13

Motion

1980/81:1981

av Lars Svensson m. fl.

med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken

Vid 1979 års riksdag utarbetades vissa riktlinjer för den statliga politiken
på trädgårdsområdet. Därvid framhölls bl. a. ”att de som arbetar inom
trädgårdsnäringen skall ha en ekonomisk och social standard som är likvärdig
med den som erbjuds inom andra näringar”.

Som bakgrund för dessa riktlinjer konstaterade riksdagen att ”Sverige har
goda möjligheter att bedriva en effektiv trädgårdsproduktion”.

Detta gäller även växthpsproduktionen, som under stora delar av året på
ett effektivt sätt använder solinstrålningen som produktionsenergi. Växthusen
fungerar här som solfångare. Under viss tid då denna drivhuseffekt inte
kan utnyttjas krävs tillskott av annan energi.

Forskning bl. a. vid Sveriges lantbruksuniversitet har visat att det finns
goda möjligheter att minimera detta behov av tillförd energi genom olika
investeringar.

Till de mest intressanta åtgärderna hör ombyggnad av växthusens
täckmaterial från enkelt glas till dubbelt plexiglas vilket resulterar i att
energiförbrukningen nästan halveras.

Kostnaden för en sådan åtgärd är så stor att man samtidigt bör bygga om
hela växthuset för att få en rationell produktionsenhet. Bidrag till energibesparande
investeringar utgår därför för sådana projekt från och med
budgetåret 1979/80.

Därutöver finns en rad åtgärder som resulterar i ett betydligt förbättrat
energiutnyttjande.

Flertalet åtgärder blir företagsekonomiskt lönsamma på relativt kort tid.
De innebär emellertid ofta en mycket svår utgiftsbelastning i ett läge då
företagens likviditet är mycket hårt ansträngd. Bidragen har därför en
avgörande betydelse för att energibesparingsinvesteringar skall komma till
stånd. Att de även haft en markant energibesparande effekt framgår av
lantbruksstyrelsens beräkningar. Mellan budgetåren 1974/75 och 1979/80
satsades totalt 19 milj. kr. i 1 072 projekt. Man räknar med att besparingen
härvid uppgår till 20 500 m3 olja per år. Detta motsvarar ca 10 % av
näringens totala förbrukning.

Trädgårdsnäringen karakteriseras av ett starkt internationellt beroende
genom en hård konkurrens från importerade produkter. Importen sker ofta
från länder med starkt subventionerade energipriser och offensiva statliga
satsningar på energibesparande investeringar. I det följande redovisas några
exempel på sådana stödåtgärder.

Mot. 1980/81:1981

14

I Holland används i stort sett enbart naturgas, som levereras genom en
halvstatlig myndighet till starkt subventionerade priser. För ett energivärde
motsvarande en kubikmeter olja betalar man sedan oktober ca 440 kr., och
prishöjningen är reglerad fram till den 1 april 1982 så att kostnaden kommer
att stiga i intervaller till motsvarande ca 530 kr. För energibesparande
investeringar lämnas 35 % i bidrag upp till 2 000 Floriner. För investering i
rörliga energibesparingsvävar lämnas 3 Floriner per kvadratmeter växthusyta
upp till 8 000 m2.

I Danmark ges bidrag inom fyra grupper av åtgärder med mellan 25 och
50 % av investeringskostnaden. Dessutom lämnas stöd i form av räntesubventioner
till andra åtgärder.

I Västtyskland har odlarna under 1980 fått ett särskilt prisstöd för inköp av
olja som utgått med sammanlagt nära 50 miljoner DM. Dessutom ges under
perioden 1980-1983 upp till 25 % av investeringssumman i bidrag vid
investeringar för energibesparing och reglerteknik.

I Finland ges sedan den 15 januari i år bidrag för investeringar över 10 000
Mark.

I Norge ges bidrag som varierar från 30 % till 100 %. Åtgärderna har
därvid fördelats på fyra grupper med olika bidragssatser.

I Frankrike ställdes den 12 december 1980 100 miljoner FF till förfogande
speciellt för bidrag till trädgårdsnäringens modernisering, vari inräknas bl. a.
övergång till andra bränslen än olja.

I Belgien tillkännagav regeringen i slutet av december ett särskilt stöd på
mellan 35 och 75 Bfr per kvadratmeter växthusyta. Stödet ges som räntefria
lån, men hälften övergår i subvention om odlaren under 18 månader minskar
sin oljeförbrukning till mellan 20 och 80 liter per kvadratmeter och år. Den
andra delen av lånet övergår i subvention om odlaren genomför energibesparande
åtgärder.

I Österrike har regeringen i början av innevarande år beslutat om ett
omfattande hjälpprogram för trädgårdsnäringen. Ett belopp på 10 miljoner
Schilling ställdes till förfogande för ett engångsbidrag för trädgårdsnäringens
anpassning. För att mildra likviditetssvårigheterna sköts amorteringen av
vissa lån upp två år. För energibesparande åtgärder lämnas 25 % i bidrag av
den sammanlagda investeringskostnaden.

Genom EG lämnas stöd till demonstrationsanläggningar i form av bidrag
på mellan 25 och 49 % av totalkostnaden.

Trädgårdsnäringens speciella svårigheter uppmärksammas således runt
om i Europa. Som framgår av redogörelsen ges betydande stöd till
energibesparande åtgärder och näringens anpassning i de viktigaste europeiska
länder som exporterar trädgårdsprodukter till Sverige. Vårt lands
gränsskydd är lågt i förhållande till vad som gäller i andra länder som Norge,
Finland och EG.

Om svensk trädgårdsproduktion skall kunna bibehålla sin konkurrenskraft
gentemot exportländerna är ett motsvarande stöd nödvändigt även här.

Mot. 1980/81:1981

15

Detta är så mycket viktigare som det är fråga om investeringar som på lång
sikt resulterar i energi- och kostnadsbesparingar som är nödvändiga för att
trygga framtiden i de svenska företagen. De har även en i dubbel mening
positiv inverkan på handelsbalansen genom att dels minska landets
oljeberoende, dels motverka en export till Sverige av färdiga produkter som
framställts med helt andra förutsättningar genom de statliga insatserna.

Mot bakgrund av vad som ovan framförts torde det vara olämpligt att nu
fatta beslut om avskaffande av bidragen till trädgårdsnäringens energisparande
investeringar från utgången av budgetåret 1981/82. Riksdagen bör i
stället lämna möjligheten öppen att på samma sätt som andra länder gör
även i fortsättningen stödja trädgårdsnäringen genom bidrag till energisparande
åtgärder. Om så bedöms nödvändigt bör en omfördelning kunna
ske, så att erforderliga bidrag för detta ändamål utgår inom ramen för de
medel som anslås för energiändamål.

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd till
energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen bör utgå även i
fortsättningen, inom ramen för de medel som anslås för
energiändamål.

Stockholm den 12 mars 1981

LARS SVENSSON (s)

BENGT SILFVERSTRAND (s)
HELGE HAGBERG (s)

EVERT HEDBERG (s)
OWE ANDRÉASSON (s)

GOTAB 66707 Stockholm 1981