Mot. 1980/81
1992-1998
Motion
1980/81:1992
av Anders Gernandt m. fl.
med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken
Om halm och vass för energiproduktion
Denna motion vill fästa uppmärksamheten på värdet av halm och vass för
energiproduktion samt hur denna bränsletyp görs lätt hanteringsbar för
transport, lagring och eldning genom pressning till pellets.
Halm och vass som energiråvaror
Halm
Av de ca 5 miljoner ton halm som årligen skördas i Sverige beräknas 1
miljon ton behövas för djurhållning och nedplöjning. Med antagandet att
ytterligare i medeltal 1 miljon ton halm av skilda skäl, bl. a. dåligt
skordeväder, inte kan tas om hand på rimligt sätt utan måste plöjas ner
kommer ungefär 3 miljoner ton halm att årligen finnas tillgängliga som
energiråvara.
I energi motsvarar detta 1 miljon ton olja som årligen går till spillo på våra
åkrar.
Svårigheten i dag att utnyttja halmen som energikälla ligger nästan helt i de
ohanterligt stora volymer det blir fråga om, vilket gör halmen oanvändbar
annat än i mycket speciella fall. Genom att bygga ett nät av pelletsfabriker
ute i landet skulle dock halmen kunna förädlas till ett lätthanterligt
handelsbränsle med mycket goda bränsleegenskaper. Med ett avräkningspris
på exempelvis 20 öre/kg för energihalmen skulle svenskt jordbruk årligen
kunna tillföras ca 600 milj. kr. som inkomstförstärkning. Samtidigt skulle
oljeimport för 1 miljard kronor varje år kunna undvikas.
Vass
Den totala vassarealen i landet är ännu inte fullständigt känd. Projekt
Energivass i Lund skattar den till upp mot 100 000 hektar. All denna vass kan
självfallet inte disponeras för energiändamål, utan avsevärda arealer bör
undantas från årlig skörd av naturvårdsskäl. Samtidigt finns det också starka
naturvårdsskäl för att få den gamla vassen bortförd från stora områden i
landet. Gammal vass som år efter år lämnats att ruttna kommer efter hand att
grunda upp sjöarna, så att en spridd sumpskog kan vandra in samtidigt som
vattenkvaliteten i sjön försämras av stora mängder ruttnande vass. Dessa
1 Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 1992-1998
Mot. 1980/81:1992
2
faktorer gör att naturvård och energiproduktion med ömsesidigt hänsynstagande
kan inleda ett fruktbart samarbete till båda parters nytta.
Produktionsförmågan hos naturligt växande vass varierar kraftigt, men
torde i medeltal uppgå till 4-5 ton torrsubstans (TS) per hektar och år i södra
Sverige och i Norrlands kustland. Som exempel kan nämnas att i Södra
Dellen har 1,4 kg TS/m2 uppmätts och vid Luleå 1 kg TS/m2. Vid vinterskörd
på is har projekt Energivass Köping uppmätt 9,4 ton vass per hektar i
naturliga vassbestånd på Hjälmaren. Med ledning av dessa mätvärden och
övrig information om naturligt växande vass kan en årlig medelproduktion
om 4-5 ton TS/ha vara en rimlig skattning. Med konventionella skördemaskiner
skulle årligen 200 000-400 000 ton vass kunna skördas på isen eller av
speciella skördemaskiner i händelse av dålig bärighet hos isen.
Problemet är då att hitta en lämplig förbrukare av de störa volymerna vass.
Ett bra sätt att göra vassen tillgänglig som bränsle är att pelletera den. Om
pelletsfabriker finns inom rimligt transportavstånd kan också mindre
vassarealer skördas med lönsamhet med dagens teknik. Totalt motsvarar då
energin i landets direkt skördbara vassarealer ungefär 100 000 ton olja, eller
1/2 TWh.
Genom speciella odlingsåtgärder kan medelproduktionen per hektar med
sannolikhet ökas upp till 10 ton TS. Vidare har vissa skattningar gjorts av den
övre gränsen för möjlig areal lämpad för vassodling i landet. Denna skattning
slutar på 500 000 hektar. I den arealen ingår då också vissa arealer som är
användbara för andra typer av energiodling, exempelvis energiskog.
Biopellets som enhetsbränsle
Tillgängligheten hos de inhemska energikällorna torv, skogsenergi,
energiskog, halm, vass, hampa, energigräs och andra energigrödor begränsas
f. n. av flera faktorer. Bland dessa kan nämnas:
o De stora volymerna som gör dem svåra att hantera speciellt vid
transporter.
o Starkt begränsad lagringsbarhet på grund av för hög fukthalt,
o Vissa merinvesteringar relativt oljan i förbränningsanläggningen,
o Begränsad utbytbarhet mellan olika bränslen på grund av deras olika
fysiska egenskaper,
o Ibland dåliga bränsleegenskaper vad gäller förmågan att kunna förbrännas
med hög verkningsgrad i automatiska system och dåliga egenskaper
vad gäller möjligheten att hålla icke önskvärda emissioner på en så låg nivå
som möjligt.
Uppräkningen kan säkerligen göras längre.
Ett ovillkorligt krav på dessa inhemska bränslen om de skall komma till en
mera omfattande användning är att de flesta av ovan uppräknade nackdelar
kan mildras. Ett sätt att göra detta är att tillverka biopellets.
Mot. 1980/81:1992
3
Metoderna att framställa biopellets varierar, men i princip torkas råvaran
till ca 14 procents vattenhalt. Därefter trycks materialet samman till stavar
eller kulor med 5-30 mm diameter. Stavarnas längd brukar vara 10-30 mm.
Densiteten hos den kompakta staven är 1,2-1,3 g/cm3. På grund av luften
mellan stavarna väger 1 kubikmeter pellets 600-700 kg. För att få den
energimängd som finns i 1 ton olja behövs ungefär 2,5 ton pellets, som har
volymen 3-4 kubikmeter.
Fördelar med pellets:
a. De stora volymerna hos råvarorna minskas i oerhört hög grad. Volymen
blir därmed inget hinder för långväga transport. Jämfört med bränsleflis
minskar volymen till mindre än en tredjedel av flisens volym. Utrymmesbehovet
minskar därmed i alla led av bränslelagringen. Pellets är lätt
att transportera i bulktransporter till den slutliga konsumenten, om man
inte vill använda pallhantering. Därmed kan man lätt utjämna regionala
skillnader i tillgång resp. efterfrågan på inhemska bränslen.
b. Den låga fukthalten, ca 12 %, gör att pellets har en lagringsbarhet över
flera år under förutsättning att lagringen sker under tak. Fukt-, mögeloch
rötskador behöver inte befaras vare sig i bränslet eller i lagringslokalen.
Arbetsmiljöproblem på grund av t. ex. allergier orsakade av
mögelsvampar (”fliseldarsjuka”) behöver inte bli något problem vid
pelletshantering, eftersom bränslet är så torrt.
c. Pellets är ur eldningssynpunkt ett relativt koncentrerat bränsle. Vid
nybyggnad av en pelletspanna kommer den att bli obetydligt större än
motsvarande oljepanna. Detta ger en betydande sänkning av kapitalbehovet
för installationen av fastbränslepannor. Likaså blir effekten vid
pelletseldning i en konverterad oljepanna nästan lika stor som den förut
var vid oljeeldning. Detta har stor betydelse vid ett byte av bränsle,
eftersom den gamla pannan då i regel kan klara energiförsörjningen då
effektbehovet kan ha minskat genom energisparande eller genom att
oljepannan redan från början varit överdimensionerad.
d. Man får ett enhetligt bränsle som med fördel kan standardiseras,
oberoende av vilken råvara det ursprungligen kommer av. Flanteringskedjan
efter pelletstillverkningen samt utrustningen vid förbränningen
kan konstrueras för detta enda bränsle oavsett vilken råvara som
pelletsen tillverkats av.
e. Genom att pellets är ett väldefinierat bränsle med låg fukthalt kan
förbränningen ställas in mycket noggrant. Skadliga ämnen i rökgaserna
kan därmed hållas på en mycket låg nivå. Några större problem med
pelletseldning jämfört med oljeeldning i tättbebyggda områden behöver
därmed inte befaras.
f. Pellets har goda förutsättningar att eldas med hög automatik genom att
den är fysiskt behändig att hantera. Behovet av tillsyn även av stora
industripannor blir därmed minimalt.
1* Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 1992-1998
Mot. 1980/81:1992
4
g. Den aska sorn uppstår vid eldningen, 1-2 % av bränslets vikt, kan
användas som gödning i jord- och skogsbruket. Genom lagstiftning bör
pelletsleverantören åläggas att ta askan i retur vid nästa leverans, vilket
bör ske i slutna kärl. Därigenom sluter man ett ekologiskt kretslopp samt
hindrar att askan blandas med sopor.
h. Genom övergång till biopellets från olja och kol kan försurningen
minska, eftersom svavelutsläppen minskar till en tiondel. Beträffande
risken för tungmetaller är situationen ännu bättre.
i. Eftersom alla de ovan uppräknade biobränslena i princip kan behandlas i
samma fabrik, kan råvarubasen utgöra en mix av dessa råvaror. Alla
dessa råvaror kan därmed tas om hand överallt i landet oavsett om de
förekommer i stor eller liten omfattning på just den platsen.
j. Ur beredskapssynpunkt är biopellets ett utomordentligt bränsle dels
genom att det är inhemskt, dels genom att det är lagringsbart under flera
år samtidigt som det lätt kan användas i en tidigare oljeeldad panna,
k. Kostnaden (energiåtgången) för att torka och pressa pellets är förhållandevis
låg. Med pellets som värmekälla åtgår ca 11-12 % av produktionens
egna energivärde till förädlingsprocessen.
Genom lämplig regional utplacering av pelletsfabriker i storleken 40 000
årston pellets kan alla de inhemska förnybara biobränslena samt torven
snabbt komma till användning. Den regionalpolitiska effekten av en sådan
satsning är utomordentligt stor inte bara genom det tiotal anställda som
behövs i varje fabrik utan främst genom de 40-50 arbetstillfällen som åtminstone
säsongmässigt - skapas i råvaruframtagningen till fabriken. En
pelletsfabrik kostar i dag ungefär 10 milj. kr. i investering, medan värdet av
produktionen under ett år kan uppskattas till ca 15 milj. kr. räknat som
kostnaden för den importolja som ersätts av en enda årsproduktion pellets
från en sådan fabrik.
Vidgat uppdrag för Svensk Metanolutveckling AB (SMAB)
Enligt nuvarande uppdrag har SMAB att arbeta med metanol som
drivmedel. Företaget - som till 90 % ägs av staten och till 10 % av AB Volvo
- har efter hand utvecklat en god kemisk-teknisk kompetens. På lång sikt
väntas detta uppdrag innebära att produktion av flytande drivmedel
tillverkade av inhemska förnybara energikällor blir aktuell. För att
metanoltillverkning skall bli lönsam kommer det med dagens teknik att
krävas relativt stora anläggningar med en årsproduktion av 200 000-500 000
ton metanol.
Råvarubehovet för denna fabrik väntas bli ungefär det dubbla räknat som
torrsubstans biomassa. Detta är betydande kvantiteter, som kräver minst tio
års planeringstid vad gäller intrimning av de tänkta råvarorna, energigrödor
av olika slag, halm, vass, skogsenergi etc. För att utjämna årsvariationer i
Mot. 1980/81:1992
5
skörd av de olika råvarorna torde också torv behöva finnas inom räckhåll för
utjämning av råvarubehovet. Bland energigrödorna synes i dag energiskog
vara den mest hoppingivande.
Med hänsyn till den långa planeringstiden för råvaruförsörjningen bör
vissa förberedelser göras så att ett plötsligt påkommet behov av metanoltillverkning
kan effektueras med två till tre års varsel, dvs. byggtiden för en stor
fabrik.
Ett bra sätt att trimma fram råvaruproduktionen är att tillverka
bränslepellets av råvarorna under tiden fram till ett eventuellt beslut om
metanoltillverkning. Eftersom biopellets också är användbara för metanoltillverkning
kan en pelletering av råvaran vidga upptagningsområdet för
metanolfabriken högst väsentligt. Den koncentration av råvaruproduktionen
till fabrikens närhet som annars måste ske på grund av råvarornas stora
volymer i förhållande till energiinnehållet kan därmed få en lösning.
Om SMAB, såsom tänkt på lång sikt, skall förbereda tillverkning av
metanol från inhemska förnybara råvaror är ett engagemang redan nu i
pelletstillverkning av stort värde. Vidare kan SMAB, om företaget tillförs
tillräckliga resurser, mycket aktivt delta i utvecklingen av nya energiodlingar
genom att ställa upp med visst riskkapital i samband med att man lägger ut
kontraktsodlingar av vissa grödor.
Vid en pelletsfabrik kan olika råvaror tas emot och förädlas till en enhetlig
produkt. Produktionskostnaden för att få fram de olika råvarorna till
fabriken kommer att variera kraftigt beroende på skilda förutsättningar.
Priset på råvaran bör då lämpligen sättas i relation till produktionskostnaden
för att få fram den. Genom ett statligt engagemang via SMAB kan dyrare
råvaror betalas med ett högre pris och ändå innebära en nationalekonomisk
vinst genom minskad import av fossila bränslen.
Likaså kan SMAB hålla ett bestämt utpris på den tillverkade pelletsen
samtidigt som man kan använda sin tekniska kompetens även i konsumtionsledet
genom att se till så att bränslets utomordentliga egenskaper verkligen
kommer till sin fulla rätt. Det är således relativt enkelt att ställa in en
pelletspanna så att den arbetar med hög pannverkningsgrad vid automatisk
eldning samtidigt som rökgaserna kan hållas mycket rena. Det mycket torra
och väldefinierade bränslet skapar nämligen de tekniska förutsättningarna
för en praktiskt taget fullständig förbränning med låga utsläpp av icke
önskvärda emissioner. Några större problem att elda pellets i tätbebyggda
områden i stället för olja kan därmed inte förväntas.
För att bygga en kedja av pelletsfabriker som i princip kan förädla alla
tillgängliga råvaror över hela landet krävs stort kapital och en fast
organisation. Å andra sidan torde ett sådant agerande vara nödvändigt om
man menar allvar med talet att alla inhemska förnybara energikällor skall
utnyttjas. Ytterligare en fördel med en statlig styrning av biopelletstillverkningen
är också att man då kan välja att avstå från att köpa de skogsråvaror
Mot. 1980/81:1992
6
som behövs för den skogsbaserade industrin, även om bränsletillverkningen
skulle kunna betala ett högre pris.
Med hänsyn till förekomsten av råvaror av olika slag kan Mälardalen vara
ett lämpligt område för SM AB att börja arbeta med pelletsfabriker i.
Sammanfattning
Användning av halm och vass i pelleterad form är en energitillgång som
kan tas i bruk utan större utvecklingsarbete. Avsevärda kvantiteter olja
skulle sparas, och många människor skulle ges sysselsättning i landets olika
delar. Att vidga SMAB:s verksamhet till att vara ett centralorgan för
organisation och uppbyggnad av odlingar och pelletsfabriker skulle möjliggöra
en värdefull samordning och lämpliga styrmöjligheter för en optimal
energiproduktion baserad på biobränslen.
Hemställan
Med stöd av vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande värdet av att tillvarata halm och
vass för energiproduktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet
av snara åtgärder för att underlätta utbyggnad av fabriker för
framställning av biopellets över hela landet,
3. att riksdagen som sin mening uttalar att SM AB bör ges ett
vidgat uppdrag i motionens mening samt att företaget tilldelas
erforderliga ekonomiska resurser härför av medel som kan
disponeras för sådant ändamål.
Stockholm den 12 mars 1981
ANDERS GERNANDT (c)
BERTIL JONASSON (c) PÄR GRANSTEDT (c)
KERSTIN GÖTHBERG (c) EIVOR NILSON (c)
INGEMAR HALLENIUS (c) GÖSTA ANDERSSON (c)
LENNART BRUNANDER (c)