12
Motion
1980/81:2091
av Hans Gustafsson och Anna-Greta Skantz
med anledning av proposition 1980/81:135 om former för styrning av
försäkringskassornas förvaltningsutgifter, m. m.
I proposition 1980/81:135 föreslås att ett nytt budgeteringssystem införs för
de allmänna försäkringskassornas förvaltningsutgifter. Anslag till dessa
utgifter skall anvisas på statsbudgeten enligt samma teknik som gäller för
statliga myndigheter. Försäkringskassornas räkenskapsår föreslås ändrat
från kalenderår till statligt budgetår.
Avsikten är också att vissa administrativa beslutsbefogenheter samtidigt
skall decentraliseras från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.
De nya reglerna föreslås tillämpas fr. o. m. budgetåret 1982/83.
Propositionen bygger på ett förslag av kommittén för översyn av
riksförsäkringsverkets organisation m. m. den s. k. RFV-översynen. Frågan
har utretts gemensamt av riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.
Vi tillstyrker förslaget om införande av ett rambudgeteringssystem för
försäkringskassornas förvaltningsutgifter. I ett par avseenden vill vi dock
föreslå ändringar.
Ikraftträdandet
Departementschefen föreslår att det nya budgeteringssystemet för försäkringskassorna
skall tillämpas fr. o. m. budgetåret 1982/83.
Från bl. a. försäkringskassehåll har mycket starka invändningar framförts
mot den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet. Även departementschefen
framför en del tveksamheter när det gäller att genomföra rambudgeteringen
som system redan den 1 juli 1982. I propositionen framhåller
departementschefen på s. 14.
I detta sammanhang får jag framhålla att det till en början sannolikt
kommer att finnas en viss osäkerhet vid anslagsberäkning och fördelning av
anvisade medel mellan de 26 försäkringskassorna. Det kan krävas något års
erfarenhet innan man uppnår tillräcklig säkerhet vid beräkningarna, vilket
givetvis får beaktas vid tillämpningen av det nya anslagssystemet under den
första tiden.
På s. 10 i propositionen framhåller departementschefen att ”Det föreslagna
systemet kräver en väl utvecklad planerings- och budgetprocess hos
kassorna”.
RFV-översynen har i sin delrapport med förslag om införande av
rambudgetering för försäkringskassorna anfört (s. 46):
Mot. 1980/81:2091
13
Enligt RFV-översynens mening är sambanden mellan olika strukturella
och organisatoriska faktorer och försäkringskassornas förvaltningsutgifter
ännu otillräckligt klarlagda, varför särskilt bör understrykas vikten av det
analysarbete i anslutning till schablonberäkningarna som bör åligga RFV.
Först genom mera ingående analyser och jämförelser kan RFV anses bära
den del av ansvaret för försäkringskassornas förvaltningsutgifter, som måste
ingå i RFV:s tillsynsuppgift.
Det föreslagna systemet med budgetramar för varje kassas förvaltningsutgifter
förutsätter således enligt RFV-översynens mening att kassorna har
ett väl utvecklat planerings- och uppföljningssystem.
Vi tolkar detta så att det är föga meningsfullt att genomföra en
rambudgetering innan instrumenten fungerar någorlunda. Dagens budgetunderlag
i kassorna fungerar i nuvarande system men det måste förändras
och utvecklas högst avsevärt för att fungera i ett framtida rambudgeteringssystem.
RFV-översynen anser det angeläget att arbetsredovisningssystemet ”så
långt som möjligt täcker ärendehandläggningen vid såväl central- som
lokalkontor”.
F. n. omfattar arbetsredovisningen hos kassorna inte alls centralkontoren.
Vi vill också understryka att kassornas system för budgetering, redovisning
och planering måste utvecklas och anpassas till rambudgeteringssystemet.
Det har visat sig att det krävs avsevärd tid för dessa förberedelser.
Mot bakgrunden av den typ av problem som här kortfattat exemplifierats
framstår ett genomförande av rambudgetering redan fr. o. m. budgetåret
1982/83 som orealistiskt och olämpligt. De erfarenheter som skulle kunna
vinnas därav kan inte avses vara hänförliga till det tänkta rambudgeteringssystemet.
De skulle endast utgöra ett ytterligare tillskott i raden av
erfarenheter från en skönsmässig budgetprövning i traditionella former. Att
verksamheten endast benämns rambudgetering innebär inget nytt i sak.
Rambudgeteringsidén är enligt vår mening alltför god för att ett snabbt
genomförande skall vara värt risken att den redan första året på grund av
otillräckliga förberedelser skall råka i vanrykte hos försäkringskassorna och
deras anställda. Vi anser därför att genomförandet bör senareläggas ett år
och ske fr. o. m. budgetåret 1983/84.
I anslutning härtill föreslår vi att även övriga genomförandetidpunkter som
anges i till propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring senareläggs ett år utom vad avser 18 kap. 8 § som också
enligt vår uppfattning bör träda i kraft den 1 januari 1983.
Vi anser att försäkringskassorna bör iaktta samma återhållsamhet i
budgetbehandlingen som statliga myndigheter under tiden fram till ett
genomförande av rambudgeteringssystemet. I en motion till årets riksdag har
vi därför föreslagit att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
motsvarande restriktiva budgetbehandling som gäller beträffande statliga
Mot. 1980/81:2091
14
myndigheters förvaltningsutgifter även bör gälla de allmänna försäkringskassorna.
Decentralisering av vissa administrativa uppgifter till försäkringskassorna
Införandet av ett rambudgeteringssystem för kassorna är kopplat till en
decentralisering till försäkringskassorna av flera administrativa uppgifter
som i dag handläggs inom riksförsäkringsverket.
Departementschefen framhåller därför också i propositionen att det
förordade budgeteringssystemet bör skapa förutsättningar att i ökad
omfattning decentralisera administrativa befogenheter till försäkringskassorna
och att i fråga om decentraliseringens omfattning bör kommitténs
förslag kunna tjäna som vägledning för en decentralisering av administrativa
beslut till kassastyrelserna.
Vi noterar med tillfredsställelse departementschefens uttalande om
decentralisering av beslutsbefogenheter till kassorna och vill här endast
understryka det angelägna i att denna decentralisering också blir av minst
den omfattning som framförts i utredningsförslaget.
Överskottshanteringen
Alla intressenter, inkl. departementschefen, är ense om behovet av
besparingar och värdet av incitament till sådana. Likväl tillbakavisas i
propositionen den del i kommitténs förslag som innebär att hälften av ett
budgetårs överskott efter särskild prövning skulle få användas för utvecklingsprojekt
o. d. av resp. kassa.
Vi är införstådda med att frågan om hur man skall förfara med överskott
inom den statliga förvaltningen är stor och besvärlig. Vi anser dock att
försäkringskassornas ställning i kombination med av riksdagen fastställda
budgetramar borde göra det möjligt att, åtminstone på försök, införa en
ordning där någon del av överskottet får disponeras efter budgetårets
utgång.
Departementschefen har i propositionen anfört att det inte föreligger
något behov av att använda försäkringskassornas fonder i detta syfte. Vi
delar inte denna uppfattning utan anser att fonderna kan fylla en viktig
funktion som buffert vid över- resp. underskott i budgetutfallet.
Revision av Försäkringskasseförbundet
Departementschefen kommer i propositionen med ett slags tilläggsdirektiv
till den kommitté som har att göra organisationsöversyn av riksförsäkringsverket.
Tilläggsdirektivet innebär att kommittén i sitt fortsatta arbete skall pröva
frågan huruvida revisionen av försäkringskassornas verksamhet även bör
Mot. 1980/81:2091
15
omfatta Försäkringskasseförbundet.
Departementschefen framhåller också att Försäkringskasseförbundets
medelsbehov bör innefattas i anslaget till försäkringskassornas förvaltningskostnader,
dvs. kassorna avses i fortsättningen liksom hittills ställa medel till
förbundets förfogande för dess verksamhet. För granskning av förbundsstyrelsens
förvaltning och förbundets räkenskaper utser förbundets medlemmar
- försäkringskassorna - i demokratisk ordning tre revisorer, varav en skall
vara auktoriserad. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning att
överväga en ändring av sättet att utse revisorer för förbundet. Vi anser därför
att RFV-översynen inte heller skall pröva frågan.
Hemställan
Med stöd av ovanstående hemställer vi
1. att riksdagen beslutar att genomförandet av rambudgeteringssystemet
för försäkringskassornas förvaltningsutgifter sker
fr. o. m. budgetåret 1983/84,
2. att riksdagen beslutar att övriga ikraftträdandetidpunkter i
förslaget anpassas till detta i enlighet med vad vi anfört i
motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger till känna vad i motionen i
övrigt anförs.
Stockholm den 25 mars 1981
HANS GUSTAFSSON (s)
ANNA-GRETA SKANTZ (s)
GOTAB 66827 Stockholm 1981