3

Motion

1980/81:1987

av Ivar Franzén m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken

Hushållning med energikvalitet

Vår energipolitik måste främja ett energisystem grundat på uthålliga, helst
förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.
Detta är en av huvudmålsättningarna i proposition 1980/81:90. För att nå
denna målsättning krävs ett ökat och effektivt nyttjande av förnyelsebara
energikällor, som t. ex. solenergi samt spillvärme, och då måste man i högre
grad än hittills beakta hushållning med energikvalitet.

Energikvalitet kan förenklat beskrivas så att energi med hög temperatur
har högre kvalitet än energi med lägre temperatur. Elenergi har maximalt
hög kvalitet.

För att vara användbar måste energin alltid ha högre kvalitet än det
resultat som användaren kräver av energianvändningen.

Att använda energi med en kvalitet som är högre än vad ändamålet kräver
är i allmänhet lika med energislöseri. Energianvändningen bör därför alltid
planeras så att för ändamålet lämpligaste energikvalitet används.

Allmänt kan man säga att solvärme och spillvärme utnyttjas effektivare ju
lägre temperaturer som erfordras och att man endast med stor svårighet och
betydande kostnader kan tillgodose ett temperaturbehov som överstiger 100°
C.

Av bl. a. detta skäl har statens planverk i en utredning om anpassbara
uppvärmningssystem föreslagit att alla tillkommande vattenburna uppvärmningssystem
skall dimensioneras för en framledningstemperatur inte överstigande
50° C.

För att kunna utnyttja t. ex. värmepumpar, solenergi och spillvärme på ett
effektivt och lönsamt sätt bör man alltså sträva efter att sänka framledningstemperaturerna
även i fjärrvärmesystem. Storleken av denna temperatursänkning
bör kostnadsutredas förutsättningslöst för varje fjärrvärmeanläggning.
Bl. a. utredningen Hammargårds reningsverk - energidistribution
genom låg temperatur - fjärrvärme 79-11-20, utförd för Kungsbacka tätort,
visar att det är fullt möjligt och dessutom lönsamt att sänka temperaturerna i
fjärrvärmesystemen så att man kan använda förnyelsebara energikällor och
spillvärme i större skala.

De lägre värmeförlusterna vid lägre vattentemperatur betalar i allmänhet
väl den ökade värmeväxlaryta som behövs i undercentralerna.

Av ovan nämnda utredning framgår också att medeltemperaturdifferen

Mot. 1980/81:1987

4

sen mellan fjärrvärmetemperatur och erforderlig temperatur till konsument i
ett optimalt fjärrvärmesystem, bör vara 5-10° C, jämfört med det i dag
vanliga värdet 30-40° C. Detta möjliggör framledningstemperatur på 95° C
och retur på 45° C i stället för i dag vanliga 120° C resp. 70° C vid
dimensionerande utetemperatur.

Denna lägre vattentemperatur kommer att få avgörande betydelse för att
effektivt och lönsamt utnyttja värmepumpar, spillvärme och solenergin.
Därför borde 95-45° C utgöra norm vid ny- och utbyggnad av fjärrvärmenät
och befintliga fjärrvärmenät successivt anpassas till lägre vattentemperaturer.
Planverket bör få i uppgift att utarbeta nya normbestämmelser med
beaktande av vad som redovisats ovan.

Bränsleeffektivitet

Bränslekostnaden har under de senaste åren blivit den helt dominerande
kostnadsposten vid traditionell värmeproduktion, och sannolikt kommer
denna kostnadsutveckling att fortsätta. Avgörande för ekonomin i framtidens
värmeproduktion kommer att vara hur effektivt tillfört bränsle/el kan
utnyttjas eller möjligheten att nyttja billigare alternativ energi.

En större bränsledriven värmepump har normalt en total verkningsgrad på
ca 200 %, dvs. den levererar dubbelt så mycket värmeenergi som den
konsumerar bränsleenergi.

Stora eldrivna värmepumpar levererar i allmänhet minst tre gånger mer
värme än förbrukar elström. Detta kan också uttryckas som en genomsnittlig
verkningsgrad på 300 % eller värmefaktorn 1-3.

Ett större kraft värmeverk kan uppnå en verkningsgrad på väl 90 %, men
kondenskraftverk når sällan upp till mer än 40 %. Ett kärnkraftverk ligger i
allmänhet mellan 30 och 35 %.

Det är värmepumparnas mycket höga bränsleeffektivitet som gör dem så
ekonomiskt intressanta för framtidens värmeproduktion.

De framtida möjligheterna att utnyttja värmepumpar och billig lågvärd
energi beror i hög grad på hur konsekvent vi tillämpar hushållning med
energikvalitet. Självklart har energi i sig inget egentligt egenvärde. Värdet
utgörs av det positiva resultat vi får av energianvändandet - t. ex. bättre
bostads- och arbetsmiljö, snabbare och bekvämare resor samt för välfärden
väsentliga varor. Detta värde måste alltid vägas mot de kostnader, den
miljöpåverkan och den slutliga förbrukning av resurser som användande av
energi i allmänhet innebär. Allt energianvändande och all energiproduktion
måste utgå från målsättningen att de positiva värdena mycket klart skall
överstiga de negativa effekterna.

Den målsättningen kan endast nås genom en effektiv energianvändning,
nyttjande av alternativ miljövänlig energi och en medveten hushållning med
energikvalitet.

Mot. 1980/81:1987

5

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan redovisats hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om hushållning med energikvalitet
och behovet av nya normbestämmelser vid ny- och utbyggnad
av fjärrvärmesystem.

Stockholm den 12 mars 1981
IVAR FRANZÉN (c)

BIRGITTA HAMBRAEUS (c) PÄR GRANSTEDT (c)

KERSTIN ANDERSSON (c)
i Hjärtum