Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1980/81:2152

av Ulla Tillander och Kerstin Göthberg

med anledning av proposition 1980/81:176 med förslag till lagstiftning
mot viss spridning av videogram med våldsinslag m. m.

Man har varit överens om att inte tillåta en fri och obegränsad försäljning
av videokassetter. De smakprov som har kommit till allmänhetens kännedom
bl. a. genom det bekanta Studio S-programmet förskräckte, väckte
avsmak och stärkte övertygelsen hos politikerna om att något måste göras.
Situationen har börjat likna en kapplöpning om att hinna stämma i ån innan
strömmen blir för strid. Tyvärr mal politikens och lagstiftningens kvarnar
alltför långsamt. Det känner också den bransch till som kvickrotssnabbt vill
försäkra sig om en tät distributionsmatta.

För att samhället skall kunna bejaka och befrämja utvecklingen och
utnyttjandet av videotekniken så kan man inte blunda för de uppenbart
destruktiva inslag som videogramutbudet också innehåller med de grövsta
våldsskildringar, ofta med pornografisk och sexualsadistisk inriktning.

Det går inte längre att blunda för det faktum att det spekulativa våldet
alltmer kommer att utnyttjas i ett hänsynslöst utslag av penningbegär.

Att tillåta en fortsatt distribution av den typ av videokassetter det här är
fråga om - var gränserna sedan skall dras kan vara en svår men i det här
sammanhanget underordnad fråga - innebär att man genom passivitet
medverkar till en avhumanisering och ett spridande av en ondska som
självklart främst drabbar barn och ungdom. Det betyder inte att inte också
andra grupper kan vållas känslomässiga skador vars verkningar kan skönjas
först i tidens längd.

Vinsterna är snabba, och var de hamnar är lätt att inse men vilka som får
bära förlusterna, känslomässig avtrubbning, destruktiva impulser, undermänskliga,
suggestivt etsade minnesbilder är svårare att inse.

Beslutsfattare som inser riskerna med det våldsamma, människofientliga
utbud som nu svämmar över i en utsträckning som man inte kunde drömma
om för tio år sedan borde inse sitt ansvar och inte föreslå lagåtgärder som med
all sannolikhet kommer att vara för bräckliga, kommer att kringgås och
desavoueras och lämna fältet fritt för otyglad spekulation.

Man motsvarar dåligt det krav som föräldrarna i enlighet med sitt ansvar
har rätt att ställa.

Provkartan på åtgärder är omfattande. De måste bedömas utifrån den
effektivitet de kan antas komma att uppvisa. Vi förordar en förhandsgranskning
i huvudsak efter mönster från granskningen av biograffilm.

Propositionens förslag ger enligt vår mening inte tillfredsställande
garantier för att barn och ungdomar förskonas från grovt spekulativt våld.

Mot. 1980/81:2152

4

En åldersgräns kan lätt kringgås. Det visar erfarenheter från andra områden.
En kombination av åldersgräns och förbud mot grovt våld är en bättre lösning
och kan därför accepteras som ett provisorium till dess ett förslag med
utvidgad förhandsgranskning av alla filmer och videogram som sprids till
allmänheten har lagts fram.

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om införandet av förhandsgranskning i enlighet med
bestämmelserna i biografförordningen (1959:348) av alla videogram
och filmer som i yrkesmässig verksamhet eller annars i
förvärvssyfte lämnas ut till allmänheten,

2. att anta i promemorian (Ds Ju 1980:14) redovisade förslag till
Lag om förbud mot spridning till barn av film och videogram
med våldsinslag samt förslag till Lag om förbud mot spridning
av film och videogram med våldsinslag.

Stockholm den 21 april 1981

ULLA TILLANDER (c)

KERSTIN GÖTHBERG (s)