4

Motion

1980/81:2015

av Johan Olsson m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen
m. m.

I proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m. m.
föreslår föredraganden bl. a. en ny sammansättning av SÖ:s verksstyrelse.
Förslaget innebär i huvudsak att den nuvarande styrelsen med partsintressen
ersätts med en mindre styrelse med representanter för riksdagspartierna och
de två kommunförbunden. Vi delar föredragandens motiv och utgångspunkter
för detta förslag.

I anslutning därtill föreslår föredraganden att ett centralt planeringsråd
skall inrättas. Det föreslås få en sammansättning i huvudsak i enlighet med
ett tidigare inlämnat SÖ-förslag. Det betyder att förutom de centrala
ämbetsverken, skolhuvudmän samt elev- och föräldraorganisationer endast
arbetsmarknadsorganisationerna skulle bli representerade. De övriga organisationerna
- i första hand SHIO-familjeföretagen och LRF - som i dag
besätter suppleantplatser i SÖ:s styrelse, ställs med dessa förslag i framtiden
helt utan möjligheter till medverkan och inflytande på skolfrågor på det
centrala planet. Detsamma gäller det utvidgade samarbete mellan skola och
arbetsliv som föredraganden förutsätter skall komma till stånd. Enligt vår
mening medför förslagen i dessa avseenden påtagliga försämringar för de
berörda sektorerna och deras deltagande i skolans verksamheter.

I den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) anges i mål och riktlinjer att
”skolan skall arbeta i samverkan med näringslivet och med arbetslivet i
övrigt”.

I läroplanen anges vidare:

de direkta arbetslivskontakterna skall ske i form av studiebesök och

längre perioder, under vilka eleverna aktivt deltar i verksamheten på
arbetsplatserna. Skolstyrelserna skall besluta om arbetslivskontakternas
sammanlagda längd inom ramen 6-10 veckor och om deras förläggning inom
studie- och årskurser. Besluten skall förberedas i det lokala planeringsrådet
(SS A-rådet).

Genom arbetslivsorientering skall eleverna under högstadietiden genom
minst veckolånga perioder skaffa sig erfarenheter från var och en av följande
tre arbetslivssektorer:

Teknik och tillverkning.

Handel, kommunikation, service, jord- och skogsbruk.

Kontor och förvaltning, vård och undervisning.

Enligt de utfärdade bestämmelserna är dessa avsnitt liksom mål och
riktlinjer i sin helhet samt kursplanernas huvudmoment bindande för skolan
och dess personal.

Mot. 1980/81:2015

5

Den höga ambitionsgraden i fråga om arbetslivskontakterna i Lgr 80
kommer att ställa mycket höga anspråk på näringsliv, företagare, myndigheter
och institutioner, när det gäller att ställa upp med praktikplatser, ta
emot studiebesök, ställa praktiska studiemöjligheter till förfogande osv.
Därtill kommer liknande anspråk från gymnasieskolan och vissa delar av
kommunal vuxenutbildning.

Enligt vår mening tillgodoser propositionens förslag i de anförda avsnitten
inte - lika litet som de lokala och regionala planeringsrådens nuvarande
sammanstättning- de krav som man med utgångspunkt från Lgr 80 kan ställa
på arbetslivskontakternas allsidiga utformning och innehåll. En mycket stor
del av arbets- och näringslivet representeras av små- och familjeföretagare
inom lantbruk, småindustri, hantverk och service. Dessa sektorer är med den
gjorda avgränsningen inte medräknade när det gäller skolans arbetslivskontakter.
I varje fall kommer företrädare för dessa gruppers organisationer inte
på någon nivå att beredas möjlighet att delta i utformningen eller
uppläggningen av arbetslivskontakterna i fråga.

Det är nu angeläget att - i samband med besluten om den centrala och
regionala skoladministrationen - beakta innebörden i Lgr 80. Likaså krävs
det ett vidare synsätt på innebörden i begreppet skola-arbetsliv än som hittills
kommit till uttryck i bestämmelserna för de lokala och regionala planeringsråden.

Begreppet arbetsliv i skolans verksamhet måste ges en definition och ett
innehåll som är relevant i förhållande till verkligheten. Vid utvecklingen av
samverkan skola-arbetsliv bör eleverna ges en verklig inblick i själva arbetet,
dess mening, miljö och innehåll. Det medför att begreppet arbetsliv inte får
tolkas som enbart lagar, avtal och fackliga frågor. Småföretagsamhet,
lantbruk, hantverk, service och kooperation i olika former ger här stora
kontaktytor för skolan på det lokala planet. De kan dessutom presentera en
verklighet och en närhet till det vardagliga arbetet som är lättfattlig och
lättåtkomlig på ett helt annat sätt än t. ex. stora industrier eller statliga och
kommunala institutioner.

Samhälls- och arbetslivet omfattar således stora sektorer som inte täcks av
arbetsmarknadsorganisationerna. Vidare skall läroplansarbetet på regional
och lokal nivå - som enligt föredragandens förslag skall öka i samband med
decentraliseringen - ske i samverkan med planeringsråden. Det kan då inte
vara rimligt att vissa sektorer skall hållas utanför dessa organ. Ett centralt
planeringsråd skall ha övergripande uppgifter, främja utvecklingen av olika
frågor i sammanhanget, ta initiativ till fortbildning osv. för personal och
ledamöter inom råden m. m.

För att dessa uppgifter skall kunna fyllas på ett allsidigt och från helhetens
-dvs. samhällets och elevernas - synpunkt godtagbart sätt måste grunderna
för planeringsrådens funktion och sammansättning förändras. Samtliga
arbetslivssektorer måste kunna vara företrädda i dessa organ på alla plan, om
läroplanens intentioner i praktiken skall kunna infrias.

Mot. 1980/81:2015

6

Den grundläggande åtgärden är att göra en översyn av gällande
bestämmelser i skollag, skolförordning och SÖ:s föreskrifter och anvisningar.
Översynen bör utmynna i sådana förändringar att fristående näringslivsorganisationer,
såsom SHIO och LRF, skall kunna ingå och medverka i
planeringsråden på alla plan på samma villkor som övriga organisationer.
Dessa organisationers breda förankring lokalt och regionalt innebär goda
möjligheter till kontakter och erfarenhetsutbyte med företagen och planeringsråden
på alla nivåer.

Mot bakgrund av det som ovan framförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening klart uttalar att syftet med
planeringsrådens verksamhet är att ge eleverna i skolan en så
riktig och allsidig bild av närings- och arbetslivet som möjligt,

2. att riksdagen uttalar sig för att närings- och arbetslivets
organisationer skall vara allsidigt företrädda i råden på alla
nivåer i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen i enlighet härmed begär en översyn
av gällande bestämmelser i skollagen, skolförordningen och
SÖ:s föreskrifter avseende planeringsrådens sammansättning
och uppgifter.

Stockholm den 16 mars 1981
JOHAN A.OLSSON (c)

STEN SVENSSON (m) SVEN G. ANDERSSON (fp)

ERIK HOVHAMMAR (m) FILIP JOHANSSON (c)

FILIP W. FRIDOLFSSON (m)