Mot. 1980/81
2165-2170
Motion
1980/81:2165
av Lilly Bergander m. fl.
med anledning av proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter
Oljetransporterna till Stockholmsområdet kan inte isoleras från mera
övergripande frågor som rör den framtida hamnstrukturen och energiförsörjningen
i regionen. Det arbete som bedrivs i samverkan mellan hamnar,
kommuner och landsting för att samordna transportverksamheten i regionen
har stor betydelse för möjligheterna att på sikt förändra transportsystemet.
Vi ansluter oss till slutsatsen i propositionen att fartygstransporter av olja
till Stockholmsområdet vid en samlad bedömning är ett både realistiskt och
förmånligt transportalternativ. Vi anser dock att förändringar i energiförsörjningen
för Stockholmsregionen relativt snabbt kan komma att aktualisera
ändringar i de grundläggande förutsättningarna för oljetransporterna.
Vi vill i detta sammanhang peka på vad som bl. a. anförts av Stockholms läns
landsting, nämligen att studierna av Nynäshamns roll i den regionala hamnoch
energiverksamheten bör intensifieras. Energiförsörjningen i Storstockholmsområdet,
kravet på miljösäkra transporter och behovet av samhälleliga
insatser för att klara arbetsmarknadsläget i Nynäshamn kan tillsammans
komma att betyda väsentliga förändringar för Nynäshamns vidkommande.
Detta kan leda till en samhällsstyrd industriell utveckling mot ett ökat
inflytande för det allmänna över hamnen och en lösning av väg- och
vattenförsörjningsfrågorna. En möjlighet är att Nynäshamn utvecklas till en
betydande kolimporthamn, en annan är att Nynäshamn utvecklas till någon
form av energitekniskt centrum.
Med hänsyn till att på sikt oljetransporterna genom skärgården till
Stockholm bör begränsas och endast ske med särskilt miljösäkra fartyg anser
vi därför att regeringen fortsättningsvis bör studera Nynäshamns möjligheter
att som uthamn för Stockholmsregionen vara mottagare av oljetransporter
för vidare transport antingen på land eller till sjöss.
Propositionen behandlar vidare bl. a. frågan om huruvida oljetransporterna
till Stockholmsområdet skall hänvisas till en enda farled. Ställning tas
inte till vilken av lederna, Sandhamns- eller Dalaröleden, som från
säkerhetssynpunkt är att föredra. Enligt utredningen Miljösäkrare sjötransporter
(MIST) talar starka skäl för att oljetransporterna koncentreras till
Sandhamnsleden. Oavsett vilket alternativ som slutligen väljs är det dock
viktigt att ett slutligt ställningstagande baseras på ett så allsidigt material om
miljöeffekter och kostnader som möjligt. Kostnaden för en fortsatt
upprustning av Sandhamns- resp. Dalaröleden för 11 meters djupgående,
1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2165-2170
Mot. 1980/81:2165
2
utöver den gemensamma sträckningen, beräknas preliminärt till 6 resp. 3,5
milj. kr. Kostnadsbedömningen får dock inte enbart utgå från kostnaderna
för själva farleden. Hänsyn bör också tas till de investeringar för samhällsbyggande
som kommunerna, bl. a. Värmdö kommun i Sandhamn, iklätt sig
för att nödvändig personal skall erhålla bostäder och samhällsservice. Det
slutliga avgörandet bör alltså ske också mot bakgrunden av dessa kostnader.
Under hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av fortsatta studier rörande Nynäshamns möjligheter att
fungera som en uthamn för oljetransporterna till Stockholmsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av en total samhällsekonomisk och miljömässig bedömning vid
valet av farled för oljetransporter till Stockholm.
Stockholm den 28 april 1981
LILLY BERGANDER (s)
IVAR NORDBERG (s)
ÅKE WICTORSSON (s)
ESSEN LINDAHL (s)
INGVAR CARLSSON (s)
LENNART ANDERSSON (s)
ANNA-GRETA LEIJON (s)
GUNNAR NILSSON (s)
STURE PALM (s)
ANITA JOHANSSON (s)
LARS GUSTAFSSON (s)
THAGE PETERSON (s)
MARGARETA PALMQVIST (s)