Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1980/81:1991

av Anders Gernandt m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken

Kombinerad energi- och proteinproduktion

Om ett antal år måste Sverige ha ställt om sin energiförsörjning till i
huvudsak inhemska förnybara energikällor. För varje år denna omställningsprocess
kan förkortas sparas åtskilliga miljarder i minskade utgifter för
import av fossila bränslen.

Det finns därför ytterligt tunga skäl för att en omfattande energiodling bör
starta så snart som möjligt i landet. Vid denna odling finns f. n. flera olika
växtslag att välja mellan, t. ex. snabbväxande lövträd, hampa, vass,
energigräs etc. En framtida energiodling kommer sannolikt att bestå av ett
växelbruk mellan dessa arter inbördes samt med vanliga jordbruksgrödor
och skog för industribruk. Samtidigt har vi ett nationellt och internationellt
ansvar att producera så mycket protein som möjligt till foder och
människoföda.

Ibland har då mat och energiproduktion ställts mot varandra med frågan:
Vad skall vi producera? Svaret kan då lyckligtvis bli både föda och energi!
Genom ett lämpligt val av energiväxter, t. ex. Salix, kan man samtidigt med
en omfattande energiproduktion få en proteinskörd i löv och bark som per år
är upp till tre gånger större än vad som skulle ha erhållits vid spannmålsproduktion.

Modern lövtäkt!

Det protein som finns i Salix är dessutom ett fullvärdigt protein och
därigenom överlägset spannmålsprotein i kvalitet. Den kombinerade energioch
proteinskörden sker då på hösten, medan lövet ännu är grönt.

Normalt väntas energiveden skördas på vintern vart tredje år, men om
proteinet verkligen behövs kan skördetiden ändras till hösten och ske med
kortare intervall.

I första hand kan det torkade lövet och barken i pressad form användas
som djurfoder men efter en industriprocess-bl. a. borttagning av garvsyra bör
även proteinet i den renade formen kunna användas som föda. Om
landet förfogade över ett nät av pelletsfabriker, skulle dessa under en period
av hösten kunna tillverka djurfoder av löv och bark, medan resten av året
ägnas åt tillverkning av bränslepellets. Ur beredskapssynpunkt är ett sådant

Mot. 1980/81:1991

tillvägagångssätt ett utomordentligt värdefullt alternativ jämfört med lagring
av importerat proteinfoder.

Genom att öppna denna möjlighet till samtidig protein- och energiproduktion
kommer en större frihet att råda vid valet av marker för denna
produktion. Beroende på markens fuktighet, belägenhet och förväntad
omloppstid för energigrödan kommer olika växtsläg att odlas. Men genom
sin höga produktionsförmåga och andra goda egenskaper kommer med stor
sannolikhet olika snabbväxande lövträd, främst av släktet Salix, att bli en
konkurrenskraftig gröda på stora arealer.

Genom framgångsrika experiment med snabbväxande skog inom Projekt
ESO (energiskogodling) och av ett 70-tal andra odlare i landet kan odling av
snabbväxande skog på fast mark i södra Sveriges betecknas som en säker
odlingsform. På denna marktyp och i denna del av landet finns ett stort antal
högproduktiva kloner av Salix tillgängligt för odling.

Varierad odlingsteknik

För fasta marker i norra Sverige finns ännu bara ett fåtal kloner med
tillräckligt goda egenskaper tillgängligt. Genom den skottinsamling som
ordnats av Projekt ESO i samarbete med tidningen LAND har ett stort antal
nya kloner med utomordentligt goda egenskaper vad avser produktionsförmåga
m. m. kommit in för testning och uppförökning. Denna skottinsamling
bör nu utökas ännu mer i norra Sverige samtidigt som de inkomna och testade
klonerna kan uppförökas mycket snabbt, så att de kommer ut i praktisk
odling.

För myrmarker i hela landet gäller att fortsatta försök måste utföras för att
hitta den bästa odlingstekniken. Speciellt intressant borde vara att också
pröva andra energigrödor än energiskog på dessa marker före eller efter en
eventuell torvtäkt. Beträffande domänverkets storförsök på myrmark, där
man på Finnmossen i Surahammar förberett en stor torvtäkt/energiskogsodling,
kommer dock resultaten av försöksodlingen att dröja åtskilliga år. Ett
stort antal försök på myrmark med varierad odlingsteknik bör genomföras de
närmaste åren, så att utfallet från ett enda försök med en enda teknik inte
ensamt bildar underlag för bedömningar av odlingsformens framtid.

För att skaffa handlingsberedskap inför ett framtida beslut om storskalig
satsning på energiskogsodling bör en tillräcklig areal sticklingsplantager
anläggas i landet under de närmaste åren. Fram till år 1985 bör denna areal
utvidgas till ca 10 000 hektar. Fr. o. m. 1987 finns det då tekniska möjligheter
att nyodla 100 000 hektar eller mer med enbart energiskog. Vilken
omfattning denna odling i ett senare skede kommer att få, kan då beslutas
med utgångspunkt i situationen vid denna tidpunkt. Underlåtenhet att starta
sticklingsplantager redan nu betyder att odlingen skjuts framåt i tiden, vilket
betyder miljardförluster räknat i dagens penningvärde redan i början av
1990-talet för varje år som introduktionen försenas.

Mot. 1980/81:1991

Lämpliga modeller och kalkyler för i vilken takt energiskog kan
introduceras i landet finns uppgjorda inom Projekt ESO. Nyodlingstakten
100 000 hektar per år motsvarar vad Sveriges bönder med enkla verktyg
kunde åstadkomma redan i slutet av 1800-talet.

Sammanfattning

För att underlätta den fysiska markplaneringen i kommunerna bör
anvisningar ges ut om vilka markkrav som ställs av olika energigrödor samt
vilka konsekvenser energiodlingen får för landskapsbild och naturvård
etc.

Statliga prisgarantier bör uppställas för energiodlingens produkter, så att
energiodlaren i likhet med lantbrukaren har relativt säkra minimipriser att
kalkylera ifrån.

Ett system med lån under etableringsfasen av energiodlingen inrättas. Viss
del av dessa lån bör vara avskrivningsbar i den händelse odlingen mot
förmodan misslyckas eller då ny odlingsteknik prövas. Dessa lån bör inrättas
helt fristående från övrig lantbrukslångivning.

Beträffande speciellt energiskogsodlingen är följande önskvärt:

a) 2 milj. kr. bör ställas till förfogande för Projekt ESO för en fortsatt
insamling av skott från snabbväxande lövträd, främst i Norrland.

b) Medel ställs till förfogande för en snabbförökning av redan insamlade
och testade ytterst högproduktiva kloner, så att de snabbt kan komma ut i
praktisk odling.

c) En utvidgning av sticklingsplantagerna sker i den takt som studerats vid
projekt ESO.

d) En utökning av energiskogsarealen enligt den plan som planerats vid
Projekt ESO bör antas som riktmärke. Om det om ett antal år dyker upp nya
faktorer som påverkar den uppgjorda planen i positiv eller negativ riktning
bör en korrigering självfallet ske. Genom att redan nu lägga fast en
preliminär plan kommer planeringsarbetet att få en fast grund att stå på,
vilket skulle undanröja nuvarande handlingsförlamning i brist på direktiv.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och
åtgärder för

1. att främja energiodling med olika grödor över hela landet enligt
motionens mening,

2. att bl.a. i beredskapssyfte starta en storskalig odling av
kombinerade energi- och proteingrödor,

3. att genom stöd till utbyggnad av rikstäckande nät av pellets

Mot. 1980/81:1991

fabriker skapa förutsättningar för att förädla både energiråvaran
och proteinet,

4. att stödja framtagning av en industriell förädlingsprocess,
vilken också skapar möjlighet att förädla proteinråvaran till
kreatursfoder samt till människoföda i en nödsituation.

Stockholm den 12 mars 1981

ANDERS GERNANDT (c)
BERTIL JONASSON (c)
EIVOR NILSON (c)
LENNART BRUNANDER (c)

PÄR GRAMSTEDT (c)
KERSTIN GÖTHBERG (c)

GOTAB 66721 Stockholm 1981