10

Motion

1980/81:48

av Joakim Ollén

med anledning av proposition 1980/81:18 med förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) m. m.

En viktig princip i skyddet för den personliga integriteten är att varje
medborgare skall ha möjligheter att kontrollera vilka uppgifter som finns
registrerade om honom. Den principen uttycks i datalagen i 10 §, som ger
varje registrerad rätt att få registerutdrag på de personuppgifter som finns
lagrade om honom.

I proposition 1980/81:18 diskuteras huruvida denna rätt bör utvidgas till att
omfatta uppgifter i kriminalregistret och polisregistret och som är sekretessbelagda
av hänsyn till den enskildes egna intressen. Regeringen stannar
emellertid för att inte föreslå en sådan reform med hänvisning till praktiska
svårigheter. Dessa praktiska svårigheter, vilkas betydelse i och för sig kan
ifrågasättas, sammanhänger emellertid med den lösning av problemet som
har förutsatts i en tidigare framarbetad departementspromemoria. I denna
promemoria föreslås att den enskilde skall ha rätt att erhålla ifrågavarande
uppgifter men endast genom personlig inställelse på polisstation. Något
skriftligt registerutdrag enligt datalagen 10 § skulle inte få utfärdas med
hänsyn till risken att enskilda personer då skulle kunna bli avkrävda
strafflöshetsintyg av arbetsgivaren.

Att av en myndighet få en ansökan om körkort eller liknande avslagen med
hänvisning till hemliga uppgifter som man inte själv har möjlighet att
kontrollera upplevs självfallet som en svår integritetskränkning. Om man
inte har nära nog expertkunskaper rörande sina rättigheter gentemot
myndigheterna är man i den situationen rättslös. Några möjligheter att förstå
beslutet eller kunna få felaktiga uppgifter ändrade står för den vanliga
människan inte till buds.

Rätten att få del av myndigheternas uppgifter om en själv måste därför
gälla generellt där det inte finns mycket starka skäl som talar för en annan
ordning. Exempel på sådana speciella register där sekretess även gentemot
den registrerade kan vara motiverad är SÄPO:s register.

Nuvarande tingens ordning låter sig knappast försvaras med hänvisning till
att en förändring kan medföra praktiska komplikationer. En sådan
invändning förlorar ytterligare i bärkraft om, i stället för den relativt
komplicerade modell som förespråkas i departementspromemorian, den
registrerade ges en normal rätt att erhålla registerutdrag beträffande nu
ifrågavarande uppgifter. Det skall inte förnekas att en sådan öppenhet
tidigare har ansetts medföra risk för att krav från arbetsgivarhåll på
strafflöshetsintyg skulle komma att framställas. Det måste emellertid starkt

Mot. 1980/81:48

11

ifrågasättas om denna invändning har någon verklighetsförankring i dag.
Den betydande vinst för skyddet av den personliga integriteten och
rättssäkerheten som står att vinna måste väga tungt mot en relativt obetydlig
risk för att ett missbruk av det befarade slaget skall uppkomma. Skulle, mot
förmodan, föredragande statsrådets farhågor besannas får frågan naturligtvis
tas upp på nytt. Att ytterligare skjuta upp den förstärkning av integritetsskyddet
som det här är fråga om är emellertid inte försvarbart.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig
författningstext.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att enskild skall ha rätt att få tillgång till
sådana uppgifter ur allmänt kriminalregister eller polisregister
som är sekretessbelagda med hänsyn till den enskildes egna
intressen.

Stockholm den 22 oktober 1980

JOAKIM OLLÉN (m)