Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1980/81:67

av Bengt Wiklund m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m.

Behåll kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand

Regeringen föreslår i proposition 1980/81:20, Besparingar i statsverksamheten,
m. m. att kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand skall
upphöra från läsåret 1981/82.

Då de personella resurserna knutna till kemistlinjen utgör grunden för den
högskolemässiga miljön inom teknisk utbildningssektor vid högskolan
kommer konsekvenserna av en nedläggning att vara negativa dels med
avseende på uppbyggnaden av andra utbildningar inom sektorn, dels med
avseende på kontakten mellan högskola och yrkesliv i vid mening. För
högskolan betyder kemistlinjen en viktig kvalitativ förutsättning för yrkeslivsanknytning,
forskningsanknytning och pedagogiskt utvecklingsarbete
inom sektorn. En nedläggning av linjen kommer att medföra besvärande
följder i samtliga dessa avseenden.

Kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand var först helt utbyggd
läsåret 1980/81. Den är uppbyggd efter en delvis ny pedagogisk modell,
vilken innebär att de studerande ges möjlighet till en termins handlett
projektarbete på en kemisk industri. Inom linjen ges därutöver möjligheter
till fördjupningsutbildning på C-nivå, vilket gör den helt jämförbar med
motsvarande utbildning vid universitet och andra högskolor. Kemistlinjen
vid högskolan har utvecklats i och etablerat nära kontakt med den kemiska
industrin i Sundsvallsregionen. En nedläggning av kemistlinjen skulle i det
avseendet innebära ett svårt avbräck för kontakten mellan högskoleutbildning
och forskning inom kemin samt tillverknings- och utvecklingsarbete
inom den kemiska industrin.

Kemistlinjen vid Sundsvalls/Härnösands högskola är ju ganska ny, och de
första eleverna gick ut kemistlinjen våren 1980. Det innebär att de kemiska
företagen i regionen runt Sundsvall endast anställt några få elever med
kemisk utbildning från nämnda högskola. För framtiden kan man dock se att
utbildningen vid kemistlinjen blir ett behov för den kemiska verksamheten i
området. Flera av industrierna har laboratorieverksamhet i form av
forskning, utveckling, serviceverksamhet och driftkontroll, och den utbildning
som nu äger rum är lämplig för dem som får anställning vid
laboratorierna. Den kemiska industrin kommer att växa ytterligare. De
satsningar som nu är på gång är bl. a. i Örnsköldsvik (Berol Kemi), Kramfors
(SAKAB) och Ånge (EKA). Dessa utbyggnader kan medtöra ett behov av

Mot. 1980/81:67

personal utbildad vid kemistlinjen. Sedan en kort tid tillbaka har ju också
Plast- och Gummitekniska institutet (PGI) börjat sin verksamhet i Sundsvall.
Den verksamhet PGI kommer att syssla med ligger på en sådan nivå att ett
samarbete med kemistlinjens lärare och elever kommer att vara mycket
värdefullt för både PGI och högskolan. PGI:s arbete kommer också att
motivera forskning inom kemistlinjen, vilket medför att utbildningen blir
alltmer kvalificerad. I samarbete med PGI kommer en polymerteknisk
utbildning vid högskolan att utvecklas, vilket blir värdefullt för den kemiska
industriverksamheten i Sundsvallsområdet. Antalet anställda i kemisk
industri 10-15 mil runt Sundsvall är omkring 2 500. Med den kommande
utvecklingen för kemisk industri är det värdefullt att kemistlinjen vid
högskolan är kvar.

Process- och kemisk industri i enbart Västernorrlands län sysselsätter i dag
över 10 000 personer. Av de sysselsatta inom industrin är ca 40 % knutna till
process- och kemisk industri. Motsvarande siffra för landet i genomsnitt är ca
20%. Den kemiska industrin i länet sysselsätter i dag ensam över 2 500
personer.

Västernorrlands län står vidare inför betydelsefulla industrietableringar
inom det kemiska området. Förhandlingar pågår att förlägga en avfalls- och
konverteringsanläggning till Kramfors kommun. På litet längre sikt planeras
en metanolanläggning att uppföras i samma kommun. Detta är exempel på
investeringar som bidrar till att ytterligare ställa krav på högskoleutbildning
och utvecklingsarbete på det kemiska området i Västernorrlands län.
Kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand bör av bl. a. detta skäl
bibehållas.

Forskningsanknytning och vetenskaplig kompetens inom sektorsområdet

Den tekniska och naturvetenskapliga utbildningen är relativt väl företrädda
vid högskolan i Sundsvall/Härnösand. Genom den lärarkompetens som
finns inom kemistlinjen garanteras utbildningen inom det tekniska området
en god vetenskaplig kompetens och forskningsanknytning. Detta är synnerligen
viktigt vad beträffar de nytillkomna utbildningarna till sjöbefäl och
drift- och underhållstekniker. Under inledningen av 1980-talet skall ett
genomgripande arbete genomföras för att dessa utbildningar skall uppfylla
grundläggande krav på högskolemässiga former vad avser vetenskaplig
kvalitet. Den forskningstradition som lärarkompetensen inom kemistlinjen
företräder är av största relevans för detta arbete. Ett forskningsanknytningsprogram
är nu under utarbetande för nämnda utbildningar med stöd av den
forskningskompetens som finns inom kemistlinjen.

Lärama inom kemistlinjen har för högskolans lärarutbildning utvecklat
kurser i naturvetenskap och teknik. Den yrkestekniska högskoleutbildningen
(YTH), som är under planering inom sektorn, kräver därtill en adekvat
vetenskaplig miljö för att uppnå fastställda mål för utbildning.

Mot. 1980/81:67

I Västernorrlands län finns den huvudsakliga koncentrationen av norrländsk
kemisk industri. Högskolans kemikompetens har under den närmaste
perioden efter 1977 kunnat utnyttjas för att åstadkomma effektiva kontakter
mellan näringsliv och forskning på det kemiska området.

Forskningen och utvecklingsarbetet inom kemin vid universiteten och
högskolorna måste utvecklas i nära kontakt med industrins behov. Högskolan
har som ett komplement till sin goda kontakt med den kemiska industrin
utvecklat ett forskningsanknytningsprogram på det kemiska området tillsammans
med Umeå universitet.

Den kompetens inom kemisk forskning som finns vid Umeå universitet
kan härigenom mer direkt stödja utvecklingen inom process- och kemisk
industri via kontakter med högskolan i Sundsvall/Härnösand. Den regionala
nyckelindustrin får härigenom ytterligare bidrag att utveckla sin kompetens
och sina internationella kontakter.

Högskolan har bidragit till att medverka i etableringen av forsknings- och
utvecklingsinstitut inom det plats- och gummitekniska området. Institutet
påbörjade sin verksamhet våren 1980. Högskolan och institutet har vissa
gemensamma tjänster, och ett ytterligare samarbete är under planering.
Högskolan har för avsikt att under nästa läsår starta viss utbildning på
området. Denna planeras som enstaka kurs men skall också ses som en
möjlighet till fördjupningsutbildning inom kemistlinjen.

Materialteknik är ett annat område som är under utveckling inom
regionen. Ett institut med uppgift att svara för utvecklingen på detta område
har startat. Ett samarbete med högskolan har inletts även på detta
område.

Högskolans kontakter med Norges tekniska högskola har betraktats som
mycket värdefulla i utvecklingen och uppbyggnaden av båda dessa institut.
Dessa kontakter betraktas som värdefullt komplement till de kontakter som
tidigare etablerats mellan norsk forskning och svenskt näringsliv.

Arbetsmarknad för och rekrytering av kemistuderande

Examinerade och studerande inom kemistlinjen har i dag en god
arbetsmarknad. De examinerade har genomgående fått adekvat arbete efter
sin examen. Någon studerande inom linjen har avbrutit sina studier för
arbete med anknytning till sin utbildning. Flera studerande inom kemistlinjen
har gått vidare till forskarutbildning. - Dessutom talar vissa prognoser för
att arbetsmarknaden under början av 1980-talet kommer att förbättras för
kemister.

Rekryteringen av studerande till den tekniska sektorn inom högskolan har
varit relativt gynnsam. Av 50 antagningsplatser läsåret 1979/80 var 40
besatta. De outnyttjade platserna fanns främst inom kemistlinjen. Flera
faktorer tyder emellertid på att detta förhållande kommer att förändras. Som
exempel kan nämnas att inom gymnasieskolan i Sundsvall dubbleras linjerna

Mot. 1980/81:67

1980/81 inom kemistutbildning på grund av det stora intresset.

Högskolan har i sin långtidsplanering beaktat den intresseförskjutning
som äger rum i gymnasieskolan i riktning mot det tekniska och naturvetenskapliga
området. Högskolan har i likhet med UHÄ ansett att det är av
största vikt att man behåller kemistutbildningen vid högskolan för att svara
mot den framtida ökade efterfrågan.

I en situation där intresset för naturvetenskaplig och teknisk utbildning
växer bland ungdom inom gymnasieskolan kan det inte vara rätt att lägga ned
kemistutbildningen.

Högskolereformens grundläggande intentioner bör även vid besparingar,
betingade av statsfinansiella svårigheter, vara vägledande i förändrings- och
utvecklingsarbete. Den geografiska och sociala tillgängligheten tillsammans
med yrkeslivsanknytningen måste även i fortsättningen vara vägledande för
högskolans arbete.

De besparingsförslag som i proposition 1980/81:20 presenteras för
högskolan i Sundsvall/Härnösand bryter mot dessa principer. En utbildning
av grundläggande betydelse för högskolans profil och kompetens samt för
den regionala kontakten mellan näringsliv/yrkesliv och högskola bör ej i
första hand komma i fråga i besparingssammanhang.

Besparingar bör i stället gälla den överkonsumtion av utbildning som är
konsekvensen av införandet av det fria området, vilket skedde under
högskolereformens inledande skede. Denna åtgärd har lett till en bestående
regional obalans inom högskoleområdet. De besparingsåtgärder som nu
inleds bör i första hand ta fasta på högskolereformens grundläggande
intentioner att verksamheten skulle ges en jämn geografisk spridning. Det nu
liggande besparingsförslaget innebär en vidgning av klyftan mellan Umeå
högskoleregion och övriga Sverige med avseende på högskoleresurser.

I den motion som avlämnats av Stig Alemyr m. fl. sägs bl. a.:

Besparingarna innebär i stället nästan helt begränsningar i antagningskapaciteten
på utbildningsvägar som inte lockat tillräckligt med sökande. Vi
vill, i likhet med vår motion från den allmänna motionstiden, understryka
vikten av att upprätthålla en tillräcklig antagningskapacitet inför de ökade
ungdomskullar som nu genomgår gymnasieskolan och som senare kommer
att söka till högskolan.

Vi förutsätter också att de nedläggningar av utbildningar som nu föreslås
av regeringen och som berör de mindre högskolorna inte görs permanenta.
Vi förutsätter således att om ett påtagligt ökat sökandeintresse uppstår
samtidigt med ett arbetsmarknadsbehov bör högskoleutbildning i första hand
åter anordnas på de orter där utbildningar nu föreslås upphöra. Vi vill för vår
del stryka under de mindre högskolornas betydelse för regional utveckling,
vilket urholkas om inte dessa har en bas av fasta linjer.

I övrigt bör högskoleenheternas egna besparingsförslag så som de
presenterats i de senaste årens anslagsframställningar i första hand vara
vägledande vid prioritering av besparingsåtgärder. Så är icke fallet för
högskolan i Sundsvall/Härnösand.

Mot. 1980/81:67

Sammanfattningsvis vill vi anföra följande punkter:

Om kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand läggs ned kommer
den vetenskapliga baskompetensen vid högskolans tekniska utbildningssektor
att skakas i grunden. Utbildningen är den enda inom sektorn där man
huvudsakligen har disputerade/forskarutbildade lärare. En nedläggning har
därmed konsekvenser även för övriga utbildningar inom sektorn (T).

Samverkan med industrin försvåras då sektorn uttunnas med avseende på
vetenskaplig kompetens. FoU-samverkan blir särskilt svår.

Samverkan med Umeå universitet försvåras också. Umeå har de
laborativa resurserna och mångsidig forskningskompetens. Sundsvall/
Härnösand har det huvudsakliga norrländska näringslivet med anknytning
till kemi och processteknik. Utbildningsplanerna läggs upp tillsammans med
universitetet i Umeå.

En nyhet för landet är projektorganisationen av tredje året med handledd
praktik. Till detta kan läggas att arbetsmarknaden för kemister är god.
Efterfrågan ökar. Framstående forskare har framhållit vikten av att tekniskt
samhörande aktiviteter byggs ut på ett samordnat sätt. Utbyggnaden av
utvecklingsblock förutsätter en planering, vägledd av en långsiktig utbyggnadsstrategi.
Högskolan i Sundsvall/Härnösand och universitetet i Umeå är
utbildningsorter/regioner som behöver allt stöd för att utvecklas i den
riktningen. Lägg därtill att antalet studerande på naturvetenskapliga och
tekniska linjer på gymnasiet stiger avsevärt. I Sundsvall har man för första
gången dubblerat kemigrenen av den tekniska linjen.

Landsting och kommuner i Mittnordenregionen har ett gemensamt
utvecklingsprojekt och där bl. a. på utbildningssidan samverkan gäller
kemistutbildningen.

Samverkan inom Mittnordenprojektet gäller bl. a. kemistutbildning. De
norska behoven har anknytning till petrokemi, alternativa basråvaror samt
nya syntesmetoder. Utbildningsbehovet är stort, minst 5 000 kemitekniker
o. d. under första hälften under 1980-talet.

Den naturvetenskapliga kompetensen inom kemistlinjen utnyttjas för att
öka den högskolemässiga kvaliteten inom nya högskoleutbildningar: lärarutbildningar,
sjö- och driftutbildningar, YTH, m. m.

Högskolereformens intentioner och principer bör gälla även vid besparingar.

Avslutningsvis kan anföras att Västernorrland som skogsindustrilän har en
mångårig kemiindustritradition och branschprofil. Lokalkostnaderna för
kemistutbildningen är, enligt inhämtade uppgifter från högskolans ledning,
jämförelsevis låga.

Mot. 1980/81:67

Hemställan

Med hänvisning till det i motionen anförda hemställer vi

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att universitetsoch
högskoleämbetet ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna
att behålla kemistutbildningen i nuvarande omfattning vid
högskolan i Sundsvall/Härnösand, antingen genom en reducering
av utbildningen på någon av de större universitetsorterna
eller genom neddragning av andra av högskolan själv i dess
anslagsframställningar anvisade utbildningar ge utrymme att
inom samma ekonomiska ramar fortsätta kemistutbildningen
vid högskolan i Sundsvall/Härnösand.

NILS-OLOF GRÖNHAGEN (s) GEORG ANDERSSON (s)

ROLAND BRÄNNSTRÖM (s) LILLY HANSSON (s)

Stockholm den 6 november 1980

BENGT WIKLUND (s)

BO FORSLUND (s)

RUNE JONSSON (s)
MARTIN SEGERSTEDT (s)

MARIANNE STÅLBERG (s)
KARL-ERIK HÄLL (s)

STIG OLSSON (s)

SVEN LINDBERG (s)
FRIDA BERGLUND (s)
ARNE NYGREN (s)

IRIS MÅRTENSSON (s)
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)