5

Motion

1980/81:834

av Bertil Danielsson m. fl.

om fukt- och mögelskador i byggnader

Under senare år har fukt- och mögelskador upptäckts i ett växande antal
hus. Det är framför allt i villor som dessa angrepp visat sig, men även i andra
hustyper har mögelangrepp konstaterats.

Det är främst i hus som byggts under 1970-talet som mögelangreppen har
uppträtt. Någon säker statistik på antalet angripna hus finns inte, men en
försiktig skattning pekar på ett antal av 3 000-4 000 hus. De flesta av dessa
ligger i södra Sverige och endast ett fåtal i Norrland.

Oftast är det husets stomme, bjälklag och golv som angrips. Av olika skäl
är fuktigheten för stor i dessa delar, vilket med tiden leder till att mögelsvamp
uppträder. Denna sprider en mycket obehaglig lukt, som sätter sig fast i
kläder, hår, möbler, mattor osv. Det psykiska obehaget kan i många fall vara
stort. Exempelvis uppges att barn som bott i s. k. mögelhus blivit mobbade i
skolan på grund av lukten.

Orsakerna till att mögel uppstår är många och osäkerheten stor
beträffande huvudanledningen i varje enskilt fall. Några ”standardsituationer”
har av forskningen kunnat iakttas: hus byggda på cementplatta utan
källare; sank, fuktig mark; hus byggda på vintern; alltför tät eller felaktig
isolering och tryckimpregnerat virke i innerkonstruktionen. En viss forskning
i dessa frågor pågår hos statens råd för byggnadsforskning. Denna måste
intensifieras, och så snart tillräckligt material föreligger måste en bred
information bedrivas för att förhindra ett upprepande av eventuella
misstag.

Svårigheten att sanera ett mögelangripet hus är stor. Eftersom fukten i
många fall kommer från bottenplattan krävs omfattande ingrepp och
ombyggnader för att få bort möglet. I många fall kan kostnaderna för en
sanering uppgå till mellan 80 000 och 100 000 kr. För den enskilde husägaren
är detta inte så sällan ekonomiskt förödande.

Den vanliga villaförsäkringen omfattar inte mögelskador. ”Småhus -76”
är exempel på en frivillig försäkring som omfattar även dessa skador. Dock
har endast ett mindre antal av villaägarna tecknat denna försäkring. Till detta
kan läggas att en försäkring mot dolda fel i försålda hus har funnits mellan
Spafab och Folksam. Denna har emellertid upphört på grund av aviserade
kraftiga premiehöjningar.

Således kan konstateras att för flertalet ”mögelhus” finns i dag ingen
försäkring. Eftersom det i de flesta fall är relativt nybyggda hus som drabbas,
är boendekostnaderna redan så höga att ytterligare kostnader inte är möjliga
att klara av.

Mot. 1980/81:834

6

Genom riksdagsbeslut 1980 finns det möjlighet att få s. k. radonlån till
ombyggnad av hus med för hög radonstrålning. Kostnaderna för att komma
till rätta med ”mögelhusen” kan komma att uppgå till långt större belopp än
för ”radonhusen”. Om staten skulle gå in med ekonomiskt stöd, får detta i så
fall en betydande omfattning.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att forskningen om
fukt- och mögelskador i byggnader intensifieras och att en bred
information om dess resultat genomförs,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om överväganden om
möjliga åtgärder i syfte att stödja särskilt svårt drabbade ägare
till mögelangripna hus.

Stockholm den 22 januari 1981

BERTIL DANIELSSON (m)

EWY MÖLLER (m) INGVAR ERIKSSON (m)