Mot. 1980/81
1775-1782

Motion
1980/81:1775
av Jan-Eric Virgin

med anledning av proposition 1980/81:82 om åtgärder mot frilevande
vildsvin m. m.

Vildsvinet är i flera länder i Europa ett viktigt jaktvilt. Man räknar med att
den totala avskjutningen där nu är närmare en kvarts miljon djur årligen.

Tack vare sin höga reproduktionsförmåga ger vildsvinet större avkastning
och fler jakttillfällen än något annat europeiskt klövvilt. De biologiska
förutsättningarna för vildsvin i Sverige är som helhet positiva. Dock skulle
svinen få svårt att åtminstone under längre tid klara snödjup över 50 cm.

Det är viktigt att en detaljerad undersökning, såsom föreslås i propositionen,
kommer till stånd så att säkra uppgifter om vad förekomsten av
frilevande vildsvin kan innebära ur skadesynpunkt kan erhållas. Såväl
erfarenheterna som kunskaperna om vildsvin i svensk miljö är starkt
begränsade.

Undersökningen, vars resultat skall redovisas till regeringen, bör enligt
min mening bedrivas i minst tre år. Handlingsfriheten behålls under en
tämligen lång tid, och en klargörande diskussion om vildsvinets framtid
hinner utvecklas. Dessutom ges forskarna möjlighet att studera dels de
skador som vildsvinen kan göra i jordbruket, dels om samhället i övrigt är
berett att acceptera vildsvinen som ett återinfört inslag i den svenska faunan.

Det enda fall som skulle kunna avbryta den minst treåriga undersökningsperioden
skulle vara en klart dokumenterad sjukdomsspridning genom
vildsvin. Detta skulle i sådant fall få allvarliga ekonomiska konsekvenser och
bl. a. försvåra export av levande svin och av svinkött.

I propositionen föreslås vidare att, i syfte att vinna klarhet beträffande
vissa omdiskuterade frågor, en mindre grupp vildsvin bör tillåtas vara kvar
inom det s. k. Mörkö-Tullgarnsområdet i södra delen av Stockholms län.

Dock anser jag att, för att erhålla ett ännu säkrare undersökningsmaterial
beträffande frilevande vildsvin, åtminstone ytterligare ett försöksområde
utöver Mörkö-Tullgarnsområdet bör inrättas. Detta har också varit ett av
alternativen i jakt- och viltvårdsberedningens förslag.

Kronobergs län bör utöver Stockholms län få bli ett försökslän för
frilevande vildsvin. Här inleddes dessutom försöken med reglerad älgjakt.

Länet är ett föregångslän i vad gäller viltvård, och markägarna och jägarna är
vana att samarbeta över ägogränserna. Ägarstrukturen är i detta län
motsatsen till Mörkö-Tullgarnsområdet. I det sistnämnda är markägarna få
och stora med många utarrenderade lantbruk, medan det i Kronobergs län i
huvudsak är en ägarkategori av självägande mindre lantbruk med en del
sidoarrenden.

1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 1775-1782

Mot. 1980/81:1775

2

Vidare är det skillnad mellan länen i klimat-, natur- och växtbetingelser,
vilket är till fördel vid en utvärdering.

I remissvaret har länsstyrelsen i Kronobergs län visserligen ställt sig
negativ emot vildsvin, medan däremot länsjaktvårdsföreningen ställt sig
positiv. Skulle en utvärdering i hela Kronobergs län anses för omfattande kan
t. ex. bara en kommun i länet utväljas såsom försöksområde. I sådant fall
skulle Älmhults kommun vara lämplig. Inom denna fanns 1978 en
vildsvinsstam på åtta djur, vilka dock senare utrotades. Biotopen inom delar
av denna kommun är den bästa tänkbara för vildsvin.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen beslutar uttala sig för

1. att undersökningen med vildsvinsområde bör bedrivas under en
tid av minst tre år,

2. att två områden i Sverige bör bli försöksområden för vildsvin,
nämligen inom Kronobergs och Stockholms län.

Stockholm den 27 januari 1981

JAN-ERIC VIRGIN (m)