II
Motion
1980/81:173
av Lars Werner m. fl.
med anledning av proposition 1980/81:73 om ett utbyggt skydd mot
höga sjukvårds- och läkemedelskostnader
I proposition 1980/81:73 föreslås ett s.k. högkostnadsskydd för personer
med stort behov av sjukvård och läkemedel. Högkostnadsskyddet
skall inträda först efter 15 läkemedelsinköp eller läkarbesök. Efter dessa 15
gånger är patienten befriad från kostnader i samband med ytterligare inköp
eller besök hos läkare. Eftersom gränsen, 15 gånger, är så högt satt
kommer ytterst få människor att kunna utnyttja denna kostnadsfrihet.
I besparingspropositionen, proposition 1980/81:20, föreslår regeringen
kraftiga fördyringar för patienterna. Karensbeloppet för sjukersättning
föreslås höjt, en fördubbling av patienternas kostnader för prisnedsatta
läkemedel föreslås och regeringen vill likaså fördubbla patientavgifterna
inom sjukvården.
Dessa åtgärder kommer att drabba de stora sjukvårdskonsumenterna,
dvs. de äldre, de handikappade och barnfamiljerna, mycket hårt. Man kan
se regeringens förslag som ett sätt att skyla över denna mycket stora
höjning av avgifter och kostnader för sjukvård, som blir följden av regeringens
förslag i besparingspropositionen. Men förslaget om högkostnadsskydd,
om det nu är tänkt som så, är för de allra flesta människor ingen
kompensation för dessa fördyringar.
Vänsterpartiet kommunisternas principiella inställning är att all läkarvård
och därtill hörande behandling bör vara avgiftsfri. Det gäller både för
läkemedel och läkarbesök. Vpk har också under många år föreslagit ett
slopande av avgifterna i den öppna vården och att sjukvårdshuvudmännen
får kostnadskompensation med motsvarande belopp av försäkringskassorna.
1 propositionen diskuteras också frågan om de kostnadsfria läkemedlen
skall kvarstå som tidigare eller om de fortsättningsvis skall ingå i gruppen
prisnedsatta läkemedel. Det är oklart huruvida regeringen anser att förmånen
skall vara kvar. I vilket fall ges ingen garanti för en längre tid att så blir
fallet. Vpk menar att lagen i vad den avser de kostnadsfria läkemedlen
skall fortsätta att gälla i oförändrat skick. Vpk delar de synpunkter som
förts fram i remissvar på delbetänkandet av socialpolitiska samordningsutredningen
från bl. a. statens handikappråd, HCK och Diabetesförbundet.
Handikapprådet t. ex. pekar på att de kostnadsfria läkemedlen är
en viktig förmån framför allt för diabetiker, allergiker och epileptiker och
menar att det blir en stor försämring för dessa grupper om de kostnadsfria
Mot. 1980/81:173
12
läkemedlen tas bort. Särskilt viktigt blir det då att värna om dessa grupper
efter regeringens förslag om kraftigt höjda priser för läkemedel.
Med stöd av ovanstående hemställs
att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:73 uttalar
1. att förmånen av de kostnadsfria läkemedlen bör kvarstå oförändrad,
2. att patientavgifterna inom sjukvården bör avskaffas och att sjukvårdsersättningen
från försäkringskassan höjs i motsvarande
mån och hos regeringen hemställer om förslag härom.
3. att någon höjning i pris av de prisnedsatta läkemedlen ej bör ske.
Stockholm den 28 november 1980
LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk) INGA LANTZ (vpk)