7

Motion

1980/81:1989

av Anders Gernandt och Kerstin Göthberg

med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken

Projekt Bioenergi i Mälardalen

I olika delar av landet dominerar olika former av energikällor, som kan tas
till vara för energiproduktion. Landet kan på så sätt indelas i regioner där
halm, skogsenergi, torv etc. dominerar. Därutöver finns vissa områden som
har riklig tillgång på flera olika stora energikällor som kan förädlas samtidigt.
En sådan region är Mälardalen. Råvarusituationen där är följande:

Halm

Mälardalen är ett av landets största spannmålsdistrikt. Genom lämpliga
jordarter och liten djurhållning finns stora kvantiteter energihalm som skulle
kunna användas i en förädlingsanläggning.

Vass

Mälaren och Hjälmaren har landets största vassarealer. Ett konsekvent
tillvaratagande av den vass som inte bör lämnas av naturvårdsskäl motsvarar i
energi 10 000-20 000 kubikmeter olja varje år, enbart från dessa sjöar.
Därutöver finns betydande vassarealer i mindre sjöar.

Energiskog

Enligt preliminära beräkningar finns stora arealer mark i regionen som är
väl lämpade för energiodling av olika slag, främst energiskog. Dessutom
finns Sveriges f. n. största försöksodling av energiskog i Köping, och den
odlingen kan, genom den forskning och uppförökning som bedrivs där,
utgöra grunden för fortsatt odling av lämpliga sorter i hela Mälardalen.

Skogsenergi

I regionen finns stora arealer som är bäst lämpade för lövträdsodling. Efter
många års försummelser av röjning och gallring i ungskogen finns nu ett stort
lövöverskott i regionen. Genom avsättning av energived till goda priser
skulle skogsvården bli bättre, vilket i sin tur på sikt också ger mer
industri virke. Eftersom regionen också är hårt drabbad av försurning

Mot. 1980/81:1989

8

kommer en utökad lövskogsareal av främst björk att motverka denna genom
lövens buffrande förmåga.

Torv

Regionen kan inte räknas till de stora torvdistrikten i landet, men vissa
brytvärda kvantiteter finns. Som reserv vid ojämn tillgång av övriga råvaror
är torvtillgångarna fullt tillräckliga. Innan större torvtäkter öppnas bör dock
en noggrann avvägning ske när en efterföljande energiodling eller annan
odling skall sättas in, dvs. hur mycket torv som skall lämnas kvar och på
vilken nivå grundvattnet skall hållas.

Bland länets småföretagare, lantbrukare och medlemmar av en mycket
aktiv energiförening finns mycket goda personella resurser för skapandet av
ett värdefullt energikollektiv för utnyttjande av biologiska energiprodukter.
I separat motion behandlas mer detaljerat frågorna om tillvaratagandet av
halm och vass samt pelletframställning av dessa råvaror.

Sammantaget finns alltså i Mälardalen en stor slumrande resurs för
energiproduktion som borde bearbetas systematiskt. F. n. saknas någon
organisation som kan eller har i uppdrag att arbeta för utvecklingen av alla de
energikällor som här är nämnda. Det är därför angeläget att i statlig regi
starta ett projekt - förslagsvis Bioenergi i Mälardalen - med uppgift att
systematiskt bygga upp bioenergiproduktionen i denna region. Därvid skulle
flera hundra nya arbetstillfällen skapas i enbart råvaruproduktionen.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen uttalar sig för att ett projekt Bioenergi i Mälardalen
bör startas som en försöksverksamhet samt begär att regeringen
närmare utformar riktlinjerna för projektet enligt motionens
mening.

Stockholm den 11 mars 1981

ANDERS GERNANDT (c) KERSTIN GÖTHBERG (c)