15

Motion
1980/81:35
av Rune Rydén

med anledning av proposition 1980/81:8 med förslag till utsökningsbalk

Förslaget till utsökningsbalk innebär i stort en välkommen modernisering
av nuvarande lagstiftning och bör möjliggöra ett effektivt indrivningsarbete
och ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. Det finns emellertid en
bestämmelse som verkar i motsatt riktning. I balkens 4 kap. 19 § stadgas att
egendom, som påträffas hos gäldenär som är gift eller sammanboende, skall
antas vara samägd såvida inte annat kan göras sannolikt.

I dag tillämpar utmätningsman den presumtion som innebär att egendom
som påträffas i gäldenärs besittning tillhör denne om ej annat visas. I
sambesittningsfallen innebär presumtionen att den med vilken gäldenären
sammanbor måste styrka sin äganderätt. Om så inte sker utmäts egendomen
för gäldenärens skuld. Detta är i överensstämmelse med den familjerättsliga
principen att egendom som en make förvärvar tillhör denne. Andra makens
giftorätt i egendomen är ej utbrytbar och därmed ej utmätningsbar, förrän
vid äktenskapets upplösning. Förslaget innebär inte att giftorätten blir
utbrytbar - fortfarande kan make skydda sin egendom genom att styrka sin
äganderätt - men får i praktiken liknande konsekvens, innebärande en
förmögenhetsöverföring beträffande gäldenärens egendom i de fall där
denne inte önskar framstå som ägare. I ett sådant fall skall egendomen
utmätas, samäganderätt presumeras och hälften av vad som inflyter vid
exekutiv försäljning redovisas till andre maken.

Nuvarande ordning har fungerat mycket väl. Visst händer det att egendom
som inte tillhör gäldenären utmäts. Då finns emellertid möjlighet för den
sammanboende att styrka sin äganderätt i efterhand och få rättelse. Finns
inte skriftliga bevis kan äganderätt göras sannolik och stämningshänvisning
kan enligt 69 § UL lämnas. Fullföljs talan inför domstol kan även muntlig
bevisning anföras. Genom denna ordning torde maken eller den sammanboende
vara tillräckligt skyddad.

Den föreslagna ordningen skulle avsevärt försämra kronofogdemyndighetens
möjligheter att driva in fordringar hos de gäldenärer som avsiktligt
försöker undandra staten och övriga fordringsägare betalning. Redan i dag
manipuleras det flitigt med tillgångar mellan makar och sammanboende.
Mera sällan vill en gäldenär styrka sin äganderätt för att möjliggöra
utmätning. Kronofogdemyndigheten skulle således ofta bli tvungen att
släppa halva köpeskillingen i och med att bevisbördan blivit omkastad. En
ytterligare konsekvens blir att egendom oftare än nu får undantas från
utmätning på grund av att värdet ej täcker kostnaderna. Till allt detta

Mot. 1980/81:35

16

kommer att förfarandet administrativt kommer att medföra merarbete.

Texten i 19 § bör utformas så att det även i framtiden vid exekutiv
förrättning presumeras att egendom som påträffas i makars och samboendes
besittning tillhör gäldenären, om inte annat kan styrkas. Det bör ankomma
på utskottet att utarbeta förekommande regeländring.

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att vid exekutiv förrättning skall presumeras
att egendom som påträffas i makars och samboendes besittning
tillhör gäldenären om inte annat kan styrkas.

Stockholm den 22 oktober 1980
RUNE RYDÉN (m)

GOTAB 65737 Stockholm 1980