Mot. 1980/81

2122-2129

Motion

1980/81:2122

av Christina Rogestam m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor,
m. m.

I proposition 1980/81:131 lägger regeringen fram förslag om vissa
varvsfrågor, m. m. 1970-talet har inneburit en snabb och stor förändring för
den svenska varvsnäringen. Det förslag som nu föreläggs riksdagen är en
uppföljning av tidigare varvsbeslut och ett fullföljande av Svenska Varvs
strukturplan.

I detta sammanhang finns det anledning att väcka frågan om hur tidigare
epoker inom varvsindustrin skall kunna dokumenteras och bevaras på ett
levande sätt för eftervärlden. Vilka möjligheter finns att bevara handlingar
och kunskaper, hågkomster och föremål för framtiden? Svenska Varv tog
1978 initiativ till projektet Svensk Varvsindustri i Göteborg för att få sådana
frågor kartlagda och belysta. Ett annat syfte med projektet var också att för
eftervärlden bevara en levande bild av den göteborgska varvsindustrin.

I detta arbete har Göteborgs universitet under ledning av professorerna
Lars Herlitz och Jörgen Weibull sökt behandla, beskriva och förklara de
göteborgska storvarvens historia intill dags dato, de ekonomiska, sociala och
politiska aspekterna samt den roll denna industri spelat såväl lokalt som
nationellt och internationellt. Studiecirklar har anordnats i samarbete med
de fackliga organisationerna.

Göteborgs museer har påbörjat arbetet med att bevara nu existerande
varvsmiljöer, material och personliga hågkomster etc.

Landsarkivet i Göteborg har arbetat med inventering, insamling och
systematisering av handlingar. Ett stort källmaterial på varven i form av brev,
protokoll, räkenskaper och andra handlingar har tillvaratagits och ordnats så
att de blir tillgängliga för framtida studier. Det har skett genom varvens egen
personal under ledning av landsarkivet.

Den historievetenskapliga delen har behandlat bl. a. följande ämnen:

□ Hur kom det sig att Sverige fick en varvsindustri inriktad på produktion av
stora fartyg?

□ Vilka faktorer medverkade till att denna industri under mellankrigstiden
och efterkrigstiden utvecklades till en av de ledande i världen inom sitt
område?

□ Vilka konsekvenser har varvsindustrins framväxt och utveckling haft för
svenskt näringsliv i övrigt?

□ Vad har varven betytt för den lokala sysselsättningen i Göteborgsområdet
resp. för landet i dess helhet?

1 Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 2122-2129

Mot. 1980/81:2122

2

□ Vilken roll har varvsarbetarna spelat inom svensk arbetarrörelse?

□ Vad har denna kris betytt på olika områden?

När det gällde val av varvsmiljö prövades olika förläggningsalternativ
innan man kom fram till att Eriksberg utgjorde den bästa lokaliseringen av
ett museum.

Av en särskild utredning framgår hur de befintliga lokalerna skall kunna
användas som varvsmuseum, vilka verksamheter som skall bedrivas samt
kostnadsbedömningar. Utredningen har gjorts av en arbetsgrupp med
företrädare för Göteborgs museer, de fackliga organisationerna vid varven
och Svenska Varv AB.

Hittillsvarande kostnader har bestridits genom bidrag från Svenska Varv
AB, Riksdagens jubileumsfond och Forskningsrådsnämnden.

Göteborgs kommun har framhållit att det är ett stort intresse inte bara för
kommunen utan för hela landet att den stora varvsepoken dokumenteras.
Kommunen kan dock för närvarande inte se några möjligheter att ta
ekonomiskt ansvar för nya verksamheter.

Det är enligt vår uppfattning angeläget att nu dokumentera tidigare epoker
i varvsindustrin och att - innan det är för sent - bevara en levande bild av
denna industrimiljö för kommande generationer. Ett sätt att göra detta är att
skapa ett varvsmuseum på Eriksbergsområdet i Göteborg.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas i syfte
att på lämpligt sätt dokumentera tidigare epoker i varvsindustrin.

Stockholm den 10 april 1981

CHRISTINA ROGESTAM (c)

LARS-INGVAR SÖRENSON (s) J. BERTIL HANSSON (fp)
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk) JAN PRYTZ (m)