4
Motion
1980/81:1972
av Stig Josefson m. fl.
med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken
I regeringens proposition 1980/81:90 om energipolitiken behandlas även
det stöd som trädgårdsnäringsutredningen har för energibesparande åtgärder.
På s. 86 i bil. 1 framhåller statsrådet Petri bl. a.: ”Stöd till energibesparande
åtgärder i trädgårdsnäringen lämnas f. n. enligt förordningen
(1979:428) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag.
Stödet har haft stor betydelse för att underlätta företagens anpassning
till höjda energipriser och har haft en god spareffekt. Energibesparingarna
har kunnat åstadkommas till förhållandevis låga kostnader. Ett omfattande
forsknings- och utvecklingsarbete pågår och har resulterat i en helt ny teknik i
fråga om både byggande och produktion. Omfattande investeringar för
energihushållning behövs inom näringen.” I propositionen föreslås därför
följdriktigt att bidrag till energibesparande åtgärder bör lämnas under
budgetåret 1981/82 med högst 5 milj. kr.
Efter dessa positiva skrivningar följer dock följande ologiska meningar:
”Bidragsgivningen under detta år bör ses som en avtrappning av bidragsverksamheten.
Bidrag bör inte lämnas efter utgången av budgetåret
1981/82.”
Det skulle vara både beklagligt och felaktigt att på detta snabba sätt
avveckla bidraget till energibesparande åtgärder inom den svenska trädgårdsnäringen.
Denna arbetar nämligen med hård konkurrens från importerade
produkter. Ofta kommer denna hårda konkurrens från länder med
starkt subventionerade energipriser och offensiva statliga satsningar på
energibesparande investeringar.
Det stöd man i andra länder ger sina trädgårdsodlare i form av bidrag till
olika energibesparande åtgärder framgår av nedanstående exempel:
Norge
I vårt västra grannland är bl. a. följande åtgärder berättigade till
energibidrag med 30%: ombyggnad eller förbättring av värmesystemet,
tätning eller byte av dörrar och luftningsluckor samt för andra åtgärder som
anses ge bättre energiutnyttjande.
Energibidrag med 40 % utgår för: nybyggnad av växthus med vanligt glas
efter föregående sanering, ombyggnad av växthus med vanligt glas,
ombyggnad av smala växthus med isolerande täckningsmaterial, nybyggnad
Mot. 1980/81:1972
5
eller ombyggnad av växthus med isolerande täckningsmaterial i gavlar och
sidor. Det utgår också 40-procentigt bidrag för skugganläggning och
kortdagsanläggning när detta har energibesparande effekt. Likaså för
värmeanläggning som inte brukar olje- eller elkraft.
Även andra åtgärder som anses ge bättre energiutnyttjande kan få dylikt
bidrag.
Bidrag med 50 % utgår för nybyggnad eller ombyggnad av växthus med
isolerande täckningsmaterial.
Bidrag med 100 % utgår för analys av växthusanläggningen och konsulenthjälp
vid värdering eller planläggning av energibesparande åtgärder.
Danmark
I detta land kan man få energibesparingsbidrag upp till 50 % för
vindskyddsplanteringar.
Upp till 40 % bidrag, dock högst 800 000 kr. per ansökan ges för åtgärder
inom följande huvudområden: montering av shuntar och automatik,
omläggning av värmerör, isolering av huvudledningar samt byte av
pannanläggning.
30 % bidrag ges till solvärmeanläggningar, vindkraftverk, värmepumpar,
biogasanläggningar, halmeldningsanläggningar, flis- och vedeldningsanläggningar
samt till komposteringsanläggningar.
25 % bidrag ges till miljöförbättrande åtgärder. Fr. o. m. 1981 ges stöd för
energibesparande åtgärder i byggnader att lämnas i form av räntesubventioner.
Uttryckt i huvudgrupper gäller det för tätning av växthus, uppsättning av
olika rörliga avskärmningssystem och för byte av täckningsmaterial, dvs. för
dubbelglas och dubbelplast.
Holland
Här nedan ges exempel på åtgärder som i Holland är berättigade till 35 %
energibesparingsstöd.
Installation av rörlig skuggväv, isolering av gavlar med dubbelglas eller
”bubbelfolie”, tätning av växthus, lagning och tvättning av glas, sänkning av
värmerörens placering i husen, isolering av kulvertar, installation av
jordvärme, anskaffning och installation av rökgaskondensor, C02-apparatur,
installation av rullande bord, inkrukning av sticklingar för senare
utplantering, ändring av odlingsscheman, energibesparande behandling av
blomsterlök och bädduppvärmning.
I Holland främjas dock trädgårdsnäringen främst genom att den gas som
används av odlarna subventioneras med ungefär 20 % i jämförelse med
priserna till industriföretagen.
Mot. 1980/81:1972
6
Västtyskland
Under tidsperioden 1980-1983 får trädgårdsodlarna bidrag med upp till
25 % av investeringssumman för energibesparing. Dessutom har odlarna
under år 1980 fått ett särskilt prisstöd för olja med sammanlagt nära 50
miljoner DM.
Frankrike
I december 1980 ställdes i Frankrike 100 miljoner FF till förfogande för
bidrag till trädgårdsnäringens modernisering. Här ingår bl. a. övergång till
andra bränslen än olja.
Belgien
I slutet av december 1980 tillkännagavs ett särskilt stöd till växthusodlingen
på mellan 35-75 Bfr per tn2 växthusyta. Stödet ges som räntefritt lån men
hälften omvandlas till subvention om odlaren under loppet av 1 1/2 år
minskar sin oljeförbrukning till mellan 20-80 l/m2 och år. Den andra delen av
lånet omvandlas till subvention om trädgårdsodlaren genomför energibesparande
åtgärder.
Österrike
Ett omfattande hjälpprogram för trädgårdsnäringen har i början av detta
år inletts i Österrike. Det innehåller bl. a. 10 miljoner schilling som
engångsbidrag, uppskov med amortering av vissa lån samt för energibesparande
åtgärder 25 % i bidrag av den sammanlagda investeringskostnaden.
Energibidraget har stor betydelse
Som framgår av ovannämnda redogörelse har man i andra länder, i stor
och ökad utsträckning, främjat sina trädgårdsnäringar genom ett omfattande
stöd till energibesparande åtgärder. Om vi då i Sverige hastigt avvecklar
detta bidrag kan den rådande konkurrenssituationen medföra att en dylik förhastad
åtgärd - får förödande konsekvenser för den svenska växthusodlingen.
I energihänseende skiljer sig nämligen växthusodlingar i hög grad från
andra näringsgrenar. Vid tidigare energibeslut har man också tagit hänsyn till
detta. När riksdagen år 1974 avskaffade den tillfälliga nedsättningen av
energiskatten undantogs trädgårdsnäringen som fick behålla skattenedsättningen
i oförändrad omfattning. Då stödet till energibesparande åtgärder
tillkom år 1974 särbehandlades växthusodlingen genom egen medelsram och
specialbestämmelser. Detta stöd utvidgades väsentligt år 1979 genom det
Mot. 1980/81:1972
7
riksdagsbeslut som skedde i samband med riksdagens behandling av
propositionen om trädgårdsnäringen.
För att de svenska växthusföretagen skall kunna överleva måste de ges
möjlighet att konkurrera med utländsk produktion på samma villkor. Det
svenska växthusbeståndet har de senaste åren hunnit bli starkt föråldrat.
Investeringar i nya växthus är för dessa småföretag oerhört kostsamma.
Gamla växthus har på grund av de svåra ekonomiska påfrestningarna inte
kunnat förnyas i den takt som varit önskvärd under 1970-talet. De bidrag till
en begränsad men värdefull ersättningsbyggnation som kom till stånd år 1979
har ännu inte hunnit ge önskad effekt.
Skulle detta stöd upphöra äventyras inte bara investeringarna för att
minska oljeförbrukningen i landet utan på sikt även trädgårdsnäringens
konkurrenskraft i förhållande till de viktigaste importländerna. För den
svenska växthusodlingens fortbestånd är det därför av yttersta vikt att stödet
till energibesparande åtgärder bibehålls, även efter budgetåret 1981/82.
Lämpligt är att det, på samma sätt som föreslås beträffande energirådgivningen
inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, utgår under treårsperioden
1981-1984. Om det ur budgetsynpunkt anses vara nödvändigt kan en
omfördelning av medel ske inom anslagsramen för energiändamål.
Hemställan
Under hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd till
energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen bör utgå under
treårsperioden 1981-1984.
Stockholm den 12 mars 1981
STIG JOSEFSON (c)
BERTIL FISKESJÖ (c) ULLA EKELUND (c)
THORSTEN LARSSON (c)