11

Motion

1980/81:2007

av Stig Genitz m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen
m. m.

Gymnasieskolorna indelas i dag i gymnasieskolor på g-ort, dvs. skolor på
orter där treårig eller fyraårig utbildning finns, och gymnasieskolor på icke
g-ort, vilka följaktligen är belägna på orter, som saknar de tre- och fyraåriga
linjerna. Till gymnasieskolorna på icke g-ort förläggs inga ytterligare linjer.
Anledningen till detta är ett uttalande av riksdagen. Genom beslut
1980-05-28 har riksdagen givit kommunerna ett utbildnings- och sysselsättningsansvar
för ungdom upp till 18 års ålder. Riktpunkten är att ungdomar
mellan 16 och 18 år i största möjliga utsträckning skall beredas utbildning i
gymnasieskolan.

Flera kommuner har under de senaste åren fått avslag på att anordna sökt
gymnasieutbildning, därför att deras gymnasieskola betecknats som belägen
på icke g-ort, trots att de sökta utbildningslinjerna varit väl anpassade till
ortens och den lokala arbetsmarknadens behov. När samtidigt ett stort antal
ungdomar gått arbetslösa, är det svårt för både skolstyrelser, länsskolenämnder
och för de arbetslösa ungdomarna och deras anhöriga att inse varför
någon ganska otidsenlig planeringsprincip skall lägga hinder i vägen för
anordnandet av en behövlig utbildning.

Läget är i dag att gymnasieskolor med många utbildningslinjer och ibland
hundratals elever finns på orter, som betecknas som icke g-ort. Detta är en
beteckning som både sakligt och språkligt är ologisk. Hela denna konstruktion
verkar konstlad och omotiverad. En ort, som har en gymnasieskola med
linjer, måste uppenbarligen anses vara en gymnasieort.

Enligt proposition 1980/81:107 skall besluten om gymnasieskolans årliga
organisation i framtiden fattas av länsskolenämnderna. Anledningen är att
de har en god kännedom om de lokala förhållandena, samtidigt som de utgör
en del av den statliga skoladministrationen. De har möjlighet att på
länsplanet stämma av gymnasieskolans inriktning och dimensionering i
enlighet med riksdagens och regeringens intentioner.

Genom den föreslagna decentraliseringen av de årliga besluten till
länsskolenämnderna bör man bättre kunna anpassa utbildningen till den
lokala arbetsmarknadens behov och elevernas önskemål. De resurser som
ställs till utbildningens förfogande bör också på detta sätt kunna användas
effektivare.

Situationen för många ungdomar är redan nu svår när det gäller att komma
in på arbetsmarknaden, och läget för de närmaste åren ter sig inte ljusare. I
detta läge bör inte administrativa och byråkratiska spärrar hindra länssko

Mot. 1980/81:2007

12

lenämnderna att tillmötesgå berättigade lokala initiativ för att förverkliga
riksdagens målsättning om ungdomsutbildning och sysselsättning enligt
beslutet 1980-05-28.

För att ge större förutsättningar för ungdomar i olika delar av vårt land att
efter avslutad grundskola få en bättre anpassad gymnasieutbildning hemställs
härmed

att riksdagen beslutar att indelningen av gymnasieorter i g-ort och
icke g-ort avskaffas.

Stockholm den 13 mars 1981

STIG GENITZ (c)
GUNILLA ANDRÉ (c)

INGEMAR HALLENIUS (c)