2

Motion

1980/81:2051

av Hilding Johansson m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:137 om stödet till dagspressen

Besparingar på presstödet

Vi har tidigare i motioner (1980/81:79 och 863) deklarerat att vi inte kan
godta några generella försämringar av dagspresstödet och då främst pekat på
den försämring av dagspressens ekonomiska situation som inträffat under
loppet av det senaste halvåret. Det är därför med tillfredsställelse vi
konstaterar att regeringen begränsat sina besparingsförslag högst avsevärt i
förhållande till vad som tidigare aviserats. De i propositionen föreslagna
besparingarna i fråga om samdistributionsrabatten och utvecklingsbidragen
kan vi godta. När det gäller samdistributionsrabatten förutsätter vi då att
regeringen förankrat förslaget inom branschen så att några avhopp från
systemet inte blir följden.

Uppräkning av produktionsbidragen

Dagspresskommittén föreslog att ett automatiskt uppräkningssystem
baserat på annonsprisutvecklingen skulle införas fr. o. m. den 1 juli 1981.
Systemet skulle prövas under en period av minst fem år.

Regeringen avvisar detta förslag. Som skäl anges bl. a. att omständigheterna
för de tidningsföretag som uppbär presstöd är alltför skiftande samt att
det skulle vara principiellt betänkligt att indexreglera bidrag av denna
art.

Mot dessa synpunkter vill vi invända att dagspresskommitténs förslag inte
innebär någon indexreglering i vanlig bemärkelse. Förslaget utgår från syftet
med produktionsbidragen, nämligen att kompensera tidningar som är svaga
på annonsmarknaden för bristande annonsintäkter. Eftersom produktionsbidragen
är marknadsorienterade bör detta också gälla systemet för
uppräkning. Därmed uppnås också en bättre anpassning till målsättningen
om allmänt verkande regler, som minimerar riskerna för politiskt manipulerande
med presstödssystemet. Härtill kommer att det föreslagna systemet
är konkurrensneutralt och dessutom förbättrar tidningsföretagens förutsättningar
att planera sin verksamhet.

Även om en del av föredragande statsrådets invändningar, främst med
avseende på de skiftande förhållandena för olika tidningsgrupper, inte kan
avfärdas, väger enligt vår mening skälen för ett automatiskt uppräkningssystem
tyngre. I varje fall borde systemet prövas under en försöksperiod.

Eftersom vi inte vill riskera att nödvändiga uppräkningar av produktions

Mot. 1980/81:2051

3

bidragen inte kommer till stånd redan för 1981, avstår vi emellertid från att
yrka på ett genomförande av dagspresskommitténs förslag nu. Frågan får tas
upp på nytt i annat sammanhang.

Enligt regeringens uppfattning bör förändringar i presstödets omfattning
och inriktning göras med vissa mellanrum och bestämmas av den faktiska
situationen för den delen av pressen som är i behov av stöd. Regeringens
bedömningar har lett fram till förslag om höjning med 15 % av produktionsbidragen
för flerdagarstidningar med högst 20 % i hushållstäckning. Detta
förslag är enligt vår mening väl underbyggt. Detsamma gäller den föreslagna
justeringen av maximibeloppet för storstadstidningar.

Vidare innebär propositionsförslaget en uppräkning av produktionsbidragen
till fådagars lågtäckningstidningar. Vi delar uppfattningen att en
uppräkning för denna tidningsgrupp är motiverad. Men detta gäller också
flerdagars lågtäckningstidningar på landsorten med en hushållstäckning
mellan 20 och 40 %. Beträffande sistnämnda tidningsgrupp vill vi erinra om
att någon uppräkning inte skett sedan 1978. Vi föreslår därför att riksdagen
beslutar om en uppräkning av produktionsbidragen för nu angivna tidningsgrupper
med 10 %. Detta innebär en något högre uppräkning för fådagars
lågtäckningstidningar än regeringens förslag. Vårt förslag innebär sålunda
att produktionsbidragen för fådagars lågtäckningstidningar höjs från 750 000
kr. till 825 000 kr. för icke-rikstidningar och från 1 500 000 kr. till 1 650 000
kr. för rikstidningar som utkommer en dag i veckan. För rikstidning som
utkommer två dagar i veckan bör produktionsbidraget - i enlighet med
dagspresskommitténs förslag - höjas från 1,5 till 2,4 milj. kr.

För flerdagars landsortstidning, vars täckningstal uppgår till mer än 20 %,
föreslås alltså att produktionsbidraget räknas upp med 10%. Även
maximibeloppet bör höjas från nuvarande 6 300 000 kr. till 6 930 000 kr.

Merkostnaden för våra förslag i förhållande till regeringens uppgår till ca 8
milj. kr.

Produktionsbidrag för självständig edition

Under avsnittet Dagstidningsbegreppet föreslås i propositionen att
andelen s. k. unikt material höjs från 51 till 65 % för att fullt produktionsbidrag
skall utgå för edition. Mellan 51 och 65 % utgår produktionsbidrag i
relation till andelen unikt material på så sätt att varje procent unikt material
ökar bidraget med en femtondel. Dessutom föreslås vissa övergångsbestämmelser.

I dagspresskommitténs betänkande (SOU 1980:32) sägs (s. 44) att
kommittén övervägt att höja kravet på andelen särskiljande redaktionellt
innehåll men kommit fram till att det är oklart om detta skulle få avsedda
presspolitiska effekter. En editionering bör i stödsammanhang likställas med
en etablering. Vidare säger kommittén att ett högt krav dessutom skulle
kunna leda till att det bakomliggande strukturproblemet i alltför hög grad
1* Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2050-2053

Mot. 1980/81:2051

4

kom att betraktas som en fråga om kvantiteter. Två av kommitténs
ledamöter ansåg dock att andelen särskiljande redaktionellt innehåll borde
höjas från nuvarande 50 till minst 60 %.

Utöver de synpunkter som framförts av dagspresskommitténs majoritet
vill vi framhålla följande.

Vi instämmer i föredragande statsrådets uppfattning (s. 4) att det är viktigt
att tidningsföretagen är beredda att samverka och att samverkan bör
eftersträvas i så stor utsträckning som det är möjligt utan att den enskilda
tidningens självständighet och egenart äventyras. En inte obetydlig del av en
dagstidnings innehåll består av sådant material som i stort sett finns i alla
tidningar, exempelvis TT-material och uppgifter om radio- och TVprogrammen.
Härutöver bör det finnas utrymme för samverkan i den formen
att gemensamt material kan utnyttjas av olika tidningar eller av en
huvudtidning och edition utan att produktionsbidraget reduceras. Det kan
gälla exempelvis visst featurematerial.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden anser vi att kravet på 65 % unikt
material för fullt produktionsbidrag är för högt. Vi är osäkra på om ens 60 %
är ett rimligt krav men är beredda att acceptera denna nivå i avvaktan på
närmare studier av frågan. Sådana studier torde komma att initieras av de
tidningar som berörs av övergångsbestämmelserna.

Vi föreslår sålunda att riksdagen uttalar sig för att produktionsbidrag till en
självständig edition utgår i proportion till andelen unikt material på så sätt att
bidraget börjar utgå vid 51 % och därefter höjs stegvis med en tiondel för
varje procent unikt material upp till 60 %, varvid fullt produktionsbidrag
utgår.

Utredning om stöd till kvällstidningar

Såväl 1972 års pressutredning som dagspresskommittén har analyserat
gruppen kvällstidningar. Kommittéerna har dock inte funnit skäl att föreslå
statsstöd till denna tidningsgrupp. I pressutredningens betänkande (SOU
1975:79) framfördes dock av två reservanter krav på att presstödsreglerna
skulle utformas på ett sådant sätt att de även ger en kvällstidning möjlighet
att, i händelse av ekonomiska svårigheter, kunna ansöka om bidrag.
Majoriteten i pressutredningen uttalade följarde.

I ett läge då kvällstidningarna skulle drabbas av sådana ekonomiska
svårigheter att deras utgivning skulle hotas måste statsmakterna överväga
vilka åtgärder som kan krävas.

I proposition 1975/76:131 (s. 136) säger föredragande statsrådet med
anledning av detta uttalande bl. a.:

Kvällstidningarnas marknadsförhållanden är så annorlunda jämfört med
den abonnerade dagspressens och de svårigheter som i framtiden skulle
kunna drabba kvällstidningarna torde vara av en så speciell karaktär att de
knappast skulle kunna lösas inom ramen för det föreslagna systemet för

Mot. 1980/81:2051

5

produktionsbidrag. I princip bör dock övriga former av presstöd stå öppna
för kvällstidningarna. Om situationen för kvällstidningarna skulle förändras
på ett avgörande sätt får frågan tas upp på nytt.

Detta uttalande mötte ingen gensaga under riksdagsbehandlingen.

Nu befinner vi oss i den situationen att åtminstone en av tidningarna i
kvällstidningsgruppen befinner sig i ekonomiska svårigheter. Systemet med
produktionsbidrag är utformat med hänsyn till morgonpressens förhållanden
och kan inte utan vidare tillämpas för kvällstidningar. Det är inte heller
säkert att det är den typen av stöd som i första hand kan bli aktuellt.

Vi föreslår därför att regeringen skyndsamt utreder frågan med sikte på att
komplettera presstödssystemet så att det blir möjligt att stödja även en i
huvudsak lösnummerförsåld dagstidning, om den på sin marknad har samma
ekonomiska svårigheter som lågtäckningstidningar inom gruppen abonnerade
dagstidningar.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen

1. med avslag på propositionen i motsvarande delar godkänner de
i motionen förordade ändringarna i grunderna för produktionsbidragen,

2. till Stöd till dagspressen för budgetåret 1981/82 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 8 milj. kr. förhöjt
förslagsanslag av 345 600 000 kr.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om utredning av stöd till kvällstidningar.

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s) MARIANNE STÅLBERG (s)

KURT OVE JOHANSSON (s) HANS GUSTAFSSON (s)

Stockholm den 24 mars 1981

HILDING JOHANSSON (s)

STEN ANDERSSON (s)
OLLE SVENSSON (s)
YNGVE NYQUIST (s)

STURE THUN (s)
LAHJA EXNER (s)
BO SÖDERSTEN (s)

KERSTIN NILSSON (s)
ÅKE WICTORSSON (s)

LARS-INGVAR SÖRENSON (s)