Elt stort bidragsbehov förelig­ger bl. a. på grund av pågående och planerad byggnadsverksamhet för teater-, konserthus- och museiändamål. Regeringen har under senare år fattal ett flertal principbeslut om bidrag till teater-, konserthus- och musei-byggen. Endasi små belopp har med hänsyn lill de knappa tillgångarna hittills avbetalats på de anvisade bidragen. För all denna praxis i fortsätt­ningen skall kunna fullföljas fordras all investeringsmedlen under föreva­rande anslag höjs väsentligt. 1 rådande ekonomiska läge har jag inte ansett det möjligt att föreslå en sådan höjning. Det hittills utgående investerings­bidraget med 20 % av kostnaderna för teater-, konserthus- och museibyg-gen bör därför inte längre ulgå. Avvecklingen bör ske på det sättet all ansökningar av detta slag som kommer in efter del denna proposition har avlämnats lill riksdagen inle kommer atl bifallas. Lotterimedlen och inves-leringsmedlen under detta anslag kan därefter användas lill andra invesle­ringsändamål av den typ som hittills fått slöd från dessa medel.

För alt få medel disponibla för omfördelning inom kulturavsniltet räknar jag med en minskning av anslaget med I 700000 kr. Med hänsyn härtill bör investeringsmedlen minskas med I milj. kr. till 2,5 milj. kr.

Jag föreslår vidare all elt belopp om 3 milj. kr., vilkel frigjorts genom vissa omdisponeringar inom statsbudgeten, förs upp under detta anslag för atl stå till regeringens disposition för särskilda ändamål av allmänkullurell natur. Jag avser all senare återkomma till regeringen med förslag rörande användningen av ifrågavarande medel.

De förändringar jag har förordat medför sammantaget all anslaget ökar med 4 253 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1981/ 82 anvisa elt reservationsanslag av 11 226000 kr.

B 5. Bidrag till samisk kultur

 

1979/80 Utgift

1400858

1980/81 Anslag

1600000

1981/82 Förslag

1 696000

Genom riksdagens beslut (prop. 1976/77:80, KrU 1976/77:43, rskr 1976/ 77:289) infördes den 1 juli 1977 etl särskilt statsbidrag till samisk kultur.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                21

Bidrag kan utgå lill olika former av samisk kulturell verksamhet och till de samiska organisationerna i enlighet med de i prop. 1976/77:80 (s. 116, 122, 128-132 och 148) angivna riktlinjerna. Medlen disponeras av same­fonden och beslut om bidrag fattas av samefondens kulturdelegation.

Styrelsen för samefonden

Kulturdelegationen föreslår en höjning av anslaget med lOOOOO kr. för nästa budgetår. Delegafionen framhåller atl anspråken från organisationer och föreningar på bidrag ur anslaget är slora. Kullurdelegalionen pekar också på tidningen Samefolkets behov av ökade medel. Vidare har nordis­ka samerådel ansökt om medel för kostnader i samband med dellagande i världsrådet för urbefolkningar.

Föredraganden

Jag anser atl bidraget lill samisk kulturell verksamhet är ett viktigt komplement fill det slöd som i olika generella former kan komma det samiska kulturarbetet lill del. Anslaget bör räknas upp med 96000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1981/82 anvisa etl anslag av 1696000 kr.

B 6. Bidrag fill konstnärer m. m.

1979/80 Utgift               24620492                  Reservafion                      3591622

1980/81 Anslag              27 152000

1981/82 Förslag             25 387000

Bidrag enligt förordningen (1976: 528) om bidrag till konstnärer kan ulgå till konstnär som är svensk medborgare och till annan konstnär som är stadigvarande bosall i Sverige. Bidrag kan ej tilldelas den som deltar i grundläggande konstnärlig utbildning.

Bidragen kan ha formen av konslnärsbidrag eller projektbidrag. Konst­närsbidrag kan utgå för atl ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss fid all han kan ägna sig ål konstnärlig yrkesutövning ulan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksam­het. Del kan också ge konstnär skydd äv pensionskaraktär eller i vissa fall utgå till efterlevande lill konstnär. Konslnärsbidrag kan också tilldelas konstnär för andra ändamål.

Konstnärsbidrag får fr.o.m. den I januari 1979 uppgå lill högst 33000 kr. om året för varje mottagare. Del kan ulgå lill samma konstnär för högst fem år i sänder ulan omprövning. Bidrag av pensionskaraklär och bidrag till efterlevande får utgå tills vidare.

Vid fördelningen av konslnärsbidrag lill aktiva konstnärer skall hänsyn

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                22

las fill såväl konstnärlig kvalitet som mottagarens behov av ekonomiskt bidrag. Därvid är det viktigt all konstnärer som är bosatta i olika delar av landel och företrädare för olika konstnärliga genrer, stilar och tekniker kommer i fråga.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan utgå för avgränsade projekt som antingen kan antas få belydelse för utvecklingen inom det akluella konstområdet eller som ulgör försök all vidga användningen av konslnäriig verksamhet till nya områden i samhället. Som försöksverksamhet kan projektbidrag ulgå till produktion av filrn som huvudsakligen är avsedd all distribueras på annal sätt än genom de vanliga biograferna.

Konslnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond i fråga om författare, översättare och kulturjournalister och av konstnärsnämnden i fråga om övriga konstnärer.

Konstnärsnämnden inrättades den Ijuli 1976. Enligt förordningen (1976:531) med instruktion för konstnärsnämnden (ändrad 1980:695) skall nämnden vid sidan av uppgiften atl handha ärenden om bidrag till konst­närer hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden skall också avge förslag till innehavare av in­komstgaranti för konstnärer. Konstnärsnämnden beslår av ordförande och elva andra ledamöter saml åtta suppleanter, vilka alla utses av regeringen. Åtta av ledamöterna samt suppleanterna utses efter förslag av Konstnär­liga och litterära yrkesutövares samarbelsnämnd (Klys).

Inom nämnden finns tre arbetsgrupper, nämligen en för ärenden rörande bild- och formkonstnärer, en för ärenden rörande tonkonstnärer och en för ärenden rörande scen- och filmkonstnärer. Arbetsgruppernas huvudupp­gift är all falla beslut om bidrag till konstnärer inom resp. verksamhetsom­råde. Varje arbetsgrupp består av ordförande och högst sju andra leda­möter samt sju suppleanter, vilka alla utses av regeringen. Sex av ledamö­terna och lika många av suppleanterna utses efter förslag av Klys bland företrädare för yrkesutövarna inom arbetsgruppens verksamhetsområde.

Innevarande budgetår har för bidrag lill författare, översättare, kultur­journalister m.fl. anvisats I 085 000 kr. För bidrag lill andra konstnärer har anvisats sammanlagt 26067000 kr., varav I 965 000 kr. avser projektbidrag till produktion av film och 24 102000 kr. konstnärsbidrag och projektbidrag m. m. Av beloppet lill konstnärsbidrag och projektbidrag m. m. får högst 1692000 kr. användas för konstnärsnämndens förvaltningskostnader. Vi­dare får lOOOOO kr. användas för bidragsgivning lill konstnärer inom bild-och formområdet för bl. a. utställningar utomlands.

Styrelsen för Sveriges författarfond

För budgetåret 1981/82 begär styrelsen en ökning av medlen för bidrag till författare, översättare och kulturjournalister med 180000 kr. för att möjliggöra en höjning av bidragsbeloppet från 18000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   23

lill 21000 kr. Bidragens anlal avses vara oförändrat 60 stycken. Vidare begärs elt med 10000 kr. förhöjt belopp lill läckande av styrelsens kostna­der för bidragens fördelning.

Konstnärsnämnden

1.    Konstnärsnämnden redovisar användningen av medlen för konsl­
närsbidrag och projektbidrag till andra konstnärer budgetåret 1979/
80.

Konslnärsbidrag till aktiva konstnärer har fördelats påföljande sätt. Till bild- och formkonstnärer har utgått 696 bidrag om sammanlagt 10480000 kr. Tonkonstnärerna har erhållit 232 bidrag om fillsammans 2783000 kr. Till scen- och filmkonstnärer har utgått 178 bidrag fill etl sammanlagt belopp av 2 540000 kr. De vanligaste typerna av konslnärsbidrag är arbels-bidrag för elt år och resebidrag. 12 bidrag har utdelats för den längsta möjliga liden, fem år.

Under året har 22 bidrag av pensionskaraktär utdelats lill nya innehava­re. Antalet bidrag av pensionskaraktär uppgår efter denna utdelning till 359, varav två utgår lill efterlevande.

När det gäller projektbidragen har 64 bidrag om sammanlagt 2041000 kr. lillfallit bild- och formkonstnärer, fyra bidrag om fillsammans 175000 kr. tilldelats tonkonstnärer, fyra bidrag om sammanlagt 396000 kr. delats ut lill scen- och filmkonstnärer och tre bidrag om tillsammans 150000 kr. utdelats för s. k. integrerad konst.

För utställningar i ullandel har fill enskilda konstnärer utdelats 28 pro­jektbidrag om sammanlagt 126500 kr.

Till produktion av film har 11 projektbidrag om sammanlagt 1,5 milj. kr. utdelats. Härutöver har fem projektbidrag om tillsammans 345000 kr. delals ut för produktion av barnfilm.

2.   Konstnärsnämnden föreslår alt konstnärsbidrag, som enligt förord­
ningen om bidrag fill konstnärer f. n. får uppgå till högst 33 000 kr. om året,
fr.o. m. nästa budgetär bestäms till högst 43000 kr.

Nämnden erinrar om atl särskilda medel inle anvisats för de socialför­säkringsavgifter som nämnden fr.o. m. den 1 januari 1980 måste betala för de tre-, fyra- och femåriga konstnärsbidragen. Avgifterna innebär en be­gränsning av möjlighelerna alt tillgodose angelägna bidragsbehov.

Konslnärsbidrag av pensionskaraklär,, som f. n. enligl nämndens be­stämmande normalt utgår med 9000 kr. om året, bör höjas fill atl motsvara etl basbelopp, i augusfi 1980 15 400 kr.

Vidare begär nämnden ökade medel för projektbidrag till bl. a. utställ­ningar i utlandel och produktion av barn- och ungdomsfilm.

Anslagsposten Bidrag till andra konstnärer m.m., vari ingår medel för nämndens administrationskostnader, föreslås bli uppräknad med 11 692000 kr. Av ökningen avser 1 035000 kr. delposten projektbidrag lill produktion av film.

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                     24

I skrivelse den 8 maj 1980 har avdelning 1 inom Svenska musikerförbun­det framhållit vikten av atl konstnärsnämndens anslag ökas så att bidragen innebär en verklig ekonomisk hjälp för mottagarna.

Föredraganden

Innevarande budgetår disponerar konstnärsnämnden under förevarande anslag 1 965 000 kr. för projektbidrag till produktion av film. Fr. o. m. nästa budgetår bör konstnärsnämnden i stället disponera medel för ifrågavaran­de ändamål under anslaget Filmstöd. Förevarande anslag bör därför mins­kas med nämnda belopp.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 25 387000 kr. Med beaktande av den förordade överföringen innebär detta en höjning av anslaget med 200000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 25 387000 kr.

B 7, Inkomstgarantier för konstnärer

 

1979/80 Utgift

4606089

1980/81 Anslag

4900000

1981/82 Förslag

5586000

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgaranlier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som slår för konslnäriig verksamhet av hög kvalitet och slor belydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av inkomslgaranti fattas av regeringen efter förslag från eller yttrande av konstnärsnämnden och skall avse kalenderår eller del därav. Den som innehar inkomstgaranti skall ärligen under sin återstående livslid åter utses till innehavare av inkomslgaranti, om inte synneriiga skäl föranleder an­nat.

Inkomslgaranti kan uppgå lill högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårels ingång. Del för januari 1981 fastställda basbeloppet är 16 100 kr. Garantins maximibe­lopp för år 1981 uppgår således till 80500 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp lill ett basbe'lopp och med 75% av årsinkomsten i övrigt.

Antalet inkomstgarantier är innevarande budgetår 120.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                25

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden  föreslår oförändrat  antal  garanfirum  budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Med hänsyn till den ökade belastningen på anslaget, främst fill följd av basbeloppels höjning, beräknar jag elt ökal medelsbehov av 686000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1981/82 anvi­sa etl förslagsanslag av 5586000 kr.

B 8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom biblio­tek m.m.

1979/80 Utgift               31070000

1980/81 Anslag              33 723000

1981/82 Förslag             34279000

Under anslaget har innevarande budgetår beräknats 32123000 kr. för ersättning ål författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek. Vidare utgår ersättning ål författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar med I 600000 kr.

Gällande bestämmelser om biblioleksersältnin g finns i förord­ningen (1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394, ändrad 1980:485). Ersättning utgår för utlåning genom folkbibliotek och skolbib­liotek av litterärl verk i original av svensk upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning utgår även för böcker som ingår i bibliote­kens referenssamlingar.

Från detta anslag överförs årligen lill Sveriges författarfond medel mot­svarande vissa grundbelopp för biblioleksersältningen. Innevarande bud­getår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk lill 30 öre för hemlån och till 120 öre för referensexemplar samt i fråga om översall verk fill 15 öre för hemlån och lill 60 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell förfatlarpenning lill svenska författare av originalverk med 17 öre för hemlån och med 68 öre för referensexemplar av original­verk. För författare med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsriingar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma att förfatlarpenning lill viss upphovsman skall ulgå med högre belopp än del stalisfiskl beräknade. Denna möjlighet används för att ge f. n. ca 160 upphovsmän s. k. garante­rad förfatlarpenning, vilken för innevarande budgetår av styrelsen fast­ställts till 36000 kr. Återstoden av fondens medel, den s.k. fria delen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                26

används efter styrelsens bestämmande lill stipendier, pensioner, under­stöd och andra för författare, översättare m.fl. gemensamma ändamål.

Vad i gällande bestämmelser om biblioteksersättning och förfatlarpen­ning sägs om svensk upphovsman avser fr.o.m. den I januari 1978 även sådan utländsk upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige.

Ersättning ål författare och översättare för utnyttjnade av deras verk i form av talböcker och lallidningar fördelas av Sveriges författar­förbund enligt regler som förbundel fastställer.

Styrelsen för Sveriges författarfond

1.         Styrelsen räknar med en minskning av biblioleksutlåningen till 99,5 milj. lån år 1981. Bibliotekens referenssamlingar beräknas uppgå till 8,1 milj. volymer samma år. Denna utveckling medför vid oförändrade grundbelopp atl medelsbehovet minskar med I 484000 kr.

2.    Styrelsen föreslär all biblioleksersättningens grundbe­lopp höjs frän 30 till 36 öre för hemlån av svenskt originalverk och atl övriga ersättningar höjs i motsvarande mån (-1-6 128000 kr.). Den begärda höjningen motiveras helt av nödvändigheten atl erhålla kompensation för den urholkning av grundbeloppen som skett under de senaste tre åren och alt justera beloppen med hänsyn till den väntade inkomslutvecklingen under det kommande året. Styrelsen framhåller alt en justering av biblio­leksersättningens grundbelopp i takt med den allmänna inkomslutveck­lingen är en förutsättning för all det trygghetssystem för de litterära yrkes­utövarna som byggts upp inom ramen för föifattarfonden skall kunna hållas på oförändrad nivå.

Den ökning av anslaget som blir resultatet av den föreslagna uppjuste­ringen av grundbeloppen vill styrelsen använda bl. a. till atl införa en med förfaltarpenningen samordnad, statistiskt beräknad ersättning lill översät­tare (översätlarpenning).

Styrelsen förutsätter all överläggningar, i likhet med vad som har före­kommit lidigare år. kommer till stånd mellan upphovsmännens organisa­tioner och utbildningsdepartementet rörande fördelningen av bibliotekser­sättningen mellan förfatlarpenning och den del som skall gå lill fondens s. k. fria del. Preliminärt räknar styrelsen med att grundbeloppet om 36 öre för hemlån av originalverk fördelas så alt 15 öre förs lill fondens fria del och 21 öre utgår i förfatlarpenning med samma procentuella avtrappning vid höga utlåningssiffror som f.n. lillämpas. Styrelsen räknar vidare med all den planerade översällarpenningens grundbelopp skall utgöra hälften av förfallarpenningens grundbelopp eller 10,5 öre.

Styrelsens beräknade användning av fondens medel under nästa budget­år framgår av följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12

Utbildningsdepartementet             27

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

utgifter

Beräknade

Prel. beräk-

 

 

utgifter

nade utgifter vid bifall till styrel­sens förslag

Utgifter

 

 

 

Författarpenningar

7252000

7 700000

9000000

Översättarpenningar

-

-

3 100000

Garanterad förfatlarpenning

5011000

5 200000

5 700000

Långtidsstipendier

4913000

4 800000

5 000000

ATP-avgift på långtidssfipendier

81000

250000

300000

Arbetsstipendier

2916000

2 600000

2200000

Resestipendier

1265000

1200000

1000000

Tilirälliga bidrag

430000

500000

500000

Pensioner

3 857000

4000000

4 100000

Premier

300000

240000

120000

Bidrag lill särskilda ändamål

 

 

 

(däribland organisationsbidrag)

3065000

3 350000

3 700000

Administration

1733 000

2250000

2480000

Disponibla medel

 

112000

 

 

30823000

.32202000

37 200000

Sveriges författarförbund

1.  1 anslutning till anslagsframställningen från styrelsen för Sveriges författarfond understryker förbundel ytteriigare kravet på en höjning och värdesäkring av  biblioleksersältningen.

2.         För ersättning ål författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar beräknar Författarför­bundet medelsbehovel på grundval av uppgifter från talboks- och taltid-ningsproducenlerna under nästa budgetår lill 1,7 milj. kr. (-M00000 kr.). Förbundel har vid beräkningen av medelsbehovel utgått bl. a. från ell grundbelopp av 2,75 kr. vid lalboksframställning.

Föredraganden

Under åren 1977-1980 har biblioleksersättningens grundbelopp succes­sivt höjts från 26 öre lill 30 öre för hemlån av svenskt originalverk. Jag finner det motiverat atl trots del rådande ekonomiska lägel åstadkomma en uppräkning av biblioteksersättningen för nästa år. Jag vill betona atl denna uppräkning möjliggörs genom omprioritering inom kultursektorn.

Jag förordar sålunda en höjning av biblioleksersättningens grundbelopp fr. o. m. den 1 januari 1981. Beloppen för originalverk bör vara 32 öre för hemlån och 128 öre för referensexemplar. För översatta verk bör beloppen vara 16 öre för hemlän och 64 öre för referensexemplar. Det ankommer på regeringen att efter överiäggningar med berörda upphovsmannaorganisa-tioner besluta om reglerna för fördelningen av det totalbelopp som tillförs författarfonden. Jag beräknar detla belopp till 32679000 kr. och utgår därvid från den av författarfondens styrelse uppskattade volymen på utlå­ning och referensbokbeständ under år 1981.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                    28

För ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och lallidningar beräknar jag oförändrat I 600000 kr.

Anslaget bör föras upp med 34279000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.  godkänna vad jag har anfört om biblioleksersättningens grundbe­
lopp,

2.  till Ersättning th författare m.jl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslags­
anslag av 34279000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   29

Teater, dans och musik

B 9. Bidrag till Svenska riksteatern

1979/80 Utgift           82912000              Reservation

1980/81  Anslag           '79905000

1981/82 Förslag         81790000

' Härutöver har 3 158000 kr. anvisats på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är länsteaterföreningar även knutna.

Enligl de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget till Svenska rikstealerns verksamhet skall bidraget användas för central och regional produktion och distribufion av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riksteatern skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutio­ner och ensembler saml ge allmän information och rådgivning till yrkes­mässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. Teatern skall samarbeta med Institutet för rikskonserter. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka med myndigheter och folkbildningsorganisationer och med insfi­tutioner inom teatern och andra konstområden.

1 teaterns styrelse utser regeringen ordförande och en ledamot jämte en suppleant.

För budgetåret 1979/80 anvisades till Svenska riksteatern etl statligt bidrag av 72448000 kr. Genom riksdagens beslut om yllerligare anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (prop. 1979/80:25, KrU 1979/80:22, rskr 1979/80:76) höjdes ifrågavarande statsbidrag med 8392000 kr. På tilläggsbudget III till statsbudgeten för samma budgetår (prop. 1979/80:125, KrU 1979/80:32, rskr 1979/80:313) höjdes statsbidraget med ytterligare 5 225 000 kr. avseende ökade kostnader fill följd av avtals­enliga löneökningar, höjda sociala avgifter och höjda traktamenten.

Svenska riksteatern har under spelaret 1979/80 framfört ca 3 537 före­ställningar. Antalet besök var ca 808000. Riksteaterns utbud bestod av 101 program varav den egna produktionen omfattade 80 program.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

30

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Svenska

Före-

 

 

riksteatern

dra!

äanden

Statsbidragsberäkntng

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

Lönekostnader

55 552000

-t-11 032 000

-1-2588000

Traktamenten

8053000

-1-

3 327 000

-H

485 000

Sjukvård

115000

-1-

14000

+

14000

Expenser

1312000

-\-

308000

-1-

92000

Kostnader för köpta turné-

 

 

 

 

 

föreställningar

3 100000

-\-

3 172000

-1-

248000

Materiel m. m. för produk-

 

 

 

 

 

tionen

6088000

-(-

3 585 000

-F

487 000

Rese- och transportkost-

 

 

 

 

 

nader

6 754000

-1-

2893 000

-1-

338000

Reklam m. m.

2449000

-t-

816000

-1-

196000

Lokalkostnader

4217 000

+

678000

+

421000

Diverse utgifter

560000

-1-

2717000

-1-

45 000

Bidrag lill verksamheten

 

 

 

 

 

på Södra teatern i

 

 

 

 

 

Stockholm

2 558000

+

912 000

.+

223 000

Bidrag till teaterverksam-

 

 

 

 

 

heten för döva och hörsel-

 

 

 

 

 

skadade

1212000

+

655000

, -F

61000

Finsk teaterverksamhet

941000

-■

113000

+

75 000

Besparingar

-

 

-

-

1 473 000

 

92911000

-1-30 222000

-1-3800000

Inkomster

 

 

 

 

 

Gager från arrangörer.

 

 

 

 

 

recetler

12 769000

-f

3313000

-1-

1915 000

Medlemsavgifter

12000

 

of.

 

of.

Perukmakeri

225 000

 

of.

 

of.

Statligt bidrag

79905 000

+ 26909000

-1-1885 000

 

92911000

-1-30222000

-1-3800000

Riksteatern

1.  För allmänna kostnadstegringar beräknas ett behov av 4319000 kr.

2.         Förslaget till besparing innebär atl en turné med kvällsföreställningar för medelstora och mindre platser måste ulgå . Delta innebär för många platser att repertoaren minskar från tre lill tvä program per termin.

3.         Medel begärs för en stor lyrisk ensemble för uppsökande teater bl.a. i glesbygd och uppsökande teater i litet format saml köpta föreställningar frän Dramaten och Operan. Vidare begärs medel för elt samarbetsprojekl med Marionellealern. Härigenom skulle Marioneltealern få en riksomfattande turnéverksamhel (-1- 10060000 kr.).

4.         Ökade medel föreslås för invandrarlealer, utländska gäst­spel och för samarbete med Rikskonserler (-1-2310000 kr.).

5.         När del gäller b;irn- och ungdomsleater föreslås ökade medel för familjeföreslällningar i bl. a. folkparkerna, teater på fritidsgårdar och för barnleaterkonsullers verksamhet (-f 3 375000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                31

6.    Förstärkningar föreslås för de regionala ensemblerna i Växjö och Örebro. För Södra teatern föreslås ökade medel för teaterns scenper­sonal saml för en ökad gästspelsverksamhet (-1- 1010000 kr.).

7.    För Tyst teater begärs medel för bl.a. ytterligare skådespelare, gästspelsulbyie och fortsalla produktionsresurser (-1- 510000 kr.).

8.    Riksteatern begär resurser för teknisk utrustning och utveckling, försöks- och utvecklingsarbete, projektstöd, ökal anlal tekniker och fack- ■ ligt arbete (- 2400000 kr.).

9.    När del gäller bl. a. teater främjande verksamhet föreslås medel för en sludeikonsulenl, produktionsanknulel informations- och stu­diematerial och annan lealerfrämjande verksamhet (-1- 525000 kr.).

 

10.        Riksteatern begär vidare resurser för arbetsmiljö, arbetarskydd och företagshälsovård, vidareutbildning av personal, administrativ förstärk­ning, amalörtealerverksamhet m. m. (-1-2400000 kr.).

11.        1 en särskild skrivelse har Riksteatern begärt medel för att Marionel­tealern skulle kunna utnyttjas för turnéverksamhel. I ärendet har slalens kulturråd och Stockholms stadsteater yttrat sig.

12.        1 en särskild skrivelse har Riksteatern begärt ell bidrag motsvarande tvä årsverken för en provisorisk verksamhet för olika baletlinlressenter. Uppgiften föreslås beslå i alt förbereda en dansleatér i Slockholm och atl anordna så många balettillfällen som lokaltillgången kan medge.

13.        Riksteatern har i en särskild skrivelse uttalat bl. a. all en kraftig ökning av del statliga anslaget för produktion av barn- och ungdomsteater är nödvändig.

14.        I en skrivelse har Riksteatern begärt yllerligare medel för finsk amatörtealerverksamhet.

Statens kulturråd

Enligt kulturrådet bör rikstealerns utbyggnad främst gynna den regionalt baserade teatern. Kulturrådet prioriterar vidare Riksteaterns konsulte­rande, rådgivande och utvecklande insatser. För Rikstealerns barnkonsul-terande verksamhet tillstyrker kulturrådet 175 000 kr. För invandrarlealer tillstyrks 400000 kr. För den finska teaterverksamheten tillstyrks 200000 kr, för en fortsalt utbyggnad. För Växjö ensemblen tillstyrks 190000 kr., vilket skall göra det möjligt atl ge elever på främst mellanstadiet tillfälle att arbeta konkret med teater bl. a. genom dramatisering av stycken som eleverna skrivit själva. Kulturrådet ser det som nödvändigt all Riksteatern får möjlighet atl förnya sin lekniska utrustning. T. v. rekommenderar rådet att lolterimedel används.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 81 790000 kr.

De ökade kostnader som följer av 1980 års löneavtal på teater- och musikområdena och förändringar beträffande de sociala avgifterna har inle

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                    32

kunnat beräknas. Jag har inle heller kunnat beakta behovet av ökade medel för traktamenten. Jag avser att senare återkomma lill dessa frågor. Jag erinrar i detta sammanhang om uttalandel i propositionen (1980/81:20 S.63) om besparingar i statsverksamheten, m.m. om kompensation för träffade löneavtal.

Jag har vid min beräkning av förevarande anslag räknat med en bespa­ring i stort sett i enlighet med huvudförslaget. Besparingen uppgår till sammanlagt 1473000 kr. Det bör ankomma på Riksteatern att i anslutning lill att teatern redovisar sina förslag lill regleringsbrevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detla an­slag.

Jag har utgått från att behovet av ökade resurser till en del kommer atl motsvaras av ökade intäkter från Rikstealerns föreslällningsverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 81 790000 kr.

B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern

1979/80 Utgift          161892000                Reservation               1225000

1980/81 Anslag        '153 780000

1981/82 Förslag        161660000

' Härutöver har 6773 000 kr. anvisats pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Operan och Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolags­form.

De för budgetåret 1979/80 anvisade statsbidragen lill Operan och Drama­fiska teatern uppgick fill 91030000 kr. resp. 45290000 kr. Riksdagen beslöt om yllerligare anslag på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för bud­getåret 1979/80 (prop. 1979/80:25, KrU 1979/80:22, rskr 1979/80:76) var­igenom statsbidragen höjdes med 10407000 kr. resp. 5 546000 kr. och filläggsbudgel III till statsbudgeten för samma budgetår (prop. 1979/ 80:125, KrU 1979/80:32, rskr 1979/80:313), varigenom statsbidragen höjdes med ytterligare 4434000 kr. resp. 1424000 kr. med hänsyn fill kostnadsökningar till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifler. För budgetåret 1980/81 uppgick de efter förslag i budgetproposi­tionen anvisade statsbidragen till Operan och Dramaten till 102928000 kr. resp. 50852000 kr. Genom beslut om ytterligare anslag på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för innevarande budgetår (prop. 1980/81:25, KrU 1980/ 81:14, rskr 1980/81:124) har på motsvarande sätt som under föregående budgetår statsbidragen höjts med 4 393000 kr. resp. 2380000 kr.

Under spelaret 1979/80 gav Operan 333 föreställningar och konserter i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

33

Operahuset, på Droltningholmsteatern och på andra scener saml 17 före­ställningar under turnéer. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 17. Genomsnittligt har 84% av platserna i Operahuset varit belagda. Antalet besök vid Operans föreställningar och turnéer uppgick sammanlagt fill ca 240000.

Dramatiska teatern hade under samma spelar 16 premiärer och gav sammanlagt ca 1276 föreställningar, inkl. föreställningar på andra än teaterns egna scener. Det sammanlagda antalet besök uppgick till ca 329000. Beläggningen beräknas till ca 88% vid stora scenen och till i genomsnitt ca 78% vid teaterns övriga fasta scener.

Operan

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Operan

I-öre-

 

 

 

 

dniganden

Statsbidragsberäkning

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader,

82916000

f 1217000

4-4 178000

därav för löner

 

 

 

 

högst 57964000

 

 

 

 

Sjukvård

180000

+

22000

4-     22000

Lokalkostnader

20043 000

-t-1805 000

+ 1 952 000

Expenser

1216000

4-

146000

-t-     85 000

Inredning och utrustning

 

 

 

 

av byggnader

575 000

-1-

69000

+     2900t)

Materiel m. m, för teater-

 

 

 

 

verksamheten

3 859000

+

579000

+   209000

Ersättning ät författare

 

 

 

 

och översättare

1 113000

-t-

42000

-     58000

Turné- och annan teater-

 

 

 

 

verksamhet

1282000

+

192000

-i-   103 000

Reklam

2 135 000

+

256000

+   171000

Diverse utgifter

750000

+

90000

+     60000

Besparingar

-

 

-

-2 200000

 

114069000

-1-4418 000

-1-4 551000

Inkomsler

 

 

 

 

Recettér

6200000

-

600000

 

Programförsäljning,

 

 

 

-1600 000

reklam m. m.

341000

 

of.

 

Turné- och annan teater-

 

 

 

-1-   690000

verksamhet

1 100000

 

of.

 

Räntor

3 500000

 

of.

 

Statligt bidrag

102928000

-H6018000'

-1-5461 000

 

114069000

-1-4418000

-1-4551000

Operan

1.   För allmänna kostnadsökningar m. m. beräknas ell ökat medelsbehov
av 4626000 kr.

2.   Förslagel till besparing innebär en minskning av föreställningsverk­
samheten för Operan.

3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Kartong: S. 33 tab. Recettér kol, 2 Står: -I-1 600t)00 Rättat lill: - I 600000 tab. efter klämmer kol. 3 Står: -1-1600000. -690000 Rättat till: -1600000. -1-690000

S, 34, tab. Besparingar kol. 3 Står: -1-1 077000 Rättat till: -1 077 000 tab. efter klämmer kol, 3 Står: -645000 Rättat till: -1-645000

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

34

3.         Ökade medel begärs för produktionsledning och lör teaterns iord­ningställande av sitt arkiv (-i- 892 000 kr.).

4.    Medel motsvarande fem årsverken begärs för atl kunna inrätta en personalmatsal (-1-500000 kr.).

5.    1 Operahuset pågår mellan åren 1980-82 den tjärde ombyggnadsetap­pen. Med anledning härav kommer ett produktionsbortfall att uppstå under budgetåret 1981/82. Operan begär att del statliga anslaget räknas upp med I 300000 kr. med hänsyn härtill.

Dramatiskateaiern

 

 

 

19X0/81

Beräknad ändt

■ing 19X1'82

 

Dramatiska

Före-

 

 

teatern

draganden

Statsbidrag.sheräkning

 

 

 

Ulgi.fler

 

 

 

Lönekostnader

41940 000

of.

4-2 2X9 000

Sjukvård

41000

-1-    5 000

4-      5000

Lokalkostnader

8 055 000

4-159000

4-1420000

Expenser

413 000

4- 50000

4-     29 000

Inredning och utrustning

 

 

 

av byggnader

245 000

4- 30000

4-     12000

Materiel m. m. för teater-

 

 

 

verksamheten

1 995 000

4-299000

4-   160000

Ersättning åt författare

 

 

 

och översättare

656000

4- 79000

4-    39000

Utbyte med utländska

 

 

 

teatrar

16X000

4- 20000

of.

Reklam

1411000

4-169000

4-   113000

Diverse utgifter

933 000

4-112 000

+    74 000

Besparingar

-

-

-1077 000

 

55 857 000

4-923 000

+3064000

Inkomster

 

 

 

Recettér

4 300 000

of.

 

Programförsäljning,

 

 

 

reklam m. m.

222 000

of. .

 

Räntor

468000

of.

+   645 000

Hyror

15 000

of.

 

Statligt bidrag

50 852000

4-923000

+ 24190(H)

 

55 857000

+923000

+ 3064000

Dramatiska teatern

1.         För allmänna koslnadsstegringar m.m. beräknas en ökning av 923000 kr.

2.         Förslagel till besparing innebär påtagliga förändringar av verksamhe­ten. Dramalen har beslutat avstå från förslag som innebär utökade resurser för teatern.

Statens kulturråd

Statens kulturråd tillstyrker pris- och löneomräkningar för Operan och Dramatiska teatern. Dessutom tillstyrker kulturrådet att Operan genom

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                35

engångshöjning av statsbidraget under budgetåret 1981/82 erhåller kom­pensation med 1 milj. kr. för minskade intäkter under teaterns ombygg­nadsperiod.

Föredraganden

Som framgår av sammar illningen ökar statsbidraget till Operan enligt min beräkning med 5461 000 kr. och till Dramatiska teatern med 2 419000 kr. Beloppen bör ses mol bakgrund av all teatrarna redan innevarande budgetår på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har anvisats 4393000 kr. resp. 2 380000 kr. till följd av 1979 års löneavtal och ändrade sociala avgifler. Det ökade medelsbehov som kan uppkomma till följd av 1980 års löneavtal på teater- och musikområdena har ännu ej kunnat beräknas. Jag avser atl senare återkomma i denna fråga. Jag åter­kommer i det sammanhanget även till eventuella kostnadsförändringar på grund av ändrade sociala avgifter. Jag erinrar i detta sammanhang om uttalandet i propositionen (1980/81:20 s.63) om besparingar i statsverk­samheten, m. m. om kompensation för träffade löneavtal.

Vid mina beräkningar av medelsbehovet har jag utgått från alt behovel av ökade resurser lill en del kommer alt kunna läckas genom en ökning av teatrarnas inläkter. För Operan har jag vidare tagit hänsyn till atl teatern på grund av ombyggnad kommer alt få ell receltbortfall under budgetåret 1981/82. Jag har vid min beräkning av förevarande anslag räknat med en besparing för Operan resp. Dramatiska teatern i stort sett i enlighet med huvudförslaget. Besparingen uppgår till sammanlagt 2200000 kr. resp. 1077000 kr. Del bör ankomma på Operan resp. Dramatiska teatern all i anslutning till alt teatrarna redovisar sina förslag lill regleringsbrevsbe­slämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingarna skall fördelas under delta anslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att lill Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 161 660000 kr.

B 11. Rik.skon$ertverksamhet

1979/80 Utgift               31644000                  Reservation

1980/81 Anslag            '32318000

1981/82 Förslag             35527000

' Härutöver har 3 078000 kr. anvisats pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Stiftelsen Institutet för rikskonserter har lill uppgift atl främja musiklivet genom att ge råd och informera i frågor om konsertverksamhet och andra musikframlrädanden, anordna och förmedla konserter som komplettering

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                36

till annan musikverksamhel i landel samt i övrigt verka för musiklivels utveckling. Rikskonserter skall därvid särskilt informera om och främja nya tendenser i svenskt musikliv, verka för kontakter med musiklivet i utlandel saml främja utvecklingsarbete inom skolkonsertverksamheten. Vidare bedriver Rikskonserter försöksverksamhet med produktion och distribution av fonogram.

Rikskonserlers styrelse består av tio ledamöter, av vilka regeringen utser fyra, däribland ordföranden.

Enligl de av regeringen meddelade föreskrifterna för anslaget är detla indelat i anslagsposter som svarar mot Rikskonserters olika verksamhets­områden. Under varje anslagspost har medel beräknats dels för de direkta kostnaderna för produktion av konserter m.m. till den del dessa skall täckas med statsbidrag, dels för personalkostnader och omkostnader vid Rikskonserters administrativa och producerande enheter till de delar des­sas verksamhet avser området för resp. anslagspost. Posterna är beräkna­de med hänsyn till de ersättningar som Rikskonserter äger ta ul av lokala arrangörer av konserter samt med hänsyn till vissa övriga väntade inkoms­ter av verksamheten.

Budgetärel 1979/80 uppgick arrangemangen under medverkan av Riks­konserler till följande antal, nämligen skolmusikaklivileler till 13 325, var­av regionmusiken svarade för 8111 (av dessa aktiviteter kan ca 4200 betecknas som skolkonserter), lägerkurser inom ramen för Musik för Ung­dom till 47, interna konserter inkl. interna ungdomskonserter lill 1 480, varav regionmusiken svarade för 705, och offentliga konserter lill 969, varav regionmusiken svarade för 197.

Anslagspost/program                                                                                     1980/81

1.  Skolkonsertverksamhet                                                                         10111 000

2.       Musik för Ungdom                                                                                     903 000

3.   Intern konsertverksamhet inom vård­anstalter och föreningsliv m. m.      3 300000

4.       Offentlig konsertverksamhet                                                                   6656000

5.       Utlandsverksamhet                                                                                    1622000

6.   Försöksverksamhet med social och peda­gogisk inriktning                          866000

7.       Produktion av fonogram                                                                          4884000

8.       Konsult-och informationsverksamhet                                                       3787 000

9.       Vidareutbildning av regionmusiker                                                              189000

32318000

Rikskonserter

1.   För allmänna koslnadsstegringar beräknas ell ökal medelsbehov av
1262000 kr.

2.    Förslagen till besparing innebär en minskning av vart och elt av verksamhetsprogrammen.

3.    För skolkonsertverksamheten planeras en fortsalt utveck­ling av såväl presentations- som aktivitetsformerna som produktionen av

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                    37

läromedel. I första hand föreslås skolkonsertverksamheten få resurser så atl 1978/79 års nivå på grundskolan kan hållas. Vidare behövs en ökad insats på gymnasieskolan. (+ 1 792000 kr.)

4.         När det gäller Musik för ungdom föreslås en viss ökning för all kunna behålla 1979/80 års reala nivå. (+440000 kr.)

5.         Rikskonserter har träffat en överenskommelse med folkbildningsför­bundet beträffande interna konserter. I överenskommelsen betonas metodutveckling och förnyelse. Bl. a. för del av etl nionde regionkonlor beräknas en ökning. (+ 287000 kr.)

6.         För offentliga konserter har Rikskonserter utvecklat särskilda syslem för samverkan mellan flera primärkommuner som medför ett ökat ekonomiskt och personellt deltagande för kommunerna. En utveckling av dessa samverkansformer kräver ökade resurser för Rikskonserter. Medel behövs för all kunna lillgodose en ökad efterfrågan på konserter under vintersäsongen för alt därmed kunna ge frilansartister ökade arbetstillfäl­len. (+1 382000 kr.)

7.         För atl kunna fullfölja en planerad utveckling när det gäller Rikskon­serters utlandsverksamhet föreslås ökade medel. (+ 176000 kr.)

8.         Till försöksverksamhet med social och pedagogisk inriktning hör bl.a. elt projekt med musik i boendemiljö. Rikskonserler vill ha jämför­bara projekt i områden med ett stort inslag av invandrare. Medel begärs för ökad verksamhet. (+ 163000 kr.)

9.         Rikskonserter har i sitt remissvar över kulturrådets rapport (1979:1) Fonogrammen i kulturpolitiken i huvudsak anslutit sig lill kulturrådets förslag. Rikskonserter föreslår för produktion och distribution av fonogram att antalet LP-produktioner ökar från ca 24 fill 36. Pro­duktion av skivor för barn planeras. Personal behövs för all Rikskonserter skall kunna åla sig uppgifter som konsultativt organ. Vidare föreslås inköp av mobil inspelningsutrustning. (+3 594000 kr.)

 

10.         När del gäller konsult- och informationsverksamhet be­gär Rikskonserter bl. a. en ulbyggnad av den regionala informationsverk­samheten saml redaktionella resurser för en ökning och breddning av Tonfallets innehåll. Vidare behövs resurser för alt göra del möjligt alt vidga utgivningen av Rikskonserters internationella bulletin till flera språk­områden. (+574000 kr.)

11.         En viss medelsökning av vidareutbildning av regionmu­siker föreslås. (+62000 kr.)

Statens kulturråd

Kulturrådet nämner atl en viklig del för kulturrådets utredning om regional musikplanering blir all föreslå ändringar i det nuvarande statsbi­dragssystemet så att det främjar del regionala ansvaret för regionmusiken och Rikskonserter. Ulredningen räknar med atl under innevarande budget­år kunna lägga fram vissa förslag som berör Rikskonserters och regionmu-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                38

sikens framlida organisation och uppgifter. Kulturrådet betonar viklen av Rikskonserters verksamhet inom förskolan och Rikskonserters stora bety­delse som arrangör och arbetsgivare för frilansande musiker och musik­grupper. Kulturrådet tillstyrker ytterligare 300000 kr. för förskoleverk­samhet. För att förbättra de frilansande musikernas och musikgruppernas situation tillstyrks under programmet offentliga konserter 300000 kr. När del gäller produktion och distribution av fonogram tillstyrker kulturrådet ytterligare 2 milj. kr. inkl. ett engångsanslag om 800000 kr. för investering i utrustning. Detta är i linje med kuhurrådels förslag i rapporten Fonogram­men i kulturpolitiken dock med en något långsammare utbyggnadstakt för Rikskonserter.

Föredraganden

Vid min beräkning av anslaget har jag tagit hänsyn lill allmänna kost­nadsstegringar, kostnader till följd av 1980 års löneavtal samt beslutade sociala avgifler. Jag har vidare vid min beräkning av anslaget räknat med en besparing i stort sett i enlighet med huvudförslaget. Besparingen uppgår lill sammanlagt I milj. kr., som jag förutsätter främst fär möjliggöras genom ökade intäkter. Jag förordar atl det totala anslaget förs upp med lotaU 35527000 kr.

Som jag har angett i min inledning till avsnittet B. Kullurändamål anser jag del angelägel alt en försöksverksamhet med regionalt musikpolitiskt ansvar i Norrbotten kan påbörjas. En sådan försöksverksamhet förutsätter Rikskonserters medverkan. Jag utgår från all en sådan samverkan kommer till stånd.

Jag förutsätter atl Rikskonserter liksom under innevarande budgetår kan fördela smärre stödbelopp lill enskilda fonogramproducenler under bud­getåret 1981/82.

De ökade kostnader som kan uppkomma till följd av avtal om 1981 års löner på musikområdel m. m. har inle kunnat beräknas. Jag avser att senare återkomma i dessa frågor. Jag erinrar i detta sammanhang om uttalandet i propositionen (1980/81:20 s.63) om besparingar i statsverk­samheten, m. m. om kompensation för träffade löneavtal.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Rikskonsertverksamhet för budgetåret  1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 35527000 kr.

B 12. Regionmusiken

1979/80 Utgift               73154454

1980/81 Anslag              72506000

1981/82 Förslag             81388000

Regionmusiken har uppgifter inom både det allmänna musiklivet och försvaret. En övervägande del av regionmusikens insatser i det allmänna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

39

musiklivet sker inom ramen för rikskonsertverksamhelen. Viss kapacitet disponeras dock för direkta lokala insatser. Verksamheten innefattar främst skolkonserter, framträdanden i föreningsliv och vid vårdanstalter m. m. samt insatser lill slöd för amatörmusiken.

Regionmusiken leds av en styrelse, som tillsätts av regeringen.

Organisationen omfattar 22 musikavdelningar fördelade på åtta regioner. På huvudorten i varje region finns förutom en musikavdelning även etl regionkansli.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Region­musiken

Före­draganden

 

Personal

Musikpersonal Övrig personal

616

47

663

+ 15 + 38

+53

of. of,

of.

 

Plan

Kostnader för verksamheten

Intäkter för verksamheten

Besparingar

 

88 144000

+ 29332000

+ 10542000

15 638000

of.

of.

-

-  1743000

-  1660000

72506000

+27589000

+ 8882000

Regionmusiken

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 14647000 kr.

2.    Förslaget till besparing motsvarar en indragning av en musikavdel­ning.

3.    En besparing om I 743000 kr. bör alertas.

4.    Regionmusiken ger högsta prioritet åt kraven på ökade driftmedel till regionerna. Medel begärs för frilansartister, extra musiker och sjukvika­rier, ökad reseverksamhet och reperloarförnyelse. (+5 500000 kr.)

5.    Ökade resurser föreslås för information, invenlarier och civil ijänsle-dräkt (+2000000 kr.).

6.    Regionmusiken begär medel för administrativa tjänster som delvis redan är inrättade. Vidare föreslås medel för vaklmästartjänsler vid avdel­ningarna. (+3710000 kr.)

7.    Medel föreslås vidare för inrättande av specialljänsler för musiker med arbetshinder (+ I 732000 kr.).

Statens kulturråd

Regionmusiken har i sin anslagsframställning framför allt pekat på den urholkning av anslaget lill regionmusiken som skett de senaste åren. Kul­turrådet anser del väsentligt atl regionmusiken på sikl får möjlighet till en

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                    40

viss återhämtning. Rådet har därför beräknat 500000 kr. för ökad rese­verksamhet för de fast anställda musikerna. Kulturrådet förutsätter all regionmusiken därutöver undersöker möjligheten atl vidta olika ålgärder t.ex. omfördelning av medel, anställningsstopp där detla är möjligt för att redan under nästa år kunna förbättra den ekonomiska situationen. Kultur­rådet tillstyrker vidare 400000 kr. för frilansartister. Kulturrådet fram­håller att rådet avser att under innevarande budgetår återkomma angående regionmusikens framtida organisation och uppgifter i samband med över­lämnandet av en rapport från utredningen om den regionala musikplane­ringen.

Föredraganden

Regionmusiken anför i sin anslagsframställning bl. a. att de fasta kostna­derna tar så stor del av det ekonomiska utrymmet i anspråk att den anställda personalens kapacitet inte kan utnyttjas helt. Ofta får musikerna inskränka sin verksamhet lill förläggningsorten eftersom medel saknas för resor och traktamenten. Denna situation har uppstått trots atl regionmusi­ken omfördelat medel för vakanta musikertjänster till sådana ändamål. Regionmusiken framhåller vidare atl även med de i anslagsframställningen begärda ökade driftmedlen blir del endast möjligt att i full utsträckning använda 540 musikertjänster i landet.

I prop. 1970:31 om regionmusiken uttalade föredragande statsrådet att regionmusiken borde omfalta sammanlagt 590 musikertjänsler när organi­sationen blivit helt genomförd. Regionmusiken har f.n. ca 540 musiker anställda samt bl. a. en slörre andel administrativ personal än som ur­sprungligen planerades. Denna utveckling är i och för sig naturlig med hänsyn bl. a. till att organisationens adminstraliva resurser var lågt dimen­sionerade och därför efter hand behövde anpassas så alt de fillgodosåg de krav som myndigheten ställdes inför. Som en följd därav har regionmusi­ken inom sina ekonomiska ramar behövt lillgodose behovel av medel för såväl musiker och frilansartister som administrativ personal m. m.

I enlighet med riktlinjerna i 1974 års kulturproposition (prop. 1974:28) fattade regionmusiken år 1975 beslut om alt musikavdelningarna skulle bredda sitt musikaliska program genom atl de olika ensemblerna steg för steg skulle inriktas mot skiftande musikaliska genrer.

Uttalandet i 1970 års proposition får närmast ses som rikflinjer för regionmusikens verksamhet. Jag förutsäller därför att regionmusiken inom ramen för vid varje tidpunkt anvisat anslag på ett ändamålsenligt sätt fördelar resurserna mellan musiker, administration, expenser, resor etc. Jag utesluter inle möjligheten atl regionmusiken kan behöva något minska sin personal.

Statens kulturråd utreder f.n. frågan om regionmusikens och Rikskon­serlers roll i det regionala musiklivet. Kulturrådet skall enligt sina direktiv bl. a. överväga olika allernaliv för ökat regionalt ansvar. I en särskild

 

Prop. 198Ö/8i: lOO   Bilaga 12   tJtbiidningsdepartementet                   41

skrivelse har kukurtådet hemställt ätt nu få genomföra försöksverksamhet med ökat reg:ionälf musikpolitiskt afisvär bl. a. i Norrbottens län. Enligl min mening är det aiigéläget att ett ökal regionak ansvarstagande och en ökad regional samordning kommer till ståiid på musikområdet. Som jag angett i min inledning till avsnittet B; Kultufändamål anser jag därför att kulturrådets förslag oin försöksverksamhet med ökat regionalt musikpoli-fiskt ansvar i bl. a. Nortböttens län bör påbörjas. Landstinget i Norrbotten har ställt sig positiv till detta oeh häf förklarat sig berett att lä ett ökat ansvar för den verksamhet som regiönmlisiken och Rikskonserter bedriver inom regionen samt ställer ekoriotiiiskä resurser till förfogande för försöks­verksamheten. Regionmusiken har 1.1\. ävdelat medel motsvarande ca 17 musikertjänsler och vissa verksamhetsthedel i Norrbottens län. Om det vid planeringen av försöksverksamheten vi§ar sig att det ställs krav på ökade insatser i Norrbottens län förutsätter jäg att regionmusiken beaktat delta inom ramen för det totala anslaget till fegiöhmusiken.

För nästa budgetår bör medel för fegiöflmusikens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslagetj dvss med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräknat med löfte- och prisomräkning. Bespa­ringen uppgår sammanlagt lill 166ÖÖÖÖ kr; Del bör ankomma på regionmu­siken att i anslutning till att myndigheten redovisar sina förslag till regle­ringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regionmusiken för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 81 388000 kr.

B 13. Regionmusiken: Inköp av musikinstrument

1979/80 Utgift

662556

1980/81 Anslag

840000

1981/82 Förslag

840000

Reservation 137444

Under detta anslag utgår medel för régionmusikens inköp av instrument.

Regionmusiken

1.         Prisomräkning m.m. 107000 kr.

2.         Besparingsförslaget innebär en minskning av instrumenfinköp.

Statens kulturråd Statens kulturråd tillstyrker kompensation för prisomräkning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                42

Föredraganden Anslaget för nästa budgetår bör föras upp med 840000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Regionmusiken: Inköp av musikinstrument för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 840000 kr.

B 14. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinsfitutioner

1979/80 Utgift              137362420

1980/81 Anslag            146055000

1981/82 Förslag            163 143000

Enligl förordningen (1974:451) om statsbidrag lill teater-, dans- och musikinstitutioner samt regionala skådebanor får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhel och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till kostnader för verk­samheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad lill sådant. In­stitution som får bidrag står under tillsyn av statens kulturråd. Med institu­tion som bedriver yrkesmässig teaterverksamhet jämställs från den I juli 1978 sådan regionalt verksam skådebana som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun och som regeringen förklarat berättigad lill stats­bidrag.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och musikinstilutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för be­räkningen av grundbidragel utgörs av det anlal grundbelopp som varje år fastställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Grundbelop­pet beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga lönekostnaden per anställd vid teater- och dansinstitutionerna resp. musikinstilulionerna. Enligt beslut av regeringen är f.n. 21 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstilutioner och sju regionala skådebanor berättigade lill bidrag. Antalet grundbelopp är för budgetåret 1980/81 fastställt fill 1810 för teater-och dansinstitutioner, till 621 för musikinstitutioner och till 62 för regionala skådebanor. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner saml för re­gionala skådebanor är innevarande budgetår 111 100 kr. och för musikinsti­lutioner 136200 kr. varav 8500 kr. resp. 10400 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekostnadspälägg ej skall be­räknas är grundbeloppet 102600 kr. resp. 125 800 kr. Regeringen har be­myndigat statens kulturråd att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna och Skådebanorna. Fördelningen skall redovisas för påföljande års riksmöte.

Statsbidrag beräknas för varje institution på grundval av högst det anlal grundbelopp som svarar mot det under redovisningsåret genomsnittliga antalet arbetstagare vid institutionen eller den regionala skådebanan, be-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

43

räknat på sätt som anges i 19 kap. 1 § tredje stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring. För kostnader för köp av tjänster får inräknas ell belopp motsvarande för teater- och dansinstitutioner högst 10% och för musikin­stitutioner samt regionala skådebanor högst 20% av det preliminära bi-dragsunderlagel för redovisningsårel.

Grundbidrag utgår med 55 % av bidragsunderiagel. Till nyinrättade insti­tufioner kan efter regeringens prövning grundbidrag utgå med 60% av bidragsunderiagel under högst tre år.

Teater-, dans- eller musikinsfilution med regional verksamhet av väsent­lig omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få lilläggsbidrag inom ramen för tillgängliga medel.

Statens kulturråd

Slalens kulturråd föreslår följande fördelning av statsbidraget lill regio­nala och lokala teater-, dans- och musikinstilutioner saml lill regionala skådebanor budgetåret 1981/82.

Statens kulturråds förslag

Institution

Beslutad för-       Föreslagen
delning av an-      ökning av an­
talet grund-         talet grund­
belopp 1980/81       belopp 1981/82

 

Teater- och dansinstitutioner

 

 

Borås stadsteater

51

 

Folkteatern, Göteborg

64

 

Stora teatern, Göteborg

280

 

Helsingborgs stadsteater

68

 

Upsala stadsteater

80

 

Göteborgs stadsteater

191

 

Malmö stadsteater

352

 

Stiftelsen Östergötlands Länsteater

154

 

Stockholms stadsteater

280

 

Musikteatem i Värmland

19

 

Norrbottensteatern

58

 

Norrlandsoperan

34

 

Länsteatern i Dalarna

18

 

Västmanlands länsteater

35

 

Älvsborgs läns barn- och

 

 

ungdomsteater

12

+30

Stiftelsen Västerbottens Talteater

26

 

Länsteatern i Blekinge

12

 

Jönköpings länsteater

12

 

Stockholms läns- och skärgårds-

 

 

teater

10

 

Västernorrlands regionteater

42

+ 10

Regionteatern i SäfOe

12

 

Ny institution

 

 

Länsteatern i Gävle

-

+ 10

 

1810

+50

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

44

 

Institution

Beslutad för­delning av an­talet grund­belopp 1980/81

Föreslagen ökning av an­talet grund­belopp 1981/82

 

Musikinstitutioner

Gävleborgs läns orkesterförening Göteborgs teater- och konsert AB Malmö konserthusstiflelse Helsingborgs konsertförening Norrköpings orkeslerförening Kalmar läns kammarorkesler Stockholms konserthusstiftelse Upplands musikstiftelse Västerås Musikstiftelse Örebro orkesterförening

57 105

85

56

75

14 171,

12

18

281

621

+ 10

+10

 

Regionala skådebanor

Stiftelsen Skådebanan i Göteborg Skådebanan i Norrbottens län, Luleå Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län Skådebanan i Södra regionen, Malmö Skådebanan i Uppsala Skådebanan i Linköping Skådebanan i Norrköping

N y skådebana: Örebro län

Försöksverksamhet

 

5

 

3

 

37

 

5

+ 3

4

 

4

 

4

 

 

+ 7

62

+ 10

1.         Till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifter m. m. beräknas anslagsbehovet öka med 17966000 kr. Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår har rådet för teater- och dansinstitu­tioner samt för regionala skådebanor utgått från ett grundbelopp om III 100 kr. resp. etl om 102600 kr. där lönekostnadspälägg inle skall beräknas. För musikinstilutioner har grundbeloppet beräknats till 136200 kr. resp. 125800 kr. där lönekostnadspålägg inte skall beräknas.

2.    För budgetåret 1981/82 föreslås dels medel för en ny teaterinstitution, dels ytterligare grundbelopp all fördela på befinlliga teatrar. På teater­området föresläs ytterligare 10 grundbelopp lill Västernorrlands region-teater som skall göra del möjligt atl placera en del av ensemblen i Sunds­vall. Vidare föreslås 10 grundbelopp för atl Gävle skall kunna börja sill uppbyggnadsarbete av en ny länsteater. För tolv regionala teatrar föreslås totalt .30 nya grundbelopp. (+ 12 133000 kr.)

3.    När det gäller regionala skådebanor föreslår kulturrådet en ny regional skådebana i Örebro län. Vidare tillstyrker kulturrådet sju grund­belopp för försöksverksamhet med samordnat och målinriktat publikar­bete i Stockholm och tre grundbelopp för fortsatt regional utbyggnad. (+610000 kr.)

4.    På musikområdel föreslår kulturrådet yllerligare tio grundbe­lopp för nödvändiga produktionsresurser, bredare verksamhet och nya målgrupper (+750000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                 45

5.    För det särskilda bidraget till teater-, dans- och musikinslitulionernas regionala verksamhet föreslår kulturrådet en ökning med 1 lOOOOO kr.

6.    I en särskild skrivelse anhåller Upsala-Gävle stadsteaters styrelse om att statsbidragskonstruktionen till de statsunderstödda teater- och or-kesterinsfitufionerna omprövas. Utgångspunkt bör därvid bl. a. vara att bidraget blir planeringsbart och speglar den verkliga kostnadsutvecklingen inom berörda branscher inkl. pensionsavgifter och återförs till den ur­sprungliga ambitionsnivån för bidraget.

Föredraganden

Sedan det nya systemet för stöd fill regionala och lokala institutioner infördes år 1974 har åtta nya teatrar och två nya musikinsfitutioner förkla­rats berättigade fill statsbidrag. Vidare har två regionala teatrar startals med Riksteatern som huvudman.

För nästa budgetår räknar jag med ett oförändrat antal grundbelopp. Med hänsyn till alt del inte finns utrymme all öka antalet grundbelopp för budgetåret 1981/82 är del inte möjligt att införa en ny teaterinstitution i Gävleborgs län i statsbidragssystemet. Jag har för avsikt all i annat sam­manhang föreslå regeringen att uppdra åt kulturrådet att 1 samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83 redovisa om del är moti­verat att inom ramen för ett oförändrat anlal grundbelopp göra en annan fördelning mellan institutionerna och om det därvid skulle kunna bli möj­ligt att ge grundbidrag till en ny institution i Gävleborgs län.

Vid min beräkning av medelsbehovel har jag utgått från etl preliminärt beräknat grundbelopp om 111 100 kr. för teater- och dansinstitutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönekostnads­pålägg inte skall beräknas och för regionala skådebanor är grundbeloppet 102 600 kr. För musikinstitutioner är grundbeloppet preliminärt 136 200 kr. och för institutioner där lönekostnadspålägg ej skall beräknas 125800 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinsti­tutioner för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 163143000 kr.

B 15. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

1979/80 Utgift                14256620                  Reservation                        230583

1980/81 Anslag              15885000

1981/82 Förslag              18385000

Enligt kungörelsen (1974:452) om statsbidrag lill teater-, dans- pch mu­sikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår bidrag lill ensem­ble eller grupp som bedriver sin verksamhet i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                46

Statens kulturråds promemoria med förslag om nytt statsbidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

Statens kulturråd har gjort en översyn av samhällets stöd till de fria teater-, dans- och musikgrupperna. I en promemoria har kulturrådet lagt fram förslag till lösningar som innehåller förslag lill nytt statsbidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. I promemorian ges en översikt över de fria gruppernas verksamhet och ekonomi.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgivils av konstnärsnämnden. Svenska riksteatern. Stiftelsen institutet för rikskonserter. Svenska kom­munförbundet. Landstingsförbundet, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Södertälje kommun, Umeå kommun, Eskilstuna kommun. Tea­trarnas riksförbund. Riksskådebanan, Folkbildningsförbundet, Svenska musikerförbundet. Svenska teaterförbundet. Teatercentrum, Musikcent­rum, Danscentrum, Föreningen Sveriges jazzmusiker. Svenska jazzriks­förbundet. Kontaktnätet och Folkparkernas centralorganisation. Härut­över har skrivelser kommit in från Arbetarnas bildningsförbund och Landskrona kulturnämnd.

Kulturrådets förslag

Enligl kulturrådets utredningsförslag behövs ell ökat samhällsstöd för de fria grupperna. Detta ökade stöd behöver sättas in i alla de tre leden produktion, förmedling och arrangörsskap.

Grupper som söker anknytning till eller fast samarbete med landsting, kommun, organisation eller institution bör enligl kulturrådet få bidrag på samma grunder som grupper ulan sådan anknytning.

Kulturrådet föreslår inga stalsbidragsvillkor som direkt eller indirekt reglerar landslingens och kommunernas insatser. Rådet räknar med alt del ligger i dessas intresse atl ta till vara de fria gruppernas verksamhet.

När del gäller produktion bör staten i framliden, enligt kulturrådet, ta etl slörre ansvar än i dag genom slörre och värdebesländiga årsanslag till grupperna.

Kulturrådet framhåller att lokalfrågan bör falla under del kommunala ansvarel. Vidare framhåller rådet att primärkommuner och landsting bör la en stor del av ansvarel för efterfrågesituafionen dvs. för möjligheterna att arrangera föreställningar med grupperna. Även staten bör svara för etl ökat antal kulturarrangemang inom sina egna inslituiioner.

1 fråga om arrangörsledet föreslås ökade medel till arrangerande musikföreningar samt, utan att belopp preciseras, ökade bidrag lill kultur­program i föreningslivet. Vidare föreslås Rikskonserter, Folkparkernas centralorganisation och Folkets husföreningarnas riksorganistion få vissa ökade resurser. I fråga om förmedlingen föreslår rådet ökade bidrag till centrumbildningarna och till länsbildningsförbunden.

Kulturrådet föreslår atl statsbidraget lill de yrkesverksamma fria teater-, dans- och musikgrupperna bör beslå av grundbidrag, lurnébidrag och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                47

experimenlbidrag. Huvuddelen av statsbidraget bör ulgå som grundbidrag. De grupper som får grundbidrag bör också få turnébidrag. Vissa grupper kan få enbart lurnébidrag. Experimentbidrag bör främst gälla sådant expe­riment- och utvecklingsarbete som inle kan ske inom ramen för de grupper som får grundbidiag. Teatergruppernas behov av bidrag för atl täcka kostnaderna för pjäsrättigheter härav kulturrådet lagts in i bedömningarna av den totala stalsbidragsnivån.

Grundbidragel till de fria grupperna bör bygga på ett antal bidrags­rum. Elt bidragsrum bör utgöra en viss andel av inkomstnivån för en gruppmedlem (ett årsverk). Kulturrådet föreslär alt bidragsrummet i 1979 års pris- och lönenivå skall uppgå till 41 300 kr, vilket motsvarar elt statsbidrag på 50 % av årslönen för en skådespelare med två års yrkesverk­samhet. Värdebeständigheten bör garanteras på samma sätt som i fråga om grundbidragen lill institutionerna vilket innebär en uppräkning motsvaran­de förändringen i löner och sociala avgifter inom det statligt reglerade avtalsområdet. Statsbidrag bör utgå för samtliga fasla medlemmar i grup­perna. Vissa undantag bör dock kunna göras. Grupper som arbetar deltid bör få bidrag motsvarande andelen heltidsarbetande. Extra bidragsrum bör kunna utgå för tillfälligt engagerade.

Verksamhetsåret 1979/80 uppgick antalet årsverken lill ca 780. Kulturrå­det förordar all antalet bidragsrum under en treårsperiod bör byggas ul från ca 310 till 850. Av de 850 bidragsrummen beräknar kulturrådet 485 för teater, 75 för dans och 290 för musik. Ökningen av medlen för grundbidrag föreslås fördelas jämnt över tre reformär med ca 180 bidragsrum per år.

Kulturrådet föreslår vidare etl turnébidrag som skall läcka en del av kostnaderna för turnéverksamhelen. Bidraget skall gälla turnéer både inom och utom gruppernas hemlän och dess storlek bör beräknas med hänsyn till föreställningens storleksklass dvs. hur mänga som medverkar. Bidraget bör dessutom vara uppdelat på två resezoner, en inom del egna länet och en utom della. T. ex. föresläs föreställningen utanför hemlänet få elt tre gånger högre bidrag än inom hemlänet. Turnébidrag bör även kunna utgå till grupper som inle får grundbidrag. Till de senare bör enligl kultur­rådet höra ett antal slörre deltidsverksamma musikgrupper med kvalifice­rade yrkesmusiker, Fulll utbyggt har kulturrådet beräknat kostnaden för lurnébidrag till 5,6 milj. kr.

För experiment och utvecklingsarbete föfeslår kulturrådet elt experi­mentbidrag som beräknas kosta 500000 kr. Delta slöd bör i första hand gå lill grupper med enbart turnébidrag och till grupper helt utan andra statsbidrag.

Kulturrådets förslag till nytt statsbidrag har beräknats ge följande ökade kostnader totalt för en treårsperiod nämligen för grundbidrag 22,1 milj. kr., för turnébidrag 5,6 milj. kr. och för experimentbidrag 0,5 milj. kr. Vidare beräknas ylterligare 1,4 milj. kr. för centrumbildningar och 4,5 milj. kr. för arrangerande musikföreningar. För del första året beräknas det nya stals-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                48

bidraget medföra ökade kostnader om 10,1 milj. kr. jämfört med budget­året 1979/80 och för centrumbildningar saml arrangerande föreningar ytter­ligare 2,9 milj. kr.

Remis.syttranden

Av remissyttrandena framgår atl kulturrådels förslag i huvudsak fått etl postitivl mottagande. Riksteatern framhåller bl. a. all det av kulturrådet föreslagna stödet lill fria grupper kan medföra att utvecklingen av region­teatrar stoppas eftersom det kan bli mer attraktivt för kommuner och landsting atl anlita fria grupper jämfört med atl utveckla egna regionala teatrar. Teatrarnas riksförbund ser med oro på att förslaget saknar närma­re regler för kommuiialt eller landslingskommunalt ansvarstagande. För­bundel anser alt kulturrådet inte nöjaktigt beaktat konsekvenserna för framför allt regionlealrarnas del. Svenska kommunförbundet instämmer i de kulturpolitiska motiveringar som anförs som grund för elt ökat statligt ansvarslagande. Landstingsförbundet anser del värdefullt atl de fria grup­pernas verksamhet får stöd och möjlighet all utvecklas men den resurs som de fria grupperna utgör bör i första hand utnyttjas fill att komplettera länsinslilutionernas utbud inom resp. område. Rikskonserler som är posi­tiva till kullurtådels förslag instämmer också i kulturrådets uppfattning att kommuner och landsting måste dela ansvarel för de fria grupperna.

Folkbildningsförbundet framhåller alt förslagel bör genomföras samti­digt med en avsevärd förstärkning av stödet i förmedlings- och arrangörsle-del. Svenska musikerförbundet menar alt det är en större naturlig cirkula­tion av musiker mellan olika grupper än på teater- och danssidan. Dans-centrum anser all kulturrådet i sin rapport borde ha gett dansen etl större utrymme. Vidare framhåller Danscentrum alt primärkommunerna borde bidra fill atl dansarna får fillgång till iräningslokaler och till en kostnadsfri daglig träning. Kontaktnätet önskar alt staten skall påverka kommunerna i positiv riktning när del gäller lokalanskaffandet för sina lokalföreningar. Svenska jazzriksförbundet framhåller atl det nya bidragssystemet måste kompletteras med elt bättre samhällsstöd på arrangörssidan för atl få önskvärd effekt. Enligl Folkparkernas centralorganisation är del viktigt alt nya grupper kan etablera sig och all man kan undvika ylleriigare koncentration av kulluranslag lill storstadsregionerna.

När det gäller förslaget till utformning av statsbidraget till grupperna stöds della av flertalet remissinstanser.

Kommunförbundet, Kulturförvcdtningen i Södertälje kommun. Kultur­nämnden i Eskilstuna kommun och Teatercentrum tillstyrker den föreslag­na bidragskonslruktionen men hävdar all grundbidragen bör ligga på minst 55% av personalkostnaderna. Rikskonserter, som är positiv till förslaget, pekar på att det är viktigt alt musiker även i fortsättningen kan spela i olika grupper. Även Göteborgs kommun är positiv till förslaget men förutsätter alt grupperna är beredda alt bygga upp ett redovisningssystem som gör det

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   49

möjligt alt korrekt ange antalet årsverken. En ökning av turné- och experi­mentbidragen skulle kunna underlätta en önskvärd förnyelse av grupper. Svenska musikerförbundet anser att det är viktigt all statsbidraget inte konstrueras som ett prestationsbidrag, eftersom en sådan konstruktion skulle kunna tvinga grupperna att överproducera sig. Teaterförbundet och Teatercentrum föreslår att antalet bidragsrum för köpta tjänster och nya grupper höjs med totaft 180 bidragsrum. Tealerförbundet påpekar alt kost­naderna för en teatergrupp är extra höga då gruppen själv står som arran­gör varför egna engagemang bör jämställas med turnéföreslällningar utom hemlänet. Musikcentrum pekar på problemet med all grundbidragel före­slås knytas till den individuella gruppmedlemmen. Gruppstödet bör bl. a. enligt Musikcentrum kompletteras med höjda rese- och traktamenlsbidrag. Även de föreslagna beloppen för projekt- och experimentbidrag bör höjas. Föreningen Sveriges jazzmusiker påpekar att grupper bör kunna upplösas eller ombildas utan atl musikanterna riskerar atl mista de gruppstöd som man tidigare erhållit. Arbetarnas bildningsförbund framhåller atl det före­slagna taket för turnébidrag inte kommer all ge önskad effekt när det gäller geografisk spridning.

Kulturrådets förslag i fråga om arrangörsledet har också i allmän­het bemötts positivt. Riksteatern anser bl. a. alt ansvarel för alt ekono­miskt och annat stöd ges till arrangörerna främst bör åvila kommuner och landsting. Rikskonserter hoppas på atl bl. a. utvärderingen av kulturpro­grambidraget skall leda till en ändring av bidraget som gör det möjligt att engagera större grupper än solist/duo. Folkbildningsförbundet påpekar att statsbidraget till de arrangerande musikföreningarna bör avse deras cen­trala verksamhet. Kontaktnätet framhåller att ell krafligl höjt slöd lill arrangerande musikforum skulle innebära att musikgrupperna skulle erbju­das fler anständigt betalda arbetstillfällen. Folkparkernas centralorganisa­tion anser atl om de får elt ökal slöd för all subventionera ett mindre etablerat kulturutbud kan detla på sikt göra de fria grupperna kända och efterfrågade.

Till de remissinstanser som tillstyrker alt centrumbildningarna bör få ökade resurser hör bl. a. Rikskonserter, Stockholms och Göteborgs kommuner. Folkbildningsförbundet, Svenska musikerförbundet. Teater­centrum, och Folkparkernas centralorganisation. Stockholms kommun anser atl även Skådebanan bör få ett ökat slöd för all kunna rekrytera publik lill fria grupper. Svenska teaterförbundet anser all arbetsmarknads­verket bör öka sina åtaganden vid centrumbildningarna i takt med all anslagen via kulturrådet ökar.

Kulturrådets anslagsframställning för budgetåret 1981/82

Kulturrådet hänvisar i sin anslagsframställning till sin promemoria Nytt statsbidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. 4    Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   50

I anslagsframställningen föreslås att medel för yrkesverksamma fria grupper resp. för amatörgrupper förs upp under skilda delposter inom anslaget.

För yrkesverksamma grupper föresläs alt slödel under de tre föreslagna reformåren ökas med lolalt drygt 28 milj. kr. För budgetåret 1981/82 begärs en realökning med 9750000 kr. saml pris- och löneomräk­ning om 1425000 kr.

När del gäller stöd fill amalörgrupper anser kulturrådet atl elt ökal stöd är angeläget. Kulturrådet har för avsikt att under innevarande budget­år se över hela systemet för slöd till amatörteatern. Kulturrådet begär under detta anslag kompensation för pris- och löneomräkning med 164000 kr.

Föredraganden

De fria grupperna har en slor belydelse för den konstnäriiga utveckling­en och förnyelsen på teaterns, dansens och musikens områden. Grupperna spelar också en stor roll när det gäller att nå ul med elt levande kulturutbud över hela landet och när det gäller verksamhet för barn och andra kulturellt eftersatta grupper. De fria grupperna svarar för ett omfattande inslag i kulturlivet.

Kulturrådets reformförslag beträlfande stödet fill de fria grupperna inne­bär stora anspråk på statsmedel. Jag finner det därför inle möjligt alt lägga det till grund för åtgärder på området.

Trots del ekonomiska läget har jag funnit det möjligt alt öka stödet till de fria grupperna. Delta har kunnat ske genom en omprioritering inom kultur­sektorn. Jag har räknat med en ökning av anslaget med 2,5 milj. kr. för nästa budgetår. Den ökning av anslaget som jag har beräknat bör avse grupper vars verksamhet kan bedömas vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde. Även i övrigt bör bidragsgivningen särskilt inriklas mol sådana grupper så all de kan få bättre ekonomiska villkor än f. n. för sin verksamhet.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 18385000 kr.

B 16. Bidrag till Musikaliska akademien

1981/82 Nytt anslag (förslag) 1454000

Innevarande budgetår finns i statsbudgeten ett förslagsanslag om 4milj. kr, lill Musikaliska akademien. I anslaget ingår även medel för verksamhe­ten vid Musikaliska akademiens bibliotek. Medel för delta ändamål är för nästa budgetår beräknade under anslagen lill statens musiksamlingar. I enlighet med riksdagens beslut organiseras verksamheten vid Musikaliska

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                51

akademiens bibliotek, Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskl arkiv från den 1 juli 1981 som en slafiig myndighet under en gemensam styrelse (prop. 1979/80:134, KrU 1979/80:31, rskr 1979/80:312). Med anledning av förslagen i propositionen uppdrog regeringen den 27 mars 1980 ål statens förhandlingsnämnd att la upp de förhandlingar som erfordras och, under förutsättning av godtagbara villkor, träffa erforderliga avtal för etl inord­nande av nämnda institutioner i den nya myndigheten. Statens förhand­lingsnämnd har i skrivelse den 27 november 1980 meddelat atl förhandhng-arna har avslutats och att avtal har träffats med berörda parter. Denna fråga behandlas vidare under anslaget till slalens musiksamlingar.

Musikaliska akademien skall enlig. ina av regeringen fastställda stadgar (1971-05-27) främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademin skall även följa utvecklingen på musiklivets olika områden inom och ulom landels gränser saml i övrigt ta initiativ som främjar den svenska musikkulluren.

Musikaliska akademiens styrelse består av nio ledamöter och tre sup­pleanter, av vilka regeringen utser två ledamöter jämte en suppleant.

Akademin har lidigare haft flera uppgifter pä musiklivets område, bl. a. beträffande den högre musikutbildningen och vissa musikinstilutioner. Dessa uppgifter har avvecklats. Genom beslutet att inrätta myndigheten statens musiksamlingar kommer också akademins ansvar för biblioteks­verksamheten all upphöra. Delta innebär atl akademin helt kan inrikta sin verksamhet på allmänt musikfrämjande uppgifter.

En viktig del av dessa uppgifter är konferens- och kontaktverksamheten. I första hand avser denna verksamhet medverkan i den konstnärliga och vetenskapliga utvecklingen på musikområdet. En viktig del härav är vidare kontakterna med utländskt musikliv. För sistnämnda ändamål finns etl utlandssekrelarial vid akademin.

Akademin bedriver elt omfattande arbele genom egna kommittér för olika musikfrågor, däribland publikationsnämnden, musikutbildningskom­mittén, orgelnämnden och musikakusliska nämnden. Genom kyrkomusik-kommittén svarar akademin i form av sommarkurser för en viktig del av den lägre kyrkomusikaliska utbildningen i landet. Akademin bedriver även en omfattande publikafionsverksamhel.

Ur särskilda fonder lämnar akademin betydande slöd lill musikutbild­ningen genom stipendier lill studerande efter avslutad grundutbildning vid musikhögskola.

Musikaliska akademien

För de delar av akademins verksamhet som kvarstår, sedan biblioteks­verksamheten och Musikhistoriska museet inordnats i den nya myndighe­ten statens musiksamlingar, har Musikaliska akademien lagt fram följande anslagsförslag.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 86000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                     52

2.         Besparingsallernativet innebär bl. a. en minskning av medlen fill löner och arvoden (— 28000 kr.).

3.         Akademin föreslår ökade resurser till publikalionsverksamhet, admi­nistration, kontakt- och konferensverksamhet saml utgivning av äldre svenska tonsättares verk (+487000 kr.).

4.         Akademin föreslår i sin anslagsframställning och i särskilda skrivelser medel för utgivning av en svensk musikhistorisk skivantologi (+1425000 kr.).

Föredraganden

Enligt min mening har Musikaliska akademien belydelsefulla uppgifter för utvecklingen inom svenskt musikliv. Genom avskiljandet av biblioleks-och museiverksamheten från Musikaliska akademien kommer akademins arbetsområde att koncentreras till de allmänt musikfrämjande åtgärderna. Med den anknytning akademin har till del konstnärliga skapandet på området kan akademin bäst fylla sin uppgift såsom etl från staten frislåen­de och obundet organ. Detla innebär bl. a. alt verksamhetens fortsalla organisation och utformning i första hand bör vara beroende av initiativ och planering från akademins sida. I här berörda avseenden bör akademins ställning i princip motsvara vad som redan gäller för Akademien för de fria konsterna.

Mot denna bakgrund bör etl generellt utformat statligt bidrag utan bind­ning till särskilda ändamål utgå fill Musikahska akademien. Jag räknar däijämte med att staten även i fortsättningen skall ansvara för akademins lokalbehov.

För nästa budgetår bör således under nionde huvudtiteln föras upp etl nytt obetecknat anslag Bidrag till Musikaliska akademien. Till det nya anslaget överförs akademins del av del nuvarande anslaget som i enlighet med akademins förslag bör beräknas lill 1 219000 kr. Musikaliska akade­miens styrelse disponerar under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål innevarande budgetår 35000 kr. för musikpedagogisk utbildnings­verksamhet inom privata musikskolor i Stockholm. Dessa medel bör i fortsättningen beräknas under förevarande anslag. Jag har därutöver be­räknat medel med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar saml viss övrig medelsförslärkning.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 1 454000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                          53

B 17. Statens musiksamlingar: Förvaltningskostnader

1981/82 Nytt anslag (förslag) 8439000

1 prop. 1979/80:134 har regeringen föreslagil alt Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskl arkiv från den 1 juli 1981 organiseras som en statlig myndighet under en gemensam styrelse. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (KrU 1979/80:31, rskr 1979/80:312).

Genom beslut den 27 mars 1980 tillsatte regeringen en organisations­kommitté (U 1980:06) med uppgift atl utföra del förberedelsearbete som behövs för alt den nya myndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1981. Kommittén har erhållit statskontorets medverkan beträffande förslag till organisation och personaldimensionering.

Regeringen har den 27 mars 1980 givit statens förhandlingsnämnd i uppdrag atl ta upp de förhandlingar om övertagandel av institutionernas samlingar m.m. som erfordras för atl omorganisationen skall kunna ge­nomföras. Statens förhandlingsnämnd har i skrivelse den 27 november 1980 meddelat alt förhandlingarna har avslutats och att avtal har träffats med berörda parter.

Den nya myndigheten skall överta de nuvarande verksamheterna vid Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhisto­riskl arkiv. Musikaliska akademiens bibliotek är f. n. en del av Musikaliska akademiens verksamhet. Musikmuseet är en stiftelse knuten lill Musika­liska akademien medan Svenskt musikhistoriskl arkiv stöds av humanis-tisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Stalsbudgetanslaget till Musi­kaliska akademien omfatlar innevarande budgetår 4 milj. kr., varav 2673000 kr. avser verksamheten vid biblioteket. Kostnaderna för Musik­museel finns redovisade under anslaget Bidrag till vissa museer punkl 5 och omfattar budgetåret 1980/81 4 796000 kr. Bidraget från humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet lill verksamheten vid Svenskt mu­sikhistoriskl arkiv uppgår lill 510000 kr. Innevarande budgetår utgår såle­des sammanlagt 7979000 kr.

Statens musiksamlingar, som inrättas fr.o.m. den I juli 1981, är en central myndighet på musikens område och skall främja musiken, musik­intresset och musikvetenskapen. Myndigheten står under ledning av en styrelse, som regeringen tillsätter.

 

 

 

1980/81'

Beräknad ändring 1981/82

 

Organisations­kommittén

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

19,5 16

of, of.

of. of.

35,5                       of.                        of.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

54

 

 

 

1980/81'

Beräknad ändring

: 1981/82

 

Organisations­kommittén

Före­draganden

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Besparingar

3 733000

9000

38000

2941000 177000

6898000

+   706000 of. +       1000 (10000) +  889000 +      7000

_2

+ 1603000

+   530000 of. +      2000 (5 000) +  962000 +    97000 -    50000

+ 1541000

' För budgetåret 1980/81 redovisas de beräkningar som har gjorts av organisations­kommittén.

 Organisationskommitténs förslag till besparingar ingår i de redovisade beloppen under resp. anslagspost.

Musikaliska akademien. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv

1.         Pris-och löneomräkning m. m. 186000 kr.

2.    De besparingar som redovisas innebär bl. a. en minskning av medlen fill löner, lokaler och expenser (- 164000 kr.).

3.    Musikaliska akademien begär för bibliotekets räkning tre nya tjänster, varav en bibliotekarie och två förste biblioteksassistenter. Därut­över behövs medel för utfyllnad av en tjänst och för semeslervikarier. Vidare föreslås en höjning av medlen lill expenser. (+ 583000 kr.)

4.    Musikmuseet begär nio nya tjänster, varav två assistenter, en arkivassistent, en ljudtekniker, två museiassistenter, två sekreterare samt en halvtidstjänst som intendent och en halvtidstjänst som assistent. Vidare föreslås medel för utökning av tjänster och medel för vikariat. (+990000 kr.)

Medlen lill reseersättningar bör höjas med 29000 kr. Därutöver begärs ökade medel till expenser (+ 60000 kr.).

5.  Svenskt musikhistoriskl arkiv har i skrivelse lill organisa­
tionskommittén redovisat etl behov av totalt 767000 kr. för budgetåret
1981/82.

Organisationskommittén

I organisationskommitténs arbetsuppgifter har ingått utöver all ge för­slag till anslagsframställning för verksamheten avseende budgetåret 1981/ 82 även ge förslag fill detaljorganisation för den nya myndigheten. 1 detta arbete har statskontoret medverkat. Den nya myndigheten skall i enlighet med riksdagens beslut ledas av en styrelse, som tillsätts av regeringen. Uppgiften som chef för myndigheten förutsätts i enlighet med riktlinjerna i prop. 1979/80:134 vara en deltidsuppgift för styrelsens ordförande.

Organisationskommittén föreslår att myndigheten skall beslå av två institutioner, nämligen institufionen för biblioteksservice, benämnd musik-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                55

biblioteket, och institutionen för musei- och utställningsverksamhel, be­nämnd musikmuseet, en enhet för arkivservice och dokumentation, be­nämnd dokumentationsenheten, samt ett gemensamt kansli.

Musikbibliotekel svarar för den musiklilteratur och de musikalier som fillhör myndigheten eller är deponerade hos denna. Chef för musikbibliote­kel är en bibliotekschef.

Musikmuseet svarar för de museala uppgifter som har anknytning lill dess samlingar. Arbelel är fördelat på museiverksamhet och utställnings­verksamhet. Chef för museet är en museichef.

Dokumenlationsenhelen svarar för den dokumentations- och informa­tionsverksamhet som avser svensk musik och svenskt musikliv. Chef för dokumenlationsenhelen är en enhetschef.

Kansliet svarar för myndighetens gemensamma funktioner såsom eko­nomi- och personaladministration, service lill styrelsen och medverkan i myndighetens planerings- och budgetarbete. För kansliels verksamhet svarar en särskild arbetsledande tjänsteman underställd styrelsens ordfö­rande.

Statskontoret föreslår i sina förslag till kommittén att den nya myndighe­ten skall bestå av två huvudenheter där Musikaliska akademiens bibliotek och Svenskt musikhistoriskl arkiv bildat; en huvudenhet och Musikmuseet en annan.

Organisationskommittén har dock för sin del ansett del vanskligt all nu göra en mer bestämd bedömning av hur dokumentationsverksamheten bör organiseras inom ramen för den nya myndigheten. Statskontorets förslag om en omedelbar organisatorisk samordning kan enligt kommittén medfö­ra atl samarbetet i stället försväras under ett inledningsskede. Kommittén anser därför alt de verksamhetsmässiga förutsättningarna för en närmare samordning av biblioteks- och dokumenlationsfunktionerna bör prövas av den nya myndighetens styrelse. 1 avvaktan på resultatet av sådana övervä­ganden bör arkivets nuvarande verksamhet t. v. organiseras som en egen enhet inom den nya myndigheten. Organisationskommittén räknar inte med att en sådan ändring i förhållande till slalskontorets förslag skall påverka kostnaderna för den nya myndighetens verksamhet.

Organisationskommittén föreslår alt verksamheten vid den nya myndig­heten fr.o.m. den I juli 1981 finansieras över två slatsbudgelanslag, ett förslagsanslag med beteckningen Slalens musiksamlingar: Förvaltnings­kostnader och ett reservationsanslag med beteckningen Statens musiksam­lingar: Bokinköp, utställningar saml underhåll och ökande av samlingarna.

Organisationskommittén har räknat med all pris- och löneomräkningen under förevarande anslag för budgetåret 1981/82 uppgår lill 1538000 kr. Kommittén föreslår därutöver ökade medel för vikariatsersättningar och arvoden samt medel för utbildning (+65000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                 56

Statens kulturråd

Kulturtådel har på grund av den korta remisstiden inte haft möjlighet att lämna synpunkter på de mer detaljerade förslag lill ny organisation som presenteras av statskontoret. Kulturrådet tillstyrker atl statens musiksam­lingar erhåller resurser som motsvarar dagens situation inkl. pris- och löneomräkning.

Avtal om övertagande av Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek. Mu­sikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv

Med anledning av regeringens förslag i prop. 1979/80:134 uppdrog rege­ringen den 27 mars 1980 åt statens förhandlingsnämnd alt la upp de förhandlingar som erfordras och, under förutsättning av godtagbara vill­kor, träffa erforderliga avtal för etl inordnande av Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet (nu benämnt Musikmuseel) och Svenskt musikhistoriskl arkiv i den nya myndigheten. Statens förhandlingsnämnd har i skrivelse den 27 november 1980 överlämnat tre avtal mellan staten och berörda institutioner. Avtalen gäller under förbehåll av regeringens godkännande.

Enligl de överlämnade avtalen har parterna enats om atl samlingar och enskilda föremål som Musikmuseel resp. Svenskt musikhistoriskt arkiv äger skall övergå i statens ägo med undanlag av donationer, som skall deponeras hos staten. Samlingar och enskilda föremål som Musikaliska akademien äger och som förvallas av biblioteket och som förvärvals före år 1930 eller som akademin förvärvat genom donalionshandling kvarblir i akademiens ägo men skall deponeras hos staten. Beträffande samlingar och enskilda föremål som finns deponerade hos resp. institution skall depositionen överföras till staten utom vad gäller samlingar och enskilda föremål som Musikaliska akademien äger och som deponerats hos Musik­museet. Dessa samlingar skall övergå i slalens ägo.

Akademin medger atl den nya myndighetens bibliotek får använda be­nämningen Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek.

Avtalen innebär vidare att arbetstagare förtecknade i särskilda bilagor, som den 30 juni 1981 är anställda vid de tre inslilutionerna, skall erbjudas anställning hos staten.

Föredraganden

I en särskild skrivelse till regeringen från Musikaliska akademien i juni 1978 föreslogs all Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskl arkiv skulle sammanföras lill en ny statlig myndig­het. Härigenom skulle akademin kunna avlastas uppgifter av myndighets-karaktär och mer frislående kunna fullfölja sin allmänt musikfrämjande verksamhet. Med anledning av bl. a. denna skrivelse har en särskild kom­mitté närmare utrett de allmänna förutsättningarna för en gemensam orga­nisation för de tre berörda institutionerna. Regeringen föreslog i prop. 1979/80:134 atl verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek, Mu-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   57

sikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv fr.o.m. den 1 juli 1981 skall organiseras som en statlig myndighet under en gemensam styrelse. Riksda­gen beslutade i enlighet med regeringens förslag (KrU 1979/80:31, rskr 1979/80:312). Mot den bakgrunden gav jag den 27 mars 1980 en särskild organisationskommitté i uppdrag all utföra del förberedelsearbete som behövs för att den nya myndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1981. Samma dag uppdrogs åt statens förhandlingsnämnd att ta upp de förhandlingar som erfordras för atl kunna träffa avtal för etl inordnande av nämnda institutioner i den nya myndigheten. Förhandlingarna mellan förhandlingsnämnden och de berörda institutionerna slutfördes under hös­ten 1980. De resuUerade i tre avtal, som gäller under förbehåll av regering­ens godkännande. Avtalen bör fogas som bilagorna 12, 1-3 till regerings­protokollet i detta ärende. Avtalen innebär att väsentliga delar av de samlingar som nu ägs av Musikaliska akademien övergår i statens ägo. Stiftelsen Nordiska museet har f. n. vissa samlingar deponerade hos Mu­sikmuseet. Jag förutsätter att även dessa kommer alt övergå i slalens ägo,

Organisationskommittén för en ny myndighet för verksamheten vid Mu­sikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseel och Svenskt musikhistoriskt arkiv har med statskontorets bistånd sett över organisationen inför en samordning av de tre institutionerna. Kommittén har därefter föreslagit att den nya myndigheten skall bestå av två institutioner, nämligen institutio­nen för biblioteksservice och institutionen för musei- och utställningsverk­samhel, en enhet för arkiv- och dokumentation samt etl gemensamt kansli.

Genom bildandel av den nya myndigheten skapas en central instans som täcker de väsentligaste områdena för biblioteks-, musei-, arkiv- och doku­mentationsverksamhet på musikområdet. Enligt min uppfattning kommer den nya myndigheten att utgöra ell viktigt slöd för musiklivet i Sverige. Myndigheten bör i enlighet med kommitténs förslag benämnas statens musiksamlingar.

Jag förordar all statens musiksamlingar organiseras enligt kommitténs förslag. Beträffande formerna för Svenskt musikhistoriskt arkivs inord­nande i myndigheten biträder jag kommitténs förslag att denna fräga ytter­ligare bör prövas av den nya myndighetens styrelse. Enligt min uppfattning bör man därvid i första hand överväga en organisatorisk samordning av dokumentationsverksamheten med verksamheten vid biblioteket. Jag avser att senare föreslå regeringen att ge styrelsen i uppdrag alt komma in med förslag i denna fråga.

Verksamheten vid den nya myndigheten bör finansieras över två stats-budgetanslag, ett förslagsanslag med beteckningen Statens musiksam­lingar: Förvaltningskostnader och elt reservationsanslag med beteckning­en Statens musiksamlingar: Bokinköp, utställningar saml underhåll och ökande av samlingarna.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till förvalt­ningskostnader till 8439000 kr. Jag har beräknat en besparing av 50000 kr.

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

58

Hur besparingen skall fördelas på förevarande anslag och anslaget Statens musiksamlingar: Bokinköp, utställningar saml underhåll och ökande av samlingarna bör redovisas i förslag lill regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen att godkänna de mellan staten och Musi­kaliska akademien. Stiftelsen Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv träffade avtalen i vad de innebär ekonomiska åtaganden för staten,

2.         godkänna de riktlinjer för organisafionen av den nya myndighe­ten statens musiksamlingar som jag har förordat,

3.         till Statens musiksamlingar: Förvaltningskostnader för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 8439000 kr.

B 18. Statens musiksamlingar: Bokinköp, utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna

1981/82 Nytt anslag (förslag) 720000

Från anslaget bestrids kostnader för myndighetens behov av medel lill bokinköp, utställningsverksamhet samt underhåll och ökande av samling­arna. Innevarande budgetår är 392000 kr. redovisade under anslaget till Musikaliska akademien, 686000 kr. under anslaget Bidrag till vissa museer punkt 5 medan 3000 kr. åren del av de medel som humanistisk-samhälls-vetenskapliga forskningsrådet tilldelat Svenskt musikhistoriskt arkiv.

 

 

 

1980/81'

Beräknad ändring

1981/82

 

Organisa-

Före-

 

 

tions-

draganden

 

 

kommittén

 

Bokinköp

415000

+ 33000

+ 33000

Utställningar

100000

+ 108000

+ 108000

Underhåll och ökande

 

 

 

av samlingarna

60000

+    5000

+    4000

Uppbyggnad av utställ-

 

 

 

ningar

506000

-506000

-506000

(engångsanvisning)

 

 

 

 

1081000

-360000

-361000

' För budgetåret 1980/81 redovisas de beräkningar som har gjorts av organisations­kommittén.

Musikaliska akademien och Musikmuseet

1.   För allmänna kostnadsstegringar erfordras en ökning med 178000 kr.

2.   Musikaliska akademien föreslär att medlen fill bokinköp ökar
med 100000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

59

3. Musikmuseet begär en ökning med 155000 kr. för underhåll och ökande av samlingarna samt forskningsverksamhet. Vidare föreslår mu­seet en ökning med 501 000 kr. till utåtriktad verksamhet. Av de medel om 506000 kr. som budgetåret 1980/81 tilldelats museet som en engångsan­visning för uppbyggnad av utställningar begär museet att 89000 kr. även för budgetåret 1981/82 skall tilldelas som engångsanvisning.

Organisationskommittén

1.  Kommittén föreslår en prisomräkning på 46000 kr. Kommittén har inte räknat med en fortsatt engångsanvisning för uppbyggnad av utställ­ningar.

2.         Kommittén föreslår 100000 kr. för utställningsverksamhel i musik­museets nya lokaler.

Föredraganden

Jag har tidigare förordat alt medel till statens musiksamlingar för bokin­köp, utställningar saml underhåll och ökande av samlingarna anvisas från elt särskilt anslag.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag alt 720000 kr. tas upp under ett nytt reservationsanslag benämnt Statens musiksamlingar: Bokinköp, utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna. Jag vill erinra om vad jag har anfört under föregående anslag angående förslag till fördelning av myndighetens besparing. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens musiksamlingar: Bokinköp, utställningar samt un­derhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 720000 kr.

B 19. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

 

 

1979/80 Utgift              7 133 500 1980/81 Anslag             7832000 1981/82 Förslag            7814000

Reservation

447 331

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Statens kulturråd

Före­draganden

1.   Stiftelsen Riksskäde-
banan

2.   Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för före-
ställningsverksamhelen

3.   Stöd lill sceniskt verk

980000

1660000 1 100000

+  598000

+   166000 of.

+ 20000

+ 75 000 -300000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

60

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Statens

Före-

 

Stiftelsen Elektronmu-

 

kulturråd

draganden

4.

 

 

 

 

sikstudion (EMS)

1435 000

+   324000

+ 70000

5,

Stiftelsen Internatio­nella Vadstena-aka-

 

 

 

 

demien

320000

+    32000

+  15000

6.

Arrangerande musik-

 

 

 

 

föreriingar

1240000    .

+  924 000

+ 87000

7.

Teater- och musikor-

 

 

 

 

ganisationer m.m.

392000

+    39000

of.

8.

STIM:s informations-

 

 

 

 

central

505 000

+    51000

+  15000

9.

Daglig träning för fri-

 

 

 

 

lansdansare

200000

+    20000

of.

 

 

7 832000

+2154000

- 18000

Statens kulturråd

1.  Stiftelsen Riksskådebanan begär en ökning av statsbidraget rned 980000 kr. bl. a. för en försöksverksamhet i Stockholms län och Örebro län med ett samordnat och målinriktat publikarbete. Kulturrådet betonar det nödvändiga i atl Riksskådebanan får resurser för all kunna genomföra projektet med den föreslagna försöksverksamheten. Kulturrå­det föreslår att bidraget till Riksskådebanan höjs med 598000 kr. varav 98000 kr. avser kompensation för löne- och prisökningar.

2.         Stiftelsen Drottningholms tealermuseum begär från stat, landsting och kommun för föreställningsverksamheten vid Drottning­holmsteatern under spelsäsongen 1981 etl sammanlagt bidrag om 3424000 kr., vilket vid hittillsvarande fördelning mellan bidragsgivarna innebär en ökning av det statliga bidraget med 908000 kr. Med hänvisning lill den beslutade utredningen om Droltningholmsteatern förordar kulturrådet en­dast pris- och löneomräkning med 166000 kr.

3.         Kulturrådet gör f.n. en översyn av stödet till sceniskt verk. Resultatet av ulredningen beräknas vara klart under våren 1981. F.n. svarar medlen mol efterfrågan på stöd. Mot denna bakgrund föreslår kulturrådet f. n. inga ökningar på anslagsposten.

4.         Stiftelsen Elektronmusiksludion (EMS) begär alt bidra­get för studioverksamheten höjs med 1238000 kr. Kulturrådet framhåller att slora behov för den kontinuerliga driften och vidareutvecklingen av EMS kvarstår. De ulrustningsinvesteringar som har gjorts förutsätter bl; a. utökning av driftpersonalen. EMS har framhållit alt det är särskilt angelä­get att få en programmerare/systemman samt en studioassistenl/lärare. Kulturrådet tillstyrker en ökning av anslaget med 324000 kr., varav 144000 kr. ulgör pris- och löneökning.

5.         Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien begär från stal, landsting och kommun för verksamheten sommaren 1981 elt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   61

sammanlagt bidrag om 1,2 milj. kr. I statsbidrag begärs 600000 kr. vilkel innebär en ökning av det stafiiga bidraget med 280000 kr. Kulturrådet föreslår att anslaget ökas med 32000 kr. vilket ulgör kompensation för pris- och löneomräkning.

6.   Ur anslagsposten fill arrangerande musikföreningar utgår
innevarande budgetår bidrag till 11 föreningar och en riksorganisation.
Bidrag utgår bl. a. till Svenska jazzriksförbundet med ett 50-lal medlems­
föreningar, några jazzföreningar saml föreningar för mera experimentell
verksamhet såsom Fylkingen, Ars nova och några andra kammarmusikför­
eningar. Totall finns ca 170 arrangerande musikföreningar spridda över
hela landet. Dessa står för huvuddelen av arbetsfillfällena för musiker
inom framför allt genrerna jazz, pop och folkmusik.

I kullurtådels promemoria Nytt statsbidrag lill fria teater-, dans- och musikinsfitutioner behandlas också arrangörsledet. Arrangörernas bely­delse är särskilt stor inom musikområdet där del fria föreningslivet gör de flesta beställningarna och konkurrensen med bl. a. del kommersiella mu­siklivet är påtaglig. Stödet till arrangörsledet är därför ell viktigt komple­ment lill stödet till de fria musikgrupperna.

Statsbidraget till de arrangerande musikföreningarna bör enligl rådet i första hand avse centrala kostnader. En av de viktigaste uppgifterna för Svenska Jazzriksförbundet är att organisera och samordna turnéer saml svara för merparten av lurnékostnaderna. Turnéverksamhelen bör därför enligt rådet ingå i statsbidragsunderlaget för dem. De större föreningarna med egna lokaler och kontinuerhg verksamhet - främst inom jazz- och kammarmusikområdena - bör också i fortsättningen få statligt bidrag. I fråga om stafiigt stöd fill de mindre, lokalt verksamma föreningarna kom­mer kulturrådet att lägga fram förslag i samband med förslag rörande den regionala musikplaneringen. Innevarande budgetär uppgår anslagsposten till arrangerande musikföreningar lill 1 240000 kr. Kulturrådet föreslår alt anslagsposten för budgetåret 1981/82 ökas med 924000 kr. varav 124000 kr. utgör pris- och löneökning.

Svenska Jazzriksförbundet har i en skrivelse anhållit om alt självt få fördela de av staten anslagna medlen för arrangerande jazzföreningar. Statens kulturråd har yttrat sig i frågan och bl. a. avstyrkt alt jazzen särbehandlas inom anslaget för de arrangerande musikföreningarna.

7.          Ur anslagsposten lill teater- och musikorganisationer ut­går bidrag till bl. a. sommarspel, Stockholms kyrkoopera, samarbetsnämn­den för folklig dans, Nortbollens bygdeteater samt Ung Nordisk musik. För ändamålen under denna anslagspost föreslår kulturrådet en ökning med 39000 kr. vilket motsvarar pris- och löneökning.

8.          Föreningen Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) begär ett anslag på I 35000 kr. för verksamheten vid STIM:s informations­central för svensk musik (Swedish Music Information Center). Ökningen avser bl. a. en fortsatt utgivning av nyare svensk musik, kostnader för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   62

inspelningar, informationsverksamhet och lokaler. 1 avvaktan på att frågan om tillgång lill och distribution av noter utreds föreslår kulturrådet ingen ökning av anslaget utöver kompensation för kostnadsökningar med 51 000 kr.

9. Kulturrådet förfogar fr.o.m. innevarande budgetår över 200000 kr. för daglig träning för frilansdansare. Träningen bedrivs vid Baleltakademin och Danscenlrum där Baleltakademin är administrativt huvudansvarig. En samarbetskommitté med representanter för Baleltakademin, Danscen­trum, Teaterförbundet samt kulturrådet svarar för organisation och utvär­dering. Verksamheten betraktas som en provisorisk lösning. På sikt bör den dagliga träningen för frilansdansare komma till stånd inom ramen för utbildningen av yrkesdansare. Kulturrådet beräknar en ökning av anslags-poslen med 20000 kr. vilkel motsvarar pris- och löneökning.

Föredraganden

Jag har beräknat en minskning av anslagsposten Stöd till sceniskt verk med hänsyn till att anslagsposten inle helt har kunnat utnyttjas.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen beräknar jag anslaget fill 7814000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till  Vissa bidrag till teater-, dans- och mtisikverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 7814000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

63

Film

B 20. Statens biografbyrå

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

2081429 2940000 2295000

Slalens biografbyrå har som huvuduppgift atl pröva frågor om godkän­nande av film som är avsedd atl visas vid offentlig biografföreslällning. Som rådgivande organ i denna verksamhet är till biografbyrån knutna statens filmgranskningsråd och slalens barnfilmnämnd.

Biografbyrån svarar vidare fr.o.m. budgetåret 1978/79 för en försöks­verksamhet med fraklslöd för film. Syftet är atl undersöka om det är möjligt atl med hjälp av fraklslöd lill kvaliletsfilm förbättra repertoaren på biograferna. Bestämmelser om försöksverksamheten återfinns i förord­ningen (1978:223) om försöksverksamhet med fraktstöd för film.

Fraklslöd kan ulgå till filmer som av biografbyrån har förklarats berätti­gade lill sådanl stöd och som den 1 januari 1979 eller senare har visals vid biografföreställning i Norrbottens, Jämtlands, Värmlands, Västmanlands, Kronobergs eller Gotlands län eller i landskapet Dalsland.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

biografbyrå

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

1

of.

of.

Övrig personal

9

of.

of.

 

10

of.

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 273 000

+ 143 000

+ 123000

Sjukvård

3 500

of.

of.

Reseersättningar

18600

+    1900

+    1000

därav utrikes resor

(4400)

(+      400)

(of,)

Lokalkostnader

558900

+ 45 100

+ 49000

Expenser

46000

+    5000

+    3000

Fraktstöd för film

1040000

of.

-800000

Besparingar

-

-

- 21000

 

2940000

+ 195000

-645000

Avgifterna för granskning av biograffilm, som redovisats på statsbudge­tens inkomstsida under rubriken 2500 Offenlligrältsliga avgifler, är i stats­budgeten för innevarande budgetår upptagna till 770000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                64

Statens biografbyrå

1.         Pris-och löneomräkning m.m. 195000 kr.

2.    Några möjligheter att göra besparingar på biografbyråns utgifter finns knappast. Byrån framhåller atl den är ett serviceorgan för vars arbele ersättning utgår. Avgifterna höjdes fr.o.m. den 1 juli 1980 med .50% och kan för innevarande budgetår beräknas till ca I milj. kr.

3.    Fraktstöd för värdefull film böljade betalas ut för filmvisningar fr.o.m. den 1 januari 1979. Fram lill den 1 augusti 1980 har fraklslöd utgått vid ca 3 800 föreställningar med en publik av ca 275000 personer. Medels­förbrukningen uppgår till 88935 kr. under budgetåret 1979/80.

Föredraganden

Försöksverksamheten med fraktstöd för film har nu pågått i två år. Del bör därför inom kort vara möjligt all la ställning lill resultatet av verksam­heten. Jag avser därför alt i annat sammanhang föreslå regeringen all uppdra ål statens biografbyrå att, i anslutning till byråns anslagsframställ­ning för budgetåret 1982/83, komma in med en redovisning av erfarenheter­na av fraklstödsförsökel.

Det står emellertid redan nu klart all medelsålgången för fraktstödet har blivit betydligt lägre än beräknat. För budgetåret 1981/82 beräknar jag 240000 kr. för ändamålet, vilkel är en minskning i förhållande lill inneva­rande budgetår med 800000 kr.

Jag har beräknat en besparing av 21 000 kr. Del bör ankomma på slalens biografbyrå all, i anslutning lill atl byrån redovisar sina förslag till regle­ringsbrevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82. föreslå hur besparingen skall fördelas under detta anslag.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen förordar jag atl anslaget förs upp med 2 295 000 kr.

I 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79:100 bil. 12 s. 90) uttalade jag atl den avgift som tas ut för biografbyråns granskning av film successivt borde höjas till en sådan nivå att kostnaderna för byråns granskning i princip läcks av avgifter senast budgetåret 1983/84. Avgiften har därefter höjts i två etapper. Jag har för avsikt att i annal sammanhang föreslå regeringen alt höja dessa avgifler med ytterligare ca 50% fr. o. m. den I juli 1981. Till följd av höjningen kan inkomsterna beräknas till 1,5 milj. kr. budgetåret 1981/82.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl   lill   Statens   biografbyrå   för  budgetåret   1981/82  anvisa  ett förslagsanslag av 2295000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                          65

B 21. Filmstöd

1979/80 Utgift                18440000                  Reservation                           11474

1980/81 Anslag            '21064000

1981/82 Förslag             24229000

' Dessutom har 1 965000 kr. anvisats under anslaget Bidrag lill konstnärer m, m.

Stiftelsen Svenska filminstitutet grundades genom ett år 1963 träffat avtal mellan svenska staten och filmbranschens organisafioner. Stiftelsens verksamhet finansieras genom en avgift om 10% på brutlobiljettintäkterna vid de större biograferna. Avgiftsmedlen skall enligt avtalet användas dels till slöd åt svensk filmproduktion, dels lill ett anlal icke kommersiella filmändamål. Filminstitutels inkomsler av biografavgifierna uppgick verk­samhetsåret 1979/80 fill 38,7 milj. kr.

Barnfilmrådet, som är administrativt knutet lill slalens ungdomsråd, bedriver granskning av barnfilm, utvecklingsarbete och försöksverksam­het samt informationsverksamhet på barnfilmens område. Del består av ordförande och åtta övriga ledamöter, vilka utses av regeringen. Bestäm­melser för barnfilmrådet fastställdes genom beslut den 12 juni 1975.

Från anslaget utgår ell bidrag om 15,4 milj. kr. lill Svenska filminstitu­tets s.k. G-fond för produktion av svensk film. Av dessa medel skall lägst 1,8 milj. kr. användas för produktion av kortfilm, företrädesvis för barn. Filminstilulet erhåller också 675000 kr. för import och distribution av barnfilm samt 1 milj. kr. för restaurering av film. Vidare utgår bidrag med 800000 kr. lill statens ungdomsråd för granskning av barnfilm m.m. och med 905 000 kr. till Folkels husföreningarnas riksorganisation för spridning av kvalitetsfilm (Bio Kontrast). Ur anslaget har också anvisats sammanlagt 2284000 kr. för bidrag till försök med filmvisning i nya former.

Under anslaget Bidrag fill konstnärer m.m. är för innevarande budgetår anvisat 1965000 kr. för projektbidrag till produktion av film. Bidrag kan som försöksverksamhet ulgå till produktion av film som huvudsakligen är avsedd alt distribueras på annat sätt än genom de vanliga biofgraferna. Frågor om bidrag prövas av konstnärsnämnden.

Ar 1977 inleddes inom utbildningsdepartementet en översyn av den slalliga filmpoliliken. Som elt led i översynsarbetet framlades i maj 1979 promemorian (Ds U 1979:5) Den svenska filmpoliliken. Lägesbeskrivning och probleminventering. Promemorian har remissbehandlats. En filmpoli-tisk beredning har vidare tillkallats för alt della i beredningen av vissa filmpoliliska frågor, främst sådana som aktualiseras i anslutning till att filmavtalet löper ut.

Svenska filminstitutet

I. Under verksamhetsåret 1979/80 har 23 svenska långfilmer haft bio­grafpremiär. Del jämförelsevis stora antalet kan till en del förklaras med

5    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                66

att vissa premiärer uppskjutits frän första halvåret 1979 men är också etl resultat av en högre produktionsaktivitet än tidigare. Även under verksam­hetsåret 1980/81 kommer antalet premiärer all ligga på en hög nivå. För atl kunna möta de anspråk på produktionsfinansiering som har riktats mot Filminstitutet har insfitutet emellertid tvingats förskoltera delar av framli­da fondmedel. Om inte produktionsnivån skall sjunka åren 1981 och 1982 måste statsbidraget till produktion av film ökas. Filminstitutet föreslår en ökning av statsbidraget fill produkfion av långfilm med 17,4 milj. kr., vilket skall möjliggöra en fortsalt produktionsvolym av ca 20 filmer om året. Instiiutel föreslår vidare statsbidrag med 550000 kr. lill den filmverkstad som institutet driver i samverkan med Sveriges Television AB. ( + 17950000 kr.)

2.    Filminstitutets barnfilmverksamhel omfattar i huvudsak inköp, ver-sionering och distribution av svensk och utländsk barnfilm samt informa­tionsverksamhet. Under året har en kraftig ökning skett av antalet filmer i distribution. Insfitutet föreslår atl statsbidraget skall ökas för inköp av film, konferensversamhet samt viss personalförstärkning. (+725000 kr.)

3.    Fr.o.m. innevarande budgetår erhåller Filminstilulet bidrag över statsbudgeten för restaurering av film. Under verksamhetsåret 1979/80 restaurerades 28 äldre svenska långfilmer. För budgetåret 1981/82 föreslås ett bidrag av 1,1 milj. kr. (+ lOOOOO kr.)

4.    Av medel som slår lill regeringens disposition för bidrag till försök med filmvisning i nya former erhåller Filminstitutet för innevarande bud­getår 850000 kr. för fortsall försöksverksamhet med alternafiv distribution av modern spelfilm (Bio 16). Säsongen 1980/81 deltar närmare 120 kom­muner i verksamheten. Antalet besök kan uppskattas till över 200000. Personalförstärkning behövs för att klara en ökad ulhyrningsvolym och krav på förbättrad information. (+642000 kr.)

Konstnärsnämnden

Under budgetåret 1979/80 behandlades sammanlagt 197 ansökningar om projektbidrag till produktion av film. 16 bidrag beviljades med ell samman­lagt belopp av I 845000 kr. Fem av bidragen, om sammanlagt 345000 kr., delades ut av särskilda medel för produktion av film för barn. För budget­året 1981/82 föreslås en ökning till 3 milj. kr. med hänvisning lill dels ökade råfilmskostnader, dels behovel av att ge stöd till barn- och ungdomsfilm. (+1035000 kr.)

Statens ungdomsråd

För granskning av barnfilm, information och kontaktverksamhet samt ulredningar och försöksverksamhet om barnfilm bör bidraget ökas lill 985000 kr. (+185000 kr.)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                67

Folkets hu.sföreningarnas riksorganisation

Kvalitetsfilmvisningar inom ramen för Bio Kontrast förekom under år 1979 på 145 platser. Antalet besök var 172000, fördelade på 2745 föreställ­ningar. För budgetåret 1981/82 föreslås etl statsbidrag om 1370000 kr. (+465000 kr.)

Föredraganden

Jag vill först något beröra frågan om barn och film. 1 prop. 1978/ 79:143 om barn och kultur (s. 33-34) konstaterade jag bl. a. all många filmer som vänder sig lill barn och ungdom produceras med stor medveten­het om vad som slår an hos de åldersgrupper som de vänder sig lill, samtidigt som de lanseras med omfattande insats av reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Jag pekade på risken för all filmer som produ­ceras och marknadsförs på detta sätt helt kommer alt dominera utbudet av film för barn och ungdom och all filmer som har producerats med andra ambitioner har svårt att nå fram lill publiken. Del borde därför vara en uppgift för den statliga kulturpolitiken att på olika säll bidra till att den ambitiösa filmen för barn och ungdom får möjlighet atl hävda sig bredvid de filmer som får slöd av en massiv marknadsföring.

Dessa konstateranden är enligt min mening fortfarande giltiga. Den senaste tidens utveckling på videogramområdel är ännu elt skäl för all aktivt stimulera den goda barnfilmen. Jag förordar därför att de medel som genom omdisponeringar inom nuvarande ekonomiska utrymme kan dispo­neras för åtgärder inom filmområdel i första hand inriklas på film för barn. 1 det följande kommer jag därför att föreslå förstärkta resurser för produk­tion och import av barnfilm. Jag räknar också med all mina förslag belräf­fande barnfilmrådel i propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverk­samheten, m. m. på sikl skall leda lill vissa besparingar och en m.er ända­målsenlig organisation.

Innan jag går närmare in på de enskilda anslagsfrågorna vill jag ta upp vissa frågor med anledning av att avtalstiden för 1963 års filmavlal nu närmar sig sitt slut. Under hösten 1980 har vissa kontakter ägt rum mellan företrädare för utbildningsdepartementet och filmbranschens repre­sentanter. Jag räknar med att elt konkret förhandlingsarbete skall komma till stånd inom kort. Förhandlingarna bör i första hand syfta lill all uppnå elt fortsatt avtalsförhållande mellan staten och filmbranschen även efter den 30 juni 1983, när nuvarande avtalsperiod löper ut.

Enligt nuvarande regler förlängs avtalsperioden automatiskt med fem år om inte avtalet sägs upp senast två år före utgången av avtalstiden. För den händelse förhandlingarna inte kan fullföljas i sådan fid atl resultatet kan anmälas för riksdagen under 1980/81 års riksmöte avser jag atl föreslå regeringen att nu gällande filmavlal sägs upp före utgången av juni 1981. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande all säga upp avtalet, om regeringen bedömer en uppsägning erforderlig.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                68

Den verksamhet som finansieras av filmavtalets s.k. E-fond, dvs. bl.a. Filminstitutets allmänna förvaltning saml dess biblioteks-, arkiv- och mu-seifunklioner, har under budgetåret 1979/80 gått med ett underskoll om ca 2 milj. kr. Underskott förutses också under innevarande budgetår. Även om underskotlen f. n. kan betalas genom att överskoll har reserverats från lidigare är, bör verksamheten i princip inte få ta i anspråk större resurser än som motsvaras av de löpande inkomsterna. Enligl vad jag har erfarit avser Filminstitutet all vidta ålgärder för atl uppnå bättre balans i verk­samheten. Jag vill understryka angelägenheten av att man från institutets sida effektivt motverkar nuvarande underskott.

Jag övergår nu fill atl behandla frågor om stöd fill produktion av svensk film. Enligl filmavialel skall 65% av biografavgifierna, för budgetåret 1979/80 ca 25 milj. kr., användas för stöd i olika former lill produktion av svensk film. Medlen används för kvaliletsbidrag, generella och selektiva förlustgarantier till filmproducenter samt för Filminstitutets egen filmproduktion. Institutet erhåller också statsbidrag till sin filmpro­duktion. Detta uppgår för innevarande budgetår till sammanlagt 15,4 milj. kr. Av bidraget skall lägst 1,8 milj. kr. användas för produktion av kort­film, företrädesvis för barn.

Under budgetåren 1975/76-1979/80 ägde elt samarbete om produktions­frågor rum mellan Svenska filminstitutet och Sveriges Radio AB inom ramen för den s. k. 1-fonden. Samarbetet omfattade produktion av långfilm och kortfilm saml driften av en filmverkslad. Sedan avtalet om 1-fonden har upphört, fortsätter en samverkan mellan Filminstitutet och Sveriges Television AB på grundval av särskilda avtal rörande de olika samarbets­områdena. För budgetåret 1980/81 kan avtalen beräknas tillföra Filminsti­tutet ca 7 milj. kr.

1 sin anslagsframställning pekar Filminstitutet på atl den ökning av långfilmsproduktionen som har ägt rum under de senaste åren har tvingat institutet alt la i anspråk kommande års inkomsler. Mol denna bakgrund bedömer instiiutel att den enda möjligheten atl ge förutsättningar för en rimlig produktionsnivå under åren 1981 och 1982 är att statsanslaget lill filmproduktion ökas. 1 sin anslagsframställning beskriver Filminstitutet vilken nivå hos statsbidraget man anser behövs vid alternafiva nivåer för filmproduktionen.

Filminstitutet erhåller sina resurser för stöd lill den svenska filmproduk­tionen genom dels biografavgifter, dels statsbidrag. Jag vill understryka alt del ankommer på Filminstitutet alt disponera tillgängliga resurser på del sätt som är mest ändamålsenligt för den svenska filmproduktionen. 1 nuvarande statsfinansiella läge finns inte förutsättningar för en bidragsök­ning av den omfallning som inslilulel föreslår. Genom lämpliga åtgärder såsom förbättrad planering och kostnadskontroll och utökat samarbete med utomstående finansiärer bör institutet se lill atl institutets resurser används effektivt. Jag förordar att bidraget till Filminstitutet för produk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   69

tion av film räknas upp med 400000 kr. Del bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare fördelningen av bidraget mellan de olika fonder som Filminstitutet disponerar. Jag vill emellertid förutskicka att jag avser att föreslå regeringen att ökningen skall tillföras den del av bidraget som är avsedd för produktion av kortfilm, företrädesvis för barn.

Sedan budgetåret 1978/79 pågår en försöksverksamhet med projektbi­drag till produktion av sådan film som huvudsakligen är avsedd atl distri­bueras pä annat sätt än genom de vanliga biograferna. Det är konstnärs­nämnden som prövar frågor om bidrag. För innevarande budgetår är 1965000 kr. anvisade för ändamålet.

Försöksverksamheten pågår nu för tredje året. Del bör därför snart vara möjligt atl dra vissa slutsatser om denna form av produklionsstöd. Jag avser därför atl i annal sammanhang föreslå regeringen atl uppdra ål konstnärsnämnden att, i anslutning fill nämndens anslagsframställning för budgetåret 1982/83, komma in med en närmare redogörelse för uppnådda resultat.

Fr.o.m. budgetåret 1981/82 bör medel för försöksverksamheten föras upp under anslaget Filmslöd. Jag beräknar för ändamålet en ökning med 400000 kr. Ökningen bör i sin helhet användas till bidrag för produktion av barnfilm. Det sammanlagda bidragsbeloppet för produktion av barnfilm bör inte undersliga I milj. kr.

Barnfilmrådel inrättades den Ijuli 1975. 1 min anmälan till proposi­tionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. inom utbild­ningsdepartementels verksamhetsområde gav jag ullryck för uppfattning­en att barnfilmrådel borde upphöra och att ansvarel för barnfilmfrågor borde överföras till andra organ.

Många organisatoriska frågor inom filmområdet är beroende av de kom­mande förhandlingarna mellan staten och filmbranschen. Etl förslag i fråga om barnfilmfrågorna kan därför läggas fram först i samband med dessa förhandlingar. Jag räknar med att dessa förhandlingar skall kunna avslutas under våren 1981 och atl regeringen därefter skall återkomma till riksdagen med de förslag som föranleds av förhandlingarna. Jag beräknar i avvaktan på detla förslag oförändrat 800000 kr. för barntllmrådets verksamhet.

En huvuduppgift för Filminstitutets barnfilmverksamhel är alt förvärva barnfilm av god kvalitet, att anpassa utländska filmer för svenska förhållanden samt atl distribuera filmerna. Under de senaste åren har antalet filmer i distribution ökal kraftigt. Den tidigare snabba steg­ringen av antalet visningslillfällen synes dock ha mattats något.

Enligt min mening är del önskvärt all de filmer som genom Filminstitu­tets försorg blir tillgängliga i Sverige kommer till användning i så stor utsträckning som möjligt. Institutet bör därför eftersträva sådana former för samverkan med andra som är verksamma på barnfilmområdei all elt ökat ulnyltjande kan uppnås. För budgetåret 1981/82 räknar jag med en ökning av bidraget lill Filminstitutet för import och distribution av barnfilm med 200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   70

I övrigt räknar jag under delta anslag endasi med sådana ökningar som betingas av inträffade kostnadsstegringar. Jag beräknar sålunda en höjning av bidraget till Folkels husföreningarnas riksorganisation för spridning av kvaliletsfilm (Bio Kontrast) med 55000 kr. För bidrag i övrigt till filmvis­ning i nya former beräknar jag ytteriigare 85000 kr. Jag räknar slufiigen med en höjning av bidraget till Svenska Filminstitutet för restaurering av äldre svenska filmer med 60000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1.  atl bemyndiga regeringen atl säga upp 1963 års filmavlal om regeringen bedömer det erforderligt,

2.         att lill Filmstöd för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservations­anslag av 24229000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                71

Radio och television

I det följande ges först en kortfattad beskrivning av radio- och televi­sionsverksamhetens förulsällningar. Därefter redogörs för medelsberäk­ningarna för nästa budgetår för Sveriges Radio-koncernen och berörda myndigheter i vad avser den avgiftsfinansierade verksamheten.

Allmänna riktlinjer

Riktlinjerna för radio- och TV-verksamheten lades fast av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/78:337).

Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240, ändrad senast 1980:135) och radioansvarighetslagen (1966:7.56) med förordningen (1967:226) om tillämpningen av radioansvarighetslagen. I samband härmed bör också nämnas lagen (1978:478, ändrad senast 1980:134) om avgifl för innehav av televisionsmottagare och förordningen (1978:482) med instruktion för radionämnden.

Sändningsrätl enligt radiolagen tillkommer f. n. Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildnings­radio AB. Närmare bestämmelser om rättigheter och skyldigheter beträf­fande sändningsrätten och programverksamheten finns i avtal mellan staten och programföretagen. I avtal mellan slaten och Sveriges Radio AB regleras detla bolags uppgifter som moderbolag i en koncern i vilken de nämnda programföretagen ingår och koncernens verksamhet under krig eller vid krigsfara.

Radionämnden övervakar genom eflerhandsgranskning alt pro­gramföretagen iakttar föreskrifterna i radiolag och avtal.

Finansiering och ansvarsfördelning

Radio- och TV-verksamhetens drift- och investeringskostnader har se­dan starten huvudsakligen finansierats med motlagaravgifter. Undantagna från avgiftsfinansiering är ullandsprogramverksamhelen och utbildnings-programverksamheten. Medelsbehoven för ulbildningsprogramverksam-helen och programverksamheten för utlandel redovisas under anslaget Sveriges Utbildningsradio AB under utbildningsdepartementets huvudtitel resp. anslaget Information om Sverige i utlandet under utrikesdepartemen­tets huvudtitel. Radionämndens verksamhet finansieras med motlagarav­gifter.

Televerket har ansvar för distribufion av program, avstörningsverksam-het och avgiftsuppbörd. Avgiflsuppbörden är decentraliserad lill lelekon-loren och samordnad med inkasseringen av telefonavgifter. Avgiftsmedlen fonderas hos riksgäldskonloret.

Byggnadsstyrelsen har ansvar för projektering och byggande av slörre

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                72

byggnader för Sveriges Radio-koncernen. Denna får utan särskilt bemyn­digande göra byggnadsinvesteringar i de fall då byggnadskoslnaderna inle överstiger 2 milj. kr. Televerkets drift- och invesleringsulgifter saml bygg­nadsstyrelsens invesleringsulgifter i samband med den allmänna program­verksamheten bestrids av avgiftsmedel. Invesleringarna avskrivs omedel­bart i sin helhet.

Riksdagen fattar beslut om såväl motlagaravgifter som drift- och inves­leringsanslag lill den avgiftsfinansierade verksamheten.

Kostnader för budgetåret 1979/80 för den avgiftsfinansierade verksamhe­ten

Avgiftsmedel har för ljudradio- och lelevisionsverksamhelen under bud­getåret 1979/80 lagils i anspråk med 1 565 milj. kr., varav (76,5 + 81,5 + 3 = ) 161 milj. kr. avsåg avskrivning av Sveriges Radio-koncernens, telever­kets och byggnadsstyrelsens investeringar och (I 204 + 199 =) 1 403 milj. kr. Sveriges Radio-koncernens och televerkets kostnader för produktion och distribution av program.

Kostnaden för radionämndens verksamhet uppgick för budgetärel 1979/ 80 lill 1,1 milj. kr.

Under samma budgetår uppgick de totala intäkterna i rundradiorörelsen av motlagaravgifter och räntor på avgifler lill I 395 milj. kr. Totalt innebär resultatet under budgetåret 1979/80 elt underskott med 170 milj. kr. Detta medför all behållningen i fonden per den 30 juni 1980 var 55 milj. kr.

Den allmänna moitagaravgiflen uppgår sedan den 1 juli 1980 till 412 kr. per år och tilläggsavgiften för färg-TV lill 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifler uppgick den 1 juli 1980 tiil drygt 3,1 miljoner och antalet tilläggsav­gifter för färg-TV lill ca 2,5 miljoner.

Medelsframslällningar    för   den    avgiftsfinansierade    ra­dio- och TV-verksamheten budgetåret 1981/82 Televerket

För budgetåret 1980/81 anvisades 85,7 milj. kr. för investeringar i rundradioanläggningar. Televerket beräknar alt del vid utgången av inne­varande budgetår skall föreligga en anslagsreservation om sammanlagt 8,6 milj. kr., som helt hänför sig till etl belopp som av bl. a. konjunkturmässiga skäl anvisats utanför investeringsramen.

Televerkels beräkningar i 1981/82 års kostnadsnivå av investeringskost­nader för den avgiftsfinansierade rundradioverksämhelen budgetåren 1981/82—1985/86 redovisas i följande sammanställning. Disponeringen av erhållna medel för budgetåret 1980/81 redovisas också.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet               73

 

 

80/81

81,/82

82/83

83/84

84/85

85/86

Sändarslationer för

 

 

 

 

 

 

FM och TV

 

 

 

 

 

 

U tbyggnad

 

 

 

 

 

 

Utbyggnad av FM4-

 

 

 

 

 

 

nät'

-

6.0

10,0

20,0

33.0

38,0

Utbyggnad av regio-

 

 

 

 

 

 

nal-TV-nät

-

2,0

3.5

4,0

6,0

6,0

Förbättrad täckning

 

 

 

 

 

 

för FM

2.4

2,0

1,0

-

-

—

Förbättrad täckning

 

 

 

 

 

 

för TV

9,8

12.1

6,0

5.0

3.0

3,0

Stalionslillbygg-

 

 

 

 

 

 

nader

6,8

6,5

6,0

2,0

2,0

2.0

Reservsändare för

 

 

 

 

 

 

TV 2

12,5

11,2

9.0

5.5

4.0

2,0

Flyttning av bef.

 

 

 

 

 

 

stationer

—

11.2

8,5

6,0

7,5

5,5

Arbetsskydd och ar-

 

 

 

 

 

 

betsmiljö

0,5

1,0

1.5

1,5

1,5

1.5

Reinveslering

 

 

 

 

 

 

Sändare

12,7

15.0

14,0

16,0

16,0

18.0

Antenner

9.7

7,6

8.5

7,0

7,0

6.0

Master

8,3

9,7

9.0

10,0

8.0

8.0

Elkraftsutrust-

 

 

 

 

 

 

ning m. m.

1,6

2,2

5.0

3.5

3,0

3,0

Sändarslationer för

 

 

 

 

 

 

AM

 

 

 

 

 

 

"Gotland LV"

-

0,2

4.0

7.1

5.0

2,1

Radiolänklinjer och

 

 

 

 

 

 

OB-utrustning

 

 

 

 

 

 

Utbyggnad

12.8

14.8

11.0

8,3

3.0

8.4

Reinveslering

2.9

4.4

8,7

5,2

9.9

9.5

Rundradiocenlraler

 

 

 

 

 

 

samt lokal- och

 

 

 

 

 

 

.Ijärrkonlrollutrusl-

 

 

 

 

 

 

ning

5.7

6,2

8.8

11.3

6.4

1.8

Summa investeringar

85,7

112,1

114,5

116,4

115,3

113,8

Inkl. förbindelser och Qärrkontroll

Utöver lidigare igångsatta projekt och reinvesteringar innebär plan­erna för budgetåret 1981/82 bl.a. att televerket påbörjar utbygg­naden av elt fjärde FM-nät och en utbyggnad av TV 2-nätet för alt förbättra täckningen vid regional-TV-sändningar saml projekterar en ny långvågs-station på Gotland.

Televerket har ålagts alt redovisa vilka följder en årlig minskning med 15-20% av investeringsmedlen under den kommande femårsperioden kan få. En reduktion med ca 15% (ca 17 milj. kr.) under budgetåret 1981/82 medför, enligl verkets förslag, följande nedskärningar i förhållande lill den nyss redovisade planen. — Anläggning av nya TV2-sändare reduceras från 30 lill 18 stycken

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                74

-    Anläggning av nya TV I-sändare reduceras från 20 lill 15 stycken

-    Utbyggnaden av FM 4 utsträcks i liden

-    Ulbyggnad av sändarslationer för regional-TV senareläggs

-    Utbyggnaden av AM-slalionen pä Gotland senareläggs

-    Tillbyggnad av en större FM-TV-stalion senareläggs -Komplettering med reservsändare för större TV2-slalioner reduceras

frän 7 lill 6 st.

1 femårsplanen för budgetåren 1981/82-1985/86 behandlar verkel mera ingående frågan om utbyggnad av FM-nätet, regional-TV-nätet saml AM-sändare.

Belräffande FM-nätet anför verkel atl de beslut som kommer att fattas vid en radiokonferens i Geneve år 1983 troligen kommer atl innebära atl nuvarande FM1-3-nät kommer alt kunna bibehållas intakta även om omfattande frekvensändringar kan bli nödvändiga. Vidare räknar telever­ket med att det blir möjligt all i den nya frekvensplaneringen inrymma etl fjärde FM-nät i princip i området 100-104 MHz och etl femte FM-nät i området 104-108 MHz.

Den nya frekvensplanen för etl fjärde FM-nät bedöms kunna tas i bruk under år 1984. Med hänsyn lill att området 104-108 MHz inom Sverige f. n. används av försvarsmakten måste ibruklagandel av frekvensplanen för FM-ljudradio i denna del av det nya bandet ske senare.

Televerket har under sistlidna halvår i samarbete med en särskild planer­ingsgrupp inom Sveriges Radio-koncernen utrett frågan om hur i första hand etl fjärde FM-nät och i andra hand ett femte nål bör utformas.

För atl ett Ijärde nät skall kunna las i bruk så fort som möjligt, dvs. år 1984 eller successivt under åren 1984-1986 måsle beslut fattas beträffande nätets utformning i samband med ställningstagandet lill medelstilldelning­en för budgetåret 1981/82.

Ett beslut belräffande utformningen av del femte nätet kan däremot anslå något år, men måste dock fattas i god tid före 1982/83 års plankonfe­rens. l")et finns emellertid en koslnadsmässig och evenluellt en program­mässig koppling mellan FM4- och FM5-nätens utformning, varför det kan finnas anledning alt åtminstone preliminärt la ställning till utformningen av FM5-nätet redan nu.

Del bör observeras att de beslut som träffas om utformningen av de nya FM-näten genom frekvensplanen låses för lång lid framåt. Väsentliga förändringar i nätens utformning bedöms inte kunna åstadkommas sedan frekvensplanen fastställts.

De nya näten kan utformas på en mängd olika sätt med avseende på möjligheten till sändningar på olika nedbrytningsnivåer (sändningsområ­den). Följande huvudalternativ beträffande FM4-nälel har utkristalliserats i samarbete med Sveriges Radio och dess dotterbolag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                75

Alt.            Sändningsområde                                                          Investering

milj. kr.

1                       - Hela landet                                                                  46

2                       - Län (lokalradioområde) 1                                            65

-  Hela landet                    '

3               - Näringsgeografiska områden \

inom län (1-6 i vaqe län)     I                                     110

-   Län (lokalradioomräde)          I

-   Hela landel                            /

4               - Enskild kommun             |

-   Län (lokalradioområde) I                                           131

-   Hela landel                     I

i samtliga alternativ har förutsatts atl nuvarande möjlighet till sändning­ar pä lokalradioområdesnivå i FM3 bibehålls. Vidare har förutsatts stereo­sändningar i FM4 i samtliga alternativ.

Ett FM4-nät enligl alternativ I eller 2 beräknas, under förutsättning all medel beviljas fr.o.m. budgetåret 1981/82, kunna färdigställas under år 1984. Om FM4-nälel skall utformas enligt alternativ 3 eller 4 beräknas del under samma förutsätlning kunna las i bruk successivt åren 1984-1986.

Även FM5-nätet kan utformas på en mängd olika sätt.

Med stöd av Sveriges Radios ställningslagande i frågan, förordar tele­verket atl FM4-nälet etableras i enlighet med alternativ 4, vilket i huvud­sak innebär att sändningar över var och en av landets ca 280 kommuner i princip blir möjliga. FM5-nälel bör ges samma utformning som FM4-nätel.

Utbyggnaden av regional-TV enligl riksdagens beslut skulle ulöver nödvändiga omrangeringar i TV2-nätel också kräva en omfattande kom­plettering av nätet pä grund av bristande överensstämmelse mellan region­gränser och täckningsområden. För atl lösa de största problemen beräknas investeringar om 30-35 milj. kr. krävas. 1 föregående års anslagsfram­ställning anfördes atl anslag skulle erfordras först fr. o. m. budgetåret 1985/ 86. Preliminära önskemål om en tidigareläggning av utbyggnaden har emel­lertid framförts av Sveriges Radio, varför televerket i den nu framlagda utbyggnadsplanen inräknat ell belopp om ca 22 milj. kr., fördelat på samtliga fem budgetår.

Frågan kommer emellertid att utredas ytterligare i samråd med Sveriges Radio, specielll som en ulbyggnad förutsätter att konsumenterna anpassar sina antennarrangemang lill de nya sändningsförhållandena. Som regel, måste också TV-mollagaren, när de nya sändarna lagils i bruk, ställas in på en särskild kanal under den korla tid regional-TV-sändning pågår. Därför kan det av ekonomiska och tekniska skäl vara lämpligt all, i stället för atl nu genomföra en utbyggnad, t. v. låta regiongräns i många fall avvika från länsgräns.

Belräffande sändarslationer för AM anför verket all man i sam­råd med Sveriges Radio har prioriterat en utbyggnad av "Skåne MV" högst. Eftersom "Skåne MV" ulgör ersättning för MV-sändaren i Hörby,

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   76

som numera används för utlandsprogram i slor utsträckning, har del be­dömts att "Skåne MV" lämpligen finansieras på samma sätt som ullands-sändningarna på kortvåg, dvs. på tredje huvudtiteln under rubriken Sveri­ges Radios programverksamhet för utlandet (såväl kapitalkostnader som egentlig drift).

I televerkets tidigare anslagsframställningar har angetts att de tre MV-slationerna i Göteborg, Hörby och Stockholm kan vara i drtfl längst intill är 1985 medan Motala LV bedöms kunna vara i bruk lill 1980-talets slut utan större insatser.

Masterna vid Stockholm MV är emellertid i så dåligt skick atl avsevärda reinvesteringar (1-2 milj. kr.) krävs redan under år 1981 om stationen ska bibehållas.

Tillgången på sändarrör för Göteborg MV, vilka ej längre tillverkas, har visat sig vara sämre än som fidigare har beräknats. Del är därför högst osäkert om stationen kan vara kvar i drift ända till år 1985, vilkel televerket bedömt vara önskvärt. Denna sändare i läckningshänseende utgör nämli­gen etl komplement till Hörby MV i avvaktan på all "Skåne MV" etable­ras. Televerket undersöker emellerfid möjligheterna atl anskaffa ersätl-ningsrör från ufiändska teleförvaltningar som redan har bytt ut sina gamla sändare.

Med anledning av det anförda bör Stockholm MV bibehållas endast om starka skäl framkommer. I annat fall föreslås nedläggning av Stockholm MV vid utgången av budgetåret 1980/81, varför medel för ovannämnda reinveslering ej förutses. Göteborg MV föreslås bibehållas i drift t. v.

Utbyggnaden av tilldelningen "Gotland LV" har prioriterats högst efter "Skåne MV". Den är avsedd att ersätta Motala LV och ger med sin placering avsevärt större räckvidd till lägre driftkostnad än Motala LV. Om ulbyggnad skall företas, bedömer televerket det angeläget alt projekte­ring igångsätts redan under budgetåret 1981/82 så att stationens exakta lokalisering och utformning kan fastställas. För delta ändamål erfordras 200000 kr. under budgetåret 1981/82. Stationen är kostnadsberäknad lill totall 18,4 milj. kr. och kan färdigställas år 1986.

Utbyggnaden av övriga tilldelningar, främst "Kiruna LV", har behand­lats i tidigare anslagsframställningar. Medel härför förutses f. n. ej under budgetåret 1981/82, ulan televerket avvaktar regeringens slutgiltiga över­väganden och redovisning av sin syn på behovet av AM-ljudradiosänd-ningar på MV- och LV-banden.

En eventuell reduktion av anslagen under femårsperioden med 1 5 % bör enligl televerket i första hand drabba nya tjänster, dvs. utbyggnaden för bättre regional-TV-täckning, utbyggnaden av en AM-slation på Golland saml utbyggnaden av FM4-nätet. Den sistnämnda skul­le därvid utsträckas ytterligare ell år i tiden. Tillsammans skulle detla innebära en minskning av anslagen under femårsperioden med ca 67 milj. kr., dvs. i genomsnitt ca 13,5 milj. kr. per budgetår. Vidare bör i ett trängt läge utbyggnaden av TVl- och TV 2-näten för att förbättra täckningen i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   77

stort sett kunna halveras, vilket skulle innebära en reduktion med ca 14 milj. kr. för hela femårsperioden, dvs. i genomsnitt ca 3 milj. kr. per budgetår.

Slutligen erfordras för atl uppfylla riktlinjen belräffande en eventuell minskning av anslagen med 15% all utbyggnaden med reservsändare för TV 2 och därav betingad tillbyggnad reduceras med ca 5 milj. kr. under femårsperioden.

För budgetåret 1981/82 räknar verket med driftkoslnader för den avgifts­finansierade radio- och TV-verksamheten om sammanlagt 223,3 milj. kr. Härav avser 156,1 milj. kr. ersättning för programdistribution, 55,5 milj. kr. ersättning för debitering och uppbörd av TV-avgifier saml 11,7 milj. kr. ersättning för avgiftskontroll.

Vid beräkning av televerkets kostnader har hänsyn ej tagits till de förslag fill ändrade former för avgiftsuppbörden som framlagts av TV-avgiftsut-redningen (U 1978:15) i promemorian (DsU 1978:16) TV-avgifier:inkasse-ring, kontroll och avgiflsskolk saml av den särskilde utredaren (U 1980:05) för en rättslig översyn av ålgärder mot avgiflsskolk i promemorian (Ds U 1980:7) Avgiftsfinansiering av radio/leve. Inle heller har hänsyn tagils till del förslag till separat syslem för avgiflsuppbörd som ingivils lill regering­en av televerket i maj 1980.    .

Byggnadsstyrelsen

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 har byggnadsstyrelsen beräknat anslagsbehovet till 16 milj. kr. Beloppet avser bl. a. förvärv och ombyggnad av fastighet i Växjö, nybyggnad i Umeå, tillbyggnad i Luleå samt inlösen av fasligheter i Norrköping och Sundsvall.

Sveriges Radio

1 Sveriges Radio AB:s (SR) anslagsframställning för budgetåret 1981/82 presenterar moderbolaget sin samlade bedömning av medelsbehovel. 1 bilagor redovisar de programproducerande dotterbolagen sina anslags­framställningar.

Moderbolagels medelsframslällning sammanfattas påföljande sätt.

Planeringsläget inom programföretagen

Under de tre budgetår som har gått sedan riksdag och regering år 1978 lade fast målsättningen för utvecklingen av rundradioverksamheten t. o. m. budgetåret 1985/86 har programföretagen vidtagit en rad åtgärder för alt förverkliga målsättningen med användning av de medelstillskott som SR-koncernen fåll för ändamålet.

Sveriges Television AB (SvTV) räknar med all vid utgången av budget­året 1980/81 i stort sett ha förverkligat målsättningen för regionaliseringen av riksprogramproduktionen till den del den förutsätter medelstillskotl. Av de 4 veckotimmar med vilka distriktens programproduktion skall öka

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   78

kommer man atl i det närmaste ha förverkligat de 2 veckotimmar för vilka särskilda medel beräknas. Återstående 2 veckotimmar i distrikten skall komma till stånd genom en omstrukturering mellan Stockholm och distrik­ten under återstoden av avtalsperioden t.o.m. budgetåret 1985/86. Sveri­ges Riksradio AB:s (RR) plan för regionaliseringen av riksprogramproduk­tionen i radio innebär alt denna är genomförd vid utgången av avtalsperi­oden. Planen innebär atl det nettotillskott av 40 veckotimmar som skall tillföras distrikten fördelas jämnt över avtalsperioden med ca 6 veckolim­mar om året. T. o. m. budgetåret 1980/81 kommer distriktens riksprogram-produktion all ha ökat med 6,5 veckolimmar. Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har påböijat en ulbyggnad av den regionala verksamheten.

Utbyggnaden av regional-TV-sändningarna sker enligl SvTV:s planer. Sändningar i Norrköping kom igång vid årsskiftet 1979/80. I Växjö har SvTV skaffat lokaler och håller på med förberedelser för all starta regio­nal-TV-sändningar i mars 1982. Enligt riksdagens uttalande våren 1980 skall planeringen bygga på all Umeå blir nästa regional-TV-station. SvTV:s planering innebär all regional-TV-starten där kan ske 1983/84. SvTV räknar vidare med alt regional-TV-sändningar skall kunna starta i Örebro våren 1985. För återstående områden (Karlstad, Falun, Slock­holm) räknar SvTV med alt regional-TV-sändningar kan komma igång först under senare delen av 1980-talet.

Sveriges Lokalradio AB:s (LRAB) utveckling baseras på en utvecklings­plan som arbetats fram inom företagel och som siktar lill alt skapa förut­sättningar till nyhets- och allmän programverksamhet sju dagar i veckan och för all decentralisera verksamheten till redaktioner utanför huvudor­terna. De resurstillskott som LRAB tillförts hittills har använts för att konsolidera verksamheten och för all påbörja genomförandet av utveck­lingsplanen.

Invandrarprogrammen har byggts ut. SvTV har bl. a. utökat de finska sändningarna med elt egenproduceral magasinsprogram en gång i veckan. RR har fortlöpande byggt ut minoritetsspråken. Under budgetåret 1980/81 ökar invandrarprogrammen i radion med ca 4 veckotimmar. Programverk­samhet på spanska startar. UR ökar hemspråksverksamheten på finska.

Försöksverksamheten med lext-TV pågår. SvTV ökar vidare utbudet av repriser.

Programföretagen har på olika säll vidtagit ålgärder för kvalitetsförbätt­ringar i programutbudet. SvTV:s insatser har framför allt inriktats på den lunga produktionen där målsättningen är alt i första hand komma upp i den nivå som gällde i början av 1970-talel. En fast TV-ensemble har inrättats. RR har ökal utbudet av levande musik. Båda programföretagen har dessut­om ökal utrikesbevakningen. Programföretagens åtgärder inom ramen för kvalitetsförbättringar innebär atl utomstående medverkar i större omfatt­ning.

Programföretagens förslag för budgetåret 1981/82 innebär ålgärder för atl fortsätta den inledda utbyggnaden enligl statsmakternas målsättningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                    79

SR:s avvägningar

Ell förverkligande av statsmakternas målsättningar förutsäller ytterliga­re resurstillskott. Redan en oförändrad verksamhet ställer anspråk på sådana bl. a. för alt täcka in helårseffekler av hittills beslutade åtgärder. SR bedömer att den fortsatta utbyggnaden bör bygga på ett ärligt medels­fillskott om ca 5 % under återstoden av avtalsperioden t. o. m. 1985/86.

En lägre medelstilldelning innebär alt planerna måste omprövas och att statsmakternas målsättningar inte kommer att kunna uppnås. Det är emel­lerfid nödvändigl alt programföretagen ges ett fast underlag för sin plane­ring. De åtgärder som vidtas sker inom ramen för planer som omfattar flera år. Prioriteringar som görs på grundval av ell års medelstilldelning blir orationella.

Investeringarna har missgynnats i statsmakternas medelstilldelning hit­tills vilket har lett till en obalans mellan drift- och invesleringsmedel. En fortsall låg tilldelning av invesleringsmedel leder till en orationell medels­användning och äventyrar nuvarande verksamhet och genomförandel av utbyggnaden.

Förslag till medelstilldelning

SR föreslår att avgiftsmedlen för drift budgetåret 1981/82 ökas med 65 milj. kr. fill 1315 milj. kr. i genomsnilfiigt prisläge budgetåret 1979/80. Beloppen uppräknas automatiskt för utvecklingen av konsumentprisindex (KPl). SR föreslår att den avgiftsfinansierade verksamheten tillförs inves­teringsmedel om 135 milj. kr.

Mottagaravgifterna

Mollagaravgifterna påverkas främsl av den allmänna kostnadsutveck­lingen. Beräkningarna av de erforderliga höjningarna bygger på vissa anla­ganden om utvecklingen av KPL För budgetåret 1980/81 upptas KPl-ökningen fill 8 % och för 1981/82 till 7 %. Varje procents avvikelse från antagandet belyder ca 12 milj. kr. per år.

Med dessa antaganden om KPI-ulvecklingen måsle moitagaravgiflen ökas fr. o. m. budgetåret 1981/82 även vid en oförändrad verksamhet. Den måste då höjas med 88 kr. varav 56 kr. avser den allmänna moitagaravgif­len och 32 kr. avser färglilläggel. Moitagaravgiflen inkl. farglillägg skulle därmed uppgå till 660 kr. mot f. n. 572 kr.

Den medelstilldelning SR föreslår innebär alt avgiften budgetåret 1981/ 82 måsle höjas med 120 kr. varav 68 kr. avser den allmänna moitagaravgif­len och 52 kr. avser färgtillägget. Moitagaravgiflen inkl. färgtillägg blir därmed 692 kr.

Användningen av medelslillskotlen 1978/79-1980/81

I propositionen 1977/78:91 angavs en rad mål för radio- och TV-verk­samheten under den kommande avtalsperioden. Dessa är bl. a. följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                80

-    Regionalisering av riksprogramproduktionen i radio och TV så all ande­len regionall producerade riksprogram vid avtalsperiodens slut uppgår till 40% av den produktion i radio och TV som kan utlokaliseras

-    Permanentning och ulbyggnad av regional-TV

-    Utbyggnad av programverksamheten för invandrare m. fl.

-    Kvalitetsförbättringar i produktionen.

Till de angivna målen kommer de som angavs för lokalradion i lokalra-diopropositionen.

Från Sveriges Radio har i särskild ordning inhämtats uppgifter om med­lens användning. Nedanstående sammanställning bygger på programföre­tagens budgetar för de angivna åren. Eftersom budgetarna beaktar förvän­tade kostnadsförändringar under budgetåret är beloppen inle identiska med de i budgetpropositionerna upptagna medelslillskotlen. Beloppen är uttryckta i olika penningvärden.

1978/79         1979/80         1980/81

+ 8,6

+ 5,6

+ 13,0

+ 7,9

+ 2,4

+  1.5

+ 9,1

+ 13.3

+ 10,5

+ 5,4

+ 5,0

+ 5,35

+ 15,1

+ 13,2

+20,4

+ 8,8

+25,8

+ 7.3

Regionalisering av riks­produktion Regional-TV Lokalradio Särskilda grupper Kvalitetshöjningar Övrigt

+54,9           +65,3          +58,05

Riksradion och televisionen har utarbetat planer för hur regionalisering­en skall genomföras. SvTV redovisade sin plan inför förra årets budgetpro­position. Riksradion har ökat sändningstiden i distrikten med 480 timmar. Detta innebär atl inemot en fjärdedel av målsättningen för sändnings­tidsökningen i distrikten uppnåtts. Televisionen har ökal distriktens sänd­ningslid med 92 timmar. Detta innebär att inemot hälften av målsättningen realiserats. För dessa ändamål har i budgetarna avsatts fijlhopa drygt 27 milj. kr.

Beträffande permanenlningen och utbyggnaden av regional-TV konsta­terade riksdagen 1978 atl del mål som angavs i propositionen fick ses som en rekommendation. SvTV:s plan för den regionala utbyggnaden omfatlar även regional-TV. Inom ramen för denna plan har regional-TV-sändningar startat i Norrköping i januari 1980. Förberedelser pågår för all starta sändningar i Växjö i mars 1982. Som en del av permanenlningen av regional-TV-sändningarna gjordes en standardhöjning för de fyra försöks­områden över vilka regional-TV sändes 1978. För regional-TV-ulbyggna-den har SvTV avsatt inemot 12 milj. kr. av medelstillskotten i budgetarna.

Lokalradion har under perioden 1978/79-1980/81 tillförts ca 33 milj. kr. av medelslillskotlen för alt konsolidera och förstärka lokalradioverksam-helen. Insatserna har dels siktal lill en generell förstärkning av lokalradio-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   81

stationernas resurser, dels till särskilda insatser i storstadsområdena och i Övre Norrland. Några av syftena med den generella förstärkningen har varit att skapa förutsättningar för en bevakning av verksamheten utanför huvudorterna och till atl öka medverkan av utomstående.

Insatserna för särskilda grupper har avsett olika målgrupper. Televisio­nen har gjort en kraftig ökning av reprisverksamheten särskilt vad avser den lunga produktionen. Repriserna har ökat från 12 till 16 veckotimmar under perioden. Kostnadsökningarna härför upptas till 6 milj. kr. För.sökel med lext-TV har påböijats under perioden och försöket pågår alltjämt. Av driftmedel har avsatts 1,7 milj. kr. härför. Härtill kommer vissa investe­ringskostnader. Insatserna för språkliga minoriteter har ökal både i lokal­radion, riksradion och i televisionen. Riksradion har ökat sändningstiden för sådana program med 356 limmar. Etl nytt invandrarspråk (spanska) har fillkommit. Sändningstiden för minoritetsspråk i lokalradion ökade mellan 1978/79 och 1979/80 med 325 timmar. I televisionen har tillkommit ett egenproduceral finskt magasin som sänds en gång i veckan under högsä­song. Kostnadsökningarna för dessa insatser för språkliga minoriteter uppgår fill drygt 7 milj. kr.

De största insatserna med hjälp av medelslillskotlen har gjorts för kvali­tetshöjningar av skilda slag. Totalt har ca 57 milj. kr. av medelslillskotlen använts härför. Det bör beaktas att även de insatser som lokalradion gjort för att förslärka sin verksamhet slår ut i form av kvalitetshöjningar i programutbudet. Både riksradion och televisionen har förbättrat utrikes­bevakningen. Radion har tillförts nya korrespondenter i Helsingfors, Oslo och Sydamerika. Televisionen har fått en ny korrespondent i Tokio och har förstärkt bevakningen i Rom, London och Moskva. För dessa ändamål har de båda bolagen använt ca 2,6 milj. kr. av medelstillskotlen. Riksra­dion har upphävt restriktionerna beträffande spelandet av skyddad musik.

Tillkomsten av Berwaldhallen under perioden har inneburit väsentligt förbättrade förutsättningar för den levande musiken. Hallen har också redan blivit ett begrepp inom musiklivet. De största insatserna för kvali­tetsförbättringar har syftat lill alt öka förutsättningarna för gestaltande produktion och för medverkan av utomstående. Elt uttryck härför är tillkomsten av TV-ensemblen, för vilken resurstillskott har tillförts Slock­holm, Göteborg och Malmö med 6,3 milj. kr. De insatser som televisionen gjort för produktionen i Stockholm har inneburit en ökning av frilansfilmen med 25% från 40 lill 50 limmar och av utläggningar fill fria producenter från 10 till 30 timmar.

Omorganisationen har tagit i anspråk en del av medelslillskotlen. Av de ca 10 milj. kr. som faller på sådana ändamål avser emellerfid en del kostnader för att tillförsäkra riksradion en självständig ställning vilkel var ett av målen för 1978 års proposition.

De besvärliga lokalförhållandena för koncernen har inneburit atl en del av medelstillskottet fått tas i anspråk för nyförhyrningar och för ökade 6   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                82

kostnader för fastighetsunderhåll. Totalt uppgår merkostnaderna för så­dana ändamål till ca 14 milj. kr.

Radionämnden

Anslaget till radionämnden för budgetåret 1980/81 uppgick ursprungligen lill 1,3 milj. kr. Därutöver har nämnden erhållit ett tilläggsanslag om 110000 kr. för att läcka extraordinära kostnader som uppstår när nämnden skall granska radions och televisionens programutbud i kämkraftsfrågan inför folkomröstningen.

För budgetåret 1981/82 har nämnden beräknat ell medelsbehov om sammanlagt 1438000 kr., vilkel bl.a. möjliggör all en assistenttjänsl pä halvlid skulle kunna omvandlas lill heltidstjänst och att en vikarie kan anlitas för föredragningar under en och en halv sommarmånad.

Avgiftsfinansiering av radio/teve. Rättslig översyn

Efter regeringens bemyndigande uppdrogs ål en särskild utredare' att belysa vilka rättsliga åtgärder som kunde vidtagas för atl nedbringa det s.k. avgiflsskolket. Utredaren har i maj 1980 överlämnat betänkandet (Ds U 1980:7) Avgiftsfinansiering av radio/leve. En rättslig översyn. Betänkandet har remissbehandlats. I del följande ges en kort redovisning av vissa av utredarens förslag. I direkt anslutning till förslagen redovisas också re­missinstansernas synpunkler.

I betänkandet föreslås att debileringen av TV-avgifter liksom hittills i första hand skall grunda sig på anmälan. Dessutom föreslås elt alternativ som utgår från att betydligt mer än 90% av hushållen innehar TV-mottaga-re. Den alternativa debileringsgrunden innebär atl betalningsskyldighet skall åläggas den som skäligen kan antas inneha avgiftspliktig TV-motlaga-re. Denna presumtionsregel kan brytas genom atl den som ifrågasätts vara betalningsskyldig avger skriftlig försäkran på heder och samvete alt han inte innehar någon avgiftspliktig TV-apparat. Oriktiga uppgifter i detla hänseende innebär normalt all man riskerar ansvar för bedrägeri enligt vanliga regler.

En stor majoritet av remissinstanserna,7«.s-////eAflnj/enj, kammarrätten i Sundsvall, riksåklagaren (RÄ), riksrevisionsverket (RRV), konsumentver­ket, datainspektionen, televerket, datalagstiftningskommittén (DALK), Tjänstemännens centralorganisation, centrcdorganisationen SACO/SR, SR, Sveriges Radiohandlares riksförbund och Föreningen Sveriges krono­fogdar, avstyrker den föreslagna presumtionsregeln på sinsemellan något olika grunder. Göta hovrätt, riksskatteverket och statskontoret kan tänka sig atl tillstyrka förslagel med vissa modifikationer.

Rådmannen Rolf Nöteberg

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                83

Samtliga remissinstanser understryker behovel av åtgärder mol avgifls­skolket. Utredarens förslag om allernaliva ålgärder inom del rådande systemets ram tillstyrks av ell flertal remissinsianser. Kammarrätten i Sundsvall, RRV, televerket, DALK, SACO/SR och SR föreslår påföljds­skärpningar i form av att dagsböter införs för underlåten anmälan av TV-innehav och i form av retroaktivt betalningsansvar. RÅ, televerket, DALK, SR och en rad kronofogdemyndigheter förordar skärpta kontrollåtgärder, framför allt genom pejling.

Föredraganden

Enligt 1978 års riksdagsbeslut om radions och televisionens verksamhet under perioden 1978/79-1985/86 skall verksamheten byggas ut och förbätt­ras. En regional ulbyggnad skall ske, så alt distriktens andel av riksprogramprodukfionen för radio och TV ökar från ca 30% lill ca 40%. Satsningen innebär också alt de regionala nyhetssändningarna i TV -regional-TV - byggs ut så atl de omfattar samtliga distrikt. Denna senare utbyggnad behöver dock inte vara helt genomförd vid avtalsperiodens slut. En rad kvalitetsförbättringar skall vidare genomföras. Bl.a. moti­verar radions och televisionens kulturansvar en ökad frilansmedverkan, liksom en större andel gestaltande inslag. Sändningstiden i TV skall i stort vara oförändrad, bortsett från att etl mindre dagblock med repriser på försök skall införas. En ökad programverksamhet för vissa publikgrup­per såsom språkliga och etniska minoriteter, hörselhandikappade och synskadade skall också eftersträvas. Riksdagen har vidare betonat att del är angelägel all lokalradioverksamheten tillförs personella och ekonomiska resurser, som gör det möjligt atl successivt förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion i 1975 års riksdagsbeslut.

I förra årets budgetproposition anförde jag alt de kostnadsberäkningar för reformverksamheten under avtalsperioden som Sveriges Radio redovi­sat i den då aktuella anslagsframställningen vida översteg de beräkningar som legat till grund för regeringens och riksdagens slällningstagande år 1978. Jag anförde vidare bl. a. följande.

Med hänsyn både lill förutsättningarna vid riksdagens slällningstagande och det samhällsekonomiska lägel, nu och inom överskådlig framlid, anser jag del uteslutet alt avgifterna höjs på det säll som Sveriges Radio har skisserat i sin anslagsframställning. Skulle del program för radio- och TV-verksamhetens ulbyggnad som riksdagen har uttalat sig för inte kunna genomföras utan alt kostnaderna ökar i den takt som Sveriges Radio anger, finns del enligt min mening risk för all reforminsalserna måste begränsas eller fördelas över en betydligt längre lidsperiod än vad som ursprungligen var avsikten. Mot bakgrund av det hittills anförda anser jag det vara nödvändigl att Sveriges Radio inför nästa års anslagsframställning gör en noggrann genomgång av olika reforminsatser och särskilt undersöker kost­nader för dessa och deras konsekvenser för TV-avgiftens utveckling. 1 anslagsframställningen bör allernaliva planer för reforminsatser under av-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                    84

lalsperioden presenteras vilka även medger betydligt långsammare höj­ningar av TV-avgiften under avtalsperioden än enligt årets anslagsfram­ställning. Det finns anledning alt också från regeringens sida noga följa kostnadsutvecklingen på radio- och TV-områdel.

Mot det anförda hade riksdagen inget att erinra.

I den nu aktuella anslagsframställningen från Sveriges Radio tas proble­met upp. Bl. a. framkommer all Sveriges Radios beräkningar av reform­kostnadsutveckling och nödvändiga TV-avgiftshöjningar under avtals­perioden i stort sett stämmer överens med dem som redovisades etl år fidigare.

Mot denna bakgrund och mol bakgrunden av atl det samhällsekonomis­ka läget ytterligare har försämrats under det senaste året, anser jag del vara nödvändigl att regering och riksdag omprövar sina ställningstaganden till den framtida radio- och TV-verksamheten. En sådan omprövning bör omfatta Sveriges Radios verksamhet, men också den radio- och TV-verk-samhel som handhas av televerket och byggnadsstyrelsen. Ställningsta­gandet bör gälla bl. a. reformverksamheten, frågan om rationaliseringskrav på radio- och TV-verksamheten, formerna för kostnadsökningskompensa-lion saml förutsättningarna för planering m. m. I det senare avseendet delar jag Sveriges Radios bedömning atl del är angelägel alt koncernen kan bygga sin planering på en realistisk uppfattning om hur medelstilldelningen kan komma att utvecklas.

Jag har tidigare kortfattat redogjort för de reforminsatser som är planerade för innevarande avtalsperiod, dvs. fram t. o. m. budgetåret 1985/ 86. Jag anser inte att del finns anledning all ifrågasätta huvudlinjerna i dessa ambitionshöjningar. En omprövning bör i stället innebära att reform­insalserna slås ut över en längre period. En treårig föriängning innebär atl förverkligandet skjuts fram från budgetåret 1985/86 lill budgetåret 1988/89.

Sveriges Radio har beräknat all elt förverkligande 1985/86 förutsäller etl årligt reformmedelstillskolt om 4,3%. Ökas perioden med tre år, skulle motsvarande tillskott behöva bli 2,6%. Enligt min bedömning bör ett årligt påslag under den aktuella perioden om 2,3 % möjliggöra ell genomförande av del i radiopropositionen angivna reformprogrammet. Jag har därvid beaktat att det ligger stora fördelar i att Sveriges Radio känner till hur medelstilldelningen kan komma atl utvecklas. Jag förordar således alt regering och riksdag ger Sveriges Radio uppdraget atl planera sin verksam­het efter förutsättningen att företaget erhåller etl ärligt reformtillskolt om 2,3%. Om statens avtal med Sveriges Radio och dess programbolag skulle komma att föriängas efter budgetåret 1985/86 bör företagel kunna räkna med samma årliga reformtillskolt för perioden fram t.o.m. budgetåret 1988/89.

Som jag tidigare har anfört bör förändringarna i reformplanerna också återverka på byggnadsstyrelsens och televerkets verksamhet. För bygg-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   85

nadsstyrelsen blir detta ganska självklart genom atl byggnadsplanerna anpassas till Sveriges Radios behov. Till televerkels investeringar åter­kommer jag senare, men jag vill redan nu anmäla som min åsikt all en ulbyggnad av nya FM-nät inte bör genomföras under den reformperiod som nu diskuteras.

Senare års ekonomiska utveckling har medfört ett ökat krav på ratio­naliseringar inom alla samhällets verksamhetsgrenar. På det statliga området har myndigheter och institutioner krav på sig all genomföra rationaliseringar motsvarande en årlig anslagsminskning med 2%.

Jag anser del vara naturligt all också radio- och TV-verksamheten omfattas av ett rationaliseringskrav. Den nivå som har tillämpats på den statliga sektorn bör inledningsvis lillämpas även för Sveriges Radio och televerket. Med tanke bl. a. på att planeringsförutsättningarna för Sveriges Radio kommer atl förbättras genom de ålgärder jag här föreslår, vill jag dock redan nu förulskicka atl rafionaliseringskraven enligt min mening bör ställas högre under kommande budgetår.

Den årliga kompensationen av Sveriges Radios automatiska pris-och löneökningar på driftsidan har sedan år 1978 bestämts av den allmänna kostnadsutvecklingen som den avspeglar sig i konsumentprisin­dex (KPl).

KPl har använts för all bestämma värdeökningen på ett stort anlal andra områden, bl. a. för pensioner och andra sociala förmåner. Senare års ekonomiska utveckling, inle minst oljeprisernas förändringar, har medfört att man har ifrågasatt KPLs lämplighet som värdemätare. Regeringen har därför i propositionen (prop. 1980/81:20) om besparingar i statsverksamhe­ten, m. m. föreslagit att man vid beräkningen av basbelopp etc. övergår lill en justerad index. Riksdagen har bifallit förslagel (SfU 1980/81:14, rskr 84). Vid beräkningen av denna justerade index skall man bortse från indirekta skatter, tullar och avgifter, men göra tillägg för subventioner. Dessutom skall man bortse från förändringar i energipriser efter oktober 1980. De nya reglerna gäller i princip vid beräkning av basbeloppsanknutna förmåner från den 1 januari 1981.

För Sveriges Radios del innebär KPl-kompensationen f. n. en mycket förmånlig behandling. Enligt mina beräkningar kan skillnaden mellan KPl-utveckling och faktisk kostnadsutveckling beräknas bli sådan alt Sveriges Radio för innevarande budgetår erhåller en överkompensation om ca 3%. Detta motsvarar ca 35 milj. kr. Även för kommande budgetår kan man räkna med alt KPI-relaterade driflmedel skulle ge en överkompensation.

Mot denna bakgrund anser jag det vara nödvändigt att lägga om det nu gällande kompensafionssystemet. Man bör emellertid, bl. a. med hänsyn lill Sveriges Radios planeringsförutsättningar, behålla ett automatiskt ver­kande system. 1 della läge har jag funnit del lämpligl all preliminärt knyta an till den nya index som regeringen har föreslagit skall gälla för basbe­loppsberäkningarna. Jag har för avsikt atl under del närmaste året nog-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   86

grant följa kostnads- och indexulveckling. Jag kommer även alt undersöka lämpligheten av att använda andra former av index, I.ex. lönebaserade sådana, vid fastställandet av kompensationen för kostnadsökningar.

Sveriges Radio har planerat sin verksamhet för innevarande budgetår med hänsyn fill gällande kompensafionsförulsältningar. Jag vill därför inle förorda att man tar tillbaka ell belopp motsvarande den överkompensation som Sveriges Radio kan beräknas få under innevarande år. Denna över­kompensation bör emellertid inte följa med som bas i kommande års medelstilldelning. För medelstilldelning för fid fr. o. m. den 1 juli 1981 bör man alltså ta hänsyn till della.

I medelstilldelningen till Sveriges Radio har drift- och invesleringsmedel hittills redovisats var för sig. En sådan uppdelning kan vara motiverad, men den medför att sambandet mellan åtgärder på investeringsområdet och driftmässiga vinster av sådana åtgärder inte alllid beaktas tillräckligt vid planeringen av investeringsmedlens användning. Åtskillnaden kan ock­så få andra ogynnsamma följder, I.ex. alt man hyr utrustning när det är ekonomiskt fördelaktigare alt köpa densamma.

Mot bakgrund av detta vill jag förorda att anslagen för drift och investe­ring slås samman till ell. En sådan sammankoppling är särskilt motiverad genom att den bör öka Sveriges Radio-koncernens möjlighet att hanlera etl rationahseringskrav på ett meningsfullt sätt.

Ett givet villkor för en sådan sammanslagning är atl Sveriges Radio och dotterbolagen svarar för en god invesleringsplanering, så alt I.ex. återan-skaffningen sker planmässigt och så att inga behov eftersatts och kumu-leras.

Det sammanslagna anslaget bör behandlas som elt driftmedelsanslag. Kompensation för prisökningar bör alltså ske på del säll som jag lidigare har föreslagit. Framtida reformmedel liksom besparingskrav bör bestäm­mas med det sammanslagna anslaget som bas.

Ett genomförande av de olika förslag till ändringar som jag nu har redovisat bör ge Sveriges Radio radikalt förbättrade planeringsförutsätt­ningar. Det är angeläget alt Sveriges Radio och programbolagen utnyttjar dessa förulsällningar och del är också angelägel alt man utåt redovisar sina planer.

Jag utgår alltså från atl Sveriges Radio i kommande anslagsframställ­ningar redovisar relativt detaljerade planer för verksamheten och hur man skall förverkliga de uppsatta reformmålen. I detla sammanhang bör även rationaliseringsplaner för de olika bolagen redovisas.

Det är också angeläget all Sveriges Radio i kommande anslagsframställ­ningar redovisar hur man har förverkligat sina planer, hur erhållna reform-påslag har använts saml vilka investeringar som har gjorts. Jag har tidigare redovisat denna min inställning, senast i förra årets budgetproposition, men de redovisningar som hittills har lämnats i anslagsframställningarna har inte uppfyllt de krav som jag anser all man bör ställa.

 

Prop. 1980/81100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                     87

Det har anförts atl Sveriges Radios integritet skulle hotas om man redovisade sina planer och utfallet av dessa till regering och riksdag. Jag ser inte att något sådant problem skulle behöva uppstå med nu gällande former för medelsfilldelning och än mindre om de förslag till förändringar som jag nu har redovisat skulle genomföras.

Jag har i det föregående tagit upp Sveriges Radios planeringsvillkor. Även televerkets villkor bör förbättras så att man framför allt när det gäller investeringssidan kan utgå från en säkrare uppfattning om framtida medelsfilldelning. Jag återkommer till detla längre fram.

Det nuvarande finansieringssystemet för radio- och TV-verksamheten innebär att avgiftsmedel inle kommer verksamheten tillgodo i avsedd omfattning. För del första är kostnaden för uppbördsadminislration etc. alltför hög. En jämförelse med övriga nordiska länder visar all kostnaden per licens är mer än dubbelt så hög i Sverige. För det andra har undersök­ningar visat att skolket från TV-avgiflsbetalning är otillständigt högt. Ca 10% av hushållen beräknas skolka från avgift, vilkel medför en årlig intäktsförlusl för radio- TV-verksamheten om ca 150 milj. kr.

Jag anser att del är nödvändigt atl alla berörda parter gör ansträngningar att komma till rätta med de angivna problemen. Della innebär bl. a. atl

1.         kostnaden för uppbörden bör reduceras avsevärt,

2.         kontroll av ev. TV-innehav bör skärpas,

3.         allmänheten bör informeras om avgiflsskyldighel och konsekvenser­na av skolket,

4.       skärpta sankfioner bör införas för dem som ertappas med skolk.
Beträffande organisationen av avgiflsuppbörden vill jag an­
föra följande.

TV-avgiftsutredningen (U 1978:15) föreslog i januari 1979 i sitt betänkan­de (DsU 1978:16) TV-avgifter: inkassering, kontroll och avgiflsskolk, att uppbörden av TV-avgifierna skall kopplas bort från systemet för uppbörd av teleavgifierna och att en särskild uppbördsorganisalion skall svara för TV-avgifterna. Avgifterna skulle då infordras via separata räkningar och inle som nu via räkningar som för de flesta TV-innehavare är gemensamma med teleavgifierna. Flertalet remissinstanser var kritiska lill utredningens förslag all införa en separat uppbörd av TV-avgifterna.

1 förta årets budgetproposition anmälde jag all jag inle var beredd att ta ställning till frågan utan avsåg att återkomma när ytterligare underlagsma­terial hade kommit in, bl. a. från televerket och Sveriges Radio AB. I sitt remissvar till belänkandet hade Sveriges Radio antytt möjligheten alt företaget självt kunde handha avgiflsuppbörd och kontroll. Vid min beräk­ning av televerkets driftkostnader förutsatte jag alt verket redan under innevarande bugelår skulle kunna vidta sådana åtgärder för att effektivise­ra avgiflsuppbörden all besparingar kunde göras lill ett värde av 3 milj. kr.

Televerket inkom i maj 1980 med elt erbjudande alt inom televerket utveckla och ansvara för etl separat system för TV-avgifisuppbörd. Enligl

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   88

offerten skall verksamheten helt separeras från övrig verksamhet inom televerket och bedrivas i en särskild organisation med televerket som chefsmyndighet. Uppbörd och inkassering av TV-avgifter skall ske i elt separat system. Elt särskilt terminalbaseral ADB-system skulle upprättas och ett system med separat räkning (masskorsband) utnyttjas. Uppgifter om adressändring m. m. inhämtas från del statliga adressregistret SPAR.

Som fördelar med elt separat syslem anför televerket bättre överblick och statistisk bevakning samt möjligheten atl genom kompetens, samlad erfarenhet och enhetlig praxis åstadkomma en mer effektiv bekämpning av avgiflsskolket. För egen del räknar verket med att en separering av TV-avgiften från teleräkningen leder till en intäklsökning för telefonrörelsen om minst 140 milj. kr. Enligl verkels bedömning medför nämligen del höga totalbeloppet på den gemensamma räkningen atl telefontjänsterna möter ett "köpmotstånd".

Televerkets kostnadskalkyl bygger bl. a. på förutsättningen atl TV-av­gifter utformas som en offentligrältslig avgifl som av kronofogdemyndighe­ten kan behandlas som s. k. allmänt mål. Den årliga drift- och kapitalkost­naden för ett separat system beräknas lill 59,5 milj. kr.

I televerkets offert fillkommer ulöver drift- och kapitalkostnader en­gångsulgifter för utrednings- och genomförandekostnader om totalt 21,6 milj. kr. Verkel förutsätter dessutom att ärligen 600000 kr. utgår lill verket för vaije ökning av antalet motlagaravgifter med 10000. En sådan avgift avses täcka marginalkostnader för de åtgärder som fordras för atl minska avgiflsskolket såsom I.ex. kampanjer eller utökat antal kontrollanter. Av­giften skall också ge televerket viss stimulans atl effektivisera verksamhe­ten.

Sveriges Radio har i skrivelse den 13 juni 1980 förordat alt man i nuläget prioriterar åtgärder mot avgiflsskolk och alt därför en så genomgripande förändring som en överföring av uppbördsorganisationen från televerket till Sveriges Radio är olämplig. Sveriges Radio finner televerkets förslag om ett ekonomiskt incitament principiellt betänkligt som avsteg från ver­kets myndighetsansvar för uppbörden. Kostnaderna för televerkets förslag bedöms - liksom i nuvarande syslem - som oacceptabelt höga. Därmed innebär offerten inte någon förbättring jämfört med nuläget.

TV-avgiftsutredningen (TVAU) har i september 1980 lill regeringen överlämnat en slutrapport Uppbörden av TV-avgifter - framtida organisa­tion. I rapporten preciserar ulredningen sin analys av de olika faktorer som är av betydelse för val av uppbördssyslem och -organisation saml lämnar effektbedömningar och kalkyler. I sina överväganden konstaterar TVAU att båda de aktuella alternativen för den framtida uppbörden - en ratio­naliserad fortsatt gemensam räkning resp. separat TV-uppbörd - är ge­nomförbara och fördelakliga i förhållande till dagsläget. Det finns skäl som lalar för båda lösningarna. Enligl ulredningen överväger dock fördelarna med ett separat uppbördssyslem.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                89

Jag delar Sveriges Radios uppfattning att de allernaliv som diskuteras inte medför någon egentlig bättring. Jag är därför inte beredd atl förorda atl man övergår till någon ny organisationsform för avgiftsuppbörden. Man bör istället t. v. behålla den nuvarande organisationen och genomföra de rationaliseringar som televerket och utredningen har pekat pä. Del är angeläget att bevaka möjlighelerna alt vidta ytterligare ralionaliseringsåt­gärder.

Jag delar också Sveriges Radios uppfattning alt kostnaderna i det nuva­rande systemet är orimligt höga och jag anser inte heller alt den nivå som beräknas när rationaliseringarna har genomförts är acceptabel. 1 detta läge måste nya och radikala lösningar för ett uppbördssyslem undersökas. Jag har för avsikt all fortsätta beredningen av denna fråga inom regeringskans­liet och återkomma med förslag så snart denna är avslutad.

Redan i föregående års budgetproposition pekade jag på vikten av olika former av upplysningskampanjer om avgiflsskolkels omfallning. Te­leverket har med extra tilldelning av medel under innevarande budgetår genomfört särskilda informationskampanjer på detta område. Enligt vad jag har inhämtat är utfallet av denna verksamhet mycket gott. Det är viktigt atl dessa insatser fullföljs och utvecklas under kommande år. Även programbolagen inom Sveriges Radio har etl ansvar all informera om skyldigheten alt erlägga TV-avgiften. Della har också skett under senare tid och jag förutsäller atl denna verksamhet fortsätter och intensifieras.

Regeringen utfärdade under våren bestämmelser om s.k. pejling, dvs. förfarandet atl med särskilda mätinstrument utröna om en påslagen TV-apparat finns i en viss lokal. Genom de nämnda bestämmelserna har televerket möjlighet att under en försöksperiod om tre år fr. o. m. den 1 juli 1980 bedriva särskild avgiftskonlroll genom pejling. Den särskilda avgifts-kontrollen skall enligt bestämmelserna avse samtliga de hushåll inom ett bostadsområde som inte har anmält innehav av TV-mollagare. Enligt vad jag har inhämtat från televerket skall verksamheten inom kort börja bedri­vas i full omfattning. Denna försöksverksamhet tillsammans med den annonskampanj och övriga publicitet som föregått verksamheten har redan medfört elt stort antal frivilliga anmälningar av TV-innehav. Pejlingen ingår enligt min uppfattning som etl viktigt moment i en effektivisering av . avgiflskontrollen hos den enskilde TV-innehavaren.

Betänkandet (Ds U 1980:7) Avgiftsfinansiering av radio/teve. En rättslig översyn avgavs i maj 1980 och har därefter remissbehandlats. 1 det följande redovisar jag mina synpunkter med anledning av några av utredarens förslag.

Betänkandet innehåller exempel på hur televerkels inkassoarbete när­mare kan anpassas lill de möjligheler som nu gällande regler ger. Jag förutsäller alt frågan om hur inkassoarbetel kan effektiviseras följs med uppmärksamhet inom verket.

Åtskilliga remissinstanser har uttalat sig för alt TV-handelns skyldighet

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   90

atl lämna uppgifter om enskilda personers TV-inköp skall kvarstå. Jag delar uppfattningen all detla anmälningsförfarande fortfarande fyller en viklig påminnelse- och kontrollfunktion.

Utredarens förslag om införande av en regel som innebär atl den enskil­de under vissa förhållanden skall presumeras inneha en avgiftspliktig TV-mottagare har avvisats av huvuddelen av remissinstanserna. Även jag anser att förslagel i dessa delar får uppfattas som alltför långtgående.

Utredaren pekar emellertid på olika alternativa åtgärder som enligl min mening bör kunna bidra verksamt lill alt avgiflsskolket nedbringas. Lik­som flera remissinstanser anser jag atl en allmän skärpning av den straff­rättsliga påföljden för underlåten anmälan av innehav av TV-mollagare bör kunna fylla en sådan funktion. Jag förordar därför all påföljden i lagen (1978:478) om avgift för innehav av lelevisionsmotlagare ändras från böter, högst femhundra kronor, till dagsböter. Den nu lorordade ändringen av påföljdsreglerna innebär att de rättstillämpande myndigheterna ges ökad möjlighet atl vid slraffmätningen fästa avseende vid hur lång tid vederbö­rande har innehaft TV-mollagare ulan att ha anmält detla. Genom alt på delta sätt anpassa påföljden efter förseelsens grovhet bör tendensen alt uppfatta avgiflsskolk som lönsaml för den enskilde effektivt kunna mot­verkas. Regeringen har nyligen (prop. 1980/81:38) föreslagit riksdagen att anta förslag om ändring i brottsbalken m. m. enligt vilka de minimi- och maximibelopp för böter som anges i brottsbalken skall justeras med hän­syn till penningvärdets förändring. Den nu nämnda höjningen av de be-loppsmässiga ramarna för de olika bötesstraffen i förening med den av mig förordade ändringen av påföljdssystemet i lagen (1978:478) om avgifl för innehav av lelevisionsmotlagare torde särskilt i vissa inkomstlägen medfö­ra en avsevärd skärpning av den straffrättsliga reaktionen mol avgiflsskol­ket.

Jag vill i delta sammanhang understryka all den som avslöjas och straf­fas som skolkare naturligtvis också är skyldig alt eriägga avgift för hela den tid som innehavet har pågått. Det bör ingå i televerkets normala rutiner alt i samband med polisutredning av uppdagat skolk noga undersöka och bevaka omfattningen av verkets fordran på obetalda TV-avgifter.

Vad jag har förordat i det föregående kräver ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av lelevisionsmotlagare. Ett förslag fill erforderiig ändring i denna lag har därför upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till protokollet som bilaga 12.4. Med hänsyn lill karaktären av den föreslagna lagändringen får lagrådets hörande i ärendet anses sakna betydelse.

Jag går nu över till frågan om medelstilldelning till den avgiftsfinansie­rade verksamheten för nästa budgetår. Mina förslag framgår av följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

 

 

 

1980/81

 

1981/82

 

 

Sveriges Radio, televerket, bygg­nadsstyrelsen, radionämnden

Före­draganden

Televerket

 

 

 

 

Investeringskostnader Driftkostnader

85,7 218,9

112,1

223,3

 

87,7 219.3

Byggnadsstyrelsen

12,0

16,0

 

16.0

Sveriges Radio

 

 

 

 

Investeringskostnader Driftkostnader

79.0 1 250,0'

135,0  1 1315,0' )

 

1 466,9-

Radionämnden

1,3

1,438

 

1,37

 

1 649,9

1802,838

 

1791,27

' Genomsnittligt prisläge 1979/80  Genomsnittligt prisläge 1980/81

Som jag lidigare har anfört bör förändringar i reformplaner och plane­ringsförutsättningar också gälla televerkets investeringar. En all­män återhållsamhet bör sålunda iakttas; investeringar som hör samman med lidigare beslutade ambilionshöjningar bör slås ul över en längre period och reformplaner till vilka riksdagen inle har tagit ställning, bör endasi i undantagsfall genomföras under perioden fram t.o.m. budgetåret 1988/89.

Televerket lar i sin anslagsframställning upp frågan om ell fjärde och elt femte FM-nät.

Förberedelser pågår inom berörda internationella organ inför den fre­kvensplaneringskonferens som äger rum åren 1982 och 1983 och vid vilken fördelningen av frekvenser för FM-ljudradio inom ett nytt frekvensområde skall göras. För Sveriges del finns här möjlighet alt inrymma ett fjärde och ett femte FM-nät. Eftersom förberedelserna till konferensen redan har börjat, är det nödvändigt att televerket nu erhåller riktlinjer belräffande önskad utformning av näten. Televerket förordar i sin anslagsframställning att det fjärde FM-nätet utformas så att en långtgående regionalisering av sändningarna blir möjlig och föreslår liksom Sveriges Radio atl FM 4-nätet utformas så atl del i princip medger sändningar på kommunnivå.

Jag delar Sveriges Radios och televerkets syn på önskvärdheten av en långtgående regionalisering av eventuella nya nät. De frekvensplaner som fastställs vid 1982/83 års planeringskonferens kommer alt för lång tid bestämma förutsättningarna för programverksamheten.

De nya näten bör därför planeras så att de medger sändningar såväl av riksprogram och lokalradioprogram över nuvarande områden -dvs. i hu­vudsak län - som av lokalradioprogram över mindre områden än länen.

Frågan om sådana nät skall byggas ut samt hur de i så fall skall utnyttjas

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   92

bör prövas i del beredningsarbete som kommer att föregå ett nytt radioav­tal.

Under vissa speciella förutsättningar bör det nya frekvensområdet kun­na användas. Det nuvarande FM 3-nälel är i några områden av landet föga lämpat för lokalradions täckningsbehov. I stället för atl göra kostsamma omplaneringar inom FM-3-nätet, bör nytt frekvensutrymme kunna använ­das. Ett sådant användande bör dock ske pä sådanl sätt att det inte försvårar utbyggnaden av ev. kommande FM 4- eller FM 5-kanaler.

Milt förslag lill medelsanvisning för televerkels investeringar uppgår lill

87.7         milj. kr. För att förbällra televerkets planeringsförutsättningar bör enligt min mening regering och riksdag ange sina avsikter när det gäller investeringsnivån under en femårsperiod. För egen del anser jag all tele­verket bör kunna inrikta sin planering efter förutsättningen atl invesle-ringstilldelningen under de fyra budgetåren efter 1981/82 blir 83,7, 78,5,

67.7         resp. 70 milj. kr., allt enligt 1981/82 års kostnadsnivå.

Vid min beräkning av dessa nivåer har jag utgått från vad jag nyss har anfört om FM 4-utbyggnaden samt därutöver bl. a. all,

utbyggnaden av särskilda sändare för regional-TV under fem-årsperio­den slopas utöver nödvändiga kompletteringar i förbindelser som kan föranledas av tillkomsten av nya regioner,

utbyggnaden för förbättrad TV-iäckning minst halveras i förhållande till televerkets ursprungliga planer,

reservsändare för TV 2 i stort sett byggs ut enligt den fem-årsplan som televerket har redovisat,

flyttning av befintliga stationer senareläggs i största möjliga utsträck­ning,

reinvesleringsprogrammel enligt fem-årsplanen i huvudsak fullföljs samt

utbyggnaden av radiolänklinjer, rundradiocenlraler m.m. görs enligt fem-årsplanen.

Belräffande AM-utbyggnaden vill jag anföra följande.

Riksdagen begärde vid förra riksmötet alt regeringen skulle överväga och för riksdagen redovisa sin syn på behovel av AM-ljudradiosändningar på mellan- och långvågsbanden och hur delta behov i framliden skall tillgodoses (KrU 1979/80:27, rskr:247).

Frågan har sedan dess beretts inom regeringskansliet, bl. a. av en sär­skild arbetsgrupp med representanter frän berörda departement. Telever­ket och Sveriges Riksradio AB har biträtt gruppen med underlagsmaterial och synpunkler.

Televerket och Sveriges Radio AB har i sina anslagsframställningar anfört all del är särskilt angelägel alt en ny mellanvågssändare i Skåne byggs upp. Av mindre angelägenhetsgrad anses en utbyggnad av långvågs-sändare på Golland och i nordligaste Sverige vara.

Jag delar televerkels och Sveriges Radios uppfattning. Mellanvågssän­daren i Hörby har i dag en dubbel uppgift. På dagtid distribueras rikspro-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                    93

grammet i P1 över sändaren. Härigenom kan riksprogrammet nås av olika lyssnarkategorier som befinner sig utom FM-sändarnas räckvidd. Detta gäller bl. a. svenskar ombord på bålar i yrkeslrafik eller på fritidsbåtar, svenskar som är bosatta i eller reser i närbelägna delar av Europa samt nordiska lyssnare. På kvällslid distribueras utlandsprogrammels sändning­ar över Hörby sändaren. Härigenom kan dessa program nå lyssnare i närliggande delar av Europa, i vilka områden de mera långlnående korl-vågssändarna inte kan tas in.

Min bedömning är att de nu anförda behoven kommer all finnas kvar även i en framtid. Jag har för avsikt atl föreslå regeringen atl under innevarande riksmöte återkomma med förslag hur dessa behov skall tillgo­doses. Jag beräknar inle nu medel för uppförandel av en ny mellanvågssän­dare på Skånes ostkust.

Bl. a. mot bakgrund av det samhällsekonomiska lägel, är jag inte beredd att nu ta ställning till ett uppförande av tvä nya långvågssändare. En sådant ställningslagande bör ske mol bakgrund av del beredningsarbete som kommer att föregå elt nytt radioavlal.

Jag anser del emellertid vara angeläget - bl. a. av säkerhetspolitiska skäl - att del finns en fungerande långvågssändare inom landet. Sändaren i Motala, som kan förväntas ha en livslängd fram till nästa sekel, bör därför t. v. hållas i drift.

Beträffande övriga nu existerande AM-sändare delar jag televerkets uppfattning. Mellanvågssändaren i Stockholm bör alltså läggas ner under innevarande år och mellanvågssändaren i Göteborg bör hällas i drift om möjligt fram fill dess att ersättningsfrågan för Hörbysändaren har lösts.

Vid mitt ställningstagande i frågan om AM-sändare har jag samrått med cheferna för utrikes-, försvars-, kommunikations-, budget- och industride-partementena.

Jag förordar vidare att ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. för budgetåret 1982/83 lämnas till televerket.

Vid mina beräkningar av televerkets driftmedelsbehov har jag utgått från att de totala kostnaderna för teslbildssändningarna skall kunna minskas med drygt 50%. Denna besparing, som även kan motiveras från energimässiga utgångspunkter, kan beräknas uppgå till ca 4 milj. kr.

De sammanlagda driftkostnaderna för televerket blir därmed 219,3 milj. kr.

I enlighet med vad jag tidigare har föreslagit, bör televerket i sin framlida planering utgå från alt verksamheten skall rationaliseras. En ambitionsnivå motsvarande en årlig besparing om minst 2% bör därvid gälla.

Jag övergår nu till frågan om Sveriges Radios lokalbehov och medelstill­delningen fill byggnadsstyrelsen. För nästa budgetår har jag gjort upp följande förslag till investeringsplan.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

94

Investeringsplan (1000 kr.)

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukningen

 

Byggstart

Färdig-

 

 

 

 

 

 

stäl­lande ar— mån

 

1979-04-01 1980-04-01

Faktisk tom

Beräknad för

dr—man

 

 

1980-06-30

1980/81

1981/82

 

 

Objekt färdig-

 

 

 

 

 

 

ställda

 

 

 

 

 

 

1979-07-01 men

 

 

 

 

 

 

ej slutredovi-

 

 

 

 

 

 

sade

69300          69450

68090

1360

0

 

 

Förvärv och

 

 

 

 

 

 

ombyggnad av

 

 

 

 

 

 

fastighet i Växjö

12000           12800

0

9900

2100

81-02

81-10

Projeklering och

 

 

 

 

 

 

fastighelsförvärv

 

 

1800

14500

 

 

Summa

81350          82 250

68092

13 060

16600

 

 

Erfarenhetsmässig

 

 

 

 

 

 

reducering av

 

 

 

 

 

 

medelsbehovet

 

 

1060

600

 

 

Beräknat

 

 

 

 

 

 

medelsbehov

 

 

12000

16000

 

 

Som framgår av investeringsplanen beräknar jag en medelsförbrukning av 16 milj. kr. för nästa budgetår.

Regeringen bör ges bemyndigande atl av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa ylterligare högst 10% av nu föreslagna totala (televerket och byggnadsstyrelsen) investeringsmedel.

I det föregående har jag ingående redogjort för de förutsättningar jag anser bör gälla för medelstilldelningen till Sveriges Radio. Dessa innebär bl. a. att investeringar och drift inte längre bör särtedovisas och att den gemensamma anslagsposten behandlas som etl driftmedelsan­slag. Vidare bör den överkompensafion för prisökningar som Sveriges Radio fill följd av nuvarande regler kan väntas få för innevarande budgetår tas bort vid beräkningen av anslaget för 1981/82. Jag föreslår därför atl priskompensationen för innevarande budgetår i detla sammanhang beräk­nas till 9%. Utöver denna reduktion ställs ett rafionaliseringskrav motsva­rande besparing om 2% på Sveriges Radio vilkel tillsammans kan väntas medföra en redukfion med ca 5%. De angivna förutsättningarna innebär vidare att företagel erhåller etl reformpåslag om 2,3%.

Vid mina beräkningar har jag vidare utgått från att det investeringsbe­lopp som skall utgöra engångsbelopp i det sammanhållna anslaget höjs relativt kraftigt från nuvarande nivå om 79,0 milj. kr. till 100 milj. kr. Höjningen motiveras bl. a. med alt utrymmet för rationaliseringsinveste­ringar bör kunna ökas.

Med dessa utgångspunkter har jag för budgetåret 1981/82 beräknat me­delsbehovet för Sveriges Radio till I 466,9 milj. kr. (genomsnittligt prisläge 1980/81).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                    95

Sveriges Radio har på regeringens uppdrag redovisat en verksamhets­plan för perioden 1980/81-1984/85 för försvarsberedskapen vid koncer­nen. Jag anser alt de ålgärder härför, som Sveriges Radio föreslår, står i överensstämmelse med de riktlinjer som har angivits i 1977 års försvars­beslut (prop. 1976/77:77, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311). 1 medelsbe­räkningarna för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder.

Sveriges Radio bör ha möjlighet atl i kostnadsuljämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr. med skyldighet att under nästföljande budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt skall avse en kortare lidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av dragningsrätten får ej behållas som ett permanent lån fill koncernen.

Mitt förslag avseende radionämnden innebär atl jag bl. a. med hän­syn fill nämndens arbetsförhållanden inle har hävdat något besparings­krav.

Jag har lidigare denna dag i tilläggsbudget II till statsbudgeten för bud­getåret 1980/81 (prop. 1980/81:101) föreslagil att den allmänna moita­garavgiflen höjs med 96 kr. från 412 kr. lill 508 kr. per år från den 1 april 1981 saml att tilläggsavgiften för innehav av färg-TV bör vara oför­ändrad, 160 kr. per år.

Med de villkor jag nu har angivit beträffande ambitioner för radio- och TV-verksamheten och de förutsättningar man i övrigt har alt räkna med, bör den nu föreslagna avgiftsnivån kunna hållas oförändrad under budget­åren 1981/82 och 1982/83.

Under åberopande av del anförda hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1.         antaga förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av lelevisionsmotlagare,

2.         godkänna de rikflinjer i fråga om reformverksamhet, rationalise­ringskrav, kompensation för kostnadsökningar och om plane­ringsförutsättningar för radio- och TV-verksamheten som jag har angett i del föregående,

3.         godkänna vad jag har förordat angående sammanslagning av anslagen för drift och investering i medelstilldelningen till Sveri­ges Radio,

4.         godkänna mitt förslag till den på grundval av investeringsplanen beräknade medelsförbrukningen för byggnadsstyrelsen,

5.         godkänna vad jag har förordat angående investeringsnivå och planeringsförutsättningar för televerket,

6.         godkänna mina förslag till medelsberäkningar för televerket,

7.         bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa ylterligare högst 10% av föreslagna totala investerings­medel fill televerket och byggnadsstyrelsen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                     96

8.       medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som jag har förordat,

9.       godkänna mitt förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinan­sierade delen av verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

10. godkänna mitt förslag fill medelsberäkning för radionämndens verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

97

Dagspress och tidskrifter

B 22. Presstödsnämnden

 

1979/80 Utgift

1367690

1980/81 Anslag

1725000

1981/82 Förslag

1815000

Presstödsnämnden har till uppgift att fördela det stafiiga stödet till dags­press och organi-sationstidskrifter. Därutöver åligger det presstödsnämn­den alt följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika fidnings-grupper och övriga väsentliga förändringar inom pressen samt alt rapporte­ra om utfallet av de presstödjande åtgärderna och om förändringar inom tidningsägandet.

Nämnden består av åtta ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli under ledning av en kanslichef.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Presstöds­nämnden

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

5

1

of. of.

of. of.

 

6

of.

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

1343000

1000

88000

124000

169000

+ 81000

of.

of.

+ 12000

-  1000

+80 000

of.

of.

+ 12000

- 2000

 

1725000

+92000

+90000

Presstödsnämnden Pris- och löneomräkning m. m. 92000 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för presstödsnämndens verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning. Bespa­ringen uppgår sammanlagt fill 37000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Presstödsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 1815 000 kr. 7   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   98

B 23. Stöd fill dagspressen

Föredraganden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett förslagsanslag av 310800000 kr. lill Slöd fill dagspressen.

1 propositionen (1980/81:20 bil. 8) om besparingar i statsverksamheten, m. m. har jag föreslagil en besparing i stödet lill dagspressen med totalt 30 milj. kr. och anfört alt denna besparing till sin huvuddel skall kunna tas ut genom en sänkning av samdisiribulionsrabalten.

Dagspresskommittén (B 1978:01) lade sommaren 1980 fram sitt slutbe­tänkande (SOU 1980:32) Stödet till dagspressen. Betänkandet har därefter remissbehandlats. Beredningen av utredningens förslag och presstöds­nämndens anslagsframställning beträffande stöd till dagspressen för nästa budgetår är ännu inte avslutad. Jag avser att senare föreslå regeringen atl för riksdagen vid 1980/81 års riksmöte lägga fram en särskild proposition i ämnet. 1 delta sammanhang bör även konsekvenserna av föreslagna bespa­ringar las upp. I avvaktan härpå bör anslaget Stöd lill dagspressen las upp med etl preliminärt beräknat belopp.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd till dags­pressen för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag av 298300000 kr.

B 24. Lån till dagspressen'

' Tidigare anslagsbeteckning Pressens Lånefond.

Föredraganden

1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört etl reservations­anslag av 15000000 kr. lill Pressens lånefond.

Som jag lidigare har anfört under anslaget Slöd lill dagspressen, avser jag alt senare föreslå regeringen att för riksdagen vid 1980/81 års riksmöte lägga fram en särskild proposition angående statens insatser på dagspress-området. 1 avvaktan härpå bör anslaget Lån till dagspressen föras upp med elt oförändrat belopp i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1981/82. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Lån till dagspres­sen för budgetåret 1981/82 beräkna ett reservationsanslag av 15000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                99

B 25. Stöd till organisationstidskrifter

1979/80 Utgift               62266579

1980/81  Anslag             60000000

1981/82 Förslag             48000000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:607) om slöd till organisationslidskrifter (ändrad senast 1980:147).

Statligt stöd kan ulgå till organisationslidskrift som i huvudsak distribue­ras inom Sverige men även till annan organisalionstidskrift om den utges av svensk organisation, är skriven på svenska och distribueras från svensk poslanstall lill medlemmar utomlands. Med organisationstidskrift förstås dels tidskrift som utges av organisation för dess medlemmar (medlems­tidskrift), dels tidskrift som är organ för organisation med huvudsakligt syfte all verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller atl företräda handikappa­de eller arbetshindrade, dels tidskrift som har idémässig anknytning till politisk organisation. Stödet består av en fast och en rörlig del. Den fasla delen är 2875 kr. per tidskrift. Den rörliga delen är 35 öre per exemplar för de första 300000 exemplaren, 31 öre för vaije exemplar mellan 300000 och I 000000, 24 öre för varje exemplar mellan 1000000 och 3000000, 18 öre för varje exemplar mellan 3000000 och 10000000 saml 14 öre för varje exemplar över 10000000. Summan av fast och rörligt bidrag höjs med 10 % vid en periodicitel på mellan 10 och 15 utgivningar per år och med 20 % vid 16 eller fler utgivningar per år. Stöd utgår ej för tidskrift som ges ut av enbart lokalt eller regionalt verksam organisation, ej heller för tidskrift som utkommer med färre än fyra nummer per år eller vars sammanlagda stödberältigade upplaga understiger 10000 exemplar.

Stödet gäller endast exemplar som distribueras som utgivarkorsband eller belräffande organisalionstidskrift som inte i huvudsak distribueras inom Sverige, även för exemplar som distribueras som halvtariffkorsband eller genom postabonnemang. Medlemslidskrifl som utges av organisation för anställd ombord på fartyg får slöd även om utgivarkorsband inle används.

Om omfattande slöd till en eller flera organisationslidskrifter skulle leda till en allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena mellan olika tid­skrifter med likartat innehåll och inriktning kan presstödsnämnden efter ansökan bevilja stöd till annars ej stödberättigad tidskrift. Sådant stöd kan ej utgå med högre belopp än vad som för samma kalenderår har beviljats organisationstidskrift.

Presstödsnämnden

1. Under budgetåret 1979/80 utbetalades stöd enligl förordningens hu­vudregel med ca 57 milj. kr. till 414 organisationslidskrifter, vilkel innebär

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               100

en ökning från föregående år med 18 tidskrifter. Nämnden beräknar atl anslagsbehovet ökar med ca 2 % per år beroende på nytillkommande lidskrifter, upplage- och periodicitelsökningar m. m.

2.         Nämnden har under budgetåret vidare utbetalat ca 5,1 milj. kr. enligt förordningens 7 § enligl vilken stöd efter ansökan kan beviljas annars ej stödberättigad tidskrift om allvarlig snedvridning av konkurrensförhållan­dena uppslår lill följd av omfattande stöd lill en eller flera organisations­lidskrifter. Nämnden uppskattar anslagsbehovet för fortsatt stöd enligt denna bestämmelse lill ca 2,9 milj. kr.

3.         Nämnden beräknar all medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1981/82 ökar med ca 3 milj. kr. ( + 3000000 kr.).

Föredraganden

1 propositionen (prop. 1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten, m. m. anmälde jag all jag hade för avsikt atl i budgetpropositionen lägga fram förslag om en besparing i stödet till organisafionslidskriflerna med 15 milj. kr. Riksdagen har inle haft något all erinra mot detla (KrU 1980/ 81:13, rskr 1980/81:98).

Det är angelägel att en sådan besparing inte drabbar tidskrifter som för sin existens är beroende av det utgående stödet. En reduktion bör därför i första hand omfalta slödel till tidskrifter som utges av stora och ekono­miskt starka organisationer och då gälla de tidskrifter som har stora uppla­gor och utges med hög frekvens. Trots alt reduktionen i första hand avser angivna tidskrifter kan effekterna vara svåra atl överblicka. Jag kommer därför att noggrant följa utvecklingen.

Mot denna bakgrund har jag funnit det lämpligl att sätta elt tak för slödel lill den enskilda tidskriften vid I milj. kr. Härigenom uppnår man den föreslagna besparingen om 15 milj. kr.

1 övrigt bör anslaget beräknas i överensstämmelse med presstödsnämn­dens förslag och föras upp med 48 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna den av mig förordade förändringen av grunderna för slödel lill organisationslidskrifter,

2.        till Slöd lill organisationstidskrifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 48000000 kr.

B 26. Stöd till kulturtidskrifter

 

1979/80 Utgift

8236937

1980/81 Anslag

8264000

1981/82 Förslag

8264000

Reservation

Från anslaget utgår stöd enligl förordningen (1977:393) om statligt slöd till kulturlidskrifler. Medlen fördelas av statens kulturråd.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               101

Med kulturtidskrift avses tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformalion eller med ekono­misk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden. Villkor för alt bidrag skall kunna beviljas är bl.a. att tidskriftens intäkter ej beräknas läcka kostnaderna saml att det för dess utgivande ej finns eller kan påräk­nas tillräckligt stöd från annat håll.

Statens kulturråd

Kulturrådet konstaterar en kraftig ökning av stödbehovet, bl. a. genom tillkomsten av nya tidskrifter. För atl kunna fördela stöd till nya kultur-lidskrifter begär rådet en ökning med 200000 kr. Enligt rådet bör anslaget förutom kompensation för kostnadsökningar ökas med ytterligare lOOOOO kr. för slöd lill barntidskrifter på invandrarspråk. (+ I 374000 kr.)

Föredraganden

Såsom jag anförde i prop. 1978/79:143 om barn och kultur liksom i föregående års budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12) räknade jag med atl det skall vara möjligt för slalens kulturråd alt bevilja slöd fill tidningar som i huvudsak vänder sig till barn. Särskilt pekade jag på behovet av tidningar på de viktigaste invandrarspråken, bland dem sådana tidningar som gör det möjligt för invandrarbarnen atl vidmakthålla kontak­ten med sina ursprungsländer och stärka förtrogenheten med det egna språket och kulturen.

Slödel lill kulturlidskrifler är enligt nu gällande ordning avsett för svens­ka kulturtidskrifter som uppfyller vissa angivna villkor. Det stöd, som utgår under anslaget Stöd till tidningar på andra språk än svenska och beviljas av statens invandrarverk, förutsätter alt tidningens innehåll i hu­vudsak berör förhållanden i Sverige. Av delta skäl har det i vissa fall inte varit möjligt att bevilja stöd lill barntidskrifter på invandrarspråk från del anslaget. Enligt min mening bör slöd fill barntidskrifter på invandrarspråk i fortsättningen kunna beviljas under förevarande anslag.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.         godkänna den av mig förordade ändringen av grunderna för slödel till kulturtidskrifter,

2.         till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret  1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 8264000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

102

B 27. Stöd till tidningar på andra språk än svenska

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

3 946250

4 225000 4575000

Frän anlaget utgår slöd enligl förordningen (1977:523) om stöd lill tid­ningar på andra språk än svenska. Stödet beviljas av statens invandrarverk efter samråd med presslödsnämnden.

Slöd kan ulgå till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska under förutsältning atl

1.  publikationen vänder sig lill invandrare och språkliga minoriteter i Sverige,

2.         publikationens innehåll i huvudsak berör förhållanden i Sverige.

3.         publikationen har sin huvudredaktion i Sverige och

4.         annonsdelen i publikationen inle överstiger 25 % i genomsnitt för kalenderår.

Stödet kan utgå till allmänna nyhetstidningar och medlemstidskrifter som uppfyller vissa i författningen angivna krav. Dessutom kan behovs­prövade bidrag ulgå lill tidningar och tidskrifter som inte uppfyller dessa krav. Slödel kan ha formen av produklionsbidrag eller etableringsslöd.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens in­vandrarverk

Före­draganden

Stöd till allmänna nyhets­tidningar Stöd till medlemstidningar Stöd till övriga tidningar

3 650t)00 287 500 287 500

4225000

+ 1850000 +   212 500 +   212500

+2 275 000

+ 350000 of, of,

+350000

Statens invandrarverk

1.  För år 1980 har produktionsbidrag beviljats sex allmänna nyhetstid­ningar och etableringsslöd för en ny tidning. Totalt har från anslagsposten utbetalats 3 664000 kr. Slöd lill medlemstidningar har utbetalats till fyra tidningar som produktionsstöd varav en tidning även erhållit etablerings­slöd lill etl sammanlagt belopp av ca 110000 kr. 25 övriga tidningar har beviljats bidrag med totalt 215000 kr.

2.         Enligt invandrarverket sker ständigt förändringar i fråga om invand­rartidningarnas utgivning vilkel medför förskjutningar mellan de olika an­slagsposterna. Del finns en tendens att riksorganisationer eftersträvar en utgivning var fjortonde dag för att kvalificera sig som allmän nyhetstid­ning. Grundbidrag och röriigt bidrag höjdes år 1979 ulan alt anslaget ökades i motsvarande mån. För budgetärel 1981/82 räknar verket med ett

 

Prop. li>80/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   103

anslagsbehov för allmänna nyhetstidningar av totalt 5,5 milj. kr. (+1850000 kr.).

3.          För atl läcka de behov som uppkommer i och med att ett antal tidningar kvalificerar sig för medlemstidningsslödet bör anslags-poslen ökas fill tolaU 500000 kr. (+212500 kr.).

4.          Medelsbehovel för slödel till övriga tidningar beräknar verket till totalt 500000 kr. (+212500 kr.).

5.          Invandrarverket anser alt stöd även bör ges lill svenska organi­sationers tidningar på andra språk än svenska. Verkel hänvisar framför allt till behovet av information om arbetsmarknadsfrågor och fackliga frågor till invandrare på deras eget språk. De tidningar som ges ut av invandrarorganisationer fyller enligt verket endast till ringa del detla behov. Verket föreslår alt möjlighet till etl sådant stöd skapas inom stödet till organisationstidskrifter.

Föredraganden

Jag räknar med atl anslagsbehovet för allmänna nyhetstidningar skall öka med 350000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 4575000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                104

Litteratur och foll(bibliotel(

B 28. Litteraturstöd

1979/80 Utgift                17350978                  Reservafion                      7737056

1980/81 Anslag              25429000

1981/82 Förslag             25678000

Försöksverksamhet med statligt litteraturstöd inleddes år 1975. Slödel fick sin nuvarande form efter beslut av riksdagen våren 1978 (prop. 1977/ 78:99, KrU 1977/78:22, rskr 1977/78:274). Stödet, som fördelas av slalens kulturråd, utgår enligt bestämmelser i förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd. Följande litteraturkategorier kan erhålla slöd: ny svensk skönlitteratur för vuxna, skönlitteratur för vuxna i svensk översättning, klassiker, facklitteratur för vuxna, barn- och ungdomslitteratur och littera­tur på invandrar- och minoritetsspråk. Stödet utgår företrädesvis i efter­hand. Särskilt kostnadskrävande utgivning kan erhålla projektstöd i för­hand. Slöd lill författarverkstäder kan utgå i särskild ordning.

Ur detta anslag tilldelas även skolöverstyrelsen medel för framställning av lättläst litteratur. Vidare erhåller statens kulturråd medel för slöd fill presentation av svensk litteratur i ullandel enligl förordningen (1978:491) om försöksverksamhet med statsbidrag lill översättning av svensk littera­tur. Därutöver utgår medel lill studie av bokbranschen och bidrag lill läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom saml lill utgivning av August Strindbergs samlade verk. För utgivning och distribution av prisbillig kvalitelslilteratur dels för vuxna, dels för barn och ungdom utgår bidrag till Stiftelsen Lhleralurfrämjandet. Slutligen ges bidrag till verksamheten vid Sigtunastiftelsens klipparkiv och Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet samt lill Svenska Vitterhetssamfundet och Samfundet De nio.

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga

12    Utbildningsdepartementet

105

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens kultur-

Före-

 

 

råc

, skolöver-

draganden

 

 

styrelsen

 

1.  Ulgivningsstöd

(16410000)

 

 

 

a) Ny svensk skön-

 

 

 

 

litteratur för vuxna

4400000

 

 

 

b) Skönlitteratur för

 

 

 

 

vuxna i svensk

 

 

 

 

översättning

2400000

 

 

 

c) Klassiker

1900000

 

 

 

d) Facklitteratur för

 

 

 

 

vuxna

3 300000

 

 

 

e) Barn- och ungdoms-

 

 

 

 

litteratur

2200000

 

 

 

f) Barn- och ungdoms-

.

 

 

 

serier

365000

+ 2619000

+  884000

g) Projektstöd till

 

 

 

 

särskilt kostnads-

 

 

 

 

krävande utgivning

1 110000

 

 

 

h) Utgivning av August

 

 

 

 

Strindbergs samlade

 

 

 

 

verk

(700000)

 

 

 

i) Litteratur på in-

 

 

 

 

vandrar- och minori-

 

 

 

 

tetsspråk

560000

 

 

 

j) Stöd till författar-

 

 

 

 

verkstäder

175000

 

 

 

därav engångsulgifter

(-)

 

(-)

(+   100000)

2. Framställning av lätt-

 

 

 

 

läst litteratur

1350000

+

106000

of.

3. Stöd till presentation

 

 

 

 

av svensk litteratur

 

 

 

 

i utlandet

150000

+

22000

of.

4. Studie av bokbranschen

200000

+

29000

of.

5. Bidrag lill läsfrämjan-

 

 

 

 

de ålgärder bland barn

 

 

 

 

och ungdom

200000

+

29000

of.

6. Utgivning och distribu-

 

 

 

 

tion av prisbillig kva-

 

 

 

 

litetslitteratur. En bok

 

 

 

 

för alla

2 880000

+

543 000

+ 2665000

7. Sigtunastiftelsens

 

 

 

 

klipparkiv

42000

+

6000

of.

8. Stiftelsen Svenska barn-

 

 

 

 

boksinstitutet

765000

+

261000

+    65000

9. Massmarknadsulgivning av

 

 

 

 

kvalitetslitteratur för

 

 

 

 

barn oeh ungdom

2 665000

+

661 000

-2 665000

10. Stöd lill produktion

 

 

 

 

av serier för barn och

 

 

 

 

ungdom

(265000)'

 

(-)'

(-)

11, Nya ändamål

750000

+

209000

-   750000

12. Svenska Vitterhets-

 

 

 

 

samfundet för utgiv-

 

 

 

 

ningsverksamhet

(50000)=

( +

7000)

+    50000)

13, Samfundet De nio

17000

+

22000

of.

 

25429000

+4507000

+  249000

' Ingår i anslagsposten Utgivningsstöd.

= Budgetåret 1980/81 anvisat under anslagsposten Nya ändamål.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  106

Statens kulturråd, skolöverstyrelsen

1. Statens kulturråd anför alt utgivningsstödel under budgetåret 1979/80 i stort sett har fungerat tillfredsställande. Rådet konstaterar emel­lertid all kostnadsutvecklingen inom bokbranschen och den fortsatta lager­ökningen hos förlagen har gjort det nödvändigt alt höja stödbeloppen per titel. Som följd härav kommer antalet titlar på svenskt språk som under innevarande budgetår kan tilldelas slöd alt minska med ell hundralal titlar eller drygt 10 %. Med hänvisning till bl. a. den inom rådet under innevaran­de budgetår inledda utvärderingen av utgivningsstödel begär rådet för flertalet stödordningar inga andra ökningar än koslnadskompensalion. Därutöver föreslår rådet en ökning med 50000 kr. av stödet lill barn- och ungdomsserier, en ökning med 100000 kr. av projektstödet fill särskilt kostnadskrävande utgivning, en ökning med 40000 kr. av slödel till littera­tur pä invandrar- och minoritetsspråk samt en ökning med 50000 kr. av stödet fill författarverkstäder. Dessulom föreslår rådet atl 200000 kr. av stödet till barn- och ungdomslitteratur får användas till stöd för översätt­ning och utgivning på invandrar- och minoritetsspråk av svensk barn- och ungdomslitteratur. (+2619000 kr.)

2.          Skolöverstyrelsen begär för framställning av lättläst litte­ratur medel för kostnadskompensation samt anser atl tillgången till lättlästa böcker genom en successiv utbyggnad snabbt bör ökas (+ 106000 kr.).

3.          Kulturrådet föreslär - utöver kostnadskompensation - en ökning av medlen till Stiftelsen Litleralurträmjandet för utgivning och distri­bution av prisbillig kvalitetslitteratur med 125 000 kr. för En bok för alla - vuxna och med 275000 kr. för En bok för alla - barn och ungdomar. Enligt rådet krävs de ökade medlen för att aktivt kunna mark­nadsföra böckerna fill grupper som saknar kontakt med kvalitelsliltera-turen. (+ 1204000 kr.)

4.          Kulturrådet hänvisar till de avtal om utgivning av August Strindbergs samlade verk som rådet för godkännande överlämnat till regeringen. Rådet åberopar de under inledningsfasen höga kostnaderna för upprättande av en manuskriptbank och begär en ökning av medlen med 100000 kr. ulöver kostnadskompensation (+ 202000 kr.).

5.          Kulturrådet föreslår en ökning av bidraget lill Svenska barnbok­sinstitutet med 150000 kr. utöver koslnadskompensalion för i första hand nya lokaler. Rådet vitsordar till alla delar institutets till regeringen framförda beskrivning av sin för både personal och besökare ytterst besvä­rande lokalsituation. (+ 261 000 kr.)

6.          För bidraget till Samfundet De nio begär kulturrådet en ökning med 20000 kr. utöver koslnadskompensalion (+22000 kr.).

7.          För övriga ändamål föreslår rådet ökade medel för kompensation för kostnadsutvecklingen (+ 93000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               107

Föredraganden

Under nästföljande anslag kommer jag all föreslå ett nytt bokhandels­stöd i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1980 års bokbranschulred-ning har föreslagil. 1 nuvarande läge är jag inte beredd all tillstyrka att detta slöd finansieras genom en minskning av litteraturstödet. Delta får i stället ske genom andra omfördelningar inom kulturområdet.

Utgivningen av August Strindbergs samlade verk har innevarande bud­getår kunnat påbörjas sedan regeringen godkänt de avtal som statens kulturråd i enlighet med lidigare bemyndigande (prop. 1976/77:100 bil. 12 s. 74. KrU 1976/77:35, rskr 1976/77:213) har träffat med dels Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB och dels Slrindbergssällskapet. Avtalen innebär i huvudsak följande. Utgivningen skall omfalta 72 band och pågå under 10 år. Förlaget skall tillförsäkras etl visst statligt stöd per utgiven volym. Därutöver förutsätts kulturrådet ge ekonomiskt bidrag till del vetenskapli­ga, textkritiska och kommenterande arbete som i Slrindbergssällskapets regi ulförs av fristående forskare. Det redaktionella arbetet leds av en huvudredaktör som är anställd hos statens kulturråd. Varje utgiven del av verket skall i daloriäsbar form göras tillgänglig för språkforskning genom medverkan av institutionen för språkvetenskaplig databehandling (språk­data) i Göteborg. Jag har för Slrindbergsutgivningen räknat med en total­ram av 700000 kr. per år under utgivningstiden (1980 års priser). För nästa budgetår har jag beräknat 884000 kr. under anslagsposten Ulgivningsstöd. Av beloppet ulgör lOOOOO kr. engångsulgifter för inom totalramen tidigare­lagda redaktionella kostnader.

Kulturrådet påtalar en mycket slor brist vad gäller barnböcker på flera invandrarspråk. Del är svårt om inle omöjligt alt importera böcker från vissa invandrarländer liksom alt få fram en tillräcklig egenproduktion från resp. invandrargrupp. Å andra sidan har svenska förlag förklarat sig bered­da alt utge översättningar av lämpliga svenska barnböcker. Rådet föreslår därför all medel från slödordningen Barn- och ungdomslitteratur delvis används för slöd lill utgivning av sådana översättningar. Enligt rådet har företrädare för branschen inle något atl erinra mot en sådan omfördelning. Jag anförde i prop. 1977/78:99 om statligt litteraturstöd m. m. alt stödet till barn- och ungdomslitteratur borde kunna ulgå till titlar såväl i svenskt original som i översättning. Jag finner det emellertid i likhet med kulturrå­det angeläget att svenska barnböcker görs fillgängliga för invandrare ge­nom omfördelning inom anslaget. 1 de fall då barnlitteratur på invandrar­språk i original inte finns att tillgå bör enligt min mening i viss utsträckning även medel avsedda för svensk barn- och ungdomslitteratur kunna använ­das för detta ändamål.

1 föregående års budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12) föreslog jag all utgivningen av En bok för alla genom Stiftelsen Litteraturfrämjan­det borde fortsätta i permanenta former. Efter riksdagens bemyndigande (KrU 1979/80:26, rskr 1979/80:249) har regeringen med Stiftelsen Littera-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   108

turfrämjandet träffat etl treårigt avtal om utgivningen med möjlighet lill förlängning. För alt böckerna i större utsträckning skall nå läsare som saknar kontakt med kvalitetslitteratur åläggs Litteraturfrämjandet i avtalet särskilt alt, förutom via de reguljära försäljningskanalerna, sä långt möjligt sprida de utgivna böckerna via bokombud och folkrörelser.

I enlighet med riksdagens bemyndigande (KrU 1978/79:30, rskr 1978/ 79:336) har regeringen slutit avtal med Litteraturfrämjandet om massmark­nadsulgivning av kvalitetslitteratur för barn och ungdom. Denna utgivning bör fortsätta även under kommande budgetår. Jag föreslår atl regeringen bemyndigas att förlänga det avtal som regeringen har träffat med Stiftelsen Litleralurfrämjandel avseende innevarande års utgivning. Eftersom avta­let avseende En bok för alla - vuxna har ingåtts för en lid av tre år finner jag del ändamålsenligt alt avtalet avseende barn- och ungdomsböcker får giltighet för samma tidsperiod, dvs. förlängs med två år. Medel för mass­marknadsulgivning av kvalitetslitteratur för barn och ungdom har jag be­räknat under anslagsposten Utgivning och distribution av prisbillig kvali­tetslitteratur. En bok för alla.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna vad jag har förordat angående slöd till översättning av svensk barn- och ungdomslitteratur,

2.         bemyndiga regeringen all förlänga avtalet med Stiftelsen Littera­turfrämjandet om utgivning av prisbilliga barn- och ungdoms­böcker med två år,

3.         lill Litteraturstöd för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservations­anslag av 25678000 kr.

B 29. Bokhandelsstöd

1979/80 Utgift             1 200958

1980/81 Anslag           1369000

1981/82 Förslag          2700000

I enlighet med riksdagens beslut år 1977 (prop. 1976/77:81, KrU 1976/ 77:39, rskr 1976/77:239) utgår från detla anslag under en försöksperiod t. o. m. innevarande budgetår statligt slöd till det kompletleringslager och reordersyslem som grossistföretaget Aktiebolaget Seelig & Co (Seelig) driver, .användningen av slödel regleras genom ett avtal mellan staten och företaget. Stödet uppgår f. n. till 1 250000 kr.

Frän anslaget utgår vidare under en försöksperiod t.o.m. budgetåret 1980/81 bidrag lill Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI)för utbild­ningsinsatser inom bokhandeln.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

109

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

1. Distributionsstöd

2.       Stöd till komplette­ringslager

3.       Utbildningsinsatser

 

 

Statens kulturråd, bokbransch­utredningen m.fl.

Före­draganden

1 250000 119000

1369000

+ 1600000

-   500000 +   181000

+ 1281000

+ 1600000

-  450000 +   181000

+ 1331000

1980 års bokbranschutredning

Efter regeringens bemyndigande tillkallade chefen för utbildningsdepar­tementet den 10 januari 1980 en särskild utredare' med uppgift atl biträda bokhandelns och föriagens representanter i deras pågående överläggningar om etl fackbokhandelsavlal samt den 17 april 1980 en särskild utredare' (U 1980:07) med uppdrag alt utvärdera det statliga stödet lill bokhandeln. Den särskilda utredaren som för sitt utredningsarbete har antagit namnet 1980 års bokbranschulredning har i oktober 1980 överlämnat betänkandet (Ds U 1980: II) Samverkan i bokbranschen.

Bakgrund

Efter beslut av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:81, KrU 1976/77:39, rskr 1976/77: 239) infördes budgetåret 1977/78 försöksvis etl statligt ekono-tniskl slöd lill bokhandeln. Slödel utgår enligl förordningen (1977:395) om försöksverksamhet med statligt kredilslöd till bokhandel. Del utgörs främsl av kredilslöd till mindre och medelstora fullsorlerade boklådor. Statligt bidrag utgår även till del kompletleringslager som finns hos distri-butionsföretagel AB Seelig & Co. Statligt slöd ges vidare lil| utbildning av företagsledare inom bokhandelsbranschen.

Översynen av det slalliga stödet lill branschen har i viss mån varit berqende av resultatet av förhandlingarna mellan förläggare och bokhand­lare men har också haft lill syfte atl utvärdera de statliga insatserna.

Parterna i bokbranschen har nu enats om ett nytt fackbokhandelsavtal. Detla avtal bevarar viktiga delar av de kulturpoliliska branschålaganden som de statliga insatserna år 1977 knöls an fill. Del nya avtalet kan enligt utredningens mening således ligga till grund för fortsatta statliga åtaganden inom branschen.

Utredningens förslag

Utredningen  föreslår  införandel   av  etl   dislributionsslöd   till bokhandeln. Detla knyter an lill del s.k. abonnemanget. ' Statssekreteraren Gunnar Petri

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               110

Genom abonnemangssystemet har bokhandeln möjlighet alt ta hem åt­minstone ett exemplar av de nyutgivna böckerna. Genom abonnemangs­systemet har förlag och bokhandel åtagit sig en kulturpolitiskt viklig upp­gift. Systemet tillförsäkrar nämligen allmänheten tillgång lill de nya böc­kerna.

Abonnemanget kommer enligt del nya avtalet atl omfatta minst 50% av enskilt förlags utgivning. Bokförlagen lämnar enligl avtalet 33% rabatt på nettopriset av abonnemangsexemplaren mol lidigare 6%, som höjdes lill 11 % i samband med att avtalet föriängdes. Det förutsätts i fackbokhan­delsavtalel alt statligt bidrag utgår för alt finansiera 23/33 av den rabatt som lämnas av bokföriagen vad avser sådana titlar som erhållit statligt litteraturstöd. Statens kostnad för det föreslagna stödet beräknas till 1,6 milj. kr.

Kreditslödet tillkom år 1977 i syfte alt lösa den krissituation som fullsorlerade boklådor på mindre och medelstora orter befann sig i.

Den utvärdering av kreditstödets effekter som ulredningen genomfört ger vid handen att det ännu är för tidigt att avgöra dess betydelse på lång sikl, då stödet bara utgått i tre år.

Utvärderingen visar emellertid all krediterna i vissa avseenden haft avsedd verkan. De har alldeles tydligt underlättat ägarbyten av boklådor och därmed påskyndat ell för vissa delar av branschen nödvändigt genera­tionsskifte.

Ulredningen anser atl det statliga kreditslödet skall ses som en tillfällig insats som ej bör permanentas.

Samhället har dock fortfarande, enligt utredningens mening, anledning känna ansvar för mindre och medelstora boklådor i kulturfattiga områden där marknadsanpassning ännu ej hunnit genomföras. Ulredningen föreslår därför all statligt bidrag lill kreditslödet försöksvis skall utgå under ytterli­gare tre år. dock reducerat från nuvarande 2,4 milj. kr. till 2,2 milj. kr. Utredningen föreslår också att krediter skall kunna beviljas boklådor i storstadsförorler saml nyetablerade B-boklådor och antikvariat.

Ulredningen anser att Seeligs kompletteringslager (K-lager) har elt betydande kulturpolitiskt värde. Genom denna lagerservice utökas i själva verkel fackbokhandelsavtalets begränsade lagerbehov med ett bak­omliggande reservlager uppgående till drygt 12000 titlar.

Det statliga slödel till Seeligs K-lager avsäg ursprungligen all utgöra en introducerande insats från slalens sida. Det stöd som f. n. utgår till Seeligs K-lager är uppdelat i ell allmänt underskoltsbidrag om högst 450000 kr. och elt bidrag med syfte alt möjliggöra för K-lagrel att ge bokhandlarna en viss rabatt på inköpen (bonusstöd) om 800000 kr.

Den slora titelbredden i K-lagrel har etl kulturpolitiskt värde. Bonusslö-det innebär vidare en direkt förmån för bokhandeln. Samtidigt står det klart alt K-lagret i dag har nått en helt annan förankring i branschen än del hade när del statliga stödet introducerades. Ulredningen föreslår därför att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                         111

det s. k. bonusslödet bibehålls men att det allmänna förlusltäckningsbidra-get upphör.

En viklig förklaring till de svårigheier bokhandelsbranschen befunnit sig i är atl många bokhandlare, som lidigare genom konkurrensbegränsningar levde i en relalivi skyddad miljö, har haft svårigheier all anpassa sig lill den nya situationen. Man har varit allmänt enig om att det i många fall har saknats tillräckliga kunskaper i priskalkylering, ekonomisk konlroll och planering, marknadsföring m. m.

Om man skall kunna räkna med atl den svenska bokhandeln i framliden framgångsrikt skall kunna möta både kulturpoliliska och ekonomiska krav är del önskvärt att de som svarar för denna verksamhet äger nödvändig kännedom om sin verksamhels förutsättningar. 1 dagens läge ser utred­ningen ingen annan möjlighet atl uppnå ell sådant syfte än att statsmak­terna under en begränsad period fortsätter och i viss mån utvidgar sill slödåtagande. Mot denna bakgrund föreslås att del slalliga bidraget lill BFl för Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundels (Bopako) ulbildnings-och konsulenlverksamhet höjs från nuvarande 119000 kr. till 300000 kr.

Med de förutsättningar som givits ulredningen har del ansetts nödvän­digl alt något minska omfattningen av utgivningsstödel för alt möj­liggöra ett dislributionsslöd. Utredningen konstaterar all stödordningen Projektstöd till särskilt kostnadskrävande utgivning i första hand bör kom­ma i fråga om syfiet är atl så mycket som möjligt begränsa effekten i form av minskat antal titlar som får utgivningsstöd. Del bör emellertid enligl utredningen ankomma på kulturrådet alt ange hur en minskning av utgiv­ningsstödel närmare bör fördelas.

Remis.syttrandena

Efter remiss har yttranden över bokbranschutredningens belänkande avgivits av statens kulturråd. Svenska bokförläggareföreningen. Bok-, pappers- och kontorsvaruförbundet (Bopako). Sveriges allmänna biblio­teksförening. Sveriges författarjörbund och AB Seelig & Co (Seelig). Härutöver har skrivelse kommit in från Kooperativa förbundet (KF).

Sveriges förfaltartorbund anser sig med hänsyn lill den korla remissti­den inte kunna la ställning lill belänkandet.

1 remissvaren uttrycks överiag tillfredsställelse med såväl del nya fack­bokhandelsavtalel som med resultatet av utredningsarbetet. Statens kul­turråd konstaterar med tillfredsställelse att elt nytt fackbokhandelsavlal kommit till stånd. Hade inte avtalet förnyats skulle spridningen av kvali­tetslitteratur med eller ulan lilleraturstöd ha äventyrals. Bokförläggareför­eningen anser att utredningen med hänsyn till förutsättningarna lyckats väl främst därför att man med hjälp av de förslag som utarbetats fåll parterna i fackbokhandelsavtalel atl enas om elt nytt avtal som innebär alt den slalliga kulturpolitiken pä litteraturens område även fortsättningsvis har en

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  112

grund i branschen. Bopako påpekar att betänkandet åstadkommits under slor tidspress och med restriktioner atl ytterligare statliga medel till bran= schen inte kan anvisas. Med hänsyn lill inskränkningarna i utredarens handlingsfrihet innehåller betänkandet en god kartläggning av problemen i branschen och lämnar konstruktiva förslag lill lösningar.

Utredningens förslag angående statligt slöd lill abonnemanget reses del inga invändningar mot. Statens kulturråd tillstyrker atl etl distri­butionsstöd tillfälligt införs. Rådet kan dock inte finna atl utredningen presenterat någon varaktig lösning på litleraturdistribulionens problem. Rådet framhåller vidare att lagerhållningen av abonnemangsexemplaren ofta är så kort att många titlar praktiskt taget blivit otillgängliga för läsarna. Bokförläggareförenlngen anser att det nya fackbokhandelsavtalel framstår i fråga om abonnemangssystemet som en Ireparlsuppgörelse. vilken med hänsyn till förulsältningarna är väl balanserad. Seelig anser att abonne­mangsstöd i reducerad omfattning om möjligt även borde ges lill andra ambitiösa bokhandlare än de till branschavtalet anslutna.

Utredningens förslag till ett mera flexibelt utnyttjande av de statliga krediterna till bokhandeln tillstyrks av remissinstanserna. Statens kul­turråd anser det vara etl positivt initiativ när utredningen föreslår atl också B-bokhandel skall kunna komina i åtnjutande av statligt kreditstöd. Kul­turrådet vill emellertid också fästa uppmärksamhet pä den viktiga sprid­ningskanal för kvalitelslilleraliir som bokkaféerna utgör. Rådet framhåller atl dessa och specialboklådor med inriktning på litteratur inorn särskilda språkområden i dag saknar de slalliga kreditmöjligheter som den fullsorle­rade fackbokhandeln har tillgång till. Seelig anser att ambitiösa bokhandla­re bör få ta del av kreditstödet i ökad utsträckning även om de inle är fackbokhandlare.

Såväl Bokförläggareföreningen som Bopako ställer sig positiva lill all förlag och bokhandel fillerkännes lika inflytande i Bokbran­schens finansieringsinstituts (BFl) styrelse rörande beslut angående användningen av de statliga bidragen.

I fråga om finansieringen av Seeligs K-lager råder delade meningar. Bokförläggareföreningen anser atl utredningens förslag lill reducering av K-lagerslödet ler sig väl motiverat. Bopako menar att man från bokhan­delns sida av kulturella och kommersiella skäl är angelägen om att K-lagrel blir kvar i oförändrad omfattning och förutsätter all förlagen beaktar utredarens synpunkter om atl ge Seelig sådana inköpsvillkor alt det också i framliden blir möjligt för bolaget att bibehålla nuvarande servicegrad till bokhandeln via K-lagret. AF finner del mindre välbetänkt alt stödet tiU K-lagret slopas. Seelig hävdar atl utredningens förslag till slopande av för-luslläckningsbidragel lill K-lagrel bygger på otillfredsställande utredning och därför helt eller delvis kan ifrågasättas. Seelig instämmer i utredning­ens uppfattning all branschen själv bör la större arisvar för K-lagrel och Seeligs reordersyslem saml framhåller alt bolaget vid olika tillfällen för-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               113

sökt få leverantörernas förståelse för della. Seelig anser vidare atl om förlusltäckningsbidragel upphör att ulgå måsle K-lagrets omfallning och bonusens totalvärde anpassas till bokhandlarnas behov och de ekonomiska förutsättningarna. Seelig föreslår också att 20 exemplar per titel av de litleraturstödda titlarna eller mer ställs lill K-lagrets förfogande med den abonnemangsraball som enligt utredningens förslag skall tillfalla bokhan­deln.

Bokförläggareföreningen tillstyrker förslagel all utbildningsbidra­get till Bopako höjs. Bopako förordar alt utbildningsbidraget liksom hittills administreras av BFl, med hänsyn till den nära kopplingen mellan utbildning och finansiering.

Vissa invändningar förs fram mol utredningens förslag atl minska på omfattningen av litteraturstödet. Kulturrådet vänder sig mol alt medel tas från litteraturstödet för att bekosta en i och för sig kulturpolitiskt betydelsefull branschuppgörelse. Skulle projektstödet slopas anser kultur­rådet det påkallat all återskapa del inom övriga stödordningar. Bokförläg­gareföreningen menar att projektstödet är en värdefull stödform som om möjligt bör finnas kvar. Föreningen menar att det bör ankomma pä slalens kulturråd all på annal sätt åstadkomma reduceringar i utgivningsstödet och genom omfördelningar söka tillse alt samtliga nu existerande stödformer kan bibehållas.

Bokförläggareföreningen framhåller att föreningen inom ramen för ut­rednings- och förhandlingsarbetet framfört kritik mot den motprestation i form av förlagens åtagande atl iaktta av statens kulturråd fastställda maximipriser för lilteralurslödda titlar. Bokförläggareföreningen för­utsätter atl frågan om priseffeklen blir föremål för ytterligare utredning. Föreningen påminner också om alt den vid många tillfällen lidigare fram­ställt krav och synpunkler på mervärdeskatten på böcker samt frågan om bi blioleksersält ni ng till förlagen.

Seelig framställer i sitt yttrande också önskemål om bidrag till ett värde av 100000 kr. för apparatur all användas vid utvecklingen av kata­logsystem över tillgänglig litteratur av allmän karaktär.

Statens kulturråd

1 sin anslagsframställning har kulturrådet beräknat etl preliminärt belopp av 2,3 milj. kr. för ell nytt distributionsstöd till bokhandel. Rådet anför att etl sådant stöd är en förutsätlning för all den litteratur som erhållit ulgiv­ningsstöd också kan nå sina läsare.

Seelig

Seelig hemställer att medel reserveras för fortsättning av det statliga K-lagerslödel lill värdet av slödel för budgetåret 1980/81 uppräknat med elt belopp motsvarande konsumentprisindex.

8    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               114

BFl

BFl anhåller all statligt stöd till företagsledarulbildning skall utgå under budgetåret 1981/82. Med anledning av atl Bopako administrerar utbildning­en anhåller BFl all stödet flytlas över till Bopako. Angående stödbelop­pets storlek hänvisar BFl till bokbranschutredningens förslag.

Föredraganden

Det är med tillfredsställelse jag konstaterar att ett nytt fackbokhandels­avlal har kommit lill stånd mellan parterna i bokbranschen. Etl fackbok­handelsavtal mellan Svenska bokförläggareföreningen och Bok-, pappers-och kontorsvaruförbundet (Bopako) utgör en väsentlig förutsättning för atl de böcker som ges ul i landel når de läsare som har tillgång till fackbokhan­del. Jag delar bokbranschutredningens uppfattning atl del nya avtalet kan ligga lill grund för fortsatta statliga åtaganden.

Ulredningen föreslår att ett statligt stöd till det s. k. abonnemanget införs. Abonnemanget innebär att bokhandeln lar emol åtminstone ett exemplar av viss del av de nyutgivna böckerna. Jag delar utredningens uppfattning atl förlag och bokhandel genom abonnemangssystemet åtagit sig alt fortsätta med en kulturpolitiskt angelägen uppgift.

Ett statligt slöd lill abonnemanget löser visserligen inle alla problem som är förknippade med litteraturdistribulionen. Det ulgör emellertid elt vä­sentligt komplement till de statliga insatser som görs för utgivningen av litteratur. Genom konstruktionen av utredningens förslag erhålls dessulom ell sammanhängande statligt slöd lill såväl utgivningen som distributionen av god litteratur. Distributionsstödel får en kulturpolitiskt viktig profil genom att del får den siörsta ekonomiska betydelsen för mindre boklådor. Detta innebär all slödel medverkar lill att bevara etl regionalt spritt bok-handelsbeslånd. Genom sin utformning innebär stödet också etl incitament atl låta abonnemanget omfalla främsl de litleraturstödda boktitlarna. Jag ansluter mig därför till utredningens förslag all statligt bidrag bör utgå för att finansiera 23/33 av den rabatt som lämnas av bokförlagen vad avser sådana titlar som har erhållit statligt litteraturstöd. Kostnaderna för della bidrag för budgetåret l98l,/82 beräknar jag lill 1,6 milj. kr. Del ankommer på regeringen atl utfärda närmare bestämmelser härom.

Rent praktiska skäl lalar för att, som ulredningen föreslagit, abonne­mangsrabatten utbetalas till förlagen. Statens kulturråd bör få i uppdrag all precisera förutsättningarna för slödel och i förekommande fall teckna avtal med distributörerna om villkoren för slödel. För förlag som ej är anslutna till fackbokhandelsavtalel men får ta del av litteraturstödet bör detta avtal bli riktningsgivande för de statliga insatserna.

I fråga om kreditslödet lill bokhandeln vill jag anföra följande. Kredit­slödet lill bokhandeln är avsett atl genom särskilda insatser bidra till upprustningen av krisdrabbade boklådor. Den utvärdering av kreditslödets effekter som utredningen har genomfört visar alt stödet under de första

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              115

åren i allt väsentligt haft avsedda effekter. Det har alldeles tydligt underlät­tat ägarbyten av boklådor och därmed påskyndat etl för vissa delar av branschen nödvändigt generationsskifte.

Jag delar utredningens uppfattning att del statliga kreditslödet inte bör permanentas utan skall ses som en tillfällig insats. En ny utvärdering av stödet, som bör komma till stånd efter ytterligare tre år, bör kunna lämna besked om stödets långsiktiga effekter.

Jag ansluter mig lill utredningens förslag atl fullsorlerade boklådor i storstadsförorler skall kunna komma i åtnjutande av statliga krediter lik­som B-bokhandel som nyetableras på orter som helt saknar annan bokhan­del. Även till utredningens förslag att nystartade antikvariat skall kunna erhålla statliga krediter ställer jag mig positiv.

Statens kulturråd påpekar i sitt yllrande att såväl bokkaféer som special-boklådor med inriktning på litteralur inom särskilda språkområden i dag saknar de statliga kreditmöjligheter som den fullsorterade fackbokhandeln har tillgång till. Jag anser atl de slalliga krediterna under vissa villkor i fortsättningen skall kunna användas till att stödja bokkaféer som sprider kvalitetsböcker. Vidare anser jag del lämpligl all boklådor, som specialise­rat sig på våra minoritetsspråk, skall kunna komma i åtnjutande av statliga krediter. Del får ankomma på regeringen all efter förslag från kulturrådet och Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFl) ange de närmare före­skrifter som bör gälla för de statliga kredilinsatserna.

Vad gäller administrationen av kreditstödet föreslår utredningen atl detla även fortsättningsvis skall förvallas av BFl. Ulredningen föreslår vidare ändring i BFLs beslutsordning, så alt lika inflytande i fråga om beslut rörande de statliga krediterna skapas mellan företrädarna för Bo­pako och företrädarna för Bokförläggareföreningen vilket inte heller har mött några invändningar från remissinstansernas sida. Jag finner den före­slagna ändringen i beslutsordningen motiverad.

Med hänsyn till slalens dominerande roll som finansiär av BFLs verk­samhet och den kulturpolitiska betydelsen av insfitutets verksamhet är det enligt min mening lämpligt atl BFLs ordförande utses av regeringen.

Ulredningen har föreslagil alt föriusltäckningsbidraget till Seeligs K-lager slopas. K-lagrel har etl kommersiellt värde för branschen samtidigt som det har kulturpolitisk belydelse. Avsikten med del statliga bidraget har varit alt möjliggöra påbörjandet av denna verksamhet. Med hänsyn härtill anser jag del naturligt att branschen successivt lar över ansvarel för K-lagrets finansiering. Jag förordar därför all del allmänna underskottsbi­draget skall upphöra atl utgå.

För rabatten till bokhandeln bör samma principer som hittills gälla. Del statliga bidraget för att möjliggöra rabatterbjudanden till bokhandeln bör uppgå lill högst 800000 kr. per år och ulgå på försök i ylleriigare tre år. 1 samband med den därpå följande utvärderingen bör med tanke på att det här rör sig om en normal kommersiell verksamhet granskas under vilka betingelser bidraget skulle kunna avvecklas helt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               116

Det finns anledning att i likhet med utredningen fästa vikt vid frågor som rör utbildning för i första hand innehavare av mindre och medelstora boklådor. Jag ansluter mig därför lill utredningens förslag att bidraget till Bopakos utbildningsinsatser får utgå under en period av tre år samt atl det för denna period höjs från nuvarande 119000 kr. lill 300000 kr. per år. På grund av del samband som föreligger mellan utbildning och finansiering bör bidraget som hittills administreras av BFl.

Enligl sina direktiv hade bokbranschulredningen atl utgå ifrån atl de framlagda förslagen i helhet skulle rymmas inom ramen för nu anvisade medel för bokhandels- och litteraturstöd. Utredningen har föreslagit atl de ökade kostnaderna för distributionsstöd och utbildningsinsatser finansi­eras genom slopandet av underskotlsbidraget till K-lagrel saml vissa minskningar av kreditslödet lill bokhandeln och av det statliga litleratur-stödel. Jag har tidigare berört frågan om anslag lill statligt litteraturstöd för budgetåret 1981/82. Med hänsyn lill den pågående utvärderingen av del statliga utgivningsstödet är jag f. n. inle beredd alt förorda en minskning av medlen för detta ändamål. Den reform som här presenteras har möjlig­gjorts genom omprioriteringar inom kulturområdet. Vad gäller bidraget till Seelig ansluter jag mig till bokbranschutredningens förslag och räknar med etl medelsbehov av 800000 kr. som bidrag till bolagels rabatt på bokhan­delns inköp. Regeringen bör bemyndigas alt liksom lidigare år ingå avtal med Seelig om de närmare villkoren för del statliga bidraget. Likaså beräknar jag för utbildningsinsatser ett medelsbehov av 300000 kr. Vad gäller behovel av anslag för kreditgarantier lill bokhandel och för lån för investeringar i bokhandel återkommer jag i del följande. I allt väsentligt har finansieringen av här redovisade åtgärder åstadkommits genom om­prioriteringar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.         godkänna de av mig förordade riktlinjerna för st till bokhan­del,

2.    bemyndiga regeringen att ingå avtal med Aktiebolaget Seelig & Co om användningen av slödel till Seeligs kompletteringslager i enlighet med vad jag har förordat,

3.    till Bokhandelsstöd för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 2700000 kr.

B 30. Kreditgarantier till förlag och bokhandel

 

1979/80 Utgift

697627

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Statliga kreditgarantier för lån till bokförlag utgår enligt förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd. Frågor om kreditgarantier till bokför-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               117

lag prövas av slalens industriverk. För innevarande budgetår får garantier beviljas intill ell belopp av 2 milj. kr.

Statliga kreditgarantier för lån lill bokhandel utgår enligt förordning­en (1977:395) om försöksverksamhet med statligt kredilslöd lill bokhandel. Ansökan om kreditgaranfi lill bokhandel prövas av Bokbranschens finan­sieringsinstitut AB (BFl). För innevarande budgetår får garantier beviljas intill elt belopp av 1,5 milj. kr.

Under budgetåret 1979/80 beslöt statens industriverk om infriande av kreditgarantier till föriag om totall 697627 kr.

Statens industriverk

Sektionen för finansiellt slöd vid statens industriverk föreslår all ramen för beviljande av kredilgaranfier lill förlag för nästa budgetår skall vara oförändrad 2 milj. kr.

BFl

BFl anhåller all statligt kreditstöd till bokhandel skall utgå även under nästa budgetår.

1980 års bokbranschutredning (U 1980:7)

Utredningen föreslår alt del slalliga kreditslödet lill bokhandel utsträcks till atl gälla en period om ytterligare tre år och omfatta fler typer av boklådor än hittills.

Föredraganden

I direktiven lill 1980 års bokbranschulredning (U 1980:07) anförde jag atl i samband med utvärderingen också kreditstödet lill mindre och medel­stora förlag borde kunna behandlas. Utredaren har nyligen påbörjat elt sådant översynsarbele. I avvaktan på utredarens förslag i delta avseende bör ramen för kreditgarantier för lån lill bokförlag nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Jag har tidigare under anslaget Bokhandelsstöd redovisat mina ställ­ningstaganden i fråga om kredilslöd till bokhandel. De förslag jag har förordat innebär atl de statliga insatserna också i form av kreditgarantier lill bokhandel bör fortsätta under en tid av ytterligare tre år. Efter denna lid bör del enligl min mening vara möjligt att göra en bedömning av elt eventuellt fortsatt behov av denna stödform. Även ramen för kreditgaran­tier för lån till bokhandel bör därför nästa budgetår föras upp med oföränd­rat belopp.

Jag kommer i samband med mina ställningstaganden lill det kreditstöd som utgår under anslaget Lån för investeringar i bokhandel att behandla frågan om ändring i de föreskrifter och avtal om utformningen av slödel och om Bokbranschens finansieringsinsliluls AB (BFl) handhavande av detla som fordras vid en fortsalt försöksverksamhet. I det sammanhanget

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               118

kommer jag också alt lägga fram förslag lill förlängning av den lag som behövs för att prövningen av frågor om kredilslöd skall kunna överlämnas till BFl. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.         medge att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m.m. under budgetåret 1981/82 får beviljas intill elt belopp av 2000000 kr..

2.         medge alt statsgaranti för lån till bokhandel under budgetåret 1981/82 får beviljas intill ett belopp av I 500000 kr.,

3.    till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

B 31. Lån för investeringar i bokhandel

1979/80 Utgift                  1993000

1980/81 Anslag                 2400000

1981/82 Förslag                2200000

1 enlighet med riksdagens beslut år 1977 (prop. 1976/77:81. KrU 1976/ 77:39, rskr 1976/77:239) utgår från della anslag statligt slöd lill investering­ar inom bokhandeln. Stödet utgår under en försöksperiod t.o.m. budget­året 1980/81, Slöd kan ulgå i form av avskrivningslån eller i form av investeringslån. Högst hälften av grundbidraget får användas till avskriv­ningslån. Närmare föreskrifter återfinns i förordningen (1977:395) om för­söksverksamhet med statligt kreditstöd till bokhandel. Stödet handhas av Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFl) enligt etl särskilt avtal mel­lan slaten och institutet.

BFl

Enligt BFLs uppfattning har kreditstödet aktivt bidragit till all förhindra nedläggning av boklådor på små och medelstora orter. BFl anhåller därför om att statligt kreditstöd lill bokhandeln skall utgå även under budgetåret 1981/82. Vad gäller kreditslödets storiek hänvisar BFl lill 1980 års bok­branschutredning (U 1980:07).

1980 års bokhranschutredning

Utredningens förslag (Ds U 1980:11) som utförligt redovisas under an­slaget Bokhandelsstöd avser även detta anslag.

Föredraganden

Mina ställningstaganden till 1980 års bokbranschulrednings förslag (DsU 1980:11) Samverkan i bokbranschen, som jag tidigare har redovisat under anslaget Bokhandelsstöd, innebär all försöksverksamheten med kredilslöd lill bokhandel bör fortsätta under ylterligare en treårsperiod.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               119

Jag har vidare förordat att kredilslöd i fortsättningen även bör kunna utgå lill fullsorlerade boklådor i storstadsförorler. nyetablering av B-bokhandel på orter som saknar annan bokhandel, nyetablering av antikvariat samt även bokkaféer och boklådor med särskild inriktning på minoritetsspråk. Med en sådan slörre flexibilitet i användningen av kreditslödet bör stödels kulturpoliliska effekt kunna ökas ytterligare.

Utöver ell nytt dislributionsslöd fill bokhandeln har jag tidigare även föreslagil en kraftig ökning av del statliga bidraget till Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundels (Bopako) utbildningsverksamhet. Med hänsyn till dessa nya statliga åtaganden finner jag del liksom utredningen nödvändigl alt räkna med en viss minskning av slödutrymmet under förevarande anslag. Anslaget bör nästa budgetår föras upp med 2,2 milj. kr.

Vad gäller handhavandet av kreditslödet har jag i överensstämmelse med utredningen och berörda parter funnit det lämpligl all företrädarna för Bopako och företrädarna för Svenska bokförläggareföreningen i ärenden rörande de statliga bidragen får lika inflytande i BFLs styrelse. Som jag tidigare har uttalat finner jag del också lämpligl att ordföranden i institutels styrelse utses av regeringen.

Jag avser senare all föreslå regeringen att utfärda föreskrifter om fortsatt försöksverksamhet med statligt kreditstöd till bokhandel i enlighet med de riktlinjer för utformningen av slödel och BFLs handhavande av della som jag har förordat. Utöver genom nu nämnda föreskrifter bör tillämpningen av stödet liksom hittills även regleras i avtal mellan staten och BFl. Regeringen bör därför bemyndigas att träffa avtal med BFl i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som jag har förordat.

Mina förslag i del föregäende medför alt lagen (1977:485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde bör ges förlängd giltighet. Inom utbildningsdeparte­mentet har därför upprättals förslag lill lag om ändring i denna lag. Försla­get bör fogas lill protokollet som bdaga 12.5.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   antaga förslagel till lag om ändring i lagen (1977:485) om lillfälligt
överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdeparte­
mentets verksamhetsområde.

2.    godkänna all försöksverksamheten med kredilslöd till bokhandel utsträcks till atl gälla till utgången av juni 1984,

3.    godkänna de riktlinjer för ändring av försöksverksamheten med kreditslödet till bokhandel som jag har förordat,

4.    bemyndiga regeringen alt i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat träffa avtal med Bokbranschens finansie­ringsinstitut AB om bolagels handhavande av stödet till bokhan­del,

5.    lill Lån för investeringar i bokhandel budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2 200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

120

B 32. Bidrag till folkbibliotek

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

14586688 18 101000 17 155000

Reservation

460356

Stöd till folkbibliotekens verksamhet utgår enligt förordningen (1975:467) om statsbidrag till folkbibliotek.

Statsbidragen lill lokal folkbiblioleksverksamhet syftar lill att utjämna skillnader i biblioteksstandard mellan kommunerna. Bidragen skall också göra del möjligt atl nå ul till nya grupper med biblioteksverksamhet. Statsbidrag kan utgå för kostnader som avser allmän upprustning, inköp av bokbuss, bokullåning på arbetsplatser, inköp av litteralur på invandrar-och minoritetsspråk samt annan verksamhet som det finns anledning att stimulera med statligt stöd. Statsbidrag får dock inle ulgå för kostnader som avser enbart adminstraliva funktioner. Bidrag lill inköp av bokbuss utgår med hela inköpsbeloppel. För övriga ändamål utgår bidrag med del av kostnaden. Bidrag för samma ändamål kan beviljas en kommun endasi en gång och får därvid fördelas på högst tre år.

Särskilda bidrag utgår lill såväl lokala bibliotek som länsbibliotek och lånecentraler för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

Ur anslaget utgår vidare bidrag till Tornedalens bibliotek och till biblio­teksverksamhet bland svenskar i utlandet saml lill vissa gemensamma ändamål i folkbiblioleksverksamheten.

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Statens

Före-

 

Lokal biblioteksverk-

 

kulturråd

draganden

1.

 

 

 

 

samhet

13010000

+ 2091000

-955 000

2.

Inköp av litteratur pä invandrar- och

 

 

 

 

minoritetsspråk

4473 000

+   .581000

of.

3.

Tornedalens bibliotek

150000

+     20000

+    9 000

4.

Biblioteksverksamhet bland svenskar i ut-

 

 

 

 

landet

22000

•      +   203000

of.

5.

Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens verk-

 

 

 

 

samhet

446000

+    58000

of.

 

 

18101000

+2953000

-946000

Statens kulturråd

Regeringen tillsatte i december 1979 en kommitté (U 1979:17) med uppdrag all bl. a. göra en karlläggning av folkbibliotekens verksamhet och lägga fram förslag om den framtida inriktningen av den statliga bidragsgiv­ningen lill folkbiblioteken. 1 avvaktan på utredningens förslag föreslår

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              121

kulturrådet för budgetåret 1981/82 inga större reformer på folkbiblioteks-området.

1.   Syftet med den statliga bidragsgivningen lill den lokala biblio­
teksverksamheten är bl. a. att utjämna skillnaderna i biblioteksstan­
dard kommunerna emellan och atl stimulera de kommunala biblioteken atl
genom nya verksamhetsformer nä ut till nya grupper av låntagare.

Kulturrådet föreslår liksom föregående budgetår en ändring av bestäm­melserna för bidragen för inköp av bokbussar. Bidrag utgår f.n. med hela inköpskostnaden. Under budgetåret 1979/80 erhöll endasi fyra kom­muner bidrag. Del ringa antalet ansökningar uppges bero på de höga driftkostnader som följer med bokbussverksamhelen. Bidraget bör därför enligt kulturrådels förslag ulgå för endast halva inköpskostnaden. Därut­över bör bidrag även kunna ges lill driftkostnader för bokbussverksamhel under en period av högst tre år.

Rådet anser alt del finns anledning atl även i fortsättningen lämna bidrag till inköp av litteralur för bokbussar. Bidrag har hittills utgått till kommuner som samtidigt ansökt om bidrag till inköp av bokbuss.

Bidraget lill allmän upprustning är mycket eftertVågal. Enligl rådet är ylterligare ett stort antal mindre kommuner i behov av en allmän upprustning av mediebeståndel.

Företagna utvärderingar har visat atl man endasi delvis lyckats med biblioteksverksamhet på arbetsplatser. Enligt rådet beror delta delvis på att man inle salsal tillräckliga resurser och inte heller förankrat verksamheten tillräckligt väl hos de fackliga organisationerna. Rådet anser det angeläget atl bidragsgivningen lill delta ändamål kan fortsätta.

Fr.o.m. budgetåret 1979/80 har som följd av den s.k. barnkulturrefor­men anslagsposten tillförts ylterligare medel, nämligen för barn- och ungdomsbiblioteksverksamhet. Intresset för ökade satsningar på delta område är myckel stort, men riskerar enligt rådet att minska på grund av de begränsade möjlighelerna all ge bidrag.

Med tanke på folkbiblioteksutredningens uppdrag atl utreda formerna för den statliga bidragsgivningen lill folkbiblioteken anser kulturrådet del nödvändigl alt ytterligare medel tillförs bidraget till projektverk­samhet. Rådet finner det angelägel alt kunna stödja de kommunala kulturnämnder som vill medverka i alt finna nya former för utveckling av biblioteksverksamheten. Rådet föreslår en ökning med 400000 kr. för försöksverksamhet i samarbete med folkbiblioleksutredningen. Totall för anslagsposten begär rådet 2091 000 kr., varav I 691 000 kr. utgör kompen­sation för kostnadsutvecklingen. (+2091 000 kr.)

2.   Bidragen lill inköp av litteratur pä invandrar- och mi­
noritetsspråk avser uppbyggnaden av ett dylikt mediebestånd vid
lokala bibliotek, länsbibliotek och lånecentraler enligt en plan som fram­
lades gemensamt av lilteraturulredningen (U 1969:49) och invandrarulred-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               122

ningen (In 1969:22). Kulturrådet har år 1979 gjort en undersökning av folkbibliotekens servicenivå för invandrare och minoriteter. Resultatet visar att servicen till de slörre invandrargrupperna avsevärt förbättrats genom tillkomsten av statsbidraget. Slora svårigheier föreligger enligt rådet emellertid för de mindre språkgrupperna, framför allt från asiatiska länder. Rådet räknar med alt bidragen i fortsättningen i större utsträckning destineras till länsbibliotek och lånecentraler för centrala inköps- och kalalogiseringsålgärder avseende litteratur för mindre språkgrupper. Rå-del begär i huvudsak kompensation för ökade bokpriser. (+ 581 000 kr.)

3.    Övertorneå kommun övertog år 1980 ansvarel för den primärkom­munala delen av Tornedalens bibliotek. 1 samband därmed utfär­dade kulturrådet nya bestämmelser för bidragsgivningen. Bibliotekels re­gionala och centrala funkfioner bekostas med statsbidrag. Rådet begär kompensation för kostnadsökningar. (+ 20000 kr.)

4.    För biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandel har lämnats bidrag lill dels svenska utlandsförsamlingar, dels Svenska kyrkans i utlandet läsrum med bibliotek i cirka 25 hamnstäder.

Kulturrådet har under våren 1980 gjort en översyn av behovet av biblio­teksservice lill svenskar i utlandet. Rapporten visar alt mellan 20000 och 30000 svenskar under en tid överstigande elt år är bosatta i utlandel, varav en slor andel är medföljande barn. För framför allt barnens språkliga utveckling är det av stor betydelse att de får någon form av biblioteksser­vice med böcker på svenska.

Kulturrådet föreslär att en försöksverksamhet med biblioteksservice till svenskar i ullandel kommer till stånd. Försöket planeras genomföras un­der medverkan av handelsflottans kultur- och fritidsråd genom Sjömans­biblioteket i Göteborg, Riksföreningen Sverigekontakt och de svenska ambassaderna. Rådet avser atl när synpunkler på utredningen inhämtats komma in till regeringen med förslag om den närmare utformningen av försöket. För budgetåret 1981/82 föreslår kulturrådet för ändamålet en ökning av anslagsposten med 200000 kr. ulöver kompensation för kost­nadsutvecklingen. (+203000 kr.)

5.  Rådet föreslår att bidraget till gemensamma ändamål i folk­
biblioteksverksamheten m.m. som till cirka hälften utgår för ut­
givning av centralt producerade bibliografiska hjälpmedel och publika­
tioner räknas upp med hänsyn lill kostnadsutvecklingen (+ 58000 kr.).

Föredraganden

Jag kommer under anslaget Bidrag lill regional biblioteksverksamhet atl föreslå alt slaten åtar sig del ekonomiska ansvaret för depäfunktioner vid folkbiblioteken. Jag kommer även atl förorda all detla nya statliga åta­gande bör finansieras genom omfördelning av medel som nu under föreva­rande anslag utgår till lokal folkbiblioleksverksamhet. Jag har därför räk­nat med en motsvarande minskning av medel under denna anslagspost.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

123

Mot bakgrund av folkbiblioleksutredningens pågående arbete finner jag i övrigt inle anledning alt föreslå några ändringar i de bidragsformer som gäller f. n. Jag har räknat med viss kompensation för kostnadsutvecklingen i fråga om Tornedalens bibliotek. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 17 155000 kr.

B 33. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

8872000

9160000

10944000

Det statliga stödet till länsbibliotek och lånecentraler har förändrats och byggts ut fr.o.m. budgetåret 1979/80 (prop. 1978/79:100 bil. 12, KrU 1978/ 79:24, rskr 1978/79:234).

Bidrag till regional biblioteksverksamhet utgår enligt förordningen (1975:467) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken ulgör 150 grundbelopp. Beloppets storiek fastställs äriigen av regeringen. Innevaran­de budgetår uppgår beloppet lill 93700 kr. För verksamheten vid varje länsbibliotek beräknas lägst fein och högst sju grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppen.

För verksamhet som lånecentral utgår innevarande budgetär till stads­biblioteken i Malmö och Slockholm vardera 873000 kr. och till Umeå stadsbibliotek 384000 kr.

Efter regeringens bemyndigande tillkallade chefen för utbildningsdepar­tementet den 13 december 1979 en kommitté (U 1979:17) rörande folkbib­liotekens verksamhet'.

Kommittén, som har antagit namnet folkbiblioleksutredningen, har den 24 september 1980 överlämnat promemorian Depåfunktioner vid folkbib­lioteken.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens kul-

Före-

turråd, folk-

draganden

biblioteksut-

 

redningen

 

1. Länsbibliotek

2.        Lånecentraler

3.        Depåbibliotek

Anslag enligt stats­budgeten

7 731000 2 130 000

9861000

9160000

+ 638000 + 725 000 +   850000

+2213000

of. + 128000 +  955 000

+ 1083000

+ 1784000

' Rektorn Birgit Rodhe. ordförande, riksdagsledamöterna Anna Eliasson. Elisabeth Fleelwood och Åke Green. sociologen Barbro Jansson, sekreteraren Kent Johans­son samt kanslichefen Jan Ristarp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               124

Folkbiblioteksutredningens förslag rörande depåbibliotek

Förslag om depåbibliotek vid lånecentraler har lidigare framlagts av slalens kulturråd i rapporten (1978:1) Regionala biblioteksuppgifler saml i rådets anslagsframställningar för föregående och innevarande budgetår. Frågan togs upp i 1979 års och 1980 års budgetpropositioner. I förra årets budgetproposition uttalade föredraganden att frågan krävde ytterligare överväganden och borde belysas av folkbiblioleksutredningen.

Utredningen har till regeringen överlämnat promemorian Depåfunk-fioner vid folkbiblioteken med förslag om depäfunktioner vid landets tre lånecentraler i Malmö, Slockholm och Umeå. Depåbiblioteken föreslås fä fyra funktioner gentemot de primärkommunala folkbiblioteken:

1.   insamling och lagerhållning av sådan litteratur som biblioteken öns­
kar avhända sig,

2.    omfördelning (clearing) av insamlad litteratur till bibliotek som sak­nar den och i annal fall om möjligt genom köp skulle förvärvat den,

3.    fjärrlån av sådant material som lokalt inte permanent efterfrågas samt

4.    vägledning och rådgivning vid gallring av äldre bokbestånd.

Enligt kommittén medför upprättandet av depäfunktioner en avsevärd besparing vid de lokala folkbiblioteken, för den första fyraårsperioden beräknad till totalt ca 4 milj. kr. per år. Kostnaden för depåbiblioteksverk­samheten beräknar kommittén för budgetåret 1981/82 till sammanlagt 850000 kr. Kommittén anser atl depåbiblioteksverksamhelen i sin helhet bör finansieras med statliga medel. Den bör enligt kommittén nämligen uppfattas som en förlängning av lånecentrals verksamheten.

Statens kulturråd

1.        Kulturrådet upprepar sitt i föregående års anslagsframställning fram­lagda förslag om en utökning av antalet grundbelopp till länsbibliotek. Enligt rådet har vid elt stort antal länsbibliotek inrättats nya tjänster, framför allt med inriktning på barn- och ungdomsområdet. Därigenom har statens andel av den totala kostnaden för den regionala biblioteksverksam­heten sjunkit till i genomsnitt ca 30 %. Vid de enskilda länsbiblioteken varierar statsbidragels andel mellan 21 och 45 %. Rådet finner del angelä­gel att kunna ge etl ökat antal grundbelopp lill sådana länsbibliotek som gjort särskilda satsningar inom den regionala verksamheten. (+638000 kr.)

2.   Vid uppräkningen av bidraget lill lånecentralerna bör enligl rådet hänsyn tas till de kommunala löne- och hyreshöjningarna. För anslut­ning av centralerna lill det datorbaserade bibliotekssystemet LIBRIS ge­nom terminaler för litteratursökning begär rådet en ökning med 150000 kr. (+725000 kr.)

3.   1 avvaktan på folkbiblioteksutredningens förslag om depåbibliotek föreslår rådet i anslagsframställningen atl för budgetåret 1981/82 500000 kr. ställs till förfogande för detla ändamål.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               125

Efter remiss har kulturrådet avgivit yttrande över folkbiblioteksutred­ningens förslag angående depåbibliotek. Rådet tillstyrker all tre depåbib­liotek inrättas fr.o.m. budgetåret. 1981/82 i enlighet med utredningens förslag men anser att det av utredningen föreslagna anslaget om 850000 kr. behöver ökas till 955 000 kr., i huvudsak på grund av alt kostnaderna för lokaler, utrustning och expenser bedöms bli större än vad utredningen räknat med. 1 fråga om finansiering av förslaget inom befinlliga slalliga resurser på området förklarar kulturrådet sig berett alt la ansvar för en minskning av anslaget lill lokal folkbiblioleksverksamhet. Rådet anser att de tillgängliga medlen under nämnda anslag i så fall bör fördelas på de olika ändamålen proportionellt till de senaste årens bidragsfördelning under förutsätlning att ansökningarna i fortsättningen ger samma bild av folkbib­liotekens behov av statligt stöd som hittills.

Föredraganden

1 föregående års budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 117) anförde jag atl jag räknade med atl frågan om depåbiblioleksverksamhet skulle bli behandlad i folkbiblioleksutredningens (U 1979:17) arbete. Ul­redningen överlämnade i september 1980 en promemoria angående depå­funktioner vid folkbiblioteken med förslag om depäfunktioner vid landels tre lånecentraler.

Enligt kommittén skulle upprättandet av depåfunktioner medföra en avsevärd besparing vid de lokala folkbiblioteken, för den första fyraårspe­rioden beräknad lill totalt ca 4 milj. kr. per år. Kostnaden för depåbiblio­teksverksamhelen beräknar kommittén lill 850000 kr. per år. Kommittén anser att verksamheten bör uppfattas som en förlängning av lånecentrals-verksamheten och således i sin helhet finansieras med statliga medel.

För egen del finner jag det angeläget att folkbibliotekens mediebestånd på effektivaste sätt kan utnyttjas i bibliotekens lotala läneverksamhet. Depäfunktioner med syfte alt omfördela lokall övertalig litteratur till bib­liotek som saknar den och i annat fall om möjligt genom köp skulle förvärva den kan enligt min bedömning därför vara en viktig ralionalise-ringsålgärd.

De besparingar som på det sättet kan åstadkommas kommer i sin helhet den kommunala biblioteksverksamheten lill godo. Av organisatoriska och praktiska skäl kan del trots detla vara rimligt alt staten svarar för finansi­eringen av depäverksamheten om denna förläggs i anslutning till lånecen­tralerna.

Jag förordar därför i enlighet med utredningens och kulturrådets förslag att depåfunktioner inrättas fr.o. m. budgetåret 1981/82 vid lånecentralerna i Malmö, Slockholm och Umeå.

Jag finner det emellertid med tanke på de betydande besparingar som därigenom kan tillgodogöras folkbiblioteksväsendel befogat att detta nya slalliga åtagande finansieras genom omfördelning av de statliga medel som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               126

f. n. utgår för bidrag lill lokal folkbiblioteksverksamhet under föregående anslag. Mitt förslag om finansiering överensstämmer med vad folkbiblio­leksutredningen och kulturrådet har förordat. Kulturrådet har i yttrande över utredningens förslag anfört atl rådet är berett att ta ansvar för denna minskning av medelsutrymmel. Rådet har vidare uttalat att fördelning av befinlliga resurser bör ske i proportion lill bidragsfördelningen under de senaste åren. Hänsyn bör enligt rådet dock tas till bibliotekens aktuella behov såsom de avspeglar sig i lill rådet inkomna ansökningar. Jag tillstyr­ker för egen del elt sådanl förfaringssätt. Jag finner i del sammanhanget anledning att erinra om vad riksdagen (KrU 1979/80:26, rskr 1979/80:249) har uttalat om all den uppsökande verksamheten - här exemplifierad med arbetsplalsutlåning och bokbussverksamhel - är så viktig att den också under den tid dä ulredningen arbetar bör fortlöpande uppmärksammas från regeringens och kulluiTådets sida.

Vid min medelsberäkning har jag utgått från den kostnadsbedömning som kulturrådet i sitt yllrande har redovisat. För inrättandet av depåbiblio­tek har jag således beräknat en ökning med 955000 kr.

Mot bakgrund av alt olika angelägna ändamål konkurrerar om ett be­gränsat medelsutrymme är det enligl min mening av särskild vikt att verksamheten utformas på elt säll som gör del möjligt all hålla kostnadsra­men även i fortsättningen på den nu föreslagna nivån. Det bör ankomma på kulturrådet atl la de initiativ som fordras för genomförande och fortlö­pande uppföljning av depäfunktioner enligl de riktlinjer som jag har föror­dat.

Vid beräkning av medelsbehovel för bidraget till länsbibliotek har jag utgått från ett grundbelopp av 93 700 kr. Antalet grundbelopp bör även nästa budgetår vara 150.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.         godkänna vad jag har anfört om depåfunktioner vid lånecentra­lerna i Malmö, Slockholm och Umeå,

2.    lill Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1981/ 82 anvisa elt förslagsanslag av 10944000 kr.

B 34. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift                 '3 804237

1980/81 Anslag                7812000

1981/82 Förslag                8576000

' Avser verksamheten under tiden den 1 januari-den 30 juni 1980. Medel för verksamheten den 1 juli-den 31 december 1979 anvisades under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.

Talboks- och punklskriftsbiblioteket (TPB) inrättades den 1 januari 1980 då biblioteksverksamheten inom Synskadades riksförbund (SRF) över­fördes lill statligt huvudmannaskap.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

127

Enligt förordningen (1979:1073) med instruktion för talboks- och punklskriftsbiblioteket har TPB till uppgift alt i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för atl synskadade och andra handikappade får tillgång till litteratur. Det åligger biblioteket särskilt atl framställa och låna ut talböcker och punktskriflsböcker samt att lämna information och råd inom sitt verksamhetsområde. 1 fråga om utlåningen av talböcker skall TPB inrikta sin verksamhet på alt fungera som lånecentral.

Biblioteket leds av en styrelse som tillsätts av regeringen. Inom bibliote­ket finns enheter för produktion (förvärv), utlåning, studielitteralurser-vice, för utveckling och information saml ett kansli för gemensamma funktioner m. m.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

 

 

TPB

 

Före­draganden

18,5 34

 

+ 1,5 + 2.5

of. of.

 

52,5

+4

of.

.\nslag

 

Lönekostnader

5 676000

+1 273 000

+ 538000

därav engångsulgifter

(-)

( +

56000)

(-)

Sjukvård

10000

 

of.

of.

Reseersättning

_l

+

226 700  •

+ 182000

därav utrikes resor

(->

( +

30000)

(-1

engängsutgifter

(-)

( +

10000)

(-)

Lokalkostnader

1046000

+

397 200

+ 388000

Expenser

1080 000

-

11 600

-199000

därav engängsutgifter

(150000)

(-

79000)

(-1.50000)

Produktionskostnader för

 

 

 

 

sludielitteratur

-

+

30000

+ 30000

Besparingar

-

 

-■

-175U00

 

7 812 000

+ 1916000

+764000

' Under 1980/81 uppfört under Expenser

~ TPB:s förslag till besparingar ingår i de redovisade beloppen under resp, anslags­post.

Talboks- och punktskriftsbiblioieket

Antalet registrerade synskadade har ökat med 5-10 % per år under de senaste åren. Ökningen av gruppen synskadade tillsammans med ett ökal utnyttjande av talböcker inom andra låneberältigade grupper för med sig en ökad efterfrågan på TPB:s tjänster. En fortsatt utbyggnad av talboks-verksamheten ute i landet beräknas leda lill en fortsalt ökning av de förmedlade lånen till bibliotek och andra låneförmedlande institutioner. De förmedlade lånens andel i den totala utlåningen har ökal från ca 22% år 1977 lill ca 38% år 1980. Den totala utlåningen beräknas öka från ca 114000 Ullan år 1979 till ca 120000 ullan år 1980. Ökningen beräknas helt hänföra sig lill förmedlade lån.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               128

Staten och Stockholms kommun har slutit avtal om att kommunen fr. o.m. den I juli 1981 tar över ansvaret för direklutlåningen lill låntagare i Stockholm. Denna direklullåning ulgör f. n. ca 35 % av den totala utlåning­en. 1 samband med överföringen överlåter staten mot ersättning elt grund­bestånd av högst 15000 lalboksexemplar från TPB till Stockholms stads­bibliotek.

Frågan om talboks- och punktskriflsförsörjningen i landel som helhet i ett mer långsiktigt perspektiv utreds av lalbokskommiltén (U 1979:02).

1.         Pris- och löneomräkning m.m. (+ I 086400 kr.).

2.         De besparingar som TPB enligt huvudalternativet har redovi­sat innebär i första hand atl medlen för semestervikarier minskar saml atl vissa kostnader för köp av tjänster får belasta anslaget Produktionskost­nader. Konsekvenserna därav blir atl utlåningsservicen i fråga om tal­böcker försämras under vissa perioder med eftersläpning i den praktiska hanteringen av böckerna och etl sämre utnyttjande av bokbeståndet.

En belastning av produklionsanslagel medför minskat utrymme för pro­duktion av talböcker och punktskriflsböcker.

3.         TPB saknar Ln. en tryckt grundkatalog över beståndet av talböcker på kassett. En sådan kalalog är en förutsättning för etl rationellt utnyttjande av det samlade bokbeståndet i funktionen som låne­central. TPB begär under anslaget Produktionskostnader medel för fram­ställning av en grundkatalog i samarbete med Bibliotekstjänst AB och med utnyttjande av företagels bibliografiska databas (BUMS). Förarbetet med genomgång av bokbeståndet och inläggning av uppgifter i databasen krävs som en engångskostnad en bibliotekarie pä halvtid under 12 månader (+56000 kr.).

4.    TPB finner del angelägel all börja producera talböcker på in­vandrarspråk. i elt första skede på finska (100 titlar) samt grekiska, turkiska och serbokratiska (sammanlagt 100 titlar). 1 fråga om de finska böckerna skall inläsningar införskaffas från Finland. För arbetet krävs ytteriigare personal och medel för konsultmedverkan (+ 106000 kr.).

5.    TPB räknar med all kunna öka ambitionsnivån för förvärv av talbokstillar under budgetåret 1981/82 inom ett realt oförändrat produktionsanslag. Därutöver begärs medel för en ytterligare höjning upp till 1 600 titlar vilket förutsätter ytterligare personal som till viss del beräk­nas kunna tillgodoses genom omfördelning inom biblioteket. Behovel av helt ny personal beräknas uppgå till en halv tjänst som redigerare och en halv tjänst som biträde (+ 101900 kr.).

6.    För all stimulera punktskriflsläsandet bör TPB få medel för att ge ut en punktskriftstidskrift som presenterar litteratur m. m. Personal­behovet för della saml andra lässtimulerande insatser beräknas motsvara en halvtidstjänst. Därutöver beräknas 10000 kr. för författararvode. (+69600 kr.)

7.    Medel begärs för atl tjänster skall kunna inrättas för tre befattnings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               129

havare som tidigare varit arkivarbetare och för vilka fr.o.m. den I juli 1980 har inrättats arvodestjänster med lönebidrag från arbets­marknadsverket (+ 175200 kr.). För en fjärde tjänst beräknas en omfördel­ning kunna ske inom biblioteket.

8.    Vid utökad personal behövs ytterligre medel för sjuk- och semester­vikarier (+64000 kr.).

9.    Föreslagen personalökning gör all del av engångsanvisningen under anslagsposten Expenser bör omsättas. Vidare bör en del permanentas till följd av kostnaderna för hyllor vid den kontinuerliga ökningen av bokbe­ståndet.

 

10.         Medel för resor är innevarande budgetår uppförda under posten Expenser och bör fr. o. m. budgetåret 1981/82 föras upp under en särskild post. Den föreslagna personalökningen för med sig behov av ytteriigare medel för resor, främst vad gäller arbetet med grundkatalogen och invan-drarlalböcker. (+ 31000 kr.)

11.         Den produktion av studielilteralur som TPB svarar för finansieras med medel från arbetsmarknadsverket. Medlen utbetalas till TPB långt senare än när leverantörernas fakturor förfaller lill betalning. TPB måste emellertid betala leverantörerna i avvaktan på ersättningen från arbets­marknadsverket. Dessa utbetalningar sker f. n. från TPB:s anslag för pro­duktionskostnader. Detta medför en avsevärd belastning av anslaget vilkel hindrar biblioteket från atl använda anvisade medel för produktion av litteratur för den allmänna biblioteksverksamheten. TPB har mot denna bakgrund i en särskild skrivelse - med ändring av vad som föreslagils i anslagsframställningen - hemställt att en särskild förslagsvis betecknad anslagspost förs upp under förevarande anslag för in- och utbetalningar avseende kostnader för produktion av studielilteralur. För all kunna finan­siera mindre underskott som kan uppkomma genom atl påbörjad produk­tion av studielilteralur i efterhand visar sig ej kunna finansieras med externa medel föreslår TPB alt anslagsposten förs upp med ett belopp av 30000 kr. TPB:s anslag för produktionskostnader föreslås minskas med motsvarande belopp. (+ 30000 kr.)

Statens kulturråd

Kulturrådet som har avgivit yttrande över TPB:s anslagsframställning finner den höjning av ambitionsnivån som avspeglas i TPB:s redovisade verksamhetsplanering tillfredsställande. Enligt rådet fordras att förstärk­ningar av TPB:s resurser kommer till stånd, i huvudsak i enlighet med vad som föreslås i anslagsframställningen. För folkbiblioteken som skall svara för den direkta kontakten med lalbokslånlagarna på lokal nivå är det angeläget att TPB får resurser för att kunna fungera som lånecentral och deposilionsbibliotek för talböcker.

9   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   130

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för talboks- och punktskriftsbibliolekets (TPB) verksamhet under detta anslag beräknas med utgångspunkt i huvud­förslaget, dvs. med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräk­nat med löne- och prisomräkning. Besparingen uppgår sammanlagt till 175000 kr. Del bör ankomma på TPB att i anslutning lill all myndigheten redovisar sina förslag till regleringsbrevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under della anslag.

I föregående års budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12) anförde jag alt ökade insatser skulle kunna göras för atl i fråga om talböcker inrikta TPB:s verksamhet mot funktionen som lånecentral. Del är därför med tillfredsställelse som jag konstaterar all avtal om den lokala talboksförsörj­ningen i Slockholm nu har träffals mellan staten och Stockholms kommun. Avtalet innebär bl. a. att staten mol viss ersättning överlåter åt kommunen elt grundbeslånd av högst 15000 talböcker samt all Stockholms kommun senast fr.o.m. den 1 juli 1981 övertar direktullåningen av talböcker lill enskilda personer bosatta i kommunen. Enligl avtalet upphör fr.o.m. denna lidpunkt TPB:s ansvar för direktutlåning av talböcker lill låntagare inom Stockholms kommun.

Bibliotekets studielilteralurenhel anlitas av arbetsmarknadsverket för framställning av studielilteralur för studerande med särskilt utbildningsbi­drag samt av facklitteratur för yrkesverksamma. Beslutsordningen och rutinerna för ersättning lill TPB är komplicerade och medför en temporär belastning av TPB:s produklionsanslag som visat sig hindra användningen av TPB:s medel för lilteralurframställning. Den av biblioteket föreslagna lösningen med en förslagsvis betecknad anslagspost bör därför fr.o.m. nästa budgetår lillämpas. För alt framställningen av studielilteralur skall kunna ske enligl de principer som biblioteket föreslår bör visst underskott kunna läckas med medel från denna anslagspost. Posten bör därför föras upp med etl belopp av 30000 kr.

Vid beräkningen av medelsbehovet har jag utgått från att 105000 kr. av en engångsanvisning om 150000 kr. permanentas under förevarande an­slag, medan övriga 45000 kr. förs över till anslaget Talboks- och punkt­skriftsbiblioieket: Produktionskostnader.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 8576000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen'

all lill Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 8576000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

131

B 35. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

'3655 878 10114000 11769000

Reservation

281122

' Avser verksamheten under tiden den 1 januari-den 30 juni 1980. Medel för verksamheten den 1 juli-den 31 december 1979 anvisades under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.

Ur anslaget bestrids kostnader för talboks- och punktskriflsbibliolekels (TPB) produktion av talböcker och punktskriflsböcker saml kalaloger och annal informationsmaterial. Av anslaget beräknas innevarande budgetår ca 5,8 milj. kr. användas för framställning av talböcker och ca 3,5 milj. kr. för framställning av punktskriflsböcker.

Efter regeringens bemyndigande tillkallade chefen för utbildningsdepar­tementet den 21 april 1977 en kommitté (U 1977:05) med uppdrag att utreda frågan om samhällets insatser på videogramområdel.'

Utredningen har överiämnal delbetänkandet (DsU 1980:9) De hörsel­handikappade och videogrammen.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

TPB, video-

Före-

 

 

gramutred-

draganden

 

 

ningen

 

1. Produktionskostnader

 

 

 

för talböcker och

 

 

 

punktskriflsböcker

 

 

 

m.m.

10114 000

+2880000

+ 1 155000

2. Bidrag till Sveriges

 

 

 

dövas riksförbund för

 

 

 

produktion av video-

 

 

 

gram för döva

(250000)'

+   700000

+  500000

 

10114000

+3 580000

+ 1655000

' Budgetåret 1980/81 anvisat under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

TPB räknar med att under innevarande budgetår låta framställa ca I 250 nya talbokstillar och ca 300 nya punktskriflslillar. För den lekniska fram­ställningen av talböcker och punktskriflsböcker anlitas utomstående pro­ducenter då TPB inte har egna produktionsresurser.

1.         Prisomräkning 1315000 kr.

2.         TPB begär totalt en ökning av anslaget utöver prisomräkning med 1565000 kr.

' Författaren Per Olof Sundman, ordförande, riksdagsledamöterna Anders Björck och Lennart Bladh, producenten Margareta Ingelstam samt administrative chefen Gunnar Ström.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  132

3.         För framställning av en tryckt grundkalalog med utnyttjande av Bib­liotekstjänsts AB bibliografiska databas behövs en engångsanvisning. Kostnaderna hänför sig till omprogrammering. tryckkostnader m.m. (+225000 kr.).

4.         Kostnaderna för framställning av talböcker på finska (ca 100 titlar) saml grekiska, turkiska och serbokroatiska (sammanlagt ca 100 titlar) beräknas uppgå till 620000 kr.

5.         TPB finner det angeläget att ylterligare öka framställningen av nya talbokstillar. Ambitionsnivån bör för budgetåret 1981/82 sällas lill ca I 600 titlar (+635000 kr.). En viss ökning från 1 250 titlar beräknas kunna ske inom ramen för innevarande budgetårs anslag efter prisomräkning.

6.         Ökade medel behövs för produktionen av en litterär tidskrift i punktskrift (+85000 kr.).

7.         TPB hänvisar till all den lekniska produktionen av talböcker och punktskriflsböcker upphandlas från externa leverantörer samt alt leve­ranstiderna kan uppgå lill elt par månader avseende talböcker och sex månader avseende punktskriflsböcker. Därför behöver biblioteket mol slutet av budgetåret göra beställningar som kommer alt belasta nästföl­jande budgetårs anslag.

TPB begär ett bemyndigande all budgetåret 1981/82 få lägga ut beställ­ningar av talböcker, punktskriflsböcker och vissa tryckta publikationer som belastar anslaget budgetåret 1982/83 uppgående fill ett värde av 2,5 milj. kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet stöder bibliotekels förslag i allt väsentligt. Rådet framhåller särskilt viklen av alt en tryckt grundkalalog över bibliotekels bestånd av talböcker produceras ulan dröjsmål. Rådet finner det vidare synnerligen angeläget att TPB får resurser för alt producera talböcker på invandrar­språken, såväl på nordiska som på övriga invandrarspråk. Slutligen föror­dar rådet ökade resurser för atl TPB under budgetåret 1981/82 kan uppnå en höjning av antalet nya talbokstitlar till I 600.

Videogramulredningens   förslag   rörande   videogram   för döva.

Bakgrund

Det finns i Sverige ca 10000 människor som är födda döva eller med en så svår hörselnedsältning alt de inte fått en spontan språkutveckling, och som därför har svårigheter alt tala och skriva svenska. Emellertid har döva och hörselskadade utvecklat ell eget språk, teckenspråket. Teckenspråket har hitfills i slor utsträckning begränsats lill direktkommunikation, då inget tillfredsställande grafiskt system har funnits alt tillgå. Med videogrammen har man i dag fått tillgång till en teknik som medger dokumentation och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               133

vidgad kommunikation på detta språk. Även om filmen erbjuder vissa möjligheter i detta avseende, har videotekniken fördelen atl man direkt med videospelarens hjälp kan gä tillbaka, se, fundera och ändra precis som med en skriven text. Genom videotekniken har den som arbetar med teckenspråk samma möjligheler att granska och bearbeta egna uttryck som den som arbetar med skriftlig framställning.

Videogramverksamhel för döva bedrivs L n. i huvudsak i Sveriges dövas riksförbunds (SDR) regi vid förbundels folkhögskola, Västanviks folkhög­skola i Leksand. Till en början användes en enkel utrustning lill atl göra inspelningar med elever vid skolan. År 1976 föreslog handikapputredning­en (S 1966:38) i sitt betänkande (SOU 1976:20) Kultur åt alla att SDR skulle beviljas bidrag till teknisk utrustning för videogramverksamhel. Med hjälp av bidrag från allmänna arvsfonden och insamlade medel kunde SDR bygga ul sin videosludio i Västanvik. De senaste åren har man haft en programproduktion på teckenspråk omfattande läromedel, litteratur, te­ater, aktuell information, m.m. De program som hittills framställts för användning i specialskolor för döva har producerats bl. a. med medel från olika statliga myndigheter. Vissa program har helt bekostats av SDR. Genom riksdagens beslut (prop. 1978/79:143, KrU 1978/79:30, rskr 1978/ 79:336) erhöll SDR för budgetåret 1979/80 ell statligt anslag på 250000 kr. för att producera program för döva barn. Budgetåret 1980/81 utgår ell lika stort belopp från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Videogramutredningen

Samhället erkänner numera allmänt teckenspråket som de dövas eget språk. Ulredningen anser att de döva måsle få möjligheter atl själva dokumentera och utveckla teckenspråket. Därför föreslås all staten me­delst åriiga bidrag till SDR gör det möjligt för förbundel alt bedriva en fast organiserad produktion av videogram för döva. Genom en egen video-gramproduklion får de möjlighet all sprida information, underhållning, debatt m. m. på sitt eget språk, varigenom förutsättningar skapas för att utveckla en egen språkkullur. Del bör ankomma på de dövas egen organi­safion alt ansvara för och planera produktionen både med avseende på innehåll och utformning. På samma sätt bör SDR också ombesörja utlåning och distribution av videogrammen.

Utredningen föreslår atl programverksamheten under en period av tre år byggs ut lill atl omfatta ca I 200 minuter per år, dvs. 40 halvlimmespro-gram, till en total kostnad av drygt 3 milj. kr., varav del slalliga bidraget bör täcka 70%. Ulredningen förordar också alt upphovsrätlsutredningen (Ju 1976:02) lar upp de upphovsrältsliga problem som aktualiseras i sam­band med användning av videogram för döva och gravt hörselskadade.

Det understryks i utredningen alt etl ekonomiskt slöd från samhällets sida lill en videosludio för döva på intet sätt får undandra Sveriges Radio och olika informationsgivare ansvarel all göra sina program och sitt infor-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               134

mationsulbud tillgängligt för de döva. Ledig produktionskapacitet vid SDR:s studio kan t. ex. mot ersättning ställas lill förfogande för anpassning av speciell information till de döva.

Utredningen ställer sig positiv till ökade resurser för produktion av läromedel i videogramform vid Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för hörselskadade i Örebro (RPH-HÖR). Denna produktion bör inriklas på alt tillgodose läromedelsbehov inom all undervisning av gravt hörselskada­de och döva. I satsningen innefattas förutom läromedel på teckenspråk också videogram för landets ca 5000 vuxendöva. Dessulom bör SDR:s nuvarande produkfion av leckenspräksprogram för barn öka. och ökning­en bör finansieras av staten genom årliga bidrag.

Eftersom många hörselskadade och alla döva står ulan möjligheler att tillgodogöra sig svenskproducerad film, föreslår utredningen att särskilda resurser ställs till förfogande för atl äriigen låta texlsälta och lill videogram föra över ell antal nya och äldre svenska filmer. Anslaget bör vara i storleksordningen 150000 kr., vilket f.n. motsvarar kostnaderna för lext-sättning av tio svenska långfilmer saml kopieringskostnader för fyra kopior av varje film. En sådan insats kräver all ett speciellt avtal upprättas med berörda filmproducenter.

Remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över videogramulredningens delbetänkande avgivils av socialstyrelsen, statens handikappråd, universitets- och hög­skoleämbetet (UHÄ) - som har bifogat yttranden av vissa högskolor -, skolöverstyrelsen (SÖ), statens kulturråd, statens institut för läromedels­information (SIL), statens ungdomsråd, upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02), Sveriges Television AB (SvTV), Sveriges Utbildningsradio AB (UR), Stiftelsen Svenska filminstitutet, Sveriges dövas riksförbund (SDR), Hörselfrämjandets riksförbund (HfR), Rik.sförbundet för döva och hörsel­skadade barn (DHB), Svenska sällskapet jör hörsel- och döviindervisning. Handikappförbundens centralkommitté (HCK) och Sveriges tecken­språkstolkars förening.

Härutöver har kommit in skrivelser bl. a. från statens handikappinstitut, DIK-förbundet och enskilda personer.

Betänkandet har fått etl positivt mottagande. De föreslagna åtgärderna stöds överlag. Ett stort antal remissinstanser anser atl utredningen ger en riklig bild av de dövas livssituation och ser förslagen som ell viktigt erkännande av teckenspråket som självständigt medium. Förslagen anses därför kunna initiera etl kulturellt genombrott för teckenspråket. Med sin målinriktade programverksamhet för hörselhandikappade ses också utred­ningsförslaget som en högst befogad möjlighet för denna samhällsgrupp att erhålla tillträde fill det svenska kulturulbudel i vidare bemärkelse, och därigenom verka för ökad kulturell jämlikhet mellan hörselhandikappade och hörande. Dessa synpunkter framförs av socialstyrelsen, statens kul-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              135

turråd, statens ungdomsråd, UR. SDR. DHB. HCK. hundikappinstitutet och DIK-förbundet. Statens handikappråd och HfR anmärker atl utred­ningen i viss män försummat de vuxendövas behov genom sin huvudsakli­ga inriktning på barndomsdöva.

Utredningens förslag om årliga bidrag till SDR för fast videogrampro-duktion stöds uttryckligen av socialstyrelsen, statens handikappråd, SÖ, statens kulturråd. SIL, statens ungdomsråd, UR, SDR, Svenska sällska­pet för hörsel- och dövundervisning, Sveriges teckenspråkstolkars för­ening och DIK-förbundet. Socialstyrelsen, SÖ, statens kulturråd och sta­tens ungdomsråd understryker att den egna intresseorganisationen måsle vara med och påverka verksamheten. Kulturrådet och statens ungdom.s-råd betonar vikten av videoproduktion för döva barn. HfR anser atl befinlliga resurser i.ex. hos Sveriges Radio (SR), Filminstitutet eller UR bör utnyttjas. SÖ, SDR. Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervis­ning och DIK-förbundet ser de föreslagna resurserna som myckel måttliga, och önskar alt målsättningen i framliden sätts väsentligt högre. Socialsty­relsen, SIL och UR framhåller atl resurserna till RPH-HÖR i Örebro måste ökas. SIL påpekar att RPH-HÖR f. n. inte har några medel för videogram-produktion. UR hävdar att all erfarenhet lalar mot samhälleliga investe­ringar i utrustning på många små enheter, och antyder en centralt dirigerad verksamhet. Socialstyrelsen, statens handikappråd, statens ungdomsråd, UR, SDR, HfR och Sveriges teckenspråkstolkars förening kräver samtliga ett snabbt förverkligande av utredningens förslag.

Socialstyrelsen, SÖ. slalens ungdomsråd, SDR, HfR och DHR under­stryker att den föreslagna verksamheten är elt komplement lill, inte ersätt­ning för, annan produktion på området.

Socialstyrelsen, UHÅ, statens ungdomsråd, SDR, DHB och Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning framhåller att de upphovsrälts­liga problemen snarast måsle lösas. Statens kulturråd anser alt de hörsel-handikappades möjlighet alt utnyttja folkbiblioteken skulle kunna öka om biblioteken vore en av distributionskanalerna för de videogram som sär­skilt framställs för denna grupp. DIK-förbundet är positivt till att det bildas etl centralt bibliotek för videogram för döva, och alt delta knyts till SDR. Dock bör det redan i etl uppbyggnadsskede vara möjligt för länsbibliote­ken att erhålla mindre depositioner och att förmedla lån av videogram för de hörselhandikappade.

Utredningens förslag atl resurser skall avsällas för alt texlsälta och till videogram överföra ell anlal nya och äldre svenska filmer tillstyrks av socialstyrelsen, SÖ, statens ungdomsråd. Svenska filminstitutet, SDR, HfR, DHB och HCK.

Föredraganden

Talboks- och punklskriftsbiblioteket (TPB) har innevarande budgetår tillförts betydande resursförstärkningar, som skulle skapa en fast

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               136

grund för bibliotekets fortsatta verksamhet, bl. a. med utgångspunkt i den nivå för bibliotekets nyförvärv av talböcker och punktskriftsböcker som riksdagen (prop. 1976/77:87, KrU 1976/77:44, rskr 1976/77:325) tidigare angivit.

För nästa budgetär har jag för TPB:s produktionskostnader räknat med en resursförstärkning av 250000 kr. ulöver koslnadskompensalion. Denna satsning har möjliggjorts genom en omprioritering inom kulturområdet. Jag utgår ifrån atl det inom ramen för tilldelade resurser skall vara möjligt för biblioteket alt framställa en grundkalalog över bibliotekets bestånd av talböcker pä kassett. 1 övrigt bör TPB:s produktion av talböcker, punkt­skriftsböcker och informalionstryck nästa budgetår kunna hållas på en i stort sett oförändrad nivå.

Biblioteket har behov av atl lägga ut beställningar av talböcker, punkt­skriflsböcker och visst informalionstryck på externa leverantörer upp lill etl halvt år innan produkterna kan levereras och förfaller till betalning. Detta gäller även talböcker m. m. som kommer all belasta anslaget under nästföljande budgetår. Enligl min mening bör ett sådant förfarande kunna lillämpas även i fortsättningen. Jag finner det därför påkallat all etl beställ­ningsbemyndigande lämnas TPB avseende beställningar som belastar näst­följande budgetår upp lill ett värde av'2,5 milj. kr.

Anslagsposten Produktionskostnader m.m. bör föras upp med ett be­lopp av 11269000 kr. Därvid har jag räknat med all 45000 kr. under närmasl föregående anslag övertors till förevarande anslag.

Videogramutredningen (U 1977:05) som har i uppdrag alt upp­märksamma särskilda gruppers, bl. a. handikappades, behov av videogram har i sitt delbetänkande (DsU 1980:9) De hörselhandikappade och video­grammen lagt fram förslag om statligt slöd till produktion av videogram för dova saml texlsätlning och överförande lill videogram av svenska filmer.

Jag anser del rimligt alt staten nu gör en ökad insats för atl förbällra de hörselhandikappades situation. Med hänsyn till det ekonomiska läget kan del emellertid endast vara fråga om en jämfört med behovet begränsad ekonomisk salsning. Jag finner det därför nödvändigt att i nuläget koncen­trera nya statliga åtaganden lill det område som jag i likhet med videogram­utredningen och handikapporganisationerna bedömer som det mest ange­lägna, nämligen videogramverksamhel för döva med i huvudsak program på teckenspråk. Jag vill i detla sammanhang erinra om vad jag i propositio­nen (1976/77:87) om insatser för handikappades kulturella verksamhet har ullalat angående Sveriges Radios utbud av texlsälta TV-program saml myndigheters, institutioners och organisationers ansvar för alt anpassa sin informations- och kommunikalionsverksamhel till de hörselhandikappades behov.

Innevarande budgetår utgår ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål etl bidrag om 250000 kr. lill Sveriges dövas riksförbund (SDR) för produktion av videogram för barn. Dessa medel bör i fortsättningen beräk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               137

nas under förevarande anslag. Bidragsmedlen bör hållas åtskilda från TPB:s egna medel för produktion av talböcker m. m. och därför föras upp som en egen anslagspost. Jag föreslår därutöver alt bidraget lill SDR för nästa budgetår ökar med 250000 kr. Denna satsning har möjliggjorts ge­nom omprioriteringar inom kulturområdet. Del sålunda krafligl ökade bidraget bör göra del möjligt för SDR all bygga upp en produktion av videogram för döva. Jag ansluter mig till utredningens förslag atl del bör ankomma pä förbundel alt ansvara för och planera produktionen med avseende på såväl innehåll som utformning. Av stor belydelse är därvid alt de döva själva kan använda sig av videotekniken för all på teckenspråk författa och gestalta sin egen "litteratur".

Under överskådlig lid kommer videogrammen att i huvudsak utlånas till de lokala dövföreningarna. Detla är betingat av de höga kostnaderna för videoutrustning och distribution av videogram till enskilda låntagare, men också av all själva de gemensamma mötena kring videoprogram i förening­arna upplevs som socialt värdefulla. Enligt min mening bör SDR därför ansvara för distribution och förvaring av hos förbundet producerade video­gram.

TPB:s verksamhet med talböcker och punktskriflsböcker har vissa sam­band med SDR:s videogramverksamhel. Jag avser senare alt föreslå rege­ringen att ge TPB i uppdrag att i samråd med SDR lägga fram förslag om en mer organiserad samverkan i fråga om vissa likartade funktioner. F. n. finner jag det emellertid inte motiverat med någon annan anknytning än vad jag har förordat i fråga om medelsanvisningen.

I fråga om slalliga åtgärder för produktion av läromedel till hörselhandi­kappade hänvisar jag till vad statsrådet Mogård senare kommer alt anföra under anslaget Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikap­pade.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.         godkänna de av mig förordade riktlinjerna för videogramverk­samhel för döva,

2.    medge att talboks- och punklskriftsbiblioteket lämnas det be­ställningsbemyndigande som jag har förordat,

3.    till Talboks- och punklskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 11769000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              138

B 36. Bidrag till Svenska språknämnden

 

1979/80 Utgift

811000

1980/81 Anslag

908000

1981/82 Förslag

1 003000

För statsbidraget gäller i ämbetsskrivelse den 7 juni 1974 till kammarkol­legiet föreskrivna villkor. Enligl dessa har språknämnden bl.a. till uppgift atl följa del svenska språkels utveckling i tal och skrift saml utöva en språkvårdande verksamhet. Nämnden har vidare alt verka för nordiskt samarbete i syfte alt vidmakthålla och stärka den nordiska språkgemen­skapen. Nämnden skall fullgöra sin uppgift genom ulredningar och skrifter av såväl populär som vetenskaplig art saml genom upplysande och rådgi­vande verksamhet i övrigt. För atl främja den nordiska verksamheten skall nämnden söka samarbete med organisationer för samma ändamål i övriga nordiska länder saml med det Nordiska språksekrelarialel.

F.n. utgår statsbidrag till lönerna för sex vetenskapligt skolade tjänste­män och fill vissa kostnader för lokaler och expenser, medan övriga kostnader täcks av särskilda anslag från olika fonder, prenumerafionsav-gifter för tidskriften Språkvård m.m.

Svenska språknämnden

Språknämnden begär en ökning av bidraget med 100000 kr., i huvudsak för ökade lokal- och expenskoslnader.

Statens kulturråd

Kulturrådet förordar en ökning av bidraget med 42000 kr., varav 32000 kr. avser pris- och lönekompensation och 10000 kr. avser ökade lokalkost­nader.

Föredraganden Jag har beräknat 95 000 kr. för atl täcka kostnadsökningarna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag lill Svenska språknämnden för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av I 003000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

139

BiIdl(onst

B 37. Statens konstråd

1979/80 Utgift                 1 139070

1980/81 Anslag               1417000

1981/82 Förslag           1508000

Enligl förordningen (1965:746) med instruktion för slalens konstråd (om­tryckt 1976:502) har statens konstråd till uppgift att genom förvärv av konstnäriiga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för atl konstnärliga värden införlivas med samhällsmil-jön. Rådet skall hålla sig underrättat om hur statliga organ vårdar sådana konstverk som är fast anbringade samt bistå dessa organ med råd. Vidare skall statens konstråd lämna slalliga, kommunala och landslingskommuna­la myndigheter saml enskilda personer och företag information om förvärv av konstnärliga arbeten, som är av belydelse för samhällsmiljön, saml i övrigt om konsten i samhällsmiljön.

Regeringen tillkallade den 31 januari 1980 en särskild utredare med uppdrag att se över konstrådets organisafion och verksamhetsformer. Utredaren har nyligen givit in sin rapport.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

konstråd

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

2

of.

of.

Övrig personal

4,5

+ 2

of.

 

6,5

+2

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

859000

+ 343000

+92000

Sjukvård

2 500

+    1500

of.

Reseersättningar

72000

+  18000

+ 4000

därav utrikes resor

(-)

(+  10000)

(-)

Lokalkostnader

209000

+ 21000

+ 3000

Expenser

64000

+ 26000

+ 6000

Information

210500

+ 39500

+ 17000

Besparingar

-

- 32000

-31000

 

1417000

+417000

+91000

Statens konstråd

1.         Pris-och löneomräkning m.m. 183000 kr.

2.         Rådet har i enlighet med huvudalternativet redovisat en besparing motsvarande 32000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                 140

3.    Rådet begär medel för två nya tjänster, en assistent för informations­verksamheten och en assistent med uppgift alt biträda rådels kanslichef. Vidare begär rådet ökade medel till sammanträdesarvoden. (+ 255000 kr.)

4.    Resemedlen bör höjas med 10000 kr. Rådet föreslår vidare all av medlen till resor 10000 kr. får användas till utrikes resor.

5.    Anslagsposten lill expenser bör höjas med sammanlagt 16000 kr. varav lOOOO kr. för invenlarier och 6000 kr. för utbildning.

6.    För ökad informationsverksamhet begär rådet 18000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker all assislenttjänsten för informationsfrågor inrät­tas. Därutöver föreslås en viss ökning av medlen för resor, expenser och information. (+ 150000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 508000 kr. Jag har beräknat en besparing av 31 000 kr. Det bör ankomma på statens konstråd alt i anslutning till att konstrådet redovisar sina förslag lill regleringsbrevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur bespa­ringen skall fördelas under detla anslag. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens konstråd för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 1508000 kr.

B 38. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.

1979/80 Utgift                13426402                  Reservation                      3071859

1980/81 Anslag               16230000

1981/82 Förslag              16230000

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till slalens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av slalens konst­råd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning lill olika byggnader, dels slafflikonst, skulptur, grafik m.m. Till dessa ändamål har för budgetåret 1980/81 anvisats 13,36 milj. kr. Ulöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram fär konstrådet innevarande budgetår beställa konst intill ett belopp av högst 6,6 milj. kr. för betalning under följande budgetär.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 2,87 milj. kr. för konslinköp till folkparker, folkels hus, bygdegårdar och nykterhetsorgani­sationernas samlingslokaler. För budgetåret 1980/81 har bidrag utgått med 1,01 milj. kr. till Folkparkernas centralorganisation och med 1,86 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               141

lill Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté atl fördelas mellan allmänna samlingslokaler anslutna till Folkels husföreningarnas riksorga­nisation. Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Statens konstråd

Konstrådets anslagsframställning avser endast de medel som konstrådet disponerar.

1.         Prisomräkning 1 336000 kr.

2.    Konstrådet begär ökade resurser för konstförvärv med totalt 9304000 kr.

3.    Utöver de beställningar som blir möjliga inom anslagels ram bör konstrådet få beställa konst lill ell belopp av högst 10 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

4.    Föreningen Handarbetets vänner har i särskild skrivelse anhållit om ell fortsatt slöd lill verksamheten till ett belopp av 1,3 milj. kr.

Statens kulturråd

1.         Kulturrådet föreslår atl de medel för konslförvärv som konstrådet disponerar ökar med 1,2 milj. kr.

2.         När det gäller bidraget fill samlingslokalägande organisationer för konstinköp föreslår kulturrådet en ökning med 250000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 16230000 kr. Jag har därvid beräknat 13 360000 kr. till statens konstråds inköp av konst. Utöver beställningar som blir möjliga inom anslagels ram bör rådet enligl samma principer som gäller för innevarande budgetår få beställa konst lill elt belopp av högst 6600000 kr. för betalning under följande budgetår. Jag räknar vidare med 2870000 kr. för bidrag för konstförvärv till samlingslokaler och folk­parker.

Föreningen Handarbetets vänner bör även för nästa budgetår tillförsäk­ras stöd genom alt ett visst belopp av de medel för konstinköp som statens konstråd disponerar används för beställningar hos Handarbetets vänner. Det ankommer på regeringen alt meddela de bestämmelser som behövs.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.  godkänna vad jag har anfört angående beställningar av konst som
föranleder utgifter under senare budgetär än budgetåret 1981/82,

2. lill Förvärv av konst för statens byggnader m. rn. för budgetåret
1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 16230000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               142

B 39. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

1979/80 Utgift'                   969000

1980/81 Anslag'                1032000

1981/82 Förslag                1042000

' Tidigare anslagsbeteckning Akademien för de fria konsterna.

Akademien för de fria konsterna har till uppgift alt inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga lill den bildande konsten hänförliga konstarter, samt att yttra sig i frågor som hör till akademins verksamhetsområde.

Akademien för de fria konsterna

Akademin begär ökade medel med totalt 286000 kr., av vilkel 92000 kr. är kompensation för pris- och lönestegringar. Akademin begär att tjänsten som bibliotekarie på halvtid utökas lill hellid. Vidare begär akademin 100000 kr., som engångsanslag för restaurering och konservering av sam­lingarna samt 25000 kr. som engångsanslag för ett internationellt symposi­um om parkvård. (+ 286000 kr.)

Akademin har i särskild skrivelse begärt 7000 kr. för L-ATF-avlal avseende åren 1978 och 1979.

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker elt engångsanslag för restaurering och vård av akademins fasta samlingar saml ell engångsanslag för etl symposium om historiska parkmiljöers bevarande (+ 125000 kr.).

Föredraganden

Anslaget bör fr.o.m. nästa budgetår benämnas Bidrag lill Akademien för de fria konsterna. Anslaget bör föras upp med I 042000 kr. Jag hem­ställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av I 042000 kr.

B 40. Vissa bidrag till bildkonst

 

1979/80 Utgift

5 264000

1980/81 Anslag

5 846000

1981/82 Förslag

5966000

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag fill vissa organisationer med uppgifter inom konstbildning och konstförmedling samt formgivning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

143

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

1,   Konstfrämjandet

2,  Sveriges konstföre­
ningars riksförbund

3,       Grafiska sällskapet

4,       Föreningen för nu­tida svenskt silver

5,       Föreningen Svensk form

6,       Konstnärskooperativ

7,       Eskilstuna kommun för utvecklingsarbete

 

 

Statens

Före-

 

kulturråd

draganden

3 967000

+1 747 000

+ 80000

853000

+ 485000

+ 20000

121000

- 121000

of.

30000

- 30000

of.

800000

+ 330000

+ 20000

-

+ 1866000

-

75 000

of.

of.

5 846000

+4277 000

+ 120000

Statens kulturråd

I. Kulturrådet förelär all bidraget till Konstfrämjandet ökasmed I 747000 kr., av vilket 397000 kr. är kompensation för pris- och lönesteg­ringar. Av den föreslagna ökningen motsvaras 850000 kr. av de förslag som förs fram i kulturrådets rapport Stöd till konstulslällningsverksamhet (1979:2). Utöver detta föreslår kulturrådet 500000 kr. för täckande av momskostnader. (+ 1 747000 kr.)

2.    Bidraget till Sveriges konstföreningars riksförbund bör ökas med 485000 kr., varav 85000 kr. avser kompensation för kostnadsut­vecklingen. 300000 kr. avser de förslag som förs fram i rapporten Slöd till konstulslällningsverksamhet, medan 100000 kr. hänför sig lill förstärk­ningar som behövs oavsett om reformen genomförs eller inle. (+485000 kr.)

3.    Bidraget lill Grafiska sällskapet behandlas under punkl 6.

4.    Bidraget lill Föreningen för nutida svenskt silver be­handlas under punkt 6.

5.    Kulturrådet föreslår fortsall förstärkning av basverksamheten vid Föreningen Svensk forms kansli och för vissa kostnader i sam­band med del regionala arbetet. Kulturrådet föreslår en ökning med 330000 kr., varav 80000 kr. avser kompensation för kostnadsutveckling­en. (+330000 kr.)

6.    Kulturrådet föreslår atl en ny anslagspost. Bidrag till konsl-närskooperativ, förs upp under delta anslag. 1 rapporten Slöd lill konstulslällningsverksamhet framhålls all ell bidrag bör inrättas lill de fria grupperna på bildkonstens områden. Kulturrådet framhåller i sin anslags­framställning atl bidraget bör utformas som verksamhetsbidrag och utgå efter särskild prövning. Bidraget bör fördelas av statens kulturråd. Kultur­rådet betraktar Grafiska sällskapet och Föreningen för nutida svenskt silver som konstnärskooperativ och föreslår all medlen under punkterna 3 och 4 förs över lill denna anslagspost. Kulturtådel föreslår alt del nya

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

144

bidraget lill konstnärskooperativ beräknas lill 1 866(J00 kr., varav 166000
kr. är överföringar.                                           '■

Föredraganden                                                 |

Anslaget bör höjas med sammanlagt 120000 kr.! Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1981/82 anvisa ell
reservationsanslag av 5 966 000 kr.            !

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

145

Arliiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

B 41. Riksarkivet: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

19350 049 22 309000 23488000

Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefs­myndighet för landsarkiven. 1 riksarkivels uppgifter ingår alt vara arkiv­depå och all främja forskning.

Riksarkivet leds av en styrelse, statens arkivstyrelse. Chef för riksarki­vet är en riksarkivarie. Riksarkivet har två byråer, en administrativ enhet samt en fristående heraldisk sektion. Till riksarkivet är knutna en nämnd för enskilda arkiv, en nämnd för Svenskt diplomalarium saml statens heraldiska nämnd. Till riksarkivet har vidare förlagts en redovisningscen­tral och ell revisionskonlor. Riksarkivels kansli lämnar administrativt biträde ål myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visar­kiv.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

 

Riksarkivet

 

Före-dragand(

:n

Personal

Handläggande personal Övrig personal

58 51

-1-1 of.

 

 

-2 -4

109

+ 1

Anslag

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

12 643 000

+ 1832000

+   736000

Sjukvård

45 000

 

of.

of.

Reseersättningar

250000

+

71000

+     13 000

därav utrikes resor

(31 000)

( +

4000)

(of.)

Lokalkostnader

8033000

+

888 500

+ 1 137000

Expenser

746000

+

600000

-   261000

därav engångsulgifter

(50000)

( +

660000)

'(-    .50000)

Reproduklionsverksamhelen

151000

+

105000

+     15000

Bidrag till Nordisk

 

 

 

 

Arkivnyt m.m.

22000

+

3 000

+      2000

Riksarkivets nämnd för

 

 

 

 

enskilda arkiv

716000

+

299000

+    47 000

Besparingar

-

 

2

-  480000

 

22606000

+3798500

+ 1209000

10    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               146

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Riksarkivet

Före

._

 

 

 

draganden

Inkomster

 

 

 

 

Publikationer

9000

of.

+

1000

Reproduktionsverksamheten

158000

of.

+

16000

Bokbinderiets beställ-

 

 

 

 

ningsarbeten

15 000

of.

+

2 000

Heraldiska verksamheten

107 000

of.

+

11 000

Konsultverksamheten

8000

of.

 

of.

Nettoutgift

22309000

+3 798500

+ 1179000

' En engångsanvisning om 25000 kr. för inredning och utrustning har beräknats

under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändarnål.

 Riksarkivels förslag till besparingar ingår i de redovisade beloppen under resp.

anslagspost.

Riksarkivet

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 3067000 kr.

2.    De besparingar som riksarkivet enligt huvudförslaget har redovisat åstadkommes genom atl två tjänster sparas in vid redovisningscenlralen i samband med hopslagning med kammarkollegiets redovisningscentral och genom atl vissa kontorslokaler kan lämnas (- 354000 kr.). Riksarkivet har i sina beräkningar utgått ifrån att lokalkostnaderna skall frånräknas del belopp på vilket besparingen skall grunda sig.

3.    Riksarkivet begär medel för sju nya tjänster, varav två byrådirektö­rer, en arkivarie, två byråassislenler, en förste arkivassistenl och en expe­ditionsvakl.

Av tjänsterna som byrådirektör behövs en för alt bevaka den tekniska utvecklingen och en för alt ta hand om och registrera magnetband. För sistnämnda ändamål behövs också en byråassistent. Ylterligare en byråas-sislenl behövs för utbildningsändamål. Tjänsten som arkivarie behövs för de statliga bolagens arkivfrågor. Tjänsten som förste arkivassistent behövs för enheten Sveriges pressarkiv. Därutöver begärs medel för anlitande av personalsociala tjänster. (+ 855 000 kr.)

4.    Medlen lill reseersättningar bör höjas med 41 000 kr., varav med 4000 kr. för utrikes resor. Ökningen har begärts med hänsyn lill fältverksamhe­ten utanför Slockholm, revisionskonlorels reseverksamhel m.m.

5.    Anslagsposten lill expenser bör enligl riksarkivet höjas med. ulöver en förnyad engångsanvisning om 50000 kr., sammanlagt 794000 kr., varav med 710000 kr. i form av etl engångsbelopp för inköp av kartskåp, en ny telefonväxel och en mikrofilmkamera m.m.

6.    Medlen till reproduktionsverksamheten bör höjas med 87000 kr. för vård av bildmaterial och för mikrofilmning m.m. av förslitna arkivalier.

7.    Anslagsposten Bidrag till Nordisk Arkivnyt m.m. bör höjas med 3000 kr. för all täcka kostnaderna för höjda årsavgifter lill det internalionella arkivrådet (Conseil International des Archives).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               147

8.    Folkrörelse arkiven kan sedan budgetåret 1972/73 stödjas ge­nom bidrag till huvudman för depå vars verksamhet riktar sig till alla folkrörelser och som har län eller landskap lill verksamhetsfält samt är den enda läns- eller landskapsdepån bland folkrörelsearkiven inom länet eller landskapet. Bidrag utgår för avlöning av föreståndare vid sådan läns- eller landskapsdepå med högst 60%■ av lönen enligl löneklass F13. Antalet bidragsberättigade arkivdepåer är f.n. åtta. Riksarkivet begär medel för ylterligare en läns/landskapsarkivdepå. Därutöver föreslås ökade medel för bidrag lill folkrörelsearkiv som inte uppfyller nyssnämnda villkor. Vidare förordas en höjning av medlen för inventering av enskilda arkiv, däribland invandrarorganisalionernas arkiv, samt medel för alt läcka vissa resekostnader för arkivföreståndare. (+207000kr.) I en särskild skrivelse den 24 november 1980 hemställer riksarkivet att regeringen skall fastställa löneklass F 16:5 som maximigräns för slalligl bidrag till lön för förestånda­re vid folkrörelsearkiv.

9.    Riksrevisionsverket (RRV) har efter översyn av verksamheten vid riksarkivels redovisningscentral föreslagil all verksamheten skall föras över till kammarkollegiet. Riksarkivet, som har deltagit i översynen, stödjer de förslag som har framförts.

Genom beslut den 12 juni 1980 uppdrog regeringen ål kammarkollegiet och riksarkivet att utforma sina anslagsframställningar för budgetåret 1981/ 82 med utgångspunkt i de förslag som RRV har framfört i översynen. Med anledning därav hemställer riksarkivet att verksamheten vid riksarkivets redovisningscentral skall föras över lill kammarkollegiet och atl fyra tjäns­ter jämte medel för automatisk dalabehandling, sjukvård m.m. förs över från riksarkivels anslag lill kammarkollegiet. (-648000kr.)

10.   Den administrativa enheten föreslås omvandlas till en administrativ
byrå och chefen föreslås få titeln byråchef.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för riksarkivets verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing på 2 % av inneva­rande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning. Besparingen uppgår sammanlagt till 480000 kr. Det bör ankomma på riksarkivet att i anslutning lill att myndigheten redovisar sina förslag till regleringsbrevs­beslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas på förevarande anslag och anslagen Riksarkivet: Datamediekontroll m. m. och Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 föreslog riksarkivet alt ämbetsverket skulle tilldelas medel för atl anskaffa en ny telefonväxel. Ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) avgav den 9 oktober 1979 yttrande över riksarkivels framställning. Med utgångspunkt från UUH:s yttrande har jag för ändamålet beräknat medel under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               148

För inredning och utrustning m. m. har jag vidare beräknat en engångsanvisning om 25000 kr. under anslaget Bidrag fill särskilda kultu­rella ändamål.

Jag delar riksarkivels uppfattning atl verksamheten vid riksarkivels redovisningscentral bör föras över lill kammarkollegiet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för budgetdepartementet. Vid min beräkning av förevarande anslag har jag med anledning härav dragit från totall 992000 kr. Besparingen innebär alt totalt sex tjänster dras in, nämligen en byrådi­rektör, en byråsekreterare, tre byråassislenler och en kansliskrivare/assi-stenl. Vidare begränsas medlen till sjukvård, lokaler och expenser.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen föreslår jag all anslaget för nästa budgetår förs upp med 23488000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 23488000 kr.

B 42. Riksarkivet: Datamediekontroll m.m.

1979/80 Utgift                    434607                  Reservation                          83 336

1980/81 Anslag                   312000

1981/82 Förslag                  330000

Från anslaget bestrids kostnader för undersökning och kontroll av tek­niska medier (ADB-band, ljud- och videoband, mikrofilm m.m.) och för anskaffning av leknisk utrustning till riksarkivet och landsarkiven.

Riksarkivet

Anslaget föreslås bli höjt med 178000 kr. Av ökningen hänför sig 33000 kr. fill kostnadsökningar och 110000 kr. lill utökad undersöknings- och kontrollverksamhet. Riksarkivet begär vidare, utöver en förnyad engångs­anvisning om 54000 kr., 17000 kr. för vård och tillhandahållande m.m. av ADB-band och 18000 kr. för anskaffning av teknisk utrustning till riksarki­vet och landsarkiven.

Föredraganden

Anslaget bör höjas med 18000 kr. med hänsyn lill inträffade kostnads­stegringar. Riksarkivet disponerar innevarande budgetår en engångsan­visning om 54000 kr. under förevarande anslag. Jag räknar med alt delta belopp i fortsättningen skall tillföras anslaget för att bl. a. bestrida de löpande kostnaderna för vård och tillhandahållande av ADB-band m. m.

Jag vill erinra om vad jag har anfört under föregående anslag angående förslag till fördelning av myndighetens besparing.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Riksarkivet: Datamediekontroll m. rn. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 330000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               149

B 43. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m.m.

1979/80 Utgift                    339338                  Reservation                        508979

1980/81 Anslag                   532000

1981/82 Förslag                  275000

Från anslaget bestrids kostnader för inköp av arkivalier och böcker till riksarkivet, för riksarkivels publicering av källskrifter samt för konserve­ring av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar vid landsarkiven.

Riksarkivet

Anslaget föreslås bli höjt med 210000 kr. Av ökningen hänför sig 60000 kr. till kostnadsökningar. En besparing enligl huvudalternativet skulle enligl riksarkivet motverka syftet med verksamheten. Riksarkivet har därför under della anslag inte redovisat något huvudalternativ.

Riksarkivet begär 130000 kr. för Iryckningsverksamheten vid riksarki­vet, bl.a. för utgivningen av Svenskt diplomalarium, och 20000 kr. för kostnader i anslutning lill anskaffande av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar m.m.

Den reservation som finns under anslaget beräknas innevarande budget­år tas i anspråk dels för publiceringsverksamhet, dels för drift av bokbin-deriverksamhelen och reproduktion samt för inköp av arkivalier och böcker vid landsarkiven.

Föredraganden

Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar bör anslaget höjas med 43000 kr.

Sedan budgetåret 1978/79 har landsarkiven disponerat medel under före­varande anslag för anskaffande av brukskopior av mikrofilmade kyrko­skrivningshandlingar m. m. För innevarande budgetår disponerar landsar­kiven 300000 kr. för detla ändamål. Som jag anförde i budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 12) har beloppet karaktären av engångsanvis­ning som bör anvisas lill dess skyddskopieringen av kyrkoskrivningshand-lingarna är avslutad. För nästa budgetår har jag därför beräknat en ny engångsanvisning om 300000 kr. för ifrågavarande ändamål. Medlen har beräknats under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål. Föreva­rande anslag bör därför minskas med motsvarande belopp.

Jag vill erinra om vad jag har anfört under anslaget Riksarkivet: Förvalt­ningskostnader angående förslag till fördelning av riksarkivets besparing.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m. för budget­året 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 275000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet B 44. Landsarkiven

150

 

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

15044485 15808000 17601000

De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Här­nösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter och arkivdepåer. Till ett landsarkivs verksamhetsområde hör ett eller flera län. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Riksarkivet

Före-

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

35.5

of.

of.

Övrig personal

49

+ 10

of.

 

84,5

+ 10

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

9846000

+ 1995 000

+ 1090000

Sjukvård

22000

+    53000

+      2000

Reseersättningar

124 000

+    38000

+      6000

Lokalkostnader

5 355 000

+ 1322000

+ 1007000

Expenser

394000

+   135 000

-   160000

därav engångsulgifter

(173000)

(+    83000)

(-   173000)'

Vissa transportkostnader

 

 

 

m.m.

67 000

+    33000

+    26000

Besparingar

-

--

-   178000

 

15808000

+3576000

+ 1793000

' En engångsanvisning om 110000 kr. för inredning och utrustning har beräknats

under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

' Riksarkivets förslag lill besparingar ingår i de redovisade beloppen under resp.

anslagspost.

Riksarkivet

1.    Pris- och löneomräkning m.m. I 690000 kr.

2.         De besparingar som riksarkivet enligl huvudförslaget har redovisat innebär en minskning av lönekostnaderna. Riksarkivet, som i sina beräk­ningar har utgått ifrån atl lokalkostnaderna skall frånräknas del belopp på vilket besparingen skall grunda sig, menar alt reduceringen måste göras på de avlöningsmedel som landsarkiven har för vikariats- och övertidstillägg samt för extra personal. Konsekvenserna för verksamheten beräknas bli en begränsning av bl.a. forskarservicen i form av inskränkningar i öppet­hållandet. (-262000 kr.)

3.         Med hänvisning till sin i samråd med statskontoret år 1970 framlagda utredning om landsarkivens uppgifter och organisation och med påpekan­de all arbetsbelastningen på senare fid har ökal i sådan omfattning alt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               151

situationen f.n. kan betraktas som krisartad föreslår riksarkivet alt vid landsarkiven inrättas sammanlagt tio nya tjänster, varav fyra förste arkiv-assistenter, en byråassislenl, en bokbindare, tre tekniker och en expedi­tionsvakl (+986000 kr.).

4.    Riksarkivet föreslår vidare atl 11 000 kr. anvisas för personalhälso­vård samt att medlen till reseersättningar höjs med 23000 kr. Anslagspos­ten lill expenser bör, ulöver en förnyad engångsanvisning om 173000 kr., ökas med 93000 kr. för bl.a. översyn och ersättning av invenlarier.

5.    Anslagsposten till vissa transportkostnader m.m. bör öka med 25000 kr. för att kunna bekosta det ökade antalet transporter lill landsarkiven.

6.    I en särskild skrivelse den 13 oktober 1980 hemställer riksarkivet om 190000 kr. för utrustning till landsarkivet i Östersund.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17601000 kr. Jag har därvid beräknat en besparing av 178000 kr. Det bör ankomma på riksarkivet att i anslutning lill alt ämbetsverket redovisar sina förslag till regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detla anslag. Jag har vidare under ansla­get Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknat medel för en engångs­anvisning om 110000 kr. för viss inredning och utrustning, bl. a. till land­sarkivet i Östersund. Samtidigt faller en för innevarande budgetår anvisad engångsanvisning om 173000 kr. bort från förevarande anslag.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Landsarkiven för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 17601000 kr.

B 45. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltnings­kostnader

1979/80 Utgift                 7 370652

1980/81 Anslag               8002000

1981/82 Förslag               8890000

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivel i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt- och ortnamnsarki­vet i Göteborg, dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå samt svenskt visar­kiv. Myndigheten har till uppgift alt samla in, bevara och publicera maleri-al orn svenska, samiska och finska dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn m.m. samt insamla och sammanställa material

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

152

om svensk vis- och folkmusik. Myndigheten leds av statens arkivslyrelse som tillsätts av regeringen. Hos myndigheten finns också en nämnd för bl. a. samordning av verksamheten. Även nämnden förordnas av regering­en.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

DOVA

Före-

 

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

33

 

+ 1

of.

Övrig personal

15

 

+ 2

of.

 

48

 

+3

of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

5921000

+

944401

+627000

Sjukvård

9000

 

of.

of.

Lokalkostnader

1686000

+

343 200

+ 329000

Till DOVA-nämndens

 

 

 

 

disposition

386000

+

50000

+ 35 000

därav engångsulgifter

(200000)

 

(of.)

(of.)

Besparingar

-

 

_ 1

-103 000

 

8002000

+ 1337 601

+888000

' DOVA:s förslag lill besparingar ingår i de redovisade beloppen under resp. an­slagspost.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1.         Pris-och löneomräkning m.m. I 153700 kr.

2.    De besparingar som DOVA enligl huvudalternativet har redovisat innebär atl en nedskärning i första hand måste gå ut över lönekostnaderna. Delta medför att arkivens möjligheter atl anställa tillfälliga vetenskapliga medarbetare begränsas.

3.    Arbetet med att lägga upp ell nytt fastighetsregister beräknas pågå under en följd av år. Den engångsanvisning om 200000 kr. som DOVA tilldelats för budgetåret 1980/81 för kostnader i samband med fastighelsre-gistret föreslås därför förnyad.

4.    DOVA anser att brislen på basresurser är elt allvarligt problem speciellt för de mindre arkiven och begär medel för två tjänster varav en kansliskrivare/assislent till vardera dialekt-, ortnamns- och folkminnesar­kivel i Göteborg och Umeå. Man begär också medel för en förste arkivarie lill dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. (+ 333 901 kr.)

5.    DOVA hemställer att dialekt- och ortnamnsarkiven i Göteborg och Umeå får ändra namnen lill dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkiven i Göteborg resp. Umeå. Samfidigt föreslås kortnamnen DAG respektive DAUM kvarstå oförändrade.

6.    DOVA återkommer i årets anslagsframställning med förslag om inrät­tande av ell personnamnsarkiv.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               153

Föredraganden

Redan förra året aktualiserades förslaget om inrättande av etl arkiv för personnamn. Jag fann då inte möjlighet att föreslå någon ålgärd. Jag har ej heller i årets budgetarbete funnit del möjligt att genomföra förslagel.

Jag biträder förslaget från dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) om namnändring för dialekt- och ortnamnsarkiven i Göteborg och Umeå och avser atl senare föreslå regeringen att nödvändiga ändringar görs i instruktionen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8890000 kr.

Jag har härvid beräknat en besparing av 103 000 kr. Det bör ankomma på DOVA atl i anslutning till atl DOVA redovisar sina förslag lill reglerings­brevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas på förevarande anslag och anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet m.m.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvalt­ningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 8 890000 kr.

B 46. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverk­samhet m.m.

Reservation                         139479

1979/80 Utgift

1 095 996

1980/81 Anslag

1258000

1981/82 Förslag

1495000

Från anslaget bestrids bl.a. kostnader för arvoden till tillfälliga veten­skapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.

Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv (DOVA)

1.         Prisomräkning m. m. 140000 kr.

2.         De besparingar som redovisats enligl huvudalternativet kommer atl medföra en begränsning i arkivens möjligheler att utnyttja vetenskapliga medarbetare samt minska möjligheterna till inspelningar i fäll.

3.         Anslaget föreslås bli höjt med 340000 kr. Av ökningen hänför sig 300000 kr. till publiceringsverksamhet och 10000 kr. lill utökad internor­disk verksamhet samt 30000 kr. för ökade kostnader i samband med tryckning av den tredje och sista delen av sydsamisk ordbok.

4.    Den engångsanvisning om 46000 kr. för anskaffande av inredning och utrustning m.m. som DOVA tilldelats för innevarande budgetår föreslås förnyas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               154

Särskild skrivelse om inrättande av jazzarkiv

Redan i förra årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 137) redogjordes för förslag om inrättande av elt jazzarkiv, 1 en särskild skrivel­se den 13 juni 1979 föreslog gruppen för svensk jazzhistoria atl permanenta resurser skulle ställas lill förfogande för svensk jazzforskning och att denna forskning skulle föriäggas lill svenskt visarkiv. Skrivelsen remissbe-handlades. Statens kulturråd och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) tillstyrkte förslaget. DOVA ansåg det angelägel att dokumentationen av den svenska jazzen kunde fortsätta och att verk­samheten kunde inordnas i svenskt visarkiv men påpekade att resursbeho­vet för verksamheten i så fall måste vägas mol andra angelägna resursbe­hov inom DOV A-området.

I en särskild skrivelse den 26 september 1980 har gruppen för svensk jazzhisloria återkommit i frågan. Enligl beräkningar i skrivelsen erfordras totall 225000 kr. för verksamheten, varav 175000 kr. för tjänster och tillfälliga vetenskapliga medarbetare och 50000 kr. för verksamheten i övrigt. DOVA har i årets anslagsframställning liksom i särskilt yttrande framhållit att man i dagens hårt ansträngda ekonomiska läge ej anser del möjligt atl prioritera jazzarkivet.

Föredraganden

Gruppen för svensk jazzhistoria har föreslagit atl permanenta resurser ställs lill förfogande för jazzforskning. Gruppen har hittills finansierat verksamheten med medel från humanisliskt-samhällsvelenskapliga forsk­ningsrådet. Riksbankens jubileumsfond m.fl. Man har vidare under åren 1978 och 1980 från de s. k. lotlerimedlen erhållit bidrag för anskaffning av teknisk utrustning m.m. Det är angelägel all dokumentationen av den svenska jazzen kan fortsätta. Jag föreslår därför atl dialekt- och ortnamns­arkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) tilldelas 225 000 kr. under föreva­rande anslag för fortsatt forskningsarbete rörande den svenska jazzens historia.

Jag har beräknat 46000 kr. för en engångsanvisning för anskaffande av inredning och utrustning till DOVA under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål.

Jag förordar att anslaget höjs med 58000 kr. med hänsyn till inträffade koslnadsstegringar.

Jag vill dessutom erinra om vad jag har anfört under föregäende anslag angående förslag till fördelning av myndighetens besparing.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insam­lingsverksamhet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell reserva­tionsanslag av I 495 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

155

B 47. Svenskt biografiskt lexikon

 

1979/80 Utgift

980745

1980/81 Anslag

1 476000

1981/82 Förslag

1563 000

Svenskt biografiskt lexikon har lill uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon i enlighet med de rikt­hnjer som angetts i prop. 1962:86 (SU 1962:74, rskr 1962:194).

Myndigheten leds av statens arkivslyrelse som tillsätts av regeringen. Hos myndigheten finns också en nämnd för bl.a. samordning av verksam­heten. Även nämnden förordnas av regeringen.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Svenskt biogra-     Före-
fiskt lexikon         draganden

Personal

 

Redaktörer

6

of.

of.

Övrig personal

2

of.

of.

 

8

of.

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

1230000

+ 148000

+ 129000

Sjukvård

2000

of.

of.

Reseersättningar

2000

of.

of.

Lokalkostnader

81000

+  16000

of.

Expenser

321000

+  13 000

-  10000

Besparingar

-

-

-  16 000

 

1636000

+ 177000

+ 103000

Inkomsler

 

 

 

Publikationer

160000

+  10000

+   16000

Nettoutgift              1476000

+ 167000

+ 87 000

Svenskt biografiskt lexikon

1.         Pris-och löneomräkningar m. m. 115000 kr.

2.    En besparing enligl huvudalternativet innebär en minskning av förfat-tararvoden och minskad forskning vid landsarkiv och bibliotek, vilkel medför bl. a. att den beräknade häflesutgivningen rubbas.

3.    En höjning med 11000 kr. föreslås för arlikelarvodering och med 5000 kr. för forskare vid arkiv och bibliotek. Vidare föreslås en höjning av förfallararvodet med ytterligare 39000 kr. i anpassning till uppdragstaxan för fackförfaltare enligt Sveriges författarförbunds rekommendation.

4.    Ökade inkomster av försäljning av publikationer beräknas till 10000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

156

Föredraganden

Jag har för budgetåret 1981/82 beräknat en besparing av 16000 kr. Det i5ör ankomma på svenskt biografiskt lexikon alt i anslutning till att myndig­heten redovisar sina förslag till regleringsbrevsbestämmelser för budget­året 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under delta anslag.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att lill Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1 563000 kr.

B 48. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift                '6203 149

1980/81 Anslag              '5 160000

1981/82 Förslag               5071000

' Anslaget Arkivet för ljud och bild

Arkivet för ljud och bild (ALB) har bl.a. fill uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupplagningar. Arkivet för ljud och bild började sin verksamhet den I januari 1979. Myndigheten leds av statens arkivstyrelse som tillsätts av regeringen. Hos myndigheten finns också en nämnd för bl.a. samordning av verksamheten. Även nämnden förordnas av regeringen.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändrii

Ig 1981/82

 

Arkivet för

Före-

 

 

ljud och bild

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

8

of.

of.

Övrig personal

14

of.

of.

 

22

of.

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

2 368000

+ 275000

+245000

Sjukvård

2000

+    2000

+    1000

Reseersättningar

28000

+    3 000

+    1000

därav utrikes resor

(10000)

(+    1000)

(of.)

Lokalkostnader

715000

+ 89000

+ 89000

Expenser

409000

-  19000

- 24000

därav engångsulgifter

(50000)

(- 50000)

(- 50000)

Bandkostnader m.m.

1 243 000

+ 124000

+ 99000

Materielunderhåll

185 000

-185 000'

-185 000

Förvärv av äldre material

210000

-210000'

-210000-

Besparing

-

-104000

-105000

 

5160000

- 25000

- 89000

■ överföring till anslaget Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               157

Arkivet för ljud och bild

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 473 000 kr.

2.    En besparing enligl huvudalternativet bör enligt arkivet i första hand gå ut över verksamheten med förvärv av sådant ljud- och bildmaterial som kan ha intresse för forskningen men som inte faller under pliktexemplarsla­gen (-104000 kr.).

3.    Innevarande års förslagsanslag Arkivet för ljud och bild bör delas upp på ett förslagsanslag för förvaltningskostnader m. m. samt ett reservations­anslag för insamlingsverksamhet m. m. (-395000 kr.).

4.    För atl avhjälpa eftersläpning med katalogisering av äldre fonogram-malerial krävs extra arbetskraft (+50000 kr.).

Föredraganden

Arkivet för ljud och bild har anfört att det är förenat med praktiska olägenheter alt medel för förvärv av äldre material och för ersättningsan­skaffning av leknisk apparatur samt materielunderhåll las upp under före­varande förslagsanslag. I båda dessa fall gäller alt anskaffning, beställning och leverans med betalning är svåra att koordinera med budgelårsskiftena. Jag delar arkivets uppfattning och har vid min beräkning av förevarande anslag räknat med atl medel för av arkivet nämnda ändamål i fortsättning­en skall tas upp under ell särskilt reservationsanslag lill insamlingsverk­samhet m.m.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen föreslår jag all anslaget för nästa budgetår förs upp med 5071 000 kr. Jag har därvid beräknat en besparing av 105000 kr. Det bör ankomma på arkivet för ljud och bild att i anslutning lill att myndigheten redovisar sina förslag lill regleringsbrevs­beslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas på förevarande anslag och anslaget till insamlingsverksamhet m. m.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl fill Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 5071000 kr.

B 49. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

1981/82 Nytt anslag (förslag) 427000

Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för arkivets för ljud och bild (ALB) verksamhet med förvärv av äldre ljud- och bildmaterial samt andra ljud- och bildupplagningar som ALB införiivar i sina samlingar. Från anslaget bestrids även kostnader för materielunderhåll och ersätt­ningsanskaffning av viss apparatur.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               158

Arkivet för ljud och bUd

Anslaget bör föras upp med 435000 kr., varav 395000 kr. motsvarar vad som tagits upp för ändamålet i innevarande budgetårs anslag för ALB.

Återstoden av anslaget utgör prisomräkning i förhållande till vad som anvisats för resp. ändamål för innevarande budgetår.

Föredraganden

För milt ställningslagande till förslaget atl fr. o. m. nästa budgetår inrätta ell särskiU reservationsanslag för vissa ändamål som f. n. beräknas under arkivets förslagsanslag har jag redogjort under närmast föregående anslag. Till del särskilda reservationsanslaget, som bör benämnas Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m., bör föras över de medel för mate­rielunderhåll och förvärv av äldre material som arkivet disponerar under innevarande budgetår. Därutöver bör anslaget höjas med 32000 kr. med hänsyn till inträffade koslnadsstegringar.

Jag vill erinra om vad jag har anfört under föregående anslag angående förslag till fördelning av myndighetens besparing.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 427000 kr.

B 50. Bidrag till vissa arkiv

1979/80 Utgift                  1466000

1980/81 Anslag               '1685000

1981/82 Förslag                3635000

' Härutöver har 1 750000 kr. anvisats på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Ur anslaget utgår bidrag till Emigranlregistret i Karlstad, Stiftelsen Emigrantinstitulel, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska för­eningen. Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsernas arkivförbund.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

159

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

1.       Emigrantregistret i Karistad

2.       Stiftelsen Emigrant­institutet

3.       Stiftelsen Arbetar­rörelsens arkiv

4.       Genealogiska föreningen

5.       Föreningen Värmlands­arkiv

6.       Folkrörelsernas arkiv­förbund

7.       Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Fin­landssvenskar i Sverige)

8.       Stockholms stadsarkiv

 

 

Institu-

Före

 

 

tionen

draganden

69000

+ 91000

+

3000

288000

+ 72000

+

15 000

1 164 000

+ 166000

+

67 000

24000

+ 8000

+

1000

50000

+ 4000

+

3 000

50000

+ 5 000

+

3 000

40000

+ 189000

+

3 000

'1750000

-

+ 105 000

3435000

+535000

+200000

Medlen har anvisats pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81,

1.   Emigranlregistret i Karlstad anhåller om att bidraget skall
höjas med 91 000 kr. till 160000 kr. för att del skall bli möjligt att anställa en
föreståndare på hellid saml för alt läcka de allmänna driftskostnaderna.

Riksarkivet framhåller all Emigraniregislrels verksamhet har förskjutits mot kontaklskapande och forskningsbelonade uppgifter och atl anknyt­ningen lill arkivväsendet därmed har försvagats. Med anledning av all Emigranlregistret har betonat de historiska institutionernas i Uppsala och Karlstad intresse för elt ökal samarbete med registret föreslår riksarkivet alt en sådan organisatorisk förändring utreds. 1 avvaktan härpå föreslår riksarkivet alt bidraget beräknas så atl det täcker 60% av lönekostnaderna för en föreståndare för registret samt vissa driftkostnader.

2.  Stiftelsen Emigrantinslilulet i Växjö begär en höjning av
bidraget med 71800 kr. till 359800 kr. Höjningen är föranledd av ökade
kostnader för en amanuens och en bibliotekarie saml för expenser och
driften i övrigt.

Riksarkivet tillstyrker fortsatt statsbidrag.

3.  Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv begär att bidraget höjs
med 166000 kr. till 1330000 kr. Bl.a. ansöker arkivet om medel lill en
utökning av personalen. Helst skulle institutionen vilja upprepa förra årets
begäran om en omedelbar ulbyggnad i enlighet med vad som föreslogs i
den utredning som gjordes inom arkivet år 1976. På grund av det statsfi­
nansiella läget begär arkivet nu medel till endasi en tjänst som arkivarie/
arkivassistenl främsl för all tillmötesgå de cenirala organisalionskanslier-
nas krav pä arkivservice. Arkivet ansöker också om medel för bokinköp,
invenlarier samt för diverse kostnadsökningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   160

Riksarkivet tillstyrker del begärda bidraget i dess helhet.

4.   Genealogiska föreningen anhåller att bidraget höjs med 8000
kr. till 32000 kr. för ökade hyreskostnader.

Riksarkivet tillstyrker det begärda bidraget.

5.   Föreningen Värmlandsarkiv begär att bidraget höjs med
4000 kr. till 54000 kr. för ökade lönekostnader.

Riksarkivet tillstyrker fortsatt statsbidrag.

6.   Folkrörelsernas arkivförbund anhåller alt bidraget höjs
med 5000 kr. lill 55000 kr. för atl kunna motsvara det stora behov av
utbildning i ordnings- och förteckningsarbele, biblioteksteknik, arkivtek­
nik m. m. som finns hos medlemsorganisationerna ute i landet.

Riksarkivet tillstyrker fortsatt statsbidrag lill kursverksamheten.

7.   Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och
Finlandssvenskar i Sverige) anhåller om atl bidraget höjs med 189000 kr.
lill 229000 kr. Arkivets syfte är all samla och förvara dokument, tryck­
saker och övrigt historiskt intressant material som rör finnar och finländare
i Sverige. Arkivels verksamhet har hittills finansierats av olika föreningar
och stiftelser. Enligl ansökan kan man inte i längden räkna med bidrag för
den reguljära driften från de enskilda bidragsgivarna. Man ansöker därför
om en väsentlig höjning av statsbidraget för atl kunna täcka lönekostna­
derna för en föreståndare samt kostnader för lokaler, material, telefon
m. m.

Riksarkivet anser det vara av största värde all Ruotsinsuomalaisten Arkisto bildats och all dess verksamhet ligger helt i linje med den svenska kulturpolitikens riktlinjer i fråga om dokumentation av invandrarnas kul­tur. Riksarkivet kommer atl ställa den expertis till förfogande som behövs för uppbyggnaden av del finska arkivet och tar också gärna emot deposi­tion av arkiv om befintliga arkivutrymmen visar sig otillräckliga.

Riksarkivet framhåller dock att del måsle vara organisationernas eget ansvar atl ta vården om sina arkiv i den mån de inte önskar deponera dem hos svenska arkivinslilufioner. Riksarkivet tillstyrker därför inte den be­gärda höjningen i sin helhet men anser atl statsbidraget bör ökas väsentligt för att möjliggöra en uppbyggnad av arkivet.

8.   Stockholms stadsarkiv. För innevarande budgetår har på till-
läggsbudgel 1 lill statsbudgeten medel beräknats för Stockholms stadsarkiv
under förevarande anslag. Genom avtal den 25 april 1980 har överenskom-
mils alt staten skall ersälla Stockholms kommun med I 750000 kr. per år
för dess funktion som arkivmyndighet för regionala och lokala statliga
myndigheter (landsarkivfunklion). Beloppet är beräknat i kostnadsläget
för maj månad 1980. Parterna har kommit överens om atl ersättningen skall
utbetalas den I juli varje år med början år 1980 och alt beloppet anpassas
lill kostnadsutvecklingen enligt konsumentprisindex (totalindex) för maj
månad det år utbetalningen avser. 1 avtalet regleras också frågan om dess
uppsägning m. m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               161

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all fill Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1981/82 anvisa elt anslag av 3635000 kr..

B SI. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

B 52. Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Föredraganden

Jag kommer senare atl föreslå regeringen all en särskild proposition med anledning av byggnadsvårdsulredningens (U 1976:02) förslag (SOU 1979:17) Kulturhistorisk bebyggelse - värd all vårda föreläggs riksdagen vid 1980/81 års riksmöte. I propositionen kommer följande i statsbudgeten för innevarande budgetår upptagna anslag all behandlas, nämligen Riksan­tikvarieämbetet: Förvaltningskostnader och Riksantikvarieämbetet: Värd och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

1 avvaktan på den särskilda propositionen bör dessa anslag las upp i förslagel lill statsbudget med oförändrade belopp.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1981/ 82 beräkna

1.         lill Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader ell förslags­anslag av 33 782 000 kr.,

2.    till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader ell reservationsanslag av 5457000 kr.

B 53. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift                16554 316

1980/81 Anslag              11784000

1981/82 Förslag              12491000

Anslaget används för att förskottera kostnader för sädana undersökning­ar och utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen

11    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

162

(omtryckt 1976:442) och som på uppdrag av statlig eller kommunal myn­dighet eller enskild ulförs av riksantikvarieämbetet mol avgift. Av anslaget får tas i anspråk högst ett belopp motsvarande summan av de ersättningar som ämbetsverket erhåller av uppdragsgivarna.

Inkomster vid riksantikvarieämbetet för uppdragsverksamheten, som redovisats på statsbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verk­samhet, beräknas för budgetåret 1981/82 fill 12491 000 kr.

1980/81              Beräknad ändring 1981 /82

Riksantikvarie-     Före­ämbetet och sta-   draganden tens historiska museer

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

40

of.

of.

Övrig personal

86

of.

of.

 

126

of.

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

8808000

+ 528000

+ 528000

Kostnader för övrig ar-

 

 

 

betskraft, resor.

 

 

 

maskinhyror m. m.

2110000

+ 127000

+ 127000

Centraladministration

219000

+  13000

+  13000

Sjukvård

4000

of.

of.

Lokalkostnader

332000

+ 20000

+ 20000

Expenser

311000

+  19000

+  19000

 

11784000

+707000

+707 000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

Pris- och löneomräkning saml beräknad volymförändring (+707000 kr.).

I en särskild skrivelse den 1 september 1980 med komplettering av anslagsframställningen anhåller ämbetet att förevarande anslag skall erhål­las i programlermer.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 12491 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet B 54. Statens historiska museer: Förvaltningskostnader

163

 

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

13 359854 13 346000 13497000

Historiska museet, kungl. myntkabinettet och medelhavsmuseet ingår i myndigheten riksantikvarieämbetet och slalens historiska museer. Myn­digheten bildades den I juli 1975.

Historiska museet skall fullgöra myndighetens uppgift atl bevara och levandegöra minnet av äldre tiders kultur i Sverige, företrädesvis under förhistorisk lid och medeltid. Kungl. myntkabinettet skall belysa penning­väsendets historia från förhistorisk tid till nutid. Medelhavsmuseel skall belysa de antika kulturerna kring Medelhavet och i Främre Orienten.

Del åligger de tre museerna särskilt atl inom sina resp. samlingsomräden vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika sam­lingarna. Museerna skall också hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten, driva och stödja utställningar och annan pedagogisk verk­samhet saml lämna råd och information till regionala och lokala museer.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Riksantikvarie­ämbetet och statens histo-

Före­draganden

 

 

riska museer

 

Personal

 

 

 

Historiska museet

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

22 26

+ 3 + 1

of. of.

Kungl. myntkabinettet

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

5 2

+ 2,5 of.

of. of.

Medelhavsmuseet

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

4 6

+2 + 1

of. of.

 

65

+9,5

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Historiska museet Kungl. myntkabinettet Medelhavsmuseel därav engångsulgifter

9005000 (6840000)

(911000) (1254000)

(180000)

+ 1554000 (+   782000) (+   281000 (+  491000) (+   217000)

+792000 (+739000) (+100000) (- 47000) (-180000)

Sjukvård Historiska museet Kungl. myntkabinettet Medelhavsmuseel

13000 (9000) (2000) (2000)

of. (of.) (of.) (of.)

of. (of.) (of.) (of.)

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

164

 

 

 

1980/81

Beräknad ändri

ng 1981/82

 

Riksantikvarie-

Föl

e-

 

 

ämbetet och

draganden

 

 

statens histo-

 

 

 

 

riska museer

 

 

Reseersättningar

65 000

+

11000

+

3 000

Historiska museet

(56000)

( +

9000)

( +

3 000)

därav utrikes resor

(8000)

( +

2000)

 

(of.)

Kungl. myntkabinettet

(5 000)

( +

1000)

 

(of,)

Medelhavsmuseet

(4000)

( +

1000)

 

(of,)

därav utrikes resor

(4 000)

( +

1000)

 

(of,)

Expenser

447 000

+

53000

-

49000

Historiska museet

(275 000)

( +

27000)

(-

5000)

därav engångsulgifter

(16000)

 

(of.)

(-

16000)

Kungl. myntkabinettet

(40000)

( +

15 000)

( +

3000)

Medelhavsmuseet

(132000)

( +

11 000)

(-

47000)

därav engängsutgifter

(53000)

 

(of)

(-

53 000)'

Utställningar

1065000

+

94 000

-:

555000

Historiska museet

(873 000)

( +

94 000)

(-:

554000)

därav engångsulgifter

(578000)

( +

58000)

(-;

578000)'

Kungl. myntkabinettet

(80000)

(-

8000)

(-

10000)

därav engångsulgifter

(15 000)

(-

15000)

(-

15 000)

Medelhavsmuseet

(112000)

( +

8000)

( +

9000)

Information

230000

+

43000

+

18000

Historiska museet

(175 000)

( +

26000)

(+

14 000)

Kungl. myntkabinettet

(27 000)

+

15000)

( +

2000)

Medelhavsmuseet

(28000)

( +

2 000)

(+

2000)

Underhäll och ökande av

 

 

 

 

 

samlingarna

452000

-(-

52000

 

of.

Historiska museet

(328000)

( +

33 000)

(+

23000)

Kungl, myntkabinettet

(100 500)

( +

16000)

(-

25000)

därav engångsulgifter

(30000)

( +

1000)

(-

30000)'

Medelhavsmuseet

(23 5001

( +

3 0001

(+

2000)

Konserverings- och foto-

 

 

 

 

 

verksamhet

2069000

+

513 000

+ 217000

Historiska museet

(1654000)

( +

390000)

( + 174000)

Kungl, myntkabinettet

(251000)

( +

71000)

( +

26000)

Medelhavsmuseet

(164 000)

( +

52 000)

( +

17 000)

Besparingar

-

 

--

-:

275 000

 

13346000

+2 230000

+ 151000

' Engångsanvisningarna har beräknats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella

ändamål.

- Statens historiska museers förslag till besparingar ingår i de redovisade beloppen

under resp. anslagspost.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 808000 kr., varav 650000 kr. lill historiska museet, 88000 kr. fill kungl. myntkabinettet och 70000 kr. till medelhavsmuseel.

2.    Huvudalternativet innebär för historiska museets del utöver bortfall av engångsanvisningen för ombyggnaden av basutslällningarna även ned­skärning av medel för museels utställningsverksamhet. Vandringsutställ­ningar i Sverige måsle stoppas samt tillfälliga utställningar inom museet och utomlands krafligl reduceras.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  165

Vad gäller myntkabinettet och medelhavsmuseel minskar medlen till informations-och utställningsverksamhel saml lill underhåll och ökande av samlingarna.

3.   För historiska museet begärs sammanlagt fyra nya tjänster (+ 472000
kr.).

Museet anhåller att under anslagsposten Expenser få behålla en en­gångsanvisning på 16000 kr., som borträknats i huvudalternativet. I övrigt föreslås ingen ökning av anslaget förutom prisomräkning.

Under anslagsposten Utställningar disponerar museet innevarande bud­getår utöver medel för tillfälliga utställningar en engångsanvisning på 578000 kr. för ombyggnad av basutställningarna och planerade utlandspro-jekt saml elt delanslag om 65000 kr. för inlernationellt kulturutbyte. Mu­seet begär ingen ökning av anslaget förutom prisomräkning. Museet an­håller dock atl få behålla nuvarande medel för tillfälliga utställningar och internalionelll kulturutbyte utan nedskärning och atl få omsätta engångs­anvisningen för ombyggnad av basutställningarna och för planerade ul-landsprojekl.

I överensstämmelse med lekniska institutionens anslagsframställning bör anslagsposten Konserverings- och fotoverksamhel öka med 390000 kr.

4.         Kungl. myntkabinettet begär atl tre antikvarietjänsler, vilka nu beta­las av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, överförs lill an­slagsposten för lönekostnader (+ 245000 kr.). Museet begär ökade medel för information och för underhåll och ökande av samlingarna med sam­manlagt 22000 kr. En engångsanvisning begärs även för nästa budgetår för konservering av vattenskadade stampar (30000 kr.). Myntkabinettets me­del i övrigt bör höjas med 90000 kr., varav 53000 kr. lill konserverings-och fotoverksamhel.

5.         Medelhavsmuseet disponerar innevarande budgetår en engångsan­visning på 180000 kr. för tillfällig personalförstärkning för att förbereda flyttning till nya museilokaler. Museet begär även för kommande budgetår atl få omsätta en engångsanvisning om 180000 kr. med tillägg för löneom­räkning (+ 17000 kr.). I samband med planeringen av de nya museiloka-lerna behöver konsulter och scenografer tillfälligt engageras. För delta ändamål begärs en engångsanvisning på 200000 kr. Museet behöver även en permanent personalförstärkning med två tjänster saml medel lill arvo­dering av exlra personal (+ 241 000 kr.).

En engångsanvisning om 53000 kr. som erhållits för renovering, kopi­ering och modellbyggen begärs även för kommande budgetär.

Medelhavsmuseels medel i övrigt bör höjas med 78000 kr., varav 41000 kr. till konserverings- och fotoverksamhel.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                 166

Statens kulturråd

Kulturtådel tillstyrker en inlendenlstjänst till barnverksamhet för ut­vecklingsarbete och service lill regionala museer för historiska museet samt en gemensam hantverkartjänst för museerna. Vad gäller myntkabi­nettet tillstyrker rådet att medel för personal som arbetar med projektet Mynt från vikingatiden förs över frän anslaget Humanistisk-samhällsve-tenskapliga forskningsrådet.

Statens historiska museer disponerar för budgetåret 1980/81 engångsan­visningar om sammanlagt 872000 kr. För kommande budgetår beräknas för historiska museets fortsatta arbete med basutställningar 408 000 kr. För medelhavsmuseets del tillstyrker rådet fortsatta engångsanvisningar om 180000 kr. för planering och genomförande av utställningar i samband med omflyttning till nya museilokaler saml en ny engångsanvisning om 200000 kr. för konsult- och scenografverksamheten. Vidare föreslår rådet atl en engångsanvisning om 53000 kr. får omsättas för uppdrag till tekniska institutionen att bl. a. konservera egyptiska träföremål. För myntkabinet­tet tillstyrker rådet en fortsall engångsanvisning om 30000 kr. för restaure­ring av vattenskadade stampar.

Anslaget föreslås öka med totalt 994000 kr., varav 795000 kr. avser pris-och löneomräkningar. I rådets förslag ingår att besparingarna enligt huvud­alternativet har kompenserats.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för statens historiska museers verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning. Besparingen uppgår lill sammanlagt 275000 kr. Det bör ankomma på statens historiska museer att i anslutning lill atl myndigheten redovisar sina förslag till regleringsbrevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under della anslag.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 13497000 kr. Jag har därjämte beräknat en fortsalt engångsanvisning om 578000 kr. för bl.a. den påbörjade ombyggnaden av historiska museels basutsiällningar. För kungl. myntkabinettet har jag beräknat en fortsalt engångsanvisning om 30000 kr. för konservering av vattenskadade stam­par. Vidare har jag för medelhavsmuseel beräknat en fortsalt engångsan­visning om 53000 kr. för bl. a. renovering av samlingarna. Jag har beräknat medlen för engångsanvisningarna under anslaget Bidrag till särskilda kul­turella ändamål.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens historiska museer: Förvaltningskostnader för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 13497000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

167

B 55. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska insti­tutionen

1979/80 Nettoinkomst     -7299
1980/81 Anslag                1000

1981/82 Förslag               1000

Tekniska institutionen vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museer skall inom myndighetens verksamhetsområde utföra uppdrag som rör analys, konservering och fotografering.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Riksantikvarie-

Före-

 

 

ämbetet och

draganden

 

 

statens histo-

 

 

 

riska museer

 

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

10,5

 

of.

of.

Övrig personal

18,5

 

+ 3,5

of.

 

29

 

+3,5

of.

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

3 071000

+

469000

+ 330000

Sjukvård

4000

+

4000

of.

Reseersättningar

26000

+

24000

+    1000

Expenser

404000

+

243 000

+ 32000

Utrustning

-

+

205000

-

Extern förmedling

-

+

100000

-

 

3505000

+ 1045000

+363000

Inkomster

 

 

 

 

Uppdrag för riksanti-

 

 

 

 

kvarieämbetet

1 176000

+

508000

+ 146000

Uppdrag för historiska

 

 

 

 

museet

1654000

+

390000

+ 174000

Uppdrag för kungl. mynt-

 

 

 

 

kabinettet

251000

+

71000

+ 26000

Uppdrag för medel-

 

 

 

 

havsmuseet

164000

+

52000

+  17000

Övriga uppdrag

259000

+

24000

of.

 

3504000

+ 1045000

+363000

Nettoulgift

1000

 

of.

of.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1.  Pris- och löneomräkning m.m. (+ 323000 kr.).

2.         Besparing enligl huvudalternativet innebär minskade expensmedel för institutionen.

3.         Institutionen behöver tre och en halv nya tjänster, varav en fotograf/ tekniker vid fotosektionen, två konservatorer vid resp. sektionen för ana-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                    168

lys och allmän konservering och sektionen för måleri på trä samt utökning av en befintlig ijänsl vid textilseklionen från halvtids- lill hellidstjänslgö-ring (+353000 kr.). Härutöver begärs ökningar av anslagsposterna lill reseersättningar, sjukvård och expenser på sammanlagt 144000 kr. För utrustning och förmedling av uppdrag från myndigheten till externa institu­tioner föreslås all två nya anslagsposter på 205 000 kr. resp. 100000 kr. förs upp på statens utgiftssida.

Statens kulturråd Anslaget lill lekniska institutionen bör utgå oförändrat med 1 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tek­niska institutionen för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsan­slag av 1000 kr.

B 56. Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift           24583543

1980/81 Anslag         22845000

1981/82 Förslag        25201000

Myndigheten statens konstmuseer, som bildades den 1 juli 1976, omfat­lar nationalmuseet, moderna museet, östasiatiska museet och en förvalt­ningsenhet.

Statens konstmuseer skall främja konsten, konstintresset och konstve­tenskapen. Statens konstmuseer skall levandegöra äldre och nutida konst­former och deras samband med samhällets utveckling saml verka för konslnäriig och kulturell förnyelse.

Nationalmuseet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör äldre måleri och skulptur, företrädesvis från tiden före år 1900, saml teckning, grafik och konsthantverk från äldre tid till nutid.

Moderna museet skall fullgöra de uppgifter som rör nutida måleri och skulptur samt fotografi.

Östasiatiska museet skall belysa de östasiatiska kulturerna från äldre tid lill nutid.

Förvaltningsenheten skall svara för administrativa ärenden inom myn­digheten samt fullgöra lekniska serviceuppgifter.

Statens konstmuseer leds av en styrelse som utses av regeringen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

169

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Statens

Före-

 

 

konstmuseer

draganden

Personal

 

 

 

Nationalmuseet

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

23 32

+ 2 +  1

of. of.

Moderna museet

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

11 11

+ 2 +  1

of. of.

Östasiatiska museet

 

.

 

Handläggande personal Övrig personal

4 3

of of.

of. of.

Förvaltningsenheten

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

4 63,5

of. + 6

of. of.

Anslag

Utgifter

Lönekostnader Nationalmuseet Moderna museet därav engångs­ulgifter Östasiatiska museet Förvaltningsenheten

Sjukvård Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet Förvaltningsenheten

Reseersättningar Nationalmuseet

därav utrikes resor Moderna museet

därav utrikes resor Östasiatiska museet

därav utrikes resor Förvaltningsenheten

Lokalkostnader Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet Förvaltningsenheten

Expenser Nationalmuseet Moderna museet Östasiatiska museet Förvaltningsenheten

Besparingar

Inkomsler Tavelkonservering

Nettoutgift

+ 12

of.

151,5

 

14474000

+2093000

+ 1468000

(5 331000)

(+   571000)

( +

604000)

(1844000)

(+  400000)

( +

105 000)

(102000)

(+   103000)

(-

102000)'

(782000)

(+    30000)

( +

82000)

(6517000)

(+1092000)

( +

677000)

20000

+    95000

 

of.

(9000)

(+    35000)

 

(of.)

(2000)

(+    20000)

 

(of.)

(1000)

(+      5000)

 

(of.)

(8000)

(+    35000)

 

(of.)

92000

+    73000

 

of.

(52 500)

(+    26000)

 

(of.)

(14900)

(+    25 000)

 

(of.)

(20700)

(+    23 000)

 

(of.)

(6400)

(+    22000)

 

(of.)

(8000)

(+    21000)

 

(of.)

(6700)

(+    20000)

 

(of.)

(10800)

(+      3000)

 

(of.)

7792000

+1 352 000

+ 1382000

(2527 200)

(+   389000)

( +

403 000)

(3 074900)

(+   364000)

( +

375 000)

(534800)

(+   205 000)

( +

208000)

(1655100)

(+   393000)

(+

396000)

487000

+  207000

+

24000

(88900)

(+     11000)

 

(of.)

(45 000)

(+      5 000)

 

(of.)

(21200)

(+      3 000)

 

(of.)

(331900)

(+   188000)

( +

24000)

-

--

-

514000

22865000

+3820000

+2360000

20000

of.

+

4000

22845000

+3820000

+2356000

' En engångsanvisning om 102000 kr. för konservering av fotografiska bilder har beräknats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.  Statens konstmuseers förslag till besparingar ingår i de redovisade beloppen under resp. anslagspost.

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                    170

Statens konstmuseer

1.          Pris-och löneomräkning m.m. 1728000 kr.

2.          De besparingar som myndigheten enligt huvudalternativet har redovi­sat innebär en minskning av personalen med 2,5 tjänster samt en reduce­ring av medlen lill lokalkostnader och till underhåll och ökande av samling­arna.

3.          National museet föreslås få ylterligare tre tjänster, nämligen en som intendent vid avdelningen för teckning och grafik, en som intendent med halvtidstjänstgöring vid avdelningen för konsthantverk och en som fololekniker vid fotoateljén. Dessutom bör tjänstgöringstiden för en infor­mationssekreterare utökas till alt avse heltid. Museet anser vidare att den inlendentljänsl som har redovisats som en besparing enligl huvudalternati­vet inle kan avvaras och begär därför en intendent med halvtidstjänstgö­ring vid avdelningen för konslbildning. (+388000 kr.)

4.          Vid moderna museet bör tjänstgöringstiden för en informations­sekreterare och en intendent vid avdelningen för modern konst utökas till att avse heltid. Vid samma avdelning behövs även en tjänst som assistent. Vidare anser museet alt assislenttjänsten som har redovisats som en be­sparing enligt huvudalternativet inle kan avvaras och begär därför en assistent med halvtidstjänstgöring vid avdelningen för modern konst. Den för fotografiska museet avsedda personalen föreslås bli förstärkt med en konservator. (+348000 kr.)

5.          Östasiatiska museet anser atl assislenttjänsten som har redovi­sats som en besparing enligl huvudalternativet inte kan avvaras och begär därför en assistent med halvtidstjänstgöring. (+45 000 kr.)

6.          Förvaltnings enheten föreslås få ytterligare en förrådsförval­tare vid enheten för transporter m. m. och en telefonist och fyra musei-vakler vid enheten för tekniker/vakter.

7.          Dessulom bör medlen till sjukvård öka med 95000 kr., till resor med 62000 kr. och till expenser med 135000 kr. (+940000 kr.). Förvaltningsen­heten anser också att en förstärkning av medlen lill semester- och sjukvi­karier bör ske. (+280000 kr.)

8.          Vidare anser förvaltningsenheten att tjänsten som museivakt och den föreslagna minskningen av medel lill hyror som har redovisats i huvudal­ternativet inle kan avvaras. Förvaltningsenheten begär därför en musei­vakt vid enheten för tekniker/vakter och medel för hyror. (+213000 kr.)

9.          En särskild arbetsgrupp vid statens konstmuseer har den 24 oktober 1979 överiämnal en rapport med förslag om ny organisation av konserve-ringsverksamhelen vid moderna museet (Skeppsholmsaleljén). Arbets­gruppen har för budgetåret 1980/81 begärt 150000 kr. för den förordade omläggningen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   171

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker inrättandet av en Ijänsl som intendent med halv­tidstjänstgöring vid avdelningen för konsthantverk och alt en tjänst som fototekniker utökas lill alt avse hellidstjänstgöring. Vid moderna museet tillstyrker rådet inrättandet av en ijänsl som assistent. Vidare föreslår rådet att en engångsanvisning om 102000 kr. för konservering av fotogra­fiska bilder vid moderna museets fotografiska avdelning bör få omsättas ytteriigare elt år.

Anslaget bör öka med 2333000 kr., varav 2 100000 kr. utgör pris- och löneomräkning. I rådets förslag ingår atl besparingarna enligt huvudalter­nativet har kompenserats.

Organisationskommittén för statens konstmuseer

Regeringen beslöt den 13 december 1979 alt tillsätta en organisations­kommitté (U 1979:18) med uppgift alt göra en översyn av slalens konstmu­seers interna organisation. Kommittén har med skrivelse den 24 oktober 1980 lill regeringen överlämnat etl förslag lill vissa förändringar i lednings­organisationen vid statens konstmuseer.

Kommittén föreslår följande. Överintendentens nuvarande uppgifter bör fördelas mellan överintendenlen och en ställföreträdare för denne i funk­tionen som museidirektör. Ställföreträdaren bör utses bland förste inten­denterna (avdelningsföreståndarna) vid del konstmuseum där överinten­denlen tillika är museidirektör. Slällföreträdarskapel bör därvid lämpligen konstrueras som elt göromålsförordnande under den lid den nuvarande överintendenlen är förordnad på tjänsten som överinlendent och chef för statens konstmuseer saml vara förenat med funktionen som avdelnings­chef vid det konstmuseum, där överintendenlen är museichef. Merkostna­den för etl sådant göromålsförordnande beräknas lill 25000 kr. per år. Det bör ankomma på styrelsen för statens konstmuseer all reglera ansvars­fördelningen mellan överintendenlen och dennes ställföreträdare som mu­seidirektör.

Med anledning av den föreslagna förändringen i ledningsorganisationen aktualiseras även vissa andra förändringar i statens konstmuseers organi­sation. Enligt kommitténs förslag bör vissa gemensamma servicefunk­tioner som f. n. är knutna till nationalmuseet ställas direkt under överinten­denten i dennes egenskap av verkschef för statens konstmuseer. Kommit­tén föreslår sålunda alt det gemensamma biblioteket bryts ut ur national­museet och knyts till överintendenten. Även det gemensamma bildarkivet bör brytas ut ur nationalmuseet och - tillsammans med Svenskt porträtt-arkiv och fotoateljén - ombildas lill en gemensam enhet direkt underställd överintendenten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  172

Vad gäller avdelningen för depositioner och vandringsutställningar, fö­reslås att produktionen av vandringsutställningar i första hand bör ligga på resp. konstmuseum (föremålsavdelning) och där utvecklas i samarbete med den konslbildande funktionen. Ansvarel för distributionen och de löpande kontakterna med mottagarna av vandringsutställningar bör där­emot ligga kvar på depositionsavdelningen. Avdelningen för depositioner och vandringsutställningar bör, som en gemensam resurs för statens konst­museers utåtriktade, regionala verksamhet, ställas direkt under överinten­denlen. Kommittén finner därvid lämpligt atl de administrativa göromålen med registrering av utlån, som nu ligger på kansliet, återförs lill avdelning­en. Var själva lånebesluten skall ligga inom organisafionen behöver enligt kommitténs mening diskuteras ytterligare. Den frågan sammanhänger bl. a. med ansvarsfördelningen mellan överintendenlen och museidirek-tören vid resp. konstmuseum.

Vidare föreslår kommittén atl fotoateljén bryts ut ur nationalmuseet och ställs direkt under överintendenlen.

Slutligen bör uppgiften all svara för råd och anvisningar om vården av sådana utommuseala konstsamlingar i slallig ägo, som avses i Kungl. Maj:ls cirkulär till statsmyndigheterna angående skyldighet att lill natio­nalmuseet lämna uppgifter rörande vissa samlingar av konst och konst­hantverk (SFS 1962:560), överföras från avdelningen slotlssamlingar till depositionsavdelningen. Som redan nämnts föreslår kommittén atl ansva­ret för Svenskt porträltarkiv sammanförs med bildarkivet och fotoateljén till en gemensam enhet. I övrigt bör enligl kommittén avdelningens upp­gifter ligga kvar inom nationalmuseet.

Kommittén föreslår att de ändringar i myndighetens instruktion vidtas som kan fordras för all genomföra förslaget till ändrad ledningsorganisa­tion för statens konstmuseer.

Slalens konstmuseer som har kommit in med yttrande över förslaget tillstyrker i allt väsentligt detsamma.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för statens konstmuseers verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning. Besparingen uppgår sammanlagt till 514000 kr. Det bör ankomma på konstmuseerna atl i anslutning lill atl myndigheten redovisar sina förslag till regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur bespa­ringen skall fördelas på förevarande anslag och anslaget Statens konstmu­seer: Utställningar saml underhåll och ökande av samlingarna m. m.

Organisafionskommittén (U 1979:18) för statens konstmuseer har avgivit förslag lill vissa förändringar i ledningsorganisationen vid statens konstmu­seer.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                173

Jag anser atl slalens konstmuseer bör få en ledningsorganisation i enlig­het med kommitténs förslag. I samband med en ändrad ledningsorganisa­tion bör även vissa organisatoriska förändringar genomföras av gemen­samma servicefunktioner och uppgifter inom myndigheten. Jag anser i likhet med kommittén atl konstmuseernas gemensamma bibliotek direkt bör underställas överinlendentens ansvarsområde. Fotoateljén, bildarki­vet och Svenskt porträttarkiv bör föras ihop lill en enhet som är direkt underställd överintendenlen.

Som framhållits i förslaget är det angelägel alt skilja på produktion och distribution av vandringsutställningar. Jag biträder kommitténs förslag att produktionen av vandringsutställningar bör ligga på resp. konstmuseum (föremålsavdelning). Distributionen av vandringsutställningarna m. m. bör skötas av avdelningen för depositioner och vandringsutställningar vilken bör ställas direkt under överintendenlen. Jag biträder också förslaget atl uppgiften att svara för råd och anvisningar om vården av utommuseala konstsamlingar i statlig ägo, enligl Kungl. Maj:ts cirkulär till statsmyndig­heterna angående skyldighet att lill nationalmuseet lämna uppgifter röran­de vissa samlingar av konst och konsthantverk (SFS 1962:560), vilken uppgift ligger på avdelningen slotlssamlingar, förs över lill depositionsavdelningens ansvarsområde. Även avdelningen slotlssamlin­gar bör enligt min uppfattning ställas direkt under överintendentens an­svarsområde.

Vidare har jag för moderna museets fotografiska avdelning räknat med omsättning av en engångsanvisning på 102000 kr. för konservering av fotografiska bilder. Jag har för ändamålet beräknat dessa medel under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna de riktlinjer för en omorganisation av statens konstmu­
seer, som jag har förordat,

2. till Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 25 201 000 kr.

B 57. Statens konstmuseer: Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m.m.

 

1979/80 Utgift

3624199

1980/81 Anslag

3480000

1981/82 Förslag

3 220000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

174

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

konstmuseer

draganden

Utställningar och allmän-

 

 

 

kullurell verksamhet

1596000

+  941000

-200000

Nationalmuseet

(448000)

(+   304000)

(of.)

Moderna museet

(760000)

(+   356000)

(-200000)

därav engångs-

 

 

 

ulgifter

(200000)

(of.)

(-200000)'

Östasiatiska museet

(69000)

(+    43000)

(of.)

Gemensamt

(319000)

(+   238000)

(of.)

Underhåll och ökande av

 

 

 

samlingarna

1331000

+ 1206000

- 60000

Nationalmuseet

(776000)

(+  655 000)

(of.)

Moderna museet

(493000)

(+  499000)

(- 60ÖÖ0)

därav engångs-

 

 

 

ulgifter

(60000)

(of.)

(- 60000)'

Östasiatiska museet

(62000)

(+ 52000)

(of.)

Inköp av konstverk av nu

 

 

 

levande svenska konst-

 

 

 

närer

511000

+   614000

of.

Nationalmuseet

(138000)

(+   166000)

(of.)

Moderna museet

(373 000)

(+  448000)

(of.)

Informationsverksamhet

-

+   600000

_

Nafionalmuseet

 

(+  280000)

 

Moderna museet

 

(+  220000)

 

Östasiatiska museet

 

(+   lOOOOO)

 

Utbildningsverksamhet

-

+   192000

-

Förvaltningsenheten

 

 

 

Till styrelsens disposition

42000

+      8000

of.

 

3480000

+3561000

-260000

' Engångsanvisningarna har beräknats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Statens konstmuseer

1.         För atl kompensera allmänna kostnadsstegringar erfordras en ökning av anslaget med 357000 kr.

2.         De besparingar som myndigheten enligt huvudalternafivet har gjort innebär att medlen fill utställningar reduceras och atl museerna därigenom får svårigheier att rätt bedriva sin verksamhet. Även museernas anslags­medel till underhåll av samlingarna och inköp av konstverk skulle minska med den påföljden att museernas konstskatter inte kan vårdas på ett tillfredsställande sätt saml alt nyförvärv omöjliggörs.

3.         Under anslagsposten Utställningar och allmänkullurell verksamhet föreslås en ökning med 250000 kr. för nationalmuseets verksamhet, varav 100000 kr. beräknas för vandringsutställningar, 265000 kr. för moderna museels verksamhet, 35000 kr. för östasiatiska museels verksamhet saml 200000 kr. gemensamt för internationellt kulturutbyte (+ 750000 kr.).

4.         Under anslagsposten Underhåll och ökande av samlingarna föreslår myndigheten en ökning med 500000 kr. för nationalmuseet, 400000 kr. för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                    175

moderna museet och 40000 kr. för östasiatiska museet (+940000 kr.). Därutöver behöver myndigheten 140000 kr. för kompensation för de be­sparingar som har redovisats i huvudalternativet.

5.         För anslagsposten Inköp av konstverk av nu levande svenska konst­närer föreslås en ökning av medlen med 130 OCX) kr. för nationalmuseet och 373000 kr. för moderna museet (+511000 kr.). Myndigheten anser all en ökning av medlen med ytterligare 71000 kr. behövs för kompensation av redovisade besparingar enligt huvudalternativet.

6.         Behovet av ökad information om museiverksamheten till allmänheten är uppenbart varför myndigheten för nästa budgetår föreslår ett särskilt belopp om 600000 kr., varav 280000 kr. för nafionalmuseet, 220000 kr. för moderna museet och 100000 kr. för östasiatiska museet.

7.         Behovet av utbildning är stort vad gäller myndighetens egen personal och personalen vid berörda regionmuseer. Myndigheten föreslår 192000 kr. för utbildningsverksamhet.

Statens kulturråd

Kulturtådel tillstyrker kompensationen för den högre procentuella kost­nadsökning som statens konstmuseer beräknat för anslaget. Rådet föreslår även ökade medel för inköp av konstverk av nu levande svenska konst­närer (+350000 kr., varav 100000 kr. bör avse inköp av fotografers arbeten).

Anslaget bör öka med 915000 kr., varav 565000 kr. avser pris- och löneomräkning. I rådets förslag ingår att besparingarna enligt huvudalter­nativet har kompenserats.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3220000 kr. Jag har även för nästa budgetår räknat med en engångsanvis­ning på 200000 kr. för täckande av underskott i verksamheten vid moderna museet. Vidare har jag för moderna museets fotografiska avdelning räknat med omsättning av en engångsanvisning om 60000 kr. för underhåll och ökande av samlingarna. Jag har beräknat medlen för engångsanvisningarna under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Jag vill dessutom erinra om vad jag har anfört under föregående anslag angående förslag till fördelning av myndighetens besparing. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens konstmuseer: Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag om 3 220000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                176

B 58. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet

Reservation                         185 576

1979/80 Utgift

478628

1980/81 Anslag

956000

1981/82 Förslag

966000

Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandel (NUNSKU) tillkom år 1965. Från den 1 juli 1976 är nämnden en statlig myndighet. Nämnden har till uppgift att anordna utställningar i ullandel av nutida svensk konst saml alt vara del organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalråd har atl planlägga och genomföra svenskt deltagande i biennalut-ställningarna i Venedig. Anslaget används av nämnden för direkta utställ­nings- och administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet

För ulställningsverksamheten begär nämnden ökade medel för publika-fioner (+ 114000 kr.), transporter och försäkringar (+ 108000 kr.) och för resor och kontaklarbete (+ 48000 kr.). Vidare behövs ytteriigare medel för materialkostnader m. m. (+ 180000 kr.) och bidrag till konstnärer som gör egna utställningar i utlandet (+ 300000 kr.). Nämnden föreslår också alt ell statligt stipendium (+60000 kr.) äriigen skall utdelas, via NUNSKU, till en svensk konstnär för utnyttjande av aleljéulrymme i det ateljéhus för experimentell konst som drivs på Public School One (P.S. 1) i New York.

Ordförandens arbetsinsats kräver ökat årsarvode och en fast tjänst bör inrättas för en sekreterare i nämnden.

Nämnden föreslår en höjning av anslaget för nästa budgetår lill 1 834000 kr. vilket innebär en ökning med totall 878000 kr. Av höjningen utgör 96000 kr. kompensation för automatiska kostnadsökningar. De besparing­ar som myndigheten enligt huvudalternafivet redovisat innebär en minsk­ning med 19000 kr. av de beräknade automatiska kostnadsökningarna om 96000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår ökade medel lill resor i samband med ulställningsut-byten, publikationer och transporter. Enligl rådet bör anslaget ökas med 221 000 kr., varav 96000 kr. avser pris- och löneomräkning. I kulturrådels förslag ingår att besparingarna enligl huvudalternativet har kompenserats.

Föredraganden Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 966000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 966000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet B 59. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

177

 

1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

9857000 10418000

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet samman­fördes den 1 juli 1978 till en myndighet under en gemensam styrelse.

Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, skall belysa kulturhis­toria med anknytning till samlingarna. Samlingarna omfattar den forna arsenalen, de kungliga livrust-, kläd- och skaltkamrarna och hovstallet. Livrustkammaren avslutade hösten 1978 överflyttningen av verksamheten till nya lokaler i Stockholms slott.

Skoklosters slott skall belysa den kulturhistoria som har samband med slottsbyggnaden, dess användning och samlingar. Samlingarna omfattar främst konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning saml bibliotek.

Hallwylska museet skall belysa den kulturhistoria som har samband med Hallwylska palatset, dess användning och samlingar. Museels samlingar omfattar företrädesvis konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning samt bibliotek och arkiv.

+2

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Livrustkamma-

Före-

 

 

 

 

ren, Skoklos-

draganden

 

 

 

ters slott

 

 

 

 

 

och Hallwylska

 

 

 

 

 

museet

 

 

Personal

 

 

 

 

Livrustkammaren

 

 

 

 

 

Handläggande personal

 

7

+ 1

 

of.

Övrig personal

 

8,5

+ 1

 

of.

Skoklosters ston

 

 

 

 

 

Handläggande personal

 

5

of.

 

of.

Övrig personal

 

3,5

of.

 

of.

Hallwylska museet

 

 

 

 

 

Handläggande personal

 

1,75

of.

 

of.

Övrig personal

 

1,5

of.

 

of.

Enhet för konservering och foto

 

 

 

 

Handläggande personal

 

3

of.

 

of.

Övrig personal

 

11,25

of.

 

of.

Uppdragsverksamhet -

övrig

 

 

 

 

personal

 

1,25

of.

 

of.

Kansli

 

 

 

 

 

Handläggande personal

 

1

of

 

of.

Övrig personal

 

2

of.

 

of.

of.

45,75 12    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

178

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Livrustkamma-

Före-

 

 

ren

, Skoklos-

draganden

 

 

ters slott

 

 

 

och Hallwylska

 

 

 

museet

 

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

4606000

+

639000

+ 532000

Livrustkammaren

(1626000)

(+

266000)

( + 211000)

Skoklosters slott

(993000)

(+

100000)

(+105000)

Hallwylska museet

(344000)

(+

68000)

(+ 38000)

Enhet för konservering

 

 

 

 

och foto

(1 358000)

( +

190000)

( + 145000)

Kansli

(285000)

(+

15000)

(+ 33000)

Sjukvård

7000

 

of.

of.

Reseersättningar

42000

+

13000

+    2000

Lokalkostnader

4690500

+

489000

+ 254000

Expenser

350000

+

122000

- 22000

därav engångsanvisning

(40000)

(-

20000)

(- 40000)'

Underhåll och ökande av

 

 

 

 

samlingarna

100000

+

146000

+    7000

därav engångsulgifter

-

( +

99000)

-

Utställningar

-

+

195 000

-

därav engängsutgifter

-

( +

120000)

-

Till styrelsens disposition

62000

 

of.

of.

Besparingar

-

 

_2

-212000

 

9857 500

+ 1

1604000

+561000

Inkomsler

 

 

 

 

Konserveringsverksamhet

-

-

65 000

-

Nettoulgift

9857500

+ 1539000

+561000

' Engångsanvisningar om sammanlagt 30000 kr. har beräknats under anslaget Bi­drag till särskilda kulturella ändamål.

' Livrustkammarens, Skoklosters slott och Hallwylska museets förslag till bespa­ringar ingår i de redovisade beloppen under resp, anslagspost.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 284 000 kr.

2.    De besparingar som myndigheten har redovisat enligt huvudalternafi­vet innebär bl.a. en minskning av personalen med två halvtidstjänster, reducering av medlen lill visningspersonal, indragning av hela anslaget till publikationer, reducering av anslaget till underhåll och ökande av samling­arna saml minskning av anslaget till styrelsens disposition.

3.    Livrustkammaren behöver en tjänst som museilärare/informa-tionssekreterare och en tjänst som museivakt. Museet anser också att den hantverkartjänst som har redovisats som en besparing enligt huvudalterna­tivet inle kan avvaras och begär därför en hantverkare med halvtidstjänst­göring. (+225000 kr.)

4.    Skoklosters slott behöver ytterligare medel lill arvodering av guider och visningsvakler samt medel för arbetsresor för personalen. Mu-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              179

seel anser att de medel lill arvodering av visningspersonalen som redovi­sats som en besparing enligt huvudalternativet inte kan avvaras och begär därför medel motsvarande den redovisade besparingen. (+82000 kr.)

5.    Hallwylska museet behöver ytterligare medel lill guidearvoden m.m. (+56000 kr.)

6.    Enheten för konservering och foto föreslås få inrätta fasla tjänster (I 1/4 tjänst) för den uppdragsfinansierade personalen motsvaran­de 130000 kr. I gengäld skulle 65000 kr. genom subventionering till andra myndigheter som behöver utnyttja konserveringsenhelen, återbetalas lill statsverket. (+ 65000 kr.)

7.    Kansliet behöver den tjänst som assislenl/regislralor som har re­dovisats som en besparing enligl huvudalternativet och myndigheten begär därför en tjänst som assislenl/regislralor med halvtidsljänslgöring. (+45000 kr.)

8.    I övrigt anser myndigheten all medlen lill resor bör öka med 9000 kr., varav 6000 kr. avser utrikes resor. Vidare bör medlen lill lokaler öka med sammanlagt 234000 kr. och till expenser med sammanlagt 177000 kr. För underhåll och vård av samlingarna begärs sammanlagt 156000 kr. Till en ny anslagspost Utställningar föreslås medel om sammanlagt 195000 kr., varav 120000 kr. utgör engångsanvisning för inrättande av ett vagnmu­seum på Strömsholm. Vidare anser myndigheten atl de medel till styrel­sens disposition som redovisats som en besparing enligt huvudalternativet inte kan avvaras och begär därför medel motsvarande den redovisade besparingen (+ 10000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturtådel tillstyrker ökade medel för arbetsresor för personalen vid Skokloster samt atl av medlen till reseersättningar en större andel får disponeras för utrikes resor. Rådet tillstyrker även atl engångsanvisningar om sammanlagt 40000 kr. får omsättas för ADB och uppordning av arkiv.

Anslaget bör öka med 499000 kr., varav 484000 kr. avser pris- och löneomräkning. I rådets förslag ingår att besparingarna enligl huvudalter­nativet har kompenserats.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museets verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvud­förslaget, dvs. med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräk­nat med löne- och prisomräkning. Besparingen uppgår sammanlagt till 212000 kr. Det bör ankomma på myndigheten atl i anslutning till atl myndigheten redovisar sina förslag till regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under della an­slag.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

180

10418000 kr. Jag har även för nästa budgetår räknat med omsättning av engångsanvisningar om sammanlagt 30000 kr. för ADB och personalut­bildning. Jag har beräknat medlen för engångsanvisningarna under ansla­get Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 10418000 kr.

B 60. Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

21398133 22464000 25240000

Naturhistoriska riksmuseets verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö. Inom museet finns två avdelningar, en museiavdelning och en forsknings­avdelning. Museiavdelningen handlägger även administrativa ärenden. Inom forskningsavdelningen finns ett laboratorium för isotopgeologi.

Museet leds av en styrelse, som utses av regeringen. För laboratoriet för isotopgeologi finns en särskild nämnd.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändr

ing

1981/82

 

Naturhisto­riska riks­museet

 

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

53 62

+ 5 + 9,5

 

of. of.

115

+ 14,5

of.

Anslag

 

Lönekostnader

13 187000

+ 3 024000

+ 1500000

Sjukvård

19000

+     17000

of.

Reseersättningar

170000

+    40000

+      9000

därav utrikes resor

(50000)

(of.)

(of,)

Lokalkostnader

7753000

+ 1549000

+ 1646000

Expenser

247000

+   154000

+     18000

Laboratoriet för isotop-

 

 

 

geologi

1088000

+  653000

+   118000

Besparingar

-

-   306000

-   515000

 

22464000

+5131000

+2 776000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               181

Naturhistoriska riksmuseet

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 3322000 kr.

2.    De besparingar som naturhistoriska riksmuseet enligl huvudförslaget har redovisat innebär en minskning av lönebeloppet motsvarande fyra halvtidstjänster, minskad reseverksamhel samt minskad service till regio­nala museer (- 306000 kr.).

3.    Museet föreslår följande personalförslärkningar vid museiavdelning­en, nämligen en intendent för lay-oul- och produktionsledning, en amanu­ens för ulställningsverksamheten, en assistent, en hantverkare, en expedi­tionsvakl och en museivakt (+ 567000 kr.).

4.    Vid forskningsavdelningen föreslår museet följande personalförstärk­ningar, nämligen en assistent vid sektionen för entomologi, en assistent vid sektionen för mineralogi, en assistent vid sektionen för verlebratzoologi, en museiassistent vid sektionen för botanik, en intendent vid sektionen för everlebratzoologi, en assistent vid sektionen för paleozoologi och en ama­nuens vid sektionen för paleobolanik (+693000 kr.).

5.    För att kunna bygga upp en fullgod ADB-verksamhet erfordras en programmerare och en halvlidsanslälld stansoperalör samt medel för vissa kostnader i samband med denna verksamhet (+ 300000 kr.).

6.    För alt sköta den cenirala interna informationstjänsten, leda katalogi-seringsarbelet vid handbiblioteket m. m. behövs biblioteksulbildad perso­nal (+55000 kr.).

7.    Museet föreslår inköp av ylleriigare en masspektromeler på grund av ökad efterfrågan av isolopanalyser. Den lotala kostnaden uppgår lill ca 1,9 milj. kr. Museet föreslår all medel anvisas för nästa budgetår atl användas som handpenning vid beställning av instrumentet. För finansiering av masspektrometern i övrigt har museet tilldelats medel av bl. a. forsknings­rådsnämnden. (+ 500000 kr.)

Statens kulturråd

1.         Kulturrådet föreslår att en Ijänsl som assistent inrättas vid enlomolo-giska institutionen vid forskningsavdelningen (+90000 kr.) samt alt mu­seets medel för resor ökas (+ 20000 kr.).

2.    I kulturrådels förslag ingår all besparingsallernativet (- 207000 kr.) återtagils(+207000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid naturhistoriska riksmuseet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing pä 2% av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning. Besparingen uppgår sammanlagt till 515000 kr. Det bör ankomma på museet atl i anslutning lill atl museet redovisar sina förslag fill regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur bespa-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               182

ringen skall fördelas på förevarande anslag och anslaget Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m.m.

Beträffande frågan om inköp av ytterligare en masspektromeler kommer jag i del följande atl föreslå att kostnadsramen Till statens kulturråds disposition under anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. skall inkludera 500000 kr. för ifrågavarande än­damål.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen föreslår jag atl anslaget för nästa budgetår förs upp med 25 240000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för bud­getåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 25 240000 kr.

B 61. Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m.

46085

1979/80 Utgift

1074597

Reservation

1980/81 Anslag

1 100000

 

1981/82 Förslag

1 177000

 

Naturhistoriska riksmuseet

Museet föreslår att anslaget höjs med 400000 kr., varav 110000 kr. avser prisomräkning. Av ökningen i övrigt avser 80000 kr. förstärkning av mu-seiavdelningens malerielanslag och lOOOOO kr. inköp av mineralogiska samlingar samt 10000 kr. materielkostnader i samband med ADB-verk­samhet. De besparingar som museet redovisat innebär en minskning av anslaget med 183000 kr.

Statens kulturråd

Kulturtådel föreslår en engångsanvisning för kompletterande inköp av mineralogiskt material. I rådets förslag ingår även att besparingsallernati­vet ålertagits. (+ 210000 kr.)

Föredraganden

Jag vill erinra om vad jag har anfört under föregående anslag angående förslag till fördelning av museels besparing. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av I 177000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet B 62. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader

183

 

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

9406430

9576000

10576000

Statens sjöhistoriska museum har till uppgift atl främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfartens och del svenska skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling genom tiderna. Inom museet finns sex avdelningar, nämligen en administrativ avdelning, en konserve­ringsteknisk avdelning, en informations- och undervisningsavdelning, en fällundersökningsavdelning, en dokumentationsavdelning saml en Wasa-och ulställningsavdelning.

Museet leds av en nämnd som utses av regeringen.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

sjöhistoriska

draganden

 

 

museum

 

 

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

25

+4

 

of.

Övrig personal

34

+2

 

of.

 

59

+6

 

of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

6464000

+ 1394000

+

701 000

Sjukvård

30000

+      2000

+

2000

Reseersättningar

35 000

+      4000

+

2000

därav utrikes resor

(7000)

(of.)

 

(of.)

Lokalkostnader

2 827 000

+   661000

+

496000

Expenser

220000

+   802000

+

15 000

Besparingar

-

-   207000

-

216000

 

9576000

+2656000

+ 1000000

Statens sjöhistoriska museum

1.  Pris-och löneomräkning m.m. 1476000 kr.

2.         De besparingar som museet har redovisat enligt huvudalternativet innebär en reducering av medlen till lönekostnader (- 207000 kr.).

3.         Avtal har slutits om löne- och anställningsvillkor för assistenter vid undervisnings- och barnverksamhel vid vissa museer. För att bereda en assistent (museilärare) fast tjänst erfordras 96000 kr.

4.         För atl bereda fasla tjänster för arvodesanslälld personal, som hittills har avlönats från museels underhållsanslag, föreslår museet inrättandet av tre nya tjänster. Av dessa föreslår museet atl en blir placerad vid informa­tions- och undervisningsavdelningen, en vid fältundersökningsavdelningen och en vid administrativa avdelningen (+ 341000 kr.).

5.         Vidare föreslår museet en förstärkning med två nya tjänster, en som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  184

museitekniker vid dokumentationsavdelningen och en som amanuens vid Wasa- och utställningsavdelningen (+ 195000 kr.).

6.         För bottenbehandling av isbrytaren Sankt Erik beräknar museet en engångsanvisning om 555000 kr.

7.         För genomförandet av en inventering av äldre fartyg föreslår museet en engångsanvisning om 200000 kr.

Statens kulturråd

1.    Kulturtådel tillstyrker inrättandet av en tjänst som assistent för barn-
verksamheten (+ 96000 kr.).

2.         Rådet har till utbildningsdepartementet yttrat sig om behovet av en inventering av äldre seglande fartyg och därvid framhållit att statens sjö­historiska museum bör ha ansvarel för en sådan inventering. Rådet tillstyr­ker en engångsanvisning om 100000 kr. för att en sådan inventering skynd­sammast skall kunna inledas.                                _  _

3.         I kuhurrådels förslag ingår att besparingsalternativet (-207000 kr.) återtagits (+ 207000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid statens sjöhistoriska museum beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en bespa­ring på 2% av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisom­räkning. Besparingen uppgår sammanlagt fill 216000 kr. Det bör ankomma på museet att i anslutning till atl museet redovisar sina förslag fill regle­ringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detta anslag.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen hemställer jag att rege­ringen föreslår riksdagen

att lill Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 10576000 kr.

B 63. Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

1189203

1979/80 Nettoinkomst

188135

Reservation

1980/81 Anslag

1000

 

1981/82 Förslag

1000

 

Anslaget används enligl en av regeringen fastställd stat. Inkomster av inträdesavgifter, försäljningsmedel, gåvomedel och övriga inkomster vid museet och Wasavarvet tillgodoförs anslaget som uppbördsmedel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

185

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

sjöhistoriska

museum

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

6 16

-3 of.

of. of.

22

of.

Anslag

Utgifter

Försäljningsverksamhet och gemensamma löne-

 

och materielkostnader

1963000

+ 81000

 

Konservering

93000

- 26000

 

Information och undervis-

 

 

 

ning

711000

+228000

 

Fältundersökningar

28000

+ 62000

+400000

Dokumenlafion och före-

 

 

 

målsvård

58000

+ 27000

 

Wasavarvet och utställ-

 

 

 

ningar

447000

+ 28000

 

 

3300000

+400000

+400000

Inkomster

 

 

 

Inkomster vid museet

375000

+ 75 000

+400000

Inkomster vid Wasavarvet

2924000

+ 325000

Nettoutgift

1000

of.

of.

Statens sjöhistoriska museum

Museet föreslår atl viss personal som avlönas från detla anslag fr. o. m. nästa budgetår skall erhålla fasta tjänster och avlönas från museets förvalt­ningskostnadsanslag.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår alt anslaget även i forlsältningen förs upp med 1000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 1 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet B 64. Etnografiska museet

186

1979/80 Utgift                 9761268

1980/81 Anslag              10314000

1981/82 Förslag              11059000

Etnografiska museet skall främja intresset för, kunskapen om samt forskningen rörande främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska. Museet leds av en styrelse som utses av regeringen.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Etnografiska museet

 

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

12 18

of.

+ 5

 

of. of.

30

+5

of.

 

Anslag

Utgifter Lönekostnader

därav engängsutgifter Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser

därav engängsutgifter Underhåll och ökande av

samlingarna

därav engångsulgifter Besparingar

Inkomsler Publikationer

Nettoutgift

 

3 588000

+417000

-

61000

(404000)

(-230000)

(-

404000)'

6000

+    1000

 

of.

56000

+    5 000

+

3000

6077000

+292000

+ 1051000

320000

+ 159000

-

43 000

(62000)

(of.)

(-

62000)'

269000

+ 20000

_

125 000

(135 000)

(+  10000)

(-

135 000)'

-

-

-

80000

10316000

+894000

+

745000

2000

of.

 

of.

10314000

+894000

+

745 000

' 621 000 kr. har beräknats som engångsanvisningar under anslaget Bidrag till sär­skilda kulturella ändamål.

Etnografiska museet

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 460000 kr.

2.    De besparingar som museet redovisat enligl huvudalternafivet inne­bär en schablonmässig nedskärning av hela anslaget.

3.    Museet begär ordinariesältning av två extra museitekniker som f.n. bekostas med engångsanvisningar. Vidare begär museet atl få omsätta engångsanvisningar dels för två exlra tjänster, dels för museets informa­tionsprogram samt för större konserveringsarbelen. (+ 595000 kr.)

4.    För verksamheten i museets "verkstad för tre generationer" begärs medel för en tjänst som museilärare (+ 100000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   187

5.         Snickeriet behöver förstärkas med en snickare (museitekniker) (+92000 kr.).

6.         För att bättre kunna utnyttja museets fotoateljé föreslås medel för en ny tjänst (+92000 kr.).

7.         För att kunna fortsätta museels påbörjade informationsprogram före­slås 88000 kr.

8.         För att kunna genomföra en planerad lemautslällning begärs ökade medel (+75 000 kr.).

9.         Under anslagsposten Expenser föreslås ökade medel för omkopiering av äldre filmnegativ, bokbindning och bokinköp (+ 60000 kr.).

10.   För att kunna utnyttja antropologer i fäh som kan bidra lill museels
nusamlande begärs ökade medel (+ 50000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturtådel tillstyrker att två tjänster som museitekniker som tidigare arvoderats med hjälp av engångsanslag nu ordinariesätts (+ 174000 kr.). Fortsatta engångsanvisningar tillstyrks för en utställningsintendenl, en museitekniker, information samt vård och konservering (+ 4150(X) kr.).

Vidare tillstyrker kulturrådet medel för en museipedagogljänst saml en ökning av museets expensmedel (+ 170000 kr.).

Föredraganden

Etnografiska museet har under en följd av år förfogat över engångsanvis­ningar för olika insatser inför uppbyggnaden av de nya museilokalerna. Museet har hösten 1980 öppnat för allmänheten. Jag räknar med alt museet även under nästa budgetår behöver förfoga över dessa engångsanvisningar och har beräknat dem till ell sammanlagt belopp av 621000 kr. Dessa medel har beräknats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ända­mål.

Jag har beräknat en besparing av 80000 kr. Det bör ankomma på etno­grafiska museet alt i anslutning fill alt museet redovisar sina förslag till regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparing­en skall fördelas under detla anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Etnografiska museet för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 11059000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet            Ii

B 65. Arkitekturmuseet

 

1979/80 Utgift

1010751

1980/81 Anslag

1013000

1981/82 Förslag

1112000

Sveriges arkitekturmuseum grundades år 1962 med en stiftelse som huvudman. Från den I juli 1978 är arkitekturmuseet en statlig myndighet. Museet skall belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen och bebyggel­seforskningen. Museet skall därvid särskilt levandegöra den byggda mil­jöns samband med samhället och samhällsplaneringen.

Museet leds av en styrelse som utses av regeringen.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Arkitektur-

Före-

 

 

museet

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

2,5

+ 2

of.

Övrig personal

3

+ 2

of.

 

5,5

+4

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

676000

+ 521000

+ 72000

Sjukvård

2000

+    1000

of.

Reseersättningar

6000

of.

of.

Lokalkostnader

111 000

+ 59000

+48000

Expenser

92000

+ 120000

-20000

därav engångsulgifter

(25 000)

(of.)

(-25 000)

Utställningar m.m.

126000

+  15 000

+ 10000

Dokumentationsverksamhet

-

+ 50000

-

Besparingar

-

_ 1

-11 000

 

1013000

+766000

+99000

' Arkitekturmuseets förslag till besparingar ingår i de redovisade beloppen under resp. anslagspost.

Arkitekturmuseet

1.  Pris-och löneomräkning m.m. 177000 kr.

2.         De besparingar som redovisats enligl huvudalternativet innebär en minskning av ulställningsverksamheten (- 25000 kr.).

3.         Museet begär en museileklor för ledning av den utåtriktade verksam­heten, en intendent för dokumentations- och arkivverksamheten och en museilekniker/folograf för utställnings- och arkivverksamheten. Museet föreslår även en utökning av två assislenlljänster. (+ 422000 kr.)

4.         För lokalkostnader begärs en ökning med 11000 kr. och för expenser i samband med utrustning av arkiv m. m. begärs en ökning med 65000 kr.

5.         Museet behöver ökade medel lill utställningsverksamheten (+ 15000 kr.). Vidare anser museet atl den föreslagna minskningen av medel lill

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               189

ulställningsverksamheten som har redovisats i huvudalternativet inle kan avvaras. Museet begär därför medel till ulställningsverksamheten (+25 000 kr.).

6. Behovet av dokumentation är stort. För atl kunna genomföra inven­terings- och dokumentationsarbete begär museet en ny anslagspost för dokumentation (+ 50000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår atl museet tilldelas en engångsanvisning om 50000 kr. för dokumentalionsinsatser och en engångsanvisning om 65000 kr. för inköp av mobil utrustning och inredning för arkiv och arbetslokaler.

Anslaget bör öka med 243000 kr., varav 128000 kr. avser pris- och löneomräkningar och 115000 kr. nya engångsanvisningar.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 1 112000 kr.

Jag har därvid beräknat en besparing av 11 000 kr. Del bör ankomma på arkitekturmuseet att i anslutning lill att myndigheten redovisar sina förslag lill regleringsbrevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur bespa­ringen skall fördelas under detta anslag.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Arkitekturmuseet för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag om 1 112000 kr.

B 66. Bidrag till Nordiska museet

1979/80 Utgift               22689497

1980/81 Anslag              21644000

1981/82 Förslag             27561000

Nordiska museet är etl kulturhistoriskt museum med elt samlingsom­råde som — med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer - omfatlar föremål, bilder och viss annan information från Sverige efter år 1500.

Museet är en stiftelse men staten bär hela det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Ledamöterna i stiftelsens styrelse. Nordiska museets nämnd, utses av regeringen.

Nordiska museet har sju avdelningar, vilka från den 1 juli 1978 utgörs av tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning med Nordiska mu­seets arkiv, en undervisningsavdelning med Nordiska museets vetenskap­liga bibliotek, en teknisk avdelning samt en administrativ avdelning med museels sekretariat. Till museet hör instiiutel för folklivsforskning och Julilagård.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

190

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Nordiska

Före-

 

 

museet

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

47

of.

of.

Övrig personal

78

+4

of.

 

125

+4

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

13 628000

+ 1 145 000

+ 1420000

Utgående pensioner

230000

+    28000

-    34000

Sjukvård

40000

of.

-     10000

Reseersättningar

191000

+     19000

+     10000

därav utrikes resor

(23 000)

(of.)

(of.)

Lokalkostnader

6635000

+ 1654000

+ 5 376000

Expenser

1042000

+   151000

+    65 000

Underhäll av museels

 

 

 

gårdar

176000

+     18000

+     14000

Utställningar

563 000

+    56000

+    45 000

Underhåll och ökande av

 

 

 

samlingarna

435000

+   158000

-    77 000

därav engängsutgifter

(100000)

(+   100000)

(-   100000)

Besparingar

-

-   475 000

-   562000

 

22940000

+2 754000

+6247 000

Inkomster

 

 

 

Entré- och visnings-

 

 

 

avgifter

443 000

+   260000

+   202000

Försäljning av böcker.

 

 

 

bildmaterial m.m.

275 000

+    90000

+    90000

Fondavkastning och hyror

578 000

of.

+     38 000

Kommunalt anslag för skol-

 

 

 

visningar

58000

-    58000

of.

Summa kr.

1296000

+   292000

+  330000

Nettoutgift

21644000

+2462000

+5917000

Nordiska museet

1.  Pris- och löneomräkning m.m. 2 128000 kr.

2.         De besparingar som museet enligl huvudalternativet har redovisat innebär en generell nedskärning av verksamheten (- 475000 kr.).

3.         Museet föreslår ökade medel för följande tjänster, två kansliskrivare/ assistenter och en expeditionsvakl (+ 258000 kr.).

4.         Museet   begär   en   engångsanvisning   för   atl   rädda   filmmaterial (+200000 kr.).

5.         Museet har i sin anslagsframställning beräknat en ökning av inkoms­terna med 280 000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet har med hänsyn lill atl Nordiska museels anslagsframställ­ning kom rådet tillhanda först i slutet av april 1980 inte haft möjlighet atl göra en sakprövning av museels framställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  191

Föredraganden

Jag hänvisar lill vad jag tidigare har uttalat under anslaget Statens musiksamlingar: Förvaltningskostnader om äganderätten till de samlingar som Nordiska museet f. n. har deponerade hos musikmuseet.

För nästa budgetår bör medel för Nordiska museets verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning. Bespa­ringen uppgår sammanlagt till 562000 kr. Del bör ankomma på Nordiska museet atl i anslutning lill att museet redovisar sina förslag lill reglerings­brevsbestämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detta anslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 27561 000 kr.

B 67. Bidrag till Tekniska museet

 

1979/80 Utgift

6487064

1980/81 Anslag

5725000

1981/82 Förslag

5 849000

Tekniska museet skall belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper saml inom industrin.

Tekniska museet är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag. Enligl den stat som fastställts av regeringen för innevarande budgetår täcker statsbidraget 76% av utgifterna för driften. Inkomsterna i övrigt härrör främsl från bidrag från näringslivet och museets vänförening. 1 stiftelsens styrelse, som beslår av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av rege­ringen.

Televerkets samlingar av historiska föremål och arkivalier är sedan år 1970 deponerade hos Tekniska museet i Telemuseet. Kostnaderna för skötseln av Telemuseet läcks av elt anslag från televerket.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

192

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Tekniska museet

Före­draganden

Personal

Tekniska museet Handläggande personal Övrig personal

Telemuseet

Handläggande personal Övrig personal

 

11

+ 5

of.

20

of.

of.

2

of.

of.

11

of.

of.

44

+5

of.

 

Stat

Tekniska museet

Utgifter

Lönekostnader

Utgående pensioner

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

därav

hyreskostnader för

Tekonorama

fastighetsunderhåll Expenser

därav engångsanvisning Utställningar Information Underhåll och ökande av

samlingarna

därav engångsanvisning Särskilda utställningar

och projekt Kostnader för Telemuseet Besparingar

 

3 918000

+ 1 173000

+434000

68000

+

7000

+ 7000

17000

+

21000

of.

39000

+

4000

+ 2000

1 163 000

+

337000

- 33000

(130000)

 

(of.)

(- 12000)

(266000)

(+

27000)

(+ 27000)

724000

+

121000

- 54000

(100000)

( +

9000)

(-100000)'

186000

+

19000

+ 15000

86000

+

9000

+ 7000

170000

+

67000

- 38000

(50000)

( +

50000)

(- 50000)'

909000

+

91000

+ 73 000

190000

+

34000

+ 34000

-

-

130000

-122000

7470000

+ 1753000

+325000

 

Inkomster

Entré- och visningsav­gifter

Publikationer m.m.

Lokalhyror för huvud­byggnaden

Kommunalt anslag för skolvisningar

Bidrag från näringslivet, museets vänförening m.m.

Ersättning från Telemuseet

Nettoutgift

Tetemuseet

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

219000

 

of.

+ 55000

80000

 

of.

+ 8000

25000

 

of.

+ 5000

40000

 

of.

+ 4000

1 191 000

+

9000

+ 95000

190000

+

34000

+ 34000

5725000

+ 1

1710000

+ 124000

 

1373000

+

141000

+ 141000

15 000

 

of.

of.

10000

+

5000

+ 1000

1562000

+

187000

+ 187000

49000

+

5000

+ 5 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

193

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Tekniska

Före-

 

 

museet

draganden

Utställningar

63000

+

50000

+ 42000

Information

39000

+

4000

+    4000

Underhåll och ökande av

 

 

 

 

samlingarna

50000

+

20000

+    5000

Ersättning fill Tekniska

 

 

 

 

museet

190000

+

34000

+ 34000

 

3351000

+

446000

+419000

Inkomster

 

 

 

 

Entré- och visningsav-

 

 

 

 

gifter

60000

 

of.

+ 20000

Lokaluthyming och

 

 

 

 

försäljning

20000

 

of.

of.

Anslag från televerket för

 

 

 

 

driften av Telemuseet

3 271000

+

446000

+399000

 

3351000

+

446000

+419000

' Sammanlagt har 95 000 kr. beräknats som engångsanvisning under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Tekniska museet

1.  Pris- och löneomräkning m. m. 781000 kr.

2.         De besparingar som museet har redovisat enligt huvudalternafivet innebär i första hand en reducering av anslagsposten Särskilda utställning­ar och projekt. Konsekvenserna för verksamheten beräknas innebära bl. a. en försämring av museets möjligheler alt vidareutveckla verksamheten och genomföra en nödvändig planering och projektering (- 130000 kr.).

3.         För verksamheten behövs sex nya tjänster, varav två på halvtid. Äv tjänsterna placeras tre och en halv Ijänsl vid undervisnings- och informa­tionsavdelningen, en Ijänsl vid föremålsavdelningen saml en halv tjänst vid arkivet (+659000 kr.).

4.         Tekniska museet framhåller nödvändigheten av alt öka personalens kompetens för atl möta nya krav på service från olika användare. Speciella utbildningsinsatser krävs därför. Dessulom krävs slora insatser på perso­nalutvecklingsområdet för integrering av de ca 50 arkivarbetare som till­förts museet. (+ lOOOOO kr.)

5.         Tekniska museet har planer på alt skapa ett tekniskt aktiviletscen-trum i Teknorama. Museet har därför sagt upp hyresavtalet med Sveriges Radio, som under senare år hyrt halva Teknorama för sin inspelningsverk­samhet. Museet begär medel för läckande av den ökade hyreskostnaden (+200000 kr.).

6.         Tekniska museet har under år 1979 börjat all kartlägga och analysera samlingarna. Museet begär all även under nästkommande budgetår erhålla särskilda projektmedel för uppföljning av del påbörjade utredningsarbetet (+50000 kr.).

13    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               194

7. En slor del av museets AV-material är nedsliten och föråldrad. Mu­seet föreslår därför elt engångsanslag för anskaffning av nytt AV-material (+50000 kr.).

Statens kulturråd

1.         Kulturrådet tillstyrker fortsatta engångsanvisningar för museels or­ganisationsutveckling och personalutbildning (lOOOOO kr.) saml för upp-ordnande och uppbyggande av bildarkivet (50000 kr.). För all möjliggöra utbyte av försliten och föråldrad AV-material tillstyrker kulturrådet en omfördelning av en för innevarande budgetår till museet anvisad engångs­anvisning (40000 kr.).

2.    Tekniska museet har prioriterat barn- och ungdomsverksamheten och lägger vikt vid bl. a. decentralisering. Museet har i samarbete med högskolorna i Luleå och Linköping tagit initiativ till aktivitelscenira för barn och ungdom. Visst bidrag för dessa projekt utgår under innevarande budgetår från kulturrådet. Erfarenheterna är all dessa projekt behöver konsolideras i museets verksamhet genom alt en särskild tjänst inrättas som kan bidra till all stimulera, dokumentera och följa upp lokalt drivna aktivitelscenlra och följa upp leknisk och naturvetenskaplig utslällnings-och aklivitetsverksamhel för barn och ungdom (+ 125000 kr.).

3.    I rådels förslag ingår all besparingsalternalivel (- 130000 kr.) återta­gits (+ 130000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid Tekniska museet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget, dvs. med en besparing på 2% av innevarande års anslag uppräknat med löne- och prisomräkning. Besparingen uppgår sammanlagt lill 122000 kr. Det bör ankomma pä museet alt i anslutning lill atl museet redovisar sina förslag till reglerings­brevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detta anslag.

Jag föreslår att 95000 kr. utgår lill Tekniska museet för dess behov av engångsanvisningar under nästa budgetår. Av beloppet beräknas 40000 kr. för organisationsutveckling och 55 000 kr. för museets bildarkiv. Jag har för ändamålen beräknat medlen under anslaget Bidrag till särskilda kultu­rella ändamål.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5849000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 5 849000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  195

B 68. Bidrag till Skansen

1979/80 Utgift            7015000

1980/81 Anslag          6547000

1981/82 Förslag          7 304000

Friluftsmuseet Skansen i Stockholm har till uppgift alt i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt kring elt centrum av kulturmin­nen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till Skansen hör Biologiska museet. Skansen är en stiftelse. Ordföranden i stiftelsens sty­relse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av regeringen, tre av Stockholms kommun och två av Stiftelsen Nordiska museet.

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968:46, SU 1968:84, rskr 1968:202) regleras frågor om bidrag till Skansen under femårsperioden 1966-1970. Avtalet innebär att del underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verksamhet vart och etl av åren 1966-1970 täcks till 40% av staten och till 60% av kommunen. Avtalet är efter år 1970 förlängt och gälleräven under år 1981 samt följande år så länge det inle sagts upp. Ell villkor för driftbidraget är enligl avtalet att verksamheten drivs enligt en av regeringen och Stockholms kommun­styrelse fastställd stat samt av staten och kommunen antagna bestämmel­ser om stiftelsens förvaltning. Förutom driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40% av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten-och avloppsledningar, elektriska installationer m. m. Kommunen svarar för resterande 60% av kostnaderna för dessa investeringar. Dessulom täcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst- och utgiftsslal för år 1981. Enligt denna erfordras ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 6 144000 kr., medan tillskottet från Stockholms kom­mun beräknas till 9215000 kr. Av del statliga bidraget har 3 102000 kr. anvisats för första halvåret 1981. Som investeringsbidrag lill kulturhisto­riska byggnader har regeringen anvisat lOOOOO kr. för första halvåret 1981. För atl täcka den statliga andelen av investeringsbidraget lill gemensamma anläggningar under första halvåret 1981 har regeringen anvisat 50000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

196

Beräkning av driftunderskott för Skansen

 

 

1980

1981

1982

 

Stat

Stat

Skansens förslag

Egna inkomsler

11460000

12807 000

12005 000

därav inträdesavgifter

 

 

 

och årskort

(7510000)

(8500000)

(7 510000)

Utgifter

25 295000

28166000

29375000

därav löner, pensioner m.m.

(18000000)

(20438000)

(20012000)

Driftunderskott

13 835 000

15 359000

17 370000

därav slaten

(5 534 000)

(6144000)

(6948000)

därav Stockholms kommun

(8301000)

(9215000)

(10422000)

Statsbidragsberäkning

Andra halvåret 1981 och första halvåret 1982

 

 

Skansens förslag

Föredraganden

Driftunderskott

8 360000

6444000

därav andra halvåret 1981

(3 412000)

(3 042000)

därav första halvåret 1982

(4948000)

(3 402000)

Investeringsbidrag till kul-

 

 

turhistoriska byggnader

717000

500000

Investeringsbidrag till ge-

 

 

mensamma anläggningar

620000

360000

Statsbidrag 1981/82

9697 000

7 304 000

Statsbidrag 1980/81

6547000

6547 000

 

+ 3150000

+757 000

Skansen

Skansen beräknas under år 1980 få i stort sett samma anlal besök som under de senaste åren. nämligen ca 1,8 miljoner. Vid beräkningen av inkomsterna har därför inkomsterna under poslen Inträdesavgifter och årskort tagits upp med oförändrat belopp. Övriga poster har räknats upp med sammanlagt 555000 kr.

Vid beräkningen av utgifterna har beaktats de löneavtal som har slutits t.o.m. september 1980. Skansen har bl.a. beräknat medel för ytterligare två och en halv tjänst, varav en sömmerska, en maskinist och en halv intendent. Stiftelsen framhåller vidare alt Skansen under senare år inle erhållit full kostnadstäckning för bl. a. djurföda, byggnadsmaterial, samt park- och Irädgårdsmateriel. Vidare har samtidigt nya behov och kostna­der uppkommit som visat sig omöjliga att rymma inom de anvisade kost­nadsramarna. År 1981 har 90 år förflutit sedan Skansen officiellt öppnades. Bland de planerade jubileumsaktivilelerna kan nämnas en stor program­dag. För täckande av kostnaderna i samband med jubileet behöver Skan­sen 50000 kr. Ulöver kompensation för automatiska kostnadsökningar begär Skansen totalt en ökning av driftslaten med 930000 kr.

I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader framhåller Skansen alt kostnadsutvecklingen avseende byggnadsunderhållet varit

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               197

högst bekymmersam. Hittills måsle anvisade medel tas i anspråk för yttre reparationer, framför allt underhåll av tak. Under liden har vissa interi­örer, som länge väntat pä konservering, blivit allt allvarligare skadade. 1 första hand avses då Laxbrostugans interiör som måste åtgärdas innan förfallet gått sä långl att del blivit ohjälpligt. För fortsatt upprustning av Biologiska museet begärs oförändrat anslag.

Medlen för investeringar i gemensamma anläggningar bör räknas upp med hänsyn till en fortsatt upprustning av vallen- och avloppssystemet, inrättande av ell brandsäkerl arkiv för kulturhistoriska avdelningen, flytt­ning och utbyte av telefonväxeln, medel för utbyte av yttre staketet samt tillbyggnad av en service- och informationslokal.

Statens förhandlingsnämnd har i skrivelse den 25 april 1980 begärt regeringens godkännande av bl. a. ett mellan staten och Stockholms kom­mun upprättat avtal om fördelning av bidrag till Stiftelsen Skansen för uppförande av nya lokaler för klädkammare. Avtalet innebär bl. a. att Stiftelsen Skansen av tidigare års överskott fär disponera högst 500000 kr, för upprättande av bygghandlingar för nya lokaler för klädkammare och att kostnaderna för uppförandet av lokalerna inte får överstiga 7,5 milj, kr. Enligt avtalet skall staten svara för 40% av kostnaden och Stockholms kommun för 60%.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår inga ökningar ulöver kompensation för automatiska kostnadsökningar.

Föredraganden

Vid godkännandet av inkomst- och utgiftsslal för år 1981 har inkomstsi­dan i staten förstärkts genom att poslen Inträdesavgifter och årskort räk­nats upp med 990000 kr. och övriga poster med totalt 357000 kr. Jag utgår ifrån alt stiftelsen för att kunna läcka in uppräkningen av posten Inträdes­avgifter och årskort måste höja entréavgifterna till Skansen. Jag förutsätter all stiftelsen då i möjligaste mån lar hänsyn lill atl barn och barnfamiljer inte drabbas.

Cirkusbyggnaden har sedan år 1956 varit uthyrd till Sveriges Radio. Hyresintäkterna från denna uthyrning, som för år 1980 uppgår till 310000 kr., tillgodoförs inkomstposten Lokalhyror. Stiftelsen har vid upprepade tillfällen hemställt all få fondera dessa hyresintäkter att användas för byggnadens underhåll. Jag har tagit hänsyn till delta i nu föreliggande förslag lill inkomst- och ulgiflsslal och räknar med att medel för erforder­liga underhållsåtgärder på cirkusbyggnaden i framliden skall kunna finansi­eras av sålunda fonderade hyresintäkter.

Vid beräkning av utgifterna har beaktats merkostnaderna till följd av de under år 1980 slutna löneavtalen saml kompensation för prisutvecklingen.

Statsbidraget för alt täcka beräknat underskoll för år 1981 har beräknats

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               198

lill 6 144000 kr., vilket innebär en ökning med 610000 kr. i förhällande till 1980 års stat.

1 investeringsbidrag för kulturhistoriska byggnader för budgetåret 1981/ 82 har jag beräknat ett oförändrat belopp av 500000 kr. Härigenom möjlig­görs en fortsatt upprustning av Biologiska museet. För investeringsbidrag till gemensamma anläggningar har från statens sida beräknats ett oföränd­rat belopp av 360000 kr.

Till sådana investeringar som kommunen helt bekostar har enligl vad jag inhämtat beräknats etl oförändrat belopp av 400000 kr. för är 1981.

Enligl etl mellan staten och Stockholms kommun upprättat avtal om fördelning av bidrag lill Stiftelsen Skansen för uppförande av nya lokaler för klädkammare får stiftelsen av tidigare års överskott disponera högst 500000 kr. för upprättande av bygghandlingar för sådana lokaler. Vidare får kostnaderna för uppförandel av lokalerna inte överstiga 7.5 milj. kr. Staten skall svara för 40% och kommunen för 60% av kostnaden. Avtalet har godkänts av regeringen under förutsättning av riksdagens godkännan­de. Jag föreslår att regeringen nu inhämtar riksdagens bemyndigande alt godkänna avtalet.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.         bemyndiga legeringen all godkänna avtalet om fördelning av bidrag till stiftelsen Skansen för uppförande av nya lokaler för klädkammare,

2.         lill Bidrag lill Skansen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 7 304000 kr.

B 69. Bidrag till vissa museer

1979/80 Utgift                 8522000

1980/81  Anslag               8935 000

1981/82 Förslag               4225000

Ur anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till Varbergs museum, Dansmuseel, Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Li­dingöhem, Musikhisloriska museet, Thielska galleriet och Strindbergsmu­seet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               199

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Museet resp.

Före-

 

 

 

statens kul-

draganden

 

Varbergs museum

 

turråd'

 

1.

260000

-   260000

-   260000

1

Dansmuseet

1258000

+   854 000

+   392000

 

därav engängsutgifter

(250000)

(-   124000)

(-   250000)-

3.

Drottningholms

 

 

 

 

leatermuseum

1779000

+   987 000

+   201000

d

lärav engängsutgifter

(-)

(+   300000)

(-)-.

4.

Carl och Olga

 

 

 

 

Milles Lidingöhem

213000

+    21000

+     10000

5.

-Musikhistoriska museet

4 796000

-4 796000

-4 796000

6,

Thielska galleriet

5.S4 000

-   204 000

~   277000

 

därav engångsulgifter

(315 000)

(-   265 000)

(-   315 000)-

7.

Strindbergsmuseet

75 000

+   102 000

+     20000

8,

Museijärnvägar

-

+   275 000

.1

9,

Inventering, planering samt utarbetande av handlingsprogram för föremälsvärd vid mu-

 

 

 

 

seerna

_

+ 1300000

-

10.

Djurparker

-

-

-

 

 

8 935000

-1721000

-4710000

' Statens kulturråd beträlTande p. 8-9,

- För Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum och Thielska galleriet har som

engångsanvisningar beräknats 100000 kr,. 200 000 kr. resp. 50000 kr, under anslaget

Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

■' 250000 kr. anvisas i särskild ordning.

Följande inslituiioner har förutom bidrag från detta anslag budgetåret 1979/80 erhållit bidrag från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ända­mål, nämligen Musikmuseel med 125000 kr. för att genomföra museets öppningsvecka i de nya lokalerna i Kronobageriel i Slockholm samt Stiftel­sen Drottningholms tealermuseum med 125000 kr. för anskaffande av ny scen- och salongsbelysning på Drottningholmstealern.

/. Stiftelsen Hallands länsmuseer, Halmstad och Varberg

Är 1979 bildades Stiftelsen Hallands länsmuseer, Halmstad och Var­berg. Stiftelsen erhåller statsbidrag efter två skilda syslem. För verksam­heten vid museet i Halmstad erhålles bidrag efter förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer, medan museet i Varberg erhåller bidrag från delta anslag. Stiftelsen anhåller nu alt Varbergs museum blir stalsbidragsberätligal enligl grunderna för statsbidrag till regionala mu­seer.

Statens kulturråd räknar med en pris- och löneomräkning till Varbergs museum med 26000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              200

2.  Stiftelsen Dansmuseifonden

Bidraget till verksamheten vid Dansmuseet uppgår innevarande budget­år till sammanlagt 1258000 kr. Av detta bidrag avser 404 000 kr. lokalhyror och kostnader i samband med inredning av nya lokaler samt 250000 kr. engångsanvisning för uppbyggnad av en skådesamling. I anslagsframställ­ningen för nästkommande budgetår begär stiftelsen en förnyad engångsan­visning om 126000 kr. för utrustning för atl möjliggöra visning av museels filmsamling, 96000 kr. för automatiska kostnadsökningar saml 178000 kr. för en Ijänsl som amanuens och för utåtriktad verksamhet. I särskilda skrivelser har stiftelsen kommit in med byggnadsstyrelsens beräkning av museels lokalkostnader budgetåren 1979/80—1981/82, varav bl. a. framgår att av anvisade medel innevarande budgetår uppkommer ett underskott om 174000 kr. och för nästkommande budgetår behövs totalt 683000 kr. för lokalkostnader.

Statens kulturråd föreslår all en engångsanvisning om 150000 kr. får disponeras av Dansmuseel för såväl konserveringsarbelen som för inköp av ljudanläggning och iordningställande äv visningsmöjligheter av museets uppmärksammade internalionella filmdokumenlalion av dans. Med hän­syn fill inträffade pris- och löneökningar beräknar rådet en ökning av bidraget med 21000 kr.

3.  Stiftelsen Drottningholms teatermuseum

Drottningholms leatermuseum består av Drottningholms slotlsteater, ell bibliotek och ett bildarkiv. För föreställningsverksamheten vid teatern utgår innevarande budgetår bidrag från anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

Genom beslut den 6 september 1979 bemyndigades jag att tillkalla en särskild utredare atl utreda frågan rörande den framtida verksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum m. m. Förslag beräknas föreligga under första halvåret 1981.

Stiftelsen framhåller alt stiftelsens verksamhet, ulom föreslällningsverk-samhelen, finansieras helt genom anslag från staten. Verksamheten torde kunna jämföras med en normal slallig myndighetsuppgift inom området museiverksamhet och vetenskaplig dokumentation. Ifrågavarande anslag är obetecknal och får inte överskridas. Stiftelsen föreslår all i fortsättning­en på tilläggsbudget få täckning för merkostnader på grund av inträffade löneökningar och ändrade sociala kostnader.

För automatiska kostnadsökningar begär stiftelsen 199000 kr. För per­sonalförslärkningar och löneeflersläpningar för befintlig personal begärs 427000 kr. och i övrigt för museet och biblioteket behövs 61 000 kr.

Härutöver erfordras elt engängsbidrag om 300000 kr. för den permanen­ta utslällningsverksamhetens överflyttning från teaterbyggnaden lill Drott­ningens paviljong, dvs. den södra borggårdsflygeln på Drottningholm.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              201

Statens kulturråd föreslår atl elt engängsbidrag om 300000 kr. utgår för iordningställande av basutslällningarna. Rådet räknar dessutom med en pris-och löneomräkning om 178000 kr.

4. Carl och Olga Milles Lidingöhem anhåller om kompensation för inträf­fade kostnadsökningar.

Statens kulturråd räknar med en ökning av bidraget med 21 000 kr. med hänsyn lill inträffade pris- och löneförändringar.

6. Stiftelsen Thielska galleriet

Stiftelsens ambition är atl, förutom alt hålla konstsamlingarna tillgäng­liga och väl presenterade för allmänheten och intresserade grupper, genom utställningar, föreläsningar och aktiv kontakt med massmedia skapa en utåtriktad levande museimiljö. Thielska galleriet har fåll ell starkt gensvar för denna linje och kan glädja sig åt en kraftigt stigande besöksfrekvens -en ökning med 95 % under år 1979.

Frågan om museifastighetens invärdering på slalens allmänna faslighets-fond har vid olika tillfällen varit föremål för behandling. Det är stiftelsens förhoppning atl denna fråga nu skall kunna lösas så all en rationell och långsiktigt inriktad förvaltning av fastigheten kan komma till stånd i bygg­nadsstyrelsens regi.

Stiftelsen begär för nästa budgetår etl anslag om 350000 kr., varav 50000 kr. avser läckande av etl balanserat underskoll i verksamheten.

Statens kulturråd föreslår att elt engängsbidrag om 50000 kr. utgår för atl täcka balanserat underskoll saml därutöver en ökning av bidraget med 55000 kr. för inträffade pris- och löneförändringar.

7.  Stiftelsen Strindbergsmuseet

Stiftelsen begär en ökning av bidraget med 102000 kr., varav 89000 kr. avser utökning från halvtid lill heltid av en vetenskapligt inriktad tjänst och 14000 kr. avser all läcka etl underskott i verksamheten.

Statens kulturråd beräknar en ökning av bidraget med 23000 kr., varav 8000 kr. utgör pris- och löneomräkning.

8. Museijärnvägar

Statsbidrag kan enligt förordningen (1980:289) om statsbidrag till musei­järnvägar ulgå dels i form av projektbidrag till sammanslutning eller stiftel­se som driver museijärnväg och dels för slörre investeringar vid museijärn-väg. Fråga om statsbidrag prövas av statens kulturråd. För nämnda ända­mål har regeringen för innevarande budgetår genom särskilt beslut ställt 250000 kr. lill kulturrådets förfogande från reservationsanslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål.

Statens kulturråd föreslär att statsbidraget anvisas frän ifrågavarande anslag saml räknas upp med 25000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               202

9.  Inventering, planering samt utarbetande av handUngsprogram för före­
målsvård vid museerna

Arbetsgruppen för museernas konserveringsverksamhel har till slalens kuhurråd lämnat slutrapporten Vårda! Bevara! Museerna och föremålsvår­den (Rapport från kulturrådet 1980:02). Arbetsgruppen beskriver i rappor­ten de brister och behov som finns vid museerna när det gäller vård av föremål och samlingar. Arbetsgruppen konstaterar att del inle finns till­räckligt underlag från museerna för atl arbetsgruppen skall kunna lägga fram förslag lill framtida dimensionering av resurserna för föremåls vården. Delta förutsätter alt museerna inleder en planering av sin verksamhet för vården. Kulturrådet har sänt ut rapporten på remiss. Yttrandena skall ha kommit in fill kulturrådet senast den 1 december 1980.

Statens kulturråd

På grund av de akuta behoven av insatser inom föremålsvården lägger kulturrådet redan nu fram vissa förslag om insatser på området. Dessa förslag är av sådan karaktär all ett ställningslagande bör ske innan rappor­ten har slutbehandlats inom kulturrådet. KuUurrådet föreslår ell engängs­bidrag för all möjliggöra för statliga och regionala museer att genomföra inventering och planering saml utarbeta handlingsprogram för föremåls­vården. Bidraget föreslås fördelas av rådet efter ansökan från museerna. Vidare föreslår kulturrådet elt engängsbidrag för vissa slalliga museers utvecklingsarbete inom föremålsvården. Även della bidrag föreslås förde­las av kulturrådet efter ansökan från berörda museer. (+ 1 300000 kr.)

10.  Djurparker

Stiftelsen Kolmårdens fritidsområde har i skrivelser till jordbruks- och utbildningsdepartementen anhållit om etl årligt statsbidrag om 2 milj. kr. för verksamheten vid Kolmårdens djurpark.

Riksdagen har med anledning av två motioner (mot. 1977/78:447. 1133, KrU 1978/79:16, rskr 1978/79:58) hos regeringen begärt en kartläggning av de ekonomiska villkor under vilka de svenska djurparkerna arbetar. En rapport i ämnet har sammanställts inom regeringskansliet.

Föredraganden

Under innevarande budgetår har från della anslag utgått medel till verk­samheten vid Varbergs museum. Fr. o. m. nästa budgetår bör medel för detta ändamål beräknas under anslaget Bidrag till regionala museer.

Dansmuseet har under innevarande budgetår erhållit större lokaler. Jag har beräknat 757000 kr. för museels lokalkostnader, varav 583000 kr. avser hyreskostnader för nästkommande budgetår och 174000 kr. avser all läcka visst underskott för lokalkostnaderna innevarande budgetår. Jag förutsätter att museets lokalbehov nu är tillgodosett för överskådlig lid. För verksamheten i övrigt har jag beräknat en ökning av 39000 kr. Under

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              203

anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål har jag vidare beräknat en engångsanvisning om lOOOOO kr. för inköp av utrustning för alt möjliggöra visning av museets filmdokumenlalion av dans.

För Droltningsholms leatermuseum har jag under detta anslag räknat med en ökning av bidraget med 201 000 kr., varav 69000 kr. avser ökade lokalhyror. Under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål har jag beräknat en engångsanvisning om 200000 kr. för alt möjliggöra alt den permanenta ulställningsverksamheten flyttas från teaterbyggnaden till den södra borggårdsflygeln på Drottningholm.

Under innevarande budgetår har från della anslag utgått medel till verk­samheten vid Musikhisloriska museet. Fr. o. m. nästa budgetår bör medel för denna verksamhet beräknas under de nya anslagen Statens musiksam­lingar: Förvaltningskostnader och Statens musiksamlingar: Bokinköp, ut­ställningar samt underhåll och ökande av samlingarna.

För Thielska galleriet har jag under detla anslag för nästa budgetår räknat med etl bidrag av 277000 kr. Under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål har jag beräknat en engångsanvisning om 50000 kr. för läckande av underskott i galleriels verksamhet.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen hemställer jag alt rege­ringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1981/82 anvisa elt anslag av 4 225000 kr.

B 70. Bidrag till regionala museer

1979/80 Utgift               21904 800

1980/81 Anslag              20755000

1981/82 Förslag             24012000

Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regio­nala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat berättigat till sådanl bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också fär bidrag från landstingskommun eller kommun.

Bidragsberättigat museum skall bedriva vetenskaplig insamling och do­kumentation samt utställnings- och informationsverksamhet och i sin utåt­riktade verksamhet sträva efter alt verksamheten blir tillgänglig inom olika delar av regionen och alt den når olika publikkategorier.

Museum skall biträda riksanlikvarieämbetet och statens historiska mu­seer, länsstyrelsen saml kommunerna inom sitt verksamhetsområde med kullurminnesvårdande uppgifter.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkning­en är det antal grundbelopp som varje är fastställs för museerna. Grundbeloppet beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga lönekost-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  204

nåden per anställd vid museerna. Enligt beslut av regeringen är 25 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbelopp för budgetåret 1980/81 har faslställls till 424. Grundbeloppet är innevarande budgetår fastställt till 99900 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag.

Statsbidrag beräknas för vatje museum på grundval av högst del anlal grundbelopp som svarar mol det under år 1975 genomsnittliga antalet arbetstagare vid museet beräknat på sätt som anges i 19 kap. 1 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. För kostnader för köpta tjänster fär inräknas etl belopp motsvarande högst 20% av bidragsunderia­gel för redovisningsårel. Grundbidrag utgår med 55% av bidragsunderla­get. 1 fråga om verkställigheten av bidragsföreskriflerna skall museum stå under fillsyn av statens kulturråd.

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1980/81

 

Museum

Beslutad fördelning

Upplandsmuseet

14

Södermanlands museum

18

Östergötlands och Linköpings stads museum

13

Jönköpings läns museum

14

Smålands museum

10

Kalmar läns museum

14

Gotlands fornsal

9

Blekinge museum

8

Kristianstads museum

20

Kulturhistoriska museet i Lund

34

Malmö museum

27

Hallands museum

7

Bohusläns museum

8

Göteborgs museer

80

Vänersborgs museum

16

Skaraborgs länsmuseum

10

Värmlands museum

7

Örebro läns museum

14

Västmanlands läns museum

10

Dalarnas museum

17

Länsmuseet i Gävleborgs län

16

Länsmuseet-Murberget

5

Jämtlands läns museum

20

Västerbottens museum

18

Norrbottens museum

15

 

424

Statens kulturråd

De regionala museerna har många olika uppgifter. En del äv dessa uppgifter är väl utvecklade inom flerlalel museer, medan andra knappt har påbörjats. Utvecklingen har varit ojämn mellan länen. Införandet av det nya statsbidragssystemet har inneburit en påtaglig stimulans.

Regionmuseerna svarar för dels egen verksamhet på länsnivå och dels råd och hjälp lill kommunerna och den lokala verksamheten. Regionmu-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  205

seerna spelar en betydelsefull roll för utvecklingen av såväl den statliga som den kommunala kulturminnesvården.

Många regionmuseer har en så ansträngd arbetssituation att kulturrådet måste betrakta förhållandena som otillfredsställande. Museernas bristande resurser kommer alt accentueras av utvecklingen på kulturminnesvårds­området. En förstärkning av statens ekonomiska slöd fill den kulturhisto­riska byggnadsvården i enlighet med byggnadsvårdsulredningens förslag kommer alt medföra ytterligare ökade krav på regionmuseerna beträffande bl. a. planering, antikvarisk konlroll och dokumentation.

Kulturrådet framhåller att bidragsreformen genomförs i långsammare takt än vad rådet föreslog i samband med införandel av bidragssystemet. Detta har inneburit en betydande klyfta mellan personalstorlek och anlal grundbelopp vid varje museum. De museer som stimulerats alt utveckla verksamheten har svårt atl få statsbidrag till personalökningarna. Kultur­rådet har försökt möta delta problem genom all ändra basåret för sina bedömningar vid bidragsfördelningen. Den sista bidragsfördelningen base­rades således på personalsituationen vid museerna år 1978.

Kulturutskottet uttalade i betänkandet KrU 1979/80:26 (s. 55) atl det för den fortsatta utvecklingen av verksamheten vid de regionala museerna och för deras arbelsplanering är av största belydelse att det statliga stödet i möjligaste mån successivt förstärks och att detla sker på ell planmässigt sätt.

Kulturrådet föreslår alt reformen genomförs under fem år och att detta sker i tre led

1.  alt statsbidrag ges fullt ut för den personalstyrka museerna hade år 1975 och som låg lill grund för kulturrådets förslag vid införandet av bidragssystemet budgetåret 1977/78,

2.         atl statsbidrag ges även för den personalökning som skett sedan år 1975,

3.         all även i framliden statsbidrag ges för utökningar av personalen.

År 1980 finns vid de regionala museerna personal inkl. köpta tjänster motsvarande totall 924 grundbelopp. För budgetåret 1980/81 uppgår anta­let grundbelopp till 424. Kulturrådet begär för budgetåret 1981/82 en ök­ning med 100 grundbelopp (+5495000 kr.). Kompensationen för löneut­vecklingar uppgår lill 2542000 kr.

Stiftelsen Stockholms läns museum. För regional museiverk­samhet i Stockholms län har hittills inte utgått något statsbidrag enligl förordningen (1977:547) om statsbidrag lill regionala museer. Stockholms läns landsting har lill regeringen kommit in med en skrivelse vari landsting­et förklarat att överenskommelse träffats mellan landstinget och vissa kommuner i länel samt Stockholms läns hembygdsförbund all Stiftelsen Stockholms läns museum skall träda i verksamhet den 1 januari 1981. 1 samband med stiftelsebildningen har preliminär överenskommelse träffats mellan stiftelsen och Stockholms och Södertälje kommuner om atl dessa

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              206

genom resp. Stockholms stadsmuseum och Södertälje konsthall skall svara för regional kulturminnesvård och regional konst- och bildverksamhel. 1 skrivelsen hemställer landstinget bl. a. atl statsbidrag till stiftelsen för budgetåret 1981/82 fastställs till 24 grundbelopp.

Under förutsättning all stiftelsebildning och start av regional museiverk­samhet beslutas i enlighet med de överenskommelser som föreligger till­styrker kulturrådet all Stiftelsen Stockholms läns museum förklaras berät­tigad lill statsbidrag enligl förordningen (1977:547) om statsbidrag till regio­nala museer. Kulturrådet har inget att erinra mot den föreslagna nivån om 24 årsverken. Samtidigt framhåller kulturrådet att om inga nya grundbe­lopp beslutas för budgetåret 1981/82 kommer rådet inte atl kunna ge bidrag till verksamhet i Stockholms län.

Riksantikvarieämbetet betonar bl. a. att för kulturminnesvården i Stock­holms län är det angelägel alt begärda resurser kan komma den föreslagna verksamheten tillgodo redan för nästa budgetår.

Stiftelsen Hallands läns museer, Halmstad och Var­berg har i anslagsframställningen inför budgetåret 1981/82 återkommit med sin tidigare hemställan att stiftelsen i sin helhet förklaras berättigad till bidrag enligl förordningen (1977:547) om statsbidrag lill regionala museer.

Helsingborgs kommun har hemställt alt Helsingborgs museum skall förklaras stalsbidragsberälligat museum enligt principerna för statsbi­drag till regionala museer. Liksom lidigare år tvingas kulturrådet konstate­ra atl det inte f. n. finns förutsättningar alt stödja ansökningar från ytterii­gare museer än de redan bidragsberättigade.

Föredraganden

Det nya systemet för statligt stöd lill regionala museer infördes den I juli 1977. Bidragssystemet är konstruerat så att del skall trygga den fortsalla verksamheten vid ell anlal regionala museer, för vilka landsting och kom­muner tagit etl huvudansvar. Statsbidrag utgår f. n. lill 25 museer. Genom bidraget tillgodoses kravet på en kvalificerad kulturminnesvårdsexperlis i regionerna samt ell allmänt slöd lill den regionala museiverksamheten.

Stockholms län har hitfills saknat regionall museum. Överläggningar har förts mellan berörda parter om en lämplig organisation. Enligl en mellan parterna nu föreslagen överenskommelse skall Stiftelsen Stockholms läns museum träda i verksamhet den 1 januari 1981. 1 samband med stiftelse­bildningen har preliminär överenskommelse träffats mellan stiftelsen och Stockholms samt Södertälje kommuner om all dessa genom resp. Stock­holms stadsmuseum och Södertälje konsthall skall svara för regional kul­turminnesvård och regional konst- och bildningsverksamhel. För stiftel­sens verksamhet erfordras tjänster motsvarande 24 grundbelopp. 1 avvak­tan på atl nämnda överläggningar skulle slutföras och Stockholms län få en regional museiorganisation som kunde förklaras stalsbidragsberätligad en­ligl förordningen (1977:547) om statsbidrag lill regionala museer har inne-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              207

varande budgetår medel för ändamålet varit reserverade under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål. Jag föreslår nu all 440000 kr. förs över från sistnämnda anslag och förs upp under förevarande anslag.

Stiftelsen Hallands läns museer, Halmstad och Varberg erhåller inneva­rande budgetår statsbidrag via statsbudgeten från två olika anslag. För verksamheten vid Hallands museum från delta anslag och för verksamhe­ten vid Varbergs museum från anslaget Bidrag till vissa museer. Stiftelsen har förklarat att ansvarel för den regionala museiverksamheten är uppde­lad mellan de båda museerna och därför hemställt all stiftelsen i sin helhet förklaras stalsbidragsberätligad enligt förordningen om statsbidrag till re­gionala museer. Jag beräknar att statsbidrag till Varbergs museum fr. o. m. nästa budgetår skall utgå från förevarande anslag och föreslår atl 260000 kr. för ändamålet förs över från anslaget Bidrag till vissa museer och förs upp under förevarande anslag.

Av slatsfinansiella skäl föreslår jag alt ökningen av antalet grundbelopp i förhållande till innevarande budgetår begränsas lill 13 grundbelopp, vilken ökning möjliggörs genom de fidigare nämnda överföringarna.

Vid beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag utgått från etl oförändrat grundbelopp av 99900 kr.

Del sammanlagda medelsbehovet för bidrag till regionala museer beräk­nar jag för nästa budgetår till 24012000 kr., vilket innebär en ökning med 3257000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 24012000 kr.

B 71. Riksutställningar

1979/80 Utgift                10453086                  Reservafion                          65 687

1980/81 Anslag              13459000

1981/82 Förslag              14728000

Stiftelsen Riksutställningar har lill uppgift alt främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom all förmedla och anordna utställning­ar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upp­levelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommu­nala myndigheter, kullurinslilulioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kullurlivet.

Riksutställningars styrelse består av nio ledamöter, som utses av rege­ringen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

208

1 de av regeringen meddelade föreskrifterna för anslaget är detta indelat i sex program som svarar mot Riksutställningars olika verksamhetsområ­den. Under programmen 1-4 har beräknats medel dels för de direkta kostnaderna för produktion av utställningar m.m., dels för personalkost­nader och omkostnader vid Riksutställningars administrativa och produ­cerande enheter till de delar deras verksamhet avser området för resp. program. Programmel 5 omfatlar uppdrag, som Riksutställningar ålar sig atl ulföra ål bl.a. statliga myndigheter. Slutligen finns etl särskilt program för utrustning.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Program

Egen utställningsverk­samhet

Planerings- och utveck­lingsverksamhet Utställningar i sam­arbete

Service- och konsult­verksamhet Uppdragsverksamhet Utrustning m.m. Besparingar

 

 

Riksutställ-

Före-

 

ningar

draganden

3 607 000

+ 1042000

+

518000

1 129000

+ 844000

+

162000

6 296000

+ 2 568000

+

908000

1926000

+ 1024 000

+

278000

1000

of.

 

of.

500000

- 250000

-

300000

-

- 290000

-

297 000

13459000

+4938000

+ 1269000

Riksutställningar

1.         Pris- och löneomräkning m. m. I 541 000 kr.

2.    De besparingar som redovisats enligl huvudalternativet innebär en minskning av verksamheten med 290000 kr.

3.    När det gäller programmet egen utställningsverksamhel föreslår Riksulslällniiigar ökade medel för ersättningar vid övertagande av utställningar, för all anlita bildkonstnärer och för utslällningsersältning (+613 000 kr.).

4.    Under programmet planerings- och utvecklingsverksam­het begärs medel för kulturpolitisk forskning och utveckling (+710000 kr.).

5.    Programmet utställningar i samarbete föreslås öka för att Riksutställningar i ökad omfattning skall kunna anlita kulturarbetare, för samhällsdebatterande utställningar, barn- och ungdomsverksamhet saml film- och videoverksamhel (+ I 819000 kr.).

6.    Under programmel service- och konsultverksamhet före­slås ökade medel för bl. a. ersättningar vid överlagande av utställningar, uppsökande verksamhet samt film- och videoverksamhel (+795000 kr.).

7.    Riksutställningar föreslår att ett ordinarie utruslningsanslag införs (+250000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  209

Riksutställningar har i särskild skrivelse meddelat alt de nuvarande programmen för Riksutställningars verksamhet bör förändras. Riksutställ­ningar avser att under våren 1981 presentera förslag till ny programindel­ning, som bör kunna införas fr. o. m. budgetåret 1981/82.

Statens kulturråd

Kulturrådet tillstyrker ökade medel för att anlita framför allt bildkonst­närer i utställningsarbete och uppsökande verksamhet (+ 175000 kr.).

Vidare föreslår kulturtådel att hela den engångsanvisning som utgår under innevarande budgetär skall omsättas (+ 500000 kr.).

Föredraganden

Jag har för nästa budgetår beräknat en besparing av 297000 kr. Del bör ankomma på Riksutställningar att i anslutning lill atl Riksutställningar redovisar sina förslag till regleringsbrevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detla anslag.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 14728000 kr. Äv de 500000 kr. som Riksutställningar för innevarande budgetår erhållit som engångsanvisning för utrustning m.m., har jag för nästa budgetår beräknat atl 200000 kr. förs upp under delta anslag som en permanent resurs för utrustning.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Riksutställningar för budgetåret 1981/82 anvisa ell reserva­tionsanslag av 14728000 kr.

B 72. Inköp av vissa kulturföremål

 

979/80 Utgift

-

980/81 Anslag

100000

981/82 Förslag

100000

Ur delta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål för vilka risk föreligger atl de kommer atl föras ul ur landel och som har sådanl konst­närligt, historiskt eller vetenskapligt värde atl del är av synnerlig vikl all de behålls inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats i statsbudgeten under förutsältning att regeringen i efter­hand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965:58, SU 1965:76, rskr 1965:204). 14    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  210

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOO kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

211

Ungdoms- och nykterhetsorganisationer

B 73. Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader

 

1979/80 Utgift

1598086

1980/81 Anslag

1508000

1981/82 Förslag

1730000

Slalens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets kullur-och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling. Rådet skall handlägga och utreda frågor om samhällets slöd lill ungdoms­organisationerna och verka för en samordning av statliga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom. Det skall vidare självt bedriva eller stödja försöksverksamhet i frågor av central betydelse för ungdoms­arbetet saml bedriva upplysningsverksamhet i barn- och ungdomsfrågor.

Rådet består av högst 15 ledamöter, som utses av regeringen. Ordföran­de, vice ordförande och två andra ledamöter ingår i rådels arbelsutskotl.

För fullgörande av sina uppgifter skall ungdomsrådet fortlöpande sam­råda och samverka med barn- och ungdomsorganisationer, med statliga myndigheter, kommuner, landstingskommuner saml med institutioner och andra organisationer.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Slalens ungdomsråd

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

6

2,5

of. + 1,5

of. of.

 

8,5

+ 1,5

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Besparing

1 130000

3 000

60000

(12000)

150000

185000

+ 295000 of. +    6000 (+    6000) + 35 000 + 34000

+ 170000

of.

of.

(of.)

+ 35 000

+  15000

-  18000

 

1528000

+370000

+202000

Anslag enligt statsbudgeten

1508000

+ 390000

+222000

 

 

 

 

Statens ungdomsråd

1.         Pris-och löneomräkning m. m. 185000 kr.

2.    Besparingsalternalivel innebär för rådels del i första hand minskad personalutbildning, vidare ökad inlerndebilering och i sista hand en allmän minskning av verksamheten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              212

3.    Rådet begär atl en Ijänsl som assistent på halvlid inrättas för tjänstgö­ring i telefonväxeln. Rådet flyttade år 1979 till nya lokaler där vaktmästar-funklionen inle som tidigare kan delas med andra myndigheter. Därför begär rådet medel till en tjänst som vaktmästare. Sammanlagt begär rådet 295000 kr. för ökade lönekostnader.

4.    Under anslagsposten Reseersättningar föreslås en ökning med 6000 kr. Ökningen avser utrikes resor. Anslagsposten Lokalkostnader föresläs öka med 35000 kr. och anslagsposten Expenser med 34000 kr. Rådet begär vidare en ökning av medel för personalutbildning med 20000 kr.

Föredraganden

För budgetåret 1981/82 bör medel för slalens ungdomsråd beräknas med utgångspunkt i rådets huvudförslag, dvs. med en besparing om 2% av innevarande års anslag efter pris- och löneomräkning. Besparingen uppgår lill 35000 kr. Besparingen bör kunna fördelas på de båda anslag som ungdomsrådet disponerar för sin verksamhet. Jag har under förevarande anslag räknat med en besparing om 18000 kr. Det bör ankomma på rådet att i anslutning till atl myndigheten redovisar sina förslag till reglerings­brevsbeslämmelser för budgetåret 1981/82 föreslå hur besparingen skall fördelas under detta anslag.

Förevarande anslag bör vidare tillföras 20000 kr. från anslaget Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen hemställer jag att rege­ringen föreslår riksdagen

atl lill Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 730000 kr.

B 74. Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet

1979/80 Utgift                  1300948                  Reservation                           74247

1980/81 Anslag               '1017000

1981/82 Förslag                  960000

' Av anslaget disponerar statens ungdomsråd 997000 kr.

Från anslaget bestrids kostnader för experter och lillfällig personal, reseersättningar och publikationstryck samt övriga kostnader som har samband med statens ungdomsråds utrednings- och informationsverksam­het.

Statens ungdomsråd

1. Rådet avser atl fullfölja ulredningen om medlemsomsällning och ledarutveckling. Rådet avser vidare att göra tvärvetenskapliga analyser av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              213

egna ulredningar och annan forskning för alt vidareutveckla ungdomsarbe­tet.

2. Rådets informationsverksamhet omfattar förutom kurs- och konfe­rensverksamhet även publikationer, rapporter och praktiska verksamhels-tips. Rådet avser all regelbundet ge ul översikter av aktuella utredningar m. m. på barn- och ungdomsområdel. Sammanlagt begär rådet under före­varande anslag en ökning med 475000 kr., varav 99000 kr. avser prisom­räkning.

Föredraganden

Med hänvisning lill vad jag har anfört under anslaget Statens ungdoms­råd: Förvaltningskostnader beräknar jag under förevarande anslag en be­sparing om 17000 kr. Jag har vidare räknat med att anslaget skall minska med ylleriigare 20000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget Statens ung­domsråd: Förvaltningskostnader. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksam­het för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 960000 kr.

B 75. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

1979/80 Utgift               40176147

1980/81 Anslag              46315000

1981/82 Förslag             40995000

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten inom de ung­domsorganisationer som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag lill ungdomsorganisationer (omtryckt 1975:466, ändrad senast 1980:286). Vidare utgår bidrag till vissa samarbelsorgan samt bidrag i särskild ordning till den centrala verksamhe­ten inom vissa ungdomsorganisationer.

Statsbidrag lill central verksamhet utgår enligt nyss nämnda förordning endasi till organisation som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och ungdom och som har minst 3000 medlemmar i åldern 7-25 år saml lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Som medlem räknas den som under närmast föregående redovisningsår har varit ansluten till lokalavdelning inom organisationen och som därvid har haft sladgeenliga möjligheler att påverka beslut rörande organisationens verksamhet och inriktning. Dessulom krävs atl avgift har eriagts till orga­nisationen för del verksamhetsår som upphörde under nämnda redovis­ningsår.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  214

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och röriigt bidrag. Grundbidra­get utgör 295000 kr. Del rörliga bidraget uppgår budgetåret 1980/81 till 27 kr. per medlem i intervallet 3001-40000 medlemmar och lill 21 kr. per medlem över 40000. Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer med verksamhet bland handikappade barn och ungdomar gäller att bidrag utgår om organisationen har mer än 1 500 medlemmar i åldern 7-25 år. Utöver grundbidrag utgår därvid röriigt bidrag även för antalet medlemmar i intervallet 1501-3000 varvid bidraget per medlem är 100 kr. 1 övrigt utgår bidrag enligt de generella bestämmelserna. För organisation som första gången erhåller bidrag till central verksamhet samt för organisation som inte längre uppfyller villkoren i fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser om statsbidragets storlek.

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens ung-

Före-

 

Grundbidrag till ung-

 

domsråd

draganden

1.

 

 

 

 

domsorganisationer

18967 500

+ 3 493000

-   192500

2.

Röriigt bidrag till

 

 

 

 

ungdomsorganisationer

25472500

+ 2892000

-5 087 500

3.

Bidrag till vissa sam-

 

 

 

 

arbetsorgan

1 180000

+   100000

-    40000

4.

Särskilda bidrag till vissa ungdomsorganisa-

 

 

 

 

tioner

695000

+    45000

of.

 

 

46315 000

+6530000

-5320000

Statens ungdomsråd

1. Statens ungdomsråd föreslår alt grundbidragel ökas från 295000 kr. till 320000 kr. Rådet föreslår vidare all Elevförbundet, Sveriges elevers centralorganisation. Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete saml Skylte-rörelsens ungdomsorganisation fortsättningsvis skall få centralt slöd enligl gällande förordning. En gradvis inlrappning föresläs varvid reformen skul­le få fulll genomslag fr.o.m. budgetåret 1982/83. Rådet har under grundbi­draget beräknat en ökning med 105000 kr. lill Pingstförsamlingarnas ung­domsarbete, med 150000 kr. vardera fill Elevförbundet och SECO samt med 345000 kr. lill Skytlerörelsens ungdomsorganisation. Rådet begär vidare en ökning av anslaget till Riksförbundet Sveriges fritids- och hem­gårdar (RSFH) och Svenska samernas riksungdomsförbund med 35000 kr. resp. 10000 kr. Rådet föreslår dessulom alt bidraget lill RSFH avvecklas under en fyraårsperiod.

Sju nya organisationer begär att få bli bidragsberättigade. Ungdomsrådet föreslår att fem av dem, nämligen Assyriska riksförbundet. Turkiska riks­förbundet. Grekiska riksförbundet. Handikappförbundens Centralkom­mittés ungdomskommitlé och Sveriges kommunistiska ungdomsförbund blir bidragsberättigade. Beträffande de fyra första föreslås var sill grundbi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              215

drag i särskild ordning. För Sveriges kommunistiska ungdomsförbund föreslås inlrappning enligt gällande regler.

2. Rådet föreslår atl medlen lill rörligt bidrag skall ökas med 2892 500 kr. För att medverka till en utjämning mellan organisationer av olika storlek föreslår rådet atl den nuvarande tröskeln vid 40000 medlemmar avskaffas. Rådet föreslår vidare ett nytt system med lika stort bidrag för varje medlem. Bidraget föreslås vara 32 kr. per medlem.

Rådet föreslår att bidraget lill handikapporganisationer skall ökas med 15 kr. från nuvarande 100 kr. lill 115 kr. per medlem.

Föredraganden

1 enlighet med vad jag har redovisat i propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten, m.m. bör en besparing om 5 milj. kr. genomföras under förevarande anslag. Vidare bör anslaget höjas med 1,7 milj. kr. med hänsyn till inträffade koslnadsstegringar.

För grundbidrag till ungdomsorganisationerna beräknar jag ett me­delsbehov av 18775000 kr. (- 192500 kr.). För nästa budgetår bör helt grundbidrag lill stalsbidragsberätligad ungdomsorganisation ulgå med 285000 kr. (- 10000 kr.). Jag har för Pingstförsamlingarnas ungdomsar­bete beräknat ett anslag av 445000 kr. För Sveriges Elevers Centralorgani­sation och Elevförbundet beräknar jag 465000 kr. resp. 490000 kr. För Skytterörelsens ungdomsorganisation beräknar jag 275 000 kr. Med hänsyn till budgetläget samt till den föreslagna besparingen är jag inte beredd atl förorda att bidrag skall ulgå till några nya organisationer.

För rörligt bidrag beräknar jag för nästa budgetår elt medelsbehov av 20385000 kr., vilket innebär en minskning med 5087500 kr. Av minsk­ningen är 2 657000 kr. en effekt av den nämnda besparingen medan 2430500 kr. beror på vikande medlemsunderlag.

Det röriiga bidraget bör förändras så atl etl enhetligt belopp om 23 kr. per medlem utgår för antalet medlemmar över 3000.

För handikapporganisationernas del förordar jag en höjning från 100 till 104 kr. per medlem i intervallet 1 501 —3000 medlemmar.

Bidraget till de tre samarbel sorganen Föreningen Nordens ung-domsrepresentantskap, Sveriges kristna ungdomsråd och Sveriges ung­domsorganisationers landsråd beräknar jag till I 140000 kr. Del ankommer pä regeringen att bestämma om bidragels storlek för resp. samarbelsorgan.

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar samt Svenska samernas ungdomsförbund beviljas ur detta anslag bidrag isärskild ordning. Jag har för dessa organisationer beräknat oförändrat anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna de förändrade regler för bidrag lill ungdomsorganisatio­
nernas cenirala verksamhet som jag har förordat,

2. till Bidrag tdl ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av
40995 000 kr.

Kartong: S. 215, rad 25 Slår: 5086 500 Rätlat lill: 5087 500 rad 26 ": 2656000 " ": 2657000 rad 34   "  : 1 114000      '     " : 1 140000

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               216

B 76. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

1979/80 Utgift               90226425

1980/81 Anslag              99770000

1981/82 Förslag             91510000

Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (om­tryckt 1975:466, ändrad senast 1980:286).

Berättigad till statsbidrag för lokal verksamhet är dels de ungdomsorga­nisationer som enligl I § nämnda förordning förklarats berättigade atl erhålla bidrag under anslaget Bidrag lill ungdomsorganisationernas cen­trala verksamhet m.m., dels Sveriges riksidrotlsförbund och övriga orga­nisationer med organisalionsstöd under jordbruksdepartementets huvudti­tel, dels de ungdomsorganisationer som erhåller stöd i särskild ordning under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

Statsbidrag utgår under budgetåret 1980/81 med 11 kr. för varje bidrags-berättigad sammankomst. Med sådan sammankomst förstås en av lokalav­delning planerad och anordnad sammankomst som varat minst en timme och med minst fem deltagare i åldern 7-25 år.

Statens ungdomsråd

Under budgetåret 1979/80 genomfördes 8221676 bidragsberättigade sammankomster för dellagare i åldern 7—25 år. Det är en ökning med 472 960 sammankomster. Bidraget utgår sedan budgetåret 1978/79 med 11 kr. per bidragsberättigad sammankomst. Rådet föreslår en ökning med 1 krona och 50 öre, dvs, till 12 kronor och 50 öre per sammankomst.

Rådet beräknar en ökning av antalet sammankomster med 5,5% vilkel innebär 9150000 sammankomster och motsvarar en anslagsökning med 14688000 kr.

Föredraganden

Som jag kommer att närmare utveckla under nästföljande anslag har jag funnit del angelägel atl stöd ges till ungdomsorganisationernas ferieverk­samhet. Finansieringen av detla stöd bör enligt min mening ske genom en överföring av medel från förevarande anslag. Jag förordar därför alt elt belopp om 7 milj. kr. förs över till anslaget Bidrag lill ferieverksamhel inom ungdomsorganisationerna. För alt möjliggöra en sådan ompriorite­ring bör bidraget per stalsbidragsberälligad sammankomst minskas med 1 kr. lill 10 kr. Med hänsyn till den ökning av organisationernas lokala verksamhet som dock kan förutses bör anslaget föras upp med 91 510000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verkamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 91 510000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              217

B 77. Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna

1981/82 Nytt anslag (förslag)   7000000

Sedan år 1973 har regeringen beviljat medel ur allmänna arvsfonden fill försöksverksamhet med sommaraktiviteter företrädesvis för åldersgrup­pen 7-12 år. Medlen har fördelats efter beredning i socialslyrelsen. 1 beredningsarbetet har bl. a. statens ungdomsråd deltagit.

Behovel av statsbidrag till ferieverksamhet har redovisats av 1968 års barnstugeulredning i betänkandena (SOU 1974:42) Barns frilid och (SOU 1975:94) Barns sommar saml av ulredningen om skolans inre arbete i betänkandet (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö.

1 betänkandet Barns sommar görs en omfattande kartläggning av beho­vel och vilka möjligheler föreningslivet har alt medverka i ferieaktiviteler. Även i belänkandet Skolans arbetsmiljö påtalas behovel av aktiviteter utanför skoltid,

1 propositionen (1975/76:92) om utbyggnad av barnomsorgen behand­lades bl. a. vissa frågor om fritidshemmens verksamhet. Enligl propositio­nen skall fritidsverksamheten bedrivas i form av fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem för barn t.o.m. 12 års ålder. Riksdagen fattade beslut i enlighet med propositionens förslag (SoU 1975/76:28, rskr 1975/76:219). 1 propositionen (1975/76:39) om skolans inre arbete gavs kommunerna elt övergripande ansvar för atl allmän frilids-verksamhet före och efter skoldagen erbjuds alla barn i åldrarna 7- 16 år. Föreningslivet borde i största möjliga ulslräckning anförtros denna verk­samhet. 1 propositionen förordades också att åldersgränsen för statligt bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet skulle sänkas från 12 lill 7 år. Elt nytt bidrag till allmän fritidsverksamhet föreslogs. Riksda­gen fattade beslut i enlighet med propositionens förslag (UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367).

Från ungdomsorganisationernas sida har framhållits att försöksverksam­heten med sommaraktiviteter bör ersättas av en reguljär verksamhet. Statens ungdomsråd delar organisationernas uppfattning att elt särskilt bidrag bör utgå för organisationernas ferieverksamhel. Ungdomsrådet gav i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 en utförlig orientering om behovet av särskilda medel för ferieaktiviteler för barn. Därtill redovisades erfarenheter av bidraget till allmän fritidsverksamhet.

1 prop. 1979/80:100 bil. 8 uttalade föredragande statsrådet under avsnit­tet Ungdomsvård m. m. att frågan om formerna för ett eventuellt fortsatt stöd till ungdomsorganisationernas ferieverksamhet inte kunde lösas ulan närmare utredningar och överläggningar. Föredraganden räknade med atl nödvändiga initiativ skulle las inom regeringskansliet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              218

Föredraganden

Behovet av ferieverksamhel för barn och ungdomar har ökal myckel krafligl under senare år. Den försöksverksamhet som bedrivits med som­maraktiviteter för yngre skolbarn har givit mycket positiva erfarenheter. En stor del av dessa aktiviteter har organiserats och genomförts av för­eningar. Verksamheten har inneburit god omsorg om barnen samtidigt som den givit föreningarna möjlighet att nå nya medlemsgrupper och bedriva utåtriktade aktiviteter.

Mot bakgrund av de eifarenheter som framkommit under försöksverk­samheten förordar jag att ett nytt anslag benämnt Bidrag till ferie verksam­het inom ungdomsorganisationerna inrättas fr.o.m. budgetåret 1981/82. Jag beräknar anslaget, som bör vara ett reservationsanslag, till 7 milj. kr. Dessa medel har förts över från anslaget Bidrag till ungdomsorganisatio­nernas lokala verksamhet.

Som jag tidigare har nämnt har försöksverksamheten bedrivits i form av sommaraktiviteter för yngre skolbarn. Enligt min mening bör bidraget lill ferieverksamhet även kunna ulgå fill föreningsledd verksamhet under sportlov, ferier i samband med de stora helgerna eller andra längre ledighe­ter under terminerna. Jag förutsätter dock att huvuddelen av verksamhe­ten kommer att bedrivas under sommarterierna. Verksamheten bör i första hand omfatta barn i åldern 7-12 år, men bör även kunna omfalla ungdo­mar på grundskolans högstadium.

De principer som hittills tillämpats vid fördelning av medel till ungdoms­organisationerna för sommaraktiviteler bör i huvudsak gälla även vid fördelningen av det reguljära stödet. Stor frihet i fråga om verksamhetens innehåll och inriktning måste lämnas till den enskilda sökande organisatio­nen. Verksamheten bör slå öppen för alla barn utan krav på medlemskap i en organisation. Det innebär inte att organisationen måste göra avkall på sin idémässiga del av verksamheten. Profilen bör bibehållas så att delta­garna på detla sätt kan lära känna olika organisationer.

Medel bör kunna utgå till personal- och materialkostnader, kost och logi, kostnader för planering och utvärdering av verksamheten, informationsin­satser och extra resor. Även kostnader för utbildning och fortbildning bör kunna ersättas.

Statens ungdomsråd bör svara för bidragsfördelningen pä grundval av underlag från ungdomsorganisationerna. Ungdomsrådet bör samråda med socialslyrelsen inför beslut om medelsfördelningen mellan de olika organi­sationerna.

Jag avser att föreslå regeringen att ge statens ungdomsråd i uppdrag alt föreslå närmare bestämmelser för verksamheten. En utvärdering av dessa bestämmelser bör göras efter två år.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

I. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för statsbidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               219

2. fill Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 7000000 kr.

B 78. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

1979/80 Utgift

1741000

1980/81 Anslag

2 155000

1981/82 Förslag

2 170000

Reservation                             7910

Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning (CAN) har som sin främsta uppgift all främja saklig upplysning om verkningar av alkohol-och narkotikabruk på individ och samhälle och därmed sammanhängande frågor. CAN spelar en central roll i den alkohol- och narkolikaupplysning som bedrivs av frivilliga organisationer inom skolväsendel samt inom andra speciella målgrupper. CAN har vidare elt omfattande bibliotek som betjänar såväl forskare som övriga med intresse för alkohol- och narkotika­frågor. Centralförbundet ger ut tidskriften Alkohol och narkotika.

Till CAN är 39 organisationer anslutna, däribland Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges riksidrotlsför­bund. Verksamheten leds av en styrelse som består av tolv ledamöter. Regeringen utser en ledamot, tillika ordförande, och skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och högskoleämbetet samt socialstyrelsen utser varde­ra en ledamot samt ersättare. Förbundels ombudsförsamling utser åtta ledamöter med ersättare. Kostnaderna för förbundets verksamhet läcks i huvudsak genom det statliga bidraget. Verksamheten slår under tillsyn av SÖ som också betalar ul statsbidraget. Sedan budgetåret 1977/78 är perso­nalen formellt anställd vid SÖ med tjänstgöringen förlagd till CAN.

Skolöverstyrelsen

1.         SÖ beräknar prisomräkningen lill 215000 kr. En besparing enligl huvudalternativet bör inle drabba CAN:s lönekostnadspost under anslaget Skolöverstyrelsen ulan bör i sin helhet tas ut under förevarande anslag.

2.    På förslag från delegationen för social forskning har regeringen beslu­tat om en tvåårig försöksverksamhet med dokumentationscentral för nar­komanvårdsforskning. Försöksverksamheten har placerats vid CAN:s bib­liotek som en integrerad del av dess verksamhet. Försöksverksamheten startade den I juli 1979. SÖ föreslår att verksamheten permanentas och att medel motsvarande dem som lidigare utgått för försöksverksamheten anvi­sas under förevarande anslag. SÖ begär för delta ändamål 80000 kr.

Föredraganden

Jag har erfarit atl försöksverksamheten med dokumentationscentral för narkomanvårdsforskning kommer all pågå även under nästa budgetår inom ramen för den verksamhet som delegationen för social forskning bedriver. Jag är därtör inte beredd alt nu förorda alt försöksverksamheten

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

220

permanentas inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Jag har under detta anslag beräknat en besparing av 21 000 kr. Anslaget bör föras upp med 2 170000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupp­lysning för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 2170000 kr.

B 79. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl.

11201000 15629000 14029000

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

Reservation

Genom riksdagsbeslut år 1977 (prop. 1976/77:108, KrU 1976/77:40, rskr 1976/77:232) uppdrogs åt en särskild samarbelsnämnd att pröva frågor rörande statsbidrag till central verksamhet hos organisationer som bedri­ver nykterhetsarbete.

Samarbetsnämnden beslår av sju ledamöter. Nämnden utses av rege­ringen för tre år i sänder och efter förslag från de bidragsberättigade organisationerna.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

1.  Organisationsstöd lill
vissa nykterhetsorga­
nisalioner m.fl.

därav engångsanvisning

2.  Nykterhetsrörelsens
landsförbund

 

 

Samarbets­nämnden

Före­draganden

15 329000

+4671000

-1600000

(2000000)

 

(-2000000)

300000

of.

of.

15629000

+4671000

-1600000

Samarbetsnämnden

Nämnden begär att anslaget fill nykterhetsrörelsen skall räknas upp till ell belopp som motsvarar 30 kr. per medlem. Nämnden begär sammanlagt 20 milj. kr., vilket innebär en ökning med 4671 000 kr.

Föredraganden

Jag har räknat med en höjning av anslaget med 400000 kr. Eftersom det bidrag om 2 milj. kr. som innevarande budgetår utgår som en engångsan­visning för särskilda insatser faller bort minskar dock anslaget med 1,6 milj, kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  221

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 14029000 kr.

 

 

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   223

C. SKOLVÄSENDET Vissa gemensamma frågor

Föredraganden

Det slatsfinansiella läget har gjort det nödvändigt att genomföra bety­dande besparingar också inom skolområdet. Regeringen har således i propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten m.m. (be­sparingspropositionen) förelagt riksdagen förslag om besparingar på stats­budgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser skolväsendet om ca 286milj. kr. I samma proposition har också lagts fram eller aviserats förslag om organisationsförändringar inom grundskolan och gymnasieskolan och om ändringar av tidigare beslut om utökade resurser inom grundskolan, vilka beräknas medföra en besparing på statsbudgeten för budgetåret 1982/83 med ytterligare ca 400milj. kr.

Genom beslut den 18 december 1980 (UbU 1980/81:15, rskr 1980/ 81: 120) har riksdagen avslagit propositionens förslag om tvåprocentig minskning av driftbidrag lill grundskolan m. m. och gymnasieskolan. Detla förslag var förbundet med förslag om att en fjärdedel av de inbesparade medlen skulle användas som slöd till kommuner med särskilda behov. Sammantagna skulle förslagen ha inneburit en statlig besparing under budgetåret 1981/82 om sammanlagt ca 222 milj. kr. I övrigt har riksdagen i allt väsentligt bifallit de i propositionen framlagda förslagen på skolväsen­dels område.

I rådande ekonomiska läge finner jag det nödvändigl att staten gör en avsevärt slörre besparing än som följer av riksdagens beslut. Enligt min mening är en procentuell nedskärning av driftbidrag till grundskolan och gymnasieskolan del bästa sättet att åstadkomma en besparing av den storleksordning som erfordras. Under anslagen Bidrag till driften av grund­skolor m. m. och Bidrag lill driften av gymnasieskolor kommer jag därför att föreslå en tvåprocentig minskning av driftbidrag lill dessa skolor i linje med förslagel i besparingsproposilionen.

Som jag framhöll i besparingspropositionen arbetar vissa kommuner med svåra problem. Besparingar måsle där, för all vi skall kunna närma oss målet om en i hela landel likvärdig ulbildningsstandard, i viss utsträck­ning kompenseras genom nya insatser. Jag kommer därför, likaledes i linje med förslag i besparingspropositionen, att föreslå alt en del av de genom den tväprocentiga minskningen inbesparade medlen skall användas för särskilda stödåtgärder. Mina förslag därvidlag kommer jag att redovisa dels under elt nytt anslag. Särskilda ålgärder på skolområdet, dels under anslaget Utbildning för undervisningsyrken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  224

Den svenska skolan förfogar vid en internalionell jämförelse över bety­dande resurser. Besparingar av den omfallning som nu och evenluellt framöver aktualiseras måste dock göras utifrån klara prioriteringar i syfte alt undvika att kostnadsminskningar leder till all av riksdagen fastställda ulbildningspolitiska mål inte kan nås. Inom vissa områden bör besparingar undvikas eller starkt begränsas. Del kan också bli nödvändigl alt kombine­ra besparingar med resursökningar lill speciella ändamål. Förslagen i be­sparingspropositionen och de förslag i linje med dessa som jag nu lägger fram bygger pä sådana överväganden.

Jag vill inledningsvis ange några av de prioriteringar som enligl min mening bör vara vägledande för besparingar på skolområdet.

Ett övergripande mål för skolan är atl erbjuda eleverna en likvärdig ulbildningsstandard oberoende av i vilken skola de går. Resursfördelning­en måste i framtiden ges en markerat behovsrelaterad inriktning. Som jag anförde i besparingsproposilionen bör därför kommuner med särskilt stora problem på skolområdet kunna få utökade resurser. Jag aviserade i bespa­ringspropositionen också förslag om atl konstruktionen av statsbidragssy­stemet för grundskolan med en rörlig förslärkningsresurs får en motsvarig­het inom gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1982/83 genom att det fill varje skolenhet knyts en resurs för lärarhandledning som totalt för hela landet i besparingspropositionen beräknats lill ca 125 milj. kr. Genom att dessulom även andra resurser inom gymnasieskolan, vilka f. n. är bundna för vissa ändamål, t. ex. timmar till förfogande, gruppdelning och stödundervisning, läggs samman med handledningsresursen får skolorna möjlighet alt priori­tera sina insatser på etl helt annal sätt än hittills.

Denna inriktning av omfördelningen av de statliga resurserna för skol­verksamheten bör ges ytterligare tyngd genom omfattande ålgärder för atl förbättra situationen i kommuner med många obehöriga lärare. Insatser till slöd för handikappade elever och invandrarelever bör öka. Jag återkom­mer lill dessa frågor i del följande.

Den höga ambitionsnivån i fråga om antalet utbildningsplatser i gymna­sieskolan som fastlagts genom riksdagens beslut med anledning av budget­propositionen 1980 samt propositionen 1979/80: 145 om åtgärder för alt främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m. måste upprätthållas. Dimensioneringen av gymnasieskolans olika studievägar bör ges en mer bestämd inriktning mol arbetsmarknadens behov. Skolväsendet bör även framgent ges tillräckliga resurser för utveckling och förnyelse. Jag avser alt i böljan av år 1981 föreslå regeringen all förelägga riksdagen en proposi­tion om skolforskning och personalutveckling.

Vad jag nu har anfört innebär att besparingsåtgärder måste inriktas på all med bibehållna ulbildningspolitiska mål söka rationalisera inom den grundläggande organisafionen. Jag har i besparingsproposilionen visat på möjligheten att se över tillämpningen av bestämmelserna för tilldelning av basresurser lill grundskolans mellanstadium. Jag förutsätter härvid all

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  225

länsskolnämnderna inte ändrar nuvarande praxis när del gäller bibehål­lande av glesbygdsskolor.

Enligl anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar avseen­de budgetåret 1981/82 måste budgetarbetet mol bakgrund av rådande slats­finansiella läge präglas av slor restriktivitet. Del förutsätts att myndighe­ternas eventuella krav på ökade resurser inom elt område alllid komplet­teras med förslag till motsvarande minskningar på andra områden inom myndigheternas verksamhet. Skolöverstyrelsen (SÖ) har med hänsyn till dessa anvisningar inte lagt fram några förslag lill reformer i sin anslags­framställning för budgetåret 1981/82, eftersom SÖ:s arbete med bespa­ringsallernativ ännu inte kunnat slutföras. SÖ har dock redovisat de re­formförslag som SÖ anser angelägna om reformutrymme kan skapas. Eftersom SÖ således inte föreslagit att dessa reformer genomförs, redovi­sar jag dem i allmänhet inte. 1 den mån jag genom besparingar på andra områden har kunnat tillgodose SÖ:s reformönskemål framgår det emeller­tid av mina förslag under anslagen lill skolväsendel alt även SÖ har ansett förändringen angelägen.

De förslag som jag kommer att redovisa i det följande under anslagen lill skolväsendel och efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet under anslagen Utbildning för undervisningsyrken och Ersättning lill vissa lärarkandidater innehåller väsentliga förbättringar på angelägna områden. Jag vill betona all jag kan framlägga dessa förslag endast genom att jag samtidigt inom ramen för dessa anslag föreslär besparingar som uppgår lill lika stort belopp. De förslag lill ökade resurser som redovisas under anslagen är således finansierade genom omprioriteringar.

I samband med diskussionen om möjliga besparingsåtgärder vill jag erinra om gymnasieulredningens (U 1976:10) uppdrag att studera samord­ningsmöjligheter mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Jag avser atl med anledning av riksdagens utta­lande i fräga om besparingsmöjligheter på detla område (UbU 1980/81:15, rskr 1980/81:120) senare återkomma till regeringen i denna fråga efter samråd med cheferna för utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen. Jag avser vidare att i början av år 1981 föreslå regeringen atl förelägga riksdagen en proposition om den statliga skoladministralionen på grundval av skoladministraliva kommitténs belänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration - principer för ny organisation.

Jag övergår nu till att närmare behandla frågan om behovsrela­terad resursfördelning till kommuner med särskilda problem inom skolväsendel.

Som jag redovisade i besparingspropositionen är jag medveten om atl många kommuner arbetar med slörre problem inom sitt skolväsende än andra. Skolväsendet kan vara under uppbyggnad, de sociala problemen kan vara svåra. Dessa kommuner måste i viss utsträckning kompenseras för besparingarna pä skolområdet. En viss del av den besparing som enligt 15    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  226

min mening bör ske på bidrag till kommuner lill kostnader för grund- och gymnasieskola bör därför som jag föreslog i besparingspropositionen åter­föras till kommuner med särskilda behov inom skolväsendet.

Enligt min mening bör huvuddelen av denna resurs fördelas mellan kommunerna av länsskolnämnderna i likhet med vad som i dag gäller för en del av grundskolans förstärkningsresurs, den s. k. länsskolnämndsre­sursen. För alt skapa etl enkelt och hanterligt system såväl för länsskol­nämnderna som för kommunerna bör enligt min uppfattning de medel som skall återföras sammanföras med länsskolnämndsresursen. Den så upp­komna sammanslagna resursen bör av kommunerna kunna användas för insatser inom såväl grundskolan som gymnasieskolan. Medlen bör därför beräknas under ett nytt anslag med rubriken Särskilda åtgärder pä skolom­rådet.

Syfiet med resursen är alt till viss del utjämna de skillnader som finns mellan olika kommuner när det gäller ekonomiska förutsättningar för insat­ser på skolområdet. Min utgångspunkt är därvid atl statsbidragssystemet i övrigt ger förutsättningar för en i huvudsak likvärdig standard mellan olika kommuner när del gäller undervisningsinsatser. Jag bortser då från det särskilda problem som ligger i atl många kommuner har stor andel obehö­riga lärare, till vilken fråga jag återkommer i del följande. Det finns dock kommuner som har så stora svårigheier på skolområdet atl del utöver del generella statsbidraget behövs ytteriigare insatser för all kompensera des­sa. Del är därför angeläget med en ökad möjlighet till behovsorienlerad resursfördelning också mellan kommunerna inom elt län, saml - i viss utsträckning — mellan olika län.

Till frågan om länsskolnämndsresursens upphörande i nuvarande form återkommer jag under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. Mitt förslag i fråga om den sammanlagda resursen redovisar jag närmare under anslaget Särskilda ålgärder på skolområdet.

Jag övergår nu lill frågan om åtgärder mol lärarbrislen.

Del är av slor betydelse för samhällets möjligheter att åstadkomma en likvärdig ulbildningsstandard i landel all lärartjänsterna kan besättas med behörig personal. Under anslaget Utbildning för undervisningsyrken redo­gör jag närmare för lärarsilualionen i landel. Av den redogörelsen framgår att i 327 av landels 1 457 rektorsområden i grundskolan handhas undervis­ningen till 20% eller mer av obehöriga lärare. Om dessa 327 rektorsområ­den fördelas på län framgår del alt situationen är mest bekymmersam i Mälarområdel samt i vissa delar av västra Sverige (Figur I saml Figur 2).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

227

Figur I: Andel rektorsområden i vilka undervisningen till 20% eller mer handhas av obehöriga lärare. Länsvis redovisning. L markerar län där någon form av lärarutbildning för grundskolan bedrivs. Procenttal.

Procent

50 --

40 --

5

30

20

10

L      L

ACDEFGH    1    KLMNOPRSTUWXYZACBD

Jag har nyss nämnt att huvuddelen av den resurs som skall återföras lill kommuner med särskilda behov inom skolväsendel enligt mitt förslag skall fördelas av länsskolnämnderna för insatser inom grundskolan och gymna­sieskolan. Resterande del bör användas för åtgärder för att öka andelen behöriga lärare i kommuner som nu har särskilt slor andel obehöriga lärare. Jag kommer därför i det följande under anslaget Utbildning för undervisningsyrken atl föreslå särskilda lärarutbildningsåtgärder för obe­höriga hemspråks-, industri- och hantverks-, lågstadie-, mellanstadie-, mu­sik-, slöjd-, textil- och vårdlärare.

Vid mina prioriteringar för nästa budgetår har jag vid sidan av behovsre­laterad resursfördelning lagt särskild vikt vid åtgärder för handikappa­de elever. Enligt min mening är del angelägel med ökade insatser för alt underlätta skolgången för de handikappade elever som integreras i det allmänna skolväsendet. Jag kommer därför under skilda anslag alt föreslå uppräkning av medlen. Bl. a. föreslår jag all ylterligare tjänster inrättas för konsulenter för rörelsehindrade elever. Jag föreslår också all vissa re­surser som frigörs vid Tomlebodaskolan får omfördelas lill kursverksam­heten vid resurscenlret för synskadade. Vidare beräknar jag en engångsan­visning till centret för anskaffning av lekniska hjälpmedel. Jag föreslår även en fortsall utbyggnad av den regionala stödorganisationen för synska­dade elever. Dessulom kommer jag all föreslå en kraftig uppräkning av

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

228

 

 

1 = I inget rektorsområde handhas undervisningen av obehöriga

lärare till 20 procent eller mer

2 = 1   1—39 procent av rektorsområdena handhas undorvrsnrngci

av obehöriga lärare till 20 procent eller mer

3 = 1   40—79

4 = I   80—100

Figur 2: Kommunvis framställning av obehörighelssiluationen i grundskolan. Indelningen i kategorier framgår nedan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet            229

\

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   230

anslaget lill Rikscenlralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Jag vill betona alt dessa insatser är finansierade genom besparingar inom andra anslag.

Även för personella och materiella förstärkningar inom specialskolan föreslås en uppräkning.

De nuvarande statsbidragen för personell assistans åt handikappade elever i grundskolan saml för lekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade elever i gymnasieskolan täcker endasi till en mindre del kommunernas kostnader. Inlegrationsulredningen har i deibetänkandet (SOU 1979:82) Personell assistans för handikappade föreslagit atl medlen för personell assistans i grundskolan inarbetas i förstärkningsresursen lill länsskolnämnderna samtidigt som antalet konsulenter för rörelsehindrade elever kraftigt ökas. Även för gymnasieskolan dras i betänkandet vissa riktlinjer upp för utformningen av det framlida stödet.

De specialdestinerade bidragen för personell assistans åt handikappade elever i grundskolan saml för lekniska och organisatoriska stödåtgärder åt handikappade elever i gymnasieskolan skall enligl vad jag föreslår i det följande slopas utom i vad avser den del av de nuvarande anslagsposterna för dessa bidrag som går till de särskilda skolorna för handikappade elever, dvs. specialskolan samt gymnasieskoleutbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro och för rörelsehindrade i Skärholmen. För handi­kappade elever i grundskolan och gymnasieskolan bör enligt milt förslag behovet av personell assistans m. m. i stället kunna beaktas vid fördelning­en av anslaget Särskilda ålgärder på skolområdet. Detta förslag och de förbättringar jag nyss har redovisat kommer atl innebära en avsevärd förstärkning av stödet till handikappade elever.

Inlegrationsulredningen har i deibetänkandet (SOU 1979:50) Huvud­mannaskapet för specialskolan förordat att staten även i fortsättningen skall vara huvudman för specialskolan. En klar majoritet av remissinstan­serna delar denna uppfattning. Som jag kommer att redovisa under ansla­get Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader delar jag denna uppfatt­ning.

Integrationsutredningen har i september 1980 avlämnat ett diskussions-belänkande (SOU 1980: 34) med titeln Handikappad, Integrerad, Normali­serad, Utvärderad. I belänkandet dras vissa riktlinjer för den framfida handikappolitiken upp. Belänkandet remissbehandlas f. n. av utredningen.

Statens invandrarverk har i skrivelse den 3 oktober 1980 redovisat sitt av regeringen givna uppdrag alt kartlägga samhällets insatser för invandrar­ungdom i syfte all föreslå effektiviseringar. De förslag som lagts fram gäller fiera ämnesområden. Jag skall i delta sammanhang något beröra förslag lill invandraråtgärder inom lärarutbildningen och ungdoms­skolan.

Invandrarverket föreslår all det för tillträde till olika utbildningar bör vara en merit alt ha kunskap i invandrarspråk. Inom den del av högskoleul-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  231

bildningen som är mitt ansvarsområde, utbildning för undervisningsyrken, finns redan utbildning för tvåspråkiga studerande. Under anslaget Utbild­ning för undervisningsyrken kommer jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet bl. a. alt förorda en utökning av lågsladielärarul-bildningen för sökande med finska som modersmål. Vidare kommer jag alt förorda dels en ökning av planeringsramen för hemspråkslärarulbildning-en, dels införandet av en påbyggnadskurs med specialpedagogisk inrikt­ning för behöriga hemspråkslärare. För alt ytterligare söka minska andelen obehöriga hemspråkslärare föreslår jag även vissa särskilda utbildningsåt­gärder.

I sin skrivelse lar invandrarverket även upp frågan om introduktions­kurser till gymnasieskolan för invandrarungdomar. Under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor kommer jag atl redovisa all jag räknar med 1000 årselevplalser i kurser för invandrarungdom budgetåret 1981/82.

Invandrarverket behandlar även frågan rörande behovet av fortbildning i invandrar- och minoritetsfrågor samt behovel av ökade resurser för sludie-och yrkesorientering (syo) för invandrare. Jag vill i delta sammanhang nämna atl jag senare kommer att föreslå regeringen all förelägga riksdagen propositionerom skolforskning och personalutveckling samt om syo-verk-samhelens framtida organisation.

För att styra gymnasieskolans planering och dimensionering i stort beslutar riksdag och regering åriigen om ramar för hur många elev­platser (inlagningsplatser) som får läggas ut.

Den s. k. slora ramen avser den del av gymnasieskolan som omfattar linjer och direkt grundskoleanknulna minst ettåriga specialkurser samt gymnasial lärlingsutbildning. Den omfatlar innevarande budgetår samman­lagt ca 134000 elevplalser, vilket något överstiger antalet sökande till ifrågavarande del av gymnasieskolan. Allt efter utbildningarnas inriktning och längd delas den stora ramen upp i sektorer, a) minst treåriga teoretiska linjer, b) tvååriga teoretiska linjer samt c) tvååriga direkt yrkesförbere-dande linjer. Till dessa sektorer förs även direkt grundskoleanknutna spe­cialkurser, som därvid hänförs till den linje som ligger närmasl. För övriga specialkurser, dvs. sådana kurser som är kortare än etl år eller som fordrar lidigare gymnasial utbildning eller viss ålder, gäller den s. k. lilla ramen. Den omfattar innevarande år 30330 årselevplalser. Ulöver dessa båda ramar finns innevarande år en ram av 3000 årselevplalser för korta yrkes­inriktade kurser inkl. fem veckors introduktionskurser, specialkursen Stu­dievägar och arbetsliv, orienteringskurs, kurser för invandrarungdom samt fyra veckors introduklionsprogram för utbildning. För yrkesintroduklion fär kommunerna dessutom inrätta elevplalser i mån av behov. För inneva­rande läsår har 5000 sådana platser beräknats.

Jag kommer senare under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor atl redovisa förslag rörande dels en tolaldimensionering av gymnasiesko­lans ramar, dels dimensionering av gymnasieskolans olika sektorer. Jag

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               232

vill dock redan här framhålla angelägenheten av atl utläggningen av elev­platserna görs på sådanl sätt all förskjutning inle sker i riktning mol ökal antal platser på teoretiska linjer i förhållande lill den dimensionering som regeringen på grundval av riksdagens beslut kommer att fastställa. Den faktiska dimensioneringen av gymnasieskolans olika studievägar avviker nu på ett oroväckande sätt från det dimensioneringsbeslut som riksdagen har fattat. Della beslut innebär atl gymnasieskolan dimensioneras i princip efter en bedömning av arbetsmarknadens behov men med hänsyn tagen även till det förväntade sökandeintressel och de praktiska möjligheterna alt inrätta yrkesinriktade utbildningar. Om dimensioneringsbeslulet hade fattats med slörre hänsyn tagen till arbetsmarknadens behov, såsom i SÖ:s s.k. arbelsmarknadsallernativ, skulle det ianspråktagna antalet platser ha visat en ännu större avvikelse.

Följande labell illustrerar situationen.

 

 

Arbets-

Dimen-

Utlagda

Antalet

 

marknads-

sionermg

platser

elever i

 

alternativ

enl. riks­dags- och regerings­beslut m.a.a.

 

äk 1

 

1980/81

BP 1980

1980-09-01

1980-09-15

3-4 åriga linjer

37600

37900

40668

39202

2-åriga teore-

 

 

 

 

tiska linjer

17400

18 300

18810

18008

1 förhållande till beslutad dimensionering har således 1010 fler elever lagils in på teoretiska studievägar innevarande läsår. Avvikelsen från arbetsmarknadsalternalivet är 2210 fler elever än vad arbetsmarknaden enligt SÖ:s bedömning kan antas bereda plats för.

De yrkesinriktade studievägarna har innevarande år dimensionerats för 67750 elever, vartill kommer de ytterligare 7000 elevplatser som regering­en med slöd av riksdagens bemyndigande beslutat om sedan riksdagen bifallit propositionen om åtgärder för atl främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m.m. (prop. 1979/80: 145, UbU 1979/80:34, rskr 1979/ 80: 363). Av den tillgängliga ramen om 74 750 elevplatser har 62 376 kunnat läggas ut av SÖ, medan antalet elever som faktiskt följde de yrkesinriktade studievägarna den 15 september 1980 endast utgjorde 56088. En del studie­vägar främst inom vårdområdet startar dock först på vårterminen. Endast ca 80% av den angivna ramen utnyttjas således i praktiken.

Jag vill i detta sammanhang efter samråd med chefen för utbildningsde­partementet också något belysa sambanden mellan gymnasieskolans di­mensionering, arbetsmarknad och högskola.

I dimensioneringen av gymnasieskolan sammanvägs olika utgångspunk­ter: arbetsmarknadens behov, elevernas önskemål saml tillgängliga utbild­ningsresurser.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   233

Till dessa tre utgångspunkter har under 1970-lalel lagts att skolan svarar för utbildningen av hela årskullen. Nedskärningen av offentliga utgifter för atl skapa investeringsulrymme för industrin kommer atl medföra krav på ökal antal utbildade för induslriyrken och därmed på en viss omfördelning av utbildningsutbudet inom hela utbildningsväsendet.

1980-talet kommer vidare att präglas av det slora antalet barn födda åren 1964-1967. Dessa stora årskullar och målet all erbjuda alla en utbildning och därigenom ta ansvaret för allas introduktion på arbetsmarknaden har ställt gymnasieskolan inför en svår situation. Ett stort antal åtgärder har också vidtagits för att lösa problemen.

Den hittills nödvändiga ökningen av kapaciteten i gymnasieskolan har dock i stor utsträckning lagts på de teoretiska linjerna bl. a. på grund av alt tillgängliga resurser som lokaler, utrustning och lärare gör det lättare att öka kapaciteten på dessa linjer. Tillgängliga uppgifter om kommunernas planering tyder på en fortsatt ökning av de teoretiska linjerna.

Delta kan leda till konsekvenser som måsle beaktas. En viss arbetslös­het kan befaras för elever från särskilt tvååriga teoretiska linjer. Efterfrå­gan på högskoleutbildning torde avsevärt öka. Prognosinstilulel vid statis­tiska centralbyrån (IPF 1980:04) beräknar all antalet nybörjare under 25 år i högskolan kan komma alt öka från år 1980 till år 1985 med 7000 ä 10000.

Ur arbetsmarknadssynvinkel torde del knappast finnas behov av en så stor utökning av högskoleutbildningen. En samlad utbildningsplanering för gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning måsle enligl min mening komma till stånd. För gymnasieskolan bör detta innebära en ökning under de första åren av 1980-lalet av antalet faktiskt ianspråktagna platser på de yrkesinriktade linjerna, särkill de som är inriktade på industrins behov. Vidare måste en successiv anpassning av gymnasieskolans kapacitet ske lill de minskande årskullarna. Minskningen bör särskilt avse de sociala och samhällsvetenskapliga linjerna samt konsumlionslinjen.

Del kan bli svårt alt erbjuda alla elever som önskar det högskoleutbild­ning. För all möjliggöra för dessa elever alt komma in på arbetsmarknaden fordras — utan en ökning av dimensioneringen lolalt sett - en omfördel­ning inom gymnasieskolan lill förmån för kortare yrkesinriktade högre specialkurser. Det är angelägel alt ell läroplansarbele för sådana kurser snarast inleds. Jag avser att föreslå regeringen att uppdra åt SÖ all utarbeta de tim- och kursplaner som kan behövas.

Att utbilda och introducera de stora årskullarna pä arbetsmarknaden kommer alt innebära slora krav på samhällets utbildnings-, arbetsmark­nads- och industripolitik. Elt samarbete mellan de berörda departementen har inletts i syfte att finna vägar all lillgodose dessa krav.

Jag övergår nu lill alt behandla vissa frågor om utrustning för gymnasieskolan.

SÖ har genom sitt projekt Datorn i skolan (DIS) bedrivit en omfattande försöksverksamhet med undervisning om datorer och datorers användning

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   234

i samhället samt med datoranvändning i skolarbetet. På grundval av slut­rapporten från DlS-projeklet har SÖ utarbetat ett handlingsprogram för området datorn i skolan.

Ulrusiningsförhållandena på vissa studievägar i gymnasieskolan har i flera fall en avgörande belydelse för möjligheten all förnya kursinnehållet. Möjligheter till praktisk datautbildning saknas I.ex. vid fiera skolor med fyraårig teknisk linje. Jag finner del angelägel all förbättrade utruslningsre-surser ställs lill gymnasieskolans förfogande framför allt vad gäller områ­det elektronik och datorteknik. Jag återkommer lill dessa frågor under anslaget Bidrag lill undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

Innevarande läsår påbörjades försöksverksamhet med ålgärder riktade lill ungdomar under 18 år, som efter avslutad grundskola varken har arbete eller genomgår utbildning. Enligt gällande bestämmelser skall kommuner­nas skolstyrelser bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering i syfte alt ge dessa ungdomar möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. De nu akluella åtgärderna, som organisatoriskt är knutna till gymnasieskolan, ger elt konkret innehåll åt den s. k. ungdomsgarantin. Jag bedömer - på grundval av vad jag hittills har erfarit - möjligheterna som goda atl genom de påbörjade åtgärderna slussa in de berörda ungdomarna i fortsatt utbild­ning eller underlätta deras inträde i arbetslivet.

Försöksverksamheten omfatlar dels elt introduklionsprogram för utbildning, dels yrkesintroduktion.

Introduktionsprogrammel, som närmast är atl betrakta som en förstärkt syo-insats, pågår under högst fyra veckor. Del skall ge eleverna upplys­ningar om olika utbildningsalternativ och skapa intresse för utbildning. Kommunerna erhåller ell statligt bidrag om 1 500 kr. per elev som deltar i introduktionsprogrammel minst en vecka. Bidraget är ett verksamhetsbi­drag lill kostnader för information, undervisning, skolledning och andra åtgärder som kommunen anser vara påkallade.

För ungdomar som inte har fåll något arbete eller kunnat placeras i reguljär utbildning erbjuds yrkesintroduktion. Den omfattar högst 40 vec­kor och syftar lill all ge erfarenheler och kunskaper som gör det lättare all få anställning. För yrkesintroduklionen har kommunen rätt till statsbidrag med 250 kr. per elev och vecka under vilken eleven har deltagit. Upp till 20% av bidraget får användas till kostnader för skolledning, planering, uppföljning, tillsyn och särskilda åtgärder för samverkan mellan gymnasie­skolan och de företag och institutioner som lar emol elever i yrkesintro­duklion. SÖ har i uppdrag alt noga följa försöksverksamheten och skall före utgången av år 1981 redovisa hur inlroduklionsprogrammen och yr­kesintroduktionen har utformats och hur verksamheten i övrigt har utfallit under läsåret 1980/81.

1 besparingspropositionen anförde jag all gymnasieskolan borde kunna omorganiseras så atl eleverna får studera mer på egen hand. Antalet direkt lärarledda lektioner borde minskas med i genomsnitt 10%. Samtidigt borde

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  235

gymnasieskolan tillföras en betydande handledarresurs som motsvarar ca 40% av de inbesparade lärarlimmarna. Riksdagen har nyligen, med tilläg­get all även andra besparingsmeloder bör prövas, godkänt de riktlinjer för besparingar av nämnda slag i gymnasieskolan som jag har redovisat i besparingspropositionen.

Översynen av timplanerna för gymnasieskolans linjer pågår i regerings­kansliet och kommer all bedrivas i kontakt med gymnasieutredningen. SÖ får denna dag regeringens uppdrag all genomföra motsvarande timplane­förändringar för specialkurser. En utgångspunkt för förändringsarbelel är alt inle föregripa kommande förslag från gymnasieutredningen (U 1976: 10). Arbelel sker därför i allt väsentligl inom ramen för gällande kursplaner och med i princip bibehållen balans mellan limtalen för olika ämnesgrupper.

Jag kommer alt föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition om förändringar av gymnasieskolans limplaner under våren 1981.

Riksdagen fattade år 1979 beslut om ny läroplan för grundsko­lan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422). Beslutet in­nebar bl. a. att i stället för vad som följer av nuvarande läroplan för grundskolan (Lgr 69) skall de riktlinjer för arbetssättet och den tonvikt på grundläggande färdigheter som anges i propositionen snarast prägla skolar­betet. 1 tillämpliga delar och inom ramen för timplan och resurser borde del enligl riksdagens beslut vara möjligt all också i övrigt omgående förverkliga viktiga intentioner i den nya läroplanen.

Regeringen har under våren 1980 utfärdat Mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80). I tillämpliga delar skall dessa således redan från innevarande läsår prägla arbetet. Regeringen har också under hösten 1980 fastställt de timplaner, föreskrifter lill timplaner och kurspla­ner som ingår i läroplanen och som skall gälla fr. o. m. läsåret 1982/83.

Lgr 80 har en annan utformning än lidigare läroplaner. Den allmänna delen skall kompletteras av ell kommenlarmalerial, som skall utgöra ett Slöd för det lokala utvecklingsarbetet. Kommenlarmaterialel skall utges, förnyas och aktualiseras fortlöpande. Del skall inte innehålla några före­skrifter. Avsikten är i stället all materialet skall beskriva akluella problem och svårigheter — sådana de upplevs av dem som arbetar ute i skolorna -och från den utgångspunkten innehålla en diskussion om alternativa meto­der atl söka bemästra svårigheterna och arbeta i den riktning som målen för skolan anger. Materialet skall behandla ämnesspecifika problem och alternativa arbetssätt. Det skall dessutom belysa olika centrala frågor i skolans inre arbele. I första hand skall del därvid ge information och uppslag om arbetsplaner, träning av grundläggande färdigheter, resursför­delning i kommun och rektorsområde, utvärdering i klass, arbetsenhet, rektorsområde och kommun, hjälp till elever med svårigheter, det fria studievalet, elevernas eget ansvar för arbelel i skolan, föräldramedverkan i skolan, föreningsmedverkan i skolan, kulturlivet och skolan, skola och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  236

arbetsliv, skoldagens utformning samt frågor om nationella minoriteter, bl. a. invandrarfrågor. Under hösten 1980 har regeringen fastställt kom­menlarmalerial rörande arbetsplaner, träning av grundläggande färdigheter saml del fria sludievalet. Jag har i besparingsproposilionen framhållit den vikt jag tillmäter utvecklingsarbetet inom grundskolan, framför allt del slöd som SÖ:s och länsskolnämndernas informationsinsatser och den s.k. genomföranderesursen utgör för alt man i varje rektorsområde skall kunna utarbeta de arbetsplaner som skall komplettera den centralt fastställda läroplanen. Kravet på arbetsplaner är elt uttryck för nödvändigheten av ell lokalt ansvar för den egna skolan. Jag vill också betona viklen av alt elevernas eget ansvar för arbetet i skolan ges en sådan utformning att del både utgör en pedagogisk resurs i skolan och får eleverna atl inse att deras insatser behövs och ulgör en nödvändig tillgång i del gemensamma arbetet under en lid då skolverksamheten måste arbeta med knappare resurser än tidigare.

Arbetsgruppen kring normbildning och normöverföring i skolan, den s.k. normgruppen, har nu slutfört första fasen i sill arbele. Denna har bestått dels av grundläggande idéanalyser av norm- och fostransfrågor, dels av en framställning av fyra skrifter, i vilka dessa analyser har förts ut till skolpersonal, elever, föräldrar och allmänhet.

I mars 1979 publicerades Skolan skall fostra, som främsl vände sig lill barnomsorgens och skolans personal. Totalt har denna skrift nu utgetts i ca 300000 exemplar. Den har använts som studiematerial vid ell myckel stort antal studiedagar och studiecirklar. 1 mars 1980 publicerade normgruppen elevhäftet Vi och vår skola, etl arbetsmaterial för i första hand elever på låg- och mellanstadierna samt för klassmöiesarbete. Delta häfte har gått ut i klassuppsättningar till alla grundskolor. 1 augusti 1980 utkom elevhäftet Hur ska vi ha del?, som har sänts i klassuppsätlning till alla skolenheter med högstadium eller gymnasieskola. 1 augusti 1980 utkom också essäsam­lingen Normer och normlöshet under redaktion av normgruppen. Denna skrift är avsedd atl fördjupa debatten om skolmoral och samhällsmoral saml all bidra till kunskapen om vad moralulveckling innebär i en fri demokrati. En ny fas i normgruppens arbele har inletts under hösten 1980. Gruppen söker nu samla in erfarenheter av hur man i skolorna praktiskt arbetar med fostransfrågorna på grundval av den människosyn och sam­hällssyn som kommer till ullryck i läroplanerna. Avsikten är att dessa erfarenheter skall utvärderas och publiceras i en särskild rapport. Norm­gruppen har vidare påbörjat ett utredningsarbete om skolans sanktionssys-lem. Denna utredning omfattar dels en översyn av nuvarande bestämmel­ser i skolförordningen om elevs tillrältaförande, dels utarbetande av kon­kreta modeller för skolans arbete med frågor om att följa regler, all lösa konflikter och atl ta gemensamt ansvar för den fysiska och psykiska miljön i skolan. Genom elt vidgat kontaklarbete vill normgruppen även försöka öka medvetenheten om och intresset för norm- och fostransfrågorna i massmedierna och bland kulturarbetare.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               237

Jag kommer senare denna dag vid min anmälan till proposition om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 all föreslå atl huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping överförs frän staten till Östergötlands läns landstingskommun den 1 juli 1981. Detta får lill följd all anslagen Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskost­nader och Trädgårdsskolan: Materiel m. m. avskaffas och all medelsbeho­vel för ulbildningen i stället beaktas under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor.

Som framgått av det föregäende avser jag atl senare föreslå regeringen atl under 1980/81 års riksmöte förelägga riksdagen propositioner om den statliga skoladministralionen, om skolforskning och personalutveck­ling, om ny organisation för studie- och yrkesorientering samt om ändring av timplaner för gymnasieskolan. Vidare avser jag föreslå regeringen alt till lagrådet remittera förslag och sedan framlägga proposition med anled­ning av belänkandet (Ds U 1980: 3) Enskild undervisning enligl 35 § skolla­gen, vilkel avgetis av kommittén (U 1979: 13) angående skolor med annan huvudman än stat och kommun. Därutöver kommer jag alt lägga fram förslag om proposition om vissa lärarutbildningsfrågor bl. a. med anledning av förslag från 1974 års lärarulbildningsulredning.

Jag vill här även redovisa vilka utredningsförslag som f. n. remissbe­handlas. Ulredningen om läromedelsmarknaden (U 1976:04) har i betänkandet (SOU 1980: 15) Läromedlen i skolan behandlat frågor kring läromedel i undervisningen och lek- och arbetsmaterial i förskolan liksom frågan om slalens insatser på området. Utredningen om kvinnliga skolledare (U 1977:03) har lagt fram betänkandet (SOU 1980: 19) Fler kvinnor som skolledare saml utredningen om förstärkta kontakter mellan hem och skola (U 1979:01) be­länkandet (SOU 1980:21) Hem och skola. Universitets- och högskoleäm­betet har lagt fram förslag i fråga om de studerandes medverkan i arbelel med arbetsmiljön inom den statliga högskolan och SÖ i fråga om elevernas medverkan i arbetet med skolans ar­betsmiljö. Remissbehandlingen av dessa förslag kommer inte alt avslu­tas i sådan lid alt eventuella förslag kommer alt kunna föreläggas riksdagen under 1980/81 års riksmöte.

Gymnasieulredningen (U 1976: 10) förväntas avlämna elt principbetän­kande under år 1981 i likhet med elevvårdskommillén (U 1978:06).

Kommittén (U 1979:13) angående skolor med annan huvudman än stal och kommun planerar enligt vad jag har inhämtat all under det närmaste året bl. a. föreslå förenklingar i stalsbidragsreglerna för berörda skolor. Inom utbildningsdepartementet pågår arbele med översyn av vissa andra slalsbidragsfrågor, främsl den översyn av statsbidraget till gymnasieskolan som jag aviserade i besparingsproposilionen.

Genom de senaste årens reformer på skolområdet har skolledningens viktiga roll i skolan yllerligare understrukils. Del nya statsbidragssystemet

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   238

och övriga delar av SIA-reformen har lagt elt ökal ansvar på lokal nivå i grundskolan. Införandet av en ny läroplan för grundskolan pågår. Riksda­gen har nyhgen fattat beslut om vidgat elev- och föräldrainflytande i skolan (prop. 1979/80: 182, UbU 1980/81:9, rskr 1980/81:142). Dessa reformer har inneburit eller kommer alt innebära ökal ansvar för skolledarna. Samma sak gäller reformer som har genomförts i samhället i stort, I.ex. medbe-stämmandelagsliflningen. Skolledarna haren nyckelposition i skolan. Atl de arbetar under rimliga villkor är en väsenllig förutsätlning för atl skolan skall kunna utvecklas på elt sådant säll som förutsatts vid de reformbeslut på skolområdet som fattats de senaste åren. Jag har därför tillsalt en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet med uppgift att se över skolledarnas arbetssituation. Jag räknar med atl gruppens arbete skall kunna bedrivas så alt eventuella förslag till åtgärder kan presenteras i budgetpropositionen 1982.

Min företrädare aviserade i propositionen 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. alt förslag skulle föreläggas regeringen om tillkallande av en kommitté för alt utreda frågor rörande samverkan mellan förskola och skola. Regeringen har nu beslutat om direktiv för ulred­ningen. Kommittén skall kartlägga och utvärdera erfarenheterna av den försöksverksamhet med samverkan mellan förskola och skola som har bedrivits eller som fortfarande bedrivs i olika delar av landet. Utvärdering­en skall bl. a. innefatta en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för såväl stat som kommun av elt reguljärt genomförande av resp. försöks­verksamhet. Mot bakgrund av denna utvärdering skall kommittén till rege­ringen redovisa sin bedömning av vilka frågor som bör bli föremål för etl eventuellt fortsall utredningsarbete.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

239

Centrala och regionala myndigheter m. m.

c 1. Skolöverstyrelsen

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

110376910 114372000 119273000

Skolöverstyrelsen (SÖ), vars arbetsuppgifter framgår av förordningen (1965:737) med instruktion för skolöverstyrelsen (omtryckt 1974:441) är organiserad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för skolan (S), en undervisningsavdelning för vuxenutbildning (V), en avdel­ning för fortbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en avdelning för administrativa frågor (A). Inom SÖ finns 17 byråer, som fördelas mellan avdelningarna enligt SÖ:s bestäm­mande. Hos SÖ finns vidare en skolöverläkare samt sektioner för informa­tion och för rationaliserings- och utredningsarbete. Vidare finns etl revi­sionskontor.

Fr.o.m. budgetåret 1977/78 finns vid SÖ inrättade 18 tjänster, vilkas innehavare har sin tjänstgöring förlagd till Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN).

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

402,5

-7,5

-19,5

Övrig personal

200

-10

 

 

602,5

-17,5

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

78 551500

+4951719

+4931000

därav ersättning till expertis

(8270600)

(+  440669)

(+  441000)

Sjukvård

175000

of.

of.

Reseersättningar

2 751400

-      9860

-   154000

Lokalkostnader

10298000

+ 1 195000

+ 1 195000

Expenser

11184400

-1463 832

-  411000

Kostnader för

 

 

 

redovisningscentral

-

+ 2 136100

+ 2405 000

Skolöverstyrelsens

 

 

 

författningssamling

1030200

+    22411

+    22000

Studielämplighetsprov

2 390000

+ 1590850

-2390000

Kostnader för kontorsdrift

 

 

 

och bibliotek

4457300

+   376200

+   376000

Läromedelsnämnden

671000

-    97403

-   105000

Centralförbundet för alkohol-

 

 

 

och narkotikaupplysning

1978200

+   390631

+   188000

Bidrag till vissa organisationer

885000

+    44000

+    25000

Ytteriigare besparing

-

-

-1 181000

 

114372000

+9135816

+4901000

Avrundat

 

+9136000

 

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               240

Skolöverstyrelsen

1.      Pris-och löneomräkning 12122816 kr.

2.  1 SÖ:s huvudförslag, som utgörs av anslaget för budgetåret 1980/81 justerat med pris- och löneomräkning och minskat med 2%, uppgår bespa­ringen till 2 384 323 kr. Till denna besparing kommer yllerligare besparing föranledd av beslutet om inrättande av linjenämnder för den kommunala högskolan (prop. 1978/79: 100 bil. 12, UbU 1978/79:40, rskr 1978/79:344), uppräknat i 1979 års löneläge lill 602900 kr. Den sammanlagda besparingen uppgår således till avrundat 2987000 kr.

SÖ har i skrivelse den 12 september 1980 redovisat förslag till besparing pä sammanlagt 2987000 kr., varav 2602000 kr. på anslagsposterna Löne­kostnader och Läromedelsnämnden, 285000 kr. under posten Reseersätt­ningar och 100000kr. under posten Expenser. Förslaget innebär atl fyra vakanta eller ledigblivande tjänster och två långtidsvikariat dras in (-710399kr.), atl två genom pensionsavgång lediga eller ledigblivande tjänster dras in (-246964kr.), alt två tjänster som skolkonsulent dras in samt att yllerligare elva tjänster dras in (- I 294422 kr.).

3.  Sedan budgetåret 1976/77 har på byrå V 3 funnits inrättat ell göromåls­förordnande som avdelningsdirektör. Göromålsförordnandel är placerat inom sektion V3:2 (sektionen för undervisningsfrågor, läroplansarbete m.m.). Innehavaren svarar för den del av sektionens arbele som bl.a. gäller allmänna ämnen och förberedande kurser för invandrare. Då för AMU-verksamhetens effektivitet på dessa områden mycket väsentliga arbetsuppgifter återstår, hemställer SÖ alt göromålsförordnandel får be­hållas också under budgetåret 1981/82.

4.  SÖ förbereder revision av slandardproven för högstadiet med hänsyn till atl nya kursplaner kommer alt föreligga i Lgr80. Denna revision liksom utarbetandet av diagnostiska uppgifter kommer alt kräva särskilda re­surser som beräknas uppgå lill 100000kr., vilket belopp SÖ tagit upp som automatisk ökning under anslagsposten Expenser.

5.  SÖ anför att SÖ genom att utgöra värdmyndighet för en redovisnings­central som handhar löneuträkning och övrig ekonomisk redovisning för bl. a. AMU, statliga skolor och fortbildningsavdelningarna, får orimlig extra belastning då SÖ på sill myndighetsanslag också får svara för alla kostnader förenade med redovisningscenlralens verksamhet. SÖ avser därför återkomma i frågan om fördelningen mellan utnyttjande myndighe­ter och organ av SÖ:s nuvarande kostnader för redovisningscentralens verksamhet. SÖ föreslår att kostnaderna för redovisningscenlralen beräk­nas under en egen anslagspost, som benämns Kostnader för redovisnings­central samt att 2 136 lOOkr. anvisas för budgetåret 1981/82 (+2077 100kr. överföring frän anslagsposten Expenser samt 59000kr. i prisomräkning).

6.  SÖ föreslår under posten Centralförbundet för alkohol- och narkotika­upplysning (CAN) all medel för tjänster för den försöksverksamhet med dokumentationscentral för narkomanvårdsforskning, som under budget-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                241

åren 1979/80 och 1980/81 bedrivs på uppdrag av Delegationen för social forskning, överförs från anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete under femte huvudtiteln och fortsättningsvis anvisas under CAN:s reguljära an­slag. Lönekostnaderna uppgår till 202300 kr.

SÖ hemställer

atl del tidsbegränsade göromålsförordnandel som avdelningsdirektör på byrå V 3 bibehålls även under budgetåret 1981/82,

att medel för redovisningscentralens kostnader anvisas under en särskild anslagspost benämnd Kostnader för redovisningscentral,

atl medel (lönekostnader) för dokumentationscentral för narkoman­vårdsforskning överförs från anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet under femte huvudtiteln saml

att under förslagsanslaget Skolöverstyrelsen anvisas ell belopp av 123508000 kr.

Enligl riksdagens beslut om studielämplighetsprovet har SÖ huvudan­svaret för utveckling, produktion och genomförande av provet. Verksam­heten leds av en samrådsgrupp med företrädare för SÖ, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och pedagogiska institutionen vid universitetet i Umeå. UHÄ har som ansvarig myndighet för den cenirala intagningen till högskolan del grundläggande intresset av alt proven genomförs. SÖ och UHÄ har i gemensam skrivelse den 8 augusti 1980 lill regeringen hemställt alt huvudansvaret för studielämplighelsproven övergår lill UHÄ fr.o.m. den I juli 1981 (-2390000kr.). Förslaget har inle kunnat beaktas i SÖ:s anslagsframställning.

Föredraganden

Jag vill först erinra om vad jag har anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet om en proposition om den slalliga skoladministralionen. Den framställning om inrättande av etl centralt pla-neringsräd som inkom till regeringen den 1 februari 1980 avser jag alt behandla i denna proposition.

En besparing med 2% på anslaget lill skolöverstyrelsen (SÖ) innebär en minskning med 2380000kr. Till denna besparing skall läggas ytterligare 550000kr., uppräknat i 1980 års löneläge, dvs. 628000kr., som hänför sig lill inrättandet av linjenämnder för den kommunala högskolan (prop. 1978/ 79: 100 bil. 12 s. 272, UbU 1978/79:40, rskr 1978/79:344). Härutöver föror­dar jag en besparing på ytterligare 1181 000 kr. Som kommer att framgå av min anmälan av anslaget lill länsskolnämnderna finner jag del inle möjligt att genomföra en besparing under det anslaget. Jag förordar därför atl motsvarande minskning genomförs på förevarande anslag. Jag har beräk­nat den totala besparingen lill 4 189000kr. Jag har fördelat besparingen på 3008000kr. på anslagsposter i enlighet med SÖ:s förslag. Del bör ankom­ma på SÖ atl inkomma med förslag lill regeringen hur den ylterligare besparingen på I 181000kr. skall fördelas på anslagsposter under della anslag. 16    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  242

I enlighet med gemensamt förslag från SÖ och universitets- och högsko­leämbetet (UHÄ) förordar jag efter samråd med chefen för utbildningsde­partementet att huvudansvaret för studielämplighetsprovet övergår från SÖ till UHÄ fr. o. m. den 1 juli 1981. Kostnaden för studielämplighetspro­vet, vilken budgetåret 1980/81 uppgår lill 2390000kr., bör sålunda över­föras från anslaget för skolöverstyrelsen till anslaget Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader.

Jag förordar alt del fidsbegränsade göromålsförordnande som avdel­ningsdirektör som f. n. finns inrättat på byrå V 3 får bibehållas även under nästa budgetår. Enligt vad jag har erfarit kommer kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och utbildning i förelag alt under våren 1981 lägga fram förslag till nytt budgetsystem för AMU-verksamheten. Jag räknar med alt personal avdelas inom SÖ för atl delta i utvecklingen och genomförandet av del nya systemet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Under anslagsposten Expenser har jag i enlighet med SÖ:s förslag be­räknat medel för revidering av standardproven för högstadiet (+100000 kr.).

SÖ har begärt att redovisningscentralens kostnader anvisas under en särskild anslagspost benämnd Kostnader för redovisningscentral. Jag här ingenting att erinra mot delta och föreslår att 2405000 kr. inkl. medel till statsförvaltningens generella löneuträkningssystem (SLÖR) anvisas för detla ändamål under egen anslagspost.

SÖ finner det angeläget alt läromedelsnämnden kan utöka sin verksam­het med initiativgranskning och anger atl 100000 kr. borde anvisas härför. Med hänvisning lill budgetdirektiven avslår emellertid SÖ från alt föra fram det som förslag. Jag är f. n. inte beredd att fillstyrka ytterligare medel för detla ändamål men jag bedömer del ändå möjligt att utöka initiativ-granskningen inom ramen för tilldelade medel.

Jag har erfarit att försöksverksamheten med dokumentationscentral för narkomanvårdsforskning kommer all pågå även under nästa budgetår. Efter samråd med chefen för socialdepartementet beräknar jag därför inle medel under della anslag för de två tjänsterna vid dokumentationscentra­len.

Sedan budgetåret 1979/80 utgår bidrag lill vissa organisationer ur före­varande anslag. Medel härför las upp under en särskild anslagspost. Del ankommer på SÖ atl inom ramen för anvisade medel besluta vilka organi­safioner som skall erhålla bidrag saml all fördela medlen mellan organisa­tionerna. Jag har beräknat en ökning av anslagsposten med 25000 kr.

Jag har vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsen­del anfört all jag senare avser återkomma i frågan om förändrad organisa­tion av den statliga skoladministralionen. För personalutvecklings- och informationsåtgärder för både SÖ:s och länsskolnämndernas personal med anledning av den planerade omorganisationen har jag beräknat I milj. kr. som engångsanvisning under anslagsposten Expenser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

243

1 övrigt räknar jag för nästa budgetår inle med andra förändringar under della anslag än sådana av automatisk natur. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Skolöverstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 119273000 kr.

C 2. Länsskolnämnderna

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

54342552 53 472000 59449000

Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och sammansättning framgår av förordningen (1965:741) med instruktion för länsskolnämnderna (omtryckt 1971:347, ändrad senast 1980:436).

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Skolöver­styrelsen

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

156,5 123,5

of. of.

+ 2 of.

 

280

of.

+2

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

40713 300

60000

2 766 200

7 110900

2 821600

+ 3 783434 +      6000 -1-   276620 + 1 126137 +   282 160

+ 4 375 600 +      6000 -1-   235 000 + 1 124400 +   236000

 

53472000

+5474351

+5977 000

Avrundat

 

+ 5 474000

 

Skolöverstyrelsen

1.    Pris- och löneomräkning m. m. 5 474 000 kr.

2.   Skolöverstyrelsen (SÖ) har i två föregående anslagsframställningar
framhållit, atl nämnderna arbetar med så knappa resurser, atl del inle
framstår som möjligt att genomföra någon besparing. Brislen på medel har
bl. a. medfört svårigheier för nämnderna att ersätta försliten materiel var­
för det enligt SÖ finns klart uttalade behov av atl få göra ersättnings- och
nyanskaffningar av inredning och utrustning. Brislen på personal har nyli­
gen föranlett länsskolinspektörernas samrådsgrupp alt hos SÖ begära en
begränsning av antalet remisser lill nämnderna. Om nämnderna skulle ges
nya uppgifter enligt skoladministraliva kommitténs förslag krävs enligl

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  244

SÖ:s bedömning resursförstärkningar. Detta utgör också elt starkt skäl för att f.n. inle genomföra några besparingar. SÖ föreslår därför att bespa­ringsalternalivel inte tillämpas på detla anslag. Besparingen enligl bespa­ringsalternativet skulle enligt SÖ uppgå till I 178000 kr.

SÖ hemställer

att någon besparing ej görs på detta anslag samt

atl under förslagsanslaget Länsskolnämnderna anvisas etl belopp av 58946000 kr.

Föredraganden

Jag vill först erinra om vad jag vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendel har anfört om en proposition om den statliga skoladministralionen.

Jag delar skolöverstyrelsens (SÖ:s) bedömning att länsskolnämnderna arbetar med så knappa resurser i förhållande lill sina nuvarande arbetsupp­gifter att en besparing inte bör göras under della anslag. Jag finner del inle heller lämpligl med hänsyn till den planerade omorganisationen av den statliga skoladministralionen. Jag har därför inle beräknat någon besparing under detta anslag för budgetåret 1981/82. Besparingen, som uppgår lill ca 1,2 milj. kr. har, som jag har redovisat i del föregående, i stället genomförts på anslaget lill skolöverstyrelsen.

SÖ har understrukit behovet och angelägenheten av yllerligare regionala konsulenter för elever med rörelsehinder. Med hänsyn lill budgetdirekti­ven har SÖ emellertid inte ansett sig kunna föra fram detta förslag. Frågan om stöd och personell assistans åt rörelsehindrade elever är en fråga som integrationsutredningen behandlat. I inlegrafionsutredningens delbetän­kande (SOU 1979:82) Personell assistans för handikappade föreslås en kraffig utökning av antalet regionala konsulenter för rörelsehindrade barn och ungdomar. Jag delar SÖ:s och inlegrafionsutredningens uppfattning om behovet av ökade resurser och har under anslagsposterna Lönekost­nader, Reseersättningar och Expenser beräknat medel för ylterligare två tjänster som regionala konsulenter för rörelsehindrade. Dessa ökningar har möjliggjorts genom besparingar inom andra delar av skolverksamheten.

I övrigt räknar jag under delta anslag inle med andra förändringar än sådana av automatisk natur.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Länsskolnämnderna för budgetåret 1981/82 anvisa ell för­slagsanslag av 59449000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  245

C 3. Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m.

Reservation                 279402

1979/80 Utgift

645006

1980/81 Anslag

750000

1981/82 Förslag

825000

Ur detla anslag bekostas projekt för regionalt eller lokall utvecklingsar­bete och för samverkan mellan fortbildning och forsknings- och utveck­lingsarbete. Fr.o.m. budgetåret 1978/79 utgår 150000kr. till vardera läns-~ skolnämnderna i Kalmar, Malmöhus, Örebro, Kopparbergs och Väster­bottens län för delta ändamål.

Skolöverstyrelsen

Pris- och löneomräkningen beräknas lill 75000kr.

Skolöverstyrelsen föreslår atl försöksverksamheten får fortsätta i oför­ändrad omfattning saml hemställer

atl 825000kr. anvisas budgetärel 1981/82 under reservationsanslaget Lokall utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m.

Skolforskningskommitlén (U 1978:09) har den 29 februari 1980 inkom­mit med sill belänkande (SOU 1980:2) Skolforskning och skolutveckling.

Föredraganden

Del av skolforskningskommitlén överiämnade betänkandet (SOU 1980:2) Skolforskning och skolulveckHng har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i frågan som kan föreläggas riksdagen.

Enligt min mening är det utomordentligt betydelsefullt att etl lokalt utvecklingarbete bedrivs inom skolväsendet. Jag anser det därför viktigt att det lokala utvecklingsarbete som nu bedrivs inte avstannar eller mins­kar i omfattning och förordar därför med hänsyn lill kostnadsutvecklingen en höjning av anslaget med 75000 kr.

Medlen bör liksom hittills fördelas på fem länsskolnämnder.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m.m. för bud­getåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 825000 kr.

C 4. Statens institut för läromedelsinformation

 

1979/80 Utgift

1598123

1980/81 Anslag

1015000

1981/82 Förslag

1093000

Statens institut för läromedelsinformalion (SIL) har enligl förordningen (1974:440) med instruktion för statens institut för läromedelsinformalion

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

246

(ändrad senast 1980:729) till uppgift att samla och sprida information om läromedel för grundskolan, sameskolan, specialskolan, särskolan, gymna­sieskolan, kommunal och slallig vuxenutbildning, riksinternalskola som avses i förordningen (1970: 333) om riksinlernatskolor (ändrad senast 1980-12-18) saml privatskola som avses i privalskolförordningen (1967:270 om­tryckt 1971:259, ändrad senast 1980:24). SIL skall vidare främja produk­tion av goda läromedel som är avsedda alt användas vid undervisning som slår under tillsyn av skolöverstyrelsen. SIL är dessutom central myndighet för rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH). Instiiutel handlägger ärenden om registrering av läromedel enligl förord­ningen (1974:438) om registrering och granskning av vissa läromedel och ärenden om statsbidrag enligt kungörelsen (1974:439) om statsbidrag lill produktion av vissa läromedel.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens institut

Före-

 

 

för läromedels­information

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

5

5

of. of.

of. of.

 

10

of.

of.

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

2 007 800

+  43 000

+ 180 300

därav ersättning till

expertis högst Sjukvård Lokalkostnader

(  709000)

2000

217200

(+   17 500)

of.

+    4 300

(+ 64 500) of. +    4 300

Expenser

1453 600

+229800

+ 114 300

 

3680600

+277 100

+298900

Inkomster

2665 600

+ 174 100

+ 221000

Nettoutgift

1015000

+ 103000

+ 77900

Avrundat

 

+ 103 000

+ 78000

Statens institut för läromedelsinformation

SIL anser sig på grund av regeringens anvisningar den 24 januari 1980 för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82 förhind­rat alt begära ökade resurser.

1.  Pris- och löneomräkning + 126000 kr.

2.         1 besparingsalternalivel räknar SIL med minskad information om läromedel för invandrarundervisningen (-23000kr.). SIL framhåller, all statsmakterna bör anvisa medel för verksamheten så att den nu gällande planen för information om invandrarläromedel kan fullföljas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  247

3.         SIL upprepar sitt tidigare förslag om atl även fä registrera läromedel för särskolan.

4.         SIL räknar med en ökad registrering av framför allt icke-centrala läromedel under budgetåret 1981/82. Det behövs därför ytteriigare medel för tryckning m.m. av informationen (+78400kr). De ökade kostnaderna finansieras helt med avgifter från producenterna.

SIL hemställer

atl regeringen fattar beslut om atl utvidga SIL:s registrering av lärome­del till atl också omfalta material för särskolan samt

att 1118000kr. anvisas för verksamheten för budgetåret 1981/82 under förslagsanslaget Statens institut för läromedelsinformation.

Utredningen om läromedelsmarknaden (U 1976:04) har den 30 maj 1980 inkommit med sitt slutbetänkande (SOU 1980:15) Läromedlen i skolan. Utredningen föreslår bl. a. att SIL avvecklas som självständig myndighet fr.o.m. den Ijuli 1982.

Föredraganden

Det av ulredningen om läromedelsmarknaden överlämnade belänkandet (SOU 1980:15) Läromedlen i skolan remissbehandlas f. n.

Jag har beräknat en besparing under anslaget med 23000kr. För budget­året 1981/82 räknar jag i övrigt endast med ändringar av automatisk karak­tär under delta anslag. Jag är inte beredd atl ge statens institut för lärome­delsinformation rätt alt också registrera läromedel för särskolan.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 1093000 kr.

C 5. Stöd för produktion av läromedel

Reservation 6847

1979/80 Utgift

3080402

1980/81 Anslag

3085000

1981/82 Förslag

3600000

Från anslaget utgår bidrag för produktion av läromedel i ämnen vari brist råder på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av lärome­del som är avsett alt användas inom undervisning som slår under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Bestämmelser om verksamheten återfinns i kun­görelsen (1974:439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel.

Ur anslaget skall enligl gällande föreskrifter i regleringsbrevet utgå bi­drag för framställning av punktskriflsböcker till försäljning ål synskadade med lägst 300000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   248

Statens institut för läromedelsinformation

1.  Prisomräkning +370000 kr. I besparingsalternativet har statens insti­tut för läromedelsinformation (SIL) räknat med en minskning med 69000kr. i förhållande till det prisomräknade anslaget.

2.         Läromedelsproducenter, cenirala, regionala och lokala skolmyndig­heter, rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), handikapporganisationer, invandrarorganisationer, studieorganisa­tioner, skolor och lärare samt olika organ som i sin verksamhet har kontakt med skolan ansöker hos SIL om bidrag för framställning av läromedel.

Ansökningarna kan delas upp i två huvudgrupper.

Den ena gruppen gäller kontinuerliga insatser för att fylla vissa luckor i läromedelstillgången för små målgrupper, insatser som inte skulle kunna göras Utan produkfionsstöd. Denna typ av insatser har hittills varit den vanligaste och har oftast aktualiserats av läromedelsförlag eller av olika myndigheter och organisationer. Erfarenheten har hittills visat att det behövs ca 2,5 milj. kr. per år för alt kontinueriigt kunna stödja projekt som har initierats på detta sätt.

Den andra gruppen av ansökningar kan vara ett resultat av riksdagsbe­slut, läroplansarbete, SIL:s behovsinventeringar eller av vissa utveck­lingsprojekt inom SÖ eller andra myndigheter och beröra nya målgrupper, t. ex. invandrareleverna, eller vara betingade av ändringar i läroplaner och tim- och kursplaner. Det beräknade behovet av medel för insatser som grundar sig på läroplansarbele, forsknings- och utvecklingsarbete och be­hovsinventeringar uppgår till 3,5 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

SIL redovisar behovet av medel fördelat på resp. område i följande labell.

 

Område

Behov för 1981/82 (Kronor)

Specialundervisning

(inkl. framställning av punklskriftsböcker) Invandrar- och minoritetsundervisning Viss undervisning i gymnasieskolan Vuxenundervisning Övrigt (film m.m.)

Summa

1840000 1460000 1000000 1400000 300000

6000000

SIL anger således ett behov av 6 milj. kr. under budgetåret 1981/82 för atl stödja produktionen av läromedel inom områden, där läromedel f. n. saknas eller är av bristfällig kvalitet. Regeringens anvisningar för myndig­heternas anslagsframställning för budgetåret 1981/82 begränsar emellertid SIL:s möjligheter att begära elt anslag på denna nivå. SIL prioriterar under budgetåret 1981/82 en utbyggnad av RPH:s verksamhet. SIL begär därför endast 3 386000kr. i anslag för produklionsstödjande insatser under bud­getåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              249

3. De produkfionsstödjande åtgärderna kan ges i olika form. SIL utnytt­jar bl. a. stödformen garanti, vilkel innebär all producenterna garanteras etl bidrag om resultaten av försäljningen under viss lid inle motsvarar kostnaderna för framställningen. För denna stödform har planeringsramar fastställts för perioden 1981/82 till 1984/85. SIL föreslår all planeringsra­marna för perioden 1982/83 till 1985/86 skall vara följande (milj. kr.).

1982/83          1983/84          1984/85          1985/86

2,5                  2,0                  2,0                  1,5

SIL hemställer

atl 3 386000 kr. anvisas för verksamheten för budgetåret 1981/82 under reservationsanslaget Stöd för produktion av läromedel och

alt regeringen medger att förhandsbesked om statsbidrag för produktion av läromedel får lämnas inom angivna planeringsramar.

Föredraganden

Jag räknar med en ökning av 515000 kr. under delta anslag. Della ger möjlighet för statens institut för läromedelsinformation (SIL) alt stödja angelägna projekt inom områdena invandrar- och minoritetsundervisning samt specialundervisning. Jag har räknat med en besparing under anslaget med 69000 kr.

I enlighet med återkommande beslut av riksdagen (första gången se prop. 1977/78: 100 bil. 12, UbU 1977/78:16, rskr 1977/78: 181) kan SIL efter regeringens bemyndigande lämna förhandsbesked om produktionsstöd i form av garantibelopp inom vissa fastställda ekonomiska planeringsramar, vilka årligen revideras. 1 avvaktan på beredningen av belänkandet (SOU 1980:15) Läromedlen i skolan är jag f. n. endasi beredd atl föreslå plane­ringsramar för liden t. o. m. budgetåret 1984/85. Jag föreslår följande plane­ringsramar för perioden 1982/83 till 1984/85 (milj. kr.).

1982/83          1983/84          1984/85

2,0                  1,5                   1,5

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion
av läromedel i form av garanlibelopp får lämnas i enlighet med
vad jag har förordat,

2.  till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1981/82
anvisa elt reservationsanslag av 3600000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet C 6. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade

250

 

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

6007103 6242000 7806000

Del finns fyra rikscenlraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappa­de (RPH), nämligen en för hörselskadade (RPH-HÖR), en för rörelsehind­rade (RPH-RH), en för synskadade (RPH-SYN) och en för särskolan (RPH-SÄR). Centralerna är belägna i Örebro (Birgitlaskolan), Göteborg (Bräcke Öslergård), Solna (Tomlebodaskolan) och Umeå (Olovsdalssko-lan). RPH har lill uppgift alt främja utveckling, produktion och utlåning av saml information om pedagogiska hjälpmedel för handikappade elever inom utbildningar som står under tillsyn av skolöverstyrelsen saml för elever inom förskolan för handikappade. Statens institut för läromedelsin­formalion (SIL) är central myndighet för rikscenlralerna. Verksamheten regleras genom förordningen (SÖ-FS 1977:70) med instruktion för rikscen­traler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Statens institut för läromedels­information

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

14 13

+ 4 + 6

+ 3.5 +4,5

 

27

+ 10

+8

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

därav ersättning till

expertis högst Sjukvård Lokalkostnader Expenser

därav engängsutgifter

3 485 400

(545 400)

3 000

557 700

2 195900

(650000)

+ 1 198 000

(+     95000) +       1000 +   167 200 +  959600

(+   554500)

+1 237 200

(+     64.500) +       1000 +   167200 +   159100

(-   142500)

 

6242000

+2325800

+ 1564500

Avrundat

 

+ 2 326000

+ 1564000

Statens institut för läromedelsinformation

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 367300kr.; avgår engångsanvisning 650000 kr.

2.         I besparingsalternalivel räknar SIL med minskad framställning av läromedel (-120000 kr.) vid RPH. SIL betonar dock atl redan nuvarande medelstilldelning är otillräcklig för atl finansiera den produktion som krävs för all de handikappade eleverna skall kunna få läromedel i nödvändig omfattning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  251

RPH behöver enligt SIL utvidgas, framför allt beroende på integreringen av handikappade elever i vanlig undervisning, individuellt eller i grupp. RPH är fortfarande i uppbyggnadsskedet och behöver därför avsevärt utökade resurser.

RPH bör enligl SIL under budgetåret 1981/82 få möjlighet alt utvidga sina insatser framför allt för handikappade elever som individuellt eller i grupp integreras i grundskolan eller gymnasieskolan. För RPH betyder detta

dels att man måste anpassa vissa pedagogiska hjälpmedel som nu an­vänds i undervisningen i t. ex. specialskolan eller särskolan till de speciella krav som ställs vid användning i en integrerad undervisning,

dels att man måste producera en anpassad version av det material som används av de icke-handikappade eleverna, vilket framför allt ställer stora krav på produktionen av material i punktskrift,

dels att kostnaderna ökar på grund av att material som tidigare kunde produceras i flera exemplar för användning i specialskolan numera produ­ceras i enstaka exemplar för integrerade elever.

3.         För RPH-HÖR föreslår SIL att två arvodestjänster (halvtidstjänster) som läromedelsproducent omvandlas till fasta tjänster och atl en Ijänsl i högst F5 som Ln. bekostas från statens arbetsmarknadsnämnds anslag förs över från Ekeskolan till centralen (+86200kr.). Vidare föreslås all följande tjänster inrättas: en tjänst som läromedelsproducent med halv­tidstjänstgöring för gymnasieskolan och vuxenutbildningen (+66300kr.) och en tjänst som tryckeriförman (+97400kr.). Om centralen förstärks med en tryckeriförman skulle man bättre kunna utnyttja sin kontorsoffsel-maskin. Under expertisposten föreslås en ökning av medlen för framställ­ning av läromedel för flerhandikappade (+10000 kr.). Under anslagsposten Expenser föreslås medel för leasing av kontorsutrustning (+70000kr.). Vidare behövs under denna anslagspost engångsanvisningar för lagerhyllor (+27 000 kr.), texttelefon (+7 500 kr.) och inköp av papper för tryckning av läromedel (+30000kr.).

4.         SIL föreslår atl det vid RPH-RH inrättas en halvtidstjänst som läro­medelsproducent för förskolan (+66300kr.) och en vaktmäslartjänst (+86200kr.). Genom inrättandet av sistnämnda tjänst bortfaller behovet av all anlita Bräcke Diakonigårds vaktmäsleri (-21000kr.). Under exper­tisposten föreslås ökade medel för anlitande av expertis som skall svara för projekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola och för projekt med bidrag från styrelsen för teknisk utveckling (+19000kr.). Under anslags­posten Expenser föreslås bl. a. förstärkningar för framställning av lärome­delsförteckningar m. m. (+36000kr.) och framställning av läromedel m. m. (+51000 kr.) saml ökade medel för distribution av läromedel och för kopi­ering (+7000kr.). Vidare behövs engångsanvisningar för en videoband­spelare (+5000kr.), nya produkter för utställning av förskolans material och metodik (+10000kr.) och apparatur för tal- och skrivkommunikalion för utlåning (+208000kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              252

5.    Vid RPH-SYN behövs, enligl SIL, ytteriigare en tjänst som redige­rare av studielilteralur på punktskrift (+113800 kr.) och en och en halv Ijänsl som assistent (+146 100 kr.). Därvid minskas behovel av expertis-medel (-50000kr.). För framställning av läromedel och utökad informa­tion behövs ytteriigare experfismedel (+125000kr.). Under anslagsposten Expenser föreligger bl. a. följande medelsbehov: kostnader för reselärar-konferenser m.m. ( + 55000kr.), framställning av nya läromedel på grund av ny läroplan för grundskolan, punklskriftsböcker och talböcker (+150000kr.), ökade telefonkostnader (+3000kr.) saml ökade distribu­tionskostnader (+I0000kr.). SIL begär vidare engångsanvisningar för snabblelefonväxel (+25 000 kr.), en terminal för framställning av punkl-skriftsmaterial (+30000 kr.), en skärmaskin för datapunktblad (+30000kr.) och sludietekniska hjälpmedel för utlåning (+489000kr.). Vidare räknar SIL med minskal utnyttjande av externa producenter för framställning av punklskriftsböcker och talböcker (-50000kr.).

6.    Vid RPH-SÄR föreslår SIL att följande tjänster inrättas: en tecknare (+113800kr.), en tryckeriförman varvid samtidigt vaktmäslartjänsten dras in (+54300kr.) och en assistenttjänsl (+97400kr.). För framställning av läromedel m.m. behövs ytteriigare expertismedel (+87500kr.). Utökning av lokalerna innebär ökade hyror m.m. (+65000kr.). Under anslagspos-len Expenser beräknar SIL ökade kostnader för tryckning, materialinköp och informafion (+22000kr.) samt för telefonkostnader (+5000kr.). Vi­dare beräknas under expensposten bl. a. engångsanvisningar för inventa­rier för tryckerilokaler m.m. ( + I0000kr.), utökad lelefonanläggning ( + 5000kr.), kostnader för konferens med ulprövningslärare (+40000kr.) och tryckeriutrustning m.m. (+288000kr.). Vid anskaffning av egen tryckeriuirustning minskar behovet av expensmedel bl. a. på grund av minskade kopieringskostnader (-6300kr.).

7.    SIL begär en uppräkning av anslagsposten Expenser med 8000 kr. för ökade kostnader vid samtliga RPH.

SIL hemställer

atl 8568000kr. anvisas för verksamheten för budgetåret 1981/82 under förslagsanslaget Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikap­pade.

Föredraganden

Jag har i den inledande översikten angående vissa gemensamma frågor inom skolväsendel även behandlat frågor som rör handikappade elever. Den ökade integreringen av handikappade elever i den vanliga undervis­ningen ställer stora krav på rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH). Mot denna bakgrund bör RPH tillföras betydligt ökade resurser för atl tillgodose dessa elevers behov av pedagogiska hjälpmedel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              253

Jag vill i detla sammanhang även erinra om vad chefen för utbildningsde­partementet lidigare har anfört under anslaget Talboks- och punktskrifts-biblioteket: Produktionskostnader om bidrag till Sveriges dövas riksför­bund för produktion av videogram för döva med anledning av videogram­ulredningens betänkande (DsU 1980:9) De hörselhandikappade och vi­deogrammen.

Jag har beräknat medel för löne- och prisomräkning med 574000 kr., varav 52000 kr. för ersättning till expertis. Vidare avgår en engångsanvis­ning under expensposten om 650000 kr.

För nästa budgetår bör medel för RPH:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i besparingsalternalivel. Därutöver beräknar jag under della anslag 1763500 kr., varav 507500kr. utgör engångsanvisningar. Jag vill här betona alt medel till nya tjänster och även andra ökade resurser, utöver sådana av automatisk natur, har kunnat tilldelas RPH endast genom bespa­ringar inom andra anslag till skolväsendet. Ökningen av anslaget fördelar sig enligt följande.

För RPH-HÖR tillstyrker jag atl de av SIL föreslagna tjänsterna inrättas och beräknar med anledning härav en ökning av medlen under anslagspos­ten Lönekostnader med 295 700 kr. Under anslagsposten Expenser föror­dar jag en ökning av medlen med 70000 kr. för leasing av kontorsutrust­ning. Vidare beräknar jag under expensposten en engångsanvisning om 64500 kr. för anskaffning av lagerhyllor, texttelefon och inköp av papper för tryckning av läromedel. (3)

För RPH-RH beräknar jag medel för en tjänst som vaktmästare, varvid kostnaderna under expensposten för anlitande av Bräcke Diakonigårds vaktmäsleri bortfaller. I enlighet med SIL:s förslag förordar jag en ökning av medlen för ersättning till expertis med 19000kr. Under anslagsposten Expenser beräknar jag 45000 kr. för utökad information, framställning av läromedel samt ökade kostnader för distribution av läromedel. Vidare beräknar jag under expensposten en engångsanvisning om 15 000 kr. för inköp av videobandspelare och nya produkter för centralens utställning av förskolans material och metodik. (4)

För RPH-SYN beräknar jag medel för en Ijänsl som redigerare av sludielitteratur på punktskrift och en bilrädestjänst, varvid medlen för ersättning till expertis minskas med 50000 kr. För framställning av lärome­del förordar jag en ökning av medlen för ersättning till expertis med lOOOOO kr. Under anslagsposten Expenser beräknar jag en ökning av med­len med 213 000 kr. för framställning av nya läromedel på grund av den nya läroplanen för grundskolan i form av punktskriflsböcker och talböcker, ökning av reselärarkonferenser, ökade telefonkostnader saml ökade distri­butionskostnader. Vid min beräkning av medlen för expenser har jag beaktat atl RPH-SYN:s behov av att utnyttja externa producenter mins­kar. Vidare beräknar jag under expensposten en engångsanvisning om 85000kr. för anskaffande av snabbtelefonväxel, en terminal för framställ­ning av punktskriftsmalerial saml skärmaskin för datapunktblad. (5)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  254

För RPH-SÄR beräknar jag medel för en tjänst som tecknare och en tjänst som tryckeriförman, varvid en halv tjänst som vaktmästare dras in. För framställning av läromedel tillstyrker jag en ökning av medlen för ersättning till expertis med 50000 kr. För utökning av lokalerna beräknar jag 65000 kr. i ökade hyreskostnader och löner lill lokalvårdare. Under anslagsposten Expenser förordar jag en ökning av medlen med 27000 kr. för tryckning, malerialinköp och information saml för ökade telefonkost­nader. Vidare beräknar jag under expensposten en engångsanvisning om 343000 kr. för inventarier till tryckerilokaler och för tryckeriuirustning m.m. saml för utökad lelefonanläggning och konferens med ulprövnings­lärare. Vid min beräkning av expensmedlen har jag räknat med minskade kopieringskostnader m. m. (6)

Anslagsposten Expenser har dessulom räknats upp med 8000 kr. för ökade kostnader vid samtliga RPH. (7)

Övriga förslag avseende verksamheten är jag f. n. inte beredd att biträ­da.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7806000 kr., vilkel innebär en ökning med 1 564000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappa­de för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 7 806000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

255

 

För skolväsendet gemensamma frågor

c 7. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet

35610193 35 932000 35857000

Reservation

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

5 195967

Från anslaget bestrids utgifter för bl. a. olika former av pedagogiska och psykologiska undersökningar och försök inom skolan och vuxenutbild­ningen saml utveckling och utprovning av läromedel.

Till skolöverstyrelsen (SÖ) är knuten en pedagogisk nämnd som har till uppgift alt som rådgivande organ bereda frågor om pedagogiskt forsknings-och utvecklingsarbete (FoU), däri inbegripet utvärdering av utbildnings­verksamheten, samt att ha insyn vid uppläggningen och genomförandet av olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Nämnden har deltagit i behand­lingen av SÖ:s förslag fill anslagsframställning för budgetåret 1981/82. Utformningen av utvecklingsarbetet för förskolan har skett i samråd med barnomsorgsdelegationen.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Anslag

 

 

 

Pedagogiska utvecklingsprojekt

 

 

 

avseende förskola, grund-

 

 

 

skola, gymnasieskola och

 

 

 

vuxenutbildning

30886000

+ 3 162000

 

Planering, uppföljning och

 

 

 

information m.m. Pedago-

 

 

 

giska nämnden

4 846000

+   346000

-75000

Bidrag för utgivande av

 

 

 

pedagogiska publikationer

200000

of.

 

 

35932000

+3508000

-75000

Skolöverstyrelsen

1.  Pris- och löneomräkning 4312000 kr. Någon uppräkning av anslaget med hänsyn lill pris- och löneomräkning har inte medgetts sedan år 1977. Pris- och löneomräkning inför budgetåret 1981/82 har skett med 12%.

2.         SÖ:s besparingsalternafiv uppgår fill 39440000kr. (+3508000kr.) och grundar sig på en generell besparing med 2% efter pris- och löneom­räkning. Detta alternativ innebär alt projekt som startats under lidigare budgetår eller startas budgetåret 1980/81 och som pågår även 1981/82 kan

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  256

fortsätta men med reviderade planer. Revideringarna innebär all en sänkt ambitionsnivå måsle tillgripas för flertalet projekt. För många projekt innebär revideringarna också all vissa tidsförskjutningar måste ske. Dessa båda åtgärder medför ogynnsamma konsekvenser för FoU-arbetets kvali­tet.

Genom nämnda besparingar har skapats ett utrymme för nya projekt om 3,7milj.kr. Totalt kan 18 nya projekt startas. Samtliga projekt utom två faller in under områden som SÖ i sitt eget långsikliga reformprogram har prioriterat. Tillskottet av nya projekt är slörst inom det prioriterade områ­det Ålgärder som syftar lill alt bereda alla ungdomar en meningsfull utbild­ning och främjar återkommande utbildning, där fyra projekt kan starta. Inom samtliga sju prioriterade områden kan något eller några projekt starta, även om vissa projektstarter kommer atl ske i mycket begränsad omfattning.

3. Pedagogiska nämnden har rekommenderat en ram om 52 milj. kr. Motiveringen för denna rekommendation är den urholkning av anslaget som de senaste årens anslagstilldelning kommit all innebära. Rekommen­dationen grundas på nämndens bedömning av nödvändig anslagsökning för alt under femårsperioden 1980/81-1984/85 återställa anslaget lill den real-nivå del hade år 1972. Ett sådanl ökat anslag skulle medge etl ännu bällre tillgodoseende av de prioriteringar som pedagogiska nämnden gjort. Nämnden har rekommenderat att SÖ särskilt uppmärksammar lågsladie-frågor, demokrati- och ansvarsfrågor, skola - arbetsliv samt möjligheler till samundervisning mellan vuxen- och ungdomsutbildning, varvid i utveck­lingsarbetet ungdomsutbildningen bör tillgodogöra sig erfarenheter vunna inom olika former av vuxenutbildning.

Enligt SÖ:s mening borde - om besparingsdirekliven ej funnits - ansla­get utöver pris- och löneomräkningen ha tillförts medel för start av yllerli­gare nya projekt. SÖ beräknade dfftatillskott lill ca 5,8 milj. kr. Totalt skulle detla alternativ medge start av 27 nya projekt. Dessutom kunde ambitionsnivån för vissa av de i besparingsalternalivel upptagna projekten höjas. Tillskottet av medel för nya projekt och för höjning av ambitionsni­vån skulle bli slörst inom följande prioriterade områden, nämligen Ålgär­der som syftar till att bereda alla ungdomar en meningsfull utbildning och främjar återkommande utbildning. Åtgärder för yrkesinriktade studier för vuxna och ökade insatser för korttidsutbildade och Åtgärder som främjar elt genomförande av riksdagens beslut om skolans inre arbele.

SÖ hemställer

alt under reservationsanslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skol­väsendet anvisas etl belopp av 39440000 kr.

Föredraganden

Del av skolforskningskommitlén överiämnade betänkandet (SOU 1980: 2) Skolforskning och skolutveckling har remissbehandlats och bereds

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              257

f. n. inom regeringskansliet. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om en särskild proposition lill riksdagen vari bl. a. forsknings- och utvecklingsarbetet i skolan behandlas.

Jag har, som tidigare nämnts, föreslagil en viss uppräkning av anslaget Lokall utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. Jag förordar en motsva­rande minskning av förevarande anslag.

Uppläggningen av elevpanel (urval av elever) för longitudinella studier samt läsårsvis uppföljning sker inom statistiska centralbyrån (SCB) och är ett av de viktigaste underlagen för forskning inom skolområdet. Jag har efter samråd med cheferna för ekonomi- och utbildningsdepartementen beräknat medel (140000kr.) under innevarande anslag alt avsättas för ell nytt urval elever för longitudinella studier vid SCB. Ylterligare medel för projektet anslås via anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högsko­lan m. m. och via sjunde huvudtiteln.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budget­året 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 35 857 000 kr.

C 8. Fortbildning m. m.

1979/80 Utgift               71366191                Reservation                     12608778

1980/81  Anslag             69 544000

1981/82 Förslag              71956000

Ur delta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare och personal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m.fl. Verksam­heten bedrivs lill slörre delen av länsskolnämnderna saml av de forlbild-ningsavdelningar som avses i förordningen (1977:536) om fortbildningsav­delningar. Övrig fortbildning bedrivs under skolöverstyrelsens (SÖ) direk­ta ledning eller av lärarorganisationer m. fl.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Skolöver-              Före-

styrelsen               draganden

Personal

Lärarpersonal                                               168                        -1                         -1

Övrig personal                                                42                       of.                        of.

210                       -1                         -1

17    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              258

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Anslag

 

 

 

Skolöverstyrelsens forlbild-

 

 

 

ningsverksamhet

1382000

+      28000

+    28000

Forlbildningsavdelningarnas

 

 

 

verksamhet

35484 000

+  1277000

-9873 000

Länsskolnämndernas fort-

 

 

 

bildningsverksamhet

32678000

+ 2857000

+ 2 857000

Reaktiveringskurser saml

 

 

 

fortbildning för klasslärare

 

 

 

i naturorienterande och

 

 

 

lekniska moment

1

9400000

9400000

 

69544000

+ 13562000

+2412000

' Under innevarande budgetår har kostnaderna härför bestridits med reservations­medel.

Skolöverstyrelsen

SÖ redovisar inledningsvis att målen och formerna för fortbildnings­verksamheten förskjutits under senare delen av 1970-talet men att organi­sationen inte nämnvärt förändrats.

I avvaktan på de beslut som kan bli resultatet av avslutade utredningar angående den statliga fortbildningen utgår SÖ i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 från nuvarande organisation. Därmed beräknas också medel motsvarande den forlbildningspersonal som finns i dag.

1.         Pris- och löneomräkning 5 666000 kr.

2.    Det s. k. besparingsallernativet innebär att anslaget för nästa budget­år bör beräknas till 73 706000 kr. (+4 162 000 kr.). Nedskärningen innebär en minskning med 1504000kr., fördelad med 54000kr. pä SO:s forlbild-ningsverksamhet, I 327000 kr. på fortbildningsavdelningarnas verksamhet och 123000 kr. pä länsskolnämndernas fortbildningsverksamhel.

1 SÖ:s förslag till medelsdisposition inom ramen för besparingsalternali­vel har de poster inom anslaget som avser fast personal räknats upp med belopp motsvarande beräknad löne- och prisomräkning utan reduktion. Reduktionen har i stället gjorts på de poster som avser själva fortbildnings­verksamheten.

3.  Verksamhet enligl oförändrad ambitionsnivå innebär elt förslag om
ytterligare ökning av anslaget med 9,4 milj. kr. Medlen avser fortsättning
under budgetåret 1981/82 av tvä större projekt som enligt regeringens
beslut den 8 maj 1980 påbörjades under budgetåret 1980/81 med medel ur
reservationen under anslaget den 30 juni 1979, nämligen dels reaktiverings­
kurser för ej yrkesverksamma behöriga lärare (1,4milj. kr.), dels fortbild­
ning för klasslärare i naturorienterande och lekniska moment (8 milj. kr. en
ökning från 1980/81 med 2 milj. kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              259

4.   SÖ prioriterar för budgetåret 1981/82 de två stora projekten personal­
lags- och skolledarutbildningen- båda centrala i genomförandet av refor­
men om skolans inre arbele. Utifrån de erfarenheter som hittills gjorts
inom de båda projekten och utifrån resultaten av pågående utvärdering av
de första omgångarna av personallagsutbildningen avser SÖ att föreslå
vissa ålgärder för en samordning av de båda projekten för alt på del sättet
åstadkomma ett bättre resursutnyttjande.

För grundskolans del görs f. n. en översyn av innehåll och arbetsformer inom olika ämnesområden (sektorer) med hänsyn lill Lgr80.

5.    Mångfalden av ämnen och därmed målgrupper inom gymnasieskolan gör alt, även om gymnasieskolan som skolform prioriteras i SÖ:s förslag, satsningarna på de olika ämnena och målgrupperna blir förhållandevis små och otillräckliga. 1 presenterade förslag görs en prioritering av bl. a. tek­niska ämnen, naturorienterande ämnen, matematik och vård.

6.    Inom ämnesområden gemensamma för olika skolformer görs mindre uppräkningar av medlen för specialpedagogik, studie- och yrkesoriente­ring, samverkan skola-arbetsliv, dalalära, fortbildning kring alkoholfrågor och samlevnadsundervisning, svenska/oä, estetiska ämnen samt NO/Tek-nik-forlbildning.

SÖ fortsätter alt prioritera invandrarsektorn: dock har en något mindre medelsram beräknats jämfört med innevarande är.

SÖ hemställer

alt under reservationsanslaget Fortbildning m.m. budgetåret 1981/82 anvisas 83 106000 kr.

Föredraganden

Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag om en proposition till riksdagen vari kommer att behandlas dels skolforskningskommitténs förslag i betänkandet (SOU 1980: 2) Skolforskning och skolutveckling, dels personalutbildningen inom skolväsendet. 1 avvaktan härpå bör verksamhe­ten inom anslaget bedrivas enligt de riktlinjer som riksdag och regering lidigare har angett.

Jag har beräknat löne- och prisomräkning och besparingar i huvudsaklig överensstämmelse med skolöverstyrelsens (SÖ) förslag.

Enligl föregående budgetproposition (prop. 1979/80: lOObil. 12 s.249) skulle viss verksamhet bekostas ur reservationen på anslaget den 30 juni 1979. Det gällde bl. a. fortbildning för klasslärare i naturorienterande och tekniska moment. Denna verksamhet får för budgetåret 1981/82 finansieras på anslaget. Kostnaden beräknar jag lill 8 milj. kr. Även de reaktiverings­kurser som budgetåret 1980/81 finansieras via reservationen bör fortsätta budgetåret 1981/82. Kostnaderna härför, som jag beräknar lill l,4milj.kr., bör bestridas genom en höjning av anslaget. Denna höjning har finansierats genom besparingar inom andra anslag till skolväsendet. Under föreva-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  260

rande anslag räknar jag för nämnda ändamål en sammanlagd ökning av anslaget med 9,4 milj. kr.

SÖ har för budgetåret 1981/82 beräknat lOOOOO kr. för teckenspråksun­dervisning. Enligt min mening är del nödvändigt att lärare som arbetar med döva barn kan förstå dem och göra sig förstådda bland dem. Jag anser därför alt SÖ inom ramen för anslaget bör göra sådana omprioriteringar atl omfattningen av denna fortbildning fördubblas i förhållande till vad SÖ utgått från vid sina beräkningar för budgetåret 1981/82. Jag avser alt senare föreslå regeringen alt uppdra åt SÖ alt göra dessa omprioriteringar.

Under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. kommer jag atl föreslå medel för nyanskaffning av utrustning för dator- och mikrodatorteknik. Behovel av utbildning i datalära och datoran­vändning bör tillgodoses bl. a. inom ramen för fortbildningsanslaget. Del ankommer på SÖ atl beakta detta vid fördelning av medel inom anslaget. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

I besparingspropositionen (prop. 1980/81: 20) förordades vissa bespa­ringar på fortbildningsanslaget innebärande dels att utbildningstid och tid för samhällsinriktad praktik inom skolledarutbildningen skärs ner, dels att personallagsutbildningen (PLAG) förläggs lill studiedagar och annan un-dervisningsfri lid. Besparingseffekten på förevarande anslag blir 11 milj. kr. Jag har tagit hänsyn härtill vid beräkningen av anslaget.

Enligt besparingsproposilionen bör olika möjligheler prövas att finna okonventionella lösningar atl uppnå målen för PLAG. Vad jag i första hand åsyftar är atl PLAG i stället för att rikta sig till en liten krets inom personalen på rektorsområdet, ett lag. kan ges till i stort sett samtlig personal, eller i vart fall betydligt slörre grupper därav. Del är enligt min mening diskutabelt om PLAG i sin nuvarande utformning har den för skolan utvecklande funktion och når den spridning som är avsedd. Om en större del av skolans personal blir delaktig i PLAG-verksamheten är också chansen lill utveckling i skolan slörre. För tydlighetens skull bör benäm­ningen personallagsutbildning inte längre användas eftersom ulbildningen framgent enligl mina förslag här och i besparingspropositionen inte nöd­vändigtvis riktar sig till elt lag. En lämplig benämning är enligt min uppfatt­ning fortbildning för det lokala utvecklingsarbetet i grundskolan. Jag vill understryka att detta inle innebären ändrad målsättning för verksamheten. Målsättningen förblir alltså bl. a. atl vidmakthålla och vidareutveckla den process som grundutbildningen för lärare förväntas sälta igång, dvs. att i etl demokratiskt arbetssätt i lagarbetets form utveckla sina egna och and­ras kunskaper, erfarenheter, attityder och värderingar. Del bör i detta sammanhang för riksdagen anmälas alt jag ämnar föreslå regeringen så­dana förordningsändringar att verksamheten kan bedrivas som jag nu har redovisat. De olika rektorsområdenas uppfattningar bör. som jag har fram­hållit i besparingspropositionen, tillmätas slor betydelse vid valet av hur denna fortbildning skall bedrivas inom området.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

261

Jag hemställer atl regeringen

1.        bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om fortbildning för det lokala utvecklingsarbetet i grundskolan,

2.        föreslår riksdagen alt lill Fortbildning m. m. för budgetåret 1981/ 82 anvisa ell reservationsanslag av 71 956000 kr.

C 9. Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

94580293 101425000 114255000

Från anslaget bestrids utgifter för kostnader för statsbidrag till försöks­verksamhet med studie- och yrkesorientering (syo) enligt förordningen (1974: 390) om statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering i viss kommunal utbildning m. m. (ändrad senast 1980: 322).

Ur anslaget ersätts även kostnader till ett belopp motsvarande 70 grund­belopp för uppföljande syo för att nå och stödja elevgrupper som inte söker eller antas till fortsatt utbildning efter grundskolan eller som inte fullföljer påbörjad utbildning.

Vidare ersätts ur anslaget kostnader för verksamhetsbidrag lill kommu­nerna för arbele i de lokala planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv. Verksamhetsbidraget ulgör 10% av kommunens totala antal grundbelopp för syo, dock lägst 0,3 och högst 2 grundbelopp. Ur anslaget utgår också elt verksamhetsbidrag för all kommunen skall kunna följa utbildningen i förelagsskolorna och främja samverkan mellan dessa och kommunens egen eller närliggande kommuns gymnasieskola (förordning SÖ-FS 1980: 101 om statsbidrag till kommun för samverkan med förelags­skolor). Statsbidraget uppgår till 4 % av det totala statsbidrag som utgår för förelagsskolor enligt vissa bestämmelser i förordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor.

Uranslaget ersätls även kostnader för försöksverksamhet med regionala planeringsråd.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Grundbelopp för studie- och yr-

 

 

 

kesorientering samt upp-

 

 

 

följande studie- och

 

 

 

yrkesorienteringsverksamhet

80460000

+ 8220610

+ 8 375000

Lokala planeringsräd

16887 000

+  1721090

+  1538000

Regionala planeringsråd

4 088 000

+    416910

+    417000

Medel för utbildning av

 

 

 

arbetslivsrepresentanter

 

 

 

och handledare

-

-

+ 2 500000

 

101425000

+ 10358610

+ 12830000

Avrundat

 

+ 10359000

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              262

Skolöverstyrelsen

Pris- och löneomräkning uppgår fill 10359000 kr. Skolöverstyrelsen (SÖ) har därvid beräknat grundbeloppet för budgetåret 1981/82 lill 115520 kr.

Totalt har för redovisningsårel 1979/80 rekvirerats 733,6 grundbelopp. Del sammanlagda elevantalet, som enligl nuvarande bidragsbeslämmelser ingår i underlaget för statsbidrag, minskar obetydligt enligl SÖ:s beräk­ningar från budgetåret 1980/81 till budgetåret 1981/82. Den minskning av antalet grundbelopp som uppkommer på grund av atl syo i yrkesvalslärar-tjänsler ersätls ur annal anslag beräknas med en årlig avgång med ca 3% uppgå till 369 grundbelopp. Detla innebär vid oförändrad ambitionsnivå för budgetåret 1981/82 ett behov av totalt ca 769 grundbelopp. Till detta skall läggas kostnader för de lokala och regionala planeringsråden. Sammanlagt medför detla en kostnad motsvarande 969 grundbelopp, vilkel innebär ell oförändrat anlal grundbelopp i jämförelse med budgetåret 1980/81. Den nuvarande försöksverksamheten med syo har förlängts t.o.m. utgången av juni 1981.

SÖ hemställer

atl lill Bidrag till studie- och yrkesorientering under budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag om 111 784000 kr.

Föredraganden

Jag vill först erinra om alt skolöverstyrelsen (SÖ) förra året inkom lill regeringen med en samlad redovisning av erfarenheterna från försöksverk­samheten med ny organisation av studie- och yrkesorientering (syo) saml förslag till vissa förändringar. Förslagen har remissbehandlats och bereds L n. inom regeringskansliet. Jag avser alt senare föreslå regeringen atl förelägga riksdagen en särskild proposition i ämnet. Då mina förslag inle kommer all innebära några förändringar för budgetåret 1981/82 förordar jag atl försöksverksamheten förlängs t.o. m. utgången av juni 1982.

Grundbeloppet för redovisningsårel 1980/81 har av SÖ fastställts till 115 520 kr. Pris- och löneomräkningen pä del lotala antalet grundbelopp som har tilldelats syo, uppföljande syo samt verksamheten i de lokala och regionala planeringsråden för budgetåret 1980/81 beräknar jag till 10504000 kr. Storieken avgrundbeloppet bör i fortsättningen fastställas av regeringen. Jag har inget att erinra mot SÖ:s beräkningar av antalet grund­belopp. Som en följd av det förslag beträffande statsbidraget till förelags­skolor som jag kommer alt redovisa under anslaget Bidrag lill driften av enskild yrkesutbildning förordar jag all det statsbidrag som utgår till kom­muner med företagsskolor för all bl. a. följa ulbildningen i dessa skolor upphör. Med hänsyn härtill har jag räknat med en besparing motsvarande 1.5 grundbelopp.

Genom riksdagens beslut våren 1980 om åtgärder för alt främja ungdo­mars utbildning i gymnasieskolan m.m. (prop. 1979/80: 145, UbU 1979/

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              263

80:34, rskr 1979/80: 363) ställs ökade krav på samverkan mellan skola och arbetsliv. Det föreligger därför enligt min mening ell stort behov av utbild­ning av och information till arbetslivsrepresentanler i regionala och lokala planeringsråd och till handledare i inbyggd utbildning och yrkesintroduk­lion. Jag beräknar för dessa ändamål 2 500000 kr. all av SÖ fördelas på de regionala planeringsråden, som bör svara för utbildnings- och informa­tionsinsatserna.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna vad jag har förordat belräffande förlängning av för­
söksverksamheten med studie- och yrkesorientering,

2.    godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till kommunerna för samverkan med förelagsskola,

3.         till Bidrag till studie- och yrkesorientering m./n. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 114255000 kr.

C 10. Särskilda åtgärder på skolområdet

1981/82 Nytt anslag 200139000

Föredraganden

Som jag angav vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet kommer jag under anslagen Bidrag till driften av grundskolor m. m. och Bidrag till driften av gymnasieskolor all föreslå en tvåprocentig minskning av driftbidrag till dessa skolor i linje med förslag i propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten, m. m. (besparingspropo­sitionen). I detta sammanhang framhöll jag, likaledes i linje med förslag i besparingsproposilionen, atl en viss del av besparingen borde återföras till kommuner med särskilda behov.

1 enlighet med vad jag har anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet bör medel föras upp på ett särskilt anslag för särskilda åtgärder inom grund- och gymnasieskolan. Del särskilda anslaget bör fillskapas genom sammanförande av dels den s. k. länsskolnämndsre­sursen - dvs. del statsbidrag i form av förstärkningsresurs lill grundskolan som länsskolnämnderna fördelar -, dels merparten av den del av den tväprocentiga besparingen inom grund- och gymnasieskolan som enligt vad jag kommer alt föreslå skall återföras lill kommunerna. Medel från det nya anslaget bör fördelas av länsskolnämnderna lill primärkommunerna. När del gäller de kriterier efter vilka fördelningen skall ske vill jag först understryka all utgångspunkten vid fördelningen skall vara situationen på skolområdet i primärkommunerna. Del får således inle vara fråga om en fördelning med utgångspunkt i kommunernas generella ekonomiska situa­tion och därigenom en parallell lill del system med skatteutjämningsbidrag

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  264

till kommunerna som redan finns. Jag avser föreslå regeringen alt ge skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att fortlöpande följa tillämpningen av reglerna för medelstilldelning ur del nya anslaget och utvärdera effekten av åtgärderna för atl ge regeringen underlag för en bedömning av behovet av fortsalla särskilda insatser. Jag har för avsikt att i anslutning till budgetar­betet hösten 1982 göra en sådan bedömning.

Generellt sett är problem och svårigheter ojämnt fördelade mellan olika skolor i en kommun. Även i kommuner med genomsnittligt stora problem på skolområdet finns normalt åtskilliga skolor där arbetet fungerar väl. Jag vill understryka det angelägna i att skolstyrelsen fördelar de resurser kommunen erhåller såväl för undervisningsinsatser som i övrigt, på etl sådant sätt alt de skolenheter och rektorsområden i kommunen som har de siörsta svårigheterna också erhåller de största resurserna per elev. Med en sådan behovsorienlerad resursfördelning inom kommunen är del enligl min mening möjligt all nå långl när det gäller atl uppnå en i praktiken likvärdig utbildningsstandard mellan olika skolor. Det finns dock vissa kommuner som totalt sett har så stora svårigheier på skolområdet att det enligt min bedömning utöver del generella statsbidraget f. n. behövs ytter­ligare insatser för atl kompensera dessa svårigheier.

Länsskolnämnderna bör vid fördelning av den nu aktuella resursen så långt möjligt utgå från en helhetsbedömning av situationen inom skolvä­sendel i resp. kommun. Utgångspunkten bör därvid vara en bedömning av kommunens faktiska möjligheler att inom ramen för statsbidragssystemet i övrigt och kommunala insatser därutöver utjämna de stora skillnader som i många kommuner finns mellan olika skolor. Någon enkel och entydig metod för en sådan bedömning finns inte. Länsskolnämnden måste därför väga samman fiera olika faktorer som tillsammans kan ge en bild av situationen i skolväsendet i resp. kommun i länet. Jag är medveten om atl del kan vara svårt alt avgöra vilka faktorer som direkt speglar skolsitua­tionen. Jag menar dock att bl. a. sådana faktorer som andel elever som inte fortsätter i gymnasieskolan efter genomgången grundskola, resultatet på slandardprov och andel av undervisningen som utförs av obehöriga lärare bör kunna ligga lill grund för fördelningen.

Även andelen elever i grund- och gymnasieskola med olika former av handikapp bör utgöra en grund för fördelning av resursen. Jag återkommer till denna fråga i del följande vid min behandling av inlegrafionsutredning­ens betänkande (SOU 1979:82) Personell assistans under anslaget Bidrag lill driften av grundskolor m. m.

Ulöver sådana kriterier som direkt speglar den sociala situationen i skolan bör länsskolnämnderna beakta mer generella faktorer som kan ge en bild av den sociala miljö som skolan har atl verka i. Som exempel kan jag nämna andelen barn i skolpliktig ålder i familjer som erhåller social­hjälp, flyltningsfrekvensen i olika bostadsområden och huruvida skolvä­sendet i kommunen befinner sig i snabb ulbyggnad.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   265

Kommuner som tar emot elever från andra kommuner för placering i fosterhem får ofta vidkännas extra kostnader på skolområdet som inte läcks genom det ordinarie statsbidraget. Interkommunal ersättning utgår normalt inte i dessa fall då eleverna vanligen kyrkobokförs i vistelsekom­munen. Inom utbildningsdepartementet pågår ett arbele med alt se över bestämmelserna om interkommunal ersättning i detla avseende. Jag ser del som angeläget att sådana kommuner, främst glesbygdskommuner, som har slor andel fosterhemsplacerade elever, i avvaktan på resultatet av på­gående utredningsarbete skall kunna få viss ekonomisk kompensation för sina merkostnader. Länsskolnämnden bör därför vid sin fördelning av den nya resursen också kunna la hänsyn lill om en kommun har stor andel fosterhemsplacerade elever som kommer från andra kommuner.

Jag vill ännu en gång understryka all fördelningen av den särskilda resursen lill kommuner med speciella svårigheier inom skolväsendet skall ske efter en helhetsbedömning av skolsituationen i en kommun. De fakto­rer jag har nämnt bör således ses som exempel som kan kompletteras med annan information som nämnden kan inhämta. Resursfördelningen får inle bli en fräga om att en kommun automatiskt ges en viss resurs per enhet av en viss fördelningsgrund.

I ett avseende bör länsskolnämnderna kunna göra avsteg från fördelning av resursen utifrån generella kriterier och i stället fördela medel lill vissa bestämda ändamål. Jag avser kostnader för atl en kommun svarar för undervisning av elever också från andra kommuner i särskilda undervis­ningsgrupper i form av skoldaghem, undervisning kombinerad med elev­hem, hörselklasser etc. Denna undervisning är regelmässigt mycket kost­nadskrävande och del är enligl min mening rimligt all den kommun som tar på sig att svara för en sådan interkommunal insats åtminstone delvis får de merkostnader täckta för vilka kommunen inte har rätt till s. k. interkom­munal ersättning. Länsskolnämnderna måsle självfallet vid fördelningen räkna ifrån dels den kostnad som belöper sig på elever från den egna kommunen, dels beakta alt kommunen erhåller den reguljära förstärk­ningsresursen inom grundskolans statsbidragssystem också för de elever som kommer från andra kommuner.

Den resurs som totalt kan ställas till länsskolnämndernas förfogande för fördelning på det sätt jag nu har angett beräknar jag för budgetåret 1981/82 till 200139000kr. Denna resurs ersätter förutom länsskolnämndsresursen även de medel som lidigare anvisats för personell assistans i grundskolan och för lekniska och organisatoriska stödåtgärder i gymnasieskolan.

Den nuvarande länsskolnämndsresursen under grundskoleanslagel är fördelad så att länsskolnämnden i Stockholms län disponerar 0,040 vecko­limmar per elev, nämnderna i Malmöhus och Göteborgs och Bohus län 0,035 veckotimmar per elev och övriga nämnder 0,020 veckolimmar per elev. Enligt min mening bör den nya resursen av SÖ fördelas mellan nämnderna efter samma proporfioner på grundval av det beräknade elev-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  266

antalet i grund- och gymnasieskolan i länet den 15 september del läsår resursen avser.

Till grund för länsskolnämndernas beslut om fördelning av resursen bör, i likhet med vad som i dag gäller för länsskolnämndsresursen. ligga ansö­kan från de kommuner som önskar erhålla del av resursen.

Länsskolnämndernas beslut kan för vissa kommuner bli av slor ekono­misk betydelse. Besluten kommer vidare ofta atl innefatta svåra bedöm­ningar där olika faktorer som påverkar en kommuns ekonomiska silualion på skolområdet skall vägas mol varandra. Därför bör länsskolnämndernas beslut om fördelning av resursen inte fattas på tjänstemannanivå utan av nämnden in pleno.

De kommuner som av länsskolnämnderna tilldelas en resurs för särskil­da åtgärder på skolområdet bör få denna i form av ell visst belopp. Del är angeläget för kommunerna att i god tid redan under våren före det aktuella läsåret fä kännedom om den resurs resp. kommun kan väntas erhålla, så all resursen kan ligga till grund för kommunens planering för läsåret. Jag förutsätter därför all SÖ och länsskolnämnderna kommer all vidta sådana förberedande ålgärder i form av en ej bindande preliminär fördelning all kommunerna kan få besked om fördelningen av det i budgetpropositionen varje år föreslagna anslaget, redan innan riksdagen tagit ställning till försla­gel. Om möjligt bör en sådan preliminär fördelning ske samtidigt som nämnderna fattar beslut om tilldelning av basresurser till kommunerna.

Jag vill betona alt vad jag nu har föreslagit inte innebär atl en kommun automatiskt har rätt till någon viss del av den resurs länsskolnämnden har att fördela. 1 stället bör en kommun efter en generell bedömning utifrån vissa kriterier av länsskolnämnden kunna erhålla etl visst belopp. Detla belopp innebär då en allmän ekonomisk förstärkning av skolväsendet i kommunen. Kommunen bör ha frihet all disponera resursen på del sätt den finner bäst för åtgärder inom skolväsendel. Det finns enligt min me­ning ingen anledning att binda en viss del av resursen lill användning inom endera av grund- eller gymnasieskolan. Jag förutsätter dock all merparten av den resurs kommunen erhåller används för åtgärder inom grundskolan. Med hänsyn lill atl ca två tredjedelar av den nuvarande länsskolnämndsre­sursen bör användas till undervisningsinsatser och till atl det nya anslaget grovt räknat är dubbelt sä stort som länsskolnämndsresursen, bör, för att tjänstgöringsunderlaget för lärare i princip inte skall minskas, enligl min mening minst en tredjedel av den nya resursen användas för undervis-ningsinsalser inom grundskolan eller gymnasieskolan eller inom bådadera. Kommunen bör därutöver inle vara bunden till atl utnyttja resursen lill yllerligare undervisningsinsalser. Tvärtom kan det många gånger i stället vara motiverat alt med hjälp av resursen öka antalet anställda inom andra områden av skolan, I.ex. elevvården. Skolstyrelsen kan också välja alt använda den del av resursen som inle är bunden lill undervisning till helt andra ändamål än personalinsatser efter vad skolstyrelsen bedömer som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  267

mest angelägel. När det gäller del belopp kommunen erhållit för vad jag här har kallat interkommunala insatser skall dock självfallet resursen an­vändas för det ändamål för vilkel den har beräknats.

Kommunerna bör inle kunna använda resursen för andra slalligl reglera­de tjänster än icke-ordinarie lärartjänster. Vad gäller gymnasieskolan vill jag framhålla att resursen inte bör få användas på etl sätt som innebär en utökad dimensionering. Däremot bör mindre undervisningsgrupper kunna anordnas än vad som annars är tillåtet.

Del belopp kommunen erhåller bör, i de fall det används för lärarlöner, inkludera ersättning för kostnader för arbetsgivaravgifter enligt de grunder som gäller för bidrag lill grundskolan. Något särskilt bidrag till sådan kostnad bör således inle utgå.

Lönekostnadspälägg bör inom ramen för anslaget beräknas på hälften av den resurs som fördelas mellan länsskolnämnderna. sedan hänsyn lagils till att viss del av resursen avser arbetsgivaravgifter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    godkänna del syslem för tilldelning och användning av resurs för
särskilda åtgärder på skolområdet som jag har förordat,

2.   till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret  1981/82
anvisa ett anslag av 200 139000 kr.

C 11. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildnings­väsendet

 

1979/80 Utgift

1821719

1980/81 Anslag

1815000

1981/82 Förslag

1820000

Mellan staten och vissa organisationer träffades den 26 juni 1978 etl avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop. 1978/ 79:25, UbU 1978/79:15, rskr 1978/79: 124). Avtalet gällde fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den 30juni 1979 och har sedan förlängts all gälla t.o.m. utgången av juni 1981 ulom i vad avser ersättningens storiek. Enligl avtalet har lärare vid bl. a. grundskolor och gymnasieskolor saml vid sådana lärarutbildningar som vid utgången av juni månad 1977 stod under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ), rätt all i viss utsträckning fotokopiera eller på annal sätt mångfaldiga litterära eller konstnärliga verk samt fotografier.

Ersättningen utbetalas till en av organisationerna upprättad förening, BONUS.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              268

Skolöverstyrelsen

Förhandlingar pågår om elt samordnat avtal för både SÖ:s och universi­tets- och högskoleämbetets sektor. Frågan om retroaktiv ersättning för budgetåren 1979/80 och 1980/81 skall lösas vid förhandlingar om del nya avtalet.

SÖ beräknar medel för information till berörda lärare m.fl. till följd av kommande avtal (200000kr.).

För arvoden till ledamöter i BONUS m.m. beräknar SÖ ytterligare 5000 kr.

SÖ hemställer

att till Mångfaldigande av litterära och konstnäriiga verk inom utbild­ningsväsendet för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 2020000 kr.

Föredraganden

1 avvaktan på resultatet av förhandlingarna om elt nytt avtal är jag endast beredd atl räkna upp anslaget med av skolöverstyrelsen begärda medel för arvoden till ledamöter i BONUS. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsan­slag av 1820000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  269

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

c 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1979/80 Utgift 9826539583 1980/81 Anslag 11737000000 1981/82 Förslag    12021000000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag lill kommunerna för drift­kostnader för grundskola och viss praktisk lärarutbildning vid grundskola saml för avlöningskostnader för skoldirektörer och biträdande skoldirektö­rer. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1978:345) om stats­bidrag till driftkostnader för grundskolan, m.m. (ändrad senast 1980:395 och 710). Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag till kostna­der för driften av grundskola i huvudsak utgår i form av basresurser och förstärkningsresurser. För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn lill antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. Förstärkningsresurser utgår dels direkt lill kommunerna med 0,5625 vec­kolimmar per elev i grundskolan, dels som en resurs om i genomsnitt 0,026 veckotimmar per elev i grundskolan inom etl län att fördelas av resp. länsskolnämnd. Vidare utgår tilläggsbidrag för vissa kostnader. Tilläggsbi-draget utgår med viss procentsals av statsbidraget för bas- och förslärk-ningsresurserna. Härutöver utgår bidrag för vissa särskilda ändamål, bl. a. särskild undervisning, hemspråksundervisning, visso arbetsgivaravgifter och samlad skoldag.

Regeringen fastställer årligen veckolimpris för bas- och förstärkningsre­surser m.m. Genom förordning den 19 juni 1980 (SÖ-FS 1980: 139) har regeringen fastställt veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. slutgiltigt för redovisningsåret 1979/80 samt preliminärt för redovisnings­årel 1980/81. Veckolimpriset för basresurser för resp. stadium är i genom­snitt 2608 kr., 2742 kr. och 3423 kr. för redovisningsårel 1979/80 saml 2771 kr., 2901 kr. och 3 606 kr. för redovisningsårel 1980/81. För förslärk-ningsresursen är veckotimpriset 2978 kr. för redovisningsåret 1979/80 och 3 147 kr. för 1980/81. 1 förordningen har regeringen vidare fastställt tilläggs-bidraget till 13,4 % såväl slutgiltigt för redovisningsåret 1979/80 som preli­minärt för redovisningsåret 1980/81.

Statsbidraget utbetalas i form av förskott och slutreglering. Budgetåret 1981/82 belastas anslaget med förskott för della år beräknat på statsbidra­get för redovisningsårel 1980/81 saml slulreglering av bidraget för redo­visningsåret 1980/81. Anslaget belastas vidare med bidrag till kommuner

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

270

och organisationer för vissa verksamheter, med bidrag till avgifter lill försäkring för tilläggspension (ATP) saml med kostnader för reducerat lönekostnadspälägg (lkp). Slutligen utgår ur anslaget bidrag till de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg, Kristofferskolan saml Hillelskolan, båda i Stockholm, enligt av regeringen utfärdade särskilda förordningar. Bidraget utgår med 99 % av etl bidragsunderlag som består av dels lärar-lönekostnaderna, dels kostnaderna för socialförsäkringsavgifi lill sjukför-säki"ing, folkpensionering och försäkring för tilläggspension (ATP).

Anslagsberäkning

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver

Före-

 

nslag

 

styrelsen

draganden

Al

 

 

 

1.

Bas- och förstärknings-

 

 

 

 

resurser m. m.

8944 529000

-185 668229

+ 149871000

2.

Bidrag till den samlade

 

 

 

 

skoldagen

20400000

+    3 196000

+    2826000

3,

Bidrag lill kommuner och organisationer för vissa

 

 

 

 

verksamheter

38 289000

+    2465691

+    5671000

4.

Bidrag till enskilda skolor

6611000

+      801800

+      802000

5.

Bidrag lill kostnader för

 

 

 

 

vissa arbetsgivaravgifter

1739828000

+ 92 762000

+ 108060000

6.

Lönekostnadspålägg

987 343000

- 20 184000

+  17057000

 

 

11737 000000

-106626738

+284287000

 

Avrundat

 

-107000000

+ 284 000000

Skolöverstyrelsen

I. Antalet elever, basresurser och veckotimmar fördelade på stadier framgår av följande sammanställningar.

 

 

Beräknat

elevantal 1980/81

 

Stadium

Totalt

 

varav AB-län

M + 0 län        övriga

Låg

Mellan

Hög

Totalt

335 083' 327 964 .363 103

1026150

 

176498

171367            678285

 

Stadium

Basresurser 1979/80

Basresurser 1980/81

Timmar i basresurs inkl. garanti­timmar 1980/81

Låg

Mellan

Hög

Totalt

16564 15 282 13 609

45455

 

16693 15 035 13 678

45 406

422756 541429 552896

1517 081

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  271

Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar kostnaden för basresurser lill 4735 885 381 kr. för verksamhetsåret 1980/81.

Förstärkningsresursen utgår med viss del av veckotimme för elev inom grundskolan, dels som en resurs direkt lill kommunen, dels som en resurs lill länsskolnämnden atl fördela inom länet. Antalet elever redo­visningsåret 1980/81 beräknas lill 1026150 i hela riket och antalet vecko­timmar lill 577209 resp. 26623. Totalt beräknas antalet timmar i förstärk­ningsresursen till 603 832, vilket motsvarar en kostnad av 1900261947 kr. för verksamhetsåret 1980/81.

Tilläggsbidraget utgår med viss procent av de sammanlagda kost­naderna för bas- och förslärkningsresurser. Efter den för 1980/81 fast­ställda preliminära procentsatsen 13,4 beräknar SÖ kostnaderna för lill-läggsbidraget till 889243742 kr. för verksamhetsåret 1980/81.

SÖ beräknar statsbidraget för särskild undervisning lill 4l,7milj.kr. för 1980/81.

Bidrag lill kostnader för viss stödundervisning i svenska samt hemspråksundervisning och studiehandledning på hem­språk beräknar SÖ fill 146211 000 resp. 196944000kr. för 1980/81.

Statsbidraget lill kostnader för rektorer och studierektorer be­räknar SÖ lill 349364700 kr. för 1980/81.

För bidrag lill kostnader för kallorlstillägg, finskspråklillägg och vissa uppdragstillägg beräknar SÖ för 1980/81 25901000kr. medan för kostnader för praktisk lärarutbildning beräknas 21 467000 kr.

För bidrag lill kostnader för avlöning av skoldirektörer och biträ­dande skoldirektörer har SÖ beräknat 28681000kr. för 1980/81.

SÖ beräknar den totala kostnaden under anslagsposten I till 8758860771 kr. för verksamhetsåret 1980/81.

2. För den icke limplanebundna verksamheten under den samlade skoldagen beräknar SÖ 17958000kr. SÖ har därvid med stöd av fill­gängliga uppgifter från kommunerna uppskattat att 25 % av totala antalet elever i grundskolan kommer atl omfattas av den samlade skoldagen läsåret 1980/81.

De under anslagsposterna 1 och 2 uppförda bidragsändamålen omfattas av elt förskolls- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1981/82 utbetalas etl förskott om 90% av beslutat bidrag för redovisningsåret 1980/ 81. Anslaget belastas budgetåret 1981/82 även av slutregleringen av ansla­get för redovisningsåret 1980/81.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

272

Beräkning av förskott och slutreglering för budgetåret 1981/82; belopp i milj, kr.

Budgetår

Totalt bidrag posten 1

Förskott

Slutregle­ring

Summa

1979/80 1980/81 1981/82

7865,5 8 335,7

7079,0 7495,6

1 246,7

8742,3

 

Budgetär

Totalt bidrag posten 2

Förskott

Slutregle­ring

Summa

1979/80 1980/81 1981/82

13,8 18,0

12,3 16,2

5,6

21,8

3.   Bidrag fill kommuner och organisationer för vissa verk­
samheter. SÖ hävdar liksom lidigare år atl staten borde slå för en slörre
del av kostnaderna för personell assistans åt handikappade
elever. SÖ beräknar dock oförändrat belopp budgetåret 1981/82 lill
6,4milj.kr. SÖ beräknar vidare 100000kr. (+I0000kr.) för bidrag lill
kommuner i Norrbottens län med finskspräkiga barn samt
160000kr. (+17000kr.) för bidrag lill lägerskolor anordnade
av Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

SÖ beräknar kostnaden för lokal resurs för genomförande av 1980 års läroplan för grundskolan till 32,3 milj.kr. för redovis­ningsårel 1980/81. Denna anslagspost omfattas av förskotts- och slutregle­ringsförfarande. SÖ beräknar atl belastningen under budgetåret J98I/82 på anslaget uppgår till 33,5 milj. kr.

4.   Bidrag lill enskilda skolor. Estniska kommittén har
begärt fortsatt bidrag för bugetåret 1981/82 för de estniska grundskolorna
och för de s. k. komplelleringsskolorna. SÖ beräknar oförändrad organisa­
fion och föreslår att bidraget höjs med 153000kr. fill 1 346000kr.

Stiftelsen Kristofferskolan anhåller i likhet med lidigare år om bidrag lill ylterligare en klass i vardera årskurserna 10-12. Vidare anhåller stiftelsen om utökning av bidragsunderiagel med ylleriigare veckotimmar för administration och planering, eurylmi, reservvikarier m. m.

I avvaktan på resultatet av arbetet inom kommittén (U 1979: 13) för skolor med annan huvudman än stal och kommun avslyrker SÖ de av stiftelsen begärda förändringarna och föreslår alt bidraget höjs med 445600 kr. lill 4867600 kr.

Styrelsen för H i 11 e I s k o I a n anhåller om fortsalt bidrag för budgetåret 1981/82 saml i likhet med lidigare år även om bidrag för deltidsanställd sekreterare åt rektor och för arvode ål en skolpsykolog. SÖ avstyrker och föreslår en höjning med 209200 kr. lill 1 205 200 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  273

Ansökningar om statsbidrag har även inkommit från Marlinskolan i Stockholm, styrelserna för Rudolf Steinerskolorna i Lund, Göteborg, Norrköping och Örebro samt Waldorfskolorna i Järna, Delsbo och Umeå. I avvaktan på resultatet av arbetet inom kommittén (U 1979: 13) för skolor med annan huvudman än stat och kommun avslyrker SÖ statsbidrag till ytterligare Waldorfskolor för budgetåret 1981/82.

SÖ hemställer

alt till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1981/82 anvisas elt förslagsanslag av 11630000000 kr.

Inlegrationsulredningen

Den 2 oktober 1979 överlämnade Inlegrationsulredningen sitt delbetän­kande (SOU 1979:82) Personell assistans för handikappade.

Utredningen föreslår all det särskilda statsbidraget till personell assis­tans i grundskolan sammanförs med länsskolnämndsdelen av förstärk­ningsresursen. Som motivering anför ulredningen alt det inte finns skäl atl utnämna just "assistent-stödet" till det stöd där speciella garantier måsle lämnas. Det är precis lika viktigt all garantier skapas för att de handikappa­de som behöver det skall fä t. ex. kompanjonlärare, syo-funktionärer eller speciallärare. Statsbidraget läcker dessulom endasi en mindre del av assis­tentkostnaderna, samtidigt som kommunerna kan använda en del av det generella statsbidraget för samma ändamål.

För gymnasieskolans del framför ulredningen inget förslag i avvaktan på ytterligare underlag vad avser de handikappade elevernas situation efter grundskolan. Utredningen har emellertid utvecklat sin principiella syn på hur reglerna för personell assistans bör utformas även på det frivilliga skolstadiet. Utredningen förutsäller atl dessa synpunkler beaktas vid ut­formningen av ett nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan.

Ulredningen konstaterar att en kraftig ökning av antalet regionala kon­sulenter för rörelsehindrade barn och ungdomar är en förutsättning för att dess förslag skall leda till förbättrade förhållanden för de handikappade.

Ulredningen föreslår slutligen alt del i framliden inte skall finnas några bestämda avgränsningar av de elevgrupper som skall kunna få del av del stöd utredningen föreslagit. Såväl handikappade som icke handikappade bör kunna fä hjälp av assistenter, om della bedöms som det lämpligaste. Möjligheterna atl göra individuella anpassningar av assistenlhjälpens ut­formning bör vara obegränsade och assistenternas arbetsuppgifter variera.

Remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över delbetänkandet avgetts av socialstyrel­sen (SoS), slalens handikappråd, riksrevisionsverket (RRV), skolöversty­relsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), styrelsen för vårdartjänst, samtliga länsskolnämnder, elevvårdskommillén, ulredningen om för­stärkta kontakter mellan hem och skola. Landstingsförbundet, Svenska 18    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   274

kommunförbundel. Landsorganisationen i Sverige (LO) genom Svenska kommunalarbetareförbundet. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Handikappförbundens cen­tralkommitté (HCK), De handikappades riksförbund (DHR), Riksförbun­det Hem och skola (RHS) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Skri­velser har även inkommit från Stockholms läns landsting och Synskadades riksförbund.

Inlegrationsulredningen föreslår i belänkandet atl del särskilda statsbi­draget lill personell assistans skall sammanföras med länsskolnämndsdelen av förstärkningsresursen. Förslaget tillstyrks av majoriteten av remissin­stanserna.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser alt del förefaller rimligt atl det särskilda statsbidraget tas bort och bakas in i den förstärk­ningsresurs som går direkt till kommunen. En mindre del av anslaget kan överföras direkt lill länsskolnämndsresursen. Svenska kommunförbundet anser alt kostnaden för den personella assistansen ål handikappade bör bestridas av staten. Förbundet förutsäller all förslärkningsresursen tillförs belopp som motsvarar slalens och kommunernas sammanlagda kostnader för verksamheten. HCK anser alt statsbidragets storlek måste ökas för handikappade elevers skolgång.

Äv de remissinstanser som avslyrker utredningens förslag om samman­föring av de två resurserna är bl. a. SoS och styrelsen för vårdartjänst som båda anser atl om den föreslagna sammanföringen kommer lill stånd, en försämring för de handikappade eleverna kommer all inträffa. Länsskol­nämnderna i Jönköpings, Gollands och Hallands län samt DHR har re­dovisat vissa betänkligheter mol del föreslagna sammanförandel av resur­serna. Länsskolnämnden i Jönköpings län anser alt det skulle få fill följd alt ett mycket starkt tryck skulle komma från kommunerna att få högsta möjliga kostnadstäckning från länsskolnämndsresursen. Nämnden har den åsikten all ell väsentligt utökat specialdestinerat statsbidrag skulle mera motsvara de berättigade önskemål kommunerna har för atl garantera en fortsatt salsning på integration av handikappade elever i skolan.

Styrelsen för vårdartjänst och AMS anser atl den personella assistansen bör ha full kostnadstäckning. SoS, styrelsen för vårdartjänst, AMS, SÖ och länsskolnämnden i Malmöhus län anser all den personella assistansen bör garanteras genom lag eller annan åtgärd som kan vara lämplig, I.ex. särskilt anslag, förordning etc.

Utredningens förslag att del inte skall finnas någon bestämd avgränsning av vilka elevgrupper som skall få assistentstöd stöds av en klar majoritet av remissinstanserna.

Länsskolnämnden i Värmlands län menar att det bör framgå atl i första hand de fysiskt handikappades behov skall beaktas.

AMS anser att de olika regler som gäller för personlig assistans bör samordnas, så atl valet av skolform inle blir avhängigt möjlighelerna att få

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              275

personell assistans. Vidare bör möjligheterna atl ge kursdeltagare vid AMU-cenlra personell assistans utredas. TCO påpekar alt det i dag inle finns resurser i erforderlig utsträckning för att täcka behovel av personell assistans i särskolan.

Länsskolnämnden i Östergötlands län anser att utredningen avfärdat frågan om assistenternas yrkesutbildning alltför lätt, när utredningen lalar om alt det är betänkligt alt utforma en generell yrkesutbildning för assi­stenter. Styrelsen för vårdartjänst, länsskolnämnderna i Västerbottens och Västernorrlands län, LO/Svenska kommunalarbetareförbundet, elev­vårdskommittén, SACO/SR och DHR anser generelll att assistenterna bör få en adekvat yrkesutbildning för sina uppgifter. SACO/SR och DHR hävdar alt yrkets status i så fall skulle höjas betydligt. DHR anser vidare atl delta skulle leda lill minskad genomströmning av assistenter ute på skolorna.

Länsskolnämnden i Västerbottens län anser att en generell yrkesutbild­ning för assistenter är en omöjlig väg med tanke på de myckel skiftande behoven. Däremot anser nämnden atl assistenterna bör få mera allmän utbildning om skolverksamhetens riktlinjer och målsättning saml I.ex. någon orienteringskurs i psykologi.

SÖ och SACO/SR påpekar dels att del är en brist alt utredningen inte analyserat och ingående diskuterat vilka förutsättningar som krävs för att elever med svåra funklionsnedsältningar skall kunna della i integrerad undervisning, dels all det varit önskvärt all ulredningen hade arbetat fram några generella riktlinjer för assislentverksamheten till slöd för både assi­stenter och övrig skolpersonal.

Styrelsen för vårdartjänst tycker all del är lämpligt alt i vissa fall knyta assistenter lill klass i stället för till elev. Länsskolnämnden i Östergötlands län anför att det i linje med den nya läroplanen bör vara arbetslagets/ arbetsenhetens ansvar att åstadkomma en meningsfull planering av verk­samheten för samtliga elever. 1 förekommande fall bör det ingå personliga assistenter i arbetsenheten och dessa skall vara med vid arbetsplaneringen. Länsskolnämnden i Värmlands län anser inle alt man kan bortse ifrån atl enskilda assistenter genom sin bakgrund och de erfarenheler arbetet ger, utgör en viktig tillgång i elevvårdsarbelel. Det bör därför finnas utrymme, åtminstone i större kommuner, för assistenter som är permanent knutna till skolan. Länsskolnämnden i Blekinge län. LO/Svenska kommunalarbetare­förbundet och DHR är av den uppfattningen, att en arbetsplan bör utarbe­tas för assistenterna.

Utredningen konstaterar all en kraftig utökning av antalet regionala konsulenter för rörelsehindrade barn och ungdomar är en förutsättning för att utredningens förslag skall leda lill förbättrade förhållanden för de handi­kappade. SoS, statens handikappråd, länsskolnämnderna i Uppsala, Jön­köpings, Kalmar, Malmöhus, Ålvsborgs, Värmlands. Västernorrlands. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, DHR och Stockholms läns landsting instämmer i della konstaterande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              276

Styrelsen för vårdartjänst påpekar alt ulredningen inte redovisat vilka förutsättningar som krävs för atl elever med svåra funklionsnedsältningar skall ha möjlighet alt på etl meningsfullt sätt della i integrerad undervis­ning. Styrelsens erfarenhet är den, atl del är mera angelägel med en resursförstärkning på det sociala området för samordning av olika insatser för elevernas framtidsplanering. Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att det hade varit bällre att i etl sammanhang få la ställning till frågan om statliga pedagogiska stödresurser för hela handikappområdet. Vidare anser nämnden all slödel lill personell assistans är ojämnt fördelat mellan olika handikappområden. Motsvarande resurser saknas I.ex. helt för ele­ver med hörselhandikapp. Länsskolnämnden i Kopparbergs län tillstyrker utredningens förslag, men anser alt elt definitivt beslut om antalet konsu­lenter bör anstå till dess statsbidragssystemet för gymnasieskolan fast­ställts.

HCK och Synskadades riksförbund föreslår all reselärarverksamhelen byggs Ut. HCK tillstyrker dessutom förslagel om en ulbyggnad av konsu­lentverksamheten.

SÖ, styrelsen för vårdartjänst, länsskolnämnderna i Stockholms och Värmlands län. Svenska kommunförbundel och DHR anser atl full kost­nadstäckning för personell assistans i gymnasieskolan är nödvändig för alt ingen skall behöva avslå från studier på grund av handikapp. SÖ, som har erfarenhet från handläggningen av ärenden angående bidrag lill tekniska stödåtgärder m. m., anser all del lätt kan uppstå en ojämlikhet i fråga om studiemöjlighet beroende på i vilken kommun eleverna är bosalla och vem som är utbildningsanordnare. Länsskolnämnden i Södermanlands län an­ser atl även gymnasieskolan bör förfoga över en statlig resurs och atl den bör vara slörre än nuvarande statliga anslag. Länsskolnämnden i Jämt­lands län menar att utformningen av slödel lill handikappade elever bör vara oberoende av statsbidragets storlek.

SoS anser all rätten till personell assistans för gymnasieskolans handi­kappade elever bör garanteras genom ell hundraprocentigt bidrag. Läns-skolnätnnderna i Kronobergs samt Göteborgs och Bohus län är av den uppfattningen, atl statsbidragen för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen bör vara så likartade som möjligt. Länsskolnämnden i Kalmar län menar all stödet till gymnasieskolan bör vara starkare än stödet till grundskolan. Länsskolnämnden i Kronobergs län anser atl även folkhögskolorna bör få lika stort bidrag som ungdomsskolan.

Statens handikappråd, länsskolnämnderna i Uppsala, Jönköpings, Ble­kinge och Kristianstads län anser atl frågan om personell assistans i gymnasieskolan bör utredas ylleriigare och all den bör överiämnas till gymnasieutredningens bedömande. Länsskolnämnden i Kristianstads län föreslår, i avvaktan på gymnasieutredningens förslag, all del nuvarande statsbidraget för lekniska stödåtgärder i gymnasieskolan höjs väsentligl.

SÖ, TCO och länsskolnämnden i Malmöhus län har även behandlat

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              277

frågan om personell assistans i specialskolan. SÖ tillstyrker utredningens förslag om särskilda medel lill personell assistans i specialskolan och anför vidare, all det bör vara ell förslagsanslag. Bidraget bör fördelas av SÖ efter framställningar från skolorna i varje enskilt fall. TCO förordar att särskilt studium ägnas ål del förhållandet atl integrationssträvandena un­der senare år medfört slörre överföring av specialskoleelever till grundsko­lan än lidigare. TCO förordar vidare atl en slörre del av statsbidraget överförs till länsskolnämndsresursen till gagn för elever som lidigare skulle ha hänvisats till specialskola.

Föredraganden

Jag vill inledningsvis erinra om vad jag har anfört dels vid min anmälan av gemensamma frågor inom skolväsendet om bl. a. en behovsorienlerad resursfördelning, propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverk­samheten m.m. (besparingspropositionen) och införandel av Lgr 80 dels under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet.

Statsbidraget till grundskolan utgår fr.o.m. redovisningsårel 1978/79 enligt förordningen (1978: 345) om statsbidrag lill driftkoslnader för grund­skolan, m.m. (ändrad senast 1980:395 och 710). Principerna för bidrags­systemet fastställdes genom beslut vid 1975/76 och 1977/78 års riksmöten (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367 och prop. 1977/ 78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260). Skolöverstyrelsen (SÖ) har i uppdrag atl företa en såväl teknisk som pedagogisk uppföljning och utvär­dering av del nya statsbidraget samt all redovisa erfarenheterna i de årliga anslagsframställningarna. Därutöver har inom utbildningsdepartementet inletts en utvärdering av bl. a. de slatsfinansiella och de kommunalekono­miska konsekvenserna av statsbidragssystemet.

Jag ansluter mig till SÖ:s bedömning rörande antalet elever i grundsko­lan samt antalet timmar i bas- och förstärkningsresurser. Den lotala kost­naden för bas- och förstärkningsresurser beräknar jag lill 6850milj.kr. för redovisningsårel 1980/81. Mina beräkningar grundar sig på löneläget i juni 1980 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas. 1 enlighet med vad jag har anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet förordar jag att den del av för­slärkningsresursen som fördelas av länsskolnämnderna, den s. k. länsskol­nämndsresursen, upphör i sin nuvarande form. Jag har därför i mina beräkningar fört över vad som motsvarar den nuvarande länsskolnämnds­resursen lill etl särskilt anslag för Särskilda ålgärder på skolområdet. Jag har vid beräkningarna av kostnaderna under förevarande anslag tagit hän­syn lill atl viss kostnad kommer att belasta anslaget för slutreglering av länsskolnämndsresursen för innevarande redovisningsår.

Tilläggsbidragel utgår med en viss procent av bidraget för bas- och förstärkningsresurser. Regeringen härför budgetåret 1979/80 fastställt pro­centsatsen lill 13,4. Till grund för detla beslut har legat dels en uppskatt-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              278

ning av kommunernas i princip slatsbidragsgrundande vikariekostnader för lärare och skolledare, grundad på uppgifter från Kommun-data AB, dels en beräkning av kommunernas kostnader för uppdragslillägg och nedsällningar av lärarnas undervisningsskyldighel. Kommun-dala AB och statistiska centralbyrån (SCB) kommer under våren 1981 atl presentera aktuellt underlag för fastställande av definitiv procentsats för tilläggsbidra­gel för redovisningsåret 1980/81. För alt den del av mitt förslag i proposi­tionen 1980/81:20 (besparingsproposilionen) rörande omstrukturering av speciallärarulbildningen resp. skolledarutbildningen som rör grundskolan skall få effekt på statsbudgeten redan budgetåret 1981/82, kan förskotlsut-belalningen fill kommunerna under detta år vad avser tilläggsbidragel inte på sedvanligt säll baseras på del beslutade bidraget för redovisningsårel 1980/81. Jag kommer därför senare all föreslå regeringen att förskottsulbe-talningen vad avser tilläggsbidraget under redovisningsåret i stället skall baseras på elt lilläggsbidrag som är 0,3 procentenheter lägre än vad del annars skulle vara. Vid i övrigt oförändrade förhållanden blir procentsal-sen för tilläggsbidragel således 13,1. Detta motsvarar etl bidragsunderlag på 909 milj. kr. Vid beräkningen av tilläggsbidragel har hänsyn tagits lill alt antalet yrkesvalslärare minskar till följd av personalavgångar.

För stödundervisning i svenska och för hemspråksunder­visning beräknar jag sammanlagt 358 milj. kr. för redovisningsåret 1980/ 81.

Bidrag utgår till kostnader för särskild undervisning för elever som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar till upprepad kortare frånvaro inle kan della i vanligt skolarbete. För redovisningsåret 1980/81 beräknar jag kostnaden för särskild undervisning m. m. lill 43 milj. kr.

För bidrag lill kostnader för kallorlstillägg, finskspråklillägg och vissa uppdragslillägg beräknar jag 27 milj. kr. och för bidrag till viss praktisk lärarutbildning 23milj.kr.

För redovisningsåret 1980/81 beräknar jag kostnaden för rektorer, stu­dierektorer, skoldirektörer och biträdande skoldirektörer till 398 milj. kr.

Totalt beräknar jag statsbidraget för budgetåret 1980/81 till ändamål under anslagsposten I till 8 610 milj. kr. Som jag har redovisat i det föregå­ende omfattas denna anslagspost av ett förskotts- och slutregleringsförfa­rande. Under budgetåret 1981/82 utbetalas till kommunerna dels förskott baserat på det fastställda bidraget för 1980/81, dels slulreglering för 1980/ 81.

Beräkning av förskott och slutreglering för budgetåret 1981/82, belopp i milj. kr.

 

Budgetår

Totalt bidrag

Förskott

Slut­reglering

Summa

1979/80 1980/81 1981/82

7    865.5

8    610.0

7 079.0 7 749.0

1 531,0

9280.0

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              279

Enligt förslag i besparingspropositionen skulle drift bidrag lill grundskolan och vad därmed hör samman reduceras med 2% i fråga om utbetalningar av statsbidrag som sker fr.o.m. den 1 juli 1981. Riksdagen avslog emellertid della förslag (UbU 1980/81:15, rskr 1980/ 81: 120).

Av skäl som jag angav vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendel föreslår jag atl regeringen på nytt förelägger riksdagen förslag om tvåprocentig minskning av driftbidrag till grundskolan och vad därmed hör samman. Jag får därvid hänvisa lill vad som anfördes i bespa­ringsproposilionen (prop. 1980/81:20 s. 5 ff).

Vad gäller den närmare utformningen förordar jag all reduceringen skall gälla inte bara samtliga bidrag enligl förordningen (1978:345) om statsbi­drag till driftkoslnader för grundskolan, m. m. ulan också bidrag enligl förordningen (SÖ-FS 1978: 190) om statsbidrag lill särskild undervisning av zigenarbarn saml bidrag som hänför sig till kostnader för tjänstgöring i grundskolan på sådan tjänst som avses i förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendel i kommun. Även statsbidrag enligt särskilda bestämmelser till kostnader för avgifter för tilläggspensionering bör reduceras med två procent.

1 enlighet med vad som anfördes i besparingsproposilionen bör minsk­ningen med två procent gälla inle bara bidrag som hänför sig lill liden fr.o.m. den I juli 1981 ulan också bidrag som avser tid dessförinnan, om utbetalningen sker den I juli 1981 eller senare och innebär slutreglering inom ramen för elt förskotts- och slutregleringsförfarande.

Minskningen med två procent bör i princip ske enligt följande. När en kommun rekvirerar statsbidrag bör kommunens beräkning av belopp göras utan hänsyn lill den tväprocentiga minskningen. Den myndighet som prö­var rekvisitionen bör i beslut dels fastställa vilkel belopp kommunen skulle ha haft rätt all erhålla om inte regler om reducering hade gällt, dels fastställa vilket belopp som skall betalas ut. Del sistnämnda beloppet skall alltså utgöra 98% av del förstnämnda.

Besparingen på statsbudgeten för budgetåret 1981/82 på anslagsposten enligt milt förslag beräknar jag till 185,6 milj. kr.

Bidrag utgår till icke limplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen. För varje elev som omfattas av den samlade skoldagen utgår bidrag med ett visst belopp per läsår. För läsåret 1980/81 har SÖ beräknat atl 25% av eleverna skall omfattas av samlad skoldag. Jag delar denna bedömning.

Kostnaden för bidrag lill samlad skoldag redovisningsårel 1980/81 beräk­nar jag lill I9milj.kr. Även denna anslagspost omfattas av ett förskolts-och slutregleringsförfarande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  280

Beräkning av förskott och slutreglering för budgetåret 1981/82 för Bidrag till den samlade skoldagen, belopp i milj. kr.

 

Budgetår

Totalt bidrag

Förskott

Slut­reglering

Summa

1979/80 1980/81 1981/82

13,8 19,0

12,4 17,1

6,6

23,7

Även i fråga om bidrag till kostnader för samlad skoldag bör i enlighet med vad jag har föreslagit utbetalning endast ske med 98% av bidraget. Besparingen på statsbudgeten budgetåret 1981/82 blir då 0,5 milj. kr.

Jag vill i della sammanhang erinra om vad jag har anfört i besparingspro­positionen beträffande innebörden av samlad skoldag och dess längd. De ändringar av skolförordningen som jag i propositionen redovisar alt jag kommer att föreslå regeringen bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1981. Även om delta, vilket jag hoppas, kommer all medföra atl genomförandet av samlad skoldag påskyndas, får detta genom anslagels konstruktion inga kostnads­effekter för statsbudgeten under budgetåret 1981/82.

För bidrag lill kostnader för vissa arbetsgivaravgifter beräknar jag 1 885,6milj. kr. Jag har därvid räknat med att bidrag utgår med 21,9% av den beräknade lönesumman under anslagsposten 1. I enlighet med vad jag har föreslagil om reducering av statsbidraget med 2% har jag vidare räknat med atl utbetalning av bidraget endasi skall ske med 98% av bidragsunderiagel. Besparingen har jag därvid beräknat lill 37,7 milj. kr. För reducerat lönekostnadspålägg beräknar jag I 004,4milj.kr. Beräkningen grundar jag därvid på utbetalningen sedan den tväprocentiga besparingen på auslagsposlerna I och 2 fråndragits. Detta innebär en besparing på 20,4milj. kr.

Jag har i besparingsproposilionen föreslagil atl antalet elever per basre­surs på mellanstadiet läsåret 1981/82 skall anpassas lill den nivå som rådde läsåret 1975/76, samt alt den utökning av förstärkningsresursen som läsåret 1981/82 skulle ske i anledning av den nya läroplanen för grundskolan ej skall genomföras. Dessa besparingsåtgärder fär effekt budgetåret 1982/83. Jag beräknar den långsiktiga besparingseffekten lill minst 185milj. kr. per är.

I samband med riksdagens behandling av propositionen 1977/78:85 om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. uttalade utbildningsutskottel alt del slalsbidragsbelopp, på vilkel lönekostnadspålägg beräknats, är den maxi­mala lönesumma som får utgöra underlag för inrättande av slalligl reglera­de tjänster (UbU 1977/78: 21 s.24). Eftersom lönekostnadspålägget nu i stället har beräknats på del lönebidragsbelopp som återstår efter den tväprocentiga reduktionen, dvs. 98% av lönebidraget, skulle utskottets uttalande kunna tolkas som alt 2% av lönebidragsbeloppet inte längre skulle få utgöra underlag för inrättande av statligt reglerade tjänster. Jag

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  281

utgår dock från atl della inle skall gälla ulan att hela lönesumman fortfa­rande fär utgöra underlag för inrättande av sådana tjänster.

Den totala besparingen under grundskoleanslaget budgetåret 1981/82 till följd av de ändrade utbetalningsreglerna har jag beräknat till 244,2 milj. kr. I enlighet med vad jag har anfört i besparingspropositionen och vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet bör 25%, dvs. 61,1 milj. kr. av denna besparing återföras till skolväsendel, huvudde­len genom länsskolnämndernas försorg. 1 enlighet med vad jag har anfört i del föregående bör elt särskilt anslag inrättas. Särskilda åtgärder på skol­området. Detla anslag har tillförts 53,4milj.kr. Resterande del av återfö­ringen, 7,7 milj. kr., beräknar jag under anslagen Utbildning för undervis­ningsyrken och Ersättning till vissa lärarkandidater för atl möjliggöra särskilda utbildningsåtgärder riktade till vissa kommuner och avsedda för obehöriga lärare som länge tjänstgjort inom skolväsendet.

Under poslen Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verksamheter har jag för budgetåret 1981/82 beräknat 100000kr. för bidrag lill kommuner i Norrbottens län med finskspråkiga barn för anskaffande av speciella hjälpmedel för all överbrygga språksvå­righeterna samt 160000 kr. för bidrag fill lägerskolor anordnade av Riksför­bundet finska föreningar i Sverige.

Jag övergår nu lill att behandla frågan om personell assistans för handikappade elever.

Inlegrationsulredningen har föreslagil alt del särskilda statsbidraget till personell assistans i grundskolan sammanförs med länsskolnämndsdelen av grundskolans förstärkningsresurs. Jag ansluter mig till den bedömning som gjorts av ulredningen, och som tillstyrkts av en klar majoritet av remissinstanserna, alt det särskilda statsbidraget till personell assistans i grundskolan bör upphöra. Jag har tidigare föreslagit all den nuvarande länsskolnämndsresursen skall föras in under del nya anslaget lill Särskilda ålgärder på skolområdet. Enligl milt förslag ankommer del på länsskol­nämnderna atl fördela resursen till kommunerna utifrån vissa kriterier. Ett av dessa kriterier bör vara antalet handikappade elever inom grund- och gymnasieskola i en kommun. Härigenom ges större möjligheler för kom­muner med många handikappade elever alt få täckning för sina kostnader än i dag, då det särskilda statsbidraget lill personell assistans endasi läcker en mindre del av kommunernas faktiska kostnader för detta ändamål. Etl borttagande av del särskilda bidraget till personell assistans och etl inlem­mande av stödet till handikappade elever i en mer generell resurs till kommunerna kommer dessutom, vilkel ulredningen och många remissin­stanser påtalat, att medföra en ökad fiexibilitet i kommunens insatser för handikappade elever genom atl skolstyrelsen och skolledningen mer förut­sättningslöst kan bedöma behovel av stödinsatser för en handikappad elev, och inle längre av ekonomiska skäl är bundna lill just assistentinsatser. Det ankommer således på kommunen alt avgöra såväl vilka elevgrupper som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  282

skall få särskilt stöd, som i vilka former detta stöd skall ges. Samtidigt vill jag dock understryka den synpunkt som framförts av bl. a. socialstyrelsen, alt möjligheten alt få personell assistans många gånger innebär en grund­läggande trygghet alt klara sig praktiskt i skolan. Mitt resonemang får således inte tas fill inläkt för att det, genom all det särskilda statsbidraget tas bort, inle längre skulle föreligga något behov av personell assistans. Tvärtom är det min uppfattning att den totala insatsen för handikappade elever i skolan genom mitt förslag bör kunna öka, och alt även i fortsätt­ningen personell assistans kommer att vara en viklig stödform.

Genom atl stöd till bl. a. personell assistans i fortsättningen föreslås utgå som en del av en generell resurs, bör del enligt min mening framstå som klart att kommunerna inle med hänvisning till bristande statsbidragstäck­ning kan avslå från alt tillhandahålla personell assistans till sådana handi­kappade elever som har behov av del. Det bör tvärtom vara självklart atl skolstyrelse och skolledning vid fördelning av såväl den nya resursen som de statsbidrag kommunen i övrigt erhåller lill skolan, som en grundläggan­de utgångspunkt måsle ha all tillgodose handikappade elevers behov av särskilda insatser. Mot denna bakgrund anser jag inte behov föreligga all, som vissa remissinsianser önskat, föreslå att rätten till personell assistans garanteras genom uttrycklig författningsbestämmelse.

När det gäller de önskemål som olika remissinsianser tagit upp om personell assistans i gymnasieskolan, tillgodoser mitt förslag önskemålen så lill vida all resursen till Särskilda ålgärder på skolområdet också avser gymnasieskolan. Till grund för länsskolnämndernas beslut om fördelning av resursen skall enligt mitt förslag som ett av flera kriterier ligga antalet handikappade elever även i gymnasieskolan.

Integrationsutredningen har föreslagit en kraftig utökning av antalet regionala konsulenter för rörelsehindrade barn och ungdomar. Jag har behandlat denna fråga vid min anmälan av anslaget Länsskolnämnderna. Jag kommer vidare att under anslaget Specialskolan m.m.: Utbildnings­kostnader redovisa all jag beräknat medel för en utökning av bl. a. antalet reselärare.

De övriga frågor som tagits upp i remissvaren är jag inle beredd alt tillstyrka. Assistenternas organisatoriska anknytning inom kommunen an­kommer det enligl min mening på resp. kommun att avgöra.

Det särskilda statsbidraget till kostnader för personell assistans bör således enligl mitt förslag upphöra fr.o.m. budgetåret 1981/82. Jag har i enlighet härmed inte beräknat särskilda medel för detta ändamål. Viss del av det nuvarande bidraget till kostnader för personell assistans har använts lill personell assistans för elever i specialskolan. För atl inle åstadkomma en försämring för dessa elever bör 2,4 milj. kr. av de medel som innevaran­de budgetår finns avsatta för bidrag till personell assistans föras över lill anslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader.

Fr. o. m. budgetärel 1980/81 och fyra år framåt utgår etl särskilt statsbi­drag i form av en  lokal  resurs för planering inför den  nya

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  283

läroplanen för grundskolan. Resursen uppgår till 0,01 veckotim­mar per elev. Bidraget utbetalas enligt elt förskotts- och slutregleringsför­farande. Jag har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 43,7milj.kr.

I likhet med SÖ föreslår jag all statsbidrag för budgetåret 1981/82 skall utgå enligt oförändrade villkor och baserat på i stort sett samma omfattning av verksamheten som innevarande budgetår till de estniska skolor­na, Kristofferskolan och Hillelskolan. I avvaktan på resultatet av arbetet inom kommittén (U 1979: 13) för skolor med annan huvudman än stal och kommun är jag i likhet med SÖ inte beredd alt föreslå någon utökning av antalet statsbidragsberättigade enskilda skolor för budgetåret 1981/82. Jag beräknar kostnaden för bidrag till enskilda skolor till 7413000 kr.

Jag övergår nu till all behandla frågan om huvudlärare och insti­tutionsföreståndare.

Enligl beslut av riksdagen skall den nuvarande organisationen med huvudlärare och institutionsföreståndare i grundskolan upphöra (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367, prop. 1978/79:16, UbU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 126). Sådana pedagogiska samordnings- och led­ningsuppgifter vid skolenheterna som är nödvändiga för skolverksamhe­tens bedrivande skall även i fortsättningen finnas angivna i skolförordning­en, men det skall i större utsträckning än f. n. vara möjligt all lokalt avgöra hur dessa uppgifter skall fördelas mellan lärarna. Det bör därvid kunna ingå som en del av lärararbetet atl fullgöra dels de arbetsuppgifter som hittills utförts av huvudlärare och inslilulionsföreslåndare, dels sådana arbetsuppgifter inom en arbetsenhet som utredningen om skolans inre arbete (SIA-utredningen) i belänkandet (SOU 1974: 53) Skolans arbetsmil­jö föreslog skulle fullgöras av sludieledare.

Övergång till ett nytt system förutsäller enligt uttalande av föredragan­den i propositionen 1978/79: 16 om vårdlärare m.m. atl erforderliga avtal kan träffas med personalorganisationerna.

Inom utbildningsdepartementet har under de senaste åren upprepade försök gjorts all finna en utformning av regler om den lokala pedagogiska ledningsorganisationen som både överensstämmer med de av riksdagen fastlagda principerna och som accepteras av berörda personalorganisa­tioner. Delta har dock visat sig vara svårt. Orsaken fill svårigheterna är all 1976 års riksdagsbeslut innehåller komponenter som har visat sig vara svära alt förena såväl inbördes som med de faktiska förutsättningarna för en organisationsförändring.

SIA-utredningen ansåg alt en ny pedagogisk ledningsfunktion behövdes för atl få arbetsenheterna inom grundskolan all fungera väl. Utredningen föreslog all studieledare skulle finnas för denna funktion och all ekonomis­ka resurser för all inrätta en sludieledarorganisalion skulle kunna friställas genom att huvudlärarorganisationen avvecklades på samtliga tre stadier i grundskolan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              284

Riksdagen fastslog dock år 1976 atl såväl sludieledarfunktionerna som huvudlärarfunktionerna behövs liksom övriga funktioner som hittills full­gjorts inom ramen för arvodestjänster. Utbildningsutskottet (UbU 1975/ 76: 30) underströk alt de arbetsuppgifter som nu utförs på arvodesbasis är viktiga från pedagogiska synpunkt och bör ulföras också i framtiden. Inga nya ekonomiska resurser för den pedagogiska ledningsorganisationen ställ­des dock till förfogande från statens sida när grunderna för del nya statsbi­dragssystemet behandlades. Utskottet räknade med atl de medel som redan fanns avsalta för här ifrågavarande funktioner i skolan även i fort­sättningen skulle komma all finnas tillgängliga för ändamålet.

Om nuvarande huvudlärar- och inslilutionsföreståndaruppgifter skall fullgöras i samma omfattning som nu och del inle finns större resurser än f. n. för atl få arbetsuppgifter inom den pedagogiska ledningsorganisa­tionen utförda, saknas reella möjligheler atl resursmässigt inrymma även sludieledarfunktionerna i systemet. Om så sker måste antingen de som utför huvudlärar- och instilutionsföreståndaruppgifterna få sämre kompen­sation än tidigare för sill arbete trots oförändrad arbetsvolym eller också måste sludieledaruppgifterna fullgöras ulan kompensation.

Om studieledarfunktioner skall bli utförda och den som utför arbetet på något sätt skall bli kompenserad härför, finns det enligt min mening endast två vägar att gå. Den ena är att man tillför nya resurser. En sådan lösning torde vara myckel svår all realisera i nuvarande läge. Den andra vägen är alt befintliga resurser omdisponeras. Delta är enligl min mening den lös­ning som nu bör väljas. Den innebär att det skall vara möjligt att lokalt besluta om en minskning av nuvarande huvudlärar- och/eller institutions-föreslåndarinsatser i syfte alt friställa resurser för pedagogiska samord­nings- och ledningsinsalser inom arbetsenheterna.

En flexibel och lokalt bestämd pedagogisk ledningsorganisation, som innefaltar såväl nuvarande huvudlärar- och inslitutionsföreståndarupp-gifler som de uppgifter SIA-utredningen föreslog alt sludieledarna skulle ha, kan endast åstadkommas om man lokall kan avgöra omfattningen och fördelningen av de olika uppgifterna och hur uppgifterna kan kombineras med varandra.

Nuvarande system med centralt reglerade arvodestjänster för tillsvida-reförordnade huvudlärare och insfilulionsföresländare medger inga som helst omprioriteringar, ingen flexibilitet och praktiskt laget inget lokalt inflytande. Riksdagens lidigare fattade beslut om att avveckla den nuva­rande huvudlärar- och inslilulionsföreståndarorganisalionen i grundskolan bör alltså stå fast. Ett genomförande av avvecklingen innebär att nuvaran­de huvudlärare och inslitutionsföreståndare med lillsvidareförordnanden måsle sägas upp från arvodestjänsten eller uppdraget. Della bör anmälas för riksdagen.

1 dag fullgörs huvudlärar- och insfitutionsföreståndaruppgiflerna lill största delen som extraarbete ulöver de uppgifter som är förenade med själva lärartjänsten. Arbetstiden är oreglerad. Även den faktiska arbetsvo-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              285

lymen är därmed i realiteten oreglerad, eftersom instruktionerna för hu­vudlärare och institutionsföreståndare endast anger arbetsuppgifternas art, ej deras omfattning.

De arbetsuppgifter (specialfunktioner) som i fortsättningen bör rymmas inom en lokal pedagogisk ledningsorganisation bör såsom angavs i proposi­tionen om skolans inre arbete m. m. (prop. 1975/76: 39) kunna ingå som en del av lärararbetet, dvs. ingå i själva lärartjänsten. Skyldigheten all fullgö­ra dessa arbetsuppgifter bör vara ell generelll åliggande för lärarna. Därav följer inle atl fullgörandet av skyldigheten samtidigt skall utkrävas av alla lärare. Del kan tvärtom förutses alt arbetsgivaren normalt kommer all vilja lägga ut arbetsuppgifterna under en viss lidsperiod endasi på vissa lärare.

Behov uppkommer då av all kunna avväga specialfunktionernas omfall­ning mol omfattningen av andra arbetsuppgifter. Del är nu inte längre fråga om att fullgöra extraarbete utöver de uppgifter som är förenade med själva lärartjänsten utan att fullgöra vissa speciella arbetsuppgifter inom ramen för elt normalt lärararbete. Begreppet "elt normalt lärararbete" behöver dä närmare preciseras, vilkel i sin lur medför etl behov av alt lärararbetets totala tidsmässiga omfattning faslställes.

I och med all arvodestjänsterna för huvudlärare och institutionsföre­ståndare i grundskolan avvecklas, försvinner det organisatoriska underla­get för uppdragstilläggen. De medel som därigenom frigörs bör i fortsätt­ningen i första hand användas för atl bereda tidsmässigt utrymme för specialfunktionernas fullgörande inom ramen för berörda lärares arbetstid.

Först sedan riksdagen har tagit ställning till vad jag här har anfört kan enligl min mening arbelel med all införa en ny pedagogisk ledningsorgani­sation i grundskolan fullföljas. Under läsåret 1981/82 bör därför nuvarande huvudlärar- och inslilutionsföreslåndarorganisalion bibehållas.

Jag hemställer atl regeringen

1.         föreslår riksdagen atl godkänna vad jag har förordat om den s. k. länsskolnämndsresursen,

2.    föreslår riksdagen alt godkänna vad jag har förordat om en minskning med två procent av statsbidraget till driftkostnader för grundskolan och viss praktisk lärarutbildning vid grundskolan samt till avlöning av skoldirektörer och biträdande skoldirektö­rer,

3.    bereda riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört om underlag för inrättande av slalligl reglerade tjänster,

4.    föreslår riksdagen atl godkänna vad jag har förordat om statsbi­drag lill personell assistans för handikappade elever i grundsko­lan,

5.    bereda riksdagen tillfälle alt la del av vad jag har anfört om vissa pedagogiska ledningsfunktioner i grundskolan,

6.    föreslår riksdagen atl till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 12021000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              286

C 13. Information om läroplan för grundskolan

1980/81 Anslag                5 600000

1981/82 Förslag               5600 000

Från anslaget bestrids utgifter för informafion om 1980 års läroplan för grundskolan. Medel disponeras för delta ändamål av såväl skolöverstyrel­sen (SÖ) som länsskolnämnderna.

Skolöverstyrelsen SÖ föreslår oförändrat belopp för budgetåret 1981/82.

Föredraganden Anslaget bör nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Information om läroplan för grundskolan för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 5600000kr.

C 14. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1979/80 Utgift                16185044

1980/81  Anslag              17 649000

1981/82 Förslag             21 180000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet (ändrad 1980:321). Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag till utlandsskola utgår i form av bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande ordinarie tjänst vid svensk grundskola och bidrag fill skolans lokalkostnader med 50% av årskostnaden för nödvändiga un­dervisningslokaler samt i form av särskilt driftbidrag med 8% av lönekost­nader och vissa pensionskostnader. Vidare utgår statsbidrag lill korres­pondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola.

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag lill pensionskostnad för vissa lärare.

Skolöverstyrelsen

Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande läsår fram­går av följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

287

Statsunderstödda svenska utlandsskolor läsåret 1980/81

 

 

 

 

Låg- och

Högstadium

 

Belgien

mellanstadium

 

Europa

 

 

 

(Bryssel)

X

X

 

England

 

 

 

(London)

X

X

 

Frankrike

 

 

 

(Paris)

x

X

 

Italien

 

 

 

(Milano)

X

-

 

Portugal

 

 

 

(Lissabon)

X

-

 

Schweiz

 

 

 

(Geneve)

X

-

 

Sovjetunionen

 

 

 

(Moskva)

X

-

 

Spanien

 

 

 

(Fuengirola)

X

-

 

(Madrid)

X

X

 

(Palma de Mallorca)

X

~

 

(Las Palmas)

X

-

 

Förbundsrepubliken

 

 

 

Tyskland

 

 

 

(Beriin)

X

-

 

(Hamburg)

X

-

 

Tyska demokratiska

 

 

 

republiken

 

 

 

(Rostock)

X

-

Asien

Indien

 

 

 

(Kodaikanal)

X

-

 

Irak

 

 

 

(Bagdad)

X

-

 

Iran

 

 

 

(Teheran)

X

-

 

Japan

 

 

 

(Kosai)

X

-

 

Saudi-Arabien

 

 

 

(Abha)

X

-

 

(Jeddah)

X

-

 

(Jeddah)

X

-

 

(Riyadh)

X

-

 

(Tabuk)

X

-

 

Sri Länka

 

 

 

(Kotmale)

X

-

 

Thailand

 

 

 

(Bannang Sata)

X

-

 

(Hua Hin)

X

-

 

Vietnam

 

 

 

(Bai Bång)

X

-

 

(Hanoi/Uong-Bi)

X

-

Aftika

Algeriet

 

 

 

(El Khemis)

X

-

 

Botswana

 

 

 

(Gaborone)

X

-

 

Burundi

 

 

 

(Bujumbura)

X

-

 

Etiopien

 

 

 

(Addis Abeba)

X

X

 

Kenya

 

 

 

(Nairobi)

X

X

 

Folkrepubliken Kongo

 

 

 

(Pointe Noire)

X

-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

288

 

 

 

 

Låg- och

Högstadium

 

Libyen

mellanstadium

 

 

 

 

 

(Tripoli)

X

-

Afrika

Madagaskar

 

 

 

(Andekaleka)

X

-

 

Mozambique

 

 

 

(Maputo)

X

-

 

Tanzania

 

 

 

(Dakawa)

X

-

 

(Dar es Salaam)

X

-

 

(Nzega)

X

-

Afrika

Tunisien

 

 

 

(Sidi Saad) Republiken Zaire

X

-

 

(Semendua)

X

-

 

Zambia

 

 

 

(Lusaka)

X

-

 

(Ndola)

X

-

Amerika

Argentina

 

 

 

(Tucumän)

X

-

 

Bolivia

 

 

 

(Cochabamba)

X

-

 

Brasilien

 

 

 

(Sao Paulo)

X

-

 

Mexico

 

 

 

(Mexico City)

X

-

 

Peru

 

 

 

(Achoma)

X

-

 

(Carhuaquero)

X

-

 

(Lima)

X

-

1.  Pris-och löneomräkning m.m. 2000100kr.

2.         Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar alt lolalt ca I 350 elever innevaran­de läsår får undervisning i de statsunderstödda utlandsskolorna. För läs­året 1981/82 beräknas en ökning med 25 elever. Antalet skolor beräknas till 52, antalet elever i handledd korrespondensundervisning och i icke hand-ledd sådan undervisning beräknas till oförändrat 320.

3.         SÖ föreslår atl medel beräknas för ytterligare åtta tjänster för nytill­kommande utlandsskolor bl. a. på grund av överenskommelsen mellan Sverige och Norge om en vidgning av behörighetsbegreppet vid resp. lands utlandsskolor ( + 769 200kr.). SÖ beräknar ökade medel för kompletteran­de svensk undervisning inkl. hemspråksundervisning ( + 85000kr.).

4.         Som en följd av inrättandet av åtta lärartjänster föreslår SÖ en ökning av anslagsposten Reseersättningar (+80000kr.) saml av anslagsposten Särskilt driftbidrag (+64 300 kr.).

5.         Vidare föreslår SÖ en ökning av anslagsposten Undervisningsmateri­el lill korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervis­ning (+I0000kr.) samt av anslagsposten Lokalbidrag (+100000kr.).

6.         På grund av belastningen föreslär SÖ en ökning av anslagsposten Undervisning av utlandssvenskars barn i Sverige ( + 300000kr.).

SÖ hemställer

alt till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 21 058000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   289

Svenska ullandsskolors förening pch Swedish School Sociely in London Ltd har i skrivelser var för sig anhållit om ökal statsbidrag till kostnad för resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor.

Föredraganden

I prop. 1979/80:100 (bil. 12 s. 272-273) redovisade jag den preliminära överenskommelse som träffats med den norska staten om samarbete på utlandsundervisningens område. Riksdagen bemyndigade regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i nämnda proposi­tion träffa överenskommelse med norska staten om samarbete på utlands­undervisningens område. Jag vill i detta sammanhang anmäla att den svenska regeringen den 5 juni 1980 slutit avtal med den norska regeringen om samarbete på utlandsundervisningens område i enlighet med den preli­minära överenskommelsen.

Genom regler i förordningen (SÖ-FS 1978: 182) om statsbidrag till kost­nad för resor och flyttning för lärare vid ullandsskolor bestäms storleken av de statsbidrag, som kan utgå till skolans huvudman för dennes kostna­der i samband med lärares till- och frånlräde av slatsbidragsgrundande lärartjänst vid svensk utlandsskola. Med hänsyn till atl de under punkten 4 i förordningen angivna schablonbeloppen för statsbidrag lill flyttningskost­nader inte ändrats under flera år, anser jag all en viss justering av beloppen med hänsyn till prisutvecklingen bör ske. Enligt min bedömning bör de ökade kostnaderna härför kunna rymmas inom ramen för anvisade medel under anslagsposten Reseersättningar. Jag avser alt i annal sammanhang återkomma lill regeringen i denna fråga.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budget­året 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 21 180000 kr.

C 15. Sameskolor

1979/80 Utgift            9211716

1980/81 Anslag          9990000

1981/82 Förslag         10822000

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Ar­jeplog, Tärnaby och Ange. Innevarande budgetår förekommer undervis­ning i årskurserna 1—6 och vid skolan i Gällivare även i årskurserna 7-9. Sistnämnda årskurser är samordnade med grundskolans högstadium i kommunen. Vid sameskolan i Arjeplog är emellertid driften nedlagd t. v. Totala antalet elever beräknas läsåret 1980/81 lill 179 och läsåret 1981/82 19    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

290

lill 193. Verksamheten regleras i sameskolförordningen (1967:216, om­tryckt senast 1980:437).

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samfiiga årskurser.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver­styrelsen

Före­draganden

 

Personal

Lärare

Övrig personal

23 32,5

55,5

of. of.

of.

of. +0,5

+0,5

 

Anslag

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Övriga utgifter

Inkomster Nettoulgift Avrundat

 

6269200

+ 594944

+641900

4000

of.

of.

105000

+ 10500

+ 5 200

1731000

-122839

-122800

322900

+ 28523

+ 15000

1657900

+ 302500

+ 302500

10090000

+813628

+841800

100000

+ 10000

+ 10000

9990000

+803628

+831800

 

+ 804000

+832000

Skolöverstyrelsen

1.         Pris- och löneomräkning 804000 kr.

2.    Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår oförändrad organisation för budget­året 1981/82.

SÖ hemställer

atl    under   förslagsanslaget    Sameskolor   anvisas    ett    belopp   av 10794000 kr.

Föredraganden

Med anledning av propositionen 1979/80: 82 om ledning och administra­tion av sameskolorna m.m. beslöt riksdagen (UbU 1979/80:25, rskr 1979/ 80: 285) alt en särskild sameskolslyrelse skulle inrättas för sameskolorna i landel. Sameskolorna skulle förbli statliga skolor. Till sameskolslyrelsen skulle knytas ell kansli.

Som en följd av omorganisationen kommer utbetalningarna till samesko­lorna atl fr.o.m. den 1 juli 1981 anslutas lill skolöverstyrelsens redovis­ningsgrupp. De löneulräkningar som hittills ulförts av länsskolnämnden i Norrbottens län övertas då av sameskolslyrelsen. För alt sameskolslyrel­sen skall kunna ulföra dessa arbetsuppgifter beräknar jag medel för en halv bilrädestjänst vid sameskolslyrelsens kansli. Denna tjänst är finansierad genom besparingar på andra anslag inom skolväsendet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   291

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

till Sameskolor för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 10822000 kr.

C 16. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader

1979/80 Utgift          116908614

1980/81 Anslag        119891000

1981/82 Förslag       136926000

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Ekesko­lan mottas som elever synskadade barn med lilläggshandikapp. Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Slock­holm (Manillaskolan), Gnesta(Åsbackaskolan), Lund (Öslervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgitlaskolan) och Härnösand (Kri­stinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Åsbackaskolan lar emot elever med lilläggshandikapp. Vid en skolenhet i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava talskador samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

Verksamheten regleras genom specialskolförordningen (1965:478, om­tryckt 1970:327, ändrad senast 1980: 23, 284 och 351).

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Personal

 

 

 

 

Lärare

355,5

 

of.

+ 5.5

Övrig personal

471,5

 

of.

+ 12,5

 

827

 

of.

+ 18,0

Anslag

 

 

 

 

Ulgi.fler

 

 

 

 

Lönekostnader

94 751000'

+

8972600

+ 13 789100

Sjukvård ät personal

135 000

+

85000

+      85 000

Lokalkostnader

16739000

+

2 325 300

+ 2 325 300

Övriga utgifter

8693 500'

+

660000

+    908000

därav engängsutgifter

-

( +

175 000)

(+     175 000)

 

120318500

+ 12042900

+ 17107400

Inkomsler

427.500

+

72 500

+      72 500

Nettoulgift

119 891000

+ 11970400

+ 17034900

Avrundat

 

+ 11970000

+ 17035 000

' Omfördelning enligt regeringsbeslut den 10 juli 1980, 19    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  292

Skolöverstyrelsen        ...

1.    Pris- och löneomräkning m.m. II 795000kr.

2.         Liksom i föregående års anslagsframställning redovisar skolöversty­relsen (SÖ) även i år omfattningen av integreringen av synskadade elever i det allmänna skolväsendel. SÖ pekar därvid på behovel av exlra slöd och hjälp ål dels den integrerade eleven, dels de lärare i grundskolan i vars klass eleven integrerats samt elevens föräldrar. SÖ anser all den resurs som frigörs vid Tomtebodaskolan bör få användas för kursverksamhet m. m. för integrerade elever, mottagande lärare och föräldrar m.fl. Inneva­rande budgetår får enligl regleringsbrevet för budgetåret 1980/81 vid Tom­tebodaskolan tre tjänster som speciallärare och en tjänst som lärare i praktiskt-estetiska ämnen, en halv tjänst som förstadielärare och en halv Ijänsl som psykolog användas för denna kursverksamhet. SÖ föreslår nu att 18/26 tjänst som speciallärare och 1,5 Ijänsl som övningslärare som frigörs vid skolan fär användas i resurscentrels kursverksamhet saml alt en Ijänsl som lärare i maskinskrivning omvandlas lill tjänst som anpassnings­lärare och atl vakant tjänst som elevhemsföreståndare omvandlas lill Ijänsl som fritidspedagog/assistent vid resurscentret.

3.         SÖ föreslår att tjänster som lärare i musik/rytmik inrättas vid spe­cialskolorna. Ämnet ingår i läroplanen men tjänster saknas. Enligt SÖ medför förslaget ingen kostnadsökning då undervisningen upprätthålls av lärare med förordnande i annal ämne. Del fordrar dock en ändring i specialskolförordningen.

4.         Under sensommaren 1981 anordnar Svenska sällskapet för hörsel-och dövpedagogik i samarbete med SÖ gemensamma studiedagar för per­sonal vid specialskolan för hörselskadade. Sedan år 1963 har SÖ vart tredje år medverkat vid och kallat specialskolans lärare lill dessa studieda­gar. Studiedagarna skall ge personal som har ansvar för hörsel- och talska­dade barns utveckling information och kunskap om akluella frågor inom handikappområdet. SÖ föreslår atl en engångsanvisning om 175000 kr. beräknas under anslagsposten Reseersättningar för ändamålet.

SÖ hemställer

all 18/26 tjänst som speciallärare och 1,5 tjänst som övningslärare som frigörs vid Tomlebodaskolan får användas vid resurscentrets kursverk­samhet,

alt Ijänsl som lärare i maskinskrivning omvandlas lill ijänsl som anpass­ningslärare vid resurscenlret,

all vakant tjänst som elevhemsföreslåndare omvandlas till tjänst som fritidspedagog/assistent vid resurscenlret,

alt tjänster som lärare i musik/rytmik inrättas vid specialskolan, vilket fordrar tillägg i specialskolförordningen samt

att till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 131 861 000 kr.

Specialskolans elever kan enligt specialskolförordningen (1965:478, om-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                 293

tryckt 1970:327, ändrad senast 1980:23, 284 och 351) undervisas i särskil­da klasser förlagda lill grundskolan (externa klasser). SÖ beslutar om inrättande av sådan klass. Läsåret 1979/80 fanns 25 externa klasser i tio olika kommuner. Ansvarsfördelningen mellan staten och berörd kommun regleras genom ett av Kungl. Maj:l den 30 december 1974 godkänt normal­avtal. (Jfr prop. 1974: 145, UbU 1974: 39, rskr 1974:380.) SÖ har bemyndi­gats all för statens räkning i enlighet med normalavtalet sluta avtal med vederbörande kommuner om anordnande av externa klasser. Härnösands och Lunds kommuner har sagt upp nu gällande avtal med SÖ. SÖ har anhållit atl regeringen uppdrar ål slalens förhandlingsnämnd all förhandla om en översyn av avtalet.

Huvudmannaskapet för specialskolan m. m. Integrationsutredningen

Inlegrationsulredningen (U 1978:07) överlämnade i juni 1979 deibetän­kandet (SOU 1979:50) Huvudmannaskapet för specialskolan.

1 flera år har frågan om en eventuell förändring av huvudmannaska­pet för specialskolan från statligt lill primärkommunalt eller landstings­kommunall huvudmannaskap diskulerals. senast inom utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK). Den i många sammanhang starka decentraliseringstrenden har påverkat denna diskus­sion. Inlegrationsulredningen har från SSK-ulredningen övertagit etl om­fattande material i denna fråga:

Vägledande för inlegrafionsutredningens diskussioner om huvudmanna­skapet för specialskolan har varit, atl varje förändring av huvudmannaska­pet för denna skolform måste leda fill förbättringar för de elevgrupper skolformen omfattar.

En förändring av huvudmannaskapet skulle enligt utredningen innebära antingen all landstinget i det län där skolan finns blir huvudman eller atl huvudmannaskapet läggs på den primärkommun, inom vilken skolan är belägen.

Etl visst samarbete förekommer mellan specialskolorna och de primär­kommuner där specialskolorna är belägna, framför allt belräffande integre­ring av grupper av specialskolans elever i kommunens skollokaler saml belräffande gemensamt nyttjande av vissa lärarresurser och av de resurser som finns för fritidsaktiviteter inom kommunen och på specialskolorna. Enligl ulredningen lägger således inte etl statligt huvudmannaskap hinder i vägen för samarbetet mellan specialskola och primärkommun.

För varje specialskola finns f. n. en styrelse som genom sin sammansätt­ning och sakkunskap har en viktig funkfion atl fylla. Vid elt eventuellt primärkommunalt huvudmannaskap skulle enligt utredningen specialsko­lans styrelse fråntas nuvarande beslutsrätt i vad gäller specialskolfrågor. Denna beslutsrätt skulle i stället ligga hos skolstyrelsen i kommunen. Enligl utredningens uppfattning skulle specialskolelevernas ställning här­igenom försvagas. Enligl ulredningen har endasi en styrelse av den sam-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  294

mansällning som finns i dag vid specialskolorna med tillägg för obligato­riskt dellagande av döv/synskadad ledamot och föräldrarepresentant till­räcklig sakkunskap för alt besluta i specialskolfrågor. Utredningen betonar också alt etl kommunall huvudmannaskap skulle kunna innebära, atl en kommun överlog ansvaret för en skola, i vilken inle en enda elev tillhörde kommunen. Della gäller främsl för de fyra specialskolor som har hela landet som upptagningsområde.

Utredningen har även diskuterat etl landstingskommunalt huvudmanna­skap för specialskolan. Specialskolornas samverkan med landstingen sker främsl via den pedagogiska hörselvården vid landslingen och via lands­lingens syncenlraler. Ekeskolan och Åsbackaskolan har även etl samarbe­te med landstingens omsorgsverksamhel. Enligl ulredningen är dock sam­arbetet med del landsting inom vilkel skolan är belägen inle myckel slörre än med övriga landsting inom dess upptagningsområde. Vidare har vissa specialskolor hela landel som upptagningsområde.

Integrationsutredningen föreslår elt oförändrat statligt huvudmannaskap för specialskolan för synskadade, döva, hörsel- och talskadade.

Enligl sina direktiv skall inlegrationsulredningen uppmärksamma SSK-utredningens förslag till enhetlig lagstiftning och enhetliga författning­ar för olika skolformer. Utredningen skall pröva frågan om gemensamma författningar för specialskolan, grundskolan och gymnasieskolan.

Ulredningen konstaterar all frågan om del skall finnas en särskild för­fattning för specialskolan hänger samman med frågan om huvudmannaska­pet för specialskolan. Ulredningen finner det naturligt atl den särskilda specialskolförordningen får finnas kvar. Det för ulredningen helt avgöran­de argumentet för della ställningstagande är atl elt slopande av special­skolförordningen och inordnande av densamma i skolförordningen på intet sätt gagnar eleverna.

Ulredningen har för avsikt atl i sill slutbetänkande lägga fram etl förslag till friare resursanvändning för specialskolan.

I en särskild bilaga lill betänkandet har kommittén utvecklat sin syn på teckenspråket och dövas tvåspråkighet.

Utredningen konstaterar all i debatten om invandrarnas tvåspråkighet finns myckel som kan överföras och diskuteras också för de dövas del.

Utredningen konstaterar också alt barndomsdövas särställning i mycket beror på att de för att fungera sinsemellan och ute i samhället måsle vara tvåspråkiga. Denna tvåspråkighet innebär atl de dels måsle behärska sill visuella/manuella teckenspråk, dels del språk som de omges med i samhäl­let, svenskan.

Remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetis av socialslyrelsen (SoS), statens handikappråd, handikappinstilulel, statskontoret, universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ), SÖ, slalens institut för läromedelsinfor­mation (SIL) — med yttranden från rikscentralerna för pedagogiska hjälp-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              295

medel för handikappade (RPH) -, länsskolnämnderna i Stockholms, Sö­dermanlands, Malmöhus, Älvsborgs, Örebro och Västernorrlands län, sty­relserna för Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Manillaskolan, Öslervångssko­lan, Vänerskolan, Krislinaskolan, Birgittaskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan, omsorgskommitlén (S1977: 12), elevvårdskommillén (U 1978:06), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Landsor­ganisationen i Sverige (LO) - med yttrande från Statsanställdas för­bund -, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisa­tionen SACO/SR (SACO/SR), Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs saml Örebro läns landstingskommuner, Stockholms, Sigtuna, Solna, Lunds, Vänersborgs och Härnösands kommuner, skolsty­relserna i Nyköping och Örebro, Handikappförbundens centralkommitté (HCK) - efter hörande av medlemsförbunden -, Hörselvårdskonsulen-ternas förening. Hörselfrämjandets riksförbund. Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning samt Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Dessutom har yttranden avgetis av Sveriges dövas riksförbund. Synska­dades riksförbund och Riksförbundet mol allergi.

Inlegrationsulredningen föreslår etl fortsatt statligt huvudmanna­skap för specialskolan. Denna uppfattning delas av nästan alla remissin­stanser. Bl. a. tillstyrker SÖ, samtliga styrelser för specialskolorna, om-sorgskommittén, handikapporganisationerna. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet atl staten även i fortsättningen skall vara hu­vudman för specialskolan. Samtliga primärkommuner där specialskolor är belägna har också förordat fortsatt statligt huvudmannaskap.

Enligt SÖ får ell bibehållet statligt huvudmannaskap inle innebära atl de hörselskadade, synskadade eller talskadade eleverna onödigt isoleras från verksamhet för de inte handikappade. Etl omfattande samarbete mellan specialskolan och kommuner resp. landstingskommuner behövs.

Omsorgskommittén anser atl så många elever som möjligt bör undervi­sas nära hemorten med kommunen som huvudman, något som ställer krav på omfattande resurser för stöd och utveckling av denna specialundervis­ning. För ett fåtal barn och ungdomar är deras handikapp av sådan art och grad att speciella insatser behöver sältas in, bl. a. undervisning vid spe­cialskolor. Då dessa skolor kräver stora upptagningsområden blir statligt huvudmannaskap naturiigt.

Örebro läns landsting anser all det är angelägel atl ansvarsfördelningen mellan specialskolan och landstingen yllerligare klarläggs.

Landstingsförbundet anför all det statliga huvudmannaskapet för under­visning av vissa barn och ungdomar är en form av specialisering och koncentration. Specialskolan kan därför verka socialt avskiljande och medföra olika slags svårigheter efter avslutad skolgång. Förbundsstyrelsen menar all - även om specialskolan skall förbli statlig - inlegrationsulred­ningen måsle väga in dessa sociala faktorer i sina fortsatta överväganden om den framlida skolformen. Särskilt påtaglig är enligt förbundel frågan om samhällsinlegration och vanliga levnadsförhållanden när det gäller åtgärder för döva och gravt hörselskadade personer.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   296

HCK, som i likhet med fiertalet remissinsianser förordar fortsatt statligt huvudmannaskap, anser alt ell visst ekonomiskt ansvar bör ligga hos hemkommunerna. Kommunerna står i dag för stora delar av kostnaderna för grundskoleutbildningen för de elever som bor i kommunen. Den ge­nomsnittskostnad som hemkommunen har per elev bör man också betala för de elever som bor i kommunen men som går i specialskola. Detta anser HCK vara en principiellt viklig fråga. Därigenom minskas enligl HCK risken för alt kommunerna hänvisar sina handikappade elever lill undervis­ning i specialskola av ekonomiska skäl. Liknande synpunkler framförs av Synskadades riksförbund.

Endast några enstaka remissinstanser är negativa lill utredningens för­slag. Ett par landstingskommuner anför tveksamhet inför förslaget om fortsatt statligt huvudmannaskap. SoS förordar alt Ekeskolan och Åsbac­kaskolan förs över till resp. värdlandsting och att elt primärkommunalt huvudmannaskap eftersträvas för den övriga delen av specialskolan.

Några remissinstanser har synpunkler på representationen i specialsko­lans styrelse.

Vad gäller författningar för specialskolan har denna fråga behand­lats av elt fåtal remissinsianser. De flesta remissinsianser, som yttrat sig i frågan, ullalar sig för alt specialskolförordningen skall finnas kvar.

Statens handikappråd, styrelserna för Tomtebodaskolan och Ekeskolan anser atl vid ändringar och tillägg i skolförordningen automatiskt bör följa en konlroll av om motsvarande förändringar är adekvata även för special­skolförordningen. Liknande synpunkler framförs även av Synskadades riksjörbund.

Enligt SIL är det svårt all ta ställning, eftersom skolförordningen skall omarbetas inom den närmaste framliden. Behovet av en särskild special­skolförordning bli då helt beroende av hur detaljerad den nya skolförord­ningen blir. I en skolförordning utan detaljanvisningar kanske det blir lättare atl inarbeta en specialskolförordning. SIL anser det i princip vara fördelaktigt om specialskolförordningen kan inarbetas i skolförordningen.

Utredningen har i en särskild bilaga utvecklat sin syn på teckenspråket och dövas tvåspråkighet.

SÖ anför atl etl erkännande av dövas tvåspråkighet är något som lång­samt vuxit fram genom åren. Inom SÖ:s leckenspråksnämnd har denna fråga diskuterats sedan flera år tillbaka. 1 samband med pågående läro­plansöversyn för specialskolan beaktas detta saml de möjligheter special­skolan har att i dag svara mot de ökade krav som härmed ställs på skolan.

Bl. a. statens handikappråd, styrelsen för Manillaskolan och HCK är mycket positiva till det klara slällningstagande som ulredningen gjort om dövas tvåspråkighet, med svenskan som främmande språk. Enligl HCK erkänns teckenspråket därigenom för första gången som dövas första språk, vilket HCK ser som en framgång.

Även Sveriges dövas riksförbund uttrycker sin uppskattning av utred­ningens behandling av dövas tvåspråkighet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   297

Föredraganden

Jag har i den inledande översikten angående vissa gemensamma frågor inom skolväsendel även behandlat frågor som rör handikappade elever.

Vad gäller huvudmannaskapet för specialskolan förordar jag atl specialskolorna för synskadade, döva, hörsel- och talskadade även i fortsättningen skall ha statligt huvudmannaskap. Inlegrationsulredningen har redovisat starka skäl för all staten även i fortsättningen skall vara huvudman för specialskolan. Remissinstanserna har med några få undan­tag tillstyrkt förslaget. Utredningen har vidare visat atl skolornas statliga huvudmannaskap inle hindrar samarbete med primär- och landstingskom­muner. Jag finner därför inte någon anledning föreslå förändrat huvudman­naskap.

Handikappförbundens centralkommitté (HCK) och Synskadades riks­förbund har föreslagit alt kommunerna skall betala en ersättning till staten för de elever som bor i kommunen men som går i specialskola. Ersättning­en bör motsvara den genomsnittskostnad som en kommun har för en elev i grundskolan. Förslaget bereds f. n. i regeringskansliet.

Ulredningen har i en särskild bilaga fill betänkandet utvecklat sin syn på dövas tvåspråkighet.

Ulredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligl ulredningen atl de dels måsle behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels del språk som samhället omger dem med, svenskan. Bl. a. statens handikappråd, HCK, Sveriges dövas riksförbund och några specialskolor är positiva fill del ställningslagande som utredningen gjort i denna del. Även jag ansluter mig lill utredningens bedömning.

Frågan om teckenspråkets användande i undervisningen behandlades i propositionen 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella verk­samhet. Med anledning härav fick skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag ätt i sill läroplansarbete för specialskolan la hänsyn till de dövas behov av total kommunikation, inkl. användande av teckenspråket. Enligl SÖ:s remis­svar beaktas också della i samband med den pågående läroplansöversynen för specialskolan.

Ulredningen har även tagit upp frågan om sammansättningen av spe­cialskolans styrelse saml frågan om en särskild förordning för specialsko­lan. Jag avser alt återkomma till regeringen med dessa frågor i annat sammanhang. F. n. pågår en översyn av vissa skolförfattningar i skolför-fatlningsulredningen (U 1979: 12).

1 fråga om den övriga verksamheten vid specialskolan un­der nästa budgetår vill jag anföra följande.

De ökade resurser i form av tjänster m.m. som jag här föreslår för specialskolan är finansierade genom besparingar på andra anslag inom skolväsendel.

Riksdagen beslöt vid föregående års riksmöte alt elt specialpedagogiskt resurscentrum för synskadade elever skulle inrättas vid Tomtebodaskolan

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   298

(prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 284 ff, UbU 1979/80:26, rskr 1979/80:301). Jag förordar i likhet med SÖ en utbyggnad av resurscentret på så sätt att en delfidstjänst som speciallärare omfattande 18/26 av hel tjänst och en och en halv tjänst som övningslärare, som frigörs vid Tomtebodaskolan, får an­vändas för kursverksamheten vid centret. Vidare förordar jag atl en tjänst som lärare i maskinskrivning får omvandlas fill tjänst som anpassningslä­rare och att en vakant tjänst som elevhemsföreslåndare får omvandlas fill tjänst som fritidspedagog/assistent vid resurscentret. (2)

1 sin anslagsframställning har SÖ understrukit behovet och angelägenhe­ten av bl. a. en fortsatt ulbyggnad av den regionala stödorganisationen för synskadade elever saml ylterligare tjänster för vissa personalkategorier vid specialskolorna.

Med anledning av vad jag tidigare har anfört om ökat stöd till de integre­rade eleverna förordar jag atl en halv tjänst som förstadielärare inrättas vid Tomtebodacentret. Vidare förordar jag en fortsatt utbyggnad av den regio­nala organisationen för pedagogiskt slöd åt synskadade elever och beräk­nar härvid medel för ytterligare sex tjänster som förskolekonsulenl och fem tjänster som speciallärare/reselärare. Till följd härav beräknar jag ytterligare medel för reseersättningar med 165000 kr. och för expenser och övriga utgifter med 16000kr.

Jag är f. n. inte beredd att tillstyrka alt en helt ny typ av tjänster inrättas vid specialskolan för lärare i musik/rytmik. (3)

För atl täcka kostnaderna för de studiedagar som anordnas vart tredje år för personal vid specialskolorna för döva och hörselskadade beräknar jag under anslagsposten Reseersättningar 175000 kr. som engångsan­visning. (4)

Enligt min mening bör varje specialskola ha tillgång till psykolog och kurator i en omfattning som motsvarar sammanlagt en hel tjänst vid varje skola. Med anledning härav beräknar jag medel för ytterligare en halv tjänst som psykolog vid vardera Kristinaskolan, Vänerskolan och Ösler­vångsskolan. Medel beräknas även för ytterligare en halv ijänsl som kura­tor vid Krislinaskolan, Vänerskolan, Åsbackaskolan och Öslervångssko­lan.

Jag förordar att medel beräknas för inrättande av en tjänst som hörsel-tekniker vid vardera Vänerskolan och Öslervångsskolan mot indragning av arvodesmedlen härför.

Ekeskolan ulgör etl resurscentrum för synskadade utvecklingsstörda saml dövblinda elever. Detta har medfört en ökad belastning på kansliet, varför jag beräknar medel för inrättande av en biträdestjänst.

Enligt SÖ bör ersättningen till familjer som i sina hem tar emot special­skolelever för inackordering ulgå i form av en omkostnadsdel och en arvodesdel och beräknas efter i princip samma normer som gäller för Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets verksamhetsområ­den. Jag delar denna uppfattning och beräknar för ändamålet 500000kr. under anslagsposten Lönekostnader. Det bör ankomma på SÖ att meddela

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   299

de föreskrifter som skall gälla för ersättning lill familjehem vid inackorde­ring av specialskolelever.

Jag har tidigare under anslaget Bidrag fill driften av grundskolor m. m. föreslagit atl det specialdestinerade statsbidraget till personell assistans upphör och att behovet av stöd för handikappade elever beaktas vid länsskolnämndernas fördelning av anslaget Särskilda ålgärder på skolom­rådet. Den del av det nuvarande bidragsbeloppet för personell assistans som avser specialskolans elever bör fr. o. m. nästa budgetår beräknas under förevarande anslag. Med anledning härav har jag fört över 2,4 milj. kr. för della ändamål från grundskoleanslaget till förevarande anslag. Bidraget bör fördelas av SÖ efter framställningar från skolornas styrelse i varje enskilt fall.

Specialskolans elever kan undervisas i särskilda klasser förlagda lill grundskolan (externa klasser). Ansvarsfördelningen mellan staten och be­rörd kommun regleras genom etl av Kungl. Maj:t den 30 december 1974 godkänt normalavtal. Då två kommuner sagt upp nu gällande avtal bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande atl sluta etl nytt avtal beträf­fande anordnande av externa klasser. I avvaktan på resultatet av förhand­lingarna räknar jag inte med några ytterligare medel för ändamålet.

Övriga förslag avseende verksamheten är jag f. n. inte beredd all biträda. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 136 926000 kr., vilkel innebär en ökning med 17 035 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen

1.         föreslår riksdagen att godkänna vad jag har anfört om huvud­mannaskapet för specialskolan,

2.         bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört om dövas tvåspråkighet,

3.         föreslår riksdagen atl bemyndiga regeringen atl sluta nytt nor­malavtal om anordnande av externa klasser av specialskolan,

4.         föreslår riksdagen alt till Specialskolan m.m.: Utbildningskost­nader för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 136926000 kr.

C 17. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

1979/80 Utgift            3 163876               Reservation                 509600

1980/81 Anslag          2629000

1981/82 Förslag          4123000

Från anslaget bestrids utgifter för läromedel, utrustning och inventarier m.m. vid specialskola samt för läromedel lill synskadade individualinte-grerade elever i bl. a. grundskola och gymnasieskola.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

300

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver­styrelsen

Före­draganden

 

1.       Läromedel, undervisnings-och arbetsmaterial

2.       Hörsel- och talleknisk utrustning

därav engångsulgifter

3.       Inventarier, maskiner m.m.

4.       Bibliotek

5.       Underhåll av hörapparater

Avrundat

982300

815000 (87000) 490600 52700 288400

2629000

+ 98 200

- 14 200 (- 87000) + 49100 + 5 200 + 28800

+ 167100

+ 167000

+ 1494000 varav 600000 engångs­ulgifter

+ 1494000

Skolöverstyrelsen

1.         Prisomräkning 254 100 kr.; avgår engångsanvisning 87000kr.

2.         Elt genomförande av besparingsallernativet innebär atl anslaget för nästa budgetår beräknas till 2740000 kr. Enligt skolöverstyrelsens (SÖ) mening är en nedskärning av anslaget ett orealistiskt förslag, eftersom detta anslag direkt kan anknytas till resursbehovet under föregående an­slag. Medlen under förevarande anslag är en förutsättning för atl efter elevernas behov anpassade läromedel, arbetsmaterial och lekniska hjälp­medel kan anskaffas. De har även stor betydelse för elevernas boende­miljö. SÖ hemställer atl några besparingar inte görs, speciellt som anslaget för innevarande år är ytterst knappt tilltaget.

SÖ hemställer

atl lill Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1981/82 anvisas etl reservationsanslag av 2796000kr.

Föredraganden

Jag räknar med etl något lägre belopp i prisomräkning än vad skolöver­styrelsen (SÖ) gjort ( + 116300kr.).

Enligl min mening bör inte besparingsalternalivel genomföras under detta anslag. Jag föreslår i stället besparingar av motsvarande storlek, 55000kr., på andra anslag inom skolväsendels område.

1 sin anslagsframställning har SÖ betonat viklen av ökade medel för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial samt för inventarier. Jag delar SÖ:s uppfattning atl en ökning av medlen härför bör ske. 1 nuvarande statsfinansiella läge måsle dock alla ökade resurser finansieras genom besparingar på andra anslag inom skolväsendel. Jag vill betona att de förslag jag här lägger fram, ulöver de av automatisk natur, samtliga är finansierade på detta säll.

Jag beräknar 38 200 kr. för ökade insatser vad gäller framställning av läromedel på teckenspråk, punktskrift och storslil. För bl. a. fortsalt an-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   301

passning av Tomlebodaskolans elevbibliotek till det nya förkortningssyste­met för punktskrift beräknar jag 40000 kr. Vidare beräknar jag medel för undervisningsmaterial vid den regionala stödverksamheten för synskadade och till kursverksamheten vid Tomtebodaskolans resurscentrum med 50000 kr.

Jag förordar att anslaget räknas upp med 600000 kr. för ersättningsan­skaffning av invenlarier och bussar.

Vidare förordar jag alt en engångsanvisning om 600000 kr. anvisas för nästa budgetår. Dessa medel bör lill största delen tilldelas resurscenlret vid Tomtebodaskolan för att där snabbi skall kunna byggas upp de lek­niska resurser m. m. som erfordras för t. ex. observations- och träningsbe­söken vid centret. Även för kursverksamheten vid centret är det av vikl att del finns lekniska resurser.

Med anledning av atl jag under föregående anslag har föreslagit en utökning av den regionala stödorganisationen för synskadade elever beräk­nar jag 50000 kr. för anskaffande av inventarier lill tjänsterum ål den föreslagna nya personalen.

Anslaget är f. n. uppdelat på fem olika anslagsposter för skilda ändamål. Jag förordar atl anslaget i fortsättningen inte uppdelas efter ändamål utan atl varje specialskola av SÖ tilldelas etl visst belopp för utrustning vid resp. skola.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 4 123000 kr.

C 18. Specialskolan m. m.: Resor för elever Jämte ledsagare

 

1979/80 Utgift

8254 352

1980/81 Anslag

8 377000

1981/82 Förslag

9047000

Från anslaget utgår ersättning enligt kungörelsen (1965:254) om ersätt­ning för resor för vissa handikappade m.fl., dock atl, med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i nämnda kungörelse, del ankommer på resp. skolas styrelse att besluta om ersättning får utgå i samband med elevers hemresor under veckosluten.

Från anslaget bestrids även dels kostnader för anordnande av skolskjut­sar för externatelever vid specialskolan, dels resekostnader för målsman till elev vid resa lill gemensam sammankomst på skolan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  302

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning 983 600 kr.

Skolöverstyrelsen hemställer

atl till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för budget­året 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 9360 600kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 9047000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte ledsagare för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 9047000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  303

Gymnasiala skolor m. m.

c 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1979/80 Utgift 2781289079 1980/81 Anslag 3070000000 1981/82 Förslag      3 584000000

Från anslaget utgår statsbidrag till driften av gymnasieskolor enligl bestämmelser i förordningen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning (omtryckt senast 1977:490, ändrad senast 1980:532 och 711). Förordningen omfattar de flesta utbildningarna inom gymnasieskolan. I sin nu gällande lydelse innebär bestämmelserna alt statsbidrag utgår med belopp som motsvarar lönekostnaderna för skolleda­re, biträdande skolledare, huvudlärare, lärare och institutionsförestån­dare. Statsbidrag utgår också för inbyggd utbildning och för vissa särskilda ändamål i övrigt. Till inbyggd utbildning inom industri och hantverk saml handels- och kontorsyrken utgår statsbidrag med visst belopp per elev och undervisningslimme. Vid inbyggd utbildning för husligt arbele och för vård kan statsbidrag utgå med högst 10800 kr. resp. 15000 kr. räknat för varje företag och redovisningsår.

I nämnda förordning finns även bestämmelser om statsbidrag lill social­försäkringsavgifler som avser sjukförsäkringen och folkpensioneringen. För avgifler lill försäkring för tilläggspension utgår statsbidrag enligt före­skrifter i särskild förordning.

Från anslaget utgår också statsbidrag enligl förordningen (1963:493) om statsbidrag lill driftkoslnader för tvåårig jordbrukslinje, tvåårig trädgårds­linje och vissa specialkurser i gymnasieskolan, m. m. (omtryckt 1980:712). 1 den lydelse som gäller fr. o. m. den 1 januari 1981 innebär bestämmelser­na atl statsbidrag utgår lill kostnader i fråga om rektor och lärare för dels avlöningsförmåner (avlöningsbidrag), dels socialförsäkringsavgifler som avser sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggs­pension (avgiftsbidrag).

Ur anslaget utgår vidare bidrag till driften av skolor med utbildning inom skogsbruk enligl särskilda föreskrifter.

Till de ytterligare bidrag som utgår ur anslaget hör statsbidrag enligt förordningen (1980: 533) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsut­bildning. Detta bidrag beräknas med utgångspunkt i visst belopp per elev och lärotimme hos företaget enligl i huvudsak samma system som gäller för inbyggd utbildning inom industri och hantverk saml handels- och kontorsyrken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              304

Vidare utgår ur anslaget statsbidrag enligt förordningen (1980:534) om försöksverksamhet med introduktionsprogram och yrkesintroduklion knutna till gymnasieskolan. Bidrag utgår för introduklionsprogram med 1500 kr. per dellagande elev och för yrkesintroduklion med 250 kr. per elev och vecka.

Ur anslaget ersätls även bl. a. kostnader för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola, kostnader för för­söksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade vid Skärholmens gymnasium i Stockholms kom­mun, kostnader för tekniska hjälpmedel m. m. ål handikappade elever och kostnader för korrespondensundervisning på gymnasial nivå.

Skolöverstyrelsen

För budgetåret 1980/81 har riksdagen godkänt av utbildningsulskottet i betänkande 1979/80:34 förordad ram om 126950 årselevplalser i intag­ningsklasser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna del, inkl. försöks­verksamhet med gymnasial lärlingsutbildning samt ytterligare 7000 platser för atl främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan, dvs. sammanlagt 133950 platser. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår för budgetåret 1981/82 samma inlagningskapacilet i årskurs I på linjer, grundskoleanknutna spe­cialkurser om minst etl års längd samt läriingsulbildning, dvs. 126950 årselevplalser, vilkel motsvarar 102,4% av antalet 16-åringar i den aktuella årskursen. Därutöver föreslår SÖ etl tillägg på 7000 platser för något äldre ungdomar.

Elevplatsernas föreslagna fördelning på olika studievägar framgår av följande tabell.

Förslag lill fördelning av intagningsplatser på gymnasieskolans linjer, grundskoleanknulna specialkurser om minst elt års längd samt gymnasial läriingsulbildning läsåret 1981/82

 

Utbildningsområde

Antal platser

procent av antal 16-åringar

Minst treåriga linjer

 

 

Ekonomisk

Humanistisk

Samhällsvetenskaplig

Naturvetenskaplig

Teknisk

8500 3 800 6500 9400 10800

6,9 3,1 5.2 7,6 8,7

Summa

39000

31,5

Tvååriga teoretiska linjer

 

 

Ekonomisk Social Teknisk Musik-

3 200

12 140

1500

360

2.6 9.8 1.2 0.3

Summa

17 200

13,9

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

305

 

Utbildningsområde

Antal

procent av antal

 

platser

16-äringar

Tvååriga yrkesinriktade linjer

 

 

och specialkurser

 

 

Beklädnadsteknisk

500

0,4

Bygg- och anläggningsteknisk

6650

5,4

Distributions- och kontors-

10800

8,7

Drift- och underhällsteknisk

1200

1,0

El-teleteknisk

5 100

4.1

Fordonsteknisk

5 000

4,0

Jordbruks-

1400

1.1

Konsumtions-

7900

6.4

Livsmedelsteknisk

1800

1,5

Processteknisk

1 100

0,9

Skogsbruks-

800

0,6

Social service-

2000

1.6

Trädgårds-

500

0.4

Träteknisk

900

0,7

Verksladsleknisk

8600

6,9

Vård-

11650

9,4

Övriga specialkurser

1850

1,5

Summa

67750

54,6

Lärlingsutbildning

3000

2,4

Totall

126950

102,4

Ytteriigare platser

7000

5,6

Sammanlagt

133950

108,0

Antal 16-åringar

123 950

 

SÖ har i enlighet med budgetdirektiven framlagt ett alternativt förslag lill hur intagningskapaciteten bör fördelas på gymnasieskolans linjer och minst ettåriga direkt grundskoleanknulna del. Alternativet redovisar en mer arbelsmarknadsinriklad fördelning av antalet inlagningsplatser. Skill­naden i elevplatsantal jämfört med huvudalternativet, alternativ 1, framgår av följande labell.

 

 

Utbildn

lingsväg

Antal platser

 

 

 

Alternativ 1

Alternativ 2

Skillnad

E

 

8 500

8000

-  500

S

 

6 500

5 800

-   700

Ek

 

3 200

2900

-   300

So

 

12 140

10590

-1 550

Te

 

1500

1300

-   200

Ba

 

6650

7 200

+   550

Du

 

1200

1500

+   300

Ko

 

7900

70.50

-  850

Li

 

1800

2 200

+  400

Pr

 

1 100

1400

+   300

Ss

 

2000

3 300

+ 1300

Ve

 

8600

9300

+  700

Vd

 

11 650

11900

+   250

Övriga

specialkurser

1850

2 1.50

+   300

20    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  306

Antalet behöriga förstahandssökande lill den direkt grundskoleanknulna delen av gymnasieskolan var ca 133000 våren 1980, vilkel innebär en ökning med ca 10400 jämfört med föregående år. Antalet 16-åringar ökade med ca 9700. Antalet sökande i förhållande till totala antalet 16-åringar uppgick till ca 107,2%. Jämfört med föregående år är intresset förgymna-sieskolsludier oförändrat högt. Den största ökningen faller liksom föregå­ende år på de tre- och fyraåriga linjerna (+12%). För de yrkesinriktade linjerna har antalet förstahandssökande stigit med 7% och för de tvååriga teoretiska linjerna med 5%. Sökandeintressel är även ojämnt fördelat på de olika studievägarna. Intresset har ökat kraftigt, nära 40%, för verk­sladsleknisk och bygg- och anläggningsteknisk utbildning, medan framför allt fordonsteknisk- och konsumtionsutbildning har rönt elt vikande elevin­tresse. Intresset är dock fortfarande högt för fordonsteknisk linje med fler förstahandssökande än platser.

SÖ föreslår en intagningskapacitet av 39000 platser på de tre- och fyraåriga linjerna, vilkel motsvarar 31,5% av antalet 16-åringar. Totalt innebär delta en ökning med I 100 elevplalser. SÖ föreslår att förändring­arna fördelas enligl följande: ekonomisk linje (+800), samhällsvetenskap­lig linje (-100), naturvetenskaplig linje (+100) och teknisk linje (+300). För humanistisk linje beräknas oförändrad intagningskapacitet.

För de tvååriga teoretiska linjerna föreslår SÖ sammanlagt 17250 platser, vilkel motsvarar ca 13,9% av antalet 16-åringar. Detta innebär en minskning med 1 100 platser. Den kraftigaste minskningen föreslås falla på de tvååriga sociala och tekniska linjerna. SÖ föreslår ånyo att musiklinjen får utökas med 90 elevplalser.

Beträffande övriga yrkesinriktade tvååriga linjer och specialkurser samt gymnasial lärlingsutbildning föreslår SÖ all antalet inlagningsplatser skall vara 70750 i årskurs 1 läsåret 1981/82. Antalet föreslagna elevplalser motsvarar 57% av årskullen 16-åringar.

SÖ föreslår följande förändring i fördelningen av antalet inlagnings­platser: beklädnadsteknisk linje (-100), bygg- och anläggningsteknisk linje (-200), distributions- och kontorslinje (-600), drift- och underhållsteknisk linje (+200), konsumlionslinje (-100), livsmedelsteknisk linje (+200), skogsbrukslinje (-200), social servicelinje (+100), verkstadsteknisk linje (-100) samt vårdlinje (+500).

SÖ har i sin anslagsberäkning beaktat behovel av resurser för alt anord­na tvåårig specialkurs för yrkesdansare i enlighet med tidigare fattade beslut.

För all gymnasieskolan även i fortsättningen skall ha möjlighet att la emol äldre ungdomar i minst nuvarande omfattning föreslår SÖ att ytterii­gare 7000 platser beräknas för gymnasieskolans grundskoleanknutna del.

Sammanlagt räknar SÖ med 126950 elevplatser i årskurs 1 inom gymna­sieskolans linjer, grundskoleanknutna specialkurserom minst ett års längd saml gymnasial läriingsulbildning saml därutöver 7000 platser för något äldre sökande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  307

För specialkurser i gymnasieskolan som är kortare än ett läsår eller vilka fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder föreslår SÖ en total intagningskapacitet motsvarande 32330 årselevplalser jämfört med 30330 årselevplalser budgetåret 1980/81. Platsbehovet för kurser inom vårdområ­det beräknas öka för att bl. a. möjliggöra anordnandet av vårdinriktad kurs för ungdomar som inte gått vårdlinjen och som avser att söka till högskole­utbildningar inom vårdområdet. Vidare räknar SÖ med att de slörre kul­larna kommer alt medföra ökade krav på denna typ av utbildning.

SÖ föreslår atl oförändrat 3 000 årselevplalser skall beräknas för intro­duktionsprogram om högst fyra veckor, kurser för invandrarungdom, korta yrkesinriktade kurser m. m.

För budgetåret 1980/81 har medel beräknats för 5000 elevplalser för yrkesintroduklion om högst 40 veckor. I avvaktan på erfarenheter av denna försöksverksamhet föreslår SÖ oförändrat anlal elevplalser budget­året 1981/82.

SÖ hemställer i likhet med tidigare år om bemyndigande atl få göra omfördelning av elevplalser dels inom ramarna, dels mellan ramarna. SÖ föreslår vidare att nu föreslagna ramar får utökas om det visar sig nödvän­digt av arbelsmarknadsskäl.

SÖ föreslår all försöksverksamhet med engelskspråkig gymnasial utbild­ning som bedrivs vid en skolenhet i Stockholm får fortsätta även under nästa läsår.

SÖ föreslår fortsatt försöksverksamhet med estetisk variant på tvåårig social linje vid en skolenhet i Stockholm och en i Linköping.

Försöksverksamheten med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindra­de och andra svårt handikappade vid Skärholmens gymnasium i Stock­holm hade 28 elever läsåret 1979/80. Äv dessa gick 22 i specialklass medan övriga sex var individualintegrerade. SÖ räknar med oförändrat elevantal under budgetåren 1980/81 och 1981/82. SÖ anser alt resurserna för stödun­dervisning och samordnad specialundervisning behöver förslärkas. SÖ upprepar sitt tidigare förslag om att en resurs anvisas motsvarande två veckolimmar per elev för elever i specialklass och fyra veckolimmar per elev för individualintegrerade elever. Kostnadsökningen härför beräknas uppgå fill ca 331000 kr. Vidare beräknar SÖ medel för uppföljning och utvärdering samt ökade anslag till service och underhåll av tekniska hjälp­medel ( + 26000kr.). I övrigt beräknar SÖ endasi förändringar av automa­tisk karaktär.

I avvaktan på all etl nytt avtal träffas mellan staten och företrädare för Örebro kommun avseende utbildning för gravt hörselskadade i Örebro fr. o. m. den I juli 1981 räknar SÖ nu med oförändrade belopp för budget­året 1981/82.

SÖ föreslår atl försöksverksamheten med pedagogisk gymnasieskol-klinik i Lund som pågått sedan läsåret 1968/69 successivt avvecklas. Kost­naden för budgetåret 1981/82 beräknas fill 335000kr. (-100500kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  308

SÖ föreslär att ny utbildning för ambulanspersonal får anordnas i gym­nasieskolan.

SÖ föreslår att försöksverksamheten med kombinalion av gymnasie­skolstudier och idrott utvidgas till atl omfalta högst 500 inlagningsplatser budgetåret 1981/82 (+131 400kr.).

SÖ har erfarit atl det finns vissa brister och inkonsekvenser i limpla­nerna för de tre- och tvååriga ekonomiska linjerna och har därför utarbetat elt förslag lill nya limplaner för utprovning inom en försöksverksamhet i förslagsvis tio kommuner. Förslagel innebär en samordning av de båda linjerna med möjlighet lill etappavgång efter årskurs 2, ökad valfrihet för eleverna och etl ökat inslag av yrkesförberedelser i utbildningen. Försöket torde medföra besparingar, vars storlek blir beroende på försökels omfatt­ning och lokalisering.

Efter ansökan till SÖ bör kommuner inom ramen för sin organisafion på naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje få anordna försök med varian­ter på N-linjen samt med gemensam studiegång i årskurs 1 och 2 av N- och T-linjerna.

1 samband med försöksverksamhet med ramlimplaner i årskurs 4 på fyraårig teknisk linje har det visat sig att nuvarande resurstilldelningssys­tem inle är del mest ändamålsenliga för alt erhålla önskad flexibilitet i utbildningen. Även andra skäl talar enligt SÖ:s bedömning för elt annal resurstilldelningssyslem i huvudsak baserat på elevantalet vid skolan. SÖ hemställer alt försöksverksamhet med ramtimplaner i årskurs 4 på leknisk linje får anordnas vid samtliga skolor med årskurs 4 på leknisk linje samt att antalet lärarveckotimmar per skola skall beräknas enligt formeln t = 20 X n + 1,55 X e. (Där t = lärarveckotimmar, n = antal grenar i årskurs 4 på skolan och e = antal elever i årskurs 4 den 15 september resp. den I februari). Förslagel innebär en kostnadsminskning på ca 1 milj. kr. i förhål­lande lill nu gällande resurstilldelningssystem, vilket motsvarar 1,5% av vad undervisningen i årskurs 4 på teknisk linje kostar i dag.

SÖ föreslår vidare all försöksverksamheten med konsumenlekonomisk gren och textil gren på konsumlionslinjen får utökas läsåret 1981/82.

SÖ hemställer om bemyndigande all inom oförändrade kostnadsramar i samråd med gymnasieutredningen ulan begränsning få bedriva försöks­verksamhet med friare resursanvändning och med ramtimplaner.

SÖ föreslår generell tillämpning av gemensam gren för hälso- och sjuk­vård och gren för psykiatrisk vård på vårdlinjen. Försöksverksamheten har inle medfört merkostnad.

SÖ hemställer

all den föreslagna dimensioneringen av gymnasieskolans linjer, special­kurser, läriingsulbildning, introduktionsprogram och yrkesintroduklion godkänns,

atl föreslagen inriktning av utbildningarna och i förekommande fall förändringar av utbildingstidens längd godkänns.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               309

att föreslagna förändringar i befintlig försöksverksamhet får genomfö­ras,

all föreslagna nya försöksverksamheter beviljas,

alt SÖ bemyndigas all även för budgetåret 1981/82 få göra dels omfördel­ningar inom ramarna, dels omfördela platser mellan ramarna,

all ramarna får utökas om det senare visar sig finnas etl fortsatt behov av särskilda utbildningsåtgärder för arbetslös ungdom,

all lill lekniska stödåtgärder m. m. för handikappade elever i gymnasie­skolan anvisas ett belopp av 2500000 kr. och all ur delta belopp får användas medel för anpassning och bedömning av maskiner och hjälpme­del för handikappade som genomgår yrkesinriktad utbildning,

att medel för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola beräknas till oförändrat 7123400 kr. i avvaktan på all nytt avtal träffas mellan staten och Örebro kommun,

att medel för försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade m.fl. vid Stockholms kommuns gymnasieskola beräknas lill 403 950 kr., varvid medel även beräknats för uppföljning och utvärde­ring samt utökade medel för service och underhåll av elevernas tekniska hjälpmedel,

alt föreslagen förändring av norm för stödundervisning och samordnad specialundervisning inom försöksverksamheten med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade m. fl. godkänns samt

atl ell belopp av 3726196000kr. anvisas under förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Statens industriverk har den 2 januari 1980 inkommit med en skrivelse angående tvåårig grafisk utbildning.

SÖ har i särskild skrivelse den 26 augusti 1980 föreslagit ändring av timplan och kursplan för tvåårig skogsbrukslinje bl. a. för all på timplanen för linjen bereda plats för reguljär tvåårig studiegång i ämnet svenska.

SÖ har i skrivelse den 5 september 1980 redogjort för försöksverksamhet med ramtimplaner inom årskurs 4 på gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje.

Föredraganden

Jag vill först erinra om vad jag har anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendel.

Antalet behöriga förstahandssökande lill minst ettåriga studievägar inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknulna del har från millen av 1970-lalel stigit från 95,9%' av antalet 16-åringar lill all numera klart översliga antalet 16-åringar. Till innevarande år fanns ca 133000 behöriga första­handssökande medan antalet 16-åringar uppgick till ca 124000. Antalet sökande i relation till antalet 16-åringar var 107,2%.

Antalet behöriga förstahandssökande till de tre- och fyraåriga linjerna

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   310

uppgick fill ca 41000 jämfört med ca 36000 föregående år. Intresset har ökat för samtliga tre- och fyraåriga linjer. Exempelvis har antalet första­handssökande till naturvetenskaplig linje fortsatt atl öka från ca 7850 läsåret 1979/80 till ca 8050 innevarande läsår. Den största procentuella förändringen i antalet sökande redovisar humanistisk linje med en ökning på 31 % till 4622 förstahandssökande.

Bortsett från den tvååriga musiklinjen är intresset för de tvååriga teore­tiska linjerna (ekonomisk, social och leknisk linje) klart mindre än intresset för de minst treåriga linjerna. En viss uppgång av antalet sökande kan dock noteras jämfört med föregående år. Nu redovisas ca 16730 förstahandssö­kande jämfört med ca 15960 förta läsåret. Dock är fortfarande antalet sökande mindre än antalet utlagda platser på dessa linjer. Del minsta intresset tilldrar sig tvåårig teknisk linje med 60 sökande per 100 utlagda platser.

Antalet sökande fill de utpräglat yrkesinriktade minst ettåriga och direkt grundskoleanknutna studievägarna uppgår totalt lill ca 75 350. Detta inne­bär en ökning med ca 5250 sökande jämfört med föregående år. Särskilt stor har ökningen varit för bygg- och anläggningsteknisk linje och verk­stadsteknisk linje. En markant ökning redovisar även träleknisk linje. Den största minskningen i elevintresse mätt i absoluta tal redovisar fördonstek­nisk linje (-1719 sökande) och konsumtionslinjen (-902 sökande).

Riksdagens beslut (UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363) rörande gymna­sieskolans dimensionering för innevarande budgetår innebär all de minst ettåriga studievägarna inom den direkt grundskoleanknutna delen av gym­nasieskolan (stora ramen) skall omfalta 126950 intagningsplatser räknat i årselevplalser inkl. 3000 platser beräknade för lärlingsutbildning. I propo­sitionen 1979/80:145 om ålgärder för all främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m. anmälde jag alt jag avsåg föreslå regeringen alt med utnyttjande av bemyndigande från riksdagen öka antalet med 7000 platser, vilka borde användas för yrkesinriktade studievägar och lärlingsutbild­ning. Riksdagen hade inget all erinra mot detta.

Regeringen har genom förordning den 19 juni 1980 (SÖ-FS 1980:145) föreskrivit att tilldelningen av elevplatser i inlagningsklasser på minst ettåriga studievägar inom gymnasieskolans direkt grundskoleanknulna del samt inlagningsplatser i gymnasial lärlingsutbildning läsåret 1980/81 skall ske inom en ram om 133 950elevplalser.

Antalet 16-åringar budgetåret 1981/82 beräknas vara oförändrat jämfört med budgetåret 1980/81, dvs. ca 124000. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att dimensioneringen av gymnasieskolans s. k. stora ram för budgetåret 1981/82 skall vara oförändrat 126950 elevplatser inkl. 3000 platser för lärlingsutbildning, vilket motsvarar ca 102,4% av antalet 16-åringar. Ul­över denna ram föreslår SÖ 7000 elevplalser för något äldre sökande.

Om gymnasieskolan skall kunna uppfylla målel all kunna bereda plats åt alla  16- och  17-åringar som vill ha utbildning och samtidigt i samma

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  311

utsträckning som hittills la emot äldre sökande måsle antalet elevplatser budgetåret 1981/82 väsentligt översliga 100% av antalet 16-åringar. Såvitt gäller minst ettåriga studievägar inom gymnasieskolans direkt grundsko­leanknulna del finner jag alt denna del av gymnasieskolan bör omfatta 126950 intagningsplatser med etl tillägg om 7000 platser. Av skäl som jag har redovisat tidigare vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendel och som jag återkommer lill i samband med dimensionering­en av de teoretiska studievägarna är del min mening a*.* de sistnämnda 7000 platserna även budgetåret 1981/82 bör ulnylljas för yrkesinriktade studievägar och lärlingsutbildning.

SÖ:s förslag till fördelning av intagningsplalserna inom den s.k. slora ramen omfattar två alternativ, vilka båda har samma totala dimensionering av gymnasieskolans inlagningsplatser. Vid utarbetandet av allernaliv I har relafivt stor hänsyn tagils till befintliga resurser och elevintresset för framför allt de teoretiska linjerna. Alternativ 2 bygger i större utsträckning än allernaliv 1 på arbetsmarknadens förväntade behov.

Innevarande läsår har inom stora ramen 67750 platser beräknats på yrkesinriktade linjer och specialkurser exkl. de tillkommande 7000 plat­serna. SÖ:s alternativ 2 innebär för budgetåret 1981/82 etl tillägg av 3 250 platser fördelade pä dessa studievägar. De yrkesinriktade studievägarna skulle således enligt detla alternativ omfalla 71 000 platser. Därtill kommer huvuddelen av de 7000 platserna. Den utökade omfattningen av denna sektor av gymnasieskolan balanseras av en minskning av de två- och treåriga teoretiska linjerna.

Under hand har jag erfarit all man innevarande år fram lill den I september lagt ut 62 376 platser av beräknade 67750. Jag erinrar om atl ulöver dessa 67750 platser finns 7000 platser avsedda för yrkesinriktad utbildning.

Av vad jag lidigare har redovisat rörande sökandefrekvensen till de olika linjerna framgår atl intresset för de minst treåriga linjerna fortfarande är stort. Vad gäller del vikande intresset för de tvååriga teoretiska linjerna har — som jag lidigare sagt — en viss återhämtning skett. Antalet sökande per 100 ullagda platser är dock fortfarande - bortsett från musiklinjen -klart mindre än 100. Jag ser del principiellt som positivt all många ungdo­mar i valet mellan en kortare teoretisk utbildning och en längre sådan är beredda att satsa på den längre.

Vad gäller yrkesinriktade linjer och specialkurser har det hittills varit svårt på grund av bristande resurser att la i anspråk det anlal platser som ramen medger. Del förbättrade statsbidraget lill inbyggd utbildning inom industri och hantverk saml handel, vilkel regeringen på min föredragning föreslog i föregående budgetproposition och varom riksdagen fattade be­slut, hade bl. a. till syfte atl underlätta för kommunerna atl anordna dessa angelägna utbildningar i ökad omfattning utan egna kostnadskrävande investeringar. Del har ännu inle redovisats i vilken utsträckning de ändra-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              312

de bidragsreglerna ökal kapaciteten pä de yrkesinriktade studievägarna inom den slora ramen. Visserligen har, som jag anförde lidigare, en mar­kant ökning av antalet utlagda platser innevarande budgetår skett jämfört med antalet utlagda platser på dessa studievägar föregående budgetår. Jag finner del emellertid mycket angeläget atl antalet ianspråktagna platser på de yrkesinriktade studievägarna kommer så nära det medgivna antalet som möjligt.

Mina överväganden i fråga om dimensioneringen av gymnasieskolans olika sektorer inom den stora ramen har lett mig fram till följande.

Såvitt gäller antalet intagningsplatser på linjer och sådana minst ettåriga specialkurser som inte förutsätter annan utbildning än grundskolan eller viss ålder för tillträde samt gymnasial läriingsulbildning finner jag alt denna del av gymnasieskolan (stora ramen) bör budgetåret 1981/82 i likhet med budgetåret 1980/81 omfatta 126950 årselevplalser, vari ingår 3000 årselevplalser i läriingsulbildning, med etl tillägg om 7000 platser. Sammanlagt bör alltså enligl min mening den stora ramen omfatta 133950 årselevplalser (inlagningsplatser). Jag har för budgetåret 1981/82 beräknat medel från den utgångspunkten. I slora ramen inkluderar jag elevplalser i inlagningsklasser vid riksinternalskolorna och Bergsskolan i Filipstad. Dessa elevplalser bör alltså räknas av, när landels kommuner tilldelas elevplatser för sina gymnasieskolor. Jag beräknar emellertid ej medel för riksinternalskolorna och Bergsskolan i Filipslad under förevarande anslag utan under anslagen Bidrag till driften av riksinlernatskolor och Bidrag till Bergsskolan i Filipslad.

SÖ föreslår i sitt alternativ 1 att antalet intagningsplatser på de minst treåriga linjerna räknas upp med 1 100 platser lill 39000 årselevplalser, vilkel motsvarar 31,5 % av antalet 16-åringar. Jag ansluter mig lill SÖ:s förslag lill tolaldimensionering av dessa linjer.

För de tvååriga teoretiska linjerna räknar jag i enlighet med SÖ:s alterna­tiv I med en minskning med I 100 platser lill 17200, vilkel motsvarar 13,9 % av antalet 16-åringar. Jag har vid medelsberäkningen utgått ifrån oför­ändrat antal inlagningsplatser pä musiklinjen nästa läsår, dvs. 270.

1 likhet med SÖ anser jag att 67750 årselevplalser bör beräknas för utpräglat yrkesinriktade linjer och specialkurser. Ulöver dessa platser räknar jag - som jag lidigare har anfört - med 3000 platser för lärlingsut­bildning.

Vad gäller den närmare fördelningen av intagningsplalserna på de olika studievägarna inom ramen av 126950 platser bör SÖ få göra en fördelning i huvudsaklig överensstämmelse med sitt förslag med de modifikationer som föranleds av mitt ställningslagande i fräga om musiklinjen.

De tillkommande 7000 platserna bör ulnylljas för yrkesinriktade studie­vägar och lärlingsutbildning. SÖ har i sin anslagsframställning redovisat ell räkneexempel på fördelning av dessa platser på linjer och därvid fördelat sammanlagt I 300 platser på de minst treåriga (600) och de tvååriga (700) studievägarna. Av skäl som jag anförde vid min anmälan av vissa gemen-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              313

samma frågor inom skolväsendet bör lolaldimensioneringen av de teoretis­ka studievägarna enligl min mening ej översliga vad jag i del föregående har föreslagil. Del bör ankomma på SÖ atl fördela samtliga 7000 platser på yrkesförberedande studievägar och lärlingsutbildning.

Stockholms kommun planerar atl fr.o. m. hösten 1981 i f.d. Miinchen-bryggeriets lokaler anordna tvåårig specialkurs för yrkesut­bildning av dansare med två klasser (jämför prop. 1977/78: 100 bil. 12 s. 200 ff och 298, UbU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 181).

Vid medelsberäkningen under förevarande anslag har jag beaktat beho­vet av resurser för alt anordna två klasser i nämnda specialkurs. Ulöver kostnader för lärarlöner har jag beräknat ett verksamhetsstöd om 885000 kr., vilket möjliggjorts genom besparingar inom andra delar av skolväsendets område.

För specialkurser i gymnasieskolan som är kortare än ett läsår eller vilka fordrar lidigare gymnasial utbildning eller viss ålder, gymnasiesko­lans s.k. lilla ram, föreslår SÖ en total inlagningskapacilet motsva­rande 32 330 årselevplalser, dvs. en ökning med 2000 platser jämfört med innevarande år. Innan jag redovisar mina förslag om dimensioneringen av denna ram, behandlar jag frågan om omfattningen av de s. k. kortkurserna.

Innevarande läsår har 3000 årselevplalser beräknats för introduklions­program om högst fyra veckor, kurser för invandrarungdom, korta yrkes­inriktade kurser m. m. I proposition 1979/80: 145 om åtgärder för alt främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m.m. anmälde jag atl behovet av atl anordna s.k. korla yrkesinriktade kurser och specialkursen Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs, skulle komma att upphöra inom något år genom de i propositionen föreslagna insatserna med intro­duklionsprogram förutbildning och yrkesintroduklion. Enligt min mening bör de korla yrkesinriktade kurserna och specialkursen Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs, i princip ej anordnas fr. o. m. läsåret 1981/82. 1 den mån man på grund av lokala särskilda omständigheter bedömer alt det föreligger ell starkt behov av en kort yrkesinriktad kurs kan en sådan anordnas såsom specialkurs inom utrymmet för den lilla ramen. För sådan kurs bör ej såsom f. n. särskilt statsbidrag om högst 25000 kr. utgå. Vad jag nu har sagt om korta yrkesinriktade kurser gäller inle kurser inom ramen för sådan försöksverksamhet med individuellt avpassad kombination av utbildning och praktikarbele i beredskapsarbetets form (s.k. KUB-för-sök), som enligl förordningen (SÖ-FS 1980:98) om avveckling av försöks­verksamhet med kombination av utbildning och beredskapsarbete fr. o. m. läsåret 1980/81 får bedrivas endasi för atl bereda elever möjlighet att avsluta ell dessförinnan påbörjat utbildningsprogram inom försöksverk­samheten.

För kurser för invandrarungdom beräknar jag för nästa läsår 1 000 årselevplalser. För dessa kurser bör även i fortsättningen kunna utgå ell särskilt bidrag om högst 25000 kr. per kurs.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   314

Jag återkommer nu till dimensioneringen av gymnasieskolans lilla ram. Jag anser det lämpligt att nu lägga in de 1 000 årselevplatserna i kurser för invandrarungdom i den lilla ramen. Därutöver bör ramen ökas med I 500 platser. Totalt bör således ramen omfalta 32830 årselevplalser 1981/82, varav sålunda 1 000 platser avses för kurser för invandrarungdom. 1 övrigt bör det ankomma på SÖ atl fördela platserna på utbildningsområden.

SÖ bör, om det visar sig nödvändigl, kunna göra viss omfördelning av elevplatser dels mellan studievägar inom varje ram, dels mellan ramarna. Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om de problem som kan väntas uppslå, då de nuvarande stora 16-årskullarna når högskoleålder och med hänsyn till SÖ:s bedömning av arbetsmarknadens framtida behov bör dock SÖ:s omfördelning av elevplatser inom gymnasieskolans slora ram inle få medföra alt antalet elevplatser på de teoretiska studievägarna ökas i för­hållande till vad jag har förordat om dessa studievägars totala dimensione­ring, såvida inte utökningen hänför sig lill naturvetenskaplig och teknisk linje. Ökning därutöver bör, om det visar sig nödvändigt med en sådan, kunna beslutas av regeringen.

I den mån arbelsmarknadsskäl talar för en ökning av det sammanlagda antalet elevplatser inom stora och lilla ramen bör, liksom hittills, regering­en ha rätt all besluta härom.

Introduktionsprogram om högst fyra veckor förutbildning bör budgetåret 1981/82 kunna anordnas inom en ram om 1000 årselev­plalser. Delta innebär atl 10000 ungdomar kan erbjudas denna fyravec-korsintroduklion. Jag räknar med oförändrat 1 500 kr. i bidrag lill kommun för varje sådan elev som deltar i introduktionsprogrammel minst en vecka. Regeringen bör ha rätt atl besluta om en ökning av antalet platser i introduklionsprogram, om arbetsmarknadsskäl talar härför.

Jag har tidigare berört försöksverksamheten med yrkesin­troduklion. I avvaktan på ytterligare erfarenheter beräknar jag i likhet med innevarande år medel för 5 000 elevplatser för nästa budgetår. Liksom f. n. bör elevplalser för yrkesintroduklion få inrättas i mån av behov.

Som jag nämnde vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendel kommer jag senare denna dag vid min anmälan till proposi­tion om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 atl före­slå all huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping överförs från staten till Östergötlands läns landstingskommun fr. o. m. den I juli 1981. Bidrag lill utbildning som landstingskommunen inom ramen för sin gymnasieskola anordnar vid trädgårdsskolan utgår ur förevarande an­slag.

Jag räknar med fortsatt försöksverksamhet med engelsk­språkig utbildning på gymnasial nivå vid Norra Real i Stockholm. 1 likhet med SÖ finner jag del angeläget all Sverige från nästa verksamhetsår äger full anslutning till examensorganisalionen International Bacca-laureate Office (IBO) i Geneve. Jag beräknar en ökning av kostna­derna härför med 31000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  315

Vidare räknar jag med fortsatt försöksverksamhet med este­tisk variant på tvåårig social linje vid en skolenhet i Stockholm och en i Linköping enligt nu gällande timplan.

På orter som har elt mycket begränsat elevunderlag och som lidigare haft korrespondensgymnasium eller s. k. glesbygdsgymnasium bedrivs se­dan 1974 försök med SSG-B (särskild samordnad gymnasieskola, B-form). Med hänsyn lill behovet av en mer flexibel studieorganisation i gymnasie­skolan ämnar jag föreslå regeringen atl ge SÖ i uppdrag att göra en samlad utvärdering av SSG-B. I denna bör även ingå erfarenheter från del enda kvarvarande statligt stödda korrespondensgymnasiet, som är belägel i Torsås. En liknande verksamhet pågår vid Osby samskola. Till denna utgår inget slalligl slöd. Ej heller står ubildningen under slallig tillsyn. För atl möjliggöra en statlig utvärdering också av Osby samskola avser jag senare föreslår regeringen alt skolan ställs under statlig tillsyn.

Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för gravt rörelsehindrade och andra svårt handikappade be­drivs vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. För denna verksamhet räknar jag endast med ökningar av automatisk karaktär. Totalt räknar jag med en ökning av statsbidraget med 28000 kr. lill 377950 kr.

Jag är inle beredd all biträda SÖ:s förslag om förändring av norm för stödundervisning och samordnad specialundervisning inom försöksverk­samheten med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade m. fl.

Gymnasial utbildning för gravt hörselskadade bedrivs vid gymnasieskolan i Örebro. Innevarande läsår får utbildningen omfatta högst 250 elever. Förhandlingar om elt nytt avtal för verksamheten i Örebro har pågått sedan våren 1980 och är ännu inte slutförda. Gällande avtal har föriängls all gälla t. v. dock längst t.o.m. den 30 juni 1981. Statsbidraget för kostnader för verksamheten utöver skolledare- och lärarlönekostnader innevarande budgetår har genom beslut av regeringen den 16 oktober 1980 räknats upp med 1186600kr. till 8310000kr. Jag beräknar t.v. delta belopp även för nästkommande budgetår i avvaktan på atl de nu pågående förhandlingarna slutförs. Riksdagen har genom beslut den 28 maj 1980 (UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363) gett regeringen bemyndigande att sluta nytt avtal. Blir det fråga om större förändringar i det nya avtalet får regeringen återkomma till riksdagen.

För stödundervisning i svenska åt invandrarelever utgår enligt föreskrifter som f. n. finns i regleringsbrev bidrag motsvarande 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår. För della ändamål beräk­nar jag för nästkommande budgetår totalt 6,3milj. kr. För hemspråks­undervisning och sludiehandledning på hemspråk för in­vandrarelever beräknar jag 5,7 milj. kr., dvs. en uppräkning med 2,2 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. Ökningen hänför sig lill ökat antal deltagande elever.

Jag har under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. behandlat inlegrafionsutredningens betänkande (SOU 1979:82) Personell assistans för handikappade.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   316

Vad gäller lekniska eller organisatoriska stödåtgärder ål handikappade elever i gymnasieskolan m.m. vill jag anföra föl­jande.

Anslagsposten är innevarande budgetår uppförd med 2.5 milj. kr. Under hand har jag erfarit alt av dessa medel ca 1,3 milj. kr. utbetalas för tekniska hjälpmedel för undervisningen av gravt rörelsehindrade elever m.fl. vid Skärholmens gymnasium och för den gymnasiala undervisningen av döva och gravt hörselskadade elever vid gymnasieskolan i Örebro samt för teckenspråkslolk lill en grupp döva elever. Återstoden, ca l,2milj.kr., räcker lill att betala endast en mindre del av behovel. Enligt min mening bör det finnas en anslagspost om sammanlagt 1,3 milj. kr. för de ifrågava­rande verksamheterna vid Skärholmens gymnasium och gymnasieskolan i Örebro. F.n. kan bidrag ur den nuvarande anslagsposten om 2,5milj.kr. utgå för personell assistans m. m. åt handikappade elever vid privatskolor som avses i privatskolförordningen (1967: 270). 1 fortsättningen bör medel för sådana åtgärder vid privatskolorna kunna utgå ur nämnda post om 1,3 milj.kr. Såvitt gäller statsbidraget om sammanlagt 1,2milj. kr. som utgår lill kommunerna för tekniska hjälpmedel, skolskjuts och personell assis­tans för handikappade elever i gymnasieskolan förordar jag all delta upp­hör. Behovet av medel för bl. a. dessa ändamål bör i fortsättningen beaktas vid fördelningen av resursen för särskilda åtgärder på skolområdet i enlig­het med vad jag har anfört under anslaget Särskilda ålgärder på skolområ­det.

Försöksverksamheten med s.k. pedagogisk gymnasieskolkli-nik i Lund började läsåret 1968/69. Syftet med verksamheten har varit atl ge elever med grava psykiska besvär möjlighet till gymnasieskolsludier. I likhet med SÖ anser jag att försöksverksamheten med pedagogisk gym-nasieskolklinik i Lund successivt bör avvecklas. Inom gymnasieskolans reguljära verksamhet finns förutom stödundervisning och samordnad spe­cialundervisning en rad ålgärder vilka gör det möjligt att underiätta stu­dierna för elever med psykiska och nervösa besvär. Som bidrag lill för­söksverksamheten beräknar jag för nästa budgetår 335000 kr.

F.n. sker grundutbildning av ambulanspersonal (sju vec­kor) på 35 orter. I avvaktan på del aviserade förslaget från SÖ är jag inte beredd att förorda en ny grundutbildning av ambulanspersonal inom gym­nasieskolan.

Vad gäller försöksverksamheten med kombinalion av gymnasieskolsludier och idrott vill jag anföra följande.

I skrivelse den 3 oktober 1979 föreslog SÖ vissa ålgärder belräffande den fortsalla verksamhetens utformning och omfallning. Förslaget omfat­tade bl. a. jämförelsevis generösa regler för gruppindelning av de studeran­de. Vidare föreslogs alt verksamheten skulle göras reguljär och att den successivt skulle byggas ul till alt omfatta högst 600 intagningsplatser. Den föreslagna permanenlningen innebar generellt elt ökal ekonomiskt ansvar för staten. SÖ:s förslag remissbehandlades vintern 1979/80. Remissinslan-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              317

serna mottog i allmänhet förslagel positivt. Flera instanser krävde emeller­tid större statliga insatser.

Mol bakgrund av del nuvarande slatsfinansiella lägel och med hänvis­ning lill gymnasieutredningens (U 1976: 10) pågående arbele är jag f. n. inle beredd att föreslå all verksamheten med kombination av idrott och gymna­sieskolstudier görs reguljär. Däremot förordar jag i enlighet med SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 att försöksverksam­heten utökas från nuvarande 400 inlagningsplatser fill högst 500 nästa budgetår med de ekonomiska villkor som gäller f. n.

Jag kommer i det följande atl behandla en rad förslag av SÖ rörande dels startande av nya försöksverksamheter inom gymnasieskolan, dels utökning av redan pågående försök.

SÖ redovisar kontinuerligt för regeringen erfarenheler av olika pågående försöksverksamheter. Rapporterna innehåller i allmänhet positiva erfaren­heler. Inle sällan föresläs utökning av försöksverksamheten i fråga. Ibland föranleder erfarenheterna förslag lill ändringar i gällande föreskrifter.

Genom en omfattande försöksverksamhet ges möjlighet lill ständig för­nyelse av olika delar av gymnasieskolans verksamhet. Kursplaner ses över, olika sätt för resursanvändning prövas. Gymnasieskolan anpassas kontinuerligt till de krav som elt föränderligt samhälle ställer på den. Jag betraktar denna successiva förändring av gymnasieskolan som nödvändig.

Emellertid anser jag del nu angeläget att man ser försöken i etl mer övergripande sammanhang och alt man iakttar följande riktlinjer för för­söksverksamheten på gymnasieskolan.

Jag anser del principiellt otillfredsställande när en försöksverksamhet är på väg att nå en omfattning som gör all den tenderar atl ersälla den reguljära verksamheten. Ifall en slutgiltig redovisning av ett försök enty­digt pekar på goda resultat som ligger i linje med en önskad utveckling, bör enligt min mening förslag ställas och beslut fattas om en permanentning av den aktuella verksamheten.

Vad gäller vissa av de nuvarande försöksverksamheterna menar jag att de har nått en sådan omfattning all de rimligtvis måste ha ekonomiska konsekvenser, både lokalt och centralt.

Jag har i propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamhe­ten, m.m. (besparingspropositionen) kortfattat redogjort för den målsätt­ning som en reducering av antalet lärarledda veckolimmar pä gymnasie­skolan bör ha. Träningen av elevernas förmåga att arbeta självständigt bör intensifieras och tiden för deras självständiga arbete bör utökas. En över­syn av timplanerna för gymnasieskolans linjer pågår inom regeringskans­liet. Jag avser atl senare föreslå regeringen atl framlägga förslag lill riksda­gen om ändrade limplaner för gymnasieskolans linjer. Inom regeringskans­liet pågår också en översyn av statsbidraget till gymnasieskolan.

Gymnasieulredningen har i skrivelse den 24 oktober 1980 hemställt om försöksverksamhet i ett antal kommuner. Den föreslagna försöksverksam-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   318

heten är av djupgående art och avses pågå ett antal år för alt möjliggöra en utvärdering som ger tillförlitligt underiag för den fortsalla utformningen av en ny gymnasieskola. Jag avser atl senare återkomma i frågan när ulred­ningen och berörda huvudmän lagt fram konkreta projektplaner.

Gymnasieutredningen väntas under 1981 avge sitt principbetänkande angående den framtida gymnasieskolan.

Skoladministraliva kommittén (SAK, U 1978: 17) har i sitt betänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration - principer för ny organisa­tion föreslagit ett nytt planeringssystem för gymnasieskolan. Förslagel har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört är det enligt min mening nödvän­digt alt behandla SÖ:s framställningar om olika slag av försök med åter­hållsamhet.

Med hänvisning till vad jag nu har sagt är jag inte beredd atl biträda SÖ:s förslag angående försöksverksamhet med ändrade timplaner på de tvååriga och treåriga ekonomiska linjerna.

Regeringen medgav genom förordning den 12 juni 1980 (SÖ-FS 1980:128) atl försöksverksamheten med gemensam studie­gång i årskurs I och 2 av naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje saml försöksverksamhet med varianter på naturvetenskapliglinje får bedrivas vid sammanlagt 93 skolenheter. I sin anslagsframställning anhåller SÖ om att kommuner inom ramen för sin organisation för naturvetenskaplig och teknisk linje efter ansökan till SÖ bör fä della i försöket. SÖ har i skrivelse den 30 september 1980 redovisat erfarenheter av den pågående försöksverksamheten. Enligt min mening bör försöket nu inle vidgas ylterligare i avvaktan på gymnasieut­redningens principförslag.

Jag är inle beredd atl biträda SÖ:s förslag om utökning av försöks­verksamheten med konsumentekonomisk gren och textil gren på konsumtionslinjen.

Med hänvisning till den pågående limplansöversynen är jag inle heller beredd atl tillstyrka SÖ:s hemställan om bemyndigande atl utan begräns­ning till visst anlal kommuner få bedriva sådan försöksverksamhet med ramtimplaner som avses i regeringens beslut den 15 mars 1979 (SÖ-FS 1979:62) om åtgärder för atl främja ungdomars utbildning i gymna­sieskolan m. m. punkt 11.

Med hänvisning till vad jag tidigare generellt har anfört om pågående försöksverksamhet inom gymnasieskolan och till förordningen (SÖ-FS 1980: 183) om ändring av förordningen (SÖ-FS 1979:73) om försöksverk­samhet på vårdlinjen biträder jag inle SÖ:s förslag om generell tillämpning av gemensam gren för hälso- och sjukvård och gren för psykiatrisk vård.

Vad gäller reguljär tvåårig studiegång i ämnet svenska på tvååriga yrkes­inriktade linjer anser jag alt denna fråga bör behandlas i ett sammanhang

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   319

och avse samtliga yrkesinriktade linjer. Då frågan har stor principiell räckvidd är jag — i avvaktan på gymnasieulredningens förslag - f. n. inte beredd att biträda SÖ:s i särskild skrivelse föreslagna ändring av lim-och kursplaner för tvåårig skogsbrukslinje.

Genom beslut den 15 mars 1979 (SÖ-FS 1979:62) med ändring den 10 maj 1979 (SÖ-FS 1979:84) meddelade regeringen bestämmelser om bl. a. försöksverksamhet med friare resursanvändning i högst fem kommuner. Under läsåret 1979/80 pågick försöket i fem kommuner. SÖ hemställer om bemyndigande att utan begränsning till visst anlal kom­muner få bedriva ifrågavarande försöksverksamhet. Med hänvisning lill vad jag har förordat i besparingsproposilionen om samordnandet av olika resurser till en gemensam resurs för lärarledd verksamhet är jag nu inle beredd att föreslå en utökning av försöksverksamheten med friare resurs­användning.

Regeringen har genom beslut den 29 juni 1978 och den 20 mars 1980 bemyndigat SÖ att medge försöksverksamhet med ramtim­planer i årskurs 4 på fyraårig leknisk linje. Enligt beslutet den 20 mars 1980 får försöksverksamheten med början läsåret 1980/81 äga rum vid högst 16 skolenheter. Försöket pågår f. n. i 15 kommuner.

Enligt SÖ har del i samband med försöksverksamheten visat sig atl nuvarande resurstilldelningssystem inte fungerar väl. Del nuvarande sys­temet innebär att underlaget för lärartjänster och därmed för statsbidrag till lärarlönekostnader utgörs av det antal undervisningslimmar som följer av föreskrifter i eller beslut med stöd av skolförordningen och fimplanen i fråga om klass- och gruppstorlekar samt veckofimtal. För att motverka tröskeleffekter och över huvud taget uppnå större flexibilitet vill SÖ pröva etl friare resurstilldelningssystem, som i huvudsak baseras på elevantalet. Tanken är all en skolenhet för undervisningen i årskurs 4 på teknisk linje som underlag för lärartjänster och därmed för statsbidrag till lärarlönekostnader skall tilldelas ett visst antal lärarveckotimmar, vilka skolan med iakttagande av timtal enligt ramtimplanen får använda på sätt den finner lämpligast ulan bundenhet i fråga om klass- och gruppstorlekar. Antalet lärarveckofimmar vill SÖ beräkna enligl formeln

l = 20xn+ l,55xe.

I formeln är t det totala antalet lärarveckotimmar, n antalet grenar och e antalet elever i årskurs 4 av teknisk linje vid skolenheten.

SÖ har hemställt dels alt försöksverksamheten med ramtimplaner får utvidgas lill alt omfatta samtliga skolenheter med årskurs 4 på leknisk linje, dels alt denna försöksverksamhet kombineras med försöksverksam-hel med friare resursfilldelning enligl SÖ:s förslag.

Med hänsyn till översynen av bidragsreglerna för gymnasieskolan är det enligl min mening angelägel alt så snart som möjligt få erfarenheler av ett

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              320

annat resurstilldelningssystem än det nuvarande. Jag förordar därför att försöksverksamhet med en kombination av ramtimplaner och friare resurs­tilldelning i huvudsaklig överensstämmelse med vad SÖ har föreslagit efter SÖ:s medgivande får bedrivas under budgetåren 1981/82 och 1982/83 i samtliga kommuner som har årskurs 4 av teknisk linje och som önskar delta. Den nuvarande separata försöksverksamheten med ramlimplaner för årskurs 4 av leknisk linje bör upphöra vid utgången av innevarande budgetår.

1 likhet med SÖ finner jag - som jag lidigare har anfört - det angeläget med en förbättrad ställning för ämnet svenska på de direkt yrkesförberedande linjerna med ettårig studiegång i svenska. Li­kaså i överensstämmelse med SÖ anser jag det angeläget att möjligheterna att anordna stödundervisning och samordnad specialunder­visning i gymnasieskolan ökas. Jag erinrar i dessa båda frågor om vad jag har anfört i besparingspropositionen om en förstärkningsresurs för lärarhandledning för gymnasieskolan och att denna samordnas med nuva­rande resurser för grupptimmar, timmar till förtbgande och olika slödin-satser lill en gemensam resurs. Syftet med denna åtgärd är bl. a. atl förbättra svenskämnets ställning och ge utökade resurser för stödundervis­ning och samordnad specialundervisning. Beträffande denna gemensamma resurs, som kan tillskapas tidigast till läsåret 1982/83 avser jag att åter­komma lill regeringen med förslag som kan föreläggas riksdagen.

Jag vill erinra om alt regeringen genom beslut den 16 oktober 1980 har medgett statsbidrag till Skellefteå kommun för lokaler vilka erfordras för övergång från ettårig till tvåårig grafisk utbildning. Un­der anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. har jag beräknat medel för utrustning för övergång till tvåårig grafisk utbildning.

Enligt förslag i besparingsproposilionen skulle driftbidrag till gymnasieskolan reduceras med tvä procent fr. o. m. den I juli 1981. Riksdagen avslog emellertid detla förslag (UbU 1980/81:15. rskr 1980/81:120). Däremot biföll riksdagen motsvarande förslag i fråga om kommunal högskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning.

Av skäl som jag angav vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet föreslår jag atl regeringen på nytt förelägger riksdagen förslag om tvåprocentig minskning av driftbidrag till gymnasieskolan. Jag får därvid hänvisa till vad som anfördes i besparingspropositionen (prop. 1980/81:20 s. 5 fl). Beträffande den närmare utformningen får jag anföra följande.

Bestämmelser om statsbidrag till driften av primärkommuners och landstingskommuners gymnasieskolor finns dels i förordningen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning (1966 års statsbidragsförordning, omtryckt senast 1977:490, ändrad senast 1980:532 och 711), dels — för vissa utbildningar inom gymnasieskolan eller för särskilda ändamål - i ett tämligen stort antal ylterligare författningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  321

Härtill kommer atl regler för vissa slag av statsbidrag brukar ges i form av föreskrifter i regleringsbrev. De många bidragen är utformade efter delvis olika syslem när det gäller grunder för beräkningen, rekvisition m.m. Sådana olikheter finns redan inom ramen för 1966 års statsbidragsförord­ning.

I 1966 års slalsbidragsförordning finns bestämmelser om statsbidrag till driften inle bara av gymnasieskola ulan också av sådan kommunal högsko­leutbildning som inte utgör sjuksköterskeulbildning. Detla skall ses mot bakgrund av personalsambandet mellan sådan högskoleutbildning och gymnasieskolan (undervisning inom högskolelulbildningen fullgörs av lära­re vid kommunens gymnasieskola etc).

Statsbidrag som grundas direkt på 1966 års slalsbidragsförordning utgår dels ur förevarande anslag, dels ur anslaget Bidrag lill kommunal högskole­utbildning m. m. Statsbidrag för lokala och individuella utbildningslinjer saml för enstaka kurser inom kommunal högskoleutbildning utgår enligt beslut av regionslyrelse och kan sägas vara grundat på 1966 års förordning i förening med föreskrifter i regleringsbrev. Statsbidrag av sistnämnda slag utgår ur anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Åtskilliga andra författningar hänvisar till viss eller vissa bestämmelser i 1966 års slalsbidragsförordning. Statsbidrag som utgår med slöd av sådan hänvisning grundas alltså indirekt på 1966 års slalsbidragsförordning. Av de statsbidrag som hör lill denna kategori utgår en del ur förevarande anslag, en del ur andra anslag under littera C - det gäller statsbidrag till riksinternalskolorna och till Bergsskolan i Filipstad - samt en del ur anslaget Bidrag lill kommunal vuxenutbildning m. m.

Den Ivåprocenliga minskningen bör gälla endast statsbidrag som utges till kommuner och landstingskommuner för driften av gymnasieskolor, kommunal högskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning. Statsbi­drag till riksinternatskolorna och Bergsskolan bör därför inte omfattas av nedskärningen.

Beträffande minskning av statsbidrag som avser kommunal högskoleut­bildning eller kommunal vuxenutbildning och som alltså utgår ur anslag under littera D eller littera E får jag hänvisa till vad chefen för utbildnings­departementet kommer att anföra.

De överväganden som jag redovisar i det följande avser statsbidrag lill gymnasieskolan, vilka utgår ur förevarande anslag. De lösningar som väljs beträffande statsbidrag till gymnasieskolan får stor och i vissa fall avgöran­de betydelse för behandlingen av statsbidragen lill kommunal högskoleut­bildning och kommunal vuxenutbildning. Mina förslag är därför tillkomna i samråd med chefen för utbildningsdepartementet.

Som jag redan har påpekat finns del en lång rad olika statsbidrag lill gymnasieskolan vilka är reglerade i skilda författningar m. m. och är utfor­made efter delvis olika syslem när det gäller grunder för beräkningen, rekvisition m. m. Beträffande vissa bidrag - I.ex. bidragen till inbyggd utbildning - är systemet sådanl, alt en tvåprocentig minskning skulle 21    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              322

medföra risker för en nedskärning av den verksamhet som bidragen avser. Mol denna bakgrund anser jag att den tväprocentiga nedskärningen bör avse endast de statsbidrag som jag anger i det följande.

Enligt 4§ i 1966 års statsbidragsförordning utgår statsbidrag med belopp som motsvarar lönekostnaderna för skolledare, biträdande skolledare, hu­vudlärare, lärare och institutionsföreståndare vid gymnasieskolan enligt grunder som anges i 5-8§§ samma förordning. Dessa grunder innebär i princip hundraprocentig kostnadstäckning. 1 8bS finns föreskrifter om statsbidrag till kostnader för undervisning i hemspråk och sludiehandled­ning på hemspråket. Förordningens 9S innehåller bestämmelser om stats­bidrag för limmar till förfogande. 1 10 § finns föreskrifter om statsbidrag till ersättning åt föreläsare. Förordningens 11 S innehåller bestämmelser om statsbidrag till kostnader för avlöning lill pedagogisk slödpersonal. Enligl 20 S utgår statsbidrag lill kostnad för socialförsäkringsavgift till sjukförsäk­ringen och folkpensioneringen med belopp motsvarande viss procent av statsbidraget för lönekostnad enligl 5-8 och 8b§S. Jag anser att statsbi­dragen enligt 5-8, 8b, 9-11 och 20S§ skall omfattas av den ivåprocenliga nedskärningen.

Statsbidrag till kostnad för socialförsäkringsavgifi till tilläggspensione­ringen regleras i en särskild förordning. Jag anser att den socialförsäkrings­avgiften i stalsbidragshänseende bör behandlas på samma sätt som social­försäkringsavgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen.

Bestämmelserna i 1966 års slalsbidragsförordning omfatlar inle utbild­ningar pä linjer och specialkurser som avser skogsbruk, jordbruk eller trädgårdsnäring. Inte heller inbegrips specialkurs som anordnas vid lands­tingskommuns gymnasieskola och som avser utbildning för husligt arbele. Statsbidrag till dessa utbildningar utgår enligt särskilda bestämmelser, bl. a. förordningen (1963:493) om statsbidrag till driftkostnader för tvåårig jordbrukslinje, tvåårig trädgårdslinje och vissa specialkurser i gymnasie­skolan, m. m. (omtryckt 1980:712). Jag förordar alt sådana statsbidrag till kommun och landstingskommun behandlas på samma sätt som motsvaran­de statsbidrag lill gymnasieskolan i allmänhet när det gäller frågan om tvåprocentig minskning.

Vad gäller statsbidrag lill kostnader för tjänster enligt förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendel i kommun anser jag att bidrag till sådana kostnader som hänför sig lill tjänstgöring i gymnasiesko­lan när del gäller frågan om tvåprocentig minskning bör behandlas på samma sätt som motsvarande bidrag lill kostnader för tjänster som lärare i gymnasieskolan.

Kungl. Maj:ts bestämmelser den 30 juni 1971 om korrespondensunder­visning på gymnasial nivå innehåller föreskrifter om statsbidrag. Enligl min mening bör statsbidrag enligl 22 S i bestämmelserna omfattas av den Ivåprocenliga minskningen.

Föreskrifter om statsbidrag till kostnader för stödundervisning och sam­ordnad specialundervisning saml lill stödundervisning i svenska för in-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              323

vandrarelever finns f. n. i regleringsbrev. Jag anser alt dessa statsbidrag bör omfattas av den Ivåprocenliga nedskärningen.

För de försöksverksamheter som förekommer inom gymnasieskolan gäller i vissa fall särskilda statsbidragsregler. Jag anser atl statsbidrag till försöksverksamheterna bör reduceras med 2% endast i fall där det i realiteten är fråga om sådana bidrag enligt 1966 års statsbidragsförordning eller andra föreskrifter som enligl vad jag nu harangen bör omfattas av den tväprocentiga nedskärningen. Jag vill för tydlighetens skull framhålla atl statsbidraget fill försöksverksamheten med etl friare resurstilldelnings-system bör omfattas av nedskärningen.

Minskningen av berörda statsbidrag med två procent bör i princip ske enligt följande. När en kommun rekvirerar statsbidrag bör kommunens beräkning av belopp göras utan hänsyn lill den tväprocentiga minskningen. Den myndighet som prövar rekvisitionen bör i beslut dels fastställa vilket belopp kommunen skulle ha haft rätt atl erhålla om inle regler om reduce­ring hade gällt, dels fastställa vilket belopp som skall betalas ut. Det sistnämnda beloppet skall alltså utgöra 98% av det förstnämnda.

Oavsett tekniken för minskningen av statsbidragen är del i realiteten fråga om ändrade grunder för bidragen. De viktigaste av de bidrag som enligl vad jag här har förordat bör omfattas av den tväprocentiga nedskär­ningen rekvireras månadsvis i efterskott. Förhållandena är alltså inle de­samma som för statsbidrag lill grundskolan. Reglerna om minskning av statsbidrag lill gymnasieskolan bör därför, i enlighet med de principer som brukar lillämpas vid ändring av grunder för statsbidrag, gälla statsbidrag som avser liden fr. o. m. de nya reglernas ikraftträdande - här den I juli 1981 - medan statsbidrag som hänför sig till liden dessförinnan bör få utgå oavkortade även om de rekvireras senare.

Beräkningen av reducerat lönekostnadspälägg bör grundas på belopp som återstår sedan de två procenten fråndragits.

Jag beräknar för nästa budgetår de sammanlagda kostnaderna för lärar-lönebidraget m.m. till 2 721,9 milj. kr. Till kostnader för pedagogisk stöd­personal beräknar jag 31,1 milj.kr. Posten ATP-avgifter beräknar jag lill 223 milj. kr. Till kostnader för socialförsäkringsavgifi lill sjukförsäkringen och folkpensioneringen beräknar jag 305 milj. kr. För lönekostnadspålägg bör 289,9milj. kr. tas upp.

Till följd av vad jag i dag har föreslagit om tvåprocentig minskning av driftbidrag och av riksdagens beslut rörande omstrukturering av special-lärar- och skolledarutbildning räknar jag med en besparing pä förevarande anslag om 79,8milj.kr. för budgetåret 1981/82. Vidare räknar jag med en ylterligare besparing om sammanlagt 2,3 milj. kr. mot bakgrund av de här redovisade övriga förslagen. Den totala besparingen blir sålunda 82,1 milj. kr. Därutöver beräknar jag för verksamhetsåret 1981/82 en besparing om 26,5 milj. kr. för slopandet av statsbidraget för särskilda kostnader vid utbildning på hellid för industri och hantverk.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                324

Del totala medelsbehovel under anslaget beräknar jag för nästa budgetår fill 3 584milj. kr. Jag hemställer att regeringen dels

1.   bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om
statlig tillsyn av Osby samskola,

dels föreslår riksdagen atl

2.    godkänna vad jag har förordat om ramar för antalet elevplatser i gymnasieskolan med därtill knuten verksamhet,

3.    bemyndiga regeringen all - i den mån arbelsmarknadsskäl så påkallar - medge alt det sammanlagda antalet elevplatser inom stora och lilla ramen överskrids och all elevplalser för introduk­lionsprogram inrättas ulöver ramen för sådana program,

4.    godkänna vad jag har förordat om s. k. korta yrkesinriktade kurser och specialkursen Studievägar och arbetsliv, oriente­ringskurs,

5.    godkänna vad jag har förordat rörande statsbidrag för lekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever vid gymnasieskolor,

6.    godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet med en kombinalion av ramtimplaner och elt friare resurstilldelningssys­lem i årskurs 4 på fyraårig leknisk linje,

7.    godkänna vad jag har förordat om en minskning med 2% av vissa statsbidrag lill driften av gymnasieskolor m.m.,

8.  till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1981/82
anvisa elt förslagsanslag av 3 584000000 kr.

C 20. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Med utgången av läsåret 1972/73 har samtliga slalliga realskolor avveck­lats. Vissa ordinarie tjänster fördes då på övergångsstat. 1 den mån inneha­varna av tjänsterna inle har kunnat beredas tjänstgöring vid annan skol­form får medel för lönekostnader och sjukvård för dessa utgå ur föreva­rande anslag.

Skolöverstyrelsen

Anslaget bör t. v. föras upp med oförändrat belopp. Skolöverstyrelsen hemställer

atl 1 000 kr. anvisas budgetåret 1981/82 till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              325

Föredraganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss personal vid stadiga realskolor för budget­året 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

C 21. Bidrag till driften av riksinternatskolor

1979/80 Utgift                13444893

1980/81 Anslag               11092000

1981/82 Förslag              10842000

Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan och Siglunasliflelsens Humanistiska läroverk och till inlernatverksamhet knuten lill Sigtunaskolan.

För Grännaskolan och Siglunasliflelsens Humanistiska läroverk gäller förordningen (1970:333) om riksinternatskolor (ändrad senast 1980-12-18) och vissa där angivna delar av privatskolförordningen (1967:270, omtryckt 1971:259, ändrad senast 1980: 24). Statsbidrag utgår enligt den förstnämn­da förordningen. Till skolverksamheten vid riksinternalskola utgår statsbi­drag enligl samma grunder som lill kommunal gymnasieskola. Detla gäller även den del som avser grundskolan. För grundskoledelen utgår dessutom bidrag lill resurslimmar och fritt vall arbete. För riksinternalskola utgår också statsbidrag för föreståndare och fritidsledare saml för skolhälso-vård. Vidare utgår tillägg som motsvarar lönekostnadspälägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skol­gång och skolmåltider med belopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsendels område.

Enligl särskilda föreskrifter utgår också statsbidrag till kostnader för stödundervisning i svenska för svenska elever som kommer från utländska skolor.

För den till Siglunaskolan knutna internatverksamheten utgår statsbi­drag enligt förordningen den 23 juni 1976 om inlernatverksamhet knuten till Sigtunaskolan.

Skolöverstyrelsen

1.   Pris- och löneomräkning 895 065 kr.

2.    Kostnader motsvarande interkommunal ersättning (+500000kr.).

3.    Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med oförändrad undervisningsorgani-salion vid Grännaskolan och Siglunaskolan Humanistiska Läroverket (en planerad sammanslagning av Siglunasliflelsens Humanistiska läroverk och internatverksamheten vid Sigtunaskolan).

4.    Förändrad internalorganisation (-1 541 755 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                326

5. Styrelsen för Grännaskolan har anhållit alt få tillämpa alternativa timplaner. Därvid föreslås organisationen med en inlagningsklass i vardera linjerna NT, EHS och So. Del förutsätts all eleverna på leknisk linje fr.o. m. årskurs 3 bedriver sina studier i kommunens gymnasieskola. För atl kunna genomföra förslagel begärs av styrelsen även statsbidrag lill anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel. SÖ, som finner det önskvärt att riksinternalskolorna kan erbjuda flera ulbildningsvägar än nu, finner sig emellertid inle nu kunna tillstyrka försla­get. Besparingsmöjligheter för alt läcka de ökade kostnaderna finns inle.

SÖ hemställer

att den föreslagna organisationen vid Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket beräknas oförändrad saml

att för budgetåret 1981/82 anvisas 10945000kr. under förslagsanslaget Bidrag lill driften av riksinternatskolor.

Föredraganden

Jag vill först erinra om vad jag under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor har anfört angående inräknande av elevplalser vid riksin­ternatskolorna i dimensioneringen av gymnasial utbildning budgetåret 1981/82.

Mellan staten, Sigtunasliftelsen (stiftelsen) och Sigtunaskolans AB (bo­laget) träffades den 13 september 1979 ett avtal angående riksinternalskola m.m. i Sigtuna (avtalet återgivet i prop. 1979/80:25 bil. 6). 1 avtalet förutsattes atl stiftelsen och bolaget gemensamt skulle bilda en ny stiftelse (skolstiftelsen) med ändamål atl fr. o. m. den I juli 1980 driva den skol- och inlernatverksamhet som ankommil på stiftelsen och bolaget. Enligt avtalet skulle staten - om vissa förutsättningar var uppfyllda belräffande skolstif­telsen - på vissa villkor träffa ell särskilt avtal med skolstiftelsen om riksinternalskola m. m. i Sigtuna för liden den I juli 1980—den 30juni 1985. Dåvarande avtal mellan staten och stiftelsen resp. bolaget skulle därvid upphöra atl gälla vid utgången av juni 1980.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (UbU 1979/80: 14, rskr 1979/ 80: 120) har regeringen den 20 december 1979 med visst förbehåll godkänt avtalet av den 13 september 1979.

Något avtal med en ny skolsliftelse har dock ännu inte kunnat träffas. Dröjsmålet beror på vissa problem för bolaget i samband med bildandel av skolstiftelsen.

I avvaktan på en lösning av frågan om riksinlernalskoleverksamhelen i Sigtuna har regeringen genom beslut den 26 juni 1980 förordnal alt stiftel­sen och bolaget får driva riksinternalskola resp. inlernatverksamhet även efter den 30 juni 1980.

Jag räknar med alt staten inom kort skall kunna sluta del tilltänkta avtalet med skolstiftelsen med de förändringar som betingas av all avtalet kommer lill stånd senare än som ursprungligen förutsattes. Det kan också

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  327

bli fråga om vissa ändringar i övrigt. Blir det fråga om slörre ändringar får regeringen återkomma till riksdagen.

Beträffande gällande treåriga avtal med Jönköpings kommun om verk­samheten vid riksinternatskolan Grännaskolan har kommunen, med anled­ning av del investeringsbehov som föreligger för Grännaskolan samt kon­sekvensen av Grännaskolans eventuella övertagande av elt ålderdomshem för inlernatverksamhet, sagt upp avtalet med staten för omreglering av avtalets ekonomiska villkor fr.o.m. den Ijuli 1981.

Förhandlingar har upptagils med Jönköpings kommun om den fortsatta verksamheten vid Grännaskolan.

Regeringen bör enligl min mening inhämta riksdagens bemyndigande att få ingå nytt avtal med Jönköpings kommun om verksamheten vid riksinler-nalskolan Grännaskolan på i stort oförändrade villkor. Visar det sig all slörre förändringar av villkoren bör göras, får regeringen återkomma till riksdagen i frågan.

Jag är i likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) inle beredd alt föreslå alt en modifierad form av allernaliva timplaner fär lillämpas vid Grännaskolan. Enligt min mening bör dock intagningskapacilelen vid Grännaskolan ökas budgetåret 1981/82. Jag förordar därför alt tvåårig social linje med högst 30 inlagningsplatser får anordnas vid skolan fr. o. m. nästa läsår.

I övrigt räknar jag endast med förändringar av automatisk natur under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.        bemyndiga regeringen atl ingå nytt avtal med Jönköpings kom­mun om verksamheten vid Grännaskolan på väsentligen oför­ändrade villkor,

2.        till Bidrag tdl driften av riksinternatskolor för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 10842000 kr.

C 22. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad

 

1979/80 Utgift

2008996

1980/81 Anslag

2024000

1981/82 Förslag

2189000

Bergsskolan i Filipslad meddelar treårig utbildning på gymnasieskolnivå inom de metallurgiska samt berg- och mineraltekniska ämnesområdena. Skolan drivs av en stiftelse enligl avtal mellan Jernkontoret och Filipslads kommun.

Från della anslag utgår statsbidrag enligl förordningen den 9 juni 1977 om Bergsskolan i Filipstad (ändrad senast den 20 december 1979). Bestäm­melserna innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med belopp motsva­rande kostnader för löner lill rektor och lärare, dels med schablonbelopp

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

328

ull kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag lill socialförsäkringsavgift till ATP, sjukförsäkring och folkpensionering.

Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt särskilda föreskrifter för vissa ylterligare ändamål inom skolans verksamhet.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skolöver­styrelsen

Före­draganden

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Pedagogisk stöd­personal Avgiftsbidrag Lönekostnadspålägg

1327900

177 500 376340 142260

+ 99238

+ 28950 + 35 645 +  14551

+ 97000

+  19000 + 35000 +  14000

 

2024000

+ 178384

+ 165000

Avrundat

 

+ 178000

 

Skolöverstyrelsen

1.  Pris-och löneomräkning 178000 kr.

2.         Organisationen föreslås bli oförändrad. Skolöverstyrelsen hemställer

att bidrag beviljas för en oförändrad organisation och inriktning av verksamheten,

att fill Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 2 202 000 kr.

Styrelsen för Bergsskolan i Filipstad planerar atl utöka skolans utbild­ning med en tio veckors kurs i ekonomi och internationell marknadsföring. Kostnaden har beräknats lill 53 100kr. Skolöverstyrelsen delar uppfatt­ningen att kursen skulle fylla elt stort behov men kan med hänsyn lill budgetdirektiven inte nu föreslå en sådan utökning.

Föredraganden

Jag vill först erinra om vad jag har anfört under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor angående inräknande av elevplatser vid Bergs­skolan i Filipstad i dimensioneringen av gymnasial utbildning budgetåret 1981/82.

I likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) räknar jag med oförändrad organisa­tion av skolans verksamhet. Jag vill dock erinra om alt SÖ inom ramen för gymnasieskolans dimensionering är oförhindrad att låta Filipslads kom­mun i sin gymnasieskola såsom högre specialkurs anordna den utbildning i ekonomi och internalionell marknadsföring som styrelsen för Bergsskolan planerat. Därvid kan utbildningen föriäggas lill Bergsskolans lokaler.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 2 189000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              329

C 23. Bidrag till driften av vissa privatskolor

1979/80 Utgift                19497635

1980/81 Anslag              19123000

1981/82 Förslag              19603000

Från anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om stals-bidag till vissa privatskolor (omtryckt 1971: 350, ändrad senast 1980: 396). Statsbidrag utgår för de privatskolor regeringen bestämmer med i princip 60% av elt bidragsunderlag, omfattande kostnad för avlöning av rektor, studiereklor och lärare. Regeringen kan besluta om högre statsbidrag. Statsbidraget uppgår f. n. till i genomsnitt 99,5% av skolornas bidragsun­derlag. Vidare utgår ur anslaget statsbidrag lill bl. a. avgifler lill ATP samt till hälsovården enligt särskilda bestämmelser.

Innevarande budgetår får följande privatskolor statsbidrag enligl förord­ningen om statsbidrag lill vissa privatskolor.

Externalskolor

Stockholm:     Franska skolan

Göteborg:       Göteborgs högre samskola

Sigrid Rudebecks gymnasium

Internatskolor

Fjellstedtska skolan i Uppsala Lundsbergs skola i Storfors

För privatskolor till vilka statsbidrag utgår enligl nämnda förordning gäller privalskolförordningen (1967:270, omtryckt 1971:259, ändrad se­nast 1980:24).

Ur anslaget utgår även statsbidrag enligt förordningen (1979: 454) om statsbidrag till avlöning av föreståndare vid elevhem för elever vid enskild läroanstalt (ändrad 1980:713). Statsbidraget utgår med högst 10000kr. per år efter medgivande av skolöverstyrelsen (SÖ).

Skolöverstyrelsen

1.         Löneomräkning m. m. 1644300 kr.

2.         Restenässkolan har upphört vid utgången av budgetåret 1979/80. Med anledning härav räknar SÖ med en minskning av anslaget med 750300 kr.

För övriga skolor beräknar SÖ i stort sett oförändrad organisation.

3.   Styrelsen för Ekebyholmsskolan har hos SÖ anhållit om statsbidrag
för sin undervisning. SÖ anser sig inte nu på grund av del ekonomiska läget
kunna tillstyrka styrelsens nya framställning.

SÖ hemställer

atl lill Bidrag lill driften av vissa privatskolor för budgetåret 1981/82 anvisas etl förslagsanslag av 20017000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              330

Föredraganden

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till fem privatskolor under della anslag. Restenässkolan har avvecklats vid utgången av läsåret 1979/80.

Vid min beräkning av anslaget har jag beaktat atl Fjellstedtska skolan inle hade någon intagning till årskurs I läsåret 1980/81.

I övrigt räknar jag under detta anslag endast med förändringar av auto­matisk natur. Del sammanlagda medelsbehovel beräknar jag till 19603000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 19603000kr.

C 24. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning

1979/80 Utgift               27619182                   Reservation                    14697472

1980/81 Anslag              21892000

1981/82 Förslag             21752000

Från anslaget ersätts vissa kostnader för statsbidrag till enskilda yrkes­skolor enligl bestämmelserna i förordningen (1971: 342) om enskilda yrkes­skolor. Statsbidrag utgår för de skolor vilkas huvudmän av regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, av skolöverstyrelsen (SÖ) har förklarats berättigade lill statsbidrag enligt förordningen. I statsbidrag­shänseende indelas de enskilda yrkesskolorna i två kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor. Företagsskola (skola som anordnas av förelag med undervisning inom förelaget) är alllid B-skola.

Till heltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag lill lärarlöner på grundval av beräknad normallönekostnad saml lill särskilda kostnader med visst årligt belopp. För dellidskurs vid A-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Härutöver utgår lill A-skola särskilt tillägg med 10% av bidraget lill driftkostnader. Statsbidrag utgår också för ersättning lill före­läsare vid A-skola.

Sådana B-skolor, som är förelagsskolor, får statsbidrag för heltidskurser med högst 32200 kr. för läsår och klass eller, om företagel inle svarar för undervisningen i fackleori, med högst 28900 kr. för läsår och klass.

För B-skola, vilken ej anordnas som förelagsskola, gäller statsbidrags­bestämmelser som har vissa likheter med reglerna för A-skola men är oförmånligare än dessa. Om synnerliga skäl föreligger får dock bidrag utgå lill B-skola av nämnda slag med ända upp lill 100 % av de kostnader för skolan vilka ej täcks av kommunalt bidrag, elevavgifter eller inkomsler från produktion eller inkomsler av annat slag.

För vissa B-skolor som ej anordnas som företagsskolor utgår statsbidrag enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt..

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  331

Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateri­el för A-skola och B-skola som ej anordnas som förelagsskola utgår ur anslaget Bidrag lill undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

Ur förevarande anslag utgår särskilt bidrag till sommarkurser vid Capel-lagården.

Skolöverstyrelsen

1.  Pris-och löneomräkning m.m. 11740049kr.

2.         SÖ har vid sin beräkning av statsbidrag för budgetåret 1981/82 till A-skolor och B-skolor, som ej anordnas som företagsskolor, utgått från sin plan den 28 juni 1972 rörande den fortsalla avvecklingen av statsbidraget till enskilda yrkesskolor samt från vad föredragande statsråd anfört i prop. 1979/80: 100 (bil. 12 s. 321).

Följande skolor har inkommit med anhållan om statsbidrag till utökad organisation budgetåret 1981/82.

1.  Sälerglänlan, Hemslöjdens gård, lokal verksamhet

2.         Sälerglänlan, Hemslöjdens gård, riksomfattande kursverksamhet

3.         Domens Konstskola

4.         Capellagården

5.         Gerlesborgsskolan

6.         Hovedskous målarskola

7.         Institutet för försäkringsulbildning

8.         Nyckelviksskolan

9.         Svenska laboratorieassistentföreningens kursverksamhet

 

10.         Handarbetets vänner

11.         Vår Gård

12.         Institutet för Optometri

1 sitt remissyttrande den 20 mars 1980 över belänkandet (SOU 1979:77) Hemslöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning förordade SÖ ökade medel lill Sälerglänlan, Hemslöjdens gård, för 125 kursveckor samt till den av Sälerglänlan administrerade riksomfattande kursverksamheten för 5500 lektioner. Förslagen beräknades medföra en merkostnad för staten på sammanlagt 120000kr. SÖ har även i sin anslagsframställning beräknat ökade medel för nämnda verksamhet.

Beträffande övriga skolor tillstyrker SÖ medel lill i huvudsak oförändrad organisation. Belräffande Stockholms Tekniska Institut pågår diskussion om avveckling. T. v. räknar SÖ med oförändrad organisation.

SÖ har vid sina beräkningar av medel som regel utgått från en ökning av lönekostnader och övriga kostnader med 8% lill nivån den I november 1979 och med 5,6% lill 1980 års lönenivå.

2. SÖ räknar med en automatisk ökning av anslaget till förelagsskolor på grund av väntad ökning av förelagsutbildningen. SÖ uppskattar ökning­en till 5000000kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   332

SÖ hemställer

atl 38 124000kr. anvisas budgetåret 1981/82 under reservationsanslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.

Föredraganden

Jag har räknat med etl lägre belopp i pris- och löneomräkning än vad skolöverstyrelsen (SÖ) har gjort (+8610000kr.).

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) bedriver dels lo­kal kursverksamhet förlagd till Sälerglänlan, Hemslöjdens gård i Insjön, dels riksomfattande kursverksamhet bestående av deltidskurser som admi­nistreras via Sätergläntan men anordnas av hemslöjdsföreningarna ute i landet. SHR uppbär statsbidrag för båda verksamheterna såsom B-skolor enligl förordningen om enskilda yrkesskolor.

Till den lokala kursverksamheten har under senare år utgått såväl regul­järt statsbidrag som extra statsbidrag, dvs. sådant kompletterande bidrag som kan ulgå endast om synneriiga skäl föreligger och som kan innebära ända upp lill full kostnadstäckning. Den av SÖ medgivna verksamhelsra-men såvitt gäller rätt lill statsbidrag är f. n. 112 kurs veckor.

För den riksomfattande kursverksamheten har fastställts särskilda bi­dragsregler. Enligt förordningen den 2 juni 1977 om statsbidrag lill SHR för riksomfattande kursverksamhet m.m. (ändrad senast den 4december 1980) utgår statsbidrag för kurs med belopp som motsvarar 75 % av de sammanlagda kostnaderna för ledararvode och materiel, dock med högst visst belopp för lektion. En likartad reglering finns för statsbidrag till studieförbund för studiecirklar enligt 9 § första och andra styckena förord­ningen (1963:463) om statsbidrag till del fria och frivilliga folkbildningsar­betet (omtryckt senast 1974:455, ändrad senast 1980: 352). Med viss efter­släpning har beloppet för lektion i SHR:s riksomfattande kursverksamhet anpassats till beloppet för studietimme i studiecirkelverksamhelen. För innevarande budgetär är beloppet 52 kr. 50 öre för bådadera.

För den riksomfattande kursverksamheten är den av SÖ medgivna verk-samhelsramen såvill gäller rätt lill statsbidrag f. n. 4 800 lektioner.

I sitt belänkande (SOU 1979:77) Hemslöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning har 1977 års hemslöjdsulredning bl. a. lagt fram förslag som förutsätter ökade statsbidrag lill såväl den lokala som den riksomfattande kursverksamheten.

Utredningen finner del nödvändigl alt Sälerglänlan ges en lokal basor­ganisation som medger ett fullt kapacitetsutnyttjande och som samtidigt bättre tillgodoser efterfrågan på kurser inom hemslöjdsområdet. Utred­ningen föreslår därför att verksamhetsramen för den lokala kursverksam­heten såvill gäller rätt till statsbidrag under en treårsperiod successivt vidgas från 112 till ca 150 kursveckor. För del första årets utbyggnadselapp har det ökade stalsbidragsbehovet - inkl. en sedan länge erforderiig för­stärkning av skolledarfunklionen - av ulredningen uppskattats lill ca 210000kr. vid en utökning med 18 kursveckor.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  333

Den riksomfattande kursverksamheten fyller enligl utredningen en myc­kel slor uppgift som regionall anordnad utbildning i hemslöjdsregi. Utred­ningen anser all verksamhelsramen för rätt lill statsbidrag - vilken alltse­dan budgetåret 1973/74 varit 4800 lektioner - bör utökas fill minst 5 500 lektioner. En sådan utökning beräknas av ulredningen medföra ett ökat bidragsbehov med ca 40000 kr.

SÖ har förordat ökade medel till såväl den lokala som den riksomfattan­de kursverksamheten genom att verksamhelsramarna vidgas lill 125 kurs­veckor resp. 5 500 lektioner.

Även enligt min mening bör bidragsgivningen kunna öka lill både den lokala och den riksomfattande kursverksamheten.

Vad gäller den lokala kursverksamheten har jag beräknat medel för en första utbyggnadsetapp i enlighet med utredningens förslag under budget­året 1981/82. Till frågan om fortsatt ulbyggnad under därpå följande bud­getår avser jag alt återkomma.

Till den riksomfattande kursverksamheten har jag beräknat medel för en till 5500 lektioner vidgad verksamhetsram.

Den sammanlagda ökningen av statsbidraget, finansierad genom om­prioriteringar, fill den lokala och den riksomfattande kursverksamheten beräknar jag till 250000kr, budgetåret 1981/82. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet, som senare denna dag kommer alt framlägga förslag med anledning av hemslöjdsulredningens betänkande.

För övriga skolor anser jag mig i likhet med SÖ inle kunna fillstyrka medel lill utökad organisation för budgetåret 1981/82.

Jag har beräknat medel för oförändrad organisation vid Baleltakademien budgetåret 1981/82.

Som jag tidigare har redovisat har SÖ räknat med en automatisk ökning av statsbidraget lill förelagsskolor på grund av väntad ökning av företags-utbildningen.

Jag föreslär bl. a. mol bakgrund av de beslut som nyligen fallats med anledning av propositionen om åtgärder för atl främja ungdomars utbild­ning i gymnasieskolan m.m. (prop. 1979/80:145, UbU 1979/80:34, rskr 1979/80: 363) och vilka innebär en ökning av företagens medverkan i utbild­ning inom gymnasieskolans ram alt statsbidraget till företagsskolor upphör såvitt avser tiden fr. o. m. den 1 juli 1981.

Del totala medelsbehovel under förevarande anslag beräknar jag för budgetåret 1981/82 fill 21 752000kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna vad jag har förordat om statsbidraget lill företagssko­lor,

2.        till Bidrag tdl driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 21 752000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                334

C 25. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

1979/80 Utgift                2050452

1980/81 Anslag               5045000

1981/82 Förslag             2000000'

' Häri ingår en post som motsvarar det nuvarande anslaget Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

Ur anslaget utgår statsbidrag för läriingsulbildning enligl Kungl. Majt:s bestämmelser den 28 maj 1959 om främjande av läriingsulbildning hos hantverksmästare m. m. (ändrade senast den 28 juni och den 23 augusti 1979). Bestämmelserna har upphävts fr.o.m. den 1 juli 1980 men gäller fortfarande i fråga om lärlingsutbildning som har inletts dessförinnan.

Innevarande budgetår utgår ur etl annal anslag - Bidrag lill kostnader för granskning av utförda gesällprov - bidrag till hanlverksdistrikt och yrkesförbund för kostnader för granskning av utförda gesällprov. Bidraget utbetalas till Sveriges Hantverks- och Industriorganisalion-Familjeförela-gen saml fördelas av denna organisation mellan hantverksdislriklen resp. ifrågakommande yrkesförbund eller deras organ. Anslaget är obetecknat och uppgår lill 44000 kr.

Skolöverstyrelsen

För budgetåret 1981/82 beräknas ett medelsbehov om 2 milj. kr. för bidrag till lärlingsutbildning m. m. och 44000kr. för bidrag till granskning av gesällprov.

Skolöverstyrelsen hemställer

att till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 2000000 kr.

atl till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1981/82 anvisas ett anslag av 44000 kr.

Föredraganden

Jag förordar att anslaget Bidrag lill kostnader för granskning av utförda gesällprov upphör och alt del berörda bidraget i stället skall utgå ur förevarande anslag. 1 likhet med innevarande budgetår bör 44000 kr. anvi­sas för budgetåret 1981/82 för bidrag lill kostnader för granskning av utförda gesällprov.

Jag beräknar medelsbehovel under anslaget till 2 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetärel 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 2000000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  335

Investeringsbidrag

c 26. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

1979/80 Utgift         299063972

1980/81 Anslag       326400000

1981/82 Förslag        259962000

Nuvarande bestämmelser

1. Grundskolan, gymnasieskolan m. m. Statsbidrag lill byggnadsarbeten för grundskola, gymnasieskola, kommunal högskoleutbildning och särsko­la i fråga om lokaler som ingår i skolanläggning för grundskola eller gymnasieskola utgår lill kommun och landstingskommun enligt förordning­en (1957:318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom viss kommunal utbildning (omtryckt senast 1974: 393, ändrad senast 1980:487 och 715).

För permanenta skollokaler bestäms bidragsunderiagel med ut­gångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvarea. Detla grundbelopp, som hänför sig till kostnadslägel den I januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar. Utifrån kostnadsökningen från första kvartalet 1979 fill första kvartalet 1980 har beloppet per den 1 januari 1980 preliminärt beräknats fill 5260kr. Omräkning skall vidare ske med hänsyn till olikheterna i byggnadskostna­derna mellan skilda orter.

På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställs med hänsyn till bl. a. skatteunderlaget enligl en i bidragsförordningen intagen särskild tabell. F.n. varierar bidragsprocenten mellan 35 och 45. Statsbidraget lill landstingskommun bestäms dock lill belopp som utgör hälften av bidragsunderlaget, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet. Likaledes gäller atl statsbidraget till kom­mun för sådan högskoleutbildning som ulgör sjuksköterskeutbildning utgår med 50% av bidragsunderiagel.

Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 400 kr. per kvadratmeter nettogolvarea.

Statsbidrag till kostnader för byggnadsarbeten för tvåårig jordbrukslinje m. m. i gymnasieskolan saml för utbildning vid lantbruksskolor och lanl-hushållsskolor utgår enligt förordningen (1961:405) om statsbidrag lill byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Riksdagen uttalade år 1961 (prop. 1961:1 bil. 11 s. 168, JoU 1961:1, rskr 1961:9) att bidrag till byggnadsarbeten vid enskilda skolor får ulgå efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                336

Statsbidrag till kostnader för byggnadsarbeten m.m. för skogsbruksul-bildning utgår enligl två olika förordningar den 11 december 1980 om statsbidrag lill skogsbrukels yrkesutbildning för budgetåret 1980/81.

Statsbidrag kan därjämte enligt förordningen (1980:714) om statsbidrag till kostnader för hörselteknisk utrustning m. m. inom viss kommunal utbildning ulgå till hörselleknisk utrustning.

2.   Elevhemför elever I grundskolan, gymnasieskolan m. m. Statsbidrag
till kostnader för anskaffande eller förhyrande av lokaler för elevhem samt
fill inredning och invenlarier i elevhem utgår till kommun och landsfings­
kommun enligt förordningen (1979:452) om statsbidrag lill vissa elevhem.

Statsbidrag till kostnader för anskaffande av lokaler utgår med hälften av bidragsunderiagel. Om särskilda skäl föreligger får efter medgivande av regeringen bidrag utgå med högst tre fjärdedelar av bidragsunderiagel. Bidrag lill kostnader för förhyrande av lokaler utgår med hälften av de beräknade hyreskostnaderna.

3.   Fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet. Från anslaget-
utgår även ännu återstående statsbidrag som skall ulgå enligl bestämmel­
serna i kungörelsen (1936:45) angående statsbidrag till byggnader för folk­
skoleväsendet (ändrad senast 1958:665 samt genom beslut den 16 februari
1968).

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har genom länsskolnämndernas försorg låtit in­ventera skolbyggnadsbehovet för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Läns­skolnämnderna har ombetts atl vid inventeringen tillsammans med kom­munerna diskutera allernaliva möjligheler att klara skolbyggnadsbehovet bl. a. genom att återuppta nedlagda skolor eller fortsätta användningen av äldre eller förhyrda skollokaler.

Det totala investeringsbehovet för budgetåret 1980/81 som redovisades i förra årets anslagsframställning uppgick lill I 800milj. kr. för grundskolan och I 200 milj. kr. för gymnasieskolan och baserades på uppgifter lämnade vid inventeringen hösten 1978. Den nya inventeringen gjord hösten 1979 ger vid handen etl totall investeringsbehov för budgetåret 1980/81 om 1600 milj. kr. för grundskolan och 1 100milj. kr. för gymnasieskolan. I det sist­nämnda beloppet ingår byggnadsobjekt för jord-, skog- och trädgårdssko­lor med 90milj. kr. och för vårdskolor med 130milj. kr.

Behovet av investeringar i skolbyggnader uppgår för budgetåret 1981/82 till 1200milj.kr. för grundskolan (530milj.kr. avser 25 större objekt). Efter fördelning av den av riksdagen beslutade planeringsramen för bud­getåret 1981/82 om 500milj. kr. kvarstår ett investeringsbehov för gymna­sieskolan och kommunal högskoleutbildning om 897milj.kr. (651 milj.kr. avser 21 slörre objekt).

I anslagsframställningen redovisas antalet byggnadsprojekt länsvis.

Anslaget har, inkl. kostnader för anskaffande och förhyrande av elev­hem, beräknats till 258 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               337

Statsbidraget till hörselteknisk utrustning har beräknats till 1,7milj. kr.

Om kostnaderna för elt skolbyggnadsförelag till vilket statsbidrag bevil­jats och som beräknats på grundval av den förväntade byggnadskoslnaden, på grund av faktorer över vilka kommun inte kunnat råda blir avsevärt högre än ursprungligen beräknats, kan kommunen till SÖ inkomma med ansökan om ytteriigare statsbidrag. SÖ beräknar medelsbehovet härför lill oförändrat ca 700000 kr.

Statsbidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten har beräknats lill 11413kr.

SÖ hemställer

att för byggnation inom den beslutade investeringsramen för skolbygg­nader, 500milj. kr., anvisas ett anslag av 250milj. kr.,

alt för elevhemsbyggnader anvisas 8milj. kr.,

att statsbidraget till hörselteknisk utrustning beräknas till I 700000 kr.,

att ylleriigare statsbidrag lill byggnadsarbeten inom del allmänna skol­väsendet beräknas fill oförändrat 700000 kr.,

att statsbidraget till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskolevä­sendet beräknas lill 11 413 kr. saml

alt fill Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budget­året 1981/82 anvisas elt förslagsanslag av 259962000kr.

Föredraganden

Beslut har fattats att avveckla statsbidraget till investeringar i skolbygg­nader fr.o. m. den I juH 1981 (prop. 1979/80:90 bil. 3, FiU 1979/80:25, rskr 1979/80:287). Jag har därför endast beräknat medel för den planeringsram på 500 milj. kr. som enligl riksdagens beslut får utnyttjas för all övergångs­vis, under budgetåret 1981/82, användas av skolöverstyrelsen (SÖ) för beviljande av statsbidrag i första hand till mindre kommuner för investe­ringar i skolbyggnader för gymnasieskolan. Jag har därvid även beräknat all anslaget under budgetåret 1981/82 kommer atl belastas av bidrag som beviljats under budgetåren 1979/80-1981/82.

För statsbidrag till investeringar i elevhemsbyggande, statsbidrag till hörselleknisk utrustning och statsbidrag lill vissa fullbordade byggnadsar­beten för folkskoleväsendet samt för ytteriigare statsbidrag till byggnads­arbeten inom del allmänna skolväsendet har jag beräknat medel i enlighet med SÖ:s förslag.

Del totala medelsbehovel under förevarande anslag beräknar jag för budgetåret 1981/82 fill ca 260milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag tdl byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m. för bud­getåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 259 962000 kr.

22    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              338

C 27. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m.

1979/80 Utgift               21697 159                  Reservation                    45 540060

1980/81 Anslag              42646000

1981/82 Förslag             41285000

Nuvarande bestämmelser

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag lill kommuner och lands­tingskommuner till kostnader för anskaffande av första uppsättningen sta­digvarande undervisningsmateriel för gymnasieskola och kommunal hög­skoleutbildning. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1980:714) om statsbidrag till kostnader för hörselleknisk utrustning m.m. inom viss kommunal utbildning. Dessa bestämmelser innebär i korthet atl bidrag lill första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel läm­nas med 50% av den beräknade kostnaden. Uppgår den beräknade kostna­den för vissa linjer och specialkurser för en klass under hela utbildningen på linjen eller specialkursen fill mer än 500000 kr. lämnas bidrag dock med 75%. Vidare utgår statsbidrag till anskaffande av forsla uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor enligl för­ordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor.

Enligt förordningen den 4 december 1980 om statsbidrag lill kostnader för maskiner m. m. vid vissa lanlhushållsskolor utgår statsbidrag lill kost­nader för anskaffande av maskiner och redskap som behövs för undervis­ning rörande de viktigaste hushållsmaskinerna samt för undervisning i husdjurslära med mjölkhushållning och i trädgårdsskötsel. Statsbidrag får ulgå lill huvudman för lanlhushållsskola som är privat förening eller stiftel­se och som regeringen har förklarat berättigad till statsbidrag. Statsbidrag får ulgå med tre fjärdedelar av del belopp som huvudmannen har betalt för anskaffande och montering av malerielen. Om huvudmannen beslutar del får statsbidraget användas för atl hyra materiel.

Skolöverstyrelsen

1 enlighet med utbildningsdepartementets budgetanvisningar har kostna­derna för driften av gymnasieskolan beräknats enligl två alternativa fördel­ningar av eleverna på linjer m. m. i gymnasieskolan.

I. För anskaffning och komplettering av undervisningsmateriel avseen­de vissa yrkesinriktade linjer vid gymnasieskolan samt direkt grundsko­leanknutna specialkurser om minst ell år har skolöverstyrelsen (SÖ) be­räknat medelsbehovet enligl två alternativ. Behovet enligt del alternativ som i stort sett motsvarar nuvarande fördelning av elever på linjer m. m. (allernaliv 1) beräknas lill 38,4 milj. kr. samt enligt det andra mera arbets-marknadsinriktade alternafivet (allernaliv 2) lill 55,5 milj. kr.

För komplettering av utrustning avseende gymnasieskolans tvååriga

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              339

jordbrukslinje, tvååriga irädgårdslinje jämte specialkurser inom dessa om­råden saml för lanthushåll beräknar SÖ elt medelsbehov om 2,5 milj. kr.

För anskaffning av första uppsättningen stadigvarande undervisnings­materiel för skogsbruksulbildning beräknas medelsbehovet till I milj. kr.

Medelsbehovet för yrkesförarulbildningen beräknas bli 3 milj.kr. om ulbildningen får den frekvens som stämmer överens med SÖ:s målsätt­ning.

Övergång lill tvåårig grafisk utbildning på tre orter medför elt medelsbe­hov av ca 5 milj. kr.

För landsköterskeulbildning på sex orter beräknas ett totalt medelsbe­hov av ca I milj. kr.

Medelsbehovel för vårdutbildningen i gymnasieskolan samt utbildning för tekniska yrken och vårdyrken inom kommunal högskoleutbildning beräknas till 3 milj. kr.

För gymnasieskolans icke direkt grundskoleanknutna specialkurser inkl. högre specialkurser beräknas medelsbehovel lill 2milj. kr.

För dansarutbildningen i Stockholm beräknas etl medelsbehov av ca 315000 kr.

För ny grundutbildning av ambulanspersonal beräknar SÖ i avvaktan på all uppdraget angående utbildningen blir slutfört medelsbehovet till 3,33 milj. kr.

Medelsbehovet för gymnasieskolans treåriga naturvetenskapliga linje saml fyraåriga lekniska linje uppskattas till 1,4milj. kr.

Medelsbehovet för omläggning av undervisningen på fyraårig teknisk linje saml för reform enligt projektet Datorn i skolan (DIS) har uppskattats lill 5 milj. kr. resp. 4 milj. kr. I avsaknad av motsvarande besparingsut­rymme avslår SÖ emellertid från atl för budgetåret 1981/82 anhålla om medel för dessa reformer.

2.    Medelsbehovel för inlärningsstudior beräknas lill 0,5 milj. kr.

3.    Medelsbehovel för stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor beräknas lill 150000 kr.

4.    För anskaffning av hörselleknisk utrustning (Örebro) beräknar SÖ medelsbehovet fill 50000 kr.

5.    För anskaffning av inventarier och stadigvarande undervisningsmate­riel vid Skärholmens gymnasium i Slockholm beräknar SÖ medelsbehovet till 170000 kr.

Under hänvisning till vad SÖ anfört om medelsbehovel under föreva­rande anslagspunkl hemställer SÖ

att för dansarutbildningen anvisas 315000 kr.,

att för ny grundutbildning av ambulanspersonal beräknas preliminärt 3,33 milj. kr.,

atl för inlärningsstudior anvisas 0,5milj. kr.,

atl för stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor anvisas 150000 kr.,

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              340

att för anskaffning av hörselteknisk utrustning (Örebro) anvisas 50000 kr.,

alt för anskaffning av inventarier och stadigvarande undervisningsmate­riel vid Skärholmens gymnasium anvisas 170000 kr. samt

atl till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. för budgetåret 1981/82 anvisas etl förslagsanslag av 61 815000kr., alternativt 78915000 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår beräknar jag en total ram av ca4l milj. kr. för statsbi­drag till kostnader för första uppsättningen stadigvarande undervisnings­materiel inom gymnasieskolan och inom kommunal högskoleutbildning.

Jag har beräknat medel inom nyss angivna ram för yrkesförarulbildning, övergång till tvåårig grafisk utbildning, tandsköterskeutbildning och inlär-ningssludior om sammanlagt högst 5 milj. kr.

Jag har beräknat 6milj.kr. för fortsatt uppbyggnad av utrustning för drift- och underhållsleknisk linje, dvs. samma belopp som beräknats för budgetåren 1978/79-1980/81. Ifrågavarande utrustning inom gymnasiesko­lan bör i framliden utnyttjas jämväl för utbildning av drifttekniker, maskin­tekniker, sjöingenjörer och driftingenjörer inom högskolan. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Inom ramen för statsbidrag till stadigvarande undervisningsmateriel budgetåret 1981/82 har jag beräknat medel om högst 8milj.kr. för nyan­skaffning av utrustning för dator- och mikrodatorteknik i gymnasieskolan och för komplettering av ulrustningslistorna för fyraårig leknisk linje främst vad gäller elektronikområdet. Jag avser att ta upp överläggningar med olika intressenter bl. a. Svenska kommunförbundel om villkoren och formerna för denna anskaffning. Det kan i detta sammanhang bli aktuellt att ta upp överläggningar med berörda industriföretag för ett samarbete i dessa frågor. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industrideparte­mentet.

Jag har därjämte räknat med att skolöverstyrelsen (SÖ) får disponera högst 50000 kr. för engångsanskaffning av utrustning för gymnasial utbild­ning för döva och gravt hörselskadade i Örebro, högst 170000 kr. för stadigvarande undervisningsmateriel och invenlarier för försöksverksam­heten med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade i Stockholms kommuns gymnasieskola saml högst 150000kr. i statsbidrag till enskild yrkesutbildning.

Som jag har anfört under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor räknar jag med all yrkesdansarulbildning kommer alt anordnas inom gym­nasieskolan i Stockholm fr.o.m. läsåret 1981/82. Jag har därför beräknat medel för della ändamål i enlighet med SÖ:s förslag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  341

Jag har däremot inte beräknat medel för ny grundutbildning av ambu­lanspersonal. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 41 285000 kr.

 

 

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

343

D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING Vissa gemensamma frågor

Universitets- oeh högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har med skrivelse den 5 augusti 1980 överiämnal anslagsframställning för budgetåret 1981/82 med långtidsbedömning för perioden t.o.m. budgetåret 1985/86 för UHÄ:s verksamhetsområde.

UHÄ har överlämnat ingivna anslagsframställningar m. m. från högsko­lestyrelser och fakultels-/sekfionsnämnder vid de statliga högskoleenhe­terna inom UHÄ-området, från inlerimsstyrelserna för högskoleutbild­ningen i Halmstad resp. Skövde, från regionslyrelserna för högskolan saml från forskningsinstitutet för atomfysik, Kiruna geofysiska institut, institu­tet för social forskning, inslilulel för internationell ekonomi och Ericaslif-telsen. UHÄ har också överlämnat vissa till UHÄ inkomna handlingar som berör budgetförslaget, bl. a. skrivelse från skolöverstyrelsen den 11 juni 1980 om bidrag fill kommunal högskoleutbildning.

Förhandlingar enligl II och 12 §§ medbestämmandelagen har förts be­träffande delar av anslagsframställningen. Protokoll från förhandlingarna har överlämnats.

UHÄ: s anslagsframställning kan sammanfattas på följande sätt.

För den grundläggande högskoleutbildningen och för gemensamma än­damål inom högskolan redovisas besparingsförslag i enlighet med regering­ens anvisningar. För flertalet av de anslag som avses för dessa ändamål redovisas emellertid ylterligare två budgetalternativ. För forskning och forskarutbildning redovisas endast elt budgetalternativ.

Budgetförslaget har sammanfallas på följande sätt (tkr.).

 

Ändamål

Anslag

Konsekven-

Förslag

Förslag till

 

1980/81'

ser av tidi-

till för-

anslag

 

 

gare beslut

ändring-

1981/82

Forskning och

 

 

 

 

forskarutbildning

1286188

+ 3000

+44903

1334091

Grundläggande

 

 

 

 

högskoleutbildning

2401285

+35081

+ 17950

2464 737-'

FoU för högskolan

13900

-

+ 5 530

19430

Lokalkostnader

729479

+    245

—

729724

UHÄ och region-

 

 

 

 

styrelserna

66301

-

-    845

65456

Övrigt

7739

-

-

7 739

Summa

4504892

+38326

+67538

4621177

' Inkl. pris- och löneomräkning (totalt 364339 tkr.) och förändringar av anslagstek­nisk natur för budgetåret 1981/82.  Aver förstärkningar minus besparingar. ' Innehåller även återtagande av vissa besparingar (+ 10421 tkr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              344

För forskning och forskarutbddning föreslår UHÄ för budgetåret 1981/ 82 inom sitt verksamhetsområde en medelsanvisning av 46 milj.kr. Detta svarar enligt UHÄ: s mening mot en rimlig del av de förstärkningar som enligl uttalande i prop. 1979/80: 100 (bil. 12) kommer atl förordas under de närmaste budgetåren för dessa ändamål inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Besparingar om ca 1 milj. kr. som föreslås inom fakultetsanslagen avser gemensamma ändamål vid resp. högskoleenhet. UHÄ bedömer all en motsvarande förstärkning som den som föreslås för budgetåret 1981/82 är skälig för vart och ett av de därpå följande budget­åren.

Av det föreslagna medelstillskollel avser ca 25 milj.kr. en allmän för­stärkning av basresurserna. Delta ger ökade möjligheler till förnyelse och utveckling med utgångspunkt i lokala bedömningar. Fler forskartjänster kan inrättas, kursutbudet inom forskarutbildningen breddas och resur­serna för de vetenskapliga biblioteken förstärkas.

Antalet utbildningsbidrag för doktorander föreslås ökas, liksom medlen för finansiering av universitetslektorers m.fl. tjänstledighet för forskning.

UHÄ föreslår all 22 tjänster som professor inrättas den Ijuli 1981, varav tre inom humanistisk, tre inom samhällsvetenskaplig, fyra inom medi­cinsk, tre inom matematisk-naturvetenskaplig och sex inom leknisk fa­kultet samt två för den temaorienterade forskningen och en vid konsthög­skolan. Vidare föreslås betydligt fler tjänster som professor än i tidigare anslagsframställningar få ändrad inriktning eller benämning i samband med omprövning.

Utöver reformförslagen redovisar UHÄ behov av ytterligare medel för den medicinska forskningen som kompenserar höjda kostnader för för­söksdjur. Dessa kostnader borde enligl UHÄ: s mening dock kunna mins­kas genom en översyn av lagstiftningen på området. Vidare föreslår UHÄ åtgärder som skall förbättra situationen för de naturhistoriska universitets-museerna.

För den grundläggande högskoleutbildningen innebär det allernaliv som UHÄ förordar, utöver ca 35 milj.kr. fill följd av fidigare beslut, nettoför-stärkningar med ca 28 milj. kr. Elt genomförande av detta budgetalternativ skulle enligt UHÄ:s bedömning lämna väsentliga bidrag till etl förverkli­gande av tankarna bakom högskolereformen och samtidigt bidra till en önskvärd samhällsutveckling.

Det lägsta budgetallernalivet innebär besparingar om ca 50 milj. kr. En mindre del av dessa är all betrakta som rationaliseringar. Huvuddelen avser minskad utbildningskapacitet. Inom vård- och lärarutbildningarna föreslås dock betydande besparingar genom minskade kostnader per ut­bildningsplats.

Den högst prioriterade förändringen i budgelallernativ 2 är en reformer­ing av de administrativa och ekonomiska utbildningarna och i anslutning härtill ell första steg i en höjning av standarden för dessa utbildningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  345

Vidare föreslås en utbyggnad av sjukgymnastutbildningen och av vissa lärarutbildningar samt ökade resurser för nya utbildningar (inriktningar) inom bl. a. det lekniska området.

UHÄ föreslår även förstärkningar av medlen för enstaka kurser m. m. varvid strävan är atl få en mer rättvis geografisk spridning av resurserna.

Vad beträffar förvaltning, bibliotek m. fl. gemensamma ändamål föreslår UHÄ atl besparingar görs inom i första hand administrativa funktioner. Förstärkningar föreslås för vissa högskoleenheters bibliotek liksom för personalfunktionen inom högskoleförvaltningarna.

UHÄ ser personalutbildning liksom forskning och utvecklingsarbete som en strategisk resurs för utveckling även av högskolans egen verksam­het och förordar mot denna bakgrund alt anslaget Forskning och utveck­lingsarbete för högskolan m. m. återställs lill 1976/77 års resursnivå.

UHÄ bedömer all elt omföringsbemyndigande av samma slag som givits de senaste tre åren behövs också för budgetåret 1981/82.

Med slöd av vad som anförs i anslagsframställningen hemställer UHÄ, såvitt gäller högskolan inom utbildningsdepartementets verksamhetsområ­de, atl den allmänna inriktning av högskolans verksamhet, som föreslås i

anslagsframställningen, godkänns, alt allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inrättas i enlighet med

förslag i anslagsframställningen, atl dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen fast­ställs i enlighet med förslag i anslagsframställningen, att tjänster som professor inrättas, omvandlas eller får annan benämning i

enlighet med förslag i anslagsframställningen, alt UHÄ för budgetåret 1981/82 bemyndigas atl besluta om omföringar

mellan olika reservationsanslag för högskoleutbildning och forskning, att medel för verksamheten inom högskolan m.m. budgetåret  1981/82 anvisas genom anslag om sammanlagt 4621 177000 kr.

UHÄ lägger fram en redovisning av huvudlinjerna i planerings- och utvecklingsarbetet för högskolan som innehåller bl. a. följande.

Vissa förutsättningar

UHÄ säger sig i anslagsframställningen lägga stor vikl vid den långsik­tiga planeringen och vid frågor som har att göra med kvaliteten i högsko­lans verksamhet.

Långsiktig planering ställer betydande krav på en ändamålsenlig rollför­delning och god samverkan mellan lokala, regionala och centrala myndig­heter. En viktig fråga blir på vilken nivå eller vilka nivåer initiativ lill sådana förändringar bör och kan las och hur alla berörda myndigheter kan engageras i planeringen. Del blir i delta sammanhang angelägel att ytterii­gare utveckla formerna för budgeldialogen.

Del kan enligl UHÄ: s mening också visa sig lämpligl att förändra eller

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  346

komplettera olika berörda myndigheters organisation och arbetsformer i syfte atl förbättra förutsättningarna bl. a. för planering över sektors- och ämnesgränser liksom över gränserna mellan regioner och högskoleen­heter.

Elt mål för den långsiktiga planeringen är alt uppnå en viss profilering av utbildningsutbud och, i förekommande fall, forskning vid den enskilda högskoleenheten. I fräga om forskning och forskarutbildning redovisar UHÄ i årets anslagsframställning endast inriktningen av en sådan utveck­ling. I anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 bör enligt UHÄ en mera genomarbetad plan för de olika fakulteterna kunna presenteras. Denna bör då kunna ingå i underlaget för den aviserade forskningspolitiska propositionen till 1981/82 års riksmöte.

På den grundläggande utbildningens område skulle enligl UHÄ:s me­ning ökad profilering och mera genomförd arbetsfördelning mellan olika högskoleenheter ge de mest påtagliga effekterna inom sektorerna för ut­bildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken och för under­visningsyrken, de två sektorer där den geografiska spridningen av ulbild­ningen nu är slörst. UHÄ räknar med all en väntad proposition grundad på 1974 års lärarutbildningsutrednings förslag skall ge underlag för en långsik­tig planering av lärarutbildningen av sådan innebörd alt kraven från skol­samhället och de utbildningssökande på slor spridning av mer generella delar av utbildningen förenas med en rationell hushållning med samhällets resurser. På det administrativa och ekonomiska området för UHÄ självt i år fram förslag om principerna i en sludieorganisalorisk reform på grund­val av den s. k. AU—gruppens förslag. På den grunden bör ställning tas till principerna för dimensionering och lokalisering av utbildningarna inom området.

Etl förhållande som mycket påtagligt inverkar på planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen under 1980-talel är övergången från del gymnasiala skolstadiet till högskolans rekryteringsbas av de stora årskullar som är födda under första hälften av 1960-lalel. UHÄ förutsätter att en ökning av utbildningsutbudet med hänsyn lill en ökad efterfrågan görs möjlig genom alt tillsammans med berörda årskullar medel förs över från gymnasieskolan till högskolan.

I sin anslagsframställning tar UHÄ upp kvalitetsfrågorna beträffande både grundläggande utbildning och forskning och forskarutbildning. UHÄ framhåller atl ansvaret för alt kvalilelsslrävandena inom högskolan gynnas vilar på de lokala styrelserna och övriga lokala myndigheter, främst linje­nämnder, fakultets- och sektionsnämnder och insfitufionsslyrelser, saml givetvis på undervisande och examinerande lärare. UHÄ och statsmak­terna kan bara mera indirekt påverka kursinnehåll, kurslitteratur och exa-minalionsformer samt formulering av färdighelskrav och hävdande av dessa. Del engagemang i kvalitetsfrågorna som visas inom olika delar av högskolan inger enligl UHÄ goda förväntningar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  347

UHÄ tar avstånd från tanken på en centralisering av ansvarel för utbild­ningens innehåll och organisation som en väg alt garantera dess kvalitet. Däremot vill ämbetsverket pröva på vilkel sätt cenirala insatser kan under­lätta lokala åtgärder med detta syfte. En typ av insatser som kan övervägas är alt låta en utbildningsverksamhet granskas av sakkunniga från annan högskoleenhet eller utanför högskoleorganisationen. De lokall ansvariga skulle pä så sätt få underlag för en bedömning bl. a. av kvaliteten på ulbildningen i jämförelse med andra högskoleenheters utbildning. UHÄ avser all under det kommande året närmare överväga hithörande frågor.

Kvaliteten är, framhåller UHÄ, beroende av mängden resurser som ställs lill förfogande för utbildningen. 1 perspektivet av en önskvärd, lång­siktig samhällsutveckling ler sig en ökning av resurserna både för forsk­ning och forskarutbildning och för högskolans grundläggande högskoleut­bildning enligl UHÄ: s mening slarkl motiverad. Därför föreslår UHÄ en nettouppräkning av anslagen till grundläggande högskoleutbildning med sammanlagt ca 1 procent, trots atl della avviker från gällande direktiv.

UHÄ erinrar om all anslagsmedlen inte är den enda resurs som står till högskolans förfogande. Del torde finnas anledning all under de närmaste åren undersöka hur den resurs, som de studerande, deras lid och deras studiearbete ulgör, kan tas tillvara och utnyttjas bättre. Därvid är det nödvändigl alt la in i bilden effekterna av olika sludiesociala ålgärder.

Det blir enligl UHÄ: s bedömning allt nödvändigare att utveckla former för och atl bedriva en inträngande kostnadsanalys på alla planeringsnivåer. Dagens budgetläge och planeringssituation ställer ansvariga myndigheter inför krav på omfattande rationaliseringar av högskolans verksamhet, för atl de negaliva effekterna av nödvändiga besparingar och begränsningar av resurstillskotten skall bli så små som möjligt.

UHÄ redogör för resultatet av vissa undersökningar rörande högskole­reformen och drar slutsatsen atl en fortsalt utveckling av samspelet mellan ansvariga på de olika nivåerna i högskolan är en väsentlig förutsättning för att man skall kunna närma sig målen för reformen. Insikten att förnyelse inte sker enbart - eller ens främst - genom spridning av impulser 'Trän centrum till periferi" bör leda lill ökad benägenhet alt lära av andras erfarenheter och tillvägagångssätt, så all varje nivå får bidra med sin kunskap och sitt specifika perspektiv och känna sig delaktig i och medan­svarig för utbildningen.

Tyngdpunkten i UHÄ: s reformuppföljningsprogram kan stegvis flyttas från syslemulvärdering lill studier av utbildningens innehåll och form. En viklig fråga är på vilka sätt UHÄ genom sitt uppföljningsprogram kan och bör stödja och stimulera de lokalt ansvariga i dessa uppgifter. UHÄ näm­ner följande exempel på insatser.

# Inom etl projekt, från vilkel en första sammanfallande rapport har redovisats, kan syslem- och samhällsperspektiv nu kompletteras med individperspektiv. Så sker i planeringen av fortsättningen av del s.k.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  348

lilllrädesprojeklet. Inom del nyligen startade projektet om studieorgani­sationen utgör likaså individernas behov en viklig utgångspunkt. Pro­jektplanering och datainsamling sker här i nära samarbete med repre­sentanter för de lokala och regionala nivåerna.

#   Nya projekt startas där de studerande, lärarna och undervisningssitua­
tionen sätts i fokus. Ett exempel är det nystartade projektet om arbets­
livserfarenhet som en resurs i högskolan, vilket också genomförs i nära
samverkan med några lokala projekt inriktade på likartade problem.

#   En ökad satsning på stimulans och service till lokala försök och utbyte
av erfarenheler mellan högskoleenheter blir etl viktigt inslag inom pro­
grammet under de närmaste åren. Del sker framför allt inom verksam-
hetsvärderingsprojektet, som har ett annorlunda syfte än övriga upp­
följningsprojekt - nämligen att stimulera lill och stödja analys och
värdering av den egna verksamheten på alla nivåer i högskolan. Del är
från erfarenhetsutbyte av delta slag man främst får ulgå, om man från
elt centralt uppföljningsprogram vill medverka till ökade insatser för atl
främja högskoleutbildningens innehåll och kvalitet och högskolans ar­
betsbetingelser och miljö. Detta innebär ell betydligt mer krävande
arbetssätt än alt infordra information och utfärda anvisningar men står i
bättre överensstämmelse med den roll för bl. a. UHÄ som skisserades i
förarbetena fill högskolereformen.

#   Reformuppföljningsprogrammet - som självfallet aldrig kan bli heltäc­
kande - bör i ökad utsträckning kompletteras med andra former för
kontakt och information, I.ex. på mer vardagliga vägar inom högsko­
lan, för att fånga upp vikliga problem och företeelser som annars löper
risken atl förbli "osynliga" eller obeaktade.

Anslagssystemet och frågor som gäller högskolans ekonomi och budget belyses i flera rapporter och har varit föremål för ett särskilt projekt inom reformuppföljningsprogrammet. UHÅ påvisar bl. a. atl verksamhetsplane­ring och ekonomisk planering inom högskoleenheterna ofta sker i två separata syslem och atl högskolestyrelsen inle alltid fungerar särskilt väl som "kopplingscentral" mellan statsmakternas medelsanvisning och den interna planerings- och uppföljningsprocessen inom högskoleenheten. Uppföljningsarbetet skall nu föras vidare vid några högskoleenheter i syfte atl leda till utvecklingsarbete och ålgärder som är anpassade lill lokala förutsättningar och problem.

En annan fråga som behandlas i flera av de aktuella rapporterna är formen för kontakt mellan högskolan och yrkesliv/samhälle. Vissa pro­blem i fråga om främsl linjenämndernas arbele lalar enligl UHÄ: s mening för all man försöksvis prövar alternativa organisationsmodeller för att förbällra den lokala planeringen och ledningen av högskoleutbildningen inom kanske i första hand AES-sektorn men även i övrigt där hittills tillämpade former givit otillfredsställande resultat. Viss försöksverksam-hel inom ramen för gällande bestämmelser pågår redan vid olika högsko-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  349

leenheler. En utvidgning av denna, eventuellt med dispenser från högsko­leförordningens föreskrifter under en försöksperiod, bör kunna komma lill stånd i avvaktan på en mer samlad prövning av den institutionella organi­sationen. UHÄ pekar också på viklen av ökad utbildning av och informa­tion till ledamöter av olika organ.

1 en decentraliserad högskola växer behovel av goda kanaler för kom­munikation och för debatt i vikliga policyfrågor. Del har påpekats atl diskussion mellan högskoleenheterna saml mellan dessa och bl. a. den cenirala myndigheten har minskat under åren efter reformgenomförandet. Mol denna bakgrund har UHÄ låtit kartlägga behov av och önskemål om en eventuell ny lidskrift för högskoledebatt. Den skulle främja den interna debatten i frågor rörande långsiktig planering och utveckling inom grund­läggande utbildning, forskarutbildning och forskning och i policyfrågor i övrigt. Del finns ett betydande intresse för en sådan tidskrift. UHÄ har därför beslutat gå vidare och närmare utreda de ekonomiska och organisa­toriska förutsättningarna för en utgivning.

Del besvärliga finansieringslägel har ökat koslnadsmedvetandet på skilda nivåer i högskoleorganisationen. UHÄ framhåller att en budgetdia­log i ökad utsträckning har kommit lill stånd mellan dessa nivåer. Det är emellertid angeläget all dialogen utvecklas ytterligare.

Planeringen av högre utbildning och forskning bör ha karaktären av en kontinuerlig process med rimlig långsiktighel i inriktningen. Den utveck­lingsplan som växer fram måste, även i relativt detaljerad form, omfalla flera år. På grundval av en sådan plan redovisas besparingar, omdisposi­tioner samt ylterligare resursbehov.

En väl fungerande budgeldialog innebär att övriga planerande och beslu­tande instanser noterar, bedömer och lar ställning lill de lokala myndighe­ternas planer och anmälda behov.

UHÄ framhåller nödvändigheten av alt de som deltar i dialogen "talar samma språk". UHÄ har som konsekvens av redovisningar från det s. k. per capita-projektet övervägt olika former för uppläggning av arbetet med anslagsframställningen och bedriver försöksverksamhet på området. För­söksverksamheten innebär all berörd högskoleenhet genomför en ganska inträngande resultatanalys som etl led i sitt reguljära planeringsarbete. UHÄ bedömer all del redovisade materialet ger en förbättrad grund för UHÄ: s samordnande långsiktiga planering.

Arbelel med anslagsframställningen som del för närvarande bedrivs ger upphov till omfattande dokumentation som i huvudsak avser etl enda budgetår. Högre utbildning och forskning är emellertid verksamheter som inle bör förändras i elt alltför kort planeringsperspekliv. Arbelel med anslagsframställningen bör därför läggas upp så atl långsiktigheten i plane­ringen främjas.

Del förefaller UHÄ tillräckligt om resultatanalysen och planeringen endasi vart tredje år redovisas för statsmakterna. Efter ytterligare två års

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                 350

försöksverksamhet förutsätter UHÄ att tillräcklig erfarenhet har vunnits för alt över hela fältet införa en förändrad rutin i samband med anslags­framställningarna. UHÄ tänker sig då en rutin som innebär att utförliga anslagsframställningar lämnas endast vart tredje år och innehåller en rela­tivt detaljerad redovisning av planeringen för de närmaste tre åren med därpå grundade förslag om besparingar och resurstillskott. För de två därpå följande åren skulle göras översiktliga bedömningar.

De närmaste två åren efter det alt en utförlig anslagsframställning avläm­nats skulle anslagsframställningarna inskränkas till en på bl. a. UHÄ: s senaste anslagsframställning och den aktuella budgetproposifionen grun­dad översyn och korrigering av planeringen för åren 2 och 3 i den överläm­nade utförliga anslagsframställningen. Framställningarna skulle också in­nehålla en preliminär framskrivning av planeringen för del därpå följande året och av bedömningen för det nytillkommande året i femårsperioden.

När det gäller forskning och forskarutbildning räknar UHÅ med att i nästa anslagsframställning redovisa en flerårsplan för alla fakulteter. Tan­ken är all även på detta område planeringsperioden skall omfatta flera är.

Den här skisserade nya rutinen för arbelel med anslagsframställningarna skulle kunna tillämpas tidigast i samband med de framställningar som avser budgetåret 1984/85 och den då akluella långlidsbedömningen. Det är emellertid enligl UHÄ: s mening angeläget all regering och riksdag redovi­sar sin syn pä den skisserade förändringen redan vid behandlingen av nu föreliggande anslagsframställning.

UHÄ tar upp frågan om differentierade prioriteringar beträffande ansla­gen för högskolans verksamhet. UHÄ lägger stor vikt vid att utveckla sina pelilaanvisningar till de lokala och regionala högskolemyndigheterna. Tänkbara utvecklingslinjer är enligt UHÄ: s mening alt låta prioriteringar mellan olika utbildnings- och forskningsområden resp. olika högskoleen­heter eller regioner finna uttryck i differentieringar av de ramar som ges för planeringen. Samtidigt eftersträvas en total, sammanhållen resursplane­ring som innefattar även investeringskostnader. UHÅ önskar en motsva­rande utveckling av de anvisningar och direktiv som UHÄ får.

Med utgångspunkt i uttalanden i 1980 års budgetproposition om resurs­förstärkning de kommande två åren till forskning och forskarutbildning föreslår UHÄ en uppräkning av högskoleanslagen för detta ändamål med ca 3 procent jämte kompensation för kostnadsutvecklingen. Förslagel innebär allmänna basresursförstärkningar och särskilda insatser inom vis­sa angelägna områden.

1 fråga om den grundläggande utbildningen har UHÄ tre olika budgetal­ternativ. Alternativ I är ell rent besparingsallernativ som innebär bespa­ringar med 50 milj. kr. eller ca 2 procent budgetåret 1981/82 och med sammanlagt 10 procent under en femårsperiod. Alternativ 2 ger möjlighet (ill reformer genom omprioriteringar. Alternativ 3, som UHÄ förordar, är ell tillväxtalternativ med en resursökning med ca I procent för budgetåret 1981/82 och ca 6 procent för hela den femåriga planeringsperioden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  351

För samtliga tre alternativ gäller atl uttalade prioriteringar har gjorts mellan olika anslag. Alternativ 2 innebär atl resurser föreslås minska för vissa utbildningssektorer och öka för andra. UHÄ framhåller atl förelig­gande anslagsframställning bör ses som ett första försök till en sammanhål­len sektorsövergripande resursplanering av den grundläggande högskole­utbildningen med differentierade prioriteringar.

Med högskolereformen genomfördes en anslagsomläggning som bl. a. innebar att medel för gemensamma ändamål såsom universitets- och hög­skoleförvaltningarna samt bibliotek fördes samman med anslagen till den egentliga utbildnings- och forskningsverksamheten. I diskussionen om högskolans anslagssystem ägnas de gemensamma ändamålen allt större intresse. UHÅ för sin del anser att det ännu är för tidigt all ompröva de principer som ligger lill grund för systemet men atl man bör diskutera systemets tillämpning. UHÄ framhåller all man på samtliga nivåer i bud­getprocessen skall kunna ge synpunkler på användningen av olika re­surser, även om de formella besluten fattas av högskolestyrelserna. UHÄ anser all det är naturligt och lämpligl alt statsmakterna i vissa fall gör uttalanden som rör bl. a. de gemensamma ändamålen, t. ex. ger uttryck för besparings- och ralionaliseringsförväntningar, och alt högskolestyrelserna beaktar dessa uttalanden i sina resursfördelningsbeslul.

UHÅ anser del rimligt att i fråga om allmän förvallningsverksamhet ställa samma krav på rationalisering på alla berörda myndigheter och att alltså kostnaderna för delta ändamål inom högskoleenheterna utvecklas på ungefär samma sätt som motsvarande kostnader hos myndigheter vars resursbehov för ändamålet prövas direkt av statsmaklerna. 1 enlighet härmed räknar UHÅ med vissa besparingar under sektors- och fakultets-anslagen som inte bör drabba den egentliga utbildnings- och forsknings­verksamheten.

UHÄ framhåller i delta sammanhang behovet av all statsmakterna upp­märksammar situationen för de bibliotek och museer, som inle är av intresse i första hand för forskningen och utbildningen inom en viss hög­skoleenhet utan måste ses i elt nationellt perspektiv.

UHÄ har erfarit all del finns brister på vissa håll när del gäller möjlighe­ten för personal och studerande samt olika organ inom högskoleenheterna all reellt påverka högskolestyrelsernas beslut rörande bl. a. avsällning av medel för gemensamma ändamål. UHÄ konstaterar att erfarenheterna inom åtskilliga enheter dock är goda i fråga om tillämpningen av del nya anslagssystemet i denna del.

Grundläggande utbildning

UHÄ tar upp vissa dimensioneringsfrågor och konstaterar all övergång­en till en totaldimensionering av högskolan tycks till stor del ha förlöpt relativt smidigt. Vissa problem har uppstått för vissa studerande enligt äldre studieordning. För utbildningslinjernas del konstateras alt hösten

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              352

1979 många studerande avvisades från ekonomlinjen, medan det fanns obesatta platser på denna linje i Umeå. Även på andra utbildningslinjer fanns hösten 1979 obesatta platser, men lill lägre antal än fidigare.

I fråga om samhällets behov av utbildad arbetskraft konstaterar UHÄ alt en fullständig anpassning till dessa inte är möjlig med nuvarande prognos-teknik.

Tillgängliga bedömningar pekar mol atl brislen under 1980-talel kan bli stor på olika slag av lärare och på viss vårdpersonal. Inom andra sektorer synes råda balans mellan tillgång och efterfrågan. Dock kan allvarliga brister uppslå på vissa specialistområden inom sektorn för utbildning för lekniska yrken och inom sektorn för utbildning för administrafiva, ekono­miska och sociala yrken. Utbudet inom den tekniska sektorn bör enligt UHÄ: s mening kompletteras med bl. a. nya yrkesinriktade linjer.

Kännedomen om individernas behov av högskoleutbildning är ofullstän­dig. Efterfrågan, mätt i antalet sökande, är ell dåligt mått på detla behov eftersom många antas avslå från alt söka p. g. a. avstånd till utbildningsort m. m. UHÄ framhåller därför värdet av de inventeringar av utbildningsbe­hoven som görs av regionstyrelserna.

Befolkningsstalistiken visar en ökning av ungdomar i åldern 18-24 år under första hälften av 1980-lalel. Ökningen uppgår till ca 10 procent mellan åren 1980 och 1986. Del är enligl UHÅ:s mening rimligt atl de ungdomar som tillhör berörda åldersklasser får ungefär samma chanser lill kvalificerad utbildning som ungdomar i andra åldersklasser. Resursför­stärkningar motsvarande dem som getts när denna grupp passerat grund­skola och gymnasieskola bör nu ges pä högskolenivå. Det bör enligl UHÄ: s mening bli möjligt genom en motsvarande minskning av resurserna för gymnasieskolan.

UHÄ berör vissa lokaliseringsfrågor och redovisar de svårigheier som inle minst i ett kärvt ekonomiskt läge uppslår ifråga om slörre regional spridning av högskoleutbildning och fortsatt salsning på utbyggnadsor­terna. UHÅ framhåller emellertid atl strävan efter all allmänt bredda rekryteringen till högskolan talar för att skillnaderna mellan högskolere­gionerna vad beträffar utbildningsutbudet i förhållande till befolkningens storlek bör minska.

Också när det gäller arbetsmarknadens efterfrågan på högskoleutbildade finns tendenser till obalans. De nyutbildade har blivit allt mer bundna lill utbildningsorten, vilket ökar kraven på atl så många utbildningar som möjligt skall finnas väl spridda i landet.

Hänsyn till övriga mål för planeringen av högskoleutbildningen gör alt det inte alllid är möjligt all lillgodose dessa krav. Den studerande måste ibland från början utgå från att han får söka arbete på annan ort än utbildningsorten. Det kan gälla riksunika utbildningar där den studerande får söka sig till storstadsområdena för sin utbildning. I andra fall kan behovet av rimliga dimensioneringslal för utbildningar på orter utanför

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  353

universitetsorterna kräva en slörre dimensionering än vad som enbart svarar mot en lokal rekrytering. För etl effektivt utnyttjande av resurserna krävs då atl en del studerande från storstadsområdena studerar vid hög­skoleenheter i andra delar av landet. För atl hindra en för stor koncentra­tion av högskoleutbildning till de fyra stora universitetsorterna bör man enligl UHÅ: s mening kunna förlägga riksunika utbildningar även till andra orter.

Nya vägar bör enligl UHÄ: s mening prövas för all öka flexibiliteten i utbildningsutbudet.

UHÅ föreslår en smidigare ordning för dimensionering och lokalisering av de yrkestekniska linjerna, som innebär dels att flera sådana linjer ges en gemensam planeringsram, varvid inte alla linjer förutsätts anordnas varje år, dels att förläggningen av en viss linje växlar över liden. Fördelningen av den givna lotala planeringsramen mellan olika linjer inom yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH-linjer) och av linjeutbudet mellan olika orter bör enligl UHÅ: s mening göras inom ramen för det reguljära planeringsarbetet i samverkan mellan berörda högskoleenheter, regionstyrelser och UHÅ.

UHÄ anser all del är angeläget att man prövar olika former för att öka spridningen av vissa typer av högskoleutbildning ulan all den permanenta organisationen byggs ut. Det bör ske inom ramen för regionstyrelsernas samordnande planering. Enligl samma ordning som gäller för förläggning till annan ort av enstaka kurs bör regionstyrelsens medgivande krävas för all en del av en linje eller ell visst anlal platser på en linje tillfälligt förläggs lill annan ort. UHÄ föreslår all statsmakterna godkänner att denna ordning lillämpas utan hinder av riksdagens beslut om dimensionering och lokalise­ring av allmänna utbildningslinjer.

UHÄ diskuterar vissa problem som gäller beskrivningen av effektivitet, produktivitet och kvalitet i utbildningen och antyder en väg för alt ge struktur ål en fortsalt diskussion.

Enligt UHÄ: s mening är det i rådande trängda resurslägeangeläget att pröva alla möjligheler till effektivitelsfrämjande åtgärder. Möjligheter lill effektivitetsförbätlringar och problem i samband med rationaliseringar är enligt UHÄ frågor som högskolemyndigheterna bör utväxla signaler om i budgetdialogen. Om debatten förs vidare och distinktionen i de använda begreppen kan göras klarare kommer denna dialog att befrämjas, UHÅ avser all inom ramen för verksamhelsvärderingsprojektet och per capita­projektet ta upp en mera ingående diskussion i dessa frågor.

UHÅ framhåller att systematisk kostnadsanalys är en oavvislig förut­sättning för insiktsfulla ralionaliseringsbeslut. Det behövs bl.a. en kost­nadsanalys som är inriktad mol de olika utbildningsprogrammen. 1 många planeringssituationer är det nödvändigl atl ha tillgång lill kostnadsinforma­tion som går djupare än den man får genom del statliga redovisningssystem som högskoleenheterna är anslutna till. Resultaten från en kostnadsanalys är ett nödvändigt informationsunderiag inför beslut av olika slag, i.ex. dä 23    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              354

resurser skall fördelas eller omfördelas mellan utbildningar eller inför valet mellan olika planeringsalternaliv.

Kostnadsanalys kommer enligt UHÄ: s mening främsl alt vara etl viktigt instrument för den lokala utbildningsplaneringen. Den bör emellertid ock­så föra vidare information för ställningstaganden på olika nivåer.

UHÅ redogör för det s. k. per capita-projektet, genom vilket man bl. a. vill ta fram etl faktaunderlag som belyser kostnaderna för olika utbildning­ar, kostnadsskillnader mellan utbildningar och kostnadsändringar i sam­band med att planeringsramen för en utbildning ändras. 1 projektet har man ulöver kostnaderna studerat undervisningsintensiteten och lärartätheten inom olika linjer.

UHÅ framhåller atl enbart per capita-kostnaden inle är tillräcklig infor­mation för beslut. För en samlad bedömning krävs uppgifter både om kostnaderna, om utbildningsprocessen och om ulbildningsresuliaten. Kostnadsanalys bör vara en fortlöpande process inom alla utbildningar.

UHÅ framhåller studie- och yrkesorienteringens (syo) allt större bety­delse bl. a. på grund av all nya grupper fått tillträde lill högskolan och alt mera av bedömningar samtidigt lämnas åt den enskilde, exempelvis huru­vida hans förkunskaper är tillräckliga. En felaktig uppfattning om de krav utbildningssystemet ställer kan resultera i att ett urval sker under utbild­ningens gång i stället för vid inträdet i ulbildningen. Ulöver negativa följder för den enskilde har del för högskolan följden alt kostnaderna per utnyttjad årssludieplals blir avsevärt högre.

Högskolans syo-resurser måste till betydande del tas i anspråk för plane­ring och genomförande av information åt utbildningssökande. En annan viktig angelägenhet för sludievägledare m.fl, är att ge information och vägledning exempelvis vid val av allernaliva utbildningsvägar, byle av studieinriktning, utträde på arbetsmarknaden m. m. Det är viktigt alt ut­veckla kanaler för alt föra vidare studievägledarnas kunskap och erfaren­het inle bara inom institutionerna utan också lill bl. a. linjenämnder och exempelvis centrala arbetsgrupper som följer upp olika utbildningar.

Beslut om resurser för syo-ändamål ligger på lokal nivå. UHÅ anser för sin del alt det finns anledning atl ägna högskolans studie- och yrkesoriente­ring elt ökal intresse i ell läge då kraven på elt effektivt utnyttjande av den befintliga organisationen ökar.

UHÅ lar upp frågan om former för mer radikala besparingar och anger följande åtgärder som möjliga i fråga om grundläggande utbildning:

#    avskaffande av linjevarianter eller möjligen t. o. m. en linje

#    kraftiga nedskärningar av antalet årsstudieplalser inom en linje på orter
där linjen har stor kapacitet

#    koncentration av linjer eller linjevarianler till färre orter.

UHÅ är, framför allt av psykologiska skäl, inle berett att sälta igång mera omfattande utredningsarbete som syftar till sådana förändringar som nämnts här ulan all statsmakterna ullalat att ålgärder av denna typ över

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              355

huvud taget skall genomföras och i så fall i vilken omfattning. Enligt UHÄ: s mening måsle budgetdialogen utvecklas för att möjliggöra övervä­ganden om ingrepp av delta slag. UHÄ förordar alt följande procedur tillämpas. UHÄ överväger i sin anslagsframställning förslag från i.ex. regionstyrelserna om nedläggning eller koncentration av viss utbildning och utpekar dessutom - med utgångspunkt i överväganden på riksnivå -utbildningsområden där I.ex. arbelsmarknadsskäl gör nedläggningar möj­liga eller där koncentrationer ger ett rimligt ekonomiskt utbyte. Statsmak­terna bör inom ramen för budgetdialogen la ställning lill vilka förslag som bedöms som nödvändiga och möjliga att genomföra. UHÄ och högsko­leenheterna kan därefter i detalj utreda förutsättningarna för att de erfor­derliga besparingarna skall kunna uppnås och föreslå ålgärder för att lösa problem som kan uppstå i sammanhanget.

Som en illustration till del förda resonemanget pekar UHÄ på följande områden som närmasl akluella för en mera noggrann genomlysning.

•    Indragning på vissa orter av linjer inom det lekniska området eller av inriktningar av sådana linjer (inkl. YTH) budgetåren 1982/83-1985/86.

•    Förändring av specialpedagogisk utbildning av lärare innebärande bl. a. stor minskning av antalet årsstudieplalser inom gren I av speciallärarlin­jen.

#  Avveckling av finansieringen via högskoleanslag av fortbildningen av
journalister i Kalmar budgetåret 1982/83.

#  Koncentration av musikdramatiska linjen till en ort budgetåret 1983/84.

Forskning och forskarutbildning

UHÄ betonar högskolans cenirala roll i forskningssystemet. Om hög­skolan skall kunna utveckla en bred bas för kunskapsuppbyggnad krävs en mer långsiktig och samordnande planering och balans mellan högskolans resurser för olika uppgifter. Alt ramar för ökning av forskningsanslagen nu angetts för en treårsperiod är ett betydelsefullt led i utvecklingen av en långsiktig forskningsplanering. UHÄ avser atl i nästa års anslagsfram­ställning lägga fram underlag för och förslag om en ny flerårsram för forskning och forskarutbildning inom högskolan.

UHÅ framhåller atl universitet och högskolor i flertalet OECD-länder liksom i Sverige engagerats starkt i seklorsforskning under senare år. Mol den bakgrunden betonas behovet av en forskningspolitik som stöder den långsiktiga kunskapsgenereringen även i tider av ekonomisk åtstramning.

UHÅ erinrar om regeringens olika initiativ lill ett omfattande utred­nings- och översynsarbete rörande forskning och forskarutbildning samt redovisar pågående planeringsarbete inom UHÅ. Genom ändrade anvis­ningar för fakultets/sektionsnämndernas anslagsframställning har UHÅ velat få fram redovisning av profiler, planerad utveckling och viktigare sektorsforskningsområden saml svårigheier som finns när det gäller att rekrytera forskare.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              356

Etl sådanl underlag anser UHÅ nödvändigl för alt man centralt skall kunna göra prioriteringar och utveckla ett samspel med forskningsråd och sektoriella organ i samordningen mellan allmänt kunskapsutvecklande och tillämpad forskning.

Etl samarbete också med andra intressenter i forskning och forskarut­bildning är angelägel för UHÅ. Inom UHÅ har upprättals ett sekretariat för övergripande långsiktig planering, avsett bl. a. att underlätta kontakt och samordning med andra myndigheter och organ när det gäller forsk­ningsplanering. Vidare stöder UHÄ olika projekt som ger underlag för bl. a. långsiktig planering av forskning och forskarutbildning.

Med hänsyn lill statsmakternas krav på ökad långsiktighet i planeringen av forskning och forskarutbildning redovisar UHÅ ganska utförligt de lokala högskolemyndigheternas långsikliga planeringsarbete och de därpå grundade bedömningarna. Därvid aktualiserar UHÄ viktiga avvägnings­frågor vid planeringen av forskning och forskarutbildning, i.ex. innebör­den av profilering och sådana som gäller de olika målen för högskole­forskning och balansen mellan dem.

UHÅ berör den forskningsorganisatoriska utvecklingen och framhåller alt ämbetsverket har tagit initiativ till en kartläggning av befintliga forsk­ningsinstitut och centrumbildningar för atl få en samlad överblick av verksamheten och för all kunna identifiera problem av organisatorisk och finansiell karaktär. De lokala högskolemyndigheterna för fram en rad förslag om nya centrumbildningar och andra tvärvetenskapliga forsknings­insatser. Särskilt inom humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulte­terna synes man ha behov av att skapa bryggor för forskningssamarbete mellan olika ämnen.

Som den mest omfattande insatsen inom tvärvetenskaplig forskning anger UHÄ temaforskningen i Linköping. UHÅ föreslår en fortsall ul­byggnad av denna.

Några områden av tvärvetenskaplig karaktär har särskilt betonats i årets anslagsframställning. Del gäller jämslälldhetsforskning. omvårdnads­forskning, "forskning om forskning" samt den forskning som bedrivs vid centrum för tvärvetenskap i Göteborg.

1 en skiss lill flerårsplan framhåller UHÅ atl underlaget från fakultets­nämnderna inte medger att något fullständigt flerårsprogram för högsko­lans forskning och forskarutbildning läggs fram nu. Materialet ger emeller­tid i många fall underlag för skisser till långtidsplaner samt möjlighet atl ange behov av yllerligare ulredningar. överväganden eller preciseringar.

På två punkter kan redan nu ett flerårsprogram för alla områden av högskolans forskning och forskarutbildning presenteras. Del gäller dels basresurser, dels resurser för atl förbättra förhållandena i forskarutbild­ningen. Båda målen är högt prioriterade inom alla fakulteter.

UHÅ föreslår på grundval av fakultetsnämndernas förslag riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av forskning och forskarutbildning inom odon­tologisk, medicinsk, teknisk och matemalisk-nalurvetenskaplig fakultet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              357

Grunden för de ramar som UHÅ nu föreslår under de olika fakultelsan-slagen för budgetåret 1981/82 och i långtidsbedömningen är dels statsmak­ternas prioritering av leknisk och naturvetenskaplig forskning, dels be­dömningar atl en förhållandevis stor ram behövs för humanistisk och teologisk forskning, som i stor utsträckning är hänvisad till en finansiering från fakulletsanslagen.

I det fortsatta planeringsarbetet måsle utgångspunkten enligt UHÅ:s mening vara de olika fakultelsnämndernas egen långsikliga planering. Pro­fileringsdiskussionen måste föras vidare och utvecklas. Långsiklighelen i nämndernas planering får sitt fulla värde först om UHÄ och statsmakterna ger till känna sina reaktioner på redovisade planer.

UHÅ anser att arbelel med långsiktig forskningsplanering har kommit så långl på lokal nivå att högskolemyndigheterna till nästa år bör kunna lämna underlag för utvecklingsplaner inom samtliga fakulteter samt för teman och tvärvetenskapliga aktiviteter, där också profilering är aktuell. Detta bör sedan efter kontakt med sektorsorganen vägas samman till ett förslag om en samlad långsiktig plan och ny flerårsplan för högskolans forskning och forskarutbildning, som i sin lur kan ingå i underlaget för regeringens till våren 1982 planerade forskningspolitiska proposition.

I fråga om forskarutbildningen erinrar UHÄ om att dess volym inte direkt regleras genom beslut av statsmakterna men ändå påverkas av resurstilldelningen till olika forskningsområden. 1 allmänhet torde det vara ändamålsenligt att prioriteringar av olika forskningsområden inverkar på forskarutbildningens inriktning och omfattning. UHÅ noterar emellertid att det inte finns något direkt samband mellan akluella behov av sektorsan-knuten FoU och behov av forskarutbildning inom samma område. Likaså är FoU-verksamhelen utanför högskolan inle tillförsäkrad någon automa­tisk ålerväxt av forskare, eftersom man sekloriellt inte har ansvar för forskarutbildning. Vid utveckling av metoder för dimensionering av fors­karutbildningen måste dessa problem uppmärksammas.

Högskolans forskarutbildning skall förse även andra verksamheter än forskning med arbetskraft med särskild kompetens. Enligt UHÅ: s uppfatt­ning är en ökad tillgång till forskarutbildad personal inom utbildningsvä­sendet samt inom förvaltning, företag och organisationer av avgörande betydelse för alt samhällets satsningar på forskning skall kunna föras ut i praktisk tillämpning och påverka den sociala och kulturella utvecklingen.

UHÅ redovisar ell material rörande rekryteringen lill forskarutbildning­en och forskarkarriären under perioden 1970-1978 för samtliga fakulteter. Äv detta framgår att antalet nybörjare per år i forskarutbildningen har sjunkit under den aktuella perioden. Läsåret 1972/73 påbörjade 2 281 per­soner forskarutbildning medan antalet nybörjare 1978/79 var 2014. Ten­densen lill en sjunkande rekrytering var mest uttalad inom humanistisk och matemalisk-nalurvetenskaplig fakultet. Inom medicinsk och teknisk fakul­tet finner man ingen klar trend.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              358

Antalet avlagda forskarexamina ökade starkt under senare delen av 1960-lalet men har efter 1970 åter sjunkit. Antalet examinerade i forskarut­bildningen under de senaste åren har legat stilla på samma nivå som läsåret 1965/66. Vid en jämförelse i etl längre tidsperspektiv kan noteras att endast medicinsk fakultet hade större examination i forskarutbildningen vid slutet av 1970-talet än vid mitten av 1960-talet.

Av materialet framgår däremot att antalet närvarande i forskarutbild­ningen har ökat starkt inom samtliga fakulteter sedan år 1960. 1 en hypote­tisk situation där antagningen är oförändrad år från år och inga studieav­brott förekommer skulle, om normalstudietiden iakttogs, 25 procent av antalet studerande avlägga doktorsexamen varje läsår. De senaste årens examination ligger för samtliga fakulteter avsevärt, under denna nivå och för några fakulteter på endast tiondelen härav.

UHÅ framhåller att redovisningen bör betraktas endast som ett försök att preliminärt och i mycket slora drag belysa hur examinationen i forskar­utbildningen har utvecklats. Fortsatta undersökningar av de förhållanden som har belysts framslår som angelägna.

Fakulietsnämnderna har haft att särskilt belysa rekryteringen till fors­karutbildningen. 1 stort tycks fakulietsnämnderna inte bedöma rekryte­ringen till forskarutbildningen som något problem. En fråga som ägnas stor uppmärksamhet i nämndernas framställningar är däremot de studerandes låga aklivitetsgrad och den dåliga genomströmningen i forskarutbildning­en. Detta problem framhålls särskilt av fakulietsnämnderna inom de hu­manistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Flera av nämnderna på­pekar behovet av ökat ekonomiskt stöd liksom behov av ökade resurser för handledning. Från flera håll uttalas alt forskarutbildningens låga merit-varde och svaga integrering i samhället är kärnan i utbildningens nuvaran­de problem. Inom teknisk fakultet framstår behovet av någon form av etappavgång som stort.

UHÄ har uppfattningen att bristen i effektivitet för närvarande utgör huvudproblemet i forskarutbildningen. Åtgärder för atl förbättra genom­strömningen i forskarutbildningen är nödvändiga, i första hand i fråga om humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. UHÄ framhåller alt en utveckling där man inom i stort sett oförändrade resursramar skall lillgodo­se behovel av handledning och ekonomiskt slöd hos ett växande antal studerande innebär allvarliga risker för all effektiviteten i forskarutbild­ningen sjunker ytterligare. 1 första hand måste antagningen av studerande begränsas så all resurserna inte tunnas ut. För dem som redan finns i ulbildningen krävs ökad handledning och fler utbildningsbidrag.

UHÄ redogör för sitt fortsatta arbete med forskarutbildningsfrågor, bl. a. i fråga om statistikproduktion, metodik för dimensionering av fors­karutbildningen och etappavgångar inom forskarutbildningen. UHÅ fram­håller också behovet av utvecklingsarbete på basnivå för all forskarutbild­ningen skall bli mer effektiv. UHÄ förutsätter att fakultetsnämnderna ägnar dessa frågor stor uppmärksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              359

Konstnärligt utvecklingsarbete

Utgångspunkt för UHÅ: s arbete med atl utforma riktlinjer för det konst­närliga utvecklingsarbetet inom högskolan har varit atl detla skall ha en ställning i förhållande till de konstnärliga högskoleutbildningarna motsva­rande den som forskning har för andra grundläggande utbildningar. Med konstnärligt utvecklingsarbete avses konstnärligt arbete med experimen­tell inriktning eller med syfte att utveckla eller förnya de konstnärliga formerna eller uttrycksmedlen. Det är den konstnärliga funktionen, inte den vetenskapliga, som står i centrum.

Konstnärligt utvecklingsarbete bör i princip bedrivas på samma villkor som forskning. Adekvata resurser för det konstnärliga utvecklingsarbetet är enligt UHÅ: s mening en nödvändig förutsättning för atl den konstnär­liga högskoleutbildningen skall hävda sig i ell internationellt sammanhang och på längre sikl kunna vidmakthålla sin kvalitet.

På arbelel bör ställas kvalitetskrav men inle särskilda krav på metod eller arbetssätt. Som kriterier för kvalitet bör användas de som förekom­mer inom resp. konslområde. Dessa kriterier bör även vara utslagsgivande vid tillsättning av tjänster med vilka kan vara förenat konstnärligt utveck­lingsarbete. Konstnärlig skicklighet bör kunna dokumenteras genom själva den konstnärliga produkten. Det enda krav som bör ställas är alt när del gäller arbete som utförs inom högskolan även den konstnärliga processen och del konstnärliga målet skall dokumenteras. Från anslaget Forsknings­anknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt ut­vecklingsarbete har enligl UHÄ:s beräkning anvisats 2250000 kr. för konstnärligt utvecklingsarbete. UHÄ avser all inrikta del fortsatta planer­ingsarbetet på atl ett särskilt anslag för konstnärligt utvecklingsarbete skall finnas fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Internationalisering av högskoleutbildningen

I del handlingsprogram för internationalisering av högskoleutbildningen som dåvarande UKÄ presenterade år 1974, redovisades målen i tre steg: altitydmål, kunskapsmål och färdighelsmål. Medlen, del mer konkreta femåriga programmet, inriktades mol tre områden: grundutbildningens innehåll, fackspråklig utbildning samt inlernationellt utbyte. Särskilda me­del har anvisats för de båda sistnämnda ändamålen. UHÅ har under år 1979 kartlagt användningen av dessa medel och analyserat problem och svårigheter i arbetet. Resultatet redovisas i UHÄ-rapport 1980: 7. Rappor­ten visar bl. a. följande.

#    De särskilda medlen för utbytesverksamhet har möjliggjort en betydan­
de omfattning av dels studieresor för studerande och lärare, dels för­
läggning av undervisningsblock till utlandel. 1 begränsad mån har med­
len använts för alt bjuda in gästföreläsare.

#    Någon långsiktig planering av användningen har med något undantag
inte skett. För planering och uppföljning av inlernationaliseringsprojekt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              360

har endast i några fall särskilda medel avsatts. Något väsentligt utbyte

av erfarenheter högskoleenheterna emellan har inle skett.

UHÅ: s samlade intryck är atl inlernationaliseringsmålen inte fått något egentligt genomslag i utbildningen. 1 del fortsatta arbetet måsle man bl. a. försöka lösa vissa målkonflikter. UHÅ redovisar huvuddragen i elt revide­rat handlingsprogram och förslag om utökade resurser för inlernationali-seringsarbelel.

UHÄ anger vissa delmål i det fortsatta internationaliseringsarbetet bl. a.

atl ge etl globall perspektiv — i motsats till etnocenlriskl - både kun­skaps- och attilydmässigt,

yrkesulbildningsmål som motiverar yrkesförberedande inslag med in­riktning dels på utlandstjänstgöring, dels yrkesutövning i Sverige där om­fattande kontakt med olika invandrargrupper förekommer och inom före­tag med internationella kontakter.

Enligl UHÄ: s uppfattning krävs i det fortsatta arbelel en förstärkning av inlernalionaliseringsinslagen i ulbildningen. Kurslitteratur på främmande språk bör förekomma i högskolans utbildning på alla nivåer. Utveckling av avtal med utländska universitet, ökning av antalet studieresor utomlands och av u-landspraklik liksom ökade kontakter mellan utländska lärare och studerande vid svenska högskoleenheter anges som andra vikliga medel att främja internationaliseringen. Vidare bör man lägga vikt vid spridning av erfarenheler och utbyte av information i anslutning till internationalise­ringsarbetet.

UHÄ bedömer del som nödvändigt alt de särskilda medlen för interna­tionalisering bibehålls under ylterligare några budgetår. På sikl bör de emellertid kunna avvecklas och gå upp i de reguljära anslagen. UHÄ förordar vidare atl användningen av dessa medel vidgas lill all också omfatta stöd till utvecklingsarbete avseende internationalisering av utbild­ningens innehåll.

Jämställdhetsfrågor

UHÄ redovisar det arbete som UHÄ:s arbetsgrupp för jämställdhets­forskning har utfört och slutredovisal i UHÄ-rapport 1979:16.

Gruppen har behandlat terminologin för området och belyst förhållandel mellan jämslälldhetsforskning och kvinnoforskning. Man har valt alt an­vända begreppet jämslälldhetsforskning som ett samlingsbegrepp, inom vilket kvinnoforskningen utgör en central del.

Man diskuterar vidare yttre och inre jämställdhet. Yttre jämställdhet definieras som lika villkor för och en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga forskare. Inre jämställdhet innebär enligt gruppen alt man erkän­ner att skilda manliga och kvinnliga referensramar påverkar valet av forskningsobjekt och metod och att man försöker komplettera med en systematisk forskning ur ett kvinnligt perspektiv.

Angelägna forskningsområden genomgås och förslag lämnas till ålgärder

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              361

som främjar jämslälldhetsforskningen och skapar bättre balans mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning.

UHÅ redovisar en i huvudsak positiv remissopinion. Avvikande mening har framförts framförallt belräffande några av förslagen lill åtgärder, t. ex. förslaget om elt centralt sekretariat för jämslälldhetsforskning och försla­gel om kvotering av utbildningsbidragen för doktorander.

Mot bakgrund av rapporten och remissbehandlingen av den för UHÄ fram vissa förslag om en förstärkning av jämslälldhetsforskningen. UHÅ fortsätter i övrigt sin beredning av arbetsgruppens förslag.

Högskolans personal

UHÅ framhåller alt kravet på effektivt utnyttjande av tillgängliga re­surser inom högskolan medför atl allt större vikl läggs vid personalfunk­tionen. Begreppet effektivitet har i samband med lagsliflning och avtal på det arbelsrättsliga området vidgats till atl omfatta även hur myndigheten lar lill vara personalens behov av arbetstillfredsställelse, god arbetsmiljö, anställningstrygghet och möjligheter till medbestämmande och personlig utveckling. Förändringarna på arbetslivets område har medfört alt perso­nalfunktionen har fått en vidare innebörd. En klar fördelning av ansvaret för dess olika delar är därför nödvändig.

Flera högskoleenheter ger personalfrågorna en framskjuten plats i sina anslagsframställningar. Konkreta förslag till förbättringar av delar av per­sonalfunktionen framförs också.

UHÅ vill för sin del framhålla vikten av atl man på alla håll inom enheterna ger hög prioritet åt insatser på del personalpolitiska och perso­naladministrativa området. De speciella förhållandena inom högskolan får inle innebära alt man avslår från insatser som gör också lärare och forska­re inom högskolan bällre rustade att möta krav som kan komma alt ställas i samband med omprioritering och förnyelse.

UHÄ framhåller vidare att det, för att negativa konsekvenser av varia­tioner i omfattningen av den externa forskningen vid olika institutioner så långt möjligt skall kunna undvikas, är nödvändigt med en personalplane­ring över institutionsgränserna.

När det gäller gemensamma ändamål vid högskoleenheterna prioriterar UHÄ en förstärkning av personalfunktionen högst vid sidan av vissa biblioleksändamål.

Lokal- och utrustningsfrågor

Nuvarande ordning för planering av lokaler och utrustning för högsko­leenheterna innebär alt det grundläggande planeringsansvaret ligger pä högskoleenheterna. Lokal- och utruslningsplanering är pä alla nivåer knu­ten till planering av verksamheten inom högskolan.

Högskoleenheterna har redovisat planer för lokal- och utrustningsbeho­ven för de närmaste fem åren. Dessa planeringsredovisningar ger enligt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              362

UHÅ:s mening en god bild av lokalsitulationen vid högskoleenheterna, även om brister i redovisningarna kan påvisas.

UHÅ redovisar de principer som har tillämpats vid bearbetningen av planeringsredovisningarna.

Vid angelägenhetsgraderingen har UHÄ i huvudsak följt högskoleenhe­ternas prioriteringar. Avsteg betingas främst av riksjämförelser avseende lokalsituationen inom skilda delar av UHÅ: s ansvarsområde.

UHÅ framhåller att utrymmet för nya byggnadsobjekt är synnerligen begränsat. Vid en låg investeringsnivå tenderar antalet objekt som huvud­sakligen syftar till alt undanröja brister i arbetsmiljön att öka. Della anser UHÄ i och för sig rimligt, men enligl UHÄ:s uppfattning måste visst investeringsutrymme reserveras också för objekt som möjliggör förnyelse av utbildningen och forskningen.

Mol bakgrund av den tecknade situationen måste lokalplaneringen inom högskolan i första hand inriktas på åtgärder som ökar möjligheten att utnyttja redan disponerade lokaler. Möjligheter lill etapplösningar för många större objekt måste noga undersökas.

Medel för ersättningsanskaffning av utrustning vid högskoleenheterna ställs till förfogande genom den i ulruslningsplanen uppförda kostnadsra­men Till universitets- och högskoleämbetets disposition (UHÅ-ramen). Innevarande budgetår uppgår ramen lill 70 milj. kr.

UHÅ-ramens huvudsakliga användningsområde är planmässig ersätt­ningsanskaffning av försliten, omodern eller eljest olämplig utrustning. Ramen används också bl. a. för utrustning i samband med nytillskott eller förändringar i utbildningsutbudet liksom vid tillskott lill eller förändringar i den fasla forskningsorganisationen. Fr.o.m. innevarande budgetär gäller dessutom att UHÄ efter samråd med ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar ramen också för anskaffning av utrust­ning i samband med om- och nybyggnadsobjekl m. m. i de fall utrustnings-kostnaden inte överstiger 4 milj. kr.

Högskoleenheterna har redovisat prioriterade behov av ersättningsan­skaffning m. m. av utrustning lill ett belopp av ca 175 milj. kr. för budget­året 1981/82.

UHÅ framhåller alt en betydande del av utrustningen inom högskolan nu är äldre än 10 år. Detta hämmar högskolans verksamhet. Befintlig utrustning har ofta blivit omodern pä några få år, varigenom nya betydande utrustningsbehov har uppstått, i.ex. inom dataområdet.

Med en beräknad avskrivningstid om 10 år räknat på löpande anskaff­ningskostnader krävs en ram för enbart ersättningsanskaffning på 92 milj. kr. i 1980 års prisläge.

UHÅ föreslår i samråd med UUH alt för budgetåret 1981/82 UHÅ-ramen förs upp med 100 milj.kr. Ramens utveckling redovisas i följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  363

UHÅ-ramen budgetåren 1981/82-1985/86 (milj.kr.)

 

Budgetåret

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Ökning Ram

+ 30 100

+ 17 117

+ 17 134

+ 18 1-S2

±0 152

Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för högsko­lan

Ulredningen har med skrivelse den 18 september 1979 avlämnat betän­kandet (SOU 1979:80) Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högsko­lan.

Utredningen

I del följande redovisas huvuddragen av utredningens resonemang och förslag.

Utredningens uppdrag avser behovel av statistiskt underlag för belys­ning och bedömning av frågor som rör sambandet mellan utbildning och arbetsliv.

Kvantitativt sådant material i form av statistik och prognoser finner sin största användning som underlag för beslut om olika utbildningars dimen­sionering. I enlighet med 1975 och 1977 års riksdagsbeslut är emellertid hänsyn till arbetsmarknadens behov endast en av de faktorer som skall ligga till grund för högskoleplaneringen. Kvantitativa frågor har dessulom nära samband med kvalitativa. 1 kapitel 2 diskuteras och avgränsas mot denna bakgrund utredningens uppdrag i relation till högskoleplaneringen i dess helhet.

Utbildningsplanering omfatlar inte enbart samhällets planering ulan ock­så den enskildes studie- och yrkesval. Även för den enskilde är arbets­marknadsbedömningar endast en av de faktorer som ligger lill grund för dessa val.

Prognoser är en viklig del av underlaget för samhällets långsikliga utbild­ningsplanering. I kapitel 2 formuleras som allmänna krav på prognosmate­rial alt de skall kunna ge underlag för och valfrihet att fatta olika beslut, att de skall baseras på öppet redovisade förutsättningar och att de skall kunna användas av alla av planeringen berörda parter. Utredningen konstaterar emellertid också all del ställs delvis andra krav pä de prognoser som huvudsakligen skall utgöra underlag för samhällets utbildningsplanering än på dem som riktar sig till den enskilde.

I kapitel 3 diskuteras kortfattat svårigheterna alt bedöma framtiden med hänsyn till bl. a. den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Utredningen konstaterar därvid atl det med hänsyn till osäkerheten om denna utveck­ling finns en rad länkbara alternativ för hur näringsgrens- och yrkesstruk­turen kommer all utvecklas och att osäkerheten om hur nyrekryteringsbe-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              364

hovet av olika utbildningsgrupper kommer alt utvecklas därigenom blir mycket stor. Den långsikliga utbildningsplaneringen måste därför till stor del grundas pä allmänna bedömningar av kvalitativ art.

Utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste årtiondena redovisas kort­fattat i kapitel 4.

Med dessa kapitel som allmän bakgrund redovisas i kapitel 5 en genom­gång av hur dels den högre ulbildningen i sin helhet, dels vissa enskilda utbildningar har planerats och dimensionerats. Flertalet exempel avser planeringen de senaste två årtiondena. Syftet är atl redovisa vilka kvantita­tiva underlag man haft för olika dimensioneringsförslag, hur dessa under­lag har använts och hur olika beslut har motiverats. De slutsatser som dras av exemplen i kapitel 5 ligger sedan lill grund för de överväganden som redovisas i kapitel 8 rörande behovet av prognoser, sällel alt använda prognoser som planerings- och beslutsunderlag samt hur prognoserna bör göras och presenteras.

I kapitel 6 redovisas allmänna synpunkter på förutsättningarna för alt göra och använda prognoser såväl i samhällsplaneringen i stort som i utbildningsplaneringen.

Många känner tveksamhet inför prognoser som planerings- och besluts­underlag med hänsyn till svårigheterna atl förutse samhällsutvecklingen och osäkerheten i prognosberäkningar. Att olika former av kvantitalivt material ändå behövs beror bl. a. på att det är lättare att i en kvantitativ prognos än i andra former av underlag öppet redovisa de förutsättningar bedömningarna bygger på, all prognoserna kan öka insikten i hur olika delar av samhället hänger samman och vad som påverkar vad i utveckling­en saml all de kan göra del möjligt alt överblicka mera långsikliga konse­kvenser av olika länkbara handlingsalternativ.

I kapitel 6 diskuteras även möjlighelerna alt vid sidan av prognoser avseende hela arbetsmarknaden göra prognoser för enskilda utbildningar och yrken. Därvid redovisas några av de svårigheter som är förknippade med dylika prognoser, t. ex. svårigheten all bedöma utvecklingen inom ett yrke (en näringsgren) isolerad från utvecklingen inom övriga yrken (när­ingsgrenar) och de svårigheter som uppslår lill följd av att många utbild­ningar är sinsemellan utbytbara.

Läget i fråga om del statistiska underlaget för prognoser och för annan planering med hänsyn lill arbetsmarknaden redovisas i kapitel 7. Det statistiska underlaget utgörs främst av sysselsättningsstatistik. Större de­len av den befinlliga sysselsättningsstalistiken redovisar emellertid yrkes­strukturen på sätt som saknar direkt anknytning till utbildningsstrukturen. Sambandet mellan yrke och utbildning är även svårt atl belysa till följd av att de flesta material saknar utbildningsuppgifter eller har bristfälliga så­dana och att statistikmaterial för olika samhällssektorer inle är jämförbara med varandra och i flera fall inle medger en enkel beskrivning av yrkes­strukturen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              365

1 anslutning till redovisningen av vilken statistik som finns diskuteras även vilka statistiska uppgifter som behövs som underlag för prognosverk-samhelen.

Överväganden och slulsalser redovisas i kapitel 8. Förslagen samman­fattas i det följande.

1.         Verksamheten med heltäckande prognoser bör fortsätta och vidare­utvecklas i första hand mot att omfatta alternativa beräkningar.

2.    Studie- och yrkesvägledningens och den enskildes behov av informa­tionsunderiag bör beaktas genom ökad satsning på prognoser för skilda utbildnings- och yrkesgrupper.

3.    Resurser bör satsas på allmänna framtidsstudier och särskilda under­sökningar vid sidan av den renodlade prognosverksamhelen.

4.    Prognosberäkningar bör normalt

 

-    ha formen av konsekvensberäkningar med flera allernaliv saml käns­lighetsanalyser av olika centrala anlaganden.

-    ha tillräckligt lång tidshorisont för att kunna utgöra underlag för beslut som inle kan få konsekvenser förrän efter ell anlal år.

-    kompletteras med kvalitativa bedömningar och diskussioner i kvalita­tiva termer,

-    diskutera innebörden i den osäkerhet som vidlåder beräkningarna och vad denna osäkerhet innebär för möjligheterna att använda prognosen,

-    specificera förutsättningar och anlaganden dels för prognosen i sig, dels jämfört med andra prognosmalerial som avser samma område.

 

5.    I fråga om prognoser för yrken med särskilda behörighetskrav bör redovisningen ta sikte på alt för en följd av år diskutera bl.a. den lotala lillgången på och behovet av berörd utbildningsgrupp saml den relativa bristen eller överskottet och inte som nu utbildningsbehov för balans etl visst eller vissa år.

6.    Arbetsmarknadsverket bör beredas representation i UHÅ: s styrelse. Regionalt och lokall förutsätts berörda myndigheter pröva frågan om ett mer organiserat samarbete.

7.    Prognosberedningen, som innehåller representanter för viktiga kon­sumentintressen och är ell rådgivande organ lill SCB:s prognosinstitul, bör få en på lämpligt sätt förstärkt ställning. Till varje större projekt bör prognosinstilulel dessutom knyta tillfälliga referensgrupper med represen­tanter för de tyngre användarintressena.

8.    SCB: s nuvarande uppföljningsundersökningar bör ses över i syfte alt de på sikt skall ge ell samordnat uppföljningsprogram.

Uppföljningslidpunklerna bör samordnas och uppföljningar göras vid flera tillfällen, I.ex. elt och tre år efter avslutade studier. På sikt är det önskvärt med en samordning så all hela utflödet följs upp samma år och inle som nu en grupp etl år och en annan grupp ett annat år. Tills vidare bör strävan vara alt hela utflödet följs upp någon gång under en treårsperiod.

Vid sidan av della bör undersökningar göras vid varierande uppfölj-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              366

ningslidpunkter av för tillfället intressanta grupper så att den mer kortsik-liga planeringens krav på flexibilitet kan tillgodoses.

De mest angelägna förändringarna är att uppföljningsundersökningarna på högskoleområdet vidgas lill alt omfalla alla allmänna linjer och att frågan om lagring av data och publicering löses på ett för användarna tillfredsställande sätt.

9.   SCB:s högskoleregister - i den form och omfattning del hade före
1977 års högskolereform - bör sambearbelas med folk- och bostadsräk­
ningarna (FoB) 75 resp. 80 för att del skall vara möjligt att lillgodose
behovet av slatislik som belyser sambandet mellan utbildning och yrke,
främst som underlag för de heltäckande prognoserna.

10.   Åtgärder bör vidtas för att förbättra kvaliteten på utbildningsuppgif­
terna i de lönestatistiska materialen i syfte att göra det möjligt att löpande
publicera tabeller som visar utbildning i kombination med yrke (motsv.).

Därutöver förutsätter utredningen som nämnts atl frågan om förbättring­ar av yrkesredovisningen i de löneslaiisliska materialen behandlas av SCB i samband med utredningen om alternativa sätt all i framtiden insamla uppgifter om yrke och utbildning,

11.        SCB: s lärarregister bör utvidgas till alt omfatta alla aktuella skol­former saml påföras uppgifter om totalantalet utbildade lärare genom regelmässig sambearbetning med högskoleregistrel. Uppgifterom lärarnas undervisning fördelad på ämnen bör insamlas 1980/81 och därefter vart tredje år.

12.        Prognosverksamheten inom vårdområdet bör breddas lill att avse flera personalkategorier och samtidigt få en mera regelbunden karaktär.

13.        Den information som redan finns i bl. a. lönemalerialen bör tas till vara bättre genom alt SCB får ansvar för att systematisera vad som finns om sambandet mellan utbildning och yrke.

Denna verksamhet bör i första hand syfta till alt lillgodose behovet av statistik och prognoser för studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Material av della slag är dock självklart av intresse även för de utbildnings-planerande myndigheterna. Verksamheten bör kunna samordnas med den ökade salsning på prognoser för enskilda utbildnings- och yrkesgrupper som föreslås i punkt 2.

Ulredningen framhåller atl dess förslag innebär ökade kostnader för att man skall kunna förbättra del statistiska underlaget, systematisera detla för utbildningsplaneringens behov och göra prognoser för enskilda utbild­nings- och yrkesgrupper.

Remissinstanserna

Remissyttranden över betänkandet (SOU 1979:80) Prognoser och ar­betsmarknadsstatistik för högskolan har avgivits av arbetsmarknadsstyrel­sen, cenirala sludiestödsnämnden, datainspektionen, forskningsråds­nämnden, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, socialslyrelsen, statis-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              367

tiska centralbyrån, statskontoret, universitets- och högskoleämbetet, värnpliktsverkel, ADB-beredningsgruppen, datalagstiftningskommiltén, gästsluderandekommitlén, gymnasieulredningen, studieslödsutredningen. Svenska kommunförbundel. Landstingsförbundet, Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges läkarförbund och Moderata ungdomsförbundet.

Utredningens överväganden och förslag har mottagils positivt av remiss­instanserna. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker förslagen och centrala studiestödsnämnden och riksrevisionsverket liksom forskningsrådsnämn­den har inga invändningar. Skolöverstyrelsen (SÖ) anser att utredningens förslag allmänt motsvarar sitt syfte alt skapa bättre planeringsförutsätt­ningar. Detla gäller även för SÖ: s fillsynsområde. Enligt SÖ är förslagen emellertid relativt kostnadskrävande. SÖ vill betona all elt stort och fortfa­rande olöst problem vid beräkning av erforderlig utbildningskapacitet är regionala och lokala obalanser. Om del vore möjligt alt i större utsträck­ning än för närvarande styra utbildningsinsatserna lill delmarknader där obalansen är störst skulle man troligen kunna avhjälpa brister med mindre totala insatser.

En sådan styrning förutsätter dock all prognoser utvecklas med regiona­la beräkningar. 1 anslutning härtill vill SÖ framföra åsikten att den nuva­rande arbetsfördelningen vad gäller lärarprognoser är i stort sett ändamåls­enlig.

Socialstyrelsen anser att utredningen har lagt fram flera förslag som syftar till att skapa ell bättre planeringsunderlag för bl. a. utbildningsdi­mensionering. Flertalet förslag är relativt skissartade. Deras konsekvenser i bl. a. kostnadshänseende är inte heller visade. Socialslyrelsen anser emellertid atl del knappast ligger inom ramen för utredningsuppdraget alt presentera färdiga detaljlösningar. Styrelsen menar att flertalet av de för­slag ulredningen presenterar är intressanta och att möjligheten atl genom­föra vissa av dem bör prövas.

Socialslyrelsen vill vidare bl. a. framföra åsikten all en samverkan bör komma till stånd mellan de myndigheter som är ansvariga för prognoser på riksnivå och region- och högskolestyrelserna i syfte alt underlätta en balanserad utbildningsdimensionering. Lämpligtvis bör det åläggas univer­sitets- och högskoleämbetet (UHÅ) att utreda formerna för denna samver­kan.

Statistiska centralbyrån (SCB) framhåller bl. a. att verkel instämmer i den diskussion utredningen för i kapitlen 2, 3 och 6 bl. a. om krav på prognosmaterial och om förutsättningarna för att göra och använda prog­noser såväl i samhällsplaneringen i stort som i utbildningsplaneringen. 1 enlighet med vad som förutsätts i betänkandet har SCB kostnadsberäknat vissa av utredningens förslag. Det är emellertid inte möjligt för SCB alt nu i detalj precisera kostnadskalkyler för alla de olika ulbyggnadsförslagen. SCB utgår därför ifrån alt verkel bereds möjlighet atl återkomma i sam-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              368

band med att definitiv ställning tas lill olika förslag. SCB: s preliminära kostnadsberäkning visar på en kostnad av minst 2 milj. kr.

1 etl läge då nya projekt måsle hårt graderas efter behov är det ytterst angeläget för SCB att ha etl nära samarbete med dem som skall använda prognoserna. De viktigaste användarna finns representerade i prognosbe­redningen som är knuten lill SCB: s prognosinstitut. SCB ansluter sig till utredningens uppfattning att beredningens ställning bör förstärkas. En viklig förutsättning för all beredningen skall kunna föra mer ingående prioriteringsdiskussioner än för närvarande är emellertid att den fortlö­pande följer utvecklingen av olika produkter. Enligt SCB:s uppfattning bör därför prognosberedningen i större utsträckning än nu arbeta som en referensgrupp för åtminstone prognosinstilulels slörre produkter. SCB är beredd atl försöka aktivera beredningens arbete på detta sätt. Detla kom­mer då att innebära krav på elt ökat engagemang från prognosberedning­ens ledamöters sida.

Innevarande budgetår har arbete påbörjats med ett nytt långtidsprogram för prognosinstilulel. Uppläggningen av delta arbete har diskuterats i prognosberedningen. Enligl planerna kommer beredningen alt få möjlighe­ter till etl stort inflytande på utformningen av långtidsprogrammet.

SCB påpekar vidare all prognoser för utbildningsplanering bara ulgör en del av verksamheten vid SCB: s prognosinstitut. Prognoser och analyser inom del demografiska området upptar i dag cirka en tredjedel av prognos­institutets resurser. Vidare görs prognoser och analyser som tjänar som underlag för långtidsutredningarna.

Statskontoret anser bl. a. alt de framlagda förslagen till inriktning av det fortsatta prognosarbetet och presentationen av sådana prognoser är väl avvägda.

UHÅ framhåller atl de yttranden som inkommit från myndigheter inom UHÅ:s verksamhetsområde genomgående är positiva till utredningens överväganden och förslag. UHÄ vill för egen del instämma häri. Det är synnerligen värdefullt atl en sammanfattande översikt nu föreligger över olika prognosers användning inom högskoleplaneringen och över de ak­luella möjlighelerna alt göra och använda prognoser. Betänkandet kan därför antas få betydelse när det gäller atl lill en vidare krets sprida kännedom kring högskolans prognos- och planeringsproblem. Del bör härigenom kunna bidra till elt bättre utnyttjande av prognoser och till en fortsatt diskussion kring olika metodfrågor.

Sammanfattningsvis delar UHÄ utredningens bedömningar på följande cenirala punkter. Det är väsentligt alt prognoserna görs som konsekvens­beräkningar som fortlöpande aktualiseras. Osäkerheten i olika avseenden bör belysas och diskuteras. S. k. heltäckande prognoser måste ges högre prioritet än prognoser för enstaka yrken eller utbildningar. Prognosverk­samhelen måste vidare kopplas lill de övriga typer av framtidsstudier som görs. Senast har det inom UHÄ bedrivna arbetet med översyn av högsko-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              369

leulbildningen för administrativt och ekonomiskt arbele (UHÄ-rapport 1979:25) visat de stora svårigheterna att utnyttja befintliga statistiska material för planeringen av grundläggande högskoleutbildning. Mot bak­grund av de slora samhällsinsatserna inom utbildningsområdet är del vik­tigt alt de statistiska underlagen för denna planering förbättras och utveck­las.

UHÅ berör vidare i sitt yllrande bl. a. vissa särskilda prognos- och planeringsproblem inom högskoleområdet. Högskolereformen år 1977 medför en rad nya krav på högskolans planering som även påverkar kraven på prognosunderlaget. UHÅ vill här särskilt poängtera behovel av under­lag dels för den regionala högskoleplaneringen, dels för planering för återkommande utbildning. I dessa sammanhang måste bl. a. uppmärksam­mas att skilda kategorier av studerande i olika grad är bundna lill hemorten både vid val av utbildning och senare vid val av förvärvsarbete.

Högskolereformen har lagt ell ökal planeringsansvar, vad avser både utbildningens dimensionering och dess innehåll, på lokala och regionala organ. Dessa behöver därför mer arbelsmarknadsinformation än tidigare, innefattande framtidsbedömningar. Samtidigt härunder 1970-lalet bunden­heten till hemorten ökat både vid övergången till högskolestudier och vid övergången från sådana studier till arbetsmarknaden. Del är därför natur­ligt atl både högskoleenheter och regionstyrelser i sina yttranden över betänkandet efterlyser regionala prognoser.

UHÅ anser del viktigt alt man försöker finna former för en regional redovisning av statistik och prognoser så alt ell bättre underiag erhålles för högskoleplaneringen både lokalt, regionalt och centralt. Härvid måste skillnaderna i lokal bundenhet mellan olika utbildningsgrupper och ålders­grupper beaktas liksom skillnader mellan olika högskoleenheter och -utbildningar ifråga om regional rekrytering och regional arbetsmarknad för de utbildade.

Planering och prognoser för den nya högskolan försvåras av atl många studerande på olika säll varvar studier och arbele. Del är bl. a. svårt att särskilja utbildning av mera grundläggande karaktär från olika former av vidareutbildning eller fortbildning. Med tanke på den nya högskolans mål att främja återkommande utbildning är det emellertid väsentligt atl plane­ringen anpassas härtill. Del synes sålunda nödvändigl alt även progno­serna pä etl annal sätt än hittills anpassas till studiemönstret återkom­mande utbildning och till en önskad fortsatt utveckling av detta.

UHÄ tillstyrker förslagen lill förbättringar av lärarprognoserna bl. a. genom att prognoserna för samtliga år under prognosperioden jämför till­gängen och efterfrågan på lärare. Del kan dock ifrågasättas om inte en ännu grundligare utvärdering än som redovisas i betänkandet av hittillsva­rande arbele med lärarprognoser borde göras. Härvid bör även detaljerna i fråga om utökning av lärarregislret ytterligare kunna belysas.

Genom riksdagens principbeslut 1979 om forskarutbildningens dimen-24    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              370

sionering (prop. 1978/79: 119) har planeringsprognosfrågor också avseende forskarutbildningen fått ökad aktualitet. UHÅ har fått regeringens uppdrag att utarbeta förslag lill modellen för dimensionering av forskarutbildning­en. Det är mol denna bakgrund önskvärt alt få prognoser rörande tillgång och efterfrågan på forskarutbildade. UHÅ bedömer dock möjligheterna att göra för högskolans planering användbara sådana prognoser som mycket begränsade. En fortlöpande bevakning av forskarutbildningens utveckling bör dock i möjligaste mån ske inom ramen för det löpande prognosarbetel. Värnpliktsverket har inga erinringar mot utredningens förslag. Datain­spektionen berör i sill yttrande de åtgärder för förbättring av det statistiska underlaget som synes beröra datalagens bestämmelser. 1 fråga om sam­bearbetning mellan SCB: s högskoleregister och Folk- och bostadsräkning­en (FoB) 75 respektive FoB 80 framhåller datainspektionen att en sådan kan utföras på etl säll som kan accepteras utifrån datalagens synpunkl. Vidare framhålls bl. a. alt vilka föreskrifter som kan behöva meddelas för en eventuell sambearbetning mellan SCB:s högskoleregister och lärarre­gister självfallet blir beroende av vilka metoder som avses användas. Datainspektionen förutsätter att den får tillfälle att i god tid ta ställning till de frågor om regislerinnehåll m. m. som kan bli aktuella. Datalagstift­ningskommiltén har — utifrån de synpunkter kommittén har att beakta -ingen erinran mot de rekommendationer som betänkandet innehåller. ADB-beredningsgruppen stryker under nödvändigheten av atl också sta­tistikens tillgänglighet övervägs i det fortsatta arbetet bl. a. ur regionalsta­tistisk synvinkel. Gästsluderandekommitlén framhåller atl invandrare och svenskar som antas lill högskolan på grundval av utländsk förutbildning har särskild belydelse i yrken där tvåspråkighet är en merit eller en förut­sättning, vilket kan behöva beaktas i statistiken. Studiestödsutredningen framhåller bl. a. atl behovel av bättre prognoser är stort också inom sludiestödsområdet. Det måste finnas en gemensam plattform för utbild­ningsmyndigheterna och de studiesociala myndigheterna i fråga om den troliga utvecklingen. Svenska kornmunförbundet finner all förslagen i be­tänkandet i stora drag ligger i linje med de behov av förändringar som förbundet erfarenhetsmässigt iakttagit. Förbundet framhåller även bl. a. atl det är rimligt atl det blir representerat i SCB: s prognosberedning och berörda referensgrupper. LandslingsjÖrbundet kan ställa sig bakom många av utredningens rekommendationer. Förbundel anser däremot inte att arbetsmarknadsverket bör beredas plats i UHÅ: s styrelse. 1 stället bör skoladministraliva kommitténs förslag all SÖ: s styrelse huvudsakligen skall beslå av allmänrepresentanter påverka även UHÄ. Centralorganisa­tionen SACO/SR kan i princip tillstyrka de förslag som framläggs. Tjänste­männens centralorganisation (TCO) framhåller bl. a. alt en slor del av belänkandet ägnas åt en diskussion om förutsättningar, problem och tänk­bara utvecklingsmöjligheter för prognosverksamheten. Dess roll i utbild­ningsplanering och syo blir enligt TCO:s uppfattning väl belyst. Utred-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              371

ningen har kanske här sin siörsta förtjänst. TCO ser det därför som önskvärt alt de erfarenheter och kunskaper som ryms i betänkandet på lämpligl sätt, I.ex. inom ramen för personalutbildning, förmedlas lill ut­bildningsplanerare och syo-personal av olika kategorier.

Sveriges läkarförbund tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag och anser del angelägel att prognosverksamhelen byggs ul inte minst för enskilda utbildnings- och yrkesgrupper. Med hänsyn till läkarnas långa utbildningslid är del också ur samhällsekonomisk synpunkt speciellt vik­tigt att ha noggranna prognoser över tillgång och efterfrågan av läkarar-betskrafl. Moderata ungdomsförbundet delar i stort utredningens grund­syn. Ungdomsförbundet stryker bl. a. särskilt under vikten av att progno­ser och annat material görs lättöverskådligt och försiåbarl samt av att metoderna utvecklas och utvärderas bl. a. med avseende på kostnadsas­pekten.

Föredraganden

Min anmälan av detla avsnitt sker efter samråd med statsrådet Mogård.

Inledning

Utbildning och forskning är verksamheter som riktar sig mot framtiden. Genom bl. a. dem skapar vi förutsättningar att lillgodose kommande be­hov, lösa framlida problem och främja utvecklingen av ett väl fungerande samhälle. Jag har under de senaste åren i propositioner och i andra sam­manhang ofta haft anledning alt stryka under detta. 1 en ekonomisk situa­tion som fordrar en skärpt hushållning med resurser, en effektivare an­vändning av dem och besparingar är det enligt min mening utomordentligt angeläget alt på nytt betona den vitala roll utbildningen och forskningen har för samhällsutvecklingen. Del är också angeläget att på nytt framhålla de långsikliga verkningar som förändringar i utbildningens och forskning­ens verksamhet för med sig och jag skall strax återkomma härtill. Samti­digt måste konstateras atl de besparingskrav som nu ställs på den statliga verksamheten i syfte all nå en balans i vår ekonomi också måste beröra högskolan. Från den utgångspunkten är det naturligt att budgetdialogen just nu i betydande utsträckning måste kretsa kring frågorna om besparing­ar och planering för en bättre hushållning med resurserna. Jag kommer således inle i del följande att i någon nämnvärd utsträckning ta upp en diskussion om riktlinjer för fortsatt utveckling av skilda delar av högskole­verksamheten avseende I.ex. utbildningens förnyelse, återkommande ut­bildning, institutionell organisation och studieorganisation, utbildningens internationalisering och forskningsanknytningen. De riktlinjer för arbelel inom dessa områden som jag har angivit i lidigare budgetpropositioner och andra propositioner och som riksdagen inte har haft något att erinra mot gäller alltjämt, låt vara inom snävare ekonomiska ramar. Det är enligt min

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              372

mening utomordentligt viktigt atl förnyelsearbetet inom högskolan inle stannar av. Jag kommer därför i det följande alt förorda en fortsättning av vissa pågående reformer samt atl elt fåtal nya påbörjas. När det gäller forskningen kommer jag, som jag angav i prop. 1980/81:20 angående besparingar i statsverksamheten m. m., att förorda att den forskningssats­ning som påbörjades föregående år fortsätter.

Lärartjänslulredningen (U 1977:04) har avlämnat sitt betänkande (SOU 1980:03) Lärare i högskolan. Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet.

Vissa planeringsproblem för högskolan

Samtidigt som det är nödvändigl att åstadkomma besparingar i och en effektivisering av verksamheten inom högskolan kommer denna alt inom del närmaste decenniet slå inför svåra planeringsproblem. Hushållningen med resurser inom högskolan måste därför göras med blicken riktad på de långsiktiga effekter som uppslår till följd av de ålgärder som vidtas. Jag anser all del är viktigt alt redan nu belysa komplexiteten i de problem som måste beaktas vid den fortsatta planeringen av högskolans verksamhet. Jag gör det i del följande väl medveten om atl analysen på detta stadium ingalunda är fullständig. Det tillgängliga planeringsunderlaget medger ännu inte en mera långtgående analys. Det är emellertid enligl min mening viktigt alt redan i årets budgetproposition ange vissa av de frågor som högskolemyndigheterna måste mera inträngande bearbeta i sill planerings­arbete.

En grundläggande strävan i svensk ekonomisk politik är idag all främja en strukturomvandling av näringslivet samtidigt som tillväxten i den of­fentliga sektorn begränsas. Det är troligt all en sådan strävan kommer att vara del centrala temat i politiken under en följd av år. De resurser, personella och andra, som därvid kan frigöras från den offentliga sektorn måsle, om de avsedda effekterna skall uppnås, kunna nyttiggöras inom näringslivet. Del är vidare önskvärt atl strukturomvandlingen kan genom­föras på elt sådanl sätt att de olika regionerna ges förutsättningar till en positiv utveckling i fråga om sysselsättning, sociala förhållanden och kul­turella aktiviteter m. m. Del är enligt min mening uppenbart att högskoleut­bildning och forskning måste ingå som belydelsefulla redskap i den arsenal av instrument som behöver nyttjas för atl åstadkomma den skisserade utvecklingen. Detta kommer onekligen atl ställa nya krav på högskolan både när det gäller att variera utbildningsutbudet och att öppna nya forsk­ningsområden. 1 syfte att belysa della avser jag all inom kort föreslå regeringen alt tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera kon­sekvenserna för utbildnings- och forskningsverksamhet av strävandena alt förbällra den svenska ekonomins utvecklings- och konkurrenskraft, vilkel bl. a. kan komma att påverka strukturen inom näringslivet.

En betydande del av högskolans utbildningsutbud riktar sig idag mot den

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              373

offentliga sektorn. Om den offentliga sektorns tillväxt begränsas är del troligt atl efterfrågan på högskoleutbildade inom denna kommer att avta. Det är också troligt atl nedgången i efterfrågan inle kommer att ske proportionellt över alla utbildningsområden. Samtidigt kan näringslivet komma att öka sin efterfrågan på vissa kategorier av högskoleutbildade. Det är länkbart all detta sker på områden som teknisk utbildning, viss ekonomisk och administrativ utbildning och kanske språklig utbildning. Vad jag har sagt kan kort uttryckas så alt högskolan kommer att behöva utbilda människor för en arbetsmarknad som i slutet av 1980-talel och i början av 1990-talet har en kanhända klart annorlunda sammansättning än dagens. Sett ur regionalpolitisk synvinkel lalar myckel för alt förändringar­na i utbudet av högskoleutbildade till en inte oansenlig del måsle planeras utifrån de skilda regionernas behov. 1 detta avseende har både små och slora högskolor en viklig funktion att fylla.

Till det jag nu har sagt kan ytterligare läggas två faktorer av belydelse för planeringen av högskolans verksamhet. Den ena är att efterfrågan pä utbildade kommer att förskjutas från förhållandevis billiga utbildningar lill dyrare. Det innebär all inom givna ekonomiska ramar krymper antalet nybörjarplatser inom högskolan liksom också i förlängningen utbudet av utbildade från denna. Del andra är all högskolan vid sidan av att ta emol unga studerande direkt från gymnasieskolan alltjämt måste kunna erbjuda återkommande utbildning. Om det skall bli möjligt att föra över arbetskraft mellan olika delar av den offentliga sektorn eller från denna till näringslivet kan kraven på fortbildning och vidareutbildning inom högskolan till och med komma atl öka.

Elt annal problem som möter högskolan under 1980-talel sammanhänger med att stora ungdomskullar nu går igenom gymnasieskolan. Jag har såväl i föregående års budgetproposition som i besparingspropositionen helt kort berört detla. De hittills gjorda analyserna av den stigande eftertrågan på utbildningsplatser som de stora ungdomskullarna kan tänkas ge upphov till, tyder på att högskolan skulle behöva ta emot minst tio procent flera ungdomssluderande än hittills under en slor del av 1980-lalet med början omkring 1982/83, förutsatt att samhället är berett att erbjuda dessa ungdo­mar högskoleutbildning i samma relativa omfattning som 1970-talets. Del är möjligt atl en del av denna ökade ungdomsefleifrågan på högskoleut­bildning kan tillgodoses genom den förstärkning av direktövergången från gymnasieskola till högskola som jag förordade i propositionen 1979/80: 158 om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning och som riksda­gen godtog. Jag vill emellertid samtidigt stryka under att det inte enbart rör sig om alt ungdomarna skall få tillträde till högskolan ulan också om att erbjuda dem en utbildning som ger dem förutsättningar att senare gä ut på arbetsmarknaden för atl delta i den omvandling av näringsliv och offentlig verksamhet som jag nyss har nämnt. Om detta skall ske inom nu givna ekonomiska ramar för högskolan kommer det alt förslärka den målkonflikt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              374

som redan existerar i avvägningen mellan direktövergång från gymnasie­skola och rekrytering av studerande med annan bakgrund.

Det är enligt min mening knappast möjligt alt lösa detta problem med åtgärder inom enbart högskolan. Omfattningen av direklövergången från gymnasieskola till högskola styrs till stor del av dimensioneringen av de skilda linjerna och specialkurserna inom gymnasieskolan. För att mildra trycket på högskolan är det angeläget alt de yrkesinriktade utbildningarna inom gymnasieskolan byggs ut. Statsrådet Mogård har tidigare i dag före­slagit åtgärder med denna innebörd.

Jag vill slutligen nämna ett problem av en något annorlunda dimension. Den utveckling inom det enskilda näringslivet och den offentliga sektorn som har skett från 1950-talet och framåt har medgett att stora grupper högskoleutbildade har kunnat rekryteras till dessa sektorei'. Genom den snabba utvecklingen har dessa grupper en förhållandevis ringa ålders­spridning. De kommer nu att med början omkring 1990 nå pensionsåldern. Samtidigt har samhället på grund av en förhållandevis god tillgång på högskoleutbildade under elt par decennier förändrat sin arbetsorganisation och sina krav och också tillgodosett nya behov genom utnyttjande av välutbildad arbetskraft. Detta kan under det närmaste årtiondet skapa särskilda planeringsproblem inom vissa områden av högskolan. Jag tänker särskilt på utbildning för tekniska yrken, vårdyrken och undervisningsyr­ken. 1 synnerhet kommer problem av della slag alt aktualiseras inom områden där det krävs speciellt långa och dyrbara utbildningar. T. ex. kan förutses att behovet av forskarutbildade kommer att öka under 1990-talet. Då går nämligen en mycket hög andel av dem som nu har sådana befatt­ningar inom högskolan som förutsätter forskarutbildning i pension. Det är troligt all förhållandel är delsamma inom vissa delar av den offentliga sektorn och industrin, låt vara kanske något mindre uttalat. Detta inger en särskild oro med hänsyn till alt universitets- och högskoleämbetet (UHÅ) i sin anslagsframställning har visat att rekryteringen till forskarutbildning inom t. ex. naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap sjunker kraftigt. Det är de studerande, som vi nu rekryterar till forskarutbildingen, som under 1990-lalet kommer alt vara det bärande forskarskiktet. Jag återkom­mer i annat sammanhang till frågorna kring forskarutbildningen. Syftet med atl beröra dem här har endasi varit att på nytt stryka under det självklara förhållandet att rekrytering av studerande till forskarutbildning är oupplösligt förknippad med planering och genomförande av grundläg­gande högskoleutbildning.

De planeringsproblem inom högskolan av vilka jag här endast har nämnt några pekar enligt min uppfattning på två betydelsefulla förhållanden. För det första ger de en skarp relief åt behovet av att nu kraftigt öka ansträng­ningarna när det gäller hushållning med högskolans resurser och kvalitativ och ekonomisk uppföljning av verksamheten, om högskolan i den ekono­miska situation vi nu har skall kunna spela den roll i samhällsutvecklingen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              375

som denna egentligen förutsätter. För det andra måste planeringsarbetet på alla nivåer inom högskolan i betydligt större utsträckning än hittills koncenlrers på det slag av problem jag här har berört.

För närvarande saknas ell lillfredsslällande underlag för de avvägningar som måsle göras. Vissa av frågorna utreds inom UHÅ bl. a. lill följd av regeringsuppdrag. För alt kunna bedöma konsekvenserna av förändringar i högskolans verksamhet i en åtstramad ekonomi är del således angeläget all komplettera beslutsunderlaget, vilket jag också berörde i besparingspropo­silionen. Detla kräver medverkan från bl. a. hela högskoleorganisationen.

Planeringsinstrument

En av UHÅ: s viktigaste uppgifter är alt bedriva övergripande planering rörande grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och utveck­lingen av högskolans forskningsresurser. Denna uppgift, som givetvis all­lid har varit av central betydelse för alt ge regeringen och riksdagen underlag för slällningstagande i högskolefrågor, kommer nu att få ökad tyngd. Skälet härtill är bl. a. all den ekonomiska situationen nu kräver en mera målmedveten omprioritering av verksamheter inom högskolan och arbetsfördelning mellan högskoleenheter. Erfarenheterna visar alt sådana processer dels är svåra alt hantera inom enskilda högskoleenheter, dels, när de inbegriper verksamheter vid flera högskoleenheter, fordrar medver­kan från en samordnande instans. Det planeringsunderiag som skall ligga till grund för samlade förslag lill lösningar av de problem jag nyss berörde måsle dessutom ularbelas i samverkan med andra centrala myndigheter såsom statistiska centralbyrån (SCB). skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmark­nadsstyrelsen (AMS), socialstyrelsen, slalens industriverk och styrelsen för leknisk utveckling (STU). UHÅ: s uppgift är här såväl atl lämna under­lag till regeringen som att ge regionstyrelser och högskoleenheter förutsätt­ningar för deras planering. UHÅ skall också bistå de övriga högskolemyn­digheterna med utveckling av olika slags planeringsinstrument. Jag åter­kommer strax härtill. Ämbetets roll är således sammanfattningsvis all vara samordnare och förslagsställare på central nivå saml atl ha en stödjande funktion gentemot de lokala och regionala högskolemyndigheterna.

De fem planeringsberedningarna inom UHÅ för ulbildningsseklorerna och motsvarande forskningsorganisation har vikliga planerings- och sam­ordningsuppgifter inom UHÅ. 1 linje med vad jag anförde i propositionen om vissa högskoleadminislraliva frågor (prop. 1979/80: 104) har samman­sättningen av beredningarna ändrats så all inslaget av företrädare för verksamheten inom högskolan har förstärkts. Delta bör verksamt kunna bidra lill en förstärkning av UHÄ: s kontakter med högskoleenheterna och därmed också en förbättring av UHÅ: s samordnande och stödjande upp­gifter. Enligl min mening har denna förändring en särskild belydelse i det svåra planeringsarbete som UHÄ skall genomföra de närmaste åren. En förstärkning av planeringsberedningarna kan naturligtvis leda lill en för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  376

stark seklorisering av verksamheten. Jag berörde dessa frågor i föregående års budgetproposition. Det är därför med tillfredsställelse jag har erfarit atl UHÄ inom sig har lagt ökad vikt vid den sammanhållna och långsiktiga sektorsövergripande planeringen.

Jag tar nu upp vissa förslag om budgetplanering som UHÅ har lagt fram.

I sin anslagsframställning har UHÅ för grundläggande högskoleutbild­ning redovisat tre budgetalternativ. Alternativ etl innebär rena besparingar av ca 50 milj. kr. Alternativ två innebär reformer som finansieras genom omfördelning av befinlliga resurser. Medelsbehovel är här ca 52 milj.kr. större än i alternativ elt. Alternativ tre innebär elt tillskoll av 26 milj. kr. i förhållande lill alternativ Ivå. UHÅ har i sin långtidsbudget beräknat dessa allernaliv för hela femårsperioden 1981/82-1985/86. Jag anser atl en mo­dell för långsiktig planering av det slag UHÄ har utarbetat är myckel användbar som underlag för beslut av regering och riksdag. Med hänsyn lill den rådande slatsfinansiella situationen och den väntade framtida ut­vecklingen blir det dock enligt min mening nödvändigt för UHÄ atl med Utgångspunkt i de budgetdirektiv som kan komma att meddelas ytterligare överväga vilka alternativ som bör läggas fram och kostnadsnivåerna för dem. Det budgetförslag för grundläggande högskoleutbildning som statsrå­det Mogård och jag lägger fram i del följande innebär sålunda mer långtgå­ende besparingar än UHÄ:s alternativ 1. Den helt övervägande delen av besparingarna har tidigare presenterats i propositionen om besparingar i statsverksamheten m. m. 1 det följande förordar jag ytterligare besparingar som avser dels krav på förvallningsrationalisering inom myndigheterna, dels atl finansiera vissa reformer. Enligt budgetförslaget skall således reformer finansieras genom omprioriteringar inom ett ekonomiskt utrym­me som ligger under UHÅ:s allernaliv 1. Förutsättningen är vidare att följdkostnader under senare budgetär finansieras genom ianspråkstagande av konsekvensbesparingar som uppslår till följd av tidigare beslut om dimensioneringsminskningar. Jag återkommer i det följande närmare till besparingarna m. m.

UHÄ har i sin anslagsframställning lagt fram etl förslag lill en ändrad rutin för arbetet med anslagsframställningar för högskolan. Del är enligt min uppfattning angeläget atl minska del omfattande administrativa arbete som nu knyts till utformning av anslagsframställningar inom högskoleor­ganisationen. Jag anser därför att ansträngningarna f. n. främst bör inriklas på de delar i den av UHÅ skisserade ordningen som syftar till etl förenklat förfaringssätt vid högskoleenheterna. Del är inte nödvändigt att högsko­leenheterna varje är lämnar utförliga anslagsframställningar till UHÅ. Tro­ligen finns del inom detta område utrymme för väsentliga rationaliseringar. Del bör ankomma på UHÄ att med utgångspunkt i gällande budgetanvis­ningar utfärda de föreskrifter som kan fordras i denna fråga. Vad sedan gäller UHÄ: s anslagsframställningar anser jag atl en rutin som innebär atl UHÄ vart tredje år avlämnar en mer utförlig anslagsframställning och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              377

under mellanliggande år lämnar en enklare anslagsframställning är princi­piellt möjlig. Den ligger också i linje med vad jag tidigare har anfört om värdet av en långsiktig planering på olika kostnadsnivåer. Jag bedömer det emellertid inle som möjligt att nu genomföra en sådan förändring. Man måste nämligen enligt min mening räkna med att en närmare genomlysning av situationen inom högskolan kan komma alt behövas varje år lill följd av kraven på besparingar och omprioriteringar samt lill följd av de särskilda problem som är förenade med den väntade ökningen av antalet ungdomar som söker till högskolan.

Eftersom högskolan påverkas av ett stort antal faktorer i samhället fordrar högskolans utveckling normalt en ingående planering. Utöver de gängse planeringsfrågorna gör sig numera ett stort anlal problem gällande som avser besparingar och ökade krav på oplimalt utnyttjande av befint­liga resurser, ofta i kombination med omfördelningar av dem. Jag anser därför som jag nyss har antytt atl den situation som är för handen kräver intensifierade planeringsinsalser och ett förbättrat beslutsunderlag. Jag övergår nu lill all ta upp ett par frågor som rör beslutsunderlaget.

När del gäller den kvanlilaliva planeringen har förutsättningarna förbätt­rats genom de riktlinjer för studiedokumentation och statistik för högsko­lan som har lagts fast på grundval av propositionen om vissa högskolead­ministrativa frågor (prop. 1979/80:104, UbU 1979/80:29, rskr 1979/ 80:341). Avvägningen mellan lokalt och centralt producerad statistik lik­som själva organisationen för stalislikproduklionen har lagts fast. Jag anser del vara myckel väsentligt att statistiken utvecklas pä del sätt som avsetls för användning både lokall, regionalt och centralt. En väl utveck­lad statistik över bl. a. antalet studerande som antas till utbildningar, antalet närvarande studerande, antalet belagda årsstudieplalser och över studieresultaten inom högskolan blir av största betydelse i det fortsatta planeringsarbetet. Jag återkommer i det följande ytterligare till denna fråga.

Enligt 7 § högskolelagen (1977:218) skall ulbildningen inom högskolan planeras med hänsyn lill samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Dessa faktorer är tillsammans styrande med de totall tillgängliga resurserna för högskoleutbildningen som ytterst bestämmande för utbildningskapacitetens omfattning och fördelning. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att i den fortsatta planeringen på ett mer systematiskt och ingående sätt än hittills beakta växelspelet mellan högskola och arbets­marknad. Planeringen måste så långl möjligt ske på etl sätt som harmo­nierar med de studerandes önskemål atl erhålla anställning efter genom­gången högskoleutbildning och arbetsmarknadens efterfrågan på utbil­dade. Mol denna bakgrund är del myckel värdefullt att ulredningen (U 1975: 14) om studiedokumentation och statistik för högskolan i sitt betän­kande (SOU 1979: 80) om prognoser och arbetsmarknadsstatistik för hög­skolan lagt fram förslag lill förbättringar av prognosverksamheten m.m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              378

Förslaget har mottagits positivt av remissinstanserna. Remissvaren tyder på att det hos berörda myndigheter finns en långtgående beredskap och ett intresse för alt ta itu med problemen. Flertalet av förslagen är närmast av teknisk karaktär. Det ankommer på berörda myndigheter att ta ställning till dem med utgångspunkt i de krav på underlag som planeringsarbetet ställer. För egen del vill jag understryka att osäkerheten om den framtida syssel­sättningsutvecklingen mer än hittills bör prägla både prognosverksamhe­len och användningen av prognoserna. Detta fordrar både att olika allerna­liv belyses och att känsligheten i resultaten för olika antaganden behandlas klarare än i dag. Betänkandet utgör tillsammans med remissvaren en god grund för det fortsatta arbetet. Kostnaderna för prognosverksamhelen får prövas i den fortsatta planeringen. Jag erinrar om nödvändigheten av att balansera kostnadsökningar med motsvarande besparingar. Jag avser att senare föreslå regeringen alt överlämna belänkandet tillsammans med remissvaren till berörda myndigheter.

Utredningen har föreslagit atl berörda myndigheter på skilda nivåer skall pröva frågan om ett mer organiserat samarbete i prognosfrågorna. Jag anser att detla är mycket angelägel och utgår från att ertorderliga initiativ las av myndigheterna. När det t. ex. gäller regionala prognoser bör länssty­relsernas regionala yrkesprognoser ha stort värde. En utökad samverkan mellan länsstyrelser och högskoleenheter/regionstyrelser är ett angeläget inslag i arbetet med de långsiktiga sysselsättningsfrågorna. Med anledning av remissvaren vill jag även framhålla att jag anser det vara lämpligl att kommunförbunden deltar i prognosarbetel inom SCB. Jag har i denna fråga samrått med chefen för ekonomidepartementet.

Jag vill i della sammanhang även ta upp frågan om verksamhetsuppfölj­ningen inom högskolan. 1 budgetpropositionen 1978 anförde jag att som en komplettering lill UHÅ:s anslagsframställningar, på sikt som en grundval för dem, borde årligen återkommande redovisningar av verksamheten införas. Jag framhöll också alt användbarheten av de tänkta årsredovis­ningarna inle nödvändigtvis sammanhängde med deras omfattning ulan snarare med hur ändamålsenliga de uppgifter var som redovisningen skulle komma att omfalta (prop. 1977/78: 100 bil. 12 s. 395). Jag noterar med tillfredsställelse alt UHÄ i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 har redovisat pågående arbele med bl. a. resultat-, verksamhets- och kost­nadsanalyser. Det är angeläget alt arbetet med årsredovisningar konkreti­seras så att resultatet av detsamma kan användas i det omfattande om-prioriterings- och besparingsarbete som kan väntas bli nödvändigt under de närmaste åren. Bl.a. blir det nödvändigl alt lokalisera och fördela resurser oplimalt med hänsyn till utbildningens faktiska omfattning och resultat. Detta är en grundläggande förutsättning för att inom ramen för tillgängliga resurser och planeringsramar ta emot etl så stort anlal stude­rande som möjligt, vilket är nödvändigt när den ökade efterfrågan på högskoleutbildning under 1980-talet som jag lidigare har berört gör sig

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              379

gällande. Jag räknar med att UHÄ redan inför anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 ylleriigare beaktar delta behov.

Internationalisering av högskoleutbildning

Statsmakterna har genom beslut 1975 (prop. 1975/76: 100 bil. 10, UbU 1975/76:20, rskr 1975/76:245) anslutit sig till huvudlinjerna i dåvarande universitelskanslersämbelets förslag om etl särskilt handlingsprogram för att inlernalionalisera främsl den grundläggande högskoleutbildningen. Sär­skilda medel har med början budgetåret 1976/77 anslagils för ändamålet.

UHÄ har efter en utvärdering av arbetet med internationalisering kunnat konstatera att resultaten är otillfredsställande, särskilt i vad avser den tilltänkta förändringen av utbildningens innehåll. Däremot har utbytes­verksamheten ökat starkt och inneburit värdefull förstärkning av utbild­ningen i bl. a. moderna språk.

UHÄ: s förslag lill reviderat handlingsprogram, med tyngdpunkt på rik-lade insatser för alt utveckla utbildningens innehåll, kan jag i allt väsentligt ansluta mig till. Det bör vara en central uppgift för högskolan att förnya och förändra utbildningen så att de internafionella inslagen förstärks och därmed bättre svarar mol bl. a. näringslivels och särskilt exportindustrins behov. Jag vill särskilt framhålla behovet av att högskolan utvecklar ut­bildning med tvärvetenskaplig inriktning avseende vissa geografiska områ­den (s. k. områdesstudier eller area studies).

Jag vill redan nu anmäla alt jag under anslaget D 40. Naturvetenskapliga forskningsrådet kommer alt beräkna medel för en utökning av antalet av s. k. posldoklorala stipendier.

Jag vill i delta sammanhang också beröra frågan om finansiering av svenska forskares deltagande i internationella forskningsorganisationer eller internationell forskningssamverkan. Kostnaden för sådanl dellagande torde normall kunna budgeteras inom ramarna för forskningsbudgeten vid respektive institution eller ingå i rådsfinansierade projekt. 1 vissa fall inträffar emellertid atl svenska forskare får förtroendeuppdrag såsom leda­mot eller ordförande i någon organisations styrelse eller annal organ vilkel kan medföra all reskostnaderna blir slörre än vad som kan bäras av en enskild institution eller etl rädsprojekt. Det är enligt min mening värdefullt all svenska forskare kan åla sig sådana uppdrag. Jag utgår från alt finansi­eringen av kostnaden för sådana engagemang kan lösas i samverkan mellan berörda högskoleenheter och forskningsråd.

Antagning till utbildningslinje av den som utlottats två gånger och söker en tredje gång

1 anledning av proposilonen 1979/80: 158 om ändringar i reglerna för tillträde lill högskoleutbildning väcktes en motion 1979/80: 1312 om loll-ning vid central antagning till högre utbildning. 1 motionen hemställdes att riksdagen skulle uttala all ingen sökande lill högre utbildning skulle behöva

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              380

bli föremål för lotining mer än två gånger. Med anledning härav uttalade utbildningsutskottet (UbU 1979/80:36 och 38): "Utskottet anser att skäl talar för att den som blivit föremål för lotining två gånger och för tredje gången söker lill samma utbildningslinje bör antas lill denna. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer alt utforma närmare bestämmelser härom." Utskottet hemställde alt riksda­gen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan (rskr 1979/ 80:424). Regeringen uppdrog den 12 juni 1980 ål UHÄ bl. a. atl lämna förslag om de närmare bestämmelser m.m. som fordras för att den som blivit föremål för lotining två gånger till en utbildning och söker en tredje gång skall kunna antas.

UHÄ har i skrivelse till regeringen den 27 oktober 1980 redovisat detta uppdrag. Ämbetet konstaterar att den allmänna debatten kring lotining i samband med urval har fokuserats på de sökande som haft maximal betygspoäng, dvs. 5,0, men inte kommit in på sökt utbildning. Lottning på lägre poäng än maximal förekommer slumpartat. Ämbetet har koncen­trerat sig på dem som utlottats med maximal poäng. Förslagen gäller vidare endasi de utbildningslinjer till vilka antagning görs i del cenirala ADB-baserade antagningssystemet hos UHÄ.

UHÄ har låtit utreda förekomsten av lottning i antagningssystemet vid UHÄ inför hösten 1980 samt gjort vissa jämförelser med antagningen inför hösten 1979. Ämbetet konstaterar att lottningen f.n. är koncentrerad lill vissa hårt spärrade utbildningslinjer samt alt antalet utlottade har ökal de senaste åren. Ökningen har varit särskilt stor mellan hösten 1979 och hösten 1980. Ämbetet bedömer atl bl. a. de av riksdagen våren 1980 beslu­tade ändringarna i tillträdesreglerna, föreningsmerilernas avskaffande och ändrad poäng för arbetslivserfarenhet, kommer all leda till atl urval genom lottning bland sökande med maximal poäng får tillgripas även bland sökan­de med arbetslivserfarenhet.

Inför höstterminen 1980 lottades lolalt 583 sökande bort från det utbild­ningsalternativ de sökt i första hand. 301 av dessa sökande lottades bort med maximal poäng. Av de 301 sökande sökte 243 lill läkarlinjen. Hösten 1980 antogs lill denna linje 68 sökande med maximal poäng för betyg från tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan. UHÅ: s beräkningar visar att tillströmningen av sökande med 5,0 i medelbetyg för ell begränsat antal utbildningar, i första hand läkariinjen på vissa orter, kommer alt vara sådan all samtliga två gånger utlottade inte kan beredas plats vid sin tredje ansökan, i varje fall inte inom det antal platser där urvalet görs på enbart betyg.

Vissa av riksdagen våren 1980 beslutade ändringar i tillträdesreglerna planeras träda i krafl inför antagningen lill höstterminen 1982. UHÄ anser alt en definitiv utformning av bestämmelser om antagning av två gånger utlottade kan göras först i samband med alt beslutet om garanti för direkt-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              381

övergång från gymnasieskolan fill en tredjedel av platserna på en utbild­ningslinje konkretiseras. UHÄ kommer därför alt lämna definitiva förslag om loltningsgarantins utformning i samband med att ämbetet i början av år 1981 redovisar sina uppdrag från regeringen med anledning av riksdagens beslut om ändring i tilllrädesreglerna. Det är emellertid enligl ämbetet möjligt alt tillämpa provisoriska bestämmelser om s.k. lottningsgaranti redan vid antagningen inför höstterminen 1981.

UHÅ definierar i sina överväganden och förslag till provisoriska bestäm­melser en utlottad sökande som en sökande som lämnar UHÅ: s sista antagning inför en termin med maximal poäng till sökt alternativ inom viss utbildning och som inte blivit anlagen till annal sökt alternativ inom denna utbildning. Ämbetet anser det rimligt all sökande som utlotlats minst två gånger får förtur till upp lill 75 procent av platserna i respektive kvot-gruppsdel. Evenluellt erforderligt urval bland sökande med lottningsga­ranti föreslås ske efter hur många gånger den sökande har lottats ut, dvs. efter en köprincip, och i sista hand genom lotining.

Jag har i likhet med UHÅ funnit det lämpligl atl införa en provisorisk ordning för s. k. lottningsgaranti efter de av ämbetet föreslagna riktlinjer­na. Jag vill därför anmäla för riksdagen att regeringen den 18 december 1980 har utfärdat en förordning med provisoriska föreskrifter om företräde vid antagning till viss högskoleutbildning i överensstämmelse med UHÄ: s förslag. De provisoriska reglerna skall lillämpas första gången vid urval lill utbildning som påbörjas höstterminen 1981. Jag förordar atl regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag nu har anfört.

Jag avser atl snarast möjligt återkomma med förslag om en definitiv ordning för s. k. lottningsgaranti. Detta förslag bör kunna föreläggas riks­dagen i sådan lid att nya regler skall kunna lillämpas vid urval lill utbild­ning som börjar höstterminen 1982.

Forskning och forskarutbildning

Innan jag går in på frågorna rörande forskning och forskarutbildning med anknytning till budgeten för budgetåret 1981/82 vill jag helt kort belysa utvecklingen av resurserna för forskning och utvecklingsarbete (FoU) i vår omvärld samt ge en bild av vår egen FoU-budgel innevarande budgetår.

OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) har nyligen redovisat resultatet av en undersökning av FoU-resurserna inom OECD-länderna. Denna undersökning visar att de länder inom OECD som satsar mest på forskning och utveckling är Förenta staterna. Japan, För­bundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien. År 1977 sal-sades i dessa länder sammanlagt mer än 82 miljarder amerikanska dollar på FoU. Delta belopp motsvarar ungefär den svenska bruttonationalproduk­ten (BNP) för år 1977.

De nordiska länderna satsade tillsammans ca 2,8 miljarder dollar, varav Sverige svarade för 1,5 miljarder dollar (humanistisk och samhällsveten-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              382

skaplig FoU ingår dock inle i de svenska uppgifterna lill OECD-statisli-ken).

Förär 1977 har för Sveriges del FoU-resursernas andel av BNP uppskat­tats lill 1,9 procent. Inom OECD överträffas denna nivå av Förenta sta­terna (2,4 procent). Schweiz (2,3 procent), Förbundsrepubliken Tyskland (2,1 procent). Storbritannien (2.1 procent) och Nederländerna (2.0 pro­cent). Japan ligger på samma nivå som Sverige (1.9 procent), medan Frankrikes andel är 1,8 procent. För övriga OECD-länder är andelen mindre än 1.5 procent.

Energiforskning och forskning för främjande av hälso- och sjukvård hör till de ändamål som genomsnittligt ökar mest inom OECD-länderna.

SCB har genomfört en analys av statsbudgeten för budgetåret 1980/81 med avseende på anslagen till forskning och utveckling (SCB 1980-05-12 Statliga anslag lill forskning och utveckling 1980/1981).

Enligt SCB: s analys kommer de sammanlagda slalliga utgifterna för FoU budgetåret 1980/81 att uppgå lill ca 5960 milj.kr. Det innebär en ökning med 550 milj. kr. eller 10 procent jämfört med närmast föregående budgetår. Sedan budgetåret 1975/76 har FoU-utgifterna därmed ökat med nästan 2900 milj. kr. räknat i löpande priser.

Huvuddelen av anslagen går till FoU-verksamhet inom landet. Mera betydelsefulla undanlag är drygt 140 milj.kr. till inlernationellt utveck­lingssamarbete och ca 195 milj.kr. till europeiskt samarbete inom rymd­forskning (ESA). kärnforskning (CERN). astronomisk forskning (ESO) och molekylärbiologi (CEBM).

Som framgår av följande tabell kanaliseras nära tre fjärdedelar av FoU-anslagen genom tre departement, nämligen utbildningsdepartementet 33 procent, induslrideparlemenlel (inkl. affärsverken) 25 procent och för­svarsdepartementet 15 procent.

Beräknade FoU-anslag i budgetpropositionen. Fördelning på departe­ment.

 

Departement

Procentuell fördeln

ing

 

FoU-anslag.

Mkr,

 

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1980/81

 

Utbildnings

31.2

31.8

32.6

33.1

1973

 

Industri (inkl.

 

 

 

 

 

 

affärsverk)

18,2

20,3

21.8

24.8

1476

 

Försvars

23,3

19.5

17.1

15.0

895

 

Jordbruks

8.6

8.5

8.7

8.3

493

 

Social

5.8

6.4

7.0

7.0

420

 

Bostads

2.1

2.7

3.1

2,9

174

 

Utrikes

2,7

2,7

2.8

2.9

174

 

Kommunikations

 

 

 

 

 

 

(inkl. affärsverk)

2,7 .

3,0

2.7

2.4

140

 

Arbetsmarknads

1,3

1.4

1.6

1.6

95

 

Budget

2.6

2.3

1.3

0.7

41

 

Ekonomi

0.4

0,4

0.4

0.3

20

 

Kommun

0,2

0.2

0.1

0,2

10

 

Justitie

0,2

0.1

0.1

0.2

9

 

Handels

0.1

0.1

0.1

0.0

-»

 

Övrigt

0.6

0,6

0.6

0.6

36

 

Totalt

100%

100 %

100 %

100%

5 958

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              383

Vid en ändamålsindelning av FoU-anslagen framgår att den största andelen, 40 procent, anvisas för att främja allmän vetenskaplig utveckling, framför allt forskning vid universitet och högskolor. Ca 16 procent av FoU-anslagen ägnas ät försvarsforskning. Drygt 10 procent avsätts till främjande av forskning inom energi- och vattenförsörjningsområdel.

Beräknade FoU-anslag i budgetpropositionen för 1980/81. Fördelning på

ändamål.

Ändamål                                                                       Mkr,               Procent

119

2.0

462

7,7

614

10,3

149

2,5

119

2,0

106

1,8

429

7.2

84

1.4

16

0,3

61

1.0

107

1.8

167

2,8

42

0,7

371

39.8

170

2,9

942

15,8

1. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske

2.       Industriell verksamhet

3.       Energi- och vattenförsöfining

4.       Transport och kommunikationer

5.       Boendemiljö, samhällsplanering

6.       Fysisk miljö, naturvård

7.       Hälso- och sjukvård

8.       Socialvård, social miljö, trygghet

9.       Kultur, massmedia, fritid

 

10.      Undervisning

11.      Arbetsmiljö, personalskydd

12.      OITentlig förvaltning, samhällsservice

13.      Utforskning av jorden och atmosfären

14.      Allmän vetenskaplig utveckling

15.      Rymdforskning

16.      Försvar

Samtliga ändamål                                                          5958               100,0

Av denna korla redovisning framgår atl redan nu betydande belopp satsas på forskning i Sverige. Förslagen i årets budgetproposition innebär all budgetåret 1981/82 ytteriigare sammanlagt ca 125 milj.kr. anslås för forskning. Vidare kommer under våren 1981 förslag om ylterligare för­stärkningar inom forskningsområdet atl läggas fram i särskilda proposi­tioner rörande dels statliga stödåtgärder för leknisk forskning och industri­ellt utvecklingsarbete, dels förslag till nytt energiforskningsprogram saml dels forskning inom jord- och skogsbruksområdel.

Tabellerna ger emellertid enligt min mening också anledning till en reflexion av annat slag. De visar all över 2 miljarder kr. anslås till sektoriell forskning med i huvudsak malemalisk-nalurvetenskaplig och teknisk in­riktning. Jag har därvid inte tagit med utbildningsdepartementets anslag till forskning. Dessa syftar ju bl. a. lill att finansiera en utbyggnad av forsk­ningsresurser inom högskoleorganisationen i form av forskningspersonal, utrustning m. m. som seklorsforskningen skall kunna repliera på. De forsk­ningssatsningar som görs inom industrin är inte heller medräknade. Även dessa torde i betydande ulslräckning vara inriktade mol naturvetenskap och teknik. Jag utgår ifrån alt såväl den sektoriella forskningen som indus­triforskningen kommer alt behålla sin nuvarande nivå eller växa yllerliga­re. Delta kommer atl slälla stora krav på högskolans forskningsorganisa-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  384

tion, inte minst när del gäller ulbildningen av forskare. Jag erinrar här om vad jag tidigare har anfört om den vikande forskarrekryteringen lill främst naturvetenskapliga och tekniska områden. Behovel av atl förslärka hög­skolans forskningsorganisation är mot denna bakgrund uppenbar liksom också angelägenheten av all låta merparten av sådana förstärkningar gå till matemalisk-nalurvetenskaplig och leknisk forskning och forskarutbild­ning. 1 den proposition om inriktningen av forskningspolitik m.m. som jag avser atl föreslå regeringen alt förelägga riksdagen våren 1982 återkommer jag med en utförligare analys av sambanden mellan satsningar på sektoriell forskning och forskning och forskarutbildning inom högskolan. Jag föror­dar i del följande all resurserna för forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde förstärks med ca 70 milj. kr.

Vid fördelningen av de tillkommande forskningsresurserna har jag i mina förslag lagt särskild vikl vid forskning och kunskapsuppbyggande som har långsiktig betydelse för utveckling av det svenska näringslivets konkur­renskraft. Det innebär alt merparten av resurserna läggs på naturveten­skaplig och teknisk forskning och forskarutbildning. Men även humanis­tisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning har viktiga upp­gifter i detla sammanhang. Jag tänker då särskilt på värt behov av kunska­per i språk och om andra kulturmönster, vikliga delar i en utveckling av internationell konkurrenskraft. Jag vill dessulom erinra om vad jag har anfört i tidigare budgetpropositioner om vårt behov av humanistiska och samhällsvetenskapliga kunskaper för att utveckla etl väl fungerande sam­hälle. Forskningssatsningar som riktar sig till endast en del av vetenskaps­samhället skapar på sikt kunskapsluckor lill skada för samhällsutveckling­en. Det är enligt min mening angeläget att vara uppmärksam på effekter av detla slag också i en lid när det är nödvändigt alt göra hårda prioriteringar. Jag förordar därför i del följande också vissa förstärkningar av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Svensk medicinsk forskning intar en internationellt framträdande posi­tion. Det är viktigt både för utvecklingen av vår vårdverksamhet och ur industriell synvinkel atl denna forskning kan bibehålla sin slagkraft. Jag har sökt beakta della i del följande vid fördelningen av resurstillskottet.

Av det föreslagna medelstillskollel avser ca 12,5 milj.kr. en allmän förstärkning av basresurserna inom högskolans forskningsorganisation.

Det är enligt min mening ytterst angeläget alt dessa resurser verkligen kommer forskningen till del och inte utnyttjas för alt kompensera resurs-bortfall till följd av besparingar inom andra delar av högskolans verksam­het.

En anvisning på 5 milj. kr. föreslås för upprustning av de vetenskapliga biblioteken. Därvid har jag också beräknat vissa medel för en förstärkning av museiverksamheten för de humanistiska fakulteterna.

Vidare förordar jag en uppräkning med 10 milj. kr. av de medel som är avsedda atl möjliggöra universitetslektorers (motsv.) forskning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              385

De två sistnämnda anvisningarna kan för följande budgetår komma atl användas för ålgärder med syfte att öka rörligheten inom högskolans forskningsorganisation.

Antalet utbildningsbidrag för doktorander är fortfarande relativt lågt i förhållande till antalet studerande inom forskarutbildning. UHÄ redovisar i sin anslagsframställning dels en sjunkande rekrytering lill forskarutbild­ningen, dels en låg genomströmningstakt inom denna. Del är viktigt att såväl stimulera rekryteringen till forskarutbildningen som att förbällra de ekonomiska förulsältningarna för de studerande alt fullfölja studierna ulan onödig tidsutdräkt. 1 överensstämmelse med UHÅ: s förslag förordar jag därför att antalet utbildningsbidrag för doktorander ökas med 90.

Medlen för forskningsanknytning och konstnärligt utvecklingsarbete fö­reslås förstärkta med I milj. kr.

Jag kommer i del följande att förorda inrättande av tjänster som profes­sor (L 22) inom områdena etnologi, särskilt nordeuropeisk, italienska, administrativ dalabehandling, freds- och konfliklforskning, molekylär ge­netik, allmän medicin, samhällsodonlologi, aslrofysik, belysningslära, högspänningsleknik, tillämpad materialteknologi samt ytors fysik och kemi.

Universitetet i Lund har i sin anslagsframställning prioriterat en ökning av basresurserna framför nya professurer, vilket jag har tagit hänsyn till när jag har fördelat tillgängliga medel.

Vidare för jag fram förslag om omvandlingar och omprioriteringar, inom givna resurser inom en rad områden, vilka redovisas under berörda fakul-telsanslag.

Vid medicinska forskningsrådet bör inrättas en tjänst som professor (L 22) i hälso- och sjukvårdsforskning med särskild inriktning på utvecklings­länderna.

För forskningsrådsorganisationen beräknar jag en medelsökning om sammanlagt ca 21 milj. kr. Därtill kommer en fortsatt ökning av medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning med 10 milj.kr. till 35 milj.kr. för nästa budgetår.

Såväl UHÅ som forskningsråden och forskningsrådsnämnden (FRN) har i sina anslagsframställningar tagit upp vissa övergripande frågor som jag vill kommentera här.

Regeringen planerar som jag nyss har nämnt alt våren 1982 lägga fram en forskningspolitisk proposition. Som elt led i förberedelserna inför denna proposition har några myndigheter fått i uppdrag att svara för vissa utred­ningar och kartläggningar. Resultaten av dessa skall föreligga under år 1981.

Hur svensk FoU-statistik skall utformas och redovisas för att möta olika intressenters behov av information och planeringsunderlag utreds av FRN. Riksrevisionsverket och UHÅ har regeringens uppdrag att granska hur högskolans kostnader för forskningsprojekt lämpligen skall redovisas. Om 25    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              386

projeklredovisningen skall inordnas i högskoleenheternas befintliga eko­nomiadminislrativa rutiner kan vissa praktiska problem uppkomma och kanske även krav på syslemändringar. UHÅ har därför på detta område inlett en försöksverksamhet inom den matematisk-naturvetenskapliga fa-kullelen i Uppsala.

Elt uppdrag till UHÅ alt utforma program för disciplinorienterade fakul­teter fullgörs i en första etapp vid Chalmers lekniska högskola och inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Göteborg.

Frågan om elappavgångar i forskarutbildningen prövas av UHÅ inom ramen för ell regeringsuppdrag. UHÄ har också i uppdrag att utreda hur forskarutbildningen skall dimensioneras och inriktas med hänsyn dels till de behov som högskolan, sektoriella organ och samhället i övrigt har, dels lill de studerandes önskemål. Forskarutbildningsslatisliken. elt av planer­ingsunderlagen för bl. a. forskarutbildningens dimensionering, ses över av SCB i samråd med UHÅ.

Forskningssamverkanskommiltén (FOSAM) har i december 1980 av­lämnat sill huvudbetänkande (SOU 1980:46) Högskolan i FoU-samver-kan. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Kommittén (U 1979: 10) om forskningens och forskarutbildningens situ­ation i den nya högskolan kommer all avlämna sitt betänkande våren 1981. Denna utredning behandlar också enligt tilläggsdirektiv frågan om forskar­utbildningens meritvärde.

FRN har regeringens uppdrag all inför en kommande forskningspolitisk proposition lämna elt underlag om innehållsliga prioriteringar i forsknings­verksamheten.

UHÄ anger att verket i nästa anslagsframställning kommer atl redovisa en flerårsplan för forskning och forskarutbildning inom alla fakulteter.

En sådan flerårsplan skulle givelvis utgöra etl mycket värdefullt under­lag för arbetet med den kommande forskningspoliliska propositionen. Vik­liga faktorer som måsle beaktas i en flerårsplan för forskning och forskar­utbildning inom högskolan är bl. a. möjligheterna lill profilering och arbets­fördelning mellan olika högskoleenheter samt möjligheterna till omdisposi­tion av nuvarande resurser, I.ex. omprövning av inriktningen av ledigbli­vande professurer. Jag utgår från atl även övriga berörda myndigheter kommer att ha intresse av all få sina långtidsplaner prövade i det samman­hanget och därför kommer alt presentera genomarbetade förlsag till lång-lidsplaner i anslutning lill nästa års anslagsframställning.

UHÄ redovisar i årets anslagsframställning förslag till långtidsplanering för vissa fakultelsområden. Jag vill här erinra om vad jag i föregående års budgetproposition anförde rörande möjlighelerna att ta ställning till ut­byggnadsförslag för enstaka fakultelsområden-utan tillgång till motsvaran- . de beslutsunderlag för övriga områden. Dagens ekonomiska läge har sna­rast ökat svårigheterna alt göra bindande utfästelser för vissa verksam-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              387

hetsområden utan alt ha kännedom om vilka resurskrav inom andra områ­den som därigenom skulle bli svåra eller eventuellt omöjliga alt tillgodose.

Forskningsprojekt rörande jämställdhets- och kvinnofrågor bedrivs i dag inom ett stort antal institutioner. Inom områdena kvinnolitteratur resp. kvinnohistoria pågår mer kontinuerlig forskningsverksamhet vid universi­teten i Uppsala och Göteborg. Vid universitetet i Uppsala finns f. n. en personlig forskartjänst. Innehavaren av denna tjänst avgår med pension under år 1981. Jag kommer i det följande att under anslaget D 16. Samhälls­vetenskapliga fakulteterna beräkna medel för en fortsättning av verksam­heten vid universitetet i Uppsala. 1 anslutning till de kvinnohistoriska samlingarna vid universitetet i Göteborg bedrivs sedan länge forskning i kvinnohistoria. Ledare för verksamheten var intill sin bortgång hösten 1980 professor Gunnar Qvisl. Det är enligt min mening önskvärt alt forsk­ningen i kvinnohistoria kan utvecklas vidare. Jag anser också att det är angeläget att forskning kring jämställdhets- och kvinnofrågor ges en fastare ställning. Jag utgår frän att UHÅ och berörda forskningsråd i sina anslags­framställningar för budgetåret 1982/83 kommer att lägga fram förslag här­om.

Bl, a. i 1979 års forskningspolitiska proposition (prop. 1978/79: 119) dis­kuterades högskolans roll i det svenska forskningssystemet. Jag framhöll där atl det i etl ur forskningssynpunkt litet land som Sverige är i högsta grad angelägel alt de resurser som finns tillgängliga för forskning och utvecklingsarbete utnyttjas så rationellt som möjligt, 1 de flesta läll torde det därior vara lämpligast atl forskning oavsett finansieringskälla utförs inom högskolan och inte I.ex. inom särskilda forskningsinstitut. Jag kom­mer i det följande atl föreslå all institutet för social forskning inordnas i universitetet i Slockholm och alt resurserna för institutets verksamhet på sikt ökas. Detta bör bl. a. utgöra ett värdefullt tillskott till den samhällsve­tenskapliga forskningen och utbildningen vid universitetet och ge förbätt­rade möjligheler för institutet till samverkan med andra forskningsområ­den.

Anslag.f.frägor

I det följande för statsrådet Mogård och jag upp de besparingar vi fört fram i propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten m.m. med tre ändringar. Med anledning av riksdagens beslut (UbU 1980/ 81: 15, rskr 1980/81: 120) i anledning av nyssnämnda proposition beräknar jag sålunda inte någon besparing genom nedläggning av kemistlinjen i ' Sundsvall/Härnösand. I stället beräknar statsrådet Mogård en motsvaran­de besparing inom frilidspedagogutbildningen. I stället lör besparing ge­nom nedläggning av matematikerlinjen i Växjö beräknar statsrådet Mogård en motsvarande besparing inom förskollärarutbildningen i Vä.xjö. För arki­tektlinjen vid universitetet i Lund räknar jag med en minskning med endast 30 av befintliga 60 antagningsplatser. Den i nyssnämnda proposition beräk-

Karlong: S. 397, rad   6 kol. 2 Står rad 16 kol. 2   " rad 27 kol, 2   "

I 334 Rättat till:    1 302

84      •■      •■:        96

10262      ■■      " • 1074-'

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               388

nade besparingssumman inom sektorn för utbildning för tekniska yrken vid universitetet i Lund kvarstår dock i sin helhet.

1 den nyssnämnda besparingspropositionen har som ett led i de generella besparingarna, som ej är kopplade till dimensioneringsminskningar, en besparing av 15 milj. kr. beräknats under anslaget lill lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. Besparingen är elt uttryck för den totala bespar­ingseffekt som eftersträvas. Enligt uppdrag av regeringen den 16 oktober 1980 utreder byggnadsstyrelsen och UHÅ f. n, frågan om hur besparingen skall genomföras. 1 avvaktan på resultatet av myndigheternas utredning bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande alt slutligt avgöra huru­vida besparingen bör tas ut inom lokalkostnadsanslaget eller genom andra generella besparingsåtgärder.

1 överensstämmelse med vad jag har anfört i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. beräknas för varje myndighet i det följande en besparing till följd av krav på förvallningsrationalisering (jfr prop. 1980/81:20 s. 16, UbU 1980/81: 12 s. 18). Såvitt gäller sektors- och fakulletsanslagen lill högskolan har jag därvid räknat med en besparing av sammanlagt 5000000 kr. Jag har fördelat denna besparing helt i proportion till UHÄ: s fördelning av den motsvarande besparing av 3 300000 kr. som ämbetet har lagt fram. Jag vill stryka under att avsikten med besparingen är atl en rationalisering av högskoleenheternas centrala förvaltningar och institutionella organisation skall åstadkommas utan atl de uppgifter som skall fullgöras gentemot institutioner och myndigheter eftersatts. Det an­kommer pä högskolestyrelserna att besluta hur besparingen skall genomfö­ras.

För att bereda ekonomiskt utrymme åt lidigare påbörjade reformer och ett mindre anlal nya sådana har jag vidare beräknat ytterligare besparingar i förhällande till nyssnämnda besparingsproposition om sammanlagt 3 967000 kr. De ytterligare besparingarna sker till följd av tidigare besluta­de dimensioneringsminskningar inom sektorn för administrativa, ekono­miska och sociala yrken (570000 kr.) och sektorn för kultur- och informa­tionsyrken (443000 kr.), minskade kostnader per årssludieplals inom sek­torn för vårdyrken (574000 kr.), inom sektorn för kultur- och informations­yrken (42000 kr.loch inom enstaka kurser (300000 kr.). Dessa besparingar överensstämmer med UHÅ: s förslag i anslagsframställningen. Vidare be­räknar jag en ylterligare besparing (450000 kr.) genom nedläggningen av kemist- och matematikerlinjerna i Örebro, Jag beräknar också en bespa­ring till följd av en minskning av utbildningen i enstaka kurser med 207 årsstudieplalser (I 588000 kr.).

För den utbyggnad av tandläkarutbildningen vid universitetet i Umeå. som jag anmäler i det följande, skapas etl ekonomiskt utrymme, såvitt gäller driftkostnaderna, genom den successiva nedläggningen av tandlä­karutbildningen m. m. vid karolinska institutets enhet vid Holländargaian i Stockholm.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              389

Nödvändigheten av att i forlvarigheten bereda ekonomiskt utrymme för de reformer avseende sjukgymnastutbildning och folografutbildning som jag i del följande föreslår leder lill alt ell besparingsulrymme under föl­jande budgetår måsle anses vara inlecknat för dessa ändamål. Jag räknar därför med alt besparingar lill följd av lidigare beslutade dimensionerings­minskningar inom sektorerna för tekniska yrken, administrativa, ekono­miska och sociala yrken och kultur- och informationsyrken av sammanlagt 3433000 kr. under budgetåret 1982/83 och 1877000 kr. under budgetåret 1983/84 skall användas för nämnda ändamål.

Frågan om besparingar inom sektorn för utbildning för undervisningsyr­ken berörs ylterligare av statsrådet Mogård vid hennes anmälan av ifråga­varande anslag.

Med anledning av förslag i budgetpropositionen 1980 beslöt riksdagen alt utbildningsslandarden per årssludieplals inom del tidigare området med frilt tillträde i högskolan skulle höjas med resurser motsvarande 2570 årsstudieplalser under budgetåren 1980/81-1982/83 (prop. 1979/80:100, UbU 1979/80:28, rskr 1979/80:292). Till följd av förslagen i den tidigare nämnda besparingspropositionen och de förslag som jag nu för fram mins­kar utbildning i enstaka kurser med I 062 årsstudieplalser under budgetåret 1981/82. Utbildningen inom del lidigare fria området bestod till stor del av utbildning i enstaka kurser. Jag räknar med atl av den minskning med I 062 årsstudieplalser som jag nu beräknar faller 220 platser inom det tidigare fria området. Behovet av standardhöjning minskar därigenom med 220 årsstudieplalser från motsvarande 2570 årsstudieplalser till motsvarande 2 350 årsstudieplalser. Under innevarande budgetår har en standardhöj­ning motsvarande I 142 årsstudieplalser genomförts. Resurserna för de älersläende I 208 ärssludieplatserna bör fördelas lika mellan budgetåren 1981/82 och 1982/83 enligl följande:

Universitet                            1981/82                                   1982/83

Stockholm                               1833000                                1833 000

Uppsala                                  1 116000                                1 124 000

Lund                                           23000                                    15 000

Göteborg                                 1678000                                 1678000

4650000                               4650000

Jag återkommer till denna fråga i samband med min anmälan av anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Regeringen uppdrog i februari 1979 ål UHÄ atl utreda hur resurser skall ställas lill högskolans förfogande för finansiering av stöd till handikappade studerande samt all utforma förslag lill regler om rambelopp m. m. samt belysa ansvarsfördelningen mellan UHÄ och andra myndigheter som läm­nar bidrag till handikappade studerande för habilitering och rehabilitering. 1 uppdraget ingick även att göra en prognos över antalet handikappade och atl definiera begreppet handikappad respektive gravt handikappad. UHÅ har redovisat uppdraget i sin anslagsframställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              390

En av UHÅ tillkallad utredningsman har avgivit en rapport Handikappa­de i högskolan. Med stöd i utredningens förslag och remissyttrandena häröver föreslår UHÄ atl under anslaget till vissa särskilda utgifter i högskolan etl belopp av 1,5 milj. kr. anvisas för att disponeras efter beslut av UHÄ för särskilda åtgärder till slöd för handikappade studerande vid en högskoleenhet i de fall högskoleenheten haft kostnader som överstiger 0,15 procent av de sammanlagda medel, som enheten disponerar under sektors­anslagen för grundläggande högskoleutbildning. Anslagsposten skapas ge­nom en motsvarande proportionell minskning av sektorsanslagen för grundläggande utbildning. Eftersom de totala kostnaderna för detla ända­mål är svåra atl förutsäga är jag inle beredd att la ställning till någon särskild anslagspost. 1 stället bör UHÅ bemyndigas alt bestämma hur stor del av berörda anslag som skall disponeras för särskilda handikappända­mål. Jag återkommer senare till regeringen med förslag i frågan.

Belräffande handikappade studerande föreslår UHÅ även att ämbetet får i uppdrag all utreda frågan om en koncentration av högskoleutbildning för döva lill i första hand Slockholm och Örebro. På dessa orter pågår ett utredningsarbete i denna fråga. Eftersom högskoleutbildning för döva be­rör flera högskoleorter än de nu nämnda bör UHÅ samordna utrednings­verksamheten.

För innevarande budgetår finns i statsbudgeten uppfört elt anslag under nionde huvudtiteln till vissa kurser för utländska studerande. Från detta anslag bestrids kostnader för kurser i svenska språket för icke svenskta­lande studerande m.fl. Medlen fördelas av UHÄ mellan universiteten. Fördelningen av kurserna har varit i stort sett oförändrad under de senaste åren. Jag finner det vara mindre ändamålsenligt att ha ett särskilt anslag för detla ändamål. Universiteten bör nämligen själva kunna avgöra vilka re­surser som skall avdelas för dessa enligl min mening angelägna kurser. Jag har därför för varje universitet fördelat medlen mellan anslagen till yrkes­utbildningssektorerna med ledning av medlens fördelning innevarande budgetår. Jag räknar med oförändrat antal kurser dvs. 95 i Stockholm. 34 i Uppsala, 21 i Lund, 21 i Göteborg, 10 i Umeå och 4 i Linköping. Jag vill stryka under all denna anslagsomläggning är av teknisk karaktär och ej innebär några förändringar i sak av utbildningens planering. Ej heller avser jag atl föregripa de ställningstaganden som kan bli aktuella genom de förslag som kommer all lämnas av gästsluderandekommitlén (U 1978:03).

De ändringar i lagen (1944:219) om djurskydd m.m, som trätt i krafl fr.o. m. den Ijuli 1979 ställer ökade krav vid uppfödning av försöksdjur för vetenskapligt ändamål.

För att övergångsvis klara en bristsituation i avvaktan på en anpassning av inhemsk uppfödning av försöksdjur lill den förändrade lagstiftningen som trädde i kraft den I juli 1980 har regeringen uppdragit åt UHÄ all träffa avtal med etl schweiziskt läkemedelsföretag om import av katter för försöksdjursändamål i första hand inom medicinsk forskning. Avtalet om-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  391

fattar en import för högskolornas behov av 800 djur per år under en treårsperiod med början innevarande budgetår.

För att garantera erforderligt belopp för importen enligl avtalet har innevarande budgetår vissa medel under anslagen lill de medicinska och odonlologiska fakulteterna saml elt bidrag från medicinska forskningsrå­det primärt ställts till UHÄ: s disposition genom beslut av regeringen. Efterhand som fakulteterna får tillgång till importerade försöksdjur sker en avräkning mol garantibeloppet. Förskjutningar i förhållande till planerad förbrukning högskoleenheterna emellan samt eventuella outnyttjade medel slulregleras av UHÄ. Elt i princip motsvarande förfarande avses bli an­vänt budgetåret 1981/82. Jag har beräknat särskilda anslagsposter för delta ändamål under anslagen till de medicinska och odontologiska fakulteterna.

Jag har beräknat medel för två personliga tjänster avseende sådana tjänstemän som i samband med myndighets utlokalisering garanterats fort­satt anställning i Slockholm (s.k. NOM-garanter). Vidare har jag beaktat att innehavare av personliga tjänster lämnat dessa helt eller delvis. Jag har även beräknat medel för en personlig Ijänsl som byrådirektör vid universi­tetet i Göteborg.

Efter förslag från regeringen har riksdagen för innevarande budgetår bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin lur bemyndi­gar, alt övergångsvis medge överföringar mellan anslag i statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts riksdagen. Jag gör den bedöm­ningen all även under nästa budgetår behövs ett bemyndigande av denna art. Delta är som jag nyss berört bl.a. nödvändigl för atl erforderliga resurser för handikappålgärder skall kunna disponeras. Regeringen bör därför föreslå riksdagen alt lämna etl motsvarande bemyndigande för budgetåret 1981/82. Jag gör den bedömningen atl ell bemyndigande av della slag ej kommer all behövas för budgetåret 1982/83.

Vid vår anmälan av de olika anslagspunkterna i det följande avser statsrådet Mogård och jag att redovisa våra ställningstaganden lill flertalet av de förslag myndigheterna har förl fram i sina anslagsframställningar. Myndighelsförslag i övrigt, för vilka vi således inle redovisar våra ställ­ningstaganden under anslagspunklerna, är sådana som faller inom den kategori vi inte funnit anledning atl föra fram inför budgetåret 1981/82. Självfallet har myndigheterna möjlighet alt återkomma i sådana frågor i sina anslagsframställningar för kommande budgetår. En avvägning mol andra ändamål får då ske.

I budgetpropositionen 1980 anmälde jag all av anslagsbehållningarna på reservationsanslagen till högskolan av 160 milj.kr., dvs. 6 procent, efter budgetåret 1978/79 27 milj.kr. hållils inne av regeringen. Motsvarande medel har i stället anvisats som extra ramar till inredning och utrustning (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 389 ff). Efter budgetåret 1979/80 har anslags­behållningarna minskat fill 101 milj.kr. dvs. 4 procent. Genom beslut av regeringen den 6 november 1980 har 9975000 kr. innehållils. Av de inne-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              392

hållna medlen avser 900000 kr. sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, 400000 kr. sektorn för vårdyrken, 4 500000 kr. sektorn för undervisningsyrken, 700000 kr. sektorn för kultur- och informationsyr­ken, 2 lOOOOO kr. lokala och individuella linjer och enstaka kurser, 500000 kr. humanistiska fakulteterna, 600000 kr. samhällsvetenskapliga fakulte­terna och 275000 kr. odonlologiska fakulteterna. I den rådande slatsfinan­siella situationen är jag inle beredd atl föreslå alt resursförstärkningar av olika slag genomförs motsvarande de innehållna medlen. 1 stället bör dessa avräknas mol eller disponeras för utgifter av engångskaraktär som är nödvändiga till följd av vissa lidigare beslut. Jag avser att senare åter­komma lill regeringen i denna fråga.

Vissa biblioteksfrågor

Kungl. biblioteket (KB) ansvarar fr.o.m. den I januari 1978 för den löpande driften av del datorbaserade administrativa system för de svenska forskningsbiblioteken som går under namnet LIBRIS. Del långsiktiga ut­vecklingsansvaret för LIBRIS överfördes den I juli 1979 från statskontoret till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFl).

F.n. är 21 forskningsbibliotek fast anslutna till den av LIBRIS utnytt­jade centraldatorn vid datamaskincentralen för administrativ dalabehand­ling (DAFA) i Slockholm. Sammanlagt finns ca 160 fast anslutna termina­ler i drift.

Del byle som nyligen skett till en mer effektiv centraldator, ökningen av antalet terminaler och anslutna bibliotek, ökningen av antalet transaktio­ner saml införandel av nya dalorruliner medför enligt KB kraftigt ökade behov av resurser för driften av LIBRlS-syslemel. KB har i sin anslags­framställning beräknat kostnaderna för drift och förvaltning av LIBRIS under budgetåret 1981/82 till 11,2 milj.kr., motsvarande en ökning av budgeterade kostnader med 5,4 milj. kr. jämfört med budgetåret 1980/81. 1 stort sett hela kostnadsökningen hänför sig lill driften av systemet. KB framhåller emellertid alt systemets kostnadsutveckling av olika skäl är svår atl beräkna.

I syfte att undvika kostnadsökningar i samband med LIBRIS" dalordrifl som faller utanför KB: s kontroll bör enligt KB i framtiden andra finansie­ringsformer för driften övervägas. Man bör bl. a. överväga om inte varje bibliotek som utnyttjar systemet också borde svara för kostnaderna för de transaktioner som biblioteket utför. KB har inlett diskussioner i frågan med UHÄ. DFl och RRV under hösten 1980. Från budgetåret 1982/83 bör enligt KB finansieringen av LIBRIS' datordrift kunna ske på annal sätt.

KB:s anslagsframställning i vad avser kostnaderna för driften av LI­BRIS har fillslällts stalskonloret för yttrande. Statskontoret delar KB:s principiella uppfattning atl varje bibliotek som utnyttjar LIBRIS bör av egna medel svara för de särkostnader som biblioteket initierar genom all

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  393

använda systemet. Övriga kostnader bör alltjämt budgeteras centralt ge­nom medelsanvisningar direkt till KB. Den merkostnad som varje Ll-BRIS-anslutet bibliotek får vid en avgiftsbeläggning av terminaltransak-tionerna i syslemel är enligl statskontorets bedömning inte slörre än atl de ryms inom i stort sett oförändrade medelsramar för högskolan.

Statskontoret förordar i motsats lill KB att en avgiftsbeläggning av såväl kalalogprodukler som leminaltransaklioner beslutas under innevarande budgetår och lillämpas fr. o. m. ingången av budgetåret 1981/82.

Jag vill för egen del anföra följande.

Efter elt mångårigt utvecklingsarbete ulgör LIBRIS nu ett bestående inslag i driften av de vetenskapliga biblioteken. De problem som ofrån­komligen är förknippade med introduktionen av datoriserade system i denna storleksklass har i della fall i allt väsentligt övervunnits. Det torde nu råda allmän enighet om att LIBRIS har blivit elt oumbärligt redskap i biblioteksverksamheten trots alt systemels potential ännu inte på långt när har kunnat nyttiggöras fullt ut.

Del har alltifrån början varit förutsatt att LIBRIS i utbyggt skick skulle komma att inordnas i biblioteksverksamheten på sådant sätt alt utnyttjan­det av denna resurs kan vägas in i bibliotekens samlade resursdispostion. Som jag här nämnt har KB och statskontoret den gemensamma utgångs­punkten alt liden nu är inne att skapa de tekniska förutsättningarna för etl sådant inordnande. Skilda bedömningar redovisas härvidlag endast i fråga om hur lång tid som behövs för atl utveckla etl debiteringssystem som medger en rättvis kostnadsfördelning mellan nyttjarna.

I min egen bedömning har jag bl. a. tagit intryck av den prognos som KB redovisar belräffande den fortsatta utvecklingen av iransaktionsvolymen i LIBRIS. Utan att la ställning till rimligheten i prognosen anser jag att uppgifterna vittnar om nödvändigheten av atl snarast möjligt införa en annan ordning för finansieringen av LIBRIS' drift. Jag har därför utgått ifrån all kostnaderna för användningen av LIBRIS redan nästa budgetär skall debileras nyttjarna direkt. Mol den bakgrund som jag har redovisat har jag inle beräknat några ytterligare medel under anslagen till utbildning och forskning för alt täcka de kostnader som uppkommer genom ökad användning av LIBRIS inom högskolan. Det bör nu sålunda ankomma på högskoleenheterna atl fr.o.m. nästa budgetår successivt tillgodogöra sig de rationaliseringsvinster som LIBRIS har syftat till atl åstadkomma.

Jag bedömer det inte som oundgängligen nödvändigl att ha etl nytt debiteringssystem färdigt redan vid ingången av budgetåret 1981/82. 1 avvaktan på atl systemet blir klart bör medel preliminärt kunna reserveras inom ramen för anslagen lill berörda högskoleenheter m.fl. Senast vid budgetårets mitt bör debileringsssyslemel kunna träda i funktion. Rege­ringen har nyligen på mitt förslag beslutat ge KB, UHÄ och sladskonloret i uppdrag atl i samråd med RRV och DFl förbereda omläggningen. Jag utgår också ifrån att KB och statskontoret tar upp förhandlingar med DAFA om

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               394

fortsatt driflavtal för LIBRIS mol bakgrund av den oväntal kraftiga ök­ningen av iransaktionsvolymen i systemet.

Medel för driften avv LIBRIS anvisas f. n. samlat under anslaget lill KB, dvs. bl. a. medel för atl bekosta DAFA: s debileringar för enskilda transak­tioner och satsvisa bearbetningar m. m. i systemet. Jag föreslår atl samtliga medel övergångsvis kvarstår hos KB budgetåret 1981/82. Härav bör etl belopp av ca 1,6 milj. kr. reserveras för all dels läcka den beräknade kostnadsökningen för KB:s eget utnyttjande av LIBRIS, dels vid behov användas för bidrag lill sådana nyltjare av LIBRIS - inom och utom UHÄ-området - vilka pga. elt särskilt starkt beroende av den nya tekni­ken kan få vissa svårigheier vid övergången lill det nya debiteringssyste­met. Fördelningen av beloppet bör ske i samråd mellan de myndigheter som enligt vad jag nyss har nämnt har fått i uppdrag atl förbereda omlägg­ningen.

Jag vill i della sammanhang också anmäla all jag under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. kommer atl föreslå, alt 5 milj. kr. anvisas som en tillfällig förstärkning för biblioleksändamål under budget­ärel 1981/82. Beloppet är i första hand avsett för atl öka högskolebibliote­kens resurser för bokinköp m.m. Vid behov bör emellertid också della belopp till en del kunna användas för all underlätta övergången lill del nya debiteringssystemet för LIBRIS. 1 den mån så sker bör en ökad andel av de bidrag som sker med anlitande av det under anslaget till KB reserverade beloppet avse nyltjare av LIBRIS utanför UHÄ-området, dvs. nyltjare som inle kan få tillgång till den tillfälliga förstärkningsresursen.

Fr.o.m. budgetåret 1982/83 kommer således som jag bedömer del inga särskilda medel att kunna anvisas för all läcka högskolebibliotekens kost­nader för LIBRIS.

Jag vill slutligen anmäla atl KB i särskild skrivelse lill regeringen den 24 november 1980 hemställer om ytterligare 2,3 milj.kr. för innevarande budgetår med anledning av ökat antal transaktioner i LIBRIS. Jag avser atl senare återkomma lill regeringen i denna fråga.

Pris- och löneomräkning

För reservationsanslagen till de olika yrkesutbildningssektorerna, till lokala och individuella linjer och enstaka kurser och till fakulteterna har UHÅ begärt en prisomräkning av ca 11,5 procent. Jag har räknat med 8 procent vilket ligger i linje med vad som för motsvarande ändamål tilläm­pas för statsbudgeten i övrigt. Jag erinrar om alt procentsatsen är en genomsnittsprocent. Det ankommer på högskolestyrelserna att differentie­ra tilldelade ramar mellan olika ändamål och alt därvid ta hänsyn lill skillnaderna i kostnadsutveckling.

1 löneomräkning har UHÄ för reservalionsanslagen lill högskolan begärt 250481 000 kr. för avtal som anges i UHÄ: s anslagsframställning. Jag har för dessa avtal beräknat 234 803 000 kr. Avvikelsen beror på alt jag beräk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               395

nat kostnaderna för de generella lönehöjningarna något lägre än UHÄ. Jag har vidare beräknat en löneomräkning om sammanlagt 16028000 kr. på grundval av de lokala potterna inom 1980 års avtal (LATE 1980/81).

Sammanfattning av budgetförslag för högskoleutbildning och forskning

Mina och statsrådet Mogårds förslag i det följande lill anlagningstal (planeringsramar) för grundläggande högskoleutbildning under budgetåret 1981/82 kan sammmanfatlas i följande tabell.

Sektorn för utbildning för lekniska yrken omfattar allmänna utbildnings­linjer enligl följande sammanställning.

Poäng

Anlagningstal

160

150

160

80

120

303

60

30

160

60

80

300

160

495

80

16

160

60

60

0

120

131

160

40

120

127

120

60

160

170

120

235

160

278

160

70

60

30

80

120

160

747

120

209

40

30

60

-

160

25

 

216

80

168

60

60

60

0

160

340

160

150

80

15

60

30

60

180

160

400

 

5 325

80

 

40

-

40

-

Allmänna utbildningslinjer

Arkhekllinjen

Bergsvetenskapslinjen

Biologlinjen

Byggnadsindustrilinjen (YTH)

Dalatekniklinjen

Driftteknikerlinjen

Elektrotekniklinjen

Fiskevårdslinjen

Flygtekniklinjen

Fordonstekniklinjen (YTH)

Fysikerlinjen

Geoleknologilinjen

Geovetariinjen

Hälso- och miljövårdslinjen

Industriell ekonom-linjen

Kemistlinjen

Kemilekniklinjen

Lantmäterilinjen

Livsmedelsinduslrilinjen (YTH)

Maskinleknikerlinjen

Maskintekniklinjen

Maiemalikeriinjen

Pappers- octi pappersmasseindustrilinjen

(YTH)

Radiotelegrafistlinjen

Samhällsbyggnadstekniklinjen

Sjöbefälsuibildning enligl äldre

bestämmelser

Styrmanslinjen

Stålindusirilinjen (YTH)

Sågverksindustrilinjen (YTH)

Teknisk fysik-linjen

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen

Textilingenjörslinjen

Träindustrilinjen (YTH)

Verkstadsinduslrilinjen (YTH)

Väg- och vallenbyggnadslinjen

Summa

Påbyggnadslinjer

Driftingenjörslinjen

Sjöingenjörslinjen

Sjökaptenslinjen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

396

Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken omfattar utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligt följande samman­ställning.

 

Allmänna utbildningslinjer

Poäng

Antagningstal

ADB-linjen

40

660

Beteendevetenskapliga linjen

120

420

Ekonomlinjen

120

2 070

Förvaltningslinjen

140

675

Handels- och distributionslinjen

60

30

Juristlinjen

180

1300

Linjen för kost och näringsekonomi

100

152

Linjen för offentlig förvaltning

140

215

Psykologlinjen

120

240

Redovisnings- och revisionslinjen

80

140

Samhällsplanerarlinjen

140

120

Samhällsvelariinjen

120

290

Sociala linjen

140

1200

Systemvetenskapliga linjen

120

290

Transportadminislraliva linjen

80

90

Summa

 

7892

Påbyggnadslinjer

 

 

Fortbildning i socialt behandlingsarbete

 

40

Utbildning i kostadministration

20

60

Utbildning i kostterapi

20

32

Psykologutbildning efter grund-

 

 

utbildningen

80

334

Summa

 

466

Sektorn för utbildning för vårdyrken omfattar allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligl följande sammanställning.

Allmänna utbildningslinjer

Apotekarlinjen

Arbelslerapeutlinjen

Hörsel vårdsassistentlinjen

Laboralorieassistentlinjen

Logopedlinjen

Läkarlinjen

Medicinska assistentlinjen

Oftalmologassistentlinjen

Operationsassistentlinjen

Receptarielinjen

Sjukgymnastlinjen

Sjuksköterskelinjen

Sociala servicelinjen

Tandhygienistlinjen

Tandläkarlinjen

Summa

 

Poäng

Anlagningstal

160

80

120

354

80

62

100

794

120

36'

180-220

1026

100

231

80

36

100

146

100

80

100

452

63-105

4400

60-100

528

40

266

180

440

8931

 

Påbyggnadslinjer

Utbildning i blodgruppsserologi och hemoterapi 1-111 Utbildning i klinisk cytologi Utbildning i psykoterapi Utbildning tiJI ortoptist Vidareutbildning av sjuksköterskor Summa

 

6

154

24

48

90

64

40

16

20-50

3 780

4062

Antagning var tredje termin. Ingen antagning vid Kl under 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

397

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar allmänna utbild­ningslinjer och påbyggnadslinjer enligt följande sammanställning.

Utbildningslinje

Barnavärdslärariinjen

Folkhögskollärariinjen

Fritidspedagoglinjen

Förskollärarlinjen

Gymnastiklärariinjen

Handels- och kontorslärariinjen

Hemspråkslärarlinjen

Hushållslärarlinjen

Industri- och hantverkslärarlinjen

Lågstadielärarlinjen

Mellanstadielärarlinjen

Musiklärarlinjen

Slöjdlärarlinjen

Studie- och yrkesorienteringslinjen

Teckningslärariinjen

Textillärarlinjen

Värdläiaiiinjen

Ämneslärariinjer:

Historisk samhällsvetenskapliga

ämneslärarlinjen

Malemalisk-naturvetenskapliga

ämneslärariinjen

Språkvetenskapliga ämneslärarlinjen Summa

 

Poäng

.Antagningslat

120

36

40

7.S

100

1302

100

4614

80

225

40

120

80

168

120

132

40

440

100

336

120

576

160

268

40

96

120

150

120

96

120

120

60

528

160

960

10242

 

Påbyggnadslinjer

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och

trädgårdsskötsel

Pedagogik/medodiklärarlinjen

Speciallärarlinjen

Summa

 

20

84

20

30

20- 100

1293

1407

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken omfattar all­männa utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligt följande sammanställ­ning.

Allmänna utbildningslinjer

Allmänpraktiska medielinjen

Bibliotekarielinjen

Danslinjen

Designlinjen

Konsthantverkslinjen

Grafiska linjen

Journalistlinjen

Kulturvetarlinjen

Kyrkomusikeriinjen

Linjen för fri konst

Linjen för bild och miljö

Linjen för grafisk formgivning/

illustration

Linjen för industridesign

Linjen för inredningsarkitektur

Linjen textil formgivning

Linjen för tredimensionell gestaltning

Medielinjen för filnVTV. radio och teater

Mimlinjen

 

Poäng              Anlagningslal

40

16

80

240

120

17

170

50

170

 

80

60

80

240

120

495

160

16

200

42

200

 

170

 

170

80

170

 

170

 

170

 

80

27

120

12'

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet              398

120

12

160

105

60

50

140

275

120

30

60

100-

Musikdramatiska linjen

Musikerlinjen

Reklam- och kommunikationslinjen

Religionsvetenskapliga linjen

Skådespelarlinjen

Tolklinjen                                                                                                   

Summa                                                                                                  1 867

Påhyggnadslinjer

Konsthögskolans arkitekturskola                                  40                      26

Vidareutbildning av journalister                                     20                    120

Summa                                                                                                     146

' Antagning sker vart tredje år,

" Antagning var tredje eller var fjärde termin,

Anlagningstalet för lokala och individuella linjer är 910 platser.

Antagningstalet för enstaka kurser är ca 75 000 vilket motsvarar ca 37 500 årsstudieplalser.

Enligl förslagen blir således högskolans lotala anlagningslal för allmänna utbildningslinjer och lokala och individuella linjer ca 35000. Tillsammans med antagningstalet för enstaka kurser ger detta etl totalt antagningstal för grundläggande högskoleutbildning av 110000 platser.

Förslagen i det följande till anslag kan för den grundläggande högskole­utbildningen sammanfattas översiktligt i följande tabell.

Medel jör grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1981/82

Ändamål                                                                                                milj, kr.

Utbildning för tekniska yrken                                                               4y.s

Utbildning lör administrativa, ekonomiska och sociala yrken               242

Utbildning lör värdyrken                                                                           .()6

Utbildning för undervisningsyrken                                                        664

Utbildning för kultur- och informationsyrken                                        147

Lokala och individuella linjer och enstaka kurser                                   309

Gemensamt                                                                                               23

2 386

Förslagen till anslag såvitt avser medel som disponeras av högskoleen­heterna för forskning och forskarutbildning sammanfattas översiktligt i följande tabell.

Medel för jörskning och forskarutbddning budgetåret 1981/82
Ändamål                                                                                                milj, kr.

Humanistiska takiilleter                                                                               107

Teologiska fakulteter                                                                                X

Juridiska fakulteter                                                                                   10

Samhällsvetenskapliga fakulteter                                                            124

Medicinska fakulteter                                                                            307

Odontologiska fakultelei-                                                                           .6

Farmaceutisk fakullel                                                                                12

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteter                                            256

Tekniska fakulteter                                                                                  271

Temaorienterad forskning                                                                          7

Utbildningsbidrag för doktoiander                                                            7S

Gemensamt                                                                                              36

1272

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              399

Medlen för grundläggande utbildning samt forskning och forskarutbild­ning kommer vid bifall lill mina och statsrådet Mogårds förslag atl fördelas på enheter i huvudsak i enlighet med följande tabell.

Medel för grundläggande högskoleutbddning (GU) samt forskning och forskarutbildning (FFU), milj. kr.

Högskoleenhet m. m.                                              GU            FFU          totalt

83

 

83

80

127

207

124

86

210

124

112

236

116

2

118

60

 

60

68

 

68

150

187

337

12

 

12

12

 

12

16

 

16

42

 

42

14

 

14

120

52

172

17

 

17

56

 

56

273

225

498

22

 

22

22

 

22

12

 

12

4

 

4

65

 

65

223

138

361

92

75

167

18

 

18

25

1

 

25 1

1

36

 

1

36

118

114

232

59

27

86

21

 

21

10

 

10

147-

 

- 147

144

127

271

Regionstyrelsen i Stockholm Universitetet i Stockholm Tekniska högskolan i Stockholm Karolinska institutet Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Konstnärliga högskolor i Stockholm Regionstyrelsen i Uppsala Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Boriänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro Regionstyrelsen i Linköping Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping Regionstyrelsen i Lund/Malmö Universitetet i Lund Högskolan i Växjö Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Utbildning i Halmstad Regionstyrelsen i Göteborg Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Utbildning i Skövde Regionstyrelsen i Umeå Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund Kommunal högskoleutbildning m. m. Ej fördelat

Summa                                                                     2386         1272          3658

Budgetförslaget i det följande innebär alt totalt omkring 5,2 miljarder kr. ställs till förfogande för högskoleutbildning och forskning inom utbild­ningsdepartementets verksamhetsområde. Fördelningen av della belopp framgår av följande tabell.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              400

Medel för forskning och högskoleutbildning inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde

 

Ändamål

milj. kr.

milj. kr.

Högskolan

 

4 624

- grundläggande högskoleutbildning

2 386

 

- forskning och forskarutbildning

1272

 

- FoU för högskolan

■   14

 

- lokalkostnader

711

 

- utrustning

165

 

- centrala och regionala myndigheter

76

 

Forskningsråd m. m.

 

513

Övrigt forskningsstöd

 

70

-forskningsinstitut m.m.

36

 

- kungl. biblioteket m. m.

34

5 207

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1.         bemyndiga regeringen all slutligt avgöra huruvida den besparing av 15 milj.kr., som beräknats under anslaget till lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, i sin helhet skall tas ut under detla anslag eller delvis genom andra generella besparingsåtgärder som berör andra anslag,

2.    godkänna vad jag har anfört beträffande den fortsatta höjningen av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan,

3.    godkänna vad jag har anfört beträffande planering av åtgärder för särskilda handikappändamål,

4.    godkänna vad jag har anfört beträffande medelsanvisningen till vissa kurser för utländska studerande,

5.    bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för högskolan m. m. i enlighet med vad jag förordat,

6.    godkänna vad jag har anfört beträffande riktlinjer för finansi­eringen av driftkostnaderna för LlBRlS-systemet.

Jag hemställer vidare all regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört om provisorisk ordning för antagning av studerande som utlotlats två gånger.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  401

Centrala  och  regionala  myndiglieter  inom  högskolan m.m.

D 1. Universitets—och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift           48356347

1980/81 Anslag         42723000

1981/82 Förslag         53 593000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyn­dighet för de statliga högskoleenheterna med undanlag för Sveriges lant­bruksuniversitet. UHÄ är dessutom central förvaltningsmyndighet för de övriga myndigheter som regeringen bestämmer. Inom UHÅ finns sju byrå­er, nämligen tre för utbildning och forskning, en för forskning och utveck­lingsarbete för högskolan, en för budget och basresurser, en för central antagning saml en för förvaltningsfrågor. Inom UHÄ finns dessutom ett revisionskonlor. För UHÄ gäller förordningen (1976: 702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet (ändrad senast 1980:632).

Sedan den I januari 1980 prövas försöksvis en ny organisation av äm­betsverket. Denna innebär bl. a. en delning av de två större av de tre byråerna för utbildning och forskning så att UHÄ har sammanlagt fem utbildnings- och forskningsenheter, en för varje planeringsberedningsom-råde. Vidare har elt sekretariat för övergripande långsiktig planering med ställning motsvarande byrås inrättats.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

UHÄ

Före-

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

132

4-2

 

of.

Övrig personal

109

of.

 

of.

 

241

-1-2

 

of.

Anslag

 

 

 

 

1. Lönekostnader

28 390000

+ 2 327 000

-1-

2 206000

2, Sjukvård

29000

+    25 000

-1-

10000

3, Reseersättningar

773000

-     12000

-

33000

4, Lokalkostnader

3 226000

■+   802000

-t-

802000

5. Datamaskintid och

 

 

 

 

stansningskostnader

2800000

-H 600000

-H

1600000

6. Expenser

7505 000

+   330000

+

3 000

7. Utveckling m. m. av

 

 

 

 

lokala system för

 

 

 

 

studiedokumentation.

 

 

 

 

statistik och antagning

-

+ 3 150000

+

3 192000

8. Högskoleprov

 

 

+

3 090000

 

42723000

-1-8220000

-1-10870000

26    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              402

Universitets- och högskoleämbetet

1.       Pris-och löneomräkning (-I- 4299000 kr.).

2.       Vid beräkning av besparingarna behandlar UHÅ förevarande anslag och anslaget Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m.m. till­sammans (- 947000 kr.). UHÄ hänför hela besparingen till förevarande anslag eftersom ämbetet anser att en minskning av utredningsverksamhe­ten vid ämbetet inte är möjlig.

Besparingarna berör anslagsposterna Lönekostnader (- 637000 kr.). Reseersättningar (- 50000 kr.) och Expenser (- 260000 kr.).

3.       Medel för utveckling m.m. av lokala syslem för studiedokumenta­tion, slatislik och antagning (STUDOK-projektet) {+ 3450000 kr.). Med­len för detla ändamål har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Medlen föreslås beräk­nade under dels anslagsposten Lönekostnader (-1- 300000 kr.), dels en särskild anslagspost {+ 3 150000 kr.).

4.   Anlagningskostnader för vissa konstnärliga utbildningar (- 180000 kr.). Medlen för detta ändamål yrkas under anslaget D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken.

5.  Uppräkning av medlen för datamaskinlid och slansningskoslnader
för antagning av studerande med hänsyn till den faktiska belastningen (-1-
1600000 kr.).

UHÄ och skolöverstyrelsen (SÖ) har i en gemensam skrivelse den 8 augusti 1980 hemställt

atl ansvaret för verksamheten med högskoleprovet/studielämplighels-provet den I juli 1981 överförs till UHÅ,

alt länsskolnämnderna tills vidare får ansvaret för all lokalt och regio­nall, i samverkan med UHÄ anordna provet samt

atl under nionde huvudtitelns lill D som elt förslagsanslag Högskoleprov anvisas medel för ändamålet i enlighet med förslag från SÖ i dess anslags­framställning för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i del föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

När universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) bildades år 1976 genom sammanslagning av i första hand dåvarande universtelskanslersämbelet, byrå LI inom skolöverstyrelsen, nämnden för socionomulbildning och samarbetsnämnden för journalisthögskolorna, präglades del nya ämbets­verkets uppgifter av de decenlraliseringsprinciper som var utmärkande för högskolereformen. Tyngdpunkten i verksamheten skall - enligl instruk­tion och förarbeten - ligga på utredande och planerande uppgifter samt utvecklingsarbete.

Som central förvaltningsmyndighet i elt decentraliserat syslem får UHÄ åta sig även uppgifter som inte finns uttryckligt angivna i instruktion.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet      .    403

verkstadga eller liknande men likväl ställer krav på väsentliga arbetsinsat­ser. UHÄ har således att i en rad olika sammanhang centralt företräda den samlade högskolan som remiss-, kontakt- och expertorgan. UHÄ: s upp­gifter och arbetssätt skiljer sig i många avseenden från förhållandena inom de myndigheter eller delar av myndigheter, vilka UHÄ ersatte. Omställ­ningen har enligt UHÄ inle skett utan svårigheter.

Utöver de uppgifter jag har nämnt ingår i UHÄ: s verksamhet även ansvarel för den centrala antagningen av studerande. Denna verksamhet är resurskrävande, vilket visar sig i all cirka en tredjedel av UHÅ: s personal arbetar inom byrån för central antagning.

Med stöd i de uttalanden jag gjorde i propositionen om vissa högskolead­minislraliva frågor under avsnittet om befogenhelsfördelning m.m. inom högskolan (prop. 1979/80: 104 s. 16) gav regeringen i mars 1980 UHÅ i uppdrag att i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 redovisa ell besparingsallernativ som innebär en minskning av verkels resurser med tre procent under vart och ett av budgetåren 1981/82-1985/86.

UHÄ har i sin anslagsframställning utöver del tväprocentiga besparings­alternativet även redovisat vad en minskning av resurserna med tre pro­cent skulle innebära under de aktuella budgetåren. Med anledning av redan vidtagna samt ev. kommande resursminskningar tillkännager UHÄ att ämbetet avser atl under innevarande budgetår närmare överväga vilka konsekvenser som uppslår vid en fortsalt resursminskning i avsikt att i anslagsframställningen inför budgetåret 1982/83 kunna lägga fram ell un­derlag för en mera övergripande bedömning från statsmakternas sida rö­rande UHÄ: s framtida organisation och verksamhet.

Jag har tidigare erinrat om de övergripande planeringsuppgifter som UHÄ kommer att behöva fullgöra till följd av de ökade kraven på ompriori­teringar och effektiviseringar inom högskolan. Statsrådet Mogård avser all inom kort förelägga regeringen förslag lill propositioner med anledning av betänkanden från dels skoladministraliva kommittén, dels skolforsknings­kommitlén. UHÄ kan härigenom förväntas få nya uppgifter vad gäller ledningsansvaret för kommunal högskola och lärarfortbildning. Samman­taget påkallar dessa inträffade och kommande förändringar för UHÅ: s vidkommande att frågan om ämbetets roll ges en förnyad prövning. Jag avser alt senare återkomma till regeringen i denna fråga. Mot denna bakgrund har jag för UHÄ beräknat en besparing om två procent (1161 000 kr.).

Vid min beräkning av besparingen behandlar jag, som UHÄ föreslär, förevarande anslag och anslaget D 2. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. tillsammans och hänför hela besparingen lill föreva­rande anslag och fördelar den på anslagsposterna Lönekostnader (-700000 kr.). Reseersättningar (- 71000 kr.) och Expenser (-390000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  404

Medel för utveckling m.m. av lokala syslem för studiedokumentation, statistik och antagning (STUDOK-projektet) har för innevarande år anvi­sats under anslaget D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Jag förordar alt medel härför beräknas under förevarande anslag under en särskild anslagspost benämnd Utveckling m.m. av lokala system för stu­diedokumentation, statistik och antagning (-1- 3 192000 kr.).

Jag förordar vidare atl medel för anlagningskostnader för vissa konst­närliga utbildningar beräknade under förevarande anslag innevarande bud­getår, för nästa budgetår beräknas under anslaget D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken (- 180000 kr.).

Jag beräknar ylterligare medel för dalamaskinlid och stansningskost­nader för antagning av studerande (-)- 1 600000 kr.).

1 enlighet med vad statsrådet Mogård lidigare har anmält med anledning av UHÄ: s och skolöverstyrelsens (SÖ) gemensamma förslag beträffande högskoleprovet föreslår jag efter samråd med statsrådet Mogård, all an­svarel för verksamheten förs över från SÖ till UHÅ och alt länsskolnämn­derna fortsättningsvis i samverkan med UHÅ tills vidare får ansvaret för all lokall och regionall anordna provet.

Jag beräknar under förevarande anslag under en särskild anslagspost medel för denna verksamhet (3090000 kr.).

I övrigt räknar jag under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning lill sammanställningen beräk­nar jag anslaget lill 53593000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Universitets— och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 53 593000 kr.

D 2. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m.

Reservation                 936216

979/80 Utgift

4784 224

980/81 Anslag

3299000

981/82 Förslag

3 299000

Från della anslag bestrids lönekostnader för experter och tillfällig perso­nal m.m. samt reseersättningar, publikationstryck och övriga expenser. som hänger samman med utredningar inom universitets- och högskoleäm­betets (UHÄ) verksamhetsområde. Under anslaget har medel beräknats bl. a. för kostnader i samband med utveckling av lokalt system för studie­dokumentation, statistik och antagning. Anslaget tillförs medel som infly­ter vid försäljning av publikationer som bekostas från anslaget.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              405

Universitets- och högskoleämbetet

Vid beräkningen av besparingar anser UHÄ alt de båda anslagen Uni­versitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader och Universitels-och högskoleämbetet: Utredningar m. m. bör behandlas tillsammans. För de två anslagen tillsammans beräknar UHÄ besparingen till 947000 kr. UHÄ hänför hela minskningen lill förvaltningsanslaget. En minskning av utredningsresurserna skulle starkt begränsa UHÄ: s möjligheler att fullgö­ra sin löpande utredningsinsats pä den högre utbildningens område.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med elt oförändrat belopp av 3299000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 3 299000 kr.

D 3. Regionstyrelserna för högskolan

1979/80 Utgift                10163 909

1980/81 Anslag               10242000

1981/82 Förslag              11019000

Regionstyrelserna för högskolan har till uppgift att planera och samord­na den grundläggande högskoleutbildningen i resp. högskoleregion, främja denna utbildnings forskningsanknytning samt svara för frågor som är ge­mensamma för två eller flera högskoleenheter. Verksamheten regleras i förordningen (1977:458) med instruktion för regionslyrelserna för högsko­lan (ändrad 1980-12-18). Regionstyrelserna skall enligt instruktionen årli­gen inkomma till universitets- och högskoleämbetet (UHÅ) med sina förslag lill anslagsframställningar.

Anslag                                                  1980/81             Beräknad ändring 1981/82

1. Lönekostnader

2.        Sjukvård

3.        Lokalkostnader

4.        Expenser

 

 

UHÄ

Före­draganden

7901000

-1-436000

-F610000

6000

of.

of.

1 112000

-1-125000

-1-125 000

1223 000

-1-409000

+ 42000

10242 000

H-970000

-1-777000

Universitets- och högskoleämbetet

1.         Pris-och löneomräkning (-1-1 018000 kr).

2.         Besparingarna innebär en minskning av anslaget med  198000 kr. Besparingarna berör anslagsposterna Lönekostnader och Expenser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              406

3.    Medel för utredningsverksamhet (4-300000 kr.).

4.    Medel för inlerimsstyrelsen för den statliga högskoleutbildningen i Skövde (-150000 kr.) föreslås i stället beräknas under anslaget D 6. Utbildning för administrafiva, ekonomiska och sociala yrken.

Föredraganden

För regionslyrelserna räknar jag med en sammanlagd besparing på 225 000 kr. Besparingarna berör anslagsposterna Lönekostnader (-194 000 kr.) och Expenser (-31 000 kr.).

UHÄ har fört fram förslag om all särskilda medel skall anvisas lill regionslyrelserna för utredningsverksamhet. Jag delar bedömningen att det är angelägel alt regionstyrelserna kan genomföra viss egen utrednings­verksamhet. Med hänsyn lill del slatsfinansiella läget är det emellertid inte möjligt att nu anvisa särskilda resurser härför. Jag utgår från att styrelserna bör genom vissa omprioriteringar kunna fä utrymme för viss utrednings­verksamhet inom ramen för anvisade medel.

Medel för inlerimsstyrelsen för den statliga högskoleutbildningen i Skövde har jag liksom för innevarande budgetår tagit upp under föreva­rande anslag.

1 övrigt räknar jag under detla anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret 1981/82 anvi­sa etl förslagsanslag av 11 019000 kr.

D 4. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

 

1979/80 Utgift

7 320085

1980/81 Anslag

7071000

1981/82 Förslag

7787000

Ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att utrusta institutioner och andra ar­betsenheter vid de statliga högskoleenheterna, de statliga arkiven, bibliote­ken och museerna. Operan och Dramatiska teatern samt de övriga inrätt­ningar som regeringen bestämmer särskilt. För UUH gäller förordningen (1978:498) med instruktion för utrustningsnämnden för universitet och högskolor.

UUH deltar i forskningsrådsnämndens, statens kulturråds och högsko­leenheternas utruslningsplanering samt fastställer - inom uppförda kost­nadsramar och i förekommande fall efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÅ) — utruslningsprograrn på grundval av förslag upprättade av högskoleenheterna m.fi. UUH bislår vidare UHÄ i utrust-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

407

ningsfrågor. Nämnden svarar även för effektivering och samordning av upphandling inom högskolesektorn och sluter i samverkan med riksrevi­sionsverket cenirala avropsavlal, som kan tillämpas inom hela statsförvalt­ningen.

UUH leds av en styrelse, som beslår av överdirektören som ordförande samt högst fem andra ledamöter. Inom UUH finns en planeringsbyrå och en upphandlingsbyrå.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

UUH

Före-

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

29

of.

of.

Övrig personal

22

of.

of.

 

51

of.

of.

Anslag

 

 

 

1. Lönekostnader

5633000

4-751000

-1-643000

2. Sjukvård

11000

of.

of.

3. Lokalkostnader

887000

-1- 60000

-1- 60000

4. Expenser m. m.

540000

-1- 73000

+  13000

 

7071000

-1-884000

-1-716000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1.         Pris- och löneomräkning (-1- 884000 kr).

2.    Besparingsallernativet (- 159000 kr.) skulle enligl nämndens bedöm­ning innebära alt nämnden inte skulle kunna fullgöra vikliga delar av uppdrag som regeringen beslutat om.

Nämnden har i löneomräkning tagit med kostnader dels för en personlig tjänst som assistent i lönegrad h F 5 (-1- 95000 kr.), dels en personlig tjänst som byrådirektör i lönegrad F 13 (4- 119000 kr.) avseende en s. k. NOM-garanl.

Föredraganden

Jag beräknar besparingen under förevarande anslag till 159000 kr. och fördelar den på anslagsposterna Lönekostnader (- 146000 kr.) och Ex­penser (- 13000 kr.).

Medel bör anvisas för de båda personliga tjänsterna som assistent och som byrådirektör (4- 214000 kr.).

I övrigt räknar jag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för bud­getåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 7787000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               408

Utbildning och forskning inom högskolan

D 5. Utbildning för tekniska yrken

1979/80 Utgift             398484324                  Reservation                      9882159

1980/81 Anslag            460252000

1981/82 Förslag        495416000

Detla anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid de statliga högskoleenheterna inom ulbildningsdeparlemenlets verksamhets­område. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer m.m. inom sektorn.

Sektorn för utbildning för tekniska yrken omfatlar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligl följande samman­ställning.

Allmänna utbUdningslinjer                                                                            Poäng

Arkitektlinjen                                                                                                       160

Bergsvetenskapslinjen                                                                                         160

Biologlinjen                                                                                                          120
Byggnadsindustrilinjen (YTH')                                                            ,   60

Dalatekniklinjen                                                                                                   160

Driflleknikerlinjen                                                                                                  40

Driftteknikerlinjen                                                                                                 80

Eleklrolekniklinjen                                                                                               160

Fiskevårdslinjen                                                                                                    80

Flygtekniklinjen                                                                                                   160

Fordonstekniklinjen (YTH')                                                                                 60

Fysikerlinjen                                                                                                        120

Geoteknologilinjen                                                                                               160

Geovetariinjen                                                                                                      120

Hälso- och miljövårdslinjen                                                                                  120

Industriell ekonomi-linjen                                                                                    160

Kemistlinjen                                                                                                         120

Kemitekniklinjen                                                                                                  160

Lantmäterilinjen                                                                                                   160

Livsmedelsinduslrilinjen (YTH')                                                                           60

Maskinleknikerlinjen                                                                                             80

Maskintekniklinjen                                                                                              160

Maiemalikeriinjen                                                                                                 120

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

409

 

Allmänna utbildningslinjer

Poäng

 

Pappers- och pappersmasseindustrilinjen (YTH')

Radiotelegrafistlinjen

Samhällsbyggnadstekniklinjen

Styrmanslinjen

Stålindustrilinjen (YTH')

Sågverksinduslrilinjen (YTH')

Teknisk fysik-linjen

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen

Texfilingenjörslinjen

Träindustrilinjen (YTH')

Verkstadsinduslrilinjen (YTH')

Väg- och vallenbyggnadslinjen

40 60

160 80 60 60

160

160 80 60 60

160

 

Påbyggnadslinjer Driftingenjörslinjen Sjöingenjörslinjen Sjökaptenslinjen

80 40 40

Övergångsvis anordnas vidare sjöbefälsutbildning enligl äldre bestäm­melser.

' Yrkesteknisk högskoleutbildning. - Anordnas övergångsvis.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/ändamål

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Universitets         Före-

och högskole-       draganden ämbetet

 

Stockholms liögskoleregion Universitetet i Stockholm Tekniska högskolan i Stockholm

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/ Västerås

Högskolan i Falun/ Borlänge

Högskolan i Gävle/ Sandviken Högskolan i Örebro

Linköpings liögskoleregion Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping

 

21841000

-1- 2 822000

+

2 394 000

115 779000

4-10243 000

-t-

7 748000

28704000

+  3 486000

+

2 520000

1628000

+    878000

-■

1 191000

1086000

-1-  140000

4-

92000

547000

+      65 000

4-

47000

1469000

- 867 000

-

625 000

47 370000

4- 5 382000

+

3 260000

1086000

-1-  116000

4-

97 000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

410

 

Högskoleenhet/ändamål

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund Högskolan i Kalmar Högskolan i Växjö

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karistad

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

Stöd- och innovations­åtgärder

Vissa kurser för aktiv sjöpersonal

Utgift

 

 

Universitets och högskole­ämbetet

Före­draganden

82080000

4 292000

585000

4-4-4-

7 494000

1692000

86000

4-4-4-

4 146000

887000

54 000

15 749000 83 605000

570000

4-  1896000 4-10345000 4-    600000 +      74000

+ 4-

4-

1 168000 7959000

51000

12081000 33 649000'

+ +

1805 000 1468000

4-4-

1010000 2455 000

6119000

+

2 107000

4-

816000

605000

+

60000

-

231000

1407000

+

141000

4-

125 000

460252000

4-50033000

4-35164000

' Härav får 1 000000 kr. disponeras endast efter beslut av regeringen.

Anslagsframställning har a\ givits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål/högskole-

Kostnad budget- Anmärkningar

enhet

m. m.'

året 1981/82 (tkr.)

1.

Pris- och löneomräkning

4-45 426

2.

Förändringar av anslags-teknisk natur

 

2.1

Överföring till anslagen för utbildning för admi­nistrativa, ekonomiska och sociala yrken (D 6). utbildning för undervis­ningsyrken (D 8) samt tekniska fakulteterna

 

 

(D 21) vid HLu

- 2 300

2,2

Resurser för enstaka

 

 

kurser, HO

-    450

2.3

Del av universitetslek­torat i mikrobiologi.

 

 

UUm

-     120

2.4

Stödälgärder för handi-

 

 

kappade studerande

-    419

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

411

 

Ändamål/högskole­enhet m. m.'

Kostnad budget- Anmärkningar

året 1981/82

(tkr.)

 

2.5       Lokalt utvecklingsarbete

-h  1453

Medel för detta ändamål har inne­varande budgetår anvisats under an­slaget D 34. Forskning och ut­vecklingsarbete för högskolan

 

Summa under 2

-

1836

3.         Konsekvenser av lidi­gare beslut

3.1        Sjöbefäls-och drift­
personalutbildning

3.2        Uppräkning på grund av
ökad sluderandetill-

4-

2550

strömning

4-

700

Summa under 3

4-

3 250

4.          Besparing

4.1        Konsekvenser av minsk-

 

 

4.1.1

ning av planeringsramar budgetåret 1979/80 118 årsstudieplalser

(årskurs 3) ä 22000 kr.                     -2596

4.1.2

746

4.2

4.2.1

- 3 740

4.3

4.3.1

1080

4.3.2

670

4.3.3

Differens mellan av UHÄ
beräknad per capita-
kostnad för årskurs 2
(15000 kr.) och prop.
1979/80: 100 (bil. 12 s.
411) använd per capita­
kostnad (ca 8000 kr.)
Konsekvenser av minsk­
ning av planeringsramar
budgetåret 1980/81
220 årsstudieplalser
(årskurs 2) ä 17000 kr.
Minskning av planerings­
ramar budgetåret 1981/82
120 årsstudieplalser
(årskurs 1) ä 9000 kr.
Nedläggning av kemist-
och matematikerlinjerna
vid HÖ
30 årsstudieplalser
(årskurs 1) ä 9000 kr.
vid ULi                                             -    270

Allmänna besparingar

4.4

(rationalisering) 4.5        Gemensamma ändamål

-      2 000

-         531

Summa under 4

-11 633

5.          Reformer

5.1        Reformer genom omför­delning av befintliga resurser

5.1.1     Återtagande av under punkt 2.4 föreslagna allmänna besparingar

+ 2000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

412

Antagningen till stålindustrilinjen vid högskolan i Falun/Borlänge förutsätts till­fälligt upphöra.

 

Ändamål/högskole-

Kostnad budget-

Anmärkningar

enhet

m.m.'

året 1981/82 (tkr.)

 

5.1.2

Återtagande av 80 av de årsstudieplalser som föresläs indragna under

 

 

 

punkt 2.3.1

+    720

 

5.1.3

Basresurser för nalur-

 

 

 

vetarlinjema

4-  1000

 

5.1.4

Ny allmän linje: tran-

 

Samtidig indrag-

 

sporttekniklinjen, 30

 

ning av 20 plat-

 

platser. 160 p, ULi

4-    720

ser pä industri­ell ekonom- och 10 platser på maskintekniklin­jen, punkl 2.3.3.

5.1.5

Nya YTH-linjer

 

 

 

5.I.5.I

Textil- och konfek-

 

 

 

 

tionsindustrilinje, HB

4-

600

 

5.1.5.2 Storhushålls- och res-

 

 

 

 

tauranglinje, UL (loka-

 

 

 

 

liserad till Alnarp)

4-

600

 

5.1.6

Ökning av planeringsram (4- 30 platser) för data-

 

 

 

 

tekniklinjen, ULi

4-

270

 

5.1.7

Datateknik i diverse

 

 

 

 

utbildningar

+

1 100

 

5.1.8

Bioteknisk inriktning.

 

 

 

 

ULi

4-

215

 

5.1.9

Gemensamma ändamål

 

 

 

5.1.9.1

Biblioteksresurser

4-

123

 

5.1.9.2

Övriga gemensamma

 

 

 

 

ändamål

+

95

 

Summa under 5.1

4-

7443

 

5.2

Reformer genom resurs­förstärkningar

 

 

 

5.2.1

Basresurser

4-

3 500

 

5.2.2

Förstärkning av hälso-och miljövårdsutbild-

 

 

 

 

ningen, UUm

4-

200

 

5,2.3

Diverse inriktningar.

 

 

 

 

CTH

4-

430

 

5.2,4

Träteknisk inriktning.

 

 

 

 

HLu

4-

300

 

5,2.5

Utveckling av inrikt­ningarna inom sam­hällsbyggnadsteknik-

 

 

 

 

linjen, HLu

4-

210

 

5.2.6

Återtagande av 40 av de platser som föreslås indragna under punkt

 

 

 

 

4.3.1

4-

360

 

5.2.7

Nya YTH-linjer

 

 

 

5.2.7.1

Grafisk industri-

 

 

 

 

linje, KTH

4-

600

 

5.2.7.2 Styr- och regler-

 

 

 

 

tekniklinje, HF/B

 

 

 

4-  1500

5.2.8     Fjärde är pä natur-vetariinjerna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              413

Ändamäl/högskole-                                      Kostnad budget- Anmärkningar

enhet m.m.'                                                  året 1981/82

(tkr.)

5.2.9    Gemensamma ändamål

5.2.9.1  Biblioteksresurser                            +      51

5.2.9.2  Övriga gemensamma

ändamål                                           4-    232

Summa nnder 5.2                                         + 7 383

Summa reformer                                          4-14 826

4-50033

' KTH = lekniska högskolan i Stockholm. HF/B = högskolan i Falun/Borlänge, HÖ = högskolan i Örebro. ULi = universitetet i Linköping. UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers lekniska högskola, HB = högskolan i Borås. UUm = universitetet i Umeå, HLu = högskolan i Luleå.

UHÅ hemställer att

1.         en allmän utbildningslinje, transportlekniklinjen, omfattande 160 po­äng inrättas,

2.    en allmän utbildningslinje, textil- och konfektionsinduslrilinjen, om­fattande 60 poäng inrättas,

3.    en allmän utbildningslinje, storhushålls- och restauranglinjen, omfat­tande 60 poäng inrättas,

4.    en allmän utbildningslinje, grafisk industri-linjen, omfattande 60 po­äng inrättas,

5.    en allmän utbildningslinje, styr- och reglertekniklinjen, omfattande 60 poäng inrättas,

6.    planeringsramar fastställs i enlighet med vad som ovan förordats,

7.    under etl reservationsanslag D 5. Utbildning för lekniska yrken för budgetåret 1981/82 anvisas 510285000 kr.

Förvaltningsnämnd 1 vid universitetet i Lund har inkommit med en skrivelse rörande marginalkostnad vid indragning av studieplatser inom den tekniska yrkesutbildningssektorn.

UHÅ har i sin anslagsframställning och i en kompletterande skrivelse den 12 november 1980 lämnat en redogörelse för den beräkningsmodell som ämbetet anser bör lillämpas vid såväl indragning av utbildningsplatser som vid uppbyggnad av en linje. Modellen innebär en marginalkostnad per studerande och år om i genomsnitt 17500 kr. på de fyraåriga civilingenjörs­linjerna resp. 16000 kr. på de treåriga nalurvelarlinjerna. Kostnaden är lägst i årskurs I för att sedan successivt öka. Vid inrättandet av en ny linje tillförs dessulom elt grundbelopp på 450000 kr. under de tre eller fyra år linjen är under uppbyggnad. UHÅ pekar på atl kostnaderna givelvis vari­erar starkt från linje till linje och även, fast i mindre utsträckning, högsko­leenheterna emellan. UHÅ anser dock att det f.n. inte är möjligt att differentiera modellen på linjer och enheter. Nämnda modell har därför tillämpats generelll över sektorn.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                 414

Enligl UHÅ:s uppfattning bör en nedskärning av antalet utbildnings­platser på sikt även medföra en viss begränsning i bredden av kursutbudet. Della behöver inle för den enskilde individen innebära en kvalitetssänk­ning av ulbildningen eftersom återstående utbildningsalternativ förblir kvalitativt oförändrade. Det behöver inte heller nationellt innebära en kvalitetssänkning under förutsättning att inskränkningen sker i de inrikt­ningar som finns representerade vid andra högskoleenheter (profilering).

Etl bibehållande av bredden på utbildningen vid indragning av utbild­ningsplatser skulle enligl UHÅ:s sätt atl se snarare medföra en kvalitets­höjning eftersom antalet studerande per inriktning minskar. 1 varje fall gäller delta då indragningarna är av den storleksordningen som skett vid väg- och vallenbyggnadslinjen (40-50 indragna nybörjarplatser per enhet över 2 år).

Enligl UHÄ:s åsikt måste vidare nedskärningarna även innebära en minskning av antalet fast anställda lärare och av administrativ personal. På grund av trygghetslagarna kan detla givetvis endast ske med stor eftersläp­ning (naturlig avgång). Detta återspeglas delvis i UHÅ-modellen där de största besparingarna är placerade i slutet av indragningsperioden.

Genom beslut den 7 juni 1980 uppdrog regeringen ål UHÄ att se över radiolelgrafislulbildningen. UHÄ har med en skrivelse den 10 november 1980 redovisat uppdraget.

Skrivelser rörande behovel av yrkesleknisk högskoleutbildning i stor­hushåll har inkommit från utbildningsrådel för hotell och restauranger m.fi.

Sveriges verkstadsförening och Svenska metallindustriarbetareförbun­det har inkommit med en gemensam skrivelse rörande anordnande av en yrkesteknisk högskoleutbildning med inriktning mot verkstadsindustrin i Skövde.

Högskolan i Luleå har inkommit med en skrivelse angående delning av geoteknologilinjen. UHÅ har avgivit yttrande i ärendet den 22 november 1980.

Slalens järnvägar har den 10 september 1980 inkommit med en skrivelse rörande högskoleutbildning i transportteknik.

Representanter för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Göteborgs kommun. Västsvenska transporlsekrelariatet och Volvo AB m.fi. har inkommit med en skrivelse om utbildning inom transportområdet vid Chalmers lekniska högskola.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag föreslär all besparingar görs inom sektorn genom ändring av planer­ingsramarna m. m. Denna besparing beräknar jag enligl följande. (Av be­sparingen har jag lidigare beräknat 9551000 kr. i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

415

 

Högskoleenhet m. m.

Linje

Ändring av     Besparing planeringsram (tkr.)

Minskning av

 

 

 

planeringsramar

 

 

 

budgetåret 1979/80

 

 

 

Tekniska högskolan

maskinteknik-

 

 

i Stockholm

linjen

-  10

 

 

väg- och

 

-  880

 

vattenbygg-

 

 

 

nadslinjen

- 30

 

Universitetet i Lund

maskinteknik-

 

 

 

linjen

-  10

 

 

väg- och

 

 

 

vattenbygg-

 

>          -1100

 

nadslinjen

- 30

 

 

biologlinjen

-  10

 

Universitetet i

kemistlinjen

-    8

-   176

Göteborg

 

 

 

Chalmers lekniska

väg- och

- 30

-  660

högskola

vattenbygg­nadslinjen

 

 

 

 

-128

-2816

Minskning av

 

 

 

planeringsramar

 

 

 

budgetåret 1980/81

 

 

 

Universitetet i

kemisllinjen

-  10

-   170

Stockholm

 

 

 

Tekniska högskolan

arkitekt-

 

 

i Stockholm

linjen

- 20

 

 

väg- och

 

-   510

 

vattenbygg-

 

 

 

nadslinjen

-  10

 

Universitetet i

kemisllinjen

-  10

-   170

Uppsala

 

 

 

Universitetet i

maskinteknik-

 

 

Linköping

linjen

- 30

 

 

teknisk fysik

 

-1 020

 

och elektro-

 

 

 

tekniklinjen

- 30

 

Universitetet i

kemiteknik-

 

 

Lund

linjen maskinteknik-

-  10

 

 

linjen

- 20

-  850

 

väg- och

 

 

 

vattenbygg-

 

 

 

nadslinjen

- 20

 

Chalmers lekniska

arkitekt-

 

 

högskola

linjen

-  10 )

 

 

väg- och

'

f           -  340

 

vattenbygg-

 

 

 

nadslinjen

-  10

 

Högskolan i Luleå

geoteknologi-

 

 

 

linjen

- 20

 

 

maskinteknik-

 

-  680

 

linjen

- 20

 

 

 

-220

-3740

Minskning av plane­ringsramar budgetåret 1981/82

Universitetet i Stockholm

biologlinjen

15

135

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

416

 

Högskoleenhet m. m.

Linje

Ändring av

Besparing

 

 

planeringsram (tkr.)

Universitetet i

biologlinjen

-  15

-   135

Uppsala

 

 

 

Högskolan i Örebro

kemistlinjen matematiker-

-  15'

-  600

 

linjen

-  10'

-   525

Universitetet i

arkitekt-

 

 

Lund

linjen

allmän

besparing

- 30

-  765

 

biologlinjen

-  15

-   135

Universitetet i

biologlinjen

-  15

-   135

Göteborg

 

 

 

 

 

-115

-2430

Minskning av resurser

 

 

 

för gemensamma ändamål

 

 

-  807

Minskning av resurser

 

 

 

för stöd och innovations-

 

 

 

åtgärder

 

 

-  286

Summa

 

 

-10079

Innebär nedläggning av utbildningen.

Mina förslag till planeringsramar för sektorn framgår av följande labell. För den slalliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderiag i form av beräknad antagning per linje och högskoleen­het inom parentes.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

417

Planeringsramar för sektorn för utbildning för tekniska yrken budgetåret 1981/82

 

Stock-

Uppsala

Eskils-

Falun/

Gävle/

Orebn»

Lin-

Jön-

holm

 

tuna/ Västerås

Borlänge

Sand­viken

 

köping/

Norr

köping

köping

(24)-

(36)

(24)=

(40)

(62)=

(40)

(48)=

(451

70' 80'

60' '" 170' 60'

90

(57)-

(60)

221

96' 70'

225'

90'

140' 30'

a)  Arkitektlinjen
Bergsvetenskapslinjen
Datatekniklinjen
Driftteknikerlinjen
Eleklrolekniklinjen
Flygtekniklinjen
Geoteknologilinjen
Hälso- och miljövårdslinjen
Industriell ekonomi-linjen
Kemitekniklinjen
Lantmäterilinjen
Maskinleknikerlinjen
Maskintekniklinjen
Samhällsbyggnads­
tekniklinjen
Styrmanslinjen
Teknisk fysik-linjen
Teknisk fysik och
eleklrolekniklinjen
Textilingenjörslinjen
Väg- och vattenbyggnads-
linjen

Yrkestekniska linjer" Byggnadsindustrilinjen Fordonstekniklinjen Livsmedelsindustrilinjen Pappers- och pappers­masseindustrilinjen Stålindusirilinjen Sågverksinduslrilinjen Träindustrilinjen Verkstadsindustrilinjen

b)  Biologlinjen
Fiskevärdslinjen
Fysikerlinjen
Geovetariinjen
Kemistlinjen
Maiemalikeriinjen

215-

Planeringsram för linjer enl. b)

Övergångsvis anordnad
sjöbefäls- och driftingenjörsutb.
enligt äldre bestämmelser             24

60"

30

30

30

30

.30"

60

170

80

150

(18)

(10)

(18) (20)

66

30 30

Tekniska högskolan i Stockholm. ■ Universitetet i Slockholm. ' Chalmers tekniska högskola. ' Universitetet i Göteborg. Antagning vartannat är. ' Avser Alnarp.

Avser Markaryd. Antagning vartannat år. ' Avser Skellefteå.

' Antagning till flertalet linjer sker var tredje termin. Här anges antalet nyböriarplatser budgetåret 1981/82. ' Avser Karlskrona. ' Praktikäret.

Avser Luleå, dessutom O i Skellefteå.

27    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Kartong: S. 418. rad 33 kol. 1 Står: 30" Rättat till: 60" rad 35    "  7 Tillkommer: O rad 39   "  Står: (16)" Rättat lill: (0)* not 4 delas upp i 4 a och 4 b

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

418

 

Lund/

Kal-

Kris-

Växjö

Göte-

Borås Karl-

Skövde

Umeä

Luleå

Sunds- Öster-

Malmö

mar

tian­stad

 

borg

stad

 

 

 

vall/      sund Härnö­sand

 

a) Arkitektlinjen

30'=

Bergsvetenskapslinjen

 

Datatekniklinjen

 

Driftteknikerlinjen

30'"   30'"

Eleklrolekniklinjen

125

Flyglekniklinjen

 

Geoteknologilinjen

 

Hälso- och miljövårdslinjen

 

Industriell ekonomi-linjen

 

Kemitekniklinjen

102

Lantmäterilinjen

 

Maskinleknikerlinjen

24

Maskintekniklinjen

95

Samhällsbyggnads-

 

tekniklinjen

 

Styrmanslinjen

48

Teknisk fysik-linjen

60

Teknisk fysik och

 

elektrotekniklinjen

 

Textilingenjörslinjen

 

Väg- och vallenbyggnads-

 

linjen

90

Yrkestekniska linjer

 

Byggnadsindustrilinjen

 

Fordonstekniklinjen

 

Livsmedelsindustrilinjen

30'

Pappers- och pappers-

 

masseindustrilinjen

60"

Stålindustrilinjen

 

Sågverksinduslrilinjen

 

Träindustrilinjen

 

Verkstadsinduslrilinjen

30"

b) Biologlinjen

(75)

Fiskevårdslinjen

 

Fysikerlinjen

(25)

Geovetariinjen

(35)

Kemistlinjen

(35)

Matematikerlinjen

(25)

Planeringsram för linjer

 

enl. b)

195

Övergångsvis anordnad

 

sjöbefäls- och drift-

 

ingenjörsutb. enligl

 

äldre bestämmelser

72

(15) 15

50'

60' '" 200'

80'

48' 192'

72' 100'

15' 130'

30'

30'

(57)" (0)" (20)" (20)" (40)" (30)"

183"

72

60

(36)

(16)

(8)

(24)

(26)

110

40

155

25

40

30

O' 30"

30"

48

48

(16)

16

48

'  Tekniska högskolan i Stockholm. = Universitetet i Slockholm. ' Chalmers tekniska högskola. ''" Universitetet i Göteborg. Antagning vartannat år. "*" Universitetet i Göteborg. '  Avser Alnarp.

" Avser Markaryd. Antagning vartannat år.  Avser Skellefteå.

"  Antagning Ull flertalet linjer sker var trejde termin. Här anges antalet nybörjarplatser budgetåret 1981/82. ' Avser Karlskrona. '" Prakfikåret. '   Avser Luleå, dessutom O i Skellefteå,

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  419

Vid beräkning av besparingarnas storlek nästa budgetår har jag utgått från den av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslagna beräk­ningsmodellen avseende kostnader per utbildningsplats. Jag vill emellertid redan nu anmäla att jag - i avvaktan på etl utförligare beslutsunderlag -inte är beredd att ta ställning till om denna modell bör lillämpas även påföljande budgetår. Bl. a. bör UHÄ ytteriigare belysa om marginalkostna­den i praktiken är densamma oberoende av högskoleenhetens storlek, slag av utbildningslinje och dess totala dimensionering saml nedskärningens storlek uttryckt i antagningsplatser.

För nästa budgetår har jag räknat med en besparing om ca I milj. kr. vid universitetet i Linköping. Med hänsyn lill resurslägel vid universitetet bör någon konsekvensbesparing inte genomföras budgetåret 1982/83.

1 mina beräkningar har jag vidare förutsatt atl en Ijänsl som universitets­lektor i mikrobiologi vid universitetet i Umeå, som hittills bekostats med medel från delta anslag, fr.o.m. budgetåret 1981/82 delvis får bekostas från anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken (- 120000 kr.).

Riksdagen beslöt vid 1978/79 års riksmöte att sjöbefälsulbildningen samt den drift- och underhållstekniska utbildningen inom högskolan skulle re­formeras (prop. 1978/79:71, UbU 1978/79:24, rskr 1978/79:206). Fr.o.m. den I juli 1980 har de utbildningar till styrman och sjökapten, maskintek­niker och sjöingenjör, driftingenjör saml radiolelegrafisl vilka fidigare an­ordnats vid landels fem sjöbefälsskolor inordnats i statliga högskoleen­heter. Vidare har den kommunala driftteknikerutbildningen förstatligats fr.o.m. innevarande budgetår och likaså inordnats i berörda högskoleen­heter.

UHÄ har lagt fram förslag till dimensionering och lokalisering av nyss­nämnda utbildningar. Förslaget innebär bl. a. att de nu övergångsvis an­ordnade kortare utbildningarna till styrman, maskintekniker och drifttek­niker upphör med utgången av innevarande budgetår. Jag anser att UHÄ:s förslag i stort sett bör följas. 1 avvaktan på alt drift- och underhållslekniska linjen i gymnasieskolan - som ger behörighet för tillträde lill de nämnda utbildningarna i högskolan - blivit fulll utbyggd räknar jag med en något lägre anlagningskapacitel för maskinleknikerlinjen och driftteknikerlinjen än vad UHÄ har föreslagil. 1 delta sammanhang vill jag nämna att del fortfarande finns ell stort antal obesatta antagningsplatser, främst i de båda sistnämnda utbildningarna men även i sjökaptensutbildningen.

För alt minska bristen på driftpersonal i storstadsregionerna biträder jag UHÄ: s förslag atl nästa budgetår anordna dels 24 platser inom driflingen-jörsutbildning enligl äldre ordning vid lekniska högskolan i Slockholm (KTH), dels 60 platser temporärt i årskurs två av driflteknikeriinjen vid universitetet i Lund.

Regeringen uppdrog genom beslut den 7 juni 1979 åt statens förhand­lingsnämnd bl. a. all la upp förhandlingar med Svenska kommunförbundet om de ekonomiska villkoren för den praktik om 40 veckor som skall inleda

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              420

driflleknikerulbildningen. Genom beslut den 24 juni 1980 godkände rege­ringen en överenskommelse som innebär alt ersättning till kommun som bereder studerande praktik skall utgå enligl samma grunder som gäller för I.ex. studerande på förskollärarlinjen. Överenskommelsen är av tillfällig karaktär och skall gälla till dess alt pågående förhandlingar om praktiker-sättning för etl flertal utbildningar har avslutats. För nästa budgetår beräk­nar jag medel för praktikersätlning under förevarande anslag.

På regeringens uppdrag har UHÄ i samråd med skolöverstyrelsen läm­nat förslag om att de nuvarande kortare utbildningarna skepparkurs av I: a klass (omfattande 16 veckor) och fartygsmekanikerkurs av l:a klass (om-fallande 10 veckor) skall utgöra högskoleutbildningar. UHÄ föreslår nu att utbildningarna ersätts av 20-poängskurser inom högskolans ram. Eftersom utbildningarna bör planeras gemensamt för riket föreslår UHÄ atl medel för kurserna tills vidare beräknas under förevarande anslag. Jag biträder förslagel och förordar alt kurserna förläggs till Chalmers tekniska högskola (CTH) och lill högskolan i Sundsvall/Härnösand med den av UHÄ före­slagna dimensioneringen.

UHÄ har på regeringens uppdrag även prövat möjligheten atl fortsätt­ningsvis anordna kurser för sjöfartsadministralörer från utvecklingsländer saml lankoperaliva säkerhelskurser i Malmö. Härutöver har UHÄ utrett frågan om behovel av fortbildning och vidareutbildning av sjöbefäl och drift- och underhållsteknisk personal.

För fortbildning och vidareutbildning bör så långt möjligt högskolans reguljära utbildningsutbud användas. Därigenom underlättas ett rationellt ulnyltjande av de samlade resurserna inom högskolan. Jag ansluter mig därför till UHÄ: s förslag att kurser för fortbildning och vidareutbildning av aktiv sjöpersonal endasi skall anordnas vid högskoleenheter med sjöbe­fälsutbildning. Eftersom sjöbefälsutbildningen i bl. a. Malmö skall läggas ner bör således även fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhelen där avvecklas. Medel för fortbildning och vidareutbildning bör tills vidare anvisas under förevarande anslag och ställas till UHÄ:s disposition.

Hösten 1982 skall de nya påbyggnadslinjerna för utbildning lill driftin­genjör, sjöingenjör och sjökapten starta. Jag har därför beräknat särskilda medel för planering och utveckling av dessa linjer nästa budgetår (4-453000 kr.) atl fördelas pä berörda högskoleenheter.

UHÄ har nyligen redovisat elt förslag rörande den framtida radiolelegra-fislutbildningen. Förslaget bereds f. n. inom utbildningsdepartementet. Se­dan beredningen slutförts avser jag att återkomma till regeringen i denna fräga. Nuvarande radiotelegrafistulbildning bör tills vidare anordnas vid högskolorna i Kalmar och Sundsvall/Härnösand med 24 antagningsplatser vid vardera enheten.

Enligl UHÄ föreligger behov av all kunna erbjuda yrkesleknisk högsko­leutbildning (YTH) med växlande tidsintervall och varierande lokalisering beroende på efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Ämbetet har därför lagt fram förslag lill en modell för planering och anordnande av YTH.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              421

UHÄ:s modell innebär en övergång lill en mer flexibel ordning för dimensionering och lokalisering av de yrkestekniska linjerna. En sådan ordning skulle kunna åstadkommas genom att dels flera sådana linjer ges en gemensam planeringsram vid varje högskoleenhet med YTH-utbild-ning, varvid inle alla linjer förutsätts anordnas varje år, dels genom att lokaliseringen av en viss linje växlar över tiden. Huvudansvaret för den yrkeslekniska utbildningen bör koncentreras lill någon eller ett par hög­skoleenheter inom varje region. På varje enhet måste verksamheten ges en sådan omfattning all man uppnår stabilitet och kvalitet i planeringen och ledningen av verksamheten. Bl. a. måste en viss fast uppsättning av lärare finnas likaväl som elt upparbetat kontaktnät med branschförelag m.m. Någon YTH-linje bör ges kontinuerligt men den bör kunna kompletteras med andra linjer som alternerar är frän år. För atl tillgodose behovet av geografisk spridning kan någon linje någon gång ges utanför den ort där den ansvariga högskoleenheten är belägen. Den kan då förläggas till annan högskoleenhet inom eller ulom regionen eller lill en ort som inte reguljärt har högskoleutbildning. Fördelningen av den givna totala planeringsramen mellan olika YTH-linjer och av linjeutbudet mellan olika orter bör göras inom ramen fördel reguljära planeringsarbetet i samverkan mellan berörda högskoleenheter, regionstyrelser och UHÄ.

Jag delar UHÄ:s uppfattning att smidigare planering och anordnande av utbildning bör kunna leda fill ett mera rationellt utnyttjande av resurserna. Jag vill bl. a. erinra om att det i samband med atl riksdagen fattade beslut om försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning angavs att en utbildningslinje skulle kunna ges etl anlal år på en ort för alt sedan flyttas till någon annan ort eller ersättas med någon annan linje. Jag är dock inte nu beredd atl biträda UHÄ:s förslag om formerna för en sådan rörligare planering. Enligt min mening bör denna kunna åstadkommas genom att UHÄ i sina anslagsframställningar successivt redovisar Ireårsplaner för utvecklingen av YTH. Därmed bereds regeringen och riksdagen möjlighet att la ställning till dimensionering och lokalisering av de olika YTH-linjerna. Utgångspunkten för dessa treårsplaner bör vara dels den planer­ingsram för YTH-ulbildningen som skall gälla budgetåret 1981/82, dels att de kan genomföras inom befinlliga ekonomiska ramar.

Med anledning av vad som har anförts i prop. 1978/79: 100 bil. 12 (UbU 1978/79: 32, rskr 1978/79: 272) uppdrog regeringen genom beslut den 5 juli 1979 ät UHÄ atl i samverkan med universitetet i Linköping utreda frågan om inrättande av en transporlteknisk linje i Linköping. I uppdraget ingick bl.a. - som en förutsältning för beslut om inrättandet - alt det skulle utredas i vilken omfattning motsvarande utbildning redan förekommer inom ramen för maskinlekniklinjen vid andra högskoleenheter. Vidare borde också utredas dels möjlighelerna alt inrätta transportlekniklinjen vid ylterligare någon eller några högskoleenheter, dels förutsättningarna att inom ramen för linjen åstadkomma en viss profilering mellan orterna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   422

Högskoleutbildning inom transportområdet förekommer för närvarande inom sektorn för utbildning för administrafiva, ekonomiska och sociala yrken i form av en allmän linje, transpoiladminislrativa linjen (80 poäng), och en lokal linje vid universitetet i Göteborg, transport- och trafiklinjen (80 poäng). Inom sektorn förekommer dessulom elt antal kortare kurser med olika inriktningar. Transportadministraliv linje om 80 poäng finns dessutom vid Handelshögskolan i Stockholm.

Inom sektorn för utbildning för tekniska yrken finns etl rikhaltigt utbud av transporlulbildning i form av företrädesvis valfria, kortare kurser inom ett antal studieinriktningar vid de tekniska högskolorna (motsvarande). Den mest omfattande iransporlutbildningen ges inom industriell ekonomi­linjen, maskinlekniklinjen och väg- och vallenbyggnadslinjen.

UHÄ föreslår nu alt en allmän utbildningslinje, transportlekniklinjen om 160 poäng, inrättas den I juli 1981 och förläggs lill universitetet i Linkö­ping. UHÄ föreslår vidare att planeringsramen fastställs lill 30 antagnings­platser samtidigt som en motsvarande minskning av planeringsramarna för industriell ekonomi-linjen och maskinlekniklinjen genomförs.

1 förra årets budgelpropostion (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 1979/ 80:21, rskr 1979/80:291) tog jag bl.a. upp frågan om uppspjälkning av de nuvarande allmänna utbildningslinjerna i ytterligare sädana. Jag framhöll härvid angelägenheten av all undvika en splittring. Jag pekade också på vikten av alt högskolemyndigheterna när de ulformar förslag till nya all­männa utbildningslinjer beaktar kravet på atl linjerna dels bör ha en viss bredd och medge möjlighet till fördjupning, dels täcker elt mera permanent utbildningsbehov som inle redan är tillgodosett. Frågan om inrättande av en allmän Iransporltekniklinje bör ses mol denna bakgrund.

Behovet av iransportteknisk utbildning är enligl min mening styrkt. Utvecklingen inom Iransporlomrädet under de senaste åren har snarast förstärkt de lidigare påtalade behoven. Samtidigt har kraven vidgats till alt omfalla allt fler funktioner och även nya avnämare. Funktionerna är i flertalet fall klart definierade och avgränsade lill specifika avnämare med olika krav pä transporlteknisk kompelens. Behovel av utbildade specialis­ter är emellertid för varje funktion relativt begränsat.

UHÄ:s utredningsarbete pekar på det förhällandet att transportområdet omfattar ett sä stort antal funktioner att del knappast är möjligt att inom en enda linje lillgodose samtliga krav som dessa ställer. Även om det samlade utbildningsbehovet i sig kan kvantitativt motivera atl en särskild transport­teknisk utbildning anordnas, är det med hänsyn till de specifika funk­tionskraven tveksamt om della behov kan tillgodoses genom anordnande av en allmän utbildningslinje på endast en ort. Linjen måste i sådanl fall förläggas till — förutom universitetet i Linköping - de lekniska högskolor­na i Slockholm och Göteborg samt universitetet i Lund, om nu pågående transportteknisk utbildning där skall kunna på motsvarande sätt tillgodose de funktionskrav inom transportområdet som nuvarande inriktningar syf-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  423

tar till. Jag anser atl ulbildningen pä dessa orter i huvudsak bör få behålla sina nuvarande former.

Den transporttekniska ulbildningen inom högskolan bör därför tills vi­dare anordnas som grenar eller inriktningar av befintliga linjer. En sådan ordning medger atl den iransporttekniska ulbildningen vid varje högsko­leenhet kan hållas samlad inom en utbildningslinje. Därigenom underiättas också informationen lill såväl studerande som avnämare. Genom en lämp­lig profilering av grenar och inriktningar bör del vara möjligt atl tillgodose de varierande behov som ligger bakom den funktionella uppdelningen av Iransporlomrädet.

Jag vill i detla sammanhang ta upp ell förslag från CTH om inrättande av en ny civilingenjörsutbildning i industriell produktion och administration. Utbildningen avser atl ge kunskaper i hur man utnyttjar olika konstruk­tioner för alt bygga upp och underhålla en industriell tillverkning.

Den moderna industrin är i sig etl myckel komplicerat tekniskt, ekono­miskt och socialt system. Enligl min mening är det därför viktigt alt skapa en förstärkt bas för utbildning och forskning med ett integrerat tekniskt, ekonomiskt och administrativt synsätt pä industriföretagels alla aktivi­teter.

Ingenjörsutbildning av detla slag är vanlig utomlands. 1 Sverige kan endast en allmän linje sägas tillhöra denna kategori, nämligen industrieli-ekonomilinjen vid universitetet i Linköping. Jag anser alt detta utbild­ningsområde måste beredas ökal utrymme i den lekniska högskoleutbild­ningen. På sikt är del angeläget alt industriell-ekonomilinjen föriäggs även till andra orter än Linköping.

Den nu föreslagna utbildningen vid CTH har vissa likheter med nyss­nämnda utbildning i Linköping. Med hänvisning lill vad jag har anfört om uppspjälkning av nuvarande utbildningslinjer är jag inte beredd att biträda förslagel om en särskild linje för industriell produktion och administration. Det fortsatta planeringsarbetet bör inriklas på att industriell-ekonomilinjen budgetåret 1983/84 förläggs även till CTH och inriklas mot produktionstek­nik i huvudsaklig överensstämmelse med den uppläggning som högskolan har föreslagil. Antagningen lill ulbildningen bör omfatta 30 studerande. Kostnaderna för planeringen och genomförandel bör bestridas inom ramen för de resurser som CTH disponerar för grundläggande högskoleutbild­ning.

UHÄ har föreslagit alt en bioleknisk inriktning pä kemitekniklinjen vid universitetet i Lund inrättas nästa budgetår. Ämbetet räknar även med att sådana inriktningar senare skall anordnas vid andra universitet och hög­skolor.

Inom det biotekniska området, som omfattar bl. a. leknisk biokemi, medicinsk bioteknik, enzymleknik och genteknik, ligger Sverige forsk­nings- och kunskapsmässigt pä en hög nivå. Framgångar har nåtts såväl inom läkemedelsindustrin som utanför denna sektor som en följd bl. a. av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  424

nära samverkan mellan högskoleforskning och olika delområden inom industrin. Biotekniken kommer att få en ökad användning inom många områden. Särskilt biokemin kommer av allt atl döma alt utvecklas krafligl. Slora möjligheter kan härigenom komma att öppnas inle minst inom läke­medelsområdet och för framställning av specialkemikalier. Behovet av utbildning inom området har bl.a. understrukits av styrelsen för teknisk utveckling och Ingenjörsvetenskapsakademien. Jag delar denna uppfatt­ning. Jag anser alt möjligheterna atl inrätta speciella biotekniska inrikt­ningar på kemitekniklinjen bör prövas. Jag förutsätter härvid alt kostna­derna kan rymmas inom ramen för de medel som högskolemyndigheterna disponerar för grundläggande högskoleutbildning.

UHÄ har i sin anslagsframställning beräknat särskilda medel för atl förnya utbildningen inom dalateknikområdet. Också jag anser en sådan förnyelse viklig. Utveckling av nya studieinriktningar och förnyelse av utbildningslinjernas ämnesinnehåll ingår som en del av högskolans nor­mala arbetsuppgifter. Jag utgår frän atl förnyelsen av utbildningen inom datateknikomrädet av berörda högskoleenheter betraktas som högt priori­terad och att det därför skall vara möjligt att genomföra förändringar genom omprioriteringar av befintlig verksamhet. Jag är därför inte beredd att tillstyrka UHÄ:s förslag om särskilda medel för ändamålet.

Under de senaste tio åren har en successiv utbyggnad skett av den tekniska utbildningen vid högskolan i Luleå. Högskolan har tagit initiativ till etl flertal intressanta utbildningar, vilkel har resulterat i riksunika utbildningslinjer och studieinriktningar. Som exempel härpå kan samhälls­byggnadstekniklinjen nämnas.

Erfarenheterna från högskolan i Luleå visar trots stora informationsin­satser på uppenbara svårigheier atl rekrytera studerande till "nya" utbild­ningar. Del är viktigt att högskolan i Luleå i framliden får etl sådanl utbildningsutbud alt en stabilisering av verksamheten kan åstadkommas. Mina förslag i del följande bör ses som elt led i en sådan process.

Högskolan i Luleå har föreslagit att den nuvarande geoteknologilinjen delas i en väg- och vattenbyggnadslinje och en bergsvelenskaplig linje med vardera 40 nybörjarplatser. Den bergsvelenskapliga linjen kan t. v. eventu­ellt behålla benämningen geoteknologilinjen. Delningen föranleder inga krav pä ökad medelstilldelning.

1 dag bedrivs en fyraårig civilingenjörsutbildning i anläggningsteknik vid högskolan. Ulbildningen har vissa likheter med den väg- och vattenbygg-nadsulbildning som finns på andra håll i landel. 1 utbildningen i Luleå betonas främst anläggningsbyggandel och de därmed sammanhängande ekonomiska, produktionstekniska och entreprenadtekniska delarna av väg- och vatlenbyggandet. Utbildningen har etl starkt inslag av geoveten­skap såsom geofysik, bergteknik och bergmekanik. Kombinationen av konstruktionslekniska ämnen, anläggningsproduklionsleknik och geove­tenskap ger en utbildning med inriktning också mot berganläggnings- och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                 425

underjordsbyggande, dvs. sådana delar av anläggningsbyggandel som ökar i omfattning.

Högskolan har i dag nio tjänster som professor och elt antal tjänster som universitetslektor i anslutning lill det nämnda området. Behovel av lokaler och utrustning för utbildningen är väl tillgodosett.

Geoteknologilinjen har sedan länge ell stort antal vakanta utbildnings­platser. Enligt min mening är det synneriigen angeläget alt bättre utnyttja den forsknings- och utbildningskapacitet inom området som statsmakterna har anvisat medel för. Jag anser alt ett sådant utnyttjande lättare kan uppnäs om väg- och vallenbyggnadslinjen, inriktad mot anläggningsteknik, förläggs till högskolan nästa budgetår.

Antagningen lill linjen bör tills vidare omfatta 40 studerande. Planerings­ramen för geoteknologilinjen bör samtidigt minskas med 40 platser.

Vad beträffar geoteknologilinjen är jag f. n. inle beredd atl tillstyrka en namnändring lill bergsvetenskapslinjen.

1 föregäende års budgetproposition förordade jag att arbelsmiljöulbild-ning skulle anordnas försöksvis vid högskolan i Luleå fr.o.m. budgetåret 1981/82 i huvudsaklig överensstämmelse med den uppläggning som UHÄ lidigare hade föreslagil. Antagningen till utbildningen borde omfatta 25 studerande och tills vidare ske vartannat är. Kostnaderna för planeringen och genomförande av ulbildningen borde bestridas inom ramen för de resurser som högskolan disponerar för grundläggande högskoleutbildning.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 har högskolan i Luleå som första besparingsförslag fört upp all utbildningslinjen för arbetsmil­jöutformning inte startas. Enligl högskolestyrelsen finns inga lediga re­surser att disponera. Vidare framhålls alt det i en nedskärningssilualion skulle få helt oacceptabla konsekvenser för övriga utbildningslinjer om resurser skulle omdisponeras för en ny utbildning. I detta sammanhang bör nämnas all linjenämnden för leknisk utbildning vid högskolan ansett att utbildningen i arbelsmiljöutformning inte bör höra till den tekniska sek­torn.

Även regionstyrelsen anvisar försöksverksamhet med arbetsmiljöut­formning som elt första besparingsallernativ. Regionstyrelsen har lidigare stött anordnandet av utbildningen men framhåller atl man nu tagit intryck av linjenämndens synpunkler.

Enligt vad jag har erfarit planeras försöksulbildningen som ett slags kombinerad arkitekt- och designutbildning. Inslaget av lekniska utbild­ningsmoment är litet i förhällande till bl. a. de konstnäriiga.

Förutsättningarna att anordna arbelsmiljöulbildning har väsentligt änd­rats sedan jag log upp frågan i förra årets budgetproposition. Det slatsfin­ansiella lägel har nödvändiggjort en nedskärning av antagningskapaciteten för allmänna utbildningslinjer bl. a. arkitektlinjen. Samtidigt har behovel av en prioritering mellan olika utbildningsinsatser ökal. Därtill kommer atl den föreslagna utformningen av försöksverksamheten med arbetsmiljöut-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               426

bildning enligt min mening inle stämmer överens med de riktlinjer som regeringen tidigare har angett. Atl under de omständigheter jag här har redovisat påbörja en försöksverksamhet förefaller föga meningsfullt. Nå­gon utbildning i arbelsmiljöutformning bör därför enligl min mening inle anordnas. Mitt ställningstagande innebär naturligtvis inle något hinder för högskolan att - med den kompetens som finns inom del arbetsvetenskap-liga området - anordna utbildning i arbetsmiljöfrågor i form av enstaka kurser.

1 della sammanhang vill jag anmäla att regeringen genom beslut den 10 juli 1980 har medgett att en särskild träteknisk inriktning av maskinleknik­linjen får inrättas vid högskolan i Luleå budgetåret 1982/83. Huvuddelen av utbildningens tredje och Qärde årskurser - med i huvudsak trätekniskl utbildningsinnehåll - bör förläggas till Skellefteå sedan den planerade trälekniska utvecklingsenheten där har kommit lill stånd. Antalet stude­rande bör omfatta ca fio per år.

Träteknisk forskning kan komma att bedrivas såväl vid högskolan i Luleå som vid den planerade trälekniska utvecklingsenheten i Skellefteå. Mot bakgrund av riksdagens grundläggande krav på samordning bör enligt nyssnämnda beslut frågan om resurser för den föreslagna forskningsor­ganisationen vid högskolan prövas först när förslag till etl samordnat program för forsknings- och utvecklingsarbete föreligger.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetär bör regeringen bemyndigas att disponera I milj.kr. under förevarande anslag budgetåret 1981/82 för träleknisk utbildning i Luleå.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill (460252000 4- 35 164000 =) 495416000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.  fastställa planeringsramar enligl vad jag har förordat,

2.   besluta om att driftteknikerlinjen om 40 poäng skall upphöra,

3.   besluta om utbildningarna skepparkurs av l:a klass och fartygs­mekanikerkurs av l:a klass i enlighet med de riktlinjer vilka jag har förordat,

4.   besluta angående försöksverksamhet med utbildning i arbelsmil­jöutformning vid högskolan i Luleå i enlighet med vad jag har förordat,

5.   bemyndiga regeringen atl disponera I 000000 kr. under anslags­posten Högskolan i Luleå på del säll jag har förordat,

6.   till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 495416000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              427

D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

1979/80 Utgift              195049638                   Reservation                      9858509

1980/81 Anslag            206995000

1981/82 Förslag        221081000

Detla anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekono­miska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande) inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget be­räknas medel för allmänna utbildningslinjer och päbyggnadslinjer inom sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken omfatlar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnads­linjer enligt följande sammanställning.

Allmänna utbildningslinjer                                                                             Poäng

ADB-linjen'                                                                                                           40

Beteendevelenskapliga linjen                                                                               120

Ekonomlinjen                                                                                                       120

Förvaltningslinjen                                                                                                140

Handels- och distribulionslinjen                                                                           60

Juristlinjen                                                                                                            180

Linjen för kost och näringsekonomi                                                                     100

Linjen för offentlig förvaltning                                                                             140

Psykologlinjen                                                                                                     120

Redovisnings- och revisionslinjen                                                                         80

Samhällsplanerarlinjen                                                                                          140

Samhällsvelariinjen                                                                                               120

Sekrelerarlinjen                                                                                                       80

Sociala linjen                                                                                                         140

Systemvetenskapliga linjen                                                                                  120

Transportadminislraliva linjen                                                                               80

Påbyggnadslinjer

Fortbildning i socialt behandlingsarbete                                                               20

Psykologutbildning efter grundutbildningen                                                        80

Utbildning i kostadministration                                                                           20

Utbildning i kostterapi                                                                                        20
' Kommunal högskoleutbildning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

428

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Stockholms liögskoleregion Universitetet i Slockholm

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala

Högskolan i Eskilstuna/

Västerås

Högskolan i Falun/

Boriänge

Högskolan i Örebro

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping

Lund/Malmö högskoteregion Universitetet i Lund Högskolan i Växjö

Göteborgs högskoteregion Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskoleutbildning i Skövde

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeä Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

Högskolan i Östersund Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildnings­verksamhet Stöd- och innovations­åtgärder

Utgift

 

 

Myndig­heterna

Före­draganden

41 195000

4-

5 272000

4-

3 322000

24759000

4-

3 411000

4-

1974000

732000

4-

130000

+

62000

642000 15 891000

4-4-

136000 1961000

+ 4-

58000 1 177000

8612000 622000

+ +

1641000 110000

4-4-

771000 56000

35917000 5 744000

4-4-

4890000 904000

-1-4-

3 243 000 431000

33 670000

516000

4832000

4-4-4-

2668000

98000

867000

4-4-

985 000 133 000 253 000

528000

47000

408000

 

18234000 1566000

-1- 2225 000 4- 605 000

4-4-

1 406000 50000

1542000 8912000

+    277000 4- 1235 000

4-4-

132000 749000

1444000

4- 1 130000

4-

127000

1637000

4-  164000

-

624000

206995000

4-28132000

4-14086000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) saml styrelsen för Svenska diakonsällskapel. Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Linje/Ändamål'

Kostnad budget- Anmärkningar

året 1981/82

(tkr.)

 

1.          Pris- och löneomräkning

1.1                        Prisomräkning

1.2                        Löneomräkning

Summa under t

4- 3 094 + 17492

4-20586

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

429

 

Linje/Ändamål'

Kostnad budget- Anmärkningar

året 1981/82

(tkr.)

 

2.          Förändringar av anslags-

teknisk natur

2.1        Medel för ekonomlinjen. HLu

2.2

Medel för grundläggande rättsutbildning, UUm

2.3

Medel för grundläggande rättsutbildning. UG

2.4

Medel för beteendeveten­skapliga linjen. UU

2.5

Extra medel för ekonomlinjen. US. UU. UG

2.6

Medel för inlerimsstyrelsen i Skövde

2.7

Stödåtgärder till handikappade studerande

+     330

55

555

235

3 545

1.50

189

Anslaget D 5. Utbildning för tekniska yrken före­släs reduce­rat med mot­svarande be­lopp.

Anslaget D 10. Lokala och individu­ella linjer och enstaka kurser före­släs reduce­rat med mot­svarande be­lopp.

Anslaget D 10. Lokala och individu­ella linjer och enstaka kurser före­slås reduce­rat med mot­svarande be­lopp.

Anslaget D 10. Lokala och individu­ella linjer och enstaka kurser före­slås reduce­rat med mot­svarande be­lopp.

Anslaget D 10. Lokala och individu­ella linjer och enstaka kurser före­slås ökal med motsvarande belopp. Anslaget D 3. Regionsty­relserna för högskolan föresläs re­ducerat med motsvarande belopp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

430

 

Linje/Ändamål'

Kostnad budget- Anmärkningar

året 1981/82

(tkr.)

 

2.8       Lokalt utvecklingsarbete

-I-  1232

Medel för detta ändamål har inneva­rande budget­är anvisats under ansla­get D 34. Forskning och utvecklings­arbete för högskolan m. m.

 

Summa under 2

1507

 

3

Konsekvenser av tidigare beslut

3.1       Juristlinjen

Resurser för åttonde och nionde terminerna av den reformerade juristutbild­ningen

3.2       Medel för grundläggande
rättsutbildning, UUm

Summa under 3

4. 4.1

4.2

4.3

4.4

4.5

Besparingar Gemensamma ändamål Konsekvenser av minskade planeringsramar budget­åren 1979/80 och 1980/81 Minskning av planerings­ramen för psykologlinjen, US, UU, UG, 50 platser Minskning av planerings­talen för juristlinjen. US, UU, UL, 90 platser Minskning av planerings­talen för samhällsvelar­iinjen, UL, UUm, 60 plat­ser

4.6

Nedläggning av sekreterar-linjen, UUm, HLu, 60 platser

4.7

Minskning av planerings-talen för beteendeveten­skapliga linjen, US, 30 platser

4.8

4.9

Nedläggning av linjen för offentlig förvaltning, UL, 30 platser Minskning av planerings­talen för ekonomlinjen, US, UU, UL, UG, 120 platser

Summa under 4

5,         Reformer

5.1        Reformer genom omfördel­ning av befintliga re­surser

4-  1835

4-    260

4-  2095

-  333

- 1770

-       450

-       500

-       390

-       310

-       160

-       160

-       660

- 4 733

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              431

Linje/Ändamål'                                             Kostnad budget- Anmärkningar

året 1981/82 (tkr.)

 

5.

l.l

Standardförbättring pä

 

 

 

 

nuvarande linjer med

 

 

 

 

administrativ och ekonomisk

 

 

 

 

inriktning, alla berörda hög-

 

 

 

 

skoleenheter

4-

6770

5.

1.2

Ökning av planeringstalet för ekonomlinjen, ULi,

 

 

 

 

20 platser

4-

155

5.

1.3

Ökning av planeringstalet för systemvetenskapliga

 

 

 

 

linjen, US, 15 platser

4-

210

5.

1.4

Återtagande av besparing

 

 

 

 

under 4.8 och 4.9

4-

820

5.

1.5

Gemensamma ändamål

 

 

5,

,1.5.1

Biblioteksresurser

4-

298

5.

1.5.2

; Övriga gemensamma ändamål

4-

127

Summa under 5.1                                         + 8 380

5.2        Reformer genom resursför­stärkning

5.2.1       Antagning varje ht på handels- och distribu­tionslinjen, högskoleut­bildningen i Skövde           4-     165

5.2.2       Datortid, ULi                                  4-     110

5.2.3                  Återtagande av besparingar

under 4.6 och 4.7                            4-     470

5.2.4       Standardförbättring pä nuvarande linjer med admi­nistrativ och ekonomisk inriktning, alla berörda högskoleenheter                                                        4-    910

5.2.5       Gemensamma ändamål

 

5.2.5.1           Biblioteksresurser                           4-     142

5.2.5.2  Övriga gemensamma ändamål         -i-      54

5.2.5.3  Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet       4-  1 130

Summa under 5.2                                         4-  2 981

Summa reformer                                          4-11 361

4-28 132

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universite­tet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeä, HLu = högskolan i Luleå.

Reform av den administrativt och ekonomiskt inriktade utbildningen

1 de senaste årens anslagsframställningar har UHÄ konstaterat alt sek­torn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES-sektorn) präglas av ett splittrat och svåröverskådligt utbildningsut­bud med oklara avgränsningar mellan olika utbildningslinjer. Förhållan­dena inom sektorn präglas också av en resurstilldelning som innebär alt kostnaderna per årssludieplals för flertalet linjer är väsentligl lägre än inom andra delar av högskolan.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   432

Dessa förhållanden har slätt i centrum för arbetet inom UHÄ: s arbets­grupp för översyn av den administrativt och ekonomiskt inriktade utbild­ningen i högskolan (AU-gruppen). Utgångspunkten för AU-gruppens arbe­te har varit alt söka lägga fram förslag lill en rationell och ändamålsenlig linjestruklur som ger förutsättningar för en effektiv användning av de resurser som anvisas för den administrativa och ekonomiska utbildningen.

AU-gruppen har redovisat sina överväganden och förslag i ett principbe­tänkande Högskoleutbildning för administrativt och ekonomiskt arbete (UHÄ-rapport 1979:25) jämte bilagor (UHÄ-rapport 1979: 23, 24 resp. 26).

Med utgångspunkt i AU-gruppens principbetänkande samt remissyttran­dena häröver lägger UHÄ fram förslag om hur reformen i sina huvuddrag bör gestalta sig.

UHÄ föreslår belräffande linjeindelningen alt tre nya utbildningslinjer inrättas, benämnda förvaltningslinjen, ekonomlinjen och linjen för perso­nal- och arbelslivsfrågor, och alt dessa ersätter åtta nuvarande linjer, nämligen förvaltningslinjen, linjen för offentlig förvaltning, samhällspla­nerarlinjen, ekonomlinjen, redovisnings- och revisionslinjen, transporlad-ministrativa linjen, sekrelerarlinjen och beteendevelenskapliga linjen.

UHÄ föreslår liksom AU-gruppen all de nya linjerna skall omfatta 140 poäng i likhet med nuvarande förvaltningslinjen, linjen för offentlig förvalt­ning och samhällsplanerarlinjen.

Den av AU-gruppen föreslagna principmodellen för linjeuppbyggnad med elt basblock och ell antal fördjupningsallernaliv bör enligt UHÄ: s mening kunna ligga till grund för fortsatta överväganden rörande de nya linjernas uppbyggnad och innehåll.

En mycket diskuterad del av AU-gruppens förslag gäller elapporganisa-tionen av de föreslagna linjerna. Elt stort antal remissinsianser har riktat kritik mot delta förslag, som man menar innebär att pedagogiska ölägen­heter skapas för de studerande som avser att direkt fullfölja linjen i dess fulla längd. Med hänsyn härtill har inom AU-gruppen initierats en diskus­sion om alternativa modeller för etappavgångar. Bl. a. diskuteras en mo­dell liknande den som lillämpas för juristutbildningen, vilken innebär alt linjen planeras med utgångspunkt i den fullständiga utbildningens behov och att den studerande ges möjlighet lill etappavgång genom tidigarelägg­ning av kurser från linjens avslutande del. UHÄ räknar med att kunna närmare definiera hur principen om återkommande utbildning skall tilläm­pas på de berörda linjerna i nästa års anslagsframställning.

1 fräga 0"i dimensionering har AU-gruppen förordat all de föreslagna linjerna får planeringstaj av samma storiek som de linjer de ersätter. UHÄ delar bedömningen atl fortsatta överväganden om dimensionering kan ske med denna utgångspunkt.

Överväganden om lokalisering av berörda utbildningar har stor principi­ell räckvidd, anser UHÄ, eftersom viktiga frågor för utvecklingen av den grundläggande ulbildningen inom högskolan härigenom aktualiseras. En

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              433

lokalisering av de föreslagna tre linjerna till samtliga sex universitet fram­slår enligt UHÄ: s mening som självklar, bl. a. med hänsyn till de föreslag­na linjernas breda och allmänna karaktär och till förekomsten av fasta resurser för forskning och forskarutbildning inom berörda områden. Också en lokalisering av samtliga tre linjer lill högskolorna i Örebro. Växjö och Karlstad och av förvaltningslinjen och linjen för personal- och arbelslivs­frågor till högskolan i Östersund, där i samtliga fall motsvarande utbildning nu finns, framstår för UHÄ som naturlig.

Ytterligare ett antal högskoleenheter är berörda av den föreslagna refor­men i den meningen alt linjer som föreslås bli ersatta av i första hand ekonomlinjen f. n. är lokaliserade dit, framhåller UHÄ.

UHÄ anser att den centrala rollen för ekonomutbildningen innebär atl även ytterligare några orter bör aktualiseras i delta sammanhang.

Genom den föreslagna linjekonstruklionen, med linjer bestående av basblock och ett anlal fördjupningsallernaliv, ges möjlighet att till en ort lokalisera enbart en linjes basblock. En sådan lokalisering bör då lämpligen kombineras med olika former av i.ex. inomregional samverkan för all möjliggöra övergäng till fördjupningsstudier pä annan ort. För flertalet orter som UHÄ anser akluella för lokalisering av ekonomlinjen torde del i första hand vara denna linjes basblock som kommer i fråga.

UHÄ avser atl återkomma till dimensioneringen och lokaliseringen av de tre föreslagna linjerna i nästa års anslagsframställning.

UHÄ föreslär därför att den nya linjeslrukluren träder i kraft fr.o.m. budgetärel 1982/83.

UHÄ föreslär följande resursförstärkning för reformens genomförande (I 000-lal kr.).

1981/82      1982/83      1983/84      1984/85      1985/86

Standardförbättring pä

nuvarande berörda linjer      7680

Standardförbättring

på nya linjer                                          7435          7435          8015              455

Förlängning av vissa

utbildningar                                                                                               12 000

UHÄ räknar med atl denna förstärkning i huvudsak kan ske inom en totalt sett oförändrad resursram för högskolans grundläggande utbildning. UHÄ hemställer alt

1.         planeringsramar fastställs i enlighet med UHÄ: s förslag,

2.    under elt reservationsanslag D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1981/82 anvisas 232553000 kr. med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

De juridiska studieråden i Slockholm, Uppsala och Lund samt represen­tanter för Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) samt företrädare för juristutbildningen pä nämnda orter har i skilda skrivelser anhållit om Utökade resurser för jurislutbildningen. 28    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

434

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Besparingar inom sektorn beräknar jag enligl följande. (Av besparingen har jag tidigare beräknat 4 121000 kr. i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.)

 

Åtgärd

Högskoleenhet'

Besparing (tkr.)

Anmärkning

Konsekvens av

 

 

 

Minskning av plane­ringsramar budgetåret 1979/80 och 1980/81

US, UU, UL, UG, UUm, HJ. HV. HÖ

1770

 

Minskning av resur-

 

502

 

ser för gemensamma ändamål

 

 

 

Minskning av plane­ringsramen för psyko­loglinjen

US, UU, Ug

450

US -10, UU -30, UG - 10

Minskning av plane-

US, UU, UL

495

Vardera

ringstalen för ju­ristlinjen

 

 

-30 platser

Nedläggning av sek-reterariinjen

UU, UUm, HB, HKs, HLu, HV

1000

-165 platser

Nedläggning av sam-hällsplanerariinjen i Göteborg

UG

200

-30 platser

Minskning av resur­ser för slöd- och innovationsåigärder

776

5193

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå, HJ = högsko­lan i Jönköping, HV = högskolan i Växjö, HÖ = högskolan i Örebro. HB = högsko­lan i Borås, HKs = högskolan i Karistad, HLu = högskolan i Luleå.

Mina förslag lill planeringsramar för sektorn framgår av följande tabell. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleen­het inom parentes. För den kommunala högskoleutbildningen anges för sektorn ramen saml beräkningsunderlag inom parentes.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

435

Planeringsramar för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1981/82

 

Planerings-

Slock-

Solna

Uppsala

Eskilstuna/

Falun/

Gåvlc/

Örebro

ram för

holm

 

 

Västerås

Borlänge

Sandviken

 

kommunal

 

 

 

 

 

 

 

högskole-

 

 

 

 

 

 

 

utbildning

 

 

 

 

 

 

 

(30) (375) (340)

(30)

(60) (30)

Statlig högskole­utbildning

a)  Förvaltningslinjen
Handels- och
distributions­
linjen

Linjen för kost och näringsekonomi Psykologlinjen Sociala linjen Kostadministration' Kostterapi Psykologutbildning efter grundutbild­ningen (PEG)

b)  Beteendeveten­
skapliga linjen
Ekonomlinjen
Juristlinjen
Linjen för offent­
lig förvaltning
Redovisnings- och
revisionslinjen
Samhällsplanerar­
linjen

Samhällsvelariinjen Systemvetenskapliga linjen

Transportadministra­tiva linjen

Fortbildning i socialt behandlingsarbete Planeringsram för linjer enligt b)

Kommunal högskole­utbildning

ADB-linjen                 660

180

48 45

24 16

55 240

70

90

(160) (410) (480)

(60)

(60)

(45)

(20) 1235

865

(90)     (120)     (30)

(30)

30

(60)

(30)

30

105

240

(30) (85)

(30) (30) (30)

205
(30)"            (30)

' Ersätterfr. o. m. vt. 1981 kurs i administration. 20 p.

 Ersätterfr. o.m. vt. 1981 kurs i dietetik. 20 p.

' Avser Västerås.

" Avser Gävle.

' 30 i vardera kommun.

 Avser Malmö.

' Avser Sundsvall.

* Avser grundläggande rättsutbildning, 80 p.

Kartong: S. 446, Tandläkariinjen, Umeå Står: 100 Rättat till: 80

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

436

 

Linkö-           Jon-

ping/             köping

Norr­köping

Lund/ Malmö

Vaxjo

Göte­borg

Karl-   Skövde siad

Umeå      Luleå

Sunds-     Öster-
val!/          sund
Härnö­
sand

 

Statlig högskole­utbddning

a)  Förvaltningslinjen
Handels- och
distributions­
linjen

Linjen för kost och näringsekonomi Psykologlinjen Sociala linjen Kostadministration' Kostterapi Psykologulbildning efter grundutbild­ningen (PEG)

b)  Beteendeveten­
skapliga linjen               (60)
Ekonomlinjen             (110)
Juristlinjen

Linjen för offent­
lig förvaltning               (30)
Redovisnings- och
revisionslinjen
Samhällsplanerar­
linjen                            (30)
Samhällsvelariinjen
Syslem vetenskapliga
linjen                            (30)
Transportadministra­
tiva linjen

Fortbildning i social
behandlingsarbete
Planeringsram för
linjer enligt b)               260

Kommunal högskole­utbildning

ADB-linjen                   (60)*

(30)

30

120

120

72 50 240 36 16

50 180

70

70

 

(30) (425) (350)

(20) (45)

(60) (330) (100)'*

(30) (90)

(30)

(15)

(30)

(20)

 

(20)

(30)

 

(90)

(20)

(60)

 

(30)

(15) (30)

(50)

 

(20)

 

 

 

975

165

660

140

(60)"

(30)

(90)

 

30

60

32 40 150

90

150

34

(110)    (60)     (30) (30)"

(30) (30)

(30)                             (30)

(30)

230      60        60          30

(-30)                (30)"

1981 kurs i administration. 20 p. 1981 kursidieletik,20 p.

' Ersätterfr. o. m. vt. ' Ersätter fr. o.m. vt.  Avser Västerås. "* Avser Gävle.

* 30 i vardera kommun.
 Avser Malmö.

' Avser Sundsvall.

* Avser grundläggande rättsutbildning, 80 p

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              437

För universiteten i Slockholm, Uppsala och Göteborg har för innevaran­de budgetår extra medel beräknats för tredje och sista studieåret för det stora antal studerande som budgetåret 1978/79 påbörjade ekonomlinjen. Fr.o.m. budgetåret 1981/82 skall inga medel beräknas för berörda stude­rande under seklorsanslaget (- 3545000 kr.) varför jag åter räknar med medel för detta ändamål under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Universitetet i Uppsala anordnar fr.o.m. innevarande budgetår (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 1979/80:27, rskr 1979/80:291) utbildning på bete­endevelenskapliga linjen. Denna allmänna utbildningslinje har ersatt en lokal utbildningslinje för personal- och utbildningsadminislralion. Jag be­räknar därför resurser för tredje och fjärde terminen på den beteendeve­tenskapliga linjen (+ 235000 kr.) saml gör motsvarande minskning av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Vid universiteten i Göteborg och Umeå anordnas fr.o.m. innevarande budgetår grundläggande rältsulbildning om 80 poäng. För universitetets i Göteborg del beräknar jag medel för andra årets utbildning (-f 555000 kr.). Jag gör i det följande motsvarande minskning av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. För universitetet i Umeä beräknar jag för motsvarande ändamål dels en överföring från nyssnämnda anslag till förevarande anslag (-1- 55000 kr.), delsen resursökning (-1- 200000 kr.).

1 linje med vad som skett de fyra senaste budgetåren bör för den nya jurislutbildningen beräknas en resursförstärkning för åttonde och nionde terminerna (-f 800000 kr.). Härmed är den nya juristlinjen helt genomförd.

Jag tar slutligen upp frågan om en reform av den administrativt och ekonomiskt inriktade ulbildningen.

Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag, som jag har återgivit i det föregäende, är resultatet av etl långvarigt och omsorgsfullt utred­ningsarbete. Arbetsgruppen för översyn av den administrativt och ekono­miskt inriktade utbildningen i högskolan den s. k. AU-gruppens utredning utgör tillsammans med UHÄ: s bedömningar och förslag elt underlag som ger möjlighet till samlade ställningstaganden i hithörande frågor.

Huvudsyftet med UHÄ: s förslag är atl ersätta det nuvarande splittrade och svåröverskådliga utbudet av utbildningar inom det administrativa och ekonomiska omrädel (AE-omrädel) med en studieorganisation byggd på tre utbildningslinjer vilka var och en vetter mol en bred sektor av den berörda arbetsmarknaden. Remissopinionen är övervägande positiv. En­dast den föreslagna etapporganisalionen har mött en mera genomgående kritik vilket UHÄ har tagit hänsyn till i sitt förslag.

Även jag kan ansluta mig till flertalet av de förslag som UHÄ för fram i della sammanhang. Samtidigt måste jag emellertid konstalera atl ett ge­nomförande av UHÄ: s förslag för med sig betydande ekonomiska åtagan­den. Kostnaden för UHÄ: s förslag har beräknats lill ca 40 milj. kr. Beho­vet av väsentliga resursförstärkningar har också vitsordats av en enhällig remissopinion.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              438

Atl genomföra en så genomgripande och kostnadskrävande reform som nu föreslagils bedömer jag f.n. inle vara möjligt. Genom de besparingar som jag lidigare har förordat och de som kan bli aktuella är del inle heller möjligt att finansiera reformen på det sätt UHÄ har föreslagil. Å andra sidan är del enligl min mening inte heller önskvärt atl behålla dagens splittrade linjeorganisation och övriga brister inom AE-området. Den ut­bildning del här rör sig om är central för administrativ och ekonomisk verksamhet inom såväl den offentliga som den enskilda sektorn. Om ulbildningen skall kunna svara mot de krav på förändringar inom offentlig och enskild verksamhet som jag har antytt under avsnittet Vissa gemen­samma frågor måste den bli mera sammanhållen och i vissa avsnitt få en höjd kvalitet. Jag förordar därför atl UHÄ fär i uppdrag att lägga fram förslag som syftar till etl successivt genomförande av en ny studieorganisa­tion inom AE-området lill en sådan kostnad att förändringarna kan finansi­eras genom omprioriteringar inom de ekonomiska ramar som kommer att gälla för högskolan sedan besparingar fränräknats. Ämbetet bör därvid bl. a. ha som utgångspunkter dels atl den föreslagna linjeorganisationen i huvudsak bör genomföras, dels all ekonomutbildningens kvalitet bör stär­kas i ett tidigt skede av genomförandel. Såvitt avser linjeorganisationen vill jag anföra följande.

Enligt min mening är det viktigt atl i det fortsatta arbetet skapa utbild­ningslinjer som vetter mot breda sektorer av den arbetsmarknad som det här gäller. Förvaltningslinjen och ekonomlinjen bör därför ges ett sådant innehåll alt del speglar det växande samspelet mellan den offentliga och den privata sektorn ulan att de specifika kunskapskrav som gäller för linjerna eftersatts. Förvaltning är en omfattande verksamhet inom såväl offentlig som enskild sektor. Även om denna verksamhet skiljer sig lill sin utformning på väsentliga punkter mellan sektorerna har den likväl ett betydande gemensamt innehåll. Det är därför viktigt all förvaltningslinjen kan utformas sä atl de studerande inte i inledningen av studierna tvingas att välja vilken del av arbetsmarknaden de skall rikta in sig pä. De bör kunna grunda ell ställningslagande i denna fråga på kunskaper om de båda sektorna som de får under de första årens studier. Valet bör således förläggas till den sista delen av utbildningen. Därigenom underlättas också de studerandes möjligheter atl efter ulbildningen välja verksamhetsområ­de.

Förslaget all inrätta en särskild linje för personal- och arbelslivsfrågor har mött kritik av en del remissinsianser. Man har bl. a. ifrågasatt omfatt­ningen av den arbetsmarknad mot vilken denna linje skulle inriktas. Jag delar i och för sig UHÄ: s uppfattning att linjen i första hand bör ses som en rationalisering av etl redan existerande utbildningsutbud. En särskild PA-linje motsvarar otvivelaktigt också en efterfrågan på arbetsmarknaden. För beslut om linjens dimensionering erfordras emellertid enligt min me­ning ett underlag som ytterligare belyser i vilken utsträckning efterfrågan i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              439

första hand bör mötas genom påbyggnader på förvaltningslinjen och eko­nomlinjen.

AU-gruppens förslag vad gäller etappindelningen av linjerna har mött betydande invändningar. UHÄ har därför också fortsatt utredningsarbetet i denna fråga. Starka skäl talar enligl min mening för alt linjerna kon­strueras sä atl de kommer atl utgöra sammanhållna utbildningar. Detla bör väl kunna förenas med alt möjlighet till frivilliga etappavgångar öppnas.

AE-ulbildningarna riktar sig mol en arbetsmarknad som är väl fördelad över landel samfidigl är kapaciteten för dessa utbildningar så omfattande atl det kan ifrågasättas om alla som går igenom dessa också kan få plats på arbetsmarknaden. Mol den bakgrunden är det angeläget all lokaliseringen av utbildningarna sker med omsorg. Utbildningarna bör kunna inrättas vid etl sådant antal högskoleenheter att de får en god regional spridning. Därvid bör dock beaktas nödvändigheten av atl redan befinlliga resurser vid högskoleenheterna utnyttjas väl.

Av UHÄ:s förslag framgår inle i vilken omfallning handledd praktik kommer atl ingå i utbildningarna. Med hänsyn lill de kostnader som är förenade med sädana inslag i utbildningarna utgår jag från atl omfattningen av den handledda praktiken prövas restriktivt och alt sådan endast kom­mer lill stånd när den har etl avgörande värde för utbildningarnas yrkesin­riktning. Frågan har naturligtvis också belydelse för vilken total längd som bör ges berörda utbildningar i etl mera långsiktigt perpektiv.

Jag avser atl senare återkomma till regeringen i dessa frågor.

Jag beräknar statsbidraget till Svenska diakonsällskapets sociala utbild­ningsverksamhet till 1 571 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (206995000 4- 14086000 =) 221 081 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.   besluta atl sekrelerarlinjen skall upphöra,

2.         fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

3.    till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 221081000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              440

D 7. Utbildning för vårdyrken

1979/80 Utgift             273012044                  Reservation                     10959408

1980/81 Anslag            296603 000

1981/82 Förslag        337558000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de stat­liga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsom­råde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 11. Bidrag till kommunal högsko­leutbildning m. m.

Sektorn för utbildning för vårdyrken omfatlar innevarande budgetär allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligt följande samman­ställning.

Allmänna utbildningslinjer                                                                             Poäng

Apotekarlinjen                                                                                                      160

Arbelslerapeutlinjen'                                                                                             120

Hörselvärdsassislenllinjen'                                                                                     80

Laboralorieassistentlinjen'                                                                                    100

Logopedlinjen                                                                                                       120

Läkarlinjen                                                                                                           220

Medicinska assislentlinjen'                                                                                   100

Oftalmologassistentlinjen'                                                                                      80

Operationsassistentlinjen'                                                                                     100

Receptarielinjen                                                                                                    100

Sjukgymnastlinjen                                                                                                100

Sjuksköterskelinjen'                                                                                              105

Sociala servicelinjen'                                                                                             100

Tandhygienisllinjen'                                                                                               40

Tandläkarlinjen                                                                                                     180

Påbyggnadslinjer

Utbildning i blodgruppsserologi och hemolerapi

1-111'                                                                                                                    6

Utbildning i klinisk cytologi'                                                                                24

Utbildning i psykoterapi                                                                                      90

Utbildning till ortoptist'                                                                                       40

Vidareutbildning av sjuksköterskor'                                                                     50

' Kommunal högskoleutbildning.

 Kommunal och statlig högskoleutbildning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                                441

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Universitets-         Före-

och högskole-       draganden ämbetet

 

Stockholms högskoleregion

Karolinska institutet Enheten vid Holländar­gaian

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

EJ fördelade medel Slöd— och innovations­åtgärder Till regeringens disposition

Utgift

102038000        -1-12087000          - 4044000

4-25 772000

30216000         -I- 2912000         -l-  1867000

14 351000       -I-  1625000        -l-  1270000

63 369000        -1-8 104000        -1-5 794000

53 550000        -I- 5 691000        -l- 4405 000

32932000         -(-3 815000           + 3422000

147000

.56000

-(-       15000

-I- 2 525000
296603000         -1-34 249000      -1-40955000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad

budget-

Anmärkningar

 

året 1981/82

 

 

(tkr.)

 

 

1.          Pris- och löneomräkning

-1-31003

 

 

2.          Förändringar av anslags-

 

 

 

teknisk natur

 

 

 

2.1        Universitetslektorat i

 

 

 

mikrobiologi (del av).

 

 

 

UUm

-1-     120

 

 

2.2        Stödåtgärder för handi-

 

 

Yrkas under an-

kappade studerande

-    271

 

slaget D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

2.3        Lokalt utvecklingsarbete

+    456

 

Anvisas inneva­rande budgetär under anslaget D 34, Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m.m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

442

 

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budget- Anmärkningar

året 1981/82

(tkr.)

 

Summa under 2

+    305

 

3.

Konsekvenser av tidigare beslut

 

 

3.1

Tandläkariinjen, omlägg­ning av utbildningen. Kl,

 

 

 

UL, UG, UUm

+

2173

3.2

Införande av steg 2 av utbildning i psykoterapi.

 

 

 

Kl

+

370

3.3

Läkarlinjen, särskild stu­diegång för sjuksköterskor.

 

 

 

Kl, kostnader för 5: e året

-

190

3.4

Logopedlinjen, UG, kostnader

 

 

 

för 2: a året

-1-

355

Summa under 3

+

2708

4.

Besparingar

 

 

4.1

Minskad kostnad per ut-

 

 

8 200 279

4.2

bildningsplats. Kl, UU, ULi, UL, UG, UUm Gemensamma ändamål

 

Summa under 4

-

8479

 

5.

Reformer

 

 

 

5.1

Reformer genom omfördel­ning av befintliga resurser

 

 

 

.5.1.1

Sjukgymnasllinjen, ökning

 

 

 

 

med 30 nyböriarplatser. Kl

-1-

965

 

5.1.2

Återtagande av besparing

-1-

4 540

 

5.1.3

Gemensamma ändamål

 

 

 

5.1.3.1

Biblioteksresurser

+

9

 

5.1.3.2

; Övriga gemensamma ändamål

+

88

 

Sumnia under 5.1

-h

5602

 

5.2

Reformer genom resurs­förstärkningar

 

 

 

5.2.1

Utbildning i psykoterapi.

 

 

 

 

16 nyböriarplatser, UL

-1-

500

 

5.2.2

Tandskölerskeulbildning, förstärkning av resurserna.

 

 

 

 

Kl, UL, UG, UUm

-1-

670

 

5.2.3

Återtagande av besparingar

-1-

1075

 

5.2.4

Lärarresurser för cariologi.

 

 

Yrkande även un

 

UL

-1-

180

der anslaget D 18. Odontologis­ka fakulteterna.

5.2.5

Professur i allmänmedicin.

 

 

Yrkande även un

 

UU (grundutbildningsdel)

4-

160

der anslaget D 17. Medicinska fakulteterna.

5.2.6

Klinisk lärare i långvårds­medicin och allmänmedicin.

 

 

Yrkande även un der anslaget D

 

UL (grundutbildningsdel)

+

275

17. Medicinska fakulteterna.

5.2.7

Professur i långvärds-medicin. Kl (grundutbild-

 

 

Yrkande även un­der anslaget D

 

ningsdel)

+

160

17. Medicinska fakulteterna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  443

 

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budget­året 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

5.2.8     Gemensamma ändamål

5.2.9     Övriga gemensamma ändamål

-1-      90

 

Summa under 5.2

-1- 3110

 

Summa reformer

+ 8712 +34249

 

' Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = uni­versitetet i Umeå.

UHÄ hemställer alt

1.  planeringsramar för budgetåret 1981/82 fastställs i enlighet med vad som ovan föreslagils,

2.         under ett reservationsanslag D 7. Utbildning för värdyrken bud­getärel 1981/82 anvisas 330852000 kr,

3.         karolinska sjukhuset anvisas budgetärel 1981/82 under femte huvudtiteln, 260000 kr. för kostnader i samband med utökningen av planeringsramen för sjukgymnastlinjen.

UHÄ har i skrivelse den 23 oktober 1980 redovisat förslag till åtgärder med anledning av regeringens uppdrag den 20 mars 1980 rörande tandlä­karutbildningen.

SÖ och UHÄ har i skrivelse den 17 december 1979 redovisat förslag till justering av stalsbidragsreglerna med anledning av regeringens uppdrag den 19 juli 1979 rörande prop. 1978/79: 197 Vårdutbildning i högskolan.

Svensk Förening för Näringslära har inkommit med skrivelse rörande medelsbehovel för utbildning i näringslära vid karolinska institutet.

Karolinska institutet har i skrivelse hemställt om omdisponering av resurser mellan huvudtitlar med anledning av nedläggningen av kvinnokli­niken vid Sabbatsbergs sjukhus.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag beräknar under förevarande anslag besparingar enligl följande labell. (Av besparingen har jag lidigare beräknat 8 126000 kr. i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

444

 

Ändamål/

Kl

HG

UU

ULi

UL

UG

UUm

Stöd-

Summa

högskoleenhet'

 

 

 

 

 

 

 

och in-nova-tions-ålgärder

 

Minskad kostnad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

per utbildnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

plats

-2480

-341

-   837

-393

-1 755

-1484

-910

 

-8 200

Bio-medicinsk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kurs

 

 

-   430

 

 

 

 

 

-   430

Stöd- och inno-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vationsåigärder

 

 

 

 

 

 

 

-70

-    70

Gemensamma ända-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål

-   153

- 25

-    38

- 20

-    76

-    79

- 33

 

-   424

Summa

-2633

-366

-1305

-413

-1831

-1563

-943

-70

-9 124

' Kl = karolinska institutet, HG = enheten vid Holländargaian. UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = uni­versitetet i Göteborg. UUm = universitetet i Umeå.

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i tabellen. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet. För den kommunala högskoleutbildningen anges ramar för sektorn samt beräkningsunderiag beträffande lokalisering och fördelning av antagnings­platser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

445

 

1

NO — 0(N — —        m—        — —        nO

—                                                           On

Q. 00

C   i   I

c  Cl o  '

03

E o 00

 

 

.ii,S -=.s'

" T!

i   OJ   CL

O   CJ)

D. O < J

au •o

3 Si

a

c 'c

3

b.

&

a o

T3   00 3   C

X--5

o|

5 £ E -1 2 a. i . .c 3

C      O

•U   3   S   *"

' p- 3: ' .3 •"

•31 u S rt c c a c .J 'c

<3 a> SrT3 " >J<: o -± c Z3 :rt 4J .B. rt *

Oc

•o

-c

u

o -o ix: 3

c  c  = U   U   D

m

S = c c .Si, u 5 u

.S 12 to ,

■3 'w5 '3; '

3 !£ "1 2 u.rt j3 rt

S-S .Si «

■S —  rt ■-w  u  t  "

OJ   (/)  O 3

u   (/)  u ;z=

c  c

c c

■•C .2 'P.i;

     <" —     o

1/)    (/I ~                 ■ —

Pi         lyi                    >

bO   c/}   rt              L.

O      C   C              «J

°° E «

i   £   M-rt

'~ .B. o OOc5?t/3

5 M II

   u.

•— t/1 C 1/1 V   D.

'öb S-

5   00

§ °

HOS

I 27;

n o " "

S— t: 3

.3  u

C  O

T3 .

—    c/3

'■B "

3  :Ö

>-:

 

 

p   Q.

t   t/i

■se

ra  00

as

oo'c

0"

ra  00

 3

22

e|

0 E

OJO"

ctj ca

c  ?

<« c

00 .

gl

c -o rt £

:rt    D

•Ö   t/1

5 "

•a C

o

4j "O                       rt   rt

t/N J C 1/1 "-.   00

j«: .3

(«   c

c so

= rt

Se

- C •-   W      ■

a> oiQ C t« c i>

.eI

■c fe£

T5  ""   3 —   U ._

.i *'   O O b C

•   ra

■S > — 00 00 00

•o c 2

. '3   (/I 00 M "-

rt   C   >

U 3: . S" 60

Ejs

2  rt

00 B-

iy>

ra c

!/J 3 00 3 C :rt

s .§

00 T3 S   3   S

« Sf

.3 _   «

u rt C

c  -   3

2iS| lrt t/i t

oot: o c j .:

Is

rt   00

.. c

-   -    -.   O0T3

lU   —

u.    3

■ U  u.

t/1   (U

«i  .

Q. c   00

t/1 S

60 j; o

3 rt 1" 00 w  u

3  B

u.t.«   ■ U   > t/1  *

> 

5=rt

rt -o 3   rt

g u c -a

So

----- ;

t/1    U 00 t.

u'

—   t/1

«J >

• trt .

SC>.SS'Crt-.>«J>

t/5 < < ö, MO, -J 5 < Q <

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

446

o.

00

ål

u   5   U   3

3   3 (U   tu

»r-        rtirrctr— t:       tu

.3, 4/   (UV   u.   t

irt .

Oc -C

G.c-F,

'' t/N 3r o

t/1    Wl ~ .-

rt rt t« >

00 t/1   rt   L-O   3   3   U

0.° E " .£ S 0013

O O t c/5

M   3'.

« =

3   b

Ert ja; ■ >,:rt .

.3   S-

s-s

2 i;

li rt

1- .:4

o   t/1

. rt.E

g   Oc

5 -S

ii

o -o

Ä >

.Oc    o an D.

—      *;   o   rt   tu

5           CL   o   :rt    tu

t               <  JJOi

 

O)   >

Q<

-Ko

<3:

nC    >

_       3.S:

■1

■:a .É" =-r--E .É S:

= -50 = •.=

tyn

a>

 

t«

'c

 

U

a

öi)

o.

 

3 00

XJ

13

c

(TI

O

„   O

T3 J<;

I _o2 i> _

- o:e-2

rt  o *- w  g   C   O J   rt

t-CQ

2-3

o

L. . 

u -O

3   >

t/) _

H    ÖO

.i B.

'C = c u> := OJ

SS

rt ':i  3

L- tu 1/   00

ob'3 .E t c u

T3 ~ .—  

3   £

.>   rt

■S > 00 00

-.-i

00 5b

"3  2 3 c/1 <

O 60

l> t/1 CO

..n t/1 60 i_

 

P   Cl.

3 :0 trt tii

rt   M t/1 .3

O   t/,

D- 3

00 c

O  »J

rt   60

 E

E:|

O E

t« '3   3

ii, "O 4

60.— JU 5 '-O     ■

2 3 i-

3 o   60

rt   £   rt

;0

4J

■a L. 15

C  00 E

h   3 =M

l> .3 c:

60 c   fc c   60 "O

'3   rt   3

ra

:rt    tu    t/1

f

b   tu   60

"O t; 3:

3   o   c

> « " 2 n.'-

J3   ' 1) —I   1>   t/1

t    00

:0 .E '

t/1.

rt - « - S

■S    >-   w    3 3   ä.S?>

'" s~

fN   rt

a> —

x; 3 _

u   tu   rt

° E rt

- sJ

60 t/1   t/1 U   ÖOw

2 S E

"r? 00 *

rt c 3 E E .» ~„ o

00  L,

_   (U   C ■

■.3 UD ca

,rt

u   " ._   c t/1   c        c

> JS S-C

< Om   OOCU ra

TJJS   tu C    Q.   tfl

rt —  > _lS<

.c    l    X    ?•    c

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              447

Till följd av nedläggningen av Sabbalsbergs kvinnoklinik i Stockholm bör 175000 kr. avseende en ijänsl som klinisk lärare omdisponeras lill femte huvudtiteln för atl täcka kostnaderna för en exlra tjänst som biträ­dande överläkare vid karolinska sjukhuset. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Holm.

1 enlighet med vad jag har anfört vid min anmälan av anslaget D 5. Utbildning för tekniska yrken har jag räknat med alt vissa kostnader för ett universilelslektorat i mikrobiologi vid universitetet i Umeå skall belasta förevarande anslag (-1-120000 kr.).

För sammanhangets skull behandlar jag under förevarande anslag även vissa frågor rörande den kommunala högskoleutbildningen inom sektorn för utbildning för vårdyrken. Medlen anvisas under anslaget D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Jag lar upp dessa frågor först.

Kraven på en effektiv planeringsberedskap förstärks genom de föränd­ringar som denna del av högskolan kommer att genomgå de närmaste åren. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sin anslagsframställning utvecklat sina tidigare förslag om planeringsprocessen och om planerings­ramarnas konstruktion.

Jag anser all elt fortsatt utvecklingsarbete av planeringsprocessen är av siörsta vikt för alt åstadkomma elt bättre kapacitetsutnyttjande och en större framförhållning i planeringen av vårdyrkesutbildningarna. Strävan bör vara atl nå en bällre samordning mellan sjukvårdsplaneringen och utbildningsplaneringen. Det ankommer i första hand på huvudmännen själva atl lokall svara för denna samordning. De centrala och regionala myndigheternas aktivitet som initierande, stödjande och samordnande parter spelar dock en avgörande roll i del pågående utvecklingsarbetet.

Jag förordar därför atl nuvarande försöksverksamhet med ny planerings­ordning för sjukskölerskeutbildningen bedrivs även nästa budgetår. Rege­ringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om fortsatt för­söksverksamhet under budgetåret 1981/82.

Totalt föreslår jag oförändrat 8 180 antagningsplatser för sjuksköterske­utbildning. För övriga linjer och påbyggnadslinjer föreslår jag en plane­ringsram av 3 246 antagningsplatser.

UHÄ har i anslagsframställningen uttryckt planeringsramar och beräk­ningsunderlag för den kommunala högskoleutbildningen dels i faktiskt anlal antagningsplatser enligt huvudmännens förslag, dels i antal antag­ningsplatser som medges enligt stalsbidragsbeslämmelserna. Jag anger i det följande planeringsramarna liksom lidigare i antagningstal som beräk­nats enligl slaisbidragsbestämmelser medan beräkningsunderlaget med förslag till lokalisering och fördelning av antagningsplatser uttrycks i tal som bättre överensstämmer med den utbildningskapacitet som är möjlig att uppnå. Därigenom uppkommer också besparingar inom statsbidrags­systemet vilkel möjliggör vissa angelägna utökningar inom oförändrad totalkostnad. Ökningarna anges i följande tabell.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              448

Linje                                                       Faktisk förändring av antag­
ningsplatser 1981/82

Arbetsterapeutlinjen                             +16

Hörselvårdsassistentlinjen                    + 4

Operationsassistentlinjen                     -F64

Sjukgymnastlinjen                                +44

Sociala servicelinjen                              +96

Tandhygienistlinjen                              +16

Jag delar UHÄ:s uppfattning all det är angelägel alt öka tillgången på högskoleutbildad personal inom operalionssjukvården. Jag biträder därför ämbetets förslag att under budgetåret 1981/82 försöksvis anordna en av­kortad utbildning om 50 poäng inom operationsassistentlinjen med 64 platser. Den studieorganisation som enligt riksdagens beslut skall träda i kraft den I juli 1982 ger bättre förutsättningar än den nuvarande all tillgo­dose behovet av utbildning inom operalionssjukvården. Det bör ankomma på utbildningshuvudmännen alt på lämpligl sätt inordna försöksulbildning­en i den nya studieorganisationen.

Jag är däremot inte beredd all tillstyrka UHÄ:s förslag all medge mindre gruppstoriekar budgetåret 1981/82. Den översyn av stalsbidragsbesläm­melserna som avses ske i samband med genomförandel av den nya stu­dieorganisationen för de kommunala vårdutbildningarna bör inle nu före­gripas. Jag avser all i denna översyn beakta de förslag till justeringar av statsbidragsreglerna som SÖ och UHÄ gemensamt har redovisat i särskild skrivelse den 17 december 1979.

Sjukgymnastutbildningen bedrivs med såväl statligt som landslingskom­munalt huvudmannaskap.

1 föregående budgetproposition betonade jag vikten av att sjukgymnast­utbildningen snabbt byggs ut. Riksdagen instämde häri (prop. 1978/79: 100, UbU 1978/79:32, rskr 1978/79:272). Med hänvisning härtill och i syfte alt påskynda utbyggnaden uppdrog regeringen genom beslut den 22 maj 1980 ål UHÄ att utreda vissa frågor rörande ulbyggnad av sjukgymnastutbild­ningen. UHÄ beräknar kunna redovisa uppdraget i början av januari 1981.

UHÄ har den 16 april 1980 redovisat förslag till en omedelbar utbyggnad av sjukgymnastutbildningen vid karolinska institutet (Kl). Som etl led i utbyggnaden av sjukgymnastutbildningen tillstyrker jag den föreslagna utökningen vid Kl med 60 antagningsplatser och beräknar 965000 kr. för detta ändamål för budgetåret 1981/82. Jag beräknar kostnaderna för en utbyggnad enligt följande tablå:

 

 

1981/82

1982/83

198.3/84

1984/85

Summa

Totalt (kr.)

1225000

1 625 000

685000

155 000

3 690000

Varav Kl

965000

1090000

 

 

 

Varav karolinska

 

 

 

 

 

sjukhuset

260000

535000

 

 

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  449

Statsrådet Holm avser alt senare återkomma lill regeringen rörande anslagen till karolinska sjukhuset för budgetåret 1981/82.

Jag går nu över till vissa frågor rörande övrig slallig vårdyrkesulbild-ning.

Enligl riksdagens beslut skall psykoterapiulbildningen byggas ul succes­sivt (prop. 1978/79:100, UbU 1978/79:32, rskr 1978/79:272). Ulbildningen ges i två etapper, steg 1 och steg 2. För närvarande anordnas såväl steg I som 2 i Umeå medan i Slockholm endast steg I anordnas. UHÄ har nu presenterat en organisation för steg 2 i Stockholm och föreslår att delta inrättas med 16 nybörjarplatser budgetåret 1981/82. Jag biträder UHÄ:s förslag och beräknar 370000 kr. för della ändamål. Med hänsyn till det slatsfinansiella läget bör utbyggnaden av psykoterapiulbildningen på ylter­ligare orter anstå.

Riksdagen har beslutat (prop. 1979/80: 148, UbU 1979/80:35, rskr 1979/ 80:387) all verksamheten, vid Kl:s enhet för tandläkarutbildning vid Hol­ländargaian i Slockholm skall avvecklas med utgången av budgetåret 1983/ 84. Antagningen av nya studerande till utbildningen har upphört från och med innevarande budgetår. Därmed har den lotala antagningen till tandlä­karlinjen reducerats från 500 till 400 nybörjare. Enligl riksdagens beslut skall 60 platser av den reducerade kapaciteten ersättas genom ökad antag­ning vid andra enheter för tandläkarutbildning. Vid universitetet i Umeå planeras en utbyggnad av utbildningen med 40 platser fr.o.m. budgetåret 1981/82. Resterande 20 platser har avsetts tillkomma genom utökning av kapaciteten vid universitetet i Göteborg och Kl:s enhet i Huddinge inom ramen för befinlliga lokaler.

1 sin skrivelse den 23 oktober 1980 med redovisning av förslag lill ålgärder med anledning av regeringens uppdrag i hithörande frågor tar UHÄ inledningsvis upp dimensioneringsfrågan och framhåller härvid bl. a. följande.

Sedan riksdagen för drygt elt år sedan tog principiell ställning i fråga om tandläkarutbildningens dimensionering har enligt UHÄ en avsevärd för­bättring ägt rum belräffande vakanslägel i distriktstandvården. Den regio­nala variationen är dock alltjämt betydande.

Även när det gäller den mer långsiktiga lillgången på tandläkare finns del faktorer i del senaste årets utveckling som enligl UHÄ måsle beaktas. De nyligen genomförda åtgärderna - i form av en vikarialsbegränsning - för att åstadkomma en mer jämn fördelning av landläkartjänsterna kan väntas ge en bättre regional balans. Den ekonomiska åtstramningen kan väntas minska taklen i tandvårdens utbyggnad i jämförelse med tidigare progno­ser. Till delta kommer all den beslutade allmäntjänstgöringen fr.o.m. år 1984 ger statsmakterna och tandvårdshuvudmännen ytterligare ett instru­ment för en bättre planering av landels lotala landvårdsresurser.

UHÄ framhåller vidare atl den minskning av dimensioneringen av tand­läkarutbildningen som en nedläggning av enheten vid Holländargaian inne-29    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  450

bär inle kommer atl få några effekter förrän i mitten av 1980-talet. Under de närmaste fyra åren kommer examinationen från landläkarlinjen atl fortfarande ligga på en hög nivå. Med hänsyn till della och mol bakgrund av den faktiska utveckling som nyss har beskrivits anser UHÄ att det finns slor anledning till försiktighet när det gäller dimensionering av utbildning­en. En ökning av utbildningskapaciteten utöver den som planeras ske i Umeå bör prövas myckel noggrant.

Mot bakgrund av dessa överväganden avslyrker UHÄ en utökning inom ramen för befintliga lokaler i Göteborg och Huddinge. Av redovisningen framgår också att de båda högskoleenheterna har intagit en mycket avvi­sande hållning lill en sådan åtgärd och bl. a. uttalat farhågor för starkt försämrade arbetsförhållanden för personal och studerande. Betydande svårigheter föreligger vidare enligl UHÄ atl åstadkomma de lokalmässiga förutsättningarna för en utökning. Omfattande byggnadsåtgärder skulle krävas för att åstadkomma mera permanenta lösningar inom befinlliga lokaler på de båda orterna.

För egen del vill jag anföra följande.

Sedan riksdagen våren 1980 tog principiell ställning i frågan om tandlä­karutbildningens dimensionering har de allmänna ekonomiska förutsätt­ningarna för såväl slaten som kommunerna ändrats.

Tandläkarutbildningen är en av de längsta och mest kostnadskrävande utbildningarna i högskolan. De slatsfinansiella förutsättningarna påkallar därför en utomordentlig försiktighet när det gäller alt ikläda högskolan nya åtaganden på della område. Av särskilt intresse blir mol den bakgrunden bl. a. vilka regler som på sikl kommer alt gälla för ersättning ur landvårds-försäkringen till folktandvårdshuvudmännen. Hithörande frågor uireds f.n. av 1978 års tandvårdsutredning (S 1978: I), som enligl vad jag har erfarit räknar med att lägga fram sill huvudbetänkande under hösten 1981. Såsom statsrådet Holm framhöll redan i prop. 1979/80: 148 kommer tand-vårdsulredningens bedömningar att utgöra ett väsentligt underlag för en förnyad prövning av frågan om utbildningskapaciteten för landläkare. De ställningstaganden som då blir aktuella måsle självfallet också vägas sam­man med kraven på fortsalla besparingar inom högskolesektorn.

Inför den förnyade prövningen av tandläkarutbildningens dimensione­ring som sålunda föreslår inom kort bör enligt min mening största möjliga handlingsberedskap komma till stånd. Jag förordar sålunda efter samråd med statsrådet Holm atl den fortsatta planeringen t. v. begränsas till att under budgetåret 1981/82 tillskapa 20 av de 60 nya antagningsplatser som förutsatts tillkomma i samband med avvecklingen av enheten vid Hollän­dargaian. Ökningen bör förläggas till Umeå och intagning ske från höstter­minen 1981. Jag är sålunda inte beredd atl förorda all planerna på en ökad dimensionering av tandläkarutbildningen i Göteborg och Huddinge genom­förs.

Planeringen av byggnationer och utrustningen av lokaler för den ökade

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              451

tandläkarutbildningen i Umeå bygger på förutsättningen atl tillskottet skall utgöra 40 nya antagningsplatser. Enligt min mening bör - i avvaktan på att etl underlag för den framtida dimensioneringen av tandläkarutbildningen skall komma fram - denna inriktning gälla även fortsättningsvis så att en ylleriigare ökning av landläkarutbildningen i Umeå med 20 platser kan genomföras.

Inför de slutliga ställningstagandena i fråga om tandläkarutbildningens dimensionering bör enligt min mening ytteriigare åtgärder vidtas. Jag ser härvidlag tvä nalurliga utgångspunkter. Den ena är att kapaciteten bör hällas uppe i första hand vid de högskoleenheter som disponerar den modernaste uppsättningen lokaler och utrustning, förutsatt alt patienlför-sörjningen kan tryggas. Den andra utgångspunkten är att utbildningen får en godtagbar regional spridning. Skulle en ytteriigare minskning av kapaci­teten i tandläkarutbildningen bli aktuell är del med dessa utgångspunkter i första hand den i Malmö som bör reduceras. Jag avser därför all inom kort föreslå regeringen atl uppdra åt UHÄ i samverkan med universitetet i Lund all belysa konsekvenserna av en minskning av landläkarutbildningen i Malmö till alternativa nivåer understigande nuvarande 100 platser.

Jag vill vidare anmäla atl statsrådet Holm avser alt inom kort föreslå regeringen att uppdra åt socialslyrelsen all i samråd med 1978 års tand­vårdsutredning ulföra reviderade bedömningar av den långsikliga lillgång­en och efterfrågan på tandvårdspersonal med utgångspunkt i det av tand­vårdspersonalutredningen framlagda materialet.

Utbyggnaden av tandläkarutbildningen i Umeå med 20 platser för helt år bör kunna ske inom en total kostnadsram av 3,6 milj. kr. under fem år i vad avser ändamål som bekostas via sektors- och fakultetsanslag. Härav bör för budgetåret 1981/82 anvisas I 238000 kr. Under förevarande anslag har jag beräknat 468000 kr.

Vad slutligen angår enheten vid Holländargaian i Stockholm har Kl redovisat en avvecklingsplan som omfatlar perioden t.o.m. budgetåret 1984/85, då verksamheten förutsätts ha upphört.

1 syfte alt underlätta planeringen inför den fortsatta avvecklingen av enheten vid Holländargaian förordar jag atl de medel som i fortsättningen skall inbesparas genom avvecklingen av verksamheten vid enheten - inkl. medel för denna som f.n. beräknas under anslagen D 18. Odontologiska fakulteterna och D 23. Vissa landvårdskoslnader, men exkl. lokalkost­nader - i sin helhet beräknas på en särskild anslagspost under förevarande anslag. Jag beräknar denna anslagspost lill sammanlagt 25 772000 kr. för budgetåret 1981/82. Beräkningen av dessa kostnader är av olika skäl osä­ker. Kl bör ges möjlighet alt vid behov övergångsvis utnyttja medel under sin anslagspost för den övriga verksamheten inom förevarande anslag i samband med avvecklingen av enheten vid Holländargaian.

För att täcka kostnaderna för den pågående omläggningen av tandläkar­utbildningen beräknar jag för budgetåret 1981/82 ytteriigare 2 173000 kr..

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              452

varav 620000 kr. avser de båda anslagsposterna för Kl. 713000 kr. univer­sitetet i Lund, 410000 kr. universitetet i Göteborg och 430000 kr. universi­tetet i Umeå.

Vid min medelsberäkning har jag beaktat behovet av medel för andra året av logopedlinjen i Göteborg. Planeringen bör alltjämt inriklas på alt åstadkomma en ökning från 12 till 24 platser i Göteborg. Jag är emellertid i likhet med UHÄ inle beredd att förorda atl ökningen sker redan budgetåret 1981/82.

1 avvaktan på särskild proposition om ändrat huvudmannaskap för karo­linska sjukhuset, m.m. är anslagsposten Karolinska institutet preliminärt beräknad. Till följd härav har jag tills vidare beräknat en anslagspost Till regeringens disposition av 2525000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill (296603000 + 40955000 =) 337558000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att i avvaktan på förslag angående karolinska sjukhuset i särskild proposition

1.         bemyndiga regeringen atl under 1981/82 besluta om fortsall för­söksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskor,

2.    godkänna de riktlinjer för planering och dimensionering av tand­läkarutbildning som jag har förordat,

3.    bemyndiga regeringen atl medge att karolinska institutet dispo­nerar medel under anslagsposten Karolinska institutet för tandlä­karutbildning m. m. vid enheten vid Holländargaian,

4.    fastställa planeringsramar enligl vad jag har förordat,

5.    till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 337558000 kr.

D 8. Utbildning för undervisningsyrken

1979/80 Utgift             499690742                   Reservation                    40360640

1980/81 Anslag            543003000

1981/82 Förslag        592 297000

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande) inom ulbildningsdeparlemenlets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn saml för vissa kurser, dels för studier enligl äldre studieordning. Medel för kommunal högskole­utbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligl följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               453

Utbildningslinje                                                                                             Poäng

Barnavårdslärarlinjen                                                                                            120

Folkhögskollärariinjen                                                                                            40

Frilidspedagoglinjen'                                                                                             100

Förskollärarlinjen                                                                                                 100

Gymnastiklärariinjen                                                                                              80

Handels- och kontorslärarlinjen                                                                            40

Hemspråkslärarlinjen                                                                                             80

Hushållslärarlinjen                                                                                                120

Industri- och hanlverkslärariinjen                                                                          40

Lågstadielärarlinjen                                                                                               100

Mellanstadielärarlinjen                                                                                         120

Musiklärarlinjen'                                                                                                  160

Slöjdlärarlinjen                                                                                                       40

Studie- och yrkesorienleringslinjen                                                                      120

Teckningslärarlinjen                                                                                              120

Texlillärarlinjen                                                                                                     120

Vårdlärarlinjen                                                                                                       60

Ämneslärarlinjer:                                                                                                  160
Historisk-samhällsvetenskapliga ämnes­
lärarlinjen

Matematisk-naturvetenskapliga ämnes­lärarlinjen Språkvelenskapliga ämneslärarlinjen

Påbyggnadslinjer

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och

trädgårdsskötsel                                                                                                 20

Pedagogik/melodiklärarlinjen                                                                                 20
Speciallärariinjen                                                                              20-100

' Kommunal och statlig högskoleutbildning

' Landstingskommunal och statlig högskoleutbildning

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Anslagsjördelning

Högskoleenhet                                    1980/81             Beräknad ändring 1981/82

Stockholms högskoleregion Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Uppsala liögskoleregion Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/ Västerås

 

 

UHÄ

Före­draganden

105 703 000

+ 17 339000

+ 9049000

44 354000

+ 4874000

+ 3 2.57000

6903 000

+  1416000

+  1073 000

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

454

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Högskolan i Falun/Boriänge Högskolan i (jävle/Sandviken Högskolan i Örebro

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö Utbildningen i Halmstad

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan 1 Karlstad

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

Ej fördelade medel

Hemspråkslärarutbildning

Utbildning av instruktörer för näringsliv och förvalt­ning

Stödåtgärder för handikappade studerande

Slöd- och innovationsätgärder

Kurser för lärare och ledare i frivillig musik­verksamhet

Kompletterande utbildning för lärare i kommunal musik­skola

Metodikkurser inom vidare­utbildning av mellanstadie­lärare m. m.

Särskild ämneslärarutbildning

Riktad ämneslärarutbildning

Avslutande praktisk-pedago-gisk ämneslärarulbildning

Särskilda utbild-ningsälgärder för obehöriga lärare

Musiklärarlinjen fort­bildning av rytmiklärare

Tekniklärarutbildning

Musikpedagogisk! centrum

Till regeringens dispo­sition

 

 

UHÄ

Före­draganden

9356000 15 862 000 20258000

+ + +

993 000

490000

3 274 000

+ +

684000

343 000

2 378000

40485 000 14445 000

+

+

4 735 000 1570000

+ +

3 043 000 1 057 000

58477000 12 579000 11218000 14 274 000 2868000

+ + + + +

8 351000 1263000 1924000 1318000 1 162000

+ + +

+

6257000

952000

727000

17 000

721000

77 733 000 6276000 18942000

+ 11566000 + 737 000 + 438 000

+ +

8 681000 535 000 163 000

45 330000 18 873000

+ +

4 897 000 3810000

+ +

1 367 000 2001000

10422000

+

3 239000

+

1736000

239000

+

574000

-

28000

1 085 000

-

91000

-

100000

198000 1001000

+

198000 lOOOOO

-

198000 382000

439000

+

44000

-

110000

300000'

-

330000

-

300000

3000f)0 2 929000 1272000

+ + +

30000 293000 127000

+ +

300000 269000 117000

400000

364 000

700000'

 

-

+ 6060000'

+ 5 070000-

_

+ 965 000

_

_3

+ 1880000

+ 1880000

-

+  150000

-

182000

+  18000

+  17000

543003000

+83478000

+49 294000

Engångsanvisning. Härtill kommer 1600000kr. som fördelals på högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universiteten i Linköping och Göteborg.

' Under innevarande budgetår har medel anvisats för ändamålet under anslaget C 8. Fortbildning m. m.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

455

UHÄ:s ändringsförslag i anslagsframställningen innebär följande

Ändamål/högskoleenhet', m.m.

Kostnad       Anmärkningar

budgetåret

1981/82 (tkr)

1          Pris- och löneomräkning

1.1       Prisomräkning

1.2       Löneomräkning
Summa under 1

2          Förändringar av anslags-
teknisk natur

2.1       Förstatligande av

frilidspedagogutbildning

+ 9175 +43210 + 52 385

+ 2481        Medel för detta ända-

2.2       Medel motsvarande lektors­tjänst i vuxenundervis­ningens metodik, HLS

2.3       Stödåtgärder för handi­kappade studerande

2.4       Medel för utbildnings­arvoden för 12 årsstudie­plalser på värdlärar­linjen, UL

2.5       Lokalt utvecklingsarbete

2.6      Överföring av medel från anslaget D5 lill anslaget D8, HLu Summa under 2

3         Konsekvenser av tidigare

fattade beslut

3.1       Fritidspedagoglinjen:

Femte termin och merkost­nad vid förstatligande, HLS, UU, HE/V, HÖ, ULi, UL, HKr, HV, uH. UG, HLu, HS/H

140

504

-     522

1257

+    850

+ 3422

+    999

mål har innevarande budgetår anvisats under anslaget D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Professur i pedagogik, särskilt vuxenpedago­gik, föreslås under anslaget D 16. Sam­hällsvetenskapliga fakulteterna

Medel för della ändå­mål yrkas under an­slaget D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Förändringen avser dels fördelade, dels ej för­delade medel

Jfr budgetprop. 1980 (bil.12 s.467). Mot­svarande ökning på an­slaget D30. Ersätt­ning till vissa lärar­kandidater

Medel för detta ända­mål har innevarande budgetår anvisats under anslaget D 34. Forsknings- och utveck­lingsarbete för hög­skolan m. m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet              456

Ändamål/högskoleenhet', m. m.                      Kostnad       Anmärkningar

budgetåret 1981/82 (tkrl

3.2      Förskollärariinjen:
Femte termin och merkost­
nad för tvåspråkig ut­
bildning, HLS, UU, HE/V.
HF/B, HG/S. HÖ. ULi. HJ,
UL, HKr, HV, uH,

UG, HB, HKs, UUm, HLu, HS/H    +  1 576

3.3      Gymnastiklärarlinjen:
Tvåämnesutbildning, av­
slutande praktisk-peda-

gogisk utbildning, HÖ                           +    522

3.4      Handels- och kontorslärar­
linjen: Konsekvens av minskad
planeringsram 1980/81, HLS,

UL, UG, UUm                                     -     120

3.5      Hemspråkslärarlinjen:
Ökat antal nyböriarplatser
1979/80 och 1980/81,

HLS, UL                                               +    626

3.6      Hushållslärariinjen:
Ettämnesutbildning:
Ökning med 12 nyböriar­
platser 1980/81, UUm                          +    222
Tvåämnesutbildning:

Avslutande praktisk-

pedagogisk utbildning,

UUm                                                    +   466

3.7      Industri- och hanlverks­
lärariinjen:

Ökning med 74 nybörjar­
platser 1980/81,
HLS, UL, UG, UUm                             +    380

3.8      Lågsladielärarlinjen:
Vartannatårsantagning,
HG/S, ULi. HJ, UL, HK,

UG, UUm, HLu                                    +    520

Merkostnad finskspråkig

utbildning. UG                                      +      42

24 nyböriarplatser

1981/82, HKr                                      +    555

3.9      Mellanstadielärarlinjen:
Tillvalskurs i samiska

och finska, HLu                                   +    333

3.10    Musiklärariinjen:
Ettämnesutbildning:
Ökning av planeringsramen

1979/80, HLS, UG                               +   I 027

Större lärartäthet i års­
kurs 4, HLS, UL, UG                            +    660
Rylmiklärarutbildning

årskurs 4, UL                                       +164

Ökning av planeringsramen
1978/79, HLS, HÖ, HLu                      + 2464

Tvåämnesutbildning:
Andra ämnet årskurs 3.
HLS, UG                                              +     186

Praktisk-pedagogisk
utbildning årskurs 4.
UL, UG, HLu                                       + 3 505

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet             457

 

 

Ändamål/högskoleenhet', m.m.

Kostnad budgetåret 1981/82 (tkr

Anmärkningar

 

 

)

3.11

Slöjdlärarlinjen: Tvåämnesutbildning, avslutande praktisk-pedagogisk utbildning.

 

 

 

ULi

+    466

 

3.12

Textillärariinjen: Tvåämnesutbildning, avslutande praktisk-pedagogisk utbildning

 

 

 

och andra ämnet, UG

+    564

 

3.13

Vårdlärariinjen:

Ökad antagning 1980/81

 

 

 

enl. prop. 1979/80:116,

+    960

 

 

HLS, UU, UUm

-  1000

Bortfall av engångs-

 

Konsekvenser av för-

 

anvisning 1980/81

 

ändring av nybörjar-

 

 

 

platser 1980/81,

 

 

 

HLS, UU, HÖ, ULi

-

 

3.14

Ämneslärarlinjerna: 40-poängsulbildning:

 

 

3.14.1

Ökning av planerings­ramen 1980/81, HLS, ULi,

 

 

 

UG, UUm

+    465

 

3.14.2

Bortfall av engångs-

 

 

 

anvisning 1980/81

-    770

 

3.14.3

Engångsanvisning

 

 

 

1981/82 enligt BP 1980

+  1 100

 

3.15

Speciallärariinjen: Kurser för yrkesvals­lärare för särskolans

 

 

 

träningsskola, HLS

-    288

 

3.16

Kompletterande utbildning för lärare inom kommunala

 

 

 

musikskolan

-    330

Bortfall av engångs­anvisning 1980/81

 

Summa under 3

+ 15 294

 

4

Besparingar

 

 

4.1

Gemensamma ändamål

-    682

 

4.2

Folkhögskollärariinjen:

 

 

Ökning med 10 nyböriar­
platser, ULi                                                   -

4.3      Förskollärariinjen:

-114 nyböriarplatser,

HG/S, HKr, HKs, HLu                          -  I 350

4.4          Musiklärarlinjen: -12 nyböriarplatser i särskild musiklärar­utbildning, HK     -     120

4.5          Speciallärariinjen gren I: -180 nyböriarplatser,

HLS, UU, ULi, UL, UG, UUm        - 3 112

4.6          Utbildning av instruktörer för näringsliv och för­valtning             -    200

4.7          Övrig besparing: Kostnader för metodik­lektorers tjänstgöring

i grundskola, HLS, UU,

HG/S, ULi, HJ, HV, HK, UG,

HKs, UUm, HLu, HS/H                        -10098

Summa under 4                                     - 15 562

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet             458

Ändamål/högskoleenhet', m. m.                      Kostnad      Anmärkningar

budgetåret 1981/82 (tkr)

 

5

Reformer genom om­fördelning av beflnt­liga resurser

 

 

5.1

Gemensamma ändamål

+

164

5,2

Barnavårdslärarlinjen; Ökning med 8 nyböriar-

 

 

 

platser, UU, UG

+

9

5.3

Fritidspedagoglinjen: Ökning med 48 nyböriar-

 

 

 

platser, HLS, UG

+

450

5.4

Förskollärarlinjen: Ökning med 84 nyböriar-

 

 

 

platser, HLS

+

1034

5.5

Hemspråkslärarlinjen: Ökning med 24 nyböriar-

 

 

 

platser, HLS

+

670

 

Särskild utbildning

+

550

 

Påbyggnadskurser i hem-

 

 

 

språk, UL, UG

+

344

5.6

Hushållslärariinjen: Ökning med 12 nyböriar-

 

 

 

platser, UG

+

230

5.7

Industri- och hantverks­lärarlinjen: Ökning med 70 nyböriar-

 

 

 

platser, HLS, UL, HS/H

+

1320

5.8

Lägsladielärariinjen: Ökning med 24 nyböriar­platser i särskild ut-

 

 

 

bildning (finska), HLS

+

566

 

Särskilda utbildnings-

 

 

 

åtgärder

+

330

 

Utbildning av förskol-

 

 

 

lärare till lågstadie-

 

 

 

lärare, 24 nyböriar-

 

 

 

platser, HKr

+

480

5.9

Musiklärarlinjen: Ökning med 18 nyböriar­platser i etlämnesutbild-

 

 

 

ning, HLS, UL

+

738

 

Fortbildning av rytmik-

 

 

 

lärare genom viss om-

 

 

 

fördelning inom två-

 

 

 

ämnesutbildning.

+

965

 

HLS, UL, UG

-

965

5.10

Slöjdlärariinjen: Ökning med 24 nyböriar­platser i 40-poängsut-

 

 

 

bildning, ULi

+

480

 

24 nyböriarplatser

 

 

 

i ny utbildning om

 

 

 

120 poäng, ULi

+

710

5.11

Textillärarlinjen; Ökning med 12 nyböriar-

 

 

 

platser, UU

+

166

 

Åtgärder för vävlärare.

 

 

 

UG

+

166

5.12

Vårdlärariinjen:

Ökning med 24 nyböriar-

 

 

 

platser, HLS, UU, ULi

+

306

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet             459

Ändamål/högskoleenhet', m.m.                       Kostnad       Anmärkningar

budgetåret 1981/82 (tkr)

 

5.13

Ämneslärarlinjerna:

40-poängsutbild-

iiing:

Ökning med 115

nybörjarplatser.

 

 

HLS, UU, ULi, UL, UG, UUm

+ 3 198

5.14

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårds­skötsel; Ökning med 24 nyböriar-

 

 

platser, UU

+    333

5.15

Tekniklärarutbildning

+  1880

 

Summa under 5

+ 14 124

6

Reformer genom resursförstärk­ningar

 

6.1

Gemensamma ändamål

 

6.1.1

Biblioteksresurser

+    290

6.1.2

Övriga gemensamma ändamål

+     165

6.2

Förskollärarlinjen: Ökning med 30 nyböriar-

 

 

platser, HLS

+    225

6.3

Musiklärariinjen: Särskilda kurser med 12 nyböriarplatser.

 

 

HLS, UL

+    310

6.4

Studie- och yrkesorien­teringslinjen: Ökning med 30 nybörjar-

 

 

platser, HLS, UL, UUm

+    290

6,5

Teckningslärariinjen: Ökning med 24 nyböriar-

 

 

platser, HLS, UUm

+    666

6.6

Ämneslärariinjerna: Merkostnad vid föriägg­ning av 40-poängsutbild-

 

 

ning till HÖ

+    220

6.7

Medel för studie- och yrkesvägledning

 

 

HG/S, HÖ, HK, HLu, HS/H

+    225

6.8

Medel för bl. a. fält­studier och utvecklings­arbete

HLS, UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, UL, HV, HK, HKr, uH, UG, HB, HKs,

 

 

UUm, HLu, HS/H

+ 3914

6.9

Musikpedagogiskl centrum

+     150

 

Summa under 6

+ 6455

 

Summa reformer

+ 20579 +76118

' HLS = Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, UU = Universitetet i Uppsala, HE/V = Högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B = Högskolan i Falun/Boriänge, HG/S = Högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ= Högskolan i Örebro, ULi= Universi­tetet i Linköping, HJ = Högskolan i Jönköping, UL= Universitetet i Lund, HV = Högskolan i Vä.xjö, HK = Högskolan i Kalmar, HKr = Högskolan i Kristian­stad, uH = utbildning i Halmstad. UG = Universitetet i Göteborg, HB = Högskolan i Borås, HKs = Högskolan i Karlstad, UUm = Universitetet i Umeå, HLu = Hög­skolan! Luleå, HS/H = Högskolan i Sundsvall/Härnösand

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              460

Genom beslut den 24 januari 1980 uppdrog regeringen ål UHÄ all efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) och berörda personalorganisationer undersöka förutsättningarna för och möjlighelerna till temporära utbild­ningsåtgärder för andra grupper av lärare än ämneslärare och lärare i teknik, som länge har tjänstgjort inom skolväsendel men som saknar föreskriven utbildning och för vilka arbetsmarknadsläget och nuvarande lärarutbildningskapacilel är sådan att della är befogat.

UHÄ har den 5 oktober 1980 redovisat uppdraget och hemställt om bemyndigande att bl. a. genomföra följande utbildningsinsatser.

Ändamål                                                         Anlal         Kostnad       Anmärk-

plalser      budget-        ningar
året
1981/82
____________________________________________ (tkr)______________

7.1   Hemspråkslärarlinjen:
förkortad utbildning, längden
anpassad till den studerandes

förutsättningar                                                48              +   2,50          HLS

förkortad utbildning, längden
anpassad till den studerandes
förutsättningar. Distansut­
bildning                                                           60              +   740           HLS. UG
enstaka kurser, 10-20 poäng                                          +  400           UL, UG

7.2   Industri- och hanlverks­
lärariinjen:

36

+

2.-!0

HLS. UG

48

+

840

HLS

 

+

330

HLS. UG HLu

48

+

690

HLS

 

+

330

HLS. UG HLu

30

+

600

UL, UG,

UUm

24

+

450

ULi

24

+

300

HLS

40-poängsutbildning pä halv­fart, eventuellt med sommar­kurs

7.3        Lågstadielärariinjen: förkortad utbildning 4 terminer plus 3 sommarkurser enstaka kurser av olika längd och innehåll

7.4        Mellanstadielärarlinjen; förkortad utbildning 5 terminer plus 3 sommarkurser enstaka kurser av olika längd och innehåll

7.5   Musiklärarlinjen: praktisk-pedagogisk utbild­ning om 20 poäng för SÄMUS-lärare med 80 poäng i musik

 

7.6   Slöjdlärarlinjen; förkortad utbildning 2 terminer plus 2 sommarkurser

7.7        Teckningslärarlinjen: förkortad utbildning 3 terminer plus 2 sommarkurser

7.8   Textillärariinjen: förkortad utbildning 4 terminer plus 3 sommarkurser (eventuellt 4 sommarkurser), distansunder­visning          48             +   850      UG

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              461

 

Ändamål

Antal platser

Kostnad budget­året 1981/82 (tkr)

Anmärk­ningar

7.9   Vårdlärariinjen:

a)  riktad utbildning, halvfart

b)  24 studerande praktisk-peda­
gogisk utbildning 40 poäng eller

48 studerande ämnesleori

7.10  Kostnader för antagning

48

24)

alt.l

48)

+   600 +  600

+   150 +7 360

 

UHA hemställer att

1.         planeringsramar fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

2.    UHÄ bemyndigas genomföra utbildningsinsatser för vissa obehöriga lärare i enlighet med de förslag och riktlinjer som redovisats i särskild skrivelse,

3.         under elt reservationsanslag D 8. Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1981/82 anvisas 626481 000kr.

SÖ har i skrivelse den 29 augusti 1980 inkommit med förslag till ålgärder och principer i lärarfrågor för invandrarundervisning i ungdomsskolan och i vissa slag av vuxenutbildning.

SÖ har vidare i skrivelse den 15 september 1980 redovisat olika hem­språksgruppers behov av kontakt med resp. hemland och därvid föreslagit alt studie- och auskullationsresor/kurser får förekomma inom grundutbild­ningen liksom fortbildningskurser i hemlandet. SÖ har också föreslagil atl elt generellt undanlag medges från bestämmelserna i förordning om änd­ring i förordningen om bidrag lill studerande för vissa kostnader i samband med studieresor och studiepraktik inom landel (UHÄ-FS 1979:84 punkten 4) när det gäller studerande inom den tvåspråkiga lärarutbildningen i Sveri­ge.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis dels till vad jag har anfört vid min anmälan av Vissa gemensamma frågor inom skolväsendet, dels lill vad chefen för utbildningsdepartementet har anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor rörande högskola och forskning. Vid mina överväganden har jag samrått med honom.

1974 års lärarulbildningsulredning (LUT 74, U 1974:04) har i sill betän­kande (SOU 1978: 86) Lärare för skola i utveckling lagt fram förslag till ny grundutbildning för lärare. Dessulom presenterar LUT 74 vissa förslag rörande påbyggnadsutbildning, fortbildning och forskarutbildning för lära­re. Förslagen har remissbehandlats och bereds f.n. i regeringskansliet. 1 detla sammanhang räknar jag också med alt behandla den av skolöversty­relsen (SÖ) överlämnade skrivelsen med förslag till ålgärder och principer i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

462

lärarfrågor för invandrarundervisning i ungdomsskolan och i vissa slag av vuxenutbildning.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sin anslagsframställning redovisat ett uppdrag som ämbetet erhöll i maj 1979 om handledarutbild­ningens uppläggning. UHÄ anser atl den nuvarande organisationen bäst uppfyller kraven på en fungerande handledarulbildning. Jag ansluter mig till ämbetets uppfattning och vill samtidigt framhålla att samtliga kostnader i samband med handledarutbildningen skall rymmas inom ramen för anvi­sade medel.

SÖ har i en rapport den 5 mars 1980 om datorn i skolan bl. a. föreslagit alt dalalära snarast införs i den grundläggande lärarutbildningen för alla lärarkategorier. För egen del finner jag det angelägel att dalalära kan införas i de lärarutbildningar där så bedöms rimligt och lämpligt. Del ankommer emellertid på högskolemyndigheterna atl fatta beslut om lärar­utbildningens innehåll.

Jag övergår nu lill atl behandla mina förslag till besparingar inom ansla­get. 1 det följande anges besparingarnas storlek under skilda underrubriker och för vilka högskoleenheter besparingarna föreslås. Även de förslag regeringen anmält i propositionen 1980/81:20 Besparingar i statsverksam­heten, m. m. (bil. 8.) är redovisade i tabellen.

Åtgärd

Högskoleenhet' eller myndighet

Besparing    Anmärk-
(tkr)             ningar

(tkr)

 

Gemensamma ändamål

HLS. UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, UL, HV, HK, HKr, UG, HB, HKs, UUm. HLu, HS/H

1037

 

HLS

-   342

UU

-    46

HE/V

-    41

HF/B

-    44

HG/S

-    52

HÖ

-    49

ULi

-     70

HJ

-    49

UL

-     17

HV

-     36

HK

-     44

HKr

-     53

UG

-     35

HB

-    20

HKs

-    29

UUm

-    42

HLu

-    42

HS/H

-     26

 

Andrad plane­ringsram för: förskollärariinjen

HG/S, HKr, HKs HLu

studie- och yrkes­orienteringslinjen

HLS

Hemspråkslärar-ulbildning

UHA

1350

290 50

HG/S

HKr HKs HLu

315

360 315 360

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

463

 

Ålgärd

Högskoleenhet' eller myndighet

Besparing    Anmärk-
(tkr)             ningar

(tkr)

 

Utbildning av in­struktörer för näringsliv och förvaltning

Kurser för lärare och ledare i fri­villig musikverksam­het

Metodikkurser inom vidareutbildning av mellanstadielärare, m. m.

Kostnader för meto­diklektorers tjänst­göring i grundskola

UHA

UHÅ

UHA

HLS, UU HG/S, ULi, HJ.HV, HK, UG. HKs, UUm, HLu, HS/H

200

-     150

300

■10098

 

HLS

-1 685

UU

-   486

HG/S

-  632

ULi

-1077

HJ

-   562

HV

-  421

HK

-   562

UG

-1931

HKs

-   737

UUm

-1200

HLu

-  632

HS/H

-   173

 

Prop. 1980/81:20:

Stöd och innova­tionsåtgärder

Effektivisering av utbildningen

Förändrad special­lärarutbildning gren 1

UHÅ

HLS, UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ. UL, HK, HKr, HV, uH, UG, HB, HK, UUm, HLu, HS/H

HLS, UU. HG/S, ULi, HJ, UL, HV, HKr, UG, UUm

474

■10000

7050

 

HLS

-2 500

UU

-1000

HE/V

-   100

HF/B

-   100

HG/S

-  400

HO

-   250

ULi

-   500

HJ

-   250

UL

-  300

HK

-   200

HKr

-   250

HV

-   250

uH

-    50

UG

-1 500

HB

-     50

HKs

-   300

UUm

-1 500

HLu

-   300

HS/H

-   200

HLS

-1078

UU

-1276

HG/S

+    76

ULi

-   572

HJ

+    76

UL

-1276

HV

-  400

HKr

-   200

UG

-1476

UUm

-  924

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              464

Åtgärd                                   Högskoleenhet'                Besparing    Anmärk-

eller myndighet               (tkr)              ningar         (tkr)

Förändrad ersättning

till de studerande:

speciallärariinjen,                  HLS, UL, UG                                    HLS        -     500

gren 3                                       UUm                                  - 2000        UL    -     800

UG         -     300

UUm      -     400

pedagogik/metodik-              HLS, UG                        -    300       HLS       -   180

lärariinjen                                                                                         UG         -   120

-33299

' Ses, 117

Som framgår av sammanställningen ansluter jag mig till UHÄ:s förslag i anslagsframställningen att kommunerna skall ersätta högskoleenheterna för den tjänstgöring som metodiklektorer inom sin tjänstgöringsskyldighet fullgör i grundskolan. Ersättning bör då ulgå med det veckotimpris enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driften av grundskolor, m.m. (ändrad senast 1980:395 och 710) som gäller för annan lärare anställd av kommunen. Skillnaden mellan kommunernas ersättning och den faktiska timkostnaden ulgör en merkostnad för lärarutbildningen som även fortsätt­ningsvis bör belasta anslagen lill högskolan.

1 vad avser förslagel om Effektivisering av utbildningen är besparings­posterna fördelade per högskoleenhet. De åtgärder jag här främst har ansett möjliga att vidta är ökningar av gruppstorleken i teoriämnen samt en utvidgad samläsning mellan kurser och mellan utbildningslinjer. En ytterli­gare ålgärd som jag anser vara möjlig och lämplig att genomföra är en noggrannare prövning av nödvändigheten av resor som obligatoriska ut­bildningsmoment.

Jag kommer i det följande alt närmare redovisa mina ställningstaganden till de besparingsförslag som UHÄ har förl fram och som kan hänföras lill enskilda utbildningslinjer och kurser inom sektorn för utbildning för under­visningsyrken. De reformer som jag i sammanhanget föreslår är avsedda alt såväl på kort som lång sikt finansieras genom besparingar. Under vissa av utbildningslinjerna föreslås särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare. Bakgrunden till och finansieringen av dessa åtgärder har jag redovi­sat vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendel.

Vid min beräkning av anslaget och enskilda anslagsposter har jag dels vidtagit vissa anslagstekniska förändringar, dels tagit hänsyn till konse­kvenserna av beslut som tidigare har fattats. Vad gäller medel för stödåt­gärder för handikappade studerande har jag fördelat dessa på högskoleen­heterna. Vid min beräkning av konsekvenskoslnaderna har jag vidtagit motsvarande besparingar som för övriga delar av anslaget.

UHÄ har vid bedömningen av lärarutbildningens dimensionering haft tillgång till det planeringsunderlag som SÖ efter samråd med statistiska centralbyrån (SCB) den 10 mars 1980 har överlämnat till ämbetet.

UHÄ har vidare för bedömningen av dimensioneringen av förskollärar-och fritidspedagoglinjerna haft tillgång lill en av socialstyrelsen i mars 1980

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

465

upprättad promemoria angående eftertrågan på barnomsorgspersonal 1980-1990.

Fortfarande råder en allvarlig brist på behöriga lärare. För atl illustrera situationen vill jag i det följande redovisa förhållandel mellan antalet antagna till en viss utbildningslinje och antalet verksamma lärare. De faktorer som därvid beaktas är examinationsfrekvens, lärarbenägenhel saml aklivitetsgrad. Examinationsfrekvensen utgör därvid elt mått på an­delen antagna till en utbildningslinje, som genomgått ulbildningen och erhållit utbildningsbevis. Lärarbenägenheten avser den andel av en exa­mensomgång, som tagit anställning som lärare inom skolväsendet. Aktivi-telsgraden slutligen avser den genomsnittliga tjänstgöringen i procent av en heltidstjänst. Underlaget för följande sammanställning är hämtat dels ur SÖ:s planeringsunderlag, dels (belräffande gymnastiklärare) ur en rapport från SÖ den 28 juli 1980 Gymnastiklärare - behov och tillgång under 1980-talet.

I det följande redovisas i sammanfattning hur stor andel av ett visst anlal antagna lill en utbildningslinje som, omräknat i heltidstjänster, en lid efter utbildningen är verksamma som lärare inom skolväsendet. Tabellen visar samtidigt hur stor belydelse nyss redovisade faktorer har för verksamhels-graden. Endasi sådana lärarutbildningslinjer redovisas för vilka samtliga nämnda uppgifter funnits tillgängliga.

 

Lärarkategori

Examinations-

Lärar-

Aktivitets-

Andel verksami

 

frekvens

benägenhel

grad

lärare av en

 

(Procent)

(Procent)

(Procent)

antagnings­omgång uttryck i heltids­tjänstgöring (Procent)

Barnavårdslärare

97.0

66,0

67,5

43.2

(lärare 11. 146)

 

 

 

 

Gymnastiklärare

98,0

85,0

71,2

59,3

(lärare 5, 149)

 

 

 

 

Hemspråkslärare

86,0

90.0

78.3

60,6

(lärare 22)

 

 

 

 

Hushällslärare

90,0

80,0

68,0

49,0

(lärare 10)

 

 

 

 

Lågstadielärare

91,0

89,0

77.1

62,4

(lärare 1)

 

 

 

 

Mellanstadielärare

88,0

85,0

77,1

57,7

(lärare 2)

 

 

 

 

Musiklärare

90,0

65.0

66,1

38.7'

(lärare 6. 150)

 

 

 

 

Slöjdlärare

100,0

77.0

86,9

66,9

(lärare 8, 176)

 

 

 

 

Speciallärare

100,0

99,5

76,3

75,9

(lärare 3)

 

 

 

 

Speciallärare

100.0

99,5

80.6

80,2

(lärare 4)

 

 

 

 

Teckningslärare

90,0

46,0

71.6

29,6

(lärare 7, 151)

 

 

 

 

Lärare inom jord.

 

 

 

 

skog och trädgård

90.0

58,0

91.0

47,5

(lärare 130, 140,

 

 

 

 

147, 148, 163)

 

 

 

 

' Tjänstgöring i kommunal musikskola ej inräknad. 30    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

466

Av redovisningen framgår t. ex. att tio antagna studerande lill tecknings­lärarlinjen några år därefter endast fullgör undervisning motsvarande tre heltidstjänster som lärare. Av tio antagna till lågstadielärariinjen finns, omräknat i hellidstjänstgöring, sex i verksamhet som lärare några år efter ulbildningen. Vidare kan man utgå från att det måste finnas en alternativ arbetsmarknad för leckningslärare som är mer attraktiv än lärarbanan, eftersom lärarbenägenheten är så låg som 46 procent.

1 SÖ:s bedömningar av lärarbehovet finns självfallet dessa faktorer med som underlag. Sammanställda på detla sätt ger de dock en utförligare belysning av problemen kring dimensionering av lärarutbildningen. Jag har dessutom från SCB fått ylterligare material ur lärarregislret som gör det möjligt att mer detaljerat beskriva obehörighelssiluationen i grundskolan i landet. Materialet grundar sig på uppgifter inhämtade den 4-8 februari 1980 och redovisar situationen i varje rektorsområde. Av landels 1457 rektorsområden redovisar endast 30 (2%) att de inte har några obehöriga lärare anställda medan i 327 rektorsområden (22,4%) undervisningen lill 20 procent eller mer ombesörjs av obehöriga lärare. 1 nio av landets kom­muner ombesörjs undervisningen i samtliga rektorsområden till 20 procent eller mer av obehöriga lärare. Situationen i kommunerna framgår av det följande.

Andel rektorsområden i kommunen i vilka undervis­ningen till 20% eller mer fullgörs av obehöriga lärare (Procent)

0 20 39 59 79

1-

21-40-60-

80- 99 -100

 

Antal kommuner

 

Absoluta

Procent-

tal

tal

118

42.2

33

11.8

52

18.6

49

17.5

15

5.3

3

1.0

9

3.2

 

279

99.6

SCB har vidare särskilt belyst situationen i de 327 rektorsområden där undervisningen till 20 procent eller mer ombesörjs av obehöriga lärare. Det totala antalet lärare i dessa rektorsområden är 20631, varav 6121 är obehöriga (29,7%). Av de behöriga lärarna arbetar 76,8 procent hellid medan motsvarande siffra för de obehöriga är 46procent. Tabellen ger också i grova drag utbildningsbakgrunden för de obehöriga lärarna. Ca 14 procent av de obehöriga lärarna har genomgått en högskoleutbildning (fil.kand. eller motsvarande) och tjänstgör företrädesvis som adjunkter, limlärare eller hemspråkslärare. Av musiklärarna är ca 60procent obehö­riga. Motsvarande siffror för låg- och mellanstadielärarna är ca 17 resp. 19 procent.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

467

t (t ["------------- r~~ — yr, m, , yr, m, n o

0CaN»/-0Or, ■ — nD-ON

ooooooooooooo  oor. oo  OO  on

OC" — sO r-i — — f r-i yr, — OO        OOc

> O —------------------


 

 

 

:_

 

■u

 

 

 

n)

•O

o

.„

o

J->

 

Di2

— ri

lo < -

' o o u-1 o o o

w-, \0 n oo ON o nO ri o ri o ri

oo--------- fj      o —      or

 

OOOOOOOOOO:

iO      ooooo      oo      oo

 

■O ■ ~

■ C  00 o  r4  r*-i 00'   Tt  r*-,

:3:"'. nCO        OOOO        OnC

 

OOOnON  —  ONOOIr'-, -rt-rf —
U".   O   r   C   \0   nC'  ri   -   On   —
-rt  yr.         ri  —  —------------- —

(~~~ r*~,              — yr,

 

O

ON   r-l sC I O "/"■ »'"i yr-, ri rj ON yr, r, ri Tt v~- n OO -rt sD O' r~- —

t~- sC t — r-~~ n r*-, ir, tr, -

r*~, ri OJ O r Tf 00 i/"i r rt sC J —

r-l        -rt C r*-, rn r-- mi —

r*-,  ri  o  ri  1  o  r*-,  o ri  sC' mt  ' u-i ri Tj- rt i/"i ON r. - \0 T}- \0 —

—'       oo t/"i rJ  r*-|  r*-i r~, 


"TT   r-   Tt   r*-j  ON C o r*-,

r — sD

■ o ri o        — o — o ■

ri r*", 1, — m, r~~ ri n rt ri O r*-, o
r-0"— Tt       OTt
rj r-i r-i —                          rt rJ

■OON — ON        o —        n:. yr,

 

— ooc — o — O-------------- OOOO      oo-

 

 

r-- oo ON « r '

■ Or. sD — ooo                        00>/"iOr.        O —

 

 

 

■ c

 

Hi-

 

tn

 

3 -O

o

trt   O

i-

P

— "

 

 

 

 

 

 

 

 

 

re

ära re LM MH ästik

ing

, metallsl

ilöjd

Linskap

unskap

/trä/mel;

'textilslöj

s,/trä/

 

t/J

il

t/!'

 

na/lä ra re mn. ing.

 

c   o/J

 

2

£iuwQjc:.-±co — . .  c  c  c

 

C

 

islärarin islärare :slär. gy

 

li  c:

 

 

 

[/3

.1

E tu

c

 

E o

fU    OJ

'T:

C

ort

D.

 

U    ty    tu

> 

1_  l_

 

c/:

tJ5*u*örarororoc:xc:;ccc

 

 

3

C    C    C

 

::   1

c

E

oxjt;  a>oi-i-i-i-i-i-i-i->-i-

 

 

 

E E E

 

U     1-

°rt       Cl   D,:«   ■«   "   -cs   -a   -.a   -a   :Cn   :X   -Ci

OJ

■■a

T3

 

■7Z   :C3

1»

_i:Sc/3c/D-i-j-j-]-i-]-i-i-i-i

c

-J

E-J-J

X

— ri r', Tt "Vi sO r- 00 ON o  ri r*-, Tt

 

t>-,

NO

r- X) tjN

 

O — rt r-i

 

rt r-i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

468

OTt        O — NDttOOOrsiON                             

r-- ri                                     ri

o                         

OrJ        OOrslr*ONOOOO—              *o

OO      OOOO m OOOOO                          oc

•S,2? 3i2

O

O

 rN)

< -

oo      ooorir4 00 — oo    w

oo              oo rJNCOOOOOOO     Tt

(0> m        OOOv-iOOOO'— n

oo       ooooooooorino

 

c/1

■1s

< j: •-

 

O O

o o o_ o o o O o o o

o' rl *r,

o' o' r-' t~ o o' o' o' o' IV-'

rJ «/-, —              O O >/~i

 

— ■"

Tt   ON

o r- ri_ — rt; O t-; nD O O

—' o'

o' >r, Tt Tt o' o' — ON o oo'

OOO", \D — OONONOOO

O   ON

O---------------- 00 — OOr. iiOO

— rsl rJ                        —

TtTtTtTtoortr4-ONO    —

— rtooTt       —riro    r*

— \C>              r~i n r-l    *o

 

4>

 

E

 

3

.c

 

OJ

T3

.D

et:

O

tÄ

 

DO

 

 

O

J

f-

c E ■■ c _

■9, «> i! I-

(T)

E "

Ti--omonONNDri    00

— riocoo                   nCOOn    r

— ON             — ri —     f*

O O

OOOrsiOOOrnTt     OC
O        — m Tt              f

rt                                   t

OOOO r-l OOOO-

C   Wi

(L>

P

SES

:2 tra -a

ry: — qj  CJJ '"

OOOOr". nOTtorsl

 

 

 

•

T3

 

ro

1}

 

 

c/1

'-B

C

2

_ro

in

 

00

OJ

oca

E

u

ci .

"S     ,  rä a c tu o o raratuJiN-ac-r: — —

■ > ■•« c ,£ .2 ii « 3 ■-

E   Ö:

-] :0'< É -J -1 >>>■ ~i--< H V5 c Di Ä UJ    -

[QOONrl — rJOO

rJ (1 CJ t ■  O to

u-, NO

 

 

 

 

C

o

ra

.1

u

ra >

_  00                   »J

t/N

ra c                 t/1

O

ö  c                  «

E

i2_          E

-d c ra

 

 

,   E o    ■ j: .

DO

C

'c

c >, c DO o y g DO t:_o ora

ä. 1 " - a

•■53 STJ Sö

!5

OJ

t> ■-   t/1   DO t-   C

o

— o    c   c:   z]

.:«;

g- Do.a/E g fe?,

DIJ

■- c t/i -o ■- —

tO

c ■-  —   DO DO

5 .g   00.O   C   C

 

:5 — -E 3 'c 'c

....

■ä .D c i/i -a -o

 

3 - T3 .:<: .-t: —

>~

t/5   3 .-3   3 X) -O)

o o

0|£.fe3   3

 

'£

 

 

II

II II II II II II

—

rj m  '/'i NO t

OGOOOOO

n ■o

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              469

Den här av mig redovisade obehörighelssiluationen har tillsammans med SÖ:s behovsbedömningar utgjort underlag för mina förslag lill dimensione­ring och lokalisering såväl av reguljär lärarutbildning som av den utbild­ning som avses ske inom ramen för särskilda utbildningsåtgärder för obe­höriga lärare.

Mina förslag lill planeringsramar för sektorn för utbildning för under­visningsyrken framgår av tabellen i del följande. För den statliga högskole­utbildningen anges i tabellen planeringsram per linje och högskoleenhet. 1 noter till tabellen anges också planeringsramar för den kvarvarande kom­munala fritidspedagogutbildningen i Östersund och den landstingskommu­nala musiklärarulbildningen i Arvika.

Jag övergår nu lill att behandla de olika linjerna inom sektorn.

Barnavårdsläraijtnjen

UHÄ föreslår i sin anslagsframställning en utökning av planeringsramen för barnavårdslärarlinjen med åtta platser. Inom UHÄ pågår f. n. en över­syn av pedagogik/metodiklärarlinjen. Linjen leder delvis lill samma behö­righet som barnavårdslärarlinjen. 1 samband med översynen kommer även barnavårdslärarlinjens inriktning all behandlas. 1 avvaktan på atl resultatet av nämnda översyn föreligger är jag inte beredd atl tillstyrka en förändring av planeringsramen för någon av de berörda linjerna.

Folkhögskollärariinjen

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit alt antalet nybörjarplatser ökas med 10, från 65 lill 75 platser, inom ramen för tilldelade medel. Jag tillstyrker förslagel och räknar med atl ökningen inte heller framgent skall medföra några merkostnader för staten.

Frilidspedagoglinjen

Genom beslut den 31 maj 1979 uppdrog regeringen ål statens förhand­lingsnämnd att uppta förhandlingar med resp. huvudman om förutsättning­ar och villkor för överföring till den statliga högskolan av den kommunala frilidspedagogutbildningen, med undantag av den som är förlagd till Öster­sund. Den kommunala frilidspedagogutbildningen i Stockholm, Uppsala, Örebro. Norrköping och Borås förstatligades den I juli 1980. Som en följd av träffade överenskommelser kommer utbildningarna i Helsingborg, Sundsvall och Västerås all förstatligas den I juli 1981. Jag har för nästa budgetår under förevarande anslag beräknat medel för utbildningarna i Helsingborg och Västerås. Riksdagen har nyligen beslutat (UbU 1980/ 81: 15, rskr 1980/81:120) om en minskning av antalet antagningsplatser i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet             470

Planeringsramar för sektorn för utbildning för undervisningsyrken budgetåret 1981/82

 

Statlig högskoleutbildning

Stock-

Upp-

Eskils-

Falun/

Gävle/

Örebro

Lin-

Jön-

Lund

 

holm

sala

tuna/ Västerås

Bor­länge

Sand­viken

 

köping

köping

 

Barnavårdslärarlinjen

 

12

 

 

 

 

 

 

 

Folkhögskollärariinjen

 

 

 

 

 

 

75

 

 

Fritidspedagoglinjen

184

124

60

60

60

92

90

60

120

Förskolelärarlinjen

1020

270

180

150

180

150

240

180

492

Gymnastiklärarlinjen

125

 

 

 

 

100'

 

 

 

Handels- och kontors-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärarlinjen

36

 

 

 

 

 

 

 

24

Hemspräkslärarlinjen

96

 

 

 

 

 

 

 

36

Hushållslärarlinjen

 

48

 

 

 

 

 

 

 

Industri- och hantverks-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärarlinjen

132

 

 

 

 

 

 

 

110

Lågstadielärariinjen

72'

 

 

 

 

 

 

48

 

Mellanstadielärarlinjen

72-'

 

 

 

48

 

48

48

48

Musiklärarlinjen

72'

 

 

 

 

20

 

 

40

Slöjdlärarlinjen

 

 

 

 

 

 

96

 

 

Studie- och yrkesorien-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

teringslinjen

30

 

 

 

 

 

 

 

60

Teckningslärarlinjen

48"

 

 

 

 

 

 

 

 

Textillärarlinjen

 

36

 

 

 

 

 

 

 

Vårdlärariinjen

144

48

 

 

 

 

24

 

96

Ämneslärarlinjerna

188

140'"

 

 

 

 

110

 

172"

Lärarlinjen för jordbruk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skogsbruk och trädgårds-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skötsel

 

84

 

 

 

 

 

 

 

Speciallärarlinjen

357' =

84

 

 

24

 

84

24

252"

Pedagogik/metodiklärar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen

18

 

 

 

 

 

 

 

 

' Härav avser minst 72 platser 50-poängsutbildning. Av platserna i Lund avser 30 utbildning i Helsingborg.

' Härav avser minst 576 platser 50-poängsutbildning och minst 192 platser i Stock­holm, Eskilstuna/Västerås. Linköping, Lund, Göteborg och Borås utbildning för tvåspråkiga studerande. Inom ramen anordnas även utbildning för samisktalande studerande och för studerande ur den finskspråkiga minoriteten i Norrbottens län. Av platserna i Stockholm avser 60 utbildning pä Gotland, ■' Härav avser 50 platser tvåämnesutbildning. * Härav avser 24 platser tvåämnesutbildning.

" Härav avser 24 platser utbildning för sökande med finska som modersmål, *■ Härav får 24 platser avse utbildning för sökande med finska som modersmål. \ Ulbildningen är förlagd till musikhögskolan.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

471

 

 

Kal-

Kris-

Växjö

Halm-

Göte-

Borås

Kari-

Umeå

Lu-

Sunds-

Sum-

 

mar

tian­stad

 

stad

borg

 

stad

 

leå

vall/ Härnö­sand

ma

Bamavårdslärarlinjen

 

 

 

 

12

 

 

12

 

 

36

Folkhögskollärariinjen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

Fritidspedagoglinjen

 

30

60

30

120

32

60

 

60

60

1302'"

Förskolelärarlinjen

150

216

120

60

396

180

144

120

186

180

4 614'

Gymnastiklärarlinjen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

225

Handels- och kontors-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärarlinjen

 

 

 

 

36

 

 

24

 

 

120

Hemspråkslärarlinjen

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

168

Hushållslärariinjen

 

 

 

 

36

 

 

48"

 

 

132

Industri- och hantverks-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lärarlinjen

 

 

 

 

96

 

 

78

 

24

440

Lågstadielärarlinjen

48

24

 

 

72'

 

 

48

 

24

336

Mellanstadielärarlinjen

48

 

48

 

72"

 

48

48

48

 

576

Musiklärariinjen

 

 

 

 

62

 

 

 

44

 

238"

Slöjdlärariinjen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

96"

Studie- och yrkesorien-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

teringslinjen

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

150

Teckningslärarlinjen

 

 

 

 

 

 

 

48

 

 

96

Textillärarlinjen

 

 

 

 

60

 

 

24

 

 

120

yårdlärariinjen

 

 

 

 

144

 

 

72

 

 

528

Ämneslärarlinjerna

 

 

 

 

180

 

60

110

 

 

960

Lärariinjen för jordbruk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skogsbruk och träd-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gårdsskötsel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

84

Speciallärarlinjen

 

 

 

 

240'

 

 

228

 

 

1293

Pedagogik/metodiklärar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

30

* Härtill kommer 30 platser landstingskommunal högskoleutbildning i Arvika. 96 platser avser tvåämnesutbildning, varav 16 i Stockholm, 24 i Lund, 32 i Göteborg samt 24 i Luleå. Vidare tillkommer 60 platser i särskild utbildning för musiklärare utan föreskriven utbildning. ' Utbildningen är förlagd till konstfackskolan. '° Härav avser 20 platser ämnesteoretisk utbildning i Örebro, " Härav avser 25 platser ämnesteoretisk utbildning i Växjö. ' Härav avser 60 platser 40-poängsutbildning, gren I. '■' Härtill kommer 32 platser kommunal fritidspedagogutbildning i Östersund.

Kartong: S. 471, Fritidspedagogik, Summa Står: 1332 Rättat lill: 1302

S. 471, not 8 Slår: Härav RäUat till: Härtill kommer, not 13 Står: Härav avser Rättat till: Härtill kommer

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              472

Sundsvall motsvarande omfattningen av den kommunala fritidspedagogut­bildningen, vilken avses bli förstatligad budgetåret 1981/82. Efter den Ijuli 1981 kommer Östersund alt vara enda kvarvarande ort med kommunal fritidspedagogutbildning.

Socialstyrelsens prognos från mars 1980 visar att fritidspedagoglinjens dimensionering ger en relativt god överensstämmelse mellan behov av och tillgång pä utbildade fritidspedagoger på både fem och tio års sikt, 1 prognosen har hänsyn tagils till alternativa utbyggnadsplaner i kommuner­na. Jag vill mot den bakgrunden inte förorda någon ytterligare ändring av planeringsramen för fritidspedagoglinjen budgetåret 1981/82 utöver den av riksdagen beslutade minskningen.

Förskollärarlinjen

Planeringsramen för förskollärarlinjen är under innevarande budgetår 4758 nybörjarplatser. Ett av de alternativ som socialstyrelsen anger i sin prognos från mars 1980 är ett utbildningsbehov av 4655 personer per år för att balans mellan tillgång och efterfrågan skall uppnås budgetåret 1990/91. Delta prognosalternativ förutsätter att kommunernas utbyggnadsplaner för barnomsorgen överensstämmer med de planer som presenterades år 1979 för åren fram till år 1983 och att utbyggnaden får samma genomsnittliga omfattning under åren därefter.

Chefen för budgetdepartementet har i komplelteringspropositionen (prop. 1979/80: 150) i samband med presentation av riktlinjer för den kom­munala ekonomin framlagt regeringens syn på utbyggnaden av barnomsor­gen och därvid understrukit att regeringen inle avser att vidta åtgärder för att ytterligare stimulera utbyggnaden samt att en ökad personalförlätning inte bör eftersträvas. Riksdagen har i huvudsak ställt sig bakom dessa riktlinjer (FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421). UHÄ har redan i lidigare anslagsframställningar utgått från den personaltäthet som nu förordas, varför de nuvarande behovsbedömningarna inte behöver justeras i förhål­lande till de av riksdagen i våras beslutade riktlinjerna.

Jag vill mol denna bakgrund förorda en minskning av planeringsramen för förskollärarlinjen med 114 platser för atl inte riskera ett besvärande överskott av utbildad personal inom barnomsorgen mot slutet av 1980-talet. Härtill kommer den minskning av dimensioneringen av förskollärar­linjen i Växjö som riksdagen nyligen beslutat (UbU 1980/81: 15, rskr 1980/ 81: 120). Jag föreslår atl antalet nybörjarplatser minskar med 30 i Gävle/ Sandviken, med 24 i Kristianstad, med 36 i Karlstad och med 24 i Luleå. 1 Växjö kommer antalet platser att minska med 30.

Gym n a s t i klä ra riinje n

Planeringsramen för gymnastiklärariinjen är nu 225 platser, varav 25 är avsedda för utbildning av idrottslärare. SÖ:s bedömning av gymnasliklä-rarbehovet visar alt nuvarande dimensionering ligger något i underkant för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  473

att täcka behovet inom fem år. För tioårsperioden synes den vara för hög. Samtidigt är lärarsilualionen sådan, alt var femte (20,5 %) gymnastiklärare i grundskolan är obehörig. 1 gymnasieskolan är ca 15% av lärarna obehö­riga. Antalet helt tjänstlediga gymnastiklärare utgör ungefär två tredjedelar av antalet obehöriga. Trots atl utbildningskapaciteten på längre sikl tycks vara för hög förordar jag, beroende på behörighetssituationen i såväl grundskolan som gymnasieskolan, en oförändrad planeringsram för gym­nastiklärarlinjen.

Hemspråkslärarlinjen

UHÄ föreslår i sin anslagsframställning en ökning av planeringsramen för hemspråkslärarlinjen med 24 platser. De nya platserna föreslås bli förlagda i Stockholm där bristen på behöriga hemspråkslärare är störst. Av de 24 platserna föreslås 12 fördelas på befintliga språkgrupper och 12 utgöra underlag för en ny språkgrupp. UHÄ har vidare undersökt möjlig­heten all starta hemspråksundervisning i makedonska och slovenska inom ramen för hemspråkslärarlinjen i Malmö.

Jag tillstyrker förslaget om en ökning av planeringsramen för hem­språkslärarlinjen med 24 platser i Slockholm. Del ankommer på regeringen eller på myndighet som regeringen bestämmer alt fastställa för vilka språk­grupper utbildningen skall anordnas. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga samt därvid pröva frågan om hemspråkslärarul-bildning i makedonska och slovenska.

För atl uppnå bästa möjliga resursutnyttjande förordar jag all regering­en, eller efter beslut av regeringen UHÄ, får bemyndigande att under budgetåret 1981/82 från en högskoleenhet föra över utbildningsplatser som inte kan utnyttjas lill en annan högskoleenhet där hemspråkslärarlinjen finns.

UHÄ har vidare föreslagit en linjeanknuten påbyggnadsulbildning i form av kurser om 20 poäng med specialpedagogisk inriktning. Jag anser försla­gel väl motiverat och har därför beräknat medel för ifrågavarande ända­mål.

1 det av UHÄ framlagda förslaget lill särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare föreslås vissa ålgärder för obehöriga hemspråkslärare. Ämbetet föreslår dels förkortad utbildning på hemspråkslärarlinjen för personer som har såväl högskolestudier som lång erfarenhet som hem­språkslärare, dels enstaka kurser förlagda till andra orter än högskoleorter­na. Jag biträder UHÄ:s förslag och har beräknat medel i enlighet därmed.

Jag har i förra årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 224) framhållit all jag anser att det inle föreligger förutsättningar för en tillfällig rekrytering av hemspråkslärare utomlands. Jag vill i detta sammanhang upplysa om att det på rekommendation från Nordiska rådet pågår ell utredningsarbete för att undersöka möjlighelerna till en nordisk konven­tion om en gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              474

SÖ har i skrivelse den 15 september 1980 redovisat ell uppdrag angående olika hemspråkslärargruppers behov av kontakt med resp. hemland. SÖ anser, efter samråd med UHÄ, att studie- och auskullationsresor bör förekomma inom grundutbildningen på hemspråkslärariinjen. Jag ansluter mig till SÖ:s uppfattning och förutsätter att verksamheten bedrivs inom ramen för anvisade medel.

Industri- och hantverkslärarlinjen

Planeringsramen för linjen är innevarande budgetår 386 nybörjarplatser. Den av SÖ i mars 1980 reviderade behovsprognosen visar på etl större behov av utbildade industri- och hantverkslärare än föregående års prog­nos. Således uppgår behovet på fem års sikt lill 690 personer per år och på tio års sikt till 445 personer per år.

Jag föreslår därför en ökning av industri- och hanlverkslärarlinjens pla­neringsram med 54 platser. Jag har räknat med att platserna fördelas så att Slockholm får 16 platser. Lund 14 platser och Sundsvall/Härnösand 24 platser.

1 del förslag lill särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare som UHÄ presenterat för regeringen föreslås vissa ålgärder för obehöriga industri- och hantverkslärare. Åtgärderna innebär att utbildning med halv­tidsstudier försöksvis anordnas inom linjen. Förslaget innebär ett tillskott om 36 nybörjarplatser. Jag biträder förslagel och har i min medelsberäk­ning avsatt 230000kr. för ifrågavarande ändamål.

Tekniklärarulbildning

Regeringen har genom förordning den 11 september 1980 om utbildning av lärare 19 meddelat föreskrifter för utbildning av lärare i teknik. Utbild­ningen omfatlar 40 poäng och anordnas innevarande budgetår med 60 platser. Medel för ändamålet har budgetåret 1980/81 överförts från ansla­get C 8. Fortbildning m.m. För budgetåret 1981/82 föreslår UHÄ i sin anslagsframställning att medel avsätts under förevarande anslag för ytterli­gare tekniklärarulbildning. Jag anser UHÄ:s förslag väl motiverat, bl.a. mol bakgrund av att endasi var tredje lärare som undervisar i teknik är behörig lärare 19, och har beräknat medel för dels en ny antagningsomgång till utbildning av lärare 19 med minst 60 nybörjarplatser, dels kortare kurser för obehöriga lärare.

Lågstadielärarlinjen

Planeringsramen för lågstadielärarlinjen är f. n. 288 platser. SÖ redovi­sar elt behov på fem års sikl av 230 nyutbildade lågsladielärare per år och på tio års sikl av 448 per år. Atl utbildningsbehovet för denna lärarkategori är större på tio års sikt beror på en ökad pensionsavgång under den senare femårsperioden.

1 september 1979 var 5,3% av alla lågstadielärare obehöriga. Inom den tiondel av landet som har den största lärarbrislen uppgick andelen obehö-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              475

riga lill 20,4%. Situationen har troligtvis försämrats något sedan septem­ber 1979.

Del kan konstaleras att nuvarande planeringsram synes relalivi väl avvägd på kort sikt, medan nivån på längre sikt är klart i underkant. Samtidigt visar SÖ:s redovisning all bristen på lågstadielärare är ojämnt fördelad i landet. På lång sikl torde en relativt kraftig ökning av planerings­ramen vara nödvändig för att inte bristsituationen skall förvärras. På kort sikl, med nuvarande ojämna tillgång på lågstadielärare, torde en måttlig ökning riktad just till de kommuner som har en särskilt besvärlig situation vara den mest lämpliga åtgärden.

Jag tillstyrker därför UHÄ:s förslag om ytterligare 24 nybörjarplatser vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Dessa platser bör avse utbildning för sökande med finska som modersmål. Sådan utbildning ge­nomförs vid universitetet i Göteborg sedan år 1979 och har tidigare anord­nats i Slockholm. Behovel av denna särskilda lärarkategori är nu åler stort i Stockholmsområdet.

UHÄ har inom ramen för särskilda utbildningsåtgärder föreslagil en förkortad utbildning för obehöriga lärare som tjänstgjort länge inom skol­väsendet. Utbildningen föreslås bli lokaliserad till Stockholm och omfatta 48 nybörjarplatser. Jag biträder UHÄ:s förslag. UHÄ har vidare föreslagit enstaka kurser motsvarande lågstadielärarlinjens ordinarie kursutbud för alt underlätta situationen i vissa särskilt utsatta kommuner. Sådana kurser föreslås lokaliserade till Slockholm, Göteborg och Luleå. Jag har räknat medel för kurser för detta ändamål.

Jag har vidare beräknat 550000 kr. för den av riksdagen beslutade antagningen lill reguljär lågstadielärarutbildning vid högskolan i Kristian­stad med 24 platser (UbU 1979/80:33. rskr 1979/80: 383).

Mellanstadielärarlinjen

Planeringsramen för mellanstadielärarlinjen är 576 platser. SÖ:s beräk­ningar visar alt den nuvarande planeringsramen på kort sikt är otillräcklig, medan den på lång sikt är för stor.

Jag vill erinra om riksdagens beslut i anledning av regeringens förslag lill besparingar på skolområdet i prop. 1980/81:20 (bil. 8 s. 9-10, UbU 1980/ 81: 15, rskr 1980/81: 120). Följderna av beslutet innebär ell minskal behov av mellanstadielärare av ungefär den storleksordning som den nuvarande andelen obehöriga lärare utgör. Enligt min mening bör därför utbildnings­kapaciteten f. n. inle ändras.

Vissa områden i landel utgör dock ett problem när det gäller andelen obehöriga mellanstadielärare. Dit hör glesbygdsområden i Norrbottens inland, Mälarområdel och vissa delar av västra Sverige. UHÄ har inom ramen för särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare föreslagit sär­skilda kurser för utbildning av obehöriga mellanstadielärare i dessa områ­den. Kurserna bör motsvara mellanstadielärarlinjens ordinarie kursutbud. .

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              476

Ulbildningen bör anordnas av högskolan för lärarutbildning i Slockholm. universitetet i Göteborg och högskolan i Luleå. Ulbildningen bör kunna genomföras som distansundervisning och så atl deltidsstudier blir möjliga. Jag biträder UHÄ:s förslag och har beräknat kostnaderna till 330000 kr.

Musiklärarlinjen

Planeringsramen för musiklärarlinjen är f. n. 268 platser. Härtill kommer 48 platser i särskild utbildning, anordnad av högskolan i Kalmar. SÖ:s bedömning av behovel av musiklärare för skolväsendet och den kommuna­la musikskolan är atl nuvarande utbildningskapacitet är för liten om beho­vet skall täckas på fem års sikl. På tio års sikt är dimensioneringen bättre avvägd. Samtidigt är behörighelssituationen myckel oroande. 57.1 procent av alla musiklärare i grundskolan var i september 1979 obehöriga.

Jag finner anledning tro att den nya läroplanen för grundskolan, som för musikämnets del innebär alt undervisningen på högstadiet skall kunna ske i grupper om högst 15 elever, kommer alt göra musiklärarljänsterna mer attraktiva och på sikt minska den svåra lärarbrislen. Ytterligare insatser måste dock göras för att förbättra situationen.

UHÄ har föreslagil att den särskilda ulbildningen som anordnas av högskolan i Kalmar om 40 poäng skall minskas med 12 platser samt att planeringsramen för 160-poängsulbildningen ökas med 18 platser. Jag har inhämtat atl tillräckligt antal kompetenta sökande finns till ulbildningen i Kalmar. Mol den bakgrunden och i nuvarande statsfinansiella läge föreslår jag all den särskilda utbildningen ökas med 12 platser och att planeringsra­men hälls oförändrad.

Vidare har UHÄ inom ramen för förslagen om de särskilda utbildnings­åtgärderna föreslagil en praktisk-pedagogisk utbildning av vissa studeran­de som tidigare gäll en särskild försöksvis ordnad musiklärarutbildning omfattande musik och annat ämne men som endast fullgjort ämnesutbild­ningen i musik om 80 poäng (SÄMUS-utbildningen). Ulbildningen föreslås omfalta 30 nybörjarplatser och anordnas av universiteten i Lund, Göte­borg och Umeå. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Jag är däremot inle nu beredd att biträda UHÄ:s förslag om fortbildning av rylmiklärare eller förslaget om särskilda linjeanknutna kurser för peda­gogisk utbildning inom områden som inte är etablerade inom den högre musikutbildningen.

F. n. kan studerande inom tvåämnesutbildningen påbörja sina studier antingen i musik eller i det andra ämnet. Ett fåtal studerande har hittills valt atl studera det andra ämnet före musikämnet. Enligt UHÄ:s uppfatt­ning skulle fler studerande komma alt fullfölja tvåämnesutbildningen, om studierna påbörjats med del andra ämnet. En slor andel av de studerande har hittills avbrutit utbildningen efter genomgången musikutbildning. UHÄ föreslår därför en försöksverksamhet som innebär att hälften av de anlagna till tvåämnesutbildningen i Stockholm, Lund och Göteborg fr.o.m. bud-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  477

getåret 1981/82 påbörjar studierna med det andra ämnet och hälften med musikämnel. Jag har inle räknat med den omfördelning av medel mellan budgetåren som UHÄ:s förslag förutsätter. Jag avser alt senare föreslå regeringen atl UHÄ ges i uppdrag alt, efter samråd med SÖ, Svenska kommunförbundel och berörda personalorganisationer, närmare studera vad avgången från utbildningen och den låga lärarbenägenheten m. m. kan ha för orsaker.

Slöjdlärarlinjen

Planeringsramen för slöjdlärarlinjen är f. n. 84 platser. Härav avser 24 platser tvåämnesutbildning. SÖ beräknar på fem års sikl elt utbildningsbe­hov av 170 personer per är och pä tio års sikt av 105 personer per år. Andelen obehöriga slöjdlärare i grundskolan var 19,2 procent i september 1979. Största brislen finns i vissa kommuner i Stockholms län. Upplands-Väsby kommun hade exempelvis 79 procent i september 1979 och Bot­kyrka kommun vid samma tidpunkt 67 procent obehöriga slöjdlärare. 1 vissa skolor förekommer det alt utbildningsmoment inle kan genomföras då en del av utrustningen, till följd av lärarnas bristande kompelens, inte kan användas.

UHÄ föreslår en ökning av 40-poängsulbildningen med 24 platser. Jag kan, i nuvarande slatsfinansiella läge, endast tillstyrka en ökning med 12 platser och har för detta beräknat 240000 kr.

Vidare har UHÄ föreslagit atl en ny utbildning om 120 poäng införs. Jag avser atl redovisa mina synpunkler på UHÄ:s förslag i samband med propositionen om vissa lärarutbildningsfrägor, bl. a. med anledning av LUT 74:s förslag.

UHÄ har inom ramen för sina förslag lill särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare föreslagit en förkortad utbildning för obehöriga slöjd­lärare med lång erfarenhet vilka tjänstgör i skolor med stor brist på behöri­ga lärare i främsl Stockholms- och Göteborgsområdena. Ulbildningen föreslås få 24 nybörjarplatser och anordnas av universitetet i Linköping som distansundervisning kombinerad med undervisning i egen tjänst. Jag biträder UHÄ:s förslag och har beräknat 450000kr. för utbildningen.

Studie- och yrkesorienteringslinjen

SÖ härden 27 juni 1979 presenterat etl förslag till förändrad organisation av studie- och yrkesorienteringen (syo) inom skolväsendet. Förslaget bereds f.n. inom regeringskansliet och jag avser atl senare återkomma med proposition i frågan. SÖ har vidare både i en särskild promemoria i oktober 1979 och i planeringsundedaget i mars 1980 behandlat del aktuella utbildningsbehovet utifrån vissa olika förutsättningar.

SÖ:s förslag får, om del genomförs i sin helhet, stora konsekvenser för dimensioneringen av syo-linjen. Således behöver 110 personer utbildas per år fram t. o. m. budgetåret 1990/91 för atl balans mellan tillgång och efter-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              478

frågan skall uppnås vid periodens slut, om SÖ:s förslag genomförs i sin helhet. Med nuvarande organisation behöver 45 personer utbildas varje år. Planeringsramen är f.n. 180 nybörjarplatser. Jag har inhämtat att arbets­marknaden för syo-ulbildade är förhållandevis mättad i Stockholm, vårtor man med en bibehållen utbildningskapacitet mycket snart uppnår en över-skollssitualion i regionen. Av de nu nämnda skälen vill jag föreslå en minskning av planeringsramen för syo-linjen i Stockholm med 30 platser.

Teckningslärariinjen

Planeringsramen för teckningslärarlinjen är f. n. 96 platser. SÖ beräknar ett utbildningsbehov av 295 personer per är pä fem års sikl och 133 personer per år på tio års sikl för alt jämvikt mellan utbildning och behov skall uppnäs. 1 grundskolan var 38,5 procent av leckningslärarna obehö­riga i september 1979.

UHÄ har föreslagil en ökning av planeringsramen med 24 platser saml inom ramen för förslagen lill särskilda utbildningsåtgärder en förkortad utbildning för obehöriga leckningslärare som länge tjänstgjort inom skolvä­sendel. Den senare utbildningen föreslås anordnas av högskolan för lärar­utbildning i Slockholm och förläggas till konstfackskolan och omfatta 24 platser. Jag har bedömt att obehörighelssiluationen bland teckningslärarna snabbast kan åtgärdas genom utbildning inom ramen för särskilda utbild­ningsåtgärder samt alt den ekonomiska situationen inle medger en samti­dig ökning av planeringsramen. Jag beräknar kostnaden för 24 platser inom den särskilda utbildningen lill 300000 kr.

Textillära riinje n

Planeringsramen för textillärarlinjen är 120 platser. Härav avser 24 platser tvåämnesutbildning. SÖ bedömer utbildningsbehovet på fem års sikt till 250 personer per år och på tio års sikt till 140 personer per år. Andelen obehöriga textillärare var 16,2 procent i september 1979. Bristen är ojämnt fördelad. Störst är den i vissa delar av södra Sverige.

UHÄ föreslår en ökning av planeringsramen med 12 platser, lokalisera­de lill Uppsala. Vidare föreslår UHÄ inom ramen för sina förslag till särskilda utbildningsåtgärder en förkortad riktad utbildning för obehöriga texlillärare. Utbildningen föreslås lokaliserad till bristorler i södra Sverige och anordnas av universitetet i Göteborg. Antalet nybörjarplatser föreslås vara 48.

Då bristsituationen snabbast kan underlättas genom de av UHÄ före­slagna särskilda utbildningsåtgärderna biträder jag UHÄ:s förslag om så­dan riktad utbildning. Jag beräknar därför 850000 kr. för 48 nybörjar­platser.

UHÄ har vidare föreslagil vissa åtgärder för vävlärare. SÖ har med anledning av vad utbildningsutskollel anfört (UbU 1978/79:9) kartlagt utbildningsbehovet i fråga om vävlärare. Behovet har beräknats till ca 100

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              479

platser under den första femårsperioden och lill ca 150 under tioårsperio­den. Därtill behövs ca tio vävlärare utanför skolväsendet. Medel för 20 poängs alternativa kurser med inriktning mot sömnad eller vävning har redan anvisats. Vad som ytterligare behövs, enligt UHÄ, är medel för 20 poängs specialisering och fördjupning i vävning. Jag tillstyrker UHÄ:s förslag om medel för detla ändamål och beräknar kostnaderna till 166000 kr.

Vårdlärarlinjen

Planeringsramen för vårdlärariinjen är innevarande budgetår 576 platser. Härav ulgör 48 platser en tillfällig ökning under innevarande budgetår till följd av riksdagens beslut med anledning av regeringens prop. 1979/80: 116 (UbU 1979/80:33. rskr 1979/80:383).

En jämförelse mellan SÖ:s behovsbedömning och nuvarande dimensio­nering lyder på att planeringsramen 528 platser är något för liten. UHÄ föreslår därför en ökning av vårdlärariinjen med 24 nybörjarplatser. Jag finner att behovet av ökning i stället kan tillgodoses inom ramen för de särskilda utbildningsåtgärderna och har beräknat 600000 kr. för 48 nybör­jarplatser avseende halvfarlssludier.

1 den reguljära utbildningen beräknas antalet nybörjarplatser i Uppsala öka lill 48 medan antalet nybörjarplatser i Linköping beräknas till 24.

Ämneslärariinjerna

Innevarande budgetår har den första omgången av studerande på de fyraåriga linjerna nätt den praktisk-pedagogiska delen av sin utbildning och lar därmed i anspråk en merpart av de platser som finns. Antalet platser som blir tillgängliga för studerande enligl äldre studieordning samt för tekniker och ekonomer m. fl. är därmed få.

Jag vill därför förorda en ökning av antalet platser inom den avslutande praktisk-pedagogiska delen av ämneslärarulbildningen med 195 till 1385 platser. Jag har räknat med att dessa fördelas sä att Slockholm får 52 nya platser, Uppsala 44, Linköping 16, Lund 37, Göteborg 40 och Umeå 6. Jag avser all senare föreslå regeringen att besluta om platsernas fördelning i enlighet med delta förslag. Vid min medelsberäkning har jag utgått från att hälften av platserna avser värterminsanlagning. Jag vill i sammanhanget förorda atl antalet platser som avsätts för tekniker och ekonomer minskas något lill förmån för andra studerande. Jag anser vidare att UHÄ bör kunna omfördela en övervägande del av de nu tillkommande platserna till dubbla antalet 20-poängsplatser för sädana studerande som, förutom alt de har fullständig teoretisk behörighet, har tjänstgjort viss tid i skolväsendel.

Jag har vidare vid min medelsberäkning avsatt 1 milj. kr. som en en­gångsanvisning för 30-35 ytterligare platser inom den praktisk-pedago­giska delen av ämneslärarulbildningen. Jag har också beräknat medel för en fortsatt försöksverksamhet dels med minst 90 nya platser inom s. k.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              480

särskild ämneslärarutbildning avsedd för sädana studerande som har sin ämnesteoretiska utbildning fullgjord och som tjänstgör på långt avstånd från de reguljära utbildningsorterna, dels med s.k. riktad ämneslärarul­bildning, avsedd för studerande med del av eller hela den ämnesteoretiska ulbildningen fullgjord och med tjänstgöring i skolor med särskilt stor andel obehöriga lärare.

UHÄ har i sin anslagsframställning begärt medel för fortsatta metodik­kurser inom vidareutbildning av mellanstadielärare till ämneslärare resp. för behörighet lill vissa tjänster som lärare 23 eller 182. Jag vill fortsätt­ningsvis inle tillstyrka medel för delta ändamål. Behörighet bör enligt min uppfattning kunna erhållas utan ytterligare utbildning. Jag avser all senare återkomma lill regeringen med förslag om ändringar av de nu gällande behörighetsbestämmelserna.

Lärarlinjen jör jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel

SÖ;s behovsbedömning från mars 1980 visar all det under den närmaste femårsperioden skulle behöva utbildas 130 personer per är för att balans mellan tillgång och efterfrågan skulle komma alt uppnås vid periodens slut. Nuvarande planeringsram är 72 platser. Jag finner det angelägel atl en ökning av planeringsramen med 12 platser genomförs budgetåret 1981/82. Jag har vid min medelsberäkning räknat med kostnaden för 12 nya utbild­ningsplatser. Ulbildningen bör anordnas av universitetet i Uppsala men decentraliseras lill orter där brislen på behöriga lärare är störst.

Speciallärarlinjen

Planeringsramen är f.n. 1293 nybörjarplatser, varav 936 på gren I. Därtill kommer 168 platser i särskild decentraliserad utbildning, gren I.

UHÄ har förordat en minskning av planeringsramen på gren I med 180 platser. Behovet av speciallärare är stort. Jag är inte beredd alt förorda en besparing genom minskning av planeringsramen. Jag har därför räknat med oförändrad antagning till linjen under nästa budgetår. Däremot räknar jag i enlighet med riksdagens beslut i anledning av besparingspropositio­nens förslag inte medel för den särskilda decentraliserade utbildningen.

Vad gäller den framtida ulbildningen på gren I, dess mål, innehåll och längd, hänvisar jag till vad jag har anfört i besparingspropositionen (bil. 8 s. 22-25). Vad gäller lokaliseringen av denna reformerade utbildning före­slår jag alt Stockholm får 180, Uppsala S4, Gävle/Sandviken 24, Linköping 84, Jönköping 24, Lund 180, Göteborg 180 saml Umeå 180 nybörjarplatser. Den ytterligare påbyggnad om 20 poäng på gren I, som riksdagen fattal beslut om i anledning av besparingspropositionen, föreslår jag skall lokali­seras med 60 platser till vardera Slockholm, Lund och Göteborg.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill (543003 000 + 49294000) = 592297000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  481

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer all göra omfördelningar i vad gäller nybörjarplatser på hem­språkslärarlinjen,

2.         fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

3.         bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer atl genomföra utbildningsinsatser för vissa obehöriga lärare enligt vad jag har förordat,

4.         fill Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1981/82 an­visa ett reservationsanslag av 592297000 kr.

D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken

1979/80 Utgift          143609122                Reservation               9700665

1980/81 Anslag        134520000

1981/82 Förslag        147361000

Detla anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informa­tionsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. inom sektorn. Från anslaget utgår även bidrag till de fria samfundens teologiska seminarier.

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken omfattar inne­varande budgetår allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligt följande sammanställning.

Allmänna utbildningslinjer                                                    Poäng

Allmänprakliska medielinjen                                                          40

Bibliotekarielinjen                                                                       80

Danslinjen                                                                                120

Designlinjen                                                                              170

Grafiska linjen                                                                             80

Journalistlinjen                                                                           80

Konsthantverkslinjen                                                                  170

Kulturkommunikationslinjen                                                        120

Kyrkomusikerlinjen                                                                     160

Linjen för bild och miljö                                                               200

Linjen för fri konst                                                                     200

Linjen för grafisk formgivning/illustration                                       170

Linjen för industridesign                                                             170

Linjen för inredningsarkitektur                                                      170

Linjen för textil formgivning                                                         170

Linjen för tredimensionell gestaltning                                           170
31    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

482

 

Allmänna utbddningslinjer

Medielinjen för film/TV, radio och teater

Mimlinjen

Musikdramatiska linjen

Musikerlinjen

Reklam— och kommunikationslinjen

Religionsvetenskapliga linjen

Skådespelarlinjen

Tolklinjen

Poäng

80 120 140 160

60 140 140

60

 

Påbyggnadslinjer Konsthögskolans arkitekturskola Vidareutbildning av journalister

40 20

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universi-

Före-

 

 

tets- och

draganden

 

 

högskole-

 

 

 

 

äm

betet

 

 

Stockholms högskoleregion

 

 

 

 

 

Universitetet i Stockholm

10518000

+

1 163000

-1-

813 000

Gemensamt för de konst-

 

 

 

 

 

näriiga högskolorna

376000

-

13000

-f

34000

Danshögskolan

2 738000

-1-

429000

-F

371000

Dramatiska institutet

11964000

-1-

1685000

-1-

1 199000

Grafiska institutet och

 

 

 

 

 

institutet för högre

 

 

 

 

 

kommunikations- och

 

 

 

 

 

reklamutbildning

22.52000

-1-

410000

+

202000

Konstfackskolan

12974000

-H

1659000

+

1559000

Konsthögskolan

7 311000

-t-

1280000

+

751000

Musikdramatiska skolan

 

 

 

 

 

i Stockholm

1948000

-1-

404000

+

349000

Musikhögskolan i Stockholm

10239000

-(-

1394000

-■

1 145000

Scenskolan i Stockholm

3 571000

-1-

670000

-■

501000

Uppsala högskoleregion

 

 

 

 

 

Universitetet i Uppsala

10945000

+

1522000

-1-

1057000

Högskolan i Örebro

1 177 000

-

898000

-1-

111 000

Linköpings högskoleregion

 

 

 

 

 

Universitetet i Linköping

1551000

+

286000

-f

133000

Lund/Malmö högskoleregion

 

 

 

 

 

Universitetet i Lund

13 328000

+

1247000

-1-

733000

Högskolan i Kalmar

2594000

-1-

277000

-H

225000

Högskolan i Växjö

1 158000

-

865000

-1-

110000

Göteborgs högskoleregion

 

 

 

 

 

Universitetet i Göteborg

24116000

-1-

3 373000

-1-

3025000

Högskolan i Borås

10238000

-)-

976000

-f

601 000

Högskolan i Karislad

1231000

-

894000

+

131000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

483

 

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universi-

Före-

 

 

tets

- och

dr

aganden

 

 

högskole-

 

 

 

 

ämbetet

 

 

Umeå högskoleregion

 

 

 

 

 

Universitetet i Umeä

2339000

-1-

108000

-

170000

Slöd- och innovations-

 

 

 

 

 

åtgärder

830000

4-

83 000

-

320000

Allmänt bidrag till de

 

 

 

 

 

fria samfundens teolo-

 

 

 

 

 

giska seminarier

928000

+

93000

-1-

83 000

Bidrag titt högskole-

 

 

 

 

 

anknuten utbildning vid

 

 

 

 

 

de fria samfundens teo-

 

 

 

 

 

logiska seminarier

194000

+

19000

-1-

18000

Antagningskostnader för

 

 

 

 

 

vissa konstnärliga ut-

 

 

 

 

 

bildningar

-

+

180000

-1-

180000

Musikpedagogiskl doku-

 

 

 

 

 

menlationscentrum

-

-¥

150000

 

-

Utgift

134520000

-1-14738000

+ 12 841000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budget­året 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

1.              Pris- och löneomräkning

-t-14 388

 

2.                Förändringar av anslags-

 

 

teknisk natur

 

 

2.1             Kompletteringsutbildning

 

Medel för detta

av skådespelare och

 

ändamål har in-

musikdramatiska artister.

 

nevarande bud-

MDS, SS, UL, UG

-f    316

getår anvisats

2.2

Gemensamma ändamål, HÖ, HV, HKs

-    348

under anslaget D 10. Lokala och individuel­la linjer och enstaka kurser. Medel för delta ändamål yrkas under anslagen D 5. Utbildning för tekniska yrken och D 6, Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

484

 

Ändamål/högskoleenhet m.m.

Kostnad budget­året 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

 

2.3

2.4

2.5

2.6

2.7

Humanistisk utbildning, HÖ, HV, HKs

Del av teologiska forskartjänster, UL

Antagningskostnader för vissa konstnärliga ut­bildningar, UHÄ

Stöd till handikappade studerande

Lokalt utvecklingsarbete

2290

537

-I-     180

-    117

+    807

Medel för della ändamål yrkas under anslaget D 10. Lokala och individuel­la linjer och enstaka kurser. Medel för detta ändamål yrkas under anslaget D 14. Teologis­ka fakulteterna. Medel för detla detta ändamål har innevarande budgetår anvi­sats under an­slaget D 1. Universilets-och högskoleäm­betet: Förvalt­ningskostnader. Medel för della ändamål yrkas under anslaget D 35. Vissa särskilda ut­gifter inom högskolan m.m. Medel för detta ändamål har in­nevarande bud­getår anvisats under anslaget D 34. Forskning och utveck­lingsarbete för högskolan m. m.

 

Summa under 2

1989

 

3.1

3.2

3.3 3.4

4. 4.1

4.2

Konsekvenser av lidigare beslut

-I-    609

Standardförbättringar på musikerlinjen, SMH, UL. UG Ökad leoriundervisning på skådespelarlinjen och mu­sikdramatiska linjen, MDS,

SS. UL, UG,

-t-

112

Verksladskurser, KF

-1-

160

Kurs i människosyn och

 

 

människovård, UU

-1-

100

ider 3

-t-

981

Besparingar

 

 

Gemensamma ändamål

—

162

Konsekvenser av minskning

 

 

av planeringsramar budget-

 

 

året 1979/80, US, HB, UUm

-

654

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

485

 

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad      Anmärkningar

 

 

budget-

 

 

året

 

 

1981/82

 

 

(tkr.)

4.3

Konsekvenser av minskning av planeringsramar budget-

 

 

året 1978/79, SMH, UL

-    378

4.4

Indragning av kurs för

 

 

folkbibliotekarier, HB

-     166

4.5

Minskning av lärartät-

 

 

het, KF

-     110

4.6

Minskning av lärartät­het vid konstindustri-

 

 

skolan, UG

-      90

4.7

Minskning av centrala

 

 

driftkostnader, KH

-     100

4.8

Indragning av kultur­kommunikationslinjen, HÖ,

 

 

HV, HKs

-    440

4.9

Minskat antal platser på kulturkommunikationslin-

 

 

jen, US, UL

-    346

4.10

Överföring av platser på musikeriinjen från SMH

 

 

till UG

-

4.11

Indragning av tolklinjen.

 

 

UUm

-     189

Summa under 4

- 2635

5. 5.1

5.1.1

5.1.1.

5.1.1.

5.1.2

5,1 5.1 5.1

6

7

8

9

10 It 12

5.1 5,1

5,1

5,1

5,1 5.1 5.1

5.1.13

5.1.14

Reformer

Reformer genom omfördel­ning av befintliga re­surser

Gemensamma ändamål Biblioleksresurser Övriga gemensamma ända­mål

Kurser för bokhandels-medhjälpare och biblio­teksassistenter, HB Fortsatt reformering, KF Återtagande av 4.6, UG Inrättande av tjänst som   ■ professor och påbyggnads-linje i restaurerings­konst, KH

Vissa tjänster m. m., KH Tillskott till linjen för fri konst, UG Inrättande av fotografut­bildning, UG

Engagemang av yrkesdansa­re, DH

Vissa tjänster, DI Standardökning, GI/IHR Återtagning av besparing under 4.9, US, UL Ökning av planeringsram för kulturkommunikations­linjen, ULi, och bredd­ning av ämnesutbud, ULi, UUm

Nya genrer i musikutbild­ningen, SMH, UL, UG

+     175

76

198

315

90

-I-    420

-I-    100

-I-     145

+     280

-I-      20

-I-     272

+     150

-I-     346

-I-     117 -1-    220

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                486

 

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad      Anmärkningar

 

 

budget-

 

 

året

 

 

1981/82

 

 

(tkr.)

Summa under 5.1

-1-

2924

5.2

Reformer genom resursför­stärkningar

 

 

5.2.1

Gemensamma ändamål

 

 

5.2.1.1

Biblioteksresurser

+

12

5.2.1.2

Övriga gemensamma ändamål

+

9                                              ;

5.2.2

Ökad kostnadsram per stu­dieplats för kullurkommu-nikationslinjen och reli­gionsvetenskapliga linjen.

 

 

 

US, UU, ULi, UL, UG, UUm

+

783

5.2.3

Inrättande av musikpeda­gogiskl dokumentations-

 

 

 

centrum, UHÄ

+

150

5.2.4

Inrättande av dockspelar-

 

 

 

ulbildning, SS

-t-

115

Summa under 5.2

+

1069

 

 

+ 14738

' UHÄ = universitets- och högskoleämbetet, DH = danshögskolan. Dl = drama­tiska institutet, GI/IHR = grafiska instiiutel och institutet för högre kommunika­tions- och reklamutbildning, KF = konstfackskolan, KH = konsthögskolan, MDS = musikdramatiska skolan i Stockholm, SMH = musikhögskolan i Stockholm, SS = scenskolan i Stockholm, US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, HÖ = högskolan i Örebro, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, HV = högskolan i Växjö, HB = högskolan i Borås, UG = universitetet i Göteborg, HKs = högskolan i Karlstad, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer alt

1.         en allmän utbildningslinje, dockspelarlinjen, omfattande 120 poäng inrättas,

2.    en allmän utbildningslinje, fotograflinjen, omfattande 120 poäng in­rättas,

3.    en påbyggnadslinje, komposition, omfattande 160 poäng inrättas,

4.    en påbyggnadslinje, dirigering, omfattande 160 poäng inrättas,

5.    en påbyggnadslinje, restaureringskonst, omfattande 20 poäng inrät­tas,

6.    kulturkommunikalionslinjen den 1 juli 1981 ändras till kulturvetarlin­jen,

7.    beslut fattas om förlängning av medielinjen för film/TV, radio och teater lill alt omfatta 80-120 poäng fr. o. m. den 1 juli 1982,

8.    en tjänst som professor i restaureringskonst i Lo 22/24 inrättas vid konsthögskolan den Ijuli 1981,

9.    en tjänst som professor i fotografi i Lo 22/24 inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1982,

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

487

10.   planeringsramar fastställs i enlighet med förslag i anslagsframställ­
ningen,

11.   under etl reservationsanslag D 9. Utbildning för kultur- och informa-
fionsyrken för budgetåret 1981/82 anvisas 149258000 kr.,

12.   principiella ställningstaganden meddelas i fråga om de av UHÄ
framförda förslagen i budgetalternativ 1 beträffande minskad dimensione­
ring av utbildningarna vid konstfackskolan och vid musikdramatiska linjen
samt finansieringen av fortbildningen av journalister vid högskolan i Kal­
mar.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i del föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Besparingar inom sektorn beräknar jag enligl följande. (Av besparingen har jag lidigare beräknat 1428000 kr. i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m.)

 

Åtgärd

Högskoleenhet'

Besparing

Anmärk-

 

 

(tkr.)

ningar

Minskningar av plane-

US, HB, UUm

654

US 355 tkr.

ringsramar 1979/80

 

 

(90 platser) HB 121 tkr. (15 platser) UUm 178 tkr. (40 platser)

Minskning av antagningen

SMH, UL

378

SMH 316 tkr.

till musikerutbildning

 

 

(10 platser)

1978/79

 

 

UL62tkr.   . (2 platser)

Indragning av kurs för folkbibliotekarier

HB

166

 

Minskning av plane­ringsram för kultur-kommunikationslinjen

US

 

132

30 platser.

Nedläggning av tolk­linjen

UUm

 

189

20 platser vt 1982.

Minskning av vissa gemensamma resurser

US, UU, UL, UG, UUm

ULi, HB,

246

US 56 tkr., UU 44 tkr., ULi 11 tkr. UL 35 tkr., UG46tkr., HB 30 tkr., UUm 24 tkr.

Minskning av medel för stöd- och innovations-åtgärder

394

2159

' SMH = musikhögskolan i Stockholm, US = universitetet i Slockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg. ULi = universitetet i Linköping, UUm = universitetet i Umeå, HB = högskolan i Borås.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

488

 

O

O o - rj

ri

O

yn

rt rj       —

—

m

"I

3

,E'5.

D.tO

,£ o _)Z

T tO XI

Q.

a

D

B

o

OOO sD a »o

-— rJ

O H

 

o o 00 o

0   r-   X   ■»

B

o

i —      u

.Si..H,c tu

E:S

" ca tu

« ca 1-

3 t« *

= 5 E

I « 2 E > t«

o    t/3    00

3 "5 ca

NQQ,

B

'<- ca c « u

ii      ov5

U                   r-

S 2

c „

B c «,H,

t/1 -.z •   tu

r3 en

tu    t/3

•=> c

.5 o

• c

u

\-

 u .—

 ■—N r-

lu c

-   «   M ,

E<=

o c

■;? = — —

 

Eii

iJ

'  £  cd

c E

s   i

— tu J:

CL  fc-     '

i« u E

oCO    -5 J6

■=«i   >§   iJ

SS

 

 

 

 

 

 

 

;j

É

 

00

ed

i*-'ci

c 0

 

 

.c

£

c

•0

DO

C

E

L. 0

0)

 

 

o

un

0

m

'c -0

Cm

E

 

 

 

C

E5

 

 

 

 

 

 

2

1

•0

(U

>< 

 

 

 

!£

 

v5

C

c

h

 

c

k.

 

 

 

 

u

k.

 

 

o

O

 

0

:0

■0

0

 

'B

c:

c

C4Z

c

1

Cl

C

c

 

Cl

c

C

 

lU

 

_1>

(U

_(U

_(l>

u

 

 

•

c

 

•

 

 

 

o

"E*

.E

> 

'?

c

'c*

[c*

c

 

 

 

 

 

 

 

H-JJ

öc

'J J-J-3

O   u

D  ca

=  =

,■=: o j£ ■—)

2 00

S.E

II

00 I/) • —

Els

3 c a t/1  o "O

ODJt >

a £

00 J2

ca o

.<

ca

= J2 ■■= -ö •?; JS

t/N .    c

S? S, ra-io 00 i-

JI :0 -a

■r; J= .:«:

,ii 00 ca tO r;; o . x: 2 j: t/i j

2 ".2

i c'i'55 2 M 2 = QDOS

in    -C   r-    »   Ji    3

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   489

Mina förslag lill planeringsramar för sektorn framgår av tabell på sid. 488. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och hög­skoleenhet inom parentes.

Frågan om högre fotografutbildning har tidigare behandlats av 1973 års expertgrupp för konstulbildning. Sedermera har universitets- och högsko­leämbetet (UHÄ) fått i uppdrag atl fortsätta utredningsarbetet och UHÄ tar i årets anslagsframställning upp frågan om en sådan utbildning.

Med utgångspunkt i förslag från en av UHÄ tillsatt arbetsgrupp och remissyttrandena över dessa föreslår UHÄ all en högre folografutbildning startar budgetåret 1982/83 och atl resurser för planering av utbildningen anvisas för budgetåret 1981/82.

UHÄ anser att utbildningen till en böijan bör anordnas på en ort och föreslår en lokalisering till Göteborg. Universitetet där skall anordna ul­bildningen under medverkan av Chalmers lekniska högskola (CTH). Fr.o.m. budgetåret 1985/86 bör enligt UHÄ:s långtidsbedömning utbild­ning anordnas på ytterligare en ort.

Ulbildningen skall enligt förslaget omfatta dels en allmän utbildnings­linje om 120 poäng, fotograflinjen, dels kompletterande utbildning för yrkesverksamma fotografer. Linjen föreslås få tre skilda inriktningar -allmän inriktning, teknisk/vetenskaplig inriktning saml press/medieinrikl-ning - och ha en planeringsram om sammanlagt 20 nybörjarplatser. UHÄ beräknar de årliga kostnaderna under della anslag vid full utbyggnad till ca 2,9 milj.kr. Till delta kommer kostnader för utrustning om ca 5 milj.kr. Efter en femårsperiod beräknas behov uppstå av åleranskaffning av utrust­ning till en kostnad av 800000 kr.

Undervisningen bör enligt UHÄ:s mening i stor utsträckning handhas av lärare på professors- och universitetslektorsnivå. UHÄ inskränker sig nu till att föreslå att en Ijänsl som professor i fotografi skall inrättas budget­året 1982/83.

Sedan en lång tid tillbaka har bildens betydelse som informationsför­medlare i skilda sammanhang blivit allt viktigare. Ulbildningen av foto­grafer är därför en angelägen fråga kulturpolitiskt, massmediepolitiskt och vetenskapligt. Fotografen måste ha gedigna kunskaper om bilden och bildens funktion i olika sammanhang. Fotografyrket kräver såväl tekniskt och hantverksmässigt kunnande som insikt om möjligheten atl med bilden uttrycka, beskriva och förmedla något. Den snabba tekniska och konstnär­liga utvecklingen inom fotografin gör också att allt slörre krav ställs på fotografen. Det finns i dag ingen utbildning i Sverige som beaktar alla aspekter på fotografyrket.

För egen del anser jag atl det är angeläget alt planeringen av högre folografutbildning fullföljs i huvudsak enligt de riktlinjer UHÄ dragit upp såvitt avser inriktning och omfattning. Det ankommer på högskolemyn-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  490

digheterna att besluta om den närmare utformningen av ulbildningen. Jag vill emellertid, i likhet med vissa remissinstanser, framhålla vikten av atl utbildningen får tillräcklig bredd, så atl den i möjlig mån också berör kunskapsområden som gränsar lill fotografi, i.ex. reprografi och bildkon­servering.

UHÄ föreslår alt utbildningen skall lokaliseras lill Göteborg och där anordnas vid universitetet under medverkan av CTH. 1 nyss nämnda förslag i långtidsbedömningen om att linjen skall anordnas senare på ytter­ligare en ort anger UHÄ bl. a. Stockholm.

Ulbildningen bör enligl min mening ges på endast en ort. 1 elt val mellan de nyss nämnda två orterna kan starka skäl anföras till förmån för var och en av dem. För närvarande ges utbildning i fotografi vid tre högskoleen­heter i Slockholm; dels anordnar konstfackskolan en tvåårig utbildning, dels ger lekniska högskolan i Slockholm en kortare kurs. Dessutom ges vid dramatiska institutet utbildningar som avser den rörliga bilden. I Stock­holm finns kvalificerade fotografer som bör kunna medverka i ulbildning­en. Stockholmsområdet utgör även den största arbetsmarknaden för foto­grafer och bör således kunna erbjuda goda möjligheler all erhålla lämpliga praktikplatser.

1 Göteborg ges folografutbildning dels vid konslinduslriskolan som ingår i universitetet i Göteborg, dels i viss mån vid CTH. Inom universitetet finns också journalistutbildning; en anknytning av folografutbildning till universitetet underlättar därmed samarbete mellan denna och jounalistut-bildningen. En ny utbildning kan rymmas i befintliga lokaler. Tillgången pä lärarkrafler och prakfikplatser är inte lika rik som i Stockholm, men får anses fulll tillfredsställande.

Ur olika synpunkter är således såväl Stockholm som Göteborg lämpliga som lokaliseringsorl för en ny folografutbildning. Jag biträder dock UHÄ:s förslag om lokalisering till Göteborg, bl. a. med hänsyn till att de institutio­ner i Göteborg som avses anordna ulbildningen är organisatoriskt samlade eller har etl redan etablerat samarbete. Dessa förhållanden bör enligt min mening kunna väsentligt underlätta planering och genomförande av ulbild­ningen.

Jag utgår frän atl det blir möjligt all påbörja ulbildningen budgetärel 1982/83 och förordar att en allmän utbildningslinje, folograflinjen, om 120 poäng inrättas nämnda budgetår. 1 överensstämmelse med UHÄ:s förslag beräknar jag emellertid vissa medel för planering redan budgetåret 1981/82 (+ 280000 kr.). Jag beräknar resurstillskotten under detla anslag för nämnda ändamål enligl följande, nämligen budgetåret 1982/83 I 300000 kr., budgetåret 1983/84 960000 kr. och budgetåret 1984/85 325000 kr. Kostna­der för inredning och utrustning bör bestridas inom kostnadsramarna lill byggnadsstyrelsens resp. UHÄ:s disposition under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. UHÄ bör få i uppdrag alt i den fortsatta planeringen av fotografutbildningen pröva möjlighelerna lill elt nordiskt samarbete på området.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  491

1 avvaktan pä ställningslagande till lärarljänstutredningens förslag är jag inle beredd atl la ställning till frågan om tjänsteorganisationen för den nya utbildningen.

UHÄ för också fram förslag om en reformering av medielinjen för film/ TV, radio och teater som bl. a. innebär en förlängning av denna från 80 lill 120 poäng. Jag delar UHÄ:s bedömning av behovel av en reformering av medielinjen. Sett i etl internalionelll perspektiv är utbildningen vid drama­tiska institutet (Dl) f.n. bristfällig. Samtidigt måste jag konstatera atl det slatsfinansiella lägel inle medger en reformverksamhet som fordrar resurs­tillskott. Enligt min uppfattning företer utbildningen vid Dl en splittrad bild. Del är därför angelägel alt vid institutet åstadkomma ett mera samlat och därmed kvalitativt bättre utbildningsutbud. Del bör vara möjligt att genom en sådan rationalisering av institutets utbildningsverksamhet frigö­ra de resurser som fordras för att åstadkomma den begärda förstärkningen av åtminstone ell par av medielinjens inriktningar. Det ankommer pä UHÄ alt i samverkan med Dl i kommande anslagsframställningar belysa förut­sättningarna för en sådan utveckling och lämna därav föranledda förslag.

Jag vill här beröra den fråga som UHÄ tagit upp i sina besparingsförslag och som innebär alt den lägre planeringsram för de allmänna utbildnings­linjerna vid konstfackskolan om 80 i stället för 100 nybörjarplatser som gäller under etl ombyggnadsskede skall gälla fortsättningsvis. Det skulle ge en besparing fr.o.m. budgetåret 1982/83. Jag anser en sådan begränsad minskning av verksamheten godtagbar.

Jag beräknar vidare medel för fortsatta resursförstärkningar vid mu­sikdramatiska linjen och skådespelariinjen (+112000 kr.) samt vid kom-plelleringsutbildningen av skådespelare och musikdramatiska artister (-1-237000 kr.). Sistnämnda belopp motsvarar medel som innevarande bud­getår har anvisats under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser (jfr prop. 1979/80:69, UbU 1979/80: 22, rskr 1979/80:257).

I prop. 1977/78:100 (bil. 12) och prop. 1978/79: 100 (bil. 12) beräknade jag medel för all i någon mån lillgodose önskemålen om att utbildningen vid linjen för fri konst i Göteborg skall nå en kvalitativt lika hög nivå som utbildningen i Stockholm. UHÄ föreslår alt denna utjämning nu skall slutföras. Jag beräknar medel för detla ändamål (-1- 145000 kr.).

Vid min medelsberäkning har jag vad avser konstfackskolan tagit upp ylterligare medel för verkstadskurser (-1- 160000 kr.) och verkstadstek­niker m.m. (+220000 kr.).

UHÄ har föreslagit att utbildning och forskning i restaureringskonst skall etableras vid konsthögskolan budgetåret 1981/82 bl. a. genom alt en tjänst som professor i ämnet inrättas. Över förslaget har slalens råd för byggnadsforskning yttrat sig. Rådet stöder etl inrättande av nämnda Ijänsl men anser ämnesbeskrivningen för snäv och förordar en delvis annan inriktning. Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet är jag inte beredd alt biträda UHÄ:s förslag. Jag vill hänvisa till vad chefen för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              492

bosladsdeparlemenlel kommer alt anföra i frågan vid sin anmälan av anslaget B 15. Byggnadsforskning under trettonde huvudtiteln.

UHÄ har i sin långsikliga bedömning i besparingssyfte aktualiserat en reduktion av antalet platser på musikdramatiska linjen med fyra samt en samtidigt koncentration av ulbildningen till en ort. Jag är medveten om att denna utbildning riktar sig mol en smal och osäker arbetsmarknad. Utbild­ningen, bl. a. dess dimensionering, underställdes så sent som förra året riksdagens prövning (jfr prop. 1979/80:69, UbU 1979/80:22, rskr 1979/ 80:257). Jag är därför inle nu beredd alt föreslå en omprövning av det beslut som därvid fattades. Jag utgår från all UHÄ uppmärksamt följer utvecklingen på arbetsmarknaden och vid behov föreslår lämpliga ålgär­der.

År 1977 fastlades på grundval av förslag från organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) principerna för en fortsatt reformering av den högre musikutbildningen fr.o.m. budgetåret 1978/79 (prop. 1977/ 78: 14, UbU 1977/78: 12, rskr 1977/78:73). Beslutet innebar bl. a. alt musi­kerlinjen om 160 poäng skulle anordnas i Stockholm, Malmö och Göteborg saml att utbildningsresurserna skulle förstärkas. 1 de ärliga medelsanvis--ningarna har getts en successiv förstärkning av de tre första årskurserna. Jag beräknar nu medel för en förstärkning av fjärde årskursen (H- 500000 kr.).

Enligt OMUS' förslag rörande dimensioneringen av musikerlinjen skulle antalet platser öka i Malmö och Göteborg med en motsvarande minskning i Stockholm. Ökningen på de två förstnämnda orterna motiveras av att orkesterutbildningen kräver viss gruppstorlek som utbildningarna på dessa orter inle ger underlag för. UHÄ föreslår ätt fyra antagningsplatser pä musikerlinjen nästa budgetår förs över från musikhögskolan i Stockholm lill universitetet i Göteborg. Jag biträder förslaget. Jag vill samtidigt fram­hålla atl jag inle anser del möjligt atl minska dimensioneringen av musiker­linjen i Slockholm utöver vad jag nu har förordat. En utökning av antalet platser på musikerlinjen vid universitetet i Lund kan därför endasi åstad­kommas genom omprioriteringar av annat slag.

Vid musikhögskolan i Slockholm ges enligt UHÄ reguljära påbyggnads-utbildningar i dirigering och komposition. UHÄ föreslår nu att dessa skall ges ställning som påbyggnadslinjer om 160 poäng fr. o. m. den Ijuli 1981. En kostnadsökning beräknas för senare budgetår. Det får ankomma på UHÄ atl återkomma i denna fråga om ämbetet bedömer del möjligt att bekosta påbyggnadslinjerna inom ramen för de medel som slår till förfo­gande.

Jag biträder UHÄ:s förslag att benämningen pä kulturkommunikations­linjen skall ändras till kullurvelariinjen.

För kurs i människosyn och människovård vid- universitetet i Uppsala föreslär UHÄ att ytterligare medel skall anvisas. Ulbildningen bör enligt min mening kunna bekostas inom ramen för de medel som universitetet förfogar över.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  493

UHÄ har föreslagil all medel skall anvisas över della anslag för genom­förande av kurser vid högskolan i Borås för bokhandelsmedhjälpare och biblioteksassistenter. Dessa kurser bör enligl min mening kunna anordnas inom ramen för de medel som slår till högskolans förfogande.

UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 på nytt fram­fört förslag om dockspelarutbildning bl. a. som en allmän utbildningslinje förlagd lill scenskolan i Slockholm. Jag är inle beredd alt biträda förslagel. Enligl min mening bör man i första hand pröva om sådan utbildning kan ges exempelvis som lokal linje.

UHÄ har i sin långlidsbedömning väckt frågan om fortbildningen av journalister i Kalmar (FOJO) bör bekostas över högskoleanslag och har i sitt besparingsallernativ angett en stegvis avveckling av medelsanvisning­en för della ändamål fr.o.m. budgetåret 1983/84. Eftersom förslaget en­dast är av anslagsteknisk natur och inte innebär någon verklig besparing för statsverket är jag inte beredd att betrakta det hela som en besparing. 1 likhet med UHÄ vill jag erinra om alt regeringen år 1980 överlämnade en skrivelse frän Tidningarnas arbetsgivareförening om översyn av FOJO-verksamhelen till UHÄ för beaktande. Denna fortbildning har pågått sedan år 1972. Det är därför, som UHÄ framhåller, naturligt alt verksamheten ses över. 1 della sammanhang bör även kostnadsaspekterna och frågan om finansiering kunna bedömas.

1 prop. 1977/78: 100 (bil. 12 s. 462) beräknades medel för budgetåret 1978/79 för fortbildning av personal som berörs av ny teknik vid tidnings-framställning. Verksamheten skulle ha samma ledning som fortbildningen av journalister men ges på skilda håll. Medel har nu anvisats för tredje budgetåret i följd. Behovet av dessa insatser får förutsättas vara tempo­rärt. Jag utgår från att UHÄ i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 redovisar en plan för deras avveckling.

UHÄ har föreslagit en ändrad kostnadsuppdelning mellan anslagen för forskning/forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning för tjänsterna som professor, docent och forskarassistent på del teologiska området vid universitetet i Lund. Förslaget, som jag biträder, är av an-slagsleknisk natur och innebär att medelsanvisningen minskas under detla anslag och i motsvarande mån ökas under anslaget D 14. Teologiska fakulteterna (- 537000 kr.).

Med hänvisning lill vad jag har anfört vid min anmälan i del föregående av anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskost­nader rörande antagningskostnader för vissa konstnärliga utbildningar tar jag här upp medel för dessa ändamål (4- 180000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (134520000-1- 12841000=) 147361000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

494

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.   fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat.

2.   besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, fotograflin­jen, om 120 poäng,

3.   besluta om ändrad benämning på kulturkommunikationslinjen i enlighet med vad jag har förordat,

4.   till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 147361000 kr.

D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

1979/80 Utgift 1980/81  Anslag 1981/82 Förslag

263930960 283 896000 308662000

Reservation

16611.528

Detla anslag avser utbildning pä lokala och individuella utbildningslinjer saml enstaka kurser vid de slalliga högskoleenheterna inom utbildningsde­partementets verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbild­ning. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag frän ansla­get. Från anslaget utgår även statsbidrag till Socialpedagogiska instiiutel i Slockholm.

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleregionen m.m.

1980/81

Beräknad ändrinj

■ 1981/82

 

Universitets-

Före-

 

 

och högskole-

draganden

 

 

ämbetet

 

Stockholms högskoleregion

71676000

-h 9938000

-1- 7877000

Uppsala högskoleregion

61066000

+ 8819000

-t- 4445000

Linköpings högskoleregion

11551000

+ 3 309000

-H  1327000

Lund/Malmö högskoleregion

50539000

+ 7974000

-■ 3046000

Göteborgs högskoleregion

55 796000

-1- 9835 000

+ 6065000

Umeå högskoleregion

31968000

-1- 4815000

-h 2031000

Långdistansundervisning

630000

+      61000

-1-      36000

Till regeringens

 

 

 

disposition

670000

-H      65000

-      61000

 

283896000

-44816000

-1-24766000

Anslagsframställning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet             495

 

Andamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budgetåret 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

1.      Pris- och löne-

 

 

omräkning

 

 

1.1    Prisomräkning

-h 3 206

 

1.2    Löneomräkning

+ 24 507

 

Summa under 1

+27713

 

2.      Förändringar av an-

 

 

stagsteknisk natur

 

 

2.1    Kompletteringsut-

 

 

bildning av skåde-

 

 

spelare, MDS, SS, UG

-    237

 

2.2    Extra medel för eko-

 

 

nomlinjen budgetåret

 

 

1980/81, US, UU, UG

+ 3.545

 

2.3    Matematiker- och

 

 

kemisllinjerna, HÖ

+    450

 

2.4    Medel för beteende'

 

 

vetenskapliga linjen.

 

 

UU

-    235

 

2.5    Medel för grund-

 

 

läggande rätlsut-

 

 

bildning, UG. UUm

-    610

 

2.6    Medel för huma-

 

 

nistisk utbildning,

 

 

HÖ,HV, HKs

+ 2290

 

Summa under 2

+ 5203

 

3,      Konsekvenser av

 

 

lidigare beslut

 

 

3.1    Konsekvenser av av-

 

 

skaffandet av det

 

 

fria området enligt

 

 

prop. 1979/80: 100

 

 

bil. 12

+ 5.550

 

4.     Besparingar

- 6300

 

5.      Reformer

 

 

5.1    Reformer genom omför-

 

 

delning av befintliga

 

 

resurser (UHÄ:s alt, 2)

+ 7900

 

5,2    Reformer genom resurs-

 

 

förstärkningar (UHÄ:s

 

 

alt, 3)

+ 4 750

 

Summa under 5

+ 12650 +44816

 

' US = universitetet i Stockholm, MDS = musikdramatiska skolaii i Stockholm, SS = scenskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, HÖ = högskolan i Örebro, HV = högskolan i Växjö, UG = universitetet i Göteborg, HKs = högskolan i Karistad, UUm = universitetet i Umeä,

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

496

UHÅ föreslår nedan angiven dimensionering av lokala och individuella linjer och enstaka kurser budgetåret 1981/82.

 

 

Högskoleregion m.m.

UHÄ:s för-

Därav årsstudieplalser

Planerings-

 

slag till års-

 

 

tal fnr \n-

 

 

 

 

 

studieplatser  enstaka

lokala linjei

■ kala linjer

 

enligt re-

kurser och

 

 

 

former ge-

individu-

 

 

 

nom resurs-

ella linjer

 

 

 

förstärk-

 

 

 

 

ningar

 

 

 

Slockholm

10767

(10537)

(230)

(90)

Uppsala

8 359

(7879)

(480)

(270)

Linköping

1610

(1380)

(230)

(100)

Lund/Malmö

8231

(7 851)

(380)

(150)

Göteborg

8 186

(7646)

(540)

(170)

Umeå

3687

(3477)

(210)

(130)

Långdistans-

 

 

 

 

undervisning

200

(200)

-

-

Summa

41040

(38970)

(2070)

(910)

UHÄ hemställer atl

1.         dimensioneringen av lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser fastställs i enlighet med vad som förordats ovan,

2.    under elt reservationsanslag D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret 1981/82 anvisas 328712000 kr. med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i del föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag har vid min beräkning av förevarande anslag räknat med en bespa­ring av sammanlagt 6300000 kr. lill följd av den indragning av 855 årsstu­dieplalser som jag redovisat i prop. 1980/81:20, med följande fördelning mellan högskoleregioner m. m.

Högskoleregion

Årsstudieplalser

Anslagsändring (tkr.)

 

Stockholm

Uppsala

Linköping

Lund/Malmö

Göteborg

Umeå

Längdislans-

undervisning

Till regeringens

disposition

Summa

-240 -185

-   35 -145 -165

-   85

-855

-1755 -1375

-      250 -1065 -1 190

-      625

 

-        20

-        20 -6300

Jag beräknar en besparing lill följd av en ytterligare indragning av 207 årsstudieplalser enligt följande:

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              497

Högskoleregion__________ Årsstudieplalser_________ Anslagsändring (tkr.)

Stockholm                            -125                                       -   9.50

Uppsala                               - 32                                        -   258

Lund/Malmö                        - 25                                        -   190

Göteborg                              - 25                                        -   190

Summa                                    —207                                      -1588

Som jag även har redovisat i del föregående beräknar jag under föreva­rande anslag 4650000 kr. för alt höja utbildningens kvalitet inom det tidigare området med fritt tillträde vid universiteten i Slockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Jag har räknat med följande fördelning av medlen:

universitetet i Stockholm                                   I 833000

univerisletet i Uppsala                                       I 116000

universitetet i Lund                                                23000

universitetet i Göteborg                                     I 678000

Under anslagsposten Lund/Malmö högskoleregion beräknar jag medel för utbildning i rumänska vid universitetet i Lund (+ lOOOOO kr.). Jag beräknar en motsvarande minskning av anslagsposten Till regeringens disposition.

UHÄ har i sin anslagsframställning framhållit all linköpingsregionen har en i förhållande lill sin befolkning oproporlioneligl låg andel av föreva­rande anslag. Jag anser alt en förstärkning för regionens del är befogad. Detla förhällande är en av de faktorer jag har tagit hänsyn lill vid mina förslag lill fördelning av medel lill förstärkningar för ulbyggnadsorlerna under tidigare budgetår. För budgetåret 1981/82 finner jag alt en förstärk­ning för linköpingsregionen bör ske genom en omfördelning från andra regioner. Jag beräknar därför en förstärkning för regionen med 600000 kr. Jag beräknar samtidigt minskningar för slockholmsregionen (- 200000 kr.), uppsalaregionen (- lOOOOO kr.), lund/malmöregionen (- lOOOOO kr.) och göteborgsregionen (- 200000 kr.).

Jag går nu över lill alt ta upp frågan om musikpedagoguibildningen vid Stockholms musikpedagogiska insUlul (SMI).

Vid SMI anordnas sedan 1961 musikpedagogutbildning. Utbildningen anordnas numera i form av studiecirklar. Delar av denna utbildning främst den treåriga s. k. pedagogulbildningen är en yrkesutbildning som företrä­desvis genomgås av obehöriga lärare vid de kommunala musikskolorna. Frågan om SMI:s ställning togs upp av organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) i dess belänkande (SOU 1976:33). OMUS ansåg alt SMI: s verksamhet är värdefull, samt all den borde inrymmas i högsko­lan. Jag fann emellertid inte anledning atl föra fram denna fråga i proposi­tionen 1977/78:14 om musikutbildning i högskolan. Den har aktualiserats i en skrivelse från institutet och studieförbundet Vuxenskolan den 8 augusti 1979. 32    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  498

Skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ har avgivit yttrande över framställ­ningen från SMI och studieförbundet Vuxenskolan. SÖ finner alt ifrågava­rande musikpedagogutbildning, vilken ger högsta kompelens (A) för un­dervisning inom den kommunala musikskolan, snarare bör hänföras lill högskolans område än till studiecirkelverksamhelen inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. UHÄ har avgivit sill yttrande efter hörande av musikhögskolan i Stockholm (SMH). SMH har bl. a. framhållit atl SMl:s utbildning är värdefull på grund av föreningen av studier och yrkes­arbete, samt att den fyller en väsenllig funktion ur arbelsmarknadssynvin-kel. SMH framhåller alt ett ingående utredningsarbete fordras som grund för ell förslag i en eller annan riktning om hur ulbildningen bör vara organiserad inom högskolan. UHÄ instämmer i SMH:s synpunkter och tillstyrker atl frågan närmare uireds.

För egen del anser jag alt den utbildning som SMI bedriver spelar en viktig roll. Jag är dock inte nu beredd att ta ställning till formerna för att inordna SMI-utbildningen i högskolan. Denna fråga bör utredas ytterliga­re. Därvid bör även bl. a. UHÄ:s nuvarande s. k. musikpedagogiska kurser beaktas. Tills vidare bör dock den kompetensgivande ulbildningen av musikpedagoger för främsl den kommunala musikskolan inom utbildnings­linjer vid SMI anordnas som utbildning med enskild huvudman motsvaran­de högskoleutbildning. Etl särskilt statsbidrag bör beviljas. De studerande bör ha rätt till studiemedel. Jag räknar med alt utbildningen omfatlar 250 elever.

Jag beräknar ett statsbidrag lill SMI på 1 500000 kr. Jag utgår därvid från all siuderandeavgifter skall finnas liksom nu. Statsbidraget bör i fortsätt­ningen höjas med pris- och löneomräkning på samma sätt som medel för övrig utbildning som bekostas från förevarande anslag. Jag vill stryka under alt staten genom detla förfaringssätt inle ikläder sig något arbetsgi­varansvar för stiftelsens personal. Bortfallet av de sludiecirkellimmar som under innevarande budgetår tillfaller ifrågavarande utbildning vid SMI avser jag all beakta vid min beräkning av anslaget E 6. Bidrag till sludiecir­kelverksamhet. Jag avser all senare återkomma lill regeringen med förslag om uppdrag lill UHÄ all utreda frågan om de musikpedagogiska kurserna.

Med anledningav prop. 1980/81; 20 har riksdagen fattat principbeslut om att driftbidrag till kommunal högskoleutbildning, däri inbegripet sjukskö­terskeutbildning, skall minskas med tvä procent fr.o.m. den 1 juli 1981 (UbU 1980/81: 15, rskr 1980/81:120). Vad angår anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser berör riksdagens beslut statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för kommunal högskoleutbildning av dessa slag. Bidrag utgår med belopp som beslutas av regionstyrelsen och skall omfatta de ändamål som avses i förordningen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning eller i förord­ningen (1977:397) om statsbidrag lill sjuksköterskeulbildning (ändrad se­nast 1980:984). Jag förordar alt bidragen skall omfattas av principen om

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              499

tvåprocentig minskning, i den mån principen gäller för jämföriigt bidrag för närmasl motsvarande utbildning på allmän utbildningslinje eller påbygg­nadslinje. Jag får därvid hänvisa lill vad jag kommer alt anföra under anslaget D 11. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m.

De planeringsramar för lokala och individuella linjer och enstaka kurser som jag har räknat med framgår av följande översikt.

 

Högskoleregion

Lokala och individuella

Enstaka kurser

 

utbildningsli

injer

 

 

 

Årsstudie-

Planerings-

Årsstudie-

Planerings-

 

plalser

ramar

plalser

ramar

Stockholm

230

90

10334

20668

Uppsala

510

270

7624

15 248

Linköping

230

100

1 181

2362

Lund/Malmö

380

150

7718

15436

Göteborg

640

170

7401

14 802

Umeå

210

130

3 220

6440

Decentraliserad

 

 

 

 

utbildning

-

-

200

400

 

2200

910

37678

75 356

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 308662000 kr. Härav bör 609000 kr. ställas lill regeringens disposition. Jag räknar med alt från denna anslagspost skall bl. a. utbildning vid konserva­torsskolan i Köpenhamn för fem svenska studerande bekostas.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.   fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

2.    godkänna vad jag anfört belräffande regler för statsbidrag m. m. vad gäller Stockholms musikpedagogiska institut,

3.    godkänna vad jag har förordat om minskning med två procent av statsbidrag till kommunal högskoleutbildning på lokala och indi­viduella linjer och enstaka kurser,

4.    till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budget­året 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 308662000 kr.

DU. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

1979/80 Utgift              119120907

1980/81 Anslag            109338000

1981/82 Förslag        147431000

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för utbildning på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm och musiklärarutbild­ning i Arvika.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

500

Allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom kommunal hög­skoleutbildning redovisas under respektive sektorsanslag.

Anslagsfördelning

 

 

Yrkesutbildningssektor

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

UHÄ

Före-

 

 

    -..

draganden

Administrativa, ekonomiska

 

 

 

och sociala yrken Vårdyrken

10243000 1 78340000 1

+ 53866000

+36000000

Undervisningsyrken

2 800000

- 2212000

- 2212000

Bidrag till Erica-

 

 

 

stiftelsen

1977000

+    233000

+    207000

Bidrag till Handels-

 

 

 

högskolan

7636000

 

+  1021000

Musiklärarutbildning i

 

 

 

Arvika

6556000

+ 2 839000

-t- 2 699000

Bidrag till kostnader

 

 

 

för linjenämnder

1786000

+     178000

+     178000

 

109338000

+54904000

+38093000

Anslagsframställning har avgivils av UHÄ. UHÄ avger inle anslags­framställning för Handelshögskolan. Ändringsförslagen fördelat på ändamål innebär följande.

 

Linje/Ändamål

Kostnad budgetåret 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

1.      Pris- och löneom-

 

 

räkning

+54 590

 

2.      Förändringar av an-

 

 

stagsleknisk natur

 

 

2.1    FortsaU förstat-

 

 

ligande av fritids-

 

 

pedagoglinjen

- 2212

 

3.      Konsekvenser av

 

 

tidigare beslut

 

 

3.1    Konsekvenser av

 

Kostnader för kon-

lidigare beslut för

 

sekvenser av tidi-

år 3 av vissa vård-

 

gare beslut har inte

utbildningar

 

beräknats särskilt.

3.2    Kostnader för års-

 

Kostnader för kon-

kurs 4 på musiklärar-

 

sekvenser av tidi-

linjen

+  1860

gare beslut har inte beräknats särskilt.

5.      Reformer

 

 

5.1    Reformer genom om-

 

 

fördelningar av be-

 

 

fintliga resurser

 

 

5.1.1 Slöd- och innova-

 

 

tionsåtgärder för kom-

 

 

munal högskoleutbild-

 

 

ning

+    500

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  501

 

Linje/Ändamål

Kostnad

budgetåret

1981/82

Anmärkningar

 

(tkr

.)

 

5.2    Reformer genom re-

 

 

 

sursförstärkning

 

 

 

5.2.1 Särskilda kurser på

 

 

 

musiklärariinjen

-1-

140

 

5.2.2 Lärar- och hand-

 

 

 

ledarutbildning vid

 

 

 

Ericastiftelsen

+

26

 

Summa under 5.2

+

166

 

Summa reformer

+

666

 

 

+54904

 

UHÄ hemställeratt

1.  avtalet om Ericastiflelsen ses över,

2.         under elt förslagsanslag D 11. Bidrag till kommunal högskoleutbild­ning m. m. för budgetåret 1981/82 anvisas 156606000 kr.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregäende under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag beräknar under förevarande anslag medel för bidrag lill allmänna utbildningslinjer och päbyggnadslinjer inom den kommunala delen av hög­skolan. Bidrag till övrig kommunal högskoleutbildning utgår från anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

1 fråga om utbildningens dimensionering och lokalisering m. m. hänvisar jag lill vad jag har anfört under resp. sektorsanslag. Min medelsberäkning under förevarande anslag utgår från de anlagningslal som jag har angivit för ifrågavarande utbildningar under resp. sektorsanslag.

Med anledning av prop. 1980/81: 20 har riksdagen fattal principbeslut om alt driftbidrag lill kommunal högskoleutbildning, däri inbegripet sjukskö­terskeutbildning, skall minskas med två procent fr.o.m. den I juli 1981 (UbU 1980/81: 15, rskr 1980/81: 120). Statsrådet Mogård har i det föregåen­de under anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor lagt fram förslag om tvåprocentig minskning såvitt gäller gymnasieskolan. För statsbidrag lill kommunal högskoleutbildning på allmänna utbildningslinjer och påbygg­nadslinjer gäller delvis samma regelsystem som för statsbidrag lill gymna­sieskolan. Bl. a. med hänsyn lill detla samband förordar jag all vad statsrå­det Mogård i del föregående har föreslagil i fråga om tvåprocentig minsk­ning av statsbidrag till gymnasieskolan i tillämpliga delar skall gälla även beträffande statsbidrag till allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom den kommunala delen av högskolan. Delta innebär bl. a. atl de statsbidrag enligl förordningen (1966:115) om statsbidrag lill driflkost-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                502

nåder för viss kommunal utbildning som bör omfattas av den Ivåprocenliga nedskärningen är bidragen enligt förordningens 5-8, 10 och 20 §§. Statsbi­drag enligl förordningen (1977:397) om statsbidrag till sjuksköterskeulbild­ning (ändrad senast 1980:984) skall som framgått även omfattas av den Ivåprocenliga minskningen. Den sammanlagda besparing som uppstår un­der budgetåret 1981/82 under förevarande anslag till följd av nämnda ålgärder beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anförde i proposi­tionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m., lill 3 milj. kr.

Under detla anslag har jag för nästa budgetår beräknat 2 184000 kr. för bidrag lill Ericastiflelsen för den av stiftelsen bedrivna lärar- och handle­darutbildningen för barn- och ungdomspsykolerapeuler m. m. Jag räknar inle några medel för fortsättningskurs i handledarutbildningen.

1 avtal mellan staten, Ericastiflelsen och Stockholms läns landstings­kommun om fortsatt samarbete angående verksamheten vid Ericastiflel­sen, godkänt av Kungl. Maj;l den 28 juni 1974, regleras kostnadsfördel­ningen mellan staten och Stockholms läns landstingskommun. Jag har erfarit alt parterna ämnar uppta förhandlingar om en översyn av detla avtal.

Enligt gällande avtal om statsbidrag lill Handelshögskolan i Slockholm (prop. 1978/79; 15, UbU 1978/79: 13. rskr 1978/79:49) skall till högskolan ulgå elt indexreglerat bidrag beräknat efter dels den genomsnittliga löneut­vecklingen inom del statliga löneområdet och förändringar av lönekost­nadspålägg, dels kostnadsförändringar enligt konsumentprisindex. För nästa budgetår har jag beräknat bidraget till 8657000 kr. (+ I 021 000 kr.).

Statsbidraget till driftkostnader för grundutbildning av sjuksköterskor bör fr. o. m. nästa budgetår — före den tväprocentiga minskningen - utgå med 49700 kr. för varje studerandegrupp och termin i grundutbildningen och med 55600 kr. för varje studerandegrupp och termin i vidareutbild­ningen. Statsbidrag lill kurser som omfatlar mindre än en termin bör ulgå med ell i förhållande till utbildningens längd minskat belopp.

Jag beräknar statsbidraget till studie— och yrkesorientering i sjukskö­lerskeutbildningen till 542000 kr.

För de kostnader för utbildning av laboratorieassistenter och tandhy­gienister som inle läcks genom reglerna om.statsbidrag för inbyggd utbild­ning beräknar jag totalt 3984000 kr. (+ 201000 kr.) varav 1734000 kr. avser laboratorieassistenter och 2250000 kr. tandhygienister.

Statsrådet Mogård har i del föregående vid beräkningen av medel under anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken utgått från ett fortsatt förstatligande av den kommunala fritidspedagogutbildningen. Med hänsyn härtill beräknar jag under förevarande anslag medel endast för frilidspeda­gogutbildningen i Östersund med 588000 kr. (- 2212000 kr.).

Jag har vid medelsberäkningen för musiklärarutbildningen i Arvika tagit hänsyn till kostnaden för del fjärde årets utbildning på musiklärarlinjen (+1860000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              503

Statsbidraget lill kommunala linjenämnder beräknar jag lill I 964000 kr. Jag beräknar med hänsyn till belastningen en ökning av anslaget med 38093000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna vad jag har förordat om minskning med två procent av statsbidraget till kommunal högskoleutbildning på allmänna ut­bildningslinjer och påbyggnadslinjer,

2.   till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budget­året 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 147431 000 kr.

D 12. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

1979/80 Utgift                 8709887                   Reservation                        913 603

1980/81 Anslag              11200000

1981/82 Förslag              12200000

Frän anslaget bestrids kostnader för forskningsanknytning av grundläg­gande högskoleutbildning samt för konstnärligt utvecklingsarbete. Medlen disponeras av regionstyrelserna för högskolan.

Regionstyrelserna

Regionstyrelserna anser alt utbildningens innehåll, uppläggning och verksamhetsformer bör präglas av atl de studerande kommer i kontakt med aktuell forsknings- och utvecklingsverksamhet och all de kan utveck­la ell kritiskt tänkesätt. Vidareutbildningen av högskolans lärare i delta syfte bör ges en fortsatt hög prioritet.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet-(UHÄ) framhåller speciellt del be­hov av forskningsanknytning som finns hos lärare inom utbildningslinjer som ej tidigare betraktats som högskoleutbildning I.ex. inom sektorerna för utbildning för vårdyrken och för undervisningsyrken.

Enligl UHÄ;s mening bör medel för konstnärligt utvecklingsarbete fr. o. m. budgetåret 1982/83 anvisas under etl särskilt anslag.

UHÄ föreslär atl medlen för forskningsanknytning ökas med I 500000 kr. och all medlen för konstnärligt utvecklingsarbete ökas med 1000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100

Anslagsfördelning

Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

504

 

Högskoleregion

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Stockholms hög­skoleregion Uppsala hög­skoleregion Linköpings hög­skoleregion Lund/Malmö hög­skoleregion Göteborgs hög­skoleregion Umeå hög­skoleregion

 

 

UHÅ

Före-

 

 

 

draganden

2480000

-1-

990000

+

430000

1850000

-1-

380000

+

20000

1 160000

+

300000

+

40000

2000000

+

580000

+

200000

2130000

+

760000

+

300000

1580000

+

340000

-1-

10000

11200000

+3350000

+ 1000000

Föredraganden

Resurserna för forskningsanknytning och konstnärligt utvecklingsarbete är av strategisk belydelse för högskoleutbildningens utveckling och kvali­tet. Det är angelägel all dessa resurser byggs ut. För nästa budgetår bör förevarande anslag ökas med 1000000 kr.

Jag vill i delta sammanhang påpeka alt jag under anslagen D 16. Sam­hällsvetenskapliga fakulteterna och D 17. Medicinska fakuheterna beräk­nat sammanlagt 450000 kr. för omvårdnadsforskning. Denna verksamhet bör kunna få slor belydelse för forskningsanknytning inom del berörda området.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sin anslagsframställning anmält atl UHÄ ämnar inrikta del fortsatta planeringsarbetet på atl medel för konstnärligt utvecklingsarbete fr. o. m. budgetåret 1982/83 skall anvisas under etl särskilt anslag. Jag delar UHÄ:s uppfattning att det konstnärliga ulvecklingsarbelel tjänar samma syfte inom det konstnärliga området som forskningen inom huvuddelan av högskolan.

Det är enligt min mening angeläget att del konstnärliga utvecklingsarbe­tets självständiga ställning markeras. Ett sätt atl göra delta är alt medel för ändamålet anvisas under ett särskiU anslag. Jag utgår från att UHÄ i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 redovisar hur en sådan anord­ning skulle kunna utformas saml vilka effekter den kan få för det konstnär­liga utvecklingsarbetet bl. a. vid högskoleenheter som saknar högre tjäns­ter härför.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 12200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

505

 

D 13. Humanistiska fakulteterna

1979/80 Utgift               87926000

1980/81 Anslag              96096000

1981/82 Förslag            106950000

Reservation

2837 861

Della anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid uni­versiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet m. m.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Universitets-        Före-

och högskole-       draganden ämbetet

 

Stockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Lund/Malmö högskoteregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

Titt universitets- och högskoleämbetets disposlion

Utgift

21564000'

+ 2998000        +    2743000

25 323000           + 2643000           +  2 363 000

19368000            + 2361000           +  1964000

19848000            + 2767000           +  2025000

9993000          + 2090000           +  14.59000

+    300000
96096000         +12859000          +10854000

' Härav skall lägst 500000 kr. användas för forskning i barnkultur och lägst 500000 kr. till forskning om baltiska frågor.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budgetåret 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

1.      Pris- och löneomräkning

+ 9597

 

2.      Förändringar av anslags-

 

 

teknisk natur

 

 

2.1    Avdelningen för pressforsk-

 

Verksamheten

ning vid litteraturveten-

 

bedrivs f. n.

skapliga institutionen, UL

+     130

med stöd av

anslag från humanislisk-samhällsveten-skapliga forsk­ningsrådet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

506

 

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budgetåret 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

2.2    Forskartjänst för jämställd-

 

Medel beräknas

hetsforskning, UU

-     175

under anslaget D 16. Samhälls­vetenskapliga fakulteterna.

2.3    Tjänst som ingenjör vid osleo-

 

Tjänsten finan-

logiska laboratoriet

+     100

sieras f. n. med anslag från humanis-tisk-samhälls-velenskapliga forsknings­rådet och naturvetenskap­liga forsk­ningsrådet.

Summa under 2

+      55

 

3.      Besparingar

 

 

3.1    Gemensamma ändamål

-     158

 

Summa under 3

-     1.58

 

4.      Reformer

 

 

4.1    Tjänst som professor i

 

 

etnologi, särskilt nordeuro-

 

 

peisk, UUm

+    375

 

4.2    Tjänst som professor i litte-

 

 

raturvetenskap, särskilt

 

 

barn- och ungdomslitteratur, US

+    375

 

4.3    Tjänst som professor i all-

 

 

män språkvetenskap, UG

+    375

 

4.4    Centrum för cirkumpolär

 

 

kulturforskning, UUm

+     400

 

4.5    Basresurser

+   1840

 

Summa under 4

+ 3 365 + 12 859

 

' US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala. UL = universite­tet i Lund. UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer alt

1.  de förordade riktlinjerna för utbyggnaden av den humanistiska och teologiska forskningen t. o. m. budgetåret 1985/86 godkänns.

2.         en tjänst som professor i Lo 22/24 i etnologi, särskilt nordeuropeisk, inrättas den I juli 1981 vid universitetet i Umeå,

3.         en ijänsl som professor i Lo 22/24 i litteraturvetenskap, särskilt barn-och ungdomslitteratur, inrättas den I juli 1981 vid universitetet i Stock­holm,

4.         en tjänst som professor i Lo 22/24 i allmän språkvetenskap inrättas den 1 juli 1981 vid universitetet i Göteborg,

5.         principbeslut fattas om atl en tjänst som professor i Lo 22/24 i baltiska språk skall inrättas vid universitetet i Stockholm vid den lidpunkt då Vella Ruke-Dravina avgär med persion.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              507

6. under elt reservationsanslag D 13. Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisas 108955000 kr. med angiven fördelning på an­slagsposter.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregäende under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Ulbildningen och forskningen i etnologi i Umeå har hittills möjliggjorts genom humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets placering av en forskartjänst i ämnet vid universitetet i Umeå. Denna tjänst är tidsbe­gränsad och dras in hösten 1981. 1 likhet med universitets- och högsko­leämbetet (UHÄ) anser jag alt det är angeläget att ämnet etnologi, särskilt nordeuropeisk, etableras permanent i Umeå. Forskningen kan dels tillgo­dose önskemålet all levandegöra den äldre folkkulturen, särskilt med anknytning lill den norra delen av landel, dels fylla en viklig uppgift inom den nordkalollforskning som har initierats vid universitetet. Jag biträder UHÄ;s förslag om inrättande av en tjänst som professor (L 22) i etnologi, särskilt nordeuropeisk, vid nämnda universitet den I juli 1981 (+ 375000 kr.).

Italienska utgör elt av de stora europeiska språken. Förbindelserna mellan Italien och Sverige är sedan lång tid tillbaka livliga, inte minst på kulturens och handelns områden. Del kan nämnas att som en följd härav tjänster som professor i svenska finns inrättade vid italienska universitet. Italienska är emellertid inle företrätt av professor vid någon svensk läroan­stalt. Jag anser alt en förstärkning av forskningen och forskarutbildning i detla språk är angelägen och förordar all en tjänst som professor (L 22) i italienska inrättas vid universitetet i Slockholm den I juli 1981.

1 enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag under detta anslag medel för en tjänst som ingenjör vid osteologiska laboratoriet vid universitetet i Slockholm. Tjänsten bekostas för närvarande av humanistisk-samhällsve-tenskapliga och naturvetenskapliga forskningsråden (+ lOOOOO kr.).

Jag tar även upp medel för kostnader som uppstår vid ändring av tjänst som utländsk lektor till tjänst som nordisk lektor (+ 300000 kr., jfr prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 496).

Vidare tar jag upp medel för en allmän förstärkning av basresurserna ( + 900000 kr.). Jag avser också atl vid min anmälan av anslaget D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. beräkna vissa medel för förstärk­ning av museiverksamheten för de humanistiska fakulteterna.

Vid min beräkning av delta anslag har jag beaktat att kostnader för en personlig forskartjänst i jämslälldhetsforskning vid universitetet i Uppsala inte längre skall belasta anslaget. Jag hänvisar till vad jag i del följande kommer atl anföra i denna fräga vid min anmälan av anslaget D 16. Samhällsvetenskapliga fakulteterna (- 175000 kr.).

UHÄ föreslår att benämningen av vissa tjänster som professor (L 22) skall ändras i samband med återbesättande. Förslagen framgår av följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

508

 

Nuvarande benämning

Finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska Religionshistoria

Arkeologi, särskilt nordeuropeisk

UU US UL

Högskoleenhet'

Föreslagen benämning

Finsk-ugriska språk

Religionshistoria, särskilt

religionsetnologi Arkeologi

' UU = universitetet i Uppsala, US = universitetet i Stockholm, UL = universite­tet i Lund.

Jag biträder förslagen och förordar all tjänsternas benämning ändras i enlighet härmed.

Jag beräknar en besparing av 229000 kr. lill följd av förvaltningsrationa­lisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (96096000 + 10854000 =) 106950000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen atl inrätta tjänster som professor (L 22) i
enlighet med vad jag har förordat,

2.    bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

3.    till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 106950000 kr.

D 14. Teologiska fakulteterna

1979/80 Utgift 1980/81  Anslag 1981/82 Förslag

6757229 6994000 8287000

Reservation

125 098

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid univer­siteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Uppsala liögskoleregion Universitetet i Uppsala

Lund/Malmö liögskoleregion Universitetet i Lund

Utgift

3 850000

3144000 6994000

+   528000

+  997000 + 1525000

+  407000

+   886000 + 1293000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

509

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål'

Kostnad budget­året 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

1.      Pris- och löneomräkning

+  687

 

2.      Förändringar av anslagslek-

 

 

nisk natur

 

 

2.1    Medel för teologiska forskar-

 

Medel för

tjänster, UL

+   537

detta ända­mål har in­nevarande budgetår an-visals under anslaget D 9. Utbild­ning för kultur- och informa­tionsyrken.

3.      Besparingar

 

 

3.1    Gemensamma ändamål

-      9

 

4,      Reformer

 

 

4.1    Basresurser

+   310 + 1525

 

' UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemställer att

1.        tjänsten som professor i praktisk teologi vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till tjänst som professor i kyrko- och samfunds vetenskap,

2.        tjänsten som professor i exegetik vid universitetet i Uppsala i sam­band med återbesättande ändras till tjänst som professor i Gamla lesla-mentets exegetik,

3.        under etl reservationsanslag D 14. Teologiska fakulteterna för bud­getåret 1981/82 anvisas 8519000 kr. med angiven fördelning på anslagspos-ler.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Som en allmän förstärkning av basresurserna tar jag under delta anslag upp lOOOOO kr.

Jag har vid min beräkning av förevarande anslag beaktat konsekvenser­na av vad jag har föreslagil beträffande ändrad kostnadsuppdelning mellan forskning/forskarutbildning och grundläggande utbildning på det leologis­ka området vid universitetet i Lund (+ 537000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

510

Universitets- och högskoleämbetet har föreslagit alt två tjänster som professor (L 22) vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande skall erhålla ändrad benämning, nämligen att tjänsten som professor i praktisk teologi skall ändras lill tjänst som professor i kyrko- och sam­fundskunskap och att tjänsten som professor i exegetik skall ändras lill tjänst som professor i Gamla testamentets exegetik. Jag biträder förslagen och förordar atl tjänsternas benämning ändras i enlighet härmed.

Jag beräknar en besparing av 14000 kr. till följd av förvallningsrationali­sering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (6994000 + 1 293000 =) 8287000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1.         bemyndiga regeringen atl ändra benämningen av tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

2.    lill Teologiska fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 8287000 kr.

D 15. Juridiska fakulteterna

1979/80 Utgift                 8595970

1980/81 Anslag                9447000

1981/82 Förslag              10453000

Reservation

329770

Detta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universi­teten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Universitels-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Stockholms liögskoleregion Universitetet i Stockholm

3689000

+  438000

+   386000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

2958000

+   356000

+   315000

Lund/Malmö högskoteregion Universitetet i Lund

2800000

.+   342000

+   305000

Utgift

9447000

+ 1136000

+ 1006000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              511

 

Åndamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budget- Anmärkningar

 

året 1981/82

 

(tkr.)

1.      Pris- och löneomräkning

 

1.1    Prisomräkning

+   105

1.2    Löneomräkning

-F   837                   .

4.      Besparing

 

4,1    Gemensamma ändamål

-     16

5.      Reformer

 

5.1    Omvandling av professur i

 

civilrätt till professur i

 

civilrätt med internationell

 

privaträtt, UU

0

5.2    Basresurser

■+   210

 

+ 1136

' UU = universitetet i Uppsala.

UHÄ hemställer alt

1.         den efter S. Bergström ledigblivande professuren i civilrätt vid uni­versitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till professur i civilrätt med internalionell privaträtt,

2.    under ett reservationsanslag D 15. Juridiska fakulteterna för budget­året 1981/82 anvisas 10583000 kr. med ovan angiven fördelning pä anslags­poster.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Juridiska fakultelsnämnden i Uppsala har vid prövningen enligl 19 kap. 22 § högskoleförordningen av en ledigblivande professur i civilrätt föresla­git atl denna skall få den ändrade benämningen professur i civilrätt med internalionell privaträtt. Syftet med denna förändring är alt främst möjlig­göra fortsall kompetent handledning åt den slora grupp forskarstuderande som har riktat sill avhandlingsarbete mot den internationella privaträtten.

1 likhet med UHÄ finner jag förslaget väl motiverat och föreslär alt den efter Svante Bergström ledigblivande professuren (L 22) i civilrätt vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras lill professur i civilrätt med internationell privaträtt.

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en allmän förstärk­ning av basresurserna för forskningen (+ 105000 kr.)

Jag beräknar en besparing av 24000 kr. till följd av förvaltningsrationali­sering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (9447000 + I 006000 =) 10453000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.   bemyndiga regeringen all ändra benämningen av en tjänst som
professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

2.  lill Juridiska fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa etl reser­
vationsanslag av 10453000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

512

D 16. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

107725182 107435000 124023000

Reservation

4005810

Della anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare vissa ofördelade medel för forskning saml medel för verksamheten vid demografiska dalabasen i Haparanda.

Anslagsfördelning__________________________________________________


Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Stockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarut­bildning i Stockholm

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

Lund/Malmö högskoteregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå Demografiska dalabasen i Haparanda

Ej fördelade medel Jämställdhetsforskning Konsumentforskning Massmedieforskning Professur i freds- och konfliktforskning

Utgift

 

 

Universitets och högskole­ämbetet

Före­draganden

21896000

+

2632000

+ 6677000

1 859000

+

381000

+  184000

18 140000

+

2256000

+ 2514000

1485 000

+

148000

+  148000

20438000

+

2504000

+ 2271000

23 457000

+

2 807000

+ 2 328000

13 045000

+

1 866000

+ 1674000

5863000

+

950000

+ 880000

624000 367000 261000

-1-+

262000

367000

26000

+ 256000 - 367000 +  23 000

-

+

375000

_i

107435000

+ 13840000

+ 16588000

Redovisas under universitetet i Uppsala.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

513

 

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budget-

Anmärkningar

 

 

året 1981/82

 

 

 

(Ik

r.)

 

1.

Pris- och löneomräkning

+11 069

 

2.

Förändringar av anslags­teknisk natur

 

 

 

2.1

Kostnader för tjänst inom området jämställd-

 

 

 

 

hetsforskning

+

175

 

2.2

Medel för konsument-forskning

 

0

 

 

Summa under 2

+

175  ■

 

4.

Besparing

 

 

 

4.1

Gemensamma ändamål

-

134

 

5.

Reformer

 

 

 

5.1

Reformer genom omfördelning av befintliga resurser

 

 

 

5.1.1

Omvandling av vakant professur i socialekologi till professur i sociologi med inriktning mot befolk­ningsprocesser, US

 

0

 

5.1.2

Professur i praktisk peda-

 

 

Permanentning

 

gogik. ULi

 

0

av personlig professur.

5.1.3

Professur i pedagogik, sär-

 

 

Omvandling av

 

skilt vuxenpedagogik, HLS

+

200

vakant lek­torat

 

Summa under 5.1

+

200

 

5.2

Reformer genom resursför­stärkning

 

 

 

5.2.1

Basresurser

+

1 180

 

5.2.2

Professur i administra-

 

 

 

 

tiv databehandling, UUm

+

375

 

5.2.3

Professur i freds- och

 

 

 

 

konfliktforskning

+

375

 

5.2.4

Medel för föreståndar-tjänst vid forsknings-

 

 

 

 

poliliska institutet, UL

+

100

 

5.2.5

Medel för jämställdhets-

 

 

 

 

forskning

+

200

 

5.2.6

Medel för omvårdnads-

 

 

 

 

forskning, UU

+

100

 

5.2.7

Basresurser till centrum

 

 

 

 

för tvärvetenskap, UG

+

200

 

 

Summa under 5.2

+

2530

 

 

Summa reformer

+

2 730

 

 

 

+ 13840

 

' US = universitetet i Stockholm. HLS = högskolan för lärarutbildning i Stock­holm, UU = universitetet i Uppsala. ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer alt

1.         vid universitetet i Stockholm den vakanta tjänten som professor i socialekologi i samband med återbesättande ändras till professur i sociolo­gi med inriktning mot befolkningsprocesser,

2.         vid universitetet i Umeå en tjänst som professor i Lo 22/24 i administ­rativ databehandling inrättas den Ijuli 1981,

33    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              514

3.    principbeslut fattas om atl en tjänst som professor i Lo 22/24 i praktisk pedagogik skall inrättas vid universitetet i Linköping vid en tid­punkt dä E. Malmquist avgår med pension,

4.    vid högskolan för lärarutbildning i Slockholm en tjänst som professor i Lo 20/22 i pedagogik, särskilt vuxenpedagogik, inrättas den 1 juli 1981,

5.    under ell reservationsanslag D 16. Samhällsvetenskapliga fakulte­terna för budgetåret 1981/82 anvisas 121275 000 kr. med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

UHÄ har i skrivelse den 4 februari 1980 föreslagit alt benämningen på den efter Torsten Husen ledigblivande tjänsten som professor i pedagogik i samband med återbesättande ändras lill pedagogik, särskilt internationell och jämförande pedagogik.

UHÄ har i skrivelse den 30 oktober 1980 redovisat en plan för utveckling av resurser för freds- och konfliktforskning.

Svenska ekumeniska nämnden har i skrivelse anhållit dels att den av UHÄ föreslagna tjänsten som professor i freds- och konfliklforskning inrättas, dels att forskningsområdet får en förstärkning vid de universitet som har denna verksamhet.

Fredsforskare vid universitetet i Lund har framfört synpunkter i anled­ning av UHÄ;s skrivelse.

Forskningssamverkanskommitténs betänkande (Ds U 1979:4) Ett institut för social- och arbetsmarknadspolitisk forskning

Forskningssamverkanskommiltén (U 1978:01. FOSAM) har haft i upp­drag all utreda formerna för samverkan mellan institutet för social forsk­ning (SOFI) och andra organ som bedriver eller finansierar social forskning saml forskningsverksamheten inom högskolan. FOSAM avgav våren 1979 betänkandet (Ds U 1979: 4) Etl institut för social- och arbetsmarknadspoli­tisk forskning. Betänkandet har remissbehandlats.

FOSAM:s förslag innebär i korthet följande.

Etl nytt institut för tillämpningsinriktad socialpolitisk och arbetsmark­nadspolitisk forskning byggs upp på grundval av del nuvarande social­forskningsinstitutet. Institutet ges utökade resurser. Tyngdpunkten i insti­tutets verksamhet bör ligga pä makroaspekterna inom forskningsområ­dena. Inslilulel bör svara för teori- och metodutveckling och viss utbild­ning. Institutels personal förutsätts sålunda medverka i forskarutbildning antingen inom ramen för högskolans disciplininriktade forskarutbildning eller i sekloriellt avgränsade områden. Institutets forskare bör också kun­na medverka i grundläggande utbildning bl. a. inom den sociala linjen. Informations- och dokumenlalionsuppgifterna för institutet bör inlednings­vis begränsas lill alt gälla den egna verksamheten.

En ny uppgift för institutet avses bli atl fungera som administrativ bas för vissa FoU-projekt, finansierade bl. a. av delegationen för social forsk­ning (DSF) och allmänna arvsfonden. Vidare avses institutet hysa expert-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              515

gruppens för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) kansli saml eventuellt även DSF; s kansli.

Det nya institutet föresläs beslå av en basorganisalion med fasta fors­kartjänster, etl varierande antal projektanställda forskare inlånade bl. a. från universiteten samt resurser för personal-, ekonomi- och projekladmi-nistralion jämte erforderlig kontorsservice. Basorganisationen föreslås fi­nansieras med medel över elt anslag under var och en av femte, nionde och tolfte huvudtitlarna. En väsentlig del finansieras genom projektanslag.

En relativt liten styrelse förordas till vilken knyts beredningsgrupper, som kan ha varierande sammansättning och ansvarsområden. Institutet föreslås lyda under utbildningsdepartementet.

Remissvaren

Remissinstanserna är kritiska mol FOSAM:s förslag pä mänga punkter. Vad gäller frågan om institutets ställning gentemot högskolan är opinionen splittrad.

FOSAM:s förslag om ett fristående institut för social- och arbetsmark­nadspolitisk forskning med i förhållande lill del nuvarande institutet utvid­gade arbetsuppgifter tillstyrks av socialstyrelsen, riksarkivet. Landstings­förbundet, TCO, EFA, planeringsberedningen inom UHÅ för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken samt för de juridiska och de samhällsvetenskapliga fakulteterna, nationalekonomiska institutionen och socialhögskolan vid universitetet i Göteborg och sam­hällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid universitetet i Umeå.

Många remissinstanser är positiva till en fortsatt integrering av arbets­marknads- och socialpolitisk forskning i ell frislående forskningsinstitut. Vad dessa remissinstanser förordar är emellertid knappast del av FOSAM föreslagna forskningsinslilulet. Remissinstanserna vill snarare att del nu­varande institutet för social forskning bibehålls och ges utökade resurser. Exempel på remissinsianser som förespråkar detta är styrelsen för arbetar­skyddsfonden, konjunkturinstitutet, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetslivs-centrum, socialforskningsinstitutci. forskningsrådsnämnden, riksförsäk­ringsverket. Svenska kommunförbundel, DSF, samhällsvetenskapliga fa­kultetsnämnden I Umeå och LO. Flera av dessa remissinsianser menar atl en grundläggande svaghet i FOSAM:s förslag är alt man inte skilt departe­mentens och myndigheternas behov av utrednings- och utvecklingsarbete från behovet av forskning.

Många remissinstanser, däribland olika organ inom högskolan, humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, samhällsvetenskapliga fakul­tetsnämnden vid universitetet i Uppsala, medicinska forskningsrådet. Svenska arbetsgivareföreningen, skolöverstyrelsen (SÖ) och expertgrup­pen för regional utredningsverksamhet, delar inle uppfattningen atl institu­tet bör bibehållas som etl fristående institut ulan fordrar alt institutets forskning och tjänster införlivas i högskolans organisation.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              516

Vissa remissinstanser anser att FOSAM:s belänkande över huvud taget inte kan ligga till grund för beslut. Frågorna om SOFI behöver utredas pä nytt. Detta anser bl. a. UHÄ, riksrevisionsverket, humanistisk-samhcdlsve-tenskapliga forskningsrådet, stalskonloret. 50 och arbelslivscenirum. In­nan elt slulligl beslut fattas bör enligl dessa instanser bl. a. utredas vilka förutsättningar som finns atl inordna institutet i högskolan.

Även vissa av de remissinstanser som anser atl beslut nu bör fallas om elt frislående institut diskuterar fortsalt utredningsarbete.

Flertalet remissinsianser avstyrker FOSAM:s förslag alt institutet skulle la över vissa uppgifter som nu ankommer på socialslyrelsen, liksom atl ett eventuellt nytt institut skulle fungera som administrativ bas för EFA och DSF. Socialforskningsinstilulet bör enligt remissinstanserna syssla med forskning, inte administration av forskning. Man bör skilja på organ som finansierar forskning och de som bedriver forskning.

FOSAM:s förslag om en inte alltför stor styrelse kompletterad med be­redningsgrupper för var och en av de berörda sektorerna avstyrks av flertalet remissinsianser. Förslaget skulle medföra tungrodda och kompli­cerade processer. De flesta remissinsianser förordar att det nuvarande inslilulels styrelse bibehålls.

Vidare är samtliga remissinstanser, som behandlat frågan om formerna för finansiering av institutets verksamhet, tveksamma lill eller avstyrker helt FOSAM:s förslag. Planerings- och budgetproceduren skulle bli alltför krånglig och del förordas i stället alt medel för basorganisalionen anvisas under ett anslag på statsbudgeten.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Vid universitetet i Uppsala finns f.n. en forskartjänst i litteraturveten­skap, särskilt kvinnolitteratur, personlig för Karin Westman-Berg. Inneha­varen avgår med pension under år 1981. Forskningen inom detla område ulgör en värdefull del av jämställdhetsforskningen i vårt land. Liksom universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) anser jag del angelägel att verk­samheten kan fortsätta efter nuvarande tjänsteinnehavares pensionsav­gång. Medel för en tjänst pä docent/forskarassislentnivå bör därför anvi­sas. 1 likhet med UHÄ ser jag inte dessa medel som en specifikt samhälls­vetenskaplig resurs ulan som en resurs för hela området kvinno- och jämställdhetsforskning. Av praktiska skäl bör medlen emellertid beräknas under detla anslag (+ 175000 kr.). Jag har under anslaget D 13. Humanis­tiska fakulteterna gjort motsvarande minskning.

Vid fördelningen av medlen för konsumentforskning har UHÄ bedömt del som angeläget atl skapa möjligheler för att inrätta en tjänst som forskarassistent vid vartdera av universiteten i Stockholm och Lund. UHÄ finner det därför ändamålsenligt atl medlen för konsumentforskning fort-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  517

sältningsvis beräknas under anslagsposterna för universiteten i Stockholm och Lund. Jag förordar en sådan anslagsfördelning, vilkel medför att medel för konsumenlforskning ej tas upp under anslagsposten Ej fördelade medel.

1 överensstämmelse med UHÄ:s förslag föreslår jag atl den vakanta professuren (L 22) i socialekologi vid universitetet i Slockholm ges den ändrade ämnesbenämningen sociologi med inriktning mot befolkningspro­cesser. Härigenom fär professuren en sådan inriktning all möjligheler skapas för samverkan med den professur i demografi, särskilt demometri. som jag senare kommer alt föreslå skall inrättas vid humanislisk-samhälls-vetenskapliga forskningsrådet.

Regeringen har föreskrivit all tjänsten som professor (L 22) i kulturgeo­grafi med ekonomisk geografi vid universitetet i Uppsala skall ledigförkla-ras som tjänst som professor i geografi, särskilt kulturgeografi. Jag föror­dar atl tjänstens benämning ändras på detta sätt.

Den resursförstärkning som i ett riksperspektiv är mest angelägen inom det samhällsvetenskapliga området är, enligl UHÄ, en professur i admi­nistrativ databehandling vid universitetet i Umeå. En professur i administ­rativ dalabehandling bör enligl min mening få stor betydelse bl. a. för forskningsanknytningen av systemvelenskapliga linjen i Umeå liksom av samma linje vid högskolan i Östersund.

Jag förordar därför atl en tjänst som professor (L 22) i administrativ databehandling vid universitetet i Umeå inrättas den Ijuli 1981.

Regeringen uppdrog i januari 1980 ål UHÄ att utarbeta en långsiktig plan för utvecklingen av resurser för freds- och konfliktforskning. Bakgrunden var elt uttalande av riksdagen (UbU 1979/80: 12, rskr 1979/80: 131). Enligl UHÄ befinner sig nu freds- och konfliktforskningen i ett läge då det är angeläget alt la ställning till huruvida den kompelens och kunskap som har utvecklats under drygt etl decennium skall tas tillvara. UHÄ har i skrivelse i november 1980 redovisat en plan för utveckling av resurser för freds- och konfliktforskning. Den i UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1981/ 82 föreslagna professuren i freds- och konfliklforskning bör således, enligt UHÄ, inriktas på internationella utvecklings- och resursproblem och pla­ceras vid universitetet i Göteborg. UHÄ understryker atl denna priorite­ring inle skall uppfattas som alt ämbetet bedömer inriktningen pä konflikt­teori och krigsorsaksproblemaliken som mindre viklig. En professur i freds- och konfliktforskning med inriktning på frågor om uppkomsten och förloppet av konflikter, som leder till militär konfrontation, samt på rust­nings- och nedrustningsfrågor bör enligt UHÄ komma lill stånd i en andra etapp snarast möjligt, UHÄ avser alt återkomma till frågan på grundval av ytteriigare underiag från de lokala högskolemyndigheterna, om möjligt i anslagsframställningen för budgetåret 1982/83.

1 likhet med UHÄ anser jag att en tjänst som professor i freds- och konfliktforskning nu bör inrättas. För att denna tjänst redan från början

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  518

skall ges goda betingelser alt snabbi utveckla delta angelägna forsknings­område bör den förläggas till en miljö med förhållandevis omfattande utbildning och forskning rörande internalionella problem. Vid universitetet i Uppsala finns redan etl anlal institutioner och verksamheter med denna inriktning. Jag förordar atl tjänsten som professor (L 22) i freds- och konfliklforskning inrättas vid universitetet i Uppsala.

UHÄ föreslår i sin anslagsframställning atl vissa tjänster inrättas i ämnet pedagogik.

Som en följd av riksdagens behandling av anslagen till högskolan för budgetåret 1978/79 (UbU 1978/79:25 s. 19, rskr 1978/79:244) fick UHÄ i uppdrag alt kartlägga behovel och omfattningen av vuxenpedagogisk forskning samt undersöka möjlighelerna all nu och i framliden lillgodose kraven på en fast organisation för forskning med vuxenpedagogisk inrikt­ning. Med anledning härav föreslår UHÄ alt forskningsorganisationen inom området vuxenpedagogik bör byggas ut med en ordinarie professur vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Finansieringen bör delvis ske genom indragning av en leklorsljänsl.Som yllerligare ett led i uppbyg­gandet av denna forskningsorganisation föreslår UHÄ att den för Ewe Malmquist personliga professuren (L 20) vid universitetet i Linköping i praktisk pedagogik permanentas i samband med Malmquists pensionering under budgetåret 1981/82.

UHÄ har vidare i skrivelse i februari 1980 föreslagit alt benämningen på den efter Torslen Husen ledigblivande professuren (L 22) i pedagogik vid universitetet i Slockholm i samband med återbesättandet ändras till profes­sur i pedagogik, särskilt internationell och jämförande pedagogik.

Jag har i samråd med statsrådet Mogård beslutat atl de föreslagna tjänsterna i ämnet pedagogik behandlas i den proposition om skolforskning och personalutveckling, som statsrådet Mogård avser atl föreslå regering­en att förelägga riksdagen i början av år 1981.

UHÄ har i sin anslagsframställning fört fram vissa forskningsområden som enligt ämbetet bör ges ytterligare resurser. Dessa områden är jäm­slälldhetsforskning och omvårdnadsforskning.

UHÄ föreslår alt ytterligare medel anvisas för alt fullfölja den pågående uppbyggnaden av basorganisationen för jämslälldhetsforskning vid univer­siteten. Jag beräknar 200000 kr. för detta ändamål.

Omvårdnadsforskning är en tvärvetenskaplig disciplin, som närmasl berör de medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. För utarbe­tande av program för omvårdnadsforskning vid universitetet i Uppsala beräknar jag lOOOOO kr. under förevarande anslag. Jag återkommer till frågan i det följande under anslaget D 17. Medicinska fakulteterna.

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovel av en allmän förstärk­ning av basresurserna för forskningen (+ 800000 kr.).

Jag går nu över till all behandla frågan om inslilulel för social forskning (SOFI) och dess framlida ställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               519

SOFI inrättades den 1 januan 19/2 genom ombildning av insfitutet för arbetsmarknadsfrågor och efter förslag frän en organisationskommitté {Mål och riktlinjer för verksamheten vid ett institut för social forskning, utbildningsdepartementet, 1971:4). Inslilulel har enligl sin instruktion (1972:371) till uppgift alt bedriva, främja och verka för samordning av forskning, särskilt alt

-    bedriva egen tillämpningsinriktad forskning rörande social- och arbels­marknadspolitiska problem

-    bedriva grundläggande forskning avseende teori- och metodutveckling av vikt för sådan tillämpad forskning

-    ulföra forskningsuppdrag ål i första hand stat och kommuner

-    samverka med myndigheter och institutioner på institutets verksamhets­område för ell effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för social forskning

-    medverka vid forskarutbildning och uppläggning av annan utbildning

-    verka för att erfarenheter och rön från den sociala forskningen sprids och nyttiggörs.

Chefsmyndighet för institutet är UHÄ. Institutet leds av en styrelse bestående av elva ledamöter med suppleanter hämtade från berörda äm­betsverk, kommunförbunden och arbetsmarknadens centralorganisa­tioner. 1 styrelsen ingår också institutets föreståndare, tillika professor vid institutet.

Verksamheten vid institutet finansieras i första hand genom riksstals-anslag (2754000 kr. budgetåret 1980/81). En betydande del av institutets sammanlagda resurser (ca 30 procent) består dock av medel som tillförts institutet från organ för seklorsforskning och genom uppdragsforskning.

Institutets fasta personalresurser innefaltar en professur i socialpolitik, en i arbetsmarknadspolitik och en tjänst som biträdande professor med inriktning på välfärds- och levnadsnivåforskning, ylterligare en forsknings­ledande tjänst (forskare) saml åtta forskningsassistentljänster på olika nivåer.

Forskningssamverkanskommittén (FOSAM) har avgivit etl betänkande (Ds U 1979:4) angående SOFLs framlida ställning. 1 belänkandet föreslås att ett nytt institut för tillämpningsinriktad social- och arbetsmarknadspoli­tisk forskning inrättas på grundval av del nuvarande institutet. Institutet bör svara för teori- och metodutveckling pä respektive områden och fors­karutbildning inom ramen för högskolans disciplininriktade forskarutbild­ning eller i sekloriellt avgränsade områden samt medverka i grundläggande utbildning bl. a. inom den sociala linjen. FOSAM föreslår även atl institu­tet skall kunna fungera som administrativ bas för vissa forsknings- och utvecklingsprojekt. Institutet avses hysa expertgruppens för utrednings­verksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) kansli saml evenluellt även delegationens för social forskning (DSF) kansli. Institutets basorganisation finansieras med medel över etl anslag under var och en av femte, nionde

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              520

och tolfte huvudtitlarna. En väsenllig del av institutets forskning finansi­eras genom projektanslag. En relativt liten styrelse förordas. Förslagel har remissbehandlats.

Remissopinionen visade alt FOSAM;s förslag inte kan ligga till grund för en förändring av institutets uppgifter och organisation. Frågan har därför beretts ylleriigare inom regeringskansliet. 1 samband härmed har även institutets förslag till fortsatt välfärdsforskning behandlats.

Efter samråd med cheferna för socialdepartementet och arbetsmark­nadsdepartementet får jag anföra följande.

Socialpolitisk och arbetsmarknadspolitisk forskning bedrivs förutom vid SOFI också vid flertalet universitet. 1 det senare fallet rör det sig till betydande del om forskningsprojekt finansierade av organ för seklors­forskning såsom EFA. DSF och arbelslivscenirum. Det är emellertid en­dast vid institutet för social forskning som det finns en sammanhållen resurs av någorlunda omfattning för delta slag av vetenskaplig verksam­het. Därigenom har det också blivit möjligt för institutet all bedriva lill-lämpningsinriktad forskning rörande social- och arbetsmarknadspolitiska problem i förening med grundforskning avseende teori och metodutveck­ling av vikl för detta område. Sverige har i förhållande lill flertalet andra länder under de senaste decennierna utvecklat en avancerad social- och arbetsmarknadspolitik. Denna griper numera in i snart sagt alla medbor­gares liv. Det är mot den bakgrunden enligt min uppfattning utomordentligt angelägel atl fortsätta utvecklingen av forskningen om sociala förhållanden och arbetsmarknadsförhållanden. För att kunna föra social- och arbets­marknadspolitiken vidare fordras kunskaper om vilka resultat den hittills bedrivna politiken har fört med sig och om hur den förhåller sig till de uppställda målen. Det är viktigt atl delta slags forskning kan bedrivas på mer än ell ställe i landel och så sker, som jag nyss har nämnt, också. Del är samtidigt angelägel, vilkel framhålls av flertalet remissinsianser, alt den enhet som SOFI utgör kan bevaras och vidareutvecklas. Institutet har genom sin verksamhet visat alt just föreningen av tillämpningsinriktad forskning och grundforskning med starka inslag av tvärvetenskaplig sam­verkan kan leda till forskningsresultat av sådan kvalitet atl de också röner internationell uppmärksamhet. Dessutom är del angeläget atl finna sådana former för institutets verksamhet all dess grundforskning och tillämpade forskning kan stimuleras och utvecklas.

1 propositionen 1978/79: 119 om vissa frågor rörande forskning och fors­karutbildning log jag upp frågan om fristående forskningsinstitut. Jag fram­höll därvid all fristående forskningsinstitut ofta riskerar att leda lill en splittring av forskningsresurser på ell säll som inle är acceptabelt för etl så litet land som Sverige vilkel haren förhållandevis begränsad forskningska­pacitet. Jag erinrade också om att forskningsinstitut av sådant slag efter en lid löper risk alt bli isolerade från högskoleforskningen och därmed i viss utsträckning förlora den stimulans som vetenskaplig diskussion och kritik i

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   521

en bredare forskningsmiljö ger upphov till. Därmed försvåras också rekry­teringen av forskare till institutens verksamhet samtidigt som den kun­skapsförnyelse denna ger upphov lill inle i önskvärd omfattning kan tillgo­dogöras i den grundläggande högskoleutbildningen och forskarutbildning­en.

Den vikl som enligl min mening måste fästas vid socialpolitisk och arbetsmarknadspolitisk forskning gör del nödvändigt alt söka undvika en utveckling av det antydda slaget för SOFI. Samtidigt är det enligt min mening nödvändigt atl inom högskolans forskning bredda intresset för just forskning med denna inriktning. Det är också av stor belydelse att resulta­ten från socialpolitisk och arbetsmarknadspolitisk forskning snabbi kan föras in i den grundläggande utbildningen I.ex. inom de administrativa, ekonomiska och sociala utbildningarna. Inom högskolan måste slutligen en forskningspotential byggas upp som kan bidra lill all tillgodose behoven av sektorsforskning inom området. Olika sektorsorgan har under senare år fått betydande FoU-resurser lill sill förfogande. Enligt min mening skulle ett sådanl uppbyggnadsarbete kraftigt stimuleras om SOFI fördes över lill universitetet i Slockholm. Etl betydande antal av de remissinsianser som har yttrat sig över FOSAM;s betänkande har också förordat en sådan åtgärd. Denna skulle underlätta institutets samverkan med andra veten­skapsområden och även främja en utveckling av forskning inom I.ex. familjepolilik, bostadspolitik, skattepolitik och kriminalpolitik, områden inom vilka det redan idag finns viss kompetens vid universitetet. Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag atl SOFI inordnas i universitetet i Stockholm den I juli 1981. Enligl min mening är del lämpligl att institutet åtminstone inledningsvis får formen av en särskild inrättning för social- och arbetsmarknadspolitisk forskning inom universitetet. Jag återkommer strax till vissa organisatoriska frågor i samband härmed.

Institutets utbildningsuppgifter är f. n. knutna till professurerna i form av en begränsad skyldighet alt medverka i forskarutbildningen i de traditio­nella universitetsdisciplinerna. Denna har fullgjorts genom atl professorer­na har gett kurser och seminarier i forskarutbildningen i nationalekonomi och sociologi vid universitetet i Slockholm saml har handlett forskarstu­derande i dessa ämnen. Professorerna i socialpolitik och välfärdsforskning har också i viss utsträckning medverkat i ulbildningen vid institutionen för socionomutbildning vid universitetet. Institutet har vidare svarat för en kurs i arbelsmarknadskunskap med personaladministration. Jag anser del angelägel att universitetet i ökad omfallning utnyttjar institutets kompe­tens när det gäller såväl den grundläggande ulbildningen som forskarut­bildningen.

Den särskilda inrättningen bör ledas av en styrelse i vilken liksom hittills olika intressenter i social- och arbetsmarknadspolitisk forskning bör vara företrädda. Jag avser atl i annat sammanhang föreslå regeringen att medde­la föreskrifter om styrelsens sammansättning m. m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              522

Jag räknar inte med atl inordningen av institutet i högskolan skall påver­ka institutets kontakter med andra organ, I.ex. arbelslivscenirum, EFA, DSF och socialstyrelsen.

Jag vill i detla sammanhang framhålla alt arbetsmarknadsministern den­na dag under tolfte huvudtiteln anmäler sin avsikt atl EFA (ln 1968: 14), som hittills har arbetat som kommitté, skall ombildas lill en delegation för arbetsmarknadspolitisk forskning. Delta föranleder ingen ändring av EFA;s sammansättning och arbetssätt. Delegationen, i vilken ingår repre­sentanter för arbetsmarknadsdepartementet, arbetsmarknadsstyrelsen, högskolan och arbetsmarknadens parter, skall således som hittills initiera, stödja och samordna arbetsmarknadspolitisk forskning vid universitet och högskolor.

Jag anser i likhet med flertalet remissinsianser all del finns elt behov av alt förstärka resurserna för den social- och arbelsmarknadspolitiska forsk­ning som nu bedrivs vid institutet. Jag räknar med atl institutets basre­surser pä sikt kan förslärkas genom de medel som jag nedan föreslår bör ställas till förfogande för den fortsatta välfärdsforskningen. Därutöver bör institutet kunna la på sig vissa exlernfinansierade uppdrag.

Institutets förslag till fortsall välfärdsforskning innebär atl institutet fär i uppdrag att genomföra en ny uppföljning av levnadsnivåundersökningen enligt samma mönster som 1974. Uppföljningen skall ge underlag för en medborgarrapport om välfärdsförändringarna i Sverige under 1970-talet. För atl kunna rapportera och analysera samhällsutvecklingen i ell längre tidsperspektiv genomförs en registerinsamling inom ramen för det s. k. femtondeföddaregistrel. Del insamlade forskningsmaterialet skall därut­över fungera som underlag för utveckling av generaliserbara ansatser för andra typer av kunskapsunderlag för den politiska processen.

De beräknade kostnaderna för programmet uppgår lill 16625000 kr. varav 12550000 kr. i särskilt anslag. Programmet omfattar en period av 6 år. Den nuvarande projektorganisationen föreslås utökad med 10 personer till sammanlagt 14. Därtill kommer doktorander, sommarpraktikanter och socionompraktikanler.

Välfärdsforskningsprogrammet har remitterats. De flesta remissinstan­ser tillstyrker en fortsättning av inslilulels välfärdsforskning i enlighet med förslaget. Odelat positiva är arbetslivscentrum, arbetsmarknadsstyrelsen, brottsförebyggande rådet, expertgruppen för invandringsforskning, EFA, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Landsorganisa­tionen i Sverige, statens invandrarverk. Tjänstemännens centralorganisa­tion och samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid universitetet i Umeå.

Följande remissinstanser är positiva till institutets förslag under vissa förutsättningar eller till delar av välfärdsforskningsprogrammei. Hit hör arbetarskyddsstyrelsen, DSF, forskningsrådsnämnden, riksförsäkrings­verket, socialstyrelsen, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid uni-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              523

versitetet i Stockholm och UHÄ. Remissinstanserna har pekat på behovet av samordning mellan institutets välfärdsforskning och statistiska central­byråns (SCB) undersökningar om levnadsförhållanden.

Sociologiska, nationalekonomiska och statsvetenskapliga institutio­nerna vid universitetet i Uppsala, samhällsvetenskapliga jäkultetsnämn-den i Göteborg, riksrevisionsverkei. Svenska Arbetsgivareföreningen, ar­belarskyddsfonden och SCB avslyrker institutets förslag Vissa av dessa remissinsianser anser alt en ny levnadsnivåundersökning är överflödig med tanke på SCB:s statistik om levnadsnivån; andra pekar på brister i institutels lidigare levnadsniväundersökningar.

Jag anser atl de fördelar som skulle vinnas med en ny levnadsnivåunder­sökning är sä stora att medel bör ställas till förfogande härför. Många remissinsianser har haft tydlig nylta av tidigare undersökningar. Sverige lämpar sig väl för longitudinella studier, vilket inte minst vissa utländska forskare har påpekat. Levnadsniväundersökningen är upplagd som en panelundersökning, vilken möjliggör studier av kausala samband. Genom en ny levnadsnivåundersökning skapas en dalabas — troligen unik i sitt slag - som kan bli intressant långt fram i tiden. Del blir vidare möjligt att mäta hela 1970-lalets välfärdsutveckling. Först för 1980-talel kan det fin­nas möjligheter att mäta utvecklingen pä motsvarande sätt genom dala från SCB:s levnadsnivåundersökningar. Jag utgår ifrån att behovel av fortsatta levnadsniväundersökningar inom institutets ram härigenom är uttömt. In­stitutet får fortsättningsvis använda sig av SCB:s s. k. ULF-undersökning-ar för analyser av välfärdsförändringar. Detla förutsätter etl nära samarbe­te mellan institutet och SCB.

Välfärdsforskningsprogrammet bör finansieras gemensamt med medel under anslag tillhörande arbetsmarknads-, social- och utbildningsdeparte­menten. För arbetsmarknadsdepartementets del bör medel ulgå ur ansla­get A 2. Kommilléer m.m., anslagsposten Forskning och utveckling och för socialdepartementet ur anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbe­te samt försöksverksamhet.

För utbildningsdepartementets del bör anslås 1200000 kr. för nästa budgetår, medel som sedan bör få ligga kvar under kommande budgetär. Anslaget möjliggör en successiv förstärkning av institutels resurser allt­eftersom resursbehovet för välfärdsforskningsprogrammei minskar.

Medel för SOFI anvisas innevarande budgetår under elt särskilt anslag (2754000 kr.). Under förevarande anslag beräknar jag för budgetåret 1981/ 82 medel för institutet för social forskning med 4 176000 kr.

Jag beräknar en besparing av 203000 kr. lill följd av förvaltningsratio­nalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill (107435000 + 16588000 =) 124023000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

I. bemyndiga regeringen atl ändra benämningen pä tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

524

2.    bemyndiga regeringen atl inrätta tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

3.    godkänna vad jag har förordat om institutets för social forskning inordnande i universitetet i Stockholm,

4.    till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservafionsanslag av 124023000 kr.

D 17. Medicinska fakulteterna

1979/80 Utgift             259595040

1980/81 Anslag        .276027000 1981/82 Förslag        307272000

Reservation

6076719

Detla anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karo­linska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göte­borg och Umeå.

Anslagsfördelning

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Universitets- och hög­skoleämbetet

1003800

+ 2030000

-     241000

Stockholms högskoteregion Karolinska institutet

87 599000

+ 10499000

+ 10079000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

36937250

+ 4457000

+ 4233 000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

17 309350

+  1988000

+  1823 000

Lund/Malmö högskoteregion Universitetet i Lund

49394 250

+ 5 723 000

+ 5492000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

48624 150

+ 5470000

+ 5 281000

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

35 159200

+ 4265000

+ 4578000

 

276027 000

+34432000

+31245000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

525

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budget-

Anmärkningar

 

 

året 1981/82

 

 

 

(tkr.)

 

1.

Pris- och löneomräkning

+ 27982

 

2.

Förändringar av anslags-teknisk natur

 

 

2.1

1 tjänst som professor i fort-

 

Verksamheten

 

plantningens endokrinologi

+    211

bedrivs f. n. med stöd av anslag från medicinska forsknings­rådet.

3.

Konsekvenser av tidigare beslut

 

 

3.1

Försöksdjur

+  1920

 

4.

Besparingar

 

 

4.1

Gemensamma ändamål

-    316

 

5.

Re.former

 

 

5.1

Basresurser, inkl. forskar-rekryleringsljänster och

 

 

 

biblioleksresurser

+ 3 175

 

5.2

1 tjänst som professor i

 

 

 

molekylär genelik. Kl

+     190

 

5.3

1 tjänst som professor i medicinsk mikrobiell eko-

 

 

 

logi. Kl

0

 

5.4

1 tjänst som professor i

 

Yrkande även

 

allmänmedicin, UU

+    270

under anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken.

5.5

1 tjänst som professor i

 

 

 

membranbiologi, UU

0

 

5.6

1 tjänst som professor i

 

 

 

klinisk bakteriologi. UU

0

 

5.7

1 tjänst som professor i

 

Yrkande även

 

längvårdsmedicin. Kl

+     270

under anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken.

5.8

Del i program för omvård-

 

Yrkande åven un-

 

nadsforskning, UU, UUm

+    350

der anslaget D 16. Samhällsve­tenskapliga fa­kulteterna.

5.9

Tjänster som försöks-

 

 

 

djurskonsulent. Kl, UUm

+    380

 

 

Summa reformer

+ 4635 +34432

 

' Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer atl

I. vid karolinska institutet en tjänst som professor i Lo 22/24 i fortplant­ningens endokrinologi inrättas den 1 juli 1981 med E. Diczfalusy som förste innehavare.

 

Prop. 1980/81:10(1    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                             526

2.         vid karolinska institutet en tjänst som professor i Lo 22/24 i molekylär genelik inrättas den I juli 1981,

3.    vid karolinska institutet en tjänst som professor i Lo 22/24 i medi­cinsk mikrobiell ekologi inrättas den I juli 1981, eller vid den senare tidpunkt då den personliga tjänsten som professor i symbiosforskning blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

4.    vid universitetet i Uppsala en tjänst som professor i Lo 22/24 i allmänmedicin inrättas den Ijuli 1981.

5.    vid universitetet i Uppsala en tjänst som professor i Lo 22/24 i membranbiologi inrättas den I juli 1981 med Per Peterson som förste innehavare,

6.    vid universitetet i Uppsala en tjänst som professor i Lo 22/24 i klinisk bakteriologi inrättas den 1 juli 1981, eller vid den senare tidpunkt då den personliga tjänsten som professor i klinisk bakieriologi blir vakant, med samtidig indragning av en professur i bakieriologi i Lo 20/22,

7.    vid karolinska institutet en tjänst som professor i Lo 22/24 i läng­vårdsmedicin inrättas den Ijuli 1981,

8.    medel beräknas för genomförande av program för omvårdnads­forskning vid universiteten i Uppsala och Umeå,

9.    under etl reservationsanslag D 17. Medicinska fakulteterna för bud­getåret 1981/82 anvisas 310459000 kr. med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

UHÄ har i skrivelse den 23 maj 1980 hemställt alt den ledigblivande tjänsten som professor (L 22) i radioterapi vid universitetet i Göteborg, förenad med tjänst som överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, återbesätts med den ändrade ämnesbenämningen onkologi, förenad med tjänst som överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset. Göteborgs sjukvårdsstyrelse har tillstyrkt förslaget.

Medicinska fakultelsnämnden och linjenämnden för läkariinjen vid uni­versitetet i Göteborg har i särskild framställning föreslagit att den tjänst som klinisk lärare i klinisk farmakologi som innehas av Nils Svedmyr omvandlas till tjänst som professor (L 22) i klinisk farmakologi budgetåret 1981/82. Docenten Nils Svedmyr är tillika överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset. Göteborgs sjukvårdsstyrelse har i yttrande över nämndernas anslagsframställning tillstyrkt framställningen.

Universitetet i Uppsala har inkommit med en sammanställning av forsk­ningsprojekt i Uppsala med anknytning lill omvårdnadsområdet.

UHÄ har inkommit med yttrande över sjukvärdsanknylningen dels den 16 september 1980 från Uppsala läns landstingskommun av en tjänst som professor i allmänmedicin vid universitetet i Uppsala och dels den 10 oktober 1980 från karolinska institutet av en tjänst som professor i lång­vårdsmedicin vid institutet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  527

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i del föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Kostnaderna för en ijänsl som professor (L 22) i fortplantningens endo­krinologi bestrids innevarande budgetår från anslaget D 39. Medicinska forskningsrådet. Jag förordar alt en tjänst som professor (L 22) i fortplant­ningens endokrinologi inrättas vid karolinska institutet (Kl) den I juli 1981. Egon Diczfalusy bör utnämnas till förste innehavare av tjänsten. Jag be­räknar därför ylterligare 439000 kr. under förevarande anslag. Vidare har jag vid min medelsberäkning av detta anslag beräknat basresurser för professuren i medicinsk genelik i Umeå (+ 200000 kr.) samt för profes­suren i toxikologi vid Kl (+ 228000 kr.). Jag kommer senare atl beräkna motsvarande minskningar av anslaget Medicinska forskningsrådet.

1 vad avser medel för extern (rikstäckande) verksamhet vid medicinska informationscentralen (MIC) vid Kl hänvisar jag till vad jag kommer atl anföra under anslaget D 41. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

1 enlighet med riksdagens beslut vid 1979/80 års riksmöte har jag vid min medelsberäkning beaktat alt en tjänst som professor (L 22) i molekylär genelik (+ 190000 kr.) inrättas vid Kl den 1 juli 1981 (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 1979/80:20, rskr 1979/80:232). Tjänsten ersätter en personlig tjänst och ulgör en del av institutets ulbyggnad av forskningen på det arbets- och miljömedicinska området.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår alt en professur (L 22) i medicinsk mikrobiell ekologi inrättas vid Kl den I juli 1981 eller vid den senare lidpunkt när innehavaren av en personlig professur i symbios­forskning avgår med pension. Jag biträder UHÄ:s förslag och utgår från atl tjänsten bekostas inom ramen för befintliga medel.

Alla parter inom sjukvården är överens om att primärvården skall byg­gas ut och utgöra basen i den framtida vårdorganisationen. Resurserna för utbildning och forskning rörande primärvården bör enligt min mening förslärkas. UHÄ har utvecklat en plan för utbyggnaden av fasta resurser för allmänmedicin vid samtliga högskoleenheter med medicinsk forskning under den närmaste femårsperioden. Utbyggnaden bör enligl min mening ske successivt. Inrättandet av en professur i allmänmedicin vid universite­tet i Lund i anslutning till Dalbyprojektet enligt förslag i 1980 års budget­proposition (prop. 1979/80:100. UbU 1979/80:26, rskr 1979/80:286) ulgör en första etapp i denna utbyggnadsplan. Jag går nu vidare i utbyggnadspro-grammel och föreslår all en tjänst som professor (L 22) i allmänmedicin inrättas vid universitetet i Uppsala den I juli 1981 och förenas med tjänst som distriktsläkare i allmänläkarvård vid vårdcentralen i Tierp. Jag räknar med atl frågan om placeringen av professuren vid värdcentralen blir före­mål för förhandlingar med Uppsala läns landsting. Jag beräknar medel (+ 270000 kr.) under förevarande anslag saml (+ 160000 kr.) under anslå-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   528

get Utbildning för vårdyrken. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Holm.

1 överensstämmelse med UHÄ:s förslag förordar jag vidare att en tjänst som professor (L 22) i membranbiologi inrättas den 1 juli 1981 vid universi­tetet i Uppsala. Docenten Per Peterson bör utnämnas som förste innehava­re av tjänsten. Jag utgår från atl tjänsten bekostas inom ramen för befinl­liga resurser.

En professor (L 20) i bakieriologi vid universitetet i Uppsala hålls f.n. vakant under den lid som en personlig tjänst som professor (L 22) i klinisk bakteriologi tillika överläkare vid akademiska sjukhuset uppehålls av Gun­nar Laurell. UHÄ föreslår all en Ijänsl som professor (L 22) i klinisk bakieriologi, förenad med tjänst som överiäkare vid akademiska sjukhu­set, inrättas den I juli 1981 eller när Laurell avgår med pension. Den vakanta professuren bör samtidigt dras in. Jag biträder förslaget och har härvid samrått med statsrådet Holm.

Jag har tidigare i skilda sammanhang betonat behovet av en utbyggnad av forskning och utbildning rörande de äldres och långtidssjukas problem. Professurer i långvårdsmedicin har efter mina förslag inrättats i Umeå år 1979 och i Lund år 1980. Kl har i årets anslagsframställning redovisat sin syn på utvecklingen av den långvårdsmedicinska forskningen vid institu­tet. Utvecklingen bör enligl Kl ske i två steg. Ett första skede i denna utveckling syftar lill en planmässig uppbyggnad av forskningsorganisation och vetenskaplig kompetens inom området. 1 en andra fas, när de veten­skapliga och forskningsorganisaloriska förutsättningarna föreligger, bör enligt Kl en professur i längvårdsmedicin inrättas. 1 Kl:s långsiktiga plane­ring förordas en sådan för budgetåret 1985/86.

UHÄ anser för sin del att en snabbare utveckling av den långvårdsmedi­cinska forskningen vid Kl bör kunna nås, om del skapas fasta forsknings­resurser som kan utgöra kärnan i del skisserade uppbyggnadsprogrammet. UHÄ föreslår därför atl en tjänst som professor i långvårdsmedicin inrät­tas vid Kl den Ijuli 1981.

För egen del är jag liksom UHÄ angelägen om atl den långvårdsmedi­cinska forskningen vid Kl utvecklas snabbare än vad inslilulel angett i sin långsiktiga planering. Jag är emellertid inle beredd atl förorda inrättande av en professur redan nästa budgetär.

Jag har vid medelsberäkningen av förevarande anslag beräknat 550000 kr. avseende preklinisk undervisning för den ökade dimensioneringen av landläkarlinjen i Umeå.

1 särskild skrivelse föreslår UHÄ all den ledigblivande tjänsten som professor (L 22) i radioterapi vid universitetet i Göteborg, återbesätts med den ändrade ämnesbenämningen onkologi och alltjämt skall vara förenad med Ijänsl som överiäkare vid Sahlgrenska sjukhuset. Jag förordar att tjänsten äterbesälls enligt UHÄ;s förslag.

Medicinska fakultelsnämnden och linjenämnden för läkariinjen vid uni-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  529

versitetet i Göteborg har i särskild framställning föreslagit alt en tjänst som professor i klinisk farmakologi, förenad med tjänst som överiäkare vid Sahlgrenska sjukhuset, inrättas vid universitetet i Göteborg genom samti­dig indragning av en tjänst som klinisk lärare. Den nuvarande innehavaren av den kliniska lärartjänsten, Nils Svedmyr, kompetensförklarades 1969 till tjänst som professor i klinisk farmakologi. Med hänsyn till de speciella omständigheter som råder just i denna fråga förordar jag all en professur (L 22) i klinisk farmakologi, förenad med överläkartjänst vid Sahlgrenska sjukhuset, inrättas den 1 juli 1981 vid universitetet i Göteborg med samti­dig indragning av en Ijänsl som klinisk lärare i samma ämne. Docenten Nils Svedmyr bör utnämnas lill förste innehavare av tjänsten. Jag räknar inte några ytterligare medel för ändamålet.

Regeringen har föreskrivit att följande professurer (L 22) får ledigförkla-ras med ändrade benämningar.

 

Nuvarande benämning

Högskoleenhet'

Föreslagen benämning

Socialmedicin

UUm

Socialmedicin, särskilt epidemiologi-

Medicinsk radiofysik

UG

Medicinsk radiofysik, förenad med tjänst som sjukhusfysiker vid Sahl­grenska sjukhuset

' UUm = universitetet i Umeå, UG = universitetet i Göteborg.

- Regeringen avser att i samband med tillsättandet besluta om professurens förening

med läkartjänst.

Jag förordar att tjänsternas benämning ändras på detta sätt.

Enligl riksdagens beslut (prop. 1979/80; 100, UbU 1979/80:20, rskr 1979/ 80; 232) har en tjänst som professor (L 22) i långvårdsmedicin, förenad med tjänst som överläkare vid Malmö allmänna sjukhus, inrättats vid universi­tetet i Lund budgetåret 1980/81. Riksdagen har i samband med utskottsbe­handlingen uttalat atl regeringen får förordna om annan sjukvårdsanknyt­ning för tjänsten under förutsätlning att godtagbar överenskommelse träf­fas med berörd sjukvårdshuvudman. En sådan överenskommelse har nu träffats. Regeringen har med anledning av denna medgivit alt tjänsten får ledigförklaras som professur i långvårdsmedicin, förenad med överläkar­tjänst vid Malmö allmänna sjukhus, men med verksamheten övergångsvis förlagd till Värnhems sjukhus.

Med slöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 1966:42, rskr 1966; 125) har regeringen föreskrivit att vissa tjänster skall återbesättas med ändrade ämnesbenämningar enligl följande: en ijänsl som professor (L 22) i pediatrik vid universitetet i Göteborg förenad med Ijänsl som överläkare vid Östra sjukhuset med benämningen profes­sor (L 22) i pediatrik, särskilt neonatologi, förenad med tjänst som överlä­kare vid Östra sjukhuset; en tjänst som professor (L 22) i virologi vid universitetet i Uppsala med benämningen professor (L 22) i virologi, 34    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   530

särskilt molekylär virologi. Med stöd av bemyndigandet har regeringen vidare föreskrivit att ämnesbenämningen för samtliga professurer i rönt-gendiagnostik skall ändras fill diagnostisk radiologi.

UHÄ föreslår att medel tillförs universiteten i Uppsala och Umeä för utveckling av program för omvårdnadsforskning. 1 prop. 1979/80; 100 bil. 12 s. 382 betonade jag nödvändigheten alt pröva olika metoder för att stimulera framväxten av nya forskningsområden. Programmen för om-vårdnadsforskiiing utgör enligt min mening en bra modell för uppbyggna­den av ett nytt forskningsområde i tvärvetenskaplig samverkan över fakul­tetsgränserna i likhet med de modeller som nu prövas inom områdena barnkultur och marinteknik. Jag har för universitetet i Uppsala beräknat medel för program för omvårdnadsforskning under dels förevarande anslag med 200000 kr., dels anslaget D 16. Samhällsvetenskapliga fakulteterna med 100000 kr. För atl underlätta sammanhållningen av programmet bör medlen disponeras av styrelsen för universitetet i Uppsala. För utveckling­en av omvårdnadsforskningen vid universitetet i Umeå beräknas under förevarande anslag 150000 kr.

Som jag tidigare har anfört har vissa medel under anslaget innevarande budgetår fått utgöra garanUbelopp för import av försöksdjur i form av katter. På motsvarande sätt har vissa medel under anslaget D 18. Odonto­logiska fakulteterna saml medel som medicinska forskningsrådet ställt till förfogande ingått i detta garanUbelopp. Efterhand som fakulteterna vid de olika högskoleenheterna har fått tillgång till importerade försöksdjur har en avräkning mol garantibeloppet skett genom UHÄ:s försorg. 1 princip mot­svarande förfarande avses bli utnyttjat under de nu följande två budgetåren som importavtalet avser.

Erfarenheterna från hiUillsvarande importtillfällen visar atl kostnaden per djur kan hällas lägre än vad som antogs vid beräkning av garantibelopp innevarande år. Jag har för ändamålet under förevarande anslag beräknat 763000 kr. för alt utgöra garantibelopp under budgetåret 1981/82. Medlen bör ställas till UHÄ;s disposition och ämbetet ansvarar sedan för alt utnyttjande av djur vid respektive högskoleenhet avräknas mot garantibe­loppel och atl eventuellt outnyttjade medel återgår till fakulteterna.

De ändrade bestämmelser som numera gäller för försöksdjursområdet gör det bl. a. nödvändigt att knyta ökad veterinärmedicinsk sakkunskap till högskoleenheterna. Som jag tidigare har anfört (prop. 1978/79; 100 bil. 12 s. 553) är målet att på sikt inrätta en tjänst som försöksdjurskonsulent inom var och en av högskoleregionerna. Försöksdjurskonsulenterna skall också tillgodose behov som kan föreligga i anslutning lill försöksdjursbaserad forskning och försöksdjursuppfödning inom andra fakulteter än de medi­cinska. Tjänster som försöksdjurskonsulenl finns inrättade vid universite­ten i Göteborg och Lund. Jag beräknar nu medel för en tjänst som för­söksdjurskonsulent vid Kl (+ 190000 kr.).

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en allmän förstärk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

531

ning av basresurserna (+ 2500000 kr.). Jag förutsätter härvid alt behovet av resurser för nya områden såsom arbetsterapi och sjukgymnastik kan tillgodoses inom ramen för anvisade medel.

Jag beräknar en besparing av 480000 kr. till följd av förvaltningsratio­nalisering.

I avvaktan på särskild proposition om ändrat huvudmannaskap för karo­linska sjukhuset, m.m. är anslagsposten Karolinska institutet preliminärt beräknad.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (275777000 + 31 245000 =) 307272000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt i avvaktan på förslag angående karolinska sjukhuset i särskild proposition

1.   bemyndiga regeringen all inrätta tjänster som professor (L 22) i
enlighet med vad jag har förordat,

2.    bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

3.    till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 307272000 kr.

D 18. Odontologiska fakulteterna

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

41498084 43437000 46727000

Reservation

2342728

Detta anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

A nslagsfördelning

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universitets- och hög­skoleämbetet

Stockholms högskoleregion Karolinska institutet

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoteregion Universitetet i Umeå Utgift

 

 

Universitels-och högskole­ämbetet

Före­draganden

46200

+    85000

-      9000

14643 350

+ 1564000

-     12000

9274000

+ 1053000

+  992000

8927000

+ 1129000

+ 1009000

10546450

+ 1 161000

+ 1310000

43437000

+4992000

+3290000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

532

Anslagsframställning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Änd

amål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budget- Anmärkningar

 

 

året 1981/82

 

 

 

(tkr.)

 

1.

Pris- och löneomräkning

+4 255

 

3.

Konsekvenser av tidigare beslut

 

 

3.1

Försöksdjur

+    80

Yrkande även under anslaget D 17. Medicins­ka fakulteterna.

4.

Besparingar

 

 

4.1

Gemensamma ändamål

-    48

 

5.

Reformer

 

 

5,1

Tjänst som professor i sam-

 

Samtidig in-

 

hällsodonlologi. UL

+    75

dragning av P (L 20) i cario­logi, + 180 tkr, under an­slaget D 7. Ut­bildning för värdyrken för ersättnings-tjänst som lä­rare/biträdande övertandläkare för undervis­ning i cario-

logi.

630 705

5.2    Basresurser och forskarrek-ryteringsljänsier enligt fakultetsnämndernas prin­cipprogram Summa reformer

+4992

UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemställer all

1.   vid universitetet i Lund en tjänst som professor i Lo 22/24 i samhälls-
odontologi inrättas den 1 juli 1981 med samtidig indragning av en tjänst
som professor i L 20 i cariologi,

2.  under ett reservationsanslag D 18. Odontologiska fakulteterna för
budgetåret 1981/82 anvisas 48429000 kr. med ovan angiven fördelning på
anslagsposter.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i del föregäende under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i sin anslagsframställning redovisat konkreta förslag lill utveckling och profilering av den odontolo-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              533

giska forskningen de närmaste åren. Jag har lidigare betonat värdet av denna långtidsplanering (prop. 1979/80: 100 bil. 12).

1 forskningsprogrammet förutses bl. a. en ökad satsning inom ämnet samhällsodonlologi. Jag biträder därvidlag UHÄ:s förslag och förordar att en Ijänsl som professor (L 22) i samhällsodonlologi inrättas vid universite­tet i Lund den I juli 1981 med samtidig indragning av en tjänst som professor (L 20) i cariologi. Jag beräknar därför ylterligare dels 75000 kr. under förevarande anslag, dels 180000 kr. under anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken för alt upprätthålla undervisningen i cariologi.

För den ökade tandläkarutbildningen i Umeä har jag i min medelsbe­räkning beräknat 220000 kr. under förevarande anslag.

Enligt den princip som jag har redovisat under anslaget till de medicins­ka fakulteterna har jag under detla anslag beräknat ell garantibelopp för import av försöksdjur under budgetåret 1981/82 motsvarande 37000 kr. Medlen bör ställas lill UHÄ:s förfogande.

Regeringen har föreskrivit atl en tjänst som professor i odontologisk teknologi vid universitetet i Göteborg får ledigförklaras som tjänst som professor (L 22) i odontologisk bioteknologi, förenad med tjänst som överlandläkare vid tandvårdscenlralen i Göteborg. Jag förordar atl tjäns­tens benämning m. m. ändras på detta sätt.

För en allmän förstärkning av basresurserna har jag i min medelsberäk­ning beräknat 430000 kr.

Jag beräknar en besparing av 73000 kr. till följd av förvallningsrationali­sering.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till (43 437000 + 3 290000 =) 46727000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.         bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

2.         bemyndiga regeringen att ändra ämnesbenämningen av en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

3.         till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 46 727 000 kr.

D 19. Farmaceutiska fakulteten

1979/80 Utgift               10795002                  Reservation                         319376

1980/81 Anslag              10468000

1981/82 Förslag              11551000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

Anslagsfördelning

534

 

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändr

ing

1981/82

 

Universitets-och högskole­ämbetet

 

Före­draganden

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

10468000

+ 1 179000

 

+ 1083 000

Anslagsframställning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål

Kostnad budget­året 1981/82 (tkr.)

Anmärkningar

1.      Pris- och löneomräkning

+ 1028

 

4.      Besparingar

 

 

4.1    Gemensamma ändamål

-      9

 

5.      Reformer

 

 

5.1    Basresurser för forskning

 

 

och forskarutbildning

+   160 + 1179

 

UHÄ hemställer alt under ell reservationsanslag D 19. Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1981/82 anvisas 11 647000 kr.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i del föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag beräknar under förevarande anslag en besparing lill följd av förvall­ningsrationalisering med 14000 kr.

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en allmän förstärk­ning av basresurserna (+ lOOOOO kr.).

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (10468000 + 1083000 =) 11551000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

atl lill Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 11 551 000 kr.

D 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

204453 232 228085000 255684000

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

Reservation

4732772

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

535

Detta anslag avser matemalisk-nalurvetenskaplig forskning och fors­karutbildning vid universiteten i Slockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeä.

Anslag.sfördelning

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Stockholms högskoleregion Universitetet i Slockholm

62834000

+ 8 554000

+ 7 108000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

66368000

+ 8879000

+ 7 115000

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

.50562000

+ 6415000

-1- 5494000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

22089000

+ 3 773 000

+ 4271000

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

26232000'

+ 4 143 000

+ 3 611000

Utgift

228085000

+31764000

+27599000

' Härav skall lägst 700000 kr. användas till inrättande av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi.

Anslagsframställning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad budget-

Anmärkningar

 

 

året 1981/82

 

 

 

(tkr.)

 

1,

Pris- och löneomräkning

+ 22600

 

2.

Förändringar av anslags-teknisk natur

 

 

2,1

Medel för drift av pelle-

 

Verksamheten

 

tronaccelerator, UL

+     139

bedrivs f. n. med stöd av anslag från naturveten­skapliga forsknings­rådet.

2,2

Medel för drift av mätteknisk

 

 

 

grupp (spiralläsargruppen), US

+    750

 

2.3

Medel för tjänst vid fysiska

 

 

 

institutionen, UL

+     135

 

2.4

Medel för två tjänster vid

 

 

 

Gustaf Werners institut, UU

+    272

 

 

Summa under 2

+  1296

 

4.

Besparing

 

 

4.1

Gemensamma ändamål

-    232

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  536

 

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budget- Anmärkningar

 

året 1981/82

 

(tkr.)

5.      Reformer

 

5.1    Omvandling av ledigblivande

 

professur i geologi, sär-

 

skilt pelrografi och minera-

 

logi, lill professur i geo-

 

dynamik och tektonik, UU

 

5.2    Omvandling av ledigblivande

 

professur i sedimentpelro-

 

grafi till professur i mine-

 

ralkemi och petrologi, UU

 

5,3    Omvandling av personlig pro-

 

fessur i strålningsbiologi

 

till icke personlig profes-

 

sur, US

 

5.4    Överföring av professur i

 

analytisk kemi till löne-

 

läge L 22-24, US

0

5,5    Basresurser:

 

Docent/forskarassistent-

 

tjänster

+  1200

Övriga förstärkningar

-(- 3 700

5.6    Professur i aslrofysik, UG

+    600

5.7    Professur i datalogi, UU

+    600

5.8    Professur i naturgeografi.

 

UUm

+    600

5.9    Utökning av kontaktsekre-

 

tariatverksamheten. US, UG,

 

UUm

+    400

5.10 Förstärkning av basresurser

 

för naturhistoriska museer

+  1000

Summa under 5

+ 8100

 

+31 764

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universite­tet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer atl

1.  vid universitetet i Uppsala en tjänst som professor i Lo 22/24 i geodynamik och tektonik inrättas den 1 juli 1981 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor i Lo 22/24 i geologi, särskilt petrografi och mineralogi, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

2.         vid universitetet i Uppsala en tjänst som professor i Lo 22/24 i mineralkemi och petrologi inrättas den I juli 1981 eller vid den senare tidpunkt dä tjänsten som professor i Lo 20/21/22 i sedimentpelrografi blir vakant, med samfidig indragning av sistnämnda Ijänsl,

3.         vid universitetet i Stockholm en Ijänsl som professor i Lo 22/24 i slrålningsbiologi inrättas den 1 juli 1981 och att Lars Ehrenberg förordnas som förste innehavare samt alt den personliga professur som Lars Ehren­berg nu innehar samtidigt indrages,

4.         vid universitetet i Slockholm en tjänst som professor i Lo 22/24 i analyfisk kemi inrättas den I juli 1981 och att Gunnar Widmark förordnas som förste innehavare samt atl den professur i Lo 21/22/23 som Gunnar Widmark nu innehar samtidigt indrages.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              537

5.    vid universitetet i Göteborg en tjänst som professor i Lo 22/24 i aslrofysik inrättas den 1 juli 1981,

6.    vid universitetet i Uppsala en tjänst som professor i Lo 22/24 i datalogi inrättas den Ijuli 1981,

7.    vid universitetet i Umeå en tjänst som professor i Lo 22/24 i naturgeo­grafi inrättas den 1 juli 1981,

8.    under ett reservafionsanslag D 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisas 259849000 kr. med ovan angi­ven fördelning på anslagsposter.

Universitetet i Linköping har inkommit med en skrivelse rörande finan­siering av centrum för forensisk vetenskap.

Havsresursdelegationen

Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen har, i enlighet med sin instruktion, avgivit yttrande över bl. a. UHÄ;s anslagsframställ­ning i vad avser de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Delegationen anser att grundanslagen för den marinbiologiska forskning­en på fältstalioner som t. ex. Asko är helt underdimensionerade och beto­nar vikten av en prioritering av ökade basresurser inom fakulteterna.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Under förevarande anslag har jag räknat medel för en tjänst som forsk­ningsingenjör knuten till vedanatomiska laboratoriet vid universitetet i Lund samt vissa materielkostnader i anslutning härtill. Kostnaderna be­strids innevarande budgetår gemensamt från anslagen D 38. Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och D 40. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit dels alt den ledigblivande professuren (L 22) i geologi, särskilt petrografi och minera­logi, vid universitetet i Uppsala skall återbesättas med benämningen geo­dynamik och tektonik (L 22), dels atl den ledigblivande professuren (L 20) i sedimentpelrografi vid samma universitet skall återbesättas med ämnes­benämningen mineralkemi och petrologi samt ändras till tjänst som profes­sor i L 22. Jag biträder UHÄ:s förslag, dock anser jag att tjänsten som professor i mineralkemi och petrologi fortfarande skall vara placerad i L20.

Inom utbildningsdepartementet pågår f. n. en utredning om strålnings­biologisk forskning. Jag är därför inle nu beredd att ta ställning lill förslagel att omvandla en personlig tjänst som professor (L 22) i strålningsbiologi vid universitetet i Slockholm fill en permanent tjänst.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              538

UHÄ har vidare föreslagit atl en tjänst som professor (L 22) i aslrofysik inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1981. Tjänsten kommer atl ha en nära anknytning till Räö rymdobservalorium.

Observaloriet är ett av Europas modernaste radioastronomiska observa-torium. Den experimentella utrustning som byggts upp där har skapat myckel goda förutsättningar för atl inom landet bedriva bl. a. aslrofysika-lisk forskning på internationellt hög nivå. Jag biträder därför förslaget.

Jag kommer under anslaget D 21. Tekniska fakulteterna att beräkna särskilda medel för basresurser för observaloriet. 1 detla sammanhang vill jag betona viklen av all observaloriet ställs till förfogande för forskare från landet i övrigt.

1 enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1979/80; 100, UbU 1979/ 80:20, rskr 1979/80:232) har uppbyggnaden av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå påbörjats innevarande budgetår.

Vidare har jag beräknat 200000 kr. för drift av verksamheten vid den neurokemiska och neuroloxikologiska forskargruppen vid universitetet i Stockholm.

Universitetet har nu redovisat etl planeringsunderiag för den fortsatta uppbyggnaden.

Så som jag har anfört i förra årets budgetproposition bör uppbyggnaden av utvecklingsenheten ske successivt och medelsbehovet prövas årligen. Mot denna bakgrund bör universitetet i sin fortsatta planering också pröva uppbyggnadsalternaliv pä en lägre ambitionsnivå - I.ex. i fräga om diver­sifiering av verksamheten - än vad som hillintills har lagts fram. Härvid bör forsknings- och utvecklingsarbete som i ell längre tidsperspektiv kan leda till industriell tillämpning prioriteras. För nästa budgetär bör ytterliga­re 700000 kr. anvisas för utvecklingsenhetens verksamhet.

Professorn i mikrobiologi vid universitetet i Uppsala Lennart Philipson har utsetts lill chef för European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg. Förordnandet gäller från april 1982 och fem år framåt.

Med hänsyn till viklen av den värdefulla forskningen som bedrivs inom ämnesområdet och kontinuiteten för forskarhandledning m. m. anser jag det motiverat att Philipsons tjänst förs över stal. En tjänst som professor (L 22) i mikrobiologi vid universitetet i Uppsala kan därvid fä tillsättas med ordinarie innehavare. Jag föreslår all regeringen begär riksdagens bemyn­digande att föra Philipsons tjänst över stat.

Med slöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: I bil. 10 s. 361, SU 1966:42, rskr 1966:125) har regeringen föreskrivit alt professuren (L 22) i informationsbehandling, särskilt numerisk analys, vid universitetet i Uppsala, skall återbesättas med ämnesbenämningen numerisk analys.

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovel av allmän förstärkning av basresurserna (+ 3 839000 kr.). Härvid har jag särskilt beaktat behovet av resursförstärkningar vid universitetet i Göteborg. Jag har även räknat medel för en förstärkning av kontaktsekretariatens verksamhet (+ 400000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

539

kr.). Dessa medel bör användas lill en förstärkning av basresurserna och ej för permanenta lönekostnader.

Jag beräknar en besparing av 353000 kr. lill följd av förvallningsratio­nalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (228085000 + 27599000=) 255684000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen all inrätta en Ijänsl som professor (L 22) i
enlighet med vad jag har förordat,

2.    bemyndiga regeringen atl ändra benämning av tjänster som pro­fessor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat.

3.    bemyndiga regeringen att föra en tjänst som professor över stat enligl vad jag har förordat,

4.    till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 255684000 kr.

D 21. Tekniska fakulteterna

1979/80 Utgift             229543624

1980/81 Anslag            242209000

1981/82 Förslag        270611000

Reservation

10131344

Detta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning samt specia­listutbildning inom tekniska ämnesområden vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers lek­niska högskola och högskolan i Luleå.

Anslagsfördelning__________________________________________________


Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

 

 

Universitets-

Före-

 

 

och högskole-

draganden

 

 

ämbetet

 

Stockholms högskoleregion

 

 

 

Tekniska högskolan i

 

 

 

Stockholm

76943000'

-1-10406000

+ 9 348000

Uppsala högskoteregion

 

 

 

Universitetet i Uppsala

3937000

+    719000

+    466000

Linköpings liögskoleregion

 

 

 

Universitetet i Linköping

21581000

+ 3718000

+ 3 040000

Lund/Malmö högskoleregion

 

 

 

Universitetet i Lund

47 357000

+ 5 866000

+ 5 192000

Gäleborgs Itög.skoleregion

 

 

 

Chalmers lekniska högskola

67622000=

+ 9182000

+ 7814000

' Härav skall 559000 kr. användas lill träforskning.

= Härav skall lägst 500000 kr. användas till marinteknisk forskning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

540

 

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Umeå högskoleregion Högskolan i Luleå Energiforskning

Utgift

24543000 226000

242209000

+ 4516000 +      27000

+34434000

+ 2522000 +      20000

+28402000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

 

Ändamål/högskole-

Kostnad budget-

Anmärkningar

enhet m. m.'

året 1981/82

 

 

(tkr.)

 

1.      Pris- och löneomräkning

+ 24 181

 

2.      Förändringar av anslags-

 

 

teknisk natur

 

 

2.1    Omföring av medel från

 

 

anslaget D 5. Utbildning

 

 

för lekniska yrken till

 

 

anslaget D 21. Tekniska

 

 

fakulteterna, HLu

+  1150

 

2.2    Medel för två forsk-

 

Verksamheten

ningsassistenter

 

bedrivs f. n.

(reaktorfysik), CTH

+    251

med stöd av

anslag frän naturveten­skapliga forsknings­rådet.

2,3

+    228 +  1629

-    391

Medel för två forsk­ningsingenjörer (fysik), CTH

4, 4.1 5. 5.1

Summa under 2 Besparing

Gemensamma ändamål Reformer

Omvandling av ledig-bli vna/ledigbli vande professurer (P) P i mekanik till bio­kemisk teknologi, KTH P i matematik (vakant) till tillämpad matematisk analys, särskilt diffe­rentialekvationer, KTH P i hopfogningsteknik (vakant) till produktions­teknik, särskilt automa­tiserad sammansättning, ULi

P i skeppsmaskinleknik till kraft- och värme­anläggningars system­teknik, CTH

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

.541

 

Ändamål/högskole-

Kostnad budget- Anmärkningar

enhet m. m.'

året 1981/82 (tkr.)

 

P i ångleknik (vakant)

 

 

till energiförsörj-

 

 

ningsteknik, CTH

0

 

P i byggnadsteknik till

 

 

betongbyggnad, CTH

0

 

P i byggnadsteknik till

 

 

stål- och träbyggnad,

 

 

CTH

0

 

P i byggnadsteknik till

 

 

byggnadsmaterial, CTH

0

 

P i byggnadskonstruktion

 

 

till arkitektur - teknisk

 

 

planering, CTH

0

 

P i skeppsbyggnadsteknik

 

 

till marin konstruktions-

 

 

teknik, CTH

0

 

P i byggnadsstatik till

 

 

byggnadsmekanik, CTH

0

 

5.2    Ändrad ämnesbenämning

 

 

pä professur (P):

 

 

P i byggnadsstatik till

 

 

byggnadsmekanik, UL

0

 

P i byggnadsstatik till

 

 

bvggnadslekniskt brand-

 

 

 skydd, UL

0

 

5.3 ' Medel för kontaktsekre-

 

 

lariatens verksamhet

+    290

 

5.4    Basresurser;

 

 

Medel för tjänster

 

 

som forskarassi-

 

 

stem m. m.

+ 3000

 

Övriga basresurs-

 

 

förstärkningar

+ 3 000

 

5.5    Arbetsmiljö:

 

 

Professur i belys-

 

 

ningslära, KTH

+    600

 

5.6    Energiteknik:

 

 

Professur i högspän-

 

 

ningsleknik, CTH

+    250

 

5.7    Materialteknik:

 

 

Professur i till-

 

 

lämpad malerialtek-

 

 

nologi, KTH

+    600

 

Professur i ytors

 

 

fysik och kemi, ULi

+    600

 

5.8    Industriell organisa-

 

 

tion och marknads-

 

 

föring m. m.:

 

 

Professur i industri-

 

 

ell organisation med

 

 

företagsutveckling,

 

 

HLu

+    300

 

5.9    Datalogi/elektronik:

 

 

Professur i datalogi.

 

 

CTH

+    375

 

Summa under 5

+ 9015

 

 

+34434

 

KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund. CTH = Chalmers tekniska högskola, HLu = högskolan i Luleå.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              542

UHÄ hemställer all

1.   vid lekniska högskolan i Stockholm en tjänst som professor i Lo 22/24
i belysningslära inrättas den I juli 1981,

2.    vid Chalmers tekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i högspänningsleknik inrättas den Ijuli 1981,

3.    vid lekniska högskolan i Slockholm en tjänst som professor i Lo 22/24 i tillämpad materialteknologi inrättas den 1 juli 1981,

4.    vid universitetet i Linköping en tjänst som professor i Lo 22/24 i ytors fysik och kemi inrättas den I juli 1981,

5.    vid högskolan i Luleå en Ijänsl som professor i Lo 22/24 i industriell organisation med företagsutveckling inrättas den I juli 1981,

6.    vid Chalmers tekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i dalalogi inrättas den Ijuli 1981,

7.    vid lekniska högskolan i Slockholm en tjänst som professor i Lo 22/24 i biokemisk teknologi inrättas den I juli 1981 eller vid den senare tidpunkt då den tjänst som professor i Lo 20/21/22 i mekanik, som innehas av Stig Hjalmars, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

8.    vid tekniska högskolan i Stockholm en tjänst som professor i Lo 22/24 i tillämpad matematisk analys, särskilt differentialekvationer, inrättas den I juli 1981 med samtidig indragning av den efter Lars Ingeislam ledigblivna tjänsten som professor i Lo 20/21/22 i matematik,

9.    vid universitetet i Linköping en tjänst som professor i Lo 22/24 i produktionsteknik, särskilt automatiserad sammansättning, inrättas den Ijuli 1981 med samtidig indragning av den vakanta tjänsten som professor i Lo 22/24 i hopfogningsteknik,

 

10.         vid Chalmers tekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i krafl- och värmeanläggningars systemteknik inrättas den I juli 1981 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor i Lo 22/24 i skeppsma­skinteknik blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

11.         vid Chalmers tekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i energiförsörjningsteknik inrättas den I juli 1981 med samtidig indragning av en efter Lars Nordström ledigbliven tjänst som professor i Lo 22/24 i ångleknik,

12.         vid Chalmers lekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i betongbyggnad inrättas den 1 juli 1981 eller vid den senare tidpunkt dä den tjänst som professor i Lo 22/24 i byggnadsteknik, som innehas av Anders Losberg, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

13.         vid Chalmers tekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i stål- och träbyggnad inrättas den 1 juli 1981 eller vid den senare fidpunkt då den tjänst som professor i Lo 22/24 i byggnadsteknik, som innehas av Allan Bergfelt, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

14.         vid Chalmers tekniska högskola en tjänst som professor i Lo 20/21/ 22 i byggnadsmaterial inrättas den I juli 1981 eller vid den senare lidpunkt då den tjänst som professor i Lo 20/21/22 i byggnadsteknik, som innehas av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              543

Roman Malinowski, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

15.          vid Chalmers lekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i arkitektur — teknisk planering inrättas den I juli 1981 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor i Lo 22/24 i byggnadskonstruktion blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst.

16.          vid Chalmers lekniska högskola en tjänst som professor i Lo 22/24 i marin konstruktionsteknik inrättas den I juli 1981 eller vid den senare tidpunkt dä tjänsten som professor i Lo 22/24 i skeppsbyggnadsteknik blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

17.          vid Chalmers tekniska högskola den efter Sven Sahlin vakanta tjäns­ten som professor i Lo 22/24 i byggnadsstatik äterbesälls som tjänst som professor i Lo 22/24 i byggnadsstatik och att Alf Samuelsson, som nu innehar en tjänst som professor i Lo 20/21/22 i byggnadsstatik, fr. o. m. den I juli 1981 förordnas som innehavare av tjänsten i Lo 22/24,

18.          vid Chalmers tekniska högskola en tjänst som professor i Lo 20/21/ 22 i byggnadsmekanik, särskilt geomekanik, inrättas den I juli 1981 under förutsätlning av alt Alf Samuelsson fr. o. m. samma dalum förordnas som innehavare av professur i Lo 22/24 i byggnadsstatik som Samuelsson nu innehar samtidigt indrages,

19.          vid universitetet i Lund en tjänst som professor i Lo 22/24 i bygg-nadstekniskt brandskydd inrättas den I juli 1981 med Ove Pettersson som förste innehavare och att den tjänst som professor i Lo 22/24 i byggnads­statik, som Ove Pettersson nu innehar, samtidigt indrages,

20.    vid universitetet i Lund en tjänst som professor i Lo 22/24 i bygg­nadsmekanik inrättas den 1 juli 1981 med Hans Pettersson som förste innehavare och att den ijänsl som professor i Lo 20/21/22 i byggnadsstatik, som Hans Pettersson nu innehar samtidigt indrages,

21.    under ett reservationsanslag D 21. Tekniska fakulteterna för budget­ärel 1981/82 anvisas 276643000 kr. med ovan angiven fördelning på an­slagsposter.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har den 21 mars 1980 inkommit med en skrivelse rörande driftkostnader för Råö rymdobservalorium.

Styrelsen för svensk brandforskning har inkommit med en skrivelse angående en professur i byggnadslekniskt brandskydd.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Vid min beräkning av anslaget lill de lekniska fakulteterna tar jag upp medel för kostnader för två leknikerljänsler som är knutna till institutionen för reaktorfysik vid Chalmers tekniska högskola (CTH). Kostnaderna för dessa tjänster bestrids innevarande budgetår från anslaget Naturveten­skapliga forskningsrådet m. m. (+ 251 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              544

Jag har i lidigare budgetpropositioner givit exempel på sådana områden som bör prioriteras vid utvecklingen av den tekniska forskningen, nämli­gen informationsteknik, mikroelektronik, materialvetenskaper och energi­teknik. Andra viktiga områden är enligt min mening arbetsvetenskap, industriell organisation och produktionsteknik. Mina förslag lill inrättande av nya tjänster som professor avser i samtliga fall  med undantag av tjänster som omvandlas - dessa områden.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har tagit initiativ lill elt om­fattande utredningsarbete rörande utbildning och forskning inom områ­dena datateknik saml industriell ekonomi, administration och organisa­tion. Jag anser del angeläget all UHÄ utarbetar mera långsikliga planer för utveckling av resurserna även på andra vikliga teknikområden. Sådana planer bör utgå från den forskningsprofil som f. n. finns etablerad inom de tekniska fakulteterna så att tillgängliga resurser inte onödigtvis splittras.

Under de närmaste tio åren kommer ca 125 professurer inom teknisk fakullel, dvs. mer än en tredjedel, atl bli vakanta i samband med alt innehavarna uppnår pensionsåldern. Det utvidgade omprövningsförfa­rande som UHÄ tillämpar vid prövning av ledigblivande av professurer inom de matematisk-naturvetenskapliga och lekniska fakulteterna torde medföra goda möjligheter atl inom ramen för befintliga resurser anpassa forskningen lill nya angelägna behov, t. ex. de nyss nämnda.

Under förevarande anslag har UHÄ lagt fram elt stort anlal förslag om omvandling av professurer. Jag biträder UHÄ:s förslag i vad avser föl­jande tjänster som professor (L 22) och förordar att tjänsternas benämning ändras i samband med återbesättande.

Nuvarande benämning          Högskoleenhet'               Föreslagen benämning

Hopfogningsteknik               ULi                                  Produktionsteknik, särskilt

automatiserad sammansätt­ning

Skeppsmaskinteknik            CTH                                Krafl- och värmeanlägg-

Skeppsbyggnadsleknik

CTH

Ångleknik

CTH

Byggnadsteknik

CTH

Byggnadsteknik

CTH

Byggnadskonstruktion

CTH

ningars systemteknik Marin konstruktionsteknik Energiförsöijningsteknik Betongbyggnad Stål- och träbyggnad Arkitektur-teknisk planering

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet i Linköping. CTH = Chalmers tekniska högskola.

UHÄ har föreslagit all den ledigblivna professuren (L 20) i matematik vid lekniska högskolan i Stockholm (KTH) skall omvandlas till en profes­sur (L 22) i tillämpad malemafisk analys, särskilt differentialekvafioner. Jag biträder UHÄ;s förslag, dock att tjänsten inrättas i L 20. Jag avser atl återkomma lill regeringen i denna fråga.

UHÄ har vidare föreslagit alt den vakanta professuren (L 22) i bygg-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              545

nadsstalik vid CTH skall återbesättas med nuvarande professorn (L 20) i byggnadsstatik Alf Samuelsson som innehavare och alt den därvid ledigbli­vande professuren omvandlas lill en professur (L 20) i byggnadsmekanik. Jag biträder UHÄ:s förslag.

UHÄ har slutligen föreslagil ändrade ämnesbenämningar av de nuvaran­de två professurerna i byggnadsstatik vid universitetet i Lund, så all den professur (L 22) i byggnadsstatik som innehas av Ove Pettersson ändras till professur (L 22) i byggnadslekniskt brandskydd med Ove Pettersson som förste innehavare och den professur (L 20) i byggnadsstatik som innehas av Hans Pettersson ändras lill professur (L 22) i byggnadsmekanik med Hans Pettersson som förste innehavare. Jag biträder UHÄ;s förslag, dock atl tjänsten som professor i byggnadsmekanik inrättas i I- 20. Jag avser att återkomma lill regeringen i denna fräga.

1 enlighet med riksdagens beslut vid 1979/80 års riksmöte förordar jag atl en tjänst som professor (L 22) i belysningslära vid KTH inrättas den I juli 1981 (UbU 1979/80:20, rskr 1979/80:232).

CTH förfogar i dag över omfattande utrustnings- och laboratorieresurser inom högspänningstekniken bl. a. vid forskningsslalionen i Anneberg. Där­emot saknas en högre fast forskartjänst för alt dessa resurser skall kunna utnyttjas för forskning och forskarutbildning. Mol denna bakgrund har UHÄ nu föreslagit atl en tjänst som professor (L 22) i högspänningsleknik inrättas vid CTH den Ijuli 1981.

Sedan flera år tillbaka satsar statsmakterna betydande resurser på forsk­ning, utveckling och demonstrationsanläggningar inom energiområdet. Jag delar UHÄ:s uppfattning all del är väsentligt atl stödja den tillämpade energiforskningen med fasla resurser för riktad grundforskning på ener­giområdet och biträder förslaget.

Som ett led i den fortsatta uppbyggnaden av forskningen i materialteknik bör enligl UHÄ inrättas dels en tjänst som professor (L 22) i ytors fysik och kemi vid universitetet i Linköping, dels en Ijänsl som professor (L 22) i tillämpad materialteknologi vid KTH, båda den Ijuli 1981.

Forskning inom ytors fysik och kemi har viktiga tekniska och vetenskap­liga tillämpningar inom mänga områden och utgör idag internationellt ett myckel aktivt forskningsfält. Bl. a. har styrelseii för teknisk utveckling (STU) utpekat omrädel som särskilt intressant för framtida utveckling. Vid universitetet i Linköping bedrivs redan idag en omfattande forskning på området vilkel har ökat behovet av fasla forskningsresurser. Den föreslag­na tjänsten skulle enligt min mening utgöra en värdefull förstärkning av två av högskolans profilområden, nämligen materialteknik och medicinsk tek­nik. Jag biträder därför UHÄ:s förslag.

Val och utnyttjande av material i tekniska konstruktioner är etl viktigt område inom materialtekniken. Jag delar UHÄ:s uppfattning att man även bör lägga vikl vid forskning rörande den roll som materialet spelar i ett vidare samhällsperspektiv, där rävaru-, energi- och miljösynpunkter i 35    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                   546

ökande grad måste beaktas. Jag förordar alt det materialiekniska forsk­ningsområdet kompletteras genom atl en Ijänsl som professor i tillämpad materialteknologi inrättas vid KTH den 1 juli 1981.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete inom UHÄ be­träffande resursbehoven för utbildning och forskning inom området indu-.striell ekonomi, administration och organisation var jag i förra årets bud­getproposition inle beredd alt tillstyrka förslaget om inrättande av en tjänst som professor (L 22) i industriell organisation vid högskolan i Luleå.

Utredningsarbetet beräknas inte vara slutfört förrän om något år. Enligt UHÄ kommer nyssnämnda tjänst atl prioriteras sä högt även i ell samlat perspektiv, att ytterligare beslutsunderlag inte behöver avvaktas.

Regering och riksdag beslöt år 1977 om ålgärder för alt främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr 1977/78; 110). Därigenom lades grunden till en politik för all erbjuda goda ulvecklingsbetingelser för de mindre förelagen. Samtidigt betonades att det var ett första steg i ett fortlöpande reformarbete på småföretagsom-rådel. Jag vill i delta sammanhang erinra om uttalandet i regeringsdeklara­tionen atl arbelel förs vidare med all skapa gynnsamma villkor för småfö­retagen och stimulera till nyföretagande. Detta har bl. a. resulterat i en fortsatt uppbyggnad av de regionala utvecklingsfonderna. Vidare har STU ålagts ett särskilt ansvar för teknisk utveckling och för innovafionsarbete för dessa förelagskategorier.

För Norrbottens del har särskilda ålgärder vidtagits på det regional- och industripoliliska området främst i syfte alt främja etablering av ny verk­samhet i länet. Ökade resurser har getts lill Norrlandsfonden för alt stödja utvecklingsprojekt vid skilda institutioner inom högskolan i Luleå som kan bedömas leda lill industriell produktion (prop. 1978/79: 127, UbU 1978/ 79:42, rskr 1978/79:329). UHÄ:s på nytt framförda förslag att inrätta en tjänst som professor i industriell organisation med företagsutveckling vid högskolan i Luleå den I juli 1981 ligger väl i linje med statsmakternas tidigare nämnda beslut. Mol denna bakgrund biträder jag förslaget. Jag räknar med alt tjänsten bör kunna finansieras inom ramen för anvisade medel.

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovel av allmän förstärkning av basresurserna (+ 3694000 kr.). Härav bör 500000 kr. anvisas till CTH för täckande av vissa kostnader avseende Räö rymdobservalorium.

Jag har även räknat medel för en förstärkning av kontaktsekretariatens verksamhet (+ lOOOOO kr.). Dessa medel bör användas till en förstärkning av basresurserna och ej för permanenta lönekostnader.

Under anslaget D 41. Delegationen för vetenskaplig och teknisk infor­mationsförsörjning kommer jag att beräkna medel för informations- och dokumentationscentralerna vid KTH;s bibliotek.

Regeringen har föreskrivet att professuren (L 22) i järnets metallurgi vid KTH får ledigförklaras med ämnesbenämningen tillämpad processmetal­lurgi. Jag förordar atl tjänstens benämning ändras på detta sätt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

547

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: I bil. 10 s. 361, SU 1966:42, rskr 1966; 125) har regeringen föreskrivit dels alt professuren (L 22) i flygplansstatik vid KTH skall återbesättas med ämnesbenämning­en lältkonstruktioner, dels ock atl professuren (L 22) i malerialbehandling med formlära vid CTH skall återbesättas med ämnesbenämningen form­lära.

Jag beräknar en besparing av 594000 kr. lill följd av förvallningsratio­nalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (242209000 + 28402000=) 270611000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.         bemyndiga regeringen alt inrätta tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

2.    bemyndiga regeringen atl ändra benämningen av tjänster som professor (L 22) i enlighet med vad jag har förordat,

3.    lill Tekniska fakulteterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett reser­vationsanslag av 270611 000 kr.

D 22. Temaorienterad forskning

1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

6172000 6810000

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamhelén bedrivs enligl beslut av regering­en inom ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Universitels-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

6172000

+5069000

+638000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). UHÄ; s ändringsförslag innebär i korthet följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

548

 

Ändamål

Kostnad budget- Anmärkningar

året 1981/82

(1kr.)

 

1.    Pris- och löneomräkning

2.    Reformer

2.1        Förstärkning av forskar-resurser och basresurser

2.2   1 tjänst som professor inom temat Teknik och social förändring

2.3        1 tjänst som professor inom temat Vatten i natur och samhälle

2.4   Engångsanslag till bibliotek

+   619

+ 3 750

+   200

+   200 +   300

+5069

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag D 22. Temaorienterad forskning för budgetåret 1981/82 anvisas 11 241 000 kr.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 568000 kr.

För närvarande finns älta extra ordinarie tjänster som professor inrätta­de vid universitetet i Linköping för temaorienterad forskning varav två inom vart och ett av följande fyra områden: Teknik och social förändring. Vatten i natur och samhälle, Hälso- och sjukvården'! samhället samt Kommunikation — överföring av information. Inom de två förstnämnda områdena är tjänsterna tillsatta medan övriga är under tillsättning.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagil alt ytterligare en Ijänsl som exlra ordinarie professor inrättas inom vartdera av lemana Teknik och social förändring samt Vallen i natur och samhälle. Med tanke på all relativt kort lid förflutit sedan verksamheten kom igång anser jag det för närvarande inle befogat all inrätta ytteriigare professurer. Jag räknar däremot medel för en förstärkning av basresurserna (+ 70000 kr.).

Den av UHÄ föreslagna rersursförstärkningen för biblioleksändamål bör enligt min mening kunna tillgodoses inom ramen för den allmänna förstärkning av bibliotekens resurser som jag kommer alt förorda under anslaget D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Temaorienterad forskning för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 6810000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              549

D 23. Vissa tandvårdskostnader

1979/80 Utgift                69211144

1980/81 Anslag              63781000

1981/82 Förslag              59076000

Detta anslag avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den odonto­logiska utbildningen och forskningen vid karolinska institutet saml univer­siteten i Lund, Göteborg och Umeå. Vidare utgår från anslaget vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandskölerskeskolorna saml lill ersättning åt landtekniker- och tandsköterskepraklikanter.

Anslagsfördelning

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Universitets-

Före-

 

 

och högskole-

draganden

 

 

ämbetet

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

60393000

+ 9173 000

-   170000

Materiel m, m.

14864000

+ 4 348000

+   832000

Lärarkliniker m. m.

3 256000

+    770000

-3 256000

Sjukvård

22000

of.

of.

Reseersättningar

13 000

of.

of.

Telegram och telefon

404000

+      48000

+    36000

Renhållning och städning

3 364000

+    327000

-  247000

 

82316000

+ 14666000

-2805000

Uppbördsmedel

 

 

 

Patientavgifter m. m.

185.35000

+  1200 000

+ 1900000

Nettoulgift

63781000

+ 13466000

-4 705000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål                                                      Kostnad budgetåret      Anmärkningar

1981/82 (tkr.)

1.     Pris- och löneomräkning                        + 9 466

2.    Konsekvenser av lidigare
beslut

2.1  Övergångskostnader i sam­
band med genomförande av
ny studieordning för

tandläkarlinjen                                       + 5 200

2.2  Ökade patientavgifter

mm.                                                       -  1200

Summa under 2                                            + 4000

+ 13466

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              550

UHÄ hemställer all under elt förslagsanslag D 23. Vissa tandvårdskost­nader för budgetåret 1981/82 anvisas 77247000 kr. med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

Föredraganden

Jag har vid medelsberäkningen beaktat behovet av medel för övergångs­kostnader i samband med genomförande av den nya studieordningen för tandläkariinjen (+ 4 300000 kr.). För den ökade dimensioneringen av tand­läkarlinjen i Umeå har jag beräknat 500000 kr. under förevarande anslag.

Såsom jag har förordat i del föregäende beräknas medel för karolinska institutets enhet vid Holländargaian fr.o.m. budgetåret 1981/82 under en särskild post under anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken: Inkomsterna i verksamheten bör dock alltjämt tas till uppbörd under förevarande anslag. Vad angår posten lill lönekostnader gäller all medel för de lokala potterna inom 1980 års avtal (LATE 1980/81) har beräknats under anslaget Utbild­ning för vårdyrken.

Jag beräknar medel enligt sammanställningen och hemställer alt rege­ringen föreslår riksdagen

all lill Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 59076000 kr.

D 24. Kungl. biblioteket

1979/80 Utgift                24067951                  Reservation                      2970049

1980/81 Anslag              28218000

1981/82 Förslag              31459000

Detta anslag har tillkommit med anledning av regeringens proposition 1978/79: 122 om vissa ålgärder på informationsförsörjningsområdet (UbU 1978/79:37, rskr 1978/79: 352).

Kungl. biblioteket (KB) fick genom statsmakternas ovannämnda beslut en ny organisation fr. o. m. den I juli 1979. Detta innebär bl. a. all KB leds av en styrelse om tio ledamöter. Riksbibliotekarien är styrelsens ordföran­de. Verksamheten vid KB bedrivs inom tre avdelningar, nämligen adminis-Irationsavdelningen, biblioleksavdelningen och bibliografiska avdelning­en.

Enligt sin instrukfion (1979:480) är KB nationalbibliotek och fullgör härvid dokumentära uppgifter och serviceuppgifter.

Kungl. biblioteket

1.  Pris- och löneomräkning (+ 4 177000 kr.).

2.  KB ser sin verksamhet i huvudsak som en forskningsresurs och har
därför inte kommit med förslag om besparing.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              551

3.   Medel för dels två tjänster (+ 263000 kr.) som arbetsledare, dels viss utrustning (+ lOOOOO kr.) vid Roggebibliotekel i Strängnäs. Medel för detla ändamål beräknas under innevarande budgetår under arbetsmark­nadsdepartementets huvudtitel.

4.   Personalförstärkning (+ 98000 kr.), innebärande en tjänst som''lio-teksassistent i högst F 8.

5.   Medel för utökad drift av LIBRIS (+ 5 799000 kr.).

6.   Mikrofilmning av svensk dagspress, första halvåret 1979 (+ 504000 kr.).

7.   Ytterligare medel för retrospektiv filmning av svensk dagspress ( + 350000 kr.).

Med anledningav budgetpropositionen 1980(prop. 1979/80:100bil. 12 s. 538) angående utgivningen av Svensk bokkatalog fick statens förhandlings­nämnd (SEN) den 16 januari 1980 i uppdrag alt förhandla med berörda organ inom bokbranschen om tryckning och utgivning av de båda bokkata­logerna 1966-70 och 1971-75. SEN har den 23 oktober 1980 underställt regeringen för prövning avtal om utgivning av den svenska nationalbiblio­grafin.

SFN har med Liber Förlag/Allmänna Förlaget träffat avtal om utgivning av Svensk bokkatalog omfattande åren 1966-70 och 1971-75. Dessa kataloger finns hos KB som manuskript bestående av maskinskrivna kort. Med anledning av den manuella framställningsmetoden innehåller överens­kommelsen ett produklionsstöd för dessa två kataloger på 350000 kr. resp. 400000 kr.

Från och med katalogen 1976-80 kommer manuskript all finnas för dalabehandling. Utgivningen av dessa kataloger behandlas inte i föreva­rande avtal. Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregäende under avsnittet Vissa gemensamma frågor bl. a. med avseende pä den fortsatta finansieringen av LIBRIS.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för Kungl. biblioteket (KB) (+ 2650000 kr.). För KB;s del räknar jag vidare med en besparing (300000 kr.).

Frän anslaget C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syssel­sättning under tolfte huvudtiteln bekostas f. n. medel för arbetsledning och viss utrustning vid Roggebibliotekel i Strängnäs, som står under KB:s överinseende. I biblioteket förvarar KB det äldre bokbestånd som har sill ursprung i del gamla stiftsbiblioteket. Där sker även en stor del av KB;s bokbindning.

Nämnda funktioner vid Roggebibliotekel utgör numera etl permanent inslag i KB;s samlade verksamhet. Jag förordar därför att kostnaderna i denna del fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag (+ 300000 kr.). Jag har härvid samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet..

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  552

Som jag tidigare har redovisat har statens förhandlingsnämnd träffat avtal om utgivning av Svensk bokkatalog omfattande åren 1966-70 och 1971-75 med Liber Förlag/Allmänna Förlaget (ALLE). Avtalet innebär bl. a. att ett produktionsstöd skall utgå med 3.50000 kr. resp. 400000 kr. Under budgetåret 1981/82 kan den första av de båda kalalogerna bli färdig. Jag förordar atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl godkän­na avtalet såvitt gäller produklionsstödet. Under förutsältning av etl så­dant bemyndigande beräknar jag medel för produklionsstöd (+ 350000 kr.) för budgetåret 1981/82.

1 övrigt räknar jag med en allmän förstärkning för KB:s del (+ 250000 kr.).

Jag förordar sålunda all anslaget lill KB räknas upp med 3241000 kr. och hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtalet mellan staten och Liber Förlag/Allmänna Förlaget i vad avser produklionsstöd för utgivning av Svensk bokkatalog,

2.        till Kungl. biblioteket för budgetärel 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 31 459000 kr.

D 25. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1980/81 Nytt anslag      2 034000
1981/82 Förslag          2 173000

Detta anslag har tillkommit med anledning av regeringens proposition 1979/80:104 om vissa högskoleadminislraliva frågor (UbU 1979/80:29, rskr 1979/80:341). Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) fick genom statsmakternas ovannämnda beslut en fortsatt självständig ställning direkt under regeringen. Bibliotekets styrelse utses av regeringen.

SPPB är enligt sin instruktion (1980:393) etl specialbibliotek inom äm­nesområdena psykologi och pedagogik med elt nationellt ansvar för refe­rens- och beståndsservicen inom dessa områden. SPPB kan betecknas som etl sädani ansvarsbibliotek, som omnämns i prop. 1977/78:114 om elt centralt organ för informationsförsörjning m. m. (s. 78).

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1. Pris- och löneomräkning (+ 244000 kr.).

2.      Besparing (-46000 kr.).

3.      Personalförstärkning (+ 235000 kr.) innebärande I tjänst som biblio­teksassistent i högst F 8, 1 tjänst som biblioteksbiträde i bef ord ringsgång 1 C, lönegrad F I samt 1/2 tjänst som expeditionsvakl i befordringsgång I C, lönegrad Fl.

4.      Medel för extra arbetskraft och konsultuppdrag (+ 32 000 kr.).

5.      Ökade resurser för bokinköp och bokbindning m.m. (+ 206 500 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

553

6. Ytterligare medel för sjukvård, reseersättningar, LlBRlS, lokalvård och expenser (+ 136500 kr.).

Föredraganden Jag beräknar under anslaget en besparing på 22000 kr. För verksamheten under budgetåret 1981/82 vid statens psykologisk­pedagogiska bibliotek beräknar jag sammanlagt 2 173000 kr., varav pris-och löneomräkning utgör 161000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 2 173000 kr.

D 26. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

577736270 686021000 711371000

Frän anslaget bestrids innevarande budgetär utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt övriga fastighetsdriftkostnader vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, högskoleutbildningen i Halmstad och Skövde, Institutet för internationell ekonomi, Kungl. biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska biblio­tek.

Vidare bestrids från anslaget kostnader för viss med fastighetsljänslen sammanhängande service vid universiteten, lekniska högskolan i Slock­holm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Utgifter Lokalhyror

Kostnader för viss med fastighetsljänslen sammanhängande service

683 663 000 2 378000

+ 43 196000 +    507 000

+ 25 088000 +    262000

 

686041000

+43703000

+25 350000

Uppbördsmedel

 

 

 

Upplåtelse av lokaler m. m.

20000

of.

of.

Nettoutgift

686021000

+43703000

+25350000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              554

Universitets- och högskoleämbetet

1.        Prisomräkning och ökade kostnader på grund av planerad lokalut­byggnad (+ 40350000 kr.).

2.   Medel beräknas under detta anslag för lokalhyror m. m. för forsk­ningsinstitutet för atomfysik (+ 3 108000 kr.). För innevarande budgetår bestrids motsvarande kostnader frän anslaget D 43. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader.

3.        Ökade kostnader för viss med fastighetsljänslen sammanhängande service (+ 245000 kr.).

Föredraganden

1 propositionen angående besparingar i statsverksamheten, m.m. an­mäldejag min avsikt att inom kort återkomma till regeringen med förslag om att uppdra till byggnadsstyrelsen och universitets- och högskoleämbe­tet (UHÄ) alt utreda och lämna förslag till de anordningar som fordras för att också lokalresurserna skall kunna prioriteras tillsammans med högsko­lans övriga resurser (prop. 1980/81; 20 bil. 8 s. 22). Enligt vad jag har erfarit har inom byggnadsstyrelsen tillsatts en utredning med uppgift atl studera motsvarande frågor för de statliga myndigheterna generellt. Inom ramen för denna utredning kommer - i samråd med UHÄ - med förtur alt göras en förstudie om de principiella förutsättningarna för en reform på högsko­leområdet. Avsikten är alt byggnadsstyrelsen under våren 1981 skall redo­visa resultatet av denna förstudie med förslag till direktiv för fortsatt utredning. Jag avser atl - sedan jag tagit del av vad byggnadsstyrelsen kommer all lägga fram - återkomma till regeringen med förslag om den särskilda utredningen om högskolans lokalfrågor.

Medel för lokalhyror m. m. för forskningsinstitutet för atomfysik har inle beräknats under delta anslag. Vid mina beräkningar har jag vidare i enlig­het med vad jag har anfört i det föregående under avsnillet Vissa gemen­samma frågor räknat med atl en besparing av 15 milj.kr. avseende lokal­kostnader bör kunna göras under nästa hudgetår.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 711 371 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 711 371 000 kr.

D 27. Lån till studentkårlokaler

1979/80 Utgift                              -                   Behållning                        2408000

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                       1000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

555

Lån lill studenlkårlokaler tillkom genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963:172, SU 1963:212, rskr 1963:405). Enligt kungörelsen (1964:398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler (omtryckt 1973:384) kan lån utgå till studentorganisationer vid universiteten m.fl. läroanstalter för anordnande av studentkår- och restauranglokaler för an­ställda och studerande. Enligt kungörelsen (1970:273) om lån för inredning och utrustning för vissa studentkårlokaler kan lån utgå för första uppsätt­ningen av inredning och utrustning för restauranglokaler.

Till följd av statsmakternas beslut (prop. 1973; 1 bil. 13 s. 222, CU 1973: 10, rskr 1973: 110) har beslutanderätten i frågor om stöd till allmänna samlingslokaler flyttats över lill en delegation inom bostadsslyrelsen. Kungl. Maj: t har uppdragit åt delegationen att även vara beredande organ i frågor om län frän förevarande anslag (jfr prop. 1973: 1 bil. 10 s. 531).

De lånebelopp som sammanlagt beviljats ur fonden intill utgången av budgetåret 1979/80 framgår av följande sammanställning.

 

 

Låne-underiag

Låne­belopp

Ränte- och amorterings-fri del av lånebeloppet

Reslauranglokaler Övriga kårlokaler Inredning och utrustning för restauranglokaler

16491000 26491000

16491000 12157500

2242000 30890500

16491000 8266000

2242000 26999000

För budgetåren 1964/65-1980/81 har under anslaget anvisats samman­lagt ca 36 milj. kr. Som framgår av sammanställningen har län om samman­lagt ca 31 milj. kr. beviljats intill utgången av budgetåret 1979/80.

För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av I 000 kr. Vidare får lån beviljas från anslaget intill ell sammanlagt belopp av 20 milj. kr.

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen föreslår att ett anslag av 1000 kr. förs upp för budget­året 1981/82. Lån bör under nästa budgetår få beviljas intill ett sammanlagt belopp av 10 milj.kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med I 000 kr. Vidare bör län under nästa budgetår få beviljas intill etl sammanlagt belopp av 5 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.         medge att under budgetåret 1981/82 lån får beviljas till studenl­kårlokaler intill ett sammanlagt belopp av 5000000 kr.,

2.    till Lån till studentkårlokaler för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 1 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              556

D 28. Redovisningscentralerna vid universiteten

 

1979/80 Utgift

385961

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Genom anslaget regleras inkomster och utgifter för sex redovisningscen­traler, en vid vart och etl av universiteten. Till redovisningscenlralerna är knutna samtliga högskoleenheter inom universitets- och högskoleämbetets verksamhetsområde samt vissa andra slalliga myndigheter. Verksamheten bedrivs under inseende av riksrevisionsverkei, som bl. a. beslutat atl redo­visningscenlralerna i samråd med berörda myndigheter fr. o. m. budgetåret 1979/80 lokall skall fastställa taxor för sina tjänster. Den sammanlagda omsättningen balanserar innevarande budgetår på ca 9 milj. kr.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår atl anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetär föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

D 29. Datorcentralen för högre utbildning oeh forskning i Stockholm

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                        1000

1981/82 Förslag                       1000

Under anslaget redovisas inkomsler och utgifter för verksamheten vid Stockholms datorcentral för högre utbildning och forskning. Centralen är knuten till regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion och gemensam för universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Slockholm och karolinska institutet saml försvarels forskningsanstalt. Regeringen har den 12 juni 1980 meddelat bestämmelser för anslaget.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår alt anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

1 enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stock­holm för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

 

Prop, 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              557

D 30. Ersättning till vissa lärarkandidater

1979/80 Utgift                48763000

1980/81 Anslag               56615000

1981/82 Förslag              63 267000

Ur anslaget bekostas

ersättning enligt förordningen den 3 maj 1979 om förmåner till vissa lärare som genomgår lärarutbildning (UHÄ-FS 1979: 39) punkt I a) och 2 a),

ersätlning/utbildningsarvode enligt förordningen den 3 maj 1979 om för­måner till vissa studerande på folkhögskollärariinjen (UHÄ-FS 1979:40) punkt 1 a) och 3,

utbildningsarvode enligt förordningen den 3 maj 1979 om ulbildningsar-vode lill vissa studerande som genomgår lärarutbildning (UHÄ-FS 1979:41),

ulbildningsarvode enligl förordningen den 25 oktober 1979 om förmåner vid genomgång av utbildning på speciallärariinjen (UHÄ-FS 1979:118) punkt 1 h) och 3.

Högskoleenheterna står inte i något arbetsgivarförhållande lill de stude­rande som erhåller utbildningsarvode eller annan ersättning ur förevarande anslag. Della innebär att lönekostnadspålägg inte skall beräknas på dessa arvoden/ersättningar.

Medel under anslaget utgår med hänsyn tagen fill anlagningskapaciteten på vissa linjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken.

Anslagsframställning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

UHÄ har den 5 oktober 1980 redovisat etl uppdrag angående särskilda utbildningsåtgärder för att minska bristen på behöriga lärare inom skolvä­sendet.

UHÄ;s ändringsförslag innebär följande.

Ändamål                                                      Kostnad budgetåret

1981/82 (tkr)

1       Löneomräkning                                   + 6511

2       Förändringar av anslagsteknisk natur utbildningsarvode för 12 års­studieplalser på vårdlärarlinjen                +    522

3       Konsekvenser av tidigare beslut

3.1  industri- och hantverkslärar­
linjen:

ökning med 74 nybörjarplatser

1980/81                                                +    893

3.2  handels- och kontorslärarlinjen:
minskning med 24 nybörjarplatser

1980/81                                                -    290

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              558

Ändamål                                                   Kostnad budgetåret

1981/82 (tkr)

3.3 vårdlärariinjen:

ökning med 24 platser våren 1981       +1 739
minskning med 24 platser, engångs-
antagning hösten 1980                        -  1 739

4     Reformer

4.1   industri- och hantverkslärarlinjen:

ökning med 70 nybörjarplatser           + 2 536

4.2  värdlärarlinjen:

ökning med 24 nybörjarplatser           +    580

4.3   särskilda åtgärder vårdlärariinjen,

24 årsstudieplalser                              +  1 160

+ 11912

UHÄ hemställer

atl under ett förslagsanslag D 30. Ersättning lill vissa lärarkandidater budgetåret 1981/82 anvisas 68527000kr.

Föredraganden

Jag har beräknat kostnaderna under detla anslag med hänsyn till dimen­sioneringen av berörda lärarutbildningslinjer och särskilda lärarulbild-ningsåtgärder. Frågan om utbildningskapaciteten har behandlats under anslaget Utbildning för undervisningsyrken. Vidare har jag behandlat frå­gan om ersättning till vissa lärarkandidater i prop. 1980/81; 20 (bil. 8 avsnitt 3.1 s. 25-26).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 63267000 kr.

D 31. Ersättning åt vissa opponenter vid dispulationer

 

1979/80 Utgift

3 314384

1980/81 Anslag

2400000

1981/82 Förslag

2700000

Från detta anslag bestrids kostnader för ersättning åt vissa opponenter vid dispulationer vid vissa statliga högskoleenheter. Regeringen har den 12 juni 1980 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår all anslaget med hänsyn lill de senaste årens belastning höjs med 300000 kr. lill sammanlagt 2700000 kr.

Föredraganden

1 enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 2 700000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Ersättning åt vissa opponenter vid dispulationer för budget­året 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 2700000 kr.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              559

D 32. Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m.

 

1979/80 Utgift

5042037

1980/81 Anslag

4650000

1981/82 Förslag

4650000

Från anslaget bestrids kostnader för ersättning åt dels sädana ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som avses i 19 kap. 32 § 3. första stycket högskole­förordningen (1977:263, omtryckt 1979:857, ändrad senast 1980:49, 433, 434 och 600), dels sakkunniga eller specialsakkunniga som utsetts enligt bestämmelser i högskoleförordningen eller andra av regeringen utfärdade bestämmelser för myndigheter inom utbildningsdepartementels verksam­hetsområde, om ersättning inle skall ulgå ur särskilt för ändamålet anvi­sade medel. Regeringen har den 12 juni 1980 meddelat föreskrifter för anslaget.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 4650000 kr.

Föredraganden

1 enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp, 4650000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 4650000 kr.

U 33. Utbildningsbidrag för doktorander

1979/80 Utgift                68455032

1980/81 Anslag              73 748000

1981/82 Förslag              78144000

Frän anslaget bestrids kostnaderna för sammanlagt 1510 utbildningsbi­drag för doktorander. Bestämmelser för dessa har givits i förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander. Utbildningsbidraget utgär med belopp som ligger mitt emellan det högsta och det lägsta belop­pet för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1975/ 76: 128, UbU 1975/76:28, rskr 1975/76: 380), f. n. med 48840 kr. för år.

Universitets- och högskoleämbetet

1 avvaktan pä regeringens och riksdagens ställningstagande lill de förslag rörande studiefinansieringen under forskarutbildning som lagts fram av lärartjänslulredningen föreslår ämbetet att ytterligare 90 utbildningsbidrag (+ 4 396000 kr.) tillkommer budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               560

Föredraganden

Jag föreslär all antalet utbildningsbidrag för doktorander ökas med 90 (+ 4396000 kr.).

Nya regler för behörighet lill forskarutbildning gäller från den I juli 1980. Dessa regler innebär alt stora grupper från nya högskoleutbildningar -I.ex. sjuksköterskor, förskollärare - har allmän behörighet för forskarut­bildning. Som jag framhöll i föregående års budgetproposition (prop. 1979/ 80: 100 bil. 12 s. 545) är del angeläget att de nya grupperna sä långt möjligt ges reella möjligheler alt genomgå forskarutbildning. En ökning av det totala antalet utbildningsbidrag bidrar givelvis härtill. Jag avser också all i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra ål universitets- och hög­skoleämbetet att analysera för- och nackdelar med atl avdela ett begränsat antal utbildningsbidrag för forskarstuderande med icke-traditionell utbild­ningsbakgrund.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 78 144000 kr.

D 34. Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. m.

Reservation                      1826081

979/80 Utgift

17152618

980/81 Anslag

17635000

981/82 Förslag

14635000

Den verksamhet som bekostas från anslaget omfattar delprogram för uppföljningsarbete såväl i anslutning lill som vid sidan av högskolerefor­men, långsiktig forskning, personalutbildning, lokalt utvecklingsarbete samt centralt utvecklingsarbete inom de olika planeringsberedningarnas områden.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) eget FoU-program illustre­rar på etl konkret sätt vidden i begreppet sektoriell forskning. Av FoU-anslaget finansieras dels långsiktig forskning om högskolan utan omedel­bar bindning till dagens reformarbete, dels uppföljnings- och utvecklings­arbete inriktat på aktuella högskolepolitiska frågor. De olika delprogram­men fungerar därmed i olika tidsperspektiv och med varierande grad av koppling till den pågående utbildningsplaneringen inom högskolan. Det delprogram som har mest direkt policykaraktär är UHÄ;s program för uppföljning av högskolereformen. Alltsedan reformens ikraftträdande har inom detla delprogram tagits fram rapporter m.m. som dels orsakat en intensiv debatt, dels ingått — och fortsättningsvis kommer atl göra del - i underlaget för beslut pä olika nivåer inom högskolan och på statsmakts-nivå. 1 det långsikliga forskningsprogrammet ingår studier om högskolans

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

561

roll i samhället, högskolan som ett system, forskningens miljö och arbets­former, utbildningsmiljö och arbetsformer samt FoU-organisation och pla­nering. Inom det sistnämnda delområdet studeras frågor rörande sektors­forskningens roll och organisation i högskolan.

Delprogrammet planeringsberedningarnas FoU-projekt är vad gäller styrning och problemidentifiering nära kopplat fill UHÄ; s planerande och operafiva verksamhet. En stor del av planeringsberedningarnas FoU-me-del används till utvärderingar av nya utbildningslinjer eller delmoment av sådana.

När det gäller delprogrammet lokalt utvecklingsarbete har verksamhe­ten ändrat karaktär såtillvida som det lokala utvecklingsarbetet blivit mindre samordnat med det av UHÄ inifierade centrala utvecklingsarbetet och mer integrerat med övrigt lokall arbete av utvecklingskaraktär. Nume­ra sker i regel en samplanering vad gäller utvecklingsinsatser finansierade ur olika anslag och anslagsposter (medel för lokalt utvecklingsarbete, för internationalisering, för stöd- och innovationsåtgärder, för personalutbild­ning, etc). Mot denna bakgrund och i linje med den allmänna strävan att decentralisera beslutsfunktioner till lokal nivå föreslår UHÄ atl medel för lokalt utvecklingsarbete vilka hittills beräknats under förevarande anslag fr.o.m. budgetåret 1981/82 beräknas under sektorsanslagen för grundläg­gande högskoleutbildning.

Personalutbildningsprogrammet är uppdelat i lokalt resp. centralt anord­nad personalutbildning. Internationalisering av högskoleutbildningen om­fatlar givetvis också personalutbildning. Det är väsentligt, inte minst med avseende på ämnesinriktad fortbildning, alt den sker i samarbete med utländska universitetsmyndigheter. UHÄ har av det skälet utvecklat kon­takter med universitetsmyndigheter i andra länder.

UHÄ redovisar medlens disposition budgetåret 1980/81 och i anslutning därtill hur ämbetet avser att använda begärd ökning av medlen budgetåret 1981/82.

24 635

 

Ändamål

Anslag

Förslag lill

Anslag

(delprogram)

1980/81

förändring

1981/82

 

(tkr.)

1981/82

(beräknat)

 

 

(tkr.)

(tkr.)

Uppföljning'

1400

+ 1000

2400

Forskning

2000

+   700

2700

Planeringsbered-

 

 

 

ningarnas FoU

2100

+  500

2600

Lokall utvecklings-

 

 

 

arbete

3 735

+ 1470

5 205

Personalutbildning

8055

+ 3150

11205

Information

220

+    80

300

Planering

125

+   100

225

17 635

+7000

36   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

562

 

Ändamål

Anslag

Förslag lill

Anslag

(delprogram)

1980/81

förändring

1981/82

 

(tkr.)

1981/82

(beräknat)

 

 

(tkr.)

dkr.)

Överföring frän före­varande anslag till seklorsanslagen för grundläggande högskole­utbildning av delposten Lokalt utvecklings­arbete:

Summa att beräknas under förevarande anslag

■ 5 205 19 430

' Härutöver disponeras för reformuppföljningsändamål 800000 kr. under anslaget D 2. Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar. UHÄ räknar med motsvarande ordning budgetåret 1981/82,

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

1 propositionen 198081:20 anförde jag att det under budgetärel 198182 var nödvändigt alt genomföra rationaliseringar och prioriteringar inom verksamheten forskning och utvecklingsarbete för högskolan. Jag beräk­nade en besparing på totalt 5 milj.kr. alt fördelas med 3 milj.kr. under förevarande anslag och 2 milj.kr. under sektorsanslagen. Jag ansåg atl universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) insatser för uppföljning av högskolereformen och högskolans utveckling i stort inte borde beröras av anslagsminskningen. Försöksverksamheten med riktad ämneslärarutbild­ning i Haninge kommun borde heller inte påverkas av anslagsminskningen.

UHÄ har i sin anslagsframställning begärt en bedömning av vilka områ­den som bör prioriteras inom FoU-verksamheten. En mera ingående be­dömning av delta slag kräver enligt min mening ell konkretare underlag än del som hittills har förebragts och också en redovisning av hur resultaten av FoU-verksamhelen kommit till användning vid utveckling av ulbild­ningen samt planering på olika nivåer. Jag är därtör inte nu beredd till ett ställningstagande av den art UHÄ har begärt. Enligt min mening är det emellertid angeläget all UHÄ i del fortsatta arbetet alltjämt ger hög priori­tet åt insatser för personalutbildning samt beaktar de planeringsproblem för högskolan som jag har antytt i avsnittet Vissa gemensamma frågor.

UHÄ har föreslagil alt medel för lokalt utvecklingsarbete, vilka hittills har beräknats under förevarande anslag, skall beräknas under sektorsan­slagen för grundläggande högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret 198182. Jag delar inte UHÄ: s uppfattning pä denna punkl. 1 syfte att åstadkomma en samlad planering av utnyttjandet av de totala resurser som står till förfogande för verksamheten bör delposten Lokalt utvecklingsarbete kvar­stå under FoU-anslagel.

Jag har beräknat medel (50000 kr.) under förevarande anslag att avsättas för en ny elevpanel för longitudinella studier vid statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

563

Chefen för ekonomidepartemenlel och statsrådet Mogård har tidigare den­na dag beräknat ytteriigare medel för projektet under sjunde huvudtiteln respektive anslaget C 7. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsen­det.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m.m. för budgetåret 198182 anvisa ett reservafionsanslag av 14635000 kr.

D 35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

12035 317 26134000 36411000

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

Reservation

4826667

Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för internationalisering av hög­skoleutbildningen, utveckling av lokala system för studiedokumentation, statistik och antagning, universitetslektorers m.fl. tjänstledighet för forsk­ning samt försöksverksamhet med kontaktforskare. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avger inle anslagsframställning för anslagsposten avseende sistnämnda ändamål.

Anslagsfördelning

 

 

Anslagspost

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

UHÄ

Före­draganden

1. Till universitets- och högskoleämbetets dis­position

7 357 000

-1 342 000

- 2992 000

2. Vissa kostnader för lokal antagning vid högskoleenheterna

790000

of.

of.

3. Viss försöksverksamhet

3 000000

of.

- 2 700000

4. Utveckling och försöks­vis drift av överbryg­gande kurser och på­byggnadsutbildning

2085 000

+   208000

of.

5. Finansiering av universi­tetslektorers m.fl. tjänstledighet för forsk­ning

12815000

+6461000

+ 10769000

6. Viss utredningsverksamhet

87000

of.

+    200000

7. Stödåtgärder för handi­kappade studerande

-

+ 1500000

-

8. Förstärkning av biblio­leksresurser inom hög­skolan

 

 

+ 5000000

 

26134000

+6827000

+ 10277000

Anslagsframställning har avgivils av UHÄ. Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

564

 

Ändamål/högskoleenhet

Kostnad budget året 1981/82 (tkr.)

■ Anmärkningar

1.    Pris- och löneomräkning

 

 

1.1 STUDOK-projektet

+   258

 

1,2 Universitetslektorers

 

 

(motsv.) tjänstledighet.

 

 

överbryggande kurser och

 

 

påbyggnadsutbildningar

-1-1 169

 

Sumnia under 1

+ 1427

 

2.    Förändringar av anslags-

 

 

teknisk natur

 

 

2.1 STUDOK-projektet

-3450

Medel för detta ändamål yrkas under anslaget Dl. Universitets-och högskoleäm­betet: Förvalt­ningskostnader.

2.2 Stödåtgärder för handi-

 

Medel för detta

kappade studerande

+1 500

ändamål har för innevarande bud­getär anvisats under anslagen för grundläggande högskoleutbild­ning.

 

Summa under 2

-1950

3.     Reformer

 

3,1  Universitetslektorers

 

(motsv.) tjänstledighet

 

för forskning

-1-5 500

3.2 Internationalisering av

 

högskoleutbildningen

+ 1 100

3.3 Information om nya

 

lillträdesregler

+   750

Summa under 3

+ 7 350

 

+6827

Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01, FOSAM) har, med an­ledning av alt försöksverksamheten med näringslivskonlakl för forskare inte som beslutats kan helt slutföras under budgetåret 1980/81, i skrivelse hemställt all medel ställs lill förfogande för all avsluta påbörjade projekt och den parallellt med försöksverksamheten pågående utvärderingen.

FOSAM hemställer atl 300000 kr. budgetåret 1981/82 ställs till förfogan­de för konlaklforskarverksamhet vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid Chalmers lekniska högskola och högskolan i Luleå. Med­len bör disponeras av berörda högskoleenheter och användas för atl till resp. kontaktsekretariat knyta personal med ansvar för verksamhetens genomförande.

FOSAM föreslår också all medel av motsvarande omfattning ställs till förfogande för nämnda ändamål intill dess slutlig ställning tagits på grund­val av kommitténs förslag med anledning av utvärderingen av försöksverk­samheten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              565

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i del föregäende under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1979/80; 104 om vissa högskoleadministrativa frågor slås det fast atl universitets- och högskoläm-belet (UHÄ) skall ha ansvarel för den fortsatta utvecklingen av de datorba­serade lokala systemen för studiedokumentation, statistik och antagning. 1 enlighet med UHÄ; s förslag har jag beräknat medel för denna verksamhet - det s.k. STUDOK-projektet under anslaget D 1. Universitets- och högskolämbetel; Förvaltningskostnader, vilket medför en motsvarande minskning av förevarande anslag (- 3 192000 kr.).

I enlighet med förslaget från forskningssamverkanskommittén (FOSAM) beräknar jag under anslagsposten Viss försöksverksamhet elt beloppav 300000 kr.

Utöver kompensation för löneökningar beräknar jag för finansiering av universitetslektorers (motsvarande) tjänstledighet för forskning ytterligare 10000000 kr..för budgetåret 1981/82. Jag kommer i annat sammanhang atl föreslå regeringen alt uppdra ät UHÄ alt med utgångspunkt i hittills gjorda erfarenheter av de särskilda medlen för universitetslektorers forskning se över de regler som nu gäller för dessa medel.

Under anslagsposten Till universitets- och högskoleämbetets disposition anvisas särskilda medel förarbetet med atl inlernalionalisera ulbildningen. För della ändamål beräknar jag en med 200000 kr. höjd medelsanvisning.

Jag hänvisar härmed till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Jag beräknar vidare en förstärkning av resurserna under anslagsposten Viss utredningsverksamhet (+200000 kr.).

Med anledning av vad jag har anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor beräknar jag under en särskild anslagspost elt belopp av 5000000 kr. för biblioleksändamål och viss förstärkning (400000 kr.) av museiverk­samheten för de humanistiska fakulteterna.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 36411 000 kr.

D 36. Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan

1979/80 Utgift                  5746835

1980/81 Anslag                6256000

1981/82 Förslag                3400000

Anslaget används enligt beslut av regionstyrelserna med hänsyn tagen till individernas efterfrågan på studier, till arbetsmarknadens behov av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

566

utbildade samt till sådana lokala förutsättningar för viss utbildning som inte har kunnat beaktats i det reguljära planerings- och budgetarbetet. Anslaget får användas både för utbildningslinjer och enstaka kurser (jfr UbU 1978/79:31).

 

 

Högskoleregion

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Universitels-

Före-

 

 

och högskole-

draganden

 

 

ämbetet

 

Stockholms högskoleregion

1563000

+ 156000

-  756000

Uppsala högskoleregion

1 189000

+ 119000

-   574 000

Linköpings högskoleregion

313 000

+ 31000

+     14000

Lund/Malmö högskoleregion

1 189000

+ 119000

-  574000

Göteborgs högskoleregion

1314000

+ 132000

-  634000

Umeå högskoleregion

688000

+ 69000

-   332000

Utgift

6256000

+626000

-2856000

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att anslaget endast pris- och löneomräknas.

UHÄ hemställer atl under ett reservationsanslag D 36. Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan för budgetåret 1981/82 anvisas 6882000 kr.

Föredraganden

Den besparing som tidigare beräknats i proposition 1980/81:20 om be­sparingar i statsverksamheten fördelar jag mellan regioner i proportion lill anslagens omfattning. Jag beräknar dock ingen besparing för Linköpings högskoleregion. 1 övrigt beräknar jag under della anslag inga andra föränd­ringar än sädana av automatisk natur.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (6256000-2856000=) 3400000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan för budgetåret 1981/82 anvisa etl anslag av 3400000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              567

Vissa forskningsändamål

D 37. Forskningsrådsnämnden

1979/80 Utgift              26132588'                   Reservation                    3354171'

1980/81 Anslag             32 162000

1981/82 Förslag            37018000

' Inkl. medel för forskningsinformation från anslaget D 51. Vissa kostnader i sam­band med forsknings/forskarutbildningsreform men exkl. medel från anslaget D 46. Framtidsstudier.

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977:35, ändrad senast 1980:312) la initiativ lill och finansiellt stödja forskning främsl inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. 1 nämndens ansvars­område ingår fr.o. m. budgetåret 1980/81 även framtidsstudier och konse­kvensanalys.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internatio­nella institutet för tillämpad systemanalys, HASA (jfr prop. 1976/77:25, UbU 1976/77:9, rskr 1976/77:73).

För förvaltningskostnader får budgetåret 1980/81 användas högst 3675000 kr.

 

 

 

 

A

nslagspost

Initiering, samord­ning och stöd av forskning Framtidsstudier Forskningsinformation

1980/81

Beräknad ändr

ing

1981/82

 

FRN

 

Före­draganden

1,

3.

22 320000 4302000 5 540000

+ 11 032 000 +  1730000 + 2 244000

 

+ 2 575000 +   258000 + 2023 000

 

 

32162000

+ 15006000

 

+4856000

Forskningsrådsnämnden

FRN; s hittillsvarande erfarenheter visar att del är en tidskrävande upp­gift att initiera ny forskning. Sedan väl forskning etablerats binder den dessutom ofta resurser för läng tid framåt. FRN har nu i praktiken bundit sig för fleråriga, delvis mycket slora satsningar inom I.ex. naturresurs­forskning, alkohol- och drogforskning, kemiska hälsorisker, åldrings­forskning, tal, ljud och hörsel, samhällsplanering i en utplanande ekonomi och ulvärderingsforskning inom arbetslivets område.

Flera andra planeringsinitialiv behöver pä motsvarande säll omsättas i konkret forskning som kräver insatser över flera är. För detla krävs ökade

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                568

resurser såväl hos FRN som hos de forskningsorgan som tillsammans med FRN kan komma atl finansiera de nya projekten. Nämnden konstaterar därför med tillfredsställelse atl del i prop. 1979/80; 100 (bil. 12 s. 367) förordas ökade resurser för en långsiktig utveckling av forskarutbildningen och den grundläggande forskningen och att en förstärkning förutses också budgetåren 1981/82 resp. 1982/83 (bil. 12 s. 379).

FRN har under den gångna treårsperioden kunnat svara för en förhållan­devis stor del av resurserna till samfinansierade projekt. Del har varit möjligt pä grund av all FRN under denna period haft få åtaganden av mer långsiktig natur. Nämnden har emellertid nu bundit upp en slörre del av sina resurser i forskningsprogram. 1 framtiden måste därför FRN kunna kräva ökade insatser av sina samfinansieringspartners, eller också måste nämnden få resurser atl fortsätta att la ett huvudansvar finansiellt för sådan forskning som den tar initiativ lill.

F. n. måste FRN inhämta regeringens godkännande av beslut om anslag till projekt som överstiger 1 milj.kr. Nämnden anser att denna paragraf i instruktionen bör ulgå. Alternativt bör gränsen höjas till förslagsvis 3 milj. kr.

Budgetåret 1979/80 har i FRN:s regi två stora försök med nya former för forskningsinformation genomförts avseende datakraften i samhället samt långsiktig energiinformation. Hälften av de särskilda medlen för informa­tion har använts för forskningsinformafion som initierats av universitet och högskolor. Nämnden har för innevarande budgetår medel för försöksverk­samhet med utgivning av populärvetenskaplig litteratur. I övrigt dispone­rar FRN i stort sett oförändrade resurser trots slor efterfrågan på medel inom detla område. Nämnden anser att medlen för forskningsinformation bör öka ylterligare för att ge utrymme för nya initiativ.

Riksdagen beslöt våren 1979 att FRN fr.o.m. den I juli 1980 skall ansvara även för den verksamhet som tidigare bedrivits i kommilléform av sekretariatet för framtidsstudier. Personalen vid sekretariatet har efter förhandlingar överförts till FRN och en delegation för framtidsstudier har inrättats av nämnden. De för framtidsstudier anslagna medlen används innevarande budgetår i första hand för att genomföra och avsluta de studier som redan påbörjats av sekretariatet. Nämnden anser atl anslags­posten i framliden bör medge all varje är minst en större studie påbörjas samtidigt som en annan studie avslutas. Vidare bör nämnden kompenseras för sådana kostnader för framtidsstudieverksamheten som inte beaktades vid medelsanvisningen för 1980/81. Medel bör därför föras över från ansla­get Gemensamma ändamål för departementen till FRN;s anslag motsva­rande lokalkostnader för denna verksamhet (+ 300000 kr.).

FRN begär för budgetåret 1981/82 eU anslag om 47 168000 kr., dvs. en nominell ökning med 15006000 kr. Härunder begär nämnden bl.a. föl­jande.

1.      Pris- och löneomräkning (+ 3 216000 kr.).

2.  Förstärkning av medlen för forskningsinformation (+ I 690000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  569

3.       Medel för en ny, större frafntidsstUdie samt kompensation för lokal­kostnader m. m. för framtidsstudievéfksarhheten genom överföring från anslaget Gemensamma ändamål for departementen (+ 1 300000 kr.):

4.       Medel för genomförande av forskningsprojekt på grundval av redan utförda kunskapsöversikter och studier "m. m. (+ 8800000 kr.).

Härutöver begär nämnden väsentligt ökade resurser för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustniiig under äiislaget H 2. Inredning och utrust­ning av lokaler vid högskoleenhetéffiä ni: iti.

Om nämndens äskanden med Hänsyfl till andra angelägna behov inom forskningsområdet inle kan tillgodoses fiilll ut förordar nämnden i första hand en något långsammare utbyggiiäd av resurserna för dyrbar veten­skaplig utrustning och i andra hand én minskad ökningstakt för stödet till forskningsinitiering och forskningssamordning i kombination med ökade krav pä samfinansiering.

Havsresursdelegationen

Delegationen för samordning av havsfésursverksamhelen (DSH) har, i enlighet med sin instruktion, avgivit yttrande över FRN;s anslagsfram­ställning.

DSH tillstyrker de av FRN föreslagna projekten inom naturresursdele­gationens område, särskilt vattenresursplanering, och understyrker beho­vet av en uppföljning av rapporten Vattenrésursplanering.

Föredraganden

Forskningsrådsnämnden (FRN) har under sin hittillsvarande verksam­het bl. a. bedrivit ett omfattande arbete med syfte att identifiei'a och utforma forskningsteman av stor samhällelig betydelse. Inom vissa av dessa teman har forskningsprogram utvecklats som delvis finansieras av FRN inom andra är större insatser förestående. Nämnden har således genom sitt arbele kunnat både initiera och stödja forskning kring vikliga samhällsproblem. När FRN:s verksamhet nu går in i slutfasen av ett inledande skede aktualiseras naturligen frågan om balansen mellan forsk-ningsinitierande och mer direkt forskningsstödjande verksamhet. Det kan i detta läge bli nödvändigt med en viss begränsning av antalet nya initiativ så att inledda satsningar kan genomföras.

Frågorna om samplanering och samfinansiering med forskningsråd och olika sektorsorgan kommer därvid atl bli särskilt viktiga. Graden av sam­finansiering av elt projekt måsle självfallet, som nämnden konstaterar i sin anslagsframställning, variera beroende på förutsättningarna. Nämnden har även möjlighet alt för vissa forskningsprojekt själv svara för hela finansi­eringen. Principen om samfinansiering har sin givna tillämpning i de fall där projekten har en sådan omfattning atl forskningsråd, seklorsorgan eller nämnden inte rimligen kan ha resurser atl ensamma svara för den totala finansieringen. Programmen eller projekten ges samtidigt en bredare för­ankring vilkel i vissa sammanhang kan vara ett tillräckligt skäl för all utnyttja denna finansieringsform.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              570

Jag anser således all del är viktigt att möjligheterna lill samfinansiering utnyttjas även i fortsättningen och att planering och programuppläggning sker på etl sådanl sätt all samarbete och samfinansiering med forsknings­råd och seklorsorgan underlättas. Dessa instanser borde också ha elt givet intresse av atl projekt i gränsområden mellan specialiserade forskningsom­råden eller med betydelse för flera forskningsområden kommer till utföran­de. Jag vill i detla sammanhang något beröra frågan om prioriteringar inom forskningsrådsorganisationen. 1 elt läge där krav ställs på omprioriteringar också inom forskningsrådens verksamhet kan det le sig lättare att låta en del av kostnaderna för ett forskningsrådsprojekl, som inte bedöms ha högsta prioritet, bestridas genom en samfinansiering med FRN än atl besluta om nedläggning av projektet. Ett sådanl utnyttjande av samfinan­sieringen är naturiigtvis inte önskvärt. Del skulle snabbt kunna leda lill att forskningsråden utvecklar strikta inomvetenskapliga bedömningsgrunder för renodlade forskningsprojekt i motsats till samfinansierade projekt. En sådan praxis kan enligt min uppfattning pä sikt komma atl allvarligt skada FRN:s verksamhet genom alt denna uppfattas som mindre vetenskapligt gedigen än annan forskningsrädsfinansierad forskning. Det ankommer på FRN och forskningsråden alt noga följa utvecklingen i denna fråga.

FRN har som ett första led i en redovisning av möjligheterna atl sprida kunskap om och öka intresset för vetenskap bland barn och ungdom avgivit en rapport. Nämnden redovisar i denna preliminära ställningsta­ganden lill möjligheterna att ge ut en populärvetenskaplig tidskrift för barn och ungdom samt till olika stimulansåtgärder för alt initiera en ökad information till eller särskilda aktiviteter för dessa åldersgrupper. Jag förutsätter atl nämnden fortsätter bearbetningen av tidskriftsfrågan och därvid beaktar de erfarenheler som publiceringen av ell av FRN finansi­erat provnummer av en sådan tidskrift kommer all ge. Några av de övriga förslag som FRN har redovisat bör kunna komma till utförande inom ramen för nämndens totala resurser för informationsverksamhet.

Fr.o.m. budgetåret 1979/80 finns en särskild kostnadsram inorn stats­budgeten benämnd Till forskningsrådsnämndens disposition avsedd för dyrbar vetenskaplig utrustning. Kostnadsramen är avsedd alt utnyttjas för sådan utrustning som är kopplad till samtidiga projektsatsningar från nämndens eller forskningsrådens sida. Vidare är det avsikten alt myckel dyrbar utrustning i anslutning till s. k. big science (mycket stora, långvari­ga och dyrbara forskningsprojekt) fortsättningsvis skall kunna bekostas från den akluella kostnadsramen. Kostnader för utrustning av baskaraktär för utbildning och forskning vid högskoleenheterna avses belasta den särskilda kostnadsramen Till universitets- och högskoleämbetets disposi­tion.

FRN har på regeringens uppdrag redovisat förslag lill principer och riktlinjer vid fördelning av medel från kostnadsramen för dyrbar veten­skaplig utrustning. Jag konstaterar med tillfredsställelse att FRN har beto­nat vikten av en ökad samordning mellan nämnden och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) vid fördelningen av medel för utrustning lill hög-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              571

skolebaserad forskning. Med en sådan samordning bör det vara möjligt alt få en tydligare bild av vilken dyrbar utrustning som är en konsekvens av en utbyggnad av den fasta forskningsorganisationen inom högskolan och såle­des skall bekostas från UHÄ-ramen och vilken utrustning som är en följd av forskningsrådsfinansierade projekt och skall belasta FRN-ramen. För­delarna härmed är flera. För del första ger det en bällre grund än f. n. för budgetering av de båda ramarna. För det andra skapas en överblick av anskaffningen av utrustning som medger en bättre bedömning av möjlighe­ten lill gemensam användning av ny utrustning för att därmed undvika dubblering av den. Jag vill i detla sammanhang erinra om att FRN också har regeringens uppdrag alt i samverkan med ulrustningsnämnden för universitet och högskolor utarbeta förslag för registrering av vetenskaplig utrustning. För del tredje blir det också möjligt alt få etl bättre underiag för lokalisering av viss särskilt dyrbar utrustning på elt sätt som slår i överens­stämmelse med profilering av forskningsverksamheten mellan högskoleen­heter med fasta forskningsresurser. Jag vill slutligen i delta sammanhang framhålla behovet av att FRN söker skapa en motsvarande samordning och överblick med andra forskningsorgans finansiering av dyrbar veten­skaplig utrustning i den utsträckning det kan bedömas atl en samverkan mellan dem och FRN är påkallad i här berört avseende.

FRN har i anslutning till sina förslag diskuterat möjligheten av alt ulrustningsanslagen från kostnadsramen för dyrbar vetenskaplig utrust­ning ges i form av län som amorteras och förräntas. Med den möjlighet till beställningsbemyndigande för flera budgetår som numera har kopplats till kostnadsramens ulnyltjande har en lånekonstruktion emellertid mindre betydelse ur likviditelssynpunkl. Nämnden finner alt det nu tillämpade syslemel med kostnadsramar fungerat relafivt väl men föreslär atl delta förfarande kompletteras med etl kalkylunderlag som anger utrustningens fördelning över forskningsområden respektive högskoleenheter saml an­skaffningsvärde och bedömd avskrivningslid.

Jag är för närvarande inle beredd alt föreslå en övergång lill etl finansi­eringssystem för utrustning som baseras på län. Det av FRN föreslagna kalkylunderlaget bör kunna vara av värde för en långsiktig planering av erforderliga resurser för dyrbar vetenskaplig utrustning. Jag är emellertid inte nu beredd att förorda atl elt sådant kalkylunderlag skall ges en mera allmän tillämpning. FRN bör först ges möjlighet atl försöksvis pröva syslemel inom några forskningsområden.

Nuvarande bestämmelse i förordningen för FRN:s verksamhet som innebär att fördelningsbeslut av nämnden som medför kostnader översti­gande I milj. kr. skall godkännas av regeringen bör enligl nämndens me­ning helt upphöra eller alternativt bör en gräns sältas vid 3 milj. kr.

Relativt kort tid har hittills ställ till FRN; s förfogande när det gäller atl utarbeta fördelningsrutiner och att etablera samrädsförfaranden mellan berörda myndigheter i samband med utrustningsmedlens fördelning. 1 avvaktan på att dessa frågor får en mer slutgiltig lösning anser jag att nuvarande kriteriebelopp för regeringsgodkännande bör kvarstå.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  572

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) häri sin anslagsframställning betonat vikten av en långsiktig planering när det gäller speciellt tunga utruslningsobjekt i anslutning till s. k. big scieiice dvs. forskning som är beroende av mycket stora investeringar. Exempel pä sådana anläggningar är teleskop, acceleratorer och reaktorer. Enligt FRN skulle 10 till 20 milj.kr. årligen under en tioårsperiod krävas föf att lillgodose aviserade behov av detla slag.

Del är av siörsta vikt att elt väl genomarbetat planeringsunderlag över framtida investeringar i big science kan tas fram. Jag avser därför atl senare föreslå regeringen att uppdra åt FRN atl i anslutning till sin anslags­framställning för budgetåret 1982/83 redovisa ett sådant underlag. 1 arbetet härmed bör nämnden samverka med UHÄ och NFR. Därvid bör också belysas den långsiktiga planeringen för alt tillgodose utrustningsbehov av mer gängse karaktär enligt de kriterier som jag inledningsvis har anfört.

Med utgångspunkt i de bedömningar som jag här har redovisat har jag under förevarande anslag gjort följande beräkningar för budgetåret 1981/ 82.

I likhet med vad som gäller för statliga myndigheter i övrigt har jag räknat med en besparing inom nämndens förvaltningskostnader (- 74000 kr.).

Jag räknar vidare med en viss ökning av resurser för initiering, samord­ning och stöd lill forskning (+ 1 310000 kr.) och för forskningsinformafion (+ 1690000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 37018000 kr.

D 38. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1979/80 Utgift               42232166              Reservation              12969808

1980/81 Anslag             53752000

1981/82 Förslag         59027000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som humanis-tisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för rådets anslag bestrids bl. a. kostna­derna för 12 exlra ordinarie tjänster som professor och 34 forskartjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1980/81 användas högst 2700000 kr.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

Huvuddelen av HSFR:s anslag för budgetåret 1979/80 har gått till pro-jeklforskning och publiceringsverksamhet. Fördelningen har skett på äm­nesgrupper enligt följande sammanställning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  573

 

Filosofi och teologi

1 288140

Ekonomi

4023 000

Sociologi

3 706 800

Juridik

1091 100

Statsvetenskap

1426 350

Psykologi

3 901400

Pedagogik

1921700

Historia

4047850

Språkvetenskap

3 439900

Antikforskning, förhistoria och utomeuropeiska kulturer

1398 300

Arkeologi och bebyggelseutveckling

1534800

Estetiska vetenskaper

4299100

Metodologiska principer och viss projektforskning

135000

Internalionella åtaganden

581 100

Tidskriflsstöd

2 301775

Övrigt

235 000

 

35 331315

Publiceringsverksamheten som hänför sig till ovan nämnda ämnesgrup­per uppgår till ell belopp motsvarande 6 procent av utdelade anslag.

HSFR framhåller i sina förslag för budgetåret 1981/82 behovet av ökade resurser för forskning inom framför allt följande områden: datoriseringens följder för individ och samhälle, forskning ropande politiska och sociala reformers effekter, 1-världens komrnande ekonomiska, politiska och kultu­rella beroende av de nuvarande u-länderna, forskning rörande miljöfrågor, behandlingsforskning och medicitisk juridik. Ytterligare områden spm HSFR betraktar som angelägna är afrikanislik, historisk antropologi, svensk medellidsfors ing, kvinnoforskning, cenlrum-periferi-begreppen och dessas tillämpning inom skilda vetenskaper.

HSFR har tagit ställning lill den efter professor Hannes Hyrenius ledig­blivna professuren i demografi som varit placerad vid universitetet i Göte­borg. Omprövningen har lett till alt rådet föreslagil regeringen alt en professur i demografi, särskilt demometri inrättas med placering vid uni­versitetet i Stockholm. Professuren görs personlig för Jan M. Hoem.

Vidare understryker HSFR angelägenheten av all frågan om den fortsat­ta finansieringen av Kungl. Gustaf Adolfs Akademiens ordbok över Sveri­ ges dialekter löses snarast möjligt.

HSFR begär för budgetåret 1981/82 etl anslag av 69452000 kr., dvs. en ökning med 15700000 kr. Här under begär rådet bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning (+ 5633000 kr.).

2.      Kostnaderna för följande av HSFR finansierade ändamål bör fr. o. m. budgetåret 1981/82 bestridas från andra anslag

 

-    Svenskt pressregister

-    projektet Mynt frän vikingatiden funna i Sverige

-    projektet Det medeltida Sverige

-    projekt rörande kvartar vedanatomi och dendrokronologi

-    tjänst som forskningsingenjör vid osteologiska forskningslaboratoriet vid universitetet i Stockholm.

HSFR:s kostnader för dessa ändamål uppgår innevarande budgetår till sammanlagt 740000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  574

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i del föregäende under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

1 likhet med vad som gäller för övriga statliga myndigheter räknar jag med en besparing inom rådets förvaltningskostnader (54000 kr.).

Vad gäller humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådets (HSFR) förslag lill organisation och lokalisering av den demografiska forskningen i Sverige vill jag anföra följande. Jag ansluter mig till HSFR:s förslag om omvandling av den ledigblivna professuren i demografi vid universitetet i Göteborg fill en professur i demografi, särskilt demometri, med placering vid universitetet i Slockholm. 1 enlighet med forskningsrådets förslag bör den göras personlig för Jan M. Hoem. Lokaliseringen av professuren betingas dels av alt denna framstående forskare härigenom kan rekryteras lill professuren, dels av alt den demografiska forskningen, speciellt demo-metrin, har behov av en nära kontakt med vissa myndigheter i Slockholm, främst statistiska centralbyrån.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit all en vid uni­versitetet i Stockholm vakant professur i socialekologi återbesätts med den ändrade ämnesbenämningen sociologi med inriktning mol befolkningspro­cesser. HSFR ställer sig bakom förslagel. Jag har under anslaget D 16. Samhällsvetenskapliga fakulteterna tillstyrkt en sådan förändring. HSFR avser vidare all avsätta medel för en tjänst på docentnivå, särskilt avsedd för demografisk forskning, vid universitetet i Slockholm.

Rådets förslag innebär alt betydande resurser ställs till förfogande för den demografiska forskningen vid universitetet i Stockholm. Genom för­slag i budgetpropositionen för innevarande budgetär förstärktes den demo­grafiska forskningen vid universitetet i Umeä dels genom en professur i historisk demografi, dels genom atl en forskningsenhet knöls till den demografiska databasen. Jag anser del angeläget alt de resurser som inne­varande budgetår ställts till förfogande och de som nu föreslås utnyttjas så effektivt och rationellt som möjligt. Bl. a. förutsätter delta ett nära samar­bete mellan de båda högskoleenheterna.

Jag kommer senare alt föreslå regeringen att den ledigblivna professuren (L 22) i demografi placeras vid universitetet i Stockholm och ges den av rådet föreslagna ändrade ämnesbenämningen demografi, särskilt demome­tri.

Vad beträffar frågan om Kungl Gustav Adolfs Akademiens ordbok över Sveriges dialekter (OSD) vill jag framhålla följande.

Arbetet med skapandet av en ordbok över Sveriges dialekter startade redan 1954 på initiativ av Kungl Gustav Adolfs Akademien (KGAA). Företaget har till största delen bekostats av statliga medel. För budgetåret 1980/81 har HSFR beviljat anslag lill OSD med elt belopp av 550000 kr.

Akademien inkom i december 1979 med en framställning angående OSD:s framtida ställning.  Förslaget remitterades till dialekt- och ort-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              575

namnsarkiven samt svenskt visarkiv. 1 skrivelsen hemställer akademien atl redaktionen så snart som möjligt inordnas som en särskild enhet under nämnden för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA-nämnden), atl ordbokschefen får arkivchefs lön och ställning och all ord­bokschefen vid sin sida får en rådgivande nämnd med företrädare för bl. a. akademien. Kostnaderna för reformen vilka i betydande utsträckning är knutna lill publiceringen av en ordbok är delvis beroende av den ambi­tionsnivå som väljs för projektet. Även vid en förhållandevis låg ambi­tionsnivå blir kostnaderna höga.

1 dagens slatsfinansiella läge är jag inle beredd att förorda en förändring i enlighet med något av de alternativ som har diskulerals. Såväl HSFR som DOVA har dock framhållit värdet av del arbele som ulförs vid ordboksre­daktionen. Bl.a. av dessa skäl utgår jag från all rådet tills vidare tar etl ekonomiskt ansvar för den berörda verksamheten.

Vid min anmälan av anslaget till Svenskt musikhistoriskt arkiv har jag beräknat 545000 kr. som innevarande budgetår utgär frän förevarande anslag. Jag beräknar vidare en minskning av förevarande anslag med 76000 kr. för en halv tjänst som forskningsingenjör i F 15 jämte vissa basresurser vid vedanalomiska laboratoriet vid universitetet i Lund samt med 50000 kr. för en halv tjänst som ingenjör i högst F 6 vid osteologiska forskningslaboratoriet vid universitetet i Stockholm. Medel för dessa än­damål har beräknats under anslaget D 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna resp. anslaget D 13. Humanistiska fakulteterna.

För HSFR beräknar jag för nästa budgetår elt anslag om 59027000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetär om 5 275000 kr.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för bud­getåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 59027000 kr.

D 39. Medicinska forskningsrådet

1979/80 Utgift               97500961                   Reservation                      1396839

1980/81 Anslag             110905000

1981/82 Förslag            122449000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MER) finansierar saml för rådels förvaltning. Inom ramen för rådets anslag bestrids bl. a. kostnaderna för tolv exlra ordinarie tjänster som professor och 25 forskartjänster. För förvaltningskostnader får bud­getåret 1980/81 användas högst 2 150000 kr.

 

Prop. 1980/81; 100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  576

Medicinska forskningsrådet

MFR; s målsättning är att på bred bas stödja medicinsk forskning av hög kvalitet. De av MFR stödda projekten spänner över ett vitt fält från grundforskning till tillämpad khnisk forskning. Drygt 650 forskningspro­jekt inom olika forskningsfält drivs med anslag från MFR. Betydande satsningar görs inorn ornråderi där svensk medicinsk forskning har en särskilt stark internatipnel! ställning. Sådana tyngdpunktsområden innefat­tar forskning rörande bindväv, blödcirkulafion, diabetes, immunologiska reaktioner, lipider, prostaglaiidinerrleijKotriener-tromboxaner och signal-sut)stanser. De flesta MFRstödda prpjekten har en grundvetenskaplig inriktning. MFR ser ocksä som sin huvuduppgift att stödja grundveten-skapligt inriktad medicinsk forskning, De resursökningar MFR begär för projektverksamheten gyses i första har)d utnyttjas för nya projekt och för förstärkning av anslagen liU de yngre forskarna.

Den dominerande delen av MFR:s resurser går till projekt som initierats av forskarna. Detta är enligt MFR;s uppfattning det mest ändamålsenliga, i synnerhet när det gäller forskning med gfundvetenskaplig inriktning. En framgångsrik grundvetenskapligt inriktad forskning bygger i första hand på forskarnas idéer och kompetens, som bl. a, kommer till uttryck i anslags­ansökningar. I sin prioritering och finansiering av aiislagsansökningar be­dömer MFR inle enbart projektens originalitet och inomvetenskapliga kvalitet utan även deras betydelse på sikt för medicinens framåtskridande. I MFR;s prioriteringar ingår sålunda en viktig forskningsplanerande upp­gift eftersom prioriteringarna har konsekvenser för forskningens utveck­ling under lång lid. MFR anser att denna forskningsplanering kräver till­gång till det detaljerade underiag som forskarnas ansökningar utgör.

I MFR;s forskningsplangrande verksamhet ingår även att initiera och stimulera forskning inom områden som MFR bedömer vara föremål för otillräcklig forskningsaktivitet. Dessa områden är oftast sådana som har stark samhällsrelevans, sett i ett mera kortsiktigt perspektiv. Under senare år har MFR;s initierande aktivitet koncentrerats till hälsoT och sjukvårds­forskning. Såväl nationellt som internationellt har intresset för och beho­vet av hälso- pch sjukvårdsforskning alltmer uppmärksammals. MFR har initierat en rad olika aktiviteter inom hälso- och sjukvårdsforskning, från metodutvecklingsarbete till specifika forskningsprojekt, För atl ytterligare stärka MFR;s akfiviteter inom och planering av hälso- och sjukvårds­forskning föreslår MFR att en professur i hälso- och sjiikvårdsforskning med särskild inriktning på utvecklingsländerna inrättas vid MFR.

MFR begär för budgetåret 1981/82 ett anslag om 150 milj.kr., dvs. en ökning med 39,1 milj, kr. Härunder begär MFR följande förändringar.

1. Pris- och löneomräkning (+ 11 095 000 kr.).

2.      Ökat stöd till MFR:s verksamhet; Projektanslag (+ 18000000 kr.) Forskartjänster (+ 3400000 kr.)

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   577

Apparatur (+ 1 700000 kr.) Internationell verksamhet (+ 1 600000 kr.) Merkostnader för försöksdjur (+ 1000000 kr.) Övrigt (+ 3342000 kr.).

3.       En extra ordinarie ijänsl som professor i hälso- och sjukvårdsforsk­ning med särskild inriktning på utvecklingsländerna, personlig för docent Göran Sterky och med placering vid karolinska inslilulel (+ - O kr.).

4.       Överföring till karolinska institutet av professuren i fortplantningens endokrinologi (- 426000 kr.).

5.       Överföring av 190000 kr. till universitetet i Umeå såsom basresurser för professor Lars Beckman samt överföring av 215000 kr. till karolinska institutet såsom basresurser för professor Bo Holmstedt (- 405000 kr.).

6.       Indragning av extra ordinarie professur i omgivningsfysiologi i sam­band med nuvarande innehavares pensionering (-211 000 kr.). Äterbesät-tande av professuren i baromedicin vid nuvarande innehavares pensione­ring.

MFR har i samråd med naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Riksföreningen mot cancer (RmC) på regeringens uppdrag utrett den när­mare utformningen av överföringen frän RmC till forskningsråden av an­svaret för delar av cancerforskningen. RmC beräknas fortsättningsvis kun­na bidra med 30 milj. kr. årligen lill cancerforskningen. För atl cancer­forskningen skall kunna bibehållas i oförändrad omfattning erfordras, en­ligt MFR, NFR och RmC, ett resurstillskott på 3 milj.kr. för budgetåret 1981/82 och på sammanlagt 51,4 milj. kr. under femårsperioden 1981/82 -1985/86. Av resurstillskotten föreslås 80 procent tillfalla MFR och 20 procent NFR.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor. Jag har under della anslag räknat med en besparing inom rådets förvaltningskostnader (43000 kr.).

Jag kommer senare att föreslå regeringen atl den I juli 1981 inrätta en exlra ordinarie tjänst som professor (L 22) i hälso- och sjukvårdsforskning med särskild inriktning på utvecklingsländerna, personlig för Göran Sterky och placerad vid karolinska institutet (Kl).

Medel för vissa ändamål, vilka innevarande budgetår bekostas från anslaget till medicinska forskningsrådet (MFR), har för nästa budgetår beräknats under anslaget D 17. Medicinska fakulteterna. Del gäller profes­suren i fortplantningens endokrinologi vid Kl med Egon Diczfalusy som innehavare samt basresurser dels för denna professur, dels för professuren i medicinsk genefik i Umeå och professuren i toxikologi vid Kl. Förevar­ande anslag bör därför för nästa budgetår minskas med sammanlagt 867000 kr.

I enlighet med rådets förslag bör den exlra ordinarie professuren i omgivningsfysiologi indragas och den exlra ordinarie professuren i baro-37    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              578

medicin återbesättas i samband med de nuvarande innehavarnas pensione­ring.

MFR har i samråd med naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och Riksföreningen mot cancer (RmC) pä regeringens uppdrag utrett den när­mare utformningen av överföringen från RmC till forskningsråden av an­svarel för delar av cancerforskningen. Jag vill erinra om vad jag anförde i föregäende års budgetproposition (prop. 1979/80; 100 bil. 12 s. 384 f.). MFR:s anslag har inför innevarande budgetår ökats med 3 milj. kr. med hänsyn till rådets ökande ansvar för cancerforskning. Jag ansluter mig i princip till del förslag som MFR, NFR och RmC gemensamt lagt fram ulan alt därför vara beredd alt redan nu ta definitiv ställning till i vilken omfatt­ning medel skall tillföras cancerforskningen under femårsperioden 1981/ 82-1985/86. För nästa budgetår beräknar jag för MFR:s andel i denna forskning en ökning med I 800000 kr.

Jag har vidare i enlighet med MFR:s förslag beräknat 1000000 kr. för ökade kostnader i samband med försöksdjursverksamhel.

För MFR beräknar jag för nästa budgetår elt anslag om totall 122449000 kr., vilkel innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår om 11544000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 122449000 kr.

D 40. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

1979/80 Utgift             216736629                  Reservation                    17335778

1980/81 Anslag            238260000

1981/82 Förslag            255 142000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som naturveten­skapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för rådets anslag bestrids bl.a. kostnaderna för sju extra ordinarie tjänster som professor (L 22) och för 45 forskartjänster. Vidare bestrids från rådets anslag kostnader för svenskt medlemskap i vissa internalionella organisationer. För förvaltningskostnader får budgetåret 1980/81 användas högst 6556000 kr.

Från anslaget bestrids också kostnader för rymdforskningsprojekt under slalens delegation för rymdverksamhet (jfr prop. 1972:48 s. 37, NU 1972; 37, rskr 1972:216).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   579

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Myndigheterna

Före­draganden

1.  Naturvetenskaplig
forskning

2.   Rymdforskning

224 427000 13 833000

+40210000 + 2706000

+ 15 608000 +  1274000

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR framhåller atl anslaget lill rådet för budgetåret 1980/81 innebar i
förhållande till föregående budgetår en reell ökning. Della möjliggjorde en
förstärkning och utbyggnad av pågående projekt liksom en ökad satsning
på nya projekt. Genom tidigare beslut om slutanslag lill projekt under
budgetåret 1979/80 har NFR dessutom skapat utrymme för ompriorite­
ringar inom ramen för projektverksamheten. Den för 1980/81 planerade
verksamheten innebär att en del av de intentioner som angavs i anslags-
framställningen för detta år kan förverkligas.                                           

I årets anslagsframställning har rådet begränsat sina äskanden till en nivå som endast måttligt överstiger förra årets ökning. De satsningar som rådet förra året ingående motiverade har endast kunnat påbörjas och måsle nu fullföljas. Under de närmaste åren avser NFR använda tilldelade re­sursökningar för att försöka föra upp valda delar av den bästa naturveten­skapliga forskningen till en optimal nivå. NFR avser också atl om möjligt satsa på fler verkligt djärva projekt med osäkra prognoser om framgång men med stor vetenskaplig utdelning om de lyckas.

I överensstämmelse med förra årets anslagsframställning och formule­ringarna i årets budgetproposifion har NFR förstärkt främst den CERN-baserade hemmaforskningens resurser men dessutom tagit helt nya initia­tiv till inlernationellt samarbete inom "big science". Under liden fram lill den forskningspolitiska propositionen måste enligl NFR; s mening elt förs­ta steg las mol lösning av invesleringsproblemen för "big science". NFR föreslår atl under nästa budgetår 5 milj. kr. anvisas för detla ändamål och delta äskande prioriteras av rådet närmasl efter den begränsade ökningen av projektmedlen. Alternativt kan medlen för "big science" anvisas via kostnadsramen för dyrbar utrustning till forskningsrädsnämndens disposi­tion.

NFR:s inrättande av posldoklorala stipendier har mötts med stort intres­se och insikten har spritt sig att rekryteringen till svensk vetenskaplig forskning kommer att gå in i en svår kris om inle de nyblivna doktorerna får tillfälle att vidareutbilda sig som forskare. Rådet ger därför ökningen av dessa stipendier hög prioritet.

NFR;s påpekande i förra årets anslagsframställning om existensen av etl grundforskningsgap har väckt ett stort intresse i den allmänna diskussio­nen om förhållandet mellan inomvelenskapligt motiverad och mer riktad

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  580

grundforskning. Genom alt området prioriterades har också ett växande antal ansökningar kommit in som motsvarar beskrivningen "grundforsk­ningsgapet". Rådet har därföi" beslutat all ytterligare stärka sin prioritering av området. Samarbetet med ramprogramverksamhelen vid styrelsen för leknisk utveckling (STU) bör också kunna byggas ut under de närmsle åren.

Tyngdpunkten i rådets verksamhet ligger på slöd lill forskningsprojekt. Inom programområdena prioriterar rådet följande:

Biologi

-    Struktur och funktion hos högre organismers gener

-    Embryonal utveckling och differentieringsmekanismer

-    Ekosystemens funktionella processer samt deras reaktioner pä föränd­ringar och störningar

-    Teoretisk ekologi

Fysik - matematik

-    Synkrolronljusfysik

-    Världsbildsforskning

-    Kondenserade materiens fysik; delen icke-melaller

-    Samverkan mellan teori och experiment

Geovetenskaper

-   Biogeokemiska kretslopp

Kemi

-    Selektiva reaktioner

-    Kemiska primärprocesser och deras dynamik

-    Kemisk struktur och biologisk aktivitet

-    Teoretisk kemi

NFR begär för budgetåret 1981/82 elt anslag om 264637000 kr., dvs. en ökning med 40210000 kr. Härunder begär rådet bl. a. följande:

1. Pris- och löneomräkning (+ 14,4 milj. kr.).

2.      Ökade medel för projektanslag (+ 8 milj. kr.).

3.      Ökade medel för riktad grundforskning (+ 3 milj. kr.).

4.      Ökade medel för apparatur, datorer och datortid (+ 3 milj. kr.).

5.      Medel för "big science" (+ 5 milj. kr.).

6.      Kostnader för följande av NFR finansierade ändamål bör fr.o.m. budgetåret 1981/82 bestridas från andra anslag:

 

-    Två forskningsassistenter vid institutionen för reaktorfysik vid Chalmers tekniska högskola (CTH)

-    En halv tjänst vid vedanatomiska laboratoriet vid universitetet i Lund (NFR och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR))

-    En halv tjänst vid osteologiska forskningslaboratoriet vid universitetet i Stockholm (NFR och HSFR)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              581

-    Forskargrupp (barrskogsprojektel) vid Sveriges lantbruksuniversitet

-    Mätteknisk grupp (spiralläsarprojektet) vid fysiska institutionen vid uni­versitetet i Stockholm

-    En halv extra forskartjänst vid forskningsinstitutet för atomfysik

-    En forskningsassistent vid pelletronacceleralorn vid fysiska institutio­nen, universitetet i Lund

-    En forskningsassistent vid fysiska institutionen vid universitetet i Lund

-    Två forskningsassistenter vid Gustaf Werners institut, universitetet i Uppsala

-    En forskningsingenjör och en ingenjör vid institutionen för fysik vid CTH

Kostnaderna för dessa ändamål uppgår innevarande budgetår till sam­manlagt 2 906 300 kr.

7.   Den del av baskostnaderna för naturvetenskapliga forskningslabora­toriet i Studsvik som nu bekostas av styrelsen för teknisk utveckling bör överföras lill NFR som sedan svarar för hela denna kostnad (+ 850000 kr.).

8.        De sammanlagda kostnaderna för det internationella konventions­bundna forskningssamarbetet beräknas öka med 4 316000 kr. i förhällande fill budgetåret 1980/81.

Statens delegation för rymdverksamhet

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger.

Statsmakterna har beslutat om en breddning av den tillämpade nationel­la rymdverksamheten (prop. 1978/79:142, NU 1978/79:36, rskr 1978/ 79; 292). Som en följd härav har regeringen bl. a. i augusti 1980 beslutat om byggande av den svenska vetenskapliga satelliten VIKING med planerad uppsändning under 1984. Projektet kommer att befinna sig i etl mycket intensivt skede under budgetåret 1981/82. Del lar stora resurser i anspråk hos de deltagande forskargrupperna. Som en konsekvens av projektet har rymdforskningsprogrammel omprioriterats, med bl. a. reducerad sondra-ketverksamhet. Delegationen pekar på riskerna med en alltför drastisk minskning av sondraketverksamhelen och föreslär atl resurserna ökas (+ 500000 kr.) så att kompetensen inom forskargrupper, industri och Esrange upprätthålls. Delegationen föreslår vidare en ökning (+ 250000 kr.) av resurserna under anslaget för alt nå en nivå av elt rymdexperimenl per år för materialforskning i tyngdlöst tillstånd.

Delegationen hemställer atl etl anslag för nationell rymdforskningsverk­samhet för budgetåret 1981/82 förs upp med 16539000 kr., dvs. en ökning med 2706000 kr.

Förslaget innebär i korthet följande.

1.      Pris- och löneomräkning (+ 1 956000 kr.).

2.  Sondraketprojekt (+ 500000 kr.).

3.  Materialforskning (+ 250000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              582

Havsresursdelegationen

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har, i enlighet med sin instruktion, avgivit yttrande över bl. a. NFR:s anslags­framställning.

DSH tar upp behovel av grundforskningsdata om naturens tolerans och känslighet för störningar och dess belydelse för lösningen av dagens miljö­problem. Med delta som utgångspunkt tillstyrker DSH de av NFR äskade medlen för projektanslag enligl huvudförslaget. DSH pekar emellertid pä risken av att splittra de medel som kommer den marina grundforskningen till del. DSH anser alt NFR:s förslag om resurser för inrättande av posl­doklorala stipendier bör ges hög prioritet och framhåller behovet av så­dana stipendier inom marina ämnen.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor. Jag har under detta anslag räknat med en besparing inom rådets förvaltningskostnader (131 000 kr.).

Medel för vissa ändamål som innevarande budgetår bekostas från del här aktuella anslaget har för nästa budgetär beräknats under andra anslag. Det gäller två tjänster som forskningsassistent vid institutionen för reak­torfysik vid Chalmers tekniska högskola, en halv tjänst som forskningsin­genjör i F 15 jämte vissa basresurser vid vedanalomiska laboratoriet vid universitetet i Lund, en halv tjänst som ingenjör i högst F 6 vid osteolo­giska forskningslaboratoriet vid universitetet i Stockholm. Förevarande anslag bör med anledning härav minskas med sammanlagt 377000 kr. för nästa budgetår.

Jag har under anslaget D 39. Medicinska forskningsrådet redogjort för mitt ställningstagande alt framgent låta de medicinska och naturvetenskap­liga forskningsråden överta viss del av ansvaret för den svenska cancer­forskningen. Som en konsekvens härav har jag även under förevarande anslag beräknat vissa medel för cancerforskning, vilket skett med utgångs­punkt i de förslag som redovisats av medicinska forskningsrådet, NFR och Riksföreningen mol cancer gemensamt.

NFR har i sin anslagsframställning berört problemen kring framlida investeringar i vetenskapliga myckel tunga projekt, s. k. big science. NFR anger elt antal sädana såväl internationella som nationella projekt, i första hand inom fysikområdet, som kräver stora investeringar främst i form av utrustning. Rådet betonar vikten av en målmedveten och långsiktig plane­ring av big science projekt och har med hög prioritet föreslagil atl medel nu börjar avsättas för ändamålet.

Jag bedömer det vara av slor vikl för en god planering av framtida mycket tunga vetenskapliga projekt all denna kan ske med utgångspunkt i en vetenskaplig prioritering. Forskningsrädsorganisationen måsle därför vara beredd atl bidra med elt underlag för hur investeringar i verkligt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              583

kostnadskrävande projekt skall avvägas i förhållande till investeringar i forskningsulruslning av mer gängse omfattning. Som jag redan anfört under anslaget D 37. Forskningsrådsnämnden, avser jag alt föreslå rege­ringen atl FRN i samråd med NFR och universitetets- och högskoleämbe­tet (UHÄ) ges i uppdrag att redovisa ett planeringsunderlag för utrust­ningsanskaffning i anslutning till s. k. big science projekt.

Jag har vid mina beräkningar av förevarande anslag beaktat behovet av en viss ökning av antalet stipendier för att bereda yngre forskare med doktorsexamen ökade möjligheter alt inom eller utom landet skaffa sig forskningserfarenhet. Jag har också beräknat medel för en fortsatt priorite­ring av projekt inom området mellan grundläggande forskning och seklors­forskning, del s. k. grundforskningsgapel.

Jag har vidare beräknat medel för bidrag till forskning inom lermonuk-leär fusion och plasmafysik under budgetåret 1981/82 motsvarande 4,8 milj. kr.

Jag har i prop. 1978/79:100 bil. 12 s. 588 berört de verksamheter inom del naturvetenskapliga området som bedrivs inom ramen för mellanstalliga konventioner till vilka Sverige anslutit sig. NFR ulgör sålunda svenskt kontaktorgan för den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO), det allmänna programmel inom den europeiska konfe­rensen för molekylärbiologi (CEBM) samt dess program för ell europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL). Med utgångspunkt i förelig­gande uppgifter om budget för resp. organisation samt valutakurserna den 17 november 1980 har jag beräknat del svenska bidraget till de angivna organisationerna för budgetåret 1981/82 lill sammanlagt 78033000 kr. 1 beloppet ingår även medel för de svenska representanternas deltagande i sammanträden med organisationernas organ.

Statens delegation för rymdverksamhet erhåller vissa medel avsedda för nationell rymdforskning under detla anslag. Jag har för ändamålet under en särskild anslagspost beräknat sammanlagt 15 107000 kr. (+ 1274000 kr.) för budgetärel 1981/82. Förutom pris- och löneomräkning har beräknats vissa ökade resurser för sondraketverksamhel (+ 250000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 255 142000 kr.

D 41. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

1979/80 Utgift                  1875989                  Reservation                      6124011

1980/81 Anslag                9470000

1981/82 Förslag              10227000

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFl) böljade sin verksamhet den I juli 1979 (prop. 1978/79: 122, UbU 1978/

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  584

79:37, rskr 1978/79:352). Delegafionen är enligt sin instruktion (1979:479) central myndighet för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller lik­nande verksamhet. Medel för delegationens verksamhet anvisas även över fjortonde huvudfiteln (8000000 kr. för innevarande budgetår).

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

DFl konstaterar all den vetenskapliga och tekniska informationsmäng­den Ökar i hastig takt från år fill år. Samtidigt blir det allt viktigare för allt fler människor alt i sin dagliga verksamhet kunna utnyttja denna informa­tion. Samhället har på senare år ökal sin salsning på forskning och utveck­ling. Delta kräver dels att man kan ta del av resultaten av lidigare arbele inom liknande område, dels atl resultaten av den forskning och det utveck­lingsarbete som bedrivs kan föras ut och tillgodogöras inom alla samhälls­områden. En förutsätlning för atl detta skall kunna ske är att en satsning också görs på informationsförsörjningen, påpekar DFl.

De skiftande behoven hos de olika användarkategorierna, liksom de krav och situationer som utlöser informationsbehoven, måsle vara styran­de för DFLs verksamhet. Del är enligt DFl därför viktigt att under de närmaste åren undersöka vilka direkta behov av information som finns hos olika användargrupper, i synnerhet sådana som inte lidigare utnyttjat vetenskaplig och teknisk information, analysera hur dessa behov fram­kommer och pröva olika vägar atl tillgodose dem. Ytterligare resurser krävs för delta.

DFl skall verka för en löpande förbättring och utveckling av informa­tionsförsörjningen. Det är härvid väsentligl att inte bara utveckla och förfina olika hjälpmedel ulan också alt analysera konsekvenserna av des­sas användning. Bl. a. måste hjälpmedlen utformas så all så många använ­dargrupper som möjligt kan hantera dem.

En förutsättning för en fungerande informationsförsörjning är att alla led i informationsförsörjningssyslemel kan arbeta tillfredsställande framhåller DFl. På regeringens uppdrag bedriver DFl en utredning om ett system med ansvarsbibliotek, dvs. ett system där bestämda lokala bibliotek, infor-mafionscentraler etc. får nationellt ansvar för att bevaka vissa ämnes- eller problemområden. Under 1981/82 beräknas en försöksverksamhet bedrivas inom ramen för utredningsarbetet,

DFl bedömer alt en ökad satsning på utbildning och kompetensuppbygg­nad behövs och kommer därför all arbeta för ökade insatser för utbildning av såväl informationsförmedlande personal som av användare. Vidare måsle en kompetensuppbyggnad ske genom alt grundläggande och tilläm­pad forskning av relevans för informationsförsörjningen sfimuleras och stöds.

DFl anser vidare all en fortsall salsning krävs på systemutveckling av olika slag. Den tekniska utvecklingen, bl. a. inom dataområdet går snabbi.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   585

Resultaten av den måste utnyttjas inom informationsförsörjningen. Bil­dens roll som informationsförmedlare har understrukits under senare år. Metoder för att lagra, förmedla och återfinna bilder måste utvecklas fram­håller DFL

Den anslutning till det europeiska kommunikationsnätet Euronet/ DIANE som Sverige f. n. förhandlar om torde komma att ställa krav på utvecklingsinsatser från Sveriges sida. En förstärkt bevakning av den internafionella utvecklingen över huvud taget måste enligt DFl ske.

Utnyttjandet av databaser, i synnerhet faktadatabaser av olika slag, och behovet av nya sådana kan förutsäUas öka under kommande år. DFl avser att satsa resurser på utveckling och försöksdrift av cenirala och för svens­ka förhållanden anpassade sådana. En avvägning måste härvid ske mot det utbud som ges internationellt och som Sverige kan utnyttja.

DFl bedömer atl en kraftfull satsning bör ske på vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. För budgetåret 1981/82 beräknar DFl ett anslagsbehov för sin verksamhet om totalt 24900000 kr., vilket innebär en ökning med 7430000 kr. i förhållande lill budgetåret 1980/81.

DFl beräknar anslagsbehovet med utgångspunkt i bedömningen att en salsning på informationsförsöijningen väsentligt ökar utbytet av de re­surser som satsas på forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete). Som jämförelse nämner DFl att den totala statliga satsningen på FoU i Sverige budgetåret 1979/80 beräknas uppgå till drygt 5,4 miljarder kr. (jfr prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 377).

1. Pris- och löneomräkning (+ 2446000 kr.).

2.      Delegationens verksamhet bedrivs inom tre program.

Program I. Planering och samordning syftar till att åstadkomma en övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen med målet att fä en sammanhållen utveckling på området och etl effekfivt utnyttjande av resurserna. Under detla program faller även de utrednings­uppdrag som regeringen givit delegationen om ansvarsbibliotek och om avgiftsbeläggning liksom om registrering av forskningsprojekt. Delega­fionen beräknar ett medelsbehov budgetåret 1981/82 om 5100000 kr. (+2030000 kr.).

Program 2. Forskning och utveckling syftar till att genom forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet vidareutveckla informationsförsöij­ningen för att få elt effektivt totalsystem, såväl funktionellt som organisa­toriskt. Under delta program måsle, med hänsyn fill delegafionens breda ansvarsområde, kraftiga insatser göras. Delegationen beräknar under detta program ett medelsbehov budgetåret 1981/82 om 14650000 kr. (+ 5 350000 kr.).

Under program 3. Nationella serviceuppgifter beräknas bidrag utgå även budgetåret 1981/82 till bl. a. informationscentralerna vid lekniska högsko­lan i Slockholm och karolinska institutet. Vidare beräknas bidrag utgå till vissa organisationer och sammanslutningar. Under budgetåret 1981/82 be­räknar delegafionen här etl medelsbehov om 5 150000 kr. (+ 50000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  586

DFl har i särskild skrivelse den 25 augusti 1980 efter samråd med tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och karolinska institutet (Kl), hemställt dels att medel för den rikstäckande verksamheten vid medicins­ka informationscentralen (MIC) vid Kl och informations- och dokumenta-fionscenlralen (IDC) vid KTH fr.o.m. budgetåret 1981/82 tills vidare, i avvaktan på ställningstaganden lill ansvarsbiblioleksutredningen, anvisas under särskild anslagspost, dels all för 1981/82 för den rikstäckande verk­samheten vid MIC anvisas 2 128000 kr. och för den rikstäckande verksam­heten vid IDC 1398000 kr.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregäende under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

I frågor rörande anslag till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFl) har jag samrått med chefen för industride­partementet. Jag har därvid erfarit att under fjortonde huvudtiteln 8 750000 kv. (+ 750000 kr.) beräknas för budgetåret 1981/82 för DFF.s verksamhet.

Frågan om resurserna lill de båda informationscentralerna vid karolins­ka institutet (Kl) och lekniska högskolan i Stockholm (KTH) - MIC resp. IDC - har bl.a. behandlats i prop. 1978/79:122 om vissa ålgärder på informationsförsörjningsområdel. Jag hänvisade där lill atl vissa medel för informationscentralerna i 1979 års budgetproposition beräknats under an­slagen lill de båda högskoleenheterna samtidigt som jag förordade atl av medlen lill DFl minst 1 200000 kr. resp. 300000 kr. skulle av myndigheten anvisas till Kl och KTH. Medel för den övriga verksamheten borde bestri­das från resp. högskoleenhet samt med bidrag och intäkter. Verksamhe­terna vid centralerna utgörs till slor del av service till instanser utanför den egna högskoleenheten. 1 propositionen 1978/79: 122 framhöll jag att me­delsberäkningarna där inle innebar något ställningslagande lill frågan om hur slor del av verksamheten vid centralerna som har vikstäckande karak­tär. För att kunna la ställning i den frågan utgick jag ifrån atl DFl och de båda högskoleenheterna skulle överväga detta vidare och komma med förslag om hur fördelningen framdeles bör göras. Jag erinrade även om atl detla problem anknyter nära lill frågan om ansvarsbibliotek, som jag hade behandlat i prop. 1977/78; 114 om etl centralt organ för informationsför­sörjning m. m.

Riksdagen anslöt sig, med anledning av uttalanden av utbildningsutskot­tet (UbU 1978/79; 37), till mina synpunkler (rskr 1978/79; 352). Dock borde DFl lill IDC för budgetåret 1979/80 anvisa minst 600000 kr.

DFl har efter samråd med KTH och Kl föreslagit alt medel för informa­tionscentralernas rikstäckande verksamhet anvisas under en särskild an­slagspost och all en uppdelning av anslagsmedel till verksamheten görs mellan denna verksamhet och centralernas service till de egna högskoleen­heterna. Medel för den senare servicen beräknas som hittills under resp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              587

högskoleenhets anslag. För båda centralerna har det beräknats att 80 procent av verksamheten avser extern (rikstäckande) verksamhet.

Jag tillstyrker alt medel till den rikstäckande verksamheten vid IDC och MIC fr. o. m. budgetåret 1981/82 anvisas enligt DFLs förslag. Med hänsyn bl. a. till alt DFl på regeringens uppdrag utreder frågor beträffande de s. k. ansvarsbiblioteken - ansvar för en rikstäckande verksamhet - finner jag det ändamålsenligast all DFl tills vidare ger bidrag för den externa verk­samheten från en särskild anslagspost under DFLs anslag. Detla innebär -med beräkningsgrunden atl den externa verksamheten ulgör 80 procent av helheten - all medel måste beräknas under anslaget lill DFl som för innevarande budgetär beräknas under anslaget D 17. Medicinska fakulte­terna (+ 265000 kr.).

Den externa verksamheten vid MIC och IDC beräknas belöpa sig lill 1 979000 kr. resp. I 300000 kr.

Jag beräknar en besparing av 76000 kr. lill följd av förvaltningsrationali­sering.

För nästa budgetär bör förevarande anslag ökas med 757000 kr. Jag har härvid räknat med nyssnämnda resurser för MIC som för innevarande budgetår beräknats under anslaget Medicinska fakulteterna.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför­sörjning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 10227000 kr.

D 42. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen

1979/80 Utgift                31246120

1980/81 Anslag              27 328000

1981/82 Förslag              29070000

Från detla anslag bestrids dels kostnader för Sveriges dellagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop. 1974: I bil. 10 s. 343, UbU 1974: 13, rskr 1974; 121), dels Sveriges bidrag lill Esrange specialprojekt (prop. 1972:48 bil. I, UbU 1972:27, rskr 1972:217). Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESA;s grundprogram och tillämpningsprogram bestrids från etl särskilt anslag under industride­partementets huvudtitel (prop. 1972:48 bil. 2, NU 1972: 37, rskr 1972:216). Slalens delegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskt beredningsorgan bl. a. för kontakter med ESA.

Nuvarande internationella avtal för samfinansiering av driften vid Es­range utlöper den 31 december 1980. En förlängning av avtalet träder i krafl den I januari 1981 i och med atl 80 procent av bidragen nu är säkrade.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  588

Då några deltagarländer ännu inte anslutit sig lill förlängningen pågår förhandlingar om återstående 20 procent av finansieringen. Förhandlingar­na avses bli slutförda under första hälften av år 1981.

Statens delegation för rymdverksamhet

DFR:s utgångspunkt för beräkningen av Sveriges bidrag till ESA;s ve­tenskapliga program samt fill Esrange specialprojekl under budgetåret 1981/82 har varit ESA-sekretariatets förslag till medelsbehov för åren 1981-1985.

DFR har i sina beräkningar av det svenska bidraget lill Esrange special­projekt budgetåret 1981/82 beaktat att antalet övriga projekldellagande länder kan komma atl minska med ingången av år 1981.

DFR beräknar del svenska bidraget lill ESA;s vetenskapliga program budgetåret 1981/82 fill 24420000 kr. och till Esrange specialprojekt till 4650000 kr.

Föredraganden

Utgifterna under detta anslag bestäms av de avtal som Sverige har ingått om europeiskt samarbete inom rymdforskningen (jfr prop. 1972:48, NU 1972: 37, rskr 1972; 216 och prop. 1974; I bil. 10 s. 343, UbU 1974; 13, rskr 1974; 121 och prop. 1976/77:125 bil. 12, NU 1976/77:40, rskr 1976/77:345). Enligt avtalen skall Sverige bidra med vissa bestämda andelar i bl. a. budgeten för European Space Agencys (ESA) vetenskapliga program och Esrange specialprojekt.

Jag beräknar preliminärt utgifterna för budgetåret 1981/82 under föreva­rande anslag till 29070000 kr., varav del beräknade svenska bidraget fill ESA:s vetenskapliga program utgör 24420000 kr. (+ 1 190000 kr.).

Bidraget till Esrange specialprojekt beräknar jag till 4650000 kr. (+ 552000 kr.).

Det svenska bidraget till ESA kan slutgiltigt beräknas först när budgeten för ESA för åren 1981 och 1982 har fastställts. Esranges budget för dessa år är dessulom avhängig av utgången av de förhandlingar om finansieringen av driften vid Esrange fr. o. m. den 1 januari 1981 som fortfarande pågår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 29070000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

589

D 43. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader

 

 

 

 

1979/80 Utgift

8869451

 

 

 

 

1980/81 Anslag

9575000

 

 

 

 

1981/82 Förslag

10197000

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Personal Forskarpersonal Övrig personal

17 33

 

+ 1 + 2

of. of.

 

 

50

 

+3

of.

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Telegram och telefon

 

6085 000 18000 12000

3417000 43000

9575000

 

 

+606000 of. of. of.

+  16000

+622000

Enligt instruktion av den 29 juni 1964 (ändrad senast den 9 juni 1977) har forskningsinstitutet för atomfysik till uppgift att bedriva forskning och utbildning inom atomfysikens område. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för institutet.

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ aktualiserar i sin anslagsframställning även för innevarande bud­getår en sammanslagning av de två anslagen i statsbudgeten för verksam­heten vid forskningsinslilulet lill etl anslag. UHÄ föreslär atl medel för verksamheten för budgetåret 1981/82 anvisas under ett reservationsanslag och atl de principer som gäller för bl. a. fakultetsanslagen tillämpas för anslaget. Förslaget innebär bl. a. atl lokalkostnaderna för institutet skall belasta anslaget D 26. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Utöver pris- och löneomräkning och belaslningsanpassning inför an­slagsomläggningen, föreslår UHÄ en förstärkning av institutets lönere­surser med medel motsvarande halva kostnaden för en forskartjänst i F 20 (+ 85000 kr.) samt att etl belopp motsvarande den andra halva lönekostna­den ej fortsättningsvis skall belasta anslaget D 40. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. utan förevarande anslag.

Dessulom föreslår UHÄ atl medel motsvarande två tjänster som förste byräingenjör fr.o.m. budgetärel 1981/82 fär belasta förevarande anslag och inte som hittills institutets malerielanslag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              590

Föredraganden

Jag är inte heller inför nästa budgetär beredd alt genomföra den av universitets- och högskoleämbetet föreslagna sammanslagningen av de båda anslag som berör institutets verksamhet.

Jag har beräknat en besparing inom förevarande anslag (50000 kr.).

Vid min beräkning av anslaget har jag vidare tagit hänsyn till de ökade telefonkostnader, främst i form av abonnemangsavgifter, som tillkommit med institutets nya telefonväxel (+ 16000 kr.). 1 övrigt är beräkningarna under anslaget av automatisk karaktär.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa eU förslagsanslag av 10 197000 kr.

D 44. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

1979/80 Utgift

1562299

1980/81 Anslag

1910000

1981/82 Förslag

2090000

Reservation                        654 162

Universitets- och högskoleämbetet

Förutom sedvanlig pris- och löneomräkning av anslaget har universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) föreslagil alt lönekostnader för två tjänster som förste byråingenjör, som hittills utgått frän förevarande anslag, fort­sättningsvis skall belasta institutets förvaltningsanslag. Dessulom har UHÄ föreslagit att ytteriigare lOOOOO kr. tillförs anslaget för datorkosl-nader m.m.

Föredraganden

Anslaget bör räknas upp med 180000 kr., varav lOOOOO kr. ulgör en förstärkning av institutets basresurser. Jag har beräknat en besparing inom förevarande anslag (73 000 kr.). Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för bud­getåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2090000 kr.

D 45. Kiruna geofysiska institut

1979/80 Utgift                  6940771                  Reservation                          47519

1980/81 Anslag                8394000

1981/82 Förslag                9381000

Kiruna geofysiska institut (KGl) har enligl förordning den 9 juni 1977 med instruktion för KGl till uppgift alt bedriva och främja forskning samt

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               591

mät- och registrerings verksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområ­det. KGl bedriver verksamhet vid observaloriet i Kiruna och jonosfärob-servatorierna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGl är, vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeä.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är chefsmyndighet för KGl.

Av anslaget får budgetåret 1980/81 högst 6029000 kr. användas för lönekostnader.

1980/81             Beräknad ändring 1981 /82

Personal Forskarpersonal Övrig personal

Anslag

 

 

UHÄ

Före­draganden

11 1/2 39

8394000

of. of.

+ 1 183000

of. of.

+987 000

Universitets- och högskoleämbetet

Ämbetet hemställer atl 9577000 kr. anvisas under anslaget för budget­året 1981/82, en ökning av anslaget med I 183000 kr.

Ämbetets förslag innebär i korthet följande.

1.      Pris- och löneomräkning (+ 697000 kr.).

2.  Kompensation för ökade lokalkostnader (+ 276000 kr.).

3.      Omvandling av professur vid insfitutet i Lo 20, 21 eller 22 till profes­sur i Lo 22 eller 24, med föreståndaren för Uppsala jonosfärslaboratorium som innehavare.

4.  Ökning av basresurserna (+ 210000 kr.).

UHÄ hemställer att under elt reservationsanslag D 45. Kiruna geofy­siska insfitut budgetåret 1981/82 anvisas 9577000 kr.

Föredraganden Jag har beräknat en besparing inom förevarande anslag (94000 kr.). Ulöver pris- och löneomräkning samt kompensation för ökade lokal­kostnader har jag under anslaget även beräknat viss förstärkning av institu­tets basresurser (+ lOOOOO kr.). Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservafionsanslag av 9381 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               592

D 46. Institutet för internationell ekonomi

1979/80 Utgift                  1912733                  Reservation                           37267

1980/81 Anslag                 1981000

1981/82 Förslag                2128000

Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962:1 bil. 10 s. 525, SU 1962; 102, rskr 1962: 245), sorn även är institution vid universitetet i Slock­holm, har enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till uppgift att bedriva forskning rörande internalionella ekonomiska relationer.

Institutels verksamhet finansieras över universitetets i Stockholm bud­get (bl. a. en tjänst som professor), genom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och stiftelser m.fl.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Universitets-        Före-

och högskole-       draganden

ämbetet

Personat

Forskarpersonal                                             5,5                         of.                        of.

Övrig personal                                                 7                         of.                        of.

Anslag                                                  1981000              +359000              +147000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) redovisar argument för och emot en överföring av detla anslag lill anslaget D 16. Samhällsvetenskap­liga fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Stockholm. UHÄ vill inle nu aktualisera någon förändring av inslilulels ställning i anslagstekniskl avseende.

UHÄ föreslår alt institutet ges en förstärkning av basresurserna motsva­rande 160000 kr. för att bättre balans mellan olika finansieringskällor för verksamheten skall nås. Enligt vad institutet redovisat till UHÄ utgör idag ca 80 procent av institutets resurser externa medel.

UHÄ hemställer atl under förevarande anslag för budgetåret 1981/82 anvisas 2 340000 kr.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Vissa gemensamma frågor.

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 169000 kr.

Jag har beräknat en besparing inom förevarande anslag (22000 kr.).

I budgetpropositionen för innevarande budgetår anförde jag alt universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ) - efter hörande av berörda parter -borde överväga att inför budgetärel 1981/82 aktualisera atl medel som nu beräknas under detla anslag skulle beräknas under anslaget D 16. Sam­hällsvetenskapliga fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Stockholm.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  593

1 årets anslagsframställning avvisar Institutet för internationell ekonomi en sådan anslagsförändring. Det anförs atl en så övergripande fråga som avvägningen mellan å ena sidan elementär undervisning och å andra sidan avancerad oberoende forskning av den typ institutet bedriver inte rimligen bör ske på fakulletsnämndsnivå. Inslilulels långsiktigt och internationellt inriktade forskning skulle riskera atl trängas ut av resurskrav från under­visning och mer undervisningsnära forskning. Vidare anför inslilulel atl dess arbetsformer är alldeles för speciella för att medge en meningsfull resursavvägning gentemot en normal universitetsinstitution. Universitets­styrelsen vill genom ett bibehållande av institutets slatsbugetanslag marke­ra institutets ställning som riksinslitut för den internalionelll inriktade ekonomiska forskningen.

Jag anser i likhet med UHÄ alt institutets argument mol en anslagsmäs­sig inordning inte är helt invändningsfria. Del föreligger inga hinder för en universitetsinstitution att ha en riksunik profil. Jag har i många samman­hang framhållit alt högskoleenheterna till viss del bör specialisera sig inom områden där de har särskilda förutsättningar. Därigenom kan vi - även i elt så litet land som Sverige - få till stånd forskning med speciell inrikt­ning.

Principiellt ställer jag mig således tveksam lill alt behälla institutets särskilda anslag. Med hänsyn till opinionen såväl inom inslilulel som hos berörda ledningsorgan vid universitetet i Stockholm vill jag emellertid inle för närvarande aktualisera någon förändring i anslagstekniskl hänseende.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Institutet för internalionell ekonomi för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 2 128000 kr.

D 47. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

 

1979/80 Utgift

643000

1980/81 Anslag

675000

1981/82 Förslag

716000

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1955: I bil. 10 s. 697, SU 1955:8, rskr 1955:8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 december 1956, till uppgift atl bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja inlerna­tionellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område.

Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, kemisk meteorologi, atmosfärens fysik saml geofysisk hydro-mekanik och oceanografi. 38    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              594

Styrelsen jör Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

Styrelsen hemställer att medel för budgetärel 1981/82 anvisas till ett belopp om 934000 kr., vilket innebär en ökning med 259000 kr. Styrelsens förslag om ökning innebär följande.

1.      Pris- och löneomräkning (+ 99000 kr.).

2.  En forskartjänst avsedd för klimatforskning i samverkan inom Euro­peiska Gemenskapen (+ 160000 kr.).

Föredraganden

Jag räknar under detta anslag inle med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stock­holm för budgetåret 1981/82 anvisa etl anslag av 716000 kr.

D 48. Bidrag till Vetenskapsakademien

1979/80 Utgift                  6275000

1980/81 Anslag                6688000

1981/82 Förslag                7438000

Från detta anslag utgår bidrag lill Vetenskapsakademiens (KVA) cen­trala verksamhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973:.59, UbU 1973:20, rskr 1973: 134).

Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien hemställer för budgetåret 1981/82 om etl anslag om 8 197000 kr., vilkel innebär en ökning med I 509000 kr. Akademiens förslag om ökning innebär följande.

1.       Kompensation för kostnadsökningar under budgetåret 1980/81 som inle kan täckas inom förevarande anslag eller genom andra intäkter mot­svarande 313 000 kr.

2.   Pris- och löneomräkning för budgetåret 1981/82 motsvarande 652000 kr.

3.   Medel för forskarutbyte, information samt gästforskare vid akade­miens institutioner motsvarande 544000 kr.

Havsresursdelegationen

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har, i enlighet med sin instruktion, avgivit yttrande över bl. a. Vetenskapsakade­miens anslagsframställning.

DSH anser det nödvändigt att akademiens grundanslag för fällslatio-nerna, i första hand Kristineberg, höjs för all åstadkomma ett rationellt utnyttjande av befintlig utrustning och forskarkompetens.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              595

Föredraganden

Jag har i mina beräkningar av förevarande anslag tagit hänsyn till en viss förstärkning för internationellt vetenskapligt samarbete, bl. a. för ett for­skarutbytesavtal med Japan. En opolitisk internationell sammanslutning av forskare och andra med verksamhet knuten lill Arklis har nyligen inrättat en kommitté för stimulans och kanalisering av den arktiska forsk­ningen.

Det syns mig naturligt att kontakterna med kommittén från svensk sida sker genom KVA och jag har därför beräknat medel för visst bidrag lill den internationella kommitténs verksamhet under förevarande anslag.

Jag förordar all anslaget för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt 750000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag lill Vetenskapsakademien för budgetåret 1981/82 anvi­sa etl reservationsanslag av 7438000 kr.

n 49. Bidrag till Riksföreningen mot cancer

1979/80 Utgift                 3000000

1980/81 Anslag                3000000

1981/82 Förslag               3000000

Från anslaget utgår bidrag till verksamheten inom Riksföreningen mot cancer för information och forskning (prop. 1971: I bil. 10 s. 355, UbU 1971:3. rskr 1971:84).

Som villkor för statsbidraget gäller bl. a. alt socialstyrelsen och medi­cinska forskningsrådet skall utse vardera en ledamot i Riksföreningens mol cancer forskningsnämnd.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mot cancer hemställer om en ökning av statsbidraget för budgetåret 1981/82 med 0,3 milj. kr. för fortsatt stöd lill cancerforskningen samt till en intensifierad information om cancersjukdomars förebyggande, symptom och behandling.

Föredraganden

Jag hänvisar till vad jag har anfört under avsnittet Vissa gemensamma frågor och anslaget D 39. Medicinska forskningsrådet.

Förevarande anslag bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetärel 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 3000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              596

D 50. Bidrag till ElSCAT Scientific Association

 

1979/80 Utgift

600832

1980/81 Anslag

1000000

1981/82 Förslag

700000

1 december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet European Incoherent Scatter Facilily (ElSCAT) startade. ElSCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har sitt högkvarter i Kiruna. En slor radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiru­na, Sodankylä och Tromsö beräknas med början under våren 1981 ge viktig information om den övre atmosfären inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forsk­ningsrådet.

Från detta anslag utgår bidrag lill ElSCAT Scientific Association för av stiftelsen erlagd tull och mervärdeskatt på till Sverige importerad veten­skaplig utrustning (prop. 1976/77:25, UbU 1976/77:9, rskr 1976/77:73).

Föredraganden

Jag bedömer alt behovel atl bidra till stiftelsens omkostnader i form av tull och mervärdesskall för importerad vetenskaplig utrustning kommer alt avta eftersom initialuppbyggnaden av verksamheten befinner sig i etl slut­skede. Jag har beräknat 700000 kr. under förevarande anslag för budget­året 1981/82. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till ElSCAT Scientific Association för budgetåret 1981/82 anvisa eU förslagsanslag av 700000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              597

E. VUXENUTBILDNING Vissa gemensarnma frågor

Föredraganden

1970-talel var i hög grad vuxenutbildningens årtionde. Vuxenutbildning­en ökade kraftigt inom alla områden. En förutsättning för ökningarna var alt samhället genom en serie reformer log på sig allt större kostnader. De statliga anslagen lill vuxenutbildning uppgick budgetåret 1970/71 lill drygt 300 milj.kr. medan de för innevarande budgetär uppgår lill nära tvä mil­jarder kronor. Andra viktiga förutsättningar för expansionen har varit den uppsökande verksamhet och del särskilda vuxenstudiestöd som tillkommit under 1970-talet liksom - inom andra departements områden - studiele-dighets- och förtroendemannalagarna.

1 det nuvarande samhällsekonomiska och slatsfinansiella läget måste också vuxenutbildningen komma atl beröras av besparingar. Del är därvid av siörsta vikt alt se lill alt anslagsnedskärningarna blir väl genomtänkta så atl del grundläggande syftet bakom de gångna årens reformer inte även­tyras.

Mol bakgrund av riksdagens beslut med anledning av propositionen (prop. 1980/81:20, UbU 1980/81: 15, rskr 1980/81: 120) om besparingar i statsverksamheten, m. m. föreslår jag atl de statliga anslagen lill två sek­torer av vuxenutbildningen skall minskas under budgetåret 1981/82.

Dels föreslår jag - under hänvisning lill vad statsrådet Mogård tidigare denna dag har föreslagit om bidragen till driften av grundskolor och gym­nasieskolor - att endasi 98 % av statsbidraget till kommunal vuxenutbild­ning skall utbetalas till primärkommuner och landstingskommuner. Av besparingen bör dock en Qärdedel användas av skolöverstyrelsen för stöd till kommuner med särskilda behov.

Dels föreslår jag en besparing om 130 milj. kr. under anslaget Bidrag till sludiecirkelverksamhet. Belräffande delta anslag är det dock, såsom jag anmälde i besparingspropositionen, min avsikt att återkomma i en särskild proposition och alt i samband därmed redovisa mina ställningstaganden till de förslag som folkbildningsulredningen framlade i sitt slutbetänkande (SOU 1979:85). Mina förslag därvidlag kommer också att beröra det nuva­rande anslaget Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet, m.m. och anslagsposten Experiment och utvecklingsarbete under anslaget B/f/ra.e till kulturverksamhet inom organisationer under littera B samt anslaget Bi­drag till studieförbund under littera E.

Genom olika beslut de senaste åren har volymen begränsats inom ett anlal sektorer av vuxenutbildningen. Sålunda innebär reglerna för statsbi­drag lill folkhögskolor att bidraget avtrappas för elevveckor över en viss nivå för att slutligen helt upphöra. Jag räknar med alt folkhögskolorna inte

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              598

skall öka sin verksamhet. Sedan åtskilliga är tillbaka har en övre gräns angivits för antalet undervisningstimmar i den kommunala vuxenutbild­ningens gymnasieskolkurser. Riksdagen beslutade vid 1979/80 års riks­möte på milt förslag om en begränsning av antalet undervisningstimmar för grundskolkurserna och vidare om en begränsning av antalet statsbidrags­berättigade studielimmar inom studiecirkelverksamheten. Jag finner del nu nödvändigl all gå vidare med förslag om liknande volymbegränsningar inom flera områden, nämligen i fräga om de statliga skolorna för vuxna och i fräga om de statliga bidragen till löntagarorganisationernas och vissa andra organisationers centrala kursverksamhet. 1 årets restriktiva budget­arbete har jag särskilt beaktat behovel av resurser till följande två områ­den, nämligen dels de yrkesinriktade kurserna inom kommunal vuxenut­bildning, dels grundutbildning för vuxna, beträffande vilken jag emellertid föreslår mera strikta regler för timlilldelningen.

Anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket, m.m. tas preli­minärt upp med oförändrat belopp för nästa budgetär. Löneförhandlingar pågår f. n. för cirkelledarna i denna verksamhet. Vidare har Folkbildnings­förbundet begärt höjningar av de bidrag som utgär lill studieförbund för deras medverkan i verksamheten. Då förhandlingarna fortfarande pågår avser jag all återkomma lill regeringen med förslag lill en mera preciserad anslagsberäkning för budgetåret 1981/82.

Vissa förändringar föreslås i anslagsindelningen under littera E. De två tidigare anslagen Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverk­samhet och Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet sam­manförs lill ett anslag: Bidrag lill viss central kursverksamhet. Vidare avskaffas anslaget Bidrag till särskilda vuxenutbUdningsåtgärder. De olika delposterna inom anslaget förs över till andra anslag under littera E resp. G. Under innevarande budgetår har ur anslaget 60000kr. utgått till Her-mods för kostnader i samband med rättning av prov. Jag har inte beräknat några medel för ändamålet för nästa budgetår.

Under hela littera E har jag i huvudsak endast räknat med förändringar av automatisk natur.

Totall har jag för budgetåret 1981/82 för vuxenutbildning inom utbild­ningsdepartementets verksamhetsområde beräknat ca 2074 milj. kr., vilket i förhållande lill innevarande budgetär innebär en ökning med ca 90 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              599

E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

1979/80 Utgift              '82836000

1980/81 Anslag            101587000

1981/82 Förslag            108570000

' Inkl. tilläggsbudget (prop. 1979/80: 25) med 2853000kr.

Frän anslaget bekostas utgifter för den verksamhet med produktion av undervisningsprogram m. m. för radio och television, som sedan den I januari 1978 handhas av Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UR).

UR har till uppgift all producera ljud- och bildprogram för i första hand etersändning. Framställningen av ljud- och bildprogram bör i första hand inriklas mot sådana utbildningsvägar och grupper för vilka brist pä lärome­del råder. Förskolan och vuxenutbildningen bör därvid prioriteras.

Riksdagen beslöt vid 1976/77 års riksmöte alt inrätta UR (prop. 1975/76; 110, UbU 1976/77:8, rskr 1976/77:46). Det nya företagel började sin verksamhet den I januari 1978. Vid 1977/78 års riksmöte beslöt riksda­gen atl UR skall drivas i form av ett dotterbolag lill Sveriges Radio (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr 337). År 1977 beslöt regeringen att UR skulle lokaliseras till Tyresö kommun. Riksdagen har dock vid 1980/81 års riks­möte godkänt nya riktlinjer för lokalplaneringen för UR (prop. 1980/81:20, KrU 1980/81: 13, rskr 1980/81:98). De innebär aU beslutet om lokalisering av UR lill Tyresö upphävs och all UR permanent bereds lokaler i närheten av radio- och TV-husen på (Östermalm i Stockholm.

Sveriges Radio AB (SR) har lill regeringen inlämnat anslagsframställning för koncernens samlade verksamhet. Denna framställning redovisas under lileln Kullurändamål. Den del av anslagsframställningen som berör UR redovisas i del följande.

Sveriges Radio

För ökade driftkostnader för programverksamheten begär SR 5,38 milj. kr. Genom en sådan medelsökning kan Utbildningsradion (UR) fortsätta utbyggnaden av den regionala verksamheten, förstärka insatserna på in-vandrarområdel och uppnå vissa kvalilelsförbällringar i programutbudet.

För investeringar begär SR 6,5 milj. kr. vilkel innebär en ökning av investeringsposten med 3,7 milj. kr. Av de begärda medlen avser 5,7 milj.kr. oförändrad verksamhet och 0,8 milj.kr. reformverksamhet. SR framhåller atl en fortlöpande anpassning till rationell produktionsteknik kräver investeringar i modern utrustning för all ge önskade besparingsef­fekter, saml all UR under en följd av år har tillförts otillräckliga medel för investeringar vilket medfört all behovel av återanskaffningar har blivit eftersatt i väsentlig män.

För ersättning till televerket för distribution av programmen begär SR 16,9 milj. kr. Del är en ökning med 1,1 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  600

UR har redovisat elt besparingsalternativ som innebär att anslaget mins­kas med ca 1,8 milj. kr. SR framhåller dock atl den eftersträvade likställd­heten mellan UR och övriga programföretag inle är förenligt med atl anslaget räknas ned med 2% i besparing som skedde 1980/81.

Föredraganden

Jag har i min inledande översikt om Kullurändamål (s. 7) redovisat mina förslag lill medelstilldelning för den avgiftsfinansierade verksamheten vid Sveriges Radio AB (SR) under budgetåret 1981/82. Jag kommer här aU redovisa mina förslag till medelstilldelning nästa budgetär för Sveriges Utbildningsradio AB (UR), vars verksamhet finansieras över statsbudge­ten.

Anslagsposten till programverksamhet har i budgeten för innevarande budgetår beräknats i genomsnittligt prisläge för budgetåret 1978/79. UR har under budgetåret 1979/80 erhållit kompensation för prisutvecklingen motsvarande 10,87% av anslagsposten, dvs. 7390000 kr. Delta belopp bör tillföras anslagsposten till programverksamhet, som i budgeten för nästa budgetår bör beräknas i 1979/80 års prisläge. UR erhåller på motsvarande säll kompensation för prisutvecklingen under 1980/81 och 1981/82 från anslagsposten 4. Kompensation för prisutveckling som jag beräknar lill oförändrat I5milj.kr. i budgeten för 1981/82. Vid mina beräkningar för budgetåret 1981/82 har jag utgått frän en besparing av I 507000 kr., vilkel motsvarar 2% av medlen till programverksamhet.

1 prop. 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. anförde jag att samarbete mellan programföretagen bör kunna före­komma främsl på det administrativa och det tekniska området men också i den löpande programverksamheten pä vissa avgränsade områden samt alt programföretagen bör ha rätt alt inbördes komma överens om viss speciali­sering av programmen, i.ex. för språkliga minoriteter. I detla samman­hang betonade jag viklen av all samarbetet sker med den utgångspunkten att vart och ett av förelagen skall vara självständigt och behålla sin integri­tet. Det ligger enligl min uppfattning väl i linje med de nu angivna - av riksdagen godtagna - uttalandena att UR vid överläggningar med de övriga förelagen inom Sveriges radio-koncernen om programverksamhe­tens inriktning och innehåll medverkar till alt den allmänna programverk­samheten i ökad utsträckning ombesörjs av de avgiftsfinansierade radio-och TV-bolagen medan UR:s särskilda uppgifter inom utbildningsområdet, som även framgår av avtalet med staten, får större utrymme. Jag vill i detla sammanhang peka på atl min företrädare i prop. 1975/76: 110 om radio och television i utbildningsväsendet anförde bl. a. alt del framtida programor-ganel främsl borde göra sådana insatser pä vuxenutbildningens område som kan bidra lill atl överbrygga utbildningsklyftorna mellan och inom generationerna. Vid samma tillfälle uttalade föredraganden alt det är ange­läget att programorganet vidtar speciella åtgärder för alt öka invandrarnas

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

601

möjligheter till utbildning. Jag finner särskild anledning att erinra om och vill understryka de nämnda uttalandena i nuvarande ekonomiska situation, då noggranna prioriteringar mellan olika verksamheter är nödvändiga.

Riksdagen har i december 1980 beslutat att upphäva tidigare beslut om lokalisering av UR fill Tyresö kommun utanför Slockholm. UR skall i stället permanent beredas lokaler i närheten av radio-och TV-husen på Östermalm i Slockholm. Härigenom kan man bättre tillvarata möjligheter­na till samordning av i första hand de lekniska resurserna inom SR-koncernen i Slockholm.

Huvuddelen av UR:s verksamhet utförs redan i lokaler i della område. Den tekniska produktionen bedrivs dock i lokaler i Stocksund utanför Slockholm. UR måste av olika skäl snart lämna dessa tekniklokaler. Plane­ringen av permanenta tekniklokaler i närheten av UR:s övriga verksamhet pågår. De investeringsbehov som UR och SR påtalar i anslagsframställ­ningen får enligl min mening behandlas i samband med beslutet om UR;s flyttning lill permanenta lokaler.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

1.        Programverksamhet

2.        Investeringar

3.        Distribution

4.        KPl'

 

 

SR

Före­draganden

67986000'

+ 5 380000

+ 5 883000

2800000

+ 3 700000

_

15 801 000

+  1 lOOOOO

+ 1 U)0000

15000000

-

-

101587 000

+ 10180000'

+(5983000

' Kompensation för prisutveckling. - Genomsnittligt prisläge 1978/79. ' Exkl. KPl för 1979/80. 7 390000 kr.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbild­ningsradio AB för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsan­slag av 108570000kr.

E 2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

9877645

9450000

10293000

För den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor i Norr­köping och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. På försök bedrivs sedan vårterminen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

602

1977 även viss yrkesinriktad utbildning. Skolorna utgör elt komplement lill den kommunala vuxenutbildningen.

Undervisningen vid slalens skolor för vuxna (SSV) bygger på en kombi­nation av muntlig undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna och självstudier i form av brevskolesludier på hemorten (s.k. varvad undervisning). 1 enlighet med beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967:85, SU 1967: 117, rskr 1967:277) anordnas vid skolan i Norrköping även enbart brevskoleundervisning. Bestämmelser om den statliga riksrek­ryterande vuxenutbildningen har meddelats i förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (omtryckt 1980: 530).

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Skolöver-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Personal

 

 

 

Lärarpersonal

39.5

of

of

Övrig personal

23.5

of

of

 

63,0

of

of

Anslag

 

 

 

Lönekoslnader

7 983000

+ 761023

+ 745 000

Sjukvård

6000

of

of

Reseersättningar

42200

+ 20900

+    5000

Lokalkostnader

800700

+ 76992

+ 77 000

Expenser

599 300

+ 26000

+   16000

Tekniska stödåtgärder m.m.

 

 

 

för handikappade elever

18 800

+    2000

of

 

9450000

+886915

+843000

Avrundat

 

+887 000

 

Skolöverstyrelsen

1.   Pris- och löneomräkning 855 000 kr.

2.  Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar för budgetåret 1981/82 med ca5 000
elever och ca 14500 kursdeltagare i den varvade undervisningen vilkel
innebär atl antalet är oförändrat i förhållande till budgetåret 1979/80.

1 den rena brevskoleundervisningen vid Norrköpingsskolan har antalet studerande lidigare ökat men del kan 1981/82 beräknas lill oförändrat ca 18000 motsvarande ca 32000 deltagare i olika kurser om varje studerande beräknas läsa i genomsnitt 1,8 kurser.

3.   Den besparing som enligt budgetdirektiven skulle redovisas på detta
anslag (- 206700 kr.) måste helt få belasta anslaget Statliga skolor för
vuxna: Undervisningmateriel m.m.

SÖ hemställer alt till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader anvisas elt förslagsanslag av 10337000 kr.

Personalgruppen vid SSV i Härnösand har i skrivelse den 19 juni 1980 krävt att skolledarorganisationen utökas med en ordinarie tjänst som stu­dierektor samt att den administrativa organisationen i övrigt dimensione­ras efter den rådande verksamhetens volvm och inriktnine.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              603

KOMVUX-UTREDNINGENS DELBETÄNKANDE OM SSV

Komvux-ulredningen (U 1978:04) har den 15 oktober 1979 till regeringen överlämnat sitt delbetänkande (DsU 1979: 12) Slalens skolor för vuxna -varvad undervisning och brevundervisning i grundskolans och gymnasie­skolans ämnen. Belänkandet har remissbehandlats.

Sammanfattning

Kommittén konstaterar atl både den varvade undervisningen och brev­undervisningen har ökal under de senaste åren och anser att det under överskådlig tid finns behov av riksrekryterande utbildning i form av varvad undervisning och brevundervisning som komplement och alternativ till komvux. Kommittén föreslär all varvad undervisning i grundskolans och gymnasieskolans ämnen även i fortsättningen skall anordnas vid statens skolor för vuxna (SSV) både i Härnösand och Norrköping eftersom över­vägande skäl talar emot en koncentration av den varvade undervisningen till en skola. Skolorna skall även i fortsättningen ha slalligl huvudmanna­skap.

Undervisningsresursen för de båda skolorna beräknas enligl ett koeffi-cienlsystem som ger skolan i Härnösand elt större antal limmar per delta­gare än Norrköpingsskolan, beroende pä att Härnösandsskolan tidigare hade ett lägre deltagarantal. Kommittén föreslär alt resursen för undervis­ning m.m. skall beräknas enligl samma koefficient för båda skolorna. Kommittén föreslår vidare att lärarna vid SSV skall svara för rättning av insändningsuppgifter inom ramen för undervisningsresursen, alt brevun­dervisningen skall överföras från SSV i Norrköping lill Hermods och Brevskolan, samt all en central intagningsnämnd skall inrättas i Norrkö­ping för antagning både lill varvad undervisning och brevundervisning.

Förslagen medför enligt kommitténs beräkningar följande ökningar resp. minskningar av kostnaderna. Det medför en kostnadsminskning för slaten med ca 80000 kr. om rättningen av insändningsuppgifter i varvad undervis­ning sköts av lärare vid SSV inom ramen för undervisningsresursen. En överföring av brevundervisningen från SSV till Hermods och Brevskolan innebär en kostnadsminskning vid SSV med ca 860000kr. och en kost­nadsökning vid Hermods och Brevskolan med mellan 200000kr. och 875 000 kr. beroende pä vilken avgifl Hermods och Brevskolan kommer alt kräva för administration, studierädgivning och uppföljning av brevelever. Kostnaderna för intagningsnämndens kansli beräknas till ca 300000 kr.

Remissammanställningen

Yttranden har efter remiss avgetis av: statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), cenirala studiestöds­nämnden (CSN) - efter hörande av elt antal studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder -, skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadssty­relsen (AMS), statens institut för läromedelsinformation (SIL), länsskol-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  604

nämnderna i Malmöhus, Östergötlands och Västernorrlands län. statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand, statens institut för perso­nalutbildning (SIPU), statens handikappråd. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO).- Lands­organisationen i Sverige (LO). Centralorganisationen SACO/SR, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Folkbildningsförbundet, Samarbetsorgani­sationen för Sveriges Vuxenstuderande (SOSVUX). Liber/Hermods AB, Brevskolan och Föreningen Svenska Läromedelsproducenter. Vidare har yttrande avgetis av länsstyrelsen i Västernorrlands län. vuxenutbildnings­nämnden i Östergötlands län och Medborgarskolan.

En eller två skolor

De flesta remissinstanserna anser liksom kommittén alt statlig riksrekry­terande undervisning även i framliden bör bedrivas vid tvä skolor. Några instanser bl. a. statskontoret föreslår dock att frågan om sammanförande av hela undervisningen eller en del av denna till en enhet studeras närma­re.

Styrelsen för SSV i Härnösand framhåller att del billigasle alternativet är en skola som även har brevundervisning. Styrelsen fäster vidare upp­märksamheten på att handikappundervisning och yrkesinriktad utbildning vid SSV omfatlar smala och specialiserade sektorer. Det hade därför enligt styrelsen varit naturligt om utredningen föreslagit atl försöken inom yrkes­inriktad och handikappundervisning t. v. skulle koncentreras till skolan i Härnösand med bibehållen undervisningsresurs. Styrelsen föreslär vidare en studie av konsekvenserna av att Hermods skola går ur Liberkoncernen för atl bli den tredje statliga skolan för vuxna med särskilt ansvar för utveckling av distansundervisningen. Liber/Hermods instämmer i att var­vad undervisning inte bör koncentreras till en skola, men anser att ett allernaliv med en sammanhållen brevundervisning borde ha studerats när­mare. UHÄ anser det önskvärt alt intensivdelen av den vavvade undervis­ningen kan anordnas även på andra orter, eventuellt i internatform.

Statens handikappråd framhåller atl de handikappades behov av kompe-lensinriklade studier i första hand bör tillgodoses av den kommunala vuxenutbildningen. Ett övergripande mål för samhällets verksamhet för handikappade är atl de i största möjliga utsträckning skall ges möjlighet att delta i samhällets olika aktiviteter på samma villkor som andra. Detta innebär enligt handikapprådet bl. a. att sludielokalers bristande tillgäng­lighet inte får utgöra skäl för att rörelsehindrade hänvisas till varvad undervisning eller brevundervisning, eftersom detta skulle kunna innebära atl människor som i större omfattning än andra är isolerade också skulle bli isolerade i studiesituationen och därmed kanske få sämre förutsättningar att lyckas med sina studier. SIL framför i sak samma synpunkter på valet av undervisningsform för handikappade.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              605

Varvad utbildning

Utredningsförslaget att lärarna vid SSV skall ta hela ansvaret för den varvade undervisningen, även för rättning av insändningsuppgifter. till­styrks av CSN. SIL. länsskolnämnderna i Malmöhus och Väslernorrlands län, styrelsen för SSV i Norrköping, Kommunförbundet, SACO/SR saml Föreningen Svenska Läromedelsproducenter.

Styrelsen för SSV i Härnösand anser att del vore bättre för eleverna om gränsen mellan varvad undervisning och brevundervisning logs bort. Liber/Hermods anser atl det är rationellare att samla all form av brevun­dervisning till Liber/Hermods och Brevskolan även den som ingår i den varvade undervisningen. Brevskolan bedömer förslaget alt varvad under­visning skulle bedrivas helt av SSV och brevskolornas medverkan inskrän­kas till malerialproduktion som mycket olyckligt. Brevskolans möjlighet all aktivt bidra till en utveckling av studiematerialen begränsas högst avsevärt om man inte samtidigt kan delta i själva distansundervisningen.

Brevundervisning

Förslaget om att brevundervisningen skall föras över från SSV i Norrkö­ping lill Liber/Hermods och Brevskolan tillstyrks av statskontoret, UHÄ, CSN, Kommunförbundet, Landsting.sförbundet, Liber/Hermods, För­eningen Svenska Läromedelsproducenter och Medborgarskolan. Kom­munförbundet tillägger dock följande: "Möjligen kan en övergång mellan de båda undervisningsformerna underlättas om SSV även svarar för rätt­ning och uppföljning av brevundervisningen. Vilka effekter en sådan lös­ning skulle få för Liber/Hermods och Brevskolans verksamhet med annan brevundervisning är dock svår för styrelsen alt överblicka. Styrelsen me­nar atl detla bör ingå vid prövningen av vem som ska ha ansvaret för den kompelensinriklade brevundervisningen." 1 övrigt tillstyrker styrelsen ut­redningens förslag. Länsskolnämnden i Malmöhus län anser att flera skäl talar för den konstruktion som kommittén föreslagit, men menar att man även bör överväga en lösning som innebär alt SSV svarar för brevunder­visningen i grundskolans och gymnasieskolans ämnen.

RRV anser atl översynen av hela kommunala vuxenutbildningen bör vara genomförd innan ställning tas till brevundervisningen.

SO framhåller alt studier av de studerande visar aft det behövs tillgång till lokal handledning. SÖ föreslår en samverkan med komvux.

Även UHÄ saknar synpunkter på behovel av lokal handledning av de studerande i brevundervisningen och förslag om hur sådan handledning skulle anordnas. Av utredningsförslaget framgår inle heller hur de brevstu­derande skall dokumentera sina kunskaper för betyg som krävs i.ex. vid anmälan lill högskoleutbildning. SIL anser att del är tveksamt alt hela ansvaret för den elevvårdande uppgiften skall vila pä brevskolorna. Hu­vudansvaret för brevsludierna, lärarkontaki. elevvård och syo-verksamhet bör åvila SSV i samarbete med komvux och brevskolorna. AMS anser att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              606

breveleverna måste få likvärdig service vid en omorganisation. SIPU anser att de ekonomiska konsekvenserna av alt föra över huvudmannaskapet av brevundervisningen äv otillväckligt belysta.

Länsskolnämnden i Västernorrlands län avstyrker kommitténs förslag eftersom del för den studerande skulle innebära ett tvång atl bestämma sig för den ena eller andra formen av undervisning redan vid starten av studierna. Styrelsen för SSV i Norrköping anser att man bör överväga om det inte vore en rationellare lösning alt SSV svarade för inle bara intag­ningen av brevstuderande utan även rättningen och uppföljningen av ele­vernas studier. Styrelsen anser det inle oväsentligt att dessa av staten bekostade arbetsuppgifter handläggs under myndighetsansvar. Styrelsen för SSV i Härnösand konstaterar att SSV har stått öppen för alla och att alla behöriga sökande har kunnat tas in lill gratis brevstudier. All vissa studerande trots del själva betalar samma ämneskurser vid brevskolorna är etl informationsproblem - inte ett rätlviseproblem. Styrelsen avslyrker därför förslagel om all överföra s. k. brevelever lill brevskolorna. Vuxen­utbildningsnämnden i Östergötlands län menar atl det bör övervägas om inte all brevundervisning skulle förläggas till SSV i Norrköping som i dag har ert~arenheler och en väl fungerande administration av denna utbild­ningsform. Det finns enligt nämndens förmenande inga vägande skäl att Liber/Hermods och Brevskolan skall behöva ta på sig alla de studiesociala, elevvärdande och kurativa uppgifter som en direktkontakt utbildningsan­ordnare - elev innebär.

TCO framhåller atl elt slarkl önskemål från brevstuderande är att få någon form av lärar/handledar- eller gruppstöd utöver svar och kommenta­rer till insända uppgifter från korrespondensinstilutet. Om det bedöms svårt atl ge brevstuderande lärar/handledar/grupphjälp på hemorten borde det övervägas all även i fortsättningen låta SSV i Norrköping handha brevundervisningen och ge skolan resurser att förbättra lärarhandledning­en för de brevstuderande. Även SACO/SR anser alt brevundervisningen i forlsältningen bör administreras från SSV. Uppföljningen av elevernas studier bör förstärkas med resurser för ylterligare studiehandledning och rättning av insändningsuppgifter i skolans regi. Övergång från brevunder­visning till varvad undervisning och omvänt underlättas också om båda studieformerna finns vid samma skola. LO och Folkbildnlng.sförbundet framhåller båda att korrespondensstudier är en krävande studieform som måste kompletteras med olika slag av slöd för sludieovana. De stöder därför inle utredningsförslaget till uppdelning av verksamheten i enbart varvad undervisning vid de statliga vuxenskolorna och enbart brevunder­visning vid Brevskolan och Liber/Hermods. Vilka kombinationer som skall användas bör prövas från fall till fall. Övergången mellan studie­former måste kunna ske smidigt och delta gagnas enligt LO inle av det framlagda förslaget.

Brevskolan instämmer i de argument för brevundervisning som redovi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              607

sas i ulredningen, men framhåller samtidigt att ren brevundervisning för många sludieovana kan vara en myckel krävande studieform. På Brevsko­lan har man utvecklat en speciell metod som kallas "aftonbrevskola". Den innebär atl de studerande regelbundet träffas i grupp och diskuterar och bearbetar det ämnesområde som behandlas i kursen. Brevskolan fram­håller atl för de studerande som inte har möjlighet att kombinera ren korrespondensundervisning med sammankomster måste särskilda resurser till slöd och hjälp avsällas. Utredningsförslaget innebär därför enligl Brevskolan att omfattande krav kommer att ställas på brevskolorna.

Intagningsnämnd

Förslagel om en central intagningsnämnd i Norrköping för intagning både till varvad undervisning och brevundervisning tillstyrks av statskon­toret, UHÄ. länsskolnämnden i Malmöhus län. Landstingsförbundet, Liber/Hermods, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter och Med­borgarskolan. Länsskolnämnden i Västernorrlands län tillstyrker förslagel om särskild intagningsnämnd, men föreslår atl den placeras i Härnösand. Liber/Hermods vill ändra iniagningsnämndens uppgifter lill all ge riktlinjer för behörighet, ge dispens till icke-behöriga om särskilda skäl föreligger, samt all följa utvecklingen av rekrytering fill varvad undervisning och ren brevundervisning. Liber/Hermods föreslår vidare att den kontinuerliga intagningen bibehålles, att del blir den enskilde studerandes sak atl välja skola, och att kansliets uppgifter beträffande ren brevundervisning över­förs till Liber/Hermods och Brevskolan.

Styrelsen för SSV i Norrköping tycks inte ha något all erinra mot förslaget om central inlagningsnämnd, men framhåller att kansliet behöver ha en betydligt större dimension än den föreslagna för all kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Även AMS anser att den föreslagna intagningsnämn­den måste få slörre resurser än vad ulredningen föreslagit.

Styrelsen för SSV i Härnösand anser alt förslagel om inlagningsnämnd innebär en byråkratisering som omöjliggör konfinueriig intagning till SSV i foitsätlningen. Kostnaderna har vidare enligt styrelsen grovt underskat­tats. TCO framhåller också att en risk med förslaget kan vara atl den nuvarande möjligheten till konlinueriig intagning försvinner och att stu­diestarten härigenom kan försenas för de studerande. Även TCO anser att Ulredningen har beräknat personalstyrkan på intagningsnämnden i under­kant. LO framhåller atl den cenirala intagningen inte får leda till ökad byråkratisering med länga väntetider innan de studerande kan fä besked om sina studier. En fördel hos SSV:s nuvarande verksamhet äv enligt LO alt studerande kan tas in smidigt och mer eller mindre kontinueriigt och att SSV i dag redan från början har direktkontakt med de studerande utan exlra omväg över central intagning. Brevskolan framför i sak samma synpunkter. Folkbildningsförbundet anser alt det förslagna intagningsför-farandel är alltför byråkratiskt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                               608

SÖ framhåller all en lokal intagning i de olika kommunerna kan öka möjligheten alt rationellt utnyttja tillgängliga utbildningsplatser och i kom­binalion med lokal SYO underlätta för den studerande alt blir intagen i lämplig utbildning. Även SAF menar att skolstyrelsen skall ha del övergri­pande ansvaret för kommunens totala utbildningskapacitet och atl infor­mation om vuxenstudier där SSV och brevstudier är en form måsle lämnas samlat av den kommunala syo-resursen.

RRV avslyrker inrättandet av en central inlagningsnämnd med hänvis­ning lill slällningstagande fill förslagel om brevundervisningens organisa­fion. Även SACO/SR avslyrker förslaget om inlagningsnämnd, som enligt SACO/SR torde innebära risk för koslnadsfördyringaroch en alltior omfat­tande byråkratisering av intagningsförfarande.

Resurstilldelning

Kommittén föreslår all resurstilldelningen till de båda statliga vuxensko­lorna skall beräknas med samma koefficient. RRV, länsskolnämnden i Östergötlands län saml styrelsen för SSV i Norrköping tillstyrker försla­gel. SÖ framhåller alt i den mån ett utvecklingsarbete bedrivs även i Norrköping bör SÖ i samband med pelilaframställning framlägga förslag om samma koefficient för båda skolorna. Länsskolnämnden i Väslernorr­lands län och SACO/SR instämmer i kommitténs förslag att både skolornas resurser skall beräknas enligl samma koefficient, men föreslår alt denna skall höjas till den nivå som Härnösandsskolan har i dag.

Studiemedelsnämnden i Umeå, länsstyrelsen i Västernorrlands län samt styrelsen för SSV i Härnösand anser all Härnösandsskolan bör fä behålla de resurser man har i dag, med hänsyn dels lill den inriktning på handi­kappfrågor skolan har, dels de stora avstånden i Norrland och skolans glesbygdsinsatser. Statens handikappråd anför att vuxenulbildningsrefor-men i ringa omfattning har kommit handikappade till del. Om handikappa­de i ökande omfattning kommer att söka sig till varvad undervisning innebär detla - med oförändrad koefficient - att svåra prioriteringar måste göras mellan särskilt resurskrävande elever och andra. Det bör därför enligt handikapprådet övervägas om inle specielll krävande grupper bör ha en egen resurs.

Kostnadsberäkningar

SSV i Härnösand och Liber/Hermods har synpunkter på kommitténs beräkningar av koslnadskonsekvenser av förslagen. SSV tycker all kost­nadsberäkningarna för en koncentration av den varvade ulbildningen till Härnösand och överföringen av brevelever verkar vara gjorda i all hast. Den missvisande kostnadskalkylen uppkommer enligt SSV framför allt genom alt koncentrationen av SSV och överförandel av brevelever lill brevskolorna betraktas som en åtgärd, Liber/Hermods anser alt del är egendomligt alt inget förslag har lagts vare sig om ekonomisk ram för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  609

kostnadsfri brevundervisning/varvad undervisning eller om konsekvenser­na för statskassan. Liber/Hermods anför vidare följande: Än mindre görs något försök att - åtminstone översiktligt - pedagogiskt, administrativt och ekonomiskt värdera något eller några alternativa sätt atl organisera verksamheten. Med hänsyn bl. a. till riksrevisorernas kritik år 1974, vilken endast i viss utsträckning beaktats i förslaget, borde i varje fall ett alterna­tiv med en sammanhållen brevundervisningsverksamhet (= inkl. den var­vade undervisningen) ha studerats närmare. Länsskolnämnden i Väster­norrlands län påtalar att den höga avbrotlsfrekvensen bland rena brevstu­derande inte har relaterats till samhällets kostnader.

Yrkesinriktad utbildning

SÖ samt LO och SAF uttalar sig uppskattande om den yrkesinriktade utbildning som anordnas vid SSV, framför allt i Härnösand. Denna utbild­ning bedrivs f. n. som försöksverksamhet. SÖ anser alt den bör kunna bli av stort värde även för utredningen inom komvux. Utredningen har inte föreslagit att kurser inom den yrkesinriktade ulbildningen skall tillhanda­hållas som kostnadsfri brevundervisning genom Liber/Hermods och Brevskolan, utan anser att försöksverksamheten först bör utvärderas in­nan man övervägeratt utvidga den till även ren brevundervisning. LO kan inte acceptera kommitténs särbehandling av yrkesinriktade läroplans­bundna kurser. Enligt LO är det angelägel atl arbetet med all utveckla yrkesinriktade kurser kommer att fortsätta vid SSV och atl delta arbete sker i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. LO framhåller också det angelägna i att kurserna sedan genomförs under sädana former alt personer med praktisk yrkesverksamhet kan engageras som lärare. SAF önskar att SSV även får lill uppgift all anordna en kompletterande yrkes­undervisning för elever i yrkesutbildning inom yrken som samlar endast ett fåtal elever I.ex. inom lärlingsutbildningen och att denna utbildning or­ganiseras efter nära samråd med arbetsmarknadens parter. SAF framhåller vidare följande; "Arbetsgivareföreningen finner det angelägel att den på­gående försöksverksamheten med yrkesinriktad utbildning får fortsätta och bli föremål för en ingående utvärdering varvid formerna för SSV;s samråd och samverkan med arbetsmarknadsparterna särskilt observeras. Speciellt i den yrkesinriktade fort- och vidareutbildningen är det nödvän­digt att lärarna har aktuella kunskaper från produktionen. 1 försöksverk­samheten är det därför angelägel atl SSV har formella och resursmässiga förutsättningar att anlita lärare utanför den egna lärarkåren."

SOSVUX anser atl resurserna i första hand skall användas för den grundläggande utbildningen, men all också den yrkesinriktade ulbildning­en har stort värde. SOSVUX föreslår därför all möjligheten undersöks att låta arbetsmarknadens parter ta kostnadsansvaret för den yrkesinriktade delen av verksamheten genom vuxenutbildningsavgiflen. Brevskolan fin­ner kommitténs ställningstagande till yrkesinriktad utbildning märkligt och 39   Riksdagen 1980/81. ! samt. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  610

framhåller att det inte heller är i linje med utvecklingen inom komvux och utbildningsbehovet hos den akluella och prioriterade målgruppen.

Läromedel

SIL och Statens handikappråd framför båda all del är väsentligl all handikappade som väljer distansundervisning får tillgång lill läromedel som underlättar deras studier, och all studiematerialet ofta behöver anpas­sas fill behoven. Erfarenhet och kunskap om delta finns framför allt inom rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Ell samar­bete bör därför utvecklas mellan SSV och rikscenlralerna. Handikapprå­det finner det rimligt att SSV, eventuellt i samråd med SÖ, själva kan välja lämplig läromedelsproducent och all det förefaller tveksamt att generellt knyta utveckling och produktion av läromedel till Liber/Hermods och Brevskolan som kommittén föreslär. SIL anser att läromedel för den varvade undervisningen bör utvecklas inom SSV och atl kostnaden för detta bör ingå i SSV;s budget. Endast vid eventuell förlagsprodukfion bör SlL:s produktionsstöd utnyttjas i vanlig ordning. Nuvarande anslag för produktionsstöd räcker enligt SIL inte till för att också stödja produk­tionen av läromedel för den varvade undervisningen inom SSV.

Kommittén föreslår att man skall kunna använda läromedel för ung­domsskolan eller komvux om lämpligt brevmaterial saknas. Föreningen Svenska Läromedelsproducenter instämmer i att detla pä sikt är den framkomligaste vägen att förse eleverna i SSV med erforderliga läromedel.

Studiestöd

CSN påtalar risken för missbruk av studiestödet vid ren brevundervis­ning. CSN framhåller att del är ytterst få människor som bedriver korre­spondensstudier på hel- eller halvlid. Av den lilla andel av de brevstude­rande som verkligen studerar på hel- eller halvtid borde mänga i stället kunna bedriva sina studier i andra skolformer, i.ex. komvux eller folkhög­skola. Den bristande sludiekonlrollen vid ren brevundervisning möjliggör missbruk av studiestödet. CSN föreslår därför att statligt studiestöd nor­malt inte skall utgå för korvespondensstudier vid Liber/Hermods/Brevsko-lan. I vissa undantagsfall skulle det enligt förslaget vara möjligt all bevilja studiestöd. CSN framhåller att detta förslag om begränsade möjligheler lill studiestöd för renodlad korrespondensundervisning inle är avhängigt vem som svarar för utbildningen - SSV eller Liber/Hermods/Brevskolan, men alt det torde vara lättare atl genomföra om kommitténs förslag genomförs, eftersom det då inte berör utbildningen vid SSV.

Genomförande av utredningsförsiagen

Några remissinsianser anser atl föreliggande utredningsförslag inle bör genomföras förrän komvux-ulredningen har slutfört utredningen av hela den kommunala vuxenutbildningen eftersom statliga vuxenskolorna i slor

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              611

utsträckning är elt komplement lill komvux. Dessa remissinsianser är SIPU, LO, styrelsen för SSV i Härnösand, Brevskolan och Medborgarsko­lan. Även SÖ anser att del vore mest ändamålsenligt alt utredningen fick avge förslag som den kompetensgivande utbildningen inom komvux och SSV i elt sammanhang.

Föredraganden

Vid min beräkning av anslaget har jag räknat med en lägre pris-och löneomräkning än vad skolöverstyrelsen (SÖ) har gjort. Jag har vidare utgått från besparingsalternalivel. vilket dock inte bör belasta detta anslag utan anslaget Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. med 207000 kr.

SÖ har för budgetåret 1981/82 räknat med ett oförändrat anlal dellagare både i den varvade undervisningen och i brevundervisningen. Med hänsyn till det slatsfinansiella läget anser jag all antalet undervisningstimmar vid de statliga skolorna för vuxna nästa budgetår inte bör fä öka i förhållande fill innevarande budgetår. Verksamheten vid skolorna bör enligt min me­ning ha sin tyngdpunkt i sådan utbildning som kommunerna har svårt alt anordna. 1 enlighet med SÖ;s förslag i anslagsframställningen bör därvid grundskolkurser prioriteras och försöksverksamheten med yrkesinriktad utbildning utvecklas och förstärkas. Inte heller brevundervisningen bör få öka i förhållande till omfattningen innevarande budgetär.

Komvux-ulredningen (U 1978:04) har i sill delbetänkande (Ds U 1979:12) Statens skolor för vuxna - varvad undervisning och brevunder­visning i grundskolans och gymnasieskolans ämnen - föreslagit vissa för­ändringar vid de statliga skolorna för vuxna. Jag är i nuvarande ekonomis­ka läge inle beredd att föreslå några förändringar som innebär kostnadsök­ningar vid dessa skolor. 1 komvux-uiredningens uppgifter ingår enligl direktiven atl analysera hur skolorna bör användas som komplement till den kommunala vuxenutbildningen för atl tillgodose utbildningsbehov, som inte kan klaras pä lokal nivå. Utredningen har inte haft möjlighet att slutföra denna uppgift inom ramen för delbetänkandet. Jag avser all över­lämna de remissyttranden som avgivils över deibetänkandet till komvux-ulredningen för att beaktas i del fortsatta utredningsarbetet.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budget­året 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 10293000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

612

 

E 3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m.m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

4964983 5 251000 6451000

Reservation

1291432

Ur anslaget betalas material för självstudier och kostnader i samband med granskning av kursdeltagarnas svarslösningar saml övrig materiel, böcker, utrustningskompletlering m.m. Anslaget läcker kostnaderna för kursdeltagarna vid de statliga vuxenskolorna och för viss förlängd under­visning i gymnasieämnen utanför gymnasieskolan enligt bestämmelserna i ämbetsskrivelse till skolöverstyrelsen den 30 juni 1972.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

1.  Kostnader för material m.m.
Arvoden för granskning

av svarslösningar

2.  Materiel, böcker m. m.
Besparing

Avrundat

 

 

Skolöver-

Före-

 

styrelsen

draganden

4 887000

+ 1913 000

+ 1513000

364000

+    36400

+    30000

(327000)

-   350708

-   343000

5 251000

+ 1598692

1 599000

+ 1200000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar kostnaden för material för självstudier m.m. efter antalet kursdeltagare. SÖ räknar med en schablonkostnad per kursdeltagare av 160kr. för den varvade undervisningen och 140 kr. för breveleverna. För övrig materiel, böcker saml viss utrustningskompletle­ring beräknas 400400 kr. Behovel av anslagsökning till följd av prisomräk­ning uppgår lill 1 949400 kr.

Besparingsallernativen för anslagen Statliga skolor för vuxna: Utbild­ningskostnader resp. Undervisningsmateriel m.m. beräknas lill 206700 + 144008 = 350708 kr. SÖ anser att denna besparing bör göras så att antalet elever i brevundervisningen skärs ned med ca 2500 elever. Detla medför att de elever som går i varvad undervisning ej blir berörda av besparingen.

SÖ hemställer atl ett belopp av 6850000 kr. anvisas under reservafions-anslaget Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.

Föredraganden

För budgetåret 1981/82 har jag räknat med en lägre prisomräkning än vad skolöverstyrelsen har gjort. Vid min anslagsberäkning har jag utgått ifrån etl besparingsalternativ. Under detta anslag har jag även räknat besparing­en från anslaget Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Den sammanlagda besparingen under detla anslag blir således 343(X)0kr. 1

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              613

budgeten för innevarande budgetår beräknades inga ytterligare medel till detta anslag med hänsyn till att en slor reservation förelåg pä anslaget. Ökningen till budgetåret 1981/82 blir därför I 200000kr. trots besparingen. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Statliga skolor för vuxna: Utbildningsmateriel m.rn. för budgetärel 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 6451 000 kr.

E 4. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.

1979/80 Utgift             540904469

1980/81 Anslag            558439000

1981/82 Förslag        652844000

Kommunal vuxenutbildning (komvux) omfattar enligl beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967:85, SU 1967: 117, rskr 1967:277) utbildning som mot­svarar ulbildningen enligl läroplanerna för grundskolans högstadium och för gymnasieskolan. Dessulom finns särskild yrkesinriktad utbildning. Statsbidrag utgår med 100% av utgifterna för löner lill lärare och skolleda­re. Bestämmelser om statsbidrag finns i förordningen (1971:424) om kom­munal och slallig vuxenutbildning (omtryckt 1980; 530).

För budgetåren 1971/72-1977/78 beslöt riksdagen alt antalet undervis­ningstimmar i kurser på gymnasieskolnivä varje år fick öka med högst 10% jämfört med föregående år. Sedan budgetärel 1978/79 har antalet undervis­ningslimmar i gymnasieskolkurser inte fält öka. Delsamma gäller sedan budgetåret 1980/81 också grundskolkurser, som tidigare inle haft någon sådan begränsning.

Utöver bidraget till undervisningslimmar enligt timplanen för varje kurs inom komvux utgår statsbidrag i form av ell schablonlillägg som får använ­das för stödundervisning, sludiehandledning och studie- och yrkesoriente­ring. Schablonlilläggel motsvarar kostnaderna för 25% av antalet under­visningslimmar på grundskolnivå och 10 eller 13% av antalet undervis­ningslimmar på gymnasieskolnivå beroende på vilket slag av kurs det är fråga om.

Med anledning av prop. (1980/81:20) om besparingar i statsverksamhe­ten, m.m. har riksdagen fattat elt principbeslut om all driftbidrag till komvux skall minskas med 2% fr.o.m. den I juli 1981 (UbU 1980/81: 15, rskr 1980/81:120).

Frän anslaget bestrids enligl riksdagens beslut (prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176) också kostnaderna för grundutbild­ning för vuxna (grundvux). Utbildningen är avsedd för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning eller matematik. Varje kom­mun skall sörja för atl grundvux anordnas i kommunen för den som behöver den. Bestämmelser om statsbidrag finns i förordningen (1977:537)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

614

om grundutbildning för vuxna (ändrad senast 1980; 356). Statsbidrag utgår med 100% av utgifterna för löner till lärare och vissa skolledare. Ulöver detta utgår statsbidrag i form av etl schablonlillägg som får användas för information och uppsökande verksamhet, sludiehandledning, studie- och yrkesorientering, studiebesök, kurativa insatser, tolkning samt stödunder­visning. Statsbidrag utgår inte för läromedel. Schablonlilläggel motsvarar kostnaderna för 15% av antalet undervisningslimmar.

Skolöverstyrelsen

Kommunal vuxenutbildning (komvux) var under budgetåret 1979/80 anordnad i 276 kommuner och i 21 landstingskommuner. Särskilda skolenheter finns under budgetåret 1980/81 inrättade i 68 kommuner. Anta­let särskilda skolenheter i dessa uppgår dä till 80. Antalet kursdeltagare (kd) och undervisningstimmar (utr) framgår av följande sammanställning.

 

 

 

 

 

Grund­skol­kurser

Gymnasieskolki

jrser

Summa

 

Teoretiska

Yrkes­inriktade

 

1977/78

Kd

Utr

97200 844000

119500 973 000

58300 885 000

275 000 2 702000

1978/79

Kd Utr

107 700 957000

137900 973000

52400' 885000'

298000' 2 815 000'

Beräkn. 1979/80

Kd

Utr

109700 961 000

151200 973 000

60 100' 885000'

321000' 2819000'

Beräkn. 1980/81

Kd Utr

111 000 970000

135000 973000

55000 885 000

301 000 2828000

Beräkn. 1981/82

Kd

Utr

114000 996000

130000 958000

60000 900000

304000 2 854000

' Härtill kommer i yrkesinriktade kurser för arbetslösa:

1978/79 1979/80

Kursdeltagare

5000

8700

Undervisningstimmar

56000

89 200

" Den offentliga statistiken (SCB) avseende 1979/80 hade ännu ej presenterats när anslagsframställningen gjordes.

Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med atl antalet kommuner med rätt atl anordna komvux skall uppgå till 278 budgetåret 1981/82.

SÖ utgår från en fortsatt utbyggnad av grundskolkurserna bl. a. därför att tidigare deltagare i grundutbildning för vuxna och svenska för invandra­re i ökad omfallning kan förväntas efterfråga ulbildningen.

SÖ finner det angelägel alt en ökning av gymnasieskolkurserna åler fär ske. Med hänsyn till gällande budgetdirektiv ser sig SÖ dock förhindrad att nu föreslå en ökning av verksamheten.

Bland gymnasieskolkurserna torde antalet kurser och deltagare komma alt öka inom den yrkesinriktade sektorn.

Omläggningen av kursutbudet inom yrkesinriktad utbildning till att bli

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  615

mera direkt arbelsmarknadsinriklai har påverkat rekryteringen. Från en tidigare enbart individbaserad efterfrågan har i samband med kursutbudets förändring en starkare betoning skett av dels arbetsmarknadens behov av utbildning, dels den fördelningspolitiska aspeklen.

Rätten till ledighet för studier och det särskilda vuxensludiestödet med­för förväntningar på utbildningsmöjligheter, inte minst på daglid. Antalet studerande på dagfid i grupplanerade studier (sammanhållen studiegång) inom komvux har nu en betydande omfattning. En skärpning i resurstill­delningen leder enligl SÖ till en hårdare prioritering i kommunernas kurs­utbud. Erfarenheterna visar all kommunerna prioriterar de grupplanerade kurserna sammanhållna på daglid. Delta kan i mindre och medelstora kommuner negativt påverka dem som endasi behöver ett begränsat anlal ämnen och läser på frilid vid sidan av sitt arbete.

Den försöksverksamhet med elappindelade kurser som har pågått sedan läsåret 1978/79 har enligt SÖ inneburit ökade möjligheler att anordna kurser i mindre frekventa ämnen i försökskommunerna. SÖ förutsätter att verksamheten får pågå även under budgetåret 1981/82. Den bör också få utökas till andra kommuner än försökskommunerna. SÖ framhåller att ett ökal anlal sökande kan erhålla önskad utbildning ulan utökade resurser, om utbildning anordnas i form av elappindelade kurser. SÖ finner del angeläget atl sä många studerande som möjligt kan erbjudas utbildning inom de resursramar som kan ställas lill komvux förfogande. En möjlighet är att kursdeltagarna komponerar sina studier mera efter vuxnas behov än efter de riktlinjer som gäller för ungdomsskolan. Får kommuner anordna utbildning inom ramen för syslemel med elappindelade kurser, bör SÖ få i uppdrag att tillsammans med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fastställa hur olika studievägar inom komvux skall betraktas ur behörig-helssynpunkt.

För ungdomsskolan föreslår SÖ en försöksverksamhet med samordning och etappavgång på ekonomiska linjer. Även inom komvux föreslås en sådan försöksverksamhet. Den förutsätts ske inom befintliga ramar.

SÖ föreslår på nytt att inbyggd utbildning försöksvis får införas i kom­vux. Atl denna arbetsform saknas inom komvux ulgör ett svårt hinder för yrkesverksamma vuxna som önskar genomföra studier i sådana ämnen, där ulbildningen kan anordnas endast i form av inbyggd utbildning. Tilldel­ningen av antalet undervisningslimmar bör därvid reduceras i den omfall­ning som kostnadsmässigt motsvarar ersättningen till företaget/inslitutio-nen.

Komvux har nått nya målgrupper bjand invandrare genom atl grupper med undervisning på finska får anordnas pä försök. SÖ föreslår alt försö­ket får utvidgas till all omfalta även grundskolkurser på andra språk än finska.

Med hänsyn lill budgetdirektiven avslår SÖ från atl föreslå att kurser fär påbörjas med lägst fem deltagare dels för socialt handikappade som t. ex.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                616

missbrukargrupper, dels för intagna på anstalter av annan typ än kriminal-vårdsanstall.

SÖ framhåller att det finns starka skäl att anta att antalet deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux) kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Antalet deltagare och undervisningstimmar redovisas i följande sammanställning.

Beräknat        Beräknat
1978/79'            1979/80'            1980/81            1981/82

Anlal deltagare                    4400               5 800               6800               7400

Antal undervisnings­
timmar                         586000            770000             900000            980000

' Källa: SÖ:s specialundersökningar mars 1979 och mars 1980. Offentlig undervis-ningsslatisiik saknas f. n. för skolformen.

SÖ hemställer

atl försöksverksamheten med elappindelade kurser får fortsätta under budgetåret 1981/82 och all SÖ tillsammans med UHÄ får fastställa hur olika elappindelade studievägar skall betraktas ur behörighetssynpunkt,

att försöksverksamhet med samordning och etappavgång på ekonomisk linje får införas,

att inbyggd utbildning får införas försöksvis,

alt försöket med undervisning på främmande språk vad avser grundskol-kuvsev utvidgas till att omfatta även andra språk än finska samt

att etl belopp av 669617000kr. anvisas under förslagsanslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. för budgetåret 1981/82.

SÖ har med skrivelse den 17 juli 1980 överlämnat rapport om under-visningpåfinska inom kommunal vuxenutbildning, en utvärdering av försöksverksamhet under läsåret 1979/80. Försöksverksamhet med under­visning på finska bedrivs sedan läsåret 1976/77 i ett antal grundskol- och gymnasieskolkurser i Stockholms kommun. Försöket utvidgades under 1979 med ell antal grundskolkurser i ytterligare fem kommuner. Undervis­ningen skall, förutom atl ge kunskaper och färdigheter i resp. ämnen, även syfta till aktiv tvåspråkighet bland deltagarna. SÖ har i uppdrag atl följa och utvärdera denna försöksverksamhet. Den under läsåret 1979/80 ge­nomförda utvärderingen visar bl. a. all den finskspråkiga utbildningen för övervägande delen av deltagarna var en förutsätlning för studierna. 74% anger att de är helt beroende av undervisning på hemspråket, 9% är tveksamma och 17% anser sig inle vara beroende av del. Även den sistnämnda gruppen anser alt det är positivt och att de har möjlighet att göra sig själva bättre rättvisa med undervisning på finska. Utvärderingen av försöket har enligt SÖ visat att verksamheten har utfallit mycket väl, men all en del problem återstår atl lösa innan slutlig ställning kan tas till en permanentning av verksamheten. Under läsåret 1980/81 deltar ylterligare några kommuner i denna försöksverksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  617

SÖ har med skrivelse den 15 september 1980 överlämnat en rapport över försöksverksamhet inom komvux med elappindelade kurser under budgetåret 1979/80. Del samlade intrycket av läsåret 1979/80, som var försöksverksamhetens andra år, är enligt SÖ att deltagande lärare, kurs­deltagare och skolledare bedömer verksamheten myckel positivt. Under budgetåret 1980/81 genomför SÖ tillsammans med pedagogiska institutio­nen vid Uppsala universitet en total utvärdering av försöket.

SÖ har med skrivelse den 20 oktober 1980 överlämnat en redovisning av hur den extra skol ledarresursen om 174 veckotimmars nedsättning av undervisningsskyldighelen har ulnytljals inom komvux budgetåren 1978/79 och 1979/80. SÖ konstaterar sammanfattningsvis all den exlra skolledarresursen troligen har haft del i den, i förhållande lill andra kom­muner, kraftiga ökningen av antalet undervisningslimmar som har ägt rum i förstärkningskommunerna (35% mot 4% i riket som helhet). Ökningen fördelar sig tämligen jämnt bland alla kommuner som fått del av förstärk­ningen oberoende av storlek. Ell undantag utgör de allra minsta kommu­nerna. Vidare konstaterar SÖ atl det tycks finnas ett samband mellan storleken på skolledarnas nedsättning av undervisningsskyldigheten och tillväxten i komvux under samma lid. SÖ framhåller avslutningsvis alt redovisningen bör behandlas med stor försiktighet, då den endast bygger på erfarenheter från knappt tre terminer och från en verksamhet i sitt initialskede.

SÖ har med skrivelse den 27 oktober 1980 överlämnat en rapport över en uppföljning under våren 1980 av verksamheten med grundutbildning f ö r v u X n a. Av rapporten framgår bl. a. följande.

Uppföljningen har bestått av dels en totalundersökning i samtliga kom­muner om undervisningstimmar, deltagare och undervisningens organisa­tion, dels en enkätundersökning lill skolledare i 70 kommuner (besvarades av 68), dels en enkät till elt urval av lärare och dellagare i 45 kommuner (svarsfrekvens 80 %). Undersökningarna genomfördes i mars 1980. Vid bearbetningen har svaren vägts sä att enkätresultaten skall kunna bedömas som representativa för hela verksamheten.

Totalundersökningen visar all grundvux i mars 1980 bedrevs i totalt 209 kommuner, 75 % av samtliga. Vid insamlingstillfällel (vecka 10) deltog 5881 personer, varav 26% var svenskar. Totalt har deltagarantalet ökal sedan motsvarande vecka 1979 med 34%, medan antalet svenska deltagare ökal med hela 71 %. De största språkgrupperna bland invandrarna var nu turkiska, spanska, grekiska, finska, arabiska och serbokroatiska. Deltaga­re med assyrisk/syriansk bakgrund utgjorde lolalt 26% av invandrarna. Deltagare från övriga Asien utgjorde en mycket stor grupp, förmodligen med kinesiska och thailändska som hemspråk.

Organisationen av grundvux har inle förändrats nämnvärt frän föregäen­de år. Andelen deltagare i enskild undervisning och i smågrupper tenderar dock alt minska.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   618

Av skolledarenkäten framgår bl. a. all skolorna/kommunerna har infor­merat andra myndigheter och organisationer om grundvux i relativt slor omfattning. Slora kommuner har informerat mest, medan ingen informa­tion alls skett i några kommuner som saknade grundvux. En mindre del av ' kommunerna bedrev uppsökande verksamhet i samarbete med fackliga organisationer eller invandrarorganisationer. Samarbete för atl rekrytera och genomföra utbildning med framför allt sociala myndigheter var relafivt vanligt, framför allt i slörre kommuner.

Lokalproblem var klart påvisbara i en slor del av kommunerna. Uppen­barligen synes de slora kommunerna inte ha tillräckligt med lokaler för en utvidgad verksamhet. Anmälda deltagare slår i kö för all beredas plats i undervisning i totalt 13% av kommunerna, dock mest i större kommuner.

Skolledarna uppgav i enkäten antalet lärare inom grundvux lill ungefär I 700. Rekryteringen av lärare vållade i en del fall problem, särskilt när del gäller lärare för att undervisa invandrare pä hemspråket och svenska lärare med erfarenhet av vuxenutbildning.

Nästan alla skolledare har ert'arenhet av studieavbrott bland deltagarna. De flesta uppgav alt skolan följer upp dem som avbrutit för att få dem alt återuppta studierna. Flera deltagare i grundvux har gått vidare till andra studier, främst vid AMU men också i komvux. Knappt hälften av skolle­darna uppgav all kursdeltagarna har haft problem vid övergängen.

Skolledarna tror alt del framlida behovet av grundvux är stort. De flesta påpekade dock att behovet bland svenskar förmodligen är slörre än bland invandrare.

Av lärarenkäten framgår all 85 % av lärarna inom grundvux var svenskar och 15% invandrare.

Två tredjedelar av lärarna har angett någon form av samarbete (ex. annan lärare, syo, kurator), medan var tredje arbetade ulan samarbete med andra. Samarbetet mellan lärarna inom grundvux och inom mottagande utbildningar (komvux, AMU) var relativt dåligt.

Enligt dellagarenkälen var del vanligaste sättet att fä information om grundvux genom bekant eller anhörig och arbetsförmedlingen. För svens­ka deltagare har tidningar och TV varit mycket viktiga informationskällor, i synnerhet för svenskar som nu deltar i enskild undervisning.

Deltagarnas tidigare skolutbildning varierade mycket. Majoriteten av de svenska deltagarna hade grundskola bakom sig, de flesta dock avbruten sådan. Ungefär en fjärdedel hade endast folkskola. 1 invandrargruppen saknade 46% helt skolutbildning och 25% hade 1-4 års lidigare skolgång. Hälften (52%) av invandrarna hade lidigare deltagit i undervisning i svens­ka för invandrare hos olika utbildningsanordnare.

1 ett avslutande kapitel i rapporten belyser SÖ särskilt några utveck­lingstendenser och problemområden inom grundvux.

Gällande inlagningsbestämmelser, nämligen atl den som har kunskaper och färdigheter över medelnivån för årskurs 4 ej fär antas lill grundvux.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  619

innebär problem för en inte obetydlig grupp, främst svenskar, som avser att delta i kompelensinriklade studier. Många svenskar har kunskaper och färdigheter som motsvarar delar av mellanstadiet men som är otillräckliga som grund för studier på högstadienivå inom komvux.

Utvecklingen inom grundvux torde ha påverkals av den information som gjorts lokalt och centralt under de senaste åren. Mänga olika myndigheter och organisationer fungerar som kanaler för information till blivande delta­gare. Framkomstvägarna är här uppenbarligen slörre i kommuner med omfattande grundvux än i kommuner där verksamheten har liten omfatt­ning. Tänkbart är atl kommunens intresse för att sprida kännedom om ulbildningen delvis fär ses i relation till vilka resurser som resp. kommun anser sig kunna ställa tili förfogande.

De resursproblem som skolledarna pekat på är främst bristen på lokaler. Inte heller barntillsyn finns alt tillgå i den omfattning som skulle erfordras. SÖ erinrar dels om att, som framgår av budgetpropositionen 1980, barn­passning är en kommunal angelägenhet, dels om att riksdagen i anslutning till prop. 1979/80:90 har beslutat att statsbidrag inte längre skall utgå lill byggande av skollokaler eller förhyrnin sådana.

SÖ konstaterar också att del är viktigt atl uppläggningen av undervis­ningen kontinuerligt utvärderas och förändras under medverkan av kurs­deltagarna. Därvid bör bl. a. uppmärksammas frågor som rör antalet lek-fioner per vecka och successiva förändringar av gruppernas sammansätt­ning. Vidare menar SÖ all behovel av undervisning på hemspråket är otillräckligt tillgodosett inom flerlalel språkgrupper. Även undervisningen i samhälls-och naturorientering tycks vara eftersatt. SÖ erinrar om alt etl FoU-projekt "Utvärdering av grundutbildning för vuxna" pågår sedan budgetåret 1979/80.

Antalet deltagare som fortsätter att studera efter genomgången grund­vux kommer all öka betydligt i framtiden. Det krävs ett noggrant studium om när övergång är lämplig för atl undvika misslyckanden för dellagarna. Inom grundvux bör deltagaren också förberedas för övergång till studier med en annan uppläggning.

Allt fler bland invandrarna har behov av mycket lång utbildning. Insat­ser måste göras för atl undersöka hur undervisningen kan förbällras för dessa dellagare och också för att följa upp de deltagare som avbryter studierna.

Lärargruppen inom grundvux har en myckel varierande bakgrund. SÖ erinrar om att SÖ nyligen i en skrivelse lill regeringen angående lärarut­bildningar för invandrarundervisning har tagit upp lärarfrågan inom grund­vux, främst vad gäller lärare pä hemspråket. Förslag rörande lärare som undervisar invandrare på svenska behandlas dock inte. Lärarfrågan inom grundvux är således inte slulligl belyst i samband med nämnda skrivelse.

Flera faktorer pekar enligt SÖ på etl stort behov av samarbete mellan lärarna inom grundvux och med lärare i andra utbildningar. Sådanl samar-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              620

bete synes dock inte ha någon slörre omfattning. SÖ konstaterar att insatser behövs lokalt, regionall och centralt.

Behov av särskilda läromedel för utbildningen har framkommit. Beho­ven är oftast inte klart preciserade. De läromedel som nu börjar las fram bedöms positivt. Alla behov kan inle läckas med förproducerade lärome­del. Vissa läromedelsbehov kan kanske tillgodoses genom servicemalerial för lärarna med råd och information hur undervisningen kan läggas upp.

Inför en väntad fortsatt ökning av grundvux behövs ytterligare kartlägg­ning av såväl organisatoriska problem som möjligheter att rekrytera mål­grupper, bl. a. med tanke på kommunernas olika svårigheter att klara undervisningen, konstaterar SÖ avslutningsvis.

Komvux-ulredningen (U 1978:04) har med skrivelse den 28 oktober 1980 överlämnat förslag till läroplan för komvux. Förslaget ulgör enligt kommittén etl försök alt anpassa grundskolans nya läroplan till komvux (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).

Med skrivelse den 3 november 1980 har SÖ redogjort för av SÖ lämnade medgivanden om undantag från bestämmelsen atl organisatoriskt anknyta grundvux till komvux. Fyra kommuner hade fält sådanl medgivande för läsåret 1979/80 och ylterligare en kommun till utgången av december 1980.

Föredraganden

1 proposition (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten, m.m. föreslog jag, under hänvisning till vad statsrådet Mogård hade anfört i fråga om bidragen till driften av grundskolor och gymnasieskolor, atl även statsbidraget lill den kommunala vuxenutbildningens (komvux) grund- och gymnasieskolkurser skulle begränsas. Jag förordade alt endasi 98% av statsbidraget skulle ulgå. Av besparingen borde enligl milt förslag 25% användas för slöd till kommuner med särskilda behov. Jag anmälde min avsikt att återkomma beträffande den närmare utformningen av förslagel. Riksdagen har nyligen lämnat sill principiella godkännande av propositio­nens förslag såvitt avser komvux (UbU 1980/81: 15, rskr 1980/81: 120).

Jag vill erinra om vad statsrådet Mogård lidigare i dag har föreslagil om en tvåprocentig besparing av statsbidrag lill driften av grundskolor och gymnasieskolor. Statsbidrag till komvux utgår delvis enligt samma regel-syslem som gäller för driftbidrag till gymnasieskolan. Mol den bakgrunden är det naturiigt att knyta an lill vad som föreslås för gymnasieskolans del belräffande den tväprocentiga besparingen.

Föreskrifter om statsbidrag till driften av grundskolkurser, gymnasie­skolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser i komvux finns främst i förordningen (1971:424) om kommunal och slallig vuxenutbildning (om­tryckt 1980:530). 1 81 § finns föreskrifter om statsbidrag fill lönekoslnader och vissa socialförsäkringsavgifler avseende rektor vid särskild skolenhet för komvux samt studierektor och lärare vid komvux. I paragrafen hänvi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              621

sas lill vissa bestämmelser om statsbidrag lill motsvarande kostnader för personal vid gymnasieskolan. Jag anser all statsbidrag enligl 81 §, dvs. till driften av samtliga kurser i komvux, bör omfattas av den ivåprocenliga besparingen.

Beträffande kostnader för lärare vid skolväsendet i kommunen finns föreskrifter om statsbidrag i 23 § förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun. Även i denna paragraf hänvisas lill vissa bestämmelser om statsbidrag till motsvarande kostnader vid gymna­sieskolan. Om tjänstgöring vid annan skolform än komvux ingår i tjänsten, fördelas kostnaderna i förhällande till tjänstgöringens omfattning i varje skolform. Även statsbidrag enligt denna paragraf bör omfattas av den tväprocentiga besparingen såvitt gäller kostnader för lärares tjänstgöring inom komvux.

Följande statsbidrag bör också omfattas av den tväprocentiga besparing­en;

statsbidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifler lill tilläggspensio­neringen för rektor, studierektor och lärare (enligl särskilda bestämmel­ser),

statsbidrag för särskild skrivningsvakl vid obligatoriska prov och stats­bidrag till självinstruerande material m. m. i vissa fall (enligl 82 S vuxenut­bildningsförordningen),

statsbidrag i form av schablonlillägg för stödundervisning, sludiehand­ledning saml studie- och yrkesorientering (enligl 85 a § vuxenutbildnings­förordningen).

De statsbidrag som enligt 84 § vuxenutbildningsförordningen utgår till tekniska stödåtgärder för handikappade elever i komvux bör däremot inte omfattas av besparingen.

Det tekniska tillvägagångssället vid genomförandel av den tväprocen­tiga besparingen av statsbidrag till komvux bör enligt min mening i princip överensstämma med vad som enligt statsrådet Mogårds förslag kommer att gälla beträffande bidrag lill driften av gymnasieskolor. Jag förordar att nedskärningen görs av skolöverstyrelsen (SÖ), där rekvisition sker, och att den avser bidrag för tid fr.o.m den I juli 1981.

Beräkningen av reducerat lönekostnadspälägg bör grundas på belopp som återstår sedan de två procenten har frändragits.

Jag har beräknat atl den tväprocentiga besparingen av statsbidrag fill komvux motsvarar ett belopp av 10567000 kr. Som jag redan har nämnt innebär riksdagens beslut att 25% av del inbesparade beloppet, dvs. 2642000 kr., skall användas för stöd till kommuner med särskilda behov. Motsvarande skall enligl vad statsrådet Mogård lidigare idag har föreslagil gälla för grundskolan och gymnasieskolan. Hon har föreslagit att del skall inrättas ett särskilt anslag för denna resurs för grundskolan och gymnasie­skolan. För komvux del ser jag ingen anledning all föreslå ell särskilt anslag, utan medel för detta ändamål bör beräknas under förevarande anslag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  622

Jag föreslår all beloppet ställs tiJI SÖ:s förfogande för atl efter SO;s bedömning kunna användas för bidrag lill kommuner och landstingskom­muner, som har särskilt behov av stöd för komvux eller grundutbildning för vuxna (grundvux).

Exempel pä förhållanden, som kan innebära behov av exlra stöd för komvux och som SÖ därför bör kunna beakta, är en hög andel av priorite­rade kurser, dvs. yrkesinriktad utbildning och utbildning i naturvetenskap­liga och lekniska ämnen, samt en hög andel elever ur prioriterade målgrup­per, I.ex. arbetslösa, handikappade, invandrare och socialt utsatta perso­ner. Tilldelning ur denna resurs bör inte få användas för att utöka antalet undervisningslimmar i komvux eller för att inrätta statligt reglerade tjäns­ter.

Eftersom medlen i resursen kommer frän inbesparingar på statsbidrag för komvux är det enligl min mening naturligt atl SÖ i sin prövning i första hand beaktar behov av extra stöd lill komvux. Jag anser emellertid atl det bör finnas en möjlighet för SÖ att beakta även behov av extra stöd för grundvux. Etl exempel är följande. Jag kommer senare alt föreslå att elt förenklat, starkt schabloniserat statsbidragssystem införs för grundvux. Om elevgruppens sammansättning i en kommim medför alt kommunen har särskilt slora svårigheier att bilda grupper inom grundvux, kan elt behov av ytterligare undervisningstimmar tänkas uppstå. Jag tänker i.ex. på de fall när en kommun har många olika eller små språkgrupper representerade bland grundvux-eleverna eller näv speciella svårigheter föreligger atl sam­ordna undervisningstiden beroende på elevernas skiftande arbetstider. SÖ bör i dessa och liknande situationer kunna medge undervisningstimmar i grundvux utöver vad som föreslås gälla generellt. Därvid bör de extra undervisningstimmarna ersättas med tillämpning av samma statsbidrags­regler som övriga undervisningtimmar, varvid motsvarande avräkning skall ske pä de särskilda medlen till SÖ:s förfogande.

Jag övergår nu lill atl behandla vissa andra frågor rörande komvux.

För komvux räknar jag inte heller i år med någon utökning av antalet undervisningslimmar. Jag beräknar medel för löneomräkning för befintlig organisation. Bland gymnasieskolkurserna räknar SÖ med en ökning av den yrkesinriktade sektorn. Detta innebär en viss minskning av kostna­derna. Föregående år räknade jag etl belopp för alt täcka underbudgetering på anslaget. Det har visat sig atl ytterligare ca 28 milj. kr. behöver beräk­nas för atl den tidigare underbudgeteringen skall vara inhämtad.

SÖ har funnit att skolstyrelserna, när de beslutar vilka komvux-kurser som skall anordnas, prioriterar kurser som planerats för studier pä daglid i en sammanhållen grupp av studerande. Denna tendens är enligt min upp­fattning oroande. Det är viktigt atl den kommunala vuxenutbildningens kursutbud planeras så alt inte de deltagare ställs utanför som bara behöver läsa ell begränsat anlal ämnen och vill göra del på frilid vid sidan av sitt arbete.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              623

Redan i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 12, s. 563) konstaterade jag att, i ett läge när endasi begränsade resurser kan ställas till förfogande, del krävs noggranna överväganden i fråga om vilka kurser som skall anordnas. 1 det rådande slatsfinansiella läget är en skärpt upp­märksamhet härvidlag än mer nödvändig. Jag förutsätter atl kommunerna känner detta ansvar och att de t. ex. tar stor hänsyn till de synpunkler på kursutbudet i komvux som framförs av arbetsmarknadens parter i del lokala samråd som skall föregå skolstyrelsernas beslut om alt anordna yrkesinriktad utbildning.

Sedan budgetåret 1978/79 har antalet undervisningsfimmar i yrkesinrik­tade gymnasieskolkurser utökats genom beslut av regeringen för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa. 1 den mån del är påkallat av arbels­marknadsskäl bör liknande ålgärder kunna vidtas även under budgetåret 1981/82.

SÖ har sedan budgetåret 1978/79 haft rätt atl tilldela kommuner med en svagt utvecklad komvux en förstärkning av skolledarresursen. SÖ har årligen kunnat lämna medgivande alt nedsätta undervisningsskyldigheten för skolledare med sammanlagt 174 veckolimmar utöver vad som annars är möjligt enligt gällande bestämmelser. Enligt den redovisning för verksam­heten som SÖ har lämnat, har den förstärkta skolledarresursen troligen haft del i den förhållandevis kraftiga ökningen av antalet undervisningstim­mar som har ägt rum i förstärkningskommunerna med undanlag av de allra minsta. Den regionala obalansen i utbyggnaden av den kommunala vuxen­utbildningen har länge varit etl problem. Enligt min mening är varje ålgärd viklig, som kan tänkas bidra lill alt åstadkomma en jämnare spridning av utbildningsmöjligheterna inom komvux i landet. Jag förordar därför ätt SÖ får möjlighet all medge förstärkning av skolledarresursen i oförändrad omfattning även under budgetåret 1981/82. Ytteriigare kommuner bör där­med kunna få stöd till en utveckling av komvux i kommunen.

Jag räknar med oförändrat belopp för lekniska stödåtgärder lill handi­kappade elever i komvux. Reglerna för detta statsbidrag anknyter till vad som gäller för gymnasieskolan enligl prop. 1965:1 (bil. 10, s. 249 och 252). De ändringar som statsrådet Mogård (s. 000) har föreslagit därvidlag bör inte medföra några ändringar i sak när det gäller statsbidraget för komvux.

Försöksverksamhet med elappindelade kurser inom komvux pågår se­dan läsåret 1978/79 i ell anlal kommuner, f. n. 13, i enlighet med riktlinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1977/78:36, UbU 1977/78:10, rskr 1977/78:60). Avsikten var att försöket skulle vara treårigt. SÖ har i upp­drag alt utvärdera försöket och genomför tillsammans med pedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala en total utvärdering under inneva­rande budgetår. Även komvux-ulredningen (U 1978:04) har i uppdrag all nära följa denna försöksverksamhet. SÖ förutsätter i sin anslagsframställ­ning att verksamheten får pågå även under budgetåret 1981/82 och föreslår dessulom alt försöket får utvidgas lill andra kommuner än de nuvarande

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  624

försökskommunerna. Enligt SÖ bedömer lärare, kursdeltagare och skolle­dare den pågående försöksverksamheten mycket positivt. SÖ framhåller all etappindelningen medför alt ell ökat antal studerande kan få önskad utbildning utan utökade resurser. Jag delar SÖ:s mening atl försöksverk­samheten med elappindelade kurser bör få fortsätta och utvidgas till nya kommuner. Ingen försökskommun bör tvingas all återgå lill del tidigare gällande systemet i avvaktan på den slutliga utvärderingen av försöksverk­samheten och på beslut om huruvida den skall permanentas eller ej. Vidare bör SÖ få rätt alt medge atl alla kommuner som sä önskar får della i försöket. Del ankommer på regeringen att meddela bestämmelser för den­na föriängning och utvidgning av försökverksamheten med elappindelning.

Med anledning av SÖ:s hemställan atl fillsammans med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) få fastställa hur olika elappindelade studievägar inom komvux skall betraktas ur behörighetssynpunkt vill jag erinra om alt de båda myndigheterna enligl högskoleförordningen har atl i samråd med­dela sådana föreskrifter om behörighet. Jag förutsätter således att eiforder-liga åtgärder kommer alt vidtas av SÖ och UHÄ.

Med hänvisning till vad statsrådet Mogård har anfört under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor är jag inte heller belräffande komvux beredd att biträda SÖ:s förslag om försöksverksamhet med samordning och etappavgång på ekonomiska linjer.

Jag är heller inte beredd all f. n. förorda SÖ:s förslag om försöksverk­samhet med inbyggd utbildning inom komvux.

Försöksverksamhet med finska som undervisningsspråk bedrivs sedan läsåret 1976/77 i ell antal grundskol- och gymnasieskolkurser i Stockholms kommun. Under 1979 och 1980 har försöket utvidgats pä grundskolnivå till ytteriigare ett antal kommuner. Enligl den utvärdering som SÖ hittills har genomfört, har försöket utfallit mycket väl. SÖ föreslår alt försöket får utvidgas till att omfalta även grundskolkurser på andra invandrarspråk än finska. Den kommunala vuxenutbildningen har genom denna försöksverk­samhet nått nya målgrupper bland invandrare. Jag delar SÖ:s åsikt att grundskolkurser bör fä anordnas även på andra invandrarspråk än finska. I fortsättningen bör SÖ ha rätt att besluta om denna typ av försöksverksam-hel. Det ankommer på regeringen att meddela erforderiiga bestämmelser om försöksverksamheten med grundskolkurser på invandrarspråk.

Enligt nu gällande regler får kurser startas med lägre deltagarantal än normall för elever som är intagna pä kriminalvårdsanstall. Speciella kurser med lågt deltagarantal får också startas för elever, som på grund av syn-eller hörselskada, nedsatt rörelseförmåga eller psykisk sjukdom har svårt atl följa den vanliga undervisningen. Denna regel bör få fillämpas också för I.ex. missbrukargrupper och kriminalvårdsklienter inom frivärden. Jag förordar därför att kurser fr.o.m. den I juli 1981 får startas med samma låga deltagarantal för elever som är psykiskt eller socialt handikappade.

Komvux-ulredningen (U 1978:04) har överlämnat etl förslag till läroplan

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   625

för komvux med anledning av de förändringar i fråga om grundskolans läroplan varom riksdagen har beslutat (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/ 79:45, rskr 1978/79:422). Förslagel remissbehandlas f. n.

Jag övergår nu lill alt behandla frågor som rör grundutbildningen för vuxna. Jag beräknar medel för löneomräkning. Jag räknar också med samma ökning av verksamhetens omfattning som SÖ har gjort i sin an­slagsframställning.

Grundvux vänder sig till människor som saknar tillräckliga kunskaper i läsning, skrivning eller matematik för att klara vardagslivet i dagens sam­hälle. Det är av största vikl att de får möjlighet att inhämta dessa kunska­per. Därför bör inga begränsningar göras i antalet deltagare som fär tas in i grundvux. Det åligger kommunerna atl informera om grundutbildningen och att anordna sådan för var och en som behöver den. Den som är behörig atl inläs i grundvux bör - även i nuvarande trängda ekonomiska läge - ha rätt att tas in och få starta sin utbildning relativt omgående.

SÖ genomförde under våren 1980 en uppföljning av verksamheten i grundvux. I sin rapport över denna uppföljning konstaterar SÖ bl. a. att det är viktigt att uppläggningen av undervisningen kontinuerligt utvärderas och förändras under medverkan av deltagarna. Jag delar SÖ;s uppfattning. Inte minst är del viktigt alt frågor som rör antalet lektioner per vecka uppmärksammas i denna utvärdering. Även frågan om hur och i vilken omfattning undervisningen i samhälls- och naturorientering bör bedrivas är enligt min mening betydelsefull. Denna del av grundvux får inte eftersät­tas.

Det statsbidragssystem för grundvux som infördes fr. o. m. den I juli 1977, när grundvux i nuvarande form kom lill, är tämligen invecklat (prop. 1976/77; 100 bil. 12, UbU 1976/77; 19, rskr 1976/77; 176). En viktig del i detta system är atl kommunerna själva har frihet all på grundval av lokala och individuella förhållanden bedöma hur slora undervisningsgrup­perna skall vara, hur de skall vara sammansatta och också hur den totala timresursen bäst skall utnyttjas.

Jag föreslär all statsbidragssystemet förenklas. För verksamhet efter den 1 juli 1981 bör statsbidrag utgå med sju timmar per vecka för varje grundvux-elev i kommunen upp t.o.m. fyra och därefter, fr.o.m. den femte grundvux-eleven, med fyra timmar per vecka för varje nytillkom­mande elev. Liksom lidigare bör veckotimmarna kunna omvandlas lill undervisningstimmar för del av läsår. Vid omvandlingen bör liksom hittills etl läsår beräknas fill 37 veckor. Schablonlillägg bör också ulgå som hittills, dvs. beräknat på 15% av antalet undervisningsfimmar. Kommu­nerna bör även i fortsättningen ha frihet att själva bedöma behovet av enskild undervisning, bestämma gruppernas storiek och sammansättning samt avgöra hur den totala limresurs kommunen erhåller bäst skall förde­las.

För tydlighetens skull vill jag erinra om all mina förslag om besparingar 40    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  626

under detla anslag (prop. 1980/81:20) inle berör statsbidraget lill grund­vux.

Fr. o. m. den I juli 1980 infördes statsbidrag lill tekniska stödåtgärder lill handikappade elever i grundvux (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 1979/ 80:23, rskr 1979/80:258). Reglerna för delta statsbidrag anknyter till vad som gäller för komvux. Med hänsyn lill alt erfarenheter av behovel av sådana stödåtgärder under elt helt budgetär ännu inle vunnits, har jag räknat med etl oförändrat belopp för ändamålet.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat om en minskning med två procent
av vissa statsbidrag till driften av komvux,

2.         godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till kommuner med särskilda behov inom komvux och grundvux,

3.         bemyndiga regeringen atl - i den mån arbelsmarknadsskäl så påkallar — öka antalet undervisningslimmar i komvux för all bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,

4.         godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet med elappindelade kurser,

5.         godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet med grundskolkurser på invandrarspråk,

6.         godkänna vad jag har förordat i fråga om deltagarantal i kurs för vissa handikappade,

7.         godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag till grundut­bildning för vuxna,

8.         lill Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 652844000kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              627

E 5. Bidrag till studieförbund

E 6. Bidrag till studiecirkelverksamhet

Jag har i min inledande översikt om vuxenutbildning anmält att jag avser atl senare föreslå regeringen atl under våren 1981 lägga fram en särskild proposition om folkbildning m. m. 1 denna proposition kommer jag att ta upp de förslag belräffande bidrag till studieförbund och studiecirkelverk­samhet som framlagts av 1975 års folkbildningsulredning i belänkandet (SOU 1979:85) Folkbildning för 80-talel samt den besparing om 130 milj. kr. på förevarande anslag som riksdagen har beslutat om hösten 1980. 1 del sammanhanget avser jag även all behandla de ändamål under littera B som avses med hela del nuvarande anslaget Bidrag till kulturprogram i föreningslivet och den del av anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer som är betecknad Experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer.

Vidare avser jag atl i sammanhanget behandla också de två nuvarande anslagsposterna Kurs- och konferensverksamhet och Slöd ät försöksverk­samhet och undersökningar inom folkbildningsarbetet inom anslaget Bi­drag till särskilda vuxenutbildningsålgärder under littera E. Dä del gäller finansieringen av anslaget Bidrag lill sludiecirkelverksamhet föreslår jag en återgång lill den fidigare ordningen atl en del av anslaget finansieras med medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften. Del­la belopp upptar jag till 70 milj. kr.

1 avvaktan på den särskilda propositionen bör anslagen Bidrag till stu­dieförbund och Bidrag till sludiecirkelverksamhet las upp med preliminärt beräknade belopp i statsbudgeten.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1.         godkänna att 70000000kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1981/82 används till alt delvis finansiera anslaget Bidrag till studiecirkelverksam­het.

2.         till Bidrag till studieförbund beräkna ett anslag av 43 287000 kr..

3.         till Bidrag till studiecirkelverksamhet beräkna ell förslagsanslag av 738628000 kr.

E 7. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare pågår f. n. mellan Folk­bildningsförbundet och Svenska facklärarförbundel (SFL).

Folkbildningsförbundels förhandlingsgrupp har i en särskild skrivelse anmält atl en grundförutsättning för att studieförbunden i framtiden skall

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   628

kunna bedriva verksamhet med svenska för invandrare och få lill stånd en uppgörelse med SFL öm nya löne- och anställningsvillkor är att studieför­bunden får full kostnadstäckning för administration, lokaler, löner och lönebikostnader för verksamheten.

Frågan om bidrag till studieförbunden för kostnader i samband med undervisning för invandrare i svenska språket m.m. bereds f.n. inom regeringskansliet. Jag avser senare föreslå regeringen att avge förslag lill riksdagen. 1 avvaktan härpå bör anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. las upp med etl oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition till Undervisning för invand­rare i svenska språket m.m. för budgetåret 1981/82 beräkna etl förslagsanslag av 110241 000 kr.

E 8. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

1979/80 Utgift         368843115

1980/81 Anslag       321731000

1981/82 Förslag        368431000

Från anslaget utgår statsbidrag till driftkoslnader för 118 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (1977:551, ändrad senast 1980; 390) i form av etl schablonbidrag per elevvecka om 0,0038 av kostnaden för lärarlön enligt L 12:4 jämte sociala avgifler. För viss fritidsledarutbildning vid folkhögskolor utgår lilläggsbidrag inom en kostnadsram av 1481500 kr. För alt bereda folkhögskollärare fortsatt anställning vid vikande elevun­derlag utgår medel inom en särskild kostnadsram. För handikappades folkhögskolestudier utgår bidrag till extrastöd samt bidrag till extra för-slärkningsätgärder. Viss del av sistnämnda bidrag skall reserveras för kompletteringar som ökar de enskilda skolornas åtkomlighet för handikap­pade studerande. Bidrag lill extrastöd utgår för musikkurser vid folkhög­skolor.

Särskilda statsbidrag utgår lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk och Finska folkhögskolan i Haparanda. Medel utgår därutöver för specialkurs i samisk och nordisk slöjd samt för undervisning i samiska språk vid Samer­nas folkhögskola i Jokkmokk. Vidare utgår tilläggsbidrag för tjänslledig-hetslöner och kallortslillägg för rektorer och lärare vid folkhögskolan saml statsbidrag motsvarande tre garanlitjänster för rektorer som är i behov av alt övergå till lärartjänst.

Ur anslaget utgär vidare statsbidrag till byggprojekt enligt punkt 9 i övergångsbestämmelserna för folkhögskoleförordningen-inom en kost­nadsram om 5,1 milj.kr. för budgetåret 1980/81. Slutligen utgår ersätlnirig till domänverkels fond för upplåten mark på Biskops-Arnö.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

629

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.

 

Budgetär

Antal d(

Htagare

Antal deltagare

Antal deltagare

 

Kurser om

minst

Kurser

kortare

sammanlagt

 

30 vecki

or

 

än 30 veckor

 

1975/76

12400

 

 

75 000

 

87 400

1976/77

12800

 

 

114000

 

126800

1977/78

13 200

 

 

135 000

 

148 200

1978/79

13 200

 

 

165 000

 

178 300

1979/80

12 800

 

 

205 000

 

217800

Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar alt den totala utbildningsvolymen för budgetåret 1981/82 inom folkhögskolan kommer atl uppgå till ca 665000 elev veckor vilket innebär 645000 bidrags veckor. Del innebär en minsk­ning av antalet bidragsberättigade veckor med 15000 i förhållande lill budgetåret 1980/81.

Löneomräkningen uppgår till 30368981kr. Kostnaden för lärarlön har beräknats efter L 12:4 jämte sociala avgifler.

SÖ föreslår atl sammanlagt fem nya folkhögskolor blir självständiga under de tvä närmaste kommande budgetåren, i vilket anlal då inräknas PRO;s folkhögskola på Gysinge som föreslagils i budgetprositionen 1979/80. De övriga är Viebäckskolan, Karlskoga folkhögskolas verksam­het i Lidingö, Skeppsholmens folkhögskola och Göteborgs Arbetares folk­högskola.

De möjligheter som fr. o. m. 1977/78 öppnats för rektorer att övergå till lärartjänst, även i situationer dä fulll underlag för sådan tjänst inle förelig­ger, bör finnas kvar och kostnaderna härför beräknas lill oförändrat be­lopp, 300000kr.

Beloppet för tjänslledighetslöner för rektorer och lärare beräknas till 6 milj. kr., kallorlstillägg till 750000kr. och semesleriönetillägg 2,2 milj. kr.

Den särskilda resursen för musikutbildning uppgick för budgetåret 1980/81 till etl belopp motsvarande 25 000 elevveckor. För budgetåret 1981/82 har beräknats elt oförändrat anlal elev veckor.

Specialkursen för samisk och nordisk slöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk har genom ulbyggnad fått ökade resurser - undervisning i samiska språk förekommer vid såväl långa som korla kurser. Undervis­ningsvolymen beräknas uppgå fill oförändrat I 200 elevveckor för vilka en läratläthel om 4,0 får tillämpas.

Yllerligare 20 utbildningsplatser i frilidsledarutbildningen föreslås med hänvisning till försenad överflyttning av utbildningen frän högskolan till folkhögskola. Sammanlagt föreslås alltså I 740 platser och 840 kr. i praktik­bidrag per utbildningsplats.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              630

Sedan 1975/76 har 500000 kr. disponerats av SÖ för all trygga lärarnas anställning. SÖ föreslår oförändrat belopp.

Folkhögskolans verk.samhet för olika grupper av handikappade beräk­nas fortgå i något ökad omfallning. SÖ föreslår att det särskilda bidraget utöver schablonen räknas upp med 250000kr., bl. a. med hänsyn lill ut­ökad kursverksamhet för dövblinda. Bidraget till elevassistenter bör be­räknas till 3,4 milj. kr.

Del särskilda bidrag som utgår till Finska folkhögskolan i Haparanda och Samernas folkhögskola i Jokkmokk föreslås sänkt med 200000 kr. på grund av att skolornas driftunderskoll har reducerats.

1 propositionen 1976/77:55 om folkhögskolan föreslogs att de folkhög­skolor som före den 1 oktober 1976 ansökt om statsbidrag till byggenskap skulle få särskilt statsbidrag härtill. För 1981/82 har SÖ beräknat att bidra­get totalt borde uppgå lill 8049000 kr., varav 2 784000 kr. utgör täckning för koslnadsstegring för de fyra tidigare åren i enlighet med utbildningsut­skottets uttalande. SÖ har emellertid stannat för alt begära en ökning av bidraget motsvarande beräknad prisökning med I milj. kr.

Sedan läsåret 1979/80 genomförs vid vissa folkhögskolor kurser för arbetslös ungdom. Särskilda medel har utgått lill dessa kurser och sådan resurs bör ställas lill skolornas förfogande också 1981/82. Kostnaden här­för beräknas till 750000 kr.

SÖ hemställer

atl den totala ulbildningsvolymen för budgetåret 1981/82 beräknas till ca 665000 elev veckor,

atl följande skolor fär bli självständiga folkhögskolor under budgetåren 1981/82 och 1982/83 nämligen

Gysinge kursgård med Pensionärernas riksförbund som huvudman.

Viebäckskolan med Pingströrelsen som huvudman,

Karlskoga folkhögskolas verksamhet pä Lidingö med Svenska missions­förbundet som huvudman,

Skeppsholmens folkhögskola - Sjöfolkhögskolan i Slockholm och

Göteborgs Arbetares Folkhögskola,

atl antalet studerandeplatser vid frilidsledarlinjen utökas med 20 till I 740 platser,

all det särskilda bidraget till Finska folkhögskolan i Haparanda och Samernas folkhögskola i Jokkmokk beräknas till 775000 kr.,

atl kostnader för ersättning för tjänstledighetslöner för rektorer och lärare beräknas lill 6 milj. kr. saml

atl 347001000kr. anvisas under förslagsanslaget Bidrag lill driften av folkhögskolor m.m. budgetåret 1981/82.

SÖ har i en särskild skrivelse den 10 september 1980 hemställt att 4600000 kr. ställs lill SÖ;s förfogande för genomförande vid folkhögskolor av s. k. korla anpassningskurser för synskadade och kurser för hemin-struklörer.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              631

Föredraganden

Under budgetåret 1979/80 har antalet deltagare i folkhögskolekurser om minst 30 veckor varit 12 800. Föregående år var antalet deltagare 13 300. 1 de korla kurserna har antalet deltagare under 1979/80 varit 205 000. medan antalet deltagare varit 165000 under budgetåret 1978/79. För budgetåret 1980/81 har beräknats en undervisningsvolym om 660000 nettoeelev-veckor. Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1981/82 utgått ifrån en undervisningsvolym av högst motsvarande omfattning. Jag vill i detta sammanhang anföra följande. 1 prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. hav regeringen redovisat förslag till olika bespa­ringar o. dyl. inom statliga och statsunderstödda verksamheter. Folkhög­skolan berördes inte av dessa förslag. Jag räknar med att huvudmännen mol bakgrund av att icke obetydliga besparingar inom de närmaste åren måste göias även på vuxenutbildningsomrädet själva noga prövar omfatt­ningen av och undviker en expansion av folkhögskoleverksamheten inför kommande budgetär. De reformer jag kommer att föreslå under detta anslag har liksom andra reformer bekostats genom besparingar inom andra områden av vuxenutbildningen.

Totall räknar jag med atl anslagsposten Allmänt bidrag m. m. skall uppgå till 349 349500 kr. under budgetåret 1981/82. Jag har inom denna anslagspost beräknat 300000 kr. för kostnader för rektorer som övergår till lärartjänst, 750000 kr. för de skolor, vilkas personal är berättigad till kallorlstillägg samt 6000000 kr. för del särskilda bidrag, som utgär till skolor vilkas lärare och/eller rektor uppbär tjänsiledighetslön.

Inom anslagsposten har jag vidare beräknat 131000 kr. för undervisning i samiska språk och sameslöjd vid samernas folkhögskola i Jokkmokk, samt medel för en särskild resurs baserad på oförändrat 25000 elevveckor till kvalificerad musikundcrvisning samt medel för en särskild resurs base­rad på 37000 elevveckor för handikappade. Jag har inom ramen för denna anslagspost även räknat medel för att statsbidrag skall utgå för folkhögsko­leverksamhet vid Pensionärernas riksorganisations kursgård i Gysinge på sätt som föreslagils i föregäende års budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. 12. UbU 1979/80:23, rskr 1979/80:258). Jag förordar nu att även Karlskoga folkhögskolas verksamhet i Lidingö samt Viebäckskolan med Svenska missionsförbundet resp. Pingströrelsen som huvudmän skall bli självständiga folkhögskolor fr. o. m. budgetåret 1981/82.

1 likhet med skolöverstyrelsen (SÖ) räknar jag med 1740 studerande i fritidsledarulbildning under nästa budgetår. Det särskilda bidraget härför beräknar jag lill 1461500kr.

För att lösa lärares anställningsproblem vid vikande elevunderlag beräk­nar jag elt oförändrat medelsbehov av 500000 kr. budgetåret 1981/82.

Som jag lidigare har redovisat har jag beräknat en särskild resurs base­rad pä 37000 eleweckor för handikapppade elever vid folkhögskolor un­der budgetåret 1981/82. För det särskilda bidrag som utgår när tilläggs-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              632

schablonen är otillräcklig har för innevarande budgetår beräknats totalt 4925000 kr. varav 1000000 kr. för atl göra fler skolor anpassade för handikappade elever och 2800000 kr. för bidrag till elevassistenter. Enligt min mening bör för ifrågavarande ändamål beräknas en samlad resurs, som mot bakgrund av nuvarande anslagsbelastning bör uppgå till totalt 5 925000 kr. under budgetåret 1981/82.

Det särskilda bidrag som utgår lill Finska folkhögskolan i Haparanda och lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk beräknar jag i likhet med SÖ till 775000 kr. 1 bidraget ingår även kostnader för en konsulenttjänst vid folkhögskolan i Jokkmokk.

För de skolor, som före den 1 oktober 1976 hade inkommit lill SÖ med ansökan om statsbidrag för viss byggenskap, och som därvid hade fått sin ansökan prövad av SÖ, beräknar jag i likhet med SÖ ett belopp av 6 lOOOOO kr. för budgetåret 1981/82.

För innevarande budgetår har 4 300000 kr. anvisats från tolfte huvudti­telns anslag Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering för atl bestrida SÖ:s kostnader för s. k. korla anpassningskurser för synskadade och hemin-slruktörsutbildning i anslutning härtill. Kurserna har varit förlagda lill folkhögskolor. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartemen­tet föreslår jag alt etl lika stort belopp anvisas under förevarande anslag för budgetåret 1981/82.

Regeringen medgav i särskilt beslut den 10 juli 1980 atl vissa kurser för arbetslös ungdom får anordnas på folkhögskolor även under innevarande budgetår. Beslutet innebär att folkhögskolorna inom en ram av samman­lagt 3 000 elevveckor får anordna särskilda kurser upp lill tio veckors längd för arbetslös ungdom. Utöver gällande statsbidrag kan berörda folkhög­skolor erhålla statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs till ell sammanlagt belopp om högst 750000 kr. För kurserna utgår statsbidrag utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen (1977:551). Motsvarande ålgärder kan behöva vidtas även under budgetåret 1981/82.

1 prop. 1976/77:55 om folkhögskolan (UbU 1976/77:30, rskr 1976/ 77:318) föreslås all de folkhögskolor, som budgetåret 1976/77 hade en verksamhetsvolym som översteg 7500 elevveckor skulle erhålla 80 % i statsbidrag för de elevveckor, som översteg denna gräns. Vidare föreslogs att denna regel endast borde gälla dels upp till etl genomsnitt av antalet elevveckor arbetsåren 1974/77, dels t.o.m. arbetsåret 1981/82 varefter en förnyad prövning borde ske. Som jag redovisade i föregäende års budget­proposition (prop. 1979/80: 100 bil. 12) förutsåg jag all det även efter den I juli 1982 kunde komma alt erfordras en något längre övergångslid eller vissa särbestämmelser. De folkhögskolor som är berörda av ifrågavarande övergångsbestämmelser framgår av följande tabell.

 

Prop. 1980/81:100    Biiäga 12    Utbildningsdepartementet                              633

 

Folkhögskola

Anlal elevveckor

 

 

Genomsnitt

1974/77

Genomförda 1979/80

Birkagården

8 206

 

8 520

Kalix

9756

 

8 708

Kariskoga

13 224

 

13223'

Ljungskile

15315

 

12495

S:t Erik

20176

 

18 359

Sunderbyn

8987

 

8610

Onnestad

8515

 

8 547

Jag vill nu anföra följande. Om de nuvarande övergångsbeslämmelséfnä skulle få fortsätta att gälla även efter budgetåret 1981/82 skulle kostnaden härför för staten uppgå till 9700000 kr; per åt" uttryckt i 1980 års löne öch prisnivå. Jag anser mig inte kiinna fillstyrka en så stor ärlig extra kostnad för bidrag till sju av landets 118 folkhögskolor. Jag vill i stället föreslå atl för Birkagårdens, Kalix, Karlskoga, Ljungskile, Sunderbyns och Öniie-stads folkhögskolor förlängs övergångstiden med tre år efter den I juli 1982 varvid de nu utgående exlra bidragen trappas ned med 25 procentenheter för varje budgetår fr.o.m. budgetåret 1982/83. Efter de tre åren skall bestämmelserna i 83 § folkhögsköleförordningen (1977:551) gälla även för dessa skolor. Ifrågavarande folkhögskolor är antingen rörelseskolor eller stödföreningsskolor. För Sil Eriks folkhögskola, som har Slockhölfns kommun som huvudman, bör inte någoh förlängd övergångstid efter dén 1 juli 1982 medges.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1.         bemyndiga regeringen alt — i den mån arbelsmarknadsskäl sä påkallar - anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folk­högskolor,

2.    godkänna vad jag har förordat angående nya självständiga folk högskolor,

3.    godkänna de riktlinjer får ändrade statsbidrag för de skolor, som budgetåret 1976/77 hade en verksamhetsvolym som översteg 7500 elevveckor fr.o.m. budgetärel 1982/83, som jag har föror­dat,

4.    till Bidrag tdl driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 368431 000 kr.

E 9. Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

1979/80 Utgift                              -                   Reservation                    34720895

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Denna fond tillkom genom beslut av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/ 77: 55, UbU 1976/77; 30, rskr 1976/77: 318). Enligt förordningen (1977; 552)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              634

om lån för byggnadsarbeten vid folkhögskolor kan lån frän fonden utgå för byggnadsarbeten vid sådan folkhögskola som regeringen har förklarat be­rättigad till statsbidrag enligt folkhögsköleförordningen (1977:551, ändrad senast 1980:390).

Lån får utgå med högst 55 % av kostnaderna för de byggnadsarbeten som lånet avser. Lånet får dock inte översliga 2000000 kr.

Länel skall genom regelbundna avbetalningar betalas äter inom viss tid, högst 30 år från dagen för utbetalningen. Skolöverstyrelsen fastställer avbetalningsplanen.

Länet löper med ränta från utbetalningsdagen. Räntan beräknas efter samma räntesats som i allmänhet tillämpas på industrigarantilån med röriig räntefot enligt kungörelsen (1960:372) om statligt kredilslöd lill hemslöjd, hantverk och småindustri.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att lån får beviljas från fonden intill ell sammanlagt belopp av 12 milj. kr. budgetåret 1981/82.

SÖ hemställer

att 12000000kr. anvisas under reservationsanslaget Län till byggnadsar­beten vid folkhögskolor budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Jag förordar all ur lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor fär tas i anspråk 12 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Med hänsyn till ingåen­de reservation förordar jag att 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1981/82. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all till Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av I 000 kr.

E 10. Bidrag till viss central kursverksamhet

1981/82 NyU anslag (förslag)       26978000'

' Anslaget omfattar de tidigare anslagen Bidrag lill löntagarorganisationernas cen­trala kursverksamhet och Bidrag till vissa organisationers cenirala kursverksamhet.

Statsbidrag Utgår fr.o.m. budgetåret 1970/71 lill löntagarorganisationer­na för deras cenirala kursverksamhet enligl beslut av statsmaklerna är 1970 (prop. 1970:35, SU 1970:107, rskr 1970:273). Vidare utgår statsbi­drag till central kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveri­ges Fiskares riksförbund samt Sveriges hantverks- och industriorganisa-tion-Familjeföretagen. Enligt bestämmelserna i förordningen (1970:272) om statsbidrag lill löntagarorganisationers centrala kursverksamhet (änd­rad senast  1980:353) utgår statsbidvag fill kostnadev för undevvisning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              635

resor, kost och logi. Till ersättning för undervisningskostnader utgår stats­bidrag med 100% av de faktiskt utgående ersättningarna, dock högst 170 kr. per elevvecka. Till kostnader för deltagares resor utgär bidrag med 75% av de faktiska kostnaderna och för kost med 53 kr. för varje kursdel­tagare och kursdag samt för logi med 53 kr. för varje kursdeltagare och övernattning.

Bidragsberättigad kurs skall omfalta minst fem kursdagar eller, i fräga om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas pä flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagt minst fem kursda­gar. Vidare skall kurs för all vara bidragsberättigad lill inte obetydlig del avse utbildning i allmänna ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.

Skolöverstyrelsen

Löntagarorganisationernas cenirala kursverksamhet omfattade under budgetåret 1978/79 864 kurser, 5554 kursdagar och 22773 kursdeltagare. För 1981/82 beräknas verksamheten till 1 150 kurser, 7400 kursdagar och 31000 kursdeltagare.

Den centrala kursverksamheten inom Lantbrukarnas riksförbund, Sve­riges Fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och induslriorganisa-tion-Familjeföretagen omfattade under budgetåret 1978/79 52 kurser, 287 kursdagar och I 073 deltagare. Den planerade verksamheten för budgetåret 1981/82 uppskattas omfatta 65 kurser och I 300 deltagare. Skolöverstyrel­sen (SÖ) föreslår, med hänsyn till kostnadsökningar, atl bidraget till under­visningskostnader höjs från 170 kr. till 185 kr. per deltagare och att bidra­get lill kostnader för kost höjs från 53 kr. till 60 kr. för varje kursdeltagare och kursdag samt att bidraget till kostnader för logi höjs frän 53 kr. till 60 kr. för kursdeltagare och övernattning. Den stalsbidragsberättigade rese­kostnaden inom löntagarorganisationernas verksamhet beräknas av SÖ till 210 kr. per dellagare. Såvitt gäller de övriga organisationernas kursverk­samhet beräknar SÖ den statsbidragsberättigade resekostnaden till 217 kr. per deltagare.

SÖ hemställer

att bidraget till undervisningkoslnader höjs till 185 kr. per elevvecka,

att bidraget lill kost och logi höjs till 60 kr. vardera per kursdeltagare och kursdag resp. övernattning samt

att under förslagsanslaget Bidrag till viss central kursverksamhet anvi­sas eU belopp av 35913000kr.

Föredraganden

Som jag lidigare har anfört har anslagen Bidrag till löntagarorganisatio­nernas centrala kursverksamhet och Bidrag lill vissa organisationers cen­trala kursverksamhet i årets budgetproposition sammanförts till etl anslag Bidrag till viss central kursverksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildniiigsdepartementet                  636

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i sin anslagsframställning beräknat alt verk­samheten under innevarande budgetår kommer att omfatta I 050 kurser för löntagarorganisationerna och 61 kurser för övriga organisationer.

Mot bakgrund av del ansträngda budgetläget har jag vid mina beräkning­ar utgått ifrån oförändrat antal kursdagar under budgetåret 1981/82 jämfört med vad som faktiskt kommer all anordnas iirtder innevarande budgetår. För budgetåret 1981/82 bör del ankomma på SÖ all tilldela löntagarorgani­sationerna. Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och induslriorganisatiön-Familjeföretagen statsbidrag för högst lika många kurser, som de kommer att redovisa för innevarande budgetår.

Med hänsyn till budgetläget är jag inle beredd atl tillstyrka ökade bidrag till kostnader för undervisning saml kost och logi.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 26978000 kr.

Ell. Bidrag till kontakttolkutbildning

1979/80 Utgift'            1933004

1980/81 Anslag'         7542000

1981/82 Förslag'         8038000

' Avser merkostnader för kontakltolkutbildningen, därutöver utgår medel till kost­naderna under anslagen Bidrag lill studiecirkelverksamhet och Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Medlen disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ) för bidrag enligt förord­ningen (1977:461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning samt förord­ning (SÖ-FS 1978:165) om ersättning för rese- och ihackorderingskost-nader saml ersättning för förlorad arbetsförtjänst för deltagare i kontakt­tolkutbildning m.m. (ändrad SÖ-FS 1980:129).

Från anslaget bestrids kostnader för kontakttolkutbildning, utbyggd handledarutbildning, framtagning av studiematerial, administrativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna, infovmation saml central admi­nistration.

Utbildning anordnas enligl förordningen inom fem huvudområden, so-cialtolkning, sjukvärdstolkning, arbetsmarknadslolkning, arbetsplats-tolkning och rältslolkning. För undervisning i studiecirklar utgär etl sär­skilt statsbidrag med 51:50kr. per studietimme. Ell särskilt statsbidrag med högst 1,1 lärartimmar för elev och kursvecka utgår för undervisning i ämneskurs på folkhögskola. Under budgetåret får högst I 800 personer utbildas till konlakltolkar. Utbildningen bör utformas så att varje kontakt-tolk normalt får undervisning inom två av huvudområdena. Utbildningen av tolkar för arbetsplatstolkning fär utgöra högst 40% av det sammanlagda antalet studielimmar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  637

Skolöverstyrelsen

1.      Skolöverstyrelsen (SÖ) utgår ifrån samma utbildningsvolym (1800 personer) som gäller för innevarande budgetår. SÖ finner del dock angelä­gel alt förordningen ändras sä alt utbildningen inte knyts till I 800 personer ä 180 timmar utan till antalet utbildningsplatser  3600 - per 90-timmars-kurs åriigen.

2.      SÖ förutsätter atl utbildningen fördelas mellan de olika kurslyperna på samma sätt som under budgetåret 1980/81.

3.      Handledarutbildningen beräknas anordnad endast vid Ädelfors folk­högskola och av fortbildningsavdelningen i Linköping- För handledarul­bildning beräknas 110000 kr.

4.      SÖ bedömer alt en höjning av bidraget till materialproduktion -utöver prisomräkning - är nödvändig rnep att delta bör ske genom all 25000kr. omdisponeras från expensmedej och informalionsmedel.

5.      SÖ föreslår vissa förbättringar i det studiesociala stödet för deltagare i kontakttolk- och handledarutbildningen- Bidraget till inackorderingskost­nader föreslås höjt från 133 kr. till 175 kr. per dygn vid folkhögskolekurs. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst föreslås höjt från 160 kr. till 200 kr. per dygn vid folkhögskolekurs samt från 27 kr. till 33 kr. per timme för studier i studiecirkel. Resekostnadsersättningen föreslås uppräknad från 150 kr. lill 175 kr. per kursfillfälle.

SÖ hemställer

atl definitionen av ulbildningsvolymen ändras,

atl under förslagsanslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisas 9414000kr. för budgetåret 1981/82.

SÖ har den 3 september 1980 redovisat en utvärdering av kontakltolkut­bildningen. SÖ konstaterar därvid att utbildningen inle kommit igång i önskvärd omfattning och atl det därför finns ett stort behov av fortsatt utbildning. Det studiesociala stödet bör förbättras och utbildningsanord-narna måste få täckning för de pedagogiska och administrativa merkostna­derna. Grundutbildningen föreslås inledas med en introduktionskurs om 20-30 timmar, varefter den egentliga tolkulbildningen sker inom skilda huvudområden. SÖ bör få i uppdrag dels att utforma vägledande studie­planer för vidareutbildning av tolkar dels alt utreda behovet av särskilda utbildningsåtgärder för vissa tolkgrupper. SÖ föreslår atl vissa folkhögsko­lor ges ansvar för samordning av utbildningsinsatserna inom sina resp. regioner.

Föredraganden

För utbildning av kontakttolkar beräknar jag i likhet med föregående budgetår medel från tre olika anslag nämligen: Bidrag till sludiecirkelverk­samhet, Bidrag fill driften av folkhögskolor m. m. samt Bidrag till kontakt­tolkutbildning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              638

För utbildning av konlakltolkar i studiecirklar, på folkhögskolor och kombinationskurser med studiecirkel- och folkhögskolesludier beräknar jag elt medelsbehov av 2437900 kr. för budgetåret 1981/82. Delta innebär i likhet med tidigare budgetår att I 800 personer kan genomgå utbildning.

Jag beräknar 184 300 kr. för studiematerial och 156000 kr. för admini­strativa och pedagogiska merkostnader för anordnarna. För informations­åtgärder beräknar jag 135000 kr. och för den centrala administrationen 457800 kr. Jag beräknar inga särskilda medel för handledarutbildning under budgetåret 1981/82. För deltagarna i kontakltolkutbildningen och handledarutbildningen utgär vissa sludiesociala förmåner. Erfarenheterna frän verksamheten med kontakltolkutbildningen visar atl de studiesociala förmånerna har spelat en mycket stor roll vid rekrytering av deltagarna i utbildningen. För all möjliggöra en fortsalt lillfredsslällande rekrytering fordras enligt min mening vissa förbättringar av dessa bidrag. Därtör förordar jag att bidraget för förlorad arbetsförtjänst vid deltagande i folk­högskolekurs höjs från 160 till 170 kr. per dygn och atl motsvarande bidrag vid sludiecirkelsludier höjs från 27 lill 29 kr. per studietimme. Bidraget till inackorderingskostnader bör höjas från 133 till 145 kr. per dygn. Detla har möjliggjorts endast genom besparingar inom andra områden av vuxenut­bildningen. De av mig sålunda förordade höjningarna av det studiesociala stödet beräknar jag medföra ökade kostnader med 443000 kr. Totalt blir således medelsbehovet för de sludiesociala förmånerna 4667000 kr. för budgetärel 1981/82.

Jag är inte beredd alt nu ta ställning lill de ändringar i utbildningen som skolöverstyrelsen föreslagit i samband med sin redovisning av utvärdering­en av kontakltolkutbildningen.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till kontakttolkutbildnlngen för budgetåret  1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 8038000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              639

F. STUDIESTÖD M. M. Vissa gemensamma frågor

Föredraganden

Mina förslag och överväganden inom det sludiesociala området präglas liksom inom övriga områden av det ansträngda statsfinansiella läget.

1 proposition 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten m. m. före­slås vissa besparingar som berör delta område. Riksdagen hade inga invändningar mot dessa förslag (UbU 1980/81: 15, SfU 1980/81: 15, rskr 1980/81:85 och 120).

Jag förordade bl.a. en minskning av antalet årsstudieplalser i högsko­lan. Delta minskar i sin lur behovet av studiemedel vilkel för budgetåret 1981/82 beräknas medföra en besparing på ca 35 milj. kr.

På studiehjälpens område har studiestödsutredningen nu avlämnat sill belänkande (SOU 1980:25) Studiestöd för l6-l9-åringar i gymnasial ut­bildning. Betänkandet innehåller förslag om mycket kostnadskrävande reformer. Frågan om möjligheten atl bereda utrymme för några reformer på detla område måste behandlas i samband med mer övergripande över­läggningar inom regeringen om besparingsåtgärder, omprioriteringar och möjlighelerna att genom dessa åtgärder bereda utrymme för angelägna reformer. I avvaktan på dessa ställningstaganden och därmed ett släll­ningstagande till sludieslödsutredningens förslag, kommer jag nu i stort sett att föreslå förändringar i studiehjälpen som motsvarar kostnadsök­ningar.

Pä studiemedelsområdet förordade jag föregäende budgetår en föränd­ring av utbetalningsrulinerna för studiemedel sä atl utbetalningen sker två gånger per termin. Jag räknade då med en besparing om ca 30 milj. kr. Det visar sig alt den beräknade besparingen för budgetåret 1980/81 blir betyd­ligt större än väntal och enligt de senaste beräkningarna uppgår till närma­re 60 milj. kr.

Vissa besparingar på siudiemedelsområdel kan också göras genom en effektivare återkravsverksamhet. Jag föreslår att en del av del reform-utrymme som därigenom skapas används för att förbättra möjlighelerna för kortlidssluderande att fä studiemedel, genom atl fribeloppsgränserna för egen inkomst höjs.

1 den nyss nämnda besparingspropositionen förordade jag en besparing som rör de influtna medlen från vuxenutbildningsavgiflen. Jag föreslog således att 70 milj. kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen får användas för andra ändamål än vuxensludieslöd och administration av dessa. Som en

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  640

konsekvens av detta förslag kommer jag, när jag sencjre föreslär fördeL ningen ay vu,xenutbildningsavgiflsmedlen för budgetåret 1981/82, att förorr da att 70 milj. kr. används för att finansiera sludiecirkelverksamhet under anslaget Bidrag tijl sludiecirkelverksamhet.

Jag beräknar inkomsterna frän vuxenutbildningsavgiflen till 670rnilj. kr. för budgetåret 1981/82, Efter den budgetreform som genomfördes föregå­ende budgetår skall slutregleritjgen av vuxenutbildningsavgiften för det senast avslutade bttdgetäret ske i samband med dgn äiijga btidgetbered-ningen inför nästkommande budgetår. Denna orijning tillärnpas nu för första gången och gäHer säjedes slutregleringen för budgetåret 1979/80. Slutregleringen ger ett överskoll på 18,8 milj.kr. 1 denpa sunima ingår emellertid beräknade skatteintäkter frän de beskattade vuxenstudiestöden om 32,9 milj. kr. Riksdagen beslöt i samband med 1980 års budgetproposi­tion (SfU 1979/80: 12, rskr 1979/80: 199) atl skatteintäkterna fr.o.m. bud­getärel 1980/81 inte längre skaU tinfalla vuxensludieslöden. Med hänsyn lill behovel att åsladkomnia besparingar i slatsbudjgeten förordar jag att skatteintäkterna redap från budgetåret 1979/80 undandras från vuxenstu­diestöden.

Detta innebär att sjijtregleringen fpr budgetåret 1979/80 i stället för att ge en plusposl inför 1981/82 orp IS.Spiilj.kr. ger en minuspost om 14,1 milj. kr. Jag förgrjp således att de Influtna medlen från vuxenutbild­ningsavgiflen för 1981/82 mipskas med 14,1 milj. kr.

Jag räknar mgd att én viss minskning av antalet vuxenstudiestöd måsle ske under budg§tärel 1981/82. Jag förordar vidare endasi en mindre upp­räkning av dagstudiestödets internalbidrag, medan övriga slöd beräknas iitgå med oförändrade belopp.

F ]. Centrala studiestödsnämnden m. m.

1979/80 Utgift         4O08O276'

19§P/81 Anslag       576O5O0Q'

1981/82 Förslag        64 188 OOO

' Inklusive tilläggsanslag pä 900000

" Inklusive anslaget Administratipp ay pch information om vuxenstudiestöd m, ni.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligl förordningen (!978:50()) med instruktion för centrala studiestödsnämnden central förvaltningsmyn­dighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhäng­ande frågor i den mån sädana ärenden ej ankommer pä annan myndig)iet. Nämnden är chefsmyndighet för §ex studiemedelsnärnnder och 24 vuxenr utbildningsnämnder. CSN:s deleptipn för utländska studerande handläg­ger frågor förande utländskiä studerandes formella rätt till svenskt studie­stöd.

CSN leds av en styrelse. Chef för CSN är en överdirektör. Inom nämn-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              641

den finns två byråer, en för sludieslödsfrågor och en för administrativa frågor.

Sludiemedelsnämnderna (SMN) handhar ärenden om studiemedel samt särskilt vuxensludieslöd för högskoleutbildning. För studiemedelsnämn­derna gäller förordningen (1965:745) med instruktion för sludiemedels­nämnderna.

Vuxenutbildningsnämnderna (VUN) handhar ärenden om vuxensludie­slöd och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. För vuxenul-bildningsnämnderna gäller förordningen (1975:394) med instruktion för vuxenutbildningsnämnderna.

Centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämnderna

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Cenirala studie­stödsnämnden

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

94,5 96

+ 9,0 of

of of

 

190,5

4-9,0

of

Anslag

Lönekostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Besparingar

23 358400

3 526600

18 132000

(803 000)

■    +4 075000 + 1296500 + 1328000 -  820000

+ 2432000 + 1291000 + 2449000 -1030000

Anslag enligt stats­budgeten

45017000

+5 879500

+5142 000

Under budgetåret 1980/81 har tilläggsanslag beviljats med 850000 kr.

Cenirala sludiestödsnämnden Resultatanalys (CSN och SMN)

1 sin resultatanalys för budgetåret 1979/80 konstaterar CSN all verksam­heten i allt väsentligt kunnat fullföljas enligt beslutade verksamhetsplaner.

Utredningsarbetet för budgetåret 1979/80 har syftat till alt konsolidera och effektivisera den befinlliga organisationen och verksamheten.

Den löpande administrativa verksamheten har under 1979/80 varit inrik­tad på ett fortsatt rationaliserings- och besparingsarbete. Vissa punktin­satser har gjorts varav de viktigaste har avsett SMN i Stockholm och datordriften. Planerings- och budgetsystemen har vidareutvecklats.

Under budgetåret 1979/80 har etl omfattande förändringsarbele pågått vid SMN:s kanslier. Organisationsutvecklingen har stabiliserats sedan be­slut fattats om ändrad arbetsordning.

1 en analys av personaldimensioneringen vid SMN har CSN kunnat konstatera: 41    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

642

- alt SMN nu totalt förfogar över de personalresurser som krävs för atl

under rimliga arbetsförhållanden klara verksamheten inom uppsatta mål -atl resursfördelningen mellan nämnderna ej är rättvisande varför viss

omfördelning av medel krävs mellan dessa.

Behandlingstiderna av fyra veckor har kunnat hällas vid SMN med undanlag för en kortare period vid SMN i Stockholm under våren 1980. Med hänsyn till utvecklingen vid SMN i Stockholm har CSN i samverkan med nämnden och personalorganisationerna genomfört en studie av nämn­dens organisation och arbetssätt. Studien har lett lill ett flertal förslag till ändringar i organisation, arbetsledning och administration i övrigt. Försla­gen är genomförda den I juli 1980 och har inneburit alt SMN i Slockholm nu har behandlingstider som understiger de av statsmaklerna och CSN uppställda målen.

En viss ökning av antalet ansökningar om studiemedel har skett under budgetåret 1979/80.

Vuxenutbildningsnämnderna

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

: 1981/82

 

Centrala studie-

Före-

 

 

stödsnämnden

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

44

+ 3

of

Övrig personal

27

+ 1

of

 

71

-1-4

of

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

10601500

+ 1902500

+ 1 178000

Omkostnader

1986500

+   250500

+  523000

Medel till centrala

 

 

 

studiestödsnämnden

 

 

 

för information om

 

 

 

särskilt vuxen-

 

 

 

studiestöd m. m.

(3424000

+  514000

+  274000)

Medel till centrala

 

 

 

studiestödsnämndens

 

 

 

administration av

 

 

 

vuxenstudiestöd

 

 

 

m. m.

(1 107 000

+   111000

+    89000)

Besparing

 

 

-  260000

 

12588000

-1-2153000

4-1441000

Centrala studiestödsnämnden Resullatanalys(VUN)

Under budgetåret 1979/80 har ärendeutvecklingen i stort motsvarat den förväntade. Den förväntade kraftiga ökningen av ansökningar om särskilda vuxensludieslöd i samband med ansökningstillfället i maj 1980 uteblev och stannade vid 10% atl jämföra med 40% i maj 1979. En orsak till denna minskning i ökningstakten kan vara konflikten på arbetsmarknaden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                643

Nämnderna hade inför våren erhållit vissa resursförstärkningar i förhål­lande fill CSN:s internbudget. Trots denna resursförstärkning har arbetslä­get vid flera nämnder varit allvariigt. Detta orsakades i första hand av den kraftiga ökningen av antalet rekvisitioner av tim- och dagstudieslöd. Den­na ökning var tydlig redan under hösten 1979. Antalet rekvisitioner under budgetåret 1979/80 som behandlades av nämnderna var ca 185000, en ökning med 54%, varav VUN i Stockholm behandlade ca 27000.

Ärendeutveckling framgår av nedanstående tabell ':

 

Budgetår

SVUX

Tim/dag

Tim/dag

Uppsökande

 

 

enskilt/

rekvisi-

verksamhet

 

 

kollektivt

tioner

 

1976/77

40500

6300

45000

1600

1977/78

36900

9000

115000

1800

1978/79

51300

14900

120000

1900

1979/80

58600

17700

185 000

2000

1980/81 (prognos)

66200

21600

210000

2100

' Dessa siffror överensstämmer ej med lidigare angivna siffror på grund av att antalet ansökningar nu fördelats till det budgetär då de belastar de administrativa resurserna och inte det läsår ansökningarna avser, vilket annan statistik redovisar. Således omfattar ett budgetär ansökningstillfällena i augusti, oktober, februari och maj.

Mot bakgrund av de senaste årens ärendeutveckling och den starka koncentrationen av arbetsuppgifter lill perioderna oktober - december och april - juni måste, enligt CSN:s uppfattning, ett antal åtgärder vidtas vid VUN om beslut skall kunna lämnas i den tid soth förutsattes vid reformens genomförande. Problemen i samband med inlån av personal från försäkringskassorna har ökat, då del blir allt svårare att erhålla perso­nal med önskvärd kompetens. Problemen beror främsl på budgetrestrik­tioner och organisationsförändring inom försäkringskassorna. Situationen för VUN;s egen personal förvärras därigenom. Förändringar måste kom­ma till stånd och kan i huvudsak endasi nås genom ADB-stöd i handlägg­ningen och en förenkling av regelsystemet. CSN har under året föreslagil regeringen att fä utreda förutsättningarna för atl rationalisera handlägg­ningen genom utnyttjande äv ADB-tekniken, företrädesvis STIS.

Föredraganden

Medel för cenirala sludiestödsnämnden (CSN), studiemedelsnämnder­nas och vuxenutbildningsnämndernas verksamhet har beräknats med ut­gångspunkt i besparingsalternalivel. Detta innebär att anslaget totalt mins­kas med I 290000 kr., fördelade med I 030000 kr. på CSN och studieme­delsnämnderna och 260000 kr. på vuxenutbildingsnämnderna.

CSN har i sin anslagsframställning redovisat resultatanalyser för de sludiesociala myndigheternas verksamhet budgetåret 1979/80.

CSN konstaterar beträffande sin egen verksamhet all den i allt väsentligl har kunnat fullföljas enligt beslutade verksamhetsplaner. Utredningsarbe-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  644

tet under året har syftat lill alt konsolidera och effektivisera verksamheten. Förändringar har i första hand skett vid studiemedelsnämnderna, där för­söksverksamhet under året har avslutats och organisatoriska förändringar har genomförts.

Behandlingstiderna om högst fyra veckor har i stort sett kunnat hållas samtidigt som nämnderna har kunnat behandla de återkrav som tidigare har blivit liggande på grund av tidsbrist.

Vid vuxenulbildningsnämnderna är arbetsläget besväriigare. Antalet re­kvisitioner av stöd har ökal krafligl, samtidigt som problemen i samband med inlån av personal från försäkringskassorna har blivit större. På sikl måsle vuxenutbildningsnämndernas problem kunna lösas med rationalise­ringar i verksamheten. Ett sådant rationaliseringsarbete pågår också, men i avvaktan på resultatet av detla, anser jag det nödvändigl med en lillfällig förstärkning av nämndernas administrativa resurser.

1 föregående års budgetproposition föreslog jag alt handläggningen av återbetalningspliktiga studiemedel lill yngre elever i gymnasial utbildning skulle flyttas frän CSN till sludiemedelsnämnderna fr.o.m. budgetåret 1980/81. Denna decentralisering har nu genomförts och fungerar tillfreds­ställande. Samtidigt har antalet ansökningar om älerbelalningsplikliga me­del ökal kraftigt. Jag kommer därtör senare att föreslå en tillfällig förstärk­ning av studiemedelsnämndernas administrativa resurser för handlägg­ningen av ansökningar.

Jag behandlar nu först CSN och studiemedelsnämnderna.

Under lönekoslnadsanslaget har jag gjort sedvanliga omräkningar med hänsyn till träffade avtal.

Jag är i nuvarande budgetläge inte beredd att förorda inrättande av nya administrativa tjänster, förvandling av särskilda medel lill tjänster eller förändringar av befinlliga tjänster.

CSN har hemställt om all beslut enligl 8 kap. 77-79 §§ studiestödslagen (1973; 349) om reducering av studiemedelsskuld pä grund av sjukdom skall decentraliseras till sludiemedelsnämnderna. Jag finner en sådan decen­tralisering lämplig och avser all senare föreslå regeringen en ändring i studiestödsförordningen (1973:418) med denna innebörd. I 3 kap. 23§, 4 kap. 37§ och 8 kap. 88§ studiestödslagen (1973:349) föreskrivs f.n. atl allmän försäkringskassa skall lämna CSN. behövliga uppgifter bl. a. i sä­dana ärenden. Denna skyldighet bör nu avse även uppgifter till studieme­delsnämnderna.

Jag beräknar ökade kostnader för arvoden och särskilda ersättningar med 4000 kr. CSN och sludiemedelsnämndernas totala lönekostnader beräknar jag till 25790400 kr., en uppräkning med 2432000 kr.

Under lokalkoslnadsanslagel beräknar jag ökade kostnader med hänsyn till utvidgade lokaler för CSN och sludiemedelsnämnderna i Linköping och Göteborg. Sammanlagt beräknar jag lokalkostnaderna till 4817600 kr., dvs. en ökning med I 291 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              645

Under omkoslnadsanslaget förordar jag sedvanliga prisomräkningar. Härutöver har jag under omkostnadsanslaget tagit upp ytterligare tre punk­ter, där jag har beräknat medel för en tillfällig förstärkning av de admini­strativa resurserna vid CSN och dess nämnder.

Den första punkten gäller resurser för återkravsverksamhet. CSN har i sin anslagsframställning redovisat en databearbetning där inkomslupp-gifter från studiemedelssökande under 1978 jämförts med taxeringsupp­gifter för samma är. Bearbetningen av dessa uppgifter ger vid handen att ett betydande antal pä felaktiga grunder utbetalade studiemedel bör åter­krävas. CSN vill nu fortsätta med dalabearbetningar och räknar med all detla leder fill ett omfattande merarbete i ålerkravsverksamheten. Samti­digt kan betydande belopp återföras lill statsverket. Jag förordar atl CSN för återkravsverksamhet i samband med databearbetning under de två budgetåren 1981/82 och 1982/83 fär disponera 500000 kr. för vartdera året. CSN skall så snart det är möjligt till regeringen rapportera resultatet av denna verksamhet.

Reformen rörande förbättrat studiestöd till 18- l9-åringar har lett till ett kraftigt ökat antal ansökningar om älerbelalningsplikliga studiemedel. 1 avvaktan pä en närmare utvärdering av reformen förordar jag nu alt CSN för sludiemedelsnämndernas handläggning av denna under vartdera av budgetåren 1981/82 och 1982/83 fär disponera 200000 kr.

Slutligen har vuxenutbildningsnämnderna, som jag nyss har nämnt re­dovisat problem med arbetsbelastningen. 1 avvaktan på de ralionalise­ringsåtgärder i handläggningen vid vuxenutbildningsnämnderna som pla­neras vid CSN, är jag nu beredd att förorda en tillfällig förstärkning av nämndernas administrativa resurser. För budgetåren 1981/82 och 1982/83 beräknar jag denna resursförstärkning till 300000 kr. för vart och ett av budgetåren.

För kostnader i samband med utbetalning av studiemedel två gånger per termin beräknar jag 870000 kr. Sammanlagt beräknar jag expensanslagel till 23090000 kr., dvs. en ökning med 2972000kr.

Jag övergår nu till alt behandla vuxenutbildningsnämnderna.

Som jag nyss har nämnt förordar jag, pä grund av del ökade antalet ansökningar om vuxenstudiestöd och den besvärliga arbelssitutationen vid vuxenulbildningsnämnderna, under omkoslnadsanslaget en viss fillfällig förstärkning av nämndernas administrativa resurser.

För vuxenutbildningsnämndernas lönekoslnader samt för arvoden och förlorad arbetsförtjänst beräknar jag sammanlagt 11 779500 kr., en ökning med I 178000 kr.

Nämndledamölernas resor och kansliernas lokal- och expenskoslnader m.m. beräknar jag budgetåret 1981/82 till sammanlagt 2509500 kr., en ökning med 523000 kr. Den relativt stora uppräkningen beror delvis på resultatet av lokala AB-förhandlingar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              646

Det sammanlagda medelsbehovet för vuxenutbildningsnämnderna upp­går således till 14289000 kr.

För CSN: administration av vuxensludieslöd beräknar jag totalt I 196000 kr. (+89000kr.) och för information om vuxenstudiestöd totalt 3698000 kr. (+274000kr.). Fiån den senare anslagsposten kan medel utgå för information om vuxensludieslöd lill de fackliga organisationerna samt till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Fiskares riksförbund och Sveri­ges hantverks- och induslriorganisation-Familjeföretagen. För administra­tion av och information om vuxensludieslöd m.m. bör CSN budgetåret 1981/82 från förevarande anslag tillföras sammanlagt 4894000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för administrativa och informativa upp­gifter i samband med vuxensludieslöden beräknar jag till 18923000 kr.

Anslaget bör tillföras 18900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsler från vuxenutbildningsavgiflen.

Förslag till ändring i 3 kap. 23 §, 4 kap. 37 § och 8 kap. 88 § sludiestödsla-gen (1973:349) med anledning av decentraliseringen av reduceringen av sludiemedelsskuld på grund av sjukdom till studiemedelsnämnderna, bör fogas lill della protokoll som bilaga 12.6. De nya bestämmelserna bör träda ikraft den I januari 1982. Detta förslag innehåller också ändringar som föranleds av förslag under anslagen Studiehjälp m.m., Studiemedel m. m. och Vuxensludieslöd m. m.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.  anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2.  godkänna att 18900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetärel 1981/82 används
för att delvis finansiera anslaget,

3.   till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetärel 1981/82
anvisa etl förslagsanslag av 64188000 kr.

F 2. Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handlägg­ning av studiesocialt stöd

 

1979/80 Utgift

6195238

1980/81 Anslag

11394000

1981/82 Förslag

19772000

Från detla anslag bestrids kostnaderna för postverkets och riksförsäk­ringsverkets handläggning av studielån, studiemedel resp. vuxensludie­slöd. Kostnaderna för riksförsäkringsverkels handläggning av vuxenslu­dieslöd finansieras med vuxenutbildningsavgiftsmedel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              647

Centrala sludiestödsnämnden

Centrala sludiestödsnämnden (CSN) beräknar medelsbehovet för ersätt­ning till postverket till 5872000 kr. 1 syfte atl rationalisera utbetalningen av studiemedel har CSN föreslagil atl del skall bli möjligt att tillämpa direklin-sättning på konto, vilket beräknas ge en besparing om 500000 kr.

CSN beräknar medelsbehovet för ersättning till riksförsäkringsverket till 7500000 kr. under budgetåret 1981/82.

Föredraganden

CSN:s förslag om direktinsättning av studiemedel på konto bereds f.n. inom regeringskansliet. 1 avvaktan på alt slutlig ställning till denna fråga kan tas beräknar jag medelsbehovet för ersättning till postverket till 5 872000 kr. För ersättning till riksförsäkringsverket för verkets och de allmänna försäkringskassornas kostnader i samband med beräkning och utbetalning av särskilt vuxenstudiestöd saml tim- och dagstudiestöd har jag beräknat 7 500000 kr.

Tidigare denna dag har chefen för kommunikationsdepartementet före­slagit att s. k. följesedelsbunden post skall direktdebileras vissa myndighe­ter, däribland CSN. Med hänsyn lill detta bör medel ställas till CSN:s förfogande för atl läcka kostnaden för den följesedelsbundna poslen. Jag beräknar medelsbehovel i delta avseende till 6400000 kr. för budgetåret 1981/82.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.         godkänna all 7500000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1981/82 används för att delvis finansiera anslaget,

2.         till Ersättning till postverket och riksförsäkring.sverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 19772000 kr.

F 3. Studiehjälp m. m.

1980/81 Anslag            905000000

1981/82 Förslag      1050000000

Frän anslaget bestrids utgifter för studiestöd enligt studieslödslagen (1973:349, omtryckt senast 1975:359, ändrad senast 1980:282, 354 och 693), vad avser föriängt barnbidrag enligt 2 kap. och studiebidrag jämte tillägg, resekostnadsersätlning samt återbetalningspliktiga studiemedel en­ligt 3 kap. Ur anslaget disponeras dessutom medel för särskilt studiestöd till utlandssvenska elever.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              648

Centrala studiesiödsnämnden

Vid oförändrade regler och bidragsbelopp beräknar centrala studiestöds­nämnden (CSN) medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till I 011,4milj. kr. Del är 106,4milj.kr. mer än vad som är anvisat för budgetåret 1980/81. Ökningen faller helt pä anslagsposten 2, studiehjälp i form av äterbelal-ningsplikliga studiemedel. CSN räknar med alt antalet studerande som utnyttjar återbetalningsplikliga studiemedel kommer alt öka kraftigt. Me­delsbehovet för anslagsposten 1 - förlängt barnbidrag, studiehjälp i form av bidrag och tillägg saml resekostnadsersätlning - beräknas av CSN minska med 7,4 milj. kr. för budgetåret 1981/82 vid oförändrade regler och bidragsbelopp.

CSN föreslär vissa uppräkningar av belopp och inkomstgränser inom studiehjälpens område, vilka ökar medelsbehovet för anslaget i dess helhet med ylterligare 45,7 milj. kr. utöver den uppräkning söm är nödvändig även vid oförändrade regler och bidragsbelopp. Det totala medelsbehovel för budgetåret 1981/82 blir därmed 1 057,1 milj.kr.

Resetillägg inom studiehjälpen utgårf. n. med 140, 175, 225, 265, 305 och 345 kr. per månad vid avstånd om minst 6, 13, 19, 27, 36 resp. 46 km. Med hänsyn lill de laxehöjningar som skett föreslår CSN alt beloppen räknas upp. Tilläggen bör enligl CSN höjas till 155, 200, 245, 300, 355 och 410 kr. i månaden vid avstånd om minst 6, 13, 19, 27, 36 resp. 46 km. Merulgiflen för en höjning av beloppen beräknas lill 15 milj. kr.

Inackorderingstilläggets grundbelopp föresläs höjt från 315 till 400 kr. per månad. Merulgiflen för denna höjning beräknas till 21,4milj. kr.

CSN föreslår att mänadsbeloppei för inkomstprövat tillägg raknäs upp från högst 155 kr. till högst 180kr. och atl inkomslgränsen höjs från 30000 lill 38000kr. för ensanrislående vårdnadshavaré och från 38000 till 45000 kr. för två vårdnadshavaré. Merulgiflen för inkomstprövat tillägg vid en samtidig höjning av såväl inkomstgränser som tilläggsbelopp beräk­nas till 5,1 milj. kr.

Det behovsprövade tillägget föreslås bli uppräknat från 215 lill 250 kr. Den ovillkorliga gränsen för del s. k. ekonomiska undertaget föresläs höjd från 48000 lill 53000 kr. Merulgiflen för dessa uppräkningar beräknas bli 3,2 milj. kr.

Härutöver föreslär CSN en ändrad gränsdragning mellan s. k. yngre och äldre studerande i gymnasial utbildning. Enligl nuvarande bestämmelser kan studerande i gymnasial utbildning beviljas studiemedel för visst läsår under förutsättning att de fyller lägst 20 år under det kalenderår då läsåret börjar. Denna bestämmelse leder till att studerande som är lika gamla hänförs till studiehjälps- eller studiemedelssystemet beroende pä formella skillnader i fråga om läsårsbegreppel. CSN föreslår alt bestämmelserna ändras så atl alla studerande i gymnasial utbildning får rätt till studiemedel fr.o.m. andra kalenderhalvåret del år under vilket de fyller 20 år. CSN beräknar alt utflödet av studiehjälp skulle öka med  I  milj.kr. vid ell

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              649

genomförande av förslagel, varav för bidrag 0,3 milj. kr. Samtidigt beräk­nas utflödet av studiemedel minska med 2 milj. kr.

Resekostnadsersättning utgär enligt gällande bestämmelser inte för sov­plats på tåg. För liggplats finns inget uttryckligt stadgande. CSN föreslår att resekostnadsersätlning inte heller utgär för liggplats och förordar ett tillägg om detla i 3 kap. 22 § sludiestödsförordningen.

Föredraganden

Med anledning av föregående budgetproposition (1979/80: 100 bil. 12) uttalade socialförsäkringsutskotlet (SfU 1979/80: 12) atl studiehjälpen till bl. a. elever i gymnasieskolan borde prioriteras i budgetarbetet för 1981/82.

1 det nuvarande slatsfinansiella läget finns det inle utrymme för några slora generella åtaganden utöver den höjning av studiebidraget som ge­nomfördes fr.o.m. den I oktober 1980. Jag kommer emellertid i det följande atl förorda förstärkningar av de stödformer i studiehjälpen som riktar sig till de i ekonomiskt avseende svagaste grupperna och till dem som har utgifter för dagliga resor lill och från skolan.

Cenirala studiestödsnämnden (CSN) har föreslagit höjningar av belop­ pen för rese- och inackorderingstilläggen. Jag är inle beredd att tillstyrka CSN:s förslag vad avser inackorderingstilläggets storlek. Däremot anser jag all reselilläggen bör justeras med hänsyn lill laxeutvecklingen. Jag föreslår atl reselilläggen höjs från nuvarande 140, 175, 225, 265, 305 resp. 345 kr. per månad till 150. 195, 240, 295, 350 resp. 405 kr. per månad föi' avstånd om 6, 13, 19, 27, 36 resp. 46 km. Jag beräknar atl denna höjning av resetilläggen kommer att medföra en merulgift av 12 milj. kr.

Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag all föreslå atl det slalliga bostadsbidraget höjs med 300kr. per är och barn. Med hänsyn härtill bör del inkomstprövade tillägget höjas från högst 155 till högst 180 kr. per månad. Vidare kommer hon alt föreslå atl inkomstgrän­serna för behovsprövningen av bostadsbidragen ändras. Jag föreslår att motsvarande justeringar görs av inkomslgränserna för del inkomstprövade tillägget. Del innebär att den nedre gränsen för rätt till oreduceral inkomst­prövat tillägg för ensamstående föräldrar höjs från 30000kr. per är lill 33 000 kr. per år och för makar från 38000 kr. per är till 4 i 000 kr. per år samt all den gräns där en högre reduklionstakl av tillägget inträder höjs från 59 000 kr. per år lill 62 000 kr. per är.

Jag beräknar trots förslagen om höjda belopp och inkomstgiänser att anslagsbehovet kommer att minska med 2,5 milj. kr. Delta beror på atl ett färre anlal elever än tidigare beräknas erhålla tillägget.

Chefen för bostadsdepartementet kommer senare i dag vidare att föreslå atl studiemedel enligt 4 kap. studieslödslagen skall räknas som inkomst vid beviljning av bostadsbidrag. Det får ankomma på regeringen all utfärda bestämmelser om huruvida dessa regler skall leda lill förändringar i regler­na för det inkomstprövade tillägget.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              650

Jag förordar vidare en höjning av del behovsprövade tillägget från högst 215 lill högst 230 kr. per månad. Dessulom bör inkomstgränsen för rätt till detla tillägg höjas från 48000 till 51000 kr. Merkostnaderna för dessa höjningar beräknar jag till 2,6 milj. kr.

CSN:s förslag lill ändrad gränsdragning mellan äldre och yngre elever i gymnasial utbildning kommer att leda till att reglerna blir lättare att tilläm­pa än f. n. Jag förordar därför att reglerna ändras sä att de studerande får rätt till studiemedel fr. o. m. andra kalenderhalvåret del år under vilkel de fyller 20 är. Jag beräknar all förslaget kommer att medföra en merulgift i studiehjälp om I milj. kr., varav 0,3 milj. kr. utgör bidrag. Som en följd av förslagel beräknar jag atl utflödet av studiemedel kommer att minska med 2 milj. kr.

Utflödet av återbetalningsplikliga medel till yngre elever i gymnasial utbildning beräknas öka med 88 milj. kr. Ökningen föranleds av att antalet 18—l9-åringar som har brutit sambandet med föräldrarnas ekonomi har ökat krafligl. Antalet ansökningar frän dessa elever har stigit i en sådan takt, att det finns anledning all ifrågasätta om stödet utnyttjas av andra än av dem som riksdagen har avsett skall ha tillgäng till del. Enligt vissa uppgifter leder svårigheten att bedöma huruvida en elev tillhör föräldra-ekonomin eller ej till att stödet utgår också lill elever som inte är i egentligt behov av det. Elt särskilt problem är atl de intyg, som ligger lill grund för bedömningen av om eleven skall anses vara frikopplad från föräldrarnas ekonomi, i mycket hög utsträckning utfärdas av jämnåriga studiekamrater lill eleven.

Jag vill anmäla atl regeringen mot denna bakgrund har givit CSN ett uppdrag att utvärdera reformens effekter och att lämna de förslag till förändringar av reglerna som denna utvärdering kan ge anledning lill.

Jag är vidare beredd att tillstyrka CSN:s förslag alt resekostnadsersätl­ning i likhet med vad som gäller för sovplats inle utgår för liggplats. Jag bedömer alt denna regeländring inte påverkar anslagsbehovet.

Jag beräknar del sammanlagda medelsbehovet för studiehjälp och för­längt barnbidrag till I 050 milj. kr.

De förslag som jag i det föregäende har lagt fram om ändrad gränsdrag­ning mellan äldre och yngre elever i gymnasial utbildning och om ändrade belopp för resetillägg, inkomstprövat och behovsprövat tillägg kräver änd­ringar i 3 kap. 1, 10 och 11 §§ samt 4 kap. 2 S studiestödslagen. Förslag lill ändring i studiestödslagen bör fogas lill detta protokoll som bilaga 12.6. Delta förslag innehåller också förslag lill ändringar i studieslödslagen som föranleds av vissa förslag under anslagen Centrala sludiestödsnämnden m. m.. Studiemedel m. m. och Vuxenstudiestöd m. m.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

1.         anta elt inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2.         lill Studiehjälp m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av I 050000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              651

F 4. Studiemedel m. m.

1980/81 Anslag       2 304600000 1981/82 Förslag      2672000000

Från anslaget bestrids utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. och för återbetalningsplikliga studiemedel enligl 4 och 7 kap. studieslödslagen (1973:349, omtryckt senast 1975:359, ändrad senast 1980:282, 354 och 693).

Återbetalningen av studiemedel regleras i 8 kap. samma lag. Återbetal­ningen påbörjas två år efter sista året som studiemedel uppburils. Ålerbe­lalningsliden sträcker sig normalt till 50 års ålder, i vissa fall till 65 års ålder.

1 återbetalningssyslemet finns olika sociala Irygghetsregler. Bl. a. har den ålerbetalningsskyldige rätt lill uppskov med eller nedsättning av äter-belalningsskyldigheten om betalningsförmågan elt visst är är låg. Vidare avskrivs skulden vid varaktig sjukdom, varaktigt handikapp eller om andra synnerliga skäl föreligger. Avskrivning görs också vid dödsfall och vid 65 års ålder.

Skuldens storlek beräknas genom att den utgående skulden för föregåen­de är räknas upp med ett s. k. regleringslal som f. n. är 1.032. Detta innebär all skulden ökar med 3,2% per år. Varken sludiemedelsavgifien eller den årliga uppräkningen är avdragsgill vid inkomsttaxeringen.

Centrala sludiestödsnämnden

Under budgetåret 1979/80 har utbetalats 2 165,4 milj. kr. i form av studiebidrag och återbetalningsplikliga studiemedel lill studerande i efter­gymnasial utbildning och till äldre studerande i gymnasial utbildning enligl 4 kap. samt i form av återbetalningsplikliga studiemedel till studerande som beviljats särskilt vuxensludieslöd enligt 7 kap. studieslödslagen. För innevarande budgetär har medelsbehovet beräknats till 2 304,6 milj. kr.

Vid oförändrade regler beräknar centrala sludiestödsnämnden (CSN) medelsbehovel för budgetåret 1980/81 till 2786 milj. kr.

CSN föreslår all sludiemedelsbeloppet till högskolestuderande och till äldre elever i gymnasial utbildning höjs från 140 till 145% av basbeloppet för etl läsår om nio månader. Genomförs förslaget beräknas ca 130000 studerande få i genomsnitt 700 kr. mer i studiemedel under året. Utgiften beräknas lill följd härav öka med 99,4 milj. kr.

Vidare föreslås en ändrad gränsdragning mellan yngre och äldre stude­rande i gymnasial utbildning. Antalet studerande som därigenom väntas få studiehjälp i stället för studiemedel beräknas till 200. Minskning av ut­gående studiemedel blir dä ca 2 milj. kr., varav i bidrag 0,2 milj. kr.

Totalt medför ett genomförande av CSN:s förslag pä siudiemedelsområ­del en kostnadsökning med 97,4 milj. kr. jämfört med anslagsbehovet vid oförändrade regler. Del totala anslagsbehovet blir då 2883,4 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               652

Belräffande återbetalning av studiemedel föreslår CSN att skuldbelopp som understiger minimiavgiften, vilken är en tiondel av basbeloppet, skall återbetalas på ett år. F.n. gäller att skulder som understiger två tiondelar av basbeloppet skall återbetalas på ett är. Förslaget medför att inflödet av avgifter under 1982 minskar med ca 350000 kr. Endast en tredjedel, ca 120000kr., belastar budgetåret 1981/82. Reformen finansieras genom för­slag som medför intäktsökning vid återbetalningen. För atl förbällra in­drivningen av sludiemedelsavgifter föreslär CSN alt reglerna om införsel i lön görs tillämpliga på sludiemedelsavgifter. Intäktsökningen under 1981/82 beräknas lill ca 400000 kr. CSN föreslår vidare vissa förenklingar i beräkningen av avgiftsunderlaget vid uppskovsprövningen i samband med återbetalningen av studiemedel. Dessa regeländringar innebär att hänsyns­tagande lill makes förmögenhet slopas, atl tillägg till makes taxerade inkomst inte skall göras för underskott i förvärvskälla, alt avdrag för barn vid beräkning av avgiftsunderlaget endasi får göras från egen inkomst saml atl hela underskottet i förvärvskälla i fortsättningen läggs till den taxerade inkomsten vid beräkningen av avgiftsunderiaget. Dessa förslag beräknas medföra en intäklsökning på ca 500000kr. under 1982 varav ca 170000kr. under budgetåret 1981/82. CSN föreslår också ändrade rutiner för uppskov med studiemedelsavgifl och ändring av 8 kap. 49 § studieslödslagen pä grund av den förlängda taxeringsperioden, så alt uppskov kan sökas under hela perioden från avgiftsärets början till dess atl indrivningstiden hos kronofogdemyndigheten upphör den 30 november tredje året efter avgifls­året. Dessa förslag beräknas inte påverka inflödet av studiemedelsavgif­terna.

CSN har i skrivelse den I juli 1980 kommit med förslag om förenklade regler och rutiner för uppskov med studiemedelsavgifl. Huvudförslaget innebär att den ålerbetalningsskyldige själv beräknar om rätt lill reduce­ring av avgifl föreligger. En viklig förutsättning för att detla skall fungera är, enligt CSN, atl nuvarande regler för prövning mot makes ekonomi slopas innan förslaget genomförs. CSN redovisar i della sammanhang etl förslag till successiv avveckling av makeprövningen.

Föredraganden

Cenirala sludiestödsnämnden (CSN) föreslår atl totalbeloppet inom stu­diemedelssystemet höjs från 140% till 145% av basbeloppet för etl läsår om nio månader. Med hänsyn till de avsevärda merkostnader en sådan förändring skulle komma alt medföra är jag inte beredd alt tillstyrka CSN:s förslag.

Jag kommer senare all behandla frågor som rör återbetalning och åter­krav av studiemedel. 1 samband med detla kommer jag all föreslå bespa­ringar och omprioriteringar av sådan storlek att de medger följande re­former.

Jag förordar att reglerna för behovsprövning av studiemedel ändras på

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              653

tvä punkter. Enligt reglerna för reduktion av studiemedel inräknas statligt bostadsbidrag i den inkomst som ligger lill grund för reduktionen. Chefen för bostadsdepartementet kommer senare i dag all föreslå ändringar i reglerna för bostadsbidragen. Innebörden i ett av förslagen är att studieme­del skall räknas som inkomst vid prövningen av rätt till bostadsbidrag. Om de nuvarande reglerna för reduktion av studiemedel skulle bibehållas, skulle detta få till följd att det statliga bostadsbidraget skulle komma att påverka studiestödets storlek, samtidigt som studiemedlen påverkar rätten lill bostadsbidrag. Elt sådant regelsystem skulle bli svårt atl överblicka. Jag föreslär därför atl 4 kap. 21 § studieslödslagen ändras sä att det statliga bostadsbidraget upphör atl betraktas som inkomst vid behovsprövningen av studiemedel. Jag beräknar atl förslaget medför ett ökat utflöde av studiemedel om 1,3 milj. kr.

Jag föreslär vidare att de s. k. fribeloppen vid prövning av rätten lill studiemedel mot egen inkomst ändras. Dagens regler är jämförelsevis oförmånliga för kortlidssluderande, dvs. för dem som studerar kortare tid än 4 månader per termin. Jag anser atl del bör vara möjligt att förvärvsar­beta i normal omfattning under resten av terminen ulan alt delta leder till en kraftig reduktion av studiemedlen. Jag föreslår därför alt fribeloppen i 4 kap. 16 § studiestödslagen ändras från 75, 70, 65 och 60 till 110, 95, 85 och 70% av basbeloppet för en studietid om resp. högst 4, 5, 6 och 7 hela 15-dagarsperioder. Därutöver förordar jag atl ell ytterligare intervall, högst 3 tidsperioder om 15 dagar, införs med ell fribelopp motsvarande 125% av basbeloppet. Merulgiflen till följd av detta förslag beräknar jag till 3,9 milj. kr.

Jag har i det föregäende förordat en förändrad gränsdragning mellan äldre och yngre elever i gymnasial utbildning som medför etl ökat medels-utflöde av I milj.kr. Denna förändring kommer dock att leda lill ell minskat utflöde av studiemedel. Jag uppskattar del minskade utflödet lill totalt 2 milj.kr., varav 0.2 milj.kr. utgörs av bidrag och 1,8 milj. kr. av återbetalningsplikliga medel.

Jag övergår nu till atl behandla frågor om återbetalning och återkrav av studiemedel.

CSN har lagt fram förslag till långsiktiga förändringar av prövningen av uppskov med betalningen av studiemedelsavgift. Förslagen förutsätter atl makeprövningen vid återbetalningen av studiemedel slopas. CSN har vi­dare framlagt vissa förslag om ändringar i reglerna för beräkning av avgifts­underlaget vid återbetalningen av studiemedel, nämligen om att makes förmögenhet inle skall beaktas, att tillägg till makes laxerade inkomst inte skall göras för underskott i förvärvskälla och att avdrag för barn endast får göras från egen inkomst saml om ändrade ansökningsrutiner för uppskov med studiemedelsavgifl. Jag är inle beredd alt tillstyrka något av dessa förslag. Däremot tillstyrker jag förslagel från CSN om atl ändra reglerna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              654

för återbetalning av små studieskulder, den s.k. Ivätiondelsregeln. Enligl denna skall skuldbelopp, som när studiemedelsavgift fastställs för del första återbelalningsåret, understiger två tiondelar av basbeloppet, återbe­talas pä ett är. Jag instämmer i CSN;s förslag atl ändra regeln, sä all skuldbelopp som understiger minimiavgiften, som är en tiondel av basbe­loppet, skall återbetalas på ett år. Jag beräknar att della kommer att minska inflödet av sludiemedelsavgifter med 350000 kr. per år, varav 120000kr. faller på budgetåret 1981/82.

Vid föregående års riksmöte fattade riksdagen beslut (prop. 1979/80:100 bil. 12 och 16. StU 1979/80: 12, CU 1979/80: 16, rskr 1979/80: 199 resp. 198) om atl hela underskottet i förvärvskälla skulle läggas till den taxerade inkomsten vid prövning av rätt lill bostadsbidrag öch inkomstprövat till-lägg. Jag anser därför att motsvarande ändring bör göras i reglerna i 8 kap. 34 § studiestödslagen för atl fastställa avgiftsunderlaget vid återbetalning­en av studiemedel. Med hänsyn lill vad jag har anfört lidigare om prövning­en mot makes ekonomi vid återbetalningen bör förslaget, i motsats till vad CSN föreslår, också gälla makes inkomst. Jag beräknar att della förslag kommer alt medföra alt inflödet av sludiemedelsavgifter kommer alt öka med 500000kr. under budgetåret 1981/82. Detta möjliggör den ändring av den s. k. ivätiondelsregeln som jag tidigare har redovisat.

Vid beslut om slutlig studiemedelsavgifl för ett avgiftsår måsle kontrol­leras om studiemedelsskulden har slulbelalals eller är nära atl bli slulbe-lald genom avgifler, som har debiterats efter detla år. Genom all taxerings­perioden har förlängts till den 31 oktober hinner beslut om slutlig studieme­delsavgifl inte fattas året efter avgiftsäret, vilkel studieslödslagen förutsät­ter. De nya reglerna om taxeringsperiod föranleder därför atl reglerna i studieslödslagen bör ändras till att avse elt senare avgifisär än enligl nuvarande regler. Jag tillstyrker atl denna ändring av studieslödslagen genomförs. Ändringen kommer enligt min bedömning inle alt leda lill någon merulgift.

Riksdagen har uftalat som sin mening (SfU 1979/80: 12, rskr 1979/ 80: 199) alt den avgifl som las ul av äterbetalningsskyldiga, som inte i fastställd tid inbetalar studiemedelsavgiften, bör höjas. Regeringen har förordnat om en sådan höjning fr. o. m. den I januari 1981. Med hänsyn till de administrativa kostnaderna för påminnelsehanteringen anser jag atl del är rimligt alt höja avgiften även under kommande år. Jag vill därför nu anmäla atl jag har för avsikt atl föreslå regeringen en höjning av påminnel­seavgiften fr. o. m. den I januari 1982. Det bör i fortsättningen få ankomma på regeringen atl besluta om avgiftens storiek.

Vid behandlingen av prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamhe­ten anförde socialförsäkringsutskotlet (SfU 1980/81: 15) att utskottet utgär ifrån atl regeringen i budgetarbetet prövar lämpligheten av att ändra till-läggsavgifien för kvarstående studiemedelsavgift. Jag vill med anledning av detta anmäla alt jag i beredningen av budgetpropositionen för budget-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              655

året 1982/83 avser all göra en samlad översyn av de olika avgifter som kan debiteras de studerande i samband med återbetalningen av studiemedel. 1 avvaktan på denna översyn är jag inte beredd att förorda några andra avgiftsförändringar än del förslag om höjning av påminnelseavgiften som jag nyss har anmält.

Jag har lidigare under anslaget Cenirala sludiestödsnämnden m. m. före­slagit atl CSN skall fä resurser till atl förbättra ålerkravsverksamheten. Genom atl samköra studiemedelsregislret med uppgifter om studiemedels-lagarnas taxerade inkomst kan det fastställas om någon har uppburit för högt studiestöd. De på felaktiga grunder utbetalade studiemedlen kan då återkrävas. Jag beräknar all 30 milj. kr. årligen kan inbesparas härigenom. Under del första året har jag räknat med atl denna del av ålerkravsverk­samheten skall öka medelsinflödet med 14 milj. kr.

Enligt reglerna i 4 kap. 3 §, 7 kap. I och 20 §§ studieslödslagen och 19a § arbetsmarknadskungörelsen kan studiemedel resp. särskilt vuxensludie­slöd och utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen inle utgå samtidigt. 1 dag görs en kontroll i efterhand atl så inle har skett, varvid de evenluellt pä felaktiga grunder utbetalade medlen återkrävs. Under bud­getåret 1980/81 beräknas 17 milj.kr. komma att utbetalas pä felaktiga grunder.

Såväl utbetalningen av studiemedel som av särskilt vuxensludieslöd och utbildningsbidrag sker genom automatisk databehandling via CSN:s resp. riksförsäkringsverkets datasystem. Därför finns lekniska möjligheler till en samköming av vissa uppgifter i de båda registren innan utbetalning av resp. stöd sker. En sådan samköming skulle kunna förhindra all olika former av studiesocialt slöd utgår för samma utbildning.

Jag vill nu anmäla att regeringen givit CSN i uppdrag all efter samråd med riksförsäkringsverket klarlägga de närmare förutsättningarna för en samköming av det skisserade slaget.

De förslag jag har lagt fram i del föregående om att del statliga bostadsbi­draget skall upphöra alt betraktas som inkomst vid behovsprövningen av studiemedel, att fribeloppen för kortlidssluderande ändras, att gränsdrag­ningen mellan yngre och äldre elever i gymnasial utbildning ändras, att Ivätiondelsregeln ändras, att hela underskottet i förvärvskälla skall läggas till den laxerade inkomsten när avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel fastställs och all ändra reglerna för fastställande av slutlig studiemedelsavgift med hänsyn lill all taxeringsperioden har föriängls kräver ändringar i 3 kap. I §, 4 kap. 2. 16 och 21 §§ och 8 kap. 23, 26, 34 och 49 §§ studieslödslagen. De nya bestämmelserna bör vad avser 8 kap. 23, 26 och 34 §§ träda i kraft den I januari 1982 saml i övrigiden Ijuli 1981. Förslag till ändring av studieslödslagen bör fogas till delta protokoll som bdaga 12.6. Delta lagförslag innehåller också förslag lill de ändringar i studiestödslagen som föranleds av mina förslag under anslagen Cenirala sludiestödsnämnden m. m.. Studiehjälp m. m. och Vuxenstudiestöd m. m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                                656

Efter förslag i förra årets budgetproposition beslöt riksdagen (prop. 1979/80: 100 bil. 12. SfU 1979/80: 12, rskr 1979/80: 199) om vissa ändringar i 8 kap. studieslödslagen (1973:349) fr.o.m. den I juli 1980. Samfidigt infördes en ny paragraf, 9 kap. 2 a §, i lagen. CSN har under hand framfört atl de nya reglerna bör avse studiemedel oavsett om medlen beviljats före eller efter den I juli 1980. Jag delar denna uppfattning. Därför bör över-gängsbestämmelserna ändras, på sätt som anges i förslaget till lag om ändring i lagen (1980:282) om ändring i studieslödslagen, vilkel bör fogas till detta protokoll som bilaga 12.7. Den nya övergångsbestämmelsen bör träda i kraft den Ijuli 1981.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1.         anta ell inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studieslödslagen (1973: 349),

2.    anta etl inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1980:282) om ändring i studiestödslagen (1973:349),

3.    godkänna vad jag förordat om påminnelseavgiflen,

4.    lill Studiemedel m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslags­anslag av 2672000000kr.

F 5. Vuxenstudiestöd m. m.

1980/81 Anslag            555 300000

1981/82 Förslag        544 100000

Från anslaget bestrids utgifter för timstudiestöd. dagstudiestöd och sär­skilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagens (1973:349, omtryckt senast 1975:359, ändrad senast 1980:282,357 och 693) 5, 6 och 7 kap. Från anslaget bestrids också enligl riksdagens beslut (prop. 1975: 23, SfU 1975: 14, rskr 1975: 176, UbU 1975: 16, rskr 1975: 177) kostnader för statsbidrag till uppsökande verksamhet pä arbetsplatser m. m. enligl förordningen (1980:483) därom. Vidare bestrids frän anslaget kostnader för bidrag lill centrala fackliga organisationer för grundläggande utbildning av fackliga studieorganisatörer.

Utgifterna under anslaget läcks genom vuxenutbildningsavgiflen.

Centrala studiestöds nämnden

1. Under budgetåret 1979/80 har särskilt vuxensludieslöd beviljats till studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande i s. k. yrkesteknisk högskoleutbildning. Den totala beviljningen har omfattat ca 25000 personer och uppgått till omkring 351,3 milj.kr. För budgetåret • 1980/81 har anvisats 376,3 milj. kr. motsvarande ca 15800 helårsplalser.

Cenirala sludiestödsnämnden (CSN) räknar med etl oförändrat anlal slöd under budgetåret 1981/82, dvs. ca 15 800 årsslöd om nio månader.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              657

Varje årsslöd beräknas belasta anslaget med 25 100 kr. Den lotala kostna­den för vuxenstudiebidrag blir då 400,3 milj. kr.

F. n. kan särskilt vuxensludieslöd utgå även under uppehåll i studierna i samhand med julferie under förutsältning alt studierna fortsätts efter den I februari. CSN föreslåratt delta viltkor slopas så alt i princip alla studeran­de kan få vuxensludieslöd under juluppehåll. Vidare föreslås att slödel skall kunna utgå vid ledighet i samband med alt den som är förälder besöker förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

2.  Timsludiestödet beviljades under föregående budgetår med omkring
99.4 milj.kr. Utbetalningarna uppgick dock endasi lill ca 50 milj.kr. För
budgetåret 1980/81 uppgår anvisade medel till 74,3 milj.kr. motsvarande
25000 stöd om 90 limmar.

CSN föreslår elt oförändrat antal stöd men en höjning av beloppet per timme. Enligt CSN bör timsludiestödet höjas från 33 till 38 kr. Medelsbe­hovel vid ell höjt belopp per timme ökar med 11,2 milj. kr. Totalt föresläs för timstudiestöd avsättas 85.5 milj. kr.

CSN föreslär all timstudiestöd, förutom för cirkelstudier som nu berätti­gar till stöd, i fortsättningen också skall kunna utgå för cirkelsludier med annan inriktning och pä annan nivå. Vidare föreslås att timstudiestöd. förutom till deltagare i studiecirkel, också skall kunna ulgå till den som deltar i kommunal vuxenutbildning. Slutligen föreslär CSN alt timstudie­stöd under ell budgetår skall kunna utgå för högst 90 timmar till samma studerande. Löneavdrag som sker på grund av deltagande i studietimme eller för restid till och från studielokalen bör jämställas. Fördelningen av timmarna på studietid och restid enligl nuvarande regler bör kunna slopas.

3.  Dagstudieslöd betalades under föregående budgetår ut med omkring
60 milj. kr. Anvisade medel för budgetåret 1980/81 uppgår till 69.7 milj. kr.

CSN föreslår att antalet dagstudieslöd för budgetåret 1981/82 bibehålls på oförändrad nivå, dvs. 16000 stöd om 12 dagar. Nämnden anser alt inkomstbidraget i dagstudiestödet bör höjas från 198 till 230 kr. och inter-nalbidragel från 165 till 180 kr. Totalt föresläs för dagstudieslöd avsällas 78,7 milj. kr.

CSN föreslår alt en avgränsning görs av de folkhögskolekurser som berättigar lill dagstudiestöd. CSN föreslår vidare all dagstudieslöd under elt budgetär skall kunna ulgå för högst 12 dagar till samma studerande. Studiedagar och dagar för resa till och från studieorten bör jämställas.

4.  Under 1979/80 disponerade vuxenutbildningnämnderna 32 milj. kr. för
bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Härav var 10 milj.kr.
kvarvarande medel från tidigare budgetår. Bidrag söktes med 43,9 milj. kr.
Totalt kunde alltså ca 73 % av sökta belopp beviljas. För 1980/81 dispone­
ras 26 milj. kr. plus vissa kvarvarande medel frän budgetåret 1978/79 som
kan disponeras för ändamålet. Under de närmaste åren planeras en fortsall

42    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              658

utbyggnad av verksamheten. Efter förslag från berörda organisationer föreslår CSN att medel anvisas med 30 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

5. Planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer.

Under innevarande är finns till förfogande för detla ändamål 9 milj.kr. Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisa­tion (TCO) begär en ökning lill 12 milj. kr. Övriga organisationers bedöm­ning av behoven av förstärkning är av ungefär samma omfattning.

CSN förslår atl anslaget räknas upp med 3 milj. kr. lill 12 milj. kr.

LO och TCO har i var sin skrivelse lämnat synpunkler pä vuxenutbild­ningsavgiften och dess användning.

Föredraganden

Vuxenutbildningsavgiften är f. n. 0,25 % av den totala lönesumman. Jag beräknar inkomsterna frän vuxenutbildningsavgiften till 670 milj.kr. för budgetåret 1981/82.

1 proposition 1980/81; 20 om besparing i statsverksamheten m. m. föror­dade jag att 70 milj. kr. av de medel som flyter in från vuxenutbildningsav­giflen skall användas för atl finansiera andra vuxenutbildningsändamål än vuxenstudiestöd och administrationen av dessa. Riksdagen hade ingenting att invända mot delta förslag (SfU 1980/81: 15, rskr 1980/81:85).

Som framgår av min inledande översikt över littera F, skall resultatet av slutregleringen av vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1979/80 beaktas vid beräkningen av den tillgängliga summan för budgetåret 1981/82. Jag har därvid förordat all inga skatteintäkter från de beskattade vuxensludieslö­den skall beräknas för budgetåret 1979/80. Härigenom uppstår ett under­skott för detta budgetår om 14.1 milj.kr. Delta underskott skall således täckas genom en motsvarande neddragning av det tillgängliga utrymmet för budgetåret 1981/82.

Kostnaderna för administrationen av stöden upppgår som framgått lidi­gare lill 18,9 milj.kr. Därutöver utgår ersättning till riksförsäkringsverket med 7.5 milj. kr. 1 likhet med föregående budgetår förordar jag alt timer­sättningen vid grundutbildning för förvärvsarbetande vuxna finansieras med vuxenulbildningsavgiflsmedel. Kostnaden härför beräknar jag lill 15.4 milj. kr. under anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Genom beslut den 30 april 1980 uppdrog jag, i enlighet med vad jag hade avviserat i 1980 års budgetproposition, lill cenirala sludiestödsnämnden (CSN) atl närmare utreda vilken ersättning som bör ulgå till dellagare i grundutbildning för vuxna.

CSN har den I oktober 1980 redovisat sitt uppdrag. CSN avstyrker med hänvisning till den utredning man har gjort i ärendet en övergäng frän timersättning till timstudiestöd för förvärvsarbetande studerande i grund­utbildning för vuxna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              659

Jag är inte nu beredd all förorda någon förändring av nuvarande ord­ning.

Utrymmet för vuxensludieslöd samt uppsökande verksamhet på arbets­platser blir med hänsyn lill nyss nämnda utgifter 544,1 milj. kr.

Jag förordar en viss minskning av antalet vuxensludieslöd för längre studier. Beräknat efter antalet heltidsstuderande som skall kunna fä stödet bör utrymme finnas för ca 15 500 helårsplalser jämfört med f. n. ca 15 800. Kostnaden beräknas lill 369 milj. kr.

1 föregående års budgetproposition förordade jag en ungefär jämn fördel­ning mellan andelen vuxenstudiestöd för gymnasieskola och grundskola, men med en viss rätt för vuxenutbildningsnämnderna att omdisponera medel. Jag förordar ingen ändring härvidlag. Jag förordar heller ingen ändring beträffande vuxensludieslöd till studerande vid yrkesleknisk hög­skoleutbildning.

De belopp som utgår i särskilt vuxensludieslöd är enligt studiestödsla­gen (1973:349) avhängiga av utbildningsbidragens storiek. 1 mina beräk­ningar för budgetåret 1981/82 har jag utgått från en oförändrad stödnivä. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet avser dock att anmäla frågan om en proposition till riksdagen innevarande riksmöte om bl. a. utbildningsbi­drag. 1 den mån förslagen i denna proposition berörde särskilda vuxenslu­dieslöden, bör eventuella konsekvenser för vuxenstudiestödsområdet be­handlas i delta sammanhang.

1 enlighet med CSN :s förslag förordar jag alt särskilt vuxensludieslöd får behållas i samband med besök i förskoleverksamhet inom samhällets barn­omsorg. Jag är däremot inte beredd alt förorda vidgade möjligheter lill särskilt vuxensludieslöd under julferier.

Jag beräknar alt del skall finnas utrymme för 25000 timstudiestöd. Jag förordar alt ersättningen per timme utgår med oförändrat belopp.

Antalet dagstudieslöd beräknar jag till 14900. Jag räknar vidare med en höjning av internatbidragei från nuvarande 165 kr. lill 170 kr. per dag medan inkomstbidraget föresläs oförändrat, dvs. 198 kr. per dag.

1 avvaktan på den särskilda proposition i folkbildningsfrågor som jag ämnar föreslå regeringen alt förelägga riksdagen våren 1981, är jag inte nu beredd att förorda de av CSN föreslagna ändrade villkoren för att erhålla tim- och dagstudieslöd. Jag är inte heller beredd att förorda att uppdelning­en av rätt lill lim- och dagstudieslöd för studietid resp. restid slopas.

Med hänvisning till vad jag således har anfört beräknar jag att det för budgetåret 1981/82 behövs 74.3 milj. kr. för timstudiestöd. 65,8 milj. kr. för dagstudiestöd samt 369 milj. kr. för särskilt vuxensludieslöd eller totalt 509,1 milj.kr.

Under innevarande budgetår utgår 26 milj.kr. i bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m .m. och 9 milj. kr. i bidrag lill utbildning av fackliga studieorganisatörer.

Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m. utgår till de

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               660

fackliga organisationerna saml till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och induslriorganisation-Familjeförelagen. Jag räknar med en oförändrad kostnad under budgetåret 1981/82, dvs. totall 26 milj. kr.

För bidrag lill de cenirala fackliga organisationernas grundläggande ut­bildning av studieorganisatörer samt för viss planering av denna utbildning och den uppsökande verksamheten räknar jag också med en oförändrad kostnad, dvs. totalt 9 milj. kr.

Under anslaget bör för budgetåret 1981/82 sammanlagt 544,1 milj. kr. las upp.

Jag förordar atl anslaget i sin helhet skall finansieras med de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

De förslag jag nu har lagt fram om ändrat belopp för dagstudieslöd samt ändrade regler för särskilt vuxensludieslöd kräver ändringar i 6 kap. 6§ och 7 kap. I7a§. Förslagel till ändringar i studiestödslagen bör fogas till detta protokoll som bdaga 12. 6. De nya bestämmelserna bör träda i kraft den I juli 1981. Lagförslaget innehåller också ändringar som föranleds av förslag under anslagen Centrala sludiestödsnämnden m.m.. Studiehjälp m. m. och Studiemedel m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1.         anta etl inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2.    godkänna alt skallemedel från de beskattade vuxenstudiestöden budgetåret 1979/80 inte tillförs vuxenutbildningsavgiflen,

3.    godkänna att 544 100000 kr. av de medel som tillfaller statsver­ket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1981/82 an­vänds för att finansiera anslaget,

4.    till Vuxenstiidiestöd m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl re­servationsanslag av 544 lOOOOO kr.

F 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna

1980/81 Anslag              28000000

1981/82 Förslag             43000000

Från anslaget bestrids utgifter för timersättning vid grundutbildning för vuxna enligl förordningen om timersättning vid grundutbildning för vuxna (1976:327, ändrad senast 1980:355). Kostnaderna för timersättning till den som förlorar arbetsinkomst finansieras med vuxenutbildningsavgiftsme­del.

Centrala studiestödsnämnden

Timersättning till deltagare i grundutbildning för vuxna har under bud­getärel 1979/80 utgått med 30 kr. till den som förlorat arbetsinkomst (mot-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              661

svarandejoch 12 kr. för annan dellagare. Under budgetåret 1979/80 utbeta­lades totalt 31,5milj.kr. i timersättning. Innevarande budgetår uppgår fimersättningen lill 33 resp. 13kr. och totalt disponeras 28milj.kr. Vid oförändrade regler och belopp har utgiften för budgetåret 1981/82 beräk­nats till 36,2milj. kr. Utgiftsökningen på 8,2milj. kr. beror pä att antalet dellagare i grundutbildningen förväntas öka.

Cenirala sludiestödsnämnden (CSN) föreslär atl beloppen i timersätt­ning räknas upp lill 38 resp. 15 kr. Anslaget bör därför räknas upp med ytterligare 5,5 milj. kr. utöver den uppräkning som är nödvändig även vid oförändrade regler och bidragsbelopp. Det totala medelsbehovel för bud­getåret 1981 /82 blir därmed 41,7 milj. kr.

Föredraganden

Timersättning lill dellagare i grundutbildning för vuxna utgår med 33 kr. per timme till den som har inkomstbortfall och med 13 kr. per timme lill övriga. CSN föreslår en höjning av beloppen för såväl dem som har inkomstbortfall som för övriga. Jag är inte beredd alt tillstyrka CSN;s förslag. Med oförändrade regler och belopp beräknar jag medelsbehovet till 43 milj. kr.

Timersättning till grundutbildning för förvärvsarbetande vuxna med in­komstbortfall finansieras med vuxenutbildningsavgiftsmedel. Jag beräknar kostnaderna härför till 15,4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen all

1.         godkänna att 15400000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för bugetåret 1981/82 används för alt delvis finansiera anslaget,

2.    till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 43000000kr.

F 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

 

1979/80 Utgift

131700

1980/81 Anslag

200000

1981/82 Förslag

200000

Frän delta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25% av kapitalskulden på stalsgaranlerade studielån i enlighet med kungörelsen (1961: 384) om avskrivning av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25% har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av del studiesociala stödet till studerande ungdom. Genom konstruktionen av den allmänna avskrivning­en kommer dock anslaget atl belastas med kostnader under en övergångs­lid.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              662

Centrala studiestödsnämnden föreslår att anslaget för nästa budgetär förs upp med oförändrat belopp.

Föredraganden Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 200000 kr.

F 8. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

1979/80 Utgift                 2568300

1980/81 Anslag                2795000

1981/82 Förslag               2795000

Frän detta anslag bestrids kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande enligl bestämmelser som regeringen har meddelat i regle­ringsbrev den 5 juni 1980.

Tillsyn över hälso- och sjukvården för studerande utövas av socialslyrel­sen som har alt pröva ansökningar om statsbidrag till sådan verksamhet. Statsbidrag utgår till kårorlsnämnderna för hälso- och sjukvård i Borås, Göteborg, Karislad, Linköping, Luleå, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro och Östersund med 22 kr. per studerande intill ett anlal av 10000 studerande och med 15 kr. för varje ytterligare studerande. Statsbidrag beräknas efter antalet studerande som under budgetåret aktivt bedriver studier.

Socialstyrelsen föreslår en uppräkning av bidraget till 24 resp. 17 kr., vilkel medför en ökning av det totala medelsbehovet med 205000 kr. Det statsbidragsgrundade antalet studerande beräknas under budgetåret 1981/82 uppgå till oförändrat 150000.

Föredraganden

Frågan om de studerandes hälso- och sjukvård är f.n. föremål för ut­redning inom ulredningen (U 1980:03) om den framlida hälso- och sjukvår­den saml motionsidrotlen för studerande. 1 avvaktan på denna utrednings förslag förordar jag att stödet lill de studerandes hälso- och sjukvård utgår efter samma principer som hittills. Med hänsyn till det slatsfinansiella läget är jag nu inle beredd alt tillstyrka någon ändring av de belopp som f. n. kan utgå. Jag förordar därtör all bidragen utgär oförändrat med 22 kr. per studerande intill ett antal av 10000 och till 15 kr. per studerande därutöver. Jag beräknar atl en sådan nivå pä bidragen inte medför någon merulgift jämfört med vad som anvisats för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till hälso- och .sjukvård för studerande för budgetärel 1981 /82 an visa elt förslagsanslag av 2 795 000 kr.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              663

G. INTERNATIONELLT KULTURELLT SAMARBETE Vissa gemensamma frågor

Föredraganden

Ur följande anslag anvisar jag medel lill olika ändamål som främjar del kulturella samarbetet med länder både inom och utom Norden.

Utbildningens och forskningens utveckling, liksom kulturiivels vitalitet, är av grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen. 1 ell finansiellt läge som kräver en hård prioritering av allmänna resurser är det av vikt all dessa områden också efter nedskärningar behåller sin livskraft. Ert"aren-hetsutbylet med andra länder inom ramen för del kulturella samarbetet i vid mening ger impulser för konstruktiva lösningar i vårt nationella plane­ringsarbete. Det internationella samarbetet, och då särskilt del nordiska, öppnar också möjligheter för en ansvars- och arbetsfördelning mellan berörda länder exempelvis inom verksamheter som kräver en myckel kostsam utrustning eller inom utbildningar där elevunderiagel är begrän­sat.

Till den 20-årsjubilerande kulturfonden för Sverige och Finland föreslär jag eU särskilt kapitaltillskott i form av ett engångsbelopp av 2000000 kr. Motsvarande belopp har anvisats av den finska riksdagen.

Del mycket ansträngda budgetläget medger i övrigt endasi sådana nya åtaganden från statens sida som kan finansieras genom besparingar eller omprioriteringar av redan anvisade medel. Med smärre undanlag har jag däiför inte kunnat tillstyrka de i anslagsframställningarna framförda försla­gen till reformer. Del bör dock finnas möjligheler alt inom tillgängliga resursramar för internalionelll kulturellt samarbete tillgodose grundbeho­ven av kontakter och utbyte.

Posterna inom anslaget Bilateralt nordiskt kultursamarbete har gruppe­rats om för alt ge en bättre överblick vad gäller medelstilldelningen till olika ändamål. Vidare har jag överfört en post lill föreningen Nordens institut lill detla anslag från det innevarande är uppförda anslaget Bidrag till särskilda vuxenutbildningsålgärder.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

664

G. Kulturellt utbyte med utlandet

G 1. Kulturellt utbyte med utlandet

 

1979/80 Utgift

1 125038

Reservafion

1980/81 Anslag

3 382000

 

1981/82 Förslag

3 509000

 

433512

Ur anslaget utgår bidrag till vissa ändamål inom del internationella kulturutbytet utanför Norden.

 

 

Ändamål

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Anslagsfram-

Före-

 

 

ställningar

draganden

1. Statens kulturråd för inter-

 

 

 

nationellt kulturutbyte

1937000

+   894000

+ 76 ÖOO

2. Svenska Institutet för

 

 

 

a) internationellt kulturutbyte

535 000

+ 1 188000

+ 20000

b) viss slipendieverksamhet

45000

+      5 000

+    3000

3. Skolöverstyrelsen för

 

 

 

internationellt utbyte pä

 

 

 

skolans område

283000

+    34000

+  10000

4. Svenska studenthemmet

 

 

 

i Paris

130000

+    26000

+  10000

5, Nämnden för svenskt-

 

 

 

amerikanskt forskarutbyte

 

 

 

(Fulbright Commission)

238000

+    53 650

+    8000

6,  Folkrörelsernas inter-

 

 

 

nationella kulturkontakter

214000

-

of.

Summa

3382000

+2240650

+ 127000

Statens kulturråd

Kulturrådet framhåller kulturlivets behov av bidrag för internationell verksamhet och begär ulöver prisomräkning en uppräkning med 700000 kr. Rådet erhåller kontinuerligt en rad ansökningar om bidrag för utlands­turnéer, internationella konferenser etc. Flertalet av dessa ansökningar tvingas rådet avslå eller endasi tilldela myckel blygsamma stimulansbi­drag. Inom de närmaste åren kommer elt antal större evenemang atl äga rum i Sverige, I.ex. en internalionell barndanskonferens år 1982 och Inter­national Music Councirs världskongress år 1983.

Svenska institutet

Utöver prisomräkning begär inslilulel en uppräkning med I 125000 kr. Anspråken på institutet växer från såväl de centrala kulturinstitutionerna som vissa regionala museer och teatrar för främsl genomförande av större

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              665

projekt inom det internationella kulturutbytet. En långsiktig planering har inletts i samarbete med kulturrådet i syfte att få till stånd samordnade satsningar för all presentera svensk kultur utomlands. Exempel på sådana satsningar är nationella inslag inom ramen för projektet Scandinavia Today och den kommande världsmusikkongressen i Stockholm.

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Frän anslagsposten bestrids bl.a. kostnader för bidrag lill stipendier åt svenska elever vid United World College of the Atlantic, den av Svenska förbundet för internationella barnbyar bedrivna barnbyverksamheten i Sverige, svenskt medlemsskap i internationella förbundet för hushållsun­dervisningens befrämjande samt svenska elevers deltagande i de årliga internationella skolungdomslävlingarna, de s.k. olympiaderna, i naturve­tenskap. SÖ föreslär atl anslaget utöver prisomräkning räknas upp med 16000 kr. Den föreslagna ökningen innebär atl kostnaderna för en elevs studier under två läsår vid United World College of the Atlantic skulle täckas.

SÖ anmäler att Svenska förbundet för internationella barnbyar anhållit om att fä bli berättigat till statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1975:466. ändrad senast 1980:286) fr.o.m. budgetärel 1981/82. Om förbundets framställning inte beviljas hemställer SÖ alt medel till förbundets verksamhet liksom tidigare beräknas under della anslag.

Svenska kommittén för United World Colleges har i särskild skrivelse den 28 augusti 1980 anhållit om svenskt bidrag till modersmälsundervis-ning för svenska elever vid United World College of the Atlantic.

Svenska studenthemmel i Paris

Styrelsen anhåller om ell med 26000 kr. förhöjt statsbidrag till hemmets drift. 1 år har priserna för sommarulhyrning höjts för att kompensera driftkostnaderna. Styrelsen har också beslutat om en höjning av hyrorna för innevarande läsår med drygt 17 procent. Under läsåret 1981/82 räknar inte styrelsen med att kunna höja hyrorna i samma utsträckning då en alltför kraftig hyreshöjning kan medföra minskad beläggning.

Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fidhrighi Commission). Nämnden begär en ökning av anslaget med 53 650 kr. Den föreslagna ökningen är ett led i en långsiktig, reell ökning av det svenska bidraget i förhållande till det amerikanska.

Föredraganden

Fr.o.m. innevarande budgetär utgår ur della anslag medel lill statens kulturråd och Svenska institutet för bidrag till inlernationellt kulturutbyte. De båda nämnda institutionerna har ett särskilt ansvar för att främja det

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

666

växande intresset för kulturellt utbyte med andra länder. På motsvarande sätt har skolöverstyrelsen fr.o.m. innevarande budgetår övertagit ansvaret för stöd till vissa regelbundet återkommande internalionella ändamål på skolans område.

Ulöver de medel som redovisas under förevarande anslag utgår till nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte medel ur anslaget Vissa .särskilda utgifter inom högskolan m. m. för atl täcka kostnader för studie­rädgivning.

Jag förordar en viss uppräkning av anslaget för nästa budgetår med hänsyn till prisutvecklingen.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att rege­ringen

föreslår riksdagen att till Kulturellt utbyte med utlandel för budget­året 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 3509000 kr.

G2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

7529788 10225000 11425000

År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelser med främmande makter 1950: 114). Svenska unescorädet är ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift alt i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för organisa­tionens program. Nu gällande instruktion för rådet fastställdes den 28 juni 1968.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco. för vilken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Unesco

Före-

 

 

rådet

draganden

Årsbidrag till Unesco

10000000

+ 1300000

+ 1300000

Svenska uneseorädets

 

 

 

utrednings- och

 

 

 

programverksamhet

125 000

+    25 000

of.

Dellagande i Unescos

 

 

 

generalkonferens

 

 

 

1980/81

100000

-   100000

-   100000

Summa

10225000

+ 1225000

+ 1200000

Svenska unescorädet

Vid Unescos 21 :a generalkonferens hösten 1980 fastställdes organisatio­nens budget för treårsperioden 1981/83 till 625 milj. dollar. För budgetåret

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              667

1981/82 bör anvisas medel motsvarande den svenska andelen för år 1982, d.v.s. 1,3 % av 208400000 dollar. Detta motsvarar i svensk valuta med nuvarande dollarkurs ca. 11 300000 kr.

Unescorädet föreslär vidare en uppräkning av anslagsposten för rådets utrednings- och programverksamhet med 25000 kr.

Föredraganden

Det svenska bidraget till Unescos budget bör ökas i enlighet med Sveri­ges åtagande vid 1980 års generalkonferens. Anslaget lill svenska uneseo­rädets utrednings- och programverksamhet bör föras upp med oförändrat belopp för nästa budgetår.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag all rege­ringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 11 425000 kr.

G 3. Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige

1979/80 Utgift                    494000                  Reservation                          22546

1980/81 Anslag                   526000

1981/82 Förslag                  544000

Från anslaget utgär efter särskild ansökan bidrag till förberedelse- och administrationskostnader för i Sverige anordnade internationella kon­gresser och symposier, företrädesvis på utbildningens och forskningens områden.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med 544000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 544000 kr.

G 4. Bidrag till svenska institut i utlandet

 

1979/80

Utgift

1429000

1980/81

Anslag

1604000

1981/82

Förslag

1791000

Under detla anslag utgår f. n. bidrag till fyra svenska icke-statliga forsk­nings- och kulturinstitut i utlandel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

668

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Instituten

Före-

 

 

 

draganden

Svenska institutet i Rom

1265000

+ 359000

+ 145000

Svenska institutet i Athen

156000

+ 103 000

+ 31000

Tessininstitutel i Paris

153000

+ 24000

+  11000

Svenska forskningsinstitutet

 

 

 

i Istanbul

30000

+ 20000

of.

Summa

1604000

-1-506000

+ 187000

Instituten

Styrelsen för Svenska institutet i Rom anhåller om en höjning av bidra­get med 359000 kr. avseende prisomräkning och ökad hyra.

Styrelsen för Svenska institutet i Athen begär en uppräkning med 103000 kr. som avser dels prisomräkning, dels ökade basresurser vid institutet. Styrelsen framhåller liksom tidigare år särskilt behovel atl anställa en sekreterare.

Tessininstitutel inskränker sig till alt begära kompensation för beräkna­de koslnadsstegringar, men framhåller att det på lång sikt är nödvändigt att anslaget ökas om verksamheten skall bibehållas pä ett meningsfullt sätt.

Utöver elt oförändrat bidrag för lokalhyra begär styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul medel för stipendier och kursverksamhet.

Föredraganden

Under senare år har verksamheten vid instituten i Rom och i Athen kommit all omfatta också utbyte inom nutida kultur. Fr.o.m. innevarande budgetår har basresurserna vid institutet i Rom förstärkts för att tillgodose bl.a. ökade krav i denna riktning.

Även institutet i Athen har behov av en viss administrativ förstärkning, bl.a. för atl möjliggöra etl effektivare utnyttjande av institutets fastighet i Kavalla i Tessaloniki för musikaftnar, symposier och andra aktiviteter och som gästhem. Jag förordar därför en viss höjning av bidraget fill institutet.

Vad gäller anslaget i övrigt har jag inte räknat med andra förändringar än sädana som följer av prisutvecklingen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Svenska institut i utlandet för budgetåret 1981/82 anvisa elt anslag av 1 791 000 kr

G 5. Nordiska ministerrådets kulturbudget

Genom 1971 års nordiska kulturavlal har en för de nordiska länderna gemensam kulturbudgel inrättats. Denna budget fastställs av Nordiska ministerrådet med förbehåll för de nationella pariamentens godkännande

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

669

och avser ell budgetår som sammanfaller med kalenderåret. 1 statsbudge­ten för budgetåret 1980/81 har under anslaget Nordiska ministerrådets kulturbudgel anvisats 26252000 kr. för den svenska andelen av denna budget för är 1981 (prop. 1979/80; 157, Km 1979/80:33, rskr 1979/80:373).

Föredraganden

Budgetarbetet beträffande Nordiska ministerrådets kulturbudgel för är 1982 pågår f.n. i ministerrådets olika organ. Jag avser att senare föreslå regeringen atl lägga fram en särskild proposition rörande denna budget. 1 avvaktan härpå bör preliminärt beräknas oförändrat belopp för den svens­ka andelen. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Nordiska minis­terrådets kulturbudget för budgetärel 1981/82 beräkna etl för­slagsanslag av 26252000 kr.

G 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

6696719

7897000

10291000

Reservation

519322

Från delta anslag anvisas medel för vissa ändamål, bl. a. av bilateral karaktär, som inle ingår i Nordiska ministerrådets kulturbudgel

 

Ändamål

Belopp

Anslags-

Före-

 

1980/81

framställ-

draganden

 

 

ningar

 

 

Svenska Föreningen

 

 

 

 

 

Norden

 

 

 

 

 

1. Föreningens allmänna

 

 

 

 

 

verksamhet

1200000

+

350000

+

73 000

2. Nordisk

 

 

 

 

 

lektoratverksamhet

230000

+

220000

+

14000

3. Lärarutbyte mellan

 

 

 

 

 

de nordiska länderna

50000

+

80000

+

3 000

4. Nordiska studieutbytesresor

 

 

 

 

 

för skolungdom

95 000

+

30000

+

6000

5. Stipendier till

 

 

 

 

 

svenska gymnasieskolelever

 

 

 

 

 

för studieresor i

 

 

 

 

 

Norden

70000

+

2000

+

2000

6. Stipendier till

 

 

 

 

 

kulturkritiker och

 

 

 

 

 

kulturjournalister

32000

+

8000

+

2000

7. Stipendier till isländska

 

 

 

 

 

folkhögskoleelever

60000

.+

35 000

+

3.500

8. Kulturellt utbyte med

 

 

 

 

 

Island

85 000

+

15000

+

5000

9. Kulturellt utbyte med

 

 

 

 

 

Färöarna

27 000

+

13 000

+

1000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

670

 

Ändamål

Belopp 1980/81

Anslags-framställ ningar

Före­draganden

 

Samarbete med Finland

10.  Kurser i finska och
svenska inom
Norrbottenskrelsen av
föreningen Norden

11.  Kurser i svenska för
finländska lärare

12.      Nordkalottlinjen vid Tornedalens folkhögskola

13.      Kommittén för översättning lill svenska av

finsk facklitteratur

14.      Sverigefinska språknämnden

15.      Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland

Samarbete med Island

16.      Bidrag till inköp av svensk litteratur till Islands riksbibliotek

17.      Stipendier till isländska forskare och forskarstuderande

18.      Stipendier till islänningar för yrkesutbildning

i Sverige

19.  Kurs i svenska för islänningar

20.  Kurs i isländska för deltagare från Nordkalotten

 

200000

+

100000

+

12000

30000

+

3000

+

2000

25000

+

2000

+

1500

41000

+

19000

+

2 500

220000

+

95 000

+

13000

200000

+

125000

+

12000

 

8000

+

1000

+

500

84000

+

10000

+

5 000

40000

+

4000

+

2 500

40000

+

60000 \

+

13.500

15 000

+

85000   1

 

 

 

Samarbete med Norge

 

 

 

 

 

21. Svenskhemmet Voksenåsen

 

 

 

 

 

A/S

 

 

 

 

 

a) Lokalkostnader

1 103000

+

19000

+

19000

b) Kulturell verksamhet

 

 

 

 

 

vid hemmet

125000

+

11000

+

10000

22. Svensk-norska

 

 

 

 

 

samarbetsfonden

130000

+

20000

+

8 000

Nordiskt samarbete

 

 

 

 

 

23. Föreningen Nordisk

 

 

 

 

 

folkhögskola i

 

 

 

 

 

Geneve

109000

+

11000

+

6000

24, S:te Geneviéve-biblioteket

 

 

 

 

 

i Paris

 

 

 

 

 

a) Lönetillägg för en

 

 

 

 

 

nordisk bibliotekarie

8400

 

of.

 

of.

b) Inköp av svensk litteratur

 

 

 

 

 

till biblioteket

17000

+

3000

+

1000

25. Nordiska kurser i

 

 

 

 

 

språk och litteratur

96000

+

41500

+

5000

26. Nordiska

 

 

 

 

 

författarstipendier

34000

+

7000

+

2000

27. Nordiskt

 

 

 

 

 

författarsamarbete

16000

+

14000

+

1000

28. Nordiskt

 

 

 

 

 

musiksamarbete

80000

+

20000

+

5 000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

671

 

Ändamål

Belopp

Anslags-

Före-

 

1980/81

framställ­ningar

draganden

29. Uppförande av ett

 

 

 

Nordens hus på

 

 

 

Färöarna

3 300000

of.

of.

30. Till regeringens

 

 

 

disposition

126600

-

2000

Nya anslagsposter

 

 

 

31. Kulturfonden för

 

 

 

Sverige och Finland

-

-

+ 2000000'

32. Föreningen Nordens

 

 

 

institut

-

-

+   165 000

Summa

7 897000

+4036000

+2394000

Engångsanvisning

Ur anslagsframställningarna

Svenska föreningen Norden begär elt med sammanlagt 753000 kr. höjt statsbidrag, fördelat med 350000 kr. på föreningens administration och allmänna verksamhet och med 403000 kr. på de särskilda ändamål fö­reningen har att tillgodose. Härutöver föreslår föreningen alt etl belopp av 75000 kr. anvisas för kulturellt utbyte med Grönland.

Norrbottenskretsen av föreningen Norden anhåller om med sammanlagt 145000 kr. höjda bidrag lill kurser i svenska för islänningar och i isländska för deltagare från Nordkalotten. Höjningen motiveras med kraftigt ökade reskostnader.

Förvallningsbolaget för Svenskhemmet Voksenåsen anhåller att hela den lokalhyra som byggnadsstyrelsen kommer all debilera bolaget för budgetåret 1981/82 täcks av statsbidrag. Bolaget beräknar hyresbeloppet till I 122000 kr. Vidare begär bolaget utöver prisomräkning en höjning av bidraget för kulturell verksamhet vid hemmet bl.a. för atl säkerställa den utvidgning av kultursekrelerartjänsten som skett samt för uppbyggnad av vissa basresurser.

Mot bakgrund av Nordiska rådets rekommendation nr 17/1972 och be­länkandet (NU 1974:6) Faeröerne i Norden fattade Nordiska ministerrådet i december 1975 ett principbeslut om all uppföra elt nordiskt kulturhus på Färöarna. Ministerrådet uppdrog ål en arbelsgmpp atl i samråd med Färöarnas landslyre utarbeta ett byggnads- och verksamhetsprogram. Ar­betsgruppens förslag, presenterat i betänkandet (NU 1977:4) Nordens hus på Faeröerne, godkändes av ministerrådet i januari 1977. Ministerrådet uppdrog samtidigt åt en särskild styrgrupp atl arbeta vidare med projektet. Byggnadsarbetena för huset saltes igång hösten 1980. Huset beräknas vara inflyttningsklart hösten 1982. Ministerrådet har i maj 1980 godkänt ett årligt prisomräkningstal av 18 % för åren 1980-82. Totalkostnaden för den samnordiska finansieringen av projektet beräknas uppgå lill 45 milj. dans­ka kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  672

1 skrivelse den 10 juni 1980 anhåller den finska delegationen av finsk­svenska utbildningsrådet all ett belopp av 78000 kr. anvisas som stöd åt sverigefinska ungdomar för resor fiån bostaden i Sverige till sommarkurser i Finland.

1 skrivelse den 10 januari 1980 hemställer styrelsen för Kulturfonden för Sverige och Finland om elt kapitaltillskott till fonden i syfte atl kompense­ra den realvärdesförsämring som fondkapitalet genomgått under årens lopp.

Föredraganden

För Svenska föreningen Norden och de särskilda ändamål föreningen har alt tillgodose beräknar jag en sammanlagd bidragshöjning av lOOOOO kr. som kompensation för kostnadsstegringar m.m. 1 rådande budgetläge anser jag mig inte kunna förorda alt medel anvisas för nya permanenta bidragsändamål inom ramen för della anslag. Jag är därför f.n. inle beredd atl tillstyrka föreningen Nordens förslag om särskilda medel för kulturellt utbyte med Grönland.

För de kurser i svenska för islänningar och i isländska för deltagare från Nordkalotten som bedrivs inom Norrbottenskrelsen av föreningen Norden har jag förutom viss kompensation för prisutvecklingen räknat med en sammanlagd höjning av anslagsposterna med 10000 kr.

Enligt statsmakternas beslut hösten 1976 om ny förvaltningsform för Svenskhemmel Voksenåsen (prop. 1976/77:25 s. 73-77, KrU 1976/77:27, rskr 1976/77:72) ankommer det på regeringen att varje år i förslaget till statsbudget ta ställning till frågan i vilken mån Voksenåsens drift kan belastas med kostnaderna för lokalhyra. Regeringen har i år på mitt förslag beslutat om en ombyggnad och modernisering av Voksenåsens äldre del. Ombyggnaden beräknas vara slutförd i mars 1981. Till följd av ombyggna­den kommer hyran för fastigheten alt öka. Del har förutsatts att den hyreshöjningen liksom det ökade avskrivningsbehov som följer av mo­derniseringen av fastigheten skall läckas av ökade intäkter. Med hänsyn till behovet atl använda överskottet i övrigt för avskrivning av gamla inventarier och vissa nyinvesteringar bör enligl min mening hela det - före ombyggnaden - beräknade hyresbeloppet för budgetåret 1981/82 täckas av bidrag från detla anslag. För delta ändamål beräknar jag I 122000 kr.

För den svenska andelen av kostnaderna för uppförandel av Nordens hus pä Färöarna beräknar jag oförändrat belopp, d.v.s. 3 30ÖOOO kr. bud­getåret 1981/82.

Kulturfonden för Sverige och Finland firar i år sitt 20-årsjubileum. Fonden bidrar aktivt till ökad grannlandskännedom och dess verksamhet framstår alltjämt som synnerligen väsentlig. Jag finner det väl motiverat att förstärka basen för dess verksamhet med ett engångsbelopp. Detta kan enligt min mening bäst ske genom etl kapitaltillskott till fonden. Jag beräk­nar för delta ändamål 2000000 kr. Motsvarande belopp har redan anvisats av finska riksdagen i budgeten för år 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                 673

Frän del under littera E upptagna anslaget E 12 Bidrag till särskilda vuxenutbildningsålgärder har under budgetåret 1980/81 utgått 165000 kr. till föreningen Nordens institut. Motsvarande belopp för budgetåret 1981/ 82 för ifrågavarande ändamål bör beräknas under förevarande anslag.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag alt rege­ringen föreslår riksdagen

att lill Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m.  för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 10291 000 kr..

43    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 12

 

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                 675

H. VISSA INOM UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE GEMENSAMMA ÄNDAMÅL

Vissa gemensamma frågor

Myndigheterna

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) redogör i sin anslagsfram­ställning för de inledande erfarenheterna av den nya ordning för planering av lokaler och utrustning för högskoleenheterna som gäller fr.o.m. bud­getåret 1979/80. Det grundläggande planeringsansvaret fördes då över pä högskoleenheterna. Lokal- och utrustningsplaneringen är nu pä alla nivåer nära knuten till planeringen av verksamheten inom högskolan.

1 samband med sina anslagsframställningar för budgetåret 1981/82 har högskoleenheterna redovisat planer beträffande lokal- och utrustningsbe­hoven för de närmaste fem åren, s. k. planeringsredovisningar. Redovis­ningarna ger enligt UHÄ som regel en god bild av lokalsituationen vid högskoleenheterna. Utförligare och mer detaljerade anvisningar måste dock utfärdas om planeringsredovisningarna skall kunna tjäna som ell fullgott beslutsunderiag i hithörande frågor. Bl. a. har många högskoleen­heter upplevt det som svårt eller t. o. m. omöjligt alt angelägenhetsgradera sina lokalbehov.

De av högskoleenheterna redovisade lokalbehoven har av UHÄ vägts samman regionvis. Därpå har en förteckning upprättats som omfattar de frän utbildnings- och forskningssynpunkt viktigaste ca 50 objekten. Sam­manlaget representerar dessa objekt ett investeringsbehov av storleken I 500 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning en samlad priori­tering av nya byggnadsobjekl som kan påbörjas t. o. m. budgetåret 1981/82. Prioriteringen omfattar samtliga de sektorer för vilka byggnadsstyrelsen är lokalhållare och bygger för högskolans del på UHÄ:s prioriteringslista. En vägledande princip för byggnadsstyrelsen har varit att ge företräde ät sådana objekt där omedelbara åtgärder påkallas av hänsyn till arbetsmil­jön.

Båda myndigheternas anslagsframställningar präglas av insikten om att del begränsade ekonomiska utrymmet för investeiingar och gällande be­sparingsdirektiv påkallar en skärpt prövning av anspråk pä utökade lo­kaler. Ytterst starka skäl måste enligt UHÄ föreligga om verksamhels-beskrivning för helt nya objekt skall överlämnas fill byggnadsstyrelsen. Lokalplaneringen inom högskolan måsle i första hand inriktas på åtgärder

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                               676

som ökar möjligheten alt utnyttja redan disponerade lokaler. Det skapar bl. a. ett ökal behov av ombyggnader och andra begränsade anpassningsäl-gärder i det befintliga lokalbeståndet.

Lokal- och utrustningsplaneringen för slalliga museer samt för Operan och Dramatiska teatern åvilar liksom hittills delegationen för lokal- och ulrustningsfrågor (LUP-delegalionen) vid slalens kulturråd. LUP-delega-tionen har den 23 maj 1980 överlämnat en prioriteringslista för byggnads­objekl inom delegationens ansvarsområde. 1 denna lista har objekten gruppindelats med ny-, om- och tillbyggnadsobjeklen åtskilda från de s. k. åtgärdsprogrammen, som är fortlöpande uppmslningsprogram. 1 den förra gruppen ingår ca 20 objekt, i den senare 10 skilda etapper av älgärdspro­gram. Enligl delegationen avser de mest angelägna ätgärderna brister i arbetsmiljön. Med sin prioritering har delegationen också velat fästa upp­märksamheten på museernas magasinsproblem.

Föredraganden

I förra årets budgetproposition anmälde jag min avsikt atl återkomma till regeringen när så är påkallat med förslag till planeringsdirektiv för myndig­heternas lokal- och utruslningsplanering. Högskolemyndigheternas ärliga planeringsredovisningar skulle därvid komma alt utgöra etl viktigt under­lag, liksom motsvarande redovisning av statens kulturråd.

Del nya systemet för lokalplanering för högskolan befinner sig i en inledande utvecklingsfas och kan enligt UHÄ:s bedömning ännu inle er­bjuda något fullgott underlag för planeringsdirekliv. Jag instämmer i UHÄ;s bedömning. Jag utgår emellertid från att ytteriigare elt års utveck­ling av den nya planeringsordningen skall ge erforderligt underlag för de långsikliga bedömningar av behov och möjligheler i fråga om investeringar i lokaler och utrustning som planeringsdirektiven syftar lill. Det är under denna tid bl. a. angeläget atl planeringsarbetet inom högskoleenheterna i fråga om enskilda projekt så långt möjligt bringas i överensstämmelse med den prioriteringsordning som kommer till ullryck i UHÄ:s samlade redo­visning. Samtidigt bör fortsatta ansträngningar göras för atl åstadkomma en ökad samordning mellan UHÄ; s och byggnadsstyrelsens bedömningar av hur tillgängligt investeringsutrymme bör utnyttjas år från år.

I föregående budgetproposition betonade jag angelägenheten av all i ett statsfinansielll svårt läge låta de bristande möjligheterna att investera i nya byggnader för all lillgodose lokalbehov i viss utsträckning kompenseras av alt genom ökad ombyggnad av befinfiigt lokalbestånd höja dettas använd­barhet. Byggnadsstyrelsen har bl. a. med utgångspunkt häri föreslagit alt gränsen för de projekt som skall redovisas till riksdagen med särskilda kostnadsramar höjs frän 2 till 5 milj. kr. Det är enligl min mening angeläget att åstadkomma en smidigare handläggning av ombyggnadsärenden, vilka kommer att öka under de närmaste åren. Chefen för budgetdepartementet har lidigare denna dag föreslagit en uppräkning frän 2 lill 4 milj. kr. av den

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              677

bemyndigandegräns inom vilken regeringen äger fatta beslut om enskilda investeringsobjekt. Jag kommer i det följande att förorda en motsvarande uppräkning med avseende pä byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte­mentets verksamhetsområde. Jag räknar med alt denna förändring av beloppsgränsen kommer atl underlätta planering och genomförande av frislående smärre objekt och ge ökade möjligheter alt på kort sikl tillgodo­se de mest angelägna behoven inom ramen för slörre lokalförsörjnings­ärenden. Den uppräkning som jag i det följande kommer att föreslå vad gäller ramen Diverse objekt under anslaget lill byggnadsarbeten pä före­varande huvudtitel får ses bl. a. mot denna bakgrund.

Del minskade investeringsutrymmet tillsammans med sysselsättningslä­get inom byggsektorn i bl. a. stockholmsområdet innebär atl endasi etl begränsat antal slörre byggnadsobjekt kan komma ifråga för utförande de närmaste åren.

Under avsnittet Kullurändamål, Radio och television, har jag redogjort för vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio.

På grundval av vad jag anfört i prop. 1980/81:20 (bil. 8 s. 29) har riksdagen beslutat atl den fortsatta lokalplaneringen för Sveriges Utbild­ningsradio AB utgär ifrån all Utbildningsradion får permanenta lokaler i anslutning lill den övriga koncernen pä Östermalm i Slockholm.

H 1. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1979/80 Utgift              166201232                  Behållning                       18 143 336

1980/81 Anslag             170000000

1981/82 Förslag            170000000

Detla reservationsanslag avser byggnadsarbeten inom de delar av sekto­rerna utbildning, forskning och kultur - med undanlag för verksamheten vid Sveriges Radio — som finansieras inom utbildningsdepartementets huvudtitel och där byggnadsstyrelsen har ansvarel för lokalförsörjningen.

Under anslaget har två investeringsplaner förts upp, nämligen en för utbildning och forskning saml en för kulturändamål m. m. Den förstnämn­da investeringsplanen avser byggnadsarbeten för högskoleenheterna och specialskolan. Investeringsplanen för kullurändamål m. m. avser främst byggnadsarbeten för de statliga museerna samt för Operan och Dramatiska teatern.

Allmänna anvisningar för handläggningen av statliga lokalförsörjnings­ärenden har fastställts av regeringen den 15 februari 1979.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat byggnadsob­jekt som föreslås bli uppförda i investeringsplanerna och hemställt om etl

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              678

reservationsanslag av 250 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Vidare har bygg­nadsstyrelsen successivt redovisat projekteringshandlingar m. m. för ak­luella byggnadsobjekl.

I den följande redogörelsen för byggnadsstyrelsens förslag tar jag endast upp de byggnadsobjekt för vilka jag kommer all föreslå nya eller ändrade kostnadsramar. Sädana objekt som tidigare har redovisats för riksdagen och för vilka kostnadsramarna föreslås antingen bli uppförda med oföränd­rade eller sänkta belopp eller bli höjda med hänsyn till den allmänna utvecklingen av byggnadskoslnaderna kommer inte heller att särskilt be­handlas. För tiden den I april 1979-den 1 april 1980 beräknar byggnads­styrelsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen lill 11 procent.

Stockholm

Försörjningsåtgärder inom Frescatiområdet. 1 gällande investerings­plan för utbildning och forskning finns uppförd en kostnadsram av 45 140000 kr. för övriga ålgärder (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 694).

Under året har ett delprojekt med en kostnadsram av 12960000 kr. slutredovisats, varefter en ram av (45 140000-12960000=) 32 180000 kr. i prisläget den 1 april 1979 återstår. Delta motsvaras av 34 milj. kr. i prislä­get den 1 april 1980.

Regeringen uppdrog den 25 oktober 1979 ål byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 1,2 milj. kr. i prisläget den I april 1978, vilket motsvaras av 1450000 kr. i prisläget den 1 april 1980, utföra vissa försörjningsåt­gärder avseende kraflförsörjning inom Frescatiområdet. Byggnadsstyrel­sen har nu redovisat alt kostnaden enligl anbud uppgår till I 820000 kr., vilket är 370000 kr. mer än gällande ram för ändamålet. Kostnadsökningen förklaras enligt byggnadsstyrelsen av bl. a. alt kostnaden för inslallalion av elförsörjning har ökat mer än den index, som tillämpas av byggnadsstyrel­sen för uppräkning av byggnadsprojekt. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att kostnadsramen för övriga ålgärder höjs med 370000 kr. till 34370000 kr.

Nybyggnad för huvudbibliotek m.m. inom Frescatiområdet. Redogörel­se för detta byggnadsobjekt lämnades i prop. 1977/78: 106 (s. 4) och prop. 1978/79:82 (s. 9).

Regeringen uppdrog den 20 december 1979 ät byggnadsstyrelsen atl ulföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 79 milj. kr. i prislägel den I april 1979, vilkel motsvaras av 87,2 milj. kr. i prislägel den I april 1980.

Enligt byggnadsstyrelsens produklionskalkyl uppgår kostnaden lill 93 milj.kr. i prisläget den I april 1980, vilkel är en ökning med 5,8 milj.kr. utöver index. Kostnadsökningen sammanhänger enligt byggnadsstyrelsen med utvecklingen av byggnadskoslnaderna under liden från syslemhand-lingsprojekleringen lill byggstarten, ca fyra år.

Ombyggnad för beteendevetenskapligt centrum, elapp I. Byggnadssty-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              679

relsen har redovisat byggnadsprogram för en första etapp av ell beteende-vetenskapligt centmm inom f. d. skogshögskolans område. Förslagel inne­bär atl hela psykologiska institutionen vid universitetet och statens psyko­logisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) flyttar till området. Den sammanlagda programmerade bruksarean som ingår i den första elappen uppgår till 5915 m bruksarea, varav 4435 m" för psykologiska institutionen, 880 m" för SPPB och 600 m' för pedagogiska institutionen vid universitetet.

Byggnadsstyrelsen föreslår ombyggnads- och uppruslningsätgärder av befinlliga byggnader lill en kostnad av 13,9 milj. kr. Åtgärderna innebär att krav på arbetsmiljö, brandskydd, yrkesskydd och handikappanpassning i stort sett tillgodoses. Ombyggnadsålgärderna bör vara färdigställda lill höstterminen 1982 för alt i första hand klara en evakuering av nuvarande förhyrda lokaler för psykologiska institutionen vid Norrlullsgatan.

Uppsala

Nybyggnader pä Artillerifäliet. etapp IV. Redogörelse för projektet har senast lämnats i prop. 1978/79:82 (s. 19). I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram av motsvarande 145,7 milj.kr. i prislägel den I april 1980 avseende etapperna I-III, hus C 10 saml provenhel för säker­hetslaboratorium vid biomedicinskt centmm (BMC). Regeringen uppdrog den 5 april 1979 och den 24 juli 1980 ål byggnadsstyrelsen atl utföra nämnda säkerhetslaboratorium vid BMC inom en kostnad av 2450000 kr.

Byggnadsstyrelsen har den 21 oktober 1980 redovisat systemhandlingar för resterande delar av etapp IV, exkl. djuriokaler. Kostnaden för dessa delar har byggnadsstyrelsen beräknat lill 65,4 milj. kr.

Ombyggnad av Regnellianum. Regeringen uppdrog ät byggnadsstyrel­sen den 27 april 1978 att inom en kostnadsram av högst 3,5 milj.kr. i prisläget den 1 april 1976 projektera ombyggnad av lokaler i Regnellianum. Av nämnda belopp avsåg 600000 kr. underhållsåtgärder.

Lokalerna som omfatlar en mmsarea av ca I 270 m- är avsedda alt disponeras av teologiska institutionen. Byggnadsstyrelsen beräknar kost­naderna för ombyggnaden till 4,4 milj. kr. exkl. underhållsåtgärder. Bygg-nadsobjeklet ingår i byggnadsstyrelsens investeringsreserv.

Lund

Nybyggnad av kvarteret Paradis -f.d. patologen. 1 prop. 1977/78: 106 (s. 6) har redogörelse lämnats för nybyggnad i kvarteret Absalon och ombyggnad av f.d. Kirurgen i kvarteret Paradis. Detta byggnadsobjekl avser lokaler för icke-laborativa institutioner. Regeringen uppdrog den 19 juli 1979 ål byggnadsstyrelsen atl fortsätta lokalplaneringen för icke-labo­rativa institutioner m. m. enligt riktlinjer som föreslagits av byggnadssty­relsen. Beslutet innebär att byggnaderna inom f. d. södra lasarettsområdet

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              680

- kvarteret Paradis - skall rustas upp samt all vissa byggnader ersätts med nybyggnader. Byggnadsstyrelsens beräkningar visar all de ylramar för lokalplaneringen som uppställdes av 1968 års ulbildningsutredning härigenom kan uppnås (jfr prop. 1970: 76 s. 7).

Som etl led i delta arbete uppdrog regeringen vidare ål byggnadsstyrel­sen all bl.a. projektera nybyggnad som ersättning för f.d. patologen. Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för nämnda byggnads­objekt. Nybyggnaden skall inrymma universitetets förvaltning och arkiv m.m. och omfatlar ca 2700 m- bruksarea lill en kostnad av 17,1 milj.kr. Byggnadsarbetena beräknas komma igång under augusti 1981.

Göteborg

Om- och tillbyggnad för administration inom Chalmers tekniska högsko­la. Regeringen uppdrog den 21 juni 1979 ål byggnadsstyrelsen alt fortsätta projekteringen t.o.m. bygghandlingar av en tillbyggnad av administra­tionsbyggnaden vid Chalmers tekniska högskola inom en kostnadsram av 6 milj.kr. i prislägel den I april 1978, motsvarande 7,3 milj.kr. i årets prisläge.

Projektet omfattar dels en tillbyggnad på I 069 m rumsarea, dels om­byggnad av ca 375 m" i befintlig byggnad samt markarbeten. Enligt rege­ringens beslut den 30 juni 1977 skall projektet ingå i byggnadsstyrelsens investeringsreserv.

Luleå

Nybyggnader för högskolan. 1 gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram av 140 milj.kr. i prisläget den I april 1979, vilket motsva­rar 141 milj. kr. i prisläget den I april 1980, för nybyggnader för högskolan i Luleå. Redogörelsen för nybyggnaderna lämnades senast i prop. 1976/ 77:25 bil. 7 (s. 70). Då centrumbyggnaden togs i bruk sommaren 1978 friställdes lokaler i husen D. E och F. Smärre ombyggnadsåtgärder genom­fördes under hösten 1978.

Byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsprogram för ombyggnad av f. d. bibliotekets provisoriska lokaler i hus E lill laboratorier m. m. för elektro­nik och elverkstad samt därmed övriga sammanhängande angelägna om­byggnader i husen D. E och F. Kostnaderna har av byggnadsstyrelsen beräknats till 2055000 kr. och ryms inom nämnda kostnadsram.

Regeringen uppdrog den II december 1980 åt byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 1.8 milj. kr. projektera och ulföra ombyggnaden.

Kiruna

Om- och tillbyggnad för Kiruna geofysiska institut. Regeringen uppdrog den 22 mars 1979 ät byggnadsstyrelsen att projektera om- och lillbyggna-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              681

den t.o.m. systemhandlingar. Tillbyggnaden fick omfalla högst 400 m-programarea, exkl. kapprum etc. Projektet ingår i byggnadsstyrelsens invesleringsreserv. Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att för budgetåret 1980/81. om arbelsmarknadssläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2500000 kr. (prop. 1979/80:150. FiU 1979/80:40, rskr 1979/ 80:421). Fullmakten får användas bl. a. för finansiering av tidigarelägg­ning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som normall finansieras med anslag på statsbudgeten.

Med stöd av detla bemyndigande har regeringen den 9 oktober 1980 beslutat atl från anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde fär - utöver vad regeringen i annat sammanhang föreskrivit - bestridas utgifter med höst 8.1 milj. kr.

Regeringen har den 16 oktober 1980 uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt inom en kostnadsram av 8,1 milj. kr. utföra om- och tillbyggnad för Kiruna geofysiska institut. Arbetena skall utföras vid lidpunkt som bestäms i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

Kulturändamål m.m.

Upprustning av Operan, etapp IV. 1 investeringsplanen finns uppförd en kostnadsram av 28 milj.kr. i prisläget den I april 1979, motsvarande 30,9 milj.kr. i prislägel den I april 1980, för upprustning av Operan, elapp IV inkl. brandskyddsälgärder (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 693 och 697).

Regeringen uppdrog den 18 september 1980 ät byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 33,9 milj.kr. ulföra den akluella etappen av Operans ombyggnad. Kostnadsramen inkluderar en utökning av etapp IV med förutom brandskyddsåtgärder ombyggnad av färgeri och scenbelys-ningsanläggning.

Värmeförsörjning m. m. för Tekniska museet m.jl. Regeringen har den 28 december 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att bl. a. projektera ombyggnad av Tekniska museets panncentral m. m.

Ombyggnaden av panncentralen innebär all en gemensam anläggning för värmeförsörjning byggs för Tekniska, etnografiska och sjöhistoriska mu­seerna. Etnografiska museets värmeförsörjning sker f. n. från en proviso­risk panncentral. Denna liksom Tekniska museets panncentral är i sådant skick alt de snarast bör bytas ut då risk föreligger för haverier. Dessutom framhåller byggnadsstyrelsen att en gemensam anläggning är motiverad ur energibesparingssynpunkl.

Byggnadsstyrelsen har den 3 juni 1980 redovisat systemhandlingar för projektet. Kostnaden har beräknats till 5950000 kr. Kostnaden täcker även vissa markarbelen för anordnande av parkeringsplatser runt Tek­niska museet.

Om- och tillbyggnad av lokaler i Boden för regionmusiken. Regeringen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

682

uppdrog den 21 juni 1979 ål byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 1745000 kr. i prisläget den 1 april 1978 projektera och utföra om- och tillbyggnad av lokaler i Boden för regionmusiken. Nämnda kostnadsram motsvaras av 2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979.

Byggnadsstyrelsen hemställde den 24 mars 1980 om en höjning av ramen fill 2350000 kr. i prislägel den 1 april 1979. 1 samband med att projekte­ringsarbetet startade gjordes en mera ingående genomgång av byggnaden varvid del visade sig alt framför allt el- och vvs-inslallationerna behöver åtgärdas i slörre utsträckning än vad som lidigare antagits.

Regeringen bemyndigade - med ändring av vad som i beslutet den 21 juni 1979 föreskrivits om kostnadsramens storlek - byggnadsstyrelsen den 14 maj 1980 atl för utförandet av nämnda om- och tillbyggnad förskottsvis ta i anspråk högst 2 350000 kr. i prisläget den I april 1979 från den under invesleringsanslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde uppförda kostnadsramen Diverse objekt. Ramen mot­svaras av 2,6 milj.kr. i prislägel den I april 1980.

Övrigt

Diverse objekt (budgetåret 1981/82). Byggnadsstyrelsen föreslär för bud­getåret 1981/82 en kostnadsram av 60 milj.kr. För att få en smidigare handläggning av det ökande antalet ombyggnader föreslär byggnadsstyrel­sen alt gränsen för de projekt som skall tas upp med särskilda kostnadsra­mar vid redovisningen för riksdagen höjs från 2 milj. kr. lill 5 milj. kr. och alt verkets bemyndigandegräns höjs från 1 milj. kr. till 2 milj. kr.

Föredraganden

För nästa budgetår har jag gjort upp följande förslag ti ner (I 000-tal kr.).

investeringspla-

 

Kostnadsram

Bygg-        Färdig-
slart          stäl-

lande

Beräknad för

1980/81      1981/82     är-mån    är-mån

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

79-04-01 80-04-01 Faktisk t.o. m, 80-06-30

 

Utbildning och forskning

Objekt färdigställda före 1979-07-01 men ej slutredovisade

Stockholm Försörjningsätgärder inom Frescatiområdet: Anslutningsavgifter Övriga åtgärder Försörjningsåtgärder inom karolinska institutets område:

132 965

1 835

134 570       134 800

 

4780

4950

1 184

3000

766

45 140

34 370 '

13 405

6000

3000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

683

 

 

 

 

 

 

Byggnadsobjekt

Kostnad:

5 ram

Medelsförbrukning

 

Bygg-

Färdig-

 

 

 

 

 

 

start år-mån

stäl­lande

 

79-04-01 80-04-01

Faktisk t.o. m. 80-06-30

Beräknad för

 

1980/81

1981/82

år-mån

Anslutningsavgifter

700

700

651

49

 

 

 

Övriga ålgärder

2625

2625

2431

194

 

 

 

Om- och tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

lokaler för musikhög-

 

 

 

 

 

 

 

skolan m. m.. etapp 1

49.50

4 965

4 965

 

 

76-11

77-05

Om- och tillbyggnad av

 

 

 

 

 

 

 

restaurang m.m. inom

 

 

 

 

 

 

 

Frescatiområdet

46 700

50550

27958

20000

2.592

79-02

81-06

Nybyggnad av idrotts-

 

 

 

 

 

 

 

hallar m. m. för

 

 

 

 

 

 

 

gymnasliklärarul-

 

 

 

 

 

 

 

bildning

16 200

17 300

13088

3000

1212

78-09

80-11

Nybyggnad för huvud-

 

 

 

 

 

 

 

bibliotek m. m, inom

 

 

 

 

 

 

 

Frescatiområdet

79000

93 000

10332

30000

40000

80-03

82-06

Ombyggnad av läro-

 

 

 

 

 

 

 

salar i byggnad 111

 

 

 

 

 

 

 

vid tekniska högskolan

2700

3 000

380

1800

820

80-04

80-10

Fastighetsövervak-

 

 

 

 

 

 

 

ningsanläggning för

 

 

 

 

 

 

 

tekniska högskolan

5 500

6100

312

3 500

1500

80-11

81-10

Nybyggnad av verkstad

 

 

 

 

 

 

 

för astronomi

3 800

4 200

244

1700

2000

81-02

82-01

Slrömförsöijningsan-

 

 

 

 

 

 

 

läggning vid tekniska

 

 

 

 

 

 

 

högskolan

4,500

5 000

29

2000

2 500

81-02

81-10

Ombyggnad för beteende-

 

 

 

 

 

 

 

vetenskapligt centrum.

 

 

 

 

 

 

 

etapp 1

 

13900

 

2000

10000

81-09

82-09

Uppsala

 

 

 

 

 

 

 

Försörjningsätgärder:

 

 

 

 

 

 

 

Anslutningsavgifter

6580

6650

5 991

659

 

 

 

Nybyggnader på

 

 

 

 

 

 

 

Artillerifältet

143 950

211100

138 286

15000

20000

66-05

83-03

Upprustning av ventila-

 

 

 

 

 

 

 

tionsanläggning m.m.

 

 

 

 

 

 

 

för kemiska institu-

 

 

 

 

 

 

 

tionen

2 500

2 650

1965

685

 

78-09

79-08

Ombyggnad av Regnel-

 

 

 

 

 

 

 

lianum

 

4400

 

 

2500

81-09

82-08

Nyköping

 

 

 

 

 

 

 

Åsbackaskolan

6 150

6800

2 602

3 300

898

79-10

80-09

Linköping

 

 

 

 

 

 

 

Försöijningsålgärder:

 

 

 

 

 

 

 

Anslutningsavgifter

2110

2110

2038

72

 

 

 

Övriga åtgärder

2410

2 350

893

1000

400

successivt

Nybyggnad för icke-

 

 

 

 

 

 

 

laborativa institu-

 

 

 

 

 

 

 

tioner

29750

29000

20260

7000

1740

78-12

80-05

Lund/Malmö

 

 

 

 

 

 

 

Försöriningsålgärder;

 

 

 

 

 

 

 

Anslutningsavgifter

4940

5 500

3 405

1000

1095

 

 

Övriga åtgärder

5 900

5 300'

1 173

1500

1500

 

succes­sivt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

684

 

Kostnadsram

Byggnadsobjekt

Bygg-        Färdig­
start          stäl­
lande

Medelsförbrukning

79-04-01 80-04-01    Faktisk        Beräknad för
t.o.m.                                

80-06-30        1980/81       1981/82      år-män    är-mån

 

10400

1200 7 900

12900

Om- och tillbyggnad för anatomi och histologi

Nybyggnad i kv. Absalon för icke-laborativa institutioner Ombyggnad av f. d. kirurgen i kv. Paradis Ombyggnad av data­central

Nybyggnad för musikut­bildning i .Malmö Nybyggnad i kv. Paradis f.d. Patologen

Göteborg

Försöriningsålgärder för humanistiska fakulteten m. m.: Anslutningsavgifter Försörjningsåtgärder inom medicinarområdet: Anslutningsavgifter

Övriga åtgärder Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område: Anslutningsavgifter Övriga åtgärder Om- och tillbyggnad av kemibyggnad 1 Ombyggnad för högskole­utbildning i Mölndal Upprustning av ventila­tionssystemet inom me­dicinska fakultetens byggnader

Återuppbyggnad av mat­sal m.m, inom medicinar­området

Utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska laboratorium Om- och tillbyggnad för administrationen inom Chalmers tekniska hög­skola

Umeå

Försörjningsåtgärder: Anslutningsavgifter Övriga åtgärder Om- och tillbyggnad för fysik-hufo

Luleå

Försörjningsätgärder: Översiktlig plan­läggning

 

2400

2 500

2035

400

 

78-01

81-01

12.500

12500

10401

2099

 

78-07

79-08

10350

10900

8970

1930

 

78-08

80-05

3 300

3 300

1465

1500

335

79-09

80-09

40000

44 500

2467

14000

20000

80-11

82-05

 

17400

170

2 000

8000

81-08

82-08

83

71

154            154

800

3 800        3 800

 

 

 

1000

500

successivt

2000

2000

1859

141

 

 

5600

5000'

1096

2000

904

80-11         82-02

7 150

7 500

6849

651

 

79-02         79-09

6650

7 300

722

4000

1500

81-01         81-11

S880

9500

79-03

79-11

6 805        1500         1195

8900

79-11

79-03

7 446        1454

7900

7 150

80-10

81-09

795        3 500        3 605

579

7 300

500

81-08

82-09

4000

575 783

11031

1200 5 800'

13 600

successivt

100 1000

1000

100 500

78-10        79-12

350

400

400

1569

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

685

 

Kostnadsram

854089

Byggnadsobjekt

Anslutningsavgifter Övriga åtgärder Nybyggnader för högskolan Nybyggnad av restaurang för lärarutbildning

Kiruna

Om- och tillbyggnad

för Kiruna geofysiska

institut

Bygg-        Färdig­
start          stäl­
lande

Medelsförbrukning

Beräknad för

1980/81      1981/82     år-män    år-män

5 129 134059

2947

12 000 140000

3900

7 800' 141000

4 150

1000 2000

1203

500 2000

79-04-01 80-04-01 Faktisk t.o.m. 80-06-30

successivt
72-08        82-10

80-01

79-02

 

8100

245

4000

3 000

81-01

81-10

983824

592218

152343

140 231

 

 

163 490      163 780

156357

6798

3 124

141

1301

7423

1202

226

1000

1000

8000 3 3.50 5 300

8 575

8 200 3 150

4785

7700

78-09 79-02 80-05

81-08

79-10 80-04 82-05

82-05

Kullurändamål m. m. Objekt färdigställda före 1979-07-01 men ej slutredovisade Nybyggnad av museiloka­ler pä Julita gård för Nordiska museet m. m., etapp II

Ombyggnad av Södra teatern

3 500

6000

Närverkstad och färgeri vid Dramatiska teatern Ombyggnader för riksan­tikvarieämbetet och sta­tens historiska museer Ombyggnad av fastigheten Ostindiefararen 1, etapp

1

12100

13400

1085

8000

2000

80-10

83-09

Upprustning av Operan,

 

 

 

 

 

 

 

etapp IV

28000

33 900

4078

12000

12000

80-04

83-05

Värmeförsörjning m. m.

 

 

 

 

 

 

 

för Tekniska museet

 

 

 

 

 

 

 

m.fl.

 

5660

147

500

4000

81-05

82-05

Om- och tillbyggnad

 

 

 

 

 

 

 

av lokaler i Boden för

 

 

 

 

 

 

 

regionmusiken

 

2600

 

1000

1000

80-04

80-12

 

227425

244565

173031

32351

28500

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Diverse objekt

 

 

 

 

 

 

 

(budgetåret 1981/82)

 

45000

 

 

20000

 

 

Diverse objekt

 

 

 

 

 

 

 

(budgetåret 1980/81)

26200

26200

 

10000

10000

 

 

Diverse objekt

 

 

 

 

 

 

 

(tidigare budgetär)

52 874

56649

31790

15000

9859

 

 

Projekteringskostnader

 

 

18432

5000

10000

 

 

 

1160588

1356238

815471

214694

218590

 

 

Erfarenhetsmässig

 

 

 

 

 

 

 

reduktion av medels-

 

 

 

 

 

 

 

behovet

 

 

 

34694

40447

 

 

Beräknat medelsbehov

 

 

 

180000

178 143

 

 

Byggnadsstyrelsen har slutredovisal delobjekt inom kostnadsramen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              686

För närvarande medger investeringsulrymmet m. m. igångsättning av endast ett fåtal högt prioriterade byggnadsobjekt.

Jag har räknat med att en första elapp av ombyggnad för beteendeveten­skapligt centrum inom f.d. skogshögskolans område i Stockholm skall kunna igångsättas under hösten 1981. Jag för upp en kostnadsram för objektet enligt byggnadsstyrelsens förslag.

Vidare räknar jag med att nybyggnader po Artillerifäliet i Uppsala. etappen IV. skall kunna påbörjas under budgetåret 1981/82 och har därför föreslagit alt den nuvarande kostnadsramen höjs med 65,4 milj.kr. lill . sammanlagt 211.1 milj. kr.

1 samband med redovisningen av systemhandlingar för om- och tillbygg­
naden för icke-laborativa institutioner m.m. i Renströmsparken i Göte­
borg skall byggnadsstyrelsen enligt regeringsbeslut lämna en redovisning
över vilka institutioner som planeras bli förlagda till Renströmsparken.
Systemhandlingarna beräknas bli klara först under våren 1981. Innan den­
na redovisning har lämnats och med hänsyn till den komplicerade lokalsi­
tuationen inom universitetet i Göteborg är jag inle nu beredd att föra upp
en kostnadsram för delta objekt. Frågan påverkas också av de förändring­
ar i lokalplaneringen som kan uppslå lill följd av regeringens uppdrag lill
byggnadsstyrelsen rörande åtgärder för atl minska lokalkostnaderna inom
högskoleområdet m. m. (jfr prop. 1980/81: 20 bil. 8 s. 22).                             ___

Elt ställningslagande till utbyggnaden av Renströmsparken måste såle­des grundas på ett mera samlat planeringsunderlag för att lösa lokalfrå­gorna i Göteborg. Utgångspunkten bör därvid vara alt i stort sett hela humanistiska fakultetens verksamhet bör inrymmas i Renströmsparken. Vidare bör ell fullständigt utnyttjande av lokalerna för lärarutbildning i Mölndal åstadkommas. Slutligen skall i planeringsunderlaget också redovi­sas den mängd av förhyrningar som kan avvecklas till följd av ianspråkta-gandet av Renslrömsparken och lokalerna i Mölndal.

Beträffande värmeförsörjning m.m. för Tekijiska museet m.fl. avser jag all föreslå regeringen att uppdra åt byggnadsstyrelsen att fortsätla projek­teringen t.o.m. systemhandlingar för värmeförsörjning samt parkerings­platser inom en kostnadsram av 5 660000 kr.

Mot bakgrund av bl. a. all investeringsulrymmet för större ny- eller ombyggnader kommer att vara begränsat under de närmaste åren och all lokalplaneringen därior måsle inriktas på alt bättre utnyttja redan befint­liga lokaler har jag föreslagit höjning av kostnadsramen Diverse objekt. För budgetåret 1981/82 har jag beräknat 45 milj.kr. För att fä en enklare handläggning av det ökade antalet ombyggnader har jag därvid i likhet med vad chefen för budgetdepartementet har förordat tidigare denna dag räknat med all gränsen för de byggnadsobjekt som skall redovisas till riksdagen med särskilda kostnadsramar höjs från 2 milj. kr. lill 4 milj. kr.

Chefen för budgetdepartementet har tidigare denna dag, i anslutning till redovisningen av anslag till byggnadsstyrelsen, behandlat frågor om änd­rad finansiering m. m. av projekteringskostnader.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              687

1 mitt förslag lill investeringsplan har jag i enlighet med denna redovis­ning under rubriken Projekteringskostnader beräknat medel för fortsatt finansiering av kostnader som nedlagts för projeklering av ny-, om- och tillbyggnader för icke-laborativa institutioner vid universiteten i Lund och Göteborg, för karolinska institutet, för sektion kemi vid tekniska högsko­lan i Stockholm, för biologi vid universitetet i Stockholm och för Operan.

1 likhet med vad som skett tidigare år har jag i förslaget lill investerings­planer gjort en på erfarenhet grundad reducering av summan av de beräk­nade medelsförbrukningarna för de enskilda objekten. På grundval av mina förslag till investeringsplaner harjag gjort följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)._______________________________________

Medelstillgång                                                              Beräknad medelsförbrukning

Behållning           1980-07-01          18 143                  1980/81                  180000

Anslag för           1980/81              170000                  1981/82                 178143

Anslag för           1981/82

(förslag)                                                                                                      170000

358 143                                             358 143

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.   bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten inom ut­
bildningsdepartementets verksamhetsområde inom de kostnads­
ramar som jag har förordat i del föregående.

2.  till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksam­
hetsområde för budgetärel 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 170000000 kr.

H 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

1979/80 Utgift              108074420                  Reservation                      1884177

1980/81 Anslag              90000000

1981/82 Förslag            165000000

Från delta reservationsanslag bestrids utgifter för inredning och utrust­ning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl. a. skol-och kulturområdena.

Lokal- och utruslningsplaneringen åvilar fr.o.m. den 1 juli 1979 resp. högskoleenhet (jfr högskoleförordningen 1977:263, omtryckt 1979:857, ändrad senast 1980:600). Högskolestyrelse skall upprätta förslag till ulmslningsprogram. Förslagen överlämnas till ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) som i anslagsframställning lämnar för­slag till kostnadsramar för aktuella utruslningsobjekt och som - inom uppförda kostnadsramar och i förekommande fall efter samråd med uni-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              688

versilets- och högskoleämbetet (UHÄ) - fastställer programmen. UUH svarar för anskaffning av utrustningen.

Statens kulturråds LUP-delegation medverkar i planeringen för bl. a. de statliga museerna samt Operan och Dramatiska teatern.

Byggnadsstyrelsen svarar för planering och anskaffning av inredning.

Av anslaget disponeras innevarande budgetår 20 milj.kr. av byggnads­styrelsen enligt en av regeringen fastställd inredningsplan. UUH dispone­rar 70 milj. kr. enligt en av regeringen fastställd ulruslningsplan.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer all 30 milj.kr. anvisas för styrelsens in­redningsverksamhet budgetåret 1981/82. UUH föreslår med överlämnande av förslag från berörda myndigheter m.fl. atl den för UUH:s verksamhets­område avsedda anslagsposten för budgetåret 1981/82 beräknas lill 175 milj. kr.

Redogörelse lämnas endast för de inrednings- och utrustningsobjekt som jag tar upp i del följande.

Stockholm

Ombyggnader för riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. I inredningsplanen är uppförd en definitiv kostnadsram av 500000 kr. avseende inredning i samband med ombyggnad för textilsektionen (prop. 1977/78:25 s. 40). Redogörelse för ombyggnad för riksanlikvarieämbetet och statens historiska museer har lämnats i prop. 1978/79:82 (s. 10 och 15) och prop. 1979/80: 100 bil. 12 (s. 697). Denna ombyggnad avser bl. a. den s.k. konserveringsfiygeln för lekniska institutionen. Den inredda arean uppgår till ca I 200 m. Byggnadsstyrelsen beräknar inredningskoslnaden till I 250000 kr. Byggnadsstyrelsen föreslår en särskild delram för ändamå­let.

Operan, etapp IV. 1 det föregående under anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde harjag redogjort för upprustning av Operan, etapp IV, inkl. vissa tillkommande ombyggnadsar­beten.

1 gällande inredningsplan finns uppförd en delram av 3,5 milj.kr. för Operan, elapp IV (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 701 och 705).

Samtidigt med elappen IV inkl. de tillkommande åtgärderna bör enligl byggnadsstyrelsen inredningen i kungliga foajén och drottningens rum rustas upp. 1 etappen V var planerat att byta ul slitna salongsstolar. Byggnadsstyrelsen anser dock atl det är nödvändigl att redan nu byta ut ca 640 stolar.

Byggnadsstyrelsen har beräknat inredningskoslnaden för de tillkom­mande åtgärderna exkl. guldfoajén till 275000 kr., för guldfoajén till 1,2 milj.kr., för kungliga foajén och drottningens rum till 300000 kr. och för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  689

utbyte av stolar till 1 875000 kr. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att den nuvarande delramen höjs med (275000 + I 200000 -I- 300000 -h 1 875000 =) 3650000 kr. fill 7 150000 kr.

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet, etapp IV. I ulruslningsplanen är uppförd en delram av 6,1 milj. kr. för etapp IV (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 702 och 710).

Lokalnämnden vid universitetet i Uppsala har utarbetat förslag lill utrustningsprogram och föreslär ett definitivt kostnadsramsutrymme av 7 milj.kr. för biologiska övningslaboratoriet, näringslära och gemensam ut­rustning. Utmstningsplaneringen för etl i etappen ingående djurhus är ännu inte avslutad och lokalnämnden föreslår fills vidare elt ramutrymme av 2 milj. kr. för djurhusutrustning.

UUH tillstyrker lokalnämndens förslag och föreslär att den i utmsl-ningsplanen uppförda delramen höjs till 15,1 milj. kr.

Nyköping

Åsbackaskolan. I inredningsplanen är uppförd en delram av 1 126000 kr. som avser inredning till Dansulskolan, tre elevbostäder saml ny- och tillbyggnad för Åsbackaskolan (prop. 1978/79:82 s. 20). Till följd av atl befintlig inredning ej kan återanvändas i planerad omfattning föreslär bygg­nadsstyrelsen att nämnda delram höjs till (1 126000 -I- 130000 =) I 256000 kr.

Linköping

Temaforskning. F. n. disponerar lemaforskningen ca 570 m bruksarea i förhyrda lokaler på Plalensgatan 27. Förhyrningen täcker lokalbehovet fram lill hösten 1981.

Universitetets humanistiska och samhällsvetenskapliga institutioner flyttades sommaren 1980 från f. d. Linnefabriken pä Plalensgatan 26 till en nybyggnad inom Vallaområdel. Efter en begränsad ombyggnad och upp­rustning kan de friställda lokalerna, som omfatlar 1 550 m" bruksarea, användas som etl provisorium för temaforskningen. Totalt skulle tema­forskningen då disponera (570 -l- 1 550 =) 2 120 m-.

Kostnaderna för inredning av de friställda lokalerna beräknar byggnads­styrelsen lill 2,1 milj.kr.

Lund/Malmö

Icke-laborativa institutioner m.m. Under reservationsanslaget Bygg­nadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har re-

44    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              690

dogörelse lämnats för planerad nybyggnad för icke-laborativa institutioner i kvarteret Paradis.

I gällande inredningsplan är uppförd en delram av 6 milj.kr. för icke-laborativa institutioner m.m. (prop. 1977/78; 106 s. 17). Byggnadsstyrelsen föreslär en höjning av nämnda delram med 6,2 milj. kr. till 12,2 milj. kr. Av nämnda höjning avser 2,4 milj.kr. inredning för nybyggnad i kvarteret Paradis - Ld. Patologen. Resterande belopp, (6,2 - 2,4 =) 3,8 milj.kr., avser inredning för en planerad nybyggnad i nämnda kvarter (f. d. Tvätten) och en planerad ombyggnad i kvarteret Maria Magle.

Musikutbildning. 1 prop. 1979/80:100 bil. 12 (s. 693) har redogörelse lämnats för nybyggnad för musikutbildning i Malmö. Byggnaden beräknas färdigställd till höstterminen 1982. Den inredda arean uppgår till ca 5700 m- och byggnadsstyrelsen beräknar att inredning måsle nyanskaffas till ett värde av 4,5 milj.kr. UUH har beräknat utruslningskoslnaden lill 7 milj.kr.

Borås

Högskoleutbildning. Regeringen uppdrog den 5 juni 1980 ät byggnads­styrelsen all ulföra nybyggnad i kv. Balder i Borås för högskolan i Borås, SIFU, länsbostadsnämnden, yrkesinspektionen samt åklagarmyndigheten i Borås. Redogörelse för byggnadsobjeklet har lämnats i prop. 1979/80:25 (bil. 5 s. 26).

1 ulruslningsplanen är uppförd en delram av 340000 kr. för högskoleut­bildning i Borås (prop. 1972:28 s. 26 och 33 samt prop. 1973:61 s. 28 och 36).

Högskolan har upprättat ell förslag till ulmslningsprogram som innefat­tar utrustning för 5,1 milj. kr. Högskolan beräknas bli den största brukaren i kv. Balder. Med anledning härav har vid planeringen antagits att högsko­tan skall svara för administrationen av de för brukarna gemensamma funktionerna och lokalerna. I högskolans ulrustningsprogram ingår därför restaurang- och städulmslning lill en kostnad av 709000 kr.

UUH tillstyrker förslaget och föreslår att den i utrustningsplanen upp­förda delramen av 340000 kr. höjs lill 5,5 milj. kr.

Övrigt

Telefonväxlar. 1 gällande ulruslningsplan är uppförd en delram av 24 143000 kr. för telefonväxlar (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 703 och 710).

UUH har upprättat program för anskaffning av utrustning för direktval och individuell samlalsmätning för vissa telefonväxlar saml för anskaff­ning, komplettering och utbyggnad av telefonväxlar vid vissa högskoleen­heter. Kostnaden för hela det redovisade programmet har beräknats lill ca 18,6 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              691

UUH har prioriterat de framförda förslagen inbördes och föreslär för budgetåret 1981/82 en höjning av kostnadsramen med 11,5 milj. kr.

Dessulom har riksarkivet i sin anslagsframställning begärt medel för en ny telefonväxel.

Utredningskostnader. 1 utrustningsplanen är uppförd en definitiv kost­nadsram av 250000 kr. benämnd Utredningskostnader. Ramen är avsedd för kostnader som uppstår i samband med utrustningsplanering för objekt som ännu inte fått någon kostnadsram uppförd (prop. 1975/76; 117 s. 25 och 34).

Utruslningskostnaderna för etl projekt redovisas till regeringen senast i anslutning lill byggnadsstyrelsens framställning om byggi, idsuppdrag. I vissa projekt kan byggnadspåverkande utrustning ingå som på avgörande sätt påverkar byggnadsprojekteringen. 1 dessa fall fordras regeringens ställningstagande lill den aktuella utrustningsanskaffningen redan i sam­band med prövning av byggnadsprogrammel. Byggnadspåverkande utmst­ning bör enligt UUH även av upphandlingstekniska skäl projekteras paral­lellt med byggnadsprojekteringen. Med hänsyn härtill kommer UUH alt för vissa projekt behöva planerings- eller projekteringsuppdrag. Projek­teringskostnaderna bör enligl nämnden belasta nämnda kostnadsram. UUH föreslär därför att ramen höjs med 250000 kr. till 500000 kr.

Sjöbefälsutbddning. 1 gällande ulruslningsplan är uppförd en delram av 5,5 milj.kr. för anskaffning av navigeringssimulatorer för sjöbefälsuibild­ning (prop. 1978/79:82 s. 24 och 34 saml prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 703).

Uppbyggnaden av simulatorer sker i tre steg. Förutvarande sjöbefäls­skolorna i Slockholm och Kalmar har båda erhållit steg elt och två. Anskaffningen av steg etl till sjöbefälsulbildningen i Härnösand pågår.

UHÄ föreslår nu anskaffning av steg tvä för simulatorn i Härnösand och steg tre för simulatorn i Kalmar och beräknar att ytteriigare 4650000 kr. erfordras för ändamålet. UUH föreslår alt delramen höjs till 10 150000 kr.

Ramar för ersättningsanskaffning m. m.

Till byggnadsstyrelsens disposition. I inredningsplanen är för budgetåret 1980/81 uppförd en kostnadsram av 17 milj.kr. till byggnadsstyrelsens disposition. Denna kostnadsram skall användas för planmässig åleran­skaffning m.m. av inredning inom högskolesektorn och för komplettering av inredning i samband med sådana omdispositioner och smärre byggnads­åtgärder som byggnadsstyrelsen själv beslutar om. Vidare skall kostnads­ramen disponeras för inredning av övriga om- och nybyggnader saml av utökade lokaler, under förutsättning atl utökningen godkänts av regering­en, i de fall inredningskoslnaden för ifrågavarande objekt ej överstiger I milj. kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 711).

Byggnadsstyrelsen föreslär all motsvarande ram till styrelsens disposi­tion för nästa budgetår förs upp med 34 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

692

Till universitets- och högskoleämbetets disposition. För budgetåret 1980/81 har en definitiv kostnadsram av 70 milj. kr. förts upp för ersättning, komplettering m. m. av utmstning. Vidare skall ramen disponeras även för anskaffning av utrustning i samband med om- och nybyggnadsobjekt i de fall utrustningskostnaden ej överstiger 4 milj. kr. (prop. 1979/80; 100 bil. 12 s. 711).

UHÄ föreslår i samråd med UUH alt en definitiv kostnadsram av 100 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen för nästa budgetår.

Till statens kulturråds disposition. För budgetåret 1980/81 har en defini­tiv kostnadsram av 2,3 milj. kr. förts upp för ersättningsanskaffning vid de statliga museerna samt vid Operan och Dramatiska teatern (prop. 1979/ 80; 100 bil. 12 s, 711).

Kulturrådets LUP-delegation föreslår all en definitiv ram av 6 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen för nästa budgetår, varav 1,8 milj.kr. som engångsanvisning för anskaffning av viss Ijusregleringsutruslning lill Dra­matiska teatern.

Till forskningsrådsnämndens disposition. För budgetåret 1980/81 haren definitiv kostnadsram av 25 milj.kr. förts upp för inköp av dyrbar veten­skaplig utrustning. Vidare har delramar av 12,5 milj.kr. förts upp för vartdera av budgetåren 1981/82 och 1982/83 (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 712).

Forskningsrådsnämnden föreslår att en definitiv ram av 45 milj. kr. förs upp för budgetåret 1981/82 samt alt delramar av 25 milj.kr. och 12,5 milj. kr. förs upp för budgetåret 1982/83 resp. budgetärel 1983/84.

Föredraganden

Med utgångspunkt i de förslag till kostnadsramar för inredning och utmstning söm jag har redogjort för i det föregäende har jag gjort upp följande förslag lill inrednings- och ulruslningsplaner.

Inredningsplan (1 000-lal kr.)

Inredningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av lidigare ram

Kostnadsram

definitiv ram

delram

art'

Medelsför­brukning t, o. m. 80-06-30

 

1425

Objekt färdigställda före 1979-07-01 men ännu ej slutredovisade

Stockholm Nordiska museet Nybyggnad för etnografiska museet

Ombyggnader för riksantikvarieämbetet och statens historiska museer Scenskolan i Stockholm m.m. Ombyggnad av lokaler för musikutbildning m.m.

+  1000

29 385

8700

27 227

 

100

1 1

1928 6 387

500

2a

496

300

1

1 172

1378

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

693

 

Inredningsobjekt

Förordad ram       Kostnadsram

eller förordad       --------------------------

ändring av            definitiv          delram

tidigare ram         ram

art'

Medelsför­brukning t.o. m. 80-06-30

 

Nybyggnad av restaurang inom karolinska institulets område

Nybyggnad av idrottshallar m, m, för gymnastiklärar­utbildning

Arbetsvetenskaplig sektors­forskning vid tekniska hög­skolan

Om- och tillbyggnad av restaurang m, m. inom Frescatiområdet Förskollärarulbildning m, m Operan, etapp IV Huvudbibliotek m.m. Förskollärarulbildning i Visby

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifäliet

Institutionen för juridik

Nyköping Åsbackaskolan

Linköping

Icke-laborativa institu­tioner m. m. Temaforskning

Kalmar

Naturvetenskaplig utbild­ning

Lund/Malmö Icke-laborativa institu­tioner m, m. Lärarutbildning m. m. Om- och tillbyggnad för anatomi och histologi Magasin för universitets­biblioteket

Nybyggnad för musikutbild­ning

Göteborg

Icke-laborativa inlitu-tioner m, m. Lärarutbildning m. m. Om- och tillbyggnad av kemibyggnad 1 Handikappforskning Återuppbyggnad av matsal m, m, inom medicinarområdet Upprustning av ventilations­systemet för medicinska fakultetens byggnader

Örebro Musiklärarutbildning

-I-     125

+     100

+  1500

-I- 2000

+ 4000

1625

1 172

875

743

800

2400 1600

950

900

749

 

 

 

301

 

 

1321

3 625

2b

 

11500

 

71

25400

 

23 740 153

1226

2b

806

5400 1500

3068

900

900

 

 

8000

2b

5026

4500

 

1

3 890

 

250

1

243

1600

 

1

 

4000

 

3

 

5000

 

1

4816

9900

 

1

7 379

2200

 

1

1733

350

 

1

300

1500

 

1

1418

500

 

1

21

233

275

Kartong: S. 693, Uppsala Nybyggnader pä Artillerifältet, definitiv ram Står: 25400 Flyttas till: delram

S. 694, Summa, definitiv ram Står: 226446, Summa delram Står: 31000 Rättat till: 221 066 resp. 56400

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

694

 

Inredningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

Kostnadsram

definitiv ram

del ra ni

art'

Medelsför­brukning I, o, m, 80-06-30

 

Umeå

Om- och tillbyggnad för

fysik

Päeå Musikutbildning

Luleå

Högskolan

Centrumbyggnad

Nybyggnad av restaurang för

lärarutbildning

Övrigt

Elevbosläder för special­skolan

Till byggnadsstyrelsens disposition (budgetåret 1981/82) (budgetåret 1980/81) (budgetåret 1979/80) (budgetåret 1978/79) (budgetåret 1977/78) (budgetåret 1976/77) (budgetåret 1975/76) (budgetåret 1974/75) Till byggnadsstyrelsens dis­position för extra inredning (budgetåret 1984/85) (budgetåret 198.3/84) (budgetåret 1982/83) (budgetåret 1981/82) (budgetåret 1980/81) Diverse objekt (budgetåret 1979/80) (budgetåret 1978/79) (tidigare budgetår)

-1-18500

+   1000

-(-28225

!3.50

12 800

2 275

275

1760

 

18500

17000

12500

11000

7000

6000

6000

6000

1000

1000

1000

1000

1000

2000

2000

2 520

221066

300

56400

17.39

245

11 785 2 270

153

1 045

 

 

 

 

3 142

 

8 116

 

5 857

 

5 132

 

4 729

 

4 955

440 1248

147 527

257 466

' An av kostnadsram för resp. objekt.

1.   Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.

2a, Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b. Förslag lill ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3.    Förslag till ny kostnadsram.

Utrustningsplan (I 000-lal kr.)

Utruslningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

Kostnadsram

definitiv ram

delram

art'

Medelsför­brukning I. o, m. 80-06-30

 

Stockholm Matsalar m. m. Nordiska museet Ombyggnad av Kronobageriet Etnografiska museet

1 125 1500

2657 2600

1454

1929

914

1 198

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

695

 

Utrustningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

Kostnadsram

definitiv          delram

ram

art'

Medelsför­brukning t.o. m. 80-06-30

 

1350

1000

500 800

900 8000

5 200

Flyttningskostnader för etnografiska museet Biologi m. m. Tekniska institutionen vid RAÄ och statens historiska museer

Idrottshallar m. m. för gymnastiklärarulbildning Förskollärarulbildning m. m. Allhuset inom Frescati­området Operan, etapp IV

Uppsala

Ombyggnad av synkrocyklotron vid Gustaf Werners institut Nybyggnader på Artilleri-fältet, etapp IV

-I-    4000

 

Nyköping

 

 

Åsbackaskolan

 

1025

Linköping

 

 

Icke-laborativa

 

 

institutioner m. m.

 

2400

Lund/Malmö

 

 

Malsalar m. m. Nybyggnad för filial till universitetsbiblioteket Icke-laborativa ämnen Om- och tillbyggnad för zoologi

Musikutbildning i Malmö

+    4500

900

490 4 500

Göteborg

 

 

Lärarutbildning m. m. Polymerteknologi

 

2500 1400

Borås

 

 

Högskoleutbildning

-1-    4 500

4840

Örebro

 

 

Musiklärarutbildning

 

 

Umeå

 

 

Fysik (forskning m. m.)

 

4000

Luleå

 

 

Arbetsvetenskap

 

1600

Övrigt

 

 

Matsalar m. m. Telefonväxlar Utredningskoslnader Sjöbefälsutbildning Till universitets- och högskoleämbetets dis­position

-1-    5 247 +      250 +    3 100

500

400

837 399

412

333 468

1

2b

10100

3 545 494

769

1099

381

294

605

1400

544

2 208 1 134

2b

339

500

341

2 501

1200

 

815

1

625

29390

2b 2a

9725 1

8600

2b

678

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

696

 

Utrustningsobjekt

Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram

Kostnadsram

definitiv ram

delram

art'

Medelsför­brukning t.o.m. 80-06-30

 

(budgetåret 1981/82) (budgetåret 1980/81) (budgetåret 1979/80) Till universitets- och högskoleämbetets dis­position för extra ut­rustning

(budgetåret 1984/85) (budgetåret 1983/84) (budgetåret 1982/83) (budgetåret 1981/82) (budgetåret 1980/81) Till statens kultur­råds disposition (budgetåret 1981/82) (budgetåret 1980/81) (budgetåret 1979/80) Till forskningsråds­nämndens disposition (budgetåret 1983/84) (budgetåret 1982/83) (budgetåret 1981/82) (budgetåret 1980/81) (budgetåret 1979/80)

+ 76000

36916

76000 70000 .58000

 

-1-    4000

4000 4000 4000 4000 4000

 

1 1 1 1 1

 

+    2800

2800 2 300 2000

 

3 1

1

820

+ 35000

35 000 25000 15000

17 500 17500

3 2b 2b

1 1

4809

3-139397

350630

91843

 

76591

442473

' Art av kostnadsram för resp. objekt.

I.    Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.

2a.  Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b.  Förslag till ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3.    Förslag lill ny kostnadsram.

I mitt förslag lill inredningsplan harjag fört upp en kostnadsram av 1,5 milj. kr. för ombyggnader för riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Ramen inkluderar det belopp av 500000 kr. som finns uppfört i gällande inredningsplan för tekniska institutionen vid nämnda myndighe­ter.

I samband med utförandet av Qärde etappen av nybyggnader på Artille­rifältet i Uppsala (BMC) harjag beräknat ytteriigare 4 milj. kr. för utmst­ning. Beloppet skall betraktas som ett definitivt ramulrymme för biologis­ka övningslaboratoriel, näringslära saml gemensam utrustning.

För utrustning till musikutbUdning i Malmö harjag beräknat 4,5 milj. kr. De ersättningsbehov som inte ryms inom kostnadsramen får prövas vid fördelningen av ramen Till universitets- och högskoleämbetets disposition.

En kostnadsram för inredning av nybyggnad i kv. Balder för högskolan i Borås har förts upp under anslaget Inredning av byggnader för statlig förvaltning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              697

Fr. o. m. innevarande budgetår har samtliga telefonväxlar i ulruslnings­planen sammanförts i en gemensam kostnadsram under Övrigt.

Med utgångspunkt i UUH: s förslag och yttrande harjag beräknat ytter­ligare 5247000 kr. för dels anskaffning av nya telefonväxlar till delar av universitetet och högskolan för läramtbildning i Slockholm, högskolan i Växjö, Kiruna geofysiska institut saml riksarkivet, dels komplettering eller utbyggnad av befinlliga telefonväxlar vid universiteten i Slockholm, Upp­sala och Lund, högskolan i Gävle/Sandviken, karolinska institutet samt Chalmers tekniska högskola. I beloppet ingår också 200000 kr. för prishöj­ning av telefonväxeln vid universitetet i Göteborg som redovisades i prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 710.

Utöver medel för steg tvä för navigeringssimulalorn vid sjöbefälsulbild­ningen i Härnösand harjag till följd av den höjda mervärdesskallen beräk­nat ytterligare lOOOOO kr. förde lidigare beviljade simulatorerna.

Den kostnadsram Till statens kulturråds disposition som jag föreslår inkluderar 500000 kr. som ytterligare bidrag till inköp av en masspektro­meler vid naturhistoriska riksmuseet.

Jag har i anslutning till anslaget D 40. Forskningsrådsnämnden anfört vissa förslag som avser den fortsatta hanteringen av kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition, lag avser vidare atl på grundval av de förslag som forskningsrådsnämnden efter samråd med berörda myndig­heter kan tillhandahålla i anslutning lill sin anslagsframställning för budget­året 1982/83 avseende del framlida behovel av såväl dyrbar vetenskaplig utrustning som sådan utrustning som erfordras i anslutning till s. k. big science återkomma med förslag till regeringen om kostnadsramens fortsat­ta uppbyggnad.

Jag har för budgetåret 1981/82 beräknat 35 milj. kr. under den särskilda kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition. Jag föreslår vi­dare att del beställningsbemyndigande för utruslningsanskaffning budget­året 1982/83 som lidigare givits UUH höjs frän nuvarande 12,5 milj. kr. till 17,5 milj.kr. Etl motsvarande bemyndigande för UUH för budgetåret 1983/84 bör uppgå lill 17,5 milj. kr.

Vid utgången av budgetåret 1979/80 utgjorde behållningen pä de anslags­poster som byggnadsstyrelsen och UUH disponerar ca 0,7 milj.kr. För innevarande budgetår har 150 milj. kr. ställts till dessa myndigheters förfo­gande, varav 60 milj. kr. pä tilläggsbudget 1. För nästa budgetär räknar jag med alt sammanlagt 165 milj. kr. bör anvisas.

I inrednings- och utrustningsplanerna harjag tagit upp kostnadsramar av sammanlagt (257466000 -I- 442473000 =) 699939000 kr. Inom dessa ramar har vid utgången av budgetåret 1979/80 betalats ut sammanlagt (147 527 000 -1-76591 000 =) 224 118000 kr. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och utrustning för samman­lagt (699939000 - 224118000 - 716711 - 150000000 - 165000000 =) 160 104289 kr. all betalas ut tidigast under budgetåret 1982/83.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                   698

Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att besluta om beställning av viss inredning och utrustning för byggnadsobjekt som har beslutats av riksdagen (prop. 1976/77:79 s. 26 och 27, UbU 1976/77:31, rskr 1976/ 77: 352).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.         till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 165000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet                  699

Bilaga 12.1

Avtal om frågor vid övertagande av Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek

1980-11-19

AVTAL

mellan svenska staten och Kungl. Musikaliska akademien om frågor vid övertagande av Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek.

Staten bildar den 1 juli 1981 en ny myndighet med uppgift atl bl. a. svara för verksamhet som för närvarande bedrivs av Kungl. Musikaliska akade­miens bibliotek. Stiftelsen för Musikhisloriska museet och institutionen Svenskt musikhistoriskt arkiv.

1§

Kungl. Musikaliska akademien disponerar för närvarande för biblioteket vissa lokaler som tillhör staten. Nuvarande hyresförhållande upphör atl gälla från och med den 1 juli 1981.

Protokollsanteckning

Delta gäller även det lagemtrymme som akademien hyr i statens biblio­teksdepå i Bålsta.

2§ Inredning och utmstning i biblioteket skall övergå i slalens ägo.

Protokollsanteckning

1 inredning och utmstning inräknas även konstföremål för utsmyckning av lokalerna. Orgeln i orgelsalen kvarblir i akademiens ägo.

3§

Samlingar och enskilda föremål som finns i Kungl. Musikaliska akade­miens ägo och som förvaltas av akademiens bibliotek och som förvärvals före år 1930 eller som donerats genom donationshandling kvarblir i akade­miens ägo men skall deponeras hos staten.

Övriga samlingar och enskilda föremål som finns i Kungl. Musikaliska akademiens ägo och som förvaltas av akademiens bibliotek skall övergå i statens ägo.

Beträffande samlingar och enskilda föremål som deponerats hos Kungl. Musikaliska akademien och som förvaltas av akademiens bibliotek skall deposifionen överföras till staten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga il   Utbildningsdepartementet                    700

Statens skall vårda de övertagna och deponerade samlingarna enligl de regler som gäller för sådan egendom i statens ägo.

Protokollsanteckningar

1.  Med samlingar menas även förteckningar och kataloger.

2.         Samlingar och enskilda föremål som finns i Kungl. Musikaliska aka­demiens ägo och som deponerats hos Musikhistoriska museet skall övergå i statens ägo.

3.         Akademien medger att den nya myndighetens bibliotek får använda benämningen Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek, som enda namn eller del av benämningen.

4§

Arbetstagare, förtecknad i bilaga 1, som den 30 juni 1981 är anställd vid biblioteket, skall erbjudas anställning hos staten.

Delsamma skall gälla arbetstagare som i samråd med staten anställts efter det att detta avtal träffats.

5§

Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och av Kungl. Musikaliska akademien.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sill.

Stockholm den 19 november 1980

För svenska staten                          För Kungl. Musikaliska

Slalens förhandlingsnämnd               akademien

Svante Englund                              Hans Nordmark

Birgitta Pettersson                           Hans Åstrand

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              701

Bilaga 12.2

Avtal om överlagande av Musikhisloriska museet

1980-11-19

AVTAL

mellan svenska staten och Stiftelsen Musikhistoriska museet om överla­gande av Musikhisloriska museet.

Staten bildar den I juli 1981 en ny myndighet med uppgift att bl. a. svara för verksamheten som för närvarande bedrivs av Kungl. Musikaliska aka­demiens bibliotek. Stiftelsen för Musikhisloriska museet och institutionen Svenskt musikhistoriskt arkiv.

Musikhistoriska museet, nedan kallat Musikmuseet, disponerar för när­varande vissa lokaler som tillhör staten. Nuvarande hyresavtal upphör att gälla från och med den I juli 1981.

2§ Inredning och utrustning i Musikmuseet skall övergå i slalens ägo.

3§

Samlingar, varmed avses inslrumenlsamlingar, konstföremål m.m., ar­kiv och bibliotek, jämte förteckningar och kataloger, som finns i Musikmu­seets ägo skall övergå i slalens ägo.

Samlingar som donerats genom testamente eller donationshandling lill Kungl. Musikaliska akademien och placerats vid Musikmuseel, skall de­poneras hos staten.

Beträffande samlingar som deponerats hos Musikmuseel skall deposi­tionen överföras lill staten.

Staten skall värda de övertagna och deponerade samlingarna enligt de regler som gäller för sådan egendom i statens'ägo.

Anmärkning

Samlingar och enskilda föremål som finns i Kungl. Musikaliska akade­miens ägo och som deponerats hos Musikmuseel skall övergå i slalens ägo.

4§

Arbetstagare, förtecknad i bilaga 1, som den 30 juni 1981 är anställd vid Musikmuseet skall erbjudas anställning hos staten. Delsamma skall gälla

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  702

arbetstagare som i samråd med staten anställts efter det att detta avtal träffats.

5§

Avtalet gäller under förbehåll alt det godkänns av regeringen, styrelsen för Stiflelen Musikhisloriska museet saml av Kungl. Musikaliska akade­mien.

Delta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Slockholm den 19 november 1980

För svenska slaten                          För Stiftelsen

Statens förhandlingsnämnd               Musikhisloriska museet

Svante Englund                              Gunnar Larsson

Birgitta Pettersson

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              703

Bilaga 12.3

Avtal om överlagande av Svenskt musikhistoriskl arkiv

1980-11-19

AVTAL

mellan svenska slaten och institutionen Svenskt musikhistoriskl arkiv om överlagande av Svenskt musikhistoriskt arkiv.

Staten bildar den 1 juli 1981 en ny myndighet med uppgift all bl. a. svara för verksamhet som för närvarande bedrivs av Kungl. Musikaliska akade­miens bibliotek. Stiftelsen för Musikhisloriska museet och institutionen Svenskt musikhistoriskl arkiv.

1§

Svenskt musikhistoriskl arkiv, nedan kallat arkivet, disponerar för när­varande vissa lokaler som tillhör staten. Nuvarande hyresavtal upphör alt gälla från och med den 1 juli 1981.

2§ Inredning och utmstning i arkivels lokaler skall övergå i statens ägo.

Protokollsanteckningar

1 inredning och utrustning inräknas även konstföremål för utsmyckning av lokalerna.

3§

Samlingar och enskilda föremål som finns i arkivets ägo, utom i andra stycket nämnda donationer, skall övergå i slalens ägo.

Samlingar och enskilda föremål som donerats genom donalionshandling till arkivet skall deponeras hos staten.

Belräffande övriga samlingar och enskilda föremål som deponerats hos arkivet skall depositionen överföras till staten.

Staten skall vårda de övertagna och deponerade samlingarna enligt de regler som gäller för sådan egendom i statens ägo.

Protokollsanteckning

Med samlingar menas även förteckningar och kataloger över desamma.

4§

Arbetstagare, förtecknad i bilaga 1, som den 30 juni 1981 är anställd vid arkivet skall erbjudas anställning hos staten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  704

Detsamma skall gälla arbetstagare som i samråd med staten anställts efter det atl detta avtal träffats.

5§

Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och en enhällig styrelse för Svenskt musikhistoriskl arkiv.

Delta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 19 november 1980

För svenska staten                          För Svenskt musikhistoriskt

Statens förhandlingsnämnd               arkiv

Svante Englund                              Åke Kromnow

Birgitta Pettersson                          Axel Helmer

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  705

Bilaga 12.4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televi­sionsmottagare

Härigenom föreskrivs all 6 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av lelevisionsmotlagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                          Förestagen lydelse

6§

Den som bryter mot 2 § dömes lill        Den som bryter mol 2 § döms till
böter, högst femhundra kronor.          böter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

45    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 12

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  706

Bdaga 12.5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhets­område

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1977:485) om tillfälligt överläm­nande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksam­hetsområde

dels atl lagen, som enligl lag (1978:344) gäller lill och med utgången av juni 1981, skall äga fortsatt giltighet lill utgången av juni 1984,

dels att 2§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

2§
Den som hos Bokbranschens fi-         Den som hos Bokbranschens fi-

nansieringsinstitut aktiebolag har nansieringsinslilut aktiebolag har
tagit befallning med ärende enligt tagit befattning med något ärende
denna lag fär ej obehörigen yppa som avses i denna lag fär inte obe-
vad han därvid har erfarit om af- hörigen röja vad han därvid har er-
färs-eller driftsförhållanden,              farit om enskilds affärs- eller drift-
förhållanden.

Denna lag träder i kraft den I juli 1981

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              707

Bilaga 12.6

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs atl 3 kap. I, 10, 11 och 23 §§, 4 kap. 2, 16, 21 och 37 §§, 6 kap. 6 §, 7 kap. 17 a §, 8 kap. 23, 26, 34, 49 och 88 §§ studieslöds­lagen (1973:349)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

3 kap.

I S Studiehjälp utgår lill studerande vid de läroanstalter och utbildnings­linjer som regeringen bestämmer.

Studiehjälp för visst läsår eller                   Studiehjälp utgår dock längst till

del därav utgår dock endast till stu-         och   med första  kalenderhalvåret

derande som fyller högst 19 år un-           del år under vilket den studerande

der det kalenderår då läsåret bör-            fyller 20 år.
jar.

10  §-

Inkomstprövat tillägg utgår med                 Inkomstprövat tillägg utgår med

högst 155 kronor i månaden.                       högst 180 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regering­en.

11   §'

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med
högst 215 kronor i månaden.                       högst 230 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regering­en.

23 § Allmän   försäkringskassa   skall        Allmän    försäkringskassa    skall lämna   centrala   studiestödsnämn-     lämna   centrala   sludiestödsnämn­den uppgift om sådan  sjukperiod     den   och   sludiemedelsnämnderna enligt 13 § som godkänts av kassan.     uppgift om sådan sjukperiod enligl

13 § som godkänts av kassan.

4 kap.

2 § Studiemedel utgår även till stude-        Studiemedel utgår även till stude­rande vid de läroanstalter och ut-     rande vid de läroanstalter och ut-

' Lagen omtryckt senast 1975:359. - Senaste lydelse 1980:282. ' Senaste lydelse 1980:282,

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

708

Föreslagen lydelse

bildningslinjer som omfattas av för­ordnande enligt 3 kap. I §. Studie­medel vid sådan läroanstalt eller ut­bildningslinje utgär dock tidigast från och med det andra kalender­halvåret det år under vilket den stu­derande fyller 20 år.

Nuvarande lydelse

bildningslinjer som omfattas av för­ordnande enligl 3 kap. I §. Studie­medel vid sådan läroanstalt eller ut­bildningslinje utgår dock för visst läsår eller del därav endast till stu­derande som fyller lägst 20 år un­der det kalenderår då läsåret bör­jar.

16 §" För heltidsstuderande minskas del belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalender­halvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbe­loppet, nämligen

Antal heta, samman­hängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall ulgå under kalenderhalvåret

högst 4 5 6 7

lägst    8

Del av basbeloppet

75 procent 70 procent 65 procent 60 procent 55 procent

Antal heta, samman­hängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret

högst

3 4 5 6 7 lägst    8

Del av basbeloppet

125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 70 procent 55 procent

21  r

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma alt åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av rege­ringen. Doktorandstipendium, stats­kommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och annal studiestöd en­ligl denna lag än limstudiestöd, in­komstbidrag och vuxenstudiebi­drag räknas icke som inkomst.

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma all åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av rege­ringen. Doklorandslipendium, stat­ligt eller statskommunalt bostadsbi­drag, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag än tim­studiestöd, inkomslbidrag och vux-enstudiebidrag räknas icke som in­komst.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1947; 577) om statlig förmögenhetsskatt.

37 §

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala sludiestödsnämn­den uppgift om sådan sjukperiod enligt 28 § som godkänts av kassan.

'' Senaste lydelse 1975:1186. ' Senaste lydelse 1980:282.

Allmän försäkringskassa skall lämna cenirala sludiestödsnämn­den och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukperiod enligl 28 § som godkänts av kassan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              709

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

6 kap.

6 §* Inkomstbidrag utgör 198 kronor för varje dygn.

Internalbidrag utgör 165 kronor Internalbidrag ulgör 170 kronor
för varje dygn.                                             för varje dygn.

7 kap.

17 a §'

Studerande har rätt att behälla vuxenstudiebidrag och återbetalnings­plikliga studiemedel vid

1. ledighet för lillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 8 och 9 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning,

2.    ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar under elt kalenderår och

3.    kortvarig ledighet för enskild

angelägenhet av vikt.

2.    ledighet under en dag under elt kalenderår för besök i förskole­verksamhet inom samhällets barn­omsorg i vdken den studerandes barn deltar,

3.    ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar under elt kalenderår och

4.    kortvarig ledighet för enskild

angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring för
lid under vilken den studerande uppbär vuxensludiebidrag, skall vuxenstu­
diebidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för
samma tid.                                                                                      ~

8 kap.

23 § Årsbelopp beräknas för det första avgiftsåret till belopp motsvarande det tal som erhålles. om äterbetalningsbeloppet vid närmasl föregående års utgång delas med etl tal motsvarande

1.         för äterbetalningsskyldig, som under det första avgiflsåret skall fylla högst 36 år, antalet år från och med del första avgiflsåret lill och med del år under vilket den ålerbetalningsskyldige skall fylla 50 år,

2.    för äldre äterbetalningsskyldig, som under del första avgiftsäret skall fylla högst 51 är, 15 är,

3.         för annan äldre äterbetalningsskyldig, antalet är frän och med det första avgiftsäret lill och med del år under vilket han skall fylla 65 år.

Understiger återbetalningsbelop­pet vid utgången av året närmasl före det första avgiflsåret två tion­delar av basbeloppet, beräknas dock årsbeloppet för det första av­giftsäret till samma belopp som äterbetalningsbeloppet.

'• Senaste lydeles 1980:282. ' Senaste lydelse 1979:442,

Understiger äterbetalningsbelop­pet vid utgången av året närmasl före det första avgiftsäret en tiondel av basbeloppet, beräknas dock års­beloppet för det första avgiftsäret lill samma belopp som återbetal­ningsbeloppet.

Kartong: S. 710, rad 4 Står: i stället för Rättat till: i stället till

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

710

Uppgår årsbeloppet för del första avgiflsåret, beräknat enligl första stycket, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbe­loppet för det första avgiftsåret i stället till en tiondel av basbeloppet.

26 §

Understiger äterbetalningsbelop­pet vid utgången av det avgifisär c, som avses i 25 §, två tiondelar av basbeloppet, beräknas dock årsbe­loppet för avgiftsår d lill samma be­lopp som äterbetalningsbeloppet.

Understiger äterbetalningsbelop­pet vid utgången av det avgiftsår c, som avses i 25 §, en tiondel av bas­beloppet, beräknas dock årsbelop­pet för avgiftsår d till samma belopp som äterbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för del avgiftsår d, som avses i 25 §, beräknat enligt 25 §, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet för avgifisär d i stället till en tiondel av basbeloppet.

Årsbeloppet fördel avgifisär d. som avses i 25 §, får dock bestämmas fill högst det belopp som fordras för atl antalet återbetalningsär skall vara minst detsamma som om den ålerbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.

34 §

Om ej annat följer av andra eller tredje stycket, förstås i 30-32 §§ med inkomst den till slallig inkomstskatt laxerade inkomsten för avgiflsåret.

/ den mån ogift återbetalnings­skyldigs sammanlagda avdrag för underskott på förvärvskälla vid taxeringen överstiger 4000 kronor, lägges del överskjutande beloppet till den ålerbetalningsskyldiges tax­erade inkomst.

Är den ålerbetalningsskyldige gift och överstiger makarnas sam­manlagda avdrag för underskott på förvärvskälla vid taxeringen 4000 kronor, lägges det överskjutande beloppet till den ålerbetalningsskyl­diges och hans makes laxerade in­komst. Beloppet fördelas därvid mellan makarna i förhållande till storleken av det avdrag som varde­ra maken tillgodoräknats vid laxe­ringen.

Det sammanlagda avdraget för underskott / förvärvskälla vid laxe­ringen läggs till den återbetalnings­skyldiges taxerade inkomst om han är ogift.

Är den ålerbetalningsskyldige gift och har makarna underkolt / förvärvskälla vid taxeringen, läggs det sammanlagda imderskottsbe-loppet till den ålerbetalningsskyl­diges och hans makes taxerade in­komst. Beloppet fördelas därvid mellan makarna i förhällande lill storleken av det avdrag som varde­ra maken tillgodoräknats vid taxe­ringen.

49 §*•

Vid prövning enligl 43 § fär slut­lig avgift för elt avgiftsår icke be­stämmas till högre belopp än att summan av denna slutliga avgift och följande två poster uppgår till

Vid prövning enligt 43 § får slut­lig avgift för ett avgiftsår "icke be­stämmas till högre belopp än att summan av denna slutliga avgift och följande två poster uppgår lill

 Senaste lydelse 1975:1186.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

711

 

högst samma belopp som summan av äterbetalningsbeloppet vid ut­gången av avgiftsåret och den preli­minära avgift som har debiterats den ålerbetalningsskyldige för av­giflsåret

1.   den preliminära avgifl som de­
biterats den ålerbetalningsskyldige
för närmast jöljande avgift sår.

2.   summan av dels belopp som
den återbetalningsskyldige återbe­
talt frivilligt under närmast följande
avgiftsår jämte förhöjning som
avses i 57 §, dels belopp i fråga om
vilket beslut om befrielse enligl
60 § meddelats under samma av­
gifisär, dels belopp i fräga om vilket
beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 §
meddelats under samma avgifisär.

Har den återbetalningsskyldige enligl 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 § återfått belopp som han eriagt i preliminär eller kvar­stående avgifl och har delta belopp cj tidigare beaktats vid beräkning av äterbetalningsbeloppet vid ut­gången av avgiftsåret, skall detta återbetalningsbelopp ökas med be­aktande av del älerburna beloppet. Motsvarande gäller i fräga om av­gift eller del av avgifl i fräga om vilken beslut om debitering förfallit enligl 66 §.

högst samma belopp som summan av äterbetalningsbeloppet vid ut­gången av året närmast före det år då slutlig avgift prövas och den preliminära avgift som har debite­rats den ålerbetalningsskyldige för avgiflsåret

1.        den preliminära avgifl som de­biterats den ålerbetalningsskyldige för del år då slutlig avgift prövas,

2.        summan av dels belopp som den ålerbetalningsskyldige återbe­talt frivilligt under det år då slutlig avgift prövas jämte förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under samma av­gifisär, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under samma avgiftsår.

Har den ålerbetalningsskyldige enligt 74 § första eller andra stycket eller enligl 75 § älerfätl belopp som han eriagt i preliminär eller kvar­stående avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid beräkning av äterbetalningsbeloppet vid ut­gången av året närmast före det år då slutlig avgifl prövas, skall della älerbetalningsbelopp ökas med be­aktande av det älerburna beloppet. Motsvarande gäller i fräga om av­gift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering förfallit enligl 66 §.

Det belopp i fråga om vilkel beslut meddelats om återkrav och som avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket äger 21 § motsvarande tillämpning.

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala sludiestödsnämn­den uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala sludiestöds­nämnden de uppgifter som är av be-

Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämn­den och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala sludiestöds­nämnden   och   studiemedelsnämn-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                  712

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

lydelse för tillämpningen av delta derna de uppgifter som är av bety-
kapilel enligt de bestämmelser som delse för tillämpningen av delta ka-
regeringen meddelar.                       pitel enligt de bestämmelser som

regeringen meddelar.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 3 kap. 23 §, 4 kap. 37 § samt 8 kap. 23,26, 34 och 88 §§ den 1 januari 1982, och i övrigt den Ijuli 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet                              713

Bilaga 12.7

Förslag till

Lag om ändring (1973:349)

lagen (1980:282) om ändring i studiestödslagen

Härigenom föreskrivs alt punkl 2 övergångsbestämmelserna i lagen (1980:282) om ändring i studieslödslagen (1973:349)' skall ha nedan an­givna lydelse.

Nuvarande lydelse

2. 1 fråga om studiemedel som har beviljats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 1 fråga om dagstudiestöd och särskilt vux­ensludieslöd som har beviljats före ikraftträdandet gäller 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § i deras äldre lydelse.

Föreslagen lydelse

2. 1 fråga om studiemedel som har beviljats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. De nya bestämmelserna i 8 kap. och 9 kap. 2 a § gäller dock även i fråga om studiemedel som har beviljats före ikraftträdandet. 1 fräga om dagstu­dieslöd och särskilt vuxenstudie­stöd som har beviljats före ikraft­trädandet gäller 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § i deras äldre lydelse.

Denna lag träder i krafl den I juli 1981

Lagen omtryckt senast 1975:359.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

714

 

Register

Sid

1    Översikt A   Utbildningsdepartementet m. m.

5       1.  Utbildningsdepartementet,/<>r.s/«j?,sfl«.v/oj;

6       2,  Kommitiéer m.m.. reservationsanslag 6     3,  Extra utgifter, reservationsanslag

26 586000

18458000

609000

45 653000

B    Kulturändamål

7         Vissa gemensamma frågor

Allmänna kullurändamål

97

2?

98

23,

98

24,

99

25,

100

26,

102

27,

Slalens kulturråd:

11

13

15

Förvaltningskostnader. ./o/-i/nji,'.?«Hi7(;

Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet.

reservationsanslag Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer, reservationsanslag

20 21 24

25

Bidrag till särskilda kulturella ändamål. reservationsanslag Bidrag till samisk kultur

Bidrag till konstnärer m. m., reservationsanslag Inkomstgaranlier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning ål författare m, fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.. förslagsanslag

Teater, dans och musik

29

9

32

10

35

11

38

12

41

13,

42

14

Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 10, Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. reservationsanslag

Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag Regionmusilen. förslagsanslag

45    15

.SO    16

Regionmusiken: Inköp av instrument, reservationsanslag Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,/ön7«i(;H.v/«g Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag Bidrag till Musikaliska akademien Statens musiksamlingar:

53 58

Förvaltningskostnader./('Jri7n,v«/ii7o;?

Bokinköp, utställningar samt underhäll och ökande

.59    19

av samlingarna, reservationsanslag Vissa bidrag till teater-, dans och musikverksamhet, reservation.sanslag

Film 63   20. Statens biografbyrå,/(:)r.v/«inn.s7«ij 65   21,  Filmslöd, reservationsanslag

71    Radio och television

Dagspress och tidskrifter

. Presilödsnämniien. jÖrslagsanslag . Stöd till dagspressen./<>/-.s7o.v«ni7((' .  Lån till dagspressen, reservationsanslag . Stöd till organisationslidskrifter. förslagsanslag . Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag . Stöd till tidningar pä andra språk än svenska. förslagsanslag

10 322000 4467 000 10004 000

11226000 1696000

25 387 000 5 586000

34    279000

81790000

161660 000

35    527 000
81388000

840000

163 143 000

18.385 000

1    454 000

84.9000

720000

7814000

2    295 000
24 229000

1815000

*298 300000

* 15 000000

48 000 000

8 264 000

4 575000

*Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12    Utbildningsdepartementet

715

168 173

180 182

183 184

186 188 189 191

Lilieratur och folkbibliotek

104

28.

108

29.

116

30.

118

31.

120

32.

123

33,

126

34,

131

35,

138

36.

139

Bä

37.

140

38.

142

39

142

40.

 

Ar

145

41,

148

42.

149

43,

150

44,

151

45,

153

46,

155

47,

156

48,

157

49,

158

.50,

161

51,

161

52,

Litteraturstöd, reservationsanslag                                               25 678000

Bokhandelsstöd, förslagsanstag                                                     2 700000

Kreditgarantier till förlag och boV.\ianAtl, förslagsanslag                     1 000

Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag                   2 200000

Bidrag lill folkbibliotek, reservationsanslag                                 17 155000

Bidrag till regional biblioteksverksamhet,/ör.?/«jjjfl/ii7ag             10944000
Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                          8 576 000

Produktionskostnader, reservationsanslag                                   11 769000

Bidrag till Svenska språknämnden, förslagsanslag                            1 003 000

Bitdkon.sl

Statens konstråd, förslagsanslag                                                     1508000
Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,

reservationsanslag                                                                       16230000

Bidrag till Akademien för de fria konsterna                                   I 042000

Vissa bidrag till bildkonst, reservationsanslag                                 5966000

(V. kulturminnesvård, museer och utställningar

Riksarkivet:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                    23 488 000

Dalamediekonlroll m.m., reservationsanslag                                330000
Inköp av arkivalier och böcker m. m.,

reservationsanslag                                                                       275 000

Landsarkiven, förslagsanslag                                                       17601 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

FörvaUningskoslnader, förslagsanstag                                        8890000

Insamlingsverksamhet m.m,. reservationsanslag                         1495000

Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag                                     1563000

Arkivet för ljud och bild:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                       5 071 000

Insamlingsverksamhet, reservationsanslag                                   427 000

Bidrag till vissa arkiv                                                                    3 635000

Riksantikvarieämbetet:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                   *33 782 000
Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt

värdefulla byggnader, reservationsanslag                                 *5457(X)0

161    53.

Uppdragsverksamhet,/ori/agjuni/a                                           12491 000

Statens historiska museer;

163   54.

Förvaltningskostnader, förslagsanstag                                     13 497000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer:

167   55.

Tekniska institutionen, förslagsanslag                                              1000

Statens konstmuseer:

56.

57.

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                     25 201 000

Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna

m.m., reservationsanslag                                                             3 220(X)0

176   58.

Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,

reservationsanslag                                                                            966000

177   .59.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska

museet, förslagsanslag                                                                  10418000

Naturhistoriska riksmuseet:

60. 61.

62. 63.

64. 65. 66. 67.

Förvaltningskostnader, förslagsanstag                                     25 240000

Materiel m.m,, reservationsanslag                                             1 177000

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                      I05760(X)

Underhåll och ökande av samlingarna,

reservationsanslag                                                                            1000

Etnografiska museet, förslagsanstag                                            11 059000

Arkitekturmuseet, förslagsanstag                                                  1 112000

Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag                                  27561 000

Bidrag lill Tekniska museet, förslagsanslag                                    5 849000

''Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 12   Utbildningsdepartementet

716

 

195  68. Bidrag till Skansen, ./örj/agioni/ag

198  69. Bidrag till vissa museer

203 70. Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

207 71. Riksutställningcu-, rescrvafionxani(ag

209 72. Inköp av vissa kulturföremål,/ör,j/ag,jani/ag

Ungdoms- och nykterhetsorganisalioner Statens ungdomsråd:

211          73.      Förvaltningskostnader, förslagsanstag

212    74.     Utrednings- och informationsverksamhet,

reservationsanslag

213   75. Bidrag till ungdomsorganisationemas centrala verksamhet

m.m., förslagsanslag

216  76. Bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet,

förslagsanslag

217  77. Bidrag till ferieverksamhel inom ungdomsorganisationerna,

reservationsanslag

219   78. Bidrag lill Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning, reservationsanslag

220   79. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisalioner

m.fl., reservationsanslag

7304000

4 225000

24012000

14728000

100000

1730000

960000

40995000

91510000

7000000

2 170000

14029000 1630523000

C   Skolväsendet

223         Vissa gemensamma frågor

239

243 245

245

247 250

255

257 261

263

267

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1.     Skolöverstyrelsen,/öw/agioni/ag

2.  Länsskolnämnderna, förslagsanslag

3.  Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m.m., reservationsanslag

4.  Statens institut för läromedelsinformalion, förslagsanstag

5.  Slöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

6.  Rikscenlralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade, förslagsanstag

För skolväsendel gemensamma frågor 1. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag

8.  Fortbildning m.m., reservationsanslag

9.  Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m., förslagsanslag

10.  Särskilda åtgärder på skolområdet

11.  Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet,/ö/-j/oianx/ag

119273000 59449000

825000

1093000 3 600000

7 806000

35 857 000 71956000

114 255 000 200139000

1820000

 

269

Det obligatoriska skolväsendet m.m. 12. Bidrag lill driften av grundskolor m. m., förslagsanslag 286   13. Information om läroplan för grundskolan,

reservationsanslag 286   14. Bidrag till svensk undervisning i utlandel m. m., förslagsanslag

289

291 299 301

15.  Sameskolor, förslagsanslag
Specialskolan m. m.:

16.                 U tbildningskostnader, förslagsanslag

17.                 Utrustning m.m., reservationsanslag

18.                 Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag

> 021 000000

5 600000

21 180000 10822000

136926000 4 123 000 9047000

*Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet             717

Gymnasiala skolor m. m.
303    19,  Bidrag till driften av gymnasieskolor, ./iirv/dij.vw/i.vM.i,'       3 584000000

324   20,  Kostnader för viss personal vid statliga realskolor.

förslagsanslag                                                                                       1000

325   21,  Bidrag till driften av riksinternatskolor.

förslagsanstag                                                                            10 842 000

327   22. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad./(•)/i7nj;.v(//ii/(('                       2 189000

329    23. Bidrag till driften av vissa privatskolor../'(in/n.v/»/»;;'                  19603000

330    24. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning.

reservationsanslag                                                                        21 752000

334   25, Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. m...förslagsanslag                                                                      2000000

ln vesleringsbidrag

335   26. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m..

.förslagsanslag                                                                             259 962 000

338   27. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan

m.m., förslagsanslag                                                                     41 285000

16766405000 D   Högskola och forskning

343         Vissa gemensamma frågor

Cenirala och regionala myndigheter för högskolan m.m.
Universitets- och högskoleämbetet:
401      1.      Förvaltningskostnader. y(ir.?/a;i,',sY»/j/(j,i;                            53 593 000

404       2.      Vlredningar m.m., reservationsanslag                                         3 299000

405       3, Regionstyrelserna för högskolan,./()ri/«,i,'in/7.?/aj,'                       11019000

406       4, Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

.förslag.sanslag                                                                               7 787000

Utbildning och forskning inom högskolan m.m.

408

5,

427

6.

440

7,

452

8.

481

9,

Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag                      495416000

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken, reservationsanslag                                                          221081000

Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag                          *337 558000

Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag             592 297 000

Utbildning för kultur- och informationsyrken.

reservationsanslag                                                                     147 361000

494    10. Lokala och individuella linjer oeh enstaka kurser.

reservationsanslag                                                                    308 662 000

499    II.  Bidrag till kommunal högskoleutbildning m, m,,

.förslagsanslag                                                                              147 431 000

503    12. Forskningsanknytning av grundläggande högskole­utbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete.

reservationsanslag                                                                         12 200 000

505

13,

508

14,

510

15,

512

16

524

17,

531

18,

533

19

534

20,

539

21,

547

22,

549

23,

550

24,

5.52

25,

Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag                           106950000

Teologiska fakulteterna, reservationsanslag                                 8 287 000

Juridiska fakulteterna, reservationsanslag                                     10453000

Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag            124023 000

Medicinska fakulteterna, reservationsanslag                          *307 272 000

18.      Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag                         46 727 000

19.      Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag 11 551000 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

reservationsanslag                                                                    255 684000

Tekniska fakulteterna, reservationsanslag                                 270611000

Temaorienterad forskning, reservationsanslag                               6810000

Vissa tandvårdskostnader. ./(;J;'.s/«;?.sofj.v/((,i                            59076000

Kungl. biblioteket, reservationsanslag                                          31459000
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

reservationsanslag                                                                          2 173 000

553    26. Lokalkostnader m, m. vid högskoleenheterna.

förslagsanslag                                                                              711371000

554   27. Län till studenlkårlokaler. reservaiionsanskig                                        1 000

*Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12    Utbildningsdepartementet             718

556   28. Redovisningscentralerna vid universiteten,

förslagsanslag                                                                                        1000

556   29, Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm,.förslagsanslag                                                                    1 00(1

557           30. Ersättning till vissa lärarkandidater./()rs7«iJx«/;i7«'                     63 267 000

558    31. Ersättning ät vissa opponenter vid dispulationer,

.förslagsanslag                                                                                 2 700 000

559   32. Ersättning ät vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder

m.m.. förslagsanslag                                                                       4 650 000

5.59   33. Utbildningsbidrag för doktorander,/t)r.'i/ugs(i;i,s7«;e                    78 144000

560   34, Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m.m,,

reservationsanslag                                                                         14 635 000
563   35. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

reservationsanslag                                                                      36411 000

565   36. Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan                    3400000

Vissa forskningsändamål
567   37,  Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag                                37018000

572   38. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

reservationsanslag                                                                        59027 000

575   39. Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag                           122449000

578   40. Naturvetenskapliga forskningsrådet m, m,,

reservationsanslag                                                                      255 142000

583   41. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informations-

försörining. reservationsanslag                                                     10227 000

587   42. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen.

förslagsanslag                                                                                29070000

Forskningsinstitutet för atomfysik:

589

43.

590

44.

590

45.

592

46.

593

47.

594

48,

595

49,

Förvaltningskostnader, ,/orv/(;g.s«ni/fl;;                                   10 197 000

Materiel m.m., reservationsanslag                                              2090000

Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag                             9 381 000

Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag               2 128000

47. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i

Stockholm                                                                                       716000

Bidrag till Vetenskapsakademien, reservationsanslag                      7438000

Bidrag till Riksföreningen mot cancer.

reservationsanslag                                                                          3 000 000

596   -50.  Bidrag till ElSCAT Scientific Association.

för.slagsanslag                                                                                   700000

5041944000

E    Vuxenutbildning

597         Vissa gemensamma frågor

599      1. Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges

Utbildningsradio AB, reservationsanslag                                     108570000

Statliga skolor för vu,\na:
601      2.      Utbildningskostnader,/ö;-i-/flgifl/i.s/o;;                                    10293000

612       3,      Undervisningsmateriel m, m,, ;r.t('n'flr/6i».wn.v/rtj,'                6451000

613       4. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m, m,.

.förslagsanslag                                                                          652 844 000

627     5.  Bidrag till studieförbund                                                           *43 287000

627     6. Bidrag till studiecirkelverksamhet,,/r;/j/«i«fl,s/rti'                     *738628000

627    7,  Undervisning för invandrare i svenska språket m,m.,

.förslagsanslag                                                                           * 110 241 000

628    8. Bidrag till driften av folkhögskolor m, m..

.förslagsanslag                                                                             368 431 000

633    9. Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor,

reservationsanslag                                                                                1000

634   10. Bidrag till viss central kursverksamhet./Ö/-,v/(;/;;.v«/i.s-/(j|,'         26978000
636    11. Bidrag lill kontakttolkutbildning./()r.?/«g,u(H.s7fl                       8038000

2 073 762 000

*Beräknat belopp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 12   Utbildningsdepartementet              719

F    Studiestöd m.m.

639         Vissa gemensamma frågor

640 646

1 2,

647 651 656 660

3, 4, 5 6,

. Centrala sludiestödsnämnden m.m., förslagsanslag                       64 188000

. Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket

för deras handläggning av studiesocialt stöd,

förslagsanslag                                                                               19772000

. SludiehyMp m.m.,.förslagsanslag                                               10.50000000

, Studiemedel m.m.. jÖrslagsanslag                                              2672000000

Vu.xenstudiestöd m. m., reservationsanslag                                  544 100000

. Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

förslagsanslag                                                                                43 000 000

661     7, Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kreditgaranti, förslagsanslag                                                             200 000

662    8. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande,

förslag.sanslag                                                                                2 795 000

4396055000

G    Internationellt-kulturellt samarbete

663         Vissa gemensamma frågor

Kulturellt utbyte med talandet

664     I. Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag                           3 509000

666    2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m,,

förslagsanslag                                                                                11 425 000

667    3, Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige.

reservationsanslag                                                                            544 000

667    4. Bidrag till svenska institut i utlandet                                                1791000

Nordiskt kulturellt samarbete

668       5. Nordiska ministerrådets kulturbudgel,,/"örx/cgiHH.s/ug                *26252000

669       6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag                                                                        10291000

53812000

H   Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål

675         Vissa gemensamma frågor

677     1. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag                                     170000000
687     2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m.. reservationsanslag                                                             165 000 000

335000000

Summa kr.     30343154000

699   Bilaga 12.1        Avtal om frågor vid övertagande av Kungl. Musikaliska aka­demiens bibliotek

701    Bilaga 12.2        Avtal om överlagande av Musikhisloriska museet

703   Bilaga 12.3        .Avtal om övertagande av Svenskt musikhistoriskt arkiv

705  Bilaga 12.4        Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för

innehav av lelevisionsmotlagare

706  Bilaga 12.5        Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:485) om tillfälligt

överiämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepar­tementets verksamhetsområde

707  Bilaga 12.6        Firslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

713   Bilaga 12.7       Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:282) om ändring i studiestödslagen {1973: 349)

*Beräknat belopp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

 

 

 

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1981                         Prop. 1980/81:100

Bilaga 13

Jordbruksdepartementet

ÖVERSIKT

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fiske, trädgårdsnäring och rennäring, högre utbildning, forskning och för­sök för dessa näringar liksom prisreglering på jordbrukels och fiskets områden samt miljövård, livsmedelsberedskap, djurskydd och djursjuk­vård, livsmedelskontroll, utsädeskontroll, idrott, rekreation, jakt och vilt­vård m. m.

Jordbruksdepartementels budget präglas av den stora återhållsamhet som det samhällsekonomiska och slalsrinansiella lägel kräver. Inom ett begränsat lolalt resursutrymme har det varit nödvändigl atl noga överväga också de mest angelägna behoven. De förslag lill vissa insatser som läggs fram på miljövårdsområdet har möjliggjorts genom omfördelning av re­surser.

Del förslag lill utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsom­råde som läggs fram för budgetåret 1981/82 omfattar 6531 milj. kr. Detla innebär en ökning med 247 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Den största utgiftsposten blir också under nästa budgetår subventione­ringen av baslivsmedel. Syftet med subveniioneringen är att begränsa konsumenternas kostnader för de viktigaste livsmedlen.

På miljövårdsområdet höjs anslaget till kalkning av sjöar och vattendrag. Utbyggnaden fortsätter av det program för övervakning av miljökvalitet som riksdagen under hösten 1977 fattat principbeslut om. Förslag lämnas om ell nytt anslag för slöd lill miljöskyddsteknik, m.m. Förslag lämnas samtidigt om en avveckling av de generella bidragen till kommunala av­loppsreningsverk och avfallsanläggningar.

Jordbruk och trädgårdsnäring

Den totala åkerarealen år 1979 var 2960000 ha. Antalet brukningsen-heter var 121000 och medelarealen 24,5 ha åker per företag. Antalet stadigvarande sysselsatta vid jordbruksföretag uppgick under år 1979 till 217000, varav 28000 utgjorde lejd arbetskraft.

Jordbrukets produktionsvärde kan för år 1980 beräknas öka med drygt 1    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                     2

10% jämfört med år 1979 och uppgår till ca 16200 milj. kr. Av della belopp svarar vegetabiliska produkter för ca 20% och animaliska produkter för ca 80%.

Spannmålsskörden år 1980 beräknas uppgå lill totalt ca 5,4 milj. ton, varav ca 1,4 milj. lon brödsäd. Tolalskörden är därmed drygt 3% högre än år 1979 och ungefär lika med medeltalet för de senaste fem åren. Skörden av brödsäd är ca 15% högre än under föregående år. Detla beror nästan uteslutande på all arealen brödsäd ökat. Fodersädsskörden minskade med knappt I % jämfört med år 1979, främsl på grund av atl arealen minskal något.

Mjölkproduktionen har ökal under 1970-lalet och beräknas för år 1980 uppgå lill ca 3 390 milj. kg, vilket är drygt 3% mer än år 1979. Nötköttpro­duktionen beräknas för år 1980 öka med ca 3% jämfört med år 1979 till ca 144 milj. kg. Fläskproduklionen har ökal med knappt 2% och beräknas uppgå till ca 315 milj. kg för år 1980.

Konsumtionen av mjölk och ost beräknas ha ökal under år 1980 medan konsumtionen av kött och fläsk har minskat.

Avräkningspriserna till jordbrukarna steg under liden juli 1979 - juli 1980 med ca 11%. För vegetabilier var ökningen ca 15% och för animalier knappt 10%. Avräkningspriset för mjölk ökade under samma period med knappt 9%.

Riksdagen beslöt våren 1978 om prissättningen på jordbruksprodukter, utom för sockerbetor och socker, för perioden den I juli 1978 - den 30 juni 1981. Våren 1979 beslöt riksdagen om prisregleringen för sockerbetor för liden den I juli 1979 - den 30 juni 1982 och våren 1980 för socker för tiden den I juli 1980 - den 30 juni 1982. Till grund för prisregleringen ligger riksdagens beslut år 1977 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m.

Under prisregleringsperioden juli 1978-juni 1981 skall justering av pri­serna pä jordbruksprodukter ske varje halvår. Således skall justeringar lill följd av kostnadsutvecklingen för inköpta produktionsmedel m. m. ske per den I juli och den I januari varje år. Justeringar för att göra det möjligt för jordbrukarna atl uppnå inkomslföljsamhet med andra jämförbara grupper skall ske per den I juli varje år.

Vid den justering som ägde rum per den I juli 1980 tillerkändes jordbru­ket och viss livsmedelsindustri ett årsbelopp av 1 170 milj. kr. Per den I januari 1981 tillerkändes jordbruket och viss livsmedelsindustri ylleriigare 922 milj. kr. per år, varav 620,1 milj. kr. avsåg kompensation för kostnads­utvecklingen inom jordbruket och 181 milj. kr. avsåg kompensation för förädlingsindustrins kostnadsökningar m. m.

För att underlätta nya löneavtal anmälde regeringen under våren 1980 sin avsikt att tillskjuta budgetmedel så atl de prishöjningar på livsmedel som kom all föranledas av tillämpningen av jordbruksprisregleringen per den I juli 1980 i allt väsentligl kunde undvikas. Regeringen kom härmed all tillskjuta 775 milj. kr. av budgetmedel vilket innebar atl prishöjningar

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                     3

kunde undvikas för konsumlionsmjölk, mjölkpulver, ost, kött och fläsk. Budgetmedel anvisades också för ränlestöd och utbyggd avbytarverksam-hel.

1 propositionen om besparingar i statsverksamheten, m. m. som lades fram hösten 1980 aviserades atl en nedtrappning skulle ske av livsmedels­subvenlionerna med 250 milj. kr. per år per den I januari 1981 och med 300 milj. kr. per är per den 1 januari 1982. Vidare har prisstoppet pä baslivsme­del utom pä mjölk upphävts fr. o. m. den 22 oktober 1980.

Kostnaderna för livsmedelssubventionerna inkl. låginkomstsatsning per den I januari 1981 kan beräknas till ca 4 100 milj. kr. per är.

Slalens jordbruksnämnd har fäll i uppdrag all efter överläggningar med berörda parter avge förslag om den närmare utformningen av prisreglering­en på jordbruksprodukter för liden efter den 30 juni 1981 samt vidare avge de förslag som krävs för atl genomföra regleringen av priser m. m. pä sockerbetor och socker för liden den Ijuli 1981-den 30 juni 1982. Särskild proposition i frågan kommer all föreläggas riksdagen under våren 1981.

1 detla sammanhang avses också förslag läggas fram om industrins rävarukoslnadsutjämning på grundval av det belänkande som nyligen av­getts av den kommitté som utrett frågan. Betänkandet remissbehandlas f. n. Såsom jag har anfört i propositionen om besparingar i statsverksamhe­ten, m. m. beräknar jag att en netlobesparing av ca 40 milj. kr. kan göras på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1981/82.

Under budgetåret 1979/80 har investeringarna inom jordbruket avtagit. Ramarna för de slalliga lånegarantierna, som uppgick till 651 milj. kr., har inte helt ulnytljals. Orsaken lill den lägre investeringstakten är främst det rådande räntelägel. Ramen för budgetåret 1980/81 som är 751 milj. kr. bedöms vara tillräcklig. För nästa budgetår föresläs en oförändrad total­ram för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

Ramarna för statsbidrag lill jordbrukets yttre och inre rationalisering uppgår för budgetåret 1980/81 lill sammanlagt 61 milj. kr. Dessa bidrag utgår huvudsakligen som regionall ralionaliseringsstöd i norra Sverige. För budgetärel 1981/82 föreslåsen total ram för bidrag till jordbrukets rationali­sering av 64 milj. kr.

Lantbruksnämndernas inköp och försäljning av jordbruksfastigheter sker med anlitande av jordfonden. Fonden föreslås inle få något tillskott för nästa budgetår. Däremot föresläs atl den röriiga kredit som lantbruks­slyrelsen disponerar för jordbruksändamål får slå lill förfogande t.o.m. juni 1983. Den särskilda rörliga kredit som styrelsen disponerar för förvärv av mark från domänverket och skogsbolag föresläs bli höjd med 50 milj. kr. lill 250 milj. kr. och förlängd t. o. m. år 1982. Den förvärvade marken skall användas för atl förbättra ägoslrukturen i skogsbruket och förstärka kom­binerade jord- och skogsbruksförelag med skogsmark.

För skador på 1979 års skörd har under år 1980 utbetalats 24 milj. kr. Skördeskadefonden, som f.n. uppgår lill 405 milj. kr., föresläs få ett

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                     4\

tillskott av 20 milj. kr. av statsmedel. Detta innebär ell jämfört med innevarande budgetär med 10 milj. kr. sänkt anslag.

Under är 1980 har kommittéer tillsatts för att utreda kapitalförändringar­nas inverkan pä jordbrukarnas inkomstförhållanden resp. sockernäringens framtida omfallning, inriktning, organisation och struktur.

Skogsbruk

Virkesförbrukningen beräknas ha varit ungefär lika stor under år 1980 som under är 1979. Avverkningarna beräknas dock ha ökal mellan åren. De direkta effekterna på aktiviteten i skogsbruket av de beslut som fat-lades av riksdagen våren 1979 har inte varit möjliga att registrera ännu. Det gäller bl.a. besluten om ökat statligt stöd lill skogsbruket fr.o.m. år 1980 och de förenklade reglerna för skogsbeskallning som börjar lillämpas vid 1981 års taxering. Givetvis har inte heller effekterna av riksdagens beslut om förmånligare regler för insättning på skogskonto under tiden den I januari 1980-den 30 juni 1981 kunnat registreras. Samtliga dessa ålgärder saml förändringar av virkesprissätlningen och höjda virkespriser under hösten 1980 bör medverka till en ökad avverkning. Den särskilda utredning som har till uppgift att föreslå åtgärder som stimulerar ett lämpligt virkes-utbud väntas avge sina förslag under år 1981.

Skogsadminislraiiva ulredningen har i februari 1980 avgett betänkandet (Ds Jo 1980: 1) Skogsvärdsstyrelsernas organisation. Betänkandet har re­missbehandlats. Särskild proposition i ämnet kommer atl läggas fram i början av år 1981. 1 det sammanhanget kommer även att tas upp frågan om användningen av de ytterligare skogsvärdsavgiftsmedel som kommer atl flyta in pä grund av att skogsbruksvärdena höjs genom 1981 års allmänna fastighetstaxering.

1 linje med vad som föreslogs i propositionen om besparingar i statsverk­samheten, m.m. föreslås alt statsbidragen till skogsvägar minskas och i motsvarande mån ersätts med statliga kreditgarantier.

Fiske

Den lotala svenska fiskeavkastningen ökade under är 1979 i förhållande lill år 1978 i såväl mängd som värde. En slor del av denna ökning låg på sillfisket. Fångsten av sill ökade med 11 %, medan priserna sjönk under år 1979 och första halvåret 1980, sannolikt till följd av en övermättnad på den europeiska marknaden. Även torskfisket var under åren 1979 och 1980 av betydligt slörre omfattning än tidigare. Ökningen av fångsten var år 1979 inte mindre än 57%. Man planerar att i framtiden en slörre del av torsk-fångsten än hittills skall kunna tas om hand inom landet för beredning lill fryst torskfilé.

Del svenska fiskets tyngdpunkt har de senaste åren alltmer förskjutits

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                        5

mot Östersjön. Ingel lyder på alt denna bild avsevärt kommer all förändras under de närmaste åren.

Fiskeristyrelsen har på regeringens uppdrag gjort en utredning om ut­veckling av nya typer av fiskefartyg. Förslaget har remissbehandlats och bereds f. n. inom jordbruksdepartementet.

1 anledning av fiskevattensutredningens betänkande (SOU 1978:75) Fis­ka pä frilid kommer särskild proposition om fritidsfisket atl föreläggas riksdagen under våren 1981.

Service och kontroll

En särskild arbetsgrupp har tillsatts inom jordbruksdepartementet med uppgift alt bl. a. belysa de ekonomiska konsekvenserna av utredningsför­slag om rekonstruktion av AB Svensk laboratorietjänsl (Svelab). Arbets­gruppen skall även presentera ell konkret förslag för hur en eventuell rekonstruktion skall genomföras.

Den under år 1979 tillsatta ulredningen om organisation och finansiering av djurens hälso- och sjukvård har till uppgift all bl.a. kartlägga del samlade behovel av insatser för djurhälsovård och djursjukvård.

En mera smidig tillämpning av författningarna i fråga om salmonellain-fektion hos djur föreslås, vilket bör medföra besparingar för statsverket och lättnader för djurägarna.

Utbildning och forskning

Anslagen lill utbildning, forskning och försöksverksamhet på jordbru­kels, veterinärmedicinens och skogsbrukets områden föreslås för nästa budgetår öka med sammanlagt ca 56 milj. kr., exkl. förändringar under bl. a. byggnadsanslagel.

Ytterligare resurser föreslås för forskning kring skogsföryngring och skogsproduktion saml minskad användning av kemiska bekämpningsme­del inom jordbruks- och Irädgårdsområdel. Dessa medel ulgör en del av regeringens förslag till förstärkning av forskningen.

Vidare föreslås förstärkning av utbildningsresurserna på velerinäriinjen.

Arbetsgruppen för skogs- och jordbruksforskning har avlämnat betän­kandet (Ds Jo 1980:8) Skogs- och jordbrukets forskningsråd. 1 belänkan­det föresläs flera vikliga förändringar beträffande slalens råd för skogs-och jordbruksforskning. Särskild proposition i ämnet kommer alt avläm­nas under innevarande riksmöte.

Avtal har träffats med Stiftelsen Svensk jordbruksleknisk forskning om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och utvecklings­arbetet pä del jordbrukstekniska området. Förslagel innebär att staten för vari och ett av budgetåren 1981/82-1983/84 tillskjuter 2,3 milj. kr. För­handlingar rörande finansiering av skogsträdsförädling och skogsteknisk forskning fr. o. m. budgetåret 1982/83 har inletts.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                     6

Under senare år har i anslutning till pågående omlokalisering och organi­sation av högskolor och institutioner insatser gjorts för att förse dessa med ändamålsenliga lokaler. För nästa budgetår beräknas lill byggnadsarbeten 5 milj. kr. och till inredning och utrustning 22 milj. kr.

Miljövård

Nedfallet av svavelföreningar och den därav förorsakade försurningen av sjöar, vattendrag och markområden är elt av våra allvarligaste miljö­problem. Under de senaste tio åren har svavelutsläppen genom förbrän­ning av eldningsolja successivt kunnat begränsas i värt land. 1 enlighet med lidigare riksdagsbeslut har regeringen föreskrivit all begränsningen av svavelhalten i eldningsolja lill högst 1,0% skall gälla i ökad omfattning. Fr.o.m. den I oktober 1981 gäller denna begränsning också för Uppsala. Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län och fr.o.m. den I okto­ber 1984 för hela landel. Även vid användning av andra fossila bränslen skall svavelutsläppen begränsas.

Svavelutsläppen är ocksä en viktig internationell fråga då 70-80% av det svavel som faller ned över Sverige beräknas komma från källor utanför landets gränser. Sverige har därför verkat aktivt bl. a. inom FN:s ekono­miska kommission för Europa (ECE) för alt fä lill stånd en internationell överenskommelse om minskning av utsläppen. Dessa ansträngningar har lett till en internalionell överenskommelse om begränsning och reducering av luftföroreningar som sprider sig över nationsgränserna. Överenskom­melsen undertecknades vid ett miljöministermöte i november 1979 och har för svensk del godkänts av riksdagen genom beslut i december 1980. Den kommer atl följas upp genom ett aktivt samarbete om åtgärder för att minska svavelutsläppen samt forskning kring spridning och effekter av svavelföreningar. En särskild kommitté har tillsatts med uppgift att som etl led i uppföljningen av FN-konferensen i Stockholm är 1972 om den mänsk­liga miljön genomföra bl. a. en studie och en konferens om försurnings­problemen.

Till investeringar i kommunala reningsverk har utgått ca 1.8 miljarder kr. i statsbidrag. Della har lett lill att föroreningsulsläppen kunnat minskas kraftigt. Bidragets stimulanseffekt har dock minskat de senaste åren. En­ligt beslut av riksdagen i december 1980 i anledning av propositionen om besparingar i stalsverksamhelen, m.m. skall bidragsgivningen i sin nuva­rande generella utformning upphöra med utgången av innevarande budget­år. Riksdagsbeslutet innebär ocksä all de nuvarande statliga bidragen lill anläggningar för behandling av hushållsavfall skall upphöra. Del slalliga stödet lill miljöskyddsinvesleringar skall i fortsättningen huvudsakligen inriklas på atl främja utprovning av ny teknik för alt lösa miljöskyddspro­blem.

En särskild kommitté tillsattes under är 1979 för all utreda frågan om

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                    7

användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket m.m. Kommit­téns uppgift är bl. a. att studera konsekvenserna i olika avseenden av en minskad användning av kemiska preparat i jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Frågor som rör skogsbrukels användning av bekämp­ningsmedel har behandlats med förtur. Förslag i denna del har lagts fram av kommittén i delbetänkandet (Ds Jo 1980: II) Bekämpning av lövsly. Förslaget remissbehandlas f. n. 1 avvaktan på all utredningsarbetet resul­terar i beslut av slatsmaklerna, har ett tidsbegränsat förbud mol spridning av bekämpningsmedel över skogsmark införts. Spridningsförbudet gäller bekämpningsmedel, avsedda för lövsly, och gäller i första hand lill utgång­en av juni månad 1981.

Mark för allmänhetens rekreation och friluftsliv saml för kulturella eller vetenskapliga naturvårdsändamäl avsätts i första hand som naturreservat. Den I juli 1980 var antalet reservat I 044.

Statens naturvårdsverk har under år 1980 redovisat de delaljutredningar rörande restaurering av Hornborgasjön som verkel fick i uppdrag att göra efter riksdagens principuttalande år 1977 om restaureringen. Regeringen har under hösten 1980 uppdragit ål verkel att inge ansökan till vattendom­stol om prövning enligt vattenlagen av Hornborgasjöns restaurering.

Insamling av uppgifter till elt produktregister påbörjades under år 1978 av produktkontrollnämnden. Arbelel med den fortsatta utbyggnaden av registret pågår. Den under är 1978 tillsalla utredningen med uppgift alt göra en översyn av produklkonlrollens organisation avlämnade i juni 1980 betänkandet (Ds Jo 1980:4) Ny produktkontrollorganisation. Förslagel bereds f.n. inom jordbruksdepartementet.

Frågor om åtgärder för att pä längre sikt begränsa föroreningarna från motorfordon behandlas av den år 1977 tillsatta bilavgaskommittén. Typbe-siktningsutredningens betänkande (Ds K 1979:7) Fordon i föreskrivet skick och det av en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet utarbetade betänkandet (Ds Jo 1979: 11) Bensin utan bly bereds f. n. i jordbruksdepar­tementet.

Förslag om vissa ändringar i miljöskyddslagen rörande bl. a. prövnings­ordningen, tillsyn och påföljder har i december 1980 behandlats av lagrå­det. Proposition kommer atl föreläggas riksdagen under våren 1981.

Regeringen har under år 1980 tillsatt en särskild utredare för att över­väga frågor rörande återvinning av vissa dryckesförpackningar, m. m. Utredaren skall bl. a. framlägga förslag om lämpliga styrmedel för atl säkerställa en tillfredsställande ålervinningsgrad vad gäller dryckesför­packningar av aluminium. Förslag från utredaren väntas i början av år 1981.

1 statens strålskyddsinslituts rapport Effektivare beredskap behandlas beredskap mot omgivningskansekvenser vid olyckor i kärnkraftverk. Av­sikten är alt förslag i dessa hänseenden skall ingå i den energipolitiska proposition som avses föreläggas riksdagen under våren 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                     8

Kommittén för miljörisker vid sjötransporter lade i juni 1979 fram betän­kandet (SOU 1979:42, 43) Ren Tur - program för miljösäkra sjötrans­porter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. jämte vissa andra förslag i ämnet. Proposition kommer att föreläggas riksdagen under våren 1981.

Nalurvärdskommitlén avlämnade under är 1979 sitt slutbetänkande (SOU 1979: 14. 15) Naturvård och läktverksamhet. Belänkandet bereds f. n. inom jordbruksdepartementet.

Miljödatanämnden har i rapporten (SOU 1980:24) Bättre miljöinforma­tion lämnat förslag avseende den framtida miljöinformationens inriktning, omfattning och organisation, Rapporten bereds f. n. inom jordbruksdepar­tementet.

Vallenplaneringsutredningen lade i september 1980 fram betänkandet (SOU 1980: 39. 40) Vattenplanering. Betänkandet remissbehandlas f. n.

För budgetåret 1981/82 föresläs etl anslag av 69 milj. kr. till miljö­skyddsinvesteringar.

För vård av naturreservat m. m. föreslås en höjning av anslaget med 3,6 milj. kr. lill 23,5 milj. kr. Huvuddelen av Store Mosse med Kävsjön föreslås bli nationalpark.

Till det fortsatta arbetet med restaureringen av Hornborgasjön föreslås att 2 milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82. För forsknings-, undersök­nings- och utredningsverksamhet föreslås en ökning med sammanlagt ca 5,5 milj. kr. till 70 milj. kr. För den fortsatta försöksverksamheten med kalkning för alt motverka försurning av sjöar och vattendrag föreslås en anslagsökning med 8 milj. kr. till 23 milj. kr.

Jakt och viltvård

Jakt- och viltvärdsberedningen har under år 1980 lagt fram betänkan­dena (SOU 1980: II och 1980:29) Vildsvin i Sverige och Vilt och trafik. Proposition om åtgärder mot frilevande vildsvin har avgetts till riksdagen. Beredningens förslag om vilt och trafik bereds f. n. inom regeringskansliet. Under är 1981 väntas beredningen lägga fram ell förslag om den svenska kronviltstammen.

Förslag har lämnats av naturvårdsverket beträffande utformningen av den framtida älgjakten. Frågan bereds i jordbruksdepartementet.

Naturvårdsverket har vidare i uppdrag alt upprätta förslag lill utform­ning m. m. av kompetensprov för jägare.

Idrott och friluftsliv

För budgetåret 1981/82 föresläs del slalliga stödet till idrotten utgå med drygt 151 milj. kr. Riksidrottsförbundet föreslås även få ansvarel för bi­dragsgivningen till föreningars anläggningsverksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                    9

En utökning av antalet elevplatser vid de s. k. idrollsgymnasierna före­slås under nionde huvudtiteln.

Det statliga stödet till friluftslivet föreslås utgå med ca 35 milj. kr. för budgetärel 1981/82. Härutöver lämnas statligt slöd till turist- och rekrea­tionsanläggningar inom ramen för bl. a. arbetsmarknads- och regionalpoli­tiken. Under elfte huvudtiteln utgår statsbidrag lill marknadsföring av turism i Sverige.

Internationellt samarbete

1 syfte atl främja handeln med jordbruksvaror inom Norden har under år 1980 ingåtts bilaterala jordbruksavtal med Finland och Norge. Avtalen har karaktären av ramavtal och är slutna inom ramen för EFTA enligt artikel 23. Propositioner om godkännande av avtalen kommer alt framläggas för riksdagen.

Etl jordbruksminislermöte inom OECD ägde rum i mars 1980. Vid mötet diskuterades bl. a. jordbrukspolitiken inför 1980-talel och u-ländernas livs­medelsproblem.

Väridslivsmedelsrådets sjätte session hölls i Tanzania under juni 1980. Vid sessionen diskuterades och antogs förslag beträffande bl.a. världens livsmedelsberedskap.

FAO:s råd och specialkommiltéer sammanträdde under året i sedvanlig omfallning. Även här intog frågan om en förbättrad säkerhet för väridens livsmedelsförsörjning en framträdande plats. Sverige var under året med­lem av FAO-rädet.

Förhandlingar i GATT:s regi har under året ägt rum om vissa justeringar av tullskyddet som aktualiserats av förändringarna av den svenska iräd-gårdsnäringspolitiken.

Den I juli 1980 infördes inom ramen för det internalionella sockeravtalel en särskild avgift av ca 2 kr./lon pä importen av socker. Avgiften går till en lagerfinansieringsfond som upprättats inom ramen för 1977 års internatio­nella sockeravlal och som skall bidra till finansieringen av exportländernas avtalsenliga lagring.

1 likhet med lidigare år har ell tekniskt vetenskapligt samarbete på jordbruks-, skogsbruks- och miljöområdet ägt rum med i första hand vissa östeuropeiska stater.

Vid sammanträde i Warszawa med fiskerikommissionen för Östersjön har beslut faltals om kvotering av fisket av sill och skarpsill under år 1981. För torsk och lax har enighet om en kvotering inte nåtts. För Sverige innebär beslutet alt det svenska fiskels fångstmöjligheler i Östersjön har ökats för år 1981.

1 enlighet med gällande bilaterala fiskeavlal har konsultationer om fis­kekvoter ägt rum med Norge, Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG), Finland, Sovjetunionen, Polen och Tyska demokratiska republiken. Dess-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                      10

ulom har separata överläggningar om fisket i Skagerrak ägt rum mellan Sverige, Norge och EG.

Styrelsen för FN:s miljöprogram (UNEP) höll sitt åttonde sammanträde den 16-29 april 1980. Vid mötet behandlades skyddet av ozonskiktet. Frän svensk sida föreslogs att en global konvention om skydd för ozon­skiktet skulle utarbetas inom UNEP:s ram. Vidare behandlades utveck­lingen av miljörätten och hur UNEP:s specialsession våren 1982 skall organiseras. Denna session hålls med anledning av tioårsjubileet av Slock-holmskonferensen år 1972 om den mänskliga miljön.

Konventionen lill skydd för östersjöområdets marina miljö (Helsingfors-konventionen) trädde i kraft den 3 maj 1980. Etl första möte med den kommission som skall ansvara för utvecklingen av samarbetet inom kon­ventionens ram ägde rum den 5-8 maj 1980. Elt sekretariat har upprättals i Helsingfors.

OECD:s miljökommitté har behandlat bl. a. ekonomiska aspekter på miljövårdsområdet, energi och resurser, kemikalier och redovisning av miljötillståndet. Elt möte på hög nivå hölls om samarbetet belräffande kontroll av kemikalier i maj 1980.

Sammanställning

Förändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområ­de i förhållande lill anvisade belopp för budgetåret 1980/81 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

 

 

 

 

Anvisat

Förslag

Förändring

 

Jordbruksdepartementet m, m.

1980/81

1981/82

 

A.

35,8

36.0

4-    0.2

B,

Jordbrukets rationalisering m, m.

314.3

313.6

-    0,7

C.

Jordbruksprisreglering

4 334.3

4 541.0

-1-206.6

D.

Skogsbruk

267.6

264.4

-    3.2

E.

Fiske

81.4

84.6

+    3.2

F.

Service och kontroll

196,0

211.8

-1-  15.8

G.

Utbildning och forskning

488.1

527.8

-1- 39.7

H.

Miljövård

366,7

352.1

-   14.6

1.

Idrott och friluftsliv

187.9

186,1

-    1.8

J.

Diverse

12,2

14.1

+    1.9

 

Totalt för jordbruksdepartementet

6284,4

6531,4

4-247,0

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

II

 

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser Jordbruksde­partementets verksamhetsområde

Tionde huvudtiteln

A.    JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Jordbruksdepartementet

 

 

 

 

1979/80 Utgift

15005009

 

 

1980/81 Anslag

14923000

 

 

1981/82 Förslag

16172000

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Föredraganden

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

 

66 41

—

 

 

107

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Reseersättningar

Expenser

 

14025000 222000 676000

+ 1249000

 

 

14923000

-1-1249000

För nästa budgetår bör medel för jordbruksdepartementets verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 16172000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Jordbruksdepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 16 172000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

A 2. Lantbruksrepresentanter

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

2467241 2078000 2 572000

Lanlbruksrepresentanterna har till uppgift alt inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed samman­hängande näringar ävensom miljövården i de länder eller internalionella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. F. n. är lantbriiks-represenlanlerna placerade i Bryssel, Moskva, Nairobi, Rom och Wash­ington.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Föredraganden

Personal

 

 

Handläggande personal

 

 

5

-

Övrig personal

 

 

3 8

—

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

 

 

1 100000

+ 381000

Vissa bilrädeskostnader

 

 

325 000

+ 30000

Sjukvård

 

 

5 000

-

Reseersättningar och expenser

 

 

 

inom verksamhetsområdet

 

138000

+    3000

Ersättningar för resor till

och från

Sverige

 

 

vid tjänsteuppdrag och

semester

 

150000

-

Ersättning för kostnader

för förhyrning

 

 

av bostäder

 

 

360000 2078000

+ 80000 +494000

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

alt lill Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 2 572000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

18787 197 18 300000 16800000

Reservation

1088517

Från anslaget bestrids, ulöver utgifterna för bl. a. departementels kom­mittéer, kostnaderna för det arbele som miljödatanämnden enligt riksda­gens beslut år 1974 bedriver rörande utvecklingen av ell informationssy­stem för miljövärden (prop. 1974:46, JoU 1974:20, rskr 1974: 218).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                      13

Under anslaget har även för budgetåret 1980/81 anvisats medel för forskning om strålning i byggnader (prop. 1979/80:97, JoU 1979/80:38, rskr 1979/80:315).

Miljödatanämnden disponerar innevarande budgetär högst 7 253000 kr. för sin verksamhet. 1 betänkandet (SOU 1980:24) Bättre miljöinformation har miljödatanämnden lagt fram förslag rörande inriktningen, omfattningen och organisationen av den framlida verksamheten inom miljövårdens in­formationssystem. Förslaget har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet. 1 avvaktan på del slutliga ställningstagandet till de fram­lagda förslagen bör 6453000 kr. anvisas under förevarande anslag för den fortsatta verksamheten. Jag har därvid räknat med alt medel för det fort­satta arbelel med information om livsmedel resp. arbetsmiljön bör anvisas under anslaget F 1. Statens livsmedelsverk resp. tolfte huvudtitelns anslag C 2. Yrkesinspektionen.

För all slutföra den forskning om strålning i byggnader, som radonutred-ningen har i uppdrag all samordna, beräknar jag elt totalt medelsbehov av 2 milj. kr. varav 1,5 milj. kr. bör anvisas för budgetåret 1981/82.

För den övriga verksamhet som bekostas från anslaget beräknar jag medelsbehovet till 8,8 milj. kr. Det totala anslagsbehovet uppgår således till 16,8 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kommittéer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 16800000 kr.

A 4. Extra utgifter

1979/80 Utgift              571457               Reservation                 287988

1980/81 Anslag            500000

1981/82 Förslag            500000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservations­anslag av 500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                              14

B.    JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.

B 1. Lantbruksstyrelsen

1979/80 Utgift               38043 664

1980/81 Anslag              35742000

1981/82 Förslag             39010000

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, trädgårdsnäringen och träd­gårdsnäringens rationalisering, rennäringen och rennäringens rationalise­ring, slöd lill företag i glesbygd, kontroll och inspektion på växlskyddsom-rädet, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendel, i den män sådana ärenden inte ankommer pä annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, dislriklsvelerinärorganisalionen saml statens hingst-depå och stuleri. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över statens lant-bruksinformalion, avbylarverksamheten inom jordbruket, statens utsädes­kontroll och de lokala frökonlrollanslaller som är behöriga alt ulföra stalsplombering av utsädesvara, statens maskinprovningar samt de lokala lantbrukskemiska konlrollanslalter vars stadgar styrelsen fastställt. Styrel­sen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.

Lantbruksstyrelsen leds av en styrelse. Chef för lantbruksslyrelsen aren generaldirektör. Inom lantbruksstyrelsen finns fyra avdelningar, nämligen administrativa avdelningen, förelagsavdelningen, växlodlingsavdelningen samt veterinär- och husdjursavdelningen. Dessulom finns särskilda arbets­enheter för översiktlig planering och internationella ärenden samt en revi-sionsenhet.

Styrelsen ställer personal till förfogande för slalens lantbruksinforma-lion.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Personal

Handläggande personal Övrig personal

 

 

Lantbruks­styrelsen

Före­draganden

143 106

249

-

-      6

-      6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                             15

 

 

 

1980/81

Beräknad ändr

ing 1981/82

 

Lantbruks-

Före-

 

 

slyrelsen

draganden

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

26805 000

• + 2 401000

+ 2318000

Sjukvård

31000

-

-

Reseersättningar och expenser

4918000

+   681000

+   350000

Därav utrikes resor

(65 000)

(+      5 000)

(+      5 000)

Lokalkostnader

3 154 000

+   568000

+   550 000

Upplysningsverksamhet

625 000

+   107 000

+    50000

Kostnader tor viss informa-

 

 

 

tionsverksamhet

171000

-

-

Resebidrag för studier m,m.

39000

-

-

 

35743000

+ 3757 000

+3268000

Inkomster

 

 

 

Försålda formulär,

 

 

 

blanketter    och    kungörelser

 

 

 

m.m.

1000

-

-

Nettoutgift

.15 742 000

+3757000

+3 268000

Avgifler för växtskyddsinspeklion m. m., som redovisas på statsbudge­tens inkomstsida under rubriken 2500 Offenlligrältsliga avgifter, beräknas lill 6,9 milj. kr. för nästa budgetår (1980/81 6,3 milj. kr.).

Lantbruksstyrelsen

Under senare år har lanlbruksverkels arbetsuppgifter utökats på olika områden. Fr.o.m. den I juli 1978 reformerades det statliga stödet till jordbrukels rationalisering vilket inneburit en ökad arbetsbelastning. En ylterligare ökning av arbetsuppgifterna vid lantbruksverket har ägt rum fr. o. m. budgetåret 1979/80 genom tillkomsten av en ny jordförvärvslag. ny lag om skötsel av jordbruksmark, ny förordning om statligt stöd till träd­gårdsnäringen och ny förordning om statligt stöd tilf glesbygd. Vidare har regeringen i juni 1978 gett lantbruksslyrelsen i uppdrag atl förvärva mark av skogsbolag för att i första hand tillföras beslående lantbruk eller använ­das för byte med andra skogsägare.

Härutöver har nyligen fatlats beslut om tillfälligt räntestöd till vissa jordbruksföretag. Detla och övriga ålgärder från lantbruksnämndernas sida i anledning av de försämrade lönsamhetsförhållandena inom jordbru­ket och trädgårdsnäringen kommer att kräva betydande insatser under innevarande och nästa budgetär.

Medan arbetsuppgifterna således ökal pä fiera områden har en minsk­ning av efterfrågan pä vissa tjänster ägt rum. Del under 1970-talet minska­de antalet ärenden rörande jordbrukets strukturrationalisering väntas dock åler öka på grund av den nya jordförvärvslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark. Tillämpningen av jordförvärvslagen kräver dessutom nu en slörre arbetsinsats per ärende bl. a. genom prisprövningen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                        16

Sammantaget har lanlbruksverket fått väsentligt ökade arbetsuppgifter ulan att personalresurserna förstärkts.

För att ge utrymme för tillkommande nya arbetsuppgifter bedrivs konti­nuerligt rationaliseringsarbele inom verkel. Under är 1979 tillsattes dessut­om en särskild besparingsgrupp som presenterat en rad rationaliseringsför­slag. Flera av förslagen har genomförts men andra kräver medverkan av andra myndigheter och beslut av statsmakterna.

Lanlbruksverkels myndighetsanslag har de senaste åren minskat realt. En tillfredsställande ambitionsnivå har hittills kunnat upprätthållas inom olika områden lack vare rationaliseringsinsalserna och genom omfördel­ning av arbetskraft. Emellertid har utrymmet minskat för initiativverksam-het I.ex. rådgivning trots dess stora betydelse för rationaliseringen av jordbruket.

Med hänsyn till lanlbruksverkels kostnadsslruktur medför huvudförsla­get i första hand en minskning av personalen. Det blir fråga om indragning av tjänster, i görligaste mån i samband med naturiig avgång. Lantbruksver­kets personal är i stor utsträckning specialinriktad pä olika ämnesområden inom jord- och skogsbrukels rationalisering. För att upprätthälla verksam­heten i olika län bör även i princip samtliga specialistgrupper vara repre­senterade vid alla lantbruksnämnder. Med anledning härav medför en minskning av antalet tjänster en i förhållande till föreliggande arbetsuppgif­ter skev resursfördelning. Som en konsekvens kommer vissa lantbruks­nämnder periodvis helt att sakna befattningshavare inom vissa ämnesom­råden. Detla är genom tjänsternas karaktär av specialistfunktioner inle möjligt att lösa genom fortbildning av annan personal. Huvudförslaget leder således till en sänkt ambitionsnivå och att vissa arbetsuppgifter måste ges låg prioritet.

För budgetåret 1979/80 anvisades I milj. kr. till lokal rådgivning i gles­bygder. För delta belopp har lantbruksstyrelsen tillsatt åtta tjänster som lokalrådgivare i norra Sverige. Styrelsen redovisade i anslagsframställ­ningen för budgetärel 1979/80 ett totall behov av ca 25 lokala rådgivare. Styrelsen finner det inte möjligt atl inom ramen för huvudförslaget kunna omfördela resurser för en önskvärd fortsatt uppbyggnad av den lokala rådgivningen. Behov föreligger därutöver av betydande rådgivningsin­salser i fråga om särskilt energibesparande åtgärder inom jordbruket. Inte heller della behov kan tillgodoses i huvudförslaget.

För att kunna upprätthålla den ambitionsnivå för insatserna inom jord­brukets rationalisering som förutsätts i gällande jordbrukspolitiska beslut och för att i någon mån kunna tillgodose behovet av ökade insatser på förut nämnda områden erfordras att lantbruksverkets reella resurser behålls oförändrade.

1.  Pris- och löneomräkning m.m. 3 757000 kr.

2.         Huvudförslaget innebär en' sänkning av ambitionsnivån. Besparingen uppgår till 790000 kr. och uppnås bl. a. genom alt sex tjänster dras in i samband med naturiig avgång (+2967000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

17

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för lantbruksstyrelsens verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 103000 kr. för vissa uppgifter inom del ekonomiska försvaret.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Lantbruksstyrelsen för budgetärel 1981/82 anvisa etl förslags­anslag av 39010000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

186458076 181204000 198504000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och ut­veckling saml vidta eller hos lantbruksslyrelsen föreslå de ålgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en snabb strukturrationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskatlning och jord­bruksstatistik saml om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lant­brukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer pä nämnden.

Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksslyrelsen bestämmer annat, en företagsenhet, en produktionsenhet och en administrativ enhet. Vid nämnd i Stockholms och Malmöhus län skall finnas en Irädgårdsenhel och vid nämnd i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län en rennärings-enhet.

Frän anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändr

ng 1981/82

 

Lantbruks­styrelsen

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

911

499

1410

__

-32 -32

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård

146670000 180000

+ 13.574000 +      50000

+ 12814000 +      50000

2    Riksdagen 1980/81. 1 .saml

Nr 100. Bilaga 13

 

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Lantbruks-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Reseersättningar, expenser

 

 

 

 

och utrustning

16812000

+

1944000

+    783000

Därav engångsanvisning

(200000)

( +

96000)

(-    2000001

Lokalkostnader

16637000

+

3 633000

+ 3 633 000

Utbildningskurser för viss

 

 

 

 

personal vid lantbruks-

 

 

 

 

organisationen

505 000

+

51000

+      20000

Kostnader i samband med

 

 

 

 

projekteringsverksamheten

300000

 

-

-

Ersättning för tjänster sam-

 

 

 

 

manhängande med kontakter

 

 

 

 

mellan lantbruksnämnderna

 

 

 

 

och näringsutövarna

100000

 

-

-

 

181204000

+ 19252000

+ 17300000

Inkomster vid lantbruksnämnderna, som redovisas pä statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2600 Försäljningsinkomster, beräknas lill 7,2 milj. kr. för nästa budgetär (1980/81 7,2 milj. kr.).

Lantbruksstyrelsen

1.  Pris-och löneomräkning m. m. 18 956000 kr.

2.         Huvudförslaget innebär en besparing av 4006000 kr. Förslaget inne­bär bl. a. att 32 tjänster dras in i samband med naturlig avgång (+ 14950000 kr.).

3.         För alt upprätlhålla nuvarande verksamhet föreslår styrelsen oför­ändrad anslagstilldelning (+ 4006000 kr.).

4.         För flyttning av lantbruksnämnden i Kalmar län till nya lokaler be­hövs 296000 kr. som engångsanvisning.

Föredraganden

För nästa budgetår böi medel för lantbruksnämndernas verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 800000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. 1 avvaktan pä beslut angående nya lokaler för vissa statliga myndigheter i Kalmar har jag inte räknat några medel för lantbruksnämndens flyttning.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1981/82 anvisa elt för­slagsanslag av 198504000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   19

B 3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.

1979/80 Utgift                 4986397

1980/81 Anslag                4733000

1981/82 Förslag               5323000

Anslaget används för alt bestrida kostnaderna för kursverksamhet m. m. i syfte alt främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen saml den yttre rationaliseringen inom skogsbruket.

Lantbruksstyrelsen

Huvudalternativet innebär en reell minskning av anslaget från budget­året 1980/81 med 2%.

En fortsall rationalisering av rådgivningsverksamheten och viss om­prioritering av arbetsuppgifterna torde kunna ge motsvarande kostnadsbe­sparing vid oförändrad ambitionsnivå.

1.   Pris- och löneomräkning m. m. 570000 kr.

2.         Huvudförslaget innebär en besparing av 106000 kr. (+ 464000 kr.).

3.    För utbildning av arrendesynemän behövs sammanlagt 300000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har dess­utom beräknat 80000 kr. för fortbildning av arrendesynemän och 200000 kr. som en engångsanvisning för utbildning av nya synemän. Sådana utgifter bestrids f.n. från anslaget J 1. Servitutsnämnder, m.m. som där­med kan upphöra. För nästa budgetår bör anslaget höjas med 590000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 5 323000 kr.

B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

1979/80 Utgift               65 335019

1980/81 Anslag              59000000

1981/82 Förslag             59000000

Från anslaget utbetalas bidrag lill yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om slalligl slöd lill jordbrukets rationalisering m. m. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål.

Bidrag till jordbrukets rationalisering

Budgetär                    Ram                            Beviljade bidrag m. m.

1979/80                       55000000                  .54 126600

1980/81                       61000000

1981/82 (förslag)        64000000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   20

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 70 milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgetår.

Vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget har beaktats bl. a. de överskottsmedel som tillförs anslaget i samband med försäljningen av jordfondsfastigheler och atl beviljade, inle utbetalda bidragsbelopp per den 30juni 1980 uppgår till 80,0 milj. kr. Vidare har beaktats det medelsbe­hov som erfordras för alt under budgetåret 1981/82 bestrida statsbidrag till ålgärder mot översvämningar i Emån. Under budgetåret 1981/82 beräknas anslaget därutöver bli belastat med ca 13 milj. kr. i räntekostnader för den rörliga kredit av 200 milj. kr. som ställts lill styrelsens förfogande för inköp av skogsfastigheter.

Bidragsramen för yttre rationalisering har hittills varit tillräcklig för lantbruksnämndernas behov. Styrelsen föreslår därior oförändrad ram av 12 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Den f. n. låga investeringstakten i jordbruket har minskat antalet ansök­ningar om slöd lill nya byggnadsåtgärder. Den därigenom uppkomna minskningen av bidragsbehovel för inre rationalisering uppvägs emellertid av ett ökal bidragsbehov för tilläggskostnader i samband med kostnadsför­dyring av pågående eller färdigställda byggnadsåtgärder. Med hänsyn till den kraftiga stegringen av byggnadskostnaderna under hela 1970-talet och att del normalt förflyter minst två-tre är från att stöd beviljas för i.ex. nybyggnad av ladugård till atl byggnaden är uppförd och slutavsynad har flertalet nybyggnader under 1970-lalet blivit dyrare än vad som vid ansök­ningstillfället beräknades. Fördyringen har dock under tidigare år i allmän­het inte medfört så allvarlig påfrestning på sökandens ekonomi som den gör under nu rådande förhållanden. Det har därför blivit nödvändigt att i vissa fall lämna bidrag till tilläggskostnaderna för att undvika likvidiiets-svärigheter.

Behovet av bidrag till inre rationalisering för budgetåret 1981/82 har av nämnderna uppskattals till 108 milj. kr., varav 45 milj. kr. i Norrbottens län. Medlen kommer huvudsakligen att förbrukas som regionalt rationaliseringsstöd i norra Sverige. Bidragen inom det allmänna rationali­seringsstödet uppgick under budgetåret 1979/80 lill mindre än 0.5 milj. kr. Mot bakgrund av det stora behovel av ralionaliseringsåtgärder i området och stödets stora regionalpolitiska betydelse finner styrelsen del angeläget alt ramen höjs i takt med kostnadsstegringen så alt bidragens reella värde bibehålles. Styrelsen föreslår därför atl ramen för statsbidrag till jordbruk­ets rationalisering ökas med 6 milj. kr. till 67 milj. kr., varav 55 milj. kr. till bidrag för inre rationalisering, och 12 milj. kr. lill bidrag för yttre rationali­sering.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  21

Föredraganden

Del statliga finansiella stödet till jordbruket ges huvudsakligen i form av lånegarantier. Vid sidan härav lämnas från delta anslag bidrag till yttre och inre rationalisering, i huvudsak som regionall rationaliseringsstöd i norra Sverige.

För budgetåret 1981/82 bör ramen för statsbidrag räknas upp med 3 milj. kr. till 64 milj. kr., varav 9 milj. kr. till yttre och 55 milj. kr. till inre rationalisering. Liksom f. n. bör dock regeringen kunna jämka mellan dessa ändamål.

Jag beräknar behovet av medel under anslaget till 59 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.         medge alt under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas till jord­brukets rationalisering med sammanlagt högst 64000000 kr.,

2.    till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 59000000 kr.

B 5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1979/80 Utgift              '25000000                   Behållning                               8000

1980/81 Anslag              25000000

1981/82 Förslag                      1000

' Kapitalbudgetens investeringsanslag Jordfonden.

Jordfonden uppgår, sedan den för budgetåret 1980/81 tillförts 25 milj. kr., till 367 183000 kr. Lantbruksslyrelsen disponerar dessutom en rörlig kredit hos riksgäldskonloret intill 25 milj. kr. t.o.m. den 30juni 1982.

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lant­brukets område, m. m.

1 enlighet med vad som anförts i prop. 1978/79: 101 har till styrelsens förfogande dessulom ställts en rörlig kredit av 200 milj. kr. vilken särre­dovisas underjordfonden. Krediten skall disponeras för större förvärv av mark, främsl skogsmark. Den förvärvade marken skall i första hand till­föras bestående lantbruk eller användas för byle med andra skogsägare. Krediten skall vara återbetald senast den 31 december 1981. Pä medel som tas i anspråk utgår ränta efter räntefot som fastställts av riksgäldskonloret.

Lantbruksslyrelsen

Lantbruksnämndernas köp och försäljning av mark genom jordfonden ulgör etl av de viktigaste medlen i strukturrationaliseringen.

Under budgetåret 1978/79 var jordfondens likviditet myckel svag. Till­gängliga medel måsle i huvudsak reserveras för fullgörandet av statens inlösenskyldighet enligt jordförvärvslagen. Inför budgetåret 1979/80 upp-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

-f)

manades därför lantbruksnämnderna all öka sina försäljningar och att skärpa bevakningen av utestående fordringar.

Försäljningen av jordfondsmark har under budgetåret 1979/80 varit i stort sett oförändrad i förhällande till föregående år. De utestående ford­ringarna har minskat, trots de svårigheter som föreligger för köparna att snabbt få lån i bank. Dessa fordringar uppgick vid utgången av budgetåret 1979/80 lill 77,5 milj. kr.

Behållningen pä jordfonden har till följd av de vidtagna åtgärderna successivt kunnat ökas. Vid utgången av budgetåret 1979/80 var den 63,7 milj. kr.

Fastighetsinköpen med hjälp av jordfonden har under budgetåret 1979/ 80 kunnat hållas pä i stort sett oförändrad nivå jämfört med närmast föregående budgetår. Detta har varit möjligt trots atl försäljningen priori­terats och stora insatser gjorts för inköp och försäljning med hjälp av den särskilda krediten av 200 milj. kr. Den förbättrade likviditeten har möjlig-aorl en bättre arbelsplanering och etl rationellare utnyttjande av tillgäng­liga medel.

Lantbruksslyrelsen finner det angeläget all inköpsverksamhetens nivå höjs under den första hälften av 1980-talel. Delta är specielll viktigt med tanke på de försäljningar kyrkan kommer att göra som kompensation för nyss nämnda större förvärv av skogsmark och för andra liknande markaf­färer. Inköpsverksamheten på jordfonden måste därför prioriteras högre än tidigare. Enligl styrelsens bedömning kommer verksamheten att ha en sådan omfattning atl den kredit intill 25 milj. kr., som disponeras t.o.m. den 30 juni 1982, regelmässigt behövs. Styrelsen föreslår därför atl denna kredit bör få disponeras utan tidsbegränsning.

Utvecklingen av inköps- och försäljningsverksamheten belyses av föl­jande sammanställning.

 

Budgetär

Inköp

 

 

Försäljning

 

 

åker

skog

belopp

åker

skog

belopp

 

(ha)

(ha)

(milj. kr.

) (ha)

(ha)

(milj. kr.)

1974/75

5 720

26803

150,5

5 299

26 190

137,2

1975/76

5012

22663

150.0

5 534

23318

144,1

1976/77

4 295

18375

141,4

3 874

18786

130,5

1977/78

4053

19483

165,5

4 129

19086

139.7

1978/79

4177

16950

150,1

4496

19089

151.3

1979/80

3 315

17098

118,6

3 184

19043

130,1

Med utnyttjande av den röriiga krediten av 200 milj. kr. hade vid utgång­en av juli månad 1980 markförvärv gjorts för 198,8 milj. kr. Fram till den I juli 1980 har mark sålts för 71,9 milj. kr., varav vid samma tidpunkt inbetalats 45,1 milj. kr. Under budgetåret 1980/81 beräknar styrelsen all försäljningar kommer att ske för ca 70 milj. kr.

Lantbruksslyrelsen förhandlar f.n. med domänverket om markförvärv för ca 32 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   23

Domänverket har stora arealer mark som är av intresse för jord- och skogsbrukets rationalisering. Verket har under de senaste två åren ökat sill skogsinnehav netto med ca 40000 ha produktiv mark.

Näringsutskottel har i sitt av riksdagen godkända betänkande NU 1979/ 80:46 uttalat sig om domänverkels markpolitik. Utskottet säger bl. a. alt en strävan bör vara att staten inle netto ökar sitt markinnehav. Utskottet förutsätter också atl överenskommelse även fortsättningsvis kan träffas mellan domänverket och lantbruksslyrelsen om överföring av mark lill jordfonden för förstärkning av enskilda fastigheters markinnehav där be­hov föreligger.

Lantbruksslyrelsen kommer mot denna bakgrund att ta upp förhandling om överförande av yllerligare mark från domänfonden till jordfonden. Härtill kommer förvärv som bör göras i samband med att skogsföretag säljer ylterligare mark till kyrkan och andra.

För att fullfölja de intentioner som angivits i regeringsuppdraget den 8 juni 1978 att förvärva mark från skogsföretag och intentionerna i närings-utskottets betänkande bedömer styrelsen alt den rörliga krediten av 200 milj. kr. behöver utökas med 50 milj. kr. och att kredittiden förlängs med två år till den 31 december 1983.

Sammanfattningsvis bör den till jordfonden knula rörliga krediten av 25 milj. kr. få disponeras ulan tidsbegränsning saml den särskilda rörliga krediten av 200 milj. kr. utökas med 50 milj. kr. och kredittiden förlängas till den 31 december 1983.

Föredraganden

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhei, som sker med anlitande av jordfonden, har slor belydelse för jordbrukets rationali­sering. Fonden har under senare år tillförts betydande belopp och uppgår f.n. till närmare 370 milj. kr. Riksdagen har nyligen lämnat utan erinran vad jag anfört om tillskott lill jordfonden i prop. 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. Anslaget bör därför föras upp med 1 000 kr.

Den rörliga kredit av 25 milj. kr. som lantbruksslyrelsen disponerar i riksgäldskontoret för jordfondsändamål bör förlängas intill den 30 juni 1983.

Av den rörliga kredit av 200 milj. kr. som lantbruksslyrelsen disponerar i riksgäldskonloret för större förvärv av mark från domänverket och skogs­bolag ulnylljas f. n. ca 150 milj. kr. Denna kredit har haft stor betydelse när del gällt alt lösa likviditelsproblem för vissa skogsbolag. Den har också varit elt värdefullt medel i ansträngningarna alt förbättra de aktiva jord-och skogsbrukarnas brukningsenheter och deras utkomstmöjligheter. För­säljningar och byten sker nu i den takt som lantbruksnämndernas resurser medger. Takten påverkas också av köparnas möjligheler alt finansiera sina förvärv. Pä senare tid har vissa nya utbud ägt rum av slörre skogsarealer som är lämpliga alt tillföra del enskilda skogsbruket. Enligt min mening

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   24

bör därför den rörliga krediten av 200 milj. kr. i riksgäldskontoret ökas lill 250 milj. kr. och kunna disponeras av lantbruksslyrelsen intill den 31 december 1982. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.         medge alt lantbruksstyrelsen får disponera en röriig kredit av 25000000 kr. i riksgäldskontoret t.o.m. den 30juni 1983,

2.    medge att lantbruksslyrelsen får disponera en rörlig kredit av 250 milj. kr. i riksgäldskontoret t.o. m. den 31 december 1982,

3.    lill Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

B 6. Lån med uppskjuten ränta

1979/80 Utgift                           '-                    Behållning

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                       1000

' Kapitalbudgetens investeringsanslag Länefonden för lån med uppskjuten ränta.

Medlen disponeras av lantbruksslyrelsen för län med uppskjuten ränta enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalise­ring.

Lantbruksstyrelsen

Av det ursprungliga investeringsanslaget av 15 milj. kr. fanns 7410000 kr. disponibla den Ijuli 1980.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 30 maj 1980 bl. a. föreslagit att nuvarande högsta lånebelopp för lån med uppskjuten ränta höjs frän 150000 kr. till 200000 kr. Förslaget motiveras med atl lånens ursprungliga realvärde sjunkit till följd av penningvärdeförsämringen.

För budgetåret 1981/82 bör anslaget tas upp med I 000 kr.

Föredraganden

Jag biträder lanlbruksslyrelsens förslag att höja det högsta lånebeloppet för lån med uppskjuten ränta frän 150000 kr. lill 200000 kr. Anslaget bör föras upp med I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

25

B 7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

 

0 Utgift

1332296

1 Anslag

1500000

2 Förslag

1500000

Frän anslaget bestrids utgifter för att läcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukels yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens ra-fionalisering m.m., rennäringens rationalisering m.m. samt inköp av avelshästar och ridhästar.

Lantbruksstyrelsen A. Anslag m. m.

Förlusterna som hittills varit obetydliga beräknas öka. Genom att några trädgårdsförelag försatts i konkurs beräknas styrelsen få infria garan­tiåtaganden om totall ca 15 milj. kr. Föriuster väntas även uppkomma i fråga om kreditgarantier för lån till vissa jordbruksförelag. Anslaget bör därför höjas till 10 milj. kr.

Ändamål

1978/79

1979/80

1980/81    Beräknad änd­ring 1981/1982

Anvisad Jämkad    Bevilj.     Anvisad Jämkad    Bevilj.     Anvisad  Länt-       Före-

garanti     ram

garanti    ram

bruks-     dra-styrel-     ganden sen

milj. kr.

1.

Yttre ratio-

 

 

 

 

 

 

 

 

nalisering

 

 

42,9

 

 

39.2

 

2.

Inre ratio-

 

 

 

 

 

 

 

 

nalisering

448.0

508,0

265,7

513.0

608,0

239,1

713.0

3.

Jordför­värvslån

 

 

57,5

 

 

77,6

 

4.

Driftslän

 

 

139,2

 

 

157,6

 

5.

Maskinlän

 

 

2,5

 

 

3,7

 

6.

Trädgärds-näringens rationali-

 

 

 

 

 

 

 

 

sering m. m.

19,0

19,0

19.0

35,0

40.0

38.0

35,0

7.

Rennäringens rationalise-

 

 

 

 

 

 

 

 

ring m. m.

2,5

2,5

0.8

2.5

2,5

0.6

2.5

8.

Inköp av avelshästar och rid-

 

 

 

 

 

 

 

 

hästar m, m.

0,5

0.5

0,3

0,5

0.5

0.3

0.5

 

 

470,0

530,0

527,9

551,0

651,0

556,1

751,0

-5,0

h37.0

+ 5.0      + 5.0

+42,0

B. Kreditgarantiramar

1-5. Diskonlohöjningarna under första delen av budgetåret 1979/80 har fört upp låneräntorna till en nivå som medfört likviditetssvårigheler för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   26

högt skuldsatta jordbrukare, dvs. nyetablerade jordbrukare och sådana som nyligen gjort större investeringar. Diskontohöjningarna har för nämnda kategorier låntagare i mänga fall blivit särskilt betungande genom de senaste årens brist på kapital hos de vanliga bankinrättningarna varige­nom många av dessa låntagare nödgals att interimistiskt - i avvaktan på lånens övertlyttning till hypoleksförening - utnyttja lån med en ränta som är 3-4 % högre än hypoteksräntan. Svårigheterna har dessutom förstärkts av en något försämrad lönsamhel inom mjölkproduktionen vilken särskilt drabbat del norrländska jordbruket.

Invesleringsbenägenheten har därför f. n. avtagit vilket medfört atl läne­garantiramen för budgetåret 1979/80 i stort varit tillräcklig för behoven. Ramen för budgetåret 1980/81, som är 100 milj. kr. slörre, får likaså under nuvarande förhållanden bedömas vara tillräcklig eftersom det ökade beho­vet av driflslån för kreditsanering samt jordförvärvslån i samband med alt brukningsenheter byter ägare kompenseras av nedgången av garantier för län till byggnadsåtgärder. Från ralionaliseringssynpunkt får det anses an­geläget att sistnämnda verksamhet inte avtar i alltför hög grad eftersom det fortfarande råder en eftersläpning i förnyelsen av ekonomibyggnadsbe-slåndel inom jordbruket. Trots slora investeringar under 1970-lalel synes i stort sett endasi del normala åleranskaffningsbehovet ha täckts medan ingen nämnvärd kompensation skett för bristen på byggnadsförnyelse un­der 1960-talel.

Styrelsen bedömer att investeringarna kommer atl åter stiga under bud­getärel 1981/82. Därtill kommer det f. n. svåruppskaltade lånegarantibehov som följer av styrelsens förvärv av skogsmark från bl. a. skogsindustrier med efterföljande vidareförsäljning lill enskilda jord- och skogsbrukare. Oavsett vilka ökade behov som följer av det anförda ökar behovet av lånegarantier genom de kraftiga koslnadsstegringar som sker framför allt på byggnadsomrädel. Styrelsen anser däiför att en viss ökning av lånega­rantiramen är nödvändig. Denna ökning bör dock kunna begränsas lill 37 milj. kr., dvs. ca 5 %. Styrelsen föreslär således att ramen för lånegarantier lill jordbrukels rationalisering för budgetåret 1981/82 ökas till 750 milj. kr.

6. Kreditgarantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering m.m. avser garanti för ralionaliseringslän, förvärvslån och driftslån lill träd­gårdsföretag, maskinlån, lån lill samverkansföretag samt till inrättande av lagerhus och auktionslokaler för Irädgårdsprodukter.

Sedan den I juli 1979 gäller ändrade bestämmelser för stöd lill trädgårds­näringen. Det slora investeringsbehov saml behov av ökat driftskapilal som uppstått inom växthusföretagen för att möta de ökande bränslekostna­derna har medfört all anspråken på kreditgarantier väsentligt ökat. För budgetåret 1979/80 har kreditgaranliramen ökats med 5 milj. kr. till 40 milj. kr. genom överföring från ramen för jordbrukets rationalisering.

För budgetåret 1981/82 föreslår styrelsen alt ramen fastställs lill 40 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   27

7.    Kreditgaranliramen för rennäringens rationalisering avser garanti för rationaliseringslån, rendriftslån och redskapslån. Ramen bör vara oföränd­rad.

8.    Kreditgaranliramen för lån till inköp av avelshästar och ridhästar bör behällas oförändrad.

Föredraganden

Del statliga finansieringsstödet lill jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering lämnas i huvudsak som kreditgarantier. Efterfrågan på så­dana garantier har under de senaste åren varit mycket stor. Kreditgaranti-ramarna har ocksä sedan år 1976 höjts från ca 400 milj. kr. lill 750 milj. kr. Investeringarna i jordbruket har avtagit under år 1980. Detla har främsl sin grund i del osedvanligt höga ränteläget vilket gjort del svårt att få invesle­ringarna lönsamma. Inom trädgårdsnäringen ökar däremot investeringarna f. n. Bakom denna utveckling ligger bl. a. behovel av investeringar i energi­sparande åtgärder. Vidare har vissa investeringar eftersatts till följd av svag lönsamhet åren 1978 och 1979. Jag tillstyrker därför lanlbruksslyrel­sens förslag att räkna upp ramen för kreditgarantier lill trädgårdsnäringens rationalisering med 5 milj. kr. till 40 milj. kr. Den lotala ramen för kredit­garantier till jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering bör kunna hållas oförändrad. Ramen för jordbruksändamål beräknar jag till 708 milj. kr.

För budgetåret 1981/82 bör slallig garanti beräknas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med 708 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. med 40 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m.m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 0.5 milj. kr. eller sammanlagt 751 milj. kr. Regeringen bör kunna jämka mellan ändamålen.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 1.5 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.         medge alt för budgetåret 1981/82 statlig kreditgaranti lämnas för lån till jordbrukets rationalisering m. m.. för lån lill trädgårdsnä­ringens rationalisering m. m.. för län till rennäringens rationalise­ring m. m. och för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 751 000000 kr.,

2.         till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetärel 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av I 500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   28

B 8. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

 

1979/80 Utgift

274030

1980/81 Anslag

2000000

1981/82 Förslag

2000000

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering en­ligt förordningen (1979:427) om statligt slöd till trädgårdsnäringens ratio­nalisering. Därutöver används anslaget för bidrag lill Svenska fruklfräm-jandel. Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandel.

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
Budgetär                    Ram                            Beviljade bidrag

1979/80                       2 000000                      1217000

1980/81                       2 000000

1981/82 (förslag)        2000000

Lantbruksstyrelsen

Förordningen (1979:427) om statligt slöd till trädgårdsnäringens rationa­lisering trädde i kraft vid ingången av budgetåret 1979/80. Under budget­året har bidrag beviljats med 1067000 kr. vartill kommer 150000 kr. till främjandena. Av bidragsmedlen har 1053000 kr. beviljats som regionalt ralionaliseringsstöd.

Såväl anslaget som bidragsramen bör föras upp med oförändrat belopp 2 milj. kr.

Föredraganden

Anslaget och bidragsramen bör för nästa budgetår tas upp med oföränd­rat 2 milj. kr. vardera.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.         medge atl under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas lill träd­gårdsnäringens rationalisering med sammanlagt högst 2000000 kr.,

2.    till Bidrag llll trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. för bud­getåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2000000 kr.

B 9. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen

 

1979/80 Utgift

719794

1980/81 Anslag

1042000

1981/82 Förslag

1266000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukats till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling. Medlen skall användas för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   29

bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål och dispone­ras av lantbruksslyrelsen efter samråd med styrelsens irädgårdsnämnd. Medel som inte utbetalas som bidrag förs vid utgången av påföljande budgetår över lill trädgårdsnäringens bensinskatlefond, som förvallas av kammarkollegiet och fär disponeras av lantbruksslyrelsen för samma än­damål som anslaget.

Lantbruksstyrelsen

Under budgetåret 1979/80 har för bidrag lill olika ändamål disponerats 892 300 kr. Medelstillgången på bensinskattefonden uppgick vid utgången av budgetåret Ull 904308 kr. Vid samma tidpunkt återstod på anslaget 234785 kr. Beviljade men inte utbetalade bidrag utgjorde I 044045 kr.

Anslaget bör föras upp med 1 042000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör mol bakgrund av den höjda bensinskatten räknas upp med 224000 kr. fill 1266000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen för budget­året 1981/82 anvisa elt anslag av I 266000 kr.

B 10. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

1979/80 Utgift                '2224 537

1980/81 Anslag                   812000

1981/82 Förslag                1 100000

' Anslaget  Odlings- och  byggnadshjälp åt  innehavare av  vissa kronolägenheter m. m.

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar pä beslående flällägenheler, till flyttningsbi­drag och avlrädesersältning ål innehavare av fjällägenheter samt för all bestrida vissa andra utgifter för lägenheterna.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksslyrelsen föreslår under förutsätlning alt fjällägenhelsulred-ningens förslag genomförs att anslaget för budgetåret 1981/82 förs upp med 1,3 milj. kr. och all en ram av 1,2 milj. kr. för investeringar ställs till styrelsens förfogande.

Vid beräkningen av anslagsbeloppel har hänsyn tagits till såväl beräkna­de utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter, som de inkomster av ca 100000 kr. av arrendeavgifter m. m. som redovisas under anslaget.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   30

Domänverket

Domänverket räknar med fortsalt restriktivitet beträffande underhäll och investeringar pä de fjällägenheter som verket förvaltar. Trots della beräknas kostnaderna bli något högre än föregående budgetår. För ända­målet behövs 170000 kr.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om den framtida dispositionen och förvaltningen av fjällägenheterna.

Utredningen om fjällägenheter' avgav under är 1979 ell delbetänkande (Ds Jo 1979: I) Förvaltningen av fjällägenheter m.m. inom renskötselom-rådet. som behandlar allmänna frågor samt enskilda lägenheter inom Norr­bottens län. Utredningen harar 1980 avgett slutbelänkandel (Ds Jo 1980: 2) Förvaltningen av fjällägenheter m.m. inom renskötselområdel, som be­handlar vissa allmänna frågor samt enskilda lägenheter inom Västerbot­tens och Jämtlands län.

Efter remiss har yttranden över utredningens första betänkande avgetis av överbefälhavaren, kammarkollegiet, riksrevisionsverkei (RRV), riksan­likvarieämbetet, lantbruksslyrelsen, fiskeristyrelsen, statens naturvårds­verk, konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsslyrel­sen, domänverket, länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norr­bottens län, byggnadspantutredningen (Ju 1977:05), tomträllskommillén (Ju 1977: 12), Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska samernas riks­förbund (SSR) saml Sveriges kronolorpare- och kolonislförbund (SKKF). Därutöver har yttranden inkommit från Jämtlands läns museum och Norr­bottens Sameförbund. Likaledes efter remiss har yttranden över utred­ningens andra betänkande avgetis av kammarkollegiet, RRV, riksantikva­rieämbetet, lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk, domänverket, länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län, LRF, SSR, SKKF och Härjedalens arrendatorsförbund.

Nuvarande förhållanden. 1 huvudsak är det tvä slags upplåtelser från staten som är aktuella. Den ena gruppen utgörs av upplåtelser av tjällägen-heter och varianter av sådana upplåtelser (odlingslägenheter, jämtländska arrendelägenheler, norrländska fjällägenheter, jordbruks- och bostadslä­genheter för samer som lämnat renskölseln). 1 fortsättningen benämns dessa Qällägenheter. Den andra gruppen utgörs av upplåtelser av bosätt­ningar lill renskölande samer, vanligen benämnda renskötarbosläder.

Fjällägenheterna är markupplåtelser för jordbruks- och egnahemsända-mäl på kronomark ovanför odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbot­tens län samt pä renbelesfjällen i Jämtlands län. Antalet sådana lägenheter uppgår f. n. lill 278, varav 112 i Norrbottens, 47 i Västerbottens och 119 i

' F.d. riksdagsledamoten Torslen Stridsman, ordförande, f.d. lantbruksdirektören Sixten Landahl och chefsjuristen Carl Wilhelm Nisser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   31

Jämtlands län. Med undanlag av bostadslägenheterna för samer har fjällä­genheterna ursprungligen upplåtits för jordbruksdrift. Numera används lägenheterna för delta ändamål endasi i begränsad omfattning. Med upplå­telserna följer vissa särskilda förmåner, främst rätt lill jakt. fiske, vedbrand och virke för husbehov. Ofta ägs byggnaderna av fjällägenhetsinneha-varna.

Fjällägenheterna förvaltas av lantbruksnämnderna. Vissa av de inom kronoparkerna ovanför odlingsgränsen belägna lägenheterna förvallas av domänverket.

För upplåtelser av fjällägenheter fanns tidigare särskilda bestämmelser i etl anlal kungörelser. Kännetecknande för dessa bestämmelser var hänsy­nen lill de renskölande samerna. Vidare gällde reglerna om arrendeupplå­telse i lagen (1907:36 s. I) om nyttjanderätt till fast egendom. Denna lag har numera ersatts av arrendebestämmelserna i nya jordabalken, som trädde i kraft den I januari 1972. I samband därmed upphävdes de tidigare nämnda kungörelserna.

Lägenheterna förvaltas enligt de allmänna principer som riksdagen äi-1971 fastställt för förvaltning av statens jordbruksegendom (prop. 1971: 159, JoU 1971:67, rskr 1971:.307). Myndigheternas rätt lill försäljning av lägenheterna regleras genom förordningen (1971: 727) om försäljning av slaten tillhörig fast egendom m. m. Vid dispositionsändringar som avser fjällägenheter gäller dessutom bestämmelserna i rennäringslagen (1971:437) till skydd för renskötselrätten.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1972/73 lämnat föreskrif­ter om ekonomiskt stöd m.m. till arrendatorer av Ijällägenheter. För investeringar i byggnader m. rn. i beslående lägenheter utgär statligt stöd i form av s. k. byggnadshjälp. Vidare lämnas flyttningsbidrag och avträ-desersättningar i samband med nedläggning av lägenheter. Ersättning för gästgiveribestyr m. m. lämnas också lill vissa innehavare av lägenheter längs Könkämä älv.

De renskölande samernas bosättningar uppgår lill ca 400. De samer som är bosatta på renbetesmark har här fått upplålelseavial enligt bestämmel­serna i rennäringslagen (1971:437) - i allmänhet på livstid och ulan avgifl - med rätt alt uppföra och bibehålla bostadsbyggnad m. m.

Fjällägenhetsutredningen. Utredningen föreslår riktlinjer för den framti­da förvaltningen av fjällägenheterna och renskötarbostäderna. Vidare har utredningen lämnat förslag lill den framtida dispositionen av varje enskild lägenhet. Vid sina överväganden har utredningen utgått från samhällets behov av en fast bosättning på platsen med hänsyn till bl. a. avståndet till tätbebyggelse eller mindre orter och till omfattningen av turism och fritids­fiske i trakten. Behövs inte en viss lägenhet föreslår utredningen atl den skall läggas ned som fjällägenhet. Enligl ulredningen skall en avveckling ske med stor hänsyn lill nuvarande innehavares önskemål. Därför föreslår ulredningen att del skapas särskilda övergångsavlal för de lägenheter som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   32

skall läggas ned men där innehavaren fortfarande bor året runt. Om en innehavare redan lämnat lägenheten och använder den som fritidsbostad, föreslås däremot atl en nedläggning sker så snart som möjligt.

Utredningen konstaterar atl odlingsgränsen och renbetestjallen får anses markera en principiell gräns inte bara för renskötseln utan även för synen på äganderätten till marken. Enligl utredningen bör marken inom nämnda områden ägas enskilt endast i undantagsfall. Delta motiveras främst av del allmänna intresset av en så långl möjligt orörd natur. Ulredningen förordar sålunda friköp endast för elt mindre antal lägenheter som ligger i anslut­ning till tätorter. Vid friköp bör försäljningen omfatta endast byggnader och tomt. Beträffande Jämtlands län och i synnerhet Härjedalen har bl. a. uppkomsten av lägenheterna och förekomsten av slora byar med fjällägen­heter föranlett en delvis annan syn på friköp och pä äganderätten till befintliga byggnader. Dessa byar ligger i kanten av renbetestjäll och intill en omfattande privat bebyggelse och åtskilliga försäljningar har redan skett av slalens mark i området. Friköp av tomtmark skulle här inle heller bli lill olägenhet för rennäringen. Ulredningen tillstyrker på grund härav att ar-rendalorerna i byarna Bruksvallarna och Ljusnedal ges möjlighet att fri-köpa tomt för byggnader.

Enligt utredningen bör tomträtt kunna vara elt alternativ till äganderätt i de fall tillräckligt besittningsskydd inle kan ges med vanlig nyttjanderätt. Delta kan bli aktuellt när lägenhetsinnehavarna driver en mera omfattande turist- eller annan näringsverksamhet och är i behov av större och långsik­tiga investeringar.

Utredningens överväganden beträffande äganderätt och tomträtt gäller även renskötarbostäderna. Friköp av mark för renskötarboslad bör enligt utredningen medges bara i undantagsfall, I.ex. då bosättningen ligger i anslutning till tätort eller större privatägda och bebyggda fastigheter. För same som önskar sälja sin bostad belyder delta att en förvärvare inte alltid får tillåtelse atl behälla huset på platsen. Inlösen bör därvid som f. n. kunna ske med anlitande av jordfonden. Staten bör enligt utredningen hålla även ägare av byggnader på fjällägenheter skadeslösa i de fall markupplåtelse vägras och lösa in byggnaderna.

För atl underlätta kvarvarande lägenhelsinnehavares försörjning före­slår utredningen alt myndigheter m. fl. verkar för atl ge dessa arbetsuppgif­ter inom området. De lägenhelsinnehavare som för sin försörjning är beroende av fiske och jakt till avsalu bör ges möjligheler härtill.

Ersättning för gästgiveribestyr, som nu utgår lill etl mindre antal lägen­heter, föreslås utgå till lägenheter som skall bestå och som dessutom är belägna i väglöst land eller i övrigt långt från bebyggelse. Ersättningarna bör i fortsättningen helt ulgå av statsmedel och ökas från nuvarande 2000 kr. lill 4000 kr.

Utredningen föreslår alt nuvarande regler för byggnadshjälp bibehålls. Utredningen lägger fram förslag lill nya grunder för beräkning av avträdes-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                      33

ersättning. Grunderna ansluter sig lill de villkor för avlrädesersältning som riksdagen beslutat om i fråga om domänverkels upplåtelser av kronotorp m.m. nedanför odlingsgränsen (prop. 1979/80:74, NU 1979/80:64, rskr 1979/80:414).

Ulredningen föreslär alt flyltningsbidrag inle bara skall avse flyttnings­kostnader utan även kunna lämnas vid bl. a. omställning lill annal arbete. Bidraget bör vara kvar såsom etl avvecklingsbidrag och nuvarande högsta belopp av 10000 kr. bör slopas.

I fråga om arrendators inlösen (friköp) av lägenhet lämnas förslag till grunder för beräkning av inlösenbelopp.

Förvaltningen av Qällägenheterna bör enligt ulredningen även fortsätt­ningsvis handhas av lantbruksnämnderna. För detta lalar att lantbruks­nämnderna, ulöver sin sakkunskap på jordbruks- och fastighelsförvalt-ningsområdet, numera är de statliga organ som handlägger rennäringsfrä-gorna. Delta medför goda förutsättningar för en samordning av olika intressen i området. Enligt utredningen bör de fjällägenheter ovanför od­lingsgränsen som nu förvaltas av domänverket överföras till resp. lant­bruksnämnds förvaltning.

Utredningens förslag innebär all ca 60 lägenheter skall beslå och ca 220 lägenheter läggas ned. Inom den närmaste femårsperioden beräknas ca 80 % av de senare bli nedlagda, eftersom kontrakten går ul. Ulredningen har beräknat investeringsbehovet för de närmaste fem åren lill 600000 kr. per är för bestående lägenheter och 150000 kr. för lägenheter med övergångs­avlal. Av det senare beloppet bör ca 100000 kr. kunna utgå i form av bostadsförbätlringsbidrag via länsbostadsnämnderna. Löpande årligt un­derhåll och oförutsedda åtgärder uppskattas till 250000 kr. Till delta kom­mer kostnader för s. k. gästgiveribestyr av högst 150000 kr. och avträdes-ersätlningar av 50000 kr. Därutöver beräknar ulredningen en kostnad av ca 150000 kr. per år för atl staten i vissa fall fär inlösa byggnader på en del fjällägenheter som föreslås bli bestående. Utredningens förslag innebär en anslagsökning från ca 800000 kr. lill 1,25 milj. kr. Utredningen förordar all de inkomster staten får på grund av avvecklingen av fjällägenheter an­vänds fill underhåll och upprustning av de lägenheter som skall beslå.

Tvä sakkunniga i utredningen har till utredningens andra belänkande avgetl var sitt särskilda yttrande. 1 del ena yttrandet av förbundsjurislen Jörgen Bohlin anförs bl.a. att hänsynen lill renskötseln och den speciella fjällbykulluren i Bruksvallarna och Ljusnedal talar mot friköp. Bohlin hänvisar till alt ifrågavarande mark inköptes av staten för utvidgning av renbelesljällen i Jämtlands län. 1 det andra yttrandet anför förbundsjuris­ten Lars-Göran Lövgren bl. a. att en mera liberal inställning till friköp bör råda i Västerbottens och Jämtlands län med hänsyn till alt den privata äganderätten dominerar i dessa län och atl fjällägenheterna ofta är belägna intill privatägd bebyggelse.

Remissyttrandena. Remissinstanserna instämmer i huvudsak i utred-3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   34

ningens allmänna överväganden om lägenheternas framtida disposition eller lämnar dessa ulan erinran.

Utredningens förslag om vilka lägenheter som skall bestå delas i huvud­sak eller lämnas ulan erinran av remissinstanserna.

Överbefälhavaren anser det önskvärt att bosättningen i gränsområdena består i största möjliga utsträckning. LRF delar utredningens uppfattning atl en fast bosättning i fjällväriden har slörre förulsällningar att bestå om lägenheten bibehålls som arrende än om den försäljs. SSR konstaterar i likhet med ulredningen att de ursprungliga förutsättningarna för de olika upplåtelserna för ijällägenheter inle längre existerar annal än i ell fåtal fall. SKKF delar i stort sell utredningens synpunkler beträffande de beslående lägenheterna.

Remissinstanserna godtar i allmänhet utredningens förslag om s. k. över­gångsavtal för de lägenheter som föreslås bli nedlagda. Lantbruksslyrelsen anser att del frän administrativ synpunkt kan vara enklare om gällande arrendekontrakt förlängs och arrendatorerna sägs upp och fjällägenheten läggs ned först i samband med atl vederbörande inte längre stadigvarande bebor lägenheten. Domänverket anser däremot all fjällägenhel snarast bör läggas ned om jordbruksdriften upphört och lägenheten inte längre anses lämplig som bestående lägenhet. Domänverket biträder förslagel om s. k. övergångsavlal.

Frågan om äganderätt och tomträtt i fjällvärlden berörs av flera remiss­instanser. Lantbruksstyrelsen som tillstyrker utredningens förslag anser atl marken inte bör vara privatägd i områden som frän rennäringssynpunkl och miljösynpunkt är att anse som känsliga. Tomträtt är där enligt styrel­sen atl föredra om inle vanligt arrende ger ett tillräckligt besittningsskydd för innehavaren. 1 mindre känsliga områden där det i vissa fall dessutom förekommer privatägd mark i anslutning lill fjällägenheterna bör enligl styrelsen friköp kunna medges. Statens naturvårdsverk anser atl principen bör vara alt all mark ovanför odlingsgränsen och inom renbetesfjällen bör vara kvar i slalens ägo. Med hänsyn till renbelesfjällens förhållandevis begränsade omfattning bör staten, om försäljning trots allt kan tillåtas, inta en mer restriktiv hållning lill försäljning av mark inom Jämtlands län än inom Norrbottens och Västerbottens län. Domänverket anser att tomträtt bör lillämpas endast i vissa speciella fall när del är fråga om mark för kapitalkrävande anläggningar i sådana trakter där staten inte bör avhända sig marken. Länsstyrelsen i Västerbottens län påpekar atl en lomlrätlsha-vare har — i likhet med en ägare — full frihet alt sälja fastighetens byggna­der till vem han vill. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser atl ny bebyggel­se och privatägande bör undvikas inom s. k. obrutna Ijällområden. LRF anser inle atl något generellt förbud mol friköp bör uppställas inom i.ex. de områden som i den fysiska riksplaneringen för Norrbotten angetts som obrutna fjällområden. LRF instämmer i del särskilda yttrande som avgetts av Lars-Göran Lövgren. SSR anser atl friköp inle skall få förekomma

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartemetitet                                  35

ovanför odlingsgränsen och inom renbelesfjällen annat än i myckel ensta­ka undantagsfall. Vad gäller friköpsfrägorna i Härjedalen m. m. instämmer förbundet i del särskilda yttrande som avgetis av Jörgen Bohlin. SKKF anser att friköp bör få äga rum i slörre utsträckning än vad utredningen föreslagil, särskilt i områden som har anknytning till skogsbruket och förvallas av domänverket samt när det gäller lägenheter i närheten av bebyggd eller privat mark.

Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag om ekonomiskt slöd till lägenhelsinnehavarna eller lämnar förslagen ulan erinran. Remiss­instanserna understryker vikten av bättre försörjningsmöjligheter. Lani-bruksstyrelsen anser att del inte torde gä att föreslå några generella lös­ningar för hur försörjningen skall tryggas, ulan detla får lösas individuellt.

Föredragandens överväganden

Fjällägenheternas uppkomst har sin bakgrund i numera nästan helt histo­riska förhållanden. Lägenheterna ligger myckel utspridda i de berörda områdena och saknar ofta väg. Fjällägenheterna har med vissa undantag alltid inneburit upplåtelse av mark för jordbruksändamål. Många av dem har numera blivit fritidsbosläder. För förvaltningen av och förfogandel över fjällägenheterna gäller samma grunder som i fråga om annan statlig fast egendom. Med hänsyn till alt lägenheterna är belägna ovanför odlings­gränsen och pä renbetesfjällen gäller dessutom rennäringslagens bestäm­melser till skydd för de renskölande samerna.

Belräffande frågan om en avveckling av fjällägenheterna vill jag anföra följande. Enbart den omständigheten alt jordbruksdriften upphört eller kommer alt upphöra på en lägenhet bör inle vara ell skäl att lägga ned lägenheten. Det kan finnas andra skäl som talar för en fast bosättning på platsen. Bedömningen av vilka lägenheter som bör bibehållas eller läggas ned som fjällägenheter måste i likhet med vad utredningen föreslagil främst ses mol bakgrund av hur slarkl det allmänna behovet är av en fast bosätt­ning på platsen. Enligt min mening är det ett allmänt intresse atl det även i framtiden finns stadigvarande bosättningar i de mest glest bebyggda de­larna av landel och där marken ofta ägs av staten. För bl. a. de renskölande samerna, jägare, fiskare och turister torde det vara värdefullt att fasla bosättningar finns kvar i dessa områden. Dessutom har samhället under en följd av år gjort betydande insatser för atl behålla fast bosättning i dessa bygder bl. a. genom glesbygdsstöd och arbelsmarknadspolitiska åtgärder m. m. Det bör ankomma pä den förvaltande myndigheten att i del enskilda fallet besluta om en lägenhet skall läggas ned eller bestå.

Jag anser i likhet med utredningen alt avvecklingen av lägenheterna bör ske med stor hänsyn till de nuvarande innehavarnas önskemål. Förslagel om särskilda övergångsavlal som också remissinstanserna i allmänhet har godtagit kan enligt min mening i vissa fall vara ändamålsenligt. I många fall kan emellertid en förlängning av gällande avtal vara en mer praktisk

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   36

lösning. Det ankommer på den förvaltande myndigheten all efter samråd med lägenhetsinnehavarna avgöra detla. 1 de fall en fjällägenhel läggs ned efter kontraktstidens utgång och ny markupplåtelse inle kan påräknas för ägaren eller en ny ägare av husen bör staten lösa in byggnaderna så atl innehavaren hålls skadeslös.

Utredningens ställningstagande i frågan om friköp av Ijällägenheter och renskötarbosläder innebär att försäljning av statens mark ovanför odlings­gränsen och pä renbetesfjällen i fortsättningen skall ske enligl de principer som hittills tillämpats inom nämnda områden. Hänsynen till rennäringens intressen har sedan lång tid tillbaka varit elt starkt skäl till att vara särskilt återhållsam när det gäller all upplåta, avyttra eller i övrigt exploatera markerna ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Vidare har också det allmänna intresset av en sä långt möjligt orörd natur i fjällområdena inneburit atl statsmakterna varit restriktiva i denna fräga. Enligl min mening bör friköp även i forlsältningen ske efter prövning i varje enskilt fall under hänsynstagande till berörda intressen. 1 den mån friköp inte bör få ske kan, såsom utredningen föreslagit, tomträtt i enstaka fall liksom hittills vara etl lämpligl alternativ, när besittningsskyddet för bl. a. lägen­hetsinnehavare som bedriver någon form av kapitalkrävande näringsverk­samhet behöver förstärkas.

1 likhet med utredningen och remissinstanserna vill jag understryka viklen av att försöijningsmöjligheter finns för innehavarna av de lägen­heter som bör bibehållas. På huvuddelen av de lägenheter som blir bestå­ende torde innehavarna för sin försörjning vara beroende av inkomster utöver vad lägenheten och till den direkt knutna särskilda rättigheter kan ge. Del är därför angelägel att berörda myndigheter bislår arrendatorerna på lämpligt sätt. i.ex. genom att lämna viss förtur till arbete. Utredningen nämner som exempel byggande och underhåll av renstängsel, iordningstäl­lande av vandringsleder och broar m. m. 1 detla sammanhang bör samråd ske mellan berörda myndigheter.

Ett visst uppdämt behov torde föreligga av upprustning av de lägenheter som bör beslå på sikt. Begränsade byggnadsåtgärder kan med hänsyn till gällande arrendeavtal eller sociala skäl också komma i fråga för de lägen­heter som framdeles skall läggas ned.

Jag förordar atl särskild ersättning för s. k. gästgiveribestyr skall kunna utgå i vissa fall till lägenheter som är belägna i väglöst land eller i övrigt långl från bebyggelse.

Jag ansluter mig lill utredningens förslag rörande avträdesersällningar och flyltningsbidrag. Förslaget innebär ekonomiskt gynnsammare ersätt­ningsregler. Beräkningsgrunderna för avlrädesersältning bör vara de­samma som gäller för kronotorp. som riksdagen år 1980 beslutat om.

Förvaltningen av tjällägenheterna bör liksom nu handhas av lantbruks­nämnderna. De Ijällägenheter ovanför odlingsgränsen som f. n. förvallas av domänverket bör fortsättningsvis förvaltas av resp. lantbruksnämnd. Jag har samrått med chefen för industridepartementet i denna fråga.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

37

Till regeringen har redan kommit ell anlal ansökningar om friköp m. m. Utredningen har lämnat ett underiag för bedömning av varje enskild lägen­het. Det ankommer på regeringen, eller den myndighet regeringen bestäm­mer, att la ställning till de enskilda ansökningarna.

Det ankommer på regeringen att meddela de bestämmelser som för­anleds av vad jag nu har anfört.

Enligt min mening bör förevarande anslag ändras till etl reservationsan­slag. För nästa budgetår bör under anslaget anvisas 1,1 milj. kr.

De arrendeavgifter som inflyter bör liksom f. n. tillföras anslaget och användas för dess ändamål.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1.     godkänna de riktlinjer jag har förordat i fråga om avveckling av fjällägenheter m. m.,

2.  till Stöd tdl innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av I lOOOOO kr.

B 11. Befrämjande av husdjursaveln m.m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

1000548 1020000 I 020 000

Reservation

47938

Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisa­tioner. Vidare utgår frän anslaget slöd ål hästaveln. Detta koncentreras i huvudsak till häslpremiering, hingslhållning och bidrag till vissa andra kvalitelsbefrämjande ålgärder.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

1. Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer

2.       Stöd ät hästaveln

 

 

Lantbruks­slyrelsen

Före­draganden

210000 810000

1020000

-

-

Lantbruksstyrelsen Styrelsen föreslär att anslaget tas upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att rege­ringen föreslår riksdagen

atl lill Befrämjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1020000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   38

B 12. Statens hingstdepå oeh stuteri: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                       1000

Slalens hingstdepå och stuteri har till uppgift all främja aveln av varm­blodiga hästar inom landet genom atl tillhandahålla goda beskällare. Depån slår under överinseende av lantbruksslyrelsen.

Lantbruksslyrelsen

Resultatutvecklingen har de senaste åren inte varit tillfredsställande. För budgetåret 1979/80 redovisas etl underskott av 637232 kr. Den balan­serade förlusten uppgår därmed till 1 317209 kr. Inkomsterna har främst på grund av minskande antal betäckningar inle kunnat uppväga utgiftsökning­arna. Likviditeten har under budgetärel ytterligare försämrats. Checkräk­ningskrediten höjdes i april 1980 från 1,2 milj. kr. till 3 milj. kr. Per den 30 juni 1980 var 2081 876 kr. av krediten utnyttjad.

Styrelsen beräknar alt förlusten för budgetärel 1980/81 kommer atl bli 743000 kr., driftsbidragel medräknat. Budgetåret 1981/82 beräknas förius-ten lill 980000 kr. och den balanserade föriusten till 3040209 kr.

1 lidigare års anslagsframställningar och i skrivelser till regeringen om höjning av checkräkningskredilen har styrelsen förklarat depåns allvarliga ekonomiska situation.

Styrelsen föreslår för budgetåret 1981/82 all driflsbidrag lämnas med 3 milj. kr. och all investeringsbidrag beviljas med 200000 kr. En sänkning av den rörliga krediten med 2 milj. kr. lill I milj. kr. bör då samtidigt kunna ske.

Föredraganden

Med hänsyn till storleken av den balanserade förlusten vid innevarande budgetår bör under punkten BI3 anvisas 2,2 milj. kr. Jag bedömer det därmed möjligt att sänka den nuvarande rörliga krediten i riksgäldskon­loret med 2 milj. kr. lill 1 milj. kr. Del ankommer på regeringen atl besluta i sistnämnda fråga.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens hingstdepå och sluteri: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                             39

B 13. Bidrag till statens hingstdepå och stuteri

Reservation                                  -

979/80

Utgift

200000

980/81

Anslag

200000

981/82

Förslag

2 200000

Under anslaget anvisas medel för att täcka beräknat underskott vid statens hingsldepå och sluteri.

Lantbruksslyrelsen

Med hänvisning lill vad som framförts under anslaget B 12 bör anslaget föras upp med 3 200000 kr., varav 200000 kr. som engångsanvisning för investering i maskiner m. m.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten B 12 hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag lill statens hingsldepå och stuteri för budgetåret 1981/ 82 anvisa etl reservationsanslag av 2200000 kr.

B 14. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

1979/80 Utgift                    178379                 Reservation                         101400

1980/81  Anslag                 215000

1981/82 Förslag                  215 000

Från anslaget utgår bidrag lill främjande av biskötsel och växtodling.

Lantbruksstyrelsen

Anslagsposten till främjande av biskötsel används till utbildning av bitillsynsmän saml till bidrag lill Sveriges biodlares riksförbund. Posten bör tas upp med oförändrat belopp, 200000 kr.

Anslagsposten lill främjande av växtodling har de senaste åren använts för svartrost- och berberisundersökningar. Posten bör tas upp med oför­ändrat belopp, 15000 kr.

Föredraganden    ■ Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att lill Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 215000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                            40

B 15. Främjande av rennäringen

1979/80 Utgift                  1380236                  Reservation                       1924324

1980/81  Anslag               1200000

1981/82 Förslag                1480000

Anslaget används för upplysning, rådgivning och konlaktåtgärder på rennäringens område samt för bidrag till konsulenlverksamhet vid Svenska samernas riksförbund. Vidare används anslaget för att främja avsättningen av renkött, för mindre undersökningar av belydelse för renskölseln, för underhäll av vissa anläggningar i renskötselområdet samt till bidrag avse­ende rennäringens kalaslrofskadeskydd. Anslaget används också lill åtgär­der till följd av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention.

Lantbruksstyrelsen Lantbruksslyrelsen föreslår atl anslaget förs upp med I 450000 kr.

1.   Styrelsen beräknar medelsbehovel för rådgivningsverksamheten
m.m. till 350000 kr.

Program för upplysnings- och rådgivningsverksamheten på kort och lång sikt har utarbetats. Huvudinriktningen av verksamheten kommer under de första åren på 1980-talel atl avse produktionsfrågor. Rådgivningen bedrivs företrädesvis genom kursverksamhet och genom utgivning av tidningen Rennäringsnytt. Vidare kommer arbelel inom samarbetsorganet för främ­jande av renköttels avsättning, Renkötlsfrämjandel, atl fortsätta.

För planering av renskötseldriften, betesgången m. m. är uppgifter om betestillgångarna inom samebyarna av grundläggande belydelse. På grund härav är det av värde alt medel slår till förfogande för mindre undersök­ningar som kan anses nödvändiga och som inte kan finansieras på annat sätt. Del kan förväntas att sådana undersökningar kan bli akluella bl. a. för planering av insatser av förebyggande ålgärder i anledning av katastrofska-deskyddet för rennäringen saml vid justeringar och bestämningar av same­byarnas gränser. Vidare kan bl. a. svensk-norska renbeteskonventionen göra del nödvändigl med vissa undersökningar av berört slag.

2.  Behovet av medel för rennäringens kalaslrofskadeskydd är svårt att
uppskatta. Under vintern 1979/80 var del mycket dåliga betesförhållanden
inom vissa områden i bl. a. Norrbottens län, vilket fick lill följd alt en slor
del av tillgängliga medel använts för förebyggande åtgärder. Medelsbeho­
vet för ersättningar lill renägarna för inträffade förluster kan inte beräknas
förrän efter kommande renräkningar årsskiftet 1980/81.

Styrelsen beräknar medelsbehovet oförändrat lill 330000 kr. Om slörre katastrofer inträffar under budgetåret får lantbruksslyrelsen återkomma med framställning om ytterligare medel.

3.   För fortsatt konsulenlverksamhet vid Svenska samernas riksförbund
föreslås lOOOOO kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                       41

4.   Enligt ett lill konventionen (SÖ 1972: 15) mellan Sverige och Norge
om renbetnihg m. m. anslutande slängselprolokoll skall Sverige och Norge
bekosta och Underhälla vissa stängsel till en längd av ca 300 km. Vidare
ankommef det på Sverige all undei-hålla riksgränsslängsel i Jämtlands län
enligt särskilt protokoll mellan Sverige och Norge om uppförande och
underhåll av dessa stängsel.

Stängsel mot Finland fintis också uppförda pä en sammanlagd sträcka av 187 km.

Lantbruksslyrelsen här för budgetåret 1980/81 inte tilldelats tillräckliga budgetmedel för alt kimna Utföra fullgott undeihåll av vissa stängsel­sträckor. Detla innebäf atl skyldigheten gentemot Norge inte kan vid­makthållas på sikt saml att behovet för framlida underhåll ökal eftersom vissa slängselsträckor successivt köthrner att förfalla;

Riksgränsslängslens älerartskaffningsvärde beräknas uppgå till ca 17,9 milj. kr. Vid ell underhållsbehov av 4% uppgår anslagsbehovet lill 716000 kr. Mot bakgrund av att vissa uiiderhållsarbeten i Norrbottens län torde kunna utföras som beredskapsarbeten beräknar styrelsen behovet av bud­getmedel för ändamålet till 530000 kr. för budgetåret 1981/82.

5.         Enligl regleringsbrev den 18 december 1975 har anvisats etl reserva­tionsanslag av 1 850000 kr. lill främjande av rennäringen, legeringen har därvid bl. a. föreskrivit alt medlen fåf disponeras för ålgärder i samband med ändrade renbetesförhållandéti enligt beslut av regeringen i varje sär­skilt fall. Ifrågavarande medel har tagils upp till redovisning under föreva­rande reservationsanslag. Enligt regleringsbrev den 21 december 1978 och den 31 maj 1979 har anslaget - för vissa ändamål - utökats med tillhopa 720000 kr.

6.         Återanskaffningsvärdet för de anläggningar, som staleri äger är nu 3 800000 kr. Därtill kommer 135 km vägar, som delvis skall underhållas av staten.

Medelsbehovet för underhäll av dessa anläggningar beräknas lill 140000 kr. för budgetärel 1981/82.

Jag vill i delta sammanhang la upp frågan om en undersökning av rennäringens vinterbetesmarker.

Vid arbetet med att fullfölja den fysiska riksplaneringens riktlinjer (prop. 1978/79:213, CU 1979/80:6, rskr 1979/80:87) påtalades de problem som uppkommer för rennäringen i samband med rationellt skogsbruk på vinter­betesmarkerna. Vidare anfördes att lantbruksnämnderna snarast borde kartlägga samebyarnas vinterbetessituation i syfte att skapa underlag för beslut om eventuella ålgärder. Regeringen har därför uppdragit åt lant­bruksstyrelsen att dra upp riktlinjer för del praktiska arbetet med en kartläggning av renarnas vinterbetesmarker och avge förslag till kostnads­beräkning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   42

Lantbruksstyrelsen

1 sin redovisning av uppdraget föreslår lantbruksslyrelsen all en renbetesinventering genomförs baserad på en vegetationskarta, framställd genom tolkning av flygbilder tagna med IR-film. Enligt styrelsen är en vegetationskarta avgjort det bästa och billigasle underiaget för en beräk­ning av renbelesresurserna. Jämsides med vegetationskartering behövs fältarbete. För delta arbete bör en projektledare anställas på hellid och två förmän under sex månader per år samt en fältarbelsstyrka om tio man under fyra månader per år. Fältarbetet beräknas pågå under fem år. Den totala kostnaden för kartläggningen beräknar styrelsen lill 4,44 milj. kr. Häri ingår en beräknad kostnad om 1.8 milj. kr. för fältarbete i Norrbottens län, vilket beräknas kunna ulföras som beredskapsarbete.

Föredraganden

Enligt 30 S rennäringslagen (1971:537) får den som inom område som avses 131 äger eller brukar mark där renskötsel bedrives inte ändra användningen av marken på sätt som medför avsevärd olägenhet för ren­skötseln i annan mån än som följer av förordnande som regeringen medde­lar enligt 26 *i om upphävande av renskölselrälten. Motsvarande skydd finns inte för de marker som avses i rennäringslagens 3 § 2, de s.k. vinterbetesmarkerna, vilka får utnyttjas med stöd av sedvanerätt. Det vinterbeie som finns utanför årelrunlmarkerna är för renskölseln viktiga marker, eftersom de som regel är bestämmande för det högsta renantal som kan hällas inom samebyarnas betesområden. Det är därior av största vikt för driflsplaneringen inom varje sameby atl ha en god kännedom om vinterbetesmarkernas totala kapacitet. Lika viktig är denna kunskap då del gäller alt diskutera de problem som uppstår för rennäringen i samband med modernt skogsbruk och de konkurrerande markanvändningskrav som i ökad omfattning ställs från andra näringar.

Jag biträder däiför lantbruksstyrelsens förslag alt en renbetesinvenle-ring genomförs baserad på en vegetationskarta framställd på IR-bilder och kompletterad med fältundersökningar. Härigenom skapas underlag fördel samråd som är nödvändigt för atl elt tillgodoseende av andra näringars intressen inte medför atl samebyarna saknar tillgång lill erforderiigt vinter-bete. Kostnaderna för ifrågavarande betesinventering beräknas uppgå lill 0.5 milj. kr. för vari och ett av budgetåren 1981/82- 1985/86. När del gäller finansieringen av betesinvenleringen har styrelsen för samefonden beslutat att högst 1,5 milj. kr. får disponeras av samefondens medel under tillhopa fem år för ifrågavarande projekt. Statens årliga bidrag beräknar jag till 200000 kr. Bidraget skall tas upp som en särskild post under förevarande anslag. 1 övrigt bör anslaget räknas upp med ytterligare 80000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat medel för underhåll av riksgränsstängsel.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Främjande av rennäringen för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av I 480000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   43

B 16. Kompensation för bensinskatt till rennäringen

 

1979/80 Utgift

443000

1980/81 Anslag

606000

1981/82 Förslag

945000

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas vid användning av snöskotrar inom rennäringen. Anslaget står till lant­bruksstyrelsens förfogande och medlen betalas ut efter rekvisition lill Svenska samernas riksförbund, som disponerar anslaget enligt landsmö-tels beslut för ändamål som gagnar renskölande samer.

Lantbruksslyrelsen

Lantbruksstyrelsen beräknade i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1971/72 att bensinförbrukningen vid användning av snösko­ter i renskölseln var ca 470000 liter fördelade pä 500 skotrar - dvs. 940 liter/skoter.

Antalet snöskotrar, som används i renskötseln, har successivt ökat under 1970-talet och beräknas per den 30juni 1980 vara 890. 1 takt med att skoterantalet ökal kan antas att körtiden per skoter lill viss del minskat. Med beaktande av alt motorstorieken på skotrarna samtidigt ökal räknar emellertid lantbruksslyrelsen med atl bensinätgängen per skoter i rensköt­seln är oförändrad 940 liter per år och skoter.

Bensinförbrukningen uppgår med dessa utgångstal till totalt 836600 liter i renskötseln. Vid nu gällande bensinskall om 93 öre/liter blir skatten 778038 kr.

För kompensation för bensinskatt lill rennäringen föreslår styrelsen ett anslag av 778000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör med hänsyn till det ökade antalet snöskotrar och mol bakgrund av den beslutade höjningen av bensinskatten räknas upp med 339000 kr. till 945000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Kompensation.för bensinskatt till rennäringen för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 945000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                44

C.    JORDBRUKSPRISREGLERING

C 1. Statens jordbruksnämnd

1979/80 Utgift           20105 334

1980/81 Anslag         21340000

1981/82 Förslag        22947000

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande pris- och marknadsreglering på jordbrukels och fiskels områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.

Ledamöter i jordbruksnämnden är en generaldirektör och de övriga ledamöter som regeringen utser särskilt. Vid handläggning av fiskeärenden ingår i nämnden ytterligare en ledamot. Chef för nämnden är generaldirek­tören. Inom nämnden finns två avdelningar, administrativa avdelningen och produktavdelningen samt en beredskapsbyrå, en internationell byrå och en utredningsbyrä.

Till jordbruksnämnden är knutna nämndens konsumentdelegation och beredskapsråd.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

198J/82

 

Statens jord­bruksnämnd

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

74 71

+ 1

-4

 

145

+ 1

-4

.Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar och expenser

Därav utrikes resor Lokalkostnader

17 583 000

48000

2 330000

(23 000)

1904 000

+1 675 000 -     18000 +   303000 (-) +   202 000

+1 323 000 -     18000 +   100000 (-) +   202000

 

21865000

+2162 000

+ 1607 000

Inkomster

 

 

 

Ersättning för beredskapslagring Avgifter för viss kontroll­verksamhet

Netloutgifl

525 000 21340000

+   730000 + 1432 000

+1 607 000

Avgifler vid statens jordbruksnämnd, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2500 Offenlligrältsliga avgifler, beräknas till 2419000 kr. (1980/81 2015000 kr.)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   45

Statens jordbruksnämnd

1.      Pris- och löneomräkning 2027000 kr.

2.  Huvudförslaget innebären personalinskränkning med två handläggare och elt biträde. Då nämndens nuvarande arbetsuppgifter till alldeles över­vägande del är bestämda av statsmakterna såväl vad gäller mål som medel, fordrar en inskränkning beslut av statsmakterna om ändrade uppgifter eller sänkt ambitionsnivå (+1 597000 kr.).

 

3.  För att upprätthålla en oförändrad ambitionsnivå behöver medel anvisas motsvarande del pris- och löneomräknade beloppet (+430000 kr.).

4.  Vid animaliebyrån behövs en tjänst som byrådirektör för uppgifter rörande prisstödet lill jordbruket i norra Sverige och styrningen av anima-lieproduklionens utbyggnad (+ 141 000 kr.).

5.  För uppgifter med anledning av ett nytt prisregleringssystem för fisk behövs en förste byråsekrelerare vid fiskseklionen (+128000 kr.). Den nya tjänsten utgör en ersättning för en personlig tjänst som avdelningsdirektör som utgår ur organisationen (-179000 kr.).

6.  För atl kunna åstadkomma den besparing som krävs i huvudförslaget föreslär jordbruksnämnden en viss ytterligare finansiering av nämndens verksamhet genom avgifler. Härvid föresläs atl kontrollen av utbetalning av pristillägg för kött och fläsk saml importen av slyckningsdetaljer skall avgiftsbeläggas. Detsamma föreslås beträffande nämndens befallning med költklassificeringsverksamhelen. Förslagel innebär en inkomst med 730000 kr.

7.  Nämnden föreslår att all avgiftsbelagd verksamhet fr. o. m. budgetåret 1981/82 redovisas under en särskild post på myndighetsanslaget.

8.  För praktikanlverksamhet behövs 45000 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för statens jordbruksnämnds verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 2082000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 22947000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

46

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

 

1979/80

Utgift

2031801

1980/81

Anslag

1930000

1981/82

Förslag

2091000

Lantbruksekonomiska samarbelsnämndens uppgift är atl samordna kal­kyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbru­ket.

Samarbetsnämnden består av en ordförande, cheferna för lantbrukssly­relsen, statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån samt tre andra ledamöter. Chef för nämnden är ordföranden. Under ordföranden leds arbetet av en byråchef. Arbetet bedrivs främst genom särskilda expert­grupper.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Lantbrukseko­nomiska sam­arbetsnämnden

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

2 1

3

-

~-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader Sjukvård

Reseersättningar och expenser Lokalkostnader Särskilda utredningar Därav engångsulgifter

688000

1000

91000

1000

1 149000

(45 000)

+ 54000

+ 28000 + 36000 + 205 000

(-)

+ 54000

+ 21000

+ 36000

+ 50000

(- 30000)

 

1930000

+323000

+ 161000

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1.      Pris- och löneomräkning m. m. 369000 kr., varav 173000 kr. för delvis återställd utredningskapacitet.

2.  Huvudförslaget har beräknats som en minskning av anslaget med 2% sedan pris- och löneomräkning skett och uppräkning gjorts för atl delvis återställa ulredningskapacitelen (+323000 kr.).

Föredraganden

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 2091000 kr. Under anslagsposten Särskilda ulredningar harjag beräknat 15000 kr. för fortsatt insamling av väderieksdata till de objektiva skörde­prognoserna. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

all lill  Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2091 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                             47

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Det är min avsikt att senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Jag beräknar tills vidare ett belopp av 4 156000000 kr. för budgetåret 1981/82 under förevarande anslag. Delta innebär en ökning med 190 milj. kr. i förhållande lill innevarande budgetär. Härvid har hänsyn tagits lill den beräknade effekten under budgetåret 1981/82 av dels den ökning av livsme­delssubvenlionerna som skedde fr.o.m. den I juli 1980 ( + 775 milj. kr.), dels upphävandet av prissloppet fr.o.m. den 22 oktober 1980 (-120 milj. kr.) och dels besparingsåtgärder i enlighet med prop. 1980/81:20. Den sammantagna effekten av nedtrappningen av livsmedelssubventionerna den I januari 1981 (250 milj. kr.) och den I januari 1982 (300 milj. kr.) beräknas ge en besparing av ca 400 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Vidare beräknas en netlobesparing av ca 40 milj. kr. genom en omläggning av finansieringen av rävarukostnadsuijämningen.

Med hänvisning härtill hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag av 4 156000000 kr.

C 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring

1979/80 Utgift               24000000

1980/81 Anslag              15000000

1981/82 Förslag              17000000

Mol bakgrund av 1977 års totalförsvarsbeslui (prop. 1976/77:74. FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) och statsmakternas ställningslagande lill programplanerna för perioden 1980/81-1984/85 (prop. 1979/80:100 bil. 14, FöU 1979/80: 14, rskr 1979/80:317) samt anvisningar från regeringen har programplanering genomförts för del ekonomiska försvaret. Enligl anvis­ningarna skall denna programplanering syfta till att ta fram handlingspro­gram för det ekonomiska försvaret för perioden 1981/82-1985/86. Pro­gramplaneringen skall dokumenteras i programplaner. Program 1. Livsme­del omfattar delprogrammen l.l Livsmedel, fodermedel m.m., 1.2Gödsel-och bekämpningsmedel samt 1.3 Livsmedelskontroll m.m. Statens jord­bruksnämnd har etl samordningsansvar inom programmel Livsmedel och är dessutom programmyndighet för delprogrammen l.l och 1.2. För del­programmet 1.3 är lantbruksstyrelsen och slalens livsmedelsverk program-myndigheter.

Målet för uthålligheten för programmet Livsmedel är atl livsmedelspro­duktionen skall kunna ställas om till i huvudsak självförsörjning. Genom främst beredskapslagring skall säkerställas tillgäng pä sådana produktions-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   48

resurser som inte finns atl tillgå inom landet och som erfordras dels under omslällningsperioden, dels för att nå nödvändig uthållighet i övrigt.

Slalens jordbruksnämnd

Regeringen har den 27 mars 1980 utfärdat anvisningar för programpla­nering för perioden 1981/82-1985/86 och anslagsframställningar för bud­getåret 1981/82.

Av anvisningarna framgår bl. a. att för budgetåret 1981/82 skall för hela det ekonomiska försvaret planeras stöd till försörjningsberedskapsviktig industri och övriga investeritigar över statsbudgeten inkl. inlagringskost­nader inom en ram av 120 milj. kr. i prisläget andra kvartalet 1980. Överslyrelsen för ekonomiskt försvar har i samråd med övriga programrnyndigheter fördelat medlen inom denna investeringsram på olika program. Till program 1. Livsmedel har därvid fördelats 17 milj. kr.

Av programplanen för perioden 1981/82-1985/86 framgår att det totalt krävs investeringar motsvarande 105,7 milj. kr. fpr att trygga livsmedels­försörjningen under en avspärrnings- och krigsperiod av ca ett år.

Anvisade medel liksom investeringsramen för budgetåret 1981/82, 17 milj. kr., medger dock endast en viss fortsalt ulbyggnad för att senare nå det för det ekonomiska försvaret gemensamma målet att kunna klara de påfrestningar pä livsmedelsförsörjningen som en ettårig avspärrnings- eller krigsperiod kan medföra. Förslagen i anslagsframställningen innefaltar således inte investeringar för att möjliggöra en omställning. En sådan omställning av jordbruksproduktionen kan ske successivt under tre år, men någon konlinueriig självförsörjning kan inle uppnås under en kris.

Vad gäller delprogrammet 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel framhålls atl programplanen utgår från all tillverkning av ammoniak sker vid anlägg­ningen i Kvarntorp.

Beräknat medelsbehov för de olika delprogrammen under perioden 1981/82- 1985/86 framgår av följande sammanställning (milj- kr.).

Investeringar Räntor             Övriga drift-   Totalt

kostnader

1.1   Livsmedel, foder­
medel m. m.

Beredskapslagring      34,6              159,3               188,8               382.7

Andra beredskaps-
åtgärder                          -                     -                  56.3                 56,3

1.2  Gödsel-och bekämp­
ningsmedel

Beredskapslagring      71.1                54,7                 49.3                175.1

1.3  Livsmedelskontroll
m. m.

Andra beredskaps­
åtgärder                          -                     -                  12.1                 12.1

Summa

Beredskapslagring    105.7              214.0               238.1               557,8

Andra beredskaps­
ätgärder                          -                     -                 68,4                 68,4

Totalt                              105.7               214,0               306,5               626,2

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   49

De i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 redovisade förslagen och behoven överensstämmer med dem som i programplanen redovisas för planens första år.

Jordbruksnämnden hemställer all 17 milj. kr. anvisas för investeringar i beredskapslager samt all nedan angiven omstrukturering och utbyggnad av beredskapslagren färgenomföras under budgetåret 1981/82.

Inom delprogram l.l Livsmedel, fodermedel m.m. föreslås en fortsatt omstrukturering vilket främsl medför en ytteriigare minskning av bröd­säds- och sockerlagringen saml en fortsatt ökning av lagren av oljekraft-foder och fiskmjöl.

Inom delprogrammet 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel föreslås främsl en fortsalt omstrukturering och utbyggnad av kvävelagringen samt en fortsall ökning av lagren av bekämpningsmedel. Nämndens förslag innebär således att hela programmets investeringsram pä 17 milj. kr. utnyttjas inom delprogram 1.2.

Föredraganden

Enligt riksdagens totalförsvarsbeslui år 1977 är målel för uthålligheten för programmel Livsmedel alt livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om lill i huvudsak självförsörjning. Genom främst beredskapslagring skall tillgång säkerställas på sådana produktionsresurser som inte finns atl tillgå inom landet och som erfordras dels under omslällningsperioden, dels för att nå nödvändig uthållighet i övrigt. Målet för uthålligheten avseende bl. a. livsmedel bör enligl beslutet sällas högre än inom övriga områden med hänsyn till befolkningens överievnad även efter elt krig.

Chefen för handelsdepartementet anmäler denna dag bl. a. program­planer för det ekonomiska försvaret och redovisar därvid sin syn på den programplan för programmet Livsmedel som jordbruksnämnden lagt fram. Jag ansluter mig lill hans ställningstaganden och vill för egen del anföra följande.

Jag anser i likhet med statens jordbruksnämnd alt en viss uppbyggnad och omstrukturering äv beredskapslagren bör ske. Under delprogram l.l bör en fortsatt ökning av lagringen av oljekraftfoder och fiskmjöl komma till stånd. En samtidig minskning av brödsäds- och sockerlagringen under budgetåret 1981/82 får accepteras från beredskapssynpunkl. Frågan om brödsädslagrens framlida storlek bör slulligl kunna prövas efter del all resultatet av vissa studier har utvärderats.

Jag anser även att de övriga förändringar som föreslås av jordbruks­nämnden under delprogram l.l bör fullföljas. Vad gäller delprogram 1.2 bör lagringen genomföras enligt nämndens förslag.

För budgetåret 1981/82 bör i enlighet med programplanen 17 milj. kr. anvisas för en ökning av lagren av gödsel- och bekämpningsmedel. Beträf­fande driftkostnader för beredskapslagringen och kostnader för andra be­redskapsåtgärder än lagring återkommer jag under punkten C 5. 4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

50

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budget­året 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 17000000 kr.

C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

60499091 77534000 85725000

Från föreliggande anslag bestrids driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m. m. saml kostnaderna för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av planering m. m. Från anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekoslnader m. m. för viss personal sysselsatt med verksamhet hänförlig lill delprogrammen l.l och 1.2 inom programmel Livsmedel.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981./82

 

Statens jord-

Före-

 

 

bruksnämnd

draganden

Anslag

 

 

 

Beredskapslagring av livs-

 

 

 

medel, fodermedel m.m.

 

 

 

räntor

30 040000

+     811000

+  811000

övriga driftkoslnader

33 473 000

+ 3 785 000

+ 3 785 000

Beredskapslagring av gödsel-

 

 

 

och bekämpningsmedel

 

 

 

räntor

6013000

+   1587 000

+ 1587 000

övriga driftkostnader

6 323000

+ 2 277000

+ 2277 000

Övergripande planering.

 

 

 

planläggning och övriga

 

 

 

beredskapsätgärder

1 685 000

+ 2 131000

-   269000

 

77 534000

+ 10591000

+8 191 000

Statens jordbruksnämnd

Beredskapslagring av livsmedel, fodermedel m. m.

Räntor

Disponerat kapital t.o.m. budgetåret 1979/80 ulgör 324 750000 kr. och förblir konstant under budgetåret 1980/81. Med en räntesats på 9,5% (enligl förordningen (1980:567) om normalränla för lån från statens ullå­ningsfonder) kommer räntorna budgetåret 1981/82 att uppgå till 30851 000 kr. ( + 811000 kr.).

Övriga driftkostnader

Lagringen av brödsäd och oljekraftfoder ombesörjs av regleringsför-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                      51

eningen Svensk spannmålshandel enligt etl avtal mellan jordbruksnämn­den och föreningen. Driftkostnaderna exkl. räntekostnaderna för denna lagring har på underlag som lämnats av Svensk spannmålshandel beräk­nats till 17037000 kr.

Lagringen av övriga livsmedel sker i jordbruksnämndens regi. Lagerlo­kaler för dessa tillhandahälls huvudsakligen av Svenska Lagerhus AB som också svarar för hantering och tillsyn av varorna enligt avtal mellan nämn­den och bolaget. Driftkoslnader exkl. räntekostnader för denna lagring beräknas fill 19696000 kr.

Därtill kommer andel av jordbruksnämndens administration med 525000 kr.

Totall har driftkostnaderna exkl. räntekostnader beräknats till 37258000 kr. (+3785000 kr.).

Beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel Räntor

Disponerat kapital l.o. m. budgetåret 1979/80 ulgör 65 milj. kr. och ökar budgetärel 1980/81 med 15 milj. kr. till 80 milj. kr. Med en räntesats pä 9.5%. kommer räntorna budgetåret 1981/82 alt uppgå till 7600000 kr.

Övriga driftkoslnader

Lagringen av gödsel- och bekämpningsmedel ombesörjs av överslyrel­sen för ekonomiskt försvar i egenskap av uppdragsmyndighet i enlighet med av jordbruksnämnden såsom programmyndighet angivna riktlinjer. Driftkostnader exkl. räntekostnader för denna lagring har av överstyrelsen beräknats till 8600000 kr.

Övergripande planering m. m.

Anslagsposten för övergripande planering m. m. behövs för utredningen och uppföljningen beträffande planläggningen av ersättningsproduktion inom livsmedelsområdet (lOOOOO kr.), planläggning av livsmedelsbered­skapen med LlBE-modellen (30000 kr.) och ADB-system (220000 kr.), planläggning av jordbrukets blockorganisation och utbildning av blockle­dare (941000 kr.), ransoneringsförberedelser avseende gödsel- och be­kämpningsmedel (5000 kr.), förberedelser för undanförsel av boskap (10000 kr.) samt information och utbildning av personal (10000 kr.).

Jordbruksnämnden har vidare begärt ett belopp av 2,5 milj. kr. för vidareutveckling av etl principförslag till ett modernt system för ransone­ring av dagligvaror som nämnden och överslyrelsen för ekonomiskt för­svar pä regeringens uppdrag lämnat. Om nämnden inte fär delta uppdrag krävs viss vidareutveckling av nu gällande system.

Den totala kostnaden för andra beredskapsätgärder än beredskapslag­ring uppgår således sammanlagt lill 3816000 kr. (+2 131000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   52

Föredraganden

Del principförslag lill ett modernt system för ransonering av dagligvaror som jordbruksnämnden och överstyrelsen för ekonomiskt försvar lämnat har remissbehandlats och bereds f.n. i jordbruksdepartementet. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt nämnden har utarbetat former för vidare­utveckling av nu gällande ransoneringssystem.

Med hänvisning till sammanställningen och vad jag lidigare har anfört under punkten C 4 beräknar jag anslaget till 85 725000 kr. Jag har därvid beräknat 1416000 kr. till övergripande planering m.m.. varav lOOOOO kr. för vidareutveckling av gällande ransoneringssystem. Dessutom har jag under punkten C I beräknat 2082000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 85 725000 kr.

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1979/80 Utgift            '147599011

1980/81  Anslag           193600000

1981/82 Förslag            199000000

' .anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige.

Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg enligt förord­ningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbruk (ändrad 1980:490) och enligt kungörelsen (1973:508) om prisstöd till rennäringen (ändrad senast 1980:492).

Statens jordbruksnämnd

Mjölkinvägningen vid mejeri har under budgetåret 1979/80 såväl i hela riket som inom de områden i norra Sverige där extra mjölkpristillägg uppbärs ökat med drygt 3% i förhållande lill föregående år. 1 fråga om slaktdjursproduklionen har någon större förändring inte inträffat.

Kostnaderna för prisstödet under budgetåret 1979/80 uppgår till 147.6 milj. kr. och fördelar sig med 113,8 milj. kr. till mjölk, 27.6 milj. kr. lill kött av nötkreatur, fär och svin. 3,9 milj. kr. till renkött samt med 0.3 milj. kr. lill gelskötsel och 2,0 milj. kr. till smågrisproduktionen.

Riksdagen har genom beslut våren 1980 ändrat grunderna för stödet lill jordbruket i norra Sverige (prop. 1979/80: 162, JoU 1979/80:47 och 49, rskr 1979/80:413).

Beslutet innebär ändrad områdesindelning för mjölkstödel samt ändrade nivåer för stödet till mjölkproduktionen, produktionen av kött och fläsk, smågrisproduktionen, getskölseln samt renskötseln. Därutöver skall de

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  53

personliga pristilläggen lill vissa mjölkproducenler avvecklas och helt upp­höra den Ijuli 1982.

Riksdagens beslut beräknas medföra en ökad kostnad per år av ca 42,6 milj. kr. Dessutom tillkommer kostnadsökning på grund av beräknad pro­duktionsutveckling budgetåret 1980/81 med 5.0 milj. kr. Med hänsyn härtill beräknar jordbruksnämnden utgifterna för prisstödet till jordbruket i norra Sverige lill 193,6 milj. kr. för budgetåret 1980/81.

Enligt beslut av regeringen den 19 juni 1980 skall jordbruksnämnden under perioden den I juli 1980 - den 30 juni 1983 följa, bedöma och redovisa effekterna av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Vid beräk­ning av medelsbehovel för budgetåret 1981/82 får således reservation göras för eventuella beslut av statsmakterna i anledning av de begärda redovis­ningarna.

Med oförändrade grunder för prisstödet och efter gjorda bedömningar av produktionsutvecklingen beräknar nämnden medelsbehovet för budgetåret 1981/82 lill 199 milj. kr.

Föredraganden

Jag biträder jordbruksnämndens förslag och beräknar medelsbehovel pä anslaget till 199 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 199000000 kr.

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1979/80 Utgift               30000000

1980/81 Anslag              30000000

1981/82 Förslag             20000000

Under anslaget anvisas slalens bidrag lill skördeskadefonden. Medlen används för atl bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens jordbruksnämnd

Nuvarande tillskott till skördeskadefonden utgör ca 45 milj. kr,, varav 30 milj. kr. av budgetmedel och ca 15 milj. kr. av de regleringsmedel som tilldelas jordbruket, jämte ränta på innestående medel. Räntan uppgick för år 1979 till 31,2 milj. kr. och beräknas för år 1980 uppgå lill ca 50 milj. kr. Totalt har fonden tillförts 200 milj. kr. i räntemedel sedan år 1961, skyddets första år. Under de fem senaste åren har fonden tillförts sammanlagt ca 345 milj. kr. Under samma tid har ca 230 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f. n. 405 milj. kr.

Med beaktande av det ansträngda slatsfinansiella läget och med hänsyn

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   54

till skördeskadefondens betydande storiek torde enligt jordbruksnämndens mening tillförseln lill fonden kunna minskas något, förslagsvis med en tredjedel. Om statens bidrag minskas, bör jordbrukets bidrag till fonden minskas i motsvarande mån.

Statens bidrag till skördeskadefonden bör därior för budgetåret 1981/82 fastställas till 20 milj. kr.

Föredraganden

Riksdagen har nyligen lämnat ulan erinran vad jag har anfört i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. om behovet av medel till skördeskadefonden. 1 enlighet härmed bör anslaget föras upp med 20 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1981/ 82 anvisa etl anslag av 20000000 kr.

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1979/80 Utgift               29795000

1980/81 Anslag              28942000

1981/82 Förslag             38 197000

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighel för det permanenta skör­deskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet lill statistiska cen­tralbyrån. Under anslaget anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån för atl bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skör­deskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska under­sökningen.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändrii

Ig 1981/82

 

Statistiska

Före-

 

 

centralbyrån

draganden

Anslag

 

 

 

Objektiva skördeuppskatt-

 

 

 

ningar

16128000

+ 1749000

+2 307000

Skördeskadeskyddets

 

 

 

tekniska administration

2 893000

+   130000

+   825000

Lantbruksregistret och

 

 

 

därmed samordnad

 

 

 

statistikproduktion

7004000

+4210000

+5 682000

Jordbruksekonomiska

 

 

 

undersökningen

2917000

+  257 000

+ 441000

 

28942 000

+6346000

+9255 000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  55

Statistiska centratljyrån

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 3 138000 kr.

2.         Huvudförslaget innebär en nedskärning av kostnaderna med 642000 kr. Delta beräknas kunna ske med hjälp av rationaliseringar ( + 2496000 kr.).

3.         För intermitlenta utvidgningar av lanlbruksräkningen är 1981 och trädgårdsräkningen år 1982 beräknas kostnaderna till 4 880000 kr,, varav 3850000 kr. under budgetåret 1981/82 ( + 3850000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångs­punkt i huvudförslaget. Härutöver har jag för nästa budgetår räknat 3864000 kr. för lanlbruksräkningen år 1981 och trädgårdsräkningen är 1982. Jag har också räknat 3450000 kr. för vissa kostnader som tidigare redovisats under anslaget Statistiska centralbyrån under sjunde huvudti­teln men som hänför sig till verksamheter under förevarande anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 38 197000 kr.

 

Prop. 1980/81: 100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                            56

D.    SKOGSBRUK

D 1. Skogsstyrelsen

1979/80 Utgift              19781417

1980/81 Anslag             21259000

1981/82 Förslag             23061000

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om skogs­bruket. Del åligger skogsstyrelsen särskilt att leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket och alt verka för skogsnäringens utveckling. Styrelsen är ledande, samordnande och rådgivande organ för skogsvårds-styrelsernas verksamhet och central myndighet för rådgivnings- och fort­bildningsverksamhel rörande del enskilda skogsbrukets rationalisering samt för virkesmätning och skogsstatislik. Styrelsen bedriver den skogliga prognosverksamhet som behövs som underlag bl. a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken och vidtar åtgärder som behövs för alt beva­ra den ärftliga variationen hos våra skogsträd.

Skogsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för skogsstyrelsen är en gene­raldirektör. Inom styrelsen finns fyra huvudenheter, en för skogsfrågor, en för prognosverksamhel, en för rådgivning och en för administrativa frågor.

 

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Skogs-

Före-

 

 

 

styrelsen

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande pei

sonal

73   1 48

-4

~4

Övrig personal

 

 

 

 

 

121

-4

-4

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

 

15 696000

+ 1 133 000

+ 1456000

Sjukvård

 

40000

-

-

Reseersättningar i

och expenser

3 947 000

+   286000

+   178000

Därav

 

 

 

 

utrikes resor

 

(25 000)

(-)

(-)

Lokalkostnader

 

1581000

+   192000

+   165000

Provmätningar

 

30000

+      2000

+      3000

 

 

21294000

+ 1613000

+ 1802000

Inkomster

 

 

 

 

Inkomst av fotogrammetrisk

 

 

 

uppdragsverksamhet

35 000

-

-

 

Nettoulgift

21259000

+ 1613000

+ 1802000

 

Prop. 1980/81:100    Biläga 13   Jordbruksdepartementet                                    57

Skogsstyrelsen

1.      Pris- och löneoniräkning m. ni. + 2080000 kr.

2.  Behovel av ökade resurser på de områden som togs upp i förra årets anslagsframställning kvarstår alltjämt. Styrelsen avser dock all tills vidare söka lösa de mest akuta problemen genom omprioriteringar inom ramen för nuvarande verksamhet.

Mol bakgrund härav redovisas endasi ett huvudförslag under detla an­slag för budgetärel 1981/82. De ålgärder som bedöms nödvändiga för alt uppfylla huvudförslaget är följande.

Vissa personalindraghingar blir nödvändiga. Dessa torde i första hand kunna åstadkommas i sarnband nied naturliga avgångar. Styrelsen be­dömer att fyra biträdesljähster eller amanuenstjänster kommer atl få hållas vakanta. Genom sträng sparsariiHel och ralionaliseringsåtgärder bedömer styrelsen det vidare vara möjligt att hålla kostnaderna för resor och ex­penser nere.

Trots de åtgärder som blir nödvändiga för all uppfylla huvudförslaget bedömer styrelsen all verksamheten kan bedrivas på i stort sett oförändrad ambitionsnivå. Den pålagliga könsekvensen torde bli atl handläggningsti­derna för i första hand löpande ärenden kommer all föriängas. (+1 613000 kr.)

Föredraganden

För nästa budgetär bör medel för skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Skogsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsan­slag av 23061 000 kr.

D 2. Bidrag till skogsvärdsstyrelserna

D 3. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.

D 4. Bidrag till skogsvård m. m.

Skogsadministrativa utredningen har i februari 1980 avgett belänkandet (Ds Jo 1980: I) Skogsvårdsstyrelselnas organisation. De förslag som har lagts fram av utredningen berör bl. a. punkterna D 2 och D 3.

1 prop. 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskaltningen, m. m. föror­dade chefen för budgeldeparlementet atl skogsvärdsavgiften på 3 promille inle ändras i samband med 1981 års allmänna fastighetstaxering. Han anmälde vidare alt jag avsåg återkomma i budgetpropositionen 1981 till frågan  om  skogsvärdsavgiften.  Skogsvårdsavgiflens användning berör

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

58

bl. a. punkten D 4 men har även viss anknytning till skogsvårdsstyrelser­nas verksamhet.

Det är min avsikt all senare föreslå regeringen all lägga fram särskild proposition om skogsvårdsstyrelsernas organisation m. m.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan pä sär­skild proposition i ämnet,

1.         till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1981/82 be­räkna ett förslagsanslag av 86681 000 kr.,

2.    lill Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m. för budgetåret 1981/82 beräkna elt förslagsanslag av 3620000 kr.,

3.    lill Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1981/82 beräkna elt förslagsanslag av 120000000 kr.

D 5. Stöd till byggande av skogsvägar

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

32522393 35000000 30000000

Frän anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979: 792) om statligt slöd lill skogsbruket.

 

 

 

1980/81

Beräknad    ändring    1981/82

 

Skogs­styrelsen

Före­draganden

Rambelopp

 

 

 

1.   Skogsvägbyggnads­företag i det skogliga stödområdets inre zon

15 000 000

+ 9 200000

-2000000

2.   Skogsvägbyggnads­företag utanför det skogliga stödområdets inre zon

20000000

+ 28 300000

-3 000000

 

35000000

+37500000

-5000000

Anslag

35000000

+23500000

-5000000

Skogsstyrelsen

Tillgängliga rambelopp för bidrag frän detta anslag har utnyttjats helt under budgetåret 1979/80. Dessutom har 4 milj. kr. stått till förfogande i Norrbollens län. Härtill kommer den verksamhet som har bedrivits som beredskapsarbete. Sammanlagt har statsbidrag utgått till I 178 km skogsvä­gar, varav frän detta anslag till 861 km. Möjligheten alt erhålla statlig kreditgaranfi har ulnytljals obetydligt hittills.

Ell rationellt skogsvägnät är en grundläggande förutsältning för att av­verkningar och skogsvårdsåtgärder skall kunna ulföras. Vägnätet är sär-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   59

skilt i Norrland ofullständigt utbyggt. Stora arealer med övervägande avverkningsmogen skog finns på så stort avstånd från befintliga vägar att en avverkning av skogen skulle gä med förlust. Vidare är framkomligheten starkt begränsad på en stor del av vägnätet bl. a. pä högproduktiva marker i landets södra och mellersta delar. Vägbyggnad påverkar direkt aktivitets­nivån i skogsbruket.

1 anslutning till översynen av skogspolitiken år 1979 uttalade jordbruks-ulskollel bl. a. alt del statliga slödel bör ha sådan omfallning all skogssty­relsens långtidsplan för skogsvägnätets utveckling kan följas. Del innebär tre gånger så slor omfattning av verksamheten som f. n. är fallet. Ökningen bör fördelas pä tvä-tre år och bör främst avse ombyggnader av vägar i södra och mellersta Sverige. Styrelsen föreslår att rambeloppet för stöd­områdets inre zon ökas med 9,2 milj. kr. till 24,2 milj. kr. och rambeloppet för resten av landet med 28,3 milj. kr. lill 48,3 milj. kr. Sammanlagt föreslås således etl rambelopp av 72,5 milj. kr. för nästa budgetår. 1 beloppet ingår sammanlagt 3,5 milj. kr. för administration av stödet enligt skogsadministrativa utredningens förslag. Styrelsen hemställer atl 100000 kr. av den först nämnda ramen får disponeras för fortsatta vägtekniska försök. Vidare föreslår styrelsen etl oförändrat rambelopp av 6 milj. kr. för statlig garanti för lån lill skogsvägbyggnadsföretag.

Utbetalningarna under anslaget beräknas till 58.5 milj. kr.

Föredraganden

1 prop. 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. förordade jag att statsbidraget till skogsvägar skall minskas med 5 milj. kr. fr.o.m. nästa budgetår. Jag föreslår nu alt delta sker. Samtidigt bör ramen för statlig lånegaranti för ändamålet ökas med samma belopp.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag atl för budgetåret 1981/82 tas upp en sammanlagd ram av 30 milj. kr. för bidrag till byggande av skogsvägar. Jag har därvid tagit hänsyn till behovet av medel för vägtekniska försök och lill alt skogsvårdsstyrelsernas kostnader för admi­nistration av stödet bör läckas inom angivna ramar. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 30 milj. kr.

Jag föreslår vidare alt under budgetåret 1981/82 statlig garanti för lån till skogsvägbyggnadsföretag fär lämnas intill ell belopp av 11 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.      medge atl under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas med sam­manlagt högst 30000000 kr. till byggande av skogsvägar.

2.      medge att under budgetåret 1981/82 statlig garanti lämnas för lån till byggande av skogsvägar med sammanlagt högst 11 000000 kr.,

3.      till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1981/82 anvi­sa elt förslagsanslag av 30000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   60

D6. Främjande av skogsvård m. m.

Reservation                      2 144420

979/80 Utgift

5 129776

980/81 Anslag

1 000000

981/82 Förslag

1000000

Anslaget används för särskilda utredningar och undersökningar i syfte alt främja bl. a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1979/80 har anslaget använts huvudsakligen för råd­givningsinsalser inom områdena beständsanläggning och arbetsmiljö. An­slaget har även använts för att slutföra en äterväxttaxering. för inventering av virkesspill, för viss försöksverksamhet med anknytning till ädellövskog m. m.

Styrelsen föreslår alt anslaget för nästa budgetår tas upp med oförändrat I milj. kr. all användas enligt de nya regler som gäller fr. o. m. den I januari 1980.

Föredraganden Jag föreslår att anslaget tas upp med oförändrat I milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av I 000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

61

E.    FISKE

E 1. Fiskeristyrelsen

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

18987352 19051000 20901000

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården, i den män sådana ärenden inle ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lokala fiskeriadministration.

Fiskeristyrelsen leds av en styrelse. Chef för fiskeristyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns en administrativ byrå, en fiskebyrå. en fiskevårdsbyrå saml elt havsfiskelaboratorium, etl sölvattenslaborato-rium och ell hydrografiskt laboratorium.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

 

Fiskeri-

 

Före-

 

 

styrelsen

 

draganden

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

44

+ 2

 

 

_-)

Övrig personal

67

-

 

 

 

111

+2

 

 

-2

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekoslnader för tjänstemän

9573 000

+ 1254000

 

+

871000

Lönekoslnader för annan

 

 

 

 

 

personal än tjänstemän

3 437 000

+   378000

 

+

278 000

Sjukvård

22000

-

 

 

-

Reseersättningar

377000

+    38000

 

+

23000

Därav utrikes resor

(25 000)

(-)

 

 

(-)

Lokalkostnader

2586000

+   140000

 

+

131000

Expenser

913 000

+   380000

 

+

257000

Fiskeriundersöknings-

 

 

 

 

 

fartygens omkostnader

1713 000

+   469000

 

+

250000

Övriga utgifter

430000

+     56000

 

+

40000

 

19051000

+2715 000

 

+ 1850000

Fiskeristyrelsen

1.       Pris- och löneomräkning 2 116000 kr.

2.       Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med I 693000 kr. och medför minskning med tre handläggartjänster på fiskeristyrelsen och en besättningsman på fiskeriundersökningsfartygen.

3.   Vid fiskebyrån behövs för automatisk databehandling av fångstslali-stik i samband med konlroll av internationella fångstkvoter m.m. två tjänster som assistent i högst F 15 ( + 239000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   .Jordbruksdepartementet                                   62

4.  Under förutsältning atl styrelsen tilldelas medel finns utrymme för tvä praktikanter ( + 100000 kr.).

5.      Anslagsposten Expenser behöver ökas bl. a. på grund av ökade kost­nader för automatisk dalabehandling och inköp av inventarier ( + 190000 kr.).

6.  Den restriktivitet som präglar budgetarbetet medför väsentligt ökade krav pä personalutbildning (+40000 kr.).

7.  För atl möjliggöra extern information - främst lill yrkesfisket om nya författningar, statligt stöd m.m. - behöver anslaget ökas (+30000 kr.).

8.  Särskilda medel hör anvisas för genomförande av en studie av det framtida svenska fiskels förutsättningar.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för fiskeristyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Den belysning av det framtida svens­ka fiskels förutsättningar som fiskeristyrelsen föreslagit får ske inom ra­men för den fortlöpande planering som numera sker av fiskets omfattning och inriktning. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag ansla­get till 20901000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsan­slag av 20901 000 kr.

E2. Statens lokala fiskeriadministration

 

1979/80 Utgift

8.523 981

1980/81 Anslag

8348000

1981/82 Förslag

9356000

Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskenämnderna, fiskeriin-tendentorganisationen, statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanslalt i Älvkarleby och statens fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Driften av anstal­terna bekostas av vallenavgiflsmedel och visst bidrag av statens valten­fallsverk. Vissa utgifter för fiskenämnderna redovisas under anslaget B 2. Lanlbrtiksnämnderna.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Fiskeri-                 Före-slyrelsen                draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

54 3

-

57

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   63

1980/81             Beräknad ändring 1981/82

Fiskeri-                 Före-

styrelsen              draganden

 

Anslag

 

 

 

 

 

Ulgi.fler

 

 

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

 

80.59000

10000

187000

388 000

64 000

+ 763 000

+  19000 + 74 000 +  10000

+  954 000

+     11000

+     73 000

 

 

 

8 708000

+866000

+ 1038000

Inkomster

 

 

 

 

 

Vissa fiske- och arrendeavgiftsi

Ersättningar för sökningar

Tiedel undei-

 

210000 1.SO 000

+ 30000

+     30000

 

NettOL

itgift

8348000

+836000

+ 1008000

Fiskeiistyrelsen

1.      Pris- och löneomräkning 836000 kr.

2.      Huvudförslaget innebär en ökning av anslaget med 652000 kr. och medför vakanlsättning av tvä fiskerikonsulenlljänster.

Föredraganden

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 9356000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens lokala jlskeriadministration för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 9356000 kr.

E3. Främjande i allmänhet av Fiskerinäringen

1979/80 Utgift                    548648                  Reservation                      1632669

1980/81 Anslag                   500000

1981/82 Förslag                  500000

Från anslaget bestrids kostnader för utvecklingsarbete och försöksverk­samhet pä fiskels område.

Fiskeristyrelsen

1.         För all kunna öka ullaget av kokräka måste undersökningar genom­föras. Medelsbehovet beräknas härigenom öka med 130000 kr.

2.         För atl bryta en nedåtgående fångslutveckling inom ålfisket behöver årliga utsättningar av ålungar företas. För budgetåret 1981/82 medför detta en ökning av anslaget med 1,4 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                             64

Föredraganden Jag beräknar anslaget lill 500000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Främjande i allmänhet av jiskeiJnäringen för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 500000 kr.

E4. Kursverksamhet på fiskets område

1979/80 Utgift                    471648                  Reservation                         440635

1980/81  Anslag                  430000

1981/82 Förslag                  430000

Anslaget används huvudsakligen för yrkesutbildning av fiskare, för viss fortbildning av fiskeritjänstemän samt för kurser och studieresor som är till nytta för verksamheten i sammanslutningar av större betydelse för fritids­fisket.

 

 

 

1980/81

Beräknad

ändring 1981/82

 

Fiskeri-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Till fiskeristyrelsens

 

 

 

disposition för yrkes-

 

 

 

utbildning av fiskare m, m.

380000

+ 1.50000

-

Fortbildning av fiskeri-

 

 

 

tjänstemän

50000

-

-

Statsbidrag lill Sveriges

 

 

 

fiskares riksförbund för

 

 

 

sludieverk samhet

-

+  25 000

-

 

430000

+ 175000

-

Fiskeristyrelsen

1.         Pris- och löneomräkning avseende posten yrkesutbildning av fiskare m.m. 50000 kr.

2.         För atl lillgodose det ökade behovet av kurser i ekonomiska och lekniska ämnen och härigenom främja rationaliseringen inom fisket och för alt tillgodose del ökade behovel av säkerhelskurser bör poslen yrkesut­bildning av fiskare m. m. höjas yllerligare lOOOOO kr.

3.    Posten Fortbildning av fiskeritjänstemän bör föras upp med oföränd­rat 50000 kr.

4.    Statsbidrag bör utgå med 25000 kr. till Sveriges fiskares riksförbund för dess studieverksamhet.

Föredraganden

Med hänsyn lill  reservationen beräknar jag anslaget till oförändrat 430000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 430000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

65

E 5. Bidrag till fiskehamnar m. m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

7045 159 9433000 9625000

Reservation

2239778

Från anslaget Utgår bidrag enligt kungörelsen (1971: 384) om statsbidrag till fiskehamnar (ändrad 1980:366). Från anslaget täcks också underskott vid driften av statliga fiskehamnar och kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar saml för utmärkning av fiskegränser. Vidare bestrids kostna­derna för fiskels andel i sjöfartsverkets kostnader för fariedsverksamhe-ten, sjöräddningsväsendel, fyrar och andra säkerhetsanordningar m. m.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Fiskeri-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Bidrag till fiskehamnar

5 267000

-

_

Driften av statliga

 

 

 

fiskehamnar

150000

+ 50000

-

Underhåll och drift

 

 

 

av fiskefyrar m. m.

1.50000

-

-

Fiskets andel i sjöfarts-

 

 

 

verkets kostnader

3 866000

+ 208000

+ 192000

 

9433000

+258000

+ 192000

Sjöfartsverket

1.         Pris- och löneomräkning 208000 kr.

2.         Huvudförslaget innebär en ökning av anslagsposten Fiskets andel i sjöfartsverkels kostnader med 160000 kr.

Fiskeristyrelsen

1.         Medelsbehovel för statsbidrag till fiskehamnar beräknas till oföränd­rat 5267000 kr.

2.    För att täcka underskott i driften av kvarvarande statliga fiskehamnar behövs på grund av pris- och löneökningar 200000 kr. Poslen Driften av statliga fiskehamnar bör därför höjas med 50000 kr.

3.         För underhåll och drift av fiskefyrar samt utmärkning av fiskegränser beräknas medelsbehovel lill oförändrat 150000 kr.

Föredraganden

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag att anslaget räknas upp med 192000 kr. lill följd av ökade kostnader för alt täcka fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för fariedsverksamheten

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 9625000 kr.

5    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                             66

E 6. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

1979/80 Utgift                    154898

1980/81 Anslag                     20000

1981/82 Förslag                    20000

Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredraganden Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret  1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 20000 kr.

E 7. Restitution av bensinskatt till riskerinäringen

1979/80 Utgift

1722486

1980/81 Anslag

2 058000

1981/82 Förslag

2 165000

Reservation                         219 249

Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukas i yrkesmässigt fiske. Medlen fördelas av fiskeristyrelsen och fiskenämn­derna efter ansökan av fiskarorganisalioner. Anslaget beräknas på grund­val av kalkyler över bensinätgängen som ulförs med tre års mellanrum.

Fiskeristyrelsen

Bensinåtgången har pä grundval av den senaste fiskeriinventeringen preliminärt beräknats till I 705000 liter årligen. Bensinåtgången i yrkesfis­ket beräknades dessförinnan till I 620000 liter årligen. Anslaget bör ökas med 107000 kr.

Föredraganden Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Restitution av bensinskatt till jiskerinäiJngeii för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2 165000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   67

E8. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

1979/80 Utgift                 6980543

1980/81 Anslag                6000000

1981/82 Förslag               6000000

Från anslaget utgår bidrag lill fiskels rationalisering och lill säkerhetsut­rustning för fiskefartyg enligt förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskels rationalisering, m. m. (ändrad 1980:365). Frän anslaget utgär också fångslbegränsningsbidrag enligl förordningen (1976:448) om statligt slöd lill fiskeföretag vid fängslbegränsning (omtryckt 1977:412, ändrad 1978:518). Vidare utgär från anslaget bidrag enligl förordningen (1979:436) om statligt stöd vid skada pä fiskredskap. Inflytande avgifter enligt sist­nämnda förordning tillförs anslaget. Dessutom bestrids från anslaget vissa kostnader för stödfartyg för det svenska sillfisket i Nordsjön och ersättning till samerna för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens län.

Fiskeristyrelsen

Ramen för bidrag lill fiskels rationalisering bör ökas frän 5 milj. kr. till 7,5 milj. kr. för att möjliggöra en förnyelse av den svenska fiskeflottan. Fiskeristyrelsen föreslår att s. k. kondemneringsbidrag skall kunna utgå i de fall äldre fiskeskepp tas ur bruk. Dessutom föreslås vissa förbättrade bidragsmöjligheter. Detla föranleder en höjning av anslaget med 2,5 milj. kr.

Föredraganden

Jag är inte nu beredd alt ta ställning till det av fiskeristyrelsen föreslagna s. k. kondemneringsbidragel till äldre fiskeskepp som tas ur bruk.

För statsbidrag till fiskets rationalisering beräknar jag en ram av oför­ändrat 5 milj. kr. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.         medge alt under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas lill fis­kels rationalisering med sammanlagt högst 5000000 kr.,

2.    till Bidrag tdl fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 6000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                             68

E9. Fiskerilån

1979/80 Utgift             '15003000                    Reservation                    14816000

1980/81 Anslag              25000000

1981/82 Förslag             25000000

' Kapitalbudgetens investeringsanslag Fiskerilånefonden.

Från anslaget beviljas fiskerilån. Bestämmelser om fiskerilån finns i förordningen (1978:516) om statligt stöd lill fiskels rationalisering, m.m. (ändrad 1980:365).

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat 25 milj. kr.

Föredraganden

Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Fiskerilån för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsan­slag av 25000000 kr.

E10. Fiskberedningslån

1979/80 Utgift                '4500000                   Reservation                    10300000

1980/81 Anslag              10000000

1981/82 Förslag              10000000

' Kapitalbudgelens investeringsanslag Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Frän anslaget beviljas fiskberedningslån. Bestämmelser om fiskbered­ningslån finns i förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskets rationa­lisering, m.m. (ändrad 1980:365).

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat 10 milj. kr.

Föredraganden

För fiskberedningslån beräknar jag i enlighet med fiskeristyrelsens för­slag en utlåning av oförändrat 10 milj. kr. Anslaget bör föras upp med detta belopp. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all till Fiskberedningslån för budgetåret 1981/82 anvisa ell reserva­tionsanslag av 10000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   69

Ell. Fiskredskapslån

1979/80 Utgift                            '-                     Reservation                      1604000

1980/81 Anslag                   500000

1981/82 Förslag                  500000

' Kapitalbudgelens investeringsanslag Statens fiskredskapslånefond.

Från anslaget beviljas fiskredskapslån. Bestämmelser om fiskredskaps­lån finns i förordningen (1979:436) om statligt slöd vid skada på fiskred­skap.

Fiskeristyrelsen

Styrelsen bedömer alt efterfrågan på fiskredskapslän kommer att öka. Omfattningen av efterfrågan kan styrelsen inle närmare förutse. Med hän­syn till reservationen bör anslaget föras upp med oförändrat 500000 kr.

Föredraganden Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 0,5 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Fiskredskapslån för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 500000 kr.

E12. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

 

1979/80 Utgift

18743

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Frän anslaget bestrids bl. a. utgifter för att täcka förluster på grund av slallig garanti för lån till fiskeföretag, för lån lill fiskberedningsföretag saml för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Bestämmelser härom finns i förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskels rationalisering, m.m. (ändrad 1980:365) och i regleringsbrev för budgetåret 1980/81. Vi­dare utgår frän anslaget bl. a. ersättning för föriust på försöksfiske för vilket statsgaranti lämnats enligt kungörelsen (1953:242) angående stats-garanti för försöksfiske (ändrad senast 1976:49).

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   70

Föredraganden Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.   medge all under budgetåret 1981/82 statlig garanti beviljas för län
lill fiskeföretag med sammanlagt högst 20000000 kr., för lån lill
fiskberedningsföretag med sammanlagt högst 10000000 kr. och
för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket med sammanlagt
högst 2000000 kr.,

2.   till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti lill fiske för
budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

E 13. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.

1979/80 Nettoinkomst    476629
1980/81  Anslag                      1000

1981/82 Förslag                      1000

Från anslaget bestrids kostnaderna för de fiskeutredningar i valtenmål som utförs inom statens lokala fiskeriadministration. Kostnaderna finansi­eras med ersättningar som las lill uppbörd under anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål i vilka särskilda utredningar utförs. Regeringen meddelar årligen bestämmelser och fastställer stal för verk­samheten.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Fiskeri-                 Före-

styrelsen              draganden

Personal

Handläggande personal                      19

Övrig personal                                     7

26

FiskeiJstyrelsen

Anslaget bör för budgetåret 1981/82 föras upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Kostnader.för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  71

E 14. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

100000

1981/82 Förslag

lOOOOO

Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar till slrandägare enligl lagen (1950:599) om ersättning för mistad fiskerätt m.m. (ändrad senast 1969:803).

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredraganden Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av lOOOOO kr.

E 15. Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten

979/80 Utgift

-

980/81  Anslag

1000

981/82 Förslag

1000

Reservation                        714017

Från anslaget utgår bidrag lill utövare av yrkesmässigt fiske inom vat­tenområde där möjlighelerna till utkomst av fiske försämrats genom av­lysning på grund av atl fisk från området genom förorening får anses otjänlig tili människoföda. Bestämmelser har meddelats i regleringsbrev för budgetåret 1978/79.

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredraganden

Jag biträder fiskeristyrelsens förslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                72

E16, Prisreglerande åtgärder på Fiskets område

Jag avser alt senare föreslå regeringen atl lägga fram särskild proposition om prisregleringen pä fisk under budgetåret 1981/82. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på .fiskels område för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

73

F. SERVICE OCH KONTROLL

F 1. Statens livsmedelsverk

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

44590604 46509000 50676000

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedels­frågor. Till verkels förvaltningsområde hör även besikfningsveterinäror-ganisalionen.

Livsmedelsverket leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldi­rektör. Inom verkel finns tre avdelningar, nämligen hygienavdelningen, undersökningsavdelningen och administrativa avdelningen.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens livs­medelsverk

Före­draganden

 

Personal

Handläggande personal   1
Övrig personal                '

Anslag

255

-5

 

Lönekoslnader

26081000

+ 1880000

+ 2 277 000

Sjukvård

66000

-

-

Reseersättningar och expenser

3 654000

+   346000

+   250000

Därav utrikes resor

(115 000)

(+      5000)

(+      5000)

Lokalkostnader

10 766000

+ 1 102000

+ 1 102 000

Utrednings- och undersök-

 

 

 

ningskoslnader

4 733000

+   460000

+   460000

Uppdragsverksamhet

60000

-

-

Kursverksamhet

617000

+    30000

+    30000

Informationsverksamhet

530000

+     50000

+     48000

Kostnader för utförsel-

 

 

 

kontroll av livsmedel

1000

-

-

Kostnader för införsel-

 

 

 

kontroll av vegetabilier

1000

-

-

 

46 509000

+3868000

+4167000

Inkomster vid slalens livsmedelsverk, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2600 Försäljningsinkomster, beräknas till 1,4 milj. kr. för nästa budgetär (1980/81 1,4 milj. kr.).

Statens livsmedelsverk

1.         Pris- och löneomräkning 4363000 kr.

2.    Huvudförslaget innebär vakantsältning av ca fem tjänster och minsk­ning av anslagsposten Utrednings- och undersökningskostnader.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                    74

3.    1 enlighet med miljödalanämndens förslag bör ansvarel för projektet Ml-07. Information om livsmedel, (+260000 kr.) överföras till livsmedels­verket.

4.    Livsmedelsverkels andel av kostnader för miljödatanämndens pro­jekt Ml-21, Registrering av material i myndigheters akter, beräknas uppgå till 25000 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för statens livsmedelsverk beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 75000 kr. för vissa uppgifter inom del ekonomiska försvaret.

Jag beräknar därutöver 285 000 kr. för det fortsatta arbetet med projektet Information om livsmedel.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 50676000 kr.

F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid konfrollslakterier

1979/80 Utgift               21250159

1980/81 Anslag              22 321000

1981/82 Förslag             26072000

Från detla anslag avlönas personal som utför köttbesiklning vid kon-Irollslaklerierna. Statens utgifter för ändamålet läcks enligt särskild taxa av slakteriförelagen.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Personal

Veterinärtjänsler Assistenttjänster

Anslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Expenser

 

 

Statens livs-

Före-

 

medelsverk

draganden

'79

 

 

82

+ 12

+ 12

161

+ 12

+ 12

21286000

+ 3 133 000

+ 3 329000

15 000

+      2000

+      2000

958000

+   412000

+  412000

62000

+      8000

+      8000

22321000

+3555000

+3751000

' Härtill kommer ca 20 veterinärer som utför besiktning vid renkontrollslakterier under slaktsäsongen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                   75

Avgifter för köttbesiklning, som redovisas på statsbudgetens inkomst­sida under rubriken 2500 Offenlligrältsliga avgifter, beräknas till 27,0 milj. kr. för nästa budgetår (1980/81 24,0 milj. kr.).

Statens livsmedelsverk

1.         Pris- och löneomräkning 2 226000 kr.

2.         Utvidgad verksamhet innebärande bl. a. lönekoslnader för tolv be-siklningsassistenter för att klara den aktuella siaktvolymen.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontroll-slakterier för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 26072000 kr.

F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt

1979/80 Utgift               52484 284

1980/81 Anslag              49348000

1981/82 Förslag             56105000

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vetenskaplig forskning och andra därmed sammanhäng­ande arbeten inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områ­den. Anstalten framställer sera, vacciner och andra bakteriologiska prepa­rat för djursjukvård. Anstalten bedriver upplysnings- och forskningsverk­samhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.

Statens veterinärmedicinska anstalt leds av styrelsen för Sveriges lant­bruksuniversitet. Chef för anstalten är en föreståndare. Inom anstalten finns älta avdelningar, nämligen, bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, patologisk-anatomiska avdelningen, kemiska avdelningen, parasitologiska avdelningen, epizootologiska avdelningen, produktionsav­delningen och konsulenlavdelningen, samt en ekonomisektion.

Huvuddelen av anstalten omlokaliserades under år 1979 till Uppsala.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Personal

Handläggande personal Övrig personal

 

 

Styrelsen för Sveriges lant­bruksuniversitet

Före­draganden

51 141

192

+ 1 ■    ■   ■ 4-1

-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                       76

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Statens för

Före-

 

 

Sveriges lant-

draganden

 

 

bruksuniversitet

 

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

21395 000

+ 2 531000

+ 1653000

Sjukvård

50000

+      5 000

+       5 000

Reseersättningar och expenser

956000

+   289000

+   101000

Därav utrikes resor

(36000)

(+      8000)

(-)

Lokalkostnader

21012000

+4 705 000

+ 4 688000

Särskilda undersökningar

202000

+    24 000

+     10000

Övriga utgifter

5 733000

+   807000

+   300000

 

49348000

+8361000

+6757 000

Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt, som redovisas på slalsbudgetens inkomstsida under rubriken 2600 Försäljningsinkomster, beräknas till 10,9 milj. kr. för nästa budgetår (1980/81 10,1 milj.kr.).

Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet

1.  Pris- och löneomräkning 8161 000 kr.

2.         Huvudförslag (-b70l5000 kr.).

Tillämpning av huvudförslaget kommer, på grund av anstaltens omloka­lisering och den delade förläggningen, att innebära svårigheter att bibehålla verksamheten i normal omfattning inom ramen för oförändrad i-esurs-lilldelning.

Huvudförslaget medför även andra konsekvenser. Laboratoriediagno­stik, fältulredningar och rådgivning samt vaccinförsöijning är starkt inte­grerade moment i bekämpandet av djursjukdomarna. Inom vart och elt av dessa program är man inom SVA beroende av samverkan mellan ett stort anlal relativt små. specialiserade enheter. SVA kan inte med bibehållen verksamhet minska sina utgifter med 2 % genom att ta bort eller starkt försvaga någon länk i sitt integrerade syslem.

Efterfrågan på anstaltens tjänster har ökat de senaste åren. En relativt kraftig ökning i uppdragsverksamheten har skett det gångna budgetåret. En begränsning av anslaget med 2 % kan väntas medföra en inkomst­minskning i uppdragsverksamheten med ca 230000 kr.

3.   Lokalerna för ett livsmedelshygieniskt undersöknings- och ulred-
ningslaboralorium är färdiga och verksamheten i laboratoriet påbörjades
den I juli 1979. Med nuvarande undersökningsvolym, kommer verksamhe­
ten att ge intäkter pä ca 200000 kr. För atl läcka laboratoriets kostnader
föreslår styrelsen atl SVA:s anslag för budgetåret 1981/82 höjs med 200000
kr., dvs. elt belopp motsvarande beräknade intäkter, avseende en labora­
torieassistent (+96000 kr.) jämte omkostnader för laboratoriet ( + 104000
kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

77

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för slalens veterinärmedicinska anstalt beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 20000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 56 105000 kr.

F 4. Veterinärstaten

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

47088995 47929000 52531000

Från anslaget avlönas personal i distriktsveterinärorganisationen. Vi­dare bekostas bl.a. viss kursverksamhet för veterinärpersonal m.fl. Från anslaget bestrids även kostnaderna för viss verksamhet på försöksdjurs­området, bl. a. för att främja alternativa metoder lill djurförsök.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Lan

tbruks-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Personal

 

 

 

 

 

Distriktsveterinärer

310

 

-

 

-

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

40437000

+ 3 528000

+ 3 823000

Sjukvård

20000

+

5000

+

5 000

Reseersättningar

4 537000

+

408000

+

408000

Expenser

186000

+

101000

+

4000

Kursverksamhet

266000

+

27 000

+

20000

Ersättning till avlägset

 

 

 

 

 

boende djurägare

1042000

+

244000

+

244000

Anskaffning av viss labora-

 

 

 

 

 

torieutrustning

75000

+

30000

+

5000

Djurskyddsfrämjande

 

 

 

 

 

åtgärder

100000

 

-

 

-

Centrala försöksdjursnämnden

1065 000

+

100000

+

64000

Regionala djurförsöksetiska

 

 

 

 

 

nämnder

200000

 

-

 

-

Bidrag till djursjukvård

 

 

 

 

 

i vissa fall

1000

—

1000

-

1000

Kostnader för reglering av

 

 

 

 

 

beslutade skadeståndsbelopp

-

+

15000

+

30000

 

47 929000

+4457000

+4602 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                     78

Lantbruksstyrelsen

1.         Pris- och löneomräkning 4171 000 kr.

2.         Anslagsposten Ersättning till avlägset boende djurägare har för bud­getåret 1979/80 överskridits med 150000 kr. En anpassning till förväniad förbrukning bör ske. Anslagsposten föreslås därför höjd med ylterligare L50000kr.

3.    Styrelsen hemställer om 25000 kr. för lagerhållning av laboratorie­preparat för ett beredskapslaboratorium. Lagerhållningen avses ske i sam­arbete med Svensk laboratorietjänsl AB (Svelab).

4.    Anslagsposten för bidrag till djursjukvård i vissa fall, vilken utnyttjas i allt mindre omfattning, bör utgå. Eventuellt uppkommande behov av ifrågavarande bidrag bör i förekommande fall få belasta anslagsposten Ersättning till avlägset boende djurägare.

Centrala försöksdjursnämnden Pris- och löneomräkning 100000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 52531000 kr. Anslagsposten Kostnader för reglering av beslutade skade-ständsbelopp har förts över frän anslaget B I. Lantbruksslyrelsen. Vidare ingår 190000 kr. som beräknats för vissa uppgifter inom del ekonomiska försvaret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Veterinärstaten för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 52 531 000 kr.

F 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.

1979/80 Utgift               15448249

1980/81 Anslag              15000000

1981/82 Förslag              lOOOOOOO

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekäm­pande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Frän ansla­get utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bilillsynsmännens arvoden m. m.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslår alt anslaget minskas med 4 milj. kr. med hänsyn till beräknad minskning av kostnaderna för atl bekämpa salmonella.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                      79

Jag vill i detla sammanhang ta upp vissa frågor om statens utgifter för att bekämpa salmonella hos husdjur. Dessa utgifter har under senare år visat en klar ökningstendens. För alt analysera möjligheterna all begränsa dessa utgifter och i övrigt få en belysning av aktuella problem inom området tillsatte jag i december 1979 en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har den 5 augusti 1980 överiämnal betänkandet (Ds Jo 1980:5) Salmonella hos djur.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetis av socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium, riksrevisionsverkei, lantbruksslyrel­sen, statens livsmedelsverk, Sveriges lantbruksuniversitet, statens vete­rinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar, Kristian­stads, Skaraborgs samt Västmanlands län. Lantbrukarnas riksförbund. Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation, AB Svensk laboratorietjänsl. Föreningen Svensk fjäderfäskötsel samt För­eningen Fägelkötlproducenterna.

Arbetsgruppen konstaterar alt samhällets ålgärder vid salmonellainfek-tion hos djur lill huvudsakhg del tillkommit för atl hindra smittöverföring till människor. Dessa åtgärder regleras i förordningen (1961:309) om be­kämpande av salmonellainfeklion hos djur m. m.

Arbetsgruppen finner bl. a. alt de ingripanden som gjorts för alt bekäm­pa salmonellainfeklion blivit betydligt mer omfattande och dragit större kostnader än man vid bestämmelsernas tillkomst sannolikt hade räknat med. Ersättningen av statsmedel har ökat från 4,3 milj. kr. för budgetåret 1974/75 till 10,1 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Som elt led i sjukdomsbe­vakningen i landel, bl. a. avseende salmonellainfeklion. utbetalas vidare ersättning till veterinärmedicinska laboratorier för vissa obduktioner. Be­loppet har ökat från t ,5 milj. kr. för budgetåret 1974/75 till 2,9 milj. kr. för budgetåret 1978/79.

Enligt arbetsgruppens mening är del möjligt atl i större utsträckning än hittills anpassa bekämpningsåtgärderna till behovel i det enskilda fallet. En sådan anpassning bör enligt arbetsgruppen leda lill minskade kostnader för statsverket och lättnader för djurägarna utan att risken för salmonellain-fektioner hos människor för den skull behöver öka. Arbetsgruppen har med utgångspunkt i kostnaderna för salmonellabekämpningen under bud­getåret 1978/79 beräknat att dessa årligen bör kunna minska med ca 5 milj. kr.

Enligt gällande bestämmelser får lantbruksslyrelsen förordna om avliv­ning av s.k. kroniska smittbärare. Det görs bl.a. för alt snabbare nä smittfrihet för besättningen och därigenom minska kostnaderna för stats­verket.

1 vissa situationer kan det vara angeläget att få avliva vissa djur som visat negativ reaktion vid provtagningen men vars närvaro i besättningen utgör hinder för ett saneringsprogram som snabbare kan leda till smittfrihet för hela besättningen. Om lantbruksslyrelsen bedömer alt åtgärden är angelägen måste styrelsen enligt nu gällande regler begära bemyndigande av regeringen att få förordna om utslaklningen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   80

Denna extra administrativa åtgärd bedömer arbetsgruppen som onödig och föreslår alt 4 5 förordningen (1961:309) om bekämpande av salmonel­lainfeklion hos djur m. m. ändras så att lantbruksslyrelsen direkt kan fatta beslut. Härigenom kan en snabbare handläggning ske. vilket syftar lill att ylterligare minska kostnaderna för driflsföriuster m. m.

Remissinstanserna delar i huvudsak arbetsgruppens uppfattning att sal-monellainfekfioner i djurbesättningar bör bekämpas pä elt mera nyanserat sätt än fidigare. Remissinstanserna tillstyrker också alt lantbruksslyrelsen får ökade befogenheter att besluta om avlivning av djur då det är påkallat från bekämpningssynpunkt.

Föredraganden

För egen del får jag anföra följande. Efter ikraftträdandel av förordning­en (1961: 309) om bekämpande av salmonellainfeklion hos djur har ingrepp företagits inom olika delar av djurhållningen som internationellt sett är myckel omfattande. De vittgående myndighetsingripandena har i första hand varit inriktade på atl förhindra smitlövertoring till människa.

Det kan inte hävdas att salmonellainfeklioner hos människa utgör något stort hälso- och sjukvårdsproblem i Sverige. Den övervägande delen av de rapporterade fallen har klart samband med utlandsvistelse. För de männi­skor som smittas inom landet är en olämplig hantering av livsmedel den mest sannolika smittkällan. Antalet fall som direkt har kunnat relateras till levande djur är ringa.

Åtgärderna mol salmonellainfeklion hos djur har varit förknippade med en del problem och har också blivit utsatta för viss kritik från djurägarhåll. Genom sin drastiska natur har åtgärderna bidragit till alt dramatisera och i viss mån överdriva riskerna vid salmonellainfeklion. Det finns därför enligt min mening starka skäl som talar för alt åtgärderna vid salmonellain­feklion hos djur bättre än vad som hittills har skett anpassas till omständig­heterna i det enskilda fallet. En sådan anpassning bör kunna ske i huvud­sak enligt arbetsgruppens intentioner. Jag bedömer att della kommer atl leda till årliga besparingar för statsverket i storleksordningen 5 milj. kr. och därtill vissa lättnader för djurägarna.

Jag har för avsikt all senare föreslå regeringen de författningsändringar som föranleds av vad jag nyss har anfört och av arbetsgruppens förslag i övrigt.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna de riktlinjer för salmo.iellabekämpandet hos djur som jag nu har redovisat.

2.       lill Bekämpande av smittsamma husdjiirs.sjukdomar, m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 10000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

F 6. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

1000 1000

Under detta anslag tas upp etl formellt belopp av 1000 kr. till uppdrags­verksamhet vid statens utsädeskontroll.

Statens utsädeskontroll är centralt organ för den statliga ulsädeskon-Irollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifler verkställa ana­lysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att be­driva forskning och försöksverksamhet i syfte alt främja all fullgott utsäde tillhandahålls. Utsädeskontrollen bedriver vidare rådgivning och upplys­ning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar saml arbetar för samordning av kontrollverksamheten. Utsädeskontrollen har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifler.

Slalens utsädeskontroll'leds av en styrelse. Chef för utsädeskontrollen är en föreståndare. Utsädeskontrollen omfatlar enheter i Umeå, Solna och Lund samt en särskild enhet vid W. Weibull AB.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens utsädeskontroll

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

42 100

-1

-1

 

142

-1

-1

Plan

 

 

 

Kostnader

 

 

 

Allmännyttig verksamhet Uppdragsverksamhet

3 806000 15 747000

+   394000 + 1891000

+   353000 + 1891000

 

19553000

+2285 000

+2 244000

Intäkter

 

 

 

Uppdragsverksamhet Driftbidrag för täckande av underskott vid enheten i Umeå samt vid köksväxt-sektionen Driftbidrag för allmän­nyttig verksamhet

15 144000

603 000 3 806000

+ 1894000

3000 +   394000

+ 1894000

-      3000 +   353000

 

19553000

+2285000

+2244000

Statens utsädeskontroll

Huvudförslaget innebär att en tjänst dras in ( + 391000 kr.). 6    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   82

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för utsädeskontrollens verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Regeringen har den 18 september 1980 gett lantbruksslyrelsen i uppdrag alt i samråd med utsädeskontrollen utreda möjlighelerna till kostnadsbe­sparingar inom syslemel för godkännande av utsäde samt därav eventuellt föranledda organisalionsändringar m. m. Förslagen kan behandlas i nästa års budgetproposition.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 7. Bidrag tili statens utsädeskontroll

1979/80 Utgift                '3701869                   Reservation                         899272

1980/81 Anslag                4409000

1981/82 Förslag               4759000

' .Anslagen Bidrag till statens utsädeskontroll och Statens utsädeskontroll: Utrust­ning.

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid slalens utsädeskontroll och för all läcka underskotlen för verksamheten i Umeä och för köksväxtseklionen i Lund.

Statens utsädeskontroll Anslaget bör föras upp med 4800000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 6 beräknar jag anslaget till 4759000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret  1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 4759000 kr.

F 8. Bekämpande av växtsjukdomar

 

1979/80 Utgift

1 733 787

1980/81 Anslag

200000

1981/82 Förslag

200000

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318, ändrad senast

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   83

1977:351) samt för vissa förluster till följd av sädana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantänsskadegörare bestrids också från det­la anslag, liksom kostnader för undersökningar av växtprover som av växtinspektionen överlämnas lill Sveriges lantbruksuniversitet för labora-loriemässig diagnosiisering.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslär all anslaget förs upp med 200000 kr. och alt styrelsen bemyndigas att använda högst 150000 kr. för brådskande undersökningar i samband med växtinspeklion samt högst 30000 kr. för läckande av kostna­der för växtskyddsförsök vid lantbruksnämnderna i Östergötlands, Kalmar och Skaraborgs län.

Föredraganden Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 200000 kr.

F 9. Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                       1000

Under anslaget las upp etl formellt belopp av I 000 kr. till uppdragsverk­samhet vid statens lanlbrukskemiska laboratorium.

Statens lanlbrukskemiska laboratorium är centralt organ för kemisk analysverksamhet i fråga om produkter från jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt förnödenheter för dessa näringars behov. Laborato­riet utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndigheter eller enskilda och fungerar som servicelaboratorium för forskning och försöks-institutioner på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områ­den. Laboratoriet utvecklar analys-och provtagningsmeloder av betydelse för den lantbrukskemiska analysverksamheten samt lämnar råd och upp­lysningar i ämnen som hör lill laboratoriets verksamhetsområde.

Statens lanlbrukskemiska laboratorium leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Inom laboratoriet finns tvä avdelningar, en uppdragsavdelning och en avdelning för metodutveckling saml en ekono-misektion. Dessutom finns en norrlandsfilial i Röbäcksdalen.

Verksamheten, som är indelad i program, finansieras med avgifter och bidrag. Avgifterna skall i princip läcka kostnaderna för uppdragsverksam­heten. Täckning av eventuellt underskott för denna verksamhet och för metodutveckling m.m. sker genom att bidrag lämnas lill verksamheten

Kartong: S 94. efter rad 20 Tillkommer: Vid mina-------- kost-

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

84

från reservationsanslaget Bidrag lill slalens lantbrukskemiska laboratori­um.

1980/81            Beräknad ändring 1981/82

Statens länt-        Före-

brukskemiska      draganden laboratorium

Personal

Handläggande personal Övrig personal

13

54

67

Plan

Kostnader

 

Centrallaboralorieuppgifler

Metodutveckling

Uppdragsverksamhet

603000 2572000 9536000

+   297000 +   863 000 + 2 856000

+ 72000 + 271000 + 2 517 000

 

12711000

+4016000

+2 860000

Inläkter

Uppdragsverksamhet Forskningsbidrag Driftbidrag

6993 000

283000

5 435000

+ 3 179000 -   103 000 +  940000

+ 2 236000 - 103 000 +  727000

 

12711000

+4016000

+2860000

Statens lantbrukskemiska laboratorium

1.         Pris- och löneomräkning 940000 kr.

2.    Huvudförslaget innebär personalinskränkningar (+819000 kr.) som har till följd alt botaniska analyser och aminosyreanalyser ej längre kan utföras.

3.    Förhöjd löneomräkning och möjlighet att omfördela resurser mellan de olika programmen begärs (+940000 kr.).

4.    Tjänstetypen för befattningen som föreståndare bör ändras från Co till Cr allernativl Cp.

5.    Särskilda medel för redovisad praktikplan bör anvisas (+600000 kr.).

6.    En utrustningsram för budgetåret 1981/82 av I 000000 kr. bör anvisas under ett nytt anslag.

Föredraganden

Jag har räknat med en i förhållande till budgetåret 1980/81 oförändrad verksamhetsnivå. 1 enlighet med vad laboratoriet framfört i sitt huvudför­slag anser jag dock atl det kan ifrågasättas om laboratoriet fortsättningsvis skall utföra aminosyreanalyser. Laboratoriet bör därför utarbeta en plan för avveckling av denna verksamhet under budgetåret 1982/83. Denna plan, inkluderande en redovisning av de konsekvenser en avveckling får. bör redovisas tili regeringen under våren 1981.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksam­het för budgetärel 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                              85

F 10. Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium

Reservation                                  -

1979/80 Utgift

4432000

1980/81 Anslag

5435000

1981/82 Förslag

6162000

Under anslaget anvisas medel för metodutveckling m. m. och för att täcka eventuellt underskoll i uppdragsverksamheten vid statens lantbruks­kemiska laboratorium.

Statens lantbrukskemiska laboratorium Anslaget bör föras upp med 6 375 000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen under punkten F 9 beräknar jag anslaget till 6 162000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium för budget­året 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 6 162000 kr.

F 11. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Under anslaget las upp etl formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverk­samhet vid statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar har till uppgift att prova i allmänna handeln förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring saml alt lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom atl ge ul tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Bland maskinprovningarnas uppgifter i övrigt ingår all lämna allmänheten råd och upplysningar samt alt verka för en ändamålsenlig maskinanvändning. Maskinprovningarna är riksprovplats för grävmaskiner och lastbilshytter.

Maskinprovningarna leds av en styrelse. Chef för maskinprovningarna är en föreståndare. Inom maskinprovningarna finns en huvudexpedilion och tre allmänna avdelningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

86

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Statens maskin­provningar

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

42 31.

+ 1 + 1

—

 

73

+2

-

Plan

 

 

 

Kostnader

 

 

 

Myndighetsuppgifter, prov­ningsverksamhet, m.m. Riksprovplatsverksamhet

6268000 7000000

+ 1675000 +   500000

+460000 + 500000

 

13268000

+2175000

+960000

Intäkter

 

 

 

Uppdragsverksamhet, m.m. Driftbidrag

Intäkter från riksprov­platsen

1700000 4.568000

7000000

+    50000 + 1625000

+   500000

+ 50000 +410000

+ 500000

 

13268000

+2175 000

+960000

Statens maskinprovningar

1.   Pris- och löneomräkning 560000 kr.

2.    Huvudförslaget innebär all en tjänst får dras in (+ 457000 kr.).

3.    För alt upprätthålla oförändrad omfattning av verksamheten begärs full pris- och löneomräkning (+103000 kr.).

4.    För all inrätta två tjänster för provningsverksamheten på trädgårds-området begärs 195 000 kr.

5.    För serieprovning av traktorer begärs 870000 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för maskinprovningarnas verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen.

alt till Statens maskinprovningar: Uppdrag.sverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

F 12. Bidrag till statens maskinprovningar

1979/80 Utgift                '4568000                    Reservation

1980/81 Anslag                4568000

1981/82 Förslag               4978000

'Anslagen Bidrag till statens maskinprovningar och Statens maskinprovningar: Utrustning.

Under anslaget anvisas medel för atl läcka vissa kostnader för myndig­hetsuppgifter m.m. vid maskinprovningarna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                     87

Statens maskinprovningar Anslaget bör föras upp med 6 193000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning lill vad jag har anfört under punkten F 11 beräknar jag anslaget till 4 978000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 4978000 kr.

F 13. Statens växtsortnämnd

1979/80 Utgift              251009

1980/81  Anslag               302000

1981/82 Förslag            292000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrätislagen (1971:392, ändrad senast 1977:703) saml uisädeslagen (1976:298, ändrad 1979:298). Nämnden fullgör de skyldigheter som åligger myndighet i unionsstal enligl konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtför-ädlingsprodukler.

Nämnden består av ordförande samt 13 andra ledamöter. Inom nämnden finns en avdelning för växtförädlarrättsfrågor och en avdelning för odlings-värdesprövning, den sistnämnda med en sektion för lantbruksväxler och en sektion för köksväxler. Hos nämnden finns elt kansli som föreslås av en chef.

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens växt­sortnämnd

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

1 1

2

-

—

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Övriga utgifter

389000

100

85000

(58000) 30000 24000 17900

-25000

+ 15000

(+10000)

+  1000

+40000

-25 000

+ 15 000

( + 10000)

+  1000

+40000

 

546000

+31000

+31000

Inkomsler

 

 

 

Avgifler

244000

+ 30000

+41000

Nettoulgift

302000

+  1000

-10000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                      88

Statens växtsortnämnd

1. Pris-och löneomräkning I 000 kr.

2.        Huvudförslag (-5000 kr.).

3.        Full pris- och löneomräkning begärs (+ 5000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetär bör medel för växlsortnämndens verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1981/82 anvisa etl för­slagsanslag av 292000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                              89

G. UTBILDNING OCH FORSKNING

Under detla avsnitt anvisas medel lill den utbildning, forskning och information inom jord- och, skogsbruk, trädgårdsbruk, landskapsplanering och veterinärmedicin som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet. Vi­dare anvisas medel lill statens råd för skogs- och jordbruksforskning, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien och lill den inom skogs- och jord­bruksnäringen bedrivna branschforskningen.

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet bedriver utbildning, forskning och rådgiv­ning m.m. inom jordbrukets, trädgårdsnäringens, skogsbrukels och vete­rinärmedicinens områden.

Lanlbruksuniversilelel leds av en styrelse, vilken är styrelse även för slalens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Beredande organ åt styrelsen är en planeringsberedning, en utbildningsberedning, en forskarutbildnings­nämnd samt en lokalnämnd.

Vid lantbruksuniversitetet finns en lanlbruksvetenskaplig, en skogsve-lenskaplig och en veterinärmedicinsk fakultet. Vid varje fakultet finns en dekanus, en kollegienämnd, elt fakulletskollegium, en tjänsteförslags­nämnd samt planerings- och ledningsorgan för den programbundna forsk­ningen och försöksverksamheten. Vid den lanlbruksvelenskapliga fakulte­ten sker liksom lidigare planeringen av försöksverksamheten i försökskol­legiet med dess sektioner samt lokall i distriktsförsöksnämnderna. Vid de skogsvetenskapliga och veterinärmedicinska fakulteterna har forsknings­nämnder inrättats.

För planering och ledning av den grundläggande utbildningen vid lant­bruksuniversitetet har införts en linjenämndsorganisation. Styrelsen har inrättat sju linjenämnder för de nio utbildningslinjerna vid universitetet, nämligen för agronom- och hortonomlinjerna, landskapsarkitekllinjen, lantmäslar- och trädgårdsteknikerlinjerna, jägmästarlinjen, skogsmästar-linjen, skogsteknikerlinjen och veterinärlinjen.

Sveriges lantbruksuniversitet

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 sammanfattar lant­bruksuniversitetet huvudlinjerna i verksamheten vid lantbruksuniversite­tet och ger en översikt över de delar av verksamheten som kommer till ullryck i budgetförslaget.

Anslagen lill verksamheten vid lantbruksuniversitetet uppgår innevaran­de budgetår till drygt 380 milj. kr. Antalet anställda är lolalt ca 3000.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   90

Av de sammanlagda resurserna vid lantbruksuniversitetet beräknas ca 18% disponeras för utbildning och ca 60% för forskning och försök. Åriigen antas till grundutbildning vid lantbruksuniversitetet sammanlagt ca 600 studerande. Antalet studerande, inberäknat bl. a. forskarstuderande och specialstuderande, uppgår lill drygt 2 100.

Anslagsökningar begärs för fortsatt upprustning av utbildningsresur­serna för veterinärulbildningen med utgångspunkt i riksdagens beslut om ökad antagning till velerinäriinjen. Förstärkning begärs för fortsatt sals­ning på grundläggande forskning och information rörande miljökonse­kvenser av användning av kemiska medel i jord- och skogsbruk, forskning rörande skogsföryngring, skogsproduktion och djurhälsa.

Vidare föreslås all medel för viss verksamhet vid institutionen för skogs-laxeringen skall anvisas över ett särskilt anslag.

Den är 1979 tillsalla kommittén med uppdrag att utreda frågan om slalens stöd till hästaveln m. m. har överlämnat en promemoria om utveck­ling av redskap för skogskörning med häst. m.m. Kommittén bedömer hästen vara ekonomiskt konkurrenskraftig vid tidig gallring, vid små slut-avverkningar och i svår terräng. Med hänsyn till de ökade förulsältningar­na för hästens användning i skogsbruket föreslår utredningen bl.a. all möjlighelerna undersöks atl i gymnasieskolans kurser i skogsbruk införa viss undervisning om hästens användning inom skogsbruket. Vidare före­slår ulredningen alt medel anslås för forskning och utvecklingsverksamhet avseende redskap för skogskörning med häst. Forsknings- och utveck­lingsverksamheten bör enligt förslaget bedrivas vid skogsvelenskapliga fakulteten.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetis av skolöverstyrelsen, lantbruksslyrelsen, skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet. Lands­tingsförbundet, Jämtlands läns landsting. Lantbrukarnas riksförbund, Sve­riges skogsägareföreningars riksförbund. Forskningsstiftelsen Skogsarbe­ten, Föreningen Nordsvenska hästen, Jämtlands läns hushållningssällskap och Östergötlands brukshästklubb. De fiesta remissinstanserna har i hu­vudsak lillstyrkt förslagen.

Statens råd för skogs- och jordbruksforskning

Slalens råd för skogs- och jordbruksforskning har till uppgift atl främja sådan forskning, som är ägnad att gagna jordbrukels och skogsbrukets utveckling och stärka dessa näringars bärkraft. 1 jordbruket inräknas träd-gärdsnäringen och industriell verksamhet, som nära berör jordbruket. Rådet arbetar med två sektioner, en för skoglig forskning och en för jordbruksforskning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  91

Statens råd för skogs- och jordbruksforskning

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 framhåller rådet att forskningsprojekten inom rådels ansvarsområde oftast är fleråriga. Vid i genomsnitt treåriga projekt och oförändrad resurstillgäng blir en tredjedel av resurserna varje är tillgängliga för nya projekt. En krympning av de reella resurserna medför en sänkning av rådets ambitionsnivå vilket går ul över nytillkommande problemområden.

1 avvaktan på de ytterligare åtgärder, som den nu pågående ulredningen kan föranleda begärs en anslagshöjning med ca 30% eller lill elt totalt belopp av 34,1 milj. kr.

1 juni 1979 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag atl göra en översyn av statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Arbetsgruppen har avläm­nat betänkandet (Ds Jo 1980:8) Skogs- och jordbrukets forskningsråd. 1 betänkandet framhålls den strategiska ställning forskningsråden har i det svenska forskningssystemet. Vidare framhålls atl det finns forskningsom­råden som av olika anledningar ännu inte fått en tillfredsställande ställning inom forskningsorganisationen. Del gäller bl. a. energiforskningen, livsme­delsforskningen, stadsbruket (dvs. mark och växter i stadsmiljön) och vattenbruket (dvs. utnyttjande av vattnet för olika typer av produktion). Av belänkandet framgår ocksä alt organisationen vid statens råd för skogs-och jordbruksforskning är otillfredsställande såväl vad gäller planering som fördelning av bidrag och utvärdering av den egna verksamheten.

1 betänkandet föreslås flera viktiga förändringar belräffande statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Således föreslås atl rådet ändrar sin inriktning mol atl stödja forskning om mer grundläggande långsiktiga frå­geställningar beträffande jord- och skogsbruk saml veterinärmedicin. Rå­dets resurser bör ökas via ramen för de av regering och riksdag annonsera­de forskningspolitiska satsningarna. Indelningen i en skogs- och en jord­brukssektion bör upphöra. Rådet bör utveckla sin planering och utvärde­ring av genomförda projekt.

Vidare föreslås i betänkandet att en parallell lill lantbrukets fond, vilken med stort infiytande från näringen fördelar bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt inom jordbruket, inrättas på skogssidan. Resurser till denna, frän rådet helt fristående fond, bör skapas via skogsvårdsavgif­terna. Fonden föreslås tillföras 8 milj. kr. årligen.

Betänkandet remissbehandlas f. n.

Kollektiv forskning

Staten och näringarna samverkar vid finansieringen av viss, företrädes­vis tillämpad forskning inom jord- och skogsbruket. Detta gäller bl. a. den forskning och utveckling som bedrivs genom nämnden för skogsteknisk forskning och vid institutet för skogsförbättringar. Pä dessa områden gäller

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   92

även för budgetåret 1981/82 avtal som träffats lidigare mellan stat och näring.

Slöd lill kollektiv jordbruksteknisk forskning regleras genom avtal mel­lan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksleknisk forskning. Nytt avtal, avseende perioden den I juni 1981-den 30 juni 1984, har i oktober 1980 träffats mellan slaten och stiftelsen. Enligl avtalet åtar sig staten all med­verka i finansieringen av forsknings- och utvecklingsarbetet på det jord-brukslekniska omrädel genom att tillskjuta 6,9 milj. kr., varav 2,3 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1981/82-1983/84. Stiftelsen åtar sig atl under avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp. Ansvaret för programmets genomförande skall liksom hittills åvila Jordbrukstekniska institutet.

Staten och jordbrukels föreningsrörelse har åtagit sig alt under åren 1980-1989 anslå medel för att en för jordbrukets och trädgårdsnäringens utveckling eller av andra samhälleliga skäl angelägen växtförädlingsverk-samhel skall kunna bedrivas. En särskild växtförädlingsnämnd har inrät­tats för ändamålet med uppgift att stödja forsknings- och utvecklingsarbete på växlförädlingsområdet.

Kungl. Skogs- och lantbruksakademien

Kungl. Skogs- och lantbruksakademien är en statsunderstödd stiftelse. Akademiens stadgar fastställs av regeringen.

Ledningen utövas av en preses och en vice preses, vilka på förslag av akademien förordnas av regeringen. Till akademiens förfogande finns ett kansli under ledning av akademiens sekreterare, tillika verkställande di­rektör.

Frän del statliga anslaget bestrids bl. a. kostnader för akademiens ordi­narie tjänstemän, bidrag till bibliotek och vissa kostnader för utländskt forskarutbyte.

Kungl. Skogs- och lantbruksakademien

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 begär akademien medel för vissa personalförstärkningar.

Föredraganden

De ekonomiska svårigheter, som sedan mitten av 1970-talel drabbat stora delar av Sveriges näringsliv, berör även jordbruket och skogsbruket saml trädgårdsodlingen. Efterkrigstidens kraftiga mekanisering och del höga räntelägel m. m. har resulterat i betydande kostnads- och likviditels­problem. De höga oljepriserna har också kraftigt belastat dessa näringar. Möjligheterna alt höja priserna är, särskilt i fräga om livsmedel och export­varor, begränsade. Del är följaktligen ett livsvillkor för näringarna och elt samhällsekonomiskt krav att produktionens effektivitet och produktivitet

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  93

kan fortsätta atl förbättras. Samtidigt är del nödvändigl att produktionen kan bedrivas med respekt för de långsiktiga effekterna på vär miljö. Det är likaså viktigt atl energifrågorna ges hög prioritet i såväl skogs- som jord­bruksforskningen.

Enligl min mening kan den högre ulbildningen och forskningen effektivt medverka till all bl. a. lösa de komplexa problem som finns inom den samhällssektor lantbruksuniversitetet arbetar med. Detta kan bl. a. under­lätta för berörda näringar all bättre hävda sin konkurrensförmåga. Atl lösa dessa problem är emellertid i dag svårare än lidigare eftersom kunskaper av mer grundläggande natur erfordras. Särskilt är det fallet belräffande de biologiska grundförutsättningar under vilka näringarna arbetar. Forskning och kvalitativt god utbildning med denna inriktning måste således få en framträdande plats.

Dagens ekonomiska situation kräver emellertid en skärpt resurshushåll­ning. De besparingskrav som ställs på den offentliga verksamheten måsle även omfalla lanlbruksuniversilelel. Del är därför nödvändigt att utrymme för angelägna reformer i första hand skapas inom ramen för de resurser som lantbruksuniversitetet nu disponerar. Den forskningssamverkan som påbörjats inom universitetet måste fortsätta och intensifieras med dessa förutsättningar. En målmedveten planering och prioritering, i syfte att ocksä genom omfördelning av medel skapa resurser för de mest angelägna behoven inom universitetet, är därför i än högre grad än tidigare en angelägen uppgift för lantbruksuniversitetets styrelse.

Jag föreslär emellertid, med hänsyn till forskningens belydelsefulla roll, en viss förstärkning av lantbruksuniversitetets resurser. Detta sker bl.a. med hänsyn lill alt den forskning som bedrivs inom områdena skogsför­yngring och skogsproduktion är av sä fundamental betydelse för utveck­lingen inom de berörda sektorerna atl ytterligare resurser måste tillföras. För forskning rörande minskad användning av handelsgödsel och bekämp­ningsmedel inom jord- och skogsbruk har universitetet tidigare erhållit resursförstärkningar. Därtill har väsentliga belopp för ändamålet omförde­lats inom universitetet. För atl möjliggöra en vetenskaplig fördjupning därvid ökad hänsyn kan tas till de ekologiska och miljömässiga krav som ställs pä berörda näringar, bör ytteriigare resurser tillföras även detta forskningsområde. Jag kommer i det följande även att föreslå viss förstärk­ning av universitetets basresurser till fri forskning.

Jag delar styrelsens uppfattning alt universitetet med anledning av den av slatsmaklerna tidigare beslutade ökningen av antalet studerande lill veterinärlinjen bör tillföras ytterligare utbildningsresurser. Jag räknar dock med att huvuddelen skall kunna tillkomma genom omdisponeringar. Emel­lertid kommer jag i det följande att föreslå att en tjänst som universitetsad­junkt inrättas samt förstärkning av driflkosinadsanslaget för att ge denna utbildning tillfredsställande resurser. I enlighet med vad jag angav i föregå­ende års budgetproposition harjag uppdragit ål den s.k. djurhälsoutred-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   94

ningen att närmare utreda och ge förslag om legitimation och allmäntjänst­göring (AT) för veterinärer. 1 avvaktan på utredningens förslag i dessa frågor föreslår jag en lillfällig förstärkning av utbildningsresurserna pä veterinärlinjen. Jag förutsätter att möjligheterna till samordning av utbild­ningsresurserna mellan olika fakulteter tas till vara så att resursbehovet för denna utbildning kan tillgodoses.

Jag är inte beredd alt utan kompletterande utredning biträda förslaget om att medel för viss verksamhet vid institutionen för skogstaxering skall anvisas över etl särskilt anslag.

Den är 1979 tillsatta kommittén med uppdrag att utreda frågan om statens stöd till hästaveln, m.m. har överlämnat en promemoria om ut­veckling av redskap för skogskörning med häst. Kommittén, som antagit namnet Hästutredningen, bedömer hästen vara ekonomiskt konkurrens­kraftig vid tidig gallring, vid små slutavverkningar och i svår terräng. Utredningen föreslär därför atl medel anslås för forskning och utvecklings­verksamhet med redskap för skogskörning med häst. Vidare föreslår ul­redningen att möjligheterna undersöks att i gymnasieskolans kurser i skogsbruk införa viss undervisning om hästens användning i skogsbruket. Förslaget har remissbehandlats. Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget.

Vid mina överväganden harjag. med hänsyn bl.a. till de stigande kost­naderna för motorbränslen, funnit atl förutsättningarna för hästens an­vändning i skogsbruket ökat. Hästutredningens förslag rörande viss forsk­ning och utvecklingsarbete i syfte att få fram tidsenliga redskap för skogs­körning med häst finner jag ändamålsenligt. Forskningen och utvecklings­verksamheten bör bedrivas vid skogsvetenskapliga fakulteten. Jag kom­mer i det följande under punkten G 2 att föreslå medel för detta ändamål. Efter samråd med statsrådet Mogård vill jag anmäla, att jag lill skolöver­styrelsen kommer att överlämna förslaget rörande viss undervisning i gymnasieskolans kurser i skogsbruk om hästens användning inom skogs­bruket för de åtgärder styrelsen finner lämpliga.

Under senare är har en omfattande omorganisation av forskningsråden under utbildningsdepartementet skett. Under jordbruksdepartementets verksamhetsområde har statens råd för skogs- och jordbruksforskning varit föremål för översyn. En för ändamålet tillsatt arbetsgrupp har över­lämnat etl betänkande. Betänkandet remissbehandlas f.n. Del är min avsikt att senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition om statens råd för skogs- och jordbruksforskning till innevarande riksmöte.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                             95

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift             250396157

1980/81 Anslag            255 168000

1981/82 Förslag        291813000

Från anslaget bestrids lönekostnader, lokalkostnader m. m. för den cen­trala förvaltningen, biblioteksorganisationen och konsulentavdelningen samt för de lantbruksvetenskapliga, veterinärmedicinska och skogsveten­skapliga fakulteterna.

Biblioteksorganisationen är uppdelad på etl huvudbibliotek i Ultuna och filialbibliolek i Alnarp, Skara, Garpenberg och Umeå. Filialbibliotekel i Umeä har ställning som skogsbibliotek av rikskaraklär. Vid lantbruksuni­versitetet finns en konsulenlavdelning för forskningsinformation.

Vid den lanlbruksvelenskapliga fakulteten bedrivs forskning, försöks­verksamhet och rådgivning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områ­den. Försöksverksamheten omfattar även renskötseln. Den till fakulteten knutna grundläggande högskoleutbildningen utgörs av agronom-, hor-tonom- och landskapsarkitekilinjerna. Ulbildningen av agronomer, hor-tonomer och landskapsarkitekter är femårig. Varje år antas 175 studeran­de, varav 130 till agronomlinjen, 15 till hortonomlinjen och 30 till land­skapsarkitekllinjen. Vid institutionen för lantmäslar- och trädgårds-teknikerutbildning antas åriigen 140 studerande lill lanlmäslariinjen och 38 studerande till irädgärdsteknikerlinjen. Försöksverksamheten, som följer etl program som fastställs av universitetets styrelse (riksförsöksprogram-mel), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar och vid försökssta­tioner i skilda delar av landet.

Vid den veterinärmedicinska fakulteten bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet pä det veterinärmedicinska området samt djursjuk­vård. Utbildningen på veterinärlinjen är femårig. Varje år antas 75 stude­rande.

Vid den skogsvetenskapliga fakulteten bedrivs programbunden forsk­ning pä skogsbrukels område. Den till fakulteten knutna grundläggande högskoleutbildningen utgörs av jägmästar-, skogsmästar- och skogstekni­kerlinjen. Ulbildningen på jägmästarlinjen är femårig. Undervisningen är under första läsåret förlagd lill Garpenberg. Varje år antas 60 studerande till jägmästarlinjen och 45 lill skogsmästariinjen.

Verksamheten inom lantbruksuniversitetet bedrivs vid 50 institutioner, elva försöksdistrikl, en lill Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker saml ett anlal jordbruksegendomar och fältstalioner.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

96

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Sveriges lantbruks­universitet

Före­draganden

 

Personal

Central förvaltning Handläggande personal Övrig personal

Bibliotek

Handläggande personal Övrig personal

Lanlbruksvelenskapliga fakulteten

Utbildning, forskning och försöksverksamhet

Lärare, försöksledande personal m.tl.

Konsulentavdelningen Handläggande personal Övrig personal

Veterinärmedicinska fakulteten

Utbildning och forskning Lärare m.fl.

Skogsvelenskapliga

fakulteten

Utbildning och forskning

Lärare, försöksledande

personal m.fl. Övrig personal

43 117

13

25

296

20

12

117

165 10

818

-  1

+ 6

+  1

+ 9

+ 11 - 6

+22

+ 5

+ 1

+ 5

+ 2 -6

+6

Anslag

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekostnader

119107000

+ 17 286000

+ 13721000

Sjukvård

344000

 

-

-

Lokalkostnader

127 159000

+23040000

+ 22637000

Expenser och rese-

 

 

 

 

ersättningar

5002000

+

1516000

+     175 000

Därav för

 

 

 

 

akademiska hög-

 

 

 

 

tidligheter

(29000)

( +

3000)

I-)

utrikes resor

(37000)

( +

5 000)

(-)

Utbildningsbidrag för

 

 

 

 

doktorander

1025000

+

98000

+      98000

Bidrag lill tryckning

 

 

 

 

av doktorsavhandlingar

168000

 

-

-

Bidrag till driften av

 

 

 

 

Norrvikens trädgårdar

300000

 

-

-

Ersättning till domänverkets

 

 

 

 

fond för upplåten mark

140000

+

18000

+     14000

Pedagogiskt utvecklings-

 

 

 

 

arbete och internationa-

 

 

 

 

lisering av utbildning

276000

+

34000

-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

97

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Sveriges lantbruks­universitet

Före­draganden

 

Ersättning till ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m.m.

Vissa kostnader för data­maskintid

Uppbördsmedel Hyresinkomster

Nettoutgift

396000

 

1 371 000

+     171000

-

255288000

+42163000

+36645000

120000

_

_

255168000

+42163000

+36645000

Sveriges lantbruksuniversitet

1.       Pris- och löneomräkning 38096000 kr.

2.   Huvudförslag (4-32649000 kr.).

Sveriges lantbruksuniversitet antog är 1978 ell handlingsprogram för verksamheten där ökad vikl fastes vid långsiktig kompetensuppbyggande forskning rörande såväl effektivitet som miljö, regional utveckling och andra politiska mål. Effekterna på verksamheten vid elt genomförande av huvudförslaget blir bl. a. att verksamhet med allmänt forskningsarbete, jordbruksförsök och assistentledd undervisning måste begränsas. Nya ar­betstillfällen och prakfikplatser kommer all utebli under lång tid framöver.

En nedskärning av anslagen till administration, bibliotek, resor och expenser kan medföra sämre service till utbildnings- och forskningsverk­samheten, som är splittrad pä flera orter.

Besluten om ökade antagningar till skilda linjer måste evenluellt på sikt omprövas.

En nedskärning av anslagen för forskningsändamål innebär bl. a. att verksamheter som bedrivs med anlitande av externa försöksulläggare, exempelvis hushållningssällskapen, skulle drabbas och atl den fältmässigt bedrivna försöksverksamheten måsle inskränkas.

En nedskärning skulle innebära etl dåligt kapacitetsutnyttjande av de dyrbara fasla resurser som universitetet fäll under senare är.

3.   Vid riksdagsbehandlingen av 1979 års budgetproposition fick Sveriges lantbruksuniversitet vidkännas en nedskärning av förvaltningskostnads-anslaget med 1 %. Styrelsen föreslär att förvaltningskoslnadsanslagel pä ordinarie statsbudget åler räknas upp med de I milj. kr. som budgetåret 1979/80 anvisats på tilläggsbudget (+-1 000000 kr.).

4.   Vid lantbruksuniversitetet finns flera personliga tjänster som profes­sor och en professur på övergångslal. Vissa delar av universitetets verk­samhet är helt avhängiga av atl dessa tjänster finns. Främst gäller del den på övergångsstat förda professuren i prydnadsväxtodling.

7    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                   98

För all säkerställa verksamheten inom vissa för landskapsarkileklutbild-ningen viktiga avsnitt föreslås att tjänsten som professor i prydnadsväxt­odling på övergångsstat omvandlas till fast Ijänsl i växtmateriallära och landskapsvård (-).

5.   Efter samråd med statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) föresläs atl medel för en professor i Lo 22 eller 24 (+184000 kr.), 3 forskningsassistenter i Fe 15-17 (-1-384000 kr.) och I systemman Fe 15-17 (+128000 kr.) överförs från NFR.

6.   Anlagningsökningen till velerinäriinjen kräver tre universitetsad­junkter i Le 13 ( + 357000 kr.).

7.   1 samband med beslut om ökad antagning lill velerinäriinjen fattade riksdagen ocksä principbeslut om atl veterinärulbildningen skulle differen­tieras under sista studieåret. Ulredningen VU -77 har närmare utrett utformningen av det sista studieåret. Sista året skall delas i en K-gren och en L-gren. Statsmakterna har godkänt förslaget. Emellertid är frågan om legitimation ännu inte löst, ulan har överiämnats lill djurhälsoutredningen för närmare överväganden. 1 avvaktan pä alt legitimalionsfrägan blir löst kommer studenterna alt söka till K-linjen. Denna linje är dimensionerad för 50 studerande och saknar således resurser för ytteriigare 25. Styrelsen föreslär därför atl resurser anvisas som engångsanslag för budgetåret 1981/ 82 för atl utbildningen skall kunna genomföras. Denna "säriösning" för velerinäriinjen kräver två universitetsadjunkter i Le 13 (-t-238000 kr.).

8.   För att satsningen på den grundläggande forskningen skall kunna fortsätta kommande år föreslås en successiv förstärkning av basresurser för fri forskning med ca 5000 assislenltimmar per år. Styrelsen hemställer därför om medel härför (+545000 kr.).

9.   Styrelsens program för skogsföryngringsforskningen har antagils av statsmakterna. Universitetet har tilldelals resurser för alt realisera den första delen av programmet. För att kunna genomföra andra delen av programmet begär styrelsen i första hand medel för två försöksledare i Fe 15-19 (+276000 kr.).

10.  För alt säkerställa informationsverksamheten inom miljövårdsområ­
det begär styrelsen medel för atl kunna la över det finansiella ansvaret för
den inom den s. k. ALA-gruppen verksamme slatskonsulenten i miljövård
i Fe 16-23 ( + 164000 kr.).

11.  Biblioteksverksamheten vid de tidigare självständiga högskolorna
som nu utgör lantbruksuniversitetets fakulteter samt vid statens veterinär­
medicinska anstalt är samordnade i en biblioteksorganisation. Med hänsyn
härtill och till den vittförgrenade verksamheten, stigande sluderandeanlal
och intensifierad forskning krävs en upprustning på della område. Styrel­
sen har prioriterat tvä tjänster som biblioteksassistent. 1 första hand begärs
medel för en biblioteksassistent i Fe 5-10 vid skogsbibliotekel i Umeä
(+103000 kr.).

12.  Utökad forskning och försöksverksamhet inom djurhälsoomrädel är

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  99

mycket väsentlig. F.n. bedrivs immunologisk forskning vid elt flertal institutioner inom lantbruksuniversitetet och statens veterinärmedicinska anstalt men högre forskarbefattning med särskild inriktning på immunologi saknas. Styrelsen begär därför medel för en professor i Lo 22 eller 24 i immunologi (+171000 kr.).

13.      Av de tjänster styrelsen prioriterat för förstärkning av biblioteksor-ganisalionen begärs i andra hand medel för ylleriigare en biblioteksassi­stent i Fe 5-10 lill Alnarpsbiblioteket (+103000 kr.).

14.      Av de fyra försöksledartjänsler styrelsen prioriterat för all kunna realisera andra delen av skogsföryngringsprogrammet begärs i andra hand medel till ytterligare två försöksledare i Fe 15- 19 (+276000 kr.).

15.      Den nuvarande skogsproduktionsforskningen måste breddas. Inrät­tande av en speciell tjänst som fällarbetschef motiveras av kraven pä samordning och rationalisering av fältförsöksverksamheten m.m. För skogsproduklionsforskningen begär styrelsen medel för en fällarbetschef i Fe 15-19 (+138000 kr.).

Föredraganden

1 likhet med vad som gäller för övriga statliga myndigheter räknar jag med besparingar på lantbruksuniversitetets centrala förvaltningskost­nader. Därvid har jag vid min beräkning av anslaget räknat medel för universitetets centrala förvaltning med utgångspunkt i huvudförslaget. 1 sammanställningen harjag räknat medel för överföring av dels tre docen­ter, dels tre tjänster som försöksledare vid institutionen för växtförädling frän punkten G 2.

1 min inledande översikt av verksamheten vid lantbruksuniversitetet har jag förordat atl ytterligare resurser tillförs universitetet för den ökade antagningen av studerande till veterinärlinjen. Jag har med anledning härav räknat medel för en universitetsadjunkt (+119 000 kr.). För tillfällig för­stärkning av resurserna pä veterinärlinjen harjag i avvaktan på djurhälso-utredningens förslag i fråga om legitimation och AT-verksamhel för veteri­närer som engångsanvisning räknat medel motsvarande två universitetsad­junkter (+238000 kr.).

Vidare harjag i min inledande översikt framhållit behovel av ytterligare resurser inom bl. a. skogsföryngringsforskningen. Jag har därför räknat medel för en tjänst som försöksledare i skogsföryngring ( + 138000 kr.). Härutöver harjag under anslaget räknat viss förstärkning av lantbruksuni­versitetets basresurser för fri forskning vid lantbruksvetenskapliga resp. veterinärmedicinska fakulteten (+327000 kr.).

Universitetet har begärt medel för en tjänst som statskonsulent med uppgift att svara för informationsverksamhet inom miljöområdet. Behovet av en tjänst som slatskonsulenl i miljövård finner jag väl styrkt. De med tjänsten förenade kostnaderna förutsätter jag kan läckas genom omdispo­neringar.

Kartong: S. 109. rad 22 Slår: 3 450000 Rättat till: 11 950000

S. 109. rad 23 Står: m. m. (prop.------- 125). Rällat till: m. ni. vid Sveriges

------ 3 950000

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  100

Jag vill ocksä anmäla att regeringen beslutat ändra benämningen på vissa professurer vid lantbruksuniversitetet. Sålunda har den 6 mars 1980 be­nämningen på professuren i sjukdomsgenetik och husdjurshygien ändrats till professur i husdjurens sjukdomsgenetik. Den 19 juni 1980 har profes­suren i anatomi och histologi ändrats till professur i anatomi och histologi, särskilt biomekanik.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 291813000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt   lill   Sveriges  lantbruksuniversitet:  Förvaltningskostnader  för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 291 813000 kr.

G 2. Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader

1979/80 Utgift            '116660421                    Reservation                    '6014 578

1980/81  Anslag            127251000

1981/82 Förslag            142448000

' Anslagen Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m.m,. Sveriges Innlbiuksuni-versitet: Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader. Sveriges lantbruksuni­versitet; Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader. Sveriges lantbruksuniver­sitet; Skogsvelenskapliga fakultetens driftkostnader.

Frän anslaget bestrids omkostnader m.m. för utbildning, forskning och programbunden forskning vid institutionerna samt lönekostnader för tek­nisk och administrativ personal vid institutionerna. Vidare bestrids från anslaget omkostnader för biblioteksverksamheten vid Sveriges lantbruks­universitet.

 

 

 

1980/81

Beräknad än

dring 1981/82

 

Sveriges

Före-

 

 

lantbruks-

draganden

 

 

universitet

 

Driftkostnader

125 754 000

+ 18 107 000

+ 14 8.38000

Ersättning till do-

 

 

 

mänverkets fond

 

 

 

för upplåten mark

1 497 000

+     359000

+     359000

 

127 251000

+ 18 466000

+ IS 197000

Sveriges lantbruksuniversitet

1.         Pris- och löneomräkning 14513000 kr.

2.    Huvudförslag (+11 678000 kr.).

Effekten av en tillämpning av huvudförslaget blir framför allt att verk­samheten med djurhållning, jordbruksförsök, övriga säsongberoende verk­samheter, assistentledd undervisning saml allmänt forskningsarbete måste

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                    101

begränsas. Befintlig fast personal kan i elt fåtal fall utbildas för nya arbets­uppgifter och omplaceras till andra verksamhetsfält. Nya arbetstillfällen och praktikplalser kommer alt utebli under lång lid framöver. Beslutad ökning av antalet studerande kan inle genomföras. En tillämpning av huvudförslaget skulle också innebära elt dåligt kapacitelsutnyttjande av de dyrbara fasta resurser lantbruksuniversitetet erhållit under senare år.

3.         Efter samråd med statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) bör medel för en instilutionssekrelerare i Fe 3-9 och driftkoslnader över­föras frän rådet till lantbruksuniversitetet (+208000 kr.).

4.         Den beslutade ökningen av studerandeantalel på veterinärlinjen med 50% medför att driflkosinadsanslaget måste räknas upp ( + 1 145000 kr.).

5.         Så länge legitimationsfrågan för veterinärer inte är löst torde de studerande välja K-grenen, som är dimensionerad för 50 studenter. Därvid läggs utbildningen för ifrågavarande årskurser upp på samma säll som i den gamla studieordningen. Det är f. n. inte praktiskt genomförbart att ge 75 studerande del planerade utbildningsinnehåll som planeras för K-grenen utan förstärkning av driftmedel. För "särlösningen" begärs lOOOOO kr. i engångsanslag. Om de under 4. redovisade resursbehoven tillgodoses kan behoven av driftmedel reduceras ( + 50000 kr.).

6.         Lantbruksuniversitetets splittrade lokalisering medför i vissa fall en försvårad kontakt mellan utbildning och forskning. För att bl. a. underlätta kontakterna mellan de studerande och forskningen bör medel anvisas för atl bereda de studerande tillfälle att vistas vid resp. forskningsinstitution under något längre perioder (+200000 kr.).

7.         För alt genomföra resterande del av handlingsprogrammet rörande skogsföryngringsforskning erfordras i första hand 300000 kr. av driftkost­nadsmedel (+300000 kr.).

8.         Forsknings- och försöksaktiviteler sker inom områdena ogräsbe­kämpning, växtsjukdomar och växtskadedjur. För att erhålla vidgade kun­skaper i dessa frågor erfordras ytterligare resurser (+500000 kr.).

9.         Forskningen inom trädgårdsnäringen har hitintills främst omfattat biologiska frågeställningar i produktionen. Lantbruksuniversitetet har dock ansett del angeläget med försöksverksamhet rörande lekniska och arbetsvetenskapliga frågor inom området. För denna verksamhet erfordras driftkoslnadsmedel (+150000 kr.).

10.   För finansieringen av den långsiktiga fältförsöksverksamhelen inom
skogsproduktionsforskningen erfordras förstärkning av driftkostnadsmed­
len (+300000 kr.).

11.   Immunologin kommer att ha slor betydelse bl. a. för forskning avse­
ende parasitsjukdomar, masliler hos nötkreatur, får och svin m. m. För att
möjliggöra tillgången på immunologiskt grundkunnande måste driftkosl­
nadsmedel avsättas för forskning inom området utöver vad som i dag
satsas (+-100000 kr.).

12.   Infektionssjukdomar hos djuren orsakar stort produktionsbortfall

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 102

inom animalieproduktionen. En tillräckligt utbyggd och väl fungerande diagnostik av smittämnen är en förutsättning bl. a. för alt man skall kunna vidta åtgärder mot sjukdomarna. Del är därför nödvändigt med en ökad satsning, främsl i form av driftmedel, på utveckling och förbättring av diagnostiska metoder ( + 200000 kr.).

13.         För att kunna genomföra resterande del av handlingsprogrammet rörande skogsföryngringsforskning begär styrelsen i andra hand ytterligare driftkostnadsmedel (+300000 kr.).

14.         Förbättrade grundkunskaper rörande odlingen av grovfoderväxter ulgör en förutsältning för alt man skall kunna ulnyllja den stora produk­tionskapaciteten hos vallarna. Den rådande energisituationen i världen gör att det i en nära framtid troligen blir nödvändigl all minska kvävegödselan-vändningen. Om vallbaljväxler utnyttjas i större utsträckning än hittills finns det slora möjligheter att klara grovfoderförsörjningen med lillförsel av relativt små mängder kvävegödselmedel. En grovfoderproduklion base­rad på baljväxter erbjuder emellertid betydande odlingslekniska svårighe­ter. Styrelsen anser atl en ökad salsning pä forskning inom området är högst väsentlig och begär medel för ändamålet (+200000 kr.).

15.         För finansieringen av långsikliga fältförsök inom skogsproduktions­forskningen begär styrelsen i andra hand ytteriigare förstärkning av drifl-kostnadsmedlen ( + 300000 kr.).

Föredraganden

1 min inledande översikt berörde jag behovel av ylleriigare resurser för forskning inom områdena skogsföryngring och skogsproduktion. Vidare förordade jag fortsatt satsning på forskning rörande minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk. Jag har i min beräkning av anslaget räknat ytteriigare medel för forskning inom dessa områden (+1 143000 kr.). Jag har även räknat medel för forsknings-och utvecklingsarbete rörande skogskörning med häst.

Jag har vidare i min anslagsberäkning förstärkt driftresurserna vid uni­versitetet för den ökade antagningen av studerande till velerinäriinjen (+175 000 kr.). Härutöver harjag räknat med en tillfällig förstärkning av driftresurserna på velerinäriinjen genom en engångsanvisning (+44000 kr.).

Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring angående stöd till kollekliv forskning rörande skogslrädsförädling och skogsgödsling m. m. skall den långsikliga forskningen med avkommeprövning vid Institu­tet för skogsförbältring helt finansieras av slaten. Verksamheten bedrivs i samråd med lantbruksuniversitetet och finansieras över förevarande an­slag. Avtalet har redovisats i prop. 1978/79: 110 s. 255. För budgetåret 1981/82 skall den statliga satsningen på avkommeprövningen uppgå till 1,1 milj. kr. Jag har räknat medel för ändamålet under delta anslag.

1 min beräkning av anslaget har jag beaktat överföring av medel från

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                  103

punkten G I avseende dels vissa tjänster vid skogsinstituten, dels viss instilulionsservice som byggnadsstyrelsen utför. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 142 448000 kr.

G 3. Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksdriften

1979/80 Nettoinkomst               252

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Anslaget avser de jordbruksegendomar som Sveriges lantbruksuniversi­tet disponerar för sin försöksverksamhet samt Alnarps trädgårdar. Rege­ringen fastställer ärligen stat för jordbruks- och trädgärdsdriften vid dessa enheter.

Sveriges lantbruksuniversitet Anslaget bör föras upp med elt formellt belopp av I 000 kr.

Föredraganden

Enligt min mening bör del ekonomiska resultatet av verksamheten med­ge alt ett visst överskott från lanlbruksdriften kan bidra lill att läcka skäliga kostnader för arrenden m. m. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Sveriges lantbruksuniversitet: Lanlbruksdriften för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

G 4. Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara

 

1979/80 Utgift

844386

1980/81 Anslag

639000

1981/82 Förslag

626000

Djursjukhuset i Skara är sjukvårdsanslall för husdjur och utövar djur­sjukvård mol ersättning. Vid djursjukhuset fär även bedrivas vetenskapli­ga undersökningar rörande husdjurens sjukdomar.

Djursjukhuset i Skara ingår som arbetsenhet i Sveriges lantbruksuniver­sitet. Föreståndare för djursjukhuset aren chefvelerinär.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

104

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Sveriges

lantbruks-

universitel

Före­draganden

 

Personal

Veterinär personal Övrig personal

21 29

 

Anslag

Utgifter

Lönekostnader Omkostnader

Inkomsler Kliniken

Nettoutgift

 

1552000

+ 166000

+ 131000

2 592000

+ 324 000

+ 176000

4144000

+490000

+307 000

3 505000

+ 490000

+ 320000

639000

—

- 13000

Sveriges lantbruksuniversitet Pris- och löneomräkning m. m. 490000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för bud­getåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 626000 kr.

G 5. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1979/80 Utgift              '59643498                   Behållning                     '42025980

1980/81  Anslag             17000000

1981/82 Förslag               5000000

' Kapitalbudgelens investeringsanslag Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuni­versitet m. m.

Från detla anslag anvisas medel till byggnadsarbeten för Sveriges lant­bruksuniversitet och andra institutioner, som har anknytning till forskning-och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområ­de.

Byggnadsstyrelsen

1 fräga om investeringsobjekt, som inle lidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föresläs nya kostnadsramar, anförs följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                  105

För de projekt för vilka redogörelse lämnas nedan är byggnadsstyrelsen ännu inte beredd atl redovisa förslag till kostnadsramar, utan verket avser att återkomma med della. Byggnadsstyrelsen räknar emellertid med atl byggnadsarbetena skall påbörjas under budgetåret 1981/82, varför verkel tagit upp en beräknad medelsförbrukning för projekten i investeringspla­nen.

Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp

Restaurangen, ombyggnad. Restaurangen, som är hårt sliten och har orationella lokaler, fyller inle gällande arbelarskyddskrav och krav för förvaring enligt livsmedelslagen. Projektet omfattar ombyggnad och upp­rustning av lokaler motsvarande en rumsarea på ca 250 m".

Byggnadsstyrelsen avser all under hösten 1980 redovisa byggnadspro­gram och begära projekterings- och byggnadsuppdrag.

Projekteringen beräknas pågå sex månader. Byggtiden är beräknad till nio månader.

Övrigt

Diverse objekt. 1 gällande investeringsplan finns under denna rubrik uppförd en kostnadsram av 27 milj. kr. i prislägel den I april 1979. Av ramen får högst 18 milj. kr. las i anspråk av byggnadsstyrelsen för utföran­de av sädana smärre byggnadsåtgärder som inte medför nämnvärd utök­ning av lokalinnehavet och för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger I milj. kr. i prislägel den I april 1980. Kostnadsramen i övrigt, 9 milj. kr,, får las i anspråk endasi efter beslut av regeringen.

T.o.m. budgetåret 1979/80 har som framgår av bilaga till investerings­planen disponerats 12074000 kr. inom byggnadsstyrelsens del av ramen och 5,4 milj. kr. inom regeringens del. Därtill kommer all arbeten till en kostnad av sammanlagt 3 199000 kr. resp. 1,2 milj. kr. slutredovisats inom byggnadsstyrelsens resp. regeringens del av ramen per den 30 juni 1980. Della innebär all inom byggnadsstyrelsen budgetåret 1979/80 disponerats etl ramutrymme av 12074000+3 199000-9516000 (föregående års dispo­sition) = 5757000 kr. Inom regeringens del har elt projekt igångsatts under budgetåret.

För budgetåret 1980/81 finns inom byggnadsstyrelsens del etl ramulrym­me av (18000000-12074000=) 5926000 kr. tillgängligt, vartill kommer ramutrymmen på grund av ylleriigare slutredovisningar. Inom regeringens del finns tillgängligt ett ramulrymme av ca (9-5,4 =) 3,6 milj. kr.

Regeringen har i budgetdirektiv den 8 maj 1980 bl. a. anmält atl statliga investeringar i kommande budgetarbete måste behandlas mycket återhåll­samt. Hänsyn måste dock las lill investeringar som görs i direkt rationali­serings- och effektivitelsbefrämjande syften. Byggnadsstyrelsen räknar därför med att utrymmet för investeringar i nya lokaler kommer att vara begränsat.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 106

De byggnader och lokaler som redan disponeras av institutioner inom högskoleområdet utgör tillgångar med lång varaktighet. Det gäller därför att utnyttja dessa tillgångar effektivt. Mol bakgrund av del begränsade investeringsulrymmet för nybyggnader måste ökad uppmärksamhet ägnas åt investeringsbehoven för alt brister i arbetsmiljön skall kunna rättas till och för alt kunna effektivisera utnyttjandet i de befintliga lokalresurserna. Dessa investeringsbehov kommer att i första hand belasta ramen för Diver­se objekt. För atl få en smidigare handläggning av del ökade antalet ombyggnader föreslår byggnadsstyrelsen alt beloppsgränsen för de projekt som skall tas upp med särskilda kostnadsramar vid redovisning för riksda­gen höjs frän 2 milj. kr. till 5 milj. kr. och atl verkels bemyndigandegräns höjs från I milj. kr. till 2 milj. kr.

För alt kunna möta de ökade behoven av medel för ombyggnader före­slår verkel att ramen för budgetåret 1981/82 förs upp med 40 milj. kr.

Projektering

Under förevarande anslag föreslär verkel alt för budgetåret 1981/82 i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår 6 milj. kr. beräknas som medelsförbrukning för projeklering.

Föredraganden

Den beloppsgräns av 2 milj. kr. för sädana mindre objekt som enligt riksdagens beslut generellt skall finansieras fi"ån kostnadsramen Diverse objekt motsvarar vid en uppräkning med hänsyn lill den allmänna bygg-nadskostnadsulvecklingen ca 3,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1980. Enligt min mening har den ordning som gällt vid handläggningen av mindre objekt medfört stora fördelar i fråga om ökad snabbhet och minskade kostnader för hantering av sädana ärenden. Jag förordar att de riktlinjer som riksdagen lidigare har godkänt framdeles bör gälla sädana objekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4 milj. kr. enligl det prisläge som gäller då arbetena påbörjas. Objekten bör finansieras från kostnadsramen Diverse objekt. Cheferna för budget- och utbildningsde­partementen har lidigare denna dag förordat att motsvarande ordning tillämpas i fråga om de i investeringsplanerna under anslagen till Bygg­nadsarbeten för statlig förvaltning resp. Byggnadsarbeten inom utbild­ningsdepartementets verksamhetsområde uppförda kostnadsramarna Di­verse objekt.

1 investeringsplanen harjag under kostnadsramen Diverse objekt beräk­nat medel inom en lill 40 milj. kr. förhöjd ram för sådana ny- och ombygg­nadsobjekl m.m. för vilka kostnaderna enligt vad jag nyss nämnt i varje särskilt fall inte överstiger 4 milj. kr. Jag har därvid räknat medel för bl. a. ombyggnad av restaurangen i Alnarp. Vidare harjag biträtt byggnadssty­relsens förslag om medel för projekteringskostnader.

Jag är f. n. inle beredd alt föreslå ny kostnadsram för slalens veterinär­medicinska anstalt avseende produktionsavdelningen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

107

Alla övriga objekt i investeringsplanen för nästa budgetår har tidigare redovisats för riksdagen.

Anslagsbehovet beräknar jag till 5 milj. kr. Jag förordar att medel för nästa budgetär anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäk­ning. Investeringsplan {I Ot)0-lal kr.)

Byggnadsobjekt

Bygg-slart

Färdig­stäl­lande

Faktisk Beräknad för

t.o.m.   ----------------

1980-

Kostnadsram        Medelsförbrukning

1979-      1980-

04-01      04-01      06-30      1980/81   1981/82  år/män   är/mån

 

Slutredovisal 1980-06-30 Färdigställda, ej slutredovisade objekt

Sveriges lantbruksuniversilet

Ultuna

Ökad antagning till

veterinärlinjen, om-

och tillbyggnad, HVC Ökad antagning till

veterinärlinjen, om-

och tillbyggnad, KC Växtskyddscentrum. nybyggnad   \

Alnarp                                           j

Växtskyddscentrum, nybyggnad   / Panncentral, om- och tillbyggnad

Garpenberg

Ökad antagning till jägmästarlinjen. byggnad för elevbostäder

Diverse objekt Projekteringskostnader

Reducering av medelsbehovel Beräknat medelsbehov

40854                  37 290

322960   323510   301214   17 156    4.500

378      78-09      80-06

9800      9800      8 222     1200

 

5 100

5 650

863 35 391

3 500

1 100

80-03 77-10

81-08 79-12

93000

97400

39424

17000

3000

78-03

80-08

4 300

4500

3 749

700

51

79-03

79-09

2600

2900

72

2500

200

80-06

80-12

27000    40000      7603     4 300 8 OOO

18     6000     6000

505614   483760   433 846   52356 23229

8 356      3 729

44000     19 500

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

 

Behållning 1980-07-01 (avrundat)     42000
Anslag för 1980/81                           17000

Anslag för 1981/82 (förslag)               5000

64000

1980/81

1981/82 (avrundat)

44 000 20000

64000

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

1.   bemyndiga regeringen atl besluta om byggnadsarbeten vid Sveri­
ges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag
har förordat i det föregående,

2.   lill Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversilet m.m. för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 108

G 6. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

1979/80 Utgift               37775 497                 Reservation                      7446677

1980/81  Anslag             25000000

1981/82 Förslag             22000000

Från detla anslag bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdeparte­mentets verksamhetsområde.

Det åligger styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet och statens vete­rinärmedicinska anstalt (SVA) bl. a. atl upprätta förslag lill ulrustningspro­gram med förslag lill kostnadsramar för lantbruksuniversitetet och SVA. Programmen överlämnas till ulrustningsnämnden för universitet och hög­skolor (UUH) som i anslagsframställning föreslär kostnadsramar för ak­luella utruslningsobjekt och som inom uppförda kostnadsramar fastställer programmen.

UUH har genom skilda beslut fält uppdrag alt planera och upphandla utrustning för slalens naturvärdsverk. statens strålskyddsinstilut och sta­tens lanlbrukskemiska laboratorium. UUH har atl efter statsmakternas beslut i anledning av nämndens förslag vidta de åtgärder som behövs för all godtagna program skall förverkligas.

Byggnadsstyrelsen svarar för planering och upphandling av inredning.

Inredning

Byggnadsstyrelsen

1 det följande redovisas de inredningsprojekt för vilka byggnadsstyrelsen föreslär nya eller höjda ramar.

Diverse objekt

1 gällande inredningsplan är uppförd en delram av 4820000 kr. Av beloppet får byggnadsstyrelsen ta i anspråk 3.4 milj. kr. för oförutsedda mindre inredningsprojekt samt för sådana projekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder. Kostnadsramen i övrigt fär tas i anspråk endast efter beslut av regeringen. Kostnadsramen är avsedd för inredning av lokaler i samband med funktionella förändringar vid ombyggnader och omdispositioner.

Fr.o. m. budgetåret 1978/79 bekostas från,kostnadsramen Till byggnads­styrelsen disposition inom anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. även planmässig åleranskaffning av inredning för universitet och högskolor (prop. 1977/78: 106 s. 27, UbU 1977/78:23, rskr 1977/78:288). Verkel föreslår efter samråd med lantbruksuniversitetet att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 109

planmässig åleranskaffning av inredning för Sveriges lantbruksuniversilet och statens veterinärmedicinska anstalt från budgetåret 1981/82 får finansi­eras från kostnadsramen Diverse objekt under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. Verkel har för budgetåret 1981/82 beräknat 0.5 milj. kr. inom den föreslagna ramen för planmässig åleranskaffning.

Som framgår av byggnadsstyrelsens redovisning har delprojekt till en kostnad av 380000 kr. slutredovisats. vilkel innebär att ramen för budget­året 1980/81 för beslutade men ännu inle slutredovisade projekt samt planerade projekt uppgår till avrundat (4820000-380000=) avrundat 4.4 milj. kr. Beloppet bör för budgetåret 1981/82 höjas med 1 080000 kr. till 5,9 milj. kr. Av beloppet bör 4,4 milj. kr. ställas till byggnadsstyrelsens förfo­gande för oförutsedda mindre inredningsprojekt, för åleranskaffning av inredning samt för inredning till projekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder.

Utrustning

Ulrustningsnämnden för universitet och liögskolor

1 det följande lämnas redogörelse för föreslagna nya och ändrade kost­nadsramar i utrustningsplanen.

Sveriges lantbruksuniversitet

Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1981/82. För budgetåret 1980/81 är uppförd en kostnadsram av 11950000 kr. för ersätt­ningsanskaffningar m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet. Av ramen ut­gör 3 950000 kr. engångsanvisning för anskaffningar till försöksstationen i Lövsta (prop. 1979/80:100 bil. 13 s. 124). Kostnadsramen har visat sig vara otillräcklig för att tillgodose dels ersättning av försluten utrustning, dels mindre utrustningsbehov föranledda av ändrat innehåll i kurser, ökat slu-derandeintag, mindre byggprojekt m. m.

För budgetåret 1981/82 föreslår styrelsen för Sveriges lantbruksuniversi­tet i samråd med UUH alt en definitiv kostnadsram av 13 milj. kr. förs upp i Ulruslningsplanen.

Statens naturvårdsverk

Ersättningsanskajfningar m.m. budgetåret 1981/82. För budgetåret 1980/81 är uppförd en kostnadsram av 3450000 kr. för ersättningsanskaff­ningar m. m. (prop. 1979/80: 100 bil. 13 s. 125).

Naturvårdsverkels olika avdelningar har anmält utrustningsbehov till en sammanlagd kostnad av 6,4 milj. kr. Av beloppet avser ca 2,6 milj. kr. högprioriterade nyanskaffningar.

UUH föreslår för budgetåret 1981/82 - efter samråd med naturvårdsver­ket - all en definitiv kostnadsram av 4,5 milj. kr. förs upp i utrustnings­planen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 110

Statens strålskyddsinstilut

Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1981/82. För budgetåret 1980/81 är uppförd en kostnadsram av 0,8 milj. kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 13 s. 125).

Institutet framhåller att den genomsnittliga avskrivningstiden för institu­tets utrustning, som i stor utsträckning används för forskningsändamål, bör ligga på ca tio är. För planmässiga ersättningsanskaffningar skulle med denna utgångspunkt erfordras ca I 150000 kr. Genom att institutels utrust­ning har kunnat förnyas i relalivi stor utsträckning under 1970-talel kan ersättningsanskaffningarna begränsas inom ett belopp av 0,8 milj. kr. Insti­tutet har anmält behov även av nyanskaffningar lill en sammanlagd kost­nad av 2,3 milj. kr. Institutet anser all nyanskaffningarna med hänsyn till det ekonomiska läget kan fördelas på tre'år.

UUH föreslår - efter samråd med strålskyddsinslitutet - en kostnads­ram för ersättningsanskaffningar m. m. av 1.6 milj. kr.

Föredraganden

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen redovisat föror­dar jag alt följande inredningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för nästa budgetår. Jag har därvid inom kostnadsramen Diverse objekt beräknat medel till byggnadsstyrelsens disposition för oförutsedda mindre inredningsobjekt m.m. samt medel lill regeringens disposition för inred­ning av investeringsobjekt för vilka investeringskostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 2 milj. kr. Jag har tidigare vid min anmälan av byggnads­arbeten inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde under punk­ten G 5 berört denna fråga. Det ankommer på regeringen att besluta om del belopp som skall stå lill byggnadsstyrelsens disposition. Jag är f. n. inle beredd alt ta ställning till de av byggnadsstyrelsen framförda förslagen om särskilda kostnadsramar för ersättningsanskaffningar m.m. vid statens naturvårdsverk resp. slalens strälskyddsinslitul. Vidare är jag f.n. inte beredd alt ta ställning till frågan om medel för planmässig åleranskaffning av inredning vid Sveriges lantbruksuniversitet och statens veterinärmedi­cinskaanstalt.

De kostnader som förts upp i inredningsplanen bör godtas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

III

Inredningsplan (I 000-tal kr.)

 

 

 

Inredningsobjekt

Kostnadsram

Medels

förbrukning

 

defi-       delram   art'      t.o.m. nitiv                                  1980-ram                                  06-30

Beräknad för

 

1980/81   1981/82

Slutredovisade projekt 1980-06-30

Projekt färdigställda före 1979-07-01 men ännu ej slutredovisade

7215                    1 8 990                   1

6926 8009

 

Sveriges lantbruksuniversitet

 

 

 

Ultuna

 

 

 

Husdjursvetenskapligl

centrum Kliniskt centrum, nybyggnad Ny- och ombyggnader, skogs

vetenskapliga fakulteten Växtskyddscentrum   \

7 600                    1 9800                   1

5 200                   1

7 147 8977

4 993

 

Alnarp                          j

8 500                    1

4 903

 

Växtskyddscentrum    '

 

 

 

Garpenberg

 

 

 

Elevbosläder

275                    1

-

 

Umeå

 

 

 

Nybyggnad

7 600                   1

7 155

 

Statens veterinärmedicinska anstalt

 

 

 

Ultuna

 

 

 

Centralblock

11000                   1

8 838

 

Upplands Bro

 

 

 

Blodtapp-ningsbyggnad

5.50                   1

-

 

Diverse objekt

5 900                   2 a

1376

 

 

72 630

58324

4000     3 500

 

 

65824

' Art av kostnadsram för resp. objekt,

1.    Av statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram,

2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3.    Ny kostnadsram.

För nästa budgetår räknar jag enligt följande sammanställning inte med något anslagsbehov avseende inredning.

Anslagsberäkning avseende inredning (I 000-tal kr.)

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

 

Medelsreservation 1980-07-01 (avrundat)    4 500
Anslag för 1980/81                                      3 000

Anslag för 1981/82 (förslag)

7 500

1980/81 1981/82

4000 3 500

7500

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

112

De kostnader som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas. För att öka utrymmet för utrustningsnämnden att planera de i ulruslningsplanen upptagna myndigheternas utrustningsbehov förordar jag att kostnadsra­men Vissa utredningskostnader las upp till 360000 kr. Av de skäl jag tidigare anfört under punkten G 5 är jag f. n. inte beredd att föreslå att en av UUH framförd ny kostnadsram för statens veterinärmedicinska anstalt avseende utrustning till produktionsblocket uppförs i utrustningsplanen.

Utrustningsplan (I 000-lal kr.

 

 

 

 

Utrustningsobjekt

Koslnac

sram

Medelsförbrukning

 

defi­nitiv ram

delram'  art'

t.o. m.

1980-

06-30

Beräkni

d för

 

1980/81

1981/82

Sveriges lantbruksuniversitet

 

 

 

 

 

Ultuna

 

 

 

 

 

Telefonväxlar

Ökad antagning till velerinäriinjen

Växtskyddscentrum

Centrala service­funktioner m.m.

2 350 5 000

3 640       1

2b

1

900      2 b

2 120

761 2 350

" 3 885   >

3 585

Alnarp

 

 

 

2000

900

Växtskyddscentrum

6000

1

2 598

 

 

Umeä

 

 

 

1.500

700

Nybyggnad

11 500

1

8 566

 

 

Statens veterinär­medicinska anstalt

 

 

 

20.50

2 340

Centralblock Telefonväxel Blodproduktion

17 000 1800

1 650       1

1

13 401

552

 

 

Ersättningsanskaffningar m. m.

 

 

 

8 200

9 140

Budgetåret 1979/80 Budgetåret 1980/81 Budgetåret 1981/82

6800 11 950 8600

1 1 3

3815

 

 

Statens naturvårdsverk

Ersättningsanskaffningar

m.m. budgetåret 1979/80 3 200 Ersättningsanskaffningar

m.m, budgetåret 1980/81 47.50 Ersättningsanskaffningar

m, m, budgetåret 1981/82       4500

Statens strålskydds­institut

Ersättningsanskaffningar

m.m. budgetåret 1979/80         700

Ersättningsanskaffningar

m.m, budgetåret 1980/81         800

Ersättningsanskaffningar

m.m. budgetåret 1981/82       1000

1097

4 700      4 000

900

900

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

113

 

 

 

 

 

 

 

Utrustningsobjekt

Kostnad

Isram

 

Medelsförbrukning

 

defi­nitiv ram

delram'

art'

t.o. m.

1980-

06-30

Beräknad för

 

1980/81   1981/82

Statens lanlbrukskemiska laboratorium

 

 

 

 

1550         310

Ersättningsanskaffningar

m. m. Ersättningsanskaffningar

m.m. budgetåret 1980/81

2000 1000

 

1 1

1031

 

Vissa utredningskostnader

360

 

2a

-

 

 

89310     5190 94500

 

36300

24785     21875

 

 

82960

' Art av kostnadsram för resp. objekt 1,    Av statsmaklerna tidigare godtagen kostnadsram. 2a. Andrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv) 2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram). 3.    Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till 22 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende utrustning (I 000-lal kr.)

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

 

Medelsreservation 1980-07-01 (avrundat)

Anslag för 1980/81

Anslag för 1981/82 (förslag)

3000 22000 22000

47 000

1980/81 (avrundat)     25000 1981/82 (avrundat)     22000

47 000

Byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden fär för varje i inrednings-resp. utrustningsplanen upptaget objekt lägga lit beställningar intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetär innebär detla att medgivande får lämnas att beställa inredning och utrust­ning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. dels för byggnads­styrelsen lill etl sammanlagt belopp av (72630000-65 824000=) avrundat 6,8 milj. kr., dels för ulrustningsnämnden lill elt sammanlagt belopp av (94500000-82960000=) avrundat 11,5 milj. kr., allt all betalas tidigast under budgetåret 1982/83. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen all besluta om anskaffning av inredning och  utrustning för lokaler  vid  Sveriges  lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i del föregå­ende, 8    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  114

2. lill Inredning och utrustning av. lokaler vid Sveriges lantbruks­universitet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservations­anslag av 22000000 kr.

G 7.    Jordbruksforskning

Arbetsgruppen för skogs- och jordbruksforskning har i oktober 1980 avgetl belänkandet (Ds Jo 1980:8) Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Det är min avsikt alt senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition om bl. a. den fortsatta verksamheten vid statens råd för skogs-och jordbruksforskning.

Med hänvisning härtill hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Jordhnik.sforsk-ning för budgetåret  1981/82 beräkna ett resei vationsanslag av 17082000 kr.

G 8.    Stöd till kollektiv jordbrukstcknisk forskning

1979/80

Utgift

1 823 000

1980/81

Anslag

1823000

1981/82

Förslag

2.300000

Reservation

Statens nuvarande stöd lill kollektiv jordbruksleknisk forskning regleras i ett mellan slaten och Stiftelsen Svensk jordbruksleknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet pä det jordbrukstekniska området. Avtalet avser tiden den I juli 1978-den 30 juni 1981. Enligt avtalet medverkar slaten i finansieringen av verksam­heten genom ett åriigt bidrag av 1823 000 kr., eller sammanlagt 5469000 kr., medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sam­manlagt lägst 2468000 kr. Ansvarel för genomförandel av del avtalade programmet åvilar Jordbrukslekniska institutet.

Jag tillkallade med stöd av regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 en förhandlingsgrupp med uppdrag all för statens räkning förhandla och -under förutsättning av regeringens godkännande - träffa nytt avtal med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning om den fortsatta gemensam­ma finansieringen av forsknings- och utvecklingsarbetet på det jordbruks­tekniska området. Förhandlingsgruppen skulle enligt direktiven beakta de

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 115

riktlinjer för statligt slöd lill kollektiv forskning som angetts i prop. 1968:68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete saml i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 89).

Förhandlingsgruppen har i oktober 1980 överlämnat en promemoria (Ds Jo 1980: 10) angående stöd lill kollektiv jordbruksleknisk forskning. Till promemorian har som bilaga fogats elt under förbehåll av regeringens godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruks­teknisk forskning. Enligt avtalet som avser tiden den I juli 1981-den .30 juni 1984 åtar sig slaten atl medverka i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 6900000 kr., varav 2 300000 kr. under vart och ett av budgetåren 1981/82-1983/84. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 3600000 kr. i form av direkt bidrag. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Jordbrukstekniska institutet.

Föredraganden

Jag biträder förhandlingsgruppens förslag till avtal mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksleknisk forskning om att del statliga stödet ökas till de i avtalet föreslagna beloppen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.         bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd lill kol­lektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad jag har anfört.

2.    lill Slöd till kollektiv jordbruksleknisk forskning för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 2300000 kr.

G 9.    Bidrag till växtförädling

1979/80 Utgift              '9888 103                    Reservation                        961897

1980/81  Anslag            23 200000

1981/82 Förslag             24600000
' Halvt är

Den gemensamma finansieringen av växtförädlingen regleras i avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den I januari 1980-den 31 december 1989. Ansvaret för genomförandet av avta­let åvilar växtförädlingsnämnden.

Växlförädlingsnämnden

Växtförädlingsnämnden hemställer att statens bidrag räknas upp med ca 10 % eller 2,3 milj. kr. lill sammanlagt 25,5 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 116

Nämnden har fullföljt statens tidigare engagemang och därvid också lämnat bidrag lill kostnaderna för den ärtgenbank som finns vid Weibulls-holms växtförädlingsanstalt. Nämnden anser dock att på sikl är ett sådanl bidrag knappast förenligt med syftet med anslaget.

Föredraganden

Jag beräknar anslaget lill 24600000 kr. Jag har därvid räknat med alt nämnden även budgetåret 1981/82 lämnar bidrag till ärtgenbanken vid Wei-hullsholm.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till växtförädling för budgetåret  1981/82 anvisa ett reservationsanslag av.24600000 kr.

G 10. Skoglig forskning

Arbetsgruppen för skogs- och jordbruksforskning har i oktober 1980 avgetl betänkandet (Ds Jo 1980:8) Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Det är min avsikt atl senare föreslå regeringen atl lägga fram särskild proposition om bl. a. den fortsatta verksamheten vid statens råd för skogs-och jordbruksforskning.

Med hänvisning härtill hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Skoglig forskning för budgetåret 1981/82 beräkna ett reservationsanslag av 9 150000 kr.

G II. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogs­gödsling m. m.

1979,/80 Utgift                3 3.50000                 Reservation

1980/81  Anslag               4000000

1981/82 Förslag               4 350000

Statens nuvarande stöd till kollekliv forskning rörande skogsträdsför­ädling och skogsgödsling m.m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings-och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgöds­ling m.m. Avtalet avser tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1982. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 11,7 milj. kr., varav 3350000 kr. under budgetåret 1979/80. 4 milj.kr. under budgetåret 1980/81 och 4 350000 kr. under budgetåret 1981/

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                   117

82. Stiftelsen ålar sig alt tillskjuta lägst  11.7 milj.kr. Ansvarel för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Institutet för skogsförbältring.

Föredraganden

Anslaget bör i enlighet med avtalet mellan staten och Stiftelsen Skogs­förbältring föras upp med 4 350000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd till kollektiv jörskning rörande skogslräd.sförädling och skogsgödsling m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 4350000 kr.

G 12. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning

1979/80 Utgift                 7800000                   Reservation

1980/81 Anslag                7350000

1981/82 Förslag               7950000

Statens nuvarande stöd lill kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet pä det skogslek-niska området. Avtalet avser tiden den I juli 1979-den 30juni 1982. Enligl avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom all tillskjuta 22,1 milj.kr., varav 6,8 milj.kr. under budgetåret 1979/80. 7350000 kr. under budgetåret 1980/81 och 7950000 kr. under budgetåret 1981/82. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst 22.1 milj.kr. Staten åtar sig enligl avtalet atl därutöver tillskjuta I milj.kr. under budgetåret 1979/80. Ansvarel för den avtalade verksamhetens ge­nomförande åvilar Nämnden för skogsteknisk forskning.

Föredraganden

Anslaget bör i enlighet med avtalet mellan staten och Stiftelsen Skogs-teknisk FoU föras upp med 7950000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Stöd till kollektiv skogsteknisk jörskning för budgetåret 1981/ 82 anvisa etl reservationsanslag av 7950000 kr.

G 13. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

 

1979/80 Utgift

480610

1980/81 Anslag

463000

1981/82 Förslag

497000

Från anslaget bestrids kostnader för Skogs- och lantbruksakademiens ordinarie tjänstemän, ersättning ät skoglig expertis, bidrag till bibliotek

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                     118

m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien

1.  Pris-och löneomräkning 34000 kr.

2.         Huvudförslaget innebär inskränkning av biblioteksverksamheten och det utländska forskarutbytet (-1- 24000 kr.).

3.         Medel begärs för en tjänst som skoglig sekreterare (-f 117000 kr.).

4.         Medel begärs för en bibliotekarietjänst och för ökade bidrag till biblioteket (-I- 163000 kr.).

Föredraganden

För nästa budgetär bör bidraget till Skogs- och lantbruksakademien höjas med 34000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag tdl Skogs- och lantbruksakademien för budgetärel 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 497000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

H. MILJÖVÅRD

H 1. Statens naturvårdsverk

1979/80 Utgift          '81094090

1980/81  Anslag          '68330000

1981/82 Förslag         76434000

' Inkl, omgivningshygieniska avdelningen', " Exkl, omgivningshygieniska avdelningen.

Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, däri inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning utomhus, samt om rörligt friluftsliv, jakl och viltvård, allt i den män sådana ärenden inte ankommer på annan statlig myndighet. Till verkets förvaltningsområ­de hör även ärenden enligt miljöskyddslagen (1969:387) i den mån dessa inte ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd eller annan myn­dighet. Verkel har tillsyn över efterlevnaden av lagen (1973: 329) om hälso-och miljöfarliga varor och i anslutning därtill meddelade föreskrifter, i den män tillsynen inte ankommer på annan myndighet. Verket har vidare lill uppgift all leda och främja företrädesvis målinriktad naturvårdsforskning och undersökningsverksamhet inom naturvårdsområdet.

Till verket är produktkontrollnämnden knuten. Nämnden prövar frågor som avses i lagen om hälso- och miljöfarliga varor, i den mån prövningen inte ankommer på annan myndighet.

Naturvårdsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirek­tör. Inom verket finns fyra avdelningar, nämligen administrativa avdel­ningen, nalurresursavdelningen. tekniska avdelningen och forsknings- och undersökningsavdelningen samt ett sekretariat för planering och informa­tion.

Vidare finns inom verkel en forskningsnämnd och tre råd, naturvårdsrä-det. vatienvårdsrådel och luftvårdsrådet, saml tvä delegationer, en för markfrågor och en för anläggningsstöd till idrotten.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens natur-       Före-värdsverk             draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

348 123

-

471

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

120

 

 

 

1980/81

Beräknad ändr

ing 1981/82

 

Statens natur-

Före-

 

 

värdsverk

draganden

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Lönekoslnader

51484000

-1-

5 264 000

+ 5 168 000

Sjukvård

144000

-1-

22 000

-1-     22 000

Reseersättningar

 

 

 

 

och expenser

8872000

-1-

5 090000

-1-1 002 000

Därav

 

 

 

 

utomnordiska resor

(130000)

(-1-

270000)

(+     14000)

representation

(9000)

-■

11 000)

(-)

ADB

(3 100000)

(-1-

2.00000)

(-1-   475 000)

laboratoriekostnader

(652000)

{ +

708000) '

(-1-     65 000)

vidareutbildning

(190000)

(-1-

509000)

(-1-   210000)

engängsutgifter

(-)

(-1-

50000)

(-)

Lokalkostnader

7 830000

-1-

2097000

-H 912000

Därav engångs-

 

 

 

 

ulgifter

(-)

1 +

1.50000)

(-)

Särskilda under-

 

 

 

 

sökningar

10000

 

-

-

 

68340000

-f 12473 000

-1-8104000

Inkomsler

 

 

 

 

Ersättning för sär-

 

 

 

 

skilda undersökningar

10000

 

-

-

Nettoutgift

68330000

4-12473000

-t-8 104000

Statens naturvårdsverk

1.      Pris- och löneomräkning 8604000 kr.

2.      Huvudförslaget skulle innebära alt drygt hälften av de 2 milj. kr. verket erhöll fr.o.m. budgetåret 1979/80 för att läcka kostnaderna för tidigare i samband med omorganisation inrättade tjänster fråntogs verket (-I-7065000 kr.).

3.  Stora personalbehov föreligger för all kunna klara en rad såväl gamla som nya uppgifter som pålagts verket och för vilka verkel aldrig erhållit några tjänster. Inom en åtminstone oförändrad real resursram ser verkel möjligheter atl åstadkomma konsolideringar och därmed fortsätta omprio-riteringsarbetet från tidigare år. En minskning av personalmedlen skulle väsentligl försvåra anslrängningarna atl genom interna omprioriteringar tillgodose personalbehoven inom angelägna områden. (-1- I 539000 kr.)

4.  Reseersättningarna behöver öka (-t- 603000 kr.), specielll medlen för utomnordiska resor till följd av verkels ökade internationella engagemang.

5.  Kostnaderna för uppbyggnaden och driften av ADB-baserade infor­mationssystem kommer atl öka väsentligt. Detta gäller främsl produklre-gistrel och Ml-OI. Totalt föresläs 5400000 kr. (-h 2300000 kr.)

6.  Laboratoriekostnaderna har samlats under en delpost när nu ett antal forskningslaboratorier överförts lill myndighetsanslaget. Härigenom ska-

 

Prop. 1980/81:100    JBilaga 13   Jordbruksdepartementet                    121

pas bättre möjligheter atl överblicka, budgetera och planera den kost­nadskrävande laboratorieverksamheten. Vidare har kostnadsökningarna för vissa laboralorieulensilier, kemikalier m.m. varit ca 20-25 %. Om inle kompensation för prishöjningarna erhålls blir följden all verksamheten måsle inskränkas, vilkel medför atl personal och utrustning inte kan ul­nylljas. Verket har vidare via UUH-anslag erhållit betydande belopp för ersättning och nyanskaffning äv laboratorieulrustning. Utrustningen måsle underhållas (3- 240000 kr.) i annat fall kan den inle utnyttjas, vilket är slöseri med det stora kapital utrustningen representerar. 1 anslagsposten ingår också laboratoriekostnader för del löpande tillsynsarbetet inom det tekniska miljöskyddet (-I-10000Ö kr.) och produktkonirollen {-t- 125000 kr.). Om inte laboraloiiedelen kan finansieras spolieras möjlighelerna lill meningsfull tillsyn och kontroll pä nämnda omrädert: Totalt beräknas kostnaderna för ändamålet uppgå lill 1 600000 kr.

7.       För övriga expenser föreslås bl. a. en ökning av biblioteks- och doku­mentationsverksamheten, inkl. en upprustning av bokbeståndet (-1- 214000 kr.).

8.       För att lill viss del ersätta behovet av nya tjänster måste en väsentligt ökad salsning ske på vidareutbildning för att därigenom möjliggöra interna omflyttningar av personal, ändrade tjänsteinriktningar och utveckling av kompetensen hos befintlig personal (+ 509000 kr.).

9.       Lokalkostnaderna ökar genom att verket tillförts nya lokaler i Solna och vissa lokaler behöver upprustas av arbetsmiljöskäl (-1- 2 097000 kr.).

10.  Naturvårdsrådels, valtenvårdsrådets, luflvärdsrådets och delegatio­
nens för markfrågor funktioner har reducerats jämfört med under verkets
uppbyggnadslid. Råden och markdelegationen föreslås därför upphöra.

Föredraganden

Regeringen har den 30 oktober 1980 beslutat alt lill lagrådet överlämna förslag om vissa ändringar i miljöskyddslagen rörande bl. a. prövningsord­ningen, tillsyn och påföljder. 1 förslaget framhålls bl. a. nödvändigheten av att tillsynsverksamheten effektiviseras. Vidare är del enligt förslaget ange­läget att ADB-systemet för information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen (Ml-OI) byggs ul. Förslagen i lagrådsremissen påverkar resursbehovet hos slalens naturvårdsverk och länsstyrelserna. Chefen för kommundepartementel kommer senare denna dag att ta upp frågan om resursbehovet vid länsstyrelsernas naturvårdsenheier.

För naturvårdsverkels del framhålls i förslaget bl. a. alt verkel bör ges möjligheter atl vid behov kunna bistå länsstyrelserna med särskild kompe­lens i kvalificerade tillsynsärenden. Samtidigt föreslås att naturvårdsver­kels dispensprövning i miljöskyddsärenden skall upphöra. Viss personal bör därigenom kunna frigöras för tillsynsarbete. Därutöver beräknar jag elt medelstillskott lill naturvårdsverket för budgetåret 1981/82 på I milj. kr. för utvidgad tillsynsverksamhet. Jag har därvid bl.a. beaktat de ökade

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                   122

kostnaderna vid naturvårdsverket för en ulbyggnad av Ml-OI-syslemel. Jag räknar med att ytteriigare fyra länsstyrelser ansluts till delta syslem under budgetåret 1981/82.

För nästa budgetär bör i övrigt medel för slalens naturvårdsverk beräk­nas med utgångspunkt i huvudförslaget. Del är angelägel att personalbeho­vet inom särskilt angelägna verksamhetsområden kan tillgodoses vid de omprioriteringar som kan behöva ske. För alt underlätta en sådan omställ­ning harjag beräknat ökade medel för vidareutbildning.

Jag delar naturvårdsverkels bedömning atl naturvärds-, vattenvårds-och luflvärdsråden saml delegationen för markfrågor nu kan avskaffas.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens naturvårdsverk för budgetärel  1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 76434000 kr.

H 2. Statens strålskyddsinstitut

1979/80 Utgift                15 362 194

1980/81  Anslag              12063000

1981/82 Förslag              12503000

Slalens strålskyddsinstilut är strålskyddsmyndighel enligt strålskyddsla­gen (1958: 110) och har därjämte bl. a. till uppgift atl vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landel. Institutet har vidare ett cen­tralt samordnande ansvar för den målinriktade slrålskyddsforskningen och skall även självt bedriva målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom slrålskyddsområdet.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en generaldirektör. Inom institutet finns tre enheter, nämligen administrativa enheten, tillsyns-enheten samt forsknings- och utvecklingsenheten. Vid institutet finns en rådgivande forskningsnämnd och en beredskapsnämnd mol atomolyckor.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Statens slrål-         Före-

skyddsinslitut       draganden

Personal

Handläggande personal                                56                      -H2

Övrig personal                                              63                      -1-4

119                      -1-16                         4-1

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

123

 

 

 

1980/81

Beräknad ändr

ing 1981/82

 

Statens strål-

Före-

 

 

skyddsinstitut

draganden

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekoslnader

13 746000

-F 3 03 3 000

4-2 170000

Sjukvård

12000

-1-      8000

-1-       1000

Reseersättningar och

 

 

 

expenser

1967000

-1-1009000

-1-   385 000

Därav utomnordiska

 

 

 

resor

(156000)

(-f    49000)

(-1-     10000)

Lokalkostnader

2433 000

-1-1 100000

+   678000

 

18158000

4-5150000

-1-3234000

Inkomsler

 

 

 

Inkomst av strål-

 

 

 

skyddsverksamhet

1 133 000

-1-   912000

-1-   719000

Ersättning för kost-

 

 

 

nader för beredskaps-

 

 

 

funktioner inom atom-

 

 

 

reakloromrädet

587000

-H  569000

+  571000

Avgifl för koncession

 

 

 

för uppförande eller

 

 

 

innehav av energipro-

 

 

 

ducerande reaktor

3 517000

-1-1264 000

-1-1211000

Ersättning för kostnader

 

 

 

för insamling och ana-

 

 

 

lys av luftburen radio-

 

 

 

aktivitet

858000

4-   308000

+   293 000

Nettoutgift

12063000

3-2 097 000

+  440 000

Statens strålskyddsinstilut

1.      Pris- och löneomräkning I 450000 kr.

2.  Huvudalternativet innebär en minskning med 75000 kr.

3.      Vid miljölaboratoriet behövs en fysiker i radiobiologi (-1- 119000 kr.).

4.  Tillsynsbyrån behöver tillföras fyra förste strålskyddsinspektörer och tre slrälskyddsinspeklörer för kärnkraftstillsyn och beredskap. Vidare be­hövs en assistent. (4- I 025000 kr.)

5.  Pä tillsynsbyrän behövs en fysiker för verksamheten med icke-joni-serande strålning. Vidare behövs två strålskyddsinspektörer för insatser avseende medicinsk röntgendiagnostik samt två assistenter. (-1- 589000 kr.)

6.   Administrativa byrån behöver tillföras en byrådirektör för ekono­
miadminislrativa göromäl samt en assistent (4-211 000 kr.).

Föredraganden

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 12 503000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat med medel för en fysiker (3) och ytterligare medel för tillsyn av kärnkraftverkens miljö- och säkerhetsfrå­gor. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Statens stråiskyddsinstitut för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 12503000 kr.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

124

H 3. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

5 519736 5 342000 5 802000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande till­stånd till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter. 1 nämnden finns fyra avdelningar.

 

 

 

1980/81

Bert

iknad ändring

1981/82

 

Koncessions-

Före-

 

 

nämnden för

draganden

 

 

miljöskydd

 

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

14

 

4-1

-

Övrig personal

15

 

4-2

-

 

29

 

4-3

-

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

3 861000

4-

826000

+ 343 000

Sjukvåld

11 000

+

3 000

+    2000

Reseersättningar

352000

4-

68 000

4- 21000

Lokalkostnader

607 000

4-

54 000

4- 54000

Expenser

511000

4-

58000

4- 40000

 

5 342 000

4-1009000

4-460000

Koncessionsnämnden för miljöskydd

1.      Pris- och löneomräkning 495 000 kr.

2.      Huvudalternativet innebär en ökning av anslaget med 345 000 kr.

3.      Nämnden behöver tillföras en förste byråsekreterare och tvä assisten­ter (4-321 000 kr).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 5 802 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 125

H 4. Miljövårdsinformation

Reservation                      1097489

1979/80 Utgift

3066033

1980/81 Anslag

3900000

1981/82 Förslag

4 200000

Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Från ansla­get utgår också av regeringen bestämda bidrag lill vissa organisationer.

Statens naturvårdsverk

Medvetande och kunskaper om miljöförhållanden och miljöproblem är en förutsättning för en god hushållning med våra naturresurser. Informa­tion och utbildning är därför viktiga styrmedel i miljövårdsarbetet.

De ändringar i lagstiftningen på miljövårdsområdet som gjorts och som håller på atl genomföras leder lill en ökad decentralisering av beslut och framför allt tillsyn enligl denna lagsliflning. Särskilt markant är kommu­nernas ökade ansvar inom såväl naturvårdens som miljöskyddels områ­den. För den cenirala naturvärdsmyndighelens del förskjuls tyngdpunkten mot de ledande, planerande, kunskapsinsamlande och riktlinjegivande funktionerna.

Denna utveckling ökar kraven på en väl fungerande informationsverk­samhet med avseende på såväl beslutsfattare på olika nivåer som allmän­heten. Ocksä behovel av utbildningsinsatser ökar slarkl.

Naturvårdsverkets information har hittills lill stor del varit inriktad på begränsade målgrupper. En betydande sådan är beslutsfattare inom nä­ringsliv och samhälle, till vilka framför allt utgivningen av böcker och stencilerat material med riktlinjer, allmänna råd, forsknings- och under­sökningsrapporter m. m. riktas. En hel del av detta material används också inom utbildningsväsendet, framför allt på högskolenivå. Informationen till allmänheten består i slor utsträckning av broschyrer och foldrar, filmer och utställningar. Resurserna medger endasi förhållandevis små upplagor, och informationen kan därför i stort sett endast ges lill dem som aktivt frågar efter den. Utrymmet för bredare informationssatsningar är ytterst begränsat. Regelbundet görs dock korla informationsfilmer för TV.

Allmänheten nås också via besökscenlraler, s. k. naturum. Vidare ges tidningen Miljöaktuellt ut. Den har f.n. en upplaga av 16500 exemplar. Material ur tidningen når allmänheten också via andra massmedia, som ofta refererar tidningen.

Den löpande informationsverksamheten kommer även fortsättningsvis atl huvudsakligen riktas mot speciella målgrupper. Som etl resultat av den ökade decentraliseringen förstärks bl. a. behovel av den mera kvalificera­de informationen lill beslutsfattare på regional och lokal nivå. Arbelel med s.k. branschutredningar - genomgångar av miljöproblem och miljövärds-ålgärder inom olika industribranscher — i kombination med rikllinjearbete - kan väntas leda till ökad utgivning av sådan information.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  126

Det är emellertid ocksä angeläget alt kunna överföra en del av denna kunskap i mera lättillgänglig form, inle minst med hänsyn till behovel av undervisningsmaterial inom skolan. God tillgäng till lättillgänglig informa­tion innebär också all besvarandet av förirågningar från organisationer och allmänhet inom och ulom landet kan rationaliseras. Det är därför en strävan alt öka insatserna för att la fram sådanl material och minska den direkta hanteringen av enskilda ärenden. Under 1980-tatet kommer alter­nativa energikällor och kemikalieanvändningen som tvä områden med slora informationsbehov.

Flera av de väntade reformerna på miljövårdsområdet ställer krav på direkta utbildningsinsatser frän verkels sida. För budgetåret 1981/82 be­hövs lOOOOO kr. för alt klara utbildningskraven.

Litteratursökning genom dalabaser är etl billigt och effektivt säll alt nå önskad information. Verket har börjat utnyttja della genom ompriorite­ringar men måste nu för att klara kontinuerlig bevakning av vissa fackom­råden erhålla ytterligare medel. Informationsanslagel bör tillföras 100000 kr. för budgetåret 1981/82 för denna verksamhet.

De ideella naturvårdsorganisalionerna har också stor betydelse för opi­nionsbildningen på miljövårdsområdet. Deras verksamhet bör därtör få etl fortsatt slalligl stöd. Verkel anser emellertid alt stödet bör utgöra ett särskilt anslag, som utgår direkt till organisationerna. Vägningen av orga­nisationernas behov mol verkels informationsbehov bör rimligen inle gö­ras av verket. Förslaget till bidrag är alltså inget ställningstagande till behovet utan endast en uppräkning av bidraget för pris- och löneökning. Med den nuvarande formen för anslagsgivningen föreslår verkel all bidra­gen till Svenska naturskyddsföreningen höjs med 40000 kr. lill 780000 kr., all bidraget till Riksförbundet för hembygdsvård höjs med 25000 kr. till 430000 kr. och att bidraget till Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar höjs med 15000 kr. till 70000 kr. För övriga informationsin­satser föreslås ett oförändrat belopp av lOOOOO kr.

Naturvårdsverkets förslag för budgetåret 1981/82 innebär en anslagsök­ning med sammanlagt 1,1 milj. kr. till 5 milj. kr. Av ökningen avser 1020000 kr. naturvårdsverkets informationsverksamhet och 80000 kr. naturvårdsorganisationerna.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 300000 kr. lill 4,2 milj. kr. Del ankommer pä regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens naturvårdsverk atl besluta om anslagets fördelning på olika ändamål. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1981/82 anvisa elt re­servationsanslag av 4200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 127

H 5. Mark för naturvård

1979/80 Utgift              '25414743                   Reservation                         354265

1980/81 Anslag              20000000

1981/82 Förslag             20000000

' Anslaget Ersättningar vid bildandet av naturreservat ni. m. och kapitalbudgelens investeringsanslag Markförvärv för naturvärdsändamål, m. m.

Från anslaget bestrids kostnader för förvärv för statens räkning av värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt som förvärvas med anli­tande av medel från anslaget och vissa andra naiurvårdsobjekt i statens ägo redovisas pä naturvärdsfonden, som förvaltas av statens naturvårds­verk.

Frän anslaget bestrids vidare ersättningar enligt naturvärdslagen (1964:822, omtryckt 1974: 1025), 86 eller 122 S byggnadslagen (1947:385) i dess lydelse intill den 1 januari 1965 saml lagen (1974:434) om bevarande av bokskog. Från anslaget kan utgå statsbidrag till kommun eller kommu­nal stiftelse för skydd av mark för naturvårdsändamäl. Dessutom får anslaget disponeras för utrednings-, förhandlings- och värderingskosl-nader i samband med säkerställande av mark för naturvårdsändamål.

Statens naturvårdsverk

Syftet med anslaget är atl skydda representativa områden och unika förekomster av svensk natur som är av betydelse såväl för den vetenskap­liga naturvärden som för friluftslivet. Delta sker dels genom förvärv som främst inriktas pä områden av vetenskapligl-kulturelll intresse, dels genom övriga skyddsåtgärder. Den intensifierade skyddsverksamheten, enligt riktlinjerna för hushållning med mark och vatten, föranleder bl. a. en ökad bidragsgivning till kommunerna.

Verkel och länsstyrelserna har diskuterat och prioriterat de mest ange­lägna områdena för säkerställande och skydd enligl naturvårdslagen. Kost­naderna för dessa prioriterade objekt beräknas uppgå till för innevarande budgetår ca 18 milj. kr., för budgetåret 1981/82 ca 32 milj. kr. och för budgetåren 1982- 1985 ca 77 milj. kr.

Ell betydande belopp är även nödvändigt all beräkna för ännu icke avgjorda ersätlningsärenden enligl äldre lagstiftning. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av ärenden beräknas fortfarande uppgå till 3 ä 4 milj. kr.

Det totala medelsbehovet beräknas uppgå till ca 36 milj. kr., men med hänsyn till besparingsdirektiven stannar verkets yrkande vid oförändrat anslag, 20 milj. kr. Av anslaget beräknas 5 milj. kr. åtgå till köp av mark i enskild ägo. Inträngsersätlningar och bidrag till kommuner m. m. beräknas uppgå lill ca 10 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 128

Jag vill i detla sammanhang la upp en framställning från länsstyrelsen i Jönköpings län om att området Store Mosse med Kävsjön skall avsättas till nationalpark. Genom beslut den 13 oktober 1971 förklarade länsstyrelsen området Store Mosse med Kävsjön inom Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner som naturreservat. Reservatet omfattar ca 7450 ha, varav ca 240 ha vatten och är beläget 15 km nordväst om Värnamo. Den helt övervägande delen av reservatsomrädel ägs av staten. 1 skivelse den 28 september 1979 har länsstyrelsen hemställt att den av staten ägda marken inom reservatet avsätts till nationalpark.

Länsstyrelsens framställning. Området Store Mosse med Kävsjön är ti|l slor del orört av exploatering. De stora, orörda vidderna erbjuder goda möjligheter lill naturupplevelser och friluftsliv. Där finns myrmarker, skogbevuxna faslmarksholmar, kärrområden och sjöar. Området kan inde­las i tre slörre mossemyrområden som alla innehåller betydande naturvär­den. Delen kring Kävsjön är t. ex. känd för sitt artrika fågelliv. Andpa delar har en sällsynt flora. Store Mosse har upplagils i den pä initiativ av Europarådet upprättade förteckningen över värdefulla myrmarker i Euro-. pa. Kävsjön återfinns på motsvarande lista över för fågellivet värdefulla våtmarker.

Syftet med det utvidgade skyddet för området bör vara att bevara detta i sitt naturliga tillstånd eller i väsenlligen oförändrat skick.

Den största delen av naturreservatet Store Mosse med Kävsjön ägs av staten genom naturvårdsfonden. Viss mark ägs av statens vägverk, statens järnvägar och domänverket. Endast en mycket ringa del, ca 1% ägs av annan än staten. Denna del bör til|s vidare bestå som naturreservat. Pä sikt bör dock slaten försöka förvärva även denna del och avsätta den sotn nationalpark. Länsstyrelsen föreslår således alt i huvudsak den mark inom del nuvarande reservatet som ägs av staten avsätts lill nationalpark och att prinicpbeslul samtidigt fattas om alt den övriga marken inom reservatet som slaten i framtiden kan komma alt förvärva också skall avsättas till nationalpark.

Remissyttranden. Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetis av statens järnvägar, statens vägverk, slalens naturvårdsverk, skogsstyrel­sen, lantbruksslyrelsen, domänverket. Sveriges lantbruksuniversitet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Värnamo kommun. Svenska natur­skyddsföreningen och Sveriges ornitologiska förening. Skogsstyrelsen har bifogat ett yttrande frän skogsvärdsstyrelsen i Jönköpings län.

Samtliga remissinstanser tillstyrker alt Store Mosse med Kävsjön av­sätts lill nationalpark. Statens naturvårdsverk framhåller att biotoprikedo­men är slor, att floran är omväxlande och delvis rik, atl djurlivet, särskilt fågellivet, är omfattande och att möjlighelerna till naturupplevelser är stora. Något motsvarande område finns inte i landel. Också domänverket anser atl området har goda kvalifikationer för att bli nationalpark. Skogs-stvrelsen anser inte atl områdets stora våtmarksarealer är av intresse som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 129

presumtiv skogsmark. Den begränsade skogsmarksarealen som ingår i området är elt naturligt komplement lill våtmarken och har dessutom goda förutsättningar all utvecklas till urskog. Skogsstyrelsen vill dock under­stryka att slormfällda träd bör upparbetas i områdets ytlerzoner. Lant­bruksstyrelsen bedömer alt lantbrukets intressen inte i någon slörre ut­sträckning motverkas av områdets avsättande som nationalpark i enlighet med länsstyrelsens hemställan. Sveriges lantbruksuniversitet framhåller alt Sveriges nationalparker f. n. nästan helt är knutna till Qällkedjan (över 90% av arealen). Skall sammanhängande syslem av representativa natur-typer kunna bevaras för framtiden bör nationalparkskedjan utvidgas med områden i landets bördigare delar. Lantbruksuniversitetet understryker vidare viklen av atl skogsmark i omedelbar anslutning lill våtmarks­arealerna bevaras dä elt stort anlal organismer är anpassade till ett samspel mellan nalurskog och våtmarker.

Statens järnvägar och statens vägverk förutsätter atl drift och underhåll av de delar av järnvägen och länsväg 620 vilka går igenom den tänkta nationalparken kan ske ulan inskränkningar. Lantbrukarnas riksjörbund erinrar om att naturvårdsfonden innehar fastigheter utanför del nuvarande naturreservatet och den föreslagna nationalparken. Förbundel anser all motivet för fondens innehav av dessa fasligheter bör ha förfallit i och med bildandet av nationalparken. De fastigheter fonden äger utanför national­parksområdet bör därför återförsäljas till sina ursprungliga ägare. Riksför­bundet uttrycker vidare farhågor för massförökning av skadeinsekter med åtföljande risker för skador på omkringliggande marker och kräver all det område inom vilkel skogsvårdslagens skölselregler inle skall gälla begrän­sas storleksmässigt och placeras inuti området för atl minimera risker för inseklsspridning.

Värnamo kommim hälsar med tillfredsställelse att området ges ett starkt skydd och atl bevarandeintressel verkligen ställs i förgrunden. Svenska naturskyddsföreningen framhåller atl Store Mosse med Kävsjön är del största sammanhängande myrkomplexel i Sydsverige. Myrar är hittills dåligt representerade bland de svenska nationalparkerna. Området är av internalionell belydelse som rasllokal för många flyttande änder och vada­re. Det är vidare viktigt alt kanaliseringen av besökare fungerar så att förslitning av naturen och störningar på djurlivet undviks.

Föredraganden

Jag lar först upp förslaget från länsstyrelsen i Jönköpings län om atl omrädel Store Mosse med Kävsjön skall avsällas till nationalpark.

Store Mosse är med sina ca 10000 ha Sydsveriges siörsta sammanhäng­ande myromräde. Den bildaren naturligt avgränsad enhet med en nalurlyp som f.n. inte finns representerad som nationalpark i södra Sverige och som hittills är dåligt representerad bland samtliga svenska nationalparker. Store Mosse är elt sedan lång lid välkänt och väl dokumenterat naturom-9    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                     130

rade av högsta skyddsvärde såväl nationellt som internationellt. Detla har bl. a. medfört att området upptagits på den lista över internationellt skyddsvärda våtmarker i Sverige som fogats lill den av Sverige ratificerade välmarkskonventionen.

Länsstyrelsens förslag innebär att i huvudsak det område om ca 7450 ha inom Store Mosse som utgör naturreservat skall avsättas lill nationalpark. Samtliga remissinsianser är eniga om alt det i Store Mosse bör bildas en nationalpark av den storlek länsstyrelsen föreslagil. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Området är av sådant värde atl det bör komma i åtnjutande av del ökade skydd en ändring av dess status från naturreservat lill nationalpark skulle medföra. Jag förordar därför alt det område som Store Mosse med Kävsjön utgör bevaras i naturligt tillstånd eller i väsent­ligl oförändrat skick för framtiden genom alt avsällas lill nationalpark. Namnet bör vara Store Mosse nationalpark.

Staten har sedan 1960-talet pä olika säll ökat sill markinnehav inom det område som nu föreslås bli nationalpark. Bl. a. har etl flertal avtal träffats om byte av mark i vilka naturvårdsfonden I.ex. tillförts myrmark medan de andra parterna tillförts skogsproducerande mark som tidigare innehafts av fonden. Della arbele som fortfarande pågår syftar till atl fä all mark inom del nuvarande naturreservatet överförd lill nalurvårdsfonden. Det förhållandet all Store Mosse avsätts till nationalpark kommer därför inte all medföra några ökade kostnader för staten jämfört med om området fortfarande skulle vara naturreservat.

Som Lantbrukarnas riksförbund anfört måste sådana frågor som risken för insektsskador uppmärksammas. Särskilda åtgärder kan därvid visa sig nödvändiga. Del är en uppgift för länsstyrelsen att följa utvecklingen i de lill nationalparken gränsande skogsområdena och vid behov vidta erfor­derliga ålgärder.

Genom atl den föreslagna nationalparken får en avsevärd storlek bör del vara möjligt att kombinera det vetenskapliga intresset av atl området får förbli sä opåverkat som möjligt med elt samtidigt utnyttjande av området för friluftsliv.

Den föreslagna nationalparkens gräns skall enligt länsstyrelsens förslag med vissa avvikelser sammanfalla med det nuvarande naturreservatets. 1 4 § naturvärdslagen förutsätts atl staten äger den mark som skall avsättas lill nationalpark. Som jag lidigare berört ägs f.n. en myckel liten del av området av annan än staten. Denna mark förutsätts så småningom förvär­vas av slaten och ingå i nationalparken. Jag vill dock framhålla att det kan bli nödvändigl med vissa mindre gränsjusleringar för den händelse del inte skulle visa sig möjligt atl förvärva alla områden. Det bör ankomma på regeringen atl med hänsyn härtill i detalj fastställa de slutliga gränserna för den föreslagna nationalparken samt alt i enlighet med bestämmelserna i nalurvårdsförordningen (1974:484) meddela de närmare föreskrifter som kan visa sig erforderliga. Jag förutsäller att de fastigheter i den tänkta

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 131

nationalparkens närhet som nu är bokförda pä nalurvårdsfonden och som inte behöver tas i anspråk som ersätlningsmark eller eljest behövs för naturvårdsändamäl säljs tillbaka till sina ursprungliga ägare eller andra intresserade aktiva brukare. Jag avser att uppdra åt naturvårdsverket att vidta de förberedande åtgärder som fordras för att elt beslut av riksdagen om bildandel av den nya nationalparken skall kunna fullföljas.

Som naturvårdsverket framhåller i sin anslagsframställning är det ange­läget atl arbelel med alt säkerställa sådana naturområden som prioriterats i de inventeringar och det planeringsarbete som genomförts på naturvårds­området kan fortsätta. Anslaget Mark för naturvärd bör därför föras upp med etl oförändrat belopp av 20 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.   i enlighet med de riktlinjer som jag har angett medge att den mark
staten äger eller framdeles förvärvar inom angivna områden av
Store Mosse med Kävsjön får avsättas lill nationalpark,

2.  till Mark för naturvård för budgetåret 1981/82 anvisa etl reserva- •
tionsanslag av 20000000 kr.

H 6. Vård av naturreservat m. m.

1979/80 Utgift               23974 178                  Reservation                      1079002

1980/81 Anslag              26000000

1981/82 Förslag             23500000

Frän anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av naturvårds­objekt avsalta enligl naturvårdslagen (1964:822) och ännu ej avsatta objekt redovisade på naturvårdsfonden. Vidare bekostas från anslaget bl. a. vissa landskapsvärdande åtgärder inom odlingslandskapet, värd och föryngring av bokskog, upprättande av skötselplaner för ej avsatta naturvårdsobjekt och delar av verksamheten med särskild tillsynspersonal i Norrbottens fjällvärld.

Statens naturvårdsverk

Vården och förvaltningen av naiurvårdsobjekt är tillsammans med själva avsättandet av objekten en viklig del i arbetet med att uppnå den allmänna naturvårdens mål. Verksamheten syftar dels till att genom restaureringsåt­gärder och fortlöpande vårdinsatser bevara vetenskapligt och med hänsyn till landskapsbilden värdefulla områden, dels till all förbättra möjlighelerna för allmänheten atl utnyttja områden lämpade härför. Oftast är vård- och förvaltningsarbetet inriktat pä alt inom ett och samma område tillgodose såväl vetenskapliga intressen som friluftsinlressen.

Inom naturvårdsverket skerf. n. en översyn av naturvårdsförvaltningen. Översynen syftar dels till alt ge bättre underlag för bedömningar av nuva-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                  132

rande och framtida resursbehov för vården av objekten, dels till att ylterli­gare söka effektivisera nalurvårdsförvaltningens administration.

Den areal inom vilken vårdätgärder kan bestridas från anslaget har under senare är ökal beroende dels på all ramarna för anslagels använd­ning vidgats, dels på alt antalet naiurvårdsobjekt fortsalt att öka. Någon motsvarande uppräkning av anslaget har dock inle skett. Räknat per hekt­ar har anslaget i stället successivt minskats de senaste åren. Till detla kommer att anslaget krafligl urholkals genom inflationen och de ökade lönekostnaderna. Sammanlagt innebär detta en reell minskning av anslaget innevarande budgetär med ca 3 milj. kr. jämfört med föregående budgetår. Detla för med sig alt den redan lidigare pä grund av bristande resurser eftersatta vården av naturvårdsobjeklen ytterligare försämrats. Under de närmaste fem åren beräknas den areal lill vilken den övervägande delen av anslaget f.n. används (ca 75% av anslaget) mer än fördubblas. Detta beräknas medföra att det totala anslagsbehovet ökar väsentligt. Ökningen är emellertid svår atl beräkna med hänsyn till atl ambitionsnivån i skötsel­åtgärderna kommer att variera.

Naturvårdsverkets beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1981/82 sammanfallas i följande labell. Budgetförslaget grundas dels på de budget­förslag som länsstyrelserna upprättat i samråd med de lokala naturvårds­förvaltarna, dels på naturvårdsverkets egna överväganden.

Ersättningen till staten för upplåten mark motsvarande normalränlan för lån från slalens utlåningsfonder pä bokföringsvärdel av fastigheter som redovisas på naturvårdsfonden föreslås som etl led i budgetreformen slo­pad, alternativt utgå över etc eget förslagsanslag.

 

 

Ändamål

Anslag

Statens naturvärdsverks

 

1980/81

förslag 1981/82

 

 

Totalt

Förändring

1. Naturvårdsförvaltning

12677000

34 802000

4-22 125 000

2. Investeringar

1000000

2 000000,

4-

1000000

3. Landskapsvård i odlingslandskapet

600000

500000

-

100000

4. Vård och föryngring av

 

 

 

 

bokskog

500000

890000

4-

390000

5. Vissa gemensamma kostnader för

 

 

 

 

naturvårdsförvaltningen

1348000

2000000

4-

652 000

6. Central förvaltning

1 100000

1300000

4-

200000

7. Tillsynsverksamhet

1 200000

1970000

4-

770000

8. VTP-verksamhet

 

 

 

 

(Vapenfri tjänst)

1450000

2000000

4-

550000

9. Markränia

6125 000

-

-

6 125(100

Summa

26000000

45 462000

4-19 462 000

1. För delposten naturvårdsförvaltning kommer anslaget i första hand

att användas till:

- grundläggande vårdätgärder. dels för redan säkerställda naiurvårdsob­jekt, dels för tillkommande objekt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                    133

—upprustning av objekt där vårdätgärder blivit eftersatta genom att till­räckliga medel inte anvisats. Under de senaste åren har medelsbehovel för naturvårdsförvaltningen endast kunnat tillgodoses till i genomsnitt ca 50%, vilkel medfört allvarliga negaliva konsekvenser,

—övriga åtgärder som bl. a. föranleds av del ständigt ökande antalet besökare i såväl de i första hand från friluftslivssynpunkl som de från ekologisk synpunkl avsatta naturvärdsobjekten.

Av del anmälda medelsbehovel under anslagsposten naturvärdsförvall-ning avser ca 90% åtgärder inom sådana objekt till vilka utgår full kost­nadstäckning. Ifrågavarande objekt, som förvaltas av domänverket eller skogsvårdsstyrelserna, utgörs av nationalparker, övriga objekt på nalur­vårdsfonden saml objekt säkerställda genom inlrängsersällning. För dessa objekt har ansvariga myndigheter ett särskilt tungt ansvar. Della ansvar motsvarar den ambitionsnivå för områdenas skötsel som angetts vid säker­ställandet och de betydande ekonomiska resurser statsmaklerna salsal i form av förvärvs- och ersättningskostnader för områdena. Ansvarel accen­tueras av att den helt övervägande delen av berörda områden är bokförd pä den av naturvårdsverket förvallade nalurvårdsfonden. Förutom ansvar för nalurvårdsförvallningen tillkommer därför även ansvar för allt som sam­manhänger med gängse fastighetsförvaltning.

Kostnaderna för naturvårdsförvaltningen fördelas pä olika typer av ål­gärder. Det bör dock framhållas atl kostnaderna lill övervägande del utgörs av lönekostnader för fältarbetspersonal anställd vid domänverket och skogsvärdsstyrelserna. Med hänsyn härtill har varje märkbar föränd­ring av anslagspostens storlek en direkt påverkan på sysselsättningen, vilkel även gäller anslaget som helhet. Verket vill i della sammanhang fästa uppmärksamhet på all beredskapsmedlen för naturvård drastiskt minskat del senaste budgetåret. De övriga posterna avser bidrag lill i första hand kommunala naturvårdsobjekt, objekt förvallade av stiftelser och naiurvårdsobjekt bokförda på domänfonden. Beträffande dessa objekt bör särskilt beaktas de vidgade ramar för anslagels användning som gäller fr.o.m. budgetåret 1976/77. De möjliggör bl. a. bidrag till kostnader inom kommunala objekt och objekt ägda av stiftelser för naturvård och frilufts­liv. Sålunda medför rådande resursknapphel atl bidrag endast kan ges till stiftelseobjekt och kommunala objekt av riksintresse och inom dessa en­bart Ull speciella typer av ålgärder. En förutsättning för atl denna bidrags­ram skall vara meningsfull är atl bidrag fortsättningsvis kan ulgå i slörre omfattning än vad som nu är fallet. Vidare måsle - både vad gäller objekt med full kostnadsläckning och bidragsobjekl - speciell uppmärksamhet ägnas åt den eftersläpning som gäller arbelel med skölselplaner.

Totall beräknar verkel medelsbehovet för naturvårdsförvaltning under budgetåret 1981/82 fill 34801 000 kr.

2. För investeringar avseende objekt bokförda på naturvårdsfonden utgörs de största kostnaderna av investeringar i byggnader och anläggning-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  134

ar för jordbruksdrift. För budgetåret 1981/82 beräknas elt belopp av 2 milj. kr. för investeringar m.m.

3.    Naturvårdsverket anser atl del är betydelsefullt all vissa delar av lidigare nedlagda åker- och betesmarker restaureras och vårdas. För land­skapsvård i odlingslandskapet beräknas medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 500000 kr.

4.    För vård och föryngring av bokskog beräknar naturvärdsverket elt medelsbehov för budgetåret 1981/82 av 890000 kr.

5.    Vissa gemensamma kostnader för naturvårdsförvaltning omfatlar främsl information om naiurvårdsobjekt, objektens utnyttjande för stu­dieändamål saml central upphandling av materiel. Totala medelsbehovel för budgetåret 1981/82 uppgår till 2 milj. kr.

6.    Naturvårdsverket beräknar vid oförändrat antal anställda medelsbe­hovel för central förvaltning under budgetåret 1981/82 till 1.3 milj. kr.

7.    Antalet besökare och deras krav på naturvård och friluftsliv har ökat kraftigt. Detla gäller särskilt fjällen och skärgårdsområdena, men även andra betydande turistområden, såsom I.ex. Skåne, Bohuslän, Värmland, Dalsland, Öland och Golland. Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser har härigenom erhållit ett ökat ansvar för dessa områdens natur- och friluftsutnyltjande i sin helhet. För alt myndigheterna skall kunna leva upp lill detla ansvar krävs resurser för en utvidgad tillsynsverksamhet. För tillsynsverksamheten beräknas ell medelsbehov för budgetåret 1981/82 av I 570000 kr., varav 1 125000 kr. avser verksamheten med särskild fällper­sonal inom Norrbottens fjällvärld. Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Norrbottens län har enats om atl föreslå regeringen atl få inrätta en gemensam fjällförvallning fr.o. m. budgetåret 1981/82. Denna kommer att innebära en samordning av nalionalparksförvallning och övrig verksamhet avseende naturvård och friluftsliv i Norrbollens fjällvärid, bl. a. huvud­mannaskapet för vandringsleder och förvaltning av naturreservat. Denna samordning innebär atl vissa initialkostnader i form av löne- och utrust­ningskostnader uppslår. Dessa beräknas för budgetåret 1981/82 uppgå lill 400000 kr.

Del totala medelsbehovet under anslaget för tillsynsverksamhet och den planerade fjällförvalfningen i Norrbottens län uppgår således lill I 970000 kr. för budgetåret 1981/82.

8.  Naturvårdsverket har under de tre senaste budgetåren anordnat va­
penfri tjänst som naturvårdsarbete. Dessa vapenfria tjänstepliktiga kom­
mer sannolikt alt beredas uppgifter hos resp. naiurvårdsförvallare inom
totalförsvarels ram. En sådan lotalförsvarsuppgifl och den ålagda vapen­
friverksamheten tar i anspråk en stor del av tilldelade medel (ca 10%). Vid
rådande resursknapphel får detta till följd att medelstilldelningen minskar
för sådana regioner där vapenfriverksamhet inte kan bedrivas av arbels­
marknadspolitiska skäl. Detta motiverar all särskilda medel för vapenfri­
verksamheten beviljas naturvårdsverket.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                    135

Kostnaderna för verksamheten beräknas under budgetåret 1981/82 upp­gå till 2 milj. kr.

Naturvårdsverket uppskattar således det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1981/82 till 45316000 kr., vilket innebär en ökning av anslaget med 25 880000 kr. exkl. markersältning till staten.

Verket finner sig emellertid, med hänsyn lill del slatsfinansiella lägel, icke böra yrka mer än 26 milj. kr. En förutsättning för detta yrkande är dock atl markersältning till slaten inle längre utgår eller alt medel härför utgår över eget anslag.

Föredraganden

Del är angeläget all vårdinsatserna intensifieras. Anslaget bör därför för nästa budgetår höjas med 3625000 kr.

För de naturvårdsobjekt som redovisas på naturvårdsfonden utgår f. n. ersättning lill slaten för upplåten mark, den s. k. markränlan. motsvarande normalränlan för lån frän statens ullåningsfonder på naturvårdsobjeklens beräknade bokföringsvärde. För delta ändamål förs från anslaget för bud­getåret 1980/81 6125000 kr. över lill statsbudgetens inkomstsida under Inkomsler av statens verksamhet. Ränteinkomster. Med hänsyn till syftet med de objekt som redovisas pä nalurvårdsfonden bör detta avkastnings­krav slopas fr.o.m. budgetärel 1981/82.

För nästa budgetår skulle därmed med den av mig förordade höjningen av anslaget (4-3 625000 kr.) och efter slopande av markränlan (-6 125000 kr.) 23,5 milj. kr. stå till förfogande för värdinsatser.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.    godkänna vad jag har anfört rörande borttagande av del formella
avkastningskravet på de naturvårdsobjekt som redovisas på na­
turvårdsfonden,

2.   lill Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt
reservationsanslag av 23500000 kr.

H 7. Miljövårdsforskning

1979/80 Utgift           35 972 307               Reservation               6535499

1980/81 Anslag         38000000

1981/82 Förslag        40300000

Frän anslaget bestrids utgifter för tillämpad forskning inom miljövårds­området. En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets närmare användning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 136

Statens naturvårdsverk

Forskningen skall bidra med etl vetenskapligt grundat faktaunderlag för planering, initiativ och beslut i olika miljövårdsfrågor. En utgångspunkt i forskningsplaneringen är därför informationsbehoven på kort och lång sikt hos berörda avnämare, i första hand centrala, regionala och lokala miljö-värdsmyndigheter. Forskningens kvalitet säkerställs genom att alla projekt granskas i vetenskapliga kommittéer.

Forskningsverksamheten bedrivs dels i form av enskilda projekt, dels i form av sammanhållna projekt inom slörre prioriterade områden, s.k. projektområden, där en samlad satsning sker efter särskilt program och under ledning av en projektgrupp.

Behovel av forskning är stort inom hela miljövårdsområdet. Genom atl forskningsarbetet alltmera accepteras som en naturlig och nödvändig del i beslutprocessen pä olika nivåer kommer behovet av tillämpade forsk­ningsinsatser alt ylterligare öka.

Anslaget för miljövårdsforskning bör för budgetåret 1981/82 räknas upp med 7,7 milj. kr. lill totalt 45,7 milj. kr. Av den föreslagna anslagsuppräk­ningen avser 5.7 milj. kr. pris- och löneomräkning och 2,0 milj. kr. slart av två nya projektområden.

1.   Miljöeffekter av olje- och kemikalieulsläpp vid sjötransporter.

1 betänkandet (SOU 1979:43) Ren Tur - program för miljösäkra sjö­transporter, avgivet av kommittén om miljörisker vid sjötransporter, påta­las behovet av forskning om miljöeffekter av olje- och kemikalieulsläpp. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram program för un­dersökningar i samband med oljeutsläpp. 1 betänkandet föreslås också att naturvårdsverket ges i uppdrag att "utarbeta program och budget för forskningen om de långsiktiga miljöeffekterna".

Avsikten med del nu sökta anslaget är att utarbeta elt sådant program.

2.   Dricksvaltenkvalilet och hälsa.

Den kommunala vattenförsörjningen i Sverige baseras lill knappt 50% på grundvatten, resten baseras pä ytvatten. De större städernas vattenför­sörjning baseras dock nästan uleslutande på ytvatten. Ytvatlenanvänd-ningen innebär i vissa fall återanvändning av industriellt avloppsvallen. Hälsoriskerna i samband härmed är okända. Grundvattnet har normalt ansetts ha så god kvalitet att det inle är en negaliv hälsofaktor. Hälsorisker i samband med användning av grundvallen för vattenförsörjning kan emel­lertid numera inte uteslutas i vissa landsdelar. Detla gäller främst vissa intensivt odlade jordbruksområden med höga haller av nitrat i grundvatt­net och i försurade områden där risker föreligger för höga metallhaller.

3.   Testsystem för kemiska substanser — vattenmiljön.

Det föreligger ett starkt behov av relevanta testmetoder och testsystem för produklkonlrolländamäl.

Eftersom såväl antalet befinlliga som antalet nya kemiska produkter som tillförs marknaden varje är är mycket stort och det nödvändiga test-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                  137

programmet är omfattande och tidskrävande är det omöjligt atl med rim­liga resurser undersöka vatje produkt fullständigt. Satsningar på utveck­ling av system för produktbedömning och metoder för loxicilelslester är omfattande internationellt. När det gäller bedömningssystem och testme­toder måsle en långtgående internationell harmonisering eftersträvas. Sy­stem och metoder har diskuterats inom bl. a. OECD. Sverige har tagil aktiv del i denna diskussion. Det är angeläget alt kompetens byggs upp inom landel som kan tillgodogöra sig internationella erfarenheter och som kan anpassa de syslem och metoder som nu föreslås till svenska förhållan­den. Noggranna förberedelser har gjorts för det föreslagna projektområ­det.

Forskningsnämndens område har genomgått en stark omprioritering under de senaste tre budgetåren. Möjligheterna till ytterligare ompriorite­ring är mycket begränsade. Utrymme kan denna väg skapas för högst ett nytt område. Den med 2,0 milj. kr. föreslagna ökningen är därför angelä­gen för atl alla de nya projektområdena skall kunna startas.

Föredraganden Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 2,3 milj. kr. lill 40,3 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Miljövårdsforskning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reser­vationsanslag av 40300000 kr.

H 8. Strålskyddsforskning

 

1979/80 Utgift

901695

1980/81 Anslag

1 300000

1981/82 Förslag

1750000

Reservation                      6455 877

Statens strålskyddsinstilut har ansvaret för den målinriktade slrål­skyddsforskningen. Till denna forskning hör såväl strålskyddsforskning med anknytning till kärnkrafiproduklionen som annan slrålskyddsforsk­ning däri inbegripet forskning om icke-joniserande strålning. Den strål­skyddsforskning som har anknytning lill kärnkrafiproduklionen finansi­eras genom avgifter som inbetalas av kärnkraftförelagen enligt förordning­en (1976:247) om vissa avgifler till slalens strålskyddsinstitut. För övrig strålskyddsforskning anvisas medel under förevarande anslag.

Statens strålskyddsinstitut

1.         Pris- och löneomräkning 156000 kr.

2.    Huvudalternativet innebär atl den kärnkrafisanknulna forskningen fortsätter i enlighet med det långsiktiga programmel. För övrig slrål­skyddsforskning skulle däremot huvudalternativet innebära atl målsätt-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 138

ningen fick sättas betydligt lägre än den som skisserats i det långsiktiga forskningsprogrammet.

3. Riksdagen anslog för budgetärel 1980/81 1,3 milj. kr. till övrig strål­skyddsforskning, vilket innebär att huvuddelen av strålskyddsinslitutets programförslag för budgetåret 1980/81 kan genomföras. Institutet bedömer det som viktigt att denna förstärkning av forskningsresurserna för bl. a. områdena medicinskt patienlstrålskydd och ultraviolett strålning inte av­bryts ulan fortgår i den omfallning strålskyddsinstitutet lidigare skisserat. Strålskyddsinslitulel begär för budgetärel 1981/82 300000 kr. utöver pris-och löneomräkning.

Föredraganden

Det är angeläget alt den inledda satsningen på forskning avseende bl. a. medicinskt patienlstrålskydd och ultraviolett strålning kan fortsätta. An­slaget bör därför för nästa budgetär höjas med 450000 kr. lill I 750000 kr.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att jag avser att senare föreslå regeringen all i enlighet med inslilulels förslag höja de avgifler som las ut för sådan forskning som har betydelse för bedömningen av slrålskyddsfrå-gor med anknytning till kärnkraftproduktionen. För budgetåret 1981/82 kommer därmed sammanlagt 5 926000 kr. att stå till institutets förtbgande för slrålskyddsforskning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Slrålskyddsforskning för budgetåret 1981/82 anvisa etl reser­vationsanslag av I 750000 kr.

H 9. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet

1979/80 Utgift                 6000000                   Reservation

1980/81  Anslag               6200000

1981/82 Förslag               6400000

Statens slöd till kollekliv forskning inom miljövårdsområdet regleras i elt mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklings­verksamhet pä vatten- och luftvärdsområdel. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett lill avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande åvilar Inslilulel för vallen- och luftvårdsforskning. Avtalet avser tiden den I juli 1979-den 30 juni 1982. Enligt avtalet skall vardera parten medverka i finansieringen av verksamheten genom ett grundbidrag av 5 milj. kr. under budgetärel 1979/80, 5,2 milj. kr. under budgetåret 1980/ 81 saml 5,4 milj. kr. under budgetåret 1981/82. För vart och elt av budget­åren 1979/80 och 1980/81 har vardera avtalsparten tillskjulit ett tilläggsbi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 139

drag av 1 milj. kr. ulöver grundbidragel. Företrädare för staten har den 24 november 1980 under förbehåll av regeringens godkännande träffat till-läggsavtal med företrädare för Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårds-forskning om bidrag utöver grundbidraget med I milj. kr. ocksä för budget­året 1981/82. Härigenom kommer för budgetåret 1981/82 sammanlagt 12.8 milj. kr. alt slå till förfogande för den avtalade verksamheten.

Anslaget bör i enlighet med föreliggande avtal föras upp med ell belopp av 6,4 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Stöd tdl kollektiv finskning inom miljövårdsområdet för bud­getåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 6400000 kr.

H 10. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor

1979/80 Utgift

1819286

1980/81 Anslag

3 700000

1981/82 Förslag

4000000

Reservation                      2712474

Från anslaget bestrids efter beslut i varje särskilt fall av produktkontroll­nämnden kostnader för undersökningar rörande hälso- och miljöfarliga varor.

Statens naturvårdsverk

Undersökningsbehovet pä detla angelägna område är myckel stort. Med nuvarande resurser begränsas anslagsbehovet till en ökning motsvarande koslnadsfördyringen för atl projektverksamheten skall kunna genomföras på elt ändamålsenligt sätt. Det ger elt anslagsbelopp av 4 255 000 kr.

Föredraganden Anslaget bör för nästa budgetär höjas med 300000 kr. lill 4 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Undersökningar av hälso- och niiljöjärliga varor för budget­året 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 4000000 kr.

H 11. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.

1979/80 Utgift                 8009489                   Reservation                      5097 148

1980/81 Anslag                9000000

1981/82 Förslag               9700000

Anslaget används för atl bekosta ulredningar och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd inom industrin och' kommunerna samt för naturvårdsulredningar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 140

Statens naturvårdsverk

Den bundna delen av utredningsanslaget är relativt stor och berör exem­pelvis fjällulredningen och verksamheten vid bilavgaslaboratoriet. Det är en medveten strävan hos verket atl använda en betydande del av ulred-ningsänslaget för denna typ av slörre långsiktiga utredningar. Förhållandet innebär emellertid att utrymmet för andra projekt, som exempelvis för­anleds av nya arbetsuppgifter för verkel, blir utomordentligt begränsat om statsmaklerna inle ställer medel till förfogande i den ulslräckning som verkel anser erforderligt.

Sotn nämnts ovan finansieras f. n. bilavgaslaboratoriet över detta anslag. Naturvärdsverket föreslär alt denna verksamhet fr.o.m. budgetåret 1981/ 82 skall ävgiftsfinansieras. Detla skapar utrymme för omprioriteringar till angelägna uppgifter i.ex. utvärdering av olika verksamheter, förstudier och programarbeten för olika delområden och projekt. För innevarande budgetår har medel t. ex. avsatts för programarbeten inom områdena mil­jövård inom areella näringar, faunavård samt miljöskydd inom industrin. Utrymme skapas ocksä för den inventeringsverksamhet på oljeskyddsom­rådet, som verkel lidigare skrivit till regeringen om i samband med redo­visningen av uppdraget att utveckla en plan för undersökning av miljö­effekter vid olje- och kemikalieutsläpp lill sjöss.

Beträffande finansieringen av den IR-folografering av landet som lant­mäteriverket utför förutsätter verkel atl denna kontinuerliga verksamhet fortsättningsvis finansieras med direkta medel till lantmäteriverket.

Etl viktigt medel i naturvårdsverkets arbete med undersökningsanslaget har Under de senaste åren varit en fast planering och administration. Verkel ser della som helt nödvändigt då anspråken på medel till angelägna utredningar och undersökningar vida överstiger medelslillgången.

En genomgång inom verket visar ett behov av nya ulredningar och undersökningar för ca 14 milj. kr. under budgetåret 1981/82. De samman­lagda anspråken fördelar sig på följande sätt.

 

Miljövård i samhällsplaneringen m.m.

4000000

Tekniskt miljöskydd

5 900000

Produktkontroll

300000

Naturvård

2 200000

Rekreation och friluftsliv

300000

Naturinventeringar (naturskogar, våtmarker, m.m.)

1.300000

Totall

14000000

Med hänsyn till kraven pä restriktivitet i anslagsyrkandena har verket undersökt möjligheterna att begränsa medelsbehovel utan att effektivite­ten i miljövårdsarbetet minskar alltför mycket. Efter en prioritering av de mest angelägna uppgifterna och en samordning av olika aktiviteter har verkel kommit fram till att med en anslagsram av 10350000 kr. bör mål­sättningen med verksamheten pä anslaget kunna upprätthållas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 141

Föredraganden

För nästa budgetår bör anslaget höjas med 0,7 milj. kr. till 9,7 milj. kr. Det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens naturvårdsverk atl besluta om anslagets fördelning på olika ändamål. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 9700000 kr.

H 12. Program för övervakning av miljökvalitet

Reservation                        274487

1979/80 Utgift

5 137523

1980/81 Anslag

6700000

1981/82 Förslag

8200000

Frän anslaget bestrids kostnader för programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Inom ramen för programmet skall regelbundna prov­tagningar och undersökningar genomföras vid mätstationer och inom ob-servalionsområden över hela landet. Undersökningarna skall belysa hur föroreningarna påverkar miljön och hur de transporteras i luft, mark och vallen.

Statens naturvårdsverk

Programmet byggs upp successivt, men anslagsutvecklingen har med­fört att uppbyggnaden försenats i förhållande till de ursprungliga planerna. Betydande resurstillskott är nödvändiga de närmaste budgetåren för att inle återstående delar av ett komplett övervakningssystem skall bli ytterli­gare försenade.

Detta förslag bygger pä förutsättningen atl uppbyggnadsskedet skall vara avslutat inom en femårsperiod. Del första verksamhetsåret 1978/79 kan betraktas som ett programskede, varvid en kritisk granskning har utförts av de programdelar som bygger på äldre projekt. Samtidigt har detaljerade programförslag utarbetats för luft och marin miljö.

Utbyggnaden av PMK inriklas nu på en etablering av markprogrammet med anknytande programdelar för luft och sötvalten. Betydande resurser krävs för fortsatt etablering av nya observationsområden över landel. Detta planeras i nordiskt samarbete, inte minst för att ta fram kartor över metallkoncentralionen i vegetation. Miljögiftsprogrammet byggs ut till full omfattning.

Det marina programmel byggs ul med ytterligare intensivstalioner och kompletteras med regionala kustprogram som kopplas till recipientkonlrol-len. 1 del marina programmet ingår särskilda medel för oljeanalyser, som verket lidigare skrivit lill regeringen om i samband med redovisningen av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                  142

uppdraget att utveckla en plan för undersökning av miljöeffekter vid olje-och kemikalieulsläpp till sjöss.

De atmosfärskemiska mätningarna kräver en ulbyggnad bl. a. i samband med luftkvalitetskontrollen inom European Monitoring and Evaluation Program. Betydande medelstillskotl krävs för att bygga upp en till tvä avancerade almosfärskemiska stationer.

Fortsatta insatser krävs när det gäller rapportering från PMK. En effek­tivisering av ADB-rutinerna pågår fortlöpande men väntas dra stora kost­nader både under budgetåret 1981/82 och nästföljande budgetår.

PMK beräknas fullt utbyggt kosta ca 12 milj. kr./är. Programmel bör vara fullt utbyggt under år 1982. För budgetåret 1981/82 innebär detla ett medelsbehov av 9600000 kr.

Föredraganden

Det är angeläget att uppbyggnaden av programmet för övervakning av miljökvalitet kan fortsätta. För nästa budgetår bör anslaget höjas med 1,5 milj. kr. till 8,2 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Program jör övervakning av miljökvalitet för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 8 200000 kr.

H 13. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.

1979/80 Utgift               98056620

1980/81 Anslag              80000000

1981/82 Förslag             30000000

Från anslaget utgår bidrag för ny-, lill- eller ombyggnad av avloppsre­ningsverk m.m. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1968:308, omtryckt 1974:551, ändrad 1979:354) om statsbidrag lill avloppsrenings­verk. Enligt övergångsbestämmelserna lill kungörelsen fär statsbidrag en­ligt kungörelsen (1959:251, ändrad 1967:374) om statsbidrag till valten-och avloppsanläggningar beviljas sädana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat ulföras före den I juli 1968. Från anslaget fär ocksä utgå de medel som erfordras för slulreglering av förhöjda statsbidrag enligt kungörelsen (1971:914) saml Kungl. Maj: is bemyndiganden den 8 september 1972 och den 12 oktober 1973.

Förhöjt bidrag kan enligt Kungl. Maj:ls beslut den 23 juni 1973 med viss ändring i regleringsbrev den 15 juni 1978 beviljas lill anläggningar i Vindel-älvsområdel. Vidare kan förhöjt bidrag beviljas till avloppsreningsverk i mindre orter med omfattande turism samt inom områden för vilka särskilt ' förordnande meddelats med slöd av 8 § miljöskyddslagen (1969:387) för all skydda vattenområdet mot utsläpp av avloppsvatten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 143

Statens naturvård.sverk

Från anslaget har t.o.m. budgetåret 1979/80 statsbidrag med samman lagt 1808,7 milj. kr. delals ut, därav 648.5 milj. kr. som förhöjda bidrag. Bidragen har tillsammans med miljöskyddslagen haft stor belydelse för den snabba utbyggnaden under 1970-lalel av avloppsreningsverk med tek­niskt hög standard. De ålgärder som vidtagits har också medfört en avse­värd förbättring av förhållandena i vattenmiljön.

Naturvårdsverket bedömer i sin utredning, daterad den 22 juni 1978, angående den framtida bidragsgivningen att investeringarna i kommunala avloppsreningsverk under den närmaste tioårsperioden kommer att uppgå lill ca 2900 milj. kr. Verket utgår då från nuvarande krav på rening. Av nämnda belopp avser 200 milj. kr. ålerinvesleringar för vilka statsbidrag inte bör utgå. Investeringarna under de senaste tvä åren har i stort följt den prognos som verket redovisade i rapporten.

På senare år har bidragsramen successivt minskats, först till 90 milj. kr. och sedan lill 70 milj. kr. Resultatet har blivit all bidragskön vuxit alltmer för alt den 30 juni 1980 uppgå till 525 milj. kr.

Med en bidragsram av 70 milj. kr. skulle det dröja drygt sju år innan bidrag skulle kunna lämnas till att bygga elt avloppsreningsverk med byggstart år 1980. Kön skulle dessutom med denna lägre nivå på bidragsra­men ytterligare öka med ungefär ett år per budgetår. Redan vid slutet av budgetåret 1981/82 skulle bidragskön alltså ha vuxit till drygt älta år. Denna utveckling har lett lill alt bidragssystemets stimulanseffekt kraftigt minskal. Även för kommunernas ekonomi torde elt statligt bidrag som betalas ul drygt älta år efter arbetets påbörjande sakna betydelse. Verket anser därför inle alt det är lämpligt atl i fortsättningen lämna generella bidrag med en så låg bidragsram som 70 milj. kr.

Slalens naturvårdsverk föreslår därtör att användningsområdet för an­slaget ytterligare avgränsas så alt det slär i mer paritet med medelslillgång­en. Bidrag bör alltjämt kunna utgå för utveckling av ny teknik inom del kommunala avloppsreningsområdet, till kommuner som har säsongbe­lastning av turism eller pä grund av alt kommunens vattenområde är specielll skyddsvärl från rikssynpunkt. Vidare bör den teknik som hittills tillämpats utvärderas. Rent anslagstekniskl bör en sådan inriktning av anslaget samordnas med anslaget om stöd till avfallsbehandling m.m. (H 14).

Utbetalningarna efter den I juli 1981 som följd av redan fattade beslut t.o.m. budgetåret 1980/81 beräknas budgetåret 1981/82 uppgå till 30 milj. kr. och budgetåret 1982/83 lill 10 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anför under punkten H 14 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag tdl kommunala avloppsreningsverk m.m. för budget­året 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 30000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 144

H 14. Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.

1979/80 Utgift             '58973695                   Reservation                   133880681

1980/81 Anslag            '59000000

1981/82 Förslag             69000000

' Anslaget Stöd till avfallsbehandling m, m.

Från anslaget utgår bidrag till anläggning för återvinning eller annat nyttiggörande av hushållsavfall samt försöksanläggning för sådant ända­mål. Bidrag utgår också till anläggning för konventionell behandling av hushållsavfall samt till anläggning för behandling av annat avfall än hus-hällsavfall. Garanti kan vidare lämnas för förluster vid förvaring av annat avfall än hushållsavfall. Slutligen utgär bidrag till försöksanläggning i full storiek, som minskar vatten- eller luftförorening eller buller. Bidragsbe­stämmelserna finns i förordningen (1975:495, ändrad 1979:355) om statligt stöd till avfallsbehandling m.m. Anslaget får dessutom disponeras för handräckningskoslnad som enligt 35 S miljöskyddskungörelsen (1969:388. ändrad 1977:894) får förskjutas av allmänna medel. Från anslaget får härjämte bestridas utbetalningar i anledning av före den I juli 1975 fattade beslut enligt lidigare gällande bestämmelser om statsbidrag till miljövår­dande åtgärder inom industrin m.m. Anslaget kan dessutom enligt de bestämmelser som meddelats av regeringen i beslut den 3 mars 1977 användas för bidrag till vissa anordningar för mottagning och behandling av olja och oljeförorenat vatten frän fartyg m. m.

Statens naturvårdsverk

De generella bidragen till avfallsbehandling har aldrig givit avsedd effekt beroende pä för små anslag. Anspråken pä bidrag har varit mångdubbelt större än vad regering och riksdag varit beredda att satsa. Möjlighet har tidigare funnits till bidrag för i princip alla anläggningar där en längre gående behandling än enbart deponering vidtagits. Med hänsyn till de lidigare successivt höjda bidragsramarna inom delta anslag har kommuner­na i en accelererad takt beslutat bygga nya avfallsbehandlingsanläggningar med inriktning mol återvinning. Verket begärde därtör förra året elt anslag på 92 milj. kr. för behandlingsanläggningar för hushållsavfall. Del visade sig senare att det verkliga behovet var ca 200 milj. kr. Utfallet i budgetpro­positionen blev all 40-50 milj. kr. kunde anvisas för detta ändamål.

Mol bakgrund av den förväntade begränsade medelslillgången, av de jämförelsevis stora formella bidragsmöjligheterna saml av den begränsade inriktningen mot slöd lill i första hand ny teknik bör följaktligen även de formella möjligheterna till bidrag ändras. För budgetåret 1981/82 föreslår naturvårdsverket alt anslagen H 13 och H 14 som en följd av de tidigare årens utveckling sammanförs och att de formella grunderna för all erhålla bidrag förändras. Verket föreslår dels alt anslaget ändrar benämning till

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                     145

Slöd lill miljöskyddsteknik, dels all anslaget skall kunna utnyttjas till följande sex ändamål: utveckling och provning av ny teknik, lösande av särskilda miljöproblem, återvinning av material ur avfall, handräckning, långtidslagring samt uppföljning och utvärdering av hittillsvarande sats­ningar inom avloppsvattenrenings- och avfallsområdena.

Med en sådan ny inriktning av anslaget bortfaller helt de generella bidragen till avfallsbehandling och bidragen inriktas på all lösa problem av riksintresse.

Anslaget kan redan nu utnyttjas för utveckling och provning av ny teknik. Verkel föreslår att bidragskrilerierna ändras något så att bidraget kan utnyttjas för alt initiera och utvärdera demonstrations- och försöksan­läggningar saml i övrigt stimulera införandel av ny teknik. Stödet bör kunna utgå dels till försöksanläggningar i full storlek, som minskar vallen-eller luftförorening eller buller, dels till ny teknik för restaurering av förorenade vattenområden. Anspråken inom detta delområde har beräk­nats till närmare 200 milj. kr. för de närmaste budgetåren. Verket bedömer emellertid all anspråken under etl uppbyggnadsskede kan begränsas lill 25 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Det förutsätts härvid atl utvecklingen av ny teknik liksom hittills stöds i annan ordning.

Anslaget bör även fortsättningsvis kunna utnyttjas för alt lösa särskilda miljöproblem, I.ex. stöd till avloppsvattenrening inom områden för vilka särskilt förordnande meddelats med stöd av 8§ miljöskyddslagen (Torne träsk m.fl.) eller är av annal riksintresse (Gullmaren m.fl.), lill avlopps­reningsverk och avfallsbehandlingsanläggningar i mindre kommuner med omfattande turism, lill avloppsreningsverk i Vindelälvsområdel saml lill avfallsbehandlingsanläggningar av gemensamt intresse för landel. När del gäller sistnämnda kategori av anläggningar innefattar verkel SAKAB:s planerade centrala anläggning för behandling av miljöfarligt avfall endasi om anslaget höjs kraftigt. Investeringen blir där av sådan storleksordning, 100-200 milj. kr., att antingen måste anslaget höjas i motsvarande grad eller också all finansieringen ordnas särskilt. Anspråken inom detla del­område uppgår, frånsett SAKAB-anläggningen, lill 20 milj. kr. Verkel bedömer all anspråken även på delta område kan begränsas under etl uppbyggnadsskede till 15 milj. kr.

Frågan om stöd till återvinning av material ur avfall är inte enbart en miljöfråga, ulan i hög grad också en resursfråga. Här har förutom natur­vårdsverket också andra myndigheter ett intresse och ansvar. Enligt ver­kets uppfattning kan inle problemet med återvinning av material ur avfall eller etl bättre utnyttjande av våra naturresurser lösas utan all stats­makterna tar ell samlat grepp med klar ansvarsfördelning. Anspråken för slöd till återvinning av material ur kommunalt avfall är 10 milj. kr.

Liksom föregående år förutsätter verket alt behov kommer all föreligga atl ha medel tillgängliga för handräckningskostnader enligt 35 § miljö­skyddskungörelsen. Behovel uppskattas för budgetåret 1981/82 till I milj. kr. 10    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 146

Eftersom inle behandlingsresurser finns för alla typer av miljöfarligt avfall tvingas man i dag och förmodligen för relativt lång tid framöver att acceptera en långtidslagring. Den slutliga behandlingen kan komma atl ske efter mycket lång tid och kostnaderna för del slutliga omhändertagandel kan vara svåra att förutse. Av delta skäl fordras en garanti som säkerställer en ändamålsenlig behandling. Behovel av medel för detta ändamål har av naturvårdsverket uppskattats lill I milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Anslaget bör slutligen kunna användas för uppföljning och utvärdering av hittills gjorda satsningar inom avloppsrenings- och avfallsområdena. Anspråken inom della delområde uppgår nu till 3 milj. kr. Naturvårdsver­ket bedömer att behovet av medel för de sex nämnda ändamålen uppgår till ca 120 milj. kr. Den omläggning av anslaget som verkel föreslär kan dock komma alt ta viss lid i anspråk. Verket begär därför till en uppbyggnads­period för budgetåret 1981/82 55 milj. kr.

Föredraganden

Riksdagen har i december 1980 vid sin behandling av förslagen i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. bl.a. godkänt i propositionen redovisade allmänna riktlinjer för det fortsatta statliga stö­det till miljövårdsinvesteringar. Dessa riktlinjer innebär bl. a. atl nuvaran­de generella statsbidrag till byggande av kommunala avloppsreningsverk skall upphöra med utgången av budgetaret 1980/81. Riktlinjerna innebär ocksä atl bidrag till anläggningar med redan etablerad teknik för behand­ling av hushållsavfall inte längre skall kunna ulgå. Enligt propositionen skall stöd i fortsättningen i första hand utgå till anläggningar där ny teknik provas ut.

Jag återkommer nu till frågan om den närmare inriktningen av det fortsatta statliga slödel till miljövårdsinvesteringar. Utgångspunkten bör därvid enligt min mening vara alt det är angeläget alt stödet kan utgöra en stimulans lill framtagande av nya eller förbättrade metoder alt lösa viktiga miljöproblem. Jag vill i della sammanhang erinra om alt del allmänna slöd till tekniskt utvecklingsarbete som utgår genom styrelsen för leknisk ut­veckling (STU) också kan ges lill utveckling av ny miljöteknik. Del är emellertid angeläget all delta stöd kompletteras med möjligheter tiil bidrag lill sådana anläggningar där nya tekniska lösningar provas ut eller där nya tillämpningar av redan använd teknik sker. Syftet med bidragsgivningen bör vara atl underlätta lillkomslen av sådana nya anläggningar där den tekniskl-ekonomiska risken kan bedömas vara så stor atl anläggningen inle skulle komma lill stånd utan statligt slöd.

Jag vill framhålla att vissa bidrag med den inriktning jag här har angivit redan nu kan utgå från anslaget Slöd lill avfallsbehandling m. m. Genom att de generella bidragen lill avloppsreningsverk och avfallsanläggningar nu upphör blir del emellertid möjligt all koncentrera bidragsgivningen till anläggningar för utprovning av ny teknik. Bidrag har hittills främst utgått

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 147

till provning av nya reningsmetoder eller processer inom industrin eller av avfallsanläggningar. Någon sådan begränsning bör inte gälla i fortsättning­en utan möjlighet till bidrag bör finnas för utprovning av nya tekniska metoder inom hela miljöskyddsområdet.

Från anslaget Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. kan f. n. utgå s.k. förhöjda statsbidrag i vissa fall, nämligen för reningsverk inom Vindelälvsområdel, inom mindre orter med omfattande turism samt inom områden med förordnande enligt 8 § miljöskyddslagen för att skydda vat­tenområdet mol utsläpp av avloppsvatten. Enligl min uppfattning är det angeläget atl vissa möjligheter lill bidrag till avfalls- och avloppsanlägg­ningar inom angivna områden finns kvar ocksä i framliden. Regeringen bör också ha möjlighet all efter särskild prövning kunna bevilja bidrag när det gäller andra områden som det bedöms vara ett riksintresse från valten-vårdssynpunkt alt skydda t. ex. Gullmarstjorden.

Det bör vidare vara möjligt atl frän ifrågavarande anslag liksom hittills ge bidrag för all täcka förluster vid långtidslagring av miljöfarligt avfall och att bestrida handräckningskoslnader som avses i 35 § miljöskyddskungö­relsen. Bidrag i enlighet med naturvårdsverkets förslag bör också i fortsätt­ningen kunna utgå lill avfalls- eller ätervinningsanläggningar av gemensamt intresse för landel för t. ex. omhändertagande av visst miljöfarligt avfall.

Bidrag för de ändamål jag här angivit bör normalt ulgå med högst 50% av godkända anläggningskostnader. Regeringen bör dock liksom f.n. ha möjlighet all efter särskild prövning besluta om högre bidrag. I övrigt bör bidragsgivningen liksom hittills handhas av naturvårdsverket. Det är ange­lägel att en noggrann prioritering sker från miljöskyddssynpunkt vid bi­dragsgivningen och alt inle några köer av bidragsansökningar tillåts växa upp.

För de ändamål jag här redovisat beräknar jag elt medelsbehov av 69 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Dessa medel bör anvisas över etl nytt reservationsanslag som bör benämnas Stöd till miljöskyddsteknik, m.m. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1980/81 finns pä anslaget Slöd till avfallsbehandling m. m. bör föras över till det nya anslaget.

Av vad jag tidigare anfört framgår att de nuvarande generella bidragen till avloppsreningsverk skall upphöra med utgången av budgetåret 1980/81. Bidrag enligt nu gällande regler utgår således endasi för de anläggningar för vilka bidragsbeloppen kan rymmas inom de bidragsramar som gäller t.o.m. budgetåret 1980/81. Utbetalningen av bidrag till avloppsrenings­verk som enligt hittills gällande regler beviljats lidigare eller som beviljas under innevarande budgetår kommer delvis att ske efter den 1 juli 1981. Dessa bidrag bör liksom hittills utbetalas från förslagsanslaget Bidrag lill kommunala avloppsreningsverk m. m. För budgetåret 1981/82 beräknar jag utbetalningarna frän detta anslag lill 30 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Stöd till miljöskyddsteknik, m.m. för budgetåret  1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 69000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 148

H 15, Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag

1979/80 Utgift                 9006094                   Reservation                    19835 226

1980/81 Anslag              15000000

1981/82 Förslag             23000000

Från anslaget utgår bidrag till kalkning som kan motverka försurning av sjöar och vattendrag. Bidrag bestäms med hänsyn till vattenområdenas värde från fiske-, naturvårds- och rekreationssynpunkler och utgår nor­mall med högst 75% av godkänd kostnad. Fråga om bidrag prövas av fiskeristyrelsen.

Fiskeristyrelsen

För budgetåret 1981/82 föreslås alt anslaget förs upp med 30 milj. kr.

Regeringen uppdrog den 22 mars 1979 åt fiskeristyrelsen och slalens naturvärdsverk atl i samarbete sammanställa och utvärdera erfarenheterna av den pågående försöksverksamheten med kalkning av sjöar och vatten­drag för atl motverka försurning. Verken redovisade uppdraget i septem­ber 1979 i rapporten Kalkning av sjöar och vattendrag, erfarenheter av vidtagna ätgärder samt behov av fortsatta insatser. I rapporten föreslog verken alt — i avvaktan pä utvärdering av försöksverksamheten och ett förslag om en permanent kalkningsverksamhet - för budgetåret 1981/82 anvisas 30 milj. kr.

Föredraganden

Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste miljöpro­blem. För alt minska de negaliva effekterna av försurningen av sjöar och vattendrag bör försöksverksamheten med kalkning fortsätta. Liksom hit­tills bör även andra metoder än kalkning kunna prövas. Mot bakgrund av del stora behovet av åtgärder bör anslaget för budgetåret 1981/82 höjas med 8 milj. kr. till 23 milj. kr. Det är angeläget att en utvärdering av den hittillsvarande försöksverksamheten snarast kan redovisas som underlag för mera långsiktiga bedömningar av åtgärdsbehovet. Fiskeristyrelsen och naturvårdsverket skall till den I juni 1981 inkomma med en sådan redovis­ning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 23000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                    149

H 16. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m.

 

1979/80 Utgift

5571 145

1980/81  Anslag

3 200000

1981/82 Förslag

5.300000

Frän anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer lill följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279) och förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Från anslaget utgär vidare viss ersättning enligl förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m. m. Dessulom bekostas frän anslaget vissa ätgärder för alt förebygga skador av rovdjur samt för vissa försöks- och forskningspro­jekt.

Statens naturvårdsverk

1.         Ersättning för rovdjursdödade tamdjur utgick under budgetåret 1979/ 80 med mer än 5 milj. kr., vilket innebar en ökning med drygt 3 milj. kr. jämfört med budgetärel 1978/79. Till ersättning för rovdjursdödade lamdjur uppskattas medelsbehovel under budgetåret 1981/82 lill 5,0 milj. kr.

2.         Ersättning för skador av kronhjort inom det s. k. frireservatel i Skåne har under budgetåret 1979/80 förekommit i ungefär motsvarande omfatt­ning som under föregående budgetär. Sammanlagt har 118000 kr. (inkl. värderingskoslnader) utbetalats med anledning av skador på gröda. För skador på skog har utbetalats ca 6500 kr. Värderingskostnad av ca 7000 kr. tillkommer. För budgetåret 1981/82 kan beräknas ell oförändrat me­delsbehov dvs. 120000 kr.

3.         För atl verksamheten i syfte atl förebygga skador av rovdjur skall kunna fortsätta behövs särskilda medel även för nästa budgetår. Insatser av della slag leder lill en minskning av de olägenheter som förekomsten av rovdjur medför.

Verket planerar därför atl söka samordna den verksamhet i skadeföre­byggande syfte som under de senaste åren bedrivits dels av verkel, dels av Sveriges lantbruksuniversitet och slalens veterinärmedicinska anstalt. En sådan samordning kan väntas ge besparingar bl. a. i form av lägre materiel­kostnader. Eftersom avsikten är alt intensifiera verksamheten krävs lika­fullt ett högre anslag än som hittills funnits tillgängligt.

De särskilda medlen för all förebygga skador av rovdjur bör därför höjas från 50000 kr. till förslagsvis 100000 kr.

4.   Från anslaget utbetalas ersättning för skador som vällas av utrot­
ningshotade djurarter eller av andra arter som inle får jagas samt bekostas
vissa angelägna försöks- och forskningsprojekt i syfte alt finna metoder all
förebygga viltskador.

För dessa ändamål föresläs etl tillskott till anslaget av minst 300000 kr. för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 150

5.    För vård av utrotningshotade djurarter behöver åtgärder preciseras i särskilda program för de olika djurarterna. Vidare har uppfödning av utrotningshotade rovfåglar fått tillgripas sedan ell antal år tillbaka. Medels­behovet beräknas för budgetåret 1981/82 till 500000 kr.

6.    F. n. finns flera djurarter om vars förekomst och anlal vi behöver bättre kännedom för att kunna vårda djurarterna på rätt sätt.

Naturvårdsverket beräknar ett medelsbehov av 500000 kr. för viltinven­teringar under budgetåret 1981/82.

7.    För inventeringar och vissa andra vårdåtgärder avseende bl. a. rep­tiler och insekter beräknas etl medelsbehov för budgetåret 1981/82 av 200000 kr.

8.    För budgetåret 1981/82 beräknas ett medelsbehov av 300000 kr. för undersökningar om friluftslivels inverkan pä faunan.

9.    För stödåtgärder för faunan under vintern beräknas etl medelsbehov av lOOOOO kr. för budgetåret 1981/82.

10.   För särskilda skyddsåtgärder av akut karaktär beräknas ett medels­
behov av lOOOOO kr. för budgetärel 1981/82.

Föredraganden

Till följd av en ökning av rovdjursskadornas omfattning samt höjda ersättningsbelopp för dessa skador bör anslaget för nästa budgetår väsent­ligen höjas. 1 prop. 1979/80: 111 om ersättning vid viltskador m.m. harjag föreslagit att allmänna medel även bör läcka kostnader för ersältningsgilla skador som vållas av utrotningshotade djurarter eller av övriga djurarter som inle får jagas. Till följd härav bör anslagsbenämningen ändras till Ersättning för vissa skador förorsakade av vill, m. m. Jag finner att ansla­get för nästa budgetår bör höjas med 2,1 milj. kr. lill 5,3 milj. kr. Jag är inle heller i år beredd alt biträda förslaget om medel lill olika faunavärdande ålgärder (5-10).

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättning för vissa skador jörorsakade av vilt, m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 5 300000 kr.

H 17. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

1979/80 Utgift                 7830009

1980/81 Anslag                9000000

1981/82 Förslag              10000000

Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för all inom ramen för FN:s miljöprogram helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsiniliativ inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljösty-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 151

relse. Under femårsperioden 1973-1977 iippgick fondbidragen till totalt omkring 100 milj. dollar, varav Sverige bidrog med 5 milj. dollar. Miljö-styrelsen och generalförsamlingen har accepterat en ram för verksamheten pä 150 milj. dollar under fyraärsperioden 1978-1981. Sverige förklarade sig därvid berett alt svara för samma andel av bidragen till fonden som lidigare. Della åtagande innebär etl bidrag på 7,5 milj. dollar under fyra år. Frågan om en ny ram för verksamheten efter 1981 kommer alt tas upp av miljöstyrelsen under våren 1981.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag ett medelsbehov av 10 milj. kr. för della ändamål.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOOO kr.

H 18. Restaurering av Hornborgasjön

Nytt anslag (förslag)    2000000

Riksdagen uttalade våren 1977 alt åtgärder borde vidtas med inriktning pä att åstadkomma en fullständig restaurering av Hornborgasjön i överens­stämmelse med ell av statens naturvårdsverk utarbetat förslag (prop. 1976/ 77: 100 bil. 13, JoU 1976/77: 36, rskr 1976/77: 337).

Regeringen uppdrog i juni 1977 åt naturvärdsverket att genomföra de ytterligare utredningar som erfordrades för att en ansökan skulle kunna ges in till vattendomstolen. Den 9juli 1980 har verket i samband med redovis­ning av detla uppdrag hemställt om atl regeringen bemyndigar verkel atl inge restaureringsansökan till vattendomstolen och all föra statens talan i målet. Verket har vidare i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 begärt medel för restaureringen av Hornborgasjön.

Statens naturvårdsverk

Sedan budgetåret 1975/76 har naturvårdsverket disponerat vissa medel för utredningsarbete rörande Hornborgasjön från anslaget Särskilda under­sökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Sedan mänga är har också vissa reslaureringsåtgärder såsom röjningar av vass och buskar utförts som statliga beredskapsarbeten. Den sammanlagda kostnaden för dessa ålgär­der fr. o. m. är 1968 uppgår lill ca 6 milj. kr.

Frågan om Hornborgasjöns återställande övergår nu frän etl planerings-och ulredningsstadium till en aktiv åtgärdsfas. Att geno.mföra föreslagna åtgärder är också förenat med betydande kostnader, fördelade pä några få år. Naturvärdsverket anser därför att ett särskilt reservationsanslag för Hornborgasjöns restaurering bör inrättas. Medelsbehovel för budgetåret 1981/82 framgår av nedanstående redovisning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 152

Kostnaderna för reslaureringsärendets behandling i vattendomstolen beräknas uppgå lill 0.6 milj. kr. Den sakkunskap som anlitats under utred­ningsperioden måsle även i samband med domstolsförhandlingarna och genomförandefasen finnas tillgänglig för uppdrag som kan föranledas av ärendets vidare behandling. Kostnaderna härför beräknas till 650000 kr.

För naturvärdande åtgärder i form av kanalgrävningar, vassröjningar, boltenbehandling. byggandet av häckningsöar, avverkningar och röjningar beräknas en kostnad av 0,5 milj. kr. Arbeten i form av underhåll av tidigare vegetationsröjda områden beräknas på sätt som hittills skett bli utförda som statliga beredskapsarbeten. Verkets kostnader för förberedelser för invallningaroch pumpanläggningar beräknas uppgå lill I milj. kr.

Såväl frän nationell som internationell synpunkt är Hornborgasjöprojek-lel unikt. Det är därför viktigt att en noggrann dokumentation sker av åtgärderna och deras effekter på naturmiljön. Verksamheten berör främst de limnologiska, ornitologiska, fiskebiologiska, botaniska och hydrologis­ka ämnesområdena. Restaureringsåtgärderna och deras effekter kommer även alt dokumenteras på film och stillbilder. Kostnaderna härför kan beräknas till lOOOOO kr.

Naturvärdsverket uppskattar det sammanlagda medelsbehovel, efter viss uppräkning för oförutsedda utgifter, under anslaget Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret 1981/82 till 3 150000 kr.

Det fortsatta medelsbehovet under anslaget beräknas för budgetåret 1982/83 till 17 milj. kr., för 1983/84 lill 17 milj. kr., för 1984/85 till 14 milj. kr. och för åren därefter till sammanlagt 5 milj. kr. Det sammanlagda medelsbehovel för restaureringen kan således beräknas till ca 56 milj. kr.

Föredraganden

Det är angeläget alt förberedelsearbetet för restaureringen av Hornbor­gasjön kan fortsätla. Regeringen har den 30 oktober 1980 bemyndigat naturvårdsverket att inge ansökan lill vattendomstol om prövning enligt vattenlagen av restaurering av Hornborgasjön. Kostnaderna för del fort­satta restaureringsarbetet bör bestridas frän elt särskilt reservationsanslag, benämnt Restaurering av Hornborgasjön. Anslaget bör för budgetåret 1981/82 föras upp med 2 milj. kr. Jag har därvid räknat med att vissa av de av naturvårdsverket redovisade kostnaderna inle kommer att belasta bud­getåret 1981/82.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

atl till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret 1981/82 anvi­sa elt reservationsanslag av 2000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                                   153

I. IDROTT OCH FRILUFTSLIV

I  1. Stöd till idrotten

1979/80 Utgift             '130815900                   Reservation                         145854

1980/81 Anslag        '143.850000

1981/82 Förslag            151350000

' Anslaget Stöd lill idrotten: Organisalionsstöd m. m.

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisa­tioner. Från anslaget utgår också av regeringen särskilt fastställda bidrag lill vissa utanför riksidrottsförbundel slående organisationer. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organi-sationsslödel fill idrotten (prop. 1970:79, SU 1970:122, rskr 1970:291). Från anslaget föreslås i det följande atl de bidrag till idrottsanläggningar som f. n. anvisas från anslaget Stöd lill idrotten: Anläggningsstöd fr. o. m. budgetåret 1981/82 skall anvisas från förevarande anslag. Sådana bidrag lämnas enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop. 1970:79, JoU 1970:33, rskr 1970: 239 och prop. 1979/80:100 bil. 13, KrU 1979/80: 30, rskr 1979/80:377) samt vissa på dessa riktlinjer grundade av regeringen angivna normer. Även bidrag till s.k. riksanläggningar för den samlade idrottsrö­relsens behov föreslås fortsättningsvis anvisas från anslaget.

Sveriges riksidrottsförbund

Riksidrottsslyrelsens anslagsframställning omfattar 172,3 milj. kr. som organisalionsstöd för budgetåret 1981/82. Della innebär en ökning med 28,4 milj. kr. eller 19% i förhållande fill anslaget för budgetåret 1980/81. Riksidroltsstyrelsen har vid prövningen av medelsbehoven haft som mål all bibehålla verksamheten vid nuvarande omfattning samt konstaterar atl en verksamhelsexpansion inom idrotten skulle medföra en anslagsupp­räkning i sådan storieksordning att realism och rimlighet i anslagsframställ­ningen skulle ifrågasättas. Större delen — eller ca 12 % - av den begärda ökningen måste tas i anspråk som kompensation för tidigare inträffade och förväntade kostnadsökningar och prishöjningar. Riksidroltsstyrelsen har funnit det nödvändigl alt i sin anslagsframställning ta upp elt ca 30 milj. kr. lägre belopp än organisationernas samlade anslagsframställningar.

Ur organisationsanslaget finansieras hela eller del av anslällningskostna-derna för ca 650 personer inom riksidrottsförbundel, specialförbunden och distriktsförbunden. Förbundet anger bl. a. atl behovel av beteendeveten­skaplig idroltsforskning har ökal, varför grunden för en forskningsinstitu­tion bör läggas inom idrottens forskningsråd (IFR). Institutionen bör ledas

II    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 13

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                     154

av en forskare med hög vetenskaplig kompetens - en professur. Vidare förordar förbundet en ökad salsning på idroltsmedicinsk forskning genom atl en organisation byggs upp som kan möta de ökade behov som märkts såväl nationellt som internationellt. Förbundel föreslår alt en professur inrättas vid något universitet och knyts till Idrottens forskningsråd.

Riksidrottsförbundel har vidare med anledning av statens naturvårds­verks förslag atl avveckla stödet lill idrottens mindre anläggningar, som administreras av verket, föreslagit atl detla förs över lill riksidrottsförbun­del.

1 särskild skrivelse till regeringen har riksidrottsförbundel redovisat sina förslag angående den fortsatta utbyggnaden av Bosönprojeklel. Med hän­syn till all igångsältandel av projektets första etapp med Iräningslokaler m. m. fördröjts och f. n. inte påbörjats pä grund av arbetsmarknadsläget, föreslår förbundet alt projektets andra elapp med idrottshall m. m. samord­nas med första etappen.

Föredraganden

Det slatsfinansiella lägel har nödvändiggjort en stark återhållsamhet även på delta anslag. Den uppräkning jag föreslår motsvarar den som görs under andra anslag till ideella organisationer.

Mot bakgrund av de förslag riksidrottsförbundel och statens naturvårds­verk med fiera lämnat rörande anläggningsslödet är det angelägel atl fä till stånd en anslagsmässigt mer samlad ordning för stödet till idrotten från jordbruksdepartementets huvudtitel. Jag föreslår därför att vissa bidrag lill idrottens anläggningsverksamhet förs lill detta anslag från anslaget Slöd lill idrotten: Anläggningsslöd m.m. fr.o.m. budgetåret 1981/82. Under ansla­get bör sålunda stödet till idrottsföreningarnas anläggningar och det s. k. riksanläggningsslödel föras upp som särskilda anslagsposter med i huvud­sak de bidragsvillkor som nu gäller.

Med hänsyn lill befinlliga reservationer för finansieringen av Bosönpro­jeklel har jag inle beräknat några medel på riksanläggningsposlen för budgetåret 1981/82. Efter vad jag har inhämtat torde byggnadsarbetena för Bosönprojeklel av arbelsmarknadsskäl inle komma att starta förrän tidi­gast hösten 1981. Den vidare finansieringen av projektet kan således prö­vas i samband med budgetpropositionen för budgetåret 1982/83.

Med hänsyn till de nu lämnade förslagen, som innebär elt mer renodlat idrollsanslag med såväl organisalionsstöd som anläggningsslöd, föreslår jag all benämningen av anslaget ändras till Slöd lill idrotten.

Anslaget Slöd lill idrotten bör föras upp med 151 350000 kr. Av beloppet harjag beräknat 300000 kr. Ull regeringens disposition för särskilda insat­ser av tillfällig karaktär inom idrotten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 151 350000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 155

I 2. Stöd till friluftslivet m. m.

1979/80 Utgift               '33 804297                  -Reservation                  34 338285

1980/81 Anslag             '44000000

1981/82 Förslag              34 700000

' Anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.

- Varav 15 milj. kr. avser reservation för Åreprojektet anvisad i tilläggsbudget 111

för budgetåret 1979/80.

Frän anslaget lämnas bidrag lill rekreations- och friluftsanläggningar enligl de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop. 1979/80:100, KrU 1979/80:30, rskr 1979/80:377) saml vissa pä dessa riktlinjer grundade, av regeringen angivna normer. Medel utgår också för vandringsleder i fjäll­väriden. Från anslaget utgär vidare bidrag för arbetet med utvecklingspro­gram i de primära rekreationsområdena i enlighet med beslut av 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:100 bil. 13, KrU 1978/79: 22, rskr 1978/79:229) samt lill informations- och utredningskoslnader för beredningen för turism och rekreation. Vidare utgår frän anslaget ersättningar för vissa organisa­tioner för serviceverksamhet inom rekreations- och friluftslivet. Anslaget disponeras även för bidrag enligl kungörelsen (1969:323) om statsbidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbålar saml för vissa serviceålgärder för fritidsbätstrafiken m. m.

Statens naturvårdsverk

Friluftslivet har utvecklats i former som ställer större krav pä tillgäng lill mark och anläggningar, inte minst inom de primära rekreationsområdena och andra för friluftslivet belydelsefulla markområden. Dessa förhållanden har medfört ett ökat tryck på anläggningsstödet, vilkel fördelats på allt fler ändamål, utan att en höjning av anslaget skett i motsvarande mån. Det är enligl verkels mening en betydelsefull uppgift att skapa goda förutsättning­ar för etl stimulerande och rikt friluftsliv vilket gör det angelägel atl naturvårdsverket ges resurser atl i rimlig omfattning öka insatserna i olika avseenden för friluftslivet.

Det är främst Qärrekreationen och båtlivet (gäst- och uthamnar med därtill hörande verksamheter), som kräver ökade insatser, men även ut­vecklingsarbetet och fjällverksamheten behöver slörre anslag.

Naturvårdsverkets beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1981/82 sammanfattas i följande tabell. Verket vill särskilt framhålla att, mol bak­grund av bidragsanspråken, synnerligen stor ålerhällsamhel har iakttagits vid beräkningen. Beloppen anges i milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet

156

 

Ändamål

Anslag         Anslag         Statens naturvärdsverks

förslag
1979/80         1980/81         1981/82

Totalt        Förändring

 

Ätgärder för fritids-bålstrafiken Bidrag till riksanlägg­ningar för den samlade idrottsrörelsens behov m.m.

Bidrag till mindre före­ningsanläggningar för idrott och friluftsliv Bidrag till rekreations­anläggningar av riksin­tresse

Bidrag till viss fjäll­verksamhet m. m. Utvecklingsarbete röran­de anläggningar Utvecklingsarbete m. m. rörande primära rekrea­tionsområden

19.0

-12.5

16,4

6,5'

6.5

6.5

5,3

3.0

3.0

6.65

 

 

4.2

10,0

4-  5,8

3.55

4.0'

5.85 •

4-  1,85

1.5

1.5

3,0

4-  1.5

5.70

5,8-

4.0

-  1.8

39,10

44,0

29,35

-14,65

' Varav 1 milj. kr. avser fiällsäkerhetsrådets verksamhet. - Varav 0,8 milj. kr. avser rekreationsberedningens verksamhet. ' Därutöver begärs 2 990000 kr. för att täcka det likviditetsbehov som finns under denna anslagspost. Vidare tillkommer ytterligare kostnader enligt sjöfartsverkets anslagsframställning för vissa serviceålgärder för fritidsbätslranken. ■* Därutöver begärs 50 milj. kr. för ett rekreationspolitiskt investeringsstöd enligt rapporten (Ds Jo 1978: 2) Statligt stöd till rekreationspolitiken och enligt rekrea­tionsberedningens anslagsframställning.

Naturvårdsverket uppskattar således det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetärel 1981/82 lill 29,3 milj. kr. Verkels förslag innebär en minskning av anslaget med ca 15 milj. kr. Till det beräknade medelsbehovet kommer dels ca 3 milj. kr. för alt avhjälpa brist på likvida medel för redan beslutade hamnanläggningar för fritidsbåtar, dels 50 milj. kr. för ett rekreationspolitiskt investeringsstöd i form av lån och bidrag och dels vissa ytterligare kostnader för service till fritidsbålslrafiken.

Utöver framställningen från naturvårdsverket har ylterligare myndighe­ter och vissa organisationer direkt till regeringen framfört önskemål om medel. 1 del följande redovisas framställningarna ändamålsvis och i sam­band med berörda anslagsposter.

Vad avser ålgärder för jriiidsbåisirajlken har naturvårdsverket under en stor del av 70-lalet haft en myckel besvärande kö-av ansökningar om bidrag till byggande av hemmahamnar för fritidsbåtar. Naturvärdsverkets anläggningsdelegation har under innevarande budgetår 1980/81 slutligen prövat och avslagit samtliga före den I januari 1980 inkomna ansökningar om bidrag till byggande av hemmahamnar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                    157

Sjöfartsverket är det centrala verk som har det samlade ansvaret för sjöfarten. 1 konsekvens härmed föreslår naturvårdsverket alt kostnaderna under anläggningsslödet i stället täcks direkt genom anslag lill sjöfartsver­ket. Dessa kostnader beräknas av naturvårdsverket för budgetärel 1981/82 till 14,4 milj. kr.

Naturvårdsverket ifrågasätter vidare om anordnande av hemmahamnar för fritidsbåtar kan anses vara en statlig angelägenhet. Därför föreslär naturvårdsverket att den kungörelse om statsbidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar (1979:323) ändras på så säll alt statsbidrag skall kunna utgå till gästhamn, kanal, uthamn m. m. men inte till hemmahamn.

Behovet av anläggningar för båtlivet är myckel stort. Sålunda har verket enbart vad gäller gästhamnar, sanitära anordningar m. m. ell 50-lal ansök­ningar inneliggande som motsvarar en anläggningskostnad av ca 6 milj. kr. eller etl bidragsbehov av 3 milj. kr.

Verkel föreslår atl för budgetåret 1981/82 3 milj. kr. anvisas för bidrag till gästhamnar, sanitära anläggningar och andra ätgärder för "bätfriluftsli-vet", att avräknas mot till staten influtna bensinskaltemedel. Bidraget kan pä delta sätt räknas som avgiftsfinansierat.

För övriga typer av anläggningar - fyrar och övriga säkerhetsanstaller, kanaler och fördjupade farleder samt hjälpradioslationer - där naturvårds­verket även fortsättningsvis avser atl ta sjöfartsverkets service i anspråk beräknas kostnaderna uppgå till 1,4 milj. kr.

Kostnaderna för sjösäkerhelsrådel beräknas lill 1,5 milj. kr., för Svens­ka turistföreningens gäsihamnsverksamhel 265000 kr. och för Vänerns Seglafionsslyrelses serviceverksamhet för båtlivet i Vänern 335000 kr.

Medel för Falslerbokanalen har inle tagits upp eftersom verkel förutsät­ter atl kostnaderna härför i forlsältningen bestrids under sjätte huvudti­teln.

Del totala medelsbehovet för båtlivet under anslagsposten 1 för budget­året 1981/82 beräknas således till 6,5 milj. kr.

Under anslagsposten föreslås dessutom att 2999000 kr. anvisas för att avhjälpa bristen på likvida medel för redan beslutade hamnanläggningar för frifidsbålar (prop. 1979:58 s. 68, JoU 1979:17, rskr 1979:234).

För bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov föreslår verket all medel utgår över anslaget 1 1. Stöd lill idrotten: Organi­salionsstöd m. m. enligt de av riksidrottsförbundel beräknade kostnaderna för ulbyggnad av Bosöns Idroltsinstitul.

Naturvårdsverket har tidigare i skrivelse till regeringen föreslagil alt bidragen till mindre idrotts- och frduftsanläggningar bör upphöra. Skälen härför utvecklas i nämnda skrivelse. 1 och med riksdagens behandling av budgetpropositionen (prop. 1979/80:100) beslöts dock att bidrag tills vidare skall utgå till föreningsägda mindre anläggningar. Bidragen lill kommuner för näranläggningar för friluftsliv har upphört. Naturvårdsverket anser att även bidragen till mindre idrotts- och friluftsanläggningar i föreningsregi

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                     158

bör upphöra fr. o. m. budgetåret 1981/82 främsl på grund av alt bidragens stimulanseffekt helt har försvunnit.

Om slatsmaklerna ändå vill behålla bidragsgivningen lill föreningarnas mindre anläggningar anser verkel atl administrationen av bidragsverksam­heten bör överföras lill riksidrottsförbundet.

För rekreationsanläggningar av riksintresse begär verkel ökade medel för att den av regering och riksdag fastlagda rekreationspolitiken, i synner­het i fråga om nyttjandet av de primära rekreationsområdena, skall kunna genomföras på ell framgångsrikt sätt.

Genom all rekreationsberedningen har erhållit betydande medel för planeringsinsatser i de primära rekreationsområdena har trycket på bl.a. verkels anläggningsslöd för ulbyggnad inom de primära rekreationsområ­dena ökat högst betydligt under senare lid.

Kommunerna och de landslingsstiflelser för friluftsliv, som nu är enga­gerade med planeringen av dessa områden, har högst berättigade krav pä att planeringsarbetet nu skall kunna följas av en verkställighelsperiod med bl. a. byggande av rekreationsanläggningar.

Eftersom utbyggnaden av de primära rekreationsområdena ofta inle sammanfaller med områden där statliga medel för sysselsättningsfräm­jande åtgärder kan disponeras är del nödvändigl alt särskilda medel frän anläggningsstödet avsätts för atl tillskapa nya rekreationsanläggningar om inle statsmakternas intentioner med de primära rekreationsområdena skall förfuskas.

Från anslagsposten måste även bestridas vissa kostnader för alt klara nödvändiga upprustningar av det statliga ledsystemet, främst i Jämtlands län där arbetsmarknadspoliliskl slöd f. n. inle kan utnyttjas.

1 budgetpropositionen (prop. 1979/80:100 bil. 13) har departementsche­fen angett alt han räknar med att naturvårdsverket skall kunna öka sin bidragsgivning till fjärrekreationsanläggningar. Även verkel bedömer atl bidragsgivning till fjärrekreationsanläggningar f. n. och'en del är framöver är den mest angelägna och borde därför rimligen begära fiera tiotal milj. kr. för budgetärel 1981/82 för alt klara av en önskvärd bidragsverksamhet på ■ detta område. För atl i någon mån klara av en viss bidragsgivning till fjärrekreationsanläggningar nöjer sig verket med atl begära en dubblering av nuvarande anslag.

Del totala medelsbehovet under anslagsposten för budgetåret 1981/82 för fjärrekrealion har beräknats till 10 milj. kr.

Angående bidrag till viss fiällverksamhet redovisar verkel följande.

Naturvårdsverket är sedan den I juli 1977 huvudman för 465 mil vand­ringsleder med tillhörande anordningar i fjällvärlden. Efter del atl skoler-förbudsomrädena i fjällområdet tillkom den I januari 1979 (SFS 1978:594) har länsstyrelserna inom dessa områden därutöver märkt ul ca 170 mil skolerleder. Viss del av dessa leder sammanfaller med de statliga vand­ringslederna, varmed länsstyrelserna har fått en betydande ökning av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                    159

skötsel- och underhållskostnader. Ulmärkningen av skoterlederna har va­rit nödvändig för att regleringen av skolertrafiken skall kunna upprätthål­las.

1 samband med tillskapandet av det statliga ledsystemel togs inte ställ­ning till behovel av nya raststugor/vindskydd utmed lederna. Naturvårds­verket har nu utrett denna fräga och har i samråd med länsstyrelserna kommit fram till alt lolalt 72 vindskydd behövs för atl ledsystemet skall bli godtagbart från fjällsäkerhetssynpunkl. Utökningen av vindskydden förde­lar sig med 17 inom Jämtlands län, 17 inom Västerbollens län, 35 inom Norrbottens län och tre inom Kopparbergs län.

Utbyggnaden av vindskydden planeras komma till stånd under en fem­årsperiod efter det att markupplåtelse erhållits för de skilda vindskydden. En ökning av länsstyrelsernas kostnader för skötsel och underhåll av ledsystemet kommer senare atl uppkomma när ledsystemel kompletteras med vindskydden.

För all klara kostnaden för skötsel och underhåll av del statliga ledsyste­met inkl. skoterlederna saml för central administration föreslår natur­värdsverket atl sammanlagt 4,6 milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82.

Under anslagsposten har Svenska turistföreningen för innevarande bud­getår anvisats 350000 kr. för sin fjällverksamhet. För budgetåret 1981/82 har turistföreningen beräknat medelsbehovel för administration och upp­lysningsverksamhet till 960000 kr. Med hänsyn lill all en arbetsgrupp f. n. arbetar med de ekonomiska frågorna rörande turistföreningens fjällanlägg­ningar föreslår verket all turistföreningens anslag, i avvaktan på gruppens förslag, räknas upp med 50000 kr. och att STF anvisas 400000 kr. till fjällverksamheten för budgetåret 1981/82.

I samband med tillskapandet av del statliga ledsystemel överfördes ell antal vindskydd, broar m. m. som tidigare byggts och underhållits av STF lill slaten. Någon ersättning har inte utgått till turistföreningen för de överförda anläggningarna. Svenska turistföreningen har i skrivelse den 6 mars 1978 anhållit om I 106000 kr. i ersättning för anläggningarna. Enligt naturvårdsverkets mening bör frågan om ersättning till turistföreningen för de anläggningar som ingår i det statliga ledsystemel behandlas av den nämnda arbetsgruppen rörande STF:s fjällanläggningar.

Fjällsäkerhelsrådel som tillsattes under budgetåret 1979/80 erhåller även medel för sin verksamhet från anslagsposten. Även Sveriges meteorolo­giska och hydrologiska institut (SMHI) har erhållit medel frän anslaget för utvecklingsarbete och vädertjänst i ijällområdel.

Fjällsäkerhetsrådet har i särskild skrivelse till regeringen anmält etl medelsbehov av 850000 kr. frän anläggningsslödet för rådets verksamhet för budgetåret 1981/82. För SMHLs verksamhet föreslår fjällsäkerhelsrå­del atl ansvarel för bedrivande av Qällväderljänst åläggs SMHI och alt nödvändiga medel för ändamålet anvisas över SMHLs budget.

Det lotala medelsbehovet under anslagsposten 5 för budgetåret 1981/82

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13    Jordbruksdepartementet                                 160

för medel för skötsel och underhåll av det statliga ledsystemet inkl. skoler­leder. Svenska turistföreningens fjällverksamhet och fjällsäkerhetsrådets verksamhet beräknar verkel till totall 5 850000 kr. Dessutom hemställer verket atl det statliga ledsystemet mätte efter hand fä kompletteras med ett 70-tal vindskydd för att ledsystemel därmed skall bli godtagbart ur fjällsä­kerhetssynpunkl.

Utvecklingsarbetet rörande anläggningar är en myckel viktig del av naturvårdsverkets arbete vad gäller planering för idrott, friluftsliv och turism. Verksamheten bör på sikl kunna breddas och fördjupas.

Behovel av försöksanläggningar bör härvid särskilt nämnas. Verket begär därför för utvecklingsarbete 3 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

För utvecklingsarbete m.m. rörande primära rekreationsområden har i rekrealionsberedningen för innevarande budgetår anvisats medel dels för planeringsinsalser inom de primära rekreationsområdena, dels för infor­mations- och utredningsverksamhet.

För budgetåret 1981/82 har rekrealionsberedningen i särskild skrivelse lill regeringen anmält ett medelsbehov av 4 milj. kr. från anläggningsslö­det. Av beloppet ulgör 3 milj. kr. kostnader för slutförande av programar­betet inom de primära rekreationsområdena och I milj. kr. kostnader för beredningens egen verksamhet.

Föredraganden

Som jag redogjort för vid min anmälan av anslaget Stöd till idrotten föreslår jag att medel för bidrag lill anläggningar som drivs av idrottsför­eningar, liksom bidragen till s.k. riksanläggningar, fr.o.m. budgetåret 1981/82 inte längre anvisas från förevarande anslag. Som en konsekvens härav kommer från delta anslag inga medel längre atl anvisas som slöd lill den organiserade idrotten, varför jag föreslår att anslagsbenämningen änd­ras till Stöd till friluftslivet m. m. 1 avvaktan pä turist- och rekreationspoli­tiska utredningens förslag görs nu inga ytterligare administrativa föränd­ringar inom detta anslag.

Vid min anslagsberäkning harjag ulöver de föreslagna överföringarna räknat medel för en i stort oförändrad verksamhet under anslaget. Belräf­fande rekreationsanläggningar av riksintresse har jag dock gjort en viss uppräkning. Vad gäller rekrealionsberedningens arbete med upprättande av utvecklingsprogram för de primära rekreationsområdena harjag beräk­nat 2 milj. kr. för färdigställande av programmen under år 1982. Vidare har jag till följd av alt anslaget nu inle längre avser några idrotlsändamål, beräknat 1 milj. kr. för naturvårdsverkels utvecklingsarbete, vilket således nu bör inriktas enbart på frilufts- och rekreationsfrägor.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 34,7 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd till friluftslivet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 34700000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

161

J.    DIVERSE

J 1. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.

Reservation

1979/80 Utgift

1023829

1980/81 Anslag

1000000

1981/82 Förslag

1000000

3092879

Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersättning för föriuster på grund av naturkatastrof m. m. i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar i vatje särskilt fall. Anslaget bör föras upp med 1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1000000 kr.

J 2. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

13294030 11133000 13133000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio­nella organisationer och for internationellt samarbete på jordbrukets, skogsbrukets, fiskets och miljövårdens områden. Från anslaget utgår ock­så bidrag lill vissa organisafioner för deltagande i internationella konferen­ser m.m.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Föredraganden

FAO

8200000

-H 610000

Väridslivsmedelsrådet

75000

-

FN:s miljöstyrelse

150000

-

Unionen för skydd av

 

 

växtförädlingsprodukler

170000

-

Europeiska växtskyddsorganisationen

78000

-

Internationella velerådet

60000

-

Internationella frysinslitulet

 

 

i Paris

30000

-

Internationella sockerorganisationen

85000

-

Internationella rådet för havs-

 

 

forskning

300000

-

Finsk-svenska gränsälvskommissionen

111 000

-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

162

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Föredraganden

Internationella byrån i Paris för

 

 

bekämpande av smittsamma husdjurs-

 

 

sjukdomar

90000

_

Europeiska kommissionen för be-

 

 

kämpande av mul- och klövsjuka

30000

-

Nordiska metodikkommittén för

 

 

livsmedel

34000

-

Fiskerikommissionen för Östersjön

60000

-

Kommissionen enligt konventionen

 

 

om skydd av Östersjöområdets

 

 

marina miljö

110000

-

Kommissionen enligt konventionen

 

 

om förhindrande av havsföroreningar

 

 

genom dumpning från fartyg och luft-

 

 

fartyg

130000

4-    90000

Nordiskt organ för renforskning

100000

-

Bilateralt samarbete

320000

-

Diverse internationella organisa-

 

 

tioner och kongresser

1000000

4-   300000

 

11133000

4-2000000

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag tid vissa internationella orgatusationer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 13 133000 kr.

J 3. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar

 

1979/80 Utgift

14897

1980/81  Anslag

5000

1981/82 Förslag

5000

Från anslaget bestrids kostnaderna för dels syner och besiktningar pä slalens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 10 kap. vattenla­gen (1918:523), dels ock ersättning i visst fall till förvaltare av avlyst floltled. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 5000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet                             163

Register

Sid

1    Översikt

A.  Jordbruksdepartementet m.m.

11  Jordbruksdepartementet                                                                     16 172000

12         Lantbruksrepresentanter                                                                      2572 000

 

12           Kommittéer m.m,                                                                              16800000

13           Extra utgifter                                                                                         500000

36044000

B.  Jordbrukets rationalisering m. m.

14    Lantbruksstyrelsen                                                                             39010000
17 Lantbruksnämnderna                                                                         198.504000
19 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.                             5323000
19 Bidrag till jordbrukels rationalisering, m.m.                                           59000000
21    Markförvärv för jordbrukets rationalisering                                               1000

24    Lån med uppskjuten ränta                                                                           1 000

25          Täckande av föriuster pä grund av statlig kreditgaranti 1 500000 28   Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m,                2000000

 

28          Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen                                    1266000

29    Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m,                                         1 100000

 

37    Befrämjande av husdjursaveln m. m.                                                     1 020000

38          Statens hingsldepå och stuteri; Uppdragsverksamhet                                   1000

39    Bidrag till statens hingsdepå och stuteri                                                 2200000

 

39     Särskilt stöd ät biskötsel och växtodling                                                  215 000

40     Främjande av rennäringen                                                                     1480000

43   Kompensation för bensinskatt till rennäringen                                      945 000

313 566000

C. Jordbruksprisreglering

44   Statens jordbruksnämnd                                                                      22947000

46     Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden                                             2091000

47     Prisreglerande ätgärder pä jordbrukets område *4 156000000 47 Inköp av livsmedel m.m, för heredskapslagring           17000000 50   Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.                                                        85 725 000

 

52     Prisstöd till jordbruket i norra Sverige                                               199000000

53           Bidrag till permanent skördeskadeskydd                                              20000000

54     Administration av permanent skördeskadeskydd m.m.                       38 197000

4540 960000

D.  Skogsbruk

56          Skogsstyrelsen                                                                                   23 061000

57    Bidrag till skogsvårdsstyrelserna *866810()0 57   Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.        *3620000

 

57          Bidrag till skogsvärd m.m,                                                               M20000000

58          Stöd till byggande av skogsvägar                                                         30000000

60   Främjande av skogsvård m, m.                                                             1 000000

264362000

E.  Fiske

61           Fiskeristyrelsen                                                                                  20901000

62     Statens lokala fiskeriadministration                                                      9356000

63           Främjande i allmänhet av fiskerinäringen                                               500000

64     Kursverksamhet på fiskets område                                                         430000

65           Bidrag till fiskehamnar m.m.                                                                9625000

66     Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen 20000 66   Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen          2 165 000

* Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

164

67           Bidrag till fiskets rationalisering m. m.                                                  6000000

68     Fiskerilån                                                                                            25000000

 

68     Fiskberedningslån                                                                                  lOOOOOOO

69     Fiskredskapslån                                                                                       500000

 

69    Täckande av föriuster vid statlig kreditgaranti till fiske                                1 000

70    Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.                                         1 000

71          Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m.m.                                 100000

 

71          Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten                       1000

72          Prisreglerande åtgärder på fiskets område                                                  *1 000

84601000

F. Service och kontroll

73          Statens livsmedelsverk                                                                        .50676000

74    Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontroll-

slakterier                                                                                          26072000

75   Statens veterinärmedicinska anstalt                                                    56 105000

77          Veterinärstaten                                                                                   52 531000

78          Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.                          lOOOOOOO

 

81          Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet                                              1000

82          Bidrag till statens utsädeskontroll                                                           4759000

 

82          Bekämpande av växtsjukdomar                                                                200000

83          Slalens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet 1000 85   Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium                6 162000

 

85          Statens maskinprovningar; Uppdragsverksamhet                                          1 000

86    Bidrag lill statens maskinprovningar                                                     4 978000

87          Statens växtsortnämnd                                                                            292000

211778000

C. Utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet:

95       Förvaltningskostnader                                                                   291813000

100       Driftkostnader                                                                              142448000

103       Lantbruksdriften                                                                                     1000

103       Djursjukhuset i Skara                                                                            626000

104   Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.                       5000000
108    Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuni­
versitet m.m.                                                                                               22000000

114   Jordbruksforskning                                                                            M7082000

114         Stöd till kollekliv jordbruksteknisk forskning                                         2300000

115         Bidrag till växtförädling                                                                       24600000

116         Skoglig forskning                                                                                *9 150000

116   Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling

och skogsgödsling m. m.                                                                    4 350000

117   Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning                                            7 9.50000
117   Bidrag till Skogs-och lantbruksakademien                                              497 000

527 817 000

H. Miljövård

119   Statens naturvårdsverk                                                                      76434000

122   Statens strälskyddsinstitut                                                                  12503000

124          Koncessionsnämnden för miljöskydd                                                    5802000

125          Miljövärdsinformation                                    4200000 127 Mark för naturvård            20000000 131 Värd av naturreservat m. m.             23 500000 135   Miljövårdsforskning                                                              40300000

 

137          Slrålskyddsforskning                                                                             1750000

138          Stöd till kollekliv forskning inom miljövårdsområdet                           6400000

139          Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor 4000000 139 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.               9700000 141    Program för övervakning av miljökvalitet                                                    8200000

Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 13   Jordbruksdepartementet

165

 

142  Bidrag lill kommunala avloppsreningsverk m. m.

144  Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.

148         Bidrag till kalkning av sjöar och vallendrag

149         Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m.

150         Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

151            Restaurering av Hornborgasjön

30000000 69000000 23000000

5 300000 lOOOOOOO

2000000

352089000

 

1. Idrott och friluftsliv

153   Stöd lill idrotten

155   Slöd Ull friluftslivet m. m.

151350000 34700000

186050000

 

J. Diverse

161    Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.

161          Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

162          Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar

Totalt för jordbruksdepartementet

1000000

13 133000

5 000

14138000

6531405000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 14 till budgetproposition 1981                                   Prop. 1980/81:100

Bilaga 14

Handelsdepartementet

ÖVERSIKT

Handelsdepartementets verksamhet omfatlar utrikes- och inrikeshandel, turism, ekonomiskt försvar, patent- och registreringsväsendel samt tullar och tullväsendet.

På utrikeshandelns område handlägger fyra för utrikes- och handelsde­partementen gemensamma enheter bilaterala frågor saml multilaterala frågor i internationella organisationer såsom Europeiska frihandelssamman­slutningen (EFTA), de Europeiska gemenskaperna (EG), det Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling (UNCTAD). Inom utrikeshandelsenhelerna handläggs även frågor som rör kommersiell representation i utlandet, exportfrämjande åtgärder, exportkreditgarantier samt turism. Departementet ansvarar vidare för nordiska samarbetsfrågor, pris-, konkurrens- och konsumentfrågor, frågor om den inrikes handelns struktur och verksamhetsförhållanden, tillämpning av viss associalionsrätlslig lagsliflning samt lolterifrågor.

Krigsmaterielinspektionen inom departementet utövar kontroll över tillverkning av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till utförsel av sådan materiel.

Till departementet hör de statsägda företagen Aktiebolaget Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag och Aktiebolaget Oljetransit.

Departementets budget för budgetåret 1981/82 beräknas uppgå till 1 378,9 milj. kr.

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m. presenteras planerade besparingar på totall ca 80 milj. kr. inom handelsde-parlemenlets verksamhetsområde jämfört med budgetåret 1980/81. Bespa­ringar görs nu inom ramen för investeringar för det ekonomiska försvaret och på anslagen för stöd till svensk projektexport, kommerskollegium, patent-och registreringsverket, statens pris- och kariellnämnd, konsumentverket, allmänna reklamationsnämnden och tullverket. Till besparingarna på nyssnämnda anslag hänför sig ca 7 milj. kr. till ökade avgifter.

De förslag som här presenteras präglas av en strävan att genom tillämpning av huvudalternativ, omprioriteringar och rationaliseringar åstadkomma siörsta möjliga återhållsamhet i de samlade utgifterna ulan att eftersträvad kvalitet och effektivitet i verksamheten eftersatts. I vissa fall blir det dock fråga om en minskning av ambitionsnivån.

] Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                          2

Det allvarliga lägel i världsekonomin med hög arbetslöshet, inflation ocH extern obalans i många länder påverkar direkt den handelspolitiska utvecklingen. Vid sidan av konjunklurmässiga svårigheier ställer de inter­nationella konkurrensförhållandena krav på mer långsiktiga förändringar i industristrukturen i västvärldens ekonomier. Del internationella handelspo­litiska skeendet präglas därmed i hög grad av omställningsproblem i krisdrabbade industrisektorer och av krav på handelsbegränsningar. Ener­giförsörjningsproblem och allvarligt ökad skuldsättning, i synnerhet bland u-länderna, återverkar likaså på den handelspolitiska utvecklingen.

Sverige är för sin ekonomiska utveckling slarkl beroende av handeln med omvärlden. Den svenska handelspolitiken inriklas Iraditionelll på att främja frihandeln inom det internationella regelsystemets ramar. Ell så frilt varuutbyte som möjligt erbjuder fortsatta utvecklingsmöjligheter för den svenska ekonomin. Detta förutsätter atl exporten inte utsätts för handels­hinder i utlandet och att den svenska industristrukturen anpassas till den internalionella konkurrensen. Särskilt i etl ekonomiskt krisläge är det, i synnerhet för mindre handelsnationer - u-länder likaväl som i-länder - av största vikt att bevara en öppenhet i de handelspolitiska relationerna. Likaså är det viktigt att motverka användningen av nya slags handelshinder. För i synnerhet de större handelsnationerna har det blivit allt vanligare att vid sidan av internationellt överenskomna procedurer bilateralt reglera mark­nader och överenskomma om begränsningar av handeln.

Det nuvarande världsekonomiska lägel har sålunda för de flesta länder kommit alt medföra svåra påfrestningar bl.a. på det handelspolitiska området. För Sveriges del har detta främst kommit till uttryck i underskottet i handelsbalansen. Det är av största vikt atl snarast möjligt återställa balansen i vår utrikeshandel liksom atl motverka de protektionistiska tendenser som kommit till uttryck både här och på det internationella planet. Genom en ekonomisk politik som syftar lill att slå vakt om Sveriges internationella konkurrenskraft och genom konkreta handelsfrämjande åtgärder kan balansen i den svenska ekonomin på sikt återställas. Detla mål kan endasi nås under förutsättning att våra samlade resurser utnyttjas på det mest effektiva sättet, vilket i sin lur förutsätter etl livskraftigt näringsliv där fördelarna av fri konkurrens och näringsfrihet kan las till vara.

De statliga insatserna för att främja svensk export av varor och tjänster är av väsentlig betydelse inte bara för exporten utan också för utvecklingen av samhällsekonomin. I syfte att uppnå sådana positiva effekter som bidrar till en successiv minskning av rådande bytesbalansunderskott föreslås en ökning av det samlade statliga stödet lill olika exportfrämjande åtgärder trots det begränsade utrymmet för ylterligare belastningar på statsbudgeten. Genom det förstärkta stödet skapas också bättre förutsättningar för bl.a. de mindre och medelstora företagens exportansträngningar. Stödet till den svenska utlandsförsäljningen av systemleveranser minskas något.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                         3

Förslag kommer senare alt lämnas om åtgärder för att öka exporten av tjänster från statliga myndigheter och bolag.

I syfte atl stärka den centrala ledningen av de övergripande exportfrämr jandefrågorna har en särskild enhet inrättats inom utrikes- och handelsde­partementen. Enheten har tillskapats genom en omfördelning av uppgifter och personal från andra enheter.

Det system för förmånlig kreditgivning till vissa u-länder som inrättas i början av år 1981 och som främst har bislåndspolitiska syften förväntas också få vissa positiva effekter på svensk expori av varor och tjänster.

De svenska förelagens möjlighet att erhålla exportkreditgarantier är av slor betydelse för att främja den svenska exporten. För alt ge utrymme för eventuella uppkommande större ökningar föreslår regeringen därför alt ramarna för exportkreditnämndens (EKN) garantigivning höjs till 67 miljarder kr. Osäkerheten inför den framtida betalningsförmågan i etl stort antal viktiga exportländer föranleder regeringen att föreslå att den rörliga kredit som står till EKN:s förfogande i riksgäldskontoret ökas från 600 till 800 milj. kr.

I EKN:s verksamhet ingår förutom normal affärsmässig garantigivning (n-garantier) även garantigivning i samband med investeringar utomlands, garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling (u-garanlier) saml sedan den 1 juli 1979 garantier vid export med särskilt samhällsintresse (s-garantier). Från samma tidpunkt har EKN också fåll bemyndigande atl lämna molgarantier till utställare av säkerhet. Den länderkrets inom vilken de svenska företagen har möjlighet erhålla investeringsgarantier har vidgats.

Riksdagen beslutade våren 1980 att höja den totala ramen för nämndens verksamhet till 61 miljarder kr., varav 14 miljarder kr. reserverades för u-och s-garantigivningen.

Vid slutet av budgetåret 1979/80 uppgick EKN:s lotala utestående garantiåtaganden till 70,5 miljarder kr., varav 58,3 miljarder kr. för n-garantier och 1,2 miljarder kr. för s/u-garantier. Huvuddelen av åtagan­dena består av utfästelser om garanti d.v.s. löften om garantiförbindelser om och när en viss exportaffär kommer till stånd. Sådana utfästelser avräknas mot ramarna med en mindre del, varför det totala ramutnytljandet vid budgetårets slut var 35 miljarder kr.

EKN:s verksamhet präglades under år 1980 i likhet med de närmast föregående åren av snabbt stigande åtaganden, stora skadeutbetalningar, minskande premiereserver och stigande relativ risknivå. Det finns för närvarande ingen anledning att vänta någon större förändring i denna utveckling.

På några års sikt har EKN vissa möjligheler atl uppnå en konsolidering av verksamheten. Utvecklingen beror främst på antalet skadefall och ersätt­ningsvillkor. Framtiden kommer dock att innebära en allt svårare balansgång mellan å ena sidan risktagandet och det stöd detta innebär för den svenska

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                        4

exporten, och å andra sidan den övergripande målsättningen att driva verksamheten på en rimlig affärsmässig basis.

EKN har under verksamhetsåret betalat ul skadeersättning med 320 milj. kr. medan 67 milj. kr. återvunnits. Av skaderegleringarna avsåg ca 67 milj. kr. utbetalningar under den av regeringen särskilt anvisade garantiramen på Turkiel. Sverige har f.n. avtal om uppskov med betalningar under statliga eller EKN-garanterade krediter med Chile, Peru, Togo, Turkiet och Zaire. För EKN innebär dessa skuldomförhandlingar en slor påfrestning på reserverna. ÅtskilUga tecken tyder på att fler länder kan komma i samma situation under de närmaste åren, med ytterligare belastning på EKN:s reserver som följd.

Turismen har fått en ökande betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsättning. Genom att skapa gynnsamma förutsättningar för såväl svenskar som utlänningar att turista i Sverige torde bytesbalansen förbättras. Samtidigt skapas positiva sysselsättningseffekter vilket har särskild betydelse för de regionalpolitiska stödområdena. Sveriges turistråd föreslås därför få ökat stöd till turismfrämjande åtgärder.

Elt livskraftigt näringsliv förutsätter att den fria konkurrensen och näringsfrihetens fördelar tas till vara. Därigenom kan våra samlade resurser utnyttjas på det mest effektiva sättet, vilket är förutsättningen för att välståndet och tryggheten skall kunna bevaras på lång sikl. Regeringen avser under del innevarande riksmötet atl lägga fram förslag lill ny konkurrens­lagstiftning.

Prisstegringarna kan dämpas genom en väl fungerande konkurrens. Riskerna för fortsatta kraftiga prisstegringar är dock påtagliga. Kostnads­stegringarna spelar här en stor roll. Så länge vi inle har en sådan löpande förbättring i vårt relativa konkurrensläge gentemot utlandet, som kan möjliggöra att kronans värde gentemot andra valutor stiger, kommer vi också att utsättas för att utländska prisstegringar slår igenom i Sverige. Det finns emellertid risk också för andra slag av prishöjningar som kan innebära inflationsrisker. En prisövervakning hksom möjHgheter atl tillämpa prisreg­leringar måsle bl.a. av dessa skäl finnas. Prisregleringar måste dock vara kortvariga.

I avsikt att försöka hindra att internationella oljeprishöjningar alltför kraftigt skulle driva på konsumentprisutvecklingen i Sverige gällde fram till den 13 september 1980 en högstprisreglering för vissa oljeprodukter.

I syfte atl stimulera konkurrensen och investeringsviljan inom livsmedels­branschen samt för att undvika negativa effekter av långvariga prisstopp har prisregleringen på baslivsmedel lagts om från och med den 22 oktober 1980. Prisstoppet på baslivsmedel (med undantag för mjölk och filmjölk), som i huvudsak har varit i kraft sedan år 1973, har ersatts med förhandsanmäl­ningsskyldighet. Delta innebär att företagen en månad i förväg måste anmäla planerade prishöjningar till statens pris- och kartellnämnd. Prisövervakning­en i övrigt har också lagts om som etl led i besparingsarbelet. Statens pris- och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                        5

kartellnämnd avses genom koncentrerade insatser kunna nå åsyftad verkan med prisövervakningen med mindre resurser.

Konsumentpolitikens uppgift kan sägas vara atl stödja och förbättra konsumenternas ställning på marknaden genom att rätta till brister i marknadsekonomin. Kostnadskrävande regleringar måste emellertid i möjligaste mån undvikas. Endast genom återhållsamhet i detta avseende kan konsumentpolitiken ges en framtida stabil grund.

Som ett led i besparingsansträngningarna har riksdagen uttalat sig för all konsumentverket skall koncentrera sina insatser lill områden av särskild betydelse för konsumenterna. Det gäller problem som rör människors liv, hälsa och säkerhet, mer betydande ekonomiska risksituationer, svaga konsumentgruppers problem samt frågor som hänger samman med rationa­lisering av hushållens arbele och minskning av hushållens energikonsumtion. Beslutet följs nu upp med en minskning av anslaget för verkel.

En översyn av konsumentverkets arbetsområde har inletts för alt utarbeta underlag för de kommande politiska beslut som är nödvändiga för en inriktning av verksamheten på en lägre ekonomisk nivå.

Allmänna reklamationsnämnden, vars verksamhet hittills har bedrivits på försök, blir fr.o.m. den 1 januari 1981 permanent och en fristående myndighet.

Bekämpning av narkotikasmuggling, skydds- och kontrollåtgärder ur miljöskyddssynpunkt, havsfiskeövervakning samt ålgärder mol den ekono­miska brottsligheten är verksamheter som tullverket även i fortsättningen bör ägna största uppmärksamhet. De ökade krav som ställs på tullverkets insatser på dessa områden får i stort sett mötas inom ramen för befintliga resurser.

Tullverket deltar i det internationella samarbetet på tullområdet, främst inom ramen för Tullsamarbetsrådel (Customs Cooperation Council-CCC) i Bryssel. Etl omfattande samarbete äger sedan länge rum mellan de nordiska ländernas tullmyndigheter, bl.a. inom ramen för Nordiska lulladministraliva rådet (NTR).

För det ekonomiska försvaret beräknas investeringarna över statsbudgeten till 180 milj. kr. De investeringar som föreslås medger en fortsall uppbyggnad av beredskapslagringen inom prioriterade områden och fortsalt stöd till försörjningsberedskapsviktig industri.

Mot bakgrund av bl.a. rapporter som i september 1980 avgivits av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk och tekodelegationen lämnas förslag om de statliga åtgärderna för refcoinrfi«rn>i. I fråga om målen för tekopoHtiken föreslås bl. a atl ett upprätthållande av 1978 års produktionsvolym skall utgöra ett riktmärke för de fortsatta statliga åtgärderna. Stödet till tekoindustrin föreslås på sikt få en ändrad profil med ökad satsning på effektivitelsfräm­jande insatser. Totalt föreslås för budgetåret 1981/82 etl stöd på ca 460 milj. kr., varav ca 80 milj. kr. under handelsdepartementets huvudtitel.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                           6

1980 års oljelagringskommitté har lill uppgift all bl.a. se över oljelagrings­programmet för perioden 1978-1984. Etl delbetänkande (SOU 1980:41) Olja för kristid har överiämnats till regeringen. Regeringen kommer i särskild proposition till riksdagen under våren 1981 att lämna förslag rörande inriktningen av Sveriges energiförsörjning i framliden. Därvid kommer även atl presenteras förslag i fråga om försörjningsberedskapen på oljeområ­det.

Sverige deltar genom patent och registreringsverket (PRV) i det interna­lionella samarbetet på patent-, varumärkes- och mönsterområdel bl.a. inom ramen för den s.k. europeiska palentkonventionen (EPC) och den s.k. samarbetskonventionen (PCT). Sedan år 1975 har inom världsorganisatio­nen för den intellektuella äganderätten (WIPO) pågått ett arbele på en revision av den s.k. Paris-konventionen. En diplomatkonferens för denna revision påbörjades under början av år 1980. Konferensen kommer att fortsätla under hösten 1981. Revisionen är främsl föranledd av u-ländernas intresse av att få bättre tillgång till patenterad teknik saml all allmänt göra patentsystemet mer överskådligt och tillgängligt.

Patentverkets bolagsbyrå inledde under hösten 1978 en etappvis omloka­lisering till Sundsvall. Flyttningen slutfördes under juni månad 1980. Bolagsbyrån inrättar sig nu på all möta den kraftiga ärendelillströmning som väntas genom att alla aktiebolag som skall bestå efter utgången av år 1981 dessförinnan måste ha registrerat ett aktiekapital om minst 50 000 kr.

Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänsl ökade sin omsättning det senaste verksamhetsåret.

Penninglotteriels intäkter av loltförsäljningen under år 1980 beräknas ha uppgått till 1 117,8 milj. kr. (811,0). Liksom under tidigare år anordnades ett särskilt lotteri för kulturella ändamål. Av bolagets intäkter beräknas 505,0 milj. kr. (371,8) tillfalla statsverket.

Omsättningen hos Tipstjänst beräknas under år 1980 ha uppgått till 1 490 milj. kr. (1 188). Till statsverket beräknas 640 milj. kr. (518) ha inlevererats. Tipstjänst har hösten 1980 startat en ny form av tippning, s. k. lotto. I samband därmed har Tipstjänsl öppnat en filial i Skellefteå.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                  7

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet inom ramen för det Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet fortsätter att utvidgas. Nya områden och projekt tillkommer kontinuerligt. Samarbetet omfattar idag nästan alla samhällsområden utom utrikes- och försvarspolitiken.

I Nordiska Rådets diskussioner har på senare tid tonvikten legal på industri-, energi-, handels- och ekonomisk-politiska samarbetsfrågor saml akluella framtidsfrågor såsom de forskningspolitiska insatserna och datatek­nikens utveckling och konsekvenser. Samarbetsminislrarna har beslutat koncentrera de aktiviteter som pågår på dessa områden under rubrikerna "Norden som hemmamarknad" och "Tekniken och framliden". Avsikten är att skapa en överblick över de nordiska insatserna för alt möjliggöra prioritering och satsningar på dessa väsentliga sektorer.

Under hösten 1980 inleddes elt nordiskt ekonomiskt forskningsråd sill arbete. Dess uppgift är aft ge stöd till analyser och utredningar om det ömsesidiga beroendet länderna emellan och förutsättningarna för etl närmare samarbete vad gäller stabiliseringspolitiken och de långsiktiga tillväxlfrågorna.

En ämbetsmannagrupp har fåll till uppgift alt undersöka förutsättningarna för ett utökat nordiskt samarbete beträffande grundforskning och tillämpad forskning.

En utredning för att undersöka behovet av och intresset för etl nordiskt samarbete ifråga om projeklexport lill u-länder och statshandelsländer färdigställdes och remissbehandlades under år 1980. Regeringsförhandlingar om utredningens förslag inleddes i oktober 1980.

De nordiska energiministrarna beslöt våren 1980 alt utarbeta en arbets­plan för nordiskt energisamarbete som skulle omfatta bl.a en rapport om energihushållningsfrågor, informationsutveckling beträffande introduktion av nya och förnybara energikällor, området olja och naturgas saml på kolområdet.

De nordiska statsministrarna har beslutat alt mötas oftare. Under år 1980 har tre statsministermöten ägt rum. Huvudfrågor vid två av dessa möten har varit del nordiska samarbetet koncentrerat till energifrågor, "Norden som hemmamarknad" samt "Tekniken och framliden".

Ministerrådets allmänna budget för år 1981 omfatlar totall 111,9 milj. norska kr. (1980: 93,4 milj. norska kr). Över den allmänna budgeten finansieras projekt och institutioner på alla samarbetsområden med undan­tag för kultur och ulbildningsseklorerna, för vilka ministerrådet har en särskild budget. Sveriges andel av de nordiska budgeterna uppgår år 1981 lill 41,4 %.

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

I juni 1980 högtidlighölls 20-årsdagen av EFTA:s tillkomst med eft särskilt jubileumsmöte i Saltsjöbaden.  I mötet dellog regeringsrepresentanler.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                          8

EFTA;s parlamentarikerkommitté samt EFTA:s rådgivande kommitté som representerar industrin, handeln och arbetsmarknadens parter i medlems­länderna. En slutsats från detla möte var alt EFTA:s främsta roll i framtiden måste bli atl slå vakt om den frihandel som uppnåtts inom EFTA och inom del vidare europeiska frihandelsområde som EFTA och EG-länderna tillsammans utgör. Vid mötet framstod denna uppgift som särskilt betydel­sefull i ett läge där den handelspolitiska utvecklingen utmärks av tilltagande protektionistiska strömningar.

Som ett led i strävandena att öka handelsliberaliseringen i Europa har EFTA-länderna slutit etl frihandelsavtal med Spanien. Avtalet trädde i krafl den 1 juli 1980.

EFTA är något av en ekonomisk stormakt. Så är exempelvis Europeiska gemenskapens (EG) export till EFTA-länderna större än dess samlade expori till USA, Japan och Sovjetunionen. Del bör därför vara naturligt för EFTA-länderna atl sträva efter gemensamma positioner inte minst för alt motverka tendenser till stormaklsdominans och bilateralisering på handels­politikens område.

Den dialog om utvidgade förbindelser mellan EFTA och EG som inleddes år 1977 väntas fortsätta. En inventering av önskvärda och möjliga samarbetsfäll görs på båda sidor. Redan utvalda samarbetsområden är bl.a. ursprungsregler, lekniska handelshinder och varumärkesrätt.

Inom EFTA har en överenskommelse träffats om att göra en genomgång av i medlemsländerna tillämpade statliga stödåtgärder för alt granska om vidtagna åtgärder är förenliga med EFTA-konventionen.

Möjligheterna till ylterligare liberalisering av EFTA-handeln med fiskpro­dukter kommer att undersökas.

Granskningen av hur de västeuropeiska länderna tillämpar de avtal rörande icke-tariffära handelshinder som slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i GATT skall fortsätta. Detsamma gäller granskningen av icke-tariffära handelshinder som kan skapa problem i handeln inom EFTA och mellan EFTA-länderna och EG.

Vid Portugals förutsedda inträde i EG kommer särskilda regler för EFTA-ländernas förhållande till gemenskapen och Portugal alt tillämpas under en övergångsperiod. Diskussionen om utformningen av dessa regler har inletts inom organisationen. Det svenska bidraget lill EFTA:s industriel­la utvecklingsfond för Portugal utgör för innevarande budgetår 30 milj. kr. Svenska företag medverkar genom leveranser till flera projekt som finansieras av fonden.

EFTA-länderna har ylterligare byggt ul sitt samarbete med Jugoslavien. Vid ett möte med blandade kommittén EFTA-Jugoslavien i september 1980 tillsattes två nya arbetsgrupper som skall studera frågor med anknytning lill samhandeln resp. industriellt samarbete.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                       9

Europeiska gemenskaperna (EG)

Förbindelserna med EG inom ramen för frihandelsavtalet mellan Sverige och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) löper tillfredsställan­de och arbetet på att genom olika initiativ bilateralt och i EFTA-kretsen ytterligare förbättra samarbetet fortsätter. EG:s intresse för samarbetet markerades hösten 1980 genom etl besök i Sverige av presidenten i EG-kommissionen. I samband med besöket accepterade Sverige ell förslag från EG-kommissionen om alt ett av de två årliga mötena med blandade kommittén Sverige-EG fr.o.m. 1981 skall omvandlas till ett möte på minister- eller statssekreterarnivå för diskussion av bl.a. aktuella internatio­nella frågor.

Det försämrade ekonomiska lägel har medfört alt EG under år 1980 utnyttjat sin rätt enligl frihandelsavtalet all utlösa tredjelandstull för två svenska pappersplafonder sedan plafondlaken överskridils. Höjningen av noUtullkontingenlerna för svensk pappersexporl till Storbritannien för år 1981 blev liksom för tidigare år begränsad. Tullarna på svensk pappersexport till EG har enligl avtalet successivt avvecklats från 12 % till f.n. 4 %. Full tullfrihet skall enligt avtalet vara genomförd år 1984.

Under år 1980 har förhandlingar slutförts om tilläggsprotokoll till Sveriges och övriga EFTA-länders frihandelsavtal med EEC och den Europeiska kol-och stålgemenskapen (CECA) med anledning av Greklands anslutning til! EG den 1 januari 1981. Avsikten är all protokollen skall gälla under perioden 1 januari 1981-31 december 1985. Under denna tid skall Grekland gentemot Sverige successivt avveckla tullar i handeln med de varor som omfattas av EEC- och CECA-avtalen. Sverige skall från och med den 1 januari 1981 ge Grekland i huvudsak samma behandling som de nuvarande EG-länderna åtnjuter. Ifråga om CECA-varorna skall både Sverige och Grekland successivt under övergångsperioden avveckla tullar och andra handelshinder gentemot varandra saml anpassa sin handel till CECA:s prisregelsystem.

Under Spaniens och Portugals förhandlingar om medlemsskap i EG förutses löpande kontakter äga rum mellan EG och EFTA-länderna.

Diskussionerna om atl förenkla och förbättra ursprungsreglerna har fortsalt. Sverige och övriga EFTA-länder har betonat vikten av att i en nära framtid uppnå positiva resultat.

En gemensam EFTA-démarche gjordes hos EG i januari 1980 angående eliminering av icke-tariffära handelshinder, särskilt tekniska handelshinder, i handeln mellan EG och EFTA-länderna.

Det frihandelsavtal Sverige har ulgör den grund vi bygger vårt samarbete med EG på. Även utanför frihandelsavtalels ram upprätthålls förbindelser mellan EG och Sverige.

Del är regeringens avsikt att, på områden där det finns ömsesidiga intressen, söka utvidga och fördjupa detla samarbete.

Del svenska deltagandel i fusionsforskningssamarbelet inom ramen för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      10

Euratom och det tekniskt-velenskapliga samarbetet inom COST (European Co-operalion in the Field of Scientific and Technical Research) forlsäller. En intensifiering av verksamheten på del tekniskt-velenskapliga området kan förutses.

Förhandlingar om etl ramavtal för en sammankoppling av gemenskapens datanät Euronet med del svenska televerkets datanät för teknisk-vetenskap­lig information och dokumentation har slutförts under år 1980.

Expertmöten Sverige-EG om miljövård, konsumentfrågor, iransportfrå-gor, biståndsfrågor, skattefrågor och ekonomisk politik har hållils under år 1980 och nya möten avses hållas år 1981. Även på industripolitikens område förutses fler möten. Överenskommelse har träffals om ell första möte för ömsesidig information om statsstöd i början av år 1981.

Ell ramavtal för alt uppnå etl mer regelbundet samarbete om konsument­frågor har slutits år 1980 och förhandlingar om etl liknande samarbete om arbetsmiljöfrågor pågår. På områden som energipolitik och informations­teknologi har såväl EG som Sverige uttryckt intresse för närmare kontak­ter.

Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA)

Stålmarknaden i Sverige och inom EG har från senare delen av 1970-talel varit utsatt för stora påfrestningar i samband med den strukturomvandling som pågår i den västeuropeiska industrin. Delta har bl.a. medfört atl handeln med stål mellan Sverige och EG varit underkastad ett särskilt temporärt arrangemang, som innebär att svenska företag följer de särskilda prisregler som införts inom gemenskapen och som gäller för EG-företagen. Arrange­manget ansluter till Sveriges frihandelsavtal med CECA från år 1972 och innebär en temporär tolkning av avtalels prisregler. EG har, som elt komplement lill interna ålgärder för atl lösa krisproblemen inom stålindu­strin, ingått arrangemang av liknande slag med flerlalel övriga EFTA-länder. Dessa är tillsammans gemenskapens viktigaste handelspartner på stålområ-det.

Under senare delen av år 1980 minskade efterfrågan på stål kraftigt inom EG, vilkel medförde alt priserna på många stålprodukter sjönk till nivåer som är olönsamma för del stora flertalet producenter. Gemenskapen söker aktivt komma lillrälta med situationen genom en minskning av den egna stålproduktionen. Förhandlingar pågår nu om förlängning av stålarrange­mangen med tredje länder, däribland Sverige. Tills vidare gäller 1980 års ordning.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

Inom OECD liksom i andra multilaterala organ har uppmärksamheten riktals mol begränsningar av handeln och industriell strukturanpassning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        11

Vid minislerrådsmötel i juni 1980 uttalades bl.a. all ett öppet multilateralt handelssystem är en nödvändig förutsältning för att uppnå övergripande ekonomiska mål. En ny handelspolitisk deklaration antogs som understryker viklen av alt slå emot protektionistiska tendenser. Enligl deklarationen förklarar sig medlemsländerna beredda atl bl.a. genomföra de åtaganden som gjorts vid de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT, stärka relationerna lill u-länderna och undvika restriktiva ålgärder på handelsområdel. Ministerrådet beslöt också att en regelbunden översyn skall göras av den handelspolitiska utvecklingen mot bakgrund av de mål som deklarationen anger. En första rapport skall framläggas vid minislerrådsmö­tel år 1981. Från svensk sida framhölls del alt det är väsentligt all kartläggningen av vidtagna protektionistiska åtgärder utsträcks till att omfatta även de marknadsreglerande arrangemang och s.k. frivilliga exportbegränsningar som i ökande omfattning förekommer vid sidan av del handelspoliriska regelsystemet.

OECD's handelskommitlé har inlett undersökningar av hinder för den internalionella handeln med tjänster. Studier pågår inom områdena bank-och försäkringsverksamhet, sjöfart saml byggnads- och anläggningsverksam­het, inklusive lekniska konsulttjänster.

Under år 1980 har OECD's speciella grupp för strukturanpassningspolilik arbetat vidare med alt studera problem inom vissa industribranscher, granska olika typer av strukturåtgärder och genomföra granskningar ländervis av den politik som bedrivs på della område. Syfiet är alt förmå medlemsländerna atl bedriva en strukturanpassningspolilik i enlighet med OECD's riktlinjer från år 1978. I början av år 1981 kommer den svenska strukturanpassningspolitiken alt granskas av gruppen.

Arbetet inom OECD's stålkommitlé intensifierades under år 1980 - delvis som en följd av de åtgärder som vidtogs av EG och USA i syfte att kontrollera eller reglera produktion och utrikeshandel.

Inom ramen för OECD fortsätter arbetet att med hjälp av internationellt överenskomna riktlinjer begränsa konkurrensen med statsstödda exportkre­diter. Under våren 1980 nåddes enighet om viss höjning av de överenskomna minimiräntorna för sådana krediter fr.o.m. den 1 juli 1980. Sverige fortsätter att ta en aktiv del i ansträngningarna att få till stånd en ny överenskommelse, baserad på mer marknadsanpassade kreditvillkor.

Internationella energiorganet (lEA)

Den internationella oljemarknaden, som kännetecknades av oro och krafligl höjda priser under år 1979 och januari 1980, uppvisade under perioden februari-september 1980 en lugnare utveckling _med tendens till sjunkande priser mol slutet av perioden. Till följd av konflikten mellan Irak och Iran uppstod under årets sista månader på nytt etl pristryck uppåt, som emellertid på grund av den mycket goda lagersituationen i lEA-länderna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                         12

endast gällt begränsade kvantiteter på den s.k. spotmarknaden.

Inom lEA har utvecklingen på oljemarknaden nära följts. Efter utbrottet av striderna mellan Irak och Iran log lEA-länderna i början av oktober beslut om att i första hand ersätta bortfallet av oljeimporten från dessa länder genom lagerneddragning och att uppmana oljebolagen att avstå från onormala köp på spotmarknaden. Beslutet synes ha haft önskad effekt och i stort ha följts av oljebolagen i medlemsländerna. För svensk del har konflikten inte medfört något mera betydande bortfall i oljelillförseln.

Vid ett ministermöte i december 1980 kompletterades beslutet från oktober med ett syslem för utjämning av obalanser i oljetillförseln mellan såväl medlemsländerna som enskilda oljebolag. Enligt detta system skall IEA:s exekutivdirektör identifiera sådana obalanser, som kan leda till ökal tryck på oljemarknaden och som ej kan lösas på nationellt plan och genom konsultationer med berörda länder och bolag föreslå lösningar till utjämning. Begäran om sådan utjämning kan även inges av elt enskilt medlemsland. Systemet gäller fram till slutet av första kvartalet 1981 men kan förlängas om situationen på oljemarknaden påfordrar detla.

Ministermölel gjorde bedömningen atl bortfallet i oljetillförseln till följd av Iran-Irak-konflikten under första kvartalet 1981 kan uppvägas av motsvarande neddragning av lagren, konsumtionsbegränsning samt hög inhemsk energiproduktion. Något behov av individuella importtak för år 1981, ansågs inte föreligga.

Under år 1980 har lEA även tagit beslut om att upprätta ett system med årliga uppskattningar av medlemsländernas oljebehov. Dessa uppskattning­ar skall bl.a. kunna ligga till grund för åtaganden om individuella importtak, om medlemsländerna finner atl situationen på oljemarknaden så kräver. Vidare har etl syslem för konsultationer om lagerpolilik mellan medlems­länderna och mellan regeringar och oljebolag i medlemsländerna antagits i syfte all bättre anpassa lagerförändringar till förhållandena på oljemarkna­den.

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)

Trots påfrestningarna i världsekonomin präglades verksamheten i GATT under år 1980 av elt framgångsrikt arbete. Under året började de överenskommelser tillämpas som blev resultatet av de multilaterala handels­förhandlingarna åren 1973-1979 och som i de flesta fall trädde i kraft den 1 januari 1980. Flera av de ledande u-länderna anslöt sig under år 1980 till överenskommelserna. För svensk del genomfördes den 1 februari 1980 två steg i den för åren 1980-1987 överenskomna tullavvecklingen. Hur nästa partiella tullsänkning den 1 januari 1982 skall genomföras kommer att underställas riksdagens för beslut under år 1981.

Två koder, om lullvärdeberäkning och om statlig upphandling, trädde i kraft den 1 januari 1981. De ratificerades av regeringen under hösten 1980.1

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        13

samband med ikraftträdandet utfärdade regeringen nya tullvärde- och upphandlingsförordningar.

För svensk del bhr det av största vikt att under de närmaste åren stödja elt fortsatt arbete inom GATT:s ram för att främja en friare världshandel. I synnerhet blir det angelägel att aktivt medverka i kodernas tillämpning, bl.a. för atl kunna utnyttja de möjligheter som GATT:s nu väsentligl utbyggda regelsystem erbjuder för att främja svensk utrikeshandel.

Inom ramen för en nyupprättad skyddsklausulkommilté fortsätter under år 1981 förhandlingarna om en överenskommelse om tolkning och tillämp­ning av artikel XIX i GATT som behandlar skyddsåtgärder mot marknads­störande import. Den cenirala handelspolitiska frågeställningen i denna förhandling har även beröring med den under år 1981 förestående omförhandlingen i GATT:s lexlilkommitlé av det internationella multifibe-ravtalet. Förberedelser för all i samråd med berörda parter utforma en svensk förhandlingsposition inför omförhandlingen inleddes under hösten 1980.

Förenta nationerna (FN) oeh Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling (UNCTAD)

Inte minst effekterna av oljeprishöjningarna i u-länderna har i FN drivit fram krav på en global förhandlingsrunda om handel, råvaror, energi, utveckling samt monetära och finansiella frågor. I FN:s generalförsamlings exlra möte om nord/sydfrågor 25 augusti-15 september 1980 behandlades dels formerna för en sådan runda, dels en ny internationell utvecklingsstra­tegi för det tredje utvecklingsårliondet (1980-lalet).

Extramötet lyckades nå enighet om texten till en ny utvecklingsstrategi som antogs av den ordinarie generalförsamlingen under hösten. Enligl strategin skall på handelns område bl.a. fortsatta ansträngningar göras för alt avveckla handelshindren gentemot u-länder. Handelsavsnitlet tilldrog sig inle huvudintresset under förhandlingarna vilket är naturligt eftersom de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT just avslutats. Strategitexlen innehåller dock formuleringar som visade sig svåra all acceptera för många i-länder. Sverige gjorde för sin del ett särskilt lolkningsuttalande.

Extramötet lyckades däremot inte enas om formerna för och innehållet i en ny global förhandlingsrunda. I-länderna vill slå vakt om fackorganens roll och säkra alt den sakkunskap som representeras av exempelvis Internatio­nella valutafonden och GATT utnyttjas. U-länderna å andra sidan vill att förhandlingarna i så hög grad som möjligt bedrivs centralt i New York.

Bland de frågor med handelspolitisk anknytning som förhandlingarna väntas omfatta ar ur svensk synvinkel av särskilt intresse frågan om man skall lyckas få till stånd en internationell dialog på energiområdet med deltagande

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        14

av såväl producenter som konsumenter, liksom motverkan av prolektionis-men.

UNCTAD:s system med särskilda lullförmåner för u-länderna (s.k. tullpreferenser) har funnits i c:a tio år och f.n. pågår en översyn av systemet. Resultatet av den svenska översynen kommer all presenteras för riksdagen. Den preferensbehandlade importen till Sverige utgjorde år 1979 11 % av totalimporten från de 82 länder och områden som delta år beviljades preferenser. Huvuddelen av importen från dessa länder är dock tullfri enligt mesl-gynnad-nationsprincipen. Från den 1 januari 1981 beviljas Zimbabwe tullpreferenser enligt riksdagens beslut.

Vid UNCTAD :s tjugoförsta styrelsemöte i september 1980 fastställdes riktlinjer för framtida skuldkonsolideringar för u-länder.

Vid en FN-konferens inom UNCTAD:s ram i april 1980 avslutades under enighet ett flerårigt arbele rörande principer och regler för kontroll av konkurrensbegränsningar i internationell handel. Sverige har aktivt medver­kat i tillkomsten av UNCTAD-reglerna som senare antogs av FN:s generalförsamling hösten 1980.

Arbetet i FN-konferensen för en uppförandekod för teknologiöverföring fortsätter inom UNCTAD under år 1981. Vidare pågår förberedelser för en konferens i september 1981 om de minst utvecklade ländernas problem.

Råvaror

Råvarumarknaderna präglas av slor konjunklurkänslighet och kraftiga prisfluktuationer. Anslrängningarna att stabilisera priserna på nivåer som tillgodoser såväl importländernas som exportländernas intressen har rönt begränsad framgång. Tendensen lill bilateralisering av råvaruhandeln mellan i-länder och u-länder ökar. Fler mineralinvesteringar har under 1970-talet gjorts i i-länderna än i u-länderna. U-länderna framslår emellertid alltmer som potentiellt belydelsefulla leverantörer i krafl av rika och lältbearbetade mineralfyndigheter.

Sverige eftersträvar stabila och förutsebara priser på en multilateral, icke-diskriminalorisk råvarumarknad. Även andra möjligheter att säkra råvaruförsörjningen måste emellertid undersökas. De fredskrislager som administreras av överstyrelsen för ekonomiskt försvar har betydelse i detla sammanhang. Svensk järnmalmsexport har sjunkit i konkurrens med nya producenlländer. I fråga om andra metaller är Sverige framför allt importör och särskilt importen av legeringsmetaller har stor betydelse för bl.a. stålindustrin. I fråga om tempererade jordbruksprodukter bestäms Sveriges intressen bl.a. av beredskapshänsyn och av att ofta vara exportör, om också i liten skala. Den svenska kaffekonsumtionen per capita är bland den högsta i världen.

Under år 1980 uppnåddes en överenskommelse inom UNCTAD om alt inrätta en gemensam fond för finansiering av åtgärder på råvaruområdet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14    Handelsdepartementet                                       15

Proposition härom kommer att föreläggas riksdagen under våren 1981. Fonden skall ställa medel till förfogande dels för finansiering av prisstabili­serande bufferllager, dels för stöd till u-ländernas ansträngningar atl förbättra sina möjligheter alt lagra, vidareförädla, distribuera och marknads­föra råvaror. Nästa steg blir att försöka foga avtal om enskilda råvaror till fonden. Etl avtal om naturgummi slöts under år 1980. Det har ratificerats av Sverige, som sedan länge även är anslutet till avtalen för kaffe och socker. Ett nytt kakaoavtal har nyligen framförhandlats. År 1981 löper lennavtalet ul och arbetet på ett nytt pågår. Etl begränsat avtal - för konsultation och information, men ulan prisstabilisering-finns för vete. Underförstå halvåret 1981 förutses förhandlingar om elt nytt avtal. Internalionella studiegrupper finns för flera råvaror, bl.a. bomull, bly och zink. Konsultationer pågår om bildande av en internalionell nickelsludiegrupp. För en rad andra råvaror fortsätter diskussioner, framför allt inom ramen för UNCTAD:s integrerade råvaruprogram.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)

Arbetet inom ECE präglas alltjämt i hög grad av uppföljningen av del högnivåmöte för miljövård som hölls år 1979 samt av energifrågorna, där del har inletts etl omfattande informations- och erfarenhetsutbyte. På handels­området fortsätter arbetet med praktiska ålgärder för all underlätta handeln inom området, bl.a. vad gäller förenkling av handelsdokument. Vidare har under år 1980 hållits seminarier om industriellt samarbete mellan statshan­delsländer och marknadsekonomier saml om ekonomisk och kommersiell information.

Bilaterala frågor

En klar tendens till ökade bilaterala kontakter på det handelspolitiska, ekonomiska och kommersiella området kan noteras. Orsakerna härtill har varit flera. I vissa fall har funnits en mer eller mindre klart uttalad politisk önskan att genom officiella avtal eller kontakter bilateralt främja handel och ekonomiskt utbyte med Sverige. Delegationsresor och officiella besök har av både Sverige och andra länder i högre grad kommit alt användas i handelsfrämjande syfte. Som en följd av denna utveckling kan noteras ett starkare samband mellan officiella handelspolitiska och ekonomiska kontak­ter med olika länder och motsvarande rent kommersiella förbindelser.

I de många bilaterala kontakterna med enskilda länder i Västeuropa behandlas olika aspekter på den europeiska integrationsprocessen och akluella frågor inom den internationella handelspolitiken. Kontakterna är vanligtvis informella, men kan också, som är fallet beträffande Förbundsre­publiken Tyskland, ske inom ramen för en blandad regeringskommission. Vidare har Sverige bilaterala avtal eller gemensamma kommissioner med

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        16

flertalet statshandelsländer i öst och med ell anlal u-länder. Enligt flertalet av dessa avtal skall årliga möten äga rum mellan avtalsparterna.

Överenskommelse om nya långtidshandelsavtal träffades under år 1980 med Bulgarien och Rumänien. Förhandlingar om nya avtal pågår med Tjeckoslovakien och Ungern. Är 1981 löper gällande handelsavtal med Sovjetunionen ut varför förlängning eller omförhandling av detta avtal då aktualiseras. Inom ramen för gällande handelsavtal med statshandelsländer har under år 1980 sedvanliga årsförhandlingar ägt rum med Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Sovjetunionen, Bulgarien, Rumänien, DDR och Kina.

En överenskommelse om ekonomiskt, industriellt, tekniskt och veten­skapligt samarbete med Nigeria undertecknades i januari 1980. Under år 1980 har ett första möte med den blandade kommissionen mellan Sverige och Nigeria, kommissionsmöte med Irak samt del åttonde mötet med den svensk-japanska blandade kommissionen ägt rum.

Är 1981 kommer bilaterala möten all äga rum med flertalet av de länder med vilka Sverige har långtidshandelsavtal eller samarbelsavial. Sannolikt kommer man på svensk sida också atl få ta ställning till förslag om att ingå nya samarbetsavtal. Hittills har från svensk sida en relativt restriktiv attityd intagits till att ingå nya avtal bl.a. med hänsyn till den administrativa belastning som avtalen innebär för myndigheter och företag. Kommersiella och handelspolitiska fördelar kan dock motivera atl nya avtal ingås.

De amerikanska särskilda restriktionerna för specialstål upphörde i februari 1980 liksom de s.k. referenspriserna för handelsstål i mars 1980. Hösten 1980 offentliggjorde den amerikanske presidenten ett stödprogram för stålindustrin vari bl.a. ingick etl återinförande av referenspriser för handelsslål. Den amerikanska specialslålindustrin har framfört krav att även specialstålet skall omfattas av referenspriser. Etl sådanl arrangemang skulle få återverkningar på den svenska specialstålexporlen lill USA. Från svensk sida har hos den amerikanska regeringen påtalats riskerna för della. Stålmarknaden i USA har minskat kraftigt under år 1980, framför allt på grund av nedgången inom den inhemska bilindustrin.

Som en följd av riksdagens beslut år 1978 om en mer effektiv reglering av lågprisimporten av tekovaror omförhandlades under år 1979 de fjorton bilaterala lextilbegränsningsavtal Sverige ingått med andra länder. Förhand­lingarna skedde i tillämpliga fall inom ramen för det internationella mullifiberavlalel (MFA). De nya avtalen omfattar alla tekovaror som bedömts som känsliga vid importen till Sverige. Avtalen innebär en fortsatt nedskärning av tekoimporten från de siörsta exportörländerna medan exporten från övriga lågprisländer bibehålls på en i stort sett oförändrad nivå. De flesta avtalen gäller i två år, d.v.s. de börjar löpa ut vid årsskiftet 1980/81. Nya förhandlingar inleds då. Förhandlingarna påverkas av den föreslående omförhandlingen av MFA under år 1981.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        17

Elt nytt tvåårigt begränsningsavtal ingicks år 1980 med Brasilien. Det kan inte uteslutas all förhandlingar om ytterligare begränsningsavlal med nya länder måste tas upp år 1981. Kommerskollegium bevakar fortlöpande utvecklingen av lekoimporlen till Sverige, bl.a. för att ge underlag för sådana eventuella förhandlingar. Tekoimporlen från statshandelsländerna begrän­sas inom ramen för långtidshandelsavtalen med dessa länder.

Importen av gummistövlar och gummikängor har sedan november 1975 varit kvantitativt reglerad genom en s.k. globalkontingent, som sedan år 1977 endast omfatlar länderna utanför EG och EFTA. Nya begränsningsnivåer för år 1981 och 1982 har fastställts av regeringen.

Efter elt beslut i FN upphävde Sverige den 22 december 1979 de ekonomiska sanktionerna mot Rhodesia/Zimbabwe.

Den 1 juli 1979 trädde lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i krafl. Genom lagen begränsas den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia i avsikt atl öka det interna­tionella trycket på den sydafrikanska regimen och påverka dess raspoli­tik.

Riksdagen har under 1979/80 års riksmöte hemställt om atl regeringen gör en genomgång av tillämpningen av Sydafrikalagen och att denna genomgång bör bilda utgångspunkt för en kartläggning av möjligheterna för Sverige att vidta åtgärder även på andra områden såsom överföring av teknologi (UU 1979/80:27, rskr 1979/80:360). En särskild utredare har tillkallats för detta.

Sammanfattning

Anslagsförändringar inom handelsdepartementels verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten 1980/81 framgår av följande sammanställning (milj kr.).

Anvisat        Förslag        Föränd-
1980/81         1981/82        ring

58,7

59,6

-1-    0,9

166,4

195,4

-t-   29,0

29,9

33,3

+    3,4

87,5

99,5

H-   12,0

94,1

97,8

-1-    3,6

474,0

314,0

- 160,01

536,1

588,4

+   52,3

Handelsdepartementet m.m.

Främjande av utrikeshandeln m.m.

Kommerskollegium m.m.

Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

Patent- och registreringsverket m.m.

Ekonomiskt försvar

Tullverket

Summa    1446,7         1387,9        -   58,8

' Delprogrammet Bränsle och drivmedel m.m. samt delar av delprogrammet Kemiska produkter m.m. under littera F. Ekonomiskt försvar har brutits ut i avvaktan pä energipropositionen.

2 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bit. 14

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

18

 

HANDELSDEPARTEMENTET

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-00

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder såvitt avser frågorna under littera A punkterna 1-4, B, C, D, E, F, G; statsrådet Söder såvitt avser frågorna under littera A punkterna 5-6.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

Elfte huvudtiteln A. HANDELSDEPARTEMENTET

A 1. Handelsdepartementet

1979/80 Utgift 14 226 409 1980/81 Anslag 13 727 000 1981/82 Förslag      14 960 000

 

 

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

Personal

 

 

Handläggande personal Övrig personal

50 33

of of

 

83

of

Anslag

 

 

Lönekoslnader

12 428 000

+ 1 140 000

Reseersättningar (även utrikes resor) Expenser

253 000 1046 000

-t-      13 000 -1-      72 000

 

13 727 000

+ 1233 000

Huvudförslaget innebär  för  handelsdepartementet  en  minskning  av anslagsposten för lönekostnader med 302 000 kronor.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   lill 14 960 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Handelsdepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 14 960 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        19

A 2. Kommittéer m.m.

1979/80 Utgift        4 624 270               Reservation       1213 260

1980/81 Anslag      5 000 000 1981/82 Förslag     4 500 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 4 500 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl  till  Kommittéer m.m.   för  budgetåret  1981/82  anvisa  ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

A 3. Extra utgifter

1979/80 Utgift        140 256                  Reservation      47163

1980/81 Anslag      165 000 1981/82 Förslag      165 000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservations­anslag av 165 000 kr.

A 4. Krigsmaterielinspektionen

1979/80 Utgift 394 501 1980/81 Anslag 427 000 1981/82 Förslag     470 000

Krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan materiel.

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel.

1980/81               Beräknad

ändring

1981/82

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

370 000

-(-37 000

2 000

of

6000

-1- 1000

36 000

+ 4 000

13 000

+ 1000

427 000

+ 43 000

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                          20

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 470 000 kr.

A 5. Kostnader för nordiskt samarbete

1979/80 Utgift 532 026 1980/81 Anslag 425 000 1981/82 Förslag     475 000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté samt för dellagande i andra former av nordiskt samarbete. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 475 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 475 000 kr.

A 6. Nordiska ministerrådets allmänna budget

För innevarande budgetår har till Nordiska ministerrådets allmänna budget anvisats ett förslagsanslag av 39 000 000 kr. Nordiska ministerrådets allmänna budget omfatlar elt budgetår som sammanfaller med kalenderåret. Nordiska ministerrådet fastställde den 26 mars 1980 ministerrådets allmänna budget för år 1981.1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har medel anvisats för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministerrådets allmänna budget under år 1981 (prop. 1979/80:171, UU 1979/80:26, rskr 1979/80:371). Budgeten för år 1982 kommer att behandlas under våren 1981 inom Nordiska ministerrådet. Jag avser senare att föreslå regeringen att vid 1980/81 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om anslag för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministerrådets allmänna budget under år 1982. I avvaktan härpå bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer därför att regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 39 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                     21

B. FRÄMJANDE AV UTRIKESHANDELN M. M.

Inledning

Rambudgetering har införts för de exporlfrämjande medlen under tredje och elfte huvudtitlarna fr. o. m. budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:16, NU 1979/80:20, rskr 1979/80:95).

Medel för exportfrämjande åtgärder anslås också under åttonde och fjortonde huvudtitlarna. Under den sistnämnda har för budgetåret 1980/81 totalt drygt 30 milj. kr. beräknats för exporlfrämjande åtgärder under anslaget till Branschfrämjande åtgärder för tekoindustrin, träbearbetande industrin och manuella glasinduslrin. Vidare har under anslaget lill Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkre­dit 25 milj. kr. anvisats för budgetåret 1980/81.

Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhet.

 

Departement

Anslag

Myndighet/organ/verksamhet

Utrikesdepartementet

A 1

Utrikesförvaltningen (del av anslaget)

Handelsdepartementet

Bl

Exportfrämjande verksamhet

 

B2

Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster

 

B4

Interamerikanska utvecklingsbanken

Budgetdepartemenlet

G 10

Exporlkreditbidrag

Industridepartementet

B3

Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. (del av anslaget)

 

B7

Branschfrämjande åtgärder (del av an­slaget)

 

B 17

Kostnader för stalsstödd exportkredit­givning genom AB Svensk Exportkre­dit

För budgetåret 1981/82 har utgiftsramen för exportfrämjande verksamhet beräknats till ca 169 milj. kr. Härav har beräknats ca 12 milj. kr. under tredje huvudtiteln och drygt 157 milj. kr. på anslag under elfte huvudtiteln.

Under åttonde huvudtiteln har 1 000 kr. förts upp under anslaget till Exportkreditbidrag.

Under fjortonde huvudtiteln har för exportfrämjande åtgärder beräknats omkring 32 milj. kr. under anslaget till Branschfrämjande åtgärder för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         22

tekoindustrin, träbearbetande industrin och manuella glasindustrin. Statens industriverk har ansvar för de samlade branschinsalserna medan Sveriges exportråd verkställer de beslutade insatserna med undantag för tekostödet som industriverket svarar för. 180 milj. kr. beräknas under anslaget till Kostnader för stalsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkre­dit. Vidare ianspråktas delar av statens bidrag till regionala utvecklingsfon­der m. m. för olika exportfrämjande aktiviteter.

De på detta sätt beräknade samlade utgifterna för exportfrämjande åtgärder över statsbudgeten för budgetåret 1981/82 uppgår till storleksord­ningen 380 milj. kr.

Under denna littera tas dessutom upp vissa anslag för främjande av utrikeshandeln m.m. som inte har direkt exportfrämjande syfte och som hör till handelsdepartementets verksamhetsområde. Dessa anslag har för budgetåret 1981/82 tagits upp med 38 001 000 kr.

Anslag      Organ

B 3         Sveriges turistråd

B 5         Importkontoret för u-landsprodukter

B 1. Exportfrämjande verksamhet'

1979/80 Utgift         62 556 949       Reservation       58 489 147

1980/81 Anslag      122 200 000 1981/82 Förslag      138 350 000

Under förevarande anslag beräknas medel för den exportfrämjande verksamhet som Sveriges exportråd antingen själv utövar eller planerar och leder genom de statliga myndigheterna inom handelssekreterarorganisatio-nen och utrikesrepresentationen.

Sveriges exportråd inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Exportrådet leds av en styrelse. Denna skall beslå av åtta ledamöter med åtta suppleanter. Hälften utses av regeringen och hälften av Sveriges allmänna exportförening. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Inom exportrådet är tillsalt en särskild nämnd med uppgift att besluta om stöd till svensk projektexport.

Exportrådets uppgift är att som centralt organ planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. För att lösa denna uppgift planerar och leder Sveriges exportråd den exportfräm-

1 Verksamheten under förevarande anslag redovisas för innevarande budgetär (prop. 1979/80:100 bil. 14, NU 1979/80:34, rskr 1979/80:224) under anslagen B 1. Sveriges exportråd, B 2. Handelssekreterare, B 3. Exportfrämjande åtgärder och B 4. Stöd till svensk projektexport m. m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        23

jande verksamheten dels vid den specialiserade kommersiella ullandsrepre-sentationen, dvs. handelssekreterarna och de handelskamrar i utlandet som har slutit samarbelsavial med rådet, dels inom utrikesrepresentationen.

24 handelskontor med handelssekreterare finns inrättade. Av dessa är sex placerade i Nordamerika - Chicago, Detroit, Houston, Los Angeles, New York och Toronto. Handelssekreteraren i Houston avses att under år 1981 omplaceras lill Allanta. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Diisseldorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Madrid, Milano, Oslo, Paris, Prag, Wien och Zurich. 1 övrigt finns handelssekreterare i Jeddah, Mexico City, Melbourne och Tokyo saml vid amba.ssaden i Caracas. Filialkontor finns i Hamburg, Montreal, Stuttgart, Sydney och Vancouver. Handelskontor finns dessutom inrättade vid ambassaderna i Kuwait, Moskva, Peking och Teheran.

En handelskammare i utlandet, i Sao Paulo, har slutit avtal med Sveriges exportråd.

Sveriges exportråd och handelssekrelerarna sysselsätter f. n. ca 170 respektive ca 280 personer. Hos handelssekreterarna utgörs personalen, förutom av handelssekreterare, av marknadssekreterare, assistenter och bilrädespersonal. Därutöver finns praktikanter med stalsslipendier som delas ut av Sveriges exportråd.

Enligt avtalet om Sveriges exportråd (prop. 1979/80:16, NU 1979/80:20, rskr 1979/80:95) skall exportrådet planera och leda handelssekrelerarnas verksamhet och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Denna uppgift finansieras med medel som slaten ställer till förfogande. Vidare skall enligl samma avtal slaten bidra till exportrådels finansiering med ett belopp, som motsvarar beräknad skillnad mellan rådets kostnader för exportservice till företag med expori av mindre omfattning och exportrådets abonnemangsavgifter från dessa företag.

Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exportråd utgörs av abonnemangsavgifter från företagen till rådet. Sveriges exportråd bedriver därutöver uppdragsverksamhet för sina abonnenter mot särskild avgifl. Abonnemang är en förutsättning för att få tillgång till exportrådels, handelssekrelerarnas och utrikesrepresenlationens tjänster. Abonnemang är också en förutsättning för att erhålla tjänster från statsstödda handels­kamrar i utlandet som slutit samarbelsavial med rådet. Exportrådet kan dock lämna tjänster till annan än abonnent då syftet är alt uppmuntra export­främjande verksamhet eller att lill exportrådet knyta nya abonnenter. Abonnemang påverkar inte prövningen av stöd till svensk projektexport.

Exportrådels och handelssekreterarnas verksamhet indelas i följande verksamhetsgrenar eller program, nämligen exporlservice, exporlaklioner och exporluppdrag. Verksamheten inom exportrådet resp. handelssekrele-rarorganisationen redovisas åtskilt.

Med exporlservice avses de tjänster som ulförs avgiftsfritt, t. ex. rådgiv­ning till besökande affärsmän, enklare varuförfrågningar och rutinkorre-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        24

spondens liksom viss uppsökande och initiativtagande verksamhet. Som har nämnts tidigare finansieras exportrådets exportservice såväl av slaten som av näringslivet. Handelssekreterarnas exporlservice finansieras helt av sla­ten.

Exporlaklioner omfattar de tjänster som är avsedda för bransch- eller lemabundna aktiviteter som stödjer förelagens exporlansträngningar. Del är därvid fråga om kollekliva insatser som syftar till ökad exportintäkt. Exportaktionsprogrammet omfatlar även åtgärder som särskilt stödjer mindre och medelstora företags exportansträngningar. Flertalet exportfräm­jande aktioner finansieras av slaten och näringslivet gemensamt. Medlen disponeras av Sveriges exportråd i samråd och samarbete med den exporlfrämjande utlandsorganisationen. Handelssekrelerarnas tjänster inom aktionsprogrammet utförs på uppdrag av exportrådet.

Uppdragsverksamheten omfattar de tjänster som exportrådet och han­delssekreterarna utför på särskild beställning och mot särskild avgifl för enskild abonnent eller myndighet. Som expertuppdrag räknas också de myndighetsuppgifter som ålagts exportrådet gentemot handelssekreterarna och utrikesrepresentationen och som finansieras av staten.

Medlen under detta anslag är vidare avsedda för att främja den svenska exporten av systemleveranser lill stora industri- och anläggningsprojekl (prop. 1978/79:123 bil. 2, NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415), samt för statligt stöd till konsultföretag vilka arbetar med förstudier eller anbud som omfattar vissa utvecklingsprojekt i u-länder.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

25

Sveriges exportråd Medelsbehov (1000-tal kr.)

 

 

Verksamhet

1979/80

 

1980/81 - budget

Beräknad ändring 1981/82

 

budget

utfall

Exportrådet

Före­draganden

Exportrådet

 

 

 

 

 

 

 

Exportservice

Exporlaklioner

Exportuppdrag

Stöd till svensk projektexport

mm.

2 000 29 985

2 375

49 376

2 000

29 985

2 373

7.376

4 200

33 300

7 794

47 000

+ -t-+

+

504

26 000

931

5 780

-1-+

-t-

350

8     500
1000

9     000

Summa exportrådet

83 736

41734

92 294

-1-

33 215

+

850

Handelssekreterare

 

 

 

 

 

 

 

Exporlservice

Exportaktioner

Exportuppdrag

25 664

1 1

25 664

1 1

24 004 1 1

+

31189 of of

+

9 300 of of

Summa handelssekreterare

25 666

25 666

24 006

-\-

31 189

-(-

9 300

Till regeringens disposition

4 798

4 099

5 900

-

708

-t

6 000

Outnyttjade medel

-

-8 942

-

 

-

 

-

Summa medelsbehov

114 200

62 557

122 200

-1-

65 112

■¥

16 150

Sveriges exportråd framhåller dels att en fortsatt alltför knapp tilldelning av resurser kan bli etl väsentligt hinder för verksamhetens bedrivande, dels atl svensk industri vad avser statligt exportfrämjandeslöd befinner sig i elt underläge jämfört med sina konkurrenter. Enligt exportrådet föreligger detta förhållande beträffande två av verksamhetsprogrammen nämligen del statliga stödet lill olika säljfrämjande exporlaklioner, inklusive del särskilda stödet till mindre och medelstora företag, samt den statligt finansierade exporlservicen inom handelssekrelerarorganisationen.

För budgetåret 1981/82 föreslår exportrådet alt det statliga stödet för exportaktioner ökas från nuvarande 33,3 milj. kr. lill 59,3 milj. kr. Härav bör den del av slödel som är särskilt riktal mol mindre och medelstora förelags exporlansträngningar öka från nuvarande 4,5 milj. kr. lill 9,3 milj. kr. Exportrådet framhåller särskilt behovel av slöd till de förelag som är oerfarna exportörer. Bl.a. anför exportrådet att bidraget lill marknadsun­dersökningar åt mindre och medelstora företag bör höjas lill 5 000 kr.

Exportrådet hävdar att nivån på stödet till handelssekreterarnas export­service är en avvägningsfråga och föreslår att minst ca 35 % av den tillgängliga kapaciteten utnyttjas för della program. Slödel bör därför ökas från nuvarande ca 24 milj. kr. till ca 32,2 milj. kr.

Med anledning av förslag i en utredning (Ds H 1980:02) om anställnings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      26

villkoren vid handelskontoren begär exportrådet 23 milj. kr. för ökade skattekostnader m. m.

Sveriges exportråd föreslår en ökning av anslaget med 65 112 000 kr. till 187 312 000 kr. för budgetåret 1981/82.

Exportrådet planerar atl under budgetåret 1981/82 inrikta det exportfräm­jande stödet till exportaktioner i främst OPEC-länderna, s. k. NIC-länder (Newly Industrialized Countries), och Nordamerika, Japan, Australien.

Föredraganden

Sveriges ekonomiska läge gör det angelägel alt stödja näringslivets exporlansträngningar. Huvudansvaret för alt vår export utvecklas tillfreds­ställande ligger helt naturligt på förelagen. De statliga insatserna för all främja och stimulera svensk export är dock av väsenllig belydelse. Jag kommer därför i del följande all föreslå ökade resurser lill den exportfräm­jande verksamheten. Det är vidare angelägel att åstadkomma förutsättning­ar för ett effektivare utnyttjande än f. n. av de resurser som riksdagen ställer lill förfogande för olika exporlfrämjande ålgärder. I delta syfte har under förevarande anslag förts samman de verksamheter som för budgetåret 1980/81 finansieras under anslagen B 1. Sveriges exportråd, B 2. Handels­sekreterare, B 3. Exportfrämjande åtgärder och B 4. Stöd till svensk projektexport m. m.

Sveriges exportråd anför som sin mening atl verksamheten inom exportrådet och handelssekreterarorganisalionen i huvudsak ulgör ett från ekonomisk synpunkt sammanhållet helt. Därför bör det enhgt rådet ankomma på exportrådet självt att fatta beslut om dels utjämning av över-och underskott mellan handelssekreterarorganisationens olika verksamhels-program, dels utnyttjande av eventuella överskott i handelssekreterarorga-nisationen för atl täcka underskott i exportrådets verksamhet.

Med anledning härav vill jag framhålla att exportrådet och den export­främjande ullandsorganisationen från operaliv synpunkt enligl min mening är atl anse som en helhet. Därför är det också lämpligt att lägga upp redovisningen så alt det går alt utläsa hela organisationens kostnader och intäkter för bl. a. olika typer av tjänster. En sådan redovisning är ett för exportrådet nödvändigt styrinstrument. Lika viktigt är emellertid att redovisningen avspeglar den faktiska organisatoriska strukturen, nämligen all del icke-statliga Sveriges exportråd mol ersättning förvallar viss statlig verksamhet, t. ex. handelssekrelerarna, exporlfrämjande verksamhet vid beskickningarna, stödet till konsulter och till svensk projeklexport m. m. Dessa förvaltningsuppdrag måsle kunna redovisas skilt från exportrådets övriga verksamhet. Som en följd av detla ankommer del på regeringen atl besluta om omdispositioner av det slag exportrådet anger. Handelssekrete­rare som erhåller överskott i sin uppdragsverksamhet bör dock ges möjlighet alt själv få använda del av della överskott för att täcka kostnader i andra delar

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14    Handelsdepartementet                                       27

av verksamheten.

Såsom jag tidigare (prop. 1979/80:100 bil. 14 s. 38) har anfört är del angeläget att exportrådet marknadsför exportfrämjandet så alt tänkbara kunder till rådet och fältorganisationen får kännedom om de tjänster som erbjuds. Vidare skall exportrådet ägna stor uppmärksamhet ål samarbetet med handelskamrar, regionala utvecklingsfonder och andra organ med exportfrämjande uppgifter på regional nivå i Sverige så all de begränsade resurserna utnyttjas på bästa sätt. Jag har beräknat medel för statens andel av kostnaderna för denna marknadsföring och samordning även för budgetåret 1981/82.

I likhet med Sveriges exportråd anser jag atl exportservice ulgör en väsenllig del av handelssekreterarnas exporlfrämjande verksamhet. Jag beräknar en ökning av det statliga stödet med 9,3 milj. kr. Delta belopp innefattar vissa ökade skattekostnader m. m. varom jag återkommer senare.

Del är också angelägel alt del statliga stödet lill olika säljfrämjande exportaktioner ökar. Stödet till små och medelstora företags exporlansträng­ningar är härvid särskilt betydelsfullt. I likhet med vad jag har anfört tidigare om del angelägna i all skapa förulsällningar för en bättre avvägning än f. n. av disponibla resurser bör stödet till olika säljfrämjande exporlaklioner anslås samlat. Härigenom förbättras möjligheterna lill ell ökal slöd till de mindre och medelstora företagens exporlansträngningar. Jag förordar en ökning av medelstilldelningen med 8,5 milj. kr. för olika säljfrämjande exporlaklioner. För att bl. a. skapa utrymme för en sådan förstärkning föreslås i det följande en viss reducering av stödet till svensk projeklex­port.

Riksdagen uttalade våren 1980 (NU 1979/80:34, rskr 1979/80:224) all regeringen borde låta göra en översyn av möjlighelerna att bygga ut del exporlfrämjande slöd som lämnas genom Sveriges exportråd så all även införsäljningsaktiviteter kan stödjas. Frågan har utretts inom handelsdepar­tementet. Det grundläggande problem som ligger bakom utskottets uttalan­de torde egentligen vara hur de mindre företagens behov av riskvilligt kapital skall tillgodoses. Just införsäljning är ofta en riskfylld och kapitalkrävande verksamhet. Jag vill i sammanhanget nämna atl statens industriverk och de regionala utvecklingsfonderna administrerar särskilda låneformer för främst små och medelstora företag vilka kan användas även för den typ av aktivitet del här är fråga om. Vidare är denna förelagsgrupps generella finansiella situation föremål för en särskild utredning. De små och medelstora förelagens finansiella situation (E 1980:05). Enligt min mening är ett utökat specialinriktat stöd i form av statligt bidrag för att täcka kostnaderna i samband med införsäljning tveksamt bl. a. med hänsyn lill våra internatio­nella förpliktelser. Jag finner därför alt något utökat specielll stöd genom Sveriges exportråd för införsäljningsaktiviteter inle bör övervägas.

Jag vill i detla sammanhang något beröra vissa regler som styr exportrådets

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        28

utnyttjande av det statliga slödel till olika säljfrämjande åtgärder. 1 regeringens proposition om ålgärder för atl främja de mindre och medelstora förelagens utveckling (prop. 1977/78:40 bil. 4) anges att högst 4 000 kr. av statliga medel bör anslås lill den första marknadsundersökning en ny exportör vill göra. Enligt min mening bör det ankomma på exportrådet alt besluta om storleken av stödet lill marknadsundersökningar. Det bör likaså ankomma på Sveriges exportråd alt besluta vilka kostnadsslag som bör omfattas av del statliga slöd som lämnas i samband med olika exporlaklio­ner.

Utredningen om kommersiell information till utlandet framhåller i sitt betänkande (Ds H 1980:4) Handelsfrämjande information atl det finns etl grundmaterial på detta område för atl täcka utlandets efterfrågan. Däremot anser ulredningen alt del föreligger slora brister på medel för en från Sverige initierad handelsfrämjande information i syfte atl underlätta de svenska företagens exporlansträngningar. Etl årligt belopp om 5 milj. kr. föreslås för sådan information atl administreras av Sveriges exportråd. En mindre del av detta skulle kunna användas vid bl.a. stats- och ministerbesök. För nödvändig samordning mellan exportrådet och svenska institutet samt mellan de olika organisationerna på informationsområdet ges förslag, bl.a. om inrättande av en samrådsgrupp. Vidare ges vissa förslag beträffande tidningen Sweden Now.

För egen del anser jag att medel bör ställas till förfogande för handelsfrämjande information inom ramen för de medel som förs upp under förevarande anslag och att etl nära samarbete i lämpliga former bör komma till stånd mellan berörda organisationer. Det ankommer på regeringen att fatta de närmare beslut som utredningen kan föranleda sedan nu pågående remissbehandling har avslutats. Medel för Sweden Now beräknas även för budgetåret 1981/82 under anslaget.

I betänkandet (SOU 1980:23) Statligt kunnande lill salu-export av tjänster från myndigheter och bolag - föreslås ålgärder för att öka sådan export. Utredningen beräknar kostnaderna härför till ca 6,6 milj. kr. Utredningen har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet. Jag avser att senare återkomma med förslag i anledning av ulredningen. De förslag som jag då kan komma att förorda får finansieras under förevarande anslag med medel som jag har beräknat till regeringens disposition.

Jag beräknar en ökning med 6 milj. kr. av del belopp som bör stå till regeringens disposition för olika exportfrämjande åtgärder.

Sveriges exportråd har på regeringens uppdrag utvärderat det statliga stödet till konsultexport avseende förinveslerings- och förprojekleringsstudi-er. Exportrådet framhåller svårigheten med att utvärdera effekten av svenska konsulters arbete i form av order till varuexporlerande svenska företag men bedömer alt sådana effekter uppnås. Enligt min mening bör ett oförändrat slöd lämnas även under budgetåret 1981/82.

Som jag har nämnt i det föregående uppnås en bättre avvägning mellan de

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         29

resurser som står lill förfogande för olika exporlfrämjande ålgärder om en ökning av del statliga stödet till säljfrämjande exportaktioner kan erhållas. Riksdagen har för innevarande budgetår, med anledning av regeringens proposition (prop. 1980/81:20 bil. 10) om besparingar i statsverksamheten m. m., medgivit att 10 milj. kr. som reserverats men ej använts för stöd till svensk projektexport utnyttjas för andra exportfrämjande ändamål. Jag beräknar 35 milj. kr. till stöd för svensk projektexport för budgetåret 1981/82. Det är en minskning med 9 milj. kr. i förhållande lill anslaget för budgetåret 1980/81. Om efterfrågan av slödel ökar finns möjhgheter till omdisponeringar inom anslaget.

De regler som f. n. gäller för stöd till svensk projektexport har behandlats i regeringens proposition (prop. 1978/79:123 s. 95) om riktlinjer för industri-poHiiken m. m. Stöd lämnas enbart för projekt som helt eller delvis omfattar leveranser av investeringsutrustning till industri- och anläggningsprojekt. Vidare gäller atl de svenska leveranserna tillsammans måste vara värda minst 15 milj. kr. såvida inte projektet är av speciellt nyskapande karaktär och om det härigenom kan antas vara av långsiktigt intresse för svensk industriut­veckling. Enligt min mening bör slöd i framliden även kunna lämnas för projekt som för svensk del enbart omfattar leveranser av tjänster, samt till projekt där kontraktsvärdet för svensk del understiger 15 milj. kr. och som bedöms som särskilt intressanta även om de inte är av specielll nyskapande karaktär.

Jag går nu över till att behandla den tidigare (prop. 1979/80:100 bil. 14 s. 43) anmälda översynen av anställningsvillkoren för personal inom handels-sekreterarorganisalionen.

En särskild arbetsgrupp har sett över anställningsvillkoren för utomlands stationerad personal som är anställd genom beslut av handelssekreterare och redovisat resultatet i promemorian (Ds H 1980:2) Anställning vid handels­kontor. Promemorian kompletteras av en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria om praktikantverksamheten vid handelskontor, handelskamrar och inom utrikesrepresentationen.

Arbetsgruppen har granskat hur villkoren för tjänstgöring hos handels­sekreterare har förändrats på senare år. Enligt arbetsgruppen får staten anses ha arbetsgivaransvar för anställda hos handelssekreterare. Arbetsgruppen konstaterar också att hittillsvarande lönesystem inte är anpassat till gällande skatteregler. Dessa förhållanden gäller jämväl praktikanter som genom beslut av exportrådet har tjänstgjort hos utrikesrepresentationen, hos handelssekreterare eller hos svenska handelskamrar i utlandet. Arbetsgrup­pens ställningstaganden aktualiserar frågor om ett nytt lönesystem och ålgärder med anledning av eventuella skattekrav för förfluten tid. Jag avser nu, efter samråd med cheferna för utrikesdepartementet, socialdepartemen­tet, budgetdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet samt statsrå­det Johansson, all ta upp dessa frågor.

De förändringar av anställningsvillkor m. m. som skett under senare år

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        30

beträffande anställda hos handelssekreterare innebär att personalen i enlighet med vad arbetsgruppen har klariagt är statligt anställd. Från skaltesynpunkl innebär detla alt de anställda inte omfattas av den s. k. eltårsregeln i 54 § h) kommunalskallelagen. De är därför normalt skattskyldiga i Sverige för sina löneinkomster även under utlandsljänslgö-ringen. Hittills har man emellertid när anställningsavtal mellan handelssek­reterarna och berörd personal har träffats utgått från alt lönen inte skall beskattas i Sverige. Lönen har därför anpassats härefter. Belräffande socialförsäkringsavgiflerna gäller vidare all staten såsom arbetsgivare i regel har att betala avgifl till tilläggspensionering (ATP) för av staten anställda svenska medborgare under ullandsljänslgöring. Ett nytt lönesystem baserat på de nya förutsättningarna bör successivt införas och vara genomfört fr. o. m. ingången av år 1982. Lön för lid därefter skall beräknas med hänsyn till atl den skall beskattas i Sverige.

En förutsättning för att övergången skall bli smidig är atl de anställda inte blir beskattade i Sverige för de löneinkomster som de har haft före den 1 januari 1982 och som alltså avvägts under anlagande om skattefrihet. För att undvika detla måsle särskilda skatteregler införas. Jag föreslår att de närmare bestämmelserna om detta tas in i en särskild lag där det klart anges att lidigare löneinkomster och andra förmåner till lokalt anställda hos handelssekreterare inte skall vara skattepliktiga. Skattereglerna bör omfalta även praktikanter som efter beslut av exportrådet har tjänstgjort hos utrikesrepresentationen, hos handelssekreterare eller hos svenska handels­kamrar i utlandel. Del bör vidare öppnas möjlighet att föra talan i särskild ordning för den som blivit taxerad för lön, ersättning eller annan förmån som avses i lagen.

Den av mig föreslagna ordningen behöver kombineras med vissa särskilda uppbördsregler. Denna fråga kommer att tas upp i annal sammanhang.

Ett inom handelsdepartementet upprättat förslag till lag om skallefrihet för vissa ersättningar m.m. till personal hos handelssekreterare m.m. torde få fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 14.1

Med hänsyn till lagförslagels innebörd och begränsade räckvidd samt dess förfatlningsmässigl okomplicerade beskaffenhet anser jag det inte motiverat att höra lagrådet.

Arbetsgruppen föreslår vidare att anställningsvillkoren för lokalt anställd personal hos handelssekreterare skall följa de principer som lillämpas för lokall anställda inom utrikesrepresentationen. Gruppen konstaterar också att handelssekreterarna har behov av personal med särskilda och aktuella kunskaper om svenskt näringsliv, förvärvade i kvalificerad kommersiell befattning hos svenska företag. Antingen kan här komma ifråga konsulter eller personal som anställs på bestämd tid. Personal som på nu angivna skäl anställs för bestämd tid bör, enhgt arbetsgruppen, i skattehänseende jämställas med utsänd personal inom utrikesrepresentationen.

Det är enligt min mening angeläget att likartade principer för anställnings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      31

villkor lillämpas för personal som tjänstgör utomlands vid olika svenska statliga myndigheter och representationer. För flertalet av den hos handels­sekreterare anställda personalen bör därför gälla i huvudsak samma villkor som för lokalt anställd personal inom utrikesrepresentationen. Jag delar samtidigt arbetsgruppens uppfattning atl del hos handelssekreterare finns behov av personal med .särskilda och aktuella kunskaper om svenskt näringsliv. Denna personal som därför lämpligen bör ha hemvist i Sverige bör, i likhet med vad som gäller för handelssekreterare, anställas för bestämd tid. I fråga om beskattning bör den nu aktuella personalen anses i huvudsak jämställd med personal inom utrikesrepresentationen. Enligt svenska skatteregler finns del heller inget hinder mot detla. Jag vill emellertid nämna att beskaltningsfrågan med hänsyn lill verksamhetens karaktär i förhållande till värdlandet kan komma i ett något annat läge för denna personal än när det gäller utrikesrepresenlationens personal.

Sveriges exportråd utdelar årligen ett femtiotal statliga stipendier till praktikanter som placeras till tjänstgöring hos utrikesrepresentationen, hos handelssekreterare eller hos svenska handelskamrar i utlandet. Ett stipen­dium är ettårigt och utdelas högst en gång till samma person.

Enligt den inom handelsdepartementet utarbetade promemorian får även sådana praktikanter numera ses som arbetstagare. Den bärande idén bakom praktikantverksamheten är dock alltjämt all unga svenskar under begränsad tid skall få erfarenhet av svenskt exportarbele i internalionell miljö samt atl dessa erfarenheter skall komma svenska företag till godo. Del är angeläget att utbildningen kan fortsätta. En förutsättning härför är att praktikanternas verksamhet även i fortsättningen tidsbegränsas.

Vad jag nu har sagt om löner och anställningsförhållanden för personal med särskilda och aktuella kunskaper om svenskt näringsliv liksom för praktikanter ställer ökade krav på exportrådets ledning av handelssekrete­rarnas verksamhet. Det bemyndigande härtill som Sveriges exportråd har enligt lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m. kan därvid komma att behöva utvidgas. Till denna fråga avser jag att senare återkomma.

Det av mig föreslagna lönesystemet innebär elt ökat medelsbehov för att täcka de skattekostnader m. m. som i huvudsak uppstår fr. o. m. den 1 januari 1982. Jag har härför beräknat 5,6 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jag har vidare beräknat en ökning av medelsbehovet för praktikanter med 1,3 milj. kr. Dessa belopp har beaktats i del tidigare redovisade medelsbehovet för handelssekrelerarnas exportservice. Medelsbehovet kommer att öka fr. o. m. budgetåret 1982/83 då syslemel lillämpas fulll ut. Kostnaderna för exportrådets ökade personaladministraliva myndighetsuppgifter läcks inom ramen för de medel jag har beräknat under anslaget. Förslagen innebär vidare vissa förbättringar av personalens allmänna anställningsförmåner. Kostnaderna härför täcks inom ramen för de medel som står lill exportrådets förfogande under anslaget.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        32

För budgetåret 1981/82 beräknar jag ett ökat medelsbehov av totalt 16 150 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.           antaga upprättat förslag till lag om skattefrihet för vissa ersättningar m. m. till personal hos handelssekreterare m. m.

2.           till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 138 350 000 kr.

B 2. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster'

1980/81 Anslag      1000 1981/82 Förslag      1 000

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att inom av statsmakterna angivna riktlinjer mot premie ikläda staten ansvar för att täcka vissa risker för utebliven betalning, som kan uppslå vid export.

EKN:s styrelse består av 12 ordinarie ledamöter- varav en ordförande och en vice ordförande - för behandling av ärenden rörande garantier vid affärer på kommersiella villkor (n-garantier). För behandling av ärenden rörande garantier på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling (u-garantier), ärenden rörande investe­ringsgarantier och ärenden rörande garantier vid export med etl särskilt samhällsintresse (s-garantier) har styrelsen en särskild sammansättning med 9 ordinarie ledamöter, förutom ordföranden och vice ordföranden. Chef för EKN och verkställande ledamot av nämnden är en generaldirektör.

Riksdagen uttalade under 1978/79 års riksmöte att EKN årligen borde underställa regering och riksdag sin verksamhet för prövning (prop. 1978/79:201, NU 1978/79:51, rskr 1978/79:444). EKN har till regeringen den 9 oktober 1980 inkommit med en redogörelse för utvecklingen av nämndens åtaganden och skaderegleringar samt en prognos för verksamhetens utveckhng under de närmaste åren.

Efter remiss har yttranden avgivits av fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i riksgäldskontoret. EKN:s förslag har tillstyrkts av fullmäktige i riksgäldskonloret. Fullmäktige i riksbanken påpekar atl det är långt ifrån uteslutet atl EKN:s premiereserv under kommande år fortsätter atl minska och vill starkt ifrågasätta det rimliga i atl garanligivningen fortsätter enligt nuvarande linjer. Kostnaderna för ökad expori kan enligl riksbanksfullmäk­tige bli alltför stora och t. o. m. resultera i etl nettoutflöde av valutor på grund av importinnehållet varför fullmäktige inte ser skäl för en höjning av ramen för normalgarantier. Sådana krav måste ställas på verksamheten i fortsättningen all något behov att höja den rörliga krediten hos riksgälds­konloret inle tillåts uppstå. Den av EKN föreslagna höjningen av ramen för investeringsgaranlier ifrågasätts med hänvisning lill det hittills obetydliga utnyttjandet.

1 Under budgetåret 1980/81 benämnt C 4                                


 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         33

EKN:s skrivelse om verksamheten m.m.

EKN redogör i skrivelsen för nämndens risktagande och reserver. Utvecklingen har präglats av snabbt stigande totala åtaganden med en hög koncentration till ett fåtal länder. Under budgetåret 1979/80 ökade tolalengagemanget med ca 10 000 milj. kr. till ca 70 000 milj. kr. i utfästelser och förbindelser. En allt större andel åtaganden finns inom betalningssvaga ländergrupper.

EKN understryker att verksamhetens reslutat har försvagats så att framtida utbetalningar över statsbudgeten inte kan uteslutas. Utvecklingen kännetecknas också av att de reservfonder, som byggts upp av försäkrings­premierna och som i första hand skall täcka uppkommande skadefall, de senaste åren minskat såväl i absoluta tal som i procent av utestående garantiförbindelser, främst som en följd av ett flertal, större skadefall, avseende bl. a. Turkiet, Nordkorea, Zaire och Iran. Budgetåret 1979/80 gav trots relativt goda premieintäkter ett underskott på närmare 135 milj. kr. Av skaderegleringarna utgjordes ca 67 milj. kr. av utbetalningar under den av regeringen särskilt anvisade ramen på Turkiet. Med hänsyn till detta belopp -som den 1 juli 1980 tillgodoförts EKN genom utbetalning från anslaget på statsbudgeten för innevarande budgetår - kan den totala årsförlusten för EKN sägas uppgå till ca 70 milj. kr.

Nämndens reserver minskade under verksamhetsåret till ca 150 milj. kr. Räknat enbart för normalgarantierna har premiereserven i det närmaste uttömts. Dessa siffror är internationellt sett myckel låga även om en rad offentliga kreditförsäkringsinstitut i andra länder under år 1979 också drabbades av stora underskott.

EKN framhåller i sin skrivelse att garantiförbindelserna liksom tidigare företer en förhållandevis stabil ökningstakt. Sett över en längre tidsperiod uppvisar även garantiutfästelserna en relativt stabil ökning. Ett särskilt inslag i ökningen av EKN:s totala åtaganden är den snabba ökningen av säkerhetsgarantierna, de s. k. "bonds", som tillkom budgetåret 1978/79 och som vid budgetårets slut uppgick till 3 400 milj. kr. Dessa garantier, som ofta utställs till höga belopp och dessutom har koncentrerats till elt fåtal länder, är från risksynpunkl svårbedömda. De av riksdagen beviljade rambeloppen för EKN :s verksamhet bör ge utrymme för en fortsatt garantigivning i nuvarande takt saml härutöver kunna inrymma något eller några mycket stora projekt. Vid halvårsskiftet 1980 uppgick rambelastningen till totalt 35 400 milj. kr., varav 16 700 milj. kr. i förbindelser och 18 700 milj. kr. i utfästelser. De totala utfästelserna uppgick till 53 900 milj. kr., vilket avräknas mot ramarna med 20 resp. 40 % beroende på fastheten i EKN:s åtagande och sannolikheten för att en affär verkligen skall komma till stånd. Det finns inga skäl att vänta någon förändring i de senaste årens utveckling av garantiåtagandena. För att i samma utsträckning som tidigare ha en viss säkerhetsmarginal inom normalgarantigivningen föreslås därför en ökning av ramen för normalgaran-

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

34

I      I      I      I   VO

I      I      I      I   "O

 

i2

 

 

1

"m

00

3

tn CO 00

oT \o *n

(N  fO 

• ■<> m

 

1

cs

Tt vo r

 

<.-:

 

00 r-- vo_

\n oo" in"

o \0 ON

tn 00 rr

00_

 r Tj-  iy~i o

.o •v

1

u

SC

Z

 

.o

:0

r." en"

0\   1—1 00 

t- t--

R

00

VO,

vo"

b

 

"

—I

!N

(N

13

m o ■

VO VO

"T,

O,

Ov,

>n

i2

(N r-)

P!

un

00

•n

ti

os  O

ri t-."

t-   V~i

00  VO

 

 

oo,

t--."

oo

Ov

3

n en

(N

S

fn

TT

■»a-

J3

in

00

00

 

fn"

!5

o, »T »n

1

r o\

o

CO

Tt

Tt

■i

r-; in

oC T-T r- in

o   Os

o

CO

00,

VO

00

in

 

e2

SS

Ov

in

o

5S

<4-4

<~i 00,

r-J VO

VO  —1

"1-1

i

CO

,—1 (-■"

VO

5

m VO

VO

fn

TT

fn

O

 

irT oo'

TT   1

 

 

ov" Ov VO

00

t

£

OO o

(N

ij-i

VO

VO

   (   00   Ov  O

r-- r- r- t 00

Ol  On  On  On  0\

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                                       35

tier med 6 000 milj. kr. till 53 000 milj. kr. Erfarenheterna från s/u-systemets utnyttjande lyder på alt den nuvarande ramen på 14 000 milj. kr. tills vidare inte behöver utökas.

Under det gångna budgetåret har EKN .lämnat två utfästelser om investeringsgarantier och mottagit en förhållandevis stor ansökan. Det är därför önskvärt att den särskilda ramen för investeringsgarantier, som varit oförändrad sedan år 1968, utökas med 600 milj. kr. till 1000 milj. kr.

EKN anger i sin skrivelse att även utan onormala problem premiereser­verna under de närmaste åren kan förväntas bH låga. Med tanke på att vissa av de länder, där EKN har stora utestående åtaganden, för närvarande har betydande ekonomiska problem kan underskott på 300-400 milj. kr. till följd av skuldomförhandlingar ej anses uteslutna. Härtill kommer den snabba ökningen av stora enskilda projekt och därtill hörande "bonds". Med hänsyn till della hemställer EKN om att den rörliga krediten hos riksgäldskonloret ökas med 400 milj. kr. till 1 000 milj. kr.

Föredraganden

Den statliga garanligivningen för exportkrediter har en stor betydelse för den svenska exporten. Det gäller särskilt för större projekt och systemleve­ranser vilka utgör en växande del av den svenska exporten. Sett ur svensk synvinkel är det av ekonomiska skäl angeläget atl även fortsättningsvis aktivt stödja det slags projeklexport - ofta innebärande stora försäljningsbelopp och långa kreditlider - för vilken en EKN-garanli i regel är en väsenllig förutsättning. De ekonomiska utsikterna för de icke oljeproducerande u- och östländer som vill importera svenska anläggningar ter sig emellertid minst lika oroväckande som tidigare varför balansgången mellan rimligt risktagan­de och effektivt stöd till exporten genom garantigivning blir allt svårare.

EKN har redogjort för nämndens allt slörre åtaganden och de svårigheter som kan uppstå de närmaste åren. Akluella bedömningar av det världseko­nomiska lägel ger inte anledning att vänta en förbättring av de senaste årens utveckling. Det är möjligt att skadefallen ökar i omfattning samtidigt som nämndens resurser i form av fonder uppbyggda med premiemedel minskar. EKN utesluter inte atl framtida utbetalningar för skadefall kan komma att belasta statsbudgeten.

EKN anser att statens betalningsansvar i form av ramar för export-kreditgarantier bör ökas med 6 000 milj. kr. mol bakgrund av den växande betydelsen för svensk industri av att erhålla garantier för exportkredit. Därmed skulle de totala ramarna uppgå till 67 000 milj. kr. För investerings-garanlisyslemel föreslås en ökning med 600 milj. kr. lill 1 000 milj. kr.

Den rörliga kredit hos riksgäldkontoret, som till marknadsmässig ränta står lill EKN:s förfogande, är avsedd att utnyttjas vid tillfälliga belastningar. Dess storlek bör anpassas så att den kan tjäna som buffert utöver premiereserven vid en lillfällig koncentration av större skadeutbetalningar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         36

Därigenom begränsas risken för skaderegleringar över anslaget för oförut­sedda utgifter i fall där återvinning senare kan väntas. De allt slörre ersätt­ningarna för skadefall har medfört minskande reserver för EKN. Nämnden föreslår därför en ökning av den rörliga krediten med 400 milj. kr. till 1000 milj. kr.

Jag delar EKN:s uppfattning att den statliga garanligivningen ökat i betydelse för den svenska exporten. Konkurrensen på exportmarknaderna har hårdnat. För särskilt den tyngre kapitalvaruexporlen och entreprenad­verksamheten anses kreditgarantierna vara av stor betydelse för att expori skall komma till stånd. Detta gäller i synnerhet på öststats- och u-landsmarknaderna.

Den internationella konkurrensen har i vissa fall gjort det nödvändigt atl ta större risker än en försiktig försäkringspolitik borde motivera. I flertalet av Sveriges konkurrentländer har olika system införts för att med kreditgaran­tier och statliga garantier stödja exportindustrin. Sverige har i viss mån anpassat sig till denna utveckling men har samtidigt i olika internationella fora verkat för en begränsning av utnyttjandet av statliga subventioner i exportkredilkonkurrensen.

EKN:s verksamhet skall bedrivas affärsmässigt så att intäkter och kostnader på sikt balanserar. Fullmäktige i riksgäldskontoret och fullmäktige i riksbanken har utifrån EKN:s skrivelse gett uttryck för sin oro inför de snabbt växande åtagandena och det ökade riskinnehållet. Även jag känner denna oro och delar därför också åsikten att den nuvarande premiestruklu-ren bör ses över i syfte atl öka premiereserven. En sådan översyn pågår redan inom EKN:s kansli. Man undersöker också andra möjligheter atl uppnå en mera förmånlig riskspridning.

Jag anser emellertid all den svenska exportindustrin i nuvarande läge bör ges möjlighet att arbeta under i stort sett samma betingelser som andra länders företag vad avser möjlighelerna alt försäkra exportfordringar. Jag finner därför ingen anledning att nu föreslå någon ändring i riktlinjerna för EKN:s verksamhet. Utvecklingen av de framtida åtagandena sammanhänger med förekomsten av myckel stora enskilda transaktioner. Del har därför under senare år bedömts nödvändigl att till den löpande tillväxten i åtagandena lägga en relativt betydande säkerhetsmarginal med tanke på dessa slörre projekt.

Jag tillstyrker därför EKN:s förslag om en utökning av ramen för normalgaranlierna och föreslår en höjning med 6 000 milj. kr. lill 53 000 milj. kr. S/U-garantiramen bör i enlighet med EKN:s förslag bibehållas oföränd­rad. Däremot anser jag atl ramen för investeri gsgarantier med tanke på det hittills mycket begränsade utnyttjandet tills vidare bör kunna kvarstå oförändrad.

EKN visar i sin prognos av verksamhetens utveckling all riskerna för framtida förluster till följd av redan gjorda åtaganden är betydande. Den internationella ekonomiska utvecklingen kan medföra större skadereglering-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         37

ar på vissa länder. Dessa skall av EKN täckas i första hand av tillgängliga premiefonder. När dessa är förbrukade kan den rörliga krediten användas. Med tanke på att den rörliga krediten ännu inte behövt utnyttjas föreslår jag emellertid en ökning med 200 milj. kr. till 800 milj. kr. Skulle det under löpande budgetår uppstå behov av höjningar av investeringsgaranliramen eller av den rörliga krediten får frågan anmälas till riksdagen i särskild ordning.

Om den situationen skulle uppstå att de tidigare möjligheterna är uttömda föreslår jag att regeringen får möjlighet att till EKN över anslaget oförutsedda utgifter förskottera de medel som behövs. Om stora definitiva förluster fastställs, kommer de också att i sista hand belasta detta anslag. I några fall har regeringen beslutat att bemyndiga EKN att inom särskilda ramar lämna garantier, varvid angavs att beslut om ersättning för förluster i dessa fall skulle tas av regeringen efter anmälan från EKN. För sådana förluster som inte täcks av premieinbetalningar, föreslår jag täckning genom det 1 000-kronorsanslag som infördes förra året. Skaderegleringar exempel­vis med Turkiet och Zambia inom ramen för tidigare regeringsbeslut skall alltså belasta detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.           medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit till ett belopp av högst 67 000 milj. kr., varav 14 000 milj. kr. liksom tidigare reserveras för garantigivning på särskilt gynsamma villkor vid export av belydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling och för garantigivning vid särskilt samhällsintresse,

2.           godkänna att den rörliga krediten i riksgäldskontoret, som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättningar för förluster från garantiverk­samheten, enligt de rikthnjer jag tidigare har förordat, uppgår till 800 milj. kr.,

3.           till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 3. Sveriges turistråd'

1979/80 Utgift        26 771000          Reservation      O

1980/81 Anslag      32 771 000 1981/82 Förslag     38 000 000

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommunför­bundet och Landstingsförbundet med uppgift att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i

1 Under budgetåret 1980/81 benämnt B 6

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                          38

Sverige. Turistrådet skall därvid söka tillgodose behovet av semester- och rekreationsmöjligheler hos en bred allmänhet i Sverige och i de övriga nordiska länderna.

Turistrådet skall vidare ta tillvara möjligheterna lill elt växande valulain-flöde från utländska turister i Sverige, varvid särskilt marknadsföring av ledig kapacitet inom hotell- och turistanläggningar skall beaktas.

Turistrådets huvudkontor ligger i Stockholm. Sveriges turistråd har f. n. dessutom kontor i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, London, Haag, Ham­burg, Paris, Zurich och New York. Kontoren i Haag och Zurich drivs i samverkan med handelskontoren på respektive ort, medan kontoret i New York drivs i viss samverkan med turistrådets motsvarigheter i Danmark, Finland, Island och Norge.

Sveriges turistråd

Sveriges turistråd redovisar den aktuella situationen avseende samhälls­ekonomi, sysselsättning och kapacitetsutnyttjande inom turistsektorn liksom de framlida utvecklingsmöjligheter som nu kan iakttas.

Turistrådet anför alt perioden av spontan expansion inom turislseklorn är passerad. Nu krävs noggrann planering av investeringar och marknadsföring för att nå bra resultat. Turistrådet framhåller samtidigt att det finns en ökad efterfrågan av den typ av turistutbud som Sverige har eller kan utveckla. Med en extraordinär ekonomisk insats under tre till fem år föreligger det därför ovanligt goda möjligheter alt sälja svenska turistprodukter i Sverige och utomlands.

Enligl Sveriges turistråd skulle en sådan satsning bli ytterst lönsam inte minst genom utnyttjandet av en slor ledig kapacitet. De positiva effekterna på bytesbalansen och sysselsättningen skulle bli betydande.

De aktiviteter som för närvarande bedrivs och de som turistrådet föreslår för budgetåret 1981/82 är anpassade till turistrådets långsiktiga program. Detla program omfattar fortsatt arbete med att etablera regionala produk­tions- och bokningsorgan, utveckla ett rikstäckande datoriserat boknings-och informationssystem liksom åtgärder för atl lösa nuvarande problem med distribution av turistprodukter utomlands. Vidare omfattar arbetet produkt­utveckling, marknadsföring och exporlfrämjande i samverkan med regionala bokningsorganisationer, regionala och lokala turistorganisationer samt turistnäringen i övrigt.

I förhållande till budgetåret 1980/81 föreslår turistrådet främst ökade resurser för information m.m. i Sverige samt för produktutveckling, marknadsföring, distribution och andra exportfrämjande åtgärder för utlandsmarknaden.

Turistrådet begär vidare ökade resurser för utbildning och prognosverk­samhet m. m. för att öka marknadsvetandet inom turismområdet.

Förslaget innebär avseende kostnader för huvudkontor och utlandskontor

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         39

endasi en pris- och löneomräkning av anslaget för budgetåret 1980/81.

Turistrådet föreslår en  ökning av  anslaget med   16 229 000 kr.  till 49 000 000 kr.

Föredraganden

I sin långsiktiga verksamhetsplanering har Sveriges turistråd prioriterat sådan verksamhet som syftar till en lösning av nuvarande strukturella problem inom svensk turism. Jag tillstyrker turistrådets prioritering.

Turismen har under senare år fått en ökande betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsättning. Enligt min mening är det angeläget att skapa gynnsamma förutsättningar för såväl svenskar som utlänningar att turista i Sverige i en större ulslräckning än för närvarande. Härigenom torde bytesbalansen förbättras samtidigt som positiva sysselsättningseffekter skapas. Det senare förhållandet gynnar särskilt de regionalpolitiska stödom­rådena.

Sveriges turistråd föreslår för budgetåret 1981/82 främst ökade resurser för olika insatser på utländska marknader. Sveriges ansträngda ekonomiska läge kräver enligl min mening utökade aktiva åtgärder för att främja turismen i Sverige och ta tillvara möjligheterna att förbättra bytesbalansen och sysselsättningen. Enligt min mening bör ytterligare åtgärder vidtas för alt öka såväl svenskars som utlänningars turistande i Sverige. Jag är dock inte beredd atl förorda ökade resurser i den omfattning som turistrådet föreslår utan beräknar för budgetåret 1980/81 en ökning av anslaget med 5 229 000 kr.

Jag har tidigare (prop. 1979/80:100 bil. 14 s. 53) förordat att den del av turistrådets tjänster som omfattar rådgivning och annan serviceverksamhet successivt blir självfinansierad t. ex. genom att från rådet bryts ul ett delvis fristående organ som helt ävgiftsfinansieras. Jag är dock i avvaktan på den pågående utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och turistpoliliken (TUREK) emellertid inte beredd att nu lämna förslag i denna fråga.

Jag vill också nämna att en särskild utredning (Ds H 1980:5) har behandlat frågan om Sverigehusets i Stockholm framtida verksamhet. Utredningen har bl. a. förordat ett samrådsorgan i form av en styrelse för Sverigehusets gemensamma förvaltning. För egen del anser jag att erforderliga former för samråd kan tillgodoses genom berörda institutioner. De förslag som utredningen i övrigt lagt fram ankommer det på regeringen att ta ställning till.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges turistråd för budgetåret 1981/82 anvisa etl reserva­tionsanslag av 38 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                          40

B 4. Interamerikanska utvecklingsbanken'

1979/80 Utgift         9 159 956

1980/81 Anslag      11400 000 1981/82 Förslag      19 000 000

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) inrättades år 1959. Banken har till uppgift att bidra till en ökad ekonomisk och social utveckling i de latinamerikanska medlemsländerna. Härför skall banken bl. a. utnyttja egna resurser och upplånat kapital för finansiering av utvecklingsprojekt samt i övrigt främja investeringar av offentligt och privat kapital för utvecklings­ändamål.

F. n. är 24 latinamerikanska u-länder, USA och Canada samt 16 icke-regionala länder medlemmar i banken. Portugal har blivit medlem i mars 1980 och Norge förhandlar f. n. med banken om inträde som medlem.

Nya regler för upphandling, som antagits av IDB:s direktion, trädde i kraft den 9 juli 1976 i samband med de första icke-regionala ländernas inträde i banken. Enhgt dessa regler är all upphandling som finansieras med IDB-medel begränsad till bankens medlemsländer. Vid sådan upphandling erhåller företag - på samma sätt som vid leverans till projekt finansierade av Världsbanken och andra multilaterala biståndsinstilutioner - kontant betalning.

IDB-projekten har en dominerande ställning inom många sektorer i åtskilliga latinamerikanska länder. Detta kan få till följd att utrustning som köps till IDB-finansierade projekt, såsom kraftverk eller teleanläggningar, bildar standard så att utrustning av samma fabrikat också köps in till icke IDB-finansierade projekt. Många av de projekt som finansieras av IDB tigger inom sektorer där svenska företag har goda möjligheter att göra sig gällande. Detta gäller särskilt industrier, gruvor, elkraft, transporter och kommunikationer (inkl. teleområdet). Mot denna bakgrund beslöt riksda­gen våren 1977 i enlighet med regeringens proposition 1976/77:83 om exportfrämjande åtgärder med avseende på u-länder att regeringen skulle förhandla med IDB och sluta avtal om svenskt medlemskap (NU 1976/77:47, rskr 1976/77:332). I september 1977 undertecknades en överenskommelse om svenskt medlemskap i IDB.

Bankens kapital och Sveriges andel

Bankens eget kapital består av dels aktiekapital, s. k. ordinarie kapital och interregionalt kapital, dels en fond för särskild verksamhet. Vid utgången av år 1979 uppgick det ordinarie kapitalet till 9 658 milj. dollar, det interregio­nala kapitalet till 1 957 milj. dollar och fonden för särskild verksamhet till 5 907 milj. dollar. Det ordinarie kapitalet och det interregionala kapitalet består av dels en inbetald del, dels en del som skall inbetalas vid anfordran,

1 Under budgetåret 1980/81 benämnt B 7

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        41

s. k. garantikapital. Den senare delen är den siörsta, ungefär 85 %. Kapitalet i fonden för särskild verksamhet betalas in till fullo av medlemsländerna.

Banken har i december år 1978 fallat beslut om en ökning av sitt kapital under perioden 1979-1982, den s. k. femte kapitalpåfyllnaden. Resolutio­nerna avseende denna kapitalpåfyllnad trädde i kraft den 16 juli 1980. Det ordinarie och det interregionala kapitalet skall ökas med 8 000 milj dollar varav 600 milj. dollar skall betalas in av medlemsländerna och resten utgöra garanlikapital. Fonden för särskild verksamhet skall ökas med 1 750 milj. dollar, vilket belopp skall betalas in i sin helhet.

Vid sidan av aktiekapitalet och fonden för särskild verksamhet administ­rerar banken en rad andra fonder varav den svenska utvecklingsfonden för Latinamerika utgör en av de mindre. Denna fond, som år 1966 upprättades genom ett avtal mellan IDB och svenska regeringen, har tillförts 5 milj. dollar av stathga anslag för finansiellt utvecklingsbistånd. Fondmedlen har använts för ett vattenförsörjningsprojekt i Sao Paulo i Brasilien.

Enligt överenskommelsen om svenskt medlemskap i IDB har Sverige tecknat sig för en insats om sammanlagt 21,9 milj. dollar. Av Sveriges insats i IDB utgörs den ena hälften, 10,9 milj. dollar, av aktier i del interregionala kapitalet. Av detta belopp har 1,8 milj. dollar erlagts under treårsperioden 1977-1979 i tre lika delar,medan resten, 9,1 milj. dollar, utgör garantikapital. Ena hälften av de tre inbetalningarna har erlagts kontant, medan den andra har erlagts i form av icke räntebärande skuldbevis i svenska kronor, vilka löses in av IDB i lika delar under de följande fyra åren. Detta medför sammantaget att Sverige enhgt överenskommelsen vid inträdet i IDB har att göra kontanta betalningar under åren 1977-1983.

Den andra hälften av Sveriges insats, 10,9 milj. dollar, består av en andel i fonden för särskild verksamhet. Det totala beloppet har erlagts under treårsperioden 1977-1979 i tre lika delar. Inbetalningarna har skett genom skuldbevis att inlösas i lika delar under de följande fyra åren. En del av det skuldbevis som utställts år 1977 löstes omedelbart in. Den totala period under vilken Sverige har atl göra kontanta inbetalningar lill fonden är således 1977-1983.

Fram lill och med hösten 1980 har Sverige eriagt ca 32 milj. kr. kontant till IDB. Under perioden 1981-1983 skall tidigare utställda skuldbevis lösas in i svenska kronor. År 1981 skall Sverige betala in ca 11,4 milj. kr. till IDB avseende inlösen av skuldbevis som utställts åren 1977, 1978 och 1979.

Riksdagen har godkänt att Sverige deltar i den femte kapitalpåfyllnaden (prop. 1978/79:100 bil. 14, NU 1978/79:37, rskr 1978/79:337). Med anledning därav har Sverige hittills med bibehållande av sin relativa rösteandel i banken tecknat sig för en insats om 22,2 milj. dollar i kapitalpåfyllnaden. Av denna insats utgörs 9,4 milj. dollar av aktier i det interregionala kapitalet. Av detta belopp skall 0,7 milj. dollar betalas in under perioden 1980-1983 i fyra lika delar medan resten, 8,7 milj. dollar, utgör garantikapital. Inbetalning sker genom skuldbevis i svenska kronor vilka löses in under de följande åren.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        42

Den resterande delen av Sveriges insats, 12,8 milj. dollar, beslår av en andel i fonden för särskild verksamhet att betalas in under perioden 1980-1983 i fyra lika delar. Betalning sker även här genom skuldbevis vilka inlöses under de följande åren.

Belalningsplanen för inlösen av skuldbevisen har ännu inle faslställls av banken. Under antagandet alt en fjärdedel av varje skuldbevis skall betalas varje år med början etl år efter utställandet skall etl belopp om ca 3,6 milj. kr. betalas under år 1981. Beloppet avser inlösen av skuldbevis som utställts år 1980.1 avvaktan på den slutliga betalningsplanen förs detta belopp upp under anslaget.

Min företrädare uttalade i den tidigare nämnda propositionen (prop. 1978/79:100 bil. 14) atl han fann bankens förslag om en kapitalpåfyllnad väl grundat och förordade därför alt Sverige skulle della i påfyllnaden. Han var emellertid inle då beredd atl föreslå en höjning av Sveriges röstetal i IDB. Sverige skulle i stället teckna så mycket av det interregionala aktiekapitalet atl röstetalet bibehölls samt skulle söka få option att under påfyllnadsperio-den teckna sig för den av banken föreslagna ökningen av röstetalet. Som jag nämnt lidigare godkände riksdagen Sveriges dellagande i kapilalpåfyllan-den.

I samband med tecknandet för kapitalpåfyllnaden utbad sig Sverige som en följd härav en möjlighet atl före påfyllnadsperiodens slut den 31 oktober 1983 teckna de ytterligare aktier i del interregionala kapitalet som tilldelals Sverige i bankens resolution. Efter förhandlingar har banken accepterat atl undanlagsvis bevilja Sverige den önskade optionen, dock med begränsning­en att optionen måste utnyttjas före den 31 oktober 1981. Sverige bör därför nu teckna ytterhgare 11,8 milj. dollar, varav 0,9 milj. dollar som inbetalt kapital och resten som garantikapital. Hela del belopp som således skall inbetalas, vilket i svenska kronor motsvarar drygt 3,8 milj. kr., förs nu upp under anslaget även om betalningen kan komma alt ske på samma sätt som för den övriga delen av kapitalpåfyllnaden. Det totala medelsbehovet under anslaget blir således ca 19 milj. kr.

I enlighet med avtalet om upprättande av banken är Sveriges, hksom övriga medlemsländers, insatser i form av aktier och andelar uttryckta i fasla dollarvärden. Samtidigt är dessa värdesäkrade enligl en s.k. värdesäkrings-klausul, vilkel innebär alt medlemsländerna vid kursförändringar mellan dollar och den egna valulan antingen får göra fyllnadsinbetalningar eller erhåller återbetalningar från banken. I samband med Sveriges tredje inbetalning år 1979 har denna värdesäkringsklausul tillämpats, vilket medfört att IDB till svenska staten har återbetalat drygt 2 milj. kr. Vidare har utställda skuldbevis skrivits ner med totalt 1,7 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                       43

Sveriges röstetal och representation i banken

Sverige har genom överenskommelsen om inträde i IDB erhållit rätt till ett visst antal röster i banken. Sverige har i och med den tredje inbetalningen hösten 1979 fullgjort sina åtaganden enligt denna överenskommelse. Därmed uppgår röstetalet till 1 041, vilket motsvarar 0,11% av det totala röstetalet i banken. Efter fullgjord inbetalning vid femte kapitalpåfyllnaden kommer Sveriges röstetal att uppgå lill 2 805 eller 0,17% av det totala röstetalet.

Medlemsländerna representeras i bankens styrelse av var sin ledamot och en suppleant för denne. I bankens direktion finns tolv exekulivdireklörer varav två representerar de icke-regionala medlemsländerna. Sverige före­träds tillsammans med Belgien, Danmark, Finland, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland av en brittisk exekutivdi-reklör.

Övriga icke-regionala medlemsländer dvs. Frankrike, Israel, Japan, Jugoslavien, Portugal, Spanien, Schweiz och Österrike representerades av en spansk exekutivdirektör.

Sverige har genom den brittiske exekutivdirektören fått en god insyn i banken. Bankens ullåningsverksamhet följs noga och Sverige har vid olika tillfällen, bl. a. vid bankens årsmöten, framfört synpunkter på låneinrikt­ningen. Svenska företag har hittills enligt uppgift från Sveriges exportråd erhållit order på inemot 69 miljoner dollar under perioden 1 januari 1977-30 september 1980 till IDB-finansierade projekt. Den samlade effekten för svensk export av Sveriges medlemskap låter sig inte bedömas lika lätt. Detla gäller i synnerhet som förelagen ofta måste följa ett projekt ända från planeringsstadiet för att komma i fråga som leverantörer. I sådana fall blir det aUtså närmasl fråga om en exportsatsning på längre sikt.

Vid riksdagens behandling av prop. 1978/79:100 bil. 14 uttalade riksdagen (NU 1978/79:37, rskr 1978/79:337) att en pariamentarisk kommitté borde tillsättas för atl utvärdera IDB:s utlåningspolitik och ge riksdagen erforder-hgt beslutsunderlag. Regeringen har under hösten 1979 tillsatt en sådan kommitté med uppgift att ta fram underlag för en bedömning av IDB:s utlåningspolitik och inriktning i övrigt (H 1979:06). Tonvikten i kommitténs arbele skall läggas vid en bedömning av effekterna för svenskt vidkommande av medlemskapet i IDB samt följderna av ett svenskt utträde från handels-och utrikespolitisk synpunkt och för sysselsättningen i landet. Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under våren 1981. De åtgärder jag föreslagil i det föregående påverkar inte handhngsfriheten inför ställningstagandet till kommitténs utvärdering.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                                       44

Bankens utlåningsverksamhet år 1979, plan för år 1980 och utfall första halvåret 1980

Bankens utlåningsverksamhet kan sägas ha genomgått tre faser. Den första fasen (1959-1965) kännetecknades av att banken lade slor vikl vid projekt med en social inriktning som vattenförsörjning, avlopp, bosläder m.m. Erfarenheterna från denna fas visade dock att projekten då inte kom de fattigaste befolkningsgrupperna till del. Som en följd härav sjönk andelen lån till social infrastruktur under den andra fasen (1966-1972). Då ökade i stället andelen lån lill ekonomisk infrastruktur (elektrisk krafl, kommunikationer).

Från början av 1970-talet lade banken ökad tonvikt på att skapa en balanserad utveckling mellan olika sektorer och länder. Av denna anledning har banken under den tredje fasen delat in länderna i fyra kategorier, A-D. I grupp A ingår de större och relativt sett mer utvecklade länderna och grupp B omfattar en mellangrupp länder. Länder som inkomstmässigt inte kan klassificeras som minst utvecklade länder men som har ekonomiska svårigheter pga. begränsade hemmamarknader hänförs till grupp C. Grupp D slutligen omfattar de länder som anses vara minst utvecklade med hänsyn till inkomst och andra kriterier.

Banken har i sin utlåningsverksamhet under denna fas i ökad utsträckning orienterat sig mot de minst utvecklade länderna och regionerna i Latiname­rika och mot de fattigaste samhällsskikten. Denna inriktning har kommit till uttryck i den prioritering som banken visar gentemot den grupp länder som banken har klassificerat som de minst utvecklade i regionen eller som de med en begränsad marknadspotential. Inriktningen uttrycks även i den speciella vikl banken lägger vid atl stödja de underutvecklade regionerna eller den fattigare befolkningen i de länder som är mer utvecklade. Banken har för avsikt att under perioden för den femte kapitalpåfyllnaden fortsätta denna inriktning. Nära hälften av resurserna avses gå till projekt av denna kategori. Detta är en inriktning som Sverige medverkar till att främja.

Banken beviljar lån till projekt i de latinamerikanska medlemsländerna dels på kommersiella villkor från de ordinarie och interregionala kapitalen, dels på särskilt gynnsamma, s. k. mjuka, villkor från fonden för särskild verksamhet. År 1979 uppgick den totala beviljade utlåningen till 2 051 milj. dollar vilket innebar en ökning med inemot 10 % mot föregående år. Det ordinarie och det interregionala kapitalet svarade för 61 %, fonden för särskild verksamhet för 30 % och övriga finansieringskällor för 9 %. Utöver detla belopp har lån om 156 milj. dollar beviljats från fonden för särskild verksamhet på villkorsbasis på grund av bristande resurser. År 1979 får enligt banken ses som ett övergångsår inför den femte kapitalpåfyllnaden. För år 1980 har banken planerat bevilja en utlåning om totalt 2 300 milj. dollar varav 61 % avses finansieras från de ordinarie och interregionala kapitalen med viss kompletterande finansiering och 37 % från. fonden för särskild

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         45

verksamhet samt 2 % från övriga finansieringskällor. Lånen från fonden planeras öka med 82 milj. dollar från 776 milj. dollar till 858 milj. dollar. I tabell 1 återfinns bankens utlåning respektive planerad utlåning fördelad mellan olika grupper av länder för åren 1976-79 och år 1980. Av denna framgår all andelen lån till de tio fattigaste länderna som endast har ungefär 13 % av befolkningen i de regionala medlemsländerna har ökat från 28 % riil

31  %. Vad gäller dessa länders andel av lånen på mjuka villkor, dvs. från
fonden för särskild verksamhet, uppgår lill 55 % år 1979 mol 48 % år
1976.

Banken uppskattar låneprogrammet för perioden 1979-1982 lill 8 170 milj. dollar varav 7 400 milj. dollar skall vara i konvertibla valutor. Av detta låneprogram skall 5 670 eller 69 % finansieras med det ordinarie och det interregionala kapitalel och 2 500 milj. dollar med fonden för särskild verksamhet. Genom detta låneprogram möjliggörs en ökning i utlåningen om 5-7 % per år i reala termer.

Länderna i grupp A kommer atl under perioden få låna 3 000 milj. dollar ur det ordinarie och det interregionala kapitalel, vilkel innebär alt nuvarande nivå bibehålls. Lån lill övriga länder avses öka i reala termer under perioden och uppgå till 4 400 milj. dollar i konvertibla valutor. Denna inriktning innebär atl en ökad tonvikt läggs på de fattigare länderna. Vad speciellt gäller lån i konvertibla valutor från fonden för särskild verksamhet skall under periodens två första år åtminstone 75 % gå till de minst utvecklade länderna (grupp D). Andelen skall under de därpå två följande åren höjas till minst 80 %. Länderna i grupp B och C skall bara kunna låna konvertibla valutor ur fonden för projekt som kommer de fattigaste befolkningskategorierna lill godo.

Under det första halvåret 1980 har bankens styrelse villkorsvis på grund av bristande resurser beviljat 16 lån till etl värde av 578 milj. dollar. TiU detta skall läggas sju lån om totalt 156 milj. dollar som beviljats villkorsvis år 1979 från fonden för särskild verksamhet. De beviljade lånen motsvarar därmed

32  % av målsättningen för år 1980. Motsvarande uppgift för år 1979 var
25 %. Fram till slutet av september har lån till ett värde av 976 milj. dollar
beviljats. En större del av låneansökningarna kommer i år liksom lidigare år
atl behandlas under del fjärde kvartalet. Av denna anledning är det inte
möjligt att dra några definitiva slulsalser belräffande årets utlåning på
grundval av hittills tillgängliga uppgifter. Trots att verksamheten under de tre
första kvartalen legat på en låg nivå kommer banken sannolikt att under år
1980 fatta beslut om mellan 97 och 105% av den för året planerade
utlåningen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

46

c S

T+ in r* '        mi    o
■         CO                         o

o

 

= S

■O c

5;s 32

c o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

■o

 

 

 

 

 

c

o o

Ov

00

fn

O

o

(N  —c

m

rvj

 

O

X

"     1

Tt

■o

1

O

ca   h 3 *

 

r)

VO

 

o

 

 

 

 

 

go, Urug Guyana, ppen

VO    Tt

m

 

VO

o

 

fv

Tt

 

o

 

 

 

 

~*

 

 

 

 

 

S    - 2 •S J2 ä

 

 

 

 

 

Ov  VO

Tt

vO

1

8

1 och T ualema dinska

 fn

fS

in

Ov

o

1,1

 

 

m

 

o

 

 

 

 

 

.S o ffl"

 

 

 

 

 

,1- -a  a

t- —

c

s

Tt

8

*"-> s

c PJ

 

 

 

ö.

 

 

 

D.

 

 

 

3

 

 

 

u,

 

 

 

OX)

 

 

 

k.

 

 

 

u

 

 

 

■o

 

 

 

2

1) c

 

 

 

ca

 

ocd

ex

 

"o.

 

00

o

1)

rt

 

 

 

 

 

c

'u

 

 

 

rt

ca

 

"ÖJ

c

c

 

TD

 

o

 

 

"O

 

pa Q

i2

o

2i

- c 5

H J 0-

 

32

00 »n m

00 oo

Tt

 

= 9 ■E.2

VO   rt

VO rg

1  VO

1

Ov

in r

VO —■

»n m

1

■*-*   Er ■*-•  On

3

rt

< CQ U Q "rt

CL D. Q. Cl  5 J«!             .u

O. Q. a n. .2  O                    

3   3   3   3   OB-                i;

I-    u    u    L-    u    O         Q

OOOO 05 O.        H

g 2 ■so

(Si

ffl

ffl   o.

o

o

 

1 2 c:  t/)

ffl    c   s2

CQ   E . o

•So

a

u u 60 .-a b; -c < O

CQ

6-2 t:

ffl   o

oa PQ

< CQ o Q -ffl Cl o. a o. 5 CL CL a CL.2

3 3 3 3 00 L.   b.   L.    u    q>

O O O O Oi

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                                       47

IDB lägger i sin utlåning stor vikt vid projekt som är inriktade på landsbygdsutveckling och jordbruk, särskilt i fattigare delar av Latinameri­ka. Banken stödjer inle bara ökad jordbruksproduktion utan strävar även efter att förbättra levnadsnivån för den fattigare befolkningen i regionen genom projekt för landsbygdseleklrifiering, bättre vägar till marknadsplat­ser, dricksvattensystem, bättre kommunikationer, bättre sjuk- och hälsovård och större utbildningsmöjligheter.

Under perioden 1979-82 planerar banken att satsa merparten av resurserna på fyra sektorer. För landsbygdsutveckling (livsmedels­produktion, hälsovård, vatten, utbildning m. m.) uppgår planen till 30-35 % av utlåningen och för stadsutveckling (utbildning, hälsovård, arbetstillfällen m. m.) till 10-15 %. Till energiprojekt planeras 25-30 % och till projekt för atl stärka den externa sektorn (öka exporten eller minska importen) planeras 20-25 % av utlåningen. En jämförelse mellan utfallet för perioden 1976-1978 och målsättningen för perioden 1979-1982 visar alt insatserna på sektorerna landsbygdsutveckling och stadsutveckling ökas medan sektorn energi och den externa sektorn ges minskade insatser.

Av bankens utlåning år 1979 gick 33 % lill jordbrukssektorn inkl. fiske, 12 % till social infrastruktur, 19 % lill elektrisk energi och 14 % till transporter och kommunikationer.

Som exempel på projekt för vilka lån beviljats under år 1980 kan nämnas vägbyggen i Brasilien (43 milj. dollar från det ordinarie kapitalet och 17 milj. dollar från fonden för särskild verksamhet), jordbruk i Panama (4,4 milj. dollar från det ordinarie kapitalel och 5,4 milj. dollar från fonden för särskild verksamhet), kredit på gruvområdet i Peru (10 milj. dollar från det ordinarie kapitalet och 10 milj. dollar i komplementär finansiering), vattenkraft i Argentina (33 milj. dollar från det ordinarie kapitalet), utbildning i Eucador (21 milj. dollar från fonden för särskild verksamhet), hälsovård i Guatemala (51 milj. dollar från fonden för särskild verksamhet) och industriell utveckling i Honduras (25,2 milj. dollar från fonden för särskild verksam­het).

Vid sidan om låneverksamheten lämnar IDB visst bistånd i form av bidrag till tekniskt samarbete, projektering och dylikt. Totalt lämnade IDB 43,3 milj. dollar i sådant stöd år 1979. Principerna för inriktningen av denna stödverksamhet är i stort desamma som för låneverksamheten. IDB har startat elt nytt program som är särskilt inriktat mot små projekt. Syftet är att stödja låginkomstsektorer som har liten eller ingen tillgång lill konventio­nella kreditresurser. Totall har 9,4 milj. dollar beviljats för delta program.

IDB finansierar i princip endast en del, 25 %, av de utvecklingsprojekt som bedrivs av de latinamerikanska medlemsländerna och som banken deltar i. Fram till utgången av år 1979 har banken finansierat ca 16 000 milj. dollar i projekt som totalt kostar 61 000 milj. dollar.

Under år 1979 samarbetade banken liksom lidigare nära med andra

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        48

internationella och interamerikanska institutioner i syfte att öka resursflödet till regionen och då främsl till de minst utvecklade områdena. Exempel på sådana institutioner är EG, OPEC Special Fund och International Fund for Agricullural Development. Banken samarbetar också med övriga regionala banker i Latinamerika. Vidare förekommer samarbete med Världsban­ken.

Vid jämförelse av utlåningen från IDB och Världsbanken till IDB:s medlemsländer i Latinamerika under treårsperioden 1977-1979 kan noteras alt 56 % av Världsbankens lån gick till de mer utvecklade länderna i regionen medan motsvarande procenttal för IDB var 45 %. IDB hade en förhållan­devis högre andel lån till de fattigaste länderna, 32 % mol 17 % för Världsbanken. Om länder i grupp C medräknas är procenttalen 42 för IDB och 25 för Världsbanken. Totalt var utlåningen från IDB något lägre, 5 900 milj. dollar, än från Världsbanken, 6 100 milj. dollar.

Med hänvisning till min redogörelse hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag om 19 000 000 kr.

B 5. Importkontoret för u-landsprodukter

1979/80 Utgift 1 000 1980/81 Anslag 1000 1981/82 Förslag      1 000

Importkontorel för u-landsprodukler har till uppgift atl främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders utveckhng. Den verksamhet som bedrivs av kontoret ligger inom handelsdepartementets verksamhetsområde men finansieras enligt riksdagens beslut med bistånds-medel (tredje huvudtitelns reservationsanslag C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, posten 7. Övriga organisationer). Kontoret har möjlighet att bedriva viss uppdragsverksamhet.

Kontoret leds av en styrelse. Chef för kontoret är en direktör. Import­kontoret har antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD).

Importkontoret för u-landsprodukter

Importkontorel anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 atl de preciseringar som gjorts av verksamheten har underlättat en bedömning av effektiviteten i arbetet. Däremot har det enligt kontoret fortfarande visat sig svårt att utvärdera effekten av enskilda projekt. Det utdragna tidspers­pektivet spelar här en viktig roll men också svårigheterna atl formulera verksamhetens målsättning i entydiga och mätbara termer.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

49

Inom programmet för marknadsföring har resultat och medelsanvändning varit lägre än planerat. Enligt kontoret är detla ofrånkomligt i denna typ av verksamhet. Vissa projekt har måst avbrytas eller uppskjutas på grund av faktorer utanför kontorets konlroll. Andra projekt har avbrutits i samråd med motparten sedan förundersökningar visat att marknadsförutsättningar­na har saknats. Kontoret påpekar alt ett avbrutet projekt inle behöver vara ulan värde för landet i fråga.

Kontoret framhåller atl den långsiktiga planeringen skuUe underlättas och en större kontinuitet skapas i verksamheten om möjlighet gavs all reservera inle utnyttjade medel för senare användning. För budgetåret 1981/82 beräknar kontoret en medelsökning med 290 000 kr., vilkel ulgör pris- och löneomräkning minskat med tvåprocenlsbesparingen. Kontoret föreslår en ändring i fördelningen mellan programmen så atl hela besparingen faller på programmel marknadsföring. Vidare förslås all en ny assistentjänst inrättas genom att medel överförs från programmet marknadsföring till programmel marknadsinformation.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Mynd

Föredraganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

8

of

 

of

Övrig personal

1 9

-(- 1

 

-1- 1 + 1

Anslag

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Marknadsinformation

1 821 000

+ 270 000

-1-

275 000

Marknadsföring

2 017 000

+   20 000

-1-

16 000

 

3 838 000

-1- 290 000

+

291 000

Inkomster

 

 

 

 

Frän anslag under tredje huvudti-

 

 

 

 

teln

-  3 836 000

 

-

4 127 000

Uppdragsverksamhet

1000

 

 

of

Nettoutgift

1000

 

 

of

Föredraganden

Importkontorel bistår u-länderna med atl öka deras exportinkomster och bidrar därmed till deras utveckling. Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på kontorets tjänster anser jag atl medlen bör öka med 291 000 kr. för budgetåret 1981/82. Av beloppet beräknar jag 275 000 kr. för programmet marknadsinformation och 16 000 kr. för programmet marknadsföring. Genom omprioriteringar inom ramen för tillgängliga medel medges att kontoret inrättar en tjänst för biträdespersonal.

4 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bil. 14

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                          50

Med hänvisning lill sammanställningen förordar jag, efter samråd med chefen för utrikesdepartementet, alt 1 000 kr. las upp under anslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                     51

C. KOMMERSKOLLEGIUM M. M.

C 1. Kommerskollegium

1979/80 Utgift 22 813 561 1980/81 Anslag 23 941 000 1981/82 Förslag     26 925 000

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel.

Kommerskollegium leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en general­direktör, som är styrelsens ordförande. Inom verket finns en planeringssek­tion, fyra utrikeshandelsbyråer samt en byrå för inrikeshandel och adminis­trativa frågor.

Till kollegiet är knutet ett handelspolitiskt råd och en CECA'-nämnd samt rådgivande nämnder för frågor rörande auktorisation och godkännande av revisorer samt för frågor rörande godkännande av tolkar och auktorisation av översättare.

' CECA = Europeiska kol- och stålgemenskapen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

52

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Kommers­kollegium

Föredraganden

 

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

95

 

+ 8

 

of

Övrig personal

59

 

of

 

of

 

154

 

+ 8

 

of

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

17 853 000

+

3 022 000

+ 2 065 000

Sjukvård

32 000

 

of

-

2 000

Reseersättningar

185 000

+

39 000

-H

9 000

även utrikes resor

 

 

 

 

 

Lokalkostnader

1 940 000

+

338 000

+

336 000

Expenser

819 000

-H

264 000

+

60 000

Automatisk databehandling

26 000

+

3 000

 

of

Stipendier till svenska praktikan-

 

 

 

 

 

ter vid internationella organisatio-

 

 

 

 

 

ner

20 000

 

of

 

of

Särskilda regleringsverksamheten

1 534 000

+

262 000

+

258 000

Till regeringens disposition

1 532 000

+

261 000

+

258 000

 

23 941 000

-1- 4 189 000

+ 2 984 000

Kommerskollegium

För budgetåret 1979/80 har kommerskollegium redovisat en resultatanalys. Av denna framgår att den fortsalt svårbemästrade arbetssituationen har medfört tidsförskjutningar och sänkt ambitionsnivån i vissa fall vilkel lett lill alt angelägna studier av vissa speciella områden inte kunnat avslutas eller genomföras. Dessutom har inrikeshandelsenhelen tillförts uppgiften att bereda ärenden rörande investeringsförbudel i Sydafrika och Namibia.

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 2 794 000 kr.

2.    Besparingarna enligt huvudförslaget innebär en reducering av löne­kostnaderna med 535 000 kr. Reduceringen genomförs huvudsakligen genom minskning av medel till konsult- och expertarvoden.

3.    I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 avstod kollegiet från att begära resursförstärkning i avvaktan på den s.k. KORG-utredningens' förslag. Organisationsöversynen avslutades i juni 1980. I ulredningen har belräffande den handelspohtiska utvecklingen två generella slutsatser dragits, nämligen dels atl behovel av överblick och framförhållning ökal, dels att utvecklingen inneburit en förskjutning från generella ålgärder lill andra ålgärder av mera speciell natur, vilket medför att fler aspekter än tidigare måsle beaktas och atl frågorna blivit av mer komplicerad art. Mot bakgrund

1 Utredningen om kommerskollegiets organisation

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14    Handelsdepartementet                                       53

av den redan lidigare ansträngda arbetssituationen och dessa utvecklings­tendenser, som medför ökade anspråk på kollegiet, begär kollegiet en förstärkning av organisationen med bl. a. åtta tjänster för arbetsområden av högsta angelägenhetsgrad. Andra ulrikeshandelsbyrån behöver förstärkas med två handläggare (-I- 277 000 kr.) för bilaterala u- och östlandsfrågor saml TEKO-frågor. För handläggningen av beredskapsplaneringsfrågor, frågor rörande tekniska handelshinder saml revisorsfrågor föreslås en förstärkning med tre handläggare (-b 448 000 kr.). I det lotala förslagel inryms även personalresurser för tre tjänster (4- 480 000 kr.) för bemanning av etl ulredningssekretarial i enlighet med förslagel i den av statskontoret i samråd med kommerskollegium företagna översynen av kommerskollegiums orga­nisation (1980:16).

Sekretariatet skall svara för övergripande och långsiktig utredningsverk­samhet.

4.    Medel till expertis och tillfällig arbetskraft bör anvisas med 170 000 kr. för tolk- och översältarverksamheten och med 430 000 kr. för ärenden rörande GATT-överenskommelsen om tekniska handelshinder.

5.    Anslagsposten Reseersättningar bör räknas upp med 20 000 kr. för resor i samband med tolk- och översältarverksamheten. Personalökningar motiverar följdkostnader med 70 000 kr. av expensmedel och 30 000 kr. i engångsanslag för nyanskaffning av invenlarier. Anslagsposten Expenser behöver därutöver räknas upp med 45 000 kr.

Föredraganden

Med utgångspunkt i besparingsalternalivel beräknar jag anslaget till 26 925 000 kr. Jag har därvid räknat med att medlen till avlöningar kan skäras ned i enlighet med kollegiets besparingsallernativ.

Kommerskollegiets nuvarande organisation tillkom år 1973. På framställ­ning av kommerskollegium uppdrog regeringen i mars 1978 åt statskontoret alt i samarbete med kollegiet utreda organisationen av kollegiets planerings-funktion. Med en skrivelse till regeringen begärde kollegiet i samråd med statskontoret att uppdraget skulle utvidgas till att avse en översyn av kollegiets organisation i dess helhet. Regeringen beslöt i december 1978 i enlighet med verkets framställning. Översynen slutfördes i juni 1980 och presenterades i statskontorets rapport 1980:16. Rapporten har remissbe­handlats. I bilaga 14:2 återfinns en sammanfattning av rapporten och remissinstansernas synpunkter på rapporten. Ingen av remissinstanserna har något att erinra mot utredningens förslag i stort. I utredningen tas upp frågan om förhållandel mellan kollegiets utrikeshandels- och inrikeshandelsverk-samhet. Det ifrågasätts sålunda om något närmare samband finns mellan dessa båda verksamheter. Man hävdar också atl kollegiet skulle sakna målsättning för sin verksamhet avseende inrikes handel och näringsrättsliga regleringar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        54

Jag viU med anledning härav till en början erinra om att kollegiet enligl förordningen (1973:610) med instruktion för kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för ärenden om rikels handel. Kollegiet har vidare enligl instruktionen bl.a. atl handlägga frågor om handelspolitik och utrikes handel samt inrikes handel i den mån sådana frågor ej ankommer på annan myndighet samt näringsrätlsliga ärenden i övrigt enligt särskilda bestämmel­ser.

I detta sammanhang vill jag betona att en väl fungerande inrikes handel är viktig även för vår utrikes handel. Från näringspolitiska synpunkter bör därför ell enhetligt synsätt anläggas på all handel. Det är med hänsyn härtill betydelsefullt att kollegiet i sin verksamhet bevakar handelns intressen i näringspolitiska frågor. Jag vill tillägga att med handel avses här både delalj-och grosshandel samt servicenäringar.

Mot bakgrund av det besvärhga och snabbt föränderliga handelspohtiska lägel anser jag del vara av vikt att kollegiet bedriver en långsiktig utredningsverksamhet. I likhet med ulredningen anser jag därför att det finns anledning att inrätta ett särskilt ulredningssekretarial hos kommerskollegi­um. Del föreslagna sekretariatet bör sålunda direkt under generaldirektören genomföra utredningar av långsiktig natur på del handelspolitiska områ­det.

Sekreleraliat bör ha tre tjänster för handläggare. Jag har inle anvisat några nya medel för della. Det får ankomma på kollegiet att rekrytera personal lill dessa tjänster genom att ompriorilera befintliga resurser. Jag är dock beredd att pröva frågan på nytt i samband med den översyn som pågår rörande en ökning av inkomstsidan genom avgiftsbeläggning av vissa tjänster. Det ankommer på regeringen atl besluta i denna fråga hksom atl la ställning till utredningens förslag i övrigt.

Riksdagens justitieutskott (JuU 1979/80) har i likhet med brottsförebyg­gande rådet (BRÅ PM 1978:2 Revisorsverksamhet) förordat atl kollegiets resurser förstärks vad avser granskning av verksamheten rörande auktorise­rade och godkända revisorer. Även jag anser att en sådan förstärkning kan vara önskvärd. Däremot är jag inte beredd atl föreslå alt kollegiet för detta ändamål nu tillförs ylterligare medel. Kollegiet har emellertid föreslagit all avgifterna i dessa ärenden höjs. Genom en sådan höjning kan ökade medel tillföras denna verksamhet. Jag avser alt senare återkomma lill regeringen i frågan.

Tillämpningen av överenskommelsen om lekniska handelshinder i GATT, som trädde i kraft den 1 januari 1980, har nu kommit igång i flertalet av de stater som deltar i överenskommelsen. Delta medför att omfattningen av de nya uppgifterna som följer av överenskommelsen ökar för svensk del. För att på ett rationeUt sätt kunna genomföra dessa ålägganden kommer kommers­kollegium i samarbete med Slandardiseringskommissionen i Sverige (SIS) atl bygga upp etl dalaregister över standarder och lekniska handelshinder. Jag föreslår därför att kommerskollegium för budgetåret 1981/82 tillförs ökade

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        55

medel för konsultarvoden.

Det handelspolitiska lägel i världen är fortfarande osäkert. Jag finner del därför nödvändigt att om utvecklingen av kommerskollegiels allmänna handelspolitiska verksamhet skulle kräva tillskott av resurser detta skall kunna ges efter prövning av regeringen.

Verksamheten vid Öst Ekonomiska Byrån och byråns förhållande till staten har varit föremål för särskild utredning. Utredningen (H 1978:02) om Öst Ekonomiska Byrån. Ulredningen konstaterade i sill belänkande (SoU 1979:51) bl.a. att byråns bedömningar av de ekonomiska förhållandena i statshandelsländerna är en väsenllig kunskapskälla för myndigheter och förelag. Utredningen föreslog alt elt avtal träffades mellan staten och byrån för atl tillgodose del allmännas intresse. Statens inflytande över verksamhe­ten och bidrag till byråns finansiering var frågor som särskilt borde regleras. Utredningens belänkande fick genomgående positiva kommentarer från remissinstanserna. Efter förhandlingar mellan företrädare för staten och för byrån har nu träffats etl avtal samt upprättats nya stadgar för byrån. Avtalet liksom stadgarna träder i kraft den 1 juli 1981 under förutsättning atl regeringen, sedan riksdagen fattal härför erforderliga beslut, godkänner dem.

Avtalet avses ersätta de abonnemangsavlal som tidigare ingåtts mellan byrån och vissa myndigheter. Enligt avtalet åtar sig staten att under i första hand en femårsperiod bidraga till byråns finansiering dels med lönekostna­derna för byråns chef dels med ett årligt kontantbelopp under förutsättning atl de privata abonnenterna lämnar bidrag i viss proportion därtill. Staten utser enligl de nya stadgarna hälften av byråns styrelseledamöter. Kommers­kollegium kommer alt ges i uppdrag atl handha de löpande kontakterna med byrån i administrativa och budgetmässiga frågor.

Kostnaden för avlöning av byråns chef liksom för den del av utgifterna för byråns löpande verksamhet som staten skall svara för enligl avtalet skall bestridas från anslaget för kommerskollegium, konsultmedel. För budget­året 1981/82 uppgår enligt avtalet statens bidrag för den löpande verksam­heten lill 535 000 kronor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl  till  Kommerskollegium för budgetåret  1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 26 925 000 kr.

C 2. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.

1979/80 Utgift 4 172 555 1980/81 Anslag 4 568 000 1981/82 Förslag     4 830 000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio­nella organ. För budgetåret 1981/82 torde medel beräknas enligt följan­de.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      56

1980/81               1981/82

Ändring

1.  Internationella byrån i Paris för utställningar

(prop. 1947:1 bil. 12 s. 156)                                 32 000                         of

2.  Organisationen för intellektuell äganderätt,
internationella byrån (WIPO/BIRPI)* (prop.

 

1956:1 bil. 12 s. 161, 1963:1, bil. 12 s. 152)

1 132 000

+

323 000

3. Internationella  rådgivande  bomullskommit-

 

 

 

tén (ICAC) (prop. 1951:47)

28 000

+

3 000

4. Internationella studiegruppen för bly- och

 

 

 

zinkfrågor (prop. 1960:1, bil. 12 s. 284)

47 000

-1-

3 000

5. Internationella   kaffeorganisationen   (prop.

 

 

 

1962:1, bil. 12 s. 281)

195 000

+

42 000

6. Internationella  gummistudiegruppen  (prop.

 

 

 

1966:1, bil. 12 s. 168)

25 000

+

17 000

7. Internationella  kakaoorganisationen   (prop.

 

 

 

1973:36)

48 000

 

of

8. Organisationen för de järnmalmsexporteran-

 

 

 

de länderna (prop. 1975/76:24)

300 000

 

of

9. Internationella rådet för samarbete pä tullom-

 

 

 

rådet.

495 000

 

of

10. Internationella tulllariffbyrån

88 000

+

6 000

11. GATT-organisationen

2 168 000

-

143 000

12. Internationella naturgummiorganisalionen

-

+

11 000

13. Övrigt

10 000

 

of

Totalt

4 568 000

+

262 000

* Avgifler

Parisunionen, skydd av industriell äganderätt Niceunionen, varumärkesklassificering Locarnounionen, mönsterklassificering

Frivilliga bidrag

Konventionen angående internationellt patentsamarbete (PCT) Kommittén för internationellt samarbete för informationsåtervinning mellan patent­verk (ICIREPAT) Konventionen angående internationell patentklassificering (IPC)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 4 830 000 kr.

C 3. Kostnader för vissa nämnder m.m.

1979/80 Utgift 1 016 937 1980/81 Anslag 1 122 000 1981/82 Förslag      1 235 000

Från anslaget bestrids utgifter för arvoden, expenser m.m. för gransk­ningsnämnden för försvarsuppfinningar, resegarantinämnden, lotterinämn­den, handelsprocedurrådel och oljekrisnämnden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

57

Lolterinämnden är central myndighet för frågor om tillämpningen av lol-leriförordningen (1939:207, omtryckt 1974:221, ändrad 1977:295 och 1978:759). Del åligger nämnden särskilt att fullgöra de uppgifter som anges i lotterikungörelsen (1974:222, ändrad 1978:760), bl.a. all vara sista besvärs­instans vid tillämpningen av lolleriförordningen.

Lotterinämnden har under verksamhetsåret 1979/80 hållit 21 sammanträ­den. Antalet inkomna ärenden var 235 varav 220 avgjorts.

Lolterinämnden yrkar all anslag anvisas för budgetåret 1981/82 med 862 000 kronor.

Handelsprocedurrådel är ett organ som drivs gemensamt av svenska staten och av näringslivet, representerat av Sveriges industriförbund. Rådet skall som centralt organ utarbeta och befordra utarbetande av lösningar, som innebär förenkling av handelsprocedurer.

Handelsprocedurrådel inrättades den 1 juli 1975 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges industriförbund. Ett nytt avtal, som reglerar rådels verksamhet, trädde i kraft den 1 juli 1980 och gäller t.o.m. den 30 juni 1985 (prop. 1979/80 bil. 14, NU 1979/80:34, rskr 1979/80:224). Enligl avtalet skall staten bidra med 300 000 kr. per år. Industriförbundet svarar i samverkan med övriga näringslivsorganisationer för etl konlantbidrag med lägst 260 000 kr. per år. Därtill kommer näringslivets kostnadsfria expertinsalser.

Medelsförbrukningen för nämnda institutioner har för budgetåret 1981/82 beräknats enligl följande.

 

 

 

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

1.

Granskningsnämnden för försvarsuppfinning-

 

 

 

ar (prop. 1971:138)

50 000

of.

2.

Resegaranlinämnden (prop. 1972:92)

20 000

of.

3.

Lotterinämnden (prop. 1974:51)

742 000

+ 113 000

4.

Handelsprocedurrådel (prop. 1979:80:100 bil.

 

 

 

14)

300 000

of.

5.

öljekrisnämnden (prop. 1975:42)

10 000

of.

 

Summa

1 122 000

-h 113 000

Föredraganden

För nästa budgetår föreslår jag att huvudalternativet inte genomförs för lotterinämnden, med hänsyn lill nämndens ringa storlek. Jag har vidare beräknat medel för tryckning och utgivning av nämndens anvisningar och praxissamling.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 1 235 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 1 235 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                    58

C 4. Bidrag till internationell råvarulagring

1980/81 Anvisat     275 000 1981/82 Förslag     275 000

Inom ramen för det internalionella nalurgummiavlalet, som Sverige ratificerade den 30 september 1980, skall bidrag inbetalas till elt internatio­nellt buffertlager (prop. 1979/80:107, NU 1979/80:40, rskr 1979/80:273). En första inbetalning till lagret kommer atl aktualiseras efter ikraftträdandet av avtalet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till internationell råvarulagring för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

59

D. PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR

D 1. Marknadsdomstolen

1979/80 Utgift 1 753 185 1980/81 Anslag 1827 000 1981/82 Förslag     2 057 000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enhgt lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet, marknadsföringslagen (1975:1418) och avtalsvillkorslagen (1971:112).

Marknadsdomstolen beslår av ordförande och vice ordförande saml åtta andra ledamöter, av vilka två är särskilda ledamöter, en för ärenden om konkurrensbegränsning samt en för ärenden om marknadsföring och ärenden om oskäliga avtalsvillkor. Till domstolen är knutet etl kansli.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Marknads-

Föredraganden

 

 

domstolen

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

4

of

of.

Övrig personal

6

of.

of

 

10

of.

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 298 000

+ 155 000

-1- 146 000

Sjukvård

1000

of.

of.

Reseersättningar

38 500

+     1500

-     1000

(även utrikes resor)

 

 

 

Lokalkostnader

408 500

+   47 840

+   47 000

Expenser

81000

-H   50 200

4-   38 000

(därav engångsulgifter)

(3 000)

(38 000)

(35 000)

 

1 827 000

-t- 254 540

+ 230 000

Marknadsdomstolen

Under verksamhetsåret 1979/80 har 36 ärenden inkommit lill mark­nadsdomstolen och 36 ärenden har avgjorts. Domstolen hade den 30 juni 1980 en balans på 27 ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden för alla typer av ärenden var under år 1979 ca 10 månader.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        60

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 212 040 kr.

2.         Huvudförslaget skulle för marknadsdomstolen innebära en anslags­minskning med ca 40 000 kr. och skulle därmed kräva all antalet handläggare ulöver ordföranden minskas från tre till två. Konsekvenserna skulle bli ökade handläggningstider och växande ärendebalanser. Domstolen yrkar att huvudförslaget inle skall genomföras.

3.         Domstolen yrkar därutöver 45 500 kr., varav 38 000 kr. är en­gångsanvisning, för fortsall utgivning av domstolens avgöranden saml för bibliotek och utbildning.

Föredraganden

Marknadsdomstolen är en liten myndighet där verksamhetens omfattning helt styrs av framställningar som kommer från andra myndigheter, företag eller vissa typer av sammanslutningar. Förslag till en förstärkt lagstiftning på konkurrensområdet bereds f.n. inom handelsdepartementet. Med hänsyn härtill finner jag atl ett begränsat huvudalternativ bör tillämpas på marknadsdomstolen. Jag beräknar 35 000 kr. för fortsatt utgivning av domstolens avgöranden.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Marknadsdomstolen för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av 2 057 000 kr.

D 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1979/80 Utgift 3 429 347 1980/81 Anslag 3 405 000 1981/82 Förslag     3 740 000

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) handhar uppgifter som tillkommer honom enligl lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrens­begränsning inom näringslivet.

NO biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksam­heten är uppdelad på rotlar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet

61

 

 

 

1980/81

Beräknad förändring 1981/82

 

NO

Föredraganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

16

+ 2

of.

övrig personal

4

-1- 1

of.

 

20

-H3

of.

Anslag

 

 

 

Lönekoslnader

2 916 000

+ 612 000

+ 286 000

Sjukvård

10 000

of.

of.

Reseersättningar

34 000

of.

of.

(även utrikes resor)

 

 

 

Lokalkostnader

349 000

+   55 000

-1-   55 000

Expenser

96 000

-1-   24 000

-    6 000

(därav engångsulgifter)

(12 000)

(+   30 000)

 

 

3 405 000

+ 691 000

+ 335 000

Näringsfrihetsombudsmannen

Antalet ärenden hos NO visar en uppåtgående tendens. Med de be­gränsade resurser NO har till sitt förfogande har en besvärande fördröjning av vikliga och komplicerade ärenden inte kunnat undvikas trots viss omprioritering av resurser.

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 328 000 kr.

2.    Den besparing som NO enligt huvudalternativet har redovisat (- 74 000 kr.) skulle innebära en reduktion av handläggarresurserna. Della skulle innebära längre handläggningslider, färre inilialivärenden och ökad ärende­balans.

3.         NO begär en resursförstärkning på sammanlagt 375 000 kr. dels för personalförstärkning, dels för utbyte av snabblelefonanläggning.

Föredraganden

NO är en liten myndighet vars arbetsvolym i hög grad påverkas av omständigheter utanför myndighetens egen konlroll. Förslag lill en förstärkt lagsliflning på konkurrensområdet bereds f.n. inom handelsdepartementet. Med hänsyn härtill finner jag att ell begränsat huvudalternativ bör tillämpas för NO.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 3 740 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet

62

D 3. Statens pris- och kartellnämnd

1979/80 Utgift 31 868 053 1980/81 Anslag 27 300 000 1981/82 Förslag     28 235 000

Statens pris- och kariellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning och har lill uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet. SPK skall föra karlellregister saml utföra sådana ulredningar som behövs för den löpande pris- och konkurrensövervakningen och för tillämpning av lagen (1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet och lagen (1971:112) om förbud mol oskäliga avtalsvillkor. SPK administrerar allmänna prisregleringslagen (1956:236) när denna är i tillämpning (jfr prop. 1980/81:24, FiU 1980/81:11, rskr 1980/81:49).

SPK leds av en styrelse. Denna beslår av generaldirektören, åtta andra ledamöter, som regeringen utser särskilt, samt två personalförelrädare.

Inom SPK finns en avdelning för pris- och konkurrensövervakning samt utredande verksamhet och en avdelning för administration, statistik och information. Vidare finns elt planeringssekretariat.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

SPK

Föredragänden

Personal 1

 

 

 

Handläggande personal

140

+ 6

+ 1

övrig personal

76

of.

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

20 584 000

-H 4 405 000

+ 171 000

Sjukvård

47 000

-1-        9 000

+     6 000

Reseersättningar

157 000

-t-    120 000

+   16 000

(även för utrikes resor)

 

 

 

Lokalkostnader

4 538 000

+    628 000

+ 624 000

Expenser

1 843 000

+ 1 275 000

+ 105 000

därav engångsanvisningar)

(-)

-h    162 000

(-)

Allmän upplysningsverksamhet

131 000

-t-      19 000

-1-   13 000

 

27 300 000

+ 6 456 000

+ 935 000

' Inkl. exlra anställd personal för bl.a. handläggning av prisstoppsärenden den 1 juli 1980 (30 tjänster).

Statens pris- och kartellnämnd

SPK konstaterar atl man genom överläggningar med förelag och andra prissättare har kunnat påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning. Med utgångspunkt från regeringens riktlinjer för prisö-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                         63

vervakningen har SPK kunnat motverka prishöjningar som varit avsedda att kompensera företagen för löneglidning, förväntade kostnadsökningar och minskad försäljningsvolym. SPK tillämpar i della syfte bl.a. ett anmälnings­förfarande som för närvarande omfatlar ca 900 tillverkande och impor­terande företag och ca 1 600 företag inom tjänstesektorn. Anmälningsförfa-randel täcker i princip all produktion och handel i landet på konsumentva-ruområdel.

Andelen prisreglerade varor och tjänster av den totala privata konsum­tionen minskade under budgetåret 1979/80 med ca 13 procentenheter från ca 63 till ca 50 procent varav ca 35 procenlenheler avser obligatorisk förhandsanmälningsskyldighet. Under budgetåret har nämnden avgjort 1 272 dispensansökningar avseende prisstoppade varor och tjänster. SPK har vidare färdigbehandlal 7 448 ärenden inom ramen för den obligatoriska förhandsanmälningsskyldighelen. Balansen har vad gäller den sistnämnda ärendelypen ökat något under budgetåret.

Inom ramen för konkurrenspolitiken har SPK under året genomfört ulred­ningar, registrering av konkurrensbegränsande avtal och fusioner samt genom olika slag av informationsåtgärder givit offentlighet åt konkur­rensbegränsande samarbete inom näringslivet. Härigenom har förutsätt­ningar skapats för en effektivare konkurrens och därmed ökad prispress.

Totalt har under budgetåret 28 utredningsrapporter färdigställts. Vid utgången av budgetåret var 27 utredningar pågående, 22 under planering och 4 under övervägande.

SPK informerar löpande allmänheten om konsumentprisutvecklingen på olika varu- och tjänsteområden genom prisrapporler m.m. Under budgetåret har 10 nummer av SPK:s lidskrift Pris- och kartellfrågor kommit ut. Kvartalsvisa rapporter har också publicerats om utvecklingen av priser och andra förhållanden på den internationella och svenska oljemarknaden.

1.         Pris- och löneomräkning -I- 2 756 000 kr.

2.         En minskning av anslaget med 2 % innebär att 5 tjänster inte kan återbesättas. SPK anser sig inle kunna fullgöra sina uppgifter om resurserna minskas i denna omfattning.

3.         SPK har i enlighet med särskilda anvisningar för budgetarbetet lämnat förslag angående mål, inriktning och omfattning av en prisövervakning på boendeområdet baserad på en resurstillgång av dels 4 tjänster som finns inom nämnden, dels 7 tjänster.

Prisövervakningen på boendeområdet bör enligl nämnden omfatta

-     byggmaterialindustri och byggmaterialhandel

-     bostadsbyggande och därtill hörande entreprenadverksamhet

-     kommunala taxor och avgifter

-     drift- och kapitalkostnader i fastighetsförvaltning.

SPK anser all 4 tjänster är otillräckligt för all upprätthålla en kontinuerhg prisövervakning av hela boendeområdet. Med 7 tjänster bedömer nämnden atl en viss kontinuerlig prisövervakning och utredningsverksamhet kan

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      64

upprätthållas. För en heltäckande verksamhet fordras 11 tjänster.

Om organisationen för prisövervakningen på boendeområdet skall omfat­ta 4 tjänster krävs enligl SPK etl nytillskott av 1 tjänst hos myndigheten (-1-150 000 kr.). SPK framhåller atl den vidtagit alla de omprioriteringar inom verksamheten som varit möjliga. Om den skall omfalla 7 tjänster krävs elt tillskott på 4 tjänster (-1- 686 000 kr.).

4.    SPK:s huvudalternativ innebär vidare en förstärkning med 1 tjänst för arbetsuppgifter rörande energifrågor (4- 149 000 kr.) motsvarande vad som enligt särskild framställning erfordras för kraftigt utökade arbetsuppgifter bl.a. i samband med Sveriges deltagande i arbelel inom lEA i Paris.

5.    SPK anser att dess resurser måsle förstärkas om nämnden tillfreds­ställande skall kunna fullgöra sina uppgifter. 1 utvecklingsalternativet begär nämnden bl.a. ytterligare förstärkning för prisövervakningen på boendeom­rådet, resurser för förbättrad prisövervakning inom frukt-, grönsaks- och rolfruktssektorn saml kompensation för under budgetåret 1980/81 genom­förd minskning av anslaget med 2 % (4- 2 745 000 kr.).

Föredraganden

Prisstegringar kan dämpas genom en väl fungerande konkurrens. Kost­nadsutvecklingen och ekonomins balansproblem kan emellertid innebära inflationsrisker. SPK:s prisövervakning kopplad lill möjligheterna atl införa prisregleringar skall ses mol denna bakgrund.

Regeringen har i propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverk­samheten m.m. anmält att prisövervakningen inom vissa områden skall läggas om. Syftet är atl i stort nå åsyftad verkan med prisövervakningen med mindre resurser. I propositionen har jag bl.a. anfört alt nämndens insatser bör omdisponeras inom områden som vart för sig har liten betydelse för den allmänna prisutvecklingen eller som kännetecknas av en väl fungerande konkurrens eller som under alla omständigheter är tekniskt sett mycket svårreglerade. I propositionen har jag vidare gjort den bedömningen atl besparingar bör kunna göras såvill gäller SPK:s utrednings- och informa­tionsverksamhet. Åtgärderna har bedömts kunna möjliggöra en begränsning av SPK:s anslag med 3 milj.kr. Huvuddelen av besparingen beräknas kunna genomföras under budgetåret 1981/82 och den resterande delen under 1982/83. Riksdagen har anslutit sig till regeringens förslag när det gäller de besparingar som har förordals för SPK:s del. Regeringen har i beslut den 18 december 1980 givit SPK riktlinjer för prisövervakningen. För budgetåret 1981/82 beräknar jag alt 1 750 000 kr. skall kunna sparas främst genom att tjänster hålls vakanta. Medel har beräknats under anslaget för personal med uppgifter på energiområdet. Härutöver har anslaget beräknats med utgångs­punkt i huvudalternativet.

Jag anser inte atl det nu finns ekonomiskt utrymme för en utbyggd

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                         65

prisövervakning på boendeområdet. Ytterligare ansträngningar bör dock göras för att finna möjligheler alt finansiera en sådan reform.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 28 235 000 kr.

D4. Konsumentverket: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift 37 662 000 1980/81 Anslag 38 241000 1981/82 Förslag     38 400 000

Konsumeniverkel är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har till uppgift att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. I anslutning härtill fullgörs de uppgifter, som enligt marknads­föringslagen (1975:1418) och lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor ankommer på konsumentombudsmannen. Verket fullgör vidare uppgifter enligl konsumentkreditlagen (1977:981).

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Denne är tillika konsumentombudsman. Inom verket finns etl KO-sekrelariat, två avdelningar för olika sakområden, en allmän byrå, en informationsbyrå, en teknisk byrå och en administrativ byrå. Till verkel är knuten en rådgivande nämnd för glesbygdsfrågor, glesbygdsnämnden.

Medel för verksamheten anvisas i programtermer. Följande programindelning gäller tills vidare.

1.         Marknadsinriktade aktiviteter.

2.         Systeminriktade aktiviteter.

3.         Allmän information.

4.         Varuprovningar m.m. på uppdrag.

Programmet Varuprovningar m.m. på uppdrag redovisas under en förslagsvis betecknad anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och inläkter för verkets uppdragsverk­samhet. Anslagsposten får inte belastas. För alt lösa tillfälliga lik­viditelsproblem för uppdragsverksamheten disponerar konsumentverket en rörlig kredit hos riksgäldskonloret på högst 200 000 kr.

5 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bit. 14

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

66

Programsammanställning

1 000-tal kronor

1980/81 Anslag

1981/82 beräknar

Konsument-      Föredraganden verket

1.          Marknadsinriktade aktiviteter     23 331                25.392                 23 942

2.          Systeminriktade aktiviteter           9 561                10.357                   9 765

3.          Allmän information                     10 828                12 846                 12 412

4.    Varuprovningar m.m. på upp­drag      1                       1                        1

Summa kostnader                    43 721                48 596                 46 120

Avgår intäkter under anslaget       5 480                  6 420                   7 720

Summa anslag                          38 241               42176                 38 400

Konsumentverket

Del primära målet för verksamheten är att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Arbelel inriklas härvid i första hand på problem som berör människors liv, hälsa och säkerhet, på mer betydande ekonomiska risksituationer, på svaga konsumentgrupper samt på frågor som hänger samman med möjligheterna att rationalisera hushållens arbete och minska hushållens energikonsumtion.

Programmet Marknadsinriktade aktiviteter

Målet för verksamheten inom programmet är atl påverka producenter, distributörer och marknadsförare atl anpassa sin verksamhet efter kon­sumenternas behov och atl för konsumenterna ange möjligheter lill elt resursutnyttjande som tillgodoser deras behov.

Genom arbelel med produklsäkerhetsfrågor har många undermåliga konsumentprodukter förbättrats eller försvunnit från marknaden. I syfte atl öka kunskaperna om hem- och fritidsolyckor har konsumentverket föreslagit att statistik över dessa olyckor upprättas.

Information och underlag härför är dominerande inslag i programmet. Etl omfattande informationsmaterial tas löpande fram inom programmet. Vid sidan härav söker konsumentverket med stöd av 2 och 3 §§ marknadsfö­ringslagen förbättra informationen från företagen lill konsumenterna. Detla arbete har lett till att reklamen har blivit mer vederhäftig och informativ.

Konsumentverket har även prioriterat arbete som rör hushållens energi­konsumtion. Bl.a. har riktlinjer för nya personbilars bränsleförbrukning

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                                       67

samt för kylars och  frysars energiförbrukning fastställts.  Arbete med riktlinjer för energideklaration av småhus pågår.

Pris- och löneomräkning för programmel uppgår lill 2 520 000 kr.

Konsumentverket begär medel enligt huvudalternativet.

Programmet Systeminriktade aktiviteter

Målel för programmet är atl verka för en från konsumentsynpunkt önsk­värd utveckling när del gäller distributionssystemels utformning, hushållens ekonomi, undervisning och utbildning i konsumentfrågor saml den kommu­nala och regionala konsumenlpolitiska verksamheten. Inom distributions­området har effekterna av det statliga stödet lill kommersiell service analyserats. En rapport till regeringen med förslag till ålgärder för alt vidga servicefunktionerna i glesbygdshandeln har utarbetats av konsumentverket.

Konsumeniverkel har verkat för atl förbättra ulbildningen i konsument­frågor inom grundskolan, gymnasieskolan och högskolan.

Materialservice lill kommunala och regionala konsumentvägledare har byggts ul och förbättrats. Kurser och konferenser har anordnats för regionala vägledare och företrädare för den kommunala konsumentverksamheten.

Pris- och löneomräkning för programmet uppgår till 984 000 kr.

Konsumentverket begär medel enligt huvudalternativet.

Programmmet Allmän information

Målet för verksamheten inom programmel är att sprida kännedom om för­hållanden av allmänt konsumenlpoliliskt intresse. Det kan vara fråga om information rörande exempelvis hushållsekonomi, konsumenträtt, jämfö­rande produktinformation eller myndighetens egen verksamhet.

Konsumentverket har genom all utvärdera den konsumentundersökning som utfördes hösten 1978 erhållit bättre kunskaper om konsumenternas an­vändning av verkets information, vilka informationskanaler som är viktigast, behovel av ytterligare information m.m.

Råd och Röns upplaga har genom intensiva marknadsföringsåtgärder i samband med prishöjning kunnat hållas på samma höga nivå som lidigare (ca 210 000 prenumererade exemplar).

Utgivningen av handböcker m.m. i konsumentfrågor har ytterligare byggts ut.

Pris- och löneomräkning för programmet uppgår till 1 292 000 kr.

Konsumentverket begär medel enligt huvudalternativet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      68

Programmet Varuprovningar m.m. på uppdrag

Programmel omfattar varuprovningar m.m. som verket mol betalning åtar sig atl ulföra. Verksamheten som bedrivs med full kostnadstäckning syftar lill atl främja en för konsumenterna gynnsam produktutveckling.

Verksamhetens ekonomiska omslutning var under budgetåret 1979/80 640 000 kr. Omslutningen beräknas under budgetåret 1980/81 öka med ca 10%.

Intäkter under anslaget

Under anslaget redovisas inläkter huvudsakligen från försäljning av publikationer.

Konsumentverket beräknar att intäkterna under budgetåret 1980/81 kom­mer atl uppgå lill 6 420 000 kr.

Redovisning av huvudalternativets effekter

Konsumentverket anser att statsmakterna vid medelstilldelningen under senare år har gjort minskningar av anslaget ulöver huvudalternativet genom att sätta ned prisomräkningen till orimligt låga belopp. Konsumentverket anser att konsekvensen av delta och av fortsatt tillämpning av huvudalter­nativet är atl den fast anställda personalen måste minskas. Della kan ske genom att tjänster som blir vakanta inte återbesätts.

Särskild redovisning

Konsumentverket har i s.k. särskilda anvisningar för anslagsframställning­en ålagts att redovisa vilka effekterna skulle bli vid en minskning av anslaget med 5 respektive 10 %.

Konsumentverket anser all en minskning med 5 respektive 10 % innebär all verkets personal måsle minskas med omkring 15 respektive 30 personer. Detla bör i avsaknad av särskilda anvisningar från slatsmaklerna enligt verket ske genom att hela verksamheten minskas.

Konsumentverket har i särskild skrivelse till regeringen år 1979 föreslagit att ell vetenskapligt råd skall inrättas. Bakgrunden är atl konsumeniverkel har elt behov av etl fastare samarbete med expertis inom olika områden I.ex. i lekniska, ekonomiska, juridiska, medicinska och beteendevelenskapliga frågor.

Föredraganden

Jag ansluter mig till den allmänna inriktning av verksamheten som kon­sumentverket har redovisat i sin anslagsframställning. De prioriteringar som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                         69

verket därvid anger har också legal till grund för regeringens överväganden inför prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m. och som riksdagen har anslutit sig till. Statsmakternas beslut innebär att konsument­verkets verksamhet skall inriklas på en lägre ekonomisk nivå. Delta skall ske genom att verksamheten i högre grad än hittills koncentreras lill områden av särskild belydelse för konsumenterna. Det gäller problem som rör männi­skors liv, hälsa och säkerhet, mer betydande ekonomiska risksituationer, svaga konsumentgruppers problem samt frågor som hänger samman med rationalisering av hushållens arbete och minskning av hushållens energikon­sumtion. Besparingarna nödvändiggör en minskning av personalen hos verket. Samtidigt bör, med hänsyn till vad jag kommer all anföra i det följande belräffande avveckling av verkets särskilda anslag för undersökningsverksamhet, visst resursulrymme skapas för externa under­sökningar inom ramen för förevarande anslag. Jag vill i sammanhanget även framhålla atl jag anser atl del i nuvarande allmänekonomiska läge är naturligt all konsumeniverkel ägnar stor uppmärksamhet åt i vilken mån olika insatser leder till kostnads- och prishöjningar som från andra utgångs­punkter inte är önskvärda.

Jag har i besparingsproposilionen vidare angivit att intäkterna från de publikationer konsumeniverkel ger ul bör ökas saml alt konsumentverkels kampanjverksamhel bör begränsas. Även dessa åtgärder medför minskal medelsbehov.

Sammanfattningsvis förordar jag att anslaget minskas med 2,3 milj.kr. utöver huvudalternativet.

Jag vill i sammanhanget erinra om alt riksdagen har förutsatt en besparing på ytterligare minst 1,7 milj.kr. under detta anslag. 1 syfte atl få fram underlag för de politiska beslut som är nödvändiga för en inriktning av verksamheten på en lägre ekonomisk nivå har regeringen tagit initiativ lill en översyn av konsumentverkels verksamhetsområde m.m.

I rådande budgetläge är jag inte beredd alt förorda att särskilda medel anvisas för att statistik över hem- och fritidsolyckor upprättas eller att ett vetenskapligt råd inrättas hos verkel.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 38 400 000 kr.

Konsumentverket: Undersökningsverksamhet m.m.

1979/80 Utgift        1379 900           Reservation       1802 000

1980/81 Anslag      1046 000

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m. skall detta anslag avvecklas fr.o.m. budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      70

Från anslaget har hittills delvis finansierats undersökningsverksamhet som konsumentverket har kunnat lägga ut utanför verkel på bl.a. fristående forskare. Det finns även i framtiden behov för verkel alt kunna finansiera sådan undersökningsverksamhet. Jag har därför, som jag har anfört vid min anmälan under föregående punkt, beräknat visst resursutrymme under anslaget D 4 för delta ändamål.

D 5. Allmänna reklamationsnämnden

1979/80 Utgift 4 992 848' 1980/81 Anslag 5 697 000 1981/82 Förslag     7 105 000

Allmänna reklamalionsnämnden inrättades år 1967. Fr.o.m. den 1 januari 1981 kommer verksamheten vid nämnden, som sedan lillkomslen har drivits pä försök, alt permanentas (prop. 1979/80:114, NU 1979/80:55, rskr 1979/80:409). Den tidigare knytningen lill konsumeniverkel upphör och nämnden blir då en frislående myndighet. Visst administrativt samarbete kommer även framdeles atl finnas mellan nämnden och konsumentver­ket.

Nämnden har till uppgift att på begäran av enskild konsument pröva tvist mellan konsumenten och näringsidkare rörande vara eller tjänst samt rekommendera hur tvisten bör lösas. Nämnden avger därjämte på begäran av domstol yllrande jämlikt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden. Förfarandet vid nämnden är f.n. kostnadsfritt för parterna.

Nämnden behandlar ärenden inom områdena resor, motor, elektriska hushållsapparater och hemelektronik, fritidsbåtar, försäkringar, textil, tvätt, päls, skor samt allmänna ärenden. Riksdagsbeslutet under våren 1980 innebär att nämndens verksamhetsområde skall utvidgas till att omfatta även visst arbete på fast egendom. Det ankommer på regeringen att lämna de närmare föreskrifterna angående nämndens arbete på det nya verksamhets­området. Regeringen har i förordning (1980:872) med instruktion för allmänna reklamationsnämnden föreskrivit atl nämnden skall ta sig an tvister rörande visst arbele på fast egendom fr.o.m. den 1 juli 1981.

Prövning av ärenden som kommer in till nämnden sker på avdelningar i den mån ärendet inte avvisas, förliks eller återkallas. För beredning och föredragning av ärenden inför nämndavdelningarna samt för rådgivning lill allmänheten finns etl kansli.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande.

Den omorganisation av verksamheten vid allmänna reklamationsnämn­den som skall genomföras den 1 januari 1981 förbereds av en särskild organisationskommitté. Kommittén har bl.a. gjort anslagsframställning för

1 Anslaget benämndes då D 6. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

71

nämndens verksamhet  under  budgetåret  1981/82 samt  lämnat  förslag avseende avgifler vid nämnden.

 

 

 

1880/81

Förslag 1981/82

 

 

 

Organisations-

Föredraganden

 

 

kommittén

 

 

Personal

 

 

 

 

Handläggare

26

+ 2

 

of.

Övrig personal

13

+ 1

 

of.

 

39

-t-3

 

of.

Anslag

 

 

 

 

Lönekostnader

4 953 000

+ 1 425 000

-h

742 000

Sjukvård

9 000

-

 

-

Lokalkostnader

222 000

-H    451000

+

451000

Reseersättning, expenser m.m.

513 0001

+    474 000

-1-

215 000

 

5 697 000

+ 2 350 000

-t- 1 408 000

1 Medel för vissa nya uppgifter som tillförts nämnden den 1 januari 1981 avser halvårskostnaden

Organisationskommittén

Under budgetåret 1979/80 kom 8 146 ärenden in till nämnden vilket innebär en ökning med drygt 200 ärenden (3 %) i jämförelse med föregående budgetår. Ökningen avser framför allt reseärenden, försäkringsärenden, textilärenden och allmänna ärenden.

Antalet telefonförfrågningar hos nämnden har under 1979/80 varit närmare 20 000.

Antalet nämndbeslut har under 1979/80 uppgått till 4 234 vilket är en minskning med 5 % i jämförelse med föregående år. Under samma tid har

4  090 ärenden avskrivits på kansliplanet, vilket är en ökning med knappt

5  %. Ärendebalansen vid utgången av budgetåret 1979/80 var 2 080 ärenden vilket är 200 färre ärenden jämfört med föregående år.

Företagen har i stor ulslräckning rättal sig efter nämndens rekommenda­tioner. Efterlevnaden var för området motor 86 %, elektriska hushållsap­parater m.m. 78 %, bål 68 %, försäkringar 100 %, päls 94 % och resor 93 %.

1.         Pris- och löneomräkning -I- 1 702 000 kr.

2.         En begränsning av anslaget med 2 % (-155 000 kr.) innebär att ambitionsnivån i verksamheten måste sänkas kraftigt. Ärendebalansen bedöms öka med minst 1 300 ärenden per år. Handläggningstiderna kommer att förlängas väsentligl. Med hänsyn till att antalet ärenden beräknas öka med 1 000 under 1981/82 bedöms alternativet som orealistiskt.

3.         Organisationskommittén anser det omöjligt för nämnden att klara av

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         72

de ärenden som beräknas komma in under 1981/82 med oförändrade resurser. Kommittén anser därför förstärkningar nödvändiga. Bl.a. hem­ställs om två nya handläggartjänster och en bilrädestjänst (+ 802 000 kr.).

4. Organisationskommittén har haft att dels utforma förslag till etl system med avgifter för de besiktningskoslnader som uppkommer i vissa av de ärenden nämnden prövar, dels överväga hur elt system med generella avgifter kan utformas.

När det gäller avgifter för besiktningskoslnader konstaterar kommittén atl huvuddelen av de besiktningar som f.n. utförs görs i konsumenternas egen regi. Endast ett mindre antal besiktningar bekostas av nämnden och vissa branschorganisationer. Kommittén anser atl besiktningar i konsumenternas egen regi bör eftersträvas även inom nämndens nya verksamhetsområde dvs. visst arbete på fast egendom.

Under den tid det tar att bygga upp etl nät av besiktningsmän som kan anlitas vid tvister angående arbete på fast egendom anser kommittén dock atl nämnden bör svara för besiktningarna inom det nya verksamhetsområdet. Konsumenterna bör i varje enskilt faslighetsärende som kräver besiktning betala en låg generell avgifl som inle bör översliga 300 kr. Den del av besiktningskostnaden som inte täcks av avgiften bör enligt kommittén finansieras med statsmedel över nämndens anslag (4- 210 000 kr.). Kommit­tén beräknar att del tar minst etl år alt bygga upp nätet av besiktnings­män.

Kommittén anser, beträffande generella avgifler, alt starka skäl talar mol sådana. Vill man likväl införa generella avgifter förordar kommittén ett system med en avgift, hka för alla verksamhetsområden, som tas ut i samband med att konsumenten anmäler ett ärende hos nämnden. Kommit­tén föreslår en avgift på 50 kr. men påtalar all osäkerheten är stor om en sådan avgift från styrsynpunkt har några fördelar i jämförelse med möjligheterna att avvisa ärenden vars värde understiger en viss nivå. Kommittén förordar därför all man i första hand söker föra bort bagatellar-tade tvister från nämnden genom avvisning.

Föredraganden

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet har expanderat kraftigt sedan den inrättades år 1967. Ärendetillströmningen väntas fortsätta atl öka. I rådande slatsfinansiella läge är del inle möjligt atl tillföra nämnden resurser för alt möta ökningen av efterfrågan på dess tjänster. Mot bl.a. denna bakgrund har frågan om avgifter vid nämnden aktualiserats.

1 likhet med den organisationskommitté som har utrett frågan om avgifter vid nämnden anser jag atl de besiktningar som i vissa fall måsle göras för alt nämnden skall kunna pröva elt ärende i princip bör göras i konsumenternas egen regi och på deras egen bekostnad. Regeringen har, som jag redan har

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        73

redovisat, beslutat alt nämnden skall pröva tvister angående visst arbele på fast egendom fr.o.m. den 1 juli 1981. Undertiden fram till dess bör nämnden på lämpligt sätt knyta kontakter med besiktningspersonal på detta område som konsumenterna kan hänvisas lill. Behovel av ell sådant tillfälligt avgiftssystem för besiktningar som kommittén har föreslagit för den tid då besiklningsorganisationen byggs upp kvarstår därför inle.

Jag förordar vidare i likhet med organisationskommittén all man för alt nå balans mellan ärendetillströmningen till nämnden och dess resurser i första hand söker åstadkomma en minskad belastning på organisationen genom ökad avvisning av ärenden. Om elt sådanl syslem inte ger tillräckliga effekter avser jag att återkomma i frågan om avgifter. Det bör ankomma på nämnden att mol bakgrund av tillgången på medel fastställa vilka värdegränser som skall gälla för avvisning av ärenden.

Medlen för nämnden har beräknats med utgångspunkt i huvudalterna­tivet.

Jag föreslår vidare att en ordinarie tjänst med beteckningen Cp inrättas för nämndens ordförande. Vidare har regeringen inrättat en exlra ordinarie tjänst för nämndens vice ordförande.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.           bemyndiga regeringen atl vid allmänna reklamalionsnämnden inrätta en tjänst för ordföranden med beteckningen Cp,

2.     till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 7 105 000 kr.

D 6. Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd

1980/81 Anslag      lOOOOOOO' 1981/82 Förslag     20 000 000

Med slöd av lagen (1980:564) med bemyndigande om sänkning av orts-tillägg för vissa oljeprodukter, m.m. får regeringen, om del behövs för atl minska sådana prisskillnader på olja som förorsakas av orlslillägg, föreskriva del högsta ortstillägg som får las ul vid försäljning av olja lill förbrukare inom 50 angivna kommuner i inre Norrland och västra Svealand (jfr prop. 1979/80:109, NU 1979/ 80:42, rskr 1979/80:335). Kompensation för sådana transportkostnader som en säljare inle kan läcka till följd av föreskrifter om högsta ortstilllägg lämnas i form av transportbidrag. Enligl förordningen (1980:851) om ortstillägg för vissa oljeprodukter, m.m. gäller bl.a. atl orlslillägg får tas ul med högst 64 kr. per kubikmeter. Transportbidrag utgår med högst 63 kr. per kubikmeter. Dessa bidrag utgår från förevarande anslag. Bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1981.

' Avser tiden fr.o.m, den 1 januari 1981

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      74

Föredraganden

Från förevarande anslag lämnas bidrag lill vissa oljelranporter i glesbygd. Bidragen möjliggör minskning av sådana prisskillnader på olja som förorsakas av alt oljebolagen tillämpar särskilda tillägg för sina tranporlkost-nader (ortstillägg).

Ortslilläggen är avsedda att kompensera säljarna av olja för kostnaderna för tankfartygsfrakt, hamnavgifter och tankbilstransport. Tilläggen varierar och är högst i de inre norra delarna av landel. Ortslilläggen förändras emellertid med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Även det högsta orlstilläg-gel måsle därför efter hand anpassas lill ändrade förhållanden. Endast leveranser lill orter där ortslillägget skulle ha varit högre än tillåtet maximum blir bidragsberättigade. Vissa orter inom de angivna 50 kommunerna har numera, lill följd bl.a. av gynnsam transportkoslnadsutveckling, relalivi sett lägre ortstillägg än vid liden då utjämningssystemet antogs av riksdagen. Ortslilläggen i dessa orter understiger den nu föreskrivna maximinivån 64 kr. Dessa orter ligger företrädesvis i västra Svealand. Tillämpning av de principer som ligger till grund för syslemel leder således till variationer från tid till annan belräffande i vilka orter som bidrag bör ulgå för transport­erna.

För budgetåret 1980/81 anvisade riksdagen 10 milj.kr. till förevarande anslag. Della avsåg kostnader under andra hälften av budgetåret. En uppräkning lill helårseffekl bör nu göras.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag tdl vissa oljetransporter i glesbygd för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 20 000 000 kr.

Fråga om obligatoriskt skydd för utlandsresenärer vid dödsfall och sjuk­dom

Riksdagen gav vid 1978/79 års riksmöte som sin mening regeringen lill känna, alt möjligheterna atl inrätta någon form av obligatoriskt försäkrings­skydd för ullandsresenärer vid dödsfall och svårare akuta sjukdomsfall borde prövas (motion 1978/79:760, NU 1978/79:179, rskr 1978/79:0). Bakgrunden var bl.a. de stora kostnader som elt olycksfall eller svårt sjukdomsfall under en utlandsresa kan medföra. Med anledning av riksdagsbeslutet har inom handelsdepartementet bl.a. följande uppgiftsunderlag tagits fram.

Under den senare delen av 1960-lalel och under 1970-talet har antalet utlandsresenärer starkt ökat. Del gäller belräffande både resenärer som färdas på egen hand och resenärer som deltar i s.k. sällskapsresor. Antalet resenärer med sällskapsresor till utomnordiska länder under år 1979 kan uppskattas lill ca 1,7 miljoner. Av dessa resenärer färdades omkring 1,2 miljoner med charterflyg. Närmare uppgifter saknas om antalet resenärer som färdas på egen hand.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                                       75

Mer än 2 500 personer beräknas årligen drabbas av någon sjukdom under utlandsvistelse. På sommaren är hjärtsjukdomarna vanligast. Därnäst kommer magåkommor, mentala sjukdomar, hjärn- och lungsjukdomar. På vintern dominerar benbrott och andra skador i samband med skidåkning. Även trafikolyckor är vanligt förekommande. Kostnaden för hemtranspor­ten av en sjuk resenär uppgår f.n. i genomsnitt till ca 6 000 kr. varierande på sjukdomens art och behovel av sjukvårdsresurser under transporten. Kostnaden för hemtransporten av en resenär som har avlidit uppgår i allmänhet lill 9 000-10 000 kr.

Ersättning för kostnader i samband med sjukdom, olycksfall och dödsfall vid utlandsresor utgår enligt olika regler, vilka här översiktligt skall redovisas.

Ersättning för sjukvård utomlands kan utgå för den som omfattas av sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och är bosall i Sverige. Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1962:388) angående ersättning för sjukvård utom riket enligt lagen om allmän försäkring. Ersättning för utgifter för läkarvård utgår med tre fjärdedelar av läkarens arvode lill den del delta inte överskrider 25 kr. för varje besök. Ersättning för utgifter för sjukhusvård utgår med högst 35 kr. per dag i genomsnitt för en vårdperiod. Beloppen skall även läcka kostnader för läkemedel, sjukvårds­material m.m. Utgifter för hemtransporl omfattas inte av försäkringen.

Enligl riksförsäkringsverket utbetalades under år 1978 med slöd av lagen om allmän försäkring ersättning för läkarvård ulom riket med ca 530 000 kr. och för sjukhusvård med ca 465 000 kr. För år 1977 uppgick motsvarande belopp till ca 545 000 respektive ca 520 000 kr. I beloppet ingår inle ersättning lill sjömän.

Som ell led i de förhandlingar om socialförsäkringsförmåner som förs med olika länder har man också sökt lösa frågan om sjukvårdsförmåner för turister och andra som tillfälligt vistas i ett land. Strävan har därvid från svensk sida varit atl på basis av ömsesidighel åstadkomma etl grundläggande skydd vid sjukdom. Detta tillhandahålls på vistelselandets bekostnad. Överenskommelser med denna innebörd är i kraft i förhållande till våra nordiska grannländer, Storbritannien med Nordirland, Österrike, Förbunds­republiken Tyskland och Portugal. Motsvarande överenskommelser - som dock ännu ej är ratificerade - har ingåtts med Italien och Frankrike. Med Grekland har uppnåtts en mera begränsad överenskommelse. Diskussioner om överenskommelser av del här slaget förs också med bl.a. Spanien.

Överenskommelserna gäller inte ersättning för kostnader i samband med hemtransporl. Elt sådant kompletterande skydd såvitt gäller de nordiska länderna finns emellertid i det förslag lill reviderad nordisk konvention som nyligen framlagts av en nordisk kommitté (NU A 1979:23).

Ett stort antal resenärer till utlandel färdas med charterflyg. Enligt luftfartsverkets statistik för år 1979 svarade Grekland för 22 %, Storbritan­nien för 8 %, Portugal och Österrike för 3 % vardera samt Förbundsrepub-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14    Handelsdepartementet                                       76

liken Tyskland för 2 % av antalet resenärer med charterflyg. Detta innebär atl ca 38 % av charlerflygresenärer f.n. omfattas av de nyss berörda hittills träffade överenskommelserna. Spanien, som enligt luftfartsverkets statistik var del största resmålet under år 1979, svarade för 39 % av antalet resenärer med charterflyg. Frankrike och Italien svarade år 1979 för sammanlagt 9 % av antalet resenärer med charterflyg. När överenskommelser med dessa länder kan träda i kraft är f.n. inle klart.

Inom ramen för den s.k. hemförsäkringen är del numera vanligtvis möjligt att också teckna en reseförsäkring som är avsedd alt ge ett skydd utomlands. Utformningen och omfattningen av reseförsäkringar varierar mellan försäk­ringsbolagen . Några försäkringsbolag har reseförsäkringar som är inbyggda i hemförsäkringen medan andra bolag ofta erbjuder reseförsäkringar som komplement lill hemförsäkringen. Genom en reseförsäkring kan resenärer­na få ersättning vid bl.a. dödsfall och olycksfall. Gemensamt för försäkring­arna är bl.a. att de inte ger något skydd för händelser som har samband med alkohol och narkotikamissbruk.

Enligl en uppskattning som har gjorts av försäkringsbranschen saknar 10 -20 % av antalet hushåll hemförsäkring. Uppskattningsvis 70 - 80 % av antalet charlerflygresenärer förmodas av branschen ha en hemförsäkring som helt eller delvis ger elt reseskydd.

Utöver det skydd resenären kan få genom den allmänna försäkringen, överenskommelser med andra länder och hemförsäkringen, kan resenären få ett skydd genom atl teckna separat reseförsäkring.

Konsumentverket har gett ul riktlinjer bl.a. för marknadsföringen av sällskapsresor. I dessa riktlinjer sägs all resenären skall informeras om angelägenheten av etl tillfredsställande försäkringsskydd. Enligl sällskaps­resebranschen tecknar ungefär hälften av antalet sällskapsresenärer en separat reseförsäkring.

För fall då en resenär inte själv har medel för sjukvård eller där hemlagning av avliden måsle bekostas av utomstående förekommer det alt svenska utlandsbeskickningar träder in. Enligt utrikesdepartementets konsulära enhet handlades år 1978 (statistik för år 1979 väntas från UD) i departe­mentet sammanlagt 4 880 ärenden avseende ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet. Av de per den 1 juli 1979 inte avslutade ärendena -4 188-avsåg 112 (15 %) kostnader för sjukvård åt och hemtagning av sjuka samt stoft efter avlidna personer respektive kostnader för lokal begravning. De sammanlagda kostnaderna avseende dessa 112 ärenden uppgick till knappt 335 000 kr. (exkl. dödsfall), varav 122 000 kr. för hemtransporl och 213 000 kr. sjukvård utomlands. Departementet kräver i princip utgivna belopp åler av resenären eller anhöriga.

Statistiken över antalet hemlransporter av sjuka och avlidna resenärer liksom statistiken över i vilken ulslräckning resenärer behöver sjukvård utomlands är bristfällig. SOS-lnternalional i Köpenhamn, som ägs gemen­samt av de nordiska försäkringsbolagen, har slatislik över hemlransporter

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        77

vid sjukdom, skada och dödsfall där försäkringsbolagen slår för hemlag-ningskoslnaderna. Statistiken omfatlar även de fall där UD ombesörjer transporterna. Dessa transporter avsåg år 1979 närmare 1 800 sjuka och avlidna personer. Närmare uppgifter saknas om antalet resenärer som själva bekostar hemlransporter. Vidare är uppgifterna bristfälliga om hur många resenärer som behövt någon form av sjukvård under sin utlandsvistelse.

Av vad jag nu har anfört framgår sammanfattningsvis atl många former av utlandsreseskydd finns och all dessa tillsammans får anses ge elt gott skydd vid sjukdom och dödsfall utomlands. En myckel slor del av sjukdomsfallen omfattas sålunda av överenskommelser om sjukvårdsförmåner utomlands. Denna del ökar i takt med atl nya överenskommelser träffas. Ersättning för utgifter för läkarvård utomlands utgår också enligt lagen om allmän försäkring.

Belräffande dödsfall finns skydd i bl.a. hemförsäkringar och särskilda reseförsäkringar. De kostnader för hemtagning av avlidna som staten har och som inte täcks av försäkringar eller på annat sätt får i detla sammanhang anses som blygsamma. Ett eventuellt införande av obligatoriskt utlandsre­seskydd skulle leda lill nya kostnader och i många fall leda till elt onödigt dubbelskydd.

Med hänsyn till det anförda anser jag atl redan det underlag som nu har redovisats visar alt någon form av obligatoriskt utlandsreseskydd inle bör införas. På grund härav kan del inle anses påkallat all tillsätta någon ytterligare utredning för att pröva frågan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                         78

E. PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET M. M.

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (PRV) handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, ulgivningsbevis för periodisk skrift, namn, kommunala vapen och aktiebolag. PRV leds av en styrelse med sju ledamöter och två personalförelrädare. Chef för PRV är en generaldirektör, tillika styrelsens ordförande. Inom PRV finns en patentavdelning, en varumärkesbyrå, en mönsterseklion, en namnseklion, en bolagsbyrå samt en administrativ byrå.

Palenlbesvärsrällen, som är en förvaltningsdomstol, har sill kansli i PRV. Patentbesvärsrälten upptar besvär mol beslut av PRV angående patent, varumärken, mönster, namn och utgivningsbevis.

Bolagsbyrån har i enlighet med riksdagens beslut år 1973 omlokaliserats och bedriver fr. o. m. den 22 juni 1980 sin verksamhet i Sundsvall.

Enligt övergångsbestämmelserna för höjning av den s. k. minimikapital-gränsen som trädde i krafl den 1 januari 1974 (SFS 1973:1081) skall alla aktiebolag före utgången av år 1981 ha ett aktiekapital på minst 50 000 kr.

Följande programindelning gäller för PRV.

1.         Palentärenden

2.         Varumärkes- och mönsterärenden

3.         Namnärenden

4.         Bolagsärenden

5.         Patentbesvärsrälten

6.         Uppdragsverksamhet

PRV redovisar vidare ett internprogram, Central administration, som är gemensamt för verkels övriga program.

PRV:s verksamhet under programmen 1-6 finansieras från ell förslagsan­slag benämnt Patent- och registreringsverket. Programmet Uppdragsverk­samhet redovisas förslagsvis över en anslagspost med ell formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för PRV:s uppdragsverksamhet. Anslagsposten får inle belastas. För atl lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för atl lillgodose behov av rörelsekapital disponerar PRV en rörlig kredit i riksgäldskontoret om 100 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                79

E 1. Patent- och registreringsverket

1979/80 Utgift 86 069 005 1980/81 Anslag 86 540 000 1981/82 Förslag      89 990 000

Intresset för patent, varumärken och mönster saml frekvensen i fråga om bolagsbildning beror på aktiviteten i näringslivet. PRV fäster stor vikt vid att planerna på en förbättrad service inom alla verksamhetsområden fullföljs. Resurserna måste därför anpassas till efterfrågan för att köbildning och ökade balanser inte skall uppstå.

Kostnaderna för PRV:s verksamhet skall i princip täckas av de avgifler dess kunder erlägger. För att vidmakthålla full kostnadstäckning har PRV under hösten 1980 lämnat förslag om vissa avgiftsökningar.

Långsiktsplan

PRV har på regeringens initiativ bedrivit en formaliserad långsiktig planering sedan mitten av 1960-talel i syfte atl förbällra beslutsunderlaget och effektiviteten i verksamheten.

Den senaste långsiklsplanen som omspänner liden fram lill utgången av 1980-lalel syftar generellt lill att belysa hur verkel i första hand kan anpassa sin verksamhet till olika förändringar i den yttre miljön. Alternativa framtida handlingslinjer och dess förverkligande har beskrivits. Planen skall ge såväl regeringen som verkets personal och intressenter vägledning, alternativt insikt i verksamheten på längre sikt.

Finansieringsbudget

I anslagsframställningen lämnas uppgifter om de inkomsler som uppbärs i form av avgifler m. m. samt om utgifterna för verksamheten.

Milj. kr.

1979/80      1980/81        1981/82 beräknar

Utfall        Beräknat         PRV               Föredra-

ganden

 

Inkomster

80,7

86,4

91,7

95,5

Utgifter

83,6

95,5

100,8

90.0

Resultat

- 2,9

- 9,1

- 9,0

+ 5,5

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

80

Programsammanställning

 

 

 

 

1 000-tal kr.

 

 

 

 

1979/80 Utfall

1980/81 Anslag

1981/82 beräknar

 

PRV

Föredra-

 

 

 

 

ganden

Program

 

 

 

 

1. Patentärenden

45 174

44 056

50 734

47 902

2. Varumärkes- och mönster-

 

 

 

 

ärenden

7 305

7 220

8 199

7 737

3. Namnärenden

1655

1547

1675

1605

4. Bolagsärenden

27 495

29 496

35 225

28 024

5. Patentbesvärsrälten

4 659

4 390

4 967

4 891

6. Uppdragsverksamhet

-

1

1

1

Summa kostnader

86 288

86 710

100 801

90 160

Avgår intäkter

 

 

 

 

under anslaget

-142

-170

-170

-170

Summa anslag

86 430

86 540

100 631

89 990

Programmel P a te n t är en d en

Programmel omfattar handläggning av ärenden angående patent på uppfinningar.

Sedan Sverige under år 1978 lilllrätl den europeiska palentkonventionen (EPC) och den världsomspännande samarbetskonventionen (PCT) har del svenska palentverket tilldelats vissa aktiva funktioner. PRV har sålunda fåll ställning som internalionell nyhetsgranskningsmyndighel och internationell myndighet för preliminär patenterbarhetsbedömning under PCT. PRV lar vidare emot patenlansökningar lill den europeiska palenlorganisationen (EPO) för vidare befordran dit.

PRV begär 725 000 kr. för omställning och anpassning till utvecklingen inom PCT och EPC. För fortsatt rationalisering av verksamheten och för forskning och utveckling begärs 150 000 kr. Därutöver begärs 400 000 kr. för utbyte av vissa palentskrifler mot mikrofilmat material. PRV begär vidare 250 000 kr. för inredning av nya arkivutrymmen.

Programmel Varumärkes- och mön sle rärenden

Programmel omfattar registrering och förnyelse av registrering av varumärken och mönster saml registrering av kommunala vapen. Program­met omfattar också uppgiften atl meddela utgivningsbevis för periodiska skrifter.

För att upprätlhålla en produktion som svarar mot efterfrågan yrkar PRV 106 000 kr. för personaltillskott med en person.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        81

Programmet Namnärenden

Programmet avser handläggning av ärenden angående ändring av släkt­namn och förnamn. För programmet framförs inga nya yrkanden.

Programmet Bolagsärenden

Programmet omfattar ärenden angående registrering av aktiebolag, ändringar i registrerade aktiebolag, firmaprövning, mottagande och gran­skande av räkenskapshandlingar m. m. samt registrering av utländska företagsfilialer. Uppgifterna regleras i huvudsak i aktiebolagslagen (1975:1385).

Som ett besparingsallernativ har PRV under programmet redovisat en minskning med 4 milj. kr. vilket motsvarar ca 4,2 % av PRV:s totala anslag. Besparingen är möjlig genom etl ändrat kungörelseförfarande för anteck­ningar i aktiebolagsregistret. För närvarande kungörs anteckningarna i Post-och Inrikes Tidningar. Enligl förslagel skall PRV ge ut en publikation i egen regi.

För att möta den kraftiga ökningen av arbetsbelastningen till följd av ändrade bestämmelser om lägsta aktiekapital har för innevarande budgetår anvisats medel för en resursförstärkning. För atl kunna vidmakthålla en produktion som motsvarar efterfrågan yrkar PRV dels att få behålla denna resursförstärkning som för budgetåret 1981/82 beräknas till 1 600 000 kr. dels att ytterligare 2 milj. kr. anvisas för personalförstärkningar. Av beloppet ulgör 1,1 milj. kr. ökad arbetsbelastning av permanent art.

Antalet ärenden som föranleder kungörelse kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. PRV beräknar en ökad kostnad för della med 2 700 000 kr. om annonseringen i Post- och Inrikes Tidningar alltjämt skall fortgå.

För rikstäckande information om övergångsbestämmelserna för höjning av aktiekapitalgränsen samt för omarbetning av byråns anvisningar och blanketter begärs 500 000 kr. För externa lokaler och för kompletterande inventarier beräknar PRV därutöver 300 000 kr.

PRV genomför tillsammans med statskontoret sedan augusti 1977 en översyn av bolagsbyråns organisation och arbetsrutiner (Projekt Bo 10). Till projektet begärs 4 600 000 kr. Kostnaderna fördelar sig huvudsakligen på systemutveckling, registeromläggning och driftskostnader.

Programmet Patentbesvärsrätten

Patentbesvärsrälten prövar besvär över beslut av palentverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen, mönsterskyddslagen, varumärkeslagen, namn­lagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område.

För programmet framförs inga nya yrkanden.

6 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bit. 14

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      82

Programmet Uppdragsverksamhet

Programmet omfatlar bl. a. nyhetsgranskning av uppfinningar utan samband med patentansökan, publiceringsverksamhet, likhetsgranskning av varumärken och mönster ulan samband med ansökan, utfärdande av registreringsbevis för aktiebolag, extern utbildningsverksamhet, information och service.

PRV framhåller alt den rörliga krediten på 100 000 kr. som PRV disponerar hos riksgäldskonloret är alltför låg i förhållande lill programmets omsättning. PRV begär alt den rörliga krediten ökas lill 500 000 kr.

Intern progra mme t Central administration

Programmets kostnader fördelas på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk.

PRV begär 1 600 000 kr. för en ny telefonväxel. Vidare begärs 155 000 kr. för ökade kostnader såsom rese- och telefonkostnader för verksledning och personal vid administrativa byrån pga. bolagsbyråns omlokalisering till Sundsvall. PRV hemställer vidare om 105 000 kr. för återbetalning till statens datamaskinfond för all kunna fullfölja verkels satsningar på en automatise­rad kassarutin för verkels olika verksamhetsområden. Därutöver begär PRV 50 000 kr. för ökade servicekostnader för ADB-ulrustningen. Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har av PRV beräknats till totalt 10 375 000 kr.

Föredraganden

Patent- och registreringsverket (PRV) har utarbetat en ny långsiktsplan (LSP-80) som omspänner hela 1980-lalel. LSP-80 har remissbehandlats. Vägande skäl för tillkomsten av LSP-80 har varit utvecklingen inom del internationella patentsamarbetet samt förändringar av rutiner och arbetsmil­jö inom akliebolagshanteringen. I arbelel med LSP-80 har PRV beaktat olika intressenters synpunkler. Personalen vid PRV har också aktivt deltagit i hela planeringsarbetet.

Enligt min och flertalet remissinstansers mening visar planen att PRV är väl medvetet om de krav som ställs och som kan komma att ställas på verksamheten. LSP-80 ger uttryck för en vilja till förbättring och vidareu­tveckling och bör kunna utnyttjas som styrinstrument för framliden.

Jag vill också kommentera den uppdragsverksamhet som PRV har byggt upp vid sidan av sina ordinarie myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamhe­ten finansieras direkt av programmets inläkter.

På palentsidan syftar uppdragsverksamheten i första hand lill att ge service till svenska företag och forskare men verksamheten betjänar också utländska kunder. PRV anger i anslagsframställningen och i långsiklsplanen alt verkel

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      83

avser all stegvis bygga ut uppdragsverksamheten och då inle minst gentemot utlandet.

I den s. k. konsultexportutredningens belänkande (SOU 1980:23) Statligt kunnande lill salu har konstaterats atl PRV till följd av det internationella palenlsamarbetet har möjlighet alt med nuvarande organisation och personal väsentligt öka volymen inom uppdragsverksamheten. Utredningen delar PRV:s bedömning atl en salsning på utländska marknader nu är motiverad.

Jag anser i likhet med PRV och konsullexporlulredningen all en ökad export av verkets tjänster är av intresse. Denna verksamhet bör om möjligt byggas ut.

Jag övergår nu till att behandla PRV:s förslag till medelstilldelning för budgetåret 1981/82.

Under programmet Patentärenden beräknar jag 125 000 kr. för utbyte av granskare med EPO och utbildning av granskare inför anställning vid EPO. Vidare beräknar jag 500 000 kr. sammanlaget för fortsatt rationaliserings­verksamhel inom nyhetsgranskningen, för utbyte av vissa palentskrifler mot mikrofilmat material, för omklassning av granskningsmaterial och för forskning och utveckling av dokumentationen.

Under programmel Bolagsärenden beräknar jag 4 390 000 kr. dels för fortsall resursförstärkning för att möta ökningen av registreringsärenden till följd av höjningen av minimikapitalet för aktiebolag, dels för investeringar i raiionaliseringsprojektet Bo 10. PRV skall under de kommande åren planera för den successiva personalminskning som har beräknats vara nödvändig för atl investeringen i Bo 10 skall vara rationell.

PRV har lämnat förslag om ett ändrat kungörelseförfarande för anteck­ningar i akliebolagsregislret. Jag avser atl i samråd med cheferna för juslitie-och utbildningsdepartementen skyndsamt studera frågan och ta upp den i ett annat sammanhang. Då förslaget utgjorde PRV:s besparingsallernativ bör anslaget i stället minskas med 2 % eller 1 727 000 kr. i enlighet med regeringens anvisningar för det s. k. huvudförslaget.

I fräga om PRV:s yrkanden under programmen Varumärkes- och mönsterärenden saml Central administration kan jag i dagens ekoriomiska läge inte tillstyrka alt medel anvisas. För närvarande är jag inte heller beredd att förslå atl den rörliga kredit som PRV disponerar hos riksgäldskonloret ökas. Skulle akut behov uppslå kan regeringen pröva om ökning kan medges inom ramen för de  medel regeringen disponerar.

Jag beräknar pris- och löneomräkning på PRV:s befinlliga resurser till 10 106 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 89 990 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                     84

E 2. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register

1979/80 Utgift 5 898 595 1980/81 Anslag 5 100 000 1981/82 Förslag      5 300 000

Från detta anslag bestrids länsstyrelsernas annonskostnader för att kungöra sådana anmälningar som skaU tas in i förenings- och handelsregi­stren.

Avgifter, som flyter in i samband med anmälningarna, redovisas på statsbudgetens inkomstsida under titeln Avgifler för registrering i förenings-m. fl. register. Avgifterna avses täcka kostnaderna under detta anslag samt länsstyrelsernas handläggningskostnader i samband med anmälningarna. För budgetåret 1979/80 har inkomsttiteln redovisats med 6 489 000 kr. Avgiften för registrering av firma utgör nu 150 kr. Beloppet har varit oförändrat sedan början av 1970-talel. Avgifterna täcker i dagsläget kostnaderna under detla anslag men däremot inte länsstyrelsernas handlägg­ningskostnader. Jag avser att föreslå regeringen att avgifterna snarast skall ökas så att också kostnaderna för handläggningen vid länsstyrelserna kommer att täckas. Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag lämnat förslag om vilka avgifter som bör erläggas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Särskilda kostnader för förenings- m. fl.   register för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 5 300 000 kr.

E 3. Lån till den europeiska patentorganisationen m. m.

 

1979/80 Utgift

0

Reservation

6 253 651

1980/81 Anslag

2 500000

 

 

1981/82 Förslag

2 500 000

 

 

Från anslaget bestrids dels kostnader för Sveriges andel av särskilda ekonomiska bidrag till den europeiska patentorganisationen (EPO) i Miinchen, dels kostnader för arvode till revisor för EPO.

Den europeiska patentorganisationens verksamhet skall finansieras genom de avgifter som las ut av sökande och andra parter samt genom att det europeiska palentverket erhåller andel i de årsavgifter som tas upp i de fördragsslutande staterna för europeiska patent. EPO skall i princip vara självbärande ekonomiskt. Under de tio första verksamhetsåren kommer detla dock inte att vara möjligt, och de fördragsslulande staterna skall därför under denna tid genom lån ställa medel till den europeiska patentorganisa­tionens förfogande. Dessa lån skall återbetalas under en därpå följande femtonårsperiod och beräknas va'ra återbetalade 26 år efter konventionens ikraftträdande (prop. 1977/78:1, LU 1977/78:10, rskr 1977/78:126).

Jag beräknar medelsbehovet för de lån m. m. som Sverige skall ställa lill

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         85

förfogande för budgetåret 1981/82 till 2 500 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till den europeiska patentorganisationen m. m. för

budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000

kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                    86

F. EKONOMISKT FORSVAR

1. Grunder

Del ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på det fredstida samhällets resurser. Planering, planläggning, beredskapslagring, fredskris-lagring och övriga beredskapsätgärder i fred inriktas på all göra det möjligt atl vid krig, avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för landets försörjning och försvar. Del ekonomiska försvaret innefattar alla de personella och materiella resurser samt den verksamhet i övrigt som behövs för att uppnå en tillfredsställande försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsätgärder som bl. a. berör råvaruproduktion, industriell förädling, handel, försörjning med energi och arbetskraft, transportverksamhet, väghållning samt post-, bank- och försäkringsväsen­de.

Beredskapsplaneringen bygger på principen alt ansvar för en viss för det ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet i fred också bör följas av ansvar för denna verksamhet i krissituationer. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- lill krissamhälle. Överslyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) svarar för den samordning som behövs samt för sådana ålgärder som inte naturligen faller inom annan myndighels ansvarsområ­de.

Riksdagen har med 1977 års försvarsbeslut beslutat (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) atl följande allmänna mål skall läggas till grund för det ekonomiska försvarels fortsatta utveckling.

Det ekonomiska försvaret skall, med en efter förhållandena anpassad försörjningsstandard, trygga försörjningen för del svenska samhället om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Det ekonomiska försvarets resurser skall kunna sättas in på det sätt som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten, när del gäller atl mildra påfrestningarnas konsekvenser för landel. Resurserna skall härvid fördelas med beaktande av alt befolkningens, de olika samhällsfunktionernas och totalförsvarsmyndighelernas behov av resurser kan förändras efter hand som etl kris- eller krigsläge utvecklas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        87

2. Uthållighet

Riksdagen har i försvarsbeslutet även fastställt mål för del ekonomiska försvarets uthållighet för dels fredskriser, dels avspärrning och krig.

Mål för uthållighet för fredskriser har faslställls för programmen Bekläd­nad m. m., Energi och Övriga varor.

Programmet Beklädnad m. m. skall i fråga om ändlösa syntetgarner ha en uthållighet för fredskriser som motsvarar tre månaders normal förbruk­ning.

Programmel Energi, delprogrammet Bränslen och drivmedel m.m., skall ha en uthållighet som motsvarar 90 dagars normalkonsumlion av olja. Målel skall vara uppnått vid utgången av år 1984 (prop. 1976/77:74 s. 148, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).

Programmel Övriga varor, delprogrammet Kemiska produkter m. m., skall i fråga om råvaror för petrokemiska produkter ha en uthållighet som motsvarar ca tre månaders normal förbrukning (prop. 1975/76:152 s. 41, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Inom programmel Övriga varor, delprogrammet Metaller m. m., skall en ulbyggnad ske av etl beredskapslager för främst fredskriser. Lagret bör omfalla ca två månaders normal förbrukning av de metaller som importeras direkt från södra Afrika (krommalm, kobolt) och ca en månads normal förbrukning av de metaller som vi importerar från andra delar av världen men där södra Afrika svarar för en slor del av världsproduklionen (manganmalm, vanadinsyra) (prop. 1976/77:74 s. 204, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).

Målet för uthålligheten för avspärrning och krig innebär all huvuddelen av del ekonomiska försvaret skall kunna klara de påfrestningar på vår försörjning som en cirka ettårig avspärrnings- eller krigssituation kan medföra. I planeringsarbetet inom del ekonomiska försvaret skall dock inte möjligheterna av avspärrnings- och krigssituationer av annan längd uteslu­tas. De beredskapsätgärder som det ekonomiska försvaret vidtar mot påfrestningar av relativt kort varaktighet skall därför även syfta lill all möjliggöra och underlätta betydande omställningar av samhällets försörj­ning på sikt för alt klara försörjningen under fleråriga kriser och krigssitua­tioner. Beredskapsätgärder för eflerkris- och efterkrigstid skall tills vidare endasi vidtagas i form av planering och åtgärder av administrativ natur.

Riksdagen har beslutat (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/ 77:238 saml prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78: 81) alt programmet Beklädnad m. m. skall kunna klara de påfrestningar som en cirka ettårig avspärrningssitualion följd av en efterkrislid av ungefär den längd som har studerats i försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret kan medföra. Detta mål kan redan nu i huvudsak innehållas.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         88

3. Programplan för ekonomiskt försvar 3.1 Planeringsförutsättningar

Inom del ekonomiska försvaret har genomförts programplanering i syfte att ta fram ett handlingsprogram för försörjningsberedskapens utformning för perioden 1981/82-1985/86. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har dokumenterat programplaneringen i "Programplan för ekonomiskt försvar". Programplanen har överlämnats till regeringen med ÖEF:s skrivelse den 29 augusti 1980.

Programplaneringen har genomförts mot bakgrund av 1977 års försvars­beslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311), statsmakternas ställningstaganden lill programplanerna för perioden 1980/81-1984/85 (prop. 1979/80:100 bil. 14, FöU 1979/80:14, rskr 1979/80:317) samt regeringens anvisningar för programplanering den 27 mars 1980.

Förutsättningar av stor vikt för programplaneringen är säkerhetspolitiska utgångspunkter, lidigare beslut rörande totalförsvarets fortsatta utveckling, svensk samhällsutveckling samt ekonomiska planeringsförutsättningar.

1 fråga om svensk samhällsutveckling konstaterar ÖEF bl. a. att struktur­förändringarna inom svensk industri har lett lill färre och slörre produk­tionsenheter och mer specialinriktad produktion. Näringslivet har i växande grad blivit beroende av jämn och säker tillförsel inte endasi av råvaror och halvfabrikat utan även av komponenter och reservdelar från utländska leverantörer. Exportberoendet har ökat i takt med att grenar av industrin krävt större marknader än den som Sverige utgör. Vissa försörjningsviktiga varor och tjänster produceras av allt färre svenska företag. I vissa fall har tillverkningen helt lagts ner. Denna utveckling, som enligl tillgängliga prognoser i flera avseenden kommer atl fortgå, innebär enligt ÖEF problem för försörjningsberedskapen.

I den genomförda planeringen har gjorts en uppdelning på budgetåret 1981/82 som redovisas relativt detaljerat och på budgetåren 1982/83-1985/86 som redovisas mer översiktligt. Bakgrunden härtill är att budgetåret 1981/82 är det sista året under innevarande försvarsbeslutsperiod och att inriktningen under de övriga åren under den aktuella planeringsperioden kommer alt fastläggas med det försvarsbeslut som statsmakterna avses fatta år 1982. Underlag för inriktning av beredskapsverksamheten för kommande försvars­beslutsperiod har överlämnats lill regeringen med ÖEF:s skrivelse den 30 juni 1980 angående del ekonomiska försvarets perspektivstudie del 2. Den i perspektivstudien förordade inriktningen har av ÖEF lagts lill grund för budgetåren 1982/83-1985/86 i den genomförda programplaneringen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        89

3.2 Medelsbehov och finansiering

3.2.1 Investeringar

För investeringar som finansieras över statsbudgeten disponerades enligt regeringens anvisningar för budgetåret 1981/82 en medelsram på 120 milj. kr. i prisläge andra kvartalet 1980. Inom denna ram inräknas förutom kostnaderna för planerade investeringar även i förekommande fall inlag­ringskostnader. I anvisningarna sägs vidare att inom programmet Beklädnad m. m. skall ulöver angivna ramar inplaneras sådana ålgärder som är en följd av avtal som ingåtts före 1 juli 1980 mellan staten och förelag inom beklädnadsindustrin om upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet. Inplanerade utbetalningar avseende gjorda åtagan­den på detla område uppgår enhgt ÖEF till 42,1 milj. kr. Totalt uppgår därmed inplanerade investeringar till 162,1 milj. kr.

För investeringar som finansieras över oljelagringsfonden skulle enligt regeringens anvisningar inplaneras sådana investeringar som krävs för fullföljandet av det löpande oljelagringsprogrammet och för fullföljandet av fredskrislagringen av petrokemiska produkter. Totall uppgår de inplanerade investeringarna för budgetåret 1981/82 lill 2 318,7 milj. kr.

Investeringarna fördelas på program enligt följande sammanställning.

Fördelning på program av investeringsmedel för budgetåret 1981182 (milj. kr.)

 

 

Program/delprogram

 

Stats-

Oljelag-

 

 

budgeten

ringsfonden

1.    Livsmedel

 

 

 

1.2 Gödsel-och bekämpningsmedel

17,0

 

2.    Beklädnad m. m.

 

74,1

 

3.    Energi

 

 

 

3.1 Bränslen och drivmedel m.

m.

0,4

1 909,2*

4.    Övriga varor

 

 

 

4.1 Kemiska produkter m. m.

 

26,6

409,5

4.2 Metaller m. m.

 

25,0

 

5.    Transporter

 

 

 

5.2 Järnvägstransporter

 

6,0

 

5.3 Landsvägstransporter

 

1,0

 

5.4 Vägar

 

6,0

 

5.5 Flygtransporter

 

5,5

 

5.6 Sjötransporter

Summa

0,5

 

 

162,1

2 318,7

*1 ÖEF:s anslagsframställning upptas ett belopp av ytterligare 50 milj, kr. för eventuell tidigareläggning av byggnadsobjekl. I programplanen upptas beloppet fr. o. m. budgetåret 1982/83.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      90

För budgetåren 1982/83-1985/86 har del tillkommande medelsbehovet över oljelagringsfonden översiktligt beräknats till 6 990 milj. kr. 1 anvisning­arna gavs inga särskilda riktlinjer för tillkommande medelsbehov över statsbudgeten för dessa budgetår. ÖEF har redovisat etl medelsbehov på 1680 milj.kr.

I planeringen har myndigheterna förutsatt all erforderlig priskompensa­tion kommer atl ulgå under planeringsperioden, varför ingen reserv för förväntade prisförändringar har inplanerats.

3.2.2   Driftkostnader

Myndigheternas driftkoslnader över statsbudgeten för planeringsverk­samhet, administration m. m. saml driftkostnader för beredskapslagring och fredskrislagring beräknas lill 638,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82 enligt givna förutsättningar. För budgetåren 1982/83-1985/86 har det tillkommande medelsbehovel översiktligt beräknats lill 3 604 milj. kr., varvid den inriktning som förordals i perspeklivstudie fas 2 legat till grund för beräkningen.

3.2.3   Medelsbehov

Av myndigheterna beräknat medelsbehov över statsbudgeten och oljelag­ringsfonden under angivna förutsättningar för budgetåret 1981/82 framgår av följande sammanställning.

Medelsbehov för budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

Investeringar över statsbudgeten                                                                       162,1

Investeringar över oljelagringsfonden                                                             2 318,7

Driftkostnader                                                                                                   638,5

Summa                  3 119,3

För de följande åren under planeringsperioden har medelsbehovel endast beräknats översiktligt.

3.2.4 Övriga kostnader för ekonomiskt försvar

Enligl anvisningarna skulle programplaneringen omfalta all verksamhet inom del ekonomiska försvaret oavsett finansieringsform. Detla innebär atl förutom kostnader, som finansieras över statsbudgeten och oljelagringsfon­den, även kostnader över affärsverkens budgetar liksom näringslivels kostnader skall beaktas. Berörda affärsverk har översiktligt beräknat sina

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14    Handelsdepartementet                                       91

kostnader till 72 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Kostnaderna för näringslivet i övrigt har överslagsmässigt beräknats för vissa program och vissa åtgärder till 70 milj. kr. för samma år.

3.3 ytterligare resursbehov

De ekonomiska resurserna enligt anvisade ramar och övriga restriktioner har av myndigheterna inom vissa program bedömts som otillräckliga för all man skall kunna tillgodose de mål som gäller för verksamheten. Därför föreslås särskilt i programplanen all ylterligare ell antal åtgärder vidtas för budgetåret 1981/82.

Inom programmet Beklädnad m.m. begärs medel för beredskapslagring, fredskrislagring och industristöd.

Inom programmel Bränslen och drivmedel m. m. yrkas resurser för planläggning för övergång till inhemska bränslen, utbildning av vapenfria Ijänsteplikliga, permanentning av bränslenämnden, bibehållande av gen­gasberedskapen och utveckling av ransoneringssyslem.

Inom programmel Kemiska produkter m. m. begärs konsultmedel och medel för beredskapslagring av petrokemiska produkter.

Inom programmet Metaller m. m. begärs resemedel och föreslås en utökning av gällande mål för fredskrislagringen av legeringsmelaller.

Inom programmet Transporter begärs medel för utbildning och utbild­ningslokaler.

Inom programmel Arbetskraft begärs ytterligare medel för bidrag till frivilligorganisalioner och utbildning av vapenfria Ijänsteplikliga.

Inom programmel Ledning och samordning m. m. föreslås ökade resurser för informalionsberedskapen, resor, utbildning och övningar m. m.

I programplanen föreslås vidare alt de personella resurserna utökas. Medel begärs för sammanlagt åtta nya tjänster varav en hos transporlrådel och de övriga hos ÖEF.

För budgetåret 1982/83-1985/86 har den i perspektivstudien förordade inriktningen legat till grund för de förslag som lämnas i programplanen.

4. Föredraganden

I del föregående har jag redovisat de allmänna mål och de ulhållighetsmål .som gäller för del ekonomiska försvaret. Dessa mål, liksom mer preciserade mål för de olika programmen, fastställdes med riksdagens försvarsbeslut år 1977 för alt ligga lill grund för inriktningen under innevarande försvarsbe­slutsperiod.

För närvarande pågår inom 1978 års försvarskommillé en allmän prövning av verksamheten inom del ekonomiska försvaret och dess inriktning på längre sikt. Försvarskommittén kommer alt lämna slutbetänkande under år 1981. Mot bakgrund av arbetet i försvarskommitlén kommer regeringen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        92

under våren 1981 att utfärda anvisningar för myndigheternas programpla­nering för femårsperioden 1982/83-1986/87. Försvarskommilléns betänkan­de och myndigheternas programplaner kommer all utgöra underlag för det försvarsbeslut som riksdagen avses fatta år 1982. Med anledning av att budgetåret 1981/82 är det sista året under innevarande försvarsbeslutsperiod och atl regeringen senare i år kommer alt utfärda särskilda anvisningar för planeringen på längre sikt lämnas i årets budgetproposition i princip endasi förslag som avgränsas till budgetåret 1981/82.

Riksdagen beslöt våren 1979 om inriktningen av de statliga åtgärderna för lekoindustrin under perioden 1979/80-1981/82. Mol bakgrund av de utredningar som genomförts återkommer jag senare under programmet Beklädnad m. m. till bl. a. målet för försörjningsberedskapen på tekoområ-det.

Det nu löpande oljelagringsprogrammet för perioden 1978-1984 baseras på underlag som togs fram redan i mitten av 1970-talel. En översyn har gjorts av 1980 års oljelagringskommitté som i sitt delbetänkande Olja för kristid (SOU 1980:41) lämnat förslag lill dimensionering och utformning av den fortsalla utbyggnaden av oljelagringen. Regeringen kommer senare i år att återkomma till denna fråga i proposition om den framtida energipolitiken. Huvuddelen av programmel Bränslen och drivmedel m. m. har därför i Hkhet med fredskrislagringen av gasbensin under programmet Kemiska produkter m. m. utbrutits ur årets budgetproposition.

Jag övergår nu till all kommentera de olika programmen var för sig, i huvudsak utifrån de förslag som lämnats i myndigheternas programpla-

4.1 Programmet Livsmedel

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag anföra följande.

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med livsmedel, foder­medel, utsäde, fettråvaror samt handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Slalens jordbruksnämnd är programmyndighet.

1 försvarsbeslutet angavs följande inriktning för programmel Livsme­del.

Försörjningen med livsmedel m. m. skall bidra lill att del ekonomiska försvarets allmänna mål uppfylls. Därvid skall livsmedelförsörjningen med en efter förhållandena anpassad standard tryggas om vårt land utsätts för fredskriser, avspärrningssituationer, påtryckningar eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningens mål är atl för del aktuella varuområdet tillgo­dose

-    det nödvändiga behovet av varor som erfordras för folkförsörjningen

-    försvarsmaktens och andra lolalförsvarsmyndigheters behov av vissa färdigvaror och råvaror m.m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      93

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

Jag anser atl en omstrukturering av beredskapslagren med en nedskärning av brödsädes- och sockerlagren kan ske även under budgetåret 1981/82 i enlighet med programplanen. Frågan om brödsädeslagringens framlida storlek bör slutligt kunna prövas efter del all resultatet av vissa studier har utvärderats. I övrigt finner jag att de inom planeringsramen föreslagna åtgärderna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Det principförslag till elt modernt system för ransonering av dagligvaror som jordbruksnämnden och ÖEF lämnat bereds f.n. i jordbruksdepartemen­tet. Jordbruksnämnden har utarbetat former för vidareutveckling av nu gällande ransoneringssystem.

4.2 Programmet Beklädnad m. m.

Programmel omfattar frågor rörande försörjningen med insalsvaror och färdigvaror inom leko-, sko- och läderområdena. ÖEF är programmyndig­het.

Jag kommer i den följande redogörelsen först atl behandla åtgärder för tekoindustrin.

4.2.1 Inledning

Riksdagen beslöt våren 1979 om inriktningen av de statliga åtgärderna för tekoindustrin under perioden 1979/80 - 1981/82 (prop. 1978/79:145, NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390). Beslutet innebar ifråga om en långsiktig plan på lekoområdet att erforderligt planerings- och utredningsarbete borde överlåtas åt de ansvariga organen, dvs. tekodelegationen och närmasl berörda myndigheter.

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen i juli 1979 åt ÖEF, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och statens industriverk (SIND) all inom ramen för sina respektive ansvarsområden utreda och lämna,underlag till regeringen för den fortsatta långsiktiga planeringen av de statliga åtgärderna för tekoindustrin. Regeringen uppdrog ål tekodelegationen att samordna detta myndigheternas arbete.

Rapporter har lämnats av ÖEF den 1 september 1980, av AMS den 11 september 1980 och av SIND den 9 september 1980. Tekodelegationen har den 20 oktober 1980 lämnat synpunkter på myndigheternas rapporter samt härutöver redovisat vissa egna förslag.

Med anledning av uppdrag som lämnades av regeringen i juli 1979 har vidare under våren och hösten 1980 rapporter lämnats dels av lekodelega-lionen avseende etl program för inhemsk produktion av vissa textilfibrer, dels av ÖEF om hur tekoindustrins behov av arbetskraft skall kunna lösas i en krissituation.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

94

Näringsutskottel uttalade i belänkandet NU 1978/79:48 alt regeringen ulan dröjsmål borde la upp frågan om stödformernas konstruktion. Ett studiearbete med detta syfte har bedrivits inom regeringskanshet.

4.2.2 Genomförda utredningsuppdrag

ÖEF

Behov och möjlig produktion av tekovaror i en krissituation

Riksdagen beslöt hösten 1977 och våren 1979 om målen för för­sörjningsberedskapen på tekoområdet (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81 och NU 1977/78:41, rskr 1977/78: 172 saml prop. 1978/ 79:145, NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390).

Med ledning av dessa riksdagsbeslut har ÖEF tagil fram en ny försörj­ningsplan för tekoområdet. Därvid har använts bl.a. följande planeringsnor­mer.

-    Försörjningsulhållighet svarande mol en avspärrningssitualion på ca ett år följd av en efterkrislid på ca två år.

-    Försörjningsstandard som för tyngre plagg bestäms av en s.k. krisgarderob (ell minimum för garderobsinnehav) och för lättare plagg uttrycks som ett tillförselbehov.

-    En krisimport om 25 % av den årliga genomsnittliga importen åren 1974-1976.

-    Antaganden om att skiftgången kan ökas i en krissituation.

Enligl ÖEF:s försörjningsplan uppgår under en treårig krissituation behovet av produktion respektive möjlig produktion av olika tekovaror till följande.

 

Varuområde

Produktions-

Möjlig

 

behov

produktion

Kläder (milj. st./par)

 

 

Tung konfektion

50-55

45-50

Lätt konfektton

75-80

70-75

Strumpor, strumpbyxor

140-155

1.55-165

Mössor, vantar

15-20

10-15

Arbetshandskar

10-15

1-5

Väv (milj. m)

 

 

Egentlig väv

140-160

130-1.50

Trikåväv

60-70

85-95

Garn och tråd (lon)

 

 

Kam- och kardgarn

28 000-31000

29 000-31000

Bomullsgarn

24 000-28 000

28 000-30 000

Ändlösa garner

9 100-9 700

4 500-5 500

Övriga garner

7 000-7 200

6 000-7 000

Sytråd (även för skotillverkning)

1 200-1 300

-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                      95

ÖEF betonar att uppgifterna om möjlig produktion utgår från befintlig maskinkapacitel. Enligl den utredning som utgör bilaga till ÖEF:s rapport och som behandlar hur lekoindustrins behov av arbetskraft skall kunna lösas i en krissituation, måste arbetsstyrkan i tekoindustrin fördubblas under en treårig krisperiod för atl lillgodose behoven. Även om det enligl ÖEF kan ifrågasättas att så skall vara möjligt har utgångspunkten ändå varit atl del skall gå.

Medelsbehov

För all upprätthålla nuvarande mål för försörjningsberedskapen på lekoområdet erfordras enligt ÖEF t.o.m. budgetåret 1981/82 ytterligare 200-250 milj. kr. i investeringsstöd och lageruppbyggnad. Härvid har förutsatts atl stöd som motiveras av annat än försörjningsberedskapsskäl utgår i oförändrad omfattning och att någon drastisk försämring inte sker av den svenska konkurrenskraften.

Alternativa utvecklingar

Mot ell medelsbéhov för lekoområdet på 200-250 milj. kr. t.o.m. budgetåret 1981/82 ställer ÖEF den investeringsram på 120 milj. kr. som regeringen, förutom 42 milj. kr. för redan gjorda åtaganden, anvisat för hela det ekonomiska försvaret. Härav kan enligt ÖEF (42 4- 32) 74 milj. kr. anvisas för programmet Beklädnad m. m., dvs. inkl. bl. a. skor.

ÖEF har mot denna bakgrund redovisat etl planeringsalternativ som innebär elt frångående av gällande mål. Allernalivel innebär alt krisstan­darden sänks i vissa fall, alt alla möjligheler alt utveckla etl effektivt reglerings- och ransoneringssystem tas till vara samt alt på kort sikt slöd lill industrin prioriteras framför lageruppbyggnad.

Med så förändrade planeringsnormer minskar den genomsnittliga tillför­seln i en kris från 42 % lill 32 % av den normala fredslillförseln. Vidare minskar beredskapslagringsbehovet från 275-322 milj. kr. till 152-179 milj. kr. Värdet av det befintliga beredskapslagret uppgår lill ca 230 milj. kr.

Planeringsallernativel innebär att nuvarande produktionskapacitet väl skulle läcka behovel på flertalet varuområden. På ull- och bomullsgarnsom­rådena skulle en betydande överkapacitet uppstå.

Bl. a. mot bakgrund av att en industrikapacitet som en gång har lagts ned knappast kan återvinnas vill dock ÖEF inle förorda alt nuvarande produktionsbehov nu nedräknas på det sätt som de reviderade planerings­normerna skulle motivera. Däremot kan del enligl ÖEF accepteras alt beredskapslagren anpassas till dessa normer.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                        96

Stödformer

Med hänsyn till att en slor arsenal av stödformer successivt har vuxit fram men att flexibiliteten ändå inle är tillräcklig bör enligt ÖEF övervägas alt införa en eller ett par stödformer där villkoren inom en gemensam ram görs mycket flexibla.

AMS

AMS har i sin rapport bl. a. gjort en ingående kartläggning av tekoindu­strins betydelse för sysselsällningen i olika kommuner.

I vissa kommuner är tekoindustrin av helt avgörande betydelse för den lokala arbetsmarknaden. Sålunda svarar antalet tekosysselsatla i Marks, Vingåkers, Ulricehamns, Tranemos och Borås kommuner för mellan 10 och 20 % av den totala befolkningen i åldrarna 16-64 år. I Älvsborgs län svarar tekoindustrin fortfarande - trots den snabba nedgången under 1970-talet -för drygt 1/4 av hela industrisysselsältningen.

En fortsatt sysselsätlningsminskning kommer enligl AMS att medföra slora regionala och lokala sysselsältningsstörningar.

SIND

I sin rapport (SIND PM 1980:16) Tekoindustrierna - förutsättningar på kort och lång sikl ger SIND en bedömning av tekoindustrins utveckling t. o. m. år 1985 mol bakgrund av en analys av branschens konkurrenskraft i elt internationellt perspektiv. I rapporten sägs att branschens utgångsläge är på kostnadssidan så underlägset både åtskilliga industriländers och utveck­lingsländernas att branschen från enbart dessa kriterier saknar ekonomiskt godtagbara förutsättningar för fortlevnad. Andra faktorer som påverkar konkurrenskraften, tillsammans med bl. a. trögheten i omstruktureringsför­loppet samt statliga stödåtgärder, förklarar att betydande produktionsresur­ser alltjämt finns intakta. Produktutveckling, produktutformning och marknadsutveckling är de faktorer som i framliden enligt SIND kan väntas ge viss kompensation för den ogynnsamma kostnadssitualionen och därmed inom några specifika varuområden befästa en viss internationell konkurrens­kraft.

Den svenska exporten av kläder har under 1970-lalet inle varit tillräckligt expansiv för atl befästa uppnådda importandelar i de huvudsakliga avnämarländerna. Andelsförlusterna för kläder har varit väsentligt större än för ett flertal andra västeuropeiska leverantörsländer.

En summering av de konkurrenspåverkande faktorernas betydelse leder SIND lill slutsatsen att svenska tillverkare, särskilt inom konfektionsindu­strin, även under kommande år kan ha svårt att hävda sig i konkurrensen på hemmamarknaden med importerade varor, samtidigt som exportmarknaden

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         97

endast i begränsad utsträckning kan förväntas expandera. För textilindustrin bedöms möjligheterna något gynnsammare. Vid sin framtidsbedömning utgår SIND från fortsatt statligt slöd av oförändrad omfattning.

Hemmamarknadens efterfrågan på tekoprodukter bestäms i första hand av utvecklingen för den totala privata konsumtionen. Denna steg volymmäs­sigt med 2 % per år under perioden 1970-1978. Efterfrågan på kläder och hemlextilier steg samtidigt i mer än dubbelt så snabb takt, bl. a. samman­hängande med sjunkande relativpriser på kläder. För utvecklingen t. o. m. år 1985 har SIND antagit en fortsalt ökningstakt i samma storleksordning som lidigare för den lotala privata konsumtionen och för kläder men oförändrad efterfrågan på hemlextilier. SIND räknar vidare med alt merparten av en stigande efterfrågan på hemmamarknaden kommer att tillgodoses genom import, dvs. alt den svenska marknadsandelen fortsätter atl gå tillbaka. Som nämnts bedöms inle heller möjligheler lill en väsentligt ökad export föreligga, särskilt mot bakgrund av den begränsade ökningstakten under senare år.

Sammanlaget innebär SIND:s prognos följande utveckling.

Produktionsvolym      Produktionsvolym 1985, 1978 = 100        förändring 1978-85, i % per år

 

Textilindustrin inkl. trikåindustrin

97

-0,4

Konfektionsindustrin

92

- 1,2

Totalt

95

-0,7

För en bedömning av sysselsättningsutvecklingen måsle anlaganden göras om utvecklingen av produktiviteten. Inom tekoindustrin har under 1970-talets andra hälft en tidigare utveckhng med hög ökningstakt i produktivi­teten brutits. Utvecklingen har dock inte varit densamma under de olika åren. Enligt SIND medverkar det sysselsätlningsslöd som utgår till branschen till en lägre produktivitetsökning än som annars skulle ha varit fallet. SIND antar, under förutsättning av oförändrat stöd till tekoindustrin, alt produktivitetsutvecklingen även framdeles blir lägre än den varit under en tidigare period, åren 1968-1978.

För sysselsättningen inom tekoindustrin innebär dessa bedömningar en minskning från 38 000 år 1978 lill 29 000 anställda år 1985. Nedgången med 9 000 anställda eller 1 300 anställda per år förutses därmed inte bli lika snabb som den varit under 1970-talet.

7 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bit. 14

Frop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                          98

fekodelegationen

Allmänna överväganden

Delegationen bedömer att kraftfulla åtgärder måste sättas in från statsmakternas sida om en minskning av produktionen skall hindras. Delegationen ifrågasätter SIND:s anlagande om konsumlionsutvecklingen fram till år 1985 och menar all med något annorlunda förutsättningar kan en betydande minskning av produktionsvolymen förutsättas. En sådan utveck­ling skulle rimma illa med riksdagens målsättning om en i allt väsentligt bibehållen produktionsvolym.

Förslag till åtgärder

Delegationen framhåller att med hänsyn till handelspolitikens begräns­ningar måsle interna stödåtgärder finansierade över statsbudgeten göras desto kraftigare. Om inle kraftfulla ålgärder av del slag delegationen förordar sätts in, kommer enligt delegationen redan under 1981 ett betydande bortfall av viktig produktionskapacitet att ske med allvarliga konsekvenser för försörjningsberedskap och sysselsättning.

Målet bör vara att inom olika delbranscher åstadkomma den mest effektiva industristrukturen för den produktionsnivå som man önskar upprätthålla. Detta innebär enligt delegationen att stöd inte bör utgå automatiskt. I stället bör etl syslem med selektivt stöd eftersträvas enhgt vilket företag kan erhålla visst stöd om särskilda kriterier uppfylls.

Delegationen ställer sig bakom ÖEF:s förslagom införande av stödformer med flexibla villkor. Enligt delegationen bör ÖEF:s nuvarande avskrivnings-och försörjningsberedskapslån sammanföras med SIND:s rationaliserings­lån.

Tekodelegationen föreslår i fråga om åtgärder inom landet följande.

-     Stödet bör i högre grad inriktas på en effektivisering och rationalisering av tekoindustrin, för att på sikt möjliggöra en minskning av driftstödet.

-     Det s. k. äldrestödet bör bibehållas i sin nuvarande omfattning, i första hand t. o. m. 1981/82

-     De nuvarande låne- och bidragsformerna - avskrivningslån, försörjnings­beredskapslån och rationaliseringslån - bör slås samman till en låneform som benämns kapacitets- och utvecklingslån. För budgetåret 1981/82 bör en låneram på 200 milj. kr. gälla varav 90 milj. kr. för specifika försörjningsberedskapsviktiga projekt. För att underlätta företagens kapitalförsörjning bör ramarna för kreditgarantierna vidgas. Möjligheter till räntebefrielse bör finnas

-     För insatser i fråga om effektivitetsfrämjande ålgärder, föreslår SIND i anslagsframställning för budgetåret 1981/82 ett belopp på 44 milj. kr. En väsenlUgt ökad satsning bör ske på detta område

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                         99

-   De medel som SIND disponerar för avskrivningslån för innevarande
budgetår har praktiskt taget helt utnyttjats. Det är angelägel alt SIND
tillförs ytterligare medel för innevarande budgetår.

När det gäller handelspolitiska åtgärder lämnar delegationen följande förslag

-     Den reglerade importen bör begränsas ytterligare och omläggningar av handeln som försvårar dessa strävanden bör motverkas.

-     Varutäckningen i begränsningsavtalen bör ses över i syfte att få dem mer heltäckande

-     Det nuvarande begränsningssystemet bör effektiviseras dels genom att krav uppställes på en förbättrad rapportering från exportländerna, dels genom att ökade resurser avdelas för kontroll i Sverige både hos tullverket och kommerskollegium

-     Administrationen av begränsningarna bör övertas av Sverige om inte lillfredsslällande garantier kan erhållas för ett effektivt handhavande av exporlkvoteringen

-     En kontinuerhg överläggning bör komma till stånd med EG-kommissio­nen och EFTA-länderna om handelspolitiken och kontrollsystemen på tekoområdet.

-     I syfte att öka beredskapen bör kommerskollegium ges i uppdrag att utarbeta etl konkret förslag lill elt rent globalarrangemang exkl. EG och EFTA

-     Som utgångspunkt för förhandhngen om ett nytt multifiberavtal (MFA) bör bl. a. gälla att marknadsstörande import bör kunna yllerligare begränsas samt atl ökningstakten för importen icke får överstiga tillväxten i konsumtionen.

Delegationen erinrar slutligen om sitt tidigare framförda förslag att åtgärder bör vidtagas för att importlicens eller särskilt ursprungsintyg bör krävas för varor från EG och EFTA såvida icke ursprunget vid införseln till Sverige styrkts med intyg som avses i 3 § frihandelskungörelsen (varucerti-fikat EUR 1 eller blankett EUR 2).

Studie om stödformer på tekoområdet

Riksdagen (näringsutskottel) uttalade våren 1979 att regeringen utan dröjsmål borde ta upp frågan om stödformernas konstruktion (NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390). Med anledning härav har inom regeringskan­sliet genomförts en studie beträffande stödformerna på lekoområdet. En sammanfattning av studien har redovisats i promemorian (Ds H 1980:8) Statliga åtgärder för tekoindustrin.

I studien har en analys gjorts av samthga stödformer på tekoområdet med avseende på de försörjningsberedskaps-, arbetsmarknads- och industripoli-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    100

tiska effekterna. Vidare har en bedömning skett från etl handelspolitiskt perspektiv.

Analysen visar att de enskilda stödformerna i stort har haft en ändamåls­enlig utformning och gett god effekt.

När del gäller fördelningen på å ena sidan effektivitelsfrämjande och marknadsföringsstödjande insatser och å andra sidan driftstöd har en väsentlig förändring skett. Medan del i början av 1970-talet inle förekom lån eller bidrag av driflstödskaraklär har andelen sådanl slöd i slutet av 1970-talel ökal lill 70-75 %.

Utvecklingen framgår av följande sammanställning.

 

 

Genomsnitt-

 

 

 

 

 

 

ligt budge

tåren

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

-1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

 

1970/71-

1972/73-

 

 

 

 

 

 

1971/72

197.5/76

 

 

 

 

 

Effektivitets      och

 

 

 

 

 

 

 

marknadsslödjande

 

 

 

 

 

 

 

insatser

 

 

 

 

 

 

 

- Investeringsstöd

 

 

 

 

 

 

 

#ÖEF'

-

24,0

23,0

60,0

10,0

28,5

41,2

• SIND

-

-

7,4

15,8

10,0

17,2

9,62

- Exportfrämjande

 

 

 

 

 

 

 

ätgärder

4,5

6,6

H,l

16,3

18,6

25,0

24,0

- Upphandlings-

 

 

 

 

 

 

 

stöd

-

2,5-

10,0

20,0

10,0

14,0

12,0

- Övrigt

3,4

5,8

8,8

22,1

22,7

33,5

30,5

Summa

7,9

38,9

60,3

134,2

71,3

118,2

116,8

Driftstöd

 

 

 

 

 

 

 

- Äldrestöd

-

-

-

171,0

257,0

320      ca 325''

-Försörjningsbe-

 

 

 

 

 

 

 

redskapslån

-

-

2,5

45,1

19,9

.32,5

27,7

Summa

-

-

2,5

216,1

276,9

352,5

352,7

Eiser

_

_

-

190,0

54,6

5,0

_

Villkorslän

-

-

-

-

-

-

30,0

Totall

7,9

38,9

62,8

540,3

402,8

475,7

500,0

' 90% av totalt anslagna avskrivningslän har beräknats tillfalla tekoföretag.

2             Outnyttjad ram från tidigare år

3             Infördes budgetåret 1975/76 (10 milj. kr.).

"f Varav 5 för vissa omstruklureringskoslnader hos Svenska Rayon AB

Särskilda utredningsuppdrag

Regeringen lämnade i juli 1979 utredningsuppdrag till ÖEF och lekodele-galionen avseende vissa avgränsade problemområden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      101

Uppdrag till ÖEF atl utreda hur lekoindustrins behov av arbetskraft skall kunna lösas i en krissituation

ÖEF har i en bilaga till rapporten den 1 september 1980 redovisat resultatet av utredningsarbetet.

I utredningen, som genomförts av en arbetsgrupp inom ÖEF och med deltagande från AMS, har bedömts möjligheten atl öka skiftgången i tekoindustrin på det säll som hittills har förutsatts i planeringen. Mol bakgrund av arbelskraftsilualionen i Borås, Marks och Ulricehamns kommuner har undersökts hur stor ökning som är möjlig av arbetskraftsut­budet under förutsättning att tillskott kan ske dels från övriga indu­stribranscher, dels genom personer utanför arbetskraften och arbetslösa tekoarbelare. Vidare har gjorts en bedömning för landet som helhet. Enligt denna skulle antalet arbetare i tekoindustrin behöva mer än fördubblas fram lill det tredje året av en krissituation.

Utredningen anser all del skulle bli svårt att läcka behovel i ell avspärrningsläge med de planeringsnormer som f. n. gäller och som innebär en lillförsel på ca 40 % av den normala fredslillförseln. Utredningen förordar därför att ett annat krisfall med lägre krav på försörjningsberedskapen läggs lill grund för den fortsatta planeringen.

ÖEF anför i rapporten den 1 september 1980 atl, som framgår av utredningen, det kan ifrågasättas om behovel av arbetskraft i en krissituation kan tillgodoses på det sätt som hittills förutsatts i planeringen. ÖEF säger sig emellertid förutsätta atl så skall vara möjligt och har vid beräkning av möjlig produktion i en krissituation utgått från de antaganden om ökning av skiftgången som hittills har ansetts kunna ske.

Uppdrag till tekodelegalionen all utarbeta förslag till ell åtgärdsprogram för inhemsk produktion av ull, textilfibrer och syntetfibrer

I en rapport som lämnades den 24 april 1980 har delegationen karllagt produktions-, konsumtions- och konkurrensförhållandena för olika slag av lextilfibrer.

Delegationen konstaterar all några svårigheier från lillförselsynpunkl inle synes föreligga för tekoindustrin under normala förhållanden. Med hänsyn lill del avtal som träffats mellan staten och Svenska Rayon AB om upprätthållande av produktionskapaciteten i fråga om viskosull vid förelaget föreligger enligl delegationen inget försörjningsberedskapsmotiv all särskilt stödja lin- och ullproduktion. Däremot kan kulturella synpunkter läggas på önskvärdheten att upprätthålla en produktion av delta slag. Sådana aspekter bör enligl delegationen beaktas i samband med beredningen av hemslöjds­utredningens år 1979 avlämnade betänkande.

Mot bakgrund av behovet att strängt prioritera kostnadskrävande utredningsförslag och de betydande krav på stödåtgärder som för övrigt finns

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        102

inom tekosektorn, förordar tekodelegationen att en vidare utredning på området får anstå.

Delegationens rapport har beretts inom industridepartementet i samband med handläggningen av hemslöjdsutredningens betänkande. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att förorda att frågan uppmärksammas av den föreslagna nämnden för hemslöjdsfrågor.

Övrigt

Omkring årsskiftet 1980-1981 kommer tekodelegationen all lämna rapporter om dels tillgången på yrkesutbildad arbetskraft och lekoindustrins långsiktiga behov av sådan arbetskraft samt möjhgheten att tillgodose detla behov, dels vilken omfattning skinn- och läderindustrin bör ha i framliden och hur skinn- och lädervaruimporten påverkar skinnindustrins framtidsut­sikter.

4.2.3 Branschens utveckling åren 1979-1980

Den tidigare negativa utvecklingen inom tekoindustrin, som kulminerade i en krisartad tillbakagång under åren 1977 och 1978, har fr. o. m. år 1979 ersatts av en viss stabilisering. Produktionen t. o. m. ökade något under år

1979  och antalet nedläggningar och driftinskränkningar reducerades kraftigt.
Del gynnsamma efterfrågeläget kunde dock endast till viss del utnyttjas av
den svenska industrin. Importen ökade kraftigt och den svenska andelen av
hemmamarknaden sjönk ytterligare något. För kläder minskade branschens
marknadsandel från 26 % år 1978 till 22 % år 1979. På textilsidan minskade
marknadsandelen från 24 till 23 %. Exporten fortsatte all spela en allt
viktigare roll för branschen. Exportandelen av produktionen ökade för
kläder från 44 till 48 % mellan åren 1978 och 1979.

Den jämfört med det tidigare förloppet lugnare utvecklingen inom tekoindustrin fortsatte även under år 1980. Uvecklingen var dock något olika inom konfektions- resp. textilindustrin under årets första hälft. Produktio­nen av kläder ökade under första halvåret med 7 % jämfört med elt år tidigare. Ökningen innebar dock inte någon vändning i utvecklingen på hemmamarknaden. Marknadsandelen för kläder sjönk ytterligare till 21 %. Exporten av kläder fortsatte att öka. Inom textilindustrin minskade produktionen för såväl hemmamarknad som export under första halvåret. Textilindustrins andel på hemmamarknaden var 23 %.

Undersökningar som har genomförts under senare tid visar emellertid att utvecklingen inom tekoindustrin försämrades under loppet av år 1980. Konjunkturinstitulets barometerunderökningar i juni och september angav sjunkande orderingång och minskande produktion. Fr. o. m. mitten av år

1980  skedde en svag ökning av antalet varsel inom branschen. En annan
indikation på försvagning var att antalet lediga platser inom tekoområdet

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        103

sjönk under hösten.

En enkätundersökning, som genomfördes i oktober 1980 för alt bl. a. informera tekobranschrådet om utvecklingen, indikerade en försämring för konfektionsindustrin.

Även SIND bedömer, i sin i september 1980 lämnade rapport rörande tekoindustrins framtida utveckling, att en viss nedgång i produktionen inom konfektionsindustrin är att vänta under år 1981.

Tekodelegationen bedömer för sin del atl etl betydande bortfall av viktig kapacitet kommer all ske under år 1981 om inte kraftfulla åtgärder sätts in.

4.2.4 Mål för tekopolitiken

I prop. 1980/81:20 angående besparingar i statsverksamheten m. m. uttalade jag beträffande målen för den statliga tekopolitiken bl. a. följan­de.

Målen för tekopoliliken måsle ses i förhållande till de konkurrensmässiga förutsättningar som finns all upprätthålla en viss produktionsnivå. Den grundläggande förutsättningen är härvid hur det svenska kostnadslägel utvecklas i förhållande till våra viktigaste konkurrentländer, dvs. främsl EG/EFTA-områdel varifrån ca 70 % av vår import av lekovaror kommer och dit närmare 90 % av vår tekoexport säljs. Om en tillräcklig konkurrens­kraft inte kan uppnås och om målen skall vidmakthållas återstår endast atl tillgripa stödåtgärder och/eller handelspolitiska restriktioner. Utrymmet för sådana åtgärder är emellertid begränsat mot bakgrund av del slatsfinansiella läget och de handelspolitiska åtagandena.

Jag framhöll vidare atl jag och cheferna för arbetsmarknads- och industrideparlementen senare skulle lämna förslag om den fortsatta inrikt­ningen av den statliga lekopolitiken. Jag återkommer nu till denna fråga.

Allmänna industri- och arbetsmarknadspolitiska mål

Efter samråd med cheferna för industri- resp. arbetsmarknadsdeparte­menten vill jag anföra följande.

Industripolitiken är inriktad på all främja den svenska industrins konkur­renskraft och atl stimulera industriell expansion. Omställningarna i olika branscher underlättas och genomförs så atl de inle leder till oacceptabla konsekvenser för enskilda människor eller orter. En central uppgift för industripolitiken är atl påverka industrin lill den nyorientering och omstruk­turering som behövs för atl upprätthålla en internationellt konkurrenskraftig industrisektor i vårt land.

Det övergripande industripolitiska målet i fråga om tekoindustrin är mot bakgrund av de förändrade konkurrensbetingelserna för branschen att främja sådana omställningar som stärker konkurrenskraften och därmed

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      104

sysselsättningen på lång sikt.

Konkurrenskraften stärks genom påverkan på bl.a. branschens struktur saml förelagens effektivitet och marknadsföringsinsatser.

Förelagens effektivitet främjas genom stöd lill organisatoriska undersök­ningar avseende exempelvis förelagens produktionsförhållanden, sortiment eller marknadsinriktning. Långsiktig strategisk planering stimuleras. Stöd ges vidare för all införa ny produktionsteknik vid arbetsinlensiv tillverk­ning.

Marknadsföringsstöd ges främst för att etablera expori på nya marknader men också i begränsad utsträckning för alt främja avsättningen av svenska produkter på hemmamarknaden.

I samband med genomgripande strukturella förändringar av näringslivet ställs arbetsmarknadspolitiken inför två huvuduppgifter, nämligen atl underlätta överföringen av arbetskraft från tillbakagående till expansiva delar av ekonomin och att medverka till att strukturomvandlingen sker i "socialt acceptabla former".

Däremot är del inte etl arbetsmarknadspoliliskl intresse att permanent upprätthålla sysselsättning i en viss bransch. Sysselsättningsslödjande insatser är endasi motiverade under myckel begränsade tidsperioder eller för orter och regioner med mycket stora sysselsättningsproblem. Arbetsmark­nadspolitiken är till sin karaktär selektiv.

Ett generelll branschslöd under längre tid kan inte motiveras från arbelsmarknadspolitiska utgångspunkter. Del arbelsmarknadspolitiska målel är att bereda långsiktigt trygg sysselsättning.

Försörj ni ngsberedskapspoli tiskt mål

Det ekonomiska försvaret skall, med en efter förhållandena anpassad försörjningsstandard, trygga försörjningen för det svenska samhället om vi helt eller delvis blir hänvisade lill egna försörjningsresurser. Tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsom­rådena.

Riksdagen beslöt hösten 1977 om vissa mål för försörjningsberedskapen på tekoområdet (1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81 och NU 1977/ 78:41, rskr 1977/78:172). Enligt beslutet bör försörjningsuthållighelen bestämmas med utgångspunkt i en avspärrningssituation på ca etl år följd av en efterkrislid av ungefär den längd som har studerats i försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Della innebär en uthållighet på omkring tre år.

Den försörjningsstandard som minst skall kunna upprätthållas bör i stort motsvara den s.k. krisgarderob och det tillförselbehov av tekovaror som föreslagits i promemorian (Ds H 1977:1) Kläder i kristid. Vidare förutsattes en krisimporl uppgående till 18-28% av den årliga importen under åren

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      105

1974-1976.

Med utgångspunkt i dessa förutsättningar och vissa andra antaganden redovisades i propositionen det behov av produktion i fråga om olika lekovaror som måsle kunna tillgodoses under en treårig kris.

Mot bakgrund av bl.a. studier som genomfördes år 1978 av ÖEF, AMS och SIND redovisade regeringen våren 1979 nivåer avseende den produktions­kapacitet som av försörjningsberedskapsskäl bör upprätthållas i form av löpande produktion (prop. 1978/79:145). Härvid förutsattes en krisimport på omkring en fjärdedel av den årliga importen under åren 1974-1976.

När del gäller det bedömda behovet av produktion i en krissituation har ÖEF under år 1980 upprättat en ny försörjningsplan för lekoområdet. Behoven enligl denna plan avviker något från vad som redovisades i prop. 1978/79:145. Skillnaderna beror främsl på ett i vissa avseenden förbättrat beräkningsunderlag, t. ex. belräffande s. k. teknisk textil, och på att ÖEF så långt möjligt sökt tillgodose behoven med sådana lekovaror där produk­tionskapaciteten är relalivi sell störst. Målen enligl försörjningsplanen omfattar vidare fler varor än vad som var fallet i prop. 1978/79:145.

ÖEF lämnar årligen den 1 mars och den 1 september rapporter lill regeringen om hur den i en kris bedömda möjliga produktionen på lekoområdet utvecklas i förhållande till behovet av produktion. Under perioden december 1978 - september 1980 har produktionskapaciteten på det grundtextila området inte förändrats i någon större utsträckning. Däremot har ÖEF under det senaste året ändrat sin bedömning väsentligt då det gäller produktionsmöjligheterna i fråga om tung och lätt konfektion.

I följande sammanställning redovisas hur försörjningsberedskapsläget utvecklats under åren 1979 och 1980.

Med utgångspunkt från gällande mål för försörjningsberedskapen på tekoområdel och ÖEF:s bedömning av möjlig produktion i en krissituation är enligt min mening beredskapslägel på del grundlextila området relativt tillfredsställande. Jag vill i della sammanhang erinra om de beslut som riksdagen hösten 1980 fattade om ålgärder för försörjningsberedskapen på textilfiber- och bomullsgarnsområdena (prop. 1979/80:138, FöU 1980/81:3, rskr 1980/81:18). I fråga om kläder föreligger däremot vissa brister.

Som jag har anfört i det föregående har ÖEF i sin rapport den 1 seplemer 1980 anmält alt 200-250 milj. kr. bör ställas till ÖEF:s disposition, t. o. m. budgetåret 1981/82 för atl nuvarande målsättning skall kunna innehållas. Med hänsyn till atl det ekonomiska försvarets totala investeringar enligl regeringens anvisningar för budgetåret 1981/82 skall uppgå till 120 milj. kr., förutom 42 milj. kr. för redan gjorda åtaganden, och att enligl ÖEF (42 4- 32) 74 milj. kr. kan avsättas för beklädnadsprogrammel, redovisar ÖEF etl planeringsalternativ som innebär en minskning av den kristida tillförseln från ca 42 till ca 32 % av den normala fredstida tillförseln. ÖEF förklarar sig emellertid inle beredd föreslå atl nuvarande produktionsbehov nu nedräknas på det säll som de reviderade planeringsnormerna skulle motivera. Däremot

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

106

 

 

 

Produktions-

 

 

Möjlig prodi

iktion

 

Varuområde

behov prop. 1978/79:145

ÖEF

 

ÖEF

 

 

 

mars

sept.

dec.

mars

sept.

 

 

1980

1980

1978

1980

1980

Kläder (milj. st./par)

 

 

 

 

 

 

Tung konfektion

40-44

50-55

50-55

(47,5)1

55-57

45-50

Lätt konfektion

88-95

70-80

75-80

(103,5)1

85-90

70-75

Strumpor,

 

 

 

 

 

 

strumpbyxor

153-160

135-155

140-155

170

163-172

155-165

Mössor, vantar

 

15-25

15-20

13

12-14

10-15

Arbelshandskar

 

10-15

10-15

1,8

1-3

1-5

Väv (milj. m)

 

 

 

 

 

 

Egentlig väv

130-135

143-160

140-160

140

130-150

130-150

Trikåväv

 

62-72

60-70

90

85-95

85-95

Garn   och   tråd   (1000

 

 

 

 

 

lon)

 

 

 

 

 

 

Kam- och kardgarn

25-27

28-31

28-31

28,4

29-31

29-31

Bomullsgarn

20-22

24-28

24-28

24,6

28-30

28-30

Ändlösa garner

 

9,1-9,7

9,1-9,7

 

4,5-5,5

4,5-5,5

Övriga garne

 

7-7,2

7-7,2

 

6-7

6-7

Sytråd (även för sko

 

 

 

 

 

 

tillverkning)

 

0,8-0,9

1,2-1,3

 

-

-

1 p.g.a. ändrad definition är uppgifterna inte jämförbara med efterföljande siffror.

Anm. Något preciserat mål för försörjningen med textilfibrer har inte fastställts. Produktionskap­aciteten hos Svenska Rayon AB bedöms emellertid väl kunna tillgodose behoven i en krissituation.

kan det enligt ÖEF accepteras att beredskapslagren anpassas till dessa normer.

Jag vill för egen del erinra om att jag i prop. 1977/78:42 om åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet uttalade följande (sid 46).

Jag vill emellertid betona att den ambitionsnivå som enligt min mening f. n. bör gälla för försörjningsberedskapen på tekoområdel självfallet kan behöva bli föremål för omprövning i framtiden, exempelvis om det skulle visa sig att kostnaderna blir alltför höga.

Jag vill f. n. inte föreslå någon ändring av planeringsnormerna för försörjningsberedskapen på tekoområdet. Det är emellertid viktigt att en balans upprätthålls mellan olika försörjningsområden inom det ekonomiska försvaret så all vid givna ekonomiska resurser en hög ambitionsnivå på ett område inle medför allvarliga brister inom andra sektorer. Mot bakgrund av del nuvarande statsfinansiella läget förordar jag därför atl ett upprätthållan­de av den produktionskapacitet i fråga om olika tekovaror som enligt gällande planeringsnormer erfordras av försörjningsberedskapsskäl skall betraktas som ett riktmärke för den fortsatta försörjningsberedskapspoliti­ken. I sammanhanget bör framhållas svårigheten atl med någon större

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                       107

precision beräkna den produktion som kan åstadkommas i en krissituation. Särskild vikl bör enligl min mening läggas vid alt på det grundlextila området upprätthålla den produktionskapacitet som erfordras enligt gällande plane­ringsnormer.

Jag vill betona betydelsen av att försörjningsberedskapen tryggas med så rationella metoder som möjligt. Med hänsyn härtill förordar jag att ÖEF genomför de åtgärder för att effektivisera ransoneringssystemen på tekoom­rådel varom förslag har lämnats i ÖEF:s anslagsframställning för budgetåret 1981/82. Ett genomförande av dessa åtgärder beräknas medföra en minskning av tillförselbehovel i en krissituation. Kostnaderna för åtgärderna uppgår till 0,5 milj. kr. och bör för budgetåret 1981/82 inrymmas inom investeringsramen för anslaget F 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder. Jag återkommer härtill i del följande.

Efter det alt arbetet med effektivisering av ransoneringssystemen har slutförts bör ÖEF lämna en rapport med en bedömning av hur tillförselbe­hovel av tekovaror i en krissituation bör kunna påverkas.

Målet om en i allt väsentligl bibehållen produktionsvo­lym

Riksdagen behandlade i december 1978 regeringens förslag om medelstill­delning till Statsföretag AB för alt täcka kostnaderna för bl. a. försatt drift under viss tid vid den statliga tekokoncernens enheter i Norsjö och Skellefteå (prop. 1978/79:43 bil. 1, NU 1978/79:16, rskr 1978/79:122). I samband härmed uttalade riksdagen bl. a. alt regeringens proposition våren 1979 om insatser på tekoområdel borde innehålla en övergripande plan för samhällets insatser på lekoområdet på såväl kort som lång sikt. Planen borde syfta till att dåvarande produktionsvolym i allt väsentligt skulle bibehållas.

Vid behandlingen av prop. 1978/79:145 om åtgärder för tekoindustrin ansåg näringsutskottet i sitt betänkande (NU 1978/79:48) att riksdagen inte borde frångå sitt tidigare önskemål om att dåvarande produktionsvolym i allt väsentligt skall bibehållas. Riksdagen gav regeringen lill känna vad utskottet anfört (rskr 1978/79:390).

I samband med behandlingen av motioner rörande tekoindustrin våren 1980 framhöll näringsutskottet (NU 1979/80:39 och 73, rskr 1979/80:381) att en bärande tanke i betänkandet år 1979 var att 1978 års produktionsvolym i allt väsentligl skulle bibehållas.

Jag avser här något diskutera innebörden av målel.

Näringsulskotlel har i sina uttalanden inte närmare motiverat produk­tionsmålet.

I prop. 1978/79:145 anförde föredragande departementschefen att den faktor som kan motivera ett bibehållande av den löpande produktionen på en viss nivå är hänsynen till försörjningsberedskapen.

Näringsutskottel uttalade i sitt betänkande NU 1978/79:48 alt en planering

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    108

med målet atl i allt väsentligt bibehålla dåvarande produktionsvolym borde grundas på försörjniitgspolitiska, arbetsmarknadspolitiska och regionalpoli­tiska bedömningar.

Efter samråd med cheferna för industri- och arbetsmarknadsdepartemen­ten vill jag anföra följande.

När det gäller de regional- och sysselsättningspolitiska aspekterna bör framhållas atl en över liden oförändrad produktionsvolym innebär en minskning av sysselsättningen som motsvarar produktivitetstillväxten. Det framgår inte klart av riksdagens beslut vilken konkret inverkan som arbetsmarknads- och regionalpolitiska hänsyn skall ha på tekopoliliken.

Regional- och sysselsältningspolitiska åtgärder inom en tillbakagående bransch kan motiveras med att man vill minska taklen i branschens omställning för atl underlätta omställningen för berörd personal. Atl med hjälp av statligt stöd permanent söka upprätthålla sysselsättningen inom en bransch, skulle vara en ny princip inom industri- och arbetsmarknadspoliti­ken.

Som jag har redogjort för i det föregående motsvarar tekoindustrins nuvarande produktionskapacitet i stort vad som enligt gällande planerings­normer erfordras av försörjningsberedskapsskäl. Jag förordade all ett upprätthållande av denna produktionskapacitet skall betraktas som ett riktmärke för den fortsalla försörjningsberedskapspolitiken.

Även när det gäller det av riksdagen beslutade målet om en i allt väsentligl bibehållen produktionsvolym kan det enligt min mening inte vara fråga om att oavsett slatsfinansiella och andra kostnader upprätthålla en viss produk­tionsvolym. Elt upprätthållande av 1978 års produktionsvolym bör emeller­tid utgöra etl riktmärke för den fortsatta tekopolitiken. Denna produktions­volym överensstämmer i stort med branschens produktionsvolym åren 1979 och 1980.

3 0  %-mål et

Näringsulskotlel uttalade i betänkandet NU 1978/79:48 atl elt långsiktigt mål för den statliga tekopoliliken bör vara att svensk tekoindustri skall svara för 30 % eller mer av den totala tillförseln av tekovaror. Någon formell låsning på denna nivå bör dock enligt utskottet ej komma i fråga.

Sedan år 1976 har den svenska produktionens andel av tillförseln till den svenska marknaden utvecklats på följande sätt för garn och väv resp. kläder (%).

1976       1977       1978       1979       l:a halv­året 1980

Garn och väv (ton)                        27           26           24           23           23

Kläder (milj. kr.)                           37           29           26           22           21

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    109

Efter år 1976 har således svensk produktions hemmamarknadsandel varit mindre än 30 %.

Jag vill i sammanhanget erinra om alt de av riksdagen beslutade målen för försörjningsberedskapen och beträffande produktionsvolymen f. n. är i stort uppfyllda.

4.2.5 Inriktning av stödåtgärder inom landet

St ödprof i 1

Del statliga stödet lill lekoindustrin inleddes budgetåret 1970/71 med vissa industripoliliska ålgärder. Budgetåret 1972/73 tillkom försörjningsbered-skapsmotiveral stöd och budgetåret 1977/78 det arbelsmarknadspolitiska tillfälliga s. k. äldrestödet. Särskilt stöd utgick till AB Eiser under främsl budgetåren 1977/78 och 1978/79.

Tekoslödets utveckling framgår av följande labell (milj. kr.)

Genomsnittligt

budgetåren

1970/71-     1972/73-                                                                  An.slag

1971/72       1975/76       1976/77     1977/78    1978/79    1979/80     1980/81

54,2

51,3

75,7

63,6

125,1

39,9

75

111,4

171

257

320

ca 325*

190

54,5

-

-

Industripoli­
tiskt stöd                7,9              12.4            27.3-
Försörjnings-
beredskapspoli-

tiskt stöd                -                 26,5            35,5

Arbetsmarknads-
politiskt slöd          _                  _                _
Eiser

Summa    7,9            38,9            62,8          540,3        402.8        475,7        500,0

* Bedömd medelsförbrukning

Som framgår av följande sammanställning har andelen driftstöd av det totala lekostödet ökal kraftigt under slutet av 1970-lalet (andelar i %).

Genomsnittligt budgetåren

1970/71-     1972/73-

1971/72      1975/76      1976/77     1977/78     1978/79     1979/80     1980/81

96

25

18

25

23

4

40

69

74

71

 

35

14

1

6

00

100

100

100

100

Effektivitets­
främjande      och
marknadsslöd­
jande åtgärder'        100             100
Driftstöd
Övrigt (Eiser
och villkorslån)

Summa    100                100

' Industripolitiskt stöd, upphandlingsstöd och ÖEF:s avskrivningslån • Äldrestöd och försörjningsberedskapslån

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                                     110

Mot bakgrund av behovet att åstadkomma en så effektiv användning som möjligt av det statliga lekoslödet är del enligt min mening angelägel med en ökad andel effektivitetsfrämjande och marknadsslödjande ålgärder. Delta bör åstadkommas genom att äldrestödet på sikt minskar och att inslaget av induslipoliliskt stöd och del investeringsstöd som administreras av ÖEF relalivi sell ökar.

Stödformer

I enlighet med riksdagens uttalande våren 1979 har inom regeringskansliet genomförts en översyn av de stödformer som under 1970-talet har vuxit fram. De olika stöden har analyserats med hänsyn lill de effekter de haft från industri- arbetsmarknads- och försörjningsberedskapspolitiska ulgångs­punkter. En bedömning har vidare gjorts från ell handelspolitiskt perspek­tiv.

En sammanfattning av analysen, som redovisas i promemorian (Ds H 1980:8) Statliga ålgärder för tekoindustrin, ger vid handen all de olika stödinstrumenten i allt väsentligt har haft en rationell utformning och gett god effekt.

Stödformerna är emellertid många och lill övervägande del av selekliv natur. Detla ställer slora krav på samordning mellan ÖEF, AMS och SIND. En sådan samordning sker delvis inom ramen för lekodelegationens verksamhet. Jag vill emellertid betona vikten av all denna fråga uppmärk­sammas i den fortsatta planeringen så atl en effektiv samordning kommer till stånd på alla nivåer.

Tekodelegalionen har föreslagit att formerna för en förstärkning av nuvarande samarbete mellan de ansvariga myndigheterna omedelbart bör övervägas. Jag delar denna uppfattning och förordar att en sådan översyn görs genom berörda myndigheters och tekodelegationens försorg.

ÖEF föreslår i sin rapport i september 1980 en förenkling av stödformerna på försörjningsberedskapsområdet med en eller ell par stödformer där villkoren inom en gemensam ram görs mycket flexibla. En tänkbar lösning skulle enligl ÖEF vara en enda låneform benämnd kapacilelslån. Lån skulle kunna ulgå mot att företag åtar sig atl upprätlhålla produktionskapacitet under viss tid och genomför någon investeringsålgärd.

Tekodelegalionen är i sin okloberrapport inne på en liknande linje och föreslår atl ÖEF:s försörjningsberedskaps- och avskrivningslån saml SIND:s rationaliseringslån (avskrivningslån) slås samman till en låneform som benämns kapacitets- och utvecklingslån. En låneram på 200 milj. kr. föreslås för budgetåret 1981/82.

Enligt min mening kan del finnas vissa skäl att överväga en minskning av antalet stödformer och att i stället göra de återstående stöden mer flexibla i villkor och användning. Som jag nyss framhöll, visar emellertid den analys av de befintliga stödformerna som har gjorts inom regeringskansliet, atl dessa i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet

111

huvudsak har en lämplig utformning. Önskemålet om att företag som ansöker om lån och bidrag hos myndigheter skall behandlas på elt enhetligt sätt talar för alt av regeringen fastlagda detaljerade regler skall gälla för lån-och bidragsgivningen. Den eftersträvade flexibiliteten kan i väsentlig utsträckning i stället uppnås genom att myndigheter ges möjlighet all inom vissa gränser ompriorilera anvisade medel mellan olika stödformer. En viss sådan möjlighet föreligger sedan budgetåret 1980/81 för ÖEF.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört är jag inte beredd att nu lämna några förslag om väsentligt förändrade stödformer.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag alt föreslå vissa ändringar i fråga om reglerna för del s. k. äldrestödet.

Tekoslödets omfattning budgetåret 1981/82

I följande sammanställning redovisas det medelsbehov jag samt cheferna för arbetsmarknads- och industridepartementen har beräknat för budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

 

 

1980/81

Förslag 1981/82

Handelsdepartementet

 

 

- Avskrivningslån

 

 

• Svenska Rayon

17,3

-

• Bomullsindustrin

23,9

-

• Medel avseende av ÖEF tidigare ingångna

 

 

avtal

-

14,61

• Övrigt

-

111

 

41,2

25,6

- Försörjningsberedskapslån

 

 

• Svenska Rayon

11

8

• Stigtex

2,5

-

• Bomullsindustrin

14,2

14

 

27,7

22

- Villkorslån till Svenska Rayon AB

30

5

- Försörjningsberedskapsstöd

121

81

- Garantiföriusler

0,51

0,51

- Effektivare ransoneringssystem

-

0,5

- Till regeringens förfogande

—

18

Delsumma                   111,4                79,6

Arbetsmarknadsdepartementet

-    Äldrestöd                                                                        320                 320

-    Särskilt sysselsättningsbidrag till Svenska Ra­yon               5                    5

Delsumma

325

325

1 Avser programmet Beklädnad m. m. i sin helhet

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14    Handelsdepartementet                                     112

 

 

1980/81

Förslag 1981/82

Industridepartementet

 

 

- Avskrivningslån

9,6*

10

- Exportfrämjande åtgärder och strukturstöd

42

40

varav exportstöd

24

24

- Särskilda strukturgarantier

 

 

• Räntebefrielse

12

4,5

Delsumma

63,6

54,5

Totalt                   500,0               459,1

Särskilda strukturgarantier

• Höjning av garantiramen                                                                       20

' Outnyttjad ram från tidigare år

Tekostödets omfattning på sikl m.   m.

Från tekobranschen och de fackliga organisationerna har ofta framhållits betydelsen av atl statsmakterna på ell tidigt stadium kan ge besked om den fortsatta inriktningen av åtgärderna för tekoindustrin.

Tekoindustrin är en av de få industribranscher som har kommit i åtnjutande av stadigvarande insatser från statsmakternas sida. Storleken hos det nuvarande lekoslödet innebär emellertid atl plötsliga nedskärningar av stödet kan få svära konsekvenser för enskilda företag. Detta talar för att tekoindustrin bör få en uppfattning om del statliga slödel för en flerårspe-riod. P.g.a. dess omfattning och generella karaktär är detla i första hand angeläget i fråga om äldrestödet.

I enlighet med vad som har gällt år 1980 bör ÖEF, AMS, SIND och tekodelegalionen årligen i september- för lekodelegationens del i oktober -inkomma lill regeringen med rapporter avseende sina resp. ansvarsområden. På basis härav lämnar regeringen i budgetpropositionen sina förslag lill riksdagen. Härvid hemställs om medel för kommande budgetår och anges i stort för den viktigaste eller de viktigare stödformerna vilket stöd som bör utgå för efterföljande två budgetår. Mol bakgrund av osäkerheten om bl. a. del statsfinansiella läget och konjunktursituationen i framtiden måste bedömt medelsbehov för åren efter närmasl följande budgetår (åren 2 och 3) anges som högslbelopp. Det är således i delta fall fråga om en uppskattning och en information och skall självfallet inle ha någon bindande verkan gentemot riksdagen.

Genom del här förordade syslemel erhålls en form av rullande planering. Tekodelegationen bör i denna planering ha kvar den samordnande roll som den gavs i riksdagsbeslutet våren 1979.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört förordar jag efter samråd med

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      113

cheferna för arbetsmarknads- och industrideparlementen alt för perioden 1982/83 - 1983/84 en uppskattning skall redovisas i fråga om äldreslödets storlek.Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att lämna förslag i denna fråga.

4,2.6 Handelspolitiska åtgärder

Jag har lidigare framhållit all utrymmet för alt tillgripa handelspolitiska restriktioner är begränsat med hänsyn till bl. a. Sveriges handelspolitiska åtaganden. Tekodelegalionen framhåller också delta i sin skrivelse till regeringen. I våra internationella avtal finns bestämmelser som fastställer i vilka situationer och i vilka former som handelspolitiska restriktioner får vidtas.

När del gäller handelspolitiska åtgärder gentemot importen från lågpris­länderna kan jag konstatera alt del råder en ovisshet om hur den internationella lexlilhandeln kommer all organiseras framöver. Den nuva­rande förlängningen av mullifiberavlalel (MFA) löper ut vid årsskiftet 1981/82. Förhandlingarna om en ny förlängning av MFA avses komma igång under år 1981. Först när dessa förhandlingar har slutförts, kommer det att vara möjligt att få en uppfattning om utformningen av framtida begräns­ningar av den internalionella lexlilhandeln. Inom regeringskansliet övervägs för närvarande i samråd med berörda instanser vilka former en begränsning av textilimporlen forsättningsvis kan ha för svenskt vidkommande.

De förslag lill handelspolitiska åtgärder som tekodelegalionen nyligen har inkommit med i en skrivelse till regeringen, har remitterats lill kommmer-skollegium för yttrande. Delta gäller dock inle det av delegationen lidigare framförda förslaget om all imporllicens eller särskilt ursprungsintyg bör krävas för varor från EG och EFTA när varucerlifikat EUR 1 eller blankett EUR 2 inte företes. Det förslaget bereds f.n. i regeringskansliet.

Jag övergår nu lill alt behandla försörjningsberedskapen på lädersko­området

Riksdagen beslöt hösten 1978 om ell omstrukturerings- och effektivise-ringsprogram för läderskoinduslrin avseende åren 1979-1981 (prop. 1978/ 79:60, NU 1978/79:18, rskr 1978/79:117).

Programmel har inneburit en omstrukturering av branschen. Bl. a. har under det nybildade holdingbolaget Skogruppen AB inordnats sex skoföre­lag, varav fem är tillverkande enheter. Skogruppen svarar för närmare hälften av den svenska läderskoproduklionen. Omstruktureringen har möjliggjorts genom s. k. skoslruklurlån. För ändamålet har anslagits 19,5 milj. kr.

8 Riksdagen 1980/81. 1 .samt. Nr 100. Bil. 14

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      114

Genom alt avskrivningslån på hitintills sammanlagt 21 milj. kr. beviljats, har betydande investeringar möjliggjorts i branschen.

Slutligen utgår under omstrukturerings- och effektiviseringsperioden ett allmänt produktionsstöd i form av försörjningsberedskapslån. Med de lån som jag i det följande avser förorda skall utgå under budgetåret 1981/82, har sammanlagt 81,4 milj. kr. lämnats i försörjningsberedskapslån under perioden.

Det är enligt min mening ännu alltför tidigt all dra några bestämda slutsatser av den effekt som de vidtagna åtgärderna har haft. Läderskopro­duktionen har emellertid under de senaste två åren stabiliserats och hållit sig inom det intervall på 2-2,5 milj. par som enligt riksdagens år 1977 beslutade mål bör tillverkas per år. Jag vill för övrigt erinra om alt del slag av statliga insatser som vidtagils kan, även om de som här är mycket omfattande, inle ensamma lösa problemen i en bransch. Avgörande är i stället hur det svenska kostnadsläget utvecklas gentemot våra konkurrentländers, dvs. då det gäller läderskomarknaden i allt väsentligt länder inom EG och EFTA.

Beklädnadsarbetarnas förbund och Svenska skofabrikantföreningen har i skrivelse den 31 oktober 1980 bl. a. hemställt att det allmänna produktions­stödet skall förlängas och utgå även under år 1982. Jag kan inte tillstyrka detta förslag. Behovet av åtgärder på detla område måsle vägas mot behovet att trygga en tillräcklig beredskap på andra angelägna försörjningsområden. Det får ankomma på ÖEF alt inom ramen för tillgängliga investeringsmedel besluta om de medel som bör disponeras för läderskoområdet.

Vid min behandling i det föregående av försörjningsberedskapen på tekoområdel förordade jag att ett upprätthållande av den produktionskap­acitet i fråga om olika tekovaror som enligt gällande planeringsnormer erfordras av försörjningsberedskapsskäl skall betraktas som etl riktmärke för den fortsatta försörjningsberedskapspohtiken. Mot bakgrund av önskemålet alt åstadkomma ett så långt möjligt enhetligt mål för försörjningsberedska­pen inom programmet Beklädnad m. m. bör motsvarande gälla även för målet att upprätthålla en årlig produktion om 2-2.5 milj. par läderskor.

4.3 Programmet Energi

Programmet indelas i två delprogram, Bränslen och drivmedel m. m. och Elkraft.

Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande bränslen och drivmedel utom gasbensin. ÖEF är programmyndighet.

I programplanen har bl. a. inplanerats den uppbyggnad av fredskrislager och beredskapslager för avspärrning och krig som ingår i det oljelagrings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    115

program som riksdagen fastställde i försvarsbeslutet år 1977.

Som särskilda yrkanden utöver anvisade planeringsramar begärs resurser för övergång till inhemska bränslen, utbildning av vapenfria tjänstepliktiga, inrättande av en bränslenämnd, bibehållande av gengasberedskapen och utveckling av ransoneringssystem.

Som jag tidigare framhållit kommer regeringen senare i år att återkomma med förslag om den fortsatta utbyggnaden av oljelagringen i proposition om den framtida energipolitiken.

Riksdagen har anmodat regeringen all vidta åtgärder för att förbättra beredskapen mot allvarliga kriser i oljeförsöjningen (NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410 och NU 1980/81:18,rskr 1980/81:99). En analys bör göras av vilka hot vår oljeförsörjning är utsatt för, vilka effekter en betydande minskning av oljelillförseln skulle få och vilka åtgärder som bör vidtas för att minska de negativa verkningarna av en djupgående oljekris. Jag lämnar nu en redogörelse för denna fråga.

Jag vill först erinra om ålgärder som regeringen vidtagit för att förbättra beredskapen. Först bör nämnas de åtgärder som vidtagits i syfte att minska del lotala oljeberoendet liksom beroendet av spotmarknaden. Dessa har redovisats i 1979 års budgetproposition och i särskild energiproposition våren 1979.

Vad gäller frågan om vilka effekter en snabbt inträffad betydande minskning av oljetillförseln skulle medföra och vilka ålgärder som bör vidtas för att minska de negativa verkningarna av en djupgående oljekris vill jag framföra följande.

Mot bakgrund av den s. k. oljekrisen 1973-1974 tillkallade dåvarande' chefen för handelsdepartementet sakkunniga med uppdrag att utreda vissa beredskapsfrågor på energiområdet. Utredningen lämnade i september 1975 belänkandet Energiberedskap för kristid (SOU 1975:60). Betänkandet låg till grund för beslut av statsmakterna våren 1976 om inriktningen av åtgärder för att förstärka beredskapsplaneringen på energiområdet (prop. 1975/ 76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Mot bakgrund av Iran-krisen 1978-1979 vidtog regeringen ytterligare ålgärder för att stärka beredskapen. Bl. a. genomfördes övningar av och utbildning i ransoneringsfrågor samt inköp av extra oljelager med utnyttjan­de av den s. k. rörliga krediten.

Inom regeringskansliet har under år 1980 ytterligare studier genomförts bl. a. för att förstärka regeringens och regeringskansliets beredskap på området. Den administrativa beredskapen inom regeringskanshet testades i ett s. k. oljekrisspel i augusti 1980. Erfarenheterna från spelet visar alt en snabbt inträffad betydande minskning av oljetillförseln helt naturligt skulle kräva betydande ingrepp från statsmakternas sida för att minska oljekon­sumtionen om del skall vara möjligt atl bibehålla produktion och sysselsätt­ning på hög nivå och om viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, undervisning och kommunikationer skall kunna pioriteras. Det blir i ett

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    116

sådant läge nödvändigt att inrikta inskränkningarna i förbrukningen mot huvudsakligen hushållens energikonsumtion. I syfte all analysera Sveriges möjligheter att tillgodose sina behov av importerad olja m. m. kommer inom kort en särskild utredare att tillkallas. Utredaren skall i sin analys särskilt studera vilka konsekvenser långvariga kriser i oljeproducerande länder kan få för den internationella oljemarknaden och effekterna därav på den svenska ekonomin.

Med hänsyn till dels de betydande lager av olja som statsmakterna disponerar över vid en kris, dels den sedan oljekrisen 1973-1974 och Iran-krisen 1978-1979 starkt förbättrade ransoneringsberedskapen på områ­det kan sammanfattningsvis konstateras all vår beredskap inför en eventuell oljekris f. n. är godtagbar.

För atl ylterligare stärka den administrativa beredskapen förordar jag i enlighet med ÖEF:s förslag ökade resurser för vidareutveckling av ranso­neringssystem och inrättande av en bränslenämnd.

Beträffande frågan om inrättande av en bränslenämnd vill jag anföra följande. Regeringen lämnade i prop. 1975/76:152 med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen och i prop. 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling förslag till krisor-ganisalion på energiområdet. Förslagen innebar bl.a. att särskilda produk­tionsinriktade myndigheter skall bildas vid kris för att inom ramen för ÖEF:s riktlinjer självständigt genomföra ransoneringsåtgärder. En av dessa myn­digheter skall representera området bränsleförsörjning. I prop. 1976/77:74, bil. 2 lade regeringen fast yllerligare principer för krisorganisalionen, bl. a. att det bör finnas förtroendernannainslag i de krisorgan som inrättas. Dessa bör därför utgöras av nämnder med tillhörande kanslier. Riksdagen lämnade regeringens förslag om krisorganisationen utan erinringar (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298 och FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311).

I samband med anslutningen till avtalet om elt internationellt energipro­gram (lEP) har Sverige åtagit sig att vid varje tidpunkt kunna vidtaga erforderliga konsumtionsbegränsade åtgärder för att i en kris begränsa förbrukningen av olja och oljeprodukter (prop. 1975:42, NU 1975:29, rskr 1975:180). Med de korta tidsfrister som lEP-avtalet ger varje deltagande land är det Iveksamt om Sverige ens under gynnsamma betingelser hinner organisera en bränslenämnd innan regleringsåtgärder skall börja verkställas. Det är därför en fördel att ha ett i princip färdigt organ atl ulgå ifrån vid organiseringen. Förberedande arbete inom ÖEF med all organisera en bränslenämnd har visat att det är en tidskrävande process. Även detta har aktualiserat frågan om bränslenämndens ställning.

I del svenska systemet för konsumtionsreglering av oljeprodukter m.m. har bränslenämnden en central funktion. Jag anser därför alt del med den osäkerhet som kommer atl råda på oljemarknaden i framtiden är önskvärt all inrätta en bränslenämnd. En sådan ålgärd innebär inte atl bränslenämnden i icke krislid skall bedriva löpande verksamhet eller ha anställd personal. Verksamheten i icke krislid torde inskränka sig till vissa informations- och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    117

utbildningsinsatser för nämndens ledamöter och vissa av dess tjänstemän. Nämnden skall vara administrativt knuten till ÖEF. Jag förordar mol bakgrund av vad som här anförts inrättande av en bränslenämnd.

Delprogrammet Elkraft

Efter samråd med statsrådet Petri vill jag anföra följande.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med elektrisk energi. Slalens valtenfallsverk är programmyndighet.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för delprogrammet Elkraft.

Försörjningen med elektrisk energi skall under såväl fredskris som avspärrning, krig och eflerkris(krigs)lid tryggas för totalförsvarsfunktioner­na och befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmägan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla. Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

4.4 Programmet Övriga försörjningsviktiga varor

Programmet indelas i två delprogram, Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.

Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med andra mineraler än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, gasbensin, gummi- och plaster samt övriga kemiska produkter dock ej läkemedel. ÖEF är programmyndighet.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Varuförsörjningen skall främst genom handels- och produktionsplanlägg­ning m.m., ransoneringsförberedelser saml beredskapslagring av importva­ror tryggas för totalförsvarsfunklionerna och befolkningen i en sådan omfattning atl motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Försörjningsberedskapsåtgärder mol fredskriser skall medverka till atl mildra konsekvenserna på sysselsättningen och produktionen m. m. vid importstörningar.

Jag anser atl den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

Som särskilda yrkanden ulöver anvisade planeringsramar begärs resurser för beredskapslagring av petrokemiska produkter och för anlitande av konsulter.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      118

Jag finner att de inom planeringsramen föreslagna åtgärderna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

I programplanen har bl. a. inplanerals resurser för fullföljandet av uppbyggnaden av fredskrislager av gasbensin (prop.1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298). Dimensioneringen av lagringen av gasbensin ses för närvarande över av 1980 års oljelagringskommitté. Kommittén kommer senare i år att lämna förslag i bl. a. denna fråga. I avvaktan härpå lämnas nu inget förslag beträffande inlagring av gasbensin.

Delprogrammet Metaller m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med malmer, järn, slål och andra metaller samt verkstadsprodukter ulom sjukvårdsmateriel. ÖEF är programmyndighet.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för delprogrammet Metaller m m.

Försörjningen med malmer, metaller och verkstadsprodukter skall främst genom handels- och produklionsplanläggning m. m., ransoneringsförbere­delser saml beredskapslagring av importvaror tryggas för lolalförsvarsmyn-dighelerna och befolkningen i en sådan omfattning att motståndsförmägan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriklas främst mol alt säkerställa en omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen inriktas på att säkerställa behoven under en omställningsperiod och på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m. m. som inte i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

Som särskilt yrkande utöver anvisad planeringsram begärs resurser för en utökning av fredskrislagringen av legeringsmelaller. Vidare begärs ökade resemedel.

Jag finner att de inom planeringsramen föreslagna åtgärderna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

4.5 Programmet Transporter

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill jag anföra följande.

Programmel Transporter omfattar frågor rörande försörjning med trans­porter saml konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel. Programmel indelas i delprogrammen Transportsamordning, Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Vägar, Flygtransporter och Sjötransporter. Program­ansvariga myndigheter är transportrådet, statens järnvägar, statens vägverk, luftfartsverket och sjöfartsverket.

I försvarsbeslutet angiven inriktning för programmel innebär att försörj-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        119

ningen med transporter skall kunna tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning alt motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärr­ning. Jag anser atl den angivna inriktningen alljäml skall gälla.

Delprogrammet Transportsamordning

Delprogrammet Transportsamordning, för vilkel transporlrådel är pro­grammyndighet, omfattar frågor rörande förberedelser för samordning och prioritering av transportresurser främst genom transportreglering. Rådet skall också genomföra av regeringen beslutad drivmedelsransonering och verka för att landels civila transportresurser utnyttjas så all totalförsvarets behov tillgodoses. Transportrådet skall även planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom andra åtgärder än ransonering.

Som särskilt yrkande framförs behov av en ny tjänst.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag är dock inte beredd atl medge en ny tjänst. Verksamheten bör inriktas mot de åtgärder som kan genomföras inom ramen för tilldelade medel.

Delprogrammet Järnvägstransporter

SJ är programmyndighet för delprogrammet Järnvägstransporter. De beredskapsåtgärder som i enlighet med försvarsbeslutet inplanerats syftar till att öka uthålligheten och begrän.sa verkan av skador på kommunikationsnä­tet.

Som särskilt yrkande framförs krav på medel för ulbildningsanläggning för vapenfria Ijänsteplikliga.

Jag finner att de inom planeringsramen föreslagna åtgärderna i huvudsak ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag förordar en utbyggnad av utbildningsanläggningar för vapenfria Ijänsteplikliga inom ramen för tilldelade medel.

Delprogrammet Landsvägstransporter

Delprogrammet Landsvägstransporter, för vilkel transporlrådel är pro­grammyndighet, omfattar frågor rörande förberedelser för transportledande åtgärder av landsvägstransporter. Transporlrådel skall vid krig eller annars när regeringen förordnar det verka för all de landsvägstransporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomförs.

Som särskilt yrkande begärs medel för anlitande av konsulter m m.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag anser att verksamheten bör inriktas mot att dessa ålgärder kan genomföras inom ramen för tilldelade medel.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        120

Delprogrammet Vägar

Statens vägverk är programmyndighet för delprogrammet Vägar. De i programplanen i enlighet med försvarsbeslutet föreslagna åtgärderna syftar till atl lillgodose totalförsvarets behov av väghållningsåtgärder.

Som särskilt yrkande begärs medel för utökad driftvärnsulbildning. Jag finner alt de inom planeringsramen föreslagna åtgärderna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Delprogrammet Flygtransporter

Delprogrammet Flygtransporter omfattar beredskapsplanläggning m. m. för försörjning med flygtransporter. Luftfartsverket är programmyndig­het.

Jag finner atl de inom planeringsramen föreslagna åtgärderna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Delprogrammet Sjötransporter

Delprogrammet Sjötransporter omfatlar beredskapsplanläggning m. m. för sjötransporter. Sjöfartsverket är programmyndighet.

Jag finner att förslagen i programplanen ger ullryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag anser att verksamheten bör inriktas mot att dessa åtgärder kan genomföras.

4.6 Programmet Arbetskraft

Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag anföra följande.

Programmet omfattar frågor rörande totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är programmyndighet.

I försvarsbeslutet angavs följande inriktning för verksamheten inom programmet.

Behovet av civil arbetskraft för verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret skall tillgodoses i sådan omfattning atl motståndsförmägan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas. Erforderlig planläggning skall göras härför.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

Som särskilt yrkande framförs behov av ökade resurser för bidrag lill frivilligorganisalionerna och utbildning av vapenfria ijänsteplikliga.

Jag finner att förslagen i programplanen ger ullryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag anser all verksamheten bör inriklas mol all dessa ålgärder kan genomföras inom ramen för tilldelade medel. Jag beräknar atl antalet utbildningsdagar för vaptenfria Ijänsteplikliga skall vara oförändrat 650 000.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        121

4.7 Programmet Övriga försörjningsviktiga tjänster

Programmet är indelat i delprogrammen Penningmedel och betalningsför­medling. Postal kommunikation. Allmänna försäkringar och Socialförsäk­ringsförmåner.

Delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling

Riksbanken är programmyndighet för delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling.

I försvarsbeslutet angavs att verksamheten inom delprogrammet skall syfta lill alt trygga penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling i kris- och krigssituationer.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla. Jag finner atl de planerade åtgärderna ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhe­ten.

Delprogrammet Postal kommunikation

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill jag anföra följande.

Postverket är programmyndighet för delprogrammet Postal kommunika­tion.

I försvarsbeslutet angavs all verksamheten inom delprogrammet skall syfta lill atl tillgodose totalförsvarets behov av postala tjänster i kris- och krigssituationer.

Jag anser att den angivna inriktningen alltjämt skall gälla.

Jag finner all förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Delprogrammet Allmänna försäkringar

Efter samråd med chefen för ekonomidepartemenlel vill jag anföra följande.

Delprogrammet Allmänna försäkringar omfatlar verksamhet vid försäk­ringsinspektionen, slalens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskade­nämnd.

Målet för verksamheten är att skapa förutsättningar för alt försäkringsvä­sendet skall fungera under beredskapslillstånd och krig på ell säll som så nära som möjliggt ansluter lill den fredsmässiga verksamheten.

Jag finner atl förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        122

Delprogrammet Socialförsäkringsförmåner

Efter samråd med chefen för socialdepartementet vill jag anföra följan­de.

Delprogrammet Socialförsäkringsförmåner omfattar verksamhet vid riks-försäkringsveket och de allmänna försärkningskassorna. Riksförsäkringsver­ket är programmyndighet.

Målet för verksamheten är att skapa förutsättningar för att fredslida socialförsäkringsförmåner kan bibehållas under beredskapstillstånd och krig.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

4.8 Ledning och samordning m. m.

Programmet Ledning och samordning m. m. omfattar fyra delprogram inom ÖEF:s ansvarsområde, nämhgen

-     Information och utbildning

-     Ledning och samordning av långsiktsplanering m. m.

-     Informationsbehandling m. m.

-     Ledning och administration.

Programmet omfattar dessutom två delprogramm inom kommerskollegi­ums resp. statens pris- och kartellnämnds ansvarsområde nämligen

-     Utrikeshandelsregleringar

-     Prisregleringar.

Verksamheten inom ÖEF:s ansvarsområde syftar främsl till att understöd­ja och tillgodose krav från verksamheten inom övriga program inom det ekonomiska försvaret.

Målet för verksamheten avseende utrikeshandels- och prisregleringar är att denna i behövlig omfattning skall kunna upprätthållas och snabbi anpassas till de krav olika krislägen ställer.

Som särskilda yrkanden framförs krav på ökade personalresurser och medel för informationsberedskap, resor, utbildning och övningar m. m.

Jag finner att förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Jag anser att verksamheten bör inriktas mot atl dessa åtgärder kan genomföras inom ramen för tilldelade medel.

4.9 Kostnader 1981/82

1 propositionen om besparingar i statsverksamheten m. m. (prop. 1980/ 81:20 bil 10, FöU 1980/81:10, rskr 1980/81:69) anmäldes atl invesleringarna över statsbudgeten inom det ekonomiska försvaret för budgetåret 1981/82

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

123

enligt regeringens anvisningar för programplaneringen den 27 mars 1980 beräknades uppgå till 162 milj. kr. I propositionen anmäldes vidare att del under hösten skulle komma alt föreligga viktigt underiag för den fortsatta inriktningen av den slalliga lekopolitiken saml atl regeringen skulle återkomma med förslag i dessa frågor. ÖEF, AMS, SIND och tekodelega­tionen har under hösten lämnat underlag för regeringens överväganden. Jag och cheferna för arbetsmarknads- och industridepartementet har kommit lill slutsatsen att strävan bör vara aft ge de statliga stödåtgärderna en mer offensiv prägel. Mot bakgrund härav har jag i del föregående under programmet Beklädnad m. m. föreslagit att 18 milj. kr. utöver vad som beräknades för investeringar över statsbudgeten i propositionen om bespa­ringar i statsverksamheten m. m. skall anvisas till regeringens disposition. Därmed kommer det förslag till investeringar över statsbudgeten som här lämnas att uppgå till (162 4- 18 =) 180 milj. kr. Chefen för arbetsmarknads­departementet kommer senare idag att föreslå vissa ändringar av reglerna för det s. k. äldrestödet. Dessa innebär att en viss minskning av stödet kan beräknas jämfört med om äldrestödet skulle utgå enligt nu gällande regler. Denna minskning kan inte exakt beräknas men torde såvitt nu kan bedömas minst motsvara den ökning jag här har förordat för programmet Beklädnad m. m.

Som jag tidigare nämnt kommer regeringen att senare återkomma med förslag beträffande den fortsatta utbyggnaden av oljelagringen och fredskri­slagringen av gasbensin.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag för närvarande de sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten och oljelagringsfonden för verksamheten inom det ekonomiska försvaret till 567,6 milj. kr. enligt följande samman­ställning.

åtgärder (del)

 

 

Program

Huvudtitel: Anslagsbenämning

Belopp 1981/82 (tkr.)

 

 

Drift-

Investe-

Totalt

 

 

 

kostnader

ringar

 

Livsmedel

Jo: Bl B2 Cl C4

Lantbruksstyrelsen (del) Lantbruksnämnderna (del) Statens jordbruksnämnd (del) Inköp av livsmedel m.m. för bered-

103

800

2 082

;

103

800

2 082

 

C5

skapslagring

Kostnader för beredskapslagring av

livsmedel m.m.

85 725

17 000

17 000

85 725

 

Fl

Statens livsmedelsverk (del)

75

-

75

 

F3

Statens veterinärmedicinska anstalt

 

 

 

 

F4

(del) Veterinärstaten (del)

20 190

-

20 190

 

H: F2

Drift av beredskapslager (del)

1

-

1

Beklädnad m.m.

H: Fl F2 F3

ÖEF: Förvaltningskostnader (del) Drift av beredskapslager (del) Beredskapslagring och industriella

3 541 39 593

~

3 541 39 593

92 100       92 100

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

124

 

 

Program

Huvudtitel:

Belopp 1981/82 (tkr.)

 

 

Anslagsbenämning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Drift-

Investe-

Totalt

 

 

 

kostnader

ringar

 

Bränslen och

H: Fl

ÖEF: Förvaltningskostnader (del)

 

 

 

drivmedel m.m

F3

Beredskapslagring och industriella

5 245

-

5 245

 

 

ålgärder (del)

-

350

350

Kemiska produkter

H: Fl

ÖEF: Förvaltningskostnader (del)

 

 

 

m.m,

 

 

4 410

-

4 410

 

F2

Drift av beredskapslager (del)

58 110

-

58110

 

F3

Beredskapslagring och industriella

 

 

 

 

 

åtgärder (del)

-

26 000

26 000

 

 

Oljelagringsfonden

-

32 500

32 500

Metaller m.m.

H: Fl

ÖEF: Förvaltningskostnader (del)

2 514

_

2 514

 

F2

Drift av beredskapslager (del)

40 975

-

40 975

 

F3

Beredskapslagring och industriella

 

 

 

 

 

åtgärder (del)

-

24 650

24 650

Transporter

K: B 9

Statens vägverk: Försvarsuppgifter

6 500

6 000

12 500

 

Dl

Järnvägar m.m. (del)

-

6 000

6 000

 

El

Farledsverksamhet (del)

1245

500

1745

 

F2

Beredskap för civil luftfart

-

5 500

5 500

 

II

Transportrådet (del)

1971

1000

2 971

Arbetskraft

A: B 6

Tolalförsvarsverksamhet

86 378

-

86 378

Övriga försörj-

E: BIO

Statens          krigsförsäkringsnämnd

 

 

 

ningvikliga

 

m.m.

 

 

 

tjänster

 

 

65

-

65

Ledning och

H: Fl

ÖEF: Förvaltningskostnader (del)

 

 

 

samordning

 

 

15 520

-

15 520

Ej programfördelat

F3

Beredskapslagring och industriella

 

 

 

(medel   lill   regeringens

åtgärder (del)

 

 

 

disposition)

 

 

-

1000

1000

Summa

varav från oljelagringsfonden

355 063

212 600  567 663 32 500  32 500

Anm: Under programmen Bränslen ocli drivmedel m, m, ocli Kemiska produkter m. m, ttar utbrytningar gjorts ur budgetpropositionen. Utbrytningarna berör anslagen F2. Drift av beredskapslager och F3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1.           godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling som jag har förordat

2.           godkänna vad jag har förordat om inriktningen av de fortsalla statliga åtgärderna på tekoområdel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    125

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är central förvalt­ningsmyndighet för del ekonomiska försvaret. ÖEF leds av en styrelse med nio ledamöter. Chef för ÖEF är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen.

ÖEF har till uppgift alt samordna förberedelserna inom del ekonomiska försvaret för atl tillgodose landets behov av förnödenheter och tjänster som är av vikl för totalförsvaret eller folkförsörjningen vid krig, krigsfara eller under andra utomordentliga förhållanden. ÖEF skall i den mån det inte ankommer på annan myndighet vidta förberedelser för detla. Därvid skall ÖEF särskilt förbereda ålgärder för att möta försörjningssvårigheter till följd av imporlbortfall av varor, som är av vikl för folkförsörjningen, utan alt del är krig eller krigsfara i rikels närhet (s. k. fredskris).

Följande programindelning gäller:

Program                                           Delprogram inom ÖEF:s ansvarsområde

1.          Livsmedel                                  1.2   Gödsel och bekämpningsmedel

2.          Beklädnad m. m.

3.    Energi                                         3.1   Bränslen och drivmedel m. m.

4.    Övriga varor                               4.1   Kemiska produkter m. m.

4.2   Metaller m. m. 8. Ledning och samordning       8.1   Information och utbildning

8.2      Ledning och samordning av långsikts­planering m. m.

8.3      Informationsbehandling m. m.

8.4      Ledning och administration Läkemedel och sjukvårdsmateriel (Tillhör i planeringssammanhang to­talförsvarsgrenen övrigt totalförsvar, ej del ekonomiska försvaret.)

Verksamheten inom programmen består huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring.

ÖEF är uppdragsmyndighet gentemot jordbruksnämnden och socialsty­relsen när det gäller beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel resp. läkemedel och sjukvårdsmateriel.

ÖEF begär medel över följande anslag:

-     förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltnings­kostnader

-     förslagsanslaget F 2. Drift av beredskapslager

-     reservationsanslaget F3. Beredskapslagring

-     reservationsanslaget F4. Industriella åtgärder

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

126

 

<5 »ri

 

O

00

S5

00

■

VO

ra

 

 

 

o trj

1

 

 

( o

00   1—t

VO

 

 

Tt     1—(

g

VO U-i (Ti

 

00  Os

m in

Os

o IT)

R

 

 

 

 

 

00   i-H

S

r*-i

 

0\  CA

Ov IT)

■*

 

O   00

CTv VO

u-i

00

r

 

VO

r- Os

Os  (N

Ol

 

in

 

ol

VO

vO

 

VO    -H

 

(N

n*

 

"O

00 IT)

iri

 

1

VO 1

§;

 

 

m \o

00    Tf

00 yn

1

o o o

O

O

00

1

 

o

m

CN

 

 

o

m

\o

O

 

(N

r-

VO

in

 

 

00

ON

(N

 

 

m

 

 

 

OS

o

r

o

 

Os

o

o

 

{N

\D

 

fo

 

00

00

(N

r-

 

ro

r

yn

m)

 

O)

00

cs

VO

_,

(N

 

00

VO

"TJ

(N

o

as

(N

fO

m

»y-1

m

(N

 

1

o in

rt -o

 

u  o

fl   o

>  o

w __ ,

h    

5    

Ul     g

g g

o     ra

fe =

Ä* ra

11

" E •O 00

. 'C

 

B

é

B B

c Cl B

.S > V. -

o.a,

•c .

E ■"

ffl  J3 t/i    o

J=    °

o -o   o   D. E

Ö| bC ta

.T5     r/l        *-

-r -S   " .   1>

c   u ■a M,

OJ   :rt

T3   3

O ca

c  c 2 m 4


E

B

3 IZI

 

c

 

a>

 

•a

 

c

 

o

 

 

V}

 

oo

l_

c

0)

•c

OJ)

 

u

c

 

 

 

 

o

cö

c

•c

U.O

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        127

1.   Livsmedel

1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel

Delprogrammet omfattar frågor avseende handelsgödselmedel och bekämpningsmedel. Verksamheten bedrivs i samråd med JN som lämnar erforderliga anvisningar.

2.   Beklädnad m. m.

Programmet omfattar frågor rörande beklädnadsvaror samt övriga textil-och lädervaror.

Budgetförslag 1981/82

För programmet beräknas ett totalt anslag på 265 605 000 kr., varav 8 120 000 kr. från oljelagringsfonden för beredskapslagring.

Fl. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF till 309 000 kr.

ÖEF begär en handläggare riil beklädnadsbyrån för främst tekniska utredningar. Kostnaden uppgår till 138 000 kr. under budgetåret 1981/82.

F 2. Drift av beredskapslager

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF lill 662 000 kr. Räntor uppgår enligl ÖEF till 1 082 000 kr. En besparing med 107 000 kr. föreslås.

F3. Beredskapslagring

För utökning av beredskapslagrel av fiber och garn begär ÖEF 30 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Inlagringskostnaden beräknas till 350 000 kr.

För en fortsall uppbyggnad av fredskrislagret med främst grövre syntetiska garner begärs 8 milj. kr. Inlagringskostnaden uppgår lill 120 000 kr. Beloppen föreslås rekvireras från oljelagringsfonden.

F4. Industriella åtgärder

För att gjorda åtaganden om stöd lill textilindustrin m. fl. skall kunna infrias beräknar ÖEF 42,1 milj. kr. för budgetåret 1981/82. För nya åtaganden i form av avskrivningslån till beklädnadsindustrin exkl.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14    Handelsdepartementet                                     128

skoindustrin beräknar ÖEF 117 milj. kr. och för offertlån lill läderskoindu­slrin 10 milj. kr.

För alt genom försörjningsberedskapsslöd kunna stimulera myndigheter att upphandla inhemska textilvaror begär ÖEF 12 milj. kr.

För skoinslitutets verksamhet erfordras 1,5 milj. kr., för utveckling av reglerings- och ransoneringssyslem 500 000 kr. och för försöks- och provningsverksamhet 500 000 kr.

3. Energi

3.1 Bränslen och drivmedel m. m.

Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. omfatlar petroleumpro­dukter inkl. smörjmedel, fasta fossila bränslen samt inhemska bränslen.

Budgetförslag 1981/82

För programmet beräknas ett totalt anslag på 2 244 536 000 kr. varav 1959185 000 kr. från oljelagringsfonden för beredskapslagring samt 1158 000 kr. från oljelagringsfonden och 6 215 000 kr. i övriga intäkter för drift av beredskapslager.

Fl. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF till 492 000 kr.

För budgetåret 1981/82 begär ÖEF 20 000 kr. för konlroll av lageruppgif-ter, 100 000 kr. för vidareutveckling av ransoneringssystem, 286 000 kr. för permanentning av bränslenämnden samt 333 000 kr. för utbildning av vapenfria ijänsteplikliga för tjänstgöring i skyddade oljelagringsanläggning-ar.

En besparing med 427 000 kr. föreslås.

F 2. Drift av beredskapslager

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF till 1 659 000 kr.

Ränta saml kostnadsökningar för drift av befintliga lager uppgår enligl ÖEF till 88 999 000 kr.

En besparing med 225 000 kr. föreslås.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    129

F3. Beredskapslagring Anläggningar

För byggnad av lagringsanläggningar för råolja, flygdrivmedel samt lätt och tung eldningsolja beräknas medelsbehovet under 1981/82 uppgå lill 168,5 milj. kr.

Dessulom föreslås en kostnadsram på 150 milj. kr. och en medelsförbruk­ning av 50 milj. kr. från oljelagringsfonden för byggnadsobjekt i program­planen som om tillfälle ges avses tidigareläggas.

Varor

För uppfyllnad av färdigställda lagringsanläggningar för råolja, flygdriv­medel samt lätt och tung eldningsolja begär ÖEF 1735,15 milj. kr. Inlagringskoslnaderna beräknas till 5,535 milj. kr.

Samtliga under F 3. Beredskapslagring begärda medel (1 959,185 milj. kr.) föreslås rekvireras från oljelagringsfonden.

F4. Industriella åtgärder

För åtgärder för atl förkorta tiden för övergång lill inhemskt bränsle vid fjärrvärmeverk och andra större värmecenlraler vid en kris begär ÖEF 10 milj. kr.

För bibehållande av den nu uppnådda gengasberedskapen erfordras enligl ÖEF 350 000 kr.

4. Övriga varor

4.1 Kemiska produkter m.m.

Delprogrammet omfattar frågor avseende mineraler andra än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, petroleumprodukter andra än bränslen och drivmedel, glas- och porslinsvaror, gummi- och plaslvaror saml övriga kemiska produkter, dock ej läkemedel.

Budgetförslag 1981/82

För programmet beräknas elt totalt anslag på 582 967 000 kr. varav 409 500 000 kr. från oljelagringsfonden för beredskapslagring.

9 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 14

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        130

Fl. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befinlliga resurser beräknas av ÖEF till 373 000 kr.

Till förrådsbyrån begär ÖEF en handläggare för ledning av förrädsverk­samheten. Kostnaden för budgetåret 1981/82 beräknas till 138 000 kr.

För genomförande av inköps- och lagringsverksamhet och produk­tionsplanläggning gällande läkemedel och sjukvårdsmateriel krävs enligt ÖEF personalförstärkning. I avvaktan på den slutliga utformningen av den administrativa organisationen och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialslyrelsen begär ÖEF härför 200 000 kr. i konsullmedel.

F2. Drift av beredskapslager

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF till 1 844 000 kr.

Ränta samt kostnadsökningar för drift av befintliga varulager uppgår enhgt ÖEF till 5 180 000 kr.

Ökade driftkostnader med hänsyn till föreslaget investeringsprogram beräknas till 100 000 kr.

Till förrådsbyar i Västergötland och södra Sverige begär ÖEF två tjänster till en kostnad av 201 000 kr. för budgetåret 1981/82.

En besparing med 308 000 kr. föreslås.

F3. Beredskapslagring

För fortsatt uppbyggnad av avspärrningslagret av petrokemiska produkter krävs investeringar under budgetåret 1981/82 för 80,295 milj. kr. Inlagrings­kostnaden beräknas till 8,355 milj. kr. För uppbyggnad av fredskrislager av gasbensin erfordras enligt ÖEF 375 milj. kr. Inlagringskostnaden beräknas till 2 milj. kr.

För anläggningsinvesteringar erfordras 37,5 milj. kr., varav 32,5 milj. kr. för fredskrislagret.

Medlen gällande fredskrislagret föreslås rekvireras från oljelagringsfon­den.

F 4. Industriella åtgärder

För att vidmakthålla från försörjningssynpunkt oförändrad beredskap utan alt behovet av beredskapslagring samtidigt ökar, har ÖEF träffat avtal med företag om avskrivningslån och försörjningsberedskapslån. Dessa företag förbinder sig att under avtalstiden upprätthålla en viss produktion och produktionskapacitet. De områden som avses är vissa tvättmedelsråva­ror, glykoler och på etenoxid baserade lösningsmedel m.m., röntgenfilm och

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        131

viss materiel för tryckning samt däck. Kostnaderna för dessa avtal beräknas för budgetåret 1981/82 uppgå till 15,5 milj. kr. Ersättning för provkörningar beräknas till 500 000 kr.

4.2 Metaller m. m.

Delprogrammet Metaller m. m. omfattar frågor avseende malmer, järn och slål och andra metaller samt verkstadsprodukter. Till detta program hänförs även hjälpförnödenheter för gruv-, stål-, metall- och verkstadsindu­stri.

Bugetförslag 1981/82 För programmet beräknas ett totalt anslag på 114 031 000 kr.

Fl. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF till 211000 kr.

För att ta igen eftersläpande företagsplanläggning begär ÖEF ökade resmedel med 64 000 kr.

F2. Drift av beredskapslager

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF till 413 000 kr.

Ränta uppgår enligt ÖEF till 3 390 000 kr.

Till en förrådsby i södra Sverige begär ÖEF en tjänst till en kostnad av 98 000 kr. för budgetåret 1981/82.

En besparing med 67 000 kr. föreslås.

F3. Beredskapslagring

För uppbyggnad av avspärrningslagret vill ÖEF göra inköp av krommalm, molybdenoxid och nickel för 18,1 milj. kr. Inlagringskostnaden beräknas till 545 000 kr.

För fortsatt fredskrislagring av kobolt samt av molybden, mangan, krom, nickel och titan begärs 51 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Inlagringskost­naden uppgår till 361 000 kr.

För investeringar i förråd erfordras enligt ÖEF 350 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      132

8 Ledning och samordning m. m.

8.1  Information och utbildning

Delprogrammet inriktas främst mol att skapa informationsberedskap inför olika slag av försörjningskriser och genomföra utbildning inför olika krissituationer.

Budgetförslag 1981/82 För programmet beräknas ett totalt anslag på 1 755 000 kr.

Fl. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF lill 125 000 kr.

För en biblioleksassislenlljänsl begär ÖEF 112 000 kr. för budgetåret 1981/82.

Kostnader för aktuellt informationsmaterial, utbildning av krisplacerad personal, ökade resmedel samt för krispoolens beredskapshållning beräknas av ÖEF lill 300 000 kr.,

En besparing med 25 000 kr. föreslås.

8.2  Ledning och samordning av långsiktsplanering m. m.

Inom delprogrammet leder och samordnar ÖEF bl. a. den långsiktiga planeringen för del ekonomiska försvarels myndigheter i enlighet med regeringens anvisningar.

Budgetförslag 1981/82 För programmet beräknas etl totalt anslag på 1 276 000 kr.

Fl. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF till 108 000 kr. En besparing med 5 000 kr. föreslås.

8.3  Informationsbehandling m. m.

Delprogrammet utgör stödverksamhet för övriga program inom ÖEF öch andra myndigheter inom del ekonomiska försvaret.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    133

Budgetförslag 1981/82 För programmet beräknas elt lolalt anslag på 4 501 000 kr.

Fl. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser beräknas av ÖEF lill 379 000 kr. För inskaffande av egen dator begär ÖEF 425 000 kr. En besparing med 50 000 kr. föreslås.

8.4 Ledning och administration

Delprogrammet omfattar ÖEF:s centrala ledning och administration.

Budgetförslag 1981/82 För programmet beräknas ell totalt anslag på 9 292 000 kr.

F 1. Förvaltningskostnader

Pris- och löneomräkning på befinlliga resurser beräknas av ÖEF till 826 000 kr.

För merkostnad på grund av SLÖR saml för bevakning begär ÖEF 90 000 kr. ÖEF anser alt behov föreligger av en personalkonsulent. Kostnaden härför uppgår för budgetåret 1981/82 till 138 000 kr. För personalutveckling och för skrivmaterial, kontorsmaskiner och inventarier begär ÖEF 150 000 kr.

En besparing med 100 000 kr. föreslås.

Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Delprogrammet omfattar frågor rörande sjukvårds- och läkemedels­förnödenheter. Verksamheten bedrivs i samråd med socialstyrelsen som lämnar erforderliga anvisningar.

Föredraganden

Mot bakgrund av ökande risker för störningar i oljetillförseln, förnyade prognoser för oljeanvändningen samt stigande kostnader för atl upprätthålla erforderlig försörjningsberedskap har 1980 års oljelagringskommitté prövat dimensioneringen av det nu löpande oljelagringsprogrammet. Jag kommer som jag tidigare nämnt all ta ställning lill dessa frågor senare. Därför beräknar jag nu inga medel för driftkoslnader och investeringar (med

10 Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 100. Bil. 14

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

134

undantag för gengasverksamheten) inom delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Kommittén skall i en andra etapp se över behovet av fredskrislagring samt lagring för avspärrning och krig i fråga om gasbensin (Kemiska produkter m. m.). Jag ämnar återkomma i denna fråga.

Inom ÖEF pågår bl. a. i anslutning till perspektivstudien en omfattande översyn av planeringsverksamheten och utformningen av försörj­ningsberedskapen. Västenthga drag i den översynen är en organisatorisk och administrativ kunskapsförbättring inom reglerings- och ransoneringsområ­dena, en strävan att finna alternativ till den ofta dyra och tekniskt besvärliga lagringen samt en omfattande översyn av befintliga beredskapslager. Jag anser atl detta arbete är betydelsefullt och bör bedrivas med hög prioritet.

Det är ofta svårt att på förhand bedöma om beredskapslagring eller industriella stödåtgärder är lämpligast för att stärka försörjningsberedskapen på ett visst område. Vidare uppstår genom den snabba strukturomvandhng-en i näringslivet inte sällan behov av att under löpande budgetår ompriorilera insatserna mellan olika program eller åtgärdstyper. För att underlätta dessa förändringar föreslår jag att de nuvarande anslagen F 3. Beredskapslagring och F4. Industriella åtgärder slås samman till ett nytt anslag F3. Beredskapslagring och industriella åtgärder. Denna sammanslagning över­ensstämmer också med det önskemål om förenkling av anslags­konstruktionen för del ekonomiska försvaret som försvarsutskottet uttalat (FöU 1979/80:14).

Sammanställning av totala anslag under anslagen F 1-F 3 (1 000-tal kr.)

 

 

Program/delprogram

1980/81 Anslag

1981/82 beräki

lar

 

ÖEF

Föredraganden

Gödsel- och bekämpningsmedel Beklädnad m.m.

1 133 971

1 265 605

1 135 234

Bränslen och drivmedel m.m.

571 295

2 244 536

55951

Kemiska produkter m.m. Metaller m.m.

226 783

582 967 114 031

121 0192 68 140

Ledning och samordning m.m. Läkemedel och sjukvårdsmateri­el

14 351 1

16 824

1

15 520

1

Till regeringens disposition

 

 

1000

Summa

946 402

3 223 965

346 510

Från oljelagringsfonden Övriga intäkter

-    465 883

-        6 546

-2 377 963 -      6 215

-   32 500 0

Summa anslag

473 973

839 787

314 010

1             Ulgör enbart förvaltningskostnader (F 1) och medel för gengasverksamhet (F 3)

2             Häri ingår ej medel för uppfyllnad av den lagringsanläggning för gasbensin som är
under byggnad

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        135

Sammanställning av personalresurser (antal tjänster)'

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82 beräknar

 

ÖEF

Föredra­ganden

Central administration (F 1) Anläggningar (F 2)

172 45

172 49

+ 4 -1-3

of

+ 2

Summa

217

221

-1-7

-H2

' Exklusive lokalvårdare, byggledare och personal vid DMC.

Jag kommer i det följande först att redovisa medelsbehovet under anslagen F 1 - F 3 uppdelat på olika program. Därefter övergår jag till att redovisa medelsbehoven under varje anslag. Regeringen har möjlighet att göra omfördelningar av anslagna medel mellan olika program.

1 Livsmedel

1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel

Chefen för jordbruksdepartementet har tidigare denna dag tagit upp frågan om medelsbehovet för beredskapslagring av gödsel- och bekämp­ningsmedel.

Under anslaget F 2. Drift av beredskapslager har jag tagit upp en

1 OOO-kronorspost för att markera ÖEF:s funktion som uppdragsmyndighet
gentemot jordbruksnämnden inom delprogrammet.

Denna post finns under innevarande budgetår på anslaget F 1.

2  Beklädnad

Under anslaget F 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknar jag till följd av tidigare ingångna avtal 42,1 milj. kr. för avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrier samt för försörjningsberedskapslån till bomullsindustrin och Svenska Rayon AB. I beloppet ingår också 5 milj. kr. i villkorslån till Svenska Rayon AB samt 0,5 milj. kr. för täckande av förluster på kreditgarantier.

Jag beräknar vidare 11 milj. kr. för nya avskrivningslån lill leko-, sko- och garveriindustrier samt 8 milj. kr. för försörjningsberedskapsslöd.

Härutöver beräknar jag 18 milj. kr. till regeringens disposition.

För offertlån (försörjningsberedskapslån) till läderskoindustrin beräknar jag 10 milj. kr. och för skoinstitutets verksamhet 2,5 milj. kr.

Avskrivningslån kan lämnas lill investeringar i maskiner och byggnader som har väsentlig betydelse från försörjningsberedskapssynpunkt. Lånen, som är ränte- och amorteringsfria, utgår normalt med 50 % av investerings-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet                                    136

kostnaden. Avskrivning sker under 10-15 år om företaget upprätthåller avtalad produktion och produktionskapacitet.

Försörjningsberedskapslän och offertlån kan lämnas som ersättning ål förelag som upprätthåller avtalad produktion och produktionskapacitet under viss lid. Lånen är ränte- och amorteringsfria och skrivs av vid avtalsperiodens slut om företaget uppfyllt villkoren enligl avtal.

Försörjningsberedskapsstöd kan utgå i samband med slalliga och kommu­nala myndigheters upphandling på beklädnadsområdet.

För effektivisering av reglerings- och ransoneringssystem på beklädnads­området beräknar jag 0,5 milj. kr.

Jag förordar alt läderskoförelag skall kunna erhålla slallig garanti för lån lill rörelsekapital som erfordras för atl överbrygga säsongsvängningarna i företagen. Jag beräknar för ändamålet en ram på 17 milj. kr.

För kreditgarantier i samband med investeringar i maskiner och byggnader finns en ram på 105 milj. kr.

3  Energi

3.1 Bränslen och drivmedel m.m.

Under anslaget Fl. Förvaltningskostnader beräknar jag 100 000 kr. i konsullmedel för vidareutveckling av elt system för ransonering av eldningsolja till främst småhus samt 50 000 kr. för inrättande av en bränslenämnd.

Under anslaget F 3. Beredskapslagring och industriella ålgärder beräknar jag 350 000 kr. för gengasverksamhelen.

Beträffande investeringar och driftkostnader i övrigt ämnar jag återkom­ma i den lidigare nämnda energipropositionen.

4  Övriga försörjningsviktiga varor

4.1 Kemiska produkter m.m.

Under anslaget F 2. Drift av beredskapslager beräknar jag medel för en ny tjänst vid en ny uppförd förrådsby i södra Sverige.

Under anslaget F 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknar jag 10 milj. kr. för inköp av kemiska produkter m. m. till beredskapslagret. Vidare beräknar jag 15,5 milj. kr. för slöd lill gummiinduslrin saml till grafisk och petrokemisk industri samt 500 000 kr. för provkörningar av befintlig produktionsutrustning i avsikt att finna inhemska substitut till importerade råvaror.

Från oljelagringsfonden beräknar jag nu 32,5 milj. kr. för färdigställande av anläggningar för petrokemikalier, bl. a. en lagringsanläggning för gasbensin. Angående uppfyllnad av anläggningen återkommer jag efter alt oljelagringskommittén lagt sill belänkande för andra elappen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14    Handelsdepartementet

4.2 Metaller m. m.

137

Under anslaget F 2. Drift av beredskapslager beräknar jag medel för en ny tjänst vid en nyuppförd förrådsby i södra Sverige.

Under anslaget F 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknar jag 24,65 milj. kr. för fortsatt uppbyggnad av fredskris- och beredskapslager av legeringsmelaller samt för byggande av bulkförråd.

Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Statsrådet Holm har tidigare denna dag tagit upp frågan om medelsbeho­vet för beredskapslagring av läkemedel m.m.

Under anslaget F2. Drift av beredskapslager har jag tagil upp en 1 OOO-kronorspost för att markera att ÖEF är uppdragsmyndighet gentemot socialslyrelsen inom delprogrammet.

Denna post finns under innevarande budgetår på anslaget F 1.

Till regeringens disposition

Jag har i del föregående förordat atl särskilda medel ställs till regeringens disposition under programmet Beklädnad m. m.

Med hänsyn till atl härutöver åtgärder kan komma alt vidtas inom olika områden inom del ekonomiska försvaret, som nu inle i detalj kan redovisas, beräknar jag ylleriigare 1 milj. kr. till regeringens disposition.

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift 26 254 000 1980/81 Anslag 28 891000 1981/82 Förslag      31 230 000

Anslaget omfattar centrala myndighelskostnader och upptar främsl kostnader för personal, resor, konsulter och övriga expenser.

I 000-tal kr.

 

 

Program/delprogram

1980/81 Anslag

1981/82 beraki

lar

 

 

 

 

 

OEF

Föredraganden

Gödsel- och bekämpningsmedel

1

 

 

Beklädnad m.m

3 222

3 669

3 541

Bränslen och drivmedel m.m.

5 068

5 872

5 245

Kemiska produkter m.m.

3 982

4 693

4 410

Metaller m.m.

2 266

2 541

2514

Ledning och samordning m.m.

14.351

16 824

15 520

Läkemedel och sjukvårdsmateri­el

1

 

 

Summa anslag

28 891

33 599

31230

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      138

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört i del föregående och med hänvisning lill programsammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksda­gen

alt till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 31 230 000 kr.

F 2. Drift av beredskapslager

1979/80 Utgift 137 323 000 1980/81 Anslag 298 761 000 1981/82 Förslag      138 680 OOOi

Anslaget omfattar driftkostnader för beredskapslagring, exklusive cen­trala myndighetskostnader, för samtliga program/delprogram med undantag av delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

1 000-tal kr.

 

 

Program/delprogram

1980/81 Anslag

1981/82 beräknar

 

ÖEF

Föredraganden

Gödsel- och bekämpningsmedel Beklädnad m.m. Bränslen och drivmedel m.m. Kemiska produkter m.m. Metaller m.m.

Läkemedel och sjukvårdsmateri­el

38 229

178 696

52 107

37 300

1

39 866

269 129

59 124

41134

1

1

39         593

0 58110

40         975

1

Summa

Från oljelagringsfonden Övriga intäkter

306 332

-     1025

-     6 546

409 255

-     1 158

-     6 215

138 680

0 0

Summa anslag

298 761

401 882

138 680

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående och med hänvisning till programsammanställningen hemställer jag alt regeringen förslår riksda­gen

att till Drift av beredskapslager för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 138 680 000 kr.

1 Skall ej jämföras med anslag för 1980/81 på grund av utbrytningen av delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

139

 

F 3. Beredskapslagring oeh industriella åtgärder

1979/80 Utgift        156 543 000       Behållning 1980/81 Anslag      146 321 000 1981/82 Förslag      144 100 000

150 023 000

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor och förråd, engångsan­visningar för inlagringskostnader för varuinvesteringar samt olika former av industristöd. De poster som under innevarande budgetår redovisas under anslagen F 3. Beredskapslagring och F 4. Industriella åtgärder är samman­förda under ett anslag F 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder för att möjliggöra en flexibel avvägning av nämnda beredskapsåtgärder.

 

 

1 000-ta] kr.

 

 

 

Program/delprogram

1980/81 Anslag

1981/82 beräknar

 

ÖEF

Föredraganden

Beklädnad m.m.

Bränslen och drivmedel m.m.

Kemiska produkter m.m.

Metaller m.m.

Till regeringens disposition

92 520 387 531

131 128

222 070

1 969 535

519 150

70 356

92 100

350

58 500

24 650

1000

Summa

Från oljelagringsfonden

611179

-464 858

2 781111

-2 376 805

176 600

-32 500

Summa anslag

146 321

404306

144100

I sammanställningen upptagna medel från oljelagringsfonden gäller delprogrammet Kemiska produkter m. m. Jag återkommer i den energipo­litiska propositionen om ytterligare investeringar över oljelagringsfonden.

Av de medel som beräknas under programmet Beklädnad m. m. avses 18 milj. kr. för regeringens disposition.

Jag förordar investeringar i anläggningar för nästa budgetår enligt följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet

140

 

 

,2P

c ra

=ra E

u.

 

£

:ra tn

u    il,

T3 era

._

 

 

 

 

 

ra

 

 

 

C

 

■'i

=>ra

 

CQ oM

 

00 ov

00

o

00 ov

"1  oT o'

1/5        ■   00

i2 Sä

o

o

o

Ov

 

L.     (U

.iS   00

.   T3

1

■ (U U T3 « i_ Of   u

UD o

 

a. ;0

Ä U

< m

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

141

Anslagsberäkning (1 000-taI kr.)

 

Medelstilldelning

 

 

Beräknad medels-

 

 

 

förbrukning

 

Behållning

1980-07-01

150 023

1980/81

762 227

Från oljelagringsfonden

1980/81

465 883

1981/82

176 600

Anslag

1980/81

146 321

 

 

Från oljelagringsfonden

1981/82

32 500

Beräknad

0

Anslag (förslag)

1981/82

144 100

behållning 1982-06-30

 

 

Summa

938 827

 

938 827

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående och med hänvisning till programsammanställningen hemställer jag all regeringen förslår riksdagen all

1.           bemyndiga regeringen alt besluta om byggnadsarbeten för förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående.

2.           till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 144 100 000 kr.

11 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. BU. 14

 

Pop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                        142

G. TULLVERKET

G 1. Tullverket: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift                      544 126 000

1980/81 Anslag                    531 004 000

1981/82 Förslag                    586 365 000

Tullverket har till uppgift att debilera, uppbära och redovisa tull samt skatter och andra avgifter. Verket övervakar vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandel samt fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsuppgifter. Verket svarar även för åtgärder lill havs och i kuslvatlnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat, som är skadligt.

Den cenirala ledningen för tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verkel är en generallulldireklör. Inom styrelsen finns två avdelningar, en driftavdelnig och en lulltaxeringsavdelning. Inom driflavdelningen finns ell planeringssekretariat samt två byråer, personal- och driftbyrån och bevak­ningsbyrån. Tulltaxeringsavdelningen omfattar två byråer, lariffbyrån och lullfrihetsbyrån. Inom styrelsen finns ytterligare två byråer, kanslibyrån och ekonomibyrån, samt ett revisionskonlor.

Tullverkets regionala och lokala förvaltning är indelad i fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. Tullregionerna kallas norra, östra, södra och västra tullregionen. Chefsmyndighet för lullregionerna är tulldirektionerna i resp. Sundsvall, Stockholm, Malmö och Göteborg. Tullregionerna indelas för annan verksamhet än kustbevakning i sammanlagt 19 tulldislrikt. Lednings­organ för tulldistrikten är distriklslullkammare.

Generaltullstyrelsen

Tullverket har så sent som år 1974 genomfört en genomgripande rationalisering av tullverksamhelen genom omorganisation av tullstaten och införandel av en ny tullprocedur. Därigenom har tullverkets personal kunnat minskas med sammanlagt 311 tjänster, motsvarande en personalminskning med 8%. Omorganisationen var helt genomförd först med utgången av budgetåret 1978/79.

Tullverkets verksamhet bestäms i huvudsak av yttre faktorer som hänger samman med internationell handel och transportverksamhet. Också beslut som fattas av regering och riksdag och som avser t. ex tullar och andra införselavgifter, indirekta skatter och in- och ulförselregleringar av olika slag påverkar direkt verksamheten, liksom nationella och i viss mån internatio­nella bestämmelser för havsövervakning och miljöskyddsåtgärder. Utveck­lingen under senare tid visar en Irendmässig trafik- och godsökning som

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet

143

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

General tull­styrelsen

Föredra­ganden

Personal

Generaltullstyrelsen Tullstaten

340 3 812

+ 2 -2

-  91 -781

4 152

-87'

 

Anslag

1.         Lönekostnader   för   tjänste­män hos generaltullstyrelsen

2.         Lönekostnader   för   tjänste­män inom tullstaten

3.         S\ukv?Lrå, förslagsvis

4.         Reseersättningar   (även   för utrikes resor)

5.         Lokalkostnader, förslagsvis

6.         Information

7.         Automatisk dalabehandling, förslagsvis

8.         Särskilda utgifter

9.         Expenser

10.    Drift och underhåll av fort-skaffningsmateriel

11.    Utbildning i tulltjänsten

12.    Beklädnad och beväpning

13.    Skadeersättningar, förslagsvis

14.    Diverse utgifter

 

37 306 000

+ 5 444 000

-1-

3 438 000

406 863 000

-1-37 571 000

-H36 965 000

828 000

+        4 000

-

13 000

6 625 000

-t-    465 000

-f

266 000

28 387 000

-1- 6 966 000

-1-

5 338 000

3 067 000

-1-     660 000

-1-

189 000

3 598 000

+ 1595 000

-1-

313 000

15 000

-

 

-

12 108 000

+ 2 420 000

-1-

1266 000

23 698 000

-1-18 280 000

-1-

7 293 000

6 311000

4-     899 000

-H

260 000

1 066 000

-1-     151000

-1-

60 000

93 000

-1-       11000

+

7 000

1 039 000

-1-        9 000

-

21000

531004 000

-1-74 475 000

-HS5 361 000

• Ändringen kan inle exakt fastställas med hänsyn till svårigheterna att i detalj bedöma konsekvenserna av huvudförslaget.

medför en ökning av tullverkels arbetsvolym i storleksordningen 2 % per år. Del finns ingenting som tyder på att trenden bryts under de närmaste åren. Samtidigt tenderar arbetsuppgifterna att öka bl. a genom nya eller utvidgade införselregleringar.

Enligt styrelsens uppfattning bör tullverkets resurser ses som en del av det totala resursbehovet i samhället när det gäller bl. a narkotikabekämpningen och skattekontrollen. Det är därför angeläget att de förstärkningar som sker på bl. a polis-, åklagar- och skatteområdena för de nämnda arbetsuppgifter­na följs upp även i fråga om tullverkets resurser för en egentlig kontroll.

Generaltullstyrelsen har mot bakgrund av nuläget och de utvecklingsten­denser som finns inom tullverkets olika arbetsområden presenterat två alternativa förslag för sin verksamhet för budgetåret 1981/82.

Allernaliv A, som utgör huvudalternativet, innebär en minskning av tullverkets resurser med 2 %. Alternativet innebär ett anslagsbehov av 573,6 milj. kr. för förvaltningskostnader, vilket efter en pris- och löneomräkning på 50,6 milj. kr. innebär en ökning av resurserna till följd av statsmakternas

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                       144

beslut med 4,2 milj. kr. och i övrigt en reell minskning med 11,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. I alternativ B, som - med vissa omprioriteringar - innebär en i stort sett oförändrad ambitionsnivå, begär styrelsen för förvaltningskostnader 605,5 milj. kr.

Alternativ A motsvarar en minskning av tullverkets personal med 107,5 tjänster, fördelade proportionellt på generaltullstyrelsen med 9 tjänster, lulltaxering och uppbörd med 34,5 tjänster, distriktsbevakningen med 47 tjänster, kustbevakningen med 11 tjänster och gränsbevakningen med 6 tjänster.

Mot bakgrund av atl rörligheten hos bevaknings- och annan kontrollper­sonal är av grundläggande betydelse för tullverksamheten har styrelsen inom ramen för alternativ A ansett det nödvändigl all överföra medel lill elt belopp av 857 000 kr. från lönekostnadsposlen motsvarande ca 10 tjänster till anslagsposten Drift och underhåll av forlskaffningsmateriel.

Styrelsen anmälde i anslagsframställning för budgetåret 1980/81 att kustposteringarna i Piteå, Arkösund och Marstrand kunde komma att dras in. Enligl riksdagens beslut skall den frågan ytterligare övervägas bl. a med beaktande av de beslut som kan komma atl fattas i anledning av TAK-utredningens förslag. Med hänsyn till detta samt lill att inte heller resultatet av övriga statliga utredningar som berör övervaknings- och räddningstjänst till sjöss ännu kan överblickas, anser styrelsen att några minskningar inte nu bör göras eller planeras inom kustbevakningen. Styrelsen anser del emellertid inte möjligt atl låta andra verksamhetsgrenar inom verkel bära kustbevakningens del av en nedskärning, varför den del av förvaltningskostnadsanslaget som faller på kustbevakningen bör undantas från nedskärningar i avvaktan på att en samlad översyn gjorts av beman­ningen längs våra kuster. Om kustbevakningen inte kan undantas anser styrelsen det nödvändigt alt dra in kuslposteringarna i Hudiksvall och Färjestaden samt en kuslposlering på västkusten (Gotlskär, Stenungsund eller Grebbestad) allernativl en lulljaktsbesättning i Göteborg. Om medel inle anslås för i alternativ B upptagna dels sex nya tjänster för ulsjöbevak-ningsfartygen Tv 171 och Tv 172, dels resterande medel för sex tjänster på samma fartyg måsle ylterligare två ä tre kustposteringar dras in. Indragning av hela enheter är nämligen den enda möjligheten till nedskärning inom kustbevakningen, eftersom personaluppsättningen är sådan, att indragning av en enda tjänsteman vid en enskild enhet i regel hindrar enhetens funktion.

En minskning av tullverkels anslag med 2 % får enligt styrelsen utomordentligt besvärande återverkningar på verksamheten.

Mol bakgrund av den så nyligen genomförda omorganisationen och omläggningen av tullproceduren föranleder en fortsatt resursminskning enligt styrelsen att ambitionsnivån i kontrollverksamheten yllerligare sänks. Omfattningen av den trafikexpedierande, dvs. den direkt eflerfrågestyrda verksamheten, som tar en växande andel av verkels resurser i anspråk, kan

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                     145

nämligen inle påverkas i någon större utsträckning. En ambilionsnivåsänk-ning kommer också alt gå ut över bekämpningen av den illegala narkotika­införseln och den ekonomiska brottsligheten, trots all dessa arbetsområden prioriteras av tullverket. En resursminskning som går ut över den rörlighet i verksamheten, som är en förutsättning för hela den nya tullproceduren och organisationen, kommer också all slå hårt mot den kontrollerande verksam­heten.

Även för kustbevakningens del innebär en resursminskning stora påfrest­ningar. Dessa accentueras genom de arbetsuppgifter,t. ex. havsfiskeöver­vakning, som nyligen pålagts denna verksamhetsgren. Härtill kommer det komplex av utredningar som berör kustbevakningen och som för närvarande prövas av regeringen.

Om en resursminskning måsle drabba också tullverket blir en viss organisationsöversyn sannolikt nödvändig. Del kan bli aktuellt att slå ihop eller dra in enheter. Detla kommer all leda lill sämre service för trafiken. Det kan bli nödvändigt alt ålägga trafiken vissa restriktioner belräffande exempelvis anloppsplatser och ankomst- och avgångslider för exempelvis flyg- och färjelrafik för att få ell mer rationellt utnyttjande av lullpersonalen. Författningsbestämmelser, som medför bindning av orimligt stora resurser lill en speciell uppgift, såsom kilomelerskaltebeslämmelserna, bör vidare ändras så alt deras tillämpning blir mindre resurskrävande.

I alternativ B - det allernaliv som förordas av styrelsen - har styrelsen inom ramen för ungefär oförändrade personalresurser gjort vissa omprioritering­ar, främst i syfte att förstärka bekämpningen av narkotika - och annan grövre smuggling saml av ekonomisk brottslighet. Omfördelningar har också gjorts mellan verksamhetsgrenarna. Kustbevakningen tillförs sålunda 17 tjänster, främst för kompletterande besättningar till de nya utsjöbevakningsfarlygen. Vidare förutsätts alt de kustposteringar (med 11 tjänster) skall bibehållas, vilka enligt styrelsens bedömning måste dras in om en tvåprocentig minskning görs även inom kustbevakningen. Härutöver föreslår styrelsen bl. a. inrättandet även utryckningsenhet vid generaltullstyrelsen för insatser mot utsläpp av kemiska ämnen till sjöss.

Förvaltning av fastigheter

Generaltullstyrelsen förvallar fastigheter för tullverket till ett vid utgången av budgetåret 1979/80 bokfört värde av sammanlagt 16 591190 kr. Vid utgången av detta budgetår fanns på generaltullstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond uppförda avsättningar till värdeminskningskonto om 8 948 181 kr. Härav utgör 6 268 721 kr. grundavskrivning och 2 679 460 kr. årsavskrivning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      146

Resultaträkning för fastigheter som förvaltas av generaltullstyrelsen:

1980/81            Beräknad ändring 1981/82

Generaltull-    Föredra-
siyrelsen        ganden

Intäkter

Ersättning för lokaler som disponeras

av tullverket

Hyror och arrenden för lokaler och

markområden

Diverse inläkter

Summa intäkter

Kostnader

Drift- och underhållskostnader m. m.

Hyres- och arrendekostnader

Verksamhetsresultat

före avskrivningar

Avskrivningar

Verksamhetsresultat

efter avskrivningar Årets resullal

(överskott)

 

19 544 000

+4 969 000

-1-4 239 000

203 000

-1-  67 000

-t-    67 000

1000

-

-

19 748 000

-1-5 036 000

-1-4 306 000

750 000

-1- 160 000

+ 160 000

18 725 000

-1-4 562 000

-1-3 832 000

273 000

-H 314 000

-1- 314 000

102 000

-t-  19 000

-t-     19 000

171 000

-1- 295 000

-1- 295 000

171 000

-t- 295 000

-t-   295 000

Föredraganden

Tullverkels verksamhet påverkas i hög grad av yttre faktorer som sammanhänger med internationell handel och transportverksamhel och med de beslut som fattas av regering och riksdag om bl.a. tullar och andra införselavgifler, indirekta skatter samt in- och utförselregleringar av olika slag. I fråga om sjöövervakning och miljöskyddsåtgärder till sjöss sker verksamheten inom ramen för gällande nationella och internationella bestämmelser, konventioner m.m.

I regeringens proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten har jag tidigare anmält atl det är möjligt att genom ändring av nuvarande omfattning och inriktning av kontrollverksamheten genomföra vissa bespa­ringar vid tullverket motsvarande en begränsning av förvaltningskostnader­na med 3,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Jag har inle funnit det möjligt att undanta tullverket från ett genomförande av del huvudförslag, som myndigheterna enligt de av regeringen utfärdade anvisningarna har ålagts alt presentera. För nästa budgetår bör därför medel för tullverkets verksamhet begränsas med utgångspunkt i styrelsens huvud­förslag, vilket efter pris- och löneomräkning innebär en ökning av lönekostnaderna med 34 942 000 kr. Hänsyn har därvid tagits till den i besparingspropositionen beräknade minskningen (3,5 milj. kr.). De ökade

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      147

krav som ställs på tullverkets arbetsinsatser får i stort sett mötas inom ramen för befintliga resurser.

Såsom redan har utsagts i besparingspropositionen 1980/81:20 anser jag det viktigt all den föreslagna minskningen inte går ul över särskilt angelägna områden. Tullverket bör därför även i fortsättningen ägna största uppmärk­samhet ål bekämpning av narkotikasmuggling, skydds- och kontrollåtgärder ur miljöskyddssynpunkt samt åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten.

För tullverkets kustbevakning har under senare år tillkommit nya arbetsuppgifter såsom olje- och kemikaliebekämpning till sjöss och havs­fiskeövervakning i den fr. o. m. den 1 januari 1978 utvidgade svenska fiskezonen. Genom utflyttning av territorialhavsgränsen den 1 juli 1979 från 4 till 12 nautiska mil har kustbevakningens övervakningsområde avsevärt utökats.

För tullverkets gränsbevakning ställs ökade krav på bl. a. medverkan vid åtgärder mol den illegala invandringen.

Med anledning av vad som ovan har sagts om angelägna arbetsuppgifter inom tullverkets verksamhetsområde har jag funnit anledning atl utöver huvudförslaget beräkna 5 461 000 kr. för förvaltningskostnader för tullver­kels regionala och lokala myndigheter.

Inom ramen för dessa medel har jag bl. a. beräknat vissa återstående kostnader för en andra besättning för det andra ulsjöbevakningsfartygel, som planeras bli levererat under våren 1981 samt kostnader för sex tjänster till såväl det första som det andra ulsjöbevakningsfartygel med anledning av de kollektivavtal om särskilda arbelstidsbeslämmelser m.m. som har slutits med regeringens godkännande.

I förra årets budgetproposition 1979/80:100 bilaga 14 förordade jag att kustposteringarna i Piteå, Arkösund och Marstrand skulle dras in och erinrade i sammanhanget om alt regeringen tillsalt en utredning om bemanningen längs våra kuster - TAK-utredningen. Förslagel godtogs inte av riksdagen, som i stället biföll en reservation i utskottet (SkU 1979/80:28) vari förordades att avvecklingen av dessa kustposteringar blir föremål för förnyad prövning på grundval av utredningsförslaget. Om ändå inle tillräckliga skäl skulle anses föreligga för etl sådanl bibehållande var riksdagens mening att förslag om indragning borde föreläggas riksdagen för förnyad prövning. Därvid förutsattes atl de begränsade merkostnader som kan uppkomma genom ell sådant förfarande får täckas genom atl regeringen medger anslagsöverskridande.

Jag har inte beräknat medel för bibehållandet av de tre kustposteringarna. Ett ställningstagande från regeringen till TAK-utredningens förslag om procedur för handläggning av bemanningsfrågor kan inte väntas förrän våren 1981. När proceduren har fastställts får frågan om kuslposleringarnas bibehållande aktualiseras på nytt.

När det gäller medelsbehovet i övrigt för tullverkets förvaltningskostnader

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        148

harjag utöver pris- och löneomräkning beräknat ytterligare 6 985 000 kr. för ökade drifts- och underhållskostnader bl. a. på grund av att nya bevaknings­fartyg tas i bruk samt för ersättningsanskaffning av bilar och hyreskostnader m. m. för ny tullkammarbyggnad i Haparanda.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1.   all lill Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 586 365 000 kr.,

2.   att godkänna den av mig beräknade resultaträkningen för
förvaltning av tullverkets fastigheter.

G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

 

1979/80 Utgift

35 758 382

Reservation

13 241 072

1980/81 Anslag

3 032 000

 

 

1981/82 Förslag

1 000 000

 

 

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av forlskaffnings- och telemateriel. Utgifterna hänför sig helt lill verksamhetsgrenen bevakning.

Generaltullstyrelsen

Prisomräkningen uppgår lill 108 000 kr.

Styrelsen hemställer i övrigt om etl anslag på sammanlagt 19 694 000 kr. Styrelsen har därvid beräknat 14,1 milj. kr. för ersättningsanskaffning av tre medelstora bevakningsfartyg av typ Tv 281, 2,6 milj. kr. för anskaffning av bevakningsbåtar, isbåtar, motorfordon m. m. saml 3 milj. kr. för telemate­riel.

Föredraganden

För nästa budgetår har jag beräknat elt anslag på I milj.kr. för att främsl möjliggöra en fortsatt frekvensomläggning av tullverkels radiosambands­nät. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 1 000 000 kr.

G 3. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

1979/80 Utgift                5 150108          Behållning         1413 512

1980/81 Anslag                 2 030 000

1981/82 Förslag             1 000 000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                       149

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av markområden och byggnader avsedda att tillgodose behovet av expeditions- och förrådslokaler för de regionala och lokala tullmyndigheterna. Därtill kommer nödvändiga om- och lillbyggnadsarbelen inom befintligt fastighetsbestånd för all tillgodose ändrade lokalbehov med krav på funktionell utformning. Från anslaget skall dessutom bestridas kostnader för energibesparingsåtgärder saml för utredning och projektering av planerade byggnadsprojekt.

Byggnadsverksamheten omfattar förutom tullstations- och bilvisilations-byggnader även region- och områdesbaser för olje- och kemikaliebekämp­ning, garage, sambandscentraler, radiolänkslationer saml de mark- och kajanläggningar som erfordras i varje enskilt fall. De flesta av byggnaderna och anläggningarna är ensligt belägna utmed landgränserna mol Finland och Norge eller i kusttrakterna, vilket medför att byggnadskostnaderna blir betydligt högre, ibland upp lill 40 % högre, än kostnaderna för motsvarande åtgärder i eller i närheten av tätort. Fr. o. m. budgetåret 1981/82 avser styrelsen att föra över investeringskostnader för telemaster till detta anslag.

Generaltullstyrelsen

Den under budgetåret 1979/80 uppkomna behållningen (1 413 512 kr.) avser i huvudsak medel för den nya regionbasen på Djurö. Ett försenat färdigställande har medfört all slulfaklureringen från bl. a entreprenören måsle ske under första delen av budgetåret 1980/81. Av denna anledning avser styrelsen att ta behållningen i anspråk för alt täcka resterande kostnader för Djuröbasen. Styrelsen föreslår atl för budgetåret 1981/82 beräknas under anslaget sammanlagt 2 650 000 kr. Medlen avses användas för uppförande av mindre förråd och personalbodar (100 tkr), smärre om-och lillbyggnadsarbelen (800 tkr), förbättrade belysnings- och avloppsan­läggningar (100 tkr), energibesparingsåtgärder (200 tkr), markförvärv (50 tkr) samt förberedande utredning och projeklering (1400 tkr). Styrelsen avser all i fortsättningen varje år redovisa hur de under del föregående budgetåret anvisade medlen disponerats.

För vissa större byggnadsprojekt såsom utökade uppslällningsylor för lastbilar i Svinesund, ny tullslationsbyggnad i Storlien och ny områdesbas för oljebekämpning i Slite avser styrelsen atl i särskilda skrivelser återkomma till regeringen med begäran om projekterings- och byggnadsuppdrag. Erforder­liga projekleringsmedel avseende budgetåret 1981/82 har begärts med 1,4 milj. kr. vilkel motsvarar ca 10 % av den beräknade byggnadskostnaden. Styrelsen kommer efter verkställd projektering att begära byggnadsuppdrag i enlighet med de allmänna anvisningarna för handläggning av statliga lokalförsörjningsärenden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        150

Föredraganden

För nästa budgetår har jag beräknat anslaget till 1 milj. kr. för erforderliga projekleringsmedel för planerade större byggnadsprojekt. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        151

Bilaga 14.1

Förslag till

Lag om skattefrihet för vissa ersättningar m. m. till personal hos handelssek­reterare m. m.

Härigenom föreskrivs följande

Lön eller annan ersättning, som staten före den 1 januari 1982 har utbetalat till sådan personal vid svenskt handelskontor som har anställts genom beslut av handelssekreterare, skall inte utgöra skattepliktig inkomst för mottagaren vid taxering till statlig inkomstskatt eller kommunal inkomstskatt. Vad som har sagts nu skall tillämpas också på förmån av bostad eller annan förmån som staten före den 1 januari 1982 tillhandahållit denna personal och som utgått för mottagarens tjänst.

Lagen skall också tillämpas i fråga om praktikant som tjänstgjort hos utrikesrepresentationen, hos handelssekreterare eller hos svenska handels­kamrar i utlandet enligt beslut av Sveriges exportråd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Den som före lagens ikraftträdande blivit åsätt taxering för lön, ersättning eller annan förmån som omfattas av lagen får anföra besvär över taxeringen enligt 100 § taxerings­lagen (1956:623).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                                      152

Bilaga 14:2

Statskontorets rapport 1980:16 om kommerskollegiets organisation.

På uppdrag av regeringen har statskontoret i samarbete med kommerskol­legiet gjort en översyn av kollegiets organisation (Statskontoret 1980:16).

Det förslag till förändringar i förhållande till nuvarande organisation som framläggs är att den nuvarande inrikes- och administrativa byrån formellt delas upp på två enheter, den näringsrättsliga enheten och den administrativa enheten, och alt den nuvarande planeringsseklionens uppgifter omfördelas saml all arbetsfördelningen mellan de fyra ulrikeshandelsenheterna i viss mån ändras.

Vidare konstaterar ulredningen all det finns ett behov att parallellt med den löpande verksamheten på ett mera övergripande sätt följa och analysera utvecklingen på utrikeshandelns och handelspolitikens områden saml att bedriva långsikliga ulredningar av övergripande karaktär. Därför föreslås all ett ulredningssekretarial inrättas.

Utredningen har konstaterat all kollegiets båda verksamhetsområden, utrikeshandelsverksamhel och inrikeshandels-.och näringsrätlslig verksam­het saknar närmare samband. Med hänsyn härtill anser utredningen alt det kan finnas anledning ifrågasätta om det inte vore ändamålsenligt atl kollegiets verksamhetsområde koncentrerades till frågor med anknytning till utrikeshandelsverksamhelen, som är den dominerande delen av kollegiets verksamhet.

Delta skulle aktualisera överväganden i särskild ordning av frågan om den inrikeshandels- och näringsrättsliga verksamhetens organisatoriska hemvist. Organisationsförslaget medför inget ökat resursbehov ulan förutsätts rymmas inom kollegiets nuvarande resursram.

Till utredningen har fogats ett yttrande av kollegiet över etl koncept till statskontorets rapport. Kollegiet pekar på två generella slutsatser som dragits i rapporten, nämligen dels att behovet av överblick och framförhåll­ning ökat, dels att den handelspolitiska utvecklingen inneburit en förskjut­ning från generella åtgärder vid gränsen till andra åtgärder, varigenom arbetet tenderat alt få flera dimensioner. Enligt kollegiets mening medför detla ökade anspråk på kollegiet. Därför har kollegiet särskilt tagit upp utredningens förslag om ett sekretariat för långsiktiga ulredningar och förklarat att del behövs minst tre ytterligare tjänster på kollegiet om detta förslag skall kunna genomföras.

Följande remissinsianser har anmodats eller beretts tillfälle avge yttrande, nämligen: riksrevisionsverket, generaltullstyrelsen, jordbruksnämnden, sta­tens industriverk, statistiska centralbyrån (SCB), överstyrelsen för ekono­miskt försvar (ÖEF), Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen, Sveriges exportråd, Sveriges grossislförbund, Svenska handelskammarför­bundet, Stockholms handelskammare, Sveriges industriförbund, Jernkonto-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 14   Handelsdepartementet                        153

rel, Sveriges kemiska industrikonlor, Sveriges mekanförbund, Textilrådet, Svenska sågverks- och Irävaruexportföreningen, LRF, KF, LO, TCO och SACO/SR.

Inga av remissinstanserna har något att erinra mot utredningens förslag till omorganisation. LO anser dock mot bakgrund av den ökande internationella protektionismen alt de förändringar som föreslås är otillräckliga.

Flertalet remissinstanser understryker kommerskollegiets vikliga roll när del gäller den svenska handelspolitiken och betonar betydelsen av att kollegiet får tillräckliga resurser för att på elt tillfredsställande sätt kunna fylla denna funktion. I nuvarande handelspolitiska läge finner man del särskih viktigt atl det finns en beredskap inom kollegiet atl snabbt och effektivt kunna behandla ärenden som rör marknadsstörande konkurrens, I.ex. genom dumping eller subventionerad import.

Remissinstanserna förordar särskilt införandet av det utredningssekrela-riat som föreslås i rapporten. Vissa instanser anser detla vara så pass värdefullt att kollegiet bör få ökade resurser för atl på ett effektivt sätt kunna genomföra detta. Man pekar därmed på att ett sådant sekretariat inte får negativt påverka den löpande verksamheten. TCO härför sin del understru­kit atl ett sådant sekretariat måsle integreras med kollegiets övriga verksamhet.

Då det gäller beredskapsfrågor har ÖEF ställt sig tveksam till om dessa frågor skall höra organisatoriskt lill fjärde utrikeshandelsbyrån. Man anser atl beredskapsfrågorna och den långsikliga utredningsverksamheten bör sammanföras direkt under generaldirektören i en planeringsenhet, indelad i ell ulredningssekretarial och en beredskapssektion.

Grossistförbundel och Standardiseringskommissionen i Sverige har fram­hållit att frågor som rör tekniska handelshinder kommer atl få större betydelse i framtiden. Det är därför av vikt atl denna verksamhet ges tillräckliga resurser.

Textilrådet och Grossistförbundet har betonat vikten av all stalislikfunk-tionen vid kollegiet snabbt kan ta fram detaljerat statistiskt underlag vid utredningar och inför förhandlingar. SCB nämner i detta sammanhang alt samarbetet mellan kollegiet och SCB bör kunna avsevärt förbättras genom den omläggning av datorprogrammet för bearbetning av utrikeshandelssla-listiken som för närvarande pågår inom SCB.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 14   Handelsdepartementet                   154

Register Sid.

1   Översikt

18   A. Handelsdepartementet m. m.

18          Handelsdepartementet                                                                     14 960 000

19          Kommittéer m. m.                                               4 500 000 19   Extra utgifter              165 000

 

19          Krigsmaterielinspektionen                                                                    470 000

20    Kostnader för nordiskt samarbete                                                         475 000

20   Nordiska ministerrådels allmänna budget                                         39 000 000'

59570 000

21          B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

22    Exportfrämjande verksamhet 138 350 000 32 Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster   1 000 37 Sveriges turistråd       38 000 000 40 Interamerikanska utvecklingsbanken 19 000 000 48   Importkontorel för u-landsprodukter   1 000

195 352 000

51   C. Kommerskollegium m. m.

51   Kommerskollegium                                                                         26 925 000

55    Bidrag till vissa internationella byråer m. m.                                      4 830 000

56    Kostnader för vissa nämnder m. m.                                                    1 235 000

58   Bidrag till internationell råvarulagring                                                  275 000

33 265 000

59   D. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

59    Marknadsdomstolen                                                                           2 057 000

60    Näringsfrihelsombudsmannen        3 740 000 62 Statens pris- och kartellnämnd              28 235 000 65 Konsumentverket: Förvaltningskostnader        38 400 000 70 Allmänna reklamationsnämnden 7 105 000 73   Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd  20 000 000

99 537 000

78    E. Patent- och registreringverket m. m.

79    Patent- och registreringsverket 89 990 000 84 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register      5 300 000 84   Lån till den eurepoeiska patentorganisationen                                                                                2 500 000

97 790 000

86   F. Ekonomiskt försvar

125   Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:

137      Förvaltningskostnader                                                                    31230 000

138               Drift av beredskapslager                                                              138 680 000'

139               Beredskapslagring och Industriella åtgärder                                  144 100 000

314 010 000

142   G. Tullverket

142   Tullverket:

142     Förvaltningskostnader                                                                586 265 000

148     Anskaffning av viss materiel                                                          1 000 000

148   Vissa byggnadsarbeten vid tullverket                                                 1 000 000

588 365 000

Summa kr.                                                                               1 387 889 000

I Beräknat belopp

 

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1981                         Prop. 1980/81:100

Bilaga 15

Arbetsmarknadsdepartementet

ÖVERSIKT

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, ar­betsmiljö, invandring och svenskt medborgarskap samt jämställdhet mel­lan kvinnor och män.

Redan i 1980 års budgetproposition betonades atl det slatsfinansiella läget inte gav utrymme för kostnadskrävande reformer. Detta konstateran­de har nu än större aktualitet. Ett besvärande statsfinansielll läge får dock inte innebära att omsorgen om de mest utsatta grupperna försvagas. Ung­domar, kvinnor och arbetshandikappade drabbas i högre grad än andra grupper av arbetslöshet. Invandrarna har många gånger svårigheter att finna både arbete och trygg social miljö i sitt nya hemland. Även i etl trängt budgetläge måste sysselsättningen värnas och dessa grupper måste ges ett aktivt stöd.

Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde läggs förslag fram som för budgetåret 1981/82 kostar sammanlagt 11,7 miljarder kr. Del innebär en ökning med ca I 000 milj. kr. jämfört med innevarande år, varav ca 600 milj. kr. går till förstärkta insatser för de arbetshandikappade.

Antalet sysselsatta i landel har fortsatt att växa. Under de tre första kvartalen 1980 ökade antalet sysselsatta med ca 70000 personer. Såväl hellids- som deltidsarbetande ökar efter ell antal år med minskning av antalet heltidsarbetande. Arbetslösheten har kunnat begränsas. Under de senaste månaderna har arbetsmarknadslägel försämrats varför regeringen beslutat om vidgad omfattning av beredskapsarbeten och arbetsmarknads­utbildning under budgetåret 1980/81.

Arbetsmarknadspolitikens tyngdpunkt bör även nästa år ligga på den egentliga platsförmedlingen. Medlen för arbetsmarknadsverkels personal beräknas därför för elt oförändrat anlal anställda och inte efter det s.k. huvudalternativet, vilket skulle ha inneburit en minskning med 2% i reala termer. En fortsatt hög arbetsmarknadspolitisk beredskap föreslås för åtgärder av skilda slag som kan visa sig nödvändiga lill följd av konjunktur­utvecklingen. Två nya dagpenningklasser föreslås införda inom arbetslös­hetsförsäkringen fr. o.m. den 1 april 1981.

Under våren 1981 kommer förslag om den framlida sysselsättningspoliti­ken att föreläggas riksdagen. Etl inslag i denna är all söka effektivisera arbetsmarknadspolitiken och all göra omprioriteringar lill förmån för insat­ser som hjälper den enskilde atl snabbi få ett arbele.

1    Riksdagen 1980181. t .saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      2

Utvecklingen på arbetsmiljöns område har under senare år varit snabb. Väsentliga förbättringar har åstadkommits samtidigt som elt ökande antal nya ämnen men ocksä nya processer medfört en fara för all hittills okända risker införs i arbetsmiljön. 1 syfte atl skydda enskilda mot yrkessjukdo­mar, arbetsskador, förslitning och handikapp har arbelarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen förstärkts kraftigt under 1970-lalel. För atl möjlig­göra en ytteriigare effektivisering av del förebyggande arbetsmiljöarbetet föreslås utveckling av informationssystemet om arbetsskador och elt dato­riserat arbetsställeregisier för yrkesinspektionen.

Ar 1981 är FN:s internalionella handikappår. 1 Sverige arbetar en sär­skild beredningsgrupp med förberedelserna. Särskilda insatser förbereds för all på olika vägar söka förebygga handikapp och hjälpa handikappade in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsdepartementet har givit ekono­miskt slöd för information om ålgärder för atl anpassa arbetsplatser lill handikappades individuella förutsättningar och behov. Handikappforsk­ningen i Göteborg har fält medel lill ell försök alt placera handikappade ungdomar inom dalabranschen.

Stiftelsen Samhällsföretag som nu har genomfört sitt första verksam­hetsår får medel för investeringar som skall göra del möjligt atl la emot fler arbetssökande på de redan befinlliga arbetsplatserna. Härigenom skapas ell effektivare utnyttjande av platserna.

Utbyggnaden av arbetsmarknadsinstitut'för vägledning och yrkesinrik­tad rehabilitering fullföljs. Under budgetåret 1981/82 beräknas atl ca 18000 personer skall kunna erbjudas vägledning och rehabilitering inom institu­ten.

Särskild projektverksamhet för all stödja invandrare med svårigheter på arbetsmarknaden föreslås komma till stånd under budgetåret 1981/82. Pro­jektverksamheten skall syfta till atl utveckla metoder och former för ar­betsmarknadsinstitutens arbele med dessa sökande. Ekonomiskt utrymme skapas genom alt del lidigare beslutade institutet för metodutveckling m.m. inte inrättas.

På invandrarpolitikens område fortsätter arbetet med all söka ylterligare förkorta handläggningstiderna i utlänningsärenden. Väntetiden för den enskilde är påfrestande inte minst därför att de som väntar inte får arbeta innan frågan om uppehålls- och arbetstillstånd är klar. Invandrarverkets resurser för handläggningen av utlänningsärenden föreslås därför undan­tagna från tillämpningen av del s. k. huvudalternativet. Detla bör tillsam­mans med omprioriteringar innebära att verkels kapacitet för handläggning av utlänningsärenden kan stärkas. En ny utlänningslag infördes den I juli 1980. Lagen innebär bl. a. etl förstärkt skydd för flyktingar. Med stöd av lagen har regeringen infört krav för gäslstuderande att ha uppehållstill­slånd ordnat före inresan. Sådant krav kommer inom kort alt införas också för övriga grupper invandrare.

Invandrarpolitiken måste i hög grad söka tillgodose den andra generalio-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      3

nen invandrares behov. Etl särskilt åtgärdsprogram för invandrarungdo­mar har pä statsrådet Anderssons uppdrag utarbetats av invandrarverket. Insatser för invandrarbarn och invandrarungdomar har därför hög prioritet i årets förslag lill stalsbudget. Omfattande insatser för dem måste göras framför allt på utbildningsområdet och förslag läggs fram om bl. a. ökning av antalet hemspråkslärare.

Arbetet med att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män har intensi­fierats. 1 en särskild skrivelse (1979: 168) till riksdagen har regeringen redovisat riktlinjerna för del fortsatta jämställdhetsarbetet. Lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet trädde i kraft den I juli 1980. Samtidigt började jämställdhetsombudsmannen sitt arbete och en jämställdhetsnämnd inrättades. Jämställdhetskommitlén kommer alt få nya direktiv. FN arrangerade i juli 1980 en kvinnokonferens i Köpenhamn där svenska regeringen var representerad. Samtidigt arran­gerades en parallellkonferens. En viklig arbetsuppgift i det fortsatta jäm­slälldhetsarbelet är atl söka bryta det traditionella könsrollstänkandet. 1 della syfte måste elt aktivt opinionsarbete bedrivas, bl. a. för atl förändra den traditionella mansrollen. Sysselsättningen måsle värnas för att kvin­norna skall få reella möjligheter lill jämställdhet.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden har under år 1980 präglats av relativt god balans. Sysselsällningen har varit hög och arbetslösheten har legal på en förhållan­devis låg nivå. Någon verklig högkonjunktur nåddes dock aldrig utan arbeiskraftseflerfrågan förblev väsentligl lägre än under de senaste hög­konjunkturerna under åren 1969-1970 resp. 1974. Överheltningstenden-serna på arbetsmarknaden var således måttliga i större delen av landel. möjligen med undanlag för byggsektorn. Sedan mitten av år 1980 har konjunkturutvecklingen varit klart negativ. Försämringen har hittills varit långsam och inle medfört någon kraftig ökning av arbetslösheten. Antalet kvarstående lediga platser är dock väsentligl lägre än antalet arbetslösa.

Industrins konjunkturförbättring medförde en begränsad ökning av in-dusirisysselsättningen under första halvåret 1980. Därefter har ökningen upphört och vänts i en viss nedgång. Även inom den offentliga sektorn, vars sysselsättning ökade snabbt under hela 1970-talet synes ökningen ha saktat av. Det lotala antalet sysselsatta ökade under de tre första kvartalen 1980 med inte mindre än ca 70000 jämfört med motsvarande tid år 1979 enligl arbelskraftsundersökningarna (AKU). Såväl antalet heltidsarbetan­de som antalet deltidsarbetande ökade.

Antalet lediga platser hos arbetsförmedlingen steg i början av året, men har senare börjat minska. Endast under en månad (april) var antalet kvar­stående lediga platser större än antalet kvarstående arbetssökande vid förmedlingskonloren. Antalet varsel om uppsägningar och permitleringar inkl. korilidsvecka och liknande ålgärder har ökat under andra halvåret 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      4

Sysselsatta under åren 1976 —1980 fördelade på näringsgrenar

 

 

Anlal sysselsatta i genomsnitt för de tre forsla

 

kvartalen

(tusental)

 

 

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

lord- och skogsbruk

258

249

253

244

241

Industri

1 159

1 118

1074

1075

1083

Byggnadsindustri

249

298

290

283

287

Samfärdsel, post. tele

275

279

276

289

297

Varuhandel

531

527

529

511

518

Övriga privata tjänster

527

536

555

567

584

Offentliga tjänster

1045

1092

1 137

1201

1231

Totalt

4089

4099

4114

4170

4241

Källa: AKU

 

 

 

 

 

Sysselsatta under åren

1976-1980 fördelade

' på kön

och ålders

■grupper

Kön och ålder

Antal sys

;selsatta i genomsnitt för de tre första

 

kvartalen

(tusental)

 

 

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

Kvinnor under 20 är

113

107

106

110

114

Män under 20 år

127

119

113

117

123

Kvinnor 20-54 år

1360

1396

1426

1464

1 505

Män 20-54 år

1768

1767

17.S8

1768

1786

Kvinnor 55-74 år

273

277

280

283

285

Män 55-74 är

448

434

429

428

428

Summa kvinnor

1746

1780

1813

1857

1904

Summa män

2 343

2 321

2 300

2 313

2 337

Totalt

4089

4100

4114

4170

4241

Källa: AKU

Arbetslösheten har under år 1980 varit relativt låg, omkring 2% enligt AKU. Den öppna arbetslösheten kunde bibehållas på denna nivå trots att beredskapsarbetena och arbetsmarknadsutbildningen skars ned kraftigt under året. Arbetsförmedlingen koncentrerade sina insatser på att placera de arbetslösa i arbete på den öppna marknaden, vilkel således har skett med betydande framgång. En vändning till det sämre har inträffat under de senaste månaderna. Antalet nyanmälda lediga platser har minskat relativt kraftigt samtidigt som antalet arbetslösa har ökal något till ca 2.2% i november 1980. Regeringen avser därför atl senare denna dag. med stöd av sin finansfullmakt, anvisa ylleriigare 3.50 milj. kr. för beredskapsarbeten under innevarande budgetår. Regeringen avser vidare alt uppdra åt arbets­marknadsstyrelsen (AMS) att öka arbetsmarknadsutbildningens omfatt­ning så att som mest 65000 personer kan utbildas samtidigt under vintern.

Under våren 1980 beslöt riksdagen (prop. 1979/80: 145, AU 1979/80:25. rskr 1979/80:364) om nya riktlinjer för arbetsmarknads- och utbildningspo­litiken för ungdom under 18 år. De nya reglerna innebär för arbetsmark­nadsverkets del all förmedlingens ålgärder i huvudsak kan begränsas lill

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      5

alt förmedla platser på den öppna marknaden. Detta har möjliggjorts genom i första hand en ökning av kapaciteten på gymnasieskolans linjer och specialkurser. Gymnasieskolan har bl. a. fått väsentligt bättre möjlig­heter alt förlägga sådan utbildning lill företag i form av inbyggd utbildning. Därutöver har också möjligheterna till lärlingsutbildning vidgats. För dem som har särskilt svårt att finna en lämplig utbildning eller annan sysselsätt­ning har skolväsendet på försök infört två särskilda verksamheter, nämli­gen upp lill fyra veckors introduklionsprogram saml yrkesintroduklion på arbetsplatser på upp lill 40 veckor.

Såvill nu kan bedömas kommer arbetsmarknadslägel atl fortsätta att försämras under år 1981 lill följd av den försvagade industrikonjunkturen. Del är dock ännu osäkert hur snabbi konjunkturförsämringen slår igenom på arbetsmarknaden och hur allvarliga följder den kan väntas få. Antalet lediga platser är totalt sett lågt samtidigt som industrin fortfarande efterfrå­gar yrkesarbetare. Mol den bakgrunden måsle arbetsmarknadspolitiken nu främsl inriklas på att hålla en hög beredskap.

Arbetsmarknadsstyrelsen har utvärderat de arbelsmarknadspolitiska åt­gärderna under den senaste lågkonjunkturen i en särskild rapport, vilken har överlämnats till regeringen. Denna rapport anmäls i föreliggande pro­position. 1 rapporten anförs bl. a. alt arbetsmarknadspolitiken under låg­konjunkturen i huvudsak var framgångsrik även om den var förenad med vissa problem. Arbetsmarknadspolitiken ålades avsevärda stabilise­ringspolitiska uppgifter, vilkel innebar stora påfrestningar för arbetsmark­nadsverket. Särskilt de många företagsinriklade stödåtgärderna krävde relativt omfattande administration, vilket delvis gick ut över den egentliga platsförmedlingen. Delta är olyckligt eftersom platsförmedlingen utgör arbetsmarknadsverkels huvuduppgift. 1 rapporten anförs atl företagsinrik­lade ålgärder som skall ha slor omfattning måste vara lälladminislrerade och generella lill sin karaktär. Om åtgärderna har liten omfattning kan de däremot göras mera selekliva. I rapporten anförs vidare atl beredskapsar­betena i stor omfattning kom att utnyttjas för ungdomar vilkas huvudpro­blem ofta är atl de saknar lämplig yrkesutbildning. Av flera skäl är bered­skapsarbetena inle helt ändamålsenliga för denna grupp av arbetslösa, framhålls det i rapporten.

Regeringen avser alt senare under innevarande budgetår förelägga riks­dagen en särskild proposition om sysselsättningspolitiken. Därvid kommer regeringen atl föreslå riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken. 1 denna före­liggande budgetproposition görs därför bara en preliminär redovisning av arbetsmarknadspolitiken under det kommande budgetåret.

Arbetsmarknadspolitikens nuvarande inriktning med tyngdpunkt på den egentliga platsförmedlingen föreslås bestå. Därutöver finns som nämnts en avsevärd beredskap för ylterligare åtgärder för arbetslösa, främsl i form av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning. Denna beredskap kan tas i anspråk med kort varsel om det skulle visa sig nödvändigt. Regering-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      6

ens ambition är dock alt så långt möjligt begränsa behovet av sådana ålgärder med hjälp av en effektiv platsförmedling. 1 denna proposition föreslås därför alt medlen för arbetsmarknadsverkels gemensamma för­valtningskostnader skall beräknas för oförändrat anlal anställda i verket och inte i enlighet med budgetens huvudalternativ, vilket skulle ha innebu­rit en minskning av lönemedlen med två procent i reala termer. Samtidigt föreslås en fortsatt utveckling av platsförmedlingens arbetsmetoder saml en ytterligare ökning av antalet dataterminaler för sökning och matchning av lediga platser.

De omfattande åtgärder som vidtogs under andra hälften av 1970-lalet med syfte all förhindra uppsägningar och permitleringar i näringslivet har under åren 1979 och 1980 i huvudsak kunnat avvecklas. Bidraget till arbetsgivare som utbildar anställda vid hot om permittering eller avske­dande (f. n. 20 kr. per timme) utnyttjas sålunda nu i liten omfallning. men det kan vid behov åter las i bruk. Del kan därvid bli motiverat alt göra vissa modifieringar av villkoren för detta bidrag mot bakgrund av erfaren­heterna och den aktuella situationen på arbetsmarknaden.

1 en särskild proposition kommer förslag atl läggas fram om ytterligare två nya dagpenningklasser inom arbetslöshetsförsäkringen på 200 och 210 kr. De nya klasserna föreslås få lillämpas från den 1 april 1981. Regeringen avser vidare atl under innevarande budgetär lägga fram förslag till ändring av anslagskonstruktionen och reglerna för fondering av medlen för bl. a. arbetsmarknadsutbildning och arbetslöshetsersättningar. Delta påverkar inte de bedömningar av resursbehovet som görs i denna proposition.

Dataeffektulredningen (A 1978:05) utreder f. n. dalateknikens och elek­tronikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Ulredningen väntas inom kort lägga fram en delrapport med överväganden om dessa effekter inom verkstads- och processindustrierna. Datoriseringen inom dessa in­dustrigrenar utreds samtidigt av den av chefen för industridepartementet tillsatta data- och elektronikkommittén (1 1978:04), med vilken dataeffekt-utredningen har samrått. Kommittén, för arbetsmarknadsutbildning och företagsulbildning (A 1980:02) har påbörjat en översyn av arbetsmark­nadsutbildningens organisation och avgränsning mot företagens internul-bildning. En delrapport med förslag lill förbättrat planerings- och budget­system för arbetsmarknadsutbildningen läggs fram inom kort. Särskilda utredare ser vidare över den arbelsmarknadspolitiska byggnadsregleringen (A 1980:06), vapenfriorganisalionen (A 1979:05) och arbetsmarknaden för korllidsanslällda på konlorsområdet m. m. (A 1980:05).

Arbetsmiljö

1970-lalel har präglats av etl omfattande reformarbete på arbetslivels område. Frågor som gäller människans villkor i arbetslivet har också i hög grad varit i centrum såväl på det nationella planet som nordiskt och internationellt, vilket redovisas under rubriken inlernationellt samarbete.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      7

Utvecklingen på arbetsmiljöns område har varit snabb under de senaste åren. En ny arbelsmiljölagsliftning gäller sedan år 1978. Arbetarskyddssty­relsen och yrkesinspektionen har förstärkts kraftigt under 1970-talel. Här­igenom har förutsättningar skapats för ell effektivt arbele på arbetsmil­jöområdet och därmed ocksä ökade möjligheter att förebygga arbetsska­dor, förslitning och handikapp.

FN;s generalförsamling har förklarat år 1981 som ett internationellt år för handikappade. Syftet med handikappåret är enligt generalförsamling­ens beslut alt främja handikappades integrering i samhället. FN har tillkal­lat en rådgivande kommitté för handikappåret. Denna har rekommenderat alt temat för året skall vara full delaktighet och jämlikhet mellan handikap­pade och andra samhällsmedborgare. Under del internationella handikapp­året 1981 kommer myndigheter och organisationer alt bredda och fördjupa arbelel med handikappfrågor i sin ordinarie verksamhet. 1 Sverige arbetar en särskild beredningsgrupp på regeringens uppdrag med förberedelserna för handikappåret. Inom arbetsmarknadsdepartementels område har en annan arbetsgrupp med företrädare för bl. a. handikapporganisationerna, parterna på arbetsmarknaden, kommunförbunden och berörda cenirala myndigheter arbetat med frågor som rör handikappades förhållanden i arbetslivet. Av särskild betydelse för handikappades möjligheter i arbetsli­vet är insatser för atl förbällra arbetsmiljön och förebygga arbetsskador, förslitning och handikapp men ocksä för att individuellt anpassa arbets­platser och arbetsförhållanden till handikappades behov och förutsättning­ar. Därior måste samarbetet intensifieras och fördjupas mellan å ena sidan de organ som ansvarar för arbetsmiljö- och skyddsfrågor och å andra sidan arbetsmarknadsorganen.

Även när det gäller arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen präg­las årets budget av den ekonomiska åtstramningen. Arbeiarskyddsverkel bör därför inle tilldelas några nya tjänster. Av hänsyn till behovet av en effektiv forskning och en ökad salsning på föreskriftsarbeiet, inkl. de allt nödvändigare beräkningarna av de samhällsekonomiska följdkostnaderna har emellertid omprioriteringar och besparingar vidtagits som ger möjlig­het till en förstärkning av dessa verksamheter. Vidare föreslås en fortsatt salsning på ADB-utbyggnaden inom verket vilken redan på relativt kort sikt bör kunna ge betydande efrektivitetsvinsler.

Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedi­cinska verksamheten fortsätter sitt arbete. Den har under är 1980 lämnat etl delbetänkande (SOU 1980:22) Utbyggnad av yrkesmedicinen. Utred­ningen har bl. a. föreslagit en parallell ulbyggnad av yrkesmedicinen på region- och länsnivå med sikte på full utbyggnad lill år 1990. Belänkandet har remissbehandlats och behandlas i denna budgetproposition. Ett delbe­tänkande om mätningar av arbetsmiljön väntas bli framlagt i början av år 1981.

Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbetsmiljörisker skall

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      8

lämna förslag om bevakning och informationsspridning rörande arbetsmil­jörisker. Den kan väntas lägga fram sina förslag underförstå halvåret 1981. En utredning (A 1979:04) om arbelsmiljöinvesteringar i mindre och medel­stora förelag m. m. ser över dessa företags möjligheter alt klara arbelsmil­jöinvesteringar inom ramen för befintliga kreditmöjligheter. Ulredningen väntas under år 1981 lägga fram sina förslag om bl. a. ålgärder för att underlätta sådana investeringar.

Frågor kring hybrid-DN A-teknikens användning behandlas inom delega­tionen för hybrid-DNA-frågor vid arbelarskyddsstyrelsen. För att studera de administrativa och ekonomiska konsekvenserna av en särskild myndig­het för konlroll av teknikens användning har en särskild utredare (A 1980:03) tillsatts under år 1980. Utredningsarbetet väntas pågå under hela år 1981.

En arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med företrädare också för LO, TCO och SACO/SR har under år 1980 lämnat elt förslag (Ds A 1980:04) rörande nytt finansieringssystem för den regionala skydds­ombudsverksamheten. Förslagel, som har remissbehandlats, ligger lill grund för ändring av principerna för fördelning av bidragen lill verksamhe­ten med regionala skyddsombud.

Den 1 januari 1980 genomfördes omfattande organisationsförändringar inom den skyddade sysselsättningen och den yrkesinriktade rehabilitering­en. Regionala stiftelser för skyddat arbete har bildats i varje län. För vissa övergripande frågor har den cenirala stiftelsen Samhällsföretag inrättats. Den yrkesinriktade rehabiliteringen har sammanförts lill arbelsmarknads-inslilul (Ami) under arbetsmarknadsverkels huvudmannaskap.

Den nya sliflelseorganisalionen för skyddat arbete har genomfört sitt första verksamhetsår. Samhällsföretag föreslås nu få medel för investe­ringar, som skall göra det möjligt att ta emol bl. a. flera arbetssökande med grava handikapp och därigenom mera effektivt använda platserna i skyd­dat arbele. Statsbidrag till verksamheten föreslås ulgå i relation till kostna­derna för löner lill dem som sysselsätts i skyddat arbete.

Den nya organisationen med arbelsmarknadsinsliiul för vägledning och yrkesinriktad rehabilitering innebär en betydande förstärkning och decen­tralisering av resurserna inom området. Under år 1981 kan denna ulbygg­nad och decentralisering väntas bli genomförd fullt ul. Institutens arbele är i hög grad inriktat på all på den reguljära arbetsmarknaden pröva, träna och ge yrkesorientering åt de sökande. Med en sådan inriktning av verk­samheten ökar möjligheten för de sökande att finna lämpligl arbete.

Särskild projektverksamhet föreslås komma till stånd under budgetåret 1981/82 för alt stödja invandrare med svårigheter på arbetsmarknaden. Ekonomiskt utrymme för sådana särskilda insatser skapas genom alt för­slag lämnas om att inle inrätta det lidigare beslutade inslilulel för metodut­veckling, forskning och personalutbildning. 1 egenskap av huvudman för den yrkesinriktade rehabiliteringen föreslås AMS få fortsatta medel för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet      9

sådana uppgifter av myndighelskaraktär som nu åvilar det tillfälligt inrätta­de s.k. Ami-kansliel vid styrelsen.

Handikappinstitutet kommer med ekonomiskt stöd från arbetarskydds­fonden och arbetsmarknadsdepartementet alt ge ut en informationsskrift om åtgärder för atl anpassa arbetsplatser till handikappades individuella förutsättningar och behov.

Arbetsmarknadsverket har under budgetåret 1979/80 genomfört en kam­panj för att skaffa arbete åt fler arbetssökande med arbelshandikapp. Kampanjen resulterade i en kraftig ökning av antalet arbetsplaceringar för dessa. Insatserna under det internationella handikappåret kan väntas inne­bära ett ökat utnyttjande av olika arbelsmarknadspolitiska bidrag för ar­betshandikappade, bl. a. bidrag lill arbelshjälpmedel.

Den I juli 1980 omvandlades arkivarbelel och den halvskyddade syssel­sättningen till en ny gemensam sysselsätlningsform kallad anställning med lönebidrag. För denna gäller föreskrifter som meddelas i förordningen (1980:338) om anställning med lönebidrag. Genomförandel av reformen har i stor sett kunnat ske utan de negativa effekter för de i arkivarbele sysselsatta som från vissa håll befarades. Under budgetåret 1981/82 väntas en fortsatt ökning av antalet personer som är anställda med lönebidrag.

Den försöksverksamhet som pågått sedan år 1977 med förhöjt lönebi­drag för ungdomar under 25 år med grava handikapp har visat sig myckel användbar i synnerhet för utvecklingsstörda ungdomar. Verksamheten föreslås därför permanentad och bör utgöra ell reguljärt slöd för dessa sökandegrupper. Antalet platser föreslås vidare utökat till 850 under bud­getåret 1981/82.

AMS bedriver sedan år 1979 försök med uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer samt försök med bidrag lill handledare/faddrar ål arbetshandikappade och ungdomar som behöver slöd på sin första arbets­plats. Dessutom bedrivs försök med kollektivt förberedande ålgärder för handikappanpassning av arbetsplatser. Erfarenheter av försöksverksam­heterna skall, liksom försök med förlängd utbildning i företag av äldre och handikappade, redovisas av AMS under våren 1981.

En interdepartemental arbetsgrupp har under är 1980 bl.a. behandlat frågan om vidgade möjligheter all få vilande förtidspension för den, som lämnar en förtidspensionering för att pröva förvärvsarbete.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden per sysselsatt fortsätter alt mins­ka. Enligt långtidsutredningens sysselsättningsprognoser (SOU 1980:52) förväntas denna utveckling fortsätta under första hälften av 1980-talet. Den successiva reduceringen av arbetstiden är främst en följd av ökat deltidsarbete. Under 1970-lalets andra hälft har lagstiftningen på arbetstidsområdet inriktats på alt skapa regler som tillgodoser olika grup­pers behov av ledighet för individuella ändamål. Så är fallet med bl. a. den successivt vidgade föräldraledigheten och rätlen till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar, reglerna för delpension, rätten lill ledighet för studier, facklig verksamhet m. m.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     10

Som tidigare har anmälts pågår en samlad översyn av den gällande ledighetslagsliftningen i syfte atl bl. a. förbättra samspelet mellan olika lagar och därmed arbetsmarknadens funktionssätt ulan alt för den skull rubba lagstiftningens grundläggande inriktning. Tre delprojekt har satis i gång. Dels görs en lagteknisk översyn, dels har Studieförbundet Näringsliv och Samhälle beviljats medel av regeringen för alt studera hur arbelstidsre-formerna kommer att påverka närvaromönster och arbelsorgariisation vid etl mindre antal myndigheter och företag, dels har riksrevisionsverket fått regeringens uppdrag att genomföra en kostnadsberäkning av den samlade frånvaron från arbetet.

1 ulredningen (A 1978:03) om vissa arbelstidsfrågor prövas bl. a. en samordning av arbetstidsreglerna i den allmänna arbetstidslagen (1970: 103) och arbetsmiljölagen (1977: 1160). Etl utredningsförslag kommer all läm­nas i början av år 1981.

Delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor forlsäller sill arbete. Re­missyttrandena över betänkandet (SOU 1979:48) Arbetstiderna inför 1980-lalet ligger till grund för delegationens fortsatta arbete med atl analysera under vilka förutsältnignar en allmän arbetstidsförkortning kan genomfö­ ras.

Under det gångna året har parterna på det kommunala förhandlingsom­rådet träffat ett centralt avtal om medbestämmande. MBA-KL. Vidare har träffats medbestämmandeavtal inom statsföretagens och kooperationens område. Härefter saknas bland de stora förhandlingsområdena medbe­stämmandeavtal endasi inom SAF-LO/PTK-områdel.

Arbetet med atl sprida kunskap kring medbestämmandereformen och de avtal som har träffats på dess grund fortsätter. Genom det slöd som utgår till arbetsmarknadsparterna har under året ca 160000 anställda, förtroen­devalda och arbetsgivarrepresentanter deltagit i olika informations- och utbildningsinsatser inom medbeslämmandeområdel. Stödet förmedlas via arbelarskyddsfonden som bl. a. också finansierar en betydande del av forskningen inom detla område. Intresset för forskning inom arbetslivsde-mokratiområdet är myckel stort hos såväl forskare som praktiker. Under året har uppskattningsvis 25 milj. kr. salsals på denna forskningssektor.

Invandring och svenskt medborgarskap

I del följande behandlas översiktligt frågor rörande invandring och åtgär­der för invandrare inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga berörda departements verksamhetsområden.

Invandringen av utländska medborgare under är 1980 ökade med drygt 2000 personer i förhållande till åren 1978 och 1979, då den uppgick till ca 32000 per år. Ökningen beror främsl på inflyttningen från utomnordiska länder. Av den totala invandringen av 34500 utländska medborgare under år 1980 utgjordes nästan hälften av medborgare i utomnordiska länder. Eftersom även utvandringen ökade under år 1980 kom netloinvandringen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     II

att bli ca 13700 personer, vilkel är över 2000 färre än åren 1978 och 1979. Utvandringen ökade vad gäller såväl nordbor som ickenordbor.

Hälften av invandringen lill Sverige är en konsekvens av alt vi har en fri nordisk arbetsmarknad. Ocksä en betydande del av den utomnordiska invandringen sker som en följd av internationella åtaganden. Det gäller I.ex. i stor utsträckning flyktinginvandringen, som svarar för ungefär en fjärdedel av hela den utomnordiska invandringen. Sverige har också av tradition en positiv inställning till familjeåterförening. Hälften av invand­ringen av utomnordiska medborgare beslår av nära anhöriga till personer som bor i Sverige. En myckel stor del av anknytningsinvandringen är barn. Övriga kategorier är återvändande f. d. svenska medborgare, adoptivbarn och personer som av starka humanitära skäl får stanna här. Någon arbets­kraftsinvandring i egentlig mening förekommer inte. Möjlighelerna atl minska invandringens totala omfallning är mot denna bakgrund begränsa­de.

Under år 1980 har flera ålgärder vidtagits i syfte att bättre söka anpassa invandringen till förulsältningarna alt på ett tillfredsställande säll ta emot dem som kommer. Möjlighelerna att påverka inflyttningen från andra nordiska länder är dock. som redan har framhållits, begränsade med hän­syn till den fria rörligheten inom Norden. De nordiska länderna har under år 1980 gemensamt uttalat atl grunderna för en fri nordisk arbetsmarknad skall stå fast. En översyn av 1954 års överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad har dock inletts. Samtidigt med della arbele pågår överläggningar med Finland i syfte atl i slörre utsträckning kanalisera arbetskraflsflytlningarna via arbetsförmedlingarna. Ett särskilt samarbete bedrivs dessutom inom ramen för de finsk-svenska arbetsgrupperna för arbelsförmedlingsfrågor resp. för social- och hälsovärdsfrågor för atl bl. a. motverka alt finska ungdomar oplanerat beger sig lill Sverige.

Den nya utlänningslagen trädde i kraft den 1 juli 1980. Lagen ger ell förstärkt skydd för flyktingar. Flyklingdefinitionen har bättre anpassats till 1951 års Genéve-konvention. Asylsökande som får stanna här kan få ett dokument (flyktingförklaring) som utvisar deras flyktingstatus. Asylären­den skall av polisen överiämnas eller anmälas till statens invandrarverk innan avvisning kan ske. En särskild jourverksamhel har inrättats vid verket för vissa av dessa ärenden. En nyhet i lagen är vidare att regeringen kan införa generellt krav på alt utlänningar som avser atl bosätta sig i Sverige skall ha uppehållstillstånd ordnat före inresan. Sådant krav gäller redan för gäslstuderande och kommer inom kort atl utsträckas lill alt även omfatta andra kategorier med undanlag för flyktingar och myckel nära anhöriga.

Regeringen har vidare tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté (A 1980:04) med uppdrag att dels se över 1968 års riktlinjer för den reglera­de invandringen, dels överväga den fortsatta inriktningen av åtgärder för invandrare och minoriteter i anslutning till 1975 års riktlinjer för invandrar-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     12

och minoriletspolitiken. Kommittén skall pröva vilka principiella övervä­ganden som bör läggas lill grund för regleringen av invandringen till Sveri­ge. Kommittén skall ocksä överväga om del är möjligt och lämpligt alt på förhand avgöra hur stort utrymmet för den åriiga inflyttningen av olika kategorier invandrare till Sverige bör vara med hänsyn till möjligheterna all på elt lillfredsslällande sätt ta emot dem. Kommittén skall vidare bl. a. överväga frågan om det alltjämt bör finnas ett särskilt skydd för utlänning­ar som åberopar humanitära skäl av politisk art utan att de är flyktingar. Kommitténs översyn av 1968 års riktlinjer för regleringen av invandringen skall bedrivas skyndsamt.

Utlänningslagkommittén (A 1975:04) avslutar sitt arbele under år 1981 genom att lämna förslag avseende bl. a. förfarandet vid verkställandet av avlägsnandebeslut. Gästsluderandekommitlén (U 1978:03) väntas under år 1981 lämna förslag beträffande gäststuderandes möjligheter att studera vid svenska högskolor.

Ökad uppmärksamhet ägnas nu inom olika delar av statsförvaltningen ät frågan om väntetiderna i utlänningsärenden och ål situationen för dem som väntar på besked i tillståndsfrågan. Delta arbete syftar till alt dels effektivi­sera handläggningen av utlänningsärenden för alt förkorta väntetiderna, dels överväga vilka samhällsålgärder som bör vidtas för de tillståndssö­kande under väntetiden. 1 det följande föreslås alt de resurser som invand­rarverket förfogar över för handläggningen av utlänningsärenden undantas från tillämpningen av del s.k. huvudalternativet, som i övrigt gäller för årets budgetförslag. Genom omprioritering av inom verket frigjorda re­surser bör tillsländsbyrån samtidigt kunna förstärkas med en handläggare. Det bör i detta sammanhang erinras om atl chefen för jusliliedepartemen­lel tidigare denna dag har föreslagit en förstärkning av polisens resurser för handläggning av utlänningsärenden genom alt omfördela ett antal befinl­liga polismanstjänster. Vidare har justitieministern anmält atl han senare avser föreslå regeringen alt särskilda utlänningsrotlar inrättas i ytterligare tvä polisdistrikt, där arbetsbelastningen vad avser utlänningsärenden är särskilt stor. Det bör även nämnas atl rikspolisstyrelsen under senare tid har förstärkt resurserna för att bättre kunna samordna och effektivisera polisväsendets handläggning av utlänningsärenden. Efter förhandlingar med övriga nordiska länder har resurserna för kontrollen både vid de nordiska yttergränserna och vid de svenska gränserna förstärkts. Det bör också erinras om alt chefen för handelsdepartementet vid sin anmälan av frågan om resurser för tullverket har betonat att ökade krav ställs på tullens medverkan bl. a. i ätgärder som syftar lill att begränsa den illegala invandringen.

Pä grund av den förvärrade flyktingsituationen i Sydostasien kom ra­marna för överföring av flyktingar all under budgetåret 1979/80 omfatta 3 250 personer, varav 2000 från Sydostasien och övriga från främst Latin­amerika. Den flyktingkvot som har beslutals för innevarande budgetär

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     13

omfatlar ca 2 000 personer, varav ca I 250 frän främst Latinamerika och övriga från Sydostasien. Härutöver beräknas ett stort anlal utländska medborgare som kommer till Sverige på egen hand få stanna här som flyktingar. Ett lusental av dem beräknas las om hand av arbetsmarknads­styrelsen (AMS) på samma sätt som organiserat överförda flyktingar.

Genom särskilt beslut i juni 1980 fick invandrarverket regeringens be­myndigande alt även under innevarande budgetår ge tillstånd för bosätt­ning ål ca 300 anhöriga lill assyrier/syrianer från Turkiet, som annars inte skulle tillåtas atl bosätta sig i Sverige.

Sveriges viktigaste bidrag till en lösning av de ökande flyklingproblemen är det ekonomiska biståndet lill internationella organisationer, enskilda länder och befrielserörelser för insatser för flyktingar i olika delar av världen. Som chefen för utrikesdepartementet lidigare har anmält föreslås en höjning av det reguljära bidraget lill FN:s flyktingkommissaries verk­samhet från 40 till 50 milj. kr. per år. För insatser huvudsakligen bland flyktingar i södra Afrika och Latinamerika beräknas sammanlagt 120 milj. kr. Slutligen räknar utrikesministern med betydande insatser för flyktingar inom ramen för katastrofbiständet.

AMS har i sin anslagsframställning föreslagil alt ansvaret för överföring och omhändertagande av flyktingar i Sverige i huvudsak skall föras över till statens invandrarverk. Regeringen har under hösten 1980 tillsatt en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med uppgift atl se över huvudmannaskapsfrågan.

Kommunernas kostnader för bistånd ål flyktingar och för dem som väntar pä besked i tillståndsfrågan har ökat under senare år. Genom ett nytt statsbidragssystem, som trädde i kraft den I januari 1980, får kommu­nerna ersättning för socialhjälp lill utlänningar under den tid då deras ansökningar om uppehållstillstånd behandlas samt — under viss tid efter del alt uppehållstillstånd beviljats - för bistånd åt flyktingar. Som har framgått av vad chefen för socialdepartementet lidigare har anmält kom­mer effekterna av det nya systemet nu all utvärderas i vissa delar. 1 samband härmed skall även frågan om statsbidragsreglerna för familjepe­dagogisk verksamhet behandlas på grundval av en under hösten 1980 avlämnad rapport från en arbetsgrupp inom socialdepartementet. 1 della sammanhang bör erinras om all särskilda kostnader för invandrare har beaktats vid regeringens beslut under år 1980 om extra skatteutjämningsbi­drag. Regeringen har våren 1980 tillsatt en särskild arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att bl. a. underiätta för assyri­er/syrianer all bosätta sig i andra kommuner än Södertälje. På arbetsgrup­pens förslag fattade regeringen i oktober 1980 beslut om särskilda arbels-förmedlingsinsalser m. m. i della syfte.

Den invandring som har ägt rum under efterkrigstiden har på ett avgö­rande sätt påverkat befolkningsutvecklingen i Sverige. 1 början av år 1980 utgjordes nära 9% av befolkningen av ullandsfödda eller av utländska

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     14

medborgare. Av de 424000 utländska medborgarna är emellertid 96000 födda i Sverige. En stor del av dem som i allmänhet betecknas som invandrare i Sverige har i själva verkel så nära släktförbindelser med svenskar att de förmodligen inle själva anser sig tillhöra någon minoritets­grupp. Samtidigt finns del bland de naturaliserade svenska medborgarna etl betydande antal som betraktar sig som medlemmar av etniska minorite­ter.

Frågan om den s. k. andra generationen invandrares situation står allt­mer i förgrunden i samhällsdebatten. En entydig definition av della be­grepp saknas, men i allmänhet avses härmed de barn lill invandrare som har fölls eller vuxit upp i föräldrarnas nya bosättningsland. 1 Sverige bor 295000 barn i åldern 0—17 år som har minst en utlandsfödd förälder, och 134000 av dessa barn och ungdomar är både födda här och svenska medborgare. För en del av dessa barn och ungdomar har tillgången till flera språk och kulturmönster underlättat deras möjligheter till en harmonisk personlighetsutveckling. Men många av dem som tillhör den andra genera­tionen invandrare har betydande problem vad gäller idenliletsutvecklingen och slörre svårigheier än andra barn och ungdomar vad gäller utbildning och arbete. De åtgärder som vidtas för den andra generationen invandrare måste syfta både till alt ge dessa barn och ungdomar samma möjligheler till utbildning och arbele som andra barn och ungdomar och till att ge dem reella förulsällningar att känna förankring och trygghet i båda språken och kulturkretsarna. Det är nödvändigt all inrikta åtgärderna inom ramen för invandrarpolitiken pä atl bättre söka lillgodose den andra generationen invandrares behov. En allmän utgångspunkt för resursanvändningen under nästa budgetår bör mol denna bakgrund vara alt inom ramen för tillgäng­liga medel effektivisera insatserna för invandrarbarn och invandrarungdo­mar.

De viktigaste särskilda insatserna för andra generationen invandrare är de ålgärder som görs inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan för att barnen skall kunna utveckla kunskaperna i del språk som talas i hemmet och i svenska språket. Som chefen för socialdepartementet lidi­gare har anmält föreslås statsbidrag för hemspråksträning i förskolan utgå enligl oförändrade regler under nästa budgetår. Som har framgått av vad statsrådet Mogård lidigare har anmält beräknas statens totala kostnader för hemspräksundervisning och stödundervisning i svenska för invandrar­elever i grundskolan och gymnasieskolan för budgetåret 1981/82 uppgå till sammanlagt nära 550milj. kr. För all förbättra lärarsilualionen för invand­rarelever har dels föreslagits viss utbildning som kan ge behörighet för nu yrkesverksamma obehöriga hemspråkslärare, dels en utökning med 24 platser på lågsladielärarlinjen för sökande med finska som modersmål samt med 24 nyböijarplalser på hemspråkslärarlinjen. Stödet för läromedelspro­duktion för invandrarundervisningen föreslås öka.

Frågan om invandrarungdomarnas sysselsättningssituation har ägnats

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     15

stor uppmärksamhet under senare är, bl. a. mol bakgrund av deras höga arbetslöshetstal och stora andel av de arbetslösa i åldern 16-24 år. Expert­gruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (EIFO), som har haft i upp­drag alt analysera bakgrunden lill de höga arbetslöshetstalen för utländska ungdomar, har nyligen sammanställt en ingående undersökning härom som bygger på arbelskraftsundersökningarna. Efter förslag från delegationen (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor uppdrog statsrådet An­dersson i mars 1980 åt statens invandrarverk all kartlägga samhällets insatser för invandrarungdomar i syfte atl föreslå effektiviseringar. Invandrarverkets nyligen avlämnade förslag lill älgärdsprogram utgör en värdefull grund för del fortsatta arbetet pä detta område. Förslagen i rapporten bereds f. n. inom regeringskansliet.

Del är av vikl att ålgärder för invandrarungdomar differentieras med hänsyn lill följande tre grupper: barn och ungdomar som har fölls i Sverige av ullandsfödda föräldrar, de som har invandrat före och under grundsko­lan samt ungdomar som har invandrat efter 16 års ålder. Tillgänglig stati­stik om invandrarungdomar kan emellertid endasi i liten utsträckning läggas till grund för sädana differentierade ätgärder. Ett arbete pågår inom berörda myndigheter i syfte all förbättra statistiken över här aktuella grupper.

Av avgörande betydelse för samtliga kategorier invandrarungdomar är deras utbildningsmöjligheter. De undersökningar som föreligger lyder på alt andelen invandrarungdomar som påbörjar gymnasieskolan ökar. men skillnaderna vad avser olika grupper och delar av landel är slora. Skol­överstyrelsen (SÖ) har meddelat anvisningar angående invandrarelevernas intagning i gymnasieskolan samt sammanställt särskilt servicematerial. Med anledning av det beslut som riksdagen fattade våren 1980 om skolans uppföljningsansvar för 16- och 17-åringar har SÖ utfärdat föreskrifter i vilka ungdomar med sociala och språkliga problem ägnas särskild upp­märksamhet. De särskilda introduktionskurserna för invandrarungdomar i gymnasieskolan, som försöksvis anordnats från våren 1977, har under innevarande budgetår reglerats genom en särskild förordning. För inneva­rande budgetår har SÖ räknat med högst I 000 årselevplalser, varav ca 800 redan har tagits i anspråk. En motsvarande ram beräknas för budgetåret 1981/82.

Studie- och yrkesorientering (SYO) är av särskild vikt när det gäller att underlätta övergången lill arbetslivet för invandrarungdomar. Frågan om SYO för invandrare kommer atl behandlas i en särskild proposition om SYO som avses föreläggas riksdagen våren 1981.

Mänga invandrarungdomar har särskilda svårigheter alt få en fast för­ankring i arbetslivet. Inom ramen för de förstärkta åtgärderna mot ung­domsarbetslösheten ägnas dessa ungdomars situation ökad uppmärksam­het. Särskilda beredskapsarbeten har under senare år anordnats för sam­manlagt 450 ungdomar som har tjänsigiort vid invandrarioreningarna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     16

Även arbetsförmedlingsinsalserna för dessa ungdomar har utvidgats. 1 detla sammanhang bör anmälas att två milj.kr. beräknas för arbetsmark­nadsverkels lolkservice för budgetåret 1981/82.

Arbetslösheten bland de utländska medborgarna är dubbelt så stor som för arbetskraften i dess helhet, och utländska medborgare i åldersgruppen 24-44 år svarar för så myckel som 10% av samtliga arbetslösa i denna åldersgrupp. Del är nödvändigt atl vidga resurserna för vägledning och rehabilitering så att särskilt utsatta grupper bland invandrarna, bl. a. kvin­norna, kan ges bättre möjligheler att hävda sig på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund föreslås, som tidigare nämnts, en med hänsyn till det slatsfinansiella lägel betydande satsning på en ny projektverksamhet till en kostnad av 2,3 milj.kr. för budgetåret 1981/82 inom arbetsmarknadsinstitu­tens regi för arbetssökande invandrare med särskilda svårigheier. Tyngd­punkten i insatserna skall ligga i områden utanför Storstockholms kärnom­råde med en slor andel invandrare.

Inflyttningen från Finland svarar för hälften av invandringen och mer än en kvarts miljon av befolkningen i Sverige är finskialande. Det är uppen­bart alt en slor del av de åtgärder som vidtas inom ramen för invandrarpoli­tiken bör anpassas till detta förhållande. Särskilda ålgärder för atl ge de finskspråkiga i Sverige större möjligheler till utbildning och service på finska utgör en del av det nordiska samarbetet. Det bör i della samman­hang erinras om att frågan om samhällets möjligheter på längre sikl att erbjuda språkliga minoriteter i Sverige utbildning, värd och service på deras eget språk skall övervägas av den invandrarpolitiska kommittén. Undervisning på finska bedrivs i Sverige även för vuxna. Sådan undervis­ning förekommer bl. a. vid den finska folkhögskolan i Haparanda och på försök som grundskolekurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Vidare förekommer finskspråkiga kurser inom arbetsmarknadsutbildning­en. 1 detla sammanhang bör även nämnas att frågan om finskspråkiga yrkesvägledare i del följande tas upp av arbetsmarknadsministern.

Undervisningen i svenska för invandrare ses f.n. över av en särskild kommitté (A 1978:07), som väntas lägga fram sitt belänkande är 1981. Frågan om bidrag lill studieförbunden för deras medverkan vid svenskun­dervisning för invandrare under budgetåret 1981/82 kommer att prövas i samband med regeringens proposition om folkbildning m.m.. som senare kommer alt föreläggas riksdagen. För grundutbildning för vuxna och för studiestöd till dellagarna har beräknats medel med hänsyn lill ökningen av verksamheten. En förenkling av statsbidragssystemet genomförs. Grund­utbildningen för vuxna omfattas inte av den tväprocentiga nedskärningen av den kommunala vuxenutbildningen i övrigt.

För kontakttolkutbildning samt för godkännande och auktorisation av tolkar och översättare beräknas medel för verksamhet i oförändrad omfall­ning.

Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare denna dag anmält för-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     17

slag till kuhurpoliliska insatser för invandrare och språkliga minoriteter. En del av insatserna avser barn. Stöd föreslås i viss ulslräckning kunna ges för översättning lill invandrarspråk av svenska barnböcker. Reglerna för slöd till kulturtidskrifter föresläs bli ändrade sä atl bidrag kan ges lill lidskrifter för invandrarbarn. Det bör även nämnas atl utbildningsminis­tern har framhållit alt en satsning på program för och om invandrare är angelägen inom ramen för utbildningsradions verksamhet.

I del följande beräknas medel för invandrarverkels verksamhetsbidrag lill invandrarorganisationer och för projektbidrag utgå i huvudsakligen oförändrad omfallning.

Den av invandrarverket initierade verksamheten med inriktning på ökad invandrarkunskap beräknas kunna bedrivas i oförändrad omfattning. Disk­rimineringsutredningen (A 1978:06) väntas under år 1981 avge förslag om ändring i den lagstiftning som har lill syfte all motverka diskriminering på etnisk grund.

I kommunalvalen i september 1979 dellog unga invandrare i större utsträckning än äldre. Valdeltagandet bland invandrarna i såväl folkom­röstningen om kärnkraft som i kommunalvalen år 1979 var emellertid lägre än i kommunalvalen år 1976. Utvärdering av invandrarnas deltagande i kommunalvalen görs av statistiska centralbyrån och EIFO. Som har fram­gått av vad justitieministern tidigare har meddelat har 1,5 milj.kr. beräk­nats för särskild information till invandrare inför 1982 års kommunalval.

Del rådgivande organ i invandrarfrågor som är knutet till arbetsmark­nadsdepartementet har år 1980 omorganiserats. Del är numera sammansatt av enbart företrädare för invandrar- och minoriletsorganisationerna.

Sammanfattningsvis kan framhållas alt flera av de ätgärder för invandra­re för vilka medel beräknas i statsbudgeten bör kunna bidra till att förbättra den andra generationens situation. Ell bättre underlag för långsiktigt arbe­te med denna inriktning kommer all föreligga när resultat finns från på­gående utvärderingar av hemspråksträningen i förskolan och hemspråks­undervisningen i grundskolan samt från ElFO:s och SÖ:s forskningspro­jekt med särskilt inriktning pä den andra generationen invandrare.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämställdhet mellan kvinnor och män är alltjämt en fråga som slår i fokus för samhällsdebatten. Även om viktiga delresultat har uppnåtts återstår mycket innan reell jämställdhet har vunnits. Det handlar ytterst om varje människas rätt lill utveckling, utbildning och arbele efter sin läggning och sina förutsättningar. Rätten till arbete, för kvinnor såväl som för män, är en viktig förutsätlning för jämslälldhetsarbelet.

Arbetet med atl undanröja förvärvshinder fortsätter. En utbyggd barn­omsorg, en samhällsplanering där boendeomräden och arbetsplatser inte­greras och med väl fungerande kommunikationer, är viktiga förutsättning­ar för atl kvinnor och män skall kunna arbeta och verka på lika villkor. 2   Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     18

Alltsedan mitten av 1970-lalel har en rad familjepolitiska reformer ge­nomförts för atl underlätta för kvinnor och män att kombinera förvärvsar­bete med omsorgen om barnen. Det är nödvändigt all kvinnor och män delar del praktiska ansvarel för familj, hem och barn liksom försörjnings­ansvaret. Det innebär all männens traditionella roll måste förändras och all männen stimuleras att dela ansvarel i hemmet och ges möjlighet lill atl bl. a. genom slörre kontakt med barnen få del av nya värden och erfarenhe­ter.

Regeringen fastställde i juni 1980 riktlinjer för sitt fortsatta jämslälldhelsarbele. Dessa riktlinjer har överlämnats till riksdagen i form av en regeringsskrivelse (1979/80:168). Underlag för denna är jämställd-hetskommitténs betänkande (SOU 1979:56) Steg på väg. 1 skrivelsen redo­visas riktlinjerna och organisationsformerna för regeringens fortsatta jäm-ställdhelsarbele med avseende på ubildning, arbetsliv, familjepolitik, boende- och samhällsplanering, hälsa och sociala problem, representation i beslutande församlingar, opinionsbildning saml internationellt samarbe­te.

Kvinnor och män (flickor och pojkar) fortsätter atl välja utbildningsvä­gar som är iraditionelll könsbundna. Eleverna måste uppmuntras atl ifrå­gasätta könsbundna värderingar samt stimuleras alt välja utbildning och sysselsättning efter intresse och förutsättningar. Därmed vidgas också den enskildes arbetsmarknad. Grundskolans nya läroplan betonar särskilt jäm­ställdhetsfrågornas betydelse.-

Arbetsmarknaden är fortfarande mycket könsuppdelad, även i interna­tionell jämförelse, vilkel bekräftas av en OECD-rapport från våren 1980. Mer än hälften av kvinnorna finns på den offentliga sektorn, främst inom hälso- och sjukvård, socialvård och undervisning, mot endast en fjärdedel av männen. Inom tillverkningsindustrin är förhållandet del omvända - där utgör männen tre ijärdedelar av de sysselsatta. Den offentliga sektorn beräknas inle växa i samma takt som lidigare. Kvinnornas arbetsmarknad måste breddas. Ett aktivt arbete måsle bedrivas för alt få in fler kvinnor på mansdominerade arbetsplatser på alla nivåer i arbetslivet, särskilt inom den mansdominerade industrisektorn.

Lagen (1979:1118, omtryckt 1980:412) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet trädde i krafl den 1 juli 1980. 1 anslutning härtill har i enlighet med lagen inrättats en jämställdhelsombudsman med kansli samt en jämslälldhetsnämnd.

Den nya lagen ulgör ylterligare ell instrument för att praktiskt verka för jämställdhet i arbetslivet. Lagen förbjuder diskriminering på grund av kön vid anställning, befordran och vid utbildning till befordran. Det är enligl lagen också förbjudet att tillämpa olika anställningsvillkor för kvinnor och män när de utför enligl kollektivavtal lika eller likvärdigt arbele. liksom att leda och fördela arbetet pä elt könsdiskriminerande sätt. Lagen ålägger vidare alla arbetsgivare alt arbeta aktivt för jämställdhet. Dessa senare

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     19

regler kan ersättas av kollektivavtal om jämställdhet. Lagreglerna om aktiva jämslälldhetsåtgärder bygger på atl det jämslälldhetsarbele som redan har börjat utvecklas inom ramen för olika kollektivavtal skall fortsät­ta och utvecklas vidare över hela arbetsmarknaden.

Kollektivavtalen om jämställdhet har särskild betydelse när lagens regler om aktiva ätgärder skall tillämpas eftersom avtalen skall ange nivån för vad som kan krävas med stöd av lagen.

Även om jämslälldhetslagen förhoppningsvis kommer att påverka ambi­tionsnivån i kollektivavtalen om jämställdhet kommer lagens regler om aktiva ålgärder självfallet att fä sin väsentliga effekt på den del av arbets­marknaden som inte täcks av sådant kollektivavtal.

Jämslälldhelsombudsmannen och jämställdhetsnämnden har som upp­gift att tillse atl lagen efterlevs. Elt konstruktivt samarbete i frivillighetens anda ska eftersträvas. Ombudsmannens tillsynsskyldighet när det gäller aktiva jämslälldhetsåtgärder liksom nämndens verksamhet begränsar sig lill den del av arbetsmarknaden där det inte finns kollektivavtal om jäm­ställdhet. 1 övrigt har ombudsmannen att för arbetsmarknaden i dess helhet lämna enskilda slöd i diskrimineringstvister när de inle biträds av sina fackliga organisationer eller är oorganiserade.

Ombudsmannen ska vidare verka pådrivande på del aktiva jämslälld­helsarbetel inom arbetslivet som helhet och därvid särskilt beakta grupper med svagt utgångsläge pä arbetsmarknaden. Ombudsmannen ska slutligen genom information sprida kunskap om jämslälldhetslagen och på annat sätt medverka i strävandena atl främja jämställdheten inom samhället.

En jämslälldhetsberedning inrättades i regeringskansliet under hösten 1980. 1 beredningen finns företrädare från samtliga departement. Den leds av del för jämslälldhetsarbelet ansvariga statsrådet. Dess syfte är att ge jämställdhelsfrågorna en starkare ställning och en mer framskjuten plats i regeringsarbelel saml att bevaka att regeringens riktlinjer för del fortsalla jämställdhetsarbetet följs. 1 arbetsmarknadsdepartementet, som har det samordnande ansvaret för jämslälldhetsarbelet, har särskilda tjänster här­för inrättats.

För det fortsatta jämslälldhetsarbelet har ocksä den parlamentariska jämställdhetskommitlén en central roll. Med anledning av den nya organi­sationen av regeringens jämslälldhelsarbele håller nya direktiv lill kommit­tén på att utarbetas. Dessa innebär alt kommittén liksom hittills skall bevaka jämslälldhetsaspekterna på alla områden och la initiativ till prak­tiska försök. Vissa frågor har lyfts fram i direktiven. De kommunala jämställdhelskommittéerna har vikliga uppgifter i atl bevaka boende- och samhällsplanering, daghemsuibyggnad samt se till all jämslälldhetsaspek­terna genomsyrar all kommunal verksamhet. Kommittén bör följa, stimu­lera och stödja kommunerna i deras jämslälldhelsarbele. Detta bör ske i nära kontakt med kommunförbunden.

En förutsättning för allt jämslälldhelsarbele är en förändring i attity-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    20

derna. Vid sidan av ålgärder för att nå målet jämställdhet måste etl inten­sivt opinionsarbete bedrivas. Opinionsbildning kring könsrollsfrågor är ett av de viktigaste medlen i att bekämpa fördomar. Kommittén bör därför intensifiera opinionsbildningsarbelet. Den bör därvid samarbeta med stu­dieförbunden, men också med andra organisationer. Ell mer aktivt opi­nionsbildningsarbete pä bred front kräver ell stort antal personer med grundläggande kunskaper i könsrollsfrågor. Kommittén skall i kontakt med studieförbund, fackliga och andra organisationer initiera och stimule­ra till utbildning av informatörer och opinionsbildare i könsrollsfrågor. Kommittén skall också kontinueriigt bevaka denna utbildning och över­väga egen medverkan och slöd till denna.

Jämställdhet är inte bara en kvinnofråga. Männens levnadsvillkor och roll i samhällets jämställdhelsarbete har fått en alltför undanskymd plats. Kommittén skall göra en kartläggning av mäns situation, av mäns attityder och medvetenhet om sin egen roll och om kvinnornas villkor. Kommitténs studie skall också omfalta mäns inställning till förändringar i jämställdhets-syfte samt deras benägenhet att aktivt medverka till dessa.

Kommittén kommer även fortsättningsvis alt arbeta med mera långsik­liga projekt inom jämställdhetsområdel och med frågor av större principiell räckvidd. Kommitténs uppgifter rör alla områden i samhället. Detla till skillnad från jämställdhetsombudsmannens verksamhet som gäller arbets­marknadsområdet.

Jämställdhetskommitlén slutförde år 1979 undersökningen om Kvinnors arbete (SOU 1979:87). Åtgärdsförslag i anslutning till utredningen väntas under år 1981. Under är 1979 påbörjade jämställdhetskommitlén en utred­ning om förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminering i reklam. Denna väntas bli klar under år 1981. Kommittén har vidare startat ett projekt inom idrottsområdet i samarbete med Gävle kommun och Gästrik­lands idrottsförbund.

Under är 1980 har kommittén fält i uppdrag atl göra en studie av invandrarkvinnornas situation. Studien skall utgöra underlag för det fort­satta arbelel med all förbättra invandrarkvinnornas möjligheter att bygga upp en identitet baserad såväl på del egna kulturarvet, som på normer och värderingar i del svenska samhället.

År 1975 höll FN sin första kvinnokonferens i Mexico. Vid denna antogs en världsaktionsplan. Vidare beslöts alt en ny konferens skulle hällas om fem är. Denna ägde rum den 14-30 juli 1980 i Köpenhamn. 1 konferensen deltog 147 medlemsnationer med sammanlagt I 326 delegater. 1 anslutning till den officiella konferensen hölls en parallellkonferens som var livligt besökt av bl. a. representanter frän kvinnoorganisationer.

Huvudsyftet med konferensen var atl under temat sysselsättning, utbild­ning och hälsa behandla förändringar i kvinnors ställning sedan kvinnokon­ferensen i Mexico City är 1975. En annan huvudfråga var hur olika hinder skall kunna undanröjas så att kvinnor och män på lika villkor skall kunna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    21

vara aktiva i arbetslivet, i hemmet, som föräldrar saml i samhället i övrigt. Elt handlingsprogram utarbetades som komplement till den världsaktions­plan som antogs vid Mexico-konferensen. På dagordningen stod också effekterna av apartheid på kvinnor i södra Afrika, effekterna på pale­stinska kvinnor i och utanför av Israel ockuperade områden samt kvinnliga flyktingars svårigheter.

Sverige tog i samband med utarbetandet av handlingsprogrammet till­sammans med de andra nordiska länderna med framgång upp bl. a. man­nens roll, rätten för kvinnor och män alt kombinera förvärvsarbete med ansvar för barn samt vikten av att den nya tekniken utvecklas på elt sätt som stärker kvinnors medverkan i samhällsutvecklingen.

Ell uppföljningsseminarium för svenska deltagare i kvinnokonferensen, såväl enskilda som representanter frän kvinnoorganisationerna, arrangera­des av jämställdhetskommitlén i Slockholm hösten 1980.

Inlernationellt samarbete

I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet till internationella arbetsorganisationen (ILO). Under perioden 1978-1981 ingår Sverige som suppleant på en regeringsplals i styrelsen för internalio­nella arbelsbyrån. Sedan år 1978 är Sverige medlem i sex av lLO:s tio induslrikommiltéer, nämligen i kommittéerna för inlandssamfärdsel, järn-och stålindustri, byggnads-, anläggnings- och offentliga arbeten och ke­misk industri samt i kommittén för tjänstemän och utövare av fria yrken. Beslut om inrättande av tre nya induslrikommiltéer har nyligen fatlats av ILO:s styrelse.

Sverige har under del gångna året med treparlsdelegationer, dvs. före­trädare för regering, arbetsgivare och arbetstagare, bl. a. deltagit i interna­tionella arbetskonferensens sexliosjätle möte. Arbetskonferensen revide­rade bl. a. organisationens program och budget för perioden 1980-1981. För Sverige innebär konferensens beslut i denna del en sänkning av det årliga bidraget från närmare 1,7 milj. dollar år 1980 till ca 1,25 milj. dollar år 1981. Sänkningen beror på atl USA har återinträtt som medlem i organisa­tionen. Arbetskonferensen antog en rekommendation (nr 162) om äldre arbetstagare och en reviderad lista över yrkessjukdomar vilken hör lill den av Sverige ratificerade konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. Dessa texter kommer atl föreläggas riksdagen.

Sverige har som första land tillträtt lLO:s konvention (nr 152) om arbetarskydd vid hamnarbete (prop. 1979/80:133, SoU 1979/80:40, rskr 1979/80:311). Den andra av arbetskonferensen år 1979 antagna konven­tionen (nr 153) om arbetstider och viloperioder inom väglransportomrädet med tillhörande rekommendation (nr 161) har nyligen förelagts riksdagen.

ILO och Europarådet har gemensamt utarbetat en europeisk överens-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    22

kommelse om sjukvård för personer som tillfälligt vistas utomlands. Över­enskommelsen antogs av en särskild regeringskonferens i oktober 1980. Frågan om Sveriges anslutning lill överenskommelsen bereds f. n. i social­departementet.

1 Europarådet har frågor som rör migration och invandrares ställning fått allt större utrymme. 1 maj 1980 genomfördes en av Sverige förolagen konferens med deltagande av ministrar som svarar för invandrarfrågor. Konferensen antog slulsalser av slor belydelse för framför allt Europarå­dels arbete med migrationsfrågor. Konkreta insatsertill förmån för utveck­lingen, särskilt sysselsättningsutvecklingen, i utvandringsregioner kan gö­ras av Europarådets s.k. Resettlement Fund. Fondens roll har nyligen förstärkts genom beslut dels i Europarådets ministerkommitté, dels i fond­styrelsen.

Etl förslag från den europeiska fackliga samorganisalionen (EFS) atl inom Europarådets ram sammankalla en irepartskonferens om sysselsätt­ningsfrågor har beretts under året, bl. a. genom kontakter med den gemen­samma organisationen för EG-ländernas arbetsgivareföreningar och indu­striförbund (UNICE). Framför allt de senares ringa intresse för den före­slagna konferensen ledde till alt frågan numera har avförts från dagord­ningen.

Inom OECD har sysselsättningsfrågorna ägnats fortsatt stor uppmärk­samhet. Uppföljningen av 1977 års ministerkonferens om ungdomsarbets­löshet förs vidare i såväl ulbildningskommitlén som arbetskrafts- och socialkommittén. Den senare höll i december 1980 ett nytt högnivåmöte om sysselsättningsfrågor för ungdomar, 1 april 1980 hölls en högnivåkon-ferens om kvinnors sysselsättning och till år 1981 planeras en ministerkon­ferens om allmänna arbelsmarknadspolitiska problem.

Sverige deltar, som redovisats tidigare, på skilda sätt i internationellt samarbete som rör skydd och omhändertagande av flyktingar. Huvudsakli­gen behandlas dessa frågor inom ramen för FN-samarbetet, särskilt i FN:s flyktingkommissaries exekutivkommitté. Europarådet antog i oktober 1980 en överenskommelse om överförande av ansvarel för flyktingar lill vilken Sverige har anslutit sig. Överenskommelsen innebär bl. a. en närma­re reglering av tidpunkten då den stat lill vilken en flykting med resedoku­ment har flyttat har att svara för förnyelse av hans resedokument. Den reglerar också vissa frågor om återtagningsskyldighet för asyllandel. För atl bättre kunna följa samarbetet i bl. a. flyktingfrågor i den mellanstalliga kommittén för europeisk migration (ICEM) har regeringen ansökt om observalörsstalus för Sverige i organisationen. Ansökan bifölls av ICEM:s råd i november 1980. Rådet beslöt vid samma möte att i fortsättningen kalla organisationen Inlergovernmental Committee for Migration (ICM).

Det gångna året har inneburit mittpunkten på del av FN utropade inter­nationella kvinnoårtiondet, markerad genom den väridskonferens som ägde rum i Köpenhamn ijuli 1980. Konferensen reviderade bl.a. den

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    23

handlingsplan som antagits av motsvarande konferens i Mexico City år 1975. Den av FN;s generalförsamling år 1979 anlagna konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (prop. 1979/80: 147, AU 1979/80:30, rskr 1979/80: 327) har ratificerats av Sverige.

Nordiska samarbetsprogram finns inom tre av arbetsmarknadsdeparte­mentets sakområden, nämligen arbetsmarknad, arbetsmiljö och jämställd­het mellan kvinnor och män. 1 januari 1980 beslöt de nordiska arbetsministrarna all en arbetsgrupp skulle tillsättas med uppgift atl grans­ka 1954 års överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad och lämna sädana förslag till komplettering av överenskommelsen som gransk­ningen kan föranleda. Detla arbete har påbörjats. 1 oktober 1980 behand­lade de nordiska arbetsmiljöminislrarna etl förslag till reviderat handlings­program på arbelsmiljöområdet som kommer att föreläggas Nordiska rå­dets 29:e session i mars 1981. Vad slutligen beträffar jämställdhetssamar­betet kan nämnas all regeringarna på förslag av Nordiska rådet har beslu­tat att dessa frågor i fortsättningen skall behandlas av nordiska ministerrä-det/jämställdhelsministrarna och atl jämställdhetsutskoltel skall vara di­rekt underställt jämslälldhetsminisirarna.

För atl bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartemen­tens verksamhetsområden finns vid vissa utlandsmyndigheter arbetsmark­nadsråd eller motsvarande befattning. Sådana tjänster finns f. n. i Bonn. Bryssel, Geneve, London, Ottawa och Washington.

Den av arbetarskyddsfonden i samarbete med Ingenjörsvetenskapsaka­demien (IVA) sedan några är bedrivna försöksverksamheten med särskilda miljöbevakare placerade vid ambassaderna i Washington och Tokyo upp­hörde under året. Regeringen har fattat beslut om en motsvarande verk­samhet med två arbelsmiljöatlachéer placerade vid ambassaden i Washing­ton och delegationen i Bryssel (SFS 1980:616). Finansieringen av verk­samheten sker i sin helhet med medel som avräknas från arbetarskydds­fonden. Överläggningar har inletts om samarbelsavial på arbelsmiljöområ­det med dels USA, dels EG-kommissionen.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksam­hetsområde i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

Statsbudget 1980/81

Förslag 1981/82

Föränd­ring

A Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

B Arbetsmarknad m.m.

C Arbetsmiljö

D Invandring m. m.

Totalt för arbetsmarknadsde­partementet

45.8 6735.5 3733,4

148,5

10663,2

48.7 7068,3 4 390,6

173.3

11680,9

+      2,9 +   332,8 +  657,2 -1-     24,7

4-1017,6

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    24

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Eliasson såvitt avser frågor under littera A (ulom A 6), B och C;

statsrådet Andersson såvitt avser frågor under A 6 samt littera D.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser arbetsmark­nadsdepartementets verksamhetsområde.

Tolfte huvudtiteln

A. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

1979/80 Utgift                16459 126

1980/81  Anslag             18031000

1981/82 Förslag              19970000

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, ar­betsmiljö, invandring och svenskt medborgarskap, jämställdhet mellan kvinnor och män samt internationellt samarbete som berör dessa frågor. Vidare hör till departementet i administrativt hänseende folkpartiets sam­ordningskansli.

Beräknad ändring
1980/81               1981/82

Personal

Handläggande personal                                                 61

Övrig personal                                                              47

108

Anslag

Lönekostnader Reseersättningar

(även utrikes resor) Expenser

 

16431000

-H 681 000

483000

4-   169000

1 117000

+    89000

18031000

4-1939000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    25

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 19970000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 19970000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift                14865529                  Reservation                      8779 393

1980/81 Anslag            '12072000

1981/82 Förslag              13 584000

' Ursprungligen anvisades 15072000 kr. Härav har 3000000 kr. tillförts anslaget A 6. lämslälldhel mellan kvinnor och män (prop. 1979/80:93, AU 1979/80:30, rskr 1979/80:327). Härutöver sparas 1000000 kr. under anslagsposten forskning och utveckling enligt regeringens proposition (1980/81:20 bil. 11, AU 1980/81: II, rskr 1980/81: 56) om besparingar i statsverksamheten m. m. Disponibelt under anslaget för budgetåret 1980/81 är således 11 072000 kr.

För budgetåret 1981/82 förordar jag atl anslaget förs upp med 13 584000 kr. Jag räknar med 2584000 kr. lill forskning och utveckling vad avser arbetsmarknadsfrågor saml andra frågor inom departementets ansvarsom­råde. För övrig utredningsverksamhet räknar jag med etl medelsbehov av 11 000000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet har under nionde huvudtiteln an­mält frågan om den framtida ställningen för institutet för social forskning (SOFI). Expertgruppen (ln 1968: 14) för utredningsverksamhet i arbets­marknadsfrågor, som är en av arbetsmarknadsdepartementets kommittéer avses bli samlokaliserad med SOFI och ombildas lill en delegation. Kost­naderna för delegationen beräknas betalas från kommilléanslagel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Kommittéer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av 13 584000 kr.

A 3. Extra utgifter m. m.

1979/80 Utgift                    323787                  Reservation                           19605

1980/81 Anslag                   220000

1981/82 Förslag                  220000

För budgetåret 1981/82 förordar jag atl anslaget förs upp med oförändrat 220000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservations­anslag av 220000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    26

A 4. Internationellt samarbete

1979/80 Utgift                 8027000

1980/81 Anslag                8281000

1981/82 Förslag               6825000

Från anslaget skall betalas kostnader för Sveriges deltagande i interna­lionella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och för ILO-kommittén (SFS 1977:987). Kostnader för annat internationellt samarbete inom de­partementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom kostnader för sädana internalionella kongresser i Sverige för vilka Sverige åtar sig värdskapet, bl.a. inom FN-samarbelel. Medelsbehovet under anslaget minskar under budgetåret 1981/82 lill följd av att dels Sveriges mandattid i lLO;s styrelse utgår, dels Förenta Staterna har återinträtt i ILO som betalande medlem.

Jag hemställer all regeringen förslår riksdagen

alt till Internationellt samarbete för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 6825 000 kr.

A 5. Arbetsmarknadsråd

1979/80 Utgift                 3 389722

1980/81  Anslag               3 175000

1981/82 Förslag               3655000

F. n. finns fem arbetsmarknadsråd, som är stationerade i Bonn, Bryssel, London, Ottawa och Washington och en motsvarande tjänsteman vid delegationen i Geneve. Deras arbetsuppgifter anges i förordningen (1977: 575) med instruktion för arbelsmarknadsråd (ändrad 1977: 1103).

Beräknad ändring
1980/81               1981/82

Personal                                                                     12

Anslag

 

Lönekoslnader

1709000

+ 266000

Bostadskostnader

532000

-1- 92000

Sjukvård

12000

-1-    1000

Reseersättningar

 

 

(resor till och från Sverige vid

 

 

tjänsteuppdrag och semester)

95000

+ 70000

Expenser (inkl. reseersättningar

 

 

inom verksamhetsområdena)

192000

+  15000

Vissa kostnader för biträden m. m.

635 000

+ 36000

 

3175000

1-480000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 3655000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Arbetsmarkiuidsråd för budgetåret 1981/82 anvisa etl för­slagsanslag av 3655000 kr.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    27

A 6. Jämställdhet mellan kvinnor och män

1980/81  Anslag             '4000000

1981/82 Förslag               4425000

' Härutöver har på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 före­slagits 200000 kr.

Från anslaget betalas kostnader för jämslälldhetsombu Jsmannen med kansli, jämställdhetsnämnden saml kostnader för forskning och utveckling vad avser jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetskommitténs (Ju 1976:08) verksamhet finansieras också frän förevarande anslag.

Jämställdhetsombudsmannens verksamhet häller pä att byggas upp. La­gen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet kräver aktiva insatser från ombudsmannens sida. Med hänsyn härtill har jag räknat upp anslaget med 425 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till .lämställdhet mellan kvinnor och män för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 4425000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    28 B. ARBETSMARKNAD M.M.

Arbetsmarknaden under år 1980

År 1980 har präglats av relativt god balans på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta har fortsatt alt öka och arbetslösheten har legat på en förhållan­devis låg nivå. Beredskapsarbetena och arbetsmarknadsutbildningen har kunnat begränsas kraftigt.

Antalet sysselsatta ökade under de tre första kvartalen 1980 med ca 70000 jämfört med motsvarande lid år 1979 enligl arbetskraftsundersök­ningarna (AKU). Totalt sysselsattes över 4,2 milj. personer. Ökningen jämfört med förra året gällde såväl män som kvinnor samt både heltidsar­betande och deltidsarbetande. Andelen av de sysselsatta som arbetar på deltid fortsatte atl öka: omkring 1/4 av de sysselsatta arbetar nu mindre än 35 timmar per vecka. Bland de sysselsatta kvinnorna tillhör drygt 45% denna grupp.

Antal sysselsatta efter kön och ålder, genomsnitt för de tre första kvarta­len 1976-1980 11000-tal)

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

Kvinnor under 20 år

113

107

106

110

114

Män under 20 år

127

119

114

117

123

Kvinnor 20-24 år

200

205

203

209

215

Män 20-24 år

233

234

228

229

234

Kvinnor 25-34 är

444

460

471

478

485

Män 25-.34 år

627

626

618

608

602

Kvinnor 35-44 är

351

364

368

407

436

Män 35-44 år

454

464

480

504

529

Kvinnor 45-54 är

366

366

369

370

369

Män 45-54 år

545

443

443

427

421

Kvinnor 55-64 år

248

256

262

267

270

Män 55-64 år

392

386

377

376

373

Kvinnor 65-74 år

26

21

19

17

15

Män 65-74 år

55

48

52

52

55

Summa kvinnor

1746

1780

1813

1858

1904

Summa män

2 343

2321

2 300

2313

2 337

Totalt

4089

4100

4114

4170

4241

Källa: AKU

Yrkesverksamhelsgraden (den andel av befolkningen som är sysselsatt) har för kvinnornas del fortsatt all öka under år 1980. Ökningen gäller särskilt kvinnor i åldrarna 20 - 54 är, vilkas yrkesverksamhetsgrad under året var omkring 80%. För män i motsvarande åldrar var andelen syssel­satta oförändrat ca 95 %.

Ökningen av antalet sysselsatta skedde under år 1980 liksom under de föregående åren huvudsakligen inom tjänstesektorn, särskilt de offentliga tjänsterna. Industrisysselsältningen ökade svagt fram lill sommaren och har därefter börjat minska något. Inom byggsektorn, vars sysselsättning avtog under större delen av 1970-talet, noterades en svag ökning under år 1980.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    29

Till arbetsförmedlingen nyanställda lediga platser 1978-1980

Dl

73        79

g

r   r  rl

1 :a  kv         2: a  i:v

oamtlija  yrken

4: e kv

1: a  ;:v        ; : a  kv

InduGtriarbetare

Antalet nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingen ökade fram t. o. m. första kvartalet 1980 och har därefter varit något lägre än föregåen­de år. Antalet kvarstående lediga platser var ännu under tredje kvartalet något högre än året före. Tendensen under hösten var dock alt antalet lediga platser minskade. Antalet varsel om uppsägningar och permitle­ringar har ökat något under andra halvåret 1980.

Arbetslösheten har under år 1980 varit förhållandevis låg - omkring 2% enligl AKU. Högst relativ arbetslöshet har liksom lidigare åldersgruppen under 20 år. För sistnämnda grupp har den öppna arbetslösheten ökat något jämfört med föregående år. Den ökning av den öppna ungdomsar­betslösheten som har inträffat är dock relativt liten jämfört med ökningen av antalet sysselsatta i dessa åldrar liksom också vid jämförelse med ökningen av antalet antagna elever i gymnasieskolan.

Slörre delen av är 1980 präglades av en relalivi gynnsam induslrikon-junklur. Efterfrågan på industrins produkter ökade från millen av år 1978 lill mitten av är 1980. Konjunkturen nådde under sommaren 1980 en vändpunkt och har därefter försämrats. Något verkligt högkonjunkturiäge med starka tecken på ekonomisk överhettning såsom förlängda leveransli­der och snabbi minskad lagerhållning inträffade aldrig denna gäng. Också på arbetsmarknaden rådde under sommarhalvåret ell relativt balanserat läge; bara under en månad (april) var antalet kvarstående lediga platser vid

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet              30

Kvarstående lediga platser Kvarlalsgenomsnill av mittmånadsdata

77
__________________ 73

_______________       79

1   000-tal------------------------------------------------------------------------------         °

80    -

70    -

60    _

50    -

40

30    -

20    _

10

n---------------- 1--------------- i--------------- 1--------

1:a kv             2:a kv              3:e kv             4:e kv

förmedlingskonloren slörre än antalet kvarstående arbetslösa arbetssökan­de. Redan under hösten 1980 minskade antalet kvarstående lediga platser lill ungefär en tredjedel av antalet arbetslösa. I juni och september 1980 uppgav enligl konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar ca hälften av företagen alt de hade brist pä yrkesarbetare: ca 20% av förelagen bedömde arbetskraflslillgängen som trängsta sektor i deras verksamhet. Dessa pro­centtal framstår som relalivi höga mot bakgrund av att del enligl övriga ekonomiska indikatorer inte var fråga om någon verklig högkonjunktur. Svårigheterna alt passa ihop de arbetssökande och de lediga platser som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    31

Arbetslöshet efter kön och ålder i procent av arbetskraften, genomsnitt för de tre.första kvartalen 1976-1980

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

Kvinnor under 20 är

6.9

8,2

8.8

8.4

8.1

Män under 20 är

4.1

5.5

7.5

7,6

6.3

Kvinnor 20-24 är

3.4

3.3

4.4

3.8

3.8

Män 20-24 år

2.1

2.7

4,4

3.4

3.3

Kvinnor 25-34 år

1.9

1.9

2.2

2.1

2.3

Män 25-34 år

1.0

1.3

2.0

1,8

1.4

Kvinnor 35-44 år

l.l

1.3

1.5

1.5

1.3

Män 35-44 år

0.7

0.8

1.2

0,9

1.0

Kvinnor 45-54 år

0,9

1.3

1.2

1.1

1,0

Män 45-54 år

0.8

0,9

1.3

0.9

0.8

Kvinnor 55-64 år

1.6

1.6

2.0

1.9

1.6

Män 55-64 år

1.4

l.l

1.8

2.0

1,5

Kvinnor 65-74 år

1,9

-

-

-

-

Mån 65-74 år

2.5

0.4

-

-

-

Summa kvinnor

2,0

2.1

2.5

2.3

2.2

Summa mån

1,3

1.4

2.1

1.9

K6

Totalt

1,6

L7

2,3

2,1

1.9

Källa: AKU

finris är betydande, och del kan inle uteslutas att brist pä arbetskraft i vissa företag kan ha bidragit lill att bromsa produktionsökningen.

Del relativt gynnsamma konjunkturlägel under större delen av är 1980 jämfört med de närmast föregående åren medförde lägre arbetslöshet och minskal behov av beredskapsarbeten i hela landet. Åndå kvarstår avse­värda skillnader mellan olika län. Högst arbetslöshet hade liksom tidigare Norrbottens län. Högre arbetslöshet än genomsnittet för landet hade under hösten 1980 också bl. a. Värmlands, Västerbottens, Västmanlands och Södermanlands län saml Malmö kommun. Klart lägre arbetslöshet än genomsnittligt hade samtidigt bl. a. Stockholms och Uppsala län samt Småland.

Arbetsmarknadspolitiken inriktades under år 1980 i ökad utsträckning på den egentliga platsförmedlingen. Beredskapsarbetena och arbetsmark­nadsutbildningen reducerades så all de under hösten berörde närmare 40000 färre samtidigt som fler arbetslösa placerades på den öppna markna­den. Ell intensivt arbete pågår inom arbetsmarknadsverket med att för­bättra arbetsförmedlingens metoder, samtidigt som datorsystem för sök­ning av lediga platser byggs ul efter hand.

Under fjärde kvartalet 1980 har antalet nyanmälda lediga platser minskat avsevärt samtidigt som utbudet av arbetskraft har fortsall all öka. Arbets­lösheten ökade något och uppgick lill 2.2% i november 1980. Regeringen avser därför atl senare denna dag, med stöd av sin finansfullmakt, anvisa ytteriigare 350 milj. kr. för beredskapsarbeten under budgetåret 1980/81. Regeringen kommer vidare att uppdra ät AMS alt öka arbetsmarknadsut­bildningens omfattning sä atl upp lill 65 000 personer kan utbildas samtidigt underförstå halvåret 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet     32

Beträffande ungdom under 18 år beslöt riksdagen våren 1980 (prop. 1979/80: 145. AU 1979/80:45, rskr 1979/80: 364) om nya riktlinjer för ar­betsmarknadsmyndigheternas och gymnasieskolans olika insatser. För ar­betsförmedlingens del innebär de nya riktlinjerna alt den nu kan koncen­trera en slörre del av sina resurser på att förmedla arbeten på den öppna marknaden ät de unga, vilkel har gett pålagliga resultat. En ny nedre åldersgräns pä 18 är för tillträde lill beredskapsarbeten infördes från den I juli 1980. Från den gränsen har AMS dock med slöd av bemyndigande frän regeringen lämnat dispens i ett antal fall (ca 500). Huvudprincipen är atl sädana arbelsmarknadspolitiska ålgärder som beredskapsarbeten och ar­betsmarknadsutbildning skall komma i fräga för 16- och 17-åringar bara när arbetsförmedlingen efter ingående prövning har funnit det omöjligt att placera vederbörande i arbete på öppna marknaden eller i reguljär utbild­ning. Gymnasieskolan har fr.o.m. läsåret 1980/81 fått väsentligt ökade möjligheter alt erbjuda utbildning åt dem som av någon anledning inte kommer med i den ordinarie gymnasieintagningen vid grundskolans slut. I första hand har ytterligare utbildningsplatser ställts till gymnasieskolans förtbgande för utbildning på linjer och specialkurser. Möjligheterna att förlägga sådan utbildning till arbetsplatser såsom inbyggd utbildning för­bättrades väsenlligt genom nya slatsbidragsregler fr.o.m den I juli 1980. Vidare förbättrades villkoren för lärlingsutbildning, vilken knöls till gym­nasieskolans planering. Samtidigt infördes på försök två verksamheter i gymnasieskolans regi för ungdomar som har särskilt stora svårigheter att finna lämplig utbildning eller annan sysselsättning, nämligen upp till fyra veckors introduklionsprogram för utbildning samt yrkesintroduktion på upp till 40 veckor. Den sistnämnda verksamheten förläggs huvudsakligen lill arbetsplatser.

Arbetsmarknadsutsikter för år 1981

Det är sannolikt att hela år 1981 kommer atl präglas av en klart sämre industrikonjunktur än är 1980. Det är dock ännu osäkert hur snabbt och i vilken grad konjunkturnedgången kan komma att slå igenom på arbets­marknaden. Antalet lediga platser har som nämnts minskat avsevärt, men fortfarande råder efterfrågan på yrkesarbetare, särskilt i verkstadsindu­strin. Antalet varsel om uppsägningar och permitleringar har ökat men är fortfarande lägre än under år 1977. Flera företag införde korttidsvecka under hösten 1980 lill följd av försämrad avsältning för produkterna.

Industrisysselsättningens utveckling under den närmaste tiden väntas bl.a. bero på föietagens bedömningar av den väntade lågkonjunkturens längd och djup. Vissa tecken tyder pä att den förestående konjunktur­dämpningen kan komma att bli relalivi kortvarig med mättliga begräns­ningar av nyanställningarna. Behovet av företagsinriklade stödåtgärder med syfte att överbrygga konjunktursvackan skulle under sådana förut­sättningar bli relalivi litet. Det kan emellertid befaras atl konjunkturdämp-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    33

ningen i kombination med strukturella förändringar för vissa företag och branscher resulterar i en mera långsiktig minskning av arbetsstyrkan. Skulle detta inträffa i väsentligl ökad omfattning kan det bli nödvändigt atl åter vidta relativt omfattande åtgärder för atl stödja industrisysselsält­ningen.

Inom byggnadsverksamheten är arbeiskraftseflerfrågan på många håll fortfarande relativt hög för säsongen. 1 några län - främsl Stockholms -finns etl betydande anlal planerade byggprojekt som har senarelagls av hänsyn till brislen på arbetskraft. Hög byggarbetslöshel har å andra sidan Norrbottens, Jämtlands och Värmlands län. För riket som helhet ger nu föreliggande planer vid handen att sysselsällningen kan komma att förbli relativt hög under hela år 1981 även om en begränsad konjunkturförsvag­ning sker. Det råder dock f.n. en betydande osäkerhet inom byggbran­schen, inte minst belräffande bostadsbyggandet där antalet igångsatta byg­gen har minskat mer än väntat. En eventuell starkare allmän konjunktur­nedgång under år 1981 befaras inom branschen kunna leda till en sådan minskning av efterfrågan att många av de byggen som planeras inte kom­mer till stånd.

Inom den offentliga sektorn väntas sysselsättningsökningen bli lägre i böljan av 1980-talet än under inledningen av 1970-talel. Av statsfinansiella skäl iakttas stor restriktivitet med nya tjänster inom statsförvaltningen. Inom kommuner och landsfing förutses en ökning av antalet anställda, främsl inom vårdsektorn, dock i dämpad takt. Detla innebär bl. a. att sysselsätlningssvårighelerna för kvinnor kan komma alt öka om inte rekry­teringen av kvinnor lill traditionellt manliga yrken får väsentligl större omfattning än under 1970-lalet. Inom handel, samfärdsel och övriga pri­vata tjänster förutses relalivi små sysselsältningsförändringar under år 1981.

AMS rapport om arbetsmarknadspolitiken i en konjunkturdämpning

AMS överlämnade den 26 augusti 1980 till regeringen en inom styrelsen upprättad utredningsrapport med titeln "Arbetsmarknadspolitiken i en konjunkturdämpning". 1 rapporten redovisas resultat av en uppföljning av de arbelsmarknadspolitiska insatserna vid konjunkturdämpningen under andra hälften av 1970-talel. Vidare diskuteras behov av ålgärder i en eventuell kommande konjunkturnedgång.

I rapporten konstateras atl den ekonomiska utvecklingen under 1970-talet präglades av stora konjunktursvängningar jämfört med decennierna närmast före, samtidigt som betydande strukturella problem visade sig i viktiga industribranscher. Behoven av åtgärder för konjunklurstabilisering av sysselsättningen blev av dessa skäl allt slörre. Arbetsmarknadspolitiken pålades avsevärda stabiliseringspoliliska uppgifter.

I rapporten framhålls att de konjunklurella förändringarna av arbetslös­heten har drabbat ungdomar i slörre omfattning än vuxna. De konjunktu-3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    34

rella förändringarna kan i huvudsak hänföras till ändringar av arbetslöshelstiderna - antalet personer som drabbas ändras inle lika myc­kel. Del har dock åtminstone för ungdomarna skett en viss trendmässig ökning av antalet arbetslöshetslillfällen, samtidigt som ungdomarna ge­nomsnittligt sett har väsentligt kortare arbetslöshetstider än de äldre lill följd av bl. a. de omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdo­mar.

Åven om de arbetsmarknadspolitiska insatserna var framgångsrika när del gällde alt begränsa den öppna arbetslösheten var de inte ulan problem. Del krävdes stora resurser för alt administrera de många åtgärderna, vilkel begränsade utrymmet för platsförmedling. Della var särskilt allvariigt med tanke på att 1970-talets utveckling medförde en tilltagande obalans mellan arbetssökandes yrkesönskemål och de lediga platsernas sammansättning. Utvecklingen ställde således ökade krav pä individuellt inriktade platsför­medlingsåtgärder, vilka var svära alt lillgodose samtidigt som omfattande företagsinriklade ålgärder skulle administreras.

1 rapporten framhålls vidare atl de regionala obalanserna på arbetsmark­naden var slora. Varken de regionalpolitiska insatserna eller del arbels­marknadspolitiska stödet till geografisk röriighet kunde påverka dessa obalanser i någon slörre utsträckning. Därför fick sysselsättningsskapande ålgärder väsenlligen svara för den regionala utjämningen.

Arbetsmarknadsutbildningen har successivt blivit en allt viktigare ålgärd inom arbetsmarknadspolitiken. Antalet elever vid jämförbara konjunktur­lägen fördubblades under 1970-talet. De uppföljningsundersökningar som AMS har genomfört pekar på atl arbetsmarknadsutbildningen har haft avsedda effekter: en stor del av eleverna har kunnat placeras i arbele efter fullföljd yrkesutbildning. De genomsnittliga kurstiderna har ökal, vilkel medförde alt del förbättrade konjunkturläget 1979 inte omedelbart kunde leda lill någon minskning av antalet elever i arbetsmarknadsutbildning.

.arbetsmarknadspolitiken inriktades under andra hälften av 1970-talet sä långt möjligt pä atl möta arbelslöshetsriskerna med ålgärder inom företa­gen. Till följd av bl. a. all lågkonjunkturen blev sä utdragen fick dock de företagsinriklade stödåtgärderna inte i alla avseenden avsedda effekter. Delta gäller framför allt lagerslödel, som kom all sältas in alltför tidigt. Lagerslödel hade emellertid i konjunkturnedgångens inledande skede en betydande sysselsällningsmässig omfattning. Härtill bidrog bl. a. kravet på atl sysselsättningen skulle hållas pä en oförändrad nivå i företagen och att således ersättningsrekrytering måste ske för personal som avgått. Bidraget för utbildning av permitteringsholad personal (25-kronan) medverkade under de påföljande åren till alt begränsa antalet uppsägningar och permit­leringar. 1 motsats till lagerstödet var 25-kronan inte förenad med krav på att naturlig avgång skulle ersättas. Det tillfälliga sysselsättningsbidrag som utgick i vissa fall för atl senarelägga en definitiv avveckling av företag med dominerande ställning på orten kunde anpassas snabbi lill rådande situa-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    35

tion och även avvecklas snabbt när konjunkturen vände. Det tillfälliga nyrekryteringsbidraget, som avsäg all stimulera tidigareläggning av nyre­kryteringar inför en väntande konjunkturuppgång, fick mycket begränsad effekt. Bidragskonstruktionen visade sig alltför komplicerad.

Beredskapsarbetena utnyttjades till slor del för atl möta ungdomsarbets­lösheten. Dessa arbeten hade dock pålagliga nackdelar som åtgärd mot ungdomsarbetslöshet, främst genom all de blev en alltför lillfällig lösning. Vid en kommande konjunkturdämpning är det - enligt vad som anförs i rapporten - nödvändigl alt den reguljära skolan, som har ell huvudansvar för all ungdomarnas ställning inte försvagas på grund av uibildningsmäs-siga brister, kan fånga upp ungdomar utan yrkesutbildning bättre än under andra hälften av 1970-talet. Det gäller särskilt ungdom under 18 år.

Den förändrade volym och tonvikt som arbetsmarknadspolitiken får vid en konjunkturavmattning berör i särskilt stor utsträckning de åtgärder som påverkar efterfrågan på arbetskraft. Hur dessa åtgärder bör utformas vid en kommande konjunkturdämpning sammanhänger bl. a. med hur stor den totala ätgärdsvolymen bör vara. En mycket slor åtgärdsvolym - som vid konjunkturdämpningen under andra hälften av 1970-talet - fordrar en generell och lätladministrerad utformning av åtgärderna, medan en mer begränsad ätgärdsvolym underlättar elt selektivt utnyttjande.

En kommande avmattning i den totala efterfrågan väntas i första hand drabba nytilllrädande arbetskraft, dvs mest ungdomar. Även om platsför­medlings- och utbildningsinsatser bör ges prioritet är det enligt AMS mening nödvändigl med en beredskap för sysselsättningsskapande åtgär­der även för dessa grupper. För en del av de arbetslösa ungdomarna kan beredskapsarbeten behövas vid en konjunkturdämpning. För särskilt svår­placerade ungdomar bör dock mot bakgrund av erfarenheterna från den senaste konjunkturnedgången andra alternativ som kan leda till mer lång­siktig lösning övervägas. Ett rekryteringsbidrag till arbetsgivare som ger fast arbete åt ungdomar som arbetsförmedlingen anvisar kan vara en sådan åtgärd, framhåller AMS i rapporten.

Åtgärder för atl hävda industrisysselsältningen väntas ocksä i en kom-, mande konjunkturavmattning spela en central roll. Erfarenheterna av bl. a. 25-kronan pekar pä att del inte är tillräckligt atl förhindra uppsägningar och permitleringar. Det gäller ocksä att upprätthålla personalrekryte­ringen. Åven av andra skäl är det väsentligt alt sysselsättning och perso-nalrekrylering i industrin sä långt möjligt kan utjämnas över konjunkturcy­keln. Industrins rekryleringsproblem vid en konjunkturuppgång beror del­vis på den inverkan på ulbildningsinlresse och arbetssökande som en relalivi stor konjunklurvarialion i sysselsättning och rekrytering för med sig. För atl behovel av resurskrävande individinriklade åtgärder inle skall bli alltför stort bör därför alla möjligheler alt stabilisera sysselsättning och personalrekrytering inom industrin tillvaratas. Åtgärderna bör ocksä ges en sådan inriktning att de bidrar till att på sikl stärka industrins konkur­renskraft.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    36

Av central belydelse är därvid generella ätgärder för att upprätthålla den inhemska investeringsefterfrågan. 1 rapporten nämns bl. a. industriella in­vesteringar, lagerinvesleringar och bostadsbyggandet. Detta bedöms dock inle vara tillräckligt för att upprätthålla industrisysselsättningen med tanke på industrins starka internationella konjunkturberoende. Liksom under den senaste konjunkturnedgången kommer det sannolikt alt behövas mera direkt företagsinriklade ålgärder för alt påverka sysselsättningen. Av de åtgärder som prövades under den senaste konjunkturnedgången var utbild-ningsstödel av särskilt stor betydelse. Elt sådanl stöd kan också sägas ha en offensiv karaktär såtillvida alt en höjning av arbetskraftens kvalifika­tioner på sikl bör göra företagen mer konkurrenskraftiga. En invändning mot utbildningsslödet i sin hittillsvarande utformning har varit att det endast syftat lill att undvika uppsägningar och permitleringar. Som lidigare framhållits är det av största vikt all ocksä rekryteringen upprätthålls. Det ifrågasätts därtbr i rapporten om inte utbildningsslödet liksom lagerstödet borde förbindas med villkor om atl sysselsättningen under bidragsperioden skall upprätthållas på minst oförändrad nivå. Det skulle innebära all utbild­ningsslödet skulle omfatta också den arbetskraft som behöver nyanställas för atl ersätta den nalurliga avgången. Elt slöd med sådan utformning skulle dock aktualisera en översyn av bidragskonstruktionen. Mera gene­rella bidragsvillkor skulle kunna underlätta administrationen. Ett villkor bör dock vara atl del föreligger en utbildningsplan som har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna.

Slutligen påpekas i rapporten att den offentliga sektorns utbyggnad under 1970-lalet har spelat en central roll för atl stabilisera sysselsättning­en. Åven om denna utbyggnad inte kan fortsätla i hittillsvarande takt bör utbyggnadstakten sä långl möjligt anpassas med hänsyn till arbetsmark­nadslägel. Den offentliga upphandlingen kan också ha relativt stor betydel­se för sysselsättningen.

Arbetsmarknadspolitiken under budgetåret 1981/82

Som jag nyss har framhållit är det ännu svårt all bedöma hur djup och långvarig den kommande lågkonjunkturen kan förväntas bli. Del är dock uppenbart att tendensen f. n. innebär en klar konjunkturförsämring. Ar­betsmarknadspolitiken inriktas just nu främsl på att nu hålla en hög bered­skap.

Jag kommer senare att föreslå regeringen alt förelägga riksdagen en särskild proposition om sysselsättningspolitiken. Jag kommer därvid atl ge förslag lill riktlinjer för arbetsmarknadspolitikens utformning under 1980-talel. 1 det sammanhanget kommer jag också att göra en mera utförlig och aktualiserad bedömning av arbetsmarknadsulsiklerna inför budgetåret 1981/82. Jag kommer samtidigt atl mot bakgrund av bl.a. vad AMS har anfört i sin rapport, som jag nyss har redovisat, mera utförligt diskutera de olika ålgärder som står lill buds inför en lågkonjunktur. Därför begränsar

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    37

jag mig här till att ge en preliminär redovisning av arbetsmarknadspolitiken under nästa budgetär.

Arbetsmarknadspolitikens tyngdpunkt har som nämnts allt mer förskju­tits mot den egentliga platsförmedlingen. Förmedlingskontoren har fått kraftigt ökade resurser i form av personal och teknisk utrustning. Arbets­metoderna ses över fortlöpande. Målel är att varje arbetssökande skall få individuellt avpassad service och atl arbetsgivare skall få elt kompetent stöd i sina ansträngningar atl finna den personal de behöver. Denna inrikt­ning bör enligl min mening bibehållas även under nästa budgetär. Etl led i förbättringen av arbetsförmedlingens funktionssätt är den reform av ar­betsförmedlingens arbetsmetoder som genomförs på grundval av förslag av en utredning inom AMS benämnd "PLOG". Reformen innebär bl. a. att förmedlingskontorens handläggande personal i framtiden skall fördelas pä endast två kategorier, nämligen platsförmedlare och arbetsvägledare. Reformen ingår i elt omfattande arbete med syfte all förenkla och effektivi­sera den egentliga platsförmedlingen.

Även om efterfrågan på arbetskraft allmänt sett har försvagats är det av största vikl att de arbetslösa noga prövar olika möjligheter lill arbete pä den öppna marknaden innan förmedlingen vidtar andra åtgärder. Även under lågkonjunkturer finns normalt en betydande efterfrågan på utbildad personal inom etl anlal yrken, både i industrin och i den offentliga sektorn. Alla möjligheter alt tillsätta dessa platser med dem som är arbetslösa måste prövas. Jag förordar därför i denna proposition att medlen för arbetsmark­nadsverkets personalkostnader och övriga gemensamma förvaltningskost­nader skall beräknas med utgångspunkt i en oförändrad volym under nästa budgetär och inte i enlighet med budgetens huvudalternativ, som innebär att flertalet myndigheter förutsätts minska sina personalkostnader m.m. med två procent i reala termer. Arbetsmarknadsverket bör således trots det ytterst ansträngda budgetläget fä medel för all bibehålla sin personal i nuvarande omfattning. Den effektivisering av den egentliga platsförmed­lingen som jag nyss har berört skall samtidigt drivas vidare med krafl, vilket bör leda till att förmedlingens möjligheter atl passa samman de arbetssökande med de lediga platserna successivt ökar.

I den mån som efterfrågan på den öppna marknaden inte räcker till för alt de arbetslösa skall kunna placeras kommer andra ålgärder att vidtas. Arbetsmarknadsverkels beredskap för alt med relativt kort varsel öka antalet beredskapsarbeten liksom antalet elever i arbetsmarknadsutbild­ning är god.

En väsenllig del av arbetsmarknadspolitiken under 1970-talel bestod som lidigare har redovisats av åtgärder som syftade till att motverka uppsägningar i främsl industrin. Dessa ätgärder hade tidvis mycket slor omfattning och hade ocksä avsevärda framgångar när det gällde alt upp­rätlhålla sysselsättningen. De hade samtidigt vissa nackdelar. Som AMS har anfört var del svårt alt hindra atl den omfattande administration som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    38

dessa företagsinriklade åtgärder medförde gick ul över den egentliga plats­förmedlingen, vilken är arbetsmarknadsverkels huvuduppgift. Likafullt är det i vissa lägen motiverat atl vidta åtgärder av dessa slag för att motverka uppsägningar och - om möjligt - stimulera industriföretagen all upprätt­hålla sin personalrekrytering även under lågkonjunktur. Bidraget lill ut­bildning vid hot om permittering eller uppsägning (f.n. 20 kr. per ulbild-ningstimme) utnyttjas nu i liten omfattning, men del kan tas i bruk med kort varsel om det skulle behövas. Enligl nuvarande regler kan detta bidrag ulgå om särskilda skäl föreligger och dä bara till förelag som annars måste permitlera eller säga upp personal, förutsatt atl företaget avstår från detta. AMS har i den nyss redovisade rapporten förordat all reglerna ändras sä atl de förelag som fär bidrag skall vara skyldiga atl inte bara avslå från uppsägningar och permitleringar utan också ersätta avgång med nyrekryteringar. Jag avser atl återkomma till delta i den nyss aviserade sysselsältningspolitiska propositionen. Jag vill dock i della sammanhang påpeka atl del ligger i sakens natur att reglerna för detta slags ålgärder kan behöva anpassas från tid till annan allt efter vilka problem som för tillfället bedöms vara de dominerande i arbetslivet.

För arbetslös ungdom utan gångbar yrkesutbildning måste samhället i första hand kunna erbjuda en lämplig utbildning. När det gäller ungdom under 18 år ankommer det på gymnasieskolan all svara för della. Även för de något äldre ungdomarna framslår ofta en gymnasial utbildning som det bästa sättet att långsiktigt lösa sysselsättningsproblemen. För dem som har fyllt 18 är står dock beredskapsarbeten och AMU-kurser till buds i den mån det visar sig omöjligt att placera vederbörande i arbete på öppna marknaden. Eftersom en väsentlig del av arbetslösheten bland de unga närmast beror på alt del normalt lar viss tid att söka arbete eller utbildning, bör insatser för att finna fast anställning eller plats i gymnasieskolan komma i första hand. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning bör således inte sältas in omedelbart för ungdomar ulan arbete. Dessa ätgärder är i första hand avsedda för dem som trots avslutad ungdomsut­bildning och en tids akfivt sökande inte har lyckats finna någon lösning på sitt problem.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas kvinnornas silualion på arbets­marknaden, eftersom arbetslösheten bland kvinnorna visat en tendens all öka snabbare än männens. Det har också varit svårare att placera flickor i åldern 16-17 är i mera differentierad yrkesförberedande utbildning. Att trygga rätt och möjlighet lill förvärvsarbete för kvinnorna är elt viktigt led i arbetsmarknadspolitiken och jämslälldhetsarbelet.

1 en särskild proposition kommer förslag atl läggas fram om två nya dagpenningklasser inom arbetslöshetsförsäkringen på 200 och 210 kr. från den I april 1981. Medelsberäkningen för ersättningar vid arbetslöshet bygger i övrigt bl. a. på antagandel alt kassamedlemmarna är arbetslösa i genomsnitt 3,7 dagar under budgetåret.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    39

Beräkningen av medelsbehovet för de arbelsmarknadspolitiska ätgär­derna är bara delvis uttryck för en egentlig konjunkturbedömning. Som jag tidigare har framhållit är det f. n. inte möjligt alt med någon säkerhet bedöma behovet av medel för sådana ålgärder under nästa budgetår. Anslagsberäkningen förutsäller all arbetsmarknadsverket hela tiden håller hög beredskap för alt snabbt kunna anpassa verksamheten pä olika sätt efter arbetsmarknadens utveckling. Jag utgår därvid från atl regeringen liksom under innevarande budgetår fär disponera en särskild finansfull­makt som gör det möjligt att med kort varsel anvisa medel som behövs för exlra arbelsmarknadspolitiska insatser.

Vid sin behandling av del reviderade budgetförslaget för budgetåret 1980/81 (kompletteringspropositionen, prop. 1979/80: 150 bil. 2. FiU 1979/ 80:40, rskr 1979/80:421) godkände riksdagen i princip ell förslag lill sam­manslagning av tre fonder vilka finansierar olika delar av arbetsmarknads­politiken, nämligen arbelsrnarknadsulbildningsfonden, arbetslöshetsfon­den och fonden för statlig lönegaranti vid konkurs. Arbetsmarknadsutskot­tet hade därvid - med instämmande av finansutskottet - anfört alt riksda­gen vid detla tillfälle endast kunde göra ett principiellt ställningslagande, och att regeringen förutsattes återkomma till riksdagen när detaljerna för fondens användning hade blivit mera klarlagda. Jag avser att återkomma till denna fräga senare under innevarande budgetår. Jag kommer därvid att föreslå vissa ändringar av anslagskonslruklionen och reglerna för fonde­ring av medlen för främst arbetsmarknadsutbildning och arbetslöshetser­sättningar. Delta påverkar dock inte de beräkningar av resursbehovet som redovisas i budgetpropositionen.

Programindelning

AMS får sina anslag i programtermer. F. n. gäller följande programin­delning.

1.  Arbetsmarknadsinformation

2.         Yrkesmässig och geografisk röriighet

3.         Sysselsättningsskapande ålgärder

4.         Regionalpoliliska stödåtgärder

5.         Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

6.         Yrkesinriktad rehabilitering

7.         Ålgärder för flyktingar

8.         Kontant slöd vid arbetslöshet

9.   Tolalförsvarsverksamhet
10. Förvaltning av utrustning

Programmet Arbelsmarknadsinformation omfattar insamling, bearbetning och spridning av sådan information som underiättar för arbets­sökande alt finna lämplig sysselsättning eller för arbetsgivare att finna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    40

erforderlig arbetskraft. Del omfattar vägledning vid val av yrke, utbildning och upplysning om ålgärder som är ägnade atl förbättra vederbörandes möjligheler pä arbetsmarknaden.

Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet omfatlar dels bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och statens kostnader för att anordna särskilda AMU-kurser. dels ekonomiskt stöd ät flyttande arbetskraft.

1 programmet ingår delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, Flylt­ningsbidrag och Inlösen av egnahem m. m.   .

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder omfattar pla­nering och drift av arbetsmarknadsverkets beredskapsarbeten samt stats­bidrag till motsvarande arbeten i annan regi och andra åtgärder med syfte att direkt påverka efterfrågan på arbetskraft hos olika arbetsgivare.

1 programmel ingår delprogrammen Beredskapsarbeten, Industribeställ­ningar. Detaljplaneringsbidrag, Invesleringsfondsärenden och Stöd till la­geruppbyggnad.

Programmet Regionalpolitiska stödåtgärder omfattar åtgär­der för att främja lokaliseringen av företag till regioner där en expansion bör främjas enligl de riktlinjer som har dragils upp i den regionalpoliliska planeringen.

1 programmet ingår delprogrammen Avskrivningslän. Utbildningsstöd, Sysselsättningsslöd. Offertstöd och Lokaliseringslån.

Programmet Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och sysselsättning omfattar bidrag till arbetshjälpmedel bl.a. arbetstek-niska hjälpmedel och arbetsbiträde, samt bidrag och lån lill motorfordon. Det omfattar vidare bidrag till handikappade m.fi. för verksamhet som egen företagare saml lönebidrag lill arbetsgivare som anställer en arbetssö­kande som på grund av nedsatt arbetsförmåga annars inte skulle kunna beredas arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

1 programmet ingår delprogrammen Arbelshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp och Arkivarbete/Anslällning med lönebidrag.

Programmet Yrkesinriktad rehabilitering omfattar utredande, vägledande och arbetsförberedande verksamhet för yrkesoheslämda och arbetshandikappade jämte utvecklingsarbete inom området yrkesinriktad rehabilitering.

1 programmet ingår delprogrammen Arbelsmarknadsinsliiul och Institu­tet för metodutveckling och forskning.

Programmet Åtgärder för flyktingar omfattar överföring lill Sve­rige och omhändertagande av flyktingar och vissa andra grupper av utlän­ningar tills de kan placeras på arbetsmarknaden.

1 programmel ingår delprogrammen Överföring av flyktingar och Om­händertagande av flyktingar.

Programmet Kontant stöd vid arbetslöshet omfattar tillsyn av och stöd lill erkända arbetslöshetskassor samt bidrag till arbetslösa som inte har rätt till ersättning genoin arbetslöshetsförsäkringen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    41

I programmet ingår delprogrammen Ersättning till arbetslöshetskassor, Omslällningsbidrag och Kontant arbetsmarknadsstöd.

Programmet Tolalförsvarsverksamhet omfattar karlläggning av arbetskraflsförhållandena i krig, upprättande av en krigsorganisation för arbetsmarknadsverket, personalplanläggning för del ekonomiska försvaret och handläggning av ansökningar om anstånd med militär tjänstgöring. Del omfattar också tillsyn av utbildning för vapenfria Ijänsteplikliga samt pla­cering och registrering av de vapenfria.

1 programmet ingår delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering saml Vapenfria Ijänsteplikliga.

Programmel Förvaltning av utrustning avser förvaltning av mer kapitalkrävande utrustning, I.ex. förläggningsbyggnader och vägmaski­ner. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så atl alla uppkommande kostnader täcks.

I programmet ingår delprogrammen Förläggningsbyggnader saml Maski­ner och fordon m. m.

Den redovisade programindelningen kommer fr.o.m. budgetärel 1981/ 82 all ändras så all det inom programmel Sysselsättningsskapande ålgär­der ingående delprogrammet Slöd lill lageruppbyggnad upphör. Vidare kommer delprogrammet Institut för metodutveckling och forskning inom programmet Yrkesinriktad rehabilitering atl benämnas Metodutveckling, forskning och utbildning.

Flertalet av programmen finansieras från anslag som behandlas i det följande under förevarande avsnitt B. Arbetsmarknad m. m. Programmen Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning samt Yrkesin­riktad rehabilitering finansieras från anslag som behandlas under avsnittet C. Arbetsmiljö. Programmel Regionalpolitiska stödåtgärder finansieras från anslag under fjortonde huvudtiteln, benämnda dels Regionalpolitiskt slöd: Bidragsverksamhel, dels Regionalpolitiskt slöd: Lokaliseringslån. Programmel Åtgärder för flyktingar slutligen finansieras från ett anslag som behandlas under avsnittet D. Invandring m. m.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget B 6. Ar­betsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning.

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknads}

.'erket.

utgifter

och anslag m.

m.

. fördelade på program (kr.)

 

Program

 

 

1979/80 Utgift

 

1980/81 Anvisat

Beräknad

ändring 1981/82

 

AMS

Föredraganden

Arbelsmarknadsinformation                         831746000          801712000
Yrkesmässig och geografisk röriighet          3042946000        2.385601000
Sysselsättningsskapande åtgärder                3 290 441 000       2 125 000 000
Regionalpolitiska stödåtgärder                      775813000     1406500000
Särskilda åtgärder för arbets­
anpassning och sysselsättning                       16.39512000     1316500000
Yrkesinriktad rehabilitering                             224 100000       428500000
Åtgärder för flyktingar                                     173815000           90 120000
Kontant stöd vid arbetslöshet                    1100483000        1333 800000
Totalförsvarsverksamhet                                71542000         79912000
Förvahning av utrustning                                  6926000                   1000

-1-295 928000 4-610035000 -I- 17920000 -I- 95 200000

+ 245 760000 + 153 200000 + 20180000 + 180415000 + 20598000

+ 80834000

-   17092000

+ 68900000

404300

+ 187 530000 + 158900000 + 20240000 + 188727000 +    6466000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    42

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfiå-gor. AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna och arbetsför­medlingen. 1 styrelsens uppgifter ingår all leda planläggning av och själv vidta åtgärder som betingas av arbetslöshet eller brist pä arbetskraft. Styrelsen skall leda verksamheten i fråga om regionalpolitiskt stöd och bedriva rådgivning och upplysning rörande näringslivets lokalisering. Sty­relsen handlägger ärenden om investeringsfonder, ersättning vid arbetslös­het och utlänningars deltagande i det svenska arbetslivet. Styrelsen skall också ha överinseende över den offentliga arbetsförmedlingen saml öva tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga och över de erkända arbetslöshetskassorna. Ärenden rörande utnyttjande av landels arbets­kraft vid krig eller krigsfara, uppskov eller anstånd med militärtjänstgöring samt vapenfria Ijänsteplikliga handläggs också av AMS.

Chef för AMS är en generaldirektör med en överdirektör som ställföre­trädare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen avdelningen för arbelsmarknadsservice. avdelningen för sysselsättningsplanering och av­delningen för ekonomi och administration. Inom avdelningarna för arbets­marknadsservice och sysselsätlningsplanering finns vardera sex enheter och inom avdelningen för ekonomi och administration finns fem enheter.

Under .A.MS är länsarbetsnämnderna länsmyndigheter för allmänna ar­betsmarknadsfrågor. De leder arbetsförmedlingen i länen. De har ålagts vissa uppgifter enligl lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande åtgär­der och ärenden om ersättning vid arbetslöshet. De skall biträda AMS vid planering för försvarsberedskap.

Varje länsarbetsnämnd har ett kansli som består av en förmedlingsav­delning, en planeringsavdelning och en administrativ avdelning. Arbetet hos länsarbetsnämnden leds av en länsarbetsdirektör.

Lokal myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor är arbetsförmed­lingen. Den skall inom sitt område utöva den offentliga arbetsförmedlings-verksamheten, vari ingår yrkesvägledning och arbetsvärd. Den skall där­vid pröva frågor rörande enskilda personers arbetsmarknadsutbildning, arbetsvärd och hjälp vid arbetslöshet samt stöd vid flyttning och andra åtgärder som vidtas av sysselsältningsskäl. i den mån sädana frågor ej skall prövas av AMS eller länsarbetsnämnden.

Landel är indelat i 79 arbetsförmedlingsdistrikt. 1 varje distrikt finns en arbetsförmedling, som består av ett distriklskontor och ett antal lokalkon­tor, saml en dislriktsarbelsnämnd. Förmedlingsarbclel i ell distrikt leds av dislriktskonlorschefen. Slörre förmedlingskontor är uppdelade i kundmot­tagning samt förmedlings- och utredningssektioner med vardera ell tiotal handläggare.

Förvaltningskostnaderna avser i huvudsak lönekoslnader och andra om­kostnader för personalen vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsför­medlingen samt kostnader för lokaler och automatisk databehandling

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    43

(ADB). Förvaltningskostnaderna belastar programmen. Medel för att läc­ka dessa kostnader las upp under samma anslag som övriga kostnader för resp. program. Liksom lidigare har AMS dock redovisat förvaltningskost­nader gemensamt för alla programmen.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

AMS

Före­draganden

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

4 324

+1 000

 

Övrig personal'

1366

+   350

 

 

5690

+ 1350

-

Utgiftsposter

 

 

 

Lönekoslnader

611625 000

+207 127 000

+65027000

Personalutbildning

12069000

+  16 2.56000

+    966000

Reseersättningar

14 975 000

+    5 690000

+    750000

Expenser

35 834000

+  24 926 000

+   1071000

.DB, administration

7 075 000

+    2625000

+    570000

Lokalkostnader

 

 

 

a) AMS

17 642000

+    1358000

+  1 358000

b) Länsarbetsnämnderna

 

 

 

och arbetsförmed-

 

 

 

lingen

99114 000

+ 44 766000

+ 21766000

Arvoden

4629000

+    2 471 000

-

-Sjukvårdskostnader

2 045 000

+        65 000

+      60000

Postavgifter

842000

+       361000

+    202000

Kapitalkostnader

2 100000

+    3 150000

-

 

807950000

+30879500»

+91770000

' Inkl. byråassistenter och assistenter

v AMS överlämnade rapporter

Med skrivelse den 22 augusti 1980 har AMS överlämnat en rapport av en arbetsgrupp (PLOG) inom AMS som efter slutfört utredningsarbete lagt fram konkreta förslag till förändringar i arbetsförmedlingens organisation. De frågor som har behandlats gäller arbetsfördelningen inom förmedling­en, kontorens inre organisation och koniorsnätet samt principerna för distriktsindelning. Syfiet med ulredningen har varit alt genom förändringar beträlfande organisation och arbetsfördelning få till stånd en förstärkning av platsförmedlingen. Delta anses nödvändigt med hänsyn till de krav som nu ställs och sannolikt i ökande omfattning kommer atl ställas på arbetsför­medlingen under 1980-lalet.

Representanter i AMS plenum företrädande TCO. SACO/SR. LO och SAF saml ST-AMS har deltagit i utredningsarbetet såsom ledamöter. Dessutom har en representant för statskontoret ingått i arbetsgruppen. Gruppen har lidigare utarbetat ett principförslag med ell omfattande un­derlagsmaterial, som AMS i slutet av år 1979 remitterade till länsarbets-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    44

nämnderna och lill centralorganisationerna på arbetsmarknaden. På grund­val av principförslaget och de inkomna remissvaren har PLOG utarbetat sin nu framlagda huvudrapport.

PLOG förordar att en tydlig gränsdragning görs mellan ä ena sidan platsförmedling och ä andra sidan arbetsförberedande och sysselsätt­ningsskapande insatser. Vidare innebär PLOG:s förslag att minst 50% av den handläggande personalen avdelas för platsförmedling och att resteran­de handläggare inkl. nuvarande yrkesvägledare och arbelsvårdare avdelas för arbetsförberedande och sysselsättningsskapande insatser. Dessa hand­läggare kallas arbetsvägledare. Tyngdpunkten i platslormcdlarnas upp­gifter bör enligl PLOG ligga på individuell platsförmedling. Det innebär att såväl aktivt arbete med enskilda sökande som aktiva företagskontakter ingår i varje enskild platsförmedlares uppgifter. Varje platsförmedlare skall fullfölja sina egna ärenden vad avser platsförmedling. Ett viktigt inslag i arbetet med en sökande är alt förmedlaren med den sökande ringar in problemställningen och kommer överens om vad som skall göras. Lika viktigt är atl platsförmedlaren i varje enskilt fall följer upp vilkel resultat insatserna får. Gemensamt för alla arbetsvägledare är enligt förslaget i PLOG att de skall vägleda sökande som inte utan arbetsförberedande eller sysselsättningsskapande åtgärder kan arbetsplaceras. Behovel av speciali­sering tillgodoses genom att arbetsvägledarna kan ha olika bevakningsom­råden. Personalutbildningen anpassas till de nya grupper av handläggare som PLOG föreslår både vad gäller grundutbildning och fortbildning. Även utbildningen för arbetsledare och biträdespersonal skall ses över. Vad beträffar kontorens inre organisation föreslår PLOG att den öppna kund­mottagningen främst skall användas som reception för kontoret och ha begränsad självinskrivning samt mycket begränsade förmedlingsuppgifier. Vidare skall den centrala ordermottagningen avvecklas vilket kommer att innebära all mottagande av anmälan om lediga platser och samtal med arbetsgivare i samband därmed skall ingå i varje platsförmedlares uppgift liksom uppföljning av vad som händer med de lediga platserna. Vidare föreslår PLOG att etl kontor med färre än 25 handläggartjänster inte bör sektionsindelas och att en sektion i förekommande fall bör ha minst 11 handläggare. PLOG föreslår ocksä en delning av vissa större arbetsför-medlingskontor och att elt kontor bör ha högst 55 tjänster varav 15 biträ­den. Undanlag kan behöva göras för citykontoren i de tre storstadsområ­dena. PLOG föreslår också att en utbyggnad av arbetsförmedlingskonlor sker till kommuner som idag saknar arbetsförmedling. Av dessa kom­muner bör i första hand de befolkningsmässigt största få arbetsförmedling. Vidare bör små kontor byggas ut till alt omfatta minst sju tjänster - fem handläggare och två biträden. Förändringen av kontorsnätet bör enligt PLOG genomföras under en femårsperiod. Distriktsindelningen bör också ändras så all antalet arbetsförmedlingsdistrikt utökas från 79 till 86.

AMS ansluter sig i alla delar till de i PLOG:s huvudrapport framlagda förslagen och anser det angeläget att de genomförs.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    45

Med skrivelse den 22 augusti 1980 har AMS vidare - sedan regeringen i beslut den 25 maj och den 18 oktober 1979 uppdragit ål AMS att i samver­kan med statskontoret och i nära kontakt med berörda fackliga organisatio­ner se över styrelsens cenirala organisation - lill regeringen med tillstyr­kan överlämnat en rapport frän Arbetsgruppen för översyn av AMS orga­nisation. 1 arbetsgruppen har ingått bl. a. representanter för parterna i AMS plenum, en representant för statskontoret samt representanter för berörda personalorganisationer inom verkel. Statskontoret har i skrivelse den 9 september 1980 anslutit sig lill de förslag lill ändringar i AMS organisation som föreslås i rapporten och bedömt att huvuddelen av försla­gen är nödvändiga för att AMS skall uppnå önskvärda effektivitets­ökningar.

Arbetsgruppen föreslår alt en markering av platsförmedlingsfunktionens belydelse skall ske genom all AMS inrättar etl särskilt s. k. pleniutskott för behandling i särskild ordning av frågor som rör platsförmedlingen. Delta utskott (arbetsgrupp) bör bestå av generaldirektören, ordförande, överdi­rektören, en ledamot i arbetsmarknadsslyelsen för vardera SAF, LO, TCO och SACO/SR Samt chefen för avdelningen för arbetsmarknadsservice. Utskottet skall ha elt särskilt ansvar för platsförmedlingens funktion och utveckhng och skall lill styrelsens plenum initiera resp. förbereda ärenden som bör bli föremål för behandling där.

Arbetsgrupperi föreslär att nuvarande indelning av AMS i tre avdelning­ar bibehålls. Samordningen förstärks mellan enheter och avdelningar. Även samordningen gentemot fältet skall förbättras. Utanför avdelningar­na skall finnas ett revisionskontor som under generaldirektören svarar för intern revision för verket i enlighet med särskilda föreskrifter och anvis­ningar.

Vad gäller fördelningen av arbetsuppgifterna inom avdelningarna före­slås vissa ändringar, efter vilkas genomförande följande enheter skulle finnas inom AMS.

Pä avdelningen för arbetsmarknadsservice skall finnas enheter för

1.         platsförmedling

2.    arbetsförberedande åtgärder

3.    vägledning

4.    arbetsmarknadsutbildning

5.    arbetslöshetsförsäkring och KAS

På avdelningen för sysselsätlningsplanering skall finnas enheter för

1.         utredningsverksamhet

2.    planering m. m. av sysselsättningsskapande åtgärder

3.    produktion

4.    lokaliseringsverksamhet

5.    lill verkel hörande totalförsvarsfrågor

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    46

På avdelningen för ekonomi och administration skall finnas enheter för

1. ekonomi

2.        personaladministration

3.        utbildning och information

4.        intendentur

5.        juridiska frågor

6.        organisations- och systemulvecklingsfrågor

Inom avdelningen för arbetsmarknadsservice kräver dessulom vissa verksamhetsområden en organiserad samverkan mellan enheterna. Exem­pel härpå är frågor angående ungdomar, invandrare och handikappade saml jämställdhetsfrågor. Därför föreslås att formerna för en sådan sam­verkan sker i projektform.

Till avdelningen för sysselsätlningsplanering föreslås i administrativt hänseende knytas ett vapenfrikontor för de uppgifter som åvilar styrelsen för verksamheten med vapenfria ijänsteplikliga.

Del är dock arbetsgruppens uppfattning att etl genomförande av försla­gen i enlighet med givna direktiv inte skall behöva innebära krav på personalförslärkningar ulöver de personalresurser som styrelsen f.n. för­fogar över. Ökningar inom en del av organisationen synes kunna motsva­ras av minskningar inom andra delar.

AMS anslagsframställning

1.  Pris-och löneomräkning Ulgör 95,1 milj.kr.

2.         Besparingsallernativet (del s.k. huvudförslaget) skulle innebära en minskning av medlen för gemensamma förvaltningskostnader med 18.1 milj. kr.

3.         Lönekostnader. Under denna utgiftspost faller dels avlöningsför­måner för personal inkl. praktikanter vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen, dels ersättningar fill experter och sakkunniga, dels arvoden lill läkare, kontaktmän för yrkesvägledning, arbetsförmedlings-ombud och särskilda mönslringsförrättare.

Enligt AMS bedömning finns det behov av betydande ökning av perso­nalresurserna för all arbetsmarknadsverket på etl riktigt sätt ska kunna klara nuvarande och tillkommande uppgifter. Utbyggnaden måste ske etappvis och främsl avse platsförmedling. För budgetåret 1981/82 föreslår därför AMS inrättande av I 350 nya tjänster.

Personalkostnaderna utgör under den senaste tioårsperioden en mindre del - i genomsnitt knappt 8% - av de samlade utgifterna för arbelsmark­nadspolitiska åtgärder. Under de närmaste åren slår vi inför omfattande omställningar inom näringlivet. Den internationella ekonomiska utveck­lingen i kombination med snabbi införande av ny teknik inom vissa bran­scher kommer att leda lill begränsningar av sysselsättningen inom vissa delar av näringslivet och samtidigt expansion inom andra. Den föreslagna utgiftsökningen för personal till platsförmedlingen måsle ses i detta sam-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    47

manhang. Förstärkta plalsförmedlingsinsatser är alltså rationellare alterna­tiv till andra mera kostsamma arbelsmarknadspolitiska åtgärder, i.ex. arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete eller kontant slöd i olika former. Även marginella förändringar av den genomsnittliga arbetslöshets­tidens längd och därmed ersättningsliderna i arbetslöshetskassor och KAS har stora ekonomiska konsekvenser.

Behovet av att bygga ut platsförmedlingen är motiverat inte minst med utgångspunkt frän grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden. I.ex. handikappade, där omsorgsfullt genomförda platsförmedlingsåt­gärder är av avgörande betydelse. Olika försök har genomgående visat all förstärkta plalsförmedlingsinsatser kan ge möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden för grupper där allernaliven annars kan vara arbele i skyddade former eller förtidspensionering. Den kampanj med intensifierad platsförmedling och prioritering av insatser för handikappade och äldre som genomförts under hösten 1979 och våren 1980 har visat detta.

För administrativa uppgifter behövs personalförslärkningar både vid länsarbetsnämnderna och vid distriktskontoren. För länsarbetsnämnder­nas del beräknas behovet till sammanlagt 300 tjänster varav 120 handlägga­re och 180 tjänster för övrig personal. Därutöver behövs ca 70 tjänster för att förstärka de administrativa avdelningarna efter tillkomsten av arbets­marknadsinstituten med sina 2 500 tjänster. Genom inrättande av distrikls-arbelsnämnder (DAN) med tillsammans I 300 ledamöter och suppleanter ställs ökade anspråk pä dislriktskonloren. Den utredning om dislriktsar-belsnämnderna som föregick beslutet att dessa skulle permanentas, pe­kade pä etl behov av personaltillskott på i genomsnitt en halv handläggar­tjänsl och en halv biträdestjänst per dislriktsarbelsnämnd, dvs samman­lagt 80 tjänster. Innan dessa personalbehov har tillgodosetts måste perso­nal från förmedlingsverksamheten avdelas för arbele med distriklsarbeis-nämnden.

Vad gäller behovel av medelstillskotl för genomförandet av PLOG:s förslag delar AMS arbetsgruppens bedömningar, PLOG menar all del behövs en fortsatt betydande förstärkning av arbetsförmedlingens perso­nal. Med en sådan förstärkning bör en grundorganisation kunna byggas upp efter de av PLOG angivna principerna, vilken kan fungera väl och bestå även vid fortsatt stora förändringar pä arbetsmarknaden. AMS vill särskilt nämna behovet av alt personellt bygga upp de många små kontor som finns inom arbelsförmedlingsorganisalionen i alla delar av landel, kontor som har alltför små resurser för alt kunna ge erforderlig service lill arbetssökande och arbetsgivare.

AMS som bl. a. mol bakgrund härav anser atl starka skäl föreligger för en kraftig utbyggnad av platsförmedlande insatser hemställer atl lönemed­len räknas upp med 142,1 milj. kr. vilket medger inrättande av I 350 nya

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    48

tjänster under budgetåret 1981/82. Av begärda tjänster bör 900 avsättas för egentlig platsförmedling.

AMS beräknar det sammanlagda medelsbehovel för lönekostnader till 818,8 milj, kr. (+ 207,1 milj. kr.). Av ökningen är 65.0 milj. kr. löneom­räkning.

4.   Personalutbildning. PLOG har behandlat frågan om erforderliga för­
ändringar av personalutbildningen för handläggare vid arbetsförmedlingen.
Föreslagna förändringar gäller såväl grundutbildningens som fortbildning­
ens innehåll och förutsätter omdispositioner av utbildningsmedlen. PLOG
har vidare påtalat nödvändigheten av ökade resurser för personalutbild­
ning. Grundutbildningen av arbetsförmedlare, som omfattar ett år. genom­
förs til! största delen lokalt genom styrd praktikljänslgöring. varvad med
föreläsningar, seminarier och studiebesök. Tre inlernalkurser om vardera
en vecka ingår i grundutbildningen. Ett beräknat tillskott av 1 300 aspi­
ranter, inkl. ersättningsrekrytering av 300, innebär enligl AMS en utbild­
ningskostnad av 10,1 milj. kr.

För utbildning i förvaltningskunskap och orientering om arbetsmark­nadsfrågor för nyanställd kanslipersonal vid arbetsförmedlingar, länsar­betsnämnder och AMS beräknar AMS drygt 2 milj. kr. Beräkningen byg­ger pä omsättningsrekrytering samt en nyrekrytering av 350 personer.

Central och lokal fortbildning genomförs i ett linjebundet och ett linje-obundet block saml i speciella fortbildningskurser. Framställning av ut­bildningspaket till stöd för den lokala fortbildningen kostar 0,5 milj. kr.

F. n. finns skilda forlbildningslinjer för arbetsförmedlare, arbelsvårdare och yrkesvägledare. Sådan fortbildning är obligatorisk för de arbetsför­medlare som rekryteras fr.o.m. hösten 1977 och omfattar två vecko­kurser.

Fortbildning av personal med i huvudsak administrativa uppgifter riktar sig idag till både handläggare och personal i biträdeskarriären. Fortbild­ningen sker i huvudsak genom inlernalkurser och omfatlar ämnen som förvaltningsrätt, föredragningsteknik, ekonomi- och redovisningsfrågor saml löne- och personaladministration. Vidare ingår utbildning av regislra-torer liksom utbildning av byråassislenler med uppgift all avlasta arbets­förmedlare vissa administrativa rutiner. Under budgetärel 1981/82 beräk­nas fortbildningen omfatta I 500 personer.

Vidare har beräknats vissa kostnader för bl. a. lokal utbildning och fritidsstudier. Den lotala kostnaden för personalutbildning beräknar AMS mol bakgrund härav uppgå till 28,3 milj. kr. (+ 16.2 milj. kr.) för budget­året 1981/82.

5.   Expenser. Anslagsposten omfattar förutom möbler och invenlarier.
telefon och telex. Vidare omfatlar anslagsposten kostnader för bl. a. kon­
torsutrustning, kopiering, böcker och tidskrifter. Av ökningen av medels­
behovel på 24,9 milj. kr. avser 3,7 milj. kr. prisomräkning. 21.1 milj. kr.
avser ökade följdkostnader till den begärda personalökningen samt övrig
förändrad verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    49

6.  Lokaler. Beträffande arbetsförmedlingens yttre kontorsorganisalion
föreslår PLOG bl.a., atl de mycket stora kontoren bör delas upp och
enheter inom dem lokaliseras ut i resp. kommun. AMS anser alt detta
förslag bör leda till all åtta nya lokalkontor (stadsdelskontor) upprättas
under budgetåret 1981/82, fördelade på följande fem områden: Stockholm,
Uppsala, Göteborg, Västerås och Luleå.

Av de 41 kommuner som i dag inte har arbetsförmedling bör vidare, som PLOG föreslår, de befolkningsmässigt siörsta i första hand få arbetsför­medling. AMS föreslår därför att under budgetåret 1981/82 inrättas arbets­förmedlingar i åtta kommuner, nämligen Vellinge, Lomma, Burlövs, Slaf-fanstorps och Kävlinge kommuner i Malmöhus län, Härryda kommun i Göteborgs och Bohus län saml Hammarö och Forshaga kommuner i Värm­lands län.

Vidare har flera arbetsförmedlingslokaler låg standard i olika avseenden. I en del fall måste snabba förändringar ske redan pä grund av arbetsmiljö-bestämmelser. Många lokaler är heller inte ändamålsenliga och medger alltså inte en rationell planering av arbelel. Många lokaler behöver handi-kappanpassas. AMS beräknar kostnaderna för här redovisade lokalbehov till ca 8,5 milj. kr. Den förstärkning av kontorsorganisationen som föresla­gils av PLOG förutsätter för sitt realiserande för budgetåret 1981/82 5,0 milj. kr., varav 3,8 milj. kr. för s.k. stadsdels- eller kommundelskonlor och 1,2 milj. kr. för kontor i kommuner som saknar fast arbetsförmedling. Vid bifall lill AMS framställning om personalförslärkningar behövs ylterli­gare 15,5 milj. kr. Behovet av medel för lokaltillskotl och inredning av lokaler för budgetåret 1981/82 uppgår således till sammanlagt 29 milj. kr.

7.  Sammanfattning. Medelsbehovel för de gemensamma förvaltnings­
kostnaderna uppgår under budgetåret 1981/82 lill lolalt I 116 milj. kr. ( +
308,8 milj. kr.). Av ökningen utgör 95,1 milj. kr. pris- och löneomräkning.

Föredraganden

Under senare år har en upprustning skett av arbetsmarknadsverket både vad avser personal och modern datateknik inom platsförmedlingen. Resur­serna för egentlig platsförmedling har emellertid i viss män begränsats av alt andra arbelsmarknadspolitiska ålgärder har krävt mycket stora arbets­insatser. Mol bakgrund av delta tillsatte AMS i december 1978 en arbets­grupp (PLOG) med representanter frän AMS styrelse för arbetsmarkna­dens parter som fick i uppdrag atl se över platsförmedlingens organisation och arbetsmetoder. Arbetsgruppens huvuduppgift har varit atl analysera arbetsförmedlingens uppgifter och ge förslag lill hur den framlida platsför­medlingen skall arbeta och organiseras saml i samband därmed säkerställa utrymmet för den egentliga platsförmedlingen. Arbetsgruppens förslag har remitterats lill länsarbetsnämnderna och till centralorganisationerna pä arbetsmarknaden. AMS har i augusti 1980 behandlat PLOG:s slutrapport i styrelsen. Innan jag för riksdagens kännedom redovisar de olika förslagen i 4   Riksdagen 1980/81. t samt. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    50

rapporten skall jag kort redogöra för de förändringar som skett av förmed­lingskontorens organisation under 1970-talel.

På grundval av en av statskontoret verkställd utredning angående ar­betsmarknadsverkets organisation och uppgifter beslöt 1970 års riksdag (prop. 1970:01 bil. 13 s. 23) om riktlinjer för arbetsmarknadsverkels orga­nisation i stort. Därefter utformade AMS etl detaljerat förslag lill ny organisation för arbetsförmedlingens kontor som förelades 1971 års riks­dag (prop. 1971:01 bil. 13 s. 44). Landet delades då in i distrikt med var sitt distriklskontor. Till varje distriklskontor skulle knytas ett lämpligt antal lokalkontor. Dessutom skulle viss ambulerande verksamhet förekomma. Arbetsförmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning ställdes under gemen­sam ledning av chefen för kontoret. Försök bedrevs med s. k. öppen förmedling som innebar fri spridning av platslistor och mindre omfattande inskrivning av arbetssökande. År 1973 beslöt riksdagen emellertid (prop. 1973:01 bil. 13) om yllerligare förändringar i förmedlingskontorens organi­sation och arbetsformer, varvid försöken med öppen förmedling avsluta­des i sin ditlillsvarande form. Den s. k. modifierade öppna förmedling som i stället infördes innebar att alla arbetssökande registrerades om inle ve­derbörande undanbad sig detta. Kundmottagningen pä alla distriklskontor och på de slörre lokalkontoren fick vidgade uppgifter. Vidare fördes de s. k. fackexpedilionerna för specifika yrkesgrupper samman lill förmed­lings- och utredningssektioner som skulle täcka relativt breda yrkesområ­den. Till sektionerna fördes också arbelsvårdare och yrkes vägledare. Un­der våren 1977 startade AMS försök med s. k. fasta arbetsformer för individuell platsförmedling på flera förmedlingar. Sådana fasta arbets­former har idag införts vid samtliga kontor. Syftet är all ge alla arbetssö­kande en individuellt anpassad service, stärka kontakterna med arbetsgi­varna och alt systematisera olika arbetsmoment som lidigare hade ulförts på olika säll vid olika kontor och av olika förmedlare.

Med skrivelse den 22 augusti 1980 har AMS överiämnal PLOG:s rap­port. Arbetsförmedlingens framlida organisation, och anslutit sig/i alla delar till förslagen i rapporten.

Rapporten innehåller bl. a. förslag om ändrade arbetsmetoder inom för­medlingskontoren där tyngdpunkten skall ligga på individuell platsförmed­ling. Den öppna kundmottagningen skall fungera som reception med en­dast begränsad platsförmedling. Arbetsfördelningen inom förmedlingskon­loren skall ändras så all minst 50% av den handläggande personalen avdelas för platsförmedling och benämns platsförmedlare. Den övriga handläggande personalen skall avdelas för arbetsförberedande och syssel­sättningsskapande åtgärder och benämnas arbetsvägledare. Vatje plalsför-medlare skall fullfölja sina ärenden och följa upp de resullal insatserna får. I plalsförmedlarens uppgifter skall ocksä ingå regelbundna företagskon-lakler. Den centrala ordermottagningen av lediga platser föreslås försvinna och denri funktion skall ingå som en naturlig del i varje plalsförmedlares

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    51

företagskonlakler. Arbetsvägledarna skall vägleda sökande som inte ulan arbetsförberedande eller sysselsättningsskapande åtgärder kan arbetspla­ceras. Viss specialisering föresläs för arbetsvägledarna. Vidare föreslås vissa organisatoriska förändringar som bl. a. innebär alt vissa större ar­betsförmedlingskonlor delas och atl etl anlal nya förmedlingskontor inrät­tas i kommuner som i dag saknar arbetsförmedling.

För egen del ser jag de förslag AMS nu presenterat om arbetsfördelning och arbetsmetoder som myckel viktiga. De lägger tyngdpunkten på den egentliga platsförmedlingen och bör bidra lill en ylterligare effektivisering av platsförmedlingsarbelel. Det är därför angeläget alt förslagen genom­förs så långt det är möjligt inom de medelsramar som anvisas. Jag återkom­mer strax till hur jag ser på förändringar av arbetsförmedlingsorganisa­tionen.

Arbetsmarknadsutskottet (AU 1978/79:20 s. 43) har anfört all det på något längre sikt finns skäl för en mer genomgående parlamentarisk utred­ning om arbetsmarknadsverkets organisation och arbetsformer samt att det kunde vara anledning all närmare överväga delta sedan sysselsältningsulredningen slutfört sitt arbete och remissyttrandena över utredningen bearbetats. 1 förra årets budgetproposition anförde min före­trädare alt han avsåg atl återkomma till regeringen angående en sådan utredning. Vidare har AMS i anslagsframställningen påtalat all vissa verk­samheter som bl. a. flyktingförläggningar och vapenfrifrågor som AMS i dag bedriver med fördel borde kunna överföras till annan huvudman. Mot bakgrund härav och för att uppnå ell ännu effektivare utnyttjande av resurserna inom arbetsmarknadspolitikens område där platsförmedlingen skall slå i centrum anser jag all översynen av arbetsmarknadsverket hu­vudsakligen bör inriklas på verkels framtida ansvarsområde och organisa­tion. Som jag anfört i prop. 1980/81:20 bil. 11 s. I om besparingar i statens verksamhet m. m. avser jag att återkomma i detla ärende senare i samband med den sysselsättningspolitiska propositionen. 1 avvaktan härpå förutsät­ter jag all AMS inle vidtar någon mera väsenllig ändring i den nuvarande organisationen av arbetsförmedlingen. Jag vill vidare i detta sammanhang nämna atl regeringen den 20 november 1980 tillkallat en arbetsgrupp med uppgift atl pröva frågan om huvudmannaskap för överföring och omhän­dertagande av flyktingar i Sverige.

Med anledning av alt den nya sliflelseorganisalionen för skyddat arbete samt den nya organisationen för yrkesinriktad rehabilitering skulle starta sin resp. verksamhet fr. o. m. I januari 1980 uppdrog regeringen åt AMS atl i samverkan med statskontoret se över AMS centrala organisation. Med skrivelse den 22 augusti 1980 har AMS överiämnal en rapport frän arbets­gruppen för översyn av AMS organisation. AMS har lillstyrkt arbetsgrup­pens förslag och statskontoret har i en särskild skrivelse bedömt att huvud­delen av de förslag som redovisas i rapporten är nödvändiga all genomföra för att uppnå önskade effektivitetsökningar. För egen del är jag f.n. inle

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    52

beredd alt la ställning till förslaget i dess helhet. Som jag nyss har anmält avser jag alt senare återkomma lill regeringen angående en översyn av arbetsmarknadsverket. 1 avvaktan härpå anser jag att endast vissa smärre justeringar av enhetsuppdelningen pä AMS bör ske. AMS föreslår all arbetsvårdsenhelen som idag handlägger bl. a. frågor om skyddad syssel­sättning, arbelshjälpmedel åt handikappade, näringshjälp och anställning med lönebidrag omvandlas lill en enhet för arbetsförberedande åtgärder. Jag tillstyrker förslaget och förordar mot bakgrund av vad jag senare kommer atl föreslå vid behandlingen av anslaget C 5. Bidrag till yrkesinrik­tad rehabilitering atl del s. k. Ami-kansliel fär provisoriskt, i avvaktan på ulredningen för översyn av arbetsmarknadsverket, inordnas i en ny enhet för arbetsförberedande ålgärder. Ifrågavarande enhet bör vidare handha de uppgifter som idag åvilar arbetsvårdsenhelen. Jag avser alt överlämna rapporten från arbetsgruppen för översyn av AMS organisation lill nämnda utredning.

Under 1970-lalel och hitintills har arbetsmarknadsverket tillförts ca 2200 nya tjänster för atl i huvudsak förstärka den egentliga platsförmed­lingen. AMS har för budgetåret 1981/82 begärt yllerligare I 350 tjänster för alt i huvudsak förstärka de platsförmedlande insatserna och de,administra­tiva avdelningarna vid länsarbetsnämnderna efter tillkomsten av arbets­marknadsinstituten. För egen del anser jag all de arbetsmarknadspolitiska ätgärder som kan bli akluella måsle ges en sådan uppläggning alt de inte äventyrar den samhällsekonomiska balansen på längre sikl. Jag har emel­lertid bedömt arbetsmarknadsverkels ansvarsområde som särskilt angelä­gel. Jag har därför vid beräkningen av verkels förvaltningskostnader förut­satt en oförändrad volym och således inte följt del huvudalternativ som i övrigt gäller för flertalet statsmyndigheter, enligt vilket medlen för förvalt­ningskostnaderna skulle ha minskals med 2 % i reala termer. Jag har vidare nyligen tagit ställning för etl förslag av AMS om bl. a. nya arbetsmetoder inom arbetsförmedlingen och jag kommer senare atl behandla en fortsatt ulbyggnad av terminalsystemet. Jag räknar med att delta kommer att innebära en effektivisering av platsförmedlingsarbetet. Vad jag inlednings­vis anfört om del kärva slatsfinansiella läget och del förhållandel atl jag senare kommer att tillsätta en utredning för översyn av arbetsmarknads­verket har gjort alt jag för nästa budgetår inle förordar några nya tjänster.

Jag har räknat upp posterna personalutbildning, expenser och reseer­sättningar med under budgetåret inträffade prisstegringar.

Posten ADB-adminislration har jag räknat upp med ett belopp som utöver prisomräkning motsvaras av de kostnader för SLÖR som tillkoms­ten av arbetsmarknadsinstituten innebär.

AMS ansvarar idag för lokalförsörjningen för länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren. 1 regleringsbrev fastställs varje budgetär inom vilket belopp AMS får förhyra nya lokaler m. m. Samråd skall emellertid alltid ske med byggnadsstyrelsen. AMS har i sin anslags-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    53

framställning under flera år begärt atl nämnda ram skall fastställas för längre tid än etl budgetår. Detla har AMS begärt mol bakgrund av den långa planeringstiden frän tecknande av avtal tills inflyttning kan ske. AMS har för nästa budgetår begärt en kraftig ökning av nämnda lokalram för dels upprustning av lokalerna, dels viss utbyggnad med anledning av PLOG:s förslag dels ock viss utbyggnad på grund av den begärda personal­förstärkningen.

För lokalförsörjningen för civila statliga myndigheter gäller alt bygg­nadsstyrelsen, som är regeringens expertorgan för bl. a. lokalförsörjning, sköter lokalanskaffningen. Byggnadsstyrelsen har också överblick över del statliga lokalbeståndel och hyresmarknaden. För alt klara de plane­ringsproblem som AMS har vid anskaffande av lokaler pågår f.n. ett arbete inom regeringskansliet att pröva om det är möjligt att i likhet med vad som gäller för andra myndigheter låta byggnadsstyrelsen fr.o.m. budgetåret 1981/82 sköta lokalförsörjningen när det gäller lokaler för läns­arbetsnämndernas kanslier och arbelsförmedlingskonloren. Jag avser alt återkomma lill regeringen i denna fräga sä snart utredningsarbetet har slutförts.

Med hänvisning i övrigt lill den lidigare redovisade sammanställningen beräknar jag de gemensamma förvaltingskostnaderna under budgetåret 1981/82 till 899,7 milj. kr. atl fördelas mellan programmen. Som har nämnts i det föregående tas medel för förvaltningskostnader upp under samma anslag som övriga kostnader för resp. program. Kostnaderna under pro­grammet Förvaltning av utrustning skall läckas av hyra som debiteras de program som använder utrustningen.

Följande tablå visar hur de gemensamma förvaltningskostnaderna förde­lar sig mellan programmen.

Program                                                                    1981/82

Beräknat

Arbetsmarknadsinformation                                                  762 020 000

Yrkesmässig och geografisk rörlighet                                        41400000

Sysselsättningsskapande åtgärder                                          27 900000

Regionalpolitiska stödåtgärder                                                7200000
Särskilda ätgärder för arbetsanpassning och

sysselsättning                                                             22 500000

Yrkesinriktad rehabilitering                                                     6300000

Åtgärder för flyktingar                                                          4 500 000

Kontant slöd vid arbetslöshet                                                 9900000

Tolalförsvarsverksamhet                                                     16200000

Förvaltning av utrustning                                                     1800000

899720000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    54

B 1. Arbetsmarknadsservice

1979/80 Utgift         997024000

1980/81 Anslag       955913000

1981/82 Förslag      1055 873000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Arbetsmarknadsinfor­mation samt delar av programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Programmet Arbelsmarknadsinformation är inte uppdelat pä delpro­gram. I programmel Yrkesmässig och geografisk rörlighet ingår delpro­grammen Arbetsmarknadsutbildning, som redovisas under ell separat an­slag (B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning), Flyltningsbidrag och Inlö­sen av egnahem m.m.

Programmel Arbelsmarknadsinformation omfatlar olika verksamheter som syftar lill alt ge arbetssökande stöd för bästa möjliga utbyte av sitt arbelskraflsutbud och alt medverka till att arbetsgivare inom de arbels-kraflslillgängar som finns eller kan utvecklas finner erforderlig personal. Avdelningen för arbelsmarknadsservice vid AMS handhar verksamheten centralt. Länsvis och lokalt är länsarbetsnämnderna resp. arbetsförmed­lingen ansvariga.

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Utgift

Anslag

Beräknad ändi

ring

 

AMS

Föredraganden

Programmet Arbels-

 

 

 

 

marknadsinforma-

 

 

 

 

tion

831746000

801712000

+ 295 928000

+ 80 834000

Programmel Yrkes-

 

 

 

 

mässig och geo-

 

 

 

 

grafisk rörlighet

165 278000

154 201000

+ 39535000

+ 19126000

Flyttningsbidrag

163 568000

152600000

+ 38900000

+ 18 926000

Inlösen av egna

 

 

 

 

hem m. m.

9000

1000

-

—

Förvaltningskost-

 

 

 

 

nader

1 701 000

1600000

+      635000

+    200000

 

997 024000

955913000

+335463000

+99960000

Arbetsförmedlingens verksamhet kan delas upp i en informationsfunk­tion, en platsförmedlande funktion och en arbetsförberedande funktion. Till informationsfunktionen hör alla allmänna upplysningar, muntliga, skriftliga eller via andra informationsmedia, som arbetsförmedlingen läm­nar.

Arbetsförmedlingens platsförmedlande funktion avser den hjälp som lämnas lill arbetssökande vid platsvalel och till arbetsgivare som söker arbetskraft. Denna hjälp kan lämnas under relativt enkla former men också kräva slora insatser av lid och personal. Hjälpen till arbetssökande kan bestå i alt förmedlingen lämnar individuella förslag på lediga platser, för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    55

sökandes räkning kontaktar arbetsgivare om lediganmäld plats eller an­skaffar plats som inte har anmälts till förmedlingen. För all underlätta alt anställning kommer till stånd kan förmedlingen ge bidrag lill flyttning eller olika slags arbetshjälpmedel. Arbetsgivarna kan få individuell hjälp genom alt förmedlingen föreslår viss sökande lill ledig plats, söker arbetskraft som inle finns anmäld hos förmedlingen eller ger bidrag lill utbildning eller till särskilda anordningar på arbetsplatsen. Ackvisilion av platser genom­förs ofta i samband med besök av förmedlare på förelagen. Därvid disku­teras bl. a. frågor rörande arbetstidens omfattning, arbetsplatsernas ut­formning, möjligheler lill anställning för kvinnlig arbetskraft, handikappa­de och äldre saml förelagens personalpolitik.

Arbetsförmedlingens arbetsförberedande funktion inriktar sig på sökan­de som inte direkt kan få arbele pä hemorten eller annan ort. För all en anställning skall komma lill stånd kan skilda åtgärder behövas. Del kan gälla yrkesbyie, ändrade arbetsuppgifter, flyttning, yrkesutbildning, an­ställning i skyddat arbete eller särskilt lönebidrag.

Arbetsförmedlingens användning av de rörlighelsfrämjande och syssel­sättningsskapande åtgärderna liksom särskilda ålgärder för arbetsanpass­ning och sysselsättning utgör särskilda program och det sistnämnda be­handlas under avsnillet C. Arbetsmiljö.

Programmet Arbelsmarknadsinformation AMS anslagsframställning

Arbetsförmedlingens yttre kontorsorganisation bestod den I juli 1979 av totalt 251 kontor, varav 79 distriklskontor och 172 lokalkontor. Under budgetåret 1979/80 har etl antal nya kontor inrättats. Vid utgången av budgetåret fanns därmed 79 distriktskontor och 186 lokalkontor, samman­lagt 265. Från distrikts- och lokalkontoren sker dessutom regelbunden ambulalorisk arbetsförmedling lill omkring 130 platser som saknar förmed-lingskonlor.

En omorganisation av sjömansförmedlingen har påbörjats i enlighet med ett beslut av regeringen. Inom kulturarbetsförmedlingen har nya tjänster inrättats i Örebro och Luleå. Kulturarbetarseklionen i Stockholm har förstärkts för samordning av förmedlingsåtgärder för kulturarbetare bland invandrare. Planering pågår för genomförande av en ADB-baserad bok-ningscentral för samtliga förmedlingar inom kultursektorn.

Fasta arbetsformer för platsförmedling har den I april 1979 införts vid samtliga arbetsförmedlingskonlor. Vissa justeringar i den hittills tilläm­pade ordningen kommer atl göras med sikte pä en ylterligare uppslramning av arbetsformerna.

Försöken med s. k. modellkonlor i Södermanlands län startade våren 1980 efter omfattande förberedelser avseende organisation, metoder och personalutbildning. Erfarenheterna från de hittillsvarande försöken visar

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    56

att resurser för ADB inom arbetsförmedlingen kan bidra till en nödvändig effektivisering av platsförmedlingsarbetet.

Allmän platsanmälan kommer under hösten 1980 alt vara infört i hela landet!

Under budgetåret 1979/80 har jämslälldhetsarbelet förts vidare, bl. a. genom intensifierad platsförmedling. Den ökade efterfrågan på arbetskraft främst till verkstadsindustrin har samordnats med aktiviteter för att intres­sera kvinnorna för industriarbete och företagen för alt vidga sin rekryte­ring lill atl i vidare omfattning avse kvinnor.

Sökande med arbelshandikapp har i ökad utsträckning kunnat få arbele på den reguljära arbetsmarknaden. Under budgetåret 1979/80 fick omkring 12000 personer arbete. Detla sammanhänger delvis med den allmänt för­bättrade arbeiskraftseflerfrågan men ocksä med alt en särskild kampanj bedrivits för all öka antalet arbetsplaceringar av äldre och handikappade sökande. I en av AMS i juni 1980 redovisad rapport Platsförmedling för äldre och handikappade framgick all under kampanjtiden november 1979 -april 1980 fick ca 7000 personer arbele på den reguljära arbetsmarknaden, vilkel var en ökning från 4700 samma period ett år tidigare. Ökningen uppgick alltså till ca 2400 personer eller 50%. Rapporten visar atl ökning­en i första hand gäller yrkesområden som tillverkningsarbete, lager och diversearbeten. Lägsta andelen arbetsplaceringar visar yrkesområden inom den offentliga sektorn. Överiäggningar med slöd av främjandelagen har genomförts såväl centralt av AMS som regionall av länsarbetsnämn­derna. Fortsatt prioritering av förmedlingsinsatserna för denna grupp av arbetssökande kommer all behövas.

Inslaget av invandrare bland de arbetssökande har fortsatt att öka. Av 222000 invandrare i arbetskraften var 3,6% arbetslösa fjärde kvartalet 1979 mot 1,8% i hela arbetskraften. Många invandrares sociala silualion är också otillfredsställande vilkel förstärker deras svårigheier.

Antalet nyanmälda lediga platser lill arbetsförmedlingen var under första halvåret 1980 ca 7% högre än vid motsvarande lid 1979. En del av ökning­en beror dock på all allmän platsanmälan införts i ylterligare åtta län vilken därmed omfattar sammanlagt arton län.

Anskaffandet av platser för arbetslivsorientering för elever i grundskola och gymnasium har vuxit mycket starkt. Plalsanskaffningen är myckel tidskrävande och fordrar en omfattande samverkan med skolan.

Medelsberäkning

AMS beräknar i sin anslagsframställning medelsbehovet för programmel Arbelsmarknadsinformation under budgetärel 1981/82 till I 097,6 milj. kr., varav 957,1 milj. kr. avser s. k. förvaltningskostnader.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    57

Ändamål

1980/81 AMS budge­tering

1981/82 AMS beräk­ning

 

Extern information

Platslistor, (ej ADB-baserade)

AF/ADB-plalslislor

AF/ADB-ulveckling

Planeringsinformations-statistik

Reseräkningar för inställelse till arbetsförmedlingen

Läkarundersökningar

Tryckning av blanketter m.m.

AMS tryckeri

Tjänstebilar

Tolkservice

Förvaltningskostnader

 

6100000

8355 000

5700000

3 985000

58730000

60000000

38950000

52400000

3050000

4750000

240000

310000

550000

800000

2900000

3 300000

950000

1215000

900000

1075000

-

4400000

118070000

140590000

683 550000

957050000

801620000

1097640000

Huvuddelen av utgifterna för programmet avser gemensamma förvalt­ningskostnader. I det följande återges AMS redovisning i anslagsframställ­ningen av medelsbehovet för de övriga posterna under programmel.

Under budgetåret 1981/82 beräknas de sammanlagda kostnaderna för ADB i arbetsförmedlingen uppgå lill 112,4 milj. kr.

För all ytterligare effektivisera platsförmedlingsarbelel föreslär AMS att antalet terminaler för sökning och bevakningsmatchning ökas med 100 i storstadsområdena och vid dislriktskonloren i övrigt med 119. Till della kommer 21 terminaler för sjömansförmedlingens nya organisation. Totalt föreslås således etl tillskott med 240 söklerminaler. Tillsammans med redan beslutade söklerminaler skulle förslagel göra del möjligt all förse i stort sett varje sektion vid större kontor och varje mindre kontor med en terminal för platsförmedling. En slutlig utvärdering av modellkontorsför-söken kommer enligt nuvarande planer all lämnas hösten 1982. Kostnaden för drift av ADB-platslistor beräknas uppgå lill 60 milj. kr. För övriga ADB-insalser inom arbetsförmedlingen beräknas 52,4 milj. kr.

Kostnaderna för den externa informationsverksamheten beräknas öka från 6,1 milj. kr. för budgetåret 1980/81 till 8,4 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82 främst lill följd av utvidgad produktion av TV-kassetier. Användning av TV-kasseller sparar lid och effektiviserar den kollektiva informationen till olika målgrupper.

De största posterna inom programmel avser som tidigare kostnader för allmän arbelsmarknadsinformation och information om arbelsmarknads­politiska ålgärder, information om arbetsmarknadsutbildning samt yrkes­vägledningens tryckta yrkesinformation. Till övriga slörre poster hör infor­mations- och konferensverksamhet avseende anpassningsgrupper och jäm­slälldhetsåtgärder liksom kostnader för information om kulturarbelsmark-naden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    58

Kostnaderna för de centrala plalslislorna beräknas minska från 5,7 milj. kr. för budgetåret 1980/81 fill 4,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Delta beror på att platslistedelen i tidningen Arbetsmarknaden föreslås utgå fr.o.m. ingången av budgetåret 1981/82 och ersättas med en till omfånget begränsad företagslisla.

Den statistiska planeringsinformafionen beräknas öka lill 4,8 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

1 samband med platsförmedling för invandrare behövs många gånger tolk. AMS räknar med att hälften av de ca 18000 invandrare per månad som besöker arbetsförmedlingen behöver sådan lolkhjälp. För budgetåret 1981/82 beräknar AMS för denna lolkservice 4,4 milj. kr.

Programmet yrkesmässig och geografisk rörlighet AMS

Flyttningsbidrag. Utgifterna för verksamheten, exkl. förvaltningskost­naderna, uppgick under budgetåret 1979/80 lill 163,2 milj. kr. Utgifterna fördelade sig på de olika bidragsformerna enligt följande.

 

Bidragsform

 

Anlal

Kostnader

Kostnader

 

 

beviljade

1 000-tals

per bidrag

 

 

bidrag

kr.

i kr.

Sökanderesor

 

26842

7237

270

Tillträdesresor

 

15 721

1969

125

Dagliga resor

 

6032

5 576

924

Månadsresor

 

9453

14583

1543

Bohagslransport

 

13416

35 189

2623

Starthjälp

 

23 126

77 555

3 354

Traktamente vid

 

 

 

 

 dubbel bosättni

ng

5417

21 124

3 900

Återresor till hemorten

97

13

134

Summa

 

100104

163246

-

Härutöver har hjälp till hemvändande utlandssvenskar lämnats med 321000 kr.

AMS föreslår atl äterflyttningsbidrag i form av resekostnadsersätlning och bohagslransport under vissa förutsättningar ska kunna utgå lill arbets­tagare som vid flyttningen lill anslällningsorlen fick starthjälp. Bidraget ger ökad trygghet ål den som måste flytta och underlättar en geografisk om­ställning.

I syfte atl vidga de lokala arbetsmarknadernas pendlingsomräde föreslär AMS vidare alt flyttningsbidrag i form av dagliga resor bör kunna utgå under tolv månader i stället som f. n. under sex månader, samt att kostna­derna även i fortsättningen ersätts till den del som överstiger 70 kr. per månad.

Vidare bör de personer som efter avslutad arbetsmarknadsutbildning och som tidigare fått flyltningsbidrag i form av bohagslransport för alt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    59

flytta till utbildningsorlen kunna få starthjälp dä de tillträder en anställning pä utbildningsorten.

AMS föreslår också atl reseersättning bör kunna få ulgå till studerande pä högskolenivå då de tillträder praktik- eller feriearbete.

Sökanderesor bör i fortsättningen beviljas samtliga hushållsmedlemmar som avser atl medfölja vid flyttningen och som också söker arbete på den nya orten.

Till arbetssökande utgår traktamente vid dubbel bosättning endasi om arbetstagaren söker men inte kan få stadigvarande bostad i eller i närheten av den nya anställningsorten. AMS föreslår atl ifrågavarande traktamente fär ulgå på .samma sätt som gäller för de som är arbetslösa.

Slutligen föreslår AMS all traktamente vid dubbel bosättning bör få ulgå till personer inom byggnads- och anläggningsbranschen under hela anställ­ningstiden dä de anställts för elt visst arbele s. k. objeklanställning, dock högst under 24 månader.

Inlösen av egna hem m. m. Under budgetåret 1979/80 såldes en bostads­rätt för I 500 kr. Inlösen av någon bostadsrätt skedde inte under budget­året. AMS bedömer all endasi elt fåtal egnahem kommer att lösas in under budgetåret 1981/82 varför ett formellt anslag om oförändrat I 000 kr. före­slås.

Föredraganden

Medelsbehovet under programmel Arbelsmarknadsinformation avser huvudsakligen programmets andel av de för programmen gemensamma förvaltningskostnaderna. Förvaltningskostnaderna består lill övervägande delen av löner och andra kostnader för arbetsförmedlingen.

Med skrivelse den 20 augusti 1980 har AMS överiämnal en slutrapport över den försöksverksamhet med yrkesvägledningsservice för finskialande arbetssökande som enligt beslut av regeringen den 14 september 1978 har ägt rum genom tillfällig tjänstgöring i Sverige av tvåspråkiga yrkesvägleda­re från Finland. Enligt regeringsbeslutet skulle i utvärderingen av försöks­verksamheten bl. a. bedömas huruvida verksamheten i fortsättningen lämpligen borde bedrivas i denna form eller genom rekrytering av tvåsprå­kiga svenska yrkesvägledare. Av rapporten framgår att verksamheten, som skulle syfta lill atl förbättra yrkesvägledningsservicen för finska ar­betssökande och kartlägga deras vägledningsbehov och problem i samband med yrkes- och utbildningsval, har omfattat älta finska yrkesvägledares tjänstgöring i Sverige. Vidare framgår alt det i dag behövs fler yrkesvägle­dare som lalar finska och att det f. n. endast finns ett tiotal sådana yrkes­vägledare inom fältorganisationen saml att behovel av dem inle kan tillgo­doses genom tillfällig inlåning frän Finland eftersom ingående kännedom om svenskt utbildningsväsende och arbetsmarknadsförhållanden i Sverige måsle vara en förutsältning för dessa yrkesvägledare. AMS anför atl man därför avser atl vidta åtgärder för atl erbjuda tvåspråkiga finskialande

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    60

arbetsförmedlare utbildning till yrkesvägledare. För egen del ser jag det som en angelägen uppgift alt dessa åtgärder vidtas och att behovet av tvåspråkiga yrkesvägledare i fortsättningen ocksä beaktas i samband med nyanställningar. Kostnader för ifrågavarande fortbildning fär emellertid rymmas inom givna anslagsramar.

AMS har i skrivelser den 21 oktober 1977 och den 15 juni 1979 begärt atl frågan om statsbidrag till sådan förmedlingsverksamhet inom kulturområ­det som bedrivs med särskilt tillstånd av AMS närmare utreds. Vidare har Svenska musikerförbundet i skrivelser den 8 maj 1979 och den 15 septem­ber 1980 begärt statsbidrag för sin fömedlingsverksamhet. Jag har tidigare anmält att jag avser atl senare i samband med den sysselsältningspolitiska propositionen återkomma angående en översyn av arbetsmarknadsverket. 1 det sammanhanget kommer jag att behandla frågan om arbetsförmedling inom kulturområdet. 1 avvaktan härpå är jag inte beredd att la ställning lill ifrågavarande förslag.

Under hösten 1980 har allmän plalsanmälan införts i hela landel. En utvidgning av bestämmelserna om allmän plalsanmälan får ekonomisk betydelse i fräga om kostnaderna för framställning av ADB-platslistor i och med all antalet lediga platser ökar och därmed platslistornas omfång. Regeringen har i prop. 1980/81:20 bil. 11 om besparingar i statsverksamhe­ten m. m. anmält att inskränkning bör kunna göras i plalslislutgivningen motsvarande en besparing på 5milj. kr. för helt budgetär och att del får ankomma pä AMS att avgöra hur en sådan begränsning skall ske. Utöver detta har AMS i sin anslagsframställning föreslagil ylterligare besparingar i plalslislutgivningen motsvarande ett belopp av 4,6milj. kr. Mol bakgrund härav beräknar jag för nästa budgetår medelsbehovet för framställning av ADB-platslistor lill 54,9 milj. kr.

Vad gäller de plalslistor som inte framställs med hjälp av dalateknik förordar AMS atl platslistdelen i tidningen Arbetsmarknaden utgår och ersätts med en lill omfånget begränsad förelagslista. Jag beräknar med hänsyn härtill kostnaderna för cenirala platslistor til! 3,8milj. kr. AMS har vidare begärt ökade resurser för extern informationsverksamhet. Jag kan inte biträda förslagel. När det gäller cenirala plalslistor och extern infor­mationsverksamhet beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet till 9,6milj. kr.

AMS har för de fortsatta försöken med sökning och bevakningsmatch­ning av lediga platser via terminal begärt ytterligare 240 terminaler, varav 100 terminaler föreslås för ulbyggnad i storstadsområdena, 119 terminaler till dislriktskonloren och 21 terminaler till sjömansförmedlingen. AMS har vidare med skrivelse den 26 november 1980 överlämnat en redovisning av försöken med ADB inom arbetsförmedlingen som avser den försöksverk­samhet och planering som har genomförts under budgetåret 1979/80. Rikt­linjerna för försöksverksamheten med ADB i arbetsförmedlingen har lagts fast i prop. 1978/79: 131, AU 1978/79:34, rskr 1978/79:304. AMS har i dag

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    61

bemyndigande att disponera sammanlagt 202 terminaler. Av dessa har över 100 terminaler ännu ej levererats på grund av förseningar hos termi-nalleveranlören vilkel har inneburit stora förseningar i utvärderingen av de pågående försöksverksamheterna. Den pågående försöksverksamheten med s. k. modellkonlor i Södermanlands län har kommit igång först i juni månad i år vilket är nästan ell år senare än beräknat. Leveransen av de återstående terminalerna beräknar AMS emellertid kunna ske under inne­varande budgetår. Jag anser mot bakgrund av detla att den pågående försöksverksamheten med sökning och bevakningsmatchning för nästa budgetär endast bör tillföras de 21 terminaler som AMS begärt för sjö­mansförmedlingen. Jag beräknar medelsbehovel lill 43,4 milj. kr. för fort­satt utrednings- och utvecklingsarbete avseende ett ADB-system för ar­betsförmedlingen samt terminalsökning och bevakningsmatchning av ledi­ga platser med hjälp av ADB-teknik inkl. de s.k. modellkontorsförsöken i Södermanlands län.

AMS har begärt 4,4 milj. kr. för lolkservice vid arbetsförmedlingar. Jag biträder förslaget, men beräknar medelsbehovel fill 2 milj. kr.

AMS har föreslagit elt flertal ändringar i bidragsreglerna för delprogram­met Flyltningsbidrag. Jag avser att återkomma till dessa förslag i samband med den sysselsättningspolifiska propositionen.

Om en arbetstagare får anställning i en ort ulom hemorten och kan resa mellan dessa orter varje dag kan viss resekostnadsersätlning utgå. Den kostnad arbetstagaren får betala vid dessa resor ulgör enligl 36 § arbets­marknadskungörelsen (1966:368) i dag 70kr./månad. Jag avser föreslå regeringen att detla belopp höjs fill 90 kr./månad i likhet med vad som gäller inom arbetsmarknadsutbildningen. Detla innebär en besparing på ca 120000 kr. per år. I min medelsberäkning harjag tagil hänsyn till delta och beräknar medelsbehovet för flyltningsbidrag till 171,6milj. kr.

Enligl bestämmelser i kungörelsen (1950:383) angående bistånd åt ut­landssvenskar som återvänder till Sverige m. m. kan svensk medborgare som har vislats längre tid utomlands och vid ankomsten till Sverige är medellös och i behov av hjälp, få bistånd från AMS i form av starthjälp och rörelselån. Starthjälp beviljas i samband med tillträdande av den första anställningen och avser kostnader för resa eller flyttning, uppehälle under tiden intill första löneutbetalningen, arbetskläder och bohag. Viss äterbe­talningsskyldighet föreligger. Rörelselän får beviljas den som är arbetsför men på grund av ålder eller annan omständighet inle kan erhålla lämpligl arbele. Ifrågavarande bidrag las i anspråk i myckel ringa omfattning och den totala årskostnaden uppgår lill ca 300000 kr.

När den nya socialtjänstlagen träder i kraft den I januari 1982 får även arbetsföra personer rätt lill bistånd av den kommunala socialnämnden för sin försöijning om deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Del innebär bl. a. alt de medellösa personer som omfattas av bestämmelserna i kungörelsen (1950:383) angående bistånd lill utlandssvenskar som åter-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    62

vänder lill Sverige m.m., får rätt till socialbidrag. Det finns mol denna bakgrund och med hänsyn till den ringa omfattning som bidragen har haft, enligt min mening, inte längre några skäl för alt behälla dem. Den hjälp som kan anses behövlig i samband med tillträdande av en anställning får tillgodoses genom atl flyltningsbidrag och näringshjälp kan lämnas enligt reglerna härom i arbelsmarknadskungörelsen (1966: 368).

Jag föreslår därtör efter samråd med chefen för socialdepartementet alt ifrågavarande bestämmelser om starthjälp och rörelselån till utlandssvens­kar som återvänder till Sverige avskaffas den I januari 1982.

För inlösen av egna hem m.m. har AMS föreslagil oförändrat belopp av 1 000 kr. Jag ansluter mig lill detla.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och sammanställningen i del föregående hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna vad jag har förordat i fråga om avveckling av starthjälp och rörelselån till svenska medborgare som återvänder frän ul­landel

2.   lill Arbetsmarknadsservice för budgetärel 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av I 055 873 000 kr.

B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

1979/80 Utgift '3714478000 1980/81 Anslag 2231400000 1981/82 Förslag      2195182000

' varav 2877 668000 kr. ulgör anslagsmedel och återstoden influtna arbetsgivarav­gifter. Utgifterna för verksamheten under budgetåret uppgår till 3638 milj. kr. Resterande del avser överskjutande utbetalningar frän budgetåret 1978/79.

Utgifterna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning under pro­grammet Yrkesmässig och geografisk rörlighet bestrids frän en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond. Denna finansieras genom medel som dels anvisas under anslaget B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning, dels inflyter som avgifler frän arbetsgivare enligl lagen (1975:335) om arbetsgi­varavgift lill arbetsmarknadsutbildning.

 

 

 

 

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag

1981/82 Beräknad ändri

ng

 

AMS och SÖ

Föredraganden

Arbetsmarknadsutbildning Förvaltningskostnader

2 839387000 38281000

2 877668000

2 195 000000 36400000

2231400000

+ 1059700000 +      3 800000

+ 1063500000

-39418000 + 3 200000

-36 218000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    63

Delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning omfatlar sådan utbildning som någon genomgår av arbetsmarknadsskäl i enlighet med arbelsmark­nadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1979:528). Arbetsmarknadsmyn­digheterna bedömer om arbetsmarknadsskäl föreligger för alt bevilja ar­betsmarknadsutbildning. Enligl kungörelsen får personer som är eller löper risk alt bli arbetslösa eller är svårplacerade på arbetsmarknaden beviljas sådan utbildning. Den sökande skall i allmänhet ha fyllt 20 år och utbildningen skall dessulom vara lämplig frän arbetsmarknadssynpunkt. För vissa s. k. bristyrken kan arbetsmarknadsutbildning beviljas utan atl den enskilde är arbetslös.

Ulbildningen avser i första hand yrkesutbildning, men kan även omfalta grundläggande, förberedande och orienterande utbildning som bedöms nödvändig för en yrkesutbildning eller arbete. Arbetsmarknadsutbildning sker i av skolöverstyrelsen (SÖ) särskilt anordnade kurser (AMU-kurser), inom det reguljära utbildningsväsendet saml vid kurser anordnade av studieförbund m.fl. Till programmet hänförs dessutom bidrag lill företag för bl. a. utbildning vid hot om permittering eller uppsägning (20-kronan).

AMS och SÖ

Under budgetåret 1979/80 deltog lolalt 120000 personer i arbetsmark­nadsutbildning. Trots en uppåtgående konjunktur med ökad efterfrågan på arbetskraft har det krävts en omfattande arbetsmarknadsutbildning främst för all lillgodose utbildningsbehov hos ny- och återinträdande kvinnor, ungdomar och invandrare. Antalet deltagare under budgetåret 1978/79 var 186000 personer. Minskningen beror till största delen på att ulbildningen av permilteringshotad personal i företag har sjunkit från ca 50000 deltagare under budgetåret 1978/79 till 4500 under budgetåret 1979/80.

Av följande sammanställning framgår hur antalet personer i arbetsmark­nadsutbildning under budgetärel 1979/80 har fördelat sig på skilda kurs-anordnare.

 

 

Antal kurs-

Proc. för-

Antal ut-

Genomsnittlig

 

deltagare

delning

bildnings­veckor

utbildnings­tid i veckor

SÖ-kurser

78000

65,0

1248000

16

Förelagsutbildning vid

 

 

 

 

permitteringshot

4600

3,8

33000

7

Annan företagsutbildning

2400

2,0

27 750

11

Utbildning inom det re-

 

 

 

 

guljära skolväsendet

32000

26,7

532000

17

Övriga kurser (korrespon-

 

 

 

 

denskurser, kurser i regi

 

 

 

 

av studieförbund m. m.)

3 000

2.5

28000

9

Summa

120000

100,0

1868 750

 

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    64

De totala utgifterna budgetåret 1979/80 för arbetsmarknadsutbildning har för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och SÖ uppgått lill 2 260 resp. I 378 milj. kr. 1 dessa utgifter ingår inte kostnader för kurserna Omställ­ning-Träning (OT) för handikappade vilka t.o.m. 1979-12-31 bekostades av medel som anvisats under delprogrammet Utbildning av svårplacerade. Efter den I januari 1980 ingår ej heller kostnader för kursen Arbetsliv och utbildning som i samband med inrättande av arbetsmarknadsinstitut har överförts lill delprogrammet Arbetsmarknadsinstitut.

Under budgetåret har den övervägande delen av arbetsmarknadsutbild­ningen skett vid AMU-center och filialer. Arbetsmarknadsutbildningen inom det reguljära skolväsendet har minskal såväl i absoluta som i relativa tal, vilkel kan ses som elt resultat av AMS nya tillämpningsföreskrifter för beviljande av arbetsmarknadsutbildning. Dessa innebär bl. a. alt stor re­striktivitet skall iakttas när det gäller beviljande av förberedande icke yrkesinriktade utbildningar inom det reguljära skolväsendet.

Behovel av förberedande utbildning före yrkesutbildning har dock i likhet med tidigare år varit stort. Den förberedande utbildningen sker i stor ulslräckning vid SÖ:s preparandkurser. De omfattar i allmänhet 8-24 veckor. Under en tvåårig försöksperiod har behovel av preparandkurser undersökts särskilt. Därvid framkom att det är nödvändigt att komma fram lill en förberedande utbildning som bättre motsvarar den kommande yrkes­utbildningens krav.

Några slörre förskjutningar i utbildningens inriktning har inle skett un­der budgetärel med undantag av utbildning inom sjuk- och hälsovård samt konlorsleknisk' arbete vilka procentuellt sett har ökat i omfattning.

 

Yrkesområde

Procent

 

 

 

Män

Kvinnor

Totalt

Tekniskt arbete

7,0

1,5

4,0

Arbete inom hälso- och sjukvård

4.0

25.5

16.0

Kameralt och kontorstekniskt

4,0

22.5

14.5

Tillverkningsarbete

36,0

3.5

18.0

Byggnads och anläggningsarbete

5,5

-

2.5

Service

2.5

5,0

4.0

Övriga yrkesområden

12,0

7.0

9,5

Föreberedande kursverksamhet

29,0

35.0

31.5

 

100,0

100,0

100,0

Även under budgetåret 1979/80 har särskilda insatser för ungdomar anordnats. Bl. a. har del varit nödvändigl alt köpa utbildningskapacitet i företag. Sedan denna verksamhet började under hösten 1977 har 3 500 ungdomar deltagit i utbildning i företag inom elt 20-tal olika yrkeslinjer. Gymnasieskolan har dessulom fått utnyttja ledig utbildningskapacitet vid AMU-center.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    65

Inom ramen för en försöksverksamhet med utbildning av icke arbetslösa personer lill arbetsområden som domineras av motsatt kön har 80 kvinnor på fyra kursorter deltagit. Försöket har begränsats fill konlorsområdet. Verksamheten utvärderas av SÖ.

Under budgetåret påbötjade ca 5 800 personer bristyrkesulbildning. Överläggningar pågår mellan AMS och arbetsmarknadens parter bl. a. i syfte att göra bristyrkesutbildningen bättre anpassad lill de behov som kan finnas regionalt.

I den förbättrade industrikonjunkturen har utbildning i förelag vid per­mitteringshot haft begränsad omfattning. Under budgetåret 1979/80 har 239 företag beviljats bidrag med 27,2 milj. kr. Antalet personer för vilka bidrag har beviljats har minskat från 35 517 lidigare budgetår till 2419 under 1979/ 80. Den genomsnittliga utbildningstiden per person har dock ökat från 280 fimmar budgetåret 1978/79 till 562 budgetåret 1979/80. Av del totala antalet utbildningsfimmar under budgetåret har näringsgrenarna samfärdsel, bygg­nadsverksamhet, metall- och maskintillverkning saml trävaruindustrin de största andelama.

Bidrag för utbildning av redan anställda i kombinalion med anställning av ersättare har under budgetåret 1979/80 beviljats 50 företag för utbildning av 367 personer till en kostnad av 5,7 milj. kr. Utbildning inom näringsgre­narna metall-, varv- och maskintillverkning har dominerat. 266 arbetslösa personer - varav 68 kvinnor — har beretts arbete som ersättare för dem som genomgått utbildning. Fler än hälften av ersättarna har varit under 25 år.

Jämställdhetsbidrag har under budgetåret beviljats 289 förelag för utbild­ning av 1840 personer. Bidragsformen har i 16 fall utnyttjats för utbildning av män fill yrken som domineras av kvinnor. Den totala bidragskoslnaden uppgick till 14,2 milj. kr. Jämfört med budgetåret 1978/79 har utbildnings­volymen blivit ca 4 ggr större vilket enligt AMS torde kunna förklaras av ändrade bidragsbestämmelser. Tidigare gällde som förutsättning för bidra­get atl det på orten skulle råda brist på arbetskraft i del akluella ulbild-ningsyrket. Denna bestämmelser upphörde att gälla den 1 juli 1979.

Behovel av arbetsmarknadsutbildning väntas förbli stort även under innevarande budgetår bl. a. beroende på obalans mellan arbetsgivarnas krav på arbetskraften och de arbetslösas kvalifikafioner. Utbildning kom­mer att behövas främst för kvinnor, arbetshandikappade och invandrare. Dock väntas en minskning av SÖ-kurserna vilket sammanhänger med all kurserna Arbetshv och utbildning och Omställning och träning har över­förts lill arbetsmarknadsinstituten. Antalet deltagare i det reguljära skolvä­sendet väntas minska lill följd av AMS nya tillämpningsföreskrifter. Före­tagsutbildning vid permitteringshot går ej att exakt förutse då konjunktur­utvecklingen är avgörande. AMS räknar med ca 15000 deltagare.

För budgetåret 1981/82 har AMS räknat med en uppgång av antalet deltagare till totalt 149000. Utbildning i samband med permitteringshot 5   Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    66

väntas öka till ca 25000 dellagare. Uttryckt i antalet kursdeltagare och utbildningsveckor räknar AMS med följande fördelning under budgetåret 1981/82.

 

Kursområde

Antal

Proc.

Antal ut-

 

kursdel-

fördel-

bildnings-

 

tagare

ning

veckor

SÖ-kurser

85000

57

1560000

Företagsutbildning vid permitteringshot

25000

17

300000

Annan företagsutbildning

4500

3

45000

Utbildning inom det reguljära skol-

 

 

 

väsendet

30000

20

616000

Övriga kurser

4 500

3

56000

 

149000

100

2577 000

Vad gäller utbildningsbidragen förutsätter AMS all de fortlöpande an­passas lill ersättningen från arbetslöshetskassor och del kontanta arbets­marknadsstödet. Elever som inle uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa bör enligt AMS få dagpenningen anpassad efter pris-och löneutvecklingen.

AMS framhåller alt sådant utbildningsbidrag i form av särskilt bidrag, som enligl föreskrifter i regleringsbrev kan utgå jämsides med studiemedel främst kan anses utbildningspoliliskt motiverat. AMS anser därför att det bör övervägas all föra över dessa bidragsformer till del ordinarie studiestö­det. De bidragsformer del här är fråga om är dels del särskilda bidrag till familjebostad, som utgår till ensamstående förälder som önskar återgå till förvärvsarbete efter längre tids uppehåll, dels det särskilda bidrag till handikappad för merkostnader för utbildning som kan anses förorsakade av handikappet I.ex. kostnader för talböcker och punktskriflsböcker. Även del särskilda bidrag som utgår lill invandrarungdomar som deltar i introduktionskurs för gymnasieskola bör enhgt AMS kunna beviljas inom ramen för del ordinarie studiestödet.

SÖ framhåller atl konjunkturuppgången under budgetärel 1979/80 med­fört att behovel av AMU varit mindre än under föregående budgetår, vilkel i sin tur medfört en lägre utnyttjandegrad - i genomsnitt 74% mol 80% under budgetåret 1978/79. SÖ har dock trots outnyttjade resurser under budgetåret 1979/80 köpt viss utbildning, som inte ulan kostnadskrävande investeringar kunnat anordnas vid AMU-centren. Kostnaderna för den köpta ulbildningen uppgick till ca 54 milj. kr. vilkel jämfört med motsva­rande kostnader under budgetåret 1978/79 innebären ökning med ca 10%.

Den totala hyreskostnaden för AMU-center och filialer uppgick under budgetåret 1979/80 lill ca 300 milj. kr. För atl bibehålla nuvarande kapaci­tet räknar SÖ med atl betydande investeringar kommer atl bli nödvändiga bl. a. har yrkesinspektionen gett vissa förelägganden om åtgärder som är nödvänd-ga av arbelsmiljöskäl.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    67

SÖ bedömer all del pågående arbetet med översyn och revidering av läroplaner i syfte atl bredda grundutbildningen samt öka möjlighelerna till återkommande utbildning till siörsta delen skall vara avslutat till utgången av budgetåret 1980/81. Vårdutbildning och utbildning inom den sociala sektorn kommer även fortsättningsvis i stor utsträckning att bedrivas som köpt utbildning.

Behovet av särskilda insatser för invandrare inom AMU har liksom tidigare år varit myckel stort. Försöksverksamhet med värvning av dels undervisning i svenska som främmande språk med samhällsorientering och dels yrkesutbildning har bedrivits vid tvä AMU-center. 1 det sammanhang­et kan nämnas all Sveriges AMU-elevers riksförbund vid uppvaktning och i skrivelse lill regeringen har framfört krav på åtgärder i syfte all bl. a. förbättra undervisningen i svenska för invandrare inom AMU. Försöks­verksamhet med viss yrkesutbildning på finska och svenska har avslutats under budgetåret 1979/80 och SÖ planerar atl vidga försöksverksamheten med utbildning av tvåspråkiga barnskötare.

SÖ framhåller atl antalet svagpreslerande kursdeltagare inom AMU ökar. Pä vissa AMU-center har försök bedrivits med preparandkurs på en mer elementär nivå. Av utvärderingen framgår all denna typ av utbildning är värdefull som komplement lill de ordinarie kurserna. Inom ramen för ell planerat åtgärdsprogram för handikappade inom AMU budgetåret 1981/82 avser SÖ alt vid behov kunna ge varje handikappad kursdeltagare stödun­dervisning och utbildning i individuell studielakt.

Del uppföljnings- och utvärderingsarbete som bedrivs för alt utveckla och förbättra undervisningen sker dels inom SÖ, dels inom projektet Forskning inom AMU (FAMU). För budgetåret 1979/80 uppgick kostna­derna för denna verksamhet lill sammanlagt ca 4 milj. kr. Uppläggnings-och utvärderingsverksamheten avseende AMU kommer under innevaran­de och nästföljande budgetår i huvudsak att bedrivas enligt de riktlinjer som gällt tidigare. Tyngdpunkten i uppföljningsarbetet kommer dock alt förskjutas från forskaruppdrag till lokala utvecklings- och uppföljningspro­jekt med AMU:s fältpersonal och med forskare som konsulter. Därigenom förväntas den kompetens som finns inom AMU bättre kunna tas till vara i utvecklingsarbetet. FoU-verksamhelen som hittills varit förbehållen peda­gogiska frågor bör enligt SÖ vidgas till planering, ekonomi och personalad­ministration. SÖ framhåller atl även byrå V 3 bör tillförsäkras resurser alt följa upp byråns administration, bl. a. utveckling av datorprogram för kursdellagarstatislik, kontorslokaler, investering m. m. SÖ anser all så­dana program skulle kunna utvecklas under innevarande budgetår och prövas och revideras under budgetåret 1981/82. SÖ uppskattar initialkost­nader för utveckling och prövning av föreslagna program lill 0,4 milj. kr. Kostnaderna för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten beräknas av SÖ för budgetåret 1981/82 lill totalt 5,9 milj. kr. varav 2,2 milj. kr. till FAMU.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    68

Personalpolitiskt utvecklingsarbete har bedrivits inom det lokala utveck­lings- och förändringsarbelel benämnt Bra AMU vars långsiktiga mål är alt tillvarata de anställdas resurser och erfarenheler för alt i vid mening effektivisera AMU-verksamheten. SÖ beräknar kostnader för projektet under innevarande budgetår till ca 2,5 milj. kr. och under budgetåret 1981/ 82 lill samma belopp. Kostnader för personalutbildningen inom AMU under budgetåret 1981/82 beräknas uppgå till ca 30 milj. kr.

Skyddsverksamheten med avseende pä anställda inom AMU bedrivs enligl arbetsmiljöavtal (AMLA, SAV cirk 54, 1978) vilket emellertid inte är tillämpligt för kursdeltagare. För atl tillvarata kursdeltagarnas intressen i fräga om skyddsfrågor och ge dem möjlighet alt delta i skyddsarbetet inom AMU har SÖ meddelat bestämmelser om kursdeltagarnas medverkan i den lokala skyddsorganisationen vid varje AMU-center. Utbildning i skydds­frågor har genomförts och planeras fortsätta under innevarande budgetår. SÖ framhåller alt den nuvarande AMU-organisationen för att kunna för­verkliga arbelsmiljölagens intention skulle behöva förslärkas med sam­manlagt nio tjänster för skyddsingenjörer med regionala verksamhetsom­råden. Skyddsingenjören skall bistå AMU-centren inom resp. region med råd och anvisningar i fråga om arbetsmiljön. SÖ planerar atl under inneva­rande budgetår som försöksverksamhet anställa en till två skyddsingenjö­rer samt begär att om försöksverksamheten utfaller positivt få inrätta ylleriigare tjänster under budgetåret 1981/82.

SÖ;s elevsociala verksamhet omfatlar f.n. viss hälsovård, fritidsverk­samhet saml lunch och kaffeservering vid AMU-center. AMS svarar för boendeservice, på vissa orter kompletterad med barntillsyn, vissa kurativa funktioner samt hälsovård. Personalkostnaderna för SÖ:s del uppgick under budgetåret 1979/80 till 3,5 milj. kr. För innevarande budgetär beräk­nas personalkostnaderna till 4,3 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till 5,7 milj. kr. SÖ betonar atl behovel av elevsocial verksamhet är stort men framhåller dock dels alt förutsättningar f.n. saknas atl överta hela det elevsociala ansvarel, dels att frågan om fördelningen av huvudmannaska­pet inom AMU f. n. är föremål för utredning.

SÖ har under budgetåret 1979/80 förbättrat den interna informationen till anställda inom AMU och avser atl utveckla informationsinsatser angående AMU lill arbetsgivare, kursdeltagare m. fi. SÖ beräknar kostnaderna här­för lill ca 1,5 milj. kr.

Under budgetåret 1979/80 har SÖ, byrå V 3, förberett genomförande av inlernbudgetering för hela AMU-organisationen. En stor del av byråns arbetskapacitet har tagils i anspråk för delta arbete. Bearbetning och uppföljning kommer även fortsättningsvis att kräva slora personalinsatser.

Regeringen har för all underiätta den ansträngda arbetssituationen med­givit utlåning av högst 16 anställda från AMUs lokala organisation för tillfälliga arbetsuppgifter hos SÖ. Behov alt få utnyttja denna möjlighet till

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    69

personalförstärkning kan väntas föreligga även fortsättningsvis. SÖ beräk­nar behovel av sådan personal lill högst 20 för budgetåret 1981/82.

Under budgetåret 1979/80 genomförde SÖ en utbildningsvolym av ca 1 250000 utbildningsveckor till en kostnad av I 378 milj. kr. För innevaran­de budgetår har AMS i sin anslagsframställning räknat med oförändrad ulbildningsvolym, men med hänsyn till del under första hälften av budget­året rådande konjunktur- och budgetläget har AMS tills vidare beslutat alt uttaget ur denna ramplan inte skall överstiga 90% av de under budgetåret l979/80genomförda kursveckorna dvs ca I 123000 utbildningsveckor. SÖ kan för denna ulbildningsvolym disponera I 120 milj. kr. Besparingsåt­gärder kommer ändå all bli nödvändiga, men SÖ bedömer mol bakgrund av den höga andelen fasta kostnader för bl. a. lokaler och personal atl endasi en begränsad besparingseffekt kan uppnås under innevarande bud­getär. SÖ har fr.o.m. budgetåret 1980/81 infört inlernbudgetering för de ramplanerade kurserna. Eftersom innevarande budgetår är del första då inlernbudgetering förekommit kan resultaten av denna komma till använd­ning tidigast vid nästa anslagsframställning. För budgetåret 1981/82 har SÖ grundat kostnadsberäkningarna dels på utfallet för budgetåret 1979/80, dels på den preliminära internbudgeten för innevarande budgetår saml pä upp­skattning av antalet kursdeltagare och utbildningsveckor under budgetåret 1981/82.

Med dessa förutsättningar beräknar SÖ i sin anslagsframställning, vilken lämnats direkt lill regeringen, elt totalt medelsbehov för budgetåret 1981/ 82 lill 1 686 milj. kr.

För budgetåret 1981/82 räknar AMS med ell ökal behov av arbetsmark­nadsutbildning. Med utgångspunkt i totalt 149000 dellagare under budget­året 1981/82 beräknar AMS och SÖ del totala medelsbehovel för AMU till 4 314,9 milj. kr. och föreslår en ökning av anslagsmedlen med 1 063,5 milj. kr. lill 3 294,9 milj. kr.

Föredraganden

Arbetsmarknadsutbildningen har ökat starkt under 1970-talels senare hälft lill följd av konjunkturnedgång med lägre efterfrågan pä arbetskraft och begränsad rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som nya grupper sökt sig ut på arbetsmarknaden. Även dä konjunkturen förbättrades under år 1979 har arbetsmarknadsutbildningen haft en betydande roll inom ar­betsmarknadspolitiken för all komma tillrätta med obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Den har samtidigt kunnat lillgodose utbild­ningsbehov hos nytilllrädande kvinnor, ungdomar, arbetshandikappade och invandrare med begränsad eller ringa yrkeserfarenhet eller bristande yrkesutbildning. Jag vill sålunda understryka arbetsmarknadsutbildning­ens roll som arbetsmarknadspoliliskl instrument såväl i lider med lägre efterfrågan på arbetskraft då arbetsmarknadsutbildningen medverkar till atl hålla arbetslösheten nere samtidigt som man tillför arbetsmarknaden utbildad arbetskraft, som i lider med god efterfrågan pä arbetskraft då

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    70

arbetsmarknadsutbildningen medverkar till atl anpassa de arbetssökandes förutsättningar till de krav och önskemål som arbetsgivarna ställer. Jag vill ocksä erinra om de utjämnande effekter som ulbildningen har pä inkomst­fördelningen lill följd av alt den riktas in på de svagaste på arbetsmarkna­den.

Utbildning i företag vid risk för permittering (20-kronan) som de närmast föregäende åren haft slor omfattning har under det senaste budgetåret inte behövt utnyttjas i lika slor utsträckning.

Under 1970-talel har arbetsmarknadsutbildningens inriktning förähd-rats. Utbildningar mol yrken inom tjänstesektorn har tillkommit medan utbildningar mot lillverkningsyrken har minskal sin andel. Dessa utbild­ningar svarar dock för drygt en tredjedel av kursdeltagarna.

Behovet av förberedande utbildning är stort och tenderar all öka. Efter­som AMU i första hand syftar lill att öka möjligheterna lill arbele bör dock ulbildningen vara målinriktad och den förberedande utbildningen.inle vara mer omfattande än den planerade yrkesutbildningen kräver. Jag delar AMS uppfattning all arbetsförmedlingen i ell förbättrat sysselsättningsläge mer ingående och under längre lid skall pröva den arbetssökandes möjlig­heter att få stadigvarande arbele ulan föregäende utbildning. Det är enligt min mening i varje läge angeläget atl arbetsmarknadsutbildningen inle utnyttjas mer än just i den utsträckning som situationen pä arbetsmarkna­den kräver. Därför måsle arbetsförmedlingen ingående pröva varje arbets­sökandes möjligheler alt få arbete på hemorten eller pä annan ort innan arbetsmarknadsutbildning föresläs. Även utbildningens inriktning och längd bör avvägas mot tillgången på arbeten.

Jag stöder således AMS uppfattning alt individuella önskemål som går längre än vad som är arbetsmarknadspoliliskl motiverat skall tillgodoses genom samhällets övriga vuxenutbildning och med ordinarie studiestöd och atl reguljär ungdomsutbildning som regel inle skall beviljas som ar­betsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsutbildningen måste i högre grad än hittills inriklas mot arbetsmarknadens och i synnerhet näringslivets behov av personal. Huvuddelen av arbetsmarknadsutbildningen bör därför ske vid de särskilt anordnade AMU-kurserna.

Jag vill i della sammanhang erinra om riksdagens beslut i anledning av regeringens proposition 1979/80: 145 om ålgärder för all främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan, varigenom skolan har givits utökat ansvar och nya möjligheter atl tillgodose l6-l7-äringars behov av utbildning. Som en följd härav begränsades tillträdel lill arbetsmarknadsutbildning för denna grupp och gränsen mellan arbetsmarknadsutbildning och gymnasie­skolan fick en klarare kontur.

Genom riksdagens beslut i anledning av regeringens proposition (1980/ 81: 20 bil. II, AU 1980/81: 11, rskr 1980/81:56) om besparingar i statsverk­samheten m. m. kommer stimulansbidraget på lOkr. per dag atl slopas från den 1 januari 1981 för de vuxna dellagare som ej är berättigade till ersätt­ning frän arbetslöshetskassa.I samband härmed har reglerna för reduktion

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    71

av dagpenningen ändrats för de elever som uppbär pension, sjukpenning eller liknande förmåner sä att dagpenningen för denna grupp inte reduceras till lägre belopp än 10 kr. Jag kommer senare i dag att förelägga regeringen förslag om atl i en särskild proposition föreslå riksdagen två nya dagpen­ningklasser i arbetslöshetsförsäkringen fr.o. m. den I april 1981. Jag kom­mer i del sammanhanget även alt anmäla höjning av del högsta dagpen-ningbeloppel för kassaberälligade dellagare i arbetsmarknadsutbildning fill 210 kr. och föreslå en slutlig avveckling av stimulansbidraget.

AMS har föreslagit alt sädani utbildningsbidrag som enligt föreskrifter i regleringsbrev kan utgå jämsides med studiemedel, dels som särskilt bi­drag i form av hyresbidrag till ensamslående föräldrar, dels som särskilt bidrag till handikappade för merkostnader i samband med utbildningen skall överföras lill del ordinarie studiestödet. Eftersom statligt och stats­kommunalt bostadsbidrag kan utgå till ensamstående med barn avser jag föreslå regeringen att det särskilda hyresbidraget inom AMU bör avveck­las. Vad gäller del särskilda bidraget lill handikappade för merkostnader i samband med studier bör del tills vidare bibehållas inom AMU i avvaktan på överväganden och förslag äv studieslödsutredningen som bl. a. har i uppgift all inom studiestödets ram föreslå förändringar sä atl handikappa­de elever - pä grund av sitt handikapp - inle förorsakas större skuldbörda för sin utbildning än andra. Inle heller finner jag anledning atl biträda AMS förslag atl överföra det särskilda bidrag som utgår till invandrarungdomar som deltar i introduktionskurs/sommarkurs för gymnasieskola lill del ordi­narie studiestödet. I likhet med lidigare år harjag beräknat 500000 kr. för bidrag lill utbildning i svenska för finska ungdomar som skall feriearbela i Sverige.

Jag har erfarit alt reglerna i 2) § 21 arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1979:528) om ersättning vid studieresa inom landet i form av resekostnadsersätlning och traktamente har tolkats så alt ersätt­ning kan ulgå för individuella studiebesök, fältstudier m. m. Enligl min uppfattning bör elever med utbildningsbidrag, vilka deltar i kurser inom del reguljära skolväsendel, naturligtvis ha möjlighet alt delta i för kursen gemensamma och för utbildningen obligatoriska studieresor. Ett överut­nyttjande av denna förmån för andra ändamål bör emellertid stävjas. Jag anser också att traktamente vid studieresa bör likställas med sådanl trakta­mente som utgär vid tillfällig bosättning pä annan ort i samband med arbetsmarknadsutbildning. Det bör ankomma pä regeringen att meddela föreskrifter om detta.

SÖ har i sin anslagsframställning framhållit att konjunkturuppgången under föregående budgetär medfört att behovet av arbetsmarknadsutbild­ning varit mindre än tidigare. Vakanser har inom vissa utbildningsområden varit betydande och kapacilelsulnyttjandet har sjunkit till i genomsnitt 74% mot 80% under budgetåret 1978/79. I likhet med vad min företrädare underströk i 1980 års budgetproposition (1979/80:100 bil. 15 s. 59) vill jag

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    72

framhålla alt de utbildningsresurser som finns vid AMU-centren i görli­gaste mån måste tillvaratas.

Som jag tidigare framhållit bör arbetsmarknadsutbildningen inriklas mol arbetsmarknadens och särskilt industrins och den konkurrensulsalta sek­torns behov av arbetskraft. Kurserna vid AMU-center bör utnyttjas i första hand. 1 den mån vakanser uppstår inom AMU-center har kommu­nerna givils möjlighet alt för gymnasieskolan utnyttja ledig utbildningska­pacitet. Vid konjunkturdämpning, då behovet av arbetsmarknadsutbild­ning ökar kan det vara lämpligl alt i stället för kostnadskrävande nyinve­steringar köpa ledig utbildningskapacitet från företagen.

Jag anser det angeläget all arbetsmarknadsutbildningen även i övrigt bedrivs på etl sådant sätt alt befinlliga resurser utnyttjas rationellt och ekonomiskt. Den under är 1980 tillsatta kommittén för översyn av arbets­marknadsutbildning och utbildning i förelag (A 1980:02) har som en hu­vuduppgift alt pröva i vad män den nuvarande inriktningen av arbetsmark­nadsutbildningen svarar mot de mål som fastställdes genom riksdagens beslut (prop. 1975:45, InU 1975: 14, rskr 1975: 178) eller behöver ändras. Kommittén skall därvid analysera vilka åtgärder som behövs för alt säker­ställa en sådan flexibilitet alt resursinsatserna kan anpassas efter rådande konjunkturläge.

Kommittén har även fått i uppdrag att med förtur pröva frågan om hur elt utvecklat system för planering och budgetering kan byggas upp. Jag har med tillfredsställelse noterat alt SÖ under innevarande budgetår har påbör­jat införande av inlernbudgetering för AMU-verksamheten. Utredningsar­betet har därmed underlättats och kommittén avser att under våren 1981 lägga fram ett förslag om etl mer utvecklat planerings-, budgeterings- och uppföljningssystem för AMU-verksamheten.

Kostnaderna för verksamheten vid AMU-centra bestäms i hög grad av de läroplaner som fastställs för olika utbildningar, bl. a. genom de krav pä lärarkapacitel, läromedel och övrig utrustning som ställs i dessa planer. Med hänsyn till det begränsade ekonomiska utrymme som f.n. finns be­dömer jag atl endasi mycket angelägna önskemål på della område kan tillgodoses. Alla möjligheler lill besparingar måsle tillvaratas. Det är min avsikt all senare föreslå regeringen alt utfärda sådana föreskrifter för läroplansarbetet som behövs för att della syfte i görligaste mån skall bli tillgodosett. 1 detla sammanhang vill jag dock understryka del väsentliga i atl del påbörjade arbetet med läroplan för utbildning av tvåspråkiga barn­skötare fullföljs.

I avvaktan på kommitténs överväganden och förslag i fräga om budget­system och ansvarsfördelning mellan AMS och SÖ anser jag det lämpligl atl i likhet med vad som gäller för flertalet myndigheter ange medelsramar för vissa utgiftsposter inom arbetsmarknadsutbildningen. Del bör ankom­ma pä regeringen atl närmare fastställa sädana medelsramar.

Frågan om formerna för upphandlingen inom den av SÖ bedrivna kurs-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    73

verksamheten är för närvarande under prövning vid överläggningar mellan SÖ, RRV och utbildningsdepartementet. Jag väntar mig att denna pröv­ning kommer att resultera i en ökad konkurrens i sådana sammanhang och därmed lill elt bättre utnyttjande av tillgängliga resurser.

Jag kan inle biträda SÖ:s förslag om inrättande av nio tjänster för skyddsingenjörer med regionala verksamhetsområden. Skyddsfrågorna bör kunna bedrivas effektivt och i enlighet med arbetsmiljölagens inlen-fioner inom ramen för den nuvarande organisationen vid AMU-center.

Däremot finner jag skäl alt biträda SÖ:s förslag om förstärkning av byrå V 3 under budgetåret 1981/82 med högst 20 personer genom inlåning från AMU:s lokala organisation. Jag avser föreslå regeringen att denna för­stärkning av byrå V 3 tillvaratas sä alt en systematisk planering med mer långsiktigt perspekfiv av kostnader för personal, lokaler och övriga inves­teringar kan genomföras samt atl en sådan planering och förbättringar av rutiner vidtas så all uppföljning och utveckling av gjorda insatser kan genomföras under nästa budgetår.

För budgetåret 1981/82 räknar jag med ett minimibehov av arbetsmark­nadsutbildning omfattande 98000 deltagare, varav 70500 i SÖ-kurser. Mot bakgrund härav beräknar jag att de totala utgifterna för arbetsmarknadsut­bildningen kommer att uppgå lill 3225,1 milj. kr. varav 1 846,6 milj. kr. för AMS kostnader och 1 378,5 milj. kr. för SÖ:s kostnader.

Över anslaget finansieras 2195,1 milj. kr. Återstoden finansieras med inflytande arbetsgivaravgifter. Vid beräkningarna har jag tagil hänsyn till de höjningar av dagpenningen i utbildningbidraget som jag senare i dag kommer att anmäla i en särskild proposition om höjning av dagpenning­klasserna i arbetslöshetsförsäkringen.

Jag vill slutligen erinra om riksdagens beslut i anledning av prop. 1979/ 80: 150 bil. 2 i vilken dåvarande chefen för budgetdepartementet redovi­sade ett förslag till sammanslagning av arbetsmarknadsutbildningsfonden, arbetslöshelsfonden och fonden för statlig lönegaranti vid konkurs. Ar­betsmarknadsutskottet (FiU 1979/80:40) underströk med instämmande av finansutskottet all riksdagen vid delta tillfälle endast kunde göra elt princi­piellt uttalande. Regeringen förutsattes återkomma till riksdagen när detal­jerna för fondens användning hade blivit mera klarlagda och jag avser atl under våren 1981 återkomma fill regeringen i denna fråga. AMS har anmält alt de för innevarande budgetår anvisade medlen för arbetsmarknadsut­bildning ej kommer att räcka. Jag räknar emellertid med all det eventuellt utökade medelsbehovel kan tillgodoses genom en sådan fondsamman­slagning.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag tdl arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1981/82 anvisa etl anslag av 2 195 182000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    74

B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder

1979/80 Utgift        3290441000                      Reservation              1567693000*

1980/81 Anslag       2125000000 1981/82 Förslag      2193900000

* Vid utgången av budgetåret 1979/80 fanns beslut/ beställningar om ca I 568 milj. kr. som ännu inte hade utbetalats. Beloppet är det slutligt redovisade och avviker därför från det i AMS petita preliminärt angivna belopp.

Frän anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsska­pande åtgärder.

Programmet Sysselsättningsskapande ätgärder består av delprogram­men Beredskapsarbeten, Induslribeslällningar, Delaljplaiieringsbidrag och Investeringsfondsärenden.

Beredskapsarbeten Induslribeslällningar Detaljplaneringsbidrag Förvaltningskostnader

 

 

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag

1981/82 Beräknad ändr

ing

 

AMS

Föredraganden

3 130 583 000 87 704 000 45 783000 26 371000

3290441000

2050000000 lOOOOOOO 40000000 25000000

2 125000000

- 5 000000 + 10000000 + 10000000 + 2 920000

+ 17 920000

+ 70000000

- 4000000 + 2900000

+68900000

Delprogrammet Beredskapsarbeten omfatlar statliga beredskapsarbeten saml statsbidrag lill kommunala och enskilda beredskapsarbeten, ävensom statligt stöd lill tidsbegränsad fortsatt drift vid nedläggningshotade företag. Beredskapsarbeten syftar lill att motverka arbetslöshet till följd av säsong-och konjunkturnedgång eller när arbetstillgången av andra skäl är otillräck­lig.

Vidare ges genom beredskapsarbeten sysselsättning ät äldre, lokalt bun­den eller handikappad arbetskraft, som har svårigheter all få arbele på öppna marknaden även i goda konjukturer. Bestämmelser om beredskaps­arbeten återfinns i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt senast 1979:528). Till detta delprogram hänförs också företagsstöd enligl kungö­relsen (1972: 302) om statsbidrag i vissa fall till nedläggningshotade förelag (ändrad 1974:370).

Under delprogrammen Induslribeslällningar och Detaljplaneringsbidrag faller kostnader för slalliga induslribeslällningar som läggs ut av sysselsält­ningsskäl samt kostnader för projektering av vissa allmänna arbeten i syfte att öka beredskapen mot arbetslöshet.

Delprogrammet Investeringsfondsärenden belastas av administrations­kostnader, vilka ingår i förvaltningskostnaderna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    75

AMS Beredskapsarbeten

För budgetåret 1979/80 anvisades till beredskapsarbeten 1 882,5 milj. kr. på statsbudgeten samt 479 milj. kr. med utnyttjande av den finansfullmakt enligt vilken regeringen av riksdagen bemyndigats besluta om utgifter lill ett belopp av 2500 milj. kr., sammanlagt 2361,5 milj. kr.

Beredskapsarbetenas fördelning på olika ändamål har under senare år utvecklats på säll som framgår av följande tabeller.

Sysselsättningsdagar i beredskapsarbeten (1000-lal)

 

Budgetår

1975/76

 

1976/77

 

1977/78

 

1978/79

 

1979/80'

 

Ändamål och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

slag av arbete

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Vägar

603

13

450

7

513

6

384

3

281

4

Vatten och avlopp

324

7

300

5

315

4

242

2

175

2

Husbyggnad

205

4

151

3

300

3

362

3

212

3

Skogsvård

719

15

648

11

733

9

689

6

640

8

Natur- och land-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skapsvård

237

5

250

4

333

4

371

3

387

5

Kultur- och fornvård

77

2

76

1

83

1

77

1

94

1

Turism och fritid

50

1

41

1

68

1

90

1

76

)

Industriella be-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

redskapsarbeten

366

8

382

6

319

4

279

3

125*

2

Tjänste- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

värdsektorerna

1220

25

2216

36

3 769

45

5951

54

3 785

49

Övriga arbeten

954

20

1604

26

1957

23

2700

24

1916

25

Summa

4755

100

6118

100

8390

100

11145

100

7691

100

* avser endasi tiden 1979-07-01-12-31.

' Antalet dagar för budgetåret 1979/80 är det faktiska utfallet enligl bokslut och

avviker därför något från de preliminära uppgifterna i AMS petita.

Det förbättrade konjuklurlägel under budgetåret 1979/80 har gjort att volymen beredskapsarbeten har kunnat minska betydligt, eller till ca 7,7 milj. sysselsältningsdagar mot ca 11,1 milj. budgetåret 1978/79 och ca 8,4 milj. budgetåret 1977/78. Den största minskningen har skett inom ijänsle-och vårdsektorerna. Dessutom redovisas etl lägre antal sysselsältningsda­gar för industriella beredskapsarbeten beroende på att dessa övergick lill Stiftelsen Samhällsföretag den 1 januari 1980. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta personer var i medeltal under budgetåret ca 34000 per månad. Under föregäende budgetår var antalet ca 52000.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    76

Sysselsättningsdagar och kostnader vid olika slags beredskapsarbeten under budgetåret 1979/80

 

 

 

1 000-tal

Nedlagda

kostnader

Kostnad

per syssel-

 

syssel-

i milj. kr.

 

sättningsdag i kr.

 

sättnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dagar

Totalt

AMS andel

Totalt

AMS andel

Vägar

281

347

308

1233

1095

Vatten och avlopp

175

264

101

1515

580

Husbyggnad

212

417

l.'59

1916

751

Skogsvärd

640

343

250

535

391

Natur- och land-

 

 

 

 

 

skapsvård

387

174

133

450

345

Kulturminnesvård'

94

54

48

576

512

Turism och fritid

76

105

56

1371

730

Industriella bered-

 

 

 

 

 

skapsarbeten

125

86

45

694

360

Tjänster och värd

3 785

1208

923

319

244

Övrigt

1916

791

531

413

277

Summa                              7 691          3789         2554                 493         332

 

Därav:

 

 

 

 

 

Statliga arbeten

2093

1341

1089

640

520

Kommunala arbeten

4 643

2044

1207

440

260

Enskilda arbeten

955

404

258

424

272

De redovisade siffrorna är de faktiska utfallen och dessa avviker något från de uppgifter som lämnades i AMS petita.

' Objekt av kulturhistorisk karaktär kan ingå även i andra ändamålsgrupper, före­trädesvis husbyggnad. - Avserendast tiden 1979-07-01    12-31.

För ungdom har beredskapsarbete anordnats dels hos slalliga myndighe­ter och institutioner i form av praktikarbele, dels hos kommuner och landsting inom framför allt tjänste- och vårdsektorn, dels hos enskilda förelag och organisationer. Under 1979/80 var i medeltal 19900 ungdomar under 25 är per månad sysselsatta i beredskapsarbeten. Som mest var 30207 ungdomar sysselsatta i olika typer av beredskapsarbeten i december 1979 mot 44395 i april 1979.

Av den nyss redovisade tabellen där antalet syselsättningsdagar under senaste femårsperioden i beredskapsarbeten fördelals, framgår att tjänste-och vårdsektorerna under budgetåret 1979/80 svarade för 49% av den lotala sysselsällningen mol 25% budgetärel 1975/76. Resterande 51 % ut­gör byggnads- och anläggningsarbeten, skogs- och nalurvårsarbelen samt övriga arbeten. Av tabellen framgår vidare all en förskjutning skett från investeringsarbeten lill tjänste- och värdarbeten. En anpassning har där­med skett lill arbetslöshetens struktur.

Av tabellen framgår också att den totala dagsverkskostnaden varierar mellan 1966 kr. för husbyggnadsarbeten och 319 kr. för arbeten inom tjänste- och värdsektorn.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    77

Antalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras ålders- och könsfördelning vid mitten av vissa månader

 

 

 

 

År/Månad

Antal

Beredskapsarbete

 

 

 

Totalt - män

 

 

 

 

 

■Antal

Därav %

 

 

 

- kvinnor

anvisade arbetslösa

 

 

 

 

17 är och

24 år och

45 är och

 

 

 

yngre

yngre

äldre

1978

 

 

 

 

 

Februari

Totalt

41990

18.4

66,4

16.2

 

- män

25093

15,6

54.0

23.3

 

- kvinnor

16897

22.1

85.0

5,8

Maj

Totalt

46383

15,1

65,3

15.9

 

- män

28123

12,7

53.2

22,5

 

- kvinnor

18 260

18,8

83.9

5'6

September

Totall

26664

.30,4

60,1

20.5

 

- män

17 674

23,6

49.9

26.1

 

- kvinnor

8990

43,6

80.2

9,4

November

Totalt

53 947

21,3

73,5

11.0

 

- män

30866

19,2

64.3

15.8

 

- kvinnor

23 081

24,1

85.9

4.6

1979

 

 

 

 

 

Februari

Totalt

57 732

19.4

72.4

10,9

 

- män

32.503

17.6

62.2

16.0

 

- kvinnor

25 229

21.8

85.5

4.3

Maj

Totall

57 161

15,4

68.8

12.2

 

- män

31927

13,7

57,9

18,1

 

- kvinnor

25 234

17,5

82.6

4,7

September

Totall

21651

24,5

52.0

23.6

 

- män

14.565

18.4

41.9

28,9

 

- kvinnor

7086

37.1

72,6

12.8

November

Totalt

39226

21,8

66,9

13.9

 

- män

21 122

18,5

53.9

20.9

 

- kvinnor

18 104

25.7

82.0

5,9

1980

 

 

 

 

 

Februari

Totalt

34 278

22,7

67,8

12.0

 

- män

17988

19,3

52.9

20,5

 

- kvinnor

16290

26.5

S4.3

2.5

Maj

Totalt

22036

13.5

53.3

19.0

 

- män

12869

9.5

34.9

29.3

 

- kvinnor

9 167

19.1

79,0

4.5

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin har för budgetåret 1979/80 beviljats 768 företag med ca 39900 anställda, varav ca 11 900 var fyllda 50 år. Det beräknade bidragsbeloppet för peri­oden uppgår till 363 milj. kr. varav 46% faller på företag i Älvsborgs län.

Under budgetåret 1979/80 utfördes som tidigare redovisats 7,7 milj. sysselsättningsdagar i beredskapsarbete. 1 del konjukturläge som nu för­väntas råda under större delen av budgetärel 1980/81 bör enligt AMS strukturella förändringar inom näringslivet i första hand mötas med ätgär­der som underlättar arbetskraftens omställning lill andra arbeten pä den öppna arbetsmarknaden. Härigenom begränsas också anspråken på bered­skapsarbeten. Sådana rörlighelsfrämjande insatser förutsätter dock en för­stärkning av de resurser som står till förfogande för ändamålet då det råder elt nära samband mellan å ena sidan de satsningar som görs för all under-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    78

lätta anpassningen på arbetsmarknaden och å andra sidan belastningen på beredskapsanslaget.

Åven med begränsningar i anslagsbelastningen som kan följa av bl. a. förstärkta rörlighelsfrämjande insatser kommer dock beredskapsarbeten atl behövas i väsenllig omfallning. Del gäller äldre och handikappade och lokalt bunden arbetskraft som inte kan beredas arbele på den öppna arbetsmarknaden liksom ungdomar med begränsade förutsättningar atl konkurrera om tillgängliga arbeten.

Under de senaste budgetåren har regeringen i sysselsältningslödjande syfte medgivit tidigareläggning av statliga byggnads- och anläggningsarbe­ten saml statsbidragsberättigade kommunala byggnadsprojekt. Dessa ar­beten har finansierats genom atl myndigheternas ordinarie anslag har ökats. Erfarenheterna av denna ordning har varit goda. AMS anser det därför angeläget att medel också i fortsättningen, efter förslag i varje särskilt fall, kan lämnas till myndigheter för atl i samråd med AMS använ­das i sysselsättningsslödjande syfte.

Enligt AMS finns del skäl alt räkna med möjligheten av en försämrad konjunktur under budgetåret 1981/82. Med tanke på delta, strukturföränd­ringarna i näringslivet och problemen för vissa grupper av arbetssökande räknar AMS med elt påtagligt behov av beredskapsarbeten även under budgetåret 1981/82. Behovel av medel för beredskapsarbeten blir i viss mån avhängigt insatserna på andra områden, främsl åtgärderna för all underlätta den ömsesidiga anpassningen på arbetsmarknaden.

De av riksdagen beslutade ätgärderna i anledning av regeringens propo­sition 1979/80: 145 om ätgärder för alt främja ungdomars utbildning i gym­nasieskolan m. m. innebär ett minskat behov av beredskapsarbeten för ungdomar i åldern 16-17 är.

Kostnaden per sysselsältningsdag i beredskapsarbeten är starkt beroen­de av valet av objekt dvs om del gäller statliga eller kommunala och enskilda arbeten, resp. investeringsarbeten eller andra arbeten. AMS kal­kylerar med hänsyn lill arbetslöshetens struktur och objektvalel under budgetåret med en oförändrad kostnad för staten, 400 kr. per sysselsält­ningsdag.

För budgetåret 1981/82 bedömer AMS behovel av beredskapsarbeten till 5,1 milj. sysselsältningsdagar. Vid en beräknad dagsverkskoslnad av ca 400 kr. erfordras 2045 milj. kr. För vägarbeten beräknar AMS elt medels­behov av 300 milj. kr.

Induslribeslällningar

Under budgetåret 1979/80 har hos förelag som varslat om driflinskränk-ning eller driflnedläggelse lagts ul slalliga induslribeslällningar lill elt vär­de av 13,3 milj. kr. Sysselsättningseffekten beräknas lill ca 11 500 syssel­sältningsdagar, varav ca 7500 faller på budgetåret 1980/81. Huvuddelen av beställningarna avser verkstadsindustrin. Dessutom har på regeringens

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    79

uppdrag lagts ut industribeställningar för försvarets materielverk om 12 milj. kr. motsvarande en sysselsättningseffekt av ca 3000 sysselsältnings­dagar, varav huvudparten faller pä budgetåret 1980/81.

AMS räknar med atl det även i fortsättningen kan finnas behov att punktvis lägga ul induslribeslällningar för alt överbrygga tillfälliga stör­ningar i sysselsättningen eller för att ge rådrum för atl lösa akuta syssel­sättningsproblem. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknas lill 20 milj. kr. motsvarande ca 12000 sysselsättningsdagar.

Delaljplaneringsbidrag

Under budgetåret 1979/80 meddelade AMS beslut om detaljplaneringsbi­drag till kommunala byggnads- och anläggningsarbeten (exkl. bostäder) för en total projekteringskostnad av 36,8 milj. kr. Härav utgjorde statsbidraget 17,7 milj. kr. Byggnads- och anläggningskostnaden beräknas totalt uppgå till ca 610 milj. kr. Utförandel av dessa kommunala objekt beräknas medföra ett sysselsältningstillskott av ca 450000 sysselsättningsdagar.

Pä skogs- och naturvårdsomrädel har inventering och planering av sys­selsättningsobjekl saml projeklering av skogsvägar ulförts till en samman­lagd projekteringskostnad av 9,0 milj. kr. (bidrag med 100%) vilket mot­svarar en beredskap av ca 650000 sysselsältningsdagar. Härtill kommer beslut om projeklering av bostadshus och förbättring av boendemiljöer lill en total projekteringskostnad av 4,6 milj. kr. och en bidragskostnad av 2,5 milj. kr. vilket beräknas kunna ge ca 60000 sysselsältningsdagar. Samman­lagt beräknas de projekterade objekten kunna ge 1 200000 sysselsättnings­dagar vid utförandet.

Under delprogrammet detaljplaneringsbidrag har under budgetåret 1980/ 81 anvisats 40 milj. kr. Den härigenom stimulerade projekterings volymen beräknas till ca 1 400000 sysselsättningsdagar.

Under budgetåret 1981/82 beräknas med hjälp av detaljplaneringsbidrag kommunala och statliga objekt tillskapas som genomförda skall ge 1 600000 sysselsättningsdagar. Medelsbehovet beräknas till 50 milj. kr.

En del av de medel som styrelsen årligen lämnar naturvårdsverket för inventering av naiurvårdsobjekt avsälts centralt för ulredningar. Efter hand har vissa tjänster permanentals för utredningsuppgifter. Samma för­hållande råder inom riksantikvarieämbetet där tjänster för planering och projeklering av objekt inom kultur- och fornminnesvården bekostas från anslaget sysselsättningsskapande åtgärder. Styrelsen finner för sin del denna situation principiellt otillfredsställande och föreslär atl myndigheter­na direkt anvisas lönemedel för delta slag av arbete.

Invesleringsfondsärenden

Under år 1979 utfärdades en lag om allmän investeringsfond som ersät­ter lagen om investeringsfonder för konjunkluruljämning. Beslut om ian­språktagande av investeringsfonder under budgetåret har lämnats med stöd av båda lagarna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    80

Antalet ansökningar att fä ta i anspråk medel ur investeringsfonder för konjunkluruljämning för byggnads-, mark- och maskininvesteringar har uppgått till ca 4200. Under budgetåret 1979/80 har ca 3 800 beslut faltals för investeringar uppgående lill sammanlagt 4750 milj. kr.

Antalet ansökningar alt få ta i anspråk medel som avsatts till arbetsmiljö-fond har uppgått till ca 570. Under budgetåret har lämnats 570 beslut med en beräknad investeringskostnad av 110 milj. kr. samt ell beräknat ian­språktagande av fondmedel på 64 milj. kr.

Antalet ansökningar om atl få ta i anspråk medel som avsatts till särskild investeringsfond har uppgått lill ca 85. Under budgetåret har 70 beslut lämnats med en beräknad investeringskostnad av 20 milj. kr. samt ett beräknat ianspråktagande av fondmedel på 14 milj. kr.

Beräknade investeringskostnader, för företag som budgetåret 1979/80 be­viljats medel ur investeringsfonderna, fördelade på branscher och regio­ner.

 

Bransch

Byggnad;

s- och ma;

skininvesteringar

 

 

Investeri

ngsfond

Arbetsmiljöfond

Särskild

 

för konju

inkturut-

 

investe-

 

jämning i

[100%)

 

ringsfond

Gruvor och mineralbrott

107.1

 

4,1

-

Livsmedel, dryckesvaror,

 

 

 

 

tobak

161,8

 

2.9

0,8

Textil, beklädnad, läder

118,5

 

1.4

-

Trävaru

219,7

 

7.0

1,1

Massa, papper, grafisk

 

 

 

 

industri

866.7

 

6.9

0.6

Kemisk, gummivaror, plast

258,6

 

5,5

0.7

Jord och sten

106.9

 

8,3

-

Järn. stål och metall

12,6

 

4,1

0.6

Verkstadsvaruindustri

1 111,7

 

14,2

4,5

Annan tillverknings-

 

 

 

 

induslri

6,0

 

-

-

(Summa industri)

(2969,6)

 

(54,4)

(8,3)

Byggnadsverksamhet

72.9

 

1,9

0.3

Handel

612,1

 

.34,3

6.5

Övriga

1 099,9

 

19,6

5.1

Summa

4754,5

 

110,2

20,2

Storstadslän

1 582,0

 

42,5

6,4

Skogslän

1 743.4

 

35,8

7,0

Övriga län

1429,1

 

31,9

6.8

Regeringen har beslutat att investeringsfonderna får tas i anspråk för byggnads- och markarbeten t.o.m. mars månad 1981 saml för maskiner och invenlarier t. o. m. utgången av är 1980. Inom stödområdet och Boräs-och Eskilslunaområdena är användningen av investeringsfonder liksom tidigare inte tidsbegränsad. AMS äger även under budgetåret 1980/81 rätt atl meddela beslut rörande arbetsmiljöfonder och särskilda investerings­fonder.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet    81

Frågan om de skilda investeringsfondernas administration aktualiseras av AMS. I ett tidigare skede var användningen av fonderna starkt knuten till konjunkturutvecklingen och behovel atl jämna ul sysselsättningsvaria­tionerna inom byggnadsverksamheten och den varulillverkande industrin. Det var då lämpligt atl övervakningen av fonderna och deras effektiva användning var förlagd lill AMS. Fondsystemet har dock ändrat karaktär med i stort sett forfiöpande möjligheter att la fonderna i anspråk. AMS anser att fonderna nu tillgodoser andra intressen än dem AMS har till uppgift atl bevaka och alt det med hänsyn lill det stora behovet av medel inom stabiliseringspolitiken och lill fondernas roll inom regionalpolitiken är motiverat med ett återupprättande av fondernas ursprungliga roll.

Om investeringsfonderna även i fortsättningen skall ha karaktären av ell allmänt investeringsstimulerande medel bör man av rationalitelsskäl pröva frågan om överföring av fondemas administration lill annan myndighet med mera omedelbart ansvar för därvid tillgodosedda intressen.

Enligl en särskild lag kan fysiska personer och handelsbolag avsätta medel lill allmän investeringsreserv. Enligt lagen åligger del AMS atl föra register över denna reserv. F. n. är inte något frisläpp aktuellt, dä systemet är under uppbyggnad.

Avskrivningar av fordringar

För budgetåret 1979/80 har styrelsen bemyndigats all under vissa förut­sättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkommande fordringar till belopp ej överstigande 10000 kr. Under våren 1980 höjdes delta belopp till 50000 kr.

I enlighet med bemyndigandet har under budgetåret 1979/80 beslut fal­tals om avskrivningar av fordringar till etl sammanlagt belopp av 900 101 kr. Avskrivningarna avser fill siörsta delen fordringar på personer som erhållit lån till egen rörelse samt på flyktingar.

Det lotala medelsbehovel under budgetåret 1981/82 för programmel sysselsättningsskapande ålgärder beräknas till 2142920000 kr. ( + 17920000).

Föredraganden

Innan jag behandlar medelsbehovel under della anslag vill jag anmäla vissa skrivelser som kommit in lill regeringen.

I regleringsbrev för budgetåret 1979/80 uppdrog regeringen ål AMS att i samråd med statskontoret och i nära kontakt med berörda personalorgani­sationer se över administration och organisation av beredskapsarbeten. Översynen skulle inle beröra egenregiverksamhelen utan ta sikte på re-gionkontorens ställning i arbetsmarknadsverkets organisation. En särskild arbetsgrupp har utfört översynsarbetet. AMS har med skrivelse den 5 september 1980 överlämnat gruppens rapport till regeringen. 1 rapporten föreslås vissa organisatoriska förändringar. Bl. a. föreslås all två av de 6   Riksdagen 1980/81. t saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    82

nuvarande sju regionerna (nr 2 och 3) läggs samman och atl regionkontorel i Härnösand blir kontor för den nya regionen. För egen del anser jag, mot bakgrund av vad jag tidigare anfört, atl dessa frågor bör behandlas av den utredning som jag lidigare har aviserat för översyn av arbetsmarknadsver­ket. Jag förutsätter all AMS i avvaktan härpå inle vidtar någon åtgärd som innebär en mera väsentlig ändring i den nuvarande organisationen och administrationen av beredskapsarbeten.

Våren 1980 gav regeringen riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att se över konstruktionen av della anslag med tanke pä en eventuell omläggning fill förslagsanslag. RRV:s redovisning, som inkom lill regeringen under hösten 1980, innehåller förslag om bibehållande av nuvarande anslagskon-slruklion med vissa ändringar som syftar lill all förbättra informationen om hur anslaget förbrukas under året. Jag avser alt senare föreslå regeringen atl utfärda föreskrifter på grundval av RRV:s förslag.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 2 februari 1979 hemställt all statliga myndigheter i länet skall fä medel för all inrätta fasta tjänster eller projektanställningar för arbetsuppgifter vilka f. n. ulförs som beredskapsarbeten. Med skrivelse den 9 juni 1980 överiämnade arbets­marknadsstyrelsen en ansökan av länsarbetsnämnden i Norrbottens län om ett särskilt sysselsättningsbidrag inom den offentliga sektorn i länet. Enligl förslagel skall primär- och landstingskommuner saml statliga myn­digheter i länet beviljas särskilda medel för att anställa personer som nu sysselsätts i beredskapsarbeten hos myndigheterna. Härigenom kan enligl nämnden ca 2000 nya arbetstillfällen skapas. Finansiering föreslås ske genom att statliga myndigheter får bidrag med hela lönekostnaden under etl år medan primär- och landstingskommunerna fär bidrag med 75% av kostnaden under del första året, 50% under del andra och 25% under det tredje året varefter bidraget skulle upphöra. Kostnaderna har beräknats till totalt 300 milj. kr.

AMS har vidare överlämnat ett förslag från länsarbetsnämnden i Norr­bollens län om fidigareläggning av investeringar i Kiruna kommun. Enligt förslagel skall ulbyggnad av daghem, fritidshem m.m. för 81,5 milj. kr. tidigareläggas. Statsbidrag bör enlig förslaget utgå enligl reglerna om kom­munala beredskapsarbeten. Dessulom bör enligt förslagel driftbidrag be­viljas resp. projekt för den lid tidigareläggningen av anställningarna avser.

För egen del vill jag anföra följande. Riksdagen har våren 1979 pä regeringens förslag (prop. 1979/80:98, AU 1979/80: 17, rskr 1979/80:251) beviljat Norrbollens läns landsting etl län om 500 milj. kr. i enlighet med en av staten och landstinget träffad överenskommelse. Enligt överenskom­melsen har landsfinget förbundit sig all tidigarelägga vissa byggnadsinves­teringar inom vårdsektorn lill en kostnad av 505 milj. kr. Investeringskost­naden beräknas ge en sysselsättningseffekt om ca 670 manår i byggnads­skedet och ca 530 nya sysselsättningstillfällen vid full drift. Arbetsmark­nadsutskottet underströk vid riksdagsbehandlingen alt denna åtgärd var atl

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    83

betrakta som en extraordinär satsning som skulle ses mot bakgrund av det särskilt svaga sysselsättningsläget i länet. Del kan naturligtvis inte uteslu­tas att del även i framtiden kan uppslå behov av speciella insatser i länel. 1 så fall måste emellertid enligl utskottet beaktas att sysselsättningsproble­men i elt längre perspekfiv inte kan lösas genom en ständig utbyggnad av den offentliga verksamheten. Avgörande är om man kan fä lill stånd en expansion inom industrin och andra näringsgrenar. Det är därior inom sädana sektorer framlida långsikliga satsningar bör ske, framhåller utskot­tet. Akuta sysselsättningsproblem i övrigt får man söka lösa med gängse arbelsmarknadspolitiska medel. Mot bakgrund av vad utskottet anfört kan jag inte biträda de framförda förslagen.

Innan jag redovisar mina beräkningar av medelsbehovel för beredskaps­arbeten vill jag särskilt behandla sysselsättningsstödet till tekoindustrin.

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin (det s.k. äldrestödet) infördes genom beslut av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77: 105, AU 1976/77:30, rskr 1977/77:306). Ursprungligen var bidragsformen avsedd att gälla endast år 1977, men stödformens giltighets­tid har successivt förlängts. F. n. utgår bidraget med 25 kr. per timme för anställd över 50 är som är sysselsatt med tillverkningsarbete under förut­sältning att företaget inle varslar om driftinskränkning. Bidragssumman är dock maximerad lill 15% av företagets totala lönekostnader. Kostnaderna för äldrestödet uppgick under budgetåret 1977/78 till 171 milj. kr. och under budgetåret 1978/79 till 257 milj. kr.

1 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. 15, AU 1979/80:21, rskr 1979/80:197) beräknades kostnaderna för elt pä oförändrade villkor utgående äldreslöd till 250 milj. kr. Som en följd av minskade anlal varsel, vidgade möjligheler till dispens frän varselvillkorel samt ökade lönekosl­nader inom tekoindustrin ökade emellertid kostnaderna för äldrestödet kraftigt under budgetåret 1979/80. De slutliga kostnaderna för delta bud­getår uppgick enligt de redovisningar som nu föreligger till ca 320 milj. kr. Mol denna bakgrund kan nu kostnaderna även för innevarande budgetår beräknas komma alt uppgå till ca 320 milj. kr. Det innebär således att äldrestödet kommer alt utgå med ca 70 milj. kr. utöver vad som tidigare har beräknats.

Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av propositionen om åtgärder inom tekoindustrin (prop. 1978/79:145, NU 1978/79:48, rskr 1978/ 79: 390) att bidraget skulle utgå med oförändrade villkor under budgetåret 1979/80. 1 samband härmed uttalade riksdagen all äldrestödet eller något annat slöd med liknande innebörd skall utgå fram t. o. m. budgetärel 1981/ 82. Samtidigt uppmanades regeringen atl utan dröjsmål se över frågan om stödformernas konstruktion. Med anledning härav har en studie rörande stödformernas konstruktion genomförts inom regeringskansliet. En sam­manfattning av studien har redovisats i promemorian (DsH 1980:08) Stat­ligt slöd lill tekoindustrin.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    84

Regeringen uppdrog ijuli 1979 ål överstyrelsen för ekonomiskt försvar. AMS och statens industriverk (SIND) att inom ramen för sina resp. an­svarsområden utreda och lämna underiag för den fortsatta långsiktiga planeringen av de slalliga åtgärderna för tekoindustrin. AMS har i sin rapport bl. a. gjort en ingående kartläggning av lekoindustrins belydelse för sysselsättningen i olika kommuner. 1 vissa kommuner är tekoindustrin av helt avgörande betydelse för den lokala arbetsmarknaden. Sålunda motsvarar antalet tekosysselsatla i Mark, Vingåker, Ulricehamn, Tranemo och Borås kommuner mellan 10 och 20% av den lotala befolkningen i åldrarna 16-64 är. 1 Ålvsborgs län svarar tekoindustrin fortfarande - trots den snabba nedgången under 1970-lalet - för drygt 1/4 av hela industrisys­selsältningen.

AMS framhåller alt en sysselsätlningsminskning inom branschen även fortsättningsvis kommer all leda lill sysselsättningsstörningar i regioner där tekoindustrin svarar för en betydande del av den totala sysselsättning­en. Det gäller i första hand Älvsborgs län, men även vissa regioner i övriga södra och västra Sverige, samt flera orter i mellansverige och Norrland.

Chefen för handelsdepartementet har lidigare denna dag efter samråd med mig och chefen för industridepartementet redovisat förslag om inrikt­ningen av den fortsatta statliga tekopolitiken. För egen del vill jag i fråga om äldrestödet anföra följande.

Syfiet med äldrestödet angavs när förslaget förelades riksdagen (prop. 1976/77: 105) vara all hälla tillbaka utslagningen av lekoförelag med stor andel äldre arbetskraft i ett konjunkturläge med myckel få allernaliva sysselsättningsmöjligheter för den berörda personalen. Behovet av bi­dragsformen förstärktes av branschens starka regionala koncentration och den stora andelen kvinnor bland de anställda.

Trots atl det allmänna konjunkturiäget förbättrades under år 1979 be­dömdes del inte vara möjligt atl avveckla bidraget. Under är 1979 stabili­serades sysselsättningen även inom tekobranschen och andelen arbetslösa i beklädnadsarbelarnas arbetslöshetskassa har successivt sjunkit från 5,4% i oktober 1978 lill 4,3% i oktober 1979 och 3,4% i oktober 1980. En undersökning som induslrideparlementet låfit utföra om äldrestödets bety­delse för förelagens ekonomiska ställning lyder emellertid på att del för­bättrade sysselsättningsläget inte hade kommit till stånd utan fortsatt äl­dreslöd. Resultaten av undersökningen visar atl förelag representerande ungefär 1/3 av sysselsättningen i hela branschen haft en företagsekono­miskt otillfredsställande situation under är 1979 trots statligt slöd och förbättrat konjunkturläge, och att företag representerande yllerligare 1/3 av branschen fält elt, åtminstone pä kort sikt, acceptabelt resultat endast med hjälp av del statliga stödet.

Som chefen för handelsdepartementet lidigare har framhållit är det ange­läget atl de samlade statliga åtgärderna för tekoindustrin fär en mer offen­siv prägel än vad de f.n. har. En målsättning bör vara all bryta den

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    85

nuvarande utvecklingen mol allt större andel driftstöd, och istället flytta tyngdpunkten mot sådana effektivitelsfrämjande och marknadsslödjande ålgärder som på sikt kan göra branschen mer konkurrenskraftig. En för­ändring av stödprofilen måste dock ske successivt och med hänsynstagan­de till den aktuella arbetsmarknadssituationen och till företagens behov av goda planeringsförutsättningar. Vi är nu på väg in i etl konjunkturskede med allmänt försvagad efterfrågan på arbetskraft. Tillgängliga prognoser lyder vidare på alt en snabb avveckling av del slalliga lekoslödet skulle medföra stora sysselsältningsminskningar inom branschen. Del stora -och i vissa fall ensidiga - beroende av lekobranschen som fortfarande finns i många regioner och kommuner gör atl sådana snabba sysselsätt­ningsminskningar i detla konjunkturläge skulle få svåra arbetsmarknads-och regionalpoliliska konsekvenser. Ell fortsatt driftstöd till tekobran­schen är därför enligl min bedömning f. n. nödvändigl.

Såväl branschorganisationerna som de fackliga organisationerna har vitsordat äldreslödets betydelse. Tekodelegalionen har i skrivelse lill rege­ringen den 20 oktober 1980 begärt förlängning av stödformen, i första hand t.o.m. budgetåret 1981/82. 1 de underhandskontakter som regeringskan­sliet haft med företrädare för förelag och anställda inom branschen har emellertid också framkommit vissa kritiska synpunkter i fråga om stödels utformning. Enligl min egen mening är äldrestödets konstruktion behäftad med vissa svagheter som vid stödets införande var av underordnad bety­delse, men vars negativa effekter har förstärkts genom den successiva förlängningen av stödformen.

En icke avsedd effekt av sysselsällningsvillkoret i bestämmelserna, som innebär alt företaget inte får varsla om driftinskränkning, har varit atl äldrestödet utgått med högre totall belopp under konjunkturuppgången år 1979 än under är 1978. Sysselsällningsvillkoret har också kritiserats för att det i vissa fall kan komma i motsatsställning lill strävanden all skapa långsiktigt livskraftiga förelag. Frågan om del totala stödbeloppets anpass­ning lill konjunkturläget bör enligl min uppfattning lösas genom att den successiva avtrappningen av äldrestödet genomförs med hänsynstagande till det allmänna efterfrågeläget på arbetsmarknaden.

När del gäller frågan om sysselsällningsvillkorels struklurbevarande effekter vill jag erinra om de vidgade dispensmöjligheter som har gällt fr. o. m. budgetåret 1979/80, och som innebär alt företagen i samband med uppsägning av personal kan få dispens från sysselsällningsvillkoret om sysselsätlningsminskningen vidtas som en följd av statsunderstödda ra­lionaliseringsåtgärder eller i övrigt bedöms vara nödvändig för att trygga företagets fortsatta existens. Någon motsvarande dispensmöjlighel har fidigare inle förelegal i samband med lillfällig permittering av personal.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att tekodelegalionen i skrivelse lill regeringen den 13 november 1980 har hemställt atl reglerna för äldrestödet ändras så att dispens frän sysselsätlningsvillkorel skall kunna ges vid

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    86

permittering under samma förutsättningar som nu gäller i fräga om uppsäg­ning. Jag finner det angelägel alt företag inom tekoindustrin ges ungefär samma förutsättningar för anpassning av produktionen med hänsyn till tillfälliga variationer i eftertVågan som företag inom övriga delar av näring­livet. Regeringen har därför pä mitt förslag genom beslut den 11 december 1980 ändrat dispensreglerna i enlighet med tekodelegalionens hemst.illan.

Jag är däremot inle beredd att tillstyrka en yllerligare uppmjukning av sysselsällningsvillkoret. Jag anser det dessutom, särskilt med hänsyn till önskemålet alt motverka onödiga driflinskränkningar under den lågkon­junktur vi nu är på väg in i, rimligt all bidraget i dispensfallen utgår med ett något lägre belopp än när sysselsätlningsvillkorel uppfylls helt. Den möj­lighet som f. n. ges all i särskilda fall medge undanlag från reducering av bidraget i dispensfall medför enligl min uppfattning risk för all företag med samma förulsällningar behandlas olika. 1 detla sammanhang vill jag erinra om alt särskilda försörjningsberedskapslån i vissa fall kan användas för att ge stöd åt företag i orter där della av arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl är särskilt angeläget, även inom delbranscher där den försörjningsbe-redskapsmässigl kritiska nivån ännu inle har underskridils. Jag föreslår därför atl reducering av bidragsnivån fr. o. m. den I juli 1981 skall göras för alla förelag som beviljas dispens frän äldreslödets sysselsättningsvillkor.

Äldrestödet utgår f. n. med 25 kr. per arbetstimme för äldre anställd i produktionsarbete, dock sammanlagt högst 15% av företagets totala löne­kostnader. Avsikten med denna dubbla beräkningsgrund är atl pä etl relativt enkelt sätt skapa konkurrensneutralitet mellan företag som har en för branschen normal andel äldre anställda. Genom de avtalsmässiga löne­höjningarna under de båda senaste åren har relationen mellan de båda beräkningsgrunderna förändrats. Därmed har ocksä den avsedda konkur­rensneutraliteten i viss mån urholkals. Den genomsnittliga nivån på äldre­stödet motsvarade under år 1979 drygt 11 % av stödföretagens totala löne­koslnader. Variationen kring delta medelvärde var dock relativt stor. Den här utvecklingen har medfört två typer av icke avsedda effekter. Dels riskerar en allt större andel av tekoförelag med för branschen normal ålderssammansättning alt komma under den maximala bidragsnivån. Dels innebär utvecklingen all företag med hög andel äldre men med relativt stort anlal sysselsatta utanför produktionsverksamheten kan få högre utbe­talt bidrag per äldre produktionsanställd än förelag med samma ålderssam­mansättning men med liten verksamhet utanför produktionen. Delta gyn­nar framförallt företag med stor egen importverksamhet. Dessa konkur-renssnedvridande effekter bör kunna undvikas om ocksä bidragets maxi­malnivå beräknas på förelagels lönekostnader för produktionsarbete. För att förhindra atl förelag överutnyttjar äldre arbetskraft i syfte att få högre bidrag bör vidare stödet endast utgå för anställda upp till 65 års ålder och för normal veckoarbetstid.

Enligt de nuvarande bestämmelserna är en förutsättning för alt stöd skall

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    87

kunna utgå alt de berörda arbetstagarorganisationerna tillstyrker förela­gets ansökan. Denna bestämmelse skall ses mot bakgrund av den korla tid som stod till förfogande vid utformning av regler och kontrollmöjligheter vid stödels införande. Genom elt avgörande fackligt inflytande skapades en garanti mot uppenbart missbruk av en mycket snabbi införd stödform.

Enligl vad jag inhämtat från arbetsmarknadsmyndigheterna har organi­sationerna använt sitt inflytande på etl ansvarsfullt sätt. Det har emellertid i vissa fall uppstått situationer, i.ex. i fråga om dispensprövning, där de olika berörda arbetstagarorganisationerna företrätt skilda uppfattningar. 1 dessa fall har reglerna ansetts hindra arbetsmarknadsmyndigheterna från alt själva fatta beslut efter egen prövning av sakförhållandena. 1 några fall har AMS överlämnat ärenden lill regeringen för avgörande. Jag finner denna ordning principiellt otillfredsställande. Arbetsmarknadsverket mås­te ges möjlighet atl utöva sitt myndighetsansvar efter prövning i sakfrågan. Arbetstagarorganisationernas legitima intresse av infiytande i bidragspröv­ningen bör i della liksom i andra sammanhang väl kunna tillgodoses genom atl de ges tillfälle atl yttra sig över företagens ansökningar.

Regeringen uppdrog i juli år 1979 åt tekodelegalionen alt kartlägga tillgången på yrkesutbildad arbetskraft samt alt utreda tekoindustrins lång­siktiga behov av sådan arbetskraft och möjligheten att tillgodose della behov. Resultat från denna utredning kommer atl föreläggas regeringen inom kort. 1 de nuvarande bestämmelserna för äldrestödet ges länsarbets­nämnden möjlighet atl knyta vissa ulbildningsakliviteter till stödformen. Denna möjlighet har i praktiken inte utnyttjats och borde därför kunna ulgå. Innan jag lar ställning i denna fräga vill jag emellertid avvakta de förslag som kan komma all aktualiseras i tekodelegalionens utredning.

När det gäller fastställandet av äldrestödet för budgetärel 1981/82 bör en utgångspunkt vara atl stödet under den nu väntade försvagningen på arbetsmarknaden skall ligga kvar på en i stort oförändrad ekonomisk nivå. Med hänsyn till alt konkurrensneutralitet i möjligaste mån bör råda mellan förelag med för branschen normal ålderssammansättning på personalen bör vidare den nuvarande spridningen i ulfall för olika förelag minskas så att företag som tidigare fåll mest stöd fär något mindre, och att förelag som lidigare fått minst slöd fär något mer.

Som jag lidigare redovisat utgick äldrestödet under år 1979 genomsnitt­ligt med ca 11 % av lönekostnaderna för de stödberältigade förelagen. Jag beräknar att denna stödnivä för etl genomsnittligt lekoförelag ulan import­verksamhet svarar mot ungefär 15% av de totala lönekostnaderna, inkl. sociala avgifter, för produktionspersonal.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört föreslår jag att äldrestödet under budgetåret 1981/82 skall utgå med 28 kr. per timme för normal veckoar­betstid för anställda i produktionsverksamhel i åldern 50-64 år, dock högst 15% av företagets totala lönekostnader för anställda i produktions-verksamhet. För förelag som beviljas dispens från sysselsällningsvillkoret bör bidraget ulgå med högst 10%.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    88

Som jag redan har framhållit måste en framlida avveckling av del lillfäl­ligt införda äldrestödet ske med hänsynstagande till bl. a. det allmänna sysselsättningsläget. Del är vidare av betydelse.för branschen all stödet trappas ner successivt. Det är nu inte möjligt att göra någon närmare bedömning av konjunktursituationen för perioden 1982/83- 1983/84. Etl riktmärke för planeringen av de statliga stödinsatserna och etl underlag för förelagens egen planering bör dock enligt min mening vara att avveckling­en skall inledas under budgetåret 1982/83. Planeringen bör ulgå ifrån att äldrestödet under budgetåret 1982/83 skall uppgå lill högst 12% och under budgetåret 1983/84 lill högst 9% av de lotala lönekostnaderna för anställda i produktionsverksamhel.

Jag beräknar att kostnaden för äldrestödet med de förändringar jag här har förordat under budgetåret 1981/82 kommer att uppgå till högst 320 milj. kr.

Beredskapsarbeten

Det förbättrade konjunkturiäget under budgetåret. 1979/80 har medfört atl volymen beredskapsarbeten har kunnat minska betydligt, eller till ca 7,7 milj. sysselsältningsdagar mot ca 11,1 milj. budgetåret 1978/79 och ca 8,4 milj. budgetåret 1977/78. En mindre del av nedgången förklaras av all de industriella beredskapsarbetena övergick till Stiftelsen Samhällsföretag den I januari 1980.

En stor del av beredskapsarbetena har inriktats pä atl sysselsätta arbets­lösa ungdomar och andra nytilllrädande pä arbetsmarknaden vilka har särskilda svårigheier att få arbele. Antalet personer sysselsatta i bered­skapsarbete var ca 34000 per månad under budgetåret. Under föregående budgetår var antalet ca 52000. Under vintern 1979-1980 sysselsattes som mest 30207 ungdomar under 25 år i beredskapsarbeten. Härav var 13472 under 20 år. Arbeten har anordnats hos statliga och kommunala myndighe­ter, men också i viss utsträckning hos organisationer och enskilda förelag.

Genom regeringens proposition (1979/80: 145) om ålgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan har ansvarel för de yngsta ungdo­marnas situation efter grundskolan förskjutits från arbetsmarknadsverket till skolan. De nya utbildningsmöjligheterna inom gymnasieskolans ram gör att behovet av beredskapsarbeten för de yngsta ungdomarna minskar. Som påpekades i propositionen kan det dock visa sig nödvändigt all för en begränsad grupp 16-17-åringar även i fortsättningen utnyttja beredskaps­arbeten. AMS har i enlighet härmed genom dispenser medgivit alt i dessa åldrar ca 500 ungdomar med bl. a. sociala problem har beretts beredskaps­arbete. För ungdomar över 18 år kommer utvecklingen på arbetsmarkna­den att vara avgörande för behovel av beredskapsarbeten. Även för dessa är del väsentligt atl noga pröva möjlighelerna till arbete på öppna markna­den eller utbildning innan beredskapsarbete aktualiseras. 1 november 1980 hade således ca 7000 ungdomar över 18 år beredskapsarbete och delta

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    89

antal kommer troligen att säsongsmässigt växa något under vintermåna­derna.

För innevarande år har anvisats 2050 milj. kr. för beredskapsarbeten. Därav har beräknats elt medelsbehov av 250 milj. kr. för del s. k. äldrestö­det lill lekoindustrin. Härigenom beräknas 4,5 milj. sysselsältningsdagar kunna genomföras som beredskapsarbete. Den genomsnittliga dagsverks­kostnaden har beräknats lill 400 kr. I likhet med vad som har beräknats för innevarande år bör enligt min uppfattning medel på statsbudgeten för budgetåret 1981/82 beräknas efter behovel under ett normalt är med rela­tivt goda konjunklurförhållanden. Detla förutsätter alt regeringen liksom tidigare får disponera en finansfullmakt för den händelse atl arbelsmark-nadsutvecklingen skulle motivera ytterligare ålgärder. Jag förordar alt medelsbehovet för beredskapsarbeten därför beräknas lill 1 800 milj. kr. Detta motsvarar 4,5 milj. dagsverken med en genomsnittlig dagsverkskosl­nad på 400 kr. Beredskapsarbeten på vägar bör fä bedrivas i en omfattning som motsvarar en upparbetad kostnad av högst 300 milj. kr. I enlighet med min lidigare redovisning föreslår jag vidare all 320 milj. kr. anslås under delprogrammet för s. k. äldrestöd. Det sammanlagda medelsbehovel under delprogrammet Beredskapsarbeten skulle således uppgå till 2 120 milj. kr.

Industribeställningar

Inom ramen för detta delprogram får AMS lägga ul beställningar av förnödenheter som behövs i slallig verksamhet hos industriföretag som har varslat om nedläggning eller större driftinskränkning om de anställda inte kan beredas sysselsättning på annat säll. Härigenom kan sysselsättningen för begränsad tid upprätthållas inom etl förelag för atl bereda rådrum för omplacering av personalen.

För innevarande budgetår har anvisats 10 milj. kr. för industribeställ­ningar. Jag förordar all anslagsposten förs upp med oförändrat belopp 10 milj. kr.

Detalj planeringsbidrag

Bidragen inom della delprogram utgår främsl lill offentlig projektering av sådana anläggnings- och husbyggnadsarbelen som kan ulföras för att motverka arbetslöshet.

Under budgetåret 1979/80 har, som AMS anfört, detaljplaneringsbidrag beviljats för kommunala byggnads- och anläggningsarbeten lill en total projekteringskostnad av 36,8 milj. kr. avseende projekt med en total bygg­nads- och anläggningskostnad av ca 610 milj. kr. Härtill kommer bl. a. beslut om projeklering av bostadshus och förbättring av boendemiljöer till en total projekteringskostnad av 4,6 milj. kr. och en bidragskostnad av 2,5 milj. kr.

Enligl beslut av riksdagen med anledning av regeringens proposition (prop. 1980/81:20 bil. 11, AU 1980/81:56, rskr 1980/81:11) om besparingar

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    90

i statsverksamheten, m.m. kommer efter den I januari 1981 inle längre detaljplaneringsbidrag för projeklering inom bostadssektorn atl utgå. Detta innebären minskal medelsbehov under budgetåret 1981/82 med 4 milj. kr.

Budgetåret 1979/80 anvisades totalt 40 milj. kr. under delta delprogram. Utfallet under budgetåret blev 45,8 milj. kr. Skillnaden mellan anvisat belopp och ulfall beror på all reservationen lagils i anspråk.

För innevarande budgetär har 40 milj. kr. anvisats för detaljplaneringsbi­drag. Jag förordar alt anslagsposten för budgetåret 1981/82 beräknas till 36 milj. kr.

Frågan om de skilda investeringsfondernas administration las upp av AMS. Styrelsen anser all fonderna nu tillgodoser andra intressen än dem AMS har till uppgift atl bevaka och alt etl återupprättande av fondernas ursprungliga roll är motiverad med hänsyn till del stora behovet av medel i slabiliseringspoliliken och med hänsyn till fondernas roll inom regionalpo­litiken. Om investeringsfonderna även i forlsältningen skall ha karaktären av ett allmänt investeringssfimulerande medel bör man av rationalitelsskäl enligt styrelsen pröva frågan om överföring av fondernas administration till annan myndighet.

För egen del anser jag, mot bakgrund av vad jag lidigare anfört, atl dessa frågor bör behandlas av den utredning som jag lidigare har aviserat för översyn av arbetsmarknadsverket.

För innevarande budgetår har AMS bemyndigats alt på oförändrade villkor besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbets­marknadsverket. Jag förordar alt AMS även för nästa budgetår fär bemyn­digande att på oförändrade villkor avskriva lånefordringar.

Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovel för anslaget Sysselsätt­ningsskapande ålgärder lill 2193 900 000 kr. varav 27900000 kr. avser förvaltningskostnader.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen alt

1.   godkänna de av mig förordade förändringarna av bestämmelser­
na för tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom
lekoindustrin,

2.        medge atl regeringen får bemyndiga AMS atl under budgetåret 1981/82 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsättningar jag angivit i det föregäende,

3.        lill Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1981/82 an­visa ett reservationsanslag av 2 193900000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    91

B 4. Kontant stöd vid arbetslöshet

1979/80 Utgift           I 100483000

1980/81 Anslag       1333 800000 1981/82 Förslag      1522527000

Frän anslaget bestrids utgifter för programmel Kontant slöd vid arbets­löshet. 1 programmet ingår delprogrammen Ersättning till arbetslöshets­kassor, Omslällningsbidrag och Kontant arbetsmarknadsstöd.

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Utgift

Anslag

Beräknad änd

Iring

 

AMS

Föredraganden

Ersättning till

 

 

 

 

arbetslöshets-

 

 

 

 

kassor

993 869000

1223 670000

+ 159 330000

+ 182082000

Omslällningsbidrag

204 000

-

+        65 000

-

KonlanI arbets-

 

 

 

 

marknadsstöd

97052000

101230000

+   19870000

+    5645000

Förvaltnings-

 

 

 

 

kostnader

9 358000

8900000

+    1 150000

+    1000000

Summa

1100483000

1333800000

+ 180415 000

+ 188727 000

Delprogrammet Ersättning till arbetslöshetskassor avser verksamhet en­ligl lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring (ändrad senast 1979: 385). De erkända arbetslöshetskassorna fär genom .MS statsbidrag för del av utbetalade ersättningar och förvaltningskostnader. Kassor med särskilt slora ersältningsutbetalningar och otillräckliga ekonomiska resurser kan genom särskilt bidrag få nödvändiga förstärkningar. Från delprogrammet bekostas även särskilda utbetalningar till medlemmar i Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa som följd av internationella överenskom­melser om fängslbegränsning.

Delprogrammet Omställningbidrag avser arbelslöshetshjälp för äldre ar­betslösa vilket lidigare lämnades som omställningsbidrag enligl arbets­marknadskungörelsen. Några nya sådana bidrag utgår inte.

Delprogrammet Kontant arbetsmarknadsstöd avser verksamhet enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (ändrad senast 1979: 386). Stödet utgör ell komplement till arbetslöshetsförsäkringen och ger ekonomiskt stöd för vissa grupper av nytillkomna pä arbetsmarknaden saml lill arbetslösa som inte är anslutna lill arbetslöshetsförsäkringen.

AMS

Ersättning lill arbetslöshetskassor

Till erkänd arbetslöshetskassa utgår grundbidrag, progressivbidrag och förvaltningsbidrag. A contoutbetalningar görs av AMS vid vissa bestämda tidpunkter samt när särskilda skäl föreligger vid annan tidpunkt. Bidragen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    92

beräknas för kalenderår och utbetalas i efterskott. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 bestäms således dels av storleken på bidraget verksam­hetsåret den I januari-den 31 december 1981 exkl. de a contoutbetalning­ar som sker under tiden den I januari-den 30 juni 1981, dels de a contout­betalningar som sker under tiden den 1 januari- den 30 juni 1982. Medels­behovet kommer således att baseras på utvecklingen under såväl försäk­ringsåret 1981 som 1982. Avgörande för kostnadsberäkningen är del ge­nomsnittliga antalet ersätlningsdagar per kassamedlem och är.

Under en följd av är har medlemsantalet i arbetslöshetsförsäkringen ökat med ca 100 000 per år. Under år 1979 var ökningen dock bara ca 60000 medlemmar. Uppskattningsvis kommer ökningen under de närmaste åren atl ligga runt 70000. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 bör därför enligt AMS grundas pä etl medlemsantal av 3 200000.

Den genomsnittligt tillförsäkrade dagpenningen var den I januari 1980 190 kr. Enligt arbetslöshetskassorna uppgår överförsäkrings- och pen­sionsavdraget lill i genomsnitt 13% av den tillförsäkrade ersättningen. Ersättningsbeloppet har inle höjts sedan den 1 juli 1979 då två nya dagpen­ningklasser, 190 och 195 kr., infördes. Samtidigt fastställdes den lägsta dagpenningklassen till 80 kr.

Med hänvisning till tidigare framställningar av Arbeslöshetskassornas samorganisation samt den allmänna pris- och löneutvecklingen föreslår AMS en omprövning av dagpenningens ersättningsbelopp. Samtidigt före­slås en höjning av grundbidraget från 75 kr. lill 85 kr.

Antalet ersättningsdagar per medlem och år har under kalenderåren 1975-1979 varit 3,2, 2,9, 2,8, 3,7 och 3,6. Under år 1979 har antalet ersätlningsdagar legal på en nivå av 3,8-3,6. AMS har mol bakgrund av detla räknat medelsbehovel för budgetåret 1981/82 på 3,7 ersättningsdagar per medlem och är. Den genomsnittligt tillförsäkrade dagpenningen har anlagils bli 210 kr. Anslagsbehovet skulle därmed uppgå lill I 383 milj. kr.

Medelsbehovel och fördelningen av kostnaderna framgår av följande tabell (kr.).

Statens kostnad för grundbidragel                                                             335 466 700
Progressivbidrag                                                                                     1016535040
Förvaltningsbidrag                                                                                     24960000
Särskilt slöd. inkl. ersättning på
grund av internalionella överens­
kommelser om fångstbegränsningar                                                                1000000

1382961740

Omställningsbidrag

Genom den successiva avvecklingen av omslällningsbidragel hade anta­let personer med sådant bidrag minskal lill 33 i november 1979. För budgetåret 1981/82 beräknar AMS all omställningsbidragen skall kosta 65000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    93

Kontant arbetsmarknadsstöd

Antalet personer som under år 1979 erhöll kontant arbetsmarknadsstöd var 101776 jämfört med 101 593 för är 1978. Antalet stöddagar under år 1979 sjönk dock något jämfört med år 1978 eller från 4,75 milj. dagar lill 4,54 milj. dagar. Av de personer som under år 1979 erhöll kontant arbets­marknadsstöd var 61 % kvinnor och 64 % var under 25 år. AMS beräkning­ar av medelsbehovel under budgetåret 1981/82 för kontant arbetsmark­nadsstöd baseras på en höjning av ersättningsbeloppet med 10 kr. till 85 kr. per dag och 4,75 milj. ersättningsdagar. Statens utgiflsandel - en tredjedel av totalkostnaden - beräknar AMS lill 121,1 milj. kr.

Föredraganden

Ersättningen frän arbetslöshetskassorna höjdes senast den I juli 1979 då två nya dagpenningklasser om 190 och 195 kr. infördes i försäkringen. Samfidigl höjdes grundbidraget lill arbetslöshetskassorna och del kontanta arbetsmarknadsstödet frän 65 kr. till 75 kr. per dag. Arbetslöshetskassor­nas samorganisalion har i skrivelse i december 1979 begärt atl tre nya dagpenningklasser - 200, 210 och 220 kr. - införs i arbetslöshetsförsäk­ringen fr.o.m. den I juli 1980. Därefter har organisationen i skrivelse i september 1980 begärt alt ylterligare en dagpenningklass på 230 kr. införs fr.o.m. den 1 januari 1981. För atl minska belastningen pä budgetsaldot föreslär samorganisationen vidare all finansieringen av en höjning skulle kunna ske genom ell slörre uttag frän arbetslöshelsfonden. AMS har för sin del också föreslagil en uppjustering av dagpenningklasserna, samt att del kontanta arbetsmarknadsstödet höjs med 10 kr.

Ersättningen från arbetslöshetskassorna bör, såvitt möjligt, följa den allmänna löneutvecklingen. Med hänsyn härtill finner jag nu en höjning av dagersättningen motiverad. Jag kommer senare i dag att förelägga rege­ringen förslag om alt i särskild proposition föreslå riksdagen alt två nya dagpenningklasser om 200 och 210 kr. införs i försäkringen fr. o. m. den I april 1981. Däremot är jag inle beredd all biträda AMS förslag lill en höjning av del kontanta arbetsmarknadsstödet. 1 fråga om finansieringen av ersättningen till arbetslöshetskassorna kommer jag som jag tidigare har anfört att senare under våren 1981 återkomma till regeringen med förslag lill vissa förändringar av anslagskonslruklionen och reglerna för fondering av medlen för bl. a. arbetslöshetsersättningen.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag med hänsyn lill att jag senare idag kommer atl föreslå regeringen tvä nya dagpenningklasser i arbetslöshets­försäkringen, kostnaderna för ersättning lill arbetslöshetskassorna till 2053 milj. kr. varav 1 406 milj. kr. finansieras över statsbudgeten och 647 milj. kr. från arbetslöshelsfonden.

Med slöd av AMS anlagande om 4,75 milj. ersätlningsdagar beräknar jag kostnaderna för del kontanta arbetsmarknadsstödet till 321 milj. kr., varav

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    94

en tredjedel, 107 milj. kr. las över statsbudgeten medan resten belastar arbetslöshelsfonden. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av I 522527000 kr.

B 5. Totalförsvarsverksamhet

1979/80 Utgift           71542000

1980/81 Anslag         79912000

1981/82 Förslag        86378000

Från anslaget bestrids utgifter för programmel Totalförsvarsverksam­het. 1 programmet ingår delprogrammen Försvars- och beredskapsplane­ring samt Vapenfria tjänsteplikfiga.

 

 

 

 

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag

1981/82 Beräknad ändring

 

AMS

Föredra­ganden

Försvars- och bered­skapsplanering Vapenfria tjänstepliktiga Förvaltningskostnader

Summa

5 100000 51 130000 15312000

71542000

5 350000 60062000 14 500000

79912000

+ 2 260000 + 17 203000 +  1 135000

+20598000

+   200000 +4 566000 + 1700000

+6466000

Delprogrammet Försvars- och beredskapsplanering omfattar planering dels av hur landels arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigs­tillstånd, dels av arbetsmarknadsverkets krigsorganisation saml statsbi­drag till frivilliga försvarsorganisationer som är engagerade i utbildning av personal för arbete i krigstid inom totalförsvarets civila delar.

Delprogrammet Vapenfria tjänstepliktiga omfattar utbildning, redovis­ning och registrering av värnpliktiga som har fåll lillslåhd all fullgöra vapenfri tjänst. Utbildningen syftar lill alt de vapenfria skall kunna fullgöra en för samhället betydelsefull tjänst inom totalförsvaret. Redovisning och registrering av de vapenfria görs av AMS som också bestämmer vilken Ijänsl de skall fullgöra och när. Delprogrammet belastas av kostnader för ekonomiska och sociala förmåner ål vapenfria Ijänsteplikliga saml ersätt-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    95

ningar för vissa utbildningskostnader m. m. till kommuner, organisationer och affärsdrivande verk som tilldelas vapenfria Ijänsteplikliga.

AMS

Försvars- och beredskapsplanering

Inom ramen för del ekonomiska försvarels långsiktsplan har en pro­gramplan för AMS försvarsplanering fastställts för 1980/81 - 1984/85. Den personalbehovssludie för hela det ekonomiska försvaret som tidigare fär­digställts har integrerats i en mera omfattande översyn av totalförsvarets personalbehov och de regler som styr personalplaneringen inom totalför­svaret. Denna ÖB/ AMS-utredning har bl. a. redovisats i ekonomiska försvarels långsiktsplanering.

Personalplanläggning och uppskovshantering för näringslivets företag har under budgetåret överförts helt lill länsarbetsnämnderna även vad avser beslutsprocessen. Antalet personalplanlagda företag uppgick under budgetåret 1979/80 lill I 470 mol 1 260 året innan.

Under budgetåret 1979/80 har tillsammans ca 52000 män, i huvudsak 35-45-åringar som senast om tvä år skall lämna värnplikten eller tills vidare ställs till länsarbetsnämndernas disposition fördelats till övriga delar av försvaret. Hela fördelningen har i år för första gången på försök delege­rats lill länsarbetsnämnderna. Antalet överföringar från försvarsmakten, ca 42000 män, kommer under budgetåret 1980/81 att utökas med ca 11 000 genom alt s.k. merbehovsutbildade överförs lill den civila delen av total­försvaret. Den totala 47-åringsfördelningen kommer därmed all omfatta 53000 män.

AMS anser alt det med hänsyn till kostnadsutvecklingen inte är möjligt alt för budgetåret 1980/81 vidmakthålla den frivilliga försvarsverksamhe-len på oförändrad utbildningsnivå. Enligt en utredning som gjorts inom AMS angående totalförsvarets personalbehov vid beredskap och i krig föreligger dessutom stora brister inom bl. a. transporter och jordbruket. Inle heller har repelitionsutbildningen kunnat genomföras i erforderlig utsträckning.

För atl efter hand nä de beräknade målen för krigsarbetsmarknadens behov och för att kunna genomföra erforderiig repetitionsutbildning, före­slår AMS alt statsbidraget för frivilligförsvarel för budgetåret 1981/82 räknas upp lill 7610000 kr. varav 300000 kr. avser kostnader för ökad repetilionsutbildning och 700000 kr. avser koslnadsfördyringar.

Vapenfria Ijänsteplikliga

För vapenfri verksamheten anslogs budgetåret 1979/80 medel för 600000 utbildningsdagar för vapenfria Ijänsteplikliga. Dessa har utnyttjats dels för grundutbildning av de I 900 vapenfria som inkallals under budgetåret saml för repetilionsutbildning av 750 vapenfria, dels för alt slutföra tidigare påbörjade utbildningar. För innevarande budgetår disponerar AMS medel

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    96

motsvarande 650000 utbildningsdagar vilket medger inkallande av 2 100 vapenfria till grundutbildning och 800 lill repetilionsutbildning. Under budgetperioden har i stort sett uppnåtts jämvikt mellan antal utbildnings­platser och tillströmningen av vapenfria frän vapenfrinämnden. .\tt vänte­tiden vid inkallelse till grundutbildning trots detla är ca 1 år beror dels pä atl handläggningen kräver viss lid, dels på atl kallelse sker elt halvt år före det atl utbildningen påbörjas.

AMS uppskattar all ökningen av antalet vapenfria som följd av den nya vapenfrilagen frän år 1978 kommer att kräva ett tillskott pä 50000 utbild­ningsdagar per år under en femårsperiod. För budgetärel 1981/82 beräknar AMS att behovel av Ijänstgöringsdagar kommer alt uppgå till 700000 vilkel skulle medge grundutbildning av 2 300 vapenfria och atl 800 kan kallas in lill repetilionsutbildning.

Medelsbehovet för vapenfriverksamheten, inkl. AMS och ulbildnings-anordnarnas kostnader,för utbildning och administration om 4,2 milj. kr., beräknar styrelsen till 77,3 milj. kr. I detla belopp ingår en beräknad kostnad av 1,5 milj. kr. för flyttning av Bagartorpsförläggningen.

Föredraganden

Chefen för handelsdepartementet har lidigare denna dag anmält bl. a. programplaner för det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn pä den programplan för Arbetskraft som AMS lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 enligt följande.

Statsbidraget till de frivilliga försvarsorganisationerna uppgår för inne­varande budgetår lill 5,35 milj. kr. För budgetåret 1981/82 beräknar jag en ökning av statsbidraget till 5,55 milj. kr. för alt medge en nödvändig ökning av repetitionsutbildningen.

Sedan den nya vapenfrilagsliftningen trädde i kraft den I juli 1978, har andelen beviljade ansökningar om vapenfri tjänst ökat betydligt. För att möta den ökade tillströmningen av vapenfria Ijänsteplikliga har även anta­let utbildningsdagar ökats väsenlligt under de senaste budgetåren. För innevarande budgetår uppgår antalet utbildningsdagar lill 650000. Vänteti­derna för inkallelse lill grundutbildningen har därigenom kunnat reduceras och AMS har f. n. ingen egentlig kö av vapenfria ijänsteplikliga som väntar på inkallelse. Då utbildningen av de vapenfria Ijänsteplikliga nu har nått en volym som i huvudsak motsvarar tillströmningen kan jag f.n. inte biträda AMS förslag om en ökning av antalet utbildningsdagar till 700000 utan förordar elt i förhållande lill innevarande budgetår oförändrat antal dagar. Jag beräknar anslaget till AMS vapenfri verksamhet lill 64,6 milj. kr., varav 3,0 milj. kr. för ersättning till utbildningsanordnare.

Med hänvisning till sammanställningen i det föregående beräknar jag det lotala medelsbehovel under anslaget till 86378000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Totalförsvarsverksamhet för budgetärel 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 86378000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    97 B 6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Reservation               3303000

1979/80 Utgift

11 140000

1980/81 Anslag

4070000

1981/82 Förslag

3000000

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning av utruslningsföremål med etl inköpspris överstigande 10000 kr. och med en beräknad livslängd av minst tre år. Även engångsanskaffningar kan göras med medel från delta anslag; genom omedelbar avskrivning belastas avnä­maren därvid direkt med hela kostnaden. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Investeringsobjekten utgörs till största delen av maskinutrustning för beredskapsarbeten och inventarier för arbetsförmedlingarna.

AMS

Ulruslningskapitalels omfattning saml anskaffning under budgetåren 1980/81 -1981/82 framgår av följande sammanställning.

Utrustningens värde efter avskrivningar samt anskaffningar (1000-tal kr.)

 

Slag av utrustning

Värde

Planerade Beräknat

Planerade Beräknat

 

80-07-01

inköp

värde

inköp

värde

 

 

1980/81

81-07-01

1981/82

82-07-01

Byggnader

7 135

—

3 895

_

1590

Aske gård

3 205

-

2885

-

2595

Enlreprenadmaskiner

 

 

 

 

 

och fordon

1765

500

1625

500

1525

Vagnar och bodar

840

-

510

-

330

Maskiner för industriella

 

 

 

 

 

beredskapsarbeten

55

-

0

-

-

Maskiner för kontors-

 

 

 

 

 

arbetscenlraler

10

-

0

-

-

Tjänslebilar och tryckeri-

 

 

 

 

 

maskiner

340

500

635

450

795

Engångsanskaffningar

 

 

 

 

 

Teleutrustning

-

3 555

0

3 850

0

Kontorsinventarier

-

180

0

 

 

Centralregister

-

610

0

1400

0

Övriga engångsanskaffninga

r      -

1885

0

 

 

 

13350

7 230

9550

6200

6835

Den I januari 1980 överfördes de industriella beredskapsarbetena och kontorsarbelscentralerna lill Stiftelsen Samhällsföretag. AMS behov av medel för anskaffning av utrustning för beredskapsarbeten avser därför i fortsättningen endast arbeten av traditionellt slag.

Totalt behövs 0,5 milj. kr. för atl förnya behovet av främst mindre entreprenadmaskiner för AMS egenregiverksamhel. Med hänsyn lill de 7    Riksdagen 1980/81. t saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    98

strama budgetdirektiv som gäller har AMS sökt begränsa sitt medelsbehov genom leasing av utrustning bl. a. personalvagnar.

För budgetåret 1981/82 beräknas ersättningsanskaffning ske av nio tjän­slebilar (0,45 milj. kr.). Behov föreligger ocksä av ny- och ersättningsan­skaffning av televäxlar (68 st) och snabbtelefonanläggningar (15 st). Hu­vuddelen av dessa anläggningar har samband med nyanskaffning av lokaler (3,85 milj. kr.).

För att erhålla en rationell kundmottagning vid arbetsförmedlingen er­fordras cenlralregister ur vilka erforderliga personuppgifter snabbi kan tas fram. AMS har för detla ändamål påbörjat utrustning av arbetsförmedling­en med s. k. korlautomater, vilka uppfyller högt ställda krav på snabb och effektiv hantering. Medelsbehovel för denna utrustning inkl. kösystem beräknas lill 1,1 milj. kr. För övriga kontorsinventarier erfordras 0,3 milj. kr.

Föredraganden

Till Anskaffning av utrustning har innevarande budgetår anvisats 4,07 milj. kr. som lill siörsta delen har lagils i anspråk för införande ay maski­nell liddataulruslning vid länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och re­gionkontor saml för anskaffande av maskiner för de fortsatta restaure­rings- och underhällsarbetena vid Hornborgasjön.

För budgetåret 1981/82 har AMS begärt 6,2 milj. kr. Dessa medel är i huvudsak avsedda för telefonväxlar och snabbtelefonanläggningar i sam­band med förhyrning av nya arbetsförmedlingslokaler (3,85 milj. kr.) samt för anskaffning av s.k. korlautomater till arbetsförmedlingarna (1,1 milj. kr.).

För egen del beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1981/82 under ifrågavarande anslag till 3 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till behovet av utrustning lill kontorslokaler samt anskaffande av personalvagnar och tjänslebilar.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för bud­getåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 3000000 kr.

B 7. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

1979/80 Utgift                        '                        Reservation                     12849000

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

' Under budgetåret har intäkterna överstigit kostnaderna med 6926000 kr.

Under anslaget redovisas kostnader och inläkter för programmel För­valtning av utrustning, vilket utgör ell serviceprogram för försörjning av övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning får hyras ul inom eller ulom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräk-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet    99

nas så alt samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Förläggningsbyggnader. Förläggningsbehov skall i första hand tillgodoses genom förhyrning pä den allmänna bostadsmarknaden. Krav på snabba förläggningsinsalser och lokala förläggningssvårigheler gör del dock nödvändigt för AMS alt i viss omfattning själv kunna tillhandahålla föriäggningsbyggnader.

Sedan flera år tillbaka har behovel av tillfälliga förläggningsplatser varit sjunkande och inom AMS pågår en successiv anpassning av det egna förläggningsbeslåndel med hänsyn härtill. Under budgetåret 1979/80 mins­kades förläggningskapacileten med drygt 700 platser och uppgick i juni 1980 till 4052 platser. Kapacitetsutnyttjandet under perioden 1979/80 -1981/82 redovisas i följande labell.

Antal förläggningsplatser vid utgången av resp. budgetår 1979180-1981182

 

Ändamål

1979/80

1980/81

1981/82

 

Antal

.\nta]

Antal

 

platser

platser

platser

Arbetsmarknadsutbildning

1963

1900*

i 770*

Arbetsmarknadsinstitut

16

20

20

Beredskapsarbeten

624

500

250

Flyktingförläggningar

250

250

250

Vapenfria Ijänsteplikliga

336

340

340

Aske

72

70

70

Uthyrda till kommuner, förelag m.fl.

487

200

100

Oulhyrda byggnader (under försäljning)

304

20

-

 

4052

3300

2800

* Förhandlingar pågår om överlätande av platserna m. m. pä SÖ

Delprogrammets utgifter för budgetåret uppgick lill 12.6 milj. kr. och inkomsterna lill 19,1 milj. kr. Av inkomsterna var 6,6 milj. kr. försäljnings­inkomster för avyttrade byggnader. Den beräknade utvecklingen av ut­gifter och inkomster för perioden 1979/80-1981/82 framgår av följande tabell.

Kostnader och intäkter av förtäggningsverk.samhetcn (milj. kr.)

 

Slag av kostnader/inläkter

1979/80 Utfall

1980/81

1981/82

Kapitalkostnader

5,5

4,2

2.8

Reparationer och underhåll

5.1

6,5

6.5

Driftkostnader för oulhyrda byggnader

0,01

0,01

0,01

Samkostnader

0,9

0.6

0,6

Administration

1,1

l.l

1.5

Sunima kostnader

12,6

12,4

n,4

Intern uthyrning

8,4

4.8

7.5

Extern uthyrning

4.1

0,6

0,3

Sålda byggnader

6.6

7.0

3,6

Summa intäkter

19,1

12,4

11,4

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   100

Delprogrammets intäkter har under en följd av år överstigit kostnaderna, varför reservationen under anslaget har ökat. Till siörsta delen kan intäk­terna hänföras lill försäljning av byggnader. En förhållandevis kraftig realisationsvinst har uppkommit genom alt byggnadernas restvärde har varit lågt jämfört med marknadspriserna som stigit mycket snabbi de sista åren. Mot den bakgrunden har AMS/gjort en översyn av hyressättningen vilkel ocksä avspeglas i tabelluppställningen.

Maskiner och fordon m.m. Under delprogrammet Maskiner och fordon m. m. förvaltas AMS maskinpark vilken är avvägd och sammansatt så att den lill huvudsaklig del fyller basbehovet av maskiner för de arbeten styrelsen bedriver inom vägbyggnad, vatten och avlopp, skogsvård och annan anläggningsverksamhet. 1 övrigt täcks behovet genom inhyrning.

Under budgetåret 1979/80 har maskinanskaffningarna under utrustnings-anslaget främst avsett de industriella beredskapsarbetena och kontorsar­belscentralerna saml reslaureringsarbeiena i Hornborgasjön. Förändring­arna i maskinparken i övrigt har beställ av smärre kompletteringar i entre-prenadbeståndet. Därutöver hårde viktigaste förändringarna bestått i om­byggnader och standardförbättringar av personalvagnar. Delprogrammets inkomsler har överstigit utgifterna med 430000 kr. För budgetåret 1980/81 beräknas inkomsterna balansera utgifterna.

Den beräknade utvecklingen av kostnader och intäkter framgår av föl­jande tabell.

Kostnader och intäkter för maskinutrustning m. m. (milj. kr.) Slag av kostnader/intäkter

1980/81

1979/80 Ulfall

1981/82

 

12,9

Kapitalkostnader Reparationer och underhåll Förrådets drift m. m. Administration

Summa kostnader

Hyror från intern uthyrning Hyror frän extern uthyrning Försäljningsintäkter

Summa intäkter

 

1,7

1.2

1.2

6.3

6,7

6.7

3,9

3,9

3.9

0,6

0.5

0.7

12,5

12,3

12.5

11,2

10,5

11.4

0,7

0.6

0,6

1,0

1,2

0,5

12,5

12,3

Föredraganden

Intäkterna under anslagets delprogram Förläggningsbyggnader har un­der en följd av är överstigit de debiterade kostnaderna varför reservationen på anslaget har ökat. Reservationen uppgår f. n. till 12,8 milj. kr. Detla är en följd av att vinster har uppkommit vid försäljning av byggnader vars bokförda restvärde har varit lågt jämfört med försäljningspriset. Mot bak­grund härav förordar jag atl 12 milj. kr. av ifrågavarande reservation förs över till inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   101

Eftersom utgifterna i princip skall täckas av inläkter från de program under vilka kostnaderna uppkommer bör anslaget, i likhet med lidigare budgetår, föras upp med endasi etl formellt belopp av I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budget­året 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av I 000 kr.

B 8. Arbetsdomstolen

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

4070783 4389000 5001000

Arbetsdomstolen lar upp och avgör mål rörande kollektivavtal saml andra arbelstvisler enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av tre ordförande, tre vice ordförande saml 16 andra ledamöter. Härtill kommer etl anlal ersättare i domstolen.

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Arbets­domstolen

Föredra­ganden

Personal

 

Handläggande

13

-

-

Övrig personal

9

-

-

Summa

22

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

3096900

+ 262500

+240800

Ersättning till ledamöter

530 100

-

-

Sjukvård

6000

+      600

+      600

Lokalkostnader

411500

+ 344000

+ 342000

Expenser inkl. reseer-

 

 

 

sättningar

344500

+ 84 500

+ 28600

 

4389000

+691600

+612000

Arbetsdomstolen

Efter reformerna pä arbetsrättens område under millen av 1970-lalel fick arbetsdomstolen en jämfört med lidigare år mycket stark mållillströmning. Sedan år 1975 har domstolen fått in i genomsnitt 325 mål ärligen. Efter all ha varit ständigt stigande inträffade är 1978 en nedgång av antalet inkomna mål. År 1979 var mållillslrömningen dock åler i nivå med 1976 och 1977 års siffror. Med reservation för svårigheten all bedöma den framlida målul-vecklingen räknar arbetsdomstolen dock med att tillströmningen av nya mål skall stabilisera sig pä de senaste årens nivå.

Domstolens personal vid ingången av budgetåret 1980/81 omfattade 22 personer varav 13 med handläggande uppgifter. Av dessa var sju sekrele-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   102

rare ocn tvä notarier. Domstolen framhåller att den nuvarande organisatio­nen är väl avpassad lill arbetsbelastningen och föreslår därför oförändrat anslag i förhållande till innevarande budgetår med korrigering för pris- och löneomräkningar. Domstolen föreslår vidare som besparingsalternativ all löneanslagel minskas med 102600 kr., vilket ulgör 2% av del redovisade anslagsbehovet men framhåller samtidigt atl anslaget därigenom kan bli otillräckligt eftersom någon minskning av personalen inle är möjlig. Som alternativ till huvudförslaget föreslär arbetsdomstolen atl expensanslagel ökas med 50000 kr. för inköp av ytterligare en skrivautomat.

Föredraganden

För nästa budgetär bör medel för arbetsdomstolens verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i huvudförslaget. Med hänvisning till sammanställ­ningen beräknar jag anslaget till arbetsdomstolen lill 5001 000 kr. Jag har därvid beräknat 10000 kr. för viss teknisk utrustning i anslutning lill domstolens ordbehandlingssystem m. m. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

alt till Arbetsdomstolen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 5001 000 kr.

B 9. Förlikningsmannaexpeditionen

 

1979/80 Utgift

1 343 840

1980/81 Anslag

1003000

1981/82 Förslag

1394000

Slalens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det slalliga föriikningsväsendel och leds av en styrelse. Chef för förlikningsmannaex­peditionen är f. n. en extra kanslichef.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Förliknings-

Föredra-

 

 

mannaexpedi-

ganden

 

 

tionen

 

Personal

 

 

 

Handläggande personal

2

-

-

Övrig personal

3

-

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

569800

+ 130200

+ 120000

Ersättning till för-

 

 

 

likningsmän m. fl.

318300

+ 281700

+ 264 100

Sjukvård

400

+      200

+      200

Reseersättningar

43000

+    1290

+    1200

Lokalkostnader

50500

+    5 500

+    5 500

Expenser

16000

-

 

Ersättning till de fasta

 

 

 

förlikningsmännens

 

 

 

expenser

5000

-

-

 

1003000

+418890

+391000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   103

Förlikningsmannaexpeditionen

För egen och för förlikningsmannaorganisationens del förutser föriik-ningsmannaexpediiionen inga slörre förändringar ur personal- och anslags-synpunkt under budgetåret 1981/82. Avtalsrörelsen kan emellertid i oförut­sedd omfattning påkalla medverkan av särskilda förlikningsmän och förlik­ningskommissioner varvid kostnaderna för arvoden och reseersättningar kan komma all öka. År 1981 slär Sverige som arrangör för den återkom­mande Nordiska förlikningsmannakonferensen.

Huvudalternativet på -2% har beräknats efter pris- och löneomräkning­ar på 5 %. Förlikningsmannaexpeditionen räknar dessutom med betydande ökningar av kostnaderna för ersättning lill föriikningsmän. Det lotala me­delsbehovel för förlikningsmannaexpeditionens verksamhet under budget­året 1981/82 uppgår därmed till I 421 890 kr. (+419000).

Föredraganden

För chefen för förlikningsmannaexpeditionen föreslår jag all en ordina­rie tjänst med beteckningen Cr inrättas. För nästa budgetår bör medel för förlikningsmannaexpeditionens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen all för chefen för Statens förlikningsman­
naexpedition inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen Cr.

2. lill Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret  1981/82
anvisa etl förslagsanslag av I 394000 kr.

B 10. Statens nämnd för arbetstagares uppFmningar

 

1979/80 Utgift

21584

1980/81 Anslag

30000

1981/82 Förslag

30000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätlen lill arbetstagares uppfinningar (ändrad 1976: 191). Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämnden har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. 1 övrigt har nämnden inle någon personal.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   104

Föredraganden

Anslaget bör för budgetåret 1981/82 föras upp med oförändrat belopp, 30000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 30000 kr.

B II. Särskilt sysselsättningsbidrag till Svenska Rayon AB

1980/81 Anslag                5000000

1981/82 Förslag               5000000

För innevarande budgetär har under della anslag anvisats 5 milj. kr. (prop. 1979/80:138, FöU 1980/81:03, rskr 1980/81:18). Enligt vad som anmäldes i nämnda proposition skall enligt avtal mellan staten och Svens­ka Rayon AB ytterligare 5 milj. kr. anvisas under budgetåret 1981/82. Bidraget är avsett att utgöra etl bidrag för bolagets omstruklureringskosl­nader. Del har beräknats så alt det täcker en del av de personalkostnader som föranleds av att personalminskningen under tiden från den 1 oktober 1979 har fördröjts i förhällande lill vad som vore möjligt enligt gällande kollektivavtal och lagen (1974: 12) om anställningsskydd saml vad i övrigt skulle kunna förväntas med hänsyn till företagels ekonomi och sociala ansvar. Bolaget skall i särskild ordning redovisa dessa kostnader för rege­ringen.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilt Sysselsättningsbidrag till Svenska Rayon AB för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 5000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   105

C. ARBETSMILJÖ

Arbetarskydd

Det lokala skyddsarbetet på arbetsplatserna har byggts ut och intensi­fierats krafligl under den senaste tioårsperioden. En ny arbelsmiljölag­sliftning gäller sedan år 1978. Del närmare innehållet i lagens rambestäm­melser fastställs i hög grad genom de föreskrifter som arbelarskyddsstyrel­sen utfärdar och av den praktiska tillämpningen vid tillsynsarbetet. Della ställer stora krav på arbeiarskyddsverkel men också på den lokala skydds-organisationen. Arbetsmiljölagstiflningens genomslagskrafl är alltså bero­ende av vilka resurser som slår lill arbelarskyddsverkets förfogande, och hur dessa resurser används. Allt större krav på insatser från verket ställs ocksä frän arbetslivet.

Del nordiska arbetsmiljösamarbetet fortgår och fördjupas inom ramen för Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för arbetsmiljöfrågor. Ell förslag om revidering av det nordiska samarbetsprogrammet på arbels­miljöområdet har antagils av arbetsmiljöministrarna vid ell möte i oktober 1980 och planeras föreläggas Nordiska rådet som minislerrädsförslag vid dess möte under år 1981.

Förberedelser för FN:s internalionella handikappår 1981 pågår. Syftet med handikappåret är alt främja handikappades integrering i samhället. Åtgärderna skall avse rehabilitering, förebyggande av handikapp, forsk­ning inom handikappområdet och information lill allmänheten om handi­kappade och deras rättigheter.

Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde förbereds handikappåret av en arbetsgrupp med företrädare för handikapporganisa­tionerna, parterna på arbetsmarknaden samt berörda myndigheter och andra organ inom departementets verksamhetsområde. En av utgångs­punkterna för gruppens arbele är det starka sambandet mellan generella arbetsmiljöätgärder och de åtgärder som vidtas inom arbetsmarknadspoli­tikens ram för anpassning av individuella arbetsplatser lill arbetshandikap­pade människors särskilda krav. Här är det av vikt att inte bara finna former för fördjupat samarbete mellan arbetsmarknadsverket och arbeiar­skyddsverkel ulan även för medverkan i förelagen mellan å ena sidan skyddskommittéer, skyddsombud, företagshälsovård samt å andra sidan anpassningsgrupper och arbetsförmedlare.

Ulredningen (A 1979:01) om information rörande arbelsmiljörisker fort­sätter sill arbele. Ulredningen har bl. a. lill uppgift atl lägga fram förslag hur en väl fungerande och kvalificerad bevakning saml en snabb och effekfiv informationsspridning rörande arbetsmiljörisker skall genomföras. Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under första halvåret 1981.

En utredning (A 1979:04) om arbetsmiljöinvesteringar i små och medel­stora företag m. m. arbetar med all se över de små och medelstora företa-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   106

gens möjligheler att klara sina arbelsmiljöinvesteringar inom ramen för befintliga kreditmöjligheter. Ulredningen — som beräknas slutföra sitt arbete under år 1981 - skall ocksä lämna förslag bl.a. till ätgärder som underlättar sådana investeringar i framliden.

Sedan den I januari 1980 finns en delegation för hybrid-DNA-frägor vid arbelarskyddsstyrelsen. Delegationen är rådgivande och skall främja sä­kerheten vid användningen av hybrid-DNA-tekniken och sprida kunskap om utvecklingen pä området. Delegationen har avlämnat en verksamhets­berättelse för första halvåret 1980. De administrativa och juridiska konse­kvenserna av en särskild myndighet för konlroll av hybrid-DNA-teknikens användning utreds av en särskild utredare (A 1980:03). Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1981.

Yrkesmedicinsk verksamhet

Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedi­cinska verksamheten har under år 1980 avlämnat deibetänkandet (SOU 1980:22) Ulbyggnad av yrkesmedicinen, som därefter har remissbehand­lats. Ulredningen fortsätter sitt arbete och beräknas under början av år 1981 komma med ell delbetänkande som skall behandla behovet av yrkes­hygieniska mät- och analysresurser.

Yttrande över det redan avgivna deibetänkandet har avgivils av social­styrelsen, sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings­institut (SPRI), nämnden för läkares vidareutbildning, riksförsäkringsver­ket (RFV), statens arbetsgivarverk (SAV), universitets- och högskoleäm­betet (UHÅ). arbelarskyddsstyrelsen efter hörande av samtliga yrkesin-spektionsdistrikl, styrelsen för arbetarskyddsfonden, utredningen om in­formation rörande arbelsmiljörisker, direktionen för karolinska sjukhuset, direktionen för akademiska sjukhuset, Stockholms, Uppsala, Söderman­lands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar. Blekinge, Kris­tianstads, Malmöhus, Hallands. Älvsborgs, Örebro, Västmanlands, Kop­parbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands, Västerbollens saml Norrbottens läns landsting, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner. Svenska kom­munförbundel, Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Transporlhälsan. Sveriges läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet har vidare inkommit med skri­velse med anledning av utredningens förslag.

En sammanfattning av utredningens betänkande samt en sammanställ­ning av remissyttrandena återfinns som bilaga 15.1.

Jag vill erinra om alt riksdag och regering redan lidigare har tagit ställ­ning för en ulbyggnad av den yrkesmedicinska verksamheten. Frågan om utbyggnad behandlades av en är 1961 tillsall särskild utredning, som re­dovisade sina förslag i belänkandet (SOU 1963:46) Yrkesmedicinska sjuk-husenheler. Behov och organisation. Betänkandet anmäldes i  1964 års

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   107

stalsverksproposilion (bil.7, SU 1964:11, rskr 1964:129) och riksdagen anslöt sig då till regeringens bedömning, all förslaget var väl ägnat att ligga lill grund för en i första hand för regionplanel avsedd ulbyggnad av yrkes­medicinen.

Företagshälsovärdsulredningen har nu funnit att det föreligger behov av en ulbyggnad av den yrkesmedicinska verksamheten. Bakgrunden är en­ligl ulredningen de ökande kraven på insatser frän företagshälsovården, arbetarskydds verket, arbetsskadeförsäkringen och den högre utbildningen och forskningen. Vidare framhåller ulredningen atl en ulbyggnad av yrkes­medicinsk verksamhet med huvuduppgift att förebygga ohälsa också torde ligga helt i linje med del hälsovårdspolitiska synsätt som Hälso- och sjukvårdsutredningen deklarerar i sitt betänkande (SOU 1978:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården.

Samtliga remissinstanser har vitsordat behovet av en utbyggd yrkesme­dicinsk verksamhet.

För att bl. a. få lill stånd en bättre tillgänglighet, större bredd och bättre kvalitet i verksamheten, förordar ulredningen en parallell utbyggnad på både läns- och regionsjukvårdsnivå. Ulredningen anger att målsättningen för utbyggnaden bör vara all det är 1985 skall finnas fungerande regionkli­niker i samtliga sjukvårdsregioner. Vidare bör yrkesmedicinska länskli­niker finnas i drift eller under planering i samtliga sjukvårdsområden utom Golland. Inriktningen bör vara att den yrkesmedicinska verksamheten skall vara fullt utbyggd före år 1990.

En ulbyggnad på länsplanet tillstyrks av flertalet remissinsianser och även förslagel om en parallell utbyggnad har fält ell positivt gensvar, bl. a. frän LO, som finner att argumenten för en parallell utbyggnad är starka och stödjer således utredningens förslag. Arbetarskyddsstyrelsen ansluter sig till de av ulredningen framförda skälen lill att en utbyggnad bör ske parallelll såväl på region- som länsnivå. Landstingsförbundet erinrar om den motion angående utbyggnad av den yrkesmedicinska verksamheten som väcktes av Bo Holmberg vid förbundets kongress år 1979. Motionen föranledde ell uttalande av förbundskongressen om vikten av att landsting­en tidigt förbereder utbyggnaden av yrkesmedicinen även på länsnivå. Förbundel framhåller vidare all planeringen för den utbyggnad som före­slås även för länsplanel på flera håll redan kommit i gång. Förslagel om en parallell utbyggnad stöds också av fiertalet landsting men har frän några av dem mötts med viss tveksamhet. Bl. a. anser Uppsala läns landsting och Malmöhus läns landsting atl del är osäkert om tillräckliga personella och finansiella resurser kan göras tillgängliga. Vidare framhålls atl kliniker på länsnivå inte torde fungera på avsett sätt med mindre regionala kliniker först finns etablerade.

Jag noterar den vilja och stora beredskap för en länsulbyggnad som huvudmännen har givit uttryck för i sina yttranden och anser att den länsvisa verksamheten måste utgå frän resp. sjukvårdshuvudmans egna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   108

bedömningar. Dessa är givetvis beroende bl. a. pade samhällsekonomiska förutsättningarna och av resp. landstings egna resurser saml av de behov som föreligger med hänsyn lill näringslivets struktur, befolkningsunderiag, avstånd etc.

Jag vill i fräga om förhållandena i Stockholms län framhålla atl statens förhandlingsnämnd den 27 november 1980 slutfört förhandlingar med Stockholms läns landsting om ändrat huvudmannaskap för Karolinska sjukhuset. Överenskommelsen har nu underställts regeringen och Stock­holms läns landsting för godkännande. Enligl vad jag inhämtat frän statsrå­det Holm beräknas den nu träffade uppgörelsen föreläggas riksdagen ge­nom proposition i böljan av år 1981. Det torde därför få ankomma på Stockholms läns landsting all i samråd med arbetarskyddsstyrelsens forsk­ningsavdelning pröva frågan om de yrkesmedicinska resurserna inom slockholmsregionen.

Förelagshälsovårdsutredningen har berört frågan om yrkesmedicinen i relation lill "miljömedicinska enheter". Bakgrunden är den uppsplittring som råder i samhället när det gäller ansvarel för hälso- och miljövårdande uppgifter. Frågan om länsvisa miljöenheter som arbetar med både den yttre miljön och arbetsmiljön har uppmärksammats i skrift "Hälsopoli-lik i praktiken - förutsättningar och krav" som behandlades vid Lands­tingsförbundels kongress år 1979. Vidare har i prop. 1979/80:06 om social­styrelsens uppgifter och organisation frågan om miljömedicinska enheter berörts i samband med att en avveckling av länsläkarorganisafionen disku­teras. Miljömedicinska enheter anses i sådanl fall kunna la över vissa av länsläkarnas uppgifter.

Förelagshälsovårdsutredningen anser emellertid att utvecklingen av mil­jömedicinen är en fråga på lång sikt. Yrkesmedicinens utbyggnad kan därför enligt ulredningen inle anslå i avvaktan på ulredningar om miljöme­dicinska enheter. Några remissinstanser anser dock alt utredningen borde ha belyst denna fråga närmare.

För egen del vill jag framhålla alt samordningsaspekter med en ev. framlida miljömedicinsk verksamhet får övervägas inom resp. landsting när mer konkreta planer pä sådan verksamhet har utformats. Den yrkes­medicinska verksamhetens utveckling torde således inte hindra en ev. framtida miljömedicinsk verksamhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om all regeringen genom beslut den 6 november 1980 har uppdragit ål statens förhandlingsnämnd all med berörda sjukvårdshuvudmän förhandla om samverkan inom det miljömedicinska området och om överförande av personal inom länsläkarorganisationen till sjukvårdshuvudmännen samt därmed sammanhängande frågor.

Ulredningen har även belyst yrkesmedicinens uppgifter och struktur i förhållande till annan hälso- och sjukvård och lill företagshälsovården. Några remissinsianser, bl. a. Svenska Läkarförbundet, framhåller alt nå­gon klar definition av de yrkesmedicinska klinikernas verksamhet inle kan utläsas ur belänkandet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   109

Jag delar Landstingsförbundels uppfattning alt yrkesmedicinens roll och uppgifter samt avgränsningen till bl. a. förelagshälsovård har fått en ingå­ende belysning i ulredningen.

Tillgången på utbildad personal, främst yrkesmedicinare och yrkeshy-gieniker, är enligt utredningen av avgörande betydelse för verksamhetens ulbyggnad. Utredningen anser det möjligt atl täcka detta behov under förutsättning atl berörda sjukvårdshuvudmän bl. a. inrättar de vidareul-bildningsljänsler för läkare som behövs saml övriga läkartjänster som kan verka rekryleringsfrämjande. En annan förutsättning är enligt ulredningen alt socialdepartementets sjukvårdsdelegalion och socialslyrelsen medger all erforderiiga tjänster inrättas.

Utredningen föreslär all nämnden för läkares vidareutbildning, i avvak­tan pä resultatet av pågående allmänna översyn av vidareutbildningen för läkare, gör en begränsad översyn av specialistutbildningen i yrkesmedicin i syfte att bäfire anpassa den till arbetsområdet.

För atl pä kort sikt öka lillgången på utbildade yrkesmedicinare har utredningen vidare medverkat lill alt nämnden för läkares vidareutbildning utfärdat bestämmelser som gör det möjligt för bl. a. företagsläkare att genomgå en förkortad specialistutbildning i yrkesmedicin. Denna dispens­regel för yrkesmedicin gäller t. o. m. den 30 juni 1981. Utredningen föreslår atl dispensmöjligheterna finns kvar lill dess nämnda översyn av specialist­utbildningen slutförts.

Någon reguljär utbildning av yrkeshygieniker finns f. n. inte i Sverige. Utredningen anser atl en sådan utbildning snarast bör komma till stånd. På förslag av ulredningen utreder f. n. arbelarskyddsstyrelsen och UHÅ ge­mensamt denna fråga. 1 avvaktan på resultaten av delta arbete och med hänsyn fill det akuta behovel av sådan arbetskraft anordnar arbelarskydds­styrelsen med början våren 1981 en försöksvis utbildning för yrkeshygie­niker.

Vidare framhåller ulredningen alt sjukvårdshuvudmännen i samarbete med berörda fackliga organisationer närmare bör belysa behovel av efter­utbildning för personal vid yrkesmedicinska kliniker.

Utredningens beräkningar av tillgängen på yrkesmedicinare inom tänkt lidsram har mötts med tveksamhet bl. a. av Västerbottens läns landsting, Göteborgs kommun och Malmöhus läns landsting. Landstingsförbundet å andra sidan framhåller all utredningens genomgång av behov av och till­gång pä utbildad personal ger grund för en försiktig optimism. 1 fräga om behovel av dispensregler för yrkesmedicinare uppger nämnden för läkares vidareutbildning alt man under våren 1981 kommer atl ta ställning till frågan om ytteriigare föriängning är nödvändig.

Efter samråd med statsrådet Holm vill jag framhålla att inga hinder föreligger ur läkarfördelningssynpunkt alt öka de yrkesmedicinska specia­liteterna. Av totall ca 1 100 tjänster som fördelas varje år skulle antalet tjänster för yrkesmedicinen behöva öka med ca fem per år. Antalet vida-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   110

reulbildningsblock har under de senaste åren uppgått lill mellan fem och tio per år. Det är således fräga om en myckel liten del av den totala utbildningskapaciteten för läkare. 1 likhet med remissinstanserna ser jag också positivt på vad ulredningen anfört angående bl. a. yrkeshygienisk utbildning, som nu utreds gemensamt av arbelarskyddsstyrelsen och UHÄ.

Planeringen av verksamheten inom resp. region bör enligt ulredningen ligga hos etl regionall samverkansorgan, lämpligen regionsjukvårdsnämn­den eller dess motsvarighet. Vidare föreslår utredningen att någon form av samrådsgrupp knyts till regionsjukvårdsnämnden. Gruppen bör innehålla såväl politisk representation som företrädare för arbetsmarknadens parter. En sådan grupp menar utredningen skall kunna tillföra hälso- och sjukvär­den bl. a. värdefull fältinformalion och medverka till att hävda yrkesmedi­cinens ställning inom hälso- och sjukvårdsorganisationen.

Remissinstanserna är i allt väsentligt eniga med utredningens bedöm­ningar, vilka även jag, efter samråd med statsrådet Holm, kan biträda. Del bör dock i della sammanhang påpekas alt regeringen i proposition 1980/ 81:09 om regionsjukvården föreslår en vittomfattande planeringsskyl-dighel för sjukvårdshuvudmännen. Belräffande föreslagna samrådsgrup­per vill jag särskilt betona angelägenheten av all arbetsmarknadens parter knyts närmare till verksamheten.

1 sitt förslag har utredningen även tagil hänsyn till att framför allt regionklinikerna skall medverka i utbildning och forskning inom högsko­lan. UHÄ bör enligl utredningen tillsammans med berörda läraranstalter utreda och lägga fram förslag till plan för högre utbildning och forskning i yrkesmedicin. UHÄ bör också klarlägga hur yrkesmedicinen organisato­riskt ska kunna knytas till högskolan.

Av UHÄ:s remissvar framgår atl en översyn av grundutbildningen av läkare f. n. pågår. I samband med de närmare övervägandena om yrkesme­dicinens ställning finner UHÄ del naturligt atl ocksä yrkesmedicinens organisatoriska anknytning till högskolan diskuteras. 1 elt nära samarbete mellan översynsgruppen och planeringsberedningen för vårdsektorn m. m. inom UHÄ kan man även la fram en plan för högre utbildning och forsk­ning i yrkesmedicin. Frågan om profilering av den yrkesmedicinska verk­samheten liksom program för tillsättning av högre tjänster torde ocksä bli aktuell i detta sammanhang.

Mot utredningens förslag harjag inget att invända och vill framhålla att det ankommer pä UHÅ all handlägga dessa frågoi'.

För all främja utbyggnaden och utvecklingen av yrkesmedicinen föreslår ulredningen atl regeringen bör få riksdagens uppdrag att i förhandlingar med landsfingen (Landstingsförbundet) söka träffa överenskommelse om all yrkesmedicinen skall prioriteras vid fördelning av landslingens re­surser.

Utredningen finner det lämpligl att frågan behandlas vidare i de av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   111

kommunalekonomiska ulredningen (KEU) föreslagna ärliga överläggning­arna mellan företrädare för regeringen och kommunförbunden där frågor om bl. a. hälso- och sjukvårdens expansion stäms av mot de samhällseko­nomiska förutsättningarna.

Förslaget understryks som angeläget av bl. a. LO, arbetarskyddsfonden och landslingen i Östergötlands. Blekinge och Örebro län.

För egen del vill jag efter samråd med cheferna för ekonomi- och budgetdepartemenlen framhålla alt det samhällsekonomiska läget inte medger att den kommunala verksamheten kan få ta i anspråk ett ökäl resursutrymme de närmaste åren utöver vad som följer av ändringar i befolkningsstrukturen. Jag har inhämtat atl chefen för budgetdepartemen­tet avser atl återkomma till regeringen under innevarande riksmöte med förslag till riktlinjer för de kommunala verksamheternas utveckling efter överläggningar med kommunförbunden. 1 det sammanhanget torde även utvecklingen av den yrkesmedicinska verksamheten få behandlas.

Ulredningen har avslutningsvis uttryckt som sin mening alt del bör vara en uppgift för arbetarskyddsfonden att, med hänsyn lill instruktionen för dess styrelse, bidra lill utvecklingen av yrkesmedicinen. Utredningen pe­kar ocksä på möjligheten för arbetarsltyddsfonden atl överväga temporärt slöd till de yrkesmedicinska regionklinikerna i syfte alt få en profilering av verksamheten.

1 sitt remissvar framhåller arbetarskyddsfondens styrelse att den är beredd att även i fortsättningen stödja forsknings- och utvecklingsprojekt vid de yrkesmedicinska klinikerna om de kan anses ulgå frän väl fastlagda forskningsbehov. Några mer generella utvecklingsbidrag är man emellertid inle beredd alt lämna. Slöd lill fortbildning, som är ell led i kvalitetsut­vecklingen av den yrkesmedicinska verksamheten, kan dock övervägas.

1 likhet med ulredningen och flerlalel remissinstanser vill jag framhålla del angelägna i alt arbelarskyddsfonden stöder forsknings- och utveck­lingsprojekt saml fortbildning inom detta område. Jag delar ocksä utred­ningens bedömning alt man i samband med fondens bidragsgivning upp­märksammar vikten av en regional profilering av verksamheten. Jag utgär frän att arbelarskyddsfonden samråder i denna fråga med arbetarskydds­styrelsens arbetsmedicinska avdelning, socialslyrelsen och UHÄ.

Bidrag till verksamheten med regionala skyddsombud

Genom regeringens beslut den II december 1980 gäller fr. o. m. år 1981 ett nytt system för bidrag för verksamheten med regionala skyddsombud. Systemet bygger i huvudsak pä den nämnda arbetsgruppens förslag och stöds av en i stort enhällig remissopinion. Bidragen fördelas efter ansökan i förskott till främst de fackliga centralorganisationerna. Fördelningen av bidragen grundas på en schabloniserad beräkning av de faktiska kostna­derna för verksamheten. Schablonen innebär att de faktiska kostnaderna beräknas efter lönekostnaderna inkl. lönekostnadspälägg, ett exlra löne-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   112

kostnadspålägg om 10% av lönekostnaden för täckande av lokalkostnader m.m. samt resekostnader. Resekostnaderna beräknas per regionalt skyddsombud med utgångspunkt från den genomsnittliga resekostnaden för inspektionsverksamhet som utförs av personal vid yrkesinspektionen. Bidragen för verksamheten med regionala skyddsombud har för år 1981 höjts till 35 milj. kr.

Arbetstid och semester

Den genomsnittliga veckoarbetstiden per sysselsatt har minskat betyd­ligt sedan genomförandel av den senaste arbetstidsförkortningen åren 1970-1972. Enligt långtidsutredningens (SOU 1980:52), sysselsättnings­kalkyler förväntas denna utveckling fortsätta fram till mitten av 1980-talet. Den successiva reduceringen av veckoarbetstiden är främst en följd av ökat deltidsarbete, förändringar i sjukfrånvaron, minskat överlidsuttag, minskad arbetstid genom avtal etc. 1 dag deltidsarbetar drygt en miljon eller ca 25 % av alla sysselsatta. Majoriteten eller närmare 85 % av dessa är kvinnor. Merparten av de deltidsarbetande har en arbetstid överstigande 20 limmar per vecka. Den senast tillgängliga statistiken över arbetstidens förläggning återfinns i statistiska centralbyråns undersökningar om svens­karnas levnadsförhållanden. Dessa undersökningar visar alt morgon-, kvälls- och lördagsarbele har minskal påtagligt under de senaste åren. Ca 30% av alla anställda hade dock år 1977 obekväm arbetstid under alla arbetsdagar.

Strävan atl både förbättra arbetslivets villkor och ge möjlighet för nya grupper av arbetstagare att fä anställning på den reguljära arbetsmarkna­den har inneburit alt frågan om eventuella fortsatta arbetslidsreformer fått en ny innebörd. De rent hälsomässiga aspekterna har ersatts eller komplet­terats med en rad andra synpunkter som tillmäts allt större belydelse. bl. a politiska, ekonomiska och fackliga. Begreppet flexibel arbetstid har under andra hälften av 1970-talel fått en vidare mening. Lagstiftningen på arbels-tidsomrädel har inriktats på att skapa regler som tillgodoser olika gruppers behov av ledighet för individuella ändamål. Sludieledighetslagen ger rätt till ledighet på hel- eller deltid för utbildning. Rätten till delpension tillkom­mer såväl arbetstagare som egenförelagare i åldern 60-64 år. Av de ca 60000 som idag har delpension är närmare 30%' kvinnor. Föräldraledig-helslagen ger småbarnsföräldrar rätt till ledighet tills barnet uppnått ell och elt halvt års ålder. Föräldrar kan ocksä förkorta arbetstiden till tre fjärde­delar av normal arbetstid, tills barnet fyllt åtta år. Vidare har föräldrar rätt lill ledighet för vård av sjukt barn. Fr.o.m. år 1979 kan arbetstagare vara ledig upp till 90 timmar per år för vissa föreningsuppdrag inom skolan.

För en övergång lill en mera flexibel livsarbelstid lalar behov av åter­kommande utbildning, barnledighelsperioder, ledigheler för offentliga uppdrag m. m. En fiexibel livsarbetstid kommer alt diskuteras vidare i del ätgärdsförsiag  för ökad jämställdhet  som jämställdhetskommitlén  (Ju

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   113

1976:08) kommer att presentera under våren 1981. Förslaget bygger på remissbehandlingen av kommitténs betänkande (SOU 1979:89) Kvinnors arbete.

De senaste årens reformering av arbetslivet har bl. a. syftat fill att göra det möjligt för löntagarna att engagera sig i planering och beslut som gäller arbetsplatsen och företaget. Förtroendemannalagen och arbetsmiljölagen reglerar arbetstagares rätt till ledighet för fackligt uppdrag resp. uppdrag i skyddskommitté, anpassningsgrupp etc.

En allsidig översyn av den samlade ledighetslagsliflningen påbörjades hösten 1980. Översynen omfattar samhällsekonomiska, organisatoriska och rättstekniska aspekter. Syftet med översynen är bl. a. att förbättra samspelet mellan olika lagar och därmed arbetsmarknadens funklionssäll. Resultatet beräknas föreligga i slutet av är 1981.

Reformerna på arbetsfidsområdet har uppnåtts såväl genom lagstiftning som genom avtal. Delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA) tillsattes år 1974 bl. a. för att ge arbetsmarknadens parter underlag för bedömningar av möjligheterna att genomföra en generell arbetstidsförkortning. Del åligger i första hand avtalsparterna att bedöma takten och inriktningen av framlida generella arbetstidsförkortningar. År 1979 avlämnade delegationen sin andra rapport (SOU 1979:48) Arbetstiderna inför 1980-lalet. Remissinstan­sernas synpunkter hgger till grund för delegationens fortsatta arbele med att analysera under vilka förutsättningar en allmän arbetstidsförkortning kan genomföras.

Nuvarande bestämmelser om arbetstidens längd regleras i 1970 års ar­betstidslag medan regler rörande arbetstidens förläggning återfinns i ar­betsmiljölagen. Utredningen (A 1978:03) om vissa arbelstidsfrågor kom­mer i början av år 1981 att presentera sitt förslag fill en ny arbetstidslag. Utredningen har bl. a. som uppgift att pröva möjlighelerna att samordna arbetstidsreglerna i de båda nämnda lagarna. Vidare skall utredningen belysa konsekvenserna av en dygnsmaximiregel och göra vissa övervägan­den i olika övertidsfrägor. En ny ordning för handläggning av dispensären­den rörande arbetstider ingår dessutom i utredningsuppdraget.

Den lagstadgade semesterledigheten förlängdes från fyra lill fem veckor då den nya semesterlagen trädde i kraft år 1978. Samtidigt förbättrades också semestervillkoren för bl. a. dellids- och korttidsanställda samt för nyfillträdande på arbetsmarknaden. För att möjliggöra ett flexibelt semes­teruttag över flera år ger lagen ocksä arbetstagare rätt all spara en del av semesterledigheten. Hösten 1977 tillsatte regeringen en ny semesterkom­mitté (A 1977:02) med uppgift atl bl. a. följa lagens tillämpning saml undersöka vissa under det tidigare lagsfiftningsarbetet aktualiserade frå­gor.

8    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   114

Arbetsanpassning

Arbelel har en central betydelse i de flesta människors liv. Det är inle bara ett medel atl trygga individens försörjning ulan också en väsenllig faktor för alt uppnå social gemenskap och egenvärde. Ett viktigt mål för arbetsmarknadspolitiken är därför atl alla människor skall ha rätt till arbele och att arbelshandikapp inte skall vara ett hinder för någon atl få menings­full sysselsättning.

Under de senaste åren har de arbelsmarknadspolitiska stödåtgärderna för arbetshandikappade reformerats i grunden. Bidragen till arbelstekniska hjälpmedel, arbetsbiträden och andra anpassningsätgärder på arbetsplat­sen har i stort sett fördubblats från den 1 juli 1979. Näringshjälpen fill handikappade arbetssökande för all starta, eller i vissa fall fortsätta, verk­samhet som egen företagare har förbättrats. Arkivarbetet och den halv­skyddade sysselsättningen har reformerats, vilkel bl. a. medfört att de som fidigare sysselsattes i arkivarbete fäll ökad anställningstrygghet och nor­maliserade arbetsvillkor. Omfattande organisationsförändringar har ge­nomförts för skyddat arbele och yrkesinriktad rehabilitering.

Del förbättrade konjunkturlägel medförde bl.a. atl fier sökande med arbelshandikapp kunde få anställningar på den reguljära arbetsmarknaden under budgetåret 1979/80. En starkt bidragande orsak lill detla var arbets­marknadsverkets särskilda kampanj för atl med stöd av lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) öka antalet arbets­placeringar för dessa sökande.

Frågor om handikappades situation i arbetslivet och möjligheterna för dem atl få meningsfullt arbete kommer i hög grad alt uppmärksammas under del internationella handikappåret 1981. Myndigheter och organisa­fioner kommer under året all bredda och fördjupa arbelel med handikapp­frågorna. AMS har uttalat sin avsikt all bl. a. fortsätta med de intensifiera­de förmedlingsinsatserna för sökande med arbelshandikapp.

Handikappinstitutet kommer med ekonomiskt stöd av arbelarskydds­fonden och arbetsmarknadsdepartementet all ge ut en "idébok" som visar på tekniska lösningar för alt anpassa arbetsplatser lill handikappade perso­ners individuella förutsättningar och behov. Avsikten är att skriften skall spridas till skyddskommittéer, anpassningsgrupper, skyddsombud, före­lag, förelagshälsovård, fackliga företrädare och andra berörda organ.

Den 1 juli 1980 omvandlades arkivarbete och halvskyddad sysselsättning fill en ny sysselsättningsform kallad anställning med lönebidrag. För denna gäller föreskrifter, som meddelas i förordningen (1980: 338) om anställning med lönebidrag.

Innan lönebidragsformen genomfördes fanns på vissa häll farhågor för atl den skulle medföra svårigheter för dem som hade arkivarbete, främst hos allmännyttiga organisationer. Man befarande att arbetsplatserna inle skulle ha möjlighet all ikläda sig arbetsgivaransvar och - på något längre sikt - kostnadsansvar för sina arkivarbetsanslällda. Erfarenheterna hittills

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   115

ger emellerfid, med några få undanlag inte belägg för dessa farhågor. 1 stället väntas en fortsatt ökning av antalet personer som har anställning med lönebidrag.

Ungdomar möter i många fall svårigheter vid övergången från skola till arbetsliv. Särskilt svår är situationen för ungdomar med grava handikapp. Arbetsmarknadsverket har sedan år 1977 bedrivit försök med ett förhöjt bidrag till arbetsgivare, som anställer gravt handikappade ungdomar under 25 är. Försöksverksamheten upphörde vid slutet av budgetåret 1979/80. Förslag läggs fram om att motsvarande slöd skall kunna lämnas ocksä fortsättningsvis.

För arbetshandikappade som inle kan få anställning pä den reguljära arbetsmarknaden med hjälp av lönebidrag och olika åtgärder för arbetsan­passning, måsle samhället kunna erbjuda arbele i skyddade former. Efter­frågan på platser vid verkstäder för skyddat arbete är stor på mänga håll i landet. Stiftelsen Samhällsföretag föreslås därför få medel för investering­ar, som skall göra det möjligt att la emol fler gravt handikappade arbetssö­kande vid verkstäderna och därigenom mera effektivt använda befintliga platser.

Den nya organisationen med arbetsmarknadsinstitut för vägledning och yrkesinriktad rehabilitering (Ami), som finns inom arbetsmarknadsverket, har successivt byggts upp sedan starten den I januari 1980. Genom att tidigare splittrade resurser nu samordnas i en gemensam organisation kan vägledning och rehabilitering erbjudas på fler orter i landet, där man tidigare bara haft tillgång till vissa delar av verksamheten. Under budget­året 1981/82 kan Ami-organisationen väntas bli fulll utbyggd och fä full mottagningskapacitet.

För projektverksamhet inom den yrkesinriktade rehabiliteringen före­slås en särskild anslagspost. Under budgetåret 1981/82 bör sådanl utveck­lingsarbete inriklas pä invandrare, som behöver väglednings- och rehabili­teringsinsatser. Syftet skall vara att utveckla metodik och arbetsformer för arbetet med dessa sökande. Ekonomiskt utrymme för projektverksamhe­ten skapas genom all det tidigare beslutade institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning föresläs inte bli inrättat. Därtill föresläs, alt AMS skall få medel för atl fortsätta med sådana uppgifter av myndig­helskaraktär, som nu åvilar det tillfälligt inrättade Ami-kansliel vid styrel­sen.

Nordiska arbetsmarknadsulskoltets underulskolt för arbetsmarknads­service tillsatte under år 1978 en projektgrupp för att undersöka möjlighe­terna att gemensamt ulnyllja resurser för yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna. Arbetsgruppen har lagt fram förslag i en rapport (Nor­disk utredningsserie B 1980:09) Nordiskt samarbete inom yrkesipriktad rehabilitering. Arbele pågår nu med alt få lill stånd en överenskommelse mellan de nordiska länderna om bl. a. de villkor som skall gälla för den som genomgår rehabilitering eller arbetsmarknadsutbildning i elt annnal nor­diskt land än bosätlningslandet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   116

Arbetsmarknadsverket har sedan är 1979 bedrivit flera olika försöks­verksamheter som syftat lill att'öka möjlighelerna till rehabilitering och sysselsättning för arbetshandikappade. Sä bedrivs försök med uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer saml försök med bidrag till handledare/fadder. Bidraget skall utgöra ersättning för insatser som hand­ledaren gör på och utanför arbetsplatsen för arbetshandikappade eller för unga personer som behöver slöd i introduktionen på arbetsplatsen. Som en försöksverksamhet kan också utbildning i förelag av personer med grava handikapp få förlängas upp lill ell år. Vidare bedrivs försök med kollektivt förberedande åtgärder för handikappanpassning av arbetsplatser. Verk­samheten syftar lill att i förväg anpassa arbetsplatser, så alt arbetssökande med specifika handikapp kan anställas. Erfarenheterna av försöksverk­samheterna kommer atl redovisas av AMS under våren 1981.

1 sitt delbetänkande (SOU 1978:14) Arbete åt handikappade föreslog sysselsältningsulredningen vidgade möjligheler alt få vilande förtidspen­sion för förtidspensionerade, som vill pröva etl arbete. Ulredningen före­slog också att ekonomisk kompensation skulle kunna lämnas till dem som riskerar alt fä sänkt pensionsnivå, om de återgår till förvärvsarbete. En interdepartemental arbetsgrupp har arbetat med dessa frågor under år 1980. Arbetsgruppen samråder med bl. a. riksförsäkringsverket i frågor som rör förändrad praxis eller ändrade regler på de akluella områdena.

Forskningsmedel från arbelarskyddsfonden

1 enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1978/79: 119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning (UbU 1978/79:44, rskr 1978/79:391) har arbetarskyddsfonden fördelat 5 milj. kr. lill löntagar­organisationerna för forskningsinitierande verksamhet för budgetåret 1979/ 80. Stödet skulle enligl propositionen kunna användas för utarbetande av forskningsprogram, kunskapsöversikter, remissarbete inom områden som rör vetenskapliga frågor etc. Ingen begränsning i fråga om ämnesval eller forskningsinriktning skulle gälla för den arbelstagarinilierade forskningen.

Riksdagens beslut med anledning av den forskningspoliliska propositio­nen innebär atl arbetarskyddsfonden nu stöder forskningsinitierande verk­samhet såväl inom som utanför sitt programområde. Detta stämmer dock mindre väl med de riktlinjer riksdagen gav vid inrättandet av arbelar­skyddsfonden, och som avspeglas i dess instruktion.

Det är emellertid enligl min mening viktigt att löntagarorganisationerna kan bygga upp kompetens och kunnande i sådan omfallning alt de kan påverka, medverka i och initiera forskning inom alla forskningsfält. Det är därför riktigt all de får statligt slöd under en period då deras resurser för verksamheten byggs upp och organiseras. Jag anser däremot inte att etl sådant slöd skall vara permanent. Om sådan forskningsinitierande verk­samhet skall ingå i organisationernas arbete bör den också finansieras av dem själva. Med hänsyn lill vad jag anfört förordar jag atl slöd får ulgå en

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   117

gång ytteriigare. Därefter bör organisationerna klara finansieringen på egen hand.

Slödel bör som lidigare anvisas ur arbelarskyddsfonden, efter särskilt beslut av regeringen. Enligt min uppfattning ulgör 5 milj. kr. ell rimligt bidrag. Jag vill i detta sammanhang erinra om att organisationerna även i framliden kan söka medel för enskilda projekt såväl hos arbetarskyddsfon­den som hos forskningsfinansierande organ inom andra sektorer. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen låter riksdagen la del av vad jag anfört om

dels den yrkesmedicinska verksamheten,

dels  medel  för  forskningsinitierande   verksamhet  från  arbelar­skyddsfonden.

C 1. Arbetarskyddsstyrelsen

1979/80 Utgift              116279000

1980/81 Anslag            123229000

1981/82 Förslag        133509000

Arbelarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbelstidsfrågor, vartill räknas arbetsmedicinska frågor och frågor rörande den cenirala tillsynen inom arbetslivet enligt produktkontrollagstiflningen. Styrelsen är chefsmyndighet för yrkesinspektionen.

Arbelarskyddsstyrelsen leds av en styrelse. Denna utgörs av generaldi­rektören, överdirektören och nio ytterligare ledamöter, varav sju represen­terar parterna på arbetsmarknaden och två är riksdagsledamöter. 1 verks-styrelsen ingår vidare två personalförelrädare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen lillsynsavdelningen, arbetsmedicinska avdelningen och administrativa avdelningen.

Till arbelarskyddsstyrelsen är knuten en arbelstidsnämnd, som beslår av generaldirektören eller överdirektören, chefen för arbelstidsbyrån, en tjänsteman som generaldirektören utser saml sex ylterligare ledamöter som representerar parterna pä arbetsmarknaden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   118

 

 

 

1980/81

Beräknad åndrinj

: 1981/82

 

Arbelarskydds-

Föredra-

 

 

styrelsen

ganden

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

327

 

+26

 

-

Övrig personal

229

 

+ 31

 

-

 

556

 

+57

 

-

Anslag

 

 

 

 

 

Lönekostnader

71578000

-1-14448000

+

7900000

Sjukvård

170000

+

14000

 

-

Lokalkostnader

26033 000

+

1735 000

+

1 1.54000

Expenser

9412000

+

3 200000

+

127 000

därav  a) engångsulgifter

(587000)

( +

695000)

 

 

b) utomnordiska resor

(195 000)

( +

24000)

 

 

Informationssystem om

 

 

 

 

 

arbetsskador

4 234000

+

1400000

+

145000

därav engångsanvisning

(200000)

( +

900000)

 

 

Information m. m. på

 

 

 

 

 

arbetarskyddets område

6403000

+

864000

+

329000

Företagshälsovårdsut-

 

 

 

 

 

bildning

1 195 000

+

114000

+

88000

Personalutbildning

894000

+

121000

+

53000

Uppdragsverksamhet m.m.

3 310000

+

lOOOOO

+

484000

 

* 123 229 000

+21996000

+ 10280000

* Under budgetåret 1980/81 skall av anslagsposten Lönekostnader I 000000 kr. och av anslagsposten Expenser 500000 kr. innehållas och motsvarande kostnader i stället finansieras genom medel från arbetarskyddsfonden enligt särskilt regerings­beslut. Anslagsposten informationssystem om arbetsskador får under budgetåret 1980/81 överskridas med högst 875000 kr.

Inkomster vid arbelarskyddsstyrelsen, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 4320000 kr. för nästa budgetär (1980/81 3720000 kr.).

Arbetarskyddsstyrelsen

En besparing med två procent bedöms inte kunna genomföras inom ramen för en oförändrad ambitionsnivå. En nedsatt och i och för sig även en oförändrad ambitionsnivå skulle slå i dålig samklang med det mål för den framtida verksamheten som slatsmaklerna uppställt i anslutning lill att den nya arbetsmiljölagstiflningen infördes. Styrelsen föreslåratt utbyggna­den av arbeiarskyddsverkel fortsätter. Med hänsyn till rådande budgetläge vill styrelsen dock begränsa sina yrkanden.

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 10 159000 kr.

2.         Om alternativet med nedskärningar genomförs skulle del innebära alt utnyttjandet av informationssyslemel om arbetsskador måste minska. In­formationen om styrelsens föreskrifter och andra normer liksom reseverk­samhel, kontorsservice etc måste likaså dras ner. Totalt skulle styrelsen behöva vakanlhälla sju tjänster.

Arbelarskyddslyrelsen har på uppdrag av regeringen och i samarbete

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   119

med statskontoret och berörda personalorganisationer genomfört en or­ganisationsöversyn (ASSÖ) i syfte all få fram en samlad bedömning av resurs- och utvecklingsbehoven med avseende på arbetarskyddsverkets administrativa funktioner på såväl central som regional nivå. Resultatet ligger i enlighet med regeringsuppdraget lill grund för anslagsframställning­en. Av denna anledning är det naturligt alt styrelsens faktiska huvudalter­nativ utgörs av den anslagsnivå som följer av att organisationsöversynen genomförs. Därutöver är vissa förstärkningar i övrigt nödvändiga.

Övervägandena inom ramen för organisationsöversynen innebär att en rad åtgärder skall vidtas för alt förbällra verkels administration. Inom etl flertal områden behövs fortsalt utvecklingsarbete. Elt tjugotal projekt skall genomföras pä kortare eller längre sikl. De mer långsiktiga projekten avser verksamhetsplanering, författningsarbete, administration och ledning inom yrkesinspektionen, chefsutveckling, personalutveckling, regional ut­veckling saml regislrators- och arkivfrågor m. m.

Övervägandena inom ramen för översynen innebär vidare all styrelsen föreslår viss omorganisation av den administrativa avdelningen inom sty­relsen och all administrativa funktioner förs över lill enheter utanför avdelningen. Sammanfattningsvis föreslår styrelsen följande ändringar i förhållande till nuläget.

Ett direkt under verksledningen placerat planeringssekretariat inrättas.

Inom administrativa avdelningen dras planerings- och utredningsbyrån in. Personalseklionen bryts ul och omvandlas lill en fristående personalen-hel (i anslagsframställningen upptagen som byrå). Inom kanslibyrån sam­manförs vissa uppgifter lill en nyinrättad allmän sektion. En frislående rationaliseringssektion inrättas. Den personal som arbetar med informa­tionssystemet om arbetsskador bildar tills vidare en sammanhållen frislå­ende arbetsenhet. På sikl bör den föras över till tillsynsavdelningen. Först måste dock klarläggas vilken ADB-verksamhet lillsynsavdelningen skall bedriva och hur den skall organiseras.

Huvuddelen av de administrativa funktionerna avser den administrativa avdelningen men även tillsynsavdelningen och arbetsmedicinska avdel­ningen berörs. Resultatet av den nu genomförda organisationsöversynen innebär en minskning av antalet årsarbetskrafter för administration med etl tiotal. De administrativa funktionerna har emellertid blivit eftersatta vid den utbyggnad av arbeiarskyddsverkel som skett under 1970-talet och styrelsen har därför varit nödsakad all inrätta etl betydande anlal tjänster utanför stat. Nu föresläs atl totalt 44 nya fasla tjänster inrättas för admini­strativa funktioner, huvudsakligen som ersättning för redan inrättade extra tjänster. Tillsynsavdelningens och arbetsmedicinska avdelningens admini­strativa resurser förstärks utan att någon ny organisatorisk arbetsenhet inrättas.

Personalorganisationerna - SACO/SR-föreningen samt Statstjänste-mannaförbundels avdelning 301 inom arbeiarskyddsverkel - har avgivit

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   120

etl särskilt uttalande i anslutning lill styrelsens redovisning av organisa­tionsöversynen.

Ytterligare ett regeringsuppdrag ligger lill grund för anslagsframställ­ningen. Enligl detla skall styrelsen i samråd med statskontoret utarbeta och redovisa alternativa förslag till plan för successiv utbyggnad av infor-malionssysteml om arbetsskador (ISA). I uppdraget ingår ocksä alt redovi­sa övrig pågående och planerad utveckling av ADB-system inom arbelar­skyddsstyrelsen och yrkesinspektionen - bl. a. ell datorbaserat arbetsstäl­leregisier (SARA) - saml all lämna alternativa förslag till fortsalt verk­samhet avseende utveckling och drift av ADB-system.

1 fräga om informationssystemet om arbetsskador föresläs en utbyggnad så all arbelarskyddsslyrelsens och andra avnämares behov av riktad stati­stik kan tillgodoses. Härigenom blir det möjligt alt tillgodose det egentliga syftet med informationssyslemel, nämligen alt ge underiag för arbelar­skyddsverkets uppföljning av arbetsmiljölagen vad gäller föreskriftsarbeiet och att ge underiag för tillsynsmyndigheternas och arbetsmarknadsparler-nas förebyggande arbete. Delta sker genom att möjligheterna förbättras lill uppföljning av arbetsolycksfall och i viss mån arbetssjukdomar samt till jämförelser mellan t. ex. olika branscher.

Ell datorbaserat arbetsställeregisier vid yrkesinspektionen föreslås i stället för del nuvarande manuella, som är svårhanleriigl och oöverskåd­ligt. Härigenom blir det möjligt atl pä ell enkelt och effektivt sätt få tillgäng lill akluella uppgifter om samtliga arbetsställen som underiag för planering och uppföljning av yrkesinspektionens verksamhet, för riktade informa­tionsåtgärder etc. Det datorbaserade arbelslälleregistrel behandlas yllerli­gare under anslaget C 2. Yrkesinspektionen.

Mot bakgrund av den genomförda översynen förordar styrelsen alt den ADB-stödda verksamheten inom arbetarskyddsverket samordnas med av­seende pä information, organisation och teknik. En ADB-organisation bör snarast byggas upp och bl. a. innefatta funktioner för informalionssamord-ning, eventuell dalordrifl och administrativ utveckling. En sådan ADB-leknisk lösning bör väljas som ger möjlighet till användning av textskärmar för direkt registrering och uttag av information. Samordning med andra ADB-system inom verkel måste ocksä vara möjlig. Med en ADB-verksam­het som omfatlar minst informationssystemet om arbetsskador och etl datorbaserat arbetsställeregisier medför egen dator en lägre totalkostnad än om servicebyrå anlitas.

3.    Merparten av de nya fasta tjänster som föresläs inrättade för admini­strativa funktioner avser administrativa avdelningen. Sammanlagt föreslär styrelsen all 45 sådana nya tjänster inrättas. Samtidigt kan åtta tjänster dras in. Därutöver är del angelägel atl förstärka lagbyrån, internationella sekretariatet och utbildningssektionen med tre nya tjänster. Totalt föreslås 40 nya tjänster för administrativa avdelningen (+ 4473000 kr.).

4.    Styrelsens tillsynsavdelning, som bl. a.  utarbetar arbetsmiljöföre-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   121

skrifter, behöver förslärkas. Arbelsmiljölagen ger de grundläggande be­stämmelserna och styrelsen kompletterar lagen med de föreskrifter som närmare anger krav och skyldigheter beträffande arbetsmiljön. Förstärk­ningar föreslås för föreskriftsarbete och övriga tillsynsålgärder saml för samordningsfrågor för lillsynsavdelningen och yrkesinspektionen. Sju nya tjänster föreslås. Samtidigt kan två extra tjänster dras in (+ 952000 kr.).

5.         Den arbetsmedicinska avdelningen har forskning och utbildning som sina huvuduppgifter. Den egna forskningen och utvärderingen av andras har stor belydelse som faktaunderlag i styrelsens föreskriftsarbete. För­stärkning av avdelningen behövs för att denna på elt lillfredsslällande sätt skall kunna fylla sin funktion som landets centrala arbetsmedicinska forsk­ningsinstitution. I anslagsframställningen prioriteras den del av den arbets-fysiologiska forskningen som avser belastningssjukdomar, t ex i rörelseor­ganen. 1 fråga om dessa sjukdomar krävs ocksä ökade insatser inom området ergonomisk psykologi. Sammanlagt föreslås fem nya tjänster för forskningsverksamheten och fem för administrativa funktioner inom av­delningen. Samtidigt kan tre exlraljänster dras in (+ 1 319000 kr.).

6.         På basis av de förslag som lämnats i ADB-översynen föreslår styrel­sen en utveckling och utbyggnad av informationssystemet om arbetsska­dor (+ 1200000 kr.).

7.         För lokalkostnader, vetenskaplig apparatur och andra expenser, in­formationsverksamhet m. m. behövs ytterligare medel (+ 3893000 kr.).

Till anslagsframställningen har fogats en skiljaktig mening av personal­företrädaren för medlemmar i Stalsljänslemannaförbundels avdelning 301 samt särskilt yttrande över styrelsens beslut beträffande anslagsframställ­ningen från SACO/SR-föreningen vid arbeiarskyddsverkel.

Statskontorets samrådsyttrande

Översynen av arbetarskyddsstyrelsens administrativa funkfioner (ASSÖ) skulle enligt uppdrag genomföras av arbelarskyddsstyrelsen i sam­arbete med bl. a. statskontoret. Efter att ha deltagit i översynsarbelel har statskontoret med utgångspunkt från uppdraget och på grundval av slals­kontorets observationer kommit fram till två alternativa handlingslinjer för det vidare utvecklingsarbetet inom styrelsen. Av dessa förordar statskon­toret en lolalöversyn av arbetarskyddsverket framför allt med hänsyn lill de nya eller ändrade arbetsuppgifter som arbetarskyddsstyrelsen fäll eller får samt med hänsyn till all styrelsen ställs inför all i väsentligt större omfattning än f. n. ta ADB-tekniken i anspråk. En översyn bör enligt statskontoret behandla följande frågor.

—Tillsynsavdelningens arbetsformer, i första hand författningsarbetet.

—Yrkesinspekfionens fältverksamhel.

—Arbelarskyddsslyrelsens roll som chefsmyndighet ål yrkesinspektionen.

—Den arbetsmedicinska forskningens organisation.

Som alternafiv lill en lolalöversyn har statskontoret även lämnat vissa

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   122

konkreta förslag på grundval av det genomförda utredningsarbetet. Försla­gen syftar till atl åstadkomma etl samlat planeringssystem bl. a. genom införande av programbudgetering saml en ökad grad av delegering. För atl uppnå bättre organisatoriska förutsättningar härför finner statskontoret all vissa av de verksamhelsinriklade arbetsuppgifter som i dag ligger på admi­nistrativa avdelningen bör föras över till lillsynsavdelningen där de mera naturligt passar in. Statskontoret syftar då på lagbyrån och arbetstids­byrån. Denna fråga bör emellertid uppmärksammas först vid en bredare översyn av arbetarskydds verkets verksamhet. Statskontoret understryker vidare viklen av att de olika enheterna inom verkel svarar för planeringen av den egna verksamheten och föreslär i konsekvensens därmed atl den nuvarande planeringsbyrån avskaffas. Istället föreslär statskontoret inrät­tandet av en särskild planeringsseklion inom kanslibyrån för vissa övergri­pande planeringsfrågor. Huvuddelen av arbetet med petita- och budgetfrå­gor föreslås bedrivas inom kanslibyräns ekonomiseklion. De frågor av allmän karaktär, I.ex. vissa sekretariatsfunktioner och juridiska frågor, som i dag handläggs centralt inom kanslibyrån bör föras till en allmän sektion inom byrån medan ralionaliseringsfrågor flyttas till en ny enhet för administrativ utveckling.

Statskontoret har bedömt all del finns ell behov av ytterligare admini­strativa tjänster motsvarande 25 årsarbetskrafter.

Riksrevisionsverket — utredningsrapport om viss avgiftsbeläggning vid arbetarskyddsstyrelsen

Riksrevisionsverkei (RRV) har på uppdrag av regeringen och i samråd med arbetarskyddsstyrelsen utrett förutsättningarna för alt avgiftsbelägga granskningsverksamhelen inom styrelsens lillsynsavdelning saml admini­strativa och andra konsekvenser av en sådan åtgärd. I uppdraget ingick vidare all föreslå etl syslem för avgiftsbeläggning av analyser av prover m. m. som utförs vid styrelsens arbetsmedicinska avdelning på uppdrag av yrkesinspektionen då proverna samlats som ett led i inspektionsverksam­heten. RRV har, efter hörande av arbelarskyddsstyrelsen, den 5 december 1980 överiämnal sin utredningsrapport.

RRV anser alt det redan från den I juli 1981 bör vara möjligt att tillämpa en striktare avgiftsdebilering vid arbelarskyddsslyrelsens arbetsmedi­cinska avdelning. Det nuvarande avgiftssystemet vid avdelningen torde emellertid alltjämt kunna användas. Avgifterna bör dock snaiasl ses över genom samråd med RRV enligt avgiftsförordningen (1975:586). Åtgärder behöver vidare vidtas för alt del skall bli möjligt all uppnå en slörre enhetlighet i yrkesinspeklionsdislriklens mälverksamhet. Begreppet upp­dragsgivare bör klargöras genom en komplettering av arbetsmiljöförord-ningen (1977:1166).

När del gäller tillsynsavdelningens granskningsverksamhel anser RRV all principbeslut bör kunna fattas om avgiftsbeläggning av i vart fall den

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   123

föreskrivna granskningen men atl ytteriigare utredningsarbete är nödvän­digt för ett slutgiltigt ställningslagande belräffande den frivilliga gransk­ningen och formerna för avgiftsbeläggningen. Enligt RRV:s uppfattning bör arbelarskyddsstyrelsen efter ell principbeslut svara för del fortsatta utredningsarbetet. Del förfaltningsmässiga stödet för att avgiftsbelägga granskningsärenden bör enligl RRV förslärkas genom en komplettering av I7§ arbelsmiljöförordningen (1977:1166). RRV bedömer alt det inte är möjligt atl införa avgifter i granskningsverksamhelen förrän tidigast fr. o. m. den 1 juli 1982. Arbelarskyddsstyrelsen bör enligt RRV:s uppfatt­ning redovisa resultatet av det fortsatta utredningsarbetet i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1982/83.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor — särskild skrivelse

Kostnaderna för sådan inredning och utrustning som behöver nyanskaf­fas lill följd av atl arbetarskyddsstyrelsen erhållit lokaler i en nybyggnad i Västra Skogen i Solna bestrids från etl särskilt anslag. Under anslaget beräknades även medel för motsvarande kostnader för styrelsens arbets­medicinska filial i Umeå.

På anslaget uppfördes bl. a. en delram av 1 920000 kr. avseende telefon­växeln för lokalerna i Västra Skogen. Kostnadsramen har i sin helhet tagils i anspråk för detla ändamål.

Regeringen har medgivit atl arbelarskyddsstyrelsen ulöver nybyggna­den i Västra Skogen fär disponera yllerligare lokaler i Stockholmsområdet för högst 125 arbetsplatser. De telefoner som erfordras för lokalerna ifråga bör vara anslutna lill telefonväxeln i Västra Skogen. Ulrustningsnämnden för universitet och högskolor har i en särskild skrivelse hemställt att en ny delram Nybyggnad i Västra Skogen i Solna, utbyggnad av telefonväxeln m. m. på 310000 kr. uppförs i inrednings- och utrustningsplanen.

Föredraganden

Arbeiarskyddsverkel har byggts ut kraftigt under den senaste tioårspe­rioden. Verkel har fått avsevärt ökade resurser för bl. a. föreskriftsarbete, forskning, tillsynsverksamhet och information. Av följande tabell framgår personalslatens utveckling sedan arbelarskyddsslyrelsens tillkomst är 1949.

År                   Tjänster enligl stat

Arbelarskyddsstyrelsen         Yrkesinspektionen

1949

59

1960

69

1970

105

1972

278

1974

360

1980

566"

143 1.55,5

237 297 385 617

° varav 146 för den nya arbetsmedicinska avdelningen inkl. central administration ■ '' varav 229 avser arbetsmedicinska avdelningen och externulbildningen. Hänsyn har ej tagits lill de centrala administrativa funktioner som kommer arbetsmedicinska avdelningen till del genom administrativa avdelningen.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   124

Utbyggnaden som syftat lill alt tillgodose den ökade efterfrågan av verkels tjänster måsle nu anses i stort sett fullföljd. En ytterligare utbygg­nad skulle visseriigen i och för sig vara försvarbar men även arbetar­skyddsverket -som hittills varit förhållandevis gynnat i budgetprövning­arna- måste nu genomföra besparingar och omprioriteringar. Därför är jag inle beredd alt förorda några nya tjänster utan beräknar anslaget enligt huvudalternativet med vissa undantag.

Utvecklingen inom arbetarskyddsverket måsle nu i än högre grad än lidigare kännetecknas av insatser för atl främja effektiviteten. Hårda prio­riteringar av verksamheten kommer alt bli nödvändiga liksom omdispone­ringar av befinlliga resurser för atl möta ny och ökad efterfrågan på insatser frän verkets sida som uppkommer till följd av den lekniska och sociala utvecklingen. Arbeiarskyddsverkel torde enligt min mening ha goda förutsättningar att klara detla.

Två omfattande översyner ingår i del material som ligger till grund för arbelarskyddsverkets anslagsframställning för nästa budgetår. De bör en­ligt min mening kunna utgöra viktiga ulgångspunkter för de effektivitelsbe­främjande åtgärderna inom verket under kommande är.

Regeringen uppdrog den 21 juni 1979 åt arbelarskyddsstyrelsen atl med utgångspunkt i styrelsens administrativa avdelning se över arbelarskydds­verkets administrativa funktioner och till regeringen inkomma med de förslag som föranleddes därav. Arbetet skulle bedrivas i samarbete med statskontoret och berörda personalorganisationer. Översynen har legat till griind för anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 och har redovisats i en särskild översynsrapport (ASSÖ-rapporten). 1 rapporten anges i före­kommande fall de lokala personalorganisationernas avvikande uppfatt­ning. Enligl vad jag har erfarit har det nyligen efter lokala medbestämman­deförhandlingar bestämls hur det fortsatta utvecklingsarbetet skall bedri­vas.

Statskontoret har i etl särskilt samrädsyttrande inkommit med verkets redovisning av regeringens uppdrag.

Såväl ASSÖ-rapporten som statskontorets samrådsyttrande pekar på behovet av en förbättrad verksamhetsplanering inom arbeiarskyddsver­kel. Statskontoret menar atl programbudgetering bör tillämpas som ett led i utvecklingen av en bättre planering. I ASSÖ-rapporten redovisas verk­samhetsplanering som etl av de områden där fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt. Jag delar helt denna uppfattning och menar att behovet av en förstärkt verksamhetsplanering accentueras ytterligare av det samhälls­ekonomiska läge vi f. n. befinner oss i. Verksamhetsplaneringens funktion är atl klarlägga hur myndigheten avser att bedriva sin verksamhet och hur den vill använda sin personal och övriga resurser för all nå de önskade resultaten. Under en period då inga eller myckel små resursförstärkningar är alt vänta måste det vara synneriigen angeläget atl myndigheterna noga avväger hur befinlliga resurser skall användas pä mest ändamålsenliga säll.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   125

En viktig del av verksamhetsplaneringen är budgeleringen. Kravet på en ytterligare förbättrad hushållning med resurserna och prioritering mellan olika verksamhetsgrenar leder till alt slörre uppmärksamhet måsle ägnas åt budgetering och uppföljning.

Styrelsen aviserar i ASSÖ-rapporten atl ett utvecklingsarbete snarast skall sättas i gång i fräga om verksamhetsplanering och pelilaarbete. Målel är atl få fram en verksamhetsplanering som är praktiskt användbar. Viklen av att kunna göra en avstämning av de faktiskt uppnådda arbetsresultaten bör enligl ASSÖ-rapporten uppmärksammas.

Enligl min uppfattning bör arbelarskyddsstyrelsen av skäl som jag nämnt utarbeta förslag till verksamhetsinriklad budgetering. Syftet med detla är alt ge såväl statsmakterna som verket bättre beslutsunderiag. Jag tänker bl. a. på prioriteringar mellan olika verksamhetsgrenar. Detla skulle t. ex. kunna ske i termer som resurser för forskning, tillsynsarbete samt utbildnings- och informationsverksamhet. Del mål som arbelarskyddssty­relsen satt upp för utvecklingen av verksamhetsplanering öch pelilaarbete bör naturligtvis utmynna i en verksamhetsinriklad budgetering. Utgångs­punkten bör vara att en verksamhetsinriklad budgetering skall kunna till-lämpas fr.o.m. budgetärel 1983/84. Jag avser all inom kort ge arbelar­skyddsstyrelsen i uppdrag atl komma in med elt sådanl förslag.

En annan viklig utvecklingsuppgift för styrelsen är decentralisering och delegering. Enligt ASSÖ-rapporten är nu verkel så stort all det är svårt att upprätthålla enkla, dagliga kontakter mellan direkt berörd personal i lin­jeorganisationen och den centrala administrationen. Huvudansvaret för administrationen måsle därför ligga ute i linjen. Den cenirala administra­tionens roll ändras samtidigt fortlöpande i riktning mol samordning och experlkunnande.

Åven jag ser denna utveckling som naturlig i elt stort och modernt arbetande ämbetsverk. Den pågående utvecklingen mol ökad delegering och decentralisering inom arbetarskyddsverket är positiv. Styrelsen bör dock ytterligare överväga vilka möjligheter som finns all påskynda denna utveckling. Förutsättningarna för decentralisering och delegering bör en­hgt min mening bli väsentligt förbättrade också genom slörre delaktighet i verksamhetsplanering och budgetering från olika delar av verket samt genom det utvecklingsarbete i övrigt som jag redan har behandlat.

Från yrkesinspektionens sida finns ett uttalat önskemål om bällre rikt­linjer för verksamheten. Del gäller såväl för den interna som den externa verksamheten. Frågan har tidigare behandlats av bl. a. RRV i revisionsrap­porten om verksamheten vid yrkesinspektionen (Dnr 1976: 1209). RRV framhöll däri att en väsentlig uppgift för arbetarskyddsstyrelsen är all öka stödet till yrkesinspektionen vad gäller administrativt utvecklingsarbete. En särskild "Yl-handbok" borde enligt RRV utarbetas för all vägleda och stödja yrkesinspekfionen i dess arbele. I en sådan "Yl-handbok" skulle också t. ex. riktlinjer för prioritering av olika typer av insatser kunna ges.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   126

För egen del förutsätter jag att styrelsens roll gentemot yrkesinspektio­nen kommer alt genomgå slora förändringar genom de åtgärder för bl. a. förbättrad verksamhetsplanering/budgetering, decentralisering och ut­byggnaden av den ADB-verksamhet som jag strax kommer att behandla. Jag menar att del i anslutning lill alla dessa förändringar är angeläget atl slor uppmärksamhet ägnas åt policyfrågor och gemensamma riktlinjer. 1 delta arbete bör RRV:s förslag om en särskild Yl-handbok noga prövas.

I sin rapport rörande ADB-verksamheten har styrelsen lämnat förslag rörande utveckling och drift av ADB-systemen inom verkel. Jag delar styrelsens uppfattning om värdet av en leknisk lösning som ger möjlighet fill användning av textskärmar för direkt registrering och uttag av informa­tion, dvs den ADB-lekniska ambitionsnivå som motsvarar alternativet steg 3 för informationssystemet om arbetsskador (ISA) och steg 1 för elt samordnat datoriserat, arbetsställeregister för arbeiarskyddsverkel (SARA).

Utvecklingsarbetet bör bedrivas utifrån förutsättningen att ISA och SARA på sikt skall kunna byggas ut till de av styrelsen förordade ambi­tionsnivåerna. Detla medför också atl ansvaret för projektet Ml-08 las över av arbelarskyddsstyrelsen fr. o. m. budgetåret 1981/82. Jag har i den­na fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet. Denna utveck­ling av ADB-verksamheten bör enligt min mening få stor betydelse för möjlighelerna att effektivisera verkel.

I dag har yrkesinspektionen manuella kortregister över de arbetsställen som ligger direkt under yrkesinspektionens tillsyn. Registren används för anteckningar om besöksverksamheten och som diarier över skriftväxling med arbetsställen.

Totala antalet registrerade arbetsställen är ca 93000 med en spridning inom distrikten från 2600 lill 11800 arbetsställen. Inget samlat register finns och distrikens register är inle enhetliga. Under år 1979 gjordes 44000 besök vid registrerade arbetsställen och 11 000 besök vid arbetsställen av kortvarig natur, I.ex. byggarbetsplatser, som finns uppförda på särskilda samlingskorl i registren.

1 och med all yrkesinspektionens arbetsställeregisier dalorbaseras får yrkesinspektionen betydligt bällre underlag för planering och uppföljning av verksamheten. Likaså ökar arbetstagarskyddsslyrelsens möjligheter att leda, samordna och följa upp verksamheten vid yrkesinspektionen. En bällre verksamhetsstatistik bör ge helt nya möjligheler alt bedöma resurs­behov, styra resurser efter mest angelägna behov och följa upp distriktens insatser i förhållande lill lidigare utarbetade planer.

En utbyggnad av ISA och SARA bör ocksä ge arbetarskyddsstyrelsen etl avsevärt förbättrat underlag för styrelsens författningsarbete. Del gäller både vid prioriteringar mellan olika förfallningsprojekl, vid utformningen av författningarna liksom vid insatser för atl föra ul författningarna i praktisk tillämpning ute i arbetslivet. Även uppföljningen bör bli lättare.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   127

1 föreskriftsarbeiet görs konsekvensanalyser av olika slag. Genom så­dana analyser söker de partsammansatta grupper som deltar i föreskriftsar­betet bedöma positiva och negativa konsekvenser som t. ex. minskat antal arbetsskador och yrkessjukdomar, minskad sjukfrånvaro och minskad per­sonalomsättning, ökade kostnader för investeringar m. m. Genom den förordade ADB-utvecklingen bör underiaget för sådana beräkningar för­bällras. Detta ser jag som en synnerligen väsentlig effekt.

Ulvecklingsarbelel skall bedrivas enligt de särskilda riktlinjer som be­skrivs i prop. 1978/79: 121 om användningen av ADB i statsförvaltningen och som riksdagen i princip godkänt (FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339).

I propositionen framhålls bl. a. att beslutsprocessen skall utformas så all förändringar i förutsättningarna kan beaktas. Delta förutsätter atl arbelel indelas i etapper och atl man för vatje etapp omprövar och förbättrar beslutsunderlaget pä grundval av del genomförda utredningsarbetet och med ledning av gjorda erfarenheler. Etapperna innebär i princip atl man först genomför en förstudie. På grundval av den fattas ev. beslut om alt genomföra en huvudstudie som underlag för konstruktion av systemet. Ylterligare en avslämningspunkl bör läggas in mellan systemkonstruk­tionen och systemets införande. Övergång frän en etapp lill nästa skall föregås av beslut av en ansvarig instans. När det gäller större projekt krävs statsmakternas direkta medverkan i beslutsprocessen. Arbelarskyddssly­relsens tänkta ADB-verksamhet är exempel pä elt sådant slörre projekt.

Riksdagen har beslutat om införandet av ISA (prop. 1977/78:74, SoU 1977/78:24, rskr 1977/78:147) och arbelarskyddsstyrelsen har fått regering­ens uppdrag all utarbeta alternativa förslag till plan för successiv utbygg­nad av informationssystemet. Styrelsen skall också redovisa övrig på­gående och planerad utveckling av ADB-system och lämna förslag till fortsatt drift och utveckling. 1 och med atl arbelarskyddsstyrelsen nu inkommit med ADB-rapporten får den s. k. förstudien anses genomförd.

Del fortsatta utvecklingsarbetet bör bedrivas med den inriktning som jag nyss har förordat. Med det beslutsunderlag som nu föreligger är jag dock inle beredd atl ta ställning till takten i utbyggnaden. Della bör bli avhängigt resultatet av huvudstudien. Jag har för avsikt att inom kort föreslå rege­ringen att uppdra åt arbelarskyddsstyrelsen atl i samråd med statskontoret genomföra en s.k. huvudstudie för en samordnad lösning för ISA och SARA och därefter inkomma med de förslag till systemutformning, drift­lösning och genomförandeplan som föranleds därav. För SARA bör hu­vudstudien ulföras enligl steg 1 och för ISA enligt steg 2. Därvid bör samordning ske med arbetet inom den s.k. basregislerutredningen. Vad gäller driften bör tvä lösningar utredas. Den ena bör baseras på en leknisk och organisatorisk samordning av ISA och SARA samt ev. utnyttjande av servicebyrå initialt. Den andra bör baseras på all ISA hålls samlat med driften ev. initialt förlagd till servicebyrå. Däremot skall SARA i denna lösning utformas så att det kan förläggas till mindre datorer på yrkesin-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   128

spektionerna. Detla ökar ylterligare förutsättningarna för att bedöma möj­ligheterna till decentralisering och delegering. För övriga syslem bör för­slag lämnas till ulveckiings- och genomförandeplaner saml samordning med ISA och SARA. Det är givelvis av slor vikt alt ekonomiska kalkyler och effeklbeskrivningar för föreslagna lösningar redovisas. Likaså skall resultatet av försöksverksamheten redovisas.

Utvecklingskostnaderna för ISA har av arbelarskyddsstyrelsen beräk­nats till drygt 4 milj. kr. totall och för SARA lill nästan 3,2 milj. kr. Därtill kommer för SARA kostnader för alt föra över uppgifter från nuvarande manuella register. Dessa kostnader har beräknats till knappt 4 milj. kr. Sammantaget skulle alltså de bägge systemen kosta drygt II milj. kr. i utvecklingskostnader dvs. engångskostnader. Vid full drift skulle kostna­derna enligt styrelsens beräkningar vara närmare 3 milj. kr. högre än i dag dvs mellan 7,5 och 8 milj. kr./år.

För budgetåret 1981/82 har styrelsen begärt 5634000kr. för ISA varav 1 100000 kr. utgör engångsanvisning för utvecklingskostnader. För SARA har begärts 2500000 kr. varav 1750000 kr. ulgör engångsanvisning för utvecklingskostnader.

Enligt min mening bör kostnaderna under utvecklingsperioden fördelas mellan statsbudgeten och fonden för arbelsmiljöförbältringar. Därefter bör medel för drift av verksamheten fill fullo anvisas via statsbudgeten.

Fonden för arbelsmiljöförbältringar inrättades år 1975 för alt täcka sla­lens kostnader för garantilän för arbetsmiljöförbättringar (s.k. AG-län). Systemet med garantilän för arbelsmiljöförbältringar innebar alt slaten gick i borgen för lån på sammanlagt 300 milj. kr. AG-länen var ränte- och amorteringsfria i tvä år. AG-lån kunde tecknas under perioden september 1975 t. o. m. december 1978. Fonden för arbelsmiljöförbältringar finansie­rades genom en lillfällig höjning av arbelarskyddsavgiften pä 0,03 % åren 1976, 1977 och 1979. Medlen skulle användas för alt bekosta räntelätl-nader, garantiinfrianden och andra kostnader för AG-lånen. Fondens sam­manlagda inkomster hittills är drygt 155 milj. kr. Dess utgifter per oktober 1980 uppgick fill sammanlagt drygt 55 milj. kr. varav räntekostnaderna utgjort 43 milj. kr. och inlösta kreditgarantier drygt 6 milj. kr. Behållningen på fonden var vid utgången av oktober i år ca 100 milj. kr. Fondens framtida intäkter består av räntor och dess utgifter av kostnader för ränle-lällnader och infriande av garantiåtaganden. Enligt de beräkningar som gjorts inom arbetsmarknadsdepartementet bör återstående kostnader för räntor inte översliga 15 milj. kr. Della innebär att fonden kommer att ha 85 milj.kr. för att läcka kostnader för kommande garantiinfrianden. Härtill kommer ränteinkomster pä kapitalet. Som jag tidigare nämnt var den totala garantiramen för AG-länen 300 milj. kr.

Jag bedömer del inle som troligt att fondens medel kommer att behöva tas i anspråk i sådan omfattning atl den riskerar alt tömmas. Del finns tvärtom goda förutsättningar för alt fonden kommer atl uppvisa stor be-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   129

hållning då den skall slutredovisas. I den proposifion vari fonden föreslogs bli inrättad anförde föredraganden atl överblivna medel borde fä användas för andra insatser på arbetsmiljöns område. Den ulbyggnad av arbelar­skyddsverkets ADB-verksamhet som jag förordat åren sådan viklig insats. Med hänsyn fill det ansträngda budgetläget finner jag det därför rimligt atl vissa kostnader för ADB-verksamhetens uppbyggnad finansieras med me­del från fonden. Som jag lidigare nämnt har arbelarskyddsstyrelsen beräk­nat dessa till ca 11 milj. kr. Med hänsyn till atl utvecklingskostnaderna kan komma att förändras i det fortsatta utredningsarbetet anser jag all rege­ringen nu bör inhämta riksdagens godkännande alt ur fonden för arbelsmil­jöförbältringar få disponera högst 15 milj. kr. Medlen bör av regeringen anvisas på så sätt atl de täcker beräknade kostnader för ell år i taget. Jag bedömer behovel för år 1981 lill ca 2,5 milj. kr.

För informationssystemet om arbetsskador (ISA) beräknar jag 4379000 kr. För del samordnade arbelsställeregislrel (SARA) föreslär jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet all 515000kr. överförs från tionde huvudtiteln lill denna huvudtitels anslag C 2. Medlen uppförs där på en särskild anslagspost.

Genom beslut den 6 mars 1980 uppdrog regeringen åt RRV alt se över frågan om avgiftsbeläggning av viss verksamhet inom arbetarskyddsstyrel­sen.

RRV härefter hörande av arbelarskyddsstyrelsen i en utredningsrapport den 5 december 1980 redovisat sitt uppdrag.

Granskningsverksamheten vid arbelarskyddsslyrelsens tillsynsavdel­ning sker som officiell provning eller som frivillig granskning.

Officiell provning är sådan leknisk provning, kontroll eller besiktning som är föreskriven i lag eller annan författning och som inte är egenkon-troll. Sådan provning som föreskrivs med stöd i arbetsmiljölagen kan vara lypgranskning, första besiktning eller revisionsbesiklning.

Officiell provning ulförs dels av riksprovplalser då sådan finns för del akluella provningsområdet, dels av arbelarskyddsstyrelsen. Riksprovplat­serna fungerar således som en del av arbetsmiljöorganisalionen. Arbelar­skyddsstyrelsen strävar efter atl så långl möjligt successivt överlämna den officiella provningen fill riksprovplalser.

I avvaktan på all riksprovplalser utses ulförs officiell provning även av andra externa institutioner. Officiell provning som utförs av arbetar­skyddsstyrelsen och det till provningen kopplade godkännandet är i dag avgiftsfritt. Officiell provning som utförs av riksprovplats eller annan institution är däremot avgiftsbelagd.

Den frivilliga granskningen är inle formaliserad och innebär inle något formellt godkännande från arbetarskyddsstyrelsen. Frivillig granskning utmynnar emellertid ofta i granskningsutlåtande från styrelsen. Sådana granskningsutlåtanden har inte getts någon enhetlig form och några rätts­verkningar är inle knutna lill dem. Granskningen bidrar lill en från arbels-9    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   130

miljösynpunkt värdefull produktutveckling och underlättar för styrelsen atl följa denna. Samtidigt har granskningsullälandena visat sig ha etl bety­dande kommersiellt värde.

Enligt RRV:s bedömning består 10-15% av lillsynsavdelningens aktivi­tet av granskning i olika former vilkel skulle motsvara en kostnad av 4-5,5 milj.kr. per år.

Jag anser alt starka skäl lalar för all en avgiftsbeläggning av arbetar­skyddsstyrelsens granskningsverksamhet införs. Likaväl som riksprov­platserna och andra institutioner utför avgiftsbelagd provning bör även den provning som ulförs av arbelarskydddsstyrelsen vara avgiftsbelagd. Som RRV emellertid påpekat i sin rapport återstår visst utredningsarbete be­träffande främsl den frivilliga granskningen och formerna för avgiftsbe­läggningen innan denna kan komma lill stånd. Jag avser därför atl inom kort förslå regeringen all uppdra ål arbelarskyddsstyrelsen att utföra det utredningsarbete som är nödvändigl för all en väl fungerande avgiftsbe­läggning av granskningsverksamhelen vid tillsynsavdelningen skall kunna genomföras den 1 juli 1982.

Den andra delen av regeringens uppdrag lill RRV avsåg utarbetande av ell system för avgiftsbeläggning av sådana analyser m. m. som utförs vid arbetsmedicinska avdelningen pä uppdrag av yrkesinspektionen. Proverna har då samlats in som ell led i inspektionsverksamheten. En striktare avgiftsdebilering bör i enlighet med RRV:s förslag införas. Delta bör ske senast fr.o. m. den 1 juli 1981. Närmare riktlinjer härför bör behandlas i samband med den årliga prövning av laxesätlningen som RRV och styrel­sen tillsammans gör. Del ankommer sedan på arbelarskyddsstyrelsen all meddela erforderliga föreskrifter för den praktiska tillämpningen.

De frågor om avgiftsbeläggning vid arbelarskyddsstyrelsen som jag nu har behandlat bör få en klarare förfallningsmässig reglering än f. n. Jag avser därför att inom kort föreslå regeringen atl göra vissa kompletteringar i arbelsmiljöförordningen sä all styrelsens rätt att avgiftsbelägga dessa typer av verksamhet klarare framgår.

Jag räknar med att arbetarskyddsstyrelsen genom den nu förordade avgiftsbeläggningen — när den är helt genomförd - får ökade inkomster i storieksordningen 4,5-6 milj. kr. per år. Tillsammans med de ålgärder som redan vidtagits för all få lill stånd en mer enhetlig och bättre fungerande avgiftsbeläggning bör della pä sikl ge avsevärt slörre inkomsler.

I proposifionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten m.m. anmälde jag atl jag räknade med en ökad finansiering av arbetsmedicinska avdelningens forskningsverksamhet över arbelarskyddsfonden. Regering­en har nyligen beslutat att 1,5 milj. kr. skall utgå som bidrag ur arbetar­skyddsfonden under innevarande budgetår för finansiering av arbetsmedi­cinska avdelningens forskningsverksamhet. Därigenom kan utnyttjandet av anslaget begränsas i motsvarande mån. Jag har för avsikt atl föreslå

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   131

regeringen att besluta om motsvarande ålgärd för budgetåret 1981/82 och jag har utgått från della vid min medelsberäkning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel till 133509000 kr. I enlighet med skrivelse från ulrustningsnämnden för uni­versitet och högskolor harjag då bl. a. beräknat 310000 kr. för utbyggnad av telefonväxel m. m. i styrelsens nybyggda lokaler i Västra Skogen. Dessa medel bör få disponeras av arbelarskyddsstyrelsen efter utbetalnings-besked frän utrustningsnämnden.

Med hänsyn till det omfattande arbete som kommer att påbörjas inom arbeiarskyddsverkel för alt förbättra förutsättningarna för samhällsekono­miska bedömningar av förändrade ambitioner, verksamhetsplanering, de­legering, decentralisering m. m. anser jag alt statskontorets förslag om lolalöversyn nu inle skall genomföras.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge alt regeringen från fonden för arbelsmiljöförbältringar fär
disponera högst 15 000000 kr.för finansiering av ADB-utveckling
vid arbeiarskyddsverkel,

2.   lill Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ell förs­
lagsanslag av 133509000 kr.

C 2. Yrkesinspektionen

1979/80 Utgift           89235000

1980/81 Anslag        100134000

1981/82 Förslag        111678000

Yrkesinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljö- och arbelstidslagsliftningen m.m. saml - inom sill verksamhetsområde -produktkontrollagstiflningen. Den svarar även för alt vägarbelstidslagstifi-ningen efterlevs.

Yrkesinspektionen är organiserad på 19 distrikt. 1 varje distrikt finns en yrkesinspektionsnämnd som beslår av distriklschef och älta ledamöter som represenerar bl. a. parterna på arbetsmarknaden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   132

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

; 1981/82

 

Arbelarskydds-

Före-

 

 

styrelsen

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

466

+ 14

 

-

Övrig personal

151

+ 7

 

-

 

617

+21

 

—

Anslag

 

 

 

 

Lönekoslnader

76766000 ■

+ 11530000

+

8 100000

Sjukvård

98000

+      44000

+

38000

Lokalkostnader

8 594000

+ 2 586000

+

2 353 000

Expenser

9957000

+ 2478000

+

325000

därav engångsulgifter

(223 000)

(+    848000)

 

 

Utbildning och information

3 785000

+    410000

+

221000

Anskaffning och underhåll av

 

 

 

 

instrument

934 000

+    393 000

-

8000

därav engångsulgifter

(lOOOOO)

(+    280000)

 

 

Samordnar arbetsställeregister

 

 

 

 

för arbetarskyddsverket

 

+ 2.500000

+

515000

därav engångsulgifter

 

(+  1750000)

 

 

 

100134000

+ 19 941000

+ 11544000

Arbelarskyddsstyrelsen

Nedskärningsalternativet innebär sänkt ambitionsnivå vilket slår i dålig samklang med de mål för den framlida verksamheten som statsmakterna uppställt i anslutning lill den nya arbetsmiljölagstiflningen. En minskning kommer i första hand alt medföra negativa konsekvenser för verkets operativa funktioner, bl. a. tillsynen av arbetsställen. Styrelsen anser det viktigt med en fortsatt ulbyggnad av arbelsskyddsverket, men begränsar sina yrkanden med hänsyn lill rådande budgetläge.

1.         Pris-och löneomräkning m. m. 10905000 kr.

2.         Allernalivet med nedskärningar kommer alt innebära minskad perso­nalutbildning, reseverksamhet, konlorsservice etc. För yrkesinspekfio­nens del skulle totalt elva tjänster behöva vakanlhållas.

3.         De senaste årens nyrekrytering lill yrkesinspektionen har lett till att inspeklionsarbetel ute i förelag och förvaltningar blivit mera intensivt. Det är emellertid fortfarande inte möjligt atl både lillgodose den efterfrågan pä insatser i enskilda fall som kommer från arbetslivet och samtidigt bedriva en systematisk tillsyn efter objektiva priorileringsgrunder med önskvärd intensitet. Behovet av mera personal med god teknisk kompetens - såväl teoretisk som praktisk - framslår som myckel stort. En utökning med sju tjänster förslås nu. Del behövs också mera personal för juridisk-admini-slraliva uppgifter och för alt la hand om arbetsskadeanmälningar för statis­tisk bearbetning. Sammanlagt föreslås 21 nya tjänster (+ 2702000 kr.).

4.         För expenser, anskaffning och underhäll av instrument m. m. behövs ökade resurser (4- 2478000 kr.).

5.         De arbetsställeregisier som f. n. finns på yrkesinspektionen bör ersät-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   133

tas. F. n. har yrkesinspeklionsdislriklen sina arbetsställeuppgifter upp­lagda på registerkorl, uppläggningen är inte lika för alla distrikt. Detta medför svårigheter alt göra statistiska bearbetningar av materialet, liksom svårigheier all hälla materialet aktuellt m. m. Registren ulgör inle heller planeringsunderlag för verksamheten på ell sådanl säll som de borde kunna göra. Styrelsen föreslår nu att etl ADB-baserat samordnat arbets­ställeregisier för arbeiarskyddsverkel, SARA införs. Härigenom blir del möjligt atl på ell enkelt och effektivt sätt få tillgäng lill aktuella uppgifter om samtliga arbetsställen som underlag för planering och uppföljning av yrkesinspektionens verksamhet. Yrkandet behandlas under anslagsposten Cl. Arbelarskyddslyrelsen (+ 2500000 kr.).

Till anslagsframställningen har fogals en skiljaktig mening av personal-företrädaren för medlemmarna har i Stalsljänslemannaförbundels avdel­ning 301 saml särskilt yttrande över styrelsens beslut beträffande anslags­framställningen från SACO/SR-föreningen vid arbeiarskyddsverkel.

Föredraganden

Jag har lidigare under anslaget C 1. Arbelarskyddsstyrelsen översiktligt behandlat utvecklingen av arbeiarskyddsverkel under den senaste tioårs­perioden och i anslutning till detla redovisat min syn på den framtida resurslilldelnitigen till verket. Jag har därvid angett all del blir nödvändigl med omdisponeringar och hårda prioriteringar av befintliga resurser för alt möta förändrade villkor för verksamheten.

Under arbetarskyddsstyrelsens anslag harjag även behandlat översynen av arbetarskyddsverkets administrativa funktioner. Förutsättningen har därvid varit all yrkesinspektionen är en integrerad del av verket. Föränd­ringar av de administrativa funktionerna vid styrelsen påverkar således verksamheten vid yrkesinspektionen och vice versa. Flera av de förslag och ställningstaganden med anledning av översynen som jag tidigare re­dovisat berör således i hög grad yrkesinspektionens verksamhet.

Som jag också tidigare har anfört anser jag all den pågående utveckling­en i riktning mol ökad delegering och decentralisering inom verket är positiv. Det gäller enligt min mening i särskilt hög grad i förhållande lill yrkesinspektionen. Likaså kommer givetvis de ålgärder jag förordar be­lräffande planering inkl. verksamhetsinriklad budgetering och uppföljning all i hög grad involvera och påverka yrkesinspektionen.

Också när del gäller utvecklingen av verkels ADB-verksamhet har de förslag som jag har fört fram under anslaget C 1. Arbelarskyddsstyrelsen slor betydelse för yrkesinspektionen.

Jag har således för avsikt att i böijan av år 1981 föreslå regeringen att uppdra ål arbelarskyddsstyrelsen all i samarbete med statskontoret utreda och inkomma med förslag lill systemutformning, driftlösning och genom­förandeplan för bl. a. utveckling av informalionssystemtet om arbetsska­dor (ISA) och ett samordnat arbetsställeregisier för arbetarskyddsverket

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   134

(SARA), Uppdraget bör utformas enligl de riktlinjer jag lidigare har re­dovisat. En ulbyggnad av ADB-systemen inom arbeiarskyddsverkel fär betydande konsekvenser för yrkesinspektionen. Konsekvenserna avser dels själva kansliarbelel och dels planering, utförande och uppföljning av verksamheten. Jag räknar med alt införandet av SARA på sikl kommer atl ge yrkesinspektionen väsentligt förbättrade möjligheter all planera, förbe­reda och följa upp inspektionsverksamheten liksom för atl samordna verk­samheten centralt och regionall. Av belydelse är också atl SARA kommer alt utgöra ell underlag för bl. a. prioriteringar, utarbetande saml konse­kvensbedömningar i samband med styrelsens författningsarbete. Möjlighe­terna för yrkesinspektionen all mer konfinueriigt ulnyllja ISA kommer all öka i takt med att systemet utvecklas och möjligheterna för inspektionen all ta ut information förbättras. När det gäller de resursmässiga konse­kvenserna vill jag här erinra om all införandel av SARA enligl arbetar-skyddsstyelsens bedömning inle bör medföra något behov av förstärkning­ar av kanslipersonalen vid yrkesinspektionen. I anslutning till utvärdering­en av försöksverksamheten har miljödalanämndens styrgrupp menat all tidsvinsten i inspeklionsarbetel pä grund av SARA på sikl skulle motsvara en yrkesinspektör per distrikt. Således sker pä sikl en förstärkning av yrkesinspektionen utan atl ytteriigare nya tjänster erfordras.

Ulredningen med uppgift att göra en översyn av yrkesinspektionens disklriklsindelning överlämnade under år 1979 sina förslag. 1 betänkandet (Ds A 1979:04) Yrkesinspektionens dislriksindelning föreslog ulredningen bl. a. en utökning av antalet yrkesinspeklionsdislrikt genom delning av Malmö-, Göteborgs- och Härnösandsdistrikten.

Flertalet remissinsianser ställer sig positiva till utredningens förslag. Flera remissinsianser, däribland arbelarskyddsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverkei, LO och TCO, menar dock all innan någon ny di-striklsindelning genomförs bör frågan om tillsynsverksamheten vid vissa mindre arbetsställen utredas.

Socialutskottet uttalade i belänkandet (SoU 1979/80: 34) med anledning av motion 1979/80:845 att frågan om vem som skall ha ansvaret för till­synen av arbetsmiljön pä de mindre arbetsställena bör bli föremål för en förutsättningslös och skyndsam utredning.

Även om den kommunala tillsynen i många kommuner fungerar mindre väl har vissa kommuner genom administrativa reformer uppnått beaktans­värda effektivitetshöjningar i denna verksamhet. Delta ser jag som myckel positivt och menar att denna typ av ätgärder som initieras av kommunerna själva tillsammans med de ätgärder som arbeiarskyddsverkel vidtagit eller avser atl vidta när del gäller den kommunala tillsynen kan förväntas få positiva effekter på tillsynen vid mindre arbetsställen. Arbelarskyddssty­relsen har I.ex. under år 1980 utfärdat nya föreskrifter för de kommunala tillsynsmannen. Vidare har styrelsen under år 1980 utfärdat nya riktlinjer för yrkesinspektionens roll i samarbetet med den kommunala tillsynen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   135

Utbildningen av kommunala tillsynsmän skall förbättras bl. a. genom alt erbjuda de kommunala tillsynsmännen all delta i de fortbildningskurser som anordnas i anledning av att nya eller ändrade författningar utfärdas.

Trots de positiva faktorer som jag här har pekat på när det gäller den kommunala tillsynen är jag väl medveten om de brister och nackdelar som idag är förknippade med denna tillsynsverksamhet. Frågan berör i hög grad förhällandet mellan stat och kommun. Innan en ev. utredning tillsätts anser jag del därför naturligt att t. ex. de ekonomiska konsekvenserna av olika alternafiv lill huvudmannaskap först bör belysas vid överiäggningar mellan regeringen och Svenska kommunförbundel.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet un­der anslaget till 111 678000 kr. Jag har dä ocksä beräknat vissa medel för elt samordnat arbetsställeregisier för arbeiarskyddsverkel (SARA). 1 en­lighet med vad jag har anfört under anslaget C 1. Arbelarskyddsstyrelsen räknar jag med att viss del av finansieringen av ADB-utvecklingen inom verket läcks genom medel som genom särskilt regeringsbeslut las från fonden för arbelsmiljöförbältringar. Av samma skäl som under anslaget Cl. Arbetarskyddsstyrelsen harjag inte räknat med några nya tjänster utan utgått från huvudalternativet med vissa undanlag.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Yrkesinspektionen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 111678000 kr.

C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

1979/80 Utgift       1639512000               Reservation            147841000

1980/81 Anslag       1316500000 1981/82 Förslag      1504030000

Anslaget omfattar fr.o.m. budgetåret 1980/81 programmet Särskilda ätgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, vari ingår delprogram­men Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp, Anställning med lönebidrag saml Förvaltningskostnader.Tidigare har anslaget, som då be­nämndes Särskilda ålgärder för arbetsanpassning, omfattat två program. Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade samt Sysselsättnings­skapande åtgärder för svårplacerade. 1 del förstnämnda programmet ingick delprogrammen Arbelsprövning/arbetsträning saml Utbildning av svårpla­cerade. Del andra programmel omfattade delprogrammen Arbetshjälpme­del åt handikappade och Näringshjälp samt, t.o.m. utgången av budget­året 1979/80, Arkivarbete, Halvskyddad sysselsättning, Skyddad syssel­sättning saml Hemarbete. Delprogrammen Arkivarbele och Halvskyddad

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   136

sysselsättning har fr.o.m. budgetåret 1980/81 ersatts av delprogrammet Anställning med lönebidrag. Fr. o. m. den I januari 1980 bekostas rehabili­terings- och stödåtgärder för svårplacerade av medel som anvisas under anslaget C5. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Skyddat arbete och det till de skyddade verkstäderna lidigare anknutna hemarbetet bedrivs från samma fidpunkt av sliflelseorganisalionen för skyddat arbele, som finansieras med medel anvisade under anslaget C 4. Bidrag lill Stiftelsen Samhällsföretag.

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Utgift

Anslag

Beräknad ändring

 

AMS

Föredraganden

Programmet Rehabililerings-

 

 

 

 

och stödälgärder för svår-

 

 

 

 

placerade

 

 

 

 

Arbelsprövning/arbetsträning

51086000

-

-

-

Utbildning av svårplacerade

71391000

-

-

-

Förvaltningskostnader

2 830000

-

-

-

Programmel Särskilda åtgärder

 

 

 

 

för arbetsanpassning och

 

 

 

 

sysselsättning

 

 

 

 

Arbelshjälpmedel ål handikappade

46172000

69200000

+ 21325000

+  11550000

Näringshjälp

9027000

13.500000

+      600000

±                0

Anställning med lönebidrag

938629000

1213600000

+ 200480000

+ 173 680000

Halvskyddad sysselsättning

292 163 000

-

-

-

Skyddad sysselsättning/Hem-

 

 

 

 

arbete

206947000

-

-

-

Förvaltningskostnader

21267000

20200000

+ 23 355000

+    2 300000

 

1639 512 000

1316 500000

+245 760000

+ 187 530000

Budgetåret 1979/80 anslogs medel endasi för första hälften av budgetåret för programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade saml för delprogrammen Skyddad sysselsättning och Hemarbete.

Arbetshjälpmedel ät handikappade omfatlar bidrag lill arbetsbiträde, särskilda anordningar pä arbetsplatsen, speciella arbelstekniska hjälpme­del saml bidrag och lån lill motorfordon. Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt för arbetshandikappade att med hjälp av biträde kunna ulföra i stort sett normala arbetsinsatser. Till arbetsgivare som anställer arbetshan­dikappade utgår bidrag för särskilda anordningar på arbetsplatsen som möjliggör och underlättar arbetet för handikappade. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för personer som blivit arbetshandikap­pade sedan de anställts. Bidrag utgår även till arbetshandikappade företa­gare eller fria yrkesutövare saml i samband med praktisk yrkesorientering för handikappade ungdomar. Bidrag kan lämnas till arbetshandikappad för inköp av speciella och nödvändiga arbelstekniska hjälpmedel som arbets­givaren normall inle tillhandahåller. För atl möjliggöra för arbetshandikap­pade alt få sin utkomst av arbele eller förvärva yrkesutbildning lämnas

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   137

bidrag och lån till anskaffning av motorfordon för färd mellan bostad och arbetsplats eller skola.

Näringshjälp i form av bidrag eller lån skall ge handikappad, medelålders eller äldre arbetstagare, för vilken det inte finns någon annan lämpligare arbets vårdsåtgärd, möjlighet all starta ell förelag, eller beträffande handi­kappad, atl på vissa villkor fortsätta sådan verksamhet. Som förutsättning gäller all personen i fråga inle kan erhålla lämpligl arbete på den reguljära arbetsmarknaden men kan driva sin egen verksamhet och därigenom helt eller delvis få sin utkomst.

Anställning med lönebidrag är en stödform, som syftar lill all stimulera arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappad för vilken andra åtgärder inle lämpligen kan vidtas för all underlätta en arbelsplacering. Om synnerliga skäl föreligger och om nedsättningen i den anställdes ar­betsförmåga är så slor all han annars inle skulle få behålla anställningen, kan lönebidrag lämnas även för arbetshandikappad som redan är anställd hos arbetsgivaren. Denna ordning förutsätter att annan arbetshandikap­pad, som anvisas av arbetsförmedlingen, samtidigt nyanställs. Stödformen ersätter fr. o. m. den 1 juli 1980 arkivarbele/musikerhjälp och halvskyddad sysselsättning.

AMS

Programmet    Särskilda    ålgärder    för    arbetsanpassning

och sysselsätlning

Utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört atl personer med handi­kapp har fäll svårare all konkurrera om lediga arbetstillfällen. Svårigheter­na accentueras vid lågkonjunkturer, då också effekterna av strukturför­ändringarna blir mera märkbara.

Kombinationer av handikapp har efter hand blivit vanligare. Insatser för de arbetshandikappade måsle anpassas lill förutsättningarna i varje enskilt fall. Elt villkor för alt de arbetshandikappade skall kunna förvärvsarbeta är ofta alt arbetsuppgifter och arbetsmiljö anpassas lill deras förmåga. Ca 28000 sökande med arbelshandikapp finns varje månad vid arbetsförmed­lingen. Som regel behövs arbetsförberedande ålgärder innan platsförmed­ling kan påbörjas. I många fall behövs arbetsförmedlingens medverkan ända ul lill arbetsplatsen.

FN:s generalförsamling har antagit en resolution att år 1981 skall vara internafionellt handikappår. Temat för handikappåret är "full delaktighet och jämlikhet". Åtgärderna under handikappåret bör bestå dels av konkre­ta insatser för handikappade, dels vara ell led i ell långsiktigt reform- och utvecklingsarbete. AMS planerar bl. a. en konferensserie riktad lill arbets­givare och fackliga organisationer samt aktiva ålgärder för handikappade genom platsförmedlingen.

Innan jag övergår till att redovisa AMS förslag under resp. delprogram vill jag kort redogöra för utvecklingen under det lidigare programmel

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   138

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade. Un­der programmel Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade har t.o.m. budgetåret 1979/80 medel beräknats för delprogrammet Arbels­prövning/arbetsträning samt Utbildning av svårplacerade. Del sistnämnda delprogrammet har bl. a. avsett kurser för omställning och träning samt utbildning i förelag.

Vid utgången av år 1979 fanns 2729 platser för arbetsprövning/arbels-träning vid arbelsvårdsinslitut. I 682 personer påbörjade arbetsprövning/ arbetsträning under första hälften av budgetåret 1979/80. Kurser för om­ställning/träning anordnades för 1000 synskadade, rörelsehindrade, hör­selskadade och döva, intellektuellt och psykiskt arbetshandikappade. Fr.o.m. den I januari 1980 övergick dessa verksamheter lill arbelstnark-nadsinslitulen.

Ca I 150 personer deltog i introduktionsutbildning vid verksläder för skyddat arbele.

Företagsutbildning har, trots möjligheten att jämka bidraget upp lill 100% av lönen, använts för endasi 170 personer under första hälften ay budgetärel 1979/80. Verksamhet fr.o.m. den I januari 1980 redovisas under anslaget B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning.

Arbelshjälpmedel ät handikappade. Att skaffa anställning ål en arbetshandikappad sökande är tidskrävande. Erfarenheten visar, enligl AMS, atl endast allmän information ger dåligt resultat om den inle kombi­neras med direkt kontakt med arbetsgivaren i en konkret anställningssitua­tion. AMS framhåller därför att fler arbetsförmedlare behöver kunna ägna längre tid åt varje sökande.

Arbelshjälpmedel ät handikappade används fortfarande i liten omfatt­ning. Under budgetärel 1979/80 lämnades 893 bidrag till särskilda anord­ningar pä arbetsplatsen och 2086 bidrag till speciella arbelstekniska hjälp­medel, vikel innebar en ökning frän föregäende budgetår med 66 resp. 371 bidrag. 161 300 kr. har använts för alt i förväg anpassa arbetsplatser lill sökande med speciella handikapp. Antalet bidrag till motorfordon minska­de med 27 lill 1 349 bidrag medan lånen ökade med 45 lill 173. Bidrag till arbetsbiträde beviljades för ca 565 personer, en ökning med 85.

AMS beräknar att antalet bidrag lill särskilda anordningar skall öka lill I 000 innevarande budgetär. I fråga om arbelstekniska hjälpmedel beräk­nas antalet bidrag öka lill 2050. För budgetåret 1981/82 beräknas ökningen fortsätta. Bidragen till särskilda anordningar väntas uppgå till I 125 och bidragen lill arbelstekniska hjälpmedel lill 2 300.

Bidrag och lån lill motorfordon beräknas öka till I 500 resp. 300 under budgetåret 1980/81 och under budgetåret 1981/82 lill 1 600 resp. 350. Anta­let arbetsbiträden beräknas öka lill ca 600 innevarande budgetår och lill 900 under budgetåret 1981/82.

Den övre beloppsgräns om 50000 kr. som finns för bidrag till arbelstek­niska hjälpmedel och särskilda anordningar pä arbetsplatsen bör enligt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   139

AMS få överskridas vid särskilt svåra handikapp. Bidraget bör inle heller reduceras om anordningen är lill nylta även för annan än den handikappa­de.

Bidrag till särskilda anordningar och hjälpmedel är högstbestämt lill den del bidraget överstiger 30000 kr. Beslutsramarna bör höjas krafligl, efter­som antalet beviljade belopp över 30000 kr. ökat, bl. a. beroende pä kostnadsutvecklingen. Vidare förordar AMS att försök med kollektivt förberedande ålgärder för arbetsanpassning får fortsätta inom en kostnads­ram om 0,8 milj. kr. samt att bidrag lill arbetsbiträde bör kunna kombine­ras med lönebidrag, oavsett den sökandes ålder, om handikappet är sä svårt att en anställning är utesluten ulan kombinationen. Fortsatt bidrag till inläsning på ljudband av facklitteratur för anställd synskadad beräknas kosta0,5 milj. kr. Förutbildning av arbetsbiträden i teckenspråk beräknar AMS 0,2 milj. kr.

Inkomstgränserna för bidrag och lån till motorfordon kan enligt AMS ha bidragit lill all stödet inte ökat i väntad omfattning. Med hänsyn lill prishöjningarna på nya bilar bör del maximala bidraget höjas från 30000 kr. lill 38000 kr. Inkomslgränsen bör likaså höjas fill 38000 kr. för helt bidrag. Övre inkomstgränsen för reducerat bidrag blir då 54000 kr.

Näringshjälp. Under budgetärel 1979/80 lämnades inom ramen för näringshjälp 297 bidrag och 158 lån. Antalet personer som fick näringshjälp var 303. vilkel innebär en minskning med 57 jämfört med 1978/79. AMS föreslår alt bidraget höjs frän 15000 lill 30000 kr. En höjning motiveras med bl. a. de ökade investeringskostnaderna. Särskilt utsatt blir gruppen medelålders och äldre sökande som inte kan få näringshjälp i form av lån. AMS föreslår vidare all den försöksverksamhet med näringshjälp till ge­mensamt startade förelag som bedrivits sedan budgetåret 1971/72 skall permanentas och att föreskrifter för den införs i arbetsmarknadskungörel­sen. Verksamheten har ringa omfallning, men är av belydelse för dem det gäller. Ändringen påverkar inle kostnadsramen.

Anställning med lönebidrag. Den Ijuli 1980 omvandlades halv­skyddal arbele, arkivarbele och musikerhjälp lill anställning med lönebi­drag. Som etl resultat av den kampanj för anställning av arbetshandikap­pade som har bedrivits, har antalet personer som fält anställning ökat mer än vänlat. En ökning med ca 2000 personer väntas ske under 1980/81, så att 31 000 personer har anställning med lönebidrag vid utgången av budget­året. Antalet platser hos arbetsgivare som får lönebidrag med hela löne­kostnaden har faslställls lill 6 200, varav 5 900 hos slalliga myndigheter och allmänna försäkringskassor. Ca 7 300 platser beräknas finnas hos arbetsgi­vare som fär 90% bidrag.

Det finns enligl AMS behov av en ökning under budgetåret 1981/82 av minst samma omfattning som under 1980/81. Antalet personer med lönebi­drag i statlig anställning föresläs öka från 5900 med minst 500. Den offent­liga sektorn bör vidare få elt klart uttalat krav på sig all kontinuerligt pröva

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   140

möjligheten att föra över den som anställts med lönebidrag till reguljär anställning. Prövningen bör ske senast inom fyra år frän anställningstillfäl-lel och därefter ärligen, tills personen erhållit sådan Ijänsl.

AMS föreslår att styrelsen under en övergångstid, tills berörda arbets­platser fär egna medel, skall kunna fortsätta atl bestrida kostnader för arbetsledning, rese- och traklamentsersättning för vissa arbetsplatser där elt större antal personer sysselsätts med lönebidrag, bl. a. arkivvårdare. Kostnaderna beräknar AMS fill 5 milj. kr.

Möjligheten all ligga kvar pä 50% i lönebidrag efter det andra året föreslås finnas även om alternativet inte är förtidspension, men där den fackliga organisationen och arbetsförmedlingen är överens om att handi­kappels svårighetsgrad motiverar delta. Beslut i dessa ärenden bör, enligt AMS, få delegeras till dislriktsarbelsnämnd.

Vissa handikapp medför en försämring av arbetsförmågan över tiden. För atl inte anställning med lönebidrag skall förbehållas personer med "god prognos" bör bidraget enligt AMS kunna höjas från 25% lill 50%, när särskilda skäl föreligger. Krav på läkarintyg för förhöjt lönebidrag för ungdomar under 25 år med socialmedicinskt handikapp föreslås slopat. Den särskilda utbildningen vid arbetsplatser med personer anställda med lönebidrag bör få fortsätla. Medelsbehovet beräknas lill 0,8 milj. kr.

AMS har slutligen i skrivelse den 13 oktober 1980 begärt att försöksverk­samheten med förhöjt lönebidrag lill svårt handikappade ungdomar skall permanentas.

Föredraganden

Arbetshjälpmedel ät handikappade

Under delprogrammet Arbetshjälpmedel ät handikappade bestrids kost­nader för bidrag lill arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen samt speciella arbelstekniska hjälpmedel. Därtill kommer bidrag och län lill motorfordon, som handikappad behöver för alt kunna förvärvsarbeta eller genomgå yrkesutbildning.

Som etl led i insatserna under handikappåret 1981 kommer Handikapp­institutet med ekonomiskt stöd av arbetsmarknadsdepartementet och ar­betarskyddsfonden alt ge ul en informationsskrift om tekniska lösningar för handikappanpassning i arbetslivet. Denna "idébok" skall distribueras bl. a. lill skyddskommittéer, anpassningsgrupper, personalansvariga, före­tagshälsovård, handikapporganisationer och parterna på arbetsmarkna­den.

1 sin anslagsframställning inför budgetåret 1981/82 räknar AMS med ett ökat utnyttjande av bidragen till arbelstekniska hjälpmedel, särskilda an­ordningar pä arbetsplatsen och arbetsbiträden. Jag delar i huvudsak den uppfattningen. Enligt min bedömning kommer dock antalet arbetsbiträden inte atl öka så snabbt som AMS har förutskickat.

Stödformerna för arbetsanpassning har relativt nyligen - från den I juli

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   141

1979 - förbättrats kraftigt. Jag kan därför inle biträda AMS förslag om atl de nuvarande högslbeloppen för bidragen skall få överskridas. Jag kan ej heller tillmötesgå AMS förslag om atl nuvarande ramar för beslut översti­gande 30000 kr. - i fråga om arbetsbiträden 15000 kr. - skall höjas krafligl.

Vidare begär AMS all kostnadsramen för försök med s. k. kollektivt förberedande åtgärder i syfte all i förväg anpassa arbetsplatser för sökande med specifika handikapp skall höjas från 500000 kr. fill 800000 kr. AMS kommer under våren 1981 alt redovisa sina erfarenheler av försöksverk­samheten, bl. a. dess sysselsättningsskapande effekt. Innan denna utvär­dering har kommit till stånd är jag inte beredd att öka omfattningen av verksamheten.

Belräffande AMS förslag alt bidrag till särskilda anordningar inte bör reduceras om anordningen är av värde även för annan arbetstagare än den handikappade för vilken bidraget har beviljats, ansluter jag mig lill vad dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet uttalade i 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. 15 s. 113). 1 de fall anpassnings-åtgärderna förbätlrar arbetsmiljö eller arbetsförhållanden för övriga an­ställda, bör arbetsgivaren ha etl kostnadsansvar. Del är enligt min mening av principiell betydelse att insatser, som innebär en allmän förbättring av arbetsmiljön, inle i sin helhet finansieras med medel för arbetsmarknads-politiska handikappålgärder.

De särskilda slöd som har kunnat lämnas för atl ge anställda med syn-eller hörselhandikapp möjlighet atl delta i utbildning pä arbetsplatsen bör kunna lämnas också i fortsättningen. Bidrag till inläsning på ljudband av kurslitteratur lill synskadad anställd bör därför kunna lämnas inom en kostnadsram om 500000 kr. under budgetåret 1981/82. En lika stor kost­nadsram bör finnas för bidrag till teckentolkar ål döva vid utbildning i förelag. För utbildning i teckenspråk av arbetsbiträden ål döva beräknar jag 200000 kr.

AMS föreslår en kraftig höjning av stödet lill motorfordon ät handikap­pade. Högsta bidragsbelopp fill inköp av bil höjdes senast den I juli 1977 från 23000 kr. lill 30000 kr. Inkomslgränserna för atl få bidrag har fortlö­pande justerats uppåt. Frågan om hur ett framlida slöd lill motorfordon ät handikappade skall utformas utreds f. n. av bilstödskommitlén (S 1979:04). I avvaktan på kommitténs förslag är jag inte beredd all föreslå förändringar av del arbetsmarknadspoliliskl motiverade bilslödel.

Det sammanlagda medelsbehovet för delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade beräknar jag till 80750000 kr. för budgetåret 1981/82 (+11 550000 kr.).

Näringshjälp

I sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 föreslår AMS en höj­ning av bidragsbeloppen lill näringshjälp saml vidgade möjligheter alt fä

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   142

näringshjälp i form av lån. Styrelsen föreslår vidare all försöksverksamhe­ten med stöd lill gemensamt började förelag skall permanentas och fort­sättningsvis vara en reguljär verksamhet.

Under budgetåret 1979/80 beviljades ca 300 personer näringshjälp för att börja eller i vissa fall fortsätta verksamhet som egen företagare. Jämfört med andra arbelsmarknadspolitiska ålgärder för handikappade och andra grupper med svårigheter på arbetsmarknaden har näringshjälpen liten om­fattning. Tendensen har under senare är snarast varit en minskning av antalet personer som använt stödet.

Delta är inle helt oväntat. Andra arbetsmarknadspolitiska stödformer har visat sig mer effektiva för att ge arbele åt svårplacerade. Jag kan i sammanhanget erinra om de möjligheler som finns atl lämna lönebidrag lill arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga. Därtill kommer atl det ofta ställs slora krav på den som idag skall driva etl eget förelag.

Ulredningar om näringshjälp, uppföljning, återkrav etc. innebär i många fall omfattande administrativt arbete för arbetsförmedlingar och länsar­betsnämnder. Man kan ifrågasätta om slödels sysselsättningsskapande effekt motiverar den relalivi omfattande administrativa hanteringen.

Stödformen har relativt nyligen utretts. 1 betänkandet (SOU 1977:22) Arbete med näringshjälp redovisades flera skäl för all näringshjälpen borde finnas kvar som en arbetsmarknadspolitisk stödform. Detta blev också riksdagens slällningstagande (prop. 1978/79:73, AU 1978/79:20, rskr 1978/79: 186), när den våren 1979 beslutade om viss reformering av slödel.

Jag delar den uppfattning som dåvarande chefen för arbetsmarknadsde­partementet framförde i prop. 1978/79:73 om åtgärder för arbetshandikap­pade, atl behov finns av det särskilda slöd som näringshjälpen kan utgöra. All avskaffa stödformen innebär att man avhänder sig en möjlighet lill indi vidanpassat slöd, som i del enskilda fallet kanske är den enda möjlighe­ten all ge en sökande sysselsättning och försörjning. Därtill kommer att stödet visat sig ha särskild betydelse i glesbygder, där tillgången lill andra arbetsmöjligheter ofta är begränsad. Som den nyss nämnda ulredningen framhöll har stödet i visa fall sekundära sysselsättningseffekter genom atl arbetstillfällen tillkommer i näringshjälpsförelagen. Enligl min mening kan dock ifrågasättas om näringshjälpen har en arbetsmarknadspolitisk bely­delse exempelvis i storstadsregioner med en mer differentierad arbets­marknad och fler arbetstillfällen.

. Mol bakgrund av den omfattande administrativa hantering som är för­knippad med slödel, vill jag föreslå alt stödformen ses över och alt man bl. a. studerar möjlighelerna all föra över näringshjälpen lill annan huvud­man. Som jag redan har nämnt, avser jag all längre fram föreslå regeringen all en utredning om översyn av arbetsmarknadsverket tillkallas. Den bör även kunna överväga om näringshjälpen fortsättningsvis skall administre­ras genom arbetsmarknadsverket.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   143

Jag är mol denna bakgrund inte beredd alt biträda AMS förslag om förändringar av näringshjälpens nuvarande utformning. Jag bedömer alt näringshjälpen inte kommer atl öka i omfattning under budgetåret 1981/82 och beräknar därför medelsålgången till oförändrat 13.500000 kr.

Anslällningmedlönebidrag

Den I juli 1980 omvandlades arkivarbete och halvskyddal arbele till en ny sysselsätlningsform kallad anställning med lönebidrag. För den nya stödformen gäller föreskrifter som meddelas i förordningen (1980:338) om anställning med lönebidrag. Enligt dessa föreskrifter lämnas lönebidrag till arbetsgivare som anställer en arbetssökande som pä grund av nedsatt arbetsförmåga annars inte skulle kunna få arbete på den reguljära arbets­marknaden. Statliga myndigheter, allmänna försäkringskassor och allmän­nyttiga organisationer kan dessulom få lönebidrag om de anställer en arbetssökande som på grund av ålder eller andra personliga förhållanden inle kan fä arbele på den reguljära arbetsmarknaden. Om det finns synner­liga skäl kan ocksä kommuner och landsting fä lönebidrag i dessa fall.

Statliga myndigheter och allmänna försäkringskassor får lönebidrag motsvarande hela lönekostnaden för dem som anställs med lönebidrag. Också andra arbetsgivare kan efter beslut av regeringen fä bidrag med hela kostnaden. AMS har pä regeringens uppdrag och i samråd med statens arbetsgivarverk och berörda arbetstagarorganisationer utrett frågan om vilka arbetsgivare som skall erhålla full kostnadstäckning. Som villkor härför skall, enligt AMS förslag, arbetsgivaren helt eller delvis tillämpa statliga kollektivavtal. Vidare skall verksamheten till väsentlig del finansi­eras av slaten, som ocksä genom avtal, instruktion eller godkännande av stadgar skall ha elt avgörande inflytande över verksamheten. På grundval av AMS förslag har regeringen den 29 maj 1980 beslutat om vilka inslitulio-nei- som i bidragshänseende skall jämställas med statliga myndigheter.

Till allmännyttiga organisationer lämnas lönebidrag med 90% av löne­kostnaden. Andra arbetsgivare fär 75% under det första anställningsåret, 50% under del andra året och 25% under tredje och fjärde anställnings­åren.

Innan den nya sysselsättningsformen infördes uttrycktes på vissa häll oro för att den skulle få negativa effekter för dem som sysselsattes i arkivarbele. Oron gällde främst de allmännyttiga organisationernas möjlig­heler alt ikläda sig arbetsgivaransvar och kostnadsansvar för dessa arbets­tagare. Vid riksdagens behandling av 1980 års budgetproposition betona­des (AU 1979/80:21, rskr 1979/80: 197) all regeringen borde följa utveck­lingen och om den skulle ge anledning därtill lägga fram erforderliga förslag, så att inte syftet med reformen - att skapa fler arbetstillfällen för handikappade och förbättra arkivarbetels status - förfelas.

Övergången från arkivarbete lill anställning med lönebidrag har emeller­tid såvitt nu kan bedömas i stort sett kunnat genomföras utan de befarande negativa effekterna.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   144

1 juni 1980 sysselsattes 13936 personer i arkivarbele. 7400 av dem fanns vid allmännyttiga organisationer och 5 838 hos statliga myndigheter. Övri­ga hade kommunall arkivarbele. Halvskyddal arbele hade vid samma fidpunkt 15464 personer. I mitten av oktober 1980 hade 28353 personer anställning med lönebidrag. 1 487 personer stod kvar i arkivarbete. Dåva­rande chefen för arbetsmarknadsdepartementet meddelade i prop. 1979/ 80:93 om vissa kompletterande åtgärder i fråga om anställning med lönebi­drag m. m. att samtliga de som sysselsattes i arkivarbele inte skulle kunna föras över lill anställning med lönebidrag den I juli 1980. Detla berodde på att berörda fackliga organisationer inle skulle hinna teckna avtal med alla arbetsplatser fram fill denna tidpunkt. Förseningen gällde främst storstads­områden med etl stort antal arbetsplatser. Riksdagen medgav därför (AU 1979/80: 24, rskr 1979/80:348) att AMS skulle fä föranstalta om erforderliga övergängslösningar i dessa fall. Arkivarbetet skulle dock upphöra vid utgången av år 1980.

Omkring 500 av dem som på senhösten 1980 stod kvar i arkivarbete var långtidssjuka. Dessa kommer, då sjukskrivningen upphör, all bli akluella för placeringsförsök från arbetsförmedlingen. Enligl uppgift från AMS finns därutövsr ca 400 personer vid allmännyttiga organisationer, som riskerar atl inte bli anställda med lönebidrag på arbetsplatsen. Av dessa finns ca 200 i Gävleborgs län. Vad sedan gäller dem som sysselsattes i arkivarbele vid slalliga myndigheter sä har samtliga, ulom vissa långlids-sjuka, kunnat erbjudas arvodestjänster med lönebidrag. Dock har - utöver de långtidssjuka - ylleriigare 19 personer, fördelade på 10 län, inle blivit erbjudna fortsatt arbele på sina resp. statliga arbetsplatser.

Framställningar har lämnats till regeringen av bl. a. LO, TCO, Svenska kommunförbundel och Svenska Riksidrottsförbundel. Organisationerna har hemställt om all regeringen skall kompensera allmännyttiga organisa­tioner för merkostnader som kan uppstå till följd av arkivarbetels avveck­ling. Man vill bl. a. alt organisationerna skall få full täckning för lönekost­naderna för anställda med lönebidrag.

Enligt min bedömning är erfarenheterna av lönebidragsreformen inle av den arten, atl del finns anledning all gå ifrån principen om att organisatio­nerna skall ha ell eget kostnadsansvar för dem som anställs med lönebi­drag. Ansträngningarna för atl lösa sysselsättningsfrågan för dem som inte kunnat föras över till den nya anställningsformen måste inriktas pä att finna en lösning som är lämplig i det individuella fallet, snarare än pä atl generelll höja slödnivån för en hel grupp arbetsgivare. Della kan i vissa fall innebära placering hos annan arbetsgivare. 1 några fall kanske placering i skyddat arbete är en lämpligare lösning. Jag utgår från atl arbetsförmed­lingen fortsätter arbetet med att finna lösningar för dem, som inte fär anställning på sin tidigare arbetsplats.

Ett viktigt syfte med reformen har varit att ge de tidigare arkivarbetsan­slällda normaliserade arbetsvillkor. Del är angelägel alt arbetsvillkor och

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   145

arbetsförhållanden utformas så alt en övergång lill reguljär anställning, ulan stafiig stöd, underlättas. En följd av della måste vara, atl det inte bör finnas hinder för atl dessa arbetstagare anlitas för arbele på obekväm arbetstid eller övertid enligt de regler som finns för delta. Däremot bör, enligt min mening, ersättningar för arbete på obekväm arbetstid ("ob-lillägg") eller övertid normall inle utgöra underiag för statsbidrag lill arbetsgivaren. 1 enstaka fall förekommer också att individuella löneavtal har träffats, som väsentligt överstiger vad som utgår enligl för området gällande avtal. Det bör ankomma på regeringen all utfärda närmare före­skrifter om vilka lönekoslnader, som skall vara bidragsgrundande vid anställning med lönebidrag.

AMS beräknar att antalet lönebidragsplalser kommer all öka med 2 000 till lolalt 33000 under budgetåret 1981/82, inberäknat en föreslagen utök­ning med 500 platser hos stafiiga arbetsgivare.

Jag ser lönebidraget som ett betydelsefuUt hjälpmedel för att få lill stånd produktiv sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden för sökande som annars i många fall skulle vara hänvisade till skyddad sysselsättning, förtidspensionering eller i vissa fall institutionsvård. För egen del räknar jag dock med att en ökning av antalet lönebidragsplalser skall avse arbets­givare med etl eget kostnadsansvar. Jag är därför inte beredd all föreslå en utökad ram vad gäller arbetsgivare som får full kostnadstäckning för nyan­ställningar. Det utrymme som skapas genom naturlig avgång frän statliga lönebidragsplalser bör enligl min mening ge utrymme för nya inplaceringar hos dessa arbetsgivare. Strävan bör vara att bereda dem som sysselsätts genom lönebidrag reguljära tjänster. Om detla sker i högre utsträckning än f. n., får också arbetsförmedlingarna ökade möjligheler all placera arbets­handikappade sökande. Vid beräkningen av medel för budgetåret 1981/82 harjag därför utgått från en oförändrad ram om 6200 platser hos arbetsgi­vare som är berättigade till full kostnadsläckning för nyanställningar.

Riksdagen har beslutat (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:07, rskr 1976/ 77:79) om försök med en särskild form av halvskyddad sysselsättning för ungdomar under 25 år med svåra fysiska handikapp i syfte all underlätta för dem atl få anställning efter avslutad utbildning. Riksdagen har därefter beslutat (AU 1976/77: 21, rskr 1976/77:179 och prop: 1978/79:73, AU 1978/ 79; 20, rskr 1978/79:186) alt försöksverksamheten även skall omfalla ung­domar med svåra psykiska, sociala och socialmedicinska arbelshandi­kapp.

Inom ramen för försöksverksamheten fick statsbidrag lämnas lill löne­kostnaden för svårt handikappade ungdomar under 25 är med 90% under de tolv första hela anstäilningsmänaderna och med 50% under de därpå följande tre åren. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1978/79:73, AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186) kan dessa ungdomar också omfattas av bidrag till arbetsbiträde.

AMS har den 13 oktober 1980 redovisat sina erfarenheter av försöks-10   Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   146

verksamheten, som avslutats den 30 juni 1980 eftersom medelsramen då hade förbrukats. Styrelsen begärde samtidigt att försöksverksamheten skulle permanentas och få omfalla 700 platser under innevarande budget­år. Verksamheten, som började år 1977, omfattade under det första året endasi 55 personer. Under år 1978 ökade omfattningen lill 128 personer och år 1979 lill 228 personer. Vid försöksperiodens slut i juni 1980 syssel­sattes 539 personer med hjälp av detla slöd. Sammanlagt har 575 ungdomar fält arbete under försöksperioden, varav 386 män och 189 kvinnor. Mer­parten eller 365 ungdomar har fått anställning hos enskilda arbetsgivare medan 210 anställts inom den offentliga sektorn.

Ungdomarna fördelade sig på handikapp på följande sätt:

förståndshandikapp                321 personer eller 55,8 %

19

"    20,7 "

36

"     6,3 "

31

"      5,4 "

26

"      4,5"

21

"     .3,7"

14

".     2,4"

7

"      1,2"

rörelsehinder

övriga somatiska handikapp

psykiska handikapp

synskada

hörselskada

socialmedicinska handikapp

hjärt- kärl- och lungsjukdom

Enligt min mening är erfarenheterna av denna försöksverksamhet så positiva atl verksamheten bör permanentas. Del är angelägel atl unga människor får sådanl stöd alt de kan vinna fotfäste pä arbetsmarknaden. Eftersom ungdomar med svåra handikapp har särskilt svårt atl hävda sig vid övergången till arbetslivet, finns del skäl alt lämna etl förstärkt stöd för dem. Jag förordar därför atl verksamheten fortsättningsvis får finnas som en särskild stödform för ungdomar under 25 år med svåra handikapp. Etl förhöjt lönebidrag enligt här redovisade regler bör få omfalla högst 850 platser under budgetåret 1981/82.

Jag förordar i detta sammanhang alt regeringen ger riksdagen till känna alt regeringen genom beslut den 20 november 1980 med hänsyn till ären­dets belydelse för den här aktuella ungdomsgruppen, har medgivit, all försöksverksamheten med förhöjt lönebidrag för svårt handikappade ung­domar i avvaktan på riksdagens förnyade ställningstagande fär fortsätta under budgetåret 1980/81, trots alt de av riksdagen anvisade medlen härför förbrukats. Enligl regeringens föreskrifter fär försöksverksamheten omfat­ta 700 platser under 1980/81.

Förhöjt lönebidrag får även lämnas — om det finns synnerliga skäl -under tredje och fjärde anställningsåren för gravt handikappade som sys­selsätts hos arbetsgivare som har ell fätal anställda, om alternalivel lill del förhöjda bidraget är förtidpensionering. F. n. gäller atl AMS med eget yllrande skall överlämna ansökningar om förhöjt bidrag för regeringens prövning. Merkostnaden för det högre lönebidraget får under innevarande budgetär uppgå lill högst 500000 kr. Jag förordar all AMS fortsättningsvis

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   147

får pröva dessa ärenden. Prövningen bör dock ske på ett ytterst restriktivt sätt. Antalet personer som omfattas av etl förhöjt lönebidrag enligt dessa regler bör därför inte överstiga 25 under budgetåret 1981/82.

Under budgetåret 1980/81 har arbetsmarknadsverket inom en kostnads­ram om 4,5 milj. kr. betalat arbetsledning, resor och traktamenlsersätl-ningar till vissa arbetsplatser, som sysselsätter med lönebidrag anställda personer. För budgetåret 1981/82 beräknar jag dessa kostnader till 4,7 milj. kr. Jag har då räknat med att AMS fortsättningsvis inle skall betala arbets­ledning m. m. ål Kungliga Biblioteket för verksamheten vid Roggebibliote­kel. I fråga om finansieringen av viss verksamhet vid Roggebibliotekel har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet, som beräknat medel härför under nionde huvudfiteln.

AMS har under etl anlal år anordnat utbildning för arbetsledare m. fl. vid arbetsplatser som haft anställda i halvskyddad sysselsättning. Det har förutsatts att styrelsen skulle verka för atl informafion om handikapp och arbetsanpassning på längre sikt integreras i reguljär arbelsledarutbildning. Olika insatser för att skapa fillfredsställande arbetsförhållanden för dem som har funklionsnedsältningar och handikapp är av stor belydelse inte bara för dessa arbetstagare utan också för övriga anställda på arbetsplat­sen. En god arbetsmiljö och väl anpassade individuella arbetsplatser ger ökade möjligheter för personer med handikapp all få arbete, samtidigt som förslitningsskador, yrkessjukdomar och handikapp kan förebyggas. Kun­skap om handikapp och arbetsplatsanpassningar bör därför finnas hos skyddskommittéer, företagshälsovård, anpassningsgrupper, personalan­svariga inom företagen etc. Mot denna bakgrund finner jag inle skäl att föreslå utökning av arbetsmarknadsverkets utbildningsverksamhet på det­ta område. Insatserna bör inriktas på att i samråd med berörda organ pä arbelsmiljöområdet öka kunskaperna om handikapp och individuell arbets­anpassning hos dem som arbetar med arbelsmiljöfrågorna. Jag beräknar alt kostnaderna inte skall överstiga nuvarande nivå, 425000 kr.

Arbetsmarknadsverket bedriver nu vissa försök med uppsökande verk­samhet bland unga förtidspensionärer, bidrag till faddrar/handledare saml förlängd utbildning i förelag av äldre och handikappade. Dessulom bedrivs försök med kollektivt förberedande åtgärder för handikappanpassning av arbetsplatser. Försöksverksamheterna skall redovisas i mars 1981. Det bör ankomma på regeringen all utfärda de föreskrifter som erfarenheterna av försöken kan föranleda.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag att medelsålgången för Anställning med lönebidrag kommer aU uppgå till i 387280000 kr. (4- 173680000 kr.).

Det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1981/82 för de i programmel Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och sysselsättning ingående delprogrammen beräknas lill 1 504030000 kr. (+ 187530000 kr.). Därav har för förvaltningskostnader beräknats 22500000 kr. (+2,3 milj. kr.).

Kartong: S. 148, tabellen På alla poster i de tvä högra kolumnerna Tillkommer: 000

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   148

2.

3.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen 1. bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om fortsall försöksverksamhet med förhöjt lönebidrag för svårt handikappade ungdomar under budgetåret 1980/81, föreslår riksdagen alt godkänna de av mig förordade riktlinjerna för anställning med lönebidrag att gälla fr. o. m. den 1 juli 1981, föreslår riksdagen atl till Särskilda åtgärder för arbetsanpass­ning och sysselsättning för budgetåret 1981/82 anvisa etl reserva­fionsanslag av 1 504030000 kr.

C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

1979/80 Utgift 'lOOOOOOOOO 1980/81 Anslag 1685000000 1981/82 Förslag 2054000000 ' Anslaget 1979/80 var avsett att täcka kostnaderna för ett halvt verksamhetsår.

Från anslaget utgår bidrag lill Stiftelsen Samhällsföretag dels för läckan­de av underskottet i verksamheten med skyddat arbete, dels för investe­ringar.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Stiftelsen              Före-

Samhällsföretag    draganden

Driftbidrag

Bidrag till fastighelsfonden

Ägartillskott för investeringar

1600000000

85000000 1685000000

+ 152500000 +112000000 +373 000000 +302000000 + 128700000        - 45000000

+369000000

+654200000

Stiftelsen Samhällsföretag

Samhällsföretagsgruppen, som omfattar den centrala stiftelsen Sam­hällsföretag och 24 regionala företag, har till uppgift att lillgodose behovel av arbele för dem som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan beredas plats på den reguljära arbetsmarknaden och som av arbetsförmedlingen anvisas arbete i stiflelseorganisationens regi. Samhällsföretagsgruppen skall på detta sätt värna om arbetshandikappades rätt lill avlönat arbele.

Med utgångspunkt i förarbetena beskriver stiftelsen förelagsgruppens mål och uppgifter i korthet enligt följande:

- Samhällsförtagsgruppens verksamhet skall ses som en arbetsmarknads­politisk åtgärd i syfte alt värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbele.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   149

—Någon gräns fastslås inte för den lägsta arbetsförmåga som krävs för all få anställning inom organisationen.

—Samhällsföretagsgruppen är en del av det samlade svenska näringslivet.

—Verksamheten skall bedrivas effekfivt och med iakttagande av affärs­mässiga principer.

För att bl. a. kartlägga i vilken ulslräckning de övergripande målen för verksamheten uppnåtts har Samhällsföretag med anlitande av statistiska centralbyrån genomfört en intervjuundersökning som syftat till all mäta de anställdas attityder och upplevelser av den nya organisationen. Rekryte­ringen av arbetstagare till verkstäderna är av central belydelse när del gäller all bedöma i vilken utsträckning organisationen kunnat svara upp mol statsmakternas målsättningar. 1 syfte atl följa upp och kartlägga rekry­teringen och därvid särskilt belysa eventuella förändringar som inträffat efter den 1 januari 1980 genomför Samhällsföretag en särskild studie till­sammans med AMS.

Behovel av skyddat arbete. Den skyddade sysselsällningen ut­gör en del av arbetsmarknadspolitiken och det är AMS som ger statsmak­terna underlag för beslut om verksamhetens omfattning i landet.

Det totala behovet av skyddat arbele är svårt atl uppskatta. Köerna lill verkstäderna beskriver inte behovel av skyddat arbete, utan beror snarare på arbetsförmedlingens insatser och möjlighelerna lill alternativa anställ­ningserbjudanden. Saknas sådana placeringsmöjligheter tenderar köerna atl öka.

De senaste årens stora strukturförändringar inom landets näringsliv har medfört elt fortsatt behov av all bygga ul del skyddade arbetet. Behovet av skyddat arbete styrs bl. a. av situationen på arbetsmarknaden och insatserna från olika vårdverksamheter, saml all arbetshandikappade, som lidigare slätt utanför arbetsmarknaden, förtidspensionerade m.fl., nu ef­terfrågar arbele. Ofta är dessa handikappade inle arbetssökande vid för­medlingarna. Som exempel kan nämnas atl av de 25800 förtecknade psy­kiskt utvecklingsstörda i yrkesverksam ålder har i dag endast 1 900 arbele. Behovel av skyddat arbete måsle ocksä ses i relation lill del ökande antalet personer i yrkesverksam ålder som varje år förtidspensioneras.

Vid ingången av budgetåret 1981/82 kommer all finnas 21 800 platser för skyddat arbete inom Samhällsföretagsgruppen. Samhällsföretag bedömer atl en del av behovel av skyddat arbele kan mötas genom elt bättre utnyttjande av befinlliga resurser. All ulnylljandegraden varierar beror pä olika faktorer som frånvaro, antalet deltidsanställda, möjlighelerna lill överanställning m. m. Stiftelsen bedömer alt utnyttjandet av resurserna bör kunna höjas betydligt. För flertalet regioner kan dock inte etl bättre utnyttjande tillgodose hela behovet av skyddat arbele, då redan den befinl­liga kapaciteten är otillräcklig. Ell bättre utnyttjande av befinlliga verk­släder kan givelvis inte heller tillgodose behovel av skyddat arbete i de kommuner som idag saknar verkstäder och där pendlingsavslåndel till

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   150

andra verksläder är för stort. Detla har beaktats i förslaget lill ulbyggnad av nya platser budgetåret 1981/82. F.n. saknar 67 kommuner skyddade verkstäder.

AMS har i en skrivelse lill Samhällsföretag den 2 april 1980 och i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 föreslagit en ulbyggnad med I 000 nya skyddade platser under budgetåret 1981/82. AMS förslag grundar sig pä länsarbetsnämndernas prognoser över behovet. Enligl nämnderna uppgår det sammanlagda behovet av nya platser lill ca 4 000. AMS räknar dock med alt ell fortsatt intensifierat förmedlingsarbete skall innebära all fler arbetshandikappade skall kunna beredas arbele på den reguljära ar­betsmarknaden bl. a. med hjälp av anställning med lönebidrag.

Behovel av nya skyddade platser är således i hög grad beroende på resultatet av de olika åtgärder som vidtas för atl öka sysselsättningen för berörda grupper pä den reguljära arbetsmarknaden. Av de arbetssökande vid arbetsförmedlingarna registreras vaije månad drygt 12% - ca 27000 personer - som arbetshandikappade. Andelen arbetshandikappade som direkt kan placeras i arbele på den reguljära arbetsmarknaden har minskal betydligt under de senare åren. Under år 1979 kunde endast 6% av de arbetshandikappade placeras direkt i arbete på den reguljära arbetsmark­naden. Antalet anställda med lönebidrag uppgick i juli 1980 till 29300 personer, vilket innebär en ökning - bl. a. beroende på ell intensivare utnyttjande av främjandelagen - med nära 2000 på etl år. Åven vid fortsatt aktivt utnyttjande av främjandelagen förväntas betydande grupper arbetshandikappade slå utanför arbetsmarknaden under de närmaste åren. Mot denna bakgrund utgår Samhällsförelags budgetförslag för 1981/82 från ett ökat behov av anställning av arbetshandikappade. Delta bör enligl stiftelsen ske genom elt högre kapacitetsutnyttjande och genom en utbygg­nad med I 000 nya platser.

Regional organisation. De regionala stiflelsernayförelagen ulgör juridiskt självständiga stiftelser med ansvar för den skyddade verksamhe­ten inom resp. län. I ledningen för varje sådant företag finns en styrelse och en verkställande direktör. Förelagen beräknas under budgetåret 1981/ 82 att tillsammans sysselsätta ca 29400 personer, fördelade pä 367 verk-sladsenheler och 24 huvudkontor. Av de anställda ulgör ca 5900 direklan-ställda tjänstemän, arbetsledare, hantverkare m.fl.

Samhällsföretag utfärdar riktlinjer för bemanning av de regionala företa­gens huvudkontor. Redan under är 1979 fastställdes denna organisation och dimensioneringen av huvudkontoren. Stiftelsen anser atl denna ram, uppgående till I 035 befattningar, även kan gälla för verksamheten under budgetåret 1981/82.

Central organisation. Den cenirala stiftelsen Samhällsföretag har tillskapats för tillsyn och samordning av de regionala förelagens verksam­het. Samhällsföretag skall bl. a:

- Fördela de statliga medel som tilldelas Samhällsföretagsgruppen och fastställa budget för resp. regionall förelag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   151

—Fatta övergripande beslut belräffande ekonomi, planering, budgetering, personal- och rehabiliteringspolitik.

—Tillgodose behovel av branschmässig samordning och i övrigt biträda de regionala förelagen i inköps- och försäljningsfrågor.

—Äga, förvalla och uppföra fasligheler m.m. i den för Samhällsföretags­gruppen gemensamma fastighelsfonden.

Statsmakterna har lidigare fastställt en ram omfattande 120 befattningar för den cenirala stiftelsen. Huvuddelen av rekryteringen lill dessa har nu genomförts. En successiv komplettering kommer atl ske under budgetåret 1980/81. Någon utökning ulöver den av riksdagen fastslagna ramen be­döms inte behövas under budgetåret 1981/82.

Utveckling och planering. Ell huvudmål för sliflelseorganisa­lionen är atl bereda arbele ål sä många arbetshandikappade som möjligt av dem som inte får arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samhällsföre­tag anser det särskilt angeläget med insatser för atl öka utnyttjandet av befintliga verksläder. Under våren 1980 har därför en inventering genom­förts av platsutnyltjandet på verkstäderna och under budgetåret 1980/81 vidtas åtgärder (investeringar, produklionsförändringar etc.) för ett ökal kapaciletsulnytljande.

Under Samhällsförelagsgruppens första halvår 1980 har etl ökal kapaci­letsulnytljande av befinlliga verkstäder möjliggjort alt ytterligare ca 700 arbetshandikappade beretts anställning. Under innevarande budgetår räk­nar Samhällsföretag med en ytteriigare ökning av kapacitetsutnyttjandet genom anställning av fler arbetshandikappade och en ökad individuell närvaro. Detla beräknas möjliggöra en ökning motsvarande ca 1 400 an­ställda oavsett tilldelningen av nya platser.

Samhällsföretag framhåller alt den nya organisationen, som nu möts av starka krav och förväntningar all dels åstadkomma en jämnare tillgång på platser och dels ge arbete ät fler personer med grava handikapp, måsle ges såväl tid som resurser för alt kunna motsvara dessa. Metoder för arbetsan­passning måsle utvecklas. Produktsortiment måste gås igenom. Företags­hälsovården måste byggas upp och personalutvecklande åtgärder introdu­ceras i de regionala förelagen.

Sammansättningen av arbetstagare vid verkstäderna är mycket varieran­de från handikappsynpunkt bl. a. beroende på arbetsmarknadssituationen, tidigare huvudmäns ambitioner m. m. Inom vissa regioner sysselsätts idag gravt handikappade, medan en svär arbetsmarknadssituation i andra regio­ner har medverkat till att verkstäderna där främst sysselsätter personer med mindre arbelshandikapp. Vissa verksläder, framförallt de tidigare industriella beredskapsarbetena, har från början aldrig varit anpassade för arbetshandikappade. Många av de anställda vid dessa verkstäder har ock­så anställts där därför atl de varit arbetslösa av mer renodlade arbetsmark­nadsskäl. Dessa förhållanden har också varit styrande för valet av produk­tion, produktionsuppläggning, utformning av arbetsmiljö m. m. Därför har verkstäderna f. n. myckel olika förutsättningar för att bereda gravt handi­kappade meningsfulla arbetsuppgifter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   152

Vid många verksläder krävs mer genomgripande och långsiktiga föränd­ringar av verksamheten och resurser i form av bl. a. arbetsbiträden. Dess­utom krävs anpassning av lokaler och införande av olika lekniska hjälpme­del. 1 vissa fall fordras helt nya lokaler och/eller förändrad produktionsin­riktning. Samhällsföretag behöver dock ylleriigare något år för alt fullfölja karlläggningen innan nya konkreta insatser kan genomföras för att fler gravt handikappade ska kunna anställas. Arbetskraftens sammansättning vid verkstäderna kan påverka förutsättningarna all anställa fier arbetshan­dikappade. Målsättningen är att människor med olika handikapp skall kunna arbeta pä samma verkstad och alt specialverksläder inle skall behö­va inrättas. 1 vissa fall finns dock risk för alt en handikappgrupp ändå blir dominerande. När det gäller I.ex. missbrukargrupper kan detta leda lill problem för verksamheten.

Samhällsföretagsgruppen skall också förbättra de anställdas möjligheter all övergå till annat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. F. n. är del mycket få - ca I % - av de anställda som per är övergår lill annat arbele. Del finns många orsaker fill detla. En är alt arbetsmarknadssituationen försvårar möjligheterna alt få annat arbete. En annan är all den anställde känner trygghet på verkstaden och inle önskar lämna den.

Samhällsföretag bedömer att fler anställda än f. n. skulle kunna övergå lill arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Härigenom skulle fler arbets­handikappade ges möjligheter till arbete. Del är därför angeläget att med olika utbildningsinsatser, differentierade arbetsuppgifter, arbetsanpass­ning m. m. utveckla de anställdas kompelens och öka deras möjligheter lill övergång lill annat arbele. Verkstädernas samråds-/anpassningsgrupper är här en viklig resurs och kontaktyta mellan verkstäderna, arbetsförmedling­en och den reguljära arbetsmarknaden.

Personalpolitik. Målsättningen för verksamheten utgår från grund­synen, alt elt meningsfullt arbele har stort värde för människan och att alla människor har rätten all uppleva vad en positiv arbetsmiljö kan innebära i form av stimulans, engagemang, personlig utveckling, arbetsglädje och medmänsklig respekt. Denna syn pä arbetets värde och på människan i arbetslivet är grundläggande för personalpolitiken inom förelagsgruppen. F.n. utformas ett förslag lill gemensamma riktlinjer för personalpolitiken inom hela förelagsgruppen. Målsättningen är att så långt som möjligt ge alla anställda tillfälle lill personlig utveckling efter förmåga och intressen, möjlighet till inflytande över den egna arbetssituationen och en ökad arbetstillfredsställelse.

Frånvaron på verkstäderna ligger f. n. på en hög nivå och medför i vissa fall allvarliga sociala problem liksom problem från planeringssynpunkl. Förskjutningen mot svårare fysiska, psykiska och sociala handikapp gör det svårare all minska den totala frånvaron. De aktiva insatser som plane­ras är främst förbättrad personlig kontakt, introduktion och utbildning, insatser på hälsovårdssidan saml vidgade allmänna personalsociala insat­ser.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   153

Kollektivavtalet mellan SFO:s branschkommitté/Samhällsföretagen och berörda LO-förbund förutsätter all förelaget ger introduktionsutbildning under som regel tre månader. För alt åstadkomma en fördjupad utbildning av främst arbetsledare har samarbete etablerats med Göteborgs universi­tet.

Arbetsmiljö. Ett mål inom Samhällsföretagsgruppen är all fä lill stånd en arbetsmiljöverksamhet, inkl. skyddsorganisation och företagshäl­sovård, som inte bara motsvarar kraven i lagar och avtal utan också ingår som en inlegreiad del i den dagliga löpande verksamheten. Punkter som därvid särskilt behöver klaras ut är ansvars- och arbetsfördelning mellan ohka arbetsmiljöansvariga — arbetsledning, personalfunktion, förelagshäl­sovård och fackliga organ. En viklig uppgift i arbetsmiljöverksamheten är ocksä all fä fram syslem för erfarenhetsåterföring. Del kan gälla leknisk anpassning av arbetet till arbetstagare, olika metoder för alt bemästra särskilda miljökrav, medverkan från företagshälsovård och frän blivande brukare vid planering av nya lokaler, arbetsmetoder, inköp av redskap och arbetsmaterial etc, lämpliga rutiner för introduktion, ulvecklingsplanering och uppföljning, handläggning av olika särproblem - utvecklingsstörda, missbrukare, gravt rörelsehindrade, hörsel- och synskadade, olika miljö-sanerande åtgärder på såväl det fysiska som psykiska planet samt funge­rande förslagsverksamhet.

Produktion och marknadsföring m.m. En svår och viktig uppgift för Samhällsföretagsgruppen är alt finna lämpliga produkter med hänsyn lill de anställdas skiftande förulsällningar och verksamhetens syf­te. Detta innebär bl. a. alt produktvalet måsle anpassas lill aktuell och förväniad handikappsammansältning i olika regioner och verksläder. Pro­duktionen skall också ge förutsättningar för de anställdas rehabilitering och utveckling och på sikt även möjliggöra en övergång till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Produktionsinriktningen och marknadsföringen skall också på sikl kun­na öka försäljningsintäkternas bidrag för all täcka de fasta kostnaderna. En annan viktig åtgärd är atl genom olika samordningsinsatser m. m. minska den s. k. inlernkonkurrens som f. n. finns inom förelagsgruppen. Samhälls­företag har vidare tillsammans med Sveriges Industriförbund, SHIO-Fa­miljeföretagen och Svenska Handelskammarförbundet bildat ell gemen­samt kontakt- och samrådsorgan i marknadsfrågor.

För all lillgodose kravet pä branschsamordning har år 1980 ell gemen­samt säljbolag — SAMHALL AB - inrättats för hela Samhällsföretags­gruppen. Säljbolagel skall främst pä exporlsidan kunna åla sig marknads­föring och försäljning av vissa produkter för de regionala företagen.

Samhällsförelagsgruppens produktion baseras lill siörsta delen på lego-och underleverantörsavtal. Situationen varierar dock mellan de olika re­gionala förelagen beroende på den tidigare lillgången pä egna produktul-vecklingsresurser m. m. Flertalet regionala förelag har nu ambitionen all

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   154

öka andelen egna produkter. Stiftelsen ser det dock inle som realistiskt all räkna med någon påtaglig minskning av legoproduktionen under de när­maste åren.

Nya verksamhetsområden. Samhällsförelagsgruppens verk­släder är f. n. i det närmaste helt inriktade på industriell tillverkning och produkfion. Den samordnade organisationen ger nu ökade möjligheler för att samordna och utveckla produktionen. Den krympande fillgången på arbetstillfällen inom många av industrins områden gör det dock angeläget att på sikt utveckla andra verksamhetsområden. En minskande andel av de arbelsökande kan i framliden förväntas ha industriell erfarenhet. Stiftelsen räknar ocksä med allt fler yngre arbetssökande, bl. a. socialmedicinskt handikappade, som inte har haft någon fast förankring på arbetsmarknaden eller egentlig yrkeserfarenhet. Delsamma gäller unga förtidspensionärer, gravt rörelsehindrade, utvecklingsstörda m.fl. Vidare kan man vänta fler arbetssökande som slagils ul från bl. a. vårdarbete, administrativt arbete och servicearbete.

Behovet av t. ex. administrativt arbete för dessa grupper har hittills fått tillgodoses genom andra arbelsmarknadspolitiska ålgärder. En viss ut­veckling av kontorsserviceljänster m. m. har dock redan påbörjats i anslut­ning lill Samhällsförelagsgruppens grafiska sektor. Utearbelen inom I.ex. jord- och skogsbruk saml trädgårdsskötsel finns inte representerade inom del skyddade arbetet. De utearbelen som iraditionelll funnits för olika missbrukargrupper m.fl. - dock i form av temporära beredskapsarbeten - har många gånger inle bara kunnat ge meningsfulla arbetsuppgifter ulan specielll även för dessa grupper kunnat ses som elt viktigt led i en rehabili-leringskedja.

Mot denna bakgrund planerar Samhällsföretag alt under verksamhets­åren 1980/81 och 1981/82 bedriva verksamheter på försök för atl finna lämpliga arbetsuppgifter främst inom områdena administrativt arbele, da­tatjänster, lantbruk och turistnäring. Tanken är att försöksverksamheten ska bedrivas i projektform och efter ordentliga kartläggningar av behoven på aktuella orter.

Medelsbehov

1 anslagsframställningen för budgetärel 1980/81 redovisade stiftelsen ell rörelseresultat samt behov av driftbidrag och investeringsbidrag enligt en provisorisk modell. Bl. a. redovisades överlagandekostnaderna särskilt (amorteringar och ränlor avseende övertagna fastigheter). Vidare redovi­sades rörelseresultatet före kalkylmässiga avskrivningar på maskiner och inventarier eftersom avskrivningsunderlag saknades. Behovet av reinve­steringar i maskiner och inventarier inräknades i stället i investeringsbidra­get för budgetåret 1980/81.

I anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 har rörelseresultat samt behov av driftbidrag och investeringsbidrag beräknats och redovisats i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   155

enlighet med de principer som statsmakterna ursprungligen har angivit.

Driftbidrag. Rörelseresultatet och behovet av driftbidrag för budgetåret 1981/82 uppgår till lolalt 2125 milj. kr. enligl följande specifikation.

Resultatpost Milj. kr.

Rörelseinläkter                                                                        1399,6

Rörelsekoslnader                                                                   3049,0

Rörelseresultat före avskrivningar                                        —1649,4

Beräknat avskrivningsbehov pä maskiner och invenlarier           -   102,9

Rörelseresultat efter avskrivningar                                      —1752,3

Finansiella intäkter och kostnader (netto)                            ______ 0

Rörelseresultat efter finansiella inläkter och kostnader           —1753,1

Extraordinära intäkter och kostnader                                              0,6

Totalt rörelseresultat exkl. kostnader för                              --------------

fastighelsfonden                                                                —1752,5

Kostnader för fastighelsfonden                                             -  373,0

Totalt rörelseresultat inkl. kostnader för                                                 

fastighelsfonden                                                                —2125,5

Driflbidragsbehovel för budgetåret 1981/82 utgör 138,2% (167,6% inkl. fastighelsfonden) av lönekostnaderna för anställda i skyddat arbele. Mot­svarande behov för budgetåret 1980/81 har stiftelsen beräknat fill 142,2% resp. 170,7%.

1 rörelseresultatet för 1981/82 ingår effekterna av dels nytillkommande verksläder och platser, dels etl bättre utnyttjande av kapaciteten och resurserna i befintliga verksläder. Effekten av nytillkommande verkstäder och platser har för 1981/82 beräknats till 716000 netloarbetstimmar, mot­svarande 625 anställda, vilket påverkar rörelseresultatet med 44 milj. kr. Huvuddelen härav - 31 milj. kr. - är betingad av den utbyggnad som påbörjats av lidigare huvudmän och som övertagils av Samhällsföretags­gruppen (s.k. avtalsverksläder) saml de 450 platser som tilldelals Sam­hällsföretagsgruppen budgetärel 1979/80. Den föreslagna utbyggnaden med 1000 platser 1981/82 påverkar rörelseresullalel endast i mindre ut­sträckning under della budgetår.

Etl ökal utnyttjande av befintliga verkstäder skall åstadkommas genom dels anställning av fler arbetshandikappade, dels minskad individuell från­varo för de redan anställda. Den samlade effekten för 1981/82 beräknas lill ca I 700000 arbetstimmar, motsvarande ca I 400 anställda. Delta innebär dock inte atl antalet anställda personer kan ökas med detta antal. Den minskade frånvaron kommer i första hand atl ge ell högre anlal arbetstim­mar per plats.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    .Arbetsmarknadsdepartementet   156

Resullatposten Rörelsekostnader fördelas enligt följande:

Koslnadsslag                                                                      Milj.kr.

Materialkostnader                                                                    664,1

Lönekostnader för anställda i skyddat arbete                                I 268,0

Lönekostnader för direktanslällda                                                693.9

Övriga rörelsekoslnader                                                             423,0

Summa rörelsekostnader                                                        3049,0

Av ovanstående ulgör kostnaderna för den cenirala stiftelsen .36 milj. kr., vilkel kan jämföras med .34 milj. kr. (inkl. löne- och prisjustering) för budgetåret 1980/81.

Förädlingsvärdet, uttryckt som skillnaden mellan rörelseintäkterna och materialkostnaderna, uppgår sålunda till 735 milj. kr., vilket motsvarar 111 % av värdet av i produktionen insatt material, jämfört med 102% för budgetåret 1980/81.

1 rörelseresulatel ingår bidrag till de regionala utvecklingsfonderna för hemarbete i glesbygd med 2,8 milj. kr.

Samhällsförelagsgruppens hela fastighetsbestånd - såväl egna som för­hyrda fasligheler (ca 400) administreras av en till Samhällsföretag knuten fastighetsfond. Faslighelskoslnaderna har budgeterats centralt och inte av de regionala företagen. Kostnaderna uppgår till totall 373 milj.kr. enligl följande specifikation:

Milj. kr.
Hyreskostnader för förhyrda fastigheter                                          55

Kalkylmässiga avskrivningar för egna fasligheler                             161

Räntor                                                                                    130

Övriga kostnader                                                                        27

Totalt                                                                                     373

De kalkylmässiga avskrivningarna har räknats på ett beräknat äteran-skaffningsvärde på det ägda fastighetsbeståndet om 3750 milj. kr.

Räntekostnaderna för länen pä övertagna fastigheter beräknas för bud­getåret 1980/81 uppgå till 55 milj. kr. Beräkningarna avsåg enbart etl halvt års räntekostnader. Sedan köpeavtalen för fastighetsförvärven nu tecknats och storleken av reverslänen kan överblickas beräknas räntekostnaderna för budgetåret 1981/82 således Ull 130 milj. kr.

Till skillnad frän vad som var fallet i anslagsframställningen för budget­året 1980/81 begärs för budgetåret 1981/82 inga särskilda medel för amorte­ringar av lån. Bidragsbeloppet har beräknats efter bokföringsmässiga prin­ciper och del har förutsatts att frigjorda avskrivningsmedel om 161 milj. kr. även skall disponeras för amortering av befinlliga lån.

Det sammanlagda behovel av driftbidrag uppgår sålunda enligl sfiftelsen fill 2 125 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   157

Ägartillskott för investeringar. För budgetåret 1980/81 anvisades inga medel för anordnande av nya platser. Ett uppdämt behov av platsutbygg­nad föreligger enligt stiftelsen därför för budgetåret 1981/82. Enligt AMS bedömning finns del behov av 1000 nya platser för skyddat arbete utöver beräknat högre kapacitetsutnyttjande. Väsentliga investeringar erfordras för att genomföra arbetsmiljöförbättringar, utveckling inom det produk­tionstekniska området samt för det ökade kapacitetsutnytljandet. Ett fler­tal av de övertagna verkstäderna har en arbetsmiljö som ej motsvarar nufida krav och anspråk. Ej heller fyller de kraven på tillgänghghet för personer med nedsatt funktionsförmåga. Det sistnämnda gäller i synnerhet de 45 tidigare industriella beredskapsarbetena. Av de 1000 nya platser som AMS föreslagit skall, enligt överenskommelser med länsarbetsnämnderna, 535 platser inrättas i helt nya verkstäder och 465 i ersättningsverkstäder samt till- och ombyggda verkstäder. Av platserna i de nya verkstäderna skall 330 platser inrättas i verkstäder lokaliserade lill kommuner som helt saknar resurser för skyddat arbete.

De totala investeringsulgifterna för de nya platserna beräknas uppgå fill 397 milj. kr. varav 305,5 milj. kr. avser fastigheter och 91,5 milj. kr. maski­ner och inventarier. Samhällsföretag kommer att ha möjlighet atl finansi­era 60% av investeringsutgifterna för fastigheter, dvs 183,3 milj. kr. genom extern upplåning, varefter återstår ett yllerligare finansieringsbe­hov om 213,7 milj. kr.

I detta belopp ingår 40 milj. kr. som avser ersättnings- och ombyggnads­investeringar för vilka särskilda medel krävs. De avskrivningsmedel, som frigörs genom att i rörelseresultatet och driftbidraget inräknats kalkylmäs­siga avskrivningar, erfordras i sin helhet för dels amorteringar av befintliga lån till tidigare huvudmän med 85 milj. kr., dels för direkta reinvesteringar för alt ersätta eller bygga om nedslitna lokaler. För att möjliggöra ell bättre kapacitetsutnyttjande - utan ökning av antalet platser - och för anpass­ning av arbetsmiljön till olika handikappgruppers förutsättningar och be­hov, krävs således ett särskilt tillskott av investeringsmedel med ovan nämnda 40 milj. kr. Samhällsföretag vill understryka alt flera av företags­gruppens ca 370 verkstäder har ell slarkl eftersatt underhäll på grund av otillräckliga reinvesteringar och förbättringar av arbetmiljön under de sista åren före huvudmannaskapsreformen.

Stiftelsen åberopar också i delta sammanhang prop. 1978/79:139 där det anges atl reinvesteringar först på sikt skall kunna ske helt med i rörelsen genererade avskrivningsmedel och ett rörelseöverskolt. Under de första verksamhetsåren bör således kompletterande medel för reinvesteringar täckas genom medel för nyinvesteringar.

Stiftelsen hemställer således om investeringsmedel med totall 213,7 milj. kr. För att undvika tveksamhet i fråga om skattskyldighet menar stiftelsen atl dessa medel bör anvisas i form av ägar- eller kapitaltillskott i stället för i form av bidrag. En sådan rubricering skulle också innebära en riktigare

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   158

förmögenhetsredovisning i framtida balansräkningar eftersom fastighets­värdena inte skulle behöva skrivas ned med belopp motsvarande erhållna bidrag.

Övrigt. Samhällsföretag har under förberedelsearbetet för den nya organisationen träffat uppgörelser om bidrag till enskilda huvudmän, som vid fem verkstäder med sammanlagt ca 330 anställda även fortsättningsvis kommer att bedriva skyddat arbete utanför Samhällsföretagsgruppen.

Vidare har Samhällsföretag och de regionala företagen tillsammans med företrädare för vissa av de regionala utvecklingsfonderna arbetat med övertagandet av det regionalpolitiska stödet till hemarbete. Samhällsföre­tag har i skrivelser till regeringen anmält de svårigheter som uppkommit vid avgränsningen av vilka hemarbetare som skall erbjudas anställning och också föreslagit att vissa delar av den tidigare stödformen till regionalpoli­tiskt motiverat hemarbete behålls. I enlighet med regeringens beslut 1980-06-12 har därför berörda regionala sfiftelser träffat överenskommelser med utvecklingsfonderna om att vissa av dessa hemarbetare får fortsätta att arbeta med stöd som Samhällsföretag ställt till de regionala utvecklingsfon­demas förfogande. Detla i avvaktan på att statsmakterna på nytt kan ta ställning i frågan.

Föredraganden Allmänt

Stiftelseorganisationen för skyddat arbete har genomfört sitt första verk­samhetsår. Samhällets kostnader för driften av de skyddade verkstäderna kan tyckas vara stora. Jag anser dock att den ekonomiska satsningen på Samhällsföretag är riktig, både från handikappolitiska och samhällsekono­miska utgångspunkter. Det hindrar inte att jag finner det angeläget alt i framtiden noggrant följa kostnadsutvecklingen inom organisafionen. Detta särskilt med hänsyn till det begränsade samhällsekonomiska utrymme som kommer att finnas de närmaste åren. Alla möjligheter fill kostnadsbespa­ringar måste tas tillvara. Jag är medveten om att organisationen måste ges tid att finna former och trimma organisationen innan ingående bedömning­ar om den framfida utvecklingen är meningsfulla. Trots detla anser jag alt en begränsad översyn av verksamheten inom organisationen bör göras redan nu. Särskilt bör del praktiska utfallet av huvudmannaskapsreformen nu kunna utvärderas. Jag avser att återkomma fill regeringen om detta i annat sammanhang.

Mot bakgrund bl. a. av den debatt som förts om Samhällsföretag finner jag det angeläget att påpeka att platserna i skyddat arbete disponeras av arbetsförmedlingen. Samhällsföretag har alt ordna sysselsättning till den som anvisas arbete. I vissa fall måsle dock verkstäderna ges möjlighet att påverka urvalet. Man kan t. ex. på en verkstad vilja undvika att en alltför stor del av arbetsstyrkan utgörs av personer med samma slags handikapp, eftersom detta kan medföra svårigheter att ge individerna lämpliga upp-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   159

gifter. I fråga om vissa grupper - i.ex. missbruksproblemaliker - kan de handikappade själva få ökade svårigheter om mänga arbetstagare har sam­ma problem. 1 vissa fall kan del ocksä vara svart all la fram meningsfulla arbeten ål de anvisade om verkstäderna inte ges en viss valmöjlighet vid rekryteringen. 1 detla sammanhang kan jag med tillfredsställelse konstate­ra atl Samhällsföretag tillsammans med AMS och de fackliga organisatio­nerna startat en undersökning kring rekryteringsfrågorna. Undersökningen avser verksamhet såväl hos lidigare huvudmän som inom Samhällsföre­tagsgruppen.

Vid vissa verksläder, särskilt i skogslänen, finns i dag anställda som inle i första hand fält arbetet pä grund av handikapp. Detla sammanhänger med atl Samhällsföretag, förutom de skyddade verkstäderna, också övertog de s. k. industriella beredskapsarbetena som AMS lidigare drev för alt i första hand sysselsätta arbetslösa. På grund av relativt låg personalomsättning, olämplig produktion och dåliga lokaler måste man räkna med en övergångstid innan dessa verksläder helt kan omvandlas till verkstäder för skyddat arbele. För alt påskynda denna utveckling föreslår jag alt inves­teringsmedel anvisas lill stiftelsen. Jag återkommer fill denna fräga i det följande.

Som dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet framförde i prop. 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering gäller inom Samhällsföretagsgruppen atl verkstäderna skall ge arbele åt dem som på grund av fysiskt, psykiskt eller socialt handikapp inle kan få eller behålla elt arbele på den reguljära arbetsmarknaden.

Under de senaste åren har ca I % av de anställda lämnat de skyddade verkstäderna och gäll ut lill den reguljära arbetsmarknaden. Samhällsföre­tag och AMS samarbetar nu för atl försöka fä till stånd en ökad ulplacering av arbetstagare från skyddad sysselsättning. Som elt led i dessa strävan­den startas samrådsgrupper vid verkstäderna. Man prövar ocksä nya former för introduktion och en form av omvänd provanställning. Det senare innebär alt den handikappade har rätt lill återanställning inom Samhällsföretag under den tid som vederbörande prövar anställning hos förelag på den reguljära arbetsmarknaden.

Del finns som jag ser del många olika faktorer som påverkar möjligheler­na lill övergäng lill annal arbele, bl. a. den enskildes attityder och motiva­tion, men också framför allt den akluella arbetsmarknadssituationen. Ar­betsförmedlingarna har del primära ansvarel för atl bevaka möjligheterna till annal arbele. Samhällsförelags verksläder skall inte själva fungera som arbetsförmedlingar, men väl ge de anställda ökat självförtroende, större yrkeskunnande och därmed också ökad motivation för alt la annal arbete. Det klart uttalade målet atl bereda fler gravt handikappade anställning hos Samhällsföretag kan dock på sikt innebära ökade svårigheier lill övergång till annat arbete.

Riksdagen har vid behandlingen av prop.  1977/78:30 lagt fast vissa

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   160

grundläggande principer för sliflelseorganisalionen. En är att man skall hålla marknadsmässiga priser. Samhällsföretag får inte genom en orealis­tisk prissättning konkurrera med andra tillverkare. Givetvis måsle svårig­heter uppstå alt sälla priser när man inle kan relatera priset lill de verkliga kostnaderna. Samhällsförelags samarbete med näringslivets organisatio­ner syftar fill att utveckla modeller för all beräkna priser baserade pä kostnaderna i industrin. Jag finner samarbetet med näringslivets organisa­tioner värdefullt eftersom det bl. a. bidrar till att skapa ökad förståelse för de företagsekonomiska mål som gäller för den inom Samhällsföretag be­drivna verksamheten.

Den cenirala stiftelsen - Stiftelsen Samhällsföretag - bildades för att samordna och ha tillsyn över de regionala stiftelsernas verksamhet. Den fastlagda dimensioneringen - 120 befattningshavare - bedöms vara till­räcklig även under de närmaste budgetåren.

Den regionala organisationen beräknas under budgetåret 1981/82 omfat­ta ca 29400 anställda fördelade pä 367 verkstäder och 24 regionala huvud­kontor. Antalet anställda vid huvudkontoren beräknas rymmas inom den tidigare fastställda ramen I 035.

Antalet platser för skyddat arbele uppgår till 21800. AMS har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 föreslagil en ulbyggnad med 1000 nya platser. Styrelsen har vid behovsberäkningen tagit hänsyn lill möjlighelerna atl genom andra arbelsmarknadspolitiska åtgärder och etl bättre utnyttjande av befintliga skyddade platser ge arbele ål fler arbets­handikappade. De av AMS föreslagna I 000 nya platserna anser stiftelsen vara ett nödvändigt tillskott för atl bereda arbete ål handikappade som inle kan få arbete på annat sätt. Detla tillskott bedöms nödvändigl även om man uppnår elt bättre utnyttjande av befinlliga platser.

För egen del vill jag erinra om att statens förhandlingsnämnds överens­kommelser med de tidigare huvudmännen har medfört att ca 800 nya platser har tillkommit. Dessa las successivt i bruk. Vidare ställdes medel lill stiftelsens förfogande för nybyggnation av ylterligare 450 platser under våren 1980. Sammanlagt har alltså ca I 250 nya platser tillförts stiftelseor­ganisationen sedan starten den I januari 1980. Jag kommer dessutom alt längre fram föreslå alt stiftelsen tillförsäkras invesleringsmedel för atl kunna ta emot ytterligare ell stort anlal arbetstagare i befinlliga verk­släder. Med hänsyn till möjligheterna alt ta emot fler arbetstagare vid befinlliga verkstäder och det relativt slora plalstillskolt som redan tillkom­mit kan jag inte biträda AMS och Samhällsförelags förslag om utbyggnad under budgetåret 1981/82. Regeringen bör dock ha möjlighet att öka antalet platser om särskilda skäl härtill uppkommer. Jag förordar att regeringen utverkar riksdagens bemyndigande härtill.

Riksdagens beslut om en ny organisation för skyddat arbete omfattade även vissa delar av den i skogslänens glesbygder bedrivna verksamheten med regionalpolitiskt motiverat hemarbete. För delta var lidigare de regio-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   161

nala utvecklingsfonderna huvudmän och statens industriverk tillsynsmyn­dighet. Riksdagens beslut innebar atl flertalet av de hemarbetare som sysselsattes i denna stödform skulle erbjudas anställning hos Samhällsföre­tag. Sådana former av hemarbete som inte borde övertas av de regionala sfiftelsema — främst hemarbete som ulförs av egna företagare med anställ­da - skulle stödjas enligt reglerna om stöd lill företag i glesbygder (prop. 1978/79:112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). Stiftelsen Samhällsföretag konstaterade fidigt alt del inte var praktiskt möjligt all la över ansvarel för glesbygdshemarbetet vid den nya organisationens slart den 1 januari 1980. Överenskommelser träffades därför med de regionala utvecklingsfonderna om att dessa som fidigare, med medel från stiflelseorganisafionen, skulle svara för hemarbetet även under första halvåret 1980. Överenskommel­serna har därefter förlängts.

1 en rapport till arbetsmarknadsdepartementet har stiftelsen redovisat att antalet hemarbelande inom del regionalpolitiska stödet våren 1980 utgjorde 990 personer, varav drygt 300 deltidssysselsatta. Inle fullt 200 personer var aktuella för ett anställningserbjudande hos sliflelseorganisa­lionen. Den avgränsning av anslällningserbjudandena som sfiftelsen har gjort innebär att företagsgruppen beräknas ta hand om betydligt färre hemarbetare än som tidigare hade förutsatts. Stiftelsen menar atl de hem-arbetande som driver egen rörelse och har fält glesbygdsstöd i form av engängsbidrag till utrustning i regel klarar sig ulan fortsall slöd frän sam­hället. Däremot anser man det nödvändigt alt pröva en form för fortsalt glesbygdsstöd till företag som uppbär merkoslnadsbidrag för sina hemar­betare.

Arbetsmarknadsutskottet har i anledning av prop. 1979/80:100 tagit upp det här nämnda problemet och konstaterar följande (AU 1979/80:23). Regeringen bör i 1981 års budgetproposition eller i annan lämplig form för riksdagen redovisa sina överväganden om formerna för ell fortsatt stöd till hemarbete.

Vid beräkningar gjorda av Samhällsföretag under hösten 1980 har det visat sig atl antalet berörda personer nu har reducerats lill ca 300. Samti­digt har endasi ca 60 personer erhållit anställning hos sliflelseorganisa­lionen. Då problemet har visat sig beröra etl myckel begränsat anlal personer anser jag alt det idag inle finns anledning alt föreslå nya former för stöd till hemarbete. Samtidigt anser jag del viktigt alt man inte även­tyrar den enskilda människans försörjning och föreslär därför all slödel lill hemarbete även fortsättningsvis fär utgå via Samhällsförelags driftbidrag. Bidrag bör dock endast ulgå lill dem som Samhällsföretag övertog slödan-svaret för den 1 januari 1980. Stiftelsen bör för ändamålet träffa överens­kommelser med de regionala utvecklingsfonderna. Jag vill vidare, efter samråd med chefen för induslrideparlementet, meddela atl slutlig ställning till den berörda verksamhetsformen kommer att föreläggas riksdagen sena­re. 11    Riksdagen 1980/81. I .sand. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   162

1 1980 års budgetproposition logs medel upp för all temporärt inordna Kulturarvet i Falun i stiflelseorganisafionen. Skälet lill detta var atl Sam­hällsföretag i sin anslagsframställning för budgetärel 1980/81 hemställt om etl särskilt bidrag för Kulturarvet under nionde huvudtiteln, avsnittet B. Kulturändamål. Stiftelsen motiverade della bl. a. med alt kostnadsläck­ningen vid Kuhurarvet förutsågs bli väsentligt lägre än för Samhällsföre­lags övriga verksläder saml all de som nyttjar Kulturarvels tjänster i myckel hög utsträckning är hembygdsföreningar och museer med små ekonomiska resurser.

Inom statens kulturråd pågick vid denna tidpunkt ell utredningsarbete rörande konseryeringsverksamhelen vid de statliga museerna m.fl. Även Kulturarvets verksamhet berördes av della arbele. I avvaktan pä kulturrå­dets förslag föreslogs därför ett temporärt inordnande av Kulturarvet i stiftelseorganisationen, dock längst t.o. m. den 30 juni 1981.

En arbetsgrupp inom kulturrådet har sedermera lämnat sina förslag i rapporten (1980:02) Vårda! Bevara! - Museerna och föremålsvården. Rapporten har remissbehandlats under hösten 1980. Då ett eventuellt förslag om Kulturarvets fortsatta verksamhet inle kan väntas träda i krafl före budgetåret 1981/82 föreslår jag, efter samråd med chefen för utbild­ningsdepartementet, att det temporära inordnandet i Samhällsföretags­gruppen av verksamheten vid Kulturarvet förlängs t.o.m. 30 juni 1982. Medel av driftbidragel har beräknats härför.

Driftbidrag m.m.

I anledning av prop. 1978/79:139 (AU 1978/79:29, rskr 1978/79:293) om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag har riksdagen fastslagit alt finansi­eringen av den löpande verksamheten inom sliflelseorganisalionen skall ske genom inläkter och elt statligt driftbidrag. Driftbidragel skall vara så utformat atl det ger möjlighet lill självfinansiering när det gäller ersält­ningsinvesteringar. Bidraget skall även täcka verksamhetens förvaltnings­kostnader. En schablonleknik fastställdes som innebär atl Stiftelsen Sam­hällsföretag över ett förslagsanslag skall tilldelas medel beräknade på grundval av lönesumman för arbetstagare i skyddat arbele. Bidraget skall utgöra en viss procent av denna lönesumma. Procentsatsen skall fastställas årligen av riksdagen. Riksdagen beslöt all en provisorisk modell för driftbi­drag skulle användas under organisationens uppbyggnad och konsolide­ring. Provisoriet fick gälla under budgetåren 1979/80 och 1980/81.

Jag anser tiden nu mogen atl använda del fastlagda finansieringsätlel för driften av verksamheten. Stiftelsens anslagsframställning är anpassad till en sådan finansieringsteknik. För läckande av underskottet i rörelsen begärs 167,6% av den beräknade lönesumman eller 2125,5 milj.kr. Vid framtagning av underlaget för procentsatsen har medräknats 373 milj. kr. för fastighetsfonden. Utan dessa kostnader inräknade anges behovet lill 138,2% av lönesumman.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   163

Enligl min mening bör kostnaderna för fastighelsfonden inte ingå i underlaget för beräkningen av bidragsprocenten. Skälet härtill är bl. a. atl delta skulle utgöra elt hinder när del gäller alt korrekt kunna bedöma den verkliga kostnadsutvecklingen i framfiden. Jag förordar därför atl en sär­skild anslagspost tas upp för fastighetsfonden.

Del av stiftelsen beräknade rörelseresultatet, fastighelsfonden undanta­gen, är således 1752,5 milj. kr. utgörande 138,2% av lönesumman för de anställda i skyddat arbete. Jag har i stort intet all erinra mot de beräkningar stiftelsen gjort i fråga om behovet av driftbidrag. Jag anser dock all man genom effektivitetsförbättringar inom organisationen bör kunna uppnå ell något bättre resullal. Jag föreslår därför atl en anslagspost om 1712 milj. ■ kr., eller 135% av lönesumman tas upp för ändamålet för budgetåret 1981/ 82,

Samhällsförelagsgruppens hela fastighetsbestånd - såväl egna som för­hyrda — administreras som tidigare nämnts, av en fill den centrala stiftel­sen knuten fastighetsfond. Kostnaderna beräknas av stiftelsen uppgå fill 373 milj. kr., varav för hyreskostnader 55 milj. kr., kalkylmässiga avskriv­ningar på egna fastigheter 161 milj. kr., räntor 130 milj. kr. och för övriga kostnader 27 milj. kr. De kalkylmässiga avskrivningarna skall även läcka amorteringar lill dels lidigare huvudmän och dels upptagna banklån för övertagna fasligheler om sammanlagt ca 85 milj. kr.

Stiftelsen har som avskrivningsunderlag använt elt beräknat åleranskaff-ningsvärde pä det ägda fastighetsbeståndet, nämligen 3 750 milj. kr. Jag anser dock att de kalkylmässiga avskrivningarna hellre bör grundas på fastigheternas ursprungliga anskaffningsvärde vilket medför, atl avskriv­ningarna stannar på 107 milj. kr.

Stiftelsen har vidare under posten Övriga kostnader på fasfighelsfonden medtagit medel lill en brandriskfond. 1 likhet med vad som är brukligt inom statsförvaltningen bör i stället sliflelseorganisalionen komma in till rege­ringen med framställning om särskilda medel för all reparera eller ålerupp-föra byggnad som eventuellt drabbas av brand. Sliflelseorganisalionen har vidare bildat en särskild organisation bestående av fem distriktsenheler för alt ta hand om den gemensamma hanteringen av byggnadsfrågor. Sam­hällsföretag har begärt 3 milj. kr. för dessa kostnader under fastighelsfon­den. Jag anser dock alt kostnaderna bör inrymmas under det ordinarie driftbidraget, där medel för personal vid den centrala stiftelsen och de regionala huvudkontoren har inräknats. Jag föreslår med hänvisning till vad jag här har anfört all en anslagspost om 302 milj. kr. tas upp för fastighelsfonden för budgetåret 1981/82. Jag vill i sammanhanget framhålla alt kapitaltillskott via statsbudgeten lill sliflelseorganisalionen för investe­ringar och reinvesteringar inte bör ingå i framlida avskrivningsunderlag.

Vidare föreslår jag alt Samhällsförelags rätt alt låna medel bör begränsas till 1000 milj. kr., den rörliga krediten hos riksgäldskonloret oräknad. Trots all del i mänga fall kan vara motiverat för stiftelsen att köpa fastighe-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   164

ter som i dag förhyrs, finner jag det naturiigt atl begränsa Samhällsförelags lånerätt. Statsmaklerna måste ha möjlighet all pröva organisationens ut­gifter i ell längre tidsperspektiv.

Ägartillskott för investeringar

Stiftelsen redovisar etl behov av investeringsbidrag om sammanlagt 2l3,7milj. kr efter extern upplåning. De totala investeringsulgifterna för de begärda 1000 nya platserna beräknas uppgå till 397 milj. kr., varav 305.5 milj. kr. avser fasligheler och 91,5 milj. kr. maskiner och inventarier. 1 beloppet ingår även 40 milj. kr. för ersättnings- och ombyggnadsin­vestcringar. De avskrivningsmedel som frigörs genom atl del i rörelsere­sultat och driftbidragel har inräknats kalkylmässiga avskrivningar går i sin helhet ål för alt täcka amorteringar på befinlliga lån och direkta reinveste­ringar. För atl möjliggöra anpassning av arbetsmiljön och ett bättre kapaci­tetsutnyttjande krävs således enligt stiftelsen särskilda investeringsmedel med 40 milj. kr.

Även jag finner de föreslagna investeringarna angelägna och föreslår således alt stiftelsen för detta ändamål tilldelas 40 milj. kr. som ägartill­skott för budgetåret 1981/82. Skälet lill all investeringsmedlen bör beviljas i form av ägartillskott är atl delta inle upptas som intäkter i resultaträk­ningen ulan i stället förs som eget kapital i balansräkningen. Ägartillskott är inle skattepliktig inläkt och någon engångsnedskrivning blir därior inle erforderlig. Härigenom ges underiag för en riklig värdering i stiftelsens balansräkning.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att regeringen vid behov fär besluta om nya platser för
skyddat arbete under budgetåret 1981/82,

2.    till driften av verksamheten anslås medel motsvarande 135% av lönesumman (inkl. lönebikostnader) för arbetstagarna i skyddat arbele,

3.    lill Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 2054000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   165

C 5. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

224100000 428500000 587400000

Anslaget omfattar ett program. Yrkesinriktad rehabilitering och tvä del­program. Arbetsmarknadsinstitut och Institutet för metodutveckling och forskning. Det sistnämnda delprogrammet föresläs fr. o. m. budgetåret 1981/82 bli benämnt Metodutveckling, forskning och utbildning.

Utgifterna för delprogrammen bestrids frän en särskild arbetsmarknads­utbildningsfond. Denna finansieras genom medel som dels anvisas under anslagen B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning och C 5. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering, dels inflyter som avgifler frän arbetsgivare enligt lagen (1975:335, ändrad senast 1979:658) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen. För budgetärel 1981/82 beräknas alt utgif­terna för yrkesinriktad rehabilitering i huvudsak skall ligga inom en kost­nadsram som inte överstiger under anslaget C 5. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering anvisade medel.

Under delprogrammet Arbetsmarknadsinstitut bestrids kostnader för den utredande, vägledande och arbetsförberedande verksamhet som skall bedrivas för yrkesoheslämda och arbetshandikappade vid de arbetsmark­nadsinstitut (Ami) som finns inom arbetsmarknadsverket.

Under delprogrammet Metodutveckling, forskning och utbildning be­strids kostnaderna för verksamhet med metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen, främst med avseende på praktisk metodutveckling inom arbetsmarknadsverkets områ­de.

 

 

 

 

1979/80 Utgift

1980/81 Anvisat

Beräknad ändring 1981/82

 

AMS

Föredraganden

Programmet Yrkesinriktad rehabilitering Arbetsmarknadsinstitut Metodutveckling,

forskning och utbildning Förvaltningskostnader

149351000

5491000 3 125000

157967000

408500000

14300000 5 700000

428500000

+ 166 500000

-  14 300000 +    1000000

+ 153200000

+ 161000000

-    2700000 +      600000

+ 158900000

AMS

AMS har under budgetåret 1979/80 disponerat 224,1 milj. kr. ur arbels-marknadsutbildningsfonden, vilkel är samma belopp som anvisats under anslaget C 6. Bidrag lill yrkesinriktad rehabilitering. Under budgetåret har 157967000 kr. utnyttjats. För budgetåret 1980/81 disponerar styrelsen fondmedel om 428,5 milj. kr. Styrelsen beräknar fondulnyttjandet för budgetåret 1981/82 vad avser delprogrammet Arbelsmarknadsinsliiul lill

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   166

581,7 milj. kr. 1 avvaktan på riksdagens beslut om Institutet för metodut­veckling och forskning har styrelsen inte gjort någon beräkning av kostna­der för institutet under 1981/82.

Utfallet för budgetåret 1979/80 avser första halvåret 1980, eftersom verksamheten med arbetsmarknadsinstitut påbörjades den I januari 1980.

5000 sökande har under del första verksamhetshalvärel beviljats utred­ning vid arbetsmarknadsinstitut (Ami). Därutöver har instituten lämnat psykologservice lill arbetsförmedlingen för sökande, som inle varit in­skrivna vid Ami. Under lidsperioden har I 100 personer placerats i arbete pä den öppna arbetsmarknaden, varav 300 i halvskyddad sysselsättning. 600 har påbörjat arbetsmarknadsutbildning, 650 har erhållit skyddat arbete och I 100 personer har avbrutit rehabiliteringen på grund av sjukdom eller andra orsaker.

1 januari 1980 fanns ca 2400 tjänster inrättade. Ca 580 av dessa har varit vakanta, men fill viss del kunnat besällas under våren 1980. Vid utgången av juni månad fanns 400 vakanser.

I skrivelse den 9 juni 1980 har AMS hemställt bl. a. om alt yllerligare älta exlra ordinarie tjänster i lönefäll D (F lO-F 15) skall tillföras personalför­teckningen för Ami-organisationen samt att förteckningen samtidigt skall minskas med fyra tjänster i högst lönegrad F 10. Förslaget innebär bl. a. atl fyra tjänster — två i lönefält D och två i högst FIO- skall inrättas för Ami-S för hörselhandikappade i Uppsala. Övriga tjänster avser länskansliet för Ami i Stockholms län och ersätter tjänster i lönegrad högst F 10.

Vidare har AMS i skrivelse den 8 augusti 1980 begärt 13 tjänster som konsulent i lönefält K (F5—FI2), 4 tjänster som psykolog i lönefäll D (F 10-F 15) samt 7 tjänster i högst lönegrad F 10.

AMS har också den 10 oktober 1980 begärt atl försöksvis få inrätta ett arbetsmarknadsinstitut för invandrare i Kista, i norra Storstockholm.

Lokaler för Ami-verksamheien har överlagils från lidigare huvudmän, men i en del fall varit olämpliga för sitt ändamål, enligt AMS. På flera orter har därför tillfälliga lösningar fält tillgripas. Vissa önskemål om ombygg­nader har kunnat tillgodoses. Den av regeringen beslutade decentralise­ringen har ännu inte kunnat genomföras helt på grund av brist pä lämpliga lokaler.

Enligl AMS medförde organisationsförändringen under inledningsske­det alt institutens inlagningskapacilet minskade, vilket i sin tur ger ell uppdämt behov av insatser från Ami. AMS beräknar atl verksamheten inte heller under 1980/81 kan bedrivas med full kapacitet på grund av vakanser, utbildningsbehov för nyanställd personal, lokalbrist m. m. AMS framhåller också atl handikapporganisationerna begärt alt verksamheten skall utvid­gas till svårt handikappade, som slär utanför arbetsmarknaden. Under 1980/81 beräknas intagningskapacilelen omfalla ca 12000 personer. Utgif­terna beräknas tiil 497 milj. kr. För budgetåret 1981/82 beräknar AMS atl 18000 personer kommer all beviljas utredning vid Ami.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   167

På sikt bör fördelningen av institut anpassas lill arbetsförmedlingens distriktsorganisalion. Även om ingen utbyggnad sker under budgetåret 1981/82 behövs förändringar och nyanskaffningar av lokaler.

AMS beräknar kostnaderna för verksamheten enligl följande specifika-fion:

 

Ändamål

1980/81

 

Förändring

1981/82

Löner

253 milj.

kr.

+ 14 milj. kr.

267 milj. kr.

Lokaler

74    '•

 

+ 15    "

89    "

Administration

27    "

 

+  1    "

28    '■

Drift

23    "

 

+  1    "

24    ■■

Eleversätlning

120   "

 

+47    "

167   "

SUMMA

497    "

 

+78    "

575    "

Föredraganden

Arbetsmarknadsinstitut

Delprogrammet Arbetsmarknadsinstitut avser kostnader för verksamhet som arbetsmarknadsverket bedriver vid arbetsmarknadsinstituten i syfte alt pröva arbetshandikappade och yrkesoheslämda personers förutsätt­ningar för olika arbeten. Genom vägledning och arbetsförberedande åtgär­der, som vidtas för den sökande eller pä sökandens arbetsplats, skall institutet verka för alt de sökande får arbete.

Arbetsmarknadsinstituten - Ami - började sin verksamhet den 1 janua­ri 1980. De ersätter lidigare verksamheter som bedrevs av främst lands­tingskommunala huvudmän vid arbelsvärdsinslilul. vissa förberedande och orienterande kurser inom arbetsmarknadsutbildningen samt arbets-psykologiska insatser som i huvudsak privata institut tillhandahöll på konsultbasis för arbetsförmedlingens sökande. Arbetsmarknadsinstituten tillkom för all samordna dessa pä olika huvudmän splittrade resurser och förhindra atl de arbetssökande skickades runl mellan olika instanser under rehabiliteringsprocessen. Genom atl den yrkesinriktade rehabiliteringen fördes lill arbetsmarknadsverket kunde insatserna i högre grad än tidigare inriklas på ålgärder för att få lill stånd arbetsplaceringar för de sökande. En viktig uppgift för instituten är också att underlätta för sökande som ny-eller återinträder på arbetsmarknaden, — bl. a. kvinnor, som ägnat sig åt arbele i det egna hemmet. Genom atl ge fördjupad vägledning ät sökande i valet av yrke och arbete skall instituten också medverka till mindre köns­rollsbundna yrkesval och därmed till en ökad jämställdhet i arbetslivet.

Genom beslut den 30 november 1979 meddelade regeringen riktlinjer för den regionala organisationen av arbetsmarknadsinstituten. Beslutet inne­bär en betydande förstärkning och decentralisering av resurserna för yrkesinriktad rehabilitering. Många orter som tidigare bara haft tillgång lill yrkesorienterande kurser skall nu kunna erbjuda en bredare rehabilile-ringsservice. Uppbyggnaden av den nya och mera decentraliserade Ami-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   168

organisationen har fält ske i den takt som praktiska och ekonomiska möjligheter har funnits att ordna lämpliga lokaler, omplacera eller anställa personal etc. Relalivi många tjänster har varit vakanta i inledningsskedet, vilket har medfört, all inslitulen inle har kunnat arbeta med full kapacitet på alla håll. Jag räknar med atl verksamheten under budgetåret 1981/82 skall bli i stort sett utbyggd och arbeta med en kapacitet, som medger all ca 18000 personer kan las emot under året vid instituten.

AMS har i särskilda skrivelser begärt att ytterligare tjänster skall inrättas för Ami-organisationen. Bl.a. har styrelsen föreslagil atl fyra specialist-tjänster skall inrättas. De skall ersätta befintliga arvodestjänster för en hörselvårdsingenjör. en videoproducent, en hörseltekniker och en hörsel-vårdsassistenl. Jag delar AMS uppfattning alt behovet av dessa tjänster är varaktigt och att tjänsterna därför bör finnas inrättade som extra ordinarie. 1 fråga om de övriga tjänster som styrelsen har föreslagil är jag inle beredd atl tillstyrka dem. Även om det organisalionsförslag som lämnades av den nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m. m. (NYR) i rapporten (Ds A 1979:05) Arbetsmarknadsinstitut i princip bör ligga till grund för Ami:s inre organisation, bör AMS ha möjlighet att göra sädana omdispone­ringar av resurserna som styrelsen bedömer vara ändamålsenliga inom ramen för tilldelade resurser.

AMS har vidare begärt all försöksvis få inrätta ell arbetsmarknadsinsti­tut för invandrare i norra Storstockholm. Kostnaderna för institutet har beräknats lill 3,5 milj. kr. Inslilulel skulle la emol arbetssökande invandra­re med språkliga och kulturella omställningsproblem och arbeta för atl ge dessa sökande bättre kunskap om det svenska samhället och de egna möjligheterna på arbetsmarknaden. Institutets insatser skulle utmynna i en långsiktig planering för en arbelsplacering.

Som statsrådet Andersson tidigare har redovisat har många invandrare stora svårigheier på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dubbelt sä hög bland utländska medborgare som för arbetskraften i dess helhet. Många av dem har varit hänvisade till fysiskt påfrestande arbeten som medfört för­slitningar, arbetsskador och handikapp. Nytilllrädande kvinnor och ung­domar har ofta svårt att hävda sig i konkurrensen om arbetstillfällena.

Ökade resurser för vägledning och rehabilitering kan ge dessa sökande möjlighet till utbildning eller arbele som bättre svarar mol deras önskemål, lidigare utbildning och kvalifikationer, samtidigt som samhället gör bespa­ringar genom minskade felsatsningar och vinster genom alt invandrarnas kunskaper och begåvning utnyttjas bällre. Jag återkommer strax med förslag om insatser för invandrare i anslutning till förslag avseende delpro­grammet Metodutveckling, forskning och utbildning.

Jag beräknar alt lönekostnaderna för Ami-organisationen kommer att uppgå lill 272890000 kr. (+52090000) under budgetåret 1981/82. Därav utgör 10,5 milj. kr. kostnader för läkarmedverkan, som tillhandahålls av sjukvårdshuvudmännen. För lokalkostnader beräknar jag 78.6 milj. kr. (+ 31,6 milj. kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   169

Kostnaderna för administration och drift av Ami-organisationen — re­seersättnings- och traktamentskostnader, arbetsmaterial, utrustning, elev-intemat m. m. - beräknar jag till 51 milj. kr. (+ 30,3 milj. kr.) för budget­året 1981/82, varav en milj. kr. ulgör engångsanvisning för utrustning av nya lokaler. Till utbildningsbidrag ål sökande vid arbetsmarknads­instituten beräknar jag 167 milj. kr. (+47 milj. kr.).

Vid beräkningen av kostnaderna har jag utgått från all medel lill korta anpassningskurser för synskadade för budgetåret 1981/82 beräknats under nionde huvudtitelns anslag Bidrag lill driften av folkhögskolor m. m.

De samlade kostnaderna för verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten skulle därmed uppgå fill 569,5 milj. kr. (4- 161 milj. kr.).

Metodutveckling forskning och utbildning

I samband med atl riksdagen beslutade om en ny organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen (prop. 1978/79:73, AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186) beslutades också alt ett särskilt institut för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom området skulle inrättas. Frågan om lokalisering av institutet borde dock utredas närmare och förslag föreläg­gas riksdagen för ställningstagande. Sedan ell förslag (prop. 1978/79:116) om lokalisering till Stockholmsområdet avvisats av riksdagen (AU 1978/ 79:40, rskr 1978/79:441) med begäran om ylterligare utredning av alterna­tiv till en sådan lokalisering, beslutade regeringen den 16 augusti 1979 att bemyndiga chefen för arbetsmarknadsdepartementet atl tillkalla en sär­skild utredare med uppdrag atl närmare utreda olika lokaliseringsalterna­tiv.

Utredningen har den 30 maj 1980 överiämnal sina förslag. En samman­fattning av dess betänkande (Ds A 1980:06) Institutet för arbetsvägledning och rehabilitering saml över betänkandet avgivna yttranden redovisas som bilaga 15.2.

Utredningens förslag innebär all del beslut som riksdagen lidigare har fattat (prop. 1978/79:73, AU 1978/79:20, rskr 1978/79: 186) om uppgifter för och organisation av ell centralt institut för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen skall om­prövas. För atl skapa förutsättningar för en lokalisering utanför Stock­holmsområdet av ett centralt institut skall, enligl utredningens förslag, arbetsfördelningen mellan AMS och inslilulel förändras. Uppgifter som innebär mera traditionell myndighetsutövning skal! föras lill AMS, medan mera långsiktig metodulveckhng skall vara en uppgift för institutet. Ulred­ningen har föreslagil Göteborg som lokaliseringsort för etl institut för arbetsvägledning och rehabilitering.

Som exempel på uppgifter som bör ligga på den centrala myndigheten nämner ulredningen anvisningar för arbetsförmedlingens och arbetsmark­nadsinstitutens arbete med sökande som behöver fördjupade väglednings-och rehabiliteringsinsatser. Andra uppgifter för AMS bör vara budget-.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   170

lokal-, utrustnings- och andra ekonomifrågor saml ansvarel för personalut­bildning. Ulredningen framhåller bl. a. behovel av alt beakta Ami-resur-serna i den löpande verksamhetsplanering som sker på olika nivåer inom arbetsmarknadsverket med utgångspunkt i arbetsmarknadslägel och ar­betsmarknadsulsiklerna.

Som framgår av sammanställningen har remissopinionen varit starkt splittrad. Förslagel om en ändrad ansvarsfördelning mellan del cenirala inslilulel och AMS har tillstyrkts av bl. a. LO, SAF, Landstingsförbundet, kriminalvårdsstyrelsen och slalens arbetsmarknadsnämnd samt länsstyrel­serna i Göteborgs och Bohus resp. Västerbottens län. Del har avstyrkts av handikapporganisationerna, socialslyrelsen, TCO, SACO/SR och länssty­relserna i Kalmar och Skaraborgs län. Åven AMS avstyrker förslagel. 1 stället vill dessa remissinstanser att riksdagens beslut om det cenirala insfitutets uppgifter och organisation skall stå fast eller all NYR:s förslag skall genomföras. Flera remissinsianser, bl. a. AMS, vidhåller alt institutet måste föriäggas till Stockholm.

De som avstyrker en ändrad organisation av institutet gör det främst därför all de anser alt detta innebär en försvagning av resurserna för metodutveckling och forskning, jämfört med den lidigare beslutade organi­sationen. För egen del finner jag dock att betydande administrativa förde­lar måste ligga i atl myndighetsfunktionen kan samordnas med andra sådana funktioner inom verket. Della skulle minska risken för dubbelar­bete och tidsödande samordningsproblem mellan den cenirala myndighe­ten och det fristående institutet.

Jag anser ocksä atl den nya Ami-organisationen redan har inneburit en förstärkning av resurser för metodutveckling och personalutbildning inom området. Tidigare svarade slalens arbelsklinik och de arbetspsykologiska instituten för merparten av del uvecklingsarbete som bedrevs inom väg­lednings- och rehabilileringsområdena. Verksamheten hos dessa institutio­ner var dock i stor utsträckning inriktad på arbele med enskilda sökande, medan direkt utvecklingsarbete utgjorde en mindre del.

Den klientinriklade verksamheten hos de nämnda inslilutionerna är nu inordnad i den regionala Ami-organisationen. Dessulom finns idag särskil­da tjänster inrättade i varje län för metodutveckling och personalutbild­ning. Intresset för metodfrågor och utvecklingsarbete är ocksä stort inom länsorganisationen. Särskilda medel finns avsalta för utvecklingsarbete, som f.n. bedrivs främsl vid olika Ami runt om i landel. men också vid några högskoleinstitutioner.

Verksamheten vid Ami måste, enligl min mening, vara en del av de samlade insatserna för sökande med svårigheier på arbetsmarknaden. Den skall vara ett kvalificerat instrument för all bereda sökande arbele. Jag delar därför den uppfattning som utredningen har fört fram om all Ami-resurserna måsle beaktas i verksamhetsplaneringen och samordnas med

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   171

andra insatser för arbetssökande. Detla måste också beaktas i arbelel med alt utveckla metodiken för arbelel med sökande.

Inom AMS har elt särskilt kansli inrättats för all - i avvaktan på beslut om lokalisering av del lidigare beslutade institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning - handlägga frågor om verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten samt utvecklingsarbete och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Eftersom det har gällt en ny verksamhet har kansliet haft som sin uppgift alt från grunden bygga upp rutiner och finna lösningar på olika praktiska och principiella problem. Det har bl. a. gällt nya arbetsformer, planerings- och budgetfrågor, lokal- och utrustningsfrågor, utbildning av personalgrupper som är nya i arbetsmark­nadsverket. Dessutom har kansliet handlagt frågor om metodik för Ami-verksamheten och utvecklingsarbete inom den yrkesinriktade rehabilite­ringen.

Man kan mot bakgrund av vad jag här har redovisat om det regionala utvecklingsarbetet och om den administration, som har byggts upp för Ami-verksamhelen ifrågasätta om elt särskilt institut måsle inrättas. 1 ett läge dä slalens ekonomi kräver alt varje utgift prövas noga och då varje insats måste vägas mot andra angelägna ålgärder, kan del finnas anledning att gå långsammare fram med vissa reformer för alt i stället ge utrymme åt sådanl som ter sig mera angeläget. Därfill kommer att den regionalpolitiska effekten av alt inrätta ett institut i Göteborg utformat enligt det föreliggan­de utredningsförslaget är förhållandevis liten.

Jag vill nu återknyta till AMS framställning om atl få bedriva försök med väglednings- och rehabiliteringsinsatser för invandrare, som jag nyss re­dovisade. Enhgt min bedömning är det angeläget all fä lill stånd särskilda insatser för invandrare.

1 det rådande statsfinansiella läget måsle utrymme för reformer och ökade resurser skapas genom omprioriteringar av befintlig eller beslutad verksamhet. För egen del anser jag det mera angelägel all ge ökade resurser för att utveckla metodik och arbetsformer som förbätlrar exem­pelvis invandrarnas möjligheter på arbetsmarknaden än alt del cenirala metodulvecklingsinslitutet inrättas. Efter samråd med statsrådet Anders­son förordar jag därför att medel till inrättande av tjänster vid inslilulel i stället skall användas för utvecklingsprojekt som under budgetåret 1981/82 bör inriktas pä utveckling av metoder för vägledning och rehabilitering av arbetssökande invandrare med särskilda svårigheter. Jag beräknar 2,3 milj. kr. för projektverksamhet med denna inriktning under budgetåret 1981/82. Resurserna bör förläggas lill områden utanför Storstockholms kärnområde med en stor andel invandrare i befolkningen. Jag vill dock betona alt projektmedlen måste ha karaktären av en fri resurs. Den skall nämligen kunna sällas in där del finns behov av särskilda utvecklingsinsatser, men ocksä där det finns särskilda erfarenheter inom elt problemområde. Delta kan exempelvis gälla forskningsinstitutioner med särskilda kunskaper inom invandrarområdel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   172

Ulöver den särskilda resursen för projektverksamhet beräknar jag för budgetåret 1981/82 oförändrat 2,6 milj. kr. för metodutveckling och 4,7 milj. kr. för personalutbildning. Härigenom tillförsäkras verksamheten fortsatta möjligheter att regionall arbeta med utvecklingsprojekt och via utbildningsinsatser sprida erfarenheler och kunskaper inom Ami-organisa­tionen.

En förutsätlning för atl resurser för del centrala institutet skall kunna omvandlas på della säll är att det nuvarande Ami-kansliel kan fortsätta alt arbeta. AMS bör därför, i enlighet med utredningsförslaget, tillföras medel motsvarande 15 tjänster för fortsalt handläggning av Ami-frägorna.

Jag vill i sammanhanget erinra om de tankegångar, som fördes fram av den lidigare ulredningen om viss yrkesinriktad rehabiliteringsverksamhet. 1 sitt betänkande (SOU 1976:38) Yrkesinriktad rehabilitering, föreslog utredningen en decentraliserad organisation för metodutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen med särskilda resurser vid enheter i Stock­holm, Göteborg och Umeå samt en förstärkning av den ansvariga centrala myndigheten. Den modell jag här har föreslagit innebär i viss män elt återupplivande av dessa tankegångar, samtidigt som några av de invänd­ningar som riktades mol utredningens förslag, bl. a. vad gäller huvudman­naskapet, inle är aktuella i nuläget.Tyngdpunkten i de här framförda för­slagen ligger på en försläikning av Ami:s fältorganisation, eftersom jag anser att de direkta insatserna för arbetssökande med svårigheier på ar­betsmarknaden bör prioriteras.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör del ankomma pä regeringen att meddela erforderliga föreskrifter för verksamheten.

Jag förordar att delprogrammet Institutet för metodutveckling och forsk­ning i fortsättningen benämns Metodutveckling, forskning och utbildning. Anslaget C 5. Bidrag lill Yrkesinriktad rehabilitering kommer då alt omfat­ta etl program Yrkesinriktad rehabilitering med delprogrammen Arbels­marknadsinsliiul resp. Metodutveckling, forskning och utbildning.

För delprogrammet Metodutveckling, forskning och utbildning beräknar jag för budgetåret 1981/82 11,6 milj. kr. (- 2,7 milj. kr.).

Kostnaderna för programmel Yrkesinriktad rehabilitering skulle därmed uppgå fill 587400000 kr. (+ 158,9 milj. kr.). Därav ulgör förvaltningskost­naderna 6,3 milj. kr. (+600000 kr.).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen att

1.   godkänna de av mig förordade förändringarna i fråga om inrikt­
ning och organisation av insatser för metodutveckling, forskning
och utbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,

2.  lill Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1981/82
anvisa etl anslag av 587400000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   173 D. INVANDRING M. M.

Allmänna synpunkter

Invandringen under år 1980 av utländska medborgare ökade i jämförelse med år 1979. Ökningen avser utomnordiska medborgare och beror främst på att överföringen av flyktingar var slörre än normall och pä alt anknyl-ningsfallen var fler än under fidigare är. Samtidigt ökade utvandringen, vilket ledde till alt netloinvandringen minskade i jämförelse med åren 1978 och 1979. När del gäller utvandringen var ökningen i absoluta tal slörre för nordbor än för utomnordbor. Del är svårt att klart fastställa vad ökningen beror på, men i någon mån kan den bero på avregislrering i samband med 1980 års folk- och bostadsräkning av personer som lämnat Sverige redan tidigare än är 1980.

Den registrerade netloinvandringen av nordbor var lägre än den har varit på myckel lång lid och uppgick endast fill 2700 personer. Nettoinvandring­en av finländare var - främsl lill följd av del förhållandevis gynnsamma konjunkturläget i Finland — mindre än hälften så stor som under år 1979 och uppgick endasi till ca 2400 personer. Ungefär hälften av den ökade utomnordiska invandringen förklaras av ökad invandring frän Asien, bl. a. från Iran. Under år 1980 registrerades ca 1000 iranska medborgare som invandrare. En slor del av dem är gäslstuderande. I detla sammanhang kan påpekas atl regeringen i slutet av september 1980 beslöt införa visumlvång för iranska medborgare.

Utvecklingen av invandringen framgår av följande tabell_____________________


Bruttoinvandring

Utvandring

Netloinvandring

 

 

Totalt

Nordbor

Icke Nordbor

Totall

Nordbor

Icke Nordbor

Totalt

Nordbor

Icke Nordbor

1973

24900

12 700

12 200

30200

20000

10 200

-5400

-7400

2 000

1974

31900

18000

13900

20100

13 800

6 300

11800

4 200

7 600

1975

38100

25 400

12600

20400

13 300

7 100

17 700

12 100

5 500

1976

39700

22200

17 600

18 700

12200

6 500

21000

9900

II 100

1977

38700

19600

19100

14900

10600

4 200

23 900

9000

14800

1978

31700

15 300

16300

15600

10100

5 500

16000

5 300

10800

1979

32400

16400

16000

16300

10700

5600

16 100

5 700

10400

1980*

34.500

16 300

18200

20800

13 600

7 200

13 700

2700

11000

* Preliminär beräkning

Med slöd av den nya utlänningslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1980, kommer regeringen inom kort all med vissa undantag införa ell generellt krav pä atl utlänningar som avser atl bosätta sig här skall ha fält uppehålls­tillslånd före inresan. Den nya lagen är liksom tidigare lag utformad så atl den i stor utsträckning skall kunna användas oberoende av innehållet i de rikthnjer som anger politikens inriktning. Invandrarpolitiska kommittén, som tillsattes i juni 1980, har bl. a. fått i uppdrag att skyndsamt se över 1968 års nu gällande riktlinjer för regleringen av invandringen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   174

Handläggningstiderna i utlänningsärenden är alltjämt för långa. Åven om den successiva reformeringen av lagstiftningen och effektiviseringar i handläggningen har lett till vissa mätbara förbättringar, främst hos statens invandrarverk (SIV) är väntetiderna elt allvarligt samhällsproblem. De orsakar lidande för de tillslåndssökande och höga kostnader för stal och kommun för de väntandes uppehälle. Det bör emellerfid framhållas alt de höga rättssäkerhelskraven i utlänningsärenden påverkar den totala handläggningsliden. Vidare förekommer del inle sällan att den sökande själv fördröjer avgörandet, I.ex. genom all inte anmäla sig hos polisen omedelbart vid ankomsten hit.

Initiativ las nu inom berörda delar av statsförvaltningen i syfte all utveckla förslag till förenklingar av rutiner, organisatoriska förändringar och andra insatser i syfte att effektivisera handläggningen hos polisen, vid invandrarverket och i regeringskansliet. 1 nuvarande slatsfinansiella läge är del viktigare än någonsin atl slå vakt om de resurser som anslås fill handläggningen av utlänningsärenden och all ulnyllja dem på effektivast möjliga sätt. 1 det följande föreslås att det s. k. huvudalternativ som annars ligger lill grund för årets budgetförslag inle skall tillämpas sä atl det drabbar SIV:s verksamhet i della avseende. Delta bör tillsammans med omprioriteringar av disponibla personalresurser ge verkel möjlighet alt bibehålla och stärka kapaciteten hos här berörda arbetsenheter i syfte att underlätta situationen för dem som väntar och atl minska samhällets utgifter för deras uppehälle.

Under de senaste åren har mer än 20000 personer åriigen beviljats svenskt medborgarskap. Genom ändringar i medborgarskapslagen den I juli 1979 infördes regler som innebär atl barn till svensk mor alllid blir svensk medborgare vid födelsen. Härigenom kommer dubbla medborgar­skap alt uppstå i slörre ulslräckning än lidigare. Ökad uppmärksamhet bör under de närmaste åren ägnas ål konsekvenserna av denna utveckling.

Invandringen lill Sverige av flyktingar och personer med flyktinglik-nande bakgrund har även under år 1980 varit av betydande omfallning. Kvoterna för den organiserade överföringen av flyktingar omfattade bud­getåret 1979/80 sammanlagt 3250 personer, varav ca 2000 för s. k. båtflyk­tingar från Sydostasien och ca I 250 för flyktingar från andra delar av världen, främst länder i Latinamerika. Motsvarande siffror för innevaran­de budgetår är ca 750 resp. ca I 250. Totalt fick under är 1980 ungefär 3 500 personer stanna i Sverige som flyktingar eller på flyktingliknande grunder. Här ingår också de som har kommit lill Sverige på egen hand. Härvid kan nämnas att invandrarverket bemyndigats all också under innevarande budgetår ge tillstånd för bosättning här åt ca 300 anhöriga lill turkiska assyrier/syrianer, som annars inle skulle få komma hit.

I del föregäende har jag framhållit viklen av fortsatta svenska insatser till förmän för flyktingar i behov av en säker tillflyktsort. Även i ekono­miskt ansträngda lider måste Sveriges beredskap atl bistå FN i dess arbele för alt lösa världens flyklingproblem vara hög. Det första målel för vår

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   175

flyktingpolitik i dess vidaste mening bör vara atl på alla sätt verka för atl de politiska och sociala förhållandena i här akluella länder förbättras och alt i olika internationella sammanhang främja tolerans och förståelse för olika livs- och samhällsåskädningar. Endast därigenom kan en varaktig lösning av flyktingproblemen näs. För de flesta människor som ändå tvingats fly från sina hemländer är det främsta målel atl kunna återvända hem om omständigheterna medger det. Frivillig återtlyttning bör regelmässigt efter­strävas som den första av tre tänkbara lösningar pä flyktingens problem. I andra hand bör flyktingarbetet inriklas pä att finna bosätlningsmöjligheter i en social och kulturell omgivning som liknar den flyktingen har varit van vid. Först i tredje hand bör överföring till geografiskt och kulturellt avlägs­na länder komma ifråga. Del är elt beklagligt faktum alt många av världens över tio miljoner flyktingar kommer att behöva acceptera en sådan lösning. Men även om del inte är en i första hand önskvärd lösning måste en beredskap härför finnas. Därvid måsle Sverige solidariskt la sin del av ansvarel.

Mol den bakgrunden är fortsatta svenska insatser för utsatta flykting­grupper i olika delar av världen nödvändiga. Därför föreslås i del följande att förslagsanslaget Åtgärder för flyktingar tas Upp med ell belopp som beräknats efter en överföring av I 250 personer, vilket har varit den gängse beräkningsgrunden i senare ärs budgetpropositioner.

1 sin anslagsframställning har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagil att an­svaret för den organiserade överföringen och omhändertagandet av flyk­tingar förs över frän styrelsen till statens invandrarverk. Som framgått lidigare har en arbetsgrupp tillsalts under hösten 1980 med uppgift all pröva huvudmannaskapsfrågan och de ändringar av formerna för verksam­heten som ell ändrat huvudmannaskap kan aktualisera. 1 arbetsgruppen ingår företrädare för regeringskansliet, arbetsmarknadsverket, slalens in­vandrarverk och Svenska kommunförbundel m.fl. Gruppen beräknas re­dovisa sina överväganden i början av hösten 1981.

I budgetförslaget beräknas ökade medel för slöd lill verksamheten i invandrar- och minorilelsorganisalioner av rikskaraktär. Oförändrat an­slag föreslås för såväl bidrag lill avgränsade projekt som invandrarverkels informationsverksamhet. Inom ramen för tillgängliga informationsresurser bör en prioritering göras av dels det under budgetåret 1979/80 inledda projektet "Ökad invandrarkunskap bland svenskar", dels den nya infor­mationsbroschyren för nyanlända invandrare, vilken beräknas kunna börja distribueras under budgetåret 1981/82.

Riksdagen behandlade och godkände under våren 1980 regeringens för­slag (prop. 1979/80:94, AU 1979/80: 26, rskr 1979/80:256) om inriktning av och statsbidrag till stiftelsen Invandrartidningens verksamhet. Under hös-len 1980 har regeringen i särskilt beslut medgivit stiftelsen att på försök under innevarande budgetår ge ul veckoeditionen av Invandrartidningen på ett sjunde språk, nämligen engelska. Statsbidraget till verksamheten under budgetåret 1981/82 föresläs i det följande bli höjt i syfte all möjliggö­ra en oförändrad utgivning. Vidare avses en mindre del av höjningen täcka

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   176

vissa av de merkostnader som uppstår i samband med atl brev till tidning­ens frågespalt administreras av tidningens redaktion.

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i förra årets budgetproposition har regeringen nyligen gett statskontoret i uppdrag att se över frågan om den offentliga sektorns behov av översättningsservice och hur sådan service skall anordnas. Arbetet, som kommer all belysa de möjligheler till rationalisering och effektivisering som finns på området, beräknas vara klart under år 1982.

D 1. Statens invandrarverk

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

41734000 43 282000 47284000

SIV är central förvaltningsmyndighet för invandrar- och medborgar-skapsfrägor i den mån de inte ankommer på annan myndighet. Verkel utövar bl. a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2§ utlänningslagen samt som central ullänningsmyndighel den konlroll som regleras i medbor­garskapslagstiftningen eller annan författning. Verkel skall vidare fortlö­pande bevaka behovel av saml föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldirek­tör, som även är styrelsens ordförande. Inom verkel finns fem byråer. Dessa är tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, infor­maiionsbyrån och administrativa byrån. Dessulom finns en regislerenhel.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändi

•ing 1981/82

 

Invandrar-

Före-

 

 

verket

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

120

+5

-

Övrig personal

152

-

-

 

272

+5

-

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

 

 

 

a) Avlöningsförmåner

30645000

+ 3478000

+ 3098000

b) Ersättning för konsult-

 

 

 

uppdrag

1083 000

+ 1026000

-     13 000

Sjukvård

74 000

+    35 000

+    35000

Lokalkostnader

3 761000

+   653 000

+   544000

Expenser

2469000

+   605 000

+   165000

därav representation

(6000)

 

 

Automatisk databehandling

3 888000

+   190000

+   142000

Översättningskoslnader

10.58000

+   224000

+     10000

Utbildningsverksamhet

304 000

+    30000

+    21000

 

43282000

+6241000

+4002000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   177

Statens invandrarverk

1.  Pris-och löneomräkning 4200000 kr.

2.         I fråga om det s, k. huvudalternativet anförs atl utrymme för nya ålgärder i första hand eftersträvas genom omprioriteringar eller besparing­ar. Verkel bedriver en konlinueriig översyn av sin verksamhet i syfte all bibehålla och öka effektiviteten i arbetet. På vissa områden, I.ex. i fråga om handläggningen av utlänningsärenden, är emellertid förutsättningarna - pä grund av verksamhetens tvingande karaktär - för omprioriteringar och besparingar myckel begränsade. På andra områden har verkel slörre frihet atl göra egna prioriteringar.

Verket framhåller att den av riksdagen redan beslutade nedskärningen av anslaget med två procent kommer atl medföra svårigheier att fullfölja satsningen på nu prioriterade områden. En ytteriigare nedskärning skulle accentuera dessa svårigheter. Etl genomförande av huvudalternativet skulle i första hand gå ul över administrationen och i övrigt drabba verkets arbetsenheter lika.

3.   För verkels skilda arbetsenheter m. m. föreslås följande förändring­
ar.

Samordnings- och informationsbyråerna. För det brett upplagda infor­mationsprojektet "Ökad invandrarkunskap bland svenskar" yrkas en för­stärkning med tvä handläggare. Projektet som har inletts under innevaran­de budgetår tillmäts stor betydelse för verkels möjligheter all via samhäl­lets gängse kanaler, t. ex. skolan, arbets- och föreningslivet etc, verka för ökad förståelse hos majoritetsbefolkningen för invandrarna och deras bak­grund (+255 538 kr.).

Tillståndsbyrån. Antalet balanserade icke avgjorda tillståndsärenden uppgick vid del senaste budgetårsskiftet lill ca 12600, vilkel var ca 2000 fler än elt år lidigare. I samband med all den nya utlänningslagen trädde i krafl den 1 juli 1980 fick verkel, samtidigt med vissa nya arbetsuppgifter, en personalförstärkning med fem tjänster. Det återstår alt se hur den nya lagen i prakfiken påverkar verkels arbetsförhållanden. En ytteriigare för­kortning av handläggningstiderna är synnerligen angelägen, bl. a. med hänsyn lill statens kostnader för bistånd ål utländska medborgare som väntar på beslut i fråga om uppehällslillstånd. Mot den bakgrunden yrkas en förstärkning av byrån med tre handläggare (+ 383 307 kr.).

Verket har sedan tillkomsten år 1969 beviljats exlra medel för förstärk­ning av organisationen med sammanlagt 41 tjänster. Dessa bör omvandlas till extra ordinarie tjänster. De fackliga organisationerna lägger stor vikt vid denna fråga.

Ersättning för konsultuppdrag. Under anslagsposten begärs medel för dels konsultmedverkan i utvecklingen av kommunala handlingsprogram på invandrar- och minorilelsområdel, dels fortsatt utveckling av ell nytt ADB-system för utlänningsärenden (+ 950000 kr.).

Expenser. Verket begär ökade medel för reseersättningar, bl. a. för all i 12    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   178

samband med införandet av krav på uppehållstillstånd före inresan kunna utvidga utbytet med svenska beskickningar (+ lOOOOOkr.).

För yrkade personalförslärkningar måsle vissa kompletterande inköp av maskiner, inventarier och kontorsmaterial göras. Vidare begärs medel för inköp av s.k. lerminalbord i syfte all förbällra arbetsmiljön vid bild­skärmsterminalerna (+ 100000 kr.).

Vidare begärs medel för tryckning av särskilda legitimalionshandlingar, s. k. flyktingsedlar, som enligl gällande föreskrifter i händelse av krig skall utfärdas av verkel för flyktingar som kommer hit (+ 90000kr.).

Slutligen yrkas 50000 kr. för ett nytt matrikel- och personalinformations-syslem inom ramen för del statliga löneadminislraliva systemet SLÖR.

Översättningskostnader. Anslagsposten bör förändras till en förslagsvis betecknad delpost för kostnader för ärendeanknutna översättningar. Med­len för övriga översättningskoslnader bör föras över till verkets anslags­post (D3:4) Informationsverksamhet. För översättning av ny'grundbro­schyr till nyanlända invandrare saml för översättning lill svenska av in­vandrarnas egna tidningar och tidskrifter yrkas sammanlagt 150000 kr.

Föredraganden

Balansen av icke avgjorda tillslåndsärenden hos invandrarverket har sedan juli 1979 ökal från ca 10700 lill f.n. över 12000. Denna oroande utveckling beror fill slor del på alt andelen komplicerade och därmed tidskrävande ärenden har blivit slörre. En annan orsak kan vara den förhållandevis höga förändringslakt. bl. a. pä lagstifiningsområdel, som har präglat utvecklingen under senare år. De alltför långa handläggningsti­derna i utlänningsärenden är etl samhällsproblem som måsle bekämpas på en rad olika sätt, bl. a. genom atl varje möjlighet atl förenkla handläggning­en noga prövas.

Jag har mot den bakgrunden vid medelsberäkningen tagit hänsyn till alt verkels handläggning av utlänningsärenden inte bör drabbas av del huvud­alternativ som gäller för budgetförslaget i övrigt. Verkels resurser för denna verksamhet är av sä central belydelse.alt ett undanlag härvidlag måste anses motiverat. Vidare bör de resurser, motsvarande en tjänst, som frigörs i och med all verkets samordningsbyrå inle längre kommer all besvara brev lill Invandrartidningens frågespalt föras över till tillstånds­byrån. Jag räknar också med atl verkel, då disponibelt löneutrymme uppslår, genom omdisponeringar vid behov ger prioritet ål de arbetsenhe­ter som svarar för handläggningen av utlänningsärenden. Härigenom bör deras kapacitet kunna hållas pä en nivå som kan minska påfrestningarna för dem som väntar på besked i tillståndsfrågan och bidra till positiva effekter vad gäller statens kostnader för deras uppehälle.

Jag har vidare beräknat medel för ökade kostnader för bl. a. de legitima­tionshandlingar för flyktingar som enligt gällande beredskapsplanering skall tillhandahållas av invandrarverket. Jag har slutligen beräknat all

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   179

50000 kr., förs över från anslagsposten Översättningskostnader till ansla­get D3. Ålgärder för invandrare som en förstärkning av statsbidraget lill stiftelsen Invandrartidningen. Jag återkommer lill denna fråga under ansla­get D3. Åtgärder för invandrare.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag medelsbe­hovet under anslaget lill 47284000 kr. Jag har därvid räknat med atl luft­fartsverkets andel av kostnaderna för driften av den för de båda verken gemensamma telefonväxeln skall lillgodoföras anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Statens invandrarverk för budgetåret 1981/82 anvisa ell för­slagsanslag av 47284000 kr.

D 2. Åtgärder för flyktingar

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

173815000

90 120000

110360000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgelen för AMS upptagna programmel Ålgärder för flyktingar. Programmel beslår av del­programmen Överföring av flykfingar och Omhändertagande av flyktingar. Från anslaget bestrids också utgifter för bidrag till flyktingars resa från Sverige, för bidrag lill hemresa för medellösa utomnordiska medborgare, som inte har fått tillstånd all vistas och arbeta här, saml - såsom försöks­verksamhet - för bidrag till resa till Sverige för nära anhöriga lill politiska flykfingar.

 

 

 

 

 

 

Utgift 1979/80

Anslag 1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

AMS

Föredra­ganden

1.

2. 3.

Övertoring av flyktingar Omhändertagande av flyktingar Förvaltnings­kostnader

6580000

162982000

4 253000 173815000

5 260000

80860000

4000000 90120000

+  1405000

+ 18310000

+    465000 +20180000

+  1 165000

+ 18 575000

+    500000 +20 240000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   180

AMS

Överföring av flyktingar. Den organiserade överföringen av flyktingar omfattade under budgetåret 1979/80 nära 2 140 personer. Av dessa kom de flesta (ca I 350) från Sydostasien. Utgifterna för överföringen uppgick till drygt 6,5 milj.kr.

Styrelsen räknar preliminärt med att I 250 flyktingar kommer atl över­föras till Sverige under budgetåret 1981/82. Styrelsen beräknar medelsbe­hovet för delprogrammet lill drygt 6,6 milj. kr. (+ 1 405 000kr.)

Omhändertagande avfiyktingar. Under budgetåret 1979/80 har förutom de organiserat överförda flyktingarna ytterligare 1000 enskilt inresta utlän­ningar, som av invandrarverket jämställts med överförda flyktingar, tagits om hand i styrelsens permanenta föriäggningar. i tillfälliga föriäggningar eller i enskild inkvartering.

Kapaciteten - 660 platser - vid styrelsens permanenta motlagningsför-läggningar i Alvesta, Moheda, Flen och Hallstahammar har varit otillräck­lig. Etl flertal tillfälliga föriäggningar har därför inrättats. Vid årsskiftet 1979-1980 var drygt 2000 flyktingar inkvarterade i olika förläggningar. Dessutom har etl stort antal flyktingar inkvarterats enskilt.

Antalet inkvarteringsdagar uppgick under budgetärel 1979/80 lill ca 727000, varav i enskild inkvartering knappt 250000. Kostnaderna uppgick till sammanlagt nära 163 milj. kr.

För budgetåret 1981/82 beräknar styrelsen medelsbehovet under delpro­grammet till nära 99,2 milj. kr. för omhändertagande av sammanlagt 2250 flyktingar, varav 1000 väntas komma till Sverige pä egen hand (+ 18,3 milj. kr.). Styrelsen bedömer därvid alt den försämring av arbets­marknaden som kan väntas kommer att medföra att den genomsnittliga förläggningsliden förlängs med en månad till sex månader.

Det totala medelsbehovel under budgetåret 1981/82 för programmet Åtgärder för flyktingar inkl. programmets andel av AMS förvaltningskost­nader beräknas till 110,3 milj. kr. (+ 20,2 milj. kr.).

Överföring av ansvaret för överföring och omhändertagande av flyk­tingar från AMS till SIV m. m. AMS ifrågasätter om flyktingverksamheten bör vara en uppgift för arbetsmarknadsverket. Styrelsen föreslår atl ansva­rel för överföring och omhändertagande av flyktingar förs över till SIV. Arbetsmarknadsverket bör självfallet ha kvar ansvaret för arbetsförbere­dande åtgärder och platsförmedling.

1 della sammanhang framhålls alt rutinerna för omhändertagande av spontant inresta flyktingar bör ändras, så all kommunerna får ansvarel för mottagandet även efter det all uppehållstillstånd har beviljats.

Bidrag till kostnader för resa lill Sverige för anhöriga till jlykiingar. 1 regleringsbrev för budgetåret 1979/80 bemyndigades AMS alt under del­programmet Överföring av flyktingar - som försöksverksamhet - använ­da högst 500000 kr för bidrag till kostnader för resa till Sverige för anhöriga lill flyktingar enligl 2 S andra stycket i då gällande utlänningslag (1954; 193).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   181

Bidrag fick efter behovsprövning och samråd med statens invandrarverk i fråga om flyktingstatus betalas ul av AMS till flyktings make/maka och minderåriga barn, vilka inte omfattas av beslut om organiserad överföring av flyktingar fill Sverige.

Verksamheten var linder budgetåret 1979/80 av relativt begränsad om­fattning, men allteftersom bidragsmöjligheterna har blivit kända bland flyktingarna har antalet ansökningar ökat. AMS räknar med all antalet ansökningar efter hand kommer all öka ylleriigare. Under budgetåret 1979/ 80 har 38 ansökningar om bidrag omfattande 97 personer inlämnats lill styrelsen, varav 17 ansökningar (avseende 45personer) har beviljats och 12 ansökningar (avseende 35 personer) har lämnats utan bifall. Av de överförda 45 anhöriga kom 16 personer frän Latinamerika, 12 från Afrika och 17 från Östeuropa. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1979/80 kan beräknas ha uppgått lill ca 200000kr.

Föredraganden

Som jag har framhållit fidigare är flyktingsituationen i världen myckel allvarlig. Även om en viss stabilisering kännetecknar lägel i Sydostasien i förhållande lill åren 1978 och 1979 finns där fortfarande slora skaror av flyktingar som behöver hjälp. Dessutom har nya stora flyktingproblem uppkommit i andra delar av Asien, främst fill följd av utvecklingen i Afghanistan. Flyktingsituationen i Afrika är oförändrat svår. Förtrycket av oliktänkande i flera latinamerikanska länder har på senare fid åter ökat. Mot den bakgrunden är fortsatta svenska insatser för förföljda människor en nödvändighet. Den internationella solidariteten och Sveriges traditio­nella engagemang i FN:s arbete på flyklingområdet kräver det. Del är därvid rimligt alt våra insatser vad gäller överföring av flykfingar koncen­treras till sådana grupper för vilka vi tidigare har tagit ansvar. Det är emellertid mycket svårt att nu närmare bedöma vilka behov av sådana insatser som för Sveriges del kan aktualiseras under budgetåret 1981/82.

Jag beräknar anslaget för överföring och omhändertagande av flyktingar för budgetåret 1981/82 efter de grunder som har varit de normala under senare budgetår, dvs efter en överföring lill Sverige av ca I 250 personer. Jag har vid medelsberäkningen dock tagil hänsyn fill alt den förväntade försämringen av arbetsmarknadslägel sannolikt kommer all innebära alt vislelsetiden vid arbetsmarknadsstyrelsens motlagningsförläggningar blir något längre än normalt. Jag förutsätter all regeringen liksom tidigare kan besluta om överföring, omhändertagande och övriga åtgärder som bedöms nödvändiga under budgetåret 1981/82.

Jag vill erinra om atl regeringen nyligen har tillkallat en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet med uppgift atl se över frågan om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter vad gäller överföringen och omhändertagandet av flyktingar i Sverige. Arbetsgruppen skall bl. a. även pröva frågan om huvudmannaskap för den verksamhet med flykling-

Kartong: S.  182, Tabellen, kol.  1980/81 sista raden Står:  12050000 Rättal till: 14675000

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   182

frågor som f. n. åligger socialstyrelsen. 1 uppgiften ingår även atl belysa de förändringar av formerna för flyktingverksamhelen som kan aktualiseras av en annan ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Gruppen skall redo­visa resultaten av sitt arbete i september 1981.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt fill Åtgärder för fiyktingar för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 110360000kr.

D 3. Åtgärder för invandrare

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

11092000 14625000 15110000

Reservation

958000

Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder i övrigt för invandrare och språkliga minoriteter, för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning. Stiftelsen Invandrartidningen och slalens in­vandrarverk har inkommit med framställningar om anslag för dessa ända­mål under budgetåret 1981/82.

 

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Invandrar-

Före-

 

Bidrag lill stiftelsen

 

verket*

draganden

1.

 

 

 

 

Invandrartidningen

3500000

+ 1740000

+300000

2.

Bidrag till invandrar-och minoritetsorganisa-

 

 

 

 

tioners verksamhet

3625000

+2460000

+ 185000

3.

Bidrag till avgränsade

 

 

 

 

projekt m. m.

3900000

+2600000

—

4.

Informationsverksamhet

3600000

+  860000

-

 

 

14625000

+7660000

+485000

Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

Stiftelsen Invandrartidningen

Pris- och löneomräkning 646000 kr.

Den reguljära utgivningen av Invandrartidningen omfattar normalt sex språk. Från årsskiftet 1980-81 ges tidningen ut på finska, grekiska, polska, serbokroatiska, spanska och svenska. Tidningen utkommer med ca 45 nummer per år. Den svenska editionen samt drygt 20 nummer av den finska och 10 nummer av den serbokroatiska edifionen omfattar normalt åtta sidor medan resterande nummer och övriga editioner omfattar fyra

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   183

sidor. Den prenumeralionsavgifi som las ut är f.n. 30kr. per helår. Tid­ningens upplaga uppgår till mellan 45000 och 50000 exemplar, varav hälften avser den svenska editionen.

Vid några tillfällen åriigen utges särskilda lemanummer (s. k. stornum­mer) i samverkan med någon eller några cenirala myndigheter, som därvid själva svarar för de merkostnader som uppslår vid utgivningen. Temanum­ren distribueras till i princip samtliga hushåll vars huvudman tillhör berör­da språkområden. Under budgetåret 1979/80 utgavs sådana temanummer vid fyra tillfällen.

Som komplement till Invandrartidningen ger stiftelsen ut en mänadsbul-lelin på högst sju språk, som inte omfattas av den reguljära utgivningen. Bulletinens upplaga är f.n. drygt 12000 exemplar. En registreringsavgifi om lOkr. per helår tas ut.

Under budgetåret 1980/81 utges veckoeditionen av Invandrartidningen försöksvis också på engelska. Under försöksverksamheten ges månadsbul-lelinen ul pä högst fem språk som inle omfattas av den övriga tidningsverk­samheten.

Stiftelsen föreslär utvidgning av verksamheten enligt följande. Resurser behövs för ati tidningens personal själv skall kunna handlägga och besvara brev från läsekretsen till tidningens frågespalt. Vidare yrkar man en höj­ning av statsbidraget till verksamheten för alt utreda frågan om övergång lill utgivning varannan vecka, för marknadsföring av tidningen som infor­mationsmedium, för personalutveckling samt för personal för skilda admi­nistrativa uppgifter. Stiftelsen föreslär ocksä en satsning på utveckling av den svenska veckoeditionen, som i mycket slor utsträckning används som informations- och studiematerial. Vidare föreslås atl slaten prenumererar på etl visst anlal nummer av Invandrartidningen för nykomna invandrare, för atl dessa grupper som elt komplement lill den av invandrarverket utgivna basinformationen (det s.k. invandrarpaketet) skall fä fortlöpande information om det nya samhälle de möter. Slutligen föreslår stiftelsen atl särskilda medel reserveras för atl möta behovel av akuta informationsin­satser.

Stiftelsens förslag för budgetåret 1981/82 beräknas medföra att under­skottet i tidningsverksamheten ökar från 3,5 milj. kr. till drygt 5,2 milj. kr.

Remissyttrande

Stiftelsen Invandrartidningens anslagsframställning har remitterats lill statens invandrarverk. I huvudsak tillstyrker verket stiftelsens förslag till utvidgning av verksamheten liksom förslagel om alt staten bör prenumere­ra på ett visst anlal nummer av tidningen för nykomna invandrare.

Statens invandrarverk

1.         Prisomräkning 1 113000 kr.

2.    För de olika anslagsposterna under anslaget föreslår invandrarverket följande förändringar.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   184

Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet.För budgetåret 1980/81 har verkel fördelat bidrag till sammanlagt 18 riksorgani­sationer varav två tvärnalionella. 1 fråga om anslagsbehovet under budget­ärel 1981/82 anför verkefatt ytterligare tvä riksorganisationer beräknas bli bidragsberättigade och all bidragsbeloppen generellt bör höjas med 40% för alt ge riksförbunden etl ökat stöd. Mot denna bakgrund föreslås en uppräkning av anslagsposten till närmare 6,1 milj. kr. (+ 2,4 milj. kr.).

Invandrarverket har genomfört en utvärdering av statsbidragen till in­vandrarnas riksorganisationer. 1 utvärderingen, vilken har överlämnats till arbetsmarknadsdepartementet, föreslås nya riktlinjer för den framlida för­delningen av verksamhetsbidrag.

Bidrag lill avgränsade projekt. Under budgetåret 1980/81 inkom till invandrarverket ca 300 ansökningar om projektbidrag motsvarande drygt 13 milj. kr.

Del är verkets uppfattning atl väsentliga delar av de invandrarpolitiska målen kan förverkligas endast genom att invandrarnas egna organisationer fär bättre möjligheter alt arbeta och genom att det svenska organisalionsli-vel stimuleras alt mer aktivt engagera sig i invandrarfrågorna. De medel verkel förfogar över för projektbidrag, måste bättre än för närvarande svara mot del behov som antalet ansökningar vittnar om. Anslagsposten föresläs bli höjd till 6,5 milj. kr. (+2,6milj. kr.).

Informationsverksamhet. Arbelel med en ny version av den grundläg­gande samhällsinformalion som sedan år 1976 ges till alla nykomna invand­rare, del s. k. invandrarpaketet, fortsätter under innevarande budgetår för atl avslutas under budgetåret 1981/82 . Distributionen av den nya grund­broschyren beräknas kunna börja under sensommaren 1981. För denna insats liksom för del synnerligen angelägna projektet "Ökad invandrar­kunskap lill svenskar" krävs ell medelstillskotl med sammanlagt 860000kr. till totalt nära 4,5 milj. kr.

Föredraganden

Som jag tidigare framhållit beslöt riksdagen under våren 1980 om rikt­linjer och statsbidrag för stiftelsen Invandrartidningens verksamhet. Jag är i nuvarande slatsfinansiella läge inte beredd att förorda en ökning av statsbidraget som skulle möjliggöra de förslag till utvidgningar av utgiv­ningen m. m. som stiftelsen lämnat. Jag förordar en höjning av statsbidra­get som syftar till all skapa förutsättningar för en oförändrad utgivning även under budgetåret 1981/82'.

Bland stiftelsens förslag återfinns önskemålet om en resursförstärkning för atl redaktionen i egen regi skall kunna administrera och besvara brev till tidningens frågespalt, de s. k. konsulentbreven. Frågan har berörts i flera sammanhang under de två senaste budgetåren, sedan invandrarverket inlett en successiv avveckling av sitt engagemang i handläggningen av breven. 1 den lidigare nämnda proposifionen under våren 1980 om stalsbi-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   185

drag till stiftelsens verksamhet förordade jag alt ell ställningslagande lill frågan om resurstillskott för konsulentbrevverksamhelen borde anslå till dess en bedömning kunde göras av möjliga besparingar hos invandrarver­ket som en följd av all dess befattning med breven upphör. Jag uppskattar nu de resurser som frigörs hos verkel fill i första hand en årsarbetskraft.

Den frågespalt som bygger på läsarnas brev är ett uppskattat inslag i Invandrartidningen. Övervägande skäl talar också för att brev från läse­kretsen lill tidningen bör besvaras av redakfionen. Mot bakgrund av den statsfinansiella situationen är jag emellertid inte beredd att förorda ett medelstillskotl av den storleksordning som stiftelsen begärt. Inte heller är jag, med hänsyn lill den oroande situafionen vad avser handläggningen av utlänningsärenden, beredd att föra över de hos invandrarverket frigjorda resurserna i sin helhet fill stiftelsen. Som framgått av del föregäende förordar jag i stället atl den tjänst som bör kunna frigöras förs över från verkels samordningsbyrå lill tillsländsbyrån. Jag räknar med all stiftelsen kommer alt vidta de omdisponeringar av resursanvändningen som kan krävas för alt brevverksamhelen skall kunna administreras från andra utgångspunkter än de ursprungligen avsedda. I syfte all underlätta igång­sättningen av verksamheten inom tidningens redaktion och för all läcka en del av de merkostnader som kan uppstå harjag beräknat en mindre höjning av statsbidraget utöver vad jag bedömt som nödvändigt för all möjliggöra en oförändrad tidningsutgivning.

Jag har i det föregående anmält att medlen för statsbidrag lill invandrar-och minoriletsorganisalionernas verksamhet föreslås öka. Ert utvärdering av bidragsverksamheten, som under hösten 1980 presenterats av invand­rarverket, visar bl. a. all organisalionsbildningen bland invandrarna genom denna kunnat stärkas väsentligt. Den visar emellertid också alt självfinan­sieringsgraden hos invandrarorganisationerna är förhållandevis låg. Enligl min mening bör invandrarorganisationerna kunna öka sin självfinansiering. Del bör härigenom vara möjligt att inom ramen för de resurser som nu föreslås även tillgodose de behov av bidrag som kan aktualiseras genom atl någon ny organisation blir bidragsberättigad under budgetåret. Invandrar­nas egna organisationer inriktar alltmer sin verksamhet även på särskilda insatser lill förmån för kvinnorna. Jag finner del angeläget att stödja dessa strävanden. Därför föreslår jag atl anslagsposten för verksamhetsbidrag -ulöver vad som generelll tillkommer folkrörelserna i årets budgetförslag -tillförs vissa medel inom ramen för vad som kan anslås för jämställdhelsar­bete i stort.

För bidrag lill avgränsade projekt föreslär jag oförändrat anslag. Härige­nom kan, i enlighet med invandrarverkels prioritering, fortsalla insatser göras främsl inom projekt till förmän för barn och ungdomar, kvinnor och flyktingar.

Del slatsfinansiella läget har inte tillåfit någon ökning av invandrarver­kels informalionsmedel. Efter förslag i förra årets budgetproposition be-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   186

slöt riksdagen emellertid om väsentligl ökade insatser på informationsom­rådet, främsl för det s. k. invandrarkunskapsprojektet. Del är ytterst ange­lägel all en fortsatt salsning pä della arbete sker. Likaså vill jag betona vikten av atl arbetet på den nya grundbroschyren för nyanlända invandrare kan slutföras. Prioritet bör alltså inom ramen för etl oförändrat anslag ges åt dessa båda uppgifter.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Åtgärder för invandrare för budgetåret  1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 15 110 000 kr.

P 4. Översättningsservice

 

979/80 Utgift

500000

980/81 Anslag

500000

981/82 Förslag

500000

Frän anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språk-sektions verksamhet som inte täcks av intäkter.

1980/81              Beräknad ändring 1981/82

Invandrar-            Före-

verket                   draganden

Utgifter                                               2600000              +130000              +120000

Intäkter                                                2 100000                +105000              +120000

500000                + 25000

Statens invandrarverk

Invandrarverkets språksektion arbetar med översättnings- och gransk­ningsuppdrag frän statliga myndigheter, kommuner, organisationer m.fl. Verksamhetens omfattning har ökat för varje är och antalet uppdrag upp­gick under år 1979 till nästan 10500 jämfört med ca 6400 år 1976. Under denna period har antalet uppdrag från verkel varit relativt konstant medan de externa uppdragen i det närmaste har tredubblats. Översältningsverk-samhelen finansieras med inkomsler enligl en fastställd taxa. Språksek-tionen har också uppgifter som anslagsfinansieras, I.ex. atl göra termino­logiska sammanställningar. Del terminologiska arbetet bör fortsätta i åt­minstone oförändrad omfallning.

För alt få kompensation för pris- och löneomräkning yrkar verket all anslaget under budgetåret 1981/82 höjs frän 500000 till 525 000 kr.

Föredraganden

I förra årets budgetproposition anmälde jag, efter förslag av invandrar­verket, atl frågan om hur den offentliga sektorns behov av översättnings-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   187

service skall kunna tillgodoses bör ses över. Mol denna bakgrund har regeringen nyligen uppdragit åt statskontoret all göra en sådan översyn. Den bör bl. a. ta sikte på atl skapa en ordning som syftar till alt samhällets samlade resurser på området används så rationellt och effektivt som möj­ligt. Arbetet beräknas vara slutfört under år 1982.

Jag räknar med att verksamheten vid invandrarverkels språksektion under budgetåret 1981/82 kan bedrivas i huvudsakligen oförändrad omfall­ning utan någon höjning av statsbidraget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Översättningsservice för budgetåret 1981/82 anvisa ell för­slagsanslag av 500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   188

Bilaga 15.1

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1980:22) Utbygg­nad av yrkesmedicinen samt remissyttranden över betän­kandet

Bakgrund

Svenskt arbetarskydd har en lång tradition bakom sig. Lagstiftning och avtal har vuxit fram successivt och ställt allt slörre krav på arbetsgivarna, samtidigt som arbetstagarna fått ökade möjligheler all bevaka sina lällig-heter på arbelsmiljöområdet. Parternas samarbete i arbetarskyddsfrägor har i huvudsak reglerats i avtal.

Ur induslrihälsovården har under 1960-talel och framför allt under 1970-lalel vuxit fram en modern företagshälsovård. Den är en viktig de! av arbetarskyddet och har liksom arbetarskyddet i övrigt som ell väsentligt mål atl i största möjliga utsträckning anpassa arbetsmiljön till människans förulsällningar. Förelagshälsovårdens uppgifter är atl i första hand vara tekniskt och medicinskt förebyggande men även i viss utsträckning sjuk­vårdande och rehabiliterande.

Enligt lagstiftningen på arbelarskyddsområdet skall arbetsgivarna till­handahålla de resurser som behövs för all värna de anställdas säkerhet och hälsa i arbetet. Förelagshälsovården är en viklig och nödvändig sådan resurs. Den är i sig inte reglerad i lagstiftning ulan byggs ul enligt de avtal och riktlinjer som arbetsmarknadens parter kommit överens om.

Trots satsningar på företagshälsovården har i dag endasi omkring hälften av de yrkesverksamma i Sverige tillgång till någon form av sådan service. Målel är förelagshälsovård för alla yrkesverksamma.

Förelagshälsovårdsutredningen har i uppdrag att göra en översyn av företagshälsovården. Översynen syftar bl. a. till ålgärder för att öka takten i utbyggnaden. Ulredningen skall dessutom lägga förslag om ulbyggnad av den .sjukhusanknutna yrkesmedicinen. Ulredningen har i sitt arbete priori­terat utbyggnaden av yrkesmedicinen. Detla skall ses som elt uttryck för nödvändigheten att snabbt få fram specialistresurser som inom hälso- och sjukvårdsorganisationen kan svara upp mot de krav och förväntningar som ställs på trygghet och säkerhet vad gäller hälsan i arbetet.

Förelagshälsovården är en medicinsk och leknisk experlfunklion direkt knuten till arbetslivet. Den har sin uppmärksamhet riktad mot arbetsmiljön och de risker den kan ha för individen. Samtidigt som företagshälsovården är en del av arbetarskyddet är den funktionellt en del av primärvården i hälso- och sjukvårdssystemet.

Liksom primärvården i övrigt är företagshälsovården beroende av atl kunna vända sig till mer specialiserade resurser när de egna inle räcker lill för alt lösa problemen. Detla gäller såväl i del förebyggande arbetet som

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   189

vid diagnostik, behandling och rehabilitering. De problem som företagshäl­sovården möter och som måste åtgärdas utanför denna har ofta sådan bredd och mångsidighet att övrig primärvård saknar sädana resurser all klara av dem. Det blir dä aktuellt all anlita andra funktioner i hälso- och sjukvärden. Den sjukhusanknutna yrkesmedicinen blir en central resurs som förelagshälsovården kan vända sig lill för att tillgodogöra sig inte bara yrkesmedicinens kunnande om samband mellan arbetsmiljö och ohälsa ulan också dess kunnande om andra specialistresursers möjlighet atl med­verka lill lösning av problemen. Yrkesmedicinen får därmed en viklig roll både som självständig specialistresurs och som länk mellan företagshälso­vården och andra specialistresurser i hälso- och sjukvården.

Det är mot denna allmänna bakgrund företagshälsovårdsutredningen lägger fram elt förslag till ulbyggnadsprogram för den sjukhusanknutna yrkesmedicinen.

Den sjukhusanknulna yrkesmedicinen har i Sverige utvecklats frän in-lernmedicinen. Denna utveckling började under andra världskriget, dä man vid flera internmedicinska sjukhusenheler organiserade så kallade gengaspolikliniker. Vid dessa skulle man la hand om och utreda misstänkta fall av koloxidförgiflning som hade med gengashanleringen all göra. Verk­samheten inleddes vid Sabbalsbergs sjukhus.

Vid krigels slut blev bränsleförsörjningen äter normal. Då bortföll beho­vel av gengaskliniker men man fann, alt den klinik som inrättats vid karolinska sjukhuset borde bibehållas och omvandlas lill "en central för undersökning och behandling av samt forskning rörande yrkessjukdo­mar". Avsikten med omvandlingen, som skedde 1946-47, var atl skaffa erfarenhet av hur en sådan verksamhet skulle organiseras och drivas. Sjukvårdshuvudmännen förutsattes också bli inspirerade all med centralen som modell bygga upp yrkesmedicinska specialavdelningar. Stockholms stad log fasta på inliliativel och ändrade 1951 om gengaspolikliniken vid Södersjukhuset till en yrkesmedicinsk avdelning.

Yrkesmedicinska mottagningar utvecklades under 1950-lalet vid lasaret­tet i Örebro och vid Lunds lasarett.

Regionvårdsulredningen framhöll redan 1958 betydelsen av all yrkesme­dicinen byggdes ut inom länssjukvården. Särskilt svårutredda fall skulle däremot kunna hänvisas till yrkesmedicinska kliniker vid regionsjukhusen.

Utvecklingen av de yrkesmedicinska sjukhusenhelerna gick redan från böljan långsamt. Regionvårdsulredningens förslag ledde inte till ulbyggnad inom länssjukvården. I första hand berodde delta på brist på utbildad personal. Osäkerhet rådde dessutom om vilkel behov av yrkesmedicin som fanns på riks-, region-, respektive länsplanel. För att utreda dessa frågor tillkallades en särskild utredning, som redovisade sina förslag 1963. Ulredningen föreslog, all utbyggnaden av yrkesmedicinen, bl. a. med hän­syn till svårigheterna att rekrytera personal, tills vidare skulle koncen­treras till regionsjukhusen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   190

Den yrkesmedicinska verksamhet som enligt 1963 ärs förslag skulle bedrivas vid regionsjukhusen beskrevs i elt punktprogram, som kommit alt utgöra en allmän rikslikare för yrkesmedicinens utveckling och inriktning i vårt land. Bl.a. slogs fast att yrkesmedicinen skulle rymma resurser för både medicinska och tekniska ulredningar, utvecklingsarbete m. m. Arbe­tet vid de yrkesmedicinska enheterna skulle inriktas pä att inle endasi bota och lindra skador ulan också på atl göra arbetsmiljön väl anpassad lill individen. Programmel presenteras närmare i avsnitt 2.2.2.

Utredningens förslag ledde inte till några mera preciserade beslut från statsmakternas sida om yrkesmedicinens fortsalla utveckling eller till nå­got bindande utbyggnadsprogram för de berörda huvudmännen.

Under 1960-talel skedde en kraftig ulbyggnad av hälso- och sjukvärden i övrigt. Trots att alla berörda ansåg, atl 1963 års förslag om resurser för yrkesmedicinen var väl motiverat och borde ligga lill grund för en ulbygg­nad har utvecklingen gått myckel långsamt inom detta område. Hittills är del endasi inom tre av landels sju regionsjukvårdsområden som berörda sjukvårdshuvudmän slutit avtal om regional yrkesmedicinsk verksamhet (Lund/Malmö, Örebro och Linköping). Dessutom finns yrkesmedicinska enheter med mer begränsat geografiskt verksamhetsområde vid tre sjuk­hus, nämligen vid Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Slockholm samt vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Den yrkesmedicinska kliniken i Linköping började sin verksamhet under 1978 och är under uppbyggnad. 1 Uppsala kom verksamheten igång i blygsam skala hösten 1979. 1 Umeå­regionen har den yrkesmedicinska verksamheten ännu inte kommit igång; man befinner sig på planeringsstadiet.

Överväganden och förslag

Förelagshälsovårdsutredningen har gjort en bedömning av de krav som i dag ställs på den sjukhusanknutna yrkesmedicinen och de krav som kan förväntas komma i framliden. Den befintliga yrkesmedicinska verksamhe­ten har också värderats. 1 kapitel 4 redovisar utredningen, hur behovel av insatser från yrkesmedicinen ökar inom en rad områden. Effekterna av förelagshälsovården och dess fortsatta utbyggnad är mycket beroende av de resurser den sjukhusanknulna yrkesmedicinen kan slälla upp med. Ulredningar av yrkesskade- och arbetsskadefall i anslutning lill lagslift­ningen om ersättning vid sådana skador kräver medverkan av yrkesmedi­cinen. För arbelarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens tillsynsarbete spelar yrkesmedicinens kunnande och utvecklingsarbete stor roll. Inom högre utbildning och forskning finns elt annan stort arbetsfält för yrkesme­dicin. Utifrån dessa bedömningar om behovel vill ulredningen allmänt beskriva yrkesmedicinens uppgifter och struktur pä följande sätt.

Yrkesmedicinens huvuduppgift är atl förebygga. Den skall upptäcka och förebygga ohälsa orsakad av kemiska, fysikaliska eller andra risker eller belastningar i arbetsmiljön. Della kan ske genom projekt som studerar

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   191

arbetsmiljöns effekter på hälsan för större grupper. Men det kan ocksä ske genom utredning, framförallt medicinskt och yrkeshygieniskt, av arbets-miljöbetingad ohälsa i enskilda fall.

Yrkesmedicinen skall inle ersätta företagshälsovården eller andra delar av arbetarskyddet utan skall istället komplettera dessa med specialiserat kunnande pä hälso- och sjukvårdsområdet. En av yrkesmedicinens vikti­gaste uppgifter är i själva verket att fungera som slöd och kvalificerat komplement till företagshälsovården. Vid de yrkesmedicinska sjukhusen­heterna måste finnas såväl yrkesmedicinsk som teknisk-hygienisk expertis som t. ex. företagshälsovården kan vända sig lill när del gäller mätningar, analyser av prover, medicinska gruppundersökningar, utredningar av misstänkta yrkessjukdomsfall etc.

Yrkesmedicinens arbetsuppgifter är i stort följande

-  ulredningar av arbetsmiljöbelingad ohälsa avseende grupper eller en­
skilda fall,

-kartläggning och värdering av miljöfaktorer i anslutning fill sådana utredningar och som underlag för elimination och konlroll av kända risker,

-forskning.- och utvecklingsarbete för atl förebygga arbetsmiljörelaterad ohälsa,

-  information och utbildning.

Gränsen mellan den sjukhusanknulna yrkesmedicinens och förelagshäl­sovårdens uppgifter är i viss mån flytande och kommer atl sä förbli under den lid företagshälsovården befinner sig i elt utbyggnadsskede. Vissa grundläggande skillnader finns dock. Det är givetvis av stort värde atl avgränsningarna fastläggs sä klart som möjligt. Enligt utredningens upp­fattning bör den arbetsfördelning i princip gälla som framgår av bilaga 4.

Yrkesmedicinen har i förhällande till övrig hälso- och sjukvård inom landstinget frän början utvecklat en rad särdrag som ocksä bör finnas i framliden. Dessa kan sammanfattas i följande

-    en utpräglat förebyggande inriktning

-    integrering av medicin och teknik

-    samordning av resurserna inom skilda medicinska verksamhetsområden pä sjukhuset för all lösa problem som uppslår i arbetsmiljön

-    arbetet bedrivs till slor del utanför sjukhuset

-    god kännedom om förhållandena i arbetsmiljön och fortlöpande kon­takter med arbetslivet

-    nära samarbete med skyddsorganisationen i företagen (motsvarande), yrkesinspektionen och företagshälsovården

-    omfattande informations- och utbildningsuppgifter.

1 kapitel 5 har utredningen försökt att med exempel åskådliggöra arbelel vid en yrkesmedicinsk klinik. Av beskrivningen framgår bl. a. hur yrkes-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   192

medicinen med hjälp av egna och andra resurser inom sjukvärden utreder
samband mellan ohälsa och arbetsmiljö och på vilket säll resultaten kan
komma del förebyggande arbelsmiljöarbelel till godo.              i

Förelagshälsovårdsutredningen har i beskrivningen delat in verksamhe­ten i

-    Medicinsk funktion,

-    Psykosocial funktion,

-    Biomekanisk funktion,

-    Kemisk-yrkeshygienisk funktion,

-    Fysikalisk-yrkeshygienisk funktion.

-    Informations- och utbildningsfunklion.

Indelningen används för all beskriva skilda aspekter pä verksamheten och skall inle ses som en organisatorisk uppdelning av yrkesmedicinen.

Enligl utredningens uppfattning är det mycket hög lid att bygga ut yrkesmedicinen. Med hänsyn till de redovisade behoven bör del vara en snabb och kraftfull utbyggnad som har som mål

-    bällre kvalitet och slörre bredd i verksamheten

-    bättre tillgänglighet.

Mol bakgrund av dessa krav har ulredningen i sill arbele prövat skilda utbyggnadsmodeller för yrkesmedicinen. Följande tre utbyggnadsmodeller har diskulerals

1.  Yrkesmedicin endasi i regionsjukvården

2.         Yrkesmedicin enbart i länssjukvården

3.         Yrkesmedicin i både läns- och regionsjukvården.

Ulredningen räknar med all de befintliga klinikerna i Linköping. Lund/ Malmö och Örebro fortsätter sitt arbete på regionsjukvärdsnivå. Vidare räknar ulredningen med en regionklinik i Göteborg, Uppsala respektive Umeä. När del gäller Slockholm anser utredningen, atl organisationen av och resurserna för den sjukhusanknulna yrkesmedicinen bör utredas ylter­ligare.

Enligt utredningens bedömning bör varje sjukvårdsområde i princip ha en yrkesmedicinsk länsklinik. Undantag ulgör Golland som inle kan anses ha befolkningsmässigt underlag för egen klinik. De yrkesmedicinska re­gionklinikerna förutsätts även fungera som länskliniker för det egna lands­tinget.

Inom ulredningen har diskuterats olika sätt att lokalt organisera den yrkesmedicinska verksamheten. Åven om utredningen anser, alt man bör kunna vara flexibel när det gäller den lokala organisationen förordar utred­ningen sammanhållna yrkesmedicinska regionkliniker respektive länskli­niker.

1 avsnill 6.3 beskriver ulredningen huvuddragen i arbetsfördelningen mellan region- och länskliniker. För länsklinikerna föreslås följande ar­betsuppgifter.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   193

-    Utredningar av samband mellan arbetsmiljö och ohälsa vad gäller en.skil-da patienter. Av särskild betydelse är därvid möjlighelerna till närkon-lakt med förelagshälsovård, allmänna försäkringskassor, yrkesinspek­tion samt övrig hälso- och sjukvård, vilka har stort behov av yrkesmedi­cinsk konsultservice. Mera allmänna ulredningar av samband mellan arbetsmiljö och ohälsa kan också bli akluella. Länskliniken bör dessul­om främja och i vissa fall kunna leda forsknings- och utvecklingsprojekt med direkt anknytning till förelagshälsovården inom länel.

-    Bedömning och konlroll av risker bör ske som slöd lill och i samarbete med förelagshälsovården och yrkesinspektionen. Länskliniken bör bl. a. kunna ulföra mätningar, ge råd om uppläggning av provlagning, tolka resultat av undersökningar i företagshälsovården och låna ul instrument. Kalibrering av instrument kan även förekomma. Råd i eliminalionstek-niska frågor bör ocksä ingå i verksamheten. Medicinskt kan riktade hälsoundersökningar bli aktuella, bl. a. obligatoriska läkarundersökning­ar av personer i vissa riskmiljöer.

-    Uppsökande verksamhet riktad mol småföretagen för all intressera dem för anslutning till företagshälsovård bör ocksä vara en uppgift.

-    Läkare vid kliniken bör bistå yrkesinspektionen med yrkesmedicinsk kompetens, d v s på deltid fungera som yrkesinspektionens läkare.

-    Länskliniken bör ge utbildning och information lill bl. a. skyddsombud, arbetsledare, personal i företagshälsovården och vid försäkringskas­sorna. En mycket viktig uppgift för länskliniken blir alt informera och utbilda personal inom hälso- och sjukvården i yrkesmedicinska frågor. Pä sikt bör delar av yrkesmedicinar- och yrkeshygienikerutbildningen kunna ges vid vissa länskliniker.

Regionklinikerna förutsätts inrikta sin verksamhet på mer avancerat utrednings-, utvecklings- och forskningsarbete. Kvalificerad utbildning bör i första hand ligga på regionklinikerna.

I avsnitt 6.4 redovisar förelagshälsovårdsutredningen behovet av perso­nal, utrustning och lokaler för de yrkesmedicinska klinikerna. Ulredningen räknar med en personal om ca 30 personer vid regionklinik och ca tio personer vid länsklinik, när klinikerna är utbyggda. Samtidigt betonar utredningen, att antalet anställda kan variera beroende på sjukvårdsområ­dets storlek, näringslivets struktur m. m. Yrkesmedicinens behov av eget laboratorium för mera avancerade analyser vid regionklinikerna, liksom önskvärdheten av profilering på analyssidan kommenteras i avsnitt 6.4.1.1.

En av de mera cenirala punkterna i ulbyggnadsprogrammel för yrkesme­dicinen rör lillgången på personal. Långsamhelen i den hittillsvarande utbyggnaden har i allmänhet förklarats med atl del rått brist på yrkesmedi­cinare för den medicinska sidan och yrkeshygieniker för den tekniska. Företagshälsovårdsutredningen har emellertid under utredningsarbetet sökt vägaratt öka tillgången pä personal. Enligt utredningens bedömning 13   Riksdagen 1980181. I saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet   194

är del därför möjligt att bygga ut yrkesmedicinen i den takt ulredningen föreslår.

I kapitel 7 analyserar utredningen behovel av yrkesmedicinare och yr­keshygieniker och pekar på möjligheler all genom bl. a. ulbildningsin-stanser få fillräckligt med personal för yrkesmedicinens utbyggnad.

Fr. o. m. 1975 kan läkare under vidareutbildning välja atl specialisera sig på yrkesmedicin. Denna möjlighet har något underlättat rekryteringen lill de yrkesmedicinska klinikerna. Förelagshälsovårdsutredningen har också medverkat lill atl nämnden för läkares vidareutbildning fastställt regler för förkortad vidareutbildning i yrkesmecicin för läkare med erfarenhet frän I.ex. förelagshälsovård.

När det gäller yrkeshygieniker finns ingen reguljär utbildning i Sverige. De yrkeshygieniker som nu är verksamma vid de yrkesmedicinska klini­kerna har i allmänhet civilingenjörsutbildning motsvarande och har dessut­om plockat samman lämpliga kurser i Sverige och utomlands. 1 flera fall har de fått specialutbildning på kliniken efter anställning.

Enligt utredningens uppfattning är en av de mera angelägna åtgärderna för att klara yrkesmedicinens utbyggnad atl få lill stånd en reguljär utbild­ning för yrkeshygieniker. Utredningen har därför vänt sig lill arbelar­skyddsstyrelsen och UHÅ och bett dessa båda verk påbörja utredning i syfte all snarast få fram en sådan utbildning. Utredningen räknar med. alt verkens förslag skall komma fram senast i oktober 1981, varefter förelags­hälsovårdsutredningen avser alt skyndsamt behandla förslagel och föreslå de ålgärder som kan behöva vidtas.

Arbetarskyddsstyrelsen planerar att övergångsvis med böijan våren 1981 anordna yrkeshygienikerutbildning i syfte atl underlätta rekrytering­en lill de yrkesmedicinska klinikerna.

I avsnitt 8.3 berör utredningen ulbildningen för övrig personal vid de yrkemedicinska klinikerna som sjuksköterskor, beteendevelare, laborato­rieingenjörer och sjukgymnaster/ergonomer. Ulredningen konstaterar dels att man bör se på möjlighelerna all samordna specialutbildningen för dessa med motsvarande utbildning för personal i företagshälsovården, dels alt det vid sidan av specialutbildning finns behov av inskolning med handled­ning på de yrkesmedicinska klinikerna.

Ulredningen anser vidare, att sjukvårdshuvudmännen i samarbete med berörda fackliga organisationer närmare bör penetrera behovet av efterut­bildning för personalen vid de yrkesmedicinska klinikerna.

Utredningen har räknat på kostnader för all bygga och driva yrkesmedi­cinska kliniker. Kostnadsredovisningarna finns i avsnitt 6.4. 1 kapitel 9 tar ulredningen upp finansieringsfrågor. Enligt utredningens uppfattning finns en alltför varierande praxis när det gäller atl ta betalt för uppdrag, I.ex. kemiska analyser, som ulförs av yrkesmedicinen. I avsnitt 9.2 redovisar utredningen principiella synpunkler som bör kunna vara vägledande vid bedömning av huruvida ersättning skall tas ut eller inte. Ulredningen anser

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   195

dessulom, att klinikerna bör la ut enhetliga avgifter för sin uppdragsverk­samhet. Landstingsförbundet bör utfärda rekommendationer om delta.

Förelagshälsovårdsutredningen har kunnat konstalera, att lidigare ut­redningar och förslag om utbyggnad av yrkesmedicinen inte följts upp på ell önskvärt sätt. Ulredningen vill mol den bakgrunden kraftigt betona vikten av all den nu föreslagna utbyggnaden planeras och följs upp med erforderliga beslut.

De överläggningar ulredningen haft med sjukvårdshuvudmännen lyder pä all del råder stort intresse för yrkesmedicin och företagshälsovård och att man nu är beredd atl salsa pä en utbyggnad av yrkesmedicinen enligl del principförslag ulredningen presenterar.

Yrkesmedicinens framtid är beroende av alt många goda krafter samver­kar. I kapitel 10 lar förelagshälsovårdsutredningen upp en rad samverkans-och planeringsfrågor som syftar till en gemensam utveckling av yrkesmedi­cinen.

Utredningen föreslår, att planeringen av utbyggnaden ligger hos ell regionall samverkansorgan, dvs regionsjukvårdsnämnden eller dess mot­svarighet. Planer för utbyggnaden bör läggas upp i samarbete mellan berörda sjukvårdshuvudmän och externa intressenter. Inom de enskilda landstingen måsle länsklinikerna planeras med beaktande av bl. a. före­tagshälsovårdens behov. Samspelet mellan yrkesmedicinen på region- re­spektive länsnivå måste ägnas stor uppmärksamhet i planeringen. I de regioner som redan har yrkesmedicinsk verksamhet bör man överväga alt som en början på verksamheten pä länsnivå ha s. k. filialmotlagning några dagar per vecka med personal från regionklinikerna.

Om yrkesmedicinen med sina särdrag skall kunna utvecklas och hävda sig inom traditionell hälso- och sjukvård är det angeläget atl den får största möjliga slöd från dem som berörs av verksamheten. Stödet bör utformas så alt det dels tillför hälso- och sjukvården värdefull information om den verklighet yrkesmedicinen skall arbeta med pä fältet, dels medverkar till alt hävda yrkesmedicinens krav inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Företagshälsovårdsutredningen anser, att man bör sträva efter att till yrkesmedicinen knyta någon form av samrädsgrupp med såväl politisk representation som representation från arbetstagare och arbetsgivare.

Bland de frågor som måsle prioriteras vid utbyggnaden kan nämnas en myckel aktiv och medveten personalplanering. Ulredningen föreslår okon­ventionella lösningar som sjukvårdshuvudmännen bör pröva under en övergångsperiod.

Del är angeläget atl utbyggnaden av yrkesmedicinen sker på mest ända­målsenligt säll utifrån landels totala behov. Utredningen föreslår därför samverkan mellan sjukvårdsregionerna och andra berörda för all hitta lämplig profilering, framförallt för de yrkesmedicinska regionklinikerna.

Det förslag fill utbyggnadsprogram för yrkesmedicinen som utredningen presenterar i detta belänkande avser i första hand den kliniska verksamhe-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   196

ten inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Vid beräkningen av resurs­behovet har dessulom hänsyn lagils till alt framförallt regionklinikerna skall kunna medverka i utbildning och forskning i högskolan. Enligt utred­ningens uppfattning bör UHÄ tillsammans med berörda läroanstalter utre­da och lägga förslag lill plan för högre utbildning och forskning i yrkesme­dicin. Därvid bör bl. a. preciseras, vilka resurser som kan behöva tillföras yrkesmedicinen och hur yrkesmedicinen organisatoriskt bör knytas till högskolan. Högskoleanknytningen bör ske på ett sätt som garanterar, alt man dels lar tillvara den bredd som ligger i yrkesmedicinen och dess kontaktnät, dels i högskolan för in de problemställningar yrkesmedicinen möter i tillämpningen på fältet.

Åven om yrkesmedicinens ulbyggnad och utveckling i första hand är en fräga för landslingen som sjukvärdshuvudmim bör också staten använda de styrinstrument som slär lill buds för atl främja utbyggnaden.

Företagshälsovärdsulredningen föreslår, alt regeringen vidtar de ålgär­der som är påkallade för all främja utbyggnaden av yrkesmedicinen vid de båda regionsjukhus som har statligt huvudmannaskap, dvs Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset. Vidare bör regeringen få riksdagens uppdrag att i förhandlingar med landslingen (landstingsförbundet) söka träffa överenskommelse om att yrkesmedicinen skall prioriteras vid fördel­ning av landslingens resurser.

Den analys förelagshälsovårdsutredningen gjort av hindren hittills för utbyggnad av yrkesmedicinen har pekat pä stora brister i samhällets intres­se att medverka till utbyggnad av yrkesmedicinen via styrning av läkar­tjänster lill området, såväl vidareutbildningsfiänsler som permanenta tjänster. Ulredningen föreslår därför att regeringen i socialdepartementets sjukvårdsdelegation verkar för en sådan styrning av läkartjänster lill yrkes­medicinen atl utredningens förslag lill ulbyggnadsprogram kan förverkli­gas. Dessulom bör socialstyrelsen fä i uppdrag alt i verkställigheten av delegationens beslut särskilt följa utvecklingen av yrkesmedicinens ut­byggnad och föreslå eventuella åtgärder som kan underlätta denna.

1 avsnitt 10.5.2 och 10.5.3 lar ulredningen upp förslag om översyn av specialistutbildningen i yrkesmedicin för läkare i syfte alt bällre anpassa den till arbetsfältet. En rad andra förslag som rör utbildning pä det yrkes­medicinska området och åtgärder för att öka rekryteringen lill området finns ocksä i dessa avsnitt.

Arbetarskyddsfondens styrelse skall enligt sin instruktion genom bidrag från fonden stödja sådan forskning och utveckling saml utbildning och upplysning som kan motverka uppkomsten av yrkesskador och annan av arbetsmiljön betingad ohälsa eller förbättra arbetsmiljön och därigenom främja hälsa och säkerhet i arbetslivet. Företagshälsovärdsulredningen anser, att yrkesmedicinens utbyggnad är av central belydelse för alt uppnå de syften som arbetarskyddsfondens styrelse skall arbeta för. Enligt utred-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   197

ningens mening bör det därför kunna vara en uppgift för fonden att bidra lill utvecklingen av yrkesmedicinen.

Företagshälsovärdsulredningen pekar på möjligheten för fonden all ge riktat utbildningsstöd. Fondens styrelse skulle dessulom i sin bidragsgiv­ning kunna överväga temporärt stöd till de yrkesmedicinska regionklini­kerna i syfte all snarast få en profilering av verksamheten, främsl på forskningssidan.

Förelagshälsovårdsutredningen har konstaterat, all en anledning till atl utbyggnaden av yrkesmedicinen gått långsamt har varit bristande känne­dom om yrkesmedicinens uppgifter och möjligheter. Utredningen anser därför, alt systematisk information lill sjukvårdshuvudmännen, förelags­hälsovården, arbetsmarknadens parter och andra presumtiva intressenter är viktig och bör genomföras genast. Utredningen har redan i samarbete med landstingsförbundet genomfört en viss sådan informarion i direktkon­takt med sjukvårdshuvudmännen. Enligt utredningens uppfattning bör ul­redningen ylterligare kunna medverka i sådan information i syfte all stimu­lera utbyggnaden av yrkesmedicinen.

Många av de frågor som utredningen har att ta ställning till i det fortsatta arbetet, som rör företagshälsovårdens utbyggnad, har belydelse för eller är beroende av utvecklingen av yrkesmedicinen. Ulredningen har därför anledning alt även fortsättningsvis följa utbyggnaden av yrkesmedicinen.

Förelagshälsovårdsutredningen känner slarkl behov av alt framhålla betydelsen av att sjukvårdshuvudmännen, vid sidan av satsningar på yrkesmedicinen, är beredda alt inom andra medicinska verksamhetsområ­den avdela resurser som kan samarbets med och stödja yrkesmedicinen. För atl lösa ohälsoproblemen i arbetslivet krävs nämligen en bred samver­kan och insatser från många håll.

Utredningen vill som exempel peka på yrkessjukdomarna och behovet av sjukvårdsresurser för att komma lill rätta med dem, inle minst genom förebyggande insatser. Ulredningen har valt yrkesdermatologin som ex­empel, eftersom yrkeshudsjukdomarna ulgör den största andelen yrkes­sjukdomar. Det som sägs i kapitel 11 om utbyggnad av resurserna inom yrkesdermatologin skall emellertid också ses som princip för satsningar inom andra områden av betydelse för arbetslivet.

Sammanställning av remissyttranden

Företagshälsovårdsutredningens förslag lill ulbyggnadsprogram för den sjukhusanknutna yrkesmedicinen har allmänt sett fåll elt positivt motta­gande. Vissa förslag, främsl rörande utbyggnadstakt av den yrkesmedi­cinska verksamheten på länsnivå, har dock mötts med tveksamhet från en del remissinstanser. Samtliga remissinstanser har vitsordat del av utred­ningen konstaterade behovel av snabba och kraftfulla ålgärder för en yrkesmedicinsk ulbyggnad.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   198

Utbyggnadsmodell och utbyggnadstakt

Flertalet remissinsianser biträder eller lämnar ulan erinran utredningens förslag till utbyggnadsmodell och utbyggnadslakt för den sjukhusanknutna yrkesmedicinska verksamheten. 1 huvudsak är remissinstanserna överens med utredningen om behovet av en snabb och kraftfull utbyggnad och atl delta bör ske pä såväl regional nivå som på länsnivå. Några remissinstan­ser menar alt förslagel om en parallell ulbyggnad på både regions- och länsnivå torde vara väl opfimisfiskt främsl med hänsyn lill tillgängliga resurser.

Utredningens förslag lill utbyggnadsmodell biträds av i stort sett samtli­ga remissinstanser. Mot förslaget om en ulbyggnad även på länsnivå ullalar sig bl. a. Svenska läkarsällskapet som finner del mest angelägel all satsa tillgängliga resurser på i första hand välutrustade regionala enheter. Erfarenheterna frän dessa regionala enheter kan vara vägledande vid en eventuell senare ulbyggnad av kliniker på länsnivå. Sveriges läkarförbund anser likaledes all en snabb ulbyggnad av yrkesmedicin på regionnivå bör prioriteras och menar atl länskliniker kan behövas inom några få landsfing med särskilda behov.

Den av ulredningen föreslagna utbyggnadstakten förordas av bl. a. UHÄ, arbetarskyddsstyrelsen, LO, TCO och fiertalet landsting: Bland de skäl som anförs för della är all den yrkesmedicinska verksamheten i landet är starkt underdimensionerad och atl slora ansträngningar måsle göras för alt snabbi fä lill stånd en lillfredsslällande ulbyggnad. En parallell ulbygg­nad medför också att verksamheten görs mera lättillgänglig samtidigt som möjligheterna för yrkesmedicinen på regionnivä alt syssla med långsiktigt utredningsarbete förstärks. Riksförsäkringsverket (RFV) framhåller alt man redan i sitt yllrande över regionsjukvårdsutredningens belänkande underströk betydelsen av all yrkesmedicinska resurser finns tillgängliga inom varje landstingsområde.

Landstingsförbundet säger sig sluta upp bakom de mål för ulbyggnad som utredningen formulerat för åren 1985 och 1990 medan slufiigen Svens­ka kommunförbundet anser all yrkesmedicinen bör byggas ul både på läns-och regionsjukvärdsnivå för atl kunna fungera på etl tillfredsställande sätt. Även ur ekonomsik synpunkl, framhåller förbundel, måste denna modell vara mest fördelaktig. Vidare är det viktigt all de yrkesmedicinska enhe­terna byggs ul parallelll på region- och länsnivå, dock måsle takten anpas­sas till samhällets resurser i stort.

Den föreslagna utbyggnadstakten ifrågasätts av bl. a. Direktionen för Akademiska sjukhuset, Göteborgs kornmunstyrelse. Svenska arbetsgiva­reföreningen samt några landsting. Man framhåller att det är tveksamt om de personalmässiga och ekonomiska resurserna är tillräckliga för en paral­lell utbyggnad inom den tänkta tidsramen och menar alt en utbyggnad på regionnivå bör prioriteras.

Socialstyrelsen är positiv till utredningens förslag om ell utvidgat stöd

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   199

från yrkesmedicinen till företagshälsovården och förutsätter att utbyggna­den av yrkesmedicinen pä regionnivä snarast intensifieras. Man vill dock inle oreserverat slälla sig bakom en helt parallell ulbyggnad pä länsnivå eftersom risk finns för atl utbyggnaden av övriga miljömedicinska resurser därigenom fördröjs. Socialstyrelsen förordar i stället att man från väl fungerande regionavdelningar kan medverka till all en pä lämpligl säll decentraliserad filialverksamhet igångsätts.

Yrkesmedicinens uppgifter och struktur

Utredningens förslag biträds i allt väsentligl av huvuddelen av remissin­stanserna.

Landstingsförbundet anför att yrkesmedicinens roll och uppgifter samt avgränsning mot företagshälsovården av ulredningen har belysts ingående och har inget att invända mot dess överväganden, medan TCO menar all den beskrivning som utredningen gjort av verksamhetens arbetssätt myc­ket väl kan ligga lill grund för diskussionerna om yrkesmedicinens framtida utveckling.

Vissa instanser, bl. a. socialstyrelsen, centralorganisationen SACO/SR och Svenska läkarförbundet menar all definitionen av begreppet yrkesme­dicin är oklar.

Utredningens uppfattning om att yrkesmedicinens ulbyggnad inle kan anstå i avvaktan på utredning om miljömedicinska enheter har kommente­rats av några remissinsianser. Socialstyrelsen delar inte utredningens pes­simism beträffande landstingens möjligheler alt realisera intentionerna pä det miljömedicinska området, men framhåller däremot atl viss risk förelig­ger atl del miljömedicinska arbetet hindras om förslagel fill länsutbyggnad genomförs. Vissa instanser bl. a. Malmö kommun och Svenska läkarsäll­skapet efterlyser en diskussion om samordning och samverkansformer mellan yrkesmedicinen och den miljömedicinska verksamheten.

Utbildningsfrågor

Utredningens förslag lill åtgärder för atl säkra erforderligt anlal utbil­dade yrkesmedicinare och yrkeshygieniker delas i allt väsentligt av remiss­instanserna. Bl. a. framhåller UHÄ och Östergötlands läns landsting ange­lägenheten av alt yrkesmedicinen förs lill prioriterad grupp inom den solidariska läkarforsöijningen. UHÄ påpekar all en arbetsgrupp med före­trädare för UHÅ resp. Arbelarskyddsstyrelsen har tillsatts på förslag av företagshälsovårdsutredningen för att utreda och ge förslag till en reguljär yrkeshygienikerutbildning med start hösten 1982. UHÅ är däremot tvek­samt till en provisorisk utbildning. Detla med hänsyn lill den korta fid som återstår innan en reguljär utbildning kan komma lill stånd.

Malmö kommun och Svenska läkarsällskapet understryker betydelsen av att en yrkeshygienikerutbildning kan komma lill stånd, medan Central­organisationen SACO/SR i likhet med utredningen anser alt del är angelä-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   200

get atl sjukvårdshuvudmännen i samarbete med berörda fackliga organisa­tioner karllägger behovel av eflerutbildning för de olika personalkategorier som ryms inom yrkesmedicinen.

Några instanser, bl. a. direktionen för Karolinska sjukhuset och Svenska läkarförbundet, anser att man bör avvakta nämndens för läkares vidareut­bildning allmänna översyn av läkares vidareutbildning innan den av utred­ningen föreslagna begränsade översynen av specialistutbildningen inom yrkesmedicinen görs. Nämnden för läkares vidareutbildning framhåller i sill yttrande all de i nuläget inte ser det möjligt atl tillmötesgå utredningen om en begränsad översyn.

Planering av utbyggnad

Utredningens förslag om ett regionalt samverkansorgan och samråds­grupp med representation av arbetsmarknadens parter och politiker till­styrkes av flertalet remissinstanser. LO anför att ledningsgrupper för de yrkesmedicinska klinikerna såväl pä region- som länsnivå bör etableras i den form utredningen föreslär. Malmöhus läns landsting invänder mot förslagel med politisk representation och förordar i stället en referens­grupp med enbart företrädare för arbetsmarknadens parter medan Svenska läkarförbundet och Svenska läkarsällskapet framhåller alt den yrkesmedi­cinska verksamheten inte bör styras på annal sätt än övriga kliniska discipliner.

Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om samverkan för profilering av den regionala yrkesmedicinska verksamhe­ten, bl. a. UHÄ, LO, Landstingsförbundet och arbelarskyddsstyrelsen.

Direktionen för Akademiska sjukhuset saml Uppsala läns landsting delar ulredningen syn om behovet av profilering men framhåller alt profile­ringen inle får leda till atl patienter skickas mellan regionerna.

Mot förslagel om alt regeringen bör fä riksdagens uppdrag alt i förhand­lingar med landstingen söka träffa överenskommelse om all yrkesmedi­cinen skall prioriteras vid fördelning av landstingens resurser har ingen remissinstans invänt. Förslagel ses som angeläget av bl. a. arbetarskydds­fonden, LO, Malmö kommun, Östergötlands, Blekinge och Örebro läns landsting.

Landstingsförbundet anför slutligen atl om vissa områden utpekas som prioriterade förutsätter delta en bestämd vilja all pä alla nivåer la konse­kvenser såväl vad avser ekonomi som personalförsörjning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet  201

Bilaga 15.2

Sammanfattning av betänkandet (Ds A 1980:06) Institu­tet för arbetsvägledning och rehabilitering samt remiss­yttranden över betänkandet

1.    Bakgrund

Den yrkesinriktade rehabiliteringen har utretts i flera sammanhang un­der 1970-talet, främst vad gäller dess organisation och huvudmannaskap.

Utredningen rörande viss yrkesinriktad rehabditering föreslog i sill be­tänkande (SOU 1975:38) Yrkesinriktad rehabilitering, all skolöverstyrel­sen (SÖ) skulle få ansvarel för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Särskil­da yrkesprövningsenheler skulle inrättas vid slörre AMU-centra i varje län och bl. a. ersälla arbetsvårdsinsfilulen. Den arbetspsykologiska verksam­heten däremot skulle inordnas i arbetsförmedlingens verksamhet.

För metodutveckling föreslogs en decentraliserad organisation med sär­skilda resurser vid yrkesprövningsenheterna i Slockholm, Göteborg och Umeå samt förstärkning vid SO:s centrala förvaltning. Slarkl decentralise­rade resurser i nära anknytning till den praktiska verksamheten skulle, enligl utredningen, ge de bästa förutsättningarna atl fånga upp och vida­reutveckla den metodutveckling som pågår i organisafionen, till skillnad från ell fristående institut, som lätt löper risk alt isoleras. Behov finns också, enligt ulredningen, av mer övergripande forskning rörande utveck­lingen pä arbetsmarknaden, utslagning, förändringar av arbetsmiljön. Den­na forskning borde dock inle särskiljas från annan arbetsmarknadspolitisk forskning, utan ske inom ramen för redan befinlliga institutioner. En särskild delegation med representation av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och SÖ skulle inrättas. Ett särskilt anslag för metodutveckling skulle ställas till förfogande.

Mot utredningens förslag reserverade sig en av de tre ledamöterna saml en grupp av experterna. De förordade i stället atl ell frislående institut skulle inrättas.

Ulredningen presenterade också etl sådanl förslag. Det innebar att etl fristående institut skulle ansvara för metodutveckling och forskning. Grun­den för detta institut skulle vara slalens arbelsklinik. Verksamheten skulle organiseras på fyra avdelningar, en för utredningsmetodik, en för behand­lingsmetodik, en för anpassningsmelodik och en för uppföljnings- och sam verkansmelodik.

Utredningens förslag om en decentraliserad organisation för forskning och metodutveckling mottogs positivt av bl. a. socialstyrelsen, SÖ, statens handikappråd, styrelsen för vårdartjänst. De Handikappades Riksförbund (DHR) och Svenska kommunförbundet. Flera remissinsianser, bl. a. AMS, statens arbelsklinik (STAK), Handikappförbundens ceniralkommit-14   Riksdagen 1980181. I saml. Nr 100. Bilaga 15

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  202

té (HCK), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralor­ganisation (TCO) och Cenlralorganisafionen SACO/SR avstyrkte utred­ningens huvudalternativ och förordade i stället alternativet med ell frislå­ende institut.

I propositionen (1977/78: 30) om skyddat arbele och yrkesinriktad reha­bilitering m. m., som följde på betänkandet, föreslogs atl den yrkesinrikta­de rehabiliteringens principiella utformning och frågan om ett fristående institut för forskning och metodutveckling skulle hänskjutas lill syssel­sältningsulredningen. Riksdagen (AU 1977/78: 16, rskr 1977/78:74) anslöt sig tili förslaget.

Sysselsättningsutredningen föreslog i sitt delbetänkande Arbele åt han­dikappade (SOU 1978:14) atl de för arbetshandikappade särskilt anpas­sade kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen, omställning och träning (OT) samt kursen Arbetsliv och utbildning (ALU) skulle föras samman med arbetsvårdsinstitulens resurser i nya enheter som skulle benämnas arbelsmarknadsinsliiul och knytas fill länsarbetsnämnderna - men med särskilda styrelser. Också psykologresurserna föreslogs bli knutna lill ar­betsmarknadsinstituten.

Forsknings- och metodutvecklingsarbetet skulle samordnas av etl cen­tralt institut knutet lill arbetsmarknadsstyrelsen, i vilkel delar av verksam­heterna vid slalens arbelsklinik och Psykotekniska institutet skulle ingå. Institutets uppgift skulle vara all följa och stödja den yrkesmässiga rehabi­litering, som bedrivs inom arbetsmarknadsverket.

Ulredningen underströk vad som sagts i propositionen 1977/78:30 om atl institutet borde ha en frislående ställning och ansåg "en sådan ställning vara en förutsättning för alt institutet skulle kunna ha ell samlat grepp över rehabilileringsmelodiken i ett arbetsmarknadspoliliskl perspektiv". An­svarel för driften av institutet borde därför uppdras ål en särskild delega­tion med bred samhällelig representation.

Enligt utredningen borde institutet inle ha en egen inbyggd praktisk verksamhet ulan i stället få direkt lokalmässig anknytning till något prak­tiskt verkande arbetsmarknadsinstitut i Stockholmsregionen. Forsknings­uppgiften betonades och sociologisk, psykologisk och medicinsk expertis föreslogs bli knuten lill institutet, som också borde ha fasta kontakter med universitetens forskarutbildning.

Nya utredningen om yrkesinriktad rehabditering m.m. (NYR) hade till uppgift all utarbeta mer detaljerade planer för hur den yrkesinriktade rehabiliteringen skulle organiseras. 1 sin rapport Arbetsmarknadsinstitut (Ds A 1978:03) framhöll NYR all metodutveckling och forskning kring den yrkesinriktade rehabiliteringen varit klart otillräcklig i förhållande till den praktiska verksamhetens omfallning.

NYR delade sysselsältningsutredningens uppfattning all både arbets­marknadsinstituten och ulveckiings- och forskningsverksamheten skulle förläggar till arbetsmarknadsverket. Man underströk behovet av en decen-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  203

traliserad melodutvecklingsverksamhel och ansåg alt del inle borde finnas någon fast knytning mellan utvecklings- och forskningsverksamheten och etl enda arbetsmarknadsinstitut. 1 stället skulle verksamheten baseras pä samtliga arbetsmarknadsinstitut. Det cenirala institutet skulle ha en sam­ordnande funktion för utvecklingsarbetet vid instituten med visst metod­ansvar för dessas verksamhet. Dessutom skulle institutet svara för egna forsknings- och ulvecklingsinilialiv, forskningsbevakning, kontakter med angränsande forskning och forskningsinformation.

En särskild delegationsslyrelse skulle svara för inriktningen av institu­tets verksamhet. Beträffande institutets inre organisation föreslog NYR all det skulle få två enheter; en för personalutbildning och en för metodut­veckling och forskning. Personalulbildningsenheten skulle förutom en en­hetschef ha sex handläggare och två sekreterare och melodutvecklingsen-helen en chef och 18 handläggare. Dessulom skulle det finnas tre profes­sorer och fyra sekreterare. Etl kansli med åtta tjänster skulle stå lill föreståndarens förfogande.

På grundval av förslagen från sysselsältningsulredningen och NYR lade regeringen fram förslag (prop. 1978/79:73) om ett centralt institut for metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinrikta­de rehabiliteringen. Riksdagen beslutade (AU 1978/79:20, rskr 1978/ 79: 186) all ett sådant institut skulle inrättas. Frågan om institutets lokalise­ring behandlades inle i propositionen varför riksdagen, i enlighet med arbetsmarknadsutskottets förslag, beslutade all lokaliseringsfrägan skulle utredas närmare.

I prop. 1978/79:216 om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning föreslog regeringen alt instiiutel skulle placeras i Stockholm. Den huvudsakliga motiveringen lill förslaget var all det av funktions- och effektivitetsskäl måste förläggas nära AMS och därför inte kunde lokaliseras utanför Slockholmsregionen. Till följd härav hade någon alternativ lokalisering inte prövats.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen uttalade emellertid arbets­marknadsutskottet (AU 1978/79:40) alt del material som hade presenterats för utskottet inte visat att del var förenat med sådana nackdelar att placera institutet utanför Stockholmsområdet all delta inle borde övervägas. Ut­skottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka propositionen, utan förordade atl regeringen skulle låta ulföra en kompletterande utredning och därefter återkomma lill riksdagen med förslag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr 1978/79:441).

Den 16 maj 1979 tillsatte chefen för arbetsmarknadsdepartementet, efter bemyndigande av regeringen, en särskild utredare med uppdrag att göra en utredning om olika alternativ för lokalisering av institutet.

Enligt sina direktiv skulle ulredningen klargöra om del var förenat med sådana nackdelar all lokalisera inslilulel utanför Stockholmsregionen alt delta inle borde övervägas. Under utredningens gång har regeringen utfår-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet  204

dal särskilda tilläggsdirektiv (Dir 1980:20) angående finansiering av re­former. Utredningen har den 30 maj 1980 lämnat belänkande (Ds A 1980:06) Institutet för arbetsvägledning och rehabilitering.

Över betänkandet har yttrande avgivils av:

Socialslyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), slalens arbetsmarknads­nämnd (SAMN), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöversty­relsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbelarskyddsstyrelsen (ASS), slalens arbelsklinik (STAK), kriminalvårdsstyrelsen, länsstyrelsen i Kalmar län, efter hörande av Kalmar kommun, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, efter hörande av Göteborgs kommun, länsstyrelsen i Ska­raborgs län, efter hörande av Skövde kommun, länsstyrelsen i Värmlands län, efter hörande av Karlstads kommun, länsstyrelsen i Västerbottens län, efter hörande av Umeå kommun och länsstyrelsen i Blekinge län. efter hörande av Karlskrona kommun. Svenska kommunförbundet. Landstings­förbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisa­tionen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). De handi­kappades riksförbund (DHR), Handikapporganisationernas centralkom­mitté (HCK) saml Solna kommun.

2.    Betänkandet (Ds A 1980:06) Institutet för arbetsvägledning och rehabilitering

Utredningen har analyserat alternativ lill Slockholm som lokaliserings­ort för elt centralt institut. Under den tid som lokaliseringsfrågan varit aktuell har Kalmar, Göteborg, Skövde, Karlstad och Umeä föreslagits som lokaliseringsorter. Utredningen har undersökt möjligheterna att frän dessa orter fullgöra institutets uppgifter. Senare har också Kariskrona föresla­gils.

Utredningen har inte sett som sin uppgift att göra regionalpolitiska överväganden. 1 stället har den grundat sina ställningstaganden på en bedömning av förutsättningarna för institutets verksamhet pä de olika orterna.

Riksdagen har emellertid beslutat om allmänna riktlinjer för arbetet med decentralisering i den offentliga förvaltningen (prop. 1978/79: 111 bil. 14, KU 1978/79:35, rskr 1978/79:364). Regeringen har på grundval härav föreskrivit i den allmänna verkstadgan (SFS 1979: 530) alt decentralisering av myndigheters verksamhet skall främjas. Vidare har regeringen utfärdat en förordning (1979:639) om skyldighet för statlig myndighet alt följa riktlinjerna för regionalpolitiken vid planeringen av sin verksamhet. Riks­dagen har ocksä faltal beslut (prop. 1978/79:112, AU 1978/79:23. rskr 1978/79:435) om allmänna riktlinjer för regionalpolitiken. Dessa beslut och föreskrifter innebär bl. a. all regionalpolitiska ulgångspunkter i ökad ut­sträckning skall beaktas i planeringen av slallig verksamhet. Enligt riksda-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet  205

gens beslut skall starka skäl finnas, om ny statlig verksamhet skall förläg­gas till Stockholmsområdet. Hänsyn måste dock las lill verksamhetens art och kontaktbehov.

De redovisade riktlinjerna har givit en bestämd utgångspunkt för utred­ningens arbele med olika lokaliseringsallernaliv.

Under utredningsarbetets gång har regeringen utfärdat särskilda tilläggs­direktiv (Dir 1980: 20) angående finansiering av reformer lill samtliga kom­milléer och särskilda utredare. I direkfiven framhölls, mol bakgrund av del ansträngda slatsfinansiella läget, att utredningsinsatserna bör koncentreras till all avse möjlighelerna lill begränsningar och omprioriteringar inom ramen för gjorda åtaganden. De förslag kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser. Della innebär, all om kostnadskrävande förslag läggs fram, måste samtidigt visas hur försla­gen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet.

Sammanfattningsvis har detta givit följande riktlinjer för all bedöma lämplig lokaliseringsort: I första hand bör lokalisering till en ort utanför Stockholm eftersträvas, eftersom man i fidigare riksdagsbehandling ansett del vara fråga om en ny verksamhet. Lokalisering kan emellertid ske lill Stockholm om del kan visas all hänsynen till verksamhetens art och kontaktbehov kräver det. Därtill kommer kravet att de ökade nettokostna­derna, som i många fall kan vara förenade med lokalisering utanför Slock­holm, måsle rymmas inom ramen för befintliga resurser.

Utredningen har mot bakgrund av delta vidgat sitt arbete och även undersökt gränsdragningen mellan institutet och AMS. Del har inneburit en diskussion och analys av institutets uppgifter och organisation. Ulred­ningen föreslär därefter en helhetslösning som på rimligt sätt skall kunna tillgodose såväl de regionalpoliliska riktlinjerna för planering av statlig verksamhet, som de slatsfinansiella kraven när del gäller all lösa utveck­lings- och utbildningsuppgifterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Della förslag innebär dels en förändrad inriktning och organisafion av institutet, dels en lokalisering utanför Slockholm.

2.1 Institutets uppgifter oeh organisation

Utredningen framhåller all förutsättningarna för institutets lokalisering har förändrats under behandlingen av frågan, eftersom regering och riks­dag gav institutet mer begränsade arbetsuppgifter än vad som föreslagils av sysselsältningsulredningen och NYR.

Verksamheten skulle inriktas på praktisk metodutveckling inom arbets­marknadsverkets område och avgränsas frän den arbetsmarknadsforsk­ning, som ulförs av andra organ. De tre professurer som NYR föreslog blev därför inte inrättade. Personalutbildningsuppgifterna gavs däremot ökad betydelse. Detta innebar, all behovel av nära kontakter med AMS

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   206

kom all bli mer dominerande, eftersom institutets verksamhet måste sam­ordnas med den metodutveckling och personalutbildning som bedrivs inom verkel i övrigt. Detla får konsekvenser för lokaliseringen av institu­tet. Det innebar vidare atl avgränsningen mellan AMS och inslilulel blev mera oklar.

Del lilläggsdirektiv som utfärdals angående finansiering av reformer har för utredningens del inneburit all ökad uppmärksamhet ägnats effektivite­ten och dimensioneringen av den planerade organisationen. Utredningen har därvid funnit atl en klarare fördelning av ansvarel mellan AMS och institutet måste ske. Därtill kommer att utredningen mot bakgrund av allmänt kända erfarenheler ser slora risker för dubbelarbete och därmed ökade kostnader med den planerade organisationen.

En fackenhet inom AMS kommer all ha ansvar för arbelsmarknadsinsfi-tulen (Ami) F. n. finns ett provisoriskt Ami-kansli som lill stor del svarar för den verksamhet som skulle ha åvilat del cenirala inslilulel. Del torde bli mycket svårt all undvika alt del pä detta område inom AMS krävs resurser som blir "överlappande" eller en ren dubblering i förhållande lill del centrala institutet. Risken härfor ökar vid en lokalisering utanför Stockholm. Institutet och dess anställda måste ha uppgifter som är klart fastställda. Sådana klarlägganden förutsäller en viss formalisering av be­slut, uppdrag och resursfördelning.

Mot bakgrund av detta föreslår utredningen en ändrad fördelning mellan AMS och inslilulel av arbetsuppgifter och ansvar. Den innebär, att de av institutets arbetsuppgifter som närmasl anknyter lill AMS, överförs dit. AMS skulle härigenom svara för den del av utvecklingsarbetet som anslu­ter lill den löpande verksamheten. Pä AMS skulle bl. a. ankomma ansvar för alt verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten följer de bestämmelser som finns för arbetsmarknadsverket liksom för Ami, frågor om resursan­vändning och utarbetande av anvisningar (melodfrågor).

Metodutveckling och personalutbildning har nära samband. Genom ut­bildning av de anställda överförs utvecklingsarbetets resultat lill praktisk tillämpning. Ulredningen föreslår därför all huvudansvaret för personalut­bildning också överförs till den enhet inom AMS, som har ansvar för arbetsmarknadsinstitutens verksamhet.

Ulredningen föreslår all totalt 15 tjänster överförs lill AMS av de 38, som ingår i den av riksdagen beslutade organisationen. Del gäller tjänster­na för personalutbildning samt fem av 15 handläggartjänster för metodut­veckling jämte en av kansliljänslerna. Med denna uppbyggnad av admini­strativa och planerande resurser hos AMS skapas enligl ulredningen bättre förulsällningar för elt fristående insfitut.

Institutets uppgift bör vara mer kvalificerade och långsiktiga utveck­lingsuppgifter. Det bör byggas upp av de återstående tjänsterna för metod­utveckling, vilkel innebär tio handläggartjänster, fyra assislenlljänster samt tjänst för institutionschef. Däremot bör tjänsten som chef för metod-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet  207

utvecklingsenheten inle inrättas. 1 stället bör en Ijänsl som biträdande insfitutionschef finnas med huvudansvar för utbildnings- och administrati­va frågor. Utredningen föreslår att lokalisering sker i anslutning lill annan verksamhet inom arbetsmarknadsverket, så atl man kan repliera på befint­liga resurser för administration. Kansliresurserna bör då kunna begränsas till tre nya tjänster. Delta innebär sammanlagt högst 19 tjänster.

Della förslag innebär all sammanlagt 34 av 38 beslutade tjänster las i anspråk. De medel som därigenom inbesparas bör kunna utnyttjas för all läcka merkostnaderna för en lokalisering lill den ort ulredningen föreslår.

Någon ändring av institutets administrativa förhållande lill arbetsmark­nadsverket eller belräffande dess ledning finner ulredningen inle anledning föreslå. Som lidigare beslutats bör inslilulel ha en självständig ställning inom arbetsmarknadsverket och ledas av en särskild delegalionslyrelse.

Utredningen vill här peka på möjligheten all delegalionsslyrelsen får ersätta den nuvarande arbetsvärdsdelegalionen och därigenom även ges insyn i och inflytande över allt det väglednings- och rehabiliteringsarbete som bedrivs inom arbetsmarknadsverket.

2.1.1 Remissyttranden

Av 24 remissinsianser har 22 inkommit med yllrande. Av de 16 som yttrat sig om institutets uppgifter och organisation har något mer än hälften tillstyrkt utredningsförslaget, bl. a. SAMN, ASS, SÖ, krimi­nalvårdsstyrelsen, RFV, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och länsstyrelsen i Västerbottens län.

Förslagel har avstyrkts av de övriga remissinstanserna, däribland AMS, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län samt handi­kapporganisationerna. Samtliga anser all NYR:s förslag borde förverkligas i stället.

Utredningens förslag om ändrad ansvarsfördelning mellan AMS och institutet av arbetsuppgifter m. m. har kommenterats av elt anlal instanser. Enligl SÖ, som tillstyrker förslagel, är en renodling av inslilu­lels arbetsuppgifter pä del sätt som föreslås positiv och medför alt institu­tet inle har krav på sig alt ha direktkontakt med samtliga arbetsmarknads­institut. RFV tillstyrker förslagel med förhoppning att det skall leda lill atl kraftfulla insatser görs för atl förbättra de handikappades situation på arbetsmarknaden, vilket bl. a. kan minska behovel av stödåtgärder genom försäkringskassan.

Länsstyrelserna i Kalmar och Skarborgs län m. fl. är förvånade över all ändrad ansvarsfördelning föresläs och finner utredningens motivering för atl ta upp organisationsfrågan märklig. Man anser inle all del visat sig nödvändigl ompröva det redan fattade beslutet om institutets uppgifter och organisation. SACO/SR befarar att organisationsförslaget kommer att leda fill all institutet inle kan fä elt samlat grepp över fältorganisationen och alt sambandet mellan utvecklingsarbete och utbildning blir upplöst. Man an-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   208

ser del allvariigt atl ulredningen haft andra utgångspunkter än sysselsält­ningsulredningen och NYR och att förslaget i sin helhet innebär en ned­rustning av utvecklingsresurserna för yrkesvägledning och samordnings­frågor.

1 ulredningen föresläs alt ansvar för meloduppgifter och perso­nalutbildning överförs lill AMS. Några instanser har tagit upp detta i sina yttranden, bl. a. Landstingsförbundet och RFV, som säger att detta kan underlätta den vikliga kontakten med andra myndigheter. Länsstyrel­sen i Kalmar län avstyrker förslaget och framhåller alt en intim samverkan mellan metodutveckling och personalutveckling är nödvändig för atl sam­hället skall kunna dra nytta av erfarenheterna från. metodutveckling. SACO/SR anser atl förslagel innebär all aktiva metodutvecklingsresurser övergår till administration och hävdar atl de administrativa resurser som finns inom AMS borde kunna ulnylljas utan åderlåtning av institutet.

1 ulredningen föreslås institutet arbeta med långsikliga utveck­lingsuppgifter. Detla tillstyrks av länsstyrelsen i Blekinge län, som knyter ihop förslaget med inslilulels lokalisering och säger alt en inriktning mot mera långsikliga utvecklingsuppgifter gör att möjligheterna att lokali­sera institutet lill regionalpolitiskt motiverade orter bör vara mycket goda. SACO/SR avslyrker förslagel och menar alt det medför att möjlighelerna till decentralisering av ulvecklingsarbelel lill arbetsmarknadsinstituten re­duceras i och med att de konkreta arbetsuppgifterna kommer att läggas på institutet och kontakterna med fältorganisationen försvagas.

Utredningens förslag all totalt 15 tjänster övertors till AMS av de 38 som riksdagen beslutat tillstyrks av SAF som ocksä ser med tillfredsställel­se att utredningen funnit del möjligt atl reducera antalet tjänster totalt från 38 till 34. Förslaget avstyrks av bl. a. länsstyrelsen i Kalmar län, som anser all överföringen lill AMS av samtliga föreslagna tjänster för personalut­bildning kraftigt skulle minska institulets möjligheter alt verka för en förnyelse av den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Utredningen betonar att inslilulel bör ha en självständig ställ­ning, vilkel inte innebär någon ändring i förhällande till tidigare förslag. Ell par instanser har kommenterat delta, bl. a. länsstyrelsen i Skaraborgs län, som anser alt del finns slor risk — om inslilulel bantas - alt del inle på elt tillfredsställande sätt kan fungera som en gentemot AMS självständig enhet. Socialstyrelsen är inne på samma linje och säger all det är av slor vikt atl insfitutet får en självständig ställning under AMS huvudmanna­skap.

Ulredningen slär fast vid att institutet skall ledas av en delegations-styrelse inom AMS. Utredningen pekar i sammanhanget på möjligheten alt denna delegation får ersätta den nuvarande arbetsvärdsdelegalionen. Ingen av de instanser som kommenterat detla är positiv lill denna möjlig­het. Förslaget avstyrks bl. a. av AMS och SACO/SR. SACO/SR framhåller all delegationsstyrelsens insyn och befogenheter därigenom väsentligl

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet  209

skulle reduceras och institutets fristående karaktär och utrymme för egna prioriteringar inom ramen för anvisade medel stoppas. DHR anser det nödvändigt att ge institutet en ledning som ger möjlighet till insyn och inflytande och förordar atl institutet leds av en självständig styrelse med representanter från bl. a. DHR. Även LO är tveksam lill en samordning mellan institulets styrelse och arbetsvärdsdelegalionen på grund av att institutets styrelse då blir så slor, atl den förmodligen inte kan fungera smidigt.

2.2 Institutets lokalisering

Den huvudfråga som utredningen enligt sina direktiv har sökt besvara gäller förutsättningarna för och konsekvenserna av en lokalisering utanför Stockholm.

Kalmar, Göteborg, Skövde, Karislad och Umeå har föreslagits som lokaliseringsort för institutet. Senare har också Karlskrona aktualiserats för lokalisering. Karlskrona har dock inle behandlats av utredningen. Beträffande övriga orter har ulredningen bedömt dem utifrån följande aspekter:

a)       Samarbete och kontakt med AMS. En lokalisering utanför Stock­holmsområdet medför vissa ölägenheter för AMS såväl som för institutet. Vilka och hur stora dessa ölägenheter blir beror lill väsenllig del på om institutet ges ekonomiska resurser för att delta i arbete och överläggningar på styrelsen i den omfattning som krävs för etl väl fungerande samarbete.

b)      Anknytande verksamhet. Om institutet lokaliseras pä en ort där del finns anknytande verksamhet kommer delta sannolikt alt ha en positiv effekt på personalrekryteringen och därmed även på verksamheten.

c)       Samarbete och kontakt med arbetsmarknadsinstituten. Den del av institutets verksamhet som gäller försök m.m. skall föriäggas lill arbets­marknadsinstitut runl om i landel. Institutet är därför beroende av all ha ell centralt läge i förhållande lill flertalet arbetsmarknadsinstitut.

Beträffande

a)        bedöms Skövde, Karislad och Göteborg vara bättre som lokalise­ringsort än övriga orter om man utgår från kostnaderna för alt hälla kontakt med AMS.

b)       bedöms Göteborg, Karlstad och Umeå vara bällre än de övriga orterna. Utredningen anser alt förekomsten av anknytande verksamhet är av så slor vikl atl t. ex. Skövde som saknar sådana verksamheter inte bör komma i fråga om lokaliseringsort före de övriga. Göteborg och Karislad anses relativt likvärdiga ur kommunikafionssynpunkl. Däremot har den anknytande verksamheten i Göteborg en helt annan karaktär och omfall­ning än i Karlstad. Också Umeå har i detla avseende klara försteg i förhällande till Karislad.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   210

c) bedöms Göteborg vara bästa lokaliseringsort. Av utredningens analys av alternativen Umeå och Göteborg i förhållande lill Stockholm befanns Umeå vara den minst lämpliga orten ur kommunikationssynpunkt efter­som avståndet till de flesta arbetsmarknadsinstitut är mer än 50 mil och antalet närbelägna institut litet.

Utredning har besökt de olika orterna för all studera de praktiska förut­sättningarna för lokalisering till orten vad gäller tillgång lill lämpliga lo­kaler, bosläder, barntillsyn m.m. Den har samtidigt sökt kartlägga vilka verksamheter med anknytning till institulets uppgifter som finns på orten, avståndet lill övriga arbetsmarknadsinstitut och kommunikationerna lill dessa.

En tabellarisk uppställning av utredningens kartläggning visar följande:

 

 

 

 

 

Orter

Antal Ami inom

Lokaler

Bosläder

Kommunika-

Anknytande verk-

 

 

 

barnomsorg

tioner

samhet

 

 

 

25 mil      50 mil

 

 

 

 

Stockholm

22            53

F.d. All-

Svårt. Dock

Goda

Arbelslivscenirum

 

 

männa BB:s

läll få perso-

 

(bl. a. AID dokumen-

 

 

lokaler

nal som redan har bostad

 

tationssystem) ASS: arbetsmedicin Karo­linska Institutet: handikappforskning. SU: professor i ar-betspsykologi. KTH: linje för arbelslivs­frågor. Handikappin­stitutet.

Kalmar

13            53

Ja

Ja

Vissa problem med tågresor till Syd- och Mellansverige Flyg lill Sth och Gbg, Ronneby, Vis­by.

Högskolan, miljö- och naturvelarlinje (ar­betsmiljö och miljö­skydd) SIPU:s region­konlor. Regional hälsovård.

Göteborg

24            55

Ja. Ev i

Bostäder ja.

Goda

Univ. medicinsk reha-

 

 

anslutning

Lätt rekry-

 

bilitering. Lill-

 

 

till Pro-

tera perso-

 

hagens sjukhus:

 

 

jekt Lind-

nal som har

 

psyk reh. Sahl-

 

 

holmen AB

bostäder

 

grenska; yrkesmedicin

CTH: prof. i arbets­vetenskap. Gbg univ.: prof. i arbetsmark­nadssociologi. Soc-högskolan: prof. i socialt arbete Nord. Hälsovårdshögskolan. Projektet Lindholmen AB. Ev samarb. med Bibi-högskolan i Bo­rås om utredn. kring dokumentationsfrågor.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet  21

Orter

Antal Ami inom      Lokaler

25 mil      50 mil

Bostäder barnomsorg

Kommunika­tioner

Anknytande verk­samhet

 

Karistad

Umeä

Karlskrona

21

S2

10

 

Ja "Karo-

Bostäder ja.

Vissa svårig-

FOA beleendevetensk.

linen."

Ev även barn-

heter vad

+ bioteknologi (bl.a.

God service

omsorg

gäller Syd-

arbetsmiljö, social

(tel-växel,

 

och Mellan-

stämpling och anpass-

konferens-

 

sverige. Flyg

ning) Högskolan

lokaler,

 

Sth och Gbg

saknar forskningsre-

repro etc)

 

 

surser men har viss verksamhet inom arb.-miljö och omsorgs­verksamhet.

Ja. I bör-

Bostäder ja.

Långa låg-

Univ: utbildn. och

jan provi-

Förtur barn-

resor. Flyg

forskning med admin..

soriska.

omsorg

lill Luleå,

social och beleende-

 

 

Sth. Sunds-

vetenskaplig inrikt-

 

 

vall/Härnö-

ning. Forskartjänster

 

 

sand. Tids-

för arbetsmarknads-

 

 

ödande resor

frågor och arbels-

 

 

till södra

livsfrågor. Social-

 

 

Sverige.

högskola: Medicinsk högskola, avd för yrkesmedicin.

Ja. inom

Bostäder ja.

Flyg lill

Yrkesleknisk hög-

18 mån.

Förtur i lomt-

Sth

skola. Centrallasa-

 

och barnlill-

 

rett, skyddad verk-

 

synsköer.

 

stad.

Anm: Lasarett och

skyddade verksläder

torde finnas pä flera

av de diskuterade

orterna.

Utredningens förslag är att institutet lokaliseras till Göteborg. Som skä| för sitt ställningslagande anför ulredningen atl Göteborg är den ort som är fördelaktigast ur kommunikafionssynpunkl vid lokalisering utanför Stock­holm. Denna lokalisering medför ringa merkostnader för kontakt med Ami. Göteborg har ett kommunikationsläge som i koslnadshänseende är jämförbart med Slockholm. Däremot beräknar ulredningen alt ökade kost­nader för kontakt mellan del centrala institutet och arbetsmarknadsstyrel­sen uppgår till uppskattningsvis 500000 kr. per år. Delta behov av ökade resurser uppvägs av den besparing som utredningen föreslår.

Vidare finns i Göteborg en rad aktiviteter som ansluter lill institutets uppgifter och som kan få betydelse för dess utveckling. För atl säkerställa atl dessa möjligheler las till vara bör delegationen överväga att upprätta ell samarbelsorgan mellan universitetet och Chalmers tekniska högskola (CTH) och institutet. Detta bör bl. a medverka till att främja forskning pä för institutet viktiga områden inom universitetet och CTH. För sådan forskning kan resurser frän arbetarskyddsfonden, EFA m.fi. forsknings-finansierande organ tas i anspråk.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  212

2.2.1 Remissyttranden

Åtta remissinsianser har tillstyrkt utredningens förslag alt lokalisera insfitutet till Göteborg, bl. a. SAMN, ASS, SÖ och RFV. Tolv instanser har avstyrkt förslagel. Av dessa anser nära hälften atl regionalpolitiska motiv bör vara avgörande för var institutet skall placeras. De övriga förordar Slockholm som lokaliseringsort. Dit hör bl. a AMS, som pekar på de betydande fördelar en lokalisering lill Stockholm innebär. Socialstyrel­sen är av samma mening, likaså TCO, som menar atl del provisoriskt inrättade Ami-kansliel har visat atl verksamheten måsle bedrivas i myckel nära anslutning till AMS. SACOISR kan ej acceptera en placering utanför Slockholm med oförändrad medelstillgäng i ett skede av uppbyggnad dä Ami-organisationen behöver allt slöd den kan fä - och anser atl hela utredningsförslaget innebär en nedrustning av utvecklingsresurserna för vägledning och rehabiliteringsarbete.

Några av de instanser som förordat Slockholm som bästa lokaliserings­ort kan emellertid godta Göteborg som näst bästa ort. Bl. a. AMS och LO säger, atl Göteborg fyller del nödvändiga kravet på goda kommunika­tioner. SACO/SR och TCO kan acceptera en lokalisering lill Göteborg under förutsältning att institutet bevaras intakt och erhåller den självstän­diga ställning och de resurser som NYR föreslog saml alt ökade resekost­nader täcks av ökad medelstilldelning.

Ulredningen har inle lagt regionalpolitiska aspekter vid sitt val av lokaliseringsort, vilket väckt stark kritik framför allt från de regioner, som varit akluella i debatten om lokaliseringsort. Etl huvudargument som anförs mol förslaget av länsstyrelserna i Blekinge och Västerbottens län m.fl. är all en lokalisering lill en storstadsregion inle svarar mol de krav som kan ställas på en aktiv regionalpolitik. Länsstyrelsen i Värmlands län anför liknande synpunkler och ifrågasätter om inle ulredningen överskridit sina befogenheter då man pä grundval av det begränsade material som framtagits - utan alt värdera de regionalpolhiska effekterna - föreslagil Göteborg som lokaliseringsort.

De remissinstanser som lämnat regionalpoliliska synpunkler har framför allt betonat hur ogynnsamt näringslivets struktur slår pä olika orter saml den slora betydelsen varje tillskott på arbetsmarknaden har för regionen i fråga. Länsstyrelsen i Kalmar län påminner om att de inte har fått den utlovade kompensationen för förlorade arbetstillfällen i samband med flyg­flottiljens nedläggning. Länsstyrelsen i Blekinge län påminner om utfäs­telser från statsmakternas sida till förmån för sydöstra Sverige då omloka­lisering av slalliga verk har diskuterats.

Ell par remissinsianser har i sammanhanget uttryckt oro för atl ett strikt regionalpolitiskt tänkande skall fä negativa effekter, bl. a. DHR, som be­klagar att regionalpoliliska aspekter och besparingssynpunkler omöjliggör de fria forskningsresurserna.

Vid utredningens val av lokaliseringsort bedömdes    kommunika-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet   213

t i o n e r n a vara av slor vikt. Mot detla synsätt protesterar flera remissin­stanser. Länsstyrelsen i Kalmar län säger all om Kalmar underkänns därför all andra orter har bättre kommunikationer och mer differentierad offentlig sektor, försätts Kalmar i en ond cirkel som innebär att Kalmar aldrig kan få någon slallig verksamhet. Länsstyrelsen i Västerbottens län är inne på samma linje och säger all om någon som helst slallig verksamhet skall kunna lokaliseras lill Norrland måste man vara beredd all la pä sig vissa dyrare resekostnader. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser all Sköv­de myckel väl klarar en jämförelse med Göteborg ur kommunikationssyn­punkt och pekar på all ulredningen visat alt merkostnaden för resor till Stockholm blir lägst vid en lokalisering lill Skövde.

En annan viklig aspekt vid utredningens val av lokaliseringsorl var förekomsten av institutioner med likartad verksamhet på orten i fräga. Flera instanser har anslutit sig till utredningens mening all anknytande verksamhet är av slor belydelse för all institutet skall kunna fullgöra sina uppgifter. SÖ, SAF, Landstingsförbundet och kriminalvårdsstyrelsen delar utredningens uppfattning och framhåller värdet av att inrätta ell samarbetsorgan mellan Göteborgs universitet, CTH och inslilulel. Därvid betonas angelägenheten av att forskning om den yrkesinriktade rehabilite­ringen inle isoleras från annan forskning. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län påpekar alt del i Göteborg, förutom ovan nämnda institutioner, finns en rad andra aktiviteter som anknyter till institutets verksamhet.

Några instanser är krifiska mot atl utredningen lagt så slor vikt vid den anknytande verksamheten på orten. Länsstyrelsen i Värmlands och Kal­mar län anser del orimligt att lokalisering inte skall kunna ske lill en ort därför alt anknytande verksamheter är svagare på orten än I.ex. i Göte­borg. Konsekvensen av ell sådanl resonemang måste leda lill all lokalise­ring endasi sker lill de största orterna i Sverige. Länsstyrelsen i Skara­borgs län anser alt ulredningen lagt alltför stor vikt vid all sådana verk­samheter bör finnas på lokaliseringsorlen och hävdar all kommunikations­möjligheterna snarare än forskningsinstituten pä egna orten bör ha slor belydelse.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 15   Arbetsmarknadsdepartementet  214

Register

 

Sid

 

 

1

Översikt

Anslag kr.

24

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

 

24

1 ■ Arbetsmarknadsdepartementet

19970000

25

2. Kommittéer m.m.

13584000

25

3. Extra utgifter

220000

26

4. Internationellt samarbete

6825000

26

5. Arbelsmarknadsråd

3655000

27

6. Jämställdhet mellan kvinnor och män

4425000 48679000

28   B. Arbetsmarknad m. m.

28

 

32

 

36

 

39

 

42

 

54

1

62

2,

74

3.

91

4,

94

5,

97

6,

98

7,

101

8,

102

9.

103

10,

104

11,

Arbetsmarknaden under år 1980

Arbetsmarknadsulsiklerna för är 1981

Arbetsmarknadspolitiken under

budgetåret 1981/82

Programindelning

Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader

Arbetsmarknadsservice                                                         1055 873000

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning                                    2 195 182000

Sysselsättningsskapande ålgärder                                         2193900000

Kontant stöd vid arbetslöshet                                               I 522527000

Tolalförsvarsverksamhet                                                           86378000

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning                     3000000

Arbetsmarknadsverket. Förvaltning av utrustning                             I 000

Arbetsdomstolen                                                                         5001000

Slalens föriikningsmannaexpedilion                                             1394000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar                                 30000

Särskilt sysselsättningsbidrag lill

Svenska Rayon AB                                                                      5000000

7068286000

105 C. Arbetsmiljö

117   1. Arbelarskyddsstyrelsen

131   2, Yrkesinspektionen

135   3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

och sysselsättning 148   4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag 165   5. Bidrag fill yrkesinriktad rehabilitering

133509000 111678000

1504030000

2054000000

587400000

4390617000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 15    Arbetsmarknadsdepartementet  215

173 D. Invandring m.m.

173        Allmänna synpunkler

176      I. Slalens invandrarverk                                                47 284000

179     2. Ålgärder för fiyktingar                                              110360000

182     3. Åtgärder för invandrare                                             15 110000

186    4. Översältningsservice                                                   .500000

173254000

Totalt för arbetsmarknadsdepartementet      11680 836 000

Bilagor

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1981                         Prop. 1980/81:100

Bilaga 16

Bostadsdepartementet

ÖVERSIKT

Till bostadsdepartementet hör ärenden angående bostadsförsörjning, fysisk riksplanering och bebyggelseplanering saml byggnads-, lanlmäleri-och kartfrågor. Departementet är organiserat på fyra sakenheter, en för bosladsförsöijningen m. m., en för byggnadsväsendel m. m., enförplanvä-sendel m.m. samt en för fysisk riksplanering m.m. Inom byggenhelen bereds, förutom byggfrågor, ocksä ärenden angående energihushållning i befintlig bebyggelse. Inom enheten för fysisk riksplanering bereds, för­utom ärenden om fysisk riksplanering, också ärenden angående prövning av induslriulbyggnader m. m. enligt 136a§ byggnadslagen (1947: 385) saml lantmäteri- och kartärenden. Enligl gällande ärendefördelning ankommer del på statsråden Friggebo och Danell all inom regeringen svara för vissa lagstiftningsfrågor som hör lill justitiedepartementet.

Bostadsförsörjning m.m.

Samhällets mål atl hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, väl-planerade och ändamålsenligt utrustade bosläder av god kvalitet till skäliga kostnader kvarstår orubbat. Statsmakterna måste emellertid med bibehål­len målsättning ta hänsyn till den ekonomiska utvecklingen och överväga möjligheterna atl dämpa den snabba ökningen av subventionerna till bo­stadssektorn.

Tidigare har bostadspolitiken i hög grad varit inriktad på nyproduktion av bostäder. Under 1960-lalet var den viktigaste frågan alt åstadkomma ett stort nytillskott av bosläder för alt på så sätt lösa den allvariiga bostads­bristen.

Underförstå hälften av 1970-talet minskade nybyggandel successivt frän ca 100000 lägenheter lill en nivå på ca 55000. Utvecklingen efter är 1970 pekar på att nyproduktionen successivt har anpassats nedåt från en nivå som låg över den långsikliga efterfrågan. På grund av ökad utrymmes- och ulruslningsstandard i nyproduktionen har nybyggnadsinvesteringarna minskat betydligt mindre än antalet nybyggda lägenheter ger vid handen. Beaktas även ombyggnads- och underhällsverksamheten, inkl. energispar­verksamheten, har nedgången i nyproduktionen nästan helt kompenserats. Bostadssektorn svarade år 1979 för 22% av samtliga investeringar.

Vid 1980-lalels början slår vi inför problem som är av delvis annan I    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                        2

karaktär än de som var anledningen till miljonprogrammet. På många håll råder i dag en god balans på bostadsmarknaden. Klara brisllendenser finns i ett förhållandevis litet antal orter. Del finns nu ca 3,7 milj. lägenheter i bostadsbeståndet. Antalet lägenheter per invånare är i Sverige större än i något annat land. Ökad uppmärksamhet måsle ägnas åt all ta vara på och förbällra dessa bostäder. De representerar slora ekonomiska, kulturella och sociala värden. Bostadsförsörjningen bör i högre grad än tidigare ulgå från del befinlliga bostadsbeståndet och inriklas pä all bygga om och underhälla äldre lägenheter och förbällra dåliga bostadsmiljöer. Del inten­siva energispararbete som pågår måste fortsätta även under 1980-lalel.

Det är därför angelägel all debatten om bosladsbyggnadsbehovel nyan­seras och inriktas även på frågan hur beståndet skall kunna förändras så att del bättre stämmer överens med ändrade anspråk och behov. Också från sysselsättningssynpunkt är del angeläget att det totala produktionsbeho­vet, inkl. behovet av underhällsåtgärder, anges. Det finns annars risk för alt viktiga delar av bostadsbyggandet kan komma att sakna nödvändiga arbetskraftsresurser.

Kommunerna har ansvaret för bostadsbyggandets inriktning och genom­förande. Del är nödvändigl all också de tillämpar en helhetssyn på bo­stadsförsörjningen. De kommunala bostadsförsörjningsprogrammen är viktiga instrument för kommunerna när de skall la ställning i dessa frågor. När programmen ersatte de lidigare bosladsbyggnadsprogrammen och de särskilda bostadssaneringsprogrammen var ett syfte just att markera denna helhetssyn. Den första omgången av en planering med denna inriktning har nu genomförts. Många kommuner har påbörjat arbetet med att utforma programmen enligl de nya intentionerna, andra har ännu inte ändrat inrikt­ningen av programarbetet.

Svårigheterna atl planera är större för kommunerna i en i stort sett balanserad marknad än i en marknad där behovet av nytillskott är stort. Den svagare inkomstutveckling som är alt förutse under 1980-lalel i förhäl­lande till 1970-lalet kommer all påverka bosladseflerfrågan i dämpande riktning. Liknande verkan får de ökande bränslepriserna och de stigande produktionskostnaderna. Del förefaller dock troligt att inkomst- och pris­utvecklingen i första hand leder till atl efterfrågan på större utrymme och högre kvalitet i bostäderna ökar i mindre utsträckning än tidigare. Dess påverkan på efterfrågan på lägenheter och på hushällsbildningen torde komma all gälla huvudsakligen de grupper som ännu inle är etablerade pä bostadsmarknaden.

En osäkerhetsfaktor i kommunernas bedömningar är ocksä avgången av bostäder. Lägenhetsavgången minskade markant under 1970-talel. Del innebär att trots atl del skedde en kraftig omsvängning av bostadsbyggan­det under 1970-talel, sä ökade bostadsbeståndet med ca 180000 lägenheter mellanåren 1976 och 1980.

1 större utsträckning än lidigare måste uppmärksamhet ägnas åt ungdo-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                         3

marnas och pensionärernas behov av bostäder. När det gäller pensionärer­nas bosladseflerfrågan har utbyggnaden av den öppna vården, dagsjukvår­den och den sociala hemhjälpen stor betydelse.

Sammanfattningsvis kan sägas all del råder en slor osäkerhet i alla beräkningar som görs av nybyggnadsbehovet. Sädana beräkningar har gjorts inom ramen för 1980 års långtidsutredning. Utredningen remissbe­handlas f.n. Med hänsyn till svårigheterna all bedöma det långsikliga nybyggnadsbehovel är del inte möjligt att mer exakt ange hur mänga bosläder som behöver byggas under den kommande femårsperioden. 1 budgetpropositionen anges alt ell riktmärke för planeringen t. v. bör vara ell påbörjande av ca 55000 lägenheter per år.

Under år 1980 beräknas antalet påbörjade lägenheter bli knappt 50000. Nybyggandel bör därför öka. Ocksä ombyggnads- och underhållsverksam­heten, inkl. energisparverksamhelen, förutsätts komma atl öka under den kommande femårsperioden. 1 budgetpropositionen föreslås att inga ramar skall fastställas för det statligt belånade bostadsbyggandet under den fram­förliggande treåriga planeringsperioden. Länsstyrelserna föreslås dock få en möjlighet all fastställa ramar för del egna länel, om del behövs med hänsyn till regionalpolitiska eller liknande intressen.

Bosladsmarknadslägel i Stor-Stockholm skiljer sig markant frän andra orter. Bostadsbristen ökar. Marknaden tyngs också av s. k. smygkonlori-sering och ökande eftertVågan pä övernattningslägenheter. Vidare har bris­ten på byggnadsarbetare varit stor. Med hänsyn till alt bostadsbyggandet i Stor-Stockholm måste öka, har regeringen uppdragit ät en expert atl bl. a. kartlägga de hinder som råder och efter samråd med kommuner och berörda regionala organ föreslå och initiera olika ätgärder.

Under de senaste åren har medvetenheten om den befintliga bebyggel­sens förtjänster och brister ökat. Ett starkt engagemang för att bevara och utveckla dess värden har vuxit fram parallelll med ökade krav på förbätt­ring av torftiga och bristfälliga miljöer. En utredning (Bo 1979:04) om stadsförnyelse behandlar f. n. dels övergripande frågor om den lämpliga inriktningen och omfattningen av förnyelsen, dels principerna för finansi­ering av dessa ålgärder.

Med hänsyn till de mycket stora värden som bostadsbeståndet represen­terar är det från såväl samhällsekonomiska som bostadspolitiska utgångs­punkter angeläget att bostäderna underhålls och repareras så att dessa värden behålls. För framför allt hyreshusen har trots en förbättring under senare år tillräckliga medel för underhäll inte kunnat avsättas. Det hänger samman med den snabba ökningen av kostnaderna för drift och underhäll. Den särskilde utredare (Bo 1978:05) som tillkallades under hösten 1978 med uppdrag all utreda frågor om underhåll av hyres- och bosiadsrättsfas-tigheter kommer alt lägga fram ell betänkande under våren 1981. 1 avvak­tan på en långsiktig lösning av finansieringsfrågan har riksdagen nyligen beslutat (prop. 1980/81:64, CU 1980/81:8, rskr 1980/81:96) att underhålls-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                        4

lån - i likhet med vad som har gällt för åren 1979 och 1980 - skall fä lämnas även för år 1981. Lånen för är 1981 minskar i genomsnitt hyreshöj­ningskraven för en trerumslägenhet med ca 45 kr. per månad.

Del eftersatta underhållet är delvis en följd av all hyresförhandlingarna har resulterat i hyror som inle täcker kostnaderna. Hyresrätisutredningen (Ju 1975:06) som har fått i uppdrag all utvärdera bruksvärdesystemet väntas lämna sitt betänkande under år 1981.

Ökningen av bostadskostnaderna är f.n. etl allvarligt problem. Sedan mitten av 1970-talet har produktionskostnaderna stigit kraftigt. Enligt upp­gifter från en undersökning, som har genomförts av statens pris- och kartellnämnd (SPK), kan kostnadsökningen för flerbostadshus mellan åren 1974 och 1979 i första hand förklaras av ökade kostnader för material, löner och högre kvalitet. Den nya energinormen och kravet pä handikapp­anpassning av bostäder svarar för en förhållandevis liten del av ökningen.

En särskild utredare (Bo 1980:01) har fått i uppdrag att kartlägga och analysera orsakerna lill prisutvecklingen under senare år.

Flera olika ålgärder har vidtagils för alt mildra genomslaget av produk­tionskostnadsökningarna pä hyran. Lånetaksnivån justeras numera sex gånger per år för att bättre anpassa belåningen lill kostnadsutvecklingen. Ocksä grundbeloppet i låneunderlag och pantvärde har höjts vid flera tillfällen. Höjningarna har varit större för flerbostadshus. Vidare har den garanterade räntan sänkts för statligt belånade ny- och ombyggnader vid två tillfällen, senast den I januari 1981. Sänkningen avsäg då enbart hyres-och bostadsrätlslägenheler. Samtidigt infördes en möjlighet för ägare av gruppbyggda småhus att få ett räntebidrag för tiden mellan inflyttningen och utbetalningen av bostadslånet. Slutligen har produktionskoslnadsbe­låning införts för nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus som upphand­las i konkurrens.

Också drift- och underhållskostnaderna har ökat. Bl. a. bränslekoslna-derna har ökat avsevärt under de senaste åren. Denna ökning slär krafligl på boendekostnaderna för såväl hyresgäster som småhusägare och bo-sladsrättshavare. För all stimulera enskilda medborgare alt vidta energi­sparande åtgärder har nu under drygt sex är lämnats etl statligt energispar­stöd i form av lån och bidrag. Bränslekoslnadsökningarna aktualiserar frågan om inte hyresgästerna på samma sätt som småhusägarna och i viss mån bostadsrältshavarna borde ha möjlighet atl tillgodogöra sig effekterna av energisparandel. En särskild utredare (Bo 1979:03) har fåll i uppdrag alt utreda och lämna förslag belräffande mätning och debitering, individuellt eller i mindre kollekliv, av energi för uppvärmning och tappvarmvatten­beredning.

Ett verksamt sätt att dämpa stigande drift- och underhållskostnader kan vara atl öka de boendes möjligheter att påverka de faktorer som bestäm­mer kostnaderna. Den i det föregående omnämnda underhållsfondsulred-ningen skall i sitt arbele beakta möjligheterna för de boende alt få etl

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                         5

inflytande över hur de medel används som avsätts för underhåll i boslads­fastigheter. Utredningen har aviserat ett förslag med denna inriktning.

Hyresförhandlingslagen (1978: 304), som trädde i kraft för två år sedan, gav hyresgästerna rätt atl förhandla om hyror och andra boendeförhållan-den med fastighetsägarna. Bosladsdomslolen har i etl par domar gett hyresgästerna i elt hus möjlighet all få förhandla om hyran och övriga boendeförhållanden genom en egen hyresgästförening.

1 bostadsrättens form har de boende ett inflytande som är kombinerat med etl ekonomiskt ansvar. Därigenom garanteras de en god kontroll över utvecklingen av drift- och underhällskostnaderna. Bostadsrätlskommillén (Bo 1978:06) har bl. a. till uppgift all underlätta för hyresgäster som vill bilda bostadsrättsförening med kommunal insyn all förvärva del hus där de bor. Enligt förslag i betänkandet (Ds Bo 1980: 3) av bostadsrätlskommillén och i en departementspromemoria från justitiedepartementet skall rätts­skyddet och inflytandet för hyresgästerna stärkas när en hyresfastighet ombildas lill bostadsrätt. Förslagen remissbehandlas f. n.

Möjlighelerna att möta kostnadshöjningar med nya subventioner är be­gränsade. Tvärtom är del nödvändigt alt begränsa ökningstakten av de nuvarande generella subventionerna. Riksdagen har nyligen på förslag av regeringen beslutat (prop. 1980/81:63, CU 1980/81:7 och 12, rskr 1980/ 81:95 och 106och prop. 1980/81:42, SkU 1980/81: 11, rskr 1980/81:94)dels om besparingar i form av minskade räntebidrag till ett belopp av ca 600 milj. kr. under år 1981, dels om ändrade regler för villabeskattningen, som ökar slalens och kommunernas inkomsler med knappt 1000 milj.kr. Vi­dare har realisationsvinstbeskattningen skärpts (prop. 1980/81:32, SkU 1980/81: 10, rskr 1980/81:61). Kapilalvinstkommiltén (B 1979:05) kommer snart med förslag lill ändrade regler för realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter.

Samhällets generella subventioner till bostadssektorn är omfattande även efter dessa ändringar i finansierings- och villaskatlesystemen. Ansla­get till räntebidrag är beräknat fill 7100 milj.kr. för budgetåret 1981/82. Skatlesubvenfionerna till egnahemsägare uppgick år 1978 till 6 miljarder kr. och har beräknats lill 10 miljarder kr. för år 1980. Det finns anledning atl fortlöpande överväga inriktningen av subventionerna med hänsyn till såväl de fördelningspoliiiska och bostadspolitiska effekterna som de eko­nomiska konsekvenserna för staten och kommunerna.

De individuella subventionerna i form av dels bostadsbidrag lill barnfa­miljer och hushåll ulan barn, dels kommunall bostadstillägg lill folkpension har minskal sin andel av de totala subventionerna sedan år 1975. Della är bl. a. en konsekvens av de generella subvenfionernas starka ökning. Rege­ringen redovisar i årets budgetproposition förslag till besparingar inom bostadsbidragssystemet i enlighet med intentionerna i prop. 1980/81:20 (bil. 12) Besparingar i statsverksamheten m.m. Därutöver föreslår rege­ringen ändringar i bostadsbidragssystemel som innebär att bosladsbidra-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                        6

gen beloppsmässigt räknas upp, i takt med pris- och löneutvecklingen, med drygt 10%. Liksom föregående är föreslås i första hand förstärkningar för slora hushåll och för hushåll med låga inkomsler och höga bostadskost­nader.

1 årets budgetproposition lämnas även förslag som syftar till att stärka konsumentskyddet för dem som köper nybyggda småhus.

En särskild utredningsman (Bo 1980:04) har tillkallats med uppdrag atl se över möjligheterna till rationaliseringar i administrationen av bostads-finansieringssystemet. Uppdraget har sin grund i ett uttalande av finansut­skottet (FiU 1979/80:8), vilkel riksdagen beslöt atl ge regeringen till känna (rskr 1979/80: 59). Utredarens huvuduppgift är all undersöka förutsättning­arna för och möjligheterna till alt föra över de statliga bostadslånen lill bostadsinsliluten. Ocksä möjlighelerna all rationalisera lånehanleringen inom del nuvarande bostadsfinansieringssystemel kommer alt övervägas av utredaren.

Energihushållning

Bostadsminislern har tillsalt en särskild delegation (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse. Delegationen har haft till uppgift att följa och utvärdera genomförandet av energisparplanen för befintlig bebyggelse. Delegationen har avlämnat betänkandet (SOU 1980:43) Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. Betänkan­det remissbehandlas f.n. och regeringen kommer under våren 1981 att lägga ett förslag till program för energihushållning i befintlig bebyggelse.

Fysisk riksplanering m.m.

Arbetet med att fullfölja de av riksdagen beslutade riktlinjerna för hus­hållning med mark och vatten fortsätter. 1 enlighet med regeringens beslut med anledning av del s. k. planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen (prop. 1978/79:213) har vissa länsstyrelser under hösten 1980 - i anslut­ning lill redovisningen av länsplaneringen - lämnat en redovisning av arbetet i kommunerna med alt fullfölja riktlinjerna. De beslut som redovis­ningen kan föranleda kommer alt fattas under våren 1981. Den slutliga redovisningen av planeringsskedet skall ske under år 1982.

I samband med behandlingen av proposifion 1978/79:213 uttalade riks­dagen (CU 1979/80:6, rskr 1979/80:87) bl. a. atl regeringen bör för riksda­gen redovisa vilka resultat som har uppnåtts under är 1980 belräffande etl samlat markhushällningsprogram för Skåne. Länsstyrelserna i Skåne har nyligen gemensamt lämnat regeringen en redovisning av arbetet med ett sådant markhushållningsprogram. Materialet remissbehandlas f. n. Rege­ringen avser atl under år 1981 lämna riksdagen den begärda redovisningen.

Den i september 1979 publicerade rapporten (SOU 1979:54,55) Hushåll­ning med mark och vatten 2 har remissbehandlats. Proposition med anled­ning av förslagen i rapporten avses bli förelagd riksdagen under är 1981.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                        7

Inom bostadsdepartementet har utarbetats en promemoria (DsBo 1980:2) Tillållighelsprövning av viss industriell verksamhet m.m.. Över­syn av 136aS byggnadslagen. 1 promemorian föreslås bl. a. att bestämmel­serna i I36a§ byggnadslagen om regeringsprövning av vissa industriella verksamheter skall las in i en särskild lag och atl prövningssyslemet skall förenklas. Promemorian har remissbehandlats. En proposition avses bli förelagd riksdagen under är 1981.

Plan- och byggfrågor

Under hösten 1979 överlämnades betänkandet (SOU 1979:65 och 66) Ny plan- och bygglag lill chefen för bosladsdeparlemenlel.

Remissbehandlingen av betänkandet har nu avslutats, och bland de ca 400 instanser som har yttrat sig över förslagel finns en klar majoritet som anser all detla — efter slörre eller mindre omarbetningar - kan läggas lill grund för en ny lagstiftning pä området. Beredningen av ärendet bedrivs med den inriktningen alt elt regeringsförslag som kan remitteras lill lagrå­det skall vara färdigt under våren 1982.

Parallellt med beredningen av elt samlat förslag till ny plan- och bygg­nadslag bereds vissa förslag lill partiella ändringar av den nu gällande byggnadslagstiftningen. Dessa förslag avser i första hand reglerna om byggande utanför plan och de regler som styr behandlingen av detalj­planer. 1 del senare avseendet eftersträvas en snabbare planprocess. Etl viktigt mål är atl åstadkomma besparingar såväl för stat som kommun.

Arbetet inom departementet med de reformförslag beträffande kommu­nernas galu- och väghållning som har lagts fram i betänkanden av 1969 års väguiredning och av gatukoslnadsulredningen (SOU 1977: 12 resp. 1977:65) fortsätter. Under våren 1981 kommer elt förslag till ändring i dagens gatukostnadsbestämmelser att läggas fram för riksdagen.

Slalens råd för byggnadsforskning har i anslutning lill sin anslagsfram­ställning presenterat en plan för forskningsverksamheten för perioden 1981 — 1984. Regeringen lägger i sin behandling av anslagsframställningen särskild vikt vid sådan forskning som syftar till att minska kostnaderna för byggandet och boendet och som höjer den lekniska utvecklingsnivån och därigenom bidrar lill atl expori av teknik, komponenter och material främjas och import undviks.

Regeringen har uppdragit åt statens råd för byggnadsforskning all i samråd med statskontoret och riksrevisionsverket se över rådets organisa­tion och redovisningssystem. Bakgrunden till översynen är alt omfattning­en av rådets verksamhet under elt par år har fördubblats.

Regeringen föreslår, som etl medel för all stödja utvecklingsarbete, all etl nytt anslag Lån till experimenlbyggande inom bostadsförsörjningen inrättas. Verksamheten föreslås bedriven av slalens råd för byggnads­forskning i nära samarbete med bosladsverket.

Den I januari 1982 träder en ny svensk byggnorm, SBN 80, i kraft.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                        8

Slörre ändringar och nyheter i förhällande till gällande bestämmelser har fastställts av regeringen. Vid regeringens prövning har kostnads- och by-råkraiiaspekierna varit väsentliga. Till de viktiga förändringarna hör bl. a. ändrade beräkningsförutsättningar för byggnadskonstruklioner. vilket väntas leda lill kostnadsbesparingar, angivande av gränsvärde för högsta tillåtna radondotlerhalt och halt av formaldehyd, klarare regler om skydd mot brandspridning mellan småhus saml skärpta bestämmelser för att skapa bättre fuktskydd i byggnader.

Lanlmäteri- och kartfrågor

Regeringen beslutade hösten 1980 om en ny ordning i fräga om rätten att använda del allmänna kartmaterialet för följdproduktion saml om prissätt­ning och distribution av de allmänna kartorna. Den nya ordningen innefat­tar bl.a. - med vissa begränsningar - en rätt för var och en att mot en ersättning använda det allmänna kartmaterialet för följdproduktion. Här­igenom bedöms kartmaterialet kunna komma lill slörre nylta än f. n.

Under år 1980 har tillkallats en utredare (Bo 1980:03) med uppgift alt se över principerna för lanlmäleritaxan och dess konstruktion saml en utre­dare (Bo 1980:02) med uppgift atl utreda vissa förutsättningar för den lokala lantmäteriverksamheten. Landskapsinformalionsutredningen (Bo 1978:08) väntas avlämna sitt betänkande under år 1981.

Övrigt

Under budgetåret 1981/82 väntas frilidsboendekommittén (Bo 1978:01) och kommittén (Bo 1979:02) om planmässig sanering efter industrinedlägg­ningar alt avlämna sina slutbetänkanden. Inom kort kommer tomlrälts-kommiltén (Ju 1977: 12) atl avlämna sitt belänkande.

Anslagen för budgetåret 1981/82

Anslagsyrkandena för nästa budgetår inom bostadsdepartementets verk­samhetsområde uppgår till 15 361,4 milj. kr.

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande budgetär framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Anvisat             Förslag              Förändring

1980/81               1981/82

A.     Bostadsdeparlemenlel m. m.              29,6                   29.4            -    0.2

B.      Bostadsförsörjning m. m.             15005.6              15 176,9            4-171.3

C.      Planväsendel                                      31.6                   32.0            -I-    0,4

D.     Lanlmäteri-och kartväsendel            119.5                  123.1            -I-    3,6

Totalt för bostadsdepartementet          15 186,3              15361,4            4-175,1

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16   Bostadsdepartementet

BOSTADSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Friggebo såvill avser frågorna under littera A och B; statsrådet Danell såvitt avser frågorna under littera C och D.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser bostadsdepar­tementets verksamhetsområde

Trettonde huvudtiteln

A. BOSTADSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Bostadsdepartementet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

18254822 17575000 18890000

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

67 43

110

 

Anslag

Lönekoslnader Reseersättningar (även utrikes resor) Expenser

15914000 550000

1 111 000 17 575000

-(-1 198000 +    28000

-I-    89000 -t-l 315000

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 18890000 kr. Jag har därvid räknat med en besparing genom minskning av anslagsposten för lönekostnader med 386000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Bostadsdepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa ell för­slagsanslag av 18890000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      10

A 2. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift                10116674                  Reservation                      5686023

1980/81 Anslag              11485000

1981/82 Förslag              lOOOOOOO

Med hänsyn lill den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe­ten beräknar jag för nästa budgetår anslaget till lOOOOOOO kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kommittéer m. m.för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva­tionsanslag av lOOOOOOO kr.

A 3. Extra utgifter

1979/80 Utgift                    331176                  Reservation                         119037

1980/81 Anslag                   300000

1981/82 Förslag                  300000

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Exlra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservations­anslag av 300000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1979/80 Utgift

728029

1980/81 Anslag

240000

1981/82 Förslag

260000

Reservation                         119806

Frän anslaget bestrids kostnader för bl.a. Sveriges bidrag lill vissa internationella organisationer och svenskt deltagande i del internationella samarbetet inom departementets verksamhetsområde. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 260000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M.

B 1. Bostadsstyrelsen

1979/80 Utgift               30709110

1980/81  Anslag             33 301000

1981/82 Förslag             40376000

Bostadsslyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift atl främ­ja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostads­nämnderna. Del åligger styrelsen vidare bl.a. att handlägga ärenden om statsbidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskom­munala byggnader.

Bostadsslyrelsen leds av en styrelse. Chef för bostadsslyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns fem byråer: kanslibyrån, låne- och bidragsbyrån, planeringsbyrän, tekniska byrån och värderingsbyrän. Där­till finns ett verksledningssekretariat, en informationsenhet och etl revi­sionskontor. Till styrelsen finns knutna även en samlingslokaldelegation, elt råd för belånings- och värderingsmetoder och etl bosladssocialt råd.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändi

ring 1981/82

 

Bostads-

Före-

 

 

styn

elsen

draganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

100

 

-1-0

+0

Övrig personal

67

 

-1-0

+0

 

167

 

-1-0

-1-0

Anslag

 

 

 

 

Lönekoslnader

20 501000

-1-1933 000

-1-1 345 000

.Sjukvård

W) 000

-1-

0

-     15000

Reseersällningar

352000

+

117 000

-1-     10000

Lokalkostnader

5 124 000

+

366000

+   348 000

Blanketter

490000

+

75 000

-1-     64 000

Övriga expenser

1588 000

+

236000

-1-   100000

Automatisk databehandling

1400000

+

25 000

-1-             0

Information

3 826000

+

486000

-1-   223 000

Ersällning lill kommunerna

 

 

 

 

för radonlån

 

 

 

-F 5 000 000

Uppbördsmedel

40000

 

0

0

Nettoulgift

33301000

4-3238000

4-7 075000

Bostadsslyrelsen

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 redovisat uppgifter om omfattningen och utvecklingen av olika delar av bosladsverkets verksamhet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      12

Lånehanleringen anges vara en av verkets största arbetsuppgifter och binder en stor del av dess anställda. Till de löpande uppgifterna hör förutom länehanteringen informationsverksamhet med råd och service till kommuner, bosladsproducenter och -konsumenter. Härtill kommer ulred­ningar och utvecklingsarbete kring boendet och de bostadspolitiska stöd­systemen.

Beträffande sitt behov av resurser framhåller styrelsen bl.a. att perso­nalresurserna för utrednings- och utvecklingsarbete inom främst plane­ringsbyrån, tekniska byrån och värderingsbyrån samt informationsenheten inte är tillräckliga för att styrelsen aktivt skall kunna bevaka hela det bostadspolitiska området. F.n. tvingas styrelsen alt i första hand sätta in personalen på alt lösa akuta problem och uppgifter med anknytning till den löpande låne- och bidragsverksamheten till förfång för det mer långsiktiga utvecklingsarbetet och den utåtriktade verksamheten.

Antalet besvär över länsbostadsnämndernas beslut ökade med 26% frän I 817 under budgetåret 1978/79 lill 2291 under budgetåret 1979/80. Ökning­en avser främsl besvär om energisparstöd, bosladsanpassningsbidrag och bostadsbidrag.

Inom bostadsslyrelsen görs f.n. en studie av möjligheterna att utvidga bosladsverkets ADB-system för lånehanteringen. Studien beräknas vara avslutad den 31 januari 1981. Den därpå följande syslemkonstruktionsfa-sen är beräknad att fortlöpa under ca tre år.

Övrig rationaliseringsverksamhel har begränsats av att tillgänglig utred­ningspersonal har varit sysselsatt med arbetsuppgifter i anknytning lill utredningen om utvidgning av ADB-systemet.

Under budgetärel 1979/80 har bostadsstyrelsen i likhet med närmasl föregående budgetår inventerat värde- och säkerhetshandlingar vid sex länsbostadsnämnder. Styrelsen har vidare inspekterat sex länsbostads­nämnder som elt led i övervakningen av nämndernas arbete med gransk­ning av förmedlingsorganens handhavande av bostadsbidragen. Under budgetåret 1978/79 inspekterades nio nämnder.

Bosladsverkets förenklingsutredning lämnade sin slutredovisning i bör­jan av år 1979. Dess slutrapport har remissbehandlats. Många av dess förslag har redan genomförts. Vissa prövas inom ramen för regeringens uppdrag till styrelsen avseende decentralisering av beslutanderätten i låne-och bidragsärenden till kommunerna respektive översynen av mark- och konkurrensvillkoren. En del förslag kommer att ytteriigare prövas i den löpande ralionaliseringsverksamheten.

Bostadsstyrelsen föreslår vad gäller de enskilda delposterna inom myn­dighetsanslaget följande.

1.   Pris- och löneomräkning m.m. 4- 3 311 000 kr.

2.   De besparingar som bostadsslyrelsen enligt huvudförslaget har re­
dovisat innebär alt antalet tjänster minskar med tre och en halv. därav en
bilrädestjänst och två och en halv tjänster som handläggare och att kon­
sultposten reduceras med 5 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      13

3.  Styrelsen anser att personalresurserna måste vara oförändrade. Som
skäl för sin uppfattning anför styrelsen följande.

Genom riksdagens beslut år 1978 har myndighetens arbetsuppgifter preciserats. De förutsätter all styrelsen har tillgång lill oförändrade utred­ningsresurser. Huvudalternativet kommer att minska dessa.

Bostadsslyrelsen anser även atl medlen för konsultuppdrag måste vara realt oförändrade för atl möjliggöra utnyttjande av utomstående experter, bl.a. i del nytillkomna arbelel med bostadssociala inventeringar.

4.    Posten Reseersättningar måste räknas upp bl.a. för att ulbildnings-och forlbildningsverksamhelen skall kunna ökas och för alt revisions­planen skall kunna genomföras (4- 55000 kr.).

5.    Medlen för Övriga expenser anser styrelsen måsle räknas upp för atl utbildnings- och forlbildningsverksamhelen skall kunna ökas (4- 35 000 kr.).

Föredraganden

Inom bostadsslyrelsen bedrivs sedan en lid etl arbele med en översyn av verkels organisation. Resultatet av della arbele bör ge uppslag till sädana rationaliseringar och omprioriteringar som med hänsyn till det slatsfinan­siella läget måsle genomföras inom bostadsslyrelsen på samma sätt som inom statsförvaltningen i övrigt.

Jag kommer i del följande all föreslå all ell nytt anslag B 18. Län lill experimentbyggande inom bostadsförsörjningen inrättas för verksamhet med experiment- och utvecklingsinsatser inom bostadsförsörjningen. Jag föreslär därvid atl slalens råd för byggnadsforskning skall få bevilja lån lill vissa kostnader som inle kan finansieras genom nuvarande finansierings­regler för statliga bostadslån. Jag anser del angelägel att också bostads­styrelsen aktivt engagerar sig i frågor som gäller experiment- och utveck­lingsarbete inom bostadsförsörjningen. Del gäller I.ex. dels all utarbeta informationsmaterial som underlag för experiment- och utvecklingsverk­samhet för att på så säll stimulera lill en ökad aktivitet, dels atl medverka vid planering och projektering.

Inom bostadsslyrelsen pågår f. n. också en studie av möjlighelerna alt utvidga bostadsverkets ADB-system för lånehanteringen. Studien beräk­nas vara avslutad den 31 januari 1981. Den därpå planerade systemkon-slruklionsfasen beräknas fortlöpa under ca tre är. För budgetärel 1981/82 har styrelsen begärt 900000 kr. för delta arbele. 1 avvaktan på resultatet av den förstnämnda studien är jag inte beredd att la ställning lill frågan om medel för syslemkonslruklionsfasen.

Riksdagen har beslutat (prop. 1979/80:97, CU 1979/80:28, rskr 1979/ 80:314) att ett särskilt slöd skall betalas ut till kommunerna för deras medverkan i arbetet med ätgärder mot strålrisker i byggnader. Stödet skall uppgå till I 000 kr. för varje beviljat lån för detta ändamål. Kostnaden skall belasta anslaget till bostadsslyrelsen. Jag beräknar antalet lån under bud­getåret 1980/81 lill 5000.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                       14

För nästa budgetår bör medel för bostadsstyrelsens verksamhet beräk­nas med utgångspunkt i huvudalternativet.

Med hänsyn lill vad jag har anfört och med hänvisning till sammanställ­ningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

all lill Bo.stadsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 40376000 kr.

B 2. Länsbostadsnämnderna

1979/80 Utgift               56905893

1980/81 Anslag              47848000

1981/82 Förslag             37 330000

1 varje län utom Gollands län finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörj­ningen. Den fattar beslut om lån och bidrag m. m. samt förvallar ute­stående lån. 1 Gotlands län fullgörs de uppgifter, som ankommer på en länsbostadsnämnd, av länsstyrelsen.

 

 

 

■    1980/81

Beräknad änd

ring 1981/82

 

Bostads­styrelsen

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

208 280 488

4-2 4-5

4-7

4-0 4-0 4-0

Anslag

 

 

 

Lönekoslnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

54040000'

105000

1078000

7 501000

2 124000

4-5900000 4-    20 000 4-   368000 4-   890000 4-  976000

4- 4911000-4-      20000 4-      31000 4-    887 000 4-     133000

Uppbördsmedel

-17000000

-1500000

-16 500000

Nettoulgift

47848000

4-6654000

-10518000

' Varav 1665 000 kr. i lillfällig resursförstärkning. - Varav I 825000 kr. i tillfällig resursförstärkning.

Bostadsstyrelsen

Bostadsslyrelsen framhåller att flertalet länsbostadsnämnder under se­nare år har haft en pressad arbetssituation trots att vissa förstärkningar har erhållits. Nya arbetsuppgifter har tillkommit, I.ex. soprumslän, radonlån och boendemiljöbidrag. Köpeskillingskontrollen har vidgats. De ofta åler-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      15

kommande ändringarna i regelsystemet har därutöver gjort arbetet allt tyngre. Även på den administrativa sidan ökar arbetsmängden. Arbetet med låneförvaltningen är omfattande och verksamheten med räntebidrag tenderar atl öka på grund av de allt kortare bindningstiderna för bostads­län. Behovel av administrativ personal ökar i stort sell i takt med låne­stockens tillväxt. Vidare har antalet till länsbostadsnämnderna inkomna besvär över kommunernas beslut om bostadsbidrag ökat lill följd av kom­munernas skärpta kontroll av bidragslagarnas inkomstförhällanden.

Samtidigt anför styrelsen all ökningen av personalbehovet pä längre sikt torde kunna begränsas under förutsättning att dagens manuella rutiner pä framför allt förvaltningssidan mera allmänt kan ersättas av ADB. Effekter av en sådan omläggning kan dock väntas tidigast under år 1984. Möjlighe­lerna till rationaliseringar under de närmaste åren bedömer styrelsen där­för som mycket begränsade. Ökningen av arbetsvolymen måste således fortfarande huvudsakligen mötas av ökade personalresurser.

1.   Pris- och löneomräkning 4- 6 651 000 kr.

2.  Vid bedömningen av personalbehovet har bostadsstyrelsen utgått
från att regeringens medgivande den 13 september 1979 om lillfällig perso­
nalökning skall föriängas efter den 30 juni 1981. Med denna utgångspunkt
innebär en tillämpning av huvudalternativet en minskning med tio handläg­
gartjänster.

Styrelsen räknar med all en sådan personalminskning skulle leda till en minskad utåtriktad service- och kontaktverksamhet gentemot kommuner samt producent- och konsumentgrupper. Ärendebalanserna skulle öka. Vidare skulle risken för förseningar i fråga om utbetalningar av lån och bidrag samt i förvallningarbelet öka. En minskning skulle också leda till ökade expeditionstider, ökad besvärsfrekvens och slörre påfrestningar pä personalen med risk för större störningar av arbelets gång och svårigheter att behålla erfaren personal.

3.    Bostadsstyrelsen anser atl länsbostadsnämndernas personal behöver förstärkas med ytterligare sju tjänster (4-690000 kr.) utöver den av rege­ringen medgivna tillfälliga personalökningen.

4.    Anslagsposten Reseersättningar behöver ökas för att möjliggöra öka­de personalutbildningsinsatser (4- 175000 kr.).

5.    Även anslagsposten Expenser behöver ökas för att ge utrymme för en intensifierad personalutbildning (4- lOOOOO kr.)

6.    Bostadsslyrelsen föreslår med hänsyn till bl. a. kostnadsutvecklingen att den särskilda adminislrationsavgiften för statliga bostadslån höjs den I juli 1981 från 150 kr. till 175 kr. Ändringen föreslås gälla sådana ärenden, som erhåller beslut eller slutligt beslut efter den 30 juni 1981. Med hänsyn lill atl avgiften tas ul vid den första aviseringen får höjningen endast en liten effekt under budgetåret 1981/82. För nämnda budgetår beräknas inkomsten av avgiften uppgå till 18,5 milj. kr (4- I 500000 kr.)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      16

Föredraganden

1 enlighet med riksdagens beslut i (prop. 1976/77: 150 bil. 6, FiU 1976/ 77:30, rskr 1976/77:341) har regeringen den I januari 1978 infört en sär­skild administrationsavgifi för vissa statliga lån. Bakgrunden är atl del räntepålägg om 0,25 % som ingår i bostadsläneränlan inte ensamt läcker statens administrationskostnader för utlåningen, om man beaktar alt slaten genom räntebidragssyslemet subventionerar även den del av låneräntan som avser administrationskostnader. Storleken på avgiften är f. n. 150 kr. Den las ut när bostadslän och energisparlån beviljas saml vid överlagande av sädana lån.

För kostnaderna i samband med den statliga långivningen tas sålunda i dag ul dels ett räntepålägg inräknat i läneräntan om 0,25 %. dels en administrationsavgift om 150 kr. Dä avgiften infördes uppgick statens kostnader för verksamheten vid bostadsslyrelsen och länsbostadsnämn­derna lill sammanlagt ca 60 milj. kr. om året. Sedan dess har kostnaderna för verksamheten stigit kraftigt och kommer under budgetåret 1981/82 alt uppgå lill ca 110 milj. kr. Kostnadsökningen har varit slörre än de inkomst­ökningar som under samma tid har uppkommit genom atl antalet räntebä­rande lån har ökal. Bostadsstyrelsen har med hänsyn lill bl.a. kostnadsut­vecklingen föreslagit att adminislrationsavgiften skall höjas den I juli 1981 frän 150 kr. till 175 kr. Jag avser alt föreslå regeringen alt besluta i enlighet med styrelsens förslag.

Beräkningar som har utförts visar dock alt en höjning av adminislra­tionsavgiften med 25 kr. inle är tillräcklig för alt staten skall fä täckning för sina administrationskostnader. Jag anser del emellertid olämpligt alt höja adminislrationsavgiften ytterligare. 1 stället bör enligt min mening kostna­derna för administrationen bäras ocksä av dem som har beviljats olika typer av lån före den tidpunkt då adminislrationsavgiften infördes. Delta bör ske genom alt en avgifl tas ul i samband med aviseringen av lånen på samma sätt som bankerna gör. En sådan avgift bör tas ul på alla län med undanlag av förbättringslån. Den bör även tas ut vid avisering av sädana län för vilka en administrationsavgifi har erlagts. Regeringen bör liksom i fråga om administrationsavgiften utverka riksdagens bemyndigande att ta ut och bestämma storleken av en aviseringsavgifi.

Bostadsslyrelsen har regeringens uppdrag att belysa möjligheterna till och kostnaderna för atl decentralisera beslutanderätten i låne- och bidrags­ärenden till kommunerna. Övervägandena härom har betydelse för en samlad bedömning av behovet av resurser för länsbostadsnämnderna. Som jag redan tidigare har nämnt pågår även en översyn av bosladsverkets ADB-system. Härtill kommer att regeringen nyligen har tillsatt en utred­ningsman (Bo 1980:04) för att se över möjligheterna till rationaliseringar i administrationen av bostadsfinansieringssystemet. Allt detla gör atl läns­bostadsnämndernas långsiktiga behov av personalresurser inle nu kan bedömas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                       17

Jag är emellertid samtidigt medveten om att vissa nämnder f. n. är hårt ansträngda. Anslagsposten lill lönekoslnader har därför beräknats med utgångspunkt i styrelsens pris- och löneomräkningsallernativ med en viss reduktion. Behovet av utökade insatser till följd av det ökande antalet låne- och bidragsansökningar måsle t. v. därutöver tillgodoses genom till­fälliga resursförstärkningar. Jag har för budgetåret 1981/82 beräknat 1 825000 kr. för detta ändamål.

Anslagsposterna Reseersättningar och Expenser har jag beräknat med utgångspunkt i huvudalternativet.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.       bemyndiga regeringen atl la ul och bestämma storleken av en aviseringsavgifi vid statlig bosladslångivning.

2.   lill Länsbostadsnämnderna för budgetåret  1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 37 330000 kr.

B 3. Lån till bostadsbyggande

1979/80 Utgift        4737626933                      Behållning                  1461373067

1980/81 Anslag      6900000000 1981/82 Förslag      5 700000000

Från anslaget betalas ut bostadslån, räntelån, räntebärande förbättrings-lån, tomträttslån till kommuner, lån avseende kostnader för oulhyrda lägenheter och underhållslän.

Bestämmelserna om bostadslån finns i bosladsfinansieringsförordning-en (1974:946, omtryckt 1980: 329, ändrad senast 1980: 1965) och i bostads­lånekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973:534, ändrad senast 1980:1066). Enligt dessa bestämmelser lämnas lån i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Bostadslånels storlek bestäms sä all det ulgör en andel av ett i särskild ordning fastställt läneunderlag. Andelen är i normalfallet 30% för kommuner eller allmännyttiga företag, 29% för bostadsrättsföreningar fristående från byggintressent och med kommunal insyn, 25% för småhus som skall bebos av låntagaren och 22% i övriga fall. Låneunderlagel bestäms enligt förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån (omtryckt 1980:871). Låneunderiagel vid nybygg­nad är antingen de sammanlagda beräknade kostnaderna för mark och byggande eller kostnaderna enligt antaget anbud med skäligt tillägg för sådana kostnader som inte omfattas av anbudet. Vid ombyggnad utgör den godkända kostnaden för arbetet låneunderlag. Vid ombyggnad av flerbo­stadshus kan i vissa fall även kostnader för mark räknas in i låneunderia­gel. Del förutsätts alt underliggande lån tas upp i öppna marknaden. För bostadslån skall erläggas ränta efter en räntesats som fastställs av regering-2    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      18

en för elt kalenderår i sänder. Bostadslånet är förenat med räntesubven­tioner enligt regler som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Amorteringstiden för lån till nybyggnad är 30 är om länel avser ell småhus som skall bebos av låntagaren. Med visst undantag är amorterings­tiden för lån lill nybyggnad i övriga fall beroende av förhållandet mellan garanterad ränta och faktisk räntekostnad under låneliden. För lån till ombyggnad är amorteringstiden högst 30 är, i vissa fall dock högst 20 är.

Bestämmelserna om räntelån finns i ränlelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1980: 1067). Räntelån lämnas dels för bostadshus som har uppförts eller byggts om med stöd av statligt lån som har beviljats enligl de bestämmelser som gällde före den I januari 1968, dock inle för hus som har färdigställts före år 1958, dels för bostadshus som har uppförts ulan slalligl län om räntebidrag förut har beviljats för huset. Fr. o. m. den I januari 1975 lämnas räntesubventioner också i samband med ränlelån enligl regler som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

En redogörelse för bestämmelserna i förbällringslåneförordningen (1980:261) ges under anslaget B8. Viss bosladsförbätlringsverksamhet m.m.

Tomträttslån till kommuner enligl lomlrällslånekungörelsen (1965:905, omtryckt 1976:793) kan lämnas till kommuner som har upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål.

Lån enligl förordningen (1976:260) om hyresförlustlån (ändrad senast 1979:226) lämnas för att täcka viss del av hyresförluster under åren 1971-1980.

Lån enligl förordningen (1978:992) om underhåll av vissa bostadshus (ändrad 1980: 1069) - underhållslån - lämnas under åren 1979-1981 för underhåll av statligt belånade hyreshus som färdigställdes under något av åren 1965-1975.

Bostadsstyrelsen

Bostadsslyrelsen lämnar en översiktlig beskrivning av den aktuella si­tuationen inom bostadsförsörjningen och anför bl.a. följande.

Under år 1979 och under första hälften av år 1980 har bostadskostna­derna ökat mer än kostnaderna för den privata konsumtionen i övrigt. Orsakerna härtill är inte bara atl bränslepriserna har ökat utan även att såväl kapitalkostnaderna saml drift- och underhållskostnaderna i bestån­det som kostnaderna för nyproducerade lägenheter har stigit.

Byggnadskostnaderna, som under år 1979 ökade i ungefär samma takt som under år 1978, kan befaras öka mera under är 1980. En orsak härtill är den brist pä byggarbelskrafl som finns i vissa delar av landel. Denna brist kan förvärras vid en ökande investeringsverksamhet i övrigt.

Den s. k. produktionskoslnadsbelåning som har införts är 1980 ger vid givna produktionskostnader lägre kapitalkostnader genom alt räntebidrag lämnas för den del av produktionskostnaden som ulgör s. k. överkoslnad.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        19

Risk finns emellertid all della vid en oförändrad konkurrenssituation leder till en press uppåt av produktionskostnaderna. Styrelsen har uppmanat kommunerna och länsbostadsnämnderna att vid prövning av låneärendena vara uppmärksamma pä denna risk och söka undanröja den.

Ökade kostnader kommer all drabba vissa förelag bl. a. genom all hyres-föriusllån lämnas för förluster endast t. o. m. år 1980. De kommande högre taxeringsvärdena medför också högre kostnader.

Del finns sammanlaget enligl bostadsslyrelsen stora risker för alt bo­stadskostnaderna - vid oförändrade statliga ekonomiska insatser pä bo­stadsområdet - kommer all öka mer än kostnaden för den privata kon­sumtionen i övrigt.

Kostnadsslegringen medför ocksä risk för en försämrad kvalitet i bo­stadsbyggandet. Etl studium av de slora kostnadsolikheterna mellan kom­muner och projekt lyder dock på att en medveten planering och upphand­ling från kommunens och byggherrens sida kan leda till relativt låga kost­nader vid bevarad god kvalitet.

När det gäller tillgängen på bostäder framhåller bostadsstyrelsen all skillnaderna mellan kommunerna är myckel stora. 1 många kommuner är bostadsmarknadsläget tillfredsställande, men i ett ökande antal kommuner har den bristande lillgången på bosläder blivit etl stort problem.

Enligt bostadsslyrelsen har bostadsbyggandets låga nivå flera orsaker: osäkerhet om avsätlningsmöjligheterna vid de beräknade bostadskostna­derna, osäkerhet i planering och projektering när det gäller bostadsbyggan­dets inriktning, kommunernas trängda ekonomiska situation som försenar exploateringsverksamhet och serviceutbyggnad saml brister och förse­ningar i planenngsprocessen. Inom Stor-Stockholm, där bostadsbyggandet behöver ökas avsevärt, tillkommer svårigheterna alt få en erforderlig kom­munal samordning till stånd. Stor-Stockholm är också exempel på ett område där en ökning av bostadsbyggandet kan hindras av tillgången på byggarbetskraft. Bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen har an­modat sina länsorgan all överlägga med kommunerna om planeringsläget.

Det låga färdigställandet kommer på vissa orter all allvarligt försämra möjligheterna för nybildade hushåll, ungdomar och flyttande hushåll atl inom rimlig lid få bostad.

Den höga bosladskoslnadsnivän och den bristande lillgången på bostä­der bidrar lill högre överlåtelsepriser på bostadsrätlslägenheler och högre köpeskillingar för småhus. För hushåll med låga inkomster, inget eller ringa kapital eller små möjligheter all anskaffa kapital innebär delta be­gränsningar i bosladsvalet. Detla kan enligl bostadsslyrelsen leda till att segregationstendenserna pä bostadsmarknaden ökar.

Bostadsstyrelsen vill - inför den pågående omprövningen av statsutgif­terna - starkt framhålla all del totala stödet lill bostadsbyggande och bostadsförsörjning inte får begränsas. Della stöd är nödvändigl med hän­syn lill de ökande bostadskostnaderna, och det är en förutsätlning för elt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      20

ökal bostadsbyggande. En viss omfördelning av stödet anser styrelsen dock vara möjlig och fill och med angelägen all göra med tanke pä de svaga grupperna pä bostadsmarknaden.

Av utomordentlig vikl - för atl inle försämra förulsältningarna för nyproduktionen av hyres- och bostadsrätlslägenheler - är all den garante­rade räntenivån för de första åren efter färdigställandet ligger på en låg nivå.

Bostadsstyrelsen anser det också angelägel att olika åtgärder vidtas för atl förbällra de äldres bostadsförsörjning. På sikt kan härigenom kommu­nala och landstingskommunala medel inom vård- och omsorgsseklorerna sparas. Detla förutsätter dock elt aktivt stöd från statsmakternas sida.

Styrelsen framhåller alt man i årets anslagsframställning har varit åter­hållsam med förslag till ändrade låne- och bidragsvillkor med hänsyn till den slora mängd av ändringar som har genomförts under den senaste tiden. Kommuner, länsbostadsnämnder och byggherrar behöver nu i görligaste män under en period framöver fä möjligheter alt anpassa sig till gällande bestämmelser. Effektivitet och rationalisering främjas inte med ständiga, omfattande ändringar i låne- och bidragssystemen.

Bostadsstyrelsen anför bl. a. följande om bostadsbyggandets och långiv­ningens omfattning och inriktning.

Är 1979 färdigställdes genom nybyggnad ca 55500 lägenheter, vilkel innebär en ökning med ca 1 700 lägenheter jämfört med år 1978. Antalet lägenheter i småhus minskade något eller med ca 300 lägenheter medan antalet lägenheter i flerbostadshus ökade med 2000.

1 de flerbostadshus som färdigställdes under år 1979 minskade andelen enrumslägenheler i förhållande lill närmast föregående års produktion, från 17% till 14%. Andelen ivärumslägenheter ökade något liksom ande­len lägenheter med fem eller flera rum och kök. För småhusen skedde endasi mindre förändringar i lägenhelsfördelningen. En viss minskning av andelen lägenheter om fem eller flera rum och kök har dock skett.

Lägenhetsfördelningen för den lotala produktionen av lägenheter åren 1978 och 1979 framgår av följande tablå.

 

Lägenlietsfördelni

ngen åren

1978

och 1979

 

 

År             Andel, högst 1 rok

.%.

lägenheter

2 rok

om

3 rok

44- rok

Anlal rums-enheter per lägenhet

1978           4,6

1979           4.1

 

9,9 11.5

 

14,3 15.3

71,2 69.1

5.24 5.16

När det gäller de färdigställda lägenheternas fördelning efter byggherrar har i fräga om flerbostadshusen den offentliga sektorns andel ökat och såväl den kooperativa som den enskilda sektorns andel minskal.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      21

Av de lägenheter som färdigställdes under år 1979 hade 90% statligt bostadspolitiskt stöd. Andelen lägenheter med sådanl stöd i fierbostadshus var 98% och i småhus 88%. Antalet färdigställda lägenheter utan sådant stöd minskade mellan åren 1978 och 1979 med ca 500 lill 4900.

Enligl statistiska centralbyråns (SCB:s) moderniseringssiatislik slut­fördes under år 1979 moderniseringar som berörde ca 10300 lägenheter i flerbostadshus. Avgången av lägenheter på grund av sammanslagningar m. m. var ca 3 150.

Ungefär tre fjärdedelar av de moderniserade lägenheterna år 1979 var omoderna eller halvmoderna före förändringen och nästan alla rustades upp till modern standard.

De lägenheter som moderniserades år 1979 var före moderniseringen lill tre femtedelar enrumslägenheler. Genom sammanslagningar minskade denna andel lill knappt en femtedel efter moderniseringen. 1 absoluta tal var minskningen ca 5 100 lägenheter. Den relativa fördelningen efter lägen­hetsstorlek samt förändringen av antalet lägenheter av olika storlekar före och efter ombyggnad framgår av följande tablå.

Ombyggda lägenheter år 1979 fördelade efter lägenhetsstorlek

Relativ fördelning, %                                 Förändring

----------------------------------------------- - Antal lägenheter

Före                           Efter

- I rok                          61                                16                            -5148

2  rok                        27                               38                           -    47

3  rok                        12                               46                          4-2041 Samtliga                     100                              100     -3 154

Av moderniseringarna av flerbostadshus under år 1979 genomfördes 94% med statliga lån, vilket är delsamma som genomsnillet för åren 1975-1979.

Den aktuella utvecklingen av ombyggnads- och förbättringsverksamhe-len kan belysas med uppgifter om den slalliga långivningen. Bostadslån lill ombyggnad av flerbostadshus beviljades under budgetåret 1978/79 i slörre utsträckning än under budgetåret 1977/78, i lägenheter räknat en ökning med 13% fill 11 200 lägenheter. Under budgetåret 1979/80 fortsatte ökning­en. Långivningen omfattade då 7% fler lägenheter än budgetåret närmast före. Däremot är bostadslångivningen för ombyggnad av småhus och för­bättringslångivningen av ungefär samma omfallning som närmasl föregå­ende budgetår.

Bostadsslyrelsen redovisar och kommenterar produktionskostnadernas utveckling.

Åren 1977—1979 var den ärliga procentuella stegringen av byggnads­kostnaderna för flerbostadshus enligt faktorprisindex inkl. löneglidning 15,4, 8,2 resp 9,0%. Motsvarande faktorprisindex för gruppbyggda små-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        22

hus var 15,5, 8,0 resp. 9,6%. Under år 1979 har faktorprisindex ökat något mer än under år 1978, men ökningen för dessa båda är var betydligt lägre än under år 1977 både för flerbostadshus och för gruppbyggda småhus.

Enligl SCB:s låneobjeklsstalistik var de faktiska genomsnittliga bygg­nadskoslnaderna för statligt belånade flerbostadshus och gruppbyggda småhus med preliminärt beslut om bostadslån respektive år följande:

Faktiska genomsnittliga byggnadskostnader åren 1977—1979

 

Genomsnittlig

Genomsnittlig

Ökning i %

yta', m-

byggnadskostnad kr./m-

från före-

 

 

 

gående år

Flerbostadshus i

 

 

 

exploateringsområden

 

 

 

1977                             74,2

2037

 

24.4

1978                             79.4

2 369

 

16,3

1979                             79,5

2 685

 

13,3

Gruppbyggda småhus

 

 

 

1977                              117,1

1783

 

22.0

1978                            116,8

2053

 

15.1

1979                            118,0

2 346

 

14.3

För flerbostadshus bostadslägenhelsyta och för småhus bostadsyta.

Under är 1979 var ökningen av den genomsnittliga byggnadskostnaden något mindre än under år 1978 och för båda åren påtagligt mindre än under år 1977. Detta beror pä all under år 1977 kostnaderna ökade bl. a. på grund av de nya kraven i Svensk Byggnorm pä förbättrad energihushållning och handikappanpassning.

Tomt- och grundberedningskoslnaderna ökade relativt kraftigt för såväl flerbostadshus som gruppbyggda småhus under åren 1977-1979, bortsett från småhus är 1979. Under är 1979 har tomt- och grundberedningskoslna­derna ökat mer än byggnadskostnaderna för flerbostadshus och mindre än byggnadskostnaderna för gruppbyggda småhus. Av den totala produk­tionskostnaden utgjorde kostnaden för tomt och grundberedning år 1979 ca 17 % för flerbostadshus inom exploateringsområden och ca 22 % för grupp­byggda småhus. Relationen har i stort sett varit oförändrad under de senaste åren.

Låneunderlag och panlvärde anpassas till kostnadsutvecklingen med bl.a. en s. k. lidskoefficienl, som fastställs av regeringen efter förslag från bostadsslyrelsen. Från och med årsskiftet 1977/78 omprövas lidskoeffi­cienten oftare än lidigare för atl ge en bättre anpassning fill den faktiska kostnadsutvecklingen. De lidskoefficienler som har fastställts under de tre senaste åren framgår av tablån överst sid. 23 (bas den 1 oktober 1976).

Den I januari 1980 fastställdes tidskoefficienten till 1,38. Della innebar en höjning av lidskoefficienlen under hela är 1979 på 11 %.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

23

Tidskoefficienter åren 1977-1979

 

År 1977

 

År 1978

 

År 1979

 

1 januari

1,06

1 januari

1,14

1 januari

1.24

1 april

1,08

1 mars

1,17

1 mars

1,27

Ijuli

1,12

1 maj

1.18

1 maj

1.30

1 oktober

1,13

1 augusti

1,19

1 juH

1 september

1 november

1.31 1.33 1.35

Förutom höjningarna av lidskoefficienlen har regeringen beslutat om särskilda höjningar av låneunderlagel. Det höjdes genom en ökning av det s.k. grundbeloppet för flerbostadshus med ca 5% i september 1977 och för både flerbostadshus och småhus med ca 4% i september 1978. 1 juli 1979 höjdes låneunderlagel för flerbostadshus med ca 4% genom ytteriigare en höjning av grundbeloppet.

Enligl låneobjektsstalisliken har relationen mellan byggnadskostnader, tomt- och grundberedningskoslnader saml produktionskostnader och mot­svarande panlvärden - den s. k. överkostnaden - i låneärenden med preliminärt beslut om bostadslån i genomsnitt varit följande:

Relationen mellan kostnader och pantvärden åren 1977—1979

 

År

Byggnads-

Tomt- och

Total

 

kostnad

grundbered-

produktions-

 

 

ningskoslnad

kostnad

 

Kostnad/

Kostnad/

Kostnad/

 

pantvärde

panlvärde

panlvärde

Flerbostadshus i

 

 

 

exploaterings-

 

 

 

områden

 

 

 

1977

103,2

108,9

103.8

1978

107,5

97.4

105.8

1979

108,1

102.7

106,8

Gruppbyggda småhus

 

 

 

1977

103,5

110,8

105,1

1978

105,1

108.4

105.8

1979

107,3

106,1

107,0

För såväl flerbostadshus som gruppbyggda småhus har överkostnaderna för den lotala produktionskostnaden och byggnadskostnaden successivt ökat under de tre åren 1977, 1978 och 1979. Överkoslnaden för tomt och grundberedning har däremot minskat under perioden.

Bostadsstyrelsen lämnar uppgifter om utvecklingen av hyrorna dels i nyproduktionen, dels i hela beståndet. Genomsnitlshyran för en nybyggd trerumslägenhet i allmännyttiga och kooperativa förelag har ökal med 12% från år 1978 till år 1979, dvs. med hälften av ökningen mellan åren 1977 och 1978. Hyran per m bostadslägenhetsyta ökade med 10% jämfört med 22 % föregående är.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      24

Hyresförändringarna i hela bostadsbeståndet framgår av följande tablå. Uppgifterna avser hyror inkl. bränsle.

Hyresförändringar i beståndet av hyreslägenheter åren 1976-1979

 

Byggnadsperiod

Ökning av

mänadshyran i% från

 

 

december lill dece

mber resp.

är

 

 

1976/77

 

1977/78

 

1978/79

-1920

10,8

 

11,9

 

17.2

1921-1940

10.3

 

12,0

 

16,2

1941-1950

11,0

 

12.6

 

14.7

1951-1960

12,2

 

12,6

 

13,3

1961-1965

11,7

 

12,3

 

12.1

1966-1970

10,9

 

12.2

 

11,5

1971-1975

10.6

 

12.2

 

10,5

1976-1978

-

 

-

 

10,4

Samtliga

n,2

 

12,3

 

13,2

För samtliga lägenheter ökade hyrorna i genomsnitt med 13,2 % från är 1978 till är 1979, dvs. något mer än närmast föregäende år. Under år 1979 var den relativa hyreshöjningen större i de äldre husen än i de yngre. Under de närmast föregående åren har hyreshöjningarna varit ungefär lika stora i alla årgångar av lägenheter.

Enligl de undersökningar som styrelsen genomför tvä gånger varje år fanns del den I mars 1980 10500 outhyrda lägenheter i slatsbelänade fierbostadshus som har färdigställts är 1967 och senare. Detta innebär en minskning med ca 900 lägenheter jämfört med ett år tidigare. 1 de tre storstadsområdena minskade antalet oulhyrda lägenheter, medan en viss ökning skedde för landet i övrigt och då särskilt för kommuner med mindre än 75000 invånare. Hälften av de lomma lägenheterna fanns i dessa kom­muner.

Andelen outhyrda lägenheter i relation till det totala antalet färdigställda lägenheter under nämnda tidsperiod uppgick den I mars 1980 lill 1,8% för hela landet. Den högsta andelen outhyrda lägenheter, 3,5%, hade liksom lidigare Stor-Göteborg.

Bostadsslyrelsen lämnar ocksä uppgifter om oulhyrda lägenheter i hela beståndet av flerbostadshus i landel. Uppgifterna har samlats in av SCB. Den 1 mars 1980 uppgick antalet lägenheter "lediga fill uthyrning" lill ca 15 800 mol 16300 etl år tidigare. Detla motsvarar 0,9% av samtliga lägen­heter i fierbostadshus.

Enligl en enkät till kommunerna som bostadsslyrelsen gjorde vid åns-skiftet 1979/80 blev läget på bostadsmarknaden något sämre under är 1979. 25% av de kommuner som svarade uppgav att det hade blivit svårare för hushällen alt få tag i en lämplig bostad och endast hälften så många eller 13% alt del hade blivit lättare. Drygt 60% ansåg atl läget var oförändrat.

Beträffande kreditförsörjningen anför bostadsstyrelsen följande.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        25

Liksom under tidigare år IräfTades även under är 1980 en överenskom­melse mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten om att tillhandahålla kreditiv.

Kreditivförsörjningen uppges ha fungerat tillfredsställande. I de länsvisa samrådsgrupperna har flertalet problem kunnat lösas och de relativt få ärenden som har förts upp till central nivå har snabbi behandlats av kreditinsUtutens centrala ledningar.

Bostadsslyrelsen lar upp bostadsbyggnadsbehovet och planeringen av bostadsbyggandet.

En bedömning av bosladsbyggnadsbehovel, som har gjorts inom bo­stadsstyrelsen visar all del under första hälften av 1980-lalel behöver färdigställas inemot 65000 lägenheter per år. Under 1980-lalets senare hälft blir behovel av färdigställande lägre. Bedömningen av bosladsbyggnadsbe­hovel visar också all ombyggnad av lägenheter i flerbostadshus måste öka väsenfiigt.

Samfiiga kommuner har redovisat bostadsförsörjningsprogram för åren 1980-1984 med undantag av Vadslena kommun som är nybildad den I januari 1980.

Kommunerna och de kommunala samarbelsorganen i de tre storstads­områdena uppskattar del behövliga påbörjandet för femårsperioden lill 301 800 lägenheter, dvs. i genomsnitt 60400 lägenheter per år. 1 föregäende programomgäng bedömdes del behövliga påbörjandet uppgå till 309600 lägenheter.

I följande tablå redovisas det bostadsbyggande som kommunerna efter bedömning av bosladsbyggnadsbehov och resurser har ansett möjligt atl påbölja med hänsyn till bl. a. marklillgång och förberedelseläge.

Planerat påbörjande åren 1980—1984 enligt kommunernas program, antal lägenheter

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

1980-1984

Stor-Stockholm

Stor-Göteborg

Stor-Malmö

9100 4 900 4 100

11300 3900 3000

10900 4 100 2800

11200 4600 3 000

9000 4 800 2 400

51500 22.100 15 300

Summa storstads­områden

18100

18200

17 800

18800

16200

89100

Övriga kommuner

50000

46300

44700

43 200

42 100

226 300

Samtliga kommuner

68100

64500

62500

62000

58300

315400

Det planerade påbörjandet i programomgången 1980-1984 är ungefär lika stort som i föregående programomgång.

Bostadsslyrelsen understryker all bostadsbyggandet måsle öka ulöver den nuvarande nivån. Mot bakgrund av såväl styrelsens som kommuner­nas bedömning bör målel vara en sådan ökning alt man får ell genomsnitt­ligt påbörjande av ca 60000 lägenheter under 1980-lalets första hälft. Det

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        26

kan enligl styrelsens uppfattning inle vara rationellt alt sätta etl högre mål för 1980-talels början och därefter få en kraftig minskning av byggandet. En så jämn produktionsnivå som möjligt bör eftersträvas. Det torde inte heller vara realistiskt att i praktiken få en så mycket större ökning av bostadsbyggandet med hänsyn till planeringsläget, tillgången på arbets­kraft och den allmänna efterfrågesituationen.

Styrelsens bedömning av bosladsbyggnadsbehovel visar också alt ny­produktionen — med hänsyn till den beräknade starka ökningen av antalet småhushäll och förändringarna av del befintliga beståndet - bör inriklas pä en större andel Ivärumslägenheter än under senare hälften av 1970-talel. En väsentlig förändring av lägenheternas storleksfördelning i nyproduk­tionen kan knappast åstadkommas utan alt även fördelningen mellan små­hus och flerbostadshus ändras. Ökningen av nyproduktionen bör således helt avse lägenheter i flerbostadshus. Enligt styrelsen torde också en sådan inriktning vara en förutsättning för elt lolalt ökat byggande.

1 fräga om bosiadsbyggnadsplan och ramar anför bostadsslyrelsen föl­jande.

Enligt riksdagens beslut gäller för år 1980 ingen total ram för beslut om bostadslån lill nybyggnadsföretag. För beslut om byggnadstillstånd för företag utan statliga lån gäller en av regeringen fastställd ram på 4500 lägenheter och 500 vårdplatser. För vart och etl av åren 1981 och 1982 har riksdagen för beslut om bostadslån lill nybyggnadsförelag fastställt en ram på 7450000 m- bostadsyta, vilket beräknas ge utrymme för lån lill ca 60000 lägenheter jämte lokaler som omfattas av läneunderlag och pant­värde.

Bostadsstyrelsen hänvisar lill vad riksdagen har uttalat (CU 1979/80: 22) och anför alt del råder politisk enighet om atl bostadsbyggandet även över en längre period bör märkbart ökas ulöver nuvarande och närmasl förut­sedd nivå och alt del inte finns anledning att gå ifrån de i sak helt enhälliga bedömningarna vid föregäende riksmöte, nämligen atl målet bör sättas högre än 65000 lägenheter per år.

Kommunernas planering av bostadsbyggandet enligt de kommunala bo-sladsförsörjningsprogrammen för åren 1980-1984 - efter den bedömning som har gjorts av de kommunala samarbelsorganen i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö resp. av länsbostadsnämnderna - avser ett påbörjande av i genomsnitt ca 59000 lägenheter under åren 1980 och 1981. 1 närmast föregående programomgång var motsvarande tal ca 60000. Erfarenhetsmässigt ligger planeringsnivån något för lågt för del andra och tredje programårel. Vidare torde byggandet ulan slalliga län inte i full utsträckning ingå i kommunernas planering. Därför torde planeringsnivån vara några tusental lägenheter högre än den nyss nämnda.

Länsbostadsnämnderna bedömde vid månadsskiftet maj/juni 1980 att långivningen under är 1981 skulle avse förelag med tillhopa ca 57300 lägenheter.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      27

Bostadsslyrelsen anser mot bakgrund av den tidigare redovisade bedöm­ningen av bosladsbyggnadsbehovel all det för vart och ett av åren 1981, 1982 och 1983 bör fastställas en ram som ger utrymme för beslut om bostadslån till förelag med 60000 lägenheter och räknas med ett bostads­byggande utan statliga lån av samma storlek som under senare år, dvs. ca 5000 lägenheter. Del bör dessutom finnas en möjlighet att gä utöver denna lotala ramnivä på ca 65 000 lägenheter om den visar sig vara otillräcklig.

Enligt länsbostadsnämndernas bedömning kommer 44 % av långivning­en under år 1981 atl avse lägenheter i flerbostadshus. Den genomsnittliga våningsylan per lägenhet i 1981 års långivning har beräknats till 119 m". vilket motsvarar 107 m bostadsyta. För 60000 lägenheter kan därför ramen beräknas till 6420000 m- bostadsyta.

1 ramarna för beslut om bostadslån skall även ingå en beräknad del för lokaler. Länsbostadsnämnderna har beräknat atl långivningen avseende lokaler kommer alt omfatta ca 450000 m". Dä en viss marginal för en något större lokalbelåning bör finnas, anser bostadsstyrelsen alt man för lokaler bör räkna med 500000 m".

För beslut om bostadslån för nybyggnadsföretag bör sålunda ramen för vart och etl av åren 1981, 1982 och 1983 beräknas lill 6920000 ni" bostads-yla. För åren 1981 och 1982 finns emellertid redan en fastställd ram pä 7450000 m bostadsyta. Enligl regeringens beslut den 7 augusti 1980 har av denna ram 6586000 m' fördelats på län. Äterstoden är fördelad på en reserv hos bostadsslyrelsen och en hos regeringen.

Bostadsslyrelsen anser inle atl de för åren 1981 och 1982 fastställda ramarna bör minskas. För år 1983 däremot föreslär styrelsen all ramen preliminärt fastställs till 7000000 m" bostadsyta.

För beslut om bostadslån till ombyggnad och räntebärande Jörbältrings-lån gäller — liksom för bostadslån till nybyggnadsföretag - ingen ram för år 1980. För är 1981 har ramen fastställts till 925 milj. kr.

Länsbostadsnämnderna har beräknat atl det under år 1980 kommer atl meddelas beslut om lån till elt belopp av I 030 milj. kr., varav 927 milj. kr. i bostadslån, 63 milj.kr. i bostadslån som komplettering lill boendemiljöbi­drag och 40 milj.kr. i räntebärande förbättringslån. För år 1981 har mot­svarande belopp beräknats lill I 118 milj. kr. resp. I 007, 64 och 47 milj. kr. Med hänvisning härtill föreslår styrelsen all ramen för är 1981 räknas upp till I 120 milj. kr. och att ramen för år 1982 fastställs till samma belopp.

För vart och elt av budgetåren 1980/81 och 1981/82 gäller en särskild ram på 35 milj. kr. för bostadslån till boendemiljöförbältringar för vilka boende­miljöbidrag inte lämnas. Bostadsslyrelsen föreslår en ram av samma stor­lek även för budgetåret 1982/83.

Bostadsslyrelsen lar upp frågan om kravet på kommunal revisor i vissa bostadsrättsföreningar.

Riksdagen beslutade vid 1977/78 ärs riksmöte om en ändring av bestäm­melserna om kommunal representation i sådana bostadsrättsföreningar

 

Prop. 1980/81: lOO    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                   28

som kan få län med 29% av låneunderiagel (prop. 1977/78:93. CU 1977/ 78:28, rskr 1977/78:265).

På grund härav ändrades 26 § i bostadsfinansieringsförordningen så atl den tid för vilken en av kommunen utsedd styrelseledamot och suppleant för denne skall finnas begränsades lill 10 år. Däremot gjordes ingen mot­svarande begränsning av tiden för en av kommunen utsedd revisor och suppleant för denne.

Med anledning av en hemställan från Stockholms faslighetsnämnd före­slär bostadsstyrelsen att 26 § i bosladsfinansieringsförordningen ändras så atl begränsningen till 10 år avser såväl styrelseledamöter som revisorer.

Bostadsstyrelsen lar vidare upp frågan om främjande av energisnåla hus och mindre småhus. Styrelsen redovisar de åtgärder som har vidtagits med anledning av regeringens uppdrag den 8 juni 1978 att beakta vad som anfördes i prop. 1977/78:93 (s. 210) beträffande den allmänna utformning­en av metoden för beräkning av läneunderlag och pantvärde med avseende pä dels hus som är lämpliga från energihushällningssynpunkt, dels mindre småhus.

Bostadsstyrelsen omtalar att man kommer att studera effekten av de vidtagna åtgärderna vid utvärderingen av 1980 ärs långivning.

Anslagsbelastningen för budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknar sty­relsen enligt följande.

Beräknad anslagsbelastning för budgetåren 1980/81 och 1981/82

 

 

 

Milj.kr.

Milj.kr.

 

 

1980/81

1981/82

Utbetalning av:

 

 

 

lån lill nybyggnad av

flerbostadshus

1490

1800

lån till nybyggnad av

småhus

3 420

3 300

ombyggnads- och förbättringslån

870

1075

underhållslån

 

215

-

räntelån

 

220

220

lomträttslån

 

150

150

lån för hyresföriusler

 

160

80

Förskoll, netlo

 

±0

±0

Anslagsbelastning

 

6 525

6625

Vid utgången av budgetåret 1979/80 fanns en reservation på ca 1461 milj.kr. För budgetärel 1980/81 har anvisats elt anslag på 6900 milj.kr. Eftersom anslagsbelastningen beräknas till 6525 milj.kr. för innevarande budgetär erhålls en reservation pä ca I 836 milj. kr. vid utgången av budget­året. För budgetåret 1981/82 beräknar styrelsen anslagsbehovet till ca 4790 milj. kr.

Föredraganden

Bostadspolitiken har tidigare i hög grad varit inriktad pä nyproduktion av bosläder. Under 1960-lalet var den viktigaste frågan atl äsladkomma elt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      29

stort nytillskott av bosläder för all på så sätt lösa den allvarliga bostads­bristen.

Bostadsbyggandet låg under slutet av 1960-lalet och början av 1970-talet pä en mycket hög nivå. Varje år färdigställdes drygt lOOOOO nya lägen­heter. Därefter minskade bostadsbyggandet under första hälften av 1970-talet successivt till omkring 55000 lägenheter. Antalet färdigställda lägen­heter resp. år under tioårsperioden 1971-1980 med uppdelning på flerbo­stadshus och småhus framgår av följande tablå.

Färdigställda lägenheter åren 1971-1980. Källa: SCB

 

År

Flerbostadshus

Småhus

Alla hus

1971

75 250

31950

107 200

1972

66900

37 150

104050

1973

53 750

43 750

97 500

1974

38750

46550

85 300

1975

27450

47050

74.500

1976

15 650

40150

55 800

1977

14150

40750

54900

1978

13 550

40150

53 750

1979

15600

39900

55 500

1980'

16000

36000

52000

' Uppgifterna avseende är 1980 är preliminära.

Trots den minskade nyproduktionen av lägenheter svarar bosladssek­torn för en slor del av den totala investeringsverksamheten. År 1979 utgjorde bostadsinvesleringarna 22 % av samtliga investeringar. 1 följande tablå redovisas' utvecklingen av bostadsinvesteringarna i fasta priser (1975 års) under åren 1971-1980, fördelade på nybyggnad och ombyggnad. 1 tablån redovisas också uppgifter om underhällels omfallning.

Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1971 — 1980. 1975 års priser. Källa: SCB och konjunkturinstitutet

 

År

Nybyggnad

Ombyggnad

Totalt

Underhåll

 

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

1971

12457

860

13317

4341

1972

12842

744

13 586

4412

1973

12 326

873

13 199

4049

1974

10947

1 118

12065

4271

1975

10171

1884

120-55

4 503

1976

9259

1788

11047

4535

1977

8880

1935

10815

4813

1978

9596

2880

12476

4883

1979

9691

3 176

12 867

4980

1980 (prognos)

8835

3000

11835

5080

Som framgår av tablån har nybyggnadsinvesteringarna minskal under 1970-talet. Minskningen är emellertid betydligt mindre än om man ser lill enbart antalet nybyggda lägenheter. Den ökade utrymmes- och ulrusl-ningsstandarden i nyproduktionen och den ökade ombyggnads- och under-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      30

hållsverksamheten har helt kompenserat nedgången i nyproduktionen. 1 de redovisade ombyggnadsinvesteringarna ingår genomförda energisparåt­gärder.

Eftersom bostäderna har en lång livslängd utgör den åriiga nyproduk­tionen endast en liten andel av del totala bostadsbeståndet. År 1979 var den 1,5%. Nettolillskotlel av lägenheter är heller inte bara beroende av hur många lägenheter som produceras, ulan även avgången har belydelse. Lägenheter avgär ur bosladsbesländet genom exempelvis sammanslagning vid ombyggnad, ändring av användningen, t. ex. konlorisering. rivning och övergång till fritidsbostäder. Förutom genom nybyggnad kan lägenheter också komma lill på grund av atl nya lägenheter ställs i ordning vid om-eller tillbyggnad eller att fritidshus övergår till alt användas som permanen­ta bostäder.

Enligt bostadsslyrelsens beräkningar finns del f.n. drygt 3,7 milj. bo­stadslägenheter i bostadsbeståndet. Antalet lägenheter per I 000 invånare var är 1975 högre än i något annat land, nämligen 430. Delta tal beräknas ha stigit lill ca 445 år 1980.

Ökad uppmärksamhet måste ägnas åt att la vara på och förbättra dessa bostäder. De representerar stora ekonomiska, kulturella och sociala vär­den.

F. n. handlar debatten enligl min mening i allt för slor ulslräckning om hur många lägenheter som behöver byggas. Uppgifter om antalet påbör­jade och infiyttningsfärdiga lägenheter ger inle en fullständig bild av bo­stadstillgången. Under 1960-talet var avgången 35000-40000 lägenheter per år. De senaste åren beräknas avgången uppgå lill endasi ca 20000 lägenheter. Del innebär alt även med en sä kraftig omsvängning av bo­stadsbyggandet som har skett under 1970-talet sä har bostadsbeståndet ökal med ca 180000 lägenheter mellan åren 1976 och 1980.

Det är angelägel atl debatten om bostadsbyggnadsbehovet nyanseras och inriklas även pä frågan hur beståndet skall kunna förändras sä all det bättre stämmer överens med ändrade anspråk och behov. Också från sysselsättningssynpunkt är det angelägel all del totala produktionsbeho­vet, inkl. behovel av underhåll, anges. Del finns annars risk för all vikliga delar av bostadsbyggandet kan komma atl sakna nödvändiga arbetskrafts­resurser.

Mina överväganden i det följande om bostadsbyggnadsbehovet och in­riktningen av bostadsbyggandet skall ses mot bakgrund av vad jag nu har anfört. Jag tar först upp frågan om nybyggnadsbehovet.

1 anslutning lill arbetet med 1980 ärs långtidsutredning (LU 80) har olika beräkningar gjorts av det framtida nybyggnadsbehovel. En beräkning, som bostadsstyrelsen har svarat för, har skett enligl den s.k. hushållskvolme-loden. En viktig utgångspunkt för den har varit utvecklingen mellan åren 1960 och 1975 enligt folk- och bostadsräkningarna.

Till följd av befolkningsförändringar och beräknad ökning av hushålls-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      31

kvoterna, dvs. andelen personer i olika åldersgrupper som har egen lägen-hel, väntas antalet hushåll öka med i genomsnitt 34000 per är under perioden 1976—1990. Större delen av denna ökning beror på en antagen fortsatt ökning av hushållskvoterna. Ökningen väntas bli störst den första femårsperioden och sedan avta. Avgången av lägenheter uppskattas till i genomsnitt 18000 resp. 19000 lägenheter per är under perioderna 1976-1980 och 1981-1985. För femårsperioden 1986-1990 beräknas av­gången bli betydligt större, eller 26000 lägenheter per är, i första hand beroende på en antagen ökning av ombyggnadsverksamheten i nyare fier­bostadshus.

Bostadsstyrelsens beräkning resulterar i ell nybyggnadsbehov av i ge­nomsnitt 57000 lägenheter per år under hela perioden 1976-1990. Behovel för femårsperioderna 1976-1980, 1981-1985 resp. 1986-1990 har beräk­nats till i genomsnitt 64000, 55000 resp. 53000 lägenheter per år.

Under femårsperioden 1976—1980 kommer den enligl kalkylerna behöv­liga produktionen inle all uppnås. Om delta underskott skall kompenseras senast till är 1985 måste enligt bostadsstyrelsen antalet färdigställda lägen­heter ökas till i genomsnitt 64000 per år under perioden 1981 — 1985. Med hänsyn lill förulsältningarna för byggandet på kort sikt och önskemålen alt kunna behälla en någorlunda jämn produktionsnivå under en längre lid anser styrelsen atl del är rimligt alt räkna med ett färdigställande av i genomsnitt 60 000 lägenheter per år under perioden 1981-1985.

LU 80 redovisar även andra beräkningar av det framlida nybyggnadsbe­hovel. Vid dessa beräkningar har man använt en eflerfrågemodell som baseras på sambandet mellan bostadsefterfrågan och befolkningens storlek men som ocksä lar viss hänsyn till inkomst- och prisutvecklingen. Enligt beräkningarna uppgår nybyggnadsbehovet lill 45 000 resp. 50000 lägen­heter per år under perioden 1980—1985. LU 80 betonar dock alt det snarare är den sammanlagda investeringsnivån i bostadssektorn än inves­teringarna i nyproduktionen som har betydelse för möjlighelerna alt tillgo­dose bosladseflerfrågan. Inom den totala ramen kan sedan efterfrågan fillgodoses på olika sätt. Fler lägenheter kan byggas om man ändrar fördel­ningen mellan småhus och flerbostadshus. Likaså kan nyproduktionen av lägenheter bli större om ökningen av investeringarna i ombyggnad och underhåll blir mindre än vad LU 80 har räknat med.

Jag vill understryka den stora osäkerhet som med nödvändighet finns i olika beräkningar av nybyggnadsbehovet i en i stort sell balanserad mark­nad. Den beror på svårigheterna alt bedöma bl. a. antalet hushåll, pris- och inkomstutvecklingen och dess belydelse för bosladseflerfrågan från olika hushållsgrupper saml avgången av lägenheter.

Bedömningen av antalet hushåll är till slor del beroende på den anlagna ökningen av hushållsbildningen för i första hand ungdomar och äldre personer. Eftersom pensionärerna är en slor grupp, som dessutom kom­mer alt öka, får varje procentenhels förändring av hushällskvolerna för pensionärer i olika åldersgrupper slor belydelse för den totala efterfrågan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      32

1 nästan alla bedömningar för 1980-lalel förutsätts en svagare inkomslut­veckling än under 1970-lalel. Flera faktorer, I.ex. ökade bränslepriser och stigande produktionskostnader, talar ocksä för att priserna på bostäder kan komma atl öka mer än priserna för annan konsumfion.

Enligl min bedömning kommer denna utveckling i första hand att medfö­ra all efterfrågan på utrymme och högre kvalitet i lägenheterna växer svagare än lidigare. Utvecklingen kan emellertid också leda till atl hus­hållsbildningen och efterfrågan pä lägenheter kommer atl dämpas.Det torde dock huvudsakligen gälla efterfrågan frän grupper som ännu inte är etablerade på bostadsmarknaden. Särskilt efterfrågan frän ungdomar är svår alt bedöma. När det gäller pensionärernas bosladseflerfrågan har utbyggnaden av den öppna värden och dagsjukvärden liksom av den soci­ala hemhjälpen stor betydelse.

1 vilken utsträckning som småhus i glesbygden överges eller omvandlas lill fritidshus är en osäkerhetsfaktor vid bedömningen av avgången. Likaså är det svårt all förutse i vilken omfattning ombyggnad av fierbostadshus och därmed sammanhängande sammanslagning av lägenheter kommer atl ske.

Med hänsyn lill svårigheterna atl bedöma det långsiktiga nybyggnadsbe­hovet är det inle möjligt att mer exakt ange hur många bosläder som behöver byggas under den kommande femårsperioden. Enligt min mening är det rimligt alt som riktmärke för planeringen t. v. ange ell påbörjande om ca 55000 lägenheter per år.

När del gäller ombyggnads- och underhållsbehovet vill jag erinra om vad jag lidigare har anfört om bostadsförsörjningen. Byggandet bör i högre grad än lidigare utgå frän det befintliga bostadsbeståndet och inriklas på alt bygga om och underhålla äldre lägenheter och förbällra dåliga bostadsmil­jöer. Det intensiva energispararbete som pågår måste fortsätta även under 1980-lalel.

Om inle bostadsbeståndet förändras genom sammanslagning av lägen­heter och kompletterande nybyggnader minskar möjligheterna att motver­ka en ensidig hushålls- och befolkningssammansällning i de äldre bostads­områdena. På kort sikl kan behovel av alt slå ihop smålägenheter emeller­tid stå i konflikt med önskemålet atl göra del lättare för äldre människor atl bo kvar i sin invanda miljö och för ungdomar all skaffa sig en liten lägenhet fill en relalivi låg hyra.

Ombyggnads- och underhällsverksamhelen kommer enligt min bedöm­ning atl öka under den kommande femårsperioden. LU 80 antar i sina beräkningar alt ombyggnadsinvesteringarna ökar med i genomsnitt 8,4 resp. 6.0% per år under perioden 1979-1985. Underhållet ökar enligt LU 80 med 6,6 resp. 6,3% per är.

Kommunerna har ansvaret för bostadsbyggandets inriktning och ge­nomförande. Del är nödvändigt att den helhetssyn på bostadsförsörjningen som jag lidigare har betonat kommer till uttryck i kommunernas planering. 1 varje bosladsförsörjningsområde, kommun eller slörre område, måste

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        33

enligl min mening inriktningen av nyproduktionen bestämmas med hänsyn till sammansättningen av lägenheterna i beståndet samt behovet av och förulsältningarna för ombyggnad i olika bostadsområden.

De kommunala bosladsförsörjningsprogrammen är ell viktigt instrument när kommunerna lar ställning lill dessa frågor. När programmen ersatte de tidigare bostadsbyggnadsprogrammen och de särskilda bostadssanerings­programmen var ett syfte just all markera denna helhetssyn. 1 programmen skall hela bostadsförsörjningen behandlas i elt sammanhang och en avväg­ning ske mellan nybyggnad och ombyggnad för att tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas på bästa säll.

Bostadsslyrelsen har i en bilaga lill sin anslagsframställning redovisat vissa uppgifter om erfarenheterna från den första omgången bosladsför-sörjningsprogram. Av styrelsens redovisning framgår alt många kom­muner har påbörjat arbelel med alt utforma bostadsförsörjningsprogram enligt de nya intentionerna medan andra kommuner ännu inle verkar ha ändrat inriktningen av programarbetet. Enligt min mening är del väsentligt alt detla arbete fortsätter och atl alltfler kommuner utvecklar sina program så att de blir kommunala handlingsprogram för hela bosladsförsöijningen. Bl.a. för alt kunna bedöma vilka åtgärder som bör göras i det befintliga bostadsbeståndet för all lillgodose de boendes önskemål anser jag atl del också är nödvändigt alt kommunerna i slörre utsträckning arbetar med bosladssociala inventeringar.

Del är vidare angelägel all kommunerna i sin planering särskilt beaktar ungdomarnas och pensionärernas behov av bostäder. Jag vill i samman­hanget erinra om sambandet mellan pensionärernas bostadsefterfrågan och utbyggnaden av den öppna vården, dagsjukvården och den sociala hem­hjälpen. På mänga häll behöver man bygga fler mindre lägenheter, i första hand lägenheter om två rum och kök. En väsentlig förändring av lägenhe­ternas slorleksfördelning kan emellertid som bostadsslyrelsen framhåller knappast åstadkommas ulan att även fördelningen mellan småhus och flerbostadshus ändras.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller tillgängen på bostäder. Den I september 1980 var antalet outhyrda lägenheter i slatsbe-iånade flerbostadshus färdigställda år 1967 och senare 11000. Antalet outhyrda lägenheter har minskat i Slor-Stockholm, Stor-Malmö och i kommuner med mer än 75000 invånare. Däremot har ulhyrningssvårighe-lerna ökal i Stor-Göteborg och i kommuner med mindre än 75000 invåna­re. Andelen oulhyrda lägenheter i Stor-Göteborg och Stor-Malmö var 3,9 resp, 2,3 %. I Stor-Stockholm finns det däremot inle längre några outhyrda lägenheter. För riket i övrigt var andelen 1,2% för kommuner med mer än 75000 invånare och 2,7% för övriga kommuner.

Enligl min uppfattning råder del på många håll i landet en god balans på bostadsmarknaden. Klara bristtendenser finns i etl förhållandevis litet antal orter. Läget i Stor-Slockholm skiljer sig emellertid markant från 3    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                        34

andra orter. Marknaden tyngs här också av s. k. smygkontorisering och ökande efterfrågan på övernallningslägenheler. Vidare har brislen på byggnadsarbetare varit stor. Med hänsyn till atl bostadsbyggandet i Stor-Slockholm måsle öka har jag knutit en expert lill bostadsdepartementet som har fält regeringens uppdrag atl bl.a. klarlägga de hinder som råder och efter samråd med kommuner och berörda regionala organ föreslå och initiera olika ålgärder.

1 detta sammanhang vill jag beröra samhällets stöd till bostadsproduk­tionen och bostadskonsumtionen. Slödel lämnas inom såväl bostadspoliti­kens som skattepolitikens ram.

Det bostadspolitiska stödet ges i många olika former. De till volymen största stödformerna är bostadslånen, räntebidragen och bostadsbidragen fill barnfamiljer och pensionärer. Det skatlepolitiska stödet uppkommer i huvudsak genom egnahemsägarens möjlighet alt dra av ränteutgifter för fastighetslån vid inkomsttaxeringen.

De nämnda stödformerna har slor belydelse för utvecklingen av eftertrå­gan på lägenheter och påverkar i hög grad förutsättningarna för bostads­produktionen. I prop. 1980/81:63 (s.2 ff) redogjorde jag närmare för stö­dets omfattning och inriktning. Det samlade slödel i form av räntebidrag, bostadsbidrag och skallesubvenlioner uppgick år 1975 lill drygt 8 miljarder kr. År 1978 hade slödel ökal lill 14,4 miljarder kr. och år 1980 torde del ha uppgått till ca 20 miljarder kr.

1 propositionen underströk jag behovet av alt samordna ålgärder inom finansieringssystemet med skallesyslemel. Vidare framhöll jag i likhet med vad jag har gjort tidigare (bl.a. i prop. 1977/78: 100 bil. 16 s. 153) atl del inle är rimligt all räkna med någon väsenllig höjning av subventionerna i framliden och all det därför finns anledning all fortlöpande överväga inriktningen av subventionerna med hänsyn lill såväl de fördelningspolitis­ka som de bostadspolitiska effekterna och till de ekonomiska konsekven­serna för staten och kommunerna. Riksdagens beslut (CU 1980/81:7 och 12, rskr 1980/81:95 och 106) med anledning av mina förslag i prop. 1980/ 81:63 beträffande räntebidragen samt beslutet (prop. 1980/81:42, SkU 1980/81: II, rskr 1980/81:94) om ändrade regler för villabeskattningen in­nebär sädana begränsningar. De beslutade ändringarna medför atl stödet i form av räntebidrag och skallesubvenlioner minskar med ca 1,5 miljarder kr. år 1981 jämfört med lidigare regler. Trots detla torde stödet bli slörre della är än år 1980.

Som bostadsslyrelsen framhåller är ökningen av bostadskostnadsnivån f.n. elt allvarligt problem. Sedan mitten av 1970-lalel har kostnaderna inom bostadsproduktionen stigit krafligl. Jag vill här redovisa vissa upp­gifter frän en undersökning, "Bostadsproduktionens struktur och kostna­der under senare delen av 1970-talet", som har genomförts av statens pris-och kartellnämnd (SPK). Updersökningen omfattar samtliga flerbostads­hus och gruppbyggda småhus som har fåll preliminärt beslut om statligt lån mellan första kvartalet 1974 och tredje kvartalet 1979.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        35

Under denna period ökade den totala produktionskostnaden för lägen­heter i flerbostadshus i exploateringsområden, dvs. områden som inte tidigare hade varit bebyggda, från ca 88000 lill ca 233000 kr. per lägenhet eller med ca 165%. För lägenheter i flerbostadshus i saneringsområden, dvs. lägenheter som har uppförts pä tomter i områden med redan tidigare samlad bebyggelse, ökade den lotala produktionskostnaden frän drygt 100000 lill ca 300000 kr. per lägenhet, eller med ca 195%. Ökningen av den totala produktionskostnaden för flerbostadshus var särskilt markant under andra halvåret 1977 och första halvåret 1978. En slor del av kostnadsökningen per lägenhet i flerbostadshus förklaras av ökade ytor för lägenheterna.

Den totala produktionskostnaden för gruppbyggda småhus uppvisar en betydligt lägre procentuell ökning under den aktuella perioden. Mellan första kvartalet 1974 och tredje kvartalet 1979 ökade den totala produk­tionskostnaden för småhus från ca 167000 lill ca 340000 kr. per lägenhet, eller med ca 105%. För gruppbyggda småhus har den genomsnittliga lägenhelsslorleken varit i stort sell oförändrad.

Av den totala ökningen av byggkostnaderna - produktionskostnaderna minskade med kostnaderna för tomt och grundberedning - för flerbostads­hus i exploateringsområden, vilken uppgick till ca 114000 kr. per lägenhet, berodde ca 60% på ökade kostnader för material, löner och andra produk­tionsfaktorer. Ca 40% av ökningen orsakades av höjd kvalitet.

Lönerna inom byggnadsindustrin har totall sett ökat i samma ulslräck­ning som för industrin i övrigt. Mellan åren 1974 och 1979 ökade lönekost­naderna för industriarbetare med sammanlagt ca 125 %. För byggnadsindu­strin var lönekoslnadsökningen särskilt markant under perioden 1975-1977. Priserna på byggmaterial har ökat mycket kraftigt under slörre delen av undersökningsperioden främsl beroende pä oljekrisen.

Enligt undersökningen kan således den totala kostnadsökningen per lägenhet för flerbostadshus mellan åren 1974 och 1979 i första hand förkla­ras av ökade kostnader för material, löner och ökad kvalitet. 1 samman­hanget kan noteras att den nya energinormen och kravet pä handikappan­passning av bostäder enligl SPK:s undersökning endast svarar för en förhållandevis liten del av ökningen.

1 likhet med bostadsstyrelsen anser jag att de ökade kostnaderna inom bostadsproduktionen är oroande.

Allmänt prisslopp pä samtliga varor och tjänster infördes i mars och upphävdes i maj 1980. Det prisstopp för inredningssnickerier som har gällt sedan mars 1979 upphävdes samtidigt som det allmänna prisstoppet. Skyl­digheten all lill SPK anmäla och motivera prishöjningar i förväg gäller fortfarande för i stort sell samtliga byggnadsmaterial. Jag vill vidare nämna all jag med stöd av regeringens bemyndigande har tillkallat en särskild utredare för all närmare kartlägga orsakerna lill prisutvecklingen inom bostadsbyggandet (Bo 1980:01).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      36

Flera olika ätgärder har vidtagits för atl minska genomslaget av kost­nadsökningarna på hyran.

Regeringen har vid elt par tillfällen höjt de s. k. grundbeloppen. Härige­nom har lånetaket, särskilt för flerbostadshus, höjts mer än vad som var motiverat av den statistiskt registrerade kostnadsökningen. Vidare över­gick regeringen år 1979 lill atl justera tidskoefficienten varannan månad för atl bättre anpassa länelaket till kostnadsutvecklingen. Under år 1980 har koefficienten höjts från 1,38 den I januari lill 1,55 den I november.

För atl stimulera nyproduktionen har slatsmaklerna på grundval av mina förslag i föregående års budgetproposition beslutat (prop. 1979/80:100 bil. 16, CU 1979/80:22, rskr 1979/80:240) atl införa produkfionskoslnadsan-passad belåning för nybyggnad av hyres- och bostadsrältshus. Det innebär alt för bosladsbyggnadsprojekt som upphandlas i konkurrens bostadslän lämnas även för godkänd överkostnad, dvs. skillnaden mellan den god­kända produktionskostnaden och ett schablonmässigt beräknat pantvärde. Eftersom räntebidrag ges för denna överkoslnad blir kapitalkostnaderna lägre vid givna produktionskostnader.

Bostadsstyrelsen menar att del finns en risk för atl delta system vid en oförändrad konkurrenssituation leder till en press uppåt av produktions­kostnaderna. Styrelsen har därför uppmanat kommunerna och länsbo­stadsnämnderna alt vid prövning av låneärenden vara uppmärksamma pä denna risk och söka undanröja den. Också regeringen följer med skärpt uppmärksamhet kostnadsutvecklingen beträffande den statligt belånade nyproduktionen. Det är enligt min mening emellertid ännu för tidigt alt bedöma vilka effekter som de gynnsammare lånereglerna har haft. Som jag framhöll när belåningen infördes bör självfallet syslemel med produktions-anpassad belåning avvecklas om det grundläggande syftet, dvs. att åstad­komma gynnsamma effekter på kostnadsutvecklingen, mot förmodan inle uppnås.

Genomslaget av byggkostnadsökningarna pä hyran minskas även genom den sänkning av den lägsta garanterade räntan för nytillkommande hyres-och bostadsrältshus som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1980/ 81:63, CU 1980/81:7 och 12. rskr 1980/81:95 och 106).

Det finns också anledning all granska utvecklingen för drift- och under­hållskostnaderna. Dessa kostnader har ökat kraftigt de senaste åren. Bl. a. bränslekostnaderna har ökat avsevärt under åren 1979 och 1980. Denna ökning slär kraftigt pä boendekostnaderna för såväl hyresgäster som små­husägare och bostadsrätlshavare. För all stimulera till energisparätgärder har nu under drygt sex år lämnats etl slalligl energisparstöd i form av lån och bidrag. Elt program för energihushållning i befintlig bebyggelse kom­mer atl föreläggas riksdagen under våren 1981. De ökande bränslekoslna-derna aktualiserar frågan om inte hyresgästerna på samma sätt som smä-husägarna och i viss män bostadsrältshavarna borde ha möjlighet alt tillgodogöra sig effekterna av alt spara energi. Jag vill därför erinra om all jag med regeringens bemyndigande har tillkallat en särskild utredare (Bo

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        37

1979:03) med uppdrag atl utreda och lämna förslag belräffande mätning och debitering, individuellt eller i mindre kollektiv, av energi för upp­värmning och tappvarmvattenberedning.

Det är vidare angelägel alt den enskilde ges ansvar och möjligheter alt direkt påverka även övriga drift- och underhållskostnader. Underhålls­fondsutredningen (Bo 1978:05) har i uppdrag atl utreda och lämna förslag om hur hyresgästerna skall kunna få etl väsenlligt infiytande över använd­ningen av underhållsmedlen. Enligl vad jag har erfarit avser den särskilde utredaren alt lämna etl betänkande om underhäll av hyresbostäder under våren 1981.

Enligl min mening är del en viklig uppgift också för hyresmarknadens parter alt gemensamt söka finna former för hyresgästernas möjligheter atl påverka kostnaderna för drift, underhåll och bränsle.

Under senare år har utvecklingen av kallhyror, dvs. hyror exkl. bränsle och lyse, varit gynnsammare än den allmänna prisutvecklingen. En bidra­gande orsak fill detta torde vara alt en stor del av underhållskostnaderna har kunnat finansieras med de underhällslån som enligl riksdagens beslut får lämnas för åren 1979 och 1980. 1 avvaktan på beslut om en långsiktig lösning av frågan om finansieringen av underhållet harjag föreslagit all de nuvarande möjlighelerna all få underhållslån förlängs lill all gälla även under år 1981 (prop. 1980/81:64). Som jag har framhållit är denna föriäng­ning av engångskaraktär. Någon ytterligare förlängning av denna långiv­ning bör inte göras. Riksdagen har nyligen beslutat (CU 1980/81:8, rskr 1980/81:96) i enlighet med förslaget.

Genom bostadsbidragen har effekterna av hyreshöjningarna kunnat mildras för i första hand hushåll med lägre inkomsler och slor försörjnings­börda. Enligt min mening bör dessa grupper även framdeles lill väsenllig del kompenseras för hyreshöjningar. Hyresgränserna för bostadsbidragen kommer därför all räknas upp. Till denna fråga återkommer jag under anslaget B 7. Bostadsbidrag m. m.

Jag vill vidare nämna atl jag kommer alt föreslå all särskilda lånemedel får användas för bl. a. sådant experimentbyggande som syftar till all åstad­komma goda bostadskvaliteter lill lägre kostnader.

Beträffande kreditförsörjningen vill jag anföra följande.

Byggnadskredilgivningen till del slatsbelänade bostadsbyggandet har fungerat tillfredsställande under år 1980. Avlyften av krediterna till slutliga lån har däremot inte fungerat helt utan störningar. Del har förekommit problem i samband med avlyft som har gällt gruppbyggda småhus.

Enligt min mening är del nödvändigt all förulsältningarna för avlyft förbättras. Det bör i första hand ankomma på bankerna själva all åstad­komma delta. Enligl vad jag har erfarit pågår överläggningar mellan före­trädare för berörda banker i frågan. Om detla inle leder lill avsett resultat kommer delegationen för bostadsfinansiering, enligl vad jag har inhämtat, alt inleda överläggningar i samma syfte med företrädare för bankerna.

1 sammanhanget vill jag också erinra om alt vissa ändringar har vidtagits

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      38

i fråga om villkoren för bottenlån och den opriorilerade fasfighelsbelåning-en. När det gäller bollenlånevillkoren har riksbanken vidtagit åtgärder som innebär atl amorteringstiderna för boltenlän avkortas. Delta har skett pä grundval av de riktlinjer som riksdagen fastställde vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1978/79: 165, FiU 1979/80:8, rskr 1979/80:59). För sådana län som avser nybyggnader minskas liden med 10 är till 40 är för småhus och 50 år för flerbostadshus. Amorteringstiderna för ombyggnad skall i slörre ut­sträckning bestämmas med hänsyn till ombyggnadens effekter på fastighe­tens ekonomiska livslängd.

Även amorleringsprinciperna för bottenlän har ändrats. Amorteringarna har lidigare skett enligl den s. k. annuitetsprincipen. Numera tillämpas en ordning som innebär att amorleringstaklen bestäms ulan någon koppling fill räntenivån.

När del gäller den oprioriterade fastighetsbelåningen godkände regering­en i december 1979 bolagsordningar för nya institut för sådan belåning. Riksbanken har sedermera även fastställt nya riktlinjer för den opriorile­rade långivningen. Syftet är bl.a. att få instituten alt medverka lill att långfristigt binda en del av de medel som frigörs i samband med fasfighets-överläielser. Dessa medel kan sedan utnyttjas för alt finansiera län lill bl.a. förvärv av äldre småhus. Andra finansieringsmöjligheter för institu­ten är upplåning dels pä den organiserade kredilmarknaden, dels utanför denna marknad. Riksbanken har dock angett ramar för upplåningen. Efter­som efterfrågan pä denna typ av län kan väntas översliga de medel som står lill institutens förfogande, måsle dessa prioritera mellan olika låneansökningar. Enligt riksbanken bör därvid ombyggnad och reparation av äldre småhus och överlåtelser av äldre lågt belånade fasligheler betrak­tas som angelägna ändamål.

Jag går nu över lill frågan om bostadsbyggnadsplanen.

Följande tablå visar antalet påbörjade lägenheter under den senaste tioårsperioden.

Påböljade lägenheter åren 1971-1980. Kåda: SCB

 

År

 

Flerbostadshus

Småhus

Alla hus

1971

 

68900

35 700

104 600

1972

 

55 800

42 800

98600

1973

 

36950

43 200

80200

1974

 

27 500

53 450

81000

1975

 

15 250

36150

51400

1976

 

14 500

42700

57 200

1977

 

13 700

40250

53950

1978

 

16650

40600

57 250

1979

 

17600

38150

55 750

1979jan-

-okt'

13 500

30500

44000

1980jan-

-okt'

129.50

26100

39050

' Preliminära uppgifter.

Bedömningarna av nybyggnadsbehovet för perioden 1981-1985 talar, som jag nyss har sagt, för att riktmärket för planeringen t. v. bör vara ell

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        39

påbörjande om ca 55000 lägenheter per år. Under är 1980 beräknas antalet påbörjade lägenheter bli knappt 50000. Nybyggandel bör därför öka. Vi­dare vill jag framhålla atl jag räknar med att ombyggnads- och underhålls-verksamheten kommer att öka under den kommande femårsperioden.

Jag har i det föregående redogjort för olika åtgärder som syftar till att stimulera bostadsproduktionen. 1 fräga om bostadsbyggnadsplanen gäller fr. o. m. år 1979 alt någon ram för beslut om bostadslän lill nybyggnad inte har faslställls för del första av planperiodens tre år. Regeringen har i stället erhållit riksdagens bemyndigande atl för delta år anpassa del statligt belå­nade bostadsbyggandets omfattning efter uppkommande behov. För de återstående två åren av planperioden har riksdagen liksom tidigare fast­ställt en preliminär ram. Regeringen har av administrativa skäl behållit systemet med att fördela ramar på län även för planperiodens första är. Nybyggnadsramar har dock tilldelats länen i den omfattning som länssty­relserna har lämnat förslag lill regeringen om. Länsstyrelserna har därefter fördelat ramarna pä kommunerna. 1 storstadsområdena har länsstyrelserna tilldelat de kommunala samarbetsorganen en gemensam ram för de ingåen­de kommunerna. Samarbetsorganen har därefter fördelat sin ram pä kom­munerna. Stor-Göteborg, som omfatlar kommuner i tre län, har dock tilldelats sin nybyggnadsram direkt av regeringen.

Vid sina beslut om ramtilldelning här regeringen prövat även de kommu­nala anspråk som inte har tillgodoselts i länsstyrelsernas förslag.

För nybyggnad av bostäder som inle är statligt finansierade fastställer regeringen ramar för byggnadstillstånd. För år 1981 har ramen fastställts till 4500 lägenheter och 500 vårdplatser.

Tillgängliga uppgifter lyder på alt del under är 1980 har meddelats beslut om bostadslån lill ca 45000 lägenheter, vilkel är en minskning med knappt 3 000 lägenheter i förhållande till år 1979. Antalet lägenheter för vilka byggnadstillstånd har meddelats minskade från 3 500 lill knappt 3 000 mel­lan åren 1979 och 1980. Sammanlagt har således beslut om lån och bygg­nadstillstånd meddelats för ca 48000 lägenheter under år 1980.

Bostadsslyrelsen har med stöd av bedömningar från länsbostadsnämn­derna räknat med att långivningen under år 1981 kommer atl bli ungefär lika slor som under år 1980. När styrelsen gjorde sin beräkning kunde hänsyn dock inte las till riksdagens beslut (CU 1980/81:7 och 12, rskr 1980/ 81:95 och 106) med anledning av förslagen i prop. 1980/81:63 om räntebi­drag m. m.

Som jag tidigare har sagt bör bostadsbyggandet öka. Enligl min mening finns det därför f.n. ingen anledning att fastställa några ramar för det statligt belånade bostadsbyggandet. Detla gäller för såväl nybyggnad som ombyggnad. 1 sammanhanget vill jag erinra om atl bostadsslyrelsen har regeringens uppdrag all överväga vissa frågor om ramsystemet, bl.a. frågan om ny- och ombyggnadsramarna kan uttryckas i jämförbara ekono­miska mätt. Enligl vad jag har erfarit kommer styrelsen att under våren 1981 redovisa resultatet av sina överväganden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      40

Systemet med att regeringen fastställer läneramar för nybyggnad, som länsstyrelserna i sin tur fördelar på kommunerna, har lidigare behållits även under de år då någon sådan ram för landet som helhet inte har fastställts. Del har frän flera håll framförts önskemål om att detla syslem ändras eftersom det generelll sett har liten praktisk funktion. Även jag anser atl syslemel bör kunna ändras och dä främsl av förenklingsskäl. Samtidigt bör beaktas atl systemet har gett länsstyrelserna en viss möjlig­het atl hindra atl enskilda kommuner genomför etl bostadsbyggande som är olämpligt med hänsyn till regionalpolitiska eller liknande intressen. Den möjligheten anser jag all länsstyrelserna bör ha även i fortsättningen. Jag förordar därför att det nuvarande systemet med ramfördelning på län slopas t. v. men atl länsstyrelserna ges rätt atl fastställa ramar om del behövs med hänsyn lill regionalpolitiska eller liknande intressen.

Vad jag nu har förordat innebär, om det genomförs, alt länsstyrelserna inle behöver underställa regeringen sina bedömningar av behovet all be­gränsa vissa kommuners bostadsbyggande. Eftersom länsstyrelsebeslut kan överklagas hos regeringen ges dock kommunerna även i fortsättningen en möjlighet alt få bedömningarna prövade av regeringen. Jag anser att besvärsmöjligheten i tillräcklig utsträckning tillgodoser det kommunala intresset av atl få sådana frågor prövade av regeringen.

Någon ändring av ramen för beslut om byggnadstillstånd för nybyggnad av inle statligt finansierade bosläder år 1981 bör inle göras.

När del gäller möjlighelerna alt säkra krediterna till bostadsbyggandet under år 1981 vill jag erinra om alt de överenskommelser som delegationen för bostadsfinansiering träffar med bankerna om krediterna till bostadssek­torn i huvudsak grundas på den bedömning av bostadsbyggandets omfatt­ning som länemyndigheterna gör. Att ramen slopas medför således inte någon grundläggande ändring i delta avseende.

Den särskilda ramen för län lill sådana boendemiljöförbättringar för vilka boendemiljöbidrag inte lämnas bör behällas. Bostadsslyrelsen har föreslagil en ram pä 35 milj. kr. för vart och etl av budgetåren 1981/82 och 1982/83. Jag biträder förslaget.

Jag övergår nu till alt behandla vissa lånefrågor. Först tar jag upp frågan om kommunal revisor i vissa bostadsrättsföreningar.

Enligt 26 § bosladsfinansieringsförordningen gäller som förutsätlning för atl bostadslän skall lämnas med 29% av låneunderlagel bl.a. att kom­munen skall utse en styrelseledamot och en revisor i föreningen samt suppleanter för dessa. Styrelseledamoten och dennes suppleant skall fin­nas med från föreningens bildande till tio år efter lånels utbetalning. Enligt nuvarande regler skall däremot revisorn och dennes suppleant finnas un­der lånets hela löptid.

Bostadsslyrelsen har föreslagit atl den tid under vilken en kommunal revisor skall finnas i bostadsrättsföreningar begränsas till tio år. 1 samman­hanget hänvisar styrelsen till en skrivelse från fastighelsnämnden i Stock­holms kommun, i vilken nämnden anför att det inle är något väsentligt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        41

kommunalt intresse atl behålla den kommunala insynen ulöver den lid som gäller för styrelseledamöter. Nämnden hänvisar också lill svårigheten atl rekrytera revisorer och till kostnaderna för dessa.

Svenska kommunförbundel har yttrat sig över förslagel och tillstyrkt det. Förbundet bekräftar atl del många gånger är svårt för kommunerna alt rekrytera revisorer till bostadsrättsföreningar.

För egen del vill jag anföra följande. Den nuvarande begränsningen i fräga om kommunal styrelserepresentation infördes år 1978 efter beslut av riksdagen (prop. 1977/78:93, CU 1977/78:28, rskr 1977/78:265). När jag behandlade frågan angav jag all det med hänsyn lill statens intresse som kreditgivare är befogal med en kommunal insyn och konlroll. Jag framhöll emellertid att tiden för den kommunala representationen kan begränsas utan atl man därmed eftersätter dessa intressen. Under de tio första åren bör nämligen föreningen ha vunnit sådan kunskap och erfarenhet av för­valtning atl en kommunal insyn inle längre är motiverad. Ingel lalar för all någon annan bedömning bör göras när det gäller den kommunala revisorn. Jag förordar därför atl kravet i bosladsfinansieringsförordningen på kom­munal revisor begränsas till tio år frän utbetalningen av bostadslånet. Ändringen bör träda i kraft den I juli 1981 och avse även lidigare beviljade lån enligt bosladsfinansieringsförordningen eller motsvarande äldre be­stämmelser.

Jag övergår nu till frågan om förstärkt konsumentskydd för småhuskö­pare med anledning av skrivelser frän dels bostadsslyrelsen, dels Sveriges trähusfabrikers riksförbund (STR).

Senast frågan logs upp med riksdagen var i prop. (1977/78:93) om riktlinjer för ansvarsfördelning inom bosladsförsöijningen m. m. Pä grund­val av bl.a. elt förslag i propositionen beslöt riksdagen (CU 1977/78:28, rskr 1977/78:265) all kostnaderna för sårskild kontroll och besiktning samt garanti och försäkring skulle fä ingå i läneunderlaget för bostadslån avse­ende småhus med ägande- eller bostadsrätt.

Möjligheten atl få räkna in kostnader av detta slag, f. n. högst 4200 kr. per hus, i låneunderlaget ger förutsättningar alt åstadkomma ett förbättrat konsumentskydd vid förvärv av nyproducerade småhus med ägande- eller bostadsrätt. 1 prop. 1977/78:93 framhöll jag alt del pä sikt är angeläget att alla småhus omfattas av ell sådanl skydd men all del då förelåg speciella svårigheter att klara försäkrings- och ansvarsfrågorna i vissa fall. Jag avsåg s. k. självbyggare och köpare av monleringsfärdiga eller fabrikslillverkade småhus. Bl.a. av dessa skäl ansåg jag det då inte möjligt alt införa etl sådant skydd som ell villkor för bostadslån. I enlighet med vad jag då förulskickade gav regeringen den I juni 1978 bostadsslyrelsen i uppdrag atl pröva förutsättningarna för detla och lämna regeringen en redogörelse för sina överväganden.

1 en skrivelse den 24 januari 1980 har styrelsen redovisat sina övervägan­den och förslag med anledning av uppdraget. Innan jag går in på vad styrelsen har anfört och STR:s skrivelse vill jag något beröra den ulveck-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      42

ling som pågår för alt ge konsumenten etl bättre skydd vid förvärv av småhus.

En av utgångspunkterna för statsmakternas beslut år 1978 var del avtal som Sveriges villaägareförbund och Svenska byggnadsentreprenörför­eningen slöt är 1976 om etl utvidgat konsumentskydd för småhusköpare, del s. k. Småhus 76. En tillämpning av Småhus 76 förutsäller all entrepre­nören har godtagits av AB Bostadsgaranti, som fungerar som garant för entreprenörens åtaganden gentemot småhusköparen. Småhus 76 omfatlar standardvillkor för entreprenadkontrakt, utvidgad konlroll och besiktning saml garanti och försäkring. En motsvarighet lill Småhus 76 finns inom den kooperativa sektorn. Kostnaden för denna särskilda konlroll och besikt­ning saml för garanti och försäkring får räknas in i låneunderlagel från den I januari 1979 med högst del belopp som jag nyss redovisade.

Under år 1980 har parterna på småhusmarknaden kommit överens om Allmänna bestämmelser för smähusentreprenader, där en enskild konsu­ment är köpare (ABS 80), jämte tillhörande kontraktsformulär. ABS 80 har tillkommit efter förhandlingar mellan företrädare för bostadsslyrelsen, konsumentverket, Byggprodukfion AB (BPA), HSB:s riksförbund. Svens­ka byggnadsenlreprenörföreningen (SBEF), Svenska kommunförbundet. Svenska riksbyggen, Sveriges byggmästareförbund, STR och Sveriges villaägareförbund. 1 dag finns dels ell konlraktsformulär som är avsett för sådana köpare av statligt belånade grupphus som köper marken av någon annan än entreprenören, dels etl konlraktsformulär som omfattar förvärv av både tomt och hus. Båda formulären är avpassade för grupphus med slallig belåning. Elt kontraktsformulär som är avpassat för slyckehus beräknas enligl uppgift bli klart inom kort. ABS 80 ersätter AB 72 (All­männa bestämmelser för ombyggnads-, anläggnings- och installations-entreprenader) såvill avser småhus, där en enskild konsument är köpare.

Enligt ABS 80 ansvarar entreprenören för brister och fel som framträder under garantitiden. Garantin omfatlar dock inte sädana skador som har uppkommit genom slitage, brukande, normal åldersförändring, vanvård. bristfälligt underhåll eller liknande. Garantitidens längd finns inle angiven i ABS 80 ulan bestäms i köpekontraktet. För brister eller fel som uppkom­mer efter garantitidens utgång ansvarar entreprenören endast om grov vårdslöshet kan läggas honom till last. Sistnämnda ansvar gäller under en lid av tio år frän kontraktets undertecknande. För kyl- och frysskåp m. m. gäller särskilda garantiregler.

Enligl ABS 80 gäller atl del skall göras en slutbesiktning före tillträdes­dagen och en garantibesiktning i anslutning lill garantitidens utgång. Köpa­ren får göra gällande andra brister och fel än sådana som har konstaterats vid besiktningen, om del är fråga om dolda fel eller fel som köparen påtalar hos entreprenören inom tvä månader från det all köparen har erhållit besiktningsullålandet. ABS 80 innehåller också regler om ändringar och tilläggsarbeten och om köparens möjligheter alt få besöka huset före tillträ­desdagen. Vidare innehåller ABS 80 regler om säljarens rätt att senare-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     43

lägga tillträdesdagen utan all köparen kan få ersättning för uppkomna utlägg och om parternas rätt all häva avtalet. Enligt ABS 80 skall tvister prövas av allmän domstol. 1 kontraktsformulären regleras bl.a. köparens möjligheter alt häva avtalet när den slutligt fastställda köpeskillingen över­stiger den preliminärt beräknade samt hur räntan skall beräknas på tillkom­mande belopp eller vid återbetalning när den slutligt fastställda köpe­skillingen avviker från den preliminärt beräknade.

Småhus 76 har i vad gäller slandardvillkoren för enlreprenadkontrakt nyligen anpassats lill ABS 80 med tillhörande kontraktsformulär och be­tecknas nu Småhus 80.

Smähusköpkommiltén (Ju 1975:02) har bl.a. i uppgift att utreda och komma med förslag om civilrältsliga skyddsregler för konsumenterna vid köp och uppförande av småhus. Enligt uppgift har hithörande frågor ännu inte varit föremål för några närmare överväganden från kommilléns sida.

Konsumenltjänslutredningen (Ju 1972:07) har i betänkandet SOU 1979: 36 föreslagil en konsumenltjänstlag. Utredningens lagförslag är till-lämpligt på avtal mellan näringsidkare och konsumenter om sådana tjäns­ter som näringsidkaren i sin yrkesverksamhet utför huvudsakligen för konsumentens enskilda bruk. Lagförslaget omfattar dock inle avtal om uppförande av byggnader för bostadsändamål eller andra arbeten som den som uppför en sådan byggnad har åtagit sig i samband med uppförandet. Däremot gäller förslagel för separata avtal som konsumenten kan ha träffat med andra näringsidkare, i.ex. en VVS-enlreprenör. Bestämmelserna i lagförslaget föresläs bli tvingande, om inte annal anges i lagen. Förslaget har remissbehandlats. Enligl vad jag har erfarit avser justitieministern all föreslå regeringen en proposition i ämnet omkring årsskiftet 1981-82.

Jag övergår nu till STR;s skrivelse. 1 syfte atl förbällra konsumentskyd­det för köpare av styckebyggda småhus har STR i en skrivelse till regering­en den 14 januari 1980 föreslagil bildandet av en garantifond. Fonden skall garantera att en småhusägare får rättelse om väsentliga fel eller brister kommer fram efter garantitidens utgång och fram till tio är efter slutbesikt­ningen. STR föreslär alt fonden ges följande huvuddrag. Varje entreprenör som deltar i ell slyckebygge påtar sig ett tioårigt ansvar för väsentliga fel och brister. För byggherrens eget arbete åtar sig kommunen motsvarande ansvar för väsentliga fel eller brister som borde ha upptäckts vid byggnads­nämndens besiktningar. Om väsentliga fel eller brister uppstår får konsu­menten vända sig till entreprenören eller kommunen med sina anspråk. Om parterna inle kan komma överens får konsumenten vända sig lill allmän domstol eller allmänna reklamationsnämnden för atl få tvisten löst. Om entreprenören eller kommunen inte fullgör sina skyldigheter träder fonden in. Fonden får därefter en regressrätt mot den felande. Konsumen­ten fär delaktighet i fonden genom att han betalar in en avgift, som STR har uppskattat lill 5% av basbeloppet.

STR anser all fonden kan organiseras på olika sätt men alt staten, kommunerna, näringslivet och konsumentföreträdare bör vara represente-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      44

rade i fonden och ingå som intressenter. De närmare reglerna kan enligl STR ularbelas gemensamt av representanter för berörda myndigheter och organisationer.

Enligt min mening slår det klart alt STR: s förslag bl.a. förutsätter etl ökal kommunall ansvarslagande och sannolikt också en ökad kommunal besiklningsverksamhel. Behovel av ett konsumentskydd med den utform­ning som STR har föreslagit kan inte bedömas förrän det är klart vad bl. a. smähusköpkommitléns arbele och konsumenlljänstutredningens förslag kommer alt leda till. Jag avser därför atl inom kort la upp frågan med juslitieininislern om möjligheten atl behandla hithörande frågor med för­tur. Del är synnerligen angelägel att ett effektivt och heltäckande konsu­mentskydd för småhusägare snarast kommer till stånd.

Jag övergår nu till att behandla bostadsslyrelsens överväganden och förslag i skrivelsen den 24 januari 1980 angående förstärkt konsument­skydd för småhusköpare som elt villkor för bostadslån. Yttranden över skrivelsen har lämnats av konsumentverket, statens planverk, småhusköp-kommittén. Svenska kommunförbundet. Svenska byggnadsentreprenör­föreningen (SBEF), Sveriges villaägareförbund, HSB:s riksförbund. Svenska riksbyggen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sve­riges byggmästareförbund, Sveriges trähusfabrikers riksförbund (STR), Byggproduktion AB (BPA) saml Eskdstuna, Västerås och Piteå kom­muner.

Som har framgått lidigare hade styrelsen i uppdrag att pröva möjligheter­na all införa garanti och försäkring som ett villkor för bostadslån vid nybyggnad av småhus. 1 denna fräga har styrelsen anfört följande.

Överenskommelsen mellan SBEF och Sveriges villaägareförbund om ett konsumentskydd för småhusköpare (Småhus 76) och dess motsvarighet inom den kooperativa sektorn är fortfarande de enda avtalen på småhus­marknaden som kan erbjuda köparen elt förbättrat ekonomiskt skydd. En förutsätlning för att etl avtal av delta slag skall kunna träffas är emellertid alt en entreprenör eller en husleveranlör har hela ansvaret för husets färdigställande. Detla är mindre vanligt på dagens slyckehusmarknad och därmed faller enligl styrelsens mening möjligheten att införa Småhus 76 eller dess motsvarighet inom den kooperativa sektorn som etl villkor för lån fill styckebyggda småhus.

Styrelsen berör vidare möjligheten att som ett villkor för bostadslån föreskriva alt del i varje projekt, dvs. även styckehusprojekl, skall finnas någon som har totalansvaret för produkten. Härigenom skulle Småhus 76 och dess motsvarighet inom den kooperativa sektorn kunna tillämpas även för styckebyggda hus. Att införa ell sådanl villkor är enligl styrelsen mindre lämpligl f. n. med hänsyn lill de svåröverblickbara konsekvenserna på entreprenadmarknaden, på prisbildningen och på styckehusbyggarens möjlighet alt utföra eget arbete. Styrelsen anser vidare alt del är oklart i vilken ulslräckning som Småhus 76 och motsvarigheten inom den koopera­tiva sektorn står öppna för alla slyckehusenlreprenörer.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      45

Styrelsen konstaterar också atl, om Småhus 76 eller dess motsvarighet inom den kooperativa sektorn görs lill etl villkor för bostadslån, del i realiteten skulle bli AB Bostadsgaranti eller motsvarande som ensamt avgör vilka som kan komma i fråga som entreprenörer för statligt belånade småhus. Alt göra ell frivilligt avtal mellan tvä enskilda parter lill ett generelll villkor för statliga lån måste enligt styrelsen bedömas som mindre lämpligl.

Bostadsslyrelsens bedömning av möjligheten atl införa garanti och för­säkring som elt villkor för bostadslån för småhus delas av konsumentver­ket, statens planverk, småhusköpkommittén. Svenska kommunförbundet, SBEF, HSB, Sveriges byggmästareförbund och STR.

Sveriges villaägareförbund anser atl del ligger i sakens natur att behovel av ell gott konsumentskydd inte är lika framträdande i de fall dä stycke-husbyggaren genom eget arbele och/eller fortlöpande kontroll åtminstone i viss utsträckning kan gardera sig mot fel och brister i huset. Ell långtgåen­de skydd för denna form av småhusproduklion skulle enligt förbundel inle bara vara onödigt ulan också medföra kraftigt höjda kostnader. För de gruppbyggda småhusen däremot föreligger del enligt förbundet ell framträ­dande behov av ell heltäckande konsumentskydd och del finns nu omfat­tande erfarenheler av elt sådanl. Också för styckebyggda hus som byggs pä totalentreprenad finns ell stort behov av elt förbättrat konsument­skydd. Förbundel kan i motsats lill flerlalel remissinstanser som har yttrat sig i frågan inte godta de argument som bostadsstyrelsen har anfört för sin negativa inställning lill garanti- och försäkringsskydd som villkor för bo­stadslån. Alt helt förlila sig på en frivillig medverkan frän byggproducen-lernas och kommunernas sida anser förbundel inle tillräckligt. Därför bör en utvidgad garanti och försäkring införas som ell villkor för bostadslån lill gruppbyggda småhus. För slyckehusens del ansluter sig förbundet lill STR:s förslag om en garantifond.

För egen del anser jag i likhet med bostadsstyrelsen och flertalet remiss­instanser all det inle är vare sig lämpligl eller möjligt all som elt villkor för bostadslån nu införa ett garanti- och försäkringsskydd av det slag som Småhus 76 och dess motsvarighet inom den kooperativa sektorn ger. Det gäller för såväl gruppbyggda som styckebyggda småhus.

Bostadsslyrelsen föreslår vissa andra villkor för bostadslån som pä kort sikl skulle kunna medföra förbättringar för småhusförvärvaren. Styrelsen förordar som ell första villkor att användningen av ABS 80 jämte tillhöran­de konlraktsformulär görs lill en förutsättning för bostadslån. Som har framgått tidigare har parterna på småhusmarknaden gemensamt utformat formulär för dels ett enlreprenadkontrakt som är avsett för sådana grupp­husköpare som köper marken av någon annan än entreprenören, dels etl köpe- och enlreprenadkontrakt som omfattar förvärv av både tomt och hus. Båda konlraklsformulären är avpassade för grupphus med statlig belåning. Ell konlraktsformulär som är direkt avsett för styckebyggda småhus saknas ännu men är enligl uppgift under utarbetande och beräknas bli klart inom kort.

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      46

Nästan alla remissinstanser har tillstyrkt detta förslag eller lämnat del utan erinran. SBEF och Sveriges byggmäsiareförbund anser atl ABS 80 innebär en önskad sanering av i branschen förekommande olika avtalsfor­mulär. STR är positivt lill all likartade konlraktsformulär tillämpas gene­relll. Förbundet anser sig dock inte kunna la ställning till ABS 80 förrän kontraktet för styckebyggda småhus är färdigt. Vä.sterås kommun anser atl det bör ankomma på kommunens förmedlingsorgan alt bestämma om ABS 80 skall fillämpas eller inte.

Styrelsen föreslår vidare för i första hand gruppbyggda småhus atl garantitiden skall vara två år. Enligt styrelsen föreskriver allt fler kom­muner tvä års garantilid vid upphandling även när Småhus 76 eller dess motsvarighet inom den kooperativa sektorn inte skall tillämpas. En för­längning av garantitiden torde därför enligl styrelsens uppfattning inte behöva medföra någon påtaglig kostnadsökning. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av konsumeniverkel, statens planverk, småhus­köpkommittén. Svenska kommunförbundet, Sveriges villaägareförbund, BPA, SABO och Eskilstuna kommun. Inte heller HSB,' Svenska riksbyg­gen, SBEF och Sveriges byggmästareförbund ställer sig avvisande lill förslagel. De hävdar dock atl del medför kostnadsökningar, vilka måste beaktas vid finansieringen. STR, som lämnade sill yttrande innan ABS 80 var färdigförhandlal, anser alt varken kostnaden för eller värdet av garan­tin kan bedömas förrän man har bestämt såväl garantitid som garantins omfattning och innehåll.

1 fräga om gruppbyggda småhus harjag gjort följande överväganden. Det är som jag nyss framhöll angeläget att konsumentskyddet vid köp av nyproducerade småhus förbättras. Om ABS 80 med tillhörande kontrakts­formulär används vid förvärv av nyproducerade grupphus, tillförsäkras köparen etl visst minimiskydd i avlalsförhällandet med producenten. Det skydd som konsumenten får med delta är enligl min mening f. n. atl anse som godtagbart under förutsättning alt garantitiden har en viss minsta längd. Jag anser dock atl det på sikl finns ell behov av alt förstärka skyddet, bl. a. i fråga om säljarens ansvar för brister eller fel som uppkom­mer efter garantitidens utgång och säljarens rätt all utan skadestånd senarelägga tillträdesdagen. Enligt min mening bör parterna på marknaden la lill vara möjligheten alt förbättra konsumentskyddet genom överens­kommelser av den typ som ABS 80 med tillhörande konlraktsformulär är etl uttryck för.

Bostadsstyrelsen har föreslagil alt användningen av ABS 80 med tillhö­rande kontraktsformulär görs lill etl direkt villkor för län. För egen del anser jag del mindre lämpligt atl statsmakterna ulformar kravet på konsu­mentskydd pä detla säll, bl.a. därför all del skulle innebära en statlig låsning av ell omfattande regelsystem och försvåra ändringar och förbätt­ringar i detla.

Jag förordar i stället all statsmaklerna formulerar ett länekrav av inne­börden atl köpare av gruppbyggda småhus tillförsäkras etl från allmänna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      47

konsumentintressen tillfredsställande skydd i avtalsförhållandet med säl­jaren. Följande riktlinjer bör gälla för att elt sådant krav skall kunna anses uppfyllt. Köparen bör tillförsäkras elt tillfredsställande skydd vad gäller hans möjligheter atl påtala brister och fel i huset som framträder såväl under som efter garantitidens utgång. Vidare bör köparen tillförsäkras ett tillfredsställande skydd vad gäller frågor om rätt för köparen att få besöka huset före tillträdesdagen och atl fä ersättning för utlägg med anledning av alt tillträde inte kan ske pä avtalad dag. Kravet på ett tillfredsställande skydd bör också gälla möjlighelerna lill och kostnaderna för ändringar i huset och tilläggsarbeten liksom möjligheterna för köparen all häva avtalet vid senareläggning av tillträdesdagen eller när den slulligl fastställda kö­peskillingen överstiger den preliminärt beräknade. Även hur köpeskilling­en skall regleras slulligl och hur räntan skall beräknas pä tillkommande resp. återbetalningsplikliga belopp när den slutligt fastställda köpeskilling­en avviker från den preliminärt beräknade är exempel på frågor som bör omfattas av etl sådanl krav.

ABS 80 med tillhörande konlraktsformulär har i sina väsentliga delar etl innehåll som motsvarar de angivna riktlinjerna. Det föreslagna nya låne­villkoret bör alltså kunna anses uppfyllt om ABS 80 med tillhörande konlraktsformulär tillämpas med en tvåårig garantitid.

Del nya lånevillkoret bör gälla för ärenden i vilka preliminärt beslut meddelas efter utgången av juni 1981.

1 remissyttrandena har från några häll framförts uppfattningen atl en tvåårig garantitid medför kostnadsökningar, vilka måste beaktas vid finan­sieringen. Bostadsslyrelsens uppgift alt allt fler kommuner redan med nuvarande belåningsförutsättningar ställer krav på en tvåårig garantitid talar enligl min mening för alt ell sådant villkor inle skall behöva leda lill några kostnadsökningar.

Som jag har nämnt tidigare saknas ännu ett konlraktsformulär för styckebyggda småhus som ansluter till ABS 80. Jag anser all det krav som jag har förordat beträffande lån lill gruppbyggda småhus bör utvidgas till alt även gälla styckebyggda småhus så snart kontraktsformuläret är klart. Jag föreslär därför att regeringen inhämtar riksdagens godkännande att utvidga kravet till atl gälla även styckebyggda småhus.

Ytteriigare etl förslag från bostadsstyrelsen för atl förbättra konsu­mentskyddet gäller kontrollen under byggnadstiden och besiktningen. 1 föreskrifterna lill 11 a § förordningen (1978: 384) om beräkning av läneun­derlag och panlvärde för bostadslån anger styrelsen omfattningen och inriktningen av den särskilda kontroll och besiktning som är en förutsätl­ning för att kostnaderna för denna skall få räknas in i låneunderlaget. Styrelsen föreslår alt dessa föreskrifter skall gälla som ett villkor för lån för småhus. För styckebyggda hus bör föreskrifterna om kontroll under bygg­nadstiden gälla endasi i de delar som styrelsen anger.

Bostadsslyrelsens   förslag   har   tillstyrkts   av   småhusköpkommittén.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      48

Svenska kommunförbundet, Sveriges villaägare förbund. SABO och Es­kilstuna kommun. Svenska riksbyggen. HSB och 577? har avstyrkt det. Svenska riksbyggen och HSB anser atl den egna kontrollen är tillräcklig och all förslagel fördyrar i onödan. STR har avstyrkt i huvudsak med motiveringen all kostnaderna är höga i förhällande till värdet av kontrollen och med hänvisning till del egna förslagel om en garanlifond. SBEF. Sveriges byggmäsiareförbund och BPA anser att del bör ankomma pä kommunen att även fortsättningsvis bedöma om en särskild konlroll och besiktning skall äga rum. SBEF och Sveriges byggmäsiareförbund moti­verar sin inställning med alt kostnaderna är höga och att nu gällande föreskrifter lill 11 a § bör utvärderas innan förslaget genomförs.

För egen del anser jag alt resultatet av smähusköpkommitténs arbete och konsumenlljänstutredningens förslag samt erfarenheterna av det av mig förordade konsumentskyddet bör avvaktas innan man tar ställning till behovet av elt sädani villkor som styrelsen har föreslagit. Jag är därför inle f. n. beredd alt biträda styrelsens förslag i denna del.

Belräffande anslagsbehovet för nästa budgetår får jag anföra följande.

Budgetåret 1980/81 ersattes Lånefonden för bostadsbyggande av etl motsvarande reservationsanslag. Samtidigt vidtogs en förändring så till vida atl inflytande amorteringar inte längre tillgodoförs delta anslag utan redovisas på särskild titel på statsbudgetens inkomstsida. Amorteringar på lån för bostadsbyggandet samt inlösen av län under budgetåret 1980/81 beräknas uppgå till ca I 020 milj. kr.

Under budgetåret 1979/80 utgjorde anslaget till Lånefonden för bostads­byggande och behållningen från föregående budgetär sammanlagt 6 199 milj. kr. Anslagsbelastningen blev emellertid 1461 milj. kr. lägre, dvs. 4738 milj. kr. Delta berodde pä atl utbetalningen av bostadslån och under­hållslån blev lägre än beräknat. För innevarande budgetär beräknar jag anslagsbelastningen till ca 7 100 milj. kr. Etl anslag på 6900 milj. kr.har anvisats för detta budgetår. Härtill kommer den nyss nämnda reserva­tionen från budgetåret 1979/80 på 1 461 milj. kr. Vid utgången av budget­året 1980/81 kommer del enligl dessa beräkningar all finnas en reservation på anslaget om 1 261 milj. kr.

För budgetåret 1981/82 beräknar jag utbetalningen pä anslaget till ca 6960 milj. kr. Vid beräkningen har jag tagil hänsyn till vad jag senare kommer alt föreslå under anslagen B 8. Viss bosladsförbätlringsverksam-hel m. m. och B 9. Bidrag lill förbättring av boendemiljön.

Med hänsyn lill det beräknade utbelalningsbehovel och lill medelsbe­hållningen beräknar jag anslagsbehovet för budgetärel 1981/82 lill 5700 milj. kr.

Jag förordar således atl ett anslag på 5700 milj. kr. anvisas för budget­året 1981/82.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört i fråga om ramar för beslut om bostadslån lill ny- och ombyggnad.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                        49

2.   godkänna vad jag har förordat i fråga om länsstyrelsens rätt all fastställa ramar för bostadslån till nybyggnad,

3.   medge atl bostadslån för sådana boendemiljöförbältringar för vilka boendemiljöbidrag inle lämnas får medges intill ell belopp av 35000000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt intill ett belopp av 35000000 kr. under budgetåret 1982/83,

4.   godkänna vad jag har förordat i fråga om kommunal revisor i vissa bostadsrättsföreningar,

5.   godkänna vad jag har förordat om förstärkt konsumentskydd för småhusköpare,

6.   lill Lån tdl bostadsbyggande för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 5 700000000 kr.

B 4. Räntebidrag m.m.

1979/80 Utgift 3665959577 1980/81 Anslag 5260000000 1981/82 Förslag     7100000000

Från anslaget bekostas utgifter för räntebidrag enligl bostadsfinansie­ringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad 1980:1965), bo-sladslånekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973:534, ändrad senast 1980:1066), förordningen (1977: 332) om statligt slöd lill energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. (ändrad senast 1979:422) saml för eftergift av räntelån m. m. enligl ränlelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1980: 1067). Frän anslaget bekostas även utgifter för ersäll­ning till kommun enligl 33 § bosladslänekungörelsen (1962:537, upphävd 1967: 552). Vidare bekostas från anslaget utgifter för räntebidrag för vissa lån, som har beviljats för atl anordna studentbostäder, enligt bestämmelser meddelade den 24 april 1975.

Räntebidrag enligt bosladsfinansieringsförordningen lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga räntekostnaden för underlig­gande kredit och bostadslån inom låneunderlagel för bosläder och en garanterad ränta beräknad på del ursprungliga beloppet av samma länede­lar. Vid ombyggnad av flerbostadshus kan räntebidrag lämnas för mark­kostnader även om de inte ingår i låneunderlagel. Den garanterade ränte­satsen för det första året av lånetiden varierar fr. o. m. är 1981 mellan 3,0 och 5,5% beroende pä läntagarkalegori och tidpunkt för när arbetena har påbörjats. Den garanterade räntan skall årligen höjas på visst sätt.

För hyres- och bostadsrältshus och för gruppbyggda småhus lämnas räntebidrag även för tiden mellan färdigställandel och länels utbetalning.

Räntebidrag lämnas även för hus med parilelslån eller nominellt lån enligl 1967 ärs bostadslänekungörelse. 4    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        50

Vidare lämnas räntebidrag för hus färdigställda efter år 1957 med statligt lån enligt 1962, 1957 eller, i fråga om flerbostadshus, 1948 års kungörelse, om låntagaren inle har ränlelån.

Räntelån som avser liden efter utgången av är 1974 efterges med undan­lag av sädana belopp som motsvarar amorteringar på del statliga bostads­lånet eller motsvarande lån.

Enligl 33 § i 1962 års bostadslänekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser har en kommun rätt alt under vissa förutsättningar få ersäll­ning av statsmedel med fyra femtedelar av vad kommunen har eriagt för atl täcka sådan föriust som har uppställ vid förvaltning av ell allmännyttigt förelag tillhörigt hus, vilkel har uppförts, byggts om eller förvärvals med slöd av bostadslån.

Räntebidrag för lån till energibesparande åtgärder lämnas i vissa fall med belopp som beräknas efter grunder liknande dem som gäller för räntebi­drag enligt bosladsfinansieringsförordningen.

Räntebidrag för vissa lån som har beviljats för studentbostäder medges med belopp som motsvarar skillnaden mellan fastställda annuiteter och den verkliga räntekostnaden.

Bostadsstyrelsen

Utgifterna under anslaget uppgick under budgetåret 1979/80 lill 3666 milj. kr., vilket innebaren ökning med 540 milj. kr. i förhållande lill budget­året 1978/79. Utgifterna för de båda budgetåren fördelas på följande säll.

Räntebidrag Eftergift av räntelån Ersättning lill kommuner för förvaltningsförluster

Totalt

 

1978/79

1979/80

milj. kr.

milj. kr.

2297

2848

816

814

, 13

4

3126

3666

Under första halvåret 1980 lämnades räntesubventioner lill 1500000 lägenheter, dvs. en ökning med 110000 i förhällande lill första halvåret 1979.1 antalet ingår inte lägenheter med räntebidrag endasi för energispar­lån.

43 % av del totala subvenlionsbeloppet under första halvåret 1980 avsäg lägenheter som har beviljats lån enligt bosladsfinansieringsförordningen.

Bostadsslyrelsen lar upp frågan om räntebidrag i samband med produk­tionskostnadsbelåning m. m.

Enligl 36 § bosladsfinansieringsförordningen är huvudregeln atl räntebi­drag beviljas från tiden för utbetalningen av bostadslånet. Om lånet avser flerbostadshus eller sädana småhus som skall upplåtas med hyres- eller bostadsrätt beviljas bidrag även för liden mellan färdigställandel och utbe­talningen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     51

Den I juli 1980 infördes s.k. produktionskoslnadsbelåning. Della sy­slem innebär bl.a. alt räntebidraget kan komma all räknas på ell högre belopp än lidigare.

Med nu gällande bestämmelser kommer emellertid räntebidraget att räknas på det högre beloppet endast från utbetalningen. För liden mellan färdigställandet och utbetalningen skall räntebidraget beräknas på det schablonmässigt framräknade låneunderlagel. Enligl styrelsen förlorar man härigenom en del av produktionskoslnadsbelåningens fördelar. Härtill kommer den administrativa komplikationen all beslut måste fattas även om del schablonmässigt beräknade låneunderlaget och all även della be­lopp måsle införas i datasystemet för beräkning av räntebidrag. Styrelsen anser atl 36 a § i bostadsfinansieringsförordningen bör ändras så att tiden från färdigställandet ur räntebidragssynpunkl jämställs med liden från utbetalningen. Ändringen bör ha en sådan retroaktiv verkan att alla ären­den med produktionskoslnadsbelåning kan fångas upp. Kostnaderna för ändringen har beräknats lill ca 40 milj. kr. det första året.

Styrelsen ifrågasätter dessulom om inle 36 a § borde ändras även i en annan del, nämligen i fräga om räntebidrag till uthyrda småhus. 1 de flesta sammanhang behandlas numera flerbostadshus och sädana småhus som är avsedda för uthyrning och upplåtelse med bostadsrätt pä ett inbördes enhetligt säll. Belräffande uthyrda småhus bör denna jämställdhet dock gälla endast den uthyrning som är yrkesmässig och inle t. ex. uthyrning av enstaka småhus.

Bostadsslyrelsen lägger ocksä fram ett förslag om räntebidrag i vissa fäll när bostäder byggs om till lokaler. Styrelsen framhåller atl det ofta är angeläget atl fä in verksamheter av olika slag i bostadsområden med uthyrningssvårigheter. Ibland är det nödvändigl att bygga om bosläder lill lokaler. Styrelsen anser alt de regler som nu gäller kan leda lill antingen atl hyrorna för lokalernaberäknas bli sä höga alt ombyggnaden inte genom­förs eller att kostnaderna blir mycket stora för kommunen som oftast kommer alt hyra lokalerna. 1 de fall boendemiljöbidrag och därmed bo­stadslån med räntebidrag beviljas för ombyggnad av bosläder till lokaler föreslår därför bostadsstyrelsen alt räntebidrag även i forlsältningen får lämnas för de lån som belöper pä dessa lokaler. Eftersom bestämmelserna endasi kommer alt tillämpas i några få fall varje är bedömer styrelsen atl kostnaderna i form av räntebidrag blir mycket begränsade.

Anslaget för budgetåret 1980/81 uppgår till 5 260 milj.kr. Styrelsen be­räknar utgifterna för delta budgetår lill 5200 milj.kr. och för budgetåret 1981/82 lill 6810 milj. kr. Utgifterna för räntebidrag under budgetåret 1979/ 80 och de beräknade utgifterna för budgetåret 1980/81 fördelas pä följande säll (milj. kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      52

Utgifter.för räntebidrag för budgetåren 1979/80 och 1980/81
Läneformer'                          Flerbostadshus    Småhus                   Totall

1979/80   1980/81   1979/80   1980/81   1979/80   1980/81

Nya hus (1974:946)                 499       1004       809       1503       1308      2507

Hus med paritetslån
(1967:552. 32 §)                1249       1428        173         205       1422       1633

Hus med ränlelån
(1967:553)                           743         840          76         107         819        947

Övriga hus (bl.a. med
lån enligt äldre kun­
görelser i de fall lån­
tagaren avstått frän
ränlelån)                                   37         45           71       ,    75       108         120

Totalt                                    2528      3317       1129       1890      3657      5207

' Inom parentes anges aktuell författning m. m.

Föredraganden

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1980/81:63, CU 1980/81:7 och 12, rskr 1980/81:95 och 106) om vissa ändringar av reglerna för räntebidrag. Beslutet innebär följande.

Den lägsta garanterade räntan sänks för hyres- och bostadsrältshus från 3,4% till 3,0%. Den lägre räntan gäller för hus som börjar byggas efter den 31 oktober 1980 och för sädana ombyggnader i vilka preliminärt beslut om bostadslån lämnas efter den 31 oktober 1980. Sänkningen bör finansieras inom ramen för en omfördelning av de räntebidrag som avser hyreshus. Jag avser att återkomma lill denna fråga vid elt senare tillfälle.

För sädana småhus som skall bebos av låntagaren (egnahem) och som uppförs för försäljning införs en särskild garanterad ränta för tiden mellan färdigställandel av husen och utbetalningen av bostadslånet. Nivån på denna ränta har fastställts till två procentenheter under räntan på det slalliga bostadslånet, dock lägst 9%. Denna särskilda garanterade ränta gäller för hus för vilka preliminärt beslut om bostadslån lämnas efter utgången av ar 1980.

Takten i upplrappningen av den garanterade räntan ändras för egnahem. För äldre egnahem, dvs. sådana med län enligt någon annan författning än bostadsfinansieringsförordningen, ökar den årliga takten i upplrappningen av den garanterade räntan frän 0,35% till 1,60% för åren 1981-1983. För egnahem med län enligl bostadsfinansieringsförordningen ökar den årliga upplrappningen från 0,35% till 0,50% fr.o.m. år 1981. Därutöver skall vissa engängsupptrappningar göras för är 1981, varierande från 1,05% för hus färdigställda är 1975 lill 0,25% för hus färdigställda är 1979.

Ocksä för bostadsrältshus genomförs vissa engängsupptrappningar av den garanterade räntan är 1981. För hus med lån enligl ränlelånekungörel­sen blir upplrappningen 1,20% om huset har färdigställts under något av åren 1958-1963 och 1,00% om del har färdigställts under år 1964 eller senare. För bostadsrättshus med parilelslån eller nominella län enligt 1967

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      53

års bostadslånekungörelse blir engängsuppirappningen 0,60%. För bo­stadsrältshus med lån enligt bosladsfinansieringsförordningen blir upp­lrappningen 0,40% om huset har färdigställts år 1975 och 0,20% om del har färdigställts år 1976. För övriga årgångar, dvs. hus färdigställda åren 1977—1980, skall ingen engångsupplrappning göras.

För hyreshusen ändras inte upplrappningen av den garanterade räntan.

De ändringar av räntebidragsreglerna som riksdagen har beslutat om minskar bruttoulgiflerna för staten i form av räntebidrag med ca 600 milj. kr. under budgetåret 1981/82 i jämförelse med om reglerna hade varit oförändrade.

Jag går nu över till bostadsslyrelsens förslag som rör räntebidrag.

Jag tar först upp vad bostadsslyrelsen har anfört i fråga om ändrade räntebidragsregler vid produktionskostnadsbelåning. Frågan avser ränte­bidrag för räntekostnader under tiden från färdigställandet till utbetalning­en av bostadslånet.

Enligt 36 a § bostadsfinansieringsförordningen beviljas räntebidrag för tiden mellan färdigställandel och utbetalningen av lånet endasi utifrån etl schablonmässigt beräknat läneunderlag. Della är fallet även när bostads­lånels storlek har bestämts på grundval av ett produktionskostnadsanpas-sat låneunderiag. Först efter utbetalningen beviljas räntebidrag utifrån sistnämnda låneunderlag. Detla medför i regel all räntebidraget täcker en mindre del av räntekostnaderna under fiden mellan färdigställandet och utbetalningen än efter utbetalningen.

Styrelsen anför all en del av syftet med produklionskostnadsbeläningen har förfelats med dessa regler och all de medför administrafiva komplika­tioner. Styrelsen föreslår atl det produklionskoslnadsanpassade låneun­derlagel skall beaktas även när räntebidrag för tiden mellan färdigställan­det och utbetalningen av bostadslånet bestäms. Styrelsen har beräknat de årliga kostnaderna för ändringen till ca 40 milj. kr. vid en årsproduktion av nuvarande omfattning.

För egen del vill jag anföra följande. Styrelsens förslag skulle, om del genomfördes, medföra en viss administrativ förenkling och en viss minsk­ning av räntekostnaden för låntagaren. Del är dock ovisst hur mycket som skulle komma de boende till godo i form av lägre boendekostnader. Under alla förhållanden är det fråga om en marginell minskning av boendekostna­den. Med hänsyn till della och till del slatsfinansiella läget är jag inte beredd all biträda styrelsens förslag.

I detla sammanhang vill jag också ta upp frågan om räntebidrag för tiden mellan ett projekts färdigställande och bostadslånets utbetalning för vissa småhus.

F. n. lämnas räntebidrag för liden mellan färdigställandet och bostads­lånets utbetalning för samtliga småhus som hyrs ut permanent, dvs. även för sådana hus som ägs av enskilda personer. Styrelsen anser att räntebi­drag bör beviljas endast då det är fräga om en yrkesmässig uthyrning. Jag

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                        54

vill för riksdagen anmäla att regeringen nyligen har fattat ett beslut med den innebörd som styrelsens förslag har (SFS 1980:1065).

Bostadsstyrelsen har ocksä tagit upp frågan om räntebidrag för vissa lokaler som tdlkommer med stöd av boendemiljöbidrag. Enligt 44 § bo­stadsfinansieringsförordningen får bostadslånet kvarstå om utrymmen för bostadsändamål stadigvarande utnyttjas som sådana lokaler vilka kan räk­nas in i låneunderlagel. Däremot fär räntebidrag inle längre beviljas för den del av bostadslånet och underliggande kredit som belöper på lokalerna. Della gäller även om boendemiljöbidrag och bostadslån har beviljats för ombyggnadskoslnaderna.

Enligt styrelsen kan de nuvarande reglerna leda till alt antingen hyrorna för lokalerna beräknas bli sä höga all den tänkta ombyggnaden inle kom­mer lill stånd eller till mycket höga kostnader för kommunen, som oftast torde vara den som hyr lokalerna i första hand. Styrelsen föreslär därför atl räntebidrag skall få medges på oförändrade villkor om bostadsutrymmen byggs om till lokaler med slöd av boendemiljöbidrag. Enligt styrelsen kan det bli aktuellt endast i några fall om året.

Möjlighelerna all bevilja boendemiljöbidrag är begränsade lill ell mindre antal bostadsområden. Bl.a. krävs atl åtgärden behövs pä grund av de sociala förhållandena i området eller avser ell bostadsområde där svårighe­terna atl fä avsättning för lägenheterna är betydande. Enligt min mening är del särskilt angelägel att tillräckliga gemensamhelslokaler och utrymmen för boendeservice tillskapas i dessa områden som etl led i strävan all förbättra boendemiljön. Ekonomiska hinder av det slag som bostadsslyrel­sen har pekat på bör så långt möjligt undanröjas i dessa fall. Med hänsyn lill atl förslagel kan bli aktuellt i ell myckel begränsat anlal fall och således få endast marginella anslagseffekter kan jag biträda styrelsens förslag. Jag förordar därför all grunderna för ränlebidragsgivningen ändras i enlighet med styrelsens förslag. Ändringen bör träda i krafl den I juli 1981 och gälla för ärenden i vilka boendemiljöbidrag beviljas efter utgången av år 1980.

Till sist vill jag ta upp frågan om ändrade regler för räntebidrag vid ombyggnad av sådana småhus som skall bebos av låntagaren. Enligl 36 § bostadsfinansieringsförordningen beviljas räntebidrag vid ombyggnad av sådana småhus, om låneunderlaget för andra ålgärder än energibesparande ålgärder överstiger 25000 kr. När detta läneunderlag är 25000 kr. eller lägre betalar låntagaren vanlig bosladsläneränla. När låneunderlaget är större än 25000 kr. beviljas räntebidrag på hela låneunderlaget minskat med den egna insatsen. Av tablån överst sid. 55 framgår hur slor räntan och amorteringen är under det första året av låneliden. Räntan är 12,75% på bostadslänet (1981 års bosladsläneränla) och 12,70% på bollenlånel. Amorteringstiden har antagits vara 20 är för bostadslånet och 30 år för bottenlånet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        55

 

Låneunderlag, kr.

Ränta och amortering första året, kr.

25000

3527

26000

1594

28000

1717

30000

1839

40000

2452

50000

3065

55000

3 372

60000

3678

Som framgår är räntan och amorteringen lägre för en ombyggnad med en godkänd kostnad på 55000 kr. än för en ombyggnad med 25000 kr. i godkänd kostnad. Della är givelvis otillfredsställande. Följden kan bl.a. bli all ombyggnader av småhus görs mer omfattande än vad som är moti­verat. Etl sätt atl komma till rätta med den beskrivna iröskeleffekten är atl medge räntebidrag endast för den del av låneunderlagel som överstiger 25000 kr. Denna lösning har lidigare valls i samma syfte för sådana bostadslån som avser ätgärder för atl minska radondollerhallen i utrym­men för bostadsändamål (prop. 1979/80:97, CV 1979/80:28, rskr 1979/ 80:314). Med räntan 12,75% pä bostadslånet och 12,70% på bollenlånel skulle en sådan ändring innebära en minskning av räntebidraget med ca

I 700 kr. för del första året av lånefiden under förutsättning all låneunder­
lagel överstiger 25000 kr.

Mol bakgrund av vad jag har anfört föreslår jag att endasi den del av låneunderlaget som överstiger 25000 kr. får beaktas vid beräkning av räntebidrag vid ombyggnad av sådana småhus som skall bebos av lånta­garen. De ändrade reglerna bör gälla fr.o. m. den 1 juli 1981. Vid en årlig ombyggnadsverksamhet av nuvarande omfallning innebär förslagel inbe­sparade räntebidrag med ca 20 milj. kr. det första året av låneliden.

Bostadsstyrelsen har för budgetåret 1980/81 beräknat anslagsbehovet till 5200 milj.kr. För budgetärel 1981/82 räknar styrelsen med ell anslagsbe­hov av 6810 milj.kr. Vid beräkningen av anslagsbehovet bör, utöver vad styrelsen har angett, hänsyn las fill höjningen av bostadsläneränlan - från

II  % år 1980 lill 12,75% är 1981 - och höjningen av botlenlåneränlan den
28 augusti 1980. Samfidigl medför de ändringar av ränlebidragsreglerna
som riksdagen nyligen har beslutat om på förslag i prop. 1980/81:63 bespa­
ringar på totalt ca 600 milj. kr. under budgetärel 1981/82. Jag räknar inle
med några nämnvärda effekter på anslagsbelastningen under budgetåret
1981/82 av de förslag som jag har förl fram under delta anslag och under
anslaget B 3. Lån lill bostadsbyggande. Mol bakgrund av vad jag här har
anfört beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1981/82 till 7 100 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna de ändringar av reglerna för räntebidrag som jag har
förordat,

2.  till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslags­
anslag av 7 100000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                 56

B 5. Eftergift av hyresförlustlån

1979/80 Utgift             113 126558

1980/81 Anslag              90000000

1981/82 Förslag            100000000

Frän anslaget bekostas utgifter för eftergift av hyresförlusllån enligl förordningen (1976: 260) om hyresförlustlån (ändrad senast 1979: 226).

Ansökningar om eftergift m.m. prövas av länsbostadsnämnden i nor­malfallen. 1 de fall då låntagaren gör anspråk pä avvikelser frän normalvill­koren är det regeringen som beslutar. 1 vissa fall kan regeringen, efter ansökan av kommunen, medge all det lånebelopp som inte efterges får övertas av kommunen som ett särskilt hyresförlustlån.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1979/80 beviljades ansökningar om eftergift av hyres­förlustlån till elt belopp av 84 milj. kr. Totalt har intill utgången av nämnda budgetår beviljats 366 milj. kr. i sädana eftergifter.

Beslut om hyresförlustlån har t.o.m. budgetåret 1979/80 meddelats till ell totall belopp av I 419 milj. kr., varav 45 milj. kr. i s. k. särskilda hyres­förlustlån. Amorteringar och inlösen av lån har redovisats intill ett belopp av 343 milj.kr. Vid utgången av budgetåret 1979/80 uleslod etl belopp i hyresförlustlån på 697 milj. kr.

En omständighet som gör beräkningen av utgifterna osäker är att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning låntagarna kommer att t. v. föredra ränte- och amorleringsfrihet därför att eftergifter är förknippade med en inlösen av äterstoden av länet.

Styrelsen uppskattar utgifterna lill 100 milj. kr. för vart och elt av bud­getåren 1980/81 och 1981/82.

Föredraganden

Hyresförlusllångivningen är nu under avveckling. Riksdagen beslöt våren 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU 1979/80: 22, rskr 1979/80:240) afi godkänna regeringens förslag alt inte förlänga denna långivning efter ut­gången av är 1980. Beslutet innebär att utlåningen kommer att upphöra under är 1981 sä snart ansökningarna om län avseende hyresföriusler under år 1980 har behandlats och därvid beviljade lån har betalats ut. Verksamheten kommer därefter att avse enbart förvaltning av alltjämt utestående lån. Sådana län kommer alt kunna efterges i samma utsträck­ning som hittills. Medel för eftergifter av hyresförlustlän kommer därför alt behövas under ytterligare en lid.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att 100 milj.kr. anvisas för ändamålet budgetåret 1981/82. Jag biträder förslagel.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Eftergift av hyresförlusllån för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 100000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      57

B 6. Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Behållning                    25 508508'

1979/80 Utgift

6085000

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

12000000

' Av behållningen på det tidigare investeringsanslaget har lOOOOOOO kr. överförts till reservationsanslaget vid ingången av budgetåret 1980/81.

Från anslaget betalas ut län enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974:255) om tilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse (ändrad senast 1980: 331). För långivningen fastställer riksdagen åriigen en gemensam ram för beslut om förhöjt låneunderlag för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och tilläggslån saml en ram för de antikvariska myn­digheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för denna långivning. Ramen för förhöjt låneunderlag och tilläggslån uppgår till 32 milj. kr. för är 1980 och 30 milj. kr. för år 1981. Ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån uppgår lill 30 milj. kr. för vart och elt av åren 1980 och 1981. Vidare gäller atl beslut om förhöjt låneunderiag och tilläggslån avseende projekt som har fåll preliminärt beslut om bo­stadslån före år 1978 fär tas utanför ramarna.

Från anslaget betalas även ut eventuella ränte- och amorteringsfria län för ombyggnad av studentbostäder. Fr.o.m. den 1 juli 1980 meddelas beslut om förhöjt låneunderlag av länsbostadsnämnderna och beslut om tilläggslån samt förhöjt låneunderlag i samband med tilläggslån av bostads­slyrelsen.

Bostadsstyrelsen

Av ramen för beslut om förhöjt låneunderlag och tilläggslån under år 1979 pä 25 milj. kr. disponerades genom regeringens beslut 9941 000 kr.

Under är 1980 har regeringen t.o.m. dert 30 juni 1980 bifallit 53 framställ­ningar om förhöjt låneunderlag till elt sammanlagt belopp av 23,7 milj. kr. Av dessa hade 13 ärenden fått preliminärt beslut om bostadslän före år 1978 med 10,1 milj. kr. Vidare har regeringen t.o.m. den 30 juni 1980 bifallit 14 framställningar om tilläggslån med 6,2 milj.kr. .v dessa hade 5 ärenden fått preliminärt beslut om bostadslån före år 1978 med 1,4 milj. kr. Vid nämnda lidpunkt fanns lill regeringen överlämnade ännu inle avgjorda 22 ärenden, i vilka bostadsslyrelsen hade tillstyrkt belopp med totalt 6,9 milj.kr. Därutöver var 22 ansökningar under handläggning hos styrelsen med krav på ytterligare 15,6 milj. kr. i förhöjt låneunderlag och tilläggslån.

Bostadsslyrelsen bedömer alt lånebehovet kommer all öka inom den närmaste framliden. 1 sammanhanget nämner styrelsen bl.a. de anspråk som Stockholms och Göteborgs kommuner kan komma att ställa åren 1981-1985.1 planerna har behovet av tilläggslån tagits upp till 110 resp. 60 milj.kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        58

De ramar inom vilka ålgärder får tillstyrkas av de antikvariska myndig­heterna föreslås mol bakgrund av del ökande behovel av förhöjt läneun­derlag och tilläggslån bli fastställda till 50 milj. kr. för vartdera av åren 1981 och 1982.

Enligt bostadsstyrelsen utgör tillslyrkanderamen den primära begräns­ningen av del ekonomiska slödel i form av förhöjt låneunderlag och till-läggslån. Decentraliseringen av beslutanderätten från regeringen till bo­stadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna innebär enligt styrelsen vissa administrativa fördelningsproblem belräffande beslulsramarna. Dessulom har den medfört atl handläggningstiderna har förkortats och att lånebeslut fattas kort lid efter de, antikvariska myndigheternas tillstyrkan. Bostads­slyrelsen anser därför all beslutsramarna bör avskaffas. Om den skall finnas kvar bör den enligl styrelsen fastställas till 50 milj. kr. för vartdera av åren 1981 och 1982.

Bostadsslyrelsen beräknar att anslagelTör budgetåret 1981/82 behöver anvisas med 15 milj. kr. Styrelsen har därvid beräknat anslagsbehovet med utgångspunkt i fastställda resp. föreslagna ramar för åren 1980 och 1981.

Föredraganden

Som framgick av min anmälan till förra årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 79) kunde den för år 1979 fastställda ramen för beslut om förhöjt låneunderlag och tilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bo­stadsbebyggelse las i anspråk endasi till en mindre del. Anledningen till del låga ramutnytljandet var i huvudsak alt ärenden inle kunde föras fram lill beslut i beräknad takt. Delta har medfört atl belastningen på beslulsramen ökade i motsvarande grad under år 1980. På förslag av regeringen har riksdagen därför nyligen beslutat (prop. 1980/81:23, CU 1980/81: I, rskr 1980/81:7) atl vidga beslutsramen för är 1980 från 32 fill 47 milj.kr. Samti­digt uttalade riksdagen atl beslutsramen enligl dess mening inte längre behövdes. Också bostadsslyrelsen anser att de antikvariska myndigheter­nas lillslyrkanderam ulgör den primära begränsningen av del ekonomiska stödet i form av förhöjt läneunderlag och tilläggslän till ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Styrelsen föreslår därför att den särskilda beslutsramen avskaffas. Mol denna bakgrund förordar jag alt omfattningen av verksamheten med statligt stöd lill kulturhistoriskt värde­full bostadsbebyggelse styrs endast av en ram för de antikvariska myndig­heternas tillstyrkan av projekt.

Bostadsslyrelsen föreslår atl de antikvariska myndigheternas lillslyr­kanderam fastställs till 50 milj.kr. för vart och ell av åren 1981 och 1982. Enligt min bedömning finns del f. n. inte något behov av atl vidga ramen så som bostadsslyrelsen har föreslagit. Jag förordar därför atl tillstyrkandera­men för är 1981 fastställs till samma belopp som har gällt för är 1980, dvs. 30 milj. kr., och att samma ram preliminärt fastställs för år 1982.

Regeringen har sedan år 1978 haft riksdagens bemyndigande att över-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      59

skrida såväl tillstyrkande- som beslutsramen om det behövs av sysselsält­ningsskäl. Regeringen bör nu utverka ell sädani bemyndigande beträffande tillslyrkanderamen.

För innevarande budgetår finns ell belopp av 10 milj. kr. disponibelt för utbetalning av tilläggslån. Enligl vad jag har ertarit kommer anslaget i sin helhet att tas i anspråk.

Anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknar jag fill 12 milj.kr.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1.         medge aU ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av sädana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låne­underiag och tilläggslån bestäms lill 30000000 kr. för år 1981 och till preliminärt 30000000 kr. för är 1982,

2.    medge all den under 1 angivna ramen får vidgas om del behövs av sysselsättningsskäl,

3.         till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag pä 12000000 kr.

B 7. Bostadsbidrag m. m.

1979/80 Utgift           I 781 354543

1980/81 Anslag       1620000000 1981/82 Förslag      1 100000000

Från anslaget bekostas statliga och slalskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll ulan barn. Dessulom disponeras medlen av riks­försäkringsverket för de bostadsbidrag till vissa folkpensionärer, som kan beviljas fr. o. m. år 1978.

Bostadsbidragen är inkomstprövade. De statliga bidragen bestäms en­bart på grundval av inkomst och barnantal, medan de slalskommunala bostadsbidragen dessulom är anknutna lill bostadskostnaderna.

Bidragsbeslämmelserna finns i förordningen (1976:263) om statliga bo­stadsbidrag till barnfamiljer (ändrad senast 1980:295), förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m.fi. (änd­rad senast 1980:708) saml förordningen (1977:392) om slalskommunala bostadsbidrag fill vissa folkpensionärer m. fi. (ändrad senast 1980:297).

Bostadsstyrelsen

Bostadsslyrelsen lämnar en redogörelse över bidragsgivningens omfatt­ning. 1 december 1979 betalades bostadsbidrag lill 513000 hushåll exklusi­ve pensionärer. Av dessa var 412 000 familjer med barn och 101 000 hushåll ulan barn. Sedan december 1978 hade antalet barnfamiljer med bidrag minskal med 36000 och antalet hushåll utan barn med 16000. Från decem-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     60

ber 1979 lill maj 1980 uppskattas antalet hushåll med barn som har bostads­bidrag ha minskal lill ca 394000 och antalet övriga hushåll till 74000. Vid jämförelser mellan uppgifterna för december 1979 och maj 1980 bör dock beaktas att antalet hushåll med bidrag varierar under året och kan komma att öka till december 1980.

Förändringarna av antalet hushåll med bidrag beror enligt styrelsen dels på hushållsbildningen i stort, dels pä att inkomstgränsen inte har höjts i samma grad som inkomstnivån.

Bostadsslyrelsen anser att bidragsgivningen, i avvaktan på kommande förslag från den av regeringen tillkallade bostadsbidragskommiltén, bör behålla i huvudsak den inriktning som beslutades vid föregående riksmöte. Styrelsen lämnar därför endast vissa begränsade förslag till ändringar av inkomst- och hyresgränserna.

Beträffande inkomstgränserna anser styrelsen att dessa bör höjas i sam­ma grad som den nominella inkomstnivån mellan åren 1979 och 1980. Såväl de nedre inkomslgränserna som de övre bör höjas.

Bostadsslyrelsen konstaterar alt drygt hälften av barnfamiljerna och 70% av hushållen utan barn i maj 1980 hade bostadsutgifter som översteg gällande övre hyresgränser. Bland barnfamiljerna var denna andel högst för hushåll med 2 barn, 67%. Även med hänsyn lagen lill de övre hyres­gränser som har faslställls att gälla från den I januari 1981 hade ca 40% av barnfamiljerna och ca 60% av hushållen ulan barn bostadskostnader som översteg de övre hyresgränserna.

Bostadsstyrelsen anser mol bakgrund härav atl de övre hyresgränserna bör höjas den I januari 1982. Som riktmärke för höjningen anger styrelsen den sannolika höjningen av bostadskostnaderna under år 1981.

Bostadsstyrelsen beräknar att statens kostnader för bostadsbidrag under nästa budgetår kommer alt uppgå till I 130 milj. kr. Minskningen av ansla­get är föranledd dels av alt statsbidraget för statskommunalt bostadsbidrag minskas frän 72% lill 43% den I januari 1981, dels av de ändrade bidrags­regler som träder i kraft vid samma tidpunkt. De föreslagna höjningarna av inkomslgränserna beräknas enligt styrelsen motverka den minskning av bidragsgivningen som skulle uppkomma om gränserna inte anpassas lill inkomslutvecklingen. Förslaget om en höjning av hyresgränserna får enligt styrelsen ingen nämnvärd effekt på utgifterna.

Riksförsäkringsverket

1 början av år 1980 lämnades statskommunalt bostadsbidrag till ca 10000 folkpensionärer. Detta innebär atl antalet bidragstagare har minskat med ca 35000 sedan december 1979 beroende på höjningen av den nedre hyres­gränsen. Totalkostnaden för budgetåret 1980/81 beräknas lill ca 20 milj. kr. och anslagsbehovet till ca 7 milj.kr. Under budgetåret 1981/82 väntas i genomsnitt 8000-9000 folkpensionärer uppbära statskommunalt bostads-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      61

bidrag. Totalkostnaden för budgetåret 1981/82 beräknas lill ca 12 milj.kr. och anslagsbehovet lill ca 5 milj. kr.

Föredraganden

Av bostadsslyrelsens redogörelse för bidragsgivningens omfattning framgår atl antalet hushåll med bostadsbidrag har fortsatt att minska. Under år 1980 är emellertid minskningen av antalet barnfamiljer betydligt lägre än den var under år 1979. Förklaringen lill detla torde främst vara atl den övre inkomstgränsen höjdes år 1980. Som jag framhöll vid min anmä­lan till förra budgetpropositionen kan den minskade totala omfattningen av bostadsbidrag till barnfamiljer m.fi. i övrigt förklaras bl.a. av atl vissa hushåll har fått realinkomstökningar I.ex. genom ökad förvärvsfrekvens och av de förbättrade kontrollrutiner som numera tillämpas. De besparing­ar som jag i det följande kommer att föreslå leder också till atl antalet hushåll med bostadsbidrag minskar. Vägledande för både besparingarna och de regeländringar som jag föreslår i övrigt är alltjämt de fördelningspo­litiska strävandena atl styra slödel lill de hushåll som har slörst behov av del och de bostadspolitiska att möjliggöra för inkomstsvaga hushåll alt hälla sig med en modern bostad som är tillräckligt slor för familjens behov.

Innan jag går in pä de förslag lill besparingar i bostadsbidragssystemel som regeringen aviserade i prop. 1980/81:20 bil. 12, lar jag först upp vissa frågor om administrationen av bostadsbidrag.

1 budgetpropositionen fill föregående riksmöte (prop. 1979/80:100 bil. 16) anmälde jag atl frågan om överföring av inkomsluppgifler frän taxe­ringsmyndigheterna lill de kommunala förmedlingsorganen för deras hand­läggning av bostadsbidrag och frågan om vilka uppgifter som skulle föras över lill kommunerna övervägdes inom regeringskansliet i anslutning lill förslaget om en skatteregisterlag. Genom förordningen (1980: 666) om änd­ring i skalleregisterförordningen (1980:556) har regeringen bl.a. föreskri­vit atl uppgifter om underskoll i förvärvskälla, taxerad inkomst och avdrag från denna inkomst, beskattningsbar inkomst och förmögenhet skall utläm­nas till kommunerna på medium för automatisk dalabehandling. Föreskrif­terna i skalleregisterförordningen ger även kommunerna en möjlighet att på medium för automatisk dalabehandling i efterhand kontrollera mol taxerad inkomst att bostadsbidrag inle har betalats ul med felaktiga be­lopp.

Regeringen uppdrog den 21 december 1978 ät riksförsäkringsverket att lämna ut uppgifter ur sjukförsäkringsregistret på medium för automatisk dalabehandling lill kommunerna om sådana mottagare av bostadsbidrag som hade en sjukpenninggrundande inkomst som väsentligt översteg den inkomst som låg till grund för beslutet om bostadsbidrag. Uppdraget avsåg en försöksperiod som omfattade åren 1979 och 1980. Samtidigt uppdrog regeringen åt bostadsslyrelsen atl före den I juni 1980, efter samråd med riksförsäkringsverket, datainspektionen och Svenska kommunförbundet, redovisa erfarenheterna av uppgiftslämnandet under år 1979.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        62

Bostadsslyrelsen har redovisat uppdraget i en skrivelse den 29 maj 1980 och föreslagit att uppgifter ur sjukförsäkringsregistret för mottagare av bostadsbidrag skall få lämnas ut även efter utgången av är 1980.

Genom beslut den 25 september 1980 uppdrog regeringen, efter att ha inhämtat yttrande från datainspektionen, ål riksförsäkringsverket alt pä medium för automatisk databehandling till kommunerna lämna ul uppgifter ur sjukförsäkringsregislret om mottagare av bostadsbidrag. Uppdraget, som avser åren 1981 och 1982, har lämnats i avvaktan pä förslag frän bostadsbidragskommiltén (Bo 1979:01).

Jag övergår nu till alt behandla vissa förslag till besparingsåtgärder som har anmälts för riksdagen i prop. 1980/81:20 bil. 12. Som jag då meddelade har regeringen på mitt förslag beslutat (SFS 1980:708) alt kostnader för avskrivning för ägda småhus inle skall beaktas när den bidragsgrundande bostadskostnaden fastställs. Ändringen träder i krafl den I januari 1981. Förslagels totala besparingseffekt år 1982 har beräknats uppgå till ca 130 milj. kr. Av beloppet faller 56 milj. kr. på statsverket vid ett statsbidrag motsvarande 43% av del slalskommunala bostadsbidraget.

1 besparingsproposilionen aviserade jag vidare förslag om dels sänkt nedre inkomstgräns för ensamstående ulan barn, dels ändrade inkomst-regler för bidragstagare med studiemedel. Jag lar först upp frågan om sänkning av nedre inkomstgränsen.

I 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 87) påpekade jag atl de nuvarande nedre inkomstgränserna ligger över normen för exi­stensminimum för vuxna inom skallesyslemel. Hänsyn tas inte heller lill att etl hushåll med två vuxna har större konsumtionsbehov än ett hushåll med en vuxen. Jag föreslog därför all den nedre inkomslgränsen för ensamslående med barn skulle sänkas från 38000 kr. lill 30000 kr. inför bi­dragsåret 1981. Riksdagen beslöt i enlighet med mitt förslag (CU 1979/ 80:16, rskr 1979/80: 198).

Av samma skäl anser jag all inkomstgränsen för hushåll ulan barn bör differentieras med hänsyn till om hushållet beslår av en person eller av makar. Jag förordar därför att inkomslgränsen för ensamstående ulan barn sänks till 26000 kr. Den totala besparingseffekten under år 1982 av detla förslag har beräknats till 31 milj. kr., varav 13 milj. kr. faller på staten vid nyssnämnda statsbidragsnivå.

Jag går nu över till atl behandla frågan om inkomstreglerna för bidrags­tagare med studiemedel.

Till grund för inkomstprövningen i bostadsbidragssystemel ligger den taxerade inkomsten. Studiemedel ingår därför inte i den bidragsgrundande inkomsten. Studerande har följaktligen slörre disponibla medel och en, bättre ekonomisk situation än vad som framgår av den bidragsgrundande inkomsten. Maximala studiemedel uppgår Ln. till 21560 kr./är. Del s.k. fribeloppet, dvs. den inkomst som högst tillåts utan att studiemedlen reduceras, är 16940 kr. Studiemedlen reduceras med 50% av inkomsten

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      63

däröver. Eftersom inkomstgränsen för ensamstående utan barn vid pröv­ningen av bostadsbidraget är 29000 kr. kan en studerande således uppnå en laxerad inkomst på ca 16000 kr. utan all vare sig bostadsbidraget eller studiemedlen reduceras. Studiemedlen och inkomsten efter skall motsva­rar en disponibel inkomst exklusive bostadsbidrag pä ca 34 700 kr. För atl en pä heltid förvärvsarbetande bidragstagare skall nä samma disponibla inkomst krävs en laxerad inkomst på ca 46500 kr. Vid denna inkomst är bostadsbidraget helt bortreducerat.

Om en studerande har en inkomst pä ca 30000 kr. reduceras studiemed­len till ca 15000 kr. Den taxerade inkomsten kan då antas uppgå till 29000 kr., vilket med nuvarande regler inle medför någon reduktion av bostads­bidraget. Erhållna studiemedel och inkomst efter en genomsnittlig beskatt­ning motsvarar en disponibel inkomst på ca 38000 kr. Denna disponibla inkomst motsvarar i sin lur en laxerad inkomst pä ca 54000 kr. En sådan taxerad inkomst överstiger med mer än 10000 kr. den högsta bidragsgrun­dande inkomst vid vilken bostadsbidrag för ensamslående ulan barn medges eiiligl gällande regler.

Enligl min mening bör studiemedel enligt 4 kap. studieslödslagen (1973:349) räknas in i den inkomst som ligger lill grund för bostadsbidra­get. Alt omedelbart genomföra förslagel kan emellertid få vissa negaliva engångseffekter. Jag förordar därför alt hälften av ett hushålls samlade studiemedel räknas in i den bidragsgrundande inkomsten för bidragsårel 1982 och hela beloppet fr.o.m. bidragsårel 1983. Den lotala besparingsef­fekten år 1983 av detla förslag har med utgångspunkt i nu tillgängligt slalisliskl material beräknats fill 70 milj.kr., varav 38 milj.kr. faller på slaten vid etl statsbidrag på 43% av del slalskommunala bostadsbidraget.

Genom etl beslut den 11 november 1980 har jag efter samråd med företrädare för utbildningsdepartementet och centrala studiestödsnämn­den ställt medel lill nämndens förfogande för atl genom samköming av register med hjälp av automatisk dalabehandling detaljerat redovisa de individuella effekterna och besparingseffekterna av regeringens förslag i prop. 1980/81:20 bil. 12 all i den bidragsgrundande inkomsten inräkna även studiemedel. Tidigare beräkningar som har gjorts på befintligt statis­tiskt material har möjliggjort endast mer överslagsmässiga bedömningar. Enligl beslutet skulle redovisningen lämnas senast den 8 december 1980. Av datatekniska skäl har nämnden ännu inle kunnat lämna sin redovisning. Enligt vad jag har erfarit kommer redovisningen att lämnas senast under februari månad 1981.

Som jag nyss framhöll kommer de ändrade inkomstprövningsreglerna och ändringen i fråga om beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad atl begränsa kostnaderna för bostadsbidrag med 231 milj.kr. Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1980/81:20 bil. 4, StU 1980/81:14. rskr 1980/ 81:84) alt statsbidraget inom syslemel med kommunall bostadstillägg lill folkpension (KBT-systemet) skall sänkas frän 43% till 38% för all pä sä

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      64

sätt tillföra statsbudgeten hela den besparing som kommer atl göras genom de beslutade ändringarna inom systemet. Jag förordar därför att även stalsbidragsandelen till slalskommunala bostadsbidrag ändras från 43 % till 38%. Ändringen bör träda i kraft den I juli 1981. En följd av mitt förslag bör bli atl den del av de slalskommunala bostadsbidragen som kommuner­na skall stå för enligl förordningen (1977:392) om slalskommunala bo­stadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl. höjs från 57% till 62%.

Som jag lidigare har omtalat ligger den taxerade inkomsten med vissa tillägg fill grund för inkomstprövningen. Tillägg skall bl. a. göras med 20% av den del av hushållets förmögenhet som överstiger 75000 kr. Denna förmögenhetsgräns har varit oförändrad sedan den I januari 1977 då den höjdes med anledning av effekterna av 1975 års allmänna fastighetstaxe­ring. Avsikten med denna höjning var alt neutralisera effekterna pä bo­stadsbidragen. De nuvarande taxeringsvärdena på villafastigheter väntas bli i genomsnitt fördubblade genom 1981 års allmänna fastighetstaxering. De nya taxeringsvärdena påverkar prövningen av bostadsbidragen för är 1983. Enligt min mening bör även denna gång effekterna på bostadsbidra­gen pä grund av de höjda taxeringsvärdena neutraliseras. Jag har därför för avsikt att senare föreslå regeringen alt förslag läggs fram för riksdagen om ändringar i beräkningsgrunderna för förmögenhet inom bostadsbidragssys­temel liknande dem som riksdagen nyligen har fattat beslut om (prop. 1980/ 81:42 s. 46) i fråga om KBT-systemet.

Jag övergår nu till reglerna för inkomstprövningen. Bostadsbidragen reduceras under år 1981 med 15% av inkomsten över 29000 kr. för hushåll utan barn, 30000 kr. för ensamstående med barn och 38000 kr. för makar med barn samt med 24% av inkomsten över 59000 kr.

Bostadsstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning att bidragsgiv­ningen - i avvaktan på en omprövning av bidragssystemet på grundval av kommande förslag frän bostadsbidragskommiltén - i huvudsak bör behål­la den inriktning som riksdagen beslutade om vid 1979/80 ärs riksmöte. Styrelsen föreslär därför bl. a. alt inkomstgränserna höjs i samma grad som den nominella inkomstnivån kan beräknas öka mellan åren 1979 och 1980.

Mol bakgrund av penningvärdeförändringen anser även jag alt inkomst­gränserna bör höjas. 1 likhet med vad som har skett under de senaste åren bör enligl min mening även under år 1982 en slörre del av de tillgängliga bidragsmedlen läggas på en höjning av del statliga bidraget. Jag anser vidare atl det är nödvändigt att hyresgränserna anpassas till de höjda bostadskostnaderna. Vid en samlad bedömning av behovet av regelförän­dringar inom bostadsbidragssystemel anser jag därför inle att inkomstgrän­serna bör höjas i den utsträckning som bostadsslyrelsen föreslår.

Jag förordade nyss alt inkomstgränsen för hushåll utan barn sätts till 26000 kr. för ensamstående och lill oförändrat 29000 kr. för makar. För hushåll med barn förordar jag alt de nedre inkomstgränserna höjs med 3000 kr. till 33000 kr. för ensamstående och till 41000 kr. för makar. Ocksä den övre inkomslgränsen bör höjas med 3000 kr. lill 62000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        65

Jag övergår nu till frågan om de hyresgränser inom vilka statskommunalt bostadsbidrag medges. Bostadsstyrelsen lämnar i sin anslagsframställning en redogörelse för hushållens bostadsutgifter i förhållande till den övre hyresgränsen. Av denna framgår alt 56% av barnfamiljerna och 70% av hushållen utan barn hade bostadsulgifter i maj 1980 som översteg de dä gällande övre hyresgränserna. Bostadskostnader över de hyresgränser som har fastställts att gälla från den 1 januari 1981 hade ca 40% av barnfamiljerna och ca 60% av hushållen ulan barn. Styrelsen föreslår atl hyresgränserna höjs med elt belopp som motsvarar bostadskostnadsök­ningen under är 1981.

Beträffande de övre hyresgränserna vill jag erinra om alt de gränser, som har fastställts atl gälla för är 1981, innebären höjning i förhållande till 1980 års gränser med ca 10% för barnfamiljerna och något mindre för hushållen utan barn. Denna höjning torde ungefär svara mot hyresuppgö-relsen år 1979. Mol bakgrund dels av att flertalet hushåll har bostadskost­nader som överstiger gällande övre hyresgränser, dels av alt ylleriigare en hyresuppgörelse kommer alt träffas innan mina här framlagda förslag kan träda i kraft, anser jag att de övre hyresgränserna bör höjas något mer än vad som motiveras av den senaste hyresuppgörelsen. För att styra stödet till de hushåll som har störst behov anser jag att en större del bör lämnas till barnfamiljerna och då främsl till familjer med 3 eller flera barn. För hushåll utan barn föreslår jag med hänvisning lill den inriktning av slödel som jag nyss har förordat en procentuellt något mindre höjning. Jag föror­dar all de övre hyresgränserna bestäms lill följande belopp.

Kr per månad

800

4- 50

950

4-100

1400

4-150

1750

4-250

2100

4-300

Ensamstående utan barn Makar utan barn Hushåll med   1-2 barn

3-4

5 el. flera barn

De övre hyresgränserna för är 1982 kommer därmed alt för barnfamiljer­nas del ligga 14% över 1981 års nivå.

Anpassningen av hyresgränserna lill utvecklingen av bostadskostna­derna motiverar enligt min mening atl även den nedre hyresgränsen höjs. Jag förordar all den höjs från 500 kr. till 550 kr.

För den som år 1982 får bostadskostnader som ligger 50 kr. över 1981 års övre hyresgränser blir del slalskommunala bostadsbidraget oförändrat. För de barnfamiljer och makar ulan barn som år 1982 fär ännu högre bostadskostnader medför justeringen av den övre hyresgränsen atl bidra­get ökar. För dem som alltjämt har bostadskostnader under 1981 ärs övre hyresgränser minskar bidraget med högst 40 kr. per månad pä grund av höjningen av den nedre hyresgränsen. 5    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                          66

För att kompensera barnfamiljerna för della anser jag all det statliga bostadsbidraget bör ökas. Delta ligger väl i linje med mina lidigare ställ­ningstaganden att skapa förutsättningar för inkomslsvaga hushåll alt efter­fråga en bostad som svarar mot familjens behov. Jag förordar att bidraget höjs med 300 kr. per barn och år från 1 860 kr. lill 2 160 kr.

Genom de ändringar som jag har förordat kommer de maximala bostads­bidragen att öka för samtliga familjer med barn och för makar utan barn. För ensamstående ulan barn blir maximibeloppet oförändrat. Jag redovisar de olika maximibeloppen i del följande.

 

 

Maximalt utgående bostadsbidrag.

 

kr. per år.

 

 

 

enligt de regler som

enligt

 

gäller fr. o. m.

den

för-

 

1 jan. 1981

 

slaget

Ensamstående utan barn

2400

 

2400

Makar utan barn

3 360

 

3 840

Hushåll med 1 barn

9060

 

10320

Hushåll med 2 barn

10920

 

12480

Hushåll med 3 barn

15 180

 

18000

Hushåll med 4 barn

17040

 

20160

Hushåll med 5 barn

21780

 

25680

För varje ytteriigare barn

1860

 

2 160

De ändringar i gällande regler som jag har förordat bör träda i kraft den I januari 1982 utom såvitt avser förslaget om ändrad statsbidragsandel till slalskommunala bostadsbidrag som bör träda i krafl den 1 juli 1981.

Anslagsbehovet under budgetåret 1981/82 beräknar jag till 1 100 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

1.   godkänna vad jag har förordat i fråga om studiemedel vid in­
komstprövningen,

2.        godkänna de ändringar belräffande fördelningen av kostnadsan­svaret mellan staten och kommunerna som jag har förordat i fråga om statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m.fi. och till vissa folkpensionärer m. fl.,

3.        godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser som jag har förordat,

4.        godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskom­munalt bostadsbidrag lill barnfamiljer m.fl. saml lill vissa folk­pensionärer m. fl. som jag har förordat,

5.        godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som jag har förordat,

6.        till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl för­slagsanslag av I 100000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     67

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1979/80 Utgift              100678 318

1980/81 Anslag            130000000

1981/82 Förslag        120000000

Från anslaget bekostas utgifter för förbättringslån i den mån de är ränte-och amorteringsfria, bosladsanpassningsbidrag samt - övergångsvis -vinlerbidrag som har beviljats före den 1 juli 1977 och bidrag till ombygg­nad av bostadslägenheter, det s.k. initialstödel.

Bestämmelserna om förhättringslån finns i förbällringslåneförordningen (1980:261) som har ersatt kungörelsen (1962:538) om förbättringslän. Lån enligt förbällringslåneförordningen är behovsprövade och beviljas för för­bättringar av sådana småhus som bebos av personer som har folkpension, som har fyllt 60 år eller som är handikappade. Lånen fär vara räntefria och stående intill elt belopp av 20000 kr. per lägenhet. För vissa kategorier av sökande gäller äldre bestämmelser under en övergångslid.

Bosladsanpassningsbidrag beviljas enligl bestämmelserna i kungörelsen (1973:327) om bosladsanpassningsbidrag (ändrad senast 1979:255). Bidrag medges för sådana ätgärder som behövs inom och i anslutning till en bostadslägenhet för all en handikappad person skall kunna utnyttja lägen­heten på ett ändamålsenligt sätt. Bidrag beviljas i regel med högst 20000 kr. men kan beviljas med ett högre belopp om det finns särskilda skäl för detla. Bidrag medges också för reparation av vissa hjälpmedel som har tillhandahållits med stöd av bosladsanpassningsbidrag.

Vinterbidrag beviljas enligt bestämmelserna i bostadsfinansieringsför­ordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1980: 1965) i sam­band med bostadslån i de fall beslut om lån har meddelats före den 1 juli 1977. Bidraget är avsett för den särskilda kostnad som beräknas ha upp­ställ genom att byggnadsförelaget utfördes vintertid.

Initialstöd beviljas i samband med bostadslån enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 538) om bidrag i vissa fall lill ombyggnad av bostadslä­genhet (ändrad senast 1975: 484) för en sådan ombyggnad av hus med mer än två lägenheter som har påbörjats under tiden den 1 juli 1973 - den 31 december 1975, dock under förutsältning att ansökan har kommit in till förmedlingsorganel senast den 30 juni 1975. Bidragsbeloppet ulgör 20% av den godkända ombyggnadskostnaden, dock högst 6000 kr. för varje lägen­het.

För beslut om räntefria förbättringslån fastställer riksdagen ärligen en ram för del löpande kalenderåret och en preliminär ram för det närmast följande. Riksdagen har medgett atl sädana län får beviljas med högst 40 milj.kr. under vartdera av åren 1980 och 1981 (prop. 1979/80:100 bil. 16, CU 1979/80: 22. rskr 1979/80:240).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      68

Bostadsstyrelsen

Förbättringslångivningen har minskat under flera år. Mellan de tvä senaste budgetåren var dock nedgången väsentligl mindre än lidigare. Under budgetåret 1979/80 inkom 2094 ansökningarom förbättringslän mot 2364 under budgetåret dessförinnan. Under samma period meddelades 1926 beslut om län avseende 2 194 lägenheter. Motsvarande anlal var under budgetåret 1978/79 2087 resp. 2303.

Den under budgetåret 1979/80 beviljade lånesumman uppgick till 63.8 milj. kr., varav 28,8 milj. kr. utgjorde räntefria lån eller lånedelar. Motsva­rande belopp under budgetåret 1978/79 var 61,6 milj. kr. resp. 26,8 milj. kr.

Del genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet uppgick under budgetåret 1979/80 till 29078 kr., varav 13 140 kr. utgjorde ränlefritt belopp. Motsva­rande belopp under budgetåret 1978/79 var 26760 kr. resp. 11 632 kr.

Bostadsstyrelsen redovisar all styrelsen i samråd med Svenska kom­munförbundet i början av år 1980 gick ul med en särskild information i syfte alt öka utnyttjandet av förbättringslånen. Styrelsen har med datain­spektionens tillstånd låtit samköra fastighetstaxerings- och folkbokförings­registren med uppgifter ur 1978 års inkomslband. På della sätt fick man fram adressuppgifter belräffande ca 50000 personer i hela riket som kunde länkas ha rätt till förbättringslän. Adressuppgifterna har genom länsbo­stadsnämnderna lämnats ul till kommunerna för att användas till en uppsö­kande verksamhet. Styrelsen konstaterar att efter de nya och högre in­komstgränser som gäller fr.o.m. den I juli 1980 är antalet personer som kan länkas ha rätt till förbättringslån större än 50000. Styrelsen antar att den genomförda informationskampanjen är en slor del av förklaringen till alt minskningen av förbättringslångivningen i stort sett har upphört.

Bostadsstyrelsen tar vidare upp frågan om inkomstgränserna. Styrelsen anser atl de, med hänsyn lill den anknytning som finns mellan dem och folkpensionens storlek, bör höjas i samma takt som folkpensionen.

Belräffande ramen för beslut om räntefria förbättringslän anför bostads­slyrelsen följande. Länsbostadsnämnderna har beräknat antalet beslut om förbättringslän lill småhus till 2700 under år 1980 och 3 100 under är 1981. Detla innebär visserligen en något högre nivå än under budgetåret 1979/80 - då antalet beslut för småhus var I 910 - men innebär ändå inle någon större effekt av den utökade informationen och de ändrade bestämmelser­na, eftersom nämnderna i regel överskattar långivningen.Besluten beräk­nas avse belopp för räntefria län pä 38 milj. kr. resp. 47 milj. kr. Mot denna bakgrund bör ramen för beslut om lån under år 1981 höjas från 40 milj. kr. till 50 milj. kr. och för år 1982 preliminärt fastställas till samma belopp som förär 1981.

Antalet lägenheter för vilka bosladsanpassningsbidrag har beviljats har ökat under en följd av år. Under budgetåret 1979/80 beviljades bidrag till 8945 lägenheter med ett belopp av 75,6 milj. kr. Under budgetåret dessför­innan medgavs bidrag lill 8007 lägenheter med elt belopp av 62,3 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     69

Bidrag för ombyggnad, s. k. initialstöd, utbetalas efter det slutliga beslu­tet om bostadslån. Totalt har 162 milj. kr. beviljats i sådanl slöd. 1 stort sett har etl belopp av denna storlek betalats ul vid utgången av budgetåret 1979/80. För budgetåret 1980/81 beräknas att endasi något enstaka bidrag kan komma alt betalas ut.

Utgifterna för vinterbidrag avser endasi sädana ärenden i vilka beslut om bostadslån har meddelats före den 1 juli 1977. 1 huvudsak har alla vinterbidrag betalats ul t. o. m. budgetåret 1979/80.

Utbetalningen av räntefria förbällringslån beräknas till ca 43 milj. kr. under budgetåret 1981/82. För samma budgetår beräknas utbetalningarna av bosladsanpassningsbidrag lill 82 milj. kr.

Föredraganden

Jag behandlar först förbättringslångivningen.

Inkomstgränserna för förbättringslän höjdes den I juli 1980. För ogifta höjdes gränsen från 20000 kr. lill 30000 kr. och för gifta från 32000 kr. till 43000 kr. (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 106, CU 1979/80:22, rskr 1979/ 80:240). En utgångspunkt för atl bestämma inkomstgränserna var atl de skulle höjas med ca 8000 kr. utöver vad som föranleddes av höjningar av folkpensionen.

Bostadsstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning atl inkomstgrän­serna höjs i samma takt som folkpensionerna.

Med hänsyn lill de höjningar som har skett sedan frågan om inkomsl­gränserna senast prövades förordar jag all inkomslgränsen för ogifta fast­ställs lill 33000 kr. och för gifta lill 49000 kr.

Ändringen bör ske den 1 juli 1981.

Jag vill i sammanhanget la upp frågan om reglerna om ränta på förbätt­ringslän.

Enligt 12 § andra stycket förbättringsläneförordningen lillämpas den rän­tesats som regeringen bestämmer (12,75% för 1981) på den räntebärande delen av lånet, om den godkända kostnaden minskad med del räntefria och stående lånebeloppet är lägre än 25000 kr. Om denna skillnad är 25000 kr. eller mer gäller räntesatsen 5,5% för liden från dagen för utbetalningen av lånet till del halvårsskifte som infaller närmast efter del atl ell år har förflutit från utbetalningsdagen. För varje följande år av låneliden skall räntesatsen höjas med 0,35 procentenheter, dock högst ti)) den räntesats som gäller enligt 12 § andra stycket. Fördelningen av del totala lånebelop­pet mellan räntefri stående del och räntebärande del bestäms efter en allsidig bedömning av sökandens ekonomiska förhållanden och förbätt­ringsåtgärdernas omfattning.

Särskilt för lån vid en godkänd kostnad på 40000 kr. och däromkring uppslår en iröskeleffekt p. g. a. de regler som gäller för uttag av ränta på den räntebärande delen. För att komma fill rätta med den förordar jag att 5,5% ränta skall tillämpas endast på den del av lånet som avser kostnader

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        70

över 25000 kr. Ändringen bör genomföras den I juli 1981. Jag vill i sammanhanget nämna atl jag under anslaget B4. Räntebidrag m.m. har föreslagil en motsvarande ändring inom bostadsfinansieringssystemet.

1 fråga om bostadslån till sådana småhus som skall bebos av låntagaren har riksdagen nyligen beslutat alt den årliga upplrappningen av den garan­terade räntan skall höjas frän 0,35 lill 0,50% (prop. 1980/81:63, CU 1980/ 81:7 och 12, rskr 1980/81:95 och 106). Jag förordar alt en motsvarande ändring görs för förbältringslänen. Ändringen bör genomföras den I juli 1981.

Den förär 1981 preliminärt fastställda ramen för räntefria förbällringslån är 40 milj. kr. Bostadsstyrelsen föreslår att ramen höjs lill 50 milj. kr. Med hänsyn lill atl långivningen under budgetåret 1979/80 uppgick till endast 28,8 milj.kr. anser jag att ramen för är 1981 bör kunna fastställas lill etl lägre belopp än vad bostadsslyrelsen har föreslagil. Jag förordar all den för år 1981 fastställs fill 40 milj. kr. Ramen för år 1982 bör likaledes fastställas till preliminärt 40 milj.kr. Liksom lidigare bör regeringen utverka riksda­gens bemyndigande alt vidga ramen för det första av de två åren om del behövs av sysselsältningsskäl.

Jag övergår nu till frågan om bosladsanpassningsbidrag. Vid 1979/80 års riksmöte begärde riksdagen alt regeringen på lämpligt säll skulle föran­stalta om en utvärdering av bidragssystemet (CU 1979/80:22 s. 49. rskr 1979/80:240).

Den av riksdagen begärda översynen har påbörjats. Målet för översynen är all effeklivera bidragssystemet så atl samhällets stöd till individuell handikappanpassning av bostäder kan utnyttjas på ett smidigt och ända­målsenligt sätt. Översynen kommer alt genomföras i två etapper. Den första omfattar en kartläggning av hur den nuvarande ordningen fungerar med avseende bl.a. på handläggning, råd och slöd till den enskilde, tillämpning av bidragsreglerna samt de vidtagna åtgärdernas och bidragels effekter för enskilda handikappade. De svårt handikappades och de fler­handikappades behov skall ägnas särskild uppmärksamhet. Också föihäl-landena för dem som har fått avslag helt eller delvis på sin ansökan om bosladsanpassningsbidrag skall belysas. 1 den andra elappen kommer be­hovel av ändringar i syslemel all övervägas.

Handikappinstitutel genomför f.n. den första etappen av översynen. Enligl vad jag har erfarit kommer institutet atl redovisa kartläggningen under våren 1981. Den närmare inriktningen av arbetet under den andra elappen kommer att bedömas med utgångspunkt,bl. a. i resultatet av karl­läggningen.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag lill 120 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.        godkänna de ändringar i fräga om inkomstgränser för förbätt­ringslån som jag har förordat,

2.        godkänna de ändringar i fråga om beräkning av ränta på förbätt­ringslän som jag har förordat.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      71

3.    medge atl räntefria förbättringslän beviljas inom en ram av högst 40000000kr. under vart och ell av åren 1981 och 1982,

4.    bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under 3 upptagna ramen för långivningen under år 1981. om del behövs av sysselsältningsskäl,

5.    lill Viss bosladsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 120000000kr.

B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön

1979/80 Utgift               49064950                   Reservation                  121353411

1980/81 Anslag              35000000

1981/82 Förslag                      1000

Från anslaget bekostas utgifter för bidrag lill förbättring av boendemil­jön enligt förordningen (1975:129) om bidrag av statsmedel till förbättring av boendemiljöer (ändrad senast 1980: 332).

Fr. o. m. den I juli 1980 kan bidrag beviljas endasi för olika åtgärder som förbättrar boendemiljön i flerbostadshusområden. Som förutsättning gäller därvid att åtgärderna berör hus som har färdigställts före år 1975. Vidare gäller att åtgärden behövs på grund av de sociala förhållandena i området eller avser etl bostadsområde där del finns betydande svårigheier atl få avsällning för lägenheterna. Bidrag lämnas med högst 75% av den god­kända kostnaden, dock högst med 3000 kr. per lägenhet. Bostadslån och räntebidrag kan beviljas lill de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

1 de fall då förutsättningar alt få boendemiljöbidrag inle föreligger kan i stället enbart bostadslän beviljas för åtgärder som förbätlrar boendemil­jön.

Frän anslaget bekostas även utgifter för bidrag till tävlingar och annat utvecklingsarbete som avser boendekvaliteter efter beslut av regeringen i varje särskilt fall.

Beslut om bidrag får meddelas intill ett belopp av 60 milj. kr. under vart och etl av budgetåren 1980/81 och 1981/82. Underdel förstnämnda budget­året får även las i anspråk medel som hade anvisats under budgetärel 1979/ 80 men som dä inte hade utnyttjats.

Bostadsstyrelsen

Vid ingången av budgetåret 1979/80 fanns en balans av ärenden repre­senterande etl medelsbehov på lolalt 61 milj. kr. För samma tid fanns ett anslag om 35 milj. kr. 1 en skrivelse den 22 augusti 1979 gjorde styrelsen en framställning om alt yllerligare 75 milj.kr. skulle anvisas under delta

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      72

budgetår. Den stora inströmningen av ansökningar under andra halvåret

1978        föranledde styrelsen alt göra en uppdelning av ansökningarna i fem grupper efter angelägenhetsgrad. Enligt en särskild bedömning i september

1979        skulle för de ansökningar som avsåg projekt i delvå mest angelägna grupperna erfordras drygt 50 milj.kr. 1 enlighet med förslag i prop. 1979/ 80:50 beslutade riksdagen (CU 1979/80:7, rskr 1979/80: 119) om elt till-läggsanslag på 50 milj. kr.

Antalet inkomna ansökningar och antalet berörda lägenheter blev dock under budgetåret 1979/80 lägre än under något av de tidigare år som bidragsgivningen har pågått. Den osäkra medelslillgången under hösten 1979 torde ha verkat hämmande på igångsättningen och projekteringen hos presumtiva sökande. För projekt i de tvä mest angelägna grupperna söktes bidrag med endast 21 milj. kr. under budgetåret 1979/80. Beslut om bidrag fattades i 266 ärenden för etl sammanlagt bidragsbelopp på 85,7 milj. kr.

Under budgetåret 1979/80 hade 32 av de kommuner från vilka ansök­ningar hade kommit mer än I % outhyrda lägenheter. Frän 10 av dessa kommuner fanns ansökningar som gällde områden med uthyrningsprob­lem. Delta är en väsentligt lägre andel än föregående budgetär. Orsakerna lill detta kan vara flera. Dels har mänga områden med uthyrningsproblem redan fäll bidrag, dels har uthyrningsproblemen i landel i stort minskat.

Av de områden för vilka bidrag söktes ligger 60% i något av de tre storstadsområdena, vilket är en något större andel än föregående budgetår. Andelen ansökningar frän allmännyttiga förelag har ökat medan andelen ansökningar från enskilda förelag har minskat.

Av besluten under budgetåret 1979/80 avsäg 75%' förbättringar av ute­miljön. Liksom tidigare kombinerades dessa åtgärder ofta med om- och tillbyggnad av fritidslokaler.

Del genomsnittligt sökta beloppet per lägenhet har fortsalt atl öka. Under budgetåret 1978/79 var det I 150 kr. och under budgetåret 1979/80 I 250 kr.

Länsbostadsnämnderna har för budgetåren 1980/81 och 1981/82 uppskat­tat behovet av medel för beslut om bidrag till 61 milj.kr. respektive 57 milj. kr. Den för budgetåret 1980/81 fastställda ramen samt den preliminära ramen för budgetåret 1981/82 skulle således räcka till. För budgetåret 1982/ 83 bör bidrag preliminärt kunna meddelas inom en ram av 60 milj. kr.

Fr.o. m. budgetåret 1980/81 anvisas medel i den omfattning som behövs för utbetalning av beviljade bidrag. Vid utgången av budgetåret 1979/80 fanns på anslaget en reservation på 121 milj.kr. För budgetåret 1980/81 har anvisats ett anslag av 35 milj.kr. Utbetalningen under budgetärel 1980/81 beräknas lill ca 60 milj. kr. inklusive förskoll pä bidrag. Reservationen på anslaget vid utgången av budgetåret 1980/81 skulle således uppgå till 96 milj.kr. Med hänsyn lill bidragsgivningens omfattning under budgetåret 1980/81 och föreslagen ram för budgetåret 1981/82 beräknas utbetalningen under sistnämnda budgetår till 70 milj.kr. Styrelsen föreslår därför att anslaget anvisas med etl formellt belopp av 1 000 kr.

 

Prop, 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                         73

Föredraganden

Bidrag till förbättring av boendemiljön infördes den I juli 1975. Under verksamhetens första år togs anslagen i anspråk med en viss eftersläpning. Vissa kommuner och bostadsföretag saknade resurser att tillskjuta de medel som inte täcktes av bidraget. Della gällde framför allt för förelagen i de områden där miljöförbättringar var mest angelägna. Sedan finansie­ringsvillkoren hade förbättrats och en möjlighet lill förhöjt bidrag hade införts, söktes bidrag i ökande omfattning för områden med stora problem och behov av omfattande ålgärder. Efterfrågan pä bidragsmedel kom här­igenom, särskilt under hösten 1978, all krafligl översfiga budgeterade medel. Genom atl riksdagen har anvisat tilläggsanslag, såväl under budget­året 1978/79 som under budgetåret 1979/80, har del varit möjligt att bifalla ansökningar för sådana områden där åtgärder har bedömts som särskilt angelägna.

Bostadsslyrelsen anför all den osäkra lillgången på medel under hösten 1979 torde ha medfört atl ansökningarna återigen har minskat i anlal. Enligt vad jag har inhämtat kan den minskade tillströmningen av ansök­ningar också bero på atl det tar lång lid atl arbeta fram sådana projekt där de boende engageras akfivt. Från en del av de projekt för vilka ett behov av medel beräknades föreligga under budgetåret 1979/80 har således ansök­ningar ännu inle kommit in. Projekten är emellertid alltjämt aktuella.

Den möjlighet som nu finns att ge ell preliminärt beslut under budgetåret före det som skall belastas med bidraget torde undanröja den osäkerhet om medelstilldelningen som lidigare har rått. Av bostadsslyrelsens anvisning­ar för preliminära beslut m. m. framgår också klart vad som krävs för atl etl bostadsområde skall vara bidragsberättigat enligl de regler som gäller fr.o.m. den Ijuli 1980.

Jag beräknar i likhet med bostadsstyrelsen medelsbehovel under vart och etl av budgetåren 1981/82 och 1982/83 lill 60 milj. kr. Med hänsyn till behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret 1980/81 och de beräk­nade utbetalningarna under innevarande och nästa budgetär bör anslaget för nästa budgetår las upp med 1 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen all

1.        medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1981/82 och preliminärt infill elt belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1982/83,

2.        till Bidrag tdl förbättring av boendemiljön för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      74

B 10. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

1979/80 Utgift               34783400                  Reservation                         786800

1980/81 Anslag              28000000

1981/82 Förslag             25000000

Frän anslaget betalas ul dels anordnings- och inventariebidrag till all­männa samlingslokaler enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973:400) om statligt slöd lill allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad se­nast 1980:336), dels bidrag lill riksorganisationerna för samlingslokaler. Bidraget lill dessa uppgår under budgetåret 1980/81 till l,6milj.kr. För anordnande av allmänna samlingslokaler utbetalas även lån från anslaget B 11. Lån till allmänna samlingslokaler.

Bestämmelserna om anordningsbidrag och lån för att anordna allmänna samlingslokaler innebär i korthet atl bidrag och lån beviljas kommuner, aktiebolag, föreningar eller stiftelser för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnader i syfte alt lillgodose behovel av allmänna samlingslokaler. Anordningsbidrag beviljas med högst 30% eller, när särskilda skäl förelig­ger, med högst 35% av låneunderlagel. Lån beviljas med högst det belopp som tillsammans med anordningsbidraget motsvarar 50% av låneunderla­gel.

Bestämmelserna om invenlariebidrag innebär atl sådant bidrag beviljas för all anskaffa inventarier till allmänna samlingslokaler. Inventariebidrag kan medges med högst 10% av låneunderiagel till den del detla inle överstiger 500000 kr. och 5% av överskjutande belopp. Bidraget får dock inte överstiga 400000 kr.

För beslut om bidrag och lån fastställs av riksdagen för varje budgetår en gemensam ram, av vilken en viss angiven del får las i anspråk för bidrag. För budgetåret 1980/81 har ramen för lån- och bidragsgivningen fastställts lill 30 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU 1979/80:24, rskr 1979/80:241).

Ärenden om bidrag och lån handläggs inom bostadsslyrelsen av en samlingslokaldelegation.

Bostadsstyrelsen

Regeringen har gett bostadsslyrelsen i uppdrag att redovisa sina övervä­ganden beträffande vissa förslag som har förts fram till riksdagen i en motion (1978/79:674) under 1978/79 års riksmöte. 1 sin anslagsframställ­ning för budgetåret 1980/81 tog styrelsen upp förslagen beträffande inven-lariebidragets storiek samt viss begränsning av förhandsgranskningen. Bo­stadsstyrelsen lar i det följande upp frågan om förskott på beviljade anord­ningsbidrag. Under anslaget för lån lill allmänna samlingslokaler behandlas frågan om län lill kulturhistoriskt värdefulla samlingslokaler. Frågan om

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      75

förskott på beviljade bidrag tas också upp under anslaget för uppruslnings­bidrag m. m. Styrelsen anser sig därmed ha slutfört sill uppdrag.

Med hänvisning lill överväganden av samlingslokaldelegationen lar bo­stadsslyrelsen sålunda upp frågan om förskott på beviljade anordningsbi­drag. Delegationen framhåller att de lånesökande vid nuvarande ränteläge drabbas av mycket slora kreditivkoslnader för bidragsdelen under bygg­nadstiden. Samtidigt framhåller delegationen att normala kreditivkosl­nader ingår i låneunderiagel vid slutligt beslut och alt en del av kostnads­ökningen för staten genom införande av en förskottsmöjlighet därior skulle elimineras genom all låneunderlaget minskas med denna kostnad.

Bostadsslyrelsen föreslär alt en möjlighet lill förskott pä beviljade an­ordningsbidrag införs. Kostnaden för förslaget innebär endasi en lidigare belastning på anslaget i initialskedet. Vid den av bostadsslyrelsen föreslag­na ramen och under förutsättning atl möjligheten lill förskott utnyttjas fullt ut beräknar styrelsen kostnaden till ca 32 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Samlingslokaldelegationen har även övervägt de frågor som återstår av regeringens uppdrag till bostadsslyrelsen. nämligen lånemöjligheler för föreningslivels expeditionslokaler och för lokaler för barnverksamhet samt stimulansbidrag till projekt där bibliotek integreras i en samlingslokalan­läggning. Delegationens överväganden har emellertid inte föranlett bo­stadsslyrelsen att föreslå några ändringar av gällande regler.

1 fråga om lån- och bidragsverksamhetens omfattning och den gemen­samma ramen för beslut om bidrag och lån anför bostadsstyrelsen bl.a. följande.

För budgetåret 1979/80 gällde ursprungligen en ram för lån- och bidrags­givningen pä 30 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag. Genom beslut av regeringen den 20 september 1979 utvidgades denna ram med 10 milj.kr.. varav högst 6 milj.kr. för bidrag. Den utvidgade ramen fick enbart avse beslut om stöd till sådana ny- eller ombyggnadsarbeten som utfördes i sysselsättningsstimulerande syfte. Beslut med ulnyltjande av den vidgade ramen fick därtill endast avse projekt i vissa län med ytterliga­re villkor atl dessa skulle påbörjas före den 1 januari 1980.

Mot ramen för budgetåret 1979/80 har avräknats lån och bidrag med totall ca 39.5 milj kr., varav 25,1 milj.kr. i bidrag. Av totalbeloppet hänför sig 2,5 milj.kr. till utökning av tidigare beviljade lån och bidrag i samband med slulligl beslut. Bidragsdelen av sistnämnda belopp uppgår till 1,5 milj. kr.

Av ramen för innevarande budgetår kan ca 5-6 milj. kr. beräknas vara inlecknat genom den uppräkning som sker av lidigare beviljade lån och bidrag i samband med slutligt beslut. Den I augusti 1980 fanns hos delega­tionen ansökningar på tillhopa 209,7 milj. kr., varav 129,3 milj. kr. i bidrag. Av dessa har delegationen förhandsgranskat och lämnat positiva besked förprojekt för vilka lån och bidrag har sökts med tillhopa 99 milj. kr., varav 62 milj. kr. i bidrag. Vissa slörre projekt är ogenomförbara med nuvarande

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      76

resurstilldelning från statens sida. Frågan om de slörre projekten har också samband med utredningen (Bo 1979:05) om principerna för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler m. m. Dessa ansökningar har därför t. v. bordlagts.

Med hänsyn lill de ansökningar som kan väntas under innevarande budgetär och nödvändigheten av alt lillgodose behovel av en någorlunda jämn planering av de mest angelägna projekten föreslår bostadsslyrelsen alt ramen för budgetåret 1981/82 fastställs till 60 milj. kr., varav för bidrag högst 40 milj. kr.

Beträffande anslagsbehovet anför styrelsen atl det betalades ut 34,7 milj.kr. från anslaget under budgetåret 1979/80. Därav avsåg 1,6 milj.kr. bidraget till riksorganisationerna. Under budgetåret 1978/79 beviljades bi­drag med sammanlagt 19,2 milj.kr. Bidrag som har beviljats under ett budgetår kan till en tredjedel beräknas bli utbetalade under följande bud­getår och återstoden budgetåret därefter. 1 enlighet härmed skulle under budgetåret 1980/81 betalas ul bidrag med ca 27 milj.kr.. vartill kommer bidrag lill riksorganisationerna med 1,6 milj.kr. eller sammanlagt ca 29 milj. kr.

För budgetåret 1981/82 kan utbetalningarna av bidrag beräknas till ca 28,1 milj. kr. Därvid har hänsyn tagits till en av bostadsslyrelsen föreslagen ramvidgning under innevarande budgetår. Förslaget belräffande förskott belastar anslaget med ytteriigare högst 32 milj. kr.

1 fråga om bidraget till riksorganisationerna stryker bostadsstyrelsen liksom tidigare år under betydelsen av att de samlingslokalägande riksor­ganisationerna tillförs erforderliga medel för att bedriva den rådgivnings-och konsultverksamhet som knyter an till lån- och bidragsgivningen. Sty­relsen föreslär i enlighet med förslag frän samlingslokaldelegationen att bidraget till organisationerna räknas upp till 1,8 milj.kr. Av detta bör 200000 kr. avse det tekniskt/ekonomiska utrednings- och projekteringsar­bete som bedrivs inom riksorganisationerna.

Föredraganden

Jag lar först upp bostadsslyrelsens förslag i fråga om jörskoti pä bevil­jade anordningsbidrag.

Frågan om förskottsutbetalning av anordnings- och uppruslningsbidrag har aktualiserats lidigare vid skilda tillfällen. Senast behandlades den i prop. 1977/78: 100 bil. 16 (s. 76-77) med utgångspunkt i behovet all under­lätta finansieringen under byggnadstiden. Dåvarande departementschefen anförde att ell säkerställande av byggnadskredilgivningen lill allmänna samlingslokaler genom överenskommelser med bankerna skulle innebära en fullgod ersällning för en förskoltsutbetalningav bidragen. Sedanär 1978 har ocksä kreditgivningen lill samlingslokalbyggandel tryggats inom ramen för de ärliga överenskommelserna mellan delegationen för bostadsfinan­siering och kreditinstituten.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        77

Enligt vad jag har erfarit har kreditförsörjningen till samlingslokalbyg­gandet fungerat lillfredsslällande under de senaste åren. Mot denna bak­grund och av statsfinansiella skäl är jag inte beredd alt tillstyrka bostads­slyrelsens förslag.

Jag övergår nu lill ram- och anslagsfrågorna. Bostadsslyrelsen har föreslagit all den gemensamma ramen för bidrag och län för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. vidgas från 30 fill 60 milj. kr. för budget­året 1981/82.

1 avvaktan på resultatet av arbetet inom den kommitté (Bo 1979:05), som jag med regeringens bemyndigande har tillkallat för atl se över del statliga stödet till allmänna samlingslokaler samt med hänsyn till del slats­finansiella lägel är jag inle beredd alt biträda bostadsstyrelsens förslag. Jag förordar att den gemensamma ramen för beslut om anordnings- och inven­tariebidrag samt län för budgetåret 1981/82 fastställs till oförändrat 30 milj.kr. och all högst 20 milj.kr. härav får las i anspråk för bidrag. Regeringen bör också liksom tidigare utverka riksdagens bemyndigande all vidga ramen om det behövs av sysselsältningsskäl.

Anslagsbehovet för utbetalning av bidrag för nästa budgetår beräknar jag till 25 milj.kr. Jag har därvid beräknat medel även för bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler med sammanlagt 1,8 milj. kr. Av beloppet bör 200000 kr. användas för sådant gemensamt tekniskt/ekono­miskt utrednings- och projekteringsarbete som utförs av riksorganisatio­nerna.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 meddelas inom en ram av 30000000 kr., varav högst 20000000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

2.        medge att den under I angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsältningsskäl,

3.        lill Anordningsbidrag m.m. tid allmänna samlingslokaler för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 25000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      78

B 11. Lån till allmänna samlingslokaler

1979/80 Utgift                13020288                  Behållning                               7 212

1980/81 Anslag               13000000

1981/82 Förslag              13000000

Från anslaget betalas ut lån lill nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senast 1980:336). En redogö­relse för lånebeslämmelserna har lämnats under anslaget B 10. Anord­ningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler.

För varje budgetår fastställs en ram för långivningen. Denna ram omfat­tar också bidragsgivningen som har redovisats under anslaget B 10. Ram­frågan har behandlats där.

Bostadsstyrelsen

1 fråga om lån lill kulturhistoriskt värdefulla samlingslokaler anför bo­stadsstyrelsen bl.a. följande.

1 byggnadsvårdsutredningens belänkande (SOU 1979: 17) Kulturhisto­risk bebyggelse - värd att vårda lämnades förslag om statligt stöd lill bl. a. sådana kulturhistoriskt värdefulla lokaler som f. n. inte kan fä lån i form av förhöjt låneunderlag.

Samlingslokaldelegationen har övervägt frågan om utformningen av ett sådant stöd för samlingslokalernas del. Bostadsstyrelsen föreslär med utgångspunkt i delegationens överväganden i korthet följande. Ell ränle­fritt stående län bör på vissa villkor kunna lämnas till antikvariska mer­kostnader. Lokalerna bör i första hand vara förklarade som byggnadsmin­nen, tillhöra del äldre beståndet av samlingslokaler eller vara särskilt kulturhistoriskt värdefulla.

Efter samråd med riksorganisationerna pä samlingslokalområdel har samlingslokaldelegalionen kommit fram lill alt högst 150-200 lokaler skul­le kunna bli aktuella för del föreslagna slödel. Enligt delegationens bedöm­ning skulle en årlig beslutsram på 2 milj. kr. kunna möjliggöra en lämplig planering för en successiv upprustning av de kulturhistoriskt värdefulla samlingslokalerna.

1 fråga om långivningens omfattning anför bostadsslyrelsen bl.a. föl­jande.

Under budgetåret 1978/79 beviljades lån lill etl belopp av 16,9 milj.kr., medan 14,4 milj.kr. beviljades under budgetåret 1979/80. Med ledning härav beräknas utbetalningarna under budgetåret 1980/81 till ca 16 milj. kr., dvs. mer än som slår till förfogande.

Utbetalningarna för budgetåret 1981/82 kan beräknas till ca 15 milj.kr. Därvid har hänsyn tagits lill en ramvidgning under innevarande budgetår.

 

Prop. 1980/81: 100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     79

Med hänsyn till oregelbundenheten i utbetalningarna bör anslaget ge ut­rymme för utbetalning av etl större belopp. Med beaktande härav skulle anslaget behöva anvisas med 17 milj. kr.

Föredraganden

Bostadsslyrelsen har föreslagil atl lån pä vissa villkor skall kunna bevil­jas till kulturhistoriskt värdefulla samlingslokaler för atl täcka de antikva­riska merkostnaderna. Jag kan i nuvarande slatsfinansiella läge inte biträda styrelsens förslag. 1 sammanhanget vill jag dock erinra om vad chefen för utbildningsdepartementet lidigare denna dag har anmält i anslutning till budgetförslaget inom kulturområdet (bil. 12) om etl planerat stöd lill kul­turhistoriskt värdefull bebyggelse. Den stödform som övervägs är. enligt vad jag har erfarit, avsedd alt stå till förfogande för skilda slag av byggna­der, däribland även allmänna samlingslokaler. Sädana byggnader som kan finansieras med statligt bostadslän är dock undantagna. För dem finns i stället möjligheten alt fä förhöjt låneunderiag och i vissa fall tilläggslån.

Medelsbehovet för utbetalning av län till allmänna samlingslokaler för nästa budgetår beräknar jag lill 13 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

alt till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 13000000 kr.

B 12. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

1979/80 Utgift               23282984                   Reservation                                   O

1980/81 Anslag                9000000

1981/82 Förslag              12000000

Frän anslaget betalas ut uppruslningsbidrag enligl bestämmelserna i kungörelsen (1973:400) om slalligl slöd lill allmänna samlingslokaler (om­tryckt 1976:794, ändrad senast 1980:336). Bestämmelserna innebär i kort-hel all bidrag kan medges med högst 50% av kostnaderna för upprustning­ar av allmänna samlingslokaler, inkl. utbyten eller kompletteringar av invenlarier i sådana lokaler och betalning av skulder. För lokalanpassning­ar och inventarieanskaffningar som avser handikappades särskilda behov beviljas uppruslningsbidrag med ell belopp som motsvarar utgiften för åtgärderna intill i regel 100000 kr. För överskjutande utgifter medges bidrag med högst 50%. Enligl kungörelsen kan vidare statligt lån enligt äldre bestämmelser under vissa förutsättningar efterges, s. k. särskild ef­tergift.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      80

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag och eftergifter. Denna ram har för budgetåret 1980/81 fastställts lill 12 milj. kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU 1979/80:24. rskr 1979/80:241).

Ärenden om bidrag och särskilda eftergifter handläggs inom bostadssty­relsen av en samlingslokaldelegation.

Bostadsstyrelsen

På förslag av samlingslokaldelegalionen lar bostadsslyrelsen upp frågan om förskott på beviljade upprustningsbidrag. Styrelsen anför att den bi­dragssökande f.n. ofta drabbas av avsevärda kreditivkoslnader under byggnadstiden fram till dess projektet kan slutredovisas och beviljade bidrag kan betalas ut.

Bostadsslyrelsen föreslår att upprustningsbidrag i fortsättningen skall kunna betalas ut som förskott. Förslaget innebär liksom motsvarande förslag beträffande anordningsbidrag endast en kostnad i initialskedet.

1 fräga om bidragsverksamheiens omfattning och ramen för beslut om bidrag anför bostadsstyrelsen bl. a. följande.

Under budgetåret 1979/80 har beslut meddelats i 49 ärenden angående uppruslningsbidrag. 1 tvä ärenden har dessulom meddelats beslut om särskild eftergift. Under budgetåret 1978/79 meddelades beslut för 80 före­tag.

För budgetåret 1979/80 har gällt en ram pä 10 milj.kr. Ramen har utnyttjats fullt ut för i huvudsak reparationer och anskaffning av lösa inventarier. Särskild eftergift av tidigare statligt lån har medgetts med 116619kr.

Av ramen för beslut om bidrag och särskilda eftergifter under budgetåret 1980/81 på 12 milj.kr. har samlingslokaldelegationen genom beslut under innevarande budgetär tagit i anspråk ca 7 milj.kr. Dessutom hade delega­tionen den I augusti 1980 inneliggande ärenden för vilka bidrag hade sökts med 50,2 milj. kr. Därutöver kan ca 1,5-2 milj. kr. av ramen beräknas vara intecknade av tidigare preliminära beslut genom de tillägg för prisökningar under byggnadstiden som medges i samband med slutligt beslut. Vid nuvarande ram kan en sökande som har kommit in med preliminär ansökan efter mars 1979 inte räkna med atl få beslut om bidrag före den Ijuli 1981.

Planeringsläget är fortfarande mycket gott. Därtill kommer de ökade anspråk som följer av det stora intresse som det särskilt förmånliga bidra­get för handikappanpassning av samlingslokaler har rönt. 1 princip varje samlingslokalprojekt omfattar numera en handikappanpassning av loka­lerna. För handikappanpassningar har under budgetåret 1979/80 bidrag beviljats med tillhopa 1,6 milj. kr.

Med hänsyn till mängden inneliggande ärenden och till de ökade anspråk som följer av elt fortsatt ökat intresse för handikappanpassning saml allmänt ökade byggnadskostnader föreslär styrelsen alt ramen för budget­året 1981/82 vidgas till 30 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                      81

Vid beräkningen av anslagsbehovet antar styrelsen all en tredjedel av de bidrag och eftergifter som beviljas under ett budgetår kommer atl betalas ul under samma budgetär och två tredjedelar under närmast följande budgetär.

Med beaktande av besluten och utbetalningarna under budgetåret 1979/ 80 saml av en vidgad ram för budgetåret 1980/81 beräknas utgifterna under budgetåret 1980/81 lill 11,5-12,5 milj.kr., dvs. mer än som slår till förfo­gande. Bostadsslyrelsen har därför föreslagil all ytterligare 4 milj.kr. anvisas pä anslaget för budgetåret 1980/81. Med beaktande av den av styrelsen föreslagna ramen samt med beaktande av förslagel beträffande förskott behöver anslaget för budgetärel 1981/82 anvisas med ell belopp av 44 milj.kr.

Föredraganden

Bostadsslyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att en möjlighet införs till förskott på beviljade upprustningsbidrag. Jag har redan avvisat etl liknande förslag i anslutning lill mina överväganden under anslaget B 10. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. Av samma skäl som jag har redovisat i det sammanhanget är jag inte heller beredd all biträda bostadsslyrelsens förslag belräffande förskoltsutbetalning av upp­ruslningsbidrag.

Belräffande ram- och anslagsfrågorna vill jag anföra följande.

Riksdagen har ärligen bemyndigat regeringen atl vidga den fastställda ramen om det behövs av sysselsältningsskäl. Regeringen har också utnytt­jat bemyndigandet ell flertal gånger. Upprustningar av samlingslokaler har visat sig särskilt lämpliga som sysselsättningsobjekl för den äldre och lokalt bundna byggarbetskraften. Upprustningarna, som ofta avser lokaler i mindre och medelstora orter, bl.a. i glesbygd, är dessulom i allmänhet arbetskraflsintensiva. Genom ramvidgningarna har en stor del av efterfrå­gan på upprustningsbidrag ulöver vad som ryms inom den ordinarie ramen kunnat tillgodoses.

Jag vill i della sammanhang ta upp en skrivelse från samlingslokalkom-miltén lill regeringen där kommittén har lämnat vissa förslag om vidgning m. m. av ramen för beslut om upprustningsbidrag. Kommittén menar bl. a. att man bör ha en fierårig planering av de ramvidgningar som görs av sysselsättningsskäl och atl dessa bör avse hela riket.

För egen del anser jag alt samlingslokalkommilténs förslag bör las upp i samband med de övriga överväganden och förslag som kan bli resultatet av kommilléns arbete. De krav på planering och samordning av olika önske­mål som kommittén ställer bör sä långl det är möjligt tillgodoses inom ramen för det nuvarande systemet. Jag är mol denna bakgrund inte beredd atl föreslå några ålgärder med anledning av skrivelsen.

6    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      82

Bostadsstyrelsen har föreslagit all ramen för beslut om upprustningsbi­drag m. m. lill allmänna samlingslokaler under budgetåret 1981/82 fastställs till 30 milj. kr. Av samma skäl som jag har anfört under anslaget B 10. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler är jag inte beredd att biträda bostadsslyrelsens förslag. Jag förordar att ramen för nästa budget­år fastställs till oförändrat 12 milj. kr. Regeringen bör dock liksom tidigare utverka riksdagens bemyndigande all vidga ramen om del behövs av sysselsältningsskäl.

Anslagsbehovet för budgetåret 1981/82 beräknar jag lill 12 milj.kr. Jag har därvid tagit hänsyn lill alt jag tidigare denna dag i min anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för innevarande budgetår har hemställt att regeringen föreslär riksdagen all lill Uppruslningsbidrag m. m. till all­männa samlingslokaler anvisa etl anslag av 4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge alt beslut om upprustningsbidrag m. m. lill allmänna sam­
lingslokaler meddelas inom en ram av 12000000 kr. under bud­
getåret 1981/82,

2. medge alt den under I angivna ramen får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

3. lill Upprustningsbidrag m.m. tdl allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 12000000 kr.

B 13. Lån till kommunala markförvärv

Behållning                    238140399

1979/80 Utgift

78451902

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

72000000

Lånebeslämmelserna finns i kungörelsen (1968:227) om markförvärvs­län lill kommun (ändrad senast 1979:256). Bestämmelserna innebär i kort­het all lån kan medges för förvärv av sådan fast egendom som med hänsyn lill den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sam­manhängande anordning eller som behöver rustas upp samt tomträtt i sådan egendom. 1 fråga om fast egendom i område med samlad äldre bebyggelse och tomträtt i sådan egendom gäller dock all län företrädesvis lämnas i sådana fall där ny- och ombyggnad kan antas komma alt ske med stöd av statligt bostadslån. Långivningen gäller även förvärv av mark för turism och rekreation. För dessa ändamål gäller särskilda lånevillkor.

För budgetåret 1980/81 gäller en ram för beslut om lån på 100 milj.kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU 1979/80:22, rskr 1979/80:240). Denna fär las

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      83

i anspråk intill ett belopp av 15 milj. kr. för beslut om län för markförvärv i de primära rekreationsområdena.

Bostadsstyrelsen

Ansökningar avseende förvärv under år 1979 har kommit in från kom­munerna till ell belopp av 286 milj. kr., varav 190 milj.kr. avser förvärv i exploateringsområden och 96 milj. kr. förvärv i saneringsområden. Drygt 4 milj. kr. avser förvärv av mark för turism och rekreation. Jämfört med är 1978 har del sökta beloppet ökat med 68 milj. kr.

Bostadsslyrelsen anser del angelägel att statsmakterna bislär kommu­nerna med lånemöjligheler i den ulslräckning som krävs för all de skall kunna fullfölja intentionerna med markvillkorel. Styrelsen föreslår därför all beslulsramen höjs och atl den för budgetåret 1981/82 fastställs lill 265 milj.kr.

Utbetalningarna under budgetåret 1980/81 beräknas lill 205 milj. kr. och under budgetåret 1981/82 till 105 milj. kr. Dä behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret 1980/81 var 238 milj.kr. och endasi 1000 kr. har anvisats för innevarande budgetär erfordras elt anslag av avrundat 75 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Med anledning av förslag i prop. 1980/81:20 bil. 12 om besparingar i statsverksamheten m.m. har riksdagen (CU 1980/81:5 och II, rskr 1980/ 81: 121) beslutat att långivningen lill kommunala markförvärv skall upphö­ra i och med utgången av budgetåret 1980/81. Även om således utlånings-verksamheten upphör i och med utgången av innevarande budgetår kom­mer det, på grund av den lid som förflyter mellan beslut och utbetalning, att behövas medel för utbetalning av lån också under budgetåret 1981/82.

Bostadsslyrelsen har bedömt behovel av medel för utbetalningar under innevarande budgetår till 205 milj. kr. Med beaktande härav och av behåll­ningen pä anslaget vid ingången av budgetåret 1980/81 erfordras etl anslag för nästa budgetär av 72 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Lån till kommunala markförvärv för budgetåret 1981/82 anvi­sa ett reservationsanslag av 72000000 kr.

B 14. Lån till inventarier i vissa specialbostäder

Behållning                    22 162449'

1979/80 Inkomst

1582610

1980/81 Anslag

500000

1981/82 Förslag

720000

Denna behållning har tillförts budgetregleringsfonden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      84

Från anslaget bekostas utgifter för län för anskaffning och förnyelse av inventarier i sådana bostäder, som är avsedda atl hyras ut i möblerat skick och tillgodose elt mera kortvarigt behov för en ensamstående person eller elt annat mindre hushåll. Lån kan beviljas ett bolag, en förening eller en stiftelse som svarar för inredning av sädana bostäder. Lån kan beviljas intill 1800 kr. per rum. Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1959: 371) om lån från Länefonden för inventarier i vissa specialbostäder (omtryckt 1973:328).

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1979/80 beviljades invenlarielän avseende 306 rum till etl sammanlagt belopp av 512750 kr., medan till fonden inflöt 2019420 kr. i form av amorteringar och inlösen av lån.

Omläggningen lill ett reservationsanslag utan någon ingående behållning innebär alt besluten om lån fr. o. m. den I juli 1980 skall rymmas inom det anvisade anslaget. Bostadsstyrelsen räknar med en långivning omfattande högst 400 rum under budgetåret 1981/82 och beräknar mot denna bakgrund anslagsbehovet för detla budgetår lill 720000 kr. Amorteringar och inlösen av lån beräknas uppgå till elt belopp av 2 milj. kr. under samma tid.

Föredraganden

Jag biträder bostadsslyrelsens förslag till anslagsberäkning för nästa budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att lill Lån lill invenlarier i vissa specialbostäder för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 720000 kr.

B 15. Byggnadsforskning

1979/80 Utgift              lOOOOOOO

1980/81  Anslag              8 000 000

1981/82 Förslag              8 500 000

Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom byggnads- och anlägg­ningsområdet stöds finansiellt genom en särskild byggnadsforskningsav-gifl, beräknad på lönesumman inom byggnadsindustrin. Därjämte anvisas årligen elt statsanslag. Avgifterna och anslaget tillförs fonden för bygg­nadsforskning. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1975:30, CU 1975:28, rskr 1975:203) uttas byggnadsforskningsavgiften fr.o.m. den I januari 1976 med 0,7% av avgiftsunderlaget.

Statens råd för byggnadsforskning har alt fördela i fonden för byggnads­forskning tillgängliga medel dels lill verksamheten vid statens institut för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        85

byggnadsforskning, dels till övriga forskningsinstitutioner, företag och en­skilda forskare. Dessulom skall rådets kanslikostnader och övrig program­verksamhet bestridas med dessa medel. Inom del av riksdagen beslutade (prop. 1977/78: 110, NU 1977/78:68, rskr 1977/78:341) huvudprogrammet Energiforskning har rådet ansvar för program 3 Energianvändning för bebyggelse för vilkel fonden tillförs medel genom anslaget F 13. Energi­forskning under industridepartementets huvudtitel. Rådet svarar även för viss energiinriktad ulveckiings- och demonstrationsverksamhel m.m., för vilket fonden filiförs medel genom anslaget B 17. Vissa energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m. m. under bosladsdeparlemenlels hu­vudtitel men som även finansieras genom avgiftsmedel frän fonden.

Rådet ansvarar vidare för. slöd till forskningsinriktat experimentbyg­gande inom energiområdet. Lån till fördyrade byggnadskoslnader i sam­band med sådan verksamhet anvisas på anslaget B 16. Lån till experiment­byggande inom energiområdet m.m. under bosladsdeparlemenlels huvud­titel.

1 enlighet med statsmakternas uttalanden (prop. 1971:4, CU 1971:4, rskr 1971:24) utarbetar rådet planer för verksamheten på längre sikt. 1 sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 redovisade rådet en plan för forskningens inriktning och omfattning under budgetåren 1978/79-1980/ 81.

1 anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 lämnar rådet en plan för verksamheten under budgetåren 1981/82-1983/84. Rådets plan för verk­samheten inom program 5 Energihushållning ingår som etl led i genomfö­randel av energisparplanen för befintlig bebyggelse. Energisparplanen har utvärderats av energihushällningsdelegationen (SOU 1980:43). Rådets plan för verksamheten inom program 4 Lokala energikällor ulgör underiag för det förslag tili program för energiforskning (EFUD 81, SOU 1980:35) som pä regeringens uppdrag har utarbetats av delegationen för energiforsk­ning (DFE).

Statens råd för byggnadsforskning

Vissa utgångspunkter för rådets förslag

1 anslutning till sin anslagsframställning för budgetärel 1978/79 redovi­sade rådet en verksamhetsplan (VP 77) för budgetåren 1978/79-1980/81. Statsmakterna ställde sig i huvudsak bakom den av rådet föreslagna inrikt­ningen av verksamheten. Mol bakgrund av del statsfinansiella läget ansåg slatsmaklerna dock all anslag av en sådan storiek alt det möjliggjorde den av rådet önskade expansionen inle kunde lämnas.

Den plan för perioden 1981-1984 som rådet nu föreslår innebär en ökning av verksamheten. Ökningen motiveras enligt rådet dels av riksdagens energipoliliska beslut i juni 1980, dels av behovet all effektivisera de stora direkta och indirekta statliga subventionerna lill bostadsförsörjningen. Den föreslagna verksamheten präglas enligl rådet starkt av möjligheterna

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      86

alt uppnå samhällsekonomiska besparingar eller bättre kvalitet utan ökade samhällsinsatser.

Bebyggelsen använder naturresurser: mark, vatten, energi och råvaror. Omkring 30% av vallenomsättningen och 40% av energiomsättningen i vårt land används för bebyggelsen. Byggnadsverksamheten är också en viklig del av samhällsekonomin och arbetsmarknaden. Mer än 700000 personer - en sjättedel av arbetskraften - är sysselsatta med planering, produktion och förvaltning av bebyggelsen. Under senare år har också byggandets andel av utrikeshandeln ökal. Invesleringarna i byggnader och anläggningar utgör närmare två tredjedelar av landets bruttoinvesteringar. Trots detla är nivån nu betydligt lägre än under 1960-lalet.

Inom boendet är målet enligt rådet att hushållens bostadskostnad skall hållas vid högst 20% av inkomsten. För atl nå detla mål avsätter staten nära 20 miljarder kronor per år i form av olika subventioner. Det är enligt rådet väsenlligt alt genom FoU finna vägar att begränsa samhällets utgifter på della område. Samtidigt måste styrmedlen för att uppnå de bostadspoli­tiska målen bli effektivare, särskilt vad gäller eftersatta grupper.

Tillgången på bra, byggbar mark kommer enligt rådet förmodligen alt minska. 1 samma riktning verkar de höga kostnaderna för alt anlägga nya tekniska försörjningssystem. Det är därför enligl rådet rimligt all anta all intresset för ombyggnad och förtätning av befintlig bebyggelse ökar.

Beståndet av byggnader och anläggningar beräknas av rådet idag repre­sentera etl åleranskaffningsvärde av mer än 1500 miljarder kr. Drift, reparation och underhäll av delta bestånd är årligen väsentligt mera kost­nadskrävande än de årliga nyinvesteringarna. Bristande eller felaktig sköt­sel äventyrar enligt rådet det stora kapital som ligger i den befintliga bebyggelsen.

Folkomröstningen om kärnkraften och riksdagsbeslutet om riktlinjer för energipolitiken har skapat en ny situation. Huvuddelen av del svenska energisystemet skall bytas ul inom loppet av två lill tre decennier. Detta innebär slora lekniska och ekonomiska ansträngningar.

Energifrågan kan enligl rådet inte längre lösas med byggnads- och instal­lationstekniska förändringar inom en i övrigt oförändrad bebyggelse och byggnadsverksamhet. Ökat utnyttjande av lokala energikällor innebär alt samhälls- och byggnadsutformning, liksom boende- och förvaltningsorga­nisation, i hög grad påverkas. Den allmänna byggnadsforskningen har därför fäll ökande inslag av FoU som syftar lill all komplettera de målin­riktade insatserna inom energiforskningen.

Planens mål

Rådet lägger fram en verksamhetsplan där som övergripande mål för byggforskningen gäller atl inom bebyggelsesektorn

-    kritiskt granska förhållanden och förändringar,

-    ge underlag för beslut om nya samhällsmål.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     87

-    bidra lill alt uppställda samhällsmål uppnås genom god teknik och bra metoder saml

-    medverka till ökad insikt i och förståelse för komplexa och svärmälbara sammanhang.

Mol den beskrivna bakgrunden vill rådet under planperioden särskilt prioritera lösningar som

-ger samhällsekonomiska besparingar eller ökad kvalitet utan nya sam­hällsekonomiska insatser,

-   bidrar till hushållning med knappa resurser som kapital, energi, mark
och vatten,

-   ger ökad välfärd åt de grupper som har den sämsta sammanlagda välfär­
den,

-   snabbi kan omsättas i tillämpning.

Vid genomförandet av planen skall nära samarbete etableras med bygg­forskningens olika intressenter: kommuner, byggnadsförvaltare, bygg­nadsindustri och konsulter m.fl., liksom med forskningen i andra länder. Därigenom kan olika tillgängliga resurser samordnas, samtidigt som goda förutsättningar skapas för teknisk utveckling inom näringsliv och förvalt­ning.

Verksamhetsplan 1981/82-1983/84

1 del följande kommer den av rådet planerade verksamheten alt redovi­sas. Inledningsvis presenteras en ekonomisk översikt av den av rådet föreslagna verksamhetsplanen. Därefter redovisas de sju program som verksamheten bedrivs inom. Rådet lar därefter upp frågan om avskaffande av prövningsnämnden för forskningsinriktat experimentbyggande inom energiområdet. Avslutningsvis presenterar rådet förslag lill finansiering av verksamheten.

Rådets verksamhet är indelad i följande huvudprogram: Program I: Samhällsplanering - kommunal planering Program 2: Byggnadsplanering (planering, brukande och förvaltning av

byggnader) Program 3: Byggnadsteknik (material och konstruktioner, produktion och

ekonomi) Program 4: Lokala energikällor (solvärmesystem, energilagring och vär­mepumpar) Program 5: Energihushållning (effektivare energianvändning, energipla­nering och brukarfrågor) Program 6: Information Program 7: Internationellt samarbete Program 8: Kansli

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      88

Ekonomisk översikt

Verksamhetens omfattning och fördelning på verksamhetsområden en­ligl rådets förslag framgår av tabellen i det följande'

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

(milj. kr.l

 

Utfall

Budget

Plan

Plan

Plan

Program 1

Samhällsplanering

13,4

16.0

21.2

25.7

30.2

Program 2

Byggnadsplanering

32.2

36,0

45.9

53.1

57.0

Program 3

Byggnadsteknik

49.7

56.0

63.0

69,0

73.1

Program 4

Lokala energikällor

76.2

80.3

193.8

182.0

178.7

Program 5

Energihushållning

32,5

35.4

44.0

54,9

64.8

Program 6

Information

20.0

24.4

27.3

.TO.6

.M.5

Program 7

Internationellt

 

 

 

 

 

 

samarbete

2.0

3.0

3.5

4.3

4.6

Program 8

Kanslikostnader

16.6

17.8

21,7

22.9

■ 24.2

Summa

 

242,6

268,9

420,4

442,5

467,1

' Inklusive experimenlbyggande både inom energiområdet och inom allmän bygg­forskning.

Program I: Samhällsplanering

Målet för FoU-verksamhelen enligt rådet är att la fram ett bra kunskaps­underlag för politiker och planerare och som ger medborgarna möjlighet att delta i och utöva inflytande pä planeringsprocessen.

Inom delprogrammet kommunal planering behandlas problem som gäller hur kommunerna kan göra sin samhällsplaneringsverksamhel effektivare. Till angelägna uppgifter hör alt utveckla formerna för samarbete mellan stat och kommun, mellan kommuner och företag samt för ett ökal inter-kommunall samarbete. Vidare behöver FoU om medinflylande i kommu­nerna fortsätta bl.a. med tanke på förslaget lill ny bygglag. Ökad kunskap behövs om hur lagar och anvisningar— särskilt bygglagen - fungerar som styrmedel i kommunernas planering.

Energifrågorna har slor tyngd i programmet. Det är enligt rådet viktigt alt den nuvarande, tekniskt inriktade energiforskningen utvidgas till att också omfalta hur energiförsörjnings- och energisparplanering skall inord­nas i kommunernas samhällsplanering pä översiktlig och detaljerad nivå. Kunskaper saknas om vad förtätning eller fortsatt utspridning av bebyggel­sen, val av transporlalternativ m. m. får för sammanlagda konsekvenser.

1 den nuvarande ekonomiska situationen finns stort behov av atl kunna göra samhällsekonomiska bedömningar. FoU inom delta område kommer särskilt att inriktas pä val av energisystem och samordningen av dessa syslem med bebyggelsen i olika utbyggnads- och stadsförnyelsealternativ.

FoU om stadsförnyelse har hittills huvudsakligen inriktats pä de större städernas innersladsproblem och problem vid förnyelse av äldre villa- och fritidsbebyggelse. Större uppmärksamhet kommer enligl rådet att ägnas åt de medelstora och små kommunernas förnyelseproblem.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                         89

Program 2: Byggnadsplanering

Programmet Byggnadsplanering domineras av boendels problem. Priori­teringen av boendet skall enligt rådet ses mot bakgrund av en rad förhållan­den. Boendekostnaderna stiger snabbi och lar i anspråk en allt större del av hushållsekonomin. De nuvarande bostadspolitiska styrmedlens enskil­da och samverkande effekter är oklara. Därvid skall speciellt uppmärk­sammas om byggnadsbestämmelser och lånevillkor påverkar bostadsut­formningen och begränsar utvecklingen av nya och alternafiva bostads­typer.

Inom delprogrammet svaga brukargruppers behov anser rådet att åld­ ringarnas bostadsbehov måste ägnas fortsatt uppmärksamhet. Ungdomar­nas behov av bostäder och bostadskomplement och olika handikappgrup­pers behov behöver ylterligare belysas.

Inom delprogrammet fastighelsförvallriing avser rådet att prioritera för­valtningens organisation, driftteknik och ekonomi. Det är bland annal frän energihushällningssynpunkt viktigt atl fastighetsförvaltningen fungerar bra.

Förvaltningens sociala roll och medinflytandet i förvaltningen bör enligt rådet särskilt belysas. Ökade incitament för de boende atl sänka förvalt­ningskostnaderna måste avvägas mot fördelningspolitiska mål, långsiktiga fastighelsekonomiska bedömningar samt de fastighelsanställdas roll.

Delprogrammet bostads- och stadsförnyelse skall innehålla studier dels av det befinlliga byggnadsbeståndet och dels av ombyggnadsmöjlighe­terna. Därvid är de olika sambanden mellan förvaltning, underhåll och ombyggnad viktiga all studera.

Delprogrammet arbetslivets lokaler har sin tyngdpunkt i byggnadspla­neringsprocessen. Möjligheterna atl rusta upp äldre arbetslokaler och ar­betsområden måste enligl rådets mening ägnas ökad uppmärksamhet.

Program 3: Byggnadsteknik

Tre övergripande mål för programmet är integrerad planering, lägre produktionskostnader och bällre hälsoskydd i byggnader.

Delprogrammet tätortsteknik omfattar vägar, grönytor, vatten och av­lopp m. m. Under perioden vill rådet fullfölja den dagvatienforskning som, om den genomförs, enligt rådet kommer att leda till all del sparas hundra­tals milj. kr. per år genom färre skador pä existerande bebyggelse och lägre kostnader för dagvallenhanlering.

Delprogrammet ombyggnad och underhäll ökar enligl rådet möjligheler­na att ta tillvara del slora värde som den befintliga bebyggelsen represen­terar. 1970-lalels fönslerforskning visade alt del uppdämda reparationsbe­hovet låg på nivån 2000 milj. kr. Genom rådets forskning har billigare metoder för fönsterunderhåll tagits fram. Liknande uppdämda reparations­behov finns inom en rad områden; Otäta fogar i betongelement, putsskador

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      90

pä ytterväggar, skador på avloppsledningar av plast saml fuktskador. Fuktskadorna bedöms som allvarliga då de, förutom skador pä byggnader, medför avsevärda lukt- och allergiproblem på grund av mögel.

Hälsoskydd i byggnader är enligt rådet etl delprogram med ökande betydelse, eftersom allt fler material och installationer visar sig medföra hälsorisker såväl pä kort som pä lång sikl. Problemen torde ha elt samband med den försämrade luftkvaliteten utomhus.

Inom delprogrammet installationsteknik dominerar ålgärder för att fä fram installationssystem, som är bättre anpassade för ny- och ombyggnad och som uppfyller högt ställda krav på enkel och billig drift. Livslängd och utbytbarhet är därvid aktuella frågor.

Delprogrammet byggarbetsplatsens arbetsmiljö - avseende nybyggnad, underhåll och drift - är väsentligt. Mängden av olycksfall och yrkesska­dor, en hög frånvaro samt elt stort antal förtidspensioneringar är känne­tecknande för branschen.

Program 4: Lokala energikällor

Under våren 1979 beslutade statsmakterna om väsentligt ökade sats­ningar på forskning och utveckling som en central del av del målinriktade solvärmeprogrammet Sol-85 (prop. 1978/79:115). Syftet med de ökade satsningarna var att bredda och intensifiera utvecklingsarbetet och göra praktiska försök med olika metoder för långtidslagring av solenergi.

För programmet Lokala energikällor vill rådet framhålla viklen av alt fullfölja Sol-85-programmet. Delta innebär all det från millen av 1980-lalet skall finnas underlag såväl för beslut i olika avseenden som för praktiskt utnyttjande av tekniken.

Program 5: Energihushållning

Det stora beroendet av importerad olja framstår enligl rådet i dag som en av de siörsta riskerna för det svenska samhället. Möjligheterna alt på kort sikl minska oljeberoendet ligger i att hushålla med energi samt atl i ökad utsträckning använda andra energikällor.

Programmet Energihushållning bygger i slor utsträckning på den av riksdagen 1978 antagna energisparplanen för befintlig bebyggelse. Där angavs som mål all energianvändningen i del befinlliga byggnadsbeståndet skall minska med ca 25% under en tioårsperiod.

Under perioden beräknas energisparplanen ta i anspråk betydande in­vesteringsulrymme. Det forsknings- och utvecklingsarbete som rådet be­driver kan bli av avgörande belydelse för alt de resurser som samhället satsar skall ge maximal spareffekt.

Program 6: Information

Under en följd av år har FoU-informalionen haft en viktig ställning i rådels verksamhet. Ofta har verksamheten bedrivits i uppsökande former och med inslag av demonstration och instruktion.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      91

Informationen om energi-FoU omfattas av särskilda krav på snabb över­föring från FoU lill praktisk tillämpning. Eftersom de slora sparmöjlighe­terna finns i den befintliga bebyggelsen, måste delvis nya kanaler lill fastighetsägare och driftsorganisationer byggas upp.

Den kunskap som forskningen frambringar är ofta detaljerad och frag­mentarisk. En allsidig belysning av praktiska problem fordrar därför alt resultat frän flera FoU-projekt förs samman. Informationsirbetet bör där­för ha som etl viktigt mål atl sammanställa kunskap.

Program 7: Internationellt samarbete

Internationella kontakter och samarbete är enligt rådet en viklig del av forskningen. Ell väl utvecklat inlernationellt samarbete innebär atl värde­full kunskap tillförs rådet.

Rådet har sedan några är statsmakternas uppdrag att bedriva en viss u-landsorienlerad verksamhet. Erfarenheterna visar all man kan uppnå rela­tivt goda resullal med begränsade insatser om aktiviteterna samplaneras med andra organ pä omrädel och bedrivs i samarbete med institutioner i u-land.

Del internationella samarbetet pä energiområdet har rådels särskilda uppmärksamhet. Samarbetet är mycket effektivt och ger enligt rådels uppfattning stor utdelning.

Prövningsnämnden för experimentbyggande

Prövningsnämnden för forskningsinriktat experimentbyggande inom energiområdet inrättades av statsmakterna den I juni 1977. Enligl direkfi­ven skall nämnden ha en beredande, planerande och myndighetssamord-nande funktion, vara serviceorgan för anslagssökande samt vara ett kon­taktorgan mellan rådets styrelse och kansli. Nämnden har under uppbygg­nadsskedet av verksamheten haft en viklig funktion att fylla.

Rådets kansli har berett och föredragit ärendena i nämnden. Eftersom de flesta ärendena har varit slora och legal utanför nämndens beslutanderätt, har de efter beredning i nämnden förts till beslut i rådets styrelse. Den myndighelssamordnande funktionen har efterhand minskat i betydelse.

Mot denna bakgrund anser rådet alt prövningsnämnden i allt väsentligt slutfört den planerande och initierande delen av sin verksamhet. Rådet hemställer därför all prövningsnämnden avskaffas den 30 juni 1981.

Finansiering

Byggforskningsrådels verksamhet finansieras dels med byggforsknings-avgifter, dels med anslag under bostadsdepartementets och industridepar­tementets huvudtitlar.

Statsmakterna har fr.o.m. 1978/79 angivit en planeringsnivå för den allmänna byggforskningen. Enligt regleringsbrevet för 1980/81 skall rådet planera den icke energiinriktade verksamheten på sädani sätt atl omfalt-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                      92

ningen på sikl inle överstiger 110 milj. kr. i 1980 års prisläge. Drygt hälften av rådets budget för 1980/81 om totalt 268,9 milj. kr. finansieras med byggforskningsavgifler.

Förslag lill verksamhet under treårsperioden 1981/82-1983/84 bygger på förutsättningen atl de i det följande föreslagna ändringarna av finansiering­en genomförs.

Det procentuella uttaget av byggforskningsavgifter har varit oförändrat sedan den I januari 1976. Finansieringen under planperioden bör enligl rådet bygga pä oförändrat uttag av byggforskningsavgifler, dvs. 0,7%. Fr.o.m. budgetåret 1979/80 används en sjundedel av byggforskningsavgif­terna till atl finansiera program 5, Energihushållning.

Den situation som nu har utvecklats föranleder emellertid en annan bedömning från rådets sida. Energifrågan kan enligt rådet inte längre lösas med byggnads- och installationslekniska förändringar inom en i övrigt oförändrad bebyggelse- och byggnadsverksamhet. Ökat utnyttjande av lokala energikällor innebär alt samhälls- och byggnadsutformning, liksom boende- och förvaltningsorganisation, påverkas i hög grad.

Inom den allmänna byggforskningen, dvs. programmen 1-3. finansieras redan nu sådan FoU som direkt eller indirekt ger nödvändigt kunskapsun­derlag för elt effektivt energiutnyttjande och hushållning med energi i byggnader. Denna forskning motsvarar resursmässigl mer än väl den andel av byggforskningsavgiflen som rådet använder för forskning inom program 5, Energihushållning.

Enligl rådets uppfattning bör därför den FoU som direkt avser energi­hushållning i fortsättningen helt finansieras genom anslag. Byggforsknings­avgifterna skulle i så fall användas endast för programmen 1-3 samt den allmänna byggforskningens andel av programmen 6-8. Som en följd av detla skulle rådet få en något enklare finansieringsbild.

Den allmänna byggforskningen måste med den föreslagna finansieringen bedrivas inom de ramar som fondens reserv kan ge. Rådet avser därför att planera denna del av verksamheten så alt fondens reserv kan bibehållas på en tillräcklig nivå för atl även tillåla långsiktiga åtaganden. Denna nivå bör i enlighet med rådets lidigare bedömning i VP 77 vara kring 20% av årsomsättningen i fonden.

Rådet anser att experimentbyggnadsverksamhelen bör kunna utvidgas och avse verksamhet även inom programmen 1-3. Stödet bör finansieras med ett särskilt anslag för experimentbyggnadslän på motsvarande sätt som inom energiområdet.

För de extra kostnader för planering, utvärdering m.m. orsakade av den föreslagna utvidgningen av experimentverksamhelen bör enligt rådet även bidragsmedel från fonden kunna utgå. Liksom för energiprojekten kan alltså lån och bidrag behöva kombineras för alt experiment skall komma till stånd. Sådana bidragsmedel har räknats in i rådets finansieringsförslag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     93

Genom avgifter beräknas fonden för byggnadsforskning under budget­året 1979/80 ha filiförts 101 milj. kr. Till della kommer statsanslaget B 15. Byggnadsforskning som för samma budgetår var 10 milj. kr. Övriga in­läkter bl. a. ränteintäkter, beräknas lill 24 milj. kr. Budgetåret 1979/80 beräknas fonden för byggnadsforskning på detta sätt ha tillförts 135 milj.kr. Härtill kommer särskilda anslag för de energiinriktade verksam­heter som rådet ansvarar för. Totalt var rådets ulfall för verksamheten under budgetåret 1979/80 242,6 milj.kr., varav 126,6 milj.kr. har avsett energiinriktad verksamhet.

För innevarande budgetär räknar rådet med alt fonden exkl. särskilda anslag för energiinriktade verksamheter tillförs 126,7 milj.kr., varav 8 milj. kr. ulgör statsanslaget B 15. Byggnadsforskning. Rådet beräknar atl fondreserven vid utgången av budgetåret 1980/81 kommer all vara 64 milj. kr. Rådet begär för budgetåret 1980/81 elt statsanslag om 8,5 milj. kr.

Föredraganden

I årets anslagsframställning redovisar statens råd för byggnadsforskning en plan för den samlade verksamheten under budgetåren 1981/82-1983/84.

Rådets verksamhet inom den energiinriktade verksamheten ingår dels som elt led i genomförandel av energisparplanen för befintlig bebyggelse, dels som etl led inom energiforskningsprogrammel.

Regeringen avser atl i början av år 1981 lägga fram dels en proposifion som behandlar energihushållning i befintlig bebyggelse dels en proposition som bl.a. behandlar energiforskningsprogrammel för perioden 1981/ 82-1983/84. Regeringen kommer i dessa propositioner all redovisa sina ställningstaganden angående behovel av resurser för forsknings- och ut­vecklingsinsatser saml experimenlbyggande inom rådets energiinriktade verksamheter.

Innan jag går närmare in på de av rådet framförda förslagen vill jag påminna om den år 1971 (prop. 1971:4) anmälda avsikten alt regeringen för riksdagen redovisar sina synpunkter pä forskningsverksamhetens huvud­sakliga inriktning.

Målen för forsknings- och utvecklingsarbetet under treårsperioden 1981/ 82— 1983/84 bör enligt min mening för det första vara alt eftersträva resul­lal som, med beaktande av de sociala och fördelningspoliiiska strävandena i bostadspolitiken, minskar kostnaderna för byggandet och boendet. Det andra målel bör vara all eftersträva resullal som höjer den tekniska ut­vecklingsnivån och därigenom bidrar lill alt främja export av teknik, kom­ponenter och material och som medför alt behovel av import minskar.

Rådets nu redovisade verksamhetsplan innehåller en omfattande be­skrivning av de problemområden som enligt rådet behöver belysas med forsknings- och utvecklingsarbete. 1 den ärliga verksamhetsberättelsen redovisar rådet översiktligt den forsknings- och utvecklingsverksamhet som har bedrivits inom de olika programområdena. För atl ställning skall

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        94

kunna tas till inriktningen och omfattningen av verksamhetsplanen för hela treårsperioden behövs enligl min mening en samlad analys och utvärdering av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som rådet hittills har bedri­vit, framför allt under åren 1978/79-1980/81. Jag avser all la initiativ till en sådan analys och utvärdering. 1 avvaktan härpå är jag vad beträffar verk­samhetsplanens inriktning inte nu beredd alt la ställning lill mer än planens första verksamhetsår 1981/82.

För den icke energiinriktade byggforskningen vill jag inför budgetåret 1981/82 framhålla följande.

Till atl börja med finner jag det nödvändigt att prioritera de forsknings­områden som ligger inom rådets program 3 Byggnadsteknik. Enligt min mening bör nivån pä denna salsning för budgetåret 1981/82 vara den som anges i rådets huvudalternativ. Det är enligl min uppfattning viktigt atl finna ny teknik anpassad till stadsförnyelsearbelet. Behov föreligger också av teknik och metoder för att sänka underhällskostnader och för att åt­gärda byggnadsskador. Genom bl.a. en kunskapsöversikt över hälsofar­liga ämnen i inomhusmiljön kan grunden läggas för en forskning som tillgodoser normmyndigheternas kunskapsbehov.

Inom det bostadspolitiska omrädel vill jag peka på behovet av att över­gripande samhällsekonomiska studier ulförs. De samhällsekonomiska kon­sekvenserna och effekterna på de enskildas boendekostnader av ny- och ombyggnadsverksamhelen samt underhållet av byggnader behöver kart­läggas. Vidare bör effekterna av byggnadsinvesteringarna och underhållet med avseende på ekonomisk tillväxt, sysselsättning, handelsbalans och kreditmarknad kartläggas. När det gäller bostadsbyggandets kommunal­ekonomiska konsekvenser har visst forsknings- och utvecklingsarbete på­börjats men kunskaperna i dessa frågor är begränsade och behöver ökas.

Etl annat område som bör analyseras är de bostadspolitiska styrmedlen. Samhällets slöd till bostadsproduktionen och bostadskonsumtionen är om­fattande. Stöd ges såväl inom bostadspolitiken som inom skattepolitikens ram. Det finns anledning all fortlöpande överväga inriktningen av subven­tionerna med hänsyn lill såväl de fördelningspolitiska som de bostadspoli­tiska effekterna och fill de ekonomiska konsekvenserna för slaten och kommunerna. Mot denna bakgrund bör studier genomföras angående ef­fekterna av del bostadspolitiska stödsystemet på både prisbildning och bostadskostnader samt om valet mellan generella och selekliva stödsy­stem. Effekterna av olika stödsystem pä kapitalbildning och resursanvänd­ning inom bostadssektorn är också av intresse. Detta arbele bör komplet­teras med forskning som ger underlag för direkt effektivisering av stats­makternas styrmedel.

Jag anser vidare att vikt bör läggas vid forskningsinsatser inom det av rådet angivna området samhällsplanering och energi. De kraftiga satsning­ar som f.n. görs och som i framliden kommer all göras inom energiområdet bör bl.a. baseras pä samhällsekonomiska utvärderingar. Jag ser positivt på

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        95

rådets avsikt alt starta en forskargrupp inom detta område. Insatserna inom omrädel samhällsplanering och energi bör åtminstone ligga i nivå med den som anges i rådets huvudalternativ.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom energi- och teknikområdena bör kompletteras med projekt inom de av rådet angivna områdena fastig­hetsförvaltning samt bostads- och stadsförnyelse. Det primära syftet är att erhålla lägre kostnader för drift och underhåll, för ombyggnad och förtät­ning av befintlig bebyggelse. Projekt som kan väntas ge resultat som förbättrar den kommunala beslutsprocessen bör enligt min mening stödjas.

Informationsverksamheten inom rådet är enligt min uppfattning betydel­sefull. Informationen skall ge den överblick och del sammanhang som erfordras för att forskningsresultaten skall kunna användas av olika avnä­mare. Informationssystemet bör följaktligen vara utformat med tanke i första hand på de avnämare som inle är forskare. Jag tänker på konsult-och byggföretag, bostadsförvallare och kommuner. Sammanfattande kunskapsöversikter bör ges ul anpassade till olika avnämare. Det bör ocksä finnas lämpligl underlag för myndigheternas informationsspridning.

Prövningsnämnden för forskningsinriktat experimentbyggande inom energiområdet inrättades genom riksdagens beslut (prop. 1976/77:107, CU 1976/77:32. rskr 1976/77:244). Nämndens uppgift är enligt beslutet att bereda, planera och samordna den verksamhet med lån lill experimentbyg­gande inom energiområdet som infördes genom samma riksdagsbeslut. Rådet föreslår att prövningsnämnden avskaffas från den 30 juni 1981. Rådet anser atl nämndens huvudsakliga uppgift att i elt uppbyggnadsskede vara etl beredande, planerande och samordnande organ nu är slutförd. Nämndens uppgifter kan enligt rådets uppfattning numera skötas dels av rådets kansli enligt normala rutiner, dels av rådet i plenum.

Jag delar rådets uppfattning att prövningsnämnden inte avses vara ett permanent organ. Jag är dock inte beredd atl nu föreslå alt prövnings­nämnden avskaffas. Nämnden bör först slutföra sitt arbele med att utarbe­ta regler och medverka lill att viss praxis utbildas för avskrivningsbeslut för experimentbyggnadslän inom energiområdet. Jag förordar atl regering­en inhämtar riksdagens bemyndigande alt - då nämndens arbete kan anses slutfört — besluta om avskaffande av prövningsnämnden för forskningsin­riktat experimentbyggande.

Jag kommer i del följande all som elt led i strävan att få till stånd ett ökat experiment- och utvecklingsarbete inom bostadsområdet föreslå regering­en inrättande av elt nytt anslag Län lill experimenlbyggande inom bostads­försörjningen. Verksamheten föresläs bedriven av statens råd för bygg­nadsforskning i nära samarbete med bosladsverket.

Regeringen har pä initiativ av statens råd för byggnadsforskning uppdra­git ät rådet all i samråd med statskontoret och riksrevisionsverkei se över rådets organisation och redovisningssystem. Bakgrunden lill översynen är alt omfattningen av forskningsverksamheten under etl par är har fördubb-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                        96

lats. Översynen genomförs enligt regeringens direktiv med den förutsätt­ningen att rådet inle kommer alt tilldelas ökade resurser för förvaltnings­kostnader. Jag avser atl med beaktande av resultatet av översynen föreslå regeringen att bl.a. meddela föreskrifter för rådets förvaltningskostnader samt kostnader för information och internationellt samarbete.

Enligl vad jag har erfarit avser statens institut för byggnadsforskning atl hos regeringen hemställa om alt institutets verksamhet utvärderas. Jag avser låta genomföra en sådan utvärdering.

Rådet föreslår i sin anslagsframställning atl sådan forskning som avser energihushållning framdeles i sin helhet skall finansieras med anslag. Detta är enligl rådet en förutsättning för alt verksamheten skall kunna genomfö­ras i den omfattning som anges i rådets huvudalternativ. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1975:30, CU 1975:28. CU 1975:203) uttas byggforsknings­avgiften fr.o.m. är 1976 med 0,7% av avgiftsunderlaget. Fr.o.m. budget­året 1979/80 (prop. 1978/79:115 bil. 3 s. 44. CU 1978/79:37. rskr 1978/ 79: 394) används O, I av de 0.7 procentenheterna för att finansiera forskning och utveckling inom energihushållningsområdet. Rådet föreslår att dessa 0,1 procentenheter av byggforskningsavgiften skall användas till finansi­ering av forsktiing inom den allmänna byggforskningen, dvs. rådets pro­gram 1-3, som direkt eller indirekt kan förväntas ge etl kunskaps- och beslutsunderiag för en effektivare hushållning med energi i byggnader samt att den forskning som direkt avser energihushållning, dvs. rådets program 5, i sin helhet finansieras med anslag. Jag anser del f.n. inle möjligt att förorda den ökning av medelstilldelningen som ett genomförande av rådets förslag skulle medföra. För budgetåret 1981/82 beräknar jag behovet av medel för rådets verksamhet till 8,5 milj.kr. Rådet bör planera sin verk­samhet på sådant sätt att den icke energiinriktade verksamheten till bud­getåret 1984/85 inte överstiger 117 milj. kr. i det penningvärde som råder budgetåret 1981/82.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att besluta om avskaffande av prövnings­
nämnden för forskningsinriktat experimentbyggande.

2.  till Byggnadsforskning för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av
8500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                       97

B 16. Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m.

1979/80 Utgift                12 279000                 Reservation                    35806927

1980/81 Anslag              31000000

1981/82 Förslag             31000000

Anslaget betecknades lidigare Lån lill experimenlbyggande m.m. Pä grund av förslag om inrättande av ell nytt anslag Lån lill experimenlbyg­gande inom bostadsförsörjningen ändras beteckningen lill Lån till experi­mentbyggande inom energiområdet m.m.

Regeringen avser att i särskild proposition under våren 1981 behandla frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse. Inriktningen och om­fattningen av verksamheten inom anslaget Lån lill experimentbyggande inom energiområdet m.m. är beroende av regeringens förslag i denna proposition. I avvaktan härpå bör anslaget las upp med ell preliminärt belopp i statsbudgeten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på proposifion inom området, för Lån till experi­mentbyggande inom energiområdet m.m. för budgetåret 1981/82 beräkna ett reservafionsanslag av 31 000000 kr.

B 17. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

1979/80 Utgift           1125334000                   Reservation                1588913677

1980/81 Anslag            800000000

1981/82 Förslag        800000000

Regeringen avser alt behandla frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse i en särskild proposition under våren 1981. 1 avvaktan härpå bör anslaget  Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. tas upp med preliminärt belopp i statsbudgeten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för Vissa energibe­sparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1981/82 beräkna elt reservationsanslag av 800000000 kr.

7    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                     98

B 18. Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen

Nytt anslag (Förslag)  5000000

Byggadministrationsutredningen föreslog i belänkandet (SOU 1976:26) Bosladsverket Samordning - decentralisering bl.a. ökade statliga aktivi­teter för alt stödja experimentverksamhet och utvecklingsarbete inom bostadsbyggandet. Utredningen aktualiserade också frågan om att införa län eller bidrag för all stödja experimentverksamhel. Förslagel redovi­sades i prop. 1977/78:93 (s. 195).

Bostadsslyrelsen och planverket har haft i uppdrag att lämna en redogö­relse för erfarenheterna av experimentverksamhel och utvecklingsarbete inom bostadsbyggandet saml belysa behovet av ålgärder som kan stimule­ra till en ökad aktivitet pä området.

Planverket anser atl den verksamhet som bedrivs av byggforskningsrå­det med lån till experimentbyggande inom energiområdet bör kunna utvid­gas och avse experiment inom hela byggnadssektorn.

Bostadsslyrelsen har redovisat erfarenheterna av hittillsvarande stöd till experiment och menar bl. a. alt det krävs en förbättring av det ekonomiska stödet för att täcka sådana kostnader för projekt av experiment- eller ulvecklingskaraklär och som inle kan räknas in i elt på vanligt sätt beräk­nat läneunderlag eller inte bör påverka bostadskostnaden i det berörda projektet.

Anslagsframställningar

Belräffande det ekonomiska slödel för experiment- och utvecklingsarbe­te hänvisar bostadsstyrelsen i sin anslagsframställning lill del förslag som byggforskningsrådet lämnar i sin anslagsframställning.

Statens råd för byggnadsforskning framhåller i sin anslagsframställning atl del idag finns begränsade möjligheler att fäbidrag och lån för experi­ment- och utvecklingsprojekt. För enstaka projekt av stort värde kan regeringen anslå medel från anslaget för förbättring av boendemiljön. Bostadsslyrelsen kan vidare ge förhöjda län till projekt som beräknas fä exlra kostnader på grund av särskilda kvaliteter.

Få experiment har enligt rådet emellertid kommit till stånd med hjälp av de nämnda möjligheterna. Långivningen är detaljreglerad av författningar som främsl har anpassats fill nyproduktionen. Besluten fattas på grundval av färdiga ritningar och anbudskoslnader, dvs. så sent alt det ekonomiska risktagandet blir stort. Besluten får vidare prejudicerande verkan, vilkel leder till en viss återhållsamhet. Rådet föreslår därför att en annan ordning för finansiering av experiment bör prövas.

Efter samråd med bostadsslyrelsen föreslår rådet därför alt särskilda medel ställs till förfogande för lån fill experimentverksamhet inom rådets

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                       99

program samhällsplanering, byggnadsplanering och byggnadsteknik. Lånen skall kunna ges till förelag, kommuner, organisationer etc. för all täcka de merkostnader som experimenten innebär och för vilka normala län inle är tillfyllest. Under en första period föreslås verksamheten fä karaktär av försök och inriktas på några avgränsade ämnesområden.

Den löpande administrationen av experimenlbyggnadslånen bör enligl rådet liksom nuvarande experimentbyggnadslån inom energiområdet skö­tas av bostadsstyrelsen.

Rådet äskar en beslutsram för budgetåret 1981/82 om 7,5 milj. kr. För budgetåren 1982/83 och 1983/84 äskar rådet en beslulsram om 10 milj.kr. resp. 15 milj. kr. Slödel bör finansieras med ett särskilt anslag.

För extra kostnader för planering, utvärdering m.m. orsakade av experi­mentverksamhelen bör enligt rådet även bidragsmedel frän fonden kunna ulgå. Sådana bidragsmedel har räknats in i rådels samlade finansie-' ringsförslag för byggforsknings verksamheten.

Som exempel på områden där experimentverksamhel är särskilt angelä­gen vill rådet nämna följande:

-    Drift och underhåll av kommunala anläggningar med alternativa säll att planera, samordna och ekonomiskt optimera förvaltningen.

-    Bosiadsutformning med nya lägenhetslösningar, ökad flexibilitet och elasticilet, annorlunda fördelning mellan enskilda och kollektiva delar i boendel. Dessa experiment kan ske i både nybyggnad och ombyggnad.

-    Ombyggnader med särskild inriktning pä ökad tillgänglighet i äldre be­byggelse sä atl gamla kan bo kvar i sin miljö.

-    Fastighetsförvaltning där olika former för annorlunda fördelning av ar­bele och ansvar prövas. Syftet med dessa är all nedbringa förvaltnings­kostnaderna, minska hårt slitage och vandalisering saml stärka de boendes samhörighet med bostadsområdet.

-    Ombyggnadsteknik, reparationsarbeten saml nya material med särskild inriktning på bättre ekonomi och bällre arbetsmiljö för byggnadsarbetare.

-    Installationssystem vars verkningssätt behöver prövas i full skala för all bällre än hittills utvinna erfarenheler om funklionssäll och driftorganisa­lion.

Föredraganden

Inom energiområdet har statens råd för byggnadsforskning ansvar för särskilda medel för lån till forskningsinriktat experimentbyggande (prop. 1976/77: 107, CU 1976/77:32, rskr 1976/77:244). Verksamheten har senast behandlats av riksdagen med anledning av 1980 års budgetproposition (1979/80:100 bil. 16, CU 1979/80:17, rskr 1979/80:212).

Enligt rådet är erfarenheterna av verksamheten goda och visar all an­vändning av ny teknik har påskyndats genom en planmässig integration mellan FoU-verksamhelen och praktisk prövning av dess resultat. Demon-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       100

slralions- och informationsverksamhet är vidare enligt rådet nödvändiga delar i en lyckad utvecklingsprocess.

Del är enligl min uppfattning möjligt atl bedriva experiment- och utveck­lingsarbete inom bostadsförsörjningen och genomföra projekt lill lägre kostnader än för sedvanliga lösningar. 1 vissa fall kaii emellertid de beräk­nade byggnadskostnaderna för experimentbyggande komma att överstiga de kostnader som kan anses vara fastighetsekonomiskl försvarbara. Den del av byggnadskostnaden som sålunda inte kan finansieras genom nuva­rande finansieringsregler behöver därför kunna stödjas på annat sätt.

Experimentverksamhelen inom bostadsförsörjningen bör enligt min uppfattning påskyndas. För all stimulera utvecklingen och möjliggöra ge­nomförande av projekt där särskilda kostnader kan förväntas uppstå föror­dar jag därför att möjlighet skapas för särskilda lån till experimentbyg­gande inom bostadsförsörjningen. Slalens råd för byggnadsforskning bör ges ansvarel för verksamheten.

Den av mig förordade verksamheten för experimenlbyggande bör ses som ell medtl i den redan bedrivna forsknings- och utvecklingsverksamhe­ten på området. Den bör omfatta alla typer av bostadshus och syfta till resultat som ger goda bostadskvaliteter till lägre kostnader. Under anslaget B 15. Byggnadsforskning harjag redovisat min uppfattning om den huvud­sakliga inriktningen av byggforskningen. Jag förordar atl lån lill experi­mentbyggande kommer lill användning i forskningsverksamheten inom två av rådets program, nämligen program 3 byggnadsteknik och program 2 byggnadsplanering.

Medlen under anslaget avses täcka den del av byggnadskostnaderna som inte kan finansieras med nuvarande finansieringsregler. Syftet med experi­menten bör vara alt erhålla lösningar som kan ha god möjlighet att fä en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden.

Ett nära samarbete bör äga rum mellan rådet och bosladsverket i hand­läggningen av experimenlbyggnadsärenden. Del gäller dels att genom bo­stadsverkets välförgrenade och breda kontaktytor med kommuner, enskil­da, projektorer och byggare fånga upp idéer och uppslag, dels att genom aktivt informations- och demonslrationsarbele föra ul resultat av lyckade experiment. Formerna för delta samarbete bör myndigheterna själva ut­veckla. Kunskaperna och erfarenheterna inom prövningsnämnden för forskningsinriktat experimentbyggande inom energiområdet bör utnyttjas i sammanhanget.

För att få en snabb behandling av experimenlbyggnadsärenden är del enligl min uppfattning nödvändigl atl formerna för den i vissa fall sannolikt nödvändiga dispensgivningen frän gällande normer förbereds av statens planverk. Enligt vad jag har erfarit avser statens planverk alt la nödvän­diga kontakter med Svenska kommunförbundel för att möjliggöra en snabb handläggning pä kommunal nivå.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                        101

Stödet för experimenlbetingade byggnadskostnader bör beviljas i form av ränte- och amorteringsfria lån. Frågan om lånen skall återbetalas helt eller delvis bör mot bakgrund av en fastighetsekonomisk bedömning prö­vas senast efter 10 år. Villkoren för omprövning av lånen bör anges i samband med att de beviljas. Del bör ankomma pä regeringen all pröva frågor om avskrivning av lånen. Den löpande administrationen av lånen efter omprövningen bör liksom av de nuvarande experimenlbyggnadslånen inom energiområdet skötas av bostadsslyrelsen.

Om särskilda kostnader uppstår, t. ex. till följd av all de experimentella delarna av byggnaden måste ersättas med byggnadsdelar av konventionell typ, bör frågan om reglering av sädana kostnader prövas vid den nyss nämnda omprövningen av lånen.

Slöd lill förberedelser och utvärdering och information m. m. bör kunna lämnas i form av bidrag frän fonden för byggnadsforskning.

Jag vill i sammanhanget understryka alt de möjligheler som framför allt bostadsslyrelsen har all stödja insatser av experiment- och utvecklingska­raktär bör utnyttjas även i fortsättningen.

Verksamheten med lån fill experimenlbyggande bör utvärderas efter en treårsperiod. Jag avser därför att föreslå regeringen att ge bostadsslyrelsen och statens råd för byggnadsforskning i uppdrag atl redovisa erfarenheter­na av verksamheten som ett medel att stimulera experiment- och utveck­lingsverksamheten inom bostadsförsörjningen.

Jag ansluter mig lill byggforskningsrådels och bostadsslyrelsens förslag om alt ett särskilt anslag Lån till experimenlbyggande inom bostadsförsörj­ningen inrättas. För långivningen för budgetåret 1981/82 beräknar jag en ram för beslut om 5 milj. kr. och ett anslag om samma belopp. För de två därpå kommande budgetåren beräknar jag en preliminär ram om 5 milj. kr. för vardera budgetåret.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.         godkänna de riktlinjer för slöd lill experimentbyggande inom bostadsförsörjningen som jag har förordat,

2.         medge atl beslut om län till experimentbyggande inom bostads­försörjningen får meddelas intill etl belopp av 5 000 000 kr. under budgetåret 1981/82,

3.         medge atl beslut om lån lill experimenlbyggande inom bostads­försörjningen preliminärt får meddelas intill ett belopp av 5000000 kr. under vardera budgetåret 1982/83 och 1983/84,

4.         lill Lån tdl experimentbyggande inom bostadsförsörjningen för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 5000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

102

C. PLANVÄSENDET

C I. Statens planverk

1979/80 Utgift               29329000

1980/81 Anslag              28590000

1981/82 Förslag             29976000

Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om plan-och byggnadsväsendel. Del åligger verkel särskilt alt samla in och bearbe­ta kunskaper och erfarenheler inom dess verksamhetsområde, att i anslut­ning till den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendel ge råd och vägledning för planväsendet, meddela föreskrifter för byggnadsväsen­del och verka för samordning av planverkels och andra myndigheters regler som rör plan- eller byggnadsväsendel. Dessulom skall planverket verka för samordning mellan verkel och andra myndigheter när del gäller dels insamling och bearbetning av kunskaper och erfarenheler som rör hushållning med mark och vatten, dels råd och vägledning belräffande fullföljandet av de riktlinjer som har uppställts för hushållningen med mark och vatten.

Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldirek­tör. Verkel är organiserat på två avdelningar, planavdelningen och bygg-

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Planverket

Före-

 

 

 

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

106

-1

-3

Övrig personal

45

4-0

4-0

 

151

-1

-3

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

22 332000

4-1534000

4-1202000

Sjukvård

39000

.     4-      5000

4-      5000

Reseersättningar

703000

4-    93000

4-    32000

för utomnordiska

 

 

 

resor högst

(60000)

4-            0

4-               0

Lokalkostnader

3010000

+  365000

4-   211000

Expenser

1639000

4-   189000

-    64000

Särskild samhällsinformation

866000

4-   114000

4-               0

Typgodkännandeverksamheten

1000

+            0

4-               0

Nettoutgift

28590000

4-2300000

4-1386000

Avgifter för statens planverks trycksaker, som redovisas på statsbudgetens in­komstsida under Uppbörd i statens verksamhet, beräknas lill 453000 kr. för nästa budgetär (1980/81 420000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       103

nadsavde/ningen. Avdelningarna är indelade i enheter. Inom verket finns vidare en fristående enhet, administrativa enheten, samt elt verkssekreta­riat knutet direkt till verkschefen. Till planverket har knutits fyra rådgivan­de organ, rådet för samhällsplanering, lekniska rådet, rådet för energihus­hållning och rådet för stål- och belongnormer.

Statens va-nämnd är sedan den 1 juli 1970 administrativt knuten lill statens planverk. Nämnden handlägger, med hela landel som verksam­hetsområde, mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avlopps­anläggningar samt - sedan den I januari 1977 - mål enligt lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar.

Statens planverk

Planverket har i egenskap av central förvaltningsmyndighet för plan- och byggnadsväsendet vikliga uppgifter när det gäller all påverka förhållan­dena inom samhällsplaneringen och byggandet. Verkets insatser blir av särskild betydelse när den ekonomiska situafionen är sådan, att stor spar­samhet måste iakttas.

Del slår helt klart alt frågorom hushållningen med mark och vatten, med energi samt med resurser i form av befintlig bebyggelse blir huvuduppgifter för planverket under de närmaste åren.

Den fysiska riksplaneringen bör enligt verket koncentreras till frågor rörande hushållningen med naturresurserna mark och vallen saml upp­byggnaden av den fysiska infrastrukturen. Underlag bör ularbelas för statsmakternas beslut om säkerställande av sådana områden och verksam­heter som det är av riksintresse att bevaka. Stor omsorg måste ägnas åt att belysa markanvändningskonsekvenserna för olika energislag. Det är vik­tigt atl överväga behovet av och formerna för atl säkerställa mark eller reservat för anläggningar för produktion och distribution av energi i form av såväl etablerade energislag såsom kärnkraft, olja och vattenkraft som alternativ i form av kol, vind- och solenergi saml biomassa av olika slag.

Genomförandet av i den fysiska riksplaneringen beslutade riktlinjer för hushållning med mark och vallen bör i allt väsentligl ske i den löpande översiktliga och detaljerade kommunala planeringen.

Sveriges energibalans är i hög grad beroende av det nära sambandet mellan möjlig tillförsel och möjligt sparande av energi. Planverkets upp­gifter när det gäller hushållning med energi har hittills främsl inriktats på ätgärder i nytillkommande bebyggelse men i viss omfallning även i befint-. lig bebyggelse. Verkel anser all delta arbete måste fortsätta och även utvidgas till all möta den nya teknik som i snabb takt utvecklas inte minst inom flödesenergins område.

Del är enligt planverket angelägel all ocksä klariägga samband och möjligheter belräffande energihushållning på kommunal nivå genom ålgär­der i befintlig miljö och vid planering för ulbyggnad och komplettering av landets tätorter. Denna energiplanering - såväl för tillförsel som för hus-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       104

hållningsåtgärder - bör ske inom ramen för en samlad kommunal plane­ring efter allmänna riktlinjer som formuleras av statsmakterna. Planverket ser som en angelägen uppgift alt samordna denna energiplanering med kommunernas löpande planering.

En annan viklig uppgift för samhällsplaneringen blir att utveckla meto­der, skapa genomförandemedel och ekonomiska förutsättningar för atl underhålla, förbättra och komplettera den befinlliga tätorlsmiljön, dvs. vad som brukar betecknas stadsförnyelse. Planverket har hittills i huvud­sak inriktat sina resurser pä planering och byggande för nyproduktion. Väsentligt större resurser och kunskaper måsle sällas in för att underlätta stadsförnyelsen. Denna uppgift berör flertalet av verkets arbetsområden.

Utgångspunkten för planverkels verksamhet inom plan- och byggnads­väsendets område är gällande byggnadslagstiftning. År 1979 presenterades ell förslag lill ny plan- och bygglag, som enligl förslagel bör kunna träda i krafl den 1 januari 1985. Del är ännu osäkert i vilken mån förslagets innehåll kommer atl bestå utan större ändringar och om tidsplanen kan hållas. 1 god lid innan en genomgripande lagreform träder i kraft måste arbetet inom planverket inriklas på olika förberedande åtgärder. 1 första hand gäller det att i nära kontakt med övrig slallig förvaltning och med kommuner och näringsliv utarbeta föreskrifter och allmänna råd lill den nya lagen.

Utvecklingen går snabbt pä del byggnadslekniska fältet. Planverket måste ha kännedom om egenskaperna såväl hos den nya tekniken som hos de nya byggnadsmaterialen. Kunskaperna måste utvecklas när del gäller såväl säkerhets- och hälsofrågor — I.ex. brandhärdighet, risker med ra-donhaltiga material etc - som materialens tålighet och uthållighet i drifts-skedet. Del ankommer på planverket atl omsätta erfarenheter från forsk­nings- och utvecklingsarbetet på omrädel i byggbeslämmelser.

Del stora antalet nya byggprodukter, inte minst inom energihushållning­ens område, gör all arbetsbelastningen hos byggnadsnämnder och låne-och bidragsgivande myndigheter ökar. Efterfrågan på typgodkännande frän planverket av nya produkter kan väntas öka yllerligare, särskilt om statsmakterna ställer mer omfattande krav på typgodkännande som förut­sättning för slalliga län och bidrag till bostadsbyggande och energihus­hällningsåtgärder.

Sammanfattningsvis kan sägas atl utvecklingen inom plan- och bygg­nadsväsendet under de närmaste åren med all säkerhet kommer all präglas av ökade krav pä hushållning med resurser samt av intensiv utveckling av ny teknik. Behovet av en omsorgsfull planering och väl avvägda föreskrif­ter och allmänna råd blir än mer angeläget i en situation med knappare resurser.

I. Pris-och löneomräkning m.m. 2546000 kr.

Därvid har bl. a. beaktats atl en personlig tjänst dras in p. g. a. innehava­rens ålderspensionering.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                        105

2.          Besparingsallernativet skulle innebära atl lönemedlen minskas med 623000 kr. För planavdelningen innebär detta att två tjänster hålls va­kanta. Satsningen på stadsförnyelse skärs därvid ned. Inom byggnadsav­delningen begränsas expertmedlen med 250000 kr. Detta innebär att be­stämmelsefrågor för arbetsmiljön senareläggs, atl arbetet med godkännan­deregler inom samhälls- och teknikutvecklingen minskar, och alt externin­formationen skärs ned. Inom den administrativa enheten läggs dagspress­bevakningen ned, bevaknings- och städrutiner rationaliseras.

3.          För arbetet med alt införa ny plan- och bygglag erfordras en ökning av expertmedlen med 200000 kr. t.o.m. budgetåret 1985/86.

4.          Under anslagsposten Expenser begärs yllerligare medel för utbyte av skrivmaskiner. Intern utbildning kräver ökade medel. Det internationella utbytet kräver ökade medel för representation. Vidare begärs medel för dataterminal och litteratursökning. Totalt 177000 kr.

5.          För all möjliggöra en elaslicitel i typgodkännandeverksamhelen, t. ex. vid behov av resursförstärkning, och för förberedande arbetsinsatser som inle kan debiteras förrän i ett senare skede hemställer planverket atl verksamheten skall finansieras med ett förslagsanslag om I 000 kr. och att ett rörelsekapital om 2000000 kr. samtidigt ställs lill förfogande.

Föredraganden

Under de närmaste åren kommer flera förändringar att aktualiseras pä planväsendets område. Remissbehandlingen av PBL-ulredningens förslag lill ny plan- och byggnadslagstiftning avslutades under sommaren 1980. Flertalet av de remissinsianser som har gjort en helhetsbedömning av förslaget anser att detta - med större eller mindre omarbetningar - kan läggas till grund för lagstiftning. Beredningen inom departementet av ären­det bedrivs med den inriktningen all ett förslag skall remitteras till lagrådet under våren 1982.

Vissa reformer är att vänta även inom den närmaste framtiden. Jag tänker då i första hand pä gatukostnadsfrågan. Del arbele som har bedri­vits inom bostadsdepartementet med anledning av gatukostnadsulredning-ens förslag i belänkandet (SOU 1977:65) Kommunernas gatuhållning fort­sätter. Arbelel kommer alt utmynna i en proposition under våren 1981 med förslag lill ändring av gatukostnadsbestämmelserna.

Under är 1981 kommer regeringen vidare att avlämna en proposition på grundval av rapporten (SOU 1979:54 och 55) Hushållning med mark och vallen 2. Därvid kommer ställning alt las bl. a. till den fortsatta inriktning­en av arbetet med den fysiska riksplaneringen. Vidare förbereds en propo­sition med anledning av förslagen i promemorian (Ds Bo 1980:2) Tillållig­helsprövning av viss industriell verksamhet m.m.. Översyn av 136 a§ byggnad slagen.

Beredning pågår även av partiella ändringar av den nu gällande bygg­nadslagen i syfte att bl. a. underiätta byggande utanför plan och atl nä en

 

Prop, 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       106

snabbare planprocess i fråga om detaljplaner. Elt viktigt mål i detta sam­manhang är atl åstadkomma besparingar såväl för stat som kommun.

Del finns mot den nu angivna bakgrunden anledning atl göra en översyn av verksamheten vid bl. a. statens planverk. Jag avser atl senare ta upp den frågan i regeringen. Översynsarbelel bör samordnas med förslagel till ny plan-och bygglag.

För nästa budgetår bör medel för planverkels verksamhet beräknas med utgångspunkt i verkets huvudförslag. Jag avser atl föreslå regeringen alt tvä tjänster, vilka verket har avsett atl hålla vakanta, dras in - ulöver den tjänst som verket har föreslagil för indragning.

Typgodkännandeverksamhelen har numera en särskild anslagspost. Jag förordar att verkel beviljas 500000 kr. av den rörliga kredit som står till regeringens disposition för all läcka finansieringsbehov som uppkommer vid fillfälliga likvidiletsunderskott inom typgodkännandeverksamhelen. Dessa ålgärder torde ge förbättrade förutsättningar för verksamheten, som har till målsättning alt vara helt avgiftsfinansierad, så all den kan bedrivas på ell ekonomiskt rationellt säll.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens planverk för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslags­anslag av 29976000 kr.

C 2. Bidrag till översiktlig planering m. m.

Reservation               8239258

979/80 Utgift

5368.333

980/81 Anslag

3000000

981/82 Förslag

2000000

Från anslaget bestrids utgifter enligt kungörelsen (1958:163) angående statsbidrag till vissa plankostnader. För innevarande budgetår har rege­ringen föreskrivit all högst 2975000 kr. får disponeras fill planeringsföre­tag i andra former än sådana som byggnadslagen anvisar och som är angelägna från allmän synpunkt. Det gäller huvudsakligen lill sådan över­siktlig kommunal planering som hänger samman med den fysiska rikspla­neringen.

1 reservationen ingår, förutom medel för beslutade men ännu inte utbe­talda bidrag till kommunala planeringsförelag, 257 500 kr. som har ansla­gits till avlösning av förskott till Sundsvallsortens regionplaneförbund.

Prövningen om och i vilken utsträckning bidrag skall lämnas åvilar regeringen och sker efter förslag av planverket.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       107

Planverket

Enligt planverket har de hittills fördelade statsbidragen lill översiktlig kommunal planering varit av stor belydelse för planeringsarbetets kvalitet och genomförande i samband med den fysiska riksplaneringen. Fortsalt statligt slöd är angelägel för alt i landels olika delar stödja en planering som tjänar fler än kommunens egna invånare.

Planverket konstaterar atl vissa arbetsuppgifter kvarstår för kommuner­na i de närmaste årens arbete med den fysiska riksplaneringen. Det är enligt planverket mycket angelägel alt tillräckliga resurser slår lill förfo­gande för all med statsbidrag stödja kommunal och interkommunal plane­ring i områden med från rikssynpunkl angelägna planeringsföretag.

Planverket bedömer all behovet av slöd för kommunala planeringsin­satser i syfte att tillgodose riksintressen även i fortsättningen kommer att ligga på ungefär nuvarande nivå. Nya verksamhetsområden kommer också atl behöva bli föremål för intensifierade planeringsinsalser under 1980-talel.

Del är enligl planverket angeläget alt väl fungerande planeringsmetoder tillämpas i den kommunala översiktsplaneringen. Verket pekar pä behovel av metodutvecklande arbete och planmässiga studier av frågor och pro­blem som av statsmaklerna bedöms vara väsentliga. Del kan i.ex. gälla planering av riksinlressanla lätorlsmiljöer eller planering för beaktande av riktlinjer för energipolitiken i den fysiska planeringen. Programdiskus­sioner mellan stat och kommun i frågor av den här typen behöver enligl planverket förberedas genom metodutvecklande arbete och försöksverk­samhet som staten bör stödja.

När det gäller stadsförnyelse saknas enligt planverket i hög grad plane-ringslradition med erfarenheter och lösningar av planarbele och genomfö­rande. Om inle kommunerna skall hamna i elt från planeringssynpunkt besvärligt läge under 1980-lalet krävs enligt planverket redan nu betydande insatser. Det är enligt verket inte rimligt atl vissa kommuner med särskilt akuta problem skall bekosta hela det nödvändiga utvecklingsarbetet, sär­skilt som en slor del av planeringsanspråken är en konsekvens av stats­makternas beslut.

Anslaget till översiktlig kommunal planering m.m. bör enligl verket genom sin inriktning på metodfrågor redan nu kunna användas för vissa kommunala projekt som avser upprättande av stadsförnyelseprogram. För att anslaget skall kunna användas som en mer generell stödform för för­nyelseplanering föreslås att anslagsbestämmelserna kompletteras så alt denna nya inriktning klart kommer lill ullryck.

Planverket anser del vidare nödvändigl alt fä disponera 200000 kr. av anslaget för administration av anslaget.

Planverket begär att 4 milj. kr. fär las i anspråk för bidrag lill översiktlig kommunal planering under budgetåret 1981/82.

Planverket föreslår all beslutanderätten vid fördelningen av anslaget flytlas frän regeringen lill verkel.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       108

Föredraganden

Anslaget är avsett för slöd i huvudsak lill sådan kommunal översiktlig planering som hänger samman med genomförandel av den fysiska riks­planeringen och har för innevarande budgetår upplagils med 3 milj. kr.

Jag vill erinra om all riksdagen nyligen, pä förslag i prop. 1980/81:20 bil. 12 Besparingar i statsverksamheten m.m., har beslutat atl anslaget skall upphöra fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Med hänsyn härtill är jag inte beredd all tillstyrka planverkets förslag all anslaget skall kunna användas även som en mer generell stödform för förnyelseplanering. Jag är inte heller beredd alt tillstyrka förslaget att beslutanderätten vid fördelningen av anslaget flyttas frän regeringen till planverket och att en viss del av anslaget får disponeras för administration av detta.

Med hänsyn till att anslaget skall avvecklas anser jag det angelägel att medlen används för sådana planeringsinsatser där de kvarstående uppgif­terna är störst och för vilka kommunerna har särskilt behov av statligt slöd för atl kunna lösa problemen. En mindre del av anslaget bör kunna använ­das för att stödja sådan planering som innefattar utveckling av planerings­metoder.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag tdl översiktlig planering m. m. för budgetärel 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                   109

D. LANTMÄTERI- OCH KARTVASENDET Organisation, uppgifter m.m.

Det statliga lantmäteri- och kartväsendet omfattar statens lantmäteri­verk, en överlanlmätarmyndighel i varje län och lokala fastighetsbildnings-myndigheter.

Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsbildning, fastighetsbeslämning, fastighetsvärdering, faslighels-samverkan och faslighelsregistrering saml för frågor om mälningsverk-samhel och allmän kartläggning. 1 den sistnämnda uppgiften ingår att vatje år upprätta förslag lill plan för de allmänna karlarbetena saml atl utföra grundläggande kartläggning och ge ut kartor i skalor, serier och versioner som svarar mot samhällets grundläggande och kontinuerliga behov.

Verket skall leda och öva tillsyn över verksamhet som ankommer på faslighelsbildningsmyndighel och över faslighetsregisterverksamhelen.

Verkel leds av en styrelse med en generaldirektör som ordförande och högst sex andra ledamöter, som regeringen utser. Generaldirektören är chef för verket. Inom verkel finns fyra avdelningar, administrativa avdel­ningen, faslighelsavdelningen, kartavdelningen och produktionsavdelning­en. Dessulom finns etl revisionskontor.

För samråd i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna kartarbelena finns elt lill verket knutet kartråd. 1 karträdel ingår företräda­re för närmast berörda statliga myndigheter och Svenska kommunförbun­det. Generaldirektören i verkel är ordförande i karträdel.

Överlantmätarmyndighet har länel som verksamhetsområde. Chef för myndigheten är överlanlmälaren, som dessutom är tjänsteman hos länssty­relsen och chef fördess lantmäterienhel. Överlantmälarmyndigheten skall inom länel främsl leda och öva tillsyn över verksamheten vid de slalliga fastighelsbildningsmyndigheterna, öva tillsyn över mätningsverksamhelen samt verka för samordning av grundläggande mätnings- och karlläggnings-verksamhet.

Fastighetsbildningsmyndighet handhar lantmäteri- och karlverksamhe­ten på den lokala nivån. Lantmäleridislriklet är verksamhetsområde för en faslighelsbildningsmyndighel. Landel är indelat i 87 lanlmäteridislrikt. För särskilda fastighetsbildningsuppgifler finns yllerligare 25 slalliga faslig-helsbildningsmyndigheler, s. k. specialenheter. Av dessa har 24 fastighets-bildningsuppgifter som hänger samman med jordbrukels och skogsbrukels rationalisering och en uppgifter som rör utvecklingen av tätbebyggelse. Chef för fastighetsbildningsmyndighet med lanlmäleridistrikl som verk-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                         110

samhetsområde är en distriklslanlmätare och för annan statlig faslighels­bildningsmyndighel en länslantmätare.

Lantmäteriet bedriver en omfattande uppdragsverksamhet. Denna ul­förs såväl centralt som regionalt och lokalt. För alt man bällre skall kunna utnyttja de tekniska resurser som lantmäteriet förfogar över har del regio­nall bildals åtta s. k. samverkansområden som vart och ell består av ell antal överlantmätarmyndigheter.

Det stafiiga lantmäteri- och kartväsendel sysselsatte den I juli 1980 ca 2900 personer varav ca 850 vid lantmäteriverket.

Utanför den nu beskrivna slalliga organisationen men underordnad den­na i fillsynshänseende finns dels 42 kommunala fastighetsbildningsmyn­digheter för utveckling av tätbebyggelse, dels 24 statliga och 33 kommuna­la fastighetsregistermyndigheter. Slalliga fastighetsregistermyndigheter är länsstyrelserna, där ärenden om faslighelsregistrering handläggs inom lantmäterienheterna.

Lanlmäteriets verksamhet delas in i program, nämligen

1.         Vissa allmänna myndighetsuppgifter

2.         Förrättnings- och uppdragsverksamhet

3.         Mätning och karlläggning

4.         Försvarsberedskap

Medel tas upp under följande anslag.

D 1. Lantmäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter

D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet

D 3. Lantmäteriet: Mätning och karlläggning

D 4. Lantmäteriet: Försvarsberedskap

D 5. Lantmäteriet: Bidrag lill förrättnings- och uppdragsverksamhet

D 6. Lantmäteriet: Utrustning

Anslag D 1 är ett förslagsanslag som skall finansiera verksamheten inom program I.

Anslag D 2 är etl förslagsanslag som las upp med elt formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2. Som intäkter under anslaget redovisas dels fakturerade avgifter, dels ian­språktagna medel från bidragsanslaget (D5), dels värdet av utförda men ännu inte fakturerade prestationer.

Anslagen D 3 öch D 4 är reservationsanslag som skall finansiera verk­samheten inom program 3 och program 4.

Anslag D 5 är etl förslagsanslag med två delposter avseende

a.   kostnader beroende pä all nedsatt lanlmäteritaxa tillämpas pä vissa
ärenden m. m.

b.  statsbidrag till kostnader för faslighelsbildningsförrätlningar m.m.
där lantmäteriverket disponerar medlen.

Anslag D 6 är elt reservationsanslag som skall finansiera lanlmäteriets behov av strategisk utrustning m. m. Anslaget fungerar som etl lån som amorteras till en inkomsttitel på statsbudgeten i takt med all utrustningen skrivs av.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                               III

D 1. Lantmäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter

1979/80 Utgift               43 315 803

1980/81 Anvisat            42323000

1981/82 Förslag             44863000

Under anslaget redovisas kostnader för program 1 Vissa allmänna myn­dighetsuppgifter.

Program 1 Vissa allmänna myndighetsuppgifter

Programmet omfattar i huvudsak följande uppgifter av myndighelska­raktär:

-    föreskrifter och allmänna råd för lanlmäteri- och karlverksamheten

-    frågor om faslighelsregistrering

-    allmänna utvecklingsarbeten

-    service-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet ål kommunala och statliga organ i faslighelslekniska, fastighelsrällsliga och fastighelsekono­miska frågor saml biträde ål domstolar

-    geodetisk, fotogrammetrisk och karlografisk service och rådgivning ät kommuner.

Statens lantmäteriverk

Lanlmäteriets två huvuduppgifter ligger inom program 2 och 3. Insatser­na inom program 1 har till huvudsakligt syfte att utveckla och genom föreskrifter och allmänna råd sprida kännedom om ändamålsenliga meto­der inom lanlmäteriets verksamhetsfält och alt genom samråd med sam-hällsplanerande organ verka för alt lanlmäteriets tjänster - karl- och flygbildsframsiällning etc. saml fastighetsbildning och fastighetsvärdering m. m. — utnyttjas på ett ändamålsenligt och samordnat säll i samhällspla­neringen. Frågor om landskapsinformation - kartor, flygbilder, markdala etc. - och genomförandefrågor har ökat mycket slarkl i belydelse inom samhällsplaneringen. Ocksä inom den militära sektorn, för friluftslivet och inom andra områden där information om landskapet är av intresse har dessa frågor ökal i vikl. Del är mot denna bakgrund utomordentligt angelä­get all lantmäteriet kan ligga långt framme i utvecklingen och erbjuda god service åt de planerande organen. Lantmäteriet måste för att kunna möta dessa krav utveckla produkter som stämmer med användarnas behov, utveckla teknik och metoder som är nödvändiga för all vidmakthålla eller förbällra lanlmäteriets effektivitet och intensifiera information och annan service framför allt till kommunerna saml bedriva en effektiv marknadsfö­ring.

Inom programmel allmänna myndighetsuppgifter har resursförbrukning­en under budgetåret 1979/80 uppgått fill 99 % av vad som var budgeterat.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     112

Verksamheten inom delprogrammet föreskrifter och allmänna råd har efter vissa förskjutningar mellan olika projekt i allt väsentligl genomförts plan­enligt. Planerade riksgränsarbeten har genomförts. Drygt hälften av om­slutningen pä programmet, eller ca 25 milj. kr., avser service lill andra myndigheter. Resursinsatserna inom delprogrammet har planenligt förde­lats om till förmån för service och rådgivning ål kommuner samt samver­kan inom området för jord- och skogsbrukets rationalisering. Drygt 70 % av resurserna disponerades sålunda för dessa ändamål. Insatserna ät kom­munerna avser främst fastighetsbildningsmyndigheternas deltagande i byggnadsnämndernas sammanträden och i beredningsarbete i anslutning därtill saml programarbete och planering för grundläggande mätning, be­räkning och kartläggning och annan leknisk service.

Utvecklingsarbete som syftar till atl rationalisera förrältningsverksam-helen kommer att bedrivas fortlöpande under planeringsperioden, dvs. t.o.m. budgetåret 1985/86. Faslighelsbildningsutredningen (Ju 1979:11) för­väntas under perioden komma med förslag lill lagändringar. Dessa kom­mer all föranleda ell omfattande arbele med föreskrifter och allmänna råd.

Ett genomförande av en ny plan- och bygglag innebär också förändringar i fastighetsbildningslagstiftningen. Även här kan komma att erfordras bety­dande arbete med föreskrifter och råd under planeringsperioden. Etl om­fattande utvecklingsarbete i samråd med andra myndigheter behövs ocksä för att fastighelsbildningsmyndigheterna skall kunna della i planerings- och plangenomförandeprocessen på avsett vis. Behovet av kurser för atl föra ut de nya reglerna lill fastighetsbildningsmyndigheterna och överlanlmä-tarmyndigheterna kommer också att vara betydande.

Exploatering för bebyggelse kommer under planeringsperioden i allt större utsträckning att ske inom redan utbyggda områden genom s.k. stadsförnyelse. Orsaker härtill är bl.a. energisituationen, önskemålet atl inle bygga på jordbruksmark, befintlig överkapacitet i investeringar för vatten, avlopp, fjärrvärme m.m. Denna nya inriktning medför ett stort behov av att utveckla metoder för plangenomförande.

1 fräga om föreskrifter och allmänna råd för fastighetsvärdering kommer verksamheten under planeringsperioden att vara beroende av hur den påbörjade satsningen på värderingsuppdrag utfaller. 1 det uppbyggnadsar­bete som lantmäteriet befinner sig måste finnas en hög beredskap för utvecklings-, informations- och utbildningsinsatser. Under uppbyggnads­skedet koncentreras lantmäteriverkets insatser mer på utbildning och in­formation än pä utvecklingsarbete. Därefter bör de lokala och regionala myndigheterna själva ha kunnat skaffa sig sädana erfarenheter att de blir mindre beroende av insatser frän verkel. I stället torde del komma att ställas ökade krav pä utveckling av hjälpmedel som kan underlätta verk­samheten.

För att man skall kunna hälla föreskrifter och allmänna råd samt utbild­ning och information i fräga om fastighetsregislreriiig på en någorlunda

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       113

godtagbar nivå krävs enligt verket minst oförändrade resurser under den femåriga planeringsperioden.

Genomförandet av fastighelsregislerreformen fortlöper enligt statsmak­ternas beslut våren 1978 om faslighelsdalaverksamheten (prop. 1977/78:15, CU 1977/78:5, rskr 1977/78:134). Beslutet innebär att registeromläggningen f. n. berör Stockholms och Gävleborgs län. För atl omläggningsarbelet inle skall avstanna efter budgetåret 1981/82 har regeringen föreskrivit all förbe­redelsearbete skall påbörjas även i Malmöhus län.

Riksgränsarbetena omfattar komplettering av gränsernas markering, un­derhåll av riksrösen och andra gränsmärken, röjning av gränsgalor i skog­bevuxna trakter, bestämning av gränser där de går i vallendrag saml upprättande av gränsdokument, gränskartor m. m.

Riksgränsen mot Finland skall enligt överenskommelse mellan Sveriges och Finlands regeringar ses över med 25-åriga intervall. För nästa översyn, som inleds är 1981, har i enlighet härmed en svensk gränskommission förordnals. 1 Finland har förordnals en motsvarande officiell kommission.

1981 års översyn av riksgränsen mot Finland innefattar dels en fullständig översyn av riksgränsen från Treriksröset till öppen sjö vid Bollenviken samt på skäret Märket i Ålands hav, dels lekniska arbeten lill grund för redovisning pä kartor och i dokument av såväl riksgränsen som gränslin­jerna för kontinenlalsockeln och den svenska fiskezonen saml lerrilorial-valtengränserna och deras baspunkler i Bottenviken, Bottenhavet och Ålands hav.

Riksgränsen mol Norge frän Idefjorden lill Treriksröset ses likaså över med 25-åriga intervall enligl överenskommelse mellan de svenska och norska regeringarna. Fältarbeten för nästa översyn av denna gräns skall påbörjas år 1984.

Planering, flygfotografering och andra förberedelser för dessa allmänna gränsöversyner påbörjas normalt ca två år före själva fältarbetet. Under perioderna mellan de allmänna översynerna förekommer mindre arbeten i olika sammanhang.

Under planeringsperioden t.o.m. budgetåret 1985/86 kan väntas en ökad tillströmning av krävande remissärenden. Insatserna måste priori­teras sä atl de kan hållas inom oförändrad ram.

Behovel av service till kommunerna kommer all bestå under planerings­perioden. Under slutet av perioden bedöms att en ny plan- och bygglag (PBL) kommer atl införas. Den ökade satsningen på genomförandedelen i planeringsprocessen som aviseras i förslagel lill PBL kommer troligen all medföra betydande informations- och rådgivningsverksamhet till kommu­nerna. För planeringsperioden krävs därför en medelstilldelning som i reala belopp uppgår till minst vad som föresläs för budgetåret 1981/82.

Förslag

Pris- och  löneomräkningen  har enligt  huvudförslaget  beräknats till 4562000 kr. 8    Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 100. Bdaga 16

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                      114

Resursnedskärningen med 2% i huvudförslaget bör inte tillåtas drabba taklen i genomförandet av fastighelsregislerreformen. F. n. är takten sä låg all genomförandel för hela landet kommer alt ta 30-50 år. Nedskärningen medför därför en lägre ambitionsnivå för några av de projekt som inte direkt påverkar omläggningsliden.

En nedskärning enligl huvudförslaget försenar arbetet med alt utveckla den fologrammetriska och den kartografiska tekniken. Möjligheterna att ta tillvara rationaliseringar i produktionen försenas. Likaså minskar möjlig­helerna att ta tillvara rationaliseringsvinster som kan göras genom en samordnad och enhetlig hantering av kartunderlag och redovisningsleknik inom samhällsplaneringen.

Förutsättningen för en kommun all rationellt genomföra sill bosladsför-sörjningsprogram är bl.a. beroende av den kartberedskap som finns inom kommunen. Det är vidare av avgörande betydelse för kommunerna all samordningsfrågorna mellan kommunala förvaltningar likaväl som sam­ordningsfrågorna mellan stat och kommun löses på elt effektivt sätt. Etl led i arbetet med all höja karlberedskapen liksom all lösa samordningsfrå­gorna utgörs av lanlmäteriets arbete med kartförsörjningsprogram. Lant­mäteriet svarar för sådana program inom etl flertal län. Behovet av fortsat­ta insatser är stort. Informafion om och insatser avseende plangenomför­andemöjligheter både i planerings- och genomförandeskedel skapar ocksä möjligheler för ett rationellt genomförande av bostadsförsörjningspro­grammen.

Mänga kommuner saknar egen personal med särskild sakkunskap i fastighelsrällsliga och fastighelsekonomiska frågor. Vidare är behovet av hjälp med planläggning av mätnings-, beräknings- och kartläggningsverk­samhet stort.

En nedskärning av anslaget med 2% innebär all i första hand lanlmäte­riets avgiftsfria rådgivning drabbas, både den kontinuerliga servicen och vissa preliminärt överenskomna projekt.

Med hänsyn till det samhällsekonomiska lägel avstår lantmäteriverket från atl i fråga om den avgiftsfria servicen lägga fram något förslag utöver huvudförslaget. Till följd härav måste omprioriteringar ske inom verksam­heten till förfång för andra intressenter än kommunerna. En sådan om­prioritering kan enligt verkel dock endast göras tillfälligt.

Verkets förslag innebär atl resursförstärkningar föreslås ulöver huvud­förslaget enligt följande.

I. Eftersom 30-50 år är en orimligt lång tid alt överföra fastighetsregis-Iret till ADB bör takten i överföringsarbelet ökas så snart del är möjligt. Som förslag förordar verket därför atl en successiv ökning av omläggning­en sker så all den fr.o.m. budgetåret 1983/84 omfattar 10% av landels fasligheler åriigen fram lill budgetåret 1991/92. En sådan ökning i taklen innebär alt ökade insatser måste göras redan budgetåret 1981/82. I förslagel ryms också utveckling av sädana mer rationella arbetsformer som kan

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                                      115

tillämpas då faslighelsbildningsmyndighelerna får tillgång till det nya fas­tighetsregistret (delprogram Ib, 4- 3 500000 kr.).

2. För översynen av riksgränsen mellan Sverige och Finland krävs ökade resurser i förhållande lill huvudförslaget (delprogram le, 4- lOOOOO kr.).

Föredraganden

Från anslaget bekostas bl. a. rådgivning till kommuner m. fi. i lanlmäleri-frågor. Enligl min mening bör lanlmäteriets avgiftsfria service och rådgiv­ning m.m. kunna minskas något utan alltför negativa konsekvenser för kommunerna. En sådan minskning förutsätter emellertid atl lantmäteriet prioriterar sina insatser så atl väsentliga kommunala behov tillfredsställs. Avgiftsfri service bör i forlsältningen således ges i första hand till kom­muner som saknar egen kapacitet inom lantmäteriområdet.

Jag föreslår all anslagsposten för service- och rådgivningsverksamheten minskas med 1000000 kr. Jag bedömer atl denna minskning kan kompen­seras genom ökad uppdrags- och förrättningsverksamhet på ett sådant sätt alt problem inte uppslår för lanlmäteriets personal.

För nästa budgetär bör medel i övrigt beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. När del gäller omläggningen av faslighetsregislrel till ADB hänvisar jag till vad justitieministern har anfört i fråga om anslag lill centralnämnden för fastighetsdata. Jag beräknar därutöver lOOOOO kr. för översynen av riksgränsen mot Finland.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Lantmäteriet: Vissa allmänna myndighetsuppgifter för bud­getåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 44863000 kr.

D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift                        1000

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Anslaget las upp med ell formellt belopp och får normall inle belastas.

Program 2 Förrättnings- och uppdragsverksamhet

Programmel är indelat i tre delprogram:

2a Förrättningsverksamhet

2b Särskilda skiflesverksamhelen i Kopparbergs län

2c Uppdragsverksamhet

För förrältningsverksamhelen (2a) utgår ersällning enligl lanlmäleri­taxan (1971:1101, omtryckt 1980:916). Ersättningen skall i princip läcka lam-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

116

teriets kostnader för verksamheten. Till en mindre del av förrättningsverk­samheten utgår statsbidrag. Den särskilda skiftesverksamheten (2b) finan­sieras helt med sådant bidrag. Uppdragsverksamheten (2c) bedrivs pä affärsmässiga grunder.

Rörelsen (exkl. delprogram 2b) budgetåren 1979/80 - 1981/82 framgår av följande labell (1 000-lal kr.).

 

 

 

 

1979/80 Ulfall

1980/81 Beräknat

1981/82

 

 

Slalens lant­mäteriverk

Föredra­ganden

Intäkter

Varav driftbidrag

Kostnader

Resultat

Balanserat resultat

282 271 '12 192 266026 4-16 245 + 8761

308 300

3 900

305900

4-2400

322 100

4541

319600

4-2.'!00

322100

3 900

319600

+ 2.500

' Härav ulgör 8400 täckning av balanserad förlust vid utgången av kalenderåret 1978

Utveckling och sammansättning av lill verksamhet inom program 2 utgående bidrag från anslaget D 5. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings-och uppdragsverksamhet framgår av följande tabell (1 000-tal kr.).

Anslagspost

1979/80      1980/81      1981/82

Statens     Föredra-lanlmä-     ganden teriverk

3 792 3027

3 900 2932

3 900 2 967

4541 2967

Kostnader för nedsättningsbelopp enligt lanlmäleritaxan

Verksamhet inom delprogram 2b

347

400

443

443

Bidrag till kostnader för fastighets­bildningsförrättningar (statsbidrag) m. m. där statens lantmäteriverk disponerar medlen

Bidrag till kostnader för fastighels-bildningsförrättningar (statsbidrag) m. m. där länsstyrelserna

disponerar medlen

294

300

i_

i_

Summa

7 460

7532

7 951

7310

Därav statsbidrag lill sakägare Driftbidrag

641 6819

700 6832

443 7 508

443 6867

Redovisas fr. o. m. budgetåret 1981/82 under femtonde huvudtiteln.

Statens lantmäteriverk Förrältningsverksamhelen

EftertVågan bedöms minska något \ början av planeringsperioden för atl mot slutet av perioden stabiliseras. Efterfrågeutvecklingen har ett klart samband med den allmänna konjunkturutvecklingen som bl.a. avspeglas i byggnadsverksamheten och kommunernas bostadsförsörjningsprogram.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16   Bostadsdepartementet                       117

Den utveckling som har kunnat avläsas de senaste åren i form av elt minskal anlal nybildade fastigheter per förrättning väntas på sikt avstanna.

Efterfrågan ökar på förrättningar för olika typer av samverkan mellan fasligheler. Bl.a. kan ökad användning av anläggnings- och ledningsrätls-lagarna väntas som en följd av ökad rådgivning och service från lantmäte­riet. Efterfrågan pä bildande av fiske- och jaktvärdsomräden väntas också öka. Dessa typer av förrättningar är ofta komplicerade och tidskrävande.

Faslighelsbildningsutredningen (Ju 1979:11) har enligl direktiven bl.a. i uppgift alt föreslå ell förenklat förrällningsförfarande när del gäller all utsläcka onyttiga samfälligheter och servilul. Utredningens resultat kan leda fill atl efterfrågan på denna typ av förrättningar kommer alt öka.

Lanlmäteriets insatser för den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 har under budgetåret 1979/80 kunnat ske helt enligl den härda lidsplanen och även i övrigt på ell fulll planenligt säll. Dessa insatser har under året omslutit ca 30 milj.kr.

När det gäller förrättnings- och uppdragsverksamheten i övrigt visar verksamheten det klart bästa ekonomiska resultatet sedan omorganisa­tionen och omlokaliseringen av lantmäteriverket i mitten av 1970-lalet.

Ekonomiskt visar förrältningsverksamhelen budgetåret 1979/80 ell över­skoll om ca 5 milj.kr. vilkel svarar mol en kostnadstäckning på 103 %. Överskottet är så begränsat all några särskilda ålgärder inle behöver vidtas.

Inom förrättningsverksamheten har produktionen blivit något lägre än planerat främst beroende pä störningar till följd av arbetet med den all­männa fastighetstaxeringen. Avarbelningen av ärendebalansen har lill följd av arbetet med fastighetstaxeringen inle kunnat ske helt enligt den uppställda planen men slutmålet i fräga om balansens storlek och samman­sättning vid utgången av budgetåret 1981/82 bedöms för flertalet län i stort kunna nås.

Tidsåtgången per förrätlningsålgärd och därmed resursinsatsen mätt såsom antalet insalta persondagar per avslutad åtgärd har ökat under senare år. Detla beror bl. a. på en ökad andel avslyckningar ulom plan, en förskjutning från nyexploalering till förtätning och en ökad fastighetsbild­ning i glesbygdsområdena. Av betydelse för tidsätgången är också etl ökat samrådsförfarande och ändringar i lagstiftningen inom plan- och byggnads­sektorn, fastighelsbildningsområdet, del ekonomiadminislrativa omrädel och belräffande personaladministrationen. Därtill har lantmäteriet bl. a. satsat på atl avsluta äldre ärenden vilka ofta är mera arbetskrävande.

Lantmäteriet försöker möta den ökade komplexiteten i förrättningarna genom atl salsa på rationellare handläggning t. ex. modern teknik, organi­sationsutveckling, utveckling av administrativa rutiner och utbildning. Förrältningsverksamhelen planeras ge full kostnadstäckning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       118

Särskilda skiflesverksamhelen i Kopparbergs län

Skiflesverksamhelen planeras vara avslutad under budgetåret 1983/84. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt i all medelstilldelningen reellt sett inle något av de återstående åren skall översliga tilldelningen för budgetåret 1979/80. En avvecklingsplan har upprättats för varje åter­stående skiftesobjekt utifrån denna medelstilldelning.

För budgetåret 1981/82 beräknar verket etl medelsbehov av 2967000 kr., vilkel är lägre än huvudförslagets.

Uppdragsverksamheten

Som lanlmäteriets egen planeringsförutsättning gäller för perioden t.o.m. budgetåret 1985/86 all uppdragsverksamheten reellt ökar med ca 10% per år.

Satsningar på uppdragssektorn måste intensifieras, bl.a. därför all an­slaget till allmän karlläggning minskar. Under budgetåret 1981/82 kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt marknadsstrategiska undersökningar för vidare utveckling av uppdragsseklorn. Den utveckling som har skett beträffande marknadsplaneringen kommer att drivas vidare och fördjupas.

Utbildning planeras inom marknadsföringsområdet där några konkur­renskraftiga produkter såsom ortofolokarta i färg och karleringsunderiag för ledningskartor via säljpaket introduceras i kommunerna och bland andra intressenter.

Utlandsverksamheten bedrivs under det inregistrerade namnet Swed-survey. Swedsurveys första verksamhetsår 1979/80 har resulterat i flyg-foto- och karieringsuppdrag i Zambia, Libyen och Etiopien. Framgångar på den utländska marknaden förutsätter bl.a. akfiva försäljningsinsatser i de aktuella länderna. Försäljning i u-länder bygger primärt på direktkon­takter, röriighet, förtroende och personligt förelagande. Under budgetåret 1981/82 planeras intensifierade insatser för marknadsföring.

Inom uppdragsverksamheten, där resultatet har legal vid full kostnads­täckning under en överblickbar period, uppstod i anslutning till omlokali­seringen till Gävle ett underskoll i storleksordningen 4 milj. kr. Målet har sedan några år varit atl läcka della underskott eftersom statsmaklerna inte har medgivit atl det skrivs av. Målel nåddes under verksamhetsåret 1979/ 80 genom alt etl överskott om drygt 5 milj. kr. uppstod varav 1,3 milj. kr. belöper pä lantmäteriverket och 3,9 milj. kr. pä de regionala och lokala lantmäterimyndigheterna. Resultatet motsvarar en kostnadstäckning om 104%. Efterfrågan inom uppdragsverksamheten har fortsatt att sfiga vilket liksom under de senaste fem åren har resulterat i en volymökning. Verk­samhetsåret har inneburit etl genombrott för lanlmäteriets utlandsverk­samhet som har omsatt ca 2,7 milj. kr. med ell överskott om 0,3 milj. kr.

Uppdragsverksamheten uppvisar fill följd av resuhalet budgetåret 1979/ 80 vid ingången av budgetåret 1980/81 ell balanserat överskoll av 3,8 milj. kr. Liksom i fråga om förrättningsverksamheten är överskottet så begrän­sat atl några särskilda åtgärder inle behöver vidtas.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                    119

Kapilalfrågor

Verkel föreslår nya modeller för behandling av del kapital som krävs för atl man skall kunna finansiera såväl viss utrustning som de omsättningstill­gångar som inte kan finansieras av kortfristiga skulder.

Sådan utrustning som kan betecknas som vardagsutrustning föreslås i huvudsak finansieras utanför utrustningsanslaget. Verkel bör självt svara för atl skydda realvärdet av det kapital som krävs för att finansiera denna utrustning. Också när det gäller kapitalbehov för omsättningstillgångarna föresläs att verket självt svarar för att skydda kapitalets realvärde.

Övergången till de nya modellerna kräver elt tillskott av statskapital. Verkel har beräknat atl del under budgetåret 1981/82 behöver tillskjutas 5 558000 kr.

Föredraganden

Lantmäteriverket lar i sin anslagsframställning upp en rad omständighe­ter som har påverkal och kan komma all påverka lanlmäteriets verksamhet i stort vad gäller både omfattning och inriktning. I syfte atl fä fram elt bättre bedömningsunderlag inför förändringar under 1980-lalel har jag under år 1980 tillkallat en utredare (Bo 1980:02) med uppgift atl kartlägga rådande förutsättningar för den lokala lantmäteriverksamheten. Utredaren skall också belysa vissa förändringar som kan förutses inträffa för verk­samheten under 1980-lalet. Utredaren bör ha slutfört sitt uppdrag vid utgången av år 1981.

Under senare är har del varit nödvändigt atl avsevärt höja beloppen i lanlmäleritaxan. Dessa höjningar har enligt min mening varit oroväckande slora. Jag har därför under år 1980 tillkallat en utredare (Bo 1980:03) med uppgift alt se över taxan.

Med hänsyn lill del allmänt sett ansträngda ekonomiska läget i landel kan efterfrågan på lanlmäteriets tjänster komma all stagnera. Därför är jag inte övertygad om atl del är möjligt atl öka uppdragsverksamheten i den omfattning som verket räknar med. Jag förutsätter alt verket i sin planering har handlingsberedskap för atl möta en annorlunda utveckling av upp­dragsverksamheten.

Fr. o. m. budgetåret 1981/82 får verket svara för atl skydda realvärdet av det kapital som har ställts lill förfogande för omsättningstillgångar. Del ankommer på regeringen all besluta i denna fråga. Den nya ordningen har beaktats i den lanlmäteritaxa som har fastställts all gälla fr.o.m. den I januari 1981.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Lantmäteriet: Förrättning- och uppdragsverksamhet för bud­getåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                    120

D 3. Lantmäteriet: Mätning och kartläggning

1979/80 Utgift               59963 371                  Reservation                         752613

1980/81 Anslag              62778000

1981/82 Förslag             65286000

Under anslaget redovisas kostnader för program 3 Mätning och karllägg­ning.

Program 3 Mätning och kartläggning

Programmel är indelat i sex delprogram:

3a Geodetisk verksamhet

3b Kartläggning i skalor större än 1:25 000

3c Kartläggning i skalorna 1:25000-1:100000

3d Karlläggning i skalor mindre än 1:100000

3e Försäljning av allmänna kartor

3f Medgivanden till följdproduktion

Programmel omfattar grundläggande mätning och kartläggning, främst framställning av de allmänna kartorna. Verksamheten omspänner hela kartläggningsproceduren, dvs. geodetiska, fologrammetriska och karlo­grafiska arbeten. 1 verksamheten ingår vidare flygfotografering och bild­framställning för den allmänna kartläggningens behov samt geodetiska riksnätsarbeten och geodetiska projekt, delvis internationella sådana. Vi­dare ingår i programmet försäljning av allmänna kartor och den verksam­het som hänger samman med atl lantmäteriverket skall lämna medgivan­den lill följdprodukfion från det allmänna kartmaterialet.

Statens lantmäteriverk

Programmel Mätning och karlläggning omfattar en rad insatser som syftar till all tillgodose behov av landskapsinformation inom flera olika samhällssektorer. Verkel ser som sin uppgift alt samla in landskapsinfor­mation och tillhandahälla informationen pä etl ändamålsenligt sätt.

Verksamheten omfattar f.n. geodetiska mätningar, flygfotografering och karlläggning inom ramen för de allmänna karlserierna, dvs. främst ekono­miska kartan, topografiska kartan och översiktskartor. Verkel räknar med att dessa kartor kommer all vara huvudprodukter under överskådlig tid. Också nya former för presentation av landskapsinformation blir aktuella. Detla gäller bl.a. inom flygbildsområdet och andra områden för bildregi-slrering men också på kartomrädet i form av ändrade eller nya karlver­sioner.

Inom programmet Mätning och karlläggning har under budgetåret 1979/ 80 en viss åtstramning av resursförbrukningen skett i syfte all bygga upp en reservation. Detla liksom vissa smärre produklionsstörningar har lett till atl uppsatta produktionsmål inle har nätts. Sålunda har av planerade

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet                        121

drygt 800 allmänna kartor givits ut endast 637 varav 552 blad av ekonomis­ka kartan, 70 blad av topografiska kartan och 8 blad av översiktskartan i skala 1:250000. Förarbeten för att framställa en översiktskarta i skala 1:500000 har inletts under året. Redigeringen av Skandinavienkartan har i stort sett slutförts och originalframställningen har inletts. Medelsförbruk­ningen på programmet har uppgått till ca 60 milj. kr. vilkel är 97% av planerat.

Med utgångspunkt i huvudförslaget har verket bedömt hur verksamhe­ten kan utvecklas t.o.m. budgetåret 1985/86. En utgångspunkt för lång­tidsbedömningen har varit att för hela verksamheten gemensamma kostna­der kan minskas med 4% och att direkta insatser för revidering av kartor prioriteras. Vidare har några produkter inom skalområdet mindre än 1:100000 beräknats ulgå eller minska kraffigt. Inom den geodetiska verk­samheten minskas resurserna, t. ex. för riksavvägningen.

Belräffande ajourhållningen av ekonomiska kartan räknar verkel med atl huvudförslaget innebär oförändrad insats under hela perioden. Della innebär emellertid att ajourhållningen totalt sett försämras eftersom allt fler kartblad behöver hållas ajour i takt med all ekonomiska kartan revide­ras i ytterligare delar av landet. Vidare räknas med möjligheler att rationa­lisera den fullständiga revideringen av ekonomiska kartan. Den årliga produktionen av fullständigt reviderade ekonomiska kartor beräknas lill 400 blad. För partiell revidering beräknas ökade resurser och möjlighet till viss rationalisering. Produktionen av partiellt reviderade ekonomiska kar­tor beräknas budgetåren 1980/81 och 1981/82 lill ca 150 blad per år och för återstoden av planeringsperioden till 200 blad per år. Resurser sätts av också för andra insatser, t. ex. nyproduktion av kartor över vissa Qällom-råden.

Resurserna för flygfotografering och produktion av ortofolokartor räk­nas ned med 2 %. Delta bör emellertid få endasi en obetydlig inverkan på produktionsresultaten till följd av en beräknad rationalisering.

Den fullständiga revideringen av topografiska kartan bedömer verkel möjlig all rationalisera, men inte med 2%. Resursramen minskas därför något under perioden. För partiell revidering avsätts ökade resurser vilket gör det möjligt att öka antalet framställda kartblad från ca 30 lill elt 50-tal per år. Ökade medel sätts också av för produktion av en karta i skala 1:100000.

För översiktskartor planeras en förstagångsulgivning av en karta i skala 1:500000. Vidare planeras en revidering av översiktskartan i skala 1:250000.

9    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 16

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       122

Förslag

Huvudförslaget innebär för programmet Mätning och karlläggning atl anslaget minskas med ca 1 300000 kr. Lantmäteriverket beräknar pris- och löneomräkningen inom huvudförslaget till 7809000 kr. Verket har i tidi­gare anslagsframställningar framhållit de betydande försämringar som följer av budgetalternativ med en minskad resursfilldelning. Framför allt kommer de allmänna kartornas aktualitet atl försämras ylterligare. Detta återverkar direkt pä kartanvändarnas möjligheler alt utnyttja kartorna, som ofta är så inaktuella, i många fall äldre än 10-15 är, all betydande merkostnader uppstår för undersökningar och kompletteringar. Risk finns ocksä för att kartanvändarna tvingas tillgripa egna kostnadskrävande ar­betsrutiner om inte aktuella kartor finns all fillgå.

För planeringen av verksamheten fr.o.m. budgetåret 1980/81 härverket till följd av det för delta är lägre anslaget sänkt målet för ekonomiska kartans revidering. Del bedöms möjligt all revidera endasi 4,5% av kar­torna ärligen. Också för den topografiska kartan blir försämringarna påtag­liga. Skulle anslaget yllerligare minskas för budgetåret 1981/82 ser verkel del som omöjligt atl upprätthålla samma produktion som har planerats fr.o.m. budgetåret 1979/80. Del innebär stora krav pä omprioriteringar. Bl. a. måsle sådana inslag som ajourhållning, bildförsörjning m. m. omprö­vas.

Den allmänna karlläggningens omfallning och kvalitet har betydande inverkan pä arbelel inom olika samhällssektorer. Tillgäng lill flygbilder och kartor är nödvändig i mänga sammanhang, och brister i t. ex. aktualitet hos kartmaterialet medför lägre effektivitet, behov av tillfälliga insatser för komplettering, osäkerhet om materialets kvalitet och i vissa fall att det allmänna kartmaterialet över huvud taget inte längre kan användas.

Av de produkter verket svarar för är den ekonomiska kartan minst aktuell. Genom olika beslut om karlläggning, senast riksdagens principbe­slut i början av 1960-lalet om kartläggningen över större delen av skogs­länen, har elt kartbeslånd skapats som omfattar ca 13000 olika karlblad. Den ekonomiska kartan har på elt betydande sätt påverkat arbetsrutiner och verksamhet hos många olika myndigheter och förelag, vilkel också har varit en av avsikterna med kartläggningen. Den informationsstruktur som har byggts upp har underiältat verksamheten inom i.ex. skogsnäringen och samhällsplaneringen. Ändringar som innebär försämringar i denna struktur fär därför återverkningar på sådana delar av samhället som har stor belydelse för landels totala ekonomi. Atl t. ex. skogsnäringen f. n. får använda kartmaterial som är 20 är gammall medför försämrad överblick över skogstillgångar, transportsystem i skogen, ägandeförhållanden osv. På samma sätt innebär bristande aktualitet i den ekonomiska kartan för samhällsplaneringen atl i.ex. kommunala planer inle kan upprättas utan betydande tillskott av ny information.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       123

Verket anser inte atl del är rimligt med budgetnedskärningar som direkt försämrar beslutsunderlaget för i.ex. de nu nämnda verksamhetsområde­na. En liknande informationsstruktur som del allmänna kartmaterialets kan inte på kort tid tillskapas genom andra sektorers insatser. Brister i allmän kartläggning kan knappast överhuvud taget ersättas med andra lösningar.

Huvudförslaget omöjliggör ett planenligt genomförande av riksavväg­ningen. Rationaliseringen i detla arbele är redan långt driven. Därior innebär alternalivel antingen att riksavvägningens omfallning måste mins­kas eller all fiden för dess genomförande föriängs. 1 båda fallen medför nedskärningen minskade rationaliseringsvinster inom den slalliga och kommunala mätningsverksamhelen. Dessulom får den väsentliga konse­kvenser inom andra för samhället belydelsefulla verksamhetsområden, bl. a. för de bedömningar som programrådet för radioaktivt avfall och KBS (kärnbränslesäkerhet) skall göra i fråga om problemen kring förvaring av kärnbränsleavfall. Verket har därför ingående studerat två alternativ för en sådan nedskärning, nämligen en nedskärning av riksavvägningens omfatt­ning med 15% och genomförande av detta mindre arbele på 14 är och en ulslräckning av lidsperioden för riksavvägningen lill 16 år, varvid nätets omfattning blir den ursprungligen planerade. Av de två alternativen föror­dar verkel det senare.

Verkel erhöll för budgetåret 1980/81 500000 kr. för att förbättra flyg­bildsförsörjningen med syfte alt bl. a. lillgodose speciella behov för skogs­bruket och naturvärden. För samma ändamål disponerar verket ytterligare 500000 kr. under tionde huvudtiteln. En förbättrad fiygbildsförsörjning uppkommer inte lill följd av en insats under endasi elt budgetär, ulan kräver en konlinueriig, äriig bildlillförsel enligl en omdrevsplan. Del lar därför minst en omdrevsperiod innan den högre insatsen har inneburit fördelar för samtliga delar av landet. Verket förutsätter därför att den nivå som statsmakterna bestämde för budgetåret 1980/81 skall gälla realt oför­ändrad minst för en femårsperiod. Medlen bör då också helt disponeras på lanlmäteriets eget anslag.

Företrädare för skogsbruket har uttryckt starka önskemål om alt bild-och kartförsörjningen blir tillgodosedd på ell bällre sätt än vad lanlmäte­riets resurser hittills har medgett. Önskemålet innefattar bl. a. ell femårigt intervall för omdrevsverksamheten saml en därtill knuten produktion av ortofolokartor. Lantmäteriverket stöder skogsbrukels krav. Med hänsyn till budgetförutsättningarna och till all frågan måsle prövas mera i stort i anslutning till förslag från landskapsinformalionsutredningen (Bo 1978:08) avslår dock verkel från atl nu föra fram något yrkande i enlighet med skogsbrukets önskemål.

För ajourhållning av ekonomiska kartan har verket tidigare erhållit vissa medel, som emellertid inte är tillräckliga för atl tillföra kartan erforderiiga uppgifter, t. ex. nya vägar, byggnader m. m. En fullt utbyggd ajourhållning

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                    124

kostar ca 8 milj. kr. per är. Anslaget har hittills tillförts knappt 2 milj. kr. Genomförs huvudförslaget för budgetåret 1981/82 måste ajourhållningsin-satserna minskas. Della kommer troligtvis atl innebära att vissa områden måste undantas frän ajourhållning. Också områden där ajourhållning har inletts kan komma att beröras av en anslagsminskning.

Om huvudförslaget genomförs måste också revideringen av ekonomiska kartan minska under planeringsperioden trots att vissa ralionaliseringsåt­gärder beräknas vara möjliga. Med hänsyn till planeringssambanden med flygfotograferingen kan inte generella förseningar accepteras. 1 stället mås­te revideringsarbetel för vissa områden skjutas upp pä längre sikt. Sädana förändringar har delvis genomförts under budgetåret 1980/81. Ylleriigare områden kommer att beröras under budgetärel 1981/82. Förändringarna avser den fullständiga revideringen medan den partiella revideringen efter nedräkningen budgetåret 1980/81 planeras öka något under perioden t.o.m. budgetåret 1985/86.

Den partiella revideringen av topografiska kartan kan med nuvarande anslagsmedel inle genomföras lill fullt behövlig nivå. Genomförs huvud­förslaget för budgetåret 1981/82 måste revideringsprogrammet läggas om. Del blir för många områden tidsavstånd på mer än tio är mellan revidering­arna.

Verket tvingas redan utan anslagsminskning atl fördela om medel från arbetet med översiktskartorna till revidering av topografiska kartan. Detta innebär alt produktionen av den nya översiktskartan i skala 1:500000 försenas. Några mindre projekt inom delprogrammet måste skjutas på framliden.

Utöver pris- och löneomräkning med 7968000 kr. föresläs enligl verkets förslag följande resursförstärkningar.

1. Satellilgeodesin har inneburit en revolution inom geodesin med åter­verkningar inom många områden. Dess utveckling har fått utomordentligt slor belydelse både för navigering lill havs och för geodetisk punktbe-slämning pä land. Före 1980-talets slut kommer ett nytt inlernationellt system för mätning och lägesbestämning m. m. frän rymden att ersätta de f. n. använda. Det är väsentligl att Sverige kan vara med och utnyttja della hjälpmedel.

Verket bör ha ansvar för landels grundläggande nät av satellilstationer och för beräkningar och utveckling av dala saml utförande av koordinal-transformafioner. Verkels svårigheter att med nuvarande resurser engage­ra sig i bearbetning av de teoretiska och beräkningstekniska problem som är av grundläggande belydelse inom denna nya teknik utgör allvariiga hinder för etl effektivt utnyttjande inom landet av salelliigeodesins möjlig­heter. Della gäller givelvis också belräffande eventuella uppdrag att ulföra geodetisk uppmätning i u-länder, där användningen av s. k. dopplerteknik numera är en nödvändighet i den hårda konkurrensen. Mot denna bak­grund har verkets förslag inriktats på alt bereda utrymme för denna verk­samhet. För ändamålet begärs 200000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       125

I förslagel ingår också elt fullföljande av riksavvägningen enligt den ursprungliga planen, vilket kräver ylterligare 800000 kr. utöver huvudför­slaget.

2.         För en bättre takt i revideringen av ekonomiska kartan behövs ylterli­gare medel. Totalt skulle behövas ca 5 milj. kr. per är om tidigare planerad nivå i fråga om partiell revidering skall kunna hållas, dvs. en ökning med ca 200 blad per år. En sådan ökning måste ske successivt under en följd av är. Som ett led i detta begärs 700000 kr. för budgetåret 1981/82. Effekterna i form av ökad utgivning av blad skulle i sä fall märkas fr.o.m. budgetåret 1982/83.

3.         En fortsatt uppbyggnad av ekonomiska karlans ajourhållning kräver successivt ökade medel. En ajourhållning av hela ekonomiska karlserien kräver ca 8 milj. kr. per är. F.n. disponeras knappt 2 milj. kr. för verksam­heten. För att ta igen eftersläpningar begärs för budgetåret 1981/82 ett medelstillskotl på 800000 kr.

4.         Revidering av topografiska kartan kan inte längre upprätthållas enligt tidigare plan. Ambitionsnivån måsle skäras ned särskilt om huvudförslaget genomförs. Om hittills tillämpade revideringsinlervall skall bibehållas, vil­kel innebär en produktion av yllerligare ca 30 blad partiell revidering under budgetåret 1981/82, krävs ell medelstillskotl på ca 1300000 kr.

Föredraganden

Regeringen beslutade hösten 1980 om en ny ordning i fräga om rätten all använda del allmänna kartmaterialet för följdproduktion (förordningen 1980:754 om upplåtande av det allmänna kartmaterialet för följdproduktion m. m.) samt om prissättning på och distribution av de allmänna kartorna. Den nya ordningen trädde i kraft den I november 1980 och ansluter lill förslagen från Kartulredning78 (Bo 1977:01) i slutbelänkandel (Ds Bo 1980:01) Allmänt karlmaterial. Denna ordning innefattar bl. a. - med vissa begränsningar - en rätt för var och en all mot en ersällning använda del allmänna kartmaterialet för följdproduktion. Härigenom bedöms kartma­terialet kunna komma till slörre nytta än f. n.

Enligt tidigare ordning hade Liber Grafiska AB (Liber) ensamrätt lill följdproduktion frän det allmänna kartmaterialet. I syfte att underlätta omställningen hos Liber lill den nya ordningen har regeringen föreskrivit vissa övergängsåtgärder. Liber har bl. a. medgetts en nedsättning av avgif­ten för de förlagskartor som bolaget framställer t. o. m. budgetärel 1981/82. För liden t.o.m. den 31 oktober 1983 har regeringen föreskrivit vissa utgångspunkter för samarbete mellan Liber och lantmäteriverket. Verket skall bl.a., om bolaget så vill, ge bolaget i uppdrag alt under nämnda lidsperiod ombesörja den centrala lagerhållningen och distributionen av de allmänna kartorna. Vidare har regeringen för denna lidsperiod föreskrivit vissa inskränkningar i fråga om lantmäteriels egen produktion av följdpro-dukter i syfte att göra övergången lättare för bolaget.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                    126

De nya reglerna öppnar möjligheter för verkel atl framställa följdpro-dukler då delta är mest rationellt ur samhällets synvinkel. Sådana upp­gifter som Ulförs bra av Liber bör ligga kvar hos bolaget.

1 fråga om prissättningen pä de allmänna kartorna innebär regeringens beslut atl verkel skall fastställa priserna sä att de täcker samtliga kostnader för tryckning och distribution av de allmänna kartorna samt ell av rege­ringen fastställt bidrag lill den grundläggande karlläggningen. Härigenom bör bättre än lidigare garanteras atl de av riksdagen angivna riktlinjerna för prissättningen uppfylls (prop. 1973:1, bil. 14, CU 1973:3, rskr 1973:36). Målet för prissättningen är enligt dessa riktlinjer att, med beaktande av atl en tillfredsställande spridning av kartorna erhålls, alla trycknings- och distributionskostnader läcks saml största möjliga bidrag erhålls lill produk­tionskostnaderna i övrigt. Regeringen har vidare föreskrivit alt den avgifts­fria utdelningen av kartor som förekommer i samband med all allmänna kartor ges ut skall upphöra vid utgången av budgetåret 1980/81.

Till följd av de nya uppgifter som lantmäteriverket har ålagts genom det nu berörda beslutet har införts tvä nya delprogram, 3e och 3f. Under delprogram 3e redovisas distributionen och tryckningen etc. av de all­männa kartorna, och under delprogram 3f redovisas de uppgifter som verket har fält med anledning av förordningen om upplåtande av del allmänna kartmaterialet för följdproduktion m. m. Verksamheten inom dessa båda delprogram finansieras med avgifter. Medel för delprogrammen behöver således inte beräknas.

Genom de nya reglerna för all finansiera tryckningen av de allmänna kartorna kan anslaget minskas med 3 350000 kr. Libers ersättning för tryckkostnader, som hittills har redovisats under en särskild inkomsttitel, kommer emellertid all upphöra. Totall sett innebär den nya ordningen i fräga om tryckkostnaderna en besparing på statsbudgeten med uppskatt­ningsvis en halv till en milj. kr.

För nästa budgetår bör medel beräknas med utgångspunkt i huvudförsla­get. Jag har därvid beräknat I 134000 kr. för förbättring av flygfotografe­ringen med syfte all bl.a. lillgodose speciella behov för skogsbruket och naturvärden. För innevarande budgetär finansieras hälften av kostnaderna härför från anslag under tionde huvudtiteln. Dessa medel förs nu över så atl medlen för verksamheten kan disponeras under etl anslag. Jag har vid anslagsberäkningen också räknat med etl minskat medelsbehov om 3 350000 kr. för tryckkostnader lill följd av de nya principer för prissätt­ning m. m. som jag nyss har redovisat.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Lantmäteriet: Mätning och kartläggning för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 65 286000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                    127

D 4. Lantmäteriet: Försvarsberedskap

Reservation                          56650

1979/80 Utgift

2189074

1980/81 Anslag

1928000

1981/82 Förslag

2093000

Program 4 Försvarsberedskap

Programmet omfattar sädana uppgifter som åligger lantmäteriverket sä alt kartförsörjningen i krig tryggas. Uppgifterna rör främsl beredskaps­planläggning och förberedelser för tryckning av krigskarlor. Vidare omfat­tar programmet sekretessätgärder i form av granskning av kartor och flygbilder, samt vissa administrativa ålgärder i övrigt.

Statens lantmäteriverk

Målet för programmel Försvarsberedskap är alt lantmäteriet enligt för­fattningar och direktiv skall

— till skydd för rikets säkerhet granska kartor, fiygbilder. geodetiska dala och annan landskapsinformation

— svara för att lantmäteriels verksamhet bedrivs så atl de krav som rikets säkerhet ställer kan tillgodoses

-   medverka till alt trygga totalförsvarets behov av landskapsinformation

— verka för samordning av totalförsvarets insatser när del gäller land­
skapsinformation

-   svara för administrativ och leknisk ledning av krigslryckningsorganisa-
lionen

-   svara för ålgärder som krävs för lantmäteriels krigsberedskap.
Uppgifterna bestäms till väsentliga delar av utvecklingen i samhället och

inom totalförsvaret. Exempel på sådana verksamheter är samhällsplane­ring, utveckling och beredskapsplanläggning inom totalförsvaret, den tek­niska utvecklingen inom områdena ADB och fjärranalys samt karlproduk­tion som sker utanför lantmäteriet hos myndigheter, företag och enskilda.

Kraven pä verksamheten inom programmel har under budgetåret 1979/ 80 ökat kraftigt. Kraven har inte kunnat tillgodoses. Tidigare eftersläpning­ar kvarstår och har ökat. Etl flertal angelägna uppgifter har inte kunnat genomföras.

Under budgetåret 1980/81 har verkel prioriterat lagstadgade uppgifter enligt sekretesslagen, spridningslagarna och kartsekretessförordningen. Samordningen mellan totalförsvarets och lantmäteriels regionala organ samt utbildning och information inom programmets ämnesområden kan inte bedrivas. För att de primära kraven skall kunna uppfyllas krävs väsentligl ökade medel.

Verksamheten inom programmet beräknas fram l.o. m. budgetåret 1985/ 86 bibehålla nuvarande inriktning i stort men bedöms öka i omfattning. Ökningen hänförs i allt väsenlligt fill datautvecklingen, totalförsvarets ökade behov av landskapsinformation och utvecklingen allmänt sett inom

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                    128

samhällsplaneringens område. Landskapsinformationens allt större bety­delse för samhället i dess helhet medför ökade krav på tjänster från lantmäteriet och därvid även på programmet Försvarsberedskap.

Förslag

Huvuddelen av uppgifterna inom programmel är förfailningsreglerade. Huvudförslaget innebär all lagstadgade uppgifter kan genomföras endasi delvis. Vissa lagreglerade uppgifter som hänger samman med ökad flyg-bildsproduklion kan inle genomföras. Frågor som rör datasäkerhet måste skjutas på framtiden. Beredskapsplanering liksom åligganden rörande krigstryckningsorganisationen kan inte bedrivas på avsett vis. Påbörjad insats med alt utarbeta ett mililärgeografiskt verk måsle ställas in. En följd av huvudförslaget blir också atl personal måsle överföras lill annan verk­samhet inom lantmäteriet.

Verkets förslag medger att lantmäteriels lotalförsvarsuppgifler kan ge­nomföras. Dessa har fält en allt större betydelse särskilt för försvarsmak-len och civilförsvaret. Försvarsmaktens ändrade operativa inriktning och den tekniska utvecklingen ökar behovet av landskapsinformation i olika former. Lantmäteriet har som tolalförsvarsmyndighet, både centralt och regionalt, möjlighet alt lämna erforderligt material. För atl utveckla och samordna denna verksamhet såväl inom lantmäteriet som mellan lantmä­teriet och andra tolalförsvarsmyndigheler krävs insatser. Dessa syftar till en total besparing av stalsutgiflerna och ett rationellt tillgodogörande av lantmäteriels verksamhet.

En förenkling av granskningen av kommunernas kartor inom de ramar som spridningslagen och sekretesslagen ger är nödvändig. Della bedöms medföra avsevärda besparingar för kommunerna. För utarbetande av regler för samarbete med kommunerna krävs resurser. Vidare behövs kontinueriiga insatser för en nödvändig översyn av regler rörande kart- och fiygbildsekreless p. g. a. förändringar i samhället och den lekniska utveck­lingen.

1 verkels förslag ingår också direkta kostnader för utbildning i säker­hetsskydd inom ADB-området.

Om höjningen av anslaget inte medges kommer resurser alt saknas för sekrelessbehandling av den ökade flygbildsproduklionen. Della innebär all det under budgetåret 1981/82 uppstår en total försening om 3-4 måna­der. Förseningarna påverkar direkt verkets övriga produktion liksom sam­hällsplaneringen i övrigt. Enligl verkets bestämda mening bör verkels förslag utgöra programmets anslag och i forlsältningen utgöra huvudförsla­get.

Föredraganden

Jag anser att verksamheten under budgetåret 1981/82 bör prioriteras till förmån för sekretess- och spridningsgranskning. Det är samtidigt angeläget

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                    129

att denna verksamhet ses över bl. a. i besparingssyfte. Jag avser därför att i samråd med chefen för försvarsdepartementet i särskild ordning ange närmare utgångspunkter för en sådan översyn. För nästa budgetär bör medel beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att fill Lantmäteriet: Försvarsberedskap för budgetåret 1981/82 an­visa ell reservationsanslag av 2093000 kr.

D 5. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift                 7460178

1980/81 Anslag                7532000

1981/82 Förslag               7310000

Utvecklingen och sammansättningen av anslaget har redovisats under programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet. Anslaget skall läcka kostnader för nedsättning av ersättningsbelopp enligl lanlmäleritaxan, för den särskilda skiflesverksamhelen i Kopparbergs län och för statsbidrag till vissa sakägare.

Statens lantmäteriverk

Behovet av nedsätlningsmedel enligt äldre bestämmelser beräknas vara i stort sell oförändrat under planeringsperioden om nedsällningsbeloppen inle ändras. Bedömning av efterfrågan på den typ av förrättningar där dessa nedsällningar kan utgå är dock osäker. Resultat från faslighelsbild­ningsutredningen (Ju 1979:11) kan få betydelse för behovet av medel frän anslaget under slutet av planeringsperioden.

Vidare kan behovet av medel komma att påverkas av förslag från utred­ningen (Bo 1980:03) om lanlmäleritaxan. Bl.a. skall utredningen pröva förutsättningarna för atl minska eller helt avveckla subventionerna. Beho­vet av medel för statsbidrag tiil vissa sakägare bedöms oförändrat i avvak­tan pä resultatet av utredningen.

Förslag

Behovet av nedsätlningsmedel för budgetåret 1981/82 beräknas i stort sett oförändrat om nedsällningsbeloppen inle ändras. Nuvarande nedsätt­ningsbelopp i taxan har emellertid varit oförändrade sedan den I januari 1979. Nedsällningsbeloppen skall i princip svara mot de besparingar som görs hos andra samhällsorgan genom alt vissa typer av lanlmäleriförrätl-ningar utförs.

En höjning av gällande nedsättningsbelopp borde genomföras så att kompensation erhålls för kostnadsutvecklingen sedan den I januari 1979. Detla skulle innebära en höjning med ca 25 %. Med hänsyn till det slatsfi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                                     130

nansiella läget avslår verket emellertid från att begära exlra medel utöver vad som ryms inom huvudförslaget.

Anslagsposten för nedsällningar bör emellertid - för atl inte urholkas allt för mycket — prisomräknas med en faktor som motsvarar konsu­mentprisindex. Vidare bör frigjorda medel frän den särskilda skiflesverk­samhelen i Kopparbergs län disponeras för nedsällningar. Skiflesverksam­helen redovisas under anslaget D2. Därav framgår att för budgetåret 1981/ 82 krävs 279000 kr. mindre än för budgetåret 1980/81.

Föredraganden

Lantmäteriverket har i fräga om den del av anslaget som avser den särskilda skiflesverksamhelen i Kopparbergs län räknat med ett medelsbe­hov som är lägre än huvudförslaget. Jag förordar atl medel för denna verksamhet beräknas med utgångspunkt i verkets förslag. Jag har vid anslagsberäkningen vidare minskat anslaget med 300000 kr. till följd av all medel för sådana bidrag till kostnader för faslighetsbildningsförrätlningar (statsbidrag) m.m. som disponeras av länsstyrelserna i forlsältningen las upp under femtonde huvudtiteln. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksam­het för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 7 310000 kr.

D 6. Lantmäteriet: Utrustning

 

1979/80 Utgift

3388511

1980/81 Anslag

4900000

Beräknad

 

utgift

5510000

1981/82 Förslag

3 500000

Reservation                         611 492

Under anslaget har t.o.m. budgetåret 1979/80 redovisats kostnader för utrustning med anskaffningsvärde av minst lOOOO kv. Som en följd av proposition 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för modernisering av del statliga budgetsystemet gäller nya regler fr. o. m. den I juli 1980.

Statens lantmäteriverk

Inom lantmäteriet har modellen för kapitalförsöijning setts över. Verket har mot bakgrund av översynen tagit ställning till hur kapitalförsörjningen bör ordnas. Här innefattas alla kapilalobjekt, dvs. utrustning m.m. både inom och ulom utruslningsanslagel, omsättningslillgängar (produkter i ar-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet                       131

bete och fordringar) samt temporära variationer mellan ut- och inbetalning­ar.

Linjär avskrivning bör tillämpas på all utrustning. Avskrivningstidens längd bör grundas på den ekonomiska livslängden. På s.k. strategisk utrustning, som föresläs bli finansierad över utruslningsanslagel, bör av­skrivning ske på anskaffningsvärdet. Likaså ingår i kalkylerna en ovillkor­lig ränta, f. n. 10 %, dvs. en ränta som skall inlevereras till en inkomsttitel pä statsbudgetens inkomstsida. Det icke avskrivna värdet pä denna typ av utrustning motsvarar elt ulruslningslän. Pä s. k. vardagsulrustning, som i huvudsak föresläs finansieras utanför utruslningsanslagel, föreslås av­skrivning ske lill återanskaffningsvärdet, varför kalkylerna skall innehålla motsvarande avskrivningskostnad på återanskaffningsvärdet.

För femårsperioden t. o. m. budgetåret 1985/86 föreligger elt totalt inve­steringsbehov beträffande all utrustning på närmare 47 milj. kr. När det gäller budgetåret 1981/82 planeras inköp av utrustning till lantmäteriverket för 4465000 kr. Inköp av utrustning till överlanlmälarmyndigheterna och fastigheisbildningsmyndigheterna planeras för 5 725000 kr.

Del föreligger etl kraftigt uppdämt behov av utrustning. Denna utrust­ning är nödvändig om önskvärd rationalisering och effektivisering skall kunna åstadkommas och om den tekniska utvecklingen skall kunna följas. Av det lotala medelsbehovet för budgetåret 1981/82, 10190000 kr., faller dock endast en del på utruslningsanslagel, dä lantmäteriverket föreslår att s. k. vardagsulrustning finansieras med dels tidigare för denna typ av utrustning ackumulerade avskrivningsmedel jämte räntor, dels framdeles avskrivningsmedel efter avskrivning på åleranskaffningsvärden.

Verket föreslår etl utruslningsanslag av 4830000 kr. Detta förslag förut­sätter en lösning av kapitalförsörjningsfrågorna enligt verkets förslag.

Föredraganden

Jag anser alt verkets förslag lill finansiering av utrustning i huvudsak kan godtas. Utruslningsanslagel bör fortsättningsvis användas endast för s. k. strategisk utrustning. Med strategisk utrustning avser jag sådan utrustning som ofta är förbunden med ny produktionsteknik och leder till sädana förändringar att de långsiktigt binder resurser av olika slag. Likaså inbe­griper jag sådan utrustning som är en konsekvens av strategiska och policybetonade beslut som statsmakterna träffar angående lantmäteriels verksamhet. Övrig utrustning, som är av mer vardagsbetonad karaktär, bör finansieras genom tillskott av medel från driften.

Del ankommer pä regeringen alt besluta om anslagets användning. För nästa budgetär bör medel beräknas endast för strategisk utrustning.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt lill Lantmäteriet: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 3 500000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 16   Bostadsdepartementet

132

 

Register

Sid.

Översikt

A. Bostadsdepartementet m. m.

9 Bostadsdepartementet 10  Kommittéer m.m. 10  Extra utgifter

10 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

Anslag kr.

18890000

lOOOOOOO

300000

260000 29450000

 

B. Bostadsförsörjning m.m.

II 14 17 49 56

59

67 71 74

78 79

82 83

84 97

97

98

Bostadsslyrelsen Länsbostadsnämnderna Lån lill bostadsbyggande Räntebidrag m. m. Eftergift av hyresförlustlån 57 Tilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse Bostadsbidrag m. m.

Viss bosladsförbältringsverksamhel m.m. Bidrag till förbättring av boendemiljön Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

Län fill allmänna samlingslokaler Upprustningsbidrag m.m. lill allmänna samlingslokaler

Lån till kommunala markförvärv Lån lill invenlarier i vissa special-bosläder

Byggnadsforskning

Lån lill experimenlbyggande inom energi­området m.m..

Vissa energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m. m. Lån till experimenlbyggande inom bostadsförsörjningen

40376000 . 37330000 5700000000 7 100 000 000

100 000 000

12000000

I 100000000

120000000

1000

25000000 13000000

12 000000 72000000

720000 8500000

*31 000000

*800000000

5 000000 15176927000

 

C. Plan väsendet

102 Statens planverk

106  Bidrag till översiktlig planering m. m.

29976000 2000000

31976000

* Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 16    Bostadsdepartementet

Sid.

D. Lantmäteri- och kartväsendet

109 Organisation, uppgifter m.m.

Lantmäteriet: 111      Vissa allmänna myndighetsuppgifter 115      Förrättnings- och uppdragsverksamhet 120      Mätning och kartläggning 127      Försvarsberedskap

129                     Bidrag lill förrättnings- och uppdrags­verksamhet

130                     Utrustning

133 Anslag kr.

44863000

1000

65 286000

2093000

7310000 3 500000

123053000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1981                                    Prop. 1980/81:100

Bilaga 17

Industridepartementet

ÖVERSIKT

Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden rörande den allmänna näringspolitiken, industri och hantverk, regional utveck­lingsplanering och regionalpolitiskt stöd, mineralförsörjning, energi, lek­nisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, officiell provning och kontrollverksamhet saml fiertalet statsägda företag.

Industrins produktion beräknas under år 1980 ha ökat i en långsammare takt än under år 1979. Andelen av den totala produktionen har minskat något. Verkstadsindustrins andel av den totala industriproduktionen fort­sätter emellertid atl öka. Industrins andel av den totala sysselsättningen fortsätter att minska.

Sysselsättnings- och produktionsutvecklingen framgår av följande sam­manställning.

 

 

1965

1970

1975

1978

1979

1980 (prel.)

Antal industrisysselsatta (1000-tal)

1089

1055

1049

968

968

972

Andel av total syssel­sättning (%)

28.9

27,0

25.7

23.5

23.2

22.9

Industrins produktionsvolym (index 1970= 100)

78

100

113

104

110

111

Industrins andel av totala produktionen (%, fasta priser)

26,8

27.8

27.4

25,2

25.6

25.4

Verkstadsindustrins andel av totala industriproduktionen (%, fasta priser)

1 '  35.3

37,2

43.9

41.0

41,0

42.1

Anm. De bakomliggande statistiska uppgifterna för 1970-1979 har hämtats från SCB reviderade nationalräkenskaper, varför full jämförbarhet inle föreligger för tiden före och efter 1970.

Statens industriverk redovisar i sin höstrapport 1980 ett utvecklings­scenario för svensk industri för perioden till är 1985. Scenariot grundas pä de under tiden 1970 lill 1978 rådande utvecklingstendenserna och visar på konsekvenserna för industrins struktur, sysselsättning och investeringar om utvecklingen fortsätter i dessa banor. 1 de kalkyler som har gjorts bortses från tillfälliga konjunklurvariationer. 1    Riksdagen 1980/81. I .samt. Nr 100. Bilaga 17

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                        2

Den av industriverket beskrivna utvecklingen visar på en rad problem för den svenska industrin. Det relativa kostnadslägel gentemot utlandet fortsätter all försämras. Detta skapar problem för svensk industriexport, samtidigt som en ökad imporlkonkurrens gör sig gällande. Det är främst de traditionella, råvaruorienlerade exporlbranscherna som fortsätter alt ha problem på utlandsmarknaderna under 1980-talets första hälft. Industriver­ket bedömer att importen av industrivaror kommer alt öka i en allt snab­bare takt. En orsak lill delta är att den inhemska konsumtionen förutsätts öka i snabb takt. Den beskrivna utvecklingen medför små möjligheler alt öka den inhemska industriproduktionen. Industriverket beräknar alt in­dustriproduktionens ökningstakt blir fortsalt låg eller knappt I % per är i volym till år 1985. Den låga investeringstakten, som hänger samman med lönsamhetsproblem och väntad låg avkastning pä investerat kapital, beräk­nas fortsätta under perioden till är 1985. De skärpta konkurrensvillkoren inom industrin medför emellertid enligl industriverket att produktivitetsut­vecklingen till är 1985 blir relativt gynnsam. Endast de mest konkurrens­kraftiga produklionsanläggningarna i olika branscher väntas överieva. Om 1970-talets utvecklingstendenser fär fortsätta lill är 1985 räknar industri­verket med en kraftig minskning av antalet sysselsatta inom industrin eller närmare 15% av industrins totala sysselsättning år 1978.

Det angivna scenariot visar klart pä behovet av ändrade utvecklingsbe­tingelser för industrin under 1980-talet. Den obalans som kännetecknar den svenska ekonomin kan hävas endasi genom utökad industriproduk­tion. För detta krävs atl den ekonomiska politiken blir framgångsrik i sin strävan att hälla kostnadsutvecklingen under kontroll.

Genom betydande insatser från samhällets sida under de senaste åren har en strukturomvandling i socialt acceptabla former och i kontrollerad takt underiättats i tunga basbranscher. Samtidigt har industripoliliska ål­gärder i ökande takt kunnat inriklas mol långsikliga satsningar av vikl för den allmänna förnyelseprocessen. 1 dessa ingår satsningen pä småföreta­gen och en differentierad näringsstruktur, inrättande av de regionala ut­vecklingsfonderna och Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industri­fonden) samt ökade resurser till teknisk forskning och utveckling. Vid den nedgång i konjunkturen som nu har inträtt är det väsentligt att de offensiva insatserna fortsätter så att utvecklingen av ny industri, som kan ersälla icke konkurrenskraftig industri, påskyndas. Strukturomvandlingen måsle fortsätta under 1980-lalel. Denna måste genomföras inom ramen för en decentraliserad och socialt anpassad marknadsekonomi. Detta förutsätter samverkan mellan företagen, de anställda och samhället.

För industripolitiken är del en central uppgift atl främja rationell produk­tion i näringslivet, all stimulera lill industriell expansion och atl påverka industrin lill den nyorientering och omstrukturering som är nödvändig för att uppehålla vår internationella konkurrenskraft.

En viklig uppgift för samhället i etl strukturomvandlingsskede är alt

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                        3

driva en aktiv regionalpolitik. Mellan industripolitiken och regionalpoliti­ken föreligger elt nära samband. Genom de regionalpolitiska medlen ges möjligheter alt skapa ny sysselsättning i orter och regioner som hotas att slås ut vid förelagsnedläggelser, atl sprida sysselsättningen och att skapa ett decentraliserat näringsliv. Näringslivet måste här också la sitt ansvar.

Ett samlat förslag om inriktningen av industripolitiken kommer våren 1981 att föreläggas riksdagen.

Del budgetförslag som nu läggs fram präglas av kraven pä alt begränsa utgifterna på statsbudgeten. 1 enlighet med vad som angavs i den s.k. besparingsproposilionen (1980/81:20 bil. 13) minskas utgifterna för indu­stridepartementets del med närmare 400 milj. kr. Vissa insatser bedöms kunna göras antingen nu eller i kommande propositioner under våren 1981 för vitala områden, såsom leknisk forskning och industriell förnyelse samt energipolitiken. Myndighetsanslagen beräknas enligt huvudförslaget eller lägre. En översyn av organisationen för flera av myndigheterna inom departementets område planeras.

För all på sikt få en stärkt konkurrenskraft för svensk industri är kraft­fulla satsningar på teknisk forskning och utveckling av slor betydelse. En allt större del av samhällets lotala resurser går också till forskning och utveckling. Den relativa andelen för denna verksamhet av bruttonational­produkten har under 1970-lalet ökat kraftigt.

Styrelsen för leknisk utveckling (STU) är statens centrala organ för stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Det stöd som lämnas av STU kompletteras av Industrifonden, som har lill uppgift alt stödja slörre långsiktigt lönsamma men riskbelonade investeringar för utveckling av nya produkter, processer eller system för industriell produk­tion. Fonden förfogar nu över 300 milj. kr. 1 den industripolitiska proposi­tionen avses förslag bli framlagt om resurser och verksamhetsprogram för STU under de närmaste tre budgetåren. Härigenom ges STU möjlighet att arbeta mer långsiktigt. 1 propositionen behandlas också kapitaltillskott till Industrifonden och verksamhetsinriktning för de redan beslutade utveck­lingsbolagen pä vissa teknikområden.

Slalens insatser pä lymdonirådet har till syfte bl. a. all främja utveckling och spridning av avancerad teknik inom svensk industri och att stärka svensk industris konkurrenskraft på delta expansiva område. Regeringen har beslutat alt genomföra definitionsfasen för en experimentell telesatel-lit, Tele-X. Denna skall ge möjlighet alt praktiskt undersöka de tekniska förutsättningarna för nationella och regionala telesalellitsysiem inom olika tillämpningsområden. Intresse för projektet har uttalats från många håll. För nästa budgetär fi slås 169 milj. kr. bli anvisade till europeiskt rymd­samarbete.

Nuvarande statens skeppsprovningsanslalt har framgångsrikt utvidgat sin verksamhet till andra områden av marinteknik än ren fartygsprovning. Som en följd härav avses anstaltens namn bli ändrat till marintekniska institutet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                        4

1 en situation med krav på snabb omstrukturering av näringslivet är de små och medelstora företagen av särskild betydelse. Ny teknik och nya affärsidéer utvecklas ofta i dessa förelag. De är likaså ofta av avgörande betydelse för sysselsättningen på många små orter och är således vikliga för den regionala balansen.

Genom tillkomsten av de regionala utvecklingsfonderna har skapats elt instrument för slöd lill nyföretagande och produktutveckling bland de små och medelstora företagen, samtidigt som de näringspolitiska insatserna på regional nivå har byggts ul. Arbetet med att erbjuda goda utvecklingsbe­tingelser för dessa företag fortsätter genom satsning på företagsservice-verksamheten i de regionala utvecklingsfonderna. Anslaget till bl. a. denna verksamhet föreslås för nästa budgetår ökat med 10 milj. kr. lill 95 milj. kr.

Utvecklingsfondernas utläningskapacitet har ökats betydligt under de senaste åren. De har f.n. elt utlåningskapital på ca 1400 milj. kr., vilket möjliggör en årlig nyullåning av f.n. ca 400 milj. kr. Bl.a. mot denna bakgrund redovisades i den s.k. besparingspropositionen alt ylterligare lånekapital inte skulle tillföras fonderna budgetåret 1981/82. 1 stället ges fonderna ökade möjligheler att teckna garantier för län.

Vissa frågor som rör de små och medelstora företagen kommer att behandlas i propositionen om industripolitiken. 1 denna kommer också alt föresläs en utvidgning av den försöksverksamhet med arhelskooperaliv som f. n. bedrivs.

Ett viktigt inslag i den offensiva industripolitiken är atl främja vår expori. För de små och medelstora företagen kan utvecklingsfonderna även lämna viss exportservice. Genom del s.k. SEK-systemet har bl.a. AB Svensk Exportkredit (SEK) fält ökade möjligheter alt på internatio­nellt konkurrenskraftiga villkor refinansiera exportkrediter. Syftet är att öka de svenska exportörernas möjligheler alt lämna konkurrenskraftiga kreditvillkor i samband med medel- och långfristiga exportkrediter. SEK fär inom en ram av 18000 milj. kr., som regeringen disponerar, lämna exportkrediter eller utfästelser därom under en försöksperiod som löper ut den 30 juni 1981. Den I december 1980 motsvarade avtal om sådana krediter 7000 milj. kr. SEK:s kostnader för verksamheten beräknas bud­getåret 1980/81 till 85 milj. kr. och för nästa budgetär till 180 milj. kr. En särskild utredare har sell över systemet. Resultatet av översynen och den fortsatta verksamheten pä detta område kommer att behandlas i den nämnda industripolitiska propositionen.

Sveriges Investeringsbank AB spelar en viktig roll i den pågående struk­turomvandlingen inom vikliga delar av svenskt näringsliv. F.n. uppgår bankens beviljade krediter och garantier lill 6 800 milj. kr. i Inom skogsindustrin har under åren 1979 och 1980 skett en viss åter­hämtning som dock inle har varit tillräcklig. Vissa företag har svårigheier, bl.a. det av staten delägda Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb). Sedan styrelsen begärt kapilallillskoll av ägarna för att fortsätta struktur-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                          5

arbetet inom företagel, tillkallades en särskild förhandlingsman. Vidare har en undersökning genomförts av de samhällsekonomiska konsekvenser­na av olika framlidsalternaliv för några av Ncb:s anläggningar. Regeringen har beslutat att skjuta till ytterligare ägarkapital och länemedel samtidigt som aktiekapitalet skrivs ned och utställda industribevis konverteras till aktier. Förslag om Ncb:s framtida finansiering och struktur kommer våren 1981 all föreläggas riksdagen. 1 avvaktan härpå har nyligen en lånegaranti på 100 milj. kr. ställts till företagets förfogande.

Vidare har en särskild utredningsman gjort en bedömning av tänkbara samarbetsmöjligheter på kraftpappersomrädel mellan Fiskeby AB, Väner-skog AB och Ncb. Frågan bereds nu i regeringskansliet.

På stålområdet har den internationella lågkonjunkturen fördjupals under är 1980. Inom handelsslälindustrin påskyndas strukturomvandlingen för atl möta den minskade efterfrågan. SSAB Svenskt Slål AB har beslutat om vissa förskjutningar och förändringar inom den strukturplan som företagel lade fast år 1978. De sista 200 milj. kr. föresläs nu bli anvisade av det lån på 1 800 milj. kr. som staten skall lämna till förelaget för rekonstruklionsända-mål under åren 1978-1982. Även för vissa företag inom specialslålindu­strin härden försämrade efterfrågesituationen medfört problem. En propo­sition om vissa slälfrägor beräknas inom kort kunna förläggas riksdagen.

Del utredningsarbete rörande elektronikindustrin, som bedrivs av sla­lens industriverk i samarbete med STU och av dala- och elektronikkom­mittén har fortsatt under år 1980 och etl antal rapporter har lämnats:

Av konkurrensskäl är kunskaper om elektronikens möjligheter och ut­nyttjande av elektronik i produkterna en nödvändighet för framförallt den mindre verkstadsindustrin. För denna bör Stiftelsen Institutet för förelags­utveckling och STU även i forlsältningen kunna spela en viklig roll. För de större eleklronikföretagen, som redan till övervägande del har börjat la elektroniken i anspråk, har Industrifonden redan fält väsentlig betydelse.

Överenskommelse har träffals om alt överlåta huvuddelarna av aktierna i Datasaab AB, som ägs till hälften av staten och till hälften av Saab-Scania AB, till Telefonakliebolagel L M Ericsson. Staten behåller en mindre aktiepost, som skall förvaltas av televerket. Överlåtelsen kommer atl inom kort underställas riksdagen.

Lägel inom tekoindustrin har förbättrats under åren 1979 och 1980, men tecken föreligger nu pä en viss försämring. Berörda myndigheter har lämnat underlag för den fortsatta planeringen av de statliga åtgärderna. De effektivitetshöjande och marknadsslödjande insatserna föreslås fortsätta under nästa budgetär. Bl.a. anvisas särskilda lån lill rationaliseringsinves­teringar inom konfeklionsindustrin.

Statens industriverk har redovisat sitt uppdrag alt utarbeta en samlad plan för samhällets insatser på glasindustriområdet. Förslag till ätgärder för den manuella glasindustrin kommer alt inom kort föreläggas riksdagen.

De branschfrämjande åtgärderna för den träbearbetande industrin före-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                        6

slås fortgå även under budgetåret 1981/82. Programmel för gjuteriindustrin har nu uppnått det stadium, dä en avveckling blir aktuell. En nedtrappning avses ske successivt under de kommande tvä budgetåren.

Första halvåret 1980 utmärktes för Statsföretagsgruppen av god kon­junktur, medan en påtaglig konjunkturförsvagning inträdde under senare delen av året. Detla väntas få negaliva effekter särskilt för gruppens förelag inom basindustriområdena. Utvecklingen på slålomrädet har med­fört avsättningssvårigheter för järnmalm för Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Gruppen beräknas under är 1980 ha ca 46600 anställda. Invesleringarna uppgick till 2290 milj. kr. och omsättningen till 13900 milj. kr. Statsföretag beräknar gruppens resultat för år 1980 före bokslutsdispo­sitioner och skatter lill 440 milj. kr., vilket är ca 140 milj. kr. bättre än 1979 års resultat. En proposition om vissa frågor rörande Slatsföretagsgruppen avses bli framlagd våren 1981.'

Vissa lönsamhets- och finansieringsproblem föreligger för företag såväl ulom som inom Slatsföretagsgruppen. Staten måste självfallet liksom alla andra ägare la sitt ägaransvar.

Den statliga varvskoncernen. Svenska Varv AB, omfattar numera samt­liga storvarv. Medelantalet anställda inom koncernen har under året upp­gått lill ca 24000 personer. Svenska Varv utarbetade år 1979 en struktur­plan som syftade till att koncernen efter en omslruktureringsperiod skulle kunna vara lönsam. Planen innebar bl.a. kraftiga kapacitetsminskningar och omställning mot specialfartyg och andra anläggningar samt förutsatte ett betydande kapitaltillskott från ägaren. Förlusterna under omstrukture­ringen beräknade dock alltjämt bli betydande. För år 1980 beräknas nu förlusten före bokslutsdispositioner och skatter bli drygt 1600 milj. kr. Motsvarande förlust var för år 1979 867 milj. kr.

Strukturplanen kom att bilda ett av underlagen för den varvsproposition som behandlades av vårriksdagen 1980. 1 propositionen (1979/80: I65)före-slogs att medel skulle anvisas för nedläggning av Öresundsvarvet. Riksda­gen beslöt emellertid alt anvisa medel som för Öresundsvarvets del inne­bar tillskott med sammanlagt 432 milj. kr. för åren 1980-1984, varav 275 milj. kr. för atl läcka föriuster för den löpande produktionen. Riksdagens beslut var baserat på en plan för Öresundsvarvets överlevande som var utarbetad inom företagel. Under år 1980 redovisades myckel stora förius­ter vid Öresundsvarvel vilka redan under året uppgick till ungefär det belopp som av riksdagen beräknades för förlustläckning. På grund härav beslöts inom Svenska Varv på nytt om avveckling av Öresundsvarvet. Svenska Varv har hos regeringen hemställt om kapilallillskoll för alt täcka nedläggningskostnader. En proposition om varvsfrågor avses bli framlagd våren 1981.

Målet för regionalpolitiken är all ge människor i alla delar av landel tillgång lill arbete, service och god miljö. En nära samordning behövs med både industri- och arbetsmarknadspolitiken för alt uppnå detta syfte.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                          7

Regionalpolitiken skall bidra till atl utjämna välfärden både mellan landsdelar och regioner. En solidarisk regionalpolitik blir därmed etl vik­tigt inslag i den ekonomiska politiken.

Den nya slödområdesindelningen innebär all kommuner som är i behov av regionalpolitiskt slöd inplaceras i sex stödområden. Nya ändamål kan nu stödjas med lokaliseringslån, I.ex. marknadsföring och produktutveck­ling. Sysselsättningsstödet har kraftigt förstärkts i de svagaste regionerna. Slörre möjligheler finns också alt använda offertstöd. För regionalpolitiskt Slöd i form av avskrivningslän, lokaliseringslån, utbildningsslöd, syssel­sättningsslöd och offertstöd har fastställts en ram av numera 7570 milj. kr. för budgetåren 1979/80-1983/84, sedan vissa medel som anvisats lill sär­skilt regionalpolitiskt slöd inom vissa varvsregioner har förts in under ramen. För nästa budgetär beräknas nu för dessa ändamål I 002,2 milj. kr. De regionalpolitiska insatserna har under perioden 1973-1979 skapat drygt 21 000 nya arbetstillfällen, varav mer än 15000 i de s. k. skogslänen. Möjligheterna all bygga kommunala industrilokaler föreslås nu bli vidgade i stödområde 5 och 6. Arbelel med alt ta fram produkter och projekt som kan medföra sysselsättning i stödområdet fortsätter.

Regionala utvecklingsbolag har bildats för Jämtlands och Västerbottens län, Z-invest AB och AC-lnvest AB. De har påbörjat sin verksamhet under hösten. Stiftelsen Servicecentralen i Gällivare (SIGA), som kan ge service till statliga myndigheter och förelag i mellersta och södra Sverige, har börjat sitt arbele under år 1980.

Den stora folkomflyttning som ägde rum mellan länen under 1960-talet. har efterträtts av en stabilisering under 1970-talel. Bl.a. har befolknings­tillväxten inom storstadsområden och primära centra dämpats och en viss nettoinflyttning har skett lill de s.k. skogslänen. Den regionala obalansen kvarstår dock och för Norrbottens län har läget försämrats under de senaste åren.

Arbetet med den nya fullständiga länsplaneringsomgången - länsplane­ring 1980 — har slutförts och redovisats lill regeringen i ell regionalpolitiskt handlingsprogram för varje län. En samlad utvärdering kommer senare att redovisas för riksdagen. För åtgärder i anslutning till länsplaneringen före­slås 35 milj. kr. bli anvisade även nästa budgetär.

De olika statliga insatserna för sysselsättning och service i glesbygder har samordnats och samlats under fjortonde huvudtiteln. Medlen har för­delats på berörda länsstyrelser som därigenom har fåll möjlighet att avväga de insatser som fär störst effekt. Till ålgärder i glesbygder föresläs nästa budgetår 100 milj. kr. och ramen för statlig kreditgaranti för lån lill förelag i glesbygder m. m. föresläs till 48 milj. kr.

Som etl komplement lill nuvarande i huvudsak selektiva stödmedel bör utformningen av mer generellt verkande medel utredas.

En översyn har genomförts av det statliga stödet till hemslöjden. Förslag om åtgärder pä detta område kommer inom kort atl föreläggas riksdagen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                        8

Utformningen av politiken såvitt gäller råvaru- och naturresursområdet förutsätter en samlad överblick över hela råvaruområdet och jämförelser mellan utvecklingen för olika råvaror. Underlag för beslut härvidlag har redovisats av bl. a. mineralpolitiska utredningen. 1 sitt slutbetänkande som lämnades i millen av år 1980 framhåller utredningen atl det överordnande industripoliliska målel på mineralområdet bör vara alt skapa förutsättning­ar för en livskraftig mineralindustri som kan konkurrera pä lika villkor med producenterna i andra länder. Utredningens förslag bereds f.n. inom in­duslrideparlementet.

Arbetet med att trygga Sveriges försörjning med olika metaller och mineral fortsätter. Till Sveriges geologiska undersökning (SGU) och nämn­den för statens gruvegendom föreslås nästa budgetår 127 milj. kr. bli anvisade. Av medlen avses ca 80 milj. kr. till prospektering och ca 36 milj. kr. lill geologisk karlering samt information och dokumentation av geolo­giska förhållanden. 1 enlighet med den s. k. besparingspropositionen mins­kas medlen över statsbudgeten till uranprospektering med 10 milj. kr.

Energiförsörjningen är av den största belydelse för välfärd och miljö. Regeringens energipolitik inriktas pä en säker, lillföriitlig och miljövänlig försörjning med energi.

Energilillförseln under är 1980 beräknas uppgå lill 424 TWh', vilket innebär en minskning med 4,3% i förhållande till föregående år. Av den tillförda energin svarade olja för ca 68%. Härvid bör uppmärksammas all under år 1979 skedde en ökad lagring hos konsumenterna, som motsvaras av minskade inköp under år 1980. Vidare påverkade arbetskonflikten våren 1980 energiförbrukningen.

Huvuduppgifterna för energipolitiken under 1980-talet är all främja ener­gihushållningen, minska oljeberoendet och förbereda avvecklingen av kärnkraften. De närmaste årtiondena måsle bli en lidsperiod när varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåver­kan introduceras för att pä sikt kunna svara för huvuddelen av vårt lands energiförsörjning. En viktig förutsältning för atl en succéssiv övergång till ny energiteknik, bl.a. hantering och förbränning av fasta bränslen och ulnyltjande av solvärme, skall kunna genomföras är att ökade resurser satsas på energiteknisk rådgivning och utbildning.

Elt nytt stödsystem för ätgärder för alt ersätta olja eller spara energi införs den I januari 1981. Stöd skall normall utgå iform aV lån med förmånliga villkor. Syftet är atl stimulera ålgärder som snabbt kan minska oljeberoendet, vilkel innebär atl slödel inriklas på åtgärder som kan få effekt från nu lill år 1990 och åren närmasl därefter. Stödverksamheten finansieras genom en avgift pä oljeprodukter. För är 1981 beräknas me­delsbehovel till 500 milj. kr. Stödbehovet för treårsperioden 1981-1983 beräknas uppgå lill I 700 milj. kr. Samtidigt kommer inte längre medel alt

' 1 TWh (1 terawattimme) = I miljard kilowattimmar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                           9

utgå över statsbudgeten till energisparande investeringar inom näringsli­vet.

Av de inhemska bränslena är del främst skogsavfall, flis och torv som kan ge betydande bidrag till vår energiförsörjning lill år 1990. Ett mål för användning av inhemska bränslen år 1990 bör ställas upp. Oljeersättnings­delegationen, som har tillkallats för atl verka för ett ökat utnyttjande av solvärme och bränslen som kan ersätta olja, har under år 1980 lämnat en serie rapporter och därvid redovisat bl.a. underlag för åtgärder för ökad användning av inhemska bränslen.

Även om en salsning på inhemska energikällor ges hög prioritet är det nödvändigl att ocksä kolet kommer lill ökad användning för all oljeberoen­det skall kunna minska redan under 1980-lalel. Slora insatser görs, bl.a. inom det s. k. Kol-Hälsa-Miljöprojektel, för atl hälso- och miljöfrågorna vid kolanvändning skall kunna lösas på tillfredsställande sätt.

För all snabbt fä lill stånd en ökad användning av fasla bränslen avses lagförslag bli framlagt om atl bl.a. vissa större eldningsanläggningar skall utföras, sä atl de kan eldas med fast bränsle.

Trots insatserna för alt minska oljeberoendet kommer oljan att svara för en betydande del av energilillförseln under 1980-lalel. Åtgärder för atl trygga oljeförsörjningen utgör därför etl nödvändigt inslag i energipoliti­ken. Statligt stöd utgär till prospektering och utvinning i form av bidrag och garantier.

Del statliga oljeföretagel Svenska Petroleum AB (SP) har träffat avtal med etl anlal oljeproducenler och svarar nu för en betydande del av den svenska försörjningen med råolja. 1 raffinerings- och distributionsleden samarbetar SP med andra branschföretag.

Den kommunala energiplaneringen är en viklig del av kommunernas roll inom energipolitiken. Statens industriverk har pä regeringens uppdrag kommit in med förslag om hur kommunerna skall kunna minska sitt olje­beroende genom en utveckling av den kommunala energiplaneringen.

Nalurgas kan ersätta olja bl.a. för uppvärmning i sådana områden där del inte är aktuellt med fjärrvärme och för industriellt bruk. En begränsad introduktion av naturgas i Skåne under åren 1985-1986 på grundval av import från Danmark beslutades av riksdagen våren 1980. Undersökningar av möjligheterna till ökade inköp av gas pågår.

Elförsörjningen under 1980-talet synes vara tryggad. Elanvändningen under 1980-lalel skall ske pä ell sådant säll alt vi inte blir lästa lill etl ökat elutnyttjande i framliden. Elanvändningen får heller inle styras lill sädana objekt att introduktion av andra energikällor försväras. Dessa och därmed sammanhängande frågor har behandlats av elanvändningskommittén.

Med anledningen av utgången i folkomröstningen om kärnkraft den 23 mars 1980 har riksdagen beslutat att kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn lill behovel av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Högst de tolv reaktorer som idag är i drift.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                       10

färdiga eller under arbete skall användas under sin tekniska livslängd som bedöms vara ca 25 år från resp. reaktors idrifttagning. Det sista kärnkraft-blocket skall vara avvecklat år 2010. Till ersättning för försenad idrifttag­ning av kärnreaktorer har hittills anvisats 1000 milj. kr.

De förslag till säkerhetshöjande ätgärder som har framförts av reaktorsä­kerhetsutredningen skall vara genomförda eller under genomförande se­nast vid utgången av år 1985. Särskilda lokala säkerhetskommittéer skall inrättas vid varje kärnkraftverk. Arbetet med säkerhetsstudier för de svenska kärnkraftreaklorerna intensifieras. Avsikten är atl en säkerhels-studie skall genomföras för varje reaktor.

Som ett led i ansträngningarna inlernationellt att intensifiera kärnsäker­hetsarbetet höll det internalionella atomenergiorganet (lAEA) pä regering­ens inbjudan en större konferens i Slockholm i oktober 1980 om aktuella kärnsäkerhetsfrågor.

Elt betydelsefullt led i de insatser som krävs för atl minska vårt oljebe­roende och stegvis avveckla kärnkraften är forskning om och utveckling av ny teknik för bl.a. effektivare energiutnyttjande och för utnyttjande av förnybara energikällor och uthålliga energirävaror. 1 Sverige bedrivs en omfattande verksamhet främst inom ramen för särskilda treåriga energi­forskningsprogram. Under den treårsperiod, som löper ut med delta bud­getär, har till Huvudprogram Energiforskning anvisats sammanlagt 823 milj. kr.

Våren 1981 kommer förslag till riktlinjer för energipolitiken till år 1990 alt läggas fram. Samtidigt avses ocksä en utblick ges mot tiden efter år 1990 med angivande av den långsiktiga inriktningen. Förslagen avses ge en samlad bild av energipolitiken, varvid även förslag till nytt energiforsk­ningsprogram för den kommande treårsperioden kommer att läggas fram. Även myndighelsfrågorna på energiområdet kommer att behandlas.

Sammanfattning

Förändringar inom industridepartementets verksamhetsområde i förhäl­lande till motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 fram­går av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inte tagits med. Beloppen anges i milj. kr.

Som framgår av sammanställningen innebär budgetförslaget för nästa budgetår för industridepartementets del totalt en minskning med 4.6 mil­jarder kr. till drygt 4,7 miljarder. Della sammanhänger i första hand med betydande engångsanvisningar i nuvarande statsbudget och att ett antal anslag i avvaktan pä kommande propositioner tas upp med oförändrade eller med nominella belopp. Härtill kommer genomförande av den s.k. besparingsproposilionen som innebären sammanlagd besparing på närma­re 400 milj. kr. Förslaget innebär dock inte försvagning ay centrala områ-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

II

den, såsom teknisk forskning och utveckling, små och medelstora företag, regionalpolitik och energipolitik.

 

 

Fjortonde huvudtiteln

 

Anvisat

Förslag

Föränd-

 

 

1980/81

1981/82

ring

A. Industridepartementet m. m.

87,5

71.8

-     15,7

B. Industri m. m.

 

513.5

537.7

-1-    24.2

C. Regional utveckling

 

1.545.5

1 137,2

-   408.3

D. Mineralförsörjning

 

167.8

131.1

-     36,7

E. Energi

 

2 165.8

1 769.8

-   396.0

F. Teknisk utveckling m.m.

 

1 647.2

759.8

-   887.4

G. Statsägda företag

 

3 235.1

314.3

-2920.8

Totall för industi

-ideparle-

 

 

 

 

mentet

9362,4

472L6

-4640,8

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

12

 

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande:  statsrådet Åsling, såvitt avser frågorna under littera A-D, F och G. statsrådet Petri, såvitt avser littera E.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser industride­partementets verksamhetsområde

Fjortonde huvudtiteln

A. INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Industridepartementet

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

28332712 27743000 29931000

 

 

1980/81

 

Beräknad

ändring

1981/82

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

114 50

164

 

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

Regionalt utvecklingsarbete

Reseersällningar (även för utrikes resor)

Expenser

Publikationstryck

22 147000

2900000

1050000

1 126000

520000

 

-1-1946000 -1-   150000 -1-    31000 -1-    61000 of.

 

27 743000

 

-1-2188000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 29931000 kr., varav 2078000 kr. för pris- och löneomräkning enligt de principer som gäller för alt fastställa huvudförslag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

13

Överenskommelse har träffats all industridepartementet i forlsältningen skall svara för handläggning av vissa frågor som rör FN:s organisafion för industriell utveckling UNIDO (United Nations Induslrial Development Organization). Jag har vid min medelsberäkning tagil hänsyn härfill. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Industridepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa etl för­slagsanslag av 29 931000 kr.

A 2. Teknisk attaché

 

1979/80 Utgift

440307

1980/81 Anslag

436000

1981/82 Förslag

505000

Från anslaget bestrids kostnaderna för en tjänst som teknisk attaché vid Sveriges delegation hos OECD i Paris.

Anslag

Lönekostnader

Vissa biträdeskostnader

Bostadskostnader

Sjukvård

Expenser (och reseersättningar inom verk­samhetsområdena)

Ersättning för resor till och från Sverige vid tjänsteuppdrag och semester

 

1980/81

Beräknad

 

ändring

 

1981/82

237000

-1-43000

48000

-1- 8000

108000

-1-16000

1000

of.

22 000

of.

20000

-t- 2000

436000

4-69000

Den tekniske attachén har till uppgift all följa arbelel inom bl.a. OECD och den europeiska rymdorganisationen (ESA) samt att bevaka verksam­heten inom andra internationella organisationer i Frankrike och närlig­gande länder.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 505000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Teknisk attaché för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsan­slag av 505 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                         14

A 3. Kommittéer m. m.

1979/80 Utgift           68870156              Reservation               2271984

1980/81 Anslag         43000000

1981/82 Förslag         39000000

Från della anslag bestrids f. n. förutom kostnader för industrideparte­mentets kommittéer m. m. även kostnader för följande organ, näringspoli­tiska rådet, regionalpolitiska rådet, byggbranschrådel, skogsbranschrådel, stälbranschrädel, branschrådet för varvsindustrin (varvsrädet), teko­branschrådet, bilbranschrådel, den svenska delegation som ingår i svensk-norsk kommitté för energi- och industrisamarbete, delegationen för smä-företagsfrägor, delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher, dele­gationen för mellansvensk gruvindustri (gruvdelegationen), utvecklings­fondernas samarbetsräd, Barsebäckdelegalionen, expertgruppen för forsk­ning om regional utveckling (ERU) och arbetsgruppen för alt följa upp vissa projekt som satts igång av Norrboltendelegationen. Arbetsgruppen har inrättats enligt regeringens beslut den 27 mars 1980.

Under år 1980 har ell fiertal kommittéer och utredningar inom departe­mentets verksamhetsområde slutfört sina uppdrag. Hit hör bl.a. mineral-politiska utredningen (1 1974:02), läkemedelsindustridelegalionen (I 1975:09), Norrboltendelegationen (1 1976:04), utredningen (I 1977:11) om omställbara eldningsanläggningar, ulredningen (I 1978:07) om kärnkraf­tens radioaktiva avfall - organisations- och finansieringsfrågor, flygindu-stridelegationen (I 1978:09), DlS-ulredningen (1 1979:06), kommittén (I 1979:09) för industripolitikens informationsunderlag och utredningen (1 1979:10) om myndighetsorganisaiionen inom energiområdet. Hit hör också svenska kommittén (1 1980:01) för lAEA:s kärnkraftsäkerhelskonferens 1980 och elanvändningskommittén (1 1980:05), vilka båda har tillkallats under år 1980.

Ytterligare etl antal kommittér och särskilda utredare har tillkallats under är 1980, nämligen organisationskommittén (I 1980:02) för SIFU-stiftelsen, 1980 års exportkreditulredning (1 1980:03), ulredningen (1 1980:04) om vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag m.m.. ångexplosionskommittén (1 1980:06) och ulredningen (1 1980:07) om principerna för taxe- och prissättning inom energiområdet.

Inom industridepartementets verksamhetsområde arbetar f. n. 23 kom­mittéer. Den höga taklen i departementets arbete återspeglas också i kommitléverksamheten, där uppdragen normalt genomförs snabbare än vad som är brukligt inom många andra områden av utredningsväsendet. Flertalet av de nu arbetande kommittéerna beräknas ha fullgjort sina uppdrag under är 1981. Detla gör behovet av medel för utredningsverk­samhet under budgetärel 1981/82 svårbedömbart. Efter samråd med stats­rådet Petri bedömer jag medelsbehovet för kommitléverksamheten m.m. under nästa budgetår till ca 15,4 milj. kr. Jag har härvid tagit hänsyn också

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      15

till det behov av medel som föreligger att i industridepartementets verk­samhet anlita konsulter och utredare för olika uppgifter.

För delegationen (11975:02) för energiforskning och energisparkommit­tén (I 1974:05) beräknar jag för nästa budgetär resp. 4.6 och 15 milj. kr.: sistnämnda belopp efter samråd med statsrådet Petri. Jag och statsrådet Petri kommer alt närmare behandla dessa båda kommittéers verksamhet i samband med all förslag om den framlida energipolitiken och om energi­forskningsprogram för perioden 1981/82-1983/84 föreläggs riksdagen se­nare under delta riksmöte.

För ERU:s verksamhet beräknar jag för nästa budgetår 3 975000 kr. Jag återkommer i det följande under avsnittet om regional utveckling till ERU.

Med hänsyn till det anförda beräknar jag alltså medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1981/82 till (l5 425000-H4600000-H5000000-h 3975000=) 39 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Kommittéer m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl reserva­tionsanslag av 39000000 kr.

A 4. Extra utgifter

1979/80 Utgift                    364494                  Reservation                          87 525

1980/81 Anslag                  447000

1981/82 Förslag                  447000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat 447000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservations­anslag av 447000 kr.

A 5. Bidrag till vissa internationella organisationer

1979/80 Utgift                    276064

1980/81 Anslag                  312000

1981/82 Förslag                  204000

Frän della anslag bestrids kostnaderna för Sveriges bidrag lill internatio­nella byrån för mätt och vikt samt internationella organisationen för legal metrologi. Jag beräknar medelsbehovel för nästa budgetär lill 204000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att lill Bidrag lill vissa internationella organisationer för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 204000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                    16

A 6. Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län

Reservation              10037713

1979/80 Utgift

8463968

1980/81 Anslag

12600000

1981/82 Förslag

1750000

Från anslaget bestrids kostnader för industridepartementets samordning av centrala insatser som syftar lill all etablera verksamhet i vissa län, som utsätts för särskilda påfrestningar i samband med strukturomvandlingen i vissa industribranscher. Verksamheten är av försökskaraklär (jfr s. 75).

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår lill I 750000 kr. i enlig­het med vad jag har angett i prop. 1979/80: 20 om besparingar i statsverk­samheten, m.m. (bil. 13 s. 12).

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län för budget­ärel 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av I 750000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                 17

B.    INDUSTRI M. M.

Innan jag behandlar anslagsfrågorna under detla avsnitt vill jag översikt­ligt redogöra för vissa bedömningar rörande industrins utveckling och som redovisas i statens industriverks höstrapport 1980. Därefter redovisar jag vissa ålgärder inom ramen för industripolitiken.

1980 års höstrapport — Industriutvecklingen i Sverige

Statens industriverk

Statens industriverks höslrapporter syftar lill alt vara dels ell underiag för industripolitiken, dels en utgångspunkt för ytteriigare utredningsarbete för all ta fram underlag för konkreta industripoliliska beslut. I verkels höstrapporl 1980 - Induslriutvecklingen i Sverige - görs ett försök att vidga diskussionen om industrins strukturomvandling, dess bestämnings­faktorer och olika former av anpassningskrav som följer i dess spär.

Den svenska industrins strukturomvandling pä lång sikt bestäms lill stor del av den internationella utvecklingen. Det är en följd av Sveriges della­gande i den internationella arbetsfördelningen, vilket förutsätts fortsätta i oförändrad eller ökad omfattning. Den ekonomiska utvecklingsnivån är betydelsefull för förändringen av såväl efterfrågans storlek och samman­sättning som ländernas produklionsförulsältningar inom olika verksam­heter. Mot denna bakgrund bör den svenska industrin inriklas mot dels kunskapsinlensiv produktion, dels sådana kapiialintensiva verksamheter som samtidigt ställer slora krav på kunskaper. Sådan produktion slär alt finna i de flesta branscher. Verkstadsindustrin och den kemiska industrin framstår dock som de huvudområden inom vilka en svensk indusiriexpan-sion på lång sikt kan ske.

Industrins strukturomvandling på medellång sikt bör ske i riktning mot den sammansättningen av industrin som är önskvärd på lång sikt. Anpass­ningen av industristrukturen i denna riktning skulle utebli om de under 1970-talet rådande utvecklingstendenserna fär fortsätta till år 1985. Brislen på strukturell anpassning under dessa förhållanden ställer krav pä industri­poliliska ingripanden för alt vrida industristrukturen i riktning mol en långsiktig konkurrenskraftig sammansättning. Påfrestningarna på industri­sysselsältningen nödvändiggör samtidigt arbetsmarknadspolitiska ålgärder för att överbrygga tillfälliga svårigheter och underlätta omställningar pä arbetsmarknaden. En stor del av sysselsältningsborifallet under perioden kan väntas ske i branscher som är utpräglat regionalt koncentrerade. Åtgärderna fär därför sannolikt ell stort inslag av regionalpolitik. En betydande risk finns all olika politiska åtgärder medför sädana effekter atl de motverkar en omvandling av industristrukturen i önskvärd riktning. 2    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 17

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                       18

För att uppnå nödvändiga förändringar av industristrukturen krävs ål­gärder för att leda utvecklingen i andra banor sä atl 1970-lalets utvecklings­tendenser förhindras verka fram till år 1985. En ekonomisk politik som leder lill en förbättring av den svenska industrins relativa kostnadsläge och en långsammare inhemsk konsumlionslillväxl, möjliggör en gynnsammare produktions- och sysselsättningsutveckling för industrin. En omstruktu­rering av industrins investeringar i riktning mot den kemiska industrin och delar av verkstadsindustrin skulle i detla fall ge utrymme för en stark produktionstillväxt. En sådan omstrukturering kan på medellång sikt ske inom ramen för i stort sett oförändrade totala industriinvesteringar jämfört med den senare delen av 1970-talet.

Företagens investeringsplaner överensstämmer inle med denna önsk­värda invesleringsslruktur. Invesleringarna inom kemisk industri och ma­skinindustri bör vara betydligt slörre, medan investeringarna inom gruvin­dustri, järn-, stål- och metallverk saml massa- och pappersindustri bör vara betydligt mindre än vad företagens planer anger. För att åstadkomma en förändring av investeringsstrukluren i önskvärd riktning krävs därför industripoliliska åtgärder. De nämnda omfördelningarna jämfört med före­tagens planer bör tjäna som riktmärke för industripolitiken.

Möjligheterna för företagen att öka sin produktion kan hämmas av flera . faktorer. Nedgången i den allmänna rörligheten pä arbetsmarknaden har i olika sammanhang förts fram som en förklaring lill den brist på arbetskraft som har förekommit bland expansiva företag. Det som har betydelse för strukturomvandlingen är frågor som berör rörlighetens riktning snarare än dess totala omfattning. Åtgärder för atl häva bristen pä yrkesarbetare kan ocksä ha väsentlig betydelse både för den kortsiktiga anpassningen på arbetsmarknaden och för industrins långsikliga konkurrensförmåga.

1 årets höstrapporl gör industriverket en närmare studie över maskinin­dustrin, där en viss lönsamhetsförbättring konstateras efter den drama­tiska nedgången i lönsamheten under mitten av 1970-talet. Verket ger vidare kortfattat sin syn pä vissa frågor med anknytning till exportstödet, järnmalmsbrytningen i Norrbotten samt bostadsbyggandet.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över industriverkets höstrapport avgetts av nationalekonomiska institutionen vid universitetet i Göteborg, Sveriges Exportråd, Statsföretag AB. Sveriges Industriförbund efter hörande Skogsindustriernas samarbetsutskott, Sveriges Kemiska Industrikontor och Sveriges Mekanförbund, Centralorganisation SACO/SR, Landsor­ganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen och Svenska Me­tallindustriarbetarförbundet.

Remissinstanserna instämmer i uppfattningen all en ständigt pågående strukturomvandling är en nödvändighet för svenskt näringsliv. Flera in­stanser understryker därvid Sveriges internalionella beroende och vår

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      19

känslighet för förändringar i den internalionella marknadssituationen. Emellertid ställer sig flertalet remissinstanser tveksamma eller avvisande till industriverkets analys och slutsatser beträffande riktlinjerna för en önskad strukturell utveckling inom industrin vad avser branschsamman-sätlning o. d. Ett av huvudargumenten är osäkerheten i det grova bransch­begrepp som verket använder. Därför efterlyses i flera fall nya grunder för statistik och information avseende företag och industrin.

Enligt min mening pekar industriverkets höstrapporl på behovet av en aktiv industri- och regionalpolitik. Resursöverföringen från olönsamma till expansiva delar av näringslivet måste pä olika sätt underlättas. Åtgärder måste vidtas som stimulerar lill en ökad materiell och immateriell kapital­uppbyggnad. Industriverket förespråkar en inriktning mot kunskapsinten­siv produktion. Som huvudslralegi tror jag detla är riktigt men vi måste vara medvetna om atl kunskapshöjande ätgärder och satsningar på forsk­ning och teknisk utveckling inte omedelbart slår igenom i form av investe­ringar och produktionsresultat. En konsekvens av detta är att konkurrens­kraften gentemot utlandet måste höjas också för den arbetsintensiva indu­strin. Vi får ocksä räkna med att de traditionella basindustrierna även fortsättningsvis kommer spela en inle oväsentlig roll.

Jag avser föreslå regeringen att vidare behandla frågor om industripoliti­kens framtida inriktning i en särskild proposition senare under della riks­möte.

Jag övergår nu till atl översiktligt redovisa åtgärder som planeras inom vissa områden.

Kapitalförsörjning m. m.

Den svenska industrins investeringar ligger fortfarande pä en låg nivå. En viss förskjutning har skett från basindustrin lill kemisk industri och verkstadsindustri. Den allmänna ekonomiska politiken och kreditpolitiken har bl.a. inneburit ett högt ränteläge under år 1980. Därtör har företagen snarare strävat efter att förbättra sin finansiella situation än att satsa på investeringar i nya projekt. Del är ocksä svårt alt finna nya projekt som har en sådan avkastning alt de ur lönsamhelssynvinkel kan försvaras. Till detla kommer att tillgången på lånat kapital resp. likvida medel har varit god medan företagels tillgäng på eget riskvilligt kapital varit sämre. Därför har riksdagen nyligen beslutat om lättnader i enskilda personers beskatt­ning av inkomst av aktieutdelningar.

Etl utredningsarbete pågår belräffande de mindre och medelstora företa­gens finansiella förhållanden. Industrifinansieringen och särskilt banker­nas möjligheter att ytterligare medverka och ta risker i samband med industriell utveckling har debatterats intensivt under året. Genom stegvisa förändringar av banklagssliftningen har bankerna efter hand givits större

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      20

möjligheter att engagera sig i riskfyllda projekt. Som en komplettering till bankerna spelar Sveriges Investeringsbank AB en viktig roll genom sin medverkan i finansieringen av långsiktiga och riskfyllda investeringar. Bankens beviljade krediter och garantier uppgår f. n. till 6800 milj. kr.

Exportfrågor

Andelen export av kapitalvaror i svenska tolalexporten har ökal under 1970-lalet. 1 början av 1970-lalet dominerade Latinamerika som marknad bland utvecklingsländerna. I slutet av 1970-talet har en utjämning skett. Utvecklingsländerna i Afrika och framför allt inom OPEC' har ökat i belydelse som marknad. Statshandelsländernas belydelse som marknad för svensk kapilalvaruexport har varit ungefär oförändrad under 1970-talet. Industriländerna dominerar fortfarande. Kaptialvaruexporten har således hävdat sig bättre än andra varor medan den svenska positionen totalt sett försvagats något under 1970-lalet. Den starkaste utvecklingen på utvecklingsländer och statshandelsländer har Finland och Förbundsrepu­bliken Tyskland uppvisat. Den svenska tjänsteexporten som ofta är kopp­lad lill kapilalvaruexport genom entreprenadprojekt m.m. visar en snabb ökning. Trots detta synes den svenska exporten vara av relativt sett mindre belydelse än andra länders tjänsteexport.

Det syslem som startades den I juli 1978 för långfristig finansiering av svensk export av kapitalvaror, det s.k. SEK-systemet, berör 3-4% av den svenska totalexporten. Systemet som fungerar under en försöksperiod som sträcker sig till den 1 juli 1981 har just utvärderats.

Små och medelstora företag

1 en situation med avtagande ekonomisk tillväxt och krav på snabb omstrukturering av näringslivet är de små och medelstora jöretagen av särskilt i esse. Teknisk förnyelse och nya affärsidéer utvecklas ofta i dessa företag. Arbetet fortsätter för att erbjuda goda ulvecklingsbeting­elser för de små och medelstora företagen. Jag avser sålunda att i den proposition om industripolitiken som jag just har nämnt, behandla också vissa smäförelagsfrågor. 1 detla sammanhang avser jag även förorda en utvidgad försöksverksamhet för arbelskooperaliv.

När jag i det följande behandlar anslagsfrågorna kommer jag att förorda en fortsatt satsning på företagsserviceverksamheten i de regionala utveck­lingsfonderna. När det gäller fondernas kredilverksamhet bör i enlighet med prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. (bil. 13 s. 2) inget medelstillskott lämnas till de regionala utvecklingsfondernas lån­givning under budgetåret 1981/82. 1 stället kommer jag att förorda att fondernas möjlighet alt teckna lånegarantier ökas.

' Organization of the Petroleum Exporling Countries.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                         21

Branschfrågor

Den internalionella lågkonjunkturen på slålomrädet har fördjupats under är 1980. och i vär omvärld vidtas krisätgärder av olika slag för alt underlät­ta anpassningen till den minskade efterfrågan. Inom handelsstålindustrin påskyndas strukturomvandlingen för att tidigt möta den försämrade mark­nadssituationen. Även för specialstålindustrin medför den försämrade ef­terfrågesituationen problem bl.a. mot bakgrund av branschens stora ul-landsberoende.

Regeringen kommer inom kort all för riksdagen redovisa vissa frågor om stålindustrin m. m.

Den återhämtning som har kunnat ske inom skogsindustrin under åren 1979 och 1980 har varit otillräcklig. Lönsamhetsproblem kvarstår inom vissa förelag, bl. a. del av slaten delägda Norrlands Skogsägares Cellullosa AB (Ncb). För atl få ekonomiska resurser atl fortsätta strukturarbetet har Ncb:s styrelse inlämnat en begäran om kapitaltillskott från ägarparlerna, dvs. slaten och de sju skogsägarföreningarna i norra Sverige. För all för slalens räkning föra förhandlingar med den andra ägarparten har en sär­skild förhandlingsman tillkallats. Vidare har en undersökning genomförts av de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika framlidsalternativ för några av Ncb:s anläggningar. Resultaten av förhandlingarna och undersök­ningen har redovisats för regeringen som tagit ställning för elt alternativ som innebär all en genomgripande omstrukturering genomförs inom loppet av elt par år och alt 300 milj. kr. skjuls lill i nytt ägarkapital tillsammans med 100 milj. kr. i lånekapilal. Del lidigare aktiekapitalet - lill 74% slalligl och lill 26% ägt av skogsägarföreningarna — blir genom de olika struktur­åtgärderna förbrukat. Utställda industribevis konverteras lill B-aklier. Re­geringen avser atl våren 1981 återkomma till riksdagen med förslag avseen­de Ncb:s framtida struktur och finansiering. 1 avvaktan härpå har en lånegaranti på 100 milj. kr. ställts till förelagels förfogande:

En särskild utredningsman har gjort en bedömning av tänkbara samar­betsmöjligheter pä kraftpappersomrädel mellan Fiskeby AB, Vänerskog AB och Ncb. Frågan bereds nu i regeringskansliet.

Statens industriverk utreder på regeringens uppdrag vissa frågor rörande sågverksindustrin. Verket väntas inom kort överlämna sin rapport, som kommer atl remissbehandlas.

Den utredning (1 1979: 18) som har tillsatts för alt överväga vilka ålgär­der som bör vidtas för all förbättra skogsindustrins virkesförsörjning vän­tas redovisa sina förslag under år 1981.

Kemisk industri — eller delar därav - utpekas ofta som en av industrins lillväxtseklorer. Inom statens industriverk har påbörjats en utredning om den svenska kemiska industrins utvecklingsmöjligheter. Industriverket har vidare i uppdrag atl utreda vissa frågor rörande gummivaruinduslrin. Den sista delrapporten väntas bli klar i början av är 1981. Läkemedelsindustri-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                                       22

delegationen (1 1975:9) avgav hösten 1980 sin slutrapport (SOU 1980:33) Svensk läkemedelsindustri. Delegationen föreslår alt ett branschråd inrät­tas för läkemedelsindustrin. Delegationens slutrapport remissbehandlas f.n.

Vissa delbranscher inom verkstadsindustrin studeras f.n. av statens industriverk. Härmed skapas ell underiag för företagens strategiska beslut i produktions-, marknadsförings- och samverkansfrägor med syfte att an­passa verksamheten lill de krav som omvärlden och strukturomvandlingen ställer. För all förbättra samordningen av lagstiftningsåtgärder m.m. som rör bilbranschen har tillsatts en interdepartemental arbetsgrupp med an­knytning till bilbranschrådel.

Det finns starka ömsesidiga beroendeförhållanden mellan den del av vår industri som vidareförädlar inhemska råvaror (basindustrin) och den verk­stadsindustri som levererar maskinell utrustning lill basindustrin. Jag avser i annat sammanhang föreslå regeringen all ge statens industriverk i upp­drag atl närmare utreda karaktären av dessa samband, hur de har utveck­lats under 1970-lalel och den sannolika utvecklingen under 1980-lalet.

Elektronikindustrin utreds f. n. pä regeringens uppdrag av statens indu­striverk i samarbete med styrelsen för leknisk utveckling (STU). Rappor­ten (SIND 1979:6) Komponenter och utbildning har remissbehandlats. Data- och elektronikkommittén (1 1978:04) har under år 1980 avgivit tvä rapporter. Vad gäller utrustning för gymnasieskolan harjag som framgått av statsrådet Mogårds föredragning denna dag samrått med henne i frågan (prop. 1980/81: 100 bil. 9 punkt C 27).

Mikroelektroniken kommer alltmer till användning både i produkter och produktionsprocesser. Utmärkande för den elektroniska teknologin är den höga utvecklingstakten, de rika applikalionsmöjligheterna, de sjunkande relativpriserna och den snabba spridningen till bl.a. verkstadsindustrin. De slörre verkstadsinduslriföretagen har redan till övervägande del börjat ta elektroniken i anspråk. För framför allt den mindre verkstadsindustrin är kunskaper om elektronikens möjligheter och utnyttjandet av elektronik i produkterna en nödvändighet inte minst av konkurrensskäl. Här bör ut­vecklingsfonderna. Stiftelsen Inslilulel för Företagsutveckling (SIFU) och STU även i forlsältningen kunna spela en viktig roll. För de slörre elek­lronikföretagen har Industrifonden redan fått väsentlig belydelse.

Vad avser åtgärder med anledning av framförda förslag återkommer jag under dels anslagen B 3. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. och B 14. Bidrag lill Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, dels senare under detla riksmöte när förslag om anslag till STU läggs fram.

Efter en förbättring av läget inom tekoindustrin under åren 1979 och 1980 föreligger nu tecken pä en viss försämring. På regeringens uppdrag lämnade berörda myndigheter, bl.a. slalens industriverk, under hösten 1980 underlag för den fortsatta planeringen av de statliga åtgärderna. Vidare lämnade tekodelegalionen sin syn pä branschen och de statliga

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      23

åtgärderna. De effektivitetshöjande och marknadsslödjande insatserna för tekoindustrin föreslås fortsätta under budgetåret 1981/82.

Statens industriverk redovisade i augusti 1980 i tre olika branschrap-porler sitt uppdrag all utarbeta en samlad plan för samhällets insatser pä glasindustriområdet. Förslag lill åtgärder för den manuella glasindustrin kommer inom kort all föreläggas riksdagen i särskild proposition.

De branschfrämjande ätgärderna för den träbearbetande industrin före­slås fortgå även under nästa budgetår. Programmet för gjuteriindustrin har nu uppnått del stadium då en avveckling aktualiseras. En nedtrappning föresläs ske successivt under tvä budgetår.

I enlighet med prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. föreslås anslaget B 7. Branschfrämjande ålgärder minska med 2 milj. kr. lill 56385000 kr.

Internationella frågor

Överläggningarna om industri- och energisamarbele mellan Sverige och Norge har fortsatt. Inom ramen för dessa diskussioner har, pä svenskt initiativ, tvä arbetsgrupper närmare analyserat formerna för elt utvidgat svensk-norskt samarbete i fräga om, dels industriell och teknisk utveck­ling, dels exportfrämjande.

Arbetet inom ramen för OECD har fördjupats på områden som är cenirala ur industripolitisk synvinkel. Arbetet rörande internationella inve­steringar och multinationella företag har ylterligare fördjupats och har medfört en rad kontakter med fackliga organisationer och företrädare för näringslivet inom och ulom Sverige.

Slalliga stödåtgärder har under året varit föremål för diskussioner inom OECD:s särskilda kommitté för positiva anpassningsätgärder. Inom EFTA kommer en genomgäng av statliga stödåtgärders förenlighet med konven­tionen alt äga rum under år 1981. Också i förhållande lill EG torde samtal om statliga stödåtgärder komma alt hållas.

Sverige spelar en aktiv roll i FN:s arbete beträffande transnationella företag och medverkar aktivt även i arbetet med en internationell uppfö­randekod rörande teknologiöverföring inom UNCTAD.

FN:s organisation för industriell utveckling, UNIDO, omvandlas enligl beslut i FN till fackorgan. Detla jämte de viktiga industripoliliska aspek­terna på relationerna mellan industriländer och utvecklingsländer, har lett lill atl handläggningsansvaret för UNlDO-frågor överförs från utrikesde­partementet till induslrideparlementet.

Vad gäller EG har kontakter och informationsutbyte rörande industripo­liliska problem av gemensamt intresse ytteriigare intensifierats. Detta gäl­ler särskilt på papper- och massaomrädel. EG:s beslut om tvångsåtgärder

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

24

belräffande stålproduktionen väntas medföra diskussioner med utomstå­ende länder.

Bilaterala kontakter med andra länder har ytterligare utvidgats bl.a. inom ramen för avtal om ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete med flertalet statshandelsländer, med vissa oljeexporterande utvecklings­länder saml med vissa industriländer.

Under 1980 har regeringen gett AB Svensk Exportkredit bemyndigande atl bevilja Algeriet en ramkredil i syfte all stimulera svensk export av kapital- och investeringsvaror. Tidigare har ramkrediter beviljats Sovjet­unionen och Kina.

B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

32309146 29603000 34990000

Statens industriverk, som inrättades den I juli 1973, är central förvalt­ningsmyndighet för ärenden som rör industri, hantverk och energiförsörj­ning samt mineralhanlering utom vad avser förvaltning och upplåtelse av slalens gruvegendom. Sistnämnda frågor handläggs av nämnden för sta­tens gruvegendom, varvid industriverket svarar för de beredande och verkställande funktionerna. Verkel är chefsmyndighet för bergsstaten, sprängämnesinspeklionen och slalens elektriska inspektion.

Industriverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är organiserat på fem enheter, nämligen planerings- och utrednings-byrån, industriavdelningen, energibyrån, mineralbyrån och administrativa byrån.

Till industriverket är knutna etl expertråd för långsiktiga prognoser, en hemslöjdsnämnd, en rådgivande nämnd för transport av fariigt gods och ett råd för eldistributionsfrågor.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens industriverk

Före­draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

120 61

+2

)       -'

 

181

-1-2

1

Anslag

 

 

 

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

24176000 35 000

-1-2 701400 +      3 500

+  221300 +      3 500

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

25

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

industriverk

draganden

Reseersättningar och

 

 

 

expenser

2 549000

+  588000

-1-    37900

därav för utrikes resor

201 000

-1-   100000

of.

Lokalkostnader

2983 000

-1-5 345 945

-H 4 924 300

Mervärdeskatt för sand-.

 

 

 

grus- och stentäkter

lOOOOO

+   110000

-(-   110000

Kungörelsekostnader på

 

 

 

mineralomrädet

10000

+    90000

+    90000

 

29 853 000

-1-8 838845

-1-5387000

Inkomsler

 

 

 

Avgifler för handläggning av

 

 

 

ärenden enligt lagen (1976:

 

 

 

838) om allmänna Ijärr-

 

 

 

värmeanläggningar

250000

of.

of.

Nettoulgift

29603000

4-8838845

4-5387000

Statens industriverk

De tre viktiga sektorer av samhället, industri-, energi- och mineralsek­torerna, inom vilka industriverket arbetar, kännetecknas av snabba för­ändringar som ofta är svåra alt förutse. Från statsmakterna och andra organ ställs därför krav pä detaljerat kunskapsunderlag. Samtidigt måsle beredskap finnas för förändringar och engagemang i nya arbetsuppgifter vilket komplicerar verkets planering och lägger en tung börda på den interna administrationen.

Under verksamhetsåret 1979/80 har trycket pä verkets resurser varit fortsatt högt. Industriverket förutser en fortsatt utveckling med ökad efter­frågan pä verkets tjänster både beträffande utredningsverksamhet och operativ verksamhet. 1 sin anslagsframställning har verket emellertid tagit hänsyn till del stora antalet pågående utredningar som behandlar verkets skilda aktiviteter och av den anledningen inom flera områden räknat med en i stort oförändrad insatsvolym.

1.         Pris- och löneomräkning m.m. -1-8874845 kr.

2.    De besparingar som industriverket enligt huvudförslaget har redovi­sat uppgår till 670000 kr. Verkel föreslår alt nedskärningen skall belasta poslen Lönekoslnader.

3.         Handläggningen av löpande ärenden och förfaltningsfrägor i samband med hantering av nalurgas förutsätter resursförstärkningar. Verkets kapa­citet inom detla område är otillräcklig. För handläggning av nalurgasfrågor föreslår industriverket utökning med en tjänst för handläggare vid industri­avdelningen. Lönekostnaderna beräknas till 150200 kr. och övriga om­kostnader lill 25 800 kr (-1-176000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      26

4.    För medverkan i information om föreskrifter samt för central hand­läggning av tillsynsfrågor av rikskaraklär föreslär verket atl en fiänst för handläggare inrättas vid energibyrån. Lönekostnaderna uppgår lill 150200 kr. och följdkostnaderna lill 25 800 kr. (-f-176000 kr.).

5.    För att kunna vidmakthålla de internationella kontakter som är nöd­vändiga för alt fullgöra de i instruktionen fastställda uppgifterna, erfordras enligt verkel en uppräkning av posten för utrikes resor med 82000 kr.

6.    För atl bibehålla nuvarande ambitionsnivå begär verket en uppräk­ning av expensmedlen med 200000 kr.

7.    Verket hemställer alt regeringen beslutar överföra tillståndsgivningen för utländska medborgares förvärv av rörelse frän industriverket lill läns­styrelserna.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för industriverkets verksamhet, i likhet med vad som gäller för andra myndigheter, beräknas med utgångspunkt i det redovisade huvudförslaget och med beaktande av vad som har anförts i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. (bil. 13 s. 3 och 12). 1 propositionen bedömdes alt industriverkets förvaltnings- och ulredningsanslag, inkl. kostnaderna för informationssystemet företag-sam­hälle, kunde minskas med 5 milj. kr.

Inom industriverkets sektion för explosiva och brandfarliga varor hand­läggs frågor rörande explosiva och brandfarliga varor samt transport av farligt gods. 1 belänkandet (Ds K 1980: 10) Säkrare transporter av farligt gods, som f.n. remissbehandlas, lämnas förslag angående bl.a. myndig­hetsorganisationen och handläggningsrutinerna för ärenden rörande trans­porter av farligt gods. Övriga delar av sektionens verksamhet bör enligt min mening den I juli 1981 organisatoriskt föras samman med sprängäm­nesinspeklionen. Genom denna ålgärd skapas förutsättningar för en effek­tivare handläggning av frågorna rörande explosiva och brandfarliga varor, bl.a. genom atl onödigt dubbelarbete i framtiden kan undvikas. På detta sätt kan industriverkets anslag minskas med kostnaderna för fyra tjänster för handläggare (jfr s. 36).

Det bör i övrigt ankomma på verkel atl närmare besluta om hur bespa­ringarna skall genomföras och med hänsyn till personalsituationen, upp­komna vakanser och arbetsbelastningen, bestämma vilka tjänster som kan dras in. Verket bör därvid söka uppnå en god balans mellan förvaltnings-och utredningsanslagen bl.a. genom alt minska antalet tjänster som har inrättats utöver verksorganisationen. Vidare bör besparingar i minsta möj­liga män göras hos de myndighetsfunktioner som är av säkerhetsmässig och olycksförebyggande art. Verket bör ocksä i sin utredningsverksamhet i första hand söka bibehålla och förbi, a informationsunderlagel för ver­kels bedömningar av den internationella utvecklingens konsekvenser för den svenska industrin.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      27

Verket har tidigare lämnat uppslag till interna omprioriteringar av resur­serna som kan ge utrymme för ökade insatser inom särskilt viktiga områ­den. Jag finner det väsentligl, all verket löpande följer upp sädana möjlig­heler.

Verkel har i sin anslagsframställning föreslagit atl tillståndsgivningen för utländska medborgares förvärv av rörelse överföres från industriverket till länsstyrelserna. Frågan om kontroll av uländsk förelagselablering m.m. bereds f. n. inom regeringskansliet. Jag anser att det finns skäl att avvakta resultatet av della innan förändringar vidtas i handläggningsordningen.

Med hänvisning lill sammanställningen och till vad jag har anfört beräk­nar jag anslaget till 34990000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 34990000 kr.

B 2. Statens industriverk: Utredningar m. m.

1979/80 Utgift                 6992996                   Reservation                      4213004

1980/81 Anslag                7700000

1981/82 Förslag               5037000

Från anslaget bestrids kostnader för experter och tillfällig personal m.m., reseersättningar och publikalionstryck samt övriga kostnader som hänger samman med ulredningar och informations- och kontaktverksam­het inom statens industriverks arbetsområde. Anslaget tillförs medel som flyter in dels vid försäljning av publikationer som bekostas från anslaget, dels som ersättning för utredningar som industriverket utför åt annan.

Statens industriverk

Under budgetåret 1979/80 har statens industriverk lagt fram elt flertal utredningsrapporter. Bedömningar av industrins utveckling på medellång sikt har lämnats i Industriutvecklingen i Sverige (SIND 1979: II). Indu­strins strukturfrågor har behandlats i Vinster och sysselsättning i svensk industri (SIND 1980:2), Multinationella förelag: FoU-verksamhet, tekniköverföring och företagstillväxt (SIND 1980:4) samt Ägandet i det privata näringslivet (SIND 1980:5). Bland rapporter med anknytning till små och medelstora företag kan nämnas Smäföretagandet i blickfånget. Förelaget, produkter, marknader, (SIND 1979: 10), Utbudet av långfristiga krediter till de mindre och medelstora förelagen 1976-1978 (SIND PM 1979: II), Behovet av företagsservice (SIND PM 1980:6 och 7), samt En spjutspets för teknikspridning. Intervjuundersökning om SlFU:s verksam­het och mål (SIND PM 1980:8). Branschanknutna rapporter har lämnats i Gummivaruindustri. Förslag till lösning av arbetsmiljöproblem vid bland-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        28

ningsenheterna (SIND 1979:5), Elektronikindustrin i Sverige. Komponen­ter och utbildning (SIND 1979:6 och 7), Grafisk industri i omvandling. En uppföljning av grafiska kommitténs betänkande (SIND 1979:8), Svensk personbilsinduslri. Några utgångspunkter inför 1980-talel (SIND PM 1979:8), Svensk byggnadssnickeriindustri i internationellt perspektiv (SIND PM 1979:10), Trähusbranschens framfid del II. Analys av trähus­branschen i Sverige pä permanenlhus-, fritidshus- och paviljongområdet (SIND PM 1980: I) samt Teko 80. Bedömning av tekoindustrins utveckling (SIND PM 1980:3). Inom energiområdet har verket avlämnat rapporten om Storstockholms värmeförsörjning (SIND 1979:4), Statens stöd till en­ergihushållning i näringslivet (SIND PM 1979:9), Ökad eldning med skogs­råvara. Möjligheter och konsekvenser (SIND PM 1980: 2) och Kommuner­nas energiplanering. Redovisning av planeringssituationen (SIND PM 1980:5). Inom mineralomrädet har Berg och malm i Västerbollens län (SIND 1979: 9), Grus och sand på land och i hav (SIND 1980: 1) samt Berg och malm i Jämtlands län (SIND PM 1980:4) avlämnats. Dessutom har rapporterna ADR-CMR - Avtal om vägtransport av farligt gods (SIND 1980:3) och Transport av farligt gods. En sammanställning av nationella regler i olika län (SIND PM 1979: 12) utgivits.

Under innevarande budgetår inriktas arbetet på all förbällra metoderna för och öka användbarheten av prognosverksamheten. Vidare genomförs branschanknutna utredningar angående bl.a. skogs-, teko-, gummi-, elek­tronik- och förpackningsindustrin. Dessutom bedrivs även forsättningsvis projekt som syftar lill alt beskriva, analysera, utvärdera och lämna åt­gärdsförslag rörande främst företagsekonomiska problem i ett industripoli­tiskt perspektiv.

Verkels förslag till ulredningsprogram för budgetåret 1981/82 vid en tilldelning av oförändrade resurser i förhållande till innevarande budgetär nödvändiggör en viss omprioritering av verksamheten inom sektionen för långsikliga prognoser. En större andel av resurserna bör enligt verket satsas på bevakning och analys av den internalionella utvecklingen, sär­skilt i etl något längre perspektiv än del femåriga. Vidare bedömer verkel det vara nödvändigt atl öka informationsaktiviterna på bekostnad av främst metodutvecklingsarbetet. Vid en utökning av resurstilldelningen kommer inom sektionen för långsiktiga prognoser tillskottet atl läggas pä främst metodutvecklingsarbetet av industristrukturmodellen samt studier av sambanden mellan lönsamhetsutveckling och strukturomvandling.

Branschsektionens verksamhet kommer vid oförändrad resurstilldelning att bedrivas enligt lidigare riktlinjer. En ytterligare satsning pä den löpande branschbevakningen bedöms emellertid som nödvändig. Ett eventuellt tillskott av ulredningsmedel kommer helt att tillfalla ulredningar inom verkstadsindustrin och dess delbranscher.

Även inom sektionen för allmän industripolitik kommer verksamheten vid oförändrad medelstilldelning alt fä samma huvudinriktning som lidi-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      29

gare är. En ökad tilldelning skulle möjliggöra en översyn av de generella instrument som finns för all äsladkomma industripoliliska åtgärder.

En stor del av en eventuell ökning av utredningsresurserna anser verket skall läggas på prognosverksamhelen inom energibyrån. Bedömningar av den internationella energimarknaden och den inhemska energiefterfrågan är tillsammans med utvärderingen av tidigare energipolitiska insatser av stor belydelse för den framtida energipolitiken framhåller verket.

Mot denna bakgrund begär verket för budgetåret 1981/82 en ökning av ulredningsanslaget med 4050000 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för industriverkets utredningsverksamhet beräknas med utgångspunkt i del redovisade huvudförslaget och med beaktande av vad som anförts i prop. 1980/81:20 om besparingar i stats­verksamheten, m. m. (bil. 13 s. 12).

Del bör ankomma på verkel alt närmare besluta om hur besparingarna skall genomföras. Som jag redan nämnt bör verket därvid söka uppnå en god balans mellan förvaltnings- och ulredningsanslagen bl.a. genom alt minska antalet tjänster som har inrättats ulöver verksorganisationen. Ver­ket skall i sin utredningsverksamhet i första hand söka bibehålla och förbättra informationsunderlaget för verkets bedömningar av den interna­tionella utvecklingens konsekvenser för den svenska industrin.

Sammanlagt beräknar jag medelsbehovel under anslaget nästa budgetår lill 5037000 kr. vilkel innebär en minskning med nästan 2,7 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

atl lill Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 5037000 kr.

B 3. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.

1979/80 Utgift            '106805546                   Reservation                      6788357

1980/81 Anslag              85 000000

1981/82 Förslag             95000000

' Utbetalningarna avser verksamhet hos fonderna under arton månader.

Frän anslaget bekostas

-      bidrag till de regionala utvecklingsfondernas administration och före­tagsservice,

-      särskilda bidrag lill Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Kronobergs, Södermanlands, Kopparbergs och Norrbottens läns utvecklingsfonder för fortbildnings verksamhet,

-      särskilda bidrag lill Västerbottens och Norrbottens läns utvecklings­fonder som tillskott till stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                                       30

Norrland (lUC) för att täcka kostnader i den utsträckning det bedöms lämpligl för förelagsservice som inle avgiftsbeläggs,

-      bidrag till vissa cenirala organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens område,

-      bidrag lill Svenska Industrietableringsaktiebolaget (Svelab) för affärsidéseminarier i syfte alt främja tillkomst av nya företag,

-      dels information, utbildning, verksamhelsralionalisering och annan central service i statens industriverks regi med inriktning på utvecklings­fonderna, dels rese- och traktamentskostnader saml arvoden för de icke auktoriserade revisorer i fonderna som regeringen har förordnat.

Bidrag som lämnas under budgetärel 1981/82 avser kalenderåret 1982.

Statens industriverk

Enligt statens industriverk bör utvecklingsfonderna tillföras slörre re­surser för förelagsservice och administration. Verket betonar särskilt be­hovet av ökade insatser inom områdena export, produktutveckling och nyetablering.

Industriverket föreslär, efter genomgäng av de regionala utvecklingsfon­dernas förslag och bedömning av anslagsbehovet för övriga ändamål, all 117 milj. kr. anvisas under anslaget för budgetåret 1981/82. Det föreslagna beloppet fördelar sig på olika verksamhetsområden och ändamål på föl­jande sätt (milj. kr.):

Utvecklingsfonderna - förelagsservice

Information, kontakt- och uppsökande verksamhet                         9,0

Företagsanalyser                                                                               5.0

Produktförnyelse och teknisk service                                             11,0

Marknadsföring inkl. exportstöd                                                     23,0

Stimulans och stöd till nyetablering                                                  6,0

Utbildningsservice                                                                             4,5
Ekonomisk/Administrativ rådgivning och ADB

samt övrig företagsservice                                                                 3,5

Summa företagsservice                                                                                        62,0

Utvecklingsfonderna - kreditstödjande verksamhet                                            21,5

Utvecklingsfonderna - administration                                                                 18.5

Utvecklingsfonder med regionala utbildningsenheter                                            6,0
Övriga bidragsändamål under anslaget (Svelab, lUC, central

service m. m.)                                                                                                        9,0

117,0

Föredraganden

De regionala utvecklingsfonderna svarar för belydelsefulla insatser pä regional nivå för all utveckla små och medelstora företag. Av särskild vikt är enligl min bedömning serviceinsalser som syftar till att främja export, produktutveckling och etablering av nya företag. Anslaget bör därför föras upp med 95 milj. kr., vilket innebär en ökning med 10 milj. kr. Vid medelsberäkningen harjag tagit hänsyn lill den utvidgade försöksverksam-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      31

hel för arbelskooperaliv som jag avser föreslå i den proposition om indu­stripolitiken som jag lidigare har nämnt.

Som jag lidigare har redovisat (s. 22) utreder industriverket tillsammans med styrelsen för leknisk utveckling den svenska elektronikindustrins nuläge och utvecklingsmöjligheter. Jag har noterat alt remissinstanserna genomgående är positiva lill industriverkets förslag om atl fonderna med hjälp av utomstående elektronikkonsuller skall försöka bistå de mindre mekaniska verkstadsföretagen med all föra in datateknik och elektronik i sina produkter. Jag räknar med alt industriverket och utvecklingsfonderna vid sin medelsanvändning beaktar behovel av insatser på elektronik-området. Till vissa frågor angående den närmare användningen av medlen under detta anslag avser jag all återkomma senare under riksmötet i den nyssnämnda propositionen om industripolitiken.

Jag har med tillfredsställelse noterat alt landstingen även i år överlag har lämnat kraftigt ökade bidrag lill fonderna. Jag räknar med all landslingen även i framtiden vid behov ökar sina näringspolitiska insatser via fonder­na.

Med hänvisning lill det anförda hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 95 000000 kr.

B 4. Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Från anslaget betalas bidrag till regionala utvecklingsfonder för all täcka förluster i anledning av fondernas garantigivning (prop. 1979/80: 101 s. 39, NU 1979/80:32, rskr 1979/80: 172). F.n. får varje fond slälla garantier för län på belopp som svarar mol högst 20% av fondens eget kapital.

Föredraganden

1 enlighet med vad som anfördes i prop. 1980/81:20 om besparingar i stalsverksamhelen, m.m. (bil. 13 s. 2) skall fondernas möjligheler att lämna garantier under budgetåret 1981/82 utökas så all lån för ytteriigare totalt ca 125 milj. kr. kan garanteras. Varje fond bör därför fä möjlighet att ställa garantier för lån på belopp som svarar mot högst 25% av fondens eget kapital.

Mot bakgrund av atl verksamheten med fondernas garantigivning nyli­gen har kommit igång och med hänsyn lill osäkerheten beträffande förlus­terna bör anslaget las upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      32

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna de av mig förordade rikfiinjerna för garantigivning hos regionala utvecklingsfonder,

2.   lill Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 1000 kr.

B S. Täckande av förluster i anledning av statliga industrigarantilån m. m.

1979/80 Utgift               90652839

1980/81 Anslag            100000000

1981/82 Förslag             75000000

Från detta anslag infrias vid behov stafiig garanti enligl förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m. samt statlig garanti för lån till turisthotell enligt Kungl. Maj:ls beslut den 30 juni 1965. Ramen för beslut om sådana garantier uppgår budgetåret 1980/81 till 300 milj. kr.

Anslaget tillförs medel som flyter in genom utdelningar i konkurser o. d. avseende infriade garantier.

Statens industriverk

Infriande av garantier

Omfattningen av infriade industrigaranlier under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Infriade garantier                              1976/77        1977/78        1978/79        1979/80

Garantier beviljade av
regeringen                                     5,4               69,0              104,6           78,7

statens industriverk                      2,7               10,6                9.6           14.9

Summa                                             8,1               79,6             114,2           93,6

Anmärkning: 1 vissa fall avser ett infriande flera garantier, varav någon har beviljats av regeringen och någon har beviljats av industriverket. I sådana fall har en approxi­mativ fördelning gjorts mellan regeringen och verket.

Industriverket uppskattar behovet av medel för alt infria garantier under budgetåret 1981/82 lill 75 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                                       33

Ram för industrigarantilån

Omfattningen av beviljade garantier framgår av följande sammanställ­ning (milj. kr.)

Beviljade garantier                            1976/77        1977/78        1978/79        1979/80

regeringen                                         1.30             211              221                93

statens industriverk                           98              180              127               92

Summa                                             228             391             348             185

Anmärkning: Industriverket uppger något annorlunda belopp, eftersom verket för visst budgetår inte räknat in de garantier som regeringen har beviljat i slutet av varje budgetär men som verkel har expedierat efter budgetårsskiftel.

Industriverket anser mol bakgrund av utvecklingen under de senaste åren atl garantiramen bör ges ell sådant utrymme att den inte behöver omprövas under budgetåret. Verket föreslär därför alt garantiramen för budgetåret 1981/82 fastställs till 500 milj. kr.

Föredraganden

Förlusterna till följd av infriade garantier för industrigarantilån har legal pä en hög nivä under de senaste åren. Den tidigare lågkonjunkturen har lett lill alt många förelag, i vilka staten har varit engagerad med garanti för lån, har råkat på obestånd och tvingats erbjuda ackord eller avveckla genom konkurs. Garantilånen har därvid ofta blivit nödlidande. Jag bedömer dock atl förlusterna för budgetåret 1981/82 kommer att ligga pä en något lägre nivå och beräknar anslaget lill 75 milj. kr.

Jag förordar all ramen för industrigarantilån, som beslutas av regeringen och statens industriverk under budgetåret 1981/82, fastställs till 300 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.         medge att för budgetåret 1981/82 slallig garanti för län enligl förordningen (1978: 507) om industrigarantilån m. m. och för lån till turisthotell beviljas med sammanlagt högst 300000000 kr.,

2.    lill Täckande av förluster i anledning av statliga industrigaranti­lån m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 75000000 kr.

3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 17

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                    34

B 6. Sprängämnesinspektionen

 

1979/80 Utgift

3 232 494

1980/81 Anslag

3087000

1981/82 Förslag

1000

Sprängämnesinspeklionen är statligt lillsynsorgan för ärenden rörande explosiva och brandfarliga varor och därmed sammanhängande frågor. Statens industriverk är chefsmyndighet för inspektionen.

Inspektionen leds av en sprängämnesinspektör. Inspektionen är organi­serad på tvä civila sektioner och en militär sektion. Den ena civila sek­tionen handlägger ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser, den andra ärenden rörande brandfarliga vätskor.

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

industriverk

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

15

+ 2

-1-4

Övrig personal

5

of.

of.

 

20

-1-2

-1-4

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Lönekostnader

2 374000

-1-570000

-1-1017000

Sjukvård

3000

+    1250

+      2000

Reseersällningar och

 

 

 

expenser

393 000

-■ 183 340

-F   126000

Lokalkostnader

317 000

-F 26 830

-1-     27 000

Summa

3087000

-1-781420

4-1172 000

Inkomster

 

 

 

Tillsynsverksamhet m.m.

-

-

-H 171000

Nettoulgift

 

 

1000

Statens industriverk

Inspektionens målsättning är atl öka och effektivisera tillsynsverksam­heten. På grund av begränsade resurser måste en hård prioritering ske under budgetåret. Resurser kommer främsl alt satsas på explosivvaruin-duslrin och den petrokemiska industrin. Sverige kommer fr.o. m. år 1985 atl kommersiellt använda naturgas. Nalurgasfrågor är etl delvis nytt ar­betsområde för sprängämnesinspektionen, vilket kommer att kräva sär­skilda insatser.

1.  Pris-och löneomräkning m. m. -1-375000 kr.

2.         Myndigheten har inte lämnat något huvudförslag dä en nedskärning med 2 % inle har bedömts realistisk. En nedskärning med 2 % innebär emellertid en minskning med 69240 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                        35

3.    För den löpande handläggningen av naturgasfrågor äskar industriver­ket en tjänst för handläggare. Lönekostnaderna beräknas till 133000 kr. och följdkostnaderna fill 37000 kr. (4-170000 kr.).

4.    Industriverket anser det angeläget atl en tjänst för handläggning av explosiva varor inrättas. Tjänsten är nödvändig för att uppnå en acceptabel skyddsnivå inom denna från skyddssynpunkt känsliga verksamhet. Löne­kostnaderna beräknas lill 137000 kr. och följdkostnaderna till 27000 kr. (4-170000 kr.).

5.    För befintlig verksamhet krävs en uppräkning av anslagsposten Re­seersättningar och expenser med 70000 kr., varav 30000 kr. är engångsan­visning.

Avgiftsfinansiering av sprängämnesinspektionens verksamhet

Riksrevisionsverket har på uppdrag av regeringen utrett frågan hur avgiftsfinansiering av delar av sprängämnesinspeklionens verksamhet skulle kunna ske. Verket härden 28 september 1979 redovisat uppdraget i rapporten Avgiftsbeläggning vid statens elektriska inspektion och spräng­ämnesinspektionen. Verket ställer sig avvisande till en finansiering genom preslationsbundna tid- eller saktaxor. Riksrevisionsverkei anser del även tveksamt atl finansiera verksamheten genom generella avgifler. Som skäl anförs all dessa inte får några direkta styreffekter samt att risken för en expansion av verksamheten, på grund av en mindre restriktiv budgelbe-handling, ökar.

Regeringen har i särskilda anvisningar den 27 mars 1980 anmodat statens industriverk alt i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 gemensamt med sprängämnesinspeklionen lämna förslag pä hur ett system för avgifts­finansiering av inspektionens verksamhet skall utformas.

Statens industriverk

Industriverket och sprängämnesinspektionen bedömer det inte lämpligt att införa avgiftsbeläggning vid inspektionen. Åven sprängämnesinspeklio­nens förtroenderåd har enhälligt uttalat sig mol avgiftsbeläggning.

Om avgiftsbeläggning trots detta införs anser verket atl ett system med generella avgifter som tas ut i första ledet, dvs. hos tillverkare och impor­törer av brandfarliga och explosiva varor, är att föredra.

Vidare anser verket atl avgifterna skall grundas på under året i riket försåld resp. i egen verksamhet förbrukad mängd. Separata enhetstaxor bör tillämpas för brandfarliga varor resp. för sprängämnen och för övriga explosiva varor. Taxenivån bör sältas så att hela medelsbehovel för in­spektionen läcks. Härvid förutsätts att intäkterna vid en avgiftsbeläggning tillförs inspektionens anslag. Avslutningsvis anser industriverket atl en utvärdering av avgiftskonslruktionen skall ske efter tre år.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        36

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över industriverkets och sprängämnesinspek­lionens förslag lill avgiflsfinansieringssystem avgetis av överbefälhavaren, socialslyrelsen, Sveriges Kemiska Industrikonlor, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Gasför­eningen och Sveriges Industriförbund.

Socialstyrelsen har inga invändningar mot de av statens industriverk och sprängämnesinspeklionen framlagda förslagen. Inom den allmänna hälso­vården finns flera exempel på delområden där finansieringen av kontrollen belastar del kontrollen riktas mol. Socialstyrelsens erfarenheler är atl ell syslem med generella avgifter medför såväl enkel administration som rättvis fördelning av kostnaderna. Övriga remissinstanser ställer sig tve­kande eller avvisande till att avgiftsfinansiera sprängämnesinspektionens verksamhet. Överbefälhavaren och LO anser alt om avgiftsbeläggning införs, elt syslem med generella avgifler som tas ut i första ledet är att föredra. Sveriges Kemiska Industrikonlor och Sveriges Industriförbund anför alt del föreslagna avgiftssystemet kan stimulera till expansion av inspektionens verksamhet samt upplevas som orättvist av berörda företag. Åven SAF och Svenska Gasföreningen anser all systemet är orättvist genom atl importörer och tillverkare i första ledet belastas. Bägge är dock beredda alt medverka till utformningen av elt alternativt avgiftssystem.

Föredraganden

Med beaktande av vad som har anförts i prop. 1980/81: 20 om besparing­ar i statsverksamheten, m.m. (bil. 13 s. 12) finner jag att sprängämnesin­speklionens verksamhet bör ävgiftsfinansieras fr. o. m. budgetåret 1981/82. Jag vill därvid erinra om lagen (1975:66) om explosiva och brandfarliga varor enligt vilken regeringen har bemyndigats att meddela föreskrifter om avgifler för provning, kontroll eller besiktning eller annan verksamhet i samband med explosiva och brandfarliga varor. Förutom atl en avgiftsfi­nansiering avlastar statsbudgeten, innebär den även, enligl min mening, ett ökal kostnadsmedvetande inom myndigheten och krav på ökad effektivitet frän myndighetens avnämare.

Jag delar industriverkels och sprängämnesinspektionens uppfattning atl ett finansieringssystem med generella avgifler som tas ul i första ledet, dvs. hos tillverkare och importörer av brandfarliga och explosiva varor, är alt föredra. En preslationsbunden taxa medför negaliva effekter bl. a. i form av slora administrativa kostnader och risk för snedvridningar i efter­frågan på myndighetens tjänster.

Avgifterna avses medföra full kostnadsläckning för inspektionens verk­samhet, varvid beräkningarna gjorts i enlighet med huvudförslaget. Ansla­get bör därför föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

Som jag har anfört under anslaget B I. Statens industriverk: Förvalt­ningskostnader bör den I juli 1981 vissa delar av industriverkels sektion

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          37

för explosiva och brandfarliga varor sammanföras med sprängämnesin­spektionen, som därigenom tillförs fyra tjänster för handläggare. 1 sam­band med planerna på atl införa nalurgas i Sverige erhöll inspektionen under år 1980 medel för en tjänst för handläggning av nalurgasfrågor m. m. Organisationen omfatlar därmed 24 tjänster, varav 19 tjänster för handläg­gare. Den verksamhet av föreskrivande art som förs över från industriver­ket, avses inom sprängämnesinspeklionen utgöra en särskild sektion. Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter till 4259000 kr. för nästa budgetår.

Som en följd av den förändring som jag har föreslagil bör enligl min mening det nuvarande förtroenderådet vid sprängämnesinspektionen om­vandlas till en styrelse beslående av nio ledamöter, som utses av regering­en. Statens industriverk kommer därvid i framtiden atl svara endasi för personaladministration och medelsförvallning ät sprängämnesinspektio­nen samt i övrigt lämna inspektionen del administrativa biträde som be­hövs för dess verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Sprängämnesinspektionen för budgetärel 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

B 7. Branschfrämjande åtgärder

1979/80 Utgift           41384690              Reservafion             58244610

1980/81 Anslag         58385000

1981/82 Förslag         56385000

Frän anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostna­derna för branschfrämjande åtgärder för vissa branscher. Åtgärderna om­fattar utbildningsåtgärder, teknisk konsulenlverksamhet, omställnings­främjande ålgärder och exporlfrämjande ålgärder enligl av statsmakterna fastställda tidsbegränsade program.

För textil- och konfeklionsindustrierna (tekoindustrin) har riksdagen våren 1979 beslutat om förlängd programtid t.o.m. budgetåret 1981/82 (prop. 1978/79: 145 bil. 3, NU 1978/79:48. rskr 1978/79:390). Ramar för budgetåret 1980/81 beslutades av riksdagen våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17, NU 1979/80:43, rskr 1979/80:395).

Programmen för den träbearbetande industrin, gjuteriindustrin och den manuella glasindustrin har föriängls till att omfatta budgetärel 1980/81 (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 42, NU 1979/80:43, rskr 1979/80: 395).

En verksamhet med delbranschsludier inom andra industrisektorer än de som omfattas av särskilda program inleddes försöksvis under budget­året 1979/80 (prop. 1978/79: 100 bil. 17 s. 42, NU 1978/79:59, rskr 1978/

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                         38

79:415). Delbranschomräden skall för alt komma i fräga i princip visa en problembild liknande den som de branscher har som omfattas av bransch­främjande åtgärder. Vid riksdagsbehandlingen bedömde näringsulskotlel (NU 1979/80:43 s. 28 och 50) all kostnaden, 1,5 milj. kr., för fortsalt verksamhet med delbranschstudier under budgetåret 1980/81 kunde beräk­nas rymmas inom ramen för disponibel reservation på della anslag.    .

Administrationen av verksamheten är förlagd till slalens industriverk.

Av följande sammanställning framgår hur för budgetåret 1980/81 anvi­sade medel och för budgetåret 1981/82 förslagna medel fördelar sig på branscher ( i 1 000-tal kr.). Förslag vad gäller ålgärder för tekoindustrin, träbearbetande industrin och gjuteriindustrin samt delbranschstudier inom andra industrisektorer framläggs nu. 1 fräga om ålgärder för den manuella glasinduslrin avser jag all inom kort återkomma till regeringen med för­slag. I avvaktan härpå har jag inom della anslag beräknat medel för branschfrämjande ålgärder för den manuella glasinduslrin.

 

 

Bransch

Anvisat 1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Statens

Före-

 

 

industriverk

draganden

Tekoindustrin

42000

+ 2000

-2000

Träbearbetande industrin

9445

-1- 4 555

-1000

Gjuteriindustrin

2940

H-      60

-1500

Manuella glasindustrin

4000

-1- 3 500

-2 500

Delbranschsludier inom

 

 

 

andra industrisektorer

_i

-f 5 000

-

Summa

58385

-1-15115

-2000

För verksamheten har beräknats 1,5 milj. kr. av disponibel reservation vid utgång­en av budgetåret 1979/80.

Belräffande lidigare beslut rörande de olika branschprogrammen hänvi­sas till den redovisning som har lämnats i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 48-49).

Statens industriverk Industriverket föreslår program enligt följande plan.

 

 

Anvisat

Förslag

 

 

 

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

Tekoindustrin

42

44

49

55

Träbearbetande industrin

9,5

14

13

8

Sågverksindustrin

-

11

14

12

Manuella glasindustrin

4

7,5'

7,5'

7,5'

Gjuteriindustrin

2,9

3

3

2

Övriga industrisektorer

-

5

10

15

Summa

58,4

84,5

96,5

99,5

Förslag i rapporten (SIND 1980:9) Manuella glasbruk i strukturomvandling.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        39

1 fråga om tekoindustrin pekar verket på alt importen på textil- och trikåomrädena har ökal under budgetåret 1979/80 trots bibehållna produk­lions- och sysselsällningsnivåer. För konfeklionsindustrin fortsatte ned­gången om än i långsammare takt än lidigare. Åven här ökade importen. På så säll har marknadsandelarna för svensk produktion fortsatt atl minska. Ulöver förslagen enligt planen ovan föreslär verkel all ramslyrningen av exportåtgärder resp. övriga åtgärder tas bort sä all medlen kan disponeras på sådant sätt all största effekt uppnås.

För träbearbetande industrin kommer enligl industriverket de alltmer uppenbara tendenserna mol en ökad internationalisering all förutom inten­sifierade exporlstödjande insatser även kräva resurser i samband med behov av fortsatta strukturella förändringar inom industrin.

De gemensamma exportsatsningar som har genomförts inom ramen för exporlfrämjandeprogrammet har enligl verkel för många förelag inneburit en god hjälp i introduklionsarbetet. De kollektiva projekten kan emellertid utgöra endast en begränsad del av del enskilda förelagels satsning på exportmarknaderna. Gjorda utvärderingar har pekat på all effekten av individuella bidrag är högre än för endast kollektiva. För att öka den totala slagkraften bör enligl verkel möjligheler finnas även för individuella bi­drag. Verket anser all etl införande av individuella bidrag kräver ökade resursinsatser och en löptid för programmet på minst tre år innan en avtrappning sätts in.

Liksom föregående år förslår industriverket all ett branschprogram fast­ställs för sågverksindustrin. I avvaktan på alt den utredning angående sågverksindustrin färdigställs, som regeringen i juni 1979 uppdrog åt sta­tens industriverk att genomföra, har verket gjort en preliminär bedömning av medelsbehovet fr. o. m. budgetåret 1981/82.

Industriverket uppger all hittillsvarande insatser för gjuteriindustrin från bransch- och fackliga organisationers sida bedöms ha gett positiva resultat. Särskilt gäller della utbildningsåtgärderna och den tekniska konsulent-verksamheten. Verkel anser dock alt gjuleriinduslrins läge kräver fortsalla insatser. Åtgärderna föreslås innefatta även exportinsatser.

Den försöksvisa verksamhet med delbranschstudier som inleddes bud­getåret 1979/80 har omfattat förelag inom lill verkningsområdena sågverks-utrustning, formverktyg samt gruvutrustning och gruvmaskiner. Del-branschsludierna utgörs av omvärlds- och konkurrenskraflsanalyser. Verksamheten är inriktad pä delbranscher med liknande problembild som de branscher som ingår i branschfrämjande ålgärder. Industriverket före­slår alt delbranschsludierna i högre grad inriklas på framtidsbranscher och framtidsföretag och att åtgärderna får omfatta såväl insatser av initial karaktär av typen nuvarande delbranschstudier som individuella och kol­lekliva uppföljningsinsalser för marknads- och produktutveckling. Verkel föreslär att medlen till dessa studier räknas upp med 3,5 milj. kr. till 5 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        40

Tekodelegationen

Tekodelegationen har i skrivelse lill regeringen den 20 oktober 1980 behandlat den fortsalla planeringen på tekoområdel. Chefen för handels­departementet har tidigare denna dag redogjort för skrivelsens innehåll (jfr prop. 1980/81: 100 bil. 14 punkt F). Delegationen anför som en slutsats alt inriktningen av samhällets stödinsatser bör vara en ökad salsning pä kon­kurrensstärkande åtgärder såsom effektivisering av produktionen, pro­duktutveckling och marknadsföring saml på sikt en successiv minskning av direkta driftstöd.

I fråga om de effektivitelsfrämjande åtgärderna för tekoindustrin under detla anslag anser delegationen, mol bakgrund av den vikt som bl.a. konsulthjälp och marknadsföringsåtgärder såväl inom som utom landet har för lekobranschen, att en väsentligl ökad satsning bör ske.

Föredraganden

Branschprogrammen omfatlar under innevarande budgetär tekoindust­rin, vari inräknas pälsindustrin, den träbearbetande industrin, auteriin-duslrin och den manuella glasinduslrin. Dessulom bedrivs sedan budget­året 1979/80 en försöksvis verksamhet med delbranschsludier inom andra industrisektorer än de som omfattas av särskilda program.

De branschfrämjande ätgärderna består av bidrag till konsultundersök­ningar i omställningsfrämjande syfte, exportfrämjande ålgärder, vissa ut­bildningsinsatser, stöd till teknikspridning via lekniska konsulenter och -för tekoindustrin - slöd till kollekliva marknadsföringsåtgärder med in­riktning på hemmamarknaden. Strukturåtgärderna på delta anslag kom­pletteras med statliga lånegarantier - strukturgaranlier och särskilda strukturgarantier - till vilka jag återkommer i det följande.

Inriktningen av de statliga åtgärderna för tekoindustrin under perioden 1979/80-1981/82 beslutades av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79: 145, NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390). Beslutet innefattade en förlängning av bl. a. de industripolitiska åtgärderna under perioden. För exportfrämjande ålgärder innebar beslutet en kraftig ökning under budgetåret 1979/80 och bibehållande av denna nivå under resten av perioden.

Riksdagen uttalade våren 1979 att regeringen utan dröjsmål borde la upp frågan om stödformernas konstruktion (NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390)! Med anledning härav har inom regeringskansliet genomförts en studie belräffande stödformerna pä lekoområdet. En sammanfattning av studien har redovisats i promemorian (Ds H 1980:8) Slalliga åtgärder för tekoin­dustrin. Som chefen för handelsdepartementet denna dag har anfört visar analysen all de enskilda stödformerna på det hela tagel har haft en ända­målsenlig utformning.

Riksdagens beslut innebar i fräga om behovel av en långsiktig plan på tekoområdet att erforderligt planerings- och utredningsarbete borde över­låtas på de ansvariga organen, dvs. tekodelegalionen och närmast berörda

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                         41

myndigheter. Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen den 19 juli 1979 ät överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadssty­relsen och statens industriverk all inom ramen för sina resp. ansvarsområ­den utreda och lämna underlag lill regeringen för planeringen inom te­koområdel. Regeringen uppdrog vidare ål lekodelegationen atl samordna detta arbete.

Rapporter lämnades av myndigheterna i september och av tekodelega­tionen i oktober 1980. Chefen för handelsdepartementet har denna dag redogjort för rapporternas innehåll. Statens industriverk har i sin rapport (SIND PM 1980: 16) Tekoindustrierna - förutsättningar på kort och lång sikt analyserat tekoindustrins internationella konkurrenskraft. Industri­verket anser atl det är genom produktutveckling, produktutformning och marknadsutveckling som en viss kompensation kan ges för branschens ogynnsamma kostnadssituation. En viss internalionell konkurrenskraft bör därigenom kunna befästas inom några specifika varuområden. 1 sin bedömning av utvecklingen t.o.m. är 1985 räknar industriverket, trots alt oförändrat stöd till branschen har förutsatts, med atl produktion och sysselsättning fortsätter att minska men i en lägre takt än under 1970-lalet.

Den tidigare starka nedgången inom tekoindustrin övergick under åren 1979 och 1980 i en viss stabilisering. Trots förbättringen har äldrestödet fortsalt atl spela en avgörande roll för branschen. En undersökning som genomförts för all informera bl. a. tekobranschrådel om äldreslödets bety­delse för tekoföretagens ekonomiska ställning visar nämligen att endasi en tredjedel av branschen, dvs. företag som representerar en tredjedel av branschens sysselsättning, skulle ha kunnat undvika förluster är 1979 ocksä om äldreslöd inle hade utgått. Vissa tecken lyder på all utvecklingen inom branschen har försämrats under loppet av år 1980. Bl. a. indikerar en enkätundersökning, som genomfördes i oktober 1980 för atl informera bl.a. tekobranschrådel om utvecklingen, en klar försämring för konfek­tionsindustrin med svag orderingång och otillfredsställande lagersituation. Enligt undersökningen kan en nedgång inom konfeklionsområdel väntas under första delen av är 1981.

Med hänsyn lill det allmänna behovet av besparingar i fräga om statens utgifter förordar jag efter samråd med cheferna för handels- och arbets­marknadsdepartementen alt ramen för branschfrämjande ålgärder för le­koindustrin minskas något under nästa budgetär. Jag vill i della samman­hang nämna atl vissa disponibla reservationer föreligger från föregäende budgetår. Däremot kommer jag i det följande all föreslå alt yllerligare medel ställs lill förfogande för att främja effektiviteten inom delar av branschen i form av län till rationaliseringsinvesteringar inom konfeklions­industrin. För branschfrämjande åtgärder för tekoindustrin beräknar jag en minskning med 2 milj. kr. lill 40 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Därvid har jag räknat med oförändrade resurser för exportfrämjande ålgärder i enlig­het med riksdagens beslut våren 1979.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        42

För den träbearbetande industrin inleddes budgetåret 1972/73 ell fyra­årigt program med branschfrämjande ålgärder. Programmel har senare föriängls. Förutom möbelindustrin omfattas även fr. o. m. budgetåret 1976/ 77 snickeriindustrin och fr. o. m. budgetåret 1978/79 Irähusindustrin av den omställningsfrämjande verksamheten med konsullbidrag och strukturga­rantier.

Kapacitetsutnytljandet inom den träbearbetande industrin är fortfarande otillfredsställande, särskilt inom Irähusindustrin. För att underiätta den nödvändiga anpassningen inom de olika delarna av den träbearbetande industrin förordar jag därför atl åtgärderna förlängs med ett år till alt omfalta budgetåret 1981/82. Med hänsyn lill behovet av besparingar bör dock insatserna för delta branschprogram minskas med 1 milj. kr. lill 8445000 kr.

Behovet av särskilda statliga insatser för sågverksindustrin utreds av slalens industriverk på regeringens uppdrag. Eventuella ålgärder får över­vägas i samband med beredningen av resultaten av ulredningen.

Gjuteriindustrin omfattas sedan budgetåret 1973/74 av teknisk konsu­lenlverksamhet och omslällningsfrämjande ätgärder med konsullbidrag och strukturgaranlier och sedan budgetåret 1974/75 av utbildningsåtgärder. De konsullutredningar som har genomförts som underlag för omslruktu-reringsålgärder inom gjuteriindustrin har endasi i ringa utsträckning lett fram till konkreta åtgärder inom branschen. Branschprogrammet för gjute­riindustrin har nu uppnått del stadium, då en avveckling bör aktualiseras. Denna bör ske planerat, varför programmel enligl min mening bör fortsätla under yllerligare två budgetär och alltså avslutas vid utgången av budget­året 1982/83. Under programmets återstående år bör i första hand utbild­nings- och konsulentverksamhelen drivas vidare. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av behovel av besparingar i fråga om slalens utgifter beräk­nar jag för budgetåret 1981/82 en ram om 1440000 kr., vilket är en sänk­ning med 1,5 milj. kr. jämfört med föregående budgetår.

Försöksverksamheten med delbranschstudier, som inle i förväg är inrik­tade på ell visst branschområde, bör fortsätta även under budgetåret 1981/ 82 i den mån medel finns att disponera pä delta anslag vid utgången av innevarande budgetär. Omfattningen bör dock begränsas till högst 2 milj. kr. 1 princip bör delbranschomräden för atl komma i fräga liksom hittills visa en problembild liknande den som nuvarande branscher inom de sär­skilda programmen har. Verksamheten skall vidare även i fortsättningen ha enbart utredande karaktär, vari inbegrips att göra utredningsresultaten till föremål för diskussion och analys vid sammankomster med represen­tanter för berörda företag.

Som jag redan har nämnt avser jag alt inom kort återkomma till regering­en med förslag till åtgärder för den manuella glasindustrin. Som har framgått av sammanställningen beräknar jag nu 6,5 milj. kr. för denna bransch under detta anslag för nästa budgetår.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      43

I prop. 1980/81:20 om besparingar i stalsverksamhelen m.m. har räk­nats med en besparing pä della anslag med 2 milj. kr. för budgetärel 1981/ 82 (bil. 13 s. 12). Denna besparing uppnås med de ålgärder som jagjusl har föreslagit.

Sammanlagt beräknar jag för branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1981/82 (40000000 -1- 8445000 -fl 440000 -I- 6500000 =) 56385000 kr.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 56385000 kr.

B 8. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher

1979/80 Utgift                    868082                  Reservation                      4063 551

1980/81 Anslag                       1000

1981/82 Förslag                      1000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostna­der för räntebefrielse vid strukturgaranlier som berör företag inom vissa industribranscher.

Strukturgaranlier och ränlebefrielse i samband härmed infördes budget­året 1972/73 enligt beslut av riksdagen (prop. 1972:46, NU 1972:32, rskr 1972:195). För övriga riksdagsbeslut i fråga om branschomfaltning och riktlinjer har redovisning lämnats i budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/ 80: 100 bil. 17 s. 43).

Verksamheten med strukturgarantier omfatlar budgetåret 1980/81 den manuella glasinduslrin, möbelindustrin, gjuteriindustrin, snickeriinduslrin och trähusindustrin.

Syftet med slruklurgarantierna är all underlätta en planmässig struktur­omvandling av berörda branscher. Garantin innebär alt staten ikläder sig borgensansvar för lån som beviljas företag vid företagssamgåenden, exem­pelvis vid förvärv av andra förelag eller driftsenheter.

Statens industriverk

Garantiramen var under budgetåret 1979/80 185 milj. kr., varav vid ingången av budgetåret 63 milj. kr. var outnyttjat. Efterfrågan på garanfier ökade under senare delen av budgetåret. Garantier för 6,4 milj. kr. bevil­jades.

För budgetåret 1980/81 gäller en oförändrad garantiram på 185 milj. kr., varav outnyttjat vid budgetårets början var 56,3 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        44

För räntebefrielse vid slruklurgaranti var vid början av budgetåret 1979/ 80 4 milj. kr. inte utnyttjat beslulsmässigt. Under budgetåret beviljades ränlebefrielse med 1,5 milj. kr. Tillgängliga medel för ränlebefrielse under budgetåret 1980/81 uppgår till 2,5 milj. kr., vilkel enligl industriverket torde var otillräckligt.

För strukturgarantierna föresläs i enlighet med industriverkets under tidigare år framlagda förslag vissa ändringar i reglerna, bl. a. all garanti får beviljas för kapitalkrävande interna omställningar, exempelvis vid över­gång till annan produktion, som positivt påverkar andra branschföretags konkurrenssituation.

Industriverket föreslår vidare, ocksä i överensstämmelse med under lidigare år framförda förslag, all möjligheten alt ge räntebefrielse ökas väsentligl. Verkel föreslår en höjning av anslaget till 10 milj. kr.

Med etl vidgat användningsområde i enlighet med föreslagna regeländ­ringar och ökade möjligheler ge räntebefrielse kan en betydande ökning av efterfrågan pä strukturgaranlier väntas. Industriverket föreslår atl garan­tiramen höjs med 15 milj. kr. till 200 milj. kr.

Föredraganden

Systemet med strukturgaranlier omfattar under innevarande budgetår möbelindustrin, snickeriindustrin, Irähusindustrin, den manuella glasin­duslrin och gjuteriindustrin. Jag förordar all verksamheten med struktur­garantier fortsätter under budgetåret 1981/82 och därvid omfattar möbelin­dustrin, snickeriinduslrin, Irähusindustrin och gjuteriindustrin. I fråga om åtgärder för den manuella glasindustrin avser jag alt inom kort återkomma till regeringen med förslag.

Under budgetåret 1979/80 beviljades slurklurgarantier för 6,4 milj. kr. Av ramen på 185 milj. kr. var drygt 56 milj. kr. inle utnyttjade vid utgången av budgetåret 1979/80. Med hänsyn härtill räknar jag med att verksamhe­ten bör kunna fortsätta under budgetåret 1981/82 utan någon ytteriigare höjning av garantiramen. Regeringen bör alltså inhämta riksdagens bemyn­digande atl inom en ram av sammanlagt 185 milj. kr., inkl. redan gjorda åtaganden, under budgetåret 1981/82 ikläda staten ekonomiska förpliktel­ser i samband med strukturgaranlier.

Enligl gällande riktlinjer avser slruklurgarantierna atl påverka struktur-utvecklingen genom alt främja samverkan och samgående mellan företag. Slruklurgaranti kan således inte ulgå lill satsningar inom etl enskilt före­tag. Jag förordar atl riktlinjerna för slruklurgaranti ändras i enlighet med industriverkets förslag, så att garanti skall få beviljas för kapitalkrävande interna omställningar som positivt påverkar andra branschföretags kon­kurrenssituation.

Under budgetåret 1979/80 beviljades ränlebefrielse med 1,5 milj. kr. Den beslutsmässiga reservafionen på anslaget var vid budgetårets slut 2,5 milj. kr. Enligl min mening bör möjligheten atl bevilja ränlebefrielse vara oför-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                                       45

ändrad. Som en konsekvens av atl garantiramen föreslås bli oförändrad, bör anslaget för budgetåret 1981/82 föras upp med ell formellt belopp av 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de ändringar i riktlinjerna för strukturgaranfier som jag
har förordat,

2.    bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1981/82 ikläda staten förpliktelser i form av strukturgarantier, som inberäknat tidigare utställda garantier innebär åtaganden om högst 185000000 kr.,

3.         till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier tUl företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

B 9. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher

 

1979/80 Utgift

389823

1980/81 Anslag

lOOOOOOO

1981/82 Förslag

lOOOOOOO

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids utgifter för förluster i samband med strukturgaranlier och särskilda strukturgaran­lier för tekoindustrin. En redovisning för de olika riksdagsbesluten har lämnats senast i budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17s.45).

Industriverket disponerar anslaget även för atl läcka förluster pä grund av exportlånegarantier lill företag inom tekoindustrin och den manuella glasinduslrin (prop. 1970:41, SU 1970:61 och BaU 1970:23, rskr 1970:165 och 188).

Statens industriverk

Kostnaderna för infriande av strukturgaranlier och särskilda struktur­garanlier uppgick under budgetåret 1979/80 till nästan 0,4 milj. kr.

För 1981/82 föreslår industriverket att anslaget höjs med 10 milj. kr. till 20 milj. kr.

Föredraganden

Jag förordar atl anslaget för budgetåret 1981/82 tas upp med oförändrat 10 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1981/82 anvi­sa ell förslagsanslag av lOOOOOOO kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                    46

B 10. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för tex­til- och konfektionsindustrierna

 

1979/80 Utgift

17585213

1980/81 Anslag

12000000

1981/82 Förslag

4500000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostna­der för räntebefrielse vid särskilda strukturgaranlier som berör företag inom lekoindustrin. Garantierna och räntebefrielse i samband härmed beviljas i enlighet med riktlinjer som antagits av riksdagen (prop. 1976/ 77:105 bil 1, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305, prop. 1977/78:42 bil. 3, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81, prop. 1977/78:100 bil. 17,NU 1977/78:41, rskr 1977/78: 172 och prop. 1978/79:145, NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390 och prop. 1979/80:100 bil. 17, NU 1979/80:36, rskr 1979/80:248).

Genom riksdagens beslut våren 1979 har de industripolifiska åtgärderna för tekoindustrin, inkl. verksamheten med särskilda strukturgaranlier, för­längts l.o. m. budgetåret 1981/82.

Garantiramen uppgår under budgetåret 1980/81 till 239,5 milj. kr. Av ramen var 48,8 milj. kr. beslulsmässigt odisponeral vid utgången av bud­getåret 1979/80.

Tidigare gällde generell ränlebefrielse vid särskild slruklurgaranti. Fr.om. budgetåret 1980/81 kan räntebefrielse utgå efter behovsprövning, varvid projekt med goda framlidsutsikter och samtidigt stora omställnings-kostnader prioriteras. Ramen för beslut om räntebefrielse uppgår under budgetåret 1980/81 fill 4 milj. kr.

Statens industriverk

Under budgetåret 1979/80 beviljades garantier för lån på 23,7 milj. kr. Under budgetåret 1980/81 räknar industriverket med atl efterfrågan kom­mer att öka betydligt all döma av bl.a. de ansökningar som har aviserats frän de slörre textilföretagen. Verkels och överstyrelsens för ekonomiskt försvar begränsade medel för avskrivningslån under budgetåret torde en­ligt verkel medverka lill alt viss efterfrågan sammanhängande med investe­ringar i produktionsutrustning kanaliseras lill särskilda strukturgaranlier.

Industriverket har i samband med sitt arbele på regeringens uppdrag med en bedömning av tekoindustriernas utveckling kunnat konstalera alt betydande osäkerhet råder angående branschens utsikter för åren 1981 och 1982. Osäkerheten sammanhänger med bl.a. ovissheten om den allmän­ekonomiska utvecklingen på såväl hemma- som exportmarknaderna och lagerhållningen inom handeln. Med hänsyn lill all ramen för särskilda strukturgarantier sannolikt har tagils i anspråk vid utgången av budgetåret 1980/81 anser industriverket att en resursförstärkning är påkallad. Verket föreslår alt garantiramen höjs med 40 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                        47

Vidare föreslås att verket under budgetåret 1981/82 får bevilja behovsprö­vad ränlebefrielse inom en ram av 6 milj. kr. Industriverket föreslår alt på anslaget anvisas 5 milj. kr. för räntebefrielse.

Föredraganden

Riksdagen beslutade våren 1979 om förlängda industripoliliska ålgärder inkl. särskilda strukturgaranlier t.o.m. budgetåret 1981/82 (prop. 1978/ 79:145, NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390).

Ramen för särskilda strukturgarantier är under innevarande budgetår 239,5 milj. kr. Oulnylljal härav var vid budgetårets början 48,8 milj. kr. Med hänsyn till de behov som kan förutses förordar jag att garantiramen höjs med 20 milj. kr. fill 259,5 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Regering­en bör alltså inhämta riksdagens bemyndigande atl inom en ram av 259,5 milj. kr., inkl. redan gjorda åtaganden, under budgetåret 1981/82 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med särskilda strukturgaranlier för lekoindustrin.

Under innevarande budgetär kan ränlebefrielse beviljas efter behovs­prövning med högst 4 milj. kr. Jag förordar atl statens industriverk medges atl under budgetåret 1981/82 bevilja ränlebefrielse med högst 3,5 milj. kr.

För utbetalning av medel för ränlebefrielse under budgetåret 1981/82 beräknar jag ett behov av 4,5 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.      medge atl under budgetåret 1981/82 behovsprövad ränlebefrielse vid särskild slruklurgaranti för textil- och konfeklionsindustri­erna beviljas inom en ram av 3500000 kr.,

2.  bemyndiga regeringen all under budgetåret 1981/82 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgaranlier för textil- och konfeklionsindustrierna, som inberäknal tidigare utställda garan­tier innebär åtaganden om högst 259500000 kr.,

3.  till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 4500000 kr.

Bil. Bidrag till företagsinriklad fortbildning

1979/80 Utgift

6954267

1980/81 Anslag

9924000

1981/82 Förslag

9924000

Reservafion                      5670827

Från anslaget lämnas bidrag lill utbildningsarrangörer för kostnader i samband med utveckling, anpassning och genomförande av småförelagsin-riklade kurser (jfr prop. 1977/78:40 bil. I s. 180).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        48

Statens industriverk

Industriverket använder anslaget för dels bidrag lill kursgenomförande, dels bidrag till utveckling och anpassning av kurser, dels informafion om och marknadsföring av utbildningsmöjligheterna. Liksom tidigare har ver­ket ambifionen att under budgetåret 1981/82 via ökade utvecklingsinsatser höja kvalitén på kursverksamheten. Vidare kommer verkel all i ökad grad främja information om och marknadsföring av ulbildningen.

Industriverket hemställer att 12 milj. kr. anvisas till företagsinriklad fortbildning för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Bidragen till företagsinriklad fortbildning medverkar i betydande ulslräck­ning till att relativt billiga kurser för småföretagen kan utvecklas och genomföras. Enligt min mening bör industriverket pröva om bidrag i högre grad än f. n. kan lämnas för all bekosta utveckling och genomförande av kurser inom elektronikomrädet. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till oförändrat belopp, 9924000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  lill  Bidrag  till företagsinriklad fortbildning  för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 9924000 kr.

B 12. Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                1000

1981/82 Förslag               1000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids utgifter för att infria garantier som har lämnats i syfte atl fä till stånd en ökad investeringsaktivitet inom industrin under åren 1977-1979 (jfr prop. 1976/ 77:95 s. 19, NU 1976/77:35, rskr 1976/77:279).

Enligt beslut om åtgärder för all underlätta strukturomvandlingen inom specialslålindustrin och slålgjuteriinduslrin (prop. 1977/78:47. NU 1977/ 78:30, rskr 1977/78:84) skall även förluster pä länegarantier för dessa ändamål täckas från detta anslag.

Statens industriverk

Industriverket föreslår att anslaget tas upp med ell formellt belopp av 1000 kr. nästa budgetår.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                49

Föredraganden

Syslemel med invesleringsgaranfier har liksom syslemel med lånegaran-fier lill specialstål- och slålgjulerierna upphört vid utgången av år 1979.

Anslaget bör i enlighet med slalens industriverks förslag tas upp med 1000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1000 kr.

B 13. Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostna­der för infriande av garantier för lån lill skogsindustrin efter regeringens prövning i varje särskilt fall. Garanti för lån till skogsindustrin lämnades åren 1978 och 1979 enligl de riktlinjer som har anlagils av riksdagen (prop. 1977/78:123, NU 1977/78:74, rskr 1977/78:360 och prop. 1978/79:25 bil. II, NU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 122).

Statens industriverk

Kostnader för infrianden kan f. n. inle uppskattas, varför industriverket föreslär all anslaget för budgetåret 1981/82 förs upp med etl formellt belopp av I 000 kr.

Föredraganden

. Garantierna var avsedda atl möjliggöra upplåning för atl överbrygga akuta likviditelsproblem i skogsindustriföretagen. Av ramen om totalt 900 milj. kr. har 484,7 milj. kr. tagils i anspråk. Syslemel upphörde med utgången av år 1979.

1 enlighet med industriverkets förslag bör anslaget för budgetärel 1981/ 82 föras upp med 1 000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr. 4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                     50

B 14. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

1980/81 Anslag          6080000

1981/82 Förslag         14100000

Frän anslaget betalas bidrag lill Stiftelsen Instiiutel för Företagsutveck­ling (SIFU). Stiftelsen som bildades den 10 juli 1980 beräknas under första halvåret 1981 överta den verksamhet med fortbildning m.m. som f.n. bedrivs av statens industriverks enhet för företagsutveckling. Under inne­varande budgetår har anvisats bidrag med sammanlagt 13080000 kr. lill denna verksamhet frän dels della anslag, dels anslaget Slalens industri­verk: Bidrag till kursverksamhet m. m.

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

Stiftelsen redovisar två alternativa ambitionsnivåer för verksamheten under 1981/82. För en i stort sett oförändrad ambitionsnivå räknar stiftel­sen med etl behov av bidrag med 14 milj. kr. Stiftelsen föreslår emellertid en högre ambitionsnivå där kurser inom elektronikomrädet kan utvecklas och genomföras i betydligt slörre utsträckning än f. n. Stiftelsen söker bidrag med 19255000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar anslaget till 14,1 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jag har vid min beräkning tagit hänsyn till bl.a. de merkostnader i den löpande verksamheten under budgetåret som föranleds av övergången lill stiftelse­form. Vidare räknar jag med all SIFU skall kunna konsolidera sin verk­samhet ytterligare inför de påfrestningar som omlokaliseringen kan komma att medföra. Frågan om bidrag fill utrustning i samband med omlokalise­ringen kommer atl las upp i annat sammanhang. Vad beträffar fortbildning på eleklronikområdet, räknar jag med alt SIFU inom ramen för sina resurser under de närmaste åren kan ge ökal utrymme för sådana insatser.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 14 lOOOOO kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      51

B 15. Främjande av hemslöjden

1 statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2752000 kr.

Jag avser all denna dag föreslå regeringen all i särskild proposition redovisa förslag om den fortsalla verksamheten pä hemslöjdsområdet.

Anslaget bör i avvaktan härpå föras upp med oförändrat belopp i stats-budgetförslaget för nästa budgetär. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, lill Främjande av hemslöjden för budgetåret 1981/82 beräkna ell reservationsanslag av 2752000 kr.

B 16. Medelstillskott till Norrlandsfonden

1979/80 Utgift               39000000

1980/81 Anslag              30000000

1981/82 Förslag             30000000

Stiftelsen Norrlandsfonden, som bildades är 1961 (prop. 1961:77, SU 1961:89, rskr 1961: 233), härtill uppgift att främja näringslivels utveckling i Norrland. Riksdagen har nyligen beslutat om fondens verksamhet imder perioden 1981-1985 (prop. 1980/81:51, NU 1980/81:22, rskr 1980/81:131).

1 enlighet med riksdagens beslut om ändrade riktlinjer för Norrlandsfon­dens fortsatta verksamhet bör anslaget föras upp med 30 milj. kr. nästa budgetår.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att lill Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 30000000 kr.

B 17. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Ex­portkredit

1979/80 Utgift                17018736

1980/81 Anslag              25000000

1981/82 Förslag            180000000

Från anslaget bestrids utgifter för kostnadstäckning lill AB Svensk Ex­portkredit (SEK) för skillnad mellan ut- och upplåningsräntor samt för kursförlust inom ramen för försöksverksamheten med statsstödda ex­portkrediter som SEK lämnar enligl riksdagens beslut (prop. 1977/78: 155

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                         52

bil. 3, NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379). Genom riksdagens beslut i de­cember 1978 ingår numera även export av nybyggda fartyg i försöksverk­samheten (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79: 115).

Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1978:404) om exportkreditfinansiering med stafiigt stöd, m. m. (ändrad senast 1980:563). Villkoren för krediterna skall slå i överensstämmelse med den överens­kommelse om riktlinjer för begränsning av statligt stöd vid exportkredit­givning som Sverige har biträtt, den s. k. consensusöverenskommelsen, saml med fillämpningen av överenskommelsen.

Enligt riksdagens beslut får SEK inom en ram av 18000 milj. kr. försöks­vis lämna exportkrediter eller utfästelser därom fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 30 juni 1981 (prop. 1979/80: 125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80:346). Löften om stalsstödd kredit, som ännu inte har accepterats av kunderna, avräknas mol den beslutande ramen med f. n. 25%.

SEK har att inkomma med framställning om kostnadstäckning för ränle-differenser och eventuella realiserade kursförluster till regeringen årsvis i efterskott. För innevarande budgetär har anvisats 25 milj. kr. Bolaget har för kalenderåret 1979 hemställt om täckande av en nettokostnad för statens på 17018736 kr. Regeringen har fattat beslut om utbetalning. Per den 1 juh 1980 var löften om stalsstödd exportkredit på tillsammans 28897 milj. kr. uteslående. Därutöver hade avtal om exportkrediter träffats lill elt sam­manlagt belopp av 4704 milj. kr., varav 1625 milj. kr. har utbetalats. Nettokostnaden för staten under första halvåret 1980 har uppgått till 33,5 milj. kr.

Av den av riksdagen beslutade ramen för exportkreditgivning om 18000 milj. kr. har regeringen per den 1 juli 1980 medgivit atl 13000 milj. kr. får utnyttjas. Regeringen har vidare i några fall med hänsyn till konkurrensen på resp. marknad och den akluella exporlaffärens betydelse för svensk industri medgivit atl SEK får tillämpa lägre räntesatser för exportkreditfi­nansiering än eljest. Villkoren ligger inom ramen för consensus-överens-kommelsen.

Del är svårt all exakt bedöma statens kostnader för den statligt stödda exportkredilgivningen genom SEK. Ullåningsvolymen har stigit relativt snabbt, men beloppet av utbetalda krediter är fortfarande relativt mältligl i förhållande till den slora löftes volymen. En fortsatt ökning av kostnaderna kan väntas. För innevarande budgetår kan belastningen nu beräknas till ca 85 milj. kr. Med hänsyn till utestående löften, utbetalade krediter och ränteläget beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 180 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1 dessa beräkningar har hänsyn tagits lill all nya löften enligt nuvarande regler inte kan lämnas efter den I juli 1981. 1 fall den översyn som just har genomförts leder till att systemet bör fortsätta kom­mer del all påverka kostnaderna endast marginellt nästa budgetär.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsan­slag av 180000000 kr.

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                        53

B 18. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB

 

1979/80 Utgift

348419

1980/81 Anslag

2000000

1981/82 Förslag

lOOOOOOO

Från anslaget bestrids utgifter för kostnadstäckning till Sveriges Invesle-ringsbank AB för skillnad mellan ul- och upplåningsräntor saml i särskilda fall för kursförlust när det gäller vissa krediter vid svenskt företags försälj­ning inom landet som Investeringsbanken lämnar enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:155 bil. 3, NU 1977/78: 73, rskr 1977/78:379).

Föreskrifter om kreditgivningen har meddelats i förordningen (1978:404) om exportkreditfinansiering med statligt stöd m.m. (ändrad senast 1980:563). Enligt förordningen kan Investeringsbanken lämna krediter med stafiigt slöd för att finansiera svenskt företags försäljning inom landet då konkurrerande utländskt företag på grund av utländskt kreditstöd erbju­der särskih förmånliga kreditvillkor. För atl statsstöd skall utgå krävs beslut av regeringen i vatje enskilt fall. Förulsältningarna för kredilulgiv-ningen ansluter i huvudsak lill vad som gäller i fråga om statsstödda exportkrediter som lämnas av AB Svensk Exportkredit.

Investeringsbanken har att inkomma med framställning om kostnads­täckning för ränteförluster och i särskilt fall eventuellt realiserade kursför­luster årsvis i efterskott.

Till den 1 oktober 1980 har regeringen lämnat medgivande om statsstödd kredit för vissa leveranser inom landel på sammanlagt ca 1 100 milj. kr. Vissa löften faller bort på grund av uteblivna order. Beviljade, akluella krediter var till nämnda fidpunkt ca 700 milj. kr. Stödmöjligheten har ulnytljals restriktivt. Det går f.n. inte att närmare beräkna storleken av kostnaderna. Belastningen pä anslaget kan nu beräknas lill 4 milj. kr. för innevarande budgetår. Jag beräknar nu medelsbehovel under anslaget lill 10 milj. kr. nästa budgetår. I dessa beräkningar har hänsyn tagils lill all nya löften enligt nuvarande regler inte kan ges efter den 1 juli 1981. I fall den översyn som f. n. pågår leder lill all syslemel bör fortsätta kommer del alt påverka kostnaderna endast marginellt nästa budgetär.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

alt lill Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investerings­bank AB för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOOO kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                   54

B 19. Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin

1979/80 Utgift                12473500                  Behållning                       23540215

1980/81 Anslag

1981/82 Förslag              lOOOOOOO

Rationaliseringslånen, som administreras av statens industriverk, läm­nas för investeringar i sådan produktionsutrustning som påtagligt höjer effektiviteten inom arbetsinlensiv produktion av i första hand plagg men även av andra konfektionerade textil- och konfektionsprodukter. Lånen beviljas enligt riktlinjer som har antagils av riksdagen (prop. 1975/76:206, NU 1975/76:70, rskr 1975/76:415 och prop. 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77:305).

För budgetåret 1976/77—78/79 har under denna rubrik anvisats invesle­ringsanslag om sammanlagt 60 milj. kr. Vid ingången av budgetåret 1979/80 var 26,8 milj. kr. inte beslulsmässigt disponerade. Under budgetåret bevil­jades rationaliseringslån med 17,2 milj. kr. Således var vid ingången av budgetåret 1980/81 9,6 milj. kr. inle beslulsmässigt disponerade.

Tekodelegationen har i sin skrivelse den 20 oktober 1980 föreslagit atl dessa rationaliseringslån och vissa lån som administreras av överslyrelsen för ekonomiskt försvar skall slås samman lill en gemensam låneform. Chefen för handelsdepartementet har denna dag behandlat frågan i han­delsdepartementets bilaga (prop. 1980/81:100 bil. 14) under avsnittet F. Ekonomiskt försvar. Liksom han är jag inle beredd att nu föreslå några förändringar i nuvarande låneformer.

En fortsatt hög efterfrågan pä ralionaliseringslänen föranledde statens industriverk att under budgetåret 1979/80 ändra beslutsreglerna i syfte all prioritera användningen av återstående begränsade medel. Enligl industri­verket kan efterfrågan på lån trots detla inte tillgodoses med tillgänglig ram under budgetåret 1980/81. Under juni-november 1980 beviljades lån med 5,7 milj. kr. Outnyttjad ram uppgick den 30 november till 3,9 milj. kr., samtidigt som inneliggande ansökningar uppgick lill 3,2 milj. kr. Industri­verket föreslår alt 20 milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82.

Jag ämnar denna dag förorda atl 5 milj. kr. anvisas för detta ändamål på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Även med denna förstärkning kommer såvill kan bedömas anvisade medel atl helt utnyttjas under innevarande budgetår. Enligt min mening är det angeläget all genom slöd lill fortsatt effektivitetshöjning inom arbetsintensiva delar av tekoin­dustrin stimulera införandel av bättre produktionsteknik och därigenom främja branschens konkurrenskraft. För budgetåret 1981/82 bör 10 milj. kr. anvisas för lån lill rationaliseringsinvesteringar inom konfeklionsindustrin. Länen bör utgå enligt oförändrade riktlinjer.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindu­strin för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 10000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                     55

C.    REGIONAL UTVECKLING

Regionalpolitikens mål och förutsättningar

Regionalpolitiken skall främja en utjämning av välfärden mellan landets olika delar och inom regioner. Tillgången till arbete, service och en god miljö har härvid en, avgörande betydelse. En ambition för arbetet är att samhällsförändringarna skall kunna ske i en jämn takt. Kravet på regional balans finns med som ett mål för den ekonomiska politiken och samhälls­byggandet. En utjämning av tillgången till arbete kräver sysselsättnings­främjande insatser i de regioner som har de lägsta sysselsättningsgraderna. Fortsatta insatser är också nödvändiga för att förstärka servicen i regioner där den är hotad. Slutligen finns en långsiktig strävan att i samverkan med den fysiska planeringen bygga upp stabila regioner med väl fungerande samband mellan arbete och bebyggelse. De regionalpolitiska målen fast­ställdes senast i det regionalpolifiska beslutet år 1979 (prop. 1978/79:112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435).

De svåraste långsiktiga problemen har alltsedan den aktiva regionalpoli­tiken infördes vid mitten av 1960-talet funnits i de inre delarna av Norrland och Svealand. Insatser för att främja en ökad sysselsättning och en förbätt­rad service görs därför i första hand där. Därutöver finns för hela landet en strävan att med olika åtgärder åstadkomma ny verksamhet i orter som påverkas av stora strukturförändringar. Den regionalpolitiska planeringen arbetar slutligen med en samordning av olika samhällsinsatser så att de gemensamt kan bidra till en positiv utveckling av skilda regioner.

I det ansträngda budgetläge som nu råder ökar kraven på alt de samlade samhällsresurserna används så effektivt som möjligt, men även med hän­syn till av statsmakterna fastställda regionala mål och riktlinjer. Den eko­nomiska politiken syftar - bl. a. genom begränsningar i den totala konsum­tionens tillväxt - till atl åstadkomma betydande ökningar av näringslivets investeringar. Härvid ökar möjligheterna att med regionalpolitiskt stöd få en produklions- och sysselsättningstillväxt också inom stödområdena.

Studier utförda av dåvarande expertgruppen för regional utrednings­verksamhet (ERU) om effekterna av del regionalpolitiska stödet har visat, att tillväxten i stödområdet i hög grad har skett inom redan befintlig industri. Vidare har antalet omlokaliseringar till stödområdet från övriga landet varit mycket litet, endast ca 4% av alla stödärenden under perioden 1965-1975, Mycket tyder också enligt ERU på att industriproduktionen och sysselsättningen totalt sett har ökat som ett resultat av det regionalpo­liliska stödet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          56

En fortsalt tillväxt inom stödområdena, som fortfarande har lägre sys­selsättningsgrad och en högre arbetslöshet än övriga landel, innebär atl arbetskraften kan tillvaratas bättre än om expansionen sker i regioner med brist på arbetskraft.

En fortgående strukturomvandling är nödvändig för alt ge industrin ökad lönsamhet och för att resurser skall kunna frigöras lill offensiva investe­ringar. Samtidigt kan det bli nödvändigt för berörda parter att ta ansvar för atl arbetskraft som blir uppsagd så långt som möjligt skall kunna få annan sysselsättning i den egna regionen.

I rådande statsfinansiella läge bör resurserna koncentreras lill de sva­gaste regionerna. För regioner utanför stödområdet bör det i högre grad ankomma på företagen och kreditinstituten, kommunerna och de anställda atl i samverkan med statliga myndigheter använda de gemensamma resur­serna mer effektivt än fidigare. Endast i särskilda fall där dessa åtgärder inte är fillräckliga och annan sysselsättning inte står till buds kan det bli aktuellt att staten genom särskilda insatser ger regionalpolitiskt slöd till projekt utanför stödområdena.

Utvecklingen i olika regioner

I det följande lämnas en översikt av utvecklingen inom olika regioner under de senaste åren och regionala bedömningar lill mitten av 1980-lalet. Tonvikten är lagd vid regionala befolknings- och sysselsättningsföränd­ringar. Materialet är hämtat från underlaget till länsplaneringen.

Den regionala befolkningsutvecklingen har under 1970-talet inneburit en utjämning mellan landsdelar. I viss mån har också en förbättrad inomre­gional balans uppnåtts. Fortfarande finns dock i flertalet län kommuner som har svårt att ens upprätthålla en oförändrad folkmängd.

De flesta länen hade en likartad befolkningsutveckling under hela 1970-talet. Uppsala och Hallands län med närhet till Stockholms- resp. Göte­borgsregionen har haft den snabbaste tillväxten. I Stockholms, Gollands och Västerbottens län harfillväxlen ökat under senare delen av 1970-lalel.

Södermanlands, Blekinge, Malmöhus, Älvsborgs och Norrbottens län har haft en svagare utveckling under de senaste åren. Blekinge län har haft den svagaste utvecklingen efter år 1975. Av skogslänen har Kopparbergs och Västerbottens län haft den starkaste utvecklingen medan Norrbottens län har haft en relativt svag utveckling. Utvecklingen i länen sammanfattas på karta 1.

Befolkningsutvecklingen i ortstyper inom resp. ulom stödområdet fram­går av följande tabell 1.

 

Prop, 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

57

Tabell 1. Befolkningsutvecklingen inom ortstyper inom resp. utanför stödområdet åren 1970—1979 samt pro­gnos för år 1984.

 

Område

Folkmängd.

, 1 000-tal invånare

 

Prognos

Förändring per år, avrundat

 

 

år 1970

år 1975

år 1979

år 1984

1970-1975

1975-1979

1979-1984

 

 

%

 

%

 

%

 

%

 

 

 

Storstads-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

områden

2426

30

2468

30

2498

30

2544

30

14400

7400

9300

Primära centra

2295

28

2 355

29

2381

29

2401

29

12000

6400

4 200

i stödom-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rådet

837

10

868

11

883

11

888

11

6100

3 800

1000

utanför

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stödområdet

1457

18

1487

18

1498

18

1513

18

5900

2600

3 200

Regionala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

centra i

2067

26

2074

26

2080

26

2092

25

1400

1500

2400

stödområdet

896

11

885

II

880

11

878

10

-2 200

-1200

-400

utanför

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stödområdet

1171

15

1 189

15

1200

15

1214

15

3 600

2700

2 800

Kommuncentra 1 277

16

1310

16

1344

16

1352

16

6600

8500

1600

i stödom-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rådet

601

7

601

7

609

7

607

7

-

2000

-400

utanför

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stödområdet

676

9

709

9

735

9

745

9

6600

6500

2000

Riket

8077

100

8208

100

8303

100

8390

100

26200

23 600

17400

stödområdet

2344

29

2 354

29

2 372

29

2373

28

4000

4 500

200

utanför

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stödområdet

5 743

71

5 854

71

5931

71

6017

72

22200

19100

17200

Samtliga ortstyper har haft tillväxt under hela 1970-talet. Regionala centra har dock haft en vikande folkmängd inom stödområdena. Ortsly-perna har i övrigt påtaligt stabila andelar av rikels befolkning. Länsstyrel­sernas prognoser antyder all den lidigare kraftiga tillväxten i stödområ­denas primära centra skulle dämpas samt all storstadsområdena, främsl Stockholmsregionen, och primära centra utanför stödområdet skulle få en ökad tillväxt. Den kraftiga tillväxten av befolkningen i kommuncentra skulle också dämpas.

Olikheterna i befolkningsutvecklingen beror dels på skillnader i fråga om dödlighet och fruktsamhet saml på skillnader i åldersstrukturen mellan olika regioner, dels pä atl flytlningsmönslren varierar regionall. Flera län börjar nu få en åldersstruktur som gör all antalet avlidna per år översfiger antalet födda. I skogslänen frånsett Västerbollens och Norrbottens län har denna tendens skärpts under de senaste åren. Samma tendens kan även noteras i Kalmar och Örebro län. I sådana regioner krävs således en inflyttning redan för att kunna bibehålla en oförändrad folkmängd. Andra län har fortfarande en relafivt ung befolkning, vilket gör all man också ulan neltoinflyttning har en viss tillväxt av befolkningen.

Skogslänen föriorade under slutet av 1960-talet närmare 12000 personer per år genom utflyttning till länen i Syd- och Mellansverige. Där har trenden vänt fill en netloinflyllning på ca 2000 personer per år under början av 1970-talet och ca 3500 personer per år efter är 1975. Norrbottens

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

58

 

Karta  t

BEFOLKNINGSUTN/ECKLIHt;  1   LKnEN 1970-1979 SAMT  PROGNOS  RJR AR  I985

 

:.P''-Teckenförklaring/''

 

Folkm.   lOOO-tal uinv 1970

1979

Befolkn.   prognos,  Sr1985

V     \

•C'

 

 

 

0 ,'»              /

 

 

 

Z.;:   /  ::■

 

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

59

län har dock under de senaste åren haft flyllningsförlusler lill övriga län med ca 600 personer per år.

Bakom de relativt små nelloförändringarna döljer sig en omfattande rörlighet. Flyttningarna över kommungräns ligger f. n. på ca 350000 per år och den längre flyttningen över länsgräns uppgår till ca 170000. Antalet varierar delvis med konjuklurlägel. År 1979 ökade t. ex. flyttningarna med 5% jämfört medar 1978.

Flyttningarna över riksgräns har större betydelse endasi för storstads­länen. Skogslänen påverkas obetydligt av dessa flyttningar. Länen i Syd-och Mellansverige hade i böijan av 1970-talel en netloinvandring. på ca 1200 personer per år. Därefter har dessa län haft en netloinvandring på ca 16000 personer per år. Flyltningsförlusterna från dessa län till skogslänen har således efter år 1975 femfaldigl kompenserats genom netloinvandring. Närmare hälften av netloinvandringen går lill Stockholms län som under flera år haft nettoutflytlning till övriga Sverige. Mellan 40 och 50% av invandringen härrör från Finland.

Sysselsättningen ökade enligl folk- och bostadsräkningarna 1970 och 1975 med ca 1,5% per år. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för åren 1976-1980 tyder på en fortsall ökning, men i en svagare takt. Länsstyrel­sernas prognoser lyder på en fortsatt svag tillväxt.

Diagram I

Index (1976=100)

108 T

107-106-

105-

104-103-102-101-

--------- skogslän

............ storstadslän

— ■ — övriga  lon
--------   Rfket

 

98 Kvar4al    1       2      3

Är            1977

1      2      3

1979

1      2      3

1980

Diagram 1. Kvartalsvisa sysselsättningsförändringar inom vissa länsgrupper under perioden 1977-1980 (index: genomsnittliga antalet sysselsatta år 1976 = 100). Källa: AKU, kvartalsmedehal.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

60

På samma sätt som befolkningen utvecklades sysselsättningen under böljan av 1970-talet mer balanserat än tidigare. Även efter år 1975 har sysselsäitningstillväxten varit jämnt fördelad (se diagram 1). Länsstyrel­sernas prognoser tyder på en fortsatt utjämning. Detla gäller även för stödområdena jämfört med övriga riket. Stödområdena 1 och 6 väntas dock få en svag minskning. Bakom den svaga utvecklingen i stödområde 1 ligger en minskning av induslrisysselsätlningen i Boråsregionen, som sva­rar för närmare 90 % av industrin i stödområde 1.

Alla ortstyper har haft en ökad sysselsättning under 1970-talel. Kom­muncentra har dock haft den svagaste tillväxten. Dessa kommuner har således haft en svagare tillväxt av sysselsättningen än av befolkningen. Detla beror på atl många kommuncenlra är bostadsområden för personer som arbetar i angränsande störte arbetsmarknader. En fortsall ökning av sådana bosättningar kan medföra problem atl ylterligare öka sysselsätt­ningen i dessa kommuner.

Diagram 2

Index {1976=100; 101 1

89 KvArtdl    1       2      3

Är            1977

Diagram 2. Kvartalsvisa sysselsältningsförändringar inom tillverkningsindustrin inom vissa länsgrupper under perioden 1977-1980 (index: genomsnittliga antalet sysselsatta inom sektorn år 1976= 100). Källa: AKU, kvartalsmedeltal.

1       2      3

1980

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

61

 

I

f    -    \o o    >o'  

I    I    I

IO    .—    m

I    I

—   o_ o    rl

I

(N VO Ov         »n    00

" o" o" —     o'  o'

llll      II

S yn

o   —

I

 

vO

00

.H

\o_

vO

ov

r« »o r-

 

 

 

 

 

 

 

o"

o"

(

—

o'

CS — ri •*

I    I

 

o   o

o   o

f*     »o

I    I

8 8 I    I

8 8 8 8 8 8 8888               8 8

~    m    -    r-i    r-i    f    yn r t> 00                               ovoo

oo      *n           o-r                                                             0\

(N                                             r

ti                   Illill                                  II

 

00 »o

IT

.-.•a _

O O

 

8

8 8

8

8 8

r-

rj    o

rn

On     v

(N

—     CT\

,*-

—     (N

I    I

8 8 8 8888   8

I    I

 

8

 

 

§ s

§

g

g

8

8

g

8

g

8888

8

8

      00

O

f

in

P

r

00

 

vC

—  r- o\

m

r-

oo   o

5

oo

sO

r--

r-

Os

m

w-t

ov ■* i?v r-

O

O

in    (N

r-

yn

Vi

■*

r-i

m

»n

ON m c o

r)

s

 

8

O

g

s

g

g

§

8

rsl

r*

tJ-

$

in

O

m

yn

in

sD

r

R

5;

3

3

 

Os

r-i

o      Q o Q o

O     OOOO

Os   - Tf f* r-

vi     o rJ \o 0\

r-      Tt 00 —

rj    o

 

■o

«o

<2:

 

 

Q

o

o

g

 

o

o

ov

 

m

*N

r-

o

ov

VO

rj

00

O

 

8

8

rn

1

i

8

00

oo88

8

sE

 

m

 

 

ON rJ r- oo

ON m r-~ On

rJ

 

x:

o -r

o £

u c

"B    .2

a 0   c

ra  u       t/J

'''  O.       IS

« I  

. O.  o

I

—1                                   t/3

?            -

O                 ed

t.                   o

£          -o

«            "O ■"

«            ■-■g

.S        C O

E        =  •

•=      -S S

O                  >

t-       cfl  O) "C

O           73 J  -

?   >. >.5

c

T3

H    f-

3    -n    =

-    .-     u     ro T3     C     Cl   t:;

c   lrt

   5-3

M .3

.> c

SS

•i = .

i -H  É o    i?

3 T3

o lrt o 3 . T3 T3   C

c t:

sa

   C u cd

c .-3

w(i:5-3 a:

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                         62

För regionala centra förefaller sysselsättningen ha stabiliserats på sam­ma nivä som i mitten av 1970-talet. Länsstyrelsernas prognoser innebär etl trendbrott jämfört med utvecklingen under 1970-talet genom en snabb tillväxt av sysselsättningen i Stockholmsregionen, som väntas ta en stor del av landets sysselsättningsökning till mitten av 1980-talel.

Industrisysselsältningen ökade från år 1970 lill år 1975 med 38000. Enligt AKU skulle därefter antalet sysselsatta ha minskal med ca 75000. Fram fill mitten av 1980-talet förutser länsstyrelserna en minskning med totalt ca 80000. Huvuddelen av tillbakagången skulle således redan ha ägt rum.

Den starkaste tillväxten under böijan av 1970-talet skedde i stödområ­dena 4, 5 och 6. Stödområde 1 hade en minskning av industrisysselsält­ningen. Under de senaste åren har skogslänen haft den starkaste tillbaka­gången, vilket delvis beror på att dessa län har en känslig industristruktur. Storstadsregionerna har hävdat sig relafivt väl. Sysselsätlningsutveckling-en i riket inom olika branscher sammanfattas i tabell 2.

Netloökningen av industrisysselsältningen under början av 1970-lalet med 38000 består av dels ökningar för vissa branscher, dels minskningar för andra. Det senare gäller främsl textil- och konfektionsindustrin med en minskning på 19000 anställda och jord- och stenindustrin med ca 5000.

Till millen av 1980-lalel beräknas minskningar ske i fler branscher. Tekoindustrin väntas fortsätta att minska med ca 26000, varav ungefär hälften redan har inträffat. Järn- och stålindustrin beräknas minska med ca 20000, varav ca 6000 har inträffat. Minskningarna inom dessa branscher kan skapa problem eftersom de är regionall koncentrerade till främsl Sjuhäradsbygden resp. Bergslagen, Södermanlands och Norrbollens län.  ■

Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin beräknas gä tillbaka med 8000 anställda. Den faktiska minskningen kan dock bli slörre eftersom antalet personer i arbele enligt AKU i oktober 1980 var 57000, det anlal som länsstyrelserna bedömt för år 1984. Branschen finns längs norrlands­kusten, i Värmlands, Älvsborgs och i Östergötlands län samt i Smålands­länen.

Gruvindustrin har hittills minskat Ined mer än 5000 anställda. Progno­serna, som i huvudsak bygger på långtidsutredningen 1978, räknar med en minskning för hela perioden med ca 5000. Den fakfiska minskningen torde bli större. Verksamheterna finns i Bergslagen, Västerbollens och Norrbol­lens län.

Träindustrin med verksamheter i Smålands- och Norrlandslänen beräk­nas minska med 12000 varav hälften beräknas ha inträffat. Den grafiska industrin beräknas minska med ca 6000 anställda. Verksamheten finns främst i storstäderna.

Även inom verkstadsindustrin väntas en viss sysselsätlningsminskning. Där är dock verksamheterna mer utspridda över landet. Del gör, alt de regionala konsekvenserna där torde bli mindre pålagliga. För transportme-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

63

delsindustrin, främsl varvsindustrin, är dock koncentrationen betydande. Den beräknas minska med knappt 12000 anställda med huvuddelen vid varven i Göteborgs och Bohus län saml i Malmöhus län.

Sysselsäitningstillväxten inom offentlig service var myckel stark under början av 1970-lalet. Då ökade verksamheterna förvaltning, polisväsende och försvar, undervisning och forskning, hälso- och sjukvård saml social­vård med nära 230000 anställda, vilket motsvarar närmare 6% per år. Ökningarna av sysselsättningen har fortsatt ocksä efter år 1975. I septem­ber 1980 hade dessa verksamheter nära 130000 fler i arbele än vid samma tidpunkt år 1975. På tio är har således sysselsällningen ökal med ca 360000, vilket innebär en ökning på 50%. Om man ser något längre tillbaka kan man konstatera en ökning pä 750000 anställda sedan år 1950. Ökning­arna har skett främsl inom utbildnings- och vårdsektorn. Länsstyrelsernas prognoser pekar pä en fortsatt tillväxt till mitten av 1980-talel med ca 150000 anställda. Della innebär en dämpad ökningslakt men en fortsall betydande ökning av antalet arbetstillfällen.

Sektorns ökning i länen låg under början av 1970-lalel överlag på 5 lill 6% per är. Av större regionalpolitiskt intresse är att se fördelningen mellan ortstyper. Även där har tillväxten varit jämn, men eftersom utgångsläget varierat har två tredjedelar av den totala ökningen lillfallit storstadsområ­dena och primära centra, medan bara 5% av ökningen har gått till kom­muncenlra. Till mitten av 1980-talel förutses en fortsatt hög andel av tillväxten gå till storstadsområdena och primära centra.

Variationerna i sysselsättningsgrad för män resp. kvinnor är etl uttryck för de regionala skillnaderna i möjlighelerna atl få arbele på lokala arbets­marknader. Variationerna är mycket stora för kvinnor.

Sysselsättningsgraden för män var under år 1979 lägst i Norrbottens län och 8% högre i Skaraborgs län, som hade det högsta värdet. Länsstyrel­sernas prognoser visar genomgående på en viss nedgång, vilket svarar mol bedömningar som görs för hela riket. Göteborgs och Bohus län beräknas få en sä kraftig nedgång atl länel skulle komma ned på samma låga värden som för de nordligaste länen.

Sysselsättningsgraden för kvinnor var under år 1979 högst i Stockholms län och 17% lägre i Norrbottens län som hade den lägsta andelen i Sverige. Även Blekinge, Gävleborgs och Kopparbergs län hade låga värden, sanno­likt till följd av att tunga industrier dominerar i dessa län. Länsstyrelsernas prognoser pekar genomgående på alt sysselsättningsgraden höjs för kvin­norna. Den regionala spännvidden mellan den högsta och den lägsta nivån väntas dock inle förändras nämnvärt. På karta 2 ges en översikt av beräk­nade sysselsättningsgrader för män resp. kvinnor är 1979.

De regionala variationerna i sysselsättningsgrad framstår ännu tydligare vid en jämförelse mellan ortslyper saml stödområden och övriga landel. Vissa av dessa skillnader sammanfattas i följande labell 3.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          64

Tabell 3. Beräknade sysselsättningsgrader år 1979 för män resp. kvinnor i stödområ­den och skilda ortstyper.

 

Område

Beräknad

sysselsättningsgrad år

1979

 

 

Män, 16-64 år

Index mol riket

Kvi 16-

nnor, 64 år

Index mot riket

Storstadsområden

81

99

71

 

107

Primära centra stödområdet utom stödområdet

82 81 83

100

99

101

67 65 69

 

101

98

103

Regionala centra stödområdet stödområde 6 utom stödområdet

84 82 77 85

102 99 93

103

64 61

53 66

 

96 92 80 99

Kommuncentra stödområdet stödområde 6 ulom stödområdet

83 81

73 85

101 98 89

103

62 58 52 62

 

90 87 79 94

Riket stödområdet stödområde 6 utom stödområdet

82 82 76 83

100 99 92

101

67 62 53 68

 

100 93 80

103

De regionala skillnaderna är 1979 är något mindre än i början av 1970-talet, men spännvidden mellan högsta och lägsta värden är fortfarande mycket slor.

Arbetslösheten som elt mått på sysselsättningsproblemen uppvisar i stort samma mönster som sysselsättningsgraden. Där arbetslösheten är hög tenderar sysselsättningsgraden atl vara låg och omvänt.

Samtidigt kan hög arbetslöshet förekomma i regioner med hög industri-sysselsättning där en långsiktig minskning av industrisysselsältningen på­går. Detta gäller I.ex. Eskilstuna och Boråsregionen. Den genomsnittliga arbetslösheten, mätt i procent av befolkningen i åldrarna 16-64 år, har under budgetåret 1979/80 minskat jämfört med föregående budgetår från 2,2 till 1,8%. Arbetslösheten i länen budgetåret 1979/80 framgår av karta 3.

17 län har haft en nedgång av arbetslösheten medan övriga län har en oförändrad arbetslöshet. Liksom under de senaste åren har Norrbottens län den högsta arbetslösheten. Även andelen personer i beredskapsarbete minskade under den aktuella perioden frän 1,1 lill 0,6% av befolkningen 16-64 år. Andelen personer i arbetsmarknadsutbildning (AMU) var oför­ändrat 1 %.

Beredskapsarbetena har minskal i samtliga län. Liksom lidigare är låg Norrbottens län högst. Även Gollands och Västmanlands län hade höga värden. Även i fråga om AMU ligger Norrbottens län högst i landet. Där är dock skillnaderna mindre mellan övriga skogslän och resten av riket. Summan av andelarna arbetslösa, i beredskapsarbeten och AMU framgår av diagram 3.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

65

 

Karta  2

BER.   SYSSELSSTTNINGSGRADEK AR  1979 I   LKnEN.   Män  resp.  kvinnor.

 

Teckenförklaring

Ber.   syss.grad, män Ber.   syss.grad,   kvi       60

StÖWIRADEN tVtt KVI

OTCM STÖD         83 68

STÖDOMRÅDE 1   atl 70

sT(tooMRADE2 82 63

STäx>RÄDE3    82 62

stCdomrAde 81             62

stödområde 5                78           58

stödomräde 6                76           53

 

5   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 17

RIKET mi8l%\ KVI 66%

Ortstyper     män kvi stcjrstadscmr  81  71

PRIM. CEl«fTRA     82             67

REG.   CEhrrRA      84             64

kc utom ss      83             62

Riket            82  67

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet

66

 

Andel

% 10-

J   .   ind.l  »rb.tilBi»                  KsSM - »nd.l 1 beredakap*.       [7:7777) . jnd.l  1   ai-b..a«arknad
      »rt«t»                                                     ''........... '      utbildning

 

2  5

%l

z

 

 

 

ABLFHMCGMPR     IRiEOKW/TUDZVXACSBD

Län

Diagram 3. Andel kvarstående arbetslösa, andel personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning (exkl. företagsutbildning) budgetåret 1979/80 som pro­cent av antalet invånare mellan 16-64 åri olika län 1979-12-31. (Ri = riket totalt)

Ett sätt atl belysa de regionala olikheterna i sysselsättningsgraden och hur dessa förändras är alt jämföra samtliga län med de län som har de högsta sysselsättningsgraderna för män (Skaraborgs län) resp. kvinnor (Stockholms län). Om samtliga län skulle ha lika hög sysselsättningsgrad som Skaraborgs resp. Stockholms län skulle ytterligare 225000 personer vara sysselsatta jämfört med antalet f. n. Samma beräkningssätt för år 1970 ger 400000 sysselsatta för att komma i nivå med de län som då hade de högsta sysselsättningsgraderna. De regionala olikheterna har således mins­kal betydligt jämfört med situafionen för tio år sedan. Den regionala spridningen illustreras av diagram 4. På samma sätt som för arbetslöshels-uppgifterna har Norrbollens län de högsta värdena, följt av Kopparbergs och Gävleborgs län. I södra Sverige har Blekinge län förhållandevis höga värden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet

67

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet

68

 

Diagram 4

Andel

10-

z

I       I • and»l usdariyaitl-                 1////A " ""'•1 ui>d»r»y«i»l-

'------- '       »itta kTlnnor                     XZ/f/i      latt» »a

r

00

ill

 

2

Fil

z

iPi

e

 

I

 

 

AB    I      PEMCHFRiRDGNOTLUYSKACZXWBD

Diagram 4. Beräknad andel undersysselsatta år 1979 i prodcent inom åldersgruppen 16-64 år, länsvis, med fördelning på kön. (Ri = riket totalt)

Län

Regionalpolitiska medel

Regionalpolitisk planering

Regering och riksdag har angivit ortsplanen, planeringslalen och slöd-områdesavgränsningen som instrument för den regionalpoliliska planering­en pä central nivä. Förändringar i planeringsinstrumenten bör enligt riks­dagens uttalande göras i samband med större utvärderingar av regionalpo­litiken. Regeringens utvärdering av de länsprogram som nu har inkommit får visa om det finns anledning att föreslå ändringar i nuvarande instru­ment.

1 lånsplaneringen föreslås mål och riktlinjer för utvecklingen i länen och kommunerna. Där föresläs även ätgärder som bedöms vara nödvändiga för atl främja en önskvärd regional utveckling. För att planeringen skall bli verkningsfull måsle ställningstagandena i länsplaneringen ha en bred upp­slutning i länen. Planeringen, som bedrivs av länsstyrelserna, utarbetas därför i samverkan med statliga verk och myndigheter, kommuner, lands­tingskommuner, näringslivs- och fackliga organisationer saml de politiska partierna. Arbetet bedrivs f. n. dels i form av slörre planeringsomgängar ungefär vart femte år, dels i form av en ärlig uppföljning. En slor plane-ringsomgäng, länsplanering 1980, har nyligen avslutats och överlämnats lill regeringen. Vid utvärderingen av länsprogrammen blir det naturligt alt överväga formerna för det framlida planeringsarbetet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          69

Länsplaneringen har under senare år blivit mer åtgärdsinriktad. Detla är nödvändigl för atl problembeskrivningar och förslag skall kunna omsättas i aktiva ålgärder. Riksdagen beslutade år 1979 om ell särskilt anslag om 35 milj. kr. för åtgärder m.m. i länsplaneringen. Medlen skall användas till alt vidareutveckla idéer och förslag i länsplaneringen så alt de kan utgöra underlag till beslut hos berörda parter. Av medlen har ca 60% tilldelals skogslänen. Projektarbetet har hittills bedrivits inom flera viktiga sam­hällssektorer med tyngdpunkt på industriell utveckling. Verksamheten har i flera län inneburit nya arbetsformer som ger störte möjligheter att tillva­rata regionernas egna resurser. Erfarenheterna av arbetet är genomgående goda.

I 1979 års riksdagsbeslut betonades krafligl den offentliga sektorns roll i regionalpolitiken. Sektorn har elt ansvar för atl genom den egna verksam­heten främja en regional balans, en differentiering av arbetsmarknaden i regioner med ensidigt näringsliv samt att bredda serviceutbudet. Staten har större möjligheter än landstingskommuner och kommuner att arbeta med den egna verksamheten som ett regionalpolitiskt instrument. Riksda­gen uttalade i 1979 ärs regionalpolitiska beslut all del för nytillkommande myndigheter krävs starka skäl för atl de skulle lokaliseras till Stockholms­regionen. Som organ för all arbeta med decentralisering och lokalisering i statsförvaltningen inrättade regeringen i december 1979 i enlighet med riksdagens uttalande en delegation för decentralisering av statlig verksam­het. Delegationen har bl.a. att verka för en decentralisering av verksam­heter samt alt aktivt arbeta med lokaliseringsfrägorna för statliga verksam­heter (jfr prop. 1980/81:100 bil. 3).

Av regionalpolitiska skäl lämnas f. n. betydande stöd i form av transfe­reringar fill förelag, kommuner och enskilda till de regioner som har de .svåraste långsiktiga problemen. Det finns dock f. n. ingen samlad överblick över dessa insatsers regionala fördelning. Regeringen har därför uppdragit ät statskontoret atl dels göra en genomgång av hur de senaste årens statliga transfereringar har fördelats regionall, dels föreslå elt system för atl lö­pande insamla sådan information. Sädana uppgifter är nödvändiga för att göra avvägningar mellan åtgärder inom skilda polilikområden. De krävs också för all mer förutsättningslöst kunna bedöma effekterna av olika åtgärder. Statskontorets uppdrag skall redovisas lill regeringen under hös-len 1981.

Regionalpolitiska stödåtgärder

Den konjunkturuppgång som inträdde under budgetåret 1979/80 hade positiv effekt på industrins investeringsvilja. Antalet ansökningar om re­gionalpolitiskt slöd ökade i jämförelse med budgetåret 1978/79, men var dock lägre än under högkonjunklurären vid millen av 1970-talel. Ansök­ningarna avsäg i slörre utsträckning än under de senaste budgetåren utök-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                        70

ningar av redan existerande verksamhet. Även antalet ansökningar från turistföretag ökade.

Beviljat lokaliseringsstöd, inkl. offertstöd, under budgetåret 1979/80, dess fördelning pä stödområden, beräknad sysselsättningsökning samt subvention per nytt arbetstillfälle framgår av labell 4.

Tabell 4. Beviljat lokaliseringsstöd (inkl. offertstöd) m. m. under budgetåret 1979/80 fördelat på stödområden

 

 

 

 

 

Stöd-

Antal

Beviljat stöd (milj.

kr.)

Fördel-

Ber. syssel-

Subv. per

 

arbets-

 

 

 

ning %

sättnings-

nytt ar-

oiur.

 

 

 

 

ställen

Avskr. lån/ Lok.bidr.

Lok.

lån

Summa'

 

ökning

betstill­fälle (tkr.)

0

6

9,5

22,6

32,1

4,0

65

274

1

20

3,8

52,9

.56,9'

7,1

191

24

2

23

8,3

63,9

72,2

9,0

269

38

3

51

28,5

102,6

131,3'

16,4

450

82

4

90

46,6

198,6

245,5'

30,7

574

99

5

78

58,1

98,1

156,9'

19,6

497

130

6

47

66,0

38,6

105,8'

13,2

465

141

Summa

315

220,8

577,5

800,8'

100,0

2511

102

' Inkl. lånegarantier

 Samtliga arbetsställen ingår i Eleclroluxkoncernen. Stöden beviljade i samband

med koncernens övertagande av AB Järnförädlings verksamhet i Hälleforsnäs.

Antalet beviljade ansökningar var betydligt fler än under föregående budgetär.

Den utökade delegeringen av beslut har lett lill atl länsstyrelserna svarar för en slörre andel än lidigare. Av totalt ca 800 milj. kr. i beslutat stöd svarade länsstyrelserna för 115 milj. kr. eller 14 % mol 5 % under budget­året 1978/79.

Av det sysselsältningstillskoll på ca 2 500 arbelsliilfällen som de investe­ringar som har beviljats slöd under budgetåret 1979/80 beräknas ge, avser 1 100 eller 44 % kvinnor.

Totalt har under perioden den I juli 1965-den 30 juni 1980 2 150 arbets­ställen beviljats lokaliseringsstöd med 6835 milj. kr., varav I 438 milj. kr. i lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och 5 397 milj. kr. i lokaliseringslän. Förelagen har vid ansökningstillfället beräknat att sysselsättningsökningen skall uppgå lill sammanlagt ca 52400 personer. Av arbetsställena har dock under åren ell anlal fallit bort genom all stödet inle har utnyttjats, återbeta­lats, förelaget gått i konkurs e. d.

Antalet arbetsställen som beviljats slöd under nämnda period och som vid slutet av juni 1980 fortfarande hade lokaliseringsstöd uppgick till 1715. Totalt har sysselsätlningslillskoltet för dessa arbetstillfällen beräknats lill 38200. Den senaste uppföljningen visar atl den verkliga ökningen av sys­selsällningen lill slutet av september 1979 preliminärt har blivit 34700 personer.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                         71

Den senaste större utvärderingen av del regionalpolitiska stödet gjordes av dåvarande expertgruppen (ln 1967:24) för regional utredningsverksam­het. Resultaten publicerades i belänkandet (SOU 1978:46 o. 47) Att främja regional framtid. Utvärderingen behandlade stödverksamheten t.o.m. är 1975. En utvärdering av verksamheten efter år 1975 är nu angelägen. Regeringen har därför uppdragit åt expertgruppen (1 1979: E) för forskning om regional utveckling (ERU) atl utvärdera de samhälls- och förelagseko­nomiska effekterna av det regionalpolitiska stödet för perioden 1975— 1980.

Riksdagen beslutade i maj 1979 om en utvidgad och förstärkt regionalpo­litik (prop. 1978/79:112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). Riksdagens beslut innebar bl. a. utvidgade finansieringsmöjligheter i hela del regional­politiska stödområdet och förstärkta insatser i de regionalpolitiskt mest prioriterade områdena. Mer preciserade regler för stödinsatsernas storlek och geografiska differentiering infördes. Vidare avskaffades de lidigare lokaliseringsbidragen och ränlebefrielse på lokaliseringslån. De ersattes med avskrivningslån.

Det har ibland visat sig atl vissa problem föreligger med den nya utform­ningen av stödmedlen. Del nuvarande stödets subventionseffekt under inledningsskedet av en ny verksamhet är mindre än tidigare, men är å andra sidan fördelad över en längre tid. Därmed kan påfrestningarna på del egna kapitalel för expanderande förelag i vissa fall bli för slora under den känsliga inkörningsperioden.

För all möta della problem har bl.a. offertstöd kommit lill användning för att i vissa fall utforma villkorliga lån till förelag i stödområdena 4-6. Därvid har större hänsyn kunnat las till dessa företags resultatutveckling och belastningen på förelagens egna kapital under den första liden efter en expansion har kunnat mildras. Avsikten med utformningen av dessa vill­korslån har inte varit atl öka subventionsinsalsen. Den har endasi tidigare-lagts och har därigenom i en del fall kunnat minskas.

Det nuvarande systemet för regionalpolitiskt stöd är i allt väsentligl selektivt. Varje projekt prövas beträffande slödunderlag, marknadsförut­sättningar, lönsamhel och behov av slöd. Som ett komplement till dessa medel har påtalats ell behov av mer generellt verkande stimulanser. Av­vägningen mellan generella och selektiva medel och utformningen av gene­rella medel har länge diskulerals i den allmänna debatten men har aldrig givils en allsidig belysning i form av en offentlig utredning. Jag avser därför föreslå regeringen all dessa frågor uireds.

De regionalpolitiska stödåtgärderna bidrog under 1970-talets inledning till en stabilisering av befolkningsutvecklingen i skogslänen. Under den senare delen av 1970-lalet har emellertid flera tecken visat sig på atl del blir svårare all upprätthålla en god regional balans.

Med tanke på det ansträngda statsfinansiella läge som kan väntas under

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          72

första delen av 1980-talet torde regionalpolitiken fä arbeta under myckel besvärliga förutsättningar. Som jag lidigare nämnt måsle det regionalpoli­tiska stödet koncentreras fill stödområdena. Industriell tillväxt måste i framtiden i ökad grad ha sin utgångspunkt i de i länen befintliga resurserna i form av företagare, produktidéer och industriförelag. Delta kommer all gynna de redan industriellt utvecklade regionerna. Därför måsle regional­politiken inriktas på nyskapande av företagsamhet i de regionalpolitiskt mest utsatta regionerna, dvs. främst stödområdena 4, 5 och 6. Härvid kommer de utökade aktiviteterna hos de regionala organen all få en avgö­rande roll.

Den inriktning av regionalpolitiken som jag har beskrivit bör följas upp med ökade insatser centralt för all aktivera projekt som kan leda till sysselsättning i de regionalpolitiskt mest utsatta delarna av landet. Erfa­renheterna har visat alt projekt som skall komma till utförande inom dessa områden måste föregås av omfattande utrednings- och konsultinsatser innan de kan realiseras. Samma erfarenheter har helt allmänt gjorts i fall där offertstöd kan komma ifråga. Jag förordar därför all regeringen inhäm­tar riksdagens godkännande av atl medel frän den ram för beslut om regionalpohfiskt stöd som har fastställts för budgetåren 1979/80-1983/84 under budgetåret 1981/82 fär disponeras för utrednings- och konsullin-satser av nyss nämnt slag för projekt som avses leda till ulbyggnad eller etablering inom stödområdena 4, 5 och 6. Jag kommer vid min anmälan av anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet beräkna 10 milj. kr. för detla ändamål budgetärel 1981/82.

Nystartade och expanderande företag i allmänhet och företag i skogs­länen i synnerhet har ofta ell lågt eget kapital och en låg soliditet. Tillgång till industrilokaler atl hyra är ell säll atl i vissa fall minska påfrestningarna.

Statligt slöd för alt bygga kommunala industrilokaler har utgått sedan är 1977. Elt 40-lal lokaler har byggts varav ell 20-lal under budgetåret 1979/ 80. Totalt har ca 74 milj. kr. utgått i bidrag/avskrivningslån och ca 15 milj. kr. i lokaliseringslån. I lokalerna finns f. n. ca 60 förelag med närmare 1000 anställda.

1 prop. 1978/79: 112 om regionalpolitiken anförde föredraganden alt ord­ningen med ulbyggnad av kommunala industrilokaler med statligt stöd "bör utnyttjas sparsamt tills ytterligare erfarenheler vunnits av verksam­heten". Som skäl för detla anfördes bl.a. riskerna för atl lokaler kan bli outhyrda under längre fid, atl ell överskott av lokaler kan leda till konkur­rens mellan kommunerna om förelagens utbyggnader saml atl kommuner­na kan lockas all hyra ul lokaler lill verksamheter som har små möjligheler atl ge varaktig sysselsättning ål de anställda.

Enligt min mening har dessa farhågor visat sig vara överdrivna. Några allvarliga problem av angivet slag har inte uppställ. 1 stället har statens möjlighet att stödja utbyggnad pä mindre orter i stödområdena 4-6 visat

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                        73

sig vara elt effektivt regionalpolitiskt styrmedel. Därigenom har expan­sionsmöjligheterna för små företag, som annars inle skulle ha kunnat skaffa sig nya lokaler, kunnat las tillvara. De mindre orternas konkurrens­kraft gentemot större orter har förstärkts bl.a. beträffande möjligheterna att behålla företag som startas i de mindre orterna.

Enligt min mening bör möjlighelerna alt bygga mindre industrilokaler pä mindre orter i de frän regionalpolitisk synpunkt särskilt utsatta stödområ­dena 5 och 6, dvs. i stort sett del tidigare inre stödområdet förbättras. Kravet på alt ett preliminärt hyreskontrakt för åtminstone en del av loka­len skall vara tecknat för atl slöd skall kunna utgå bör därför uppmjukas inom dessa områden. Kommunerna ansvarar för minst 30 % av finansi­eringen av dessa lokaler. Del innebär all kommunerna åsamkas betydande kostnader om lokaler slår oulhyrda. Om inle särskilda skäl talar häremot bör berörda kommuner kunna beviljas lokaliseringsstöd även om hyres­kontrakt inle finns tecknat för någon del av lokalen. Därmed bör en balanserad ökning av utbyggnaden kunna ske. Del skall även i fortsättning­en åligga länsstyrelserna all granska all lokalerna hyrs ut lill förelag som uppfyller villkoren för uthyrning enligt förordningen (1979:632) om regio­nalpolitiskt stöd. Övriga villkor för statligt stöd lill kommunala industrilo­kaler bör vara oförändrade.

Inom industridepartementet arbetaren expertgrupp (EFSU) med uppgift atl som försöksverksamhet samordna uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som har fått statligt slöd. Gruppen har också till uppgift atl utarbeta förslag till åtgärder i enskilda uppföljningsärenden. Detla har krävt allt större arbetsinsatser frän gruppens sida.

Med slöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet våren 1976 en kommitté (Fi 1976:03) med uppdrag all utreda frågan om samordning av statliga åtgärder vid förelags obestånd m.m. Kommittén avgav i december 1979 etl delbetänkande (SOU 1979:91) Företags obestånd Samordning av slalliga ålgärder. Betänkandet har re­missbehandlats. Regeringen bemyndigade den 24 april 1980 mig alt tillkalla en särskild utredningsman (1 1980:04) för alt belysa vissa frågeställningar rörande en ny form av slalligl slöd, ell s.k. rådrumsstöd, som hade aktualiserats bl.a. i en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad pro­memoria (Ds A 1979:7). Utredaren fick också i uppdrag alt ytterligare belysa de förslag i fråga om organisation av uppföljningsverksamheten som framlagts av företagsobeståndskommittén. Utredaren väntas framlägga sina förslag i dessa frågor våren 1981.

Riksdagen bör underrättas om atl regeringen i några fall beviljat lokali­seringsstöd som inle har stämt helt överens med de av statsmakterna anlagna grunderna för denna stödform. Regeringen har dock bedömt atl statligt slöd har varit nödvändigl med hänsyn lill konsekvenserna för sysselsättningen vid uteblivit stöd. Någon annan för ändamålet lämpad stödform har inte funnits.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                                       74

Borås kommun har fält överta lokaliseringslän för atl ersättningsindustri skulle kunna etableras i samband med Firestone-Viskafors AB:s nedlägg­ning av sin däckfabrik i kommunen. Fagersla AB har beviljats avskriv­ningslån lill maskinanskaffningar ulan att sysselsättningsökning har förele­gat eflersoni investeringen har bedömts som väsentlig för alt längsikligl kunna bibehålla nuvarande sysselsällningsnivå i Fagersla. AB Garphytle Bruk har i samband med ekonomisk rekonstruktion av bolaget, i vilken även ägare och kreditgivare har deltagit, beviljats anstånd med avbetalning under sju år och ränlefrihel under fem år på ell lokaliseringslån på ca 13 milj. kr.

Riksdagen godkände år 1979 alt systemet med investeringsfonder i före­tagen, förutom att i första hand användas som etl konjunkturpolitiskl medel, även i fortsättningen bör kunna användas i regionalpolitiskt syfte och för all stimulera långsiktiga investeringar av särskild belydelse för sysselsällningen och för utvecklingen av landets näringsliv (prop 1978/ 79:210, SKU 1978/79:57, rskr 1978/79:389). För atl markera all fonderna inte bara skall utgöra ett styrmedel för konjunkturpoliliken benämns de numera allmänna investeringsfonder.

Regeringen har under hösten 1980 beslutat atl prioritera investeringar i tillverkningsindustrin i hela landel och för samtliga ändamål inom stödom­råden bl.a. genom ell förlängt frisläpp av dessa investeringsfonder. Rege­ringen har med denna åtgärd bl.a. velat markera investeringsfondernas regionalpoliliska belydelse.

Lokaliseringssamråd

Lokaliseringssamrädel inleddes i slutet av är 1976. En redovisning av erfarenheterna lämnades i prop. 1978/79:112 (bil. 10). Riksdagen beslöt i samband därmed att systemet med lokaliseringssamräd med de störte industriföretagen skulle behållas för att av ytterligare erfarenheter skall kunna vinnas. Vidare beslöts atl lokaliseringssamrädel skulle utvidgas till service- och tjänstesektorn (AU 1978/79: 23, rskr 1978/79:435).

Den synnerligen kraftiga nedgången av industriinvesteringarna under perioden 1977-1979 har visserligen brutits under år 1980, men även om invesleringarna under år 1980 avsevärt överstiger 1979 ärs nivå, ligger de långl under investeringsnivån i millen av 1970-talet, mätt i fasta priser.

Dessa förhållanden har avs glats även i lokaliseringssamrådet. Även om etl anlal expansionsinvesteringar under del senaste året har diskulerals inom samrådels ram, har de praktiskt tagel uteslutande avsett fall av mer begränsad expansion i anslutning till befintlig verksamhet, omlokalisering eller försök atl skapa ersältningssysselsältning i anslutning lill företagsned­läggningar. Liksom tidigare har frågor i anknytning lill planer på sysselsält­ningsminskningar och nedläggningar av arbetstillfällen även kommit all beröras vid lokaliseringssamrådel.

I början av år 1980 uppmanade jag genom Sveriges Industriförbund de

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                        75

större industriföretagen att under året fatta beslut om att skapa minst 600 nya arbetstillfällen i Norrbottens län. Hittills har beslut fattals om ca 150 nya jobb i länel under är 1980. Jag väntar mig alt några av de slörre industriföretagen skall presentera ylleriigare projekt inom ramen för denna målsättning.

Riksdagen har som jag tidigare nämnt beslutat att systemet med lokalise­ringssamråd skall utvidgas lill alt omfalla även störte förelag inom den privata tjänste- och servicesektorn samt intresse- och ideella organisatio­ner. Överläggningar har inletts med SAF, LO, TCO och LRF om utform­ningen av etl sådanl lokaliseringssamråd.

Till en början kommer samrådet all inriklas på elt begränsat antal förelag och organisationer i syfte all vinna erfarenheler för utformningen av en bredare verksamhet.

Produktsökning och förmedling

Ett led i etableringsfrämjande åtgärder är sökning och förmedling av produkter/teknik som kan placeras i befinlliga företag. Verksamheten som är av försökskaraktär inleddes hösten 1978 och samordnas sedan hösten 1979 med teknikimporlkommilléns (1 1979: 14) arbele.

Drygt 600 företag har deltagit i projektet. De fiesta förelagen har beskri­vit sina önskemål i förhållandevis allmänna termer, vilket har medfört alt sökningen bedrivits på många produktområden.

1 Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län har även bedrivits sök­ning för vissa enskilda företag, som har valls ul av de regionala utveck­lingsfonderna.

Produkter som förmedlas till företag erhålls i huvudsak genom kon­sulter, internafionella informationssystem och frän enskilda personer och företag.

Redovisade produktförslag förmedlas lill företagen via utvecklingsfon­derna. Fonderna har därvid möjlighet att även informera företag som inle deltar i sökningen. Pä delta sätt har hittills I 225 produktförslag förmedlats varav ca 270 rönt intresse i förelag.

Del innebär att ca 22 % av produkterbjudandena lett till sädani intresse i företagen alt de har bearbetats vidare. 1 fråga om drygt hälften av dessa erbjudanden har intresset efter hand upphört. De fiesta har fallit bort i ett tidigt skede av utvärderingsprocessen. F. n. pågår förhandlingar om licens­förvärv i fråga om ca 20 produkterbjudanden. Fem avtal har träffals under 1980.

Licensförvärv är en tidskrävande process, bl. a. beroende på att förvärv av produkter/teknik är elt relativt nytt inslag i mänga förelags produktför­nyelse. De utvecklingsfonder som deltar i projektet menar all verksamhe­ten måste pågå under minst fem år innan några säkra slutsatser kan dras.

Handelshögskolan i Stockholm har utvärderat den verksamhet som be­drevs under är 1979. 1 utvärderingsrapporten föresläs att sökningen kon-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          76

centreras till färte företag och att särskild uppmärksamhet ägnas företa­gens förutsättningar atl la emot nya produkter/teknik. Vidare föreslås att sökningen koncentreras till konkurrensulsalta branscher där svensk indu­stri med hänsyn till kostnadsläge m. m. har komparativa fördelar.

Sökningen kommer under är 1981 alt inriklas på färte förelag samt ges en starkare regionalpoUtisk markering.

Glesbygdsfrågor

Slora delar av inlandet behöver annat stöd än det allmänna regionalpoli­fiska stödet som främst är till för att underlätta industriinvesteringar i stödområdet. I mänga fall behövs endast små kompletteringar till befinlliga verksamheter inom olika områden för all uppnå en varaktig sysselsättning och därmed en tryggad försörjning.

Slöd till sådana ändamål lämnas genom det slöd lill sysselsättning och service i glesbygder, som infördes år 1979. Dä sammanfördes flera äldre stödformer, samtidigt som anslagen räknades upp kraftigt och besluten decentraliserades till länsnivån. Ca 80% av medlen har tilldelats skogs­länen. För nästa budgetår föreslås i enlighet med vad som anfördes i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. (bil. 13 s. 12) 100 milj. kr. bli anvisade till anslaget C 3. Ålgärder i glesbygder. Hittills rapporterade erfarenheler av verksamheten är goda. En vidareutveckling av handläggningsrutiner och regelsystem med syfte all uppnå förenklingar är emellertid önskvärd liksom en översyn av slödändamål. Glesbygdsdele­gationen (1 1977:02) har bl.a. till uppdrag atl se över sådana frågor. Jag räknar med alt kunna återkomma lill dessa frågor i anslutning lill utvärde­ringen av länsplanering 1980.

Särskilda insatser i vissa regioner

Sysselsättningsproblemens omfallning i vissa delar av landel har moti­verat all särskilda insatser har vidtagits för atl främja sysselsättningen. Huvuddelen av dessa insatser berör liksom tidigare år Norrbottens län.

Norrbottendelegalionen (1 1976:04) avslutade under våren 1980 sill ar­bete. Delegationens arbele fullföljs nu av en särskild uppföljningsgrupp (1 1980: A). På grundval av förslag av främsl Norrboltendelegationen besluta­de riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79:127, AU 1978/79:33, rskr 1978/ 79: 320) om ätgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. Åtgärder­na kostnadsberäknades fill ca 1000 milj. kr. De beslutade åtgärderna håller nu på atl genomföras. Av de anvisade medlen ställdes 160 milj. kr. lill regeringens disposition för fördelning i särskild ordning. Av dessa medel hade vid utgången av år 1979 ca 70 milj. kr. anvisats fill projekt som redovisades i prop. 1979/80: 100 (bil. 17 s. 80-81). T.o.m. utgången av november 1980 hade ca 40 milj. kr. anvisats för yllerligare projekt. Av dessa medel har bidrag på 6 milj. kr. lämnats till Norrbottens läns utveck­lingsfond för särskilda insatser i länel. Vidare har slöd givits lill SSAB

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          77

Svenskt Slål AB för investeringar inom företagel som syftar lill atl la lill vara överskottsgas som skall användas i ett gemensamt med Luleå kom­mun ägt kraftvärmeverk. Bidrag har lämnats också till turistanläggningar i Aijeplogs kommun och fill fortsatt utredning av en rad sysselsättnings­främjande projekt i Jokkmokks kommun m. m.

Regeringen har vidare den 20 november 1980 uppdragit åt lantbrukssty­relsen att utreda möjligheten att förlägga den regionala rennäringsadminist­rationen till Jokkmokk. Regeringen har även den 6 november 1980 beslutat att förlägga sameskolstyrelsen och dess kansli till Jokkmokk. Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen i Nortböttens län har föreslagil att en Särskild enhet för samordning av naturvårds- och friluftsverksamheten i Norrbottens fjällområden skall inrättas och placeras i Jokkmokk. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Regeringen anvisade redan hösten 1979 medel från det anslag, som .ställts till regeringens disposition för särskilda åtgärder i Norrbottens län, för en stiftelse som skulle driva en servicecentral för bl.a. statliga verk med lokalisering till Gällivare. Servicecentralen i Gällivare (SIGA) star­tade sin verksamhet den 1 juni 1980 och sysselsätter f.n. drygt 40 perso­ner. Den service som erbjuds består av ADB-registrering, ordbehandling, mikrofilmning samt tryckning och distribution. För att trygga sysselsäll­ningen och vidareutveckla verksamheten har praktiska försök inletts med att utveckla SIGA fill ett Qärrkontor för bl. a. statliga myndigheter i Slock­holm. I försöket deltar förutom ett antal departement, statskontoret, ar­betsmarknadsstyrelsen, televerket, statens valtenfallsverk och vissa pri­vata företag.

Bland insatserna för att öka sysselsättningen i Norrbottens län kan också erinras om del samarbete med Sveriges Industriförbund som har nämnts tidigare.

1 linje med strävandena att lägga ett ökat ansvar för regionalpolitiken på den regionala nivån ligger också tillkomsten av utvecklingsbolag i Jämt­lands och Västerbottens län, Z-Invest AB resp. AC-Invest AB (jfr prop. 1979/80:125 s. 58, AU 1979/80:29, rskr 1979/80:362) och alt särskilda medel har anvisats till Värmlands län.

Under hösten har Z-Invest AB och AC-Invesl AB påbörjat sin verksam­het. Bolagen har tillförts vardera 15 milj. kr. varav 5 milj. kr. som aktieka­pital och 10 milj. kr. som rörelsekapital. Slaten har reserverat ytterligare 15 milj. kr. för kapitaltillskott till vardera bolaget t. o. m. budgetåret 1983/ 84. Berörda landsting har i avtal med staten förbundit sig atl skjuta lill 5 milj. kr. under bolagens nu påbötjade försöksverksamhet. Avtal har träf­fats även med vissa i resp. län etablerade banker om former för komplette­rande finansiering av de utvecklingsprojekt som bolagen engagerar sig i.

I enlighet med riksdagens beslut våren 1980 (AU 1979/80:23, rskr 1979/ 80:361) att anslå 12 milj. kr. för alt främja den industriella utvecklingen i Värmlands län har vidare Värmlands läns utvecklingsfond och arbetsmark-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          78

nadsstyrelsen tillförts 12 milj. kr. från anslaget C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. Medlen har tillförts utvecklingsfonden för etl industri­ellt utvecklingsprogram, som omfattar 1 milj. kr. för utbildning och träning av företagare saml ca 3 milj. kr. för alt främja utvecklingen av mindre och medelstora företag i länet. Vidare har ca 8 milj. kr. tillförts arbetsmark­nadsstyrelsen för användning som regionalpolitiska avskrivningslån lill kommunala industrilokaler i Eda, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby kommuner. För dessa lokaler har kravet på atl hyres­kontrakt skall vara tecknat för någon del av lokalen slopats.

För det särskilda regionalpolitiska slöd inom vissa varvsregioner som riksdagen fattade beslut om hösten 1978 i samband med regeringens propo­sition om vissa varvsfrågor (prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/ 79:115) utgick ansökningstiden den 30 april 1980. De medel som anslogs för bidragsverksamhel i Uddevallaregionen, 10 milj. kr, väntas väl räcka lill, under del att ansökningarna om lokaliseringslån inom varvsregionerna har överstigit de 290 milj. kr. som anslagits. En viss nedskärning av de ansökta lånebeloppen blir därför nödvändig. Jag räknar med att i annat sammanhang kunna lämna en redogörelse för utfallet och erfarenheterna av del särskilda regionalpolifiska stödet inom vissa varvsregioner.

Nordiskt regionalpolitiskt samarbete

Nordiska ministerrådet (de för regionalpolitiken ansvariga ministrarna) antog år 1979 ett handlingsprogram för det nordiska regionalpolitiska sam­arbetet. Samarbetet inriktas dels pä atl åstadkomma en större enhetlighet i fråga om regionalpolitisk planering och medelsutformning, dels på att ge stöd lill gemensamma samarbetsprojekl.

Störte delen av Nordiska ministertådels budget för regionalpolitik an­vänds för att stödja samarbetsprojekt i gränsregionerna. Detta sker genom dels utredningar, dels medel för alt genomföra konkreta projekt. För verksamhetsåret 1981 är 2,4 milj. norska kr. anvisade i utredningsmedel och 3,5 milj. norska kr. fill konkreta projekt. Projektanslaget planeras successivt bli utbyggt till 10 milj. norska kr.

Ulöver del slöd som anvisas över projektbudgeten har via Nordiska invesleringsbanken (NIB) anvisats 325 milj. norska kr. i form av lånemedel atl användas i regioner med särskilt svåra problem. Medlen används främsl i Finland och Island. 1 Sverige disponeras medlen av Nortlandsfon-den för användning i nordiska samarbetsprojekt.

Andra verksamheter som finansieras över den gemensamma budgeten är Nordkalottkommittén med säte i Rovaniemi i Finland och Nord-REFO, som år 1980 har ombildals till en stiftelse med säte i Oslo. Nordkalottkom­mittén är del äldsta samarbetsorganet inom regionalpolitiken. Dess arbete inriktas nu på konkret förelagssamverkan på Nordkalotten samt på turist­frågor, bl. a. ell gemensamt bokningssyslem för turistanläggningar. Nord-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                         79

REFO initierar och stöder forskning om regionalpolitiska problem i Nor­den, bl.a. i fråga om regionalpolitikens skilda förutsättningar, effekterna av skilda medel samt långsiktiga regionala konsekvenser av tekniska och ekonomiska förändringar.

I handlingsprogrammet uttalas att länderna skall verka för elt ökat hänsynstagande lill regionalpoliliska konsekvenser i grannländerna vid utformningen av nationella beslut. Härvid beslutade regeringen den 24 april 1980 att länsstyrelserna i de län som berörs av gränssamarbete skall medverka i en sådan samverkan. Förslag till policybeslut skall remitteras till berörda myndigheter i grannländerna före slufiiga ställningstaganden. På motsvarande säll skall berörda myndigheter i grannländerna också höras för synpunkter på frågor om regionalpolitiskt slöd och glesbygdsstöd till projekt i gränsregionerna som har betydelse för den lokala arbetsmark­naden på den andra sidan gränsen. Samarbetet skall pågå på försök i två är räknat fr.o.m. den 1 maj 1980.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen atl godkänna

1.    att medel från den gällande ramen för beslut om regionalpolitiskt
stöd används för cenirala utrednings- och konsulfinsatser inom
stödområdena 4, 5 och 6 i enlighet med vad jag har förordat,

2.   vad jag har förordat om lokaliseringsstöd till kommuner inom
stödområdena 5 och 6 för atl bygga industrilokaler för uthyrning.

C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet

1979/80 Utgift         200675933

1980/81 Anslag       356500000

1981/82 Förslag        402200000

Från anslaget bestrids f.n. utgifterna för bl.a. de hos arbetsmarknads­styrelsen (AMS) under programmet Regionalpoliliska stödåtgärder upp­tagna delprogrammen Avskrivningslän (inkl. lokaliseringsbidrag och av­skrivningslån beviljade enligl förordningen (1970: 180) om statligt regional­politiskt stöd saml infriande av statliga garanfier för län i lokaliseringssyfte lill rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder enligl samma förordning), Utbildningsslöd, Sysselsättningsstöd och Offertstöd. Denna verksamhet regleras numera av förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt slöd (änd­rad senast 1980:474).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

80

 

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Utgift

Anslag

Beräknad ändr.

 

AMS

Före-

 

 

 

 

draganden

Avskrivningslån/

 

 

 

 

lokaliseringsbidrag

153 802000

179000000

H-55000000'

-H 75 000 000

Utbildningsslöd

6564000

30000000

-

-

Introduktionsslöd

17773 000

-

-

-

Sysselsättningsslöd

11804000

90000000

-1-30000000

-30000000

Offertstöd

722000

30000000

-1-10000000

 

Infriade av slallig

 

 

 

 

garanti för lån i lokali

 

 

 

 

seringssyfte till

 

 

 

 

rörelsekapital m. m.

3206000

1000000

-

-

Förvaltningskostnader

6805000

6500000

-¥    200000

-1-    700000

Regionala utveck-

 

 

 

 

lingsbolag

-

20000000

-

-lOOOOOOO

Centrala konsult- och

 

 

 

 

utredningsinsatser

-

-

-

-1-10000000

 

200676000

356500000

4-95 200000

-t-45700000

exkl. medel för regionala utvecklingsbolag.

Riksdagen beslutade år 1979 att regionalpohtiskt stöd under budgetåren 1979/80-1983/84 får beviljas - ulöver outnyttjat utrymme av den ram för beslut om regionalpolitiskt slöd som fastställdes för perioden 1973/74-1978/79 - inom en ram av 7400 milj. kr. (prop. 1978/79:112, s. 140, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). Av ramen beräknas 1500 milj. kr. för av­skrivningslån, 200 milj. kr. för utbildningsstöd, 1000 milj. kr. för syssel­sättningsstöd, 200 milj. kr. för offertstöd och 4500 milj. kr. för lokalise­ringslån.

I samband med att det särskilda regionalpolitiska stödet i vissa varvsre­gioner ersattes med normall regionalpolitiskt stöd beslutade riksdagen vidare 1980 alt utöka den regionalpoliliska ramen med 170 milj. kr. (prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405).

Det utrymme av den ram för beslut om regionalpolitiskt slöd som fast­ställdes för perioden 1973/74-1978/79 som inte utnyttjats, har beräknats till 651 milj. kr. med fördelning på 160 milj. kr. för avskrivningslån, 84 milj. kr. för utbildningsstöd, 47 milj. kr. för sysselsäUningsslöd och 360 milj. kr. för lokaliseringslån. Vid dels införande av ett särskilt stöd fill lantbruksfö­retag m.m. i vissa glesbygder (prop. 1977/78:113, JoU 1977/78:22, rskr 1977/78:271), dels anvisade av medel för åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län (prop. 1977/78:125 s. 65, AU 1977/78:34, rskr 1977/78:305) har förutsatts atl sammanlagt 18 milj. kr. skulle belasta den del av den regionalpolitiska ramen som hade beräknats för avskrivningslån. Under år 1979 har riksdagen dessulom beslutat atl belasta denna ram med 20 milj. kr. i medelstillskotl till regionala utvecklingsbolag saml 12 milj. kr. för atl främja den industriella utvecklingen i Värmlands län.

Beslut  om  lokaliseringsbidrag/avskrivningslän  har under budgetåret

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                      81

1979/80 fatlats för 211 milj. kr. Dessutom har beslutsramen belastats med 87 milj. kr. för kapitaltillskott och administrationskostnader lill Stiftelsen Industricentra.

Under budgetåret 1979/80 beviljades vidare utbildningsstöd med 9,9 milj. kr. Antalet företag som erhöll utbildningsslöd uppgår fill 50. Stödet motsvarar ca 14000 utbildningsveckor för 700 kursdeltagare.

Ca 2 300 nyanställda dellog under budgetåret 1979/80 i introduktion och inlräning för vilken introduktionsslöd har beviljats. Beslut om introduk­tionsslöd har under budgetåret fattals för 3 milj. kr. Beloppet är all hänföra tiil ansökningar inkomna före den 1 juli 1979. Riksdagen har beslutat atl inlroduklionsslödel skulle upphöra i och med utgången av första halvåret 1979 (prop. 1978/79:112 s. 90, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435).

Följande sammanställning visar det beviljade sysselsätlningsstödel för kalenderåren 1976-1979.

År                        Beviljat sysselsällningsstöd             Ökat antal årsarbetskrafter

(milj. kr.)

1976

23,5

1977

16,1

1978

12,5

1979

16,4

4 123 2750 2161 1643

Beviljat t. o. m. den 30 juni 1980.

Beslut om offertstöd har fallals för ca 3 milj. kr. under budgetåret 1979/ 80.

Garantier för lån i lokaliseringssyfle lill rörelsekapital har infriats lill etl belopp av 3,2 milj. kr. under budgetåret 1979/80. Beslut om garantier för län lill rörelsekapital har under samma tid fattats med 2,6 milj. kr. Inga garantier för lån lill marknadsföringsåtgärder har beviljats. Dessa stöd­former har numera ersatts med lokaliseringslån.

Arbetsmarknadsstyrelsen

Avskrivningslån. AMS beräknar medelsbehovel för avskrivnings­lån/lokaliseringsbidrag till 255 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Härav avser 1 milj. kr. infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfle lill rörelse­kapital m. m. och 4 milj. kr. bankavgifler.

Utbildnings stöd. AMS räknar med att antalet personer i utbildning för vilken utbildningsslöd kommer all ulgå till I 700 under budgetärel 1981/ 82. Utbetalningarna beräknas under samma lid uppgå lill 30 milj. kr.

Sysselsättningsslöd. AMS föreslår för budgetåret 1981/82 att an­slagsposten ökas till 120 milj. kr.

Offertstöd. AMS beräknar medelsbehovel för budgetåret 1981/82 lill 40 milj. kr.

6   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 17

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                        82

Föredraganden

Storieken på de anslag som las upp för regionalpolitiskt slöd bestäms huvudsakligen av de beslut som fallas pä grundval av den ram för beslut om regionalpolitiskt stöd jag just har redovisat. Denna ram och dess fördelning på olika stödformer utgör den bästa informationen om riksda­gens beslut om vilka medel som ställts till regionalpolitikens förfogande. Utbetalning av stöd sker nämligen i regel under flera år efter all beslut om stöd har fattats.

De medel som anvisas under delprogrammet Avskrivningslån ut­nyttjas för dels utbetalning av avskrivningslån, inkl. lokaliseringsbidrag och avskrivningslån beviljade enligt den tidigare förordningen (1970:180) om slalligl regionalpolitiskt slöd, som lill största delen har upphävts den 1 juli 1979, dels ersällning lill banker för deras adminislrering av beviljat lokaliseringsstöd, inkl. lokaliseringsstöd beviljat enligl förordningen (1979:59) om särskilt regionalpolitiskt slöd inom vissa varvsregioner, dels kapitaltillskott och administrationskostnader m.m. för Stiftelsen Industri­centra. Liksom AMS beräknar jag för budgetåret 1981/82 250 milj. kr. för utbetalning av avskrivningslån m.m. och 4 milj. kr. för ersättning lill banker. Totalt beräknar jag således medelsbehovet för de angivna ändamå­len till 254 milj. kr. för nästa budgetår.

Till utbildningsslöd beräknar jag i enlighet med AMS bedömning 30 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Sysselsätlningsstödel har kraffigt förstärkts i vissa delar av lan­det. Pä grund av stödets konstruktion räknar jag med alt medelsåtgången stegvis kommer att öka under en sjuärsperiod. För budgetåret 1981/82 beräknar jag medelsbehovel till 60 milj. kr.

Offertstöd. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1981/82 lill 30 milj. kr.

Systemet med statliga garantier för lån i lokaliseringssyfte till rörelseka­pital och marknadsföringsinsatser har avskaffats den 1 juli 1979. För all täcka förluster som kan uppkomma pä grund av tidigare utfärdade garanti­er för dessa ändamål beräknar jag i likhet med AMS för budgetåret 1981/82 etl medelsbehov av 1 milj. kr.

För förvaltningskostnader vid AMS beräknar jag 7,2 milj. kr.

Som jag tidigare nämnt (s. 77) har staten reserverat 30 milj. kr. för ytterligare kapilallillskoll t.o.m. budgetåret 1983/84 för de regionala utvecklingsbolag som har bildals i Jämtlands- och Västerbottens län. Jag beräknar ytterligare 5 milj. kr. till vardera bolaget under budgetåret 1981/82.

Under anslagsposten Centrala konsult- och utredningsin­satser beräknar jag för ökade cenirala insatser för de från regionalpoli­tisk synpunkt mest utsatta delarna av landel i enlighet med vad jag lidigare har förordat (s. 72), 10 milj. kr. nästa budgetår.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                        83

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hem­ställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 402200000 kr.

C 2. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån

1979/80 Utgift             575136975                  Behållning                  1146612389

1980/81 Anslag       1050000000 1981/82 Förslag        600000000

Frän anslaget bestrids utgifterna för det hos arbetsmarknadsstyrelsen under programmel Regionalpoliliska stödåtgärder upptagna delprogram­met Lokaliseringslån som har lämnat dels enligl förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt stöd (ändrad senast 1980:474), dels, enligt den tidigare förordningen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt slöd (ändrad senast 1979:635) som har upphävts lill största delen den I juli 1979.

För femårsperioden 1979/80 - 1983/84 har fastställts en beslutsram för lokaliseringslån av 4500 milj. kr. Dessutom får oulnylljal utrymme av den beslulsram som fastställdes för sexårsperioden 1973/74 - 1978/79 samt beslut som inle tas i anspåk inom föreskriven lid utnyttjas. Detla belopp har beräknats till 360 milj. kr. Som jag lidigare nämnt har beslulsramen i samband med avvecklingen av del särskilda regionalpolitiska slödel inom vissa varvsregioner utökats med ytterligare 170 milj. kr.

Under budgetåret 1979/80 har beslut om lokaliseringslån faltals med 556 milj. kr. Dessutom har beslutsramen belastats med 10 milj. kr. för lån lill Stiftelsen Industricentra.

Länetiden för lokaliseringslån fastställdes till genomsnittligt 12,7 år. Amorterings- och ränteansländ medgavs för 2,1 resp. 1,3 år i genomsnitt. Den beviljade räntefrihelen på län som under en övergångsperiod beviljats enligl den äldre förordningen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd motsvarar en subvention av ca 33 milj. kr.

1 ränlor och avbetalningar har under budgetåret 1979/80 inbetalals 229 resp. 188 milj. kr. Uteslående fordringar på lokaliseringslån uppgick den 30 juni 1980 till 3275,5 milj. kr.

A rbetsmarknadssty relsen

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår oförändrat anslag.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                                       84

Föredraganden

För budgetåret 1981/82 beräknar jag med hänsyn lill storleken av an­slagsbehållningen och atl låneulbelalningarna även under innevarande budgetår väntas understiga anslagna medel, medelsbehovet till 600 milj. kr. Denna lekniska neddragning medför ingen begränsning i möjlighelerna att bevilja lokaliseringslän. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1981/ 82 anvisa ett reservationsanslag av 600000000 kr.

C 3. Åtgärder i glesbygder

1979/80 Utgift             45969732'                     Reservafion                  46732521'

1980/81 Anslag            104000000

1981 /82 Förslag           100 000 000

' Reservationsanslaget Åtgärder i glesbygder och invesleringsanslaget Lån lill in­vesteringar i kommersiell service.

Frän detta anslag bestrids f. n. kostnaderna för stöd till företag i glesbyg­der, intensifierade kommunala sysselsältningsinsatser (IKS), hemsänd-ningsbidrag till kommun, driftsstöd, investeringslån och avskrivningslån lill försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel saml slöd lill kommun för social service och omvårdnad enligl förordningen (1979:638) om stat­ligt stöd till glesbygd (ändrad 1980:471). Vidare bekostas från anslaget stöd lill regionala utvecklingsfonder för speciella projekt i syfte all främja företagsamhet i glesbygd.

Länsstyrelserna

Samtliga länsstyrelser har inkommit med anslagsframställningar för bud­getåret 1981/82. Sammanlagt beräknar länsstyrelserna medelsbehovet till 154,8 milj. kr. Enligt länsstyrelsernas anslagsframställningar uppgår den reella reservationen till drygt 13 milj. kr. beroende på atl medel inle har hunnit utbetalas.

Föredraganden

Stöd till företag och kommuner i glesbygder anvisas under della anslag.

Anslaget har funnits sedan budgetåret 1979/80 och disponeras av läns­styrelserna, som skall avgränsa glesbygdsområden, fördela medlen mellan de olika ändamålen och i övrigt utfärda de riktlinjer som skall gälla för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          85

verksamheten i del egna länel. Del stafiiga glesbygdsstödet har ökal kraf­tigt de senaste åren. Året innan de nuvarande stödformerna infördes dvs. budgetåret 1978/79 var medlen 48,5 milj. kr. för atl året därpå höjas till 84 milj. kr. Innevarande budgetår är anslaget 104 milj. kr. Budgetåret 1980/81 har ca 80% av anvisade glesbygdsmedel tilldelats de s.k. skogslänen. Kristianslads, Malmöhus och Hallands län har inle erhållit några gles­bygdsmedel.

De hittills redovisade erfarenheterna är goda. Eftersom stödmöjlighe­terna genom detta anslag har inneburit en ny verksamhet i mänga län, har del dock tagit viss tid all nå ut med information om stödet, vilket bl.a. medfört en relafivt stor reservation från föregående budgetår. Jag ser detta som något helt naturligt och vill samfidigl understryka betydelsen av all anslaget verkligen används som etl reservationsanslag för planerade ålgär­der på längre sikt, vilket har skett.

Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar redovisat ell ökal be­hov av medel för åtgärder i glesbygder med ca 50%. I enlighet med vad som redovisades i prop. 1980/81:20 (bil. 13 s. 12) är jag inle beredd all föreslå någon uppräkning av anslaget. Jag förordar en viss sänkning av anslaget med 4 milj. kr. till 100 milj. kr. för nästa budgetår.

1 sammanhanget vill jag nämna att jag vid min anmälan av anslaget C 4. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier lill förelag i glesbygder m.m., kommer jag att förorda atl ramen för slalliga kreditgarantier ökar med 7 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1981/82 anvisa ett reser­vationsanslag av 100000000 kr.

C 4. Täckande av föriuster på grund av kreditgarantier till företag i glesbyg­der m. m.

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                1000

1981/82 Förslag                1000

Från anslaget bestrids kostnader för alt infria statlig garanti för lån till företag i glesbygder och lill anskaffning av varulager enligl förordningen (1979:638) om stafiigt stöd fill glesbygd (ändrad 1980:471). Vidare bestrids från detla anslag kostader för atl infria garanti för län som har lämnats enligt förordningen (1973:608) om slalligl slöd till kommersiell service i glesbygd, förordningen (1976:208) om statligt slöd lill skärgärdsförelag och förordningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa gles­bygder.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                  86

Länsstyrelserna

Samtliga länsstyrelser har inkommit med anslagsframställningar för bud­getåret 1981/82. Sammanlagt föreslår länsstyrelserna en ram för slallig garanfi på 66,5 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning lill vad jag anfört om glesbygdsstödet vid min anmälan av anslaget C 3. Åtgärder i glesbygder, förordar jag att ramen för statlig kreditgaranti för lån till förelag i glesbygder och för län lill anskaffning av varulager för nästa budgetår räknas upp med 7 milj. kr. till 48 milj. kr.

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat 1000 kr.

Jag hemställer aft regeringen föreslår riksdagen att

1.         medge alt under budgetåret 1981/82 slallig kreditgaranti för lån till förelag i glesbygder och för lån lill anskaffning av varulager beviljas med sammanlagt högst 48000000 kr.,

2.    till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsan­slag av 1 000 kr.

C 5. Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering

1979/80 Utgift                18580034                  Reservation                     16419966

1980/81 Anslag              35000000

1981/82 Förslag             35000000

Från anslaget bestrids kostnader för all vidareutveckla ätgärdsförsiag som redovisas i länsplaneringen. Samtliga länsstyrelser har tilldelats medel frän anslaget för projektarbete av den typ som tidigare bedrevs av särskil­da delegationer och arbetsgrupper med uppgift alt samordna regional- och sysselsältningspolitiska åtgärder i vissa län.

Länsstyrelserna

Samtliga länsstyrelser har inkommit med anslagsframställningar för bud­getärel 1981/82. Sammanlagt beräknar länsstyrelserna medelsbehovet till 57550000 kr.

Föredragattden

Anslaget uppfördes första gängen i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 och innebar all samtliga länsstyrelser gavs möjlighet atl bedriva elt kon­kret och ätgärdsinriklat arbete i anslutning lill länsplaneringen. Möjlighe­terna atl därigenom gå etl steg vidare mol alt genomföra olika förslag och riktlinjer som förs fram i länsplaneringen och kunna göra det efter en

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          87

prioritering som görs på den regionala nivån, ser jag som myckel värde­fulla.

Projektverksamheten har också medfört delvis nya arbetsformer. Till­sammans med kommuner, landstingskommuner och övriga länsorgan har länsstyrelserna på elt annat sätt än tidigare kunnat arbeta med alt lösa konkreta problem. Länsstyrelsernas egna resurser för all helt eller delvis täcka olika kostnader för att genomföra etl projekt har visat sig ha slor belydelse. Erfarenheterna av den verksamhet som hittills har bedrivits med medel från anslaget är således goda.

Länsstyrelsernas redogörelser för verksamheten under budgetåret 1979/ 80 visar alt projektarbetet har bedrivits inom flera samhällssektorer av regionalpolitisk belydelse.

Tyngdpunkten i projektarbetet ligger på insatser inom den regionala näringspolitikens område. Del beror dels på alt behovel av insatser där är stort, dels på alt länsstyrelsernas kontaktvägar och arbetssätt inom detta område redan lidigare har varit inarbetade.

Jag ser det som angeläget atl länsstyrelserna, pä grundval av de regiona­la problemens karaktär, strävar efter en spridning av verksamheten till flera för regionalpolitiken viktiga samhällssektorer.

Anslaget är ett reservationsanslag för att bl. a. möjliggöra en långsiktig planering av verksamheten. Del är också viktigt all länsstyrelserna kan reservera medel som kan användas för offensiva aktiviteter när regionala problem uppstår. En stor del av den redovisade reservationen är inlecknad för redan inledda projekt.

För såväl innevarande som nästa budgetär kommer enligt länsstyrelser­na projektarbetet i betydande omfallning alt inriklas på en uppföljning av del nyligen avslutade länsprogramarbelel.

Jag beräknar ell oförändrat medelsbehov för nästa budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

all lill Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

D. MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

Råvaruproduktionen och rävaruförsöijningen har stor betydelse för många länder. Flera utvecklingsländer är för sina exporfinkomster helt beroende av försäljning av ibland en enstaka råvara. Många länder har en industrisektor som är helt beroende av en friklionsfri försöijning med råvaror. Slora prisfluktuationer och störningar i försöijningen är emellertid inte ovanliga. Del är därför naturligt att det internalionella intresset för råvarufrågor är stort. Inom olika mellanstalliga organisationer pågår ett flertal utredningar och diskussioner i syfte all finna medel för all stabilisera marknaden för råvaror.

En viktig trend i råvarupolifiken sådan den har utformats i de störte industriländerna under senare år har varit strävan atl trygga den egna försörjningen med mineralråvaror. Sverige tillhör de länder som har en hög förbrukning av mineralråvaror per capita. För t. ex. nickel är den högst i världen. Vi är i många avseenden helt beroende av import, men är för vissa råvaror relativt stora exportörer, I.ex. av järnmalmsprodukler. Del är angelägel atl förutsättningarna för inhemsk produktion av råvaror kontinu­erligt prövas.

Av den globala gruvproduktionen svarade Sverige år 1979 vad gäller järn för drygt 3 %, bly och zink för drygt 2 %, silver för ca 1,5 % och koppar för 0,7%. Sverige är således en betydande producent av järnmalmsprodukter. Även gruvproduktionen av bly, zink och koppar är omfattande. Vid en internationell jämförelse måste dock de flesta svenska gruvorna betraktas som små, även om Sverige som malmproducenl belyder mycket från europeisk synpunkl.

De svenska järnmalmsgruvorna har en myckel svår konkurtenssitua-tion. Nedläggning av gruvor och minskning av sysselsättningen i denna del av gruvindustrin kommer inle atl kunna undvikas. Det finns dock möjlig­heler för andra delar av gruv- och mineralinduslrin all växa i omfattning och betydelse. Det gäller t. ex. utvinningen av ädel- och legeringsmetaller samt industrimineral.

Utredningar m. m.

Utformningen av politiken såvill gäller råvaru- och naturtesursområdel förutsätter en samlad överblick över hela råvaruområdet och jämförelser mellan utvecklingen för olika råvaror. Under åren 1977-1980 har därför ett omfattande beslutsunderlag i dessa avseenden tagits fram genom olika utredningar.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         89

Den år 1974 tillkallade mineralpolitiska ulredningen (1 1974:02) avläm­nade år 1977 delbetänkandet (SOU 1977: 75) Induslrimineral. Ulredningen har under åren 1978-1979 publicerat rapporter om malmtillgångar och prospektering, forskning och utveckling inom svensk mineralindustri samt miljöpåverkan och återställning vid mineralutvinning. Genom deibetän­kandet (SOU 1979:40) Malmer och metaller har utredningen fullgjort sin första uppgift all utarbeta långsiktiga prognoser över Sveriges försörjning med mineraliska ämnen för tiden lill år 2000. Ulredningen har ocksä haft lill uppgift all pä grundval av de gjorda prognoserna överväga om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets långsiktiga behov. 1 sitt slutbetänkande (SOU 1980: 12) Mineralpolitik har utredningen redovisat sina slutsatser.

Ulredningen framhåller all det överordnade industripoliliska målet på mineralområdet bör vara atl skapa förutsättningar för en livskraftig mine-ralindustrt', som kan konkurrera pä lika villkor med producenter i andra länder. Ulredningen lämnar förslag till hur mineralsektorns utveckling och struktur kan främjas, t. ex. genom ökad satsning på prospektering. Vidare föreslås att försöijningsaspekterna beaktas i högre grad än tidigare i sam­band med beslut som rör mineralsektorn. Fredskrislager av vissa metaller bör byggas upp. Forskning och utveckling ges stor uppmärksamhet. En skiss till ett forsknings- och utvecklingsprogram har utarbetats. Vidare föreslår ulredningen en omorganisation av myndigheterna på området. Nämnden för statens gruvegendom föresläs fä vidgade uppgifter på mine­ralomrädet och i samband därmed byta namn lill bergskollegium. Dessul­om föreslär utredningen vissa mindre ändringar i lagsliftningen.

Utredningens betänkanden har remissbehandlats och förslagen bereds f. n. inom regeringskansliet.

Regeringen uppdrog i april 1974 åt statens industriverk all utreda vissa frågor rörande utvinningen av sand och grus särskilt från havsområden. Industriverket har avlämnat sin slutrapport (SIND 1980: I) Grus och sand på land och i hav. Verket har gjort en allmän översikt av landets grusför-söijning med avseende på tillgångarnas art och geografiska fördelning. Även konsumtionens utveckling och möjligheterna alt utnyttja allernaliva material till naturgrus har studerats, liksom förutsättningarna för en ökad utvinning av sand och grus frän havsområden. Industriverket föreslär bi. a. all inventeringar av grus genomförs. Rapporten har remissbehandlats och förslagen bereds f. n. inom regeringskansliet.

Nedläggningar av gruvor under senare år har drabbat främst mindre järnmalmsgruvor i Mellansverige. Regeringen beslöt i juni 1978 all en delegation skulle inrättas för samråd mellan de i Mellansverige verksamma gruvföretagen, berörda samhällsorgan och arbetsmarknadens parter i frå­gor som rör den mellansvenska gruvindustrins förhållanden och utveck­ling. Delegationen fick också till uppgift alt studera de möjligheter till på sikt lönsam verksamhet inom mellansvensk gruvindustri som finns eller

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          90

kan skapas. I enlighet med riksdagens begäran (prop. 1978/79:126, NU 1978/79:369) uppdrog regeringen i augusti 1979 åt delegationen atl särskilt granska vissa förslag rörande utvecklingsarbete i Grängesberg. Utred­ningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med bl. a. berörda myndigheter och mineralpolitiska utredningen. Delegationens rapport beräknas avläm­nas till regeringen kring årsskiftet 1980-1981.

Sedan år 1978 genomför AB Svensk Alunskifferutveckling ett omfat­tande forskningsprogram med långsikfig inriktning mot ett allsidigt utnytt­jande av alunskiffern. Verksamheten finansieras genom statliga lån. Forsk­ningen är koncentrerad till Ransladsverken i Västergötland men är inriktad på olika skiffrar i landet. Programmet beräknas vara avslutat kring årsskif­tet 1981-1982.

Internationellt arbete

1 syfte att motverka prisvariationer, som ger upphov lill svårigheter för såväl förelag som nationer, har under senare år allt flera krav ställts på atl internationella överenskommelser skall träffas för att stabilisera råvaru­marknaderna. Dessa krav har förts fram främst av utvecklingsländer, vilka för sina exportintäkter och sin ekonomiska utveckling över huvud laget ofta är beroende av prisutvecklingen för etl fätal råvaror.

Vid UNCTAD:s (FN:s konferens för handel och utveckling) fjärde kon­ferens är 1976 fattades ell principbeslut om elt s. k. integrerat program för råvaror. De cenirala delarna av programmel går ul på alt stabilisera rå­varupriserna på en rimlig nivå genom buffertlagring eller andra åtgärder. Under år 1980 har beslut fallats om atl bygga upp en gemensam fond för bl. a. finansiering av bufferllager.

Samarbete mellan råvaruproducerande länder förekommer för flera me­taller och mineral, bl. a. koppar och bauxil. Strävanden all genom samord­nat handlande uppnå högre priser har dock haft endast begränsad framgång hittills.

Organisationen för järnmalmsexporterande länder (APEF) har som hu­vuduppgift all främja en balanserad global utveckling av järnmalmsindu­strin genom atl skapa bällre förulsällningar för varje enskilt medlemsland att vidta lämpliga ålgärder avpassade fill de egna problemen. Sverige ingår i organisationen sedan dess grundande år 1975. Organisationen har utsett en generalsekreterare och ett mindre kansli samt fastställt ett arbetspro­gram, i vilket ingår utredningar om järnmalmsmarknaden och denna mark­nads beroende av stålframslällningen.

Regeringarna i de nordiska länderna beslutade är 1975 all utreda den nordiska råvaru- och naturtesurssituationen. Som en följd härav beslöts i oktober 1979 att ell geologiskt samarbete i syfte all identifiera slörre malmförande formationer skulle inledas pä Nordkalotten. Projektet har nu startats och beräknas pågå i fem år.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          91

FN:s tredje havsrällskonferens höll år 1980 sin nionde session. Under sessionen gjordes stora framsteg mot ell slutligt förslag lill en konvention om havels nyttjande bl. a. vad avser mineralutvinning. Konferensen beräk­nas kunna avslutas under år 1981.

Myndighetsarbetet

Statens industriverk är central förvaltningsmyndighet för bl.a. mine­ralpolitiska frågor. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den cen­trala förvaltningsmyndigheten för ärenden som rör landets geologiska be­skaffenhet. Verkets viktigaste uppgifter är geologisk kartering saml infor­mation och dokumentation. För dessa verksamheter föresläs SGU få dis­ponera 35,6 milj. kr. budgetåret 1981/82. SGU utför geologiska ulredningar och undersökningar pä uppdrag. Omsättningen på uppdragsverksamheten beräknas uppgå till 122,2 milj. kr.

SGU:s största uppdragsgivare är sedan budgetåret 1975/76 nämnden för slalens gruvegendom. Frän all tidigare i huvudsak endasi ha avsett gruv-rätligheter enligl gruvlagen och dess föregångare omfattar nämndens för­valtning numera även andra typer av mineralfyndigheter bl.a. industri­mineral. Nämnden föreslås budgetåret 1981/82 få disponera drygt 72 milj. kr. för prospektering och brytvärdhetsundersökningar saml 6,4 milj. kr. för egendomsförvallning m. m.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den cenirala förvaltnings­myndigheten för ärenden som rör landels geologiska beskaffenhet. SGU skall

—utföra allmän geologisk kartering,

—bedriva informations- och dokumentationsverksamhet på det geologiska området,

— på uppdrag uppsöka och undersöka förekomster av tekniskt användbara

mineral, bergarter och jordarter samt grundvatten.

Verksamheten skall bedrivas med beaktande av den lekniska och veten­skapliga utvecklingens krav, och resultaten redovisas sä atl bästa möjliga ledning ges för beslut om utnyttjande av landskapet, särskilt berggrund, jordlager och grundvatten.

SGU åtar sig geologiska utrednings- och undersökningsuppdrag. Ersätt­ning för dessa utgår enligl grunder som fastställs av SGU efter samråd med riksrevisionsverket. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäck­ning.

SGU leds av en styrelse. Chef för SGU är en generaldirektör. Inom SGU finns fem byråer, nämligen berggrundsbyrån, kvartar- och hydrogeolo-giska byrån, geofysiska byrån, geokemiska byrån och administrativa by­rån.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          92

Den 1 juli 1980 fanns vid SGU 772 anställda. Därutöver fanns etl anlal säsonganställda. Budgetåret 1979/80 finansierades en tredjedel av verk­samheten via anslag direkt till SGU. Resten finansierades via uppdrag främsl från nämnden för slalens gruvegendom men även frän andra slalliga myndigheter, kommuner och förelag.

Den till Stockholm förlagda delen av SGU har i enlighet med statsmak­ternas beslut (prop. 1971:29, ln U 1971:15, rskr 1971: 196) lokahserats till Luleå och Uppsala. Flyttningen lill Luleå skedde år 1978 och fill Uppsala första halvåret 1979. Vissa delar av verksamheten är sedan lidigare för­lagda till Mala, Lund och Göteborg. Drygt hälften av personalen är lokali­serad till Luleå och Mala och resten till södra Sverige.

Vid SGU lillämpas programbudgetering med följande programindelning.

1.         Kartering

2.         Informafion och dokumentation

3.         Prospektering

4.         Speciella undersökningar

Verksamheten under programmen 1 och 2 finansieras från reservations­anslaget D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering saml information och dokumentation.

Kostnader och intäkter för SGU:s verksamhet under programmen 3 och 4 redovisas under anslaget D 2. Sveriges geologiska undersökning: Upp­dragsverksamhet. Detla är ell förslagsanslag vilket las upp med etl for­mellt belopp av 1 000 kr. Anslaget får i princip inte belastas. För all lösa fillfälliga eller säsongmässiga likviditelsproblem för uppdragsverksamhe­ten disponerar SGU en rörlig kredit i riksgäldskonloret på 5 milj. kr.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget D 4. Sve­riges geologiska undersökning: Utrustning.

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt informa­tion och dokumentation

1979/80 Utgift           29733991                Reservation               1418770

1980/81 Anslag         32302000

1981/82 Förslag         35617000

Från anslaget bekostas programmen 1. Karlering och 2. Informafion och dokumentation. Utgifter och inkomster för dessa program redovisas under anslaget.

Programmel Kartering omfattar den verksamhet som syftar till atl ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderiag för samhällsplanering rörande utnyttjandet av landskapet, berggrund, jord­lager och grundvatten. Programmet är indelat i delprogram för berggrunds-, jordarts-, geofysisk och hydrogeologisk kartering. Kartläggningsarbelen i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

93

syfte att framställa beslutsunderlag för avgöranden i prospekteringsfrågor ingår i programmet Prospektering.

Programmet Information och dokumentation omfattar den verksamhet som syftar till att genom insamling, bearbetning, bevarande och spridning av uppgifter om geologiska förhållanden pä annal sätt än genom den reguljära karteringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk information. Programmet är indelat i delprogram för informafion, geolo­gisk dokumentation, grundvattendokumentalion, geofysisk dokumenta­tion och geokemisk dokumentation.

Av följande sammanställning framgår hur kostnader och intäkter för verksamheten fördelar sig på program och delprogram {i 1000-tal kr.)

 

 

 

Program/delprogram

1979/80 Utfall

1980/81 Anvisat

1981/82 beräknar

 

SGU

Föredra­ganden

Program 1. Kartering Berggrundskartering Jordartskartering Geofysisk kartering Hydrogeologisk kartering

6896 7 509 1417 2419

7284 7 204 1713 2867

8 206 8081 1919 3 229

8032 7902 1883 3151

 

18241

19068

21435

20968

Avgår i inkomster

39

80

60

60

 

18202

18988

21375

20908

Program 2. Information

och dokumentation

Information

Geologisk dokumenlafion

Grundvallendokumentation

Geofysisk dokumentation

4427 3 703 4212 1561

4235 3 680 3 880 1649

4791 4169 4368 1868

4677 4076 4273 1823

 

13903

13444

15196

14849

Avgår i inkomster

135

130

140

140

 

13768

13314

15056

14709

Medelsbehov

31970

32302

36431

35617

Sveriges geologiska undersökning

I sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 anför SGU i huvudsak följande.

Program 1. Kartering

Geologiska kartor skall tillgodose samhällets behov av geologisk infor­mation för samhällsplanering, för prospektering efter malmer, industrimi­neral och nyttiga bergarter saml jordarter och grundvatten saml för be­dömning av miljövårdsfrågor m. m. Kartorna skall ge den grundliga känne­dom om landels geologiska bildningar som är en nödvändig förutsättning

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          94

för atl landels naturtillgångar skall kunna utnyttjas rationellt. Karteringen utgör därför i hög grad basen för SGU:s övriga verksamhet. Den är också enligt SGU en vikfig förbindelselänk mellan SGU och stafiiga och kommu­nala myndigheter saml andra tänkbara uppdragsgivare, särskilt i fråga om miljövård, regional planering samt mineral- och grundvatleninventeringar. Vikliga avnämarintressen kanaliseras numera genom SGU:s kartråd som är ett rådgivande organ i vilket företrädarna för de huvudsakliga karlkon-sumenlerna är representerade.

SGU gav tidigare ut kombinerade kartor i olika skalor. Sedan år 1974 ger SGU ut separata berggrunds- och jordartskartor i skala 1:50000. Hittills har getts ul 32 berggrunds- och 43 jordartskartblad över södra och mellers­ta Sverige. Härtill kommer 34 berggrundskartblad över norta Sverige, vilka är en biprodukt av malmprospekteringen. Detta motsvarar en täck­ningsgrad av 8,5 % av landets yta för moderna berggrundskartor och 5,5 % för moderna jordartskartor. Vidare ges ut översiktliga separata jordarts-geologiska och berggrundsgeologiska s. k. länskartor, numera endasi i skala 1:200000. Länskarteringen är inriktad på landels norra delar och utgivna kartor läcker f. n. ungefär halva landels yta.

Den nuvarande kartutgivningens genomsnittliga kapacitet är 4-5 blad per år av vardera berggrunds- och jordarlskartor i skala 1:50000. Därut­över finns resurser för en viss produktion av berggrundskartor i samma skala som en biprodukt av malmprospekteringen, inom vars ram huvudde­len av fältarbetet ulförs. Vidare finns resurser för en mindre produktion av länskartor över återstående delar av norta Sverige. Detla gäller främsl berggrundskarteringen. Länskarteprojeklel beräknas bli avslutat inom en tioårsperiod.

Med hänsyn till landels geologiska uppbyggnad och lill avnämarnas önskemål beräknar SGU alt lolalt ungefär 500 blad av vardera berggrunds-och jordartskartor i skala 1:50000 behöver framställas för atl läcka de viktigaste delarna av landet med moderna geologiska kartor. Med nuvaran­de resurser och utformning av kartorna belyder della alt landel kan anses täckt med sådana kartor först omkring år 2090.

SGU:s karlering i reguljära serier omfattar även geofysiska kartor (f. n. endasi flygmagneliska). De geofysiska kartorna utges tillsammans med berggrundskarlorna i skala 1:50000. Nuvarande resurser medger en pro­duktion av i genomsnitt fem flygmagneliska kartblad per år. Denna pro­duktion häller ungefär samma takt som berggrundskarteringen men lämnar ingen valfrihet då man skall la upp arbetet pä nya berggrundsblad.

Den hydrogeologiska karleringen har resulterat i elva kartblad i skala 1:50000 och några översiktskartor. Sedan år 1976 har ett omfattande utredningsarbete utförts om den hydrogeologiska karleringen och utform­ningen av dess kartor. Utredningen visar all l®hovet av kartorna är myc­ket stort och atl de bör produceras i skalan 1:250000. Den första kartan av denna typ påbörjades under år 1978.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          95

Nuvarande resurser för produktion av hydrogeologiska kartblad avses i huvudsak användas för produktion av översiktskartor i skala 1:250000. Elt sådant kartblad, som motsvarar en yta av 24 kartblad i 1:50000, beräknas kunna produceras på tre år. Under en kort övergångslid las resurser också i anspråk för att färdigställa fidigare påbörjade kartblad i 1:50000 och de svenska delarna av den hydrogeologiska Europakartan. Därutöver finns resurser i mycket begränsad omfattning för detaljkartering och för alt utföra speciella typer av översiktskartor.

SGU har av regeringen erhållit särskilda anvisningar atl hos den geolo­giska karteringens avnämare undersöka behovel av olika typer av kartor och den geografiska fördelningen av dessa behov. Med ledning av inven-teringsresullatet skulle SGU presentera en tioärsplan för karteringsverk-samhelen under förutsättning av oförändrad medelstilldelning. SGU har den 21 november 1980 inkommit med en redovisning av resultatet. Försla­gen redovisas under resp. delprogram.

Berggrundskartering

Skala 1:50000 anses av flertalet avnämare ge del ojämförligt bästa plane­ringsunderlaget. Utgivningslakten blir dock alltför låg med nuvarande kvalitet på kartorna om resurserna inte ökas. Stora delar av Sydsverige skulle vid tioårsperiodens slut fortfarande sakna moderna berggrundskar­tor. Befintliga äldre kartor är i många fall föråldrade och oanvändbara för planeringsändamål. SGU föreslär med anledning härav atl provisoriska översiktliga berggrundskartor framställs för Sydsverige genom en revide­ring av äldre berggrundskartor parallellt med den reguljära karteringen. Med detta vinns alt det topografiska underlaget moderniseras. Den äldre numera svärtydda bergartsnomenklaluren kommer att ersättas med mo­derna termer. Bergartsgränsernas lägen kan i många fall anges noggran­nare och nya bergartsförekomsler upptäckas. Revideringen beräknas leda lill en tämligen enhetlig bild av berggrunden över slörre områden.

Kostnaderna för en provisorisk översiktskarta som omfattar ca 15000 km beräknas lill ca 2 milj. kr. i nuvarande prisläge. Arbelel med en karta beräknas ta 3-4 år. Kostnaderna kommer dock alt variera beroende pä kvaliteten pä äldre kartmaterial. De viktigaste delarna av Sydsverige be­räknas kunna bli täckta av översiktliga berggrundskarlor pä tio är. Tre år efter start kan arbele pågå med fyra kartor.

Med medel frän delprogrammet bekostas även de malmgeologiska kar­torna. Produktionen av dessa beräknas fortgå som hittills med ca fyra blad per år. Denna utgivning kan dock komma all påverkas av den av mineral-politiska utredningen föreslagna framställningen av förenklade berg­grundskarlor för prospekteringsändamäl i skala 1:50000.

För budgetåret 1981/82 beräknar SGU för delprogrammet berggrunds­kartering 8206000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                          96

Jordartskartering

Liksom för berggrundskartorna anser avnämarna att skalan 1:50000 ger det bästa planeringsunderlaget men alt utgivningslakten är för låg. Karträ­det har föreslagil dels en lägre detaljeringsgrad i allmänhet i kartorna, dels en differentiering av noggrannheten inom olika delar av varje kartblad. SGU föreslår med anledning härav atl en viss sänkning av detaljeringsgra­den och en differentiering av noggrannheten genomförs. Utgivningstakten kan härigenom med vissa förutsättningar höjas så all 7-8 kartor kan färdigställas varje år. Arbetet på varje karta beräknas ta tre år och kostna­derna uppgå till 0,9 milj. kr. Södra Sverige beräknas vara täckt med jordartskartor inom 20 år med denna karteringstakl.

För budgetåret 1981/82 beräknar SGU för delprogrammet jordartskarte­ring 8081000 kr.

Geofysisk kartering

Den geofysiska karteringen är i hög grad beroende av planerna för berggrundskarteringen. För budgetåret 1981/82 beräknar SGU för delpro­grammet geofysisk kartering 1919000 kr.

Hydrogeologisk kartering

Den av SGU genomförda undersökningen visar att avnämarna är nöjda med den nuvarande uppläggningen av karteringen. Med bibehållna karte-ringsresurser beräknar SGU atl inom 15 år kartera de mest angelägna delarna av landet i skala 1:250000. SGU avser dessutom att utge en hydrogeologisk karta över Sverige i skala 1:1 miljon.

För budgetåret 1981/82 beräknar SGU för delprogrammet hydrogeolo­gisk kartering 3229000 kr.

Program 2. Information och dokumentation

En av SGU:s huvuduppgifter är alt dokumentera Sveriges geologi och sprida information härom.

Dokumenlafion sker inom de olika geovelenskapliga ämnesområden som omfattas av SGU:s verksamhet och kompelens (berggrundsgeologi jordartsgeologi, hydrogeologi, geofysik och geokemi).

Den dokumentation som inle las fram inom programmen kartering, prospektering och speciella undersökningar, ulförs inom ramen för pro­grammet informafion och dokumentation, och sker till stor del i områden som för tillfället inte berörs av de nämnda verksamheterna.

Information

Verksamheten inom delprogrammet omfatlar SGU:s bibliotek, museum med samlingar och utställningsverksamhet, extern och intern informafion samt publiceringsverksamhet och geodalaarkiv.

För budgetåret 1981/82 beräknar SGU 4791 000 kr. till delprogrammet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                         97

Geologisk dokumentation

Verksamheten inom delprogrammet är f. n. indelad i fyra projekt, nämli­gen allmängeologisk dokumentation, induslrimineraldokumenlation, bio-slratigrafisk dokumentation och dellagande i International Geological Cor-relalion Programme (IGCP).

SGU beräknar för budgetärel 1981/82 4 169000 kr. till delprogrammet.

Grundvattendokumentation

Verksamheten inom delprogrammet Grundvattendokumentation omfat­lar grundvaltenobservationsnätet, SGU:s brunns- och borrdataarkiv samt den allmänna grundvatlendokumenlalionen.

SGU beräknar för budgetåret 1981/82 4368000 kr. fill delprogrammet.

Geofysisk dokumentation

Verksamheten inom delprogrammet Geofysisk dokumentation innefal­tar bl. a. stationära geomagnetiska registreringar vid observatorier pä Lov-ön, i Enköping och i Abisko, regionalgeomagneliska mätningar som under­lag för kartor över den magnetiska missvisningen saml en uppföljning av del jordmagneliska fältets sekulärvariation över Sveriges land- och havs­områden.

För budgetåret 1981/82 äskas totalt 1 868000 kr. fill delprogrammet.

Geokemisk dokumentation

Inom delprogrammet Geokemisk dokumentation bedrivs ännu ingen verksamhet.

Föredraganden

Kartering av geologiska förhållanden är av stor betydelse. Efterfrågan på geologiska kartor finns inom olika näringsgrenar och sektorer i statsför­valtningen. Kraven på noggrannhet och skalor växlar mellan olika intres­senter liksom meningarna om var karleringen i första hand skall utföras. SGU:s mål har varit att täcka slörre delen av landel med moderna berg­grunds- och jordartskartor i skalan 1:50000 inom 50 år. Som jag anförde i prop 1979/80:100 (bil. 17 s. 107) bör karteringen ges en sådan omfallning och inriktning att den samhällsekonomiska vinsten blir sä stor som möjligt. Delta kan innebära all vissa områden där behovet av geologiskt underlag är stort kan bli karterade en andra gäng innan områden med mindre efterfrågan pä geologiska kartor blir karterade med moderna metoder annat än myckel översiktligt.

Det är nu inle möjligt att öka resurserna för reguljär kartering. Samtidigt är utgivningstakten för de geologiska kartorna förhållandevis låg. SGU har med slöd av karträdel föreslagil åtgärder som för jordarlskarleringen med­för en betydande höjning av karteringstaklen. Vidare föreslås all översikt­liga berggrundskartor i skala 1:250000 utarbetas för södra Sverige. Enligl 7    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 17

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                         98

min uppfattning är åtgärder för atl nedbringa tid och kostnader för karle­ringen nödvändiga. Utveckling av karteringslekniken i.ex. användning av Qärtanalysmeloder är vikfig. Fortbildning av olika avnämare är också nödvändig efterhand som kartorna utges eller förändras.

SGU deltar f.n. i ell samnordiskt projekt som syftar lill att definiera malmförande formationer och strukturer på nordkalotten. Projektet beräk­nas pågå i fem är. Medel, totalt 7,5 milj. kr. t. o. m. är 1982, har disponerats från det under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 uppförda reser­vationsanslaget C 5. Bidrag lill sysselsätlningsfrämjande åtgärder i Norr­bottens län (jfr prop. 1978/79:127 bil. 1). Jag ämnar föreslå regeringen att SGU under budgetåret 1981/82får disponera 3640000 kr. av dessa medel. 1 den mån SGU finner atl ytterligare insatser i projektet är nödvändiga avses högst 1 660000 kr. disponeras av karteringsanslagel.

Med hänvisning lill sammanställningen och vad jag nyss anfört beräknar jag medelsbehovet för anslaget lill 35617000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk karlering samt information och dokumentation för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservafionsanslag av 35617000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift

1980/81 Anslag                1000

1981/82 Förslag               1000

Under anslaget redovisas utgifter och inkomster för programmen 3. Prospektering och 4. Speciella undersökningar.

Programmel Prospektering omfatlar den verksamhet som syftar till alt finna exploateringsbara lillgångar av mineral, bergarter, jordarter och grundvatten. Programmel är indelat i delprogram för uran, järn, övriga metaller, industriella mineral och bergarter, sand, grus och övriga jord­arter, grundvatten samt regionala inventeringar.

Programmel Speciella undersökningar omfattar den verksamhet som syftar lill all fillgodose allmänna och enskilda behov av sädana undersök­ningar inom SGU:s kompetensområde som inte kan hänföras fill prospek­tering eller kartering. Programmet är indelat i delprogram för anläggnings­geologiska undersökningar, naturvårdsundersökningar, mätnings- och analysverksamhet samt övrig verksamhet.

SGU har genom särskild skrivelse den 21 oktober 1980 redovisat resul­tat- och balansräkning avseende uppdragsverksamheten för liden 1 juli 1979-30 juni 1980.

Av följande sammanställning framgår hur kostnaderna för verksamheten fördelar sig på program och delprogram (i 10(X)-lal kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

99

 

 

 

Program/delprogram

1979/80 Utfall

1980/81 Anvisat

1981/82

beräknar

 

SGU

Föredra-

 

 

 

 

ganden

Kostnader

 

 

 

 

Program 3. Prospektering

 

 

 

 

Uran

25 700

26510

29460

19009'

Järn

-

-

-

-

Övriga metaller

58 550

60203

54600

61906

Industriella mineral

 

 

 

 

och bergarter

2 200

2866

3 100

1960

Sand, grus och

 

 

 

 

övriga jordarter

3 891

3996

4 280

4 160=

Grundvatten

16

100

100

100

Regionala inventeringar

8 500

10661

11700

11700

 

98857

104336

103240

98835

Program 4. Speciella

 

 

 

 

undersökningar

 

 

 

 

Anläggningsgeologiska

 

 

 

 

undersökningar

13 800

15000

16500

16500

Nalurvårdsundersökningar

1200

1400

1500

1500

Mätnings- och analysverk-

 

 

 

 

samhet

3 100

1500

1700

1700

Övrigt

650

1600

5 300

3640

 

18750

19500

25000

23340

Summa kostnader program 3

 

 

 

 

och 4

117 607

123836

128 240

122175

Intäkter

 

 

 

 

Medel som tas i anspråk från

 

 

 

 

anslaget D 3 Prospek-

 

 

 

 

tering m. m.

16013

16506

18 540

7 969

Övriga intäkter inom

 

 

 

 

programmen Prospektering och

 

 

 

 

Speciella undersökningar

98 331

107 330

109700

114 206

Föriust av uppdragsverksamhet

3 263

-

-

-

Summa intäkter

117 607

123836

128240

122 175

' Därav från D 3. Prospektering m. m. 5 809000 kr.  Därav från D 3. Prospektering m. m. 2 160000.

Sveriges geologiska undersökning

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 anför SGU i huvudsak följande.

Program 3. Prospektering

Huvuddelen av SGU:s prospektering utförs pä uppdrag. Den största uppdragsgivaren är nämnden för slalens gruvegendom. För uranprospek­tering saml prospektering efter sand och grus pä kontinenlalsockeln har t.o.m. budgetärel 1980/81 anvisats medel direkt lill SGU under anslaget D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

SGU framhåller atl elt genomförande av mineralpoliliska utredningens

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                       100

förslag beträffande prospekteringen bör leda till ökad efterfrågan på ver­kels tjänster. Efterfrågan på uranprospektering är däremot synnerligen svårbedömd. SGU betonar kopplingen lill framtida energipoliliska beslut och konstaterar att om uranprospekteringen skulle upphöra inom både de anslags- och uppdragsfinansierade delarna kommer SGU att ställas inför stora omställningsproblem.

Uppdragsverksamheten har verksamhetsåret 1979/80 gett ett underskott av ca 3,2 milj. kr.

Uran

Den anslagsfinansierade verksamheten inom uranprogrammel har hållits på oförändrad nivä i avvaktan på etl energipolitiskt beslut. SGU har begärt medel enligl huvudförslaget 16260000 kr. för budgetåret 1981/82.

Järn

För budgetåret 1981/82 planeras ingen verksamhet inom delta delpro­gram.

Övriga metaller

Finansiering och styrning av detla delprogram ulförs huvudsaklingen av nämnden för slalens gruvegendom. SGU beräknar alt nämnden för statens gruvegendom skall ge uppdrag för ca 53 milj. kr. Under budgetåret 1981/82 beräknas arbeten ät andra uppdragsgivare än nämnden uppgå lill ca 1,6 milj. kr.

Industriella mineral och bergarter

Prospekteringen efter industriella mineral och bergarter bedrivs endast i form av uppdragsverksamhet. Nämnden för statens gruvegendom beräk­nas ge uppdrag för 3,1 milj. kr. budgetåret 1981/82.

Sand, grus och övriga jordarter

Verksamheten inom delprogrammet syftar till alt söka upp eller invente­ra förekomster av praktiskt användbara jordarter. Verksamheten beslår dels av uppdrag som hittills huvudsakligen har avsett sand och grus, dels av en anslagsfinansierad verksamhet. SGU begär totalt 2280000 kr. för den anslagsfinansierade verksamheten under budgetåret 1981/82. Övriga uppdrag beräknas uppgå lill ca 2 milj. kr.

Grundvallen

Delprogrammet omfatlar uppdrag i fråga om grundvallenanskaffning och grundvallenutvinning. Volymen av dessa beräknas för budgetåret 1981/82 fill lOOOOOkr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         101

Regionala inventeringar

Delprogrammet omfatlar uppdragsverksamhet av typen fullprospekte-ring, dvs. en total förutsättningslös genomsökning av stora arealer i syfte all samtidigt systemafiskt leta efter olika mineralfyndigheter. Volymen av denna uppdragsverksamhet beräknas för budgetåret 1981/82 fill 11,7 milj. kr.

Program 4. Speciella undersökningar

Verksamheten under programmet omfatlar uteslutande uppdragsverk­samhet. Denna typ av uppdragsverksamhet har numera fått en betydande omfattning främst genom SGU:s medverkan vid ulredningar för slörre långsiktiga projekt. Volymen beräknas för budgetåret 1980/81 till 25 milj. kr. främsl lill följd av utredningsuppdrag som redovisas under delprogram­met Anläggningsgeologiska undersökningar. Huvuddelen av dessa under­sökningar gäller frågor om deponering av kärnbränsleavfall.

Föredraganden

Uppdragsverksamheten hos SGU har under de senaste åren gått med föriust. Resultatet för verksamhetsåret 1979/80 innebär en föriust om ca 3,2 milj. kr., vilket är en viss förbättring jämfört med resultatet för budget­året 1978/79. Jag vill framhålla viklen av att SGU driver arbelel med att effektivisera sin verksamhet vidare. Della bör, förutom översynen av arbetets organisation, omfatta översyn även av olika ekonomiadminislra­tiva rutiner. Rapporten frän den revision, som har genomförts av revi-sionskonlorel vid Sveriges lantbruksuniversitet, anger flera angelägna åt­gärder.

Av sammanställningen framgår min beräkning av kostnaderna för pro­gram och delprogram. Intäkterna redovisas uppdelade på medel som las i anspråk frän anslaget D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospekte­ring m.m. saml övriga intäkter. Som kommer all framgå under della anslag harjag beräknat behovet av medel för de delar av programmet Prospekte­ring som budgetåret 1981/82 bör finansieras frän prospekteringsanslagel lill 7969000 kr. Därav har beräknats 5809000 kr för uranprospektering och 2 160000 kr. för marin prospektering efter sand och grus.

Mina beräkningar av medel för statens prospektering i övrigt kommer jag atl närmare redovisa under anslaget D 7. Slalens gruvegendom: Pro­spektering och brytvärdhetsundersökningar. Jag har vid min beräkning för SGU:s uppdragsverksamhet tagit hänsyn till vad SGU högst kan erhålla i uppdrag från nämnden för statens gruvegendom.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all lill Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                      102

D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

1979/80 Utgift                15 599989                 Reservation                         308571

1980/81 Anslag              16506000

1981/82 Förslag               7969000

Anslaget är avsett atl täcka kostnader för programmen 3. Prospektering och 4. Speciella undersökningar som inle kan finansieras genom uppdrags­inläkter.

Sveriges geologiska undersökning

Som har framgått av redogörelsen under anslaget lill uppdragsverksam­het föreslär SGU för budgetåret 1981/82 elt anslag av 18540000 kr. F.n. finansieras dels viss uranprospektering, dels marin prospektering efter sand och grus över della anslag.

SGU föreslår i avvaktan på etl energipolitiskt beslut, all 16260000 kr. anvisas för den anslagsfinansierade uranprospekteringen. Därav beräknas 8560000 kr. användas för utvärdering av kända uranuppslag och 7,7 milj. kr. för regionala undersökningar av det naturliga radioakfiva fältet. SGU uppskattar uppdragsvolymen frän Svensk kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) till ca 17,6 milj. kr. varav 4,4 milj. kr. beräknas läggas på fiygmät-ningar.

För den maringeologiska prospekteringen begär SGU 2280000 kr. för budgetåret 1981/82. 1 della förslag har hänsyn inle tagits till de omfattande inventeringar som föreslås i industriverkels utredning (SIND 1980: I) Sand och grus på land och i hav.

Föredraganden

Som jag lidigare redovisat i prop. 1980/81:20 om besparingar i stalsverk­samhelen, m.m. (bil. 13 s. 12) bör anslaget till prospektering efter uran minskas med 10 milj. kr. Enligt min uppfattning bör del ankomma på konsumenterna av uran atl bekosta den ytterligare uranprospektering som de bedömer nödvändig. De medel som kvarstår pä anslaget bör SGU i första hand använda för atl under budgetåret 1981/82 avsluta och doku­mentera pågående prospekteringsprojekt i de fall där någon ny uppdragsgi­vare inte vill driva dem vidare. Återstående medel bör användas för regionala undersökningar av det nalurliga radioakliva fältet.

Med hänvisning till vad jag nyss anfört beräknar jag 5809000 kr. för uranprospektering. För den marina prospekteringen efter sand och grus beräknar jag 2160000 kr. Anslaget bör föras upp med sammanlagt 7969000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 7969000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                        103

D 4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

Reservation             11237433

1979/80 Utgift

5 375833

1980/81 Anslag

8009000

1981/82 Förslag

5000000

Anslaget är avsett att finansiera SGU:s investeringar i mer kostnadskrä­vande utrustning. Ränta och avskrivning pä utrustningskapital belastar de program inom vilka utrustningen används. Utrustning som anskaffas med anlitande av utrustningsanslaget tillförs SGU:s utrustningskapital. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utruslningskapilalel omförs till särskild inkomstfitel pä statsbudgeten,

SGU:s utrustningskapital (1000-tal kr.)

 

 

 

Öbjektgmpp

Oavskrivet

Oavskrivet

Anskaffning 1981/82

 

värde 1980-07-01

värde 1981-07-01

 

 

 

SGU

Föredra-

 

 

Beräknar

 

ganden

 

 

SGU

 

 

Borrningsulrust-

 

 

 

 

ning

2 859

5619

1520

760

Föriäggningar

1174

1438

 

 

Fordon

2379

4 137

778

578

Geofysisk fält-

 

 

 

 

utrustning

3 854

6161

2688

2613

Geofysisk labora-

 

 

 

 

torieulrustning

1286

1534

310

310

Kemisk labora-

 

 

 

 

torieulrustning

4645

6130

1499

24

Verkstadsut-

 

 

 

 

rustning

709

607

525

525

Övrig utrustning

3058

3 155

190

190

Totalt

19964

28817

7510

5000

Sveriges geologiska undersökning

I anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 anför SGU i huvudsak följande.

Anslaget bör för budgetåret 1981/82 uppgå lill 7510000 kr. Av beloppet avser 6628000 kr. ersättning av äldre försliten utrustning, 757000 kr. hänför sig till sådan anskaffning som bör göras för rationalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhet och 50000 kr. avser anskaffning i syfte all höja driftsäkerheten och förbättra arbetsförhållandena. För atl föreslagna utökningar av verksamheten skall kunna genomföras fordras vidare anskaffning av utrustning för 75000 kr.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för utrustningsdetaljer till etl värde av över 10000 kr. under budgetåret 1981/ 82 lill 5 milj.  kr. Av beloppet avser 4118000 kr ersättning av äldre.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

104

försliten utrustning. För nyanskaffning harjag beräknat 882000 kr. varav 757000 kr. avser anskaffningar för rafionalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhet, 50000 kr. anskaffningar i syfte alt höja driftsäkerhe­ten och atl förbättra arbetsförhållandena och 75000 kr. anskaffningar för att genomföra föreslagna utökningar av verksamheten. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 5000000 kr.

D 5. Bergsstaten

1979/80 Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

1596561 1653000 1799000

Bergsstaten är den regionala statliga organisationen för ärenden rörande bergshantering och därmed sammanhängande frågor. I dess uppgifter ingår atl handlägga ärenden om förvärv och försvar av gruvrättigheter, alt anvi­sa områden i dagen för gruvarbete och all utöva teknisk inspektion av gruvfyndigheler, bl.a. för alt säkerställa en god hushållning med landets mineraltillgångar.

Statens industriverk är chefsmyndighet. Bergsstaten är organiserad på ett nordligt och ett sydligt distrikt med expedition i resp. Luleå och Falun. Chef för varje distrikt är en bergmästare.

 

 

 

1980/81

1981/82

beräknar

 

Statens

Före-

 

 

industriverk

draganden

Personal

 

 

 

Handläggande personal

4

-1-1

of.

Övrig personal

5

-1-1

of.

 

9

4-2

of.

Anslag

 

 

 

Lönekostnader

1 174000

-1-375000

-H 35 000

Sjukvård

2000

-1-    1000

+    1000

Reseersättningar

83000

-1- 63000

+    5000

därav utrikes resor

(-)

 

 

Lokalkostnader

168000

-  13 000

-  15000

Expenser

76000

-1-  11000

-1-    5000

därav engångsavgifter

 

(-H 87000)

 

Kungörelsekostnader

150000

-1-  15000

+  15000

 

1653000

4-552000

4-146000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                    105

Med stöd av gruvlagen (1974:372), lagen (1974:890) om vissa mineral­fyndigheter och motsvarande äldre lagstiftning tas genom bergsstatens försorg ut vissa avgifter på det gruvrättsliga området. Vidare skall enligt kungörelsen (1966:315) angående tillämpningen av lagen den 3 juni 1966 (nr 314) om kontinenlalsockeln avgift erläggas lill statens industriverk för tillstånd till sand-, grus- eller stenläkt på kontinentalsockeln. Samtliga dessa avgifler redovisas på statsbudgetens inkomstsida under titeln 2528. Avgifler vid bergsstalen. Avgifterna beräknas uppgå lill sammanlagt ca 4,9 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 5,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Motsvarande avgifter uppgick budgetåret 1979/80 till 3,6 milj. kr.

Statens industriverk

Elt relalivi gott prisläge råder f. n. för fiera ickejärnmetaller. Della utgör en stimulans förprospekteringsintresset. Nya gruvor kan väntas tillkomma inom denna del av gruvindustrin. Del slora intresset för mineralletning bör medföra en fortsatt hög inmutningsaktivilel. Intresset för energimineral, som regleras av koncessionslagsliftning, har ökal. Statens industriverk förutser vid en i övrigt oförändrad organisation vid verkel en delegering till bergsstaten vid beredning av koncessionsärenden enligl minerallagen. Bergsstalen är tillsyns- och registermyndighet för rättigheter enligt denna lag och väsentliga fördelar uppstår om arbetsuppgifter kan överföras lill bergmästarna. För handläggning av ovannämnda uppgifter föreslår indu­striverket förstärkning med två tjänster.

1.   Pris- och löneomräkning -t- 170000 kr.

En nedskärning med 2% procent enligt regeringens anvisningar har av industriverket inle bedömts realistiskt. Redan i dagsläget är medlen till resor och expenser begränsade. Personalminskning bedöms inle vara möj­lig. Minskade lokalkostnader medför dock en nedskärning av anslaget med 1,6%.

2.    Ökade lönekostnader på grund av två nya tjänster med 224000 kr.

3.    Övriga omkostnader pä grund av tvä nya tjänster med 74000 kr. varav engångsanvisning 18000 kr.

4.    Utrikesresor 15000kr.

5.    Övriga expenser engångsanvisning 69000 kr.

Föredraganden

Statens industriverk har i sin anslagsframställning kommit med förslag om viss omfördelning av arbetsuppgifterna på mineralområdet. Jag anser atl det finns skäl all avvakta resultatet av den pågående beredningen inom regeringskansliet av mineralpoliliska utredningens förslag innan omdispo­neringar görs på detta område.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill bergs­stalen för budgetåret 1981/82 lill I 799000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bergsstaten för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 1799000 kr.

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         106

Nämnden för statens gruvegendom

Slalens gruvegendom förvallas sedan den I juli 1973 av nämnden för statens gruvegendom. Från att tidigare ha avsett i huvudsak endast gruv­rättigheter enligt gruvlagen (1974:342) och dess föregångare omfatlar nu nämndens förvaltning fr.o.m. budgetåret 1977/78 även andra typer av mineralfyndigheter, bl.a. industrimineral. Nämnden, som beslutar i frågor om upplåtelse av gruvegendomen, svarar för atl egendomen tas till vara på bästa sätt och, där så är lämpligl, utökas. En utökning av gruvegendomen sker genom prospektering. För den verksamheten anlitar nämnden huvud­sakligen Sveriges geologiska undersökning (SGU). Nämnden skall särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta initiativ till åtgär­der för atl förbällra del ekonomiska utbytet av gruvegendomen.

Nämnden består av fem ledamöter. Statens industriverk svarar för kan­slifunktionerna ät nämnden.

Etl system med fasla priser kommer atl lillämpas mellan nämnden och SGU budgetåret 1981/82. Med anledning härav föreslår nämnden alt ansla­get innevarande budgetår D 6. Statens gruvegendom delas upp på elt reservationsanslag för prospektering och etl förslagsanslag för brytvärd­hetsundersökningar och övrig verksamhet.

Jag biträder förslagel om uppdelning med undanlag för alt även medel för brytvärdhetsundersökningar bör anvisas över reservationsanslaget.

Jag förordar alltså atl medel för den verksamhet som innevarande bud­getår finansieras från förslagsanslaget Slalens gruvegendom, nästa budget­är anvisas över dels etl reservationsanslag till Slalens gruvegendom: Pro­spektering och brytvärdhetsundersökningar, dels ell förslagsanslag till Sta­tens gruvegendom: Egendomsförvallning m. m.

D 6. Statens gruvegendom: Prospektering och brytvärdhetsundersökningar

Nytt anslag (förslag)   72077000

Nämnden för statens gruvegendom

Vid uppläggningen av prospekteringsverksamheten har nämnden utgått från all resurserna bör styras lill de etablerade gruvområdena där del är av slor vikt alt öka malmbasen med hänsyn till den mera långsikliga gruvbryl-ningsplaneringen. Vidare bör resurserna styras lill de prospekierings-områden, där nya mineralfyndigheter synes kunna påvisas på kort sikl, samt slutligen till de geografiska områden, där geologiska förutsättningar bedöms finnas för nya malmfynd. Till den första kategorin hör Riddarhyl-lefället i Västmanland samt Rävlidenfället, Stekenjokkfältet och Malänäs-fältet i Västerbotten. Till den andra kategorin hör bl.a. kaolinprospek-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                                     107

teringen i Skåne, nickelprospekteringen i Västerbotten, prospekteringen efter legeringsmelaller i Sloruman samt olika fyndigheler i södra Nortbot-ten. Till den tredje kategorin hör bl.a. basprospeklering i Norrbotten och Värmland.

Utgångspunkten för budgetförslaget är att verksamheten skall behållas på oförändrad nivå. En omräkning av budgetramarna enligt huvudförslaget medför enligt nämnden att basprospekteringens omfallning måste minskas och atl antalet projekt på uppföljningssladiet reduceras.

 

 

 

1980/81

1981/82 beräknar

 

 

Nämnden för

statens

gruvegendom

Före­draganden

Anslag

Prospekteringsuppdrag Brytvärdhetsundersökningar

57 031 5 904

62935

+11 802 + 2 696

4-14498

-H3060 - 3918

-1- 9142

Utöver anslagsframställningen har nämnden i särskild skrivelse den 14 oktober 1980 redovisat sin planering för prospektering budgetåret 1980/81 och 1981/82.

Storregionala geokemiska undersökningar planeras budgetåret 1981/82 att i huvudsak förläggas lill Västernorriands län. En viss utökning av tidigare provtagning i västra Värmland kan aktualiseras om budgelsitua­tionen så medger.

Nämnden planerar att öka prospekleringen efter legeringsmetaller. 1 Norrbotten pågår eller planeras prospektering efter bl. a kobolt, krom och molybden. 1 Västerbotten undersöks volframfyndigheter i Sloruman och Sorsele och nickel i bl.a. Lappvatlnet. Prospektering efter legeringsme­taller sker även i Bergslagen där geokemiska provtagningar har indikerat hl. a. vissa volframfyndigheter.

Prospektering efter sulfidmalmer sker som lidigare bl.a. i Stekenjokk och på Malånäset. Nämnden har tecknat elt oplionsavlal för komplexmal­merna inom Malänäsområdel med Boliden Mineral AB som nu bedriver etl utvecklingsarbete för all lösa anrikningsproblem i samband med utvinning av dessa malmer. Silvert'yndigheter undersöks i Bergslagen. En helt ny koppar- och silvermineralisering har påträffats. För denna planeras ytterii­gare undersökningar.

Prospekleringen efter industrimineral är koncentrerad lill Skåne med inriktning mot bl.a. kaolin. En utvärdering av kaolinprospekleringen skall genomföras under budgetåret 1981/82.

För alt på ell efteklivt sätt kunna planera och lägga uppdrag begär nämnden elt bemyndigande atl vid kalenderårels början få disponera me­del för prospektering enligt följande. Utöver de medel som har beviljats för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                       108

del löpande budgetåret och som inle har förbrukats vid kalenderårets böljan bör nämnden fä disponera etl belopp som motsvarar 65 % av det löpande budgetårels anslag.

Den gruvegendom som nämnden förvaltar utökas kontinueriigt genom prospekteringsverksamheten. För atl närmare kunna utröna brylvärdheten av intressanta fyndigheler krävs ingående ulredningar. Frågan angående fyndighelernas brytbarhel i rent tekniskl-praktiskl hänseende måste när­mare belysas. Delta sker normalt genom gruvundersökningar. Från dessa erhålls material för atl utröna fyndighelernas anrikningsbarhet. Delar av sådana utredningar, främsl vad avser undersökningar i laboralorie- och driftmässig skala (pilotförsök), kan inte genomföras vid industriverket eftersom utrustning saknas och del ocksä skulle ställa sig orealistiskt alt anskaffa sådan. Dessa arbeten måste i stället genomföras av de företag och institutioner som har kapacitet och kunskap på resp. område. Inom nämn­dens ram är sammanhållning och utvärdering av sådan extern verksamhet nödvändig bl.a. som bakgrund för förhandlingar om upplåtelse och dä beslut skall fattas huruvida utmäl skall försvaras i fortsättningen eller ej. Liksom för prospekteringsverksamheten begär nämnden etl bemyndi­gande all för brytvärdhetsundersökningar fä disponera även viss del av kommande budgetårs anslag.

Nämnden utför genom entreprenad en djupundersökning av nickelfyn-dighelen Lappvatlnet i Västerbottens län. Eftersom ingen nickelfyndighet f.n. bryts och anrikas i landet och då varje malmtyp dessulom har sina individuella anrikningsproblem, innebär detta alt relativt omfattande un­dersökningar måste utföras. Dessa undersökningar utgör etl väsentligl led i den lotala teknisk-ekonomiska utvärderingen av nickeltillgångarna i Lapp-vallnelområdel. I och med djupundersökningen av Lappvattnelfyndighe-len kommer malmprover alt finnas tillgängliga för anrikningsteknisk un­dersökning i pilotskala.

Enligt de preliminära kalkyler som gjorts, fordras sannolikt 6-8 milj. ton malm totalt inom nickelslråket för atl utvinning skall aktualiseras. Denna mängd synes möjlig atl uppnå inom omrädel. Lappvaltnels malmreserv uppgår till ca 1 milj. lon med troliga tillskott mot djupare nivåer och närliggande områden. Tillkommande kvantiteter kan fastställas först efter det atl djupundersökningen genomförts i Lappvatlnet. En annan lovande fyndighet är Rörmyrbergel ca 4 mil söder om Lappvatlnet där en prelimi­när malmberäkning pekar mol en malmreserv om mer än 3 milj. lon. Denna malmkropp är fortfarande öppen och slora tillskott är sannolika. Nämnden räknar med all en rapport skall föreligga under våren 1981. Därefter kan ställning tas lill prospekleringsverksamhetens fortsalla omfattning i Lapp-vallnetområdet.

Nämnden driver, ulöver den ordinarie verksamheten, ell prospekte­ringsprojekt i Jokkmokks kommun. En redogörelse för uppläggningen av projektet har lämnats i prop. 1978/79: 127 (bil. I s. 16). Hittills har bl.a.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         109

geokemisk provtagning ulförts. Resultaten från denna bör tillsammans med resultaten frän de geologiska och geofysiska arbetena möjliggöra all nya mineraliseringar kan lokaliseras. Prospekteringsarbetet budgetåret 1981/82 kommer atl bestå i olika uppföljningsarbeten på de nya uppslagen. Nämnden förbrukade budgetåret 1979/80 16632000 kr. och planerar atl ta i anspråk 16991000 kr. budgetåret 1980/81. Av del i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 med 40 milj. kr. upptagna reservationsanslaget D 7. Prospektering i Jokkmokks kommun återstår därmed för budgetåret 1981/ 82 6377000 kr.

Föredraganden

Mineralpolifiska utredningen har bl.a. föreslagil att prospekteringen efter metaller och induslrimineral skall intensifieras. Beredning av utred­ningens förslag pågår f. n. inom regeringskansliet. Mol bakgrund av utred­ningens förslag anser jag all prospekleringen efter legeringsmelaller och industrimineral bör ökas. Jag har därför beräknat detta anslag til! totalt 72077000 kr., vilket innebär en ökning med 3 milj. kr. ulöver huvudförsla­get.

Till brytvärdhetsundersökningar harjag beräknat 1986000 kr. Delta innebär i huvudsak alt den pågående etappen av nickelprojektet i Lapp-vattnet kan slutföras. Medel har reserverats även för anrikningstekniska undersökningar i Bäckegruveprojeklel i Riddarhyllan. Undersökningarna av kaolinfyndigheterna i Skåne kan drivas vidare enligl den plan som nämnden redovisat. Del är angelägel all nämnden kontinuerligt och på etl sä tidigt stadium som möjligt prövar möjlighelerna all bjuda ut gjorda fynd till gruvföretagen för vidare undersökning och exploatering.

Till prospekteringen harjag beräknat 70091 000 kr. Inom denna råm har medel reserverats för prospektering i Bäckegruvan så att den delen av projektet kan slutföras under budgetåret 1981/82.

Nämnden har hemställt om bemyndigande att göra fleråriga åtaganden för all underlätta planeringen av prospekleringen och brylvärdhetsunder-sökningarna och därmed kunna bedriva verksamheten mer rationellt. Med hänsyn till behovet av en långsiktig planering ay nämndens verksamhet bör liksom vad gäller innevarande budgetär sådanl bemyndigande ges. Jag förordar därför atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all un­der budgetåret 1981/82 fatta beslut om prospektering och brytvärdhetsun­dersökningar som innebär åtaganden om sammanlagt högst 46,8 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen all under budgetåret 1981/82, i enlighet med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst 46800000 kr. för budgetåret 1982/83,

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         110

2. lill Statens gruvegendom: Prospektering och brytvärdhetsunder­sökningar för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 72077000 kr.

D 7. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m.

Nytt anslag (förslag)     6 371000

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden kan genomföra sin uppgift atl förvalla slalens gruvegendom på flera olika sätt. Utmål och andra rättigheter fill mineralfyndigheter kan utartenderas lill olika förelag för brytning. Nämnden kan även bryta fyn­digheler i samarbete med olika företag eller i egen regi.

Nämnden gör i första hand företagsekonomiska bedömningar av olika projekt. 1 vissa fall kan dock allmänna näringspolitiska hänsyn tas i förvalt­ningen efter samråd med berörda samhällsorgan.

Upplåtelse av statens mineralfyndigheter sker f.n. huvudsakligen ge­nom utartendering av statliga gruvrätter lill olika gruvföretag. Denna verk­samhet bedöms komma att expandera och för nämndkansliets del bli alltmer resurskrävande. Även behovel av experthjälp, I.ex. revisorer och andra konsulter, väntas öka.

Exploatering inom slalliga gruvrätter sker Ln. huvudsakligen vid fyn­digheter som har utarrenderats lill Luossavaara-Kiirunavaara AB och Boliden Mineral AB. Nämnden beräknar artendeinkomslerna under bud­getåret 1981/82 fill 18 milj. kr.

En väsenllig uppgift för nämnden är alt inom ramen för befintliga re­surser tillmötesgå de ökade krav på information om nämndens prospekte­ring och egendomsförvaltning som i första hand kommer från länsstyrelser och kommuner.

Den mineralpolitiska utredningen har föreslagil en rad åtgärder som om de genomförs kommer alt påverka den statliga organisationen pä området. Nämnden behandlar inle konsekvenser av dessa förslag i sin anslagsfram­ställning.

 

 

 

1980/81

1981/82 beräknar

 

 

Nämnden för statens gruv­egendom

Före­draganden

Anslag

Inmutningskostnader Utmålsläggningar Förvaltnings- och utred­ningskostnader Mervärdeskatt Kommunala skatter  .

Totalt

2000 250

1076' 2000 1000

6326

of. of.

H-77 000 of, of.

4-77000

of. of.

4-45000 of. of.

4-45000

Inkl. kostnader för Adakentreprenaden.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                        111

Föredraganden

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 6371000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

atl till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för bud­getåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 6371 000 kr.

D 8. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

1980/81 Anslag          2067000

1981/82 Förslag          2217000

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten skall enligt sin instruktion (1979:34) verka för samordning av svensk verksamhet som innefattar nyttjande, skydd eller utforskande av havet eller som annars har anknytning till havet. Delegationen skall också verka för atl havsresurs-verksamhel såväl vid myndigheter och organisationer som inom svenskt näringsliv främjas och stöds.

Delegationen skall hälla sig väl underrättad om samhällets och enskildas havsanknutna aktiviteter i Sverige saml fortlöpande följa den internatio­nella havsresursverksamhelen.

Del åligger delegationen särskilt atl utarbeta ett förslag till program för svensk havsresursverksamhet samt lämna underlag för regeringens och myndigheternas ställningstaganden i frågor som rör utnyttjande eller skydd av havet. Delegationen skall också verka för en långsiktig hushållning med havsresurserna. Samordning av forskning och utveckling är i della sam­manhang vikliga uppgifter liksom all samla in, ställa samman och förmedla information om utvecklingen.

1 delegationen ingår representanter för samhällsintressena och olika fackområden. Hos delegationen finns ett kansli, som är förlagt till Göte­borg.

 

 

 

1980/81

1981/82 beräknar

 

 

Delega­tionen

Före­draganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

3

1

-t-l

of of

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

112

 

 

 

1980/81

1981/82 beräknar

 

 

Delega-

Före-

 

 

tionen

draganden

Anslag

 

 

 

Lönekoslnader

762000

-1-226000

H- 79000

Sjukvård

1000

-

of

Reseersättningar

160000

+  16000

-  13000

därav utrikes resor

(60000)

(of)

(of)

Lokalkostnader

97000

-i- 43 000

-1- 43 000

Expenser

147000

+  15 000

+  15000

Utredningskoslnader

900000

+    7000

of

 

2067000

4-307000

4-150000

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

Delegationen har under det inledande verksamhetsåret 1979/80 inriktat sig på atl slälla samman översiktlig kunskap om havsresursverksamhelen. Tre expertgrupper för studier av delområden av havsresursverksamhelen har tillsalls.Under budgetåret 1980/81 avser delegationen all i huvudsak göra insatser på begränsade områden. Hit hör bl. a. planering av de svens­ka kustområdenas utnyttjande och skydd saml studier av svensk havstek­nik och havsindustri. Inom området svensk havsforskning har en av dele­gationen genomförd undersökning bekräftat bilden av splittring av verk­samheten på många små enheter och bristande samordning vid utnyttjan­det av tyngre utrustning, i första hand forsknings- och undersökningsfar­tyg. En av delegationens mest angelägna uppgifter är därför atl föreslå åtgärder för effektivisering av svensk havsforskning.

Ett växande intresse för havsodling i svenska kustområden har kunnat noteras under senare år. Delegationen avser att utreda förutsättningar och framlida möjligheter för en sådan näring. 1 första hand skall ekonomiska förutsättningar och sysselsältningskonsekvenser utredas. Detta skall ske bl.a. genom studium av odlingspotenlial, teknik för odling och bearbet­ning, distribution och marknader.

Den internationella havsresursverksamhelen har enligt delegationen un­der senare år karaktäriserats av stark dynamik, frän både ekonomiska och teknologiska ulgångspunkter. Della förhållande torde bestå under över-skådhg fid. Havens uppdelning medför problem liksom den försämrade miljön i havsområdena. För Sverige är det av slor betydelse atl med nöjaktiga insikter och resurser kunna deltaga i det internationella samarbe­tet, kunna utveckla exporten inom nya och expansiva produktområden och kunna utnyttja och skydda egna kust- och havsområden.

1. Huvudförslag 4-185000 kr. Enligl delegationen saknas möjligheter lill störte rationaliseringar, varför allernalivet innebär en minskning av rese-och ulredningsposlerna med lolalt 46000 kr. i förhällande till full pris- och löneomräkning.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                    113

2.         Full pris och löneomräkning 4-46000 kr.

3.         Förstärkning med en tjänst som handläggare för frågor rörande svensk havsforskning saml information om svensk och internalionell havs-resursverksamhet. Vidare föresläs ändrad löneslällning för en handläggar­tjänsl för frågor rörande de svenska havsområdenas utnyttjande och skydd. Delegationen föreslär atl dessa förstärkningar lill hälften bekostas genom omprioritering av befintliga medel (4-76000 kr.).

Föredraganden

Genom inrättandet av delegationen för samordning av havsresursverk­samheten har goda möjligheter skapats all följa och göra samlade bedöm­ningar av utvecklingen pä havsresursomrädel. Den viktigaste uppgiften för delegationen är alt upprätta och fortlöpande utveckla elt förslag till över­gripande program för havsresursverksamheten.

Della innebär omfattande samordnande uppgifter. Jag delar delegatio­nens bedömning att kontakter med andra inhemska och internationella myndigheter och organisationer därvid är belydelsefulla. Delegationen har inrättat tre expertgrupper som medverkar i arbetet på programmel. Denna ansats i programarbetet är enligt min mening lämplig eftersom del är viktigt alt programmet får en bred förankring hos olika myndigheter och organisa­tioner.

Med hänvisning till sammanställningen och vad jag nyss har anfört beräknar jag anslaget för budgetåret 1981/82 till 2217000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Delegationen för samordning av havsresursverksamheten för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 2217000 kr.

8    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet                    114

E. ENERGI

E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.

E 2. Statens elektriska inspektion

E 3. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

E 4. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

E 5. Kostnader för vissa nämnder

E 6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte

E 7. Främjande av landsbygdens elektrifiering

E 8. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.

E 9. Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration AB

E 10. Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Jag avser all föreslå regeringen atl i särskild proposition senare under della riksmöte lägga fram förslag om riktlinjer för energipolitiken lill är 1990. I propositionen avses bli behandlade bl.a. förslag från utredaren av myndighetsorganisaiionen inom energiområdet, elanvändningskommittén, oljeersättningsdelegationen och utredningen om omställbara eldningsan­läggningar.

Anslagen bör i avvaktan pä den nämnda propositionen beräknas med oförändrade belopp för nästa budgetår. Dock har anslaget E 6. Vissa utbildningsåtgärder m.m. i energibesparande syfte förts upp med ell for­mellt belopp av 1000 kr. mol bakgrund av vad jag har anfört i prop. 1980/ 81:49 om stöd för ålgärder för att ersätta olja m. m. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposifion i ämnet, för budgetåret 1981/ 82 beräkna 1. lill Statens vattenfaUsverk: Kraftstationer m.m. ett reserva­fionsanslag av 1750000000 kr..

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                    115

2.    till   Statens   elektriska   inspektion   ell   förslagsanslag   av 6317000 kr.,

3.    till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ell förslagsanslag av I 000 kr.,

4.    lill Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

5.    lill Kostnader för vissa nämnder etl förslagsanslag av 165000 kr.,

6.    till Vissa utbildningsåtgärder m.m. i energibesparande syfte ell reservationsanslag av I 000 kr.,

7.    till     Främjande     av     landsbygdens     elektrifiering     ell reservationsanslag av 4500000 kr.,

8.    lill Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m.m. etl reservationsanslag av 1 000 kr.,

9.    fill Medelstdiskott till Svenska Petroleum Exploration AB etl reservationsanslag av 7000000 kr.,

10. till Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut etl reservationsanslag av I 786000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                      116

F. TEKNISK UTVECKLING M. M.

Inledning

Den svenska industrins framtida produktionsinriktning har diskulerals utförligt under de senaste åren. Flera av de traditionellt starka näringsgre­narna har drabbats av svårigheier. Frågan är i vilken takt och utsträckning omstruktureringen av svensk industi måste ske och vilka sektorer som har förutsättningar all expandera. Bedömningar i dessa hänseenden är av belydelse som underlag för inriktningen av landets investeringar såväl i forskning och utveckling som i realkapilal. De måste grundas på en analys av inom vilka industriella områden Sverige förmår utveckla komparativa fördelar, dvs. där vi har industriell kompetens och potential för teknikut­veckling.

Ett digert underlagsmaterial för en sådan analys har också tagils fram under de senaste åren. På grundval härav skall förslag lill inriktningen av statens stöd till leknisk forskning och utveckling lämnas senare under riksmötet.

Även inom energiområdet har omfattande underlag tagils fram för stat­liga stödåtgärder för forskning och utveckling av ny teknik. Liksom på del industripolifiska området är det internationella perspektivet betydelsefullt.

Forsknings- och utvecklingsarbetets omfattning

Det är de ledande industriländerna som satsar mest på forskning och utveckling. De siörsta satsningarna görs i Förenta staterna. Japan, För­bundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien i nu nämnd ord­ning. Dessa länders sammanlagda satsning pä forsknings- och utvecklings­arbete år 1977 var störte än hela den svenska bruttonationalprodukten detla år.

Även om Sveriges andel är blygsam i förhällande till de stora ländernas satsningar pä forsknings- och utvecklingsarbete inriklas ändå en jämförel­sevis hög andel av de resurser som finns tillgängliga i landet på forskning och utveckling. För år 1977 har för Sveriges del forsknings- och utveck­lingsresurserna uppskattals lill 6800 milj. kr. eller 1,9% av bruttonational­produkten. Inom OECD överträffas denna nivå av Förenta staterna (2,4%), Schweiz (2,3%), Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritanni­en (2,1%) saml Nederländerna (2%). Japan ligger pä samma nivä som Sverige (1,9%) medan Frankrikes andel är 1,8%. Övriga länder ligger under 1,5%.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                        117

Stöd till industriell förnyelse

Ålgärder för all sfimulera leknisk förnyelse inom olika samhällssek­torer, företagens produkt- och processförnyelse saml etablering av förelag baserade på ny teknik m.m. är väsentliga inslag i industripolitiken. Sam­hällets stöd för dessa ändamål kanaliseras bl.a. genom styrelsen för tek­nisk utveckling (STU), Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industri­fonden) och de regionala utvecklingsfonderna.

STU:s finansiella stöd är ett viktigt instrument i en sådan politik. Det motiveras främsl av all forsknings- och utvecklingsprojekt pä grund av finansiella restriktioner eller för stort risktagande annars inle skulle kom­ma fill stånd. I STU:s uppgifter ligger också allmänt informerande och främjande åtgärder för alt öka förståelsen för och underlätta innovations-aktiviteter.

Med tanke på forsknings- och utvecklingsarbetets långsiktiga karaktär bör verksamheten planeras i flerårsperspektiv. STU har i sin anslagsfram­ställning för budgetåret 1981/82 lämnat förslag till omfattningen av sin verksamhet för budgetåren 1981/82-1983/84. Förslaget är baserat på ett stort analysmaterial och omfattande diskussioner med representanter för bl.a. näringsliv, universitet och högskolor. Förslaget innebär en fortsatt koncentration av insatserna mot ett anlal områden som av STU bedömts ha slor strategisk betydelse för den industriella utvecklingen i Sverige. Prioriterade områden är verkstadsteknik, bioteknik, datateknik/elektro­nik, materialteknik för nya material, kemiteknik, träteknik inkl. skogstek­nik, teknik för hälso- och sjukvård saml massa- och pappersleknik. Två nya insatsområden bör enligt STU påbörjas budgetåret 1981/82, nämligen polymera konstruktionsmaterial och djupprospeklering.

I en proposifion våren 1981 med förslag bl. a. till slalliga stödåtgärder för leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, avses förslag till treärsprogram för STU blir framlagt. Propositionen beräknas vidare inne­hålla bl.a. förslag till kapitaltillskott lill Industrifonden och förslag om verksamhetsinriktning för de utvecklingsbolag som riksdagen lidigare har fallat beslut om.

Rymdverksamhet

Slalens insatser på rymdområdel har flera syften, såsom all främja utveckling och spridning av avancerad teknik inom den svenska industrin, all främja svensk industris konkurrenskraft pä den expansiva rymdteknik-marknaden, alt bygga upp den rymdtekniska kompetens inom landel som behövs för politiska och kommersiella ställningstaganden till rymdteknik­ens utnyttjande och slutligen atl höja den vetenskapliga kunskapsnivån genom atl bidra lill utforskningen av rymden.

Den av slatsmaklerna beslutade ökade satsningen pä svensk rymdverk­samhet (prop. 1978/79: 142, NU 1978/79: 36, rskr 1978/79: 292) håller nu pä all genomföras. Syftet med ökningen är i första hand att ge svensk industri

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         118

erfarenhet av all arbeta på systemnivå i avancerade rymdprojekt och därmed ge underlag för en framtida konkurrenskraft pä området. 1 jämfö­relse med fidigare år har en omprioritering gjorts i så måtto alt bidragen fill verksamheten inom del europeiska rymdorganel European Space Agency (ESA) har minskats lill förmän för nationella induslriutvecklingsprojekt. Regeringen har, med slöd av riksdagens bemyndigande, beslutat starta projekt Viking, som är den första nationella vetenskapliga satelliten, och all genomföra definilionsfasen för en experimentell telesatellit, kallad Tele-X. Syftet med Viking är flerfaldigt. Bl. a. kan nämnas all syslemkun-nandet för satellitutveckling vid svensk industri skall breddas med sikte på att skapa en lönsam rymdseklor inom svensk industri. Etl ambitiöst mät-program kommer alt genomföras med sikte på atl göra nya vetenskapliga rön i en praktiskt taget outforskad del av magnelosfären. Projektet kom­mer atl genomföras inom en starkt begränsad ekonomisk ram. Della kan ge elt exlra värde för forskningen ulöver de rent vetenskapliga resultaten genom att del öppnar dörren för en ny klass relativt billiga satelliter som sänds upp tillsammans med tyngre nytlosatelliler, varigenom även uppsändningen kan göras till lägre kostnader. Viking kommer atl kosta endasi ca hälften så mycket som jämförbara satelliter som tidigare har utvecklats i Europa. Denna aspekt har redan tilldragit sig internalionelll intresse.

Den experimentella lelesatellilen Tele-X föreslås få etl blandat uppdrag. Arbetet med att definiera satellitens nyttolast kommer atl ske i intimt samarbete med främsl svenska televerket. Under definitionsfasen förTele-X skall projektets lekniska förutsättningar och kommersiella värde klarläg­gas. Ulöver kostnaderna skall tänkbara användargrupper, möjligheter lill internalionelll industrisamarbete saml möjligheter till medfinansiering stu­deras. Avsikten med Tele-X är all förbereda svenska användare, leveran­törer, upphandlare och operatörer av salellilkommunikalionssyslem för framtida satellitnäl i Sverige.

Specielll planeras försök inom områdena vågutbredning, datakommuni­kation, direkt-TV och "Trucksat". Av dessa experiment är vägulbred-ningsexperimentel av grundläggande natur, medan övriga är mera direkt tillämpade.

Vägutbredningsexperimentet syftar lill att kartlägga utbredningsförhål­landena i de frekvenser som kommer alt las i anspråk av lelesalelliter. Resultaten av mätningarna avses ligga lill grund för utformning och dimen­sionering av framtida svenska och nordiska telesalellitsysiem.

Dataöverföringsförsöken föreslås omfatta "kontorsljänst" med vilket främsl avses "elektronisk post", datorkommunikation och etablering av trädlösa telefonförbindelser.

Direkt-TV försöken föreslås ge möjlighet atl praktiskt prova överföring av ljud och bild i digital form, samt direkldistribulion av två eller tre TV-kanaler, lill hemmottagare i Sverige eller Norden. Exempelvis kan Norge erbjudas atl distribuera ell andra TV-program via satelliten.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         119

"Trucksal"-tillämpningen, slutligen, avses ge möjlighet all praktiskt prova ett system för ivåvägskommunikalion med mobila stationer på lång­tradare, längdistansbussar, låg m. m. i Europa eller Främre Orienten.

Uttalat intresse för projektet finns från många häll. Det svenska telever­ket anser att projektet är av intresse med tanke på verkets interna kompe­tensuppbyggnad som elt led i förberedelserna för all möta den framtida teletrafikutvecklingen, saml alt experimenten på Tele-X kan ge ökade kunskaper beträffande marknad sefle rf rågan av olika telesalellilijänsler.

Tele-X projektet kan enligl min mening bli en viklig beståndsdel i ut­vecklingen av svensk industris kompetens på den expanderande markna­den för rymdtekniska produkter och tjänster. En svensk salsning av delta slag skulle kunna få stor betydelse för svensk industris konkurtenskraft gentemot utländska förelag pä rymdområdel.

Energiforskning

De närmaste årtiondena måste bli en tidsperiod när uthålliga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan introduceras för att på sikt svara för huvuddelen av vårt lands energiför­sörjning. Det står härvid klart all del kommer all krävas kraftfulla insatser om oljeberoendet skall kunna minskas och en stegvis avveckling av kärn­kraften kunna genomföras. Ett viktigt led i dessa insatser är forskning om och utveckling av ny teknik för bl.a. effektivare energiutnyttjande inom olika samhällssektorer och för utnyttjande av förnybara energikällor och uthålliga energiråvaror. I Sverige bedrivs en jämförelsevis omfattande sådan forskning och utveckling.

Inom ramen för Huvudprogram Energiforskning finansieras sedan år 1975 betydande insatser för utveckling av ny teknik. Under år 1980 har beslut fattats om bl.a. flera viktiga projekt på solvärmeområdet, s.k. storförsök med odling och skörd av energiskog, uppbyggnad av en experi­mentanläggning för avancerad förgasningsteknik som är särskilt anpassad till inhemska råvaror, och uppbyggnad av en experimentell energisnål och miljövänlig pappersmaskin.

Del nuvarande treärsprogrammel för forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet löper ut i och med utgången av innevarande budgetår. Delegationen för energiforskning har redovisat förslag till insatser inom energiforskningsprogrammet för fiden därefter.

Delegationen har i sitt förslag visat all de hittillsvarande insatserna har givit underlag för att i fortsättningen successivt koncentrera verksamheten till etl mindre antal för vår energiförsörjning angelägna och fruktbara utvecklingslinjer. Samtidigt boren viss kompetensuppehållande bevakning ske inom områden som rymmer betydande potentiella bidrag lill vår ener­giförsörjning på längre sikl.

Närmare förslag om den fortsatta inriktningen m.m. av verksamheten

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         120

inom energiforskningsprogrammel kommer alt redovisas i samband med de kommande förslagen på det energipolitiska området. Förslag om verk­samhetsinriktning för det särskilda utvecklingsbolag på energiområdet som riksdagen har fattat beslut om avses bli framlagt våren 1981 tillsammans med förslag bl. a. om treårsprogram för STU.

Verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB har under de senaste åren haft starka inslag av omorientering mol bl.a. insatser rörande förbränning och omvandling av inhemska bränslen. Särskilda medel för ekonomisk rekonstruktion av bolaget har anvisats under budgetåren 1979/80 och 1980/ 81. Regeringens förslag även i fråga om verksamheten vid Siudsvik Energi­teknik AB kommer att redovisas i samband med de nyss nämnda energipo­litiska förslagen.

Internationellt samarbete

Sverige deltar i det internationella tekniskl-vetenskapliga samarbetet såväl mulfilateralt genom internafionella organisationer som genom bilate­ralt samarbete.

Inom OECD;s kommitté för vetenskaps- och teknologipolifik (CSTP) pågår studiearbete som syftar lill alt stödja medlemsländerna i deras forsk-ningspohliska arbete. Arbelel omfattar frågor rörande leknisk utveckling, grundläggande forskning, u-landsrelationer pä forskningsområdet, datapo­litik och forskningsstatistik. Som förberedelse för etl minislermöte med CSTP i mars 1981 har under år 1980 tre högnivå-möten hållils kring innovationsfrägor, universitetsforskning och datapolitik. Ett störte möte om forskningsstafislik har ocksä ägt rum. En omfattande studie om den nya informationsteknikens ekonomiska genomslag i samhället har slut­förts. OECD:s råd har i oktober 1980 antagit gemensamma riktlinjer för reglering av internationella persondalaflöden.

Sverige representeras i arbelel inom CSTP och dess undergrupper ge­mensamt av industri- och utbildningsdepartementen. Elt flertal myndighe­ter deltar.

EG-slaterna samarbetar sedan år 1971 med tio andra stater i Västeuropa i det s. k. COST-samarbetet, Detta avser konkreta forskningsprojekt inom nio skilda teknikområden: dalateknik, teleteknik, transporter, havsfrägor, metallurgi, miljövård, meteorologi, jordbruksforskning och livsmedelstek­nik. Nya projekt förbereds av en ämbetsmannakommitté med hjälp av erforderliga expertgrupper. När överenskommelse om etl nytt projekt har undertecknats, övergår ledningen av projektet lill en särskild styrkom­mitté. Aktiviteten har under senare lid varit livlig. Sålunda undertecknades under budgetåret 1979/80 tio överenskommelserom nya projekt. Däribland märks ett projekt inom livsmedelsteknik som har tillkommit på svenskt initiativ.

En preliminär överenskommelse har träffats med EG-kommissionen om ell samarbete rörande informationsförsörjning. Avsikten är alt koppla

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                       121

samman EG:s datanät Euronet med ell motsvarande datanät i Sverige för atl möjliggöra ömsesidigt utbyte av teknisk-vetenskaplig information. Nä­ten skall ocksä användas för forsknings- och utvecklingsarbete på pro­gramvara som skall möjliggöra decentralisering och spridning av dalabe­handling.

Inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) pågår också visst forskningspolitiskl samarbete i vilket även öststaterna deltar. FN:s rymd­kommitté har en underkommilté för tekniskt-velenskapliga frågor, i vilken Sverige deltar. Arbele har påbörjats för en rymdkonferens i FN-regi som skall hällas under år 1982 liksom för en konferens om nya och förnybara energikällor under år 1981.

Internafionellt samarbete pä rymdområdel bedrivs dels genom medlem­skap i ESA, dels genom bilaterala samarbetsprojekl. Inom ESA bedrivs verksamhet inom områden som leknisk forskning, utveckling av satelliter och bärtakeler, drift av markstationer, I.ex. Esrange i Kiruna, tillhanda­hållande av databaser samt inköp och underhäll av tekniska basresurser.

Sverige deltar i bilaterala samarbetsprojekl med Frankrike om fjärrana-lysprojeklel SPÖT och med Förbundsrepubliken Tyskland om leknisk utveckling av antenner lill salellilradar (SAR). Planer finns dessutom på etl samarbete med dessa länder om en tung salellitplatlform.

Genom samarbete med länder som har stora nationella rymdprogram kan svensk industri fä tillfälle att delta i utvecklingsarbete som kan ge Sverige ett mycket värdefullt kunskapstillskott. Kontakter knyts med före­lag i Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Förenta staterna som kan vara värdefulla i framfiden.

Sveriges medverkan i forsknings- och utvecklingssamarbetet inom del internationella energiorganet (lE A) fortsätter att växa i omfallning. Samar­betet har hittills lett till elt informationsutbyte och en internationell arbets­fördelning, som på många områden ökar utbytet av insatserna inom det nationella energiforskningsprogrammet. Samarbetet har ocksä gjort det möjligt för Sverige all bredda basen för verksamheten inom några av de viktigaste områdena i del nationella programmet genom att svenska myn­digheter m. fi. lar på sig ansvaret för ledningen av vissa av samarbelspro-jekten.

Flera nya samarbetsprojekl inom bl. a. områdena energibesparing i indu­striella processer och omvandling av fasta bränsleråvaror lill flytande och gasformiga bränslen väntas komma igång under den närmaste liden med bl.a. svensk medverkan. Bland viktigare resultat som har åstadkommits under år 1980 kan nämnas utarbetandet av en gruppstrategi för lEA-ländernas satsningar på forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet, vilken har godkänts av energiministrarna inom lEA som en vägledning vid prioriteringar av de nationella energiforskningsinsatserna. Del syslemanalyssamarbete mellan lEA-länderna som har lagt grunden bl. a. för gruppslrategin fortsätter i form av elt särskilt samarbetsprojekt.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                     122

F 1.   Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer

F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har under dessa anslagsrubriker anvisats elt reservationsanslag av 476550000 kr., elt förslagsanslag av 1000 kr. och ett reservationsanslag av 13,2 milj. kr.

Statens stöd till teknisk forskning och utveckling innefaltar förutom anslagen till styrelsen för teknisk utveckling bl. a. medelstillskotl till Fon­den för industriellt utvecklingsarbete.

Jag avser atl senare under della riksmöte föreslå regeringen alt lägga fram förslag till utformning av statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. 1 avvaktan härpå bör dessa anslag föras upp i statsbudgelförslaget med oförändrade belopp.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1981/ 82 beräkna

1.         lill Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling elt reservationsanslag av 476550000 kr.,

2.    till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningssta­tioner ett förslagsanslag av I 000 kr.,

3.    till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning etl reserva­fionsanslag av 13200000 kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete m. m.

1979/80 Utgift 80827 896 kr. 1980/81 Anslag 118000000 kr. 1981/82 Förslag   169000000 kr.

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är enligt sin instruktion (1977:1066. omtryckt 1980:477) central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärtanalysverksamhelen. Delegationen är vidare kontaktorgan med internationella organisationer, särskilt Euro­pean Space Agency (ESA), och utländska institutioner inom sitt verksam­hetsområde.

Delegationen består av högst åtta ledamöter, varav en heltidsanställd ordförande, tillika chef för delegationen.

Under delegationen har tre komittéer inrättats med uppgift alt bereda ärenden rörande rymdforskning, fjärranalys och rymdindustriell policy och utveckling.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

123

Det statsägda Svenska rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) svarar för verk­slällande funktioner inom svensk rymdverksamhet, såsom all tekniskt genomföra de nationella rymdforsknings- och fjärranalysprogrammen, dri­va försöksfällel Esrange och en mottagningsstation för bilder från fjärrana-lyssalelliler och främja marknadsföring av svensk industriell kompetens inom rymdområdel. Bolagels verksamhet finansieras till stor del genom uppdrag frän rymddelegalionen.

Delegationens verksamhet är indelad i följande program enligl program­budgetering, som tillämpas för verksamheten.

Myndighetsuppgifter Nationell rymdverksamhet Europeiskt rymdsamarbete

Frän anslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m. finansieras verksamhe­ten inom programmel Myndighetsuppgifter saml delvis programmen Na­tionell rymdverksamhet och Europeiskt rymdsamarbete. Återstående de­lar av de senare programmen finansieras dels från anslaget F I. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, dels från ansla­gen under nionde huvudtiteln Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. och Europeiskt samarbete inom rymdforskningen.

En redogörelse för Sveriges deltagande i ESA:s program har senast lämnats i prop. 1975:1 (bil. 15 s. 164). Härutöver har statsmakterna beslu­tat om fortsall deltagande i Esrange specialprojekl (prop. 1976/77:125, s. 53, NU 1976/77:40, rskr 1976/77:345), om dellagande i vissa projekt inom ESA:s tillämpningsprogram och i etl franskt fjärranalysprojekl (SPÖT) (prop. 1978/79:43 bil. 1, NU 1978/79:16. rskr 1978/79:122) samt om en väsentligt ökad statlig satsning pä svensk rymdverksamhet (prop. 1978/ 79:142, NU 1978/79:36, rskr 1978/79:292).

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten inom detta anslag (i 1000-tal kr.).

 

 

Program/Delprogram

1979/80 Utfall

1980/81 Beräknar

1981/82

 

 

Delega-

 

Föredra-

 

 

tionen

 

ganden

Myndighetsuppgifter

3 100

3 274

3627

3 480

Nationell rvmdverk-

 

 

 

 

samhet/industri-

 

 

 

 

utveckling

12040

38.580

79470

68 670

Europeiskt

 

 

 

 

rymdsamarbete

65688

86090

96850

96850

Summa anslag

80828

127 944

179947

169000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                       124

Statens delegation för rymdverksamhet Myndighetsuppgifter

Inom program Myndighetsuppgifter sker den planering och det övriga administrafiva arbete som erfordras för delegationens verksamhet. En stor del av della arbele avser bevakning av de svenska intressena i den europe­iska rymdorganisationen ESA. Denna bevakning sker främsl genom atl Sverige är representerat i ESA:s råd, programstyrelser och övriga organ men även genom alt delegationen direkt eller via Rymdbolaget följer och understödjer förhandlingar om induslrikontrakl mellan ESA och svensk industri. Den internationella verksamheten omfatlar även uppföljning och bevakning av olika ärenden i samband med bilateralt rymdsamarbete med bl.a. den franska rymdorganisationen CNES, Sovjetunionens Inlerkos-mosråd och den amerikanska rymdflygslyrelsen NASA. Vidare bevakas arbelel inom olika internationella organ.

Under budgetärel 1979/80 har myndighetens resurser för ledning, bere­dande och övervakande uppgifter förstärkts för atl möta den ökade sats­ningen på svensk rymdverksamhet. En förskjutning har därvid skett i arbetsfördelningen mellan delegationen och Rymdbolaget, vilken innebär alt de utlagda uppdragen till bolaget avseende sekretariatsfunktioner, in­formationstjänst och internationell verksamhet har fåll minskad omfatt­ning.

Arbelel inom programmel ulförs fill ungefär lika delar av delegationens personal och genom ullagda uppdrag lill Rymdbolaget. Delegationen hade vid utgången av budgetåret 1979/80 sju anställda.

Totalt beräknar delegationen 3 627 000 kr. under programmel för budget­året 1981/82.

Nationell rymdverksamhet

Program Nationell rymdverksamhet omfatlar projekt inom områdena rymdforskning, Qärranalys och industriutveckling. Programmel omfattar dessutom driften av Esrange.

De anvisade medlen går lill industriutveckling. På förslag av delegatio­nen lar regeringen ställning till vilka projekt som skall genomföras.

Tyngdpunkten i induslriulvecklingsprogrammel under budgetåret 1980/ 81 är den svenska vetenskapliga satelliten VIKING. Det är det första störte rymdprojektet i Sverige och det bedöms få en avsevärd industripoli­tisk betydelse främst för Saab-Scania AB, som blir huvudleverantör av satelliten. Genom all samarbete etableras mellan det rymderfarna ameri­kanska företagel Boeing och Saab-Scania kan en teknologiöverföring till svensk industri komma lill stånd.

Betalningarna till VlKlNG-projektel under budgetåret 1980/81 beräknas lill 30,5 milj. kr.

Elt annal projekt inom induslriulvecklingsprogrammel är ell studieår-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                        125

bete vid Rymdbolaget och svensk industri avseende en svensk experimen­tell telesatellit (Tele-X). Della arbele är en fortsättning av de fidigare kompelenshöjande studierna inom telesalellitområdel. Arbetet bedrivs mol bakgrund av de väntade kraftiga ökningarna av specialiserade teletjänster från 1980-lalel och framöver. Sädana teletjänster är I.ex. snabb data-, bild- och textöverföring mellan företag och institutioner, snabb överföring av högkvaliletsbilder I.ex. för Qärrtryckning av tidning­ar, överföring av TV-program direkt lill hemmottagare och telexförbin-delse med mobila enheter, såsom lastbilar, tåg, bussar, båtar och flygplan. För samtliga dessa teletjänster ulgör marknätet en begränsning vilket gör all satellittekniken lill etl lämpligl allernaliv. Med satellitteknik får man en omedelbar tolaltäckning av serviceområdena och möjlighet att pä ett eko­nomiskt sätt upprätta nya förbindelser.

För svensk industri kan enligl delegationen arbelel med en experimen­tell telesatellit ge slora fördelar. Inom telekommunikationsområdet är för­utsättningarna för svensk del att behålla en position i första ledet goda. Såväl användarsidan, dvs. televerket, som den svenska teleindustrin har en respekterad internationell position. Etl experimentellt lelesatellilsy-stem, Tele-X, kan enligl delegationen dels verka pådrivande för den svens­ka induslriutvecklingen, dels förbereda användarna för framlida operativa satellitsystem. Ell operativt Tele-X-system avses innehålla en rad av fram­lida exportprodukter vad gäller både rymdsegmentet och de olika typerna av markstationer. Därutöver tillkommer den volymmässigt sell myckel slora sektorn av periferiutrustningar, såsom telefax, dataterminaler.

Studiearbetet avseende Tele-X planeras under budgetåret 1980/81 om­fatta en möjlighetssludie och förberedelserna för en definilionsfas. Arbelel ulförs inom svensk industri.

Inom induslriulvecklingsprogrammel pågår också projekt med anknyt­ning lill delegationens fjärranalysprogam, I.ex. utveckling av en markter­minal för överföring av fjärranalysbilder med hjälp av en telesatellit (SPlNE-leminal) och utveckling av en maskin för digital läsning av foto­grafiska bilder (OSIRIS).

Totall beräknar delegationen 79470000 kr. under programmel inom delta anslag för budgetåret 1981/82.

Europeiskt rymdsamarbete

Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESA-program liksom deltagande i bilaterala samarbetsprojekl utgörs av avtalsbundna bidrag.

För budgetåret 1980/81 planeras fortsatt deltagande i ESA:s program och i de pågående bilaterala samarbetsprojeklen.

ESA:s sekretariat har beräknat all bidragen lill grundprogrammet behö­ver ökas under år 1981 med ca 11% på grund av prisökningar och betal­ningar av vissa valutaförluster. Delegationens beräkning av del svenska

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

126

bidraget till 1981 års grundprogram inkluderar denna ökning. Även bidra­get lill rakeluppsändningsplalsen Kourou ökar fr.o. m. år 1981 i samband med all del lidigare samfinansieringsavlalel utlöper är 1980 och elt nytt avtal omfattande perioden 1981-1983 träder i kraft. Denna ökning är inkluderad i del beräknade anslagsbehovet för budgetåret 1980/81 liksom kostnaderna för Earthnet, jordstalionsnätet för mottagning av dala frän fjärranalyssalelliter.

Inom ramen för ESA:s tillämpningsprogram under budgetåret 1980/81 inryms dels beslutade pågående projekt, dels vissa nya projekt som väntas bli igångsatta under andra halvåret 1980 eller första halvåret 1981.

Nya planerade projekt framgår av följande sammanställning (1000-tal kr. i 1980 års prisnivå).

 

Projekt

Förslag till svensk

Total kostnad

Betalning

 

bidragsandel

 

1980/81

Fjärranalyssatelliter

4,4 %

118000

3810

Spacelabis användning

2,0%

Kontinueriigt

 

 

 

program

200

Teknologiutveckling

 

 

 

efter ASTP

4,4%

Kontinueriigt

 

 

 

program

580

Tung satellit

 

 

6000

Summa betalning 1980/81

 

 

10590

Projektet tung satellit avser dellagande i utveckling av en telekommuni-kalionssalellil med kapacitet för direktsändning av TV lill hemmoltagare. De projekt som här kan komma i fråga är antingen ett ESA-projekt eller elt fransk-tyskt projekt. ESA-projeklel (L-sal) avser framtagning av en expe­rimentell satellit. Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland har redan beslutat atl tillsammans utveckla en motsvarande operativ satellit. Delega­tionen förhandlar med rymdmyndighelerna i Frankrike och Förbundsrepu­bliken Tyskland om ell svenskt dellagande. Projektet betyder för svensk del ett deltagande i utvecklingen av en tung salellitplatlform. Kostnaderna för svensk del beräknas till 81 milj.kr. De svenska kostnaderna för projek­tet skall motsvaras av arbeten vid svensk industri för motsvarande belopp. Betalningen under budgetåret 1980/81 beräknas till 6 milj.kr.

Projektarbetet med SPÖT, dvs. samarbete med Frankrike om utveckling av en fjärranalyssalellit, löper i stort enligl plan och lillverkningsfasen har startat i maj 1980.

Projekt SAR-anlenn, dvs. samarbetet med Förbundsrepubliken Tysk­land om utveckling av en radaranlenn för satelliibruk, har nyligen igång­satts och redovisas även del tillsammans med ESA:s tillämpningsprogram.

Delegationen föreslär alt Sverige deltar i ESA:s program under budget­året 1981/82 med i stort samma bidragsandelar som under lidigare år. Eftersom omfattningen av ESA:s tillämpningsprogram minskar efter år 1980 innebär detta för svensk del ell minskal bidrag lill delta program. Vad

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         127

gäller bilaterala samarbetsprojekl med anknytning till ESA:s tillämpnings­program (SPÖT, SAR-anlenn och tung satellit) räknar delegationen med all de nämnda projekten pågår under budgetåret 1981/82 och alt summan av de tillhörande betalningarna kommer att öka jämfört med betalningarna under budgetåret 1980/81. Totalt minskar Sveriges bidrag lill europeiskt rymdsamarbete räknat i fast penningvärde.

Delegationen förutser i nuläget inte några nya projekt utöver de som tidigare har angivits och som planeras bli igångsatta redan under budget­året 1980/81.

Totalt beräknar delegationen 96850000 kr. under programmel inom detta anslag för budgetåret 1981/82.

Utnyttjande av regeringens bemyndigande att ikläda staten förpliktelser

Sammanfattningsvis innebär de nu lämnade redovisningarna all rege­ringen inom ramen för riksdagens bemyndigande (prop. 1978/79:142, NU 1978/79:36, rskr 1978/79:292, prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 270, NU 1979/ 80:36, rskr 1979/80:248) har ikläft staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet med 148,5 milj.kr.

Föredraganden

Som jag har nämnt genomförs nu den av statsmakterna beslutade ökade satsningen på svensk rymdverksamhet (prop. 1978/79:142, NU 1978/ 79: 36, rskr 1978/79:292). I jämförelse med tidigare år har en omprioritering gjorts i sä måtto atl verksamheten inom del europeiska rymdorganel ESA har minskats till förmån för nationella induslriutvecklingsprojekt.

Statsmakternas beslut våren 1979 innebär att de slalliga insatserna pä rymdverksamheten inom industridepartementets område successivt skall byggas ut under en treårsperiod så atl de i stort trefaldigas jämfört med den dåvarande nivån. Därefter skall denna salsning vidmakthållas under ytter­ligare en treårsperiod. Goda förutsättningar bör sedan finnas för industrin all pä kommersiella grunder nyttiggöra gjorda insatser och statens insatser börda minskas.

Vi är nu inne i det andra året i den förstnämnda treårsperioden. Inom programmel Myndighetsuppgifter räknar jag med att den nuvarande per­sonalstyrkan vid rymddelegationen är tillräcklig. Vad gäller storleken pä Sveriges bidrag till ESA och bilaterala samarbetsprojekl för budgetåret 1980/81 kan jag godta delegationens beräkning, som bygger på redovis­ningsprinciper som lidigare har redovisats för riksdagen. Under program­mel Nationella rymdtillämpningar har jag räknat med en krafligl ökad medelsförbrukning, främst för Vikingprojeklel och för definilionsfasen för den experimentella lelesatellilen Tele-X. Totalt beräknar jag under detta anslag ell medelsbehov av 169 milj. kr. för nästa budgetår.

Som jag har anfört avser jag senare under della riksmöte föreslå rege­ringen atl lägga fram förslag till riksdagen om utformningen av statens stöd

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                       128

till leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Jag kommer där­vid alt behandla frågan om medel för viss rymdforskning, studier av kommande projekt och fjärtanalysverksamhet.

Genom riksdagens beslut har regeringen bemyndigats att ikläda staten ekonomiska förpliktelser för åtaganden inom rymd- och Qärtanalysområ-del om sammanlagt högst 384 milj. kr. Jag beräknar atl regeringen före utgången av innevarande budgetår inom ramen för detla bemyndigande kommer att ha fattat beslut om projekt till ett totalt belopp av 380 milj. kr. Det är f. n. inte aktuellt alt fatta beslut om projekt som inte ryms inom ramen för bemyndigandet under budgetåret 1981/82. Det av riksdagen lämnade bemyndigandet är därför tillfyllest.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret i98l/82 an­visa ell förslagsanslag av 169000000 kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt är landels cenirala offentliga institution för leknisk provning av material, produkter, konstruktioner och syslem.

Provningsanstalten är vidare central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt för allmän och legal melrologi.

På uppdrag av myndigheter och enskilda utför anstalten provningar och undersökningar av material och konstruktioner och därmed förenad verk­samhet.

Provningsanstallen meddelar föreskrifter i anslutning till och övervakar efterievnaden av lagen (1974:283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina och av lagen (1971: 1081) om bestämning av volym och vikl.

Provningsanstallen bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde, medverkar som leknisk rådgivare åt sådana myndig­heter som utfärdar tekniska föreskrifter och ställer personal lill förfogande för nationellt och internationellt standardiseringsarbele m. m.

Provningsanstallen leds av en styrelse. Chef för provningsanstallen är en generaldirektör.

Provningsanstallen har tre centrala tekniska avdelningar, vilka tillsam­mans med verksledningen, kansliet, mälcentrum och provcenlrum bildar huvudförvallningen. Ulöver huvudförvaltningen i Borås bedrivs regional verksamhet i Stockholm, Göteborg och Lund. Vidare finns betongtekniska filialer, ädelmelallkontrollanler och juslerarkonlor på ell 30-lal platser i landel.

Till provningsanstallen är dessulom två rådgivande organ knutna, nämli­gen rådet för allmän metrologi och rådet för provning, kontroll och legal metrologi. Råden har vardera högst nio ledamöter som utses av regering­en.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17   Industridepartementet

129

Personalstyrkan vid provningsanstalten omräknat lill helårstjänster var 489 den 30 juni 1980, varav ca 300 i Borås. Härtill kommer etl hundralal ädelmelallkontrollanler fördelade över hela landel.

Vid provningsanstalten fillämpas programbudgetering. Verksamheten har uppdelats i följande produktionsområden.

Produktionsområde I - Provning och konlroll

Produktionsområde 2 - Forskning och utveckling

Produktionsområde 3 - Rådgivning till myndigheter

Produktionsområde 4 - Riksmätplalsuppgifler

Produktionsområde 5 - Myndighetsuppgifter enligt lag och förordning

En närmare redovisning av produktionsområdena har lämnats senast i prop. 1979/80:100 (bil. 17 s. 271).

Som central förvaltningsmyndighet för officiell provning upprättar provningsanstallen förslag lill riksprovplalser, vilka bedriver officiell prov­ning var och en inom sitt objeklområde. Riksprovplalser har hittills utsetts av regeringen för följande områden.

Objektområde

Riksprovplats

 

13.

Trämaterial och träkonstruk-

 

14. 15. 16.

tioner

Preventivmedel Motorfordon Maskindrivna porlar

Statens provningsanstalt Apoteksbolaget Aktiebolag Aktiebolaget Svensk Bilprovning Aktiebolaget Statens anlägg-

17.

Containrar, lankcontainrar och tillbehör till dessa

ningsprovning

Aktiebolaget Statens anlägg­ningsprovning

1.       Grävmaskiner och traktor-grävmaskiner

2.       Eldningsapparater med till­behör

3.       Vissa fordonskomponenter

4.       Elektriska överfyllnings-skydd

5.       Tryckkärl och lyftanord­ningar

6.       Redskap för bestämning av volym eller massa

7.       Arbeten av guld, silver eller platina

8.       Arkivbeständigt skrivmaterial

9.       Emballage för farliga varor

 

10.       Päskjutsbromsar

11.       Förarhytter till lastbilar

12.       Elektriska hushållsapparater

 

18.       El-, vatten- och värme­mätare

19.       Verkstadsmaskiner samt styr- och skyddssyslem

Statens maskinprovningar

Statens provningsanslalt Statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt Aktiebolaget Statens anlägg­ningsprovning

Statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt Statens provningsanstalt Statens provningsanstalt Statens väg- och trafikinstitut Statens maskinprovningar SEMKO, Svenska Elektriska Materielkonlrollanslalten AB

Statens provningsanslalt Aktiebolaget Statens anlägg­ningsprovning

Omsättningen i den officiella provningen vid dessa riksprovplalser var ca 500 milj. kr. är 1979. Av omsättningen går f.n. 0,9% lill provnings­anstallen för all finansiera verksamheten vid mät- och provcentrum. 9   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 17

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         130

Provningsanstaltens verksamhet i övrigt finansieras dels genom intäkter av uppdragsverksamhet och genom bidrag lill utvecklingsarbete frän forsk­ningsråd m.fl, dels genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde 1 skall i princip finansieras med uppdragsintäkter.

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag.

1.  Statens provningsanslalt: Uppdragsverksamhet

2.         Bidrag till statens provningsanslalt

3.         Statens provningsanslalt: Utrustning

Anslag 1 är ett förslagsanslag, som tas upp med ell formellt belopp på 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och inläkter för verksamhe­ten. I produktionsområde 1 ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras med externa bidrag. Som inkomst under ansla­get redovisas uppburna avgifter och ianspråktagna medel frän anslag 2. Medel som svarar mot avskrivning och förtänlning av delar av utrustnings-kapitalet omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Anslag 2 är ell reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgär i första hand lill produkfionsomrädena 2-5, men även till atl läcka eventu­ellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är ell reservationsanslag, som skall finansiera investeringar i kostnadskrävande utrustning.

Anslag 1 fär i princip inle belastas. För att lösa tillfälliga eller säsong­mässiga likviditelsproblem för uppdragsverksamheten och för att tillgodo­se behovet av rörelsekapital disponerar provningsanstallen en rörlig kredit i riksgäldskonloret på 13 milj. kr.

F 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

 

1979/80 Utgift

-

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

Under delta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomsler av prov­ningsverksamheten m.m. vid statens provningsanslalt.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av programbudgeteringen (1000-lal kr.). Redovisningen är indelad i produktionsområden på del sätt jag lidigare har redovisat.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

131

 

 

 

1979/80

1980/81

1981/82

 

 

Utfall

Beräknar

 

 

 

Provningsanstallen

Föredra­ganden

Produktionsområde 1

 

 

 

 

Provning och kontroll Intäkter

50835

66725

72599

 

Kostnader

62 390

70684

75 364

 

Resultat

-11555

- 3959

- 2 765

 

Produktionsområde 2

 

 

 

 

Forskning och utveckling Inläkter

5 303

7501

7600

 

Kostnader

17 782

21365

20931

 

Nettokostnader

-12479

-13864

-13 331

 

Produktionsområde 3

 

 

 

 

Rådgivning till myndigheter Intäkter

546

364

373

 

Kostnader

8471

9298

9630

 

Nettokostnader

- 7925

- 8934

- 9257

 

Produktionsområde 4

 

 

 

 

Riksmätplalsuppgifler Inläkter

0

2447

2699

 

Kostnader

1 155

2 527

2493

 

Nettokostnader

-  1 155

-      80

-    206

 

Produktionsområde 5

 

 

 

 

Övriga myndighets­uppgifter Intäkter

7358

5132

5422

 

Kostnader

8864

10775

11812

 

Nettokostnader

-  1506

- 5 643

- 6390

 

Total nettokostnad

34620

32480

31949

 

Bidragsanslag'

31025

32065

31949

33189

Övnga anslag

1265

-

-

 

Resultat

-  2 330

-     415

-

 

Inkl. engångsanvisningar.

Statens provningsanstalt

Provningsanstalten anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/ 82 atl omlokaliseringen lill Borås på kort sikt har medfört en negaliv ekonomisk utveckling för provningsanstallen. Till viss del beror detla på svårigheier alt öka beläggningen pä Boråsanläggningen i den takt som statsmakterna begärt under senare år. Vidare har provningsanstallen un­der de senaste budgetåren fäll ekonomiska problem inom den regionala verksamheten.

För budgetåret 1979/80 har provningsanslaltens intäklsbudgel inte kun­nat uppnås ulan intäkterna har blivit 4,5 milj. kr. lägre än budget. Del ekonomiska resultatet för provningsanstallen budgetåret 1979/80 har där­med givit etl underskott av 3,6 milj. kr. Detla resultat innebär alt prov­ningsanstallen för budgetåren 1974/75-1979/80 har haft ell sammanlagt underskott av 15 milj. kr. utöver de underskott som har varit med vid

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         132

beräkningen av bidragsanslaget för de olika budgetåren. Regeringen har sammanlagt beviljat ett täckningsanslag av 3,3 milj. kr. för dessa under­skott. Återstående del av underskollen balanseras vidare och finansieras genom den rörliga kredit som provningsanstallen disponerar hos riksgälds­kontoret. Detta har fått fill följd att gränsen för denna kredit successivt har måst höjas. Till en del beror dessa höjningar på all provningsanstaltens åriiga omslutning under perioden 1974/75-1979/80 har ökal från 33 milj. kr. fill 114 milj. kr.

Utvecklingen av den rörliga krediten har inneburit alt provningsanslal­tens räntekostnader ökat från 10000 kr. budgetåret 1977/78 lill 1,1 milj. kr. budgetåret 1980/81.

Bidragsanslaget för budgetåret 1980/81 uppgår till 31965 000 kr. Anslaget innehåller 2 milj. kr. i extraordinärt anslag, som skall avvecklas under budgetåren 1980/81 och 1981/82. Vidare ingår 1,6 milj. kr. för åtgärder med anledning av den plan för den regionala och lokala organisationen vid provningsanstalten som har fastlagts av regeringen den 13 september 1979.

Inför 1981/82 lägger provningsanstallen endasi fram ell huvudförslag som innebär ell anslag på 34745 000 kr. Beloppet har beräknats på följande sätt (1000-tal kr.).

 

Anslag 1980/81

 

 

31965

Avgår:

-   extra anslag för ålgärder inom den
och lokala organisationen

-   extraordinärt anslag
-2% enligt årliga anvisningar

regionala

1600

1000

650

-3 250

Tillkommer:

- pris- och lönekompensation

 

 

4-6030

Anslag enligl huvudförslaget

 

 

34745

Riksrevisionsverkei har den 26 september 1980 yttrat sig över provningsanslaltens anslagsframställning. Verkel anför atl man under den pågående förvaltningsrevisionen vid provningsanstallen uppmärksammat behovet av en mer grundläggande rekonstruktion av provningsanstaltens ekonomi. En sådan bör enligl verkets mening kopplas samman med ett krav att verksamheten efter rekonstruktionen skall kunna visa upp etl balanserat resultat. En närmare analys av provningsanslaltens bokslut för budgetåret 1979/80 visar alt den regionala och lokala organisationen ger elt underskott av 4,7 milj. kr.

I sitt yttrande den 26 juli 1979 över provningsanstaltens förslag lill plan för den regionala och lokala organisationen (R/L-organisationen) anförde riksrevisionsverkei alt man var tveksam lill om fördelarna med denna organisafion uppvägde dess kostnader. Verket aktualiserade ytterligare minskningar i denna organisation, utöver det förslag som sedan fastställdes av regeringen (jfr prop. 1978/79: 100 bil. 17 s. 172 och prop. 1979/80: 100

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         133

bil. 17 s. 279). Mänga av dessa synpunkler gäller enligt verket fortfarande trots den omstrukturering som genomförts. Riksrevisionsverket tillstyrker dock en finansiell rekonstruktion av provningsanstalten under förutsätl­ning all erforderliga åtgärder vidtas för att anstalten skall kunna visa ett balanserat resultat efter rekonstruktionen. För en sådan rekonstruktion krävs bl. a. alt provningsanstallen fär ett amorleringsfritt lån i storleksord­ningen 5-10 milj. kr. att disponera som rörelsekapital. Den rörliga kredit som provningsanstalten nu disponerar hos riksgäldskonloret kan minskas i motsvarande omfattning. Vidare krävs att provningsanstahen erhåller ett engångsanslag av 11,9 milj. kr. för att täcka det ackumulerade underskottet under budgetåren 1973/74-1979/80.

Föredraganden

I budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 279) redovisade jag att provningsanstallen hade gjort en översyn av sin regionala och lokala organisation. Översynen skulle enligt regeringens beslut ske med utgångs­punkt bl. a. i atl regional och lokal verksamhet skulle bedrivas endast i den omfattning som är mofiverad av företagsekonomiska skäl eller som följer av krav på rimlig service vad gäller officiell provning och kontroll. För de delar av verksamheten som inte uppfyllde dessa krav skulle provningsan­stalten redovisa en nedläggningsplan. En sådan redovisades i maj 1979 och regeringen beslöt den 13 september 1979, i enlighet med detta förslag, bl. a. om vissa inskränkningar i provningsanslaltens verksamhet i Stockholm samt om nedläggning av filialerna i Helsingborg och Karlskoga. För de underskott som var hänförliga till de delar som skulle läggas ned, den s. k. plusorganisationen, har resp. 2 milj. kr. och 1,6 milj. kr. av bidragsanslaget reserverats under föregående och innevarande budgetår.

För budgetåret 1979/80 har provningsanstalten redovisat en förlust inom den regionala organisationen av ca 4,7 milj. kr. utöver kostnaderna för plusorganisalionen, vilkel innebär en avsevärd belastning på provningsan­slaltens ekonomi. Den övervägande delen av delta underskott föll på provningsanslaltens Stockholmsavdelning. Enligl vad jag erfarit beräknas detta underskott sjunka lill ca 1,4 milj. kr. under innevarande budgetår. Om en sådan minskning kan uppnås innebär della en klar förbättring. Samtidigt vill jag dock betona att den regionala organisationens ekonomi måste förstärkas ytterligare och verksamheten drivas helt utan förluster. Delta var också utgångspunkten i den översyn av provningsanstaltens regionala organisation som provningsanstalten utförde år 1979. Från denna utgångspunkt bedömde provningsanstahen i 1979 års översyn att den re­gionala organisationen efter vissa förändringar skulle kunna drivas utan förluster. Underskott av den för föregående budgetär redovisade storleks­ordningen är framöver inle möjliga atl godta ulan allvarliga effekter på provningsanslaltens verksamhet i stort. Om den nu väntade resultatför­bättringen för den regionala organisationen inte uppnås under budgetåret

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         134

1980/81 så atl verksamheten finansieras med inläkter från uppdragsverk­samheten är det därför enligt min mening inte längre möjligt att undvika en nedläggning.

I avvaktan på en redovisning av det ekonomiska utfallet för provnings­anstalten för innevarande budgetär är jag f. n. inle beredd att la ställning till förslagen om en finansiell rekonstruktion av provningsanstallen.

Som jag tidigare redovisat finansieras verksamheten vid mät- och prov-centrum inom slalens provningsanstalt med avgifter i den officiella prov­ningen vid riksprovplalser vilka f.n. betalar en omsättningsavgift till provningsanstallen (jfr prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 218). Av provningsan­slaltens redovisning för budgetåret 1979/80 framgår atl dessa omsättnings-avgifter överstigit kostnaderna för verksamheten vid mät- och provcen­trum med ca 1,4 milj. kr. Då dessa medel, i enlighet med tidigare fastlagda principer, inle bör användas annat än till verksamheten vid mät- och provcenlrum, bör de balanseras vidare i verksamheten inom dessa enheter vilkas ekonomi i fortsättningen bör hållas i sär från provningsanstallen i övrigt. Jag avser alt i annal sammanhang föreslå regeringen alt fastställa redovisningsprinciper m. m. för dessa medel.

För budgetåret 1981/82 harjag, med utgångspunkt i provningsanslaltens huvudförslag, beräknat ett bidragsanslag av 33 189000 kr. Förutom medel för pris- och löneomräkning innefattar beloppet ell exlra bidragslillskott av 1 milj. kr. Beloppet innefattar de medel som eventuellt kan erfordras för den s. k. plusorganisationen budgetåret 1981/82.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att lill Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 6. Bidrag till statens provningsanstalt

1979/80 Utgift           30770260              Reservation               2126528

1980/81 Anslag         31965000

1981/82 Förslag         33 189000

Som har framgått av min redogörelse under anslaget lill uppdragsverk­samhet föreslår statens provningsanstalt all bidragsanslaget höjs med 2780000 kr. lill 34745000 kr. 1 enlighet med vad jagjusl har anfört bör bidragsanslaget nästa budgetår föras upp med 33 189000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag tdl statens provningsanstalt för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 33 189000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                        135

F 7. Statens provningsanstalt: Utrustning

1979/80 Utgift           10251291                Reservation              10625357

1980/81 Anslag          6000000

1981/82 Förslag          6000000

Under detta anslag anvisas medel för utrustning till statens provningsan­slalt. För nyanskaffning av utrustning till provningsanstaltens nybygg­nader i Borås är uppförd en definitiv kostnadsram av 70 milj. kr. (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 216, NU 1975/76:55, rskr 1975/76:329 och prop. 1978/79:100 bil. 17 s. 178, NU 1978/79:28, rskr 1978/79:207).

Statens provningsanstalt

Baserat på den nuvarande prisnivån beräknar provningsanstalten ell årligt återanskaffningsbehov av ca 10 milj. kr. Till detta kommer investe­ringsbehov inom expanderande verksamheter. För nästa budgetär begär provningsanstalten 13250000 kr. Medlen är en förutsättning för den bud­geterade intäktsökningen vid provningsanstallen.

Föredraganden

För kompletterings- och ersättningsanskaffningar av utrustning under nästa budgetår harjag beräknat ell medelsbehov av 6 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 6000000 kr.

Verksamheten vid statens skeppsprovningsanslalt

Statens skeppsprovningsanslalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och sjöfart samt, i den mån anstaltens utrustning och förhållanden i övrigt medger, även andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sill verksamhetsområde.

Skeppsprovningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar, nämligen drifts- och verkstadsavdelningen, ritkontorsavdelningen och be­räkningsavdelningen samt en administrativ avdelning.

Den 1 juli 1980 fanns 162 anställda vid skeppsprovningsanstalten.

Vid statens skeppsprovningsanslalt tillämpas programbudgetering med följande program.

1.  Uppdragsverksamhet

2.         Egen forskning

3.         Myndighetsuppgifter

Uppdragsverksamheten är primärt inriktad mot områdena skeppsteknik, sjöfartsteknik och övrig havsteknik. I huvudsak utgörs den av forsknings-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                        136

och utvecklingsarbete men även mer rutinbelonade undersökningar före­kommer.

Uppdragen kommer från svensk och utländsk industri och ohka statliga institutioner. De dominerande uppdragsgivarna har tidigare varit den svenska varvsindustrin och rederinäringen samt försvarels materielverk. Under senare år har uppdrag i ökande omfattning erhållits från utländska kunder. Andelen ufiändska uppdrag uppgick budgetåret 1979/80 lill 37% av den totala uppdragsverksamheten. Ulöver uppdrag inom del skeppstek­niska området, som är skeppsprovningsanslaltens traditionella verksam­hetsområde, engageras anstalten allt mer i uppdrag inom olika havstek­niska områden, I.ex. utveckling och undersökningar av olika offshore-konslruklioner och andra flytande konslrukfioner, förbättring av sjösäker­heten i hamnar och leder, förbättring av miljövården till havs och. längs kusterna samt utnyttjande av våg- och vindenergi.

Uppdragsverksamheten förutsätts lämna full kostnadsläckning. Ersätt­ning för utförda uppdrag utgär enligt taxa, som anstalten fastställer.

Medel för verksamheten anvisas f. n. under följande anslag.

1.         Statens skeppsprovningsanslalt: Uppdragsverksamhet

2.         Bidrag fill statens skeppsprovningsanslalt

3.         Statens skeppsprovningsanslalt: Utrustning

Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med etl formellt belopp av 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3. I program 1 ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras exempelvis av styrelsen för leknisk utveckling. Som intäkt under anslaget redovisas uppburna avgifter samt medel som i mån av behov tagits i anspråk från anslag 2.

Anslag 2 är ett reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgår i första hand till programmen 2 och 3, men även lill alt läcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är elt reservationsanslag som skall finansiera anstaltens inves­teringar i mer kostnadskrävande utrustning.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsong­mässiga likviditelsproblem för uppdragsverksamheten disponerar statens skeppsprovningsanslalt en rörlig kredit i riksgäldskonloret pä 2,5 milj. kr.

F 8. Marintekniska institutet: Uppdragsverksamhet

1979/80 Utgift'

1980/81 Anslag              MOOO

1981/82 Förslag                1000

' Anslaget Statens skeppsprovningsanslalt: Uppdragsverksamhet.

Under delta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster för verk­samheten vid statens skeppsprovningsanslalt.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet

137

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av den totala verk­samheten vid anstalten (i 1 000-lal kr.).

 

 

 

1979/80 Utfall

1980/81 Beräknar

1981/82

 

 

Skeppsprovningsanstalten

Föredra­ganden

Kostnader

 

 

 

 

Program 1

Uppdragsverksamhet Program 2

Egen forskning Program 3

Myndighetsuppgifter

25180 4176 1045

31700 3 454 1000

34430 4 870 1 100

 

Summa kostnader

30401

36154

40400

 

Intäkter

 

 

 

 

Program 1 Statens bidrag

24947 5 222

31700 4454

34430 5 970

4837

Summa intäkter

30169

36154

40400

 

Resultat

-232

0

0

 

Statens skeppsprovningsanslalt

Statens skeppsprovningsanslalt har i skrivelse den 21 februari 1980 hemställt alt få ändra sitt namn. Motivet för detta är att pä grund av den successiva förändring och utvidgning av anstaltens verksamhetsområde som har skett och väntas ske de närmaste åren, benämningen "skepps­provningsanslalt" i vissa avseenden är missvisande och inle läcker anstal­tens hela verksamhetsområde.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 har statens skepps­provningsanslalt som huvudförslag hemställt om ett bidragsanslag av 4896000 kr. Av detta belopp är 442000 kr. pris- och löneomräkning. Därutöver har skeppsprovningsanstalten hemställt om en ökning av bi­dragsanslaget lill 5 970000 kr. Motiveringarna för detla framgår av följande programvisa redovisning.

Program 1. Uppdragsverksamhet

Efterfrågan på skeppsprovningsanslaltens tjänster väntas öka krafligl som en följd av atl del nya manöver- och väglaboratoriel har tagits i bruk. En utökning av uppdragsverksamheten är dessulom nödvändig för alt skeppsprovningsanstalten på sikl skall kunna täcka kostnaderna för del nya laboratoriet. För atl kunna möta den väntade ökningen av uppdrags­verksamheten räknar skeppsprovningsanstalten med alt successivt behöva utöka sin personalstyrka inom olika personalkategorier. Delta medför i sin tur behov av ytterligare lokalutrymmen saml komplettering och moderni­sering av utrustningen i anstaltens laboratorier.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         138

Program 2. Egen forskning

Med hänsyn lill de speciella krav pä hög teknisk-vetenskaplig standard som ställs på skeppsprovningsanslaltens verksamhet är det enligl anstalten nödvändigl all forskningsverksamheten ges tillräckligt stort utrymme. Minskningen av bidragsanslaget med 846000 kr. under innevarande bud­getår har för skeppsprovningsanstalten inneburit atl utrymmet för den egna forskningen har minskat med 20%. Skeppsprovningsanstalten anser att detta är olyckligt och atl det på sikt kommer att försämra anstaltens möjligheler alt konkurrera om uppdrag, bl.a. i del nya manöver- och väglaboratoriel. Skeppsprovningsanstalten anser även all neddragningen avsevärt försvårar de möjligheter som del nya manöver- och våglaboralo-riet erbjuder för svensk industri all vidga sitt verksamhetsfält fill nya områden inom havsteknik, sjösäkerhet, miljövård m. m.

För att kunna höja ambitionsgraden för forskningsverksamheten budget­året 1981/82 till i huvudsak den nivå som föreslogs i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 har skeppsprovningsanstalten beräknat en ökning av statsanslaget för delta program för budgetärel 1981/82 med 1416000 kr. fill sammanlagt 4870000 kr.

Vid skeppsprovningsanstalten finns en manöversimulator som används vid utbildning av sjöbefäl för bl. a. manövertekniska och nauliskl-lekniska övningar. SkeppsprovningsanstaUen framhåller att det tidigare aviserade behovel av en modernisering av simulatorn är särskilt angeläget sedan sjöfartsverket nu planerar en översyn av säkerheten i de svenska farle­derna och inom denna ram redan har påbörjat simuleringar vid skepps­provningsanstalten. I förslagel till höjning av bidragsanslaget har anstalten räknat in 200000 kr. för utredning av manöversimulalor.

Skeppsprovningsanstalten får allt oftare förfrågningar om uppdrag där provningar behöver utföras i etl islaboralorium. I myndighetens förslag till höjning av bidragsanslaget för budgetåret 1981/82 har beräknats 250000 kr. för en utredning av behovet av och förutsättningarna för atl bygga ell islaboralorium vid skeppsprovningsanstalten.

Vidare har skeppsprovningsanstalten i sin anslagsframställning beräknat 100000 kr. för att undersöka och förbereda en föriängning och ulbyggnad av en djupränna i anslutning fill nuvarande skeppsprovningsränna.

Program 3. Myndighetsuppgifter

Till myndighetsuppgifterna hänförs behandling av remisser och förfråg­ningar från departement och slalliga myndigheter, diverse utredningar, intern utbildning, studiebesök och visningar saml viss informations- och biblioteksverksamhet. För myndighetsuppgifter beräknar skeppsprov­ningsanstalten enligt huvudförslaget medelsbehovet till 1,1 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Detta alternativ medför enligt anstalten alt vissa ned­skärningar måste göras i sådana uppgifter som inle är obligatoriska för myndigheten eller reglerade genom författningar m. m. Det gäller främst studiebesök och visningar samt informations- och biblioteksverksamhet.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         139

Över skeppsprovningsanslaltens anslagsframställning har byggnadssty­relsen, styrelsen för teknisk utveckling och delegationen för samordning av havsresursverksamhelen yttrat sig.

Föredraganden

För nästa budgetår har jag beräknat etl bidrag fill skeppsprovningsan­stalten med utgångspunkt i anstaltens huvudförslag.

Totall harjag således beräknat bidragsbehovel lill 4837000 kr.

Jag anser i likhet med skeppsprovningsanstalten all myndighetens namn bör ändras sä alt det bällre svarar mot anstaltens uppgifter. Myndigheten bör i fortsättningen heta marinlekniska institutet. Del bör ankomma på regeringen atl besluta i denna fråga. Anslagsbeleckningarna på de anslag som disponeras av statens skeppsprovningsanslalt bör fr.o. m. nästa bud­getår ändras i enlighet härmed.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Marintekniska institutet: Uppdragsverksamhet för budget­året 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

F 9. Marintekniska institutet: Bidrag till verksamheten

1979/80 Utgift           '5221557               Reservation                 '78445

1980/81 Anslag         '4454000

1981/82 Förslag          4837000

' Anslaget Bidrag till statens skeppsprovningsanslalt.

Som framgårav min redogörelse under anslaget fill uppdragsverksamhet föreslår statens skeppsprovningsanslalt all bidragsanslaget höjs med 1516000 kr. fill 5970000 kr. I enlighet med vad jag nyss har anfört bör bidragsanslaget nästa budgetär föras upp med 4837000 kr. Den behållning som vid utgången av juni 1981 kan finnas pä del nuvarande anslaget Bidrag fill statens skeppsprovningsanslalt bör föras över till förevarande anslag. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Marintekniska inslilulel: Bidrag till verksamheten för budget­året 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 4837000 kr.

F 10. Marintekniska institutet: Utrustning

1979/80 Utgift           '1051193               Reservation              '3572755

1980/81 Anslag         ' 1100000

1981/82 Förslag          1500000

' Anslaget Statens skeppsprovningsanslalt: Utrustning.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                        140

Från anslaget bestrids skeppsprovningsanslaltens investeringar i mer kostnadskrävande utrustning. Utrustning som har anskaffats med anli­tande av anslaget tillförs anstaltens utrustningskapital. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utruslningskapilalel omförs fill särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Statens skeppsprovningsanslalt

För underhåll, komplettering och modernisering av utrustning i verkstad och laboratoriet beräknar anstalten atl 3 milj. kr. erfordras under budget­året 1981/82. Av investeringsulgiften på 3450000 kr. för budgetåret 1981/ 82 avser 2,6 milj. kr. åleranskaffning av utrustning och 850000 kr. nyinves­teringar.

Det belopp som nu har tagits upp för budgetåret 1981/82 är 2580000 kr. högre än vad som beräknades i 1979 års anslagsframställning. Delta beror i första hand på inte förutsedda kostnader för dels ett datorutbyle i analogi-sektionen, dels erforderliga ersältningsinvesteringar främsl i verkstaden.

Föredraganden

För fortlöpande modernisering och komplettering av skeppsprovnings­anslaltens utrustning beräknar jag, med beaktande av den ingående reser­vationen, elt medelsbehov för nästa budgetår av 1,5 milj. kr. Den behåll­ning som vid utgången av juni 1981 kan finnas pä del nuvarande anslaget Statens skeppsprovningsanslalt: Utrustning bör föras över till förevarande anslag.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Marintekniska institutet: Utrustning för budgetärel 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 1 500000 kr.

Fil. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

 

1979/80 Utgift

2000000

1980/81 Anslag

2100000

1981/82 Förslag

2100000

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är etl samfund av invalda leda­möter verksamma inom leknisk vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s syfte är atl lill samhällets gagn främja ingenjörsvelenskap och näringsliv. Verksamheten inriklas på alt följa, analysera och informera om den lekniska utvecklingen samt atl skapa kontakter och initiera sam­verkan inom och mellan olika teknikområden. Bidraget, som i sin nuvaran­de form har utgått sedan budgetåret 1968/69, (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU 1968:131, rskr 1968:304) utgör statens stöd lill IVA:s grundläggande verk­samhet. Denna verksamhet omfattar IVA:s ledningsfunktion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av lVA:s utrednings- och

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         141

framlidssludieverksamhet saml den ullandsorienlerade kontakt- och infor-mafionsverksamheten.

Ingenjörsvetenskapsakademien

Akademien beräknar alt en oförändrad ambitionsnivå för anslaget kräver en uppräkning med 210000 kr. Därutöver har akademien hemställt om en ökning av bidraget med 950000 kr. för en utökad utrednings- och informa­tionsverksamhet samt med 1050000 kr. för att utöka den statliga andelen av IVA:s finansiering.

IVA beräknar kostnaderna för sin grundläggande verksamhet under innevarande budgetår lill 10,2 milj. kr. Av delta belopp svarar staten för 2,1 milj. kr., dvs. 20% av kostnaderna medan IVA själv svarar för reste­rande andel. Den övriga verksamheten vid IVA omfatlar dels projektverk­samhet, dels administrationen av den teknisk-vetenskapliga allachéverk-samheten Ofr prop. 1977/78: 111, NU 1977/78:75, rskr 1977/78:361). IVA anser det angelägel atl åstadkomma en ökad basfinansiering av projekt­verksamheten, bl. a. genom att en del av IVA:s egna medel frigörs för detta ändamål. Delta förutsätter atl slaten i högre utsträckning än Ln. finansi­erar den grundläggande verksamheten.

IVA har därutöver i en särskild skrivelse ansökt om medel för genom­förande av en teknikupphandlingsstudie.

Föredraganden Jag har för nästa budgetår beräknat ett anslag fill IVA av 2,1 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1981/82 anvisa elt anslag av 2 100000 kr.

F 12. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1979/80 Utgift            7630000

1980/81 Anslag          7685000

1981/82 Förslag          8380000

SlS — Standardiseringskommissionen i Sverige är centralorgan för den nationella standardiseringsverksamhelen och företräder Sverige i del inter­nafionella slandardiseringsarbetet. Kommissionen utarbetar och fastställer svensk standard samt verkar för all denna används inom såväl offentlig verksamhet som i näringslivet.

Kostnaderna för verksamheten bestrids genom statsbidrag, konlantbi­drag från näringslivet, ersällning från statliga verk m.fl. saml genom försäljning av slandardpublikationer. Sedan budgetåret 1966/67 motsvarar statsbidraget 60% av näringslivels konlantbidrag under det budgetär som

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         142

föregår det då beslut om statligt bidrag fattas (jfr prop. 1966:1 bil. 12 s. 42, SU 1966: 10, rskr 1966:10).

SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige

SIS vidhåller sin tidigare framförda uppfattning atl statens bidragsandel bör justeras upp till 70% och ulgå med etl års eftersläpning. Med hänsyn lill det slatsfinansiella läget begränsar emellertid SIS sill yrkande för budgetåret 1981/82 fill ett belopp beräknat med utgångspunkt i hittills tillämpade principer. Näringslivets bidrag för budgetåret 1979/80 var 13964325 kr. Statens bidrag bör utgöra 60% av della dvs. 8380000 kr. Därutöver begär SIS lOOOOO kr. för bilateralt slandardiseringssamarbele med Kina och Sovjetunionen.

Föredraganden

För SIS's allmänna verksamhet under budgetåret 1981/82 bör statsbi­drag utgå i enlighet med nuvarande beräkningsprinciper, dvs. 60 % av näringslivels bidrag under sislförflulna budgetår. Dessa bidrag uppgick till 13964325 kr. under budgeiårel 1979/80, varför jag beräknar statsbidraget till 8380000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1981/82 anvisa ell anslag av 8380000 kr.

F 13. Energiforskning

F 14. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

I statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har under dessa anslagsrubriker anvisats reservationsanslag om resp. 301,5 milj. kr. och 47 milj. kr. Vidare har under anslagen F 15. Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB och F 16. Medelsfillskott lill Siudsvik Energi­teknik AB anvisats reservationsanslag om resp. I milj. kr. och 38,6 milj. kr.

Nu löpande treåriga energiforskningsprogram. Huvudprogram Energi­forskning (prop. 1977/78:110, NU 1977/78:68, rskr 1977/78:341, prop 1978/ 79: 115 bil. I, NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429, prop 1979/80: 100 bil. 17, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410), upphör i och med utgången av budget­året 1980/81.

Delegationen (I 1975:02) för energiforskning har den 15 augusti 1980 redovisat förslag lill fortsatta insatser inom huvudprogrammet under tre­årsperioden 1981/82 - 1983/84 (SOU 1980:35).

Siudsvik Energiteknik AB har inkommit med förslag lill plan för verk­samheten inom bolaget för samma treårsperiod. Bolaget har därutöver anhållit om medel för avveckling av Rl-reaktorn samt hemställt om lån för

 

Prop. 1980/81; 100   Bilaga 17   Industridepartementet                        143

finansiering av avfallsanläggningar i Siudsvik. R2-utredningen har lagt fram betänkandet (Ds I 1980:9) Fortsatt verksamhet vid R2-reaktorn i Studsvik.

Jag avser att senare under detta riksmöte föreslå regeringen att lägga fram förslag om fortsatta insatser inom Huvudprogram Energiforskning m. m, samt om verksamheten i Studsvik i samband med kommande propo­sition med förslag fill rikflinjer för energipolitiken. I avvaktan härpå bör i statsbudgetförslaget för budgetåret 1981/82 föras upp anslag för dessa ändamål med formella belopp om 1000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1981/82 beräkna

1.         fill Energiforskning ell reservationsanslag av 1000 kr.

2.         till Bidrag tdl verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB etl reserva­tionsanslag av 1000 kr.

F 15. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB

1979/80 Utgift           32500000              Reservation

1980/81 Anslag         32500000

1981/82 Förslag         16250000

Riksdagen har godkänt (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/ 78:98) huvudavlalet mellan slaten och Saab-Scania AB om samarbete på dataområdet. Enligt avtalet skall staten lämna utvecklingsstöd och medels­fillskott fill Datasaab AB under åren 1978-1981. För budgetåret 1981/82 bör utvecklingsstöd och medelstillskotl anvisas med 16250000 kr. resp. 18750000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Utvecklingsbidrag tdl Datasaab AB för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 16250000 kr.

F 16. Medelstillskott till Datasaab AB

1979/80 Utgift          131500000                Reservafion

1980/81 Anslag         37500000

1981/82 Förslag         18750000

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört under anslaget Utvecklings­bidrag lill Dalasaab AB bör under denna anslagsrubrik anvisas 18750000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Medelstdiskott till Datasaab AB för budgetaret 1981/82 anvi­sa ell reservationsanslag av 18750000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                       144

F 17. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.

1980/81 Anslag'               5000000

1981/82 Förslag              lOOOOOOO

' Anvisat på tilläggsbudget I.

Från delta anslag bestrids utgifter för vissa byggnadsarbeten inom indu­stridepartementets verksamhetsområde.

Regeringen uppdrog i beslut den 18 december 1980 ät byggnadsstyrelsen atl utföra om- och tillbyggnad av lokaler för Svenska träforskningsinslitutet m.m., etapp I. En redogörelse för ob­jektet har lämnats i prop. 1980/81:25 (s. 68, NU 1980/81:23, rskr. 1980/ 81:112).

Byggnadsstyrelsen

Medelsförbrukningen för det projekt som f. n. är uppfört i investerings­planen beräknas till 9 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

För nästa budgetår har jag beräknat detta anslag med utgångspunkt i byggnadsstyrelsens förslag. Milt förslag innefattar medel ocksä för en eventuell projektering av fortsatt om- och tillbyggnad av lokaler för Svens­ka Träforskningsinslitutet.

Jag förordar atl medel för nästa budgetår anvisas enligl följande investe­ringsplan och anslagsberäkning.

investeringsplan (1000-tal kr.)

Kostnadsram     Medelsförbrukning    Byggstart Färdig-
---------------------------------------- ---------------------------------------- ställande

Byggnadsobjekt

1980-04-01

Beräknad för 1980/81      1981/82

ar, man     ar, man

 

Om- och tillbyggnad av
lokaler för Svenska trä­
forskningsinslitutet
m. m., etapp 1              15 500

5000

10000

80-12

82-05

 

Anslagsberäkning (1000-taI kr.)

Medelstillgång

 

Beräknad medelsförbrukning

Anslag 1980/81

Anslag 1981/82 (förslag)

5000 10 000 15000

1980/81             5000

1981/82           10000

15000

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all lill Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa eU reservationsanslag av lOOOOOOO kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                   145

G. STATSÄGDA FÖRETAG

Flertalet av de statsägda förelag som industridepartementet svarar för är dotterbolag till de båda moderbolagen Statsföretag AB och Svenska Varv AB.

Av de affärsdrivande verken hör statens valtenfallsverk, domänverket och förenade fabriksverken till industridepartementets verksamhetsområ­de.

Statsföretags och Svenska Varvs årsredovisningar för är 1979 har grans­kats av riksdagen (skr 1980/81:11, NU 1980/81:6, rskr 1980/81:38 och skr 1980/81:12, NU 1980/81:27, rskr 1980/81:129). Uppgifter i övrigt om de statliga företagen och affärsverken har liksom tidigare år sammanställts i den av industridepartementet utgivna publikationen Stafiiga företag.

År 1980 har för Statsföretagsgruppens del präglats under sin första hälft av god konjunktur medan en påtaglig konjunkturförsvagning inträdde un­der senare delen av året.

Stalsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader för år 1980 beräknar Statsföretag bli ca 150 milj. kr. bättre än motsvarande resultat år 1979 dä resultatet blev ett överskott av 97 milj. kr. sedan hänsyn hade tagits till statliga stöd för atl läcka driftkostnader och finansiella kostnader.

Vidare beräknar Statsföretag resultatet före bokslulsdisposifioner och skaller för år 1980 till en vinst av 440 milj. kr. Motsvarande resultat för år 1979 var ell överskott av 296 milj. kr.

Investeringar i anläggningar inom Statsföretagsgruppen för år 1980 be­räknas uppgå till 2290 milj. kr. och medelantalet anställda till ca 46600 personer.

Under år 1980 har följande förändringar gjorts i Stalsföretagsgruppens sammansättning.

Statsföretags engagemang i Statsraff har under år 1980 överlålhs till intresseföretaget Svenska Petroleum AB.

AB Statens Skogsindustrier (ASSI) har under året förvärvat del tyska wellpappföretagel Gerro Karton.

BS Konsult förvärvade vid halvårsskiftet Energo Energi och VVS-konsuller AB.

Eiser AB har den 1 september 1980 överlåtit Nyland Mattor lill Tarketl AB.

Kalmar Kockum övertog i januari Kockum Landsverk AB och vissa utländska försäljningsbolag från Kockums Industri AB. Kockums Industri har förutom denna överlåtelse avyttrat Logma AB lill postverket.

LKAB har i syfte alt diversifiera verksamheten utanför järnmalmsrörel­sen införiivat LKAB Kol AB (f. d. Dahlöfs Bränsle AB). 10   Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 17

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         146

Regioninvest i Nort AB har från Svenska Navigatör AB förvärvat Suna AB. Dessutom har Regioninvest förvärvat Pajala Mekaniska Verkstad AB.

SARA förvärvade i januari fritids- och konferensanläggningen Billinge-hus.

Svenska Tobaks AB har fr.o.m. april omorganiserat sin verksamhet. Ell förvallningsbolag, Inveslment AB Procordia, har bildals och ulgör moderbolag i lobakskoncernen. Den 30 april 1980 överiät Tobaksbolaget Nordium AB fill Barnängen AB.

En proposition om vissa frågor rörande Slatsföretagsgruppen avses bli framlagd våren 1981.

Mol bakgrund av de framlida problem som kan väntas inom den svenska och internationella varvsindustrin utarbetade Svenska Varv under år 1979 en strukturplan som bl. a. innebar kraftiga kapaciletsreduklioner inom den statliga varvsindustrin. Bl.a. förutsattes en nedläggning av Öresundsvar­vel.

Slruklurplanen kom atl bilda etl av underlagen för den varvsproposilion som behandlades av värtiksdagen 1980 (prop. 1979/80:165, NU 1979/ 80:69, rskr 1979/80:405).

I propositionen föreslogs atl medel skulle anvisas för nedläggning av Öresundsvarvel. Riksdagen beslöt emellerfid all anvisa medel som för Öresundsvarvets del innebar tillskott med sammanlagt 432 milj. kr. för åren 1980-1984. Härav är 275 milj. kr., avsedda atl täcka föriuster för den löpande produkfionen, jOO milj. kr. för utvecklingsinsatser vid förelaget och 57 milj. kr. för extra nedskrivningar. Riksdagens beslut var baserat pä en plan för Öresundsvarvels överlevande som var utarbetad inom företa­get.

Under är 1980 redovisades mycket slora förluster vid Öresundsvarvet vilka redan under året uppgick till ungefär del belopp som av riksdagen beräknades för förlustläckning. På grund härav beslöts inom Svenska Varv-koncernen på nytt om avveckling av Öresundsvarvel. Svenska Varv har hos regeringen hemställt om kapitaltillskott för atl täcka nedläggnings­kostnader. En proposifion om varvsfrågor avses bli framlagd våren 1981.

Domänverket

Domänverket blev i samband med budgelreformen år 1912 affärsdri­vande verk.

Nya riktlinjer för verksamheten fastställdes genom beslut av 1968 ärs riksdag (prop. 1968: 103, JoU 1968:32, rskr 1968: 269).

Verkel skall driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sam­manhängande verksamhet, förvalta den fasta egendomen och ändra lill­gångar som hör lill domänverkels fond saml förvalla och öva tillsyn över vissa andra allmänna skogar.

Målet för verksamheten vid domänverket är atl gemensamt med ASSI

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                                      147

pä lång sikl åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera etl frän förelagsekonomisk synpunkl rimligt årsresultat.

Verksamheten vid domänverket och aktiebolag under verkets förvalt­ning skall bedrivas sä all den bidrar lill atl målet för verksamheten uppnås.

Domänverket leds av en verksslyrelse. Som ell led i samordningen mellan ASSI och domänverket skulle styrelsen för domänverket närmasl vara densamma som för ASSI enligt 1968 års riksdagsbeslut. Fr.o.m. år 1970 är del Statsförelag som väljer styrelse i ASSI. Den personidentilel som enligt riksdagens beslut skulle gälla i fråga om styrelserna i verkel och ASSI har efterhand blivit allt svårare atl åstadkomma. Riksdagen har därför på förslag av regeringen beslutat all upphäva styrelsesamordningen (prop. 1979/80:79, NU 1979/80:37, rskr 1979/80:288).

Chef för domänverket är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Centralförvaltningen är organiserad i tvä produklavdel-ningar, en för skogsbruk och en för nylljanderätler, ell organ för central planering samt enheter för stabs- och serviceuppgifter. Verket har sex regionförvaltningar. Inom varje region finns ell antal revirförvallningar. Dessutom finns inom de tre södra regionerna fyra nylljanderättsförvall-ningar. Såväl produklavdelningarna som regionförvallningarna har resul­tatansvar.

Domänverkels skogsmarksinnehav, exkl. renbelesfjällens skogar, upp­går i runl tal lill 4 milj. hektar produktiv skogsmark, varav ca 530000 hektar är belägna ovanför skogsodlingsgränsen. Verkels skogsmarksinne­hav Ulgör närmare en femtedel av landets produktiva skogsmark. Del bokförda nettovärdet av verkels skogs- och jordbruksfastigheter uppgick år 1979 fill 922 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick fill 2701 milj. kr.

Domänverkels omsällning omfattar intäkter för skogsprodukter, skogs­entreprenader, utarrendering av jordbruk, tomter, materialintäkter, jakt och fiske samt uthyrning av bosläder. Försäljningen av skogsprodukter utgör ca 90% av omsättningen. Försäljningen av virke under de senaste fem åren framgår av följande sammanställning.

1975                1976                1977                1978                1979

Milj. m' fub'            5,8                   6,5                   6,5                   7,0                  7,2

' fub = fast mått under bark

Domänverkets ekonomiska resullal under åren 1975-1979 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                    148

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

Omsättning

934,8

1 128,2

1251,2

1264,8

I 357,6

Produktions-, försäljnings- och

 

 

 

 

 

administrationskostnader

686,8

871,7

1 040,0

1043,4

1143,1

Rörelseresultat före avskrivningar

248,0

256,5

211,2

221,4

214,5

Avskrivningar

58,5

69,8

78,0

86,8

91,2

Finansiella och extraordinära poster

11,4

4,9

-8,2

-16,0

-26,8

Resultat före boksluisdisposilioner

 

 

 

 

 

och skatt

200,9

191,6

125.0

118,6

96,5

Boksluisdisposilioner

-14,6

-21,4

-16,2

-12,7

-t-9,6

Skatt

41,3

46,9

30,0

35,9

34,0

Årets resultat

145,0

123,3

78,8

70,0

72,1

Inlevererat till slaten

20,0

63,5

54,8

43,6

40,0

Redovisat resullal före

 

 

 

 

 

bokslutsdisposhioner och skall

 

 

 

 

 

i % av i medeltal disponerat statskapital

23,0

20,0

12,7

11,8

10,3

Av sammanställningen framgår all omsättningen har stigit slarkl under åren 1975-1979. Under år 1980 beräknas omsättningen komma all uppgå lill ca 1 500 milj. kr. Domänverkels resultat före boksluisdisposilioner och skatt beräknas bli ca 200 milj. kr. för är 1980.

Domänverkets investeringar under åren 1975-1979 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

1975        1976       1977       1978       1979

Investering i maskiner och inventarier      72,3        96,1        94,5        81,5        56,4
Investering i byggnader och mark­
anläggningar                                     12,5        14,2        34,9        36,9        24,4

Till skillnad från övriga affärsdrivande verk erhåller domänverket i princip inle några invesleringsmedel över statsbudgeten. Verkels medels­behov tillgodoses genom tillgång till rörlig kredit i riksgäldskonloret, vil­ken f.n. får uppgå till högst 500 milj. kr., och genom disposition av fillgängliga vinst- och fondmedel.

Domänverkets ekonomiska ställning vid utgången av vart och ett av åren 1975-1979 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

Omsättningstillgångar exkl. lager

442,2

459,1

488,4

496,4

478,7

Lager

99,6

134,1

159,7

163.9

124,1

Finansiella anläggningstillgångar

150.9

150.5

151,6

160,7

234,7

Övriga anläggningstillgångar

549,6

694,1

832,6

943,4

1 078,6

Summa tillgångar

1 242,3

1 437,8

1632,3

1 764,4

1916.1

Rörlig kredit

 

105,4

143,6

195,6

105,0

Övriga kortfristiga skulder

258,9

297,8

402,1

461,8

464,3

Föriagslån

—

—

-

-

216,9

Särskilda avsättningar

48,2

68,4

84,5

95,6

86,0

Eget kapital (Domänfonden)

935,2

966,2

1002,1

1011,9

1 043,9

Summa skulder och eget kapital

1 242,3

1437,8

1632,3

1764,4

1916,1

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                                     149

Antalet anställda inom domänverket de senaste fem åren framgår av följande sammanställning

1975       1976       1977       1978       1979

Anställda                                                   6000      6500      6500      6500      6400

På grundval av en av domänverket upprättad femårsplan för verket har regeringen den 16 oktober 1980 bestämt den inbetalning av vinst till staten som verket årligen skall fullgöra för åren 1980-1984. Kravet innebär att verkel årligen skall till staten inleverera 30 milj. kr. plus 30% av års-vinslen, dock sammanlagt lägst 40 milj. kr. Den del av vinsten som återstår skall tillföras verkets disposilionsfond.

För är 1979 inlevererades 41,6 milj. kr. till staten. Inleveransen beräknas bli 64 milj. kr. för år 1980.

Verkets investeringsfond får utnyttjas för inköp av fast egendom och lill investeringar med en varaktighet av minst tio är, I.ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsällning lill värdeminskningskonlo för investe­ringar hålls fondens kapital intakt. Köpeskillingen för försäljning av krono­egendom tillförs investeringsfonden.

Uppläggningen av domänverkels finansiering av drift- och kapitalut­gifter medför att endast anslag till verket av speciell natur redovisas på statsbudgeten.

På grund av skogsindustrins trängda läge har ell stort utbud skett av skogsmark. Genom ett särskilt förlagslän av 500 milj. kr. (prop. 1978/ 79:125 s. 71, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447) har domänverket erhållit finansiella resurser för atl kunna förvärva en del av denna skogsmark. Till följd härav har domänverket under åren 1979 och 1980 från skogsindustrin förvärvat drygt 48000 ha mark för 275 milj. kr. Jämsides härmed har lantbruksslyrelsen kommit överens med domänverket om all verkel skall överlåta drygt 20000 ha mark belägen pä en mängd ställen i landel lill jordfonden.

Domänverket förvallar aktierna i ell förvaltningsbolag. Domänföretagen AB, som finansiellt och administrativt samordnar verksamheten i elt antal dotterbolag.

Domänverket med aktiebolagen under verkels förvaltning utgör domän­koncernen.

Domänkoncernens utveckling åren 1975-1979 framgår av följande sam­manställning.

1975        1976       1977       1978       1979

Omsättning                                                977,4 1180,0     1326,5        1436,1     1883,6
Resultat före boksluisdisposilioner

och skatt                                                    213,4      203,2      121,7   128,2       117,2

Anställda                                               6194        6847      6970            7096      7656

Domänverket utger årligen en årsredovisning och en delårsrapport. 11    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                        150

G 1. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal

1979/80 Utgift               173776

1980/81 Anslag              67000

1981/82 Förslag              63000

Från anslaget bestrids ersättningar som föranletts av beslut av 1933 års riksdag (prop. 1933:233, BaJoU 1933: 1, rskr 1933:269) angående indrag­ning av viss personal vid domänverket.

Domänverket

Domänverket beräknar kostnaderna år 1981 till ca 126000 kr. Av kostna­derna beräknas kyrkofonden enligt sedvanliga beräkningsgrunder svara för 63 000 kr. Domänverket föreslår därför att anslaget förs upp med 63 000 kr.

Föredraganden

Jag har ingen erinran mol domänverkels beräkningar och förordar därför all anslaget förs upp med 63 000 kr. Jag biträder vidare ell av verkel lämnat förslag till fördelning enligt sedvanliga regler av de verkliga kostnaderna för år 1980 mellan anslaget och kyrkofonden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.        besluta all kyrkofonden för är 1980 skall ersälla domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 63 000 kr.

2.        lill Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 63000 kr.

G 2. Kostnader för kronotorp

1980/81 Anslag (nytt)   4300000
1981/82 Förslag          2200000

Anslaget disponeras av domänverket för bidrag till investeringar i bygg­nader m.m. på kronolägenheter, lill flyltningsbidrag och avlrädesersält­ning åt innehavare av kronolägenheler saml för all bestrida vissa andra utgifter för lägenheterna.

Domänverket

Riksdagen har under är 1980 fattat beslut (prop. 1989/80:74, NU 1979/ 80:64, rskr 1979/80:414) om ändrade regler för avräkning med artendato­rerna. Beslutet innebär bl. a. generösare beräkning av avträdesersättning-arnas storlek.

Domänverket får budgetåret 1980/81 disponera högst 4,3 milj. kr. för avträdesersällningar och övriga kostnader belöpande på kronolorpen. Det-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                       151

ta belopp innefattar förutom pä budgetåret löpande kostnader jämväl till-läggsersältningar för retroaktiv omräkning av gjorda avräkningar fr. o. m. den 14 mars 1977 och för utbetalning av uppskjutna avräkningar omräk­nade enligt de nya riktlinjerna.

Verkel beräknar atl avlrädesersällningarna för budgetåret 1981/82 kom­mer att minska i förhållande till budgetåret 1980/81 beroende pä all elt mindre anlal torpkontrakt utlöper detta är. Antalet friköp av kronotorp torde emellertid komma atl öka. Della kan innebära fler avräkningar än vad som motiveras av utlöpande avtal eftersom friköp kan ske under löpande artendeperiod.

Domänverket räknar med fortsatt restriklivilel belräffande underhåll och investeringar på torpen.

Sammanlagt beräknar domänverket anslagsförbrukning för budgetärel 1981/82 lill 2,2 milj. kr.

Föredraganden

1 enlighet med domänverkels förslag bör anslaget för budgetärel 1981/82 tas upp med 2,2 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Kostnader för kronotorp för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2200000 kr.

G 3. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning

1979/80 Utgift           75439743              Behållning               11766469

1980/81 Anslag         65 700000

1981/82 Förslag        69700000

Förenade fabriksverken (FFV) inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verksam­hetsinriktning efter riksdagens beslut vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/ 76:122, NU 1975/76:62, rskr 1975/76:420). FFV skall utveckla, tillverka, försälja och underhålla försvarsmateriel och civila industriprodukter. Efter beslut av riksdagen (prop. 1978/79:125 bil. II, NU 1978/79:54, rskr 1978/ 79:477) har verksamheten vid de fidigare sektorerna Industriprodukter och Allmateriel förts över till FFV Industriprodukter AB resp. FFV Allmate-riel AB.

FFV uppbär och redovisar verkels inkomster och bestrider därmed och med medel som i övrigt slär till dess förfogande verkels uppgifter.

FFV är organiserat i två sektorer, nämligen Försvarsmateriel och Un­derhäll. Dessulom finns en koncernledning, koncernslaber och vissa ser-viceenheler, vilka sysselsätter 200 personer i Eskilstuna.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         152

Inom sektor Försvarsmateriel finns produktenheler för grovkali-bermateriel med tillverkning vid Zakrisdalsverken i Karlstad (Z), Ving­åkersverken i Vingåker (Vä), Gällöverken i Gällö (Gv); för finkalibermale-riel med tillverkning vid Gefärsfakloriet i Eskilstuna (GF) och Vanäsver-ken i Karlsborg (V); för torpeder med tillverkning vid Centrala Torped-verkstaden i Motala (CTV); för krut med tillverkning vid Åkers krutbruk i Åkers Styckebruk (ÅKB). Sektorn sysselsätter 2 200 personer.

Inom sektor Underhåll finns följande produktenheler; flygplan, motor, elektronik, basmaleriel, tillverkning och materiallaboratorium. Produktionen bedrivs vid verksläder i Arboga (CVA), Linköping (CVM) och Östersund (CVÖ). Sektorn sysselsätter 3550 personer.

FFV förvaUar statens aklier i FFV Företagen AB. FFV Företagen AB innehar aktier och andelar i följande bolag: Telub AB (100%), FFV Indu­striprodukter AB (100%), FFV Allmateriel AB (100%), FFV Norma AB (100%), Stiriing Power Systems Corp. (100%), United SlirUng (Sweden) AB (50%), KB United Stiriing (Sweden) AB & Co (37,5%), Innovations AB Projeclion (14,3%) och Innovafions AB Projeclion KB (14,3%). Ak­tierna i Industri AB Gelfa har per den 1 juli 1980 sålts.

Ekonomisk översikt m. m.

Regeringen har genom beslut den 17 april 1980 föreskrivit att FFV:s räkenskapssår fr.o.m. är 1981 skall vara kalenderår. Räkenskapsåret 1979/80 har därför föriängls t.o.m. utgången av år 1980. Det jämförande siffermaterial som lämnas i den fortsatta beskrivningen är hämtade från interna rapporter för verksamhetsperioden juli 1979-juni 1980.

FFV:s resultaträkning för det senaste verksamhetsåret framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

 

1977/78

1978/79

1979/80*

Rörelseinläkter

1 428,0

1 269,8

1 188,0

Rörelseresultat efter avskrivningar

80,0

95,7

110,0

Rörelseresultat efter extraordinära

 

 

 

inläkter och kostnader men före

 

 

 

bokslutsdispositioner och skatt

10,7

70,7

86,9

Bokslutsdispositoner

5,0

-11,0

_+ +

Kommunalskatt

-1,4

-0.7

-1,0

Nettoresultat

14,4

59,0

85,9

* Delårsbokslut.

** Bokslutsdispositioner görs först i bokslutet per den 31 december 1980.

Den totala faktureringen vid FFV uppgick under perioden juli 1979-juni 1980 till I 178 milj. kr. jämfört med 1 149 milj. kr. föregående år. Av faktureringen hänför sig 555 milj. kr. till sektor Försvarsmateriel, 623 milj. kr. lill sektor Underhåll. Faktureringen av varor och tjänster pä den

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                                    153

svenska marknaden minskade med 74 milj. kr. till 844 milj. kr. medan exporlfaktureringen ökade med 117 milj. kr. lill 334 milj. kr.

Den totala orderingången hos FFV uppgick under perioden juni 1979-juni 1980 fill 1 107 milj. kr. jämfört med 1268 milj. kr. föregående verksamhetsår. Beställningarna frän den svenska marknaden minskade med 90 milj. kr. till 808 milj. kr. Orderingången från det svenska försvaret var liksom föregäende år myckel låg. Exportbeslällningarna minskade med 68 milj. kr. till 286 milj. kr. Vid utgången av juni 1980 uppgick orderstocken till 989 milj. kr.

Antalet anställda var vid utgången av juni 1980 ca 6000.

FFV:s investeringsanslag och medelsförbrukning de tre senaste budget­åren redovisas i följande sammanställning (milj. kr.).

Ingående              Anslag            Medels-               Utgående

behållning                                   förbrukning          behållning

1977/78                     5,3                     91,4                87,8                          8,8

1978/79                     8,8                     83,6                88,2                          4,2

1979/80                     4,2                     83,0                75,4                         11,8

1980/81                   11,8                     65,7                70,0'                        7,5

' Beräknad medelsförbrukning

Förenade fabriksverken Allmänna frågor

FFV framhåller i sin anlagsframtällning att FFV sedan lång tid tillbaka fått del av svenska försvarets anskaffningsplaner vad gäller planerade beställningar inom FFV:s materielomräde. Planerna har under första delen av 1970-lalel visat stor stabilitet är för år. Under de senaste åren har del däremot inneburit upprepade och kraftiga nedskärningar, speciellt inom sektor Försvarsmaleriels produktområde. De minskade beställningarna från del svenska försvaret har endast i viss ulslräckning kunnat kompen­seras, framför allt genom en intensifierad exportförsäljning. Detla medför all sektor Försvarsmateriel kommer all få en försämrad lönsamhel och en sänkt beläggning under de närmaste åren. Sektorn genomför ett älgärds­program i syfte atl begränsa den nu förutsedda lönsamhelssvackans stor­lek och varakfighel. För all nå detta mål måste såväl defensiva ålgärder, dvs. en anpassning av sektorns resurser lill den väntande marknaden, som offensiva ålgärder i form av intensifierad marknadsföring genomföras. En ytterligare reducering av det svenska försvarels inköp skulle emellertid tillsammans med bibehållna eller skärpta restriktioner i försvarsmateriel-exporten avsevärt försämra förutsättningarna för sektorns framlida verk­samhet.

För sektor Underhåll är den framtida utvecklingen ännu svår atl bedö­ma. Elt antal externa utredningar pågår, och de beslut som kommer all fattas med anledning av dessa påverkar sektorn i många avseenden. Beslu-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         154

ten rörande framfida fiygplansanskaffning och fredsorganisalion av försva­rets materielunderhåll är centrala för sektorns val av framlida strategi. FFV framhåller all sektorn har betydande specialresurser för centralt underhåll av flygvapnets materiel. Under 1970-talel har omfattande mo­derniseringar gjorts av anläggningarna så alt de motsvarar de krav som den nya flygmalerielen ställer på verksladsmiljöer, rationell och kvalificerad underhållsproduktion m. m. FFV framhåller också all sektorn besitter etl högt kunnande inom breda teknik- och malerietområden.

För all möta en på sikt väntad nedgång av beställningar frän svenska försvaret ökar sektorn anslrängningarna inom andra områden. Sålunda görs satsningar pä underhåll inkl. metoder, syslem och utrustningar saml leknisk konsult- och installalionsverksamhet. FFV anser all den sannolika utvecklingen inom försvarsmalerielområdel och därmed sammanhängande lönsamhels-, beläggnings- och resursutnylljandeproblem ställer slora krav på FFV såväl vad avser anpassning av befinlliga resurser i form av anlägg­ningar, maskiner och personal som på en utökning av den civila verksam­heten. Detta kräver i sin tur ylterligare renodling av koncernens olika verksamhetsgrenar, främst vad avser militär och civil verksamhet samt fillgång lill kapital för alt på ell betryggande sätt kunna genomföra sats­ningar och strukturförändringar. Inom FFV pågår arbetet med salsning på civila verksamheter. För alt nä framgång med delta svåra arbete måsle dock tempot ökas, ansträngningarna samordnas och styras samt de olika enheternas roller och affärsområden renodlas. FFV har under våren anlitat en konsultfirma som slöd i arbetet med att ta fram en plan för den civila satsningens omfallning, inriktning och organisation.

1 samband med de strukturella och organisatoriska förändringar som FFV har genomfört under etl anlal är har FFV:s ledningsfilosofi ocksä omprövats. Koncernledningens styrning sker i dag i huvudsak genom målstyrning. Målstyrning kommer all vidareutvecklas inom FFV och föras ned yllerligare inom organisationen. Planeringsarbetet för verksamhets­året 1981 innebär försök till mälprecisering och handlingsprogram på lägsta organisatoriska nivå. FFV bedömer atl förändringar i verksamhet och organisation i framtiden blir allt mer vanliga. Beredskap för detta måste finnas i form av flexibla administrativa system.

Investeringsprogram

I de regler som utarbetats angående investeringsplanering inom FFV har föreskrivits att det för vatje investeringsprojekt skall finnas en dokumente­rad lönsamhelsbedöming. Den tillämpade kalkylräntan vid maskininveste­ringar är f.n. 20%.

De planerade investeringsobjekten utgör ett led i den långsiktiga utveck­lingen av FFV. I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräknad medelsanvändning budgetåren 1979/80-1981/82 (milj. kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet

155

 

 

Faktisk

utgift

1979/80

Beräknad

utgift

1980/81

Beräknad

utgift

1981/82

Försvarsmateriel Underhåll

Tvätteriel i Ödeshög Administration Reinvesteringar i utrustning

Summa

9,2 36,9

2,3

27,0 75,4

4,3 29,2

5,5 31,0

70,0

10,4 26,7

40,0 77,1

Investeringsbehovet för budgetåret 1981/82 uppgår lill 77,1 milj. kr. För åren därefter är behoven av invesleringsmedel ungefär pä samma nivå. FFV anmäler atl eventuella investeringar i Vanäsverken inte har lagils med i anslagsframställningen i avvaktan på resultatet av en pågående intern utredning om den framtida verksamheten avseende finkalibrig am­munition. FFV framhåller att verkel under senare delen av 1970-talet har genomfört ell omfattande moderniseringsprogram, framför allt pä bygg­nads- och anläggningssidan. Den totala investeringsvolymen under första hälften av 1980-talel är därför lägre räknat i reala termer än volymen under senare delen av 1970-talel.

FFV:s behov av invesleringsmedel för budgetåret 1981/82 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Objekt

 

Beräknad

Beräknad

Beräknad

kostnad

utgift

utgift

 

1981/82

1982/83

 

Sektor Försvarsmateriel

Nyinvesteringar

1. Sjövattenverk (Z)

2.       Markförvärv (Z)

3.       Eleklromekanisk verkstad (CTV)

4.       Byggnader vid Hugelsta skjutfäll

5.       Energibesparande åtgärder inom sektorn

6.       Div. miljö-, skydds- och säkerhets­åtgärder

Sektor Underhåll

Pågående investeringar

7.       Panncentral och driftverkstad (CVA)

8.       Telefonväxel (CVA)

9.       Laboratoriebyggnad (CVM)

 

10.      Provningsverkstad (CVM)

11.      Personalrestaurang (CVM)

Nyinvesteringar

12.      Robotförråd (CVA)

13.      Div. om- och tillbyggnader

1,6 0,3 3.0 1,4

1,0

4,1

1,6 0,3 2,0 1.4

1,0

4,1

 

11,0

3,0

3,5

2,3

17,2

4,2

12,0

6,0

6,0

4,0

1,2

1.2

6,0

6,0

1.0

4,6

 

Hela verket

14. Reinvesteringar i maskiner och utrustning'

Totalt för budgetåret 1981/82

40,0

40,0 77,1

Motsvarar de kalkylmässiga avskrivningarna

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17   Industridepartementet                         156

Med hänsyn lill den behållningen vid budgetårets början resp. slut har FFV räknat med en medelsförbrukning av 73,5 milj. kr.

Rörelsekapital

FFV:s rörelsekapital finansieras - förutom av kundförskott, leveran-törskulder och övriga kortfristiga skulder - även av etl fast rörelsekapital på sammanlagt 22,3 milj. kr. saml en rörlig kredit i riksgäldskontoret, f. n. maximerad fill 210 milj. kr.

FFV:s rörliga kredit i riksgäldskonloret är avsedd att främsl täcka lö­pande variationer i behovet av likvida medel. Den är en kortfristig finansi­eringsform, vars utnyttjande kan fluktuera mellan noll och maximerat belopp.

Då numera den rörliga krediten drar avsevärt högre ränta än statskapita­let anser FFV det motiverat och angelägel atl den rörliga krediten till en del ersätts av etl fast rörelsekapital.

För ökad finansiering i form av fast rörelsekapital äskar FFV etl anslag av 100 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Föredraganden

Riksdagen meddelade våren 1976 beslut i fråga om verksamhetsinrikt­ning, organisation m. m. för FFV (prop. 1975/76: 122, NU 1975/76:62, rskr 1976/77:420). Beslutet innebar bl.a. att verksamheten i ökad ulslräckning skulle koncentreras till tillverkning och underhäll av försvarsmateriel samt till viss kompletterande civil produktion. Som en följd av beslutet har Ivätteri- och konfektionssektorerna avvecklats. Efter beslut av riksdagen våren 1979 har de tidigare sektorerna Industriprodukter och Allmateriel ombildals lill aktiebolag. FFV är f. n. organiserat i en koncernledning med staber och två sektorer: Försvarsmateriel och Underhåll.

Chefen för försvarsdepartementet har av regeringen bemyndigats atl tillkalla en kommitté (Fö 1979:02) för all utreda vissa frågor rörande den militära flygindustrins framlida struktur. Utredningens förslag kan få stor belydelse för sektor Underhålls framlida inriktning.

En särskild utredare (1 1979:02) har tillkallats efter regeringens bemyn­digande för all lämna förslag belräffande ahernaliv produktion inom de delar av försvarsmalerielinduslrin som inle omfattas av den militära flygin-dustrin.

FFV sysselsatte vid utgången av budgetåret 1979/80 ca 6000 personer. Inom de bolag som är knutna fill FFV sysselsattes ca 2000 personer. Resultatet för flertalet av bolagen beräknas inte bli tillfredsställande. Ver­kets resultat beräknas för verksamhetsåret 1979/80 bli tillfredsställande.

Omsättningen uppgick lill 1 178 milj. kr. Slörre delen av verksamheten vid FFV avser att tillgodose behov hos det svenska försvaret genom produktion av försvarsmateriel och tjänster. FFV är landets näst största leverantör till del svenska försvaret.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                        157

FFV har i sin anslagsframställning begärt etl anslag av 100 milj. kr. för rörelsekapital. Jag anser atl FFV:s behov av rörelsekapital t. v. bör tillgo­doses genom rörlig kredit i riksgäldskonloret.

FFV har i sin anslagsframställning begärt 77,1 milj. kr. lill investeringar under del kommande budgetåret, varav för sektor Försvarsmateriel 10,4 milj. kr., och för sektor Underhåll 26,7 milj. kr. För reinveslering i utrust­ning har FFV beräknat 40 milj. kr.

FFV:s främsta uppgift är alt under krav på lönsamhel lillgodose det svenska försvarets efterfrågan på tillverkning och underhåll av försvars­materiel som FFV har på sitt program. Som komplettering förekommer viss export. Försvarels behov av varor och tjänster frän FFV minskar fortlöpande. FFV måsle därför enligl min mening anpassa sina resurser till dessa förutsättningar. FFV kommer att fä svårt atl upprätthålla den nuva­rande sysselsättningen vid verkels alla enheter, på kort sikt främst inom sektor Försvarsmateriel. Jag räknar dock med atl personalminskningar i görligaste män sker i samband med naturlig avgång och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhel.

Med hänsyn lill den osäkerhet som råder om den framlida efterfrågan på FFV:s produkter och tjänster är det av vikt atl invesleringarna tillgodoser etl långsiktigt behov. De projekt som FFV har redovisat är enligl min mening sä gott som helt av denna karaktär.

Jag beräknar för investeringar inom FFV för nästa budgetår 73,5 milj. kr. Anslagsbeloppel för budgetåret 1981/82 bör beräknas med en marginal av 5% (3,7 milj. kr.) ulöver invesleringarna för atl möjliggöra en eventuellt påkallad ökning av medelsanvändningen. Den behållning av 7,5 milj. kr. som förutses finnas vid budgetårets böljan skall vid beräkningen dras ifrån, varför anslaget bör föras upp med (73,5 -I- 3,7-7,5 =) 69,7 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning för bud­getåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 69700000 kr.

G 4. Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskon­cernen

1979/80 Utgift         380511707

1980/81 Anslag                1000

1981/82 Förslag               1000

Riksgäldsfullmäktige har bemyndigats all lämna särskilda värdegaran­tier om sammanlagt 3350 milj. kr. till Svenska Varv AB (prop. 1976/ 77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343, prop. 1977/78:174, NU 1977/ 78:76, rskr 1977/78:377, prop. 1978/79:124, NU 1978/79:47, rskr 1978/ 79:356 och prop. 1979/80: 165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405). Värde-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet                       158

garantin är en förbindelse från staten all läcka de förluster som kan uppstå vid försäljningen av varvens fartygsproduklion för egen räkning och på kundfordringar. Etl förslagsanslag av 1 000 kr. har anvisats för budgetåret 1980/81 för atl täcka eventuella infrianden av ställda värdegaranlier.

Ell motsvarande anslag bör finnas även under budgetåret 1981/82 att användas för alt infria ställda värdegaranlier. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Täckande av förluster på grund av garantier tdl den statliga varvskoncernen för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

G 5. Betalning av ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

1979/80 Utgift         52259576'               Reservafion               1556421

1980/81 Anslag       63000000'

1981/82 Förslag        42300000

År 1978 bildades i enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1977/78:87, NU 1977/78:45, rskr 1977/78:198) ell nytt handelsslålföretag, SSAB Svenskt Slål AB, vars ägarkapital är fördelat med 50% på Statsföretag AB och med 25% på vardera Gränges AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB.

Riksdagens beslut innebar bl.a. att fullmäktige i riksgäldskonloret be­myndigades all utfärda skuldebrev dels lill Statsförelag AB på högst 356 milj. kr., dels lill del nya handelsslålbolagel på högst 350 milj. kr.

Vidare anvisade riksdagen 104 milj. kr. för budgetåret 1978/79 lill betal­ning av ränta och amortering på de sålunda uppkomna skulderna.

Med stöd av bemyndigandet har fullmäktige i riksgäldskonloret utfärdat etl skuldebrev till SSAB Svenskt Stål AB på 343,3 milj. kr. Slaten skall betala skulden genom årliga amorteringar under tolv år enligt en upprättad betalningsplan.

Vidare har fullmäkfige i riksgäldskontoret utfärdat ett skuldebrev till Statsföretag AB på 25876791 kr. 21 öre. Staten skall betala skulden under loppet av tre år enligl upprättad betalningsplan och sista avbetalningen sker den 1 april 1981.

På den vid varje tidpunkt utestående kapitalskulden utgår en fast årlig ränta av 8,25%.

Kostnaderna för amorteringar och räntor för skuldebreven har under budgetåret 1979/80 uppgått fill 52,3 milj. kr. och beräknas under budgetåret

' Anslaget Betalning av ränta och amortering på statens skulder till Statsföretag AB och ell nytt handelsstålbolag

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet                        159

1980/81 komma atl uppgå lill 64,5 milj. kr. Detla innebär atl del inle kommer att finnas några medel kvar på anslaget.

Under budgetåret 1981/82 beräknas kostnaderna för amorteringar och räntor komma att uppgå lill 42,3 milj. kr. För ändamålet bör därför anvisas 42,3 milj. kr. nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Betalning av ränta och amortering på statens skuld tdl SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservations­anslag av 42 300000 kr.

G 6. Lån till ett nytt handelsstålbolag för rekonstruktionsändamål

1979/80 Utgift         250000000              Behållning              150000000

1980/81 Anslag       300000000

1981/82 Förslag        200000000

År 1978 bildades i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:87, NU 1977/78:45, rskr 1977/78:198) elt nytt handelsslålföretag, SSAB Svenskt Stål AB, vars ägarkapital är fördelat med 50% pä Statsföretag AB och med 25% pä vardera Gränges AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB. Avta­let mellan ägarna om alt bilda SSAB var för sin giltighet beroende av en betydelse finansiell medverkan av staten. Bl.a. förutsattes att slaten under åren 1978-1982 ställde län av sammanlagt 1800 milj. kr. lill bolagels förfogande för rekonslruktionsändamäl.

Enligl riksdagens beslut (prop. 1977/78:87, NU 1977/78:45, rskr 1977/ 78:198, prop. 1978/79: 100 bil. 17, NU 1978/79:43, rskr 1978/79:369 och prop. 1979/80:100 bil. 17, NU 1979/80: 51, rskr 1979/80:323) har medel för ändamålet anvisats med 700 milj. kr. för budgetåret 1977/78, med 200 milj. kr. för budgetåret 1978/79, med 400 milj. kr. för budgetåret 1979/80 och med 300 milj. kr. för budgetåret 1980/81, alltså med sammanlagt 1600 milj. kr. Medlen beräknas i sin helhet vara utbetalade fill SSAB före utgången av budgetåret 1980/81.

Under del kommande budgetåret bör ytterligare 200 milj. kr. finnas tillgängliga för ändamålet. Medel bör därför anvisas härför.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Lån tdl ett nytt handelsstålbolag för rekonstruktionsända­mål för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 200000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 17    Industridepartementet

160

Register

Sid.

I   Översikt

12

12 13 14 15 15 16

A. Industridepartementet

Industridepartementet

Teknisk attaché

Kommittéer m. m.

Extra utgifter

Bidrag till vissa internationella organisationer

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län

29931000 505000

39000000

447000

204000

1750000

71837000

 

17   B. Industri m.m.

Statens industriverk: 24       Förvaltningskostnader 27      Utredningar m.m. 29   Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.

31            Täckande av föriuster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder

32     Täckande av förluster i anledning av stadiga industrigarantilån m. m.

34   Sprängämnesinspektionen 37   Branschfrämjande ätgärder

43   Kostnader för räntebefrielse vid strukturgaranlier till företag inom vissa industribranscher

45     Täckande av föriuster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher

46     Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgaranlier för textil- och konfeklionsindustrierna

47     Bidrag lill företagsinriklad fortbildning

48     Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag

49     Täckande av förluster vid lånegarantier lill skogsindustrin

50     Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

51     Främjande av hemslöjden

51   Medelstillskott lill Nortlandsfonden 51    Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

53     Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB

54     Lån lill rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin

34990000

5037000

95 000000

1000

75000000

1000

56 385 000

1000

lOOOOOOO

4500000

9924000

1000

1000

14100000

»2 752000

30000000

180000000

lOOOOOOO lOOOOOOO

537693000

 

55   C. Regional utveckling

Regionalpolitiskt slöd: 79       Bidragsverksamhet

83           Lokaliseringslån

84     Åtgärder i glesbygder

85     Täckande av förluster på gmnd av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

86     Åtgärder m. m. i anslutning lill länsplanering

402200000 600000000 100000000

1000 35000000

1137 201000

88  D. Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

92       Geologisk kartering samt information och dokumentation                                   35617000

98       Uppdragsverksamhet                                                                                       1000

102          Prospektering m. m.                                                                                  7969000

103          Utrustning                                                                                             5000000

104     Bergsstaten                                                                                               1 799000

* Beräknat belopp

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 17    Industridepartementet

161

 

Statens gruvegendom: 106       Prospektering och brytvärdhetsundersökningar

110        :   Egendomsförvaltning m. m.

111        Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

72077000 6371000 2217000

131051000

 

114                                       E. Energi

114            Statens valtenfallsverk: Kraftstationer m. m.

114                        Statens elektriska inspektion

Statens kärnkraftinspektion:

114                              Förvaltningskostnader

114                            Kärnsäkerhetsforskning

114                         Kostnader för vissa nämnder

114    Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte

114                Främjande av landsbygdens elektrifiering

114        Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.

114     Medelstillskotl till Svenska Petroleum Exploration AB

114   Solmålning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

"1750000000 »6317000

*I000

*1000 * 165 000

*1000 *4 500 000

*I000 *7 000 000

* 1786000 1769772000

 

116   F. Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling: 122       Teknisk forskning och utveckling 122       Drift av forskningsstationer 122       Utrustning

122   Europeiskt rymdsamarbete m. m.

130   Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

134         Bidrag till statens provningsanstalt

135         Statens provningsanstalt; Utrustning Marintekniska institutet:

136       Uppdragsverksamhet
139       Bidrag till verksamheten

139       Utrustning

140          Bidrag lill Ingenjörsvetenskapsakademien

141          Bidrag till Standardiseringskommissionen

142          Energiforskning

 

142         Bidrag till verksamheten vid Siudsvik Energiteknik AB

143         Utvecklingsbidrag till Datasaab AB

 

143         Medelstillskotl till Datasaab AB

144         Byggnadsarbeten för leknisk utveckling m. m.

*476 550000

»1000

* 13 200000

169000000

1000

33 189000

6000000

1000

4 837000

1500000

2100000

8380000

*I000

*1000

16250000

18 750000

lOOOOOOO

759761000

 

145   G. Statsägda företag

150   Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal

150         Kostnader för kronotorp

151         Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning

 

157         Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen

158         Betalning av ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

159         Lån till ett nytt handelsstålbolag för rekonslruktionsändamäl

Totalt för industridepartementet

63000

2200000

69700000

1000

42 300000 200000000

314264000

4721579000

 

* Beräknat belopp

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1981                      Prop. 1980/81:100

Bilaga 18

Kommundepartementet

ÖVERSIKT

Till kommundepartementel hör främsl frågor som rör den kommunala självstyrelsen, den slalliga länsförvaltningen, räddningstjänsten saml svens­ka kyrkan och andra trossamfund, allt i den mån sådana frågor inte ankommer på något annat departement. Som en väsentlig del i departemen­tets uppgifter ingår att biträda med samordning av regeringspolitiken i frågor som rör kommunal och landstingskommunal verksamhet. Departementet har också ett särskilt ansvar för frågor som rör folkrörelserna.

Arbetsområdet omfattar vidare civilbefälhavarna, de lokala skattemyn­digheterna och kronofogdemyndigheterna, ärenden om kommunernas och landstingskommunernas beredskap, oljebekämpning till havs och förebyg­gande åtgärder mot brand samt frågor enligt allmänna ordningssladgan och lagen om allmänna sammankomster.

Departementet är organiserat med etl sakområde för förhållandel mellan stat och kommun, kommunal indelning m. m., elt för kommunal demokrati och folkrörelser, etl för länsstyrelserna m. m., etl för personal m. m. och elt för ärenden om svenska kyrkan, andra trossamfund och förhållandel stat-kyrka. Frågor som rör räddningstjänst, inkl. oljebekämpning till havs, och förebyggande åtgärder mol brand och kommunernas beredskap handläggs inom en särskild arbetsenhet. Departementets planerings- och budgelsekretariat svarar också för ärenden om kommunal ekonomi och för internalionella ärenden.

Kommundepartementets huvudansvar gäller sålunda lokal och regional samhällsförvaltning. Till delta kommer främsl ell särskilt ansvar för folkrörelserna och trossamfunden. Frågor om demokrati och medborgar­inflytande samt om kontakterna i allmänhet mellan de enskilda och samhällets organ intar därför en framträdande plats i departementets arbele. En särskild tyngd har naturiigtvis frågorna om den kommunala självstyrel­sen. Denna har en avgörande betydelse inte bara för demokratins och förvaltningens funktionssätt ulan också för samhällsekonomin. Den kom­munala verksamheten svarar för två tredjedelar av den offentliga sektorn och lar i anspråk nära en fjärdedel av BNP. Det är angelägel atl dra konsekvenserna av kommunindelningsreformerna genom att ge kommuner­na ett ökat ansvar för sina uppgifter utan onödig och ofta kostsam statlig styrning. Vidare är del viktigt atl finna lösningar på de problem, främsl för medborgarinflylandel, som har blivit en följd av atl kommunerna har blivit slörre. Departementets arbele på della område har naturlig anknytning till

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bd. 18

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                          2

och omspänner också de näraliggande frågorna om medborgarnas förhållan­de fill samhällets organ. Genom den allt vanligare kritiken mot ökad byråkrati inom samhällsförvaltningen har dessa frågor tilldragit sig ett växande intresse under senare år. Också departementels ansvar för den statliga länsförvaltningen har fått allt större betydelse genom den mångfald av uppgifter som numera handhas av länsstyrelserna. Atl åstadkomma en så effekfiv förvaltning som möjligt på länsplanel och elt fungerande samspel mellan de statliga och de kommunala organen har blivit en alltmer angelägen uppgift, särskilt med hänsyn lill strävan efter ökad decentralisering.

Dessa uppgifter, som har präglat kommundeparlemenlels arbele hittills, kommer att få än större betydelse i framtiden. De möter nu de allt starkare kraven på atl samhällets resurser på alla områden utnyttjas på bästa sätt och att största möjliga sparsamhet iakttas. Dessa krav leder ofrånkomligen till omprövning och omläggningar inom såväl den statliga som den kommunala förvaltningen. Sådana åtgärder riskerar all medföra problem för kontakter­na mellan samhällsorganen och de enskilda medborgarna, om inle dessa förhållanden ägnas en fortlöpande uppmärksamhet. Det är därför elt starkt intresse atl det redan genomförda reformarbetet för bl. a. en stärkt kommunal demokrati och ett bällre förhållande mellan enskilda och myndigheter ger goda resultat. Del är också nödvändigt att arbetet fullföljs, så atl ansträngningarna för en ökad effektivitet inom förvaltningen får stöd av ett aktivt arbete för fördjupad demokrati och goda medborgarkontakter. Kommundeparlemenlels verksamhet under det kommande budgetåret kommer att präglas av en sådan strävan.

Genom kommunindelningsreformerna minskade antalet kommuner från 2 498 år 1951 fill 277 år 1977. Frågan om en ändrad indelning har därefter diskuterats i flera kommuner. Sedan regeringen år 1979 beslutat om delning av Motala och Åsele kommuner, uppgår antalet kommuner fr. o. m. den 1 januari 1980 fill 279. För några yllerligare kommuner pågår utredning om en ändrad indelning. Regeringen kommer att pröva förslag lill sådana ändringar positivt, om de är motiverade med hänsyn till den kommunala demokratin och framställningarna har stöd i en bred folkopinion. Erfarenheterna av de genomförda kommundelningarna kommer alt tas fill vara.

Riksdagen har beslutat att anslå medel för ett forskningsprogram om utvärdering av kommunindelningsreformen (prop. 1978/79:61, KU 1978/ 79:17, rskr 1978/79:79 och prop. 1979/80:100 bil. 18, CU 1979/80:19, rskr 1979/80:213). Hittills har sju rapporter lagts fram. Programmet beräknas vara avslutat den 1 juli 1981. Etl nytt underlag kommer alltså snart alt ges för den viktiga debatten om den kommunala indelningen och den kommunala demokratins grundförutsättningar.

Statens tillsyn och kontroll över kommunernas och landstingskommuner­nas verksamhet har stått under debatt i flera år. Slalskonlrollkommittén (Kn 1976:06) tillsattes år 1977 för att åstadkomma en minskning av den statliga detaljregleringen av den kommunala sektorn. Kommittén lämnade år 1980

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                          3

sitt slutbetänkande (SOU 1980:10) Ökad kommunal självstyrelse. Det har lagts fill grund för en proposifion fill riksdagen (1980/81:80). I kommitténs uppdrag ingick emellerfid inte att föreslå direkta ändringar i de statliga myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd. Denna normgivning har avsevärd betydelse för del praktiska kommunala arbetet. Från den kommunala sidan har hävdats att kostnaderna ofta drivs upp genom normer av detta slag. Liknande gäller om myndigheternas tillsynsverksamhet, bl. a. den som sker genom inspektioner, liksom om den planläggningsskyldighet som har ålagts kommuner och landstingskommuner på olika områden. Regeringen har funnit del angelägel alt fortsätta arbetet med att minska statskontrollen över den kommunala sektorn och har bl. a. för den uppgiften tillsatt en särskild arbetsgrupp, stat-kommungruppen (Kn 1980:03). Arbets­gruppen skall göra en skyndsam översyn av de stafiiga myndigheternas normgivningsverksamhet. I syfte att minska de kommunala kostnaderna skall arbetsgruppen särskilt överväga, om det är nödvändigt att fill alla delar behålla de krav pä viss standard som ställs upp i dag. Arbetsgruppen skall också pröva behovel av och formerna för de slalliga myndigheternas allmänna fillsyn samt se över de bestämmelser om planläggningsskyldighet som finns för olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen har särskilt ålagts all ta fill vara kommunernas och landsfingskommunernas kunskaper och erfarenheter. Avsikten är att utredningsarbetet skall pågå i tre är. En rapport skall lämnas fill regeringen varje år.

På det kommunaldemokrafiska området fortsätter utredningsarbetet genom kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07). Arbetet har hitfills avsatt praktiskt betydelsefulla resullal bl. a. genom lagen (1979:408) om lokala organ i kommunerna. Denna är av försökskaraklär och trädde i kraft den 1 januari 1980. Lagen ger kommunerna möjlighet all decentralisera beslutanderätten inom såväl specialreglerade som frivilliga områden till lokala nämnder inom delar av kommunen. Lagens tillämpning kommer att följas av kommunaldemokratiska kommittén, som har fått ett särskilt uppdrag att utarbeta modeller för försöksverksamhet och även på andra sätt underlätta för kommunerna alt pröva de möjligheler fill ökat medborgarin­flytande som den nya lagstiftningen ger. Kommittén arbetar också med frågor om de förtroendevaldas arbetsvillkor. Den är inriktad på alt redovisa sina förslag i denna del under våren 1981. Kommittén räknar vidare med alt kunna lägga fram förslag om direktvalda kommundelsorgan under första halvåret 1981.

Formerna för de anställdas inflytande har belydelse för den kommunala demokrafin. Utredningsarbetet på detta område har senast lett till att riksdagen år 1979 har antagit en lag om partssammansatta organ inom kommuner och landsfingskommuner (rskr 1978/79:362). Ett fortsalt utred­ningsarbete pågår i kommittén (Kn 1978:02) för medbeslämmandefrågor. Den beräknas avlämna sitt slutbetänkande under år 1981.

Även i övrigt pågår ett reform- och översynsarbete på det kommunala

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                        4

området. Prop. (1980/81:75) har lagts fram på grundval av ell förslag av ulredningen om inomregional skalteuljämning (Kn 1980:01) om fortsall giltighet av lagen om skatleutjämning i Stockholms läns landstingskommun. Sedan en konvention om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan har utarbetats inom Europarådet och undertecknats av bl. a. Sverige, har frågan om ratificering underställts riksdagen genom proposition (1980/81:77). Fortsalt arbete pågår inom kommunalbesvärskom-mitlén (Kn 1977:05), som planerar att lägga fram sitt slutbetänkande före sommaren 1981, samt inom kommunalförelagskommittén (Kn 1978:01). En särskild översyn genomförs av lagen (1957:281) om kommunalförbund. Inom departementet har utarbetats promemoriorna Omval av kommunala och landslingskommunala nämnder (Ds Kn 1980:3) och Proportionella val till statliga nämnder m. m. (Ds Kn 1980:4). Båda planeras ligga till grund för fotslag till riksdagen under år 1981.

Demokratifrågorna har nära anknytning till folkrörelsernas roll i samhäl­let. Etl översynsarbele pågår i fråga om relafionerna mellan samhället och folkrörelserna. Det bedrivs i nära samverkan med folkrörelserna genom en särskild referensgrupp. Särskilda inifiativ har lagils i vissa frågor. Samhällets ekonomiska stöd till folkrörelserna har utretts av en särskild utredare i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag lill folkrörelser. En särskild utredning av frågan om statsbidrag fill kvinnoorganisationer har resulterat i betänkandet (SOU 1980:44) Bidrag lill kvinnoorganisationer. Dessa frågor bereds f. n. inom departementet.

Under år 1980 har en omarbetad upplaga av skriften Statliga anslag till folkrörelserna getts ut inom ramen för översynsarbelel. Syftet med denna skrift är att ge organisationerna en bättre överblick över de statliga anslag som finns. Under år 1980 har också publicerats rapporterna Folkrörelserna och kommersialismen samt Folkrörelserna och demokrafin. I början av år 1981 beräknas två handböcker för föreningslivet bli utgivna, en juridisk handbok och en arkivhandbok.

Både reformarbetet rörande den kommunala självstyrelsen och översyns­arbetet rörande folkrörelserna har en nära anknytning till de allmänna frågorna om kontakterna mellan medborgarna och samhället. En översyn av dessa frågor genomfördes åren 1977-79 av en parlamentarisk kommitté, byråkratiulredningen (Kn 1976:05), med företrädare även för bl. a. kom­munförbunden och de fackliga huvudorganisationerna. I sitt slutbetänkande (SOU 1979:31) Bättre kontakter mellan enskilda och samhällsorgan redovisade utredningen sin syn på frågorna och sina förslag till åtgärder. Belänkandet har fillsammans med statskonlrollkommitléns slutbetänkande lagts lill grund för den lidigare nämnda propositionen (1980/81:80).

Propositionen tar upp frågor om förenklingsarbete inom förvaltningen, om service och information, om fortsalt arbete för atl stärka de enskildas rättsskydd inom förvaltningen och om resurssvaga gruppers särskilda problem. Även personalutbildningen berörs liksom det offentliga språkbru-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                         5

ket. Olika åtgärder föreslås bl. a. för all stimulera myndigheterna alt själva arbeta med förenklingsfrågor. Genom en ändring i kommunallagen (1977:179) föreslås kommunstyrelsen resp. förvaltningsulskottel få ell övergripande ansvar för sådant arbele inom kommuner och landstingskom­muner.

Del är viktigt att aktivt följa upp det arbele som har inletts på atl förbättra kontakterna mellan enskilda och myndigheter. Elt särskilt ansvar i della hänseende ligger på regeringskansliet. Myndigheterna bör"ges slöd i arbetet för förenklingar och förbättrat förhållande till allmänheten.

På initiativ av byråkratiulredningen har en särskild arbetsgrupp (Kn 1978:A) utarbetat en handbok för samhällsinformation. Samhällsguiden, som gavs ut våren 1979. En ny upplaga förbereds nu. Syftet är att på etl lättillgängligt sätt ge allmänheten informafion om rättigheter och skyldighe­ter. Upplysningar ges om bestämmelser som gäller på olika områden och om vilka myndigheter eller andra organ som medborgarna kan vända sig till i olika sammanhang.

Den regionala samhällsförvaltningen har fåll en ökad belydelse under de senaste decennierna som en följd av strävandena efter en förbättrad samhällsplanering, en aktivare regional- och näringspolitik samt decentrali­sering av uppgifter från central nivå. Länsstyrelserna har tillförts en rad nya uppgifter under 1960- och 1970-talen, samtidigt som vissa uppgifter har förts bort, bj. a. genom 1979 års länsrällsreform. Länsstyrelserna har också blivit föremål för såväl organisationsförändringar som en debatt med mera allmän inriktning.

Arbetet med atl finna former för ökad länsdemokrati fortsätter genom länsdemokrafikommiltén (Kn 1976:04). Den skall utarbeta alternativa förslag till organisafion och uppgiftsfördelning på det regionala planet. Den avser att lägga fram ett principbetänkande under år 1981. Länsdomstolskom-millén (Kn 1977:01) fortsätter sitt arbete med frågorna om länsrätternas målområde och allmänt ombud. Kommittén beräknas lämna sitt slutbetän­kande under år 1981.

Inom länsförvaltningen måste frågorom resursanvändning, ambitionsnivå och samordning ägnas stor uppmärksamhet. Vad gäller den regionala samhällsplaneringen har ell särskilt översynsarbete satts i gång inom regeringskansliet. Detta har anmälts för riksdagen i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m. För budgetåret 1981/82 har bespa­ringarna på anslaget Länsstyrelserna beräknats fill ca 5 milj. kr.

Länsstyrelserna föreslås nu få ökade resurser för mervärdeskattekontroll. De kommer också alt få nya uppgifter i samband med socialtjänstreformen. En organisatorisk lösning kommer atl ges under år 1981. Länsstyrelsernas organisafionsnämnd har vidare fått i uppdrag atl överväga jurislfunklionen vid länsstyrelserna. Elt angelägel verksamhetsområde är också miljöskydd och naturvård.

Kronofogdemyndigheterna har under det innevarande budgetåret tillförts

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                         6

ca 1 milj. kr. för insatser i samarbete med andra myndigheter m. fl. för all bekämpa ekonomisk brottslighet. Medlen har tilldelats slorstadsdistrikten. Dessa disponerade redan tidigare var sin tjänst med uppgift atl gå igenom förelag som har gått i konkurs, alt bedöma gäldenärer saml att göra förelagsvärderingar enligt olika metoder. Erfarenheterna av dessa insatser är positiva. Kronofogdemyndigheterna föreslås få ytterligare resurser för att anlita ekonomisk expertis i syfte att förslärka indrivningen av skatter m. m. Verksamheten bör samordnas med motsvarande utbyggnad inom polis- och åklagarväsendet.

Frågor med anknytning till samhällets räddningstjänst berör såväl kommunerna och länsstyrelserna som flera andra myndigheter. Detta område har under de senaste åren fåll slor aktualitet. Räddningstjänstkom­mitlén (Kn 1979:01) arbetar med flera väsentliga frågor. I enlighet med riksdagens hemställan utreds förutsättningslöst frågan om huvudmannaska­pet för den framfida räddningstjänsten. Uppdraget omfattar vidare huvud­mannaskapet för sjuktransporter och ambulansverksamhet. Kommitténs arbete syftar till all göra samhällets räddningstjänst mer effektiv och att ompröva nuvarande verksamheter. Det är samordnat såväl i sak som i tid med 1978 års försvarskommitlés (Fö 1978:02) arbele. I räddningstjänslkom­mitténs uppdrag ingår ocksä frågorna om ersättning på grund av naturkata­strofer samt om geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mol jordskred.

Räddningstjänstkommitlén har redan avlämnat deibetänkandet (Ds Kn 1980:1) Undersökning av allvarliga olyckshändelser. Förslagel har remiss­behandlats. Inom kort avses ålgärder bli vidtagna för att mera systematiskt än f. n. få till stånd objektiva undersökningar av allvarliga olyckshändelser och tillbud lill sådana händelser.

Etl omfattande utredningsarbete har bedrivits om bekämpning av och sanering efter oljeutsläpp till sjöss. Oljeskyddskommillén (Kn 1977:03) har lämnat förslag rörande beredskapen mot sådana utsläpp. Vidare har utredningen om fillsyn av kusterna lagt fram betänkandet (Ds Kn 1980:2) Personal för tillsyn av kust och skärgård. I della föreslås bl. a. en ny handläggningsordning för frågor om bemanningen längs våra kuster. Statens brandnämnd har utarbetat etl förslag till uppbyggnad av regionala förråd av oljebekämpnings- och saneringsmateriel. Materielen är avsedd att ställas till kommunernas förfogande vid etl slörre oljepåslag för att effektivisera bekämpningen i strandzonen. Statens brandnämnd har också på regeringens uppdrag gått igenom och lämnat förslag i fråga om länsstyrelsernas beredskapsplaner för olje- och kemikaliebekämpning. Dessa utredningsför­slag har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet tillsammans med andra närliggande utredningsförslag. Resuhalet kommer atl ge underlag för all bestämma den mera långsiktiga inriktningen av den svenska beredskapen. En proposition med förslag lill förstärkning av beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp lill havs saml i kuslvatlnen, Vänern

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                        7

och Mälaren avses bli framlagd för riksdagen under början av år 1981. I propositionen kommer också atl behandlas bl. a. frågan om regionala förråd.

Sedan 1979 års allmänna kyrkomöte hade avvisat regeringens förslag om ändrade relationer mellan svenska kyrkan och staten, tillsattes vissa ulredningar på del kyrkliga området. Utredningen (Kn 1979:04) om begravningsverksamheten och 1979 års kyrkomöleskommilié (Kn 1979:06) kommer att avlämna betänkanden i början av år 1981. Med anledning av behandlingen vid 1979 års allmänna kyrkomöte av frågan om kvinnliga präster tillkallades också en särskild utredare (Kn 1979:02) med uppdrag atl fortlöpande följa utvecklingen inom svenska kyrkan och överväga en lagteknisk lösning av frågan. Utredaren kommer att lämna etl belänkande i början av år 1981. Avsikten är atl de nu nämnda betänkandena efter remissbehandling skall läggas till grund för skrivelser lill ell allmänt kyrkomöte under våren 1982.

I proposifion 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. har föreslagils att det särskilda statliga skatleutjämningssystemet lill de kyrkliga kommunerna skall omprövas. 1 samband därmed har aviserats en utredning om kyrkofonden. Denna skall se över den avräkning av kostnader som sker mellan pastoraten och kyrkofonden samt utreda möjligheten atl låta en utjämning via kyrkofonden fungera som elt övergripande utjämningssystem för kyrkliga kommuner. En särskild utredare (Kn 1980:05) har tillkallats för dessa uppgifter.

Arbetet med en översyn av lagen om församlingsslyrelse i syfte atl anpassa denna fill den nya kommunallagen har slutförts av den särskilde utredaren (Kn 1977:04). En proposition med förslag lill ändringar i lagen läggs fram när betänkandet har remissbehandlats.

Inom departementet upprättades under år 1980 promemorian (Ds Kn 1980:5) Kyrklig beredskap som behandlar planering för den kyrkokommu­nala verksamheten vid krig eller krigsfara och innehåller förslag till en lag om kyrklig beredskap. En proposition kommer all läggas fram under år 1981. Under år 1980 har också upprättals promemorian (Ds Kn 1980:8) Förhål­landet mellan församlingsindelningen och fastighetsindelningen. Den fort­satta handläggningen av däri föreslagna lagändringar ankommer pä justitie­departementet.

Inom det kyrkliga området fortsätter i övrigt bl. a. arbetet i 1968 års kyrkohandbokskommilté (U 1969:44) och i 1969 års psalmkommillé (U 1970:47). Kyrkohandbokskommitténs betänkande (SOU 1979:12) Svenska kyrkans gudstjänst med förslag till ny evangeliebok för svenska kyrkan har remissbehandlats. Förslagel kommer efter bearbetning atl föreläggas nästa kyrkomöte.

Frågan om kyrkomusikerverksamhetens organisation kommer alt ses över av en särskild utredare (Kn 1980:04).

Riksdagen har begärt en plan för utvecklingen av anslagen till andra

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                      8

trossamfund än svenska kyrkan (rskr 1978/79:204). Frågan har behandlats av en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet. Kontakt har tagits med Sveriges frikyrkoråd. Resultatet av arbetet redovisas i samband med behandlingen i det följande av anslaget C 10. Bidrag till trossamfund.

Anslagen för budgetåret 1981/82

För nästa budgetår begärs anslag på 2 707,7 milj. kr. för verksamheten inom kommundeparlemenlels område.

Länsstyrelserna m. m.

Länshälsovårdskonsulenterna och socialkonsulenlorganisalionen inlem­mas i länsstyrelserna. För nya uppgifter - bl. a. prövning och tillsyn enligl miljöskyddslagstiftningen - får länsstyrelserna personalförstärkning. Mer­värdeskattekontrollen förstärks i storstadslänen. Besvärsenheterna hos länsstyrelserna får medel för hanteringen av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering. Kronofogdemyndigheterna får personal för all kunna överta vissa överexekutorsuppgifler från länsstyrelserna. Dessutom får dessa myndigheter medel för alt anlita särskild ekonomisk expertis. Besparingsal­ternalivel tillämpas i viss ulslräckning på samtliga myndigheter.

Kyrkliga ändamål

Medel beräknas för restaureringsarbeten på domkyrkorna i Skara och Visby samt Vadstena klosterkyrka.

Räddningstjänst m. m.

Förslag till förstärkning av beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i kuslvatlnen, Vänern och Mälaren planeras bli framlagt i en särskild proposifion till riksdagen under början av år 1981. I propositionen kommer att behandlas bl. a. anslagsposten Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. under förslagsan­slaget D 2. Beredskap för oljebekämpning lill havs m. m. Medel beräknas därför inte nu för detta ändamål.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom kommundepartementets verksamhetsområ­de i förhållande fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

 

 

Anvisat 1980/81

Förslag 1981/82

Förändring

A.   Kommundepartementet m. m.

B.   Länsstyrelserna m. m.

C.   Kyrkliga ändamål

D.   Räddningstjänst m.m.

Totalt för kommundepartementet

22,1

2 305,8

63,3

29,8

2 421,0

20,8

2 596,7

64,6

25,61

2 707,7

-         1,3
+ 290,9
+     1,3

-         4,21

-1-286,7

' Förändringen är beroende av att anslagsposten Anskaffning av bekämpningsanord­ningar och bekämpningsmedel m. m. kommer att behandlas i en särskild proposition lill riksdagen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

10

 

KOMMUNDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Boo

Anmälan  till  statsbudgeten  för   budgetåret   1981/82  såvitt  avser kommundepartementets verksamhetsområde

Femtonde huvudtiteln

A. KOMMUNDEPARTEMENTET M. M. A 1. Kommundepartementet

1979/80         Utgift

1980/81         Anslag

1981/82         Förslag

9 034 115

9 817 000

10 587 000

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

Personal

 

 

Handläggande personal

34

- 1

Övrig personal

24

-

 

58

- 1

Anslag

 

 

Lönekostnader

8 820 000

+ 731 000

Reseersättningar (även utrikes resor)

412 000

+   12 000

Expenser

585 000

+   27 000

 

9 817 000

+ 770 000

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 10 587 000 kr. Anslaget har beräknats enligt huvudförslaget. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Kommundepartementet för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 10 587 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    11

A 2. Kommittéer m. m.

1979/80        Utgift                 6 373 380           Reservation       6 615 813

1980/81            Anslag            11000 000

1981/82         Förslag            10 000 000

Med hänsyn lill den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 10 000 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt  lill   Kommittéer m. m.   för  budgetåret   1981/82  anvisa  ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

A 3. Extra utgifter

1979/80         Utgift              140 833'               Reservation      203 798

1980/81         Anslag            175 000

1981/82         Förslag           175 000

För budgetåret 1981/82 förordar jag atl anslaget förs upp med 175 000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till E.xtra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservations­anslag av 175 000 kr.

' 25 000 kr. anvisade pä tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (prop. 1979/80:101, CV 1979/80:8, rskr 1979/80:147)

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                               12

B.  LANSSTYRELSERNA M. M.

B 1. Länsstyrelserna,  B 2. Lokala skattemyndigheterna,  B 3. Kronofogde­myndigheterna och B 4. Civilbefälhavarna

Allmän översikt

Länsstyrelserna

Landels 24 länsstyrelser svarar för den statliga förvaltningen i länen. De har till uppgift atl främja resp. läns utveckling och befolkningens bästa samt atl verka för alt statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till de regionalpolitiska målen.

Länsstyrelsernas arbetsuppgifter är mångskiftande och omfattar bl. a. den regionalpolitiska planeringen, den fysiska riksplaneringen, plan- och bygg­nadsväsendet, faslighelsregistreringen, naturvården, miljöskyddet, livsme­delskontrollen, kulturminnesvården, den allmänna hälsovården, den sociala omvårdnaden, väg- och trafikväsendet, den civila försvarsberedskapen, räddningstjänsten, beskattningsväsendet, uppbördsväsendet, exekutionsvä­sendet, folkbokföringen saml den konsumenlpolitiska verksamheten. Inom resp. län är länsstyrelsen högsta polismyndighet och överexekutor saml huvudman för priskontorsverksamheten.

Länsstyrelsen leds av en styrelse med landshövdingen som ordförande och med 14 andra ledamöter. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Som ställföreträdare för landshövdingen fungerar i Stockholms län en länsöver­direktör och i övriga län en av avdelningscheferna. Med undanlag för länsstyrelsen i Stockholms län är länsstyrelserna organiserade med två avdelningar nämligen planeringsavdelningen och skatteavdelningen. Avdel­ningschef är ett länsråd. Dessutom finns en allmän enhet och en administrafiv enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län har följande avdelningar: planerings­avdelningen, taxeringsavdelningen, förvallningsavdelningen och administra­tiva avdelningen. 1 alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gollands län finns en länspolischefsexpedilion. I Gotlands län fullgör länsstyrelsen de uppgifter som ankommer på länsbostadsnämnd.

Under länsstyrelsen lyder i olika avseenden de lokala skattemyndigheter­na, kronofogdemyndigheterna, polisväsendet och civilförsvaret.

Antalet tjänster hos länsstyrelserna uppgår till ca 9 400.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medels­anvisningen för innevarande budgetår till ca 1 440 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                              13

Lokala skattemyndigheterna

De lokala skattemyndigheterna verkställer mantalsskrivning, upprättar allmän röstlängd, lar befattning med taxeringsarbele samt debitering och uppbörd av skatt m. m., bestämmer pensionsgrundande inkomst samt utövar konlroll över alt viss uppgiftsskyldighel inom den allmänna försäkringen fullgörs.

Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skaltemyndigheterna i länet. Den lokala skattemyndighetens verksamhetsområde är fögderiet. Chef för lokal skattemyndighet är en fögderichef.

Antalet tjänster hos landels 120 lokala skattemyndigheter uppgår fill ca 4 200.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medels­anvisningen för innevarande budgetår fill ca 570 milj. kr.

Kronofogdemyndigheterna

Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifler m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs och atl efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning. Fr. o. m. den 1 januari 1980 är vissa kronofogdemyndigheter tillsynsmyndigheter enligl 42 § konkurslagen (1921:225) och har i denna egenskap tillsyn över förvaltningen i konkur­ser.

För den exekutiva verksamheten är landel indelat i kronofogdedislrikt. 1 varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Riksskatteverket är centralmyndighet för administra­tion av exekutionsväsendet.

Antalet tjänster inom de 81 kronofogdedistriklen uppgår till ca 2 800.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medels­anvisningen för innevarande budgetår till ca 400 milj. kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare verkar i fred för all totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så alt det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Förutom uppgiften alt samordna viss planläggning har civilbefälhavaren atl leda övningar, utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara.

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av ett kansli, vilket är förlagt i anslutning lill en länsstyrelse.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                      14

Civilbefälhavarkanslierna har inemot 40 anställda.

Medelsanvisningen för innevarande budgetår uppgår lill ca 8,8 milj. kr.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsstyrelsernas organisationsnämnd är centralt rationaliserings-, sam­ordnings- och ulbildningsorgan för länsstyrelserna. Nämnden bislår länssty­relserna i frågor som rör arbetsformer, personal- och ekonomiadministration och intern planering. Nämnden verkar för samordning mellan länsstyrelser­na samt mellan länsstyrelserna och andra statliga myndigheter. I samråd med länsstyrelserna planlägger och anordnar nämnden utbildning och konferen­ser för länsstyrelsepersonal. Nämnden fastställer formulär lill vissa blanket­ter för länsstyrelserna. Ell revisionskontor och en redovisningscentral för länsstyrelserna är knutna lill nämnden.

Länsstyrelsernas organisalionsnämnd beslår av ordförande och högst tio andra ledamöter. Antalet anställda hos nämnden är ca 30. Nämnden disponerar ca 9,1 milj. kr. för sin verksamhet.

Länsstyrelsernas anslagsframställningar

Framställningarna

Länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82 innehåller som huvudförslag ell besparingsallernativ. Förslaget har genomgående beräknats schablonmässigt som en reduktion med 2 % av anslaget enligl Statsbudgeten för budgetåret 1980/81 uppräknat med pris- och löneomräk­ning. Medelsbehovel enligl detta alternativ ökar med följande belopp.

Länsstyrelserna                                                   95 761 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna                               47 715 000 kr.

Kronofogdemyndigheterna                                 34 883 000 kr.

Summa             178 359 000 kr.

Länsstyrelserna anser att stora svårigheter föreligger atl genomföra besparingsalternalivel ulan alt vidta åtgärder som innebär icke önskvärda ambifionsnivåsänkningar på flera områden. Rationaliserings- och ompriori-leringsmöjlighelerna begränsas i hög grad av att huvuddelen av arbetsvoly­men hos länsstyrelserna utgörs av ärenden som anhängiggörs av allmänheten eller som länsstyrelserna enligl olika förfallningsföreskrifter i övrigt har att handlägga. Konsekvenserna av nödvändiga ambitionsnivåsänkningar kan enligl länsstyrelserna på sikl bli negaliva. I delta läge anser länsstyrelserna att del är nödvändigl alt cenirala instanser vidtar ålgärder i förenklande syfte och all statsmaklerna lägger fast vissa generella prioriteringar. Sådana prioriteringar motverkar också alltför olikartad handläggning länen emel­lan.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    15

Åtskilliga länsstyrelser för inte fram yrkanden om nya tjänster men redovisar det behov av sådana som anses föreligga. Länsstyrelsernas yrkanden och önskemålen om personalökningar m, m. innebär atl medels­behovel ökar med följande belopp utöver nyss redovisat besparingsalterna­fiv.

Länsstyrelserna                                                   87 033 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna                               36 728 000 kr.

Kronofogdemyndigheterna                                 23 402 000 kr.

Summa             147 163 000 kr.

Flertalet länsstyrelser hemställer all huvudalternativet inte skall lillämpas och framhåller atl en tillämpning av etl sådanl alternativ fordrar atl statsmakterna föreskriver vilka arbetsområden som skall drabbas. Någon länsstyrelse förordar att de hittillsvarande generella sparåtgärderna skall ersättas eller i varje fall kompletteras med selektiva åtgärder där de olika länens speciella problem särskilt beaktas.

De begärda personalökningarna hos länsstyrelserna omfattar ca 180 yllerligare tjänster varav drygt hälften avser tjänster för handläggare. Behovet avser inom planeringsavdelningarna bl. a. nalurvårdsenhelerna (35 tjänster), planeringskanslierna (13 tjänster), lantmäterienheterna (11 tjänster) och regionalekonomiska enheterna (9 tjänster). För skatteav­delningarna redovisas behov bl.a. för taxeringsenheterna (17 tjänster), mervärdeskatleenheterna (11 tjänster) och dataenheterna (9 tjänster). Administrafiva enheternas behov av ytterligare tjänster uppgår till etl anlal av 31 st. Flera länsstyrelser har dessutom hänvisat lill de resullal som kan komma fram genom de översyner som genomförs dels av länsstyrelsernas organisalionsnämnd belräffande länsstyrelsernas naturvårdsenheier, dels av riksskatteverket beträffande länsstyrelsernas besvärsenheter och mervärde­skatteenheter.

De personalförstärkningar som begärs för de lokala skattemyndigheterna avser tjänster för ulbyggnad av den nya granskningsorganisalionen. För della ändamål redovisas ell behov av 113 tjänster. Del redovisade behovel vid kronofogdemyndigheterna (ca 150 tjänster) avser till övervägande del biträdespersonal (ca 100 st). I det redovisade behovet ingår etl anlal tjänster för ekonomer avsedda för speciella uppgifter bl. a. i samband med ålgärder mol den ekonomiska brottsligheten.

Remissyttrandena

Remissyttlranden över länsstyrelsernas anslagsframställningar har avgetts av rikspolisstyrelsen beträffande länspolischefsexpeditionerna, civilförsvars­styrelsen och överslyrelsen för ekonomiskt försvar belräffande försvarsen­heterna, socialstyrelsen beträffande länsstyrelsernas uppgifter enligl lagen

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                    16

(1977:293) om handel med drycker, trafiksäkerhetsverkel beträffande bil-och körkortsregislren, riksskatteverket beträffande skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna, nämnden för samhällsinformalion belräffande informationsverksamheten, riksantikvarieämbetet belräffande kulturmin­nesvårdens regionala organisation, lantbruksstyrelsen och statens livsme­delsverk belräffande länsveterinärerna, statens naturvårdsverk belräffande nalurvårdsenhelerna, statens pris- och kartellnämnd belräffande priskonlo-ren, konsumentverket beträffande hemkonsulenterna, statens planverk beträffande planenhelerna samt statens lantmäteriverk beträffande lant­mäterienheterna.

Rikspolisstyrelsen konstaterar att behov av personalförstärkning föreligger vid flera länspolischefsexpedilioner. Styrelsen är dock medveten om atl några mer genomgripande förändringar inte torde kunna göras i den regionala polisorganisationen i avvaktan på resultatet av 1975 års polisut­redning.

Civilförsvarsslyrelsen hyser farhågor för att länsstyrelsernas insatser för civilförsvarsverksamhelen inte kan upprätthållas i den omfattning som förutsattes vid omorganisationen av försvarsenhelerna år 1978. Styrelsen framhåller atl försvarsenhetens uppgifter inom fredsräddningstjänsten kräver etl allt slörre utrymme inom enhetens verksamhet.

Socialstyrelsen anser, i avvaktan på en samlad prövning av den nya organisationen med uppgifter enligl lagen (1977:293) om handel med drycker, atl del är synnerligen viktigt att de handläggartjänster för alkoholärenden som länsstyrelserna har tilldelals också används i enlighet med intentionerna i lagstiftningen. 1 den mån någon länsstyrelse inte utnyttjar för delta ändamål tilldelade resurser bör frågan om alt omfördela resursen till annan länsstyrelse prövas.

Trafiksäkerhetsverkel uppger att länsstyrelsernas användning av bil- och körkortsregistren, mätt i antal transaktioner, visar en fortsatt nedgång. Antalet registrerade fordon har dock ökal med ca 127 000 st och antalet registerförda körkort med ca 93 000 st. Med ledning av den statistik över Iransaktionsvolymerna per län, vilken verket för regelbundet, tillstyrker trafiksäkerhetsverkel viss förstärkning vid bil- och körkortsregistren hos länsstyrelserna i Gotlands och Västerbottens län.

Riksskatteverket hävdar att den regionala och lokala skatteförvaltningen skall undantas från besparingsalternativet. Verket framhåller att tillämp­ningen av detta alternativ för innevarande budgetår kan beräknas motsvara en resursminskning för regional skalleförvaltning om närmare 100 årsarbets­krafter. Om besparingsalternalivel skall lillämpas under budgetåret 1981/82 på både regional och lokal skatteförvaltning blir följden alt sammanlagt nära 300 årsarbetskrafter färre kan disponeras än som hade förutsatts vid utformningen av den nya organisationen. Enligt riksskatteverkets uppfatt­ning saknas möjligheler alt reducera skalteförvaltningen resursmässigl om man inte prövar vad resurserna skall användas till och vilka mål man vill

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     17

uppnå. De regler som styr myndigheternas verksamhet måsle därför först ses över.

1 fråga om länsstyrelserna tillstyrker riksskatteverket atl de arvodestjän­ster som inrättades tillfälligt för fastighetstaxering görs permanenta. Under budgetåret 1981/82 bör tjänsterna användas för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fasfighelslaxering. Riksskatteverket framhåller atl verkel avser att under år 1981 påbörja en analys av biträdessiluationen på taxeringsenheterna. Verket tillstyrker ej någon förstärkning av revisionsen­heterna. Däremot anser verket alt besvärsenheterna fordrar en förstärkning för behandlingen av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering. Riksskatteverket anser all det är rimligt atl räkna med en kraftig ökning av sådana besvär och även alt den sammanlagda volymen kan komma atl uppgå till 100 000 st. eller t. o. m. mer. Verket anser alt denna mängd skall kunna avarbetas dels genom att de tidigare nämnda tjänsterna för fastighetstaxering får användas för handläggning av sådana besvärsärenden, dels genom att fillfälliga medel om sammanlagt drygt 6,5 milj. kr. skjuts lill.

,På regeringens uppdrag gör riksskatteverket en översyn av länsstyrelser­nas mervärdeskalteenheter. En rapport med förslag lill bemanning av dessa enheter kommer verkel att lämna i april år 1981. På grund av den befinlliga mervärdeskattekontrollens stora brister anser verket alt en förstärkning är nödvändig snarast möjligt och föreslår därför att medel motsvarande ca 50 kvalificerade handläggartjänster tas upp för budgetåret 1981/82. Behovet av nettoförslärkning av dessa enheter för främsl kontrolländamål kan, enligt verket, redan på nuvarande ulredningsstadium bedömas ligga högre än den nu föreslagna förstärkningen.

I fråga om dalaenheterna framhåller riksskatteverket atl arbetsuppgifter avseende uppbördsberedningen förs över till uppbördsenheterna under innevarande budgetår. De resurser som dataenheterna disponerar för detta ändamål kan avvecklas. Å andra sidan fordras under den bråda tiden november - januari en förstärkning av resurserna för eflerbehandlingen av bl. a. skattsedlar på slutlig skatt, skattelängd, arbetsgivaravgiftsräkningar, preliminära skattsedlar, deklarationsblanketter, manfalslängd m. m. Den resurs som kan avvecklas uppgår till drygt 60 årsarbetskrafter. Förstärkning­en för den nämnda eflerbehandlingen beräknar riksskatteverket lill nära 300 personmånader.

Riksskatteverket tillstyrker att de lokala skattemyndigheterna byggs ut med 144 tjänster. Av den ursprungliga bemanningsplanen i del s. k. RS-projektet återstår då endast 16 tjänster.

Riksskatteverket kan i fråga om kronofogdemyndigheterna inte till någon del godta atl huvudalternativet genomförs. Kronofogdemyndigheterna bör i stället tillföras resursförstärkning för atl motverka den nedåtgående trenden avseende levererade belopp i förhållande till belopp att driva in och för atl på ell effektivt och kvalitativt godtagbart säll kunna bearbeta den ökade restföringen saml för atl minska de allt slörre oredovisade beloppen.

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil 18

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         18

Antalet oavslutade allmänna mål har ökat trots alt antalet inkomna sädana mål har minskat. Belopp att driva in har också ökat. En av riksskatteverket gjord analys visar att nära hälften av antalet gäldenärer har små skuldbelopp -högst 1000 kr. - och att inle fullt 10% av antalet gäldenärer svarar för ca 75 % av de lotala skuldbeloppen. Verket anser alt det är en rikfig satsning om kronofogdemyndigheterna ägnar omfattande resurser åt de relafivt få stora gäldenärerna. Erfarenheterna visar enligl verkel all de bästa resultaten från arbetet med de stora gäldenärerna uppnås då ekonomisk expertis kan användas tillsammans med exekutiva och juridiska funkfionärer.

Antalet enskilda mål ökar fortfarande.

Riksskatteverket tillstyrker alt kronofogdemyndigheterna förstärks med ytterligare drygt 60 tjänster. I detta antal ingår 22 tjänster för ekonomer. Verket anser att de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs skall ha sådan tjänst. Den skall utnyttjas i arbetet för alt motverka den s. k. ekonomiska brottsligheten saml användas för erforderliga genom­lysningar av gäldenärernas ekonomiska transakfioner inom tillsynsmyndig­hetens hela verksamhetsområde.

Nämnden för samhällsinformation tillstyrker atl länsstyrelserna tilldelas 4,4 milj. kr. för extern och intern informationsverksamhet samt 10,1 milj. kr. för kungörelseannonsering.

Riksantikvarieämbetet anser att i de län där behoven är störst bör länsanlikvarien tillföras permanenta förstärkningar i form av handläggar­tjänster. Del gäller storstadslänen samt Uppsala, Östergötlands, Kalmar och Älvsborgs län. Vidare måste länsstyrelserna ha möjlighet alt täcka kultur­minnesvårdens utrednings- och informationsbehov. Särskilt gäller alt arbetet med kullurminnesvårdsprogram måsle kunna fullföljas.

Lantbruksstyrelsen anser, all nya tjänster som biträdande länsveterinär inte bör inrättas i avvaktan på resultatet av en pågående översyn av organisationen och finansieringen av djurens hälso- och sjukvård.

Statens livsmedelsverk ger f. n. högre prioritet åt möjligheterna alt täcka brislen på veterinärer inom besiktningsveterinärorganisalionen. Förstärk­ningar av länsveterinärerna bör sålunda anstå.

Statens naturvårdsverk betonar att elt konkret underlag för alt förstärka nalurvårdsenhelerna på elt adekvat sätt nu bör finnas i och med atl länsstyrelsernas organisafionsnämnd har sett över dessa enheter. Verkel återkommer med synpunkter i yttrande över denna översynsutredning.

Statens pris- och kariellnämnd fiilstyrker dels all de 21 extra handläggar­tjänster som f. n. finns i priskonlorens organisation exlra ordinariesälts, dels att medel för yllerligare tolv handläggartjänster till priskontoren skall anvisas. Nämnden hemställer dessutom all länsstyrelserna i Malmöhus och Västmanlands län skall få medel för alt återbesätta två resp. en kanslisltjänsl samt all priskonloren i Värmlands och Örebro län förstärks med vardera en kanslisltjänsl.

Konsumentverket anser all den av en länsstyrelse beslutade nedskärningen

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         19

av konsumentverksamheten är oacceptabel. Verket hemställer om alt åtgärder vidtas så att resurserna för konsumentverksamheten kan hållas intakta. Verket anser det angelägel att länsstyrelserna åläggs all samråda med konsumentverket om indragning eller omplacering av hemkonsulent-tjänster övervägs. Konsumentverket framhåller vidare att det behövs minst ett hellidsbilräde på varje länsstyrelse för den konsumentpolitiska verksam­heten. Dessulom understryker verket vikten av all fillräckliga medel för resor m. m. ställs lill länsstyrelsernas förfogande för nämnda verksamhet.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar finner det angeläget alt länsstyrel­sernas försvarsenheter tillförsäkras resurser i en omfattning som gör del möjligt för enheterna all tillgodose de genom totalförsvarets beredning för samordning av vissa länsstyrelsefrågor hårt prioriterade önskemålen om arbetsinsatser. Överslyrelsen finner det vidare angeläget all resurser ställs lill länsstyrelsernas förfogande för all öka informafionsverksamheten främst i samband med fredskriser.

Statens planverk framhåller att det vid de flesta planenheter hos länsstyrelserna finns behov av ytterligare personella resurser för genomfö­randel av den fysiska riksplaneringen och för arbetsinsatser på det byggnadstekniska området.

Statens lantmäteriverk finner del nödvändigt atl en utredning snarast fillsatls för att fastställa lanlmälerienheternas långsikfiga resursbehov. Enligt verkel bör denna utredning samordnas med en utredning om finansierings­vägarna för faslighelsregistreringen. Enligt verket är de arbetsuppgifter som åvilar lantmäterienheterna fill stor del författningsenliga förpliktelser och kan därför inte skäras ned. En nedskärning av anslaget måste därför drabba de inte förfailningsreglerade verksamheterna. Verket bedömer inle en sådan nedskärning som realisfisk. En fillämpning av besparingsalternafivet bedö­mer verkel därför inle möjlig.

Lantmäteriverket stöder yrkanden om inrättande av tjänster inom registerfunkfionen i åtta län, för upprättande av kartor och register samt olika ulredningar i sex län. I sådana län där lantmäterienheternas personal­inlåning är betydligt större än utlåningen föreslår verket att obalanserna regleras genom inrättande av ny tjänst på lanlmälerienheten eller omplace­ring. Två län har redovisat behov alt inrätta eller omplacera vardera tre tjänster. Verket tillstyrker della. Dessulom stöder verket inrättande av tjänster för nämnda ändamål i ytterligare tre län. Verket framhåller att del är angelägel alt fillräckliga resurser tilldelas lantmäterienheterna för ajourhåll­ning av de till fastighetsregistren hörande registerkartorna. Arkivvården bör enligl verkel förstärkas i tio län. Verkel betonar angelägenheten av atl de ålgärder som har vidtagits under innevarande budgetår till förbättring av fasfighetsstrukturen inom jord- och skogsbruket i Kopparbergs län kan fortsätta även under budgetåret 1981/82. Under innevarande budgetår har 400 000 kr. ställts fill länsstyrelsens förfogande för detla ändamål.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18   Kommundepartementet                   20

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar

Framställningarna

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgetåret 1981/82 innehål­ler som huvudförslag elt besparingsallernativ. Medelsbehovet enligt detla alternativ innebär en ökning med 580 000 kr. Civilbefälhavarna lägger också fram ell alternativ som innebär en förstärkning av organisationen med tio tjänster. Medelsbehovet enligl detla alternativ innebär en ökning med ca 700 000 kr. ulöver huvudförslaget.

Remissyttrandena

Remissyttranden över civilbefälhavarnas anslagsframställningar har avgetis av civilförsvarsslyrelsen och överslyrelsen för ekonomiskt försvar.

Civilförsvarsstyrelsen delar civilbefälhavarnas uppfattning att civilbefälha­varnas kansliresurser ej svarar mot de uppgifter som regeringen ålagt civilbefälhavarna i instruktion och i anvisningar. En förstärkning av kanslierna får dock - enligl styrelsens mening - inle ske på bekostnad av lägre regional eller central nivå.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar tillstyrker att personalförslärkningar kommer till stånd på civilbefälhavarkanslierna. Av särskild vikl anser överstyrelsen det vara atl förutsättningar skapas för kanslierna atl minst kunna bibehålla nuvarande standard och omfattning på utbildnings- och övningsverksamheten.

Beslut och utredningar som berör länsstyrelserna m. m.

Prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m.

Vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:6, SoU 1979/80:45, rskr 1979/ 80:386) beslutades bl. a. all socialkonsulenl- och länsläkarorganisationerna skulle upphöra och alt sociala enheter skulle tillskapas vid länsstyrelserna. På dessa enheter skall ankomma all utföra länsstyrelsens tillsynsarbete rörande socialtjänsten och alt bistå länsrätten med sociala bedömningar. Därutöver bör uppgiften vara att råda och upplysa enskilda saml all medverka som socialexperler i den regionala samhällsplaneringen. Handläggningen av de alkoholärenden som länsstyrelsen redan svarar för skall även hänföras lill dessa enheter. Länsläkarorganisationen skall avvecklas och vissa av dess arbetsuppgifter föras över till landsfingen. De lill länsläkarorganisationen knutna länshälsovårdskonsulenterna som fungerar bl. a. som experter i ärenden som rör vattenfrågor, avfallsproblem, luftföroreningar, buller m. m. skall inordnas i länsstyrelserna i samband med att länsläkarorganisa­tionen avvecklas.

En organisationskommitté med uppgift all bl. a. överväga inplaceringen

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    21

av socialenheten resp. länshälsovårdskonsulenterna i länsstyrelserna föreslår atl de sistnämnda skall inordnas i länsstyrelsernas naturvårdsenheier som har en mera teknisk inriktning. De kan där fortsätta att bistå länsstyrelserna i sådana hälsovårdsfrågor av icke medicinsk natur som hittills har ålegat länsläkarorganisationen. I fråga om den sociala enheten föreslår kommittén alt självständiga sådana enheter bildas i varje län i anslutning lill den allmänna enheten. Chefen för den allmänna enheten bör emellertid belräffande socialenhelen fullgöra de uppgifter som i administrativt hänse­ende eljest vanligen ankommer på en avdelningschef dvs. företräda enheten inom länsstyrelsen i ekonomi- och personaladministraliva frågor, m. m. saml i övrigt undanlagsvis besluta i ärenden av slörre vikt eller av principiell betydelse. Hos länsstyrelsen i Stockholms län finns redan i nuvarande organisation en social enhet. Socialkonsulenlorganisalionen bör inordnas i den enheten. Hos länsstyrelsen i Gofiands län bör de nya uppgifterna inom socialtjänsten tillföras den allmänna enheten.

Prop. 1980/81:8 med förslag fill utsökningsbalk

I rubricerade proposition föreslås bl. a. att de uppgifter som f. n. ankommer på överexekutor skall flytlas från länsstyrelserna till kronofog­demyndigheterna och, beträffande handräckning, till domstol. Hos länssty­relserna lar överexekulorsgöromålen i anspråk ca 110 årsarbetskrafter. Knappt hälften av dessa är juristpersonal. Om uppgifter enligt förslagen i propositionen förs över till kronofogdemyndigheterna måsle dessa tillföras ytterligare personal. Med hänsyn till de rationaliseringsvinster som är förenade med överexekutorsinstitutionens avskaffande kan behovet av nya tjänster beräknas understiga det anlal som nu fordras för handläggning av motsvarande uppgifter hos överexekutor.

Prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.

I propositionen, bilaga 14, aviseras ett översyns- och besparingsarbele avseende de olika planeringsformerna m. m. i länsstyrelsernas verksamhet. En genomgång av avgiftssystem, avgiftsnivåer, handläggningsregler m. m. med sikte pä att uppnå rafionaliseringar, intäklshöjningar och kostnadsbe­sparingar inom exekutionsväsendet förutskickades också. Den i propositio­nen nämnda höjningen av exekulionsavgifterna genomförs den 1 januari 1981 genom förordning (1980:774) om ändring i exekutionsavgiftskungörel-sen (1971:1027).

Fögderiutredningen

Regeringen bemyndigade den 18 december 1975 chefen för kommunde­partementet atl tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag atl utreda frågan

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         22

om lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvaltning­en. Utredningen lämnade i juni 1979 betänkandet, Ds Kn 1979:4, Lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvaltningen. Utred­ningen föreslår atl nuvarande ordning behålls och att frågan om elt sammanförande av länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skatte­myndigheterna får anstå fills erfarenheter av den nya taxeringsorganisalio­nen har vunnits. En sammanfattning av utredningens belänkande torde fogas till protokollet i delta ärende som underbilaga 18:1.

Remissyttranden över betänkandet har avgetts av samtliga länsstyrelser efter hörande av de lokala skallemyndigheterna i resp. län, riksförsäkrings­verket, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, delegationen för företagens uppgiftslämnande. Svenska kommunförbundel, centralorganisa­tionen SACO/SR, landsorganisafionen, TCO:s stalsljänstemannaseklion, föreningen Sveriges fögderitjänstemän och föreningen Sveriges skatteche­fer. En sammanställning av remissyttrandena torde fogas lill protokollet i della ärende som underbilaga 18:2.

Föredraganden

Fögderiulredningen (Kn 1975:02) har i enlighet med sina direktiv lagt fram förslag om alt sammanföra länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna på sådanl sätt atl de senare inlemmas i skalleavdel­ningarna som enheter. Utredningen framhåller emellerfid alt fördelarna med en sammanslagning inte är tillräckligt starka för att motivera sammanslag­ningen. Den nuvarande organisationen av skatteförvaltningen visar heller inle upp några påtagliga nackdelar som skulle kunna röjas undan genom en sammanslagning. En enhällig utredning föreslår därför all nuvarande ordning behålls och atl frågan om ett sammanförande av länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna får anstå tills erfaren­heler av den nya taxeringsorganisalionen har vunnits. Tre av utredningens sju experter har i särskilt yttrande framhållit att de inte delar utredningens uppfattning. De anser atl fördelarna med en sammanslagning är påtagliga och all den bör genomföras ulan all erfarenheler av den nya taxeringsorga­nisalionen avvaktas.

19 länsstyrelser förordar i sina remissyttranden en sammanslagning under det all fyra länsstyrelser helt avvisar tanken på en sådan. Av de 19 länsstyrelserna har några ansett all yllerligare ulredningar och klarlägganden fordras innan slutlig ställning kan tas till sättet för ett inlemmande av lokal skattemyndighet i länsstyrelsen. Två lokala skattemyndigheter är för en sammanslagning under det att 116 sådana myndigheter motsätter sig en dylik. Riksförsäkringsverket och Svenska kommunförbundet avslyrker alt de lokala skattemyndigheterna sammanförs med länsstyrelserna. Flera remissinstanser, t. ex. statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, delegationen för företagens uppgiftslämnande, SACO/SR, TCO-S, anser att

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    23

frågan om en sammanslagning bör ytterligare belysas och övervägas. Därvid bör, enligt deras mening, alternativa modeller tas fram med bl. a. en annan arbetsfördelning mellan regional och lokal skatteförvaltning. Etl par av dessa remissinsianser antyder ett alternafiv som innebär all frislående regionala skatteverk bildas.

För egen del anser jag att det måste medföra pålagliga fördelar eller innebära undanröjande av uppenbara brister eller ölägenheter i nuvarande organisation för att en sammanslagning skall vara mofiverad. En organisa­torisk förändring av den lokala skatteförvaltningen nu skulle enligl min mening vara olämplig dels på grund av all den nya taxeringsorganisalionen ännu inte har vunnit stadga, dels därför att en organisationsförändring skulle komma atl infalla under perioden för 1981 års allmänna fastighetstaxering. Jag förordar därför atl de lokala skattemyndigheternas organisatoriska ställning inte nu ändras.

Länsstyrelserna och civilbefälhavarna har i sina anslagsframställningar som elt huvudförslag redovisat etl besparingsallernativ. Jag anser att medel för nästa budgetår bör beräknas med utgångspunkt från delta alternativ. Med hänsyn till verksamhetens art inom skatteförvaltningen och kronofog­demyndigheterna kan jag dock inte förorda alt medel till dessa myndigheter skall minskas helt enligt besparingsallernativet. Inom länsstyrelserna bör, enligl min mening, skatteavdelningarna och taxeringsavdelningen, vilka omfatlar ungefär hälften av länsstyrelsernas personal, undantas från besparingsalternafivet. Jag förordar därför all myndighetsanslaget lill länsstyrelserna minskas med 2 % av halva anslaget. I avsikt att mildra verkningarna av nödvändiga besparingar har jag för avsikt atl aktivt fortsätta arbetet med att åstadkomma förenklingar av verksamheten samt att i samband med beslut om regleringsbrev för budgetåret 1981/82 föreslå regeringen vissa prioriteringar av verksamheten vid länsstyrelserna. Även medelstilldelningen till länsstyrelsernas organisationsnämnd, vilken belastar samma anslag, bör beräknas enligt besparingsalternativet. För de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna förordar jag att expensdelen i myndighetsanslagen reduceras med 2 %. För civilbefälhavar­na förordar jag med hänsyn till att medel har gjorts disponibla genom omprioriteringar inom försvarsramen att motsvarande redukfion begränsas till den del som avser utbildnings- och övningsverksamhet.

Enligt beslut av riksdagen vid 1979/80 års riksmöte (prop. 1979/80:6, SoU 1979/80:45, rskr 1979/80:386) skall bl. a. länsläkarorganisationen avvecklas och vissa av dess arbetsuppgifter föras över lill landstingskommun­erna. På länsstyrelserna ankommer då atl fortfarande svara för tillsyn och viss annan myndighetsutövning inom såväl den allmänna hälsovården som smittskyddet. Organisationen består i dag av 25 länsläkarljänster, 15 tjänster som biträdande länsläkare samt 26 tjänster som länshälsovårdskonsulenler, dvs. totalt 66 handläggartjänster. Kostnaderna för denna organisafion har betalats från anslag under femte huvudtiteln. Kanslipersonalen som uppgår

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    24

lill drygt 50 årsarbetskrafter - 64 tjänster varav 28 på deltid - har tillhandahållits av länsstyrelserna och sålunda betalats från anslag under femtonde huvudtiteln. Organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrel­sen har föreslagit bl. a. atl länshälsovårdskonsulenterna skall gå över till länsstyrelserna och inordnas i nalurvårdsenhelerna. Med hänsyn till konsu­lenternas bakgrund och inriktning får man på så säll en kompletterande bevakning av gränsområdena mellan naturvårdslagstiftningen och miljö- och hälsovårdslagstiftningen. De kan också fortsätta alt bistå länsstyrelserna i de hälsovårdsfrågor av icke medicinsk natur som har ålegat länsläkarorganisa­fionen.

Jag kan ansluta mig lill förslagel. Jag räknar med alt de 26 länshälsovårds-konsulenternas inordnande i naturvårdsenheterna medför en förstärkning för länsstyrelserna även i deras verksamhet enligt miljöskyddslagslifiningen. Jag återkommer i det följande fill frågan om naturvårdsenheternas resurs­behov i dess helhet.

Avvecklingen av länsläkarorganisationen innebär vidare all 40 handläg­gare tas bort från länsstyrelserna, vilka därigenom mister den hittillsvarande medicinska experfisen. Länsstyrelserna behöver dock fortfarande ha tillgång till medicinsk kompelens, dock i mindre omfattning än hittills. Jag har därför beräknat medel för delta ändamål så atl länsstyrelserna kan t. ex. på konsultbasis knyta läkare fill sig.

Bortfallet av handläggare - 40 st - innebär att behovet av kanslipersonal minskar. Det kvarvarande behovet av sådan personal kan skallas fill närmare 20 årsarbetskrafter. Det ankommer på regeringen att besluta om fördelning­en på länen av de 26 länshälsovårdskonsulenler som skall tillföras länssty­relserna och de ca 20 årsarbetskrafter som skall vara kvar hos dem samt alt vidta de övergångsåtgärder som föranleds av förändringarna inom organisa­tionen.

Organisationskommittén för socialstyrelsen har bl. a. föreslagit atl en social enhet skall inrättas vid varje länsstyrelse och att den nuvarande socialkonsulentorganisationen skall avvecklas. Personalen vid socialkonsu­lenlorganisalionen skall ges möjlighet till anställning i den nya organisatio­nen. Till denna skall föras även länsstyrelsernas handläggare av alkoholä­renden. Uppgifterna enhgt socialtjänstlagstiftningen blir tillsyn, rådgivning och information, sociala bedömningar, bistånd lill resp. länsrätt, medverkan i regional samhällsplanering och handläggning av slalsbidragsärenden. Uppgifterna enligt alkohollagstiftningen omfattar tillståndsprövning och tillsynsfrågor enligl lagen (1977:293) om handel med drycker. Dessulom kan vissa uppgifter enligl andra delar av alkohollagstiftningen ingå, t. ex. tillsyn över maltdryckstillverkningen. Nära förknippad med denna tillsyn är information och rådgivning. Socialkonsulenlorganisalionen har f. n. 67 tjänster för handläggare och 52 för övrig personal, dvs. totall 119 tjänster. Hos länsstyrelserna finns 25 barnavårdskonsulenttjänsler, 45 tjänster för

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    25

handläggare av alkoholärenden och 24 tjänster för övrig personal som samtliga berörs av omorganisationen. Uppgifterna grundas på kommitténs beräkningar.

Organisationskommittén förordar atl den sociala enheten organisatoriskt samordnas med den allmänna enheten på så säll alt den allmänna enhetens chef åläggs all fullgöra de uppgifter som i administrativt hänseende eljest vanligen ankommer på avdelningschef, dvs. företräda enheten i ekonomi-och personaladministraliva frågor, m. m. saml i övrigt undantagsvis besluta i ärenden av större vikt eller principiell belydelse. Delta skulle enligt kommittén innebära all den sociala enheten i organisatoriskt hänseende blir jämställd med övriga länsstyrelseenheter. Avsteg från denna ordning bör göras i Stockholms och Gollands län. 1 del förstnämnda länet finns redan en socialenhel inom förvallningsavdelningen. Kommittén anser att den nya organisationen där bör inordnas i den befinlliga socialenhelen. Inom Gotlands län bör enligl kommitténs förslag de nya arbetsuppgifterna handhas av den allmänna enheten.

Jag kan ansluta mig till organisationskommitténs förslag all arbetsuppgif­terna enligt socialtjänsllagstiflningen bör samordnas med arbetsuppgifterna enligt alkohollagstiftningen och samlas hos länsstyrelserna i en organisato­risk enhet som ges möjlighet all handla självständigt. Jag förordar därför atl funktionerna inom detta arbetsområde knyts lill den allmänna enheten hos länsstyrelserna - förvaltningsavdelningen hos länsstyrelsen i Stockholms län. Möjligheterna fill självständiga arbetsinsatser bör därvid vara goda om allmänna enhetens chef företräder enheten endasi i administrativt hänseende samt fattar beslut i vissa mer belydelsefulla eller principiella ärenden. Riktlinjer för fördelningen av beslutsbefogenheterna kommer att ingå i den normalarbetsordning som regeringen avser atl utfärda före den 1 juli 1981. Inordnandet av socialkonsulenlorganisalionen i länsstyrelserna medför vissa samordningsvinster m. m., bl. a. i fråga om administrativa rutiner. Samord­ningsvinsterna kan i dagsläget uppskattas motsvara drygt fem årsarbetskraf­ter. Den nuvarande personalen inom socialkonsulentorganisationen bör erbjudas anställning hos länsstyrelserna. Del ankommer på regeringen alt besluta om fördelningen på länen av personalresurserna för nu nämnda arbetsuppgifter saml att vidta de övergångsåtgärder som föranleds av förändringarna inom organisationen.

En översyn av naturvårdsenheterna har på uppdrag av regeringen gjorts inom länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON). Syftet med översynen har varit all klarlägga personalsituationen samt alt finna en rationell arbetsor­ganisation. Resultatet av översynen har redovisats i en slutrapport den 19 juni 1980. 1 rapporten föreslås bl. a. atl tillsvidareanställda vid nalurvårds­enhelerna fär fasta tjänster samt att ytterligare etl anlal tjänster för handläggare och för övrig personal inrättas under tiden fram till år 1985. Vidare föreslås all länsstyrelserna får medel för ulredningar och invente­ringar inom miljövårdsområdet.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    26

Naturvårdsenheternas personalsituation berörs också av det förslag om ändringar i miljöskyddslagen (1969:387) som regeringen genom beslut den 30 oktober 1980 har lämnat över lill lagrådet. Förslagel innebär bl. a. vidgade arbetsuppgifter för naturvårdsenheterna i fråga om prövning och tillsyn enligl miljöskyddslagslifiningen.

Jag delar uppfattningen att naturvärdsenheterna behöver förslärkas. Jag förordar all naturvårdsenheterna tillförs 15 tjänster för handläggare för att bl. a. möta de nya arbetsuppgifterna inom miljöskyddsområdet. Därigenom och genom den förstärkning från länshälsovårdskonsulentorganisationen, som jag fidigare har nämnt, bedömer jag att nalurvårdsenhelerna i det budgetläge som råder får en rimlig förbättring.

1 fråga om skatteförvaltningen hos länsstyrelserna förordar jag en förstärkning av mervärdeskatlekonlrollen i de tre storstadslänen där en förbättrad kontroll är särskilt angelägen, I avvaktan på resultatet av den översyn som riksskatteverket utför på uppdrag av regeringen har jag beräknat medel motsvarande 27 handläggare för detta ändamål. Jag förordar vidare atl dataenheterna i vissa län tillförs sammanlagt sex tjänster för atl korrigera en felberäkning i samband med den ursprungliga dimensione­ringen av regislreringsresurserna vid dessa enheter. För arbelel med eflerbehandling av skattsedlar på slutlig skatt m. m. vid dessa enheter under den bråda fiden november - januari förordar jag ell medelstillskotl av drygt 2 milj. kr. Genom det nya uppbördssystemet upphör dalaenheternas arbele med uppbördsberedning. Jag förordar därför alt medelstilldelningen, ca 6 milj. kr., för detla ändamål dras in.

Regeringen godkände den 25 september 1980 ett av statens arbetsgivar­verk den 24 juni 1980 träffat avtal om lönegradsplacering m. m. av tjänster vid uppbördsenhelerna hos länsstyrelserna saml vissa tjänster vid de lokala skattemyndigheterna. För budgetåret 1981/82 har jag beräknat medel för kostnadstäckning för detta avtal. Den nya organisation som införs innebär att viss personal i den befintliga organisafionen blir övertalig. En strävan bör vara att den nya organisationen, med bl. a. de personalminskningar som denna innebär, skall vara fullt genomförd före utgången av budgetåret 1982/83.

1981 års allmänna fastighetstaxering kommer att medföra en ökad belastning på länsstyrelsernas besvärsenheter. För att möta den belastningen förordar jag att länsstyrelserna i enlighet med riksskatteverkets förslag använder de funktionärer för fastighetstaxering, s. k. kontaktmän, som redan finns på varje länsstyrelse. Dessutom har jag räknat med yllerligare medel, ca 1 milj. kr. för hanteringen av besvärsärenden vid fastighetstax­eringen. Jag har därvid utgått från besvärsfrekvensen vid föregående allmänna fastighetstaxering. Skulle antalet besvärsärenden vid 1981 års allmänna fastighetstaxering bli högre avser jag atl föreslå regeringen alt medge de överskridanden av anslaget som kan visas vara nödvändiga.

Under trettonde huvudtiteln finns under anslaget D 5. Lantmäteriet:

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    27

Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet upptaget en anslagspost 3. Statsbidrag till kostnader för fastighetsbildningsförrättningar m. m. Länssty­relserna disponerar medlen under denna anslagspost för bidrag lill kostnader vid ensiltarförrätlningar och fill ersättningar i vissa fall åt förrällningsmän och sakkunniga biträden enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar samt för vissa andra kostnader. Förslag har väckts om alt föra över posten till anslaget B 1. Länsstyrelserna under femtonde huvudfiteln. Jag biträder förslagel.

Iprop. ]980/81:8medförslagfill utsökningsbalk har bl, a. föreslagils alt de uppgifter som f. n. ankommer på överexekutor skall föras över från länsstyrelserna lill kronofogdemyndigheterna och - såvitt gäller handräck­ningsärenden - till allmän domstol. Del innebär att överexekulorsinsfilutio-nen avskaffas. Vid länsstyrelserna sysselsätts ca 110 årsarbetskrafter med överexekutorsuppgifler. Knappt hälften är juristpersonal, en fjärdedel är personal i "landskanslistkarriären" och återstoden är personal i konlorskar-riären. Utsökningsbalken föreslås träda i kraft den 1 januari 1982. Om de uppgifter som f. n. ankommer på överexekutor förs över till kronofogde­myndigheterna, måste dessa tillföras ytterligare personal. Älskilliga av de tjänstemän hos länsstyrelserna som handlägger överexekutorsärendena är endast delvis sysselsatta med sådana göromål. De har i övrigt andra uppgifter vid länsstyrelsen. En del av personalen har mångårig erfarenhet av överexekulorsgöromål. Jag har räknat med en reduktion av länsstyrelsernas anslag med ca 6 milj. kr. som motsvarar kostnaden för dessa årsarbetskrafter under berörd del av budgetåret 1981/82. Enligl min mening är del angelägel alt man lar tillvara kunnigheten och erfarenheterna hos de tjänstemän som handhar överexekulorsgöromål. De bör alltså beredas möjlighet att tjänst­göra bl. a. vid kronofogdemyndighet. 1 del sammanhanget kan dispenser från gällande kompetenskrav bli akluella. Undersökningar och övervägan­den i dessa frågor måste göras så atl beslut kan fattas i god tid före lagens ikraftträdande. Jag avser all i annat sammanhang föreslå regeringen atl vidta de åtgärder som kan behövas härför.

1 prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. bil. 14 har jag bl. a. aviserat etl översynsarbete inom länsstyrelsernas område. Översy­nen skall avse de olika planeringsformerna m. m. och möjligheten att åstadkomma bättre samordning och annan rationalisering m. m. Jag räknade med en besparingseffekt redan under budgetåret 1981/82 om ca 5 milj. kr. på anslaget Länsstyrelserna. Arbetet har ännu inte kommit så långt att det är möjligt all nu ange besparingseffekten på varje enskild länsstyrelse. Jag har därför räknat med en redukfion av myndighetsanslaget till länsstyrelserna med det nämnda beloppet. Fördelningen på län avser jag att föreslå regeringen i samband med beslut om regleringsbrev för budgetåret 1981/82.

Några länsrätter har flyttat ut från länsstyrelsernas lokaler och belastar inte längre länsstyrelsernas telefonväxlar eller andra servicefunktioner. På grund härav har jag räknat med en minskning av länsslyrelseanslagel med 700 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    28

Som jag tidigare har nämnt har besparingen av 5 milj. kr. inte fördelats på län. Tillskotten av medel lill länsstyrelserna på grund av förändringarna av länsläkar- och socialkonsulentorganisationen m. m. har inle heller fördelats på länen. Dessa besparingar och tillskott har samlats inom anslagsposten Till regeringens disposition. 1 denna anslagspost finns dessutom vissa medel som efter beslut av regeringen i varje särskilt fall kan anvisas för punktinsatser, vilka plötsligt kan bli nödvändiga i den mångskiftande verksamhet som utövas av länsstyrelserna.

Enligl planerna för den s. k. RS-organisationen återstår 160 tjänster för atl organisafionen vid de lokala skattemyndigheterna skall vara fullt utbyggd.Riksskatteverket har fillslyrkl en utbyggnad med 144 tjänster. Genom beslut den 2 oktober 1980 har regeringen utfärdat föreskrifter för den nya uppbördsorganisafionen hos både länsstyrelserna och de lokala skatte­myndigheterna. Den innebär bl. a. en kraffig förstärkning av den handläg­gande personalen, för de lokala skattemyndigheternas del med ca 300 handläggare. Rekryteringen av denna personal kommer i stor utsträckning att ske under budgetåret 1981/82. Enligt min mening är det inte lämpligt alt öka rekryteringsbehovet utöver dessa 300 med en samfidig ulbyggnad av RS-organisationen. De lokala skattemyndigheterna har dessutom till stor del lönlagargranskning att utföra inom taxeringsområdet. För den granskningen bör, i samma omfattning som hittills, s. k. frilidsgranskare kunna anlitas.

De lokala skaltemyndigheterna utför arbetsuppgifter för den allmänna försäkringen och fär därför ersättning från allmänna pensionsfonden. Detta arbete kräver väsentligl mindre arbetsinsatser sedan nuvarande ADB-system inom skatteförvaltningen har genomförts. Jag har därför räknat med minskade intäkter för myndigheterna. Ersättningen från den allmänna pensionsfonden torde minska med ca 25 milj. kr., dvs. med ca en tredjedel i förhållande till nu utgående ersättning.

Överexekulorsuppgifterna flyttas från länsstyrelserna och förs över lill kronofogdemyndigheterna och de allmänna domstolarna den 1 januari 1982. För de arbetsuppgifter - huvudsakligen exekutiv försäljning av fasligheler -som skall ankomma på kronofogdemyndigheterna förordar jag en personal­förstärkning med 50 tjänster varav 31 för handläggande personal och 19 för övrig personal. Som jag har nämnt lidigare bör den kunskap och mångåriga erfarenhet som länsstyrelsernas tjänstemän har inom detla verksamhetsom­råde tas tillvara. Vissa undersökningar och överväganden måste göras i denna fråga och jag har som jag framhöll lidigare för avsikt atl ta initiativ lill sådana. Jag har vidare beräknat medel för sådan introduktion, utbildning m. m. som blir nödvändig i samband med alt utsökningsbalken träder i kraft.

Mot bakgrund av att det nu har skett en markant ökning av de skatte- och avgiftsfordringar som ligger oredovisade framhålls del i prop 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. (s. 99) att del är motiverat all

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    29

särskilda åtgärder vidtas för att främja indrivningen i de s. k. allmänna målen.

De största kronofogdemyndigheterna har för atl framför allt förslärka indrivningen i de allmänna målen sedan något år haft tillgång till tjänstemän med ekonomisk kompetens. Dessa har utnyttjats för att granska företag som har belalningssvårigheter, för alt bedöma gäldenärer saml göra företagsvär­deringar enligt olika metoder. Erfarenheterna av dessa arbetsinsatser är goda och de har verksami bidragit till etl förbättrat indrivningsresultat. Civilulskottet (CU 1980/81:1 y) har i samband med behandlingen av en mofion om ålgärder mot den s. k. ekonomiska brottsligheten betonat viklen av alt tjänstemän med ekonomisk kompetens kan anlitas av kronofogde­myndigheterna. Riksskatteverket har föreslagil alt samtliga kronofogde­myndigheter som är tillsynsmyndigheter i fråga om konkurs, 22 st., skall få var sin Ijänsl med ekonomisk kompetens.

För egen del vill jag betona alt del är nödvändigl atl kronofogdemyndig­heterna har tillgång till särskild ekonomisk sakkunskap främst för all bedöma mera komplicerade indrivningsfall. Jag förordar atl kronofogdemyndighe­terna nu tillförs medel för anlitande av ekonomisk sakkunskap motsvarande tio årsarbetskrafter. Dessa insatser bör leda till all indrivningen i de komplicerade allmänna målen förstärks och därigenom verksamt bidrar till en ökning av statens intäkter. Innan erfarenheter av denna verksamhet har vunnits är jag inte beredd all föreslå alt tjänster inrättas för della ändamål. Den ekonomiska sakkunskapen skall främsl medverka i svårare indrivnings­fall, särskilt sådana som uppvisar en ekonomiskt komplicerad bild. Självfallet ingår i dessa indrivningsfall även sådana som kan hänföras lill den s. k. ekonomiska brottsligheten. Resurserna bör lokaliseras lill kronofogde­dislrikt där behovet av sådan expertis är störst. Lokaliseringsfrågan påverkas också av tillgången på speciella personalresurser bl. a. inom åklagar- och polisväsendet. Enligt vad chefen för budgetdepartementet tidigare har anfört kommer också exekutionsjuridiska sektionen i riksskatteverket atl tillföras två handläggartjänster med ekonomisk kompetens för all förstärka verkets möjligheter att aktivt bistå kronofogdemyndigheterna i svårutredda indriv­ningsfall.

Kronofogdemyndigheterna i Stockholm och Malmö bör, liksom för innevarande budgetår, tilldelas särskilda medel för att bekämpa den s. k. ekonomiska brottsligheten genom en effektiverad indrivning av främst skatter och avgifter. Jag förordar alt denna verksamhet utvidgas lill alt omfatta även kronofogdemyndigheten i Göteborg. Jag beräknar det sammanlagda beloppet för detla ändamål lill 1,5 milj. kr.

De här redovisade insatserna för att öka indrivningen till staten är av försökskaraktär. Innan ställning las lill hur en permanent verksamhet skall bedrivas bör resultaten av de nu föreslagna insatserna redovisas och utvärderas. Jag avser att senare i samråd med chefen för budgetdepartemen­tet ta initiativ i denna fråga.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         30

Vad gäller civilbefälhavarna vill jag erinra om att civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde på regeringens uppdrag har utrett civilbefälhavar­nas uppgifter och befogenheter, främst i fråga om den operativa krigsplan­läggningen. Chefen för försvarsdepartementet har lidigare anfört atl han i allt väsentligt delar utredningsmannens uppfattning om civilbefälhavarnas belydelse i totalförsvaret. Innan ett konkret förslag kan läggas måste emellertid förutsättningarna för omfördelningar av våra samlade lolalför-svarsresurser utredas. Chefen för försvarsdepartementet räknar med atl det yllerligare arbete som behöver göras i denna fråga kan utföras så all frågan kan tas upp i den toialförsvarsproposition som skall föreläggas riksdagen under våren 1982.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas och civilbefälhavarnas för­slag, vilka redovisas närmare i del följande, innebär, med bortseende från de under resp. anslag beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om sammanlagt 2 688,8 milj. kr. Ökningen i förhållande till innevarande år uppgår till 271,6 milj. kr. Av totalbeloppet avser 1577,6 milj. kr. länsstyrelserna, 646,4 milj. kr. de lokala skallemyndigheterna, 455,1 milj. kr. kronofogdemyndigheterna och 9,7 milj. kr. civilbefälhavarna. De särskilda uppbördsmedlen under dessa anslag beräknar jag för länsstyrelser­na lill 14,5 milj. kr., för de lokala skattemyndigheterna till 59,3 milj. kr. och för kronofogdemyndigheterna till 18,4 milj. kr., dvs. lolalt till 92,2 milj. kr. Det innebär en minskning med 19,0 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

31

 

in m

as Os

00 —I

 

r. m Före drag;

 

 

+ -1-

+        +

-a c

 

 

 

 

 

TT .—

 

O r*

IT) -i

O O

 a\  ( Tt —

Beräk Läns-styrels

+ +

+

00

+ +

r- r

+    -1-

00

o

00

o

 

00 Ov

s

00

CN 00

OO Os

O m

so o o

os - m ON rJ 00

■

fS

m

00      r-

(N     O

 

D tn       —'   I  un

r. 1981/8:

Före-

dragandf

 

 

r4 '>c

+ +

+     +

•a

c

:«

 

 

 

 

 

■O

Cd

c

C OJ

so Tt

1»)

r iCi

o VO

t-   -H

SSS  ' in ■ yn

.    1

:C0  

OJ  :C3 CQ J

c/3

+  +

+

s

+ +

+         +

 

 

O >n

2

ro ro

•rt- O yn   i

 00 00

r-l o cs

I  I I

Vi

NO 9,

CO

00

 

 

 

 

00        T3           C (V     I     CO

(N O

00

00 00

O O QO rr,

00 o Tt

•

■«

u-1

NO Tt NO O

r- >n -

-1-   +

-H

Tt

00 CNJ 0\ -.* rri       (S

o 00 CO ro NO

r. 19! Före drag

 

 

os

CO

 

 

 

+  +

+           +     1   .

+   +   +

■o c :ca

 

 

 

 

 

■a

r-

00

00 oo

t ici 03 in

00 CN O

a      c

00 00

ve

NO Tt

NO   Tt   NO  

r- NO NO

c      'y

 

 

NO  

fO  ON 00

o NO CN

S £ Ji

+ +

+

o

00 - CNI ro

CNl   -H   CO

ro  ir

OJ ;cd   >. CQ J   tS

 

 

+   +

+    + +

+ + 1

CO

00

+

 

Tt   O

On c-n1

NO r-

■»

5

On Tt QO CO NO CN

00 un CO IO

NO in 00 CNl NO CN NO o

o CA o

fO CNj r

00 CN 0\

Tt   Tt

 

00 rs)

ON

NO           Tt  Tt

NO         0\

NO   CO  

in


CO 00 CO

T

 

E o

a  lyi ao h

O. KO

°     3 I-      i?

2      £ t. c c

O   i-<   "J

■Nj   ra

B  :0 .H, lU

< JodDS

ii — i

c  ca .

ca   l_i

- "S  S  i5 5 O

OJ    ca        w                     >        .

ll c      ica    "

ao

;0   *-     c   ici   3

Sn c/1     c    t.    =   _

g j     c  >  U c

:ii JQPJ

t3   S

; o. u

OJ  c 13

c   -'   rt»

S   00

•o c o£'

o.:ra

3 W

1) c oo ca

o .S ffl S c -o

CL w   >

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartemeniet

32

 

-I-   +

-I-    4-

S S

t       NO

o CN O NO On CN)

O ro O CN

On 00

+ 4-

i-s

t ffl

jO  c ffl   o

..ilä

ert OJ)

c

EJ

C   u ffl   X

Stockholms län

NO O CN I 0\ CN) O On no <0 -H   «   CN

ON y 00

+ -I-   +

-IO 2

,• U. -o

ro Tt t CO O

-H  «  —. O

+ + + :::"

aj :ca CO-I

+ +

ON Tt fO IO o

00 00 r CN r-. — Tt NO ■*

*t O IO

ca

r- Tt ro

 

00

-I- -I- +

T-:5 2

ca

-a c :ca

u

+ + + ..:

S i

+ +      +

:C0 C" U 1- C t-U :ca >N

CQ i-l 17!

NO o    -et IO f-

r- NO  o r- - ■ -a-  CN  r

CN r-~ »\

o NO  'O CN NO  00

+ -I-  -I-

oo  -o

å I

-I-  + I

--lo 2

 U.-0 t3

CN o o o

CO - r--. CO

ON ON lO

C :ffl

ca          c

c            OJ

j            i  J£

:ffl   <£ U

u.        C f

+ -I- +

OJ          :ca >N

rOTt t OnO o-a-o lOOO r--oow)coio r-cNcNt-- coo rri/ioOTt      CN      ,-HTt      Ot-.

SP     o "

00

U ffl T3 C C   O

ca c/1

■a opy

s; u c c »ca XJ  1- c

-        •-            00 CO ,0   «   V-

e2 o -o

UD

tu   c -±   Vi

s-rco

c/)-o:ca jG   o.i2'i> "3 J 1/5»

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 18 846 000 kr.

2.         Länsstyrelsen yrkar atl för budgetåret 1981/82 tilldelas samma anslag som för budgetåret 1980/81 med tillägg för pris- och löneomräk­ning saml all medel tilldelas för de tjänster som kan komma all inrättas som en följd av nu pågående översy­ner av bl. a. nalurvårdsenheten, mervärdeskatteenheten och besvärsenhelen. (4-4 307 000 kr.).

3.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-1 125 000 kr.).

4.    Lanlmälerienheten. a) Löne-och     prisomräkning         m. m. 404 000 kr.

b) Medel begärs för lillfällig per­sonal. Vidare beräknas omkostna­derna öka. (4-419 000 kr).

Lokala skattemyndigheterna.

5.    Löne- och prisomräkning m.m. 8 965 000kr.

6.    Med anledning av de kraftiga volym- och ärendeökningar som skett sedan 1977 yrkas förstärkning med fyra handläggare och 20 assi­stenter. Vidare yrkas medel för till­fällig personal övergångsvis. (+4 739 000 kr.).

7.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-675 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 10 337 000 kr.

9. Arbetsmängden har ökal i sådan omfallning alt distrikten mås­te tillföras ytterligare resurser. 1 Huddinge, i Norrtälje och i Slock­holm behövs vardera en kronofog-desekreterare. 1 Nacka begärs en kronoassislenl. Vidare yrkas atl tret­ton exlra tjänster som assistent/kan­sliskrivare omvandlas lill extra ordi­narie tjänster. (4-442 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                        33

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 233 896 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 128 968 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 104 391 000 kr. eller sammanlagt 467 255 000 kr. Jag har därvid beräknat 1 867 000 kr. för dels tretton handläggartjänster för mervärdeskattekonlroll och dels fyra tjänster för dataregislreringsarbete. Jag har även beräknat medel för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering. För engångsulgifter för inköp av ordbehandlingsmaskin och för kostnader för inredning och utrustning av vissa nya lokaler har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 120 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 400 000 kr. för inköp av garderobsinredning och arkivulrustning.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat medel, 300 000 kr., för all myndigheterna i Huddinge och Sollenluna distrikt ska kunna anlita funktionär med ekonomisk kompelens, främsl för sin indrivning av allmänna mål. Vidare har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 700 000 kr. för insatser mot ekonomisk brottslighet i Stockholms distrikt.

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bd. 18

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

34

 

+   -I-

Uppsala län

On y OB • :0 2 u! U, -O

iffl

I   IO     1/1       CO CN        rO    I   NO    I

,                ,               Tt                              —                 00

:co «    a>

-I- -I-      +       -I-

u   c            t-

OJ  :C0    ?

CQ J  t

lo CN   r     .-i lo     t   I lo

— ■*    Ul     o       o      CO

03.

00             Tt        

 

■a c

 

 

CN CN

 

Tt

CO

1  ffl

 

 

 

 

 

«   OO

i? ffl

 

 

+ 4-

 

+

:0    i-

 

 

 

 

 

U.T3

 

 

 

 

 

 

Tt      1

■

Oi (N

00

 

C

 

 

CO

00

Tt

a>

-H

+

CN

Tt

ro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c«   iU

 

 

 

 

 

C   C. :ffl  

 

 

+  +

+

-I-

J   tÄ

 

 

 

 

 

CN                  u

go      -a "■o 2

TO

c iffl

NOC3NI/)       O        OnOIOI
CNrO       nDCN        tCNNO
».»o                                  IO       00

 

 

t-

'   SS

? +

-1-

-1-   1

lO IO

9S

CN CN

'SK

+ -I-

-H    +

On CO

-I-  +

NO NO

fO

+

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 2 692 000 kr.

2.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-40 000 kr.).

3.    Lantmäterienheten. Löne-och prisomräkning m. m. 132 000 kr.

Lokala skaltemyndigheterna.

4.    Löne- och prisomräkning m. m. 1 204 000 kr.

5.    För granskningsorganisalionen inom skalleadminislralionen begärs en handläggare till Enköpings fögde­ri och tre handläggare lill Uppsala fögderi. (4-436 000 kr.).

6.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-430 000 kr.).

Kronofogdemyndigheten. 7. Löne- och prisomräkning m. m. 814 000 kr.

8.   Stationeringsorten Tierp måste
förstärkas med en kronoassislenl, då
balansen av oredovisade allmänna
mål ökar oroväckande. För alt frigö­
ra exekutiv personal från kontors­
göromål yrkas en assistent och två
biträden. Vidare bör en ijänsl som
arkivassistent inrättas. (4-463 000
kr.).

9.   Omkostnaderna beräknas öka.
(4-72 000 kr.).

 

:ffl    W    OJ k.   C   W.

CQJ   tS

+ +

+ +       + +

 

 NO    t~      Tt On

Tt    m    r~ Tt

-<    r<     Tt

CN "O o CO CN CN NO CN

O       NO


NO CO 1  CO

CO

ve

On fO

 

c —

ca c o

c/1

L.

o. op

> 

■o

00

1.. tu

£?

3

•2 "       =

-4-1      C                  U

5,1. g O      S

c a> c c      sz

-a

5« ffl £   « 1-  

: :ffl  :0              —   c

t/1 "O iffl

Sf-å

<;jc;ra:        jc/3t.Ä    _i

=2-i

kH       CO

:0   C

c/5

CO   O

n t/1 OJ

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                        35

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen lill 42 992 000 kr., för lokala skattemyndigheterna lill 15 091000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 8 314 000 kr. eller sammanlagt 66 397 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 310 000 kr. för bl. a. utbyte av telefonväxel hos lokala skallemyndigheten i Uppsala fögderi.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

36

 

o     NO

CO   m

On

4-     4-

CO

4-    4-

3

CO

Os

ao

4- 4-

4-4-      4-4-

NO IO IO CNJ ro CO - o "O H-i CS        lo

O —I

o o

Tt  .-<

c o

i   •

Cd   w O)   0) •

O)   CQ

: C ffl

;s s

Z                 t/3

3 'w   c/l ■   3   "'

0£

<.s

•5 2Po S.i<

UJ

Södermanlands län

t-        I      O

4- 4-

CN      r~ 4-       4-

; u 00

; Uh -o

CN -H

4- 4-

4-4-4-4-

CQ -J

 

o   Tt

Tt

00 COn

NO IO 00

CN IO

r-

00 CN

CO       o

 

 

1

lo       o

 

00

TJ

n

 

 

ro

 

IO

— :0

ffl

00

ffl

 

 

4- 4-

 

4-

;U.-0

 

 

 

 

 

■o

 

 

 

 

 

 

C

 

 

 

 

 

 

iffl

 

 

 

 

 

 

•O

 

CN lo

r-

CO CN

00

1    Tt      1

ffl

c

 

 

Tt

00

H

c

y

4- 4-

 

IO

 

IO

J   1

c/3

 

 

CN

 

 

:ffl    VI

OJ

 

 

 

 

 

£    C U  ;ffl

 

 

 

4- 4-

4-

4-

oa-i

tfl

 

 

 

 

 

 

 

NO CO

ON

O IO

o o »o   1

 

 

ro 00

 

IO CN

IO

CN lo

 

 

 

 

o

NO

ro

oo

 

 

 

CN

 

CN

CO     I    CO  Tt

O                   IO   TH

CO lO

Tt

I    I

(N         tu

GO        TJ

4-      4-

4-   I

"t--     00

4-4-4-

COn o CO

[      IO   HH

t CO CN

Tt IO

CO

I

IO

4- 4-

 U. -a

c/1    (1)

co i   ©

CO lO     0\

CN to

Tt

C O l/l

t-l

u a

o "a ■O c 5 °

ffl 71 00

3  00 u . iffl o.

00

2

•? -a Sf « ? c

CU   *J

■ö ffl "3

S •-

ra c

O   u.   CA                C

M offl In          i>

.2 « b u             &

S co 5. «           "

o T3 2   C   ul

euKO

CQ.

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 2 706 000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar medel för återförande av 2-procenlreducering-en av anslaget. (4-812 000 kr.).

3.    För nalurvårdsenheten yrkas en förste byråinspektör för vård och förvaltning av naturreservat och för naturinvenlering. Vidare en byrådi­rektör för den allmänna naturvårds-sektorn saml en byråsekrelerare för alt avlasta de kvalificerade fack­handläggarna administrativa arbets­uppgifter. För utökande arbetsupp­gifter på det närings- och regionalpo­litiska området fordras en amanu­ens. För länsantikvarien yrkas en assistent. En tjänst som förste byrå­ingenjör på försvarsenheten yrkas för skyddsrumsbesiktning saml en byrådirektör för planeringsuppgifter för räddningstjänst och ransoner­ingsplanläggning. (4-702 000 kr.).

4.    För rullande fastighetstaxering yrkas en byrådirektör och ett kon-lorsbiträde på taxeringsenheten. Vidaie yrkas en assistenttjänsl. På revisionsenhelen fordras en länsre­visor för kvalificerade utredningar i konkurs- och obeståndsärenden. Mervärdeskatleenheten behöver förslärkas med en byrådirektör. (4-528 000 kr.).

5.    För beredning och föredrag­ning av polismyndighetens ärenden behövs en förste byråsekreterare till länspolischefens              expedition. (4-97 000 kr.).

6.    För all stödja ulveckiings- och förändringsarbele inom hela del internadministrativa området be­hövs förstärkning med en byrådirek­tör. Administrativa enheten behö­ver      även      en      arkivassistenl.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    37

(4-207 000 kr.).

7.    Medel begärs för lillfällig personal m. m. (4-1 186 000 kr.).

8.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-575 000 kr.).

9.    Lantmäterienheten. a) Löne- och prisomräkning m. m. 102 000 kr. b) För enheten begärs omföring av medel motsvarande en karttekniker

från överlantmälarmyndigheten. Omkostnaderna beräknas öka. (4-140 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 1 347 000 kr.

11.   För deklaralionsgranskning yrkas två laxeringsassistenter till Sträng­
näs fögderi. För alt betjäna registreringsulruslningarna begärs lill Eskilstu­
na, Katrineholms och Strängnäs fögderier exlra och lillfällig personal m. m.
(-H1689 000kr.).

12.   Omkostnaderna beräknas öka. (4-111 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 243 000

kr.

14.         1 Eskilstuna distrikt behövs för nytillkomna arbetsuppgifter med anledning av konkurslillsynsreformen en kronofogdesekreterare och för kontorsgöromål en assistent. En kronofogdeljänsl bör inrättas i Katrine­holms distrikt. Gemensamt för distrikten yrkas medel för extra och lillfällig personal. (-F687 000 kr.).

15.         Omkostnaderna beräknas öka. (-t-377 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 43 608 000 kr., för lokala skaltemyndigheterna lill 16 973 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 10 360 000 kr. eller sammanlagt 70 941 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engångsulgifter för inköp av ny tjänstebil saml för kostnader för förbättring av arbetsmiljön vid vissa terminalarbetsplalser har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 90 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

38

 

»o

C-l

4-

th                                ;     Tt

hh 00                                          I/)

Tt NO                 ro

Östergötlands län

HH                 C

00    I    ffl

4-4-      4-

"o 2

Tt CN

4- 4-

 U. -o

 

r-, o »o 1

1      Tt

H

lO 00 CN

 

CO

-H   cs

 

00

4- 4-

4-    4-

oa-i

 

r-i QC

O

m in 00 r-l

o

t, r r t in

'

NO ■ 1- Tt

 

 

r-»

 

 

ro

4- 4-

• u. -a

O lO Tt

C3N  ,-H  Tt

TH ,-H ro

4- 4-

QJ cffl

CQ J

o o

o IO

On

O IO CO o CN f-

r     HH

NO O

CON   T-l

o

_T3-

4- 4-

    1   lO NO
NO            'lO  T-

.—i      o

 Si Sf H sr ca

lO lO »o o 00 00 IO CN

-a- -H o CN

co ro    « 4-4-4-

4- 4-

4- 4-

I  4-

CQ J

o o

IO On NO

Tt o o 00 NO .-I o IO

as                   Tt    HH

lOj CN     t

On ON    O© «     CO

3 c? Oo u.

c  u

•Q -o

Oo ffl

c c

U   ffl

c o

ffl    c/3

■S 00 JJ

g |M   D. OT3   SP

<« C C BuEO

   v-   ffl

„ o u

£ J£ T3

ffl

.Se £

C      ti (u CU

tSTraiJlguffl.

st S

en   c -   CÄ C cO .2, "

s-s'- -5

2  --S --o., ts o

1-1 c/) ii

hJ w

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 4 337 000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar medel för återförande av 2-procentreducering-en av anslaget. (4-1 073 000 kr.).

3.    För miljöärenden på natur­vårdsenheten begärs en förste byrå­ingenjör. På juridiska enheten yrkas på grund av ökat behov av juridisk medverkan i olika ärenden en förste länsnotarie. (4-224 000 kr.).

4.    På skatteavdelningen yrkas en byrådirektör för fastighetstaxering och två assistenter varav en dalaope­ratör. (4-316 000 kr.).

5.  För skriv- och expeditionsarbe­
ten inom allmänna enheten yrkas elt
kontorsbilräde. (4-88 000 kr.).

6.    Vidare yrkas medel för tillfälUg personal, praktikplalser m. m. (4-557 000 kr.).

7.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-465 000 kr.).

8.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 119 000 kr.

 

b)   Länsstyrelsen yrkar medel för återförande av 2-procentreducering-en av anslaget. (4-57 000 kr.).

c)    Omkostnaderna beräknas öka (4-21 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna.

9.  Löne- och prisomräkning
m. m. 1 720 000 kr.

10.   Omkostnaderna beräknas
öka. (4-141 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 1111 000 kr.

12. Linköpings distrikt behöver förstärkas med en förste kronoassis­tent och två biträden. Motala och Norrköpings distrikt måste förstär­kas med vardera en förste kronoas-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                       39

sistenl. Vidare bör kronofogdemyndigheterna i länet förstärkas med en handläggare med uppgift att företaga ekonomiska utredningar. (4-617 000 kr.).

13. Omkostnaderna beräknas öka. (4-103 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 57 771000 kr., för lokala skaltemyndigheterna till 23 214 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 15 036 000 kr. eller sammanlagt 96 021000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engångsulgifter för inköp av offselulruslning har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 35 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 30 000 kr. för upprustning av invenlarier hos lokala skattemyndigheterna i Linköpings och Norrköpings fögderier.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat 150 000 kr. till Linköpings distrikt för bl. a. ekonomisk expertis i syfte alt förstärka indrivningen i främst allmänna mål. Vidare har jag beräknat 50 000 kr. för inköp av inventarier under anslagsposten Till regeringens disposition.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

40

 

4-      4-

Jönköpings län

00

r~- (N

(N O U-

 

o

c - 00

-1-

r*-j

f

?        13 ;S2

4-4-       4-

4- 4-

 

00

:CB

 

 

'S

O

a

CQ

B

 

v

 

T3

 

00

 

o

 

 

 

'o

00

c

O

s

 

 

 

00

 i) ON s;

•a

c:

CO

 

 

00

 

C7N IO

ao

2

■o

 

 

+   +

+

4-

T3

C :cd

 

 

 

 

 

•O

CO

c:

c Si

1     1

1

00 r yn

 

o

On lO

'2 S

Q> :C0

CQ -J

c/1

>,

VI

 

 

+ +

+

4-

 

 

r- On Tt ON

2

 

ro o r

Tt   NO

r-.

o

CO

4- 4-

4-    4-

r-l       


cs

4-

Tt

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 762 000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar återföran­de av anslaget till 1978/79 ärs nivå saml återförande av 2-procentredu-ceringen. (4-2 165 000 kr.).

3.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-559 000 kr.).

4.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 152 000 kr.

b) Medel yrkas för lillfällig perso­nal. Vidare beräknas omkostnader­na öka. (4-82 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna.

5.  Löne- och prisomräkning
m.m. 2 198 000kr.

Kronofogdemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 839 000 kr.

7.    Värnamo distrikt behöver för­stärkas med en förste kronoassis­lenl. Eksjö, Jönköpings och Värna­mo distrikt måste tillföras samman­lagt sju biträden. (4-673 000 kr.).

8.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-174 000 kr.).

 

c        1 .5   . J£

cffl   en      

iH   c         u,

4J cffl       >

CQ hJ tn

4- 4-

CO  Tt

r CO cs

00 Q HH lo IO o o HH ■.*   CN   HH

4-4-      4-4-

 

HH   o              "

r NO   ro

—' —    CO

Tt   IO   HH   CO

00        00 IO >o       o '-H

 

 

OB

C

c 'C

O   »J .«   en

E c

c

u

o

ffl

00

c

2f

3

i-l

Oo I

c c

•a T3

Q>

■D ffl c

i/i "O

o

M »ffl = 0.5,-;

ffl c o

O. U   ffl

£ °

ffl   en

ffl  D. o T3 00 in   C 'C

BuSO

SJ      1.J      —       bp  CO  £     CO     Wh

E •- =; c " 1* S

t;   (U      *_.   fc-   tn -rn

-  r  :  o  •" "

.1 c

hJ c/5 tii

j. u g jj nä CO S « S-S ™-= «S

i2-ä : !; ffl

5£ £

I          t/'

j g o

3     en :   3   OJ)

-J PJ

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         41

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 50 858 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 22 888 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 11616 000 kr. eller sammanlagt 85 362 000 kr. Jag har därvid beräknat 92 000 kr. för en tjänst för dataregislreringsarbete. Jag har även beräknat medel dels for handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehand­lingsfunklionen inom datordriften.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

42

 

Kronobergs län

00       -o

-;      c

--;0    2

 U. -o

CS —'    ro 4-4-4-

cffl   en  (U

i-   C   l-

  >

CQ -J   S

CN                 u

00       -o

■ UU T3

lU  :C0

CQ J ■

OO               13

-■o 2

 tu T3 •O C

t-- CN

O 00

4- 4-

4- 4-

4- 4-

hH  CO

00

NO

NO O

4- 4-

O IO ro

HH  CN   HH CNJ    HH   HH

O lo »O

NO CN NO

CN

4-      4-

o 00 o IO HH CN

4- 4-

Tt

On

 

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 2 206 000 kr.

2.    Omkostnaderna beräknas öka. (-372 000 kr.).

3.    Lanlmälerienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 125 000 kr.

b) Medel yrkas för samtlig i per­sonalförteckningen upptagen perso­nal. Vidare beräknas omkostnader­na öka. (4-295 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna.

4.    Löne- och prisomräkning m. m. 984 000 kr.

5.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-25 000 kr.).

Kronofogdemyndigheten. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 485 000 kr.

7.    Arbetsbelastningen i distriktet är hög därför måste resurserna för­stärkas med en kronofogdesekrele-rare, en förste kronoassislenl och en assistent. (+-360 000 kr.).

8.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-175 000 kr.).

 

ffl        C

C         1)

cffl    c« "ÖJ t-   C   l-

a> cffl >-.

CQ -11;

4- 4-

 

CN lO 00 Tt

o o

1  00

NO CN r-

o t~-

 

CN HH HH

HH IO

0\

4- 4-

 

CN Tt NO CO CO >o HH _     cs

NO On

NO

CN

 

D.

1>  ffl

•a c

£ °

ffl  en

g cffl      o.

o -o     OJ)

" c      c

•a     .5 ffl      c

tn -o cffl O   Ih   c/1

.S

CA c -i c«

c ;0   H. U

b.   ffl CO  c

11

Op CO

t-  c  c

(D   tb   w

.   ID   U ;  J£  -o

■i OJ ro -  c

 o

eS ?; ■- s a H

u M q

S.5 c

.>ii

SQi

(/3iilä        hJW

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                       43

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 39 367 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 12 734 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 6 654 000 kr. eller sammanlagt 58 755 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engångsulgifter för inköp av ordbehandlingsmaskin har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 45 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 5 000 kr. för utbyte av inventarier m. m. hos lokala skattemyndigheten i Ljungby fögderi.

För kronofogdemyndigheten har jag beräknat 150 000 kr. för att myndig­heten ska kunna anlita funktionär med ekonomisk kompetens, i syfte att effektivisera indrivningen av skatter och avgifter. Vidare har jag beräknat preliminärt 110 000 kr. för inköp av telefonväxel under anslagsposten Till regeringens disposition.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

44

 

4-4-4-

lO   H-        SO

4-4-4-

On

tH

4-

lO 00     CO     NO 00 «0 IO          o IO

HH   HH         CO          CO

Q.

u "cö

2 :co   Cl

O 73   OJO      C3

C   :0 .B, 

ix-ö

Kalmar län

tO',   IJ   00 --   :0    2

U cffl

COhJ

 

'

c

00  v.

ffl

2 "

:0

00

2

cJ tu

•u

t:

 

c

 

cffl

 

■o

 

ca

c:

c

OJ

..1   1

_V3

cffl   en

CU

L.     C

 

1)  cffl

> 

CQhJ

en

gi I

HH   CO     2

■a c

cffl

m.

11       yn    t

00    I   t--    I

+     +

to o IO

r    -H    HH

lO        On

4-    «

 

m   1

00 - -

Os

( r, -H

O

in " m

», ■»

 

SS

 

t-

+ +

" o r- ir

—• 00

r- >o o m

Tt

4-

m o \o <7\ —. Tt r-. —'

+ +    + +

00 in in 00       r-- in      so -rt      -rt oo

m      ON »-'      -00

c o c

e; (u c

Ih      ffl

;0   C

" T3   br     *-

Co ra   o   CO

t-   C   C         QJ   OJ

c/1     .H.1     Nh

(U   tu  —   £  t/1 -O

O   >-   S

J) g :ii Tn co £ 9-S =-£ ?Po

-j t/5 :*

JIU

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 335 000 kr.

2.         På nalurvårdsenheten fordras en förste byråingenjör för tillsyn av miljöstörande anläggningar samt en byråsekrelerare för handläggning av läklärenden. På grund av ökade arbetsuppgifter på priskontoret yr­kas överföring till kontoret av en tjänst som byråassistenl/förste byrå­sekreterare från statens pris- och kariellnämnd. (-H331 000 kr.).

3.    För arbetet med fastighetstax­eringen bör en arvodestjänst bytas ut mot en tjänst som byrådirektör på taxeringsenheten. För laxerings-, skalle- och avgiflsrevision yrkas en byrådirektör på revisionsenhelen. Vidare fordras en assistent vid data­enheten. (4-230 000 kr.).

4.    Vidare yrkas medel för lillfällig personal, praktikanter m. m. (4-1 965 000 kr.).

5.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-1220 000 kr.).

6.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 155 000 kr.

b) Arbelel med faslighelsregi­strering är av sådan kontinuerlig karaktär atl del erfordras en tjänst som registerföreståndare. Genom att lantmäteriverksamheten samlas i nya lokaler ökar hyreskostnaderna. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (4-695 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna.

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 234 000 kr.

8. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen yrkas fem handläggare lill länets fögderi­er. Vidare yrkas medel för tillfällig personal m. m. (-1- 2 235 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    45

9. Omkostnaderna beräknas öka. (4-478 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 843 000 kr.

11.1 Kalmar distrikt yrkas en kronofogdesekreterare för all fylla behovel av vikariaisljänslgöring i länel. 1 Oskarshamns distrikt bör en tjänst som kronofogde inrättas i utbyte mot en ijänsl som kronofogdesekrelerare. Samtliga tre distrikt bör förstärkas med biträdespersonal. (4-798 000 kr.).

12. Omkostnaderna beräknas öka. (4-120 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 52 596 000 kr., för lokala skattemyndigheterna lill 16 592 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 10 310 000 kr. eller sammanlagt 79 498 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engångsulgifter för bl. a. inköp av skrivmaskiner med internationellt standardiserat tangentbord har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 65 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till
regeringens disposition beräknat preliminärt 240 000 kr. för bl.a. flyttning av
lokala skattemyndigheten i Västerviks fögderi.                                        \

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat medel för omvandling av Ijänsl som kronofogdesekrelerare lill kronofogde i Oskarshamns distrikt.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

46

 

CO Tt CS CS

CO

4-

fO

5

IO    I   O    I OJ

4-      4-

Gotlands län

 

I   CO    CO

4-      4-

4-    4-

1) cffl   >,

CQ hJ  tn

00 lO lO    I o        HH        CN

NO CN     00     -H OJ

 

 

 

fN             QJ

1   1

1

o   1

ro

1 r-   1         1

1                       NO

 

 

 

o

 

 

a

 

 

lo

 

 

Tt

198 öre-raga

 

 

4-

4-

1

4-

 

 

 

 

 

 

t; U. -a

 

 

 

 

 

 

•a

 

 

 

 

 

 

c

 

 

 

 

 

 

cffl

 

 

 

 

 

 

T3

HH        1

 

o   1

C-H

1 r-   1        1

1          1     o

ffl          C

 

 

CO

»O

 

 

C        u

4-

4-

NO

 

 

 

cffl   c«   OJ

 

 

4-

4-

1

4-

k.   C   u.

 

 

 

 

 

 

CU   cffl    >,

 

 

 

 

 

 

oa -J t

 

 

 

 

 

 

 

O CO

fO

NO  >0

_

lO t--   1         1

1           1      On

 

 CN

fO

IO

NO

lO

fH

•

 

 

ro

 

lO

O

+   I

O   "   00

-■0 2

,_• tu T3

    I    (N

CN        OO ( rr)        r

HH   HH        (S              00

+        + +

+ +

-h4-    4-    2

U cffl

CQhJ ■

t-H tn o r-l

as      m

00 Ti-    r»     in

yn in   i—i    0\ —'     Tj-

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 1 262 000 kr.

2.    Som resursförstärkning på pla­neringsavdelningens kansli fordras en assistent. På nalurvårdsenheten yrkas en byrådirektör för den all­männa naturvården, särskilt för avsättande av naturreservat. (-h208 000kr.).

3.    Vidare yrkas medel för lillfällig personal, praktikljänslgöring m. m. (4-987 000 kr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka. (-h608 000kr.).

5.    Lantmäterienheten. Löne-och prisomräkning m. m. 120 000 kr.

Lokala skattemyndigheten.

6.    Löne- och prisomräkning m. m. 251 000 kr.

7.    Med hänsyn lill volymökning yrkas en fögderiassislenl lill gransk­ningsenheten. Vidare yrkas medel för tillfällig personal. (4-381 000 kr.).

8.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-48 000 kr.).

Kronofogdemyndigheten. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 164 000 kr.

10. Ytterligare medel begärs för inrättande av en kronoassislenl-tjänsl och två biträdesljänsler samt för tillfällig personal. (4-256 000 kr.).

 

a

OCu.   g c   1)   t

S« ffl £ ? = c

     H-      5

1/3

 

c o

 

u:

o

s.

CO

 

 

■SS

-S     .5

c o

ffl         c

CO    (A

c     s

Personal

Handlägg Övrig per

tn "a cca

Anslag

Löneko Sjukvår Reseers

C                   OJ

2-S

 

c _ '

t-    c  "CO 'w    t/1

2?o S

-    0£

u 'c

.H      

JW

hJ c/5 Ä

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                       47

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 18 235 000 kr., för lokala skaltemyndigheten lill 4 575 000 kr. och för kronofogdemyndigheten lill 2 469 000 kr. eller sammanlagt 25 279 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering. För engångsulgifter för inredning av lokal för hantering av deklarationsblanketter har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 12 000 kr.

Jag har vidare för lokala skallemyndigheten under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 12 000 kr. för byte av gardiner och bindning av arkivalier.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

48

 

Blekinge län

t-

O

CN                 U

00     -a

--cS 2

4-

4-       4-

I   ro 4-

■*   HH

r-

NO

4-    4-

:C0    V3    O) I-   C   1-

NO NO

DQ J   tS

 

CN          u

1   1

1

r-

Ti-

1  o   1

00         -u

 

 

s

 

r-l

:    c

 

 

 

 

 

00 v, ca

 

 

 

 

 

O   U   00

-CO 2

 

 

4- 4-

4-

4-

tJ U. T3

 

 

 

 

 

TO

 

 

 

 

 

C

 

 

 

 

 

cffl

 

 

 

 

 

T3

ro NO

ON

H    _H

lO

1 o   1

ffl          C

 

 

 

o

 

C          "

4- 4-

4-

IO

CO

CN

.    ,   J£

 

 

._ ,

 

 

cffl    e    1)

 

 

 

 

 

b.   C   k.

0) cffl   >.

 

 

4- 4-

4-

4-

ca -1 tJ

 

 

 

 

 

 

ON IO

 

CM Tf

 

lO On    i

 

HH   ,0

00

lO .1

O

-H    Tf

CO

4-

,•  Uh  T3

NDrO     On     CNCO        OnC--COnO        OncN
00                            O - lO "-1        COO HH

4-4-4-hh           noohh                   o

 

 

 

:C0     1/5 CQhJ

_

 

 

u-j

CNl  (N

 

ON

 

 

+  +

+         +   +

+ +

4-

 

 

O O

 

sD m yn m

00

( in  —' in      On m in      r--

PS

 

00

 

 

 

 

—       rj

' '

s

oo c

JO CJ

o

2?

3

(U

o -      -     S =     B

ffl        °          CU

5 o

ffl    1/3

75  OB «

g  cffl    CL

o -a oo i" c ;::

S  !a  >

S.X--0

J-,       00      c o c  c      j:       ■=       oofflfflfc.a>

CO   o

4-1       X

3   Ofl

tST3cffligj£l3fflii

 D-: ffl-c äg £

= =0 .i5

■< J C/3 a

W   QJ

■     CO   .   ,                        lU     r%

hJ&o:    hJU

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 2 665 000 kr.

2.    För tillsyn m. m. inom miljö­skyddsområdet yrkas en förste byrå­ingenjör på nalurvårdsenheten. (4-119 000 kr.).

3.    För den allmänna fastighets­taxeringen yrkas en byrådirektör. För gåvoskalleärenden yrkas en byråsekreterare på uppbördsenhe-len samt för registrerings- och dekla-ralionskontroll en förste byråinspek-lör på mervärdeskatleenheten. (4-373 000 kr.).

4.    På administrativa enheten fordras en byrådirektör för adminis­trativ service, en assistent för löne-och personalärenden samt förstärk­ning med en förste expeditionsvakl. (4-311 000 kr.).

5.    Länspolischefens expedition bör förslärkas med en assistent. (-h92 000kr.).

6.    Vidare yrkas medel för lillfällig personal m. m. (4-2 210 000 kr.).

7.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-2 682 000 kr.).

8.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 239 000 kr.

b) För all lösa de arbetsuppgifter inom lantmäterienheten som kräver specialkunskap i lantmälerifrågor yrkas en biträdande överlantmätare. Vidare bör lanlmäterienhetens ex­peditionsljänst permanentas. Om­kostnaderna beräknas öka. (4-373 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna.

9.  Löne- och prisomräkning
m. m. 864 000 kr.

10.   Till Karlshamns fögderi be­
gärs förstärkning med en telefonist
och en handläggare.  Även Karls-

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                        49

krona fögderi yrkar en telefonist. Ronneby fögderi behöver en operatör för registreringsarbetet, en expeditionsvakl samt en telefonist. Vidare yrkas gemensamt för fögderierna en årsarbetskraft för praktikanttjänstgöring och tre handläggare för granskningsorganisationen. (4-869 000 kr.).

11. Omkostnaderna beräknas öka. (4-294000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 524 000 kr.

13,   Karlskrona distrikt behöver förstärkas med två assistenter och en
expeditionsvakl samt med medel för tillfällig personal. (4-321 000 kr.).

14.   Omkostnaderna beräknas öka. (4-225 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 31745 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 11877 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 6 375 000 kr. eller sammanlagt 49 997 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering. För engångsulgifter för bl. a, utbyte av länsstyrelsens telefonväxel har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 1 225 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 125 000 kr. för bl. a. utbyte av telefonväxel och arkivinredning hos lokala skattemyndigheten i Karlskrona fögderi.

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 18

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

50

 

ao 4-

4-

Kristianstads län

IO       1-H

CN     -T

V)

..T

4-    4-

oo    ',   ffl

4-  4-

 Si S?

-:0   2

t; U. -a

c

cffl

00 lO HH   I

IO IO c

Tt HH HH

lO     On

CN     «

(N

CO

4-    4-

NO CO On

HH  ro

HH   T

4-4-4-

cffl   e«        0)

4-  4-

iH   C         !-

D ert   >,

PQ _J  e/3

HH          NO

ro    « On

NO o "O

■* CO NO

NO   OO

 

 

 

 

 

«

TO C ffl

1       1

1

l-~ O

00    1

t- 1      1

1            1       N

 

 

s

 

Tt CO

?l

HH

00   .',

 

 

 

 

 

r(

On   a — cO

00

2

 

 

4- 4-

4-

4-

4-

i; tu T3

 

 

 

 

 

 

T3

 

 

 

 

 

 

 

C

 

 

 

 

 

 

 

cffl

 

 

 

 

 

 

 

-a

 

00    1

00

[H-     O

I--   1

l-H           1                                1

1                1         -T

ffl

B

 

4-

CN

NO

Tt

V)

a

■y

4-

Tt

 

CO

00

j   i

c/3

 

 

CN

 

 

cs

cffl   t/i

U

 

 

 

 

 

 

2 c

D cffl

IH

 

 

4- 4-

4-

4-

4-

CQhJ

C/3

 

 

 

 

 

 

 

 

Tt  CO

i~

NO  O

>o lO

ON     1                1

1        1    e

 

 

CO 00

w

r OJ On

CN»

 

 

 

,-4

NO

NO

CN

NO

00

 

 

 

CO

 

 

Vi

S

 

 

 

HH

 

 

■T

00

00

4- 4-

-jS    2

■o

c

cffl

ffl                 c

c        o

1.                e/3

cffl   CA      CJ

k.   C        

O) cffl       >,

CQ i-l            tn

4-  4- I

Hj. NO NO HH

CO IO NO CN CO C- CO ro CN IO

4-  4-4-

CO ■*   t-   HH

4-4- 4- K

4-

4- 4-

HH o   ""   ON O

00 t  lo  o

.- ,-.<     fO  »o hH

HH lo lO COn          Tt no

NO W hH Tt           t (0\

IO   CN HH        CO CN

CNl   eo                  CN

Sf

3 C   u

°? "

2f "

*H c c

OJ         HH

c«                       un

= 5 O

CL.iS -=

CJ

o

Ih

ffl

oa

B

c o

c   .

c

O

D.

CU Ii T3 C C O ffl   t/i

■a M S g cffl o.

o =3 op

c«   c 'C

S; ffl ?•

"■il-

S M Vh  U U .= J£ T) e«    4J    ffl

cffl  cO   -ö

.C opg

ffl

c

I-l        CO

c/1

c« "O  cffl

. P.I3 2

:C0 'w  VI

E  3 op

,3 « S u S-S «
c co .S, "                  O

— -   S

c u     c

-j;j[öä       ji/5t«:    hJuj

ffl   X            "

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 4 192 000 kr.

2.    Planeringskansliet behöver förslärkas med en assistent. Pä nalurvårdsenheten fordras en förste byråingenjör för fortsatt arbele med miljövårdens informationssystem saml en förste byråinspektör för handläggning av ärenden i samband med genomförande av naturvårds-plan. (4-319 000 kr.).

3.    På grund av ökad arbetsbelast­ning behövs till mervärdeskatleen­heten två assistenter. För efterbe-handlingsarbete yrkas en tjänst som operatör på dalaenheten. (4-276 000 kr.).

4.    För administrativa arbetsupp­gifter behövs till länspolischefens expedition en tjänst som förste byrå-sekreterare. (4-109 000 kr.).

5.  Vidare yrkas medel för tillfällig
personal m. m. (4-105 000 kr.).

6.    Omkostnaderna beräknas öka bl.a. för nytillkommande lokaler för nytt landsstatshus. (4-7 268 000 kr.).

7.    Lantmäterienheten. Löne-och prisomräkning m. m. 174 000 kr.

Lokala skattemyndigheterna.

8.    Löne- och prisomräkning m. m. 1 177 000 kr.

9.    För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen yrkas till fögderierna gemensamt åtta handläggare. För att lillgodose behov av arbetskraft för ADB-verk­samhet yrkas medel motsvarande drygt           sju           årsarbetskrafter. (4-1 514 000 kr.).

10.   Omkostnaderna beräknas
öka. (4-160 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                        51

826 000 kr.

12.         I Hässleholms distrikt behövs för administrativa arbetsuppgifter en Ijänsl som byråassislenl och för kvalificerat kontorsarbete, två biträdesljän­sler. 1 Kristianstads distrikt behövs för samma ändamål en förste byråsekre­lerare och två biträden. Vidare behövs en kronofogde och en byråassislenl för handläggning av tillsynsuppgifter i konkurs. I Ängelholms distrikt finns på grund av ökad arbetsbelastning behov av en kronokommissarie, en förste kronoassislenl, en byråassislenl samt fyra biträden. Gemensamt för distrikten behövs en kronofogde, en kronofogdesekreterare och två assi­stenter. (4-1965 000 kr.).

13.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-498 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 57164 000 kr., för lokala skattemyndigheterna lill 17 842 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 12 497 000 kr. eller sammanlagt 87 503 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engängsutgifter för bl. a. utrustning av ny förvaltningsbyggnad har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 755 000 kr.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat 150 000 kr. i Kristianstads distrikt för anlitande av funktionär med ekonomisk kompelens, främst med uppgift alt intensifiera indrivningen av allmänna mål.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

52

 

IO    o

CO     V)

>n

4-    4-

m

4-

lO     CO

NO       CO

NO   e

9n On

4-

4-

v.

Malmöhus län

00        T3

-CO a

t; U< T3 ■a

c

cffl

ffl        C

c      w

M   i J£

cffl   CA   u

b   C          u

U cffl       >%

CQ J   tn

00

;0   iH

1 U. -a

TO

C

cffl

■S      c

.g, J

ert S2  w

k.     c     Ih U   cffl    >,

CQ hJ i:;

c o ■a

c

'  cO

ert   ert   o

IH B u. O cffl >, CQ U tn

 

00 IO CN

NO

in

CO

r-t

4- 4-

+    +

■ »o

n  O r o r

0\ Ti- -tt

Ol

•—1

4- 4-

+     +

HH IO

On

r-- O u-1

T-H ' r CG  m

Tt CN4     NC 00 On    r

HH        »NJ

NO

4-4-      4-

HH          o  CN

.-         VO   HH

Tt                t  Ol

HH               CO

4-        4-

4- 4-

O NO      NO

CN IO   r-.

HH

 

1

4-

o t

CO lO

On

o IO NO IO HH CO t CN

CO   00

 

' i

 

 

00

CN

 

CO

 

 

4- 4-

4-  4- 1

4- 4-

4-

IO

4-

4-

Tt lo

CO

rO r-- 00

r o

00 CO

Tt Tt

'  1

 

 

NO

(N   (S

 

»-«

4- 4-

4-4-      4-4-

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 8 970 000 kr.

2.         Administrativa enheten behö­ver förstärkas med fem biträden för arbetet i telefonväxeln. Medel sak­nas till personal utanför personalpla­nen, varför erforderligt antal tjän­ster bör inrättas inom personalpla­nen. (4-438 000 kr.).

3.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-2 730 000 kr.).

4.         Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 234 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (4-196 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 5. Löne- och prisomräkning m. m. 6 414 000 kr.

6. Omkostnaderna beräknas öka. (4-1 369 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 364 000 kr.

8. Omkostnaderna beräknas öka pä grund av att myndigheterna i Lunds och Trelleborgs distrikt måste flytta in i nya lokaler. (4-1 123 000 kr.).

 

VO CO » 1 Tt -T CO CO     t

Tt  Tt

CO CN

NO

CO lO Tt CN ro HH IO IO 1        1 CN

■*     r

CN NO

IO IO

NO NO

CN

v, t-

 

•o c c o ra c/3

o 'D   00

2 c 'C

«5/

.3 u S ö

r«   re Hfi   ,-

5

3   O

Sf

3 er) Op t,

•? T3

op ffl

iH C c

U     »)    HJ

C/3    -      CÄ

C ä O

c c .2 5ä

.5 . 'O _  4J  ffl

—    iH    B

cffl    cO    »H

43   00 2

E ■= 9

™ k > CO »

c

(-1    I-l    CO

§£ 5

JM

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                        53

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 115 637 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 61176 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 42 583 000 kr. eller sammanlagt 219 396 000 kr. Jag har därvid beräknat 812 000 kr. för sju handläggare för mervärdeskattekontroll. Jag har även beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom datordriften. För engångsulgifter för bl. a. installation av teleanläggning i taxeringsenhetens nya lokaler har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 95 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 300 000 kr. förbi. a. flyttning av lokala skattemyndigheten i Lunds fögderi.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat preliminärt 300 000 kr. för insatser mot ekonomisk brottslighet i Malmö distrikt under anslagsposten Till regeringens disposition.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

54

 

Hallands län

con   r.

ro

00

4-    4-

COn     i/) V)

CO

4-    4-

3 a w -p 2

i- tu TO

HH ro 4- 4-

4-4-4-4-

e/3 ay cffl >. J   e/3

+   '.

4-4-      4-      4-

00        .Q

ffl

00

4-4-      4-

-•o 2

TO

B

On CO

O

NO Ol

4-4-      4-

NO   HH   00

CO 00 CN ro CN CO

con NO   tn 4-4-4-

1) cffl

DShJ

NO lo O

v,

 

 

 

 

o

 

 

 

H

 

 

J

00

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

1—1

 

 

 

 

 

 

 

CS

C

■S

C

 

1

t  NO

IO    1   CON CN

CN NO

1      CO

OO

 

 

t--

lo            O   HH

ro

t-

1—1

 

 

On

O

CO

cs

00    ',

CO

 

 

O)

 

 

Tt

0    -.O

S

 

 

4- 4-

1       4-   1

4- 4-

4-

u:

TD

 

 

 

 

 

 

T3

 

 

 

 

 

 

 

c

 

 

 

 

 

 

 

:eO

 

 

 

 

 

 

 

T3

 

(  CON

NO

HH   NO

00 IO CON NO

CN O

1     r<

«

C

 

 

ro

c Tt o m

CO eON

O

C

u

 

4-

00

Tt Tt o

CN

fi

    1

 

4- 4-

Tt

 

 

 

:C0    «

u

 

 

 

 

 

 

1)  :rt

>1

 

 

4- 4-

4-      4-4-

4- 4-

4-

paj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t-~ c»

V,

Ol lO

CN o Tt CN

co o

1     ao

 

 

Tt   -

ON

HH   t-H

lO\ CN CN CNl

00 00

90

i-H

 

 

fNi

IO

CN        CO HH

ON

CO

C

o

e«

Ih

V D.

U "ffl

"2   C B   O

ffl    c/3

"a 00 y g cffl a,

o TO   00

Sf

3

t3

Oc u. c   U

»g -a

Oo ffl

„ SS

S -5 i É ?-

e«   B   _   -

§.=

5

 

 

 

c

c

 

 

 

 

.o

o «

 

B

 

 

 

c

 

B

 

k.

CO

B

o

c

 

J3

Cffl

■O

I-l

c

 

C OJ

'C

u

k.

ffl

 

CO

Vi

T3

!?

c

'ca

ffl

> 

 

 

Uh

B

c

 

Vi

:C3

B

tn O 4

c

3 U

c

fc KO      < -J cb5

Jc/5t«ä       JM

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 675 000 kr.

2.         På planeringskansliet bör in­rättas två byräsekreterartjänsler för priskontroll och en kvalificerad bilrädestjänst. För handläggning av viktigare planeringsuppgifter inom regionalekonomiska enheten ford­ras en byrådirektörstjänsl. Natur­vårdsenheten bör förstärkas med ett kvalificerat biträde på expeditionen, en förste byråingenjör för del prak­tiska provlagnings- och analysarbe­tet samt en byrådirektör för tillsyns­verksamhet och skötsel av natur­vårdsobjekt. Planenheten behöver en arkitekt för del fortsalla rikspla­nearbetet. (4-886 000 kr.).

3.         För handhavande av skatteav­delningens arkiv begärs en assistent. För handläggning av fastighetsären­den yrkas en byrådirektör på tax­eringsenheten. Besvärsenheten och mervärdeskatleenheten behöver förslärkas med vardera en kvalifice­rad biträdestjänst. Dessutom behö­ver dataenheten tillföras två opera­törer. (4-511 000 kr.).

4.         Länspolischefens expedition behöver förslärkas med en kvalifice­rad bilrädestjänst. (4-92 000 kr.).

5.         Administrativa enheten bör tillföras en arkivassistent och en tryckare. (4-184 000 kr.).

6.         Vidare begärs medel för tillfäl-hg personal m. m. (4-740 000 kr.).

7.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-324 000 kr.).

8.         Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 190 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (4-100 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18   Kommundepartementet                                     55

Lokala skattemyndigheterna.   9. Löne- och prisomräkning m. m. 1 078 000 kr.

10.   Med hänsyn till den ökade arbetsvolymen yrkas förstärkning till
fögderierna inom länel med nio handläggare och sex konlorsbiträden.
Vidare yrkas medel för sorteringsarbete, praktikanttjänstgöring m. m.
(+1767 000 kr.).

11.  Omkostnaderna beräknas öka. (4-431000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 638 000

kr.

13.         Myndigheten i Halmstad är i behov av utbildningsledare, en byråse­kreterare och en byråassislenl. Vidare yrkas medel motsvarande en och en halv årsarbetskraft. Vid myndigheten i Varberg erfordras ytterligare en tjänst som kronofogde i utbyte mol tjänsten som kronofogdesekreterare samt en kronoassislenl och ett biträde. Vidare bör medel för anställning av lillfällig personal anvisas. (4-656 000 kr.).

14.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-61 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 48 661000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 15 087 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 8 422 000 kr. eller sammanlagt 72170 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engängsutgifter för inköp av kort- och mappaulomater på mervärdeskatteenheten har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 115 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 175 000 kr. för bl. a. flyttning av lokala skaltemyndigheten i Falkenbergs fögderi.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

56

 

s

%

 

TJ

4-

4-

S

co

■<* r-- r* o

VO r* ' CN

®s

' 1

              1-H

 

00

4-    4-

lO     CO lo     On

On

NO

CO

' i

(On IO NO IO

Tt

4- 4-

4- 4-

Göteborgs och Bohus län_

go      T3

-•5 2

•o

s

CO

4- 4-

rO 1     o       00 00

r-l       cs    IO

+ + + °

CN lo ION    I IO IO ON o  NO CON

4-4-      4-

ca j

o 00    00      t 00

00 HH            00 Oe

CN     n       CN

 

 

 

 

 

 

 

 

CO

 

 

 

 

 

 

 

ON

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

cN

C

1

1          1

1

Tt O

ro   1   00   1

s

 

 

Tt  T-l CO

Tt            g

S A

 

 

00

Ol

-eo

 

 

 

4- 4-

1        4-

 M T3

 

 

 

 

■O

 

 

 

 

 

C

 

 

 

 

 

cffl

 

 

 

 

 

T3

 

1          1

1

NO O

co o 00   1 00 o IO

rt

B

 

 

00 f-

C

y.

 

 

lo

Tt CN o

Jä 1

t/i

 

 

CO

CN

cffl   t/i

"w

 

 

 

 

IH      C

lU cffl

s

 

 

4- 4-

4-      4-

CQ J

HH

 

 

 

 

 

 

rn   IO

«N|

NO 00

CO  O NO     1

 

 

ol IO

W

NO ON

00 IO IO

 

 

rH ro

Tt

 

HH              NO

00 i=c

 

 

 

CN

CN        00

t» 4-

HH lo CO IO cOn ro HH CN

Tt                 HH

00

4- 4-

4-      4-   I

'|2

t Tt

NO


■ M X)

4- 4-

cffl w o IH c u, U cffl   >,

CO J tn

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 7 152 000 kr.

2.         Medel yrkas för slabstjänstgö-ring med krigsorganiserad länssty­relse samt för justering av lönekost­nader med anledning av regerings­beslut beträffande tjänster vid mer­värdeskatleenheten. (4-305 000 kr.).

3.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-890 000 kr.).

4.         Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 335 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (4-316 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 5. Löne- och prisomräkning m. m. 5 937 000 kr.

6. Omkostnaderna beräknas öka. (4-200 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 602 000 kr.

8.         Kraftig volymökning har med­fört behov av en kronofogde, tre förste kronoassistenter, femton bi­träden och två expeditionsvakter i Göteborgs distrikt. 1 Uddevalla distrikt kan en tjänst som kronoas­sistent dras in. (4-1 828 000 kr.).

9.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-783 000 kr.).

 

lo CN    t      CN NO NO t    CO      CN t

CO CO     t-       CO HH

NO IO CN On

ON               00 Tt

NO        CO CN
Tt                 Tt

ro Tt r HH

a\ NO

 

§1

3 Op u,

U   ffl

•a c B o

ffl   en 00 *H

■a '»O S< a cffl o.

o O  00 S   B 'C

ffl >

■O     .S

ffl         B

C     ti

tn T3 ert o  b  55

,a u B u

in  c H*   cÄ

e CO .S, u

■? "

Op ffl

 c c

U   >"   S!

B      O g-O-ffl

v Si A       = -O ■■a ' o
BL, KO      -aljc/iDi            J

(U  /,

O

c

1.   B

.5 J£ TO en   4j   ffl

b: tH B

cffl  CO   h3 XI   OOJ"

ffl      o                       HJ

T-        k*                  eo

:cO       ,w                  (/)

E    =            2f

B                CU                                    'c

ffl              X                                       '

JM

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                        57

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 111036 000 kr., för lokala skallemyndigheterna lill 73 972 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 43 288 000 kr. eller sammanlagt 228 296 000 kr. Jag har därvid beräknat 812 000 kr. för sju handläggare för mervärdeskattekontroll. Jag har även beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat preliminärt 500 000 kr. för insatser mol ekonomisk brottslighet i Göteborgs distrikt under anslags­posten Till regeringens disposition.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

58

 

Tt

4- 4-

ro 4- 4-

Älvsborgs län

CN|                 u

00        XI

i si I

-CO 2

O cffl   >, CQ J  tn

-CO 2 i: M -o -a

B

CQ J

-CO 2

o cffl

CQ J

HH   t—

4- 4-

 

NO O

un

w

Ol Ol

oo

ON

CO

,—1

ro

4- 4-

4- 4-

Tt NO O CN CN

IO O On Ol

On

CN    I   IO

HH              O

       ro

4-4-4-4-

4-      4-

CON o On t- CO CN

r o

 ro On

00                 NO

4- 4-

4-       4-1        4-4-

eON   I Tt o     NO r--

00                 00 CO                   NO  HH

o-                  HH                                     CN

4-      4-4-      4-4-

On On

4-    4-

Tt

CN)

4-    4-

fO

4-

+

NO Tt

+

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 5 068 000 kr.

2.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-612 000 kr.).

3.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 147 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (4-70 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 4. Löne- och prisomräkning m. m. 2 350 000 kr.

5.    För övergångsvis bemanning yrkas medel motsvarande 382 per­sonmånader. (4-2 595 000 kr.).

6.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-97 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 071 000 kr.

8.         Länet saknar numera tjänst för rekrytering och förstärkning inom kronofogdekarriären, en tjänst som kronofogdesekreterare bör därför inrättas i Borås distrikt. Alingsås, Borås och Vänersborgs distrikt mås­te förstärkas med sammanlagt sju tjänster i konlorskarriären. (4-750 000 kr.).

9.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-655 000 kr.).

 

r.1 HH   ro

ro CO    >«

Cl CN     Tt

CO CN CN NO Tt

co o NO CN  r-- O

NO CN t ro           HH -

CN   IO CN         lo CO

CO   o                       CN

 

00

c

 

ffl

c

W3 TO

O  i-Sf .ic: •?

en  B -rS   -S cO.S, U

w

; M o

I -S

; 3 aa : j£ B

JM

C

o

■Q c c o ca i/} cjo

cia °-

o    00

a. KO

Sf

3

V

o

u

s <-

C O

11

S

"ea T3   —             H.

0« ffl    O               ffl    k.

5-   B                      «   U •

ti a>

cffl   "

___ 22 XI

_en      —

g g 1.2 ii cS £ S S-s ffl- «)■»

J c/5 li

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         59

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 69 802 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 28 107 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 15 217 000 kr. eller sammanlagt 113 126 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 35 000 kr. för inköp av skrivmaskiner och plåtskåp för deklarationsförvaring.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat 150 000 kr. i Borås distrikt för ekonomisk expertis i syfte att förstärka indrivningen av skaller och avgifter i länel.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

60

 

Skaraborgs län

00        X)

      c -CO 2

i; M T3

■o

B

4-4-      4-

On IO IO HH CO Tt NO Tt CN

I   CO

ca              B

B                «

ert        1»

k-         B  [H

U     Cffl  >,

CQ J tn

4-

4- 4-

Tt IO O

On       00

NO              CO

Tt  IO t-H  e-l

NO

I      g

)       T3

•p 2

4- 4-

CO Q o Tt On HH lo ro CO

O 00

4-

CN

CN

4- 4-

CQ J

Tt   Tt         lo   IO   HH       I

'5

On T-.        00 CN T-

CO

CO

g

CON

 

 

 

 

 

 

B 00   TO

1 t

1

00 (

ro  Ol Tt

—   —

HH    o

On o CO g

1  IO VI

ändr. 198] Före-dragai

 

 

CO

4- 4-

4-  4- 1

4- 4-

v,

4-

■g   B B   U

Tt IO

4- 4-

Ol

4-

C30 CN

o 00 CN NO CN CO CN CO CN CO O Tt

a\ CN

CO oo

Tt

'  i

Beräk Läns-styrels

 

 

IO

4- 4-

CN HH HH

4-  4-4-

4- 4-

e 4-

 

Tt IO

IO nC

-1  HH

On CO

t Tt

NO lo

ON

ON IO IO o

NO (On NO VO

' 1

5

Sf

3

■21 k, ffl

S S

_   en

ffl  o

*H en 3 00 J   B

U 'B

C u °? -o

OJ •[-B cffl

si

Op ffl

- F c

eu

C>OP

ts T3 cffl ;£

I- s o

g-ea   ffl

dQ-g j

M.S°« ii

.2 j> 5 u

SB iS   en ■O -2,ii

< J c/5 QS

■S 00 S 2 Cffl a

o =3 op e B C h a >

JM

(2 KO

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 796 000 kr.

2.         Naturvårdsenheten bör för­stärkas med två avdelningsdirektörs­tjänster, en för samordning av verk­samheten inom miljöskyddet och en för samordning av verksamheten inom den allmänna naturvården. Väsentligt utökad arbetsbelastning medför behov av en biträdande läns­veterinär. För erforderhg kansliser­vice åt länsantikvarien yrkas en tjänst som assistent. (4-560 000 kr.).

3.         I stället för den inrättade tjän­sten pä taxeringsenheten som kon­taktman för 1981 års allmänna fastig-helstaxering yrkas inrättande av en motsvarande tjänst på personalplan. En expeditionsvakl yrkas vid enhe­ten. Vid efterbehandlingsfunklio­nen på dataenheten fordras en ope­ratör. (4-312 000 kr.).

4.         Länspolischefens expedition behöver förstärkas med en assistent och ett kontorsbiträde. (4-168 000 kr.).

5.         Vidare begärs medel för tillfäl­lig personal m.m. (4-1676 000 kr.).

6.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-2 499 000 kr.).

7.         Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 1 409 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (4-73 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 1 704 000 kr.

9.   För granskningsorganisationen
inom skatteadministrationen begärs
nio handläggare. (4-927 000 kr.).

10.   Omkostnaderna      beräknas

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                        61

öka. (4-440 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne-och prisomräkning m. m. 1 201 000 kr.

12.         Lidköping och Skövde distrikt bör tillföras ylterligare resurser i kontorskarriären. (4-420 000 kr.).

13.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-739 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 50 455 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 17 699 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 10 885 000 kr. eller sammanlagt 79 039 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom datordriften. För engångsulgifter bl. a. för inköp av maskiner för plockning, häftning och bindning samt mapp- och kortautomat för mervärdeskatteenheten har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 150 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 30 000 kr. för bl. a. inredning av deklarationsarkiv hos lokala skattemyndigheten i Falköpings fögderi.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

62

 

c

en "O

O   *H

M i .ffl

«   U   > w   B

C cO ._ - -< JcC<

Värmlands län

CN        OJ

00     -a        c

S i S) -;0 2

hH  NO       t-

4-4-4-

(U  cffl

ca j

B
CN                 OJ

00        TO

-•O 2 t; M TO

TO

4-    4-

cffl                 en                                               u

iH                C                                                

CJ               cffl   >,

CQ        J                         tn

C
CN         OJ

00        -o

i  I

-CO   2

i; M XI

T3 C

cffl                en                                                (U

iH               C  Ih

U                cffl                                                >,

CO   J                ts

On o-     NO IO NO      CN

HH   HH          CO

O)   ffl TO   B

S   ° ffl   en

Ml h

:C0

OA       

Sko

 

o

On 1 -H 1

1    IO

i

T-H

 

 

ViT

+ +

4-  4-

4-

4-

as m

lO Tt H   i

00 r O

CO CN CN

1    IO

B

 

 

 

CN

+ +

4-  4-

4-

4-

CX3 On C»

IO   ol

1      HH

CO

P

 

HH CN

00 1

lO

535

T-H

 

 

CN

4- 4-

4-

4-

4-

O CN lO

 

0\ IO

074

n

 

 

ro

4- 4-

+

4-

4-

lO lO ON CN CN

r-H O

in c-i

00

NO  1      1 CO

487

 

00 SD

as

Tt

+ +    + +

4- 4-

 

NO CN

O

00 CO

r lo

On HH

Tt CN

CO NO

r-l Ol

IO

 

 

 

r o ( o        -

Tt T-H \o D      SO \r\ in       t        »—.


4- 4-

|o

5

en

C O

g ■

ffl 1-aj OJ .

3

c u E

<    t-l    CO

B

S iH c'

Oo ffl .o u, c c  " «

U       HJ    Ih    en .Q

s g i£  co £

i eu S-s-S 2f o

3   OB

J»!   B

JcÄ       JM

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 655 000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar medel för återförande av 2-procentreducering-en. (4-938 000 kr.).

3.    För handläggning av ärenden inom den allmänna naturvården yrkas en förste byråinspektör samt en förste byråingenjör för handlägg­ning av miljöskyddsärenden. (+218 000 kr.).

. 4. Besvärsenheten är starkt un­derbemannad och behöver förstär­kas med en taxeringsintendent. För förstärkning av registreringskontrol­len m. m. yrkas en byrådirektör på mervärdeskatteenheten. (4-258 000 kr.).

5.    För fullgörande av nya arbets­uppgifter för körkortsmål krävs en tjänst som byråsekreterare/länsno­tarie på allmänna enheten. (4-106 000 kr.).

6.    Servicefunktionen vid adminis­trativa enheten behöver förslärkas med en byråsekreterare. (4-103 000 kr.).

7.    Vidare yrkas medel för tillfällig personal, praktikljänslgöring m. m. (4-1242 000 kr.).

8.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-1 005 000 kr.).

9.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 214 000 kr.

b) Länsstyrelsen yrkar medel för återförande av 2-procentreducering-en. Omkostnaderna beräknas öka. (4-48 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna.

10.         Löne- och prisomräkning m. m. 2 149 000 kr.

11.         För samordning och uppfölj­ning av registrerings- och terminal-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                       63

arbeten behövs en assistent till Karlstads fögderi. Vidare yrkas medel för tillfälhg personal, ersällningsrekrytering m. m. (4-682 000 kr.).

12. Omkostnaderna beräknas öka. (4-243 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning m. m. 916 000 kr.

14.         För Karlstads distrikt yrkas en ekonom för arbetet i samband med tillsyn i konkurser, en förste kronoassislenl för att klara fältarbetet och för samma ändamål två biträden samt en kronoassistent i befordringsgång. Arvika och Kristinehamns distrikt bör tillföras vartdera ett biträde. Vidare måste medel för bl. a. tillfällig personal ställas till förfogande. (4-927 000 kr.).

15.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-344 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 48 687 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 21022 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 12 074 000 kr. eller sammanlagt 81783 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engängsutgifter för bl. a. inköp av ny tjänstebil har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 85 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 30 000 kr. för bl. a. kostnader i samband med omstalioneringar inom länet.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat 150 000 kr. i Karlstads distrikt för funktionär med ekonomisk kompetens, som i första hand skall arbeta med att effektivisera indrivningen av allmänna mål. För engängsut­gifter har jag vidare beräknat 175 000 kr. för telefonväxel i Karislad under anslagsposten Till regeringens disposition,

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

64

 

4-    4-

rt  |H,

4- 4-

5

«N

4-    4-

co

I    I      I

NO

lo

CO

4- 4-

rt     00

CN 1

On ro

4-    4-

CO

4- 4-

NO

4-

4- 4-

CO CN

NO r

00 CO CO

CO On     «>< IO >0     M

 ,-.,    ro

O CO

IO CON CO Tt

ro

NO

CO

u O.

u 73

XI   B

S °

ffl en « cffl Q. g   B 'C

53 ca > ÄKO

U cffl ,

B t;

5 §

cffl S '

B CU ffl X JM

S-S

2

Örebro län

CN

00        TÖ

-•o 2

B                         U

                         ,   en

cffl               en "u

iH                  B   u

U              cffl   >.

CQ J t

■ M X)

CQ J

00        TJ

rt          B

00 .', ca _• M XI

ert 23   u

k.     B        k.

U cffl        >>

CQ J   tn

On rt       rO                                 I  NO    I

On               CN                                          t

l-H                                                                rt

4-4-4-                       4-

CO rt                     rt ON CON     I

IO                             ro Tt Tt

t-                              IO   Tt    rt

4- 4-

lO Tt   CO I O I Ort   IO   CN NO      Tt   CN

>0 CO     Tt  I 1  I

NO                         rt

Ol                         CN

4- 4-

S'

NO o 1 I

t~ rt rt

t— t-H CN

CM IO rt I     I

 

SCN CN

0OU1 NO IO CN   Ort

4-  4-1   4-4-

looo     loiONor-     cNo

lO                             HH cO\ o CO        COn r

Tt                             00 CN rt HH                                       CN

4-4-      4-4-

00 IO O r

CN   rt Tt

            CO rt

CN   NO

en

00

C

Sf

C 'C

.2 S

S <=

c  o

i-S

s '"ts

s s

o   rt   u

£ <-

.5 j£ X)

en   .,    ön B   "   o

j

5 -O :«   *£

.ffl

en   4J   ffl cffl   cO   ä

Si   'i   en

x: OBS

ii-

ca .Ti c/} 1

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 872 000 kr.

2.    Medel yrkas för tillfällig perso­nal, ersättning för uppdrag och kon­sultuppdrag m.m. (4-1899 000 kr.).

3.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-842 000 kr.).

4.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 113 000 kr.

b) Länsstyrelsen yrkar överföring av medel från överlantmätarmyndig-heten för arbetsuppgifter inom lant­mäterienheten. Omkostnaderna be­räknas öka. (4-157 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 5. Löne- och prisomräkning m. m. 1191 000 kr.

6.    För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs fyra handläggare. (4-436 000 kr.).

7.    Omkostnaderna beräknas öka. (4-729 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 840 000 kr.

9.  För att lämna erforderliga
stödåtgärder till länets övriga krono­
fogdedistrikt och för att klara den
ökade arbetsbelastningen behövs en
kronofogdesekreterare i Örebro di­
strikt. På grund av arbetsbelastning­
en bör distrikten förstärkas med
sammanlagt sju biträden samt medel
till tillfällig personal. (4-1101000
kr.).

10.  Omkostnaderna beräknas
öka. (4-496 000 kr.).

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    65

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 49 263 000 kr., för lokala skattemyndigheterna lill 16 612 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 10 323 000 kr. eller sammanlagt 76 198 000 kr. Jag har därvid beräknat 92 000 kr. för en Ijänsl för dataregislreringsarbete. Jag har även beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehand­lingsfunklionen inom dalordriften. För engängsutgifter för inköp bl. a. av mapp- och korlautomater har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 45 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 400 000 kr. för bl. a. flyttning av lokala skattemyndigheterna i Hallsbergs och Karlskoga fögderier.

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 18

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kpmmundepartementet

66

 

4-

Västmanlands län

Si 3) -CO 2

i;ti.TO X)

B cffl

  CO

4- 4-

,

03 J t;

-•O 2

tC U. TO

co   I

4-

QJ  cffl CQ J

-c5 2 i: M -o

4-

On

4-

4-      4-

1 o                           rt lO NO

Tt rt                          Tt                   Tt

CO                          Tt     r

Ol      I    Tt

00       ro

NO

rt      I    Tt     I
IO                  CO

rt                   NO

r CN     NO o 00   I
r rt     CO CNl CO
o                               lO       CN

4-   I

4-    4-

II      Tt   m

4-    4-

I         IO   

lO    

vt

oe

Ol »N

00 CO

CO NO 00

ro

4- 4-

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 4 843 000 kr.

2.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-797 000 kr.).

3.         Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 213 000 kr.

b) Omkostnaderna beräknas öka. (4-11 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 4. Löne- och prisomräkning m. m. 1 961 000 kr.

5.         För granskningsorganisationen inom skalleadministrationen begärs tvä handläggare till Västerås fögderi och en handläggare till Sala fögderi. (4-327 000 kr.).

6.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-99 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 7. Löne- och prisomräkning m. m. 796 000 kr.

8.         I Västerås yrkas en tjänst som kronofogde. Vidare bör Köpings och Västerås distrikt tillföras bilrä­despersonal. (4-407 000 kr.).

9.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-72 000 kr.).

 

cffl   «   4J

iH q iH

oa J ts

t-H    I        00    I   IO o

CN                          o        O rt

NO                          rn                  rt rt

CN

4-

CN

4- 4-

O   Tt          I      f

On Ol                 \i

CN                00

4- 4-

 

z- S

on CO     00 IO o r

CN CO              CO HH IO Tt

(                             o                       Tt   rt

                               CN        IO
CO

 

D._

CU   ffl

TO q B o

ffl   en

g cffl o. 5 TO .00 i"   B   C

cuKO

Sf

3 er

Op t,

•a T3

Opffl c   B

c      IH

ffl

OJ  

tS TD cffl           Si

n   k-   en             B         ;H   O

g-é«

Of .3 "ffl tt      j)    2 j

 

j

ScS    =

00

B

B 'C

O  «

.   en

E   B ,0  ffl  t

■5 J5 "O

en  ffl B2 u B ert cO  ä

j: OB SS

on

B

U       -i       iH

■c „  s

•ffl  H*  e/1

E   3 M

B   U   B

ffl   X  '

JM

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18   Kommundepartementet                        67

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 45 781000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 16 092 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 9 718 000 kr. eller sammanlagt 71591000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom datordriften. För engängsutgifter för inredning och utrustning av elapp tre av landsstalshusets ombyggnad samt inköp av ny tjänstebil har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 150 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 26 000 kr. för bl. a. byle lill skrivmaskiner med nytt tangentbord.

För kronofogdemyndigheterna har jag beräknat 150 000 kr. i Västerås distrikt för funktionär med ekonomisk kompetens, främst för indrivning av allmänna mål.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

68

 

4-    4-

Tt        O

Ol CO

4-    4-

o rN

 o

+ +

 

i -2 -o

: t ffl

iiSS

J -S Tn

: 3 op : OJ 'c

>M

Kopparbergs län

Ol                     i>

00 -a -H c 00   '   ffl

(On JJ oo -CO   2

,.;U.x>

X) B cffl

4- 4-

cffl   c/3      (U

     B            Ih

OJ Cffl     >,

CQ j    t;;

2l

ffl                        B

B                       U

                           en

cffl   en               "

Ih       B          Ih

CJ Cffl           >.

CQ J     tn

j

B
CNl                4J

00        TO
rt                      B

QO     i      ffl -     JJ    «,

ON

CO    ..  M X!

lO lO

4- 4-

OJ cffl

CQ J

a

u " ■a I

B   (

OO

:C0    O-

5=5

åX-Ö

4-

o

CO

CO CO

4-      4-

Tt   rt                       CN   IO  CON

O                              IO IO CN

00                            00 NO O-

4-4-      4-

lO lO       NO    I   o
O CN                     rt        O

Tt                              NO               Tt

Tt CO        IO    I   CO

4-4-      4-

On lo ro    I 00 CO CN

r-~ lo NO

4- 4-

 

Tt NO

H

1   O 00

O O

 

CO

 

CN IO

O

 

NO

rt  CN

+ -\-

 On O O O Os <>. O»

lo n NO r

+ +       +

c -      r O r- -* ■00      in ••-' in 00

-H                            SO      in -

fc              00

?=.     .s 5   § fe

3        -H   en

Si I-   2   O C   u   C   B •a T3   ir   B Oo ffl jP   ffl   u-t.   c   B    IJ   U • OJ      *H .B J£ T3

S  S. u ffl

Vi T3

O   •-

OC »w* °co

OJ   o.

OO !

CC3    ffl .

JS u >

en   c -   -.

9 " 1,5

J 00 !!

c CO .2,"

< Jq/jOi

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 607 000 kr.

2.        Nalurvårdsenheten behöver förslärkas med en förste byråinspek­tör för omläggning i samband med införande av ADB-ruliner i tillsynen enligl miljöskyddslagen saml en biträdande nalurvårdsdireklör för all avlasta enhetschefen vissa led­nings- och samordningsuppgifter. (4-285 000 kr.).

3.   Taxeringsenheten bör tillföras tre handläggartjänster och två kan-sliskrivar/assislentljänster       för granskningsarbete på grund av ökningen av antalet deklarationer. För mervärdeskatleenheten yrkas tvä kansliskrivar/assistenttjänsler. För eflerbehandling och dalordrifl begärs en dataoperatör. (4-825 000 kr.).

4.   Vidare yrkas medel för lillfällig personal, praktikljänslgöring, kon­sulter m. m. (-3 187 000 kr.).

5.   Omkostnaderna beräknas öka. (4-3 650 000 kr.).

6.   Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 322 000 kr.

b) Medel begärs för överflyttande av tre tjänster från överlantmätar-myndighelen till lantmäterienheten saml medel för lillfällig inlåning av personal för regislreringsarbete och ajourhållning av faslighetskartor. Omkostnaderna beräknas öka. (4-700 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne- och prisomräkning m. m. 1 437 000 kr.

8. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen yrkas fem handläggare. Vidare begärs medel     för     tillfällig     personal.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                       69

(4-1 130 000 kr.).

9. Omkostnaderna beräknas öka. (4-1 162 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m, 851 000 kr.

11.         I samband med handläggning av konkursärenden har del visat sig alt det föreligger stort behov av en ekonom, varför en sådan ijänsl yrkas. För Avesta, Borlänge, Ludvika och Mora distrikt yrkas sammanlagt elva biträden. (4-1 144 000 kr.).

12.         Omkostnaderna beräknas öka främst med anledning av att kronofog­demyndigheterna i Falu och Mora distrikt är i behov av nya lokaler. (4-1 395 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 55 773 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 20 289 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 12 094 000 kr. eller sammanlagt 88156 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom äatordriften. För engångsulgifter för bl. a. inköp av skrivmaskiner har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 55 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 97 000 kr. för bl. a. utbyte av telefonväxel hos lokala skattemyndigheten i Avesta fögderi.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

70

 

Vt

4-

Gävleborgs län

.-                      B

00    i    ffl ON   2   SP

-•O 2 t; U. -o

«J  cffl

CQ J

B
CN                 0/

OO        X3

-■o 2 ijt-a ■a

B cffl

lO    I

4-

B                   «

i>                  en

cffl   en "gj

O cffl CQ J

5

00        TO

icil

i; M -a X!

CO  rt

4- 4-

«J  cffl

oa J

rt   rt        CO

U   ffl

"2 = E o

ffl   en

■SM" 2 cffl   G.

o    00

2 B 'C ÄKO

4- 4-

4- 4-

 

rt O

CN

o

1   IO

00

CO Ol

O

NO

NO

f-

Tt

r

Ol

 

Tt

00 CO       

+ 4-

 CO

NO

Tt

4-4-      4-

O O       l lO IO CN Tt        Tt CN NO

CON                         r-     00

 

NO 00 IO CN IO

S

CN lo

IO -t

Sg

' S

CN

 

 

 

CO

4- 4-

4-

+    1

4- 4-

4-

CO 00       ro    I   CN O        CN ro

IO   CN                 IO                  IO)   HH                 HH   ION

00

t 4-

Tt                             CN               rt  rt                           rt NO

4-4-      4-      4 4-      4-4-

COnO                OiOCno                                                   lOrt

O O                       CN        CN Tt                                       ro 00

00

Tt

r-   rt                      CN            Ort                                            rt  Tt

CO                        CN     r-                                                       CN

CO

B

Sf

3 en Oo t.

c; OJ C c     x:

"3 TO   ir   B         B

Op ffl £  ffl   iH   OJ

c   B   e   "   "J 'C B   en TT   ir

•c

ffl

a

OJ T3

00

U CO •O C Vi

B

OJ X)

tS-OccOenJ—   yU;, Oirl.äSrtulBcffl — -

E 3 SP

= .ii   B

3   U 'b

a X  ' JM

ou-cnC;iO—   2   — Mi.S=a j- u 2 jnä CO S

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 2 705 000 kr.

2.         För atl bistå länsorgan och kommuner med samrådskontakter, planeringsunderlag m. m. yrkas en tjänst som byrådirektör pä plan­enheten. För tillsynsuppgifter pä miljöskyddsområdet och produkt-kontrollområdet begärs en tjänst som förste byråingenjör på nalur­vårdsenheten. (4-245 000 kr.).

3.         På taxeringsenheten krävs en byrådirektör för kontaktfunktion i samband med den årliga faslighets-taxeringen samt handläggning av besvär över fastighetstaxerings-nämndernas beslut. För eflerbe­handling yrkas en assistent på data­enheten. (4-236 000 kr.).

4.         Vidare yrkas medel för kon­sultuppdrag och lillfällig personal m.m. (4-480 000 kr.).

5.         Omkostnaderna beräknas öka. (4-442 000 kr.).

6.         Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 193 000 kr.

b) Enheten bör tilldelas medel för förnyelse av registerkartor. Vidare beräknas omkostnaderna öka. (+500000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne- och prisomräkning m. m. 1 305 000 kr.

8.         För ökat anlal deklarationer för tjänstemannagranskning yrkas fem handläggare. (4-503 000 kr.).

9.         Omkostnaderna beräknas öka. (+44 000 kr.).

Kronofogdemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 1 017 000 kr.

11. Omkostnaderna beräknas öka. (+251 000 kr.).

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                        71

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 49 054 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 20603 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 13 019 000 kr. eller sammanlagt 82 676 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften.

För kronofogdemyndigheterna har jag i syfte alt framför allt förstärka indrivningen i allmänna mål beräknat 150 000 kr. i Gävle distrikt för funktionär med ekonomisk kompetens.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

72

 

Västernorrlands län

00        TO

+ 4-      4-

-CO 2  M TO

3!

NO

O 00

I   f-

ffl

cffl   en          CU

L.   B             v-

OJ cffl         >-

CQ J  tS

4- +

4-

On     00

00        TO
rt                      B

ffl

00

+ 4-      +      +

- CO 2

,J M T3

■a

B

CO       NO

00   Tt   NO

o- CO o Tt ro CO

lO O     Vi

4-4-4-

U cffl

m j

4- 4-      +      +

=> £ SP -■O 2

iJ U. T3

ffl                 B

cffl   en       u

fc-   C       .

OJ cffl      >,

03 J tS

00 o rt CO ro CO r~     r-

 

in t

Tf i Tt r-

o Tt in Os

' B

(N

l-H

 

Tt

+ +

+      +  1

+ +

4-

 

 Os -rf in

r-~ o o IO

o o yn so

'  g

+ +

,,        (N                   >or--OTt        T-l rn

+   +     +   +

 

>n VT) CN o Tt      r- o

in      o 

so t   r     o fO

$

00

B

B "C

O   IJ .«   en

ffl   o

E   C

5     ffl l_

-"    u u

.£   XJ

       1)  ffl

Sf

3

OQ L.

c «J

•Q TO Oo ffl

s s

Vi

«J      ffl

•o   B

5 °

ffl      en

■ö     .E

ffl        c

u 5 p

£      ti     

tn TO cffl              en

Ä   O — CH   ri

O   -   en              c

SD_i °rt   ir   U

cffl    cO     H-

J=   OJ) JE

E §.S

S TO .00

Q

(2 KO

JM

.aij 5 S   9-
£c§ = sS
■< Jccs;!

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 784 000 kr.

2.    Planeringskansliets personal bör utökas med en byrådirektör som samordnare av länsstyrelsens pro­jektverksamhet. För att avlasta pla­neringsdirektören krävs en avdel­ningsdirektör på regionalekonomis­ka enheten som också bör utökas med en förste byråsekrelerare, två amanuenser och ell kontorsbilräde. På nalurvårdsenheten krävs för den allmänna naturvården två byrådi­rektörer och två byråinspeklörer. För översiktlig planering och sam­rådsverksamhet på planenheten yr­kas en byrådirektör. Dessulom bör personalen för kartritning utökas med två karttekniker. (+1508 000 kr.).

3.    Taxeringsenheten behöver för­stärkas med en byrådirektörstjänsl för fastighetstaxering. För avstäm­ning och granskning av mervärde-skattedeklarationer bör en byråse­kreterare tillföras mervärdeskatle­enheten. (+250 000 kr.).

4.    För biblioteksgöromål och ar­kivvård yrkas en byråsekrelerare och två byråassislenler på adminis­trativa enheten. Vidare begärs en expeditionsvakl och en tryckare. (+483 000 kr.).

5.    Vidare yrkas medel för lillfällig personal m. m. (+1 412 000 kr.).

6.    Omkostnaderna beräknas öka. (+1985 000 kr.).

7.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 275 000 kr.

b) För alt stimulera till utbildning av karttekniker och mätningsingen­jörer yrkas medel för bekostande av praktiktjänstgöring utanför Härnö-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     73

sand. (+85 000 kr.).

Lokalaskattemyndigheterna. 8. Löne-och prisomräkning m. m. 1 458 000 kr.

9.   Sundsvalls fögderi behöver förstärkas med en expeditionsvakl och sex
biträden. Till Kramfors fögderi begärs etl biträde som telefonist. Vidare
yrkas gemensamt för fögderierna medel för tillfällig personal. (+2 770 000
kr.).

10.  Omkostnaderna beräknas öka. (+451 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m. m. 993 000

kr.

12.         Härnösands distrikt måste förslärkas med ell biträde. Sundsvalls distrikt har behov av sex tjänster i den exekutiva karriären. Medel för tillfällig personal bör få disponeras. (+692 000 kr.).

13.         Omkostnaderna beräknas öka. (+121 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 50 764 000 kr., för lokala skattemyndigheterna lill 19 187 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 13 082 000 kr. eller sammanlagt 83 033 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engängsutgifter för bl. a. inslallalion av direklvalsulrustning för telefonväxeln samt inköp av bokfö­ringsmaskin har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 330 000 kr.

Jag har vidare för lokala skattemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 200 000 kr. för bl.a. flyttning av lokala skattemyndigheten i Härnösands fögderi.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

74

 

O O

IO CN

Tt

4- 4-

Jämtlands län

P '

• U. -a

cffl   en  1)

Ih   B  t.

1) cffl  >,

oa j  ts

CN         4J

00       -o

-•o 2

t; M -o

T3

B       CIJ

.k:   i  JS

cffl    V3  OJ

>- c  t

a> cffl   >,

oa j t;!

'■o 2 • M TJ

eu cffl

oa j

Tt

4-

CN    I

4-

4-   I

IO    Tt

00     -t

Tt

4-      I

o 00 On CN

IO rt        1 CN CN        Tt

ION

+     I

4-      4-

CO  IO CN

o

+      4-

 

00 t--

00

Tt   rt

O IO

On r-~

O

CN

IO r-

r-

 

O

CO

4-   I

4- 4-

NO      I    Tt   CO

 

SCN NO o

+      4- +

Vi

4-

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 144 000 kr.

2.    För förstärkning av registre­rings- och deklarationskontrollen samt revisionsverksamheten yrkas en byrådirektörstjänsl på mervär­deskatleenheten. (+133 000 kr.).

3.    Vidare yrkas medel för anlitan­de av konsulter. ( + 150 000 kr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka. (+912 000 kr.).

5.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m. m. 271 000 kr.

b) För förstärkning av lanlmäte­rienhetens resurser inom fastighets-registret yrkas en byräsekreterar-tjänsl. Vidare beräknas omkostna­derna öka. (+149 000 kr.). ■ Lokala skattemyndigheten. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 833 000 kr.

7.    För hantering av deklarations­material yrkas ytterligare fyra kon-lorislljänsler. (+327 000 kr.).

8.    Omkostnaderna             beräknas minska. (-21 000 kr.).

Krön ofogdemyn digheten. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 449 000 kr.

10. Omkostnaderna beräknas öka. (+92 000 kr.).

 

Ol

cOi HH        IO lo CO t CO CO       Tt        Tt o

Ort             00        rt  rt

co ro

H 00

 

CL

CU "ffl ■O   C

C  o

ffl   en

00 t-,

"S   OO S

2 cffl a o =5 .2f

£X-Ö

en T3 cffl O      {"

S cO. = . «J

s

.2  ti B

Sf

3

ffl

Oo   1-      H.

c u c

°J! TO   fe  E

Oo ffl ,0    ffl

C   B        OJ   U •

eu ..H   C  --

B    NT    r.    rt> 3 •

NJ =   Ih   cr Cffl -.n   en

 

Jco      JM

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    75

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 36 484 000 kr., för lokala skattemyndigheten lill 9 395 000 kr. och för kronofogdemyndigheten lill 6 138 000 kr. eller sammanlagt 52 017 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering. För engängsutgifter för inköp av ny tjänstebil samt ordbehandlingsmaskin har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 120 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

76

 

C -O

O   ffl

Västerbottens län

■co ii

■ M TO

cffl

■§         B

C                  «J

cffl    en        OJ

I-    C          i-

0/  cffl         >,

CQ J  7!

rt rt     CN

4- 4-    +

Vi                rt   lo

IO        CM  HH

00

-CO 2

• Mto

4-      4-

ffl

CN CN        Tt - O
CO                          CO On hh

OJ

4-    4-

Ji I .'

cffl   en       CU

L.   B         

 cffl              >.

CD J   tS

ro              CN       ro

' CO e:

• M X)

4- +

 

ON  1

   \ soin

oo       oo —■   o

 

Ol

-

 

4-

+ + 1

4- +

r

\D \0 O 00 ro 00 00 (N rn h- o f

00 On ONJN

CU  cffl

CQ J

4- +

NO O

00 o

00

00 CO      rt

Tt   IO                ©

rt  rt      CO

r-- IO IO HH

O                  CO NO,

r-                  Tt   rt

CN      r-

-C

o

00 3

B ' O

H3

Oo  U-

c u

«J         ffl

■o            B

E  °

ffl   c/3

B cffl              D.

o T3   oo

O. KO

1.   Ö S

OJ    QJ "? TO

°? "O Oo ffl h;    -    c    - S   CU  

tn "O . O   "

   O 3   CU   ra

en   C

Otji .ffl   j   CU   g .K! cffl cO   "

rr;   ra -—

Vi  c ' Vi ri C j: P  C  i

 

v      m      —,                     CO      ?<

J Joi«i      JM

CN

O VI

00 On 00

?

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 3 953 000 kr.

2.    Länsstyrelsen begär fem tjän­ster som konlorsbiträden på plane­ringsavdelningen. Vidare begär länsstyrelsen en tjänst som länsgeo­log. För långsiktigt prognosarbele begärs en förste byråsekrelerare till regionalekonomiska enheten. Till naturvårdsenheten yrkas för hand­läggning av läklärenden en förste byråinspeklör och för administrativt arbete en förste byråsekrelerare. (+877 000 kr.).

3.    Till skatteavdelningen begärs sju tjänster som kontorsbilräde. För utökade arbetsuppgifter med regi­strering yrkas en ijänsl som dataope­ratör. (+655 000 kr.).

4.    Till allmänna enheten begärs en tjänst som kontorsbilräde. (+82 000 kr.).

5.    Till administrativa enheten yr­kas för personalsociala uppgifter en personalkonsulent. För uppläggning och skötsel av biblioteket begärs en bibliotekarie pä halvlid och en assi­stent. Vidare begärs två kontorister och en expeditionsvakl. (+497 000 kr.).

6.    Vidare yrkas medel för lillfällig personal m. m. (+90 000 kr.).

7.    Omkostnaderna beräknas öka.(+1532 000kr.).

8.    Lantmäterienheten. a) Löne-och prisomräkning m.m. 244 000 kr.

b) För löpande faslighelsregistre­ring samt framställning av special­blad och ekonomiska karlblad yrkas tre kartleknikerljänsler. Vidare be­räknas omkostnaderna öka. (+485 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         77

Lokala skattemyndigheterna.   9. Löne- och prisomräkning m. m. 1 627 000 kr.

10.   För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen behövs
för samtliga fögderier inom länet fem handläggare och två laxeringsassisten­
ter. Lycksele och Skellefteå fögderier bör vidare förstärkas med två biträden
vardera. ( + 1092 000 kr.).

11.  Omkostnaderna beräknas öka. (+179000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m. m. 694 000

kr.

13.         Umeå distrikt bör på grund av ständig ökning av löneexekutiva mål tillföras en förste kronoassislenl och för konkursmål en byråassislenl. Vidare bör medel för exlra personal ställas lill förfogande i Skellefteå distrikt. (+268 000 kr.).

14.         Omkostnaderna beräknas öka. (+25 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen lill 49 149 000 kr., för lokala skattemyndigheterna lill 17 812 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 9 413 000 kr. eller sammanlagt 76 374 000 kr. Jag har därvid beräknat medel dels för handläggning av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering dels för efterbehandlingsfunklionen inom dalordriften. För engängsutgifter för inventarier i samband med ombyggnad av landsslatshuset samt för inköp av skrivmaskiner med alfanumeriskt tangentbord har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 210 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

78

 

' 5;

On

s

o

5

3

CO CO

+

t-

Norrbottens län

4-      4-

On   J>   00

-O 2

iTMtO

+  +

1        t-~ u-i o   1 00 IO r

CN        CN

;C0              tfl  0)

u                 C                                                 )>->

O                :cO                                             >i

CQ     hJ                       t

 

 

NO

t

 IO

IO

o

 

CO t

o

ro rt

CO

t

 

 

 

IO

cOn

ON

00

 

 

 

 

 

ö

 

 

 

 

 

00

 

 

 

 

 

00

2cg.

t; M TO

TO

oo

On CO rt On On On IO CO IO

t                    Tt      I

+   +

+   

cffl « 4J u. B u U cffl   >,

CO J  tn

CN

+      4-

+

00        -o

-■o 2

 M TO

00 IO Tt CN CN IO ON        Tt

 

00 P

00 in

1       00

0 w

- (N

 

0

Tt

00

4-   I

4-4-      4-

CN On     rt

00 oo

Tt  IO

NO

NO 00 00 CO

cffl   en      QJ

b.   B         I-

«J   cffl    >,

CQ J  tS

+ +

+   +      +

+   +

CN ro IO CN  IO

tH-CON                       OOTt                      rtOrtlO

iri«    oio     oocnconno

rt rt    fO      o                     IO        '-i '

3        -S

Op t. C CU •a TD «.

QJ    ,4_,

ä °

=«   eo

j

»J ffl •a a E °

ffl    c/3 g cffl   o.

o  op

SBC

fe ra >

(Sko

CH.    HJ

_     en

ffl     O

HJ   en

3     00

J«i    B

ffl        B

C        t!

_5  =    fc    B   cffl rt   Cffl   cO   H.    r-

■:5 j= 00 !" B

.2 « 5 QJ

en B iS en B 10.2, «J < J cJTB!

JM

Länsstyrelsen. 1. Löne- och pris­omräkning m. m. 4 173 000 kr.

2.    På grund av växande krav pä extern informations- och kontakt­verksamhet yrkas en tjänst som för­ste byråsekrelerare på planerings-kansliet. För atl tillvarata, utveckla och använda de erfarenheter som erhållits i projektet "Social ulveck­lingsplanering" yrkas en ijänsl som byrådirektör på regionalekonomis­ka enheten. Nalurvårdsenheten be­höver förslärkas med en byråsekre­lerare och två assistenter för admi­nistration, tvä byrådirektörer, en förste byråinspektör och en byråin­speklör för allmän naturvård, en byrådirektör och en förste byråing­enjör för nya arbetsuppgifter enl. miljöskyddsulredningen och valten-lagsutredningen. För länsstyrelsens planerings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt från regionens naturresurser yrkas en länsgeolog. (+1464 000 kr.).

3.    För registrerings- och gransk-ningskonlroll saml information be­höver mervärdeskatleenheten för­slärkas med en handläggare. ( + 119 000 kr.).

4.    För administrativa enheten be­gärs en byrådirektör för ulvecklings-och förändringsarbele inom det internadministrativa området. En­heten bör vidare förstärkas med en arkivassistenl, två telefonister och tre expedilionsvakler. (+689 000 kr.).

5.    Vidare yrkas medel för tillfällig personal m. m. (+1 273 000 kr.).

 

6.         Omkostnaderna beräknas öka. (+2 187 000 kr.).

7.    Lantmäterienheten. a) Löne-och  prisomräkning  m.m.  329 000

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                       79

kr.

b) Enheten behöver förstärkas med en ijänsl som karlrilningsbilräde. Vidare yrkas medel för lillfällig personal m.m. Omkostnaderna beräknas öka. (+329 000 kr.).

Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne-och prisomräkning m. m.2 196 000 kr.

9.   Gällivare fögderi begär ell biträde på halvtid som telefonist. Haparan­
da och Piteå fögderier yrkar vardera elt biträde som telefonist. För
handläggning av rörelsedeklarationer för renägare yrkar Kiruna fögderi en
handläggare. Vidare yrkas gemensamt för fögderierna inom länet medel för
tillfällig personal. (+708 000 kr.).

10.  Omkostnaderna beräknas öka. (+460 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne-och prisomräkning m. m. 1 265 000

kr.

12.         För all klara kraftigt växande arbetsbörda samt vikarialsproblem yrkas en kronoassislentljänst och en bilrädestjänst i Bodens distrikt. I Piteå distrikt föreligger behov av en assistent. Vidare yrkas medel för extra och tillfällig personal. (+564 000 kr.).

13.         Omkostnaderna beräknas öka. (+162 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 56 532 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 22 405 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 16 246 000 kr. eller sammanlagt 95 183 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för handläggning av besvär över 1981 ärs allmänna fastighetstaxering. För engångsulgifter för bl, a. inköp av offsetpress och skärmaskin har jag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 100 000 kr.

Jag har vidare för lokala skaltemyndigheterna under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 175 000 kr. förbi. a. flyttning av lokala skallemyndigheten i Arvidsjaurs fögderi och inköp av invenlarier m. m.

För kronofogdemyndigheterna har jag i syfte atl främsl effektivisera indrivningen i allmänna mål beräknat 150 000 kr. i Luleå distrikt för funktionär med ekonomisk kompetens.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

80

Diverse ändamål

 

QO

T3

 

C

00  '

CO

Os  

00

 

CO

~~'  :0

u.

L IJ-

TJ

CN CN NO

CO  rt o Tt CN NO

+   +    I

rt   IO   NO

oo 00 o

IO   NO  NO

—        Tt         rt

I        4- +   I

IO        CN NO NO
-t                    IO CN o

o                    Tf rt CN

NO        O CN CN Ol

r-l        flj

00       -o

III

- U. X!

 

in

Tt

 

1

CN

1

I   lO     VI

3 3

Tt       Tt

■ IO     

c NO        I  -      C*l

' co c:

■  Uh  -o

I  O    o

Tt       NO NO       CN|

+      4-

I    I

CN     0\

r-   '1

ffl ffl

B -O

00 QJ

ra-S

en   c   -J

en   CD   H

=  I

B   en       'S

cS   g   u.   g

en   B    C    eu    S ffl   en   S5 ro   ffl

B   B   oflcffl .

ffl   QJ -2 .E   J5   > B   en t:; HH   O   , r" —'   ffl   y   n   Ih

H-    QJ    en    > -T    QJ

" S,'S o 2 -a

U £■ ffl 4=   2   rt

■i ! S.-S cg S J    J    i

00 ffl B    B

'C  O

.9 a.-S,

o  •—     L-

XI -g

E-S'> 3

M     -K

 .E  o

u. fe B  E Q.

.S ra=  PT3

:°  i-ä.E B

" QJ 00b: -.s b ■{-■S S .E rt S ii Sj

. QJ 1- nnS cffl 00 en  cO 2r Ih QJ ffl -rS e   ra   i_   v,   2;

 

EB jj   t- cO cO
J2 o        -H
CQ CQ CQ            H

Prop, 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                      81

Föredraganden

Maskinhyrorna för dataenheterna beräknas öka med 9 699 000 kr. på grund av investeringar i ny utrustning och jour- och överlidsservice. Vidare beräknas kostnaderna för utrustning för dataenheterna öka med 713 000 kr. med anledning av inköp av skivpackar och färgband till den nya ADB-ulruslningen. För länsstyrelsernas organisationsnämnd har jag beräknat en ökning med 493 000 kr. Kostnaderna vid anstånd med omstationering m. m. beräknas öka med 700 000 kr. Kostnaderna för blanketter beräknas minska med 390 000 kr. på grund av förväniad minskning av blankellverksamhelen. Bidrag lill kostnader för faslighetsbildningsförrätlningar m. m. beräknas lill 294 000 kr.

Poslen Till regeringens disposition under anslaget lill länsstyrelserna har jag beräknat totalt lill 36 095 000 kr., lill övervägande del hänförliga lill kostnader för inventarier och utrustning i nya lokaler hos länsstyrelserna. I beloppet ingår även medel för tjänster hos länsstyrelserna för bl. a. prövning och tillsyn enligl den föreslagna miljöskyddslagslifiningen. Vidare ingår i beloppet medel för inlemmandet i länsstyrelsen av länshälsovårdskonsulen­terna och socialkonsulenlorganisalionen.

Under anslagsposten Till regeringens disposition för de lokala skallemyn­digheterna har jag beräknat medel för bl. a. de under respektive län redovisade engängsutgiflerna.

Jag har beräknat ytterligare 1 432 000 kr. lill kostnader för datamaskinlid inom exekutionsväsendet. För nyanskaffning av bokföringsmaskiner har jag beräknat medel. Under anslagsposten Till regeringens disposition för kronofogdemyndigheterna har jag med anledning av förslag till utsöknings­balk beräknat preliminärt ca. 1,5 milj. kr. för utbildning av personal. Vidare har jag med anledning av atl överexekulorsfunklionen föreslås avskaffad och de arbetsuppgifter som f. n. åvilar överexekutor förs över till kronofogde­myndigheterna beräknat medel för 50 tjänster hos myndigheterna.

6 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 100. Bil. 18

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

82

B 4. Civilbefälhavarna

 

 

CBS

 

 

CBV

 

 

 

 

Beräknad

 

Beräknad

 

1980/81

ändring

1981/82

1980/81

ändring

1981/82

 

 

Myndig-

Föredra-

 

■Myndig-

■ Föredra-

 

 

heten

ganden

 

heten

ganden

Personal

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal

5

-

-

3

-

-

Övrig personal

2

+    2

-

1

-

-

 

7

+     2

-

4

-

-

Anslag

 

 

 

 

 

 

Lönekostnader

1015

+ 116

+ 135

631

+ 62

4-37

Sjukvård

3

-

-

1

_

_

Reseersättningar och

 

 

 

 

 

 

expenser

172

+   35

+     1

89

+ 24

4- 18

Därav engångsulgifter

20

31

11

10

22

22

Lokalkostnader

105

+   45

+   45

85

+ 15

4- 15

Utbildnings- och

 

 

 

 

 

 

övningsverksamhel

988

-285.

-299

249

-27

-31

 

2 283

-   89

- 118

1055

+ 74

+ 39

Civilbefälhavaren Södra civilområdet (CBS)

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 167 000 kr.

2.         Civilbefälhavaren yrkar atl en tillfälligt inrättad tjänst som assistent inrättas som exlra ordinarie. Vidare begärs som extra ordinarie en halvtidstjänst som expeditionsvakl. (+ 22 000 kr.)

3.         Kostnaden för utbildnings- och övningsverksamhelen för krigsplacerad personal beräknas minska. (— 285 000 kr.).

4.         Omkostnaderna beräknas öka. (+ 7 000 kr.)

Civilbefälhavaren Västra civilområdet (CBV)

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 63 000 kr.

2.         Kostnaden för utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal beräknas minska. (— 27 000 kr.).

3.         Omkostnaderna beräknas öka. (+ 39 000 kr.)

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

83

 

 

CBÖ

 

 

CBB

 

 

 

 

Beräknad

 

Beräknad

 

1980/81

ändring

1981/82

1980/81

ändring 1981/82

 

 

Myndig-

Föredra-

 

Myndig-

• Föredra-

 

 

heten

ganden

 

heten

ganden

Personal

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal

6

-

-

3

-

-

Övrig personal

3

+     4

 

1

-

-

 

9

+ '   4

-

4

 

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

Lönekoslnader

1282

4-293

+ 164

631

+   65

+   37

Sjukvård

3

_

-

1

-

-

Reseersättningar och

 

 

 

 

 

 

expenser

137

-     3

+     1

105

-   13

-     3

Därav engångsulgifter

20

18

10

10

4

-

Lokalkostnader

236

+     3

+     3

20

+   10

+   10

Utbildnings- och

 

 

 

 

 

 

övningsverksamhel

844

- 165

- 179

49

+ 370

+ 361

 

2 502

+ 128

-   11

806

+ 432

4-405

Civilbefälhavaren Östra civilområdet (CBÖ)

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 80 000 kr.

2.         Civilbefälhavaren anser att kansliets personalresurser är otillräckliga och därför bör kansliet tilldelas en byråassislenl och en extra tjänsteman. Vidare bör en tjänst som assistent och en tjänst som expeditionsvakl inrättas som extra ordinarie inom personalplanen. (+ 188 000 kr.)

3.         Kostnaden för utbildnings- och övningsverksamhelen för krigsplacerad personal beräknas minska. (— 165 000 kr.).

4.         Omkostnaderna beräknas öka. (+ 25 000 kr.)

Civilbefälhavaren Bergslagens civilområde (CBB)

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 66 000 kr.

2.         Kostnader för utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal beräknas öka. (+370 000 kr.).

3.         Omkostnaderna beräknas minska (- 4 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

84

 

 

CBNN

 

 

 

CBÖN

 

 

 

 

Beräknad

 

 

Beräknad

 

1980/81

ändring Myndig­heten

1981/82 Föredra­ganden

1980/81

ändring Myndig­heten

1981/82 Föredra­ganden

Personal

 

 

 

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

3 1

+     1

+     1

 

-

3

1

+     1 +     1

—

 

4

+    2

 

-

4

+    2

-

Anslag

Lönekostnader

631

+ 244

+

37

636

+ 210

+ 116

Sjukvård

1

-

 

-

1

-

-

Reseersättningar och

expenser

Därav engängsutgifter Lokalkostnader

127 121

+   21 +   18

+ +

9 18

109

8

93

+   81

16

+   10

+   15

9

+   10

Utbildnings- och övningsverksamhet

157

+ 250

+ 241

324

-   99

-103

 

1037

+ 533

+ 305

1163

+ 202

+   38

Civilbefälhavaren Nedre Norrlands civilområde (CBNN)

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 60 000 kr.

2.         För planläggningsuppgifter såsom alarmering, transporter och försörj­ning fordras en förstärkning med en förste byråsekreterare. Vidare yrkas en assistent för expeditions- och skrivarbeten m. m. (+ 162 000 kr.).

3.         Kostnaden för utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal beräknas öka. (+ 250 000 kr.).

4.         Omkostnaderna beräknas öka. (+ 61 000 kr.).

Civilbefälhavaren Övre Norrlands civilområde (CBÖN)

1.         Löne- och prisomräkning m. m. 107 000 kr.

2.         Kansliet behöver förstärkas med en byråinspektör bl. a. för att kunna uppfylla sina uppgifter enligt gällande instruktion. Vidare yrkas inrättande av kansliskrivare/assistent i utbyte mot en befintlig extra tjänst. (+ 131 000 kr.).

3.   Kostnaden för utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad
personal beräknas minska. (- 99 000 kr.).

4.   Omkostnaderna beräknas öka. (+ 63 000 kr.).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                         85

Föredraganden

Med hänvisning till ovan redovisade tabeller beräknar jag anslaget till 9 504 000 kr. Jag har dessutom genom omfördelning från annat anslag beräknat 200 000 kr. under en ny anslagspost Till regeringens disposition. Det totala anslaget blir därmed 9 704 000 kr., en ökning med 858 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen ätt

1.           till Länsstyrelserna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 1563 111 000 kr.

2.           till Lokala Skattemyndigheterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 587 149 000 kr.

3.           till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 436 736 000 kr.

4.           till Civilbefälhavarna för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslags­anslag av 9 704 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

C. KYRKLIGA ÄNDAMÅL

C 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader

 

1979/80

Utgift

9 280 988

1980/81

Anslag

9 193 000

1981/82

Förslag

10 229 000

Från della anslag bestrids de kostnader för domkapitlen, sliflsnämnderna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva som framgår av samman­ställningen i det följande.

I varje stift finns ell domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936:567) om domkapitel (ändrad senast 1975:956). 1 varje stift utom i Stockholms stift finns också en stiflsnämnd. Sliflsnämnderna handlägger ärenden som främsl rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom finns i lagen (1970:939) om förvahning av kyrklig jord (ändrad 1975:1322). Enligt denna lag ankommer på stiflsnämnd dels vissa myndighetsfunktioner, dels förvaltningen av prästlönefondsfaslighelerna och skogen på lönebosläl-lena i stiftet. Dessa uppgifter i Stockholms stift fördelas mellan sliflsnämn­derna i Uppsala och Strängnäs.

1 andra stift än Stockholms fördelas kostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna mellan staten, kyrkofonden och förvaltningen av präsllöne-fondsfasligheler och boslällsskog. På kyrkofonden och förvaltningen faller sammanlagt hälften av de beräknade kostnader som i sammanställningen anges under dels //. Övriga domkapitel, posterna lönekoslnader, sjukvård, lokalkostnader och expenser, dels ///. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m. enligt regeringens bestämmande. Dessutom faller på kyrkofonden och förvaltningen de beräknade kostnaderna under IV. Stiftsnämnderna. Övriga kostnader som har beräknats under //. Övriga domkapitel betalas av staten. Denna fördelning grundar sig på uppfattningen alt kostnaderna för sliflsnämnderna helt skall betalas av kyrkofonden eller, om kostnaderna avser förvaltningen av prästlönefondsfasligheler och boslällsskog, av inkomsterna från denna förvaltning.

Förvaltningen av den kyrkliga jorden kan uppdras åt dels för domkapitel och stiflsnämnd gemensam kanslipersonal, dels stifts jägmästare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskilt anställd personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kanslipersonal.

De anslag lill avlöningar som beräknas i del följande avser samtliga lönekostnader för den gemensamma kanslipersonalen saml för sliflsjägmäs-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

87

tärna och den förut nämnda skogliga personalen hos sliflsnämnderna. I den mån dessa båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av prästlönefonds-fastigheter eller boslällsskog skall däremot svarande lönekoslnader tas upp som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beräknas av sliflsnämnder­na. Detta kan ske först efter utgången av budgetåret 1981/82. Med hänsyn härtill kan i detta sammanhang uppbördsmedlen endast beräknas prelimi­närt. Det belopp som kan antas bli aktuellt uppskattar jag lill minst 800 000 kr. för budgetåret 1981/82. I detta sammanhang har jag inle belastat förvaltningen med kostnader för arvoden m. m. till stiftsnämndsledamöter. Tilläggas bör att jag inte tar upp något anslag till avlöningar ål den personal för vilken avlöningarna helt skall bestridas ur inkomsterna från förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boslällsskog.

Vad jag i det föregäende har sagt om lönekostnader gäller också för stiftsnämnds övriga kostnader. Del belopp som pä denna punkl bör las upp som uppbördsmedel för förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boslällsskog beräknar jag preliminärt till 200 000 kr. för budgetåret 1981/82.

1 fråga om domkapitlet i Slockholm faller kostnaderna helt pä slaten. Kostnaderna för ärkebiskopens kansh och kyrkoherdarna för döva faller helt på kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag tas upp som uppbördsmedel.

 

 

 

1980/81

Be

räknad äni

Iring 1981/82

 

Domkapitlen

Föredragan-

 

 

 

 

den

 

Personal

 

 

 

 

 

Handläggande personal

11

 

4- 4

 

-

Övrig personal

93

 

+ 5

 

-

 

170

 

+ 9

 

-

Anslag

 

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

 

1. Domkapiilet i Slockholm

 

 

 

 

 

Lönekoslnader

538 300

+

33 100

4-

29 300

Sjukvård

700

+

100

4-

100

Reseersättningar

950

4-

50

4-

50

Lokalkostnader

112 000

4-

107 000

4-

107 000

Expenser

36 400

+

27 000

 

-

//. Övriga domkapitel

 

 

 

 

 

Lönekostnader

12 710 000

4- .

1 524 700

+ 1 143 900

Arvoden och särskilda ersätt-

 

 

 

 

 

ningar

298 700

4-

9 500

+

9 500

Sjukvård

26 900

+

2 100

+

2 100

Reseersättningar

165 200

4-

63 700

•   4-

8 200

Lokalkostnader

1 826 100

4-

704 440

4-

704 500

Expenser

874 200

+

264 050

 

-

Publikationstryck

42 500

4-

4 130

4-

4 100

Fortbildning av stiftsjurister

-

4-

21000

 

-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet

1980/81                  Beräknad ändring 1981/82

Domkapitlen     Föredragan­den

4-      45 000       -     95 000

///. Tillfällig personal hos dom­
kapitlen m. m. enligt regering­
ens bestämmande                              495 000

IV. Stiftsnärnnderna

5 228 300

+

439 200

+

549 400

4 000

+

350

+

350

566 500

4-

87 750

+

28 300

87 800

+

71300

+

71 300

273 100

4-

72 000

+

21800

Lönekoslnader

Sjukvård

Reseersättningar

Hyror för Ijänstelokaler ål sliflsjägmästarna

Expenser

+      12 990        4-      13 000

Kostnader för medlemskap i
Föreningen Skogsträdsför­
ädling m. m.                                   99 600

Fortbildning av sliflsjägmäslare och   biträdande   stiftsjäg-

 

mästare

35 200

4-

6 310

+

1800

Konferenser med ledamöter i

 

 

 

 

 

boställsnämnder, m.m.

69 350

4-

16 710

 

-

V. Ärkebiskopens kansh

 

 

 

 

 

Lönekostnader

740 200

+

155 600

+

75 000

Reseersättningar

17 700

4-

9 300

+

900

Underhåll

8 000

+

800

4-

600

VI. Kyrkoherdar för döva

 

 

 

 

 

Lönekostnader

873 800

+

32 000

4-

101 000

Sjukvård

700

+

100

+

100

Reseersättningar

177 700

+

20 000

4-

8 900

Ersättning för tjänstebrevsrätt

11600

+

1200

4-

1200

Expenser

83 900

+

11100

+

6 700

Uppbördsmedel

 

 

 

 

 

Bidrag frän kyrkofonden

15 311400

+ 2117 355

+ 1 658 100

Från förvaltningen av prästlö-

 

 

 

 

 

nefondsfastigheter och bo-

 

 

 

 

 

slällsskog

900 000

+

100 000

+

100 000

Nettoulgift

9 193 000

4- ■

1 525 225

+ 1 036 000

Domkapitlen

1.         Pris- och löneomräkning m.m. +1 955 000 kr.

2.    Besparingsalternalivel innebär för domkapitlens del huvudsakligen personalinskränkningar samt belräffande sliflsnämnderna och kyrkoherdar­na för döva främsl minskad reseverksamhet. Domkapitlen framhåller att alternativets genomförande skulle medföra slora svårigheter för stiftsmyn­digheterna all fullgöra sina åligganden.

3.    Domkapitlen i Linköping, Strängnäs, Karlstad och Visby föreslår alt en halvtidstjänst för personaladministrativa uppgifter m. m. inrättas vid resp.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     89

domkapitel (+ 238 490 kr.). Domkapitlen i Skara, Lund, Göteborg och Härnösand, vilka redan har var sin sådan halvtidstjänst, föreslår alt dessa ändras till heltidstjänster (+ 238 490 kr.). Domkapitlen i Linköping och Härnösand anhåller om nya kontorisltjänster, domkapitlet i Strängnäs om en tjänst som kansliskrivare och domkapitlet i Visby om en halv sådan tjänst (+ 313 958 kr.). Vidare anhåller domkapitlet i Uppsala all en bilrädestjänst inrättas vid ärkebiskopens kansli, dotnkapitlet i Lund all en halvtidstjänst som sekreterare åt biskopen i Lund inrättas och domkapitlet i Växjö att en halvtidstjänst som assistent vid sliflsnämnden i Växjö ändras till heltidstjänst (+183 702 kr.).

4. Den föreslagna höjningen av anslagen till expenser innefaltar bl. a. kostnader för anskaffande av ny telefonväxel vid domkapitlet och sliflsnämn­den i Uppsala (+ 112 450 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 229 000 kr. Anslaget har beräknats enligt huvudförslaget.

Uppbördsmedlen frän förvaltningen av prästlönefondsfastigheter och boslällsskog har som jag redan anfört tagits upp endast med preliminärt beräknade belopp. Skulle del vid den slutliga beräkningen av bidragen från denna förvaltning - vilken beräkning kan ske först under andra halvåret 1982 -visa sig all förvaltningen bör belastas med andra belopp än jag har antagit, bör regeringen äga rätt alt besluta om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranleds av den ändrade beräkningen.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen alt

1.      till Domkapiden och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskost­nader för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 10 229 000 kr.,

2.  bemyndiga regeringen att besluta om ändring av kyrkofondens

bidrag enligl vad jag nyss har anfört.

C 2. Ersättningar till kyrkor m. m.

 

1979/80

Utgift

190 982

1980/81

Anslag

140 000

1981/82

Förslag

140 000

Detla anslag belastas lill största delen med ersättningar till domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Ur anslaget utgår också indelningsersällningar till vissa domkyrkosysslomän.

Tidigare utgick sammanlagt omkring 1 500 ersättningar lill egentliga församlingskyrkor saml vissa domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Efter medgivande av kyrkomötet (kskr 1946:6) och enligt beslut av riksdagen

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                      90

(prop. 1947:46, SU 1947:65, rskr 1947:168) indrogs emellertid flerlalel ersättningar, som hade utgått ur anslaget, vid utgången av budgetåret 1946/47. Undanlag har gjorts för domkyrkor saml de förutvarande domkyr­korna i Kalmar och Mariestad. Möjlighet finns för regeringen all om särskilda skäl föreligger låta församlingskyrka behålla sin ersällning eller få goltgörelse för denna.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Ersättningar till kyrkor m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 140 000 kr.

C 3. Vissa ersättningar till kyrkofonden

1979/80          Utgift             5 050 737

1980/81            Anslag            5 051000

1981/82         Förslag           5 051000

Enligl 11 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (ändrad 1975:1323) skall frän staten för varje år utgå ersällning lill kyrkofonden med 5 050 737 kr. för prästerskapets till staten indragna tionde m.m. Ersättningen bestrids frän delta anslag, som för innevarande budgetär är uppfört med etl avrundat belopp av 5 051 000 kr.

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1981/82 anvisa ell anslag av 5 051 000 kr.

C 4. Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.

1979/80          Utgift             819 202

1980/81            Anslag            882 000

1981/82         Förslag           958 000

Enligl kyrkomusikerförordningen (1950:375; omtryckt 1973:681, ändrad senast 1978:877) skall kantorstjänst som regel vara inrättad i kyrkomusiker-distrikt med lägre invånarantal än 5 000. Kantorsljänsl kan vara antingen skolkantorsljänst, dvs. ijänsl som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet, eller kyrkokanlorsljänsl, som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst.  1 mindre kyrkomusikerdislrikl, där

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     91

kantorsljänsl av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas, får s. k. orgelspelare anställas.

För utbildning av kantorer anordnas varje är särskilda sommarkurser, som i första hand är avsedda för elever vid lärarhögskolans lågstadie- och mellanstadielärarlinjer och för lärare som genomgått utbildning vid dessa linjer. Varje kurs får omfalta högst 24 dellagare. 1 anslutning till kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som ulgör del kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.

För behörighet till kyrkokanlorsljänsl krävs ulöver den kyrkomusikaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokanlorer. För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs av brevkurser i musikhistoria och pedagogik samt sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning.

Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten lill kursledare, examinalorer och censorer samt andra utgifter i samband med kurserna och examina. För innevarande budgetår har vidare under delta anslag beräknats 152 000 kr. som bidrag lill kurser för orgelspelare. Beslut om bidrag meddelas av Musikaliska akademiens styrelse, som har tillsyn över kurserna.

Musikaliska akademiens styrelse

Anslaget föreslås bli höjt med 236 000 kr. Av delta belopp avser 73 000 kr. pris- och löneomräkning och 163 000 kr. höjning av bidraget lill kurser för orgelspelare.

Föredraganden

Anslaget bör höjas med 76 000 kr. med hänsyn till de ökade kostnaderna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 958 000 kr.

C 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

1979/80          Utgift             2 350 000      Reservation       12 495

1980/81            Anslag            2 568 000

1981/82         Förslag           2 790 000

Från anslaget bestrids innevarande budgetår kostnader för restaurering av domkyrkorna i Skara, Västerås och Visby. För nästa budgetår har anslag begärts lill restaurering av domkyrkorna i Skara, Strängnäs, Västerås och Visby.

1. Enligl beslut av riksdagen (prop. 1977/78:100 bil. 18 s. 83, KrU 1977/78:16, rskr 1977/78:139) skall statsbidrag ulgå till yttre restaurering av

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                    92

Skara domkyrka. Kostnaderna för den yttre restaureringen beräknades lill ca 2,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Av dessa kostnader skall slaten bestrida fyra femtedelar och församlingen en femtedel.

Skara domkyrkas restaureringskommitté framhåller att del under arbetets gäng visat sig all skadorna var slörre än man lidigare räknat med. Skadorna på bl. a. lornutsmyckningarna av natursten är mycket slora och utbyte och lagning av stendetaljer kommer all bli omfattande. Flerlalel skador pä naturstenen är föranledda av atl de järn, som skall hålla stenen på plats, roslat och sprängt sönder stenen. Etl reparalionsbehov som tidigare varit helt okänt gäller de tvä tornen pä öslfasaden. Vid besiktning av dessa torn, vilken inte varit möjlig att göra innan byggnadsställningar satts upp, visade del sig att den bärande träkonstruktionen var helt upprullen. Tornen måste därför rivas och återuppföras med ny träkonstruktion och takbeklädnad. Totalt beräknas kostnaderna för den yttre restaureringen av domkyrkan uppgå till 6 923 000 kr. i prisläget den 1 april 1980.

Den planerade inre restaureringen av Skara domkyrka avser huvudsakli­gen byggnadsarbeten på väggar och valv. I valven förekommer rörelser som medför all flagor och färg och delar av kalkbruk faller ned i kyrkan. För all förhindra fortsall nedfall skulle valven i mittskepp och tvärskepp förslärkas med slag, sprickor i valven bilas och lagas samt lös puls ersättas med ny puts. Kostnaderna för de inre reslaureringsarbeiena beräknas till sammanlagt 3 989 000 kr.

Kommittén framhåller all det av såväl lekniska som ekonomiska skäl är angelägel all del ulvändiga reslaureringsarbelel kan bedrivas i en följd och alt del kan färdigställas under budgetåret 1981/82. Kommittén framhåller vidare alt del är angeläget att de invändiga arbetena kan bedrivas samtidigt med de ulvändiga.

Även domkapitlet i Skara understryker viklen av att det ulvändiga reslaureringsarbelel kan bedrivas i en följd och atl del kan färdigställas under budgetåret 1981/82. Domkapitlet anhåller om statsbidrag för budgetåret 1981/82 med 3 150 000 kr. för den ulvändiga restaureringen och med 2 100 000 kr. för den invändiga restaureringen.

2.  Riksdagen har för budgetåret 1979/80 anvisat 400 000 kr. lill projekte­
ring och genomförande av en begränsad elapp av restaureringsarbelen på
Strängnäs domkyrka (prop. 1978/79:100 bil. 18 s. 97, KrU 1978/79:21, rskr
1978/79:204). Denna elapp omfatlar arbeten på tak, takkonstruktion och
fasader inkl. fönster i domkyrkans sydvästra del.

Domkapidet i Strängnäs anhåller om statsbidrag föf budgetåret 1981/82 med 760 000 kr. för genomförande av en andra etapp av reslaureringsarbe­lel, omfattande fortsatta arbeten på tak och fasader i södra delen av domkyrkan.

3.  Riksdagen har anvisat 500 000 kr. för reparationsarbeten på Västerås
domkyrka (prop. 1979/80:100 bil. 18, KrU 1979/80:25, rskr 1979/80:246).

Västerås kyrkliga samfällighet räknar med all reparationsarbetena totall

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                        93

kommer att kosta 5,6 milj. kr. Samfälligheten anhåller för budgetåret 1981/82 om statsbidrag med så stort belopp alt del sammanlagda statsbidra­get motsvarar 50 % av de beräknade totala kostnaderna, dvs. om statsbidrag med (2,8-0,5=) 2,3 milj. kr. Som skäl för den föreslagna kostnadsfördel­ningen åberopar samfälligheten den lidigare tillämpade principen all en domkyrkoförsamling inte bör betungas mer för domkyrkan än en annan lika slor församling för sin kyrkas underhåll. Samfälligheten erinrar också om att den vid föregående restaurering av domkyrkan fick statsbidrag motsvarande drygt 50 % av kostnaderna.

Domkyrkokommissionen i Västerås anhåller för budgetåret 1981/82 om statsbidrag med 760 000 kr. för genomförande av en andra elapp av reparationsarbetet.

Kammarkollegiet föreslår att staten bidrar med en femtedel och samfäl­ligheten med fyra femtedelar av kostnaderna för ifrågavarande reparations­arbeten pä Västerås domkyrka. För budgetåret 1981/82 tillstyrker kollegiet all statsbidrag får utgå med 600 000 kr.

4. Riksdagen har för budgetåret 1980/81 anvisat 1 milj. kr. för reparation av takel m. m. på Visby domkyrka (prop. 1979/80:100 bil. 18, KrU 1979/80:25, rskr 1979/80:246). Takarbetena ulgör en elapp av en planerad omfattande restaurering av domkyrkan. Kostnaderna för restaureringen har beräknats till 19,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979.

Visby domkyrkoförsamling anhåller för budgetärel\l981/82 om högsta möjliga bidrag för en ny etapp av restaureringen, dock lägst 2 928 000 kr. motsvarande två tredjedelar av de beräknade kostnaderna. Denna elapp omfattar bl. a. restaurering av fasaderna mot norr och söder pä långhuset och koret samt fasaderna på Slora kapellet och västra tornet.

Föredraganden

För yttre restaurering av Skara domkyrka har för budgetåren 1978/79— 1980/81 anvisats sammanlagt 3 018 000 kr. Domkapitlet i Skara har för nästa budgetär anhållit om statsbidrag för såväl yttre som inre restaurering av domkyrkan. Det är bl. a. av ekonomiska skäl angeläget all den yttre restaureringen av Skara domkyrka kan fortsätta enligt tidigare planer och avslutas under nästa budgetår. Jag tillstyrker alt statsbidrag får utgå med ytterligare 1 840 000 kr. för slutförande av de yttre restaureringsarbetena. Den inre restaureringen är inte lika brådskande och jag är inte beredd att nu tillstyrka statsbidrag riil dessa arbeten.

Även belräffande Visby domkyrka är det angelägel alt den påbörjade yttre restaureringen kan fortsätta utan avbrott. Bidrag lill restaurering av Visby domkyrka bör ulgå med 950 000 kr.

Jag beräknar däremot inle några medel för restaurering av domkyrkorna i Strängnäs och Västerås.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 2 790 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     94

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 2 790 000 kr.

C 6. Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka

 

1979/80

Utgift

670 234

Reservation

4 096 976

1980/81

Anslag

1 800 000

 

 

1981/82

Förslag

1 800 000

 

 

Med slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10 december 1971 tillkallade dåvarande statsrådet Myrdal samma dag professorn Nils Ahrbom som sakkunnig för all utarbeta förslag lill restaurering av Vadslena klosterkyrka. Den sakkunnige avlämnade sitt förslag i mars 1975 (Ds U 1975:6). Av förslagel framgår all kyrkans murverk är allvariigt skadat av fukt, som bl. a. genom salt- och froslsprängningar försvagat den yttre bärande konstruktionen. Kostnaderna för restaureringen har i betänkandet beräknats lill 9 milj. kr. i prislägel den 1 april 1975.

Genom beslut den 18 maj 1978 medgav regeringen att byggnadsstyrelsen fick disponera 705 000 kr. för fortsatt projeklering av reslaureringsarbe­iena.

Genom beslut den 21 december 1978 uppdrog regeringen åt byggnadssty­relsen alt utföra vissa brådskande restaureringsarbeten på klosterkyrkan inom en kostnadsram av 1 655 000 kr. i prislägel den 1 april 1978.

Enligl beslut av riksdagen skall statsbidrag utgå för ytterligare restaure­ringsarbelen på Vadstena klosterkyrka (prop. 1979/80:100 bil. 18, KrU 1979/80:25, rskr 1979/80:246). Kostnaderna för dessa arbeten har beräknats till 8,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979. Enligl avtal mellan staten och Vadstena församling skall slaten svara för nio tiondelar av kostnaderna för ifrågavarande arbeten och församlingen en tiondel.

Genom beslut den 26 juni 1980 uppdrog regeringen ål byggnadsstyrelsen atl utföra restaureringsarbelen på klosterkyrkan inom en kostnadsram -exkl. kostnader för utredning och projektering - av 8 275 000 kr. i prislägel den 1 april 1979. Arbetena har påbörjats i oktober 1980 och beräknas kunna avslutas i december 1982.

Byggnadsstyrelsen räknar med en medelsförbrukning av för budgetåret 1980/81 3,6 milj. kr. och för budgetärel 1981/82 4,5 milj. kr. Den 1 juli 1980 fannsca4,l milj. kr. kvar av tidigare anvisade anslag. Ytterligare 1,8 milj. kr. har anvisats för budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/82 skulle därför enligt byggnadsstyrelsens beräkningar erfordras elt anslag av ca 2,2 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                      95

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka för budgetåret 1981/82 anvisa elt reservationsanslag av 1 800 000 kr.

C 7. Bidrag till ekumenisk verksamhet

 

1979/80

Utgift

320 000

1980/81

Anslag

380 000

1981/82

Förslag

380 000

Från anslaget utgår innevarande budgetår bidrag riil Svenska ekumeniska nämnden med 300 000 kr. för bestridande av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd, lill Nordiska ekumeniska institutet med 30 000 kr. och till ett av Konferenz Europäischer Kirchen upprättat program om mänskliga rättighe­ter med 50 000 kr.

Svenska ekumeniska nämnden framhåller att Kyrkornas världsråd för budgetåret 1981/82 begär 380 000 kr. i årsbidrag från Sverige. Nämnden tillägger alt den själv kan svara för 25 000 kr. av årsbidraget. Världsrådets arbete syftar bl. a. riil all skapa en djupare förståelse mellan kyrkorna, atl förmedla humanitär hjälp utanför kyrkorna, alt främja religionsfrihet, all bekämpa rasförtryck och att kämpa för social ansvarighet över hela världen. Svenska ekumeniska nämnden anser i likhet med de svenska medlemskyr­korna att världsrådets arbete är värt ett fortsatt förstärkt svenskt stöd. Nämnden anhåller därför om högsta möjliga statsbidrag för bestridande av årsavgiften till Kyrkornas världsråd för budgetåret 1981/82.

Nordiska ekumeniska institutet förklarar all institutet befinner sig i en expansionsperiod. För att upprätthålla och utöka verksamheten behövs det ökade anslag. Institutet anhåller om anslag för budgetåret 1981/82 med 40 000 kr.

Ärkebiskopen anhåller om ell oförändrat anslag av 50 000 kr. till det av Konferenz Europäischer Kirchen upprättade programmet om mänskliga rättigheter.

Föredraganden

Bidrag lill Svenska ekumeniska nämnden, Nordiska ekumeniska insrilutel och kyrkornas program om mänskliga rättigheter bör utgå med oförändrade belopp.

Anslaget bör alltså för nästa budgetär föras upp med oförändrat belopp.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     96

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 380 000 kr.

C 8. Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

1979/80         Utgift             255 000

1980/81         Anslag            340 000

1981/82         Förslag           421000

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966:34, SU 1966:51, rskr 1966:158) utgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna. Beslutet avsåg de svenska församhngarna i Paris, London, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires, för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande budgetår utgår 315 000 kr. som bidrag dll avlöning av kyrkvaktmästare och biträden på församlingarnas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr. ulgör goltgörelse åt den svenska församlingen i London för förlorad rätt till skeppsavgifter.

Domkapidet i Uppsala

De kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare som bör beaktas vid bidragels bestämmande uppgår enligl domkapitlets beräkningar lill 862 000 kr. budgetåret 1981/82. Domkapitlet hemställer, atl bidraget för avlöningskostnader bestäms lill hälften av della belopp, dvs. till 431 000 kr. Vidare föreslår domkapitlet, atl goltgörelsen lill den svenska församlingen i London även för nästa budgetår skall utgöra 25 000 kr.

Föredraganden

På grund av församlingarnas ökade kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare förordar jag alt anslaget för nästa budgetår höjs med 81 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag tid de svenska utlandsförsamlingarna för budgetåret 1981/82 anvisa ell anslag av 421 000 kr.

C 9. Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader

 

1979/80

Utgift

94 000

Reservation

1980/81

Anslag

300 000'

 

1981/82

Förslag

40 000

 

' 200 000 kr. anvisade pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (prop. 1980/81:25, KrU 1980/81:15, rskr 1980/81:125).

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                      97

Från anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till reparationsarbeten på de svenska kyrkorna i Köpenhamn och Buenos Aires.

För nästa budgetär anhåller svenska församlingen i London om bidrag med ca 250 000 kr. för repararionsarbeten på svenska kyrkan i London. De planerade arbetena avser bl. a. fönsterreparalioner, målningsarbeten och översyn av el- och värmesystemet.

Kammarkollegiet, som under hand inhämtat atl församlingens ekonomi är hårt ansträngd, har inle något alt erinra mot all statsbidrag beviljas med av församlingen begärt belopp.

Föredraganden

För nästa budgetår tillstyrker jag att statsbidrag får utgå med 40 000 kr. för arbeten på svenska kyrkan i London.

Anslaget bör alltså föras upp med 40 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsam­lingarnas kyrkobyggnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservarionsanslag av 40 000 kr.

CJO. Bidrag till trossamfund

1979/80

Utgift

27 970 000    Reservation

1980/81

Anslag

31 000 000

1981/82

Förslag

31 000 000

30 000

Från detta reservationsanslag utgår bidrag till religiös verksamhet (verksamhetsbidrag) enhgt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad senast 1980:480). Verksamhetsbidrag utgår till försam­ling som 1. riilhör annat kristet trossamfund än svenska kyrkan eller ingår i grupp av samverkande kristna församlingar utanför svenska kyrkan, 2. är anslutet till Sveriges frikyrkoråd eller på annat sätt samverkar med rådet och_ 3. tillhör sådant samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som betjänar minst 3 000 personer i Sverige. Till församling som inte uppfyller villkoren under 1 och 2 utgår bidrag om regeringen har förklarat att def trossamfund församlingen tillhör kan komma i fråga för statsbidrag enligt nämnda kungörelse. Sådana beslut föreligger beträffande anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de förenade islamiska försam­lingarna, katolska kyrkan, de mosaiska församlingarna, de ortodoxa kyrkorna och ungerska protestantiska församlingen.

Frågan om bidrag prövas av en samarbelsnämnd, vari ingår företrädare för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna till eller samverkar med Sveriges frikyrkoråd. I ärende om statsbidrag till församling inom samfund, som inte är anslutet till frikyrkorådet, skall samarbetsnämn-

7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 18

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     98

den inhämta yllrande från en lill nämnden knuten delegation. 1 denna delegation ingår bl. a. företrädare för de trossamfund som inte är represen­terade i samarbetsnämnden men som enligl regeringens beslut kan komma i fråga lill statsbidrag. Ledamöterna i nämnden och i delegationen utses av regeringen.

Ur anslaget utgår vidare sammanträdesarvoden och reseersällningar ål ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden och i delegationen samt ersällning lill frikyrkorådet för information och administrativt arbele.

Av del för innevarande budgetär anvisade anslaget utgår 28,8 milj. kr. som allmänt verksamhetsbidrag och 2 milj. kr. som bidrag till andlig vård vid sjukhus m. m. Vidare står 0,2 milj. kr. lill regeringens disposition.

Sveriges frikyrkoråd

Frikyrkorådet framhåller att avsikten med statsbidraget lill trossamfund har varit all åstadkomma jämlikhet i statens ekonomiska slöd lill svenska kyrkan och övriga trossamfund. Frikyrkorådel har i yttrande över betänkan­det Stat-kyrka (SOU 1978:1) tillstyrkt all svenska kyrkan enligl betänkan­dets förslag vid ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan skall tillförsäkras statsbidrag motsvarande 14,5 procent av sina utgifter. De fria trossamfunden har redan sådana relationer lill staten och i princip del anslagsbehov som svenska kyrkan skulle få vid ändrade relationer mellan slaten och svenska kyrkan. Atl kyrkomötet avslog förslagel om ändrade relationer mellan slaten och svenska kyrkan borde enligl frikyrkorådel inte bromsa utvecklingen av statsbidraget till de fria trossamfunden lill en nivå som ansågs skälig för en friare svensk kyrka.

För budgetåret 1981/82 anhåller frikyrkorådel om en sammanlagd uppräkning av anslagen lill trossamfund med 9,4 milj. kr. Frikyrkorådet föreslår atl verksamhetsbidraget räknas upp med 3,2 milj. kr. och att bidraget riil andlig vård vid sjukhus räknas upp med 1,5 milj. kr. Frikyrkorådel föreslår också all ett nytt anslag på 1 milj. kr. anvisas riil särskilda insatser för invandrarnas trossamfund.

Vidare anhåller Svenska kyrkans utbildningsnämnd och Sveriges frikyrko­råd i en gemensam skrivelse om anslag till utbildning för andlig vård vid sjukhus. I betänkandet Andlig vård vid sjukhus, kriminalvårdsanstalter m. m. (Ds Kn 1979:2) har föreslagits att sådan utbildning skall anordnas. Utbildningsnämnden avser alt tillsammans med frikyrkorådel bilda en delegation för denna utbildning. För budgetåret 1981/82 beräknas medels­behovet för utbildningen dll 200 000 kr.

Föredraganden

Riksdagen har hos regeringen anhållit om en plan för utvecklingen av slalens stöd till de fria trossamfunden med sikte på atl dessa samfund i

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                     99

ekonomiskt hänseende skall uppnå jämställdhet med svenska kyrkan (mol. 1978/79:1876, KrU 1978/79:21, rskr 1978/79:204). Sveriges frikyrkoråd har lidigare med ekonomiskt jämlik behandling avsett all de fria trossamfunden borde få en lika stor del av sin utgiftsvolym täckt av statsbidrag som svenska kyrkan.

Med anledning av riksdagens begäran om en plan för utvecklingen av statens stöd riil trossamfund har en arbetsgrupp inom regeringskansliet fåll i uppdrag all utarbeta förslag till en sådan plan. Arbetsgruppen har den 20 oktober 1980 redovisat sina överväganden och slutsatser i promemorian Statens stöd riil trossamfunden. Promemorian bör fogas riil protokollet i detta ärende som underbilaga 18:3.

Arbetsgruppen har gjort en jämförelse mellan svenska kyrkans och de fria trossamfundens utgiflsvolym och statsbidrag. Den gjorda jämförelsen visar att svenska kyrkans församlingar år 1978 fick 4,3 procent av sina kostnader täckta av statsbidrag och all de fria trossamfunden fick 5,1 procent av sina kostnader täckta av statsbidrag.

Riksdagen har med anledning av proposirionen om besparingar i statsverksamheten m. m. (prop. 1980/81:20) beslutat atl skatteutjämnings­bidragen lill svenska kyrkans församlingar år 1982 skall minskas med 61 milj. kr. eller med 40 procent av föregående års bidragsbelopp.

Arbetsgruppen konstaterar att upprätthållande av krav på ekonomiskt jämlik behandling skulle innebära en motsvarande nedskärning av bidragen till de fria trossamfunden. Arbetsgruppen har emellertid inle sell del som sin uppgift att föreslå någon minskning av bidragen lill de fria trossamfun­den.

Med hänvisning riil vad som anförs i nämnda promemoria föreslår jag att bidrag till de fria trossamfunden för nästa budgetår fär utgå med oförändrat belopp. Jag förutsätter därvid atl insatser för invandrarnas trossamfund liksom hittills skall bestridas ur detla anslag.

Beträffande utbildningen av präster och pastorer för andlig vård vid sjukhus avses atl denna skall ordnas gemensamt av berörda trossamfund. Del bör få ankomma på svenska kyrkan och övriga trossamfund atl svara var och en för sin del av kostnaderna för denna utbildning. Under förevarande anslag har innevarande budgetår anvisats 2 milj. kr. riil bidrag lill andlig värd vid sjukhus m. m. Jag räknar för nästa budgetär med oförändrat bidrag för ifrågavarande ändamål. Inom ramen för della bidrag bör också få bestridas kostnader för utbildning av de frikyrkopastorer som skall verka inom detta område.

Av förevarande anslag har för innevarande budgetår 200 000 kr. reserve­rats för bidrag enligt regeringens bestämmande. Ur denna post utgår bidrag till norska församlingen i Stockholm. Ell motsvarande norskt bidrag utgår riil svenska församlingen i Oslo. Jag föreslår alt för nästa budgetär ell oförändrat belopp av 200 000 kr. reserveras för bidrag enligt regeringens bestämman­de.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    100

Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag tid trossamfund för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 31 000 000 kr.

C 11. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

1979/80        Utgift               10 800 000    Reservation

1980/81          Anslag            11800 000

1981/82         Förslag           11800 000

Från detta reservationsanslag utgår särskilt bidrag till lokaler för religiös verksamhet (lokalbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund. Lokalbidrag får utgå till församling som enligt bestäm­melserna i förordningen kan få verksamhetsbidrag (se reservationsanslaget CIO).

Lokalbidrag får utgå för 1. anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp, 2. genomgripande upprustning av befintlig lokal och 3. anskaffande av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokalbidrag utgår dock inte för lokaler eller inventarier för vilka statligt stöd utgär enligt kungörelsen (1973:400) om statligt slöd riil allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794).

Fråga om lokalbidrag prövas på samma sätt och i samma ordning som verksamhetsbidragen.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget utgår 10,8 milj. kr. som lokalbidrag och 1 milj. kr. som bidrag riil handikappanpassning av lokaler för trossamfund.

Sveriges frikyrkoråd

För budgetåret 1980/81 har inkommit 97 ansökningar om bidrag till anskaffande av lokaler med en total byggnadskostnad på ca 119 milj. kr. Man kan inte förutse någon dämpning i lokalbyggnadstakten. Det förefaller dock som om bidragen budgetåret 1980/81 kommer att bli mindre än året innan. Detta vill frikyrkorådet förhindra inför budgetåret 1981/82 och föreslår därför att lokalbidraget höjs riil 13,5 milj. kr.

Även beträffande anslaget till handikappanpassning är anspråken större än anslaget. Frikyrkorådet tror att handikappanpassningen skall kunna genomföras under en begränsad tidsperiod. För att denna skall kunna bli så kort som möjligt föreslår frikyrkorådet atl bidraget lill handikappanpassning för budgetåret 1981/82 höjs riil 2 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                       101

Föredraganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservarionsanslag av 11 800 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                       102

D. RÄDDNINGSTJÄNST M. M. D 1. Statens brandnämnd

 

1979/80

Utgift

11039 177

1980/81

Anslag

11523 000

1981/82

Förslag

12 249 000

Slalens brandnämnd har som central förvaltningsmyndighet tillsyn över brandförsvaret. 1 nämndens uppgifter ingår att utbilda brandpersonal och skorstensfejare. Genom annan utbildningsverksamhet samt försöks- och utvecklingsarbete skall brandnämnden främja sådan räddningstjänst som ankommer på kommunerna. Brandnämnden skall lämna råd och anvisningar till länsstyrelser, kommuner och enskilda i frågor om räddningstjänst och om förebyggande åtgärder mol brand. Vidare skall brandnämnden bl. a. biträda länsstyrelserna vid handläggning av sådana frågor saml verka för all brandförsvarets utrustning standardiseras och all brandförsvaret ordnas ändamålsenligt i olika delar av riket.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet

103

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

 

Brand­nämnden

Föredragan­den

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal Övrig personal

18 15 33

4-2 + 2

4-4

 

-

Anslag

 

 

 

 

Utgifter Lönekostnader

7 556 000

4- 1 278 000

+

523 000

Sjukvård Reseersättningar

6 500 184 000

4-       2 500 4-     43 000

4-

6 000

Därav utrikes resor Lokalkostnader

(30 000) 1 572 500

(-) 4-    118 500

+

(-) 118 000

Expenser

1 835 000

4-    601000

4-

83 000

Därav engångsulgifter Ersättning lill kommuner för lokaler

(300 000)

 

 

(-)

och materiel, drivmedel m. m.

315 000

-

 

-

Visst försöks- och utvecklingsarbete m. m.

174 000

_

_

4 000

Därav engängsutgifter

(100 000) 11643 000

4- 2 043 000

+

(-) 726 000

Uppbördsmedel

Försäljning av publikationer m. m.

120 000

-

 

-

Nettoulgift

11523 000

+ 2 043 000

+

726 000

Statens brandnämnd

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 980 500 kr.

2.    Nämnden redovisar ett besparingsallernativ vilkel bl. a. innebär en minskad utbildningsverksamhet och en fördröjning av nödvändiga anvis­ningar. Bl. a. skulle anvisningar bli fördröjda inom områdena oljeskadebe­gränsning saml kemikalier och andra miljöfarliga ämnen (-248 000 kr.).

3.    Enheten för räddningstjänst behöver en ny ijänsl som byrådirektör för alt förstärka sektionerna för oljeulflöde, hälso- och miljöfariiga varor saml farligt gods. Hälften av tjänsten bör disponeras av utbildningsenheten för undervisning i ämnena kemi och oljeskadans teori. Med hänsyn lill svårigheterna att fä timlärare vid utbildningsenheten behöver en tjänst som byrådirektör inrättas för att meddela undervisning inom de byggnadsleknis­ka ämnena saml ämnena yrkesräkning och fysik. En på detta säll bedriven undervisning medför en kostnadsbesparing. Utbildningsenheten behöver vidare förslärkas med en assistent och en förrädsman för skötsel av den materiel som ulnylljas för den praktiska ulbildningen. Ökade medel behövs för specialister för alt förfalla kompendier och gästföreläsare. Ökade medel behövs vidare för resor och sjukvård. Ersättningsanskaffning av försliten och

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    104

föråldrad undervisningsmateriel behövs. Kostnaderna beräknas öka med 1 062 500 kr.

Föredraganden

För nästa budgetår bör medel för brandnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i besparingsallernativet. Därutöver har jag beräknat medel för ersättningsanskaffning av materiel för praktisk utbildning i räddningstjänst samt för regionala räddningsljänstövningar.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att riil Statens brandnämnd för budgetåret 1981/82 anvisa elt förslagsanslag av 12 249 000 kr.

D 2. Beredskap för o|jebekämpning till havs m. m.

1979/80         Utgift             10 567 593

1980/81         Anslag            12 215 000

1981/82         Förslag             7 746 000'

Enligt instruktionen (1973:884) för tullverket (ändrad senast 1976:135) svarar verket för ätgärder till havs och i kuslvatlnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada riil följd av utflöde av olja eller annal som är skadligt. Från anslaget betalas bl. a. anskaffning av bekämpningsmateriel, visst tekniskt utveckhngsarbete samt drift och underhåll av materiel för bekämpning av miljöfarliga utsläpp. Vidare får tullverket förskottsvis betala bekämpningsätgärder som har utförts av eller på uppdrag av generallullsty­relsen. Förskottsmedel som återbetalas tas upp som uppbörd under anslaget.

1 Anslagsposten Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. kommer att behandlas i en särskild proposition till riksdagen.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

105

 

1980/81

Beräknad ändring 1981/82

Generaltull-    Föredragan-
styrelsen        den

 

1000

Kostnader för bekämpningsoperationer

Kostnader för anlitande av konsulter och annan expertis

Anskaffning av bekämpningsanord­ningar och bekämpningsmedel m. m.

Tekniskt utvecklingsarbete och forskning beträffande medel och metoder för bekämpning av mil­jöfarliga utsläpp till havs saml i kustvattnen, Vänern och Mäla­ren

Drift och underhåll av teknisk mate­riel för bekämpning av miljöfarli­ga utsläpp

230 000

4-       21000   +      16 000

5 255 000       + 12 485 000   - 5 255 000'

1499 000       +     486 000

5 230 000       4-   2 590 000   +    770 000 12 215000       +15 582 000   -4 469 000'

Generaltullstyrelsen

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 1 244 000 kr.

2.    Besparingsalternalivel medför en inle godtagbar fördröjning av bered­skapsuppbyggnaden .

3.    Anslagsposten till kostnader för anlitande av konsulter och annan experris prisomräknas endast.

4.    Fortsatt nyanskaffning av oljebekämpnings- och kemskyddsmaleriel m. m. saml ersättning av föråldrad och försliten bekämpningsmateriel med ny sådan medför ökal medelsbehov. Medel har beräknats för bl. a. nyanskaffning av fem strandbekämpningsbåtar och tre bärplansförsedda sjöslädar (+ 11960 000 kr.).

5.    Anslagsposten lill tekniskt utvecklingsarbete och forskning belräffande medel och metoder för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs saml i kuslvatlnen, Vänern och Mälaren ökas med 351 000 kr.

6.    Leverans av nya miljöskyddsfarlyg och utrustning medför ökade drifl-och underhållskostnader. Vidare ökar underhållskostnaderna för gammal materiel (+2 027 000 kr.).

' Anslagsposten Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. kommer att behandlas i en särskild proposition till riksdagen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                  106

Föredraganden

Beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp lill havs samt i kuslvatlnen, Vänern och Mälaren har under flera år förstärkts. Del utredningsarbete som har bedrivits på della område kommer när utrednings­resultaten fulll ul har sammanställts all ge underlag för atl bestämma den mera långsiktiga inriktningen av och formerna för en fortsall förstärkning av den svenska beredskapen. Frågan avses bli framlagd för riksdagen i början av år 1981.1 avvaktan härpå anser jag atl medel inte bör las upp för anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m.

Anskaffning av miljöskyddsfarlyg har under senare år skett som arbels­marknadspolitiska insatser i form av tidigareläggning av slalliga beställning­ar. Anskaffning av yllerligare miljöskyddsfarlyg bör även i forlsältningen kunna prövas som tidigareläggning av slalliga beställningar.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Beredskap för oljebekämpning tdl havs m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 7 746 000 kr.

D 3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

 

1979/80

Utgift

89 002 646

1980/81

Anslag

5 155 000

1981/82

Förslag

5 155 000

Från anslaget betalas kostnader för skogsbrandbevakning. Vidare utgår från anslaget ersättning dels enligl 20 § brandlagen (1974:80, ändrad senast 1979:404) när länsstyrelsen har övertagit ledningen av etl räddningsingripan­de, dels enligt 21 § första stycket för räddningstjänst vid oljeutflöde och för sanering av oljeskada samt dels enligl 21 § tredje stycket efter regeringens bestämmande för räddningsinsatser som har dragit särskilt stora kostna­der.

Brandnämnden utreder frågan om effektiviteten i och nyttan av skogs­brandbevakning.

Statens brandnämnd Brandnämnden yrkar oförändrat anslag.

Föredraganden

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. ni. för budgetåret 1981/82 anvisa etl förslagsanslag av 5 155 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                  107

D 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

884 531

1979/80

Utgift

2 048 278

Reservation

1980/81

Anslag

931 000

 

1981/82

Förslag

473 000

 

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till kommuner och landstings­kommuner för beredskapsplanläggning enligl 7 § lagen (1964:63) om kommunal beredskap (7 § ändrad 1977:417). Vissa bestämmelser för tillämpningen av lagen har meddelats i kommunala beredskapskungörelsen (1964:722, ändrad senast 1977:418), i förordningen (1977:419) om statsbi­drag lill landstingskommun enligl 16 § lagen om kommunal beredskap och i Kungl. Maj:ts brev den 14 maj 1971. Genom lagen (1979:405) om ändring i lagen om kommunal beredskap har i 16 § föreskrivits alt kommun inle har rätt lill statsbidrag för revision av beredskapsplan. Denna lag trädde i krafl den 1 januari 1980.

Riksnämnden för kommunal beredskap

Den kommunala nyplanläggningen är avslutad. Genom delning av Motala och Åsele kommuner har emellertid ett behov av nyplanläggning uppkommit i de nybildade kommunerna Dorotea, Motala och Åsele, vilkel kostar 90 000 kr. Medel har redan anvisats för nyplanläggning i Vadstena kommun.

Den landslingskommunala nyplanläggningen pågår och slutförs under budgetärel 1981/82. Kostnaden under budgetåret 1981/82 beräknas uppgå lill 383 000 kr. eller avrundat till 400 000 kr.

Del sammanlagda behovel av anslag för budgetåret 1981/82 är enligl riksnämnden 490 000 kr.

Föredraganden

Under nästa budgetär avslutas den kommunala och landstingskommunala nyplanläggningen. Därmed upphör behoven av särskilda medel under della anslag. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1981/82 anvisa etl reservationsanslag av 473 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                       108

Underbilaga 18:1

Sammanfattning av fögderiutredningens betänkande (Ds Kn 1979:4) Lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvalt­ningen.

Utgångspunkten för fögderiutredningens arbete har varit att de lokala skattemyndigheterna pä sikl bör föras samman med länsstyrelsernas skatteavdelningar (i Stockholms län taxeringsavdelningen). En begränsning har därvid varit alt landets nuvarande indelning i fögderier inte skall ändras. Vär uppgift har varit alt undersöka i vilken män den avsedda ändringen av lokal skattemyndighets ställning bör föranleda organisatoriska förändringar i förhållande till nuläget. Vi har också haft att föreslå ridpunkten för organisationsförändringen liksom atl lämna förslag om ändrad inslansord-ning i de besvärsfrågor som aktualiseras vid en förändrad organisatorisk ställning för lokal skaltemyndighet.

Under utredningsarbetet har vi haft fortlöpande kontakter med främst RS-utredningen (rationalisering av skatteadministrationen) men även med DEMA-utredningen (decentralisering av manuella funktioner inom arbets­givaravgiftssystemet) och OPAL-utredningen (organisationsöversyn av pla­neringsavdelningar och administrativa enheter vid länsstyrelserna). Kontak­ter har även lagils med decentraliseringsutredningen.

I vårt utredningsarbete har vi utgått från den förutsättningen atl en sammanslagning mellan länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna bör ske med så små förändringar som möjligt i respektive myndighets nuvarande organisation. Vi har kartlagt skatteförvalt­ningens nuvarande organisation och arbetsuppgifter med tonvikt på de aktuella myndigheterna och ansvarsförhållandena dem emellan.

Vi har ocksä kortfattat redovisat några pågående och förväntade förändringar som berör skatteförvaltningen samt den utveckling i övrigt som vi har ansett böra beaktas vid utformningen av organisarionen. Enligl vår mening torde inga radikala förenklingar av skattesystemet vara att vänta inom överskådlig tid. Förändringar och kompletteringar av skattelagstift­ningen kan däremot komma atl ske fortlöpande. Genomförs riksförsäkrings­verkets förslag om decentralisering av debitering och uppbörd av arbetsgi­varavgifter innebär det att även länsstyrelsen inlemmas i avgiftssystemet och att länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ell nytt gemensamt arbetsom­råde. De förändringar som kan förutses inom folkbokföringen - vilken nu är en relarivt sett liten del av lokal skallemyndighets verksamhet - är en eventuell överföring av folkbokföringen frän pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna i enlighet med det förslag som deltagarna i stat-kyrka­överläggningarna har presenterat. Den nya arbetsuppgiften skulle dock inte innebära någon större ökning av lokal skattemyndighets totala arbetsbelast­ning.

Vi har också - om än i begränsad omfattning - tittat på den förväntade

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    109

utvecklingen beträffande-skatteförvaltningens kontakter med allmänheten saml utvecklingen inom personaladministration och administrativa ruri-ner.

Under utredningsarbetets gång har vi emellertid kommit att ställa oss Iveksamma till del lämpliga i en sammanslagning i vart fall i ell kortare tidsperspektiv. Vi har dock fullföljt vårt utredningsuppdrag och presenterat en skiss till en gemensam organisation för länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna.

Mot bakgrund av de förulsällningar för den nya organisationen som vi har formulerat och som grundar sig på dels utredningsuppdraget och dels vårt eget utredningsarbete har vi utformat en organisarion i vilken de lokala skattemyndigheterna i respektive län ingår som lokala enheter i länsstyrel­sens skatteavdelning. Någon förändring i de lokala skattemyndigheternas nuvarande organisation, utöver atl deras ställning som fristående myndig­heter försvinner, har vi inle funnit böra ske. Vi har heller inte funnit något motiv för atl skapa någon form av samordningsfunkrion ulöver redan befintlig inom den nya skatteavdelningen.

Vad gäller Stockholms län har vi föreslagil atl om en sammanslagning skall ske bör denna föregås av en organisationsundersökning av skatteförvaltning­en i delta län. Undersökningen motiveras enligl vår mening bl. a. av den organisationsutformning som f. n. finns inom den regionala skatteförvalt­ningen i della län.

En sammanslagning medför att vissa författningar och föreskrifter måsle ändras. Vi har emellerrid vall att inle presentera något förslag riil författningsändringar utan har endasi lämnat exempel på vilka författningar och föreskrifter som berörs.

Den tekniskt sett tidigaste genomförandelidpunklen för en sammanslag­ning har vi funnit vara den 1 juli 1980. Då elt genomförande vid denna tidpunkt skulle inträffa mitt under taxeringsperioden har vi som den tidigaste ridpunkten angivit den 1 januari 1981.

Skillnaden i driftkostnader mellan den nuvarande och den av oss presenterade organisationen torde enligt vår uppfattning på sikl vara marginell. I samband med ell genomförande kommer dock vissa insatser att krävas.

Som tidigare har nämnts har vi dock kommit till den uppfattningen all del f. n. inle föreligger tillräckligt bärkraftiga motiv för en sammanslagning. Skälen härför är i korthet följande.

De enda gemensamma arbetsuppgifter som länsstyrelsernas skalleavdel­ningar och de lokala skattemyndigheterna f. n. har är deklaralionsgransk­ning och revisionsverksamhet inom den årliga taxeringen. Ansvarsfördel­ningen inom uppbörd och data är i huvudsak sådan all arbetsuppgifterna inom respektive myndighet ulgör olika led i en gemensam produkrionskedja där det samlade ansvarel för funkrionerna under avdelningschefen - liksom beträffande taxering och revision - ligger på respekrive enhetschef inom

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                      110

skatteavdelningen. Verksamheten inom besvärs- och mervärdeskallefunk-lionerna ligger så gott som uteslutande på skatteavdelningen.

Vad gäller ledningsfunktionen för laxeringsarbelel i länel anser vi all vissa fördelar kan vinnas i en gemensam organisation för de berörda myndighe­terna. Man har emellertid nu förfatlningsmässigl reglerat ledningsfunktio­nen för att kunna fungera i den nuvarande situationen med självständiga lokala skallemyndigheter. Erfarenheterna hittills tyder inle på all reglering­en har föranlett problem som inte har kunnat lösas. Att samla ansvaret för verksamheten till en person kan öka effektiviteten. Blir organisationen för stor finns risk för en centralisering av beslut som i sin tur kan leda riil atl en "flaskhals" uppstår i della avseende.

Sammantaget anser vi att fördelarna med en sammanslagning inte är tillräckligt starka för alt motivera denna. Den nuvarande organisationen inom skalleförvaltningen visar heller inle upp några pålagliga nackdelar som skulle kunna röjas undan genom en sammanslagning. Vi föreslår därför alt nuvarande ordning behålls och att frågan om etl sammanförande mellan länsstyrelsernas skalleavdelningar och de lokala skattemyndigheterna får anstå tills erfarenheler av den nya taxeringsorganisalionen har vunnits.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                  111

Underbilaga 18:2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Kn 1979:4) Lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvaltningen.

Flertalet länsstyrelser och Föreningen Sveriges Skallechefer tillstyrker den organisationslösning som utredningen har föreslagil. Länsstyrelsen i Stock­holms län avslår från yttrande över organisationsförslaget i avvaktan på resultatet frän utredningen (Kn 1979:03) om översyn av skalleförvaltningen i Stockholms län (ÖSAB). Föreningen Sveriges Skattechefer framhåller att sakområdesansvar och linjeansvar måsle sammanfalla om taxeringsarbetet skall kunna fungera på del säll som har avsetls. Delta kan inte förverkligas på annat sätt än genom att inlemma lokal skattemyndighet i skatteavdelningen. Ell inordnande av lokal skattemyndighet i en gemensam organisation skulle medföra förbättrade möjligheler att planera och samordna verksamheten. Skattechefens ansvar skulle först då bli möjligt atl uppfylla. Så länge lokal skallemyndighet är fristående myndighet blir med nödvändighet skatteche­fens och länsstyrelsens lednings- och direktivräll begränsad. Den materiella styrningen (granskning, revision etc.) blir tungrodd med risk för slörre ojämnheter i taxeringen. Den administrativa styrningen försvåras och medför en mera stelbent, byråkratisk och långsam beslutsprocess. Med en enda myndighet reduceras samordningsproblemen. Organisationen blir flexibel, smidig och anpassningsbar vilkel möjliggör ell bättre resursutnytt­jande. Skattechefens övergripande administrativa styrning får större genom­slagskraft. Därigenom bör också allmänheten kunna räkna med en mer enhetlig hantering av ärendena. Sammanslagningen befrämjar vidare personalrörligheten och möjligheterna till omfördelning av arbetsuppgifter. Den skapar också jordmån för laganda inför de gemensamma arbetsuppgif­terna och överbryggar de motsättningar mellan personalen hos lokal skattemyndighet och länsstyrelserna som ibland kommer lill ullryck. En gemensam organisation skulle ocksä medföra betydande personal- och ekonomiadministrativa fördelar. De mestadels relafivt små lokala skatte­myndigheterna kan av naturliga skäl inle förses med specialistkompetens inom dessa områden. De nuvarande lokala skallemyndigheterna skulle efter inlemmandet erhålla en bättre personaladministrativ service genom alt länsstyrelsen kan erbjuda ett mer specialinriktat administrativt kunnande. Härigenom skulle man ocksä få mera enhetliga bedömningar i personalad­ministrativa frågor. Fögdericheferna skulle avlyftas arbetsuppgifter inom etl område som de ofta inle fullt behärskar och som inkräktar på deras övriga verksamhet. De ofta besväriiga medbestämmandefrågorna kan hanteras bättre. Förhandlingar och information enligl medbestämmandelagen under­lättas. Vid tjänstetillsättningar blir personalinflytandet gemensamt. De lokala löneförhandlingarna underlättas. Inom del ekonomiadminislrariva

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    112

området skulle inlemmandet bl. a. innebära att anslagsframställningarna blir gemensamma och de beviljade anslagen likaså. Det bör bidraga till en förbättrad och mer enheriig användning av resurserna. Också möjligheterna till personalutveckling och utbildning skulle bli bättre i en gemensam organisation. Vad nu har sagts innebär - enligt föreningens bedömning - att administrationen av lokal skattemyndighet vid ett inlemmande skulle avsevärt förbättras, men också förenklas och förbilligas.

Allmänt sett torde det inom svensk förvaltning vara unikt med den splittring av organisationen som för närvarande råder inom skatteadminis­trationen. Det finns inte heller några rationella skäl alt bibehålla denna splittring. En gemensam organisarion skulle enbart medföra fördelar. Föreningen förutsätter därför att statsmakternas intentioner härom nu förverkligas. Föreningen räknar dock inte med att reformen kan genomföras före den 1 januari 1982. Den omständigheten att utredningen om organisa­tionen i Stockholms län då eventuellt inle är klar, bör inte fördröja reformens genomförande i övriga län.

I fräga om tidpunkten för genomförande av organisarionsförändringen har de länsstyrelser som har tillstyrkt den olika meningar. Några anser att förändringen bör genomföras snarast. Andra t. ex. länsstyrelserna i Örebro och Västerbottens län anser all pågående utbyggnad av RS-organisationen skall slutföras och finna sin form innan ytterligare organisationsförändringar görs. Arbetet med fasrighetstaxeringen 1981 bör ocksä vara helt avklarat före sådana förändringar.

Flera remissinstanser har efterlyst alternativ till den föreslagna organisa­tionslösningen. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att organisationsförslagel måste vidareutvecklas innan slutlig ställning tas till sättet för inlemmandet av lokal skattemyndighet i länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifråga­sätter om inte andra lösningar kan medföra större fördelar. Länsstyreben i Jämtlands län anser att ytterligare utredning av fögderiets olika funktioner och deras organisatoriska placering inom skatteavdelningen krävs före det slutliga genomförandet av en ny organisation. Statskontoret anser att - innan beslut fattas i fråga om lokal skattemyndighets framlida organisation - även ett alternativ där länsstyrelsens uppgifter begränsas till i huvudsak planering, samordning, tillsyn, ADB och vissa andra rena specialistfunktioner bör utredas. Skattechefen bör i detta alternativ vara ansvarig för både resurser och det materiella innehållet inom hela skatteförvaltningen i länet. I princip bör all löpande produktion ske hos motsvarigheten till dagens lokala skattemyndigheter. De bör därvid omvandlas riil lokalkontor underställda länsstyrelsen. Riksrevisionsverket anser att det för närvarande inte finns någon anledning alt påskynda sammanslagningen. Del kan till och med ifrågasättas om det är lämpligt att belasta skatleadministrarionen med yllerligare förändringar innan erfarenheter har vunnits av den nya taxerings­organisalionen. Del är därför lämpligt att avvakta de utvärderingar av nyordningen som kommer att genomföras. 1 della sammanhang bör olika

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                   113

organisatoriska lösningar för den sammanslagna regionala och lokala skatteförvaltningen närmare penetreras och diskuteras. Mer genomgripande organisarionsalternaliv än vad utredningen har redovisat bör kunna övervä­gas. Del bör även övervägas att ytterhgare differentiera organisationsmo­dellerna efter länens storlek. Riksskatteverket framhåller atl nuvarande organisation av skatteförvaltningen på regional och lokal nivå inte känne­tecknas av den lämpligaste ansvars- och arbetsfördelningen. En organisa­tionsförändring är därför i och för sig motiverad. Den akluella ändringen är emellerrid knappast mer än en dellösning i strävandena att få en effekriv och rationell skalleorganisalion. Dessulom kan ändringen inte utan vidare genomföras i ett utpräglat storstadslän som Stockholms län, eftersom administrativa problem kan befaras i den stora organisation som skulle skapas. Verket anser alt man i stället bör pröva ett större grepp på problemet. Riksskatteverket vill sålunda förorda att man på nytt tar upp den principiella frågan om skatteförvaltningens organisarion i syfte att göra den mer effektiv och ändamålsenHg än för närvarande. Som rikthnjer för en sådan principiell lösning föreslår verkel

-    atl den regionala skatteförvaltningen bryts ut från länsstyrelsen och bildar regionala skatteverk

-    att tyngdpunkten i den löpande verksamheten läggs på lokal nivå

-    saml att hela skatteförvaltningen får enhetligt huvudmannaskap (depar-temenlslillhörighel).

Om en utredning med detla breda syfte inte anses kunna tillsättas bör övervägas atl inlemma fögderiorganisalionen i länsstyrelsernas skalleavdel­ningar. 1 denna fråga vill riksskatteverket anföra följande.

1 den nuvarande organisationen har den regionala nivån inte tillförts elt samlat ansvar för hur regionens resurser skall disponeras. Chefen för länsstyrelsens skatteavdelning kan t. ex. i sin egenskap av skattechef endast belräffande den årliga laxeringen göra vissa omdisponeringar av deklara-tionsmaterialel mellan de olika myndigheterna.

Decentraliseringen av ansvarel för den löpande verksamheten har heller inte skett i de former och i den omfallning som RS-utredningen föreslog. I syfte att i viss mån lokalisera handläggningen av enskilda ärenden så nära de skallskyldiga som möjligt har länsstyrelserna utlokaliserat ell anlal arbets­grupper/sektioner inom länen. Dessa förhållanden där den samordnande myndigheten inte kan utöva denna sin uppgift fulll ut och där en avsevärd andel av arbetsuppgifterna utförs såväl regionall inom länsstyrelsen som lokall inom både lokal skallemyndighet och länsstyrelsens utlokaliserade enheter utgör enligt RSV bärande skäl för en samordning av den nuvarande regionala och lokala skatteförvaltningen inom en gemensam organisarion. Den nuvarande organisatoriska splittringen är orarionell. Därjämte kan den service som sker mol allmänheten förbättras vid en organisatorisk samord­ning av myndigheterna. Delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU) har den uppfattningen atl frågan bör utredas vidare med etl bredare

8 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 18

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                      114

angrepp än hittills. Som uppgift för en dylik utredning tecknar DEFU ett alternativ som i huvudsak överensstämmer med del som statskontoret har fört fram. SA CO/SR anser alt en organisationsförändring inte bör komma till stånd om inte en ny organisarion bhr klart bättre än den gamla. Vare sig i ulredningen eller i det särskilda yttrandet från Björne m. fl. har enligt centralorganisationens mening anförts sä bärande skäl för organisatoriska förändringar att det mot bakgrund av denna grundsyn kan utgöra underlag för ställningstaganden om en ny eventuellt kortsiktig organisation. Innan sä kan ske bör frågan ytterligare belysas och övervägas.

Allernaliva modeller för den mest effektiva organisationen av regional och lokal skalleadminislralion - såväl inom som ulom länsstyrelsens ram - bör därvid bedömas. Sannolikt skulle därigenom mera givande vägar all öka effektiviteten inom skatteförvaltningen kunna uppnås.

SACO/SR föreslår därför all nu föreliggande betänkande inte läggs lill grund för slällningstagande utan atl frågan prövas förutsättningslöst.

Enligt TCO-S mening bör man avstå från ytterligare genomgripande organisationsförändringar tills RS-organisationen har genomförts i sin helhet och man har vunnit tillräckliga erfarenheter därav.

Efter det att man har slulligl utvärderat konsekvenserna av RS-reformen, kan man utreda lämpligheten av atl inrätta regionala skatteverk, beslående av länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skaltemyndigheterna i respektive län, varvid varje lokal skattemyndighet skulle bilda en egen utlokaliserad enhet. Föreningen Sveriges Fögderitjänstemän förordar alt nuvarande ordning behålls och all frågan om ell sammanförande mellan länsstyrelsens skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna får anstå tills erfarenheler av den nya taxeringsorganisarionen har vunnits. Förening­en anser därutöver att det finns skäl att avvakta med denna fräga tills ställning har tagits lill dels den s. k. DEMA-utredningen (decentralisering av manuella funktioner inom arbelsgivaravgiftssystemet), dels utredningen avseende folkbokföringens framtida organisation. Då så har skett bör det vara motiverat att genomföra en ny förulsältningslös utredning avseende skalleförvaltningens organisation.

1 fräga om utredningens förslag atl besvär i uppbördsfrågor skall avgöras av länsrätten framhåller länsstyrelsen i Stockholms län alt beslutsfattandet bör ligga kvar hos länsstyrelsen, annars flyttas det ell steg bort från människorna. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att inle ens en avsevärd personalförslärkning till de arbetstyngda skattedomstolarna torde kunna garantera den snabbhet i hanteringen av ärenden rörande besvär över lokal skattemyndighets beslut om anstånd och jämkning som länsstyrelse preste­rar. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att överflyttningen av ärenden om besvär i uppbördsfrågor frän länsstyrelse till länsrätt endasi innebär en marginell ökning av länsrättens arbetsbörda.

Etl inlemmande av lokal skattemyndighet i länsstyrelse avstyrks av fyra länsstyrelser nämligen länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kalmar och

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                       115

Älvsborgs län, av 116 lokala skattemyndigheter, av riksförsäkringsverket och av Svenska kommunförbundel.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller atl en sammanslagning i många avseenden medför en lägre effektivitet som ytterst drabbar avnämarna - de skallskyldiga. Länsstyrelsen erinrar om lokal skallemyndighets stora ansvar och omfattande arbetsuppgifter främst inom uppbörds- och dataområdena. För dessa delar av lokal skattemyndighets verksamhet är elt inlemmande i länsstyrelsen en definitiv försämring. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser all en organisationsförändring enligl utredningsdirektiven skulle medföra atl förutsättningarna för genomförande av förslag enligt andra ulredningar kan komma att undanröjas. Dessutom sätts en väl fungerande besvärsordning ur spel. Länsstyrelsen vill bestämt ifrågasätta om fördelarna med en samman­slagning kan anses vara så stora atl de redan i nuläget motiverar en så omfattande reform som inlemmandet i länsstyrelserna av 120 självständiga lokala myndigheter skulle innebära. Länsstyrelsen i Kalmar län menar all en sammanslagning knappast medför några fördelar för ledningsfunktionen för taxeringsarbetet i länel. Taxeringsarbelet är visserligen omfattande men ulgör endast en del av lokal skattemyndighets arbetsuppgifter. Svenska kommunförbundet anser att några påtagliga fördelar inte står atl vinna genom en organisatorisk sammanslagning mellan länsstyrelsernas skatteav­delningar och de lokala skattemyndigheterna. Någon organisatorisk förän­dring bör sålunda inle ske. Om sammanslagning ändå anses böra ske kan den enligl förbundets uppfattning omöjligen ske under perioden för 1981 ärs fastighetstaxering. Fastighetstaxeringen har synnerligen slor betydelse för såväl enskilda medborgare som kommunerna varför denna inte kan tillåtas bli störd av en organisationsförändring - vars fördelar inle är påtagliga.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                       116

Underbilaga 18:3

Till statsrådet och chefen för kommundepartementel

I samband med behandlingen av femtonde huvudtitelns anslag Bidrag till trossamfund biföll riksdagen våren 1979 en motion (1978/79:1876) i vilken yrkades, att riksdagen skulle anhålla hos regeringen om en plan lill nästa ärs riksmöte för utvecklingen av statens stöd till trossamfunden så all dessa uppnår jämställdhet i ekonomiskt avseende med svenska kyrkan (KrU 1978/79:21, rskr 1978/79:204).

Sedan etl visst förarbete hade gjorts inom kommundepartementel fick en arbetsgrupp med företrädare för kommun- och budgetdepartemenlen hösten 1979 i uppdrag atl utarbeta elt förslag till den av riksdagen begärda planen samt i samband härmed pröva den närmare utformningen och omfattningen av stödet till andlig vård vid sjukhus. Arbetsgruppen har stått under ledning av statssekreteraren i kommundepartementel Elisabeth Palm. Arbetsgrup­pen har haft flera interna överläggningar samt har den 22 augusti 1980 sammanträtt med företrädare för Sveriges frikyrkoråd.

1 bilagda promemoria redovisar arbetsgruppen sina överväganden och slutsatser samt bakgrunden lill dessa. Arbetsgruppen har därmed slutfört sitt uppdrag.

Stockholm den 20 oktober 1980 Elisabeth Palm

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18   Kommundepartementet                      117

Statens stöd till trossamfunden

Särskilda statsbidrag riil andra trossamfund än svenska kyrkan har utgått fr. o. m. budgetåret 1971/72. Bidrag utgår dels riil rehgiös verksamhet (verksamhetsbidrag) dels fr. o. m. budgetåret 1974/75 riil lokaler för rehgiös verksamhet (lokalbidrag). Fördelningen av bidragen regleras i förordningen (1974:404) om statsbidrag riil vissa trossamfund (ändrad 1976:255, 1977:106 och 1980:480). Verksamhetsbidrag och lokalbidrag får utgå riil församhng som

1.         tillhör annal kristet trossamfund än svenska kyrkan eller ingår i grupp av samverkande kristna församlingar utanför svenska kyrkan,

2.         är anslutet riil Sveriges frikyrkoråd eller på annat sätt samverkar med rådet och

3.         tillhör sådant samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som betjänar minst 3 000 personer i Sverige.

Till församhng som inle uppfyller villkoren under 1 och 2 utgår bidrag om regeringen har förklarat alt det trossamfund församlingen tillhör kan komma i fråga riil statsbidrag enligl nämnda förordning. Sådana beslut föreligger beträffande estniska evangehsk-lutherska kyrkan i Sverige, de förenade islamiska församlingarna i Sverige, katolska kyrkan i Sverige, de mosaiska församhngarna i Sverige, de ortodoxa kyrkorna i Sverige, ungerska protestantiska församhngen i Sverige och anglikanska kyrkan i Sverige.

Frågan om bidrag prövas av en samarbelsnämnd, vari ingår företrädare för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna till eller samverkar med Sveriges frikyrkoråd. I ärende om statsbidrag riil församling inom samfund, som inte är anslutet riil frikyrkorådet, skall samarbetsnämn­den inhämta yttrande från en till nämnden knuten delegation. I denna delegation ingår bl. a. företrädare för de trossamfund som inte är represen­terade i samarbetsnämnden men som enligt regeringens beslut kan komma i fråga riil statsbidrag. Ledamöterna i nämnden och i delegarionen utses av regeringen.

Ur anslaget utgår vidare sammanträdesarvoden och reseersättningar åt ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden och i delegarionen samt ersättning till frikyrkorådet för informarion och administrativt arbete.

Bidragen till de fria trossamfunden har med något undanlag ökat varje år. Utveckhngen av stödet framgår av nedanstående tabell.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    118

Tabell 1 Utvecklingen av slalens slöd till de fria trossamfunden

 

 

Bidrag till tros-

Lokalbidrag

Totalt

Budgetår

samfund.

mkr

mkr

mkr

 

1971/72

2

 

_

2

(+2)

1972/73

2

 

-

2

(±0)

1973/74

5

 

-

5

(+3)

1974/75

12

 

3

15

(+10)

1975/76

16

 

5

21

(+6)

1976/77

20

 

7

27

(+6)

1977/78

25

 

9

34

(+7)

1978/79

27

 

10,2'

37,2

(+ 3,2)

1979/80

28'

 

10,8

38,8

(+ 1,6)

1980/81

311.2

 

11,8

42,8

(+4)

' varav 0,2 milj. kr. till regeringens disposition (i första hand till norska församlingen i

Stockholm) 2 varav 2 milj. kr. för den andliga vården vid sjukhusen

Arbetsgruppen har i uppdrag att utarbeta en plan för utvecklingen av slalens stöd till trossamfunden med sikte på all dessa samfund i ekonomiskt avseende uppnår jämställdhet med svenska kyrkan. Sveriges frikyrkoråd har med ekonomiskt jämlik behandling avsett atl de andra samfunden borde fä en lika slor del av sina utgifter täckta av statsbidrag som svenska kyrkan. För atl kunna lillgodose önskemålet om ekonomisk jämställdhet har arbetsgrup­pen försökt göra en så rättvis jämförelse som möjligt rriellan statsbidrag och kostnader för verksamheten i svenska kyrkan respektive de andra trossam­funden. I delta syfte har arbetsgruppen karllagt de statliga bidrag som budgetåret 1978/79 utgick till trossamfunden och dem närstående organisa­tioner samt trossamfundens utgiflsvolym år 1978.1 kapitel 1 om trossamfun­dens ekonomi redovisas denna karlläggning.

I kapitel2, Frågan om statens framrida stöd till trossamfunden, redogör arbetsgruppen för sina överväganden om beräkningsunderlag och den andliga värden vid sjukhusen saml sina slulsalser.

Frågan om etl särskilt bidrag lill trossamfunden logs första gången upp vid 1971 års riksdag i anledning av ell par motioner i ämnet. Frågan om en formell ekonomisk likställighet mellan svenska kyrkan och de andra trossamfunden aktualiserades särskilt genom det förslag i slal-kyrka-frägan som lades fram av 1968 års beredning om stat och kyrka och har sedan årligen återkommit vid riksdagsbehandlingen av anslaget Bidrag till trossamfund. Som en bakgrund till sina överväganden redovisar arbetsgruppen översiktligt i bilaga 1 den i ämnet lidigare förda debatten liksom även de utredningsför­slag och beslut som föreligger i fräga om den andliga vården vid sjukhusen.

I Sverige verkar ell stort anlal trossamfund utanför svenska kyrkan. Flertalet av dessa trossamfund erhåller statsbidrag. 1 bdaga 2 redovisar arbetsgruppen dessa trossamfund, deras organisation i stalsbidragshänseen­de och medlemsantal.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    119

1 Trossamfundens utgiftsvolym och statsbidrag

Riksdagen har hos regeringen anhållit om en plan för utveckling av slalens stöd lill trossamfunden med sikte på atl dessa samfund i ekonomiskt avseende uppnår jämställdhet med svenska kyrkan (KrU 1978/79:21, rskr 1978/79:204).

Målet för det statliga stödet lill de fria trossamfunden är alltså att dessa skall erhålla en med svenska kyrkan ekonomiskt jämlik behandling. I den allmänna debatten har en ekonomiskt jämlik behandling ansetts innebära all de fria trossamfunden borde fä en lika stor del av sina utgifter täckta av statsbidrag som svenska kyrkan. Arbetsgruppen har mot bakgrund härav ansett all den bör utgå från etl sådant beräkningssätt. Som ell underlag för en jämförelse mellan svenska kyrkans och de fria trossamfundens ekonomi har arbetsgruppen sökt kartlägga trossamfundens utgiftsvolym och de statsbi­drag som utgär riil trossamfunden. Kartläggningen har hänförts i fråga om utgiftsvolym till räkenskaperna under kalenderåret 1978 och i fråga om statsbidrag till budgetåret 1978/79. Dessa uppgifter är de mest akluella som har varit tillgängliga.

En ingående undersökning av svenska kyrkans och 15 andra trossamfunds ekonomi gjordes av 1968 års beredning om stat och kyrka.' Beredningen kom genom sina ekonomiska studier, som avsåg år 1969, for sin del fram till alt trossamfunden hade en utgiflsvolym om totalt 1 420 milj. kr., varav svenska kyrkan 1 075 milj. kr. och de andra trossamfunden 345 milj. kr. Häri ingick kostnader som samfunden hade för yttre mission och u-hjälp, vilka uppgick riil totalt 65 milj. kr., varav svenska kyrkans andel var ca 20 milj. kr.

Beredningen kom vidare genom de ekonomiska studierna fram lill att samhällets (borgerlig kommuns, landsrings, och statens) slöd lill trossam­funden år 1969 uppgick till ca 100 milj. kr. Av detta belopp tillföll ca 90 milj. kr. svenska kyrkan och ca 10 milj. kr. andra trossamfund.

Stödet till svenska kyrkan bestod främsl av det statliga skalleutjämnings-bidraget, som församlingarna erhöll till följd av sin kyrkokommunala status. Della bidrag uppgick år 1969 till 81 milj. kr. De resterande bidragen från samhället bestod lill största delen av statliga anslag till domkapitel, sliflsnämnder m. m. Om man i svenska kyrkan räknar in en rad närslående sammanslutningar som diakonianstalter, folkhögskolor, Sveriges kyrkliga studieförbund m. fl. uppgick det totala samhällsstödet till ca 145 milj. kr., varav ca 105 milj. kr. utgjorde statliga bidrag. Stödet riil andra trossamfund

' Resultatet av beredningens undersökningar, som avsåg år 1969, redovisades dels i delbetänkandet (SOU 1971:29) Kyrkan kostar, dels som bilaga 1-7 samt 20 till beredningens slutbetänkande. Bilaga 1-7, som avsäg svenska kyrkans ekonomi publicerades i SOU 1972:37, medan bilaga 20, andra trossamfunds ekonomi, publicerades separat som SOU 1972:38.

-Beredningens slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund sid. 115-121.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    120

avsåg framför allt ändamålsbundna anslag till ungdoms- och studieverksam­het. Vid denna ridpunkl utgick inle något direkt verksamhetsstöd lill de andra trossamfunden. Sådanl bidrag utgick först fr. o. m. budgetåret 1971/72.

Beredningen fann med hänsyn riil atl församlingsskatten även omfattar skatteinkomster från icke-medlemmar och juridiska personer det rimligt all dra slutsatsen att statliga medel år 1969 svarade för omkring 10 % av svenska kyrkans utgifter, medan resterande 90 % läcktes genom inkomsler i den egna verksamheten samt bidrag från dem som tillhör kyrkan (inkl. församlingsskallen). När del gällde andra trossamfunds ekonomi uttalade beredningen alt det fanns en klar tendens all samhället svarar för en betydligt mindre andel av dessa trossamfunds ekonomi.

1.1 Trossamfundens utgiftsvolym

Del har inte varit möjligt för arbetsgruppen all göra en lika ingående ekonomisk studie av trossamfundens ekonomi som 1968 års beredning genomförde. För svenska kyrkans del har arbetsgruppen emellertid kunnat få fram uppgifter för år 1978, som kan jämföras med uppgifter framtagna av beredningen i dess undersökning Kyrkan kostar (publicerad i SOU 1971:29 och SOU 1972:37, bilaga 2). De uppgifter som rör de andra trossamfundens utgiflsvolym har tagits fram av Sveriges frikyrkoråd. Dessa uppgifter är framtagna med utgångspunkt från beredningens uppgifter.

1.1.1 Svenska kyrkans utgiflsvolym

Svenska kyrkan är Hksom de flesta andra trossamfund uppdelad på tre organisatoriska plan: riksplan, regionalplan och lokalplan. Med hänsyn till svenska kyrkans nära relationer till slaten och dess offenlligrältsliga ställning kan kyrkans verksamhet delas upp i s. k. legal verksamhet och frivillig verksamhet. Den legala verksamheten är reglerad lagstiftningsvägen genom föreskrifter om vilka organ som skall finnas och vilka uppgifter dessa skall ha. Denna verksamhet kompletteras med en rad organ och arbetsformer som har växt fram på frivillig väg.

För all få en totalbild av svenska kyrkans utgiflsvolym skulle krävas alt uppgifter inhämtades frän samtliga organ med anknytning till svenska kyrkan saml all samtliga överföringar som kan förekomma både mellan och inom de olika planen eliminerades. Della har inle varit möjligt atl göra inom ramen för arbetsgruppens arbele och har heller inte ansetts nödvändigt.

Vid sin beräkning av svenska kyrkans utgiflsvolym har arbetsgruppen tagit med kostnaderna för de s. k. legala organen samt vissa svenska kyrkan närstående sammanslutningar, som har ansetts ha en central belydelse för hela kyrkans verksamhet. Uppgifterna för år 1969 är hämtade från beredningens undersökningar. Uppgifterna för år 1978 är när det gäller

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

121

lokalplanet hämtade ur den kyrkokommunala finansstalisliken som årligen publiceras av statistiska centralbyrån saml bygger i övrigt på en samman­ställning av respektive organs räkenskaper för verksamheten kalenderåret 1978 eller budgetåret 1978/79. En översiktlig redovisning av svenska kyrkans utgiflsvolym ges i följande labell.

Tabell 1.1 Översiktlig redovisning av svenska kyrkans utgiflsvolym åren 1969 och 1978

Svenska kyrkan

Bruttoutgifter milj. kr.

 

1969

1978

 

1 003,9

Lokalplan Kyrkliga kommuner

Regionalplan

Domkapitel och sliflsnämnder'

Domkyrkor

Riksplan Kyrkofonden Kyrkomusikerutbildning' Utlandsförsamlingar Svenska kyrkans centralråd Svenska kyrkans diakoninämnd Svenska kyrkans mission Svenska kyrkan i utlandet

2 941,6

 

6,1

21,6

0,5

8,0

03,4

145,5

0,1

0.7

0,2

2.32

5,9

4.3

0.6

1,8

18,7

38,8

5.3

10,9

 

Summa

1 144,7

3 175,5

' budgetåren 1968/69 respektive 1978/79 2 uppskattat belopp

Enligt de sålunda gjorda beräkningarna uppgick svenska kyrkans utgifts­volym år 1978 till drygt 3 miljarder kronor. Jämfört med år 1969 har ulgiftsvolymen i del närmaste tredubblats. I tabellen har redovisats kostnaderna på lokal-, regional- och riksplanen.

På lokalplanet har endast tagits med församlingarnas och samfälligheter-nas kostnader för den s. k. legala verksamheten. Härutöver bedriver församlingarna s. k. frivillig verksamhet med egen bokföring, t. ex. i syföreningar och kyrkobrödrakårer, liksom verksamhet som bedrivs med församlingskollekter o. dyl. Beredningen uppskattade att kostnaderna för sådan frivillig verksamhet år 1969 gick upp riil lägst 26 milj. kr., om direkta anslag från församlingarna frånräknades.

På regionalplanet har endast tagits med utgifter för den legala verksam­heten, nämligen kostnader för domkapitel, sliflsnämnder och domkyrkor. Härutöver bedriver svenska kyrkan närslående sammanslutningar verksam­het som uppbär mer eller mindre betydande anslag från församlingarna. Del

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    122

är framför allt frågan om verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans församlings- och pasloralsförbunds stiftsförbund, sliflsråd och sliflsting samt även stiftsgårdar, folkhögskolor, diakonianstalter m. m.

På riksplanet har när del gäller den legala verksamheten kostnaderna för kyrkofonden, kyrkomusikerulbildningen och utlandsförsamlingarna tagits med. När det gäller kyrkofonden bör anmärkas att huvuddelen av dess inkomster ulgör anslag från församlingar genom den allmänna kyrkoavgif­ten. På riksplanet finns i fråga om den legala verksamheten dessulom ell flertal statliga myndigheter som handlägger kyrkliga ärenden. Med hänsyn riil svårigheterna all beräkna kostnaderna för denna handläggning har dessa inle tagils med. Däremot har lagils med kostnaderna för de cenirala kyrkliga styrelserna. De intar en mellanställning mellan legala och frislående organ genom all de har av regeringen fastställda stadgar saml genom alt räkenskaperna granskas av revisorer utsedda av regeringen. På riksplanet verkar också, som en frislående organisation. Svenska kyrkans församlings-och pasloralsförbund, som är en arbetsgivar- och intresseorganisation för de kyrkliga kommunerna. Förbundets utgifter torde helt läckas genom försam­lingsanslag. De har därför inle tagits med i sammanställningen.

1.1.2 De fria trossamfundens utgiftsvolym

De flesta fria trossamfunden är i likhet med svenska kyrkan uppdelade på tre plan: riksplan, distriktsplan och lokalplan. Det är i första hand på lokalplanet som samfunden når individerna. För samfundens verksamhet och finansiering är därför lokalplanet i allmänhet del viktigaste.

Någon officiell redovisning eller statistik över de fria trossamfundens utgifter och inkomsler finns inte. Som i det föregående har anförts genomförde 1968 års beredning en undersökning av 15 fria trossamfunds ekonomi. Någon möjlighet att genomföra en sådan undersökning har inte ställ arbetsgruppen lill buds. När del gäller de fria trossamfundens utgiflsvolym för är 1978 har arbetsgruppen därför haft att ulgå från de uppgifter som Sveriges frikyrkoråd har tagit fram.

Frikyrkorådel har i det sammanhanget framhållit bl. a. följande. Flertalet församlingar har ingen skyldighet atl lämna uppgifter om sin ekonomi till någon central instans. Detla hör ihop med deras karaktär av fria samfund och församlingar. Frikyrkorådel har därför varit hänvisat lill alt göra beräkning­ar. Beräkningarna bygger dels på de uppgifter som presenterades av 1968 års beredning, dels på undersökningar av kostnadsutvecklingen som frikyrko­rådel har gjort.

De av frikyrkorådel åberopade undersökningarna avsåg kostnadsutveck­lingen i församlingsverksamheten åren 1969-1978. I undersökningarna ingick samtliga församlingar i Svenska missionsförbundet och Svenska alliansmissionen, vardera 12 församlingar respektive kårer i Pingströrelsen och Frälsningsarmén saml slutligen löner och arbetsgivareavgifter, grundade

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    123

på åriig arbelsgivareuppgifi, i Helgelseförbundet. Enligt de sålunda gjorda undersökningarna har kostnaderna för de fria samfunden r jämförelse med år 1969 ökal med ca 2,9 gånger år 1978. Della innebär alt de fria trossamfun­dens kostnader har ökal i samma takt som svenska kyrkans. De fria trossamfundens utgiftsvolym åren 1969 och 1978 enligt frikyrkorådets beräkningar redovisas i följande tabell.

Tabell 1.2 Översiktlig redovisning av de fria trossamfundens utgiflsvolym åren 1969 och 1978.

Samtliga statsbidragsberättigade                                   Bruttoutgifter milj. kr.

19691

19782

 

720

300

100

 

50

45

■ 1.30

fria trossamfund

Lokalplan

Regionalplan

Riksplan

Yttre mission och u-hjälp

Summa                                                                           345                  1 000

1             Enligt 1968 års beredning om stat och kyrka (SOU 1972:36 sid. 118)

2             Enligt frikyrkorådets beräkningar 1980-07-03

Enligl vad frikyrkorådel har uppgivit torde kostnaderna på de tre olika planen liksom kostnaderna för yttre mission och u-hjälp ha ökat förhällan-devis lika myckel.

1.2 Statsbidrag till trossamfunden

Del ekonomiska ansvaret för organisationer och rörelser i vårt land vilar i första hand på medlemmarna själva. Denna princip gäller sedan länge inom trossamfunden. Inkomstkällorna utgörs främst av avgifler och bidrag från medlemmarna själva. Dessa inkomstkällor kompletteras emellertid numera ofta av olika former av samhälleliga, framför allt slalliga, bidrag.

För att få en bild av storleken av del statliga stöd som i dag utgår till trossamfunden och dem närstående sammanslutningar har arbetsgruppen kartlagt de bidrag som budgetåret 1978/79 gick ul över statsbudgeten. När arbetsgruppen efter kartläggningen har sammanställt de olika bidragen har endast sådana bidrag tagits med som har bedömts utgöra ett stöd för trossamfundens allmänna och religiösa verksamhet i Sverige.

Del kan konstateras all trossamfunden kommer i åtnjutande av statsbidrag av olika slag. Det rör sig dels om statligt slöd, som riktar sig direkt lill trossamfunden och deras religiösa verksamhet i Sverige. Del är vidare fråga om stöd som är generella i den meningen alt de utgår både lill trossamfund och andra sammanslutningar för att samhället vill stödja en viss aktivitet

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    124

oberoende av vem som driver verksamheten, såsom t. ex. ungdoms- eller studieverksamhet. En slor del av sistnämnda stödformer är beroende av i vilken omfallning respektive verksamhet bedrivs. 1 den mån sådana bidrag har utgått till verksamheter, som kan anses utgöra ell naturligt led i trossamfundens allmänna församlingsverksamhet eller har nära anknytning dll sådan verksamhet, har arbetsgruppen funnit anledning la med dessa bidrag i sin sammanställning. När det gäller bidrag till studieverksamhet utgår sådana lill de kyrkliga studieförbunden. I sammanställningen har arbetsgruppen räknat med all 40 procent av de totala bidragen för studieverksamhet går till ämnen med anknytning lill kyrklig verksamhet. Slutligen utgår även statligt slöd lill trossamfunden i form av bidrag lill mer eller mindre avgränsade projekt, t. ex. katastrofhjälp till olika länder. Arbetsgruppen har i allmänhet inle funnit anledning alt räkna med sådana bidrag. Målsättningen i övrigt har varit all så långt som möjligt få fram med beredningens undersökning jämförbara siffror, när det gäller statsbidrag. Slalens slöd budgetåret 1978/79 lill svenska kyrkan och de fria trossamfun­den framgår av följande tabeller.

Tabell 1:3 Slalliga bidrag lill svenska kyrkan budgetåret 1978/79
Anslag                                                                                                   Belopp tkr

Skatteutjämningsbidrag                                                                        122 300

Domkapitel, stiftsnämnder, domkyrkor m. m.                                      16 328

Ungdoms- och studieverksamhet m. m.                                                 13 349

Övriga direkta statliga bidrag                                                                   2 202

Indirekt statligt stödl                                                                              23 000

Summa                                                                                                  177 179

I Härmed avses det indirekta stöd svenska kyrkan erhåller i form av tjänstebrevsratt, kostnader riksskatteverket. länsstyrelserna och lokala skattemyndigheten har för uppbörd av församlingsskatt m. m.

Tabell 1:4 Slalliga bidrag till de fria trossamfunden budgetåret 1978/79

Anslag                                                                                                   Belopp tkr.

Verksamhetsbidrag                                                                               27 000

Lokalbidrag                                                                                           10 200

Ungdoms- och studieverksamhet m. m.                                               20 223

Övriga statliga bidrag                                                                              1 989

Summa                                                                                                  59 412

De ovan redovisade statsbidragen utgick som slöd riil svenska kyrkans och de fria trossamfundens verksamhet i Sverige. Härutöver utgick bl. a. statliga bidrag till yttre mission och u-hjälp. För sådant ändamål erhöll svenska

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                       125

kyrkan 8,6 milj. kr. och de fria trossamfunden 58,6 milj. kr. Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter erhöll dessutom i deras egenskap av kyrkliga kommuner skatlebortfallsbidrag med 21 milj. kr. och kompensationsbidrag för 1974 års skallereform med 59,5 milj. kr.

Skalteborlfallsbidragel och kompensationen i anledning av 1974 års skattereform har tillkommit för atl kompensera kommunerna för den minskning av skalleunderiag och skatteinkomster som uppkom till följd av 1970 och 1974 års skallereformer. 1 anledning av propositionen om den kommunala ekonomin våren 1979 (prop. 1978/79:95) beslutade riksdagen hösten 1979 atl fr. o. m. 1981 års taxering slopa skatlebortfallsbidraget för 1970 års skallereform och kompensationsbidragel för 1974 års skattereform och att kommunerna i gengäld tillförs skatteunderlag från beskattade förmåner där skatten i dag i sin helhet tillfaller slaten. Samridigl höjs grundavdraget vid den kommunala inkomsttaxeringen från nuvarande 4 500 kr. lill 6 000 kr. De nämnda bidragen har inle inneburit en reell ökning av kommunernas inkomster. Lika litet innebär de en reell minskning av kommunernas inkomster när de slopas fr. o. m. 1981 års taxering. Med hänsyn till att bidragen tillkommit såsom konsekvenser av skallereformer som har inneburit ändringar i kommunernas skatteunderlag och lill all de fr. o. m. år 1982 kommer all slopas har arbetsgruppen ansett all de i nu förevarande sammanhang inte bör räknas in i del sammanlagda slalliga slöd som utgår till svenska kyrkan. Vid arbetsgruppens sammanträde med representanter för Sveriges frikyrkoråd har dessa förklarat sig inle ha något att invända häremot.

2. Frågan om statens framtida stöd till trossamfunden

En förutsättning för utarbetande av den av riksdagen begärda planen har för arbetsgruppen varit atl skapa en bild av i vilken utsträckning del brister i jämställdhet i ekonomiskt avseende mellan svenska kyrkan och de fria trossamfunden. I detta syfte har den i föregående kapitel redovisade karlläggningen av trossamfundens ekonomi gjorts. I sina fortsatta övervä­ganden har arbetsgruppen haft att ta ställning riil vilka statsbidrag och vilka kostnader som skall räknas in. Vidare har arbetsgruppen också haft att pröva utformningen och omfattningen av stödet lill de fria trossamfunden för den andliga vården vid sjukhusen.

2.1 Arbetsgruppens överväganden

2.1.1 Beräkningsunderlag

För att önskemålet om jämställdhet skall kunna tillgodoses måste en sä rättvis jämförelse som möjligt göras mellan de statsbidrag som nu utgår lill svenska kyrkan respekrive de fria trossamfunden och deras kostnader för

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    126

verksamheten. Fråga är alltså om vilkel beräkningsunderlag som skall användas vid jämförelsen.

Det har redan från början stått klart att endast de statsbidrag och de kostnader som rör de olika trossamfundens verksamhet i Sverige skall las med vid jämförelsen. Enighet har vidare rått om all svenska kyrkans församlingars och samfällighelers beskattningsrätt inle skall beaktas, efter­som denna rätt inle kan hänföras lill slalsbidragsgivning. Med dessa utgångspunkter har arbetsgruppen övervägt olika allernariv. Därvid har främst två huvudalternativ vägts mot varandra. Del ena huvudalternativet har varit all jämföra trossamfundens totala kostnader med del lotala statliga slöd som har utgått lill alla de olika verksamheter som bedrivs av trossamfunden. Det andra huvudalternativet har varit att jämföra trossam­fundens kostnader på lokalplanet, dvs. i allmänhet församlingarnas kostna­der, med de statsbidrag som är avsedda som ell direkt slöd lill trossamfun­dens religiösa verksamhet i Sverige. Inom ramen för de båda huvudalterna­tiven har arbetsgruppen även diskuterat olika underalternaliv. Arbetsgrup­pen har sålunda bl. a. övervägt om hänsyn skall las lill all en del av slalens slöd lill svenska kyrkan är avsett att läcka kyrkans kostnader för allmänt samhälleliga uppgifter i form av folkbokföring och begravningsverksam­het.

Avgörande för arbetsgruppens val av huvudalternativ har varit ändamålet med del bidrag som arbetsgruppen har haft i uppdrag att utarbeta en plan för. Det särskilda verksamhetsbidraget lill trossamfund utgick första gången budgetåret 1971/72. Della bidrag kompletterades budgetåret 1974/75 med elt bidrag för anskaffande av lokaler för trossamfund. Bidragen regleras i förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund (ändrad 1976:255, 1977:106 och 1980:480). I samband med rillkomsten av verksam­hetsbidraget uttalade kulturutskottet (KrU 1971:15) bl. a. all syftet med bidraget borde vara atl öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar alt hälla lokaler saml erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande. Della syfte har när det gäller såväl verksamhels- som lokalbidragel också kommit lill ullryck genom en särskild föreskrift i den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag lill vissa trossamfund.

Den av riksdagen begärda planen för utveckling av det nu akluella bidraget skall, enligt vad riksdagen har uttalat (KrU 1978/79:21), sikta pä aU de fria trossamfunden uppnår jämställdhet i ekonomiskt hänseende med svenska kyrkan. När denna jämställdhet skall bedömas kan det enligt arbetsgruppens mening inte ske mot annan bakgrund än del ändamål varrill bidraget är avsett.

Verksamhetsbidraget kompletteras av lokalbidragel. Storleken av de båda bidragen skall enligl vad som uttalades vid tillkomsten av lokalbidraget (KrU 1974:9), bedömas i ell sammanhang. Såsom i del föregäende har anförts syftar bidragen lill alt öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga försam-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    127

lingar all erbjuda religiös service och alt hälla lokaler för religiös verksamhet.

För svenska kyrkans del kan det slalliga skatteutjämningsbidraget sägas ha samma syfte som del särskilda bidraget lill trossamfund. Skatteutjämnings­bidraget är avsett all utjämna skillnaderna mellan ekonomiskt svaga och starka församlingar. Det tillkom genom förordningen (1965:268) om skatteutjämningsbidrag, varigenom kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner fr. o. m. år 1966 erhöll slalliga skatteutjämningsbidrag, om deras skattekraft understeg en viss andel av medelskallekraflen i riket. Skatteutjämningsbidraget utgår i form av s. k. tillskott av skalleunderlag. Skalleutjämningssyslemel reformerades med verkan fr. o. m. år 1974. För de kyrkliga kommunernas del innebar reformen principiellt slora förändring­ar. De inordnades inle längre i ell syslem med skaltekraflsklasser. som i sin lur hade anknytning till medelskattekraften. I stället fick de kyrkliga kommunerna behålla del bidrag i kronor räknat som utgick lill dem år 1973. För att i viss mån göra bidragen värdebesländiga uppräknas beloppen årligen med fem procent. Denna speciella form för beräkning av skatteutjämnings­bidrag lill kyrkliga kommuner lillämpas alltjämt. I propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. föreslås emellertid en minskning av bidraget för bidragsårel 1982.

Skaiteutjämniogsbidraget är ell finansieringsbidrag lill alla verksamheter, som de kyrkliga kommunerna uttaxerar medel till. Bidraget utgår i proportion lill respektive verksamhels ultaxeringsbehov. Det är därför jämförbart med de sammanlagda verksamhels- och lokalbidragen lill de fria trossamfunden. Såväl skalleuljämningsbidragel som verksamhets- och lokalbidragen är destinerade till trossamfundens verksamhet på lokalplanet, dvs. deras verksamhet i församlingarna (motsvarande). De bör därför ställas i relation till trossamfundens utgiftsvolym på lokalplanet. När det gäller svenska kyrkan har arbetsgruppen i första hand stannat för att inte beakta den del av skatteutjämningsbidraget som är avsedd att täcka de kostnader församlingarna och samfälligheterna har för allmänt samhälleliga uppgif­ter.

Vid del sammanträde arbetsgruppen har haft med företrädare för Sveriges frikyrkoråd har dessa förklarat sig inle ha någon erinran mol arbetsgruppens synsätt i fråga om underlaget för den aktuella jämförelsen. Vid det nämnda sammanträdet framfördes dock den synpunkten att statens bidrag till domkyrkor också borde räknas in vid jämförelsen med motiveringen all de också används såsom församlingskyrkor. Även om slalens bidrag till domkyrkornas underhäll mera har karaktären av anslag till värd av byggnadsminnen än ell direkt slöd åt församlingsverksamheten, har arbetsgruppen inle velat motsätta sig önskemålet om alt dessa bidrag las med vid jämförelsen.

En jämförelse av svenska kyrkans och de fria trossamfundens utgiflsvolym

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                       128

och  statsbidrag  skulle  vid  sädana  förhållanden   se  ut  som   följer  av nedanstående tabell.

Tabell 2:1 Utgiflsvolym och statsbidrag år 1978- trossamfundens verksam­het på lokalplanet

 

 

Trossamfund

Utgiftsvolym milj. kr.

Statsbidrag

 

 

milj. kr.

% av tot. utg.

Svenska kyrkan

De fria trossamfunden

2 941,6 720

122,3 4-

3,11

27,0 4-

10,02

4,3 5,1

1             Skatteutjämningsbidrag och bidrag till domkyrkor

2             Verksamhetsbidrag och lokalbidrag

Den i ovanslående labell gjorda jämförelsen ger vid handen atl svenska kyrkans församlingar år 1978 erhöll 4,3 procent av sina kostnader täckta med statsbidrag samt all de fria trossamfunden samma år fick 5,1 procent av sina kostnader på lokalplanet täckta av statsbidrag.

2.1.2 Den andliga värden vid sjukhusen

1 bilaga 1 har i korthet redovisats det förslag om den andliga vården vid sjukhus som har lagts fram i betänkandet (Ds Kn 1979:2) Andlig vård vid sjukhus, kriminalvärdsanstaller m. m. Vidare har i nyssnämnda bilaga redovisats regeringens proposition 1979/80:152 om vissa anslag ur kyrkofon­den m. m., i vilken lades fram förslag om en viss ändring av organisationen för svenska kyrkans medverkan i den andliga vården vid sjukhus samt riksdagens behandling härav.

I arbetsgruppens uppgifter vid utarbetande av den av riksdagen begärda planen har ingått atl pröva den närmare utformningen och omfattningen av stödet lill andlig vård lill de fria trossamfunden. I del lidigare nämnda betänkandet om andlig vård vid sjukhus m. m. föreslogs atl de fria trossamfundens kostnader för andlig vård vid bl. a. sjukhusen lill en del skulle täckas genom statsbidrag inom ramen för del slöd som staten lämnar ät de fria trossamfunden. I propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till kyrkliga ändamål uttalade föredragande statsrådet all han i likhet med nyssnämnda utredning förutsatte alt bidrag lill de fria trossamfundens insatser för andlig vård borde ulgå från anslaget Bidrag till irossamfuiid samt all hänsyn härtill hade tagils vid förslagel om en anslagshöjning. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen i denna del framhöll kulturutskottet (KrU 1979/80:25) all det var angeläget atl del ärligen i budgetpropositionen anges hur slor del av anslaget Bidrag riil trossamfund som är avsett att utgå

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                   129

som bidrag lill dessa samfund för deras insatser för andlig vård vid sjukhus m. m.

När arbetsgruppen har haft all överväga den närmare utformningen och omfattningen av stödet lill andlig vård lill de fria trossamfunden, har arbetsgruppen mot bakgrund av vad som sålunda förekommit ansett sig böra utgå från all detta slöd skall utgå ur anslaget Bidrag till trossamfund. Vid prövningen av omfattningen av slödel lill andlig vård har arbetsgruppen haft all la hänsyn främsl till all de sammanlagda bidragen lill trossamfunden blir så stora att jämställdhet i ekonomiskt avseende uppnås mellan svenska kyrkan och de fria trossamfunden.

För svenska kyrkans del har numera öppnats en möjlighet all inrätta komministertjänster, vars innehavare skall ha till huvudsaklig uppgift all svara för den andliga värden lill sjukhusen. Kostnaderna för sådana inrättade tjänster får till hälften bestridas av medel ur kyrkofonden. Kyrkofonden administreras visserligen av statliga myndigheter, men är ell svenska kyrkans eget instrument för viss kostnadsutjämning, uppbyggt på medel som församlingarna årligen betalar in. Bidrag ur kyrkofonden är därför inle alt betrakta som statsbidrag. Svenska kyrkans verksamhet i den andliga vården bekostas alltså av kyrkan själv.

Av vad som har framgått av föregående avsnill kan konstateras alt jämställdhet i ekonomiskt avseende redan har uppnåtts mellan svenska kyrkan och de fria trossamfunden. En utveckling av den del av bidraget som är avsedd för andlig vård kan ske antingen i samma takt som de totala bidragen utvecklas, eller i högre grad, men på bekostnad av det icke specialdestinerade verksamhetsbidraget.

För budgetåret 1980/81 anvisade riksdagen dll Bidrag till trossamfund ell reservationsanslag av 31 milj. kr. Enligl regleringsbrevet den 29 maj 1980, skulle anslaget bl. a. disponeras så atl 2 milj. kr. skulle utgå lill bidrag lill andlig vård vid sjukhus m. m. Om man väljer att utveckla stödet lill andlig vård i samma takt som hela anslaget Bidrag dll trossamfund bör del belopp som har utgått för budgetåret 1980/81 kunna tjäna som utgångspunkt.

Starka skäl finns enligl arbetsgruppens mening för all inte binda det framlida slödel till de fria trossamfunden för andlig vård till vissa på förhand bestämda belopp. Den statliga bidragsgivningen får inte bli något annat än etl stöd. Verksamheten måste riil slörre delen bekostas av trossamfunden själva. Staten kan inte, ulan atl träda för när de fria trossamfundens rätt att själva disponera sina ekonomiska och personella resurser, bestämma omfattningen av de fria trossamfundens insatser pä området. Med hänsyn härtill anser arbetsgruppen all det framtida slödel för andlig vård ärligen bör bestämmas främst med utgångspunkt frän de fria trossamfundens egna redan organiserade insatser på området. Slödel bör ulgå och utvecklas inom ramen för statens totala bidrag lill trossamfunden.

9 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bit. 18

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                      130

2.2 Arbetsgruppens slutsatser

I avsnitt 2.1.1 har konstaterats alt svenska kyrkans församlingar år 1978 erhöll 4,3 procent av sina kostnader täckta av statsbidrag saml all de fria trossamfunden samma år fick 5,1 procent av sina kostnader på lokalplanet läckta av statsbidrag. Det sedan länge eftersträvade målel om jämställdhet i ekonomiskt avseende mellan svenska kyrkan och de andra trossamfunden skulle sålunda redan år 1978 ha varit uppnått.

En plan för utvecklingen av statens stöd lill trossamfunden skulle mol bakgrund av den redan uppnådda ekonomiska jämställdheten kunna innefatta alt bidragen riil trossamfunden utvecklas i samma takt som skatteutjämningsbidraget till svenska kyrkan. Enhgt regeringens proposidon 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. skall emellertid skatteutjämningsbidraget år 1982 skäras ned med 61 milj. kr. eller med 40 procent av föregående års bidragsbelopp. Om kravet på ekonomiskt jämlik behandling av trossamfunden upprätthålls, skulle della innebära en motsva­rande nedskärning av bidragen till trossamfunden. En framlida fortsatt ökning eller ett efter är 1982 i kronor räknat bibehållet bidrag skulle innebära att de fria trossamfunden i stalsbidragshänseende blir bällre ställda än svenska kyrkan och därmed också att principen om ekonomiskt jämlik behandling överges.

Den av riksdagen begärda planen byggde pä antagandet om all jämställd­het i ekonomiskt avseende inte förelåg mellan svenska kyrkan och de fria trossamfunden saml alt en ökning av anslaget Bidrag riil trossamfund behövdes för att nå denna jämställdhet. Arbetsgruppen har redan konsta­terat alt målet om ekonomisk jämställdhet var uppnätt redan år 1978. Förutsättningarna för alt utarbeta den av riksdagen begärda planen föreligger därmed inte längre. Arbetsgruppen har inte ansett det ligga inom ramen för sitt uppdrag alt la ställning lill om principen om ekonomiskt likvärdig behandling av trossamfunden alltjämt skall behållas. Med hänvis­ning härrill anser sig arbetsgruppen förhindrad att föreslå en plan för utveckling av statens stöd riil trossamfunden.

1 fråga om den andliga värden vid sjukhusen föreslås all statens slöd lill de fria trossamfunden utgår inom ramen för anslaget Bidrag till trossamfund. Deria bidrag bör inte fixeras på förhand riil vissa bestämda belopp. I stället föreslås att bidraget bestäms främst med hänsyn lill de fria trossamfundens egna redan organiserade insatser pä området.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                   131

Bilaga 1 Bakgrunden

1.1 1971 års riksdag

Riksdagen beslöt år 1971 atl lill Bidrag riil fria kristna samfund m. m. anvisa etl reservationsanslag om 2 milj. kr. Frågan om etl särskilt bidrag till trossamfund hade kommit upp i anledning av ell par motioner. Kulturut­skottet uttalade i det belänkande (KrU 1971:15) som låg lill grund för riksdagens beslut bl. a. alt bidragsberättigade borde vara församlingar (motsvarande) inom annat kristet trossamfund än svenska kyrkan, anslutna lill eller i samverkan med Sveriges frikyrkoråd. För all församling skulle vara bidragsberättigad borde enligt utskottet gälla all den skall ha anknytning till samfund av viss storlek. En riktpunkt borde härvid vara all samfundet i fräga eller församlingarna rillsammans, som i pingströrelsen, betjänar minst 3 000 personer i Sverige. Utskottet framhöll all bidraget borde ha en självständig karaktär. Dess syfte borde vara alt öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar all hålla lokaler saml erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande. Bidraget borde ses som elt provisorium i avvaktan på resultatet av arbetet inom 1968 års beredning om stat och kyrka. Utskottet föreslog att anslaget ställdes till förfogande för Sveriges frikyrko-räd att disponeras enligt angivna riktlinjer och all det borde fördelas av en pä frikyrkorådets förslag av Kungl. Maj:t godkänd samarbelsnämnd, där samtliga samfund eller grupper av församlingar som bedöms vara bidrags-berälrigade var företrädda. Utskottet uttalade vidare alt frikyrkorådel borde tillerkännas skälig del av bidraget för informativt och administrativt arbete i samband med det föreslagna stödet. Rådet borde sä snart som möjligt delge 1968 års beredning om stat och kyrka erfarenheterna från fördelningen av disponibla medel.

Sveriges frikyrkoråds samarbelsnämnd delgav beredningen sina erfaren­heter.

Av lill beredningen överlämnade protokoll framgick bl. a. att nämnden först försökt tillämpa en fördelningsnorm baserad på den s. k. kontaktytan, dvs. antalet personer som betjänas av samfundet i fråga. Man fann all resultatet av fördelningen blev i stort sett samma om den i stället baserades på antalet "medlemmar". Nämnden beslöt därför all använda sistnämnda fördelningsnorm.

Beredningen beredde ocksä de 11 samfund som då ingick i samarbets­nämnden dllfälle all redovisa sina erfarenheter belräffande fördelning av rilldelade medel inom respektive samfund. Av de inkomna redogörelserna framgick att olika samfund hade använt något olika kriterier vid denna fördelning. Metodistkyrkan hade t. ex. särskilt tagit hänsyn lill församling­arnas utgifter för lokaler och ungdomsverksamhet. Svenska baptistsamfun­det hade prioriterat församlingar som hade pastor anställd men inle förmådde betala en lön motsvarande viss löneklass. Svenska missionsför­bundet hade lårit rilldelade medel gå lill församlingar på svensk landsbygd

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                    132

som hade drabbats av utflyttning saml till församlingar i centralorterna i de nya primärkommunerna och i storstädernas förorter. Inom Frälsningsarmén hade hänsyn tagits såväl lill kårernas storlek och bärkraft, som till hyreskostnader, lönekostnader och sådan verksamhet som inte har möjlighet att vara självbärande.

1.2 1968 års beredning om stat och kyrka

Beredningen konstaterade, i samband med alt den diskuterade trossam­fundens religionsfrihet, atl frikyrkosamfunden lidigare hade varit tveksam­ma riil ekonomiska bidrag från samhällets sida men all denna tveksamhet hade minskat. Mot denna bakgrund ansåg beredningen att besluten vid 1971 års riksdag om bidrag lill fria kristna trossamfund var ell principiellt viktigt steg på vägen mot ökad jämställdhet mellan samfunden.

Beredningen tolkade principen om samhällets opartiskhet i livsåskåd­ningsfrågor så, att samhället skall inta en positivt neutral hållning lill existensen av olika livsåskådningar. Enligt beredningen borde detta komma lill uttryck på så sätt atl staten direkt och/eller indirekt skapar gynnsamma förutsättningar för trossamfundens verksamhet, bl. a. genom olika former av samhälleligt ekonomiskt slöd. Härvid måsle man, framhöll beredningen, sträva efter en i princip likvärdig behandling av olika religiösa samfund. Principen om likvärdig behandling skulle innebära en strävan atl finna etl system där de olika förmåner som erbjuds olika samfund är lika i den betydelsen att de uppfattas som lika myckel värda, trots all ett sådanl värde inle kan mätas med en objektiv norm.

Beredningen refererade den diskussion som fördes av 1958 ärs utredning kyrka-stat om länkbara typer av ekonomiskt slöd (slallig uppbörd av medlemsavgifter, skattefrihet för samfunden saml direkta statsanslag). Beredningen fann att samhällets slöd i huvudsak borde inriklas på olika former av direkta slalliga bidrag. De skäl som hade anförts mol denna stödform bemötte beredningen enligl följande.

De invändningar som ur religionsfrihetssynpunkt har riktals mot stöd i form av direkta bidrag anser vi bör avvisas. Alt icke-medlemmen via sina allmänna skatter tvingas att bidra till ändamål som han kan slå främmande för är en logisk - och allmänt accepterad - följd av uppfattningen, all det moderna pluralistiska samhället ser mångfalden av åskådningar och aktivi­teter som ett värde i sig och därför understödjer dessa. Exempel som ligger nära lill hands är de statliga och kommunala bidragen lill politiska partier och till olika kulturella aktiviteter saml del statliga presstödet.

Etl annat problem gäller slödels slyrningseffekler. Vi avvisar de invänd­ningar som tar sin utgångspunkt i farhågorna att trossamfundens frihet att själva utforma sin verksamhet måsle hotas av ell syslem med direkta bidrag från samhället. Della beror pä atl vi ulformar stöden så att inblandning från samhällets sida är praktiskt utesluten. Självfallet skulle rigorösa ändamåls-bestämningar för huvuddelen av stödet få denna effekt. Men vi avvisar

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    133

bestämt tanken på sådana detaljerade ändamålsbeslämningar annal än då sådana ger sig själva, t. ex. slöd till restaurering av vissa kyrkolokaler. Även för denna huvudprincip bör utformningen av del politiska partistödet kunna tjäna som exempel pä atl direkta samhälleliga bidrag kan ges utan slyrningseffekler pä verksamheten. (SOU 1972:36 s. 122.)

Beredningen ansåg del vara väsentligl alt förutsättningarna skapas för utjämning mellan ekonomiskt starka och svaga församlingar inom svenska kyrkan och inom andra trossamfund. Förslag lades därför fram om att staten efter relationsändringen skulle lämna bidrag för atl underlätta en sådan utjämning. Beräkningen av erforderliga medel borde enligl beredningen grundas på en ram i storleksordningen 100-110 milj. kr. uttryckt i 1972 ärs penningvärde. Beloppet grundades på beräkningar av vad som budgetåret 1971/72 gick ut av statsmedel lill svenska kyrkans församlingar i form av skatteutjämningsbidrag (ca 89 milj. kr.), som bidrag till fria kristna samfund samt trossamfund med stort inslag av invandrare (drygt 2 milj. kr.), värdet av svenska kyrkans Ijänstebrevsrätt (ca 4 milj. kr.) samt anslagen riil främst domkapitel, sliflsnämnder och kyrkofonden (drygt 8 milj. kr.). Beredningen ansåg att dessa medel borde fördelas genom ell minimum av statlig styrning och anförde i del sammanhanget följande.

Statsmakterna bör betrakta dessa medel som ett "kollekrivt" slöd lill trossamfunden, som dessa sinsemellan har att fördela efter normer som samfunden själva kan komma överens om. Det förefaller oss uppenbart att man på ekumenisk bas kan komma fram till en fördelning som med hänsyn dll olika kyrkors och samfunds kyrkosyn, omfallning av verksamheten och "service-förpliktelser" upplevs som rättvist.

Fördelningen bör ske av ett organ, vars ledamöter formellt utses av Kungl. Maj:l. Storleken av detla organ, förslagsvis benämnt Trossamfundens samarbetsräd, bör anpassas sä, all alla trossamfund som bedöms komma i fråga för stöd, får minst en representant i rådet. Vid Kungl. Maj:ts bedömning av om ett samfund bör vara representerat i rådet, bör en riktpunkt vara atl samfundet i fråga betjänar minst 3 000 personer i Sverige. För rörelser som saknar formell samfundsbildning bör gälla all församling­arna inom sådan rörelse sammanlagt betjänar minst 3 000 personer i Sverige.

Det bör observeras atl även icke-krislna trossamfund av nämnda storleksordning sålunda kan vara företrädda i Trossamfundens samarbets­räd. (SOU 1972:36 s. 135.)

Förslaget fick vid remissbehandlingen ell blandat mottagande. Av de remissinstanser som lade an mera övergripande synpunkler på det föreslagna uljämningsslödet var flertalet positiva, medan etl mindre antal inle log ställning eller uttalade viss tveksamhet. Den föreslagna konstruktionen av slödel med fördelning genom Trossamfundens samarbetsräd tillstyrktes av flera instanser. Etl mindre anlal instanser uttalade tveksamhet inför konstruktionen och önskade ytterligare utredningar. Klart uttalad kridk mot beredningens konstruktion kom emellertid fram i del slora flertalet yttranden.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    134

1.3 1974 års riksdag

Såsom i del föregäende har redovisats uttalade kulturulskottet (KrU 1971:15) när Bidrag till fria kristna samfund m. m. infördes, all bidraget borde ses som ell provisorium i avvaktan på arbetet inom 1968 års beredning om stat och kyrka. Någon samlande lösning kunde emellertid inte uppnås på grundval av beredningens förslag om de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan. Med anledning härav beslutade den dåvarande regeringen atl den inle skulle utforma och lägga fram förslag i slal-kyrka-frägan. Mot denna bakgrund tog departementschefen i bilaga 10 till prop. 1974:1 upp frågan om bidrag lill trossamfund.

Departementschefen föreslog atl det genom 1971 års beslut införda statsbidraget skulle behållas. I likhet med beredningen fann han det angeläget all även andra trossamfund än de som dä var berättigade lill bidrag ur anslaget skulle kunna komma i fråga för bidrag. Enligl departementsche­fen borde såväl kristna som icke kristna trossamfund kunna få bidrag. För bidrag till nytillkommande samfund borde i riilämpliga delar gälla samma regler som för bidrag lill de fria kristna samfunden. Med hänsyn till den föreslagna vidgade användningen av anslaget föreslogs all det skulle få rubriken Bidrag till trossamfund.

Kulturutskottet uttalade i del belänkande (KrU 1974:9) som låg dll grund för riksdagens beslut all det inle hade något all erinra mol departements­chefens ovan redovisade förslag.

Med anledning av en remiss från civilulskottet hade kulturulskottet samtidigt all överväga motionsvis framförda förslag med syfte att öka trossamfundens möjligheler att erhålla slöd för anskaffande av lokaler. Utskottet ansåg all frågan om storleken av statens allmänna bidrag till trossamfunden och om ell statligt lokalbidrag borde bedömas i ell sammanhang. Utskottet konstaterade att trossamfunden - utom svenska kyrkan som har beskattningsrätt - hade samma möjligheler som andra organisationer atl få del av statligt slöd dll allmänna samlingslokaler, men att samfunden i praktiken inte var beredda atl acceptera den upplåtelseskyldig­het som gällde som villkor för sådant stöd. Någon begränsning i upplåtel-seskyldighelen ansåg utskottet inte borde komma i fråga. I stället ansåg ulskollel del vara lämpligare atl frågan om slöd lill trossamfundens lokaler samordnades med det allmänna stöd till trossamfunden som dittills hade utgått ur anslaget Bidrag lill fria kristna samfund m.m. Utskottet föreslog atl för budgetåret 1974/75 ulöver anslaget Bidrag till trossamfund anvisades ell särskilt anslag lill Bidrag lill anskaffande av lokaler för trossamfund. Anslaget borde enligl ulskollel fördelas av den samarbelsnämnd som fördelar del allmänna samfundsstödel, och berättigade riil bidrag borde vara samma samfund som kan erhålla stöd ur det ditlillsvarande anslaget. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet hade föreslagil.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18   Kommundepartementet                       135

1.4 Stat-kyrka-förslaget år 1978

I betänkandet Stat-kyrka (SOU 1978:1) behandlades inte frågor som avser samhällets relationer riil andra trossamfund än svenska kyrkan. Följaktligen logs inle upp frågan om statsbidrag lill andra trossamfund än svenska kyrkan.

Deltagarna i slal-kyrka-överläggningarna behandlade frågan om kyrkans ekonomi i hela dess räckvidd. Som utgångspunkt för arbetet gällde all de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet inte skulle påverkas av den organisatoriska förändring en relationsändring skulle innebära.

Dellagarna gjorde en sammanställning över svenska kyrkans totala inkomsler för år 1975. Av sammanställningen framgår all församlingsskall och andra inkomsler svarade för ca 92 % av kyrkans inkomster, medan ca 8 % utgjordes av direkta statsbidrag. Därtill kom det indirekta stöd i form av Ijänstebrevsrätt m. m. som samma är utgick lill kyrkans verksamhet. Dellagarna ansåg alt del lotala statliga slöd som utgär lill svenska kyrkans verksamhet borde vara utgångspunkten vid beräkning av framlida statsbi­drag. Vidare ansåg deltagarna all de ekonomiska konsekvenserna av relationsändringen också borde öva inflytande på storleken av framtida statsbidrag.

Deltagarna föreslog att del med utgångspunkt i 1975 års förhållanden skulle utgå statsbidrag med 275 milj. kr. Detta slalsbidragsbelopp skulle år 1975 ha svarat mot omkring 14,5 % av kyrkans lotala inkomster. Beloppet skulle enligt förslagel anpassas till pris- och löneutvecklingen. Förslagel innebar vidare alt en särskild del av bidraget, 100 milj. kr., skulle reserveras för utjämning av de olikheter i ekonomisk bärkraft som finns inom skilda delar av landet. En annan del, 75 milj. kr., skulle reserveras för att trygga de pensionsåtaganden gentemot personalen som fanns vid relationsändringen. Resterande del av det totala statsbidraget skulle ulgå som elt fritt bidrag.

Vid remissbehandlingen godtog flera instanser storleken av del föreslagna statsbidraget eller gjorde uttalanden om atl det var väl avvägt. Bland dessa instanser återfanns Sveriges frikyrkoråd, som också framhöll alt de fria samfunden dä erhöll statsbidrag som svarade för 6 % av deras totala inkomst. En del av de nyare s. k. invandrarkyrkorna fick däremot, enligl frikyrkorå­det, bidrag som svarade mol mer än hälften av deras totala budget. Enligt frikyrkorådet kunde det ifrågasättas om statsbidraget efter år 1984, dvs. efter relarionsändringen, skall beräknas efter viss procent av den totala inkomsten. En del remissinstanser ansåg all kyrkan borde få större statsbidrag om kyrkans övriga inkomster skulle minska eller att statsbidraget inle borde bindas till ett visst belopp. En instans ansåg all statsbidraget borde reduceras. Några instanser uttalade som sin mening att statsbidrag riil svenska kyrkan i princip borde utgå på samma villkor som dll andra trossamfund.

Slat-kyrka-förslaget och de avgivna remissyttrandena förelades 1979 års kyrkomöte för yllrande. Kyrkomötet uttalade sig mol förslagel och för ett

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                  136

bevarat samband mellan slaten och kyrkan. Efter kyrkomötet förklarade den dåvarande regeringen i en presskommuniké i mars 1979 atl den hade beslutat all inle då framlägga förslag i slal-kyrka-frägan.

7.5 Den andliga vården vid sjukhusen

I enhghet med beslut av 1958 års riksdag (prop. 1958 A:67 och 1958 B:21, SU 1958 B: 121) har sedan år 1962 prästerskapet i det territoriella pastoral, inom vilket etl sjukhus är beläget, ansvarel för den andliga vården vid sjukhuset. Den andliga vården vid sjukhusen är en del av prästernas ordinarie arbetsuppgifter. Vid bestämmandet av den församlingspräslerliga organisationen i ell pastorat tas hänsyn lill antalet vårdplatser vid sjukhus inom pastoratet.

Även de frikyrkliga samfunden skall enligt nämnda riksdagsbeslut beredas möjlighet atl utöva andlig värd vid sjukhusen. Den frikyrkliga insatsen skall dock ske i helt fria former ulan annan reglering frän samhällets sida än vad som kan finnas påkallat av hänsyn till sjukvården. Viklen av en samordning mellan den andliga vård som svenska kyrkan svarar för och de fria kristna samfundens verksamhet har emellertid framhållits bl. a. i uttalanden av Svenska ekumeniska nämnden och Sveriges frikyrkoråd.

1968 års beredning om stat och kyrka behandlade i sitt belänkande Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36) bl. a. frågan om den andliga värden vid sjukhusen. Beredningen konstaterade att svenska kyrkans åligganden pä delta område lill en del har bestämls i offentligrältslig ordning, men atl en slor del av insatserna hör till omrädel "fri verksamhet". Beredningen ansåg del tillhöra samhällets ansvarsområde att svara för alt andhg vård erbjuds samt alt målet för framliden var att vidmakthålla och bredda verksamheten. På grund av de förändrade relationerna mellan staten och svenska kyrkan som beredningen syftade till att få till stånd måste andra organisationsformer än de dåvarande skapas. Beredningen föreslog atl bl. a. frågan om andlig vård vid sjukhusen borde utredas genom statens försorg. Flertalet remissinstanser som uttalade sig i frågan biträdde beredningens förslag om utredning.

Sedan frågan motionsvägen hade kommit upp vid 1973 års riksdag, förklarade riksdagen att den anslöt sig lill beredningens uppfattning att frågan om den andhga vården vid sjukhusen och kriminalvärdens anstalter borde utredas (KrU 1973:33, rskr 1973:285).

År 1974 tillkallades sakkunniga för en utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och kriminalvårdens anstalter. I januari 1979 överlämnade utredningen sitt betänkande Andlig vård vid sjukhus, krimi­nalvårdsanstalter m. m. (Ds Kn 1979:2). Ulredningen sammanfattade i betänkandet sina förslag när det gällde den andliga värden vid sjukhusen på följande sätt.

Ansvaret för andlig vård skall i princip vila på trossamfunden. Samhällets

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    137

organ skall bereda dem tillfälle atl bedriva verksamheten och slälla resurser lill förfogande för all göra den möjlig.

Utredningen framlägger förslag rörande organisationen av andlig vård vid sjukhus, kriminalvårdsanstalter och allmänna häkten samt vid omsorgsvär­dens institutioner. Förslagen bygger på en lika fördelning av ansvaret för verksamheten mellan svenska kyrkan och frikyrkosamfunden, företrädda av Sveriges frikyrkoråd.

När det gäller all beräkna omfattningen av de personella resurser som trossamfunden skall förväntas slälla lill förfogande för den andliga vården vid sjukhusen, anser ulredningen, atl det vid etl sjukhus som har minst 1 200 vårdplatser finns underlag för heltidsanställning av en präst i svenska kyrkan och en frikyrkopastor.

Detla innebär ett patientunderlag av ca 600 per präst eller pastor. Vid sjukhus med mindre än 1 200 vårdplatser får i motsvarande män präster och pastorer tjänstgöra på deltid. Vid beräkningen skall vårdplatser inom olika vårdformer värderas lika. Ulredningen vill inle inbördes gradera behovel av andlig vård hos olika grupper av patienter. Med anledning av framställningar om all bestämmelsen om en reducering av vårdplalsanlalel vid psykiatriska sjukhus före omräkningen skall slopas uttalar utredningen, att många patienter inom denna vårdsektor är i slörre behov än åtskilliga inom kroppssjukvården av atl ha tillgång lill sjukhuspräslens tjänster och atl den nuvarande bestämmelsen speglar en föråldrad syn på den psykiatriska vården.

När det gäller svenska kyrkans insats av präster för andlig vård vid sjukhusen föreslär ulredningen, atl denna inle såsom nu skall vara ell åliggande för den församling i vilken sjukhuset är belägel. Vårdplalsanlalel skall således inle inräknas i pastoratets folkmängdsunderlag för tilldelning av prästtjänster. I stället skall behovel av prästerliga arbetskrafter vid elt sjukhus beräknas uteslutande med hänsyn lill dettas egen storlek. Domka­pitlen skall i samråd med sjukhushuvudmannen förordna präst med hel- eller deltidstjänstgöring där enligl den förut angivna beräkningsgrunden. Prästen skall dll motsvarande del befrias från sin församlingstjänst, vilken i denna del får uppehållas med vikarie. Kostnaderna för sjukhusprästernas löner m. m. skall bestridas ur kyrkofonden och beräknas av utredningen lill 10,3 milj. kr. I gengäld bortfaller vissa nuvarande lönekoslnader som belastar fonden. Svenska kyrkans övriga insatser för sjukhusverksamheten - kyrkomusik, assistent åt sjukhuspräslen etc. - bör alltjämt den lokala församling inom vilken sjukhuset är beläget svara för.

De fria trossamfundens insatser vid sjukhusen skall på motsvarande säll organiseras av Sveriges frikyrkoråd i kontakt med samfunden. Ulredningen föreslår, alt deras kostnader härför till en del täcks genom statsbidrag inom ramen för det stöd som staten lämnar åt de fria trossamfunden. Med en 50-procenlig kostnadstäckning skulle bidraget vid fullt utbyggd organisation uppgå lill ca 4,25 milj. kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                       138

Språkliga och religiösa minoriteters behov av andlig vård skall tillgodoses genom all sjukhuspräsl/pastor åläggs alt förmedla kontakt med andra trossamfund, när så önskas. De kostnader som härvid kan uppkomma skall ersättas genom Sveriges frikyrkoråd ur slalsbidragsmedel.

Sveriges frikyrkoråd begärde i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 bl. a. etl särskilt anslag för andlig vård. Denna framställning byggde dll större delen på de förslag som ulredningen om andlig vård hade lagt fram rörande den andliga värden vid sjukhus och kriminalvärdsanstaller (Ds Kn 1979:02). I propositionen 1979/80:100, Bilaga 18, uttalade föredragande departementschefen härom bl. a. att han i likhet med utredningen förutsatte all bidrag lill de fria trossamfundens insatser för andlig vård bör utgå från anslaget Bidrag till trossamfund saml all vid den uppräkning av anslaget som han föreslog hänsyn hade lagils härtill.

Vid riksdagsbehandlingen av denna del av propositionen framhöll kulturutskottet (KrU 1979/80:25) alt del var angelägel atl det ärligen i budgetpropositionen anges hur slor del av anslaget Bidrag till trossamfund som är avsett all utgå som bidrag till dessa samfund för deras insatser för andlig vård vid sjukhus m.m. Utskottet hemställde all riksdagen som sin mening skulle ge till känna för regeringen vad utskottet i denna del hade anfört. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

1 regleringsbrevet den 29 maj 1980 förordnades alt anslaget Bidrag lill trossamfund skulle disponeras så att 2 milj. kr. skulle utgå lill bidrag lill andlig vård vid sjukhus m. m.

I regeringens proposition 1979/80:152 om vissa anslag ur kyrkofonden m. m. lades fram förslag om viss ändring av organisarionen för svenska kyrkans medverkan i den andliga vården vid sjukhus. Propositionen behandlade inte omfattningen av de fria samfundens deltagande i den andliga vården vid sjukhusen. Förslagen i proposirionen innebär i korthet följan­de.

I pastoral, där del finns en eller flera sjukvårdsinrättningar med sammanlagt minst 1 200 vårdplatser, skall kunna inrättas en ordinarie komministertjänst, vars innehavare skall ha till huvudsaklig uppgift att svara för den andliga vården vid sjukhusen. Om vårdplalsanlalel uppgår till minst 2 400 föresläs två tjänster kunna få inrättas. I den mån en komministertjänst inrättas enligt vad nu sagts får vårdplatsantalet vid de sjukhus som prästen har atl betjäna tillgodoräknas vid beräkningen av underlaget för övriga prästtjänster i pastoratet endast i den del det överstiger 1 200 resp. 2 400.1 de fall där det inte finns underlag för inrättande av någon tjänst av det slag som avses i propositionen skall nuvarande regler om inräknande av vårdplalsan­lalel i underlaget för den prästerliga tjänsteorganisationen lillämpas som hittills, dock med den ändringen att vissa särregler som hittills gällt för psykiatriska sjukhus och vissa andra slag av sjukvårdsinrättningar skall upphävas.

Som kompensation för kostnaderna för den andliga vården vid sjukhusen.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 18    Kommundepartementet                                  139

när denna uppgift ger underlag för en heltidstjänst, föreslås all ett särskilt bidrag skall utgå ur kyrkofonden. Bidraget föreslås ulgå med belopp motsvarande hälften av lön som betalas ut lill innehavare av sådan komministertjänst som avses i propositionen.

Riksdagen  godkände  de   i  propositionen   förordade  riktlinjerna  för inrättande av prästerliga tjänster för den andliga vården vid sjukhusen saml. medgav atl bidrag fick ulgå ur kyrkofonden enligl i propositionen förordade grunder (KrU 1979/80:29, rskr 1979/80:357).

Vid riksdagsbehandlingen konstaterade utskottet i det betänkande som låg dll grund för riksdagens beslut atl propositionen behandlade endast svenska kyrkans verksamhet i den andliga vården vid sjukhusen saml att den bakomliggande ulredningen tog upp frågan i etl vidare perspektiv. 1 anledning av väckta motioner fann utskottet det modveral att i samman­hanget markera en principiell ståndpunkt i fråga om deltagandel i den andliga vården vid sjukhusen från de trossamfund som företräds av Sveriges frikyrkoråd. Till denna grupp räknade utskottet de trossamfund, bl. a. invandrarkyrkorna, som utan alt vara representerade i frikyrkorådel intimt samverkar med delta i alla frågor, som rör den andliga vården. Utskottet anförde därvid följande.

Utskottet har ingen erinran mol den principiella ståndpunkt som ulredningen intagit i vad gäller samverkan mellan svenska kyrkan och de fria trossamfunden i den andliga vården vid sjukhusen. Utskottet finner ej anledning alt la ställning till vad utredningen anfört om lika anlal präst/paslorsljänsler för svenska kyrkan resp. de fria samfunden. Ell ställningslagande i denna fråga torde inte vara möjligt ulan alt de fria samfundens rätt att själva disponera sina ekonomiska och personella resurser träds för när. Propositionen lar inte heller upp denna fräga.

Den andliga vården vid sjukhusen bör ulgå från patienternas egna behov och önskemål. Utskottet vill också understryka atl när svenska kyrkan och de övriga trossamfunden går in i verksamheten - den förra enligl lag och de senare enligt åtagande - bör den förutsättningen gälla att möjlighet skall beredas dem alt verka som likvärdiga parter med lika möjligheter alt arbeta. Arbetet bör bedrivas i ekumenisk anda vilkel bl. a. innebär alt det måste präglas av en ömsesidig strävan till samverkan. Della synsätt bör också markeras med avseende på relationerna mellan sjukvårdshuvudmännen och trossamfunden. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge lill känna för regeringen vad utskottet med anledning av motionerna 1973 yrkande 1 och 1976 yrkande 1 anfört om ansvaret för den andliga vården vid sjukhusen.

Bilaga 2 Andra trossamfund i Sverige

I Sverige verkar etl stort antal trossamfund utanför svenska kyrkan. Flertalet av de andra trossamfunden erhåller statsbidrag enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag lill vissa trossamfund. Som en allmän bakgrund vid sidan av den tidigare förda debatten har arbetsgruppen funnit det vara av intresse att redovisa dels de andra trossamfund som erhåller statsbidrag saml

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                                    140

hur de i stalsbidragshänseende är organiserade, dels medlemsantalet för såväl svenska kyrkan som de andra trossamfunden.

2.1 Andra trossamfund

Som i del föregäende har anförts erhåller flerlalel av de fria trossamfunden i Sverige statsbidrag enligl förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa trossamfund. De statsbidragsberättigade trossamfunden kan delas upp i två olika kategorier, nämligen dels de svenska fria trossamfunden, dels övriga trossamfund, som till övervägande delen utgörs av s. k. invandrarsam-fund.

Statsbidrag till vissa trossamfund administreras av Sveriges frikyrkoråd. Fråga om statsbidrag prövas av en samarbelsnämnd. Till samarbetsnämnden är knuten en delegation, från vilken samarbetsnämnden skall inhämta yllrande i ärende om statsbidrag lill andra trossamfund än de svenska fria trossamfunden.

Sveriges frikyrkoråd är ett samarbetsorgan för kristna trossamfund, i vars församlingar medlemskap grundar sig på bekännelse av krislen tro. Frikyrkorådels uppgift är bl. a. alt främja samförstånd och samverkan mellan olika samfund, främst mellan dem som tillhör rådet, att vara samfundens gemensamma kontaktorgan med myndigheterna, t. ex. som remissorgan. I frikyrkorådet ingår som medlemmar följande samfund:

-     Fribaplislsamfundel

-     Helgelseförbundel

-     Metodistkyrkan

-     Svenska Alliansmissionen

-     Svenska Baptistsamfundet

-     Svenska Frälsningsarmén

-     Svenska Missionsförbundet

-     Örebromissionen

Sveriges frikyrkoräds samarbelsnämnd har, som nämnts, till uppgift alt pröva fråga om statsbidrag. I samarbetsnämnden ingår företrädare för de svenska kristna trossamfund utanför svenska kyrkan, som erhåller statsbi­drag. Ledamöter i samarbetsnämnden och suppleanter för dem utses av regeringen efter förslag av Sveriges frikyrkoråd. I samarbetsnämnden ingår företrädare för, ulöver frikyrkorådels medlemssamfund, följande kristna organisationer:

-     Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

-     Frälsningsarmén

-     Pingströrelsen

-     Sjundedags Adventislsamfundel

-     Bibellrogna Vänner

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                                   141

Till samarbetsnämnden är knuten en delegation för statsbidrag till vissa trossamfund. 1 ärende om statsbidrag lill andra trossamfund utanför svenska kyrkan än de i del föregäende nämnda, skall samarbetsnämnden inhämta yttrande från delegationen. I delegationen ingår förutom företrädare för samarbetsnämnden, företrädare för följande andra trossamfund:

-     Katolska kyrkan

-     De ortodoxa kyrkorna

-     Estniska evangelisk lutherska kyrkan

-     Ungerska protestantiska kyrkan

-     Mosaiska församlingarna

-     Islamiska församlingarna

-     Anglikanska kyrkan (fr. o. m. år 1980)

Företrädare i delegationen för samarbetsnämnden utses av nämnden medan företrädare för de andra trossamfunden utses av regeringen efter förslag av resp. trossamfund.

2.2 Trossamfundens medlemsantal

I Statistiken över kyrkobokförda finns när del gäller uppgifter om religionstillhörighet sedan år 1951 endast uppgift om vilka som fillhör svenska kyrkan resp. står utanför. Statistiken, vari här även har intagits antal utiräden ur svenska kyrkan, ser under åren 1974, 1976-1978 ut som följer:

Tabell 2:1

 

År

A

B

C

D

E

F

1974 1976 1977 1978

8 169 479 8 237 487 8 258 682 8 282 140

414 494 457 547 494 914 539 462

2,5% 2,8% 3,1 % 3,6%

56,3 % 58,1 % 59,6 % 60,9 %

5,1% 5,6% 6,0% 6,5%

10 869 11537 14196 31016

A = Antal svenska och utländska medborgare

B = Antal svenska och utländska medborgare som inte tillhör svenska kyrkan

C = Procentandel svenska medborgare som inte tillhör svenska kyrkan

D = Procentandel utländska medborgare som inte tillhör svenska kyrkan

E = Procentandel av befolkningen som inte tillhör svenska kyrkan

F = Antal utträden ur svenska kyrkan

Någon officiell registrering av medlemsantalet i andra trossamfund än svenska kyrkan finns sålunda inte. När det gäller de samfund som erhåller statsbidrag fastställer emellertid frikyrkorådets samarbelsnämnd årligen dessa samfunds bidragsgrundande medlemsantal. Dessa grundar sig på uppgifter de olika bidragsberäldgade samfunden årligen lämnar frikyrkorå­del.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18    Kommundepartementet                       142

Uppgifter av intresse i delta sammanhang har ridigare redovisats, dels av 1968 års beredning om stal och kyrka i bilaga 20 (SOU 1972:38) lill betänkandet "Samhälle och Trossamfund" (SOU 1972:36), dels ock när del gäller invandrarnas religionstillhörighet av invandrarulredningen i betän­kandet "Invandrarna och minoriteterna" (SOU 1974:69). Invandrarulred­ningen grundade sina uppgifter på en intervjuundersökning.

Frikyrkorådels samarbelsnämnds uppgifter om de svenska till frikyrkorå­dels samarbelsnämnd anslutna trossamfundens medlemsantal per den 31 december 1978 jämfört med 1968 års berednings uppskattningar framgår av följande tabell:

 

Samfund

1968 års beredning

1978/79

Fribaptistsamfundel

1300

1080

Helgelseförbundet

4 800

4 944

Metodistkyrkan

8 900

6 073

Svenska Alliansmissionen

13 800

13 283

Svenska Baptistsamfundet

26 700

21651

Svenska Frälsningsarmén

1900

2 267

Svenska Missionsförbundet

87 900

81619

Örebromissionen

19 500

19 513

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

28 600

25 144

Frälsningsarmén

37 700

23 760

Pingströrelsen

90 000

96 540

Sjundedags Adventislsamfundel

3 300

3 303

Bibeltrogna vänner

10 000

6 020

Summa

334 400

305 197

Att anmärka i sammanhanget är att etl stort antal av medlemmarna i de svenska frikyrkosamfunden också är medlemmar i svenska kyrkan. Sålunda är 1. ex. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen en organisation inom svenska kyrkan. Vidare torde så gott som samtliga inom Frälsningsarmén och Pingströrelsen tillhöra svenska kyrkan. Även inom de andra samfunden finns sådana som tillhör svenska kyrkan.

När del gäller övriga trossamfund till vilka frikyrkorådels samarbels­nämnd fördelar statsbidrag finns uppgifter om medlemsantal. Även de fastställs årligen av samarbetsnämnden. Flera av dessa trossamfund har ett annal medlemsbegrepp än de svenska frikyrkorna. De är av s. k. folkkyr-kokaraklär och i medlemsantalet räknas också in barnen. Invandrarulred­ningen (lU), liksom 1968 års beredning har i sina betänkanden också redovisat uppgifter om medlemsantal i vissa övriga trossamfund. De hänförde sina uppskattningar dll år 1974 och 1968 års beredning lill år 1969. De olika uppskattningarna framgår av följande labell.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet                   143

Tabell 2:3

 

 

 

Samfund

1969

1974

1979

Katolska kyrkan

53 800

65 000

87 362

Estniska evangelisk-lutherska kyrkan

2 000   / 4 500   f

10 000

17 072

Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan

2 101

Ungerska protestantiska kyrkan

3 000

3 600

4 385

Nederländska protestantiska kyrkan

_i

_i

600

Franska reformerta kyrkan

_i

100

195

Mosaiska församlingarna

15 000

9 000

9 207

Islamiska församlingarna

_i

10 000

22 000

Ortodoxa kyrkor

15 000

18 000

56 000

Summa

93 300

115 700

198 922

' Uppgift saknas.  1968 års beredning begränsade sin undersökning till att avse trossamfund som ansåg sig betjäna minst 3 000 personer.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 18   Kommundepartementet

144

Register

1      Översikt

10     A. Kommundepartementet m. m.

10      Kommundepartementet

11     Kommittéer m. m.
11     Extra utgifter

10 587 000

10 000 000

175 000

20 762 000

 

12     B. Länsstyrelserna m. m.

12      Länsstyrelserna

13     Lokala skattemyndigheterna
13     Kronofogdemyndigheterna
13     Civilbefälhavarna

1563 111000

587 149 000

436 736 000

9 704 000

2 596 700 000

86      C. Kyrkliga ändamål

86      Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:

Förvaltningskostnader                                                                  10 229 000

89                  Ersättningar till kyrkor m. m.                                                           140 000

90        Vissa ersättningar till kyrkofonden                                                 5 051 000

 

90        Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.                                    958 000

91                  Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor                                     2 790 000

 

94        Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka                            1 800 000

95                  Bidrag till ekumenisk verksamhet                                                      380 000

96        Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna                                      421 000

96      Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsam­
lingarnas kyrkobyggnader                                                                    40 000

97      Bidrag till trossamfund                                                                  31000 000
100      Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund                       11 800 000

64 609 000

102 102 104 106 107

D. Räddningstjänst m. m.

Statens brandnämnd

Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. Bidrag till kostnader tör kommunal beredskap

Totalt för kommundepartementet

12 249 000

7 746 0001

5 155 000

473 000

25 623 000

2 707 694 000

 

108

111

116

Underbilaga 18:1 Sammanfattning av fögderiutredningens betänkande (Ds Kn 1979:4) Lokal skattemyndighets organisatoriska ställ­ning inom skatteförvaltningen

Underbitaga 18:2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Kn 1979:4) Lokal skattemyndighets organisatoriska ställ­ning inom skatteförvaltningen

Underbilaga 18:3 Statens stöd till trossamfunden

'En del av anslaget kommer att behandlas i en särskild  proposition till riksdagen

 

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

Prop. 1980/81:100 Bilaga 19

Riksdagen och dess verk m. m,

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan  till  statsbudgeten  för  budgetåret  1981/82 såvitt avser riksdagen och dess verk m. m.

Sextonde huvudtiteln

Fullmäktige i riksgäldskonloret och riksdagens förvaltningsstyrelse har den 20 november resp. den 10 december 1980 överiämnal förslag lill de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret 1981/82. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 19.1. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt pröva de förslag till anslag som har avgetts av fullmäktige i riksgäldskonloret och riksdagens förvallningsslyrelse.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100. Bil. 19

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                    2

Bilaga 19.1

RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

SAMMANSTÄLLNING

AV

FÖRSLAG TILL MEDELSANVISNING M. M.

Sextonde huvudtiteln

Förslagen från fullmäktige i riksgäldskonloret och riksdagens förvallnings­slyrelse angående regleringen för budgetåret 1981/82 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. har liksom föregäende år av praktiska skäl sammanförts.

Sammanställning

Förändringarna inom riksdagen och dess verks område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i 1 000-tal kr.

 

 

 

Anvisat

Förslag

Förändring

 

 

1980/81

1981/82

 

A.

Riksdagen

83 300

91406

-1-    8 106

B.

Den inre riksdagsförvallningen

124 877

252 325

-1- 127 448

C.

Allmänt kyrkomöte

1

1

-

D.

Riksdagens verk

68 020

90 036

+   22 016

E.

Diverse

100

100

-

 

 

276 298

433 868

+ 157 570

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981 ANSLAGEN

A. RIKSDAGEN

A 1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter

1979/80   Utgift 1980/81   Anslag 1981/82   Förslag

50 705 420 48 912 000 55 613 000

 

 

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

Arvoden till riksdagens ledamöter

36 190 000

+ 2 522 000

Kostnadsersättningar

3 483 000

+    793 000

Arbetsgivaravgifter

 

 

a) arbetsgivaravgift till den allmänna sjuk-

 

 

försäkringen

3 135 000

-1- 1 442 000

b) arbetsgivaravgift till den allmänna till-

 

 

läggspensioneringen

2 692 000

+    221000

c) avgift till grupplivförsäkringen

75 000

-

d) arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäk-

 

 

ringen och det kontanta arbetsmarknads-

 

 

stödet

119 000

+     55 000

e) socialförsäkringsavgift till folkpensione-

 

 

ringen

2 455 000

+ 1 206 000

f) arbetsgivaravgift  till  arbetsmarknadsut-

 

 

bildning

119 000

+     55 000

g) vuxenutbildningsavgift

74 000

-     34 000

h) delpensionsförsäkringsavgift

148 000

+ .   69 000

i) barnomsorgsavgift

562 000

-1-    397 000

j) arbetarskyddsavgift

30 000

+     37 000

 

49 082 000

-H 6 831 000

Uppbördsmedel

 

 

Ersättning från försäkringskassor

-   170 000

+    130 000

 

48 912 000

+ 6 701 000

Frän anslaget bestrids kostnader för arvoden och kostnadsersättningar lill riksdagens ledamöter samt arbetsgivaravgifter avseende dessa kostnader.

Kostnadsersättningen har enligt riksdagens beslut (KU 1977/78:18, rskr 33) anpassats till gällande basbelopp enligl lagen om allmän försäkring.

Ökningen under anslaget har beräknats riil totah 6 701 000 kr., varav 2 522 000 kr. avser arvodesomräkning riil följd av en motsvarande tillämp­ning av lönebelopp, som utgår lill statstjänstemän (KU 1974:28, rskr 269). Ökningen 793 000 kr. avser kostnadsersättningar, varvid beaktats att Viksdagen beslutat (KU 1980/81:6, rskr 16) att ändra reglerna för kostnads­ersättning.

Förordningen 1979:846 om ändring i kungörelsen (1969:412) om uppbörd

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                               4

av vissa arbetsgivaravgifter från staten har av riksdagen beslutals träda i tillämpning fr. o. m. den I januari 1980. Arbetsgivaravgifterna för riksda­gens ledamöter har för nästkommande budgetår beräknats på nu kända förhållanden. Ökningen uppgår till sammanlagt 3 386 000 kr. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

atl lill Riksdagen: Arvoden m. m. tid riksdagens ledamöter för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 55 613 000 kr.

A 2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter

1979/80    Utgift           12 589 862

1980/81    Anslag       14 345 000 1981/82    Förslag      15 048 000

Från anslaget bestrids dels kostnaderna för riksdagsledamöternas flyg- och järnvägsresor m. m. inom riket, dels traktamenten lill riksdagsledamöter under lid riksmöte pågår enligl lagen om ändring i ersältningssladgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter. Från anslaget bestrids även kostna­derna för sådana resor, som riksdagsledamöterna företar med utskotten inom Sverige.

Utgifterna under anslaget beräknas öka i fråga om iraklamentsersällning-ar och fasta kostnader för järnvägsresor (SJ:s årskort) med 304 000 kr. resp. 475 000 kr.

Kostnaderna för riksdagsledamöternas flygresor inom Sverige har beräk­nats lill oförändrat belopp, 4 205 000 kr., då "LIN:s lågpriser" kunnat användas i slörre utsträckning än vad som kunnat förutses. Kostnaderna för riksdagsutskottens studieresor beräknas minska med 76 000 kr.

Netloökningen beräknas härefter till 703 000 kr. (304 000 + 475 000 -76 000).

Riksdagens förvallningsslyrelse föreslär

alt till Riksdagen: Reseersättningar m. m. tdl riksdagens ledamöter för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 15 048 000 kr.

A 3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksam­het

1979/80   Utgift              963 913

1980/81    Anslag            800 000

1981/82   Förslag      1 065 000

Från anslaget bestrids kostnader för riksdagsledamöters dellagande i Europarådets verksamhet enligl bestämmelser den 5 juni 1967 (RFS 1967:15, ändr. 1969:6).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                               5

Någon särskild ambitionshöjning förutses inte i nuläget för budgetåret 1981/82 i förhållande lill innevarande budgetår. Med hänsyn lill de fortgående internalionella prisstegringarna för flyg och hotell och till all belastningen på anslaget för budgetåret 1979/80 uppgick till närmare 1 milj. kr. föreslås anslaget uppräknat till 1 065 000 kr. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

all lill Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 1 065 000 kr.

A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige

1979/80   Utgift                34 891

1980/81    Anslag       2 771 000 1981/82    Förslag      2 846 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för utskottens studieresor ulom Sverige.

Anslagsberäkningen har grundals på uppgifter som lämnats av utskotten rörande planerade resor utom Sverige. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

all till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor ulom Sverige för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 2 846 000 kr.

A 5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer

1979/80 Utgift 207 338 1980/81 Anslag 450 000 1981/82    Förslag      450 000

Från anslaget bestrids kostnader för sådana besök av officiella delegatio­ner från andra länders parlament, vilka inbjudils av talmanskonferensen och för vilka riksdagen slår för värdskapet, samt för av talmanskonferensen utsedda svenska riksdagsdelegationers besök i utlandel.

Antalet utländska delegationsbesök kan uppskattas till två ä tre besök under nästa budgetär. På grund av väntade prishöjningar borde anslaget uppräknas med 45 000 kr. Med hänsyn lill strävandena all i nuvarande läge hålla alla kostnader nere föresläs emellertid anslaget utgå med samma belopp som föregäende år.

Under förevarande anslag har medel beräknats för kostnader för parlamentariska delegationer enligl följande:

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

1980/81            Beräknad

ändring 1981/82

1.       Utländska delegationsbesök i Sverige                      325 000

2.       Delegationsbesök i utlandet                                     125 000

450 000

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

all till Riksdagen: Parlamentariska delegationer för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 450 000 kr.

A 6. Riksdagen: Bidrag till studieresor

1979/80     Utgift       155 275       Reservarion    13 067 1980/81    Anslag       200 000 1981/82   Förslag      196 000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen.

Under budgetåret 1979/80 fördelades bidrag om sammanlagt 183 050 kr. Därav återbetalades 27 775 kr. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1978/79 uppgick lill 28 342 kr. har den 1 juli 1980 minskal till 13 067 kr. När talmanskonferensen de senaste två åren behandlat framställ­ningar om bidrag lill studieresor har det visat sig att tillgängliga medel inle räckt lill anmälda och i för sig berättigade anspråk. Talmanskonferensen har därför beslutat att reducera bidragsbeloppen med 15 % för resor under år 1979 och med 10 % för resor under är 1980. Även för budgetåret 1980/81 är del Irohgl all bidragsbeloppen måste reduceras.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

alt till Riksdagen: Bidrag tid studieresor för budgetåret 1981/82 anvisas ett reservarionsanslag av 196 000 kr.

A 7. Riksdagen: Representation m. m.

1979/80 Utgift 171286 1980/81 Anslag 325 000 1981/82   Förslag      325 000

Från anslaget bestrids kostnader för riksdagens representation gentemot utländska diplomater, företrädare för näringslivet och för pressen. Vidare bekostas utgifter för mållider m. m. för etl stort antal udändska pariamen-tarikergrupper eller motsvarande, vilkas Sverigevislelse i övrigt handhas och bekostas av UD/Svenska institutet eller av de utsändande institutionerna själva.

Från anslaget bestrids även kostnaderna för del representalionsbidrag som

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                                7

enhgt riksdagens beslut (KU 1980/81:6, rskr 16) skall utgå dll talmannen och vice talmännen.

Med hänsyn till alt besöksfrekvensen och utbytet med utländska parla­ment ständigt ökat samt att kostnaderna för måltider och annan service stigit avsevärt under senare år skulle en anslagshöjning av storleksordningen 80 000 kr. ha tett sig motiverad. Med hänsyn till strävandena att i nuvarande läge hålla alla kostnader nere föreslås emellertid anslaget utgå med samma belopp som föregående år.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att dll Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 325 000 kr.

A 8. Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp

1979/80 Utgift 344 046 1980/81 Anslag 320 000 1981/82   Förslag      321000

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har redovisat nedan­stående uppställning för innevarande budgetår. Förslaget innebär att medelsbehovet ökar med 1000 kr.

1981/82

Bidrag till Interparlamentariska unionen och dess generalsekreterar-              147 000
association

Utrikes möten                                                                                                 152 000

Nordiska samrådsmölen samt representation m. m.                                         18 500

Skrifter m. m.                                                                                                      3 200

Förvaltningskostnader och reseförsäkringar                                                       2 000

Summa kr.     322 700

Avgår medlemsavgifter                                                                                   - 1 700

Medelsbehov                                                                                                  321000

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 321 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

A 9. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare

1979/80   Utgift           140 000

1980/81    Anslag       200 000' 1981/82   Förslag      115 000

Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO är ett forum för kontakt och informarion mellan riksdagsmän och forskare. En viktig uppgift är att på ell tidigt stadium aktualisera sådana frågor som på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen blir betydelsefulla i riksdagens arbete.

RIFO:s arbetsformer har under de år verksamheten bedrivits kontinuer­ligt utvecklats. Tyngdpunkten har förflyttats frän allmänna diskussionsmö­ten lill studiegrupper inom specialområden.

En del av RIFO:s verksamhet har varit den kontaktförmedling mellan enskilda riksdagsledamöter, tjänstemän inom riksdagen och olika forsk­ningsorgan som startade 1975. Denna verksamhet permanentades 1976/77 och en kontaktsekreterare anställdes på deltid med placering i riksdagshuset. Sedan dess har kontaklarbetet successivt vuxit ut.

Kontaktsekreterarverksamheten kommer att fortsätta i sin hitdllsvarande form, men fr. o. m. den 1 juh 1980 är kontaktsekreteraren enhgt beslut av riksdagens förvallningsslyrelse anställd inom riksdagens förvaltningskontor (upplysningsljänsten). Detta får lill följd att RIFO:s anslagsäskande minskas med ett belopp som budgeterats för kontaktverksamheten.

RIFO har beräknat sina kostnader för budgetåret 1981/82 dll 160 600 kr. Fördelningen av kostnaderna framgår av nedanstående sammanställning.

1981/82

Löner och sociala kostnader

Sekreteraren                                                                                                     61600

Biträdeshjälp                                                                                                    38 500

Arvoden

Studiegruppssekreterare, kontaktmän m. fl.                                                    18 400

RIFO-nytt, redigering                                                                                      13 200

Övriga omkostnader

Kontorskostnader                                                                                              6 600

Sammankomster                                                                                                 9 900

Externa föreläsningar                                                                                          3 300

Resor                                                                                                                  5 500

Konferensverksamhet                                                                                        5 500

Summa kr.      162 500

1 Av anvisat anslag återbetalas 85 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                               9

Av budgeterat belopp kan ca 17 000 kr. läckas med medlemsavgifter och 7 500 kr. av övriga inläkter. Vid etl anslag om 115 000 kr. uppslår ett underskoll på 23 000 kr., som dock kan läckas med sällskapels dllgångar.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

alt lill Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare för budgetåret 1981/82 anvisas elt anslag av 115 000 kr.

A 10. Riksdagen: Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet

 

1979/80

Utgift

-

1980/81

Anslag

30 000

1981/82

Förslag

30 000

Bidraget är avsett att bestrida kostnader för informations- och studieverk­samhet inom riksdagen i utrikespolitiska frågor, för representation gentemot utländska besökare i detta sammanhang samt för dellagande i internalionella utrikespolitiska seminarier, konferenser och liknande.

Beslut om medelsdispositionen fallas av talmansiionferensen efter samråd med riksdagens utrikespolitiska klubb och riksdagens Europarådsdelega­tion.

I avvaktan på närmare riktlinjer för bidragels användning bör anslaget för budgetåret 1981/82 uppföras med oförändrat belopp.

Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

alt lill Riksdagen: Bidrag dll utrikespolitisk informationsverksam­het för budgetåret 1981/82 anvisas elt anslag av 30 000 kr.

A II. Riksdagen: Kontorshjälp tiil riksdagsledamöter

1979/80 Utgift 2 677 505 1980/81 Anslag 2 525 000 1981/82   Förslag      2 900 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för kontorshjälp till riksdagsledamö­terna.

Enligl beslut av 1975/76 års riksmöte skall beräkningsgrunderna för kontorshjälpen vara ett biträde på var åttonde ledamot, dvs. 43 biträden. Lönekostnaderna beräknas efter ijänsletidsklass F 1:0. Kostnadsökningen i förhållande lill innevarande budgetår uppgår till 375 000 kr. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

all lill Riksdagen: Kontorshjälp tid riksdagsledamöter för budget­året 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 2 900 000 kr.

1* Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100. Bd. 19

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                            10

A 12. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.

1979/80   Utgift             8 832 741

1980/81    Anslag       10 650 000 1981/82   Förslag      10 650 000

Frän anslaget bestrids kostnaderna för pensioner ät f. d. riksdagsledamö­ter och efterlevande lill riksdagsledamöter enligl ersältningssladgan för riksdagens ledamöter (SFS 1971:1197). Anslaget för nästkommande budgetår upptas med oförändrat belopp. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

all lill Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m.fl. för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 10 650 000 kr.

A 13. Riksdagen: Stöd till partigrupper

1979/80   Utgift            1 447 000

1980/81    Anslag       1 447 000 1981/82   Förslag      1447 000

Enligl beslut vid 1975/76 års riksmöte (KU 1975/76:35, rskr 148) har ell partigruppsstöd införts. Enligl beslut vid 1978/79 års riksmöte (KU 1978/79:29, rskr 263) utgår stödet i form av ell grundbidrag om 150 000 kr. saml med 3 000 kr. per mandal för oppositionsparti och I 000 kr. per mandal för parti i regeringsställning, allt beräknat per budgetär.

Med utgångspunkt från del parlamentariska läget efter 1979 års riksdags­val beräknas medelsbehovel lill 1 447 000 kr. vilket innebär oförändrat belopp.

Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

all till Riksdagen: Stöd tid partigrupper för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 1 447 000 kr.

A 14. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

1979/80   Utgift           141727       Reservadon    145 345

1980/81    Anslag       325 000 1981/82   Förslag      400 000

Från anslaget bestrids utgifter för utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Anslaget disponeras av riksgäldskonloret.

Kontrakterade protokoll, som f. n. är under utarbetande, är prästestån­dets protokoll vid riksdagarna 1723 och 1738-1739, ridderskapet och adelns protokoll vid riksdagarna 1755-1756 och 1778-1779, bondeståndels proto­koll vid 1778-1779 års riksdag samt borgarståndets protokoll vid 1742-1743 åis riksdag.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                  11

För arbete med protokollen erfordras för budgetåret  1981/82 enligt fullmäktiges beräkning 400 000 kr. ulöver på anslaget beräknad behåll­ning. Fullmäktige i riksgäldskonloret föreslår

all dll Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1981/82 anvisas ett reservationsanslag av 400 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

12

B. DEN INRE RIKSDAGSFORVALTNINGEN

B 1. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader

1979/80    Utgift 1980/81    Anslag 1981/82    Förslag

72 649 798 77 551 000 83 909 000

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

 

Personal

Kammarkansliet Handläggande personal Övrig personal

Utskotten Handläggande personal Övrig personal

Förvaltningskontoret Handläggande personal Övrig personal

36 8

67 16

■ 72 159' 358

-I- 1 + I

 

Anslag

Arvoden till ledamöter av förvaltningsslyrelsen och

suppleanter för dessa Lönekostnader Sjukvård m. m. Reseersättningar Riksdagens restaurang Lokalkostnader Bostadsrättsföreningar m. m. Expenser

Kostnader för översättningsarbete Publikationstryck Övriga utgifter

Uppbördsmedel

Ersättning för utlånad personal Influtna hyror

Bostadsrättslägenheter m. m. Försäljning av informationsmaterial

 

135 000

+

3 000

39 963 000

+ 5 658 000

396 000

 

-

828 000

-

85 000

760 000

+

186 000

26 384 000

-

536 000

400 000

 

-

9 025 000

+

881 000

60 000

 

-

378 000

 

-

568 000

+

21 000

78 897 000

+ 6 128 000

80 000

+

10 000

650 000

+

65 000

300 000

-F

10 000

1000

 

-

77 866 000

-1 6 043 000

' Inkl. 42 lokalvårdare

Ökningen under anslagsposten Lönekoslnader har beräknats lill 5 658 000 kr., varav 5 557 000 kr. utgör löneomräkning och 101 000 kr. kostnader för ny Ijänsl.

Förvaltningsslyrelsen har som ell resultat av särskilda utredningar inrättat följande tjänster fr.o.m. innevarande budgetår:

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                             13

en tjänst som slenografaspiranl vid kammarkansliet,

tre föredragandeljänster vid ulskottsorganisalionen med placering vid Iradk-, jordbruks- och civilulskottet,

en byråassislenlljänsl vid ulskottsorganisalionen med placering vid kullur-och ulbildningsulskollels gemensamma serviceenhel,

två kontorsassistenttjänster likaledes vid utskottsorganisationen varav 1/2 vid finans- och civilulskottens gemensamma serviceenhel och en vid Irafik-och jordbruksutskottens gemensamma serviceenhel saml 1/2 vid näringsut­skottel.

Vidare har 1/2 tjänst som konlaklsekreterare inrättats vid förvaltnings­kontoret (upplysningsljänsten) som en följd av alt RIFO:s konlaktsekrete-rarverksamhel överförts lill riksdagen.

Förvaltningskontoret har inför budgetåret 1981/82 begärt förstärkning med en tjänst som expeditionsassislenl vid enheten för riksdagstryck. Förstärkningen motiveras av krafligl ökad arbelsanhopning bl. a. under sommaruppehållet. Ett bifall lill framställningen gör det möjligt atl dra in en arvodesanslällning, knuten till riksmölesdd. Förvaltningsslyrelsen har bedömt äskandet som motiverat.

Anslagsposten Reseersättningar har minskals med 85 000 kr. på grundval av bl. a. de uppgifter som lämnats från utskotten om planerad reseverksam­het.

Under anslagsposten Riksdagens restaurang har upptagils en ökning med 186 000 kr. för dels vissa kostnader som skall läckas enligt gällande avtal rörande restaurangverksamheten, dels viss engångsanskaffning. I samman­hanget kan noteras all del redovisade underskottet beräknas öka från 700 000 kr. dll 770 000 kr.

Anslagsbehovet under anslagsposten Lokalkostnader är i föreliggande förslag beräknat till 25 848 000 kr., vilkel innebär en minskning med 536 000. Härvid är att märka att drygt en milj. kr. av lönekostnaderna för lokalvården av bokföringstekniska skäl fortsättningsvis föreslås belasta anslagsposten Lönekoslnader. Vidare bör noteras alt hyreskostnaderna för lokalerna vid Sergels Torg, vilka f. n. uppgår till ca 16,5 milj. kr., är föremål för förhandlingar med Stockholms kommun. Förhandlingarna, som förs inom ramen för gällande hyresavtal och som huvudsakligen avser räntekompen­sation, kan leda lill avsevärda hyreshöjningar.

Under anslagsposten Expenser föresläs en ökning med 881 000 kr. Av ökningen avser 360 000 kr. fortsatt försöksverksamhet med användning av ADB-teknik vid textproduktion m. m. Förvaltningsslyrelsen har för ända­målet anslaget 315 000 kr. innevarande budgetår, och hittillsvarande erfarenheler är så positiva all medel för en fortsall, något utökad, försöksverksamhet bör ställas till förfogande nästa budgetär. I samman­hanget bör noteras atl den ADB-baserade produktionen av register över riksdagstrycket kraftigt försenals, vilkel kan bero på all resurserna är otillräckliga. Förvaltningsslyrelsen bedömer emellertid all ställningstagande

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

14

lill organisation och resurser för ADB-arbelet inom riksdagen bör ske i etl sammanhang. En samlad översyn bör därför göras när även pågående försöksverksamhet med lexlprodukrion m. m. utvärderats. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

all lill Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 83 909 000 kr.

B 2. Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket m. m.

 

1979/80

Utgift

15 102 041

 

 

1980/81

Anslag

16 000 000

 

 

1981/82

Förslag

17 500 000

 

 

 

 

 

1980/81

Beräknad ändring

1981/82

Utgifter

Riksdagshandlingar Tryckningskostnader Bokbinderikostnader

 

14 500 000 3 899 000

+ 2 030 000 -H    545 000

Kommittétryck

 

1000 18 400 000

-t- 2 575 000

Uppbördsmedel

Försäljning av riksdagstryck och makulatur

-   2 400 000 16 000 000

-1- 1 075 000 -H 1 500 000

Enligl meddelande från Grafiska industriförbundet utgör den beräknade kostnadsökningen för sättnings-, trycknings- och bokbinderiarbeten under perioden 1 februari 1979-1 juli 1980 i genomsnitt drygt 13 %. Tryckpappers-kosinaderna har under nämnda period ökat med ca 10 %.

Inkomsterna för försäljning av riksdagstryck och makulatur torde komma all öka med drygt 1 000 000 kr. Nettoökningen av anslaget beräknas sålunda riil 1 500 000 kr.

Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

alt lill Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstryck­et m. m. för budgetåret 1981/82 anvisas etl förslagsanslag av 17 500 000 kr.

B 3. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer

1979/80   Utgift

190 917

1980/81    Anslag

220 000

1981/82   Förslag

240 000

Reservation   22 657

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

15

Från anslaget bestrids kostnaderna för utgivningen av riksdagens årsbok. På grund av ökade framslällningskoslnader och pappersprishöjningar bör anslaget räknas upp med knappt 10 %. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

all lill Den inre riksdagsförvallningen: Utgivande av särskilda publikationer för budgetåret 1981/82 anvisas ell reservations­anslag av 240 000 kr.

B 4. Den inre riksdagsförvaltningen: Riksdagens utåtriktade informations­verksamhet

1979/80   Utgift           458 405

1980/81    Anslag       791000 1981/82   Förslag      676 000

 

 

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

Utgifter

 

 

Serviceverksamhet till massmedier

316 000

-H   25 000

Informationsmaterial till besökande i riksdagshuset

50 000

-

Riksdagens skoltjänst

445 000

- 150 000

 

811000

- 125 000

Uppbördsmedel

 

 

Försäljning av AV-material och studiematerial

-   20 000

-   10 000

 

791 000

- 115 000

Från anslaget bestrids kostnader dels för viss serviceverksamhet lill massmedier, dels för informationsmaterial etc. till besökande i riksdagshu­set, dels för riksdagens skoltjänst. Riksdagens informationsgrupp är sam-rädsorgan i fråga om den verksamhet som bekostas från anslaget.

För serviceverksamhet lill massmedier beräknas 341 000 kr. och för informationsmaterial 50 000 kr.

För riksdagens skoltjänst beräknas 295 000 kr., varav 159 000 kr. ulgör kostnader för fortbildningskurser för lärare och resterande belopp avser kostnader för framställning av AV- och studiematerial, klassrumsmalerial, vissa tryckningskostnader m. m.

Minskningen är motiverad av dels att utfallet av verksamheten under budgetåret 1979/80 var avsevärt lägre än budgeterat, dels alt antalet planerade fortbildningskurser för lärare minskats i förhållande riil lidigare års planering. Med det nu begärda anslaget för budgetåret 1981/82 bedöms verksamheten kunna bedrivas med samma ambitionsnivå som under de senaste två åren.

Försäljning av AV-material och studiematerial beräknas medföra en

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                              16

inkomst av 10 000 kr., vilkel innebär en minskning med 10 000 kr. med oförändrad prissättning.

Talmanskonferensen tillsatte våren 1980 en särskild kommitté med uppgift alt utvärdera riksdagens utåtriktade informationsverksamhet. Kommitténs rapport beräknas föreligga omkring årsskiftet 1980/81 och kan komma alt aktualisera förändrat medelsbehov. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslär

all lill Den inre riksdagsförvaltningen: Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet för budgetåret 1981/82 anvisas elt förslagsanslag av 676 000 kr.

B 5. Den inre riksdagsförvaltningen: Nytt riksdagshus

1979/80   Utgift             31599 115       Reservation   74 438 024

1980/81    Anslag           30 000 000

1981/82   Förslag      150 000 000

Bakgrund

Riksdagen beslöt den 8 mars 1978 om återflyttning lill iordningställda lokaler på Helgeandsholmen och i Gamla Stan. Beslutet innefattade bl. a. fastställande av ddplan samt kostnadsramar för projektet vad gäller investeringar i byggnader, kostnader för inredning saml teleutrustning, allt i prisläge 1 april 1977.

Arbetena med utgrävningarna i Riksplan, som påbörjades i april 1978, har blivit långl mer omfattande och kostnadskrävande än vad som lidigare kunnat bedömas beroende på den stora mängden av påträffade fornlämning­ar. Först under september 1980 avslutades de arkeologiska undersökningar­na på platsen och de egentliga byggnadsarbetena kunde påbörjas.

Trots de förseningar som orsakats av de arkeologiska utgrävningarna är huvudtidplanen inriktad på alt riksdagen skall kunna återflytta till ombyggda lokaler sommaren 1983.

I april 1979 uttalade riksantikvarieämbetet atl den medellida stadsmuren skulle bevaras. Senare under 1979 logs förhandlingar upp mellan riksdagens byggnadskommitté, Stockholms kommun och utbildningsdepartementet där frågan om möjlighelerna all anordna ell medelddsmuseum i del av Riksplans underbyggnad diskuterades. Riksdagen var därvid beredd dels att avstå en del av underbyggnaden för museet, dels all bidra med uppbyggnad av råslommen. Investeringskostnaden därutöver var riksdagen däremot inle beredd att bidra med liksom inte heller driften av museet.

En översiktlig programskiss för etl sädani museum presenterades i november 1979.

Överläggningarna mellan Stockholms kommun och utbildningsdeparte­mentet i de ekonomiska frågorna kring ell medeltidsmuseum avslutades i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                             17

princip i juni 1980. Beslutet innebar all staten bidrar med 10 milj. kr. till investeringskostnaden för museet. Inredning, drift och underhåll skall i princip bekostas av Stockholms kommun. Riksdagens byggnadskommitté gav samtidigt byggnadsstyrelsen i uppdrag all påbörja projeklering av medeltidsmuseel.

Anslagna 10 milj. kr. för investeringar redovisas inle i riksdagshusprojek­tets investeringsplan.

Projekteringen av bygghandlingar för riksdagshuset och plenisalsbyggna­den var klar vid årsskiftet 1979/80 och handlingarna lämnades ul till anbudsräkning. De fastprisanbud som lämnades i april låg på en sådan hög kostnadsnivå att de förkastades. En förhandlingsupphandling med de entreprenadföretag som låg lägst resulterade i elt avlalsförslag med konsortiet AB Skånska Cemenlgjuteriet, Armerad Betong, Vägförbällring-ar AB och John Mattsson Byggnadsakliebolag (Riksdagskonsortiet). Avtals-förslaget godkändes av riksdagens byggnadskommitté den 4 juli 1980 och beställning lades till konsortiet den 18 juli 1980.

Avtalet är elt löpande-räkningsavlal med kostnadsincifamenl och en angiven riktkoslnad. Avtalets riklkoslnad innebär elt överskridande av kalkylerad kostnad med ca 61 milj. kr. inkl. moms.

Upphandlingar har vidare slutförts beträffande teletekniska anläggningar. Förhandlingar pågår om upphandling av ett flertal underentreprenader, t. ex. rulltrappor, kylanläggning, rörposl och styr- och regleranläggning-ar.

Ell anlal programfrågor, som huvudsakligen gällde utskottens placering i riksdagshuset, aktualiserades under hösten 1979 och resulterade i en revidering av bygghandlingarna. Revideringen har slutförts under september 1980 och medförde atl ytterligare lokaler måste tas i anspråk. Byggnads­kommittén beslöt den 19 december 1979 att delar av förvaltningskontoret inkl. upplysningsljänsten skulle förläggas lill kv. Cephalus, nuvarande kanslihusannexel.

Programarbetet med riksdagens ianspråktagande av kv. Cephalus påbör­jades under våren 1980. Utöver ovan nämnda enheter placeras även det socialdemokratiska parligruppkansliel samt övriga partiers utredningsgrup­per i kvarteret.

För angivna ändamål kommer tre våningsplan all las i anspråk i kv. Cephalus. Prograniskiss förelåg vid månadsskiftet september/oktober 1980. Byggnadskommittén och byggnadsstyrelsen har kommit överens om all fasligheten tills vidare skall kvariigga hos byggnadsstyrelsen.

Avtalsförhandlingar mellan riksdagen och Stockholms kommun belräffan­de markfrågor, genomförande m. m. avslutades i februari 1980.

Den arbetsgrupp med representanter för Stockholms kommun och byggnadsstyrelsen, som har arbetat med frågorna om all långsiktigt säkra grundvatlennivån på Helgeandsholmen, lämnade den 11 april 1980 en rapport med förslag lill ålgärder. Dessa innebär i stort all valtenlröskeln i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                             18

Stallkanalen flytlas lill Norrbro saml all en "lälskärm" ulförs tnellan Mälaren och Saltsjön i läge från Slallkanalen över Riksplan lill Norrström. Åtgärderna skall inle ulföras inom riksdagshusprojektels ram men bör vara utförda före år 2000.

Kostnader

Investeringskostnaderna för byggnadsarbeten beräknades i föregående års anslagsframställning till 320 milj. kr. i prisläge 1 april 1979. Byggnadsstyrel­sen har pä grundval av genomförd upphandling av generalenlreprenör för arbetena med riksdagshuset och plenisalsbyggnaden gjort en ny kostnads­beräkning för projektet som redovisades för byggnadskommittén den 3 juli 1980. Kostnaderna beräknas här till 440 milj. kr. i prisläge 1 april 1980.

Kostnadsökningen ulöver vad som beror av byggnadskoslnadsindex för perioden 1 april 1979 - 1 april 1980 (11 %) utgörs av 87 milj. kr. Huvuddelen av kostnadsökningen beror av avtalet med konsortiet, som med 61 milj. kr. översteg kalkylerad kostnad. Resterande del av kostnadsökningen beror i huvudsak av merkostnad för de arkeologiska undersökningarna jämte följdkostnader, ca 20,6 milj. kr., och av merkostnader för kommunens krav på ändrad tillfart lill Riksplans underbyggnad saml kostnader för utredning och projeklering av programförändringar.

Mot denna bakgrund föreslås all en kostnadsram för investering i byggnader förs upp med 440 milj. kr. i prisläge 1 april 1980.

Kostnader för inredning föreslås uppräknade indexmässigt med 11 % för perioden 1 april 1979-1 april 1980 till totalt 39 milj. kr. Hänsyn har dock inle tagits lill i vilken omfattning befintlig inredning kan återanvändas.

Kostnader för inredning och utrustning för kv. Cephalus tillkommer men kan beräknas först inför budgetåret 1982/83.

Upphandling av allmän teleteknisk utrustning slutfördes i september 1980 med LM Ericsson telemalerial AB som entreprenör. Kostnaderna enligt avlalsförslag godkändes av riksdagens byggnadskommittés arbelsutskotl den 13 augusd 1980. Avtalet innebär atl den totala kostnaden för samtlig allmän teleteknisk utrustning inkl. ny telefonväxel beräknas lill 42,2 milj. kr., vilkel belopp föresläs föras upp som kostnadsram för teleutrustning i prisläge 1 april 1980.

I följande tabeller redovisas kostnadsram och investeringsplan.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen               1981          19

Kostnadsram

Kostnader milj. kr.

79-04-01    80-04-01

Investering i byggnader                                                       320,0         440,0

Kostnader för inredning                                                        35,1          39,0

Kostnader för teleutrustning                                                 28,3         42,2

 

 

383,4           521,2

Investeringsplan (långtidsbudget) milj. kr.

1978/79     79/80         80/81         81/82         82/83

83/84         S4/85         Totalt

13,1           38,8           91,3           1.50,0         155,0

60,0           13,0          521,2

Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

atl till Den inre riksdagsförvallningen: Nytt riksdagshus för budgetåret 1981/82 anvisas etl reservationsanslag av 150 000 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                 20

C. ALLMÄNT KYRKOMÖTE

C 1. Allmänt kyrkomöte

1979/80   Utgift        222 363
1980/81    Anslag            1000

1981/82    Förslag             1000

Enligt gällande bestämmelser skall allmänt kyrkomöte hållas senast under år 1984. Kommundepartementel bedömer all vissa skäl finns all hålla kyrkomöte våren 1982, men något beslut är ännu ej fallat. 1 avvaktan på närmare preciseringar upptas endast ett formellt belopp. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

alt dll Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1981/82 anvisas etl förslagsanslag av 1 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981 D. RIKSDAGENS VERK

21

D I. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1979/80    Utgift 1980/81    Anslag 1981/82   Förslag

29 048 726 22 880 000 32 624 000

 

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

 

Personal

(därav revisionsenheten)

Anslag

Lönekostnader

(därav revisionsenheten)

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Personalutbildning

Information m. m.

Automatisk databehandling m. m.

Uppbördsmedel Försäljning av publikationer Inkomster   i   samband   med   datamaskindragning m. m.

Expeditionsavgifter vid försäljning av premieobliga­tioner

 

144

+ 3

(3)

(-)

15 672 000

-H 3 126 000

(393 000)

(-1-  85 000)

71000

+       9 000

500 000

+ 110 000

3 148 000

+ 3 870 000

1 444 000

-t    559 000

100 000

-■    150 000

250 000

+ 145 000

3 385 000

-H 596 000

24 570 000

+ 8 565 000

1000

-

189 000

+  71000

1 500 000

- 1 250 000

22 880 000

+ 9 744 000

Som väl känt har kontorets verksamhet förändrats ganska myckel under de senaste åren. Utgivningen av premie- och sparobligationer har ökal krafligl. Statens utlandsupplåning och uppgifter i anslutning till det statliga varvs- och rederistödet har efter hand krävt allt större arbetsinsatser från kontorels sida. Del senaste året har helt nya uppgifter tillkommit när det gäller statliga kreditgarantier.

Under de senaste åren har dimensioneringsfrågorna prövats vid uppre­pade tillfällen, senast i anslutning till genomförandel av den omorganisation som beslutades under våren 1979. De bedömningar som från fullmäktiges sida gjordes vid detla tillfälle innebar atl en ökning av personalstyrkan borde komma lill stånd ulöver vad som angavs i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81. Bl. a. bedömdes denna ökning motiverad av all man måsle ersätta det bortfall av arbetskraft som uppstår till följd av olika ledigheter. Som dimensioneringsgräns vad gäller fast anställd personal i

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                             22

arbete har fullmäktige för budgetåret 1980/81 utgått från 144 årsverken eller 15,6 milj. kr. i lönekoslnader, beräknat i lönelägel före 1980 års avtalsrö­relse. Det är denna dimensionering som i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 anges som utgångsläge.

På vissa områden kommer del alt behövas ell ytterligare tillskoll av arbetskraft för all kontoret skall kunna klara sina uppgifter. Här redovisade anslagsberäkningar utgår därför från all upplåningsenhelen bör tillföras en handläggartjänsl och en assistenttjänsl, båda för emissionsgruppens verk­samhet, och all garanti- och rällsenhelen bör tillföras en handläggar­tjänsl.

Behovel av lillfällig personal under budgetåret 1981/82 är svårt all nu bedötna. Vad gäller dessa resurser grundar sig de här redovisade beräkning­arna på antagandet all del kommer alt behövas särskilda arbetsinsatser för utgivning av sparobligationer.

Lönekostnaderna beräknas öka med 3 126 000 kr. varav 351 330 kr. hänför sig till de tre nya tjänsterna och resten lill löneomräkningar saml utökning av den tillfälliga personalen.

För innevarande budgetår har under anslagsposten Reseersättningai-beräknats 500 000 kr., varav 400 000 kr. för utrikes resor. Kostnaderna för resor ökar kraftigt främsl lill följd av resor i samband med slalsupplåningen i utlandet. För budgetåret 1981/82 beräknas medelsbehovel öka med 110 000 kr., varav 100 000 kr. för utrikesresor.

Under anslagsposten Lokalkostnader har för innevarande budgetår beräknats 3 148 000 kr. För budgetåret 1981/82 har fullmäkdge beräknat medelsbehovet lill 7 018 000 kr., en ökning med 3 870 000 kr. Av medels­behovet avser 5 890 000 kr. hyror för kontorets lokaler i kvarteren Loen 4 och 5, Polacken och Brunkhuvudet.

Under anslagsposten Expenser har för innevarande budgetår beräknats

1 444 000 kr. För nästa budgetår har beräknats en ökning med 559 000 kr. lill

2 003 000 kr. Av ökningen beror 220 000 kr. på ökade hyror för reproappa­rater samt nytillkommen inhyrning av skrivautomat. Kostnaderna för vinsiutbetalningsblanketter beräknas öka med 100 000 kr. och för telefon och telex med 96 000 kr.

Ell av syftena med den beslutade omorganisationen har varit all förstärka vissa administrativa stödfunktioner och i anslutning därtill bl. a. åstadkom­ma en utbyggnad av personalutbildningen. Utgiften Personalutbildning upptas i årets anslagsframställning som en särskild anslagspost, som i förhållande till motsvarande beräkningar för budgetåret 1980/81 ökar med 150 000 kr. Ökningen är alt se som en konsekvens av den utbyggnad som redan inletts.

För innevarande budgetår har 250 000 kr. beräknats under anslagsposten Information m. m., som förutom kontorets interna och externa information även omfattar tidskrifts- och biblioteksservice saml publikalionstryck. För nästa budgetår beräknas en ökning med 145 000 kr. för alt täcka kostnads-

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                              23

ökningar och för att medge en utökad information om riksgäldskonlorets verksamhet.

För anslagsposten automatisk dalabehandling m. m., som för innevarande budgetår beräknats lill 3 385 000 kr., har för budgetåret 1981/82 beräknats en ökning med 596 000 kr. Den fortsatta utvecklingen av syslem för statsskuld-boken och bokföringen och en slörre ökning än beräknat av antalet sparobligationer kommer att kräva tilläggsinvesteringar under 1981/82. Bl. a. behövs tre textskärmar, två lokala skrivare och två direktminnesen-heter för ökal regislerutrymme. Kostnaderna för della beräknas lill 765 000 kr., vilkel är en ökning med 450 000 kr. i förhållande dll innevarande budgetår. Kostnaderna för systemutveckling (konsultkostnader m. m.) beräknas minska med 300 000 kr., och för leknisk service beräknas en ökning med 169 000 kr. För sortering vid servicebyrå av inlösta premieobligationer beräknas en kostnadsökning med 130 000 kr.

Utgifterna för utveckling, drift och underhåll av ADB-baserade rutiner för kontorets egen dator skall ses mol bakgrund av den totala kostnadsbedöm­ning för hela datorprojeklet som presenterades för riksdagen i februari 1979 i redogörelse 1978/79:14 och som innebar en förväntad kostnadsbesparing om ca 600 000 kr. för en sjuårsperiod. Senare kalkyler lyder på en besparing om ca 2 000 000 kr.

Vid försäljning per post i riksgäldskonloret av premieobligationer uttas en expeditionsavgift för alt täcka härtill direkt knutna kostnader, bl. a. för exlra personal och för porton. För innevarande budgetår beräknades inkomsten härav till 1 500 000 kr. På grund av minskad försäljning per post beräknas inkomsten under 1981/82 endasi bli 250 000 kr.

Fullmäktige i riksgäldskonloret föreslår

att lill Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 32 624 000 kr.

D 2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.

1979/80 Utgift 31942 319 1980/81 Anslag 21 050 000 1981/82   Förslag      30 403 000

1980/81            Beräknad

ändring 1981/82

1.       Obligationspapper                                                       550 000       -t-    750 000

2.       Värdepapperstryck                                                   3 500 000       -1-1418 000

3.       Reklam, annan information och konsultkostnader   17 000 000       +7 185 000

21 050 000       -I- 9 353 000

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

24

Utgifternas storlek är beroende av den statliga upplåningens omfattning och inriktning. Vid beräkningen av anslaget 1981/82 har antagits en fortsatt omfattande emissionsverksamhet, såväl inom landet som utomlands. För upplåning inom landel beräknas för 1981/82 22 403 000 kr. och för upplåning utomlands 8 000 000 kr. Fullmäktige i riksgäldskonloret föreslår

all lill Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 30 403 000 kr.

D 3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet

 

1979/80    Utgift

535 915

 

 

1980/81    Anslag

730 000

 

 

1981/82    Förslag

760 000

 

 

 

 

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

1. Vinslutlotlning

 

50 000

_

2. Information om vinslutlotlning och sparpremie

660 000

+ 30 000

3. Övrigt

 

20 000

-

 

 

730 000

+ 30 000

Fullmäktige i riksgäldskonloret handhar administrationen av lönsparan­del, bl. a. den årliga vinslullollningen i vinslsparandet, samt vissa kontroller i samband med skattesparandel. Anslag till vinster i vinstutlotlningen, dll sparpremier samt lill sparkampanj äskas under VII:e huvudtiteln.

Under förevarande anslag beräknas för administrations- och dalabehand­lingskostnader i samband med utlottningen 50 000 kr. För information om vinslullollningen och delgivande av utlotlningsresultalel, bl. a. tryckning av vinsllislor och annonsering i dagspress, beräknas 690 000 kr. I beräkningen har inte medtagits kostnader för del arbele som i samband med ullollning och information utföres av riksgäldskonlorets egen personal.

Under poslen Övrigt har upplagils oförändrat 20 000 kr.

Fullmäktige i riksgäldskonloret föreslår

alt lill Riksgäldskonloret: Administrationskostnader för lönsparan­det för budgetåret 1981/82 anvisas elt förslagsanslag av 760 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                              25

D 4. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premie-ring av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt

 

1979/80

Utgift

-

1980/81

Anslag

1000

1981/82

Förslag

1000

Regeringen har bemyndigats att, om konjunkturläget modverar det, besluta om premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna i lagen om premiering av visst frivilligt sparande. Riksgäldskontoret skall handha adminstrationen vid eventuellt kommande premieringar. Anslaget bör för budgetåret 1981/82 uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. Fullmäktige i riksgäldskonloret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande prelimi­när skatt för budgetåret 1981/82 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 5. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1979/80   Utgift           10 622 755

1980/81    Anslag       11 421 000 1981/82   Förslag      12 520 000

Justitieombudsmännen har tillsyn över alt de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

Verksamheten regleras av lagen (1975:1057; ändr. 1977:1023 och 1980:15) med instruktion för justideombudsmännen.

Justitieombudsmännen

Beräknad
ändring
1980/81            1981/82

Personal

33

 

-

27

 

_

60

 

-

9 531 000

+

854 000

28 000

+

3 000

210 000

-1-

30 000

1027 000

+

137 000

625 000

-1-

75 000

11421000

+ 1 099 000

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Lönekoslnader

Sjukvård

Reseersällningar

Lokalkostnader

Expenser

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                 26

Inspektionsverksamheten beräknas fä samma omfattning under budget­året 1981/82 som den haft under tidigare år. Antalet nya klagoärenden under verksamhetsåret 1979/80 uppgick riil 3 221 och antalet nya inidarivärenden riil 140. Detla innebär en ökning belräffande klagoärenden med 185 och en minskning beträffande initiativärenden med 25 i förhållande lill föregående år. En fortsatt ökning i första hand av klagomålen kan förväntas under de närmaste åren.

Lönekostnaderna har för nästkommande budgetår beräknats riil 10 385 000 kr., varav 854 000 kr. utgör löneomräkning.

Lokalkostnaderna beräknas öka med 137 000 kr., beroende främst på ökade hyreskostnader.

Under anslagsposten Expenser har för innevarande år anvisats 625 000 kr. Kostnaderna beräknas öka med 75 000 kr., huvudsakligen beroende på kostnadsstegringar men även på behovet av ökade informadonsinsatser om JO-ämbelel.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvallningsslyrelse har inte något att erinra mot medelsbe­räkningen och föreslär

att till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen för budget­året 1981/82 anvisas etl förslagsanslag av 12 520 000 kr.

D 6. Riksdagens revisorer och deras kansli

1979/80 Utgift 4 741 157 1980/81 Anslag 5 123 000 1981/82   Förslag      5 812 000

Riksdagens revisorer har till uppgift alt pä riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten.

För verksamheten gäller lagen (RFS 1975:9; omtryckt 1979:10) med instruktion för riksdagens revisorer.

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

27

Revisorerna

1980/81

Beräknad

ändring

1981/82

 

Personal

Handläggande personal Övrig personal

Anslag

Arvoden till revisorerna

Lönekostnader

Sjukvård m. m.

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

 

15

-

6

-

21

-

265 000 ■'

+     5 000

3 676 000

+ 571 000

9 000

+     1000

75 000

+ 20 000

928 000

-f-  21K)0

170 000

+ 90 000

5 123 000

-1- 689 000

Anslagsposten Lönekostnader föreslås uppräknad med 571 000 kr. Av detla belopp är 180 000 kr. all hänföra till en handläggartjänsl som förvaltningsslyrelsen inrättat bl. a. för tjänstgöring vid riksdagsutskotten, och resten utgör löneomräkning.

För anlitande av utomstående konsulter disponerar revisorerna f. n. elt belopp av 350 000 kr. Den möjlighet som därmed skapats för revisorerna att tillföra granskningen speciella kunskaper har varit av stort värde. Med hänsyn till den allmänna kostnadsslegringen för konsulttjänster bör en uppräkning ske med 53 000 kr., dvs. 15 %.

Riksdagens förvallningsslyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsbe­räkningen och föreslår

all till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 5 812 000 kr.

D 7. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskost­nader

1979/80   Utgift           3 003 028

1980/81    Anslag       3 632 000 1981/82   Förslag      3 976 000

Nordiska rådet, vars verksamhet regleras i samarbetsöverenskomnielsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavialel) 1962 med ändringar 1971 och 1974, är ell organ för samråd mellan de nordiska ländernas riksdagar och regeringen. Färöarna och Åland deltar i rådels arbete. Rådet sammanträder i regel en gång om året. Under 1973 och

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

28

1974       har dock prövats en försöksordning med delade sessioner, och under

1975       anordnade rådet sin första extra session.

Rådet består av 78 valda medlemmar, av regeringsrepresentanler och av representanter för Färöarnas landsslyre och Ålands landskapsstyrelse.

Sveriges riksdag väljer 18 medlemmar. Dessa ulgör tillsammans med av regeringen utsedda representanter rådels svenska delegation. Delegationen bislås i sin verksamhet av ell kansli.

Delegationen

 

 

Beräknad

 

ändring

1980/81

1981/82

Personat

 

Handläggande personal                                                              8

-

Övrig personal                                                                                 8'

-

16

-

Anslag

 

Arvoden för medlemmars deltagande i sammanträden   . 25 000

-

Arvoden för medlemmar av arbetsutskottet                      15 000

-

Lönekostnader för tjänstemän                                       1 902 000

+ 212 000

Extrapersonal                                                                    13 000

-

Sjukvård                                                                             12 000

+     2 000

Reseersättningar                                                                   310 000

+   40 000

Lokalkostnader                                                                    650 000

+   60 000

Expenser                                                                          705 000

+   30 000

3 632 000

+ 344 000

' Varav 1 halvtidstjänst

Lönekostnaderna har för nästkommande budgetår beräknats lill 2 114 000 kr., varav 212 000 kr. ulgör löneomräkning.

Ökningen av lokalkostnaderna hänför sig nästan helt till hyreshöjning­ar.

Höjningen av anslagsposten Expenser motiveras huvudsakligen av all­männa kostnadsökningar.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvallningsslyrelse har inle något atl erinra mol medelsbe­räkningen och föreslår

all lill Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 anvisas elt för­slagsanslag av 3 976 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                             29

D 8. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensam­ma kostnader för Nordiska rådet

1979/80   Utgift           3 390 314

1980/81    Anslag       3 183 000 1981/82   Förslag      3 940 000

Delegationen

Riksdagen beslöt den 24 maj 1973 ari godkänna lilläggsprolokoll om Nordiska rådets presidiesekretarial och dess rättsliga ställning, vilkel undertecknats av Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar den 15 maj 1973. Riksdagens beslut innebär all samma principer som föreslagils gälla ministerrådets sekretariat i prop. 1973:122 angående godkännande av överenskommelse om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning kommer atl lillämpas för presidiesekrelariatels del. Överenskommelsen innehåller bl. a. bestämmelse om ell specielll avgiftssystem för sekrelarialspersonalen enligl regler som utformats i samarbete mellan presidiet och representanter för dåvarande finansdepar­tementet.

Rådets presidium har för 1981 antagit en budget om 9 517 000 kr.

I följande sammanställning upptas Sveriges andel, beräknad efter 41,4 % av hithörande budgelkoslnader.

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1.       Arvoden och löner                                                                                    I 622 880

2.       Förvaltningskostnader                                                                                373 428

3.       Lokalkostnader                                                                                           254 610

4.       Reseersättningar                                                                                         207 000

5.       Rådets tryck                                                                                             1 357 920

6.       Information                                                                                                 774 180

7.       Till presidiets förfogande                                                                           120 060

4 710 078
Inkomster                                                                                                    956 340

Medelsreserv                                                                                                 186 262

3 940 000

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvallningsslyrelse har inle något all erinra mol medelsbe­räkningen och föreslår

all lill Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1981/82 anvisas ell förslagsanslag av 3 940 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981                        30

E. DIVERSE

E 1. Kommittéer m. m.

1979/80   Utgift             50 540

1980/81    Anslag       100 000 1981/82   Förslag      100 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för kommilléer och utredningar genom särskilda sakkunniga m. m.

Kostnaderna för budgetåret 1980/81 beräknas för den inre riksdagsförvall­ningen lill 90 000 kr. och för riksgäldskonloret till 10 000 kr., innebärande atl anslaget uppföres med 100 000 kr. Riksdagens förvallningsslyrelse föreslår

alt till  Kommittéer m. m.   för budgetåret  1981/82 anvisas etl förslagsanslag av 100 000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 19 till budgetpropositionen 1981

31

Register

Sextonde huvudtiteln

Sid.

2 3

3

4

4

5

5

6

6

7

8

9

9 10 10 10

INLEDNING

ANSLAGEN

A.    Riksdagen

1.             Arvoden m. m. lill riksdagens ledamöter                                   55 613 000

2.      Reseersättningar m. m. lill riksdagens ledamöter                       15 048 000

3.      Riksdagsledamöters dellagande i Europarådets verksamhet       1065 000

4.      Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige                               2 846 000

5.      Parlamentariska delegationer                                                        450 000

6.      Bidrag till studieresor                                                                     196 000

7.      Representation m. m.                                                                    325 000

8.      Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp                           321 000

9.      Bidrag lill Sällskapet Riksdagsmän och forskare                             115 000

 

10.     Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet                          30 000

11.     Kontorshjälp till riksdagsledamöter                                              2900000

12.             Pensioner ät f. d. riksdagsledamöter m. fl.                                10 650 000

13.             Stöd till partigrupper                                                                  1 447 000

14.             Utgivande av otryckta ståndsprotokoll                                         400 000

91 406 000

 

B.    Den inre riksdagsförvaltningen

12       1.  Förvaltningskostnader

14       2.  Kostnader för riksdagstrycket m. m.

14                    3.   Utgivande av särskilda publikationer

15                    4.   Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet

16                    5.   Nytt riksdagshus

83 909 000

17 500 000

240 000

676 000

L50 000 000

252 325 000

 

C.     Allmänt kyrkomöte

20       1.    Allmänt kyrkomöte

1000 1000

 

D.     Riksdagens verk

Riksgäldskontoret 21        1.        Förvaltningskostnader

23                     2.        Vissa kostnader vid amission av statslån m. m.

24          3.        Administrationskostnader för lönsparandet

25          4.        Administrationskostnader i samband med premiering

av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt

25                     5.    Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

26          6.    Riksdagens revisorer och deras kansli

Nordiska rådels svenska delegation och dess kansli

27      7.       Förvaltningskostnader

29       8.        Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

32 624 000

30 403 000

760 000

1000

12.S20 000

5 812 000

3 976 000

3 940 000

90 036 000

 

E.     Diverse

30       1.    Kommittéer m.

Summa kr.

100 000

100 000

433 868 000

 

GOTAB 66(186   Slockholm I9S0

 

Bilaga 20 till budgetpropositionen 1981

Prop. 1980/81:100 Bilaga 20

Räntor på statsskulden, m.m.

BUDGETDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till statsbudgeten föi- budgetåret 1981/82 såvitt avser räntor på statsskulden, m. m.

Med skrivelse den 19 december 1980 har fullmäktige i riksgäldskonloret överlämnat förslag till siat för riksgäldsfonden för budgetåret 1981/82. Riksgäldskonloret har därefter under hand reviderat beloppen i denna skrivelse lill följd av all riksrevisionsverkets beräkningar av budgetulfallet för innevarande budgetår nu pekar på ell slörre budgetunderskott än när riksgäldskonlorets överlämnade skrivelse utarbetades. Del förslag lill stal för riksgäldsfonden som jag här redovisar har lagils fram tillsammans med riksgäldskonloret.

På utgiftssidan las i förslagel lill stat för riksgäldsfonden upp ränlor lill ell belopp av 26554701000 kr. saml kapitalrabatter, kursföriuster och diverse utgifter om sammanlagt 258 303000 kr. Av ulgiftsräntorna hänför sig 10184 milj. kr. lill de ränlelöpande obligationslånen. Fördelningen av detla belopp på de olika lånen framgår av följande sammanställning.

Specifikation av ränta på ränlelöpande obligationstån

 

1934 år

3 %  län av 30/12

 

 

1937 •'

3 % amorteringslån av

1/2

 

1937 ■•

3 %  ■■

 

 

1/3

 

1941 "

3 1/2 %  1

än av  15/12

 

 

1942 "

3 1/2 %  •

 

'    15/8

 

nr   1

1943 '■

3 1/2 %  '

 

'    15/3

 

■■   3

1943 •'

3 1/2 %  ■

 

•    1.5/4

 

■■   4

1943 ■■

3 1/2 %  ■

 

■      I/Il

 

"   7

1944 ••

3 1/2 %  ■

 

'    l,S/3

 

"   9

1944 •'

3 1/2 %  •

 

'    1,5/12

 

•■ 10

1945 ••

3%

 

•      1/7

 

■ II

1945 ■■

3%

 

■      I/Il

 

■• 12

1946 ■■

3%

 

'      1/2

 

• 13

Kr.

4     363 572
1300518

899865

5     419447

11     041016
7 881258

12     368020
11031318

7 281330 16 732 380 10 776 570

6470490 17494710

1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 20

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 20   Räntor på statsskulden, m. m.

Kr.

 

1946 ärs 3 %

ån av   15/12                         nr     14

6475 290

1951 "

3 1/2 %  '■    "    15/6

•      19

8601583

19.52 ••

3 1/2%  '"    •■    10/2

'     20

6949915

1964 "

5 1/4%   ■■    "    18/3

'   -11 "■■■■■'

,       ,        10558853

1969 "

6%        ■■    "    2.3/1

■     93

48000000

1970 "

7 1/4 %  amorteringslån av 20/1

•     96

26 lOOOOO

1970 "

7 1/4 %■  lån av  19/5

•     97

58000000

1970 ■'

7 1/4%  "    "    10/11

'     98

58000000

1971 •'

7 1/4 % amorteringslän av 8/6

•     99

29000000

1971 ••

7 1/4 %  lån av  15/9

■    100

65 2.50000

1972 •'

7%        "    ■'   20/1

■    102   .

63 000000

1972 "

7 %        "    •'     9/6

■    105

56000000

1972 "

7 % amorteringslån av 10/6

•    106

23 100 000

1973 "

7%        lån av lO/l

■    108

49000000

1973 "

7%

 

•    11/4

'    III

56000000

1973 "

7%

 

•    10/6

'    112

56000000

1973 "

7%

 

■    10/11

■    114

71750000

1974 •'

7%

 

•    lO/l

•    116

51800000

1974 •'

7%

 

•    10/2

•    118

64 750000

1974 •"

7 1/2 %

 

■    10/4

•    119

63750000

1974 "

7 1/2 %

 

■    10/7

•    120

38 250000

1974 ••

8%

 

•    10/9

•    121

64000000

1975 "

8%

 

•    lO/l

'    122

112000000

1975 ■■

8%

 

'    10/3

•    123

72000000

1975 -

9%

 

■    10/6

'    124

171000000

1975 ■•

9%

 

'    10/9

•    125

243000000

1975 ■'

8 5/8 %

 

'   20/11

•    127

301875000

1976 '•

9%

 

•    10/1

•    128

189000000

1976 ••

9%

 

•    10/4

•    130

243000000

1976 ••

9%

 

'    10/6

•    131

189000000

1976 "

9 1/2 %

 

'    10/11

•    132

175 750000

1977 ■■

9 1/2%

 

■    10/2

•    133

123.500000

1977 "

9 1/2 %

 

'    10/4

•    134

104 500000

1977 '■

9 1/2 %

 

■    10/6

•    135

133000000

1977 ■■

9 1/2%

 

•    10/7

■    136

1.52000000

1977 ••

9 1/2 %

 

■    10/11'

•    137

159 125 000

1978 ■•

9 1/2 %■

 

'    10/2'

'    138

118 750000

1978 "

10%

 

'    10/3'

'    139

370000000

1978 •'

8 3/8 %

 

'    21/5

'    140

6281250

1978 ■"

9%

 

'   21/5

•    141

22 500000

1978 ■'

10%

 

'    10/6'

■    142

400000000

1978 "

10%

 

'    10/6

■    143

220000000

1978 •■

8%

 

'    19/9

'    144

■ 96000000

1978 "

9 3/4 %

 

•    10/10'

■    145

604 500000

1978 "

9 3/4 %

 

■    10/10

■    146

165 750000

1979 "

9 3/4 %

 

■  lo/r

•    147

458 250000

1979 •■

9 3/4%   '■    '

'    lO/l

■    148

19.500000

1979 "

8-91/2-101/2% lån av 20/3

'    149

96000000

1979 ••

9 3/4 %     lår

av   10/3'

•    150

633 750000

1979 ••

9 3/4%     ■■

••    10/6'

•    151

165 7.50000

1979 "

D-t-2 1/2%"

"    10/6-

■    152

7.39583 333

1979 ■•

10 1/2 %    ■'

•■   lO/ll'

•    153

199500000

1980 ••

10-3/4%    ■•

•'    10/1'

■    154

258000000

1980 "

II 1/2%    "

"    10/4'

■    155

92000000

1980 •■

12 1/4 %   '•

"    1.5/4

'    156

1666000000

1980 ••

II 1/2%    '•

•'    10/6'

•    157

184000000

1980 ■•

12 1/4%    ■'

••    21/8

•    158

24500000

1980 "

12 1/2%    "

'■    10/9'

■    159

187 500000

 

 

 

 

Summa kr.     10184260718

' Med räntejusteringsklausul

- Lån med rörlig ränta (D=riksbankens diskonto)

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 20   Räntor på statsskulden, m. m.       3

Vinsterna på premieobligationslånen beräknas uppgå lill sammanlagt ca 1490 milj. kr. Fördelningen på de olika lånen framgår av följande samman­ställning.

Specifikation av vinster på premieobUgalionstån                                                  Kr.

1972 " 1972 "

första premielån andra "

1973 "

första "

1973 "

andra "

1974 "

första "

1974 •'

andra "

1974         ••

1975         "

tredje " första "

1975 "

andra "

1975         "

1976             "

tredje " första "

1976 ■'

andra "

1976         ••

1977         "

tredje " första "

1977 "

andra "'

1977         •'

1978             '■

tredje " första "

1978 "

andra "

1978         "

1979         "

tredje " första "

1979 "

andra "

1979         "

1980         •'

tredje " första "'

1980 "

andra "

1980 "

tredje "

35400000 17700000 32600000 25 200000 35 600000 23 740000 42000000 48000000 35 200000 37 125 000 41400000 44850000 65 550000 43 500000 36250000 87600000 40500000 47840000

103 040000 74 000000 88800000

140600000

104000000 80000000

160000000

Summa kr.    1490495000

Inkomsterna på riksgäldsfonden beräknas lill 513004000 kr. Förslagel till stat utvisar således etl underskott av 26300 milj. kr. som bör föras av på statsbudgeten. Detla innebär en ökning med 6700 milj. kr. i förhållande dll del underskott som har tagits upp i statsbudgeten för innevarande budget­år.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna bilagda förslag lill stat för riksgäldsfonden för budget­året 1981/82 (bilaga 20.1),

2.   dll Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 26300000000 kr.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 20    Räntor på statsskulden, m.m.       4

Bilaga 20.1

Bilaga

till huvudtiteln

Räntor pä statsskulden.

m. m.

Förslag till stat för riksgäldsfunden för budgetåret 1981/82

Utgifter

A     Ränlor på statsskulden a    Ränlor på upplåning inom landet

1     Ränta pä ränlelöpande obligationslån. förslagsvis

2     Vinster pä premieobligationslån, förslagsvis

3     Ränta på stalsskuldförbindelser, (7r.v/rt,s,'.M7.v

4     '"           "■   sparobligationer, y<>/-,v/«;i;5\(,v

 

5      "■          "   av staten övertagna lån,/<)rv/«i'.vi/,v

6      ■'          '"   lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,förslag.'ivis

1   Årlig ränta lill Hans Maj:l Konungen (den s.k. Guadelouperäntan)

8      Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr I i kv. Lejonet i Slockholm

9      Ränta på konung Carl XlILs hemgiftskapilal

 

10            "■          '"   kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis

11  Ränta på skattkammarvä.xlar. förslagsvis

b   Räntor på upplåning i utlandet

1      Ränta på upplåning i ullandel för slalens valtenfallsverk, förslagsvis

2      Ränta på krediter hos internationella banker, förslagsvis

3      Ränta på lån på den internationella kapitalmarknaden, yo/i/;.vi'/.?

c    Ränta på beräknad ny upplåning inom och utom landet, förslagsvis

 

10185000000

1490500000

113000000

1 100000000

lOOOOO

375000000

300000

90000

7 500

200000000

4500000000 , 17 963 997 500

17800000'

1572500000-

2 293 400 000'  3 883 700 000

4707003 500

Summa kr.    26 554701000

Anm. Valutaomvandling har skett till kurser 1980-09-30.

' Motsvarar US $ 1,8 milj. och Bfr. 72.5 milj.

'-        ■■        US $377.1 milj.

'         ■■        DM248.1 milj.. US $.300.3 milj.. Sfr. 79,8 mili., Htl. 28.4 milj.. Yen 7923 mili. och FF 51.5 milj.

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 20    Räntor på statsskulden, m. m.

B     Kapitalrabatter, kursförluster m.m.

1      Kapitalrabatter, förslagsvis

2      Kursförluster, förslagsvis

3      Valutaförluster, förslagsvis

C

I

2

3

Diverse utgifter

Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis

Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

Kostnad för börsnotering av obligationslån,

.förslagsvis

Övriga diverse utgifter, för.slagsvis

 

1000

 

1000

 

1000

3000

190000000

 

65000000

 

3 200000

 

lOOOOO

258300000

Summa kr.

26813004000

 

Inkomster

A    Räntor

1       Ränta på uppköpta obligationer

2       "          '■   rörliga krediter

3       "          '■   korlfristigutlaningtillbankerm.fi.

4       "          ■'   övriga utlånade medel

B    Uppgäld. kursvinster m.m.

1      Uppgäld

2      Kursvinster

3      Valutavinster

C    Diverse inkomster

1      Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2      Dragningslisior på premielånen

3      Avgifl för farlygskredilgaranli m. m.

4      Övriga diverse inkomster

Underskoll all föras av på statsbudgeten

 

17000000

 

400000000

 

1000

 

9000000

426001000

1000

 

1000

 

1000

3000

15000000

 

300000

 

70700000

 

1000000

87000000

 

513004000

 

26300000000

Summa kr.

26813004000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Bilaga 21 till budgetpropositionen 1981                         Prop. 1980/81:100

Bilaga 21

Oförutsedda utgifter

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser oförutsedda utgifter

Adertonde huvudtiteln

För bestridande av oförutsedda utgifter är i statsbudgeten vid sidan av deparlemenlshuvudtitlarna uppfört ell förslagsanslag, vilkel såsom ell komplement till de beredskapsbudgelar för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen under vissa betingelser slår lill regeringens föifogande. Anslaget är i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört med 9000 milj. kr.

Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under år 1980 har anvisats ulgå från delta anslag efter regeringens beslut i varje särskilt fall.

Ulrikesdeparlenienlel:

Vissa kostnader avseende kulturhuset i Paris (20/11)    ......................            745 000

Kommunikationsdepartementet:

Medel till viss ersäliningslrafik med bål (10/7)...................................         I 350000

Ulbildningsdeparlemenlel:

Undervisning m. m. av assyriska/syrianska elever under höst­
terminen 1979 i Södertälje (17/1)...................................................... .......... 970000

Utbildning av konlakltolkar för s. k. bålflyklingar (20/11)    ..                        lOOOOO

Undervisning av assyriska/syrianska elever i Södertälje (11/

12)   .................................................................................................         1095 000

I    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 21

 

Prop. 1980/81:100   Bilaga 21    Oförutsedda utgifter                                            2

Industridepartementet:

Ersällning lill försäkringsbolaget Folksam för fordonsskada

(14/5)   .............................................................................................              17506

Kommundepartementel:

Medel för läckande av kostnad med anledning av beslut av

justitiekanslern (30/10)   ...................................................................               11 548

Medel för läckande av kostnad med anledning av beslut av
justitiekanslern (30/10)   ...................................................................                9572

Medel för läckande av beslut av justitiekanslern (18/12)   ....                      19000

Summa kr.       4317626

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera över medel lill läckande av utgiftsbehov som vid statsbudgetens fastställande inle kan överblickas. Jag förordar sålunda all för nästa budgetär förs upp ell anslag för ändamålet. Anslaget bör i princip få disponeras endasi för utgifter som är av så brådskande art alt resp. ärenden inle hinner underställas riksdagen och all utgifterna inle lämpligen kan bestridas av andra medel som slår till regeringens förfogande. Härmed avses även all utgifter inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen.

Belräffande gränsdragningen mellan utnyttjandet av della anslag och de under de olika deparlemenlshuvudtitlarna uppförda reservalionsanslagen lill e.xtra utgifter torde böra gälla all anslaget lill oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för slörre sådana. Denna gränsdragning bör emellertid inle tolkas alltför snävt, utan regeringen bör härvidlag ges den handlingsfrihet som efter omständigheterna anses påkallad.

Del bör slutligen ankomma på regeringen all göra anmälan lill riksdagen om de utgifter som under det senaste året anvisats utgå av anslaget till oförutsedda utgifter.

Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget lill oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att, under förutsättning all andra medel inle slår lill förfogande för ändamålet, från della anslag bestrida belopp, som staten genom lagakraflvunnen dom har ålagts all ge ul. Detla bemyndigande har med verkan fr.o.m. budgetåret 1961/62 utvidgats lill all omfalta ocksä belopp som slaten lill följd av skada i samband med slallig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig all ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa bud­getår.

Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (SU 1948:207, rskr 1948:406) all frän anslaget lill oförutsedda utgifter skulle t. v. under bud-

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 21    Oförutsedda utgifter                                           3

getåret 1948/49 få utgå ersällning för förlust av eller skada på egendom utom riket lill personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikels Ijänsl. liksom lill deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersätt­ning skulle ulgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44- 1946/ 47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop. 1944: 183, SU 1944: 147, rskr 1944:329). För budgetåren 1949/,S0-1979/80 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande atl på samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42. rskr I95l:63)atl från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t. v. under budget­åren 1950/51 och 1951/52 utgå ersällning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53-1979/80 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndi­ganden. Med hänsyn lill atl krigsskador, exempelvis genom niinspräng-ning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas lill all även under nästa budgetär pä oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.

Sedan budgetåret 1975/76 har under anslaget lill oförutsedda utgifter även beaktats tillkommande utgiftsbehov för kommande propositioner m. m. Jag har lidigare denna dag vid min redogörelse för budgetförslaget (bil. 2 till budgetpropositionen) föreslagil en förändring härvidlag fr.o.m. budgetåret 1981/82. Anslaget Oförutsedda utgifter bör fr.o.m. budgetåret 1981/82 återigen reserveras för utgifter som inle kan överblickas vid stats­budgetens fastställande och som är av så brådskande art all resp. ärenden inle hinner underställas riksdagen eller lämpligen kan bestridas pä annal säll. Anslaget bör, i likhet med vad som gällde innan budgetåret 1975/76, föras upp som ell förslagsanslag om I milj. kr.

Liksom lidigare bör ambitionen vara att sä nära som möjligt visa den totala budgetbelastning som kan väntas under budgetåret. I detta syfte bör pä statsbudgetens utgiftssida föras upp en beräkningspost benämnd Beräk­nat tillkommande utgiftsbehov, netto. Samma principer som hittills gällt för beräkningen av anslaget Oförutsedda utgifter i den aktuella delen bör lillämpas vid beräkningen av den nya utgiftsposten. Jag har i redogörelsen för budgetförslaget lidigare i dag givit en översiktlig redovisning av vilka tillkommande utgiftsbehov som förutses.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att anslaget till oförut­sedda utgifter bör las upp med I milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Oförutsedda ulgi.fler för budgetåret 1981/82 anvisa ett för­slagsanslag av I 000000 kr. att slå lill regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

 

 

 

Prop. 1980/81:100 Bilaga 22

Bilaga 22 till budgetpropositionen 1981

Beredskapsbudget för totalförsvaret

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET                   PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser beredskaps­budget för totalförsvaret

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgelreglering för närmasl följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder del, för annan budgetperiod. Vid denna budgelreglering skall riksdagen beakta behovel under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikels försvar.

Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan läckas pä principi­ellt fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom att förslagsanslag på statsbudgeten över­skrids. Della gäller dock inle utgifter för åtgärder som skall belasta sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller försvarsmakten och civilförsvaret fordras vidare all regeringen får riksdagens bemyndi­gande all av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndigandera-mar som riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa att riksdagen beviljar särskilda medel på tilläggsbudget. Della förutsäller all riksmöte pågår och . all regeringen bedömer all del finns lid för en normal budgelbehandling.

Regeringen kan också la i anspråk medel som har anvisats på bered-skapsbudgelen, om förutsättningarna härför-krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om della.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar läckas pä annat sätt än från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag pä statsbudge­ten. Regeringen har sålunda bemyndigats all vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikl för rikels försvarsberedskap disponera I    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga 22

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 22                                                          2

rörliga krediter i riksgäldskonloret om högst 50 milj.kr. för jordbruksde­partementets och högst 1 000 milj. kr. för handelsdepartementets verksam­hetsområde (prop. 1970: I bil. 11, JoU 1970:3, rskr 1970: 125, prop. 1970:1 bil. 12, SU 1970: 10, rskr 1970: 10. prop. 1973: I bil. 12, FöU 1973:9, rskr 1973:63 och prop. 1974:8, FöU 1974:8, rskr 1974:34).

Det åligger regeringen atl anvisa hur utgifter för höjningar av försvarsbe­redskapen skall läckas. Avgörande för vilka medel som skall las i anspråk är omfattningen och arten av de ålgärder som man avser all vidta och hur snabbi ätgärderna måste genomföras. Beredskapsbudgelen skall säkerstäl­la all nödvändiga beredskapshöjningar inle förhindras eller fördröjs därför alt regeringen inte disponerar erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvaret som gäller för innevarande budgetär (prop. 1979/80: 100 bil. 22, FöU 1979/80: 10, rskr 1979/80: 148) tar upp anslag om sammanlagt 7 244 milj. kr.

Anslagen pä beredskapsbudgelen är beräknade för de militära och civila utgifter som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvars­beredskapen med undanlag för sådana utgifter som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap. Under år 1979 har de ändamål för vilka medel bör tas upp pä beredskapsbudgelen setts över.

För budgetärel 1981/82 bör på beredskapsbudgelen föras upp oförändra­de anslag om sammanlagt 7 244 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvudtit­lar enligl bilaga 22.1.

Alla anslag pä beredskapsbudgelen bör vara förslagsanslag.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all godkänna förslagel till beredskapsbudgel för totalförsvaret för budgetåret 1981/82 (bilaga 22.1).

 

Prop. 1980/81:100    Bilaga 22

Bilaga 22.1

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvaret för budgetåret

1981/82

IV. Försvarsdepartementet

Utgifter för psykologiskt försvar, förslagsvis

30000000

 

V. Socialdepartementet

a)    Krigshjälp, förslagsvis

b)   Del allmänt civila medicinalväsendets utrustning och verksamhet, förslagsvis

lOOOOOOOOO

4 100000000 5100000000

 

VI. Kommunikationsdepartementet

a)    Utgifter för ekonomiska försvaret, förslagsvis

b)    Övriga lolalförsvarsutgifler, förslagsvis

I 200000000

lOOOOOOO

1210000000

 

VII. Ekonomidepartementet

Utgifter för ekonomiska försvaret, förslagsvis

400000000

 

VIII. Budgetdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila delar, förslagsvis

50000000

 

IX. utbildningsdepartementet

Utgifter för psykologiskt försvar, förslagsvis

36000000

 

X. Jordbruksdepartementet

Utgifter för ekonomiska försvaret, förslagsvis

58000000

 

XI. Handelsdepartementet

Utgifter för ekonomiska försvaret, förslagsvis

170000000

 

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för ekonomiska försvaret, förslagsvis

165000000

 

XIV. Industridepartementet

Utgifter för ekonomiska försvaret, förslagsvis

25000000 7244000000