Mot. 1980/81
73-74
Motion
1980/81:73
av Georg Andersson m. fl.
med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m.
Barnfilmrådet och ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
Regeringen anger i föreliggande proposition 1980/81:20 att man avser att
återkomma till riksdagen med förslag om nedläggning av barnfilmrädet och
minskning av anslaget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.
Detta skall enligt propositionen ge en besparing om 0.8 resp. 5 milj.
kronor.
Beträffande barnfilmrådet aviseras en nedläggning i samband med
ställningstagande till den framtida statliga filmpolitiken. Ansvaret för
barnfilmfrågor skall då enligt föredraganden överföras till andra organ.
Regeringen synes i denna fråga först ha bestämt sig att barnfilmrådets
verksamhet skall upphöra men kan inte ange vare sig tidpunkten för detta
eller hur barnfilmfrågorna fortsättningsvis skall beredas. Ändå tillgodoräknar
sig regeringen en besparing på detta anslag redan budgetåret 1981/82.
Eftersom något sakligt underlag för nedläggningen av barnfilmrådet inte
presenterats av regeringen går förslaget inte att bedöma.
Samma förhållande gäller den föreslagna nedskärningen av stödet till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Här aviserar föredraganden
att hon avser att återkomma till riksdagen med förslag.
Det saknas sålunda underlag för ett ställningstagande till dessa besparingar.
Vi avser att återkomma till dessa punkter när regeringen presenterat
genomarbetade förslag. Vi vill dock redan nu understryka att besparingar i
statsbudgeten inte i första hand bör gå ut över verksamhet som riktar sig till
barn och ungdomar, vilket att döma av regeringens förslag förefaller vara
dess mening. Enligt vår uppfattning, vilket framgått av tidigare socialdemokratiska
motioner bl. a. om insatser för barnkultur, barnfilm samt fritidsverksamhet
för barn och ungdomar, finns det starka skäl att slå vakt om
nuvarande satsningar för barn och ungdomar samt att kvalitativt och
kvantitativt utvidga dessa.
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Regeringen föreslår i besparingssyfte att dess tidigare beslut om lokalisering
av utbildningsradion till Tyresö kommun skall omprövas. Bakgrunden
till detta förslag sägs i propositionen vara de oväntat höga investeringskost
1 Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 73-74
Mot. 1980/81:73
2
nader som skulle uppstå vid en lokalisering till Tyresö. Även personalkostnaderna
ökar enligt propositionen om beslutet skulle fullföljas. En betydande
del av de merkostnader som föranleds av det ursprungliga lokaliseringsbeslutet
beror på att det endast i starkt begränsad omfattning visat sig möjligt
att använda befintliga koncernresurser m. m. på Östermalm i Stockholm.
Genom regeringens framlagda förslag kan investeringskostnaden m. m.
begränsas från 290 milj. kr. till 140 milj. kr.
Genom förläggningen av utbildningsradion till Östermalm enligt regeringens
förslag skapas nya förutsättningar för ett närmare samarbete mellan
radio- och TV-företagen och utbildningsradion i själva produktionen.
I fortsatta överväganden om utbildningsradion bör vidare undersökas om
inte ett sådant samarbete kan vidareutvecklas i syfte att nedbringa
kostnaderna för verksamheten. Därtill kommer vissa möjligheter att utnyttja
lokaler i Filmhuset på Östermalm som f. n. disponeras av Dramatiska
institutet och Filminstitutet. Enligt uppgift används dessa f. n. inte i full
utsträckning. Detta skulle i så fall betyda lägre kostnader för Filminstitutet
och Dramatiska institutet.
Sådana alternativ bör således närmare övervägas innan det av regeringen
antydda investeringsprogrammet påbörjas. Till grund för fortsatta bedömningar
av utbildningsradions lokal- och utrustningsbehov bör också ligga en
utvärdering av den nuvarande verksamhetens inriktning, innehåll och
omfattning samt i vilken utsträckning utbudet utnyttjas i olika utbildningar.
Med hänvisning till vad som här anförts bör sammanlagt en besparing på 60
milj. kr. budgetåret 1981/82 kunna komma till stånd.
Vad vi här har anfört om utbildningsradion bör riksdagen som sin mening
besluta ge regeringen till känna.
Finansieringen av radio/TV
Enligt vår mening går det inte att inrikta besparingssträvanden enbart på
offentlig verksamhet. Så t. ex. bekostas radio/TV-verksamheten genom
avgiftsmedel, vilka skall erläggas av hushållen. Den enskildes ekonomi
påverkas således inte enbart av olika skatter utan också av avgifter av olika
slag.
I anslagsframställningen från Sveriges Radio för budgetåret 1981/82 begärs
ytterligare höjning av mottagaravgifterna. Den utveckling av avgifterna för
radio/TV som anges i anslagsframställningen även för kommande budgetår
är enligt vår mening oroande. Den främsta anledningen är den nuvarande
höga inflationstakten för vilken radioföretagen är garanterade kostnadskompensation.
Mot denna bakgrund vill vi i detta sammanhang också ta upp
frågan om att på andra vägar än genom höjningar av avgifter tillföra
radioföretagen ytterligare resurser. Detta utesluter självfallet inte att det
ankommer på företagen själva att i sin verksamhet sträva efter största
Mot. 1980/81:73
3
möjliga effektivitet i utnyttjandet av tilldelade resurser. Samtidigt är det
angeläget att programkvaliteten höjs.
En särskild utredare har på regeringens uppdrag lagt fram förslag rörande
nuvarande avgiftsfinansiering (Ds U 1980:7). Förslaget har remissbehandlats.
Utredaren uppskattar avgiftsskolket till 250 milj. kr. årligen. Den
nuvarande avgiftsfinansieringen är också en dyrbar form för att finansiera
verksamheten. Debitering, uppbörd och kontroll med nuvarande system
medför kostnader som enligt utredaren uppgår till 66 milj. kr. årligen.
Vi anser att de ytterligare resurser som radio/TV-verksamheten kan
komma att kräva under de närmaste budgetåren i första hand bör finansieras
genom att nedbringa kostnaderna för administrationen av avgiftsuppbörden
samt att komma till rätta med det utbredda avgiftsskolket. I syfte att dämpa
kostnadsutvecklingen anser vi också att regeringen bör pröva att senarelägga
genomförandet av delar av 1978 års riksdagsbeslut om radio/TV.
I de remissyttranden som avgivits med anledning av den nämnda
utredningen Avgiftsfinansiering av radio/TV (Ds U 1980:7) framförs olika
förslag i syfte att minska kostnaderna för avgiftsuppbörden och öka
intäkterna. Det finns därmed enligt vår mening ett underlag för att öka
inkomsterna till radio/TV-verksamheten.
Vad som här anförts om finansieringen av radio/TV bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Nordsat
Det nordiska ministerrådet skall inom kort ta ställning till förslaget om en
gemensam nordisk satellit för radio- och TV-sändningar. Ministerrådet skall
presentera förslag i ärendet till Nordiska rådet.
Enligt vår mening bör riksdagen få tillfälle att uttala sig i denna fråga innan
regeringen gör ställningstaganden som kan bli bindande i det nordiska
samarbetet.
Med hänsyn till de vittgående ekonomiska konsekvenserna som ett
genomförande av Nordsat skulle få är det motiverat att frågan prövas i
anslutning till regeringens förslag om besparingar.
Frågan om Nordsat har varit föremål för ett omfattande och mångårigt
utredningsarbete. Det förslag som presenterades hösten 1979 har remissbehandlats.
De svenska myndigheter och organisationer som yttrat sig i fragan
är till helt övervägande del negativa till förslaget om Nordsat. Bland dem som
avstyrker återfinns bl. a. Landsorganisationen. Tjänstemännens Centralorganisation,
kulturrådet. Sveriges Radio. Statens ungdomsråd, skolöverstyrelsen,
de flesta studieförbunden. Riksidrottsförbundet. organisationerna
för kulturarbetare m. fl.
Det står alltmer klart att planerna på en gemensam nordisk radio/
TV-satellit kommer att kräva sådana investeringar och driftkostnader att
1* Riksdagen 1980181. 8 sami. Nr 78-74
Mot. 1980/81:73
4
projektet enbart av ekonomiska skäl inte bör genomföras. Det rör sig om
kostnader som uppgår till miljardbelopp. Därtill kommer kulturpolitiska
skäl. Därest man vill främja det nordiska kulturella samarbetet på
radio/TV-området, står det efter hittillsvarande utredningar om Nordsat
klart att detta kan göras bättre på andra sätt än genom en gemensam
satellit.
Det finns således enligt vår mening ingen anledning att driva detta arbete
vidare. Insatserna bör i stället inriktas på ett ökat kulturpolitiskt samarbete
inom Norden på annat sätt än genom gemensamma satellitsändningar.
Radio/TV-företagens egna möjligheter att fördjupa det nordiska samarbetet
bör därvid tas till vara och stimuleras.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna att det fortsatta arbetet med att öka det nordiska
kulturella samarbetet inriktas på andra former än det planerade Nordsatprojektet.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad som anförts om utbildningsradion,
2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om finansieringen av radio/TV,
3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om Nordsat.
LARS-INGVAR SÖRENSON (s) MAJA BÄCKSTRÖM (s)
Stockholm den 6 november 1980
GEORG ANDERSSON (s)
TYRA JOHANSSON (s)
ING-MARIE HANSSON (s)
HANS ALSÉN (s)
CATARINA RÖNNUNG (s)
OLOF PALME (s)
KERSTIN ANDERSSON (s)
GÖRAN PERSSON (s)
HELGE KLÖVER (s)
LENNART BLADH (s)
BERTIL ZACHRISSON (S)
i Kumla