Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:100

Regeringens proposition

1980/81:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82;

beslutad den 23 december 1980.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1981 års budgetproposition framlagda förslaget lill statsbudget för budgetåret 1981/82 visar en omslutning av 225696 milj. kr. Delta innebär en höjning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 13225 milj. kr. Budgetförslaget utvisar etl underskott på 67571 milj. kr. Detta innebär en ökning av underskottet med 12092 milj. kr. i förhål­lande till vad som numera beräknas för inrievarande budgetår.

I bilagorna 1-22 till budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. Bilaga 1 innehåller en finansplan, vari den ekonomiska politiken behandlas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, och en preliminär nationalbudget för år 1981.

1 bilaga 2 ges en närmare presentation av budgetpolitiken och budgetför­slaget.

1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100


 


Prop. 1980/81:100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1981/82

Inkomster:

SkaUer                                                                                               134838151000

Inkomster av statens verksamhet                                                       15 109267000

Inkomster av försåld egendom                                                                   70864000

Återbetalning av lån                                                                            2 323 633 000

Kalkylmässiga inkomster                                                                     5 783440000

Summa kr.             158125 355000

Underskott                                                                                                 67.70543000

Summa kr.            225695 898000


 


Prop. 1980/81:100


Utgijisnnslag

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementel

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda utgifter


17 60 10

14

30

6

1

II

15

4

2

26


23 173000 872933000 489019000 976705 000 698 332000 850857 000 409 194000 406854000 343 154000 531405 000 387889000 680836000 361406000 721579000 707694000 433868000 300000000 1000000


17 195 898000


 


Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ändrad disposition av rörliga krediter


3000000000 500000000


3.500000000


 


Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto


5000000000


 


Summa kr.


225 695898000


 


Prop. 1980/81:100

Statsinkomster

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1981/82 1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

26 167 000 000    26167000 000


1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141        Kupongskatt

1142        Utskiftningsskatl    och    ersätt­ningsskatt

1143        Bevillningsskatt

1144        Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadetörsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbelarskyddsslyrelsens och   yrkesinspektionens   verk­samhet


1404000000      1404000000

500000000

500000000

48000000

15 000000

3000000 770000000

836000000    28907000000

22335 000000

525000000

5 811000000

635000000

-447000000

50800000

69000000 28978800000    28978800000


 


Prop. 1980/81:100


1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt:

1321       Fysiska   personers   förmögen­hetsskatt

1322       Juridiska personers  förmögen­hetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331       ArvsskaU

1332       Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskall

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421       BensinskaU

1422       Särskilda varuskatter

1423       Försäljningsskatt  på  motorfor­don

1424       Tob*sskatt

1425       Skatt på spritdrycker

1426       Skatt på vin

1427       Skatt på malt- och läskedrycker

1428       Energiskatt

1429       Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild beredskapsavgift för ol­jeprodukter

1440 Överskott  vid försäljning  av   varor med statsmonopol:

1441       AB Vin- & Sprilcentralens inle­vererade överskott

1442       Systembolaget   AB:s   inlevere­rade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451       Reseskatt

1452       Skatt på annonser och reklam

1453       Tolalisatormedel

1454       Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461       Fordonsskatt

1462       Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster


55 200000

55200000

644000000
15000000
          659000000

475000000 70000000        545000000

1 400 000 000      / 400 000 000      2 659 200 000

44900000000    44900000000

5253000000 729000000

548000000 3 250000000 4810000000 1 100000000 1076000000 6399000000

2000000

1000    23167001000

100000000 70000000        170000000

168000000

249000000

260000000

79000000

756000000

2360000000

1640000000      4000000000

1300000000      1300000000

150000

150000    74293151000


Summa Skatter   134838151000


Prop. 1980/81:100


2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111        Postverkets  inlevererade över­skott

2112  Televerkets inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115  Förenade   fabriksverkens   inle­vererade överskott

2116  Statens valtenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121         Statens   vägverks   inlevererade överskott

2122   Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151        Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott   av   statens   fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvalt­ning:

2211        Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2212  Överskott av karolinska sjukhu­sets fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjuk­husets fastighetsförvaltning

2214  Överskott   av   byggnadsstyrel­sens fastigshetsförvaltning

2215  Överskott av generaltullstyrel­sens fastighetsförvaltning

2220 Överskott av försvarets fastighetsför­valtning:

2221 Överskott av förrådsanläggning­ar för ekonomiskt försvar


67000000

178500000

1000

78900000

52 500000

1469000000

72000000      1917901000

32000000 70500000 32800000        135300000

750000000        750000000

100000           88100000

754000000

411 100 000  1165100 000      4 056 401 000

1500000

48 163000

12256000

168552000

466000

230937000

230937000


Prop. 1980/81:100


300745000


39525000


2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslän:

2311         Räntor på lokaliseringslån                         270000000

2312   Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån         1000

2313   Ränteinkomster pä statens av-dikningslån      700000

2314   Ränteinkomster på fiskerilån                        I 600000

2315   Ränteinkomster   på   fiskbered-

ningslån                                                            330000

2316   Ränteinkomster på vattenkrafts­lån                 235000

2317   Ränteinkomster på luftfartslån                     2 156000

2318   Ränteinkomster pä statens lån

för den mindre skeppsfarten                        9309000

2319  Ränteinkomster på kraftled­
ningslån
                                                               4000

2321        Ränteinkomster på skogsväglån                        70000

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet    13719000

2323  Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen                                2621000

2330 Räntor på bostadslån:

350000

270000      6500635000

2331  Ränteinkomster på egnahems­lån                        15000

2332  Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande       6500000000

2333  Ränteinkomster pä /ån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer

2334  Räntor pä övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341   Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier                                       45000

2342  Ränteinkomster    på    allmänna

studielän                                                      39480000

2343  Räntor på övriga studielån.
Kammarkollegiet
                                                      

2350 Räntor på energisparlån:

265000000        265000000

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på  medel  avsatta   till pen­sioner:

2361  Ränteinkomster på medel avsat­ta till folkpensionering       93700000

2362  Ränteinkomster på medel avsat­ta till civila tjänstepensioner            3 221000

2363  Ränteinkomster på medel avsat­ta till militära pensioner     369000

2364  Ränteinkomster på medel avsat­ta lill allmänna familjepensioner         9994000


 


Prop. 1980/81:100


2365  Ränteinkomster på medel avsat­ta vid statens pensionsanstalt

2366  Ränteinkomster på medel avsat­ta till pensioner för vissa av riks­dagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381         Ränteinkomster på lån till per­sonal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382   Ränteinkomster på lån till per­sonal inom biståndsförvallning-en m.m.

2383   Ränteinkomster på statens bo­sättningslån

2384   Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385   Ränteinkomster på lån för stu­dentkårlokaler

2386   Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2387   Ränteinkomster på krediter lill utlandet

2389 Ränteinkomster på lån för in­ventarier i vissa specialbostäder

Kam-Riks-

Riks-

2391        Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

2392   Räntor på intressemedel

2393  Övriga   ränteinkomster, markollegiet

2394  Övriga   ränteinkomster, banken

2395  Övriga   ränteinkomster, gäldskontoret

2396  Ränteinkomster på del av Bygg­nadsstyrelsen förvaltade kapita­let


22640000

70000        129994000

394796000        394 796000

600000

4980000

20000000

96000000

160000

8300000

380000

1 150000

7000000 16000000

39392000

4500000

425 000

926000000      1124887000      8755582000


2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

 

2411 Inkomster av statens aktier

 

83 533000

83533000

83533000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

 

 

 

 

2511 Expeditionsavgifter

 

278426000

 

 

2512 Vattendomstolsavgifter

 

1000000

 

 

2513 Avgift för statlig kontroll av

lä-

 

 

 

kemedel

 

40148000

 

 

2514 Elevavgifter  vid   styrelsen

för

 

 

 

vårdartjänst

 

32000

 

 

2516 Körkortsavgifter

 

25600000

 

 


 


Prop. 1980/81:100


2517  Avgifter vid registrering av mo­torfordon

2518  Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519  Skeppsmätningsavgifter

 

2521        Fartygsinpektionsavgifter

2522  Avgifter för granskning av bio­graffilm

2523  Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol­väsendet

2524  Avgifter vid statens jordbruks­nämnd

2525  Avgifter för växtskyddsinspek-tion

2526  Avgifter vid köttbesiktning

2527  Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill verkning

2528  Avgifter vid bergsstaten

2529  Avgifter vid patent- och regi­streringsväsendet

 

2531        Avgifter för registrering i för­enings m.fl. register

2532  Exekulionsavgifler

2533  Avgifter vid statens planverk

2600 Försäljningsinkomster:

2611         Inkomster vid kriminalvården

2612  Inkomster vid statens rätlske-miska laboratorium

2613  Inkomster vid karolinska sjuk­huset

2614  Inkomster vid statens vårdan­stalter för alkoholmissbrukare

2615  Inkomster vid arbelarskydds­styrelsen

2616   Försäljning av sjökort

2617   Lotsavgifter

2618  Inkomster vid Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska in-sfitut

2619  Inkomster vid riksantikvarieäm­betet

 

2621         Inkomster vid lantbruksnämn­derna

2622   Inkomster vid statens livsme­delsverk

2623   Inkomster vid statens veterinär­medicinska anstalt '

2624   Inkomster av uppbörd av par­keringsavgifter

2625   Utförsäljning av beredskaps­lager


117200000

257000000

2400000

5810000

1526000

 

725 000

 

 

2419000

 

 

6900000

 

 

27000000

 

 

470000

 

 

5200000

 

 

95 500000

 

 

16500000

 

 

63191000

 

 

420000

947467000

947467000

112000000

 

 

7200000

 

 

284650000

 

 

750000

 

 

5 800000

 

 

7900000

 

 

37000000

 

 

57 348000

 

 

13000000

 

 

7100000

 

 

1400000

 

 

11 130000

 

 

29400000

 

 

1000

574679000

574679000


 


Prop. 1980/81:100


10


 


2700 Böter m. m.:

2711        Restavgifler

2712  Bötesmedel


122010000 106075000


228085000


228085000


 


2800 Övriga inkomster av statens verksam-

het:

281

Övriga   inkomster   av   statens verksamhet


232583000


232583000


232583000


Summa inkomster av statens verksamhet   15 109267000


3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111        Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3112  Televerkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Förenade fabriksverkens in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens vattenfalls verks in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3117  Domänverkels inkomster av försålda fasfigheter och maski­ner


1000 1000 000

20000000

1000

500000

10000000

1000           31503000


3120 Civila myndigheters inkomster av för­sålda byggnader och maskiner:

3121   Kriminalvårdsstyrelsens in­
komster av försålda byggnader

och maskiner                                                 3150000

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner              1000000

3123  Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner                50000

3124  Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m. m.  200000

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner        1700000


 


Prop. 1980/81:100

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

5130 Försvarets  myndigheters   inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarels    myndigheters    in­komster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­dom


1000

15 260000

18000000


6101000

15260000

18000000


52864000

18000000


Summa inkomster av försåld egendom   70864000


4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings­lån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121   Återbetalning av jordbrukets la­gerhuslån

4122   Återbetalning av statens avdik-ningslån

4123   Återbetalning av fiskerilån

4124   Återbetalning    av    fiskbered-ningslån


230000000

22000

1750000 10000000

840000


230000000

12612000


 


4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131         Återbetalning av vattenkraftslån                      193000

4132   Återbetalning av luftfartslån                         1974000

4133  Återbetalning av statens lån för

den mindre skeppsfarten                             15212000

4134   Återbetalning av kraftlednings-lån                     18000

4135   Återbetalning av skogsväglån                           100000

4136   Återbetalning   av   övriga    nä­ringslån. Kammarkollegiet   3510000

4137   Återbetalning   av   övriga   nä­ringslån, Lantbruksslyrelsen                1 800000


22807000


265419000


 


4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län fill egna­hem


200000


 


Prop. 1980/81:100


12


 


4212   Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213   Återbetalning   av   lån   för   bo­stadsförsörjning för mindre be- , medlade barnrika familjer

4214   Återbetalning av övriga bo­stadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311         Återbetalning av statens län för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511         Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m. m.

4512   Återbetalning av lån till perso­nal inom biståndsförvallningen m. m.

4513   Återbetalning av län för kom­munala markförvärv

4514   Återbetalning av lån för student-kåriokaler

4515   Återbetalning av län för all­männa samlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4517   Återbetalning av u-landslån

4518   Återbetalning av krediter till ut­landet

4519   Återbetalning av bosättningslån

 

4521         Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4522   Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523   Återbetalning av övriga lån, Riksbanken

4524   Återbetalning av övriga lån. Riksgäldskontoret

4525   Återbetalningar av lån för svenska FN-styrkor


1040000000

1795000

8000      1042003000      1042003000

650000

39500000 543400000        583550000        583550000

95000000            95000000            95000000

4600000

963 000

126000000

90000

4 750000

10000000 7000000

6955 000 60000000

2035000

22 563000

5000

67 700000

25000000

337661000

337661000


Summa Återbetalning av lån    2323633000


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                 13

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111        Postverkets avskrivningar                           38000000

5112  Televerkets avskrivningar                       1 367 000 000

5113  Statens järnvägars avskrivning­ar               813 600000

5114  Luftfartsverkets avskrivningar                    72500000

5115  Förenade    fabriksverkens    av­skrivningar 47000000

5116  Statens    valtenfallsverks    av­skrivningar                1730000000      4068100000

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:
5121 Avskrivningar på civila fastighe­
ter
                                                                       202 543000        202543000

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader: 5131 Uppdragsmyndighelers komple-

menlkostnader                                            51 135000           51135000

5140 Övriga avskrivningar:

5141        Statens vägverks avskrivningar                  116100000

5142  Sjöfartsverkets avskrivningar                      73 500000

5143  Avskrivningar  på ADB-utrust­ ning          106000000

5144  Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar        1062000        296662000      4618440000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kost­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendet m.m.) 5211 Statliga pensionsavgifter,  netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till

kostnader för polis-, domstols-

och uppbördsväsendet m. m.)               1 165 000000      / /65000000      1 165000000

Summa Kalkylmässiga inkomster   5783440000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    158125355 000


 


Prop. 1980/81:100                                                                      14

Statsutgifter

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A     Kungl. hovstaten
1    Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov­
hållning                                                                                             ______ 8950000

8950000

B     Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader,yorv/«,sY/H.?/i                                             11 188000

2      Kungl. husgerådskammaren,/ör.9/rt,s(/«5'/fl                                          ______ 3035000

14223000

Summa kr.     23173000


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                 15

II.  Justitiedepartementet

A   Justitiedepartementet m. m.

1      Statsrådsberedningen, förslagsanslag                                                                                           8881000

2      Justitiedepartementet,/dn'/ttg.?««.y/a                                                                                       27 341000

3      Kommittéer m.m., reservationsanslag                                                                                        20000000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                1 200000

5      Information om lagsfiftning m.m., ré'ien'a//o«ifln.?/ag                                                               1000000

58422000

B    Polisväsendet

1      Rikspolisstyrelsen,/ör.Wa,s««,?/rtg                                                                                        204797000

2      Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av brott mol rikets säkerhet m. m., förslagsanslag                                                                   108500000

3    Statens kriminaltekniska iaboratorium.jörstagsanslag                                                               14237000
Lokala polisorganisationen:

4            Förvaltningskostnader,/öri/ag,yfl«5/flg                                                                             3 305631000

5            Utrustning, reservationsanslag                                                                    10478000      3316109000

 

6      Inköp av motorfordon m.m., reservationsanslag                                                                      43 315000

7      Underhåll och drift av motorfordon m.m.,/öri/fljj.sö/ii/fl                                                      .  144582000

8      Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag                                                                                                                                     1000

9     Di\erse utgifter, förslagsanslag                                                                                                     5000000
10    Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag
                                                         .32 000000

3868541000

C    Åklagarväsendet

1      Riksåklagaren,/ö/-5/a.?a/i.y/og                                                                                                     7732000

2      Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, förslagsanslag                                                          189 271 000

197003000

D     Domstolsväsendet m. m.

1       Domstolsverket,/örs/flgifl/ii/rti                                                                                                 42500000

2       AWmänna domstolarna, förslagsanslag                                                                                  745200000

3       Allmänna förvaltningsdomstolarna,/ör.T/agso/7.v/o                                                              242 100000

4       Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m-.

förslagsanslag                                                                                                                            30 340000

5       Utrustning till domstolar m.m., rMÉ'rv«r/o/i«(n,y/ag                                                                5000000

6       Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag                                        ______ 6500000

1071640000


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                                                          16

E     Kriminalvården

1       Kriminalvårdsstyrelsen,/ö/*/flgiörti/ag                                                                                      64616000

2       Kriminalvårdsanstalterna,/ör,j/flgj«ni/ag                                                                                  990989000

3       Frivården, förslagsanslag                                                                                                        174 241000

4       Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag                                                     11 500000

5       Engångsanskaffning av inventarier m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                      3 400 000

6       Utbildning av personal m.fl., reiervrtf/onäfl/ji/ag                                                                        5 441000

7       Vårdutbildningsnämnden, reservationsanslag                                                                              4400000

8       Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag                                                        30000000

1284587000

F     Rättshjälp m. m.

1      Rätlshjälpskostnader,/ör,j/«g,jo/7i/ag                                                                                     210000000

2      Rättshjälpsnämnderna,/öri/agiflni/ag                                                                                          8300000 Allmänna advokatbyråer:

 

3            Uppdragsverksamhet,/ör5/flg5ä«5/flg                                                               1000

4            Driftbidrag, förslagsanslag                                                                         23.50000             2 351000

5    Ersättning åt vittnen m.m.,/ör,y/agMnj/ög                                                                               34000000

254651000

G                                                                                                                                    Övriga myndigheter

1      Justitiekanslern,/(?rj/öia/iä/ag                                                                                                      2 454000

2      Fideikommissnämnden,/ö;i/agifl«s/flg                                                                                            386000

3      Centralnämnden för fastighetsdata,/öri/agiflrti/flg                                                                     28700000

4      Datainspektionen, förslagsanslag                                                            1000 Brottsförebyggande rådet:

 

5            Förvaltningskostnader,/(Jrv/flioni/ag                                                                                      4965 000

6            Utvecklingskostnader, reservationsanslag                                                 3 663 000            8628 000

7    Bokföringsnämnden,/ö/-.?/f/.gia/w/fl                                                                                           1280000
Brottsskadenämnden:

8            Förvaltningskostnader,/(>;-5/flgsanj/ag                                                      1900000

9            Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag   ____________ 5000000_______ 6900000

48349000

H    Diverse

1      Svensk författningssamling,/ör.5/agM/w/ai'                                                                                 6000000

2      Bidrag till utgivande av litteratur på förvalt­ningsrättens område, reservationsanslag                      60000

3      Bidrag lill vissa internationella sammanslutningar m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                                1350000

4      Stöd till politiska partier,/ciw/flgM/ji/og                                                                                   69100000

5      AWmänna val, förslagsanslag                                                                                                    13 230000

89740000

Summa kr.      6872933000


 


Prop. 1980/81:100


17


III. Utrikesdepartementet


A     Utrikesdepartementet m. m.

1      Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2      Utlandstjänstemännens representation, reservations­anslag

3      Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­heter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4      Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reserva tionsanslag

5      Kursdifferenser, förslagsanslag

6      Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag

1   Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internafionell organisation, förslagsanslag

8       Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

9       Kommittéer m.m., reservationsanslag

 

10            Extra utgifter, reservationsanslag

11  Kostnader för officiella besök m. m., förslagsanslag

12            Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., reservationsanslag


559856000

7800000

23000000

12 590000

1000

4750000

23 325000

200000

I 100000

380000

3840000

7000000 643842000


 


B     Bidrag till vissa internationella organisationer

1     Förenta Nationerna, förslagsanslag

2     Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

3     Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

4     Europarådet, förslagsanslag

5     Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag


43 500000

21300000

7 700000

10826000

440000

83766000


 


C     Internationellt utvecklingssamarbete

1     Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2     Bilateralt utvecklingssamarbete, reservationsanslag

3     Information, reservationsanslag

4     Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5     Biståndsutbildningsnämnden {B\J}), förslagsanslag

6    Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag
1   Nordiska afrikainstitutet, förslagsanslag

8   Lån till personal inom biståndsförvallningen m. m., reservationsanslag


1707000000

3667007000

22000000

114488000 12500000

138700000 2105000

4000000 5667800000


2   Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 100


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                 18

D    Information om Sverige i utlandet

1      Svenska institutet, reservationsanslag                                                                                       31500000

2      Sveriges Radios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag                                                                                                                      26767000

3    Övrig information om Sverige i utlandet,

reservationsanslag                                                                                                          ______ 8530000

66797000

E   Diverse

1    Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i uflandet m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                              3 312000

2    Bestridande av resekostnader för inom Förenta

Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag                                                        60000

3      Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes­politiska frågor                                        4794000

4      Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut,

reservationsanslag                                                                                                                     10213 000

5    Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll,

förslagsanslag                                                                                                                 ______ 8 435 000

26814000

Summa kr.    6489019000


 


Prop. 1980/81:100

IV. Försvarsdepartementet

A    Försvarsdepartementet m. m.

1      Försvarsdepartementet, förslagsanslag                                                                                    25 600000

2      Vissa nämnder m. m.,/ö/'j/fl.?fl/i.s7«g                                                                                      15 100000

3      Kommittéer m.n)., förslagsanslag                                                                                              5 100000

4      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                  750000

5      Reglering av prisstegringar för det militära försvaret,

förslagsanslag                                                                                                                        1900000000

1946550000

B     Arméförband

Arméförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet,/ö/-,s/«.vrt/i.s/r;g                                                          3971000000

2            Materielanskaffning,/ö/-,j/fl.vflni/flg                                                                                 I 170000000

3            Anskaffning av anläggningar,/or.v/rtgifl«.v/ag                                                                     460000000

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag                                                                            148200000

5749200000

C     Marinförband

Marinförband:

1            Ledning och förbands verksamhet,/örv/«gi««,s/fl                                                              1283900000

2            Materielanskaffning,/ö/-5/fl.?fl«.?/fl                                                                                    657000000

3            Anskaffning av anläggningar,/ö/-.s7rt;?,vrt/!i/rtg                                                                 120400000

4            Forskning och utveckling, förslagsanslag                                                                  _____ 75 000000

2136300000

D    Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1            Ledning och förbandsverksamhet./o/-.v/«.?fl/i.v/ng                                                           2306200000

2            Materielanskaffning, förslagsanslag                                                                              *2 455 200 000

3            Anskaffning av anläggningar,/öri/flgirt/;,s/fl,g                                                                      236600000

4            Forskning och utveckling,/ö«/«g,vrt/i.v/(7                                                                          407 984000

5405 984000

E    Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1            Ledning och förbandsverksamhet,yo/i/rtg.sa/;.v/flg                                                            512540000

2            Materielanskaffning,/ö/-,v/«iJ,vrtrt,v/«;t?                                                                            77 800000

3            Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag                                                                        79700000

670040000

Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


20


 


F    Gemensamma myndigheter och funktioner

1      Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag

2      Försvarets sjukvårdsstyrelse,/or.v/rtg,jfl/).?/a

3      Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag

4      Försvarets materielverk, förslagsanslag

5      Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag

6      Försvarets radioanstalt,/öri/flgifl«5/«g

7      Värnpliktsverket, yor.?/fl,.v(7«5/fl

8      Försvarets rationaliseringsinstitut,/örv/fl,g,vrt/ji/flg

9      Försvarshögskolan, yow/fl;ia/;.?/«

 

10             Militärhögskolan, förslagsanslag

11  Försvarets gymnasieskola, förslagsanslag

12             Försvarets förvaltningsskola,/öri/osa/is/og

13             Försvarets läromedelscentral.yöri/rt.voni/fl

14             Krigsarkivet, förslagsanslag

15             Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16             Frivilliga försvarsorganisationer m.m., förslagsanslag

17             Försvarets datacentral, förslagsanslag

18             Anskaffning av anläggningar för försvarets forsknings­anstalt, förslagsanslag


92 650000

21865000

142 590000

520300000

267.300000

140850000

74000000

21440000

2560000

27000000

2400000

4900000

3 360000

4 840000 7600000

53 700000 8651000

»8 000 000 1404006000


 


Civilförsvar

Civilförsvar, förslagsanslag Civilförsvar:

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

Skyddsrum, förslagsanslag Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, förslagsanslag


271980000

11 000000

*200000000

68000000

550980000


 


H


Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslags­anslag

Beredskapsstyrka för PN-tjänst, förslagsanslag Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål, reservationsanslag

Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag Signalskydd, förslagsanslag Vissa teleanordningar, förslagsanslag Vissa skyddsrumsanläggningar, förslagsanslag Identitetsbrickor, förslagsanslag


 

2 725000

19730000

58000000

2260000

1050000

27 160000

1915000

805000

113645000


 


Beräknat belopp.


Summa kr.     17976705000


 


Prop. 1980/81:100


21


 


V. Socialdepartementet

A     Socialdepartementet m. m.

1      Socialdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag

5      Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte­mentets verksamhetsområde, reservationsanslag


16631000 27 500000

23000000 1520000

8700000


77351000

B    Allmän försäkring m. m.

1      Försäkringsöverdomstolen,/Örs/flg,yfl/ii/fl                                                                                7 108000

2      Försäkringsrätter, förslagsanslag                                                                                               31174000

3      Riksförsäkringsverket,/ö/-,v/rtg5ön5/fl                                                                                    129403000

4      Bidrag till försäkringskassornas förvaltningskostnader, förslagsanslag                                   330000000

5      Folkpensioner, förslagsanslag                                                                                              34630000000

6      Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,/öri/ogw/ni/og                                    1390000000

7      Ersättning lill postverket för pensionsutbetalningar,/öw/flg.vflAj.f/o                                       40000000

8      Bidrag till sjukförsäkringen,/öri/flgäfln.v/«g                                                                           3850000000

9      Vissa yrkesskadeersättningar m. m.,/örj/(7g.?(7«,v/flg                                                              2200000

40409885000


Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m. förslagsanslag

Bidrag till föräldraförsäkringen,/ö/-5/«i'5o/7i/o Bidragsförskott, förslagsanslag Bosättningslån, reservationsanslag


5 145000000

17700000 670000000 895000000

50000000

6777700000


 


D    Sociala serviceåtgärder

1     Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag

2     Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

3     Bidrag till driften av förskolor och fritidshem, förslagsanslag

4     Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag

5     Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag

6     Barnmiljörådet, förslagsanslag

1   Nämnden för internationella adoptionsfrågor,/öri/«i-fl/ii/rtg


I 330000000 275000000

4140000000 29000000

1 240000000 2423000 2415000

7018838000


 


Prop. 1980/81:100


22


 


E     Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

1      Socialslyrelsen, förslagsanslag

2      Statlig kontroll av läkemedel m.m., förslagsanslag

3      Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förslagsanslag

4      Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut,/öri/rtg.yani/ag


124626000

37203000

2968000

13400000


 


Slalens bakteriologiska laboratorium:

5            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6            Driftbidrag, reservationsanslag

1       Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

8            Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

9            Utrustning, reservationsanslag

 

10          Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag

11  Statens institut för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag

12          Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag

13          Statens rättsläkarstationer/d/-,j/flg,yan,y/ag

14          Bidrag lill driften av en WHO-enhel för rapportering av läkemedelsbiverkningar,/öri/agäfl/ii/flg


1000

1000

17004000

3 266000

1495000


21767000 15 557000

2086000 16715000 16258000

1200000


251780000


F     Förebyggande hälso- och sjukvård

1      Allmän hälsokontroll,/örx/agsans/ag

2      Hälsoupplysning, reservationsanslag

3      Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

4      Åtgärder för atl förbällra kontinuiteten i hälso- och sjukvården, reservationsanslag


3251000

6250000

11 107000

5600000 26208000


 


G     Undervisningssjukhus m. m.

Karolinska sjukhuset:

1            Avlöningar till läkare, förslagsanslag

2            Driftkostnader, förslagsanslag

3            Utrustning, reservationsanslag

4            Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

5            Avlöningar till läkare, förslagsanslag

6            Driftkostnader, förslagsanslag

7            Utrustning, reservationsanslag

8            Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag

9   Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag


*134 175000

*691 177000

*22 000000

* 13000000

133520000

,   36091000

2746000

15000000


860352000

187 357000 *530OO00OO


* Beräknat belopp


 


Prop. 1980/81:100

Vårdcentralen i Dalby:

10                        Förvaltningskostnader, förslagsanslag

11   Forsknings- och utbildningsverksamhet, reservationsan­slag

 

12          Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag

13          Lån till utländska läkare för viss eflerutbildning, reservationsanslag

14          Eflerutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., förslagsanslag

15          Vidareutbildning av tandläkare m. m., förslagsanslag


23

2234000 2400000


4634000 25688000

1000

2 582000 2410000


1613024000


H     Övrig sjukvård m. m.

1     Rättspsykiatriska stafioner och kliniker, förslagsanslag

2     Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag

3     Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag

4     Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m., reserva­tionsanslag

5     Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

6     Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig

m.m., förslagsanslag 1    Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare,/dr,Wfl,?5an-slag


64639000

220000000

*2 827 000000

34591000 29810000

5425 000

15025000 3196490000


 


177000000

I      Ungdomsvård m. m.

Ungdomsvårdsskolorna:

1            Driftkostnader, förslagsanslag

2            Engångsanskaffning av inventarier m.m., reservations­anslag

3            Personalutbildning, reservationsanslag

4    Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska med­
borgare, flyktingar m.m., förslagsanslag


202030000

460000 1309000        203799000

177000000


380799000


i     Alkoholpolitik och missbrukarvård

Statens vårdanstalter för alkohoimissbrukare:

1            Driftkostnader, förslagsanslag

2            Utrustning m.m., reservationsanslag

 

3      Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderings­hem m. m., reservationsanslag

4      Lån lill byggnadsarbeten vid vårdanstalter m.m., reservationsanslag

5      Bidrag till driften av värdanstalter och inackorderingshem m.m., förslagsanslag


50672000 1000


50673000

1760000

5500000

285 150000


* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


24


 


Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m.m.

förslagsanslag

Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,

reservationsanslag

Bidrag till organisationer m. m.

Upplysning och information på alkoholområdet,

reservationsanslag


96650000

1 100000 15 300000

20850000


476983000


K


Vissa åtgärder för handikappade

Kostnader för viss utbildning av handikappade, förslags­anslag

Statens handikappråd, förslagsanslag Statens hundskola, förslagsanslag Bidrag till driften av särskolor m.m., förslagsanslag Bidrag lill handikapporganisationer, reservationsanslag Kostnader för viss verksamhet för synskadade,/örs/agi-anslag

Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsför­sändelser, förslagsanslag Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag


16616000

1691000

1 890000

377800000

27250000

10517000

11992000 7700000

455456000


 


Internationell samverkan

Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internatio­nellt socialpolitiskt samarbete m.m., förslagsanslag

Vissa internationella resor, reservationsanslag Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag


13 491000 127000

200000


13818000

Summa kr.     60698332000


 


Prop. 1980/81:100


25


 


VI. Kommunikationsdepartementet

A    Kommunikationsdepartementet m. m.

1      Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


15 290000

3800000

680000


19770000


B     Vägväsende

1      Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter,/ö/-i/ag.?(7/i.s/«g

2      Drift av statliga vägar, reservationsanslag

3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4      Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

5      Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6      Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag

7      Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

8      Tjänster lill utomstående, förslagsanslag

9      Statens vägverk: Försvarsuppgifter, reservationsanslag


5950000

2814000000

900000000

374 300000

320000000

242000000

30000000

22800000

12 500000

4721550000


 


C     Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

3            Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag

 

4     Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, reservationsanslag

5     Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande


33238000

1000

116306000


149545000

11989000 5 750000


 


D    Järnvägar

1     Statens järnvägar, reservationsanslag

2     Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m.


167284000

1586500000

864500000 2451000000


 


E    Sjöfart

Sjöfartsverket

1      Fariedsverksamhet, exkl. isbrytning, förslagsanslag

2      Isbrytning, förslagsanslag

3      Fartygsverksamhet, förslagsanslag

4      Sjöfartsmateriel m.m., reservationsanslag

5      Övrig verksamhet, förslagsanslag


311995000

154000000

27654000

34000000

3928000


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                                                         26

Övriga sjöfartsändamål

6      Handelsflottans pensionsanstalt                                                                                                        1 000

7      Bidrag lill vissa resor av sjöfolk,/dr.?/flg,sa/(i/flg                                                                         9000000

8      Handelsflottans kultur-och fritidsråd,/ör.9/ngsfl/K/(ig                                                                      1000

9      Ersättning till viss kanaltrafik,/örv/(7gifl/(.s7flg______________________________ 1000
10    Lån till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag                                     ____________ 40000000

580580000

F     Luftfart

1      Flygplatser m.m.. reservationsanslag                                                                                         79900000

2      Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag                                                                           5 500000

3      Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flyg­trafik på Gotland, förslagsanslag   13 300000

4      Statens haverikommission,/ör.s/£ig.'iaiis/ag                                                                                  1720000

5      Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten,

förslag.sanslag                                                                                                                               1000000

101420000

G    Postväsende

1      Posthus m.m., reservationsanslag                                                                                            222600000

2      Ersättning till postverket för befordran av tjänsteför­sändelser,/örv/«g,v«/i5/flg                     582 100000

3      Ersättning lill postverket för tidningsdistribution                                                                    60000000

864700000

H    Telekommunikationer

I    Teleanläggningar m.m., reservationsanslag                                                                 1295 100000

I       Institut m. m.

1      Transportrådet, förslagsanslag                                                                                                 11267000

2      Transportstöd för Norrland m. m.,/örj/c/g5(;/;.v/«g                                                                158000000

3      Transportstöd för Gotland, förslagsanslag                                                                              70000000

4      Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik,

förslagsanslag                                                                                                                            79000000

5    Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik,

förslagsanslag                                                                                                                           132 345000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

6             Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                                     69125000

7             Utrustning m. m., re.vervYifioni«n.s/flg                                                    4200000

8             Uppdragsverksamhet,/r;/'.v/«g.sY;//.v/«g                                                 19744000

9             Vädertjänst för luftfarten,/d«/rtgia/i,v/«g                                                 26565000           119634000

10   Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på

Grönland m.m., förslagsanslag                                                                                                   3 100000

II     Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag                                                                                   t 000

12            Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag                                                   24646000

13     Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservations­anslag                                                    500 OtX)


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                                                        27

14             Statens geotekniska institut,/(7/-,?/ogjf/«,?/flg                                                                                  1000

15             Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag                                                        6963000

16             Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag                                                       215000

17             Transportforskningsdelegalionen rÉ'.S('rv(7//o/7.V(r;«,y/ag,                                                   19328000

18             Kostnader för visst värderingsförfarande, förslagsanslag                                                                 1000

19             Kostnader för försök med riksfärdtjänst, reservationsanslag                                                   20000000

20      Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                 ______ 4452000

649453000

Summa kr.     10850857000


 


Prop. 1980/81:100


28


 


VII. Ekonomidepartementet

A

Ekonomidepartementet m. m.

Ekonomidepartementet, förslagsanslag Ekonomiska attachéer, förslagsanslag Kommittéer m.m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag


11482 000

1952 000

6700000

160000


20294000


1

2

3 4

5 6

7

8 9 10


Centrala myndigheter m. m.

Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, förslagsanslag Uppdragsverksamhet, jörslagsanslag

Folk- och bostadsräkning 19S0, förslagsanslag Konjunkturinstitutet, förslagsanslag Myntverket:

Förvaltningskostnader, /('>r.v/flg,T«/;5/«g

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag

Bankinspektionen, reservationsanslag Försäkringsinspektionen, reservationsanslag Statens krigsförsäkringsnämnd m.m., förslagsanslag


 

241870000

 

1000

241871000

 

20000000

 

11505000

7161000

 

1000

 

396000

7558000

1000

400000

65 000


281400000


C     Diverse

I    Lönsparande m. m., förslagsanslag


107500000


 


Summa kr.


409194000


 


Prop. 1980/81:100


29


 


VIII. Budgetdepartementet

A     Budgetdepartementet m. m.

1     Budgetdepartementet, förslagsanslag

2     Gemensamma ändamål för departementen, förslagsanslag

3     Kommittéer m. m., reservationsanslag

4     Extra utgifter, reservationsanslag


32605000

110334000

13 500000

625000

157064000


 


B     Statlig rationalisering och revision, m. m.

1     Statskontoret, förslagsanslag

2     Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag

3     Datamaskincentralen för administrativ databehandling, förslagsanslag

4     Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

5     Riksrevisionsverket, förslagsanslag


62753000 115000000

1000

4000000 56331000

238085000


 


C    Skatte- och kontrollväsen

1      Riksskatteverket, förslagsanslag

2      Stämpelomkostnader, förslagsanslag

3      Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

4      Kostnader för 1981 års allmänna fastighets­taxering, förslagsanslag

5      Ersättning fill postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag


214170000

1 770000

110000000

5000000

28200000 359140000


 


D    Bidrag och ersättningar till kommunerna

1     Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag, förslagsanslag

2     Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag

3     Skatlebortfallsbidrag lill kommuner m.fl.,/öw/agj-anslag

4     Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform, förslagsanslag


580000

*9 334000000

70000000

1455000000 10859580000


* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


30


 


Statlig lokalförsörjning

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

Inredning av byggnader för statlig förvaltning,

reservationsanslag

Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag


1000 275000000

30000000 55000000

360001000


 


F     Statlig personalpolitik m.m.

1     Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag

2     Statens löne- och pensionsverk, förslagsanslag

3     Statlig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

4     Avlöningar till personal på indragningsstat m.m., förslag.sänslag

5     Statens personalbostadsdelegation,ydr.v/rtgi'fl/ii/ag Personaladministration och personalutbildning:

 

6            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

 

8     Statens arbetsmarknadsnämnd, förslagsanslag

9     Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

 

10            Jämställdhet inom statsförvaltningen, förslagsanslag

11  Statens förhandlingsråd, förslagsanslag

12            Bidrag till stiftelsen Statshälsan, förslagsanslag

13            Viss förslagsverksamhet m.m., förslagsanslag

14            Vissa skadeersättningar m.m., förslagsanslag


15040000 1000


26849000 42 337000

1000

50000 962000

15041000 17483000

107000000

1000000

2152000

96575000

350000

100000


309900000


9 10 II 12

13


Övriga ändamål

Kammarkollegiet, förslagsanslag Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement, förslagsanslag

Viss informationsverksamhet, reservationsanslag Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering Bidrag till vissa internationella byråer och organisa­tioner m. m., förslagsanslag

Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

Bidrag till vissa investeringar, förslagsanslag Esportkreditbidrag, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m., förslagsanslag Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet, förslagsanslag


16812000 3 300000

1388000

1668000

1000000

595000

170000

10400000

85000000

1000

800000

2000000000

1950000 2123084000


Summa kr.     14406854000


Prop. 1980/81:100


31


 


IX. Utbildningsdepartementet

A    Utbildningsdepartementet m. m.

1      Utbildningsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommilléer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


26586000

18458000

609000


45653000


B     Kulturändamål

Allmänna kulturändamål Statens kulturråd:

1            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2            Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet, reservationsanslag

 

3      Bidrag till kulturverksamhet inom organisafioner, reservationsanslag

4      Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

5      Bidrag till samisk kultur

6    Bidrag till konstnärer m.m., reservationsanslag
1   Inkomstgaranlier för konstnärer, förslagsanslag

8    Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag

Teater, dans och musik

9    Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

10             Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservationsanslag

11  Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

12             Regionmusiken, förslagsanslag

13             Regionmusiken: Inköp av instrument, reservationsanslag

14             Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag

15             Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag

16             Bidrag fill Musikaliska akademien. Statens musiksamlingar:

17             Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18             Bokinköp, utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag

19             Vissa bidrag lill teater-, dans- och musikverksamhet, reservationsanslag

Film

20      Statens biografbyrå, förslagsanslag

21             Filmslöd, reservationsanslag


10322000

4467000

10004000

11226000 1696000

25 387000 5 586000

34 279000

81 790000

161660000

35527000

81388000

840000

163143000

18 385000 1454000

8439000

720000

7814000

2295 000 24229000


 


Prop. 1980/81:100


32


 


Dagspress och tidskrifter

22            Presstödsnämnden, förslagsanslag

23            Stöd till dagspressen, förslagsanslag

24     Lån till dagspressen, reservationsanslag

25            Stöd till organisationstidskrifter,/örs/agä-fl/js/flg

26     Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

27     Stöd till tidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

Litteratur och folkbibliotek

28            Litteraturstöd, reservationsanslag

29     Bokhandelsstöd, förslagsanslag

30     Kreditgarantier till förlag och bokhandel, förslagsanslag

31            Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag

32            Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag

33            Bidrag lill regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Talboks- och punklskriftsbiblioteket:

34            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

35                          Produktionskostnader, reservationsanslag

36    Bidrag till Svenska språknämnden, förslagsanslag

Bildkonst 31   Statens konstråd, förslagsanslag

38              Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

39              Bidrag lill Akademien för de fria konsterna

40      Vissa bidrag till bildkonst, reservationsanslag

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar Riksarkivet:

41                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

42            Datamediekontroll m.m., reservationsanslag

43                          Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag

44    Landsarkiven, förslagsanslag

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

45                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

46            Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag

47    Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag
Arkivet för ljud och bild:

48            Förvaltningskostnader, förslagsanslag

49            Insamlingsverksamhet, reservationsanslag

50    Bidrag till vissa arkiv
Riksantikvarieämbetet:

51                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag

52                          Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reservationsanslag

 

53                          Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Statens historiska museer:

54                          Förvaltningskostnader, förslagsanslag


1815000

*298 300000

* 15000000

48000000

8264000

4575000

25678000

2700000

1000

2200000

17155000

10944000

8576000

11769000

1003000

1508000

16230000 1042000 5966000

23 488000 330000 275000

17601000

8890000 1495 000 1563000

5071000

427000

3635000

*33 782000

*5 457 000 12491000

13497000


* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                33

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer:

55                          Tekniska institutionen,/örs/ag.sflHi/flg                                                                                         1000 Statens konstmuseer:

56            Förvaltningskostnader,/ör.9/agäan.?/ag                                                                                25 201000

57         Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m.m.,
reservationsanslag
                                                                                                                  3 220000

58    Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,

reservationsanslag                                                                                                                         966000

59     Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,

förslagsanslag                                                                                                                            10418000
Naturhistoriska riksmuseet:

60            Förvaltningskostnader,/ör5/flg,ya/?i/ag                                                                                25 240000

61                          Materiel m.m., reservationsanslag                                         1177000 Statens sjöhistoriska museum:

62                          Förvaltningskostnader,/öM/agia«i/ag                                                                                    10576000

63                          Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag                                                            1000

 

64      Etnografiska museet,/ör.j/ag,ja/(,j/«g                                                                                          11059000

65              Arkitekturmuseet, förslagsanslag                                                                                                1112000

66      Bidrag till Nordiska museet,/ö/i7agifl77j/flg                                                                             27 561000

67      Bidrag till Tekniska museet,/öri/agjrt/?i/flg                                                                                 5 849000

68              Bidrag till Skansen,/öri/og.?a«i/flg                                                                                                 7 304 000

69      Bidrag till vissa museer                                                                                                              4 225 000

70      Bidrag till regionala museer,yd«/agjfl«j/aj?                                                                                24012000

71              Riksutställningar, reservationsanslag                                                                                         14728000

72              Inköp av vissa kulturföremål,/ör.v/ng.van.v/ag                                                                              100000

Ungdoms- och nykterhetsorganisalioner Statens ungdomsråd:

73                          Förvaltningskostnader,/dri/«gio«.?/flg                                                                                    1730000

74                          Utrednings- och informationsverksamhet,

reservationsanslag                                                                                                                    960 000

75     Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m..

förslagsanslag                                                                                                                           40995000

76    Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

.förslagsanslag                                                                                                                           91510 000

77     Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna,

reservationsanslag                                                                                                                      7 000 000

78              Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, reservationsanslag           2 170000

79              Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.,

reservationsanslag                                                                                                                    14 029 000

1630523000

C     Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1       Skolöverstyrelsen,/ö/i/agia/).s/ag                                                                                            119273000

2       Länsskolnämnderna, förslagsanslag                                                                                         59449000

3       Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m.m.,

reservationsanslag                                                                                                                        825 000

4    Statens institut för läromedelsinformation,/ör/agia/w/ag                                                            1093000

3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                 34

5      Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag                                                               3600000

6      Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,

fiirslagsanslag                                                                                                                              1806 000

För skolväsendet gemensamma jrågor 1   Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

reservationsanslag                                                                                                                    35 857 000

8       Fortbildning m.m.. reservationsanslag                                                                                     71956000

9       Bidrag till studie- och yrkesorientering m.m.,

jörs lagsanslag                                                                                                                          114 255 000

10             Särskilda åtgärder på skolområdet                                                                                         200139000

11  Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom

utbildningsväsendet,/ö/-.v/ag.va;(.?/ag                                                                                         I 820000

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

12    Bidrag till driften av grundskolor m.m.,

.förslag.sanslag                                                                                                                    12 021 000 000

13             Information om läroplan för grundskolan, reservationsanslag                                                   5 600000

14             Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.,

jörs lagsanslag                                                                                                                            21 180000

15     Sameskolor,/(;/i/ai'.va/7.v/ag                                                                                                      10822000
Specialskolan m. m.:

16                         Utbildningskostnader, yörs7a,t,'ia/?,s7ag                                                                           136926000

17   Utrustning m.m., reservationsanslag                                                                                      4 123000

18                         Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag                                                                     9047000

Gymnasiala skolor m. m.

19              Bidrag till driften av gymnasieskolor, yd7-.v/agja77.?/ag                                                    3 584000000

20      Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,

förslagsanslag                                                                                                                                     1000

21              Bidrag till driften av riksinternatskolor, 7(:>/-.s7agia/7.s7ai'                                                     10842000

22              Bidrag till Bergsskolan i Filipstad. förslagsanslag                                                                      2 189000

23              Bidrag till driften av vissa privatskolor, /ö/-.s7flgia//,v/ag                                                         19603000

24              Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning,

reservationsanslag                                                                                                                    21752000

25     Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m..

.förslag.sanslag                                                                                                                            2 000 000

Investeringsbidrag

26     Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.,

förslagsanslag                                                                                                                          259 962 000

27     Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m..

förslagsanslag                                                                                                                            41285000

16766405000

D     Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m. Universitets- och högskoleämbetet:

1            Förvaltningskostnader,/(>ri/ag.?a77.s-/ag                                                                            53 593000

2            Utredningar m. m., 7ri£'7ia//(;77ia/7.v/ag                                                                               3 299000

3    Regionstyrelserna för högskolan,/dr.v/ag.a/i.s/ag                                                                      11019000


 


Prop. 1980/81:100


35


 


4   Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
förslagsanslag

Utbildning och forskning inom högskolan m.m.

5     Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

6     Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

1    Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

8      Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslig

9      Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

 

10            Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

11  Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m., för.slagsanslag

12  Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

13  Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

14            Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

15  Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

16            Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

17            Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

18  Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

19            Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

20            Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. reservationsanslag

21            Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

22            Temaorienterad forskning, reservationsanslag

23            Vissa tandvårdskostnader,/«r.?/agia7),5/ag

24            Kungl. biblioteket, reservationsanslag

25            Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

26     Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, förslagsanslag

27            Lån till studenlkårlokaler. reservationsanslag

28            Redovisningscentralerna vid universiteten, förslagsanslag

29     Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, förslagsanslag

30            Ersättning till vissa lärarkandidater, 7dr,v/ag,sa;7,v/ag

31            Ersättning åt vissa opponenter vid dispulationer, förslagsanslag

32            Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m., förslagsanslag

 

33              Utbildningsbidrag för doktorander, y(7ri/ag,sa/7.v/ag

34              Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m.m., reservationsanslag

35              Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

36              Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan

Vissa forskningsändamål

37              Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

38              Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag


7787000

495416000

221081000

*337 558000

592 297000

147 361000

308662000

147431000

12200(K)0

106950000

8 287000

10453000

124023000

*307 272000

46 727000

11 551 000

255684000

270611000

6810000

59076000

314.59000

2 173000

711371000 1000 1000

1000 63 267000

2 700000

4650000 78 144000

14635000

36411000

3400000

37018000 .59027000


Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


36


 


39 40 41

42

43 44 45 46

47

48 49

50


Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m., reservationsanslag

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning,

reservationsanslag

Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,

förslagsanslag

Forskningsinstitutet för atomfysik:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Materiel m.m., reservationsanslag Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

Bidrag till Vetenskapsakademien, reservationsanslag Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag

Bidrag till ElSCAT Scientific Association, förslagsanslag


 

122449000

255 142 000

10227000

29070000

10197000

2090000

9381000

2 128000

716000

7438000

3000000

700000

5041944000


 


E     Vuxenutbildning

1    Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges
Utbildningsradio AB, reservationsanslag
Statliga skolor för vuxna:

2            Utbildningskostnader, förslagsanslag

3            Undervisningsmateriel m.m., reservationsanslag

 

4     Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m., förslagsanslag

5     Bidrag till studieförbund

6     Bidrag till studiecirkelverksamhet, 7firi7agia77i/ag

7     Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., jÖrslagsanslag

8     Bidrag till driften av folkhögskolor m. m., förslagsanslag

9     Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag

 

10             Bidrag till viss central kursverksamhet, förslagsanslag

11  Bidrag till kontakttolkutbildning,/Ör5/agiani/ag


108570000

10293000 6451000

652844000

*43 287 000

*738628000

*110241 000

368431000

1000

26978000

8038000

2073762000


 


Studiestöd m.m.

Centrala studiestödsnämnden m.m., förslagsanslag Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag Studiehjälp m. m., förslagsanslag Studiemedel m. m., förslagsanslag Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag Timersättning vid grundutbildning för vuxna, förslagsanslag Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag 8    Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, förslagsanslag

Beräknat belopp.


64 188000

19772000

1050000000

2672000000

544 100000

43 000000

200000

2795000 4396055 000


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                37

G     Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

1      Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag                                                                   3509000

2      Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                            11 425 000

3    Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige,

reservationsanslag                                                                                                                         544 000

4    Bidrag lill svenska institut i utlandet                                                                                          1 791 000

Nordiskt kulturellt samarbete

5      Nordiska ministerrådels kulturbudget,/ö7-5/ag,?a/75/ag                                                        *26252000

6      Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m.,

reservationsanslag                                                                                                                     10291 000

53812000

H    Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål

1      Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, reservationsanslag         170 000 000

2      Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., reservationsanslag          165 000 000

335000000

Summa kr.    30343154000

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


38


 


X.  Jordbruksdepartementet

A   Jordbruksdepartementet m. m.

1      Jordbruksdepartementet, förslagsanslag

2      Lantbruksrepresenlanler, förslagsanslag

3      Kommilléer m. m., reservationsanslag

4      Extra utgifter, reservationsanslag


 

16172000

2572000

16800000

500000

36044000


B    Jordbrukets rationalisering m. m.

1 ' Lantbruksslyrelsen,/ö«/ag5a7i,y/ag                                                                                             39010000

2      Lantbruksnämnderna,/örj/ag5a7K/ag                                                                                        198504000

3      Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m., förslagsanslag                                        5323000

4      Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag                                                     59000000

5      Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag                                                       1000

6      Lån med uppskjuten ränta, reservationsanslag                                                                                   1 000

7      Täckande av förluster på gmnd av statlig kreditgaranti,/ö/-5/ag.ja«i/ag                                       1 500000

8      Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m., förslagsanslag                                            2000000

9      Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen                                                                         1266000

 

10             Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., reservationsanslag                                                  1 100000

11  Befrämjande av husdjursaveln m.m., reservationsanslag                                                           1020000

12             Slalens hingsldepå och sluteri: Uppdragsverksamhet,/dr.y/agia775/ag                                              1000

13  Bidrag lill statens hingstdepå och stuteri, reservationsanslag                                                      2200000

14             Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag                                                       215 000

15  Främjande av rennäringen, reservationsanslag                                                                             1480000

16             Kompensation för bensinskatt till rennäringen                                                            _______ 945 000

313566000

C     Jordbruksprisreglering

1      Slalens jordbruksnämnd,/öri/agia/ji/ag                                                                                       22 947000

2      Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/ör5/agiaA7j/ag                                                         2091000

3      Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag                                          *4 156000000

4      Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag                                        17000000

5      Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

m.m., förslagsanslag                                                                                                                 85 725000

6      Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,/ö/-,y/agÄani/ag                                                          199000000

7      Bidrag lill permanent skördeskadeskydd                                                                                  20000000

8      Administration av permanent skördeskadeskydd m.m., förslagsanslag       _____________ 38 197000

4540960000


D

1

2 3


Skogsbruk

Skogsstyrelsen, förslagsanslag                                                                                                 23 061 000

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna,/örs/ag5a«5/ag                                                                      *86681000

Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m.m., förslagsanslag                                     *3620000


Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                39

4      Bidrag till skogsvård m.m.,/ö7-Ä/ag5a77i/ag                                                                        *120000000

5      Stöd till byggande av skogsvägar,/dr,s/ag,va77i/ag                                                                   30000000

6      Främjande av skogsvård m.m., 7-É'ie7va/7'o/75a/7.v/ag                                                           1 000000

264362000

E    Fiske

1      Fiskeristyrelsen,/öri/ag5a/7i/ag                                                                                                 20901000

2      Statens lokala fiskeriadministration,/ö7-j/ag.?a/7J'/ag                                                                 9356000

3      Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag                                                       500000

4      Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag                                                               430000

5      Bidrag till fiskehamnar m.m., reservationsanslag                                                                        9625000

6      Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,7Ö/-.s/agia«.s/ag                                                                     20000

7      Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reservationsanslag                                           2 165 000

8      Bidrag till fiskets rationalisering m.m., förslagsanslag                                                                6000000

9      Fiskerilån, reservationsanslag                                                                                                   25000000

 

10            Fiskberedningslån, reservationsanslag                                                                                      10000000

11  Fiskredskapslån, re,yen'a/7'o77.sa/7i/ag                                                                                       500000

12  Täckande av föriuster vid slallig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag                                            1000

13            Kostnader för fiskeutredningar i vallenmål m. m., förslagsanslag                                                     1000

14            Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag                                            100000

15  Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten,

reservationsanslag                                                                                                                             1000

16    Prisreglerande åtgärder på fiskets område,/ö;-.s/agja/7,?/ag                                           ________ * 1 000

84601000

F     Service och kontroll

'   1    Statens livsmedelsverk,/ö/-i/ag5a«j/ag                                                                                       50676000

2     Täckande av vissa kostnader för köttbesiklning vid kontrollslakterier, förstagsamitag             26072000

3     Statens veterinärmedicinska anstalt,/ö/-i/ag.va/7.s/ag                                                                56105 000

4     Weterinärstaten, förslagsanslag                                                                                                 52 531000

5     Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m., förslagsanslag                                  10000000

6     Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/ö/-5/ag.?a/7.?/ag                                                      1000

7     Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag                                                                4759000

8     Bekämpande av växtsjukdomar,/ö/-j/ag,?a/is/ag                                                                             200000

9     Statens lanlbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                                                                     1000

10             Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium, reservationsanslag                                       6162000

11  Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/ow/ag5a«,?/ag                                                     1000

12             Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag                                                            4978000

13  Statens västsortnämnd, förslagsanslag                                                                                         292000

211778000

G     Utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet:

1            Förvaltningskostnader,/ör5/ag,sa775/ag                                                 291813000

2            Driftkostnader, reservationsanslag                                                        142448000

' Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


40


 


3            Lantbruksdriften, förslagsanslag

4            Djursjukhuset i Skara, förslagsanslag

7 8

9 10

5     Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. reservationsanslag

6     Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag Jordbruksforskning, reservationsanslag Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, reservationsanslag

12

Bidrag till växtförädling, reservationsanslag Skoglig forskning, reservationsanslag Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds-förädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservationsanslag

13

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag


1000 626000


434 888000

5000000

22000000 * 17082000

2 300000 24600000 *9 150000

4 350000

7 950000

497000 527817000


 


H    Miljövård

1      Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2      Statens strålskyddsinstitut,7(?ri/ag.?a77.v/ag

3      Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag

4      Miljövårdsinformation, reservationsanslag

5      Mark för naturvård, reservationsanslag

6      Vård av naturreservat m.m., reservationsanslag 1    Miljövårdsforskning, reservationsanslag

 

8      Slrålskyddsforskning, reservationsanslag

9      Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet, reservationsanslag

 

10          Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor, reservationsanslag

11  Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m., reservationsanslag

12          Program för övervakning av miljökvalitet, reservationsanslag

13  Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m., förslagsanslag

14          Stöd till miljöskyddsteknik, m.m., reservationsanslag

15  Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, reservationsanslag

16          Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m., förslagsanslag

17          Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

18          Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag


76434000

12 503 000

5802000

4 200000
20000000
23 500000
40300000

1750000

6400000

4000000

9700000

8200000

30000000 69000000

23000000

5 300000

10000000 2000000

352089000


* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                41

I      Idrott och friluftsliv

1      Stöd till idrotten, reservationsanslag                                                                                      151350000

2      Stöd till friluftslivet m. m.,/■e,?erva?70/i,?a7i,s/ag                                                      _____ 34700000

186050000

J     Diverse

1    Bidrag vid föriust på grund av naturkatastrof m. m.,

reservationsanslag                                                                                                                       1000000

2    Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.,

förslagsanslag                                                                                                                            13 133000

3    Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätt­
ningar, förslagsanslag
                                                                                                    _________ 5000

14138000

Summa kr.      6531405000

4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100


 


Prop. 1980/81:100


42


 


XI. Handelsdepartementet

A    Handelsdepartementet m.m.

1      Handelsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag

5      Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag

6      Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag


14 960000

4500000

165000

470000

475000

*39000000


59570000


B    Främjande av utrikeshandeln m. m.

1      Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

2      Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

3      Sveriges turistråd, reservationsanslag

4      Interamerikanska utvecklingsbanken,/ö/-.?/ag.va77.v/ag

5      Importkontorel för u-landsprodukter,/ör,?/ag,sa/i,y/ag


138350000

1000

38000000

19000000

1000

195352000


 


Kommerskollegium m. m.

Kommerskollegium, förslagsanslag

Bidrag till vissa internationella byråer m.m.,

förslagsanslag

Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag

Bidrag till internationell råvarulagring, förslagsanslag


26925000

4830000

1235000

275 000

33265000


 


D    Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1      Marknadsdomstolen, förslagsanslag

2      Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3      Statens pris- och kartellnämnd, 7or,5'/agia/7.v/a

4      Konsumentverket: Förvaltningskostnader,/ö/-,s/o,5a//i/ag

5      Allmänna reklamationsnämnden,/ö7-,?/rtja/7.y/a

6      Bidrag till vissa oljetransporter i glesbygd, förslagsanslag


2057000

3740000

28235000

38400000

7 105000

20000000

99537000


 


E     Patent- och registreringsverket m.m.

1     Patent- och registreringsverket,/öw/aiawi/a,

2     Särskilda kostnader för förenings- m.fl. register, förslagsanslag

3     Lån lill den europeiska patentorganisationen, reservationsanslag


89990000

5 300000 2500000

97790000


Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                43

F     Ekonomiskt försvar

1    Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                                                                     31 230000

2      Drift av beredskapslager,/öri/ag.sa77.?/a                                                                              *138680000

3      Beredskapslagring och Industriella åtgärder, reservationsanslag                                          *144 100000

314010000

G    Tullverket

Tullverket:

1      Förvaltningskostnader,/ö/-5/agia«.?/a;                                                                                    586365000

2      Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag                                                                       1000000

3      Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag                                            ______ 1 000000

588365 000

Summa kr.      1387889000

* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                 44

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1      Arbetsmarknadsdepartementet,/öri/ag5fl/jj/a                                                                             19970000

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag                                                                                      13 584000

3      Extra utgifter, reservationsanslag                                                                                                   220000

4      Internationellt samarbete, förslagsanslag                                                                                     6825000

5      Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag                                                                                             3655000

6      Jämställdhet mellan kvinnor och män, reservationsanslag                                            ______ 4425 000

48679000

B     Arbetsmarknad m. m.

1      Arbetsmarknadsservice,/ö/j/ag.?a«,9/ag                                                                                1055 873000

2      Bidrag till arbetsmarknadsutbildning                                                                                    2195 182000

3      Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag                                                         2193 900000

4      Kontant stöd vid arbetslöshet,/o7-ä/aia«i/ag                                                                         1522527000

5      Totalförs vars verksamhet,/ör.?/a5a/7,s/ag                                                                                86378000

6      Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning,

reservationsanslag                                                                                                                        3000000

7    Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning,

reservationsanslag                                                                                                                              1000

8      Arbetsdomstolen, förslagsanslag                                                                                                 5001000

9      Statens förlikningsmannaexpedition,/(7r,y/ag5a/7,s/a                                                                  1394000

10    Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag                                                                                                                                  30 000

11     Särskilt sysselsättningsbidrag till Svenska Rayon AB, reservationsanslag   _____________ 5000000

7068286000

C     Arbetsmiljö

1       Arbetarskyddsstyrelsen,/öw/a;ia77j/a                                                                                   133 509000

2       Yrkesinspektionen,/ö/i/aia77j/ag                                                                                             111678000

3       Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

reservationsanslag                                                                                                                 1504030000

4       Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag, förslagsanslag                                                            2054000000

5       Bidrag lill yrkesinriktad rehabilitering                                                                                     587400000

4390617000

D    Invandring m. m.

1      Statens invandrarverk, förslagsanslag                                                                                        47284000

2      Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag                                                                                    110360000

3      Åtgärder för invandrare,/■e.VÉ'n'a//077i'a/7,s/ag                                                                      15 110000

4      Översätlningsservice,/ör,v/a;?,?a77i/ag                                                                                          500000

173254000

Summa kr.     11680836000


 


Prop. 1980/81:100


45


 


XIII. Bostadsdepartementet

A     Bostadsdepartementet m. m.

1      Bostadsdepartementet, förslagsanslag

2      Kommittéer m.m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag

4      Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. reservationsanslag


18890000

10000000

300000

260000


29450000

B    Bostadsförsörjning m. m.

1      Bostadsstyrelsen, förslagsanslag                                                                                              40 376000

2      Länsbostadsnämnderna,/ör,y/a.?fln5/a                                                                                      37330000

3      Lån till bostadsbyggande, reservar(V>7i5a«5/ag                                                                  5 700000000

4      Räntebidrag m.m.,/öri/aiani/ag                                                                                               7100000000

5      Eftergift av hyresförlustlån,/ör5/ag5fl/)i/ag                                                                             100000000

6      Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse, reserva­tionsanslag                     12000000

7      Bostadsbidrag m.m., förslagsanslag                                                                                       1100000000

8      Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.,/örs/agrani/ag                                                        120000000

9      Bidrag till förbättring av boendemiljön, reservationsanslag                                                              I 000

 

10             Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler, re5é'rvar7077ia77i/ag                          25000000

11  Lån till allmänna samlingslokaler,/-«'.sé'7-va//on.va77i/ag                                                       13 000000

12             Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler,

reservationsanslag                                                                                                                     12000000

13             Lån till kommunala markförvärv, reservationsanslag                                                                72000000

14             Lån till inventarier i vissa specialbostäder, reservationsanslag                                                     720000

15             Byggnadsforskning                                                                                                                    8 500000

16             Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m., reservationsanslag                         *31 000000

17             Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

m.m., reservationsanslag                                                                                                       *800000000

18    Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen, reservationsslag   ______________ 5000000

15176927000


C    Planväsendet

1      Statens planverk, förslagsanslag

2      Bidrag till översiktlig planering m. m.


reservationsanslag


29976000 2000000

31976000


* Beräknat belopp.

5    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 100


 


Prop. 1980/81:100


46


 


D    Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteriet:

1           Vissa allmänna myndighetsuppgifter, förslagsanslag

2           Förrättnings- och uppdragsverksamhet,/örs/ag.s«jii/ag

3           Mätning och kartläggning, reservationsanslag

4           Försvarsberedskap, reservationsanslag

5           Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6           Utrustning, reservationsanslag


44863000

1000

65286000

2093000

7310000 3 500000


123053000

Summa kr.     15361406000


 


Prop. 1980/81:100


47


 


XIV. Industridepartementet

A     Industridepartementet m. m.

1     Industridepartementet, /ör.s/ag.sa77i/a,g

2     Teknisk attaché, förslagsanslag

3     Kommittéer m.m., reservationsanslag

4     Extra utgifter, reservationsanslag

5     Bidrag lill vissa internationella organisationer, förslagsanslag

6     Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län, reservationsanslag


29931000 505 000

39000000 447000

204000

1 750000


71837000


34990000

 

5037000

40027000

 

95000000

 

1000

 

75000000

 

1000

 

56385 000

 

1000

 

10000000

 

4500000

 

9924000

 

1000

 

1000

 

14 100000

 

*2 752 000

 

30000000

 

180000000

 

10000000

 

10000000

 

537693000

10

11

12

13

14

15 16

17

18 19


Industri m. m.

Statens industriverk: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Utredningar m.m., reservationsanslag

Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m., reservationsanslag

Täckande av föriuster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder, förslagsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga industri-garantilån m.m., förslagsanslag Sprängämnesinspektionen,/ör5/ag,?a«i/ag Branschfrämjande ålgärder, reservationsanslag Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till förelag inom vissa industribranscher, reservationsanslag Täckande av föriuster på grund av strukturgaranlier till företag inom vissa industribranscher; förslagsanslag Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna, förslagsanslag Bidrag till företagsinriklad fortbildning, reservationsanslag Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag, förslagsanslag

Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin, förslagsanslag

Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

Främjande av hemslöjden, reservationsanslag Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektions­industrin, reservationsanslag


* Beräknat belopp.


 


»rop. 1980/81:100


48


 


C     Regional utveckling

Regionalpolitiskt stöd:

1            Bidragsverksamhet, förslagsanslag

2            Lokaliseringslån, reservationsanslag

 

3      Åtgärder i glesbygder, reservationsanslag

4      Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m.. förslagsanslag

5      Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering, reservationsanslag


402 200000

600000000      1002200000

100000000

1000

35000000


1137201000


D    Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1            Geologisk kartering samt information och dokumentation, reservationsanslag

2            Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

3            Prospektering m.m., reservationsanslag

4            Utrustning, reservationsanslag

5    Bergsstaten, förslagsanslag
Statens gruvegendom:

6            Prospektering och brytvärdhetsundersökningar, reservationsanslag

7            Egendomsförvallning m.m.,/ö/-i/ag.?a/7.v/ag

8    Delegationen för samordning av havsresursverksamheten,
reservationsanslag


 

35 617000

 

1000

 

7969000

 

5000000

48587000

 

1799000

72077000

 

6 371000

78448000

 

2217000

 

131051000


 


Energi

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

reservationsanslag

Statens elektriska inspektion, förslagsanslag

Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader,/ö/-5/agia77.v/a4' Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservations­anslag

Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m., reservationsanslag

Medelstillskott till Svenska Petroleum Exploration AB, reservationsanslag

Solmålning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag


1000 1000


■1750000000 *6317000

2000 * 165000

*1000 *4 500000

*1000

*7 000 000

* 1786000 1769772000


* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


49


F    Teknisk utveckUng m.m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

M76550000

 

 

*1000

 

* 13 200000

489751000

 

 

169000000

 

 

1000

 

 

33 189000

 

 

6000000

 

 

1000

 

 

4837000

 

 

1.500000

 

 

2 100000

 

 

8380000

 

 

*1000

 

 

*1000

 

 

16250000

 

 

18750000

sanslag

10000000 759761000

1            Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2            Drift av forskningsstalioner, förslagsanslag

3            Utrustning, reservationsanslag

 

4     Europeiskt rymdsamarbete m.m., förslagsanslag

5     Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

6     Bidrag till stålens provningsanstalt, reservationsanslag

7     Statens provningsanslalt: Utrustning, reservationsanslag Marintekniska institutet:

 

8            Uppdragsverksamhet, /o«/ag.sa/7.v/ag

9            Bidrag till verksamheten, reservationsanslag

10        Utrustning, reservationsanslag

11  Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

12            Bidrag till Standardiseringskommissionen

13            Energiforskning, reservationsanslag

14            Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag

15  Utvecklingsbidrag till Dalasaab AB, reservationsanslag

16            Medelstillskott till Dalasaab AB, reservationsanslag

17  Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m., reservationsanslag


G


Statsägda företag

Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal, förslagsanslag Kostnader för kronotorp, förslagsanslag Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning, reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen, förslagsanslag Betalning av ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, reservationsanslag Lån till ett nytt handelsstålbolag för rekonstruktions­ändamål, reservationsanslag


63000 2200000

69700000

1000

42 300000

200000000 314264000


 


Beräknat belopp.


Summa kr.      4721579000


 


Prop. 1980/81:100


50


 


XV. Kommundepartementet

A    Kommundepartementet m. m.

1      Kommundepartementet, /öri/ag,rarti7ag

2      Kommittéer m. m., reservationsanslag

3      Extra utgifter, reservationsanslag


10587000

10000000

175000


20762000


B    Länsstyrelserna m. m.

1      Länsstyrelserna, förslagsanslag

2      Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag

3      Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4      Civilbefälhavarna, förslagsanslag


1 563 111 000

587 149000

436736000

9704000

2596700000


 


C    Kyrkliga ändamål

1      Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m.: Förvaltningskostnader,/öri/agsanj/a'

2      Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag

3      Vissa ersättningar till kyrkofonden

4      Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag

5      Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag

6      Bidrag till restaurering av Vadstena klosterkyrka, reservationsanslag

7      Bidrag till ekumenisk verksamhet

8      Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

9      Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reservationsanslag

 

10            Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

11  Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund, reservationsanslag


10229000 140000

5051000 958000

2 790000

1800000 380000 421000

40000 31000000

11800000 64609000


 


D

1

2 3


Räddningstjänst m. m.

Statens brandnämnd, förslagsanslag

Beredskap för oljebekämpning till havs m.m., förslagsanslag Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m., förslagsanslag Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag


12249000 *7 746000

5155000 473000


25 623000


Summa kr.


2707694000


* Beräknat belopp.


 


Prop. 1980/81:100


51


XVI. Riksdagen och dess verk m. m.


5 6

7 8

9 10 11 12

13 14


Riksdagen

Riksdagen: Arvoden m.m. lill riksdagens ledamöter, förslags­anslag

Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige, förslagsanslag

Parlamentariska delegationer, förslagsanslag Bidrag till studieresor, reservationsanslag Representation m. m., förslagsanslag Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag

Bidrag lill Sällskapet Riksdagsmän och forskare Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet Kontorshjälp till riksdagsledamöter, förslagsanslag Pensioner åt f d. riksdagsledamöter m.fl., förslagsanslag

Stöd till partigrupper, förslagsanslag Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag


55613000

15048000

1065000

2846000 450000 196000 325000

321000

115000

30000

2900000

10650000 1447000

400000


91 406000


91406000


Den inre riksdagsförvaltningen

Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Kostnader för riksdagstrycket m.m., förslagsanslag Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

Riksdagens utåtriktade informationsverksamhet, förslagsanslag Nytt riksdagshus, reservationsanslag


83909000 17500000

240000

676000 150000000


252325000


252325000


C     Allmänt kyrkomöte

1    Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag


1000


 


D    Riksdagens verk

Riksgäldskontoret:

1           Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2           Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. förslagsanslag


32624000 30403000


 


Prop. 1980/81:100


52


 


Administrationskostnader för lönsparandel, förslagsanslag

Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt, förslagsanslag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag


760000

 

1000

63788000

 

12520000

 

5812000

3976000

 

3940000

7916000

 

90036000


 


E    Diverse

I    Kommittéer m.m.,/örs/agsöMi/ag


100000


 


Summa kr.


433868000


 


Prop. 1980/81:100                                                                     53

XVII, Räntor på statsskulden, m. m.

1    Räntor på statsskulden, m.m., förslagsanslag                                          26300000000


 


Prop. 1980/81:100                                                                     54

XVIII. Oförutsedda utgifter

1    Oförutsedda utgifter,/öri/agM/i.f/ag                                                             1000000


 


Prop. 1980/81:100


55


Bilaga

till huvudtiteln Räntor på statsskul­den, m. m.


Förslag till

stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1981/82

Utgifter

A     Räntor på statsskulden a    Räntor på upplåning inom landet

1     Ränta på räntelöparide obligationslån, förslagsvis

2     Vinster på premieobligationslån, förslagsvis

3     Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis

 

4      "'           "'   sparobligationer, 7(J/'5/agiV7s

5      "           "   av staten övertagna län, yr>rä/ag.?v(.v

6      "          "   lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis

1   Årlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s. k. Guadelouperäntan)

8      Ränta pä köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm

9      Ränta på konung Cari XllLs hemgiftskapital

 

10            "        "   kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis

11  Ränta på skattkammarväxlar,/o/-i/ag5V7s


10185000000

1490500000

113000000

1 100000000

100000

375000000

300000

90000 7500

200000000 4.500000000    17963997500


 


b   Räntor på upplåning i utlandet

1      Ränta på upplåning i utlandet för statens vattenfalls verk,/ö/-i7agir(.v

2      Ränta på krediter hos internationella banker, förslagsvis

3      Ränta på lån på den internationella kapitalmarknaden,/öT-i-Zagii/i-

c    Ränta på beräknad ny upplåning inom och utom landet, .förslagsvis

B     Kapitalrabatter, kursförluster m.m.

1      Kapitalrabatter, förslagsvis

2      Kursförluster, förslagsvis

3      Valutaförluster, förslagsvis


 

17800000'

 

1572500000-

 

2293400000'

3883700000

4707003500

 

26554701000

1000

 

1000

 

1000

3000


 


Anm. Valulaomvandllng har skett lill kurser 1980-09-30.

' Motsvarar US $ 1.8 milj. och Bfr. 72.5 milj.

-        ••        US$377.1 milj.

'         ••        DM248,1 milj.. US $300.3 milj..Sfr, 79,8 milj..


HO. 28,4 milj., Yen 7923 milj. och FP .M,5 milj.


 


Prop. 1980/81:100


56


C    Diverse utgifter

190000000 65000000

3200000 100000

1     Försäljningsprovisioner m.m., förslagsvis

2     Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

3     Kostnad för börsnolering av obligationslån, förslagsvis

4     Övriga diverse utgifter, förslagsvis

258300000

 

Summa kr.

26813004000

Inkomster

 

 

A     Räntor

 

 

1    Ränta på uppköpta obligationer

17 000000

 

2    "         "   rörliga krediter

400000000

 

3    "         "   kortfristig utlåning till banker m.fl.

1000

 

4   "         "   övriga utlånade medel

9000000

426001000

B     Uppgäld, kursvinster m.m.

 

 

1    Uppgäld

1000

 

2    Kursvinster

1000

 

3   Valutavinster

1000

3000

C    Diverse inkomster

 

 

1    Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

15000000

 

2   Dragningslistor på premielånen

300000

 

3   Avgift för fartygskreditgaranti m. m.

70700000

 

4   Övriga diverse inkomster

1000000

87000000

 

 

513004000

Underskott att föras av på statsbudgeten

 

26300000000

Summa kr.     26813004000


 


Prop. 1980/81:100                                                                                                57

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krön­mark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wir­tén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82

Statsråden föredrar de förslag till riksdagen i frågor om statens inkoms­ter och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 samt inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifika­tioner av inkomster oeh utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1981/ 82.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-22.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 1 tili budgetpropositionen 1981                                 Prop. 1980/81:100

Bilaga 1

Finansplanen

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET
                           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Bohman

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser finansplanen

1    Den allmänna bakgrunden

Jag har tidigare vid flera tillfällen och senast i besparingspropositionen (prop. 1980/81:20) redogjort för de olika balansbrister som kännetecknar den svenska ekonomin och de bakomliggande orsakerna härtill. Till bety­dande del är vårt lands ekonomisk-politiska svårigheter av långsiktig struk­turell natur. På en rad punkter har utvecklingen i Sverige under 1970-talet varit mindre gynnsam än i flertalet jämförbara länder. Vi har haft en långsammare ökning av såväl industriproduktionen som den totala produk­tionen och en svagare exporttillväxt än genomsnittet inom OECD-områ­det.

Delvis sammanhänger utvecklingen med vårt stora oljeberoende, som lett till att höjda oljepriser drabbat oss hårdare än flertalet andra länder. Som ett litet land med en stor exportsektor har den svaga efterfrågeutveck­lingen på världsmarknaden också påverkat oss mer än större länder med en relativt sett mindre utrikeshandel. Delvis måste dock orsakerna till den svaga svenska utvecklingen sökas inom landets gränser: — Den inhemska efterfrågan har under en följd av år ökat långt snabbare än tillväxten av våra resurser. Det gap mellan produktion oeh total konsumtion — privat och offentlig — som uppstod i samband med den s.k. överbryggningspolitiken 1975 och 1976 har därefter bestått och vi har idag en alltför stor samlad konsumtion i förhållande till produk­tionen. 1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga I


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                    2

-     Den offentliga sektorn har tagit i anspråk en snabbt växande andel av våra tillgångar i form av arbetskraft och kapital. Industrisysselsättning­en har minskat medan den offentliga sysselsättningen snabbt ökat. Den kommunala konsumtionsökningen har under 1970-lalet varit ungefär dubbelt så snabb som den totala resurstillväxten.

-     För att finansiera de växande offentliga utgifterna har en fortlöpande höjning av skattetrycket erfordrats. Trots att skattekvoten under 1970-talet ökat från 41 till över 50% har den offentliga sektorns inkomster emellertid inte på långt när kunnat hålla jämna steg med utgiftsökning­en. Sparandet inom den offentliga sektorn har successivt minskat. Bud­getunderskottet har ökat och nått en sådan storleksordning att stabilite­ten i vår ekonomi allvariigt hotas.

-     Det stigande skattetrycket har i sig skapat allvarliga problem och mot­verkar i många fall en ändamålsenlig användning av våra tillgångar. Den grå eller svarta sektorn i ekonomin befinner sig i tillväxt. Skattesyste­met förstärker de snedvridningseffekter som vållas av en snabb infla­tionstakt.

-     Investeringsutvecklingen har varit alltför svag. Den totala investe-ringskvolen har sjunkit med ca 3 procentenheter under 1970-talet. Ned­gången har varit särskilt markant för industrins investeringar.

-     Utvecklingen på arbetsmarknaden har kommit att präglas av ökade balansbrister. En rad företag har under 1979 och 1980 haft svårigheter att rekrytera erforderlig arbetskraft trots den arbetslöshet som samtidigt funnits. Förhållandena på arbetsmarknaden har medverkat till att indu­striproduktionen under 1980 års konjunklurtopp inte kommit att nå upp mer än till 1974 års nivå.

I besparingspropositionen konstaterades, att den nuvarande utveckling­en måste brytas, underskottet i bytesbalansen nedbringas och jämvikten i ekonomin på sikt återställas. Jag framhöll att ju längre de nödvändiga saneringsåtgärderna uppskjuts, desto större blir de problem som till sist måste lösas och de uppoffringar för folkhushållet som då blir nödvändiga. Åtgärderna i besparingspropositonen skall ses i detta perspektiv och är ett betydelsefullt första led i en offensiv ekonomisk-politisk strategi.

De problem som den svenska ekonomin står inför och söm måste be­mästras under de närmaste åren har ingående belysts av 1980 års långtidsutredning, som offentliggjordes i december. Regeringen kommer senare efter sedvanlig remissbehandling att i samband med vårens kompletteringsproposition ta ställning till långtidsutredningens bedöm­ningar och konsekvenserna härav för utformningen av den ekonomiska politiken. Utredningens analyser bekräftar emellertid att politiken under 1980-lalet kommer att ställas inför utomordentligt stora krav och avväg­ningsproblem, om jämvikt i bytesbalansen skall kunna återställas under loppet av 1980-talet med bibehållen full sysselsättning.

Långtidsutredningens slutsatser understryker vikten av att besparings-


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                  3

propositionens strävanden att begränsa den offentliga utgiftsexpansionen fullföljs. Särskild vikt måste därvid läggas vid åtgärder som syftar till att hålla tillbaka den kommunala konsumtionsökningen.

Den ekonomiska politiken måste inriktas på att så långt som möjligt tillvarata de förutsättningar som den internationella marknaden trots den svaga konjunktursituationen erbjuder samt på att göra del möjligt för den svenska ekonomin att följa med en internationell konjunkturuppgång så snart en sådan kommer till stånd. Åtgärder som syftar till att hålla uppe investeringsaktiviteten i näringslivet, begränsa vårt oljeberoende och öka den inhemska energiproduktionen är därvid viktiga. Det är däremot uteslu­tet att vi på nytt för en överbryggningspolitik av 1975 och 1976 års modell innefattande långtgående åtgärder i syfte att stimulera den inhemska efter­frågan .

Resultatet av den kommande avtalsrörelsen är givetvis av stor vikt såväl i ett kortsiktigt som i ett mer långsiktigt perspektiv. Ett avtal som inte ryms inom det tillgängliga utrymmet för löneökningar och som inte är i harmoni med kravet på förbättrad internationell konkurrenskraft kommer att leda till en större ökning av arbetslösheten än man i annat fall hade behövt räkna med. Den offentliga sektorns möjligheter att bereda sålunda friställd arbetskraft sysselsättning är utomordentligt begränsade. Omsorgen om handels- och bytesbalansutvecklingen skulle vidare göra det svårt att und­vika korrigerande finanspolitiska åtgärder i ett läge där eftertrågeutveck-lingen överskrider vad som är samhällsekonomiskt försvarbart.

Löneutvecklingen har också stor betydelse för möjligheterna att komma tillrätta med inflationstendenserna i vår ekonomi. Att få ned inflationstak­ten från nuvarande allt för höga nivå är en utomordentligt viktig uppgift för den ekonomiska politiken. En hög inflation innebär välfärdsförluster oeh otrygghet för de enskilda hushållen. Den dämpar företagens investerings­benägenhet. Snabba prisstegringar har vidare negativa fördelningskonse-kvenser som i betydande utsträckning kan motverka effekten av den sociala reformpolitiken.

De balansbrister som präglar d.n svenska ekonomin är av djupgående natur och har sina rötter långt tillbaka i tiden. Det kommer att krävas ett målmedvetet och tålmodigt arbete för att rätta till dem. Detta ställer stora krav på såväl den ekonomiska politiken som på dem som har möjlighet att påverka förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen - parterna på arbetsmarknaden, näringslivet och beslutande politiska organ på såväl central som regional och lokal nivå.

Jag övergår nu till att mer i detalj redovisa min bedömning av det internationella läget, uppläggningen av den ekonomiska politiken och de ekonomiska utsikterna för 1981.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                4

2    Den internationella utvecklingen

Sammanfattning

Den internationella ekonomin gick under loppet av 1980 in i en lågkon­junkturfas. Under våren och sommaren började industriproduktionen att sjunka kraftigt. Under första halvåret 1981 torde konjunkturen nå sin botten och en långsam återhämtning ta vid. Tillväxten i de industrialisera­de länderna 1981 blir med all sannolikhet låg, eller knappt 1 %. Av tillväx­ten utgörs en betydande del av nettoexport till OPEC-länderna. Prognosen är omgiven av flera osäkerhetsfaktorer som kan göra utfallet sämre än vad som nu förefaller sannolikt. Hit hör effekterna av den restriktiva politik som nu allmänt förs samt utvecklingen vad gäller oljepriser och inflations­takt.

Utvecklingen under 1980

Den inhemska efterfrågan i de västliga ekonomierna hölls uppe ända fram till våren 1980. En recession hade väntats inträffa redan under andra halvåret 1979 till följd av oljeprishöjningarna det året. Den slutliga efterfrå­gan visade dock en fortsatt expansion tack vare en oväntad nedgång i hushållens sparkvot och en kvardröjande relativt god investeringsefterfrå­gan från företagens sida. Efterfrågan i omvärlden - främst från OPEC-länderna — verkade stabiliserande på utvecklingen och svarade för mer­parten av en BNP-tillväxt under 1980 på 1% för OECD-omrädet i dess helhet.

Under andra kvartalet skedde en snabb normalisering av hushållens sparande, vilket medförde en minskning av efterfrågan och en kraftig inbromsning av produktionen. Särskilt påtaglig var nedgången i Förenta staterna, men under sommarmånaderna blev produktionsminskningen tyd­lig även i de större europeiska ekonomierna. Till efterfrågeminskningen bidrog också en nedgång i bostadsbyggandet och lagerinvesteringarna.

Oljeprishöjningarna, som mellan årsskiftena 1978/1979 och 1980/1981 beräknas ha uppgått till 150%, och den därav föranledda försämringen av bytesförhållandet medförde enligt OECD-sekretariatets beräkningar en omedelbar minskning av de oljeimporterande ländernas disponibla in­komster med 2 1/2%. Detta ledde i sig till en minskning av efterfrågan och därmed produktionen.

Teoretiskt skulle inkomstminskningen i de oljeimporterande länderna inte ha behövt medföra någon minskning av produktionen, förutsatt att de oljeexporterande länderna omedelbart hade omsatt sina ökade inkomster i efterfrågan på i-världens varor och tjänster. Till följd av de oljeexporte­rande ländernas begränsade efterfrågekapacitet blev så inte fallet. De sammanlagda direkta och indirekta effekterna på BNP-tillväxten av olje­prishöjningen, inkl. de därav föranledda höjningarna av andra energipriser, beräknas därför uppgå till 4 1/2%.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga I                                                                                  5

Den ekonomiska politiken oeh budgetpolitiken har under 1980 haft en utpräglat restriktiv inriktning i flertalet länder. Därvid är dock att märka att skattesystemens och utgiftsprogrammens automatiska reaktion på avmatt-ningen i den ekonomiska aktiviteten i och för sig leder till en ökning av budgetunderskotten. De beslut om förändringar i budgetpolitiken som regeringarna har fattat under 1980 har å andra sidan haft en klart restriktiv inriktning i syfte att minska budgetunderskotten och/eller bytesbalansun­derskotten.

Tonvikten i den ekonomiska politiken har lagts på en restriktiv penning­politik. I flertalet större länder har den inriktats på att åstadkomma en tillväxttakt i penningmängden, som understiger den förväntade tillväxten i nominella BNP. I vissa länder, främst Förenta Staterna och Storbritanni­en, har den förda penningpolitiken lett till att räntorna stigit mycket kraf­tigt. Syftet är att dämpa inflationen och att förhindra att löntagarna för­söker kompensera sig för de senaste oljeprishöjningarna. Denna politik förs av dessa länder i övertygelse om att en mera expansiv politik skulle leda till flaskhalsproblem och en förnyad acceleration av inflationen på samma sätt som fallet blev 1978. En varaktigt hållbar högre tillväxt anses inte möjlig att åstadkomma innan inflationen har dämpats. Elt annat viktigt motiv bakom den restriktiva politiken i ett flertal länder är underskotten i bytesbalans och i statsbudget.

Inflationen ökade snabbt i alla OECD-länder mellan 1979 och 1980. Spridningen i inflationslakt länderna emellan förblev samtidigt stor. De traditionella låginflalionsländerna Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och Österrike låg kvar på en årstakt av mellan 4 och 7%. I en mellangrupp med inflation på mellan 10 och 15% återfanns flera stora länder exempelvis Förenta staterna. Flera av de mindre länderna, men även Storbritannien och Italien, registrerade en inflationstakt pä över 15%. För de europeiska ekonoriiierna ökade inflationstakten från knappt 10% till 12-13%. Under senare delen av 1980 saktade inflationen av påtagligt.

Löneökningstakten i de större länderna tyder på atl löntagarna, åtmins­tone hittills, inte kompenserat sig för oljeprishöjningarna. Företagens fi­nansiella situation har därmed inte försämrats så starkt som fallet var efter den första oljeprishöjningen. Dessa omständigheter tyder på atl industri­ländernas ekonomier anpassas till den senaste oljeprishöjningen betydligt snabbare än 1973-1974.

Utvecklingen under 1981

Konjunkturutvecklingen 1981 kommer huvudsakligen att bestämmas av den privata konsumtionen. Den bedöms komma att öka i de flesta länder till följd av att inflationen bromsas in till genomsnittligt 9% och därmed ger utrymme för en viss ökning av hushållens realinkomster. Bostadsinveste­ringarna, som minskat bl.a. på grund av den strama penningpolitiken.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                  6

väntas vända uppåt liksom också lagercykeln. Näringslivets investeringar kommer att minska till följd av det sjunkande kapaciletsutnyttjandet. Men - och detta är ett positivt inslag i en annars dyster totalbild - nedgången i investeringarna väntas allmänt bli mindre än i den förra lågkonjunkturen. Orsakerna härtill torde vara företagens bättre lönsamhet i utgångslägel, de eftersläpande effekterna av den investeringsuppgång som kom igång under 1978-1979 och som fortsätter in i 1981 samt behovet av energisparande investeringar. Efterfrågans utveckling under loppet av 1981 torde innebära ett fortsatt mycket svagt första halvår. Under andra halvåret kan en viss återhämtning av eftertVågan väntas inträda.

Utvecklingen i Förenta staterna har under det senaste året visat sig utomordentligt svår att förutsäga. Under hösten 1980 ägde en ökning av aktiviteten rum på bred front från den konjunkturbotten som nåddes under sommaren. Huvudfrågan är om den nuvarande återhämtningen blir av varaktig natur eller om efterfrågan planas ut under en längre period. För ett långsammare konjunkturförlopp talar att inflationen inte bromsats upp under sommaren 1980. En hög inflation och en därav föranledd fortsatt restriktiv penningpolitik kan leda till en åtstramning av den reala efterfrå­gan via en hög räntenivå. Viss risk föreligger därför för att utvecklingen blir ännu svagare än vad som här antagits.

I Europa, där nedgången under 1980 varit mindre markerad än i Förenta staterna, kommer första halvåret 1981 att kännetecknas av stagnation, varefter en i huvudsak konsumtionsledd svag återhämtning kan väntas under andra halvåret. Utvecklingen i Förbundsrepubliken Tyskland, som i bl. a. inflationshänseende är gynnsammare än i flertalet andra länder, påverkas av den restriktiva politiken på det internationella planet. Pen­ningpolitiken präglas i väsentlig utsträckning av räntedifferenserna i för­hållande till den amerikanska kapitalmarknaden. Den tyska centralbanken anser sig tvungen att hålla en räntenivå som är högre än vad som skulle vara motiverat av inhemska skäl, detta för att undvika att D-marken deprecieras till följd av utflöde av kapital till den amerikanska, av höga räntor kännetecknade kapitalmarknaden.

Den brittiska ekonomin kommer även i år att utsättas för starkt depres­siva impulser. Såväl den ekonomiska politiken som den restriktiva effek­ten av apprecieringen av pundet torde medföra en negativ utveckling för såväl konsumtion som investeringar.

Den fortgående utslagningen av produktionskapacitet leder till en ytterli­gare höjning av den redan rekordhöga arbetslösheten. Del låga kapacilets­utnyttjandet väntas dock medföra en påtaglig dämpning av inflationstakten via bl. a. en lägre löneökningstakt. Trots den låga inhemska efterfrågan och oljeinkomsterna från Nordsjön väntas en försvagning av handelsbalansen inträffa under 1981.

Den ekonomiska politiken i Japan har varit framgångsrik. Genom en målmedveten antiinflationspolitik och en löneutveckling, som anpassats


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                             7

till utvecklingen av produktiviteten och bytesförhållandet, har Japan smi­digt anpassat sig till den senaste oljeprishöjningen. Detta har medfört att den japanska konkurrenskraften förbättrats kraftigt och att den internatio­nella lågkonjukturen för Japans del inskränkt sig fill att BNP-tillväxten minskal från ca 6% 1979 till ca 4% 1980, samtidigt som arbetslösheten förblivit låg.

Tabell 1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1978—1981

Årlig procentuell förändring

 

 

.Andel av

1978

1979

1980-

1981-

 

OECD-områ-

 

 

 

 

 

dets totala

 

 

 

 

 

BNP. %'

 

 

 

 

De .sju stora länderna

 

 

 

 

 

Förenta staterna

34,7

4.4

2.3

-1/2

1/2

Japan

14.8

6.0

5.9

.5

4

Förbundsrepubliken

 

 

 

 

 

Tyskland

11.2

3.5

4.5

1 3/4

0

Frankrike

8.4

3.3

3.3

1 1/2

1

.Storbritannien

5.9

■>,.5

1.5

-3

-1 1/2

Italien

4.7

2.6

5.0

4

-1 1/2

Canada

3.3

3.4

2.8

-1

1/2

Norden

 

 

 

 

 

Danmark

1.0

1.3

3.5

-1

0

Finland

0.6

1.4

7.2

6

2 1/2

Norge

0.7

3.3

4,8

3

1

Sverige

1.6

2.4

3.8

2.2

0.7

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

Belgien

1.6

2.5

2,4

1

1/2

Nederländerna

2,2

2.4

2.3

1/2

0

Schweiz

1.4

0.2

2,2

2 1/2

1

Österrike

1,0

1.5

5.1

3

1/2

OECD-Europa

4.S.I

3.0

3.3

1 1/4

0

OECD-lotalt

100.0

3.9

3.3

1

1/2-1

' 1979 års priser och vä,i(elkurser.

- Ekonomidepartemenlets bedömningar.

Källa: OECD.

Våra nordiska grannländer kommer samtliga att uppleva en svag lillvä.xt. 1 Danmark ger den samhällsekonomiska obalansen inget utrymme för att parera lågkonjunkturen. Den starka tillväxten i Finland under de senaste åren synes nu komma att i del närmaste halveras. Även Norge kommer, trots de ökande oljeinkomsterna, att registrera en påtaglig nedgång i till­växttakten till följd av den låga internationella efterfrågan.

Den efterfrågeutveckling i världsekonomin som här antas, kommer att leda lill en svag BNP-ökning på i storieksordningen 1/2-1 %. Arbetslöshe­ten i OECD-området som under 1980 beräknades uppgå till 19 milj. väntas stiga till 25 milj. arbetslösa. I första hand kommer kvinnor och ungdomar att drabbas därav.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1

Diagram I Oljeprisutvecklingen 1979—1980

lOO-talkr. per m'.


15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3


 

 

 

t     /a   /\

 

/"                 RotierdoTi

/                '         EO  1  'qusoili    /

f                  /

\

\

1   v     v

/ V'

1 [   1

\'

1

1

L 1

 

\                 ~           1

 

/

 

 

 

 

 


 


1979


1980


J_J


/!/;/(). De tvä kurvorna exemplifierar prisutvecklingen på tvä olika oljemarknader. Arabian Light är del pris på råolja som utgör etl internalionelll riktmärke för prissättningen pä övriga räol.iekvantiteter och eldningsolja I i Rotterdam speglar utvecklingen på spotmarknaden.

Det bör framhållas att den här skisserade bilden av den internationella konjunkturen baseras på antagandet om oförändrade reala oljepriser under 1981. Utvecklingen på oljemarknaden under sommaren oeh förhösten 1980 tydde på ett visst utbudsunderskott. De s.k. spotpriserna på marginella kvantiteter råolja tenderade att sjunka under den officiella kontraktsprisni­vån.

Goda utsikter fanns att oljeprisutvecklingen under det närmaste året skulle bli lugn. Bakgrunden härtill var att den ekonomiska aktiviteten i i-länderna och därmed oljeimporten hade sjunkit. Dessutom hade oljelagren byggts upp till mycket höga nivåer under 1979. Vidare har prishöjningarna under de senaste två åren bidragit till att markant öka såväl sparandet av olja som utbudet av inhemskt producerad energi. Kriget mellan Iran och Irak och det därav föranledda utbudsbortfallet pä ca 4 milj. fat per dag eller drygt 1/6 av OPEC:s totala export har emellertid förändrat läget på olje­marknaden och medfört ett tryck uppåt på priserna på spotmarknaden. Vid OPEC-ländernas möte på Bali i december 1980 beslöts bl. a. ätt priset pä den saudi-arabiska oljan skulle höjas med 2 dollar per fat fr.o.m. den I november 1980.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                            9

Den fortsatta oljeprisutvecklingen blir beroende av hur länge kriget kommer att vara och i vilken utsträckning de oljeimporterande länderna lyckas motverka spekulativa efterfrågeökningar i de egna länderna. Ett eventuellt efterfrågeöverskott bör istället täckas genom neddragning av de f n. myckel stora oljelagren. Det säger sig självt att nya pålagliga oljepris­höjningar fill följd av ell fortsatt utbudsbortfall skulle få utomordentligt besvärande effekter och leda till en än sämre utveckling i världsekonomin än den som här skisserats.

Bedömningarna av utvecklingen 1981 försvåras också av att den ekono­miska politiken kan få mer restriktiva verkningar ån vad som åsyftats. Risken härför är slor i fråga om den amerikanska politiken. 1 Västeuropa, där ekonomierna är i hög grad integrerade med varandra, kan den restrik­tiva effekten av den ekonomiska politiken i varje enskilt land komma atl förstärkas via det samlade efterfrågebortfall som uppstår när efterfråge-minskningarna kommer lill uttryck i handelsutbytet mellan länderna.

En annan osäkerhetsfaktor sammanhänger med hushållens sparande. Den ökande arbetslösheten kan mycket väl leda till alt hushållen ökar sitt sparande i förhållande till 1980, och därmed omintetgör eller försvagar den förutsedda konsumtionsledda återhämtningen. Skulle detta inträffa, leder del i sin tur sannolikt lill att företagens investeringsbenägenhet begränsas mer än vad som här antagils.

Den låga tillväxten under 1980 kommer att speglas i en svag expansion av världshandeln. Handeln mellan i-länderna kommer att öka endast mar­ginellt, medan exporten till OPEC fortsätter att öka i snabb takt. Under loppet av året bör dock handeln i-länderna emellan åter gradvis aktiveras. Totalt väntas väridshandeln öka med ca 3% i volym. Den förutsedda inbromsningen av den inhemska inflationen i kombination med del låga kapacitetsutnyttjandet torde leda till en inbromsning av prisökningarna i internationell handel från ca 12-13% 1980 till 7-8% 1981.

OPEC:s samlade bytesbalansöverskott beräknas minska med ca 40 mil­jarder dollar till ca 65 miljarder 1981 (under antagande om realt oförändra­de oljepriser). För OECD-området förutses en minskning av underskottet från 80 till 45 miljarder dollar. Underskottsbördan väntas emellertid även 1981 bli särskilt kännbar för de mindre industriländerna. Situationen för­värras sannolikt för de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. Den bestående och betydande ojämvikten i ländergruppernas bytesbalanser medför ett fortsatt stort lånebehov.

Internationella valutafonden (IMF) har spelat en underordnad roll för finansieringen av medlemsländernas bytesbalansunderskotl alltsedan den första oljekrisen 1973/1974. Den s.k. recyclingprocessen har i stället till största del med framgång försiggått pä de internationella kapitalmarkna­derna. Under 1980 har IMF:s betydelse ökat i takt med att det privata banksystemet visat en viss tvekan vid expansionen av sin långivning till vissa u-länder. Därför, bör IMF ta på sig mer av betalningsbalansfinansie-


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                           10

ringen. Detta skulle även via de ekonomisk-politiska villkor som knyts till lMF:s utlåning leda till alt den nödvändiga anpassningen påskyndas. Fon­dens krediter bör även framgent vara övervägande temporära och kortsik­tiga. Med tanke på alt många balansrubbningar har en strukturell karaktär har dock en gradvis förlängning av återbetalningstiderna skett, liksom en uppmjukning av utlåningsvillkoren.

Under senare år har från u-landshåll förts fram omfattande krav på reformer av det internationella valutasystemet. U-länderna begär bl. a. mjukare villkor på sina IMF-lån, nya låneformer speciellt avpassade till u-ländernas behov, räntesubventioner, extra tilldelning av speciella drag­ningsrätter (SDR) samt en koppling mellan SDR-tilldelningen och bistånd.

Det bör i detta sammanhang noteras att IMF redan successivt har anpassat sin verksamhet efter medlemsländernas behov. Merparten av fondens kreditgivning till u-länderna har exempelvis sedan 1974 utgått från olika särskilda lånearrangemang med mjuka villkor. 1 denna process är det viktigt att huvudsyftet med fondens kreditgivning kan bevaras, nämligen atl ge medlemsländerna ett överbryggande betalningsbalansstöd för att underlätta en återgång till extern balans.

3    Konjunkturen och den ekonomiska politiken under 1980

1 finansplanen för ett år sedan skisserades en utveckling som bl. a. innebar att tillväxten i den svenska ekonomin skulle bli ca 3 1/2%. Därvid förutsattes att BNP-tillväxten inom OECD-området skulle bli ca 1 % och att vi skulle få ett avtal som medförde en förbättring av näringslivets konkurrenskraft. Den internationella tillväxten blev. räknat för hela 1980. ungefär av den angivna storleken men den inhemska utvecklingen avvek på viktiga punkter från den förutsedda.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under våren ledde till en kostnadsök­ning som inte medgav någon förbättring av vår internationella konkurrens­kraft. Samtidigt medförde arbetsmarknadskonflikten i sig ett produktions­bortfall på drygt 0,5 % av BNP.

Utfallet av avtalsförhandlingarna och resultatet av de finanspolitiska åtgärder som var nödvändiga för att få ett slut på arbetsmarknadskonflik­ten medförde att man kunde befara en alltför snabb ökning av den inhems­ka efterfrågan. Särskilt i internationell jämförelse tedde sig den ökning av den inhemska efterfrågan som kunde förväntas under andra halvåret som alltför stor. Under sommaren ned reviderades dessutom bedömningarna av den internationella tillväxten för andra halvåret. Lärdomarna från över­bryggningspolitiken i mitten av 1970-talet talade för att en sådan skillnad i efterfrågeutveckling mellan Sverige och andra länder riskerade att fä myc­ket negativa konsekvenser i första hand när del gällde att bevara vår industris konkurrenskraft.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                       11

Utvecklingen ledde också lill ett betydande valutautflöde under somma­ren. Under månaderna maj - augusti låg valutautflödet på närmare 2.5 miljarder kr. i genomsnitt per per månad. Detta tydde dels på att bytesba­lansunderskottet var på väg att bli större än vad som tidigare förutselts, dels på att ett visst spekulativt valutautflöde förelåg.

Det blev därför nödvändigt att begränsa eftert"iågetillväxten. Detta åstadkoms genom att höja mervärdeskatten från den P september 1980 samt genom atl höja vissa punktskatter. Samtidigt höjdes barnbidragen. Totalt medförde åtgärderna att den inhemska efterfrågan begänsades med ca 0,5%. 1 annat fall hade den tenderat att öka med mer än 3%.

Den åtstramning som vidtogs riktade sig sålunda mot den privata kon­sumtionen. Denna visar enligt nu föreliggande preliminära statistik för de första kvartalen samt med konjunkturinstitutets prognos för fjärde kvarta­let endast en svag ökning. 0,3 % för hela året. Under loppet av året skedde emellertid en påtaglig förstärkning. Efter en minskning under det första halvåret beräknas konsumtionen sålunda ha ökat med 3%. dvs. 6% i års-takt, mellan första och andra halvåret. Den kraftiga konsumtionsökningen mellan halvåren skall ses i relation dels till den minskning som ägde rum i början av året, dels till att uppgången i hushållens disponibla inkomster mellan halvåren var ännu kraftigare. Hushållens inkomster ökade med

Tabell 2 Försörjningsbalans 1979-1980

 

 

 

Miljarder kr.

Procentuell

 

 

1980. löpande

volymför-

 

 

priser

ändring

 

 

1979

1980

Tillgång

 

 

 

BNP

520,1

3.7

2.2

Import av varor och tjänster

166.3

13,0

U

därav: varor

142.8

15.3

1.6

Summa tillgång

686.4

5.7

2,0

Efterfrågan

 

 

 

Bruttoinvesteringar

100.9

5.3

1,5

Näringsliv

46.0

10,9

3.6

därav: industri

17.7

3.4

16,4

Statliga myndigheter och affärsverk

12.0

-2.3

8,0

Kommunala bruttoinvesteringar

19.0

0.4

2,5

Bosläder

23.9

3.1

-8.0

Lagerinvestering'

9.4

1.9

1.7

Privat konsumtion

268.9

2.7

0.3

Offentlig konsumtion

154,2

4,3

2.9

Statlig

47,2

2,8

0.8

Kommunal

107,0

5.0

3,8

Inhemsk efterfrågan

533.4

5,7

2,9

Export av varor och tjänster

153.0

5.8

-0.7

därav: varor

131.3

6,6

-0.8

Summa efterfrågan

686.4

5.7

2,0

Lageromslag i procent av föregående års BNP.


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  12

2 1/4% 1980, vilket innebär att sparkvoten ökat kraftigt oeh uppnådde den högsta nivån under 1970-talet. Statistiska centralbyråns finansstatistik tyder på alt sparandeökningen främst skett genom att hushållen ökat sin skuldsättning i betydligt långsammare takt än tidigare. Delvis är detta en följd av den strama kreditpolitiken men sannolikt delvis också en följd av en ökad försiktighet sammanhängande med förändrade förväntningar om konjunkturen och bedömningen att en hög skuldbörda kommer att medföra ökade risker.

De offentliga utgifterna under 1980 beräknas volymmässigt ha ökat med drygt 4%, således betydligt snabbare än BNP som beräknas ha ökat med 2,2 %. Enligt de preliminära nationalräkenskaperna skulle ökningen av den kommunala konsumtionsvolymen ha dämpats från 5% 1979 till 3.8%' 1980. Tar man emellertid hänsyn till att dessa siffror påverkats av förändringar i antalet beredskapsarbeten i kommunal regi finner man att den underliggan­de volymökningen uppgår till 4,8 resp. 4.6%. Tillväxten av den kommuna­la konsumtionen, exkl. beredskapsarbeten, har således endast dämpats obetydligt under 1979 och 1980. Ökningen under båda åren har legat klart över de 3% som ingick som en förutsättning för den överenskommelse som träffats mellan regeringen och kommunförbunden och som godtagits av de fyra största politiska partierna. Trots den uppbromsning av den inhemska efterfrågan som uppnåtts översteg bytesbalansunderskottet 20 miljarder kr. 1980. motsvarande ungefär 4% av BNP. Inom OECD-län­derna tagna som grupp utgör det samlade bytesbalansunderskottet drygt I % av BNP. Vårt underskott är ungefär tre gånger större än vad vår andel av OECD-områdets BNP skulle motsvara. Trots de åtgärder som vidtogs för att dämpa den inhemska eftertrågan ökade denna med närmare 3%, vilket kan jämföras med att inom OECD-länderna totalt var efterfrågan ungefär oförändrad under samma period.

Handelsbalansen försämrades under 1980 med 6.5-7 miljarder kr. Föl­jande tablå visar hur försämringen fördelar sig på pris- resp. volymutveck­ling inom de viktigaste varuområdena.

Förändring av handelsbalansen 1978—1980

Miljarder kr., avrundade siffror

 

 

1978-1979

 

1979-1980

 

 

Prisför­ändring

Volymför­ändring

Summa

Prisför­ändring

Volymför­ändring

Summa

Råolja och oljeprod. Bearbetade varor Övriga varor

Totall

-8 3

2

-3

-3

-7

-10 0 0

-10

-8 4

2

_2

3 -5 -3 -5

-5 -1 -1

-7

Tablån visar bl. a. vilken belastning oljenotan utgör. Prisstegringarna på olja har sedan 1978 försämrat handelsbalansen med ca 16 miljarder kr.


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  13

Åven om förändringar i lageruppbyggnaden påverkat oljeimportens volym är det ändå anmärkningsvärt att en inte oväsentlig del av oljeprisstegringen på 8 miljarder kr. 1980 kunde neutraliseras genom en dämpning av oljeim­porten. Siffrorna understryker hur viktigt det är att vi genom besparingsan­strängningar och genom att gå över lill andra energikällor får ned vårt oljeberoende.

Tablån visar också att de relativa prisstegringar som ägt rum för bearbe­tade industrivaror 1979 och 1980 lett till volymförluster sä att nettot för handelsbalansen blivit negativt. Statistiken över pris- och volymutveck­lingen för exporten har påverkats av ändrade fraktdispositioner m. m. som vidtogs i samband med konflikterna på arbetsmarknaden. Det förefaller emellertid som om våra andelsföriusler på OECD-marknaden under 1980 skulle uppgå till 3 ä 4%, varav ungefär 2 procentenheter kan tillskrivas konflikten.

Som följd härav torde exporten lill OECD-länderna av bearbetade indu­strivaror ha minskat något, vilket kan jämföras med en beräknad marknadstillväxt på 3-4%. Exporten har minskat även till andra länder med undantag av OPEC-länderna. För vissa råvaror, såsom järnmalm, trävaror och massa, har minskningarna till följd av vikande efterfrågan varit ännu större. Den totala exporlvolymen har minskat med närmare 1 %. De exportförluster som gjordes under konflikten har inte kunnat återvinnas i den utsträckning som tidigare ansågs troligt.

Importen har ökat med ca 1,5%. Den ökning av importen som ägt rum torde bero på en ökning av maskininvesteringarna, uppbyggnad av lager samt en uppgång i den privata konsumtionen under andra halvåret. Åven på hemmamarkanden tycks de svenska företagen ha förlorat marknadsan­delar i och med att importen ökat snabbare än vad tidigare samband mellan inhemsk efterfrågan och import skulle ge anledning förvänta.


Tabell 3 Bytesbalans 1979-1980

Milj. kr., löpande priser

1979                1980

prel.

118179

131280

122963

-142774

-4 784

-11494

-298

-496

3680

3957

-4 840

-5 200

-4176

-4.559

-4 841

-7 329

4 104

4 588

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Korrigering av handelsstatistiken

Sjöfartsnetto

Resevaluta

Övriga tjänster, nello

Transfereringar, netto

Korrigeringspost för tjänster

Bytesbalans                                                                            -11155           -20533


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1


14


Diagram 2 Kapacitetsutnyttjande och brist på yrkesarbetare enl. konjunkturbarome­tern 1963-1980. Hela industrin

brist på yrkesarbetare —      fullt kapacitetsutnyttjande

I  I  I_________________ I  I  I  I  I  I  I  I  I  I  i  I  I  I  I

1964   1966  1968  1970  1972   1974  1976  1978  1980

När man söker förklaringar till de relativprisstegringar som ägt rum är det naturligt att granska kostnadsutvecklingen. Lönekostnaderna per pro­ducerad enhet steg endast obetydligt 1979, medan ökningen var betydligt större 1980.1 jämförelse med våra konkurrenter torde vårt kostnadsläge ha förbättrats något under 1979. Företagen har under både 1979 och 1980 höjt sina priser mera än konkurrenterna vilket torde ha att göra med att de har haft svårigheter att rekrytera främst yrkesutbildad personal. Detta har påverkat både förelagens möjligheter att utnyttja sin kapacitet och deras benägenhet att bygga ut den. Diagram 2 anger att kapacitetsutnyttjandet i denna konjunkturuppgång kulminerat på väsentligt lägre nivå än tidigare. Därmed påverkades också ulbyggnadsplanerna.

Vinstnivån har stigit under 1979 och 1980 men sett i förhållande till produktionsnivån innebär det ändå att vinsterna i denna konjunkturupp­gång inte når högre än den lägsta nivå som uppnåddes under lågkonjunk­turen 1971-1972 (se diagram 3). Detta är olyckligt i en situation där en hög investeringsnivå måsle upprätthållas. Under hösten vidtogs olika åtgärder

Diagram  3 Driftsoverskottets  procentuella  andel  av  förädlingsvärdet  i  industrin 1970-1981

 

 

 

25

 

20 15

 

/\

 

.               /

\

\

 

\   r

 

 

10

 

 

r

 

 

\

 

N

N    .

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


L

.!_____ \_____ \_____ \_____ \_____ I       I

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  15

i syfte att påverka investeringarna under 1981. Investeringsfonderna kom­mer att vara fortsatt frisläppta för industriföretag, investeringsavdrag in­förs, likviditetsutjämnings- och vinstkontona görs tillgängliga.

Under 1980 ökade industriinvesteringarna med ca 16% i volym. Särskilt snabbt ökade de statliga företagens investeringar medan ökningen var lägre inom den privata industrin.

Industrisysselsättningen har 1980 ökat med mindre än 10000 personer. Sysselsättningsökningen inom industrin har varit lägre än i tidigare kon­junkturuppgångar och mot bakgrund av vår yttre balans klart otillräcklig. Totalt har sysselsättningen ökat med ca 60000 personer. Den största delen faller på den offentliga sektorn, där kommunerna ökat sysselsättningen med drygt 35 000 personer.

Under 1980 påbörjades ett byggande om strax under 50000 lägenheter. Nedgången i bostadsinvesteringarna motsvarar ungefär minskningen i på­börjandet. Den kraftiga expansionen av ombyggnadsinvesteringarna under senare är har hållit uppe bostadsinvesteringarna så att de f. n. ligger endast något lägre än i början på 1970-talet, trots att påbörjandet av nya lägen­heter har minskat kraftigt. Detta har inneburit ett bättre tillvaratagande av det befintliga bostadsbeståndet. Sedan 1978 har det skett en förändring i fråga om utvecklingen av utrustning, yta m. m. så att kostnaden i fasta priser per lägenhet i stort sett varit oförändrad.

Inflationstakten har varit hög under 1980. Den internationella inflationen har självfallet bidragit till detta. Den direkta effekten härav utgör 3,5 - 4 procentenheter. De åtstramningsålgärder som vidtagits har vidare medfört att inflationen kortsiktigt stigit. Det beräknade genomslaget på prisnivån av skattehöjningarna utgör ca 3,5 procentenheter. Åtgärderna höjer kort­siktigt den uppmätta inflationstakten men medför att eftertrågan dämpas och att förutsättningar skapas för att fä ned prisstegringstakten på sikt.

4    Den ekonomiska politiken

4.1 Huvuddragen i den ekonomiska politiken

Enligt OECD:s senaste bedömning (Economic Outlook nr 28) skulle den internationella konjunktursvackan ha nått ett bottenläge under andra halv­året 1980 och för 1981 förutses nu en tillväxt med 1%. Väridshandelns ökning väntas under dessa omständigheter begränsas till 3%-. För 1982 räknar man med en mer positiv utveckling. Konjunktursvackan skulle därmed bli både kortare och mindre djup än efter den första oljechocken. Härtill bidrar flera faktorer, bl. a. lagersituationen och det förhållandet att de olika ländernas anpassning till de höjda oljepriserna denna gång synes ha gått betydligt smidigare.

Jag har, som jag tidigare redovisat, räknat med en något svagare tillväxt


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                16

än vad OECD-sekretariatet gör eller knappt 1 %. Prognosen för den inter­nationella utvecklingen måste emellertid omges med än större reserva­tioner än vanligt. Osäkerheten sammanhänger bl. a. med risken för att realpriset på olja ökar snabbare än vad som antagits, med osäkerheten kring den internationella ränteutvecklingen och med möjligheten att hus­hållen föredrar att öka sitt sparande framför ökad konsumtion.

Till konjunklurbilden hör också att praktiskt taget alla OECD-länder, med undantag för Norge, väntas föra en restriktiv ekonomisk politik 1981 trots de svaga tillväxtutsikterna och den höga arbetslösheten. De efterfrå-gestimulerande åtgärder som förutskickats i bl. a. Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland i form av skattesänkningar är mindre än de skattehöjningar som följer av att inflationen pressar upp inkomsterna till högre nominella och därmed hårdare beskattade nivåer. Den återhåll­samma politiken tar sig också uttryck i en restriktiv penningpolitik.

Det synes, oavsett regeringarnas sammansättning, vara en så gott som samstämmig uppfattning hos de organ som är ansvariga för den ekonomis­ka politiken i olika länder att den höga inflationen i industriländerna - och risken för att nya intlationsimpuler skall genereras av de senaste 18 måna­dernas oljeprisstegringar - inte medger något realistiskt alternativ till den politik som nu förs. Behovel av en restriktiv politik understryks i många länder ytterligare av stora underskott i bytesbalans och statsbudget.

Det förhållandet att manöverutrymmet för efterfrågestimulerande åtgär­der är begränsat innebär inte atl man avstår från en aktiv ekonomisk politik. Denna inriktas dock i första hand på åtgärder ägnade att minska oljeberoendet och åstadkomma bättre fungerande arbets-, varu- och kapi­talmarknader.

Den relativt svaga internationella utveckling som vi nu kan se framför oss ställer stora krav på den ekonomiska politiken och på arbetsmarkna­dens parter. Någon mer märkbar uppgång i den internationella konjunk­turen torde inte komma till stånd förrän tidigast mot slutet av 1981. Efter­som den svenska konjunkturutvecklingen traditionellt ligger efter den in­ternationella, på grund av att vår export i större utsträckning än andra länders har sin tyngdpunkt på investeringsvaror, kan vi knappast få någon mer påtaglig internationell draghjälp förrän under 1982. Under dessa om­ständigheter måste vi räkna med att Sverige inte kan uppnå någon mer markerad tillväxt i export, investeringar eller produktion i den utlandskon-kurrerande sektorn under 1981. 1 stället måste strategin vara att utforma den ekonomiska politiken så att vi kan följa med den internationella kon­junkturuppgång som senare kan väntas.

Det torde emellertid inte vara realistiskt att försöka åstadkomma den nödvändiga förbättringen i bytesbalansen enbart genom att den utlands-konkurrerande sektorn ökar sina andelar på export och hemmamarknaden. Dessa ansträngningar måste kompletteras med åtgärder för att minska vårt oljeberoende. Nettokostnaderna för oljeimporten uppgick  1980 till inte


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                           17

mindre än 28 miljarder kr. Genom att i ökad utsträckning ersätta olja med inhemska energislag och genom att förbättra hushållningen med energi kan vi få ett mycket väsentligt bidrag till en bättre balans i vår utrikeshandel. Olika slag av energirelaterade investeringar kan också utgöra en betydelse­full stimulans för svensk industriproduktion. Det är angeläget att vi också i övriga avseenden stimulerar till investeringar som förbättrar vår ekonomis produktionsförmåga och som medför att vi står bättre rustade inför framli­den.

Jag vill starkt varna för att låta det förhållandet atl vi står inför en svag internationell konjunkturutveckling utgöra motiv för atl skjuta upp struk­turellt motiverade åtgärder. Som jag framhöll i besparingspropositionen blev utvecklingen under 1979 och 1980 i viktiga avseenden en besvikelse. Exportföretagen, som 1977 och 1978 hade sänkt sina relativa priser, bör­jade i stället höja dessa vilket medförde att vi ånyo föriorade marknadsan­delar. Den nödvändiga förbättringen av konkurrenskraften kom inte till stånd. Industrins investeringar ökade visserligen påtagligt, men från en mycket låg nivå. Vinsterna nådde inte ens under konjunkturcykelns toppar upp lill mer än vad som utgjort bottennivå i tidigare konjunkturcyklar.

Förhållandena på arbetsmarknaden, som bl. a. präglades av låg rörlighet och stark efterfrågan från den kommunala sektorn, var en viktig orsak till att den konkurrensutsatta sektorn inte kunde rekrytera personal i tillräck­lig utsträckning. Delvis som en följd av den svaga rekryteringsulveckling-en nådde industriproduktionen inte upp till stort mer än 1974 års nivå.

Det besvärliga rekryteringsläget torde också vara en del av förklaringen till att företagen höjde sina relativa priser. 1 en situation där del på grund av personalbrist inte är möjligt att öka produktionen och därigenom för­bättra rörelseresultatet är det förklarligt alt företagen i stället försöker åstadkomma en sådan förbättring genom högre priser - i synnerhet när vinsten i utgångsläget ligger på en mycket låg nivå.

Det finns också andra förklaringar till att industriproduktionen och inve­steringarna inte ökat såsom vore önskvärt. Den höga nominella ränteni­vån, som är en följd av kombinationen av höga internationella räntor, stort budgetunderskott och svag bytesbalans, håller tillsammans med den svaga lönsamheten tillbaka företagens förmåga och vilja att investera.

Del är viktigt att vi inte än en gång försätter oss i en situation där vi inte kan dra full nytta av etl internationellt konjunkturuppsving. Eftersom det tar tid innan vidtagna åtgärder får avsedd effekt, kan vi inte vänta tills konjunkturen förstärks med att vidta åtgärder för att öka rörligheten på arbetsmarknaden, hålla tillbaka den kommunala expansionstakten och dämpa den statliga utgiftsökningen.

Skulle vi försumma att nu vidta nödvändiga åtgärder kommer de framti­da uppoffringar som krävs för att komma ur krisen att bli större. Exempel från vår omvärld belyser faran av att inte i lid beakta den varningssignal som ett snabbt stigande bytesbalansunderskott innebär. Efter ett uppehål-2    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 100. Bilaga I


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                            18

lande försvar har resultatet alltid blivit att arbetslösheten ökat drastiskt, inflationen förvärrats och de fördelningsmässiga motsättningarna skärpts. Erfarenheterna visar dessutom att länder som en gång hamnat i en sådan situation har mycket svårt att ta sig ur den. Nedgångsprocessen kan dessutom gå mycket snabbt. 1 Danmark steg t. ex. arbetslösheten från 1,6 till 5% inom loppet av ett enda år i mitten av 1970-talet. Därefter har arbetslösheten legat kvar på den högre nivån eller däröver,

A vlalsrörelsens betydelse

En oundgänglig förutsättning för att vi skall kunna upprätthålla den fulla sysselsättningen är att den utlandskonkurrerande sektorn kan expandera. Inom sektorn är industrins utveckling av avgörande betydelse.

Industrisysselsättningen har fallit trendmässigt sedan 1965. Utveckling­en har kännetecknats av att antalet anställda i industrin minskat kraftigt under konjunkturnedgångarna medan de efterföljande uppsvingen visserli­gen medfört att antalet industrianställda åter ökat, men aldrig tillräckligt för att komma upp till nivån vid föregående konjunkturtopp. Totalt har antalet sysselsatta inom industrin under de senaste 15 åren minskat med ca 120000 personer.

I den senaste konjunkturcykeln blev förloppet särskilt dramatiskt. Un­der 1975- 1978 sjönk antalet sysselsatta i industrin med ea 80000 personer, till stor del som en följd av den kostnadskris som vållades av löneutveck­lingen och överbryggningspolitiken 1975-1976. Under den efterföljande uppgången 1979 och 1980 inskränkte sig ökningen till ca 10000 personer. Den avindustrialiseringsprocess som avspeglas i dessa siffror utgör en viktig orsak till balansproblemen i den svenska ekonomin. Om utveckling­en inte brytes blir det omöjligt för oss att upprätthålla full sysselsättning.

Diagram 4 Industrisysselsättningen 1960—1980

I 000-tal personer


1100 1050 1000 950 1-


Sysselsatta inom industrin (inkl . kraftverk) - årsmedellal


M   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   1

60  62  64  66  68  70  72  74  76  78  80


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                19

På längre sikt kommer resultatet av avtalsrörelsen att få avgörande betydelse för såväl prisutvecklingen som de svenska företagens konkur­rensförmåga. Det ligger i arbetsmarknadsparternas intresse att omsorgen om den fulla sysselsättningen och den externa balansen i vår ekonomi får prägla utformningen av kommande avtal. Skulle de slutas på en nivå som medför att den nödvändiga förbättringen av vår konkurrenskraft uteblir, kommer bytesbalansen att ytterligare försämras och inflationen förvärras. Tillväxten skulle bli lägre och förutsättningarna för den framtida reallöne­utvecklingen därmed sämre. Dessutom skulle utslagningen av sysselsatta inom industrin öka och läget på arbetsmarknaden avsevärt försämras. Under de senaste 15 åren har nedgången i industrisysselsättningen balan­serats av bl. a. en snabbt expanderande offentlig sektor. Vårt statsfinan­siella och bytesbalansmässiga läge är emellertid inte sådant, att vi kan ersätta otillräcklig expansionskraft inom den utlandskonkurrerande sek­torn med en ny överbryggningspolitik i stor skala på det sätt som skedde efter den förra oljechocken.

Det är av stor vikt inte endast att avtalet totalt ligger på en samhällseko­nomiskt försvarbar nivå utan även att den offentliga sektorn inte blir löneledande eftersom detta skulle försvåra eller i värsta fall omintetgöra ansträngningarna att expandera industriproduktionen.

Regeringen har sökt underlätta årets avtalsrörelse genom att dels i direkta överläggningar med parterna informera dessa om sin syn på det samhällsekonomiska läget, dels vidta ett antal konkreta åtgärder. Efter förslag frän regeringen har riksdagen sålunda beslutat att den särskilda skattereduktionen skall utgå även för 1981. Genom att den statliga skatte­skalan är inflationsskyddad kan löntagarna uppnå en åsyftad real nivå inom ramen för lägre nominella löneökningar än som annars skulle krävas. Den, låt vara begränsade, marginalskattesänkning som även i år genom­förts i de inkomstskikt där de stora heltidsarbetande grupperna återfinns verkar i samma riktning.

Regeringens åtgärder för att stimulera näringslivets investeringar och hålla uppe sysselsättningen är också ägnade att bl. a. svara mot de krav som framförts av organisationerna på arbetsmarknaden.

Genom att åtgärder vidtas för att dämpa den statliga och kommunala utgiftsexpansionen, blir den andel av bruttonationalprodukten som tas i anspråk via de offentliga budgeterna mindre än vad som annars vore fallet och utrymmet för parterna ökar i motsvarande mån. Förhandlingsutrym­met blir likväl ytterligt begränsat. Under de närmaste åren måste den ökning av BNP som vi kan åstadkomma i allt väsentligt reserveras för att förbättra bytesbalansen, betala de ökande räntorna på utlandsskulden och öka invesleringarna.

Bytesbalansen och budgetunderskottet Sedan lång tid tillbaka råder i Sverige en hög grad av enighet om de


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                20

grundläggande målen för den ekonomiska politiken: full sysselsättning, låg inflation, god tillväxt, regional balans och rättvis inkomstfördelning.

För att dessa mål skall kunna uppnås krävs inte blott ett måttfullt löneavtal utan även att vi griper oss an de balansbrister som f. n. känne­tecknar den svenska ekonomin och genomför de strukturella förändringar som behövs för att den skall fungera tillfredsställande. De kanske mest iögonenfallande balansbristerna utgörs av underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten. De ökar vår känslighet för utifrån kommande konjunk­tursvängningar och hindrar oss att kompensera en svag utländsk eftertVå­gan med generell inhemsk stimulans.

De medför också att den räntepolitiska handlingsfriheten begränsas. Sverige tvingas hålla en högre räntenivå än vad som annars skulle ha behövts. Därmed hämmas investeringarna och försvåras den utbyggnad av produktionsapparaten som erfordras för att trygga den framtida sysselsätt­ningen och välfärden.

Bytesbalansunderskottel försvårar eller omöjliggör dessutom för oss att genom en aktiv växelkurspolitik dämpa utifrån kommande inflationsim­pulser. Eftersom vårt bytesbalansunderskott avspeglar en hög konsumtion snarare än stora investeringar läggs också en snabbt växande förräntnings-börda på framtida generationer.

Mot denna bakgrund måste det vara en primär uppgift för den ekonomis­ka politiken att reducera underskotten.

I en öppen ekonomi av svensk typ finns ett samband mellan budgetun­derskottet och bytesbalansens utveckling. Ett ökande budgetunderskott kan placeras hos bankerna, försäkringsbolagen och AP-fonderna. eller hos allmänheten. Alternativt kan staten låna i utlandet eller i riksbanken.

De möjligheter som finns att ytterligare öka upplåningen i former som inte ökar penningmängden bör givetvis tillvaratas. Det är dock inte möjligt att utan besvärande sidoeffekter pressa dessa finansieringskällor alltför långt.

Skulle staten öka sin andel av bankernas kreditkapacitet kommer detta med nödvändighet att gå ut över deras övriga utlåning, vilket knappast kan undgå att få menliga effekter också på krediterna till näringslivet, icke minst till småföretagen. En sådan utveckling påverkar också negativt kreditmarknadens funktion att fördela kapitalresurser på ett effektivt sätt.

Inte heller torde staten mera påtagligt kunna öka sin upplåning hos försäkringsbolagen eller AP-fonden utan att dessa institutioners möjlighe­ter att ge näringslivet krediter minskar.

1 syfte att öka upplåningen hos allmänheten har på senare år emissioner av såväl premieobligationer som sparobligationer ökat kraftigt. Möjlighe­terna att gå vidare på denna väg begränsas av önskemålet att hålla tillbaka ränteutvecklingen. De möjligheter som likväl kan komma att föreligga kommer dock att prövas.

Eftersom det är svårt att ytterligare öka upplåningen hos allmänheten


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                 21

eller de nämnda institutionerna måste en ökning av statens budgetunder­skott till stor del placeras i riksbanken eller utomlands. Effekterna av upplåning i dessa former blir dock att penningmängden, huvudsakligen i form av banktillgodohavanden ökar. Den ökade likviditeten hos företag, hushåll och kommuner tar sig med en mer eller mindre lång tidseftersläp­ning uttryck i ökad efterfrågan. Till en del sker delta genom att likviditeten bildar bas för ökad utlåning bl, a. på den växande grå marknaden.

Den ökade efterfrågan som därmed drivs fram tenderar atl medföra en viss ökning av inflationstakten. Den höga likviditeten kan också medverka till alt motståndet mot löneglidning och prishöjningar minskar.

1 en ekonomi som den svenska är det dock sannolikt att den ökade penningmängden i första hand tar sig uttryck i ett större underskott i bytesbalansen eller i ett kapitalutflöde. Under de senaste åren har också ett växande budgetunderskott gått hand i hand med ökande underskott i våra utrikes affärer.

Den ovan beskrivna processen får inte tolkas alltför mekaniskt. Den tidseftersläpning som finns mellan en ökning av penningmängden oeh effekter på efterfrågan, prisnivå och valutautflöde kan variera starkt bero­ende på hushållens, företagens och kommunernas behov att öka sin likvidi­tet i utgångsläget, institutionella förhållanden m. m. Internationella erfa­renheter visar också att en långsam ökning av penningmängden inte ensam kan garantera en låg inflationstakt eller en positiv utveckling av bytesba­lansen.

Jag vill således understryka att en begränsning av budgetunderskottet -och därmed av penningmängden - inte utgör ett överordnat mål för regeringens ekonomiska politik utan är att se som ett bland flera medel som behövs för den ekonomiska politiken.

Mot denna bakgrund är det oroande att underskottet i statsbudgeten kan förutses öka, om inga åtgärder vidtas, från drygt 55 miljarder kr. 1980/81 till knappt 68 miljarder kr. budgetåret 1981/82. Till en del beror ökningen på tillfälliga faktorer som bl. a. sammanhänger med systemet för uppbörd och utbetalning av kommunalskattemedel. Som framgår av den utförliga redogörelse som budgetministern senare idag kommer att lämna finns det emellertid myckel starka automatiska faktorer som, om ålgärder ej vidtas, tenderar att trendmässigt öka underskottet i statsbudgeten. Medan in­komsterna tenderar att växa ungefär i takt med BNP-utvecklingen finns det en automatik på utgiftssidan som medför att statsutgifterna växer väsentligt snabbare än landets totala produktion. Det beror framför allt på att vi nu har etl stort budgetunderskott som medför att räntebördan växer med 6 ä 7 miljarder kr. per år allteftersom statsskulden successivt ökar. Tar man hänsyn till de konsekvenser för samhällsekonomin som det ökade budgetunderskottet är ägnat att medföra anser jag det vara ofrånkomligt atl ytteriigare förstärka budgeten för budgetåret 1981/82. Enligt vad jag erfarit kommer chefen för budgetdepartementet att inom kort återkomma till 3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga I


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                22

regeringen med ett antal konkreta förslag i detta syfte, vilka bör föreläggas riksdagen senast i början av mars 1981. Dessa åtgärder kommer endast till en del att få effekt på kalenderåret 1981. För detta år har jag därför beräkningsmässigt utgått från att saldoförbättringen blir ca 0.5 miljarder kr.

I allt väsentligt måste den nödvändiga saidoutvecklingen åvägabringas genom en återhållsam utgiftspolitik. Att basera förbättringen av budgetsal-dot på skattehöjningar utgör ingen framkomlig väg på sikt eftersom skatte­höjningar tenderar att slå ut i ett högre kostnadsläge och sämre konkur­renskraft. Därigenom minskar tillväxten vilket motverkar den avsedda effekten av en skattehöjning. Det finns också en rad andra tecken bl. a. i form av en allt större svart eller grå sektor, som visar att vi är nära gränsen för vad som är ett möjligt skattetryck.

1 syfte att nå balans i den svenska ekonomin måste åtgärder sättas in på en bred front. De måste förutom besparingar i de statliga utgifterna avse skattepolitiken, kommunernas expansion, arbetsmarknads- och industri­politiken samt energipolitiken.

Skattepolitiken

Skattepolitiken måste utformas så att den stimulerar till arbetsinsatser, produktion, investeringar och sparande.

I ett internationellt perspektiv kännetecknas den svenska inkomstskat­ten av atl marginalskatter och progression är utomordentligt höga redan i de inkomstlägen där den stora majoriteten inkomsttagare befinner sig. Situationen förvärras av att vissa bidrag är inkomstprövade och således minskar med stigande inkomster. Den sammanlagda marginaleffekten av skatt, bortfallande bidrag och inkomstrelaterade avgifter uppgår redan i vanliga inkomstlägen ofta till 80 ä 100% eller till och med mer. Detta medför att arbetsinsatser, företagande och risktagande - således just vad som behövs i vårt nuvarande ekonomiska läge - många gånger motverkas i stället för att uppmuntras. Människornas anpassning till skattesystemets regler har vidare lett till en betydande skatteflykt och en stor okontrollerad sektor som kännetecknas av kvittolösa affärer och andra former av skat-teundandragande. Kombinationen av höga marginalskatter och stark progression försvårar också löneförhandlingarna.

Det är självklart att vi inte i längden kan bibehålla ett sådant skattesy­stem. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagils för att i någon mån dämpa progressiviteten. Genom indexregleringen av den statliga inkomst­skatten förhindras att inflationen automatiskt skärper progressionen. Se­dan 1976 härden statliga marginalskatten sänkts med 6-9-procentenheteri de skikt där de stora löntagargrupperna befinner sig. Sänkningarna har dock motverkats av den fortgående höjningen av det kommunala skatteut­taget. Vidare har ett tak för marginalskatten införts på nivån 80/85%. De vidtagna åtgärderna är emellertid långt ifrån tillräckliga och regeringen avser därför att stegvis fortsätta på den inslagna vägen.


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  23

Det är också angeläget att skattereglerna utformas så att sparandet premieras. På detta område har ett flertal åtgärder vidtagits sedan 1976. För löntagare och andra som sparar i regelbundna och långsiktiga former har således öppnats möjligheter att avsätta medel på s. k. skattesparkonto.

Spararen kommer därvid i åtnjutande av en skattereduktion på 20% av det insatta beloppet. Den årliga räntan, som uppgår till högsta inlånings­ränta, är skattefri. Reglerna för skattesparkontona innebär i praktiken att spararna får en positiv realränta efter skatt.

Det svenska näringslivets soliditet — förhållandet mellan eget och totalt kapital - har sjunkit kraftigt under de senaste 10 åren. 1970 uppgick soliditeten lill 34%' medan motsvarande siffra 1980 beräknas till endast 26%. En förbättrad soliditet åren nödvändig förutsättning för att näringsli­vet skall öka sina investeringar och bära påfrestningar i lågkonjunkturer. Mot denna bakgrund har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra närings­livets möjligheter atl dra till sig riskvilligt kapital. Således har den diskrimi­nerande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar delvis eliminerats genom den skattereduktion som nyligen antagits av riksdagen (prop. 1980/81:39, SkU 1980/81: 12). Reglerna är av provisorisk karaktär och en särskild utredning har i uppdrag att senare lägga fram förslag om ett permanent system efter förebilder som numera finns i de flesta andra industrialiserade länder. Därmed minskas företagens kostnader för riskvilligt kapital och en viktig konkurrensnackdel i förhållande till utlandet upphävs.

Vidare har särskilda åtgärder vidtagits inom det nyss nämnda skatte­sparandet i syfte atl stimulera till sparande för aktieköp (skattefondkonto).

Också på företagsnivå har viktiga förändringar gjorts av skattereglerna. Således har de s.k. Annell-avdragen utvidgats i syfte att underlätta ny­emissioner.

Pä senare är har också flera åtgärder vidtagits för att undanröja vissa ur rättvise- och effektivitetssynpunkt inte önskvärda konsekvenser av skatte­lagstiftningen vad avser de mindre och medelstora företagen. Dessa före­tag har visat stor förmåga till förnyelse och anpassning och har på många sätt avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Möjligheterna för svensk industri att förstärka sin ställning, inte minst på hemmamarknaden, torde också vara avhängig av att de mindre och medelstora företagen får en gynnsam utveckling. Mot denna bakgrund har förändringar genomförts för att mildra effekten av s.k. faktisk sambeskattning. Vidare har regler in­förts som minskar ägarens behov att ta ul medel ur företaget för att betala förmögenhets- och arvsskatter för det i företaget arbetande kapitalet. De gjorda förändringarna har till stor del provisorisk karaktär. En särskild kommitté, företagsskattekommittén (dir. 1979: 106) har i uppdrag att över­väga förändringar av mer permanent art så att kapitalbeskattningsreglerna inte försvårar familjeföretagens fortsatta drift och tillväxt. Kommittén har

' Börsnoterade företag exkl. banker.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                24

också att behandla möjligheterna att genom ändrade skatteregler underlät­ta familjeföretagens försörjning med riskvilligt kapital.

Kommunerna

Den långtidsutredning som nyligen framlagts visar att det samhällseko­nomiska utrymme som står till förfogande för den kommunala sektorns expansion är väsentligt mer begränsat än tidigare oeh att det erfordras en kraftig dämpning av ökningstakten jämfört med senare delen av 1970-talet, då den kommunala konsumtionen ökade med 4-5% per år. Under hög­konjunkturåren 1979 och 1980 beräknas ökningstakten ha uppgått till 5.0 resp. 3.8%. Minskningen beror emellertid på en nedgång i de kommunala beredskapsarbetena. Exkl. dessa uppgår volymökningen till 4,8 resp. 4,6%.

Den snabba utbyggnaden av den kommunala verksamheten har innebu­rit en betydande sysselsättningsökning i kommunerna. Under perioden 1970-1980 ökade sysselsättningen i den kommunala sektorn med mer än 400000 personer eller med 70%. Under samma period ökade antalet perso­ner i arbetskraften med ca 350000.

För att vi skall kunna uppnå jämvikt i bytesbalansen måste exporten öka och importen dämpas, vilket förutsätter ökad produktion och sysselsätt­ning i den exporterande och importkonkurrerande delen av näringslivet. En nödvändig, men givetvis inte tillräcklig, förutsättning för att en sådan ökning skall kunna åstadkommas är att den kommunala expansionen däm­pas. Om uppbromsningen inte sker tillräckligt snabbt riskerar vi att indu­strin vid nästa konjunkturuppgång inte kan täcka sitt rekryteringsbehov, vilket skulle innebära att vi än en gång förlorar möjligheterna att haka på den internationella konjunkturuppgången. Eftersom det är uppenbart att en sådan uppbromsning tar tid måste utvecklingen under 1981 och 1982 tillmätas avgörande betydelse.

Förutom de problem som kommunernas anspråk på reala resurser med­för, bör även de finansiella konsekvenserna av en alltför snabb expansion understrykas. Ökade kommunala utgifter ställer krav på ökade skatter eller statsbidrag. Dessa finansieringsvägar kommer i framtiden inte att vara framkomliga i den utsträckning som skulle krävas för en fortsatt snabb kommunal utgiflsexpansion. En sådan kan inte heller finansieras genom starkt ökade avgifter, även om utrymme för vissa höjningar förelig­ger.

De statliga bidragen till kommunerna har de senaste åren ökat i mycket snabb takt, inte minst genom den successiva utbyggnaden av skatteutjäm­ningssystemet. Bidragen har ökat med 15-20% varje år mellan 1976 och 1980. Denna ökningstakt kommer inle att kunna upprätthållas. 1 elt läge där kommunernas utgifter ökar i en takt som är oförenlig med samhälls­ekonomisk balans, och där ökningen till stor del finansieras med stigande statsbidrag, får kravet på en begränsning av statsbidragen än större tyngd.

Mot denna bakgrund kommer chefen för budgetdepartementet senare


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                25

denna dag alt föreslå dels att del tredje steget i kommunalskatteutjäm­ningsreformen statsfmansiellt neutraliseras genom andra ålgärder som drar in motsvarande belopp från kommunerna, dels alt det finansiella utrymmet för kommunerna därutöver minskas ytterligare fr.o.m. 1982. Regeringen avser att återkomma till de närmare formerna härför efter överläggningar med kommunförbunden.

Den kommunala utdebiteringen har under 1970-talet höjts med inemot 9 procentenheter. Genom de kompensationsmekanismer som präglar löne­bildningen i den svenska ekonomin har detta verkat uppdrivande på löne­kostnadsnivån och därmed försämrat konkurrensförmågan i det svenska näringslivet. I den allvarliga situation som vårt lands ekonomi nu befinner sig, kan en fortsättning på 1970-talets utveckling inte accepteras. Om elt rimligt utrymme skall finnas tillgängligt för arbetsmarknadens parter krävs en mycket stor återhållsamhet med skaltehöjningar. Alt genom snabbt stigande kommunalskatter ytterligare försvåra förutsättningarna för löne­förhandlingarna vore oansvarigt. De kommunala utgifterna måste anpassas lill del samhällsekonomiska utrymme som står till förfogande.

Som jag framhållit i skilda sammanhang och senast i besparrngsproposi-tionen beror den kommunala utgiflsexpansionen till en betydande del på statliga beslut och åtgärder. Regeringen har därför tillsatt en särskild grupp, stat-kommungruppen (dir. 1980:03), för att pröva vilka begräns­ningar som kan genomföras i den statliga normgivningen. Därvid övervägs bl. a. standardkrav, tillsynsmyndigheternas roll och möjligheterna att de­centralisera olika frågor m. m. Gruppen, i vilken ingår representanter också för kommun- och landstingsförbunden kommer med början i vår att successivt avlämna förslag till kostnadssänkande förändringar.

Sysselsättningspolitiken

Elt av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken är att upprätt­hålla full sysselsättning. Underskotten i statsbudgeten och i bytesbalansen hotar sysselsättningen redan på kort sikt genom att känsligheten för utifrån kommande konjunkturstörningar ökar. Genom att underskotten nödvän­diggör relativt höga räntor försvårar de också de investeringar som behövs för att på längre sikt trygga sysselsättning och välfärd. Det är bl. a. mot denna bakgrund ansträngningarna att hålla tillbaka underskollen i bytesba­lansen och statsbudgeten skall ses.

Arbetslösheten i Sverige har efter de två oljechockerna hållits på en internationellt och historiskt låg nivå. Detta har skett genom såväl generel­la åtgärder som genom en aktiv arbetsmarknadspolitik. De förra har syftat till atl genom allmän stimulans av den inhemska efterfrågan ersälla en alltför låg utländsk efterfrågan. Vi går nu in i en svagare internationell konjunktur. Av skäl som jag tidigare redovisat är det inte möjligt att denna gång kompensera den svaga internationella efterfrågan genom en inhemsk expansion. Skulle avtalsrörelsen sluta på en nivå som är alltför hög för att


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                26

säkerställa att den utlandskonkurrerande sektorns konkurrensförmåga ökar kan en högre arbetslöshet inte undvikas.

Inom ramen för de förutsättningar som ges av avtalsrörelsens resultat och av nödvändigheten alt hålla tillbaka ökningen av budgetunderskottet är det regeringens avsikt att genom en aktiv arbetsmarknadspolitik åstad­komma en så väl fungerande arbetsmarknad - och därmed så låg arbets­löshet - som möjligt. Under våren 1981 kommer förslag om den framtida sysselsättningspolitiken att läggas fram för riksdagen. Förslagen kommer alt syfta till att förbällra arbetsmarknadens funktionssätt.

Antalet sysselsatta i landet har fortsatt att öka. Under de tre första kvartalen 1980 ökade antalet sysselsatta med ca 60000 personer jämfört med motsvarande period 1979. Sysselsättningen låg därmed på en högre nivå än någonsin tidigare.

Samtidigt som arbetslösheten kunnat hållas på en relativt låg nivå, omkring 2% under 1980, har antalet personer framför allt i beredskapsar­bete men även i arbetsmarknadsutbildning minskats och var i november 1980 nästan 40000 lägre än i november 1979 utan att den öppna arbetslös­heten ökat nämnvärt. Summan av personer som är arbetslösa jämte de som är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag har inte sedan 1975 varit så låg som under tredje kvartalet 1980. Antalet sådana personer motsvarade då 4,1 % av den totala arbetskraften.

Att antalet beredskapsarbeten kunnat skäras ned kraftigt beror förutom på arbetsmarknadslägel bl. a. på det beslut som riksdagen fattade våren 1980 och som innebar att ungdomar under 18 år i slörre utsträckning erbjuds yrkesutbildning inom gymnasieskolans ram.

Det finns tydliga tecken på att en försämring av arbetsmarknadsläget nu är på väg. Antalet varsel har ökat kraftigt oeh antalet lediga platser har sjunkit. Höstens konjunkturbarometer visar också på minskad orderingång särskilt för exportindustrin.

För att möta ett försämrat läge på arbetsmarknaden hålls hög beredskap. Eftersom antalet personer i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbild­ning under 1980 kunnat hållas på en väsentligt lägre nivå än 1978 och 1979 finns kapacitet att med kort varsel expandera på dessa områden. Vid den närmare utformningen av dessa åtgärder kommer i första hand den konkur-rensutsalta sektorns behov att beaktas.

Ett av dagens stora problem är den ökade trögheten på arbetsmarkna­den. Jag har tidigare berört hur bl. a. bristande rörligheten försvårat för oss att dra full nytta av den internationella konjunkturuppgången. Bibehållen och ökad välfärd förutsätter ökad rörlighet. Förändringar och ekonomisk trygghet får inte ställas mot varandra.

Den ökade trögheten tar sig också uttryck i svårigheter för arbetssökan­de och lediga platser att finna varandra och resulterar i samtidig arbetslös­het och arbetskraftsbrist. För atl komma tillrätta med detta problem bör befintliga arbelsmarknadspolitiska resurser omprioriteras till förmedlings­arbete.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                               27

Kvinnorna återfinns idag huvudsakligen inom ett fåtal yrken, företrädes-.vis inom den offentliga sektorn. Det faktum att kvinnorna i högre grad står för den ökade sysselsättningen under 1970-talet och att de nya sysselsätt­ningstillfällena tillkommit inom vård, barnomsorg och undervisning har förstärkt det traditionella könsrollsmönstret. Det ligger ett värde i sig i att bryta den segregerade arbetsmarknaden. Dessutom talar samhällsekono­miska motiv för atl kvinnorna i större utsträckning såväl söker sig till som erbjuds anställning i industrin. Annars kan den nödvändiga expansionen av industrin inte komma till stånd.

Skall arbetsmarknadspolitiken lyckas krävs slutligen alt de enskilda människorna visar ökad villighet att acceptera förändringar av arbetsin-riktning, arbetsorganisation och arbetsplats. Särskilt ungdomarna måste vara beredda att ta de arbeten som finns, även om dessa inte ligger helt i linje med deras önskemål. .Arbetsgivarna, såväl privata som offentliga, måste å sin sida visa ökad beredvillighet att anpassa sina krav till de arbetssökandes förutsättningar.

Under 1970-talet har elt flertal lagar tillkommit i syfte att stärka löntagar­nas anställningsskydd. Dessa lagar utgör en viktig länk i reformarbetet på arbetsrättens område.

Det är emellertid, som jag påpekade i besparingspropositionen, naturligt att man i takt med att erfarenheter vinns av lagarnas praktiska funktions­sätt ser över lagstiftningen. En väl fungerande arbetsmarknad ligger i allas intresse. Sålunda är bl. a. medbestämmandelagen, anställningsskyddsla­gen, semesterlagen och de olika ledighelslagarna föremål för översyn. Syftet med det pågående utredningsarbetet är bl. a. att förbättra samspelet mellan olika lagar och därmed arbetsmarknadens funktionssätt utan att för den skull rubba lagstiftningens grundläggande inrikting. Chefen för arbets­marknadsdepartementet kommer att lägga fram förslag inom dessa områ­den under 1981.

Industripolitiken

Jag har tidigare understrukit den nyckelroll som industrin måste spela om vi skall kunna trygga framtida sysselsättning och välfärd. Den ekono­miska politikens allmänna inriktning är därför i hög grad betingad av nödvändigheten att främja den industriella utvecklingen.

Jag vill framhålla att även om vi kan hysa vissa förhoppningar om att exporten av tjänster, tillsammans med framväxande företag inom nya branscher, skall kunna svara för en växande andel av vår export kommer denna att inom överskådlig framtid domineras av produkter som traditio­nellt utgjort ryggraden i vår industriproduktion. Det förhållandet att vi i väsentlig utsträckning måste bygga på befintliga produktionsområden un­derstryker den centrala betydelse som kostnadsutvecklingen och vår kon­kurrenskraft har i detta sammanhang.'

Industrins utveckling  1979 och  1980 har delvis varit en besvikelse.


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                28

Industrikonjunkturen har nu vänt och vi kan konstatera att vi toppåret

1980  har en produktion som ligger under 1974 års och att industrisysselsätt­
ningen ligger 70000 lägre än detta år. Vinstnivån är, trots en viss åter­
hämtning, alltjämt alltför låg och soliditeten ligger avsevärt lägre än för 10
år sedan. Skall den svaga trenden vad gäller industrin kunna brytas måste
vi angripa de strukturella faktorer som försvårar industrins expansion.
Arbetsmarknadens funktionsförmåga måste förbättras och rörligheten
öka. Detta kommer som nämnts att vara en huvudpunkt i den sysselsätt­
ningspolitiska proposition som chefen för arbetsmarknadsdepartementet
avser att i vår förelägga riksdagen.

Det är också angeläget att industrins rekrytering inte försvåras av att den offentliga sektorn alltför snabbt ökar sin efterfrågan på arbetskraft.

Industrins investeringar har under 1979 och 1980 ökat med 3 resp. 16%. Det är viktigt att investeringsnivån hålls uppe under den kommande kon­junkturnedgången bl. a. för alt öka expansionen där ledig arbetskraft finns. Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat alt ett extra investerings­avdrag skall medges för investeringar under perioden oktober 1980-de-cember 1981. Avdraget skall avse både statlig och kommunal inkomst­skatt. Tidigare har investeringsavdrag endast avsett den statliga skatten. Investeringsfonderna kommer också att vara frisläppta under 1981 för företag som bedriver industriell tillverkning. Inom stödområdena får man dock ta i anspråk investeringsfonderna även för andra investeringar än sådana som avser industriell tillverkning. Vidare kommer de nya vinstfon­derna att få utnyttjas redan 1981. De särskilda likviditetsutjämningskon-tona kommer också att kunna disponeras av företagen.

Den svaga soliditeten i företagen håller tillbaka såväl industrins förmåga som dess vilja att investera. Det är därior utomordentligt angeläget alt industrins bas av riskvilligt kapital kan förstärkas. Jag har ovan redogjort för vilka beskattningsåtgärder som vidtagits i detta syfte. 1 samma riktning verkar de tillskott av kapital på 600 milj. kr. som kommer att ställas till den 4:e AP-fondens förfogande. Som ett led i en aktiv småföretagspolitik har de regionala utvecklingsfonderna under senare år tillförts väsentligt utöka­de resurser. Chefen för industridepartementet kommer under vårriksdagen

1981  att framlägga en industripolitisk proposition.

De problem som sammanhänger med arbetsmarknadens funktionssätt och den sjunkande soliditeten är av generell art. Därutöver har vissa branscher haft problem av mer speciell karaktär. Således har begränsning­ar i virkesutbudet utgjort en restriktion på skogsindustrins kapacitetsut­nyttjande och export 1979 oeh 1980. Dessa frågor behandlas f n. av virkes-försörjningsutredningen som kommer att framlägga förslag i mitten av 1981.

Under den föregående konjunkturnedgången fick de industripolitiska stödåtgärderna en betydande omfattning. Staten grep in för att göra det möjligt för nedläggningshotade företag med central ställning i sin ort/region


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                            29

att i socialt acceptabla former anpassa sig lill ändrade konkurrensförhål­landen på världsmarknaden. I andra fall har insatserna syftat lill att bevara industriell kapacitet som kunde väntas ha långsiktig konkurrenskraft.

De slatsfinansiella resurserna för räddningsinsatser har minskat kraftigt. I allt högre grad måste därför finansiella rekonstruktioner bli ett medel för atl säkerställa produktion och sysselsättning i enheter med långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Finansiell rekonstruktion i form av sanering av företagens balansräkning måste vara det första steget för sanering av ett företag i kris. Det innebär bl. a. att ägare och banker får ta på sig en ökad risk. Banklagen har också ändrats i en riktning som möjliggör en sådan utveckling.

Inom vissa branscher har staten genom att gå in som ägare helt eller delvis tagit på sig ett ansvar för omstrukturering. Delta gäller bl. a. i fråga om varvs- och stålindustrin. Kostnaderna för dessa engagemang har blivit stora och det finns inget utrymme för liknande insatser i andra branscher.

Investeringar inom forskning och utveckling är väsentliga för att Sverige på längre sikt skall kunna behålla sin ställning som en ledande industrina­tion. Trots den strama budgetprövningen föreslås därför i årets budget ökade satsningar på forskning och utveckling.

I våra ansträngningar att öka produktion och export inom industrisek­torn kommer vi alt möta en hård internationell konkurrens både från traditionella industrinationer och från länder i tredje världen som just påbörjat sin industrialiseringsprocess. Detta får dock inte medföra alt vi vidtar protektionistiska åtgärder eller försöker att på andra sätt isolera oss från del internationella handelsutbytet. Vårt välstånd bygger i avgörande utsträckning på att vi kan dra nytta av de fördelar som internationell handel och specialisering medger. Det förhållandet att Sverige är ett litet, högt utvecklat land med stort utrikeshandelsberoende innebär att vi tillhör de nationer som skulle förlora mest om olika former av protektionism fick ytterligare spridning. Förutom alt ökande internationell handel således ligger i vårt eget intresse vill jag betona att fritt handelsutbyte också utgör en mäktig hävstång i vad gäller de fattiga folkens möjligheter att förbättra sina levnadsförhållanden.

Energipolitiken

En aktiv energipolitik är av central betydelse när det gäller möjligheten att komma tillrätta med de problem som underskottet i bytesbalansen ställer oss inför. Den viktigaste enskilda anledningen till det stora under­skottet i våra utrikes affärer är de dramatiskt ökade kostnaderna för vår oljeimport. Mellan 1973 och 1979 steg det svenska importpriset på olja med ca 200% mer än våra exportpriser under samma period. 1980 uppgick nettokostnaderna för vår oljeimport till ca 28 miljarder kr.

Syfiet med att minska oljeberoendet är inte endast att minska belastning­en på bytesbalansen utan också bl. a. atl uppnå ökad trygghet i försörjning­en. 4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 100. Bilaga I


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                30

Efter samråd med statsrådet Petri vill jag ifråga om inriktningen av energipolitiken anföra följande.

Impoitkostnaden kan minskas dels genom bättre hushållning med ener­gi, dels genom att ersätta olja med andra energislag, i första hand inhemska sådana.

När det gäller att hushålla med energi har en rad åtgärder vidtagits. Jag vill bl. a. erinra om de beslut som riksdagen tog 1978 (prop. 1977/78:76) och som innebar att ett sparprogram omfattande investeringar om sam­manlagt 3! till 48 miljarder kr. skall genomföras under en tioårsperiod.

Betydande belopp har också anslagits för att stödja näringslivets bespa­ringsansträngningar. Sedan 1974 har närmare 1400 milj. kr. anslagits för dessa ändamål. Regeringen har vidare föreslagit (prop. 1980/81:49) att en särskild oljeersättningsfond inrättas från den 1 januari 1981. Fonden kom­mer under en första treårsperiod att tillföras sammanlagt 1700 milj.kr. Fonden skall byggas upp med avgifter och användas för att stödja investe­ringar i energiteknik samt utveckling av prototyper och demonstrationsan­läggningar på energiområdet. Ytterligare energipolitiska åtgärder kommer att föreslås under våren 1981.

Jag vill också betona att energirelaterade investeringar och utveckling av ny teknik i samband därmed kan utgöra en viktig stimulansfaktor för svensk industri och därmed även bidra lill att skapa sysselsättning.

Under 1980-talet förutses den tillgängliga elproduktionskapaciteten göra det möjligt att ersätta en väsenllig del av den olja som utnyttjas för uppvärmningsändamål med elenergi. Del är angeläget alt denna möjlighet att minska oljeanvändningen tas till vara.

Det är vidare viktigt att utnyttja de möjligheter som finns att gå över till inhemska bränslen och till billigare importbränslen. Så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt bör med hänsyn till betalningsbalansen inhemsk energiråvara utnyttjas och utvecklas. Användningsområdet förde inhems­ka bränslena begränsas emellertid bl. a. av tillgången på energiråvara, dvs. i första hand torv, flis, skogsavfall och andra biobränslen och dessas belägenhet i förhållande till de tätorter där de kan användas för i.ex. uppvärmningsändamål.

Med hänsyn till den begränsade tillgången på inhemska bränslen får man räkna med att en del av neddragningen av energiomkostnaderna under 1980-talet måste ske genom att olja ersätts med kol.

Med nuvarande priser på kol och olja, och med beaktande av att ener­giinnehållet per ton bränsle är lägre för kol än för olja, kan man grovt räkna med att kostnaden för bränsleimport, och därmed belastningen på betal­ningsbalansen, halveras när olja ersätls med kol. För varje milj. ton olja som ersätts med kol minskar imporlkostnaden med omkring 500 milj. kr.

Avvägningen mellan bränslekvalitet och investeringar i förbränningstek­nik är av stor betydelse för energiförbrukningen. På längre sikt kan i mera avancerade förgasningsanläggningar lågvärdiga tjocka oljor eller fasta


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  31

bränslen omvandlas till högvärdiga flytande eller gasformiga bränslen. De möjligheter som finns att på detta sätt välja en inriktning av energianvänd­ningen som bidrar till att förbättra betalningsbalansen och samtidigt ökar försörjningstryggheten bör enligt min mening tas till vara.

På senare år har energiskatterna successivt höjts med det uttalade syftet att göra det mer lönsamt för hushåll, företag och kommuner att nedbringa sin energikonsumtion. Avsikten är att även fortsättningsvis använda ener­giskatterna som ett medel att främja en god energihushållning. Underlag för beslut om den framtida skattepolitiken las f n. fram av utredningen (B 1979:06) om beskattningen av energi som bl. a. har till uppgift att utreda möjligheterna att integrera energiskatterna i mervärdeskatlesystemet.

4.2 Finanspolitiken

Balansbristerna i den svenska ekonomin belyses klart av utvecklingen av brultosparande, investeringar samt finansiellt sparande i privat och offentlig sektor (se tabell 4).

Därav framgår för det första att den svenska ekonomins totala finansiella sparande är alltför lågt, vilket tar sig uttryck i etl stort underskoll i bytesbalansen. Den totala sparkvoten har sålunda sjunkit från ca 24% 1970-1974 till 17.3% 1980, som följdav att den totala konsumtionen vuxit snabbare än samhällets inkomster.

För det andra har de totala investeringarnas andel av BNP fallit från ca

Tabell 4 Bruttosparande, investering samt nnansiellt sparande 1970—1981

Procent av BNP. löpande priser

1970-     1975-        1979       1980       1981 1974        1979

12,1

7.9

3.5

2.2

1.6

11,8

11.7

13,9

15.0

14.4

23,8

19.6

17,5

17,3

16.0

11,3

9,0

9,3

8,8

8.6

11,7

12.1

10,6

12.4

11.4

Bruttosparande Offentlig sektor Privat sektor

Summa

In vesteringar Offentlig sektor Privat sektor

Summa                                                        23,1        21.1       19.9        21.2        20.1

Finansiellt sparande

Offentlig sektor                                            0.6       -1,2       -5.7       -6.6       -7.0

Privatsektor                                               -0,1       -0.3           3.3         2.6         3.0

Summa (= bytesbalansens saIdo)                    0.6       -1,5       -2.4       -3.9       -4.1

Anm. Offentlig sektor utgörs av stal, kommuner, socialförsäkringssektor och bostäder. Privat sektor består av hushåll och förelag.

En sektors bruttosparande erhålls som differensen mellan sektorns totala dispo­nibla inkomst och konsumtionsutgifter. Det finansiella sparandet är skillnaden mel­lan sektorns brultosparande och totala investeringar. Summan av alla sektorers finansiella sparande är lika med bytesbalanssaldot.


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal                                                                                  32

Tabell 5 Den offentliga sektorns reala utgifter 1970-1981

Årlig procentuell förändring


1970-

1979-

1980-

1980

1980

1981

6.1

4.2

3.9

6.5

2.8

3.1

5.6

-2.8

-1.2

8.2

5.6

6,7

4.8

4.5

2.9

Totala utgifter därav: staten

slaten exkl. räntor

socialförsäkringssektorn

kommunerna

BNP-tillväxl ______________________________________ 2            2,2          0,7

Anm. Deflaterade med BNP-deflatorn. Transaktioner mellan den oftentliga sek­torn och samhällsekonomin i övrigt: transaktioner inom den offentliga sektorn har exkluderats.

23,1% 1970-1974 till 21.2% 1980. Detta är främst ett resultat av indu­striinvesteringarnas kraftiga nedgång. Ligger vi kvar med investeringskvo­ten på nuvarande låga nivå blir det inte möjligt att i längden hälla en högre tillväxttakt än ca 1 % per år.

För det tredje är den offentliga sektorns finansiella sparandeunderskotl alltför stort som en följd av att den offentliga utgiftslillväxten varit hög. Under 1970-talel har de offentliga utgiftsökningarna varit större än hela BNP-ökningen. DeUa har lett till ökande svårigheter atl finansiera de offentliga utgifterna.

För att nå balans i ekonomin måsle samhällets spar- och investerings­kvoter återföras till en högre nivå samtidigt som bytesbalansunderskottet minskas. Finanspolitiken måsle sålunda inriktas på att minska den offent­liga sektorns sparandeunderskott samtidigt som företags- och hushållsspa­randet stimuleras och ökade investeringar nuijiiggörs.

Det är inte en framkomlig väg alt vid bibehållen full sysselsättning på ett avgörande sätt råda bot på balansbristerna genom att höja det totala skattetrycket. En återgång till balans måste i stället i första hand ske genom atl den offentliga utgiftslillväxten begränsas.

I tabell 5 visas de offentliga utgifternas tillväxttakt. De offentliga ulgif terna inbegriper utgifter för konsumtion och investeringar samt inkomst­överföringar mellan den offentliga sektorn och ekonomin i övrigt. Den trendmässiga tillväxten i de totala offentliga utgifterna har under perioden 1970-1980 varit 6,1%. per år realt. Eftersom BNP under samma period vuxit betydligt långsammare, eller med ca 2% per år, har den offentliga sektorns utgifter fortgående ökat sin andel av BNP från 43 lill 64%. Tillväxten i de offentliga utgifterna har därmed i absoluta tal tagit i anspråk mer än hela BNP-tillväxten. Som följd härav har reallönerna kunnat upp­rätthållas endasi genom en ökad skuldsättning i utlandet och en neddrag­ning av investeringskvoten.

Mellan 1979 och 1981 beräknas den offentliga sektorns utgifter växa med ca 4,0% per år, vilket innebär en neddragning i förhållande till den tidigare


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                               33

utgiftstrenden. Under samma period beräknas BNP-fillväxten uppgå till ca 1,5 % per år. Det betyder att ökningen av de offentliga utgifterna i absoluta tal kommer atl fortsätta atl överstiga tillväxten i BNP.

De totala statliga utgifternas tillväxttakt har sänkts från 6,5% per år under 1970-talet fill ca 3% per år 1979-1981. Statens utgifter exkl. räntor uppvisar en än mer markant neddragning i förhållande lill den tidigare trenden. Under perioden 1979-1981 beräknas dessa minska med ca 2% per år att jämföra med en ökning på drygt 5,5 % under 1970-lalet.

För att finansiera de växande offentliga utgifterna har det lotala skatteut­taget måst öka. Mellan 1970 och 1981 beräknas de totala skatteintäkternas andel av BNP stiga från 40,6 till 51,3%. Trots detta har den offentliga sektorns inkomster vuxit väsentligt långsammare än utgifterna. Dess finan­siella sparande har successivt minskat och övergått i ett växande sparun-derskott främsl genom del statliga budgetunderskottets snabba ökning.

Den hittillsvarande tillväxten i de offentliga utgifterna är sålunda inte förenlig med en långsiktigt stabil ekonomisk utveckling. Den offentliga sektorns sparandeunderskott och därmed även budgetunderskottet måste angripas genom en myckel återhållsam utgiftspolitik. Jag vill understryka att det gäller att sänka de offentliga utgifternas ökningslakt och inte att minska dem i absoluta tal.

4.3 Kreditpolitiken

Utvecklingen under 1980

Kreditpolitiken inriktades under 1980 på att hålla likvidiletstillväxlen på en rimlig nivå. Statens upplåning hos kapilalmarknadsinstitulen och hos hushållen ökade. Däremot blev upplåningen från företagen mindre. Detta sammanhänger dels med att den avsättning till likviditetsutjämningskonto som skedde 1979 inte hade någon motsvarighet 1980, dels med alt visst industripolitiskt stöd som bundits på konto i riksgäldskontoret nu har betalats ut. Även statens upplåning hos bankerna ökade. Budgetunder­skottets likvidiserande inverkan på banksystemet hindrades genom fort­satta höjningar av bankernas likviditetskrav från att ge upphov lill en snabb expansion av bankernas kreditgivning till allmänheten. Ökningen av bankernas totala övrigutlåning exkl. vad som refinansieras i utlandet torde ha begränsats lill 6-7%. Likviditetstillväxlen i ekonomin uttryckt i termer av penningmängdsökning torde ha stannat vid ca 10%. Den reala likvidite­ten i ekonomin sjönk därmed något under 1980.

Den strama kredilpolitiken medförde att bankernas kreditgivning till framför allt hushåll och kommuner kraftigt dämpades. Mellan halvårsskif­tet 1979 då den nuvarande kreditåtslramningen inleddes, och utgången av tredje kvartalet 1980 ökade bankernas utestående övrigutlåning till hushål­len med 9%. Under motsvarande period steg konsumentpriserna med 17%. Realt sett minskade den utestående kreditvolymen således med 6-


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                34

7%, eller med ett belopp motsvarande ca 2% av den totala privata kon­sumtionen. Bankernas utestående kredilvolym lill kommunerna var under motsvarande period i stort sett oförändrad i nominella tal. Utlåningen till företagen ökade däremot med ca 17%.

Företagens möjligheter att erhålla krediter har varit goda, inle minst genom den tillgång till utlandsfinansiering som förelegal. Deras kreditefter­frågan har dock inte varit särskilt stor, vilkel bl. a. sammanhänger med deras goda likviditet. Inte minst på den inhemska obligationsmarknaden har företagens begränsade kreditefterfrågan kommit lill utryck genom att flera låntagare som erhållit emissionstillstånd ej utnyttjat detta. Åven företagens långfristiga utlandsupplåning har utvecklats svagt. Företagens utlandsupplåning för finansiering av export och import har däremot ökat relativt kraftigt till följd av den förhållandevis stora ökningen av import-och exportvärdena.

De mindre och medelstora industriföretagen har under senare år svarat för en sjunkande andel av industrins upplåning i bankerna. I stället har andra kreditgivare såsom de regionala utvecklingsfonderna och finansbola­gen kommit att spela en allt större roll. Under den nuvarande kreditåt­slramningen tycks dock bankernas utestående krediter till de mindre och medelstora företagen ha ökat i ungefär samma takt som deras krediter till de större företagen.

Kreditgivningen till bostadssektorn har under 1980 fungerat väl, även om försäkringsbolagens förvärv av bostadsobligationer varit mycket be­gränsade. Finansieringsformerna vid förvärv av äldre småhus har förbätt­rats under 1980. De bostadsfinansierande kreditaktiebolagen har under perioden januari —september 1980 lämnat krediter för förvärv av framför allt äldre småhus på inemot 3 miljarder kr. Ungefär hälften av de utlånade medlen härrör från den organiserade kreditmarknaden, dvs. banker, för­säkringsinstitut, kreditaktiebolag m.m., medan den andra hälften anskaf­fats från dem som sålt villor och från den oorganiserade kreditmarknaden i övrigt.

Sedan halvårsskiftet 1980 kan den kreditpolitiska lagstiftningen också tillämpas på finansbolagen. Det preliminära material som hittills finns att tillgå rörande utvecklingen t. o. m. tredje kvartalet 1980 tyder på att en viss dämpning av finansbolagens kreditexpansion skett under 1980 jämfört med 1979.

Utsikterna för 1981

Till följd av den betydande obalansen i den svenska ekonomin kommer kreditpolitiken att ställas inför mycket svåra problem under 1981. Budget­underskottet kan under kalenderåret 1981 beräknas komma att uppgå till ca 64 miljarder kr. och bytesbalansunderskottet till ca 23 miljarder kr.

Bytesbalansunderskottet måste enligt min mening i huvudsak finansi­eras genom statlig utlandsupplåning. Den extremt hårda åstramningen av


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                35

den inhemska kreditmarknaden som skulle krävas för atl förmå den privata sektorn atl svara för en utlandsupplåning motsvarande det beräknade bytesbalansunderskottet skulle få starkt negativa effekter på den svenska ekonomin i allmänhet och på företagens investeringsverksamhet i synner­het. Till detta kommer att staten torde få de bästa upplåningsvillkoren. För att inte statens upplåningsbehov i utlandet skall bli alltför stort är det emellertid nödvändigt att den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet hålls i balans oeh helst leder till ett visst neltokapitalinflöde. För att en sådan utveckling skall kunna realiseras krävs bl. a. att det svenska ränteläget ligger på en tillräckligt attraktiv nivå i förhällande till räntelägel i omvärlden.

Möjligheterna att nu med någon säkerhet förutsäga den internationella ränteutvecklingen under 1981 är mycket små. För en räntesänkning lalar den allmänna konjunkturavmattning som kan förutses. Mol delta står emellertid den kvardröjande höga inflationen i kombination med den star­ka inriktningen på inflationsbekämpning genom penningpolitisk åtstram­ning i flera tongivande länder. Om det internationella ränteläget förblir högt, måste också det svenska ränteläget anpassas därtill.

Ett relativt högt svenskt ränteläge är också nödvändigl p.g.a. statens omfattande upplåningsbehov i kombination med behovel att ge spararna en positiv realavkastning på sina placeringar. Det är önskvärt atl långfris­tiga obligationsplaceringar sett över en längre tidsperiod ger en positiv realavkastning. Risken för skadeverkningar på kapitalmarknadens funk­tionsförmåga skulle annars vara stor. Obligationernas löptider och räntans bindningstid skulle riskera att ytterligare förkortas. Miijligheterna alt ut­vidga kapitalmarknaden skulle dessutom försämras. Det försök som nu görs i denna riktning genom introduktionen av s. k. bankobligalioner skulle därmed riskera att påverkas negativt,

Åven om det är angeläget att placeringarna ges en positiv realavkastning fär räntelägel självfallet inte drivas upp sä högt att del allvarligt hämmar företagens investeringar. De negativa effekterna på investeringsverksam­heten av ett relativt högt nominellt ränteläge bör emellertid enligt min mening inte överdrivas. För det första är den genomsnittliga lånekostna­den för främmande kapital i företagssektorn relativt låg. För det andra svarar höga nominella räntenivåer i allmänhet mot en relativt hög pris-stegringstakt, vilket innebär att investeringarnas nominella avkastningsför­måga tenderar att stiga över tiden. De negativa effekter som uppkommer sammanhänger bl. a. med atl företagens risker ökar till följd av den all­männa osäkerhet om den framlida pris- och ränteutvecklingen som upp­kommer under perioder av snabba prisstegringar saml genom den stora likviditetspäfiestning som investeringarna vid ett högt nominellt ränteläge ger upphov till under början av sin livstid. 1 detla sammanhang spelar företagens soliditet en central roll. Vid en hög soliditetsnivå minskar företagens finansiella risk. Därmed förstärks deras förmåga atl bära höga


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                36

nominella ränteutgifter. Det är bl. a. mot denna bakgrund som de åtgärder bör ses som vidtagits för att förbättra företagens försörjning med riskkapi­tal.

Som jag nyss nämnt är etl förhållandevis högt ränteläge nödvändigt om den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet skall kunna hållas i balans. Del krävs emellertid också att likvidiletsläget är relativt stramt och att den inhemska kreditgivningen är begränsad. En alltför snabb likvidi­tetsexpansion skulle riskera att ge upphov till ett oönskat privat kapitalut­flöde inte minst genom den press som skulle uppkomma på penningmark­nadsräntorna. Ett relativt stramt likviditetsläge är emellertid inte enbart motiverat av behovet att hålla det privata kapitalflödet gentemot utlandet i balans. En alltför snabb likviditetsexpansion skulle också komma i konflikt med den ekonomiska politikens långsiktiga inriktning på förbättring av bytesbalansen och dämpning av inflationstakten.

Trots de åtgärder som har vidtagits i syfte att begränsa budgetunderskot­tet kommer dess likviditetspåspädandé effekter under 1981 att bli så stora att det endast genom en stram kredit- och statsskuldspolilik är möjligt att hålla likviditetstillväxten i ekonomin på en rimlig nivå.

Fortsatta höjningar av bankernas likviditetskrav blir nödvändiga för att förhindra att budgetunderskottets likviditetspåspädandé effekt resulterar i en kreditexpansion som ökar likviditeten ytterligare. Hur mycket den s. k. övrigutlåningen exkl. vad som refinansieras i utlandet kan komma att tillåtas öka är svårt att nu avgöra. Det sammanhänger bl. a. med hur företagens investeringar utvecklar sig och vilket behov av inhemska kredi­ter som därvid uppkommer. Jag har i beräkningarna utgått från alt den utestående volymen av denna typ av krediter skall öka med ca 6% under 1981.

Det är vidare angläget att fortsatta ansträngningar görs att öka statsupp­låningen på den inhemska marknaden utanför bankerna. Upplåningen hos kapilalmarknadsinstitulen torde endast kunna öka i begränsad omfattning, om inte näringslivets möjligheler att erhålla finansiering på den inhemska kaptitalmarknaden skall bli alltför begränsad.

En grov uppskattning av hur budgetunderskottet kan komma att finansi­eras under 1981 redovisas i tabell 6. Med den angivna statsskuldspolitiken och en återhållsam kreditgivning från bankernas sida räknar jag med alt likviditetstillväxten i ekonomin, mätt som penningmängdsutvecklingen, kommer alt uppgå till 11-13% under loppet av 1981. Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på den långfristiga bindning av en viss del av hushållens likviditet som kontinuerligt sker inom skattesparsys­temets ram. Denna bindning kan under 1981 beräknas svara mot inemot en procentenhet av den registrerade penningmängdstillväxten.

När del gäller likviditetsutvecklingen inom ohka sektorer av ekonomin vill jag här peka pä utvecklingen för kommunerna. Likviditeten inom den kommunala sektorn ökade från halvårsskiftet 1977 till utgången av 1979 i


 


Wöp. 1980/81; 100    Bilaga 1


37


tabell 6 Finansiering av budgetunderskottet 1979-1981

Nettobeloppi miljarder kr.

 

 

1979

1980

1981

Banksektorn'

Kapitalmarknadsinstitut

Allmänheten-

14

9

12

16 11

7

18-24

13

6--8

Summa Sverige

35

33

39-43

Utlandet

9

21

21-25

Totalt (statens utgiftsöverskotl)

44

54

64

' Någon fördelning på riksbanken och bahksystérnet i övrigt görs inte i denna uppställning. Hur en sådan fördelning utfaller berör på hur kassakravefi används. - Häri ingår avsättningar till likviditetsutjämningskorttö och till vinstköiito: Behåll­ningen på vihstkontona har dock vid utgången av 1981 antagits vara noll.

mycket snabb takt. Därefter har én stabilisering på en extremt hög nivå skett. Mot denna bakgruhd och med hänsyn till behovel att begränsa den kommunala expansionen är det angeläget att kreditgivningen till den kom­munala sektorn blir begränsad.

Kommuner och landsting kan idag - liksom andra arbetsgivare - ansö­ka om återlån av hälften av sina inbetalade ATP-avgifter. Kfediten sökes hos kreditinstitut som, ötii krediten beviljas, har en ovillkorlig rätt att refinansiera krediten i AP-fönden. Denna lånemöjlighet har inte lltnyttjats i nämnvärd omfattning av déh kommunala sektorn. Av en återlånerätt på inemot 3 miljarder kr. 1979 utnyttjades endasi ca 100 milj. kr. 1 ett mer ansträngt likvidiletsläge i kommlinerna skulle denna upplåriihg emellertid kunna bli betydande. Delta skiille kunna bidra till en ökning av den kommunala expansionen och till att AP-fondens möjligheter atl bidra lill industrins och statens finansering begränsades.

Kapitalmarknadsutredningeii (SOU 1978:11) föreslog att återiånerätten skulle slopas med etl visst undantag för de små och medelstora förelagen. Med hänsyn till företagens finansiella situation bibehölls dOck denna rätt. Jag anser inte all de skäl som.talade för en bibehållen återiånerätt äger tillämpning på den kommunala sektorn. Jag avser därför att inom kort föreslå regeringen alt lill riksdagen lägga fram förslag om att kommunernas och landstingens återiånerätt begränsas till totalt 100 milj. kr. per år, vilket motsvarar den kommunala sektorns återiånevolym under 1979,

Den allmänt strama kredilpolitiken bör inte endast drabba kommunerna utan även hushållssektorn. Liksom hittills bör företagens kreditbehov så långt möjligt tillgodoses. Bostadsbyggandets finansieringsbehov kommer alt tillgodoses på sedvanligt sätt.

Den strama kreditpolitiken måste även omfatta finansbolagen. Åven om dessas kreditgivning definilionsmässigt inte ger upphov till någon likviditelsökning, såsom den mäts genom penningmängdsökningen, är det uppenbart att en stark expansion av finansbolagens kreditgivning ökar den


 


Prop. 1980/81:100    Bilaga 1                                                                                38

utestående kreditstocken och i vidare mening den totala likviditeten i ekonomin. Jag har i besparingspropositionen redogjort för den överens­kommelse som träffals med kontokortsföretagen. Riksdagen har nyligen beslutat ge regeringen och riksbanksfullmäktige tillkänna (rskr 1980/ 81:118) att bestämmelserna om utlåningsreglering i lagen om kreditpoli­tiska medel bör sättas i kraft i fråga om finansbolagens krediter för kon­sumtionsändamål. Frågan torde därmed bli föremål för riksbanksfullmäk­tiges övervägande.

Den skisserade kredit- och stalsskuldspolitiken är självfallet förknippad med betydande osäkerhetsmoment och problem. Det är därför nödvändigt atl under 1981 hålla en mycket hög kreditpolitisk beredskap så alt behöv­liga korrigeringsåtgärder snabbt kan vidtas om det skulle visa sig att utvecklingen tenderar att avvika från den som här antagits. Sett i elt längre tidsperspektiv är det uppenbart all budgetunderskottet måste begränsas om en rimlig utveckling på kreditmarknaden skall kunna säkerställas.

5    Den ekonomiska utvecklingen 1981

Den inriktning som den ekonomiska politiken givits under hösten 1980 måsle bibehållas under 1981. Vi skulle i annat fall få ett alltför högt efterfrågetryck i förhållande till omvärlden vilket skulle medföra försäm­rad konkurrensförmåga och betydande påfrestningar i olika avseenden. Utrymmet för inhemsk konsumtionsökning blir därför myckel begränsat.

Den inhemska efterfrågan torde totall sett minska med ca 0,5%. Härtill bidrar främst en minskad lageruppbyggnad som medför att den inhemska efterfrågan dämpas med närmare 1 %. Detta motverkas av att konsumtion och investeringar ökar i en takt som motsvarar ca 0,5% av den inhemska eftertVågan.

Av de skäl som jag tidigare anfört är det av stor betydelse för den svenska ekonomin hur den kommande avtalsrörelsen utfaller. Konjunktur­institutet har räknat med tvä alternativ. Jag har i beräkningarna använt det lägre alternativet vilket innebär en kostnadsökning på ca 6,5% 1981. Detta skulle ge kostnadsmässigt utrymme för konkurrenskraftiga priser så att marknadsandelar inte bara kan bibehållas utan även i viss män återvinnas. Skulle lönekostnadsökningarna bli högre måste en hårdare åtstramnings-politik föras med negativa effekter på produktion och sysselsättning.

En låg lönekostnadsökning nu ger visserligen en lägre privat konsumtion på kort sikt men lägger grunden för varaktiga förbättringar längre fram. Konsekvenserna av olika nivåer ifråga om kostnadsutvecklingen kommer inte att till fullo framgå under 1981 eftersom det tar viss lid innan fullt utslag på bytesbalansen erhålls. Under 1982 kommer däremot konsekven­serna av 1981 års kostnadsutveckling att bli mera märkbara. För bytesba-


 


Prop. 1980/81:100    Bilagal


39


lansen torde skillnaden mellan de två kostnadsalternativ som konjunktur­institutet räknat på, allt annat lika, innebära en skillnad om åtminstone ett par miljarder kr. för 1982. Härtill kommer att det lägre alternativet ger högre produktion och sysselsättning.

Det lägre löneökningsalternativet medför atl de realt disponibla inkoms­terna sjunker med 1-2% under 1981. Man torde emellertid fä räkna med att hushållen vill hålla uppe sin konsumtionsslandard genom alt i viss utsträckning sänka sin sparkvot. Därmed torde det vara rimligt att räkna med en i stort sett oförändrad privat konsumlionsnivå 1981. Om lönerörel­sen blir mycket utdragen innebär det atl konsumtionen, i likhet med vad som var fallet 1980, får sin tyngdpunkt på andra halvåret.

Åven om hushållsseklorns totala realinkomster efter skatt sjunker med 1-2% föreligger stora skillnader mellan olika inkomstslag. Medan lönein­komsterna sjunker med 3 å 4% stiger den totala reala pensionssumman efter skatt med 3%. Åven andra transfereringar stiger realt sett.

Tabell? Försörjningsbalans 1979-1981

 

 

 

Miljar-

Procentuell

volymförändring

 

der kr. 1980.

 

 

 

 

1979

1980

1981

 

löpande

 

 

 

 

priser

 

 

 

Tillgång

 

 

 

 

BNP

520.1 .

3.7

-) -)

0.7

Import av varor och

 

 

 

 

tjänster

166.3

13.0

1.3

-1.4

därav: varor

142.8

15.3

1,6

-1.6

Summa tillgång

686.4

5,7

2.0

    0,2

Efterfrågan

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar

100,9

5,3

1,5

-0,4

Näringsliv

46,0

10.9

3.6

-0.6

därav: industri

17.7

3.4

16.4

2,8

Statliga myndigheter

 

 

 

 

och affärsverk

12,0

-2,3

8.0

1,8

Kommunala bruttoinves-

 

 

 

 

teringar

19,0

0.4

2.5

0,0

Bostäder

23.9

3.1

-8.0

-2.0

Lagerinveslering'

9.4

1.9

1.7

-0.9

Privat konsumtion

268,9

2.7

0,3

-0.3

Offentlig konsumtion

154.2

4,3

2.9

2.1

Statlig

47.2

2.8

0.8

0.1

Kommunal

107,0

5,0

3.8

3.0

Inhemsk efterfrågan

.533,4

5.7

2.9

-0.6

Export av varor och

 

 

 

 

tjänster

153,0

5.8

-0.7

2,5

därav: varor

131.3

6,6

-0.8

2.6

Konsumentpriser,

 

 

 

 

årsgenomsnitt

 

7,2

12.1

ca 9.0

Real disponibel inkomst

 

2.5

2.3

ca -1.5

Bytesbalansen (milj. kr..

 

 

 

 

löpande priser)

 

-11155     -

■20 533

-22 800

Summa efterfrågan

686.4

5.7

2.0

0.2