Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5

Motion

1980/81:81

av Svante Lundkvist m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m.

Regeringen har i proposition 1980/81:20 bilaga 9 framlagt förslag till
besparingar m.m. inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde. I
propositionen redovisas dels besparingar som skall träda i kraft under
innevarande budgetår, dels förslag som regeringen avser återkomma med i
samband med prövningen av 1981/82 års budget.

När det gäller anslagen Markförvärv för jordbrukets rationalisering.
Bidrag till skogsvård m.m.. Stöd til! byggande av skogsvägar, Bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar m. m. samt Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område i vad avser finansieringen av prisutjämningen
(råvarukostnadsutjämningen) avser regeringen återkomma med mera detaljerade
förslag i anslutning till budgetpropositionen 1981. Vi tar därför
inte nu ställning till de förslag regeringen framlägger i fråga om dessa
anslag. Den socialdemokratiska utskottsgruppen kommer att redovisa sina
ställningstaganden då regeringen i 1981 års budgetproposition återkommer
med mera precisa och detaljerade förslag också i fråga om dessa anslag.

När det gäller anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
i övrigt anmäler regeringen att man avser att genomföra en nedtrappning
av livsmedelssubventionerna med 250 milj. kr. den I januari 1981 och
med ytterligare 300 milj. kr. den 1 januari 1982. 1 enlighet med vad som
ovan sagts tar vi i detta sammanhang endast ställning till den del av
förslaget som avser innevarande budgetår dvs. nedtrappningen med 250
milj. kr. den 1 januari 1981. Den del av förslaget som rör nedtrappningen
med 300 milj. kr. från den I januari 1982 berör budgetåret 1981/82. Ställningstagandet
i detta avseende bör därför anstå till behandlingen av 1981/
82 års budget. För detta talar dessutom att nu gällande jordbruksavtal
löper ut den 30 juni 1981. Nedtrappningen per den I januari 1982 berör
därför en ny avtalsperiod för jordbruket. Överläggningarna om ett nytt
jordbruksavtal mellan konsumentdelegationen och jordbrukets förhandlingsdelegation
kommer att avslutas under våren. Det finns därför skäl att
avvakta resultatet av dessa överläggningar innan ställning tas till frågan om
livsmedelssubventionernas storlek efter den 1 januari 1982.

Genom beslut av regeringen har prisstoppet på bl. a. ost, kött och fläsk
upphävts. Därmed bortfaller, som regeringen redovisar i propositionen,
behovet av ersättning för prisstoppets verkningar till följd av världsmarknadsprisernas
utveckling på vissa kött- och mejerivaror. Regeringen räknar
med att man på detta sätt kan spara 120 milj. kr. per år.

Mot. 1980/81:81

6

Mot bakgrund av regeringens beslut att slopa prisstoppet på vissa varor
bortfaller självfallet ersättningsbehovet för prisstoppets verkningar. Vi
ansluter oss därför till regeringens förslag att ta bort prisstoppsersättningen.

Vi redovisar i det följande våra förslag dels till förändring av regeringens
i proposition 1980/81:20 framlagda förslag med avseende på jordbruksdepartementets
huvudtitel, dels till besparingar och avgiftshöjningar som vi
föreslår utöver regeringens förslag.

Jordbruksprisreglering

Som ovan redovisats anmäler regeringen sin avsikt att minska livsmedelssubventionerna
med 250 milj. kr. den 1 januari 1981. Vid samma
tidpunkt skall jordbruket kompenseras för bl. a. höjda produktionsmedelspriser.
Tillgängliga beräkningar visar att denna kompensation kommer att
uppgå till knappt I miljard kronor den 1 januari 1981. Därigenom kommer
matpriserna att höjas avsevärt. Att i detta läge belasta konsumentpriserna
med ytterligare 250 milj. kr. anser vi inte möjligt. Vi avvisar därför den av
regeringen redovisade avsikten att nu trappa ner livsmedelssubventionerna
med 250 milj. kr. Om regeringen genomför denna skulle prishöjningarna
på de reglerade jordbruksprodukterna inkl. moms och ökade handelsmarginaler
den 1 januari 1981 komma att uppgå till 1,3—1,4 miljarder
kronor. Konsumentprishöjningarna på de enskilda produkterna skulle bli
avsevärda.

Det är framför allt barnfamiljer, pensionärer och låginkomsttagare som
drabbas hårt när matpriserna stiger. Vi anser inte att man i nuvarande läge
kan lägga på konsumenterna prishöjningar i den aktuella storleksordningen.
Därför motsätter vi oss regeringens avsikt att nu påbörja nedtrappningen
av livsmedelssubventionerna med 250 milj. kr.

Som ovan redovisats tar vi inte nu ställning till de förslag regeringen
framlagt avseende den 1 januari 1982.

Miljövård: Statsbidrag tili miljövårdsinvesteringar

Regeringen redovisar sin avsikt att lägga samman anslagen Bidrag till
kommunala avloppsreningsverk m.m. och Stöd till avfallsbehandling
m.m. i ett anslag fr. o.m. budgetåret 1981/82. Samtidigt avser man att ge
anslaget en ny inriktning. Bidragsgivningen i dess nuvarande form föreslås
upphöra. Efter budgetåret 1980/81 skall det generella statsbidraget för
byggande av avloppsreningsverk inte längre utgå. Också när det gäller
anläggningar för avfallsbehandling föreslås att bidragsgivningen till sådana
med etablerad teknik skall upphöra.

I stället förordar regeringen att det sammanslagna anslaget fr. o. m.
budgetåret 1981/82 skall användas för utprovning av ny teknik inom miljövårdsområdet.

Mot. 1980/81:81

7

Regeringen avser återkomma till de närmare detaljerna i 1981 års budgetproposition
då också resursavvägningen för anslagen inom miljövårdsområdet
kommer att ske. Regeringen beräknar dock att besparingseffekten
på det här nämnda anslaget skall uppgå till ca 50 milj. kr.

Frågan om fortsatta statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk behandlades
bl. a. av riksdagen 1979. En bred majoritet i riksdagen beslöt då
att bidraget skulle vara kvar ytterligare ett antal år (FiU 1978/79:35).
Kommunerna har i sin planering utgått från att riksdagsbeslutet gäller, och
att bidraget därmed skulle finnas kvar.

Bidraget till de kommunala avloppsreningsverken har haft stor betydelse
för vattenvården. Takten i utbyggnaden av de kommunala reningsverken
har tack vare bidraget varit hög.

Enligt vår mening bör riksdagens beslut från 1979 fortsätta att gälla. Vi
motsätter oss således att det generella statsbidraget för byggande av avloppsreningsverk
tas bort. I all synnerhet som detta skulle medföra stora
ekonomiska konsekvenser för de kommuner som byggt ut reningsverk och
därvid räknat med att få ut gällande statsbidrag. Kommunerna har kunnat
göra detta på grundval av riksdagsbeslutet från 1979. Att som regeringen
nu föreslår avveckla bidraget och därmed ta ifrån kommunerna de pengar
man på goda grunder räknat med är ett orimligt sätt att behandla Sveriges
kommuner. Här har kommunerna ingen möjlighet att genom rationaliseringar
ta tillbaka missat statsbidrag. Anläggningarna är redan byggda och
klara.

Regeringen säger att man i anslutning till budgetpropositionen 1981 skall
återkomma till den närmare utformningen av statsbidragen till reningsverk
och avfallsbehandling. Vi delar regeringens uppfattning att det är viktigt att
stimulera teknisk förnyelse och att finna nya lösningar på såväl avloppsreningsverkens
konstruktion som formerna för avfallsbehandlingen. Det
kan därför finnas skäl att överväga om särskilt generösa bidrag skall utgå i
samband med teknisk förnyelse. Vi kommer att ta ställning till detta när
regeringen preciserat sina förslag vilket den avser att göra i samband med
1981 årsbudgetproposition.

Vi är därför inte beredda att nu godkänna de allmänna riktlinjer för det
fortsatta statliga stödet till miljövårdsinvesteringar som regeringen redovisar
i propositionen.

Förslag till besparingar under jordbruksdepartementets huv udtitel

Vi redovisar i det följande våra förslag till besparingar utöver de av
regeringen redovisade.

Anslaget: Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.

Anslaget används till sådan rådgivnings- och kursverksamhet som främjar
jordbrukets rationalisering. Enligt vår mening är detta ett viktigt inslag i
en aktiv jordbrukspolitik. Genom kursverksamheten förbättras den enskil

Mot. 1980/81:81

8

de jordbrukarens möjlighet att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta bör
höja effektiviteten och därmed inkomsterna för den enskilde brukaren. Det
är därför rimligt att kostnaderna för verksamheten bestrids av jordbrukarna
kollektivt. Medel bör avsättas för ändamålet i samband med jordbruksförhandlingarna
inom den ram av införselavgiftsmedel som tillerkänts
jordbruket. Lantbruksstyrelsen bör dock liksom hittills vara huvudman
för verksamheten. Vårt förslag innebär att budgetmedel inte anvisas
för denna kursverksamhet fr. o. m. budgetåret 1981/82.

Bidrag till permanent skördeskadeskydd

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Bidraget
ärf. n. 30 milj. kr. per år. Fonden uppgår f. n. till drygt 400 milj. kr. Utöver
tillförsel av statsbidrag tillförs fonden skördeskadeavgifter från jordbruket
samt räntemedel. De senare uppgår f. n. till ca 40 milj. kr. Regeringen har
föreslagit att statsbidraget för fonden för nästa budgetår skulle kunna
minskas med 10 milj. kr. Regeringen avser att behandla frågan i 1981 års
budgetproposition.

Vi har från socialdemokratiskt håll vid liera tillfällen lagt fram förslag om
att inte tillföra fonden ytterligare statsbidragsmedel beroende på fondens
storlek. Vi upprepar nu vårt förslag. Enligt vår mening bör fonden för
budgetåret 1981/82 inte tillföras ytterligare budgetmedel. I enlighet med
gällande fördelningsprincip bör därmed också jordbrukets skördeskadeavgift
minskas med motsvarande belopp.

Skogsvårdsavgifter

Skogsvårdsavgift tas ut för jordbruksfastighet som vid fastighetstaxeringen
åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog. Avgiften
har genom beslut av riksdagen i maj 1979 fastställts till 3°/oo av detta
värde. Riksdagen har vidare beslutat om en tillfällig skogsvårdsavgift på
7°/oo av skogsbruksvärdet som skall tas ut vid 1981 års taxering för att
finansiera de tillfälliga statsbidragen till gallring av skog som utbetalats
under budgetåret 1979/80. Vid 1981 års taxering uttas alltså en skogsvårdsavgift
på 1 %. Vi föreslår nu att denna storlek på skogsvårdsavgiften skall
gälla också fortsättningsvis. Riksdagen bör nu besluta att skogsvårdsavgiften
skall fastställas till 1 % av det vid fastighetstaxeringen åsätta delvärdet
skogsbruks värde. Detta föreslås gälla fr. o.m. 1982 års taxering. För helt
budgetår beräknas vårt förslag ge statskassan ett tillskott med 140 milj. kr.
utöver det av regeringen beräknade.

Avgifter för tillståndsgivning och kontroll av miljöfarlig verksamhet

Samhällets kostnader för den tillståndsgivning för miljöfarlig verksamhet
som miljöskyddslagen (1969:387) föreskriver är betydande. Dessa
kostnader bör i fortsättningen bäras av dem som söker tillstånd för sådan
verksamhet.

Mot. 1980/81:81

9

Miljöskyddslagen föreskriver också att verksamheten skall kontrolleras
på i koncessionsbeslutet föreskrivet sätt. Även kostnaderna för denna
kontroll bör fullt ut bäras av aktuella företag.

Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att utarbeta förslag till
de bestämmelser som erfordras för att här förordade avgifter skall kunna
tas ut. Bestämmelserna bör utfärdas av regeringen. Avgifterna bör sättas
så, att de täcker samtliga till tillståndsgivningen och kontrollverksamheten
hörande kostnader. Miljökostnadsutredningen har i sitt slutbetänkande Miljökostnader
(SOU 1978:43) — beräknat att intäkterna från här nämnd
verksamhet 1977 skulle uppgått till ca 100 milj. kr. Detta belopp kan för
1981 uppräknas med 25 milj. kr. till 125 milj. kr. vilken summa bör tillföras
statskassan för 1981.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att livsmedelssubventionerna
inte bör minskas med 250 milj. kr. den I januari 1981.

2. avslår regeringens förslag till allmänna riktlinjer för det fortsatta
statliga stödet till miljövårdsinvesteringar.

3. beslutar att anslaget till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. fr. o. m. budgetåret 1981/82 bestrids av medel som
anvisas inom den ram av införselavgiftsmedel som tillerkänns
jordbruket,

4. beslutar att statsbidrag till fonden för permanent skördeskadeskydd
ej skall utgå för budgetåret 1981/82,

5. i enlighet med vad som ovan anförts antar bifogade förslag till lag
om ändring i lagen om skogsvårdsavgift (bilaga I),

6. i enlighet med vad som ovan anförts hemställer att regeringen ger
berörda myndigheter i uppdrag att utforma förslag till bestämmelser
för avgiftsfinansiering av kostnaderna för tillståndsgivning
och kontroll av sådan miljöfarlig verksamhet som omfattas
av miljöskyddslagens bestämmelser.

Stockholm den 6 november 1980

SVANTE LUNDKVIST (s)
MAJ BRITT THEORIN (s)
GRETHE LUNDBLAD (s)
SVEN LINDBERG (s)

STIG ALFTIN (s)

W1VI-ANNE RADESJÖ (s)
MARTIN SEGERSTEDT (s)
MAJA OHLIN (s)

ÅKE WICTORSSON (s)
GUNNAR OLSSON (s)
HÅKAN STRÖMBERG (s)
KARL-ERIK SVARTBERG (s)

JAN FRANSSON (s)

ERIK V. JOHANSSON (s)

Mot. 1980/81:81

10

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen om skogsvårdsavgift

Härigenom förordnas att 1 § lagen om skogsvårdsavgift skall ha nedan
angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Den, för vilken taxering till kommunal
inkomstskatt såsom skattepliktig
inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, som
vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, är skyldig erlägga
skogsvårdsavgift. Sådan avgift
utgår för varje år med 3,0 promille
av skogsbruksvärdet.

Föreslagen lydelse

I §

Den, för vilken taxering till kommunal
inkomstskatt såsom skattepliktig
inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, som
vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, är skyldig erlägga
skogsvårdsavgift. Sådan avgift
utgår för varje år med 1,00 procent
av skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet av skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgift skall hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och skall tillämpas fr. o. m.
detta datum.